Sök i Ratio Lex

Angående vissa frågor rörande totalförsvarets upplysningsverksamhet m. m

1962-02-23 · 52 sidor, varav 51 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 51 av 52 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1962:74, Angående vissa frågor rörande totalförsvarets upplysningsverksamhet m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1962

1

Nr 74

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående vissa frågor

rörande totalförsvarets upplysningsverksamhet m. m.;

given Stockholms slott den 23 februari 1962.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifallet det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sven Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen redovisas ett av 1960 års försvarsupplysningsutredning

avgivet betänkande rörande totalförsvarets upplysningsverksamhet samt

ett av försvarets personalvårdsutredning 1958 framlagt förslag rörande central

nämndorganisation för personalvårdsfrågor m. m. inom försvaret.

I propositionen föreslås att den nuvarande försvarets upplysnings- och

personalvårdsnämnd ersättes med en försvarets personalvårdsnämnd och

en totalförsvarets upplysningsnämnd.

I propositionen föreslås att anslaget Försvarsupplysning för nästa budgetår

höjes med 274 000 kr. till 480 000 kr. Huvuddelen av höjningen avses

för en ökning av statens bidrag till Centralförbundet Folk och Försvar och

för ökad medelsanvisning till försvarsgrenstidskrifterna Arménytt, Marinnytt

och Flygvapennytt. Fjärde huvudtitelns anslag Vissa nämnder m. m.,

från vilket kostnaderna för hithörande nämndorgan avses skola bestridas,

föreslås för nästa budgetår uppfört med oförändrat belopp, 225 000 kr. 1

1 —Biliang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 74

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungi. Maj:ts proposition nr 74 år 1962

Utdrag av protokollet över för svar särenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23

februari 1962.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,

Skoglund, Edenman, Johansson, af geijerstam, Holmqvist.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, vissa frågor rörande

totalförsvarets upplysningsverksamhet in. m. och anför därvid följande.

I. Inledning

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 februari 1960 tillkallade

chefen för försvarsdepartementet tre sakkunniga1 (1960 års försvarsuppIgsningsutredning)

för att verkställa utredning rörande försvarsupplysningen.

Utredningen har den 10 maj 1961 avgivit betänkande (SOU 1961: 18)

rörande totalförsvarets upplysningsverksamhet.

Över betänkandet har efter remiss yttranden avgivits av överbefälhavaren,

efter hörande av cheferna för armén, marinen och flygvapnet samt chefen

för försvarshögskolan, försvarets civilförvaltning, försvarets forskningsanstalt,

försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd, civilförsvarsstyrelsen,

beredskapsnämnden för psykologiskt försvar, länsstyrelserna i Jönköpings

och Norrbottens län, länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län gemensamt

med civilbefälhavaren i tredje civilområdet, överståthållarämbetet,

statskontoret, riksrevisionsverket, rilcsnämnden för ekonomisk försvarsberedskap,

försvarets personalvårdsutredning 1958, civilbefälhavarna

i första, andra och fjärde civilområdena, skolöverstyrelsen, Centralförbundet

Folk och Försvar, Folkpartiets ungdomsförbund, Frivilligorganisationernas

samarbetskommitté, Högerns ungdomsförbund, Kooperativa förbundet,

Landsorganisationen i Sverige, Publicistklubben, Riksförbundet för Sveriges

försvar, Samverkande bildningsförbunden, Svenska arbetsgivareföreningen,

Svenska journalistförbundet, Svenska landsbygdens ungdomsför- 1

1 Ordföranden i beredskapsnämnden för psykologiskt försvar, rektorn E. G. Dahlander, ordförande,

led. av II kammaren, rektorn S. R. Alemyr och led. av I kammaren, redaktören P.-O.

Hansson.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Knngl. Maj:ts proposition nr 74 år 1962

bund, Svenska tidningsutgivareföreningen, Sveriges civilförsvarsförbund,

Sveriges lantbruksförbund, Sveriges Radio, Sveriges socialdemokratiska

ungdomsförbund, Tidningarnas telegrambyrå samt Tjänstemännens centralorganisation.

Med yttrandet från civilbefälhavaren i andra civilområdet har överlämnats

yttranden från länsstyrelserna i Gävleborgs, Västernorrlands och

Jämtlands län.

Samverkande bildningsförbunden har överlämnat yttranden från Arbetarnas

bildningsförbund och Studieförbundet Medborgarskolan.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juli 1958 tillkallade vidare

chefen för försvarsdepartementet numera byråchefen U. S. Rosenblad

att verkställa viss översyn av försvarets personalvårdsorganisation (försvarets

personalvårdsutredning 1958). Utredningen har den 30 november

1960 avgivit betänkande (stencilerat) rörande central nämndorganisation

för personalvårdsfrågor m. m. inom försvaret.

Över betänkandet har efter remiss yttranden avgivits av överbefälhavaren,

efter försvarsgrenschefernas hörande, försvarets civilförvaltning, fortifikationsförvaltningen,

statskontoret, arbetsmarknadsstyrelsen, socialstyrelsen,

riksförsäkringsanstalten, ärkebiskopen, kanslern för rikets universitet,

skolöverstyrelsen, överstyrelsen för yrkesutbildning, försvarets upplysnings-

och personalvårdsnämnd, försvarets skolnämnd, 1960 års försvarsupplysningsutredning,

riksdagens militieombudsman, Folkpartiets

ungdomsförbund, Frikyrkliga samarbetskommittén, Frivilligorganisationernas

samarbetskommitté, Högerns ungdomsförbund, Landsorganisationen

i Sverige, Samverkande bildningsförbunden, Svenska landsbygdens ungdomsförbund,

Statstjänstemännens riksförbund, Sveriges akademikers centralorganisation,

Sveriges förenade studentkårer, Sveriges riksidrottsförbund,

Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund och Tjänstemännens

centralorganisation.

I årets statsverksproposition (bil. 6, p. 172 och 187) har Kungl. Maj :t

föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition rörande de i förenämnda

två betänkanden behandlade spörsmålen för budgetåret 1962/63

beräkna dels till försvarsupplysning ett reservationsanslag av 600 000 kr.,

dels ock till vissa nämnder m. m. ett förslagsanslag av 300 000 kr.

Jag redogör nu först för tillkomsten av den nuvarande försvarets upplysnings-

och personalvårdsnämnd, nämndens ställning och organisation

samt personalvårdsutredningens förslag till ändring av den centrala nämndorganisationen

för personalvårdsfrågor inom försvaret ävensom för huvudinnehållet

i de över förslaget avgivna remissyttrandena. Jag redogör därefter

dels för den hittills bedrivna upplysningsverksamheten rörande totalförsvaret,

dels för 1960 års försvarsupplysningsutrednings förslag rörande

totalförsvarets upplysningsverksamhet, dels ock för huvudinnehållet i de

över förslaget avgivna remissyttrandena. Vidare torde jag få anmäla fram
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 74 år 1962

ställningar från myndigheter om medelsanvisning för försvarsupplysning

in. m. Slutligen framlägger jag mina egna synpunkter och förslag i ett sammanhang.

II. Den centrala nämndorganisationen för personalvårdsfrågor in. m.

Inledning

Kungl. Maj :t föreslog i propositionen 1942:210 riksdagen inrättande av

ett rådgivande organ i personalvårdsfrågor, knutet till försvarsstaben. Riksdagen

(SU 1942:2; rskr. 1942:374) godtog icke till alla delar förslaget.

Sålunda borde enligt riksdagen bildas en Kungl. Maj :t direkt underställd

personalvårdsnämnd med uppgift att främja den religiösa, kulturella och

sociala personalvården inom försvarsväsendet. Kungl. Maj :t utfärdade den

30 juni 1942 instruktion för försvarsväsendets personalvårdsnämnd (nr

565). Denna nämnd skulle vara direkt underställd Kungl. Maj :t.

Försvarets upplysningsutredning framlade år 1945 (SOU 1945:21) förslag

om att ombilda personalvårdsnämnden till en upplysnings- och personalvårdsnämnd

för försvaret. Frågan anmäldes för riksdagen i propositionen

1946: 1 (bil. 6, s. 363). Departementschefen förklarade härvid att frågan

behövde ytterligare övervägas. Det borde ankomma på Kungl. Maj :t

att besluta i frågorna om nämndens ombildning och utökning med flera

ledamöter. Statsutskottet (SU 1946:4, s. 138) ansåg det kunna anförtros

åt Kungl. Maj :t att meddela beslut härom. Merkostnaderna måste emellertid

rymmas inom anvisat anslag. Riksdagen (skr. 4, s. 41) beslöt i enlighet

med utskottets förslag. Kungl. Maj :t fattade sedermera beslut om inrättande

av försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd. Instruktion för

nämnden utfärdades den 30 juni 1949 (nr 460). Denna instruktion, som

alltjämt gäller, angiver bland annat följande. Nämnden är direkt underställd

Kungl. Maj :t. Den har till uppgift att genom initiativ och annan vägledande

och rådgivande verksamhet främja försvarets personalvård, främst

den religionsvårdande, sociala och kulturella verksamheten samt upplysningen

om och inom försvaret. Nämnden skall vidare höras i samband med

tillsättning av vissa befattningar inom nämndens verksamhetsområde. Den

har vidare bland annat att yttra sig över vissa anslagsäskanden. Nämnden

består enligt instruktionen av högst 16 ledamöter, bland vilka skall ingå

chefen för försvarsstabens sektion III, chefen för försvarsstabens personalvårdsavdelning,

fältprosten, en präst i svenska kyrkan, en representant

för frikyrkliga samarbetskominittén, två representanter för folkbildningsverksamheten,

av vilka en tillika bör vara förtrogen med nykterhetsupplysningen

och en med föreläsningsverksamheten, minst en socialvårdskunnig

ledamot, en representant för pressen, en representant för föreningar

som bedriva försvarsupplysning samt en representant för försvarsväsendets

underbefälsförbund. För närvarande har nämnden 11 ledamöter. Icke själv
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1962

skrivna ledamöter utses av Kungl. Maj :t, som också bland ledamöterna utser

ordförande och ersättare för denne. Nämndens verksamhet skall i regel

vara fördelad på en upplysnings- och en personalvårdssektion; i praktiken

har emellertid de flesta ärenden behandlats av den samlade nämnden.

Kostnaderna för upplysnings- och personalvårdsnämnden, i runt tal 9 000

kr. för år, bestrides från förslagsanslaget Vissa nämnder m. m., vilket för

innevarande budgetår är uppfört med 225 000 kr.

Förslag av försvarets personalvårdsutredning 1958

Utredningen framhåller, att personalvårdsverksamhetens uppgift är dubbelsidig.

Å ena sidan skall personalvården bidra till att stärka och vidmakthålla

en god anda inom krigsmakten och därigenom främja effektiviteten.

Å andra sidan skall den inom krigsmakten företräda allmänna andliga,

kulturella, rättsliga och sociala värden. Dessa grundläggande principer

måste enligt utredningen bestämma en framtida nämnds sammansättning,

inriktning och verksamhet. Kontakten mellan krigsmakten och samhället

i övrigt kan vidgas dels genom att försvarets personalvårdsorgan får en

ökad utåtriktad representation, dels genom en mångsidigt sammansatt

nämnd. Erfarenheter från olika nämnder talar enligt utredningens mening

för att nämnderna bör vara rådgivande och vägledande men icke beslutande.

De frågor som bör handläggas av en central nämnd är enligt utredningen

bland annat organisationsärenden som innefattar ändringar och utveckling

av personalvårdsorganisationen och principerna för dess verksamhet. Råd

bör även inhämtas från nämnden i principiella frågor inom själavårdsområdet

och socialtjänsten. Beträffande bildningsverksamheten är det naturligt

att nämnden hörs i fråga om de grundläggande bestämmelserna för

upplysning i samhälls- och kulturfrågor, föreläsningsverksamhet, fritidsundervisning,

biblioteksverksamhet, kulturminnesvård, naturvård och traditionsvård.

Även vid bestämmandet av de resurser som bör ställas till förfogande

för trivselfrämjande åtgärder bör nämnden höras. Det är dock

angeläget att nämnden icke belastas med rutinärenden och ärenden rörande

enskilt förhållande.

Utredningen föreslår att försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd

skall upphöra. Nämndens uppgifter på personalvårdsområdet bör överföras

till en särskild personalvårdsnämnd.

I en dylik bör enligt utredningen ingå företrädare för myndigheter såväl

inom som utom försvaret, för organisationer och för personalen. Av många

skäl måste, anför utredningen, antalet ledamöter begränsas. Det är icke

nödvändigt att instruktionsmässigt fastställa att varje ledamot i personalvårdsnämnden

skall företräda en viss myndighet, intresseriktning eller

organisation. Som ledamöter bör som allmän regel utses personer med in
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 74 år 1962

tresse för och erfarenhet från flera av nämndens verksamhetsområden.

Utredningen föreslår att antalet ledamöter bestämmes till 13. Utredningen

anger såsom riktlinje att av ledamöterna en utgöres av chefen för personalvårdsbyrån

(självskriven), en är riksdagsman, en företräder krigsmakten,

en svenska kyrkan, en frikyrkliga samarbetskommittén, två socialtjänstområdet,

två undervisnings- och bildningsområdet samt den trivselfrämjande

verksamheten, en de politiska och ideella ungdomsorganisationerna,

två personalförbunden och en de frivilliga försvarsorganisationerna. Suppleant

till ledamot förutsättes i princip utses så att han kompletterar det

intresseområde som ledamoten företräder.

Utredningen föreslår i fråga om personalvårdsnämndens ställning och

interna organisation bland annat följande.

Personalvårdsnämnden bör vara rådgivande och vägledande i principiella

personalvårdsfrågor men däremot icke beslutande. Nämnden bör i första

hand vara ett organ åt överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna. Nämnden

bör organisatoriskt närmast anknytas till försvarets personalvårdsbyrå

och således i motsats till försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd

icke vara direkt underställd Kungl. Maj :t. Ärende som skall behandlas av

nämnden bör överlämnas icke direkt till nämnden utan genom det beslutande

organet.

Personalvårdsnämnden bör fungera endast i fred.

Tolv av nämndens ledamöter föreslås skola utses av Kungl. Maj :t medan

den trettonde skall vara chefen för försvarsstabens personalvårdsbyrå såsom

självskriven ledamot. Kungl. Maj :t skall förordna ledamot eller annan

att vara ordförande samt ledamot att vara ersättare för ordföranden. Kungl.

Maj :t bör vidare förordna sekreterare åt nämnden. Beredning och föredragning

av ärendena skulle ankomma pa befattningshavare inom personalvårdsbyrån.

Ersättning till ledamöter m. fl. föreslås utgå enligt kommittékungörelsen

men med särskilda årsarvoden för ordföranden (1 100

kr.) och sekreteraren (1 200 kr.).

Yttranden

Huvudpunkterna i betänkandet har i allmänhet tillstyrkts eller lämnats

utan erinran av remissinstanserna. Statskontoret är dock tveksamt om

lämpligheten att inrätta ytterligare en nämnd och anför att i stället en koncentration

borde eftersträvas. Sveriges riksidrottsförbund uttalar tveksamhet

rörande behovet av den föreslagna nämnden.

I övrigt är det väsentligen två frågor som tilldragit sig uppmärksamhet,

nämligen nämndens ställning i förhållande till Kungl. Maj :t och överbefälhavaren

samt nämndens sammansättning.

Samtliga försvarsgrenschefer föreslår sålunda, att nämnden skall vara

direkt underställd Kungl. Maj :t. Överbefälhavaren uttalar på denna punkt

att en nämnd, vars ledamöter utses av Kungl. Maj :t, torde verka lika själv
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 7i år 1962

ständigt oavsett om den säges stå under Kungl. Maj :t eller vid sidan av försvarets

högsta ledning. Förslag att nämnden skall vara direkt underställd

Kungl. Maj :t framföres också av försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd,

riksdagens militieombudsman, Tjänstemännens centralorganisation,

Landsorganisationen i Sverige, Svenska landsbygdens ungdomsförbund,

Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund och Samverkande bildningsförbunden.

Även skolöverstyrelsen ger uttryck åt uppfattningen, att

personalvårdsnämnden bör få en mera självständig ställning.

När det gäller personalvårdsnämndens sammansättning har nästan varje

remissinstans framfört förslag om eller ifrågasatt ändring i förhållande till

betänkandet, överbefälhavaren tillstyrker dock principerna. Ordföranden

bör enligt överbefälhavaren tillsättas oberoende av befattning. Beträffande

övriga remissinstansers uttalande må nämnas följande. Militieombudsmannen

ifrågasätter, om det är lämpligt att chefen för personalvårdsbyrån ar

ledamot. De politiska ungdomsorganisationerna anser sig böra få större representation.

Svenska landsbygdens ungdomsförbund föreslår sålunda att

en kvinnlig ledamot skall ingå i nämnden och att större representation

bör ges politiska ungdomsorganisationer samt fackliga och ideella organisationer,

varvid verksrepresentation och parlamentarisk representation kan

minskas. Liknande synpunkter framföres av Folkpartiets ungdomsförbund.

Socialdemokratiska ungdomsförbundet ifrågasätter, med hänvisning till att

fältprosten kommer att vara föredragande inför nämnden i vissa ärenden,

behovet av särskild representant för svenska kyrkan. Några statliga verk

på socialtjänstområdet bör ej vara representerade i nämnden. Däremot bor

skolöverstyrelsen företrädas i nämnden. Vidare föreslås i nämnden ingå

tre riksdagsmän eller andra personer i förtroendeställning, minst två representanter

för politiska ungdomsorganisationer, en foretradare for det

frivilliga bildningsarbetet och en militär representant. Upplysnings- och

personalvårdsnämnden ifrågasätter behovet av militär representant. I övrigt

uttalar sig chefen för marinen, försvarets civilförvaltning, statskontoret,

Folkpartiets ungdomsförbund och Socialdemokratiska ungdomsförbundet

mot att chefen för personalvårdsbyrån fungerar som ordförande

eller att ordförandeuppdraget knytes till bestämd tjänst.

Beträffande personalvårdsnämndens uppgifter betonas i vissa yttranden

(skolöverstyrelsen, försvarets skolnämnd, Sveriges förenade studentkårer

och försvarsgrenscheferna) att frågor rörande den obligatoriska, allmänbildande

undervisningen icke bör ankomma på nämnden, överbefälhavaren

synes ha i princip samma uppfattning. — Socialstyrelsen havdar, att nämnden

bör ha samordnande och övervakande uppgifter beträffande den regionala

och lokala personalvårdsorganisationen. Nämnden bör ha möjlighet

att besöka olika förband. — Upplysnings- och personalvårdsnämnden menar,

att personalvårdsnämnden bör höras icke blott i principiella frågor utan

även i vissa tillsättningsärenden. Landsorganisationen och Socialdemokra
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj. ts proposition nr 74 år 1962

tiska ungdomsförbundet hävdar, att nämndens uppgifter icke bör begränsas

så att den är förhindrad behandla rutinärenden.

Militieombudsmannen anser, att personalvårdsnämnden icke kan undvaras

under krig.

Förslaget att ärenden till personalvårdsnämnden skulle sändas till överbefälhavaren

möter invändningar från militieombudsmannen, Landsorganisationen

och Socialdemokratiska ungdomsförbundet. Ungdomsförbundet

föreslår i anslutning härtill inrättande av en särskild tjänst i försvarsdepartementet

som sekreterare åt nämnden.

III. Upplysningsverksamheten rörande totalförsvaret

Hittills bedriven upplysningsverksamhet rörande totalförsvaret

Syfte, form och innehåll

Försvarsupplysningens form och innehåll bygger i allt väsentligt på

riktlinjer, som antogs av 1946 års riksdag.* Vid anmälan av anslaget till

forsvarsupplysning anförde föredragande departementschefen då bland

annat: »För egen del har jag blivit övertygad om behovet av åtgärder i

syfte att bland allmänheten sprida ökad kännedom om försvarets verksamhet.

Härigenom kan det bli möjligt att skingra missuppfattningar, som

kunna uppkomma på detta område, och skapa förståelse för försvarets syften

och behov. En ovillkorlig förutsättning måste dock vara att denna upplysningsverksamhet

sker objektivt och neutralt och att de medel, som ställas

till förfogande, icke på något sätt användes för att giva en felaktig eller

missvisande bild av förhållandena på detta område. Det synes mig även

uppenbart, att ökad uppmärksamhet måste skänkas åt informationen bland

försvarets personal om samhällsförhållanden och samhällsfrågor.»

Upplysningsverksamheten är i enlighet härmed i princip dels inåtriktad

till försvarets personal, dels utåtriktad till allmänheten. Den bedrives i form

av föreläsningar, truppsamtal, filmförevisningar, i tidskrifter etc. Kravet

på objektivitet och allsidighet understrykes. Sålunda anföres i tjänstereglementet

för krigsmakten att upplysningsverksamheten bör bedrivas så att

den ej framstår som inblandning i den politiska debatten och att därför

polemik bör undvikas i frågor, där partipräglade meningsskiljaktigheter

föreligger. Vidare uttalar reglementet att lämnade upplysningar skall vara

sakliga och så fullständiga som sekretessföreskrifterna medger samt att

utebliven eller ofullständig information kan minska förtroendet för den

militära verksamheten.

Samordning

Några speciella bestämmelser om samordningen av totalförsvarets upplysningsverksamhet

finnes icke.

1 Prop. 1946: 1, IV ht, p. 188; SU 4, s. 134; rskr. 4, s. 40.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1962

9

1960 års försvarsupplysningsutredning redovisar emellertid åtskilliga

exempel på åtgärder för att åstadkomma en för totalförsvaret gemensam inriktning

av upplysningsverksamheten.

På försvarsstabens initiativ hålles regelbundna upplysningskonferenser

mellan totalförsvarets olika myndigheter och frivilligorganisationerna. Ljudbildband

om totalförsvarets verksamhet har utarbetats och ett totalförsvarsspel

är under utarbetande. En film, som speglar verksamheten inom totalförsvaret

i ett skärpt utrikespolitiskt läge, har inspelats. En särskild arbetsgrupp

har vidare utarbetat anvisningar för totalförsvarsutställningar.

På hemställan av skolöverstyrelsen om försvarsupplysande material för

undervisningsändamål utarbetar försvarsstaben för närvarande ett undervisningsunderlag

för lärare om svenskt totalförsvar. Detta material väntas

föreligga färdigt under våren 1962.

Av stor betydelse är vidare samarbetet mellan de olika totalförsvarsmyndigheterna

och Centralförbundet Folk och Försvar. Detta samarbete gäller

såväl planering av verksamheten som medverkan i såväl central som regional

och lokal verksamhet. Samverkan har också etablerats i fråga om beredskapsplanläggning

bland annat i form av för upplysningstjänsten och

det psykologiska försvaret gemensamma övningar.

Det militära försvarets upplysningsverksamhet

Organen för det militära försvarets upplysningsverksamhet utgöres

av den i det föregående nämnda försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd,

av de centrala stabernas pressavdelningar samt av pressofficerare

vid förband m. m.

Upplysnings- och personalvårdsnämnden, för vars organisation redogjorts

i det föregående, verkar som allmänt initiativtagande, vägledande och rådgivande

organ på detta område.

Krigsmaktens särskilda upplysningsorgan består av försvarsstabens pressoch

filmavdelning, arméstabens pressavdelning, marinens pressdetalj och

flygstabens pressdetalj. Ansvaret mellan försvarsstabens och försvarsgrensstabernas

upplysningsorgan fördelas i stora drag så, att försvarsstaben

varar för verksamheten i frågor, som är gemensamma för hela krigsmakten

eller berör mer än en försvarsgren samt frågor som berör främmande

makt. I organisations-, utrustnings- och utbildningsfrågor leds upplysningstjänsten

helt inom vederbörande försvarsgren. — Försvarsstabens pressoch

filmavdelning omfattar ett tiotal befattningshavare. Arméstabens pressavdelning

består av omkring fem befattningshavare. Marinens pressdetalj

består av tre—fyra befattningshavare. Flygstabens pressdetalj består av

tre befattningshavare. — Samtliga dessa organ uppehåller jourtjänst dygnet

runt.

Vid övriga militära staber, vid förband och vid skolor finns särskilda

pressofficerare med ställföreträdare, som svarar för presstjänsten vid sidan

av den ordinarie tjänsten.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1962

Den utåtriktade försvarsupplysningen inom det militära

försvaret bedrives bland annat via press, ljudradio, television och film

eller genom kontaktkonferenser in. m.

Det militära försvarets presstjänst omfattar i huvudsak nyhetstjänst,

jour tjänst, pressbesök, reportagetjänst, förtrolig information, sekretesskydd,

rådgivning i publicitetsfrågor, tryckfrihetsfrågor i allmänhet, arkivtjänst

(främst bildservice), utländsk presstjänst, publicitetsangelägenheter berörande

våra militära FN-engagemang, krigsplanläggning in. m.

Utbyggnaden av radions dubbelprogramnät, det ökade antalet lokala radiosändningar

och televisionens genombrott liksom den militärpolitiska och

militärtekniska utvecklingen har ökat kraven på men också gett större

möjligheter åt de militära upplysningsorganen. Sveriges Radios utökade

nyhetsbevakning har även ökat utrymmet för militära kommentarer.

I den utåtriktade upplysningsverksamheten ingår även de s. k. kontaktkonferenserna.

Dessa anordnas i samarbete med Centralförbundet Folk och

Försvar och de olika totalförsvarsmyndigheterna för framträdande representanter

för pressen samt fackliga, politiska och ideella organisationer.

I samarbete med centralförbundet, folkrörelserna, Utrikespolitiska institutet

och berörda statliga myndigheter lämnar vidare de centrala stabernas

pressavdelningar bistånd åt frivilliga försvarsorganisationer, skolor och

andra organisationer vid anskaffning av föreläsare.

I den utåtriktade upplysningen ingår även en viss upplysning till utlandet.

Den sker främst genom utrikesdepartementets försorg, i vissa fall på

krigsmaktens initiativ, i form av fortlöpande service för utländska massmedia.

Den inåtriktade försvarsupplysningen inom det militära

försvaret omfattar bland annat utarbetande av pressöversikter, föredrag,

utgivning av tidskrifter för försvarsgrenarnas personal m. in.

Pressen följes, med hänsyn till det stora utrymme som den ägnar försvaret

i nyhetsartiklar, reportage och ledande artiklar, noggrant i militära

staber och förband. Resultatet delges personalen — främst befälet — i form

av dagliga pressöversikter och utlåning av pressklipp.

En väsentlig del av den inåtriktade upplysningsverksamheten utgörs av

föredrag för befälskårer och värnpliktig personal på förbanden, truppsamtal

etc. Härför finnes särskilt sammanställt grundmaterial.

De olika försvarsgrenarna utger särskilda publikationer, Arménytt, Marinnytt

och Flygvapennytt. Dessa skall enligt Kungl. Maj :ts beslut den 3

juni 1960 främst inriktas på frågor av betydelse för utbildningen inom respektive

försvarsgren jämte andra frågor av särskilt intresse för den militära

tjänsten. Cirka en tiondedel av publikationernas totala utrymme skall

disponeras av försvarsstabschefen, främst för upplysning i för försvaret

gemensamma frågor. Publikationerna skall enligt försvarsgrenschefernas

närmare bestämmande kostnadsfritt tillhandahållas huvudsakligen staber,

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 74 år 1962

förband (utbildningsanstalter) m. fl. institutioner inom försvarsgrenen

samt dennas militära och civilmilitära personal på aktiv stat, på reservstat

och i reserven samt värnpliktiga officerare tillhörande försvarsgrenen.

Tidskrifterna utkommer för närvarande med fem till sex nummer per år.

Upplagan är för Arménytt drygt 32 500 exemplar, för Marinnytt 13 500

exemplar och för Flygvapennytt 2 500—2 700 exemplar.

Dessutom utger flygvapnet tidskriften Vårdkasen en gång om året i en

upplaga av drygt 20 000 exemplar. Den tilldelas i huvudsak viss luftbevakningspersonal.

Viss verksamhet är att anse som såväl inåtriktad som utåtriktad

försvarsupplysning. Hit hör bland annat utställningar

och film.

Krigsmaktens utställningsverksamhet syftar främst till kontakt med och

upplysning till allmänheten, men har även använts för inåtriktad verksamhet,

bland annat i samband med repetitionsövningsförbandens inryckning.

De större utställningarna — ibland representerande hela totalförsvaret —

har i regel ingått som särskilda avsnitt i civila utställningar. Andra försvarsutställningar

har varit fristående eller har anordnats exempelvis i anslutning

till olika förbandsdagar. Också andra former såsom punktutställningar,

vandringsutställningar etc. har prövats. Genom samarbete mellan

krigsmakten och olika myndigheter och organisationer söker man nå en

bättre samordning och ett rationellare utnyttjande av tillgängliga resurser.

En särskild arbetsgrupp med representanter för krigsmakten och civilförsvaret

har i samråd med bland annat övriga totalförsvarsgrenar utarbetat anvisningar

för anordnande av totalförsvarsutställningar och uppvisningar.

Önskemålen om militär medverkan i olika utställningar tenderar enligt en

av upplysningsutredningen gjord undersökning att öka. Möjligheterna att

från krigsmaktens anslag bestrida kostnader för utställningsverksamhet är

begränsade. Enligt av överbefälhavaren utfärdade bestämmelser får därför

militär medverkan i samband med civila utställningar endast ske under

förutsättning att arrangörerna lämnar ekonomisk garanti.

För inspelning av upplysningsfilm disponerar krigsmakten endast ett

mindre belopp, 18 000 kr. För produktion av militär undervisningsfilm disponeras

däremot cirka 500 000 kr. Av de militära undervisningsfilmerna

har emellertid flera tjänat ett betydande försvarsupplysande syfte. En del

militära filmer har även visats i televisionen.

Utbildningen i militär upplysningstjänst har i form av korta kurser

bedrivits för skilda personalkategorier. På detta sätt har utbildats dels

blivande eller nytillträdda pressofficerare, dels militära föreläsare vid skolor,

på olika organisationers möten etc., dels ock värnpliktig personal som

krigsplacerats inom upplysningstjänsten, främst tidnings- och public-relation-män.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 74 år 1962

De centrala militära pressorganens krigsplanläggning inskränker

sig inte längre till de rent militära uppgifterna och samverkan inom

krigsmaktens ram. Tillkomsten av beredskapsnämnden för psykologiskt

försvar har härvid medfört ökade krav på medverkan i förberedelserna

utanför krigsmakten samt deltagande i övningar, som bedrivs gemensamt

av civila och militära myndigheter.

Under fjärde huvudtiteln är för budgetåret 1961/62 uppfört ett ansla g

tiH försvarsupplysning av 206 000 kr. Härav avses 24 000 kr. för presstjänst,

113 000 kr. för utgivning av försvarsgrenstidskrifterna och tidskriften

Vårdkasen, 28 000 kr. för bidrag till Centralförbundet Folk och

Försvar och sammanlagt 41 000 kr. för övriga ändamål, bland annat utställningar.

För försvarsfilm har anvisats 530 000 kr., varav 18 000 kr. för

llPPlysnings- och propagandafilm och återstoden för militär undervisningsfilm.

Kostnaderna för upplysnings- och personalvårdsnämnden bestrids som

framgår av det föregående från förslagsanslaget Vissa nämnder m. in.

Civilförsvarets upplysningsverksamhet

I sin upplysningsverksamhet utnyttjar civilförsvaret i huvudsak samma

slags media som krigsmakten. Upplysningen har främst inriktats på

utrymnings- och skyddsrumsfrågorna samt självskyddet. Svårigheter föreligger

att på detta fält dra en bestämd gräns mellan upplysning och utbildning,

enär allmänhetens civilförsvarsutbildning i stor utsträckning måste

ske via press, radio, television och film.

I intimt samarbete med civilförsvarsstyrelsen förmedlar även Sveriges

civilförsvarsförbund upplysning om civilförsvaret. Denna frivilligorganisations

upplysningsverksamhet har främst omfattat utställningar, broschyrer

och affischer samt visning av olika civilförsvarsfilmer. Förbundet utger

Tidskrift för Sveriges civilförsvar i en upplaga av cirka 16 000 exemplar.

Den finansieras med prenumerations- och annonsinkomster. Till förbundet

är anslutna omkring 300 lokalföreningar med cirka 80 000 enskilda

medlemmar, över 400 företag representerande cirka 77 500 personer samt

430 kommuner.

Inom civilförsvarsstyrelsen finnes en heltidsanställd informationschef.

I varje län finnes vidare ett 60-tal pressombud, som vid sidan av sin ordinarie

tjänst svarar för de regionala och lokala kontakterna med informationsorganen.

En av de viktigaste uppgifterna i den utåtriktade försvarsupplysningen

har varit att förse pressen med ur utbildningssynpunkt

lämpligt material. Detta har i första hand förmedlats genom rikspressen

och de centrala nyhetsbyråerna. Ett särskilt bildarkiv har skapats,

och presstjänsten har dessutom omfattat pressbesök, förmedling av

intervjuer, tillrättalägganden m. m.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1962

Upplysningen genom radio har bland annat utgjorts av inslag i Dagens

•eko, några skolradioprogram och en programserie om skyddsrum, utrymning

och radiakskydd. I televisionen har civilförsvaret hittills ägnats några

programinslag, bland annat i samband med utrymningsövningarna.

Utställningsverksamheten har i regel skötts av civilförsvarsförbundet,

men civilförsvarsstyrelsen har i viss omfattning ställt personal och materiel

till förfogande.

Kontakt- och föreläsningsverksamheten sker bland annat genom civilförsvarsstyrelsens

och länsstyrelsernas civilförsvarsorgans medverkan i

Folk och Försvars kontaktkonferenser.

Utlandets intresse för det svenska civilförsvaret har medfört ett stort

antal studie- och pressbesök utifrån. Upplysningen till utlandet har erfordrat

att visst informationsmaterial iordningställts för utländsk publik.

Den inåtriktade upplysningsverksamheten inom civilförsvaret avser endast

den aktivt engagerade personalen, d. v. s. främst civilförsvarets olika

funktionärer. Denna upplysning förmedlas bland annat genom ett stencilerat

kontaktblad »Aktuellt om civilförsvar» med en upplaga på cirka

5 000 exemplar. — Inom civilförsvarsstyrelsen har upprättats ett pressklippsarkiv.

Filmen har varit ett ofta anlitat medium i civilförsvarets upplysningsverksamhet,

och en rad upplysningsfilmer har inspelats. Många instruktionsfilmer

har emellertid också ett betydande värde ur upplysningssynpunkt.

Civilförsvarsstyrelsen utger vidare en småskriftserie om aktuella försvarsproblem

som torde tjäna såväl den inåtriktade som den utåtriktade

försvarsupplysningen.

Det psykologiska försvarets upplysningsverksamhet
Då

beredskapsnämnden för psykologiskt försvar år 1954 inrättades var

man enig om behovet av en realistisk upplysning om försvars- och skyddsmöjligheter,

om utrymning och andra civilförsvarsfrågor samt om de allmänna

förhållanden som sannolikt råder under krig eller omedelbart före

ett krigsutbrott. Å andra sidan ansågs det icke önskvärt med en från centralt

håll statligt bedriven eller dirigerad upplysnings- och informationsverksamhet.

Ett fredsorgan för psykologiskt försvar skulle därför icke

självt bedriva eller dirigera upplysningsverksamhet utan borde härvidlag

inskränka sig till att lämna impulser och uppslag.

I enlighet med vad som sålunda förutsatts har beredskapsnämndens

verksamhet i fred begränsats. Upplysningsverksamheten har inskränkts

till föreläsningar och deltagande i kurser, konferenser och stabsövningar,

anordnade av myndigheter och organisationer inom totalförsvaret. Nämnden

svarar vidare för undervisning om det psykologiska försvaret vid

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 7i år 1962

bland annat försvars- och militärhögskolorna m. fl. En av beredskapsnämndens

viktigaste inåtriktade uppgifter är utbildningen av personal

som uttagits för tjänstgöring i krig. Utbildningen, som avser att ge kännedom

om krigsplanläggningen inom det psykologiska försvaret, sker i form

av kurser, konferenser, stabsspel och stabstjänstövningar. Kontakten med

den krigsplacerade personalen söker beredskapsnämnden upprätthålla genom

tidskriften Bulletinen. Nämnden lämnar Centralförbundet Folk och

Försvar ett årligt bidrag om 10 000 kr. för upplysningsverksamhet om det

psykologiska försvaret, bland annat genom totalförsvarskurser för tidningsmän.

Till den utåtriktade verksamheten kan också utgivandet av

broschyren »Om kriget kommer» räknas. Nämnden har ingen särskild

presstjänst.

Beredskapsnämnden har vidare bedrivit en viss forskningsverksamhet

på opinionsbildningens område.

Det ekonomiska försvarets upplysningsverksamhet

Det ekonomiska försvaret har ingen enhetlig administration och har

därför inte heller någon centralt ledd upplysningsverksamhet.

Överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap (tidigare riksnämnden

för ekonomisk försvarsberedskap) har i den inåtriktade försvarsupplysningen

medverkat bland annat i försvarshögskolans undervisning och i

krigsspel, överstyrelsen (nämnden), som icke har någon särskild personal

anställd för upplysningstjänst och heller icke har några speciella medel

för sådant ändamål, har icke bedrivit någon aktiv presstjänst, överstyrelsen

(nämnden) har regelbundet ställt föreläsare till förfogande för

myndigheter och för näringslivets organisationer. Den medverkar även i

Centralförbundet Folk och Försvars konferenser.

Också genom övriga statliga organ med uppgifter beträffande det ekonomiska

försvaret, exempelvis kommunikationsverken, förmedlas upplysning

rörande det ekonomiska försvaret. Denna upplysning, som främst avser

den egna personalen, förmedlas bland annat genom personaltidningarna.

Upplysningsverksamheten omfattar även frågor om driftvärn och civilförsvar.

Inom det enskilda näringslivet meddelas i olika former upplysning rörande

verksamheten i krig.

Försvarsföreningarnas upplysningsverksamhet

Ett stort antal organisationer arbetar på olika sätt för försvaret. Dit hör

frivilligorganisationerna, som visserligen i första hand fullgör olika utbildningsuppgifter

men också gör insatser inom totalförsvarets upplysningsverksamhet,

bland annat genom sina tidskrifter.

Därjämte finnes några föreningar, som har till huvuduppgift att bedriva

upplysning om totalförsvaret eller delar därav. Hit hör i första hand Centralförbundet

Folk och Försvar, Riksförbundet för Sveriges försvar, All
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1!)62

männa försvarsföreningen och Försvarsfrämjandet. Hit hör också Sveriges

civilförsvarsförbund, vars insatser berörts i det föregående i anslutning

till redogörelsen för civilförsvarets upplysningsverksamhet, samt Föreningen

Sveriges Flotta.

I Centralförbundet Folk och Försvar är representerade såväl näringslivets

huvudorganisationer och folkrörelserna som totalförsvarets olika

delar och de frivilliga försvarsorganisationerna. Flertalet riksomfattande

ideella organisationer och samtliga större yrkes- och jämförliga sammanslutningar

är anslutna till eller representerade i förbundet. Särskilda Folkoch

Försvarskommittéer finns sedan år 1954 organiserade i samtliga län.

De fyra till förbundet anslutna politiska ungdomsorganisationerna bildar

kärnan i dessa kommittéer. — Centralförbundet vill medverka i en kontinuerlig

och saklig upplysningsverksamhet om våra försvarsproblem i vidaste

bemärkelse och därmed sammanhängande andra samhällsfrågor.

Förbundet håller ett kansli med två kvalificerade sekreterare samt två biträden.

— Förbundets inkomster uppgick år 1961 till omkring 197 000

kr., varav omkring 136 000 kr. i medlemsavgifter och bidrag av andra

institutioner, 28 000 kr. i bidrag av staten, anvisat under fjärde huvudtitelns

anslag Försvarsupplysning, 10 000 kr. i bidrag av beredskapsnämnden

för psykologiskt försvar samt 23 000 kr. i övriga inkomster.

Konferenser av riks-, region- och lokalkaraktär har efter hand blivit centralförbundets

vanligaste arbetsform. Dessa anordnas i regel i samarbete

med totalförsvarets olika organ. I dessa har deltagit representanter för

ekonomiska, fackliga, politiska och ideella organisationer, skol- och bildningsväsende,

vetenskapliga institutioner, press, statliga och kommunala

myndigheter etc. — Härutöver har centralförbundet också gjort en aktiv

insats för att främja totalförsvarsupplysningen i våra skolor.

Riksförbundet för Sveriges försvar har liksom centralförbundet till

främsta uppgift att sprida objektiv upplysning om vårt försvar, men består

endast av enskilda medlemmar. Ett nära samarbete äger rum mellan

de båda organisationerna. Riksförbundet har också understött centralförbundets

verksamhet, bland annat ekonomiskt. Organisationen bedriver

bland annat presstjänst och stöder indirekt tidskriften Hemvärnet. \ idare

bedrives en viss föreläsningsverksamhet.

Allmänna försvarsföreningen är en av vårt lands äldsta nu verksamma

försvarsföreningar. Dess huvuduppgift är enligt stadgarna att utan avseende

på någon viss försvarsorganisation söka skapa en levande och kraftig

övertygelse om behovet att stärka och utveckla vårt försvar. Föreningens

arbete beslår nu huvudsakligen i att sprida tidskriften »Vårt försvar».

Föreningen Sveriges Flotta skall enligt stadgarna bland annat stärka

insikten om nödvändigheten av ett effektivt sjöförsvar och om betydelsen

av den svenska sjöfartens utveckling. Föreningens verksamhet omfattar

sålunda både marinen och handelssjöfarten. Föreningen utger tidskriften

Sveriges Flotta och bedriver dessutom förlagsverksamhet in. in.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 74 år 1962

Föreningen bedriver även ungdomsverksamhet, omfattande skolungdomsmöten,

fartygsbesök m. in.

Förbundet för folkförsvarets främjande, Försvarsfrämjandet, utger tidskriften

Effektivt försvar. Organisationen har eget förlag och lämnar vissa

ekonomiska understöd till främst lokala försvarsorganisationer. — Viss kritik

har i olika sammanhang riktats mot utformningen av organisationens

verksamhet.

Förslag av 1960 års försvarsupplysningsutredning

Inledningsvis må erinras att utredningens uppdrag avsett en översyn

av försvarsupplysningens innehåll och form samt organisationen på upplysningsområdet.

Som allmän riktpunkt för utredningens arbete har gällt

att kostnaderna för verksamheten inte borde tillåtas öka.

Behovet av upplysning om totalförsvaret

Behovet av upplysning till den svenska allmänheten om vårt totalförsvar

är enligt utredningen större idag än för femton år sedan, då detta

behov prövades av 1945 års utredning om upplysningsverksamheten. Uppbyggnaden

av det totala försvaret, de ekonomiska uppoffringarna härför

och den åtföljande livliga politiska debatten, publiciteten kring den tekniska

utvecklingen och de militära maktmedlens plats i världspolitiken

har medfört att kravet på information om vårt totalförsvar och den enskilde

medborgarens roll däri har ökat.

Propagandan från stormaktsblocken har sedan det kalla krigets början

ökat. Även om denna propaganda inte direkt riktas mot vårt land, så kan

den likväl komma att också i vart land ibland verka på försvarsviljan i

negativ riktning. Framför allt den stora publiciteten, ofta med överdrivna

uppgifter, om utvecklingen av strategiska vapensystem och kärnvapen

utnyttjas propagandamässigt för att nedvärdera huvudmotståndarens eller

småstaternas försvarsresurser. Även dessa förhållanden pekar på ett ökat

behov av upplysning, främst om fakta rörande den militärpolitiska och militärtekniska

utvecklingen samt om vår på dessa fakta grundade försvarspolitik,

våra skyddsmöjligheter och naturliga försvarsmöjligheter samt våra

tekniska och ekonomiska förutsättningar. Sådan upplysning är desto mera

angelägen som vissa av dessa frågor är så komplicerade att de knappast kan

förstås utan en omfattande och kontinuerlig information. Bristande kännedom

om de verkliga förhållandena ger i sin tur en felaktig utgångspunkt

för bedömande av våra försvarsproblem.

Gjorda opinionsundersökningar om försvarsviljan och om tilltron till våra

möjligheter att försvara oss understryker enligt utredningen att — oavsett

om de erhållna värdena kan anses generellt giltiga — behovet av kontinuerlig

upplysning inom de angivna områdena är stort.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 74 år 1962

En stor del av kritiken mot försvaret sammanhänger, anför utredningen,

med de successivt stegrade försvarskostnaderna. Eftersom kritiken till viss

del synes bottna i bristande kännedom om de för kostnadsutvecklingen avgörande

faktorerna, bör behovet av upplysning på detta område särskilt

uppmärksammas.

Utredningen anför vidare, att Sveriges militära åtaganden i FN :s tjänst

ökat behovet av information och upplysning.

Upplysningsverksamheten påverkas också enligt utredningen av den starka

utvecklingen av massmedia — press, radio och television. Dessa media

erbjuder allt större möjligheter till upplysning. Konkurrensen om utrymmet

hos dessa media blir samtidigt allt hårdare. Dessa media har främst nyhetsförmedlande

uppgifter, och deras benägenhet att bereda utrymme för upplysning

beror främst på dennas nyhetsmässiga eller samhällsinriktade karaktär.

Ett jämförelsevis stort utrymme ägnas för närvarande försvaret

både i dagspress, radio och television. Kravet från pressens och Sveriges

Radios sida på snabb och riktig information är framträdande och har successivt

ökat.

Utredningen anför, att den funnit att särskild uppmärksamhet måste

ägnas behovet av upplysning till ungdomen, bland annat med hänsyn till

att den generation som nu börjar komma upp i mogen ålder är bristfälligt

orienterad om orsakerna till och förloppet av andra världskriget liksom

i fråga om exempelvis den reella innebörden av ockupationen av våra grannländer.

Den saknar i stor utsträckning kännedom om orsakerna till vår

alliansfria politik, vårt behov av ett försvar och försvarets fredsbevarande

effekt samt om våra försvarsmöjligheter. Utredningen förklarar sig i samband

med dessa frågor ha uppmärksammat den av skolöverstyrelsen år

1957 genomförda utredningen »Propagandakritik och samhällssolidaritet

1 skolundervisningen» och de härav föranledda, av skolöverstyrelsen beslutade

åtgärderna beträffande försvarsfrågornas plats i undervisningen och

främst då i samhällslära.

Utredningen anser, att informationstjänsten måste tillmätas stor betydelse

både med hänsyn till allmänhetens och pressens berättigade krav att

snabbt informeras om vad som händer inom försvaret och med hänsyn till

att denna nyhetstjänst på längre sikt direkt påverkar allmänhetens intresse

och förståelse för våra försvarsproblem.

Även beträffande den inåtriktade upplysningsverksamheten, främst inom

krigsmakten, har enligt utredningen behovet ökat. Det militärpolitiska och

militärtekniska skeendet är, anföres det, numera så komplicerat, att man

endast i de centrala staberna har överblick över dessa problem. Utredningen

understryker behovet av upplysning också till den inom krigsmakten civilanställda

personalen.

Utredningen anser slutligen, att upplysningen till utlandet om svensk

2 — Hihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 74

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 74 år 1962

alliansfrihet, svensk försvarspolitik, svenskt totalförsvar, Sveriges insatser

i FN :s tjänst o. s. v. bör ägnas ökad uppmärksamhet.

Sammanfattningsvis anför utredningen, att åskilligt pekar på ett ökat

upplysningsbehov. Samtidigt erbjuder massmedia ökade tekniska hjälpmedel

för upplysningen. Åtgärder bör vidtas för att i ökad utsträckning bedriva

upplysningsverksamhet genom massmedia. Detta synes dock medföra krav

på ökade tekniska, ekonomiska och personella resurser hos berörda myndigheter.

Något förslag härom anser sig utredningen emellertid inte kunna

framlägga med hänsyn till direktiven för utredningen. Inom ramen för den

organisation och de principer som utredningen föreslår bör dock enligt utredningen

möjligheterna till ökat samarbete med massmedia, framför allt

televisionen, tillvaratas.

Allmänna riktlinjer

Utredningen konstaterar att det, vid tillämpningen av de principer för

försvarsupplysningens bedrivande som angavs av 1945 års upplysningsutredning

och sedan blev föremål för riksdagens ställningstagande, har ankommit

på de berörda myndigheterna att själva ta ställning till formerna

för och innehållet i den upplysning som förmedlats.

Beträffande formerna för den militära upplysningsverksamheten konstateras,

att sådan bedrivits inom olika tjänstegrenar och till stor del med anlitande

av medel som icke redovisas som kostnader för försvarsupplysning,

t. ex. personalkostnader eller kostnader för personalvård. I den hittills bedrivna

verksamheten kan heller icke urskiljas någon klar gräns mellan upplysning

och utbildning. Det finns sålunda ett behov av att upplysningsvägen

nå exempelvis den icke i tjänst varande personalen med en kombination

av upplysning och utbildning, bland annat i form av publikationer, filmer

och utställningar. För civilförsvarets del är det nödvändigt att utnyttja

de olika upplysningskanalerna för förmedling av utbildning. Några direkta

svårigheter har dock inte kunnat påvisas med denna uppdelning på olika

tjänstegrenar och ansvarsområden, även om en gemensam ledning och ekonomisk

överblick saknats.

När det gäller upplysningens innehåll bär vissa svårigheter uppstått, i huvudsak

sammanhängande med inrikespolitiska förhållanden. Större frågor

beträffande vårt försvars organisation, materielanskaffning, utbildning

o. s. v. blir politiska i och med att de måste underställas riksdagens prövning.

Därvid gör sig olika åsiktsriktningar gällande. För de myndigheter som haft

att bedriva upplysning om försvaret har det visat sig svårt att avväga denna

upplysning så, att den icke av någon representativ åsiktsriktning kan tolkas

som polemik eller inblandning i den politiska debatten. Härtill bar bidragit

att t. ex. kärnvapenfrågan dels har ett vida större perspektiv än det rent

militära, dels att behovet av saklig upplysning just i en sådan fråga är särskilt

stort. Det bör också beaktas att delar av den militära utbildningen

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 7k år 1962 19

kan framstå som propaganda för den militära ledningens uppfattning i en

viss fråga.

Mot bakgrunden av de redovisade svårigheterna har utredningen funnit

det angeläget att dels klarlägga upplysningens ändamål, dels fastställa vad

som skall hänföras till försvarsupplysning. Härom anför utredningen följande.

Upplysningsverksamheten skall i princip avse totalförsvaret. Dess uppgift

skall i första hand vara att vidmakthålla försvarsviljan samt att stärka

tilltron till och främja samhörighetskänslan med landets försvar och demokratiska

samhällsskick. Den skall vidare klargöra sambandet mellan utrikespolitik

och försvar.

Upplysningsverksamheten skall bedrivas så, att kännedom om totalförsvarets

olika delar förmedlas såväl till allmänheten som till totalförsvarets

personal (d. v. s. såväl inåt- som utåtriktad upplysning).

Upplysningsverksamheten skall omfatta militära, militärpolitiska, ekonomiska

och tekniska samt utrikes- och inrikespolitiska fakta och analyser av

betydelse för totalförsvaret. Vidare skall upplysning lämnas om myndigheternas

bedömningar, slutsatser och beslut i fråga om det totala försvarets

organisation, utveckling, utbildning, materielanskaffning o. s. v.

Den utåt- resp. inåtriktade upplysningen skall alltjämt vara av principiellt

likartad natur. Det är emellertid uppenbart, att de värnpliktiga för sin utbildning

måste bibringas mera detaljerade kunskaper om exempelvis olika

vapens verkan och taktiska konsekvenser och om de möjligheter som finns

till skydd.

Utredningen är emellertid fullt medveten om det omöjliga i att i form av

allmänna riktlinjer täcka alla de gränsfall och intrikata avvägningsfrågor

som kan uppstå. Utredningen har därför ansett det angeläget betona, att de

befattningshavare, som har att i tjänsten svara för upplysningen, handlar

under ämbetsmannaansvar, och att det ytterst beror på vars och ens ansvarskänsla

och omdöme, om andemeningen i de principer som anges i det följande

skall kunna uppfyllas. De problem som uppstått vid tillämpningen av

hittills gällande riktlinjer får inte leda till att upplysningen inom viktiga

områden eftersätts.

I fråga om den inåtriktade upplysningen anför utredningen följande.

I den inåtriktade verksamheten, där upplysning främst förmedlas till

inkallad eller anställd personal, blir kraven på saklighet, fullständighet och

rättvisa alldeles särskilt framträdande. Största möjliga allsidighet skall därför

eftersträvas vid belysningen av totalförsvarets och krigsmaktens olika

komponenter och framställningen utgå från den av statsmakterna beslutade

målsättningen för försvaret. Härutöver finner utredningen det naturligt, att

befälspersonalen inom försvaret får en allsidig orientering om aktuell debatt

och pågående verksamhet inom och utom försvaret rörande atomvapenfrågan,

sålunda även på det politiska området.

Den inåtriktade upplysningsverksamheten får självfallet aldrig ges polemisk

utformning. Inte heller får den missbrukas till propaganda i politiska

stridsfrågor. I den mån det rör sådana bör det i stället vara upplysningsverksamhetens

uppgift att ge anvisning på de källor, där olika åsikter på ett

tillfredsställande sätt redovisas, och i möjligaste mån klargöra aktuella

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 7år 1962

frågeställningar och objektivt redogöra för argumentationen på ömse sidor.

Att en föreläsare i detta sammanhang även talar om, vilken hans personliga

mening är, kan ofta te sig naturligt och i själva verket snarast bidra

till att åhörarna på rätt sätt förmår bedöma innehållet i hans framställning.

När det gäller frågor, som är av mera teknisk natur eller där någon politisk

diskussion eljest icke aktualiserats, bör han ha möjlighet att på grundval

av en objektiv redogörelse för fakta framlägga den argumentering som synes

honom giltig. Även härvidlag är det emellertid angeläget att han klargör

att det är fråga om hans personliga uppfattning och att även andra meningar

kan göras gällande. En på detta sätt bedriven upplysningsverksamhet ställer

givetvis stora krav på befälets omdöme men torde likväl vara att föredra

framför ett system, som hindrar vederbörande att tala öppet inför truppen.

I de militära skolorna bör uppmärksamhet ägnas åt att förbereda befälet för

uPP8''fter a''T detta slag och att klargöra de svårigheter som kan föreligga.

I fråga om den utåtriktade upplysningen anför utredningen i detta sammanhang

följande.

Vad som anförts i fråga om den inåtriktade verksamheten är också direkt

tillämpligt på motsvarande delar av den utåtriktade upplysningsverksamheten,

exempelvis försvarsföreläsningar vid skolor o. dyl.

Den utåtriktade upplysningen torde dock normalt ge större utrymme åt

personligt framförda åsikter, exempelvis vid offentliga debatter, vid konferenser

på temat »folk och försvar», i tidningsartiklar m. m.

Det bör i detta sammanhang påpekas, att exempelvis överbefälhavaren i

sin egenskap av ämbetsman har både rätt och skyldighet att i framställning

till Kungl. Maj :t ge uttryck för sin uppfattning i hithörande frågor i all den

utsträckning som denna kan bedömas påverka krigsmaktens möjligheter

att lösa sina uppgifter. Den militära nyhetstjänsten har naturligtvis samma

rätt och skyldighet att genom kommunikéer och presskonferenser ge service

åt nyhetsorganen i form av referat av och redogörelser för försvarsmyndigheternas

offentliga framställningar. Sådana redogörelser skall självfallet

inskränka sig till en saklig redovisning av militära bedömningar och slutsatser

samt av de omständigheter som direkt påverkar dessa. Förekommer

felaktiga eller ofullständiga sakuppgifter i den allmänna debatten, bör berörd

myndighet enligt dessa principer kunna meddela rättelse eller komplettering.

Utredningen är fullt medveten om att det i praktiken många gånger kan

vara svårt att avgöra var den objektiva informationen slutar och de mera

personligt färgade åsikterna tar vid. En föreläsare eller skribent i försvarsfrågor

uppfattas lätt som företrädare för den myndighet han representerar,

även om han aldrig så tydligt poängterar sitt personliga åsiktsengagemang

i vissa frågor. Å andra sidan vore det uppenbart orimligt — och klart

i strid med den personliga åsikts- och yttrandefriheten — att söka begränsa

möjligheterna för försvarets representanter att vid sidan av sin tjänsteutövning

fritt hävda sin mening i tal och skrift.

Administrationen av totalförsvarets upplysningsverksamhet
Upplysningsverksamheten

kan antingen koncentreras till ett organ med

en gentemot berörda myndigheter fri ställning eller i någon form anslutas

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungi. Maj.ts proposition nr 7b år 1962

till en eller flera myndigheter. Vilkendera lösningen som bör väljas beror

enligt utredningen i hög grad på hur långt samordningssträvandena mellan

skilda delar av totalförsvaret drives. Utredningen erinrar här om att ett omfattande

samarbete i praktiken redan etablerats mellan de myndigheter och

organisationer som bedriver försvarsupplysning, trots att formella samordningsregler

saknats.

Kravet på samordning får enligt utredningen bedömas med utgångspunkt

i de olika totalförsvarsgrenarnas uppgifter och organisation vilket medför

att upplysningen delvis får olikartad karaktär och omfattning. Det främsta

önskemålet härvidlag gäller en principiell samordning och gemensam inriktning

av upplvsningen. Något behov av att organisatoriskt åstadkomma dagligt

samarbete torde däremot för närvarande inte föreligga. Det gäller alltså

i första hand att skapa garantier för en gemensam planering och en gemensam

inriktning av upplysningen. Att verkställa dessa planer torde emellertid

även i fortsättningen kräva olikartade åtgärder inom de olika totalförsvarsgrenarna,

varför något direkt samgående inte synes genomförbart. Ett

undantag härifrån utgör den av utredningen föreslagna totalförsvarstidskriften

(jfr i det följande), som fordrar ett mycket nära samarbete mellan

de olika upplysningsorganen.

Utredningen anser vidare att ett gemensamt centralt upplysningsorgan

— åtminstone för krigsmaktens och civilförsvarets del — för närvarande

knappast skulle vara lämpligt med hänsyn till nyhetstjänsten. Denna utgör

en väsentlig del av dessa myndigheters upplysningsverksamhet, och skall

kraven på nyhetsservice från massmedias sida tillgodoses, krävs det särskilda

informationsorgan som är direkt anslutna till respektive myndigheter.

Utredningen föreslår, att för ledning av totalförsvarets upplysningsverksamhet

inrättas en särskild nämnd, totalförsvarets upplysningsnämnd.

Nämnden skall enligt utredningen vara direkt underställd Kungl. Maj:t.

Nämnden skall bestå av nio ledamöter, nämligen chefen för försvarsstaben,

generaldirektörerna i civilförsvarsstyrelsen och riksnämnden för ekonomisk

försvarsberedskap, ordföranden i beredskapsnämnden för psykologiskt försvar,

chefen för utrikesdepartementets pressbyrå samt fyra ledamöter av

riksdagen.

Nämnden skall enligt utredningen genom egna initiativ främja upplysningen

om totalförsvaret för att därigenom bidra till att bevara och stärka

försvarsviljan i landet. Samordningen av upplysningsverksamheten skall

åligga nämnden, och denna samordning skall främst åstadkommas genom

att nämnden ger råd och rekommendationer till totalförsvarets myndigheter.

Vidare bör nämnden svara för utgivningen av en totalförsvarstidskrift.

upplysning och personalvård. Upplysningsnämnden bör enligt utredningen

främst med att de olika grenarna av totalförsvaret bör vara representerade

av sin högsta ledning, som ytterst har ansvaret för upplysningsverksamheten.

Totalförsvarets upplysningsverksamhet bör dessutom ha en nära an
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 74 år 1962

knytning till utrikesdepartementet, eftersom vår försvarspolitik har ett

mycket nära samband med vår utrikespolitik. Upplysningsverksamheten

om vårt försvar måste därjämte samordnas med vår utlandsupplysning i

övrigt. Riksdagsrepresentationen motiveras bland annat av att en fortlöpande

och nära kontakt mellan totalförsvarets företrädare och riksdagen bör

upprätthållas i upplysningsverksamheten samt av att riksdagsrepresentationen

i nämnden hör kunna tjäna som språkrör för den allmänna

opinionen.

Utredningens förslag innebär, att försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd

skulle upphöra. Den bör enligt utredningen ersättas med två

principiellt skilda nämnder, d. v. s. en nämnd för krigsmaktens personalvård

och en nämnd för totalförsvarets upplysningsverksamhet. En principiell

tudelning anser utredningen vara till fördel från effektivitetssynpunkt

och dessutom bidra till en klarare gränsdragning mellan begreppen

upplysning och personalvård. Upplysningsnämnden bör enligt utredning

som verkställande organ ha en kommitté, bestående av nämndens sekreterare

samt cheferna för försvarsstabens sektion III och informationsavdelningen

inom civilförsvarsstyrelsen jämte representanter för riksnämnden

för ekonomisk försvarsberedskap och beredskapsnämnden för psykologiskt

försvar. Denna kommitté bör även vara redaktionskommitté för den föreslagna

totalförsvarstidskriften. Utredningen förutsätter, att sekreteraren i

totalförsvarets upplysningsnämnd skall vara redaktör för tidskriften och

att nämndens ordförande skall vara tidskriftens ansvarige utgivare. Den

föreslagna kommittén skall även bereda de ärenden, som skall föredras för

upplysningsnämnden.

I detta sammanhang anför utredningen, att den övervägt om till totalförsvarets

upplysningsnämnd skulle knytas ett upplysningsråd med representanter

för dagspressen, radion, televisionen, filmen, de politiska partierna,

folkrörelserna, bokförlagen, de frivilliga försvarsorganisationerna m. fl.

Utredningen finner dock att detta råd i stort sett, och i efterhand, skulle

komma att få behandla samma ärenden som nämnden. Rådet skulle dessutom

få ringa inflytande på upplysningsverksamhetens utformning och endast

i undantagsfall — på grund av sin storlek — kunna behandla uppkomna

problem medan de är aktuella. Av dessa anledningar anser utredningen

ett upplysningsråd vid sidan av upplysningsnämnden vara överflödigt.

I övrigt behöver upplysningsorganen inom totalförsvaret enligt utredningen

inte omorganiseras. Det anses dock önskvärt bland annat att civilförsvarsstyrelsens

informationsavdelning förstärks.

Upplysningsverksamhetens bedrivande

Presstjänstens organisation inom försvarsstaben, försvarsgrenarna

och övriga totalförsvarsgrenar är anför utredningen beroende av den

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 7t år 19(>2

organisatoriska utvecklingen i övrigt. Utredningen anser, att argumenten

för presstjänstens kvarblivande i försvarsstaben och de tre törsvarsgrensstaberna

för närvarande är bärande och vill understryka att praktisk erfarenhet

från andra institutioner pekar på nödvändigheten av att intormationstjänsten

erhåller en sådan i förhållande till andra avdelningar fristående

ställning direkt under vederbörande institutions ohef, att verksamheten

kan bedrivas på ett från publicitetsorganens synpunkt snabbt och effektivt

sätt.

Av verksamhetsområdets omfattning och med hänsyn till de övriga upplysningar

som lämnats finner utredningen det i och för sig motiverat med en

förstärkning av arbetskraften med tanke på att inget av de redovisade verksamhetsområdena

rimligen bör avvecklas.

Utredningen föreslår att av en för hela totalförsvaret gemensam u p dlysningstidskrift

skall utges.

Utredningen har övervägt om en sådan tidskrift bör utges av någon av de

stora frivilliga försvarsorganisationerna med hjälp av visst statligt finansiellt

stöd. Utredningen har emellertid ansett det väsentligt, att en dylik

tidskrift kostnadsfritt tilldelas sådana personalkategorier, som de olika

myndigheterna i första hand vill nå med försvarsupplysning. Det bör då

vara av stor betydelse, att den upplysning som på detta sätt förmedlas till de

olika totalförsvarsgrenarnas personal också har officiell karaktär. \ idare äi

en direkt anknytning av tidskriften till totalförsvarsmyndigheterna av värde

från kontakt- och samarbetssynpunkt och tillförsäkrar vidare — med den

organisatoriska lösning utredningen föreslår — de olika myndigheterna likartat

inflytande på tidskriftens innehåll och utformning.

Den föreslagna lotalförsvarspublikationen bör enligt utredningen spridas

även till de olika frivilligorganisationerna. Detta synes desto mera angeläget

som dessa organisationers behov av aktuell försvarsupplysning visat sig

vara synnerligen stort. Den bör vidare spridas till press, skolor, bibliotek,

länsstyrelser och andra offentliga institutioner.

Tillkomsten av den föreslagna publikationen bör enligt utredningen resultera

i att de militära försvarsgrenstidskrifterna återfår sin tidigare karaktär

av utbildningsorgan för den egna personalen. Kostnaderna för tidskrifterna

Arménytt, Marinnytt, Flygvapennytt och Vårdkasen bör därför i fortsättningen

bestridas från försvarsgrenarnas övningsanslag. Härigenom kan

samtidigt försvarsgrenscheferna anpassa de olika tidskrifterna efter det

direkta utbildningsbehovet. Utredningen betonar önskvärdheten av en fortsatt

utgivning av dessa publikationer med hänsyn till att de trots den

föreslagna inriktningen — även i fortsättningen måste tillmätas värde från

upplysningssynpunkt.

Den nya tidskriften bör, anför utredningen, täcka hela totalförsvarsområdet.

Innehållet bör avvägas mellan de olika totalförsvarsgrenarna i viss

proportion till upplagans fördelning.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1962

Utredningen räknar med en upplaga av sammanlagt omkring 80 000

exemplar. De normer, som uppdragits i kungl. brev den 3 juni 1960 rörande

spridning av de militära försvarsgrenstidskrifterna, har därvid i princip

tillämpats på de olika myndigheterna. För krigsmaktens vidkommande har

utredningen även inräknat kategorien värnpliktiga underofficerare, som i

olika sammanhang uttryckt önskemål om försvarsupplysande informationsmaterial.

Upplagan skulle då komma att utgöra omkring 58 000 exemplar

för krigsmakten, ca 8 000 exemplar för civilförsvaret, ca 2 000 exemplar

för det ekonomiska och 500 exemplar för det psykologiska försvaret. För

frivilligorganisationerna m. fl. har beräknats omkring 10 000 exemplar och

för skolor, bibliotek o. s. v. ungefärligen 1 500 exemplar.

Utredningen anser tidskriften böra utkomma med sex nummer per år.

Om varje nummer kostar 40 000 kr., skulle härvid den sammanlagda kostnaden

komma att uppgå till 240 000 kr. Härtill kommer personalkostnader.

Utredningen har som nämnts förutsatt, att sekreteraren i totalförsvarets

upplysningsnänmd samtidigt skall vara redaktör för tidskriften. Lönekostnaderna

för denne jämte ett kontorsbiträde har beräknats till 30 000 kr.

respektive 10 000 kr. per år. Inberäknat personalkostnader skulle således

det årliga medelsbehovet för den föreslagna tidskriften komma att uppgå

till 280 000 kr.

Utredningen föreslår, att de sammanlagt 113 000 kr. från fjärde huvudtitelns

anslag för försvarsupplysning, som tidigare anvisats för tidskrifterna

Arménytt, Marinnytt, Flygvapennytt och Vårdkasen, i stället anslås till

den föreslagna totalförsvarstidskriften. Utredningen förutsätter, att även

övriga totalförsvarsgrenar bidrar till bekostandet av publikationen.

Bland de olika medel som hittills utnyttjats för spridning av försvarsupplysning,

fyller enligt utredningens uppfattning även utställningarna

étt bestämt behov. En av utställningsformens fördelar anger utredningen

vara att den ger möjlighet till en mera direkt belysning av totalförsvarsproblemen

än de flesta andra upplysningsmedia. Besökarna har tillfälle att påtagligt

bekanta sig med materielen, samtidigt som de genom olika uppvisningar

får en realistisk bild av dagens svenska försvar, dess taktik, utrustning,

utbildning m. in.

Utredningen anför, att en kvalitativt svag utställning inverkar direkt negativt

på inställningen till försvaret och våra försvarsmöjligheter. Detta

faktum understryker behovet av en samordning av och kraftsamling i utställningsverksamheten.

Med hänsyn till den samordning som redan äger

rum, bland annat i form av en gemensam arbetsgrupp, finner utredningen

inte behov föreligga av någon ytterligare organisatoriskt reglerad samordning

utöver den som totalförsvarets upplysningsnämnd innebär.

Utredningen anför, att på grund av att de anslag som hittills anvisats för

utställningar m. m. varit klart otillräckliga, denna verksamhet i stor utsträckning

blivit beroende av ekonomiskt stöd från utställningsarrangörer

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts proposition nr 74 år 1962

och industriföretag. Utredningen finner det i princip önskvärt, att försvarsutställningar

i mindre grad blir beroende av privat garanti. Med hänsyn till

de omfattande besparingar, som det nuvarande systemet medför för statskassan,

och med tanke på att privata ekonomiska bidrag i varje särskilt

fall prövas av Kungl. Maj:t, avstår dock utredningen från att väcka något

förslag i frågan.

I frågan om film och television bär utredningen övervägt om ett

totalförsvarets eget filmbolag bör inrättas för den tekniska framställningen

av all försvarsfilm. Hittills har såväl krigsmaktens som civilförsvarets upplysnings-

och undervisningsfilmer till största delen inspelats av civila filmbolag.

Upplysningsutredningen, som ansett sig ha att ta ställning till frågan från

totalförsvarssynpunkt, har i likhet med tidigare utredningar i ämnet — vilka

dock endast behandlat krigsmaktens filmproduktion — funnit åtskilliga

skäl tala för ett gemensamt organ för inspelning av försvarsfilm. En mera

samordnad produktion skulle sålunda minska riskerna för dubbelarbete

och göra det lättare att i praktiken omsätta vunna erfarenheter. Man skulle

sannolikt också kunna räkna med viss tidsvinst på grund av bland annat

minskade kommunikatoriska svårigheter. Det nuvarande systemet är emellertid

till fördel då det gäller att fortlöpande anpassa filminspelningarnas

omfattning efter utvecklingen och det aktuella upplysningsbehovet. Samarbetet

med de civila filmbolagen torde också öka möjligheterna att placera

kortfilmer om försvaret som förspel på de allmänna biograferna. Inrättandet

av ett centralt organ för inspelning och distribution av försvarsfilm

skulle enligt utredningen också medföra betydande kostnader.

Televisionen torde, anför utredningen, från kontaktsynpunkt vara oöverträffad

som förmedlare av försvarsupplysning. Den snabba utbyggnaden

av televisionsnätet i förening med TV:s stora utvecklingsmöjligheter i vårt

land öppnar vida perspektiv i upplysningshänseende. Utredningen framhåller,

att försvaret och törsvarsfrågorna hittills varit väl tillgodosedda i svensk

TV. Ur utredningens synvinkel är det emellertid angeläget att betona önskvärdheten

av att totalförsvaret bereds vidgat utrymme i takt med den utökade

sändningstiden. Utredningen uppmärksammar i detta sammanhang

Sveriges Radios skoltelevisionsprogram.

Den betydelse som utredningen tillmäter televisionen från upplysningssynpunkt

får enligt utredningen vissa konsekvenser på filmsidan. Utredningen

understryker önskvärdheten av att man redan vid planeringen av

försvarsupplysande filmer undersöker möjligheterna att få dessa spridda

genom televisionen och i anslutning härtill söker tillgodose televisionens

speciella krav i fråga om filmernas uppläggning och utformning.

Televisionen kan dock icke, anför utredningen, i framtiden helt ersätta

de vanliga kanalerna för distribution och visning av upplysningsfilm. Behovet

av försvarsupplysning kan sålunda omöjligt få någon avgörande in
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1962

verkan på TV:s val av filmmaterial. Vidare är TV:s intresse för försvarstilm

ofta starkt aktualitetsbetonat och således svårt att på förhand överblicka.

Vill man vid en viss bestämd tidpunkt med filmens hjälp fylla ett

aktuellt behov av försvarsupplysning, måste man därför i huvudsak anlita

andra vägar.

Sammanfattningsvis anför utredningen att den ej funnit tillräckliga skäl

föreligga för en kostnadskrävande omorganisation av försvarets filmverksamhet

med sikte på ett för totalförsvaret gemensamt produktionsorgan.

Inom ramen för nuvarande organisation bör det finnas möjlighet för ett utökat

samarbete med televisionen vid sidan av övriga former för distribution

och visning av filmer med försvarsupplysande syfte. Utredningen föreslår

därför att nuvarande organisation bibehålls.

Utredningen erinrar om att Centralförbundet Folk och Försvar

hittills anvisats statsbidrag dels av Kungl. Maj :t från förenämnda

reservationsanslag till försvarsupplysning, dels av bland annat beredskapsnämnden

för psykologiskt försvar. Utredningen förordar, att ett enhetligt

och uppräknat bidrag i fortsättningen anvisas centralförbundet direkt

och därvid uppföres under en enda huvudtitel.

Utredningen behandlar ingående den upplysningsverksamhet, som bedrives

av Förbundet för folkförsvarets främjande, Försvarsfrämjandet.

Utredningen konstaterar, att kritik riktats mot förbundet i fråga

om dess polemiska metoder, dess ackvisitionsverksamhet och dess underlåtenhet

att underkasta sig kontroll av Näringslivets granskningsnämnd.

Utredningen ifrågasätter icke Försvarsfrämjandets avsikt att genom sin

verksamhet gagna försvaret men förklarar sig icke kunna — så länge anmärkningar

i nämnda hänseende kan riktas mot förbundet —- rekommendera

något samarbete med detta.

Anslag och anslagsfördelning

Utredningen erinrar att statsmakterna hittills, utöver medel till vissa

löner, för krigsmaktens vidkommande beviljat ett särskilt reservationsanslag

till försvarsupplysning. Detta anslag uppgår budgetåret 1961/62 till

206 000 kr. För de övriga totalförsvarsmyndigheterna har inga särskilda

medel anslagits för försvarsupplysande ändamål, varför den verksamhet

som dessa myndigheter hittills bedrivit på detta område bekostats av andra

medel, som stått till myndigheternas förfogande.

Förutom krigsmakten har, anför utredningen, inom totalförsvaret hittills

endast civilförsvarsstyrelsen haft heltidsanställd personal i upplysningstjänst.

Utredningen, som understryker önskvärdheten av att civil försvarsstyrelsens

informationsavdelning förstärks och att tjänstemän vid riksnämnden

för ekonomisk försvarsberedskap och beredskapsnämnden för psykologiskt

försvar ges möjlighet att även fullgöra informationsuppgifter, uttalar att

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj.ts proposition nr 74 år 1962

det är angeläget att även dessa totalförsvarsmyndigheter anvisas särskilda

medel till försvarsupplysande ändamål.

Utredningen föreslår som av det tidigare anförda framgår att Centralförbundet

Folk och Försvar i fortsättningen anvisas höjt bidrag.

För att få ett begrepp om de verkliga totala kostnaderna för den försvarsupplysning

som hittills bedrivits av de olika totalförsvarsmyndigheterna

måste, anför utredningen, till de för försvarsupplysning anslagna medlen

läggas kostnader för löner, expenser, lokaler, viss utbildning m. in. Den

summa, som på detta sätt kan framräknas, torde för totalförsvaret understiga

1 miljon kronor per år. I relation till de medel som anslås till de olika

försvarsmyndigheterna, utgör sålunda kostnaderna för upplysningsverksamheten

mindre än en tredjedels promille. Med hänsyn till dels det ökade

behov av upplysning som utredningen tidigare konstaterat, dels försvarsupplysningens

stora betydelse för försvarsvilja, anser utredningen det angeläget

att väsentligt ökade medel för försvarupplysning ställs till myndigheternas

förfogande.

Utredningen anger de årliga kostnaderna för ett genomförande av utredningens

förslag till 175 000 kr. Nämnda belopp är beräknat utan hänsynstagande

till kostnaderna för försvarsgrenstidskrifterna. Av nämnda belopp

avser 8 000 kr. arvodeskostnader, expenser in. m. för totalförsvarets upplysningsnämnd,

127 000 kr. av utredningen angiven merkostnad för utgivande

av en upplysningstidskrift för totalförsvaret, 30 000 kr. lön till sekreterare

i upplysningsnämnden, tillika tidskriftens redaktör samt 10 000 kr.

lön till ett kontorsbiträde åt sekreteraren. Beloppet 127 000 kr. har utredningen

framräknat på så sätt att från den beräknade framställningskostnaden

för tidskriften, 240 000 kr., dragits det belopp, 113 000 kr., som nu

står till förfogande för försvarsgrenstidskrifterna och tidskriften Vårdkasen.

Kostnaderna för dessa tidskrifter har utredningen som förut nämnts

förutsatt skola i fortsättningen bestridas av försvarsgrenarnas övningsanslag.

Yttranden över försvarsupplysningsutredningens förslag

Allmänna synpunkter

Utredningens förslag i stort tillstyrkes eller lämnas utan mera väsentliga

invändningar av det övervägande antalet av remissinstanserna. Åtskilliga

av dessa remissinstanser uttrycker dock tvekan inför förslaget att utge en

särskild tidskrift. En övervägande kritisk hållning mot hela utredningsförslaget

intas endast av länsstyrelsen i Jämtlands län, överståthållarämbclet

och Svenska landsbygdens ungdomsförbund. Nämnda länsstyrelse anser

utredningsförslaget högst otillfredsställande, medan de övriga två instanserna

på de flesta väsentliga punkterna ifrågasätter utredningens

förslag.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 7b år 7962

Den i direktiven för utredningen angivna allmänna riktpunkten att kostnaderna

för upplysningsverksamheten inte bör tillåtas stiga har åtskilliga

remissinstanser direkt eller indirekt kritiserat. Sålunda anför försvarets

upplysnings- och personalvårdsnämnd, att vid genomförande av ändringar

beträffande försvarsupplysningen den måhända viktigaste åtgärden vore

att staten lämnade Centralförbundet Folk och Försvar ett avsevärt kraftigare

ekonomiskt stöd än för närvarande. Beredskapsnämnden för psykologiskt

försvar förklarar sig anse upplysningen om totalförsvaret vara en

så viktig samhällsuppgift, att den bör beviljas betydligt större anslag. Också

civilförsvarsstyrelsen samt länsstyrelsen i Jönköpings län uttalar sig i denna

riktning liksom åtskilliga icke statliga remissinstanser, exempelvis Riksförbundet

för Sveriges försvar och Kooperativa förbundet.

Den av utredningen i betänkandet lämnade redogörelsen för den nu

bedrivna upplysningsverksamheten anses av flera remissinstanser vara

ofullständig. Skolöverstyrelsen påpekar sålunda att utredningen icke berört

bland annat den verksamhet inom ämnesområden rörande totalförsvaret,

som bedrives av eller förmedlas genom statsunderstödda folkbildmngsorganisationer.

Försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd anför

att på det ekonomiska försvarets område inga redogörelser lämnats

för jordbruksnämndens, arbetsmarknadsstyrelsens, kommunikationsverkens

m. fl. hithörande verksamhet. Presentationen av Centralförbundet

Folk och Försvar anser nämnden icke ge något underlag för bedömning av

organisationens utomordentligt stora förutsättningar på upplysningsverksamhetens

område, överbefälhavaren framhåller, att utredningen endast

antydningsvis berört det civila undervisningsväsendets roll i försvarsupplysningen.

Behovet av upplysning om totalförsvaret

Utredningens uppfattning att behovet av försvarsupplysning ökat delas

allmänt av remissinstanserna. Landsorganisationen i Sverige liksom Arbetarnas

bildningsförbund understryker sålunda utredningens bedömningar

och anför, att en allsidig och målmedveten upplysningsverksamhet

om motiven för och grunddragen i vårt lands alliansfria utrikespolitik och

den därav betingade försvarspolitiken är en angelägen uppgift. Svenska

arbetsgivareföreningen förklarar sig dela utredningens grundläggande uppfattning

att behovet av upplysning angående totalförsvarets samtliga grenar

ökat. Kooperativa förbundet anför om behovet av försvarsupplysning

att i försvarsfrågan i vidsträckt mening den medborgerliga allmänbildningen

med all säkerhet genomsnittligt står på en lägre nivå än när det

gäller den statliga verksamheten i övrigt.

I många yttranden pekas särskilt på behovet av upplysning till ungdomen,

också den kvinnliga. Upplysnings- och personalvårdsnämnden framhåller

på denna punkt att krigsmakten och civilförsvaret har ett betydligt större

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj.ts proposition nr 74 år 1962

behov på detla område än övriga grenar av totalförsvaret. Chefen för armén

anför i behovsfrågan — med instämmande av överbefälhavaren — bland

annat följande.

Upplysningsutredningen har knappast tagit upp problemet i hela dess

vidd. Kvinnornas roll för försvarsviljan har således icke berörts. Det har

inte klarlagts hur de skall nås med försvarsupplysning. För att ge ungdomen

en riktig uppfattning om vårt försvars frihets- och fredsbevarande

syfte har vidare skolundervisningen stor betydelse. Den grundläggande inställningen

till försvarsfrågorna bör skapas innan värnpliktstjänstgöringen

börjar. Då minskar risken för att undervisningen i försvarsfrågor betraktas

som »propaganda av militära yrkesmän som talar i egen sak». Den 1957

publicerade utredningen i skolfrågor nr 1 om »Propagandakritik och samhällssolidaritet

i skolundervisningen» har av skolöverstyrelsen delgivits

lärare, skolboksförlag m. fl. Detta torde efter hand ge ökat utrymme för

försvarsfrågor i undervisningen. Ytterligare åtgärder bör emellertid vidtas

för att stimulera lärarnas intresse och öka deras kunskaper.

Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar understryker, att den kvinnliga

ungdomen måste bibringas kunskaper om totalförsvaret bland annat

med hänsyn till att kvinnorna framför andra kommer att få känna på utrymningens

påfrestningar. Högerns ungdomsförbund förklarar sig starkare

än utredningen vilja understryka vikten av försvarsupplysning i skolorna.

Sveriges lantbruksförbund framhåller att det framför allt är de värnpliktigas

uppfattning om militärtjänstgöringen som är avgörande för vårt

folks uppfattning om försvaret; upplysningen om militärtjänstgöringen

måste därför ordnas så att försvaret framstår såsom meningsfyllt. Länsstyrelsen

i Göteborgs och Bohus län anser det synnerligen angeläget att

civilförsvarets upplysningsverksamhet bringas i paritet med krigsmaktens

med hänsyn till att kraven på den enskildes egna åtgärder torde bli störst

på civilförsvarsområdet.

I fråga om behovet av ökad upplysning till den inom krigsmakten civilanställda

personalen förklarar sig överbefälhavaren dela utredningens

uppfattning men erinrar om svårigheterna att under arbetstid förmedla

upplysning till den kollektivavtalsanställda personalen.

Allmänna riktlinjer

De av utredningen föreslagna allmänna riktlinjerna för upplysningsverksamhetens

form och innehåll har i huvudsak tillstyrkts eller lämnats utan

erinran av remissinstanserna. På några punkter föreslås dock i vissa fall

jämkningar i de rekommendationer utredningen gjort.

Med anledning av utredningens uttalande att upplysningsverksamheten

skall avse totalförsvaret anför chefen för armén, som i och för sig biträder

nämnda uttalande, att med hänsyn till krigsmaktens, särskilt arméns, dominerande

ställning i totalförsvaret upplysning i krigsmaktsfrågor, särskilt

arméfrågor, är av stor vikt när det gäller att belysa den enskilde medborgarens

roll inom totalförsvaret.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 7''r år 1962

I fråga om de ämnen, vari upplysning bör lämnas, konstaterar Högerns

ungdomsförbund med tillfredsställelse att utredningen klart uttalat att

uppgiften icke blott är nyhetsförmedling om försvaret utan även att förmedla

ingående medborgarkunskap i försvarsfrågor. Länsstgrelsen i Jönköpings

län vill starkare än utredningen understryka att försvarsupplysnmgen

bör behandla den internationella utvecklingen, som ju är orsaken

till att vi håller ett så starkt försvar som möjligt.

Överbefälhavaren och beredskapsnämnden för psgkologiskt försvar understryker

utredningens uttalande att de problem som uppstått vid tilllämpningen

av hittills gällande riktlinjer för upplysningsverksamheten

inte får leda till att upplysningen inom viktiga områden eftersätts.

De av utredningen angivna kraven på saklighet, fullständighet och rättvisa

i fråga om upplysningsverksamheten har föranlett flera uttalanden

av remissinstanserna. Länsstgrelsen i Norrbottens län förklarar sig ha med

särskdd tillfredsställelse noterat utredningens bestämda uttalande om att

upplysningen ej får ges eu polemisk utformning. Sveriges socialdemokratiska

ungdomsförbund hävdar, att innehållet i upplysningen måste vara

neutralt i så måtto att politiska tvistefrågor undvikes. I övrigt anser förbundet

det självfallet vara av värde, om största möjliga utrymme lämnas

åt krafter såväl inom det civila som det militära försvaret att fritt pröva

olika former för och innehåll i denna verksamhet. Folkpartiets ungdomsförbund

anför, att objektivitet i försvarsupplysningen är ett primärt krav

men att det synes olämpligt att sätta alltför snäva ramar för enskilda befattningshavares

yttrandefrihet.

Vad utredningen uttalat, att upplysningsverksamhetens uppgift i politiska

stridsfrågor bör vara att ge anvisning på de källor där olika åsikter

på ett tillfredsställande sätt redovisas har mött några invändningar. Sålunda

anför chefen för försvarshögskolan, att totalförsvarets tjänstemän

ej bör ha skyldighet att ge anvisning på källor, innehållande felaktiga uppgifter,

utan ha till uppgift att redogöra för fakta och statsmakternas deklarerade

inställning i frågan. Beredskapsnämnden för psgkologiskt försvar

uttalar, att det inte kan ifrågakomma att i upplysningsarbetet rekommendera

material, som är dels behäftat med sakfel, dels starkt subjektivt färgat.

Utredningens tanke att en föreläsare i en omstridd fråga bör få angiva

även sin personliga mening har mött vissa erinringar. Överståthållarämbetet

anser sig sålunda icke helt kunna ansluta sig till denna uppfattning.

Ämbetet anser att ett förbud häremot icke bör ifrågakomma men finner

en synnerlig restriktivitet erforderlig för att icke den avsedda sakliga

informationen skall äventyras genom eventuella känsloladdade uttalanden.

Publicistklubben hävdar att, med hänsyn till risken för att subjektiva

deklarationer av misstag kan komma att uppfattas såsom en del av en

objektiv redogörelse, det är klokt att i varje fall i politiska stridsfrågor

inskränka befälets information inför trupp till en objektiv redogörelse.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1962

Administrationen av totalförsvarets upplysningsverksamhet
Försvarsupplysningsutredningens

uttalanden rörande behovet av samordning

av försvarsupplysningen har icke föranlett några erinringar av remissinstanserna.

Försvarsupplysningsutredningens förslag att inrätta en Kungl. Maj :t

direkt underställd totalförsvarets upplysningsnämnd, i samband varmed

försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd skulle avvecklas, har tillstyrkts

eller lämnats utan erinran av de flesta remissinstanserna. Försvarets

upplysnings- och personalvårdsnämnd anför sålunda, under erinran om

att den redan tidigare accepterat en uppdelning av upplysnings- och personalvårdsnämnden,

att behovet av en rådgivande upplysningsnämnd uppenbarligen

är betydande och att det är nödvändigt att en rådgivande nämnd

inrättas för upplysningsfrågor. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län

anser, att den föreslagna nämnden är väl motiverad och att den synes ha

förutsättningar att fylla en väsentlig uppgift. Sveriges socialdemokratiska

ungdomsförbund finner det ur flera synvinklar vara värdefullt att ett organ

av angiven typ inrättas. Tidningarnas telegrambyrå förklarar sig i och för

sig icke ha något emot förslaget att inrätta en totalförsvarets upplysningsnämnd,

även om organisationen förefaller tämligen tungrodd. — överståthållarämbetet,

Riksförbundet för Sveriges försvar och Svenska landsbygdens

ungdomsförbund uttrycker däremot tvivel på lämpligheten av att inrätta en

upplysningsnämnd. Överståthållarämbetet förklarar sig härvid vara skeptiskt

inställd till behovet och nyttan av den föreslagna organisationen och

frågar om icke en smidigare form finnes för att sprida försvarsupplysning.

Under en längre fredsperiod synes enligt ämbetet svårigheter kunna uppstå

att för nämnden finna arbetsuppgifter. Ändamålsenligare vore att vid

uppkommande behov rådgöra med någon eller några av de personer som

föreslås ingå i nämnden. Svenska landsbygdens ungdomsförbund vill icke

helt avföra tanken på att inrätta den föreslagna upplysningsnämnden men

ifrågasätter lämpligheten av att utskilja upplysningsverksamheten från

personalvården då en klar gränsdragning synes förbundet svar att astadkomma.

Länsstyrelsen i Jönköpings län uttalar i detta sammanhang att statsmakterna

icke får inskränka sig till att draga upp riktlinjerna för försvarsupplysningen

utan också måste aktivt medverka i upplysningen och därigenom

ge den en mer auktoritativ prägel än den eljest får.

Av utredningen angivna uppgifter för den nya nämnden har icke föranlett

några väsentligare erinringar från remissinstansernas sida. Det bör

dock i detta sammanhang erinras om att flera remissinstanser föreslagit alt

den tillämnade totalförsvarstidskriften icke skall utges av nämnden utan av

Centralförbundet Folk och Försvar, varigenom vissa arbetsuppgifter skulle

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 74 år 1962

bortfalla för nämndens del. Försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd,

som hävdar att den föreslagna nämnden icke har några egentliga

uppgifter i fråga om samordning och företrädande av olika slag av intresseområden

inom samhället, anser behovet av nämnden främst gälla den rådgivande

funktionen.

Beträffande sammansättningen av den föreslagna nämnden har remissinstanserna

i allmänhet godtagit utredningsförslaget. Vissa mera principiella

invändningar har i några remissyttranden framförts mot förslaget

att i nämnden skulle ingå fyra riksdagsmän. Sålunda ifrågasätter civilbefälhavaren

i första civilomradet utredningens förslag under anförande av

att ifrågavarande riksdagsmän kommer att uppfatta sig såsom riksdagens

representanter i nämnden, varigenom verksamheten kommer att politiseras

på ett sätt man egentligen avsett undvika. Tvekan beträffande förslaget på

denna punkt anföres också av Svenska landsbygdens ungdomsförbund, försvarets

upplysnings- och personalvårdsnåmnd och länsstyrelsen i Göteborgs

och Bohus län. Några remissinstanser — chefen för armén, skolöverstyrelsen,

försvarets upplysnings- och personalvårdsnåmnd och länsstyrelsen i

Norrbottens län — föreslår att skolöverstyrelsen eller annan pedagogisk

expertis skall vara företrädd i nämnden. — Chefen för försvarshögskolan

önskar representation för kommunikationsverken, försvarshögskolan, försvarsstabens

sektion III och inrikesdepartementet. — Civilbefälhavaren i

fjärde civilområdet önskar någon representant från civilbefälhavarplanet. —

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anser att statssekreterarna i försvars-

och inrikesdepartementen bör vara ledamöter av nämnden i syfte att

ge nämnden en fastare anknytning till regeringen.

I flera yttranden hävdas, att i nämnden bör ingå företrädare för folkröi

elserna och/eller folkbildningsarbetet. Uttalanden i denna riktning göres

av länsstyrelsen i Norrbottens län, Kooperativa förbundet, Sveriges socialdemokratiska

ungdomsförbund och Arbetarnas bildningsförbund.

I flera yttranden — exempelvis de från försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd

och civilförsvarsstyrelsen — hävdas att i nämnden också

bör ingå någon eller några företrädare för press, radio och TV liksom

också en representant för Centralförbundet Folk och Försvar.

Det förhållandet att utredningen funnit ett upplysningsråd vara överflödigt

beklagas av Landsorganisationen i Sverige och Arbetarnas bildningsförbund.

Landsorganisationen anför härvid följande.

Upplysningsverksamheten om totalförsvaret bör icke, i så hög grad som

utredningen föreslår, göras till en expertuppgift. Folkrörelserna och de

förtroendevalda lekmännen spelar en betydande roll i fråga om förmedling

av informationer och insatser i opinionsbildningen på samhällslivets olika

områden. Det finns därför all anledning att tillvarata de möjligheter till

en vidgad upplysningsverksamhet, som ett råd med den sammansättning

som skisserats skulle ge.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj.ts proposition nr 7i år 1962

Förslaget att till totalförsvarets upplysningsnämnd skulle knytas en

verkställande kommitté har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av de

flesta remissinstanserna. Försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd,

riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap, Publicistklubben och Sveriges

socialdemokratiska ungdomsförbund ansluter sig däremot inte till

eller uttrycker tvekan inför tanken på en kommitté som verkställighetsorgan.

Enligt upplysnings- och personalvårdsnämnden skulle sålunda den

föreslagna kommittén endast ha en arbetsuppgift, nämligen att vara redaktionskommitté.

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap anser det

böra övervägas att anförtro verksamheten åt en sekreterare, som tillika

kunde fungera som tidskriftens redaktör med kontaktmän från totalförsvarsmyndigheterna

som sakkunniga rådgivare. Sveriges socialdemokratiska

ungdomsförbund anser att funktionen som nämndens verkställande

organ bör anförtros åt ett administrativt organ.

Civilförsvarsstyrelsen erinrar om att styrelsen i annat sammanhang föreslagit

inrättande av eu informationsavdelning vid styrelsen, omfattande tre

kvalificerade befattningshavare in. in. Detta är enligt styrelsen en minimiorganisation

för upplysning och propaganda om civilförsvaret inom totalförsvarets

ram samt »civilförsvarsutbildning» av den stora allmänheten.

Mot bakgrund härav beklagar styrelsen att utredningen på grund av sina

direktiv inte närmare undersökt de ekonomiska och personella problem,

som sammanhänger med försvarsupplysningens effektivitet. Beredskapsnämnden

för psykologiskt försvar och länsstyrelsen i Jönköpings län önskar

också förstärka civilförsvarsstyrelsens resurser på detta område.

Upplysningsverksamhetens bedrivande

Upplysningsutredningens förslag att presstjänsten inom krigsmakten

icke för närvarande skulle ytterligare centraliseras utan kvarstå

i försvarsstaben och försvarsgrensstaberna samt att motsvarande ordning

i princip bör tillämpas för övriga totalförsvarsmyndigheter har icke mött

några invändningar, bortsett från att länsstyrelsen i Jönköpings län förordat

att krigsmaktens presstjänst skulle koncentreras till försvarsstaben.

Chefen för flygvapnet understryker däremot kraftigt vikten av att presstjänsten

kvarblir vid de militära staberna för att snabbt och effektivt

kunna ge den service som de moderna publicistorganen kräver. Svenska

tidningsutgivareföreningen konstaterar med tillfredsställelse att utredningen

funnit presstjänsten för närvarande böra kvarbli i försvarsstaben och

försvarsgrensstaberna. Föreningen uttrycker den förhoppningen att presstjänsten

vid försvarsgrensstaberna bibehålies även vid en eventuell ytterligare

centralisering av totalförsvaret. Eu helt centraliserad presstjänst

torde enligt föreningen av allt att döma komma att medföra eu försämring

av försvarets informationstjänst. — Också Tidningarnas telegrambyrå,

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 sand. Nr 7h

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 74 år 1962

Publicistklubben och Svenska journalistförbundet gör uttalanden av innebörd

att inga hinder bör läggas för direkta kontakter.

Centralförbundet Folk och Försvar samt Svenska arbetsgivareföreningen

anser att samtliga totalförsvarsgrenar bör tillföras särskild presstjänst. —

Länsstyrelsen i Gävleborgs län anför att för länsstyrelsen föreligger behov

av en pressombudsman för frågor rörande det icke-militära försvaret.

Utredningsförslaget att totalförsvarets upplysningsnämnd skulle utge

en särskild tidskrift för totalförsvaret bar tillstyrkts eller

lämnats utan erinran av de flesta av de hörda instanserna. Ett tiotal remissinstanser

har emellertid uttryckt tvekan inför förslaget eller ställt sig avvisande

till detsamma.

Förslaget att utgiva en tidskrift tillstyrkes eller lämnas utan erinran av

bland andra överbefälhavaren, försvarsgrenscheferna, försvarets civilförvaltning,

försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd, civilförsvarsstyrelsen,

riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap, länsstyrelserna i

Gävleborgs län, Västernorrlands län och Norrbottens län, försvarets personalvårdsutredning,

Folkpartiets ungdomsförbund, Frivilligorganisationernas

samarbetskommitté, Kooperativa förbundet, Landsorganisationen i Sverige,

Riksförbundet för Sveriges försvar, Svenska tidningsutgivareföreningen,

Svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges lantbruksförbund, Sveriges

socialdemokratiska ungdomsförbund samt Arbetarnas bildningsförbund.

Modifikationer -— i vissa fall på väsentliga punkter -—- beträffande tidskriftens

uppläggning in. m. föreslås dock i åtskilliga remissyttranden.

Sålunda anför överbefälhavaren att den föreslagna tidskriften fyller ett

klart behov. Han uttalar samtidigt att tidskriften icke, som utredningen

antagit, påverkar behovet av försvarsgrenarnas tidskrifter och att dessa

tidskrifter bör spridas till ytterligare icke aktiv personal. Chefen för armén

gör uttalande i samma riktning under framhållande av att den tillämnade

tidskriften bör avses för helt andra grupper än arméns tidskrift Arménytt.

Också chefen för marinen, chefen för flygvapnet och chefen för försvarshögskolan

tillstyrker tidskriften. I anslutning härtill anför chefen för flygvapnet

att tidskriften Flygvapennytt, om den föreslagna tidskriften kommer

till stånd, bör återgå till att vara ett rent utbildningsorgan.

Kooperativa förbundet anför bland annat att, enligt planen för utgivningen,

tidskriften skall avpassas för den inåtriktade upplysningen men också

spridas till frivilligorganisationerna. Efter allt att döma skulle tidskriften

få i stort sett samma uppgift som den förutvarande »Kontakt med krigsmakten».

När denna nedlades torde en av orsakerna ha varit, att försvarsgrenstidskrifterna

ansågs fylla en väsentlig del av det inåtriktade informationsbehovet.

Sedan »Kontakt med krigsmakten» nedlagts har i stället behovet

av ett centralt utåtriktat totalförsvarsorgan yppats och vunnit anslutning

också på officiellt håll. Ur denna synpunkt syns det förbundets styrelse

knappast välmotiverat att planera tidskriften som ett huvudsakligen

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1062

internt militärt upplysningsorgan vid sidan av de nämnda upplysningsorganen,

vilka fortfarande förutsattes utkomma. Förbundet anser i stället,

att den planerade tidskriften bör läggas som ett väsentligen utåtriktat upplysningsorgan,

med sin främsta uppgift att förmedla objektiva informationer

om totalförsvaret, dess förutsättningar och uppbyggnad i atomåldern

och dess innebörd för den enskilde medborgaren. — För en tidskrift med

utåtriktade upplysningsuppgifter ligger alternativet att låta den utges av

Centralförbundet Folk och Försvar nära till hands. Emellertid måste enligt

förbundet det statliga huvudansvaret för publikationen tillmätas stort värde

som en garanti för pålitlighet och autenticitet ifråga om de sakliga uppgifterna

i publikationen och för ett av försvarsintresset ur vissa synpunkter

betingat urval av dessa uppgifter.

Civilförsvarsstyrelsen delar icke utredningens uppfattning att den innehållsmässiga

avvägningen mellan totalförsvarsgrenarna bör göras med

hänsyn till upplagans fördelning utan anser att tidskriften bör ägnas åt de

problem, som vid varje tillfälle är aktuella inom totalförsvaret i stort.

Styrelsen föreslår att upplagan ökas, så att det stora behovet av utåtriktad

upplysning om totalförsvaret i vid bemärkelse kan fyllas.

Folkpartiets ungdomsförbund anför, att tidskriftens uppläggning inte

bör vara alltför populär, enär tidskriften knappast kan nå andra än de

försvarsintresserade.

Arbetarnas bildningsförbund anser, att möjligheterna bör undersökas

att få tidskriften spridd inom folkrörelserna i minst samma omfattning

som föreslagits för de frivilliga försvarsorganisationerna; härvid bör dock

enligt förbundet de folkliga strävandena vara representerade i tidskriftens

ledning.

Några remissinstanser godtar visserligen tanken på en särskild totalförsvarstidskrift

men ifrågasätter om icke denna med fördel borde utges av

något icke-statligt organ utan officiell karaktär, närmast då Centralförbundet

Folk och Försvar. Uttalande av denna innebörd gör sålunda beredskapsnämnden

för psykologiskt försvar. Nämnden anför härvid, att den

föreslagna tidskriften kan vara ett tjänligt medel att sprida upplysning om

totalförsvaret men varnar samtidigt för överskattning av tidskriftens effekt.

Statskontoret anför i frågan bland annat följande.

Ehuru det icke är klart utsagt, torde det ha varit utredningens mening,

att för att nå befolkningens opinionsbildande skikt, borde upplysningsnämnden

förfoga över en egen, med statsmedel finansierad tidskrift. En sadan

tidskrift i direkt statlig regi måste förutses komma att framstå såsom i

alltför hög grad dirigerad och auktoriserad för att kunna nå avsedd effekt.

För detta syfte är en fristående men statsunderstödd publikation, öppen för

olika åsikter och för debatt, vida att föredra. Under förutsättning att föreslagen

tidskrift kan ges en sådan fri ställning att olika meningsriktningar

kan få komma till uttryck i tidskriften, finner statskontoret förslaget om

en dylik tidskrift motiverat. Skulle detta icke kunna förenas med dess stats3*

— Bibang till riksdagens protokoll WC>2. 1 samt. Nr 74

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Kungl. Maj.ts proposition nr 7H- år 1962

understödda ställning, finner statskontoret värdet av ytterligare en tidskrift

tveksamt.

Om tidskriften ej får en fri ställning, ifrågasätter statskontoret även

riktigheten av att på föreslaget sätt begränsa innehållet i försvarsgrenstidskrifterna.

Också Centralförbundet Folk och Försvar uttalar sig för en utgivning

av tidskriften genom förbundet.

Högerns ungdomsförbund ställer sig tveksamt till den föreslagna tidskriften

främst därför att utgivningen härav kommer att gå ut över försvarsgrenstidskrifterna,

vilkas spridning förbundet anser närmast böra

ökas. Man bör därför enligt förbundet söka nå andra finansieringsvägar

för en totalförsvarstidskrift, exempelvis genom alt låta Centralförbundet

Folk och Försvar utge tidskriften.

Civilbefälhavaren i andra civilområdet, länsstyrelsen i Göteborgs och

Bohus län samt Svenska landsbygdens ungdomsförbund tillstyrker förslaget

att skapa en tidskrift men förser tillstyrkandet med långtgående reservationer.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län förklarar sig sålunda känna

tveksamhet inför förslaget. Härvid hänvisas dels till att den redan rika

tidskriftsfloran helst icke bör ytterligare utökas, dels ock till att en tidskrift

icke alltid kan anses representera den mest effektiva formen av upplysning.

Om man på övriga totalförsvarstidskrifter kan minska kostnaderna

med belopp, som svarar mot kostnaderna för den nya tidskriften, vill länsstyrelsen

dock icke erinra något mot denna. Svenska landsbygdens ungdomsförbund

tillstyrker förslaget endast under förutsättning att en motsvarande

besparing åstadkommes på övriga försvarspublikationer, bekostade av allmänna

medel.

Eu mer eller mindre negativ inställning till förslaget om en särskild totalförsvarstidskrift

har civilbefälhavarna i första och fjärde civilområdena,

överståthållarämbetet, Publicistklubben och Tidningarnas telegrambyrå. Civilbefälhavaren

i första civilområdet anför att en för hela totalförsvaret gemensam

upplysningstidskrift borde nå bland annat dels ungdomen, dels

sådana, som verkar som opinionsbildare. Med den tänkta spridningen av tidskriften

kan nämnda två kategorier knappast nås i önskad utsträckning.

Till detta kommer, att om man skall få en ny facktidskrift läst i vår på

tryckalster nästan övermättade tid måste tidskriften vara »något extra».

Även då är det tvivelaktigt, om ungdomen läser den. Civilbefälhavaren finner

det därför synnerligen tveksamt, om någon tidskrift enligt utredningens

förslag skall startas och om icke i stället film, radio och framför allt

TV bör utnyttjas. Som komplettering till dessa massmedia bör användas

artiklar i de olika tidskrifter, som redan utges av militära myndigheter,

vissa försvarsfrämjande organ och olika organisationer.

Överståthållarämbetet anför liknande synpunkter och framhåller härvid

bland annat att enligt utredningens förslag omkring två tredjedelar av tidskriftens

upplaga skulle gå till krigsmaktens personal och att därför tid
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1962

skriften förmodligen icke i någon nämnvärd grad skulle få betydelse för eu

vidgad upplysning av den svenska allmänheten.

Publicistklubben anför, utan att uttryckligen taga ställning till utredningens

förslag, att en totalförsvarstidskrift blir dyr och att den genom

gratisdistribution knappast kan väntas bli eftersökt av en större läsekrets

vid sidan av de personer som i sin tjänst anser sig ha skyldighet att läsa

tidskriften. Under alla förhållanden bör man sträva efter att vinna intresse

för redan existerande tidningar och tidskrifter. I sistnämnda synpunkt instämmer

Tidningarnas telegrambyrå.

Vad utredningen anfört om utställningar har icke föranlett några

erinringar från remissinstanserna med undantag för att två länsstyrelser

och en civilbefälhavare framhävt att det råder brist på medel för anordnande

av sådana.

Överbefälhavaren förklarar sig sålunda i allt väsentligt dela utredningens

synpunkter på försvarsutställningar. Han framhåller att ett minskat beroende

av privata ekonomiska garantier för utställningarna — vilket utredningen

i princip ansett önskvärt — förutsätter väsentligt höjda anslag. Länsstyrelsen

i Jönköpings län anför på denna punkt att meningarna om utställningars

betydelse för belysning av totalförsvarsproblem är delade men hä\- dar att om försvarsutställningar är väl organiserade de säkerligen har eu

mission att fylla.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bolins län och civilbefälhavaren i tredje

civilområdet anför, att beroendet av privat garanti för utställningar framför

allt drabbar civilförsvaret, som till följd av bristande anslag i regel redan

från början kommer i underläge vid en tillsammans med militär myndighet

arrangerad utställning. Upplysningsnämnden borde därför förfoga över ett

årligt anslag för utställnings- och propagandaändamål, som efter prövning

kunde fördelas i proportion till försvarsgrenarnas möjligheter att åstadkomma

för upplysningsverksamheten lämpligt utställningsmaterial. Länsstyrelsen

i Gävleborgs län beklagar att för närvarande utställningsverksamheten

på grund av medelsbrist måste inskränkas i icke önskvärd omfattning.

Utredningens förslag att bibehålla nuvarande organisation beträffande

film och television har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av

remissinstanserna. Bercdskapsnämnden för psykologiskt försvar anför pa

denna punkt i sitt yttrande, att utredningen med full rätt pekat på den betydelse

som televisionen fått för all upplysningsverksamhet. Det synes

nämnden naturligt att detta medium också utnyttjas i försvarsupplysningen.

Nämnden understryker den positiva inställning som härvid råder hos

Sveriges Radio. Enligt nämndens mening kan en bredare försvarsupplysning,

omfattande icke blott nyhetsförmedling, väl inpassas i de allmänna

riktlinjerna för ljudradions och televisionens verksamhet. — Nämnden

framhåller vidare alt skol-TV bör utnyttjas i undervisningen i skolorna

om totalförsvaret. Länsstyrelsen i Gävleborgs län anför, att filmens och

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 7i år 1962

televisionens värde för den utåtriktade upplysningen icke kan nog framhållas.

Styrelsen anser det angeläget att efter hand öka utrymmet för film

och television i informationen om totalförsvaret. Chefen för försvarshögskolan

anför, att det är viktigt att ämnets betydelse ur samhällssynpunkt

framhävs genom att det tillmätes eu icke alltför begränsad programtid i

radio och television.

Sveriges Radio anför bland annat följande.

Utredningen konstaterar på sid. 50 i betänkandet att i sådana massmedia

som radio och television, som erbjuder allt större möjligheter till upplysning,

blir konkurrensen om utrymmet allt hårdare. Sveriges Radio vill för

sin del understryka riktigheten i detta påpekande och i anslutning till utredningens

önskemål (bet. sid. 69) att totalförsvaret bereds vidgat utrymme

i takt med den utökade sändningstiden framhålla, att det är många sektorer

av samhällslivet och många ämnesområden som skall beredas plats. Särskilt

måste företaget beakta önskemål från de intresseområden som för närvarande

icke alls eller endast i ringa män givits plats i televisionen.

Överbefälhavaren vitsordar vad utredningen anfört om önskvärdheten

av ett utökat samarbete med televisionen.

Att försvarsinformationen i televisionsprogrammen har stor betydelse, ej

minst näi det gäller att na snabb kontakt med stor publik förklarar sig försvarets

upplysnings- och personalvårdsnåmnd vara helt införstådd med.

Nämnden hävdar emellertid, att detta ej bör leda till att upplysning i andra

lormer underskattas eller blir eftersatt.

Av vad som atergivits i det föregående av innehållet i remissyttrandena

framgår att åtskilliga remissinstanser önskat att den föreslagna tidskriften

skulle utges av Centralförbundet Folk och Försvar. I åtskilliga

yttranden har uttryckts önskemål att förbundets verksamhet — i fråga

om vilken utredningen icke framlagt några konkreta förslag — även i övrigt

skulle vidgas, varvid förutsatts att statsbidraget till förbundet skulle ökas.

Uttalanden i denna riktning göres bland annat av överbefälhavaren, försvarets

civilförvaltning, försvarets upplysnings- och personalvårdsnåmnd, beredskapsnämnden

för psykologiskt försvar, överståthållarämbetet och

Svenska arbetsgivareföreningen. Försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd

anför härvid bland annat följande.

Nämnden anser att Centralförbundet Folk och Försvar har eu synnerligen

betydelsefull uppgift när det gäller att upplysa om försvaret och att befästa

försvarsviljan. Med sin breda förankring har förbundet särskilda möjligheter

att samordna totalförsvarets intressenter. De många organisationer,

som nu ingå i förbundet utgör ett ovärderligt stöd för den"svenska försvarsviljan.

Inrättandet av en ny samordnande organisation enligt utredningens

förslag kan medföra, att dessa organisationer finner sin insats i Folk" och

Försvarssammanhang vara obehövlig eller i varje fall mindre betydelsefull,

eftersom statsmakterna kan synas lägga tyngdpunkten i denna verksamhet

utanför förbundet. Om endast åtgärder enligt utredningens förslag

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 7k år 1962

genomföras, medför det sålunda vissa risker för en försvagning av förbundet,

vilket i sin tur skulle kunna få allvarliga följder för försvarsintresse

och försvarsvilja i landet. Redan detta utgör enligt nämndens uppfattning

ett starkt motiv för att statsmakterna samtidigt väsentligt ökar sitt stöd åt

Centralförbundet Folk och Försvar.

Vidare anför nämnden, att en behövlig intensifiering av förbundets arbete

ej kunnat ske på grund av bristen på ekonomiska resurser och fortsätter:

I samband med genomförande av ändringar inom försvarsupplysningens

område anser nämnden sammanfattningsvis att den måhända viktigaste åtgärden

är att staten lämnar förbundet ett tillräckligt ekonomiskt stöd, ett

stöd som borde vara jämförbart med t. e. den statliga insats som göres för

det norska Folk og Försvar.

Den uppfattning rörande Förbundet för folkförsvarets främjande, Försvarsfrämjandet,

som utredningen givit uttryck för, har icke föranlett

några erinringar från remissinstansernas sida.

Anslag och anslagsfördelning

Utredningens allmänt hållna uttalande att det är angeläget att väsentligt

ökade medel för försvarsupplysning ställs till myndigheternas förfogande

har icke mött någon invändning. Flera remissinstanser har, som delvis

framgår av i det föregående återgivna remissyttranden, kraftigt understrukit

att behov av ytterligare medel för upplysningsverksamhet föreligger.

Dylika uttalanden har gjorts av bland andra överbefälhavaren,

chefen för armén och Kooperativa förbundet. Svenska landsbygdens ungdomsförbund

anser för sin del att den av utredningen åbropade omständigheten

att mindre än en tredjedels promille av totalförsvarsanslagen utgöres

av anslag för upplysningsverksamhet i och för sig icke utgör skäl

för en anslagsuppräkning. — Länsstyrelsen i Jämtlands län framhåller

behovet av att särskilda medel för försvarsupplysningsverksamhet ställes

till förfogande även för länsstyrelserna.

De anslagstekniska lösningar som utredningen föreslagit har föranlett

flera uttalanden, överbefälhavaren anför sålunda, att den föreslagna lösningen

att bestrida kostnaderna för försvarsgrenstidskrifterna från övningsanslag

är en framkomlig väg. Cheferna för armén och marinen biträder

däremot icke förslaget att bekosta försvarsgrenarnas tidskrifter från

vederbörligt övningsanslag; härvid hänvisas till att dessa tidskrifter icke

bör begränsas till att vara enbart ulbildningsorgan.

Försvarets civilförvaltning anser, att för upplysning om totalförsvaret

bör uppföras ett gemensamt anslag under elfte huvudtiteln, från vilket

anslag bör bestridas även kostnaderna för upplysningsnämndens arvoden

m. m. Också Svenska landsbygdens ungdomsförbund uttalar sig för en samordnad

redovisning av upplysningskostnaderna.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 7i år 1962

IV. Vissa av chefen för armén m. fl. gjorda framställningar

rörande upplysningsverksamheten

Försv a rsg renstidskrifterna m. m.

Chefen för armén har (skr. 14/12 1960) till Kungl. Maj:t överlämnat en

framställning av Värnpliktiga underofficerares riksförbund. I denna hemställes

att tidskriften Arménytt i fortsättningen måtte tillställas även de

värnpliktiga underofficerarna. Arméchefen anser för egen del det vara värdefullt

om detta önskemål kunde tillgodoses samt hemställer om anvisande

av i första hand 30 000 kr. för ändamålet och i andra hand av det mindre

belopp som erfordras för tilldelning av tidskriften till enbart de värnpliktiga

underofficerare som uttryckt önskemål därom.

Chefen för försvarsstaben ställer sig i avgivet yttrande positiv till framställningen

och uttalar, att i och för sig en på motsvarande sätt vidgad

tilldelning vore önskvärd även för övriga försvarsgrenstidskrifter.

Chefen för marinen har (skr. 9/9 1960) hemställt bland annat om viss

anslagshöjning avseende tidskriften Marinnytt, i syfte att kunna öka tidskriftens

omfång.

Chefen för försvarsstaben har (skr. 11/8 1961) föreslagit att reservationsanslaget

Försvarsupplysning, i avvaktan på Kungl. Maj:ts beslut med

anledning av upplysningsutredningens betänkande, för budgetåret 1962/63

upptages med oförändrat belopp. Om försvarsgrenstidskrifterna även i fortsättningen

skall ha nuvarande utformning men kostnadsfritt tilldelas även

värnpliktiga underofficerare erfordras en anslagsökning med sammanlagt

35 100 kr., varav 25 000 kr. för Arménytt, 6 500 kr. för Marinnytt och 3 600

kr. för Flygvapennytt.

Försvarets civilförvaltning har i infordrat yttrande lämnat framställningen

utan erinran.

Försvarets civilförvaltning har (skr. 21/8 1961) föreslagit, att det under

fjärde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget Vissa nämnder m. m. för budgetåret

1962/63 upptages med oförändrat belopp, 225 000 kr.

Broschyr om Sveriges totalförsvar

Chefen för försvarsstaben har (skr. 14/1 1961) —- efter att ha inhämtat

yttranden från civilförsvarsstyrelsen, riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap

och beredskapsnämnden för psykologiskt försvar — hemställt

att 25 000 kr. måtte anvisas för utgivande i en upplaga av 50 000 exemplar

av en 32-sidig broschyr om Sveriges totalförsvar på engelska, franska,

spanska och tyska språken.

Försvarets civilförvaltning delar i avgivet yttrande försvarsstabschefens

uppfattning om behovet av den föreslagna broschyren. Mot kostnadsberäkningarna

har ämbetsverket intet att erinra. Ämbetsverket anser att

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj.ts proposition nr 74 år 1962

kostnaderna, om de skall täckas från fjärde huvudtiteln, närmast bör bestridas

från anslaget till försvarsupplysning. Ämbetsverket ifrågasätter

dock om kostnaderna icke till viss del bör bestridas av medel anvisade under

riksstatens tredje, tionde och elfte huvudtitlar.

Statskontoret anser, att kostnaderna för broschyren bör beräknas till

högst 23 000 kr. I anslagsfrågan ansluter sig ämbetsverket till civilförvaltningens

uppfattning.

Sedermera har chefen för försvarsstaben inkommit med ytterligare tva

skrivelser i ämnet, dagtecknade den 27 maj och den 7 december 1961. Med

sistnämnda skrivelse, som föranletts av ett av Kungl. Maj :t meddelat uppdrag,

har överlämnats förslag till manuskript in. in. till förenämnda broschyr.

Vidare anmäles, att myndigheternas önskemål om kompletteringar

medfört att textvolymen måst utökas varigenom omfånget stigit till 36

sidor. Härvid blir kostnaderna för broschyren — tryckkostnader samt kostnader

för klichéer och översättning m. m. — omkring 30 000 kr.

V. Departementschefen

Jag upptar till behandling först frågan om den centrala namndorganisationen

på per sonal vardsom rådet.

En central nämndorganisation har på ifrågavarande område funnits i

någon form sedan mer än tjugo år. Under denna tid har behovet och värdet

av en sådan organisation klart ådagalagts. Den nuvarande nämnden på

detta område — försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd — tillkom

år 1948. Den har till uppgift att genom initiativ och annan vägledande

och rådgivande verksamhet främja försvarets personalvård, främst den religionsvårdande,

sociala och kulturella verksamheten samt upplysningen

om och inom försvaret. Nämnden är direkt underställd Kungl. Maj:t. Den

har högst 16 ledamöter. Kungl Maj :t förordnar en av ledamöterna att vara

ordförande.

Försvarets personalvårdsutredning 1958 har föreslagit, att försvarets upplysnings-

och personalvårdsnämnd såvitt avser personalvårdsfrågor skall

ersättas av en särskild personalvårdsnämnd. I fråga om denna nämnds

ställning och organisation föreslår utredningen bland annat följande. Antalet

ledamöter i nämnden skall vara 13, varav chefen för försvarsstabens

personalvårdsbyrå skall vara självskriven medan de övriga skall utses av

Kungl. Maj :t. Kungl. Maj:t skall utse ordförande i nämnden. Nämnden

bör vara ett organ åt främst överbefälhavaren och sålunda icke vara direkt

underställd Kungl. Maj:t. Nämnden bör fungera endast i fred.

De hörda remissinstanserna har i allmänhet tillstyrkt utredningsförslaget

eller lämnat detsamma utan erinran. Åtskilliga remissinstanser önskar

dock att nämnden skall ställas direkt under Kungl. Maj:t. I fråga om

nämndens sammansättning har ett flertal olika förslag framförts.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 74 år 1962

Föi egen del a ill jag biträda förslaget att ersätta den nuvarande upplysnings-

och personalvårdsnäinnden med, för personalvårdsområdet, en central

personalvårdsnämnd. I personalvårdsnämnden bör som utredningen

föieslagit ingå företrädare för myndigheter såväl inom som utom krigsmakten,

för organisationer och för personalen. Antalet ledamöter bör som utredningen

föreslagit vara 13. Beträffande sammansättningen i övrigt av

nämnden torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta.

I motsats till utredningen men i likhet med åtskilliga remissinstanser

anser jag att den nya nämnden bör vara direkt underställd Kungl. Maj:t.

Nämndens faktiska ställning torde visserligen, såsom överbefälhavaren anfört,

icke försvagas om nämnden ställes under överbefälhavaren men det

synes mig angeläget att även utåt markera organets självständiga karaktär.

Beträffande nämndens uppgifter kan jag i huvudsak ansluta mig till

vad utredningen föreslagit. En närmare precisering av uppgifterna torde

ankomma på Kungl. Maj :t, som bör utfärda reglerande föreskrifter rörande

nämndens uppgifter och verksamhet.

I frågan om arvode in. in. åt nämndens ordförande, ledamöter och sekreterare

torde det likaledes få ankomma på Kungl. Maj: t att besluta. Till

frågan om härav föranlett medelsbehov återkommer jag i det följande.

Jag upptar därefter till behandling vissa frågor rörande totalförsvarets

upplysningsverksamhet. Härvid tar jag ställning till

vissa spörsmål dels av intresse för samtliga totalförsvarsgrenar, dels ock

närmast a\ seende det militära försvaret. De av 1960 års försvarsupplysningsuti

edning gjorda, allmänt hållna rekommendationerna avseende en

eller flera av de icke-militära totalförsvarsgrenarna prövar jag inte; det

torde få ankomma på vederbörande myndigheter att efter eget bedömande i

vanlig ordning framlägga preciserade förslag i aktuella hänseenden.

Den hittills bedrivna försvarsupplysningens främsta syfte har varit att

bevara och stärka försvarsviljan. Den har också syftat till att öka intresset

och förståelsen för försvaret och främja känslan av samhörighet mellan

folket och totalförsvaret. — I upplysningsverksamheten har man i enlighet

häi med bland annat sökt klarlägga totalförsvarets uppgifter, sammanhanget

mellan utrikespolitiken och försvaret, försvarets materielanskaffning,

krigsplanläggning, organisation, ekonomiska förhållanden in. m.

Upplysningens form och innehåll har i allt väsentligt byggt på av 1946

åis riksdag i princip godtagna riktlinjer. Enligt dessa bör försvarsupplysningen

ge utrymme åt skilda meningsriktningar och statliga direktiv i görlig

mån undvikas. Vissa bestämmelser i äinnet är meddelade i det år 1960

faststallda tjänstereglementet för krigsmakten. Enligt dessa gäller bland

annat att upplysningsverksamheten bör bedrivas så att den ej framstår som

inblandning i den politiska debatten och att polemik därför bör undvikas

i frågor där partipräglade meningsskiljaktigheter föreligger. I fråga om

de icke-militära delarna av totalförsvaret har inga motsvarande bestämmelser

meddelats.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Mnj.ts proposition nr 7 b år 1962

Samarbete på upplysningsområdet har i olika frågor skelt emellan berörda

myndigheter. Särskilda organ för samarbetet saknas.

För det militära försvarets del har sedan år 1948 försvarets upplysningsoch

personalvårdsnämnd verkat såsom vägledande och rådgivande organ

på detta område. — Krigsmaktens upplysningsorgan i övrigt består för

närvarande av försvarsstabens pressavdelning samt särskilda enheter inom

försvarsgrensstaberna. Härjämte finns vid förbanden befattningar för pressofficerare,

avsedda att bestridas vid sidan av annan tjänst. Ansvarsfördelningen

mellan de centrala upplysningsorganen innebär i stora drag, att

försvarsstaben ombesörjer verksamheten i frågor, som är gemensamma

för hela krigsmakten eller berör mer än en försvarsgren, medan verksamheten

avseende organisations-, utrustnings- och utbildningsfrågor ankommer

på försvarsgrensstaberna. Sammanlagt är ett tjugotal personer huvudsakligen

sysselsatta med hithörande frågor. — Den militära upplysningsverksamheten

är dels inåtriktad, d. v. s. riktad till krigsmaktens

personal, dels utåtriktad, d. v. s. riktad till allmänheten. Verksamheten

omfattar bland annat presstjänst, upplysning genom radio och television,

kontakt, och föreläsningsverksamhet, upplysning till utlandet, distribution

av pressklipp, truppsamtal, utgivning av publikationer, anordnande av utställningar,

utbildning av upplysningspersonal och krigsplanläggning. Verksamheten

i fråga om publikationer omfattar främst utgivning av de tre försvarsgrenstidskrifterna

Arménytt, Marinnytt och Flygvapennytt. Dessa avses

för staber, förband och viss befälspersonal, i första hand icke i tjänst

varande reservbefäl och värnpliktiga officerare. Därjämte utges för flygvapnets

luftbevakningspersonal tidskriften Vårdkasen.

Civilförsvarets upplysningsverksamhet har i huvudsak bedrivits med

utnyttjande av samma media som krigsmakten använder. Även civilförsvarets

upplysning är såväl inåtriktad till den egna personalen som utåtriktad

till allmänheten. För civilförsvaret är svårigheten att dra en gräns

mellan upplysning och utbildning särskilt påtaglig beträffande allmänhetens

självskyddsutbildning. I stor utsträckning måste nämligen denna ske

genom press, radio o. s. v. Civilförsvarsstyrelsens personella organisation

för upplysningsverksamhet omfattar endast en heltidsanställd befattningshavare.

Styrelsens upplysningsverksamhet kompletteras genom det statsunderstödda

Sveriges civilförsvarsförbund. Verksamheten omfattar presstjänst,

upplysning genom radio och television, anordnande av utställningar,

kontakt- och föreläsningsverksamhet bland annat i samarbete med Centralförbundet

Folk och Försvar, upplysning till utlandet, utgivning av kontaktblad

och småskrifter, distribution av pressklipp och produktion av film.

Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar bedriver upplysningsverksamhet

i mycket begränsad omfattning och då i princip icke till allmänheten.

Detta överensstämmer med de riktlinjer som uppdrogs vid organets

tillkomst.

Inom det ekonomiska försvaret har viss upplysningsverksamhet bcdri
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 1\ år 1962

vits på olika områden, exempelvis av kommunikationsverksamheten genom

personaltidskrifterna och av överstyrelsen (riksnämnden) för ekonomisk

försvarsberedskap genom medverkan i Centralförbundet Folk och

Försvars verksamhet.

Försvarsupplysning meddelas förutom av myndigheter även av de frivilliga

försvarsorganisationerna, exempelvis Centralförbundet för befälsutbildning

och Sveriges civilförsvarsförbund, och av de på allmän upplysningsverksamhet

direkt inriktade försvarsföreningarna, huvudsakligast

Centralförbundet Folk och Försvar, Riksförbundet för Sveriges försvar och

Allmänna försvarsföreningen.

Centralförbundet Folk och Försvar är ett fristående kontaktorgan för

en allsidig och folklig försvarsupplysning med syfte att befästa och stärka

vårt folks försvarsvilja och vårt lands totala värnkraft. Inom förbundet

finns representanter såväl för folkrörelser och huvudorganisationer på näringslivets

område som för totalförsvarets olika delar och för de frivilliga

försvarsorganisationerna. Verksamheten finansieras i huvudsak av de anslutna

organisationerna; statens fasta bidrag över fjärde huvudtiteln till

förbundet utgör 28 000 kr. Den huvudsakliga arbetsformen för förbundet

har efter hand blivit diskussioner och konferenser kring totalförsvarsproblemen.

1960 års försvarsupplysningsutredning har i betänkande framlagt vissa

förslag rörande totalförsvarets upplysningsverksamhet.

I betänkandet konstaterar utredningen, att behovet av försvarsupplysning

ökat. Som orsaker härtill pekar utredningen bland annat på uppbyggnaden

av det totala försvaret, de ekonomiska uppoffringarna härför och

den åtföljande politiska debatten, publiciteten kring den tekniska utvecklingen

och de militära maktmedlens plats i världspolitiken. Utredningen

understryker härvid särskilt behovet av upplysning i dessa frågor till ungdomen.

Samtidigt framhåller utredningen att utvecklingen av press, radio

och television ökat möjligheterna att ge upplysning.

Utredningen anser, att upplysningsverksamheten i princip skall avse

totalförsvaret. Utredningen framlägger synpunkter på vilka ämnen upplysning

bör meddelas i och behandlar ingående hur upplysningsverksamheten

bör utformas i princip för att tillgodose kraven på saklighet och fullständighet.

Allmänt uttalas härvid, att de problem som uppstått vid tilllämpningen

av hittills gällande riktlinjer inte får leda till att upplysningen

inom viktiga områden eftersätts. De uttalanden som utredningen gör på

olika punkter i detta sammanhang ansluter i allt väsentligt till vad som

gäller för närvarande.

Administrationen av totalförsvarets upplysningsverksamhet diskuterar

utredningen med utgångspunkt i vissa av utredningen gjorda bedömningar

av samordningsbehovet på detta område. Enligt utredningen erfordras för

närvarande en principiell samordning men däremot icke ett dagligt sam
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj.ts proposition nr 74 år 1962

arbete. Något samgående i fråga om verkställigheten anses därför inte lämpligt;

undantag göres dock för utgivningen av en för totalförsvaret gemensam

upplysningstidskrift, som utredningen föreslår skola tillskapas. — Såsom

ledningsorgan för upplysningsverksamheten föreslås en totalförsvarets

upplysningsnämnd, sammansatt av kvalificerade företrädare för totalförsvarsgrenarna

och utrikesdepartementet samt av riksdagsmän. Nämnden,

som föreslås lyda direkt under Kungl. Maj :t, skall ha till uppgift att genom

egna initiativ främja upplysningen om totalförsvaret och därmed bidra

till att bevara och stärka försvarsviljan samt genom råd och anvisningar

till totalförsvarets myndigheter verka för en samordning av upplysningsverksamheten.

Nämnden föreslås få en heltidstjänstgörande sekreterare,

tillika redaktör för den föreslagna upplysningstidskriften. — Verkställigheten

av nämndens beslut föreslås anförtrodd åt en kommitté, sammansatt

av nämndens sekreterare samt företrädare för upplysningsorganen

inom totalförsvarsledningarna.

I fråga om presstjänsten räknar utredningen med att nuvarande organisation

med en jämförelsevis decentraliserad presstjänst bibehålies.

I fråga om publikationsverksamheten föreslår utredningen, som jag nyss

nämnt, tillskapande av en för totalförsvaret gemensam upplysningstidskrift,

utgiven av den nya upplysningsnämnden. Upplagan angives till

80 000 exemplar, varav omkring 70 000 avses för totalförsvarsgrenamas

personal och återstoden till större delen för frivilligorganisationerna och

till mindre del för skolor, bibliotek etc. Kostnaderna härför beräknas till

sammanlagt 280 000 kr. för år. Samtidigt föreslås, att de nuvarande försvarsgrenstidskrifternas

spridning och uppgifter begränsas.

I fråga om utställningsverksamheten understryker utredningen bland

annat behovet av en samordning men framlägger inga konkreta förslag.

I fråga om film och television uttalas, att produktionen av upplysningsfilm

bör närmare anpassas till televisionens behov. Några organisatoriska

förändringar föreslås icke.

Beträffande anslagsfrågorna framhåller utredningen allmänt behovet av

ökade ekonomiska resurser och förordar bland annat, dock utan närmare

precisering, ett kraftigt ökat stöd till Centralförbundet Folk och Försvar.

Vidare framhålles önskvärdheten av att de icke militära totalförsvarsgrenarnas

ledning ges ökade ekonomiska och personella resurser för upplysningsverksamhet.

Vid remissbehandlingen har utredningens förslag i stort tillstyrkts eller

lämnats ulan mera väsentliga invändningar av det övervägande antalet

av remissinstanserna. Åtskilliga av dessa remissinstanser har dock uttryckt

tvekan inför förslaget att utge eu särskild tidskrift. — Den i direktiven

för utredningen angivna allmänna riktpunkten att kostnaderna för upplysningsverksamheten

inte bör tillåtas stiga har åtskilliga remissinstanser

direkt eller indirekt kritiserat. Bland annat har uttryckts önskemål om

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 74 år 1962

fltt staten skall lämna Centralförbundet Folk och Försvar ett avsevärt

kraftigare ekonomiskt stöd än för närvarande. — I flera remissyttranden

uttalas vidare, att utredningen bort mera uppmärksamma skolans roll i

upplysningsarbetet.

För egen del anser jag, i likhet med upplysningsutredningen och remissinstanserna

i allmänhet, att behovet av upplysning om vårt totala försvar

har ökat under efterkrigstiden. Orsakerna härtill är flera.

Fn orsak är den militärpolitiska och den militärtekniska utvecklingen

efter kriget. Den utrikespolitiska utvecklingen har icke lett till fred och

avspänning. Den ömsesidiga misstron mellan stormakterna har hittills omöjl*8Sjort

en överenskommelse i såväl kärnvapen- som nedrustningsfrågorna.

Det militärpolitiska läget kan karakteriseras som en terrorbalans kombinerad

med upprustning, diplomatisk aktivitet och psykologisk krigföring,

s. k. kallt krig. Jämsides därmed har den snabba militärtekniska utvecklingen

skapat nya strategiska vapensystem, som propagandamässigt

utnyttjats inte minst för att nedvärdera småstaternas försvarsresurser.

Exempelvis har i sådant syfte utnyttjats icke blott kärnladdningar utan

också uppfinningar, som alltjämt kräver kanske många års utvecklingsarbete

innan deras militära betydelse över huvud taget kan bedömas.__Sve
riges

utrikespolitiska läge, vår alliansfria politik, den militärtekniska utvecklingen

och vårt alltmer komplicerade totalförsvar som ett nödvändigt

stöd för vår utrikespolitik kräver därför en ökning av försvarsupplysningen.

Till detta kommer såsom en andra orsak människans förändrade situation

i samhället. Under 1950-talet har städernas befolkning ökat med drygt

en halv miljon människor, medan antalet människor i glesbygderna torde

ha minskat med ett par hundra tusen. Denna utveckling väntas fortgå under

1960-talet. Koncentrationen till storstäderna och andra högindustrialiserade

områden är uppenbar. Härav följer att trycket på den enskilda människan

ökar. Frågorna om utrymning och självskydd får ständigt ökad

betydelse. Samtidigt ger den större folktätheten ryktesspridningen ökade

möjligheter. Påfrestningarna i en krissituation torde bli särskilt svåra för

kvinnorna som förutom insatser i yrkeslivet och i hemmen dessutom skall

förbereda den egna familjens utrymning eller på annat sätt delta i försvarsförberedelserna.

Vidare finns det skäl att ägna ungdomen särskild

uppmärksamhet. Den ökar i antal i storstadsområdena snabbare än någon

annan åldersgrupp; den är starkt påverkad av de tekniska framstegen och

av propagandan kring dem men är i regel bristfälligt orienterad om orsakerna

till andra världskriget och dess förlopp, innebörden av ockupationen

av våra grannländer m. m. Detsamma torde gälla motiven för vår alliansfria

politik, våra försvarsmöjligheter och vårt försvars fredsbevarande

effekt.

En tredje orsak ligger i massmedias utveckling. Den ständiga konsumtionsökningen

i fråga om press, ljudradio, television och film ger den

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj.ts proposition nr 7i år 1962

psykologiska krigföringens organisatörer ökade propagandamöjligheter,

vilka förstärks av att de svenska nyhetsförmedlingsorganen, i enlighet med

de allmänna västerländska frihetsprinciperna, präglas av en öppen och

fri nyhetsvärdering med viss kommersiell inriktning. För att möta den

psykologiska krigföringen måste i upplysningen om vårt totalförsvar användas

samma media. Kravet från pressens och Sveriges Radios sida på

snabb och vederhäftig information har också ökat, bland annat i samband

med Sveriges medverkan i FN:s engagemang.

Till detta kommer att vårt totalförsvar är både en samhällsfunktion

och en uppgift för i princip alla vuxna medborgare. Även i framtiden kommer

säkert krigsmaktens verksamhet och de enskilda medborgarnas engagemang

i denna samt kostnaderna för det militära försvaret att tilldra sig

det största intresset, men man kan också räkna med att allmänhetens intresse

för totalförsvarets övriga grenar kommer att öka. Det må gälla planeringen

av utrymning och byggandet av skyddsrum, kommunikationsutveckling

eller krigsplanläggningen av näringsliv och arbetsmarknad, skoloch

yrkesutbildning etc. Härvid är det nödvändigt att i upplysningsverksamheten

ge en helhetsbild av vårt försvar som samhällsfunktion. Det är

emellertid lika nödvändigt att konkret visa vilken effekt vi får ut av nedlagda

kostnader och, inte minst, var medborgarnas egen hembygd kommer

in i totalförsvarssammanhanget. Det blir också av väsentlig betydelse

att belysa och levandegöra den enskilde medborgarens viktiga roll för vårt

försvars samlade styrka. Även i detta sammanhang fordras att medborgaren

får översikt över totalförsvarets komponenter, deras speciella förutsättningar

och problem samt deras inbördes relationer. För den som har

en någorlunda realistisk bild av det lokala och regionala totalförsvarets

funktion torde nämligen kraven på den enskilde medborgaren och hans

insats framstå som mera meningsfyllda. Härtill kommer vikten av att

människorna genom upplysning får ökad kunskap om vad som är väsentligt

för att kunna skydda sig mot de faror, som ett nutida krig medför — en

upplysning av det slag som bland annat ges i broschyren »Om kriget kommer».

Sammanfattningsvis anser jag, att upplysningsverksamheten om vårt totalförsvar

alltmer framstår som en av hörnstenarna i de fredstida förberedelserna

för en fullständig och verkningsfull försvarsinsats. En ökning

av denna verksamhet är nödvändig för att stärka vår vilja och förmåga att

motstå nutida krigföring.

Vad upplysningsutredningen förordat beträffande riktlinjer för upplysningsverksamhetens

form och innehåll kan jag, såsom också flertalet remissinstanser,

i allt väsentligt ansluta mig till. På några punkter av dessa

avsnitt finner jag dock anledning att uttala mig särskilt.

Sålunda vill jag anföra alt jag i likhet med utredningen anser att tveksamhet

beträffande upplysningsverksamhetens form och innehåll inte får

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj.ts proposition nr 74 år 1962

leda till att viktiga områden i upplysningshänseende eftersätts; jag vill på

denna punkt erinra om att i tjänstereglementet för krigsmakten anges

att utebliven eller ofullständig information kan minska förtroendet för den

militära verksamheten. — Den upplysning som meddelas till de olika totalförsvarsgrenarnas

personal bör som föreslagits i princip gälla hela totalförsvaret.

Det är emellertid självfallet, att denna upplysning i skilda fall

måste avvägas olika och anpassas till uppgifterna för den personal, för vilken

den avses. Också den utåtriktade upplysningsverksamheten bör gälla

totalförsvai et, vilket främst bör innebära att man i den upplysning som de

skilda totalförsvarsgrenarna meddelar strävar att redovisa även verksamhetens

plats i totalförsvaret. — De av utredningen angivna allmänna riktlinjerna

anser jag böra i princip gälla icke blott krigsmakten utan även

övriga totalföisvarsgrenar. Särskilda bestämmelser i ämnet för dessa grenar

anser jag icke i regel vara erforderliga. Det torde i stället i första hand

få ankomma på den totalförsvarets upplysningsnämnd, som jag föreslår

skola inrättas, att följa denna fråga och meddela de rekommendationer, som

kan behövas. \ tterligare vill jag — särskilt vad gäller spörsmålen om upplysningens

saklighet och fullständighet — hänvisa till att den enskilde befattningshavaren

är underkastad samma ämbetsmannaansvar vid handläggning

i tjänsten av upplysningsärenden som vid övrig tjänsteutövning. —•

Såsom utredningen föreslagit bör den inåtriktade upplysningen utgå från

den av statsmakterna beslutade målsättningen för försvaret. — Jag delar

helt utredningens uppfattning att den inåtriktade upplysningen aldrig får

vara polemisk till formen. Detta utesluter givetvis icke att felaktiga sakuppgifter

kan tillrättaläggas. — Utredningens uttalande om att upplysningsverksamheten

ej får missbrukas till propaganda i politiska stridsfrågoi

synes mig i huvudsak motsvara vad som nu är föreskrivet i tjänstereglementet

för krigsmakten. Anledning att ändra dessa föreskrifter har

JaS ‘ '' sora jag anförde i ett interpellationssvar i riksdagens andra kammare

den 7 februari 1962 — icke funnit föreligga.

Vad utredningen anfört därom att i upplysningsverksamheten bör ingå

att ge anvisning på källor där olika uppfattningar på ett tillfredsställande

sätt redovisas kan jag ansluta mig till. Jag vill understryka, att utredningens

nämnda uttalande innebär bestämda krav på vederhäftigheten hos de källor,

till vilka hänvisning får göras. — Utredningen har uttryckt den uppfattningen,

att i den inåtriktade upplysningsverksamheten det stundom

vore lämpligt att en föreläsare även omtalade vilken hans personliga mening

vore. Denna uppfattning kan jag inte dela. Jag hänvisar härvid till

vad Publicistklubben i sitt remissutlåtande anfört, att — med hänsyn till

risken för att subjektiva deklarationer av misstag uppfattas som en del av

en objektiv redogörelse - det är klokt att i varje fall i politiska stridsfrågor

inskränka befälets information inför trupp till en objektiv redogörelse. _

Mot utredningens uttalanden rörande den utåtriktade upplysningsverk
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kangl. Maj:ts proposition nr 74 år 1962

samheten har jag intet att invända. Jag vill erinra om att jag rörande personalens

möjligheter att utom tjänsten deltaga i den politiska debatten

redan i förenämnda interpellationssvar den 7 februari 1962 anfört att varje

medborgare har samma oinskränkta rätt i detta hänseende.

Det ligger i sakens natur att reglementerade föreskrifter icke kan ge absolut

täckning för varje i den dagliga tjänsten uppkommande situation. Jag

vill starkt betona att ett betydande utrymme alltid niaste lämnas åt den enskilde

befattningshavarens egen bedömning av vad efterlevnaden av ett

tjänstgöringsreglemente kan kräva i olika situationer.

Jag har i det föregående biträtt förslaget att upplysnings- och personalvårdsnämnden

skall upphöra. Jag föreslår i likhet med utredningen att

nämnda organ ersättes, på upplysningsområdet, med en totalförsvarets

upplysningsnämnd. Som utredningen föreslagit bör denna nämnd lyda direkt

under Kungl. Maj :t. Nämndens arbetsuppgifter bör i huvudsak bestämmas

på sätt utredningen angivit; det bör dock icke ankomma på nämnden

att utge någon tidskrift. Nämnden bör endast fungera i fred. Antalet ledamöter

i nämnden bör som föreslagits vara nio. Ledamöterna synes böra utväljas

efter i huvudsak de riktlinjer som betänkandet anger, ehuru med

möjlighet för Kungl. Maj :t att välja bland en större krets av personer än

utredningen förutsatt. Närmare bestämmelser om nämndens verksamhet,

ställning och sammansättning torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att

meddela.

Då jag som nyss nämnts inte biträder förslaget att nämnden skall utge

en totalförsvarstidskrift räknar jag med att verkställighetsåtgärderna för

nämndens del kommer att bli av betydligt mindre omfattning än utredningen

antagit. Med hänsyn härtill anser jag att uppdraget som sekreterare bör

kunna skötas av någon befattningshavare vid sidan av ordinarie befattning.

Av samma skäl anser jag den föreslagna verkställande kommittén vara

överflödig.

Utredningens uttalanden om presstjänsten, om utställningar samt om

film och television — vilka icke utmynnar i några preciserade förslag —

föranleder icke heller från min sida några förslag.

Utredningens förslag att skapa en statlig upplysningstidskrift om totalförsvaret,

företrädesvis avsedd för inåtriktad upplysning, kan jag i likhet

med flera remissinstanser — inte biträda. Det synes mig nämligen vara

angeläget att en tidskrift för försvarsupplysning har ett innehåll som till

så stor del som möjligt behandlar läsarens direkta intresseområden och att

således en viss specialisering av tidskrifterna på detta område äger rum.

De nuvarande försvarsgrenstidskrifterna anser jag i detta hänseende numera

vara ändamålsenliga. Jag föreslår därför, afl det ökade behovet av

inåtriktad försvarsupplysning för krigsmaktens del tillgodoses genom en

förstärkning av försvarsgrenstidskrifterna. En sådan förstärkning bör ta

sikte dels på att öka tidskrifternas upplaga så att tidskrifterna kan -— som

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj.ts proposition nr 7i år 1962

bland andra chefen för armén önskat — tillställas även värnpliktiga underofficerare,

dels på att höja tidskrifternas kvalitet och, i någon mån, omfång.

En mindre ökning av medelsanvisningen till tidskriften Vårdkasen

bör även ske. Sammanlagt föreslår jag för hithörande ändamål en anslagshöjning

av ca 75 000 kr.

I fråga om Centralförbundet Folk och Försvar vill jag, i anslutning till

utredningens allmänna rekommendation och till önskemål från åtskilliga

remissinstanser, föreslå en avsevärd ökning av det statliga ekonomiska

stödet.

Jag utgår härvid från det allmänt vitsordade behovet av att öka den

utåtriktade försvarsupplysningen. En dylik ökning kan genomföras på

olika sätt. För egen del anser jag det angeläget att en icke oväsentlig del

av upplysningen meddelas i fördjupad form och avses främst för de opinionsbildande

grupperna. Sådan upplysning bör om möjligt utformas så

att den stimulerar till aktivt studium från olika synpunkter av totalförsvaret

eller delar av detta. På detta område synes mig centralförbundet ha

särskilda förutsättningar att göra en god insats. Organisationens ekonomi

utgör emellertid hinder för en utvidgning av verksamheten.

En ökning av stödet till förbundet synes mig böra avse följande ändamål.

Förbundets stab av kvalificerade sekreterare bör utökas från två till tre.

Den nye sekreteraren skulle härvid avses främst för konferenser, kortare

kurser och lokala möten, vilka förutsättes skola öka till antalet. Kostnaderna

för lön m. m. för en sådan sekreterare uppskattar jag till 40 000

kr. för år. — Den nuvarande konferens- och kursverksamheten bör utökas.

Här avses dels rikskonferenser av några dagars längd, dels konferenser för

lärare omfattande ett par dagar, dels ock ortskonferenser på kvällstid främst

för klarläggande av totalförsvarets funktioner på en viss ort. Samtliga

nämnda konferens- och kursformer har grundligt prövats inom förbundet

och befunnits vara lämpliga arbetsformer. Jag uppskattar det behövliga

medeltillskottet för en dylik intensifiering av arbetet till 62 000 kr. — Vissa

för centralförbundet nya eller delvis nya verksamhetsformer bör upptas.

Här skulle kunna ifrågakomma åtgärder i syfte att stimulera andra föreningar,

exempelvis studieförbund, till verksamhet på försvarsupplysningens

område. Centralförbundets roll skulle därvid närmast vara att svara

för utarbetande av underlag för sådan verksamhet och att verka för att

detta underlag kommer till utnyttjande. Vissa åtgärder av detta slag förberedes

inom förbundet, delvis med hjälp av statliga medel som särskilt anvisats

härför. För en kontinuerlig verksamhet av detta slag saknas däremot

medel. Vidare skulle kunna ifrågakomma att, i syfte att tjäna ett mera

fördjupat studium av försvarets problem, utge en skriftserie i ämnet,

exempelvis av det slag som utges av Utrikespolitiska institutet under rubriken

Världspolitikens dagsfrågor. Det synes mig icke uteslutet att en dylik

serie skulle kunna göras ekonomiskt självbärande. För hithörande ända
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts proposition nr 7i år 1962

mål uppskattar jag behovet av ytterligare medel till avrundat 25 000 kr.

Sammanlagt föreslår jag sålunda, att medelsanvisningen under fjärde

huvudtiteln till centralförbundet ökas från nuvarande 28 000 kr. med

127 000 kr. till 155 000 kr.

Flera remissinstanser har understrukit skolans möjligheter att meddela

upplysning om totalförsvaret. Härvid har man särskilt framhållit möjligheten

att i samhällsorienteringen ge också de unga kvinnorna en grundläggande

upplysning om vårt totalförsvar. Jag delar remissinstansernas uppfattning

i detta avseende och förordar att skolans möjligheter i detta hänseende

tillvaratas. — Principiellt synes det mig härvid lämpligt, att undervisningen

om försvaret samordnas med undervisningen om fredsfrågan.

Det bör tydligt framhållas, att det för vårt land inte föreligger någon motsättning

mellan försvars- och fredssträvandena. Vad gäller undervisningens

innehåll är det väsentligt att för de unga klarlägga vårt försvars fnhetsoch

fredsbevarande syfte och att påvisa, att vårt riksförsvar omfattar även

andra grenar än krigsmakten. Vidare är det viktigt att betona, att försvaret

är både en samhällsfunktion och en medborgerlig uppgift för

envar. -_I frågan om läroplanens innehåll ankommer i princip på Kungl.

Maj :t att besluta. Vissa utredningar på området har redan utförts inom

skolöverstyrelsen, vilka också har avsatt resultat hland annat i undervisningsplanen

för rikets folkskolor. Jag förutsätter att man vid utarbetande

av nya läroplaner för olika skolformer i första hand inom ämnet samhällskunskap

bereder ökat utrymme för försvarsupplysning.

En del försvarsupplysande åtgärder bekostas nu från andra anslag än

anslaget till försvarsupplysning. Jag föreslår, att kostnaderna för vissa sådana

åtgärder från och med nästa budgetår bestrides från försvarsupplysningsanslaget,

som av nämnda skäl bör uppräknas med sammanlagt 39 300

kr. Av nämnda belopp avser 16 300 kr. arvoden till författare av artiklar till

försvarsgrenstidskrifterna, vilka arvodeskostnader hittills bestritts av försvarsgrenarnas

övningsanslag, 5 000 kr. kostnader för den årligen utkommande

publikationen Militära fakta, vilka kostnader hittills bestritts av

anslaget Publikations- och blankettryck, samt 18 000 kr. kostnader för upplysnings-

och propagandafilm, vilka kostnader hittills bestritts från anslaget

Försvarsfilm (jfrprop. 1962: 1, bil. 6, s. 313).

Chefen för försvarsstaben har föreslagit utgivande av en broschyr för utlandet

om Sveriges totalförsvar. Jag anser detta vara en betydelsefull åtgärd,

varigenom en påtaglig brist skulle botas. Sedan numera överlämnats

manuskript m. in. till en sådan broschyr, vill jag därför föreslå att för

ändamålet beräknas ett engångsbelopp av 30 000 kr.

Sammanlagt bör anslaget Försvarsupplysning, vid ett bifall till vad jag

i det föregående föreslagit, uppräknas med avrundat 274 000 kr. till 480 000

kr.

Anslaget Vissa nämnder in. in. har budgetåret 1960/61 belastats med

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj. ts proposition nr 74 år 1962

200 180 kr. och är för innevarande budgetår uppfört med 225 000 kr. För

nästa budgetår bör från anslaget bestridas kostnaderna för de nu föreslagna

två nya nämnderna, vilka uppskattningsvis drar en årlig kostnad av

8 000 kr. vardera. Samtidigt bortfaller emellertid kostnaderna för upplysnings-

och personalvårdsnämnden. Med beaktande av nu angivna omständigheter

föreslår jag att anslaget för nästa budgetår uppföres med oförändrat

belopp.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen att

under fjärde huvudtiteln för budgetåret 1962/63 anvisa

till

a) Försvarsupplysning ett reservationsanslag av 480 000

kr.;

b) Vissa nämnder m. m. ett förslagsanslag av 225 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Hugo Grimlund

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1962:171 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag för budgetåret 1962/63 till Bokinköp och bokbindni a1 i texten
  2. SU 1962:62 Utlåtande i anledning av Iiungl. Maj.ts proposition angående vissa frågor rörande totalförsvarets upplysningsverksamhet man. s. 1 i texten
  3. SU 1962:11 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1962/63 inom inrikesdepartementets ver s. 125 i texten