Angående vissa anslag till universitetssjukhusen m. m
1962-01-31 · 88 sidor, varav 74 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 74 av 88 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1962:77, Angående vissa anslag till universitetssjukhusen m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1962
1
Nr 77
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa anslag
till universitetssjukhusen m. m.; given Stockholms slott
den 9 mars 1962.
Kungl. Maj :t vill härmed under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för denna dag föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF
Rune B. Johansson
Propositionens huvudsakliga innehåll
För utbyggande av karolinska sjukhuset föreslås anvisande av ett investeringsanslag
av 6 560 000 kr.
Till utrustning av bl. a. de nya nervklinikerna och det kliniskt-fysiologiska
centrallaboratoriet vid karolinska sjukhuset föreslås att ett reservationsanslag
av 5 100 000 kr. anvisas samt att vissa beställningsbemyndiganden
lämnas.
För det fortsatta utbyggandet av akademiska sjukhuset i Uppsala äskas
ett investeringsanslag av 6 300 000 kr., varjämte hemställes om vissa
bemyndiganden att beställa utrustning.
Riksdagen föreslås bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna avtal med
Malmöhus läns landsting angående dels lasarettet i Lund, dels de psykiatriska
och barnpsykiatriska klinikerna i Lund, dels ock seminarietomten
i Lund.
Vidare äskas till bidrag till lasarettet i Lund ett förslagsanslag av
11 300 000 kr.
Till bidrag till driften av en neurokirurgisk avdelning vid lasarettet i
Lund föreslås anvisande av ett förslagsanslag av 35 000 kr.
Slutligen äskas ett förslagsanslag av 7 200 000 kr. till bidrag till lasarettet
i Umeå.
1 _ Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 sand. Nr 77
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1962
Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9 mars
1962.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,
Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist.
Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och ecklesiastikdepartementen
anför chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Johansson.
I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t på min hemställan under
inrikesdepartementet föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, för budgetåret 1962/63 beräkna följande anslag, nämligen
å driftbudgeten under punkten 58 till Karolinska sjukhuset: Utrustning
ett reservationsanslag av 4 400 000 kr., under punkten 69 till Bidrag
till lasarettet i Lund ett förslagsanslag av 8 000 000 kr., under punkten 72
till Bidrag till lasarettet i Umeå ett förslagsanslag av 4 500 000 kr. och
under punkten 82 till Bidrag till driften av en neurokirurgisk avdelning
vid lasarettet i Lund ett förslagsanslag av 35 000 kr. samt å kapitalbudgeten
under punkten 193 till Utbyggande av karolinska sjukhuset ett investeringsanslag
av 6 560 000 kr. och under punkten 195 till Utbyggande av
akademiska sjukhuset i Uppsala ett investeringsanslag av 6 300 000 kr.
Jag anhåller nu att få upptaga dessa anslagsfrågor till fortsatt behandling.
I samband härmed torde jag få anmäla uppkommen fråga rörande godkännande
av avtal med Malmöhus läns landsting om lasarettet i Lund m. m.
Utbyggande av karolinska sjukhuset
Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag
av 8 205 000 kr.
Inledning
Med skrivelse den 16 april 1958 överlämnade direktionen för karolinska
sjukhuset en av radiofysiska institutionen avgiven redogörelse för vissa
strålskyddsundersökningar, som institutionen bedrivit vid radiumhemmet
å sjukhuset under åren 1952—1957. Av institutionens bifogade skrivelse
3
Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1962
framgick, att institutionen funnit resultaten av den verkställda undersökningen
så alarmerande, att en omprövning av strålskyddsfrågan vid radiumhemmet,
och då särskilt den gynekologiska avdelningen måste göras. Direktionen
hemställde, att särskilda sakkunniga måtte tillkallas med uppdrag
att pröva strålskyddsfrågan vid radiumhemmet.
Kungl. Maj:t uppdrog den 12 september 1958 åt kommittén för karolinska
sjukhusets fortsatta utbyggande att i samband med åt kommittén
tidigare meddelat uppdrag rörande nybyggnad av en högvoltstation på sjukhusets
område utreda frågan om möjligheterna att genom ombyggnadsarbeten
eller andra byggnadstekniska åtgärder åstadkomma ur strålskyddssynpunkt
förbättrade arbetsförhållanden vid radiumhemmet, företrädesvis
vid dess gynekologiska avdelning.
Med skrivelse den 22 februari 1960 framlade kommittén förslag till byggnadsprogram
för viss om- och tillbyggnad av radiumhemmet samt för nybyggnad
av en högvoltsstation i anslutning till radiumhemmet. Kommittén
anförde därvid i fråga om radiumhemmet bl. a., att kommitténs utredning
beträffande riskfrekvensen för personalen vid radiumhemmet givit vid
handen, att en förbättring av arbetsförhållandena ur förevarande synpunkter
framstode som nödvändig endast för sjukvårdspersonalen vid de gynekologiska
avdelningarna. Kommittén föreslog dels en avsevärd förstärkning
av personalen å dessa avdelningar, dels en väsentlig utökning av avdelningarnas
lokaler, dels ock iordningställande av särskilda utrymmen för
patienter med radiuminlägg till personalens skydd. Föreslagna byggnadsåtgärder
innefattade ombyggnad av allmänna gynekologiska avdelningen 2
samt påbyggnad av norra längan med ett våningsplan, avsett att inrymma
en nytillkommande gynekologisk avdelning. Vissa inom avdelning 6 fiiställda
lokalutrymmen avsågs disponeras för en mindre forskningsavdelning.
Efter ombyggnaden skulle radiumhemmet komma att omfatta 155
vårdplatser, varav 50 gynekologiska, fördelade på två av varandra helt
oberoende avdelningar om vardera 25 platser. Kommittén fann ifrågavarande
byggnadsåtgärder oundgängligen nödvändiga för eliminerande av de
strålrisker, för vilka personalen å de gynekologiska avdelningarna var utsatt.
Kostnaderna för byggnadsföretaget beräknade kommittén approximativt
till totalt 2 000 000 kr., vartill kom inrednings- och utrustningskostnader
för omkring 500 000 kr. Personalkostnadsökningen uppskattades
till 212 518 kr. per år.
Över kommitténs förslag avgavs yttranden av byggnadsstyrelsen, statens
sakrevision, centrala sjukvårdsberedningen, nämnden för undervisningssjukhusens
utbyggande, kanslern för rikets universitet efter hörande av
lärarkollegiet vid karolinska institutet, direktionen för karolinska sjukhuset
samt medicinalstyrelsens strålskyddsnämnd.
Genom beslut den 23 mars 1961 uppdrog Kungl. Maj:t åt kommittén att,
med beaktande av vad som anförts i en vid beslutet fogad departementspro
-
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1962
memoria, utföra projektering fram till och med färdigställande av huvudritningar
samt verkställa kostnadsberäkning för om- och tillbyggnad av
radiumhemmet på grundval av det framlagda förslaget till lokalprogram.
I promemorian framhölls bl. a. att om- och tillbyggnaden av radiumhemmet
borde utformas så att vid eventuellt minskat behov av sängplatser vissa lokaler
utan dyrbara ändringsarbeten kunde disponeras för annan verksamhet
inom ramen för radiumhemmets arbetsuppgifter. Om möjligt borde
undvikas, att viss del av den nya gynekologiska vårdavdelningens lokaler förlädes
i underliggande våningsplan. Det borde vidare undersökas, huruvida
inom den föreslagna byggnadsramen kunde anordnas utvidgade arkivlokaler,
lokaler där patienterna kunde medgivas rökning, rum för personalens
vila och avkoppling under raster samt förbättrade omklädningslokaler
för personalen.
Förslag
Kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande hemställer i
skrivelser den 12 september 1961 samt den 26 och den 31 januari 1962
bl. a. om anvisande av medel för i följande sammanställning angivna ändamål.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
Uppförande av bakteriologiskt och kemiskt centrallaboratorium
..............................................
Uppförande av nervkliniker
Utökade lokaler för militärapoteket......................
Utbyggnad av värmeanläggningen ......................
Utbyte av turbogenerator .............................
Ombyggnad av radiumhemmet ..........................
Upprustning av lokaler för kliniskt-fysiologiska centrallaboratoriet
.........................................
Utredningsmedel ......................................
Summa kr.
119 000
2 325 000
440 000
1 925 000
650 000
1 000 000
370 000
100 000
6 929 000
Motiv
Till motivering för anslagsäskandena åberopas bl. a. följande.
1. Kostnaderna för uppförande av de bakteriologiska och kemiska centrallaboratorierna
beräknades enligt per den 1 juli 1954 föreliggande byggnadsprogram
till 8 800 000 kr. Härtill kommer vissa till 500 000 kr. beräknade
kostnader för steriliseringsanläggning inom laboratorierna. Byggnadsprogrammet
har sålunda kostnadsberäknats till totalt 9 300 000 kr. För byggnadsföretaget
bär för budgetåren 1955/62 anvisats tillhopa 11 350 000 kr.
Beträffande kostnadsstegringarna framhålles, att den fördyring, som belöper
på under tiden före den 1 januari 1960 gjorda investeringar, enligt
byggnadsstyrelsens byggnadskostnadsindex beräknas till 20,1 procent, medan
enligt samma index fördyringen å investeringar fr. o. m. nämnda dag
beräknats till 26,3 procent. I själva verket har emellertid denna senare för
-
5
Kungl. Maj. ts proposition nr 77 år 1962
dyring enligt byggnadsstyrelsens index den 1 juli 1961 utgjort 29,5 procent.
Med hänsyn härtill uppskattar kommittén den sammanlagda kostnadsstegringen
för detta byggnadsföretag till 2 169 000 kr. och totalkostnaden för
byggnadsföretaget till (9 300 000 + 2 169 000) 11 469 000 kr.
Medelsbehovet för nästa budgetår utgör således för byggnadsföretaget
resterande medel (11 469 000—-11 350 000) 119 000 kr.
2. Kostnaderna för uppförande av nya nervkliniker beräknades per den
1 oktober 1957 till 14 800 000 kr., varav på staten skulle belöpa omkring
10 300 000 kr. oavsett kostnadsstegringar, vilka enligt gällande avtal i sin
helhet belastar statsverket. För byggnadsföretaget har under budgetåren
1957/62 anvisats sammanlagt 9 800 000 kr. Av det på staten oavsett kostnadsstegringar
belöpande beloppet återstår sålunda att anvisa (10 300 000
— 9 800 000) 500 000 kr.
Kommittén har tidigare uppskattat kostnadsstegringen för tiden den 1
oktober 1957—den 31 december 1959 till 80 496 kr. samt för tiden från sistnämnda
dag intill utgången av budgetåret 1961/62 till 985 052 kr. eller sammanlagt
till 1 065 548 kr. Den på tiden intill utgången av budgetåret 1962/63
belöpande kostnadsstegringen uppskattar kommittén enligt byggnadsstyrelsens
index den 1 juli 1961 till 1 600 000 kr., motsvarande 3,6 procent å
2 236 000 kr. och 12,1 procent å 12 564 000 kr., vilket senare belopp beräknas
investerat intill utgången av budgetåret 1962/63.
Kommittén har vidare påtagit sig ytterligare kostnader, som icke inrymmes
inom tidigare för byggnadsföretaget angiven kostnadsram, nämligen
dels 150 000 kr. för en ombyggnad inom vissa laboratorier, tillhörande
neurokirurgiska kliniken, dels 20 000 kr. för ändringsarbeten inom neurokirurgiska
klinikens operationsavdelning, dels 30 000 kr. för omplacering
av vissa lokaler, avsedda för kuratorer inom neurokirurgiska kliniken, dels
ock 25 000 kr. för inredning av ett terapikök, tillhörande neurologiska kliniken.
Den sammanlagda kostnaden för dessa byggnadsåtgärder uppgår till
(150 000 -i- 20 000 + 30 000 + 25 000) 225 000 kr.
Det totala medelsbehovet för budgetåret 1962/63 utgör sålunda (500 000
+ 1 600 000 + 225 000) 2 325 000 kr.
3. Den av 1957 års riksdag beslutade utökningen av militärapotekets lokaler
kostnadsberäknades per den 1 december 1955 till 2 000 000 kr., vilket
belopp i sin helhet anvisats under budgetåren 1957/61. Härutöver har för
budgetåren 1960/62 anvisats 330 000 kr. till bestridande av inträdda kostnadsstegringar.
Sedan byggnadsföretaget numera avslutats kan de slutliga kostnaderna
överblickas. Totalkostnaderna för företaget har utgjort 2 930 000 kr., vilket
motsvarar ett överskridande av den ursprungliga kostnadsramen inklusive
därå beräknad fördyring med (2 930 000— 2 330 000) 600 000 kr. Av detta
belopp faller emellertid omkring 115 000 kr. på automatiska fördyringar,
varför merkostnaden kan angivas till 485 000 kr.
Vid sin ursprungliga uppskattning av byggnadskostnaderna förutsatte
kommittén, att ombyggnaden av apotekslokalerna skulle komma att underlättas
av eu icke oväsentlig driftsinskränkning vid apoteket under byggnadstiden.
Från apoteksledningens sida motsatte man sig emellertid en
inskränkning av driften i den omfattning kommittén räknat med, och kommittén
har därför nödgats vidtaga en råd icke förutsebara åtgärder för
byggnadsföretagets genomförande. Apoteksledningen har framhållit, att en
inskränkning av apoteksdrilten i ursprungligen planerad utsträckning
skulle medfört eu merkostnad för läkemedelsinköp för statsverket, som
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1962
skulle väsentligt överstigit det belopp, varmed kostnaderna för byggnadsföretaget
nu ökat.
För budgetåret 1951/52 ställdes till kommitténs förfogande ett investeringsanslag
av 200 000 kr. för upprättande av arbetsritningar till centrallaboratorierna
m. m. (proposition 1951: 123 s. 21). Å detta anslag föreligger
en behållning av 77 240 kr. 30 öre. Vidare anvisades för budgetåret 1959/60
ett anslag av 160 000 kr. för ombyggnadsåtgärder vid sjukhuset, föranledda
av 1955 års medicinska examensstadga (1959 års statsverksproposition, kapitalbudgeten,
inrikesdepartementet, s. 9), å vilket anslag uppkommit en
behållning av 82 490 kr. 23 öre. Kommittén föreslår, att behållningen å
dessa anslag, utgörande sammanlagt i runt tal 160 000 kr., disponeras till
att i motsvarande mån balansera uppkommet underskott å militärapotekets
ombyggnad.
Medelsbehovet för ifrågavarande ändamål skulle därvid utgöra (600 000
—160 000) 440 000 kr.
4. I sina anslagsäskanden för budgetåret 1961/62 framlade kommittén
förslag om komplettering av värmeanläggningen vid sjukhuset med en 25- tonspanna till en preliminärt beräknad kostnad av omkring 2 200 000 kr.,
inberäknat erforderliga bvggnadskostnader. För ändamålet anvisades
500 000 kr. I en slutlig kostnadsberäkning uppskattas emellertid totalkostnaden
för inköp och installation av den nya pannan till 2 425 000 kr., varav
för byggnadskostnader cirka 800 000 kr. Kommittén beräknar att arbetena
med installation av ångpannan kommer att slutföras under budgetåret
1962/63. Medelsbehovet för nämnda budgetår utgör med hänsyn härtill
(2 425 000—500 000) 1 925 000 kr.
5. Enligt en av Elektriska Prövningsanstalten AB för kommitténs räkning
utförd utredning angående kraftförsörjningen vid sjukhuset bör behovet
av reservelkraft ökas. Såsom ett led i en plan för höjande av kraftreserverna,
som framlagts av prövningsanstalten, bör en av de tre turbogeneratorerna
om 750 kW, vilken på grund av stark förslitning bär en avsevärt
nedsatt verkningsgrad, utbytas mot en ny generator om 2 000 kW.
Genom den nya generatorns större effekt skulle den tidtals vid sjukhuset
rådande bristen på maskineffekt motverkas. Kostnaden för inköp av den
nya generatorn om 2 000 kW har uppskattats till 650 000 kr., vartill kommer
kostnader för nytt fundament för generatorn in. m. Föreliggande kostnadskalkyl
är dock föråldrad och kostnaderna kan komma att öka. Kommittén
beräknar emellertid medelsbehovet för ändamålet under nästa budgetår
till 650 000 kr.
6. Genom beslut den 23 mars 1961 uppdrog Kungl. Maj:t åt kommittén
att utföra projektering fram till och med färdigställande av huvudritningar
samt verkställa kostnadsberäkning för om- och tillbyggnad av radiumhemmet
vid karolinska sjukhuset på grundval av ett av kommittén framlagt
förslag till lokalprogram för byggnadsföretaget.
Radiumhemmet beräknades komma att efter ombyggnaden omfatta sammanlagt
155 vårdplatser, fördelade på sju vårdavdelningar. Under projekteringsarbetet
har planerna emellertid av olika skäl reviderats. Kommittén,
som överlämnar huvudritningar och kostnadsberäkning, föreslår enligt
ritningarna följande fördelning av vårdplatserna mellan de olika avdelningarna
:
Antal vårdplatser
Avdelning 1 (enskild avdelning) .........
Avdelning 2 (allmän gynekologisk avdelning)
13
22
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1962
Avdelning 3—5 (allmänna avdelningar om vardera 25
vårdplatser) .....................................
Avdelning 6 (allmän avdelning)
Avdelning 7 (allmän gynekologisk avdelning)
Summa 157 vårdplatser
Platsantalet på avdelningarna 2 och 7 har i förhållande till det ursprungliga
lokalprogrammet måst minskas från 25 till 22 på grund av att skärpta
utrymmeskrav nödvändiggjort en glesare patientbeläggning inom dessa
allmänna gynekologiska avdelningar. Å andra sidan har tidigare förslag
om inrättande av en mindre forskningsavdelning om 8 forskningsplatser
inom avdelning 6 frånfallits, varför dessa 8 platser numera ingår i organisationen
för denna avdelning. Vidare har ett behandlingsrum på envar av
avdelningarna 3, 4 och 5 tagits i anspråk såsom rökrum. Sedan ritningarna
färdigställts har emellertid förslag väckts om förändring av organisationen
inom sistnämnda tre avdelningar. Förslaget innebär att såsom rökrum icke
disponeras ett behandlingsrum utan i stället en del av 6-sängssalen närmast
dagrummet. Behandlingsrummet tages i anspråk som patientrum med två
vårdplatser. Platsantalet på var och en av ifrågavarande tre avdelningar
skulle därvid komma att minska till 24, varför radiumhemmets totala vårdplatsantal
skulle nedgå till 154. Kommittén finner den föreslagna förändringen
innefatta en avsevärd förbättring av patienternas trivselförhållanden.
Kommittén framhåller särskilt, att ombyggnaden av vårdavdelningen
inom avdelning 2 icke innefattas i föreliggande ritningsförslag. Nämnda avdelning
avses skola omgestaltas i en senare byggnadsetapp.
Kostnaderna för byggnadsföretaget uppgår enligt kostnadsberäkningen
till 1 465 000 kr., vari ingår kostnaden för ifrågasatt förändring av organisationen
inom avdelningarna 3, 4 och 5. Kommittén uppskattar medelsbehovet
för ändamålet för budgetåret 1962/63 till 1 000 000 kr.
7. I anslagsäskandena för budgetåret 1961/62 har kommittén framhållit
att de lokaler, som f. n. disponeras av kliniskt-fysiologiska centrallaboratoriet,
är helt otillräckliga för laboratoriets behov. Med hänsyn till konsekvenserna
av karolinska sjukhusets framtida ställning som regionsjukhus
ansåg kommittén dock mindre lämpligt att slutlig ställning redan då togs
till laboratoriets lokalfråga och föreslog därför att denna fråga tills vidare
skulle lösas provisoriskt genom att bakteriologiska och kemiska centrallaboratoriernas
ledigbiivande lokaler inom huvudkomplexet ställdes till
laboratoriets förfogande. Dessa lokaler borde dock före överlämnandet till
fysiologiska laboratoriet undergå vissa mindre reparationer, vilka beräknades
draga en kostnad icke överstigande 200 000 kr. lill ändamålet anvisades
200 000 kr.
Sedan kommittén numera erfarit, att riktlinjerna för den slutliga lösningen
av fysiologiska laboratoriets lokalfraga icke torde komma att uppdragas
inom den av kommittén förutsatta tiden, har kommittén funnit en
mera kvalificerad upprustning av de till fysiologiska laboratoriets förfogande
ställda provisoriska lokalerna oundgängligen nödvändig. Denna upprustning
har av kommittén beräknats draga en sammanlagd kostnad av 500 000
kr. I detta sammanhang bör en upprustning ske även av det ursprungliga
fysiologiska laboratoriet till en kostnad av 40 000 kr. samt av vissa lokaler
inom förutvarande Med. I till en kostnad av 30 000 kr. Den sålunda föreslagna
lösningen har tillkommit efter samråd med sjukhusdirektionen och che
-
8
Kungl. Maj. ts proposition nr 77 år 1962
fen för fysiologiska laboratoriet. Kommittén betonar, att det angivna totala
kostnadsbeloppet 570 000 kr. grundar sig på en preliminär uppskattning.
En exakt beräkning av kostnaderna för ombyggnadsarbetena är förenad med
stora svårigheter.
Enär 200 000 kr. tidigare anvisats utgör medelsbehovet för detta ändamål
således (570 000—200 000) 370 000 kr.
8. För kommitténs löpande utgifter under budgetåret 1962/63 beräknas
100 000 kr.
Departementschefen
För täckande av resterande medelsbehov för uppförandet av centrallaboratorier
med blodgivarcentral bör för nästa budgetår anvisas 119 000 kr.
I enlighet med vad kommittén föreslagit tillstyrker jag en fortsatt medelsanvisning
för uppförande av nervklinikerna om 2 325 000 kr. Med hänsyn
till vad jag uttalat i 1961 års statsverksproposition (kapitalbudgeten,
inrikesdepartementet, punkt 4) rörande upptagande av förhandlingar med
Stockholms stad och Stockholms läns landsting om ändring av gällande
avtal angående samarbete för uppförande och drift av sagda kliniker anser
jag mig emellertid kunna räkna med att viss del av ifrågavarande belopp
icke skall slutligt stanna på statsverket.
Totalkostnaden för den nu slutförda utökningen av militärapotekets lokaler
har uppgått till 2 930 000 kr., vilket motsvarar ett överskridande av
den ursprungliga kosnadsramen — frånsett av den allmänna prisstegringen
förorsakad kostnadsfördyring — med 485 000 kr. Enligt vad kommittén
uppgivit förutsatte kommittén ursprungligen, att ombyggnaden av
apotekslokalerna skulle komma att underlättas av en viss driftsinskränkning
under byggnadstiden. Enär en inskränkning av driften i den omfattning
kommittén räknat med icke kunde komma till stånd, nödgades kommittén
vidtaga en rad tidigare icke förutsebara åtgärder för byggnadsföretagets
genomförande. Jag har närmare informerat mig om omständigheterna
kring denna kostnadsfördyring och funnit, att den skulle ha kunnat
inbesparats blott till priset av en betydligt större driftkostnadsstegring
under ombyggnadstiden. Med hänsyn härtill har jag ansett mig kunna
godtaga de sålunda uppkomna merkostnaderna. För bestridande av resterande
medelsbehov för ifrågavarande byggnadsföretag föreslår jag, att —
enligt vad kommittén närmare anfört därom — under anslaget uppkomna
besparingar om tillhopa i runt tal 160 000 kr. tages i anspråk, varutöver
ett belopp av 440 000 kr. bör anvisas för nästa budgetår.
Innevarande budgetår har för påbörjande av en utbyggnad av sjukhusets
värmeanläggning anvisats 500 000 kr. För fullföljande av ifrågavarande
arbeten under budgetåret 1962/63 beräknar jag i likhet med kommittén
ett belopp av 1 925 000 kr.
Företagen utredning angående kraftförsörjningen vid sjukhuset har utvisat,
att reservelkraften behöver utökas. Med hänsyn härtill föreslår jag,
9
Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1962
att 650 000 kr. upptages under anslaget för inköp och installation av en
ny turbogenerator i utbyte mot en försliten sådan.
Strålskyddsförhållandena vid radiumhemmet och i synnerhet vid den
gynekologiska avdelningen är otillfredsställande. Personalen löper f. n.
risker att bli utsatt för alltför stora doser av radioaktivitet. Dessa förhållanden
har försvårat behandlingen av patienterna och medfört ett mindre
rationellt utnyttjande av radiumhemmets vårdresurser. Utrymmen för personalens
vila och rekreation samt omklädnadsrum saknas i stor utsträckning.
Dagrum och andra lokaler för uppegående patienter har likaledes
varit för knappt tilltagna. Mot bakgrund härav har byggnadskommittén
verkställt en undersökning av hur lokalförhållandena vid radiumhemmet
skulle kunna förbättras, och på grundval av ett av kommittén framlagt
lokalprogram har Kungl. Maj:t genom beslut den 23 mars 1961 uppdiagit
åt kommittén att utföra projektering av en om- och tillbyggnad av radiumhemmet.
I en vid Kungl. Maj :ts beslut fogad särskild promemoria
lämnades vissa anvisningar för det fortsatta utredningsarbetet.
Kommittén har nu lagt fram huvudritningar över ifrågavarande om- och
tillbyggnad jämte kostnadsberäkningar. Enligt kommitténs förslag skulle
klinikens nuvarande vårdavdelningar omdisponeras och det totala vårdplatsantalet
utökas från f. n. 149 till 154. Det föreslagna platsantalet överensstämmer
väl med regionvårdsutredningens beräkning av stockholmsregionens
vårdplatsbehov, som angavs till cirka 150 platser. Om- och tillbyggnaden,
som kommer att samordnas med uppförandet av en ny högvoltsstation,
för vilken medel dock icke äskas för nästa budgetår, föreslås
ske i etapper. Första etappen omfattar inredning av'' vissa utrymmen i källarplanet,
ombyggnad av gynekologiska polikliniken, ändringsarbeten inom
fem vårdavdelningar samt påbyggnad med ett våningsplan, avsett föi en
ny applikations- och vårdavdelning om 22 vårdplatser. Kommittén har inhämtat
yttranden över det framlagda ritningsförslaget från bl. a. direktionen
för karolinska sjukhuset, lärarkollegiet vid karolinska institutet,
centrala sjukvårdsberedningen samt medicinalstyrelsens strålskyddsnämnd.
Samtliga dessa myndigheter har — frånsett vissa detalj justeringar — ansett
sig kunna godtaga detsamma. Med hänsyn härtill och enär jag funnit förslaget
vara ägnat att väsentligt förbättra arbetsförhållandena vid radiumhemmet,
anser jag mig likaledes böra tillstyrka dctsammas genomförande.
Kostnaderna för den första byggnadsetappen har kommittén uppskattat
till 1 465 000 kr. Mot denna kostnadsberäkning har jag ej funnit anledning
till erinran. Med hänsyn till att byggnadsarbetena icke torde kunna
påbörjas förrän tidigast i slutet av år 1962, anser jag en medelsanvisning
om 700 000 kr. för ändamålet vara tillfyllest för nästa budgetår.
För provisoriskt iordningställande av vissa ledigblivna utrymmen inom
sjukhuset för kliniskt-fysiologiska centrallaboratoriets räkning har för innevarande
budgetår anvisats ett belopp av 200 000 kr. Kommittén har nu
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1962
under åberopande av att provisoriet synes bli av längre varaktighet än kommittén
ursprungligen räknade med hemställt om anvisande av ytterligare
300 000 kr. för åstadkommande av nödvändig upprustning av ifrågavarande
lokaler. Den definitiva förläggningen av laboratoriets lokaler utredes
f. n. i samband med upprättandet av förslag till ny generalplan för karolinska
sjukhuset. Jag vill ej motsätta mig den begärda medelsanvisningen,
som jag funnit ofrånkomlig för att ge kliniskt-fysiologiska centrallaboratoriet
de lokalresurser, den medicinska utvecklingen inom området
kräver. Med hänsyn till de icke obetydliga investeringar som sålunda
sker i lokalerna förutsätter jag emellertid, att karolinska sjukhusets
generalplanedelegation noga prövar möjligheten av att låta laboratoriet
även för framtiden kvarligga i ifrågavarande lokaler.
Kommittén har vidare i detta sammanhang hemställt om anvisande av
tillhopa 70 000 kr. för renovering av vissa andra av laboratoriet nu disponerade
utrymmen. Till ifrågavarande åtgärder, vilka jag anser vara av
sådan beskaffenhet att kostnaderna för desamma bör bestridas från sjukhusets
fastighetsunderhållsanslag, är jag icke beredd att beräkna medel i
förevarande sammanhang. Jag förordar således, att under anslaget beräknas
300 000 kr. för fortsatt upprustning av lokaler för kliniskt-fysiologiska
centrallaboratoriet.
För kommitténs fortsatta arbete under nästa budgetår tillstyrker jag
en medelsanvisning om 100 000 kr.
Det sammanlagda medelsbehovet för budgetåret 1962/63 skulle alltså
utgöra (119 000 + 2 325 000 + 440 000 + 1 925 000 + 650 000 + 700 000 +
300 000 + 100 000) 6 559 000 eller avrundat 6 560 000 kr.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Utbyggande av karolinska sjukhuset under inrikesdepartementets
kapitalbudget, statens allmänna fastighetsfond,
för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag
av 6 560 000 kr.
Karolinska sjukhuset: Utrustning
För detta ändamål är i gällande riksstat uppfört ett reservationsanslag av
1 532 000 kr.
Förslag
I. Direktionen för karolinska sjukhuset hemställer i skrivelse den 28 augusti
1961 om anvisande för budgetåret 1962/63 av 1 195 000 kr. till dels nyinköp
av utrustning för befintliga kliniker och avdelningar, dels ock utrustning
i samband med anordnande av intagnings- och akutavdelning, inten
-
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1962
siwårdavdelning, specialavdelning för infekterade fall samt ytterligare ett
operationsrum in. m. å kirurgiska operationsavdelningen på sätt framgår
av följande sammanställning:
Nyinköp av utrustning
Utrustning för:
a) intagnings- och akutavdelning
b) intensivvårdavdelning
c) specialavdelning
d) operationsrum in. m..........
850 000
.......... 60 000
.......... 130 000
.......... 95 000
.......... 60 000
Summa kr. 1 195 000
II. Karolinska sjukhusets utrustningskommitté hemställer i skrivelser den
22 mars och den 11 oktober 1961 samt den 29 januari 1962 om dels anvisande
för budgetåret 1962/63 av 4 272 000 kr. till utrustning av nervklinikerna och
kliniskt-fysiologiska centrallaboratoriet, dels ock bemyndigande att beställa
utrustning till neurokirurgiska kliniken och allergilaboratoriet till ett värde
av 1 400 000 kr. att gäldas tidigast under budgetåret 1963/64.
Den begärda medelsanvisningen har beräknats på sätt framgår av följande
sammanställning:
Nervklinikerna
Kliniskt-fysiologiska centrallaboratoriet
3 272 000
1 000 000
Summa kr. 4 272 000
Motiv
I. Från överläkare m. fl. har inkommit framställningar om nyinköp av
utrustning till befintliga kliniker och avdelningar för ett sammanlagt belopp
av 1 530 000 kr., varjämte för nyutrustning i samband med ombyggnad och
modernisering av äldre vårdavdelningar beräknas 120 000 kr. Äskandena fördelar
sig enligt följande:
Medicinska kliniken ........
Kirurgiska kliniken ........
Urologiska kliniken ........
Allmänna anestesiavdelningen
Plastikkirurgiska kliniken .
Kvinnokliniken ............
Endokrinologiska kliniken .
öronkliniken ..............
Audiologiska laboratoriet ....
Hudkliniken
Yrkesdermatologiska kliniken
Barnmedicinska kliniken ...
Barnkirurgiska kliniken
75 000
17 000
30 000
18 000
58 000
27 500
44 500
107 000
37 500
6 000
30 000
41 000
1 500
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1962
Röntgenavdelningen för barn .................................
Radiumhemmets allmänna avdelning..........................
Psykiatriska kliniken .........................................
Kirurgiska thoraxkliniken .....................................
Medicinska thoraxkliniken .....................................
Thoraxklinikernas avdelning för specialkardiologi (rumsinredning)
Thoraxklinikernas röntgendiagnostiska avdelning.................
Röntgendiagnostiska institutionen ...............................
Patologiska avdelningen .......................................
Fysiologiska centrallaboratoriet................................
Samtliga vårdavdelningar, blankettskåp .........................
Köksavdelningen ....................................
Utrustning i samband med ombyggnad av vårdavdelningar
4 000
92 000
22 000
20 000
22 000
20 000
106 000
463 000
16 000
247 000
21 000
4 000
120 000
Summa kr. 1 650 000
Direktionen anser ett till 850 000 kr. reducerat belopp, varav 120 000 kr.
för nyssnämnda nyutrustning för äldre vårdavdelningar, vara oundgängligen
erforderligt för nyinköp under nästa budgetår. Direktionen förutsätter,
att frågan hur de begärda medlen i övrigt skall disponeras får avgöras av direktionen.
Det har nämligen visat sig, att man icke 1—2 år i förväg kan
binda sig för vilka behov, som bör ges företräde. Det förekommer ofta att
under tiden mellan tidpunkterna för anslagsäskandets avgivande och medlens
beviljande nya behov av sådan angelägenhetsgrad uppstår, att tidigare
såsom mycket angelägna bedömda krav får skjutas tillbaka. I sådana fall
bör direktionen ha fria händer för sitt ställningstagande.
I annat sammanhang har direktionen redovisat sina förslag till åtgärder
för effektivisering av sjukvården vid sjukhuset innebärande anordnande av
en intagnings- och akutavdelning, en intensivvårdsavdelning, en specialavdelning
för infekterade, icke epidemiologiska fall samt ombyggnad av kirurgiska
klinikens operationsavdelning. I samband med dessa byggnadsåtgärder
erfordras viss nyutrustning för en beräknad kostnad av 345 000 kr.
II. Nervklinikerna. Verksamheten vid de nya nervklinikerna å karolinska
sjukhuset med sammanlagt 186 vårdplatser beräknas kunna igångsättas
omkring den 1 april 1963. I oktober 1960 utarbetades förslag till inventarieutrustning
för nervklinikerna. Förslaget grundades på önskemål från vederbörande
överläkare och kostnadsberäknades till 9 590 000 kr. Sedan förslaget
blivit föremål för en grundlig översyn, som resulterat i viss nedskärning
av utrustningen jämte uppskjuten anskaffning till ett sammanlagt
värde av 1 119 000 kr., överlämnade utrustningskommittén med skrivelse
den 13 februari 1961 ett förslag till utrustning för nervklinikerna, som kostnadsberäknats
till 8 471 000 kr. varav 326 000 kr. för allmän varuskatt. I
detta förslag undantogs utrustning för vissa lokaler i laboratorieflygeln. I
fråga om dessa lokaler skulle med vidare byggnadstekniska åtgärder anstå
i avvaktan på utredning rörande möjligheterna till vissa ändringar, som
13
Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1962
påkallats bland annat genom tillkomsten av laboratorier för neurofysik
m. m. Då stadens och länets representanter i utrustningskommittén icke
ansåg sig kunna biträda det framlagda förslaget och kommittén i dåvarande
läge icke hade möjlighet att vidtaga ytterligare nedskrivningar, anmälde
kommittén att kommittén avsåg att fortsätta sina nedprutningsförsök och
redovisa resultatet av dessa i samband med sina anslagsäskanden för budgetåret
1962/63. Inom kommittén har därefter i samråd med överläkarna vid
neurologiska och neurokirurgiska klinikerna samt neurofysiologiska laboratoriet
förnyade ansträngningar gjorts i syfte att åstadkomma ytterligare
nedskärningar av utrustningsprogrammet. Det har därvid visat sig, att
några väsentliga kostnadsreduceringar icke kunnat uppnås, överenskommelse
har dock nåtts om vissa besparingar till ett belopp av cirka 155 000 kr.,
bland annat genom överförande från serafimerlasarettets nervkliniker av
ytterligare sådan därstädes befintlig instrumentutrustning, som vid förnyad
undersökning ansetts icke oundgängligen behöva kvarbliva vid lasarettet.
Genom sålunda gjorda besparingar har totalkostnaden för här ifrågavarande
lokaler reducerats från 8 471 000 kr. till i runt tal 8 316 000 kr. inklusive
allmän varuskatt. Kommittén har under det fortsatta arbetet med utrustningsförslaget
uppdragit åt särskilda sakkunniga att granska och avge utlåtanden
rörande skäligheten av i förslaget upptagen apparatur, instrumentarier
och allmän utrustning. Experternas granskning ger vid handen att
den föreslagna utrustningen totalt sett snarare är tilltagen i underkant än
i överkant och således icke medger ytterligare besparingar. Samråd har enligt
givna direktiv ägt rum med utrustningsnämnden för universitet och
högskolor, som i utlåtande den 29 september 1961 ej funnit anledning till
erinran mot föreslagen undervisnings- och forskningsutrustning för neurologiska
kliniken och neurofysiologiska laboratoriet.
Verkställda utredningar ger alltså vid handen att ytterligare nedskrivning
utöver förenämnda belopp icke är möjligt, såvida verksamheten skall
bedrivas i planerad omfattning. Anledningen till den höga utrustningskostnaden
är givetvis i första hand klinikernas särskilda karaktär av specialsjukhus.
Behovet av dyrbar mätnings- och registreringsapparatur för såväl
rutinvården som forskningen är särskilt framträdande vid neurologiska kliniken
och neurofysiologiska laboratoriet. Den polikliniska verksamheten beräknas
bli av betydande omfattning. Vidare skall en särskild dispensär för
epileptikerfall tillkomma. Verksamheten har dessutom byggts ut med en
avdelning för öron-, ögon- och psykiatrikonsulter. På den neurokirurgiska
kliniken har tillkommit en för sådan klinik helt ny operationsteknik för behandling
av nytt klientel. Slutligen har införandet av centralsterilisering
vid sjukhuset medfört betydligt ökade behov av inslrumentarier, transportmateriel
in. in.
På grund av de höga utrustningskostnaderna har Stockholms stads och
Stockholms läns landstings representanter i kommittén förklarat sig icke
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1962
vilja binda sina respektive huvudmän vid ett bidrag av den storleksordning,
som mellanvarande avtal mellan staten, å ena sidan, samt staden och länet,
å andra sidan, rörande samarbete för uppförande och drift av nervklinikerna
i detta avseende innebär. Representanterna har uttalat, att staden och
länet vore villiga att bidraga med sammanlagt 75 procent av 35 000 kr. per
vårdplats. Landstingets representant har därvid förutsatt, att de förhandlingar,
som föredragande departementschefen i 1961 års statsverksproposition
(kapitalbudgeten, inrikesdepartementet, punkten 4), förklarat sig
ämna upptaga beträffande byggnadsbidraget till nervklinikerna, skall omfatta
även det i avtalet förutsatta bidraget för utrustningskostnader utöver
nämnda belopp av 35 000 kr. per vårdplats.
Vad angår utrustningen för de lokaler inom laboratorieflygeln, som varit
föremål för särskild utredning och vari laboratorier för neurofysik och
forskningsverksamhet jämte lokaler för patologi och neuroradiologisk
forskning m. m. avses inrymmas, är granskningen av inkomna behovsuppgifter
ännu icke slutförd. Med hänsyn härtill finner kommittén det nödvändigt
att låta anslagsäskande för utrustning till ifrågavarande lokaler anstå
till budgetåret 1963/64.
överläkaren vid serafimerlasarettets neurokirurgiska klinik har inkommit
med en framställning om anvisande av medel för anskaffande av en
lineär accelerator avsedd för utnyttjande av strålkirurgisk operationsmetod
vid stereotaktiska operationer av bl. a. Parkinsonism och vissa smärttillstånd.
Kostnaden för acceleratorn beräknas uppgå till omkring en miljon
kr. Kommittén, som finner behovet av ifrågavarande apparatur väl motiverat
ur såväl medicinsk som ekonomisk synpunkt, tillstyrker den föreslagna
anskaffningen men förordar samtidigt — i likhet med direktionen för karolinska
sjukhuset — en undersökning av möjligheterna till sambruk av
apparaten mellan den neurokirurgiska kliniken och radiumhemmet, vilken
senare institution enligt ett preliminärt program för uppförande av en högvoltsstation
även skall utrustas med en accelerator. Leveranstiden för acceleratorn
beräknas till omkring ett år. Därest framställningen om anskaffning
av sagda apparatur skulle bifallas, erfordras för budgetåret 1962/63
ett särskilt bemyndigande att beställa acceleratorn för en beräknad kostnad
av cirka en miljon kr.
Kommittén understryker, att ifrågavarande accelerator icke är upptagen
i det framlagda utrustningsförslaget för nervklinikema. Stockholms stads
och Stockholms läns landstings representanter i kommittén har förklarat,
att vad de anfört angående maximeringen av utrustningskostnaden per vårdplats
icke skall gälla kostnaden för inköp av acceleratorn.
Vid bifall till kommitténs anslagsäskanden för budgetåret 1962/63 utgör
det för kommittén till utrustning av nervklinikerna disponibla beloppet, inklusive
stadens och länets bidrag, 6 500 000 kr., vilket belopp av kommittén
bedömts såsom tillräckligt fram till den 1 juli 1963.
15
Knngl. Maj.ts proposition nr 77 år 1962
Kliniskt-fysiologiska centrallaboratoriet. För reparation och upprustning
av vissa äldre lokaler, avsedda för planerad provisorisk utökning av
kliniskt-fysiologiska centrallaboratoriets verksamhet, har för innevarande
budgetår anvisats ett belopp av 200 000 kr. Emellertid har kommittén för karolinska
sjukhusets fortsatta utbyggande under hand meddelat, att ifrågavarande
arbeten måste få en större omfattning sedan det numera visat sig, att
provisorietiden blir av längre varaktighet än som ursprungligen förutsattes.
Sannolikt kommer därför endast viss del av lokalerna att kunna disponeras
av centrallaboratoriet under nästa budgetår. Utrustningskommittén har med
anledning härav ansett sig böra för budgetåret 1962/63 äska anslag för ungefärligen
50 procent av det totala utrustningsbehovet. Inom kommittén
upprättades till en början ett preliminärt utrustningsförslag, grundat på
av överläkaren lämnade behovsuppgifter och kostnadsberäknat till 2 120 000
kr. Förslaget underkastades därefter en grundlig översyn i syfte att nedbringa
kostnaderna. Vid den verkställda översynen konstaterades dels att
anskaffning av viss apparatur till ett värde av i runt tal 153 000 kr. (1962
års prisläge) kunde anstå till efter utgången av provisorietiden eller i vart
fall några år framåt, dels ock att vissa andra poster kunde reduceras med
i runt tal 161 000 kr. Å andra sidan visade sig i fråga om vissa poster en
kostnadshöjning av i runt tal 79 000 kr. erforderlig. Nettoreduktionen utgör
således 235 000 kr., vilket belopp dock minskas med 25 000 kr. genom
höjningen av allmänna varuskatten. Det av kommittén framlagda utrustningsförslaget
för ifrågavarande centrallaboratorium är sålunda kostnadsberäknat
till 1 910 000 kr. inklusive efter den 1 januari 1962 gällande allmän
varuskatt.
Allergilaboratoriet. I samband med uppförande av en tillbyggnad för allergilaboratoriet
erfordras viss utrustning, som bör vara anskaffad och levererad,
när ifrågavarande laboratorielokaler tages i bruk. Enligt en preliminär
kostnadsberäkning erfordras 655 000 kr. för sådan utrustning. Någon
medelsanvisning för ändamålet erfordras icke under nästa budgetår.
Däremot måste viss utrustning beställas före budgetåret 1963/64. Kommittén
hemställer därför om bemyndigande att under budgetåret 1962/63 beställa
utrustning för allergilaboratoriet till ett värde av högst 400 000 kr.
Departementschefen
I årets statsverksproposition, inrikesdepartementet, punkten 57, uttalade
jag vid anmälan av karolinska sjukhusets omkostnadsanslag, att jag ansåg
mig böra tillstyrka en av direktionen för karolinska sjukhuset töreslagen
uppdelning av kostnaderna för löpande underhåll och ersättningsanskaffningar,
å ena, samt nyutrustning, å andra sidan, på skilda anslag. I överensstämmelse
härmed beräknar jag medel för nyinköp av utrustning till be
-
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1962
fintliga kliniker och avdelningar in. in. vid sjukhuset under förevarande
anslag. Medelsbehovet för nästa budgetår uppskattar jag till 700 000 kr.
Inom denna ram torde kunna rymmas viss utrustningsanskaffning i samband
med ombyggnad och modernisering av äldre vårdavdelningar.
Vid sin anmälan i årets statsverksproposition av förslag till stat för statens
allmänna fastighetsfond för budgetåret 1962/63 har chefen för finansdepartementet
behandlat av direktionen framförda äskanden rörande asfaltering
av vägar, omläggning av avloppsnätet samt anordnande av jouravdelning,
intensivvårdavdelning, specialavdelning och provisorisk sterilisationscentral
vid karolinska sjukhuset, vilka arbeten sammanlagt kostnadsberäknats
till 1 594 000 kr. Han har därvid föreslagit, att ett belopp av tillhopa
1 200 000 kr. anvisas för nämnda arbeten samt för upprustning av
äldre vårdavdelningar, ävensom uttalat, att det torde få ankomma på Kungl.
Maj:t att inom angivna ram bestämma vilka arbeten, som skall utföras.
Utan att ha tagit slutlig ställning till vilka av ifrågavarande arbeten, som
bör komma till utförande, beräknar jag för utrustning i samband med anordnande
av nämnda avdelningar ett belopp av 200 000 kr.
Jag förutsätter, att vid inköp av nu ifrågavarande utrustning samråd
sker med centrala sjukvårdsberedningen.
Verksamheten vid de nya nervklinikerna å karolinska sjukhuset beräknas
kunna igångsättas den 1 april 1963. Klinikerna kommer att omfatta
186 vårdplatser, varav enligt avtal Stockholms stad och Stockholms läns
landsting skall disponera sammanlagt 85 allmänna vårdplatser. För varje
kontraherad vårdplats skall staden respektive länet förutom platskostnadsbidrag
erlägga ett bidrag motsvarande 75 procent av totalkostnaden för utrustning
av varje vårdplats å klinikerna jämte därå belöpande kostnad för
utrustning av den neurologiska polikliniken, ekonomianläggningar samt
övriga för klinikerna gemensamma inrättningar. Ett ursprungligt förslag
till inventarieutrustning för nervklinikerna, som grundats på önskemål från
vederbörande överläkare, har blivit föremål för upprepade bearbetningar i
syfte att nedbringa kostnaderna. Det nu framlagda utrustningsprogrammet
har av utrustningskoinmittén kostnadsberäknats till 8 316 000 kr. Detta belopp
bör uppräknas på grund av den fr. o. m. den 1 januari 1962 genomförda
höjningen av allmänna varuskatten, varför den totala utrustningskostnaden
enligt förslaget bör uppskattas till 8 490 000 kr. Utanför programmet
ligger kostnaderna för dels utrustning av vissa lokaler i den s. k. laboratorieflygeln,
vilken utrustningsfråga är föremål för en ännu ej slutförd utredning,
dels anskaffande av en lineär accelerator, avsedd för utnyttjande
av strålkirurgisk operationsmetod vid stereotaktiska operationer av bl. a.
Parkinsonisin och vissa smärttillstånd. Ytterligare reducering av den föreslagna
utrustningskostnaden kan enligt kommittén icke vidtagas såvida
verksamheten vid klinikerna skall bedrivas i planerad omfattning. Den höga
totala utrustningskostnaden förklaras enligt utrustningskommittén av kli
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1962 17
nikernas karaktär av specialsjukhus med bl. a. elt framträdande behov av
dyrbar apparatur.
Stockholms stads och Stockholms läns landstings representanter i ulrustningskommittén
har förklarat sig icke vilja binda sina respektive huvudmän
vid ett utrustningsbidrag av ifrågavarande storleksordning. I likhet med
dessa representanter har jag icke kunnat undgå att finna kostnaderna för
det framlagda utrustningsförslaget påfallande höga. Jag har noga förhört
mig om möjligheterna att ytterligare nedbringa desamma. Av vad kommittén
anfört framgår att stor möda nedlagts på att åstadkomma besparingar. Jag
har också för egen del blivit övertygad om att den föreslagna utrustningsanskaffningen
i stort sett är ofrånkomlig med hänsyn till omfattningen av
den verksamhet vid nervklinikerna, som planerats redan vid byggnadernas
dimensionering. Såväl klinikernas storlek som planeringen av verksamheten
inom byggnaderna har tidigare accepterats av samtliga i finansieringen av
byggnadsföretaget deltagande huvudmän. Man måste hålla i minnet, att
det här är fråga om specialkliniker, vilka ställer stora krav på dyrbar utrustning,
om verksamheten skall kunna bedrivas på ett ändamålsenligt sätt. Det
är för övrigt med hänsyn till de svårigheter som uppstått i fråga om den
neurokirurgiska vården på flera håll i landet av stor vikt att klinikerna erhåller
bästa möjliga resurser.
Utrustningsprogrammets storlek och omfattning synes mig likväl medge
sådana marginaler att en viss begränsning av den angivna totalkostnaden
bör kunna vidtagas, utan att detta medför några allvarligare konsekvenser
för den framtida verksamheten vid nervklinikerna. Jag föreslår därför, att
kostnaderna för utrustning av ifrågavarande kliniker -— frånsett kostnaderna
för utrustning av vissa lokaler inom den s. k. laboratorieflygeln och för
lineär accelerator — reduceras med en halv miljon kr. till 8 000 000 kr.,
vilket motsvarar en utrustningskostnad per vårdplats av cirka 43 000 kr.
Under ärendets beredning i inrikesdepartementet har representanter för staden
och länet under hand förklarat sig beredda att tillstyrka en platskostnad
av ungefärligen denna storleksordning. Jag anser mig därför ha anledning
räkna med att mitt förslag kommer att godtagas av dessa huvudmän.
För utrustning av nervklinikerna har för innevarande budgetår anvisats
1 000 000 kr. I huvudsaklig överensstämmelse med kommitténs hemställan
förordar jag för nästa budgetår en fortsatt medelsanvisning för ändamålet
av 3 200 000 kr.
De strålkirurgiska operationsmetoderna kan väntas få en utomordentligt
stor betydelse inom neurokirurgin. Det är enligt min mening angeläget att i
verksamheten vid åtminstone en högkvalificerad neurokirurgisk klinik fa
tillgång till apparatur för utförande av dylika operationer. Jag är därför
beredd all tillstyrka, att den av kommittén föreslagna lineära aceeleratorn
inköpes. Apparaten i fråga avses bli placerad i radiumhemmets blivande
högvoltsstation, för vilket byggnadsföretag Kungl. Maj:t meddelat projektc
2
— B i haag till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 77
18
Kungi. Maj.ts proposition nr 77 år 1962
ringstillslånd. Enär leveranstiden för acceleratorn uppgår till minst ett år,
torde det för nästa budgetår vara tillfyllest med ett beställningsbemyndigande.
Jag förordar alltså, att riksdagens medgivande utverkas att beställa
ifrågavarande lineära accelerator för en beräknad kostnad av cirka 1 000 000
kr.
Kliniskt-fysiologiska centrallaboratoriet kommer att övertaga huvuddelen
av de lokaler, vilka tidigare disponerats av kliniskt-keiniska och klinisktbakteriologiska
centrallaboratorierna och som nu genom dessa laboratoriers
inflyttning i sjukhusets nya laboratoriebyggnad blivit friställda. Klinisktfysiologiska
centrallaboratoriet får därigenom ett välbehövligt lokaltillskott.
Laboratoriets nuvarande utrustning är otillräcklig och motsvarar icke moderna
krav. Den av utrustningskommittén föreslagna utrustningsanskaffningen
för laboratoriet, vilken kostnadsberäknats till 1 910 000 kr., synes
mig dock böra begränsas något. Det må erinras om att det här rör sig om
kompletterande utrustning till ett befintligt laboratorium, som flyttar in i
nya lokaler. Enligt vad jag inhämtat ingår särskild undervisnings- och forskningsutrustning
endast till en mycket begränsad del i det framlagda programmet.
Jag har därför icke ansett det vara erforderligt att inhämta yttrande
över förslaget från utrustningsnämnden för universitet och högskolor.
Den totala kostnadsramen för den aktuella engångsupprustningen bör enligt
min mening ej få överstiga 1 700 000 kr. Med hänsyn till att lokalerna under
nästa budgetår ej hinner tagas i anspråk i full utsträckning för centrallaboratoriets
verksamhet, föreslår jag i enlighet med kommitténs framställning,
att ett belopp av 1 000 000 kr. anvisas för ändamålet för budgetåret
1962/63.
Riksdagen har anvisat medel för uppförande av nya lokaler för allergilaboratoriet.
Byggnadsarbetena torde icke kunna slutföras i sådan tid, att någon
utrustningsanskaffning under budgetåret 1962/63 blir aktuell. Med hänsyn
till de långa leveranstiderna för viss apparatur synes däremot i enlighet med
kommitténs hemställan riksdagens medgivande böra utverkas för kommittén
att under nästa budgetår beställa utrustning för laboratoriet till ett värde
av högst 400 000 kr. Sagda utrustning torde under alla förhållanden komma
att rymmas inom det blivande utrustningsprogrammet för laboratoriet.
Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle anslaget under nästa
budgetår böra uppföras med (700 000 + 200 000 + 3 200 000 + 1 000 000)
5 100 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
a) medgiva, att en lineär accelerator må beställas för
neurokirurgiska kliniken vid karolinska sjukhuset till ett
värde av omkring 1 000 000 kr., att, såvitt på staten ankommer,
gäldas tidigast under budgetåret 1963/64;
b) medgiva, att utrustning till allergilaboratoriet vid karolinska
sjukhuset må beställas till ett värde av högst 400 000
kr., att gäldas tidigast under budgetåret 1963/64;
19
Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1962
c) till Karolinska sjukhuset: Utrustning för budgetåret
1962/63 under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 5 100 000 kr.
Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala m. m.
Till Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala har för innevarande
budgetår anvisats ett investeringsanslag av 5 465 000 kr.
Inledning
I skrivelse den 25 januari 1961 hemställde kommittén för akademiska
sjukhusets i Uppsala utbgggande om tillstånd att i huvudsaklig överensstämmelse
med till skrivelsen fogade programhandlingar projektera tillbyggnad
av öronkliniken samt nybyggnader för radioterapi och infektionsklinik
vid sjukhuset. Kommittén anförde därvid bl. a. följande.
Det föreligger ett betydande underskott på radioterapeutiska vårdplatser
i vårt land. Vidare saknas i stor utsträckning modern behandlingsapparatur.
Med hänsyn härtill framhöll föredragande departementschefen i propositionen
nr 159/1960 med förslag till riktlinjer för regionsjukvårdens utbyggande
m. m. angelägenheten av att en snabb utbyggnad av cancervårdens
f. n. klart otillräckliga resurser kom till stånd. Kommittén anser det för
sin del utomordentligt angeläget, att en ny radioterapeutisk klinik med
väsentligt förbättrade behandlingsmöjligheter snarast möjligt tillkommer
i Uppsala.
I den ursprungligen för otiatri helt avsedda byggnaden, som färdigställdes
år 1950, inrymdes redan det följande året en plastikkirurgisk klinik med
f. n. 35 vårdplatser. Behovet av vårdplatser enligt regionvårdsutredningen
uppgår dock till cirka 60 platser. Kommittén finner det angeläget, att
regionens behov av vårdplatser i plastikkirurgi tillgodoses. Kommittén
erinrar vidare om att centraltandpolikliniken f. n. är inrymd i en byggnad
(A 11), som inom ett fåtal år måste rivas för att ge plats åt en ny vårdavdelningsflygel
(A 12). Centraltandpolikliniken måste sålunda beredas nya
lokaler. Med hänsyn till poliklinikens behov av samarbete med bl. a. specialister
inom öron-, näs- och halssjukdomar samt plastikkirurgi synes centraltandpolikliniken
lämpligen böra förläggas till öronkliniken. I anslutning
till centraltandpolikliniken bör även anordnas lokaler för käkortopedi och
i övrigt de särskilda utrymmen, som samarbetet mellan olika specialister
inom den s. k. käkcentralen kräver. I programmet för den föreslagna tillbyggnaden
av öronkliniken har vidare upptagits lokaler för foniatri.
Vidkommande nybyggnaden för infektionsklinik framhåller kommittén
att det från Uppsala läns landstings sida uttalats önskemål om att snarast
kunna frigöra det nuvarande epidemisjukhuset i syfte att använda det
för långtidsvård.
Kommittén finner det angeläget att ifrågavarande klinikbyggnader kom
-
20
Kungl. Maj:ts proposition nr ii dr 1962
mer till stånd snarast möjligt. Beträffande den närmare utformningen av
nämnda kliniker hänvisar kommittén till lokalprogrammen. Av dessa framgår
att öronkliniken, som f. n. har 58 vårdplatser, bör bibehålla detta platsantal.
För den plastikkirurgiska verksamheten erfordras totalt cirka 65
platser, fördelade på två allmänna vårdavdelningar om cirka 25 platser
och en särskild brännskadeavdelning om cirka 10 platser jämte vissa enskilda
platser. I fråga om den radioterapeutiska kliniken har med hänsyn
till regionens vårdplatsbehov och med beaktande av undervisningens och
forskningens behov cirka 90 platser ansetts utgöra en lämplig avvägning
av vårdplatsantalet. För den nya infektionskliniken slutligen beräknas
preliminärt cirka 70 vårdplatser.
Beträffande behovet av föreläsningssalar nämner kommittén att utredning
pågår om en generalplan för sådana lokaler inom sjukhusområdet.
Tills vidare anser sig kommittén inte höra i här förevarande byggnader
beräkna något utrymme för detta ändamål utöver befintlig föreläsningssal
i öronkliniken. Enligt en av kommittén verkställd uppskattning av byggnadskostnaderna
skulle dessa uppgå till cirka 7 250 000 kr. för tillbyggnaden
av öronkliniken, cirka 10 500 000 kr. för den radioterapeutiska kliniken
och cirka 3 750 000 kr. för infektionskliniken.
över kommitténs framställning avgavs yttranden av nämnden för undervisningssjukhusens
utbyggande samt av kanslern för rikets universitet
efter hörande av medicinska fakulteten i Uppsala.
Genom beslut den 23 mars 1961 uppdrog Kungl. Maj:t åt kommittén att
på grundval av de framlagda programhandlingarna utföra projektering
fram till och med färdigställande av huvudritningar samt verkställa kostnadsberäkning
avseende ifrågavarande byggnadsföretag.
I skihelse den 21 juni 1961 hemställde kommittén vidare om tillstånd
att i huvudsaklig överensstämmelse med till skrivelsen fogade programhandlingar
projektera dels ombyggnad av den nuvarande medicinkliniken
dels nybyggnad för Uppsala sjuksköterskehems sjuksköterskeskola. Kommittén
anförde i huvudsak följande.
Den nuvarande medicinkliniken, som togs i bruk redan år 1867, motsvarar
icke nutida anspråk på önskvärd lasarettsstandard. En ny medicinsk
klinik är under uppförande och beräknas kunna tagas i bruk under år
1962. Därmed skulle den nuvarande medicinkliniken efter erforderliga ombyggnads-
och renoveringsarbeten kunna användas provisoriskt för andra
behov. Kommittén föreslår att lokaler i denna byggnad beredes för bl. a.
oftalmiatrik och dermatologi. Den nuvarande ögonklinikbyggnaden måste
rivas under år 1964 för att bereda plats för en nybyggnad för specialkirurgi.
Den dermatologiska kliniken är nu inrymd med 25 vårdplatser i den s. k.
E-paviljongen, i vilken även finns en neurologisk klinik med 25 platser
och ett neurofysiologiskt laboratorium. Behovet av ytterligare lokaler
för neurologi och neurofysiologi är synnerligen trängande. Om hudkliniken
överflyttar till gamla medicinkliniken, varvid vårdplatsantalet
kan öka till cirka 50, blir det även möjligt att öka de neurologiska
vårdplatserna till cirka 50. Härigenom kommer vårdplatsantalet i såväl
neurologi som dermatologi att ungefär motsvara vad som beräknats vara
erforderligt med hänsyn till regionsjukvårdens behov. Kostnaderna för de
21
Kungi. Maj.ts proposition nr 77 år 19H2
om- och tillbyggnadsåtgärder, som oundgängligen erfordras, har beräknats
till cirka 700 000 kr.
Sjuksköterskeskolans lokaler är otillräckliga och otidsenliga. Sedan en
utökning av utbildningskapaciteten vid skolan befunnits nödvändig, fattade
1960 års riksdag principbeslut om ökning av det årliga elevantalet från
tidigare cirka 70 elever till 110 elever. Sedermera anvisades ett belopp av
615 000 kr. för uppförande av provisoriska undervisningslokaler och elevbostäder
för att möjliggöra nämnda utökning av utbildningskapaciteten.
Ytterligare tillskott av bostäder för elever erfordras dock. Sjuksköterskeskolans
undervisningslokaler i den befintliga skolbyggnaden motsvarar
vidare icke de krav, som den nuvarande sjuksköterskeutbildningen ställer.
De i denna byggnad inrymda elevrummen uppgår till cirka 120, varav endast
40 utgöres av enkelrum.
I detta läge har kommittén utrett frågan om en upprustning av skolan
bör ske genom om- och tillbyggnad av det nuvarande skolhuset eller genom
uppförande av en ny skolfastighet. Kommittén har därvid funnit att en
tillbyggnad till den befintliga skolbyggnaden skulle inkräkta alltför mycket
på det begränsade sjukhusområdet och ändock icke erbjuda någon fullgod
lösning. Med hänsyn härtill har kommittén ansett en förläggning av sjuksköterskeskolan
utanför sjukhusets område vara nödvändig. Härigenom
skulle även den nuvarande skolbyggnaden kunna friställas för vissa akuta
lokalbehov vid sjukhuset. Kommittén föreslår, att sjuksköterskeskolan bör
för sin nybyggnad få disponera tomten nr 2 i kv. Haubitsen, belägen norr
om försvarets läroverk i hörnet av Stockholmsvägen—Döbelnsgatan. Tomten
ägs av staten och disponeras av byggnadsstyrelsen för planering av den
framtida statliga bebyggelsen på det s. k. Artillerifältet och Blåsenhusområdet.
Enligt kommitténs preliminära kostnadsberäkningar skulle kostnaderna
för sjuksköterskeskolan uppgå till cirka 8 300 000 kr., därest den uppföres
såsom ett enda byggnadsobjekt. Byggnadsvolymen beräknas till cirka
46 000 m3. Om skolan uppföres i etapper, kan totalkostnaden väntas bli
något högre. Med hänsyn bl. a. till angelägenheten av att ytterligare elevbostäder
kommer till stånd så snart som möjligt, har kommittén ändock
beslutat förorda, att skolan uppföres i etapper.
över kommitténs framställning avgavs yttranden, såvitt avsåg ombyggnaden
av sjuksköterskeskolan, av medicinalstyrelsen och byggnadsstyrelsen
samt, såvitt avsåg ombyggnaden av gamla medicinkliniken, av nämnden
för undervisningssjukhusens utbyggande och av kanslern för rikets
universitet efter hörande av medicinska fakulteten i Uppsala.
Genom beslut den 29 september 1961 uppdrog Kungl. Maj :t åt kommittén
att utföra projektering fram till och med färdigställande av huvudhandlingar
inklusive verkställande av kostnadsberäkning för förenämnda ombyggnadsföretag
på grundval av de framlagda byggnadsprogrammen. I en
till Kungl. Maj.ts beslut fogad, inom inrikesdepartementet upprättad promemoria
föreskrevs ifråga om projekteringen av sjuksköterskeskolan bl. a.
att hela det omedelbara nybyggnadsbehovet, omfattande elevhem för elever
samt erforderliga skollokaler, borde projekteras i ett sammanhang, att
byggnaderna om möjligt borde utformas så, att de kunde uppföras i
22
Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1962
två etapper, varav en första omfattande huvuddelen av elevhemmet, samt
att vid projekteringen skulle eftersträvas en koncentrerad bebyggelse, som
möjliggjorde ett ekonomiskt byggnadssätt och lämnade en för framtida utbyggnadsbehov
erforderlig markreserv.
Förslag
I. Kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande hemställer
i skrivelse den 19 januari 1962 att 6 300 000 kr. anvisas för budgetåret
1962/63 till kostnaderna för i följande sammanställning angivna ända
-
mål.
1. Förberedande arbeten.............................. 296 000
2. Nya medicinkliniken 172 000
3. Centrallängan in. m..........2 520 000
4. Ombyggnad inom kirurgbyggnaden 320 000
5. Ombyggnad inom gamla medicinkliniken ............... 192 000
6. Radioterapeutiska kliniken samt om- och tillbyggnad av öron
kUniken
800 000
7. Infektionskliniken 320 000
8. Ombyggnad av psykiatriska kliniken 350 000
9. Nya sjuksköterskeskolan .............................. 1 j 00 000
10. Allmänna utredningar och kommitténs egen verksamhet 230 000
Summa kr. 6 300 000
II. Kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande hemställer
i skrivelse den 30 augusti 1961 om bemyndigande att beställa utrustning
till ett värde av sammanlagt 2 400 000 kr. för dels radioterapeutiska
kliniken dels den nya sjuksköterskeskolan.
Motiv
1. Genom beslut av 1959 och 1960 års riksdagar har medel anvisats för
iordningställande av vissa delar av den interna sjukhusvägen, från sjukhusets
huvudinfart (norra infarten) förbi kvinnokliniken fram till lungkliniken.
Av den planerade delen återstår nu sträckan öronkliniken-psykiatriska
kliniken. Kommittén har emellertid därjämte funnit det angeläget,
att en vägförbindelse ordnas mellan lungkliniken och kirurgbyggnadens
västra del. Medel för dessa vägarbeten erfordras under nästa budgetår. I
generalplanen är upptagen en kulvert från sjukhuset till patologiska institutionen,
belägen väster om sjukhusområdet. Denna kulvert bör lämpligen
utgå från den beslutade kulverten mellan kirurgbyggnaden och lungkliniken.
För att undvika att den föreslagna vägen mellan kirurgbyggnaden
och lungkliniken skall behöva rivas upp, då kulvertgrenen till patologiska
institutionen bygges, är det lämpligt, att viss del — fram till sjukhusområdets
tomtgräns — av nämnda kulvertgren kommer till utförande samtidigt
med ifrågavarande väg. Därjämte bör under nästa budgetår anordnas provi
-
23
Kungl. Maj:tu proposition nr 77 år 1962
soriska byggvägar inom sjukhusområdet samt en provisorisk brandväg väster
om den blivande centrallängan. Kostnaderna för här nämnda vägarbeten
samt berörda kulvertdel kan beräknas till sammanlagt cirka 335 000 kr.
Vid sjukhuset råder eu besvärande brist på parkeringsplatser för bilar,
vilken förorsakat irritation bland allmänheten och sjukhuspersonalen. Enligt
sjukhusdirektionens bestämda uppfattning bör besökande och poliklinikpatienter
beredas parkeringsmöjligheter inom sjukhusområdet. Även
personalen har ansetts ha berättigade krav i detta hänseende. Beträffande
parkeringsfrågans lösning på längre sikt är kommittén f. n. inte beredd
att framlägga några detaljerade förslag. Kommittén har dock funnit, att
behovet av parkeringsplatser bör tillgodoses i första hand vid sjukhusets
båda infarter, d. v. s. vid norra och södra infarterna. Härvid kommer den
vid norra infarten belägna sjukhusparken att behöva tagas i anspråk. Kommittén
föreslår, att 150 parkeringsplatser förlägges till sistnämnda område
och utföres redan under nästa budgetår.
Sjukhusområdets omkrets uppgår till cirka 2 000 in, varav'' 1 200 m saknar
inhägnad. Detta har lett till missförhållanden ur ordningssynpunkt.
Det är synnerligen angeläget, att området vid psykiatriska kliniken och
sjukhusparken fram t. o. m. den nya matsalsbyggnaden förses med permanent
inhägnad. Sedan väg- och kulvertsystemet i huvudsak kommer att ha
fullbordats under nästa ‘budgetår, bör vidare uppsättning av orienteringstavlor
och skyltar påbörjas.
För nämnda parkeringsplatser, inhägnad och vägvisning, inklusive kostnaderna
för verkställda utredningar, beräknar kommittén ett medelsbehov
under nästa budgetår av 365 000 kr. I syfte att minska arbetet med värmekontrollen
bör fjärrtermometrar installeras vid sjukhuset. Kostnaderna härför
samt för erforderliga ledningsdragningar och viss komplettering av
kontrollutrustningen beräknas till 40 000 kr. Det totala medelsbehovet under
nästa budgetår för ifrågavarande förberedande arbeten uppgår sålunda
till (335 000 + 365 000 + 40 000) 740 000 kr.
2. Den nya medicinkliniken beräknas kunna tagas i bruk hösten 1962.
Staten och Uppsala läns landsting har för ändamålet t. o. m. budgetåret
1961/62 respektive kalenderåret 1961 anvisat tillhopa 7 500 000 kr. Då kliniken
kostnadsberäknats till 7 930 000 kr. erfordras sålunda ytterligare
430 000 kr., varav landstinget redan anvisat 258 000 kr.
3. Genom beslut av 1961 års riksdag har anvisats ett delanslag av 800 000
kr. för bestridande av kostnaderna för det fortsatta projekteringsarbetet
beträffande del av centrallängan (B 3), flygel för klinisk fysiologi (B 2),
flygel för servering in. in. (B 4 ) samt vissa ombyggnadsarbeten in. m. inom
kvinnokliniken (Q), ävensom för byggnadsarbetenas påbörjande. 1960 års
landsting har vidare för ändamålet anvisat 1 200 000 kr. Schaktningen för
byggnaderna B 2, B 3 och B 4 har påbörjats under hösten 1961. De egentliga
byggnadsarbetena beräknas kunna starta under våren 1962 och vara avslutade
under år 1964. Ombyggnaden av kvinnokliniken beräknas vara helt
avslutad under 1963. Kostnaderna för ifrågavarande byggnadsarbeten —
inklusive kostnaderna för fortsatt projektering av centrallängan (Bl) —
har uppskattats till sammanlagt 13 610 000 kr. Medelsbehovet under budgetåret
1962/63 beräknar kommittén till 6 300 000 kr. Av detta belopp har
landstinget anvisat 3 780 000 kr.
4. Enligt planen för sjukhusets utbyggande skall delen B 1 av centrallängan
sammanbyggas med kirurgbyggnaden (A 9). Denna sammanbyggnad
24
Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1962
förutsätter vissa ombyggnadsarbeten inom A 9 för att kommunikationslederna
i centrallängan skall kunna sammanknytas med dem i A 9 och byggnaderna
norr därom. Det är av flera skäl lämpligt, att börja ombyggnaden av A 9
redan under nästa budgetår. I samband härmed bör vissa andra arbeten
utföras inom A 9. Sålunda bör sjuksköterskematsalen omändras till patientkontor
samt telefonväxelrum inredas i sjuksköterskornas samlingsrum.
Vidare bör A 9 i likhet med vad som planeras för sjukhuset i övrigt förses
med rörpostanläggning. Kostnaderna för ombyggnaden av A 9 kan beräknas
till cirka 1 060 000 kr. Kommittén framhåller dock, att kostnadsberäkningar
beträffande ombyggnadsarbeten regelmässigt inrymmer betydande
osäkerhetsmoment. Medelsbehovet för nästa budgetår beräknas till
800 000 kr.
5. Kommitténs förslag till användning av den gamla medicinkliniken motiveras
främst av att den nuvarande ögonklinikbyggnaden enligt kommitténs
planer maste rivas under år 1964 för att bereda plats för en nybyggnad för
specialkirurgi samt av att behov föreligger att bereda såväl dermatologi som
neurologi större antal vårdplatser. Genom att flytta dermatologin från den
s\ ^ E-paviljongen — där f. n. även neurologin är inrymd — till gamla medicinkliniken
kan detta ernås. Ombyggnaden av den gamla medicinkliniken
kommer att begränsas till vad som oundgängligen erfordras för att den
dermatologiska och oftalmiatriska verksamheten under en övergångstid
skall kunna bedrivas under tillfredsställande förhållanden. Ombyggnaden
av gamla medicinkliniken, som kostnadsberäknats till cirka 700 000 kr.,
avses komma att ske i två etapper. För utförande av den första etappen erfordras
under nästa budgetår 480 000 kr.
6. Genom beslut den 23 mars 1961 uppdrog Kungl. Maj :t åt kommittén
att på grundval av framlagda programhandlingar utföra projektering fram
t._ o. in. färdigställande av huvudhandlingar samt verkställa kostnadsber^krimS
avseende bl. a. tillbyggnad till öronkliniken (P) för plastikkirurgisk
klinik, centi altandpoliklinik in. m. samt nvbyggnad för radioterapi (N).
Den totala kostnaden, exklusive ombyggnadsarbeten inom öronkliniken,
uppskattades till cirka 17 750 000 kr. I programhandlingarna för den radioterapeutiska
kliniken var kliniken utformad som en fristående byggnad,
förlagd sydost om öronkliniken. Kommittén har nu under den fortsatta
planeringen funnit övervägande skäl tala för en mera koncentrerad lösning
av N- och P-projekten. Kommittén har därvid stannat för att föreslå, att
den radioterapeutiska kliniken förenas med öronkliniken och dess till
för
plastikkirurgi och centraltandpoliklinik genom en byggnadskropp,
till vilken vissa gemensamma serviceavdelningar centraliseras. I
fråga om ombyggnaden av nuvarande öronkliniken bör bl. a. eu för detta
block gemensam postoperativ avdelning och intensivvårdsavdelning inrättas
samt den befintliga audiologiavdelningen utvidgas. Därjämte bör
en gemensam forskningsavdelning anordnas genom inbyggnad av en
takterass. I det tidigare lokalprogrammet hade upptagits'' lokaler för
forskning inom radiofysiken. För att kunna skapa en lämplig forskningsenhet,
inriktad på klinisk cancerforskning, behövs emellertid även lokaler
för biologisk forskning. Med hänsyn härtill föreslås nu vissa forskningsoch
arbetsutrymmen för radiobiologisk verksamhet i anslutning till högvoltsavdelningen.
Den fortsatta utredningen har även visat, att antalet
föreläsningar, kurser m. m. inom bl. a. plastikkirurgi, radioterapi, epidemiol°gi
ocl1 otiatri motiverar en ny föreläsningssal utöver den befintliga före
-
25
Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1962
läsningssalen i öronkliniken. Härvid har hänsyn tagits till att den nuvarande
föreläsningssalen i öronkliniken, som är särskilt inredd för undervisningen
i otiatri, inte lämpligen kan användas för demonstrationer av sängliggande
patienter, vilket regelmässigt sker i undervisningen inom plastikkirurgi
och radioterapi. Kommittén föreslår därför att en föreläsningssal
med cirka 75 sittplatser anordnas i radioterapeutiska kliniken. Denna lokal
bör givetvis stå till förfogande jämväl för andra närliggande kliniker samt
för tillfällig kursverksamhet m. m. För att möjliggöra ett effektivare utnyttjande
av befintlig lokal i öronkliniken föreslås, att bortre delen av
denna sal avdelas genom en vikvägg för att användas även som skriv- och
dagrum för medicine kandidater.
Därest Kungl. Maj :t icke annorlunda förordnar avser kommittén att fortsätta
projekteringen i huvudsaklig överensstämmelse med angivna riktlinjer.
För projekteringskostnader beräknas t. o. m. budgetåret 1962/63 ett
medelsbehov av 2 000 000 kr.
7. Infektionsklinikens planering upptar en byggnadsdel för vårdavdelningar
och en för mottagnings- och behandlings- samt undervisningslokaler.
Infektionskliniken bör uppföras snarast möjligt med hänsyn till dess betydelse
för såväl sjukvården som undervisningen och forskningen. Därest
projekteringen av infektionskliniken kan bedrivas i sådan takt att bygghandlingar
föreligger i början av år 1963, avser kommittén att göra framställning
om medgivande att börja uppförandet av nämnda klinik redan
under våren 1963. Med beaktande härav beräknas medelsbehovet under
nästa budgetår för ifrågavarande klinik till 800 000 kr.
8. Psykiatriska kliniken, som togs i bruk i november 1946, motsvarar till
vissa delar inte längre nutida vårdkrav. Vidare föreligger sedan länge behov
av ökat antal expeditionsrum för läkare och kuratorer. Med hänsyn härtill
samt då den nya barnpsykiatriska kliniken numera tagits i bruk och
den tidigare barnavdelningen i psykiatriska kliniken därigenom friställts
för andra ändamål föreslår kommittén, att psykiatriska kliniken blir föremål
för ombyggnad.
För att tillgodose behovet av flera läkar- och kuratorsexpeditioner bör
avd. 57 i bottenvåningen omändras till expeditioner. I stället bör den tidigare
barnavdelningen (avd. 52) efter renovering och ombyggnad tagas i anspråk
såsom vuxenavdelning med viss dagsjukvård. Lokaler för motionsgymnastik
m. m. saknas f. n. inom kliniken. Kommittén föreslår därför, att
den utanför avd. 52 befintliga altanen genom inbyggnad och övertäckning
omändras till motionshall. Vidare föreslår kommittén några smärre ändringar
berörande föreläsningssalen i syfte att vinna ökade utrymmen för
undervisningsändamål. Kostnaderna för angivna ombyggnadsarbeten beräknas
uppgå till 215 000 kr., exklusive arkitekt- och konsultarvoden in. in.
Under nästa budgetår bör även vissa andra arbeten utföras beträffande
psykiatriska kliniken. Klinikens gallerförsedda fönster ger ett trist intryck
av förvaring och är ur terapeutisk synpunkt olämpliga. Den lugnare
atmosfär, som numera råder vid de psykiatriska klinikerna, bar även gjort
sådana fönster omotiverade ur säkerhetssynpunkt. Kommittén föreslår
därför utbyte av klinikens fönster till en beräknad kostnad av 120 000 kr.
Psykiatriska kliniken bör — i likhet med vad som planerats för sjukhuset
i övrigt — förses med en rörpostanläggning, vilket beräknas kosta 100 000 kr.
Del tolala medelsbehovet för den föreslagna ombyggnaden av psykiatriska
kliniken torde uppgå till 500 000 kr.
opaginerad Kontrollera mot PDF
2(1
Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1962
Enligt gällande avtal mellan staten och Uppsala läns landsting angående
u*byggnad av akademiska sjukhuset skall landstinget bidraga med 30 procent
av de verkliga kostnaderna för ombyggnads-, ändrings- och förbättringsarbeten
å byggnad eller annan anläggning vid sjukhuset, i den mån
arbetena ej bestrides av medel, som ställs till förfogande för löpande reparations-
och underhållsarbeten. Då psykiatriska kliniken inte omfattas av det
med regionlandstingen träffade avtalet angående samarbete beträffande regionsjukvård
vid akademiska sjukhuset bör staten svara för resterande 70
procent av kostnaderna för ombyggnaden av nämnda klinik. I enlighet
härmed föreslår kommittén, att staten för nästa budgetår anvisar 350 000
kr. för ifrågavarande ändamål.
9. Genom beslut den 29 september 1961 har Kungl. Maj :t uppdragit åt
kommittén att utföra projektering fram till och med färdigställande av
huvudhandlingar, inklusive verkställande av kostnadsberäkning för nybyggnad
för Uppsala sjuksköterskehems sjuksköterskeskola. Kommittén
förutsätter, att den för skolan avsedda tomten snarast möjligt överföres
till Uppsala universitets delfond av statens allmänna fastighetsfond och därvid
upptages under akademiska sjukhuset.
I syfte att minska byggnadsvolymen och därmed också kostnaderna har
kommittén vid den fortsatta projekteringen av sjuksköterskeskolan eftersträvat
att koncentrera bebyggelsen. Enligt nu föreliggande förslag kommer
sjuksköterskeskolan att bestå av tre byggnader, nämligen en för undervisningslokaler
in. m., en för bostäder åt 118 elever, hobbyrum, samlingslokaler
in. m. samt en för bostäder åt 246 elever. Uppförandet av den nya
sjuksköterskeskolan avses komma att ske i två etapper. Till den första
etappen bör därvid hänföras bostadshuset med 246 elevrum. I samband
med uppförandet av denna byggnad bör vissa elektriska och vvs-tekniska
installationer dimensioneras för den nya sjuksköterskeskolan i dess helhet.
Hit hör bl. a. värmekulvert från sjukhusets panncentral. Vidare erfordras,
att vissa i byggnadstomten befintliga ledningar till försvarets läroverk
flyttas. Den första byggnadsetappen beräknas kunna påbörjas under september
1962 och sistnämnda bostadshus avses vara klart att tagas i bruk
under hösten 1963. Byggnadskostnaderna beräknas till cirka 3 980 000 kr.
Medelsbehovet för budgetåret 1962/63 beräknar kommittén till 2 000 000 kr.
Enligt gällande avtal mellan staten och landstinget angående samarbete
för drift av sjuksköterskeskolan har staten att bidraga med 55 procent och
landstinget med 45 procent för täckande av uppkommande driftunderskott
vid skolan. En liknande kostnadsfördelning synes skälig i fråga om uppförandet
av den nya sjuksköterskeskolan. I enlighet härmed skulle sålunda
av staten erfordras 1 100 000 kr. under nästa budgetår.
10. Arbetsbelastningen på kommittén och dess kansli har under det
senaste året ökat starkt, eftersom pågående byggnads- och utrustningsarbeten
blivit av allt större omfattning. En ytterligare ökning av arbetsuppgifterna
torde vara att vänta under de närmaste åren. Detta har föranlett
kommittén — som icke ansett det lämpligt att bygga ut den egna organisationen
i den utsträckning, som det stegrade utredningsbehovet kräver
— att i samråd med sjukhusdirektionen anlita en privat organisationskonsult
för utförande av vissa för det fortsatta planeringsarbetet grundläggande
utredningar rörande vissa organisations- och transportfrågor.
Kommitténs kansli har vidare utökats till att omfatta åtta tjänstemän. Även
i övrigt har kommitténs omkostnader ökat betydligt under det senaste
27
Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1962
året. Utgifterna för allmänna utredningar och kommitténs egen verksamhet
— med undantag för utgifter i samband med utrustning — beräknas
under nästkommande kalenderår/budgetår komma att uppgå till omkring
500 000 kr. Därav beräknas 50 000 kr. belöpa på de statliga representanterna
i kommittén, vilka kostnader helt skall åvila staten. För kommitténs verksamhet
i övrigt skulle sålunda erfordras 450 000 kr. Av detta belopp skall
staten bestrida 40 procent eller 180 000 kr. För allmänna utredningar och
kommitténs egen verksamhet erfordras sålunda under nästa budgetår av
staten tillhopa (50 000 + 180 000) 230 000 kr.
Kommitténs anslagsäskanden av huvudmännen beträffande byggnadsmedel
för kalenderåret 1962 respektive budgetåret 1962/63 framgår av följande
sammanställning.
Äskanden för 1962 resp. 1962/63
Ändamål
Av Uppsala läns landsting
Totalt
för egen del
för övriga re- gionlandsting
Av staten
Förberedande arbeten ............
740 000
222 000
222 000
296 000
Nya medicinkliniken.............
430 000
129 000
129 000
172 000
Centrallängan m. m..............
6 300 000
1 890 000
1 890 000
2 520 000
Ombyggnad inom kirurgbyggnaden
800 000
240 000
240 000
320 000
Ombyggnad inom gamla medicinkli- niken ........................
480 000
144 000
144 000
192 000
Radioterapeutiska kliniken samt om- och tillbyggnad av öronkliniken. .
2 000 000
600 000
600 000
800 000
Infektionskliniken ...............
800 000
240 000
240 000
320 000
Ombyggnad av psykiatriska kliniken
500 000
150 000
—
350 000
Nya sjuksköterskeskolan..........
2 000 000
900 000
—
1 100 000
Allmänna utredningar och kommit- téns egen verksamhet...........
500 000
135 000
135 000
230 000
Summa
14 550 000
4 650 000
3 600 000
6 300 000
Liksom föregående år hemställer kommittén, att Kungl. Maj :t ville utverka
riksdagens bemyndigande att medgiva den omdisponering av anvisade
medel, som kan visa sig erforderlig.
II. Nybyggnaden för radioterapeutiska kliniken beräknas vara färdigställd
i mitten av år 1964. Med hänsyn till de långa leveranstiderna i fråga
om viss radioterapeutisk apparatur — drygt två år — samt då valet av apparatur
kan påverka utformningen av vissa lokaler, är det angeläget, att
sådan apparatur kan beställas snarast möjligt. Kommittén hemställer därför
om medgivande för kommittén att inom en kostnadsram av 2 200 000
kr. utlägga beställningar på radioterapeutisk apparatur för den nya radioterapeutiska
kliniken.
Den första etappen av uppförandet av ny sjuksköterskeskola avser ett
bostadshus med 246 elevrum. Denna byggnad beräknas kunna tagas i bruk
under hösten 1963. Kommittén hemställer om medgivande för kommittén
att inom en kostnadsram av 200 000 kr. utlägga beställningar på utrustning
till nämnda bostadshus för sjuksköterskeelever.
28
Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1962
Yttranden
Byggnadsstyrelsen har granskat kostnaderna för de nya förslag till omoch
nybyggnader kommittén framlagt och därvid funnit att kostnaden för
sjuksköterskeskolan bör uppräknas till cirka 4 500 000 kr. medan övriga
kostnader bedömts vara skäliga.
Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande finner de framlagda
förslagen i stort sett icke ge anledning till någon erinran. Detta omdöme
gäller även efter en överslagsmässig bedömning av förslagens omfattning
i jämförelse med motsvarande anläggningar vid andra undervisningssjuklius.
De nu för första gången närmare redovisade ombyggnadsarbetena
i de kirurgiska och psykiatriska klinikerna synes nämnden motiverade.
Beträffande radioterapi-, öron- och plastikkirurgiska klinikerna har vid
förslagens utarbetande vissa ändringar vidtagits i förhållande till program
och därvid fogade utredningsskisser. Dessa ändringar synes från undervisnings-
och forskningssynpunkt innebära förbättringar. Nämnden framhåller
emellertid, att i vad gäller vårdavdelningarna i byggnad P 3 för öronoch
plastikkirurgiska klinikerna det kan ifrågasättas, huruvida icke genom
en omarbetning av planlösningen en viss besparing i våningsyta kunde vinnas.
Nämnden förutsätter, att förslagen i denna del ytterligare prövas.
Ritningsförslaget beträffande sjuksköterskeskolan har nämnden icke
granskat.
Kanslern för rikets universitet och medicinska fakulteten vid universitetet
i Uppsala tillstyrker kommitténs förslag. Fakulteten anför därvid bl. a.
Vad gäller forskningsutrymmen inom sjukhuset är det ofrånkomligt att
det f. n. och även under åtskilliga år framåt kommer att föreligga en besvärande
bristsituation. Fakulteten är dock medveten om, att man i de nu
projekterade byggnaderna sökt så långt möjligt beakta forskningens legitima
behov men vill starkt betona vikten av att detta problem inom en
snar framtid göres till föremål för förnyad prövning och en samlad översyn
i samband med den fortsatta planeringen.
Utvecklingen har visat, att sjukhusets fortsatta utbyggnad fått karaktären
av en »rullande planering och projektering» där de olika »etapperna»
griper in i varandra. Fakulteten finner det därför angeläget att den med
regelbundet återkommande mellanrum får tillfälle till diskussioner, som
berör programmeringen av de något mer avlägsna etapperna. För sjukvårdens
och särskilt regionssjukvårdens del liksom även för undervisningens
och forskningens behov är det av största vikt att nu äskade medel beviljas.
Fakulteten understryker den stora betydelsen för undervisningen och forskningen
av att även sjukhusets fortsatta utbyggnad sker med all möjlig
skyndsamhet.
Departementschefen
Med undantag för uppförandet av den nya sjuksköterskeskolan innefattas
samtliga de byggnadsåtgärder, för vilka byggnadskommittén äskat
medel för nästa budgetår, i det mellan staten och Uppsala läns landsting
29
Kniujl. Maj.ts proposition nr 77 år 1962
träffade avtalet angående utbyggnad av akademiska sjukhuset i Uppsala
m. in. (se prop. 1961: 79). Statens andel i anläggningskostnaderna för dessa
byggnadsobjekt uppgår — på ett undantag när — till 40 procent av totalkostnaderna.
För vidtagande av erforderliga förberedande arbeten föreslår jag i likhet
med kommittén för nästa budgetår en medelsanvisning om 296 000 kr.
Den nya medicinkliniken vid sjukhuset beräknas kunna tagas i bruk
hösten 1962. Hittills har staten och landstinget för angivna ändamål anvisat
tillhopa 7 500 000 kr. Då kliniken kostnadsberäknats till 7 930 000 kr.,
erfordras sålunda ytterligare 430 000 kr., varav på staten faller 172 000 kr.
För innevarande budgetår har anvisats 800 000 kr. för fortsatt projektering
och påbörjande av byggnadsarbetena för del av den s. k. centrallängan
(B 3), flygel för klinisk fysiologi (B 2), flygel för servering m. in. (B 4)
samt viss ombyggnad av kvinnokliniken. För ifrågavarande byggnadsföretag
föreslår jag för nästa budgetår en fortsatt medelsanvisning av 2 520 000
kr. I detta belopp har jag även inräknat medel för fortsatt projektering av
centrallängan (Bl). Denna byggnadsdel avses inrymma bl. a. intagningsavdelning,
kirurgpoliklinik, röntgendiagnostiska avdelningar och laboratorier
samt forskningslaboratorier. Delen B 1 utgör eu fortsättning på B 3
och skall sammanbinda flygeln B 2 med nuvarande kirurgbyggnaden (A 9).
Denna sammanbyggnad förutsätter vissa ombyggnadsarbeten inom A 9, vilka
lämpligen bör komma till utförande under nästa budgetår. Sistberörda arbeten
samt vissa andra ändringsåtgärder inom kirurgbyggnaden — bl. a.
installation av ny telefonväxel och av rörpostanläggning — har kostnadsberäknats
till sammanlagt 1 060 000 kr. Förslagen har ej givit mig anledning
till erinran, varför jag tillstyrker, att för nästa budgetår av staten anvisas
320 000 kr. för ändamålet.
Kommittén har enligt Kungl. Maj :ts uppdrag låtit utföra projektering av
ombyggnad av den gamla medicinkliniken för att bereda provisoriska lokaler
för bl. a. dermatologisk klinik och ögonklinik. Den nuvarande ögonkliniken
måste nämligen framdeles rivas för att bereda plats åt en i generalplanen
för sjukhuset ingående nybyggnad för specialkirurgi. För dennatologiska
kliniken, som f. n. tillsammans med sjukhusets neurologiska klinik
är inrymd i den s. k. E-paviljongen, krävs ytterligare vårdplatser såväl
för undervisningen som för att tillgodose uppsalaregionens sjukvårdsbehov.
Genom att dermatologin flyttas till gamla medicinkliniken, kan dess vårdplatsantal
ökas från nuvarande 25 till 50, vilket överensstämmer med det i
propositionen 1960: 159 beräknade platsbehovet på regionplanet. Ombyggnaden
av medicinkliniken, som inskränkts till vad som oundgängligen erfordras
för att den dermatologiska och oftalmiatriska verksamheten övergångsvis
skall kunna bedrivas under tillfredsställande förhallanden, har
kostnadsberäknats till 700 000 kr. Det framlagda ombyggnadsförslaget har
icke givit mig anledning till erinran, och jag föreslår i likhet med kom
-
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1962
mittén att för ändamålet för nästa budgetår anvisas 192 000 kr.
Av samma skäl som nyss åberopats för dennatologins del krävs jämväl en
kraftig utökning av neurologiska klinikens vårdplatser. Detta behov kan tillgodoses
genom ianspråktagande av dermatologiska klinikens nuvarande
lokaler i E-paviljongen. Några ombyggnadsåtgärder har icke ansetts erforderliga
härför.
I förenämnda avtal mellan staten och landstinget angående akademiska
sjukhusets utbyggande ingår »tillbyggnad för ytterligare plastikkirurgi, käkcentral
och centraltandpoliklinik, radioterapi och radiofysik». I sjukhusets
ursprungligen enbart för otiatri avsedda öronklinik är inrymd en plastikkirurgisk
klinik med 35 vårdplatser. Uppsalaregionens vårdplatsbehov
inom ifrågavarande specialitet motsvarar emellertid cirka 65 platser. Den
byggna<J> vari centraltandpoliklinikens lokaler f. n. är inrymda, måste rivas
inom ett fåtal år för att ge plats åt en ny vårdavdelningsflygel. Med hänsyn
till poliklinikens behov av samarbete med bl. a. specialister inom öron-, näsoch
halssjukdomar har kommittén funnit, att centraltandpolikliniken lämpligen
bör förläggas till öronkliniken. Kommittén har vidare föreslagit, att
i anslutning till centraltandpolikliniken även anordnas lokaler för käkortopedi
och i övrigt de särskilda utrymmen, som samarbetet mellan olika
specialister inom den s. k. käkcentralen kräver. Jag vill i detta sammanhang
erinra om att jag i propositionen 1960: 159 uttalade, att behandlingen av
komplicerade skador och defekter inom ansikte och käkar, vilka kräver
ett utvecklat lagarbete mellan en rad medicinska och odontologiska specialister,
borde centraliseras på regionplanet i form av käkcentraler. Foniatrin,
som hittills betraktats som en del av öron-, näs- och halsklinikens verksamhet,
har av kommittén föreslagits få ställning som självständig specialitet
men bli lokalmässigt anknuten till öronkliniken och plastikkirurgiska kliniken.
För egen del anser jag, att foniatrin bör beredas sådana lokalmässiga
resurser, att specialiteten får möjligheter att utvecklas på tillfredsställande
sätt. För enheten ifråga har dock ej beräknats någon egen vårdavdelning.
Radioterapeutiska kliniken, som disponerar 24 vårdplatser inom sjukhuset,
har f. n. mycket otillfredsställande arbetsförhållanden. Det är angeläget
för såväl sjukvården som läkarutbildningen att denna specialitet erhåller
tidsenliga lokaler och modern utrustning. Kommittén har med hänsyn
till regionens vårdplatsbehov samt till undervisningens och forskningens
krav ansett cirka 90 platser utgöra en lämplig avvägning av vårdplatsantalet
för en ny radioterapeutisk klinik. I anslutning till den radioterapeutiska
klinikens högvoltstation har planerats isotoplaboratorium och
lokaler för medicinsk radiofysik, innefattande vissa forskningsutrymmen.
Med utgångspunkt från angivna utbyggnadsbehov framlade kommittén i
januari 1961 program för en tillbyggnad av öronkliniken och nybyggnad
för radioterapi, vilka byggnadsobjekt — exklusive ombyggnadsarbeten inom
31
Kungl. Maj. ts proposition nr 77 år 1962
öronkliniken -— preliminärt kostnadsberäknades till sammanlagt cirka
17 750 000 kr. Genom beslut den 23 mars 1961 uppdrog Kungl. Maj :t åt kommittén
att på grundval av de framlagda programhandlingarna utföra projektering
och verkställa kostnadsberäkning avseende ifrågavarande byggnadsföretag.
Kommittén har nu lagt fram resultatet av den hittills bedrivna projekteringen,
varav framgår att kommittén valt att lösa byggnadsfrågan så att
byggnaderna koncentreras till en sammanhängande enhet. Kommittén föreslår
sålunda, att den radioterapeutiska kliniken förenas med öronkliniken
och dess tillbyggnad för plastikkirurgi och centraltandpoliklinik genom en
byggnadskropp, till vilken vissa gemensamma serviceavdelningar centraliseras.
En för blocket gemensam postoperativ avdelning och intensiwårdsavdelning
föreslås inrättad. Vidare upptages -— utöver lokaler för forskning
inom radiofysik — även vissa utrymmen för radiobiologisk forskning. Byggnadsförslaget
innefattar vidare en ny föreläsningssal med 75 sittplatser,
närmast avsedd för undervisningen i plastikkirurgi, radioterapi och epidemiologi
m. m. Kommittén avser att under nästa budgetår fortsätta projekteringen
av det nya blocket och beräknar, att kostnaderna härför skall
komma att uppgå till 2 000 000 kr.
De framlagda ritningarna beträffande ifrågavarande byggnadsobjekt har
i huvudsak tillstyrkts av remissmyndigheterna. Nämnden för undervisningssjukhusens
utbyggande har dock ifrågasatt en omarbetning av planlösningen
inom vissa våningsplan, varigenom en besparing i våningsyta
skulle kunna vinnas. För egen del har jag funnit behovet av ifrågavarande
nya eller utökade enheter väl underbyggt. Det föreslagna vårdplatsantalet
för de i det blivande blocket ingående specialklinikerna överensstämmer
i huvudsak med de i propositionen 1960:159 angivna riktlinjerna
för regionsjukvårdens utbyggande och har därför icke givit mig
anledning till erinran. Den koncentrerade planlösningen av byggnadsprojektet
synes mig innebära driftsekonomiska fördelar men medför självfallet
komplicerade arkitektoniska problem genom den erforderliga sammanfogningen
av ett flertal byggnadskroppar med olika höjd, längd och bredd
till ett gemensamt block.
Med hänsyn till radioterapeutiska klinikens uppgifter för forskningen
har jag funnit det ofrånkomligt, att vissa forskningsresurser ges i anslutning
till den kliniska radiofysiken och isotoplaboratoriet. Enär de tilltänkta
lokalerna för radiobiologisk forskning blir av begränsad omfattning, anser
jag mig även — ehuru med viss tvekan — kunna godtaga kommitténs förslag
härutinnan. Jag vill emellertid betona, att ifrågavarande forskningsutrymmen
endast bör betraktas som komplement till den kliniska verksamheten
och ej bör få ställning som självständiga institutioner.
Vad kommittén anfört har övertygat mig om behovet av en ny föreläsningssal
inom det blivande komplexet. Sammanfattningsvis anser jag mig
32
Kungl. Ma j. ts proposition nr 77 år 1962
således kunna tillstyrka, att de framlagda ritningarna lägges till grund för
den fortsatta projekteringen. Kommittén bör därvid pröva den av nämnden
för undervisningssjukhusens utbyggande ifrågasatta omarbetningen, .lag
föreslår i enlighet med kommitténs hemställan, att staten för nästa budgetår
för den fortsatta projekteringen av ifrågavarande byggnadsföretag anvisar
800 000 kr.
På uppdrag av Kungl. Maj :t har kommittén påbörjat projektering av en
ny infektionsklinik vid sjukhuset. Genom uppförandet av ifrågavarande
klinik kan det nuvarande epidemisjukhuset i Uppsala frigöras för långtidsvård.
Enligt av kommittén framlagda preliminära ritningar skall kliniken
förläggas till en fristående byggnad med en byggnadsdel för vårdavdelningar
och en för mottagnings- och behandlings- samt undervisningslokaler.
Vårdplatsantalet uppgår till 74, fördelat på en observationspaviljong om 22
platser och två vårdavdelningar om 26 platser vardera. Detta platsantal,
som innebär en ökning med 14 i förhållande till den i generalplanen för
sjukhusets utbyggande angivna storleken, har kommittén med hänsyn
bl. a. till befolkningsunderlaget och behovet av platser för att bemästra eu
akut situation vid inträffande epidemier bedömt såsom lämpligt för Uppsalakliniken.
Det nuvarande epidemisjukhuset har 100 platser. Svårigheterna att
bedöma vårdplatsbehovet för infektionssjukdomar och epidemiologiska
sjukdomar är uppenbara. Utvecklingen bär emellertid visat, att åtskilliga
epidemisjukhus i landet har för många platser i förhållande till vårdbehovet
och därigenom icke kunnat utnyttjas rationellt. Jag finner det därför angeläget,
att nya infektionskliniker icke överdimensioneras. Å andra sidan
bör man hålla i minnet att gränsdragningen mellan infektionssjukdomar
och andra sjukdomar är flytande. Inordnandet av infektionskliniken i en
stor sjukhusorganisation måste vidare medföra ett betydligt mer rationellt
och flexibelt utnyttjande än om kliniken hade en isolerad ställning. Vid
dimensioneringen av en klinik har man även att taga hänsyn till behovet av
att erhålla lämpligt avvägda vårdenheter. Kommittén har — som framgår
av det föregående — räknat med en observationsavdelning och två vårdavdelningar.
En minskning av antalet vårdenheter synes icke kunna komma
ifråga. Mot bakgrund av det anförda och med beaktande av den av kommittén
förebragta utredningen i frågan anser jag mig kunna godtaga den
av kommittén föreslagna dimensioneringen av den nya infektionskliniken.
Som kommittén framhållit bör kliniken uppföras snarast möjligt på grund
a\ dess betydelse för såväl sjukvården som undervisningen och forskningen.
Under förutsättning att riksdagen icke har något att invända däremot,
torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att pröva kommitténs slutliga byggnadsförslag
och — om förslaget icke föranleder några erinringar — medgiva,
att byggnadsarbetena får igångsättas under nästa budgetår. Jag föreslår,
att för ändamålet anvisas 320 000 kr.
Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle under nästa budgetår
statliga medel till ett belopp av (296 000 + 172 000 + 2 520 000 +
33
Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1962
320 000 + 192 000 + 800 000 + 320 000) 4 620 000 kr. stå till förfogande för
vidtagande av sådana förberedande åtgärder och byggnadsarbeten, som omfattas
av den reviderade generalplanen för sjukhuset.
Kommittén har härutöver lagt fram förslag till vissa ombyggnadsarbeten
inom psykiatriska kliniken för en sammanlagd kostnad av 500 000 kr.
Arbetena avser dels iordningställande av den tidigare barnavdelningens lokaler
för vuxenpsykiatri, dels anordnande av motionshall samt utbyte av
klinikens f. n. gallerförsedda fönster in. m., dels ock klinikens förseende
med rörpostanläggning. De föreslagna åtgärderna har lämnats utan erinran
av remissmyndigheterna. Då ett realiserande av förslaget skulle medföra
eu synnerligen önskvärd förbättring av klinikens nuvarande arbetsförhållanden,
har jag ej heller för egen del något att invända mot åtgärderna.
Enär kliniken icke omfattas av det med regionlandstingen träffade avtalet
angående samarbete beträffande regionsjukvård vid akademiska sjukhuset
bör staten — såsom kommittén föreslagit — svara för 70 procent av kostnaderna
för ombyggnaden av nämnda klinik. Jag tillstyrker således för
nästa budgetår en medelsanvisning för ändamålet om 350 000 kr.
Genom beslut den 29 september 1961 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadskommittén
att utföra projektering för bl. a. nybyggnad för Uppsala sjuksköterskehems
sjuksköterskeskola. Den nuvarande sj uksköterskeskolan,
som ligger inom sjukhusområdet, är otillräcklig och otidsenlig. Visserligen
har — i samband med att elevintaget nyligen utökats från 70 till 110
elever per år — vissa provisoriska undervisningslokaler och elevbostäder
uppförts vid skolan, men behovet av moderna undervisningslokaler och ytterligare
elevbostäder är långt ifrån täckt. Det bör framhållas, att endast en
mindre del av de befintliga bostäderna är enkelrum, något som numera är
standard vid nya sjuksköterskeskolor. Kommittén har funnit, att en tillbyggnad
till den befintliga skolbyggnaden alltför mycket skulle inkräkta på det
begränsade sjukhusområdet och ändock inte erbjuda någon fullgod lösning.
Med hänsyn härtill har kommittén funnit en förläggning utanför sjukhusets
område nödvändig och har därvid föreslagit, att sj uksköterskeskolan för
sin nybyggnad skulle få disponera den staten tillhöriga tomten nr 2 i kv.
Haubitsen, belägen norr om försvarets läroverk på det s. k. Artillerifältet.
Härigenom skulle den nuvarande skolbyggnaden kunna friställas för vissa
akuta lokalbehov vid sjukhuset.
Kommittén har nu lagt fram förslag till ny sjuksköterskeskola, bestående
av tre byggnader, nämligen en för undervisningslokaler m. in., en föi bostäder
åt 118 elever, hobbyrum, samlingslokaler in. in. samt en for bostäder
åt 246 elever. Uppförandet av den nya skolan föreslås ske i två etapper, varvid
till den första etappen hänförts den större av elevbostadsbyggnaderna.
Kostnaden för denna byggnad, som beräknas kunna påbörjas hösten 1962
och för vilken byggnadstiden angivits till cirka ett år, uppskattar kommittén
till i runt tal 4 miljoner kr.
3 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 77
34
Kungl. Maj. ts proposition nr 77 år 1962
Behovet av en nybyggnad för sjuksköterskeskolan finner jag — som framgår
av vad jag nyss anfört — väl dokumenterat. Mot den föreslagna utformningen
av ifrågavarande byggnadsprojekt i stort och av det mer i detalj
utarbetade förslaget till ett elevbostadshus med 246 elevrum har jag icke
funnit anledning till erinran. Kostnaderna för uppförandet av sistnämnda
bostadshus har byggnadsstyrelsen emellertid uppskattat till 4 500 000 kr.,
vilket är 500 000 kr. mer än vad kommittén angivit. Det av byggnadsstyrelsen
angivna beloppet bör tagas till utgångspunkt för ställningstagandet till
förslaget. Enär de framlagda ritningarna över bostadshuset synes mig väl
ägnade att läggas till grund för detaljplaneringen av byggnadsföretaget och
med hänsyn till angelägenheten av att sjukhuset utan dröjsmål förses med
ytterligare elevbostäder, anser jag mig böra tillstyrka, att ifrågavarande
projekt kommer till utförande med början under nästa budgetår.
Enligt gällande avtal mellan staten och landstinget angående samarbete
för drift av sjuksköterskeskolan har staten att bidraga med 55 procent och
landstinget med 45 procent av kostnaderna för täckande av uppkommande
driftunderskott vid skolan. Som kommittén anfört synes en liknande kostnadsfördelning
skälig ifråga om uppförandet av den nya sjuksköterskeskolan.
Enligt vad jag inhämtat har landstinget vid ett nyligen avhållet urtima
möte för sin del godkänt ifrågavarande kostnadsfördelning. Enär medelsbehovet
för nästa budgetår av kommittén angivits till 2 miljoner kr., föreslår
jag därför att (2 000 000 X 0,55) 1 100 000 kr. anvisas för nästa budgetår.
För bestridande av kostnaderna för allmänna utredningar och kommitténs
egen verksamhet samt för de statliga representanterna i kommittén
bör för nästa budgetår beräknas 180 000 kr. resp. 50 000 kr. eller tillhopa
230 000 kr.
Det sammanlagda medelsbehovet för nästa budgetår skulle alltså utgöra
(4 620 000 + 350 000 + 1 100 000 + 230 000) 6 300 000 kr. Jag förordar, att
inom denna kostnadsram, i den mån så med hänsyn till sättet för byggnadsarbetenas
bedrivande eller eljest befinnes lämpligt, enligt Kungl. Maj:ts
bestämmande en ökning av beräknad medelsdisposition för visst ändamål
må ske mot det att motsvarande minskning vidtages för ett annat.
Kommittén har slutligen hemställt om bemyndigande att beställa utrustning
för dels den nya radioterapeutiska kliniken till ett värde av högst
2 200 000 kr., dels det nya bostadshuset för sjuksköterskeelever till ett värde
av högst 200 000 kr. Med hänsyn till den långa leveranstiden för i synnerhet
radioterapeutisk apparatur och enär ifrågavarande beställningsbemyndiganden
under alla förhållanden måste anses ligga inom ramen för kommande
utrustningsprogram, anser jag mig — mot bakgrund av mitt ställningstagande
till ifrågavarande bvggnadsförslag — böra tillstyrka kommitténs
hemställan i denna del. Riksdagens medgivande bör således utverkas
att beställa sagda utrustning till ett sammanlagt värde av högst 2 400 000
ki., att i vad avser den på staten lallande delen av kostnaden, högst
35
Kungi. Maj.ts proposition nr 77 år 1962
(880 000 + 110 000) 990 000 kr. — gäldas tidigast under budgetåret 1963/64.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att
a) medgiva, att utrustning till ny radioterapeutisk klinik
vid akademiska sjukhuset i Uppsala samt till nytt elevbostadshus
för Uppsala sjuksköterskehems sjuksköterskeskola
må beställas till ett värde av högst 2 400 000 kr., att,
såvitt på staten ankommer, gäldas tidigast under budgetåret
1963/64;
b) till Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala
under inrikesdepartementets kapitalbudget, statens allmänna
fastighetsfond, för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag
av 6 300 000 kr.
Avtal angående lasarettet i Lund m.m.
A. Inledning
Efter bemyndigande av Kungl. Maj :t tillkallade chefen för inrikesdepartementet
den 1 oktober 1959 sakkunniga för att på statens vägnar bl. a. upptaga
förhandlingar med Malmöhus läns landsting angående en avtalsenlig
reglering av statens bidrag till kostnaderna för ny- och ombyggnads- samt
ändrings- och förbättringsarbeten och i samband därmed stående utrustning
ävensom till driften av sådana kliniker, institutioner och övriga inrättningar
vid lasarettet i Lund, vilka nyttjas eller avses skola nyttjas för medicinsk
undervisning och forskning.
Kungl. Maj:t har sedermera åt de sakkunniga ytterligare uppdragit:
den 13 maj 1960 att upptaga förhandlingar med Malmöhus läns landsting
angående frågan, huruvida staten eller sjukvårdshuvudmannen slutligen
bör svara för vissa evalveringsersättningar;
den 3 juni 1960 att upptaga förhandlingar med Malmöhus läns landsting
om fördelningen mellan staten och landstinget av anläggningskostnaderna
för en nybyggnad för barn- och ungdomspsykiatrisk klinik i Lund
samt den 5 maj 1961 att — med beaktande av vad chefen för inrikesdepartementet
därom anfört i propositionen 1960: 159 med förslag till riktlinjer
för regionsjukvårdens utbyggande m. m. — upptaga förhandlingar
med Malmöhus läns landsting och övriga vederbörande om dels inordnande
av psykiatriska kliniken vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund
i landstingets sjukhusorganisation jämte därmed sammanhängande statsbidragsfrågor,
dels ock avveckling av nuvarande statsbidrag till driften av
centralanstalten för radioterapi och av eu neurokirurgisk avdelning vid lasarettet
i Lund.
Såsom resultat av de förhandlingar som de sakkunniga fört med delege
-
36
Kangl. Maj. ts proposition nr 77 år 1962
rade för Malmöhus läns landsting, har de sakkunniga — vilka antagit namnet
»1959 års statliga kommission för förhandlingar om medicinsk undervisning
i Lund och Malmö»» — med skrivelse den 17 februari 1962 framlagt
följande villkorligt slutna avtal, nämligen
1) Avtal angående lasarettet i Lund;
2) Avtal om de psykiatriska och barnpsykiatriska klinikerna i Lund
samt
3) Avtal angående seminarietomten i Lund.
över de sålunda framlagda avtalen har yttranden avgivits av statskontoret,
medicinalstyrelsen, byggnadsstyrelsen samt kanslern för rikets universitet
efter hörande av medicinska fakulteten och drätselnämnden vid universitetet
i Lund.
Jag övergår nu till att under särskilda avsnitt lämna en redogörelse för
förhandlingskommissionens utredning och förslag samt de däröver avgivna
utlåtandena, varefter jag kommer att tillkännagiva min egen ståndpunkt
till föreliggande frågor.
B. Förhandlingskommissionens förslag
Efter att ha lämnat en historik över universitetets och statens förhållande
till lasarettet i Lund — beträffande vilken hänvisas till kommissionens
framställning — sammanfattar kommissionen gällande bidragsvillkor för
lasarettet enligt följande.
A. Byggnadsbidrag
1) Enligt 1951 års markbytesavtal 50 procent av kostnaderna för sådana
nya sjukhusbyggnader, som uppföres på norra lasarettsområdet, i den mån
dessa ersätter byggnader på södra lasarettsområdet (prop. 1948: 107).
2) Enligt principbeslut av 1952 års riksdag 50 procent av kostnaderna för
uppförande av ett centralblock (prop. 1952: 148).
3) Enligt överenskommelse och beslut av 1959 års riksdag 50 procent av
kostnaderna för uppförandet av en ny observationspaviljong m. m. vid
epidemisjukhuset i Lund, vilket numera inordnats i lasarettsorganisationen
(prop. 1959:95).
4) Enligt hävd 50 procent av kostnaderna för övriga byggnadsarbeten vid
lasarettet, dock först efter prövning i varje särskilt fall och därvid icke sällan
under framhävande av att ifrågavarande bidragsbeslut icke skulle anses
prejudicerande för framtiden.
B. Utrustningsbidrag
1) Enligt överenskommelse samt beslut av 1959 års riksdag 25 procent
av kostnaderna för utrustning av de i centralblocket ingående A- och Bblocken,
m. m., beträffande specialutrustning till neuroröntgenavdelning
dock 50 procent (prop. 1959: 95).
1 Såsom ledamöter i förhandlingskommissionen har ingått bankinspektören K.E. Wulff, tilllika
ordförande, expeditionschefen A. V. L. Rydback samt professorn J. G. "Waldenström.
37
Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1962
2) Enligt överenskommelse och beslut av 1959 års riksdag 25 procent av
kostnaderna för utrustning av observationspaviljongen vid epidemisjukhuset
(prop. 1959:95).
3) Enligt hävd 50 procent av kostnaderna för anskaffning av sådan utrustning,
som är av särskild betydelse för utbildning och forskning (i huvudsak
röntgenutrustning).
C. Driftbidrag
1) Enligt 1943 års avtal om Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund
(se 1943 års statsverksprop. VIII ht. p. 75; ändring år 1946):
10 procent av driftkostnaderna vid lasarettet med undantag för de kostnader,
som faller på den psykiatriska kliniken, lungkliniken, den radiologiska
kliniken, den reumatologiska kliniken, den neurokirurgiska kliniken
och av riksförsäkringsverket disponerade vårdplatser på den ortopediska
kliniken.
Såsom maximeringsregel gäller dock, att lasarettets vårddagkostnad icke
må överstiga medeldagkostnaden för samtliga lasarett i riket, förhöjd med
10 procent.
2) Enligt överenskommelse och beslut av 1959 års riksdag bidrag med 10
procent av epidemisjukhusets driftkostnader efter samma grunder som för
lasarettet i övrigt.
1. Avtal angående lasarettet i Lund (läkarutbildningsavtalet)
Det av förhandlingskommissionen träffade avtalet har följande lydelse.
»Under förbehåll av å ena sidan Kungl. Maj :ts och å andra sidan Malmöhus
läns landstings godkännande har 1959 års statliga kommission för förhandlingar
om medicinsk undervisning i Lund och Malmö samt för landstinget
särskilt utsedda förhandlingsdelegerade träffat följande avtal.
Avtal
mellan Kungl. Maj :t och kronan, nedan kallad staten, och Malmöhus läns
landsting, nedan kallat landstinget, angående lasarettet i Lund.
1 §•
I överensstämmelse med lasarettets ändamål att vara jämväl en utbildningsanstalt
för blivande läkare skall dess samtliga kliniker, avdelningar,
laboratorier och andra därmed jämförliga enheter — i den mån så erfordras
— upplåtas för klinisk läkarutbildning samt för forskning.
Utan särskilt medgivande av lasarettsdirektionen må forskning vid lasarettet
icke bedrivas av annan än den, som där innehar befattning eller är
knuten till den medicinska fakulteten i Lund.
2 §■
Landstinget är skyldigt att anordna och utrusta jämväl lokaler, som erfordras
enbart för den kliniska utbildningen och den kliniska forskningen.
Det åligger vidare landstinget att tillgodose utbildningens och forskningens
behov av vatten, värme, ånga, elektrisk kraft, gas, tryckluft, vacuum,
syrgas samt destillerat vatten, att ombesörja autoklavering och de
upplåtna lokalernas städning, att i övrigt lämna den service, som är nöd
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
''i8 Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1962
vandig för lokalernas ändamålsenliga utnyttjande, ävensom att tillhandahålla
behovliga förbrukningsartiklar utom demonstrationsutensilier och sådant
material, som erfordras för djurförsök och särskilda forskningsprojekt.
Landstingets åligganden enligt första stycket skall, såvitt gäller utrustning
för forskningens behov, avse endast sådan, som är att hänföra till
vedertagen grundutrustning.
Anmärkning: Parterna är ense om att med begreppet »vedertagen grundutrustning»
tor forskningens behov åsyftas den utrustning, som med hänsyn till att den mera ällmänt
användes av forskare inom den ifrågavarande disciplinen bör vara tillgänglig i klinikens
etc. forskningslokaler. Utrustningen skall icke vara användbar endast för ett eller
annat speciellt forskningsobjekt utan måste kunna utnyttjas för olika projekt av beskaffenhet
att kunna genomföras med tillämpning av inom disciplinen gängse teknik och
metodik.
Samma principiella begränsning, som enligt vad som ovan sagts gäller i fråga om
landstingets skyldighet att tillhandahålla olika slag av utrustning, skall gälla med avseende
å dess åtagande att tillgodose utbildningens och forskningens behov av nyttigheter,
som avses i paragrafens andra stycke.
3 §•
1. För byggnad eller byggnadsdel vid lasarettet, som påbörjas efter den
30 juni 1962 och enligt Kungl. Maj :ts beslut tages i anspråk för utbildningsoch
forskningsändamål, skall utgå statligt hyggnadsbidrag med 25 procent
av de verkliga kostnaderna för anläggningens färdigställande. Sådant bidrag
skall jämväl utgå för ombyggnads-, ändrings- och förbättringsarbeten,
i den mån arbetena ej är att hänföra till årligt underhåll.
2. Vad i 1. sagts skall gälla de i Bilaga A> angivna ny-, till- och ombyggnadsarbetena,
även om de påbörjats före den 1 juli 1962. För samtliga de i
sagda bilaga angivna arbetena skall staten dessutom — i anledning av vissa
utfästelser gentemot landstinget i samband med avtal om markbyte m. m. —
erlägga ett särskilt bidrag till landstinget med 15 procent av de verkliga
kostnaderna.
4 §•
För utrustning, som efter den 30 juni 1962 anskaffas till för utbildning
och forskning ianspråktagen klinik etc. och ej avser ersättande av kasserad
utrustning, skall staten erlägga utrustningsbidrag med 25 procent av de
verkliga kostnaderna.
5 §•
I 3 och 4 §§ omförmälda byggnads- och utrustningsbidrag skall utgå även
för anläggning, som betjänar en eller flera för utbildning och forskning
ianspråktagna kliniker etc. vid lasarettet. Därest dylik anläggning betjänar
förutom sådan klinik etc. -— även annan verksamhet inom eller utom
lasarettet, skall bidrag beräknas på endast den del av kostnaderna, som med
hänsyn till utnyttjandegraden kan anses skäligen belöpa på de för utbildning
och forskning ianspråktagna klinikerna etc.
6 §•
Byggnads- och utrustningsbidrag enligt detta avtal skall icke utgå för
kostnad, som täckes av i annan ordning utgående statsbidrag.
1 Intagen som bilaga A till denna proposition, se s. 84—87.
39
Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1962
7 §•
Staten tillhandahåller landstinget byggnads- och utrustningsbidrag under
byggnads- respektive anskaffningstiden i ungefärlig proportion till landstingets
egna utlägg.
I den mån statligt bidrag redan utbetalats till landstinget för något i
Bilaga A angivet arbete med högre belopp än som svarar mot 40 procent av
kostnaderna för arbetet ifråga, skall överskjutande belopp avdragas å bidragsbelopp,
som staten har att efter den 30 juni 1962 erlägga för andra
arbeten.
8 §•
Därest lasarettet eller del därav enligt Kungl. Maj :ts beslut icke längre
skall tagas i anspråk för utbildning och forskning, är staten berättigad att
vid avtalstidens slut kräva åter så stor del av de av landstinget enligt detta
eller tidigare motsvarande avtal eller beslut uppburna byggnads- och utrustningsbidragen,
som då må återstå efter avdrag av V30 beträffande byggnad
och Vio beträffande utrustning för varje helt år, som förflutit från det landstingets
anhållan om bidragets utbetalande inkom till vederbörande statliga
myndighet.
Kan byggnad eller utrustning, varå bestämmelserna i första stycket blir
tillämpliga, icke av landstinget användas på ett sätt, som svarar mot byggnadens
eller utrustningens värde, och skulle på grund härav återbetalning
av uppburet bidrag te sig obillig, må landstinget, därest avtalet icke uppsagts
från dess sida, påkalla jämkning. Uppnår icke parterna enighet härom,
skall frågan avgöras genom skiljedom enligt lag (lagen om skiljemän).
9 §•
I fråga om tjänst, som är uppförd å den medicinska fakultetens personalförteckning
och som enligt Kungl. Maj :ts förordnande är förenad med anställning
vid lasarettet, svarar staten för tillsättning, avlöning och pensionering,
dock att landstinget bestrider kostnaden för särskilda överläkararvoden
och de tilläggsförmåner, som eljest må utgå för här ifrågavarande akademiska
befattningshavares medverkan i sjukvården.
Klinisk amanuens tillsättes och avlönas av staten, som dock är berättigad
till bidrag av landstinget med en tredjedel av såväl löne- och semesterkostnaden
som pensionskostnaden, den senare beräknad till 15 procent av lönekostnaden.
Personal, som är anställd uteslutande för utbildnings- eller forskningsändamål,
tillsättes, avlönas och pensioneras av staten.
I övrigt behövlig personal tillsättes, avlönas och pensioneras av landstinget.
10 §.
Såsom driftbidrag skall staten årligen till landstinget erlägga ett belopp
motsvarande 10 procent av den del av lasarettets driftkostnader, som efter
antalet vårddagar belöper på de för utbildning och forskning ianspråktagna
vårdplatserna.
11 §•
Vid fastställandet av lasarettets driftkostnader för i 10 § avsett ändamål
skall följande iakttagas.
40
Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1962
1. I lasarettets driftkostnader må icke inräknas:
a) sådana avlöningar, arvoden och andra förmåner till i 9 § första och
andra styckena avsedd personal, som bestrides av landstinget;
b) utgifter för inventariers komplettering, i den mån ersättning utgår
i form av utrustningsbidrag enligt 4 § eller 5 §;
c) amorteringar och räntor.
2. Från lasarettets driftkostnader skall avdragas:
a) det belopp, vartill i annan ordning utgående statsbidrag uppgår;
b) andra driftinkomster än vårdavgifter, dock för varje verksamhetsgren
icke större belopp än som svarar mot de utgifter, som föranletts
av inkomsternas förvärvande.
ö. Pensionskostnaderna upptages till ett belopp motsvarande 15 procent
av den avlöningssumma, som ingår i de driftkostnader, å vilka bidrag
må beräknas.
Sedan driftkostnaderna beräknats med tillämpning av vad ovan sagts,
skall summan fördelas på hela antalet vårddagar vid lasarettet. Den sålunda
erhållna kostnaden per vårddag (dagkostnaden) lägges till grund för beräkningen
av statens bidrag under iakttagande av att dagkostnaden icke
må överstiga den på motsvarande sätt beräknade medeldagkostnaden för
samma år vid rikets undervisningssjukhus, förhöjd med 10 procent.
Om pensionskostnader icke kunnat beaktas vid beräknandet av medeldagkostnaden
vid undervisningssjukhusen, skall vid jämförelse enligt ovan
lasarettets pensionskostnader först frånräknas. Den därefter erhållna relationen
mellan medeldagkostnaden för undervisningssjukhusen och lasarettets
dagkostnad skall anses gälla även för pensionskostnaderna.
12 §.
Driftbidraget skall efter rekvisition erlägges av staten månadsvis i efterskott
i form av utbetalningar å conto motsvarande V12 av det belopp, vartill
driftbidraget uppgått för det senast slutligt reglerade kalenderåret.
Slutlig reglering av bidraget skall ske, så snart medeldagkostnaden för
rikets undervisningssjukhus kan fastställas.
13 §.
Därest viss klinik etc. enligt Kungl. Maj :ts beslut icke längre skall utnyttjas
för utbildning och forskning, skall driftbidrag utgå till och med utgången
av juni månad efter det år, då utnyttjandet upphört.
14 §.
Staten erhåller icke någon del i äganderätt till byggnader eller utrustning
genom att lämna byggnads- och utrustningsbidrag enligt detta avtal, ej heller
till mark, som upplåtits av landstinget för lasarettsändamål.
I händelse egendom, vartill staten enligt detta eller tidigare motsvarande
avtal eller beslut lämnat kostnadsbidrag, skulle under avtalstiden skadas
eller förstöras genom brand, explosion, åskslag eller oberäknad utströmning
från vatten-, avlopps-, ång- eller värmeledningssystem eller från kylanläggning,
åligger det landstinget att snarast möjligt ombesörja, att egendomen
återställes i fullgott skick eller ersättes med annan likvärdig egendom.
Kostnaderna härför skall stanna å landstinget.
41
Kungl. Maj. ts proposition nr 77 år 1962
15 §.
Såvitt angår anläggning, för vilken staten enligt 3 § eller 5 § ovan har att
erlägga byggnadsbidrag, skall förslag till ny-, till- eller ombyggnadsarbeten
ävensom ändrings- eller förbättringsarbeten upprättas av landstinget i samråd
med myndighet, som Kungl. Maj :t bestämmer. Förslag och ritningar för
ifrågavarande ändamål skall för statens del godkännas i den ordning Kungl.
Maj :t föreskriver.
Motsvarande förfarande skall tillämpas beträffande förslag till anskaffning
av utrustning, för vilken landstinget enligt 4 § eller 5 § erhåller bidrag
med 25 procent av kostnaden.
16 §.
Kungl. Maj :t utser årligen en revisor att med landstingets revisorer deltaga
i granskningen av lasarettets räkenskaper.
17 §.
Landstinget skall vara skyldigt att tillhandahålla Kungl. Maj :t eller myndighet,
som Kungl. Maj :t bestämmer, de räkenskaper och handlingar, som
erfordras för beräkning av statens bidrag till landstinget.
18 §.
För den vid lasarettet bedrivna epidemivården skall icke utgå statsbidrag
utöver vad enligt detta avtal tillkommer landstinget.
I övrigt berör avtalet ej den rätt, som landstinget enligt eljest gällande
bestämmelser må äga att erhålla statsbidrag till uppförande och drift av i
avtalet avsedda anläggningar.
19 §•
Erforderliga föreskrifter om tillsättning av befattningshavare, som avses i
9 § första stycket, ävensom om dylik befattningshavares ställning i egenskap
av överläkare eller biträdande överläkare (motsvarande) vid lasarettet
meddelas av Kungl. Maj :t.
Personal och studerande vid den medicinska fakulteten i Lund skall vara
pliktiga att ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, som landstinget eller
lasarettsdirektionen meddelar för verksamheten vid lasarettet.
Landstinget må icke meddela föreskrifter för verksamheten vid lasarettet,
vilka strider mot bestämmelser angående utbildning och forskning meddelade
av Kungl. Maj :t eller kanslern för rikets universitet.
Innan landstinget meddelar föreskrifter för verksamheten vid lasarettet,
vilka berör utbildningen och forskningen, skall den medicinska fakulteten
beredas tillfälle att yttra sig.
Innan den medicinska fakulteten meddelar bestämmelser för utbildningen
och forskningen, vilka berör sjukvården vid lasarettet, skall landstinget beredas
tillfälle att yttra sig.
20 §.
Uppkomna meningsskiljaktigheter rörande beräkning enligt detta avtal
av statens bidrag till landstinget skall avgöras genom skiljedom enligt lag.
21 §.
Detta avtal skall gälla för eu tid av åtta år, räknat från och med den 1 juli
1962. De bestämmelser, som anknyter till Bilaga A, skall emellertid gälla till
42
Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1962
dess det i bilagan upptagna programmet fullföljts, dock ej längre än till den
Sker icke uppsägning från någondera sidan minst två år före avtalstidens
utgång, skall avtalet anses förlängt med tio år.
Bestämmelsen angående uppsägning och förlängning skall därefter äga
tillämpning allt framgent.
Utan hinder av vad i första stycket sagts skall vad parterna enligt 11 §
forsta stycket 3. överenskommit i fråga om pensionskostnadernas förhållande
till avlöningssumman vid beräkning av de bidragsgrundande driftkostnaderna
kunna uppsägas redan efter den 30 juni 1963, och skall överenskommelsen
därvid upphöra att gälla ett år efter uppsägningsdagen. Vad nu
sagts skall gälla även den i 9 § andra stycket angivna beräkningsgrunden
för pensionskostnad för klinisk amanuens.
1. I och med ikraftträdandet av detta avtal upphäves dels det av Kungl.
Maj :t den 26 november 1943 godkända avtalet mellan Kungl. Maj:t och kronan
samt Malmöhus läns landsting angående länets sjukvårdsinrättningar i
Lund, dels § 5 i det av Kungl. Maj:t den 9 mars 1951 godkända avtalet mellan
samma parter angående överlåtelse av vissa fastigheter i Lund m. m.
2. Bidrag enligt Kungl. brev den 21 maj 1954 (ändr. den 21 november
1958) till driften av en neurokirurgisk avdelning vid lasarettet i Lund skall
icke utgå efter den 30 juni 1962.
1. Så länge särskilda avtal gäller för de psykiatriska, barnpsykiatriska
och reuinatologiska klinikerna samt för de vårdplatser, som inom den ortopediska
kliniken disponeras för riksförsäkringsverkets sjukvårdande verksamhet,
skall bidrag enligt detta avtal icke utgå till byggnads-, utrustningsoch
driftkostnader,^ som avser dessa kliniker respektive vårdplatser. Motsvarande
skall i fråga om den radiologiska kliniken gälla bidrag till driftkostnaderna.
I övrigt skall bestämmelserna i detta avtal tillämpas å ifrågavarande
kliniker (vårdplatser), i den mån de icke strider mot innehållet i
de särskilda avtalen eller föreskrifterna.
Anmärkning: Av bestämmelsen under 1. följer att vid fastställandet av lasarettets
driftkostnader enligt 11 § avdrag icke skall göras för statligt driftbidrag, som enligt
de särskilda avtalen eller föreskrifterna utgår för här avsedd klinik eller vårdplats.
2. För de i Bilaga B> angivna byggnadsarbetena m. m. skall utgå ett statligt
engångsbidrag av 500 000 kronor att utbetalas senast den 30 juni 1963.
Till i sagda bilaga upptaget projekt skall härutöver icke utgå något statligt
bidrag, även om arbetet påbörjas efter den 30 juni 1962.
Detta avtal är upprättat i två lika lydande exemplar, varav parterna tagit
ett vardera.
Stockholm den 31 januari 1962.
22 §.
23 §.
För kommissionen
För landstingets förhandlingsdelegerade
Torsten Andrée»
K. Wulff
1 Ej intagen i denna proposition.
Kungl. Maj:is proposition nr 77 år 1962 43
Kommissionen anför i huvudsak följande.
Ifrågavarande avtal är resultatet av långvariga och segslitna förhandlingar
mellan kommissionen och landstingets delegerade. Kommissionen
har som utgångspunkt haft den strävan till enhetligare principer för statens
bidrag till huvudmännen för kommunala undervisningssjukhus, för
vilken givits uttryck i bl. a. propositionen 1959: 95. Landstingets delegerade
har å andra sidan helt naturligt velat slå vakt om de förmåner, som lasarettet
i Lund av hävd haft i bidragshänseende.
Kommissionens yrkanden under förhandlingarna har främst syftat till att
med landstinget träffa ett avtal efter samma principer, som gäller för 1959
års avtal mellan staten och Göteborgs stad om fortsatt upplåtelse av stadens
sjukhus för medicinsk undervisning och forskning, härefter kallat Göteborgsavtalet
(se prop. 1960:69). I fråga om utrustnings- och driftbidrag
har landstinget accepterat Göteborgsavtalets linjer (jfr dock särskild kommentar
till 11 § härefter). Däremot har landstinget beträffande byggnadsbidrag
åberopat, att hälftendelningsregeln vunnit hävd samt bekräftats i
1951 års markbytesavtal och i 1952 års riksdags principbeslut om bidrag
till centralblocket vid lasarettet.
Kommissionen har beträffande landstingets åberopande av 1952 års riksdagsbeslut
om centralblocket genmält, att riksdagens beslut i anledning av
propositionen 1960: 159 med förslag till riktlinjer för regionsjukvårdens utbyggande
in. in. upphävt förutsättningarna för 1952 års beslut, då man utgick
ifrån att lasarettet i Lund skulle komma att fungera såsom ett rikssjukhus.
Då rikssjukhustanken övergivits och i stället regionsjukvårdsorganisationen
är under uppbyggnad, borde staten enligt kommissionens
mening behandla de kommunala sjukvårdshuvudmännen lika och kunde
därför icke beträffande regionsjukvård bevilja Malmöhus läns landsting och
dess gästlandsting byggnadsbidrag efter gynnsammare grunder än vad staten
tillämpade beträffande andra sjukvårdshuvudmän, vilka upplåtit sjukhus
för utbildning och forskning. I anledning härav har kommissionen yrkat,
att procenttalet för byggnadsbidrag skulle fastställas till 25, och att avtalet
skulle omfatta reglering av hela utbyggnaden av lasarettet till ett för
regionvård lämpat sjukhus, således även de delar, som redan färdigställts.
Däremot har kommissionen ansett sig böra taga hänsyn till § 5 i 1951 års
markbytesavtal ävensom vissa andra utfästelser gentemot Malmöhus läns
landsting.
Såsom framgår av 3 § 1. avtalet har parterna enats om all det statliga utbildningsbidraget
för byggnad, som påbörjas efter den 30 juni 1962, skall
liksom till andra huvudmän för kommunala undervisningssjukhus utgå
med 25 procent av de verkliga kostnaderna. Därutöver skall staten emellertid
enligt 3 § 2. till vissa, i Bilaga A upptagna arbeten erlägga ett särskilt
bidrag till Malmöhus läns landsting med 15 procent av de verkliga kostnaderna.
Skälet härtill har i avtalet särskilt angivits med orden »- - i anled
-
44
Kungl. Maj. ts proposition nr 17 år 1962
ning av vissa utfästelser gentemot landstinget i samband med avtal om
markbyte m. m. —». Bidragets särskilda natur föranleder, att det skall betraktas
såsom bidrag till kostnaderna för anläggningar, avsedda för s. k.
länsspecialiteter, och därför i sin helhet tillgodoföras Malmöhus läns landsting.
Såsom framgår av avtalstexten, skall bidrag (med 25 + 15 procent)
enligt 3 § 2. utgå för samtliga de i Bilaga A upptagna arbetena, således även
om de påbörjats före den 1 juli 1962. Det bör i sammanhanget understrykas,
att särreglerna för ifrågavarande projekt avser endast byggnadsbidrag. Beträffande
utrustningsbidrag skall i Bilaga A upptagna anläggningar behandlas
på samma sätt som alla andra anläggningar (jfr 4 och 5 §§).
Totalkostnaden för de i Bilaga A upptagna arbetena uppgår enligt en år
1961 verkställd beräkning till nära 163 mkr. Då statens bidrag till dessa
arbeten skall utgå med 40 procent, skulle således dess bidrag för projekten
komma att uppgå till ca 65 mkr. Man torde emellertid beträffande de ännu
icke pabörjade projekten få räkna med vissa kostnadsstegringar, beroende
på dels allmän prishöjning, dels allmän standardförbättring. För ett flertal
av de i sagda bilaga upptagna projekten har riksdagen under åren 1952—
1961 redan anvisat medel, totalt uppgående till närmare 25 mkr.
De två olika procentsatserna för bidrag till byggnadskostnader vid lasarettet
kommer givetvis att medföra vissa gränsdragningssvårigheter. Parterna
har i möjligaste mån sökt förebygga dylika genom en noggrann identifikation
av projekten i Bilaga A. Risk föreligger emellertid, att en sådan kan
komma att binda sjukhusplaneringen på ett ur såväl sjukvårdens som läkarutbildningens
synpunkter otillfredsställande sätt. Detta har från landstingets
sida särskilt framhållits vid diskussionen om de enligt föreliggande
planer i centralblocket ingående byggnaderna C (behandlingsbyggnad) och
D (vårdavdelningsbyggnad). Parterna har visserligen vid sina förhandlingar
utgått ifrån att lasarettets utbyggnad skall fullföljas enligt hittillsvarande
planer och att således byggnaderna C och D skall få den utformning
och omfattning, som angives i Bilaga A. Skulle landstinget emellertid
vid den fortsatta planeringen komma till att utbyggnaden bör ske på ett
annat sätt, som skulle väsentligt påverka utformningen av byggnaderna C
och D, torde det bliva nödvändigt, att parterna upptager förhandlingar om
därav föranledda ändringar i Bilaga A. Utgångspunkten för dessa förhandlingar
bör givetvis vara, att det statliga åtagandet att erlägga ett tilläggsbidrag
med 15 procent bibehålies vid i huvudsak oförändrad ekonomisk
innebörd.
I övrigt kommenterar kommissionen i huvudsak endast de bestämmelser
i avtalet, som i något avseende skiljer sig från motsvarande stadganden i
Göteborgsavtalet.
1 §. Första styckets utformning överensstämmer i princip med § 1
1943 års driftbidragsavtal och har sin grund däri, att staten upplåtit den
mark, varå lasarettet är beläget, med rätt för landstinget att disponera mar
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
4.'')
Kiingl. Maj.ts proposition nr 7 7 ur 1962
ken, så länge den användes för sjukhusändamål och lasarettet ställes till förfogande
för undervisning och forskning vid universitetet i Lund. Lasarettets
ändamål har på motsvarande sätt angivits i av Kungl. Maj :t fastställda
reglementen för lasarettet. Härav följer, att staten har rätt men icke skyldighet
att taga kliniker etc. på lasarettet i anspråk för klinisk läkarutbildning
samt för forskning. För närvarande är hela lasarettet ianspråktaget för
utbildningsändamål.
1 detta sammanhang påpekas, att i avtalet regelmässigt har använts ordet
utbildning i stället för undervisning, som varit brukligt i tidigare avtal
av förevarande slag. Ordvalet innebär icke någon ändring i sak utan är avsett
att bättre täcka det förhållandet, att de medicine kandidaterna på lasarettet
icke endast mottager undervisning utan även praktiskt utbildar sig
genom viss själwerksamhet.
Andra stycket innehåller en ren ordningsbestämmelse. Av formuleringen
»för klinisk läkarutbildning samt för forskning» i första stycket framgår,
att även annan forskning än klinisk får bedrivas på lasarettet. I andra stycket
begränsas dock detta medgivande till sådana personer, som innehar befattning
vid lasarettet eller är knutna till den medicinska fakulteten i Lund.
Andra personer, som önskar forska vid lasarettet, måste således inhämta
tillstånd därtill från lasarettsdirektionen.
2 §. Paragrafen överensstämmer i princip med 2 § Göteborgsavtalet. På
landstingets yrkande har dock dels i avtalstexten klart utsagts, att landstingets
skyldighet att anordna och utrusta utbildnings- och forskningslokaler
avser enbart klinisk verksamhet, dels i en till paragrafen fogad anmärkning
begreppet »vedertagen grundutrustning» definierats och serviceåtagandets
omfattning närmare bestämts.
Det torde icke kunna undvikas, att det nära sambandet inom klinikerna
mellan den rent sjukvårdande verksamheten och utbildnings- och forskningsverksamheten
— trots parternas försök till bestämning av landstingets
åligganden enligt 2 § — kommer att ibland leda till tveksamhet, huruvida
den ene eller den andre huvudmannen skall stå för viss kostnad. För att på
ett smidigt sätt lösa dylika problem bör enligt parternas mening i Lund
komma till stånd ett rådgivande organ av samma art som det sainarbetsorgan,
vilket efter Göteborgsavtalets ikraftträdande fungerat i Göteborg
och bestått av ett par representanter för den medicinska fakulteten och ett
par från sjukvårdsstyrelsen.
4 §. Parterna har förutsatt, att den nyanskaffning av utrustning, som
sker under kalenderåret 1962, skall till hälften anses gälla årets första sex
månader och till hälften det andra halvåret. För den senare hälften skall
statligt utrustningsbidrag enligt 4 § utgå med 25 procent.
5 §. Enär viss tveksamhet uppstått beträffande tidigare avtals bestämmelser
om byggnads- och utrustningsbidrag till gemensamma anläggningar,
har motsvarande bestämmelse i detta avtal utformats något annorlunda. Eu
klar distinktion göres i avtalet mellan anläggning, som direkt tages i anspråk
för utbildning och forskning, och anläggning, som endast betjänar eu
eller flera för utbildning och forskning ianspråktagna kliniker etc. vid lasarettet.
I det förra fallet är 5 och 4 §§ tillämpliga, även om det är fråga om
en s. k. gemensam anläggning, exempelvis en röntgendiagnostisk klinik.
I 5 § avses anläggning, som endast betjänar för utbildning och forskning
ianspråktagen klinik etc. Reduktionsregeln efter utnyttjandegraden skall
tillämpas, då en anläggning betjänar — förutom sådan klinik etc. även
opaginerad Kontrollera mot PDF
**’ Kungl. Ma j. ts proposition nr i i år 1962
äiinan verksamhet inom eller utom lasarettet. Den torde dock icke av staten
böra göras gällande i anledning av att på lasarettsområdet finns eller tillkommer
smärre lokaler för andra än egentliga lasarettsändamål, exempelvis
mödravårdscentral, barnavårdscentral o. d., därest dylika lokaler icke nämnvärt
påverkar dimensioneringen av den tjänande anläggningen.
På förekommen anledning anmärker kommissionen att formuleringen
»byggnad eller byggnadsdel» i 3 § 1., till vilken bestämmelsen i 5 § hänvisar,
innebär, att statligt byggnadsbidrag icke skall utgå för yttre anläggningar,
såsom vägar, parkeringsplatser och parkområden. I anledning av denna uttolkning
har landstinget påyrkat, att 1957 års avtal om samarbete i fråga
om uppförande och drift av de patologiska och bakteriologiska institutionerna
i Lund skall anses ha samma innebörd, d. v. s. att staten som ägare till
dessa byggnader icke på grund av nämnda avtal kan göra anspråk på bidrag
från landstinget i vad gäller kostnader för yttre anläggningar på det område,
som hör till byggnaderna. Kommissionen har ansett denna tolkning
av 1957 års avtal vara riktig.
I sammanhanget påpekar kommissionen att tillämpningen av ersättningsreglerna
i 1951 års avtal om leverans av värme från värmecentralen vid lasarettet
påverkas av det förhållandet, att värmecentralen (ångkraftverket)
upptagits i Bilaga A. Vid sina beräkningar enligt avtalet i propositionen
19o2: 148 (s. 20) utgick föredragande departementschefen från hälftendelningsregeln
i fråga om byggnadsprojektet. Då statens bidrag nu jämlikt
3 § 2. förevarande avtal skall utgå med endast 40 procent av de enligt Bilaga
A till 12,3 in kr beräknade kostnaderna för centralen, måste hänsyn härtill
tagas vid reglering enligt värmeavtalet av de årliga ersättningarna. Sålunda
skall ersättningsberäkningen baseras på det förhållandet, att landstinget
svarat för 60 procent av anläggningskostnaderna. Enär avtalet icke uttryckligen
angivit hälftendelningsregeln som grund, kräves ingen ändring av avtalstexten.
8 tf. Landstinget har framställt krav på möjlighet till jämkning av den
återbetalningsskyldighet, som jämlikt paragrafens första stycke vid samarbetes
upphörande skulle åligga landstinget. Kommissionen har icke velat
motsätta sig en sådan möjlighet, enär det merutrymme, som utbildningen
och forskningen kräver, vid ett upphörande av samarbetet skulle kunna
bliva åtminstone delvis onyttigt för sjukvårdens behov.
På förekommen anledning anmärkes, att avskrivningstid enligt paragrafens
första stycke skall beräknas från varje rekvisitionstillfälle, således även
om rekvisitionen avser endast en del av byggnadsarbetena för ett projekt.
9 tf. Formuleringen i första stycket har anpassats till ordalagen i 2 §
Kungl. kung. den 25 november 1960 om kommunala undervisningssjukhus
och innebär ingen ändring i sak i förhållande till Göteborgsavtalet.
Bestämmelserna i denna paragraf och 11 § innebär, att frågan, huruvida
staten eller landstinget slutligen bör svara för vissa evalveringsersättningar,
i detta avtal fått motsvarande lösning som i Göteborg, d. v. s. sjukvårdshuvudmannen
skall helt svara för dessa ersättningar utan driftbidrag från
staten — jfr 11 § första stycket 1. a). Landstingets delegerade har i anslutning
härtill framhållit, att denna reglering av evalveringsersättningarna
skall anses som resultatet av en förhandlingsuppgörelse och således icke får
betraktas som en lösning, vilken kan vara vägledande beträffande andra
kommunala huvudmäns uppfattning om motsvarande problem.
tf- Parterna har förutsatt, att landstinget, därest det önskar övergå
till det i Göteborg tillämpade systemet med debitering enligt siälvkostnads
-
47
Kungl. Maj. ts proposition nr 77 är 1962
systemet för uppdrag, som utföres av de patologiska och bakteriologiska
laboratorierna, skall i lasarettets bidragsberättigade driftkostnad äga inräkna
de av lasarettet för uppdragen erlagda beloppen, innefattande jämväl
del i laboratoriernas anläggnings- och utrustningskostnader.
Enär delade uppfattningar framkommit mellan vissa huvudmän för undervisningssjukhus
och vederbörande statliga organ om i vilken utsträckning
driftinkomsterna vid ett sjukhus skall avdragas från dess bruttoutgifter,
innan det statliga driftbidraget uträknas, har parterna ansett sig böra i
avtalet upptaga regler härom. Enligt uttalande av departementschefen i
propositionen 1948: 213 rörande Sabbatsbergsavtalet skall icke något slag
av patientavgifter avdragas från lasarettets bruttoutgifter. I övrigt anser
dock kommissionen det vara rimligt, att inkomster, som inflyter från personal
för av lasarettet givna tjänster samt från särskilda verksamheter,
skall avdragas från lasarettets bruttoutgifter, för varje verksamhetsgren
dock icke med större belopp än som svarar mot de utgifter, som föranletts
av inkomsternas förvärvande. Den viktigaste inkomstposten är i detta sammanhang
ersättning från personal för tillhandahållen kost. Malmöhus läns
landsting har vid rekvisition enligt nuvarande driftbidragsavtal gjort avdrag
för denna inkomstpost. I övrigt har landstinget bokfört utgifter och
inkomster för särskilda verksamheter avskilt från de konton, som upplagts
för den egentliga lasarettsverksamheten. Härigenom torde de nu i avtalet
införda bestämmelserna för landstingets del i stort sett icke medföra någon
förändring i förhållande till nuläget.
Landstingets delegerade har i anslutning till första stycket 3. denna
paragraf velat framhålla, att Göteborgsavtalets ersättningsregel beträffande
pensionskostnader enligt landstingets mening icke är grundad på en materiellt
riktig bedömning av kostnaderna, men att landstinget likväl funnit
sig böra godtaga regeln såsom ett led i en omfattande förhandlingsöverenskommelse.
Vidare har delegerade uttalat, att landstinget avser att, så snart
avtalets uppsägningsbestämmelser det medgiver, påkalla förhandlingar fölen
omprövning av frågan om pensionskostnadernas beräkning, dock endast
såvitt avser tid efter den 30 juni 1964 (jfr 21 § fjärde stycket).
I paragrafens andra stycke har uttryckligen angivits, att vid jämförelse
mellan lasarettets dagkostnad och medeldagkostnaden för rikets undervisningssj
ukhus medeldagkostnaden givetvis bör vara beräknad på motsvarande
sätt.
Med »rikets undervisningssjukhus» avses för närvarande karolinska sjukhuset,
serafimerlasarettet, akademiska sjukhuset i Uppsala, Sahlgrenska
sjukhuset i Göteborg, Malmö allmänna sjukhus samt lasaretten i Lund och
Umeå. Vid beräkningen av medeldagkostnaden vid dessa sjukhus bör upptagas
i fråga om Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, Malmö allmänna sjukhus
samt lasaretten i Lund och Umeå medeldagkostnaden för det aktuella kalenderåret
samt i fråga om karolinska sjukhuset, serafimerlasarettet och
akademiska sjukhuset i Uppsala medeldagkostnaden för det budgetår, som
utgått under nyssnämnda kalenderår.
12 §. Bestämmelsen i denna paragraf får ses mot bakgrunden av att
statskontoret, som handhar utbetalningarna av motsvarande driftbidrag till
Göteborg, Malmö och Umeå, enligt vad kommissionen erfarit i mån av tillgång
på anvisade medel börjat tillämpa det i paragrafen angivna betalningssystemet.
16 §. Om staten under avtalstiden upphör med ianspråktagandet av viss
48
Kungl. Mnj:ts proposition nr 77 dr 1962
klinik för utbildning och forskning, torde vissa omställningssvårigheter
kunna uppstå för lasarettet. Det har därför ansetts skäligt, att staten fortsätter
att lämna driftbidrag under en viss övergångstid efter det att nyttjandet
upphört.
14 §. Bestämmelse motsvarande andra stycket i denna paragraf ansågs
icke erforderlig i Göteborgsavtalet men infördes däremot i det med Göteborgs
stad träffade avtalet om lokaler för bakteriologi och patologi (jfr
prop. 1961: 111). Utformningen av bestämmelsen är avsedd att täcka såväl
det fall, att landstinget håller egendomen försäkrad, som alternativet, att
landstinget står självrisk. För närvarande är lasarettets egendom försäkrad.
Försäkringsavgifterna ingår i de driftkostnader, för vilka driftbidrag med
10 procent erhålles.
15 §. I anslutning till denna paragraf har landstinget starkt understrukit
det angelägna i att den föreskrivna granskningen göres så enkel som möjligt
— icke minst med hänsyn till det icke ringa antal statliga myndigheter
och representanter, som har att granska och taga ställning till byggnadsfrågor
vid lasarettet i Lund.
Landstinget har i detta sammanhang även framhållit vikten av att landstinget
omgående kan utfå bidrag för arbeten, som icke varit förutsedda vid
beräkningen av statens bidragsanslag för lasarettet i Lund. Enär landstingets
budgetår är lika med kalenderåret, kan den situationen lätt uppstå,
att landstinget beviljar anslag till arbeten eller utrustningsanskaffning av
angelägen och brådskande natur, för vilka statliga medel — åtminstone
enligt hittillsvarande anslagssystem — icke står till förfogande förrän minst
ett halvår senare. Kommissionen anser emellertid, att det i årets statsverksproposition,
XI ht, p. 69, framlagda förslaget att för bidrag till lasarettet i
Lund i riksstaten upptaga ett enda anslag av förslagsanslags natur bör giva
landstinget möjligheter att i tillfredsställande takt utfå bidrag enligt avtalet
även i dylika fall, förutsatt att vederbörande projekt godkänts i den
ordning, som Kungl. Maj :t med stöd av 15 § föreskrivit.
16 §. Bestämmelsen om statlig revisor förklaras av lasarettets särskilda
ställning i förhållande till staten och har överförts från 1943 års driftbidragsavtal.
18 §. Innehållet i första stycket står i överensstämmelse med i propositionen
1959:95 redovisad överenskommelse rörande samarbete i fråga om
epidemisjukhuset i Lund.
19 §. De i 12 § och 13 § första stycket Göteborgsavtalet intagna bestämmelserna
finns numera intagna i förenämnda kungörelse om kommunala
undervisningssjukhus, varför det i föreliggande avtal ansetts vara tillfyllest
med en hänvisning till av Kungl. Maj :t meddelade föreskrifter.
21 §. Av bestämmelsen i första stycket framgår, att avtalsperioden utgår
den 30 juni 1970, d. v. s. vid samma tidpunkt, som gäller för avtalen om
undervisningssj likhusen i Malmö och Göteborg.
Beträffande den i första stycket andra punkten angivna fristen för fullföljandet
av det i Bilaga A angivna programmet har parterna förutsatt, att
därest sådan hindrande (försenande) omständighet uppkommer, som icke
skäligen kan läggas landstinget till last, förhandlingar skall kunna upptagas
om förlängning av fristen.
22 §. Hälftendelningsregeln enligt § 5 i 1951 års markbytesavtal har
— såsom tidigare framgått — i avtalet ersatts av bestämmelsen i 3 § 2. förevarande
avtal.
Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1962 49
För neurokirurgi skall från den 1 juli 1962 driftbidrag utgå enligt förevarande
avtal.
23 §. Enligt 1928 års avtal om psykiatrisk klinik vid lasarettet i Lund
samt 1926 års m. fl. avtal mellan pensionsstyrelsen och landstinget om
sjukvårdande verksamhet för styrelsens räkning på lasarettet lämnar staten
i princip full ersättning till landstinget för respektive vårdgrenars driftkostnader.
Barnpsykiatrisk vård inrymmes för närvarande inom den psykiatriska
kliniken, och staten lämnar ersättning härför enligt samma grunder.
Psykiatriavtalet har av staten den 24 november 1961 uppsagts och skulle
egentligen upphöra att gälla med utgången av år 1966. Parterna har emellertid
i det härmed samtidigt överlämnade psykiatriavtalet enats om en
långsammare avveckling av statens engagemang i kliniken och om att den
barnpsykiatriska kliniken, som regleras i samma avtal, skall följa samma
driftbidragsbestämmelser som den psykiatriska kliniken. I fråga om den
radiologiska kliniken uppbär landstinget statsbidrag till täckande av hela
kostnaden för röntgenbehandling och radiumapplikation beträffande på
kliniken intagna patienter samt ett dagkostnadsbidrag av 5:50 kr. pei
vårddag å kliniken. Kommissionen har erhållit uppdrag att upptaga förhandlingar
om avveckling även av detta bidrag. Kommissionen och landstingets
delegerade har dock varit eniga om att tills vidare bordlägga denna
fråga.
Enligt 1943 års driftbidragsavtal utgick icke undervisningsbidrag till
vissa kliniker, som i annan ordning uppbar statsbidrag, nämligen till den
psykiatriska kliniken, lungkliniken, den radiologiska kliniken och den
reumatologiska avdelningen jämte de platser på den ortopediska kliniken,
som enligt särskilt avtal disponerades av pensionsstyrelsen. Sedan särskilt
statligt driftbidrag år 1946 tillkommit även för den neurokirurgiska kliniken,
har landstinget icke heller för denna uppburit något bidrag enligt 1943
års avtal.
Från driftbidrag undantages nu jämlikt 23 § endast de psykiatriska, barnpsykiatriska,
radiologiska och reumatologiska klinikerna. Driftbidrag skall
ej heller utgå för riksförsäkringsverkets vårdplatser å den ortopediska kliniken.
För samtliga dessa kliniker (vårdplatser) utom den radiologiska gäller
att ej heller byggnads- och utrustningsbidrag enligt föreliggande avtal
skall utgå. Dessa undantagsbestämmelser skall dock tillämpas endast så
länge särskilda avtal eller föreskrifter gäller för klinikerna (vårdplatserna).
Till följd av innehållet i det härefter redovisade psykiatriavtalet jämfört
med bestämmelsen i 23 §, skall läkarutbildningsavtalet vara fullt tillämpligt
på de psykiatriska och barnpsykiatriska klinikerna från och med den
1 januari 1970. Beträffande övriga undantagskliniker blir övergången till
läkarutbildningsavtalet beroende av resultatet av nämnda förhandlingar om
radiologi samt av de förhandlingar rörande riksförsäkringsverkets sjukvårdande
verksamhet, som annonserats i årets statsverksproposition under
femte huvudtiteln.
Sammanfattningsvis skall för den radiologiska kliniken gälla, att byggnadsbidrag
skall utgå enligt 3 § 2. avtalet för i Bilaga A upptagen tillbyggnad
och i övrigt enligt 3 § 1., att utrustningsbidrag skall lämnas enligt 4 §,
samt att driftbidrag icke skall givas enligt delta avtal, så länge bidrag utgår
från del å riksstaten upptagna förslagsanslaget Bidrag till driften av
centralanstaltcr för radioterapi.
Vid beräkningen av lasarettets driftkostnader enligt It § skall observe4
— Dihang till riksdagens protokoll 1962. 1 sand. Nr 77
50
Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1962
ras, att parterna med hänsyn till undantagsklinikernas speciella karaktär
förutsatt, att avdrag jämlikt 11 § första stycket 2. a) icke skall göras för
statligt driftbidrag, som enligt de särskilda avtalen eller föreskrifterna utgår
för undantagsklinikerna. Vid framräknandet enligt 11 § andra stycket
av lasarettets dagkostnad skall givetvis här ifrågavarande vårdplatser inräknas
i »hela antalet vårddagar vid lasarettet».
Sista punkten under 1. innebär främst, att 1 § läkarutbildningsavtalet är
tillämplig på samtliga undantagskliniker, men även att avtalets administrativa
bestämmelser o. d. är tillämpliga på dem, i den mån dessa bestämmelser
icke strider mot innehållet i de särskilda avtalen eller föreskrifterna.
Den under 23 § 2. angivna Bilaga B upptager byggnadsarbeten m. m., som
delvis berörts i 1957 och 1958 års statsverkspropositioner och vilka av departementschefen
särskilt hänskjutits till förhandlingar. Arbetena är i stor
utsträckning redan utförda och de sista beräknas vara avslutade vid halvårsskiftet
1963. Kostnaderna för de i sagda bilaga upptagna arbetena m. m.
beräknas uppgå till minst 1,1 mkr. Kommissionen har här ansett sig nödsakad
att som en eftergift för uppnående av ett avtal i huvudsak godtaga
landstingets krav på 50 procents bidrag, oaktat en detalj granskning givit
vid handen, att bidraget i enlighet med tidigare tillämpad praxis — sådan
kommissionen tolkat densamma — bort bestämmas till ett något lägre
belopp.
2. Avtal om de psykiatriska och barnpsykiatriska klinikerna i Lund
Det av förhandlingskommissionen träffade avtalet har följande lydelse.
»Under förbehåll av å ena sidan Kungl. Maj :ts och å andra sidan Malmöhus
läns landstings godkännande har 1959 års statliga kommission för förhandlingar
om medicinsk undervisning i Lund och Malmö samt för landstinget
särskilt utsedda förhandlingsdelegerade träffat följande avtal.
Avtal
mellan Kungl. Maj :t och kronan, nedan kallad staten, och Malmöhus läns
landsting, nedan kallat landstinget, om de psykiatriska och barnpsykiatriska
klinikerna i Lund. 1
1 §•
Det mellan parterna år 1928 träffade avtalet angående psykiatrisk klinik
vid lasarettet i Lund skall, oaktat detsamma den 24 november 1961 uppsagts
av staten, tillämpas till och med den 31 december 1969 med de ändringar
och tillägg i §§ 5—7 samt 10, som nedan sägs.
1. Bestämmelsen i § 5 första punkten samt vad i §§ 6 och 7 stadgas angående
intagning och utskrivning av sjuka på kliniken med iakttagande av
de former, som fastställts för statens sinnessjukhus, skall upphöra att gälla.
2. Vid beräkningen enligt § 10 av medelkostnaden per underhållsdag på
lasarettet skall pensionskostnaderna vid lasarettet upptagas till ett belopp
motsvarande 15 procent av den i driftkostnaderna ingående avlöningssumman.
51
Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1962
Vid jämförelse enligt § 10 med medelkostnaden per dag för samtliga lasarett
i riket, förhöjd med 20 procent, skall hänsyn icke tagas till pensionskostnaderna.
Den erhållna relationen mellan nyssnämnda förhöjda medeldagkostnad
och lasarettets dagkostnad skall anses gälla även för pensionskostnaderna.
3. Den driftkostnadsersättning, som staten har att erlägga, skall reduceras
till,
för år 1967: 75 procent av det avtalsenliga beloppet;
för år 1968: 50 procent av det avtalsenliga beloppet;
för år 1969: 25 procent av det avtalsenliga beloppet.
2 §•
Staten åtager sig att inom det område, som å bifogade situationsplan (Bilaga
A)1 angivits med röd kantfärg, och i huvudsaklig överensstämmelse
med härvid fogade ritningar (Bilaga B)1 uppföra en nybyggnad för en
barnpsykiatrisk klinik med såväl sluten som öppen vård. Den öppna avdelningen
skall vara upplåten för landstingets rådgivningsbyrå för psykisk
barna- och ungdomsvård.
3 §•
Landstinget bidrager till kostnaderna för nybyggnadens uppförande med
en åttondedel av det totala kostnadsbeloppet, däri inberäknat kostnaderna
för anläggande av kulvert till och anslutning av densamma till den nuvarande
psykiatriska kliniken.
Genom nämnda bidrag förvärvar landstinget icke vidsträcktare rätt till
nybyggnaden än vad som framgår av vad nedan sägs.
4 §•
Staten bestrider kostnaderna för den första uppsättningen av inventarier
för nybyggnaden, dock icke inventarier, som erfordras för den öppna avdelningen.
Inventarierna anskaffas genom landstingets försorg, och skall
förslag till denna anskaffning godkännas i den ordning Kungl. Maj :t föreskriver.
För den öppna avdelningen erforderliga inventarier ankommer det på
landstinget ensamt att anskaffa och bekosta.
5 §•
Nyttjanderätten till nybyggnaden i dess helhet jämte av staten bekostade
inventarier upplåtes till landstinget med skyldighet att där anordna en
barnpsykiatrisk klinik med sluten och öppen vård ävensom att upplåta kliniken
i hela dess omfattning för den medicinska utbildningen och forskningen
vid universitetet i Lund.
6 §.
Såvitt angår den slutna vården, skall i övrigt vad i §§ 3—10 1928 års avtal
samt vad ovan i 1 § är föreskrivet äga motsvarande tillämpning i fråga
om den barnpsykiatriska kliniken.
Landstingets kostnader för den öppna vården skall icke medräknas vid
bestämmandet av det belopp, varmed staten skall erlägga driftkostnadsersättning
enligt § 10 1928 års avtal. 1
1 EJ intagen i denna proposition.
52
Kungl. Maj. ts proposition nr 77 dr 1962
7 §•
Staten skall den 1 januari 1970 utan ersättning till landstinget överlåta
de byggnader, i vilka de psykiatriska och barnpsykiatriska klinikerna är inrymda,
ävensom för dessa kliniker avsedd, staten tillhörig utrustning. Vad
nu sagts gäller dock i fråga om utrustning för klinisk utbildning och forskning
endast sådan, som det enligt 2 § avtalet angående lasarettet i Lund
åligger landstinget att anskaffa.
Den mark, som å situationsplanen (Bilaga A) angivits med röd kantfärg
och å vilken nyssnämnda byggnader uppförts, må därefter av landstinget
nyttjas, så länge den av landstinget användes för sjukhusändamål och anläggningarna
ställes till förfogande för utbildning och forskning vid universitetet.
Landstinget förpliktar sig att utan vederlag avstå från nyttjanderätten,
i den mån så erfordras för utläggande av gata eller annan plats.
Detta avtal, som träder i kraft den 1 juli 1962, är upprättat i två lika lydande
exemplar, varav parterna tagit ett vardera.
Stockholm den 31 januari 1962.
För kommissionen För landstingets förhandlings
delegerade
K.
Wulff Torsten Andrée»
Kommissionen lämnar följande avtalskonnnentar.
I prop. 1960: 159 uttalade föredragande departementschefen (s. 137), att
de psykiatriska och barnpsykiatriska klinikerna i Uppsala och Lund borde
inordnas i sjukhusorganisationen inom respektive sjukvårdsområden. Som
kommisionen tidigare nämnt har gällande avtal om den psykiatriska kliniken
(1928 års avtal) från statens sida uppsagts den 24 november 1961.
Avtalet skulle därigenom jämlikt § 11 upphöra att gälla med utgången av
år 1966. Kommissionen har emellertid med landstinget överenskommit, att
den påkallade omorganisationen skall ske först från den 1 januari 1970
och att statens driftkostnadsersättning dessförinnan skall från och med år
1967 successivt minska till 75, 50 respektive 25 procent av det avtalsenliga
beloppet.
Tveksamhet har tidigare uppstått vid tillämpning av den i § 10 1928 års
avtal intagna maximeringsregeln för driftkostnadsersättningen till följd av
att i den officiella statistiken över vårdkostnaderna vid rikets lasarett icke
medtagits pensionskostnader (jfr prop. 1958:87, s. 116—117 samt 118).
Ersättning för pensionskostnad finns visserligen icke omnämnd i 1928 års
avtal, men medicinalstyrelsen har sedan länge vid beräkning av ersättning
enligt § 10 inkluderat den i lasarettets bokslut upptagna pensionskostnadsposten.
Med hänsyn till ovissheten på denna punkt har parterna i förevarande
sammanhang enats om att samma regel som i läkarutbildningsavtalet skall
tillämpas från och med den 1 juli 1962, d. v. s. pensionskostnaderna upptages
med 15 procent av den bidragsberättigade lönesumman och en rättvis
dagkostnadsjämförelse enligt § 10 möjliggöres genom en särskild regel.
Landstinget har förutsatt, att betalning å conto på samma sätt, som angivits
i 12 § läkarutbildningsavtalet, skall kunna ske även beträffande statens
ersättning enligt psykiatriavtalet.
Den psykiatriska kliniken i Lund har i viss utsträckning även mental
-
53
Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1962
sjukhuskaraktär, och i §§ 6 och 7 1928 års avtal meddelas bestämmelser om
intagning och utskrivning av sjuka på kliniken med iakttagande av de former,
som fastställts för statens sinnessjukhus. Då det i Lund finns ett statligt
mentalsjukhus, föreligger icke ur sjukvårdssynpunkt något behov av
dessa speciella intagningsformer vid den psykiatriska kliniken. Någon anledning
att bibehålla dessa bestämmelser med hänsyn till den medicinska utbildningen
kan icke heller föreligga, eftersom motsvarande intagningsmöjligheter
saknas vid de psykiatriska undervisningsklinikerna i Göteborg och
Umeå samt vid S:t Görans sjukhus i Stockholm.
Med hänsyn till det anförda har parterna överenskommit (1 § 1. föreliggande
avtal), att § 5 första punkten samt — i här avsedda delar — §§ 6 och
7 1928 års avtal skall upphöra att gälla. Den psykiatriska kliniken i Lund
kommer härigenom att få samma sjukvårdsuppgifter, som eljest ankommer
på de lasarettsanslutna psykiatriska klinikerna.
I 2_6 §§ det nu träffade avtalet återfinnes bestämmelser om den barn
psykiatriska
kliniken. Den avdelning för barnpsykiatrisk vård, som för närvarande
såväl lokalt som organisatoriskt finnes inom den psykiatriska kliniken,
har i bidragshänseende likställts med övriga delar av kliniken. Frågan
om uppförande av en särskild byggnad för barnpsykiatrisk klinik vid
lasarettet har behandlats i propositionerna 1957: 104, 1958: 87 och 1960: 147.
De i föreliggande avtal intagna bestämmelserna om kliniken överensstämmer
i princip med det avtalsförslag, som framlades i proposition 1958. 87
och vars grunder riksdagen godkände. Till följd av att de av den statliga
verksamheten disponerade utrymmena stigit från 5/6 i det byggnadsprograrn,
som låg till grund för 1958 års avtalsförslag, till 7/s i det nu aktuella
programmet, har statens andel i byggnadskostnaderna höjts i motsvarande
grad.
Enligt 7 § skall staten den 1 januari 1970 överlämna byggnader och utrustning
utan att uttaga någon ersättning härför från landstinget. Jämlikt
§ 11 1928 års avtal skulle det åligga landstinget att, därest det från Kungl.
Maj :ts sida så påfordrades, inlösa byggnad med på visst sätt bestämt belopp.
I den ändrade situation, som inträtt, har kommissionen såsom ett led
i den större förhandlingsuppgörelsen ansett sig böra eftergiva lösenskyldigheten
för landstinget. Detta skall gälla även för den planerade byggnaden
för den barnpsykiatriska kliniken.
Marken skall jämlikt 7 § 2. från den 1 januari 1970 upplåtas till landstinget
på samma villkor som enligt 1951 års markbytesavtal gäller för lasarettsområdet
i övrigt.
3. Avtal om seminarietomten i Lund
Det mellan förhandlingskommissionen och landstingets delegerade träffade
avtalet i berörda fråga har följande lydelse.
»Under förbehåll av å ena sidan Kungl. Maj :ts och å andra sidan Malmöhus
läns landstings godkännande har 1959 års statliga kommission för förhandlingar
om medicinsk undervisning i Lund och Malmö samt för landstinget
särskilt utsedda förhandlingsdelegeradc träffat följande avtal.
54
Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1962
Avtal
mellan Kungl. Maj:t och kronan, nedan kallad staten, och Malmöhus läns
landsting, nedan kallat landstinget, angående viss jämkning av det av
samma parter den 9 mars 1951 respektive den 5 oktober 1950 godkända avtalet
angående överlåtelse av vissa fastigheter i Lund m. m., nedan kallat
markbytesavtalet.
1 §•
De delar av kvarteret Seminariet i Lund, till vilka staten i markbytesavtalet
förbehållit sig dispositionsrätten till utgången av år 1969, skall med
undantag och på villkor, som nedan sägs, få disponeras av staten till utgången
av år 1979.
2 §•
1. Det tomtområde, å vilket seminariets vaktmästarbostad är belägen, må
av landstinget — på villkor som i markbytesavtalet sägs — disponeras från
den tidpunkt, då den nuvarande innehavaren av nyttj anderätten till bostaden
avflyttat. Vid avflyttningen, som skall ske senast den 1 juli 1963, överlämnas
byggnaden till landstinget i befintligt skick.
2. Från och med den 1 juli 1963, då folkskoleseminariets verksamhet upphör,
må landstinget nyttja seminariebyggnadens lokaler för metallslöjd och
träslöjd jämte fyra mindre rum i anslutning till sagda lokaler ävensom den
i samma byggnad befintliga gymnastiksalen.
3. I den mån de av staten disponerade byggnaderna —- seminariebyggnaden
jämte två barackbyggnader — icke längre erfordras för institutioner
under den ekonomiska fakulteten i Lund eller av institutioner tillhörande de
samhällsvetenskapliga ämnena inom den humanistiska fakulteten därstädes,
skall landstinget äga successivt övertaga byggnaderna.
4. Från den 1 juli 1963 skall landstinget äga fritt tillträde till den del av
seminarieområdet, som för närvarande nyttjas för idrottsövningar.
3 §.
Kostnaderna för vatten, värme, elkraft och liknande nyttigheter skall delas
mellan staten och landstinget i proportion till disponerat utrymme enligt
självkostnadsprincipen.
Staten skall svara för allt yttre underhåll av seminariebyggnaden och de
två barackbyggnaderna, medan i fråga om det inre underhållet vardera parten
svarar för de av honom disponerade lokalerna.
Detta avtal är upprättat i två lika lydande exemplar, varav parterna tagit
ett vardera.
Stockholm den 31 januari 1962.
För kommissionen För landstingets förhandlings
delegerade
K.
Wulff Torsten Andrée»
Kommissionen uttalar följande.
I 1951 års markbytesavtal överenskom parterna bl. a.
i § 1 mom. 3 att kvarteret Seminariet, som disponerades av folkskoleseminariet
i Lund, skulle av staten upplåtas under nyttjanderätt till lands
-
55
Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1962
tinget för sjukvårdsinrättningarnas utbyggande och att upplåtelsen skulle
ske på samma villkor, som i avtalet bestämts för annan till lasarettet upplåten
mark;
i § 2 mom. 2 att vissa delar av detta kvarter, inom vilka seminariets byggnader
var uppförda, skulle få av landstinget disponeras först vid tidpunkt
Kungl. Maj :t bestämde, dock senast vid utgången av år 1969;
i § 3 mom. 2 att byggnad å område av seminarietomten, varöver landstinget
enligt § 2 mom. 2 ägde disponera, skulle överlämnas till landstinget
samtidigt med området;
samt\ § 4 mom. 1 att landstinget skulle få dispositionsrätten till ifrågavarande
områden och äganderätten till byggnaderna som ersättning för av
landstinget till universitetet överlämnade områden och byggnader.
På de områden, som må av staten disponeras till och med utgången av
år 1969, finns för närvarande seminariebyggnaden, två barackbyggnader
samt en vaktmästarbostad.
Då fråga uppkommit om ombyggnad av seminariebyggnaden för en kostnad
av ca 1,5 mkr för att där inrymma institutioner under den ekonomiska
fakulteten i Lund samt institutioner tillhörande samhällsvetenskapliga
ämnen inom den humanistiska fakulteten, har det från statens sida ansetts
erforderligt att utverka förlängning av statens tid för disposition av seminarietomten.
Kommissionen har erhållit uppdrag att träffa avtal härom i
samband med uppgörelsen om lasarettets användning för läkarutbildning,
m. m.
I avtalet om seminarietomten medgiver landstinget, att staten får disponera
här ifrågavarande delar till och med den 31 december 1979, dock att
landstinget skall erhålla dispositionsrätten till det tomtområde, å vilket
seminariets vaktmästarbostad är belägen, så snart den nuvarande innehavaren
av bostaden avflyttat. Med dispositionsrätten till tomtområdet följer
jämlikt § 3 mom. 2 markbytesavtalet äganderätten till byggnaden. Avflyttningen
beräknas ske redan under innevarande år.
Landstinget får enligt det nu träffade avtalet även rätt att redan från
den 1 juli 1963 nyttja vissa lokaler i seminariebyggnaden, som icke anses
erforderliga för den statliga verksamheten. Landstinget skall även äga fritt
tillträde till vissa enklare anordningar för idrott intill seminariebyggnaden.
Detaljerade överenskommelser om samdrift inom seminariebyggnaden
och — i förekommande fall — beträffande de två barackbyggnaderna torde
få träffas mellan landstinget och vederbörande statliga organ. I 3 § avtalet
har endast vissa principer för samarbetet fastslagits.
4, Avtalens ekonomiska konsekvenser för staten
Förhandlingskommissionen påpekar att, enär statsmakterna förbehållit
sig rätten att från fall till fall pröva framställningar om byggnads- och utrustningsbidrag
för lasarettet i Lund, det ställer sig svårt att jämföra läkarutbildningsavtalets
ekonomiska konsekvenser med ett fortsatt avtalslöst
förhållande på detta område. Det står dock enligt kommissionen klart, att
i fråga om byggnadsbidrag läkarutbildningsavtalet vid jämförelse med
hittillsvarande praxis är till fördel för staten. Detta blir uppenbart redan
för budgetåret 1962/63. För de i Bilaga A upptagna projekten, för vilka
staten vid beräkning efter dagens kostnadsläge skall lämna bidrag med
56
Kungi. Maj:ts proposition nr 77 år 1962
cirka 65 mkr., har riksdagen redan anvisat närmare 25 mkr. Dessa medel
har tillförts det i riksstaten under elfte huvudtiteln upptagna reservationsanslaget
Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund m. m. Vid avtalets ikraftträdande den 1 juli 1962 torde
från detta anslag för ifrågavarande projekt ha utbetalats sammanlagt cirka
19,5 mkr. Då 40-procentsregeln enligt 3 § 2. även skall gälla sådana av Bilaga
A berörda arbeten, som redan utförts, beräknas det sammanlagda statliga
bidraget till kostnaderna för här ifrågavarande arbeten enligt avtalet
bliva endast något över 17,5 mkr. Således skulle staten den 1 juli 1962
ha ett tillgodohavande hos landstinget på närmare 2 mkr. Kommissionen
har — såsom framgår av 7 § andra stycket läkarutbildningsavtalet — medgivit,
att dylikt överskjutande belopp skall få avdragas å bidragsbelopp,
som staten har att efter den 30 juni 1962 erlägga för andra arbeten. Med
beaktande härav och med ledning av från Malmöhus läns landsting inhämtade
uppgifter om byggnadsprogrammet fram till den 1 juli 1963 har kommissionen
sökt beräkna anslagsbehovet för budgetåret 1962/63. Under
förutsättning att medel från förenämnda reservationsanslag under sagda
budgetår får utbetalas för i Bilaga A upptagna projekt, torde det i årets
statsverksproposition för budgetåret 1962/63 preliminärt upptagna förslagsanslaget
Bidrag till lasarettet i Lund komma att belastas med högst 1 mkr
för utbetalning av byggnadsbidrag.
I fråga om utrustningsbidrag innebär avtalets 25-procentsregel eu sämre
ställning för staten än enligt tidigare gällande praxis men en förbättring
vid jämförelse med den överenskommelse om utrustning av AB-blocket,
som riksdagen i anledning av proposition 1959: 95 godtagit.
Beträffande driftbidrag innebär läkarutbildningsavtalet ökade kostnader
i förhållande till nuläget. Särskilt stor betydelse har den ändrade maximeringsregeln.
Som exempel härpå nämner kommissionen att för år 1960
lasarettets dagkostnad var 90: 77 kr., medan den genomsnittliga dagkostnaden
för samtliga lasarett i riket, förhöjd med 10 procent, utgjorde 78: 69 kr.,
efter vilket dagkostnadsbelopp statens bidrag beräknades. Den för Lund
nya maximeringsregeln, som innebär jämförelse med undervisningssjlikhusen
i riket, torde under överskådlig tid bliva i praktiken betydelselös. —
Införandet av 15-procentsregeln för pensionskostnader såväl i läkarutbildnings-
som psykiatriavtalet har övergångsvis en kostnadshöjande effekt. De
enligt nuvarande avtal debiterade kostnaderna för pensionsavgifter och utgående
pensioner utgjorde för år 1960 endast något över 5 procent av den
totala lönekostnaden vid lasarettet.
Smärre kostnadshöjningar följer även av att lungkliniken och den neurokirurgiska
kliniken icke längre skall vara undantagna från driftbidrag för
utbildning och forskning. Betydelsen härav reduceras kraftigt beträffande
den neurokirurgiska kliniken, därigenom att det särskilda driftbidraget för
kliniken samtidigt försvinner.
57
Kungl. Maj. ts proposition nr 77 år 1962
Då nybyggnaden för barnpsykiatri tages i bruk, kominer statens driftkostnadsersättning
för psykiatri och barnpsykiatri att öka betydligt, men mot
slutet av 1960-talet minskas å andra sidan statens kostnader successivt från
100-procentigt bidrag enligt 1928 års psykiatriavtal till — för år 1970 — 10
procents driftbidrag enligt läkarutbildningsavtalet.
C. Yttranden
Statskontoret, som granskat avtalen m. m. enbart ur den synpunkten,
att ämbetsverket skall svara för utbetalning av statsbidrag, påpekar, att
det får antagas, att tolkningssvårigheter kommer att uppstå. Parterna har
förutsatt att, på sätt som skett i Göteborg, ett rådgivande samarbetsorgan
skall bildas med representanter för medicinska fakulteten och sjukvårdsstyrelsen.
Organet regleras emellertid inte i avtalet och dess avgöranden
torde därför icke kunna binda den bidragsutbetalande myndigheten. Statskontoret
ifrågasätter om icke första avtalsperioden bör begränsas till förslagsvis
högst tre år, varefter eventuella motsättningar i tolkningshänseende
kan upptagas förhandlingsvägen. Härigenom behöver de inte avgöras
genom skiljedom. Alternativt föreslår statskontoret att möjlighet hålles
öppen att, liksom beträffande pensionskostnaderna, lösa eventuella mera
bagatellartade meningsmotsättningar på annat sätt än genom skiljedom.
Bestämmelsen i 7 § andra stycket torde kunna medföra ett tidsödande
granskningsarbete, icke minst med hänsyn till att utbetalningar, som numera
sker från statskontoret, tidigare skett från länsstyrelsen i Malmö. En
betydande förenkling skulle givetvis vinnas, därest parterna kunde enas
om ett bestämt belopp. Beträffande 12 § framhalles att, med hänsyn till
det omfattande och relativt komplicerade granskningsarbetet, goda skäl
föreligger för ä conto-utbetalningar. Vid en generell tillämpning av detta
system å statsbidragsgivningen till universitetssjukhusen är dock ur kamerala
synpunkter kvartalsvisa utbetalningar att föredra framför manadsvisa.
Förhållandet mellan paragraferna 6, 7, 11 mom. 2 a och 18 synes statskontoret
ej helt otvetydigt. Även förhållandet mellan 18 paragrafens båda stycken
synes oklart. Statskontoret anser det vara önskvärt, att avtalet i dessa
avseenden förtydligas.
Byggnadsstyrelsen har intet att erinra mot avtalet angående lasai ettet i
Lund och heller icke något mot avtalet om de psykiatriska och barnpsykiatriska
klinikerna i Lund utöver att en ändring av 8 § sistnämnda avtal bör
vidtagas med hänsyn till att kulverten skall anslutas till i första hand centralblockets
block Eb och sedermera till nuvarande psykiatriska kliniken.
Styrelsen anför härutöver följande.
Projekteringen av barn- och ungdomspsykiatrisk klinik i Lund har fortgått
enligt det program, som redovisats och av departementschefen godkänts
i propositionen 1960:147. Vissa förändringar i utformningen har
58
Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1962
emellertid vidtagits, främst genom att anläggningen nu utformats med en
huvudbyggnad i 3 våningar med en 2-våningsflygel i stället för en flygel,
bestående av en 1-plans vinkelbyggnad. Vårdavdelningen för manlig ungdom,
som tidigare upptog ena hälften av vinkelbyggnaden, har nu flyttats
upp 1 tr. och utgör övervåningen i flygelbyggnaden. Förändringen, som
godtagits utan erinran från medicinskt håll, möjliggör en önskvärd koncentration
av bebyggelsen inom det mycket begränsade disponibla markutrymmet.
Genom att, i motsats till vad det tidigare förslaget avsåg, nu utnyttja
källarutrymmet i flygeln kan man erhålla lokaler för fritidsverksamhet
för manlig ungdom, vilket framhållits såsom synnerligen önskvärt.
Förslaget har i sin nuvarande utformning godkänts av universitetet och
under hand även av landstinget. Kostnaden för anläggningen, inklusive
kulvert till centralblocket, uppskattas av byggnadsstyrelsen till 3,1 miljoner
kr. enligt prisläget den 1 juli 1960. Byggnadsarbetena avses bli påbörjade
hösten 1962.
I avtalet angående seminarietomten i Lund anges i 2 § att lokalerna för
metallslöjd och träslöjd jämte fyra mindre rum i anslutning till sagda lokaler
skall nyttjas av landstinget från den 1 juli 1963. Med hänsyn till den
svåra lokalbristen för universitetet och tekniska högskolan synes detta vara
mindre välbetänkt. I samma paragraf säges även, att om de av staten disponerade
byggnaderna icke längre erfordras för institutioner under den
ekonomiska fakulteten i Lund eller av institutioner tillhörande de samhällsvetenskapliga
ämnena inom den humanistiska fakulteten därstädes, skall
landstinget äga successivt övertaga byggnaderna. Detta är icke tillfredsställande.
Paragrafen borde ha utformats så att samtliga institutioner tillhörande
universitetet eller tekniska högskolan kan utnyttja lokalerna. Seminariet
bör nämligen kunna utnyttjas som reserv om icke utbyggnadstakten kan
hållas i förhållande till intagningen, varvid brist på för undervisningen
nödvändiga lokaler kan uppkomma.
Medicinalstyrelsen förklarar sig från de synpunkter, styrelsen har att
företräda, i princip inte ha något att erinra emot förslagen till läkarutbildningsavtal
och avtal om de psykiatriska och barnpsykiatriska klinikerna i
Lund.
Kanslern för rikets universitet åberopar yttrande av bl. a. medicinska
fakulteten i Lund.
Fakulteten uttalar bl. a. att det i kommentaren åsyftade rådgivande samarbetsorganet
även bör kunna anförtros andra uppgifter än att träda i
funktion då tveksamhet råder vilken huvudman som skall stå för viss kostnad,
såsom administreringen av i 19 § läkarutbildningsavtalet berörda samarbetsformer
mellan landstinget och medicinska fakulteten.
D. Departementschefen
Lasarettet i Lund har alltsedan sin tillkomst under senare delen av 1700- talet tjänat som en medicinsk utbildningsanstalt. Trots detta är den statliga
bidragsgivningen till lasarettet ännu ej generellt avtalsreglerad vad gäller
byggnads- och utrustningsbidrag. I det föregående (s. 36 f.) har återgi
-
59
Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1962
vits en sammanfattning av gällande bidragsvillkor, varav även framgår att
bidragsnormerna till betydande delar grundas på hävd. Det har därför framstått
som mycket angeläget att i ett avtal samordna bestämmelserna för
den statliga bidragsgivningen. Riksdagens beslut i anledning av propositionen
1960: 159 med förslag till vissa riktlinjer för regionsjukvårdens utbyggande
m. m. har gjort en generell reglering av avtalsförhållandena beträffande
lasarettet i Lund än mer påkallad.
Under senare år har från såväl statens som de kommunala sjukvårdshuvudmännens
sida eftersträvats att få till stånd så likformiga och enhetliga
villkor som möjligt i avtal om upplåtelse av kommunala sjukvårdsinrättningar
för undervisning och forskning. Bakom denna strävan har legat
tanken att det i och för sig saknas anledning att tillämpa olika bidragsprinciper
gentemot skilda huvudmän, enär samtliga avtal på ifrågavarande
område måste vila på den allmänt vedertagna grundsatsen, att statens bidragsgivning
bör begränsas till att avse ersättning för de merkostnader som
uppstår för sjukvårdshuvudmännen till följd av undervisnings- och forskningsverksamheten.
Att det kan vara förenat med betydande svårigheter
att urskilja och definiera dessa merkostnader förändrar inte riktigheten
av den angivna principen som sådan.
De under de senaste åren mellan staten och de kommunala huvudmännen
träffade överenskommelserna på ifrågavarande område har utan tvekan
medfört ett närmande till det sålunda uppställda målet. Fortfarande förekommer
emellertid betydande skiljaktigheter mellan de olika avtalen. Att
så är fallet får tillskrivas historiska förhållanden, hänsynstagande till tidigare
överenskommelser eller andra särskilda omständigheter, vilka avtalsparterna
haft att beakta vid avtalens ingående.
Med undantag för det år 1961 träffade avtalet med Stockholms stad angående
upplåtelse av S:t Görans sjukhus för undervisning och forskning
har samtliga under senare år ingångna avtal på området en gemensam giltighetstid.
Avtalen utlöper nämligen — om uppsägning dessförinnan sker
— år 1970. Utgångspunkten för de nya samordnade förhandlingar, som
då torde komma att upptagas, bör vara att åstadkomma full samstämmighet
ifråga om normerna för statens bidragsgivning. Även S:t Görans-avtalet,
som utlöper med utgången av år 1976, innehåller för övrigt en klausul
som förpliktigar staden att deltaga i dylika förhandlingar under pågående
avtalsperiod.
Det är mot denna allmänna bakgrund man får se det av förhandlingskommissionen
nu framlagda förslaget till avtal om lasarettet i
Lund (läkarutbildningsavtalet). Kommissionen har vid de förda förhandlingarna
strävat efter att få till stånd ett avtal som i så stor utsträckning
som möjligt ansluter sig till 1959 års avtal om upplåtelse av Göteborgs stads
sjukhus för medicinsk undervisning och forskning. I de delar detta syfte
uppnåtts har en väsentlig förändring inträtt i förhållande till nu gällande
60
Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1962
bidragsvillkor beträffande lasarettet i Lund. I fråga om såväl utrustningssom
driftbidragen innebär avtalet vissa eftergifter från statens sida. Staten
skall således enligt avtalet generellt erlägga ett 25-procentigt bidrag till
utrustningskostnaderna — med undantag för viss speciell forskningsutrustning,
för vilken staten har att erlägga hela kostnaden. Hittills har staten
regelmässigt erlagt 50 procent av kostnaderna för röntgenutrustning, varjämte
bidrag utgått med 25 procent av kostnaderna för utrustning av viss
del av centralblocket vid lasarettet och av observationspaviljongen vid
epidemisjukhuset. I övrigt har bidrag icke utgått för annan utrustning än
sådan avsedd enbart för forskning. Vad gäller driftbidraget innehåller det
nya avtalet en maximeringsregel av innebörd att den för lasarettet fastställda
vårddagkostnaden, på vilken ifrågavarande bidrag beräknas, icke
må överstiga medeldagkostnaden vid rikets undervisningssjukhiis, förhöjd
med 10 procent. Enligt nu gällande avtal får däremot lasarettets vårddagkostnad
icke överstiga motsvarande kostnad för samtliga lasarett i riket,
förhöjd med 10 procent. Den nya maximeringsregeln medför således en icke
oväsentlig höjning av driftbidraget. Även beräkningen av pensionskostnaderna
blir övergångsvis oförmånligare för staten enligt föreliggande avtalsförslag.
Beträffande statens byggnadsbidrag till lasarettet i Lund har kommissionen
likaledes i princip uppnått överensstämmelse med Göteborgsavtalet.
Ifrågavarande bidrag skall sålunda utgöra 25 procent av de verkliga byggnadskostnaderna.
Med hänsyn främst till 1951 års markbytesavtal med
landstinget, enligt vilket staten har att erlägga 50 procent av kostnaderna
för sådana sjukhusbyggnader, som uppföres på norra lasarettsområdet,
i den mån dessa ersätter byggnader på södra lasarettsområdet, samt til!
riksdagens år 1952 fattade principbeslut, att staten skall erlägga 50 procent
av kostnaderna för uppförande av ett centralblock vid lasarettet, har kommissionen
ansett sig därutöver böra acceptera ett särskilt 15-procentigt bidrag
till uppförandet av vissa särskilt angivna byggnadsföretag. Kommissionen
uttalar i detta sammanhang, att bidragets särskilda natur föranleder,
att det skall betraktas såsom bidrag till kostnaderna för anläggningar, avsedda
för s. k. länsspecialiteter, och därför i sin helhet tillgodoföras Malmöhus
läns landsting. Härutöver har kommissionen, såsom en eftergift för
uppnående av ett avtal, ansett sig nödsakad att godtaga landstingets krav
på ett engångsbidrag om 500 000 kr. för vissa av landstinget till största delen
redan utförda smärre byggnadsföretag, vilka sammanlagt kostnadsberäknats
till minst 1,1 miljon kr. Ur statens synpunkt får den träffade överenskommelsen
i vad den avser byggnadsbidraget likväl anses innebära en förbättring
i jämförelse med hittills tillämpad hälftendelningsregel.
Det framlagda avtalet har godtagits av remissmyndigheterna. För egen
del finner jag avtalsförslaget innebära ett betydelsefullt steg mot en enhetlig
reglering av den statliga bidragsgivningen till de kommunala undervis
-
61
Kungl. Maj. ts proposition nr 77 år 1962
ningssjukhusen. Trots att avtalet i vissa hänseenden medför försämrade villkor
för staten i förhållande till nuläget finner jag angivna omständighet
vara så betydelsefull, att jag är beredd att tillstyrka avtalsförslagets godkännande.
Jag har därvid även beaktat, att avtalet i väsentliga delar överensstämmer
med det av chefen för ecklesiastikdepartementet tidigare denna
dag i propositionen 1962: 104 framlagda förslaget till avtal med Västerbottens
läns landsting om utbildning av läkare och tandläkare i Umeå, m. m.
De särbestämmelser i fråga om byggnadsbidragen, som kommissionen nödgats
acceptera, måste betraktas som en ofrånkomlig konsekvens av tidigare
gjorda utfästelser från statens sida. Jag vill understryka, att dessa särbestämmelser,
ehuru de har betydande räckvidd, uteslutande avser vissa bestämda
byggnadsobjekt och att de sålunda icke i framtiden blir tillämpliga
på andra byggnadsföretag.
I detta sammanhang vill jag slutligen uttala min tillfredsställelse över
att frågan om hur kostnaderna för i 9 § berörda särskilda överläkararvoden
och tilläggsförmåner slutligt skall fördelas mellan parterna erhållit motsvarande
lösning som för Göteborgs stad tillhöriga sjukhus, genom att sjukvårdshuvudmannen
helt skall svara för dessa ersättningar. Jag finner detta
vara en i sak riktig lösning.
Jag övergår nu till att diskutera vissa punkter i avtalet, beträffande vilka
remissmyndigheterna framställt erinringar och anledning således föreligger
till särskilt uttalande från min sida.
Statskontoret har i sin egenskap av gransknings- och utbetalningsmyndighet
framhållit, att det i kommentaren till 2 § läkarutbildningsavtalet
nämnda rådgivande samarbetsorganet icke genom sitt avgörande av tolkningsfrågor
kan binda den bidragsutbetalande myndigheten. Jag delar statskontorets
uppfattning härutinnan men finner det likväl värdefullt att tillgång
finnes till ett lokalt organ för överläggningar rörande den praktiska
tillämpningen av bestämmelserna i nämnda paragraf.
Statskontorets förslag, att avtalet skall givas begränsad giltighetstid för
att härigenom undvika onödigt skiljedomsförfarande i fråga om avtalets
tolkning, finner jag mig icke kunna biträda. Jag förutsätter nämligen, att
skiljedomsförfarandet endast skall komma att tillgripas när samförstånd
ej kan nås på annat sätt.
7 § andra stycket läkarutbildningsavtalet föreskriver att från byggnadsbidrag,
som staten har att erlägga efter den 30 juni 1962, skall fråndragas
belopp, varmed tidigare utbetalat statligt byggnads- och utrustningsbidrag
överstigit 40 procent av kostnaderna för utförande av i bilaga A till avtalet
angivna arbeten. Ehuru bestämmelsen torde komma att medföra ett visst
ökat granskningsarbete för den utbetalande myndigheten, anser jag mig
dock böra godtaga förhandlingsöverenskommelscn i denna del.
Föreskriften i 12 § att driftbidraget efter rekvisition skall erläggas av
staten månadsvis i efterskott i form av utbetalningar å eonto torde innebära
62
Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1962
så påtagliga fördelar för landstinget, att en ändring till utbetalningar kvartalsvis
i enlighet med vad statskontoret förordat icke kan övervägas utan
nya förhandlingar med landstinget. Det kamerala merarbete, som följer av
förslaget, torde icke bli av den omfattning, att en sådan åtgärd är motiverad.
Jag finner mig därför böra godtaga förslaget även i denna del.
Statskontoret har slutligen ansett vissa oklarheter föreligga beträffande
6 och 7 §§, 11 § första stycket 2. a samt 18 § läkarutbildningsavtalet. Jag vill
i anledning härav framhålla att av 18 § framgår, att landstinget icke genom
avtalet avsagt sig rätten till statsbidrag, som utgår enligt andra bestämmelser
i annan mån än vad som följer av paragrafens första stycke. Då det däremot
icke kan anses rimligt, att statens enligt läkarutbildningsavtalet utgående
procentbidrag beräknas å kostnader, som täckes av dylika, i annan
ordning utgående statsbidrag, har bestämmelser om undantagande av sådana
kostnader intagits i 6 § och 11 § första stycket 2. a. Med detta uttalande
anser jag mig ha undanröjt den oklarhet, som kan ha förelegat på denna
punkt.
Enligt det mellan staten och Malmöhus läns landsting år 1928 träffade
avtalet angående psykiatriska kliniken vid lasarettet i Lund svarar landstinget
för driften av den staten tillhöriga kliniken mot att staten erlägger
driftkostnadsersättning till landstinget motsvarande de verkliga driftkostnaderna,
dock med viss maximering. I avtalet meddelas även bestämmelser
om intagning och utskrivning av patienter från kliniken med iakttagande
av de former, som fastställts för statens mentalsjukhus. Avtalet har av
Kungl. Maj :t uppsagts att upphöra att gälla med utgången av år 1966. I
propositionen 1960: 159 uttalade jag, att bl. a. de psykiatriska klinikerna i
Uppsala och Lund borde inordnas i sjukhusorganisationen inom respektive
sjukvårdsområden. Genom det nu framlagda avtalet om de psykiatriska
och barn psykiatriska klinikerna i Lund
har denna fråga lösts för Lunds vidkommande. Avtalsparterna har emellertid
överenskommit att den påkallade omorganisationen skall ske först från
den 1 januari 1970. Redan fr.o. m. år 1967 skall emellertid den statliga
driftkostnadsersättningen successivt minska. Nu gällande speciella intagningsformer
vid kliniken skall vidare omedelbart upphöra att gälla. Vad sålunda
överenskommits anser jag mig kunna godtaga.
Frågan om uppförande av en barnpsykiatrisk klinik vid lasarettet har
underställts riksdagen i propositionerna 1957: 104, 1958: 87 och 1960: 147.
De i föreliggande avtal intagna bestämmelserna angående fördelningen
mellan staten och landstinget av anläggnings- och driftkostnaderna för
ifrågavarande klinik överensstämmer principiellt med av riksdagen tidigare
godkända grunder och har således icke givit mig anledning till erinran.
I propositionen 1960: 147 redovisades även ett av byggnadsstyrelsen
framlagt reviderat förslag till uppförande av den planerade barnpsykia
-
63
Kungl. Maj. ts proposition nr 77 år 1962
triska kliniken. Kostnaden för anläggningen uppskattades därvid av byggnadsstyrelsen
preliminärt till cirka 2 300 000 kr. enligt prisläget den 1 juli
1959.
Till nu föreliggande avtalsförslag har fogats nya ritningar över projektet.
Byggnadsstyrelsen har i sitt yttrande över avtalet redogjort för de
ändringar, som vidtagits i klinikens utformning i förhållande till det i
nämnda proposition redovisade programmet. Totalvolymen är i stort sett
oförändrad, men en tidigare planerad envåningsflygel har omdisponerats
och ändrats till en flygelbyggnad med två våningar. Detta möjliggör en
önskvärd koncentration av bebyggelsen inom det begränsade disponibla
markutrymmet. En utökning har dock skett såtillvida att fritidslokaler
för manlig ungdom kunnat inrymmas i byggnaden. Kostnaden för anläggningen,
inklusive kulvert till centralblocket, uppskattas av byggnadsstyrelsen
till 3 100 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1960. I förhållande till
tidigare kostnadsberäkning innebär detta en väsentligt stegrad kostnad
för byggnadsföretaget. Denna torde till viss del sammanhänga med den
tidigare kostnadsberäkningens allenast preliminära natur. Enligt vad jag inhämtat
har förutom den allmänna kostnadsfördyring, som skett under
tiden den 1 juli 1959—den 1 juli 1960, även vissa förut ej medräknade kostnader
för anläggande av kulvertförbindelse med lasarettets centralblock
och ökade kostnader för de tillkommande fritidslokalerna inverkat på
kostnadsberäkningen. En viss fördyring synes slutligen också ha inträtt
i fråga om VVS-anläggningarna enligt det nya förslaget.
Med hänsyn till vad jag sålunda anfört och enär den föreslagna programändringen
ur flera synpunkter innebär en påtaglig förbättring, finner jag
mig trots de väsentligt ökade kostnaderna för projektet böra godtaga förslaget
till nybyggnaden för den barnpsykiatriska kliniken med den utformning
den erhållit genom ifrågavarande avtalsförslag. Jag vill starkt
understryka angelägenheten av att byggnadsföretaget kommer till utförande
snarast möjligt.
Med anledning av vad byggnadsstyrelsen anfört rörande 3 § i avtalet
föreslår jag, att frågan om kostnadsfördelningen för berörda kulvert får
övervägas, sedan kulvertens sträckning slutligt fastställts.
Byggnadsstyrelsen har — såsom tidigare redovisats — riktat viss erinran
mot utformningen av avtalet angående semina rietomten i
Lund. De av byggnadsstyrelsen framförda synpunkterna är i och för sig
förståeliga. Jag finner dock ingen anledning att ifrågasätta någon ändring
av avtalet i denna del.
Sammanfattningsvis anser jag mig således kunna tillstyrka, att förenämnda
tre avtal godkännes. Skulle smärre jämkningar av eller tillägg till
avtalsbestämmelserna senare erfordras, förutsätter jag, att riksdagens
samtycke därtill icke skall behöva inhämtas.
64 Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1962
Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i huvudsaklig överensstämmelse
med vad jag i det föregående förordat godkänna
avtal med Malmöhus läns landsting angående lasarettet i
Lund;
b) bemyndiga Kungl. Maj :t att i huvudsaklig överensstämmelse
med vad jag i det föregående förordat godkänna
avtal med Malmöhus läns landsting angående de psykiatriska
och barnpsykiatriska klinikerna i Lund;
c) bemyndiga Kungl. Maj :t att i huvudsaklig överensstämmelse
med vad jag i det föregående förordat godkänna
avtal med Malmöhus läns landsting angående seminarietointen
i Lund.
Bidrag till lasarettet i Lund
Inledning
I riksstaten för innevarande budgetår har under elfte huvudtiteln upptagits
dels ett förslagsanslag till Bidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund å 3 000 000 kr., dels ett reservationsanslag till Bidrag till viss
utrustning vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund å 111 000 kr.,
dels ett förslagsanslag till Driftkostnadsersättning för psykiatriska kliniken
i Lund å 2 500 000 kr., dels ock ett reservationsanslag till Bidrag till
vissa byggnadsarbeten vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund
m. m. å 3 220 000 kr. I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t på min
hemställan förordat, att medel för de ändamål, som tillgodoses genom anlitande
av nämnda anslag, fr. o. m. budgetåret 1962/63 anvisas under ett gemensamt
förslagsanslag med benämningen Bidrag till lasarettet i Lund,
samt, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för nämnda budgetår beräknat
medelsbehovet under anslaget till 8 000 000 kr.
Förslag
L Medicinalstyrelsen hemställer i skrivelse den 31 augusti 1961 om anvisande
för budgetåret 1962/63 av dels 3 200 000 kr. såsom bidrag till kostnaderna
för driften av lasarettet i Lund, dels ock 2 700 000 kr. utgörande
driftskostnadsersättning för psykiatriska kliniken i Lund.
II. Direktionen för lasarettet i Lund hemställer i skrivelser den 9 och 15
september 1961 om anvisande för budgetåret 1962/63 av sammanlagt 188 649
65
Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1962
kr., varav 74 749 kr. för bidrag för viss utrustning vid lasarettet och 113 900
kr. för bidrag till vissa byggnadsarbeten vid lasarettet.
Utrustning
röntgendiagnostiska avdelningen I..............................
röntgendiagnostiska avdelningen II.............................
Byggnadsarbeten
ombyggnadsarbeten inom lungkliniken och thoraxkirurgiska kliniken
inrednings- och ändringsarbeten inom hudkliniken................
anordnande av omklädningsrum m. m. inom medicinska kliniken...
57 545
17 204 74 749
. 56 000
. 28 900
. 29 000 H3 900
Summa kr. 188 649
III. Malmöhus läns landstings förvaltningsutskott hemställer i skrivelser
den 21 november 1961 och den 31 januari 1962 dels om medgivande att för
nybyggnad av en infektionsklinik vid lasarettet i Lund disponera tidigare
beviljat anslag å 1 500 000 kr. för bidrag för anordnande av en ny observationspaviljong
samt installation av vissa hissar i epidemisjukhuset, dels
ock om ett anslag för budgetåret 1962/63 av 5 300 000 kr., beräknat på sätt
framgår av följande sammanställning.
Uppförande av etapp II av centralblocket (första deletappen)..................
Nybyggnad för centraltvätteriet............................................
Utbyggnad av kulvertsystemet.............................................
Oljeeldningsinstallation och kompletteringsarbeten inom ångkraftverket.........
Tillbyggnad av radiologiska kliniken.......................................
Summa kr.
2 000 000
1 300 000
600 000
400 000
1 000 000
5 300 000
Av handlingarna i ärendet framgår, att statsbidrag begäres under II och
III med hälften av den i varje särskilt fall beräknade kostnaden samt att
Malmöhus läns landsting för de olika ändamålen anvisat eller förutsättes
skola anvisa enahanda belopp.
Motiv
I.
Anslaget kommer för nästa budgetår att belastas med statsbidrag för kalenderåret
1962 till lasarettet i Lund. Då epidemisjukhuset under år 1961
anslutits till detta lasarett som infektionsklinik, inkluderar de för lasarettet
gjorda beräkningarna numera även det förutvarande epidemisjukhuset.
Enligt från Malmöhus läns hälso- och sjukvårdsstyrelse inhämtade
uppgifter torde bidraget till lasarettet kunna beräknas till i runt tal
3 200 000 kr.
Såsom driftkostnadsersättning för psykiatriska kliniken i Lund har under
budgetåret 1960/61 utbetalats 2 366 062 kr., varav 27 739 kr. resterande ersättning
för år 1959. I sitt budgetförslag för år 1962 har lasarettsdirektio5
— Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 sand. Nr 77
66
Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1962
nen beräknat driftkostnaden per vårddag till 99 kr. 54 öre, d. v. s. cirka 9
procent högre än den verkliga dagkostnaden för år 1960, 90 kr. 77 öre. Vid
motsvarande ökning av driftkostnadsersättningen skulle denna vid oförändrad
beläggning under budgetåret 1962/63 komma att uppgå till omkring
(2 338 323 X 109)
- 2 548 772 kr. Erfarenheten visar dock att de verkliga
100
kostnaderna per vårddag de senaste åren överstigit de på förhand beräknade.
Under anslaget torde därför för ändamålet för budgetåret 1962/63 böra upptagas
med 2 700 000 kr.
Styrelsen, som erinrar om att förhandlingar upptagits med landstinget
angående ny avtalsenlig reglering bl. a. av statens bidrag till förevarande
ändamål, har ansett sig böra i sina äskanden räkna med oförändrade grunder
för ifrågavarande bidrag.
II.
Utrustning. För röntgendiagnostikavdelningen I bör inköpas tippbrygga
för skallbord, bildförstärkareutrustning för angiografiska undersökningar,
EKG-apparat med tillbehör, genoinlysningsskärm och tre primärbländare
varjämte bör utföras montering av rör och utbyggnad av tankutrustning.
Kostnaden för röntgendiagnostiska avdelningen II avser omflyttning
av bildförstärkare samt inköp av kopieringsapparat och universalbord.
Byggnadsarbeten. Inom lungkliniken och thoraxkirurgiska kliniken befintliga
sköljrum samt toalett- och tvättrum är synnerligen otillfredsställande
och omoderna. Antalet toalett- och tvättrum är vidare allt för lågt med
hänsyn till antalet patienter och personal å klinikerna. Med anledning av
dessa bristfälligheter, som troligen varit orsak till å klinikerna inträffade
infektioner, har direktionen låtit utarbeta förslag till omändring av nuvarande
sköljrum, samt utökning och modernisering av toalett- och tvättrummen
dels inom thoraxkirurgiska klinikens avdelning 2 och dels inom
lungklinikens avdelningar 1, 2 och 3. Kostnaderna för ifrågavarande arbeten
har beräknats till 112 000 kr.
Med anledning av att hudklinikens lokaler är omoderna, föga ändamålsenliga
och otillräckliga bör, såsom en första etapp, dels å klinikens västra
vindsvåning anordnas forsknings- och arbetsrum, dels ock inom polikliniklokalerna
anordnas ytterligare arbetsutrymmen. Den sammanlagda kostnaden
beräknas till 57 800 kr.
De nuvarande omklädningsrummen m. m. för den vid de medicinska klinikerna
samt det kliniskt-kemiska centrallaboratoriet tjänstgörande personalen
är helt otillräckliga samt även i övrigt synnerligen otillfredsställande.
Direktionen avser att för en beräknad kostnad av 58 000 kr. låta anordna
för personalen erforderliga lokaler inom souterrängvåningen av den byggnad,
i vilken nämnda kliniker och laboratorium är inrymda.
Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1962
67
III.
Förhandlingar har upptagits om avtalsenlig reglering av statens bidrag
till kostnaderna för lasarettets utbyggnad. Statsbidrag begäres i förevarande
framställning enligt principen om lika delning av kostnaderna mellan stat
och landsting. När berörda avtal träffats bör emellertid en reglering av de
begärda beloppen ske.
Infektionskliniken. Statsmakterna godkände år 1959 förslag till riktlinjer
för undervisning i klinisk epidemiologi i Lund samt anvisade 1 500 000 kr.
för anordnande av en ny observationspaviljong och installation av vissa
hissar i epidemisjukhuset (proposition 1959: 95). Med hänsyn till att en
fullständig nybyggnad skulle bättre tillvarataga klinikens markområde och
på längre sikt vara förmånligare har utredning rörande uppförande av en
helt ny infektionsklinik skett och utmynnat i ett förslag, omfattande en
sängbyggnad och en behandlingsbyggnad. Efter viss omarbetning innebär
förslaget, att sängflygeln skall omfatta 90 vårdplatser, fördelade på två
observationsavdelningar om 20 vårdplatser vardera samt ytterligare två
avdelningar om 25 vårdplatser vardera. I behandlingsbyggnaden skall inrymmas
lokaler för mottagning, laboratorier, föreläsningssal, expeditioner
in. m. Kostnaderna för nybyggnaden, baserade på kostnadsläget den 1 november
1961, beräknas av arkitekten till 8 846 000 kr., vartill kommer vissa
projekteringskostnader m. m. Totala kostnaden kan uppskattas till 9 200 000
kr. Ärendet kommer att föreläggas ett urtima landstingsmöte under våren
1962. Under budgetåret 1962/63 erfordras icke ytterligare medel i statsbidrag
utöver tidigare beviljat anslag å 1 500 000 kr.
Centralblocket. För påbörjande av första deletappen av etapp II av centralblockets
utbyggande, vilken enligt prisnivån i december 1958 kostnadsberäknats
till 11 141 000 kr. varav cirka 400 000 kr. för anordnandet av en
värmekulvert, har riksdagen anvisat 3 000 000 kr. för budgetåren 1959/61
samt 1 000 000 kr. för innevarande budgetår.
Med stöd av det av 1960 års riksdag givna bemyndigandet för Kungl.
Maj :t att godkänna det reviderade programmet för denna deletapp har
Kungl. Maj :t genom beslut den 21 april 1961 godkänt ett av förvaltningsutskottet
framlagt förslag till utförande av första deletappen av block E
inom centralblocket vid lasarettet, omfattande flyglarna Eb, Ec och Ed, i
huvudsaklig överensstämmelse med företedda ritningar. Schaktning för
grund och avloppsledningar har numera utförts som särskild entreprenad.
Anbud föreligger beträffande huvuddelen av övriga arbeten.
Med ledning av ingivna anbud har kostnaden för deletappen numera beräknats
till 13 300 000 kr. Den automatiska kostnadsökningen från december
1958 torde uppgå till i runt tal 1 300 000 kr. Den ytterligare fördyringen
av byggnadsföretaget synes vara att hänföra till den omständigheten, att
anbuden ligger högre än vad landstinget haft anledning räkna med. Enligt
utskottets mening är det med hänsyn till dagens byggnadsmarknadsläge
68 Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1962
tveksamt, huruvida lägre kostnad kan erhållas vid förnyat anbudsförfarande.
Utskottet hemställer om anvisande för nästa budgetår av ytterligare
2 000 000 kr. för ändamålet.
Centraltvätteriet. Nybyggnaden för centraltvätteriet, som dimensioneras
för en kapacitet av 14 ton tvättgods per dag, varav cirka 10 ton beräknas för
lasarettets behov, kommer att bestå av en byggnad i tre våningar med en
mindre fjärde våning. För uppförandet av centraltvätteriet, som ursprungligen
beräknades draga en kostnad av omkring 7 000 000 kr. jämte projekteringskostnader
och vissa anläggningskostnader, har under budgetåret
1960/61 och innevarande budgetår anvisats sammanlagt 1 500 000 kr. Departementschefen
uttalade i propositionen 1961: 79, att angelägenheten av
projektets snara realiserande gjorde, att utskottets hemställan om anvisande
av medel för företagets fortsättande borde biträdas, trots att definitivt byggnadsprogram
då ej förelåg och frågan om statens slutliga andel i kostnaderna
stod öppen. Arbetena har påbörjats under augusti månad 1961. Kostnaderna
för företaget beräknas nu, med reservation för prisstegringar, till
8 000 000 kr., i vilket belopp ingår förutom anläggningskostnaden och projekteringskostnaden
även kostnaden för byggnadens anslutning till lasarettets
kulvertsystem, vilken med hänsyn till att byggnadens placering definitivt
fastställts först under vintern 1961 icke tidigare kunnat anges. Byggnadens
utformning har fastställts efter samråd mellan försvarets fabriksstyrelse
och landstinget. Mellan fabriksstyrelsen och landstinget har överenskommelse
träffats om en utbetalningsplan, enligt vilken landstinget till
styrelsen i olika poster skall utgiva tillhopa 3 400 000 kr. under år 1961,
4 000 000 kr. under år 1962 samt återstoden den 1 januari 1963. Kostnaden
för projekteringen avses dock komma att regleras i särskild ordning. Utskottet
hemställer, att anslag, motsvarande i huvudsak återstoden av statens
andel i kostnaderna, som här antages utgöra hälften av 10/14, eller i runt tal
1 300 000 kr. anvisas för nästa budgetår.
Kulvertsystemet. De för kulvertarbetena budgetåren 1954/55 och 1958/59
beviljade statsbidragen om tillhopa 900 000 kr. får anses avse kulvertdelarna
3—7. Kostnaderna för nämnda delar beräknas med ledning av föreliggande
kontrakt och andra beställningar uppgå till 2 200 000 kr. Slutredovisning
för arbetet har ännu inte kunnat ske.
Utöver arbeten enligt programhandlingarna har emellertid omkonstruktions-
och reparationsarbeten av mycket omfattande och kostnadskrävande
natur måst utföras på grund av allvarliga haverier beträffande båda de i
kulverten framdragna ångledningarna för 3 respektive 10 atö. Förläggningen
av kulverten, som är en kombinerad trafik- och rörkulvert, är bestämd
med hänsyn till ett flertal befintliga byggnader. På grund härav har de i
kulverten förlagda ångledningarna kommit att dragas fram i upprepade dykningar
och böjar. Påfrestningarna på de i ledningarna insatta kompensato
-
69
Kungl. Maj:ts proposition nr 77 dr 1962
rerna har blivit alltför stora. Nämnda haverier föranledde utarbetande av
förslag till ändringar och kompletteringar av en grupp experter på området
och i samråd med byggnadsstyrelsen. Arbetena med 3-atö-ledningen har
i huvudsak avslutats, och ledningen kan tagas i bruk innevarande höst.
10-atö-ledningen har i samband med haverierna måst provisoriskt byggas
om till utförande med expansionslyror i stället för med kompensatorer
för att kunna förse lasarettet med ånga intill dess 3-atö-ledningen iordningställts.
Återstående ändringar beträffande 10-atö-ledningen, vilka icke
blir av samma omfattning som de som utförts å 3-atö-ledningen, skall utföras
så snart sistnämnda ledning tagits i bruk. Kostnaden för berörda
ändringsarbeten uppskattas nu till 807 000 kr.
Totalkostnaderna för berörda kulvertarbeten skulle sålunda uppgå till
(2 200 000 + 807 000) 3 007 000 kr. och anslagsbehovet f. n. utgöra
budgetåret 1962/63 av 600 000 kr.
Ångkraftverket. Frågan om övergång till oljeeldning vid värmecentralen
har övervägts under en längre tid, då man önskar borttaga den tröghet som
följer av bland annat den nuvarande eldningen med svenskt kol. På grund
av att det ansetts vara ur beredskapssynpunkt värdefullt att kunna utnyttja
ett inom landet producerat bränsle har dock koleldningen hittills bibehållits.
Numera har emellertid leverantören av svenskt kol under hänvisning
till förestående förändringar inom gruvhanteringen förklarat, att leveranserna
till lasarettet kommer att upphöra inom ett par år. Även andra skäl
talar för en övergång till oljeeldning, bl. a. den synpunkten att redan vid
koleldning en mindre oljeeldningsanläggning är erforderlig med hänsyn till
önskemålet om följsamhet vid olika belastningar. Vissa erforderliga kompletteringsarbeten
inom ångkraftverket, som icke lämpligen kunnat ansta,
har vidare utförts eller påbörjats, nämligen främst ifråga om askutmatningsanordningar
och vissa förbättringsarbeten inom ambulansstationen.
Kostnaderna för nämnda större oljeeldningsinstallation samt berörda kompletteringsarbeten
beräknas uppgå till 800 000 kr. Utskottet, som förutsätter
reglering av landstingets kostnader i enlighet med principerna för avtalet
om samarbete i fråga om panncentralen (se propositionen 1952: 148, sid.
14), hemställer om anvisande av hälften av kostnaden eller 400 000 kr.
Radiologiska kliniken. Kliniken innehåller icke tillräckliga behandlingsoch
arbetsutrymmen samt behöver utrymmen för ny specialapparatur. Härtill
kommer att densamma bör tillföras ytterligare vårdplatser. Efter fleråriga
förberedelser framlägger utskottet nu ritningar, kostnadsberäkning
och beskrivning rörande tillbyggnad av radiologiska kliniken vid lasarettet.
Av beskrivningen framgår, att en tillbyggnad till kliniken i fem våningar
jämte källarvåning avses utföras väster om nuvarande radiologiska kliniken.
På platsen befintlig garagebyggnad och betongplan för biltvätt skall rivas.
''3 007 000
900 000) 603 500 kr. Utskottet hemställer om ett anslag för
70
Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1962
I källarvåningen, där strålningsskydd erhålles genom isolering med järnmalmsbetong
och vissa specialarbeten, avses bl. a. rum för accelerator och
annan strålkirurgisk apparatur inrymmas. Entrévåningen skall bl. a. innehålla
undersökningsrum och lokaler för isotopavdelning. En klinisk radiofysisk
avdelning planeras förlagd i våningsplanet en trappa. Våningsplanet
två trappor avses inrymma jourrum för gynekologisk respektive allmän avdelning
m. m. En vårdavdelning för 20 patienter, omfattande fyra rum med
vardera 4 patienter och två rum med vardera 2 patienter jämte biutrymmen,
avses förläggas i våningsplanet tre trappor. I våningsplanet fyra trappor
skall slutligen bl. a. två biologiska laboratorier inrymmas. De totala kostnaderna
för tillbyggnaden beräknas till 4 041 000 kr.
Enligt utskottets åsikt bör ifragavarande byggnadsföretag snarast komma
till utförande. Utskottet hemställer, att ett statsbidrag av 1 000 000 kr. anvisas
för ändamålet för budgetåret 1962/63.
Yttranden
II. Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande konstaterar, att
av föreslagen utrustning för röntgendiagnostiska avdelningarna I och II
tippbryggan och EKG-apparaten avses ersätta befintlig nedsliten utrustning,
under det att övrig utrustning är kompletterande nyanskaffning. Kostnadsberäkningen
föranleder ingen erinran från nämnden, som emellertid anser
sig sakna anledning att taga ställning till inköp av kopieringsapparat, övrig
föreslagen utrustning för en beräknad totalkostnad av 148 265 kr. synes
nämnden välmotiverad och lämplig. Under förutsättning att hittills tilllampade
normer beträffande beviljande av statsbidrag för anskaffande avröntgenutrustning
vid lasarettet — vilka bland annat innebär, att statsbidrag
utgår även för s. k. ersättningsanskaffning — skall följas jämväl i
föreliggande fall, tillstyrker nämnden, att ett avrundat belopp av 74 000 kr.
anvisas för ändamålet.
I fråga om föreslagna byggnadsarbeten vid lasarettet anför nämnden, som
infordrat yttranden i ärendet av medicinska fakulteten vid Lunds universitet
och centrala sjukvårdsberedningen samt samrått med medicinalstyrelsen,
bl. a. följande.
Nämnden, som godtager föreliggande förslag beträffande hudkliniken och
medicinska kliniken, delar centrala sjukvårdsberedningens uppfattning i
fråga om lungkliniken, nämligen att föreslagna byggnadsåtgärder icke ensamma
kan beräknas avhjälpa rådande olägenheter. Samråd med beredningen
har gett vid handen, att med en minskning av platsantalet från
nominellt 66 till 44 skulle dels beläggningen på 6-sängrummen minskas till
i genomsnitt 4, dels ett av enkelrummen i stället kunna användas till sköterskeexpedition,
dels ock vårdrummet vid trapphuset kunna ställas i reserv.
Vid samråd med medicinalstyrelsen har här angivna beläggning ansetts
böra utgöra grund för godkännande av ombyggnadsförslaget.
När det gäller thoraxkliniken är problemet såtillvida annorlunda, som
71
Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1962
enligt klinikchefen platsbristen på kliniken är svår och klinikens akuta och
postoperativa fall vårdas på en annan mer tidsenlig avdelning. Vidare är
de tre 6-sängsruinmen på avdelningen större än flertalet av lungklinikens
6-sängsrum. Ehuru det nuvarande vårdplatsantalet, 28 sängar, uppenbarligen
är högt, anser nämnden sig dock med hänsyn till vad anförts kunna
godtaga förslaget till ändringsarbeten. Ifråga om detaljerna bör betonas
vikten av att toaletterna förses med separata tvättställ samt att den avsedda
typen av tvättställ med spottkopp av hygieniska skäl icke konnner till
användning inom sjukvården.
De av lasarettsdirektionen beräknade kostnaderna för de olika arbetenas
genomförande har icke givit anledning till någon nämndens erinran.
Nämnden tillstyrker att i lasarettsdirektionens framställning upptagna
ombyggnads- och ändringsarbeten godkännes i och för statsbidrags utgående
men förutsätter, att av centrala sjukvårdsberedningen föreslagen vårdplatsminskning
å lungkliniken genomföres.
1959 års statliga kommission för förhandlingar om medicinsk undervisning
i Lund och Malmö erinrar om att föreslagna ombyggnadsarbeten
inom thoraxkirurgiska kliniken och lungkliniken samt inrednings- och
ändringsarbeten inom hudkliniken upptagits i Bilaga A till förliandlingskommissionens
förslag till avtal angående lasarettet i Lund (läkarutbildningsavtalet).
Enligt avtalet skall statligt byggnadsbidrag utgå med 40
procent av kostnaderna för dessa arbeten. I fråga om anordnandet av
omklädningsrum in. in. inom medicinska kliniken återfinns detta byggnadsarbete
icke i till läkarutbildningsavtalet fogade bilagor. Till sådant
byggnadsprojekt, som icke är upptaget i bilagorna men påbörjas efter den
30 juni 1962, skall staten enligt avtalet bidraga med 25 procent av de
verkliga kostnaderna. Då landstingets skyndsamma utförande av nödvändiga
arbeten icke bör lända landstinget till förfång i bidragshänseende,
tillstyrker kommissionen, att statligt byggnadsbidrag får utgå till berörda
byggnadsarbeten inom medicinska kliniken med 25 procent av de verkliga
kostnaderna, även om arbetena påbörjats före den 1 juli 1962.
III. Byggnadsstyrelsen yttrar.
Styrelsen har intet att erinra mot att ytterligare 2 000 000 kr. anvisas
för första deletappen av block E inom centralblocket. Det är nödvändigt,
att föreslagna ändringar av ångledningarna jämte därmed sammanhängande
arbeten ävensom anordningar för ångkylning med oblandat kondensat
utföres. Behovet av utbyte av kondensvattencisterner in. m. inom norra
och södra fördelningscentralerna samt radiologen, barnsjukhuset och
kvinnokliniken, vilket arbete kostnadsberäknats till 140 000 kr., synes
däremot behöva ytterligare utredas, bl. a. med hänsyn till att vissa delar
av arbetena torde vara av underhåilskaraktär. Anledning föreligger dock
icke att ändra i nyssnämnda sammanställning angiven sammanlagd kostnad
å 807 000 kr., vilken emellertid ej kan tillförlitligt beräknas innan utförandet
närmare fastställts. Beträffande ångkraftverket torde det vara fördelaktigt,
att pannorna förses med utrustning för oljeeldning. Styrelsen har i
72
Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1962
stort sett intet att erinra mot förslaget till sådan utrustning. Det bör dock
närmare undersökas om ej utförandet av oljecisterner och därmed sammanhängande
utrustning kan förenklas. Styrelsen erinrar om att Lunds stads
tekniska verk ansett det önskvärt att undersöka förutsättningarna för ett
övertagande av lasarettets panncentral och en utbyggnad av densamma
till ett värmeverk, som kunde leverera värme förutom till lasarettet, universitetet
och tekniska högskolan även till härför lämpade delar av stadens
bebyggelse i övrigt. Föreslagna oljecisterner, vars storlek och placering
måhända kan önskas ändrad vid en dylik utbyggnad av centralen, synes
ej böra utföras förrän nämnda fråga blivit avgjord. Befinnes det önskvärt
att dessförinnan installera oljeeldningsutrustningen i övrigt, kan man
provisoriskt uppställa mindre, transportabla cisterner, som eventuellt kan
vara förhyrda.
Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande anför.
1959 års riksdag godkände förslag till riktlinjer för undervisning i klinisk
epidemiologi vid lasarettet i Lund samt beslöt att staten skulle bidraga
med hälften av de till 3 916 000 kr. beräknade kostnaderna för anordnande
av en ny observationspaviljong samt installation av vissa hissar i epidemisjukhuset.
För ändamålet anvisades för budgetåret 1959/60 1 500 000 kr.
När byggnadsärendet upptogs till fortsatt behandling inom landstingets
planerande organ, ansågs det befogat att i vissa avseenden ompröva epidemisjukhusets
lokalfråga i dess helhet. Anledningen härtill var i första
hand, att även övriga befintliga vårdbyggnader måste betraktas som otidsenliga
och inom relativt kort tid påfordrade omfattande modernisering samt
att med den planerade observationspaviljongen alltför stort markområde
skulle tas i anspråk för epidemivården i betraktande av föreliggande och
väntade utbyggnadsbehov för lasarettet i övrigt.
Enligt det av förvaltningsutskottet nu framlagda förslaget till ny infektionsklinik,
varöver på nämndens begäran yttranden avgivits av medicinska
fakulteten i Lund och centrala sjukvårdsberedningen, avses samtliga äldre
vårdbyggnader i ett sammanhang bli ersatta med en helt tidsenlig nybyggnad,
innefattande jämväl behandlings-, forsknings- och undervisningsresurser.
Genom en sådan åtgärd friställes även den befintliga administrationsoch
bostadsbyggnaden invid Getingevägen. Nybyggnadens läge har valts i
avsikt att erhålla större samlade markresurser norr om kliniken. Det nu
föreliggande byggnadsprojektet är av betydligt större omfattning än det tidigare
förslaget, som endast avsåg nybyggnad av en observationspaviljong.
Klinikens storlek har efter samråd med medicinalstyrelsen begränsats till
90 vårdplatser i stället för tidigare 116 platser. Nämnda platsminskning har
ansetts försvarbar och lämplig med hänsyn till nedgången i de epidemiska
sjukdomarnas frekvens och förekomsten — sannolikt även framdeles_av
vissa vårdresurser annorstädes i länet, främst i Hälsingborg. Antalet vårdavdelningar
har begränsats till fyra.
Enligt landstingets kostnadsberäkning, baserad på prisläget den 1 november
1961, skulle totalkostnaden för nybyggnaden uppgå till 9 200 000
kr. Häri ingår även kostnader för kulvert, rörpostanläggning, avloppsreningsanläggning
och rivning av befintliga byggnader ävensom projekte
-
Kungl. Maj. ts proposition nr 77 år 1962 73
ringskostnader för observationspaviljongen enligt det ursprungliga förslaget.
Medicinska fakulteten och centrala sjukvårdsberedningen har i huvudsak
tillstyrkt det framlagda ritningsförslaget. För egen del finner nämnden
mycket vägande skäl tala för uppförandet i ett sammanhang av en helt ny
infektionsklinik. Detta synes sålunda starkt motiverat såväl ur vård- och
driftsynpunkt som med hänsyn till behovet av ett effektivt markutnyttjande.
Förslaget innebär, att vårdavdelningarna blir förhållandevis stora, vilket
i viss mån är svårförenligt med de höga krav på isoleringsinöjligheter, som
föreligger inom epidemiologin. Kraven därpå synes emellertid ha tillgodosetts
i ritningsförslaget genom att ett förhållandevis stort antal enkelrum
planerats, varjämte en uppdelning av avdelningarna i vardera två enheter
skett medelst eu sluss. Med avseende på markutnyttjandet är det uppenbarligen
av stort värde, att vissa utbyggnadsmöjligheter nu bevaras för ett flertal
näraliggande kliniker och för framtida, nu icke förutsedda ändamål.
På några punkter, bland annat i souterrängvåningen, föreligger enligt
förslaget vissa reservytor. Nämnden anser, att vissa av medicinska fakulteten
ifrågasatta justeringar beträffande en del lokaler — vilka bör prövas i
samband med upprättande av definitiva ritningar — torde kunna göras
inom ramen för den föreslagna byggnadsvolymen och utan att föranleda
merkostnader. Nämnden delar vidare av centrala sjukvårdsberedningen
framförd åsikt, att beskärningar varit i och för sig möjliga ifråga om souterrängvåningen.
Emellertid måste i allt fall grundmurar utföras och schaktmassor
uttagas, varför endast en tämligen begränsad minskning av kostnaden
torde kunna ernås genom att tills vidare lämna vissa utrymmen oinredda.
Av beredningen föreslagen omdisposition beträffande desinfektionsavdelningen,
i syfte att avdelningen kan nås utifrån, låter sig väl genomföras.
Nämnden förordar, att det av förvaltningsutskottet nu framlagda förslaget
genomföres.
Den av förvaltningsutskottet beräknade totalkostnaden, 9 200 000 kr.,
förefaller nämnden hög. Detta synes gälla även om man tager i betraktande
nuvarande prisläge i Lund. På ritningsarbetets nuvarande stadium och under
den korta tid, som stått nämnden till buds för prövning av förvaltningsutskottets
kostnadsberäkning, har det emellertid icke varit nämnden möjligt
att göra någon mer ingående granskning av underlaget för kostnadsberäkningen.
Möjligheten att i samband med den fortsatta projekteringen begränsa
den angivna totalkostnaden bör noga prövas.
I fråga om tillbyggnaden av radiologiska kliniken anför nämnden, som
infordrat yttranden från medicinska fakidteten i Lund och centrala sjukvårdsberedningen,
följande.
Medicinska fakulteten har funnit förslaget väl genomtänkt och de i tillbyggnaden
ingående lokalerna lämpliga för sitt ändamål. Fakulteten understryker
emellertid, att lokalerna för klinisk radiofysik är avsedda att helt
utnyttjas för sjukvårdens behov och därför icke på något sätt kan påverka
det blivande ställningstagandet till den synnerligen aktuella frågan om uppförande
av en institution för ämnet radiofysik.
Centrala sjukvårdsberedningen har i princip inte något att erinra mot
förslaget i vad det avser högvoltsanläggningen. Dock förutsattes, att av radiofysiska
institutionen i Stockholm meddelade anvisningar beträffande
(i — Dihang till riksdagens protokoll 1962. 1 sand. Nr 77
74
Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1962
strålskyddet iakttages. Vad gäller förslaget i övrigt kvarstår tidigare huvudanmärkning
beträffande de pressade rumsmåtten i våningsplanet 3 trappor.
Beredningen har emellertid med hänsyn till föreliggande omständigheter
ansett sig höra godkänna förslaget, dock under förutsättning att tidigare
framförda erinringar i möjligaste mån beaktas.
Nämnden erinrar för egen del om att klinikens utbyggnad varit aktuell
sedan flera år tillbaka, överarbetning av tidigare förslag har skett främst
beträffande källarvåningen med högvoltsanläggning och vårdavdelningsplanet
(3 trappor). Radiofysiska institutionen bär granskat ritningen till högvoltsstationen
och under förutsättning av vissa justeringar godkänt förslaget.
Nämnden betonade redan vid ett tidigt stadium av planeringen för ifrågavarande
byggnadsföretag att möjligheterna borde prövas för en friare utformning
av byggnadskroppen i avsikt att dels erhålla utbyggnadsmöjligheter
och i övrigt lämpligare planlösning av högvoltsstationen, dels ock förbättra
lösningen av vårdavdelningen i våningen 3 trappor, därest man vidholle
det beräknade tillskottet av cirka 20 vårdplatser. Med hänsyn till
andra planerade byggnadsföretag har huvudmannen dock tidigare icke ansett
tillgänglig tomtmark medge annan utformning av klinikens tillbyggnad.
Numera har nytt förslag framlagts beträffande infektionsklinikens byggnadsfiåga,
vilket i och för sig medger ökad frihet för disposition av marken
och därmed möjliggör en lämpligare lösning även för radiologiska klinikens
del. Med hänsyn till angelägenheten av att icke ytterligare fördröja tillbyggnaden
för sistnämnda klinik har emellertid huvudmannen icke velat ta upp
byggnadsförslaget till omprövning i vad angår dess huvuddrag. Därmed
kvarstår den i princip hårt pressade lösningen av såväl vårdavdelningen som
högvoltsanläggningen. De förbättringar av detaljlösningarna, som verkställts,
har icke helt undanröjt de betänkligheter, som förslaget ingett
nämnden.
I vad avser vårdavdelningen uppvisar förslaget alltjämt betydande brister,
vilka också påtalats av centrala sjukvårdsberedningen. I standard- och trivselhänseende
motsvarar förslaget icke heller vad man — särskilt när det
gäller en specialitet som den förevarande — numera eftersträvar.
Inom nämnden har övervägts möjligheterna för ytterligare förbättringar
av förslaget till högvoltsstation. På initiativ av nämndens arkitekt har sålunda
inom ramen för den föreslagna högvoltsstationen verkställts en överarbetning
av bilokalernas utformning i avsikt att förbättra förbindelsevägama
och skapa större trivselvärden. I samråd med representanter för byggnadskommittén
och ämnesföreträdarna har upprättats två ritningar till
ifrågavarande våning, där man genom anordnande av ett entresolplan i utrymmet
bredvid bunkrarna utvunnit plats för förråd och dessutom personalrum
med acceptabel dagsljusbelysning. Härmed har ökad golvyta för
sängtransport och andra förbindelser kunna utvinnas inom högvoltsstationen.
Nämnden anser, att den sålunda företagna överarbetningen innebär påtagliga
förbättringar av huvudmannens förslag.
Med hänsyn till föreliggande omständigheter — särskilt angelägenheten
av att byggnadsföretaget tillkommer utan dröjsmål — anser nämnden sig
kunna tillstyrka ett godtagande av huvudmannens byggnadsförslag, under
förutsättning att centrala sjukvårdsberedningens och radiofysiska institutionens
erinringar och anvisningar beaktas. Nämnden förutsätter ock,
att de ändringsförslag, som redovisats å nyssnämnda ritningar, upptas till
Kungl. Maj:ts proposition nr 77 dr 1962 75
allvarligt övervägande i samband med utarbetandet av de slutliga byggnadsritningarna.
De av förvaltningsutskottet beräknade kostnaderna för byggnadsföretaget,
4 041 000 kr., bär icke givit anledning till någon nämndens erinran.
Nämnden framhåller dock, att ritningarna på nuvarande stadium av projekteringen
icke ger underlag för en helt säker beräkning. Av nämnden
redovisat ändringsförslag synes icke komma att medföra någon ökad kostnad.
Departementschefen
Jag har i det föregående redogjort för av 1959 års statliga kommission
för förhandlingar om medicinsk undervisning i Lund och Malmö framlagda
preliminära avtal med Malmöhus läns landsting berörande lasarettet
i Lund m. m. och därvid tillstyrkt, att avtalen godkännes. De härefter
gjorda beräkningarna av statens drift-, utrustnings- och byggnadsbidrag
för nästa budgetår till detta lasarett grundar sig — såvitt avser tiden efter
den 30 juni 1962 — på de nya avtalsbestämmelserna.
Medicinalstyrelsen har på grundval av hittills gällande avtalsregler beräknat
det statliga driftbidraget till lasarettet i Lund för nästa budgetår
till 3 200 000 kr. samt driftkostnadsersättningen för psykiatriska kliniken
till 2 700 000 kr. Ifrågavarande bidrag avser kostnaderna under kalenderåret
1962. I 12 § avtalet om lasarettet i Lund (läkarutbildningsavtalet)
föreskrives emellertid, att driftbidraget skall av staten erläggas månadsvis
i efterskott i form av utbetalningar å conto på visst närmare angivet sätt.
Enär det i riksstaten för innevarande budgetår beräknade driftbidraget
avser kalenderåret 1961, medan i överensstämmelse med angivna avtalsrum
driftkostnadsberäkningarna i fortsättningen kommer att gälla en
med budgetåret sammanfallande tidsperiod, bör under förevarande anslag
för nästa budgetår övergångsvis upptagas ett driftbidrag avseende dels
första hälften av kalenderåret 1962 (enligt reglerna i 1943 års driftbidragsavtal),
dels tiden den 1 juli 1962—den 30 juni 1963 (enligt de nya avtalsbestämmelserna).
I avtalet om de psykiatriska och barnpsykiatriska klinikerna
finns inget mot 12 § läkarutbildningsavtalet svarande stadgande, men enligt
vad kommissionen uppgivit har landstinget förutsatt, att utbetalning
å conto skall kunna ske även beträffande statens ersättning för ifrågavarande
kliniker. Med hänsyn till lämpligheten av enhetliga regler för utbetalning
av statsbidragen anser jag mig böra förorda den av landstinget
förutsatta anordningen.
Främst till följd av ändrad maximeringsregel samt nya bestämmelser
för beräkning av pensionskostnaderna kommer statens driftbidrag till
lasarettet enligt det nya avtalet att bli icke oväsentligt högre än tidigare.
Med utgångspunkt från de nya avtalsreglerna och de av mig nyss angivna
grunderna för anslagsberäkningen för nästa budgetår uppskattar jag statens
driftbidrag till lasarettet i Lund avseende tiden den 1 januari 1962—
76
Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1962
den 30 juni 1963 till 5 500 000 kr. I detta belopp ingår även bidrag till
kostnaderna för driften av den neurokirurgiska kliniken fr. o. m. den 1
juli 1962. För detta ändamal har sedan åtskilliga år i riksstaten under
elfte huvudtiteln uppförts ett särskilt förslagsanslag. För nästa budgetår
bör således under sistnämnda anslag medel endast beräknas för första halvåret
1962. Jag återkommer i det följande till denna fråga.
Driftkostnadsersättningen för psykiatriska kliniken, vilken likaledes till
följd av de i det nya avtalet ändrade grunderna för beräkningen av pensionskostnaderna
måste uppräknas i förhållande till den av medicinalstyrelsen
framlagda kalkylen, bör upptagas med ett belopp av 4 500 000 kr. Denna beräkning
avser samma tidsperiod — ett och ett halvt år — som legat till grund
för min uppskattning av driftbidraget till lasarettet i Lund.
I fråga om det statliga utrustningsbidraget har — enligt vad kommissionen
därom anfört — förhandlingsparterna förutsatt, att den nyanskaffning av
utrustning, som sker under kalenderåret 1962, skall till hälften anses gälla
årets första sex månader och till hälften det andra halvåret. För den senare
delen skall statligt utrustningsbidrag enligt 4 § läkarutbildningsavtalet utgå
med 25 procent. Jag har under hand inhämtat, att den röntgenutrustning, för
vars anskaffande lasarettsdirektionen äskat ett bidrag med halva kostnaden
eller med i runt tal 75 000 kr., till större delen inköpts redan under år 1961.
För denna del synes statligt bidrag med 50 procent böra utgå. För den återstående,
under innevarande år anskaffade röntgenutrustningen skall däremot
icke utgå särskilt statligt bidrag enligt hittillsvarande praxis, utan den mellan
parterna träffade överenskommelsen bör i stället tillämpas på utrustningsanskaffningen.
Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande
har i allt väsentligt godtagit den föreslagna utrustningsanskaffningen som
sådan.
På grundval av från landstinget och nämnden under hand inhämtade upplysningar
beräknar jag det statliga utrustningsbidraget för nästa budgetår
till sammanlagt 600 000 kr. En viss osäkerhet måste dock anses vidlåda
denna beräkning. Jag har räknat med att — förutom löpande utrustningsanskaffning
för befintliga kliniker m. m. — även mer omfattande nyutrustning
av nytillkommande kliniker eller anläggningar kan bli aktuell under
denna tid.
Jag övergår härefter till att behandla framlagda byggnadsförslag och till
frågan om storleken av det statliga byggnadsbidraget för nästa budgetår. Av
de byggnadsåtgärder, för vilka lasarettsdirektionen äskat medel, är ombyggnadsarbetena
inom lungkliniken och thoraxkliniken samt inom hudkliniken
upptagna i den till läkarutbildningsavtalet fogade bilagan A och berättigar
således till ett bidrag på 40 procent. För anordnande av omklädnadsrum
in. m. inom medicinska kliniken bör staten däremot — såsom kommissionen
uttalat — endast bidraga enligt läkarutbildningsavtalets huvudregel eller
med 25 procent av kostnaderna. Ifrågavarande tre byggnadsåtgärder, som till
77
Kungl. Maj. ts proposition nr 77 år 1962
eissa delar redan blivit utförda, har — i och för statsbidrags utgående — tillstyrkts
av nämnden för undervisningsjukhusens utbyggande. I fråga om
lungkliniken har nämnden dock förutsatt, att viss av centrala sjukvårdsberedningen
föreslagen vårdplatsminskning genomföres. För egen del ansluter
jag mig i detta avseende till vad nämnden anfört.
Samtliga de byggnadsprojekt, som redovisats i de av förvaltningsutskottet
gjorda framställningarna, omfattas av nyssnämnda bilaga A. Staten har således
att bidraga till byggnadskostnaderna med 40 procent under förutsättning,
att projekten antingen redan godkänts av statsmakterna eller ock i enlighet
med 15 § läkarutbildningsavtalet godkännes i den ordning Kungl.
Maj:t föreskriver. Vad gäller centralblocket vill jag erinra om att Kungl.
Maj:t i överensstämmelse med av riksdagen givet bemyndigande (se prop.
1960: 71; SU 1960: 123; rskr. 1960: 299) genom beslut den 21 april 1961
godkänt, att en första deletapp av block E inom ifrågavarande centralblock
— omfattande flyglarna Eb, Ec och Ed — finge utföras i huvudsaklig överensstämmelse
med av Malmöhus läns landstings förvaltningsutskott företedda
ritningar. Arbetena, som för ifrågavarande deletapp enligt numera
träffade entreprenadavtal kostnadsberäknas till 13 300 000 kr., har påbörjats
under hösten 1961.
För uppförande av nybyggnad för centraltvätteriet har riksdagen hittills
anvisat 1 500 000 kr. Vid min anmälan av förevarande byggnadsfråga i propositionen
1961: 79 anförde jag, att angelägenheten av projektets snara realiserande
medförde, att jag ansåg mig böra biträda av förvaltningsutskottet
gjord hemställan om anvisande av medel för företagets fortsättande, trots
att definitivt byggnadsprogram då ej förelåg och frågan om statens slutliga
andel i kostnaderna stod öppen. Jag förklarade mig ha för avsikt att så snart
sig göra lät underställa riksdagen det definitiva byggnadsprogrammet och
framlägga förslag i kostnadsfördelningsfrågan. Som jag nyss anfört har sistnämnda
spörsmål lösts i det nu framlagda, av mig tillstyrkta förslaget till
avtal angående lasarettet i Lund. Av förenämnda bilaga A till avtalet framgår
vidare, att statens bidrag skall beräknas på 10/h av den totala kostnaden,
som enligt under hösten 1961 framlagda beräkningar kommer att uppgå till
8 000 000 kr. Försvarets fabriksstyrelse svarar för uppförandet av nybyggnaden,
vilken enligt nu redovisade definitiva ritningar kommer att omfatta
tre våningsplan jämte en mindre fjärde våning. Anläggningen får en kapacitet
av 14 ton tvättgods per dag, varav 10 ton beräknas motsvara lasarettets
behov. Byggnadsföretaget, som påbörjats hösten 1961, har icke föranlett
någon erinran från min sida.
Jag har intet att invända mot att de föreslagna ändrings- och komplcltcringsåtgärderna
inom kulvertsystemets delar 3—7 kommer till utförande.
Som byggnadsstyrelsen anfört bör dock behovet av föreslagna utbyten av
vissa kondensvattencisterner in. in. ytterligare utredas. Kostnaderna för angivna
åtgärder har beräknats till 807 000 kr.
78
Kungi. Maj. ts proposition nr 77 år 1962
Med hänsyn till vad byggnadsstyrelsen anfört är jag f. n. icke beredd att
taga ställning till av förvaltningsutskottet föreslagen installation av oljeeldning
vid ångkraftverket. Jag förutsätter, att frågan prövas ytterligare. I
detta sammanhang anser jag mig böra understryka angelägenheten av att
värmeanläggningens kapacitet i första hand reserveras för lasarettets, universitetets
och så långt det är möjligt även andra statliga institutioners behov.
Förvaltningsutskottet har lagt fram förslag till tillbyggnad för radiologiska
kliniken i fem våningar jämte källarvåning, i vilken viss högvoltsapparatur
avses bli placerad. I tillbyggnaden skall vidare förläggas bl. a. en avdelning
för klinisk radiofysik samt en ny vårdavdelning med cirka 20 vårdplatser.
De totala byggnadskostnaderna beräknas till 4 041 000 kr.
Radiologiska kliniken är otvivelaktigt i stort behov av utökade lokaler icke
minst för att kunna hysa den kvalificerade specialapparatur en modern
centralanstalt för radioterapi kräver. Jag har därför icke något att invända
mot den planerade utvidgningen som sådan. Det föreslagna vårdplatstillskottet,
vilket skulle öka klinikens totala vårdplatsantal till 100, anser jag
mig även med hänsyn till vissa överväganden som gjorts inom centrala regionvårdsnämnden
böra godtaga. Jag kan dock icke underlåta att i detta
sammanhang ge uttryck för mina farhågor att ifrågavarande utökning i förening
med en planerad utbyggnad av den radioterapeutiska kliniken i Malmö
kan medföra ett visst överskott på radioterapeutiska vårdplatser i regionen.
Jag vill erinra om att jag i propositionen 1960: 159 med förslag till riktlinjer
för regionsjukvårdens utbyggande m. in. rekommenderade en nedskärning
av föreliggande utbyggnadsplaner. Beträffande de framlagda ritningarna
över tillbyggnaden har vissa erinringar framställts av centrala
sjukvårdsberedningen och nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande
samt, i vad avser strålskyddsförhållanden, av radiofysiska institutionen i
Stockholm. Nämnden har vidare verkställt en viss överarbetning av ritningsförslaget
i vad avser högvoltstationen i källarplanet. Härigenom har inom
ramen för tillbyggnadens totalvolym vissa ytterligare rumsytor utvunnits.
Enligt vad jag inhämtat har landstinget ännu icke tagit ställning till nämndens
ändringsförslag men avser att i möjligaste mån beakta detsamma.
Under förutsättning att så sker och att övriga av ifrågavarande myndigheter
föreslagna förbättringar noggrant prövas, är jag beredd att tillstyrka statligt
bidrag för byggnadsprojektet i fråga. Den gjorda kostnadsberäkningen har
icke givit remissmyndigheterna anledning till erinran. Även för egen del anser
jag mig kunna godtaga densamma.
I propositionen 1959: 95 förordade jag, att staten skulle bidraga med hälften
av de till 3 916 000 kr. beräknade kostnaderna för anordnande av en ny
observationspaviljong — inrymmande bl. a. undervisningslokaler — och för
installation av vissa hissar i dåvarande epidemisjukhuset, numera infektionskliniken
vid lasarettet i Lund. Riksdagen biföll förslaget och anvisade för
ändamålet 1 500 000 kr. Byggnadsprojektet har ännu ej realiserats. Förslag
opaginerad Kontrollera mot PDF
00
►f*
Byggnadsarbeten vid lasarettet i Lund, för vilka statsbidrag med 40 procent av de verkliga kostnaderna skall utgå
Nr
Projekt
Volym
Beräknad
totalkostnad
tkr
Anmärkningar
Beteckning
Ändamål
m*
i
2
3
4
5
6
i
Block AB
Akutintag
Intagningsavdelning
Polikliniker för medicin
och kirurgi
Laboratorier
Specialpolikliniker m. m.
35 110
9 700
Byggnaden är tagen i bruk.
2
Block E
(2 etapper)
Klinisk fysiologi
Klinisk kemi
Gemensamma utrymmen
Värmekulvert inkl. led- ningar till universitetet
Matarkabel m. m.
34 700 (etapp I)
+
20 800 (etapp II)
21 165
Byggnaderna i etapp I beräknas vara klara för
inflyttning i början av år 1964.
3
Centralköket
(2 etapper)
10 034 (etapp I)
+
12 000 (etapp II)
8 500
Etapp I avslutad; etapp II beräknas vara färdig
sommaren 1963.
4
Kulvert
(7 delar)
Inkl. ledningsarbete
4 307
Delarna 3—7 färdiga; 1—2 beräknas färdig- ställda under hösten 1962.
5
Ångkraftverk
(2 etapper)
38 970 (etapp I)
+
11 780 (etapp II)
12 300
I detta byggnadsobjekt ingår reservkraftagg- regat, oljeeldningsanläggning, matarvatten- anläggning och diverse mindre kompletteran- de VVS-arbeten samt i anslutning härtill er- forderliga byggnadsarbeten. Etapp I avslu- tad. Övriga arbeten beräknas vara i huvudsak
avslutade under år 1963; därefter återstående
under år 1964. Färdigställandet av vissa
VVS-arbeten kan dock bli beroende av en
eventuell utbyggnad av ångkraftverket.
Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1962
opaginerad Kontrollera mot PDF
83
Kiingl. Maj.ts proposition nr 77 år 1962
beräknad byggnadstakt och medelsåtgång kan statens bidrag till kostnaderna
för utbyggnaden av tandläkarhögskolan m. m. intill den 1 juli 1963
uppskattas till 2 340 000 kr. Med hänsyn till tandläkarhögskolans lokala
anknytning till lasarettet i Umeå och den nödvändiga samordningen av
byggnadsföretag såväl för denna högskola som för medicinska högskolan
synes det statliga byggnadsbidraget lämpligen böra bestridas från förevarande
anslag.
Utbyggnaden av den medicinska högskolan enligt den i proposition
1957: 188 intagna planen för tillgodoseende av lokalbehovet för Umeå lasarett
och sagda högskola fortskrider. För ändamålet har från förenämnda reservationsanslag
till Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid lasarettet i Umeå
in. m. anvisats tillhopa 9 613 000 kr. Bidragsreglerna har i det nya avtalet
ändrats i förhållande till i 1958 års avtal intagna föreskrifter. Med undantag
för radioterapeutiska kliniken och en kulvert (se 49 §) har de nya
reglerna icke givits tillbakaverkande kraft. För byggnad eller byggnadsdel,
som påbörjas efter den 30 juni 1962 och som tages i anspråk för utbildnings-
och forskningsändamål, skall statligt byggnadsbidrag enligt
14 § det nya avtalet utgå med 25 procent av de verkliga kostnaderna. För
vissa ombyggnadsarbeten, som erfordras i anledning av den patologiska
institutionens ianspråktagande av vissa av rättsläkarstationens lokaler,
skall dock staten enligt avtalets 49 § punkt 2 slutligt svara för hela kostnaden.
Nämnden har från angivna utgångspunkter beräknat, att det statliga
bidraget för hela utbyggnaden av lasarettet och medicinska högskolan
— med undantag för de byggnadsobjekt, för vilka medel anvisas från
anslag under åttonde huvudtiteln — för tiden intill den 1 juli 1963 kommer
att uppgå till 10 045 000 kr. Med avräkning av för ändamålet tidigare
anvisade medel bör således under förevarande anslag upptagas ett byggnadsbidrag
för nästa budgetår om (10 045 000 — 9 613 000) 432 000 eller
avrundat 430 000 kr.
Hela anslaget bör således uppföras med (3 700 000 + 740 000 4- 2 340 000 +
430 000) i runt tal 7 200 000 kr.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att
till Bidrag till lasarettet i Umeå för budgetåret 1962/63
under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
7 200 000 kr.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Bo Stenfors
opaginerad Kontrollera mot PDF
82
Kungl. Maj. ts proposition nr 77 är 1962
trädandet av det nya avtalet medför icke någon påtaglig förändring av det
statliga driftbidragets storlek. Ett antal nya vårdplatser tillkommer medan
andra, tidigare bidragsberättigade platser undantages från avtalets tillämpningsområde.
I viss utsträckning har i lasarettets förenämnda beräkningar
hänsyn även tagits till de nya avtalsgrunderna. Med utgångspunkt
från de lämnade uppgifterna uppskattar jag statens driftbidrag för nästa
budgetår till lasarettet i Umeå avseende tiden den 1 januari 1962—den 30
juni 1963 till 3 700 000 kr.
Från nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande har jag under
hand inhämtat uppgifter rörande den beräknade storleken av statens utrustnings-
och byggnadsbidrag under anslaget för budgetåret 1962/63.
Särskilda utrustningsbidrag till landstinget har tidigare ej belastat anslag
under elfte huvudtiteln utan har — i den begränsade utsträckning de förekommit
—- i sin helhet bestridits från anslag under åttonde huvudtiteln.
Enligt det nya avtalet har reglerna rörande den statliga bidragsgivningen
för utrustningskostnader förändrats och anslutits till motsvarande bestämmelser
i Göteborgs- och Malmöavtalen. Staten skall således för utrustning,
som efter den 30 juni 1962 anskaffas till för utbildning och
forskning ianspråktagen klinik etc. och ej avser ersättande av kasserad
utrustning, erlägga utrustningsbidrag med 25 procent av de verkliga
kostnaderna. Avtalsparterna har förutsatt, att den nyanskaffning av utrustning,
som sker under kalenderåret 1962, skall till hälften anses gälla
årets första sex månader och till hälften det andra halvåret. För den
senare delen skall bidrag utgå med 25 procent. Jag föreslår, att kostnaderna
för statliga utrustningsbidrag i fortsättningen bestrides från förslagsanslaget
till Bidrag till lasarettet i Umeå. Nämnden har för budgetåret 1962/
63 räknat med — förutom kompletteringsanskaffningar till befintliga
kliniker — nyutrustning av ny köksbyggnad samt administrationslokaler.
Enligt 49 § 3 punkten det nya avtalet skall vidare — utan hinder av tidpunkten
för anskaffningen — statligt bidrag utgå med 25 procent av kostnaden
för utrustning av de nya lokaler, som tillförts radioterapeutiska
kliniken genom företagen om- och tillbyggnad. Nämnden har beräknat det
sammanlagda utrustningsbidraget för här berörda ändamål till i runt tal
740 000 kr. Mot denna uppskattning av bidragsbeloppets storlek har jag
icke något att invända.
I det nya avtalet — 6 och 23 §§ samt 49 § punkt 2 — ges föreskrifter
rörande statligt byggnadsbidrag till pågående utbyggnad av lokaler för
en fullständig tandläkarhögskola samt tandtekniker- och tandsköterskeskolor
i Umeå. Bidragsgrunderna varierar för de olika byggnadsobjekten.
För nybyggnader utgår sålunda 25-procentigt bidrag med undantag för
lokaler för tandhistopatologi, beträffande vilka bidraget motsvarar halva
byggnadskostnaden. I fråga om vissa ombyggnadsarbeten utgår bidrag med
100 procent av kostnaden. Med ledning av nämndens uppgifter rörande
opaginerad Kontrollera mot PDF
81
Kungl. Maj. ts proposition nr 77 år 1962
att till Bidrag till driften av en neurokirurgisk avdelning
vid lasarettet i Lund för budgetåret 1962/63 under elfte
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 35 000 kr.
Bidrag till lasarettet i Umeå
I riksstaten för innevarande budgetår har under elfte huvudtiteln upptagits
dels ett förslagsanslag till Bidrag till vissa driftkostnader vid lasarettet
i Umeå å 2 000 000 kr., dels ock ett reservationsanslag till Bidrag till
vissa byggnadsarbeten vid lasarettet i Umeå m. m. å 4 470 000 kr. I årets
statsverksproposition har Kungl. Maj :t på min hemställan förordat, att
medel för de ändamål, som tillgodoses genom anlitande av förenämnda
båda anslag, fr. o. m. budgetåret 1962/63 anvisas under ett gemensamt
förslagsanslag med benämningen Bidrag till lasarettet i Umeå samt, i avbidan
på särskild proposition i ämnet, för nämnda budgetår beräknat medelsbehovet
under anslaget till 4 500 000 kr.
I proposition 1962: 104 har Kungl. Maj:t tidigare denna dag på föredragning
av chefen för ecklesiastikdepartementet för godkännande underställt
riksdagen bl. a. ett mellan kommissionen för förhandlingar om högre
utbildning i Umeå, å svenska statens vägnar, samt för Västerbottens läns
landsting särskilt utsedda förhandlingsdelegerade, å landstingets vägnar,
träffat avtal om utbildning av läkare och tandläkare i Umeå, m. m. Avtalet,
som bl. a. ersätter 1958 års avtal angående inrättande av en medicinsk
läroanstalt i Umeå m. m. (se proposition 1957: 188), föreslås träda
i kraft den 1 juli 1962. Beträffande avtalets närmare innehåll hänvisas
till förenämnda proposition 1962: 104.
De av mig i det följande gjorda beräkningarna av statens drift-, utrustnings-
och byggnadsbidrag för nästa budgetår till lasarettet i Umeå m. m.
grundar sig på — såvitt avser tiden efter den 30 juni 1962 — de nya
avtalsbestämmelserna.
Enligt av lasarettet hösten 1961 lämnade uppgifter kan det statliga
driftbidraget för budgetåret 1962/63 enligt 1958 års avtal beräknas till
2 450 000 kr. Beräkningen avser landstingets kostnader för sjukhusdriften
under kalenderåret 1962. I det nya avtalet föreskrivs emellertid i 42 §
andra stycket, att driftbidraget skall av staten erläggas månadsvis i efterskott
i form av utbetalningar å conto på visst närmare angivet sätt. Enär
det i riksstaten för innevarande budgetår beräknade driftbidraget till lasarettet
avser kalenderåret 1961, medan driftkostnadsberäkningarna i överensstämmelse
med angivna avtalsrum i fortsättningen kommer att avse
en med budgetåret sammanfallande tidsperiod, bör under förevarande anslag
för nästa budgetår övergångsvis upptagas ett driftbidrag avseende dels
första hälften av kalenderåret 1962 (enligt reglerna i 1958 års avtal), dels
tiden den 1 juli 1962—den 30 juni 1963 (enligt det nya avtalet). Ikraft
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
80
Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1962
i förenämnda bilaga A upptagna projekt, beräknar kommissionen att här
ifrågavarande förslagsanslag belastas med högst en miljon kr. för utbetalning
av byggnadsbidrag.
Den av kommissionen föreslagna metoden för avräkning av statens överskjutande
byggnadsbidrag synes mig riktig och lämplig. Jag har även under
hand inhämtat, att landstinget är berett att acceptera densamma. Mina ställningstaganden
till här i det föregående behandlade byggnadsobjekt torde
dock få antagas medföra ett något lägre medelsbehov för byggnadsarbeten
under budgetåret 1962/63 än det kommissionen räknat med. Mot bakgrund
av det anförda föreslår jag, att riksdagens medgivande utverkas att förenämnda
reservationsanslag till Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Malmöhus
läns sjukvårdsinrättningar i Lund m. m. får —■ oavsett tidigare dispositionsbeslut
— för budgetåret 1962/63 disponeras för utbetalning av statsbidrag
för i bilaga A till läkarutbildningsavtalet upptagna, ej avslutade byggnadsobjekt.
Under förevarande anslag beräknar jag statens byggnadsbidrag
till 700 000 kr., i vilket belopp jag även inräknat det engångsbidrag om
500 000 kr., vilket enligt 23 § andra stycket läkarutbildningsavtalet skall senast
den 30 juni 1963 utbetalas till landstinget.
Vid bifall till vad jag nu anfört och föreslagit skulle anslaget för
nästa budgetår uppföras med (5 500 000 + 4 500 000 + 600 000 + 700 000)
11 300 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
a) medgiva, att det i riksstaten för innevarande budgetår
under elfte huvudtiteln upptagna reservationsanslaget till Bidrag
till vissa byggnadsarbeten vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund in. in. må för budgetåret 1962/63
disponeras på sätt jag i det föregående förordat;
b) till Bidrag till lasarettet i Lund för budgetåret 1962/63
under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
11 300 000 kr.
Bidrag till driften av en neurokirurgisk avdelning
vid lasarettet i Lund
För ändamålet är i gällande riksstat under elfte huvudtiteln uppfört ett
förslagsanslag av 90 000 kr.
Medicinalstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1961 under förutsättning
av bibehållet anslag föreslagit, att detsamma uppföres med 70 000 kr.
Enligt det i det föregående redovisade nya avtalet mellan staten och
Malmöhus läns landsting angående lasarettet i Lund skall bidrag i särskild
ordning till ifrågavarande avdelning icke utgå efter den 30 juni 1962. Som
framgår av vad jag tidigare anfört bör emellertid för nästa budgetår medel
beräknas för utbetalning av bidrag, som hänför sig till första halvåret 1962.
För ändamålet finner jag ett belopp av 35 000 kr. vara tillfyllest. Jag hemställer
alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
opaginerad Kontrollera mot PDF
79
Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1962
har nu i stället framlagts om att samtliga äldre, till infektionskliniken hörande
vårdbyggnader skall ersättas av en helt ny klinikbyggnad. Som nämnden
för undervisningssjukhusens utbyggande framhållit skulle en sådan anordning
medföra betydande fördelar såväl ur vård- och driftsynpunkt som
med hänsyn till behovet av ett effektivt utnyttjande av markområdet. Den
planerade nybyggnaden, som kostnadsberäknats till 9 200 000 kr., är av en
helt annan storleksordning än den tidigare beslutade observation spaviljongen.
Det blivande vårdplatsantalet, som tidigare planerats till 116, har begränsats
till 90, vilket måste hälsas med tillfredsställelse mot bakgrund av den överdimensionering
av epidemivården som otvivelaktigt förekommit på flera håll
i landet. I likhet med nämnden finner jag mycket vägande skäl tala för uppförandet
i ett sammanhang av en helt ny infektionsklinik, och jag är i princip
beredd att ge projektet mitt stöd. Emellertid framgår det — såsom remissmyndigheterna
påpekat — av det framlagda ritningsförslaget, att vissa
utrymmen blivit mycket rikligt tilltagna. Jag har vidare funnit den beräknade
kostnaden för projektet hög. I jämförelse med den preliminärt uppskattade
kostnaden för uppförandet av ny infektionsklinik vid akademiska sjukhuset
i Uppsala framstår nu ifrågavarande byggnadsprojekt som påfallande
dyrbart. Till följd härav anser jag mig icke f. n. kunna tillstyrka statligt
byggnadsbidrag på grundval av föreliggande ritningar. Jag föreslår, att ritningarna
överarbetas i kostnadsbesparande syfte, varefter de torde få underställas
Kungl. Maj :ts prövning i enlighet med 15 § läkarutbildningsavtalet.
Med hänsyn till angelägenheten för såväl undervisningen som sjukvården av
att nybyggnaden kommer till stånd snarast möjligt, utgår jag dock från att
ifrågavarande omprövning sker så skyndsamt, att något väsentligt dröjsmål
med projektets realiserande icke skall behöva uppstå.
I sin i det föregående återgivna kommentar till de framlagda avtalen beträffande
lasarettet i Lund har förhandlingskommissionen även redogjort
för avtalens ekonomiska konsekvenser för staten. Härav framgår att riksdagen
för i bilaga A till läkarutbildningsavtalet upptagna projekt redan anvisat
25 miljoner kr., varav vid avtalets ikraftträdande den 1 juli 1962 sammanlagt
cirka 19,5 miljoner kr. beräknas ha blivit utbetalade. Eftersom statens
bidrag för ifrågavarande, redan utförda arbeten enligt 40-procentregeln endast
motsvarar något över 17,5 miljoner kr., skulle staten således vid nämnda
tidpunkt ha ett tillgodohavande hos landstinget på närmare två miljoner kr.
Såsom framgår av 7 § andra stycket läkarutbildningsavtalet skall dylikt överskjutande
belopp få avdragas å bidragsbelopp, som staten har att efter den 30
juni 1962 erlägga för andra arbeten. Med beaktande härav och med ledning
av från landstinget inhämtade uppgifter om byggnadsprogrammet fram till
den 1 juli 1963 har kommissionen sökt beräkna anslagsbehovet för budgetåret
1962/63. Under förutsättning att medel från det senast för innevarande
budgetår upptagna reservationsanslaget till Bidrag till vissa byggnadsarbeten
vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund in. m. får utbetalas för
opaginerad Kontrollera mot PDF
1 1 2
3
4
5
6
6
Administrationsbyggnad
22 335
6 830
Byggnaden är tagen i bruk.
7
Huvudinfart
380
Arbetena avslutade.
8
Infektionsklinik
Nybyggnad med ca 90
vårdplatser
25 000
9 200
Enligt ritningar, daterade den 19/1 1962. I
detta projekt ingår kulvert från barnkliniken
samt avloppsreningsanläggning.
9
Högspänningsnät
134
Arbetenas omfattning framgår av plan, daterad
den 30/1 1962.
10
Anslutning av äldre bygg- nader till gemensam
högtemperaturzon samt
variatoranläggning
Barnsjukhuset
Reumatologi
250
Till grund för kostnadsberäkningen ligger en
plan, daterad den 30/1 1962.
11
Radiologi
Tillbyggnad med 20
vårdplatser
10 500
4 000
Enligt ritningar den 27/5 1959 (våningarnal,
II och IV), 13/10 1960 (entrévåning), 2/6 1961
(våning III) och 26/7 1961 (källarvåning);
reviderade den 12/1, 16/1, 7/6 och 11/7 1961.
12
Block C
Operationsavdelningar
Arbetsavdelningar
Röntgendiagnostik
Fysikalisk terapi
Undervisningslokaler
m. m.
90 000
35 000
13
Block D
Sängavdelningar med 600
vårdplatser
Postoperativ avdelning
Avdelning för intensiv- vård
Avdelningar för social- medicin och yrkesme- dicin
Fotolaboratorium m. m.
85 000
32 000
De för enskilda kliniker inom D-blocket angiv- na vårdplatssiffrorna är ungefärliga, varför
mindre avvikelser därifrån, som sker i över- ensstämmelse med ritningar, godkända av
vederbörande statliga myndigheter, och
inom den för blocket angivna volymramen —
85 000 ms inrymmande 24 vårdavdelningar
och 2 våningsplan för andra ändamål — icke
skall föranleda ändring av bidragsgrunderna.
oe
Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1962
opaginerad Kontrollera mot PDF
oo
C5
1
2
3
4
5
6
Sängavdelningarnas
vårdplatser avses bli
fördelade på i huvud- sak följande sätt:
neurokirurgi...... 65
neurologi........ 70
thoraxkirurgi .... 55
plastikkirurgi.... 30
urologi.......... 60
barnkirurgi...... 45
kardiologi....... 25
njursjukdomar... 50
allmän kirurgi____ 90
allmänmedicin... Ilo
Under enahanda förutsättningar i fråga om rit- ningars godkännande och volymramens
iakttagande må ock viss vårdavdelning inom
blocket utbytas mot annan sådan avdelning
tillhörande i Bilaga A icke upptagen klinik.
14
Utbyggnad av
kulvertsystemet
Centralblocket —
reumatologi
515
15
Verkstadsbyggnad
10 500
2 800
Uppföres efter rivning av gamla norra värme- centralen.
16
Central anläggning för syr- gas och tryckluft
445
Arbetena omfattar, förutom den centrala an- läggningen, yttre ledningsnät till befintliga
byggnader och byggnader, som upptages i
denna bilaga.
17
Centraltvätt
33 540
5 700
Arbetena pågår. Byggnaden beräknas vara fär- dig år 1962. Statens bidrag skall avse 10/14
av den totala kostnaden.
18
övervakningsbyggnad
vid huvudinfarten
350
134
Inkl. vänthall.
Enligt en ritning, daterad den 14/3 1961, revi- derad den 1/12 1961.
Beräknas färdig under år 1963.
19
Ombyggnad av
AB-blocket
1 700
Avser endast ombyggnad i samband med att
vissa provisorier ersättes av lokaler i C- och
D-blocken.
Kungl. Maj. ts proposition nr 77 år 1962
opaginerad Kontrollera mot PDF
1
2
3
4
5
6
20
Rörpostsystem
6 000
Arbetena omfattar befintliga byggnader och
byggnader, som upptages i denna bilaga,
ävensom bakteriologi- och patologibyggna- derna. Arbetenas omfattning framgår av
PM, daterad den 30/1 1962, samt tablå,
daterad den 14/4 1959.
21
Yttre vatten- och avlopps- anläggning
240
Enligt plan, daterad den 30/1 1962.
22
Om- och tillbyggnad av
öronkliniken
1 200
Enligt godkända ritningar, daterade den 12/5
1961 (ändringar den 11/9 1961).
23
Lungkliniken och thorax- kirurgiska kliniken
Utökning av toalett- och
tvättrum samt om- byggnad av sköljrum
inom samtliga avdel- ningar
112
Enligt program, daterat den 24/6 1959.
Arbetena beräknas vara avslutade hösten 1962.
24
Hudkliniken
Ombyggnad av viss del
av vindsvåningen för
anordnande av labora- torier och arbetsrum
för läkare
58
Arbetena avslutade.
25
Centralförrådet
Omändring av lokalerna
för rehabilitering
210
Arbetena pågår och beräknas vara avslutade
sommaren 1962.
00
Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1962
opaginerad Kontrollera mot PDF
88
Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1962
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sid.
Utbyggande av karolinska sjukhuset....................................... 2
Inledning........................................................... 2
Förslag............................................................. 4
Motiv.............................................................. 4
Departementschefen......... 8
Karolinska sjukhuset: Utrustning......................................... 10
Förslag............................................................. 10
Motiv.............................................................. 11
Departementschefen................................................. 15
Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala m. m........................ 19
Inledning....................................................... 19
Förslag............................................................. 22
Motiv.............................................................. 22
Yttranden ......................................................... 28
Departementschefen................................................. 28
Avtal angående lasarettet i Lund m. m..................................... 35
A. Inledning........................................................ 35
B. Förhandlingskommissionens förslag................................. 36
1. Avtal angående lasarettet i Lund (läkarutbildningsavtalet).......... 37
2. Avtal om de psykiatriska och barnpsykiatriska klinikerna i Lund .... 50
3. Avtal om seminarietomten i Lund................................ 53
4. Avtalens ekonomiska konsekvenser för staten...................... 55
C. Yttranden..........;............................................ 57
D. Departementschefen.............................................. 58
Bidrag till lasarettet i Lund.............................................. 64
Inledning........................................................... 64
Förslag............................................................. 64
Motiv.............................................................. 65
Yttranden.......................................................... 70
Departementschefen................................................. 75
Bidrag till driften av en neurokirurgisk avdelning vid lasarettet i Lund.......... 80
Bidrag till lasarettet i Umeå............................................. 81
Bilaga A............................................................. 84
IDUNS TRYCKERI. ESSELTE. STHLM 62
201371
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- SU 1962:146 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående vissa anslag för budgetåret 1962/63 till universitetssjukhusen m. m. s. 1 i texten