Sök i Ratio Lex

Angående vissa anslag till universitetssjukhusen m. m

1962-01-31 · 88 sidor, varav 74 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 74 av 88 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1962:77, Angående vissa anslag till universitetssjukhusen m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1962

1

Nr 77

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa anslag

till universitetssjukhusen m. m.; given Stockholms slott

den 9 mars 1962.

Kungl. Maj :t vill härmed under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för denna dag föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Rune B. Johansson

Propositionens huvudsakliga innehåll

För utbyggande av karolinska sjukhuset föreslås anvisande av ett investeringsanslag

av 6 560 000 kr.

Till utrustning av bl. a. de nya nervklinikerna och det kliniskt-fysiologiska

centrallaboratoriet vid karolinska sjukhuset föreslås att ett reservationsanslag

av 5 100 000 kr. anvisas samt att vissa beställningsbemyndiganden

lämnas.

För det fortsatta utbyggandet av akademiska sjukhuset i Uppsala äskas

ett investeringsanslag av 6 300 000 kr., varjämte hemställes om vissa

bemyndiganden att beställa utrustning.

Riksdagen föreslås bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna avtal med

Malmöhus läns landsting angående dels lasarettet i Lund, dels de psykiatriska

och barnpsykiatriska klinikerna i Lund, dels ock seminarietomten

i Lund.

Vidare äskas till bidrag till lasarettet i Lund ett förslagsanslag av

11 300 000 kr.

Till bidrag till driften av en neurokirurgisk avdelning vid lasarettet i

Lund föreslås anvisande av ett förslagsanslag av 35 000 kr.

Slutligen äskas ett förslagsanslag av 7 200 000 kr. till bidrag till lasarettet

i Umeå.

1 _ Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 sand. Nr 77

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1962

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9 mars

1962.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,

Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och ecklesiastikdepartementen

anför chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Johansson.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t på min hemställan under

inrikesdepartementet föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, för budgetåret 1962/63 beräkna följande anslag, nämligen

å driftbudgeten under punkten 58 till Karolinska sjukhuset: Utrustning

ett reservationsanslag av 4 400 000 kr., under punkten 69 till Bidrag

till lasarettet i Lund ett förslagsanslag av 8 000 000 kr., under punkten 72

till Bidrag till lasarettet i Umeå ett förslagsanslag av 4 500 000 kr. och

under punkten 82 till Bidrag till driften av en neurokirurgisk avdelning

vid lasarettet i Lund ett förslagsanslag av 35 000 kr. samt å kapitalbudgeten

under punkten 193 till Utbyggande av karolinska sjukhuset ett investeringsanslag

av 6 560 000 kr. och under punkten 195 till Utbyggande av

akademiska sjukhuset i Uppsala ett investeringsanslag av 6 300 000 kr.

Jag anhåller nu att få upptaga dessa anslagsfrågor till fortsatt behandling.

I samband härmed torde jag få anmäla uppkommen fråga rörande godkännande

av avtal med Malmöhus läns landsting om lasarettet i Lund m. m.

Utbyggande av karolinska sjukhuset

Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag

av 8 205 000 kr.

Inledning

Med skrivelse den 16 april 1958 överlämnade direktionen för karolinska

sjukhuset en av radiofysiska institutionen avgiven redogörelse för vissa

strålskyddsundersökningar, som institutionen bedrivit vid radiumhemmet

å sjukhuset under åren 1952—1957. Av institutionens bifogade skrivelse

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1962

framgick, att institutionen funnit resultaten av den verkställda undersökningen

så alarmerande, att en omprövning av strålskyddsfrågan vid radiumhemmet,

och då särskilt den gynekologiska avdelningen måste göras. Direktionen

hemställde, att särskilda sakkunniga måtte tillkallas med uppdrag

att pröva strålskyddsfrågan vid radiumhemmet.

Kungl. Maj:t uppdrog den 12 september 1958 åt kommittén för karolinska

sjukhusets fortsatta utbyggande att i samband med åt kommittén

tidigare meddelat uppdrag rörande nybyggnad av en högvoltstation på sjukhusets

område utreda frågan om möjligheterna att genom ombyggnadsarbeten

eller andra byggnadstekniska åtgärder åstadkomma ur strålskyddssynpunkt

förbättrade arbetsförhållanden vid radiumhemmet, företrädesvis

vid dess gynekologiska avdelning.

Med skrivelse den 22 februari 1960 framlade kommittén förslag till byggnadsprogram

för viss om- och tillbyggnad av radiumhemmet samt för nybyggnad

av en högvoltsstation i anslutning till radiumhemmet. Kommittén

anförde därvid i fråga om radiumhemmet bl. a., att kommitténs utredning

beträffande riskfrekvensen för personalen vid radiumhemmet givit vid

handen, att en förbättring av arbetsförhållandena ur förevarande synpunkter

framstode som nödvändig endast för sjukvårdspersonalen vid de gynekologiska

avdelningarna. Kommittén föreslog dels en avsevärd förstärkning

av personalen å dessa avdelningar, dels en väsentlig utökning av avdelningarnas

lokaler, dels ock iordningställande av särskilda utrymmen för

patienter med radiuminlägg till personalens skydd. Föreslagna byggnadsåtgärder

innefattade ombyggnad av allmänna gynekologiska avdelningen 2

samt påbyggnad av norra längan med ett våningsplan, avsett att inrymma

en nytillkommande gynekologisk avdelning. Vissa inom avdelning 6 fiiställda

lokalutrymmen avsågs disponeras för en mindre forskningsavdelning.

Efter ombyggnaden skulle radiumhemmet komma att omfatta 155

vårdplatser, varav 50 gynekologiska, fördelade på två av varandra helt

oberoende avdelningar om vardera 25 platser. Kommittén fann ifrågavarande

byggnadsåtgärder oundgängligen nödvändiga för eliminerande av de

strålrisker, för vilka personalen å de gynekologiska avdelningarna var utsatt.

Kostnaderna för byggnadsföretaget beräknade kommittén approximativt

till totalt 2 000 000 kr., vartill kom inrednings- och utrustningskostnader

för omkring 500 000 kr. Personalkostnadsökningen uppskattades

till 212 518 kr. per år.

Över kommitténs förslag avgavs yttranden av byggnadsstyrelsen, statens

sakrevision, centrala sjukvårdsberedningen, nämnden för undervisningssjukhusens

utbyggande, kanslern för rikets universitet efter hörande av

lärarkollegiet vid karolinska institutet, direktionen för karolinska sjukhuset

samt medicinalstyrelsens strålskyddsnämnd.

Genom beslut den 23 mars 1961 uppdrog Kungl. Maj:t åt kommittén att,

med beaktande av vad som anförts i en vid beslutet fogad departementspro
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1962

memoria, utföra projektering fram till och med färdigställande av huvudritningar

samt verkställa kostnadsberäkning för om- och tillbyggnad av

radiumhemmet på grundval av det framlagda förslaget till lokalprogram.

I promemorian framhölls bl. a. att om- och tillbyggnaden av radiumhemmet

borde utformas så att vid eventuellt minskat behov av sängplatser vissa lokaler

utan dyrbara ändringsarbeten kunde disponeras för annan verksamhet

inom ramen för radiumhemmets arbetsuppgifter. Om möjligt borde

undvikas, att viss del av den nya gynekologiska vårdavdelningens lokaler förlädes

i underliggande våningsplan. Det borde vidare undersökas, huruvida

inom den föreslagna byggnadsramen kunde anordnas utvidgade arkivlokaler,

lokaler där patienterna kunde medgivas rökning, rum för personalens

vila och avkoppling under raster samt förbättrade omklädningslokaler

för personalen.

Förslag

Kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande hemställer i

skrivelser den 12 september 1961 samt den 26 och den 31 januari 1962

bl. a. om anvisande av medel för i följande sammanställning angivna ändamål.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

Uppförande av bakteriologiskt och kemiskt centrallaboratorium

..............................................

Uppförande av nervkliniker

Utökade lokaler för militärapoteket......................

Utbyggnad av värmeanläggningen ......................

Utbyte av turbogenerator .............................

Ombyggnad av radiumhemmet ..........................

Upprustning av lokaler för kliniskt-fysiologiska centrallaboratoriet

.........................................

Utredningsmedel ......................................

Summa kr.

119 000

2 325 000

440 000

1 925 000

650 000

1 000 000

370 000

100 000

6 929 000

Motiv

Till motivering för anslagsäskandena åberopas bl. a. följande.

1. Kostnaderna för uppförande av de bakteriologiska och kemiska centrallaboratorierna

beräknades enligt per den 1 juli 1954 föreliggande byggnadsprogram

till 8 800 000 kr. Härtill kommer vissa till 500 000 kr. beräknade

kostnader för steriliseringsanläggning inom laboratorierna. Byggnadsprogrammet

har sålunda kostnadsberäknats till totalt 9 300 000 kr. För byggnadsföretaget

bär för budgetåren 1955/62 anvisats tillhopa 11 350 000 kr.

Beträffande kostnadsstegringarna framhålles, att den fördyring, som belöper

på under tiden före den 1 januari 1960 gjorda investeringar, enligt

byggnadsstyrelsens byggnadskostnadsindex beräknas till 20,1 procent, medan

enligt samma index fördyringen å investeringar fr. o. m. nämnda dag

beräknats till 26,3 procent. I själva verket har emellertid denna senare för
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj. ts proposition nr 77 år 1962

dyring enligt byggnadsstyrelsens index den 1 juli 1961 utgjort 29,5 procent.

Med hänsyn härtill uppskattar kommittén den sammanlagda kostnadsstegringen

för detta byggnadsföretag till 2 169 000 kr. och totalkostnaden för

byggnadsföretaget till (9 300 000 + 2 169 000) 11 469 000 kr.

Medelsbehovet för nästa budgetår utgör således för byggnadsföretaget

resterande medel (11 469 000—-11 350 000) 119 000 kr.

2. Kostnaderna för uppförande av nya nervkliniker beräknades per den

1 oktober 1957 till 14 800 000 kr., varav på staten skulle belöpa omkring

10 300 000 kr. oavsett kostnadsstegringar, vilka enligt gällande avtal i sin

helhet belastar statsverket. För byggnadsföretaget har under budgetåren

1957/62 anvisats sammanlagt 9 800 000 kr. Av det på staten oavsett kostnadsstegringar

belöpande beloppet återstår sålunda att anvisa (10 300 000

— 9 800 000) 500 000 kr.

Kommittén har tidigare uppskattat kostnadsstegringen för tiden den 1

oktober 1957—den 31 december 1959 till 80 496 kr. samt för tiden från sistnämnda

dag intill utgången av budgetåret 1961/62 till 985 052 kr. eller sammanlagt

till 1 065 548 kr. Den på tiden intill utgången av budgetåret 1962/63

belöpande kostnadsstegringen uppskattar kommittén enligt byggnadsstyrelsens

index den 1 juli 1961 till 1 600 000 kr., motsvarande 3,6 procent å

2 236 000 kr. och 12,1 procent å 12 564 000 kr., vilket senare belopp beräknas

investerat intill utgången av budgetåret 1962/63.

Kommittén har vidare påtagit sig ytterligare kostnader, som icke inrymmes

inom tidigare för byggnadsföretaget angiven kostnadsram, nämligen

dels 150 000 kr. för en ombyggnad inom vissa laboratorier, tillhörande

neurokirurgiska kliniken, dels 20 000 kr. för ändringsarbeten inom neurokirurgiska

klinikens operationsavdelning, dels 30 000 kr. för omplacering

av vissa lokaler, avsedda för kuratorer inom neurokirurgiska kliniken, dels

ock 25 000 kr. för inredning av ett terapikök, tillhörande neurologiska kliniken.

Den sammanlagda kostnaden för dessa byggnadsåtgärder uppgår till

(150 000 -i- 20 000 + 30 000 + 25 000) 225 000 kr.

Det totala medelsbehovet för budgetåret 1962/63 utgör sålunda (500 000

+ 1 600 000 + 225 000) 2 325 000 kr.

3. Den av 1957 års riksdag beslutade utökningen av militärapotekets lokaler

kostnadsberäknades per den 1 december 1955 till 2 000 000 kr., vilket

belopp i sin helhet anvisats under budgetåren 1957/61. Härutöver har för

budgetåren 1960/62 anvisats 330 000 kr. till bestridande av inträdda kostnadsstegringar.

Sedan byggnadsföretaget numera avslutats kan de slutliga kostnaderna

överblickas. Totalkostnaderna för företaget har utgjort 2 930 000 kr., vilket

motsvarar ett överskridande av den ursprungliga kostnadsramen inklusive

därå beräknad fördyring med (2 930 000— 2 330 000) 600 000 kr. Av detta

belopp faller emellertid omkring 115 000 kr. på automatiska fördyringar,

varför merkostnaden kan angivas till 485 000 kr.

Vid sin ursprungliga uppskattning av byggnadskostnaderna förutsatte

kommittén, att ombyggnaden av apotekslokalerna skulle komma att underlättas

av eu icke oväsentlig driftsinskränkning vid apoteket under byggnadstiden.

Från apoteksledningens sida motsatte man sig emellertid en

inskränkning av driften i den omfattning kommittén räknat med, och kommittén

har därför nödgats vidtaga en råd icke förutsebara åtgärder för

byggnadsföretagets genomförande. Apoteksledningen har framhållit, att en

inskränkning av apoteksdrilten i ursprungligen planerad utsträckning

skulle medfört eu merkostnad för läkemedelsinköp för statsverket, som

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1962

skulle väsentligt överstigit det belopp, varmed kostnaderna för byggnadsföretaget

nu ökat.

För budgetåret 1951/52 ställdes till kommitténs förfogande ett investeringsanslag

av 200 000 kr. för upprättande av arbetsritningar till centrallaboratorierna

m. m. (proposition 1951: 123 s. 21). Å detta anslag föreligger

en behållning av 77 240 kr. 30 öre. Vidare anvisades för budgetåret 1959/60

ett anslag av 160 000 kr. för ombyggnadsåtgärder vid sjukhuset, föranledda

av 1955 års medicinska examensstadga (1959 års statsverksproposition, kapitalbudgeten,

inrikesdepartementet, s. 9), å vilket anslag uppkommit en

behållning av 82 490 kr. 23 öre. Kommittén föreslår, att behållningen å

dessa anslag, utgörande sammanlagt i runt tal 160 000 kr., disponeras till

att i motsvarande mån balansera uppkommet underskott å militärapotekets

ombyggnad.

Medelsbehovet för ifrågavarande ändamål skulle därvid utgöra (600 000

—160 000) 440 000 kr.

4. I sina anslagsäskanden för budgetåret 1961/62 framlade kommittén

förslag om komplettering av värmeanläggningen vid sjukhuset med en 25- tonspanna till en preliminärt beräknad kostnad av omkring 2 200 000 kr.,

inberäknat erforderliga bvggnadskostnader. För ändamålet anvisades

500 000 kr. I en slutlig kostnadsberäkning uppskattas emellertid totalkostnaden

för inköp och installation av den nya pannan till 2 425 000 kr., varav

för byggnadskostnader cirka 800 000 kr. Kommittén beräknar att arbetena

med installation av ångpannan kommer att slutföras under budgetåret

1962/63. Medelsbehovet för nämnda budgetår utgör med hänsyn härtill

(2 425 000—500 000) 1 925 000 kr.

5. Enligt en av Elektriska Prövningsanstalten AB för kommitténs räkning

utförd utredning angående kraftförsörjningen vid sjukhuset bör behovet

av reservelkraft ökas. Såsom ett led i en plan för höjande av kraftreserverna,

som framlagts av prövningsanstalten, bör en av de tre turbogeneratorerna

om 750 kW, vilken på grund av stark förslitning bär en avsevärt

nedsatt verkningsgrad, utbytas mot en ny generator om 2 000 kW.

Genom den nya generatorns större effekt skulle den tidtals vid sjukhuset

rådande bristen på maskineffekt motverkas. Kostnaden för inköp av den

nya generatorn om 2 000 kW har uppskattats till 650 000 kr., vartill kommer

kostnader för nytt fundament för generatorn in. m. Föreliggande kostnadskalkyl

är dock föråldrad och kostnaderna kan komma att öka. Kommittén

beräknar emellertid medelsbehovet för ändamålet under nästa budgetår

till 650 000 kr.

6. Genom beslut den 23 mars 1961 uppdrog Kungl. Maj:t åt kommittén

att utföra projektering fram till och med färdigställande av huvudritningar

samt verkställa kostnadsberäkning för om- och tillbyggnad av radiumhemmet

vid karolinska sjukhuset på grundval av ett av kommittén framlagt

förslag till lokalprogram för byggnadsföretaget.

Radiumhemmet beräknades komma att efter ombyggnaden omfatta sammanlagt

155 vårdplatser, fördelade på sju vårdavdelningar. Under projekteringsarbetet

har planerna emellertid av olika skäl reviderats. Kommittén,

som överlämnar huvudritningar och kostnadsberäkning, föreslår enligt

ritningarna följande fördelning av vårdplatserna mellan de olika avdelningarna

:

Antal vårdplatser

Avdelning 1 (enskild avdelning) .........

Avdelning 2 (allmän gynekologisk avdelning)

13

22

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1962

Avdelning 3—5 (allmänna avdelningar om vardera 25

vårdplatser) .....................................

Avdelning 6 (allmän avdelning)

Avdelning 7 (allmän gynekologisk avdelning)

Summa 157 vårdplatser

Platsantalet på avdelningarna 2 och 7 har i förhållande till det ursprungliga

lokalprogrammet måst minskas från 25 till 22 på grund av att skärpta

utrymmeskrav nödvändiggjort en glesare patientbeläggning inom dessa

allmänna gynekologiska avdelningar. Å andra sidan har tidigare förslag

om inrättande av en mindre forskningsavdelning om 8 forskningsplatser

inom avdelning 6 frånfallits, varför dessa 8 platser numera ingår i organisationen

för denna avdelning. Vidare har ett behandlingsrum på envar av

avdelningarna 3, 4 och 5 tagits i anspråk såsom rökrum. Sedan ritningarna

färdigställts har emellertid förslag väckts om förändring av organisationen

inom sistnämnda tre avdelningar. Förslaget innebär att såsom rökrum icke

disponeras ett behandlingsrum utan i stället en del av 6-sängssalen närmast

dagrummet. Behandlingsrummet tages i anspråk som patientrum med två

vårdplatser. Platsantalet på var och en av ifrågavarande tre avdelningar

skulle därvid komma att minska till 24, varför radiumhemmets totala vårdplatsantal

skulle nedgå till 154. Kommittén finner den föreslagna förändringen

innefatta en avsevärd förbättring av patienternas trivselförhållanden.

Kommittén framhåller särskilt, att ombyggnaden av vårdavdelningen

inom avdelning 2 icke innefattas i föreliggande ritningsförslag. Nämnda avdelning

avses skola omgestaltas i en senare byggnadsetapp.

Kostnaderna för byggnadsföretaget uppgår enligt kostnadsberäkningen

till 1 465 000 kr., vari ingår kostnaden för ifrågasatt förändring av organisationen

inom avdelningarna 3, 4 och 5. Kommittén uppskattar medelsbehovet

för ändamålet för budgetåret 1962/63 till 1 000 000 kr.

7. I anslagsäskandena för budgetåret 1961/62 har kommittén framhållit

att de lokaler, som f. n. disponeras av kliniskt-fysiologiska centrallaboratoriet,

är helt otillräckliga för laboratoriets behov. Med hänsyn till konsekvenserna

av karolinska sjukhusets framtida ställning som regionsjukhus

ansåg kommittén dock mindre lämpligt att slutlig ställning redan då togs

till laboratoriets lokalfråga och föreslog därför att denna fråga tills vidare

skulle lösas provisoriskt genom att bakteriologiska och kemiska centrallaboratoriernas

ledigbiivande lokaler inom huvudkomplexet ställdes till

laboratoriets förfogande. Dessa lokaler borde dock före överlämnandet till

fysiologiska laboratoriet undergå vissa mindre reparationer, vilka beräknades

draga en kostnad icke överstigande 200 000 kr. lill ändamålet anvisades

200 000 kr.

Sedan kommittén numera erfarit, att riktlinjerna för den slutliga lösningen

av fysiologiska laboratoriets lokalfraga icke torde komma att uppdragas

inom den av kommittén förutsatta tiden, har kommittén funnit en

mera kvalificerad upprustning av de till fysiologiska laboratoriets förfogande

ställda provisoriska lokalerna oundgängligen nödvändig. Denna upprustning

har av kommittén beräknats draga en sammanlagd kostnad av 500 000

kr. I detta sammanhang bör en upprustning ske även av det ursprungliga

fysiologiska laboratoriet till en kostnad av 40 000 kr. samt av vissa lokaler

inom förutvarande Med. I till en kostnad av 30 000 kr. Den sålunda föreslagna

lösningen har tillkommit efter samråd med sjukhusdirektionen och che
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj. ts proposition nr 77 år 1962

fen för fysiologiska laboratoriet. Kommittén betonar, att det angivna totala

kostnadsbeloppet 570 000 kr. grundar sig på en preliminär uppskattning.

En exakt beräkning av kostnaderna för ombyggnadsarbetena är förenad med

stora svårigheter.

Enär 200 000 kr. tidigare anvisats utgör medelsbehovet för detta ändamål

således (570 000—200 000) 370 000 kr.

8. För kommitténs löpande utgifter under budgetåret 1962/63 beräknas

100 000 kr.

Departementschefen

För täckande av resterande medelsbehov för uppförandet av centrallaboratorier

med blodgivarcentral bör för nästa budgetår anvisas 119 000 kr.

I enlighet med vad kommittén föreslagit tillstyrker jag en fortsatt medelsanvisning

för uppförande av nervklinikerna om 2 325 000 kr. Med hänsyn

till vad jag uttalat i 1961 års statsverksproposition (kapitalbudgeten,

inrikesdepartementet, punkt 4) rörande upptagande av förhandlingar med

Stockholms stad och Stockholms läns landsting om ändring av gällande

avtal angående samarbete för uppförande och drift av sagda kliniker anser

jag mig emellertid kunna räkna med att viss del av ifrågavarande belopp

icke skall slutligt stanna på statsverket.

Totalkostnaden för den nu slutförda utökningen av militärapotekets lokaler

har uppgått till 2 930 000 kr., vilket motsvarar ett överskridande av

den ursprungliga kosnadsramen — frånsett av den allmänna prisstegringen

förorsakad kostnadsfördyring — med 485 000 kr. Enligt vad kommittén

uppgivit förutsatte kommittén ursprungligen, att ombyggnaden av

apotekslokalerna skulle komma att underlättas av en viss driftsinskränkning

under byggnadstiden. Enär en inskränkning av driften i den omfattning

kommittén räknat med icke kunde komma till stånd, nödgades kommittén

vidtaga en rad tidigare icke förutsebara åtgärder för byggnadsföretagets

genomförande. Jag har närmare informerat mig om omständigheterna

kring denna kostnadsfördyring och funnit, att den skulle ha kunnat

inbesparats blott till priset av en betydligt större driftkostnadsstegring

under ombyggnadstiden. Med hänsyn härtill har jag ansett mig kunna

godtaga de sålunda uppkomna merkostnaderna. För bestridande av resterande

medelsbehov för ifrågavarande byggnadsföretag föreslår jag, att —

enligt vad kommittén närmare anfört därom — under anslaget uppkomna

besparingar om tillhopa i runt tal 160 000 kr. tages i anspråk, varutöver

ett belopp av 440 000 kr. bör anvisas för nästa budgetår.

Innevarande budgetår har för påbörjande av en utbyggnad av sjukhusets

värmeanläggning anvisats 500 000 kr. För fullföljande av ifrågavarande

arbeten under budgetåret 1962/63 beräknar jag i likhet med kommittén

ett belopp av 1 925 000 kr.

Företagen utredning angående kraftförsörjningen vid sjukhuset har utvisat,

att reservelkraften behöver utökas. Med hänsyn härtill föreslår jag,

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1962

att 650 000 kr. upptages under anslaget för inköp och installation av en

ny turbogenerator i utbyte mot en försliten sådan.

Strålskyddsförhållandena vid radiumhemmet och i synnerhet vid den

gynekologiska avdelningen är otillfredsställande. Personalen löper f. n.

risker att bli utsatt för alltför stora doser av radioaktivitet. Dessa förhållanden

har försvårat behandlingen av patienterna och medfört ett mindre

rationellt utnyttjande av radiumhemmets vårdresurser. Utrymmen för personalens

vila och rekreation samt omklädnadsrum saknas i stor utsträckning.

Dagrum och andra lokaler för uppegående patienter har likaledes

varit för knappt tilltagna. Mot bakgrund härav har byggnadskommittén

verkställt en undersökning av hur lokalförhållandena vid radiumhemmet

skulle kunna förbättras, och på grundval av ett av kommittén framlagt

lokalprogram har Kungl. Maj:t genom beslut den 23 mars 1961 uppdiagit

åt kommittén att utföra projektering av en om- och tillbyggnad av radiumhemmet.

I en vid Kungl. Maj :ts beslut fogad särskild promemoria

lämnades vissa anvisningar för det fortsatta utredningsarbetet.

Kommittén har nu lagt fram huvudritningar över ifrågavarande om- och

tillbyggnad jämte kostnadsberäkningar. Enligt kommitténs förslag skulle

klinikens nuvarande vårdavdelningar omdisponeras och det totala vårdplatsantalet

utökas från f. n. 149 till 154. Det föreslagna platsantalet överensstämmer

väl med regionvårdsutredningens beräkning av stockholmsregionens

vårdplatsbehov, som angavs till cirka 150 platser. Om- och tillbyggnaden,

som kommer att samordnas med uppförandet av en ny högvoltsstation,

för vilken medel dock icke äskas för nästa budgetår, föreslås

ske i etapper. Första etappen omfattar inredning av'' vissa utrymmen i källarplanet,

ombyggnad av gynekologiska polikliniken, ändringsarbeten inom

fem vårdavdelningar samt påbyggnad med ett våningsplan, avsett föi en

ny applikations- och vårdavdelning om 22 vårdplatser. Kommittén har inhämtat

yttranden över det framlagda ritningsförslaget från bl. a. direktionen

för karolinska sjukhuset, lärarkollegiet vid karolinska institutet,

centrala sjukvårdsberedningen samt medicinalstyrelsens strålskyddsnämnd.

Samtliga dessa myndigheter har — frånsett vissa detalj justeringar — ansett

sig kunna godtaga detsamma. Med hänsyn härtill och enär jag funnit förslaget

vara ägnat att väsentligt förbättra arbetsförhållandena vid radiumhemmet,

anser jag mig likaledes böra tillstyrka dctsammas genomförande.

Kostnaderna för den första byggnadsetappen har kommittén uppskattat

till 1 465 000 kr. Mot denna kostnadsberäkning har jag ej funnit anledning

till erinran. Med hänsyn till att byggnadsarbetena icke torde kunna

påbörjas förrän tidigast i slutet av år 1962, anser jag en medelsanvisning

om 700 000 kr. för ändamålet vara tillfyllest för nästa budgetår.

För provisoriskt iordningställande av vissa ledigblivna utrymmen inom

sjukhuset för kliniskt-fysiologiska centrallaboratoriets räkning har för innevarande

budgetår anvisats ett belopp av 200 000 kr. Kommittén har nu

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1962

under åberopande av att provisoriet synes bli av längre varaktighet än kommittén

ursprungligen räknade med hemställt om anvisande av ytterligare

300 000 kr. för åstadkommande av nödvändig upprustning av ifrågavarande

lokaler. Den definitiva förläggningen av laboratoriets lokaler utredes

f. n. i samband med upprättandet av förslag till ny generalplan för karolinska

sjukhuset. Jag vill ej motsätta mig den begärda medelsanvisningen,

som jag funnit ofrånkomlig för att ge kliniskt-fysiologiska centrallaboratoriet

de lokalresurser, den medicinska utvecklingen inom området

kräver. Med hänsyn till de icke obetydliga investeringar som sålunda

sker i lokalerna förutsätter jag emellertid, att karolinska sjukhusets

generalplanedelegation noga prövar möjligheten av att låta laboratoriet

även för framtiden kvarligga i ifrågavarande lokaler.

Kommittén har vidare i detta sammanhang hemställt om anvisande av

tillhopa 70 000 kr. för renovering av vissa andra av laboratoriet nu disponerade

utrymmen. Till ifrågavarande åtgärder, vilka jag anser vara av

sådan beskaffenhet att kostnaderna för desamma bör bestridas från sjukhusets

fastighetsunderhållsanslag, är jag icke beredd att beräkna medel i

förevarande sammanhang. Jag förordar således, att under anslaget beräknas

300 000 kr. för fortsatt upprustning av lokaler för kliniskt-fysiologiska

centrallaboratoriet.

För kommitténs fortsatta arbete under nästa budgetår tillstyrker jag

en medelsanvisning om 100 000 kr.

Det sammanlagda medelsbehovet för budgetåret 1962/63 skulle alltså

utgöra (119 000 + 2 325 000 + 440 000 + 1 925 000 + 650 000 + 700 000 +

300 000 + 100 000) 6 559 000 eller avrundat 6 560 000 kr.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Utbyggande av karolinska sjukhuset under inrikesdepartementets

kapitalbudget, statens allmänna fastighetsfond,

för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag

av 6 560 000 kr.

Karolinska sjukhuset: Utrustning

För detta ändamål är i gällande riksstat uppfört ett reservationsanslag av

1 532 000 kr.

Förslag

I. Direktionen för karolinska sjukhuset hemställer i skrivelse den 28 augusti

1961 om anvisande för budgetåret 1962/63 av 1 195 000 kr. till dels nyinköp

av utrustning för befintliga kliniker och avdelningar, dels ock utrustning

i samband med anordnande av intagnings- och akutavdelning, inten
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1962

siwårdavdelning, specialavdelning för infekterade fall samt ytterligare ett

operationsrum in. m. å kirurgiska operationsavdelningen på sätt framgår

av följande sammanställning:

Nyinköp av utrustning

Utrustning för:

a) intagnings- och akutavdelning

b) intensivvårdavdelning

c) specialavdelning

d) operationsrum in. m..........

850 000

.......... 60 000

.......... 130 000

.......... 95 000

.......... 60 000

Summa kr. 1 195 000

II. Karolinska sjukhusets utrustningskommitté hemställer i skrivelser den

22 mars och den 11 oktober 1961 samt den 29 januari 1962 om dels anvisande

för budgetåret 1962/63 av 4 272 000 kr. till utrustning av nervklinikerna och

kliniskt-fysiologiska centrallaboratoriet, dels ock bemyndigande att beställa

utrustning till neurokirurgiska kliniken och allergilaboratoriet till ett värde

av 1 400 000 kr. att gäldas tidigast under budgetåret 1963/64.

Den begärda medelsanvisningen har beräknats på sätt framgår av följande

sammanställning:

Nervklinikerna

Kliniskt-fysiologiska centrallaboratoriet

3 272 000

1 000 000

Summa kr. 4 272 000

Motiv

I. Från överläkare m. fl. har inkommit framställningar om nyinköp av

utrustning till befintliga kliniker och avdelningar för ett sammanlagt belopp

av 1 530 000 kr., varjämte för nyutrustning i samband med ombyggnad och

modernisering av äldre vårdavdelningar beräknas 120 000 kr. Äskandena fördelar

sig enligt följande:

Medicinska kliniken ........

Kirurgiska kliniken ........

Urologiska kliniken ........

Allmänna anestesiavdelningen

Plastikkirurgiska kliniken .

Kvinnokliniken ............

Endokrinologiska kliniken .

öronkliniken ..............

Audiologiska laboratoriet ....

Hudkliniken

Yrkesdermatologiska kliniken

Barnmedicinska kliniken ...

Barnkirurgiska kliniken

75 000

17 000

30 000

18 000

58 000

27 500

44 500

107 000

37 500

6 000

30 000

41 000

1 500

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1962

Röntgenavdelningen för barn .................................

Radiumhemmets allmänna avdelning..........................

Psykiatriska kliniken .........................................

Kirurgiska thoraxkliniken .....................................

Medicinska thoraxkliniken .....................................

Thoraxklinikernas avdelning för specialkardiologi (rumsinredning)

Thoraxklinikernas röntgendiagnostiska avdelning.................

Röntgendiagnostiska institutionen ...............................

Patologiska avdelningen .......................................

Fysiologiska centrallaboratoriet................................

Samtliga vårdavdelningar, blankettskåp .........................

Köksavdelningen ....................................

Utrustning i samband med ombyggnad av vårdavdelningar

4 000

92 000

22 000

20 000

22 000

20 000

106 000

463 000

16 000

247 000

21 000

4 000

120 000

Summa kr. 1 650 000

Direktionen anser ett till 850 000 kr. reducerat belopp, varav 120 000 kr.

för nyssnämnda nyutrustning för äldre vårdavdelningar, vara oundgängligen

erforderligt för nyinköp under nästa budgetår. Direktionen förutsätter,

att frågan hur de begärda medlen i övrigt skall disponeras får avgöras av direktionen.

Det har nämligen visat sig, att man icke 1—2 år i förväg kan

binda sig för vilka behov, som bör ges företräde. Det förekommer ofta att

under tiden mellan tidpunkterna för anslagsäskandets avgivande och medlens

beviljande nya behov av sådan angelägenhetsgrad uppstår, att tidigare

såsom mycket angelägna bedömda krav får skjutas tillbaka. I sådana fall

bör direktionen ha fria händer för sitt ställningstagande.

I annat sammanhang har direktionen redovisat sina förslag till åtgärder

för effektivisering av sjukvården vid sjukhuset innebärande anordnande av

en intagnings- och akutavdelning, en intensivvårdsavdelning, en specialavdelning

för infekterade, icke epidemiologiska fall samt ombyggnad av kirurgiska

klinikens operationsavdelning. I samband med dessa byggnadsåtgärder

erfordras viss nyutrustning för en beräknad kostnad av 345 000 kr.

II. Nervklinikerna. Verksamheten vid de nya nervklinikerna å karolinska

sjukhuset med sammanlagt 186 vårdplatser beräknas kunna igångsättas

omkring den 1 april 1963. I oktober 1960 utarbetades förslag till inventarieutrustning

för nervklinikerna. Förslaget grundades på önskemål från vederbörande

överläkare och kostnadsberäknades till 9 590 000 kr. Sedan förslaget

blivit föremål för en grundlig översyn, som resulterat i viss nedskärning

av utrustningen jämte uppskjuten anskaffning till ett sammanlagt

värde av 1 119 000 kr., överlämnade utrustningskommittén med skrivelse

den 13 februari 1961 ett förslag till utrustning för nervklinikerna, som kostnadsberäknats

till 8 471 000 kr. varav 326 000 kr. för allmän varuskatt. I

detta förslag undantogs utrustning för vissa lokaler i laboratorieflygeln. I

fråga om dessa lokaler skulle med vidare byggnadstekniska åtgärder anstå

i avvaktan på utredning rörande möjligheterna till vissa ändringar, som

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1962

påkallats bland annat genom tillkomsten av laboratorier för neurofysik

m. m. Då stadens och länets representanter i utrustningskommittén icke

ansåg sig kunna biträda det framlagda förslaget och kommittén i dåvarande

läge icke hade möjlighet att vidtaga ytterligare nedskrivningar, anmälde

kommittén att kommittén avsåg att fortsätta sina nedprutningsförsök och

redovisa resultatet av dessa i samband med sina anslagsäskanden för budgetåret

1962/63. Inom kommittén har därefter i samråd med överläkarna vid

neurologiska och neurokirurgiska klinikerna samt neurofysiologiska laboratoriet

förnyade ansträngningar gjorts i syfte att åstadkomma ytterligare

nedskärningar av utrustningsprogrammet. Det har därvid visat sig, att

några väsentliga kostnadsreduceringar icke kunnat uppnås, överenskommelse

har dock nåtts om vissa besparingar till ett belopp av cirka 155 000 kr.,

bland annat genom överförande från serafimerlasarettets nervkliniker av

ytterligare sådan därstädes befintlig instrumentutrustning, som vid förnyad

undersökning ansetts icke oundgängligen behöva kvarbliva vid lasarettet.

Genom sålunda gjorda besparingar har totalkostnaden för här ifrågavarande

lokaler reducerats från 8 471 000 kr. till i runt tal 8 316 000 kr. inklusive

allmän varuskatt. Kommittén har under det fortsatta arbetet med utrustningsförslaget

uppdragit åt särskilda sakkunniga att granska och avge utlåtanden

rörande skäligheten av i förslaget upptagen apparatur, instrumentarier

och allmän utrustning. Experternas granskning ger vid handen att

den föreslagna utrustningen totalt sett snarare är tilltagen i underkant än

i överkant och således icke medger ytterligare besparingar. Samråd har enligt

givna direktiv ägt rum med utrustningsnämnden för universitet och

högskolor, som i utlåtande den 29 september 1961 ej funnit anledning till

erinran mot föreslagen undervisnings- och forskningsutrustning för neurologiska

kliniken och neurofysiologiska laboratoriet.

Verkställda utredningar ger alltså vid handen att ytterligare nedskrivning

utöver förenämnda belopp icke är möjligt, såvida verksamheten skall

bedrivas i planerad omfattning. Anledningen till den höga utrustningskostnaden

är givetvis i första hand klinikernas särskilda karaktär av specialsjukhus.

Behovet av dyrbar mätnings- och registreringsapparatur för såväl

rutinvården som forskningen är särskilt framträdande vid neurologiska kliniken

och neurofysiologiska laboratoriet. Den polikliniska verksamheten beräknas

bli av betydande omfattning. Vidare skall en särskild dispensär för

epileptikerfall tillkomma. Verksamheten har dessutom byggts ut med en

avdelning för öron-, ögon- och psykiatrikonsulter. På den neurokirurgiska

kliniken har tillkommit en för sådan klinik helt ny operationsteknik för behandling

av nytt klientel. Slutligen har införandet av centralsterilisering

vid sjukhuset medfört betydligt ökade behov av inslrumentarier, transportmateriel

in. in.

På grund av de höga utrustningskostnaderna har Stockholms stads och

Stockholms läns landstings representanter i kommittén förklarat sig icke

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1962

vilja binda sina respektive huvudmän vid ett bidrag av den storleksordning,

som mellanvarande avtal mellan staten, å ena sidan, samt staden och länet,

å andra sidan, rörande samarbete för uppförande och drift av nervklinikerna

i detta avseende innebär. Representanterna har uttalat, att staden och

länet vore villiga att bidraga med sammanlagt 75 procent av 35 000 kr. per

vårdplats. Landstingets representant har därvid förutsatt, att de förhandlingar,

som föredragande departementschefen i 1961 års statsverksproposition

(kapitalbudgeten, inrikesdepartementet, punkten 4), förklarat sig

ämna upptaga beträffande byggnadsbidraget till nervklinikerna, skall omfatta

även det i avtalet förutsatta bidraget för utrustningskostnader utöver

nämnda belopp av 35 000 kr. per vårdplats.

Vad angår utrustningen för de lokaler inom laboratorieflygeln, som varit

föremål för särskild utredning och vari laboratorier för neurofysik och

forskningsverksamhet jämte lokaler för patologi och neuroradiologisk

forskning m. m. avses inrymmas, är granskningen av inkomna behovsuppgifter

ännu icke slutförd. Med hänsyn härtill finner kommittén det nödvändigt

att låta anslagsäskande för utrustning till ifrågavarande lokaler anstå

till budgetåret 1963/64.

överläkaren vid serafimerlasarettets neurokirurgiska klinik har inkommit

med en framställning om anvisande av medel för anskaffande av en

lineär accelerator avsedd för utnyttjande av strålkirurgisk operationsmetod

vid stereotaktiska operationer av bl. a. Parkinsonism och vissa smärttillstånd.

Kostnaden för acceleratorn beräknas uppgå till omkring en miljon

kr. Kommittén, som finner behovet av ifrågavarande apparatur väl motiverat

ur såväl medicinsk som ekonomisk synpunkt, tillstyrker den föreslagna

anskaffningen men förordar samtidigt — i likhet med direktionen för karolinska

sjukhuset — en undersökning av möjligheterna till sambruk av

apparaten mellan den neurokirurgiska kliniken och radiumhemmet, vilken

senare institution enligt ett preliminärt program för uppförande av en högvoltsstation

även skall utrustas med en accelerator. Leveranstiden för acceleratorn

beräknas till omkring ett år. Därest framställningen om anskaffning

av sagda apparatur skulle bifallas, erfordras för budgetåret 1962/63

ett särskilt bemyndigande att beställa acceleratorn för en beräknad kostnad

av cirka en miljon kr.

Kommittén understryker, att ifrågavarande accelerator icke är upptagen

i det framlagda utrustningsförslaget för nervklinikema. Stockholms stads

och Stockholms läns landstings representanter i kommittén har förklarat,

att vad de anfört angående maximeringen av utrustningskostnaden per vårdplats

icke skall gälla kostnaden för inköp av acceleratorn.

Vid bifall till kommitténs anslagsäskanden för budgetåret 1962/63 utgör

det för kommittén till utrustning av nervklinikerna disponibla beloppet, inklusive

stadens och länets bidrag, 6 500 000 kr., vilket belopp av kommittén

bedömts såsom tillräckligt fram till den 1 juli 1963.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Knngl. Maj.ts proposition nr 77 år 1962

Kliniskt-fysiologiska centrallaboratoriet. För reparation och upprustning

av vissa äldre lokaler, avsedda för planerad provisorisk utökning av

kliniskt-fysiologiska centrallaboratoriets verksamhet, har för innevarande

budgetår anvisats ett belopp av 200 000 kr. Emellertid har kommittén för karolinska

sjukhusets fortsatta utbyggande under hand meddelat, att ifrågavarande

arbeten måste få en större omfattning sedan det numera visat sig, att

provisorietiden blir av längre varaktighet än som ursprungligen förutsattes.

Sannolikt kommer därför endast viss del av lokalerna att kunna disponeras

av centrallaboratoriet under nästa budgetår. Utrustningskommittén har med

anledning härav ansett sig böra för budgetåret 1962/63 äska anslag för ungefärligen

50 procent av det totala utrustningsbehovet. Inom kommittén

upprättades till en början ett preliminärt utrustningsförslag, grundat på

av överläkaren lämnade behovsuppgifter och kostnadsberäknat till 2 120 000

kr. Förslaget underkastades därefter en grundlig översyn i syfte att nedbringa

kostnaderna. Vid den verkställda översynen konstaterades dels att

anskaffning av viss apparatur till ett värde av i runt tal 153 000 kr. (1962

års prisläge) kunde anstå till efter utgången av provisorietiden eller i vart

fall några år framåt, dels ock att vissa andra poster kunde reduceras med

i runt tal 161 000 kr. Å andra sidan visade sig i fråga om vissa poster en

kostnadshöjning av i runt tal 79 000 kr. erforderlig. Nettoreduktionen utgör

således 235 000 kr., vilket belopp dock minskas med 25 000 kr. genom

höjningen av allmänna varuskatten. Det av kommittén framlagda utrustningsförslaget

för ifrågavarande centrallaboratorium är sålunda kostnadsberäknat

till 1 910 000 kr. inklusive efter den 1 januari 1962 gällande allmän

varuskatt.

Allergilaboratoriet. I samband med uppförande av en tillbyggnad för allergilaboratoriet

erfordras viss utrustning, som bör vara anskaffad och levererad,

när ifrågavarande laboratorielokaler tages i bruk. Enligt en preliminär

kostnadsberäkning erfordras 655 000 kr. för sådan utrustning. Någon

medelsanvisning för ändamålet erfordras icke under nästa budgetår.

Däremot måste viss utrustning beställas före budgetåret 1963/64. Kommittén

hemställer därför om bemyndigande att under budgetåret 1962/63 beställa

utrustning för allergilaboratoriet till ett värde av högst 400 000 kr.

Departementschefen

I årets statsverksproposition, inrikesdepartementet, punkten 57, uttalade

jag vid anmälan av karolinska sjukhusets omkostnadsanslag, att jag ansåg

mig böra tillstyrka en av direktionen för karolinska sjukhuset töreslagen

uppdelning av kostnaderna för löpande underhåll och ersättningsanskaffningar,

å ena, samt nyutrustning, å andra sidan, på skilda anslag. I överensstämmelse

härmed beräknar jag medel för nyinköp av utrustning till be
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1962

fintliga kliniker och avdelningar in. in. vid sjukhuset under förevarande

anslag. Medelsbehovet för nästa budgetår uppskattar jag till 700 000 kr.

Inom denna ram torde kunna rymmas viss utrustningsanskaffning i samband

med ombyggnad och modernisering av äldre vårdavdelningar.

Vid sin anmälan i årets statsverksproposition av förslag till stat för statens

allmänna fastighetsfond för budgetåret 1962/63 har chefen för finansdepartementet

behandlat av direktionen framförda äskanden rörande asfaltering

av vägar, omläggning av avloppsnätet samt anordnande av jouravdelning,

intensivvårdavdelning, specialavdelning och provisorisk sterilisationscentral

vid karolinska sjukhuset, vilka arbeten sammanlagt kostnadsberäknats

till 1 594 000 kr. Han har därvid föreslagit, att ett belopp av tillhopa

1 200 000 kr. anvisas för nämnda arbeten samt för upprustning av

äldre vårdavdelningar, ävensom uttalat, att det torde få ankomma på Kungl.

Maj:t att inom angivna ram bestämma vilka arbeten, som skall utföras.

Utan att ha tagit slutlig ställning till vilka av ifrågavarande arbeten, som

bör komma till utförande, beräknar jag för utrustning i samband med anordnande

av nämnda avdelningar ett belopp av 200 000 kr.

Jag förutsätter, att vid inköp av nu ifrågavarande utrustning samråd

sker med centrala sjukvårdsberedningen.

Verksamheten vid de nya nervklinikerna å karolinska sjukhuset beräknas

kunna igångsättas den 1 april 1963. Klinikerna kommer att omfatta

186 vårdplatser, varav enligt avtal Stockholms stad och Stockholms läns

landsting skall disponera sammanlagt 85 allmänna vårdplatser. För varje

kontraherad vårdplats skall staden respektive länet förutom platskostnadsbidrag

erlägga ett bidrag motsvarande 75 procent av totalkostnaden för utrustning

av varje vårdplats å klinikerna jämte därå belöpande kostnad för

utrustning av den neurologiska polikliniken, ekonomianläggningar samt

övriga för klinikerna gemensamma inrättningar. Ett ursprungligt förslag

till inventarieutrustning för nervklinikerna, som grundats på önskemål från

vederbörande överläkare, har blivit föremål för upprepade bearbetningar i

syfte att nedbringa kostnaderna. Det nu framlagda utrustningsprogrammet

har av utrustningskoinmittén kostnadsberäknats till 8 316 000 kr. Detta belopp

bör uppräknas på grund av den fr. o. m. den 1 januari 1962 genomförda

höjningen av allmänna varuskatten, varför den totala utrustningskostnaden

enligt förslaget bör uppskattas till 8 490 000 kr. Utanför programmet

ligger kostnaderna för dels utrustning av vissa lokaler i den s. k. laboratorieflygeln,

vilken utrustningsfråga är föremål för en ännu ej slutförd utredning,

dels anskaffande av en lineär accelerator, avsedd för utnyttjande

av strålkirurgisk operationsmetod vid stereotaktiska operationer av bl. a.

Parkinsonisin och vissa smärttillstånd. Ytterligare reducering av den föreslagna

utrustningskostnaden kan enligt kommittén icke vidtagas såvida

verksamheten vid klinikerna skall bedrivas i planerad omfattning. Den höga

totala utrustningskostnaden förklaras enligt utrustningskommittén av kli
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1962 17

nikernas karaktär av specialsjukhus med bl. a. elt framträdande behov av

dyrbar apparatur.

Stockholms stads och Stockholms läns landstings representanter i ulrustningskommittén

har förklarat sig icke vilja binda sina respektive huvudmän

vid ett utrustningsbidrag av ifrågavarande storleksordning. I likhet med

dessa representanter har jag icke kunnat undgå att finna kostnaderna för

det framlagda utrustningsförslaget påfallande höga. Jag har noga förhört

mig om möjligheterna att ytterligare nedbringa desamma. Av vad kommittén

anfört framgår att stor möda nedlagts på att åstadkomma besparingar. Jag

har också för egen del blivit övertygad om att den föreslagna utrustningsanskaffningen

i stort sett är ofrånkomlig med hänsyn till omfattningen av

den verksamhet vid nervklinikerna, som planerats redan vid byggnadernas

dimensionering. Såväl klinikernas storlek som planeringen av verksamheten

inom byggnaderna har tidigare accepterats av samtliga i finansieringen av

byggnadsföretaget deltagande huvudmän. Man måste hålla i minnet, att

det här är fråga om specialkliniker, vilka ställer stora krav på dyrbar utrustning,

om verksamheten skall kunna bedrivas på ett ändamålsenligt sätt. Det

är för övrigt med hänsyn till de svårigheter som uppstått i fråga om den

neurokirurgiska vården på flera håll i landet av stor vikt att klinikerna erhåller

bästa möjliga resurser.

Utrustningsprogrammets storlek och omfattning synes mig likväl medge

sådana marginaler att en viss begränsning av den angivna totalkostnaden

bör kunna vidtagas, utan att detta medför några allvarligare konsekvenser

för den framtida verksamheten vid nervklinikerna. Jag föreslår därför, att

kostnaderna för utrustning av ifrågavarande kliniker -— frånsett kostnaderna

för utrustning av vissa lokaler inom den s. k. laboratorieflygeln och för

lineär accelerator — reduceras med en halv miljon kr. till 8 000 000 kr.,

vilket motsvarar en utrustningskostnad per vårdplats av cirka 43 000 kr.

Under ärendets beredning i inrikesdepartementet har representanter för staden

och länet under hand förklarat sig beredda att tillstyrka en platskostnad

av ungefärligen denna storleksordning. Jag anser mig därför ha anledning

räkna med att mitt förslag kommer att godtagas av dessa huvudmän.

För utrustning av nervklinikerna har för innevarande budgetår anvisats

1 000 000 kr. I huvudsaklig överensstämmelse med kommitténs hemställan

förordar jag för nästa budgetår en fortsatt medelsanvisning för ändamålet

av 3 200 000 kr.

De strålkirurgiska operationsmetoderna kan väntas få en utomordentligt

stor betydelse inom neurokirurgin. Det är enligt min mening angeläget att i

verksamheten vid åtminstone en högkvalificerad neurokirurgisk klinik fa

tillgång till apparatur för utförande av dylika operationer. Jag är därför

beredd all tillstyrka, att den av kommittén föreslagna lineära aceeleratorn

inköpes. Apparaten i fråga avses bli placerad i radiumhemmets blivande

högvoltsstation, för vilket byggnadsföretag Kungl. Maj:t meddelat projektc
2

— B i haag till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 77

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungi. Maj.ts proposition nr 77 år 1962

ringstillslånd. Enär leveranstiden för acceleratorn uppgår till minst ett år,

torde det för nästa budgetår vara tillfyllest med ett beställningsbemyndigande.

Jag förordar alltså, att riksdagens medgivande utverkas att beställa

ifrågavarande lineära accelerator för en beräknad kostnad av cirka 1 000 000

kr.

Kliniskt-fysiologiska centrallaboratoriet kommer att övertaga huvuddelen

av de lokaler, vilka tidigare disponerats av kliniskt-keiniska och klinisktbakteriologiska

centrallaboratorierna och som nu genom dessa laboratoriers

inflyttning i sjukhusets nya laboratoriebyggnad blivit friställda. Klinisktfysiologiska

centrallaboratoriet får därigenom ett välbehövligt lokaltillskott.

Laboratoriets nuvarande utrustning är otillräcklig och motsvarar icke moderna

krav. Den av utrustningskommittén föreslagna utrustningsanskaffningen

för laboratoriet, vilken kostnadsberäknats till 1 910 000 kr., synes

mig dock böra begränsas något. Det må erinras om att det här rör sig om

kompletterande utrustning till ett befintligt laboratorium, som flyttar in i

nya lokaler. Enligt vad jag inhämtat ingår särskild undervisnings- och forskningsutrustning

endast till en mycket begränsad del i det framlagda programmet.

Jag har därför icke ansett det vara erforderligt att inhämta yttrande

över förslaget från utrustningsnämnden för universitet och högskolor.

Den totala kostnadsramen för den aktuella engångsupprustningen bör enligt

min mening ej få överstiga 1 700 000 kr. Med hänsyn till att lokalerna under

nästa budgetår ej hinner tagas i anspråk i full utsträckning för centrallaboratoriets

verksamhet, föreslår jag i enlighet med kommitténs framställning,

att ett belopp av 1 000 000 kr. anvisas för ändamålet för budgetåret

1962/63.

Riksdagen har anvisat medel för uppförande av nya lokaler för allergilaboratoriet.

Byggnadsarbetena torde icke kunna slutföras i sådan tid, att någon

utrustningsanskaffning under budgetåret 1962/63 blir aktuell. Med hänsyn

till de långa leveranstiderna för viss apparatur synes däremot i enlighet med

kommitténs hemställan riksdagens medgivande böra utverkas för kommittén

att under nästa budgetår beställa utrustning för laboratoriet till ett värde

av högst 400 000 kr. Sagda utrustning torde under alla förhållanden komma

att rymmas inom det blivande utrustningsprogrammet för laboratoriet.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle anslaget under nästa

budgetår böra uppföras med (700 000 + 200 000 + 3 200 000 + 1 000 000)

5 100 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) medgiva, att en lineär accelerator må beställas för

neurokirurgiska kliniken vid karolinska sjukhuset till ett

värde av omkring 1 000 000 kr., att, såvitt på staten ankommer,

gäldas tidigast under budgetåret 1963/64;

b) medgiva, att utrustning till allergilaboratoriet vid karolinska

sjukhuset må beställas till ett värde av högst 400 000

kr., att gäldas tidigast under budgetåret 1963/64;

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1962

c) till Karolinska sjukhuset: Utrustning för budgetåret

1962/63 under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 5 100 000 kr.

Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala m. m.

Till Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala har för innevarande

budgetår anvisats ett investeringsanslag av 5 465 000 kr.

Inledning

I skrivelse den 25 januari 1961 hemställde kommittén för akademiska

sjukhusets i Uppsala utbgggande om tillstånd att i huvudsaklig överensstämmelse

med till skrivelsen fogade programhandlingar projektera tillbyggnad

av öronkliniken samt nybyggnader för radioterapi och infektionsklinik

vid sjukhuset. Kommittén anförde därvid bl. a. följande.

Det föreligger ett betydande underskott på radioterapeutiska vårdplatser

i vårt land. Vidare saknas i stor utsträckning modern behandlingsapparatur.

Med hänsyn härtill framhöll föredragande departementschefen i propositionen

nr 159/1960 med förslag till riktlinjer för regionsjukvårdens utbyggande

m. m. angelägenheten av att en snabb utbyggnad av cancervårdens

f. n. klart otillräckliga resurser kom till stånd. Kommittén anser det för

sin del utomordentligt angeläget, att en ny radioterapeutisk klinik med

väsentligt förbättrade behandlingsmöjligheter snarast möjligt tillkommer

i Uppsala.

I den ursprungligen för otiatri helt avsedda byggnaden, som färdigställdes

år 1950, inrymdes redan det följande året en plastikkirurgisk klinik med

f. n. 35 vårdplatser. Behovet av vårdplatser enligt regionvårdsutredningen

uppgår dock till cirka 60 platser. Kommittén finner det angeläget, att

regionens behov av vårdplatser i plastikkirurgi tillgodoses. Kommittén

erinrar vidare om att centraltandpolikliniken f. n. är inrymd i en byggnad

(A 11), som inom ett fåtal år måste rivas för att ge plats åt en ny vårdavdelningsflygel

(A 12). Centraltandpolikliniken måste sålunda beredas nya

lokaler. Med hänsyn till poliklinikens behov av samarbete med bl. a. specialister

inom öron-, näs- och halssjukdomar samt plastikkirurgi synes centraltandpolikliniken

lämpligen böra förläggas till öronkliniken. I anslutning

till centraltandpolikliniken bör även anordnas lokaler för käkortopedi och

i övrigt de särskilda utrymmen, som samarbetet mellan olika specialister

inom den s. k. käkcentralen kräver. I programmet för den föreslagna tillbyggnaden

av öronkliniken har vidare upptagits lokaler för foniatri.

Vidkommande nybyggnaden för infektionsklinik framhåller kommittén

att det från Uppsala läns landstings sida uttalats önskemål om att snarast

kunna frigöra det nuvarande epidemisjukhuset i syfte att använda det

för långtidsvård.

Kommittén finner det angeläget att ifrågavarande klinikbyggnader kom
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr ii dr 1962

mer till stånd snarast möjligt. Beträffande den närmare utformningen av

nämnda kliniker hänvisar kommittén till lokalprogrammen. Av dessa framgår

att öronkliniken, som f. n. har 58 vårdplatser, bör bibehålla detta platsantal.

För den plastikkirurgiska verksamheten erfordras totalt cirka 65

platser, fördelade på två allmänna vårdavdelningar om cirka 25 platser

och en särskild brännskadeavdelning om cirka 10 platser jämte vissa enskilda

platser. I fråga om den radioterapeutiska kliniken har med hänsyn

till regionens vårdplatsbehov och med beaktande av undervisningens och

forskningens behov cirka 90 platser ansetts utgöra en lämplig avvägning

av vårdplatsantalet. För den nya infektionskliniken slutligen beräknas

preliminärt cirka 70 vårdplatser.

Beträffande behovet av föreläsningssalar nämner kommittén att utredning

pågår om en generalplan för sådana lokaler inom sjukhusområdet.

Tills vidare anser sig kommittén inte höra i här förevarande byggnader

beräkna något utrymme för detta ändamål utöver befintlig föreläsningssal

i öronkliniken. Enligt en av kommittén verkställd uppskattning av byggnadskostnaderna

skulle dessa uppgå till cirka 7 250 000 kr. för tillbyggnaden

av öronkliniken, cirka 10 500 000 kr. för den radioterapeutiska kliniken

och cirka 3 750 000 kr. för infektionskliniken.

över kommitténs framställning avgavs yttranden av nämnden för undervisningssjukhusens

utbyggande samt av kanslern för rikets universitet

efter hörande av medicinska fakulteten i Uppsala.

Genom beslut den 23 mars 1961 uppdrog Kungl. Maj:t åt kommittén att

på grundval av de framlagda programhandlingarna utföra projektering

fram till och med färdigställande av huvudritningar samt verkställa kostnadsberäkning

avseende ifrågavarande byggnadsföretag.

I skihelse den 21 juni 1961 hemställde kommittén vidare om tillstånd

att i huvudsaklig överensstämmelse med till skrivelsen fogade programhandlingar

projektera dels ombyggnad av den nuvarande medicinkliniken

dels nybyggnad för Uppsala sjuksköterskehems sjuksköterskeskola. Kommittén

anförde i huvudsak följande.

Den nuvarande medicinkliniken, som togs i bruk redan år 1867, motsvarar

icke nutida anspråk på önskvärd lasarettsstandard. En ny medicinsk

klinik är under uppförande och beräknas kunna tagas i bruk under år

1962. Därmed skulle den nuvarande medicinkliniken efter erforderliga ombyggnads-

och renoveringsarbeten kunna användas provisoriskt för andra

behov. Kommittén föreslår att lokaler i denna byggnad beredes för bl. a.

oftalmiatrik och dermatologi. Den nuvarande ögonklinikbyggnaden måste

rivas under år 1964 för att bereda plats för en nybyggnad för specialkirurgi.

Den dermatologiska kliniken är nu inrymd med 25 vårdplatser i den s. k.

E-paviljongen, i vilken även finns en neurologisk klinik med 25 platser

och ett neurofysiologiskt laboratorium. Behovet av ytterligare lokaler

för neurologi och neurofysiologi är synnerligen trängande. Om hudkliniken

överflyttar till gamla medicinkliniken, varvid vårdplatsantalet

kan öka till cirka 50, blir det även möjligt att öka de neurologiska

vårdplatserna till cirka 50. Härigenom kommer vårdplatsantalet i såväl

neurologi som dermatologi att ungefär motsvara vad som beräknats vara

erforderligt med hänsyn till regionsjukvårdens behov. Kostnaderna för de

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungi. Maj.ts proposition nr 77 år 19H2

om- och tillbyggnadsåtgärder, som oundgängligen erfordras, har beräknats

till cirka 700 000 kr.

Sjuksköterskeskolans lokaler är otillräckliga och otidsenliga. Sedan en

utökning av utbildningskapaciteten vid skolan befunnits nödvändig, fattade

1960 års riksdag principbeslut om ökning av det årliga elevantalet från

tidigare cirka 70 elever till 110 elever. Sedermera anvisades ett belopp av

615 000 kr. för uppförande av provisoriska undervisningslokaler och elevbostäder

för att möjliggöra nämnda utökning av utbildningskapaciteten.

Ytterligare tillskott av bostäder för elever erfordras dock. Sjuksköterskeskolans

undervisningslokaler i den befintliga skolbyggnaden motsvarar

vidare icke de krav, som den nuvarande sjuksköterskeutbildningen ställer.

De i denna byggnad inrymda elevrummen uppgår till cirka 120, varav endast

40 utgöres av enkelrum.

I detta läge har kommittén utrett frågan om en upprustning av skolan

bör ske genom om- och tillbyggnad av det nuvarande skolhuset eller genom

uppförande av en ny skolfastighet. Kommittén har därvid funnit att en

tillbyggnad till den befintliga skolbyggnaden skulle inkräkta alltför mycket

på det begränsade sjukhusområdet och ändock icke erbjuda någon fullgod

lösning. Med hänsyn härtill har kommittén ansett en förläggning av sjuksköterskeskolan

utanför sjukhusets område vara nödvändig. Härigenom

skulle även den nuvarande skolbyggnaden kunna friställas för vissa akuta

lokalbehov vid sjukhuset. Kommittén föreslår, att sjuksköterskeskolan bör

för sin nybyggnad få disponera tomten nr 2 i kv. Haubitsen, belägen norr

om försvarets läroverk i hörnet av Stockholmsvägen—Döbelnsgatan. Tomten

ägs av staten och disponeras av byggnadsstyrelsen för planering av den

framtida statliga bebyggelsen på det s. k. Artillerifältet och Blåsenhusområdet.

Enligt kommitténs preliminära kostnadsberäkningar skulle kostnaderna

för sjuksköterskeskolan uppgå till cirka 8 300 000 kr., därest den uppföres

såsom ett enda byggnadsobjekt. Byggnadsvolymen beräknas till cirka

46 000 m3. Om skolan uppföres i etapper, kan totalkostnaden väntas bli

något högre. Med hänsyn bl. a. till angelägenheten av att ytterligare elevbostäder

kommer till stånd så snart som möjligt, har kommittén ändock

beslutat förorda, att skolan uppföres i etapper.

över kommitténs framställning avgavs yttranden, såvitt avsåg ombyggnaden

av sjuksköterskeskolan, av medicinalstyrelsen och byggnadsstyrelsen

samt, såvitt avsåg ombyggnaden av gamla medicinkliniken, av nämnden

för undervisningssjukhusens utbyggande och av kanslern för rikets

universitet efter hörande av medicinska fakulteten i Uppsala.

Genom beslut den 29 september 1961 uppdrog Kungl. Maj :t åt kommittén

att utföra projektering fram till och med färdigställande av huvudhandlingar

inklusive verkställande av kostnadsberäkning för förenämnda ombyggnadsföretag

på grundval av de framlagda byggnadsprogrammen. I en

till Kungl. Maj.ts beslut fogad, inom inrikesdepartementet upprättad promemoria

föreskrevs ifråga om projekteringen av sjuksköterskeskolan bl. a.

att hela det omedelbara nybyggnadsbehovet, omfattande elevhem för elever

samt erforderliga skollokaler, borde projekteras i ett sammanhang, att

byggnaderna om möjligt borde utformas så, att de kunde uppföras i

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1962

två etapper, varav en första omfattande huvuddelen av elevhemmet, samt

att vid projekteringen skulle eftersträvas en koncentrerad bebyggelse, som

möjliggjorde ett ekonomiskt byggnadssätt och lämnade en för framtida utbyggnadsbehov

erforderlig markreserv.

Förslag

I. Kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande hemställer

i skrivelse den 19 januari 1962 att 6 300 000 kr. anvisas för budgetåret

1962/63 till kostnaderna för i följande sammanställning angivna ända
-

mål.

1. Förberedande arbeten.............................. 296 000

2. Nya medicinkliniken 172 000

3. Centrallängan in. m..........2 520 000

4. Ombyggnad inom kirurgbyggnaden 320 000

5. Ombyggnad inom gamla medicinkliniken ............... 192 000

6. Radioterapeutiska kliniken samt om- och tillbyggnad av öron
kUniken

800 000

7. Infektionskliniken 320 000

8. Ombyggnad av psykiatriska kliniken 350 000

9. Nya sjuksköterskeskolan .............................. 1 j 00 000

10. Allmänna utredningar och kommitténs egen verksamhet 230 000

Summa kr. 6 300 000

II. Kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande hemställer

i skrivelse den 30 augusti 1961 om bemyndigande att beställa utrustning

till ett värde av sammanlagt 2 400 000 kr. för dels radioterapeutiska

kliniken dels den nya sjuksköterskeskolan.

Motiv

1. Genom beslut av 1959 och 1960 års riksdagar har medel anvisats för

iordningställande av vissa delar av den interna sjukhusvägen, från sjukhusets

huvudinfart (norra infarten) förbi kvinnokliniken fram till lungkliniken.

Av den planerade delen återstår nu sträckan öronkliniken-psykiatriska

kliniken. Kommittén har emellertid därjämte funnit det angeläget,

att en vägförbindelse ordnas mellan lungkliniken och kirurgbyggnadens

västra del. Medel för dessa vägarbeten erfordras under nästa budgetår. I

generalplanen är upptagen en kulvert från sjukhuset till patologiska institutionen,

belägen väster om sjukhusområdet. Denna kulvert bör lämpligen

utgå från den beslutade kulverten mellan kirurgbyggnaden och lungkliniken.

För att undvika att den föreslagna vägen mellan kirurgbyggnaden

och lungkliniken skall behöva rivas upp, då kulvertgrenen till patologiska

institutionen bygges, är det lämpligt, att viss del — fram till sjukhusområdets

tomtgräns — av nämnda kulvertgren kommer till utförande samtidigt

med ifrågavarande väg. Därjämte bör under nästa budgetår anordnas provi
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:tu proposition nr 77 år 1962

soriska byggvägar inom sjukhusområdet samt en provisorisk brandväg väster

om den blivande centrallängan. Kostnaderna för här nämnda vägarbeten

samt berörda kulvertdel kan beräknas till sammanlagt cirka 335 000 kr.

Vid sjukhuset råder eu besvärande brist på parkeringsplatser för bilar,

vilken förorsakat irritation bland allmänheten och sjukhuspersonalen. Enligt

sjukhusdirektionens bestämda uppfattning bör besökande och poliklinikpatienter

beredas parkeringsmöjligheter inom sjukhusområdet. Även

personalen har ansetts ha berättigade krav i detta hänseende. Beträffande

parkeringsfrågans lösning på längre sikt är kommittén f. n. inte beredd

att framlägga några detaljerade förslag. Kommittén har dock funnit, att

behovet av parkeringsplatser bör tillgodoses i första hand vid sjukhusets

båda infarter, d. v. s. vid norra och södra infarterna. Härvid kommer den

vid norra infarten belägna sjukhusparken att behöva tagas i anspråk. Kommittén

föreslår, att 150 parkeringsplatser förlägges till sistnämnda område

och utföres redan under nästa budgetår.

Sjukhusområdets omkrets uppgår till cirka 2 000 in, varav'' 1 200 m saknar

inhägnad. Detta har lett till missförhållanden ur ordningssynpunkt.

Det är synnerligen angeläget, att området vid psykiatriska kliniken och

sjukhusparken fram t. o. m. den nya matsalsbyggnaden förses med permanent

inhägnad. Sedan väg- och kulvertsystemet i huvudsak kommer att ha

fullbordats under nästa ‘budgetår, bör vidare uppsättning av orienteringstavlor

och skyltar påbörjas.

För nämnda parkeringsplatser, inhägnad och vägvisning, inklusive kostnaderna

för verkställda utredningar, beräknar kommittén ett medelsbehov

under nästa budgetår av 365 000 kr. I syfte att minska arbetet med värmekontrollen

bör fjärrtermometrar installeras vid sjukhuset. Kostnaderna härför

samt för erforderliga ledningsdragningar och viss komplettering av

kontrollutrustningen beräknas till 40 000 kr. Det totala medelsbehovet under

nästa budgetår för ifrågavarande förberedande arbeten uppgår sålunda

till (335 000 + 365 000 + 40 000) 740 000 kr.

2. Den nya medicinkliniken beräknas kunna tagas i bruk hösten 1962.

Staten och Uppsala läns landsting har för ändamålet t. o. m. budgetåret

1961/62 respektive kalenderåret 1961 anvisat tillhopa 7 500 000 kr. Då kliniken

kostnadsberäknats till 7 930 000 kr. erfordras sålunda ytterligare

430 000 kr., varav landstinget redan anvisat 258 000 kr.

3. Genom beslut av 1961 års riksdag har anvisats ett delanslag av 800 000

kr. för bestridande av kostnaderna för det fortsatta projekteringsarbetet

beträffande del av centrallängan (B 3), flygel för klinisk fysiologi (B 2),

flygel för servering in. in. (B 4 ) samt vissa ombyggnadsarbeten in. m. inom

kvinnokliniken (Q), ävensom för byggnadsarbetenas påbörjande. 1960 års

landsting har vidare för ändamålet anvisat 1 200 000 kr. Schaktningen för

byggnaderna B 2, B 3 och B 4 har påbörjats under hösten 1961. De egentliga

byggnadsarbetena beräknas kunna starta under våren 1962 och vara avslutade

under år 1964. Ombyggnaden av kvinnokliniken beräknas vara helt

avslutad under 1963. Kostnaderna för ifrågavarande byggnadsarbeten —

inklusive kostnaderna för fortsatt projektering av centrallängan (Bl) —

har uppskattats till sammanlagt 13 610 000 kr. Medelsbehovet under budgetåret

1962/63 beräknar kommittén till 6 300 000 kr. Av detta belopp har

landstinget anvisat 3 780 000 kr.

4. Enligt planen för sjukhusets utbyggande skall delen B 1 av centrallängan

sammanbyggas med kirurgbyggnaden (A 9). Denna sammanbyggnad

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1962

förutsätter vissa ombyggnadsarbeten inom A 9 för att kommunikationslederna

i centrallängan skall kunna sammanknytas med dem i A 9 och byggnaderna

norr därom. Det är av flera skäl lämpligt, att börja ombyggnaden av A 9

redan under nästa budgetår. I samband härmed bör vissa andra arbeten

utföras inom A 9. Sålunda bör sjuksköterskematsalen omändras till patientkontor

samt telefonväxelrum inredas i sjuksköterskornas samlingsrum.

Vidare bör A 9 i likhet med vad som planeras för sjukhuset i övrigt förses

med rörpostanläggning. Kostnaderna för ombyggnaden av A 9 kan beräknas

till cirka 1 060 000 kr. Kommittén framhåller dock, att kostnadsberäkningar

beträffande ombyggnadsarbeten regelmässigt inrymmer betydande

osäkerhetsmoment. Medelsbehovet för nästa budgetår beräknas till

800 000 kr.

5. Kommitténs förslag till användning av den gamla medicinkliniken motiveras

främst av att den nuvarande ögonklinikbyggnaden enligt kommitténs

planer maste rivas under år 1964 för att bereda plats för en nybyggnad för

specialkirurgi samt av att behov föreligger att bereda såväl dermatologi som

neurologi större antal vårdplatser. Genom att flytta dermatologin från den

s\ ^ E-paviljongen — där f. n. även neurologin är inrymd — till gamla medicinkliniken

kan detta ernås. Ombyggnaden av den gamla medicinkliniken

kommer att begränsas till vad som oundgängligen erfordras för att den

dermatologiska och oftalmiatriska verksamheten under en övergångstid

skall kunna bedrivas under tillfredsställande förhållanden. Ombyggnaden

av gamla medicinkliniken, som kostnadsberäknats till cirka 700 000 kr.,

avses komma att ske i två etapper. För utförande av den första etappen erfordras

under nästa budgetår 480 000 kr.

6. Genom beslut den 23 mars 1961 uppdrog Kungl. Maj :t åt kommittén

att på grundval av framlagda programhandlingar utföra projektering fram

t._ o. in. färdigställande av huvudhandlingar samt verkställa kostnadsber^krimS

avseende bl. a. tillbyggnad till öronkliniken (P) för plastikkirurgisk

klinik, centi altandpoliklinik in. m. samt nvbyggnad för radioterapi (N).

Den totala kostnaden, exklusive ombyggnadsarbeten inom öronkliniken,

uppskattades till cirka 17 750 000 kr. I programhandlingarna för den radioterapeutiska

kliniken var kliniken utformad som en fristående byggnad,

förlagd sydost om öronkliniken. Kommittén har nu under den fortsatta

planeringen funnit övervägande skäl tala för en mera koncentrerad lösning

av N- och P-projekten. Kommittén har därvid stannat för att föreslå, att

den radioterapeutiska kliniken förenas med öronkliniken och dess till
för

plastikkirurgi och centraltandpoliklinik genom en byggnadskropp,

till vilken vissa gemensamma serviceavdelningar centraliseras. I

fråga om ombyggnaden av nuvarande öronkliniken bör bl. a. eu för detta

block gemensam postoperativ avdelning och intensivvårdsavdelning inrättas

samt den befintliga audiologiavdelningen utvidgas. Därjämte bör

en gemensam forskningsavdelning anordnas genom inbyggnad av en

takterass. I det tidigare lokalprogrammet hade upptagits'' lokaler för

forskning inom radiofysiken. För att kunna skapa en lämplig forskningsenhet,

inriktad på klinisk cancerforskning, behövs emellertid även lokaler

för biologisk forskning. Med hänsyn härtill föreslås nu vissa forskningsoch

arbetsutrymmen för radiobiologisk verksamhet i anslutning till högvoltsavdelningen.

Den fortsatta utredningen har även visat, att antalet

föreläsningar, kurser m. m. inom bl. a. plastikkirurgi, radioterapi, epidemiol°gi

ocl1 otiatri motiverar en ny föreläsningssal utöver den befintliga före
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1962

läsningssalen i öronkliniken. Härvid har hänsyn tagits till att den nuvarande

föreläsningssalen i öronkliniken, som är särskilt inredd för undervisningen

i otiatri, inte lämpligen kan användas för demonstrationer av sängliggande

patienter, vilket regelmässigt sker i undervisningen inom plastikkirurgi

och radioterapi. Kommittén föreslår därför att en föreläsningssal

med cirka 75 sittplatser anordnas i radioterapeutiska kliniken. Denna lokal

bör givetvis stå till förfogande jämväl för andra närliggande kliniker samt

för tillfällig kursverksamhet m. m. För att möjliggöra ett effektivare utnyttjande

av befintlig lokal i öronkliniken föreslås, att bortre delen av

denna sal avdelas genom en vikvägg för att användas även som skriv- och

dagrum för medicine kandidater.

Därest Kungl. Maj :t icke annorlunda förordnar avser kommittén att fortsätta

projekteringen i huvudsaklig överensstämmelse med angivna riktlinjer.

För projekteringskostnader beräknas t. o. m. budgetåret 1962/63 ett

medelsbehov av 2 000 000 kr.

7. Infektionsklinikens planering upptar en byggnadsdel för vårdavdelningar

och en för mottagnings- och behandlings- samt undervisningslokaler.

Infektionskliniken bör uppföras snarast möjligt med hänsyn till dess betydelse

för såväl sjukvården som undervisningen och forskningen. Därest

projekteringen av infektionskliniken kan bedrivas i sådan takt att bygghandlingar

föreligger i början av år 1963, avser kommittén att göra framställning

om medgivande att börja uppförandet av nämnda klinik redan

under våren 1963. Med beaktande härav beräknas medelsbehovet under

nästa budgetår för ifrågavarande klinik till 800 000 kr.

8. Psykiatriska kliniken, som togs i bruk i november 1946, motsvarar till

vissa delar inte längre nutida vårdkrav. Vidare föreligger sedan länge behov

av ökat antal expeditionsrum för läkare och kuratorer. Med hänsyn härtill

samt då den nya barnpsykiatriska kliniken numera tagits i bruk och

den tidigare barnavdelningen i psykiatriska kliniken därigenom friställts

för andra ändamål föreslår kommittén, att psykiatriska kliniken blir föremål

för ombyggnad.

För att tillgodose behovet av flera läkar- och kuratorsexpeditioner bör

avd. 57 i bottenvåningen omändras till expeditioner. I stället bör den tidigare

barnavdelningen (avd. 52) efter renovering och ombyggnad tagas i anspråk

såsom vuxenavdelning med viss dagsjukvård. Lokaler för motionsgymnastik

m. m. saknas f. n. inom kliniken. Kommittén föreslår därför, att

den utanför avd. 52 befintliga altanen genom inbyggnad och övertäckning

omändras till motionshall. Vidare föreslår kommittén några smärre ändringar

berörande föreläsningssalen i syfte att vinna ökade utrymmen för

undervisningsändamål. Kostnaderna för angivna ombyggnadsarbeten beräknas

uppgå till 215 000 kr., exklusive arkitekt- och konsultarvoden in. in.

Under nästa budgetår bör även vissa andra arbeten utföras beträffande

psykiatriska kliniken. Klinikens gallerförsedda fönster ger ett trist intryck

av förvaring och är ur terapeutisk synpunkt olämpliga. Den lugnare

atmosfär, som numera råder vid de psykiatriska klinikerna, bar även gjort

sådana fönster omotiverade ur säkerhetssynpunkt. Kommittén föreslår

därför utbyte av klinikens fönster till en beräknad kostnad av 120 000 kr.

Psykiatriska kliniken bör — i likhet med vad som planerats för sjukhuset

i övrigt — förses med en rörpostanläggning, vilket beräknas kosta 100 000 kr.

Del tolala medelsbehovet för den föreslagna ombyggnaden av psykiatriska

kliniken torde uppgå till 500 000 kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2(1

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1962

Enligt gällande avtal mellan staten och Uppsala läns landsting angående

u*byggnad av akademiska sjukhuset skall landstinget bidraga med 30 procent

av de verkliga kostnaderna för ombyggnads-, ändrings- och förbättringsarbeten

å byggnad eller annan anläggning vid sjukhuset, i den mån

arbetena ej bestrides av medel, som ställs till förfogande för löpande reparations-

och underhållsarbeten. Då psykiatriska kliniken inte omfattas av det

med regionlandstingen träffade avtalet angående samarbete beträffande regionsjukvård

vid akademiska sjukhuset bör staten svara för resterande 70

procent av kostnaderna för ombyggnaden av nämnda klinik. I enlighet

härmed föreslår kommittén, att staten för nästa budgetår anvisar 350 000

kr. för ifrågavarande ändamål.

9. Genom beslut den 29 september 1961 har Kungl. Maj :t uppdragit åt

kommittén att utföra projektering fram till och med färdigställande av

huvudhandlingar, inklusive verkställande av kostnadsberäkning för nybyggnad

för Uppsala sjuksköterskehems sjuksköterskeskola. Kommittén

förutsätter, att den för skolan avsedda tomten snarast möjligt överföres

till Uppsala universitets delfond av statens allmänna fastighetsfond och därvid

upptages under akademiska sjukhuset.

I syfte att minska byggnadsvolymen och därmed också kostnaderna har

kommittén vid den fortsatta projekteringen av sjuksköterskeskolan eftersträvat

att koncentrera bebyggelsen. Enligt nu föreliggande förslag kommer

sjuksköterskeskolan att bestå av tre byggnader, nämligen en för undervisningslokaler

in. m., en för bostäder åt 118 elever, hobbyrum, samlingslokaler

in. m. samt en för bostäder åt 246 elever. Uppförandet av den nya

sjuksköterskeskolan avses komma att ske i två etapper. Till den första

etappen bör därvid hänföras bostadshuset med 246 elevrum. I samband

med uppförandet av denna byggnad bör vissa elektriska och vvs-tekniska

installationer dimensioneras för den nya sjuksköterskeskolan i dess helhet.

Hit hör bl. a. värmekulvert från sjukhusets panncentral. Vidare erfordras,

att vissa i byggnadstomten befintliga ledningar till försvarets läroverk

flyttas. Den första byggnadsetappen beräknas kunna påbörjas under september

1962 och sistnämnda bostadshus avses vara klart att tagas i bruk

under hösten 1963. Byggnadskostnaderna beräknas till cirka 3 980 000 kr.

Medelsbehovet för budgetåret 1962/63 beräknar kommittén till 2 000 000 kr.

Enligt gällande avtal mellan staten och landstinget angående samarbete

för drift av sjuksköterskeskolan har staten att bidraga med 55 procent och

landstinget med 45 procent för täckande av uppkommande driftunderskott

vid skolan. En liknande kostnadsfördelning synes skälig i fråga om uppförandet

av den nya sjuksköterskeskolan. I enlighet härmed skulle sålunda

av staten erfordras 1 100 000 kr. under nästa budgetår.

10. Arbetsbelastningen på kommittén och dess kansli har under det

senaste året ökat starkt, eftersom pågående byggnads- och utrustningsarbeten

blivit av allt större omfattning. En ytterligare ökning av arbetsuppgifterna

torde vara att vänta under de närmaste åren. Detta har föranlett

kommittén — som icke ansett det lämpligt att bygga ut den egna organisationen

i den utsträckning, som det stegrade utredningsbehovet kräver

— att i samråd med sjukhusdirektionen anlita en privat organisationskonsult

för utförande av vissa för det fortsatta planeringsarbetet grundläggande

utredningar rörande vissa organisations- och transportfrågor.

Kommitténs kansli har vidare utökats till att omfatta åtta tjänstemän. Även

i övrigt har kommitténs omkostnader ökat betydligt under det senaste

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1962

året. Utgifterna för allmänna utredningar och kommitténs egen verksamhet

— med undantag för utgifter i samband med utrustning — beräknas

under nästkommande kalenderår/budgetår komma att uppgå till omkring

500 000 kr. Därav beräknas 50 000 kr. belöpa på de statliga representanterna

i kommittén, vilka kostnader helt skall åvila staten. För kommitténs verksamhet

i övrigt skulle sålunda erfordras 450 000 kr. Av detta belopp skall

staten bestrida 40 procent eller 180 000 kr. För allmänna utredningar och

kommitténs egen verksamhet erfordras sålunda under nästa budgetår av

staten tillhopa (50 000 + 180 000) 230 000 kr.

Kommitténs anslagsäskanden av huvudmännen beträffande byggnadsmedel

för kalenderåret 1962 respektive budgetåret 1962/63 framgår av följande

sammanställning.

Äskanden för 1962 resp. 1962/63

Ändamål

Av Uppsala läns landsting

Totalt

för egen del

för övriga re- gionlandsting

Av staten

Förberedande arbeten ............

740 000

222 000

222 000

296 000

Nya medicinkliniken.............

430 000

129 000

129 000

172 000

Centrallängan m. m..............

6 300 000

1 890 000

1 890 000

2 520 000

Ombyggnad inom kirurgbyggnaden

800 000

240 000

240 000

320 000

Ombyggnad inom gamla medicinkli- niken ........................

480 000

144 000

144 000

192 000

Radioterapeutiska kliniken samt om- och tillbyggnad av öronkliniken. .

2 000 000

600 000

600 000

800 000

Infektionskliniken ...............

800 000

240 000

240 000

320 000

Ombyggnad av psykiatriska kliniken

500 000

150 000

—

350 000

Nya sjuksköterskeskolan..........

2 000 000

900 000

—

1 100 000

Allmänna utredningar och kommit- téns egen verksamhet...........

500 000

135 000

135 000

230 000

Summa

14 550 000

4 650 000

3 600 000

6 300 000

Liksom föregående år hemställer kommittén, att Kungl. Maj :t ville utverka

riksdagens bemyndigande att medgiva den omdisponering av anvisade

medel, som kan visa sig erforderlig.

II. Nybyggnaden för radioterapeutiska kliniken beräknas vara färdigställd

i mitten av år 1964. Med hänsyn till de långa leveranstiderna i fråga

om viss radioterapeutisk apparatur — drygt två år — samt då valet av apparatur

kan påverka utformningen av vissa lokaler, är det angeläget, att

sådan apparatur kan beställas snarast möjligt. Kommittén hemställer därför

om medgivande för kommittén att inom en kostnadsram av 2 200 000

kr. utlägga beställningar på radioterapeutisk apparatur för den nya radioterapeutiska

kliniken.

Den första etappen av uppförandet av ny sjuksköterskeskola avser ett

bostadshus med 246 elevrum. Denna byggnad beräknas kunna tagas i bruk

under hösten 1963. Kommittén hemställer om medgivande för kommittén

att inom en kostnadsram av 200 000 kr. utlägga beställningar på utrustning

till nämnda bostadshus för sjuksköterskeelever.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1962

Yttranden

Byggnadsstyrelsen har granskat kostnaderna för de nya förslag till omoch

nybyggnader kommittén framlagt och därvid funnit att kostnaden för

sjuksköterskeskolan bör uppräknas till cirka 4 500 000 kr. medan övriga

kostnader bedömts vara skäliga.

Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande finner de framlagda

förslagen i stort sett icke ge anledning till någon erinran. Detta omdöme

gäller även efter en överslagsmässig bedömning av förslagens omfattning

i jämförelse med motsvarande anläggningar vid andra undervisningssjuklius.

De nu för första gången närmare redovisade ombyggnadsarbetena

i de kirurgiska och psykiatriska klinikerna synes nämnden motiverade.

Beträffande radioterapi-, öron- och plastikkirurgiska klinikerna har vid

förslagens utarbetande vissa ändringar vidtagits i förhållande till program

och därvid fogade utredningsskisser. Dessa ändringar synes från undervisnings-

och forskningssynpunkt innebära förbättringar. Nämnden framhåller

emellertid, att i vad gäller vårdavdelningarna i byggnad P 3 för öronoch

plastikkirurgiska klinikerna det kan ifrågasättas, huruvida icke genom

en omarbetning av planlösningen en viss besparing i våningsyta kunde vinnas.

Nämnden förutsätter, att förslagen i denna del ytterligare prövas.

Ritningsförslaget beträffande sjuksköterskeskolan har nämnden icke

granskat.

Kanslern för rikets universitet och medicinska fakulteten vid universitetet

i Uppsala tillstyrker kommitténs förslag. Fakulteten anför därvid bl. a.

Vad gäller forskningsutrymmen inom sjukhuset är det ofrånkomligt att

det f. n. och även under åtskilliga år framåt kommer att föreligga en besvärande

bristsituation. Fakulteten är dock medveten om, att man i de nu

projekterade byggnaderna sökt så långt möjligt beakta forskningens legitima

behov men vill starkt betona vikten av att detta problem inom en

snar framtid göres till föremål för förnyad prövning och en samlad översyn

i samband med den fortsatta planeringen.

Utvecklingen har visat, att sjukhusets fortsatta utbyggnad fått karaktären

av en »rullande planering och projektering» där de olika »etapperna»

griper in i varandra. Fakulteten finner det därför angeläget att den med

regelbundet återkommande mellanrum får tillfälle till diskussioner, som

berör programmeringen av de något mer avlägsna etapperna. För sjukvårdens

och särskilt regionssjukvårdens del liksom även för undervisningens

och forskningens behov är det av största vikt att nu äskade medel beviljas.

Fakulteten understryker den stora betydelsen för undervisningen och forskningen

av att även sjukhusets fortsatta utbyggnad sker med all möjlig

skyndsamhet.

Departementschefen

Med undantag för uppförandet av den nya sjuksköterskeskolan innefattas

samtliga de byggnadsåtgärder, för vilka byggnadskommittén äskat

medel för nästa budgetår, i det mellan staten och Uppsala läns landsting

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kniujl. Maj.ts proposition nr 77 år 1962

träffade avtalet angående utbyggnad av akademiska sjukhuset i Uppsala

m. in. (se prop. 1961: 79). Statens andel i anläggningskostnaderna för dessa

byggnadsobjekt uppgår — på ett undantag när — till 40 procent av totalkostnaderna.

För vidtagande av erforderliga förberedande arbeten föreslår jag i likhet

med kommittén för nästa budgetår en medelsanvisning om 296 000 kr.

Den nya medicinkliniken vid sjukhuset beräknas kunna tagas i bruk

hösten 1962. Hittills har staten och landstinget för angivna ändamål anvisat

tillhopa 7 500 000 kr. Då kliniken kostnadsberäknats till 7 930 000 kr.,

erfordras sålunda ytterligare 430 000 kr., varav på staten faller 172 000 kr.

För innevarande budgetår har anvisats 800 000 kr. för fortsatt projektering

och påbörjande av byggnadsarbetena för del av den s. k. centrallängan

(B 3), flygel för klinisk fysiologi (B 2), flygel för servering m. in. (B 4)

samt viss ombyggnad av kvinnokliniken. För ifrågavarande byggnadsföretag

föreslår jag för nästa budgetår en fortsatt medelsanvisning av 2 520 000

kr. I detta belopp har jag även inräknat medel för fortsatt projektering av

centrallängan (Bl). Denna byggnadsdel avses inrymma bl. a. intagningsavdelning,

kirurgpoliklinik, röntgendiagnostiska avdelningar och laboratorier

samt forskningslaboratorier. Delen B 1 utgör eu fortsättning på B 3

och skall sammanbinda flygeln B 2 med nuvarande kirurgbyggnaden (A 9).

Denna sammanbyggnad förutsätter vissa ombyggnadsarbeten inom A 9, vilka

lämpligen bör komma till utförande under nästa budgetår. Sistberörda arbeten

samt vissa andra ändringsåtgärder inom kirurgbyggnaden — bl. a.

installation av ny telefonväxel och av rörpostanläggning — har kostnadsberäknats

till sammanlagt 1 060 000 kr. Förslagen har ej givit mig anledning

till erinran, varför jag tillstyrker, att för nästa budgetår av staten anvisas

320 000 kr. för ändamålet.

Kommittén har enligt Kungl. Maj :ts uppdrag låtit utföra projektering av

ombyggnad av den gamla medicinkliniken för att bereda provisoriska lokaler

för bl. a. dermatologisk klinik och ögonklinik. Den nuvarande ögonkliniken

måste nämligen framdeles rivas för att bereda plats åt en i generalplanen

för sjukhuset ingående nybyggnad för specialkirurgi. För dennatologiska

kliniken, som f. n. tillsammans med sjukhusets neurologiska klinik

är inrymd i den s. k. E-paviljongen, krävs ytterligare vårdplatser såväl

för undervisningen som för att tillgodose uppsalaregionens sjukvårdsbehov.

Genom att dermatologin flyttas till gamla medicinkliniken, kan dess vårdplatsantal

ökas från nuvarande 25 till 50, vilket överensstämmer med det i

propositionen 1960: 159 beräknade platsbehovet på regionplanet. Ombyggnaden

av medicinkliniken, som inskränkts till vad som oundgängligen erfordras

för att den dermatologiska och oftalmiatriska verksamheten övergångsvis

skall kunna bedrivas under tillfredsställande förhallanden, har

kostnadsberäknats till 700 000 kr. Det framlagda ombyggnadsförslaget har

icke givit mig anledning till erinran, och jag föreslår i likhet med kom
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1962

mittén att för ändamålet för nästa budgetår anvisas 192 000 kr.

Av samma skäl som nyss åberopats för dennatologins del krävs jämväl en

kraftig utökning av neurologiska klinikens vårdplatser. Detta behov kan tillgodoses

genom ianspråktagande av dermatologiska klinikens nuvarande

lokaler i E-paviljongen. Några ombyggnadsåtgärder har icke ansetts erforderliga

härför.

I förenämnda avtal mellan staten och landstinget angående akademiska

sjukhusets utbyggande ingår »tillbyggnad för ytterligare plastikkirurgi, käkcentral

och centraltandpoliklinik, radioterapi och radiofysik». I sjukhusets

ursprungligen enbart för otiatri avsedda öronklinik är inrymd en plastikkirurgisk

klinik med 35 vårdplatser. Uppsalaregionens vårdplatsbehov

inom ifrågavarande specialitet motsvarar emellertid cirka 65 platser. Den

byggna<J> vari centraltandpoliklinikens lokaler f. n. är inrymda, måste rivas

inom ett fåtal år för att ge plats åt en ny vårdavdelningsflygel. Med hänsyn

till poliklinikens behov av samarbete med bl. a. specialister inom öron-, näsoch

halssjukdomar har kommittén funnit, att centraltandpolikliniken lämpligen

bör förläggas till öronkliniken. Kommittén har vidare föreslagit, att

i anslutning till centraltandpolikliniken även anordnas lokaler för käkortopedi

och i övrigt de särskilda utrymmen, som samarbetet mellan olika

specialister inom den s. k. käkcentralen kräver. Jag vill i detta sammanhang

erinra om att jag i propositionen 1960: 159 uttalade, att behandlingen av

komplicerade skador och defekter inom ansikte och käkar, vilka kräver

ett utvecklat lagarbete mellan en rad medicinska och odontologiska specialister,

borde centraliseras på regionplanet i form av käkcentraler. Foniatrin,

som hittills betraktats som en del av öron-, näs- och halsklinikens verksamhet,

har av kommittén föreslagits få ställning som självständig specialitet

men bli lokalmässigt anknuten till öronkliniken och plastikkirurgiska kliniken.

För egen del anser jag, att foniatrin bör beredas sådana lokalmässiga

resurser, att specialiteten får möjligheter att utvecklas på tillfredsställande

sätt. För enheten ifråga har dock ej beräknats någon egen vårdavdelning.

Radioterapeutiska kliniken, som disponerar 24 vårdplatser inom sjukhuset,

har f. n. mycket otillfredsställande arbetsförhållanden. Det är angeläget

för såväl sjukvården som läkarutbildningen att denna specialitet erhåller

tidsenliga lokaler och modern utrustning. Kommittén har med hänsyn

till regionens vårdplatsbehov samt till undervisningens och forskningens

krav ansett cirka 90 platser utgöra en lämplig avvägning av vårdplatsantalet

för en ny radioterapeutisk klinik. I anslutning till den radioterapeutiska

klinikens högvoltstation har planerats isotoplaboratorium och

lokaler för medicinsk radiofysik, innefattande vissa forskningsutrymmen.

Med utgångspunkt från angivna utbyggnadsbehov framlade kommittén i

januari 1961 program för en tillbyggnad av öronkliniken och nybyggnad

för radioterapi, vilka byggnadsobjekt — exklusive ombyggnadsarbeten inom

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj. ts proposition nr 77 år 1962

öronkliniken -— preliminärt kostnadsberäknades till sammanlagt cirka

17 750 000 kr. Genom beslut den 23 mars 1961 uppdrog Kungl. Maj :t åt kommittén

att på grundval av de framlagda programhandlingarna utföra projektering

och verkställa kostnadsberäkning avseende ifrågavarande byggnadsföretag.

Kommittén har nu lagt fram resultatet av den hittills bedrivna projekteringen,

varav framgår att kommittén valt att lösa byggnadsfrågan så att

byggnaderna koncentreras till en sammanhängande enhet. Kommittén föreslår

sålunda, att den radioterapeutiska kliniken förenas med öronkliniken

och dess tillbyggnad för plastikkirurgi och centraltandpoliklinik genom en

byggnadskropp, till vilken vissa gemensamma serviceavdelningar centraliseras.

En för blocket gemensam postoperativ avdelning och intensiwårdsavdelning

föreslås inrättad. Vidare upptages -— utöver lokaler för forskning

inom radiofysik — även vissa utrymmen för radiobiologisk forskning. Byggnadsförslaget

innefattar vidare en ny föreläsningssal med 75 sittplatser,

närmast avsedd för undervisningen i plastikkirurgi, radioterapi och epidemiologi

m. m. Kommittén avser att under nästa budgetår fortsätta projekteringen

av det nya blocket och beräknar, att kostnaderna härför skall

komma att uppgå till 2 000 000 kr.

De framlagda ritningarna beträffande ifrågavarande byggnadsobjekt har

i huvudsak tillstyrkts av remissmyndigheterna. Nämnden för undervisningssjukhusens

utbyggande har dock ifrågasatt en omarbetning av planlösningen

inom vissa våningsplan, varigenom en besparing i våningsyta

skulle kunna vinnas. För egen del har jag funnit behovet av ifrågavarande

nya eller utökade enheter väl underbyggt. Det föreslagna vårdplatsantalet

för de i det blivande blocket ingående specialklinikerna överensstämmer

i huvudsak med de i propositionen 1960:159 angivna riktlinjerna

för regionsjukvårdens utbyggande och har därför icke givit mig

anledning till erinran. Den koncentrerade planlösningen av byggnadsprojektet

synes mig innebära driftsekonomiska fördelar men medför självfallet

komplicerade arkitektoniska problem genom den erforderliga sammanfogningen

av ett flertal byggnadskroppar med olika höjd, längd och bredd

till ett gemensamt block.

Med hänsyn till radioterapeutiska klinikens uppgifter för forskningen

har jag funnit det ofrånkomligt, att vissa forskningsresurser ges i anslutning

till den kliniska radiofysiken och isotoplaboratoriet. Enär de tilltänkta

lokalerna för radiobiologisk forskning blir av begränsad omfattning, anser

jag mig även — ehuru med viss tvekan — kunna godtaga kommitténs förslag

härutinnan. Jag vill emellertid betona, att ifrågavarande forskningsutrymmen

endast bör betraktas som komplement till den kliniska verksamheten

och ej bör få ställning som självständiga institutioner.

Vad kommittén anfört har övertygat mig om behovet av en ny föreläsningssal

inom det blivande komplexet. Sammanfattningsvis anser jag mig

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Ma j. ts proposition nr 77 år 1962

således kunna tillstyrka, att de framlagda ritningarna lägges till grund för

den fortsatta projekteringen. Kommittén bör därvid pröva den av nämnden

för undervisningssjukhusens utbyggande ifrågasatta omarbetningen, .lag

föreslår i enlighet med kommitténs hemställan, att staten för nästa budgetår

för den fortsatta projekteringen av ifrågavarande byggnadsföretag anvisar

800 000 kr.

På uppdrag av Kungl. Maj :t har kommittén påbörjat projektering av en

ny infektionsklinik vid sjukhuset. Genom uppförandet av ifrågavarande

klinik kan det nuvarande epidemisjukhuset i Uppsala frigöras för långtidsvård.

Enligt av kommittén framlagda preliminära ritningar skall kliniken

förläggas till en fristående byggnad med en byggnadsdel för vårdavdelningar

och en för mottagnings- och behandlings- samt undervisningslokaler.

Vårdplatsantalet uppgår till 74, fördelat på en observationspaviljong om 22

platser och två vårdavdelningar om 26 platser vardera. Detta platsantal,

som innebär en ökning med 14 i förhållande till den i generalplanen för

sjukhusets utbyggande angivna storleken, har kommittén med hänsyn

bl. a. till befolkningsunderlaget och behovet av platser för att bemästra eu

akut situation vid inträffande epidemier bedömt såsom lämpligt för Uppsalakliniken.

Det nuvarande epidemisjukhuset har 100 platser. Svårigheterna att

bedöma vårdplatsbehovet för infektionssjukdomar och epidemiologiska

sjukdomar är uppenbara. Utvecklingen bär emellertid visat, att åtskilliga

epidemisjukhus i landet har för många platser i förhållande till vårdbehovet

och därigenom icke kunnat utnyttjas rationellt. Jag finner det därför angeläget,

att nya infektionskliniker icke överdimensioneras. Å andra sidan

bör man hålla i minnet att gränsdragningen mellan infektionssjukdomar

och andra sjukdomar är flytande. Inordnandet av infektionskliniken i en

stor sjukhusorganisation måste vidare medföra ett betydligt mer rationellt

och flexibelt utnyttjande än om kliniken hade en isolerad ställning. Vid

dimensioneringen av en klinik har man även att taga hänsyn till behovet av

att erhålla lämpligt avvägda vårdenheter. Kommittén har — som framgår

av det föregående — räknat med en observationsavdelning och två vårdavdelningar.

En minskning av antalet vårdenheter synes icke kunna komma

ifråga. Mot bakgrund av det anförda och med beaktande av den av kommittén

förebragta utredningen i frågan anser jag mig kunna godtaga den

av kommittén föreslagna dimensioneringen av den nya infektionskliniken.

Som kommittén framhållit bör kliniken uppföras snarast möjligt på grund

a\ dess betydelse för såväl sjukvården som undervisningen och forskningen.

Under förutsättning att riksdagen icke har något att invända däremot,

torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att pröva kommitténs slutliga byggnadsförslag

och — om förslaget icke föranleder några erinringar — medgiva,

att byggnadsarbetena får igångsättas under nästa budgetår. Jag föreslår,

att för ändamålet anvisas 320 000 kr.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle under nästa budgetår

statliga medel till ett belopp av (296 000 + 172 000 + 2 520 000 +

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1962

320 000 + 192 000 + 800 000 + 320 000) 4 620 000 kr. stå till förfogande för

vidtagande av sådana förberedande åtgärder och byggnadsarbeten, som omfattas

av den reviderade generalplanen för sjukhuset.

Kommittén har härutöver lagt fram förslag till vissa ombyggnadsarbeten

inom psykiatriska kliniken för en sammanlagd kostnad av 500 000 kr.

Arbetena avser dels iordningställande av den tidigare barnavdelningens lokaler

för vuxenpsykiatri, dels anordnande av motionshall samt utbyte av

klinikens f. n. gallerförsedda fönster in. m., dels ock klinikens förseende

med rörpostanläggning. De föreslagna åtgärderna har lämnats utan erinran

av remissmyndigheterna. Då ett realiserande av förslaget skulle medföra

eu synnerligen önskvärd förbättring av klinikens nuvarande arbetsförhållanden,

har jag ej heller för egen del något att invända mot åtgärderna.

Enär kliniken icke omfattas av det med regionlandstingen träffade avtalet

angående samarbete beträffande regionsjukvård vid akademiska sjukhuset

bör staten — såsom kommittén föreslagit — svara för 70 procent av kostnaderna

för ombyggnaden av nämnda klinik. Jag tillstyrker således för

nästa budgetår en medelsanvisning för ändamålet om 350 000 kr.

Genom beslut den 29 september 1961 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadskommittén

att utföra projektering för bl. a. nybyggnad för Uppsala sjuksköterskehems

sjuksköterskeskola. Den nuvarande sj uksköterskeskolan,

som ligger inom sjukhusområdet, är otillräcklig och otidsenlig. Visserligen

har — i samband med att elevintaget nyligen utökats från 70 till 110

elever per år — vissa provisoriska undervisningslokaler och elevbostäder

uppförts vid skolan, men behovet av moderna undervisningslokaler och ytterligare

elevbostäder är långt ifrån täckt. Det bör framhållas, att endast en

mindre del av de befintliga bostäderna är enkelrum, något som numera är

standard vid nya sjuksköterskeskolor. Kommittén har funnit, att en tillbyggnad

till den befintliga skolbyggnaden alltför mycket skulle inkräkta på det

begränsade sjukhusområdet och ändock inte erbjuda någon fullgod lösning.

Med hänsyn härtill har kommittén funnit en förläggning utanför sjukhusets

område nödvändig och har därvid föreslagit, att sj uksköterskeskolan för

sin nybyggnad skulle få disponera den staten tillhöriga tomten nr 2 i kv.

Haubitsen, belägen norr om försvarets läroverk på det s. k. Artillerifältet.

Härigenom skulle den nuvarande skolbyggnaden kunna friställas för vissa

akuta lokalbehov vid sjukhuset.

Kommittén har nu lagt fram förslag till ny sjuksköterskeskola, bestående

av tre byggnader, nämligen en för undervisningslokaler m. in., en föi bostäder

åt 118 elever, hobbyrum, samlingslokaler in. in. samt en for bostäder

åt 246 elever. Uppförandet av den nya skolan föreslås ske i två etapper, varvid

till den första etappen hänförts den större av elevbostadsbyggnaderna.

Kostnaden för denna byggnad, som beräknas kunna påbörjas hösten 1962

och för vilken byggnadstiden angivits till cirka ett år, uppskattar kommittén

till i runt tal 4 miljoner kr.

3 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 77

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj. ts proposition nr 77 år 1962

Behovet av en nybyggnad för sjuksköterskeskolan finner jag — som framgår

av vad jag nyss anfört — väl dokumenterat. Mot den föreslagna utformningen

av ifrågavarande byggnadsprojekt i stort och av det mer i detalj

utarbetade förslaget till ett elevbostadshus med 246 elevrum har jag icke

funnit anledning till erinran. Kostnaderna för uppförandet av sistnämnda

bostadshus har byggnadsstyrelsen emellertid uppskattat till 4 500 000 kr.,

vilket är 500 000 kr. mer än vad kommittén angivit. Det av byggnadsstyrelsen

angivna beloppet bör tagas till utgångspunkt för ställningstagandet till

förslaget. Enär de framlagda ritningarna över bostadshuset synes mig väl

ägnade att läggas till grund för detaljplaneringen av byggnadsföretaget och

med hänsyn till angelägenheten av att sjukhuset utan dröjsmål förses med

ytterligare elevbostäder, anser jag mig böra tillstyrka, att ifrågavarande

projekt kommer till utförande med början under nästa budgetår.

Enligt gällande avtal mellan staten och landstinget angående samarbete

för drift av sjuksköterskeskolan har staten att bidraga med 55 procent och

landstinget med 45 procent av kostnaderna för täckande av uppkommande

driftunderskott vid skolan. Som kommittén anfört synes en liknande kostnadsfördelning

skälig ifråga om uppförandet av den nya sjuksköterskeskolan.

Enligt vad jag inhämtat har landstinget vid ett nyligen avhållet urtima

möte för sin del godkänt ifrågavarande kostnadsfördelning. Enär medelsbehovet

för nästa budgetår av kommittén angivits till 2 miljoner kr., föreslår

jag därför att (2 000 000 X 0,55) 1 100 000 kr. anvisas för nästa budgetår.

För bestridande av kostnaderna för allmänna utredningar och kommitténs

egen verksamhet samt för de statliga representanterna i kommittén

bör för nästa budgetår beräknas 180 000 kr. resp. 50 000 kr. eller tillhopa

230 000 kr.

Det sammanlagda medelsbehovet för nästa budgetår skulle alltså utgöra

(4 620 000 + 350 000 + 1 100 000 + 230 000) 6 300 000 kr. Jag förordar, att

inom denna kostnadsram, i den mån så med hänsyn till sättet för byggnadsarbetenas

bedrivande eller eljest befinnes lämpligt, enligt Kungl. Maj:ts

bestämmande en ökning av beräknad medelsdisposition för visst ändamål

må ske mot det att motsvarande minskning vidtages för ett annat.

Kommittén har slutligen hemställt om bemyndigande att beställa utrustning

för dels den nya radioterapeutiska kliniken till ett värde av högst

2 200 000 kr., dels det nya bostadshuset för sjuksköterskeelever till ett värde

av högst 200 000 kr. Med hänsyn till den långa leveranstiden för i synnerhet

radioterapeutisk apparatur och enär ifrågavarande beställningsbemyndiganden

under alla förhållanden måste anses ligga inom ramen för kommande

utrustningsprogram, anser jag mig — mot bakgrund av mitt ställningstagande

till ifrågavarande bvggnadsförslag — böra tillstyrka kommitténs

hemställan i denna del. Riksdagens medgivande bör således utverkas

att beställa sagda utrustning till ett sammanlagt värde av högst 2 400 000

ki., att i vad avser den på staten lallande delen av kostnaden, högst

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungi. Maj.ts proposition nr 77 år 1962

(880 000 + 110 000) 990 000 kr. — gäldas tidigast under budgetåret 1963/64.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

a) medgiva, att utrustning till ny radioterapeutisk klinik

vid akademiska sjukhuset i Uppsala samt till nytt elevbostadshus

för Uppsala sjuksköterskehems sjuksköterskeskola

må beställas till ett värde av högst 2 400 000 kr., att,

såvitt på staten ankommer, gäldas tidigast under budgetåret

1963/64;

b) till Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala

under inrikesdepartementets kapitalbudget, statens allmänna

fastighetsfond, för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag

av 6 300 000 kr.

Avtal angående lasarettet i Lund m.m.

A. Inledning

Efter bemyndigande av Kungl. Maj :t tillkallade chefen för inrikesdepartementet

den 1 oktober 1959 sakkunniga för att på statens vägnar bl. a. upptaga

förhandlingar med Malmöhus läns landsting angående en avtalsenlig

reglering av statens bidrag till kostnaderna för ny- och ombyggnads- samt

ändrings- och förbättringsarbeten och i samband därmed stående utrustning

ävensom till driften av sådana kliniker, institutioner och övriga inrättningar

vid lasarettet i Lund, vilka nyttjas eller avses skola nyttjas för medicinsk

undervisning och forskning.

Kungl. Maj:t har sedermera åt de sakkunniga ytterligare uppdragit:

den 13 maj 1960 att upptaga förhandlingar med Malmöhus läns landsting

angående frågan, huruvida staten eller sjukvårdshuvudmannen slutligen

bör svara för vissa evalveringsersättningar;

den 3 juni 1960 att upptaga förhandlingar med Malmöhus läns landsting

om fördelningen mellan staten och landstinget av anläggningskostnaderna

för en nybyggnad för barn- och ungdomspsykiatrisk klinik i Lund

samt den 5 maj 1961 att — med beaktande av vad chefen för inrikesdepartementet

därom anfört i propositionen 1960: 159 med förslag till riktlinjer

för regionsjukvårdens utbyggande m. m. — upptaga förhandlingar

med Malmöhus läns landsting och övriga vederbörande om dels inordnande

av psykiatriska kliniken vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund

i landstingets sjukhusorganisation jämte därmed sammanhängande statsbidragsfrågor,

dels ock avveckling av nuvarande statsbidrag till driften av

centralanstalten för radioterapi och av eu neurokirurgisk avdelning vid lasarettet

i Lund.

Såsom resultat av de förhandlingar som de sakkunniga fört med delege
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kangl. Maj. ts proposition nr 77 år 1962

rade för Malmöhus läns landsting, har de sakkunniga — vilka antagit namnet

»1959 års statliga kommission för förhandlingar om medicinsk undervisning

i Lund och Malmö»» — med skrivelse den 17 februari 1962 framlagt

följande villkorligt slutna avtal, nämligen

1) Avtal angående lasarettet i Lund;

2) Avtal om de psykiatriska och barnpsykiatriska klinikerna i Lund

samt

3) Avtal angående seminarietomten i Lund.

över de sålunda framlagda avtalen har yttranden avgivits av statskontoret,

medicinalstyrelsen, byggnadsstyrelsen samt kanslern för rikets universitet

efter hörande av medicinska fakulteten och drätselnämnden vid universitetet

i Lund.

Jag övergår nu till att under särskilda avsnitt lämna en redogörelse för

förhandlingskommissionens utredning och förslag samt de däröver avgivna

utlåtandena, varefter jag kommer att tillkännagiva min egen ståndpunkt

till föreliggande frågor.

B. Förhandlingskommissionens förslag

Efter att ha lämnat en historik över universitetets och statens förhållande

till lasarettet i Lund — beträffande vilken hänvisas till kommissionens

framställning — sammanfattar kommissionen gällande bidragsvillkor för

lasarettet enligt följande.

A. Byggnadsbidrag

1) Enligt 1951 års markbytesavtal 50 procent av kostnaderna för sådana

nya sjukhusbyggnader, som uppföres på norra lasarettsområdet, i den mån

dessa ersätter byggnader på södra lasarettsområdet (prop. 1948: 107).

2) Enligt principbeslut av 1952 års riksdag 50 procent av kostnaderna för

uppförande av ett centralblock (prop. 1952: 148).

3) Enligt överenskommelse och beslut av 1959 års riksdag 50 procent av

kostnaderna för uppförandet av en ny observationspaviljong m. m. vid

epidemisjukhuset i Lund, vilket numera inordnats i lasarettsorganisationen

(prop. 1959:95).

4) Enligt hävd 50 procent av kostnaderna för övriga byggnadsarbeten vid

lasarettet, dock först efter prövning i varje särskilt fall och därvid icke sällan

under framhävande av att ifrågavarande bidragsbeslut icke skulle anses

prejudicerande för framtiden.

B. Utrustningsbidrag

1) Enligt överenskommelse samt beslut av 1959 års riksdag 25 procent

av kostnaderna för utrustning av de i centralblocket ingående A- och Bblocken,

m. m., beträffande specialutrustning till neuroröntgenavdelning

dock 50 procent (prop. 1959: 95).

1 Såsom ledamöter i förhandlingskommissionen har ingått bankinspektören K.E. Wulff, tilllika

ordförande, expeditionschefen A. V. L. Rydback samt professorn J. G. "Waldenström.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1962

2) Enligt överenskommelse och beslut av 1959 års riksdag 25 procent av

kostnaderna för utrustning av observationspaviljongen vid epidemisjukhuset

(prop. 1959:95).

3) Enligt hävd 50 procent av kostnaderna för anskaffning av sådan utrustning,

som är av särskild betydelse för utbildning och forskning (i huvudsak

röntgenutrustning).

C. Driftbidrag

1) Enligt 1943 års avtal om Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund

(se 1943 års statsverksprop. VIII ht. p. 75; ändring år 1946):

10 procent av driftkostnaderna vid lasarettet med undantag för de kostnader,

som faller på den psykiatriska kliniken, lungkliniken, den radiologiska

kliniken, den reumatologiska kliniken, den neurokirurgiska kliniken

och av riksförsäkringsverket disponerade vårdplatser på den ortopediska

kliniken.

Såsom maximeringsregel gäller dock, att lasarettets vårddagkostnad icke

må överstiga medeldagkostnaden för samtliga lasarett i riket, förhöjd med

10 procent.

2) Enligt överenskommelse och beslut av 1959 års riksdag bidrag med 10

procent av epidemisjukhusets driftkostnader efter samma grunder som för

lasarettet i övrigt.

1. Avtal angående lasarettet i Lund (läkarutbildningsavtalet)

Det av förhandlingskommissionen träffade avtalet har följande lydelse.

»Under förbehåll av å ena sidan Kungl. Maj :ts och å andra sidan Malmöhus

läns landstings godkännande har 1959 års statliga kommission för förhandlingar

om medicinsk undervisning i Lund och Malmö samt för landstinget

särskilt utsedda förhandlingsdelegerade träffat följande avtal.

Avtal

mellan Kungl. Maj :t och kronan, nedan kallad staten, och Malmöhus läns

landsting, nedan kallat landstinget, angående lasarettet i Lund.

1 §•

I överensstämmelse med lasarettets ändamål att vara jämväl en utbildningsanstalt

för blivande läkare skall dess samtliga kliniker, avdelningar,

laboratorier och andra därmed jämförliga enheter — i den mån så erfordras

— upplåtas för klinisk läkarutbildning samt för forskning.

Utan särskilt medgivande av lasarettsdirektionen må forskning vid lasarettet

icke bedrivas av annan än den, som där innehar befattning eller är

knuten till den medicinska fakulteten i Lund.

2 §■

Landstinget är skyldigt att anordna och utrusta jämväl lokaler, som erfordras

enbart för den kliniska utbildningen och den kliniska forskningen.

Det åligger vidare landstinget att tillgodose utbildningens och forskningens

behov av vatten, värme, ånga, elektrisk kraft, gas, tryckluft, vacuum,

syrgas samt destillerat vatten, att ombesörja autoklavering och de

upplåtna lokalernas städning, att i övrigt lämna den service, som är nöd
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

''i8 Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1962

vandig för lokalernas ändamålsenliga utnyttjande, ävensom att tillhandahålla

behovliga förbrukningsartiklar utom demonstrationsutensilier och sådant

material, som erfordras för djurförsök och särskilda forskningsprojekt.

Landstingets åligganden enligt första stycket skall, såvitt gäller utrustning

för forskningens behov, avse endast sådan, som är att hänföra till

vedertagen grundutrustning.

Anmärkning: Parterna är ense om att med begreppet »vedertagen grundutrustning»

tor forskningens behov åsyftas den utrustning, som med hänsyn till att den mera ällmänt

användes av forskare inom den ifrågavarande disciplinen bör vara tillgänglig i klinikens

etc. forskningslokaler. Utrustningen skall icke vara användbar endast för ett eller

annat speciellt forskningsobjekt utan måste kunna utnyttjas för olika projekt av beskaffenhet

att kunna genomföras med tillämpning av inom disciplinen gängse teknik och

metodik.

Samma principiella begränsning, som enligt vad som ovan sagts gäller i fråga om

landstingets skyldighet att tillhandahålla olika slag av utrustning, skall gälla med avseende

å dess åtagande att tillgodose utbildningens och forskningens behov av nyttigheter,

som avses i paragrafens andra stycke.

3 §•

1. För byggnad eller byggnadsdel vid lasarettet, som påbörjas efter den

30 juni 1962 och enligt Kungl. Maj :ts beslut tages i anspråk för utbildningsoch

forskningsändamål, skall utgå statligt hyggnadsbidrag med 25 procent

av de verkliga kostnaderna för anläggningens färdigställande. Sådant bidrag

skall jämväl utgå för ombyggnads-, ändrings- och förbättringsarbeten,

i den mån arbetena ej är att hänföra till årligt underhåll.

2. Vad i 1. sagts skall gälla de i Bilaga A> angivna ny-, till- och ombyggnadsarbetena,

även om de påbörjats före den 1 juli 1962. För samtliga de i

sagda bilaga angivna arbetena skall staten dessutom — i anledning av vissa

utfästelser gentemot landstinget i samband med avtal om markbyte m. m. —

erlägga ett särskilt bidrag till landstinget med 15 procent av de verkliga

kostnaderna.

4 §•

För utrustning, som efter den 30 juni 1962 anskaffas till för utbildning

och forskning ianspråktagen klinik etc. och ej avser ersättande av kasserad

utrustning, skall staten erlägga utrustningsbidrag med 25 procent av de

verkliga kostnaderna.

5 §•

I 3 och 4 §§ omförmälda byggnads- och utrustningsbidrag skall utgå även

för anläggning, som betjänar en eller flera för utbildning och forskning

ianspråktagna kliniker etc. vid lasarettet. Därest dylik anläggning betjänar

förutom sådan klinik etc. -— även annan verksamhet inom eller utom

lasarettet, skall bidrag beräknas på endast den del av kostnaderna, som med

hänsyn till utnyttjandegraden kan anses skäligen belöpa på de för utbildning

och forskning ianspråktagna klinikerna etc.

6 §•

Byggnads- och utrustningsbidrag enligt detta avtal skall icke utgå för

kostnad, som täckes av i annan ordning utgående statsbidrag.

1 Intagen som bilaga A till denna proposition, se s. 84—87.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1962

7 §•

Staten tillhandahåller landstinget byggnads- och utrustningsbidrag under

byggnads- respektive anskaffningstiden i ungefärlig proportion till landstingets

egna utlägg.

I den mån statligt bidrag redan utbetalats till landstinget för något i

Bilaga A angivet arbete med högre belopp än som svarar mot 40 procent av

kostnaderna för arbetet ifråga, skall överskjutande belopp avdragas å bidragsbelopp,

som staten har att efter den 30 juni 1962 erlägga för andra

arbeten.

8 §•

Därest lasarettet eller del därav enligt Kungl. Maj :ts beslut icke längre

skall tagas i anspråk för utbildning och forskning, är staten berättigad att

vid avtalstidens slut kräva åter så stor del av de av landstinget enligt detta

eller tidigare motsvarande avtal eller beslut uppburna byggnads- och utrustningsbidragen,

som då må återstå efter avdrag av V30 beträffande byggnad

och Vio beträffande utrustning för varje helt år, som förflutit från det landstingets

anhållan om bidragets utbetalande inkom till vederbörande statliga

myndighet.

Kan byggnad eller utrustning, varå bestämmelserna i första stycket blir

tillämpliga, icke av landstinget användas på ett sätt, som svarar mot byggnadens

eller utrustningens värde, och skulle på grund härav återbetalning

av uppburet bidrag te sig obillig, må landstinget, därest avtalet icke uppsagts

från dess sida, påkalla jämkning. Uppnår icke parterna enighet härom,

skall frågan avgöras genom skiljedom enligt lag (lagen om skiljemän).

9 §•

I fråga om tjänst, som är uppförd å den medicinska fakultetens personalförteckning

och som enligt Kungl. Maj :ts förordnande är förenad med anställning

vid lasarettet, svarar staten för tillsättning, avlöning och pensionering,

dock att landstinget bestrider kostnaden för särskilda överläkararvoden

och de tilläggsförmåner, som eljest må utgå för här ifrågavarande akademiska

befattningshavares medverkan i sjukvården.

Klinisk amanuens tillsättes och avlönas av staten, som dock är berättigad

till bidrag av landstinget med en tredjedel av såväl löne- och semesterkostnaden

som pensionskostnaden, den senare beräknad till 15 procent av lönekostnaden.

Personal, som är anställd uteslutande för utbildnings- eller forskningsändamål,

tillsättes, avlönas och pensioneras av staten.

I övrigt behövlig personal tillsättes, avlönas och pensioneras av landstinget.

10 §.

Såsom driftbidrag skall staten årligen till landstinget erlägga ett belopp

motsvarande 10 procent av den del av lasarettets driftkostnader, som efter

antalet vårddagar belöper på de för utbildning och forskning ianspråktagna

vårdplatserna.

11 §•

Vid fastställandet av lasarettets driftkostnader för i 10 § avsett ändamål

skall följande iakttagas.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1962

1. I lasarettets driftkostnader må icke inräknas:

a) sådana avlöningar, arvoden och andra förmåner till i 9 § första och

andra styckena avsedd personal, som bestrides av landstinget;

b) utgifter för inventariers komplettering, i den mån ersättning utgår

i form av utrustningsbidrag enligt 4 § eller 5 §;

c) amorteringar och räntor.

2. Från lasarettets driftkostnader skall avdragas:

a) det belopp, vartill i annan ordning utgående statsbidrag uppgår;

b) andra driftinkomster än vårdavgifter, dock för varje verksamhetsgren

icke större belopp än som svarar mot de utgifter, som föranletts

av inkomsternas förvärvande.

ö. Pensionskostnaderna upptages till ett belopp motsvarande 15 procent

av den avlöningssumma, som ingår i de driftkostnader, å vilka bidrag

må beräknas.

Sedan driftkostnaderna beräknats med tillämpning av vad ovan sagts,

skall summan fördelas på hela antalet vårddagar vid lasarettet. Den sålunda

erhållna kostnaden per vårddag (dagkostnaden) lägges till grund för beräkningen

av statens bidrag under iakttagande av att dagkostnaden icke

må överstiga den på motsvarande sätt beräknade medeldagkostnaden för

samma år vid rikets undervisningssjukhus, förhöjd med 10 procent.

Om pensionskostnader icke kunnat beaktas vid beräknandet av medeldagkostnaden

vid undervisningssjukhusen, skall vid jämförelse enligt ovan

lasarettets pensionskostnader först frånräknas. Den därefter erhållna relationen

mellan medeldagkostnaden för undervisningssjukhusen och lasarettets

dagkostnad skall anses gälla även för pensionskostnaderna.

12 §.

Driftbidraget skall efter rekvisition erlägges av staten månadsvis i efterskott

i form av utbetalningar å conto motsvarande V12 av det belopp, vartill

driftbidraget uppgått för det senast slutligt reglerade kalenderåret.

Slutlig reglering av bidraget skall ske, så snart medeldagkostnaden för

rikets undervisningssjukhus kan fastställas.

13 §.

Därest viss klinik etc. enligt Kungl. Maj :ts beslut icke längre skall utnyttjas

för utbildning och forskning, skall driftbidrag utgå till och med utgången

av juni månad efter det år, då utnyttjandet upphört.

14 §.

Staten erhåller icke någon del i äganderätt till byggnader eller utrustning

genom att lämna byggnads- och utrustningsbidrag enligt detta avtal, ej heller

till mark, som upplåtits av landstinget för lasarettsändamål.

I händelse egendom, vartill staten enligt detta eller tidigare motsvarande

avtal eller beslut lämnat kostnadsbidrag, skulle under avtalstiden skadas

eller förstöras genom brand, explosion, åskslag eller oberäknad utströmning

från vatten-, avlopps-, ång- eller värmeledningssystem eller från kylanläggning,

åligger det landstinget att snarast möjligt ombesörja, att egendomen

återställes i fullgott skick eller ersättes med annan likvärdig egendom.

Kostnaderna härför skall stanna å landstinget.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj. ts proposition nr 77 år 1962

15 §.

Såvitt angår anläggning, för vilken staten enligt 3 § eller 5 § ovan har att

erlägga byggnadsbidrag, skall förslag till ny-, till- eller ombyggnadsarbeten

ävensom ändrings- eller förbättringsarbeten upprättas av landstinget i samråd

med myndighet, som Kungl. Maj :t bestämmer. Förslag och ritningar för

ifrågavarande ändamål skall för statens del godkännas i den ordning Kungl.

Maj :t föreskriver.

Motsvarande förfarande skall tillämpas beträffande förslag till anskaffning

av utrustning, för vilken landstinget enligt 4 § eller 5 § erhåller bidrag

med 25 procent av kostnaden.

16 §.

Kungl. Maj :t utser årligen en revisor att med landstingets revisorer deltaga

i granskningen av lasarettets räkenskaper.

17 §.

Landstinget skall vara skyldigt att tillhandahålla Kungl. Maj :t eller myndighet,

som Kungl. Maj :t bestämmer, de räkenskaper och handlingar, som

erfordras för beräkning av statens bidrag till landstinget.

18 §.

För den vid lasarettet bedrivna epidemivården skall icke utgå statsbidrag

utöver vad enligt detta avtal tillkommer landstinget.

I övrigt berör avtalet ej den rätt, som landstinget enligt eljest gällande

bestämmelser må äga att erhålla statsbidrag till uppförande och drift av i

avtalet avsedda anläggningar.

19 §•

Erforderliga föreskrifter om tillsättning av befattningshavare, som avses i

9 § första stycket, ävensom om dylik befattningshavares ställning i egenskap

av överläkare eller biträdande överläkare (motsvarande) vid lasarettet

meddelas av Kungl. Maj :t.

Personal och studerande vid den medicinska fakulteten i Lund skall vara

pliktiga att ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, som landstinget eller

lasarettsdirektionen meddelar för verksamheten vid lasarettet.

Landstinget må icke meddela föreskrifter för verksamheten vid lasarettet,

vilka strider mot bestämmelser angående utbildning och forskning meddelade

av Kungl. Maj :t eller kanslern för rikets universitet.

Innan landstinget meddelar föreskrifter för verksamheten vid lasarettet,

vilka berör utbildningen och forskningen, skall den medicinska fakulteten

beredas tillfälle att yttra sig.

Innan den medicinska fakulteten meddelar bestämmelser för utbildningen

och forskningen, vilka berör sjukvården vid lasarettet, skall landstinget beredas

tillfälle att yttra sig.

20 §.

Uppkomna meningsskiljaktigheter rörande beräkning enligt detta avtal

av statens bidrag till landstinget skall avgöras genom skiljedom enligt lag.

21 §.

Detta avtal skall gälla för eu tid av åtta år, räknat från och med den 1 juli

1962. De bestämmelser, som anknyter till Bilaga A, skall emellertid gälla till

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1962

dess det i bilagan upptagna programmet fullföljts, dock ej längre än till den

Sker icke uppsägning från någondera sidan minst två år före avtalstidens

utgång, skall avtalet anses förlängt med tio år.

Bestämmelsen angående uppsägning och förlängning skall därefter äga

tillämpning allt framgent.

Utan hinder av vad i första stycket sagts skall vad parterna enligt 11 §

forsta stycket 3. överenskommit i fråga om pensionskostnadernas förhållande

till avlöningssumman vid beräkning av de bidragsgrundande driftkostnaderna

kunna uppsägas redan efter den 30 juni 1963, och skall överenskommelsen

därvid upphöra att gälla ett år efter uppsägningsdagen. Vad nu

sagts skall gälla även den i 9 § andra stycket angivna beräkningsgrunden

för pensionskostnad för klinisk amanuens.

1. I och med ikraftträdandet av detta avtal upphäves dels det av Kungl.

Maj :t den 26 november 1943 godkända avtalet mellan Kungl. Maj:t och kronan

samt Malmöhus läns landsting angående länets sjukvårdsinrättningar i

Lund, dels § 5 i det av Kungl. Maj:t den 9 mars 1951 godkända avtalet mellan

samma parter angående överlåtelse av vissa fastigheter i Lund m. m.

2. Bidrag enligt Kungl. brev den 21 maj 1954 (ändr. den 21 november

1958) till driften av en neurokirurgisk avdelning vid lasarettet i Lund skall

icke utgå efter den 30 juni 1962.

1. Så länge särskilda avtal gäller för de psykiatriska, barnpsykiatriska

och reuinatologiska klinikerna samt för de vårdplatser, som inom den ortopediska

kliniken disponeras för riksförsäkringsverkets sjukvårdande verksamhet,

skall bidrag enligt detta avtal icke utgå till byggnads-, utrustningsoch

driftkostnader,^ som avser dessa kliniker respektive vårdplatser. Motsvarande

skall i fråga om den radiologiska kliniken gälla bidrag till driftkostnaderna.

I övrigt skall bestämmelserna i detta avtal tillämpas å ifrågavarande

kliniker (vårdplatser), i den mån de icke strider mot innehållet i

de särskilda avtalen eller föreskrifterna.

Anmärkning: Av bestämmelsen under 1. följer att vid fastställandet av lasarettets

driftkostnader enligt 11 § avdrag icke skall göras för statligt driftbidrag, som enligt

de särskilda avtalen eller föreskrifterna utgår för här avsedd klinik eller vårdplats.

2. För de i Bilaga B> angivna byggnadsarbetena m. m. skall utgå ett statligt

engångsbidrag av 500 000 kronor att utbetalas senast den 30 juni 1963.

Till i sagda bilaga upptaget projekt skall härutöver icke utgå något statligt

bidrag, även om arbetet påbörjas efter den 30 juni 1962.

Detta avtal är upprättat i två lika lydande exemplar, varav parterna tagit

ett vardera.

Stockholm den 31 januari 1962.

22 §.

23 §.

För kommissionen

För landstingets förhandlingsdelegerade

Torsten Andrée»

K. Wulff

1 Ej intagen i denna proposition.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:is proposition nr 77 år 1962 43

Kommissionen anför i huvudsak följande.

Ifrågavarande avtal är resultatet av långvariga och segslitna förhandlingar

mellan kommissionen och landstingets delegerade. Kommissionen

har som utgångspunkt haft den strävan till enhetligare principer för statens

bidrag till huvudmännen för kommunala undervisningssjukhus, för

vilken givits uttryck i bl. a. propositionen 1959: 95. Landstingets delegerade

har å andra sidan helt naturligt velat slå vakt om de förmåner, som lasarettet

i Lund av hävd haft i bidragshänseende.

Kommissionens yrkanden under förhandlingarna har främst syftat till att

med landstinget träffa ett avtal efter samma principer, som gäller för 1959

års avtal mellan staten och Göteborgs stad om fortsatt upplåtelse av stadens

sjukhus för medicinsk undervisning och forskning, härefter kallat Göteborgsavtalet

(se prop. 1960:69). I fråga om utrustnings- och driftbidrag

har landstinget accepterat Göteborgsavtalets linjer (jfr dock särskild kommentar

till 11 § härefter). Däremot har landstinget beträffande byggnadsbidrag

åberopat, att hälftendelningsregeln vunnit hävd samt bekräftats i

1951 års markbytesavtal och i 1952 års riksdags principbeslut om bidrag

till centralblocket vid lasarettet.

Kommissionen har beträffande landstingets åberopande av 1952 års riksdagsbeslut

om centralblocket genmält, att riksdagens beslut i anledning av

propositionen 1960: 159 med förslag till riktlinjer för regionsjukvårdens utbyggande

in. in. upphävt förutsättningarna för 1952 års beslut, då man utgick

ifrån att lasarettet i Lund skulle komma att fungera såsom ett rikssjukhus.

Då rikssjukhustanken övergivits och i stället regionsjukvårdsorganisationen

är under uppbyggnad, borde staten enligt kommissionens

mening behandla de kommunala sjukvårdshuvudmännen lika och kunde

därför icke beträffande regionsjukvård bevilja Malmöhus läns landsting och

dess gästlandsting byggnadsbidrag efter gynnsammare grunder än vad staten

tillämpade beträffande andra sjukvårdshuvudmän, vilka upplåtit sjukhus

för utbildning och forskning. I anledning härav har kommissionen yrkat,

att procenttalet för byggnadsbidrag skulle fastställas till 25, och att avtalet

skulle omfatta reglering av hela utbyggnaden av lasarettet till ett för

regionvård lämpat sjukhus, således även de delar, som redan färdigställts.

Däremot har kommissionen ansett sig böra taga hänsyn till § 5 i 1951 års

markbytesavtal ävensom vissa andra utfästelser gentemot Malmöhus läns

landsting.

Såsom framgår av 3 § 1. avtalet har parterna enats om all det statliga utbildningsbidraget

för byggnad, som påbörjas efter den 30 juni 1962, skall

liksom till andra huvudmän för kommunala undervisningssjukhus utgå

med 25 procent av de verkliga kostnaderna. Därutöver skall staten emellertid

enligt 3 § 2. till vissa, i Bilaga A upptagna arbeten erlägga ett särskilt

bidrag till Malmöhus läns landsting med 15 procent av de verkliga kostnaderna.

Skälet härtill har i avtalet särskilt angivits med orden »- - i anled
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj. ts proposition nr 17 år 1962

ning av vissa utfästelser gentemot landstinget i samband med avtal om

markbyte m. m. —». Bidragets särskilda natur föranleder, att det skall betraktas

såsom bidrag till kostnaderna för anläggningar, avsedda för s. k.

länsspecialiteter, och därför i sin helhet tillgodoföras Malmöhus läns landsting.

Såsom framgår av avtalstexten, skall bidrag (med 25 + 15 procent)

enligt 3 § 2. utgå för samtliga de i Bilaga A upptagna arbetena, således även

om de påbörjats före den 1 juli 1962. Det bör i sammanhanget understrykas,

att särreglerna för ifrågavarande projekt avser endast byggnadsbidrag. Beträffande

utrustningsbidrag skall i Bilaga A upptagna anläggningar behandlas

på samma sätt som alla andra anläggningar (jfr 4 och 5 §§).

Totalkostnaden för de i Bilaga A upptagna arbetena uppgår enligt en år

1961 verkställd beräkning till nära 163 mkr. Då statens bidrag till dessa

arbeten skall utgå med 40 procent, skulle således dess bidrag för projekten

komma att uppgå till ca 65 mkr. Man torde emellertid beträffande de ännu

icke pabörjade projekten få räkna med vissa kostnadsstegringar, beroende

på dels allmän prishöjning, dels allmän standardförbättring. För ett flertal

av de i sagda bilaga upptagna projekten har riksdagen under åren 1952—

1961 redan anvisat medel, totalt uppgående till närmare 25 mkr.

De två olika procentsatserna för bidrag till byggnadskostnader vid lasarettet

kommer givetvis att medföra vissa gränsdragningssvårigheter. Parterna

har i möjligaste mån sökt förebygga dylika genom en noggrann identifikation

av projekten i Bilaga A. Risk föreligger emellertid, att en sådan kan

komma att binda sjukhusplaneringen på ett ur såväl sjukvårdens som läkarutbildningens

synpunkter otillfredsställande sätt. Detta har från landstingets

sida särskilt framhållits vid diskussionen om de enligt föreliggande

planer i centralblocket ingående byggnaderna C (behandlingsbyggnad) och

D (vårdavdelningsbyggnad). Parterna har visserligen vid sina förhandlingar

utgått ifrån att lasarettets utbyggnad skall fullföljas enligt hittillsvarande

planer och att således byggnaderna C och D skall få den utformning

och omfattning, som angives i Bilaga A. Skulle landstinget emellertid

vid den fortsatta planeringen komma till att utbyggnaden bör ske på ett

annat sätt, som skulle väsentligt påverka utformningen av byggnaderna C

och D, torde det bliva nödvändigt, att parterna upptager förhandlingar om

därav föranledda ändringar i Bilaga A. Utgångspunkten för dessa förhandlingar

bör givetvis vara, att det statliga åtagandet att erlägga ett tilläggsbidrag

med 15 procent bibehålies vid i huvudsak oförändrad ekonomisk

innebörd.

I övrigt kommenterar kommissionen i huvudsak endast de bestämmelser

i avtalet, som i något avseende skiljer sig från motsvarande stadganden i

Göteborgsavtalet.

1 §. Första styckets utformning överensstämmer i princip med § 1

1943 års driftbidragsavtal och har sin grund däri, att staten upplåtit den

mark, varå lasarettet är beläget, med rätt för landstinget att disponera mar
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

4.'')

Kiingl. Maj.ts proposition nr 7 7 ur 1962

ken, så länge den användes för sjukhusändamål och lasarettet ställes till förfogande

för undervisning och forskning vid universitetet i Lund. Lasarettets

ändamål har på motsvarande sätt angivits i av Kungl. Maj :t fastställda

reglementen för lasarettet. Härav följer, att staten har rätt men icke skyldighet

att taga kliniker etc. på lasarettet i anspråk för klinisk läkarutbildning

samt för forskning. För närvarande är hela lasarettet ianspråktaget för

utbildningsändamål.

1 detta sammanhang påpekas, att i avtalet regelmässigt har använts ordet

utbildning i stället för undervisning, som varit brukligt i tidigare avtal

av förevarande slag. Ordvalet innebär icke någon ändring i sak utan är avsett

att bättre täcka det förhållandet, att de medicine kandidaterna på lasarettet

icke endast mottager undervisning utan även praktiskt utbildar sig

genom viss själwerksamhet.

Andra stycket innehåller en ren ordningsbestämmelse. Av formuleringen

»för klinisk läkarutbildning samt för forskning» i första stycket framgår,

att även annan forskning än klinisk får bedrivas på lasarettet. I andra stycket

begränsas dock detta medgivande till sådana personer, som innehar befattning

vid lasarettet eller är knutna till den medicinska fakulteten i Lund.

Andra personer, som önskar forska vid lasarettet, måste således inhämta

tillstånd därtill från lasarettsdirektionen.

2 §. Paragrafen överensstämmer i princip med 2 § Göteborgsavtalet. På

landstingets yrkande har dock dels i avtalstexten klart utsagts, att landstingets

skyldighet att anordna och utrusta utbildnings- och forskningslokaler

avser enbart klinisk verksamhet, dels i en till paragrafen fogad anmärkning

begreppet »vedertagen grundutrustning» definierats och serviceåtagandets

omfattning närmare bestämts.

Det torde icke kunna undvikas, att det nära sambandet inom klinikerna

mellan den rent sjukvårdande verksamheten och utbildnings- och forskningsverksamheten

— trots parternas försök till bestämning av landstingets

åligganden enligt 2 § — kommer att ibland leda till tveksamhet, huruvida

den ene eller den andre huvudmannen skall stå för viss kostnad. För att på

ett smidigt sätt lösa dylika problem bör enligt parternas mening i Lund

komma till stånd ett rådgivande organ av samma art som det sainarbetsorgan,

vilket efter Göteborgsavtalets ikraftträdande fungerat i Göteborg

och bestått av ett par representanter för den medicinska fakulteten och ett

par från sjukvårdsstyrelsen.

4 §. Parterna har förutsatt, att den nyanskaffning av utrustning, som

sker under kalenderåret 1962, skall till hälften anses gälla årets första sex

månader och till hälften det andra halvåret. För den senare hälften skall

statligt utrustningsbidrag enligt 4 § utgå med 25 procent.

5 §. Enär viss tveksamhet uppstått beträffande tidigare avtals bestämmelser

om byggnads- och utrustningsbidrag till gemensamma anläggningar,

har motsvarande bestämmelse i detta avtal utformats något annorlunda. Eu

klar distinktion göres i avtalet mellan anläggning, som direkt tages i anspråk

för utbildning och forskning, och anläggning, som endast betjänar eu

eller flera för utbildning och forskning ianspråktagna kliniker etc. vid lasarettet.

I det förra fallet är 5 och 4 §§ tillämpliga, även om det är fråga om

en s. k. gemensam anläggning, exempelvis en röntgendiagnostisk klinik.

I 5 § avses anläggning, som endast betjänar för utbildning och forskning

ianspråktagen klinik etc. Reduktionsregeln efter utnyttjandegraden skall

tillämpas, då en anläggning betjänar — förutom sådan klinik etc. även

opaginerad Kontrollera mot PDF

**’ Kungl. Ma j. ts proposition nr i i år 1962

äiinan verksamhet inom eller utom lasarettet. Den torde dock icke av staten

böra göras gällande i anledning av att på lasarettsområdet finns eller tillkommer

smärre lokaler för andra än egentliga lasarettsändamål, exempelvis

mödravårdscentral, barnavårdscentral o. d., därest dylika lokaler icke nämnvärt

påverkar dimensioneringen av den tjänande anläggningen.

På förekommen anledning anmärker kommissionen att formuleringen

»byggnad eller byggnadsdel» i 3 § 1., till vilken bestämmelsen i 5 § hänvisar,

innebär, att statligt byggnadsbidrag icke skall utgå för yttre anläggningar,

såsom vägar, parkeringsplatser och parkområden. I anledning av denna uttolkning

har landstinget påyrkat, att 1957 års avtal om samarbete i fråga

om uppförande och drift av de patologiska och bakteriologiska institutionerna

i Lund skall anses ha samma innebörd, d. v. s. att staten som ägare till

dessa byggnader icke på grund av nämnda avtal kan göra anspråk på bidrag

från landstinget i vad gäller kostnader för yttre anläggningar på det område,

som hör till byggnaderna. Kommissionen har ansett denna tolkning

av 1957 års avtal vara riktig.

I sammanhanget påpekar kommissionen att tillämpningen av ersättningsreglerna

i 1951 års avtal om leverans av värme från värmecentralen vid lasarettet

påverkas av det förhållandet, att värmecentralen (ångkraftverket)

upptagits i Bilaga A. Vid sina beräkningar enligt avtalet i propositionen

19o2: 148 (s. 20) utgick föredragande departementschefen från hälftendelningsregeln

i fråga om byggnadsprojektet. Då statens bidrag nu jämlikt

3 § 2. förevarande avtal skall utgå med endast 40 procent av de enligt Bilaga

A till 12,3 in kr beräknade kostnaderna för centralen, måste hänsyn härtill

tagas vid reglering enligt värmeavtalet av de årliga ersättningarna. Sålunda

skall ersättningsberäkningen baseras på det förhållandet, att landstinget

svarat för 60 procent av anläggningskostnaderna. Enär avtalet icke uttryckligen

angivit hälftendelningsregeln som grund, kräves ingen ändring av avtalstexten.

8 tf. Landstinget har framställt krav på möjlighet till jämkning av den

återbetalningsskyldighet, som jämlikt paragrafens första stycke vid samarbetes

upphörande skulle åligga landstinget. Kommissionen har icke velat

motsätta sig en sådan möjlighet, enär det merutrymme, som utbildningen

och forskningen kräver, vid ett upphörande av samarbetet skulle kunna

bliva åtminstone delvis onyttigt för sjukvårdens behov.

På förekommen anledning anmärkes, att avskrivningstid enligt paragrafens

första stycke skall beräknas från varje rekvisitionstillfälle, således även

om rekvisitionen avser endast en del av byggnadsarbetena för ett projekt.

9 tf. Formuleringen i första stycket har anpassats till ordalagen i 2 §

Kungl. kung. den 25 november 1960 om kommunala undervisningssjukhus

och innebär ingen ändring i sak i förhållande till Göteborgsavtalet.

Bestämmelserna i denna paragraf och 11 § innebär, att frågan, huruvida

staten eller landstinget slutligen bör svara för vissa evalveringsersättningar,

i detta avtal fått motsvarande lösning som i Göteborg, d. v. s. sjukvårdshuvudmannen

skall helt svara för dessa ersättningar utan driftbidrag från

staten — jfr 11 § första stycket 1. a). Landstingets delegerade har i anslutning

härtill framhållit, att denna reglering av evalveringsersättningarna

skall anses som resultatet av en förhandlingsuppgörelse och således icke får

betraktas som en lösning, vilken kan vara vägledande beträffande andra

kommunala huvudmäns uppfattning om motsvarande problem.

tf- Parterna har förutsatt, att landstinget, därest det önskar övergå

till det i Göteborg tillämpade systemet med debitering enligt siälvkostnads
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj. ts proposition nr 77 är 1962

systemet för uppdrag, som utföres av de patologiska och bakteriologiska

laboratorierna, skall i lasarettets bidragsberättigade driftkostnad äga inräkna

de av lasarettet för uppdragen erlagda beloppen, innefattande jämväl

del i laboratoriernas anläggnings- och utrustningskostnader.

Enär delade uppfattningar framkommit mellan vissa huvudmän för undervisningssjukhus

och vederbörande statliga organ om i vilken utsträckning

driftinkomsterna vid ett sjukhus skall avdragas från dess bruttoutgifter,

innan det statliga driftbidraget uträknas, har parterna ansett sig böra i

avtalet upptaga regler härom. Enligt uttalande av departementschefen i

propositionen 1948: 213 rörande Sabbatsbergsavtalet skall icke något slag

av patientavgifter avdragas från lasarettets bruttoutgifter. I övrigt anser

dock kommissionen det vara rimligt, att inkomster, som inflyter från personal

för av lasarettet givna tjänster samt från särskilda verksamheter,

skall avdragas från lasarettets bruttoutgifter, för varje verksamhetsgren

dock icke med större belopp än som svarar mot de utgifter, som föranletts

av inkomsternas förvärvande. Den viktigaste inkomstposten är i detta sammanhang

ersättning från personal för tillhandahållen kost. Malmöhus läns

landsting har vid rekvisition enligt nuvarande driftbidragsavtal gjort avdrag

för denna inkomstpost. I övrigt har landstinget bokfört utgifter och

inkomster för särskilda verksamheter avskilt från de konton, som upplagts

för den egentliga lasarettsverksamheten. Härigenom torde de nu i avtalet

införda bestämmelserna för landstingets del i stort sett icke medföra någon

förändring i förhållande till nuläget.

Landstingets delegerade har i anslutning till första stycket 3. denna

paragraf velat framhålla, att Göteborgsavtalets ersättningsregel beträffande

pensionskostnader enligt landstingets mening icke är grundad på en materiellt

riktig bedömning av kostnaderna, men att landstinget likväl funnit

sig böra godtaga regeln såsom ett led i en omfattande förhandlingsöverenskommelse.

Vidare har delegerade uttalat, att landstinget avser att, så snart

avtalets uppsägningsbestämmelser det medgiver, påkalla förhandlingar fölen

omprövning av frågan om pensionskostnadernas beräkning, dock endast

såvitt avser tid efter den 30 juni 1964 (jfr 21 § fjärde stycket).

I paragrafens andra stycke har uttryckligen angivits, att vid jämförelse

mellan lasarettets dagkostnad och medeldagkostnaden för rikets undervisningssj

ukhus medeldagkostnaden givetvis bör vara beräknad på motsvarande

sätt.

Med »rikets undervisningssjukhus» avses för närvarande karolinska sjukhuset,

serafimerlasarettet, akademiska sjukhuset i Uppsala, Sahlgrenska

sjukhuset i Göteborg, Malmö allmänna sjukhus samt lasaretten i Lund och

Umeå. Vid beräkningen av medeldagkostnaden vid dessa sjukhus bör upptagas

i fråga om Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, Malmö allmänna sjukhus

samt lasaretten i Lund och Umeå medeldagkostnaden för det aktuella kalenderåret

samt i fråga om karolinska sjukhuset, serafimerlasarettet och

akademiska sjukhuset i Uppsala medeldagkostnaden för det budgetår, som

utgått under nyssnämnda kalenderår.

12 §. Bestämmelsen i denna paragraf får ses mot bakgrunden av att

statskontoret, som handhar utbetalningarna av motsvarande driftbidrag till

Göteborg, Malmö och Umeå, enligt vad kommissionen erfarit i mån av tillgång

på anvisade medel börjat tillämpa det i paragrafen angivna betalningssystemet.

16 §. Om staten under avtalstiden upphör med ianspråktagandet av viss

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Mnj:ts proposition nr 77 dr 1962

klinik för utbildning och forskning, torde vissa omställningssvårigheter

kunna uppstå för lasarettet. Det har därför ansetts skäligt, att staten fortsätter

att lämna driftbidrag under en viss övergångstid efter det att nyttjandet

upphört.

14 §. Bestämmelse motsvarande andra stycket i denna paragraf ansågs

icke erforderlig i Göteborgsavtalet men infördes däremot i det med Göteborgs

stad träffade avtalet om lokaler för bakteriologi och patologi (jfr

prop. 1961: 111). Utformningen av bestämmelsen är avsedd att täcka såväl

det fall, att landstinget håller egendomen försäkrad, som alternativet, att

landstinget står självrisk. För närvarande är lasarettets egendom försäkrad.

Försäkringsavgifterna ingår i de driftkostnader, för vilka driftbidrag med

10 procent erhålles.

15 §. I anslutning till denna paragraf har landstinget starkt understrukit

det angelägna i att den föreskrivna granskningen göres så enkel som möjligt

— icke minst med hänsyn till det icke ringa antal statliga myndigheter

och representanter, som har att granska och taga ställning till byggnadsfrågor

vid lasarettet i Lund.

Landstinget har i detta sammanhang även framhållit vikten av att landstinget

omgående kan utfå bidrag för arbeten, som icke varit förutsedda vid

beräkningen av statens bidragsanslag för lasarettet i Lund. Enär landstingets

budgetår är lika med kalenderåret, kan den situationen lätt uppstå,

att landstinget beviljar anslag till arbeten eller utrustningsanskaffning av

angelägen och brådskande natur, för vilka statliga medel — åtminstone

enligt hittillsvarande anslagssystem — icke står till förfogande förrän minst

ett halvår senare. Kommissionen anser emellertid, att det i årets statsverksproposition,

XI ht, p. 69, framlagda förslaget att för bidrag till lasarettet i

Lund i riksstaten upptaga ett enda anslag av förslagsanslags natur bör giva

landstinget möjligheter att i tillfredsställande takt utfå bidrag enligt avtalet

även i dylika fall, förutsatt att vederbörande projekt godkänts i den

ordning, som Kungl. Maj :t med stöd av 15 § föreskrivit.

16 §. Bestämmelsen om statlig revisor förklaras av lasarettets särskilda

ställning i förhållande till staten och har överförts från 1943 års driftbidragsavtal.

18 §. Innehållet i första stycket står i överensstämmelse med i propositionen

1959:95 redovisad överenskommelse rörande samarbete i fråga om

epidemisjukhuset i Lund.

19 §. De i 12 § och 13 § första stycket Göteborgsavtalet intagna bestämmelserna

finns numera intagna i förenämnda kungörelse om kommunala

undervisningssjukhus, varför det i föreliggande avtal ansetts vara tillfyllest

med en hänvisning till av Kungl. Maj :t meddelade föreskrifter.

21 §. Av bestämmelsen i första stycket framgår, att avtalsperioden utgår

den 30 juni 1970, d. v. s. vid samma tidpunkt, som gäller för avtalen om

undervisningssj likhusen i Malmö och Göteborg.

Beträffande den i första stycket andra punkten angivna fristen för fullföljandet

av det i Bilaga A angivna programmet har parterna förutsatt, att

därest sådan hindrande (försenande) omständighet uppkommer, som icke

skäligen kan läggas landstinget till last, förhandlingar skall kunna upptagas

om förlängning av fristen.

22 §. Hälftendelningsregeln enligt § 5 i 1951 års markbytesavtal har

— såsom tidigare framgått — i avtalet ersatts av bestämmelsen i 3 § 2. förevarande

avtal.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1962 49

För neurokirurgi skall från den 1 juli 1962 driftbidrag utgå enligt förevarande

avtal.

23 §. Enligt 1928 års avtal om psykiatrisk klinik vid lasarettet i Lund

samt 1926 års m. fl. avtal mellan pensionsstyrelsen och landstinget om

sjukvårdande verksamhet för styrelsens räkning på lasarettet lämnar staten

i princip full ersättning till landstinget för respektive vårdgrenars driftkostnader.

Barnpsykiatrisk vård inrymmes för närvarande inom den psykiatriska

kliniken, och staten lämnar ersättning härför enligt samma grunder.

Psykiatriavtalet har av staten den 24 november 1961 uppsagts och skulle

egentligen upphöra att gälla med utgången av år 1966. Parterna har emellertid

i det härmed samtidigt överlämnade psykiatriavtalet enats om en

långsammare avveckling av statens engagemang i kliniken och om att den

barnpsykiatriska kliniken, som regleras i samma avtal, skall följa samma

driftbidragsbestämmelser som den psykiatriska kliniken. I fråga om den

radiologiska kliniken uppbär landstinget statsbidrag till täckande av hela

kostnaden för röntgenbehandling och radiumapplikation beträffande på

kliniken intagna patienter samt ett dagkostnadsbidrag av 5:50 kr. pei

vårddag å kliniken. Kommissionen har erhållit uppdrag att upptaga förhandlingar

om avveckling även av detta bidrag. Kommissionen och landstingets

delegerade har dock varit eniga om att tills vidare bordlägga denna

fråga.

Enligt 1943 års driftbidragsavtal utgick icke undervisningsbidrag till

vissa kliniker, som i annan ordning uppbar statsbidrag, nämligen till den

psykiatriska kliniken, lungkliniken, den radiologiska kliniken och den

reumatologiska avdelningen jämte de platser på den ortopediska kliniken,

som enligt särskilt avtal disponerades av pensionsstyrelsen. Sedan särskilt

statligt driftbidrag år 1946 tillkommit även för den neurokirurgiska kliniken,

har landstinget icke heller för denna uppburit något bidrag enligt 1943

års avtal.

Från driftbidrag undantages nu jämlikt 23 § endast de psykiatriska, barnpsykiatriska,

radiologiska och reumatologiska klinikerna. Driftbidrag skall

ej heller utgå för riksförsäkringsverkets vårdplatser å den ortopediska kliniken.

För samtliga dessa kliniker (vårdplatser) utom den radiologiska gäller

att ej heller byggnads- och utrustningsbidrag enligt föreliggande avtal

skall utgå. Dessa undantagsbestämmelser skall dock tillämpas endast så

länge särskilda avtal eller föreskrifter gäller för klinikerna (vårdplatserna).

Till följd av innehållet i det härefter redovisade psykiatriavtalet jämfört

med bestämmelsen i 23 §, skall läkarutbildningsavtalet vara fullt tillämpligt

på de psykiatriska och barnpsykiatriska klinikerna från och med den

1 januari 1970. Beträffande övriga undantagskliniker blir övergången till

läkarutbildningsavtalet beroende av resultatet av nämnda förhandlingar om

radiologi samt av de förhandlingar rörande riksförsäkringsverkets sjukvårdande

verksamhet, som annonserats i årets statsverksproposition under

femte huvudtiteln.

Sammanfattningsvis skall för den radiologiska kliniken gälla, att byggnadsbidrag

skall utgå enligt 3 § 2. avtalet för i Bilaga A upptagen tillbyggnad

och i övrigt enligt 3 § 1., att utrustningsbidrag skall lämnas enligt 4 §,

samt att driftbidrag icke skall givas enligt delta avtal, så länge bidrag utgår

från del å riksstaten upptagna förslagsanslaget Bidrag till driften av

centralanstaltcr för radioterapi.

Vid beräkningen av lasarettets driftkostnader enligt It § skall observe4

— Dihang till riksdagens protokoll 1962. 1 sand. Nr 77

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1962

ras, att parterna med hänsyn till undantagsklinikernas speciella karaktär

förutsatt, att avdrag jämlikt 11 § första stycket 2. a) icke skall göras för

statligt driftbidrag, som enligt de särskilda avtalen eller föreskrifterna utgår

för undantagsklinikerna. Vid framräknandet enligt 11 § andra stycket

av lasarettets dagkostnad skall givetvis här ifrågavarande vårdplatser inräknas

i »hela antalet vårddagar vid lasarettet».

Sista punkten under 1. innebär främst, att 1 § läkarutbildningsavtalet är

tillämplig på samtliga undantagskliniker, men även att avtalets administrativa

bestämmelser o. d. är tillämpliga på dem, i den mån dessa bestämmelser

icke strider mot innehållet i de särskilda avtalen eller föreskrifterna.

Den under 23 § 2. angivna Bilaga B upptager byggnadsarbeten m. m., som

delvis berörts i 1957 och 1958 års statsverkspropositioner och vilka av departementschefen

särskilt hänskjutits till förhandlingar. Arbetena är i stor

utsträckning redan utförda och de sista beräknas vara avslutade vid halvårsskiftet

1963. Kostnaderna för de i sagda bilaga upptagna arbetena m. m.

beräknas uppgå till minst 1,1 mkr. Kommissionen har här ansett sig nödsakad

att som en eftergift för uppnående av ett avtal i huvudsak godtaga

landstingets krav på 50 procents bidrag, oaktat en detalj granskning givit

vid handen, att bidraget i enlighet med tidigare tillämpad praxis — sådan

kommissionen tolkat densamma — bort bestämmas till ett något lägre

belopp.

2. Avtal om de psykiatriska och barnpsykiatriska klinikerna i Lund

Det av förhandlingskommissionen träffade avtalet har följande lydelse.

»Under förbehåll av å ena sidan Kungl. Maj :ts och å andra sidan Malmöhus

läns landstings godkännande har 1959 års statliga kommission för förhandlingar

om medicinsk undervisning i Lund och Malmö samt för landstinget

särskilt utsedda förhandlingsdelegerade träffat följande avtal.

Avtal

mellan Kungl. Maj :t och kronan, nedan kallad staten, och Malmöhus läns

landsting, nedan kallat landstinget, om de psykiatriska och barnpsykiatriska

klinikerna i Lund. 1

1 §•

Det mellan parterna år 1928 träffade avtalet angående psykiatrisk klinik

vid lasarettet i Lund skall, oaktat detsamma den 24 november 1961 uppsagts

av staten, tillämpas till och med den 31 december 1969 med de ändringar

och tillägg i §§ 5—7 samt 10, som nedan sägs.

1. Bestämmelsen i § 5 första punkten samt vad i §§ 6 och 7 stadgas angående

intagning och utskrivning av sjuka på kliniken med iakttagande av

de former, som fastställts för statens sinnessjukhus, skall upphöra att gälla.

2. Vid beräkningen enligt § 10 av medelkostnaden per underhållsdag på

lasarettet skall pensionskostnaderna vid lasarettet upptagas till ett belopp

motsvarande 15 procent av den i driftkostnaderna ingående avlöningssumman.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1962

Vid jämförelse enligt § 10 med medelkostnaden per dag för samtliga lasarett

i riket, förhöjd med 20 procent, skall hänsyn icke tagas till pensionskostnaderna.

Den erhållna relationen mellan nyssnämnda förhöjda medeldagkostnad

och lasarettets dagkostnad skall anses gälla även för pensionskostnaderna.

3. Den driftkostnadsersättning, som staten har att erlägga, skall reduceras

till,

för år 1967: 75 procent av det avtalsenliga beloppet;

för år 1968: 50 procent av det avtalsenliga beloppet;

för år 1969: 25 procent av det avtalsenliga beloppet.

2 §•

Staten åtager sig att inom det område, som å bifogade situationsplan (Bilaga

A)1 angivits med röd kantfärg, och i huvudsaklig överensstämmelse

med härvid fogade ritningar (Bilaga B)1 uppföra en nybyggnad för en

barnpsykiatrisk klinik med såväl sluten som öppen vård. Den öppna avdelningen

skall vara upplåten för landstingets rådgivningsbyrå för psykisk

barna- och ungdomsvård.

3 §•

Landstinget bidrager till kostnaderna för nybyggnadens uppförande med

en åttondedel av det totala kostnadsbeloppet, däri inberäknat kostnaderna

för anläggande av kulvert till och anslutning av densamma till den nuvarande

psykiatriska kliniken.

Genom nämnda bidrag förvärvar landstinget icke vidsträcktare rätt till

nybyggnaden än vad som framgår av vad nedan sägs.

4 §•

Staten bestrider kostnaderna för den första uppsättningen av inventarier

för nybyggnaden, dock icke inventarier, som erfordras för den öppna avdelningen.

Inventarierna anskaffas genom landstingets försorg, och skall

förslag till denna anskaffning godkännas i den ordning Kungl. Maj :t föreskriver.

För den öppna avdelningen erforderliga inventarier ankommer det på

landstinget ensamt att anskaffa och bekosta.

5 §•

Nyttjanderätten till nybyggnaden i dess helhet jämte av staten bekostade

inventarier upplåtes till landstinget med skyldighet att där anordna en

barnpsykiatrisk klinik med sluten och öppen vård ävensom att upplåta kliniken

i hela dess omfattning för den medicinska utbildningen och forskningen

vid universitetet i Lund.

6 §.

Såvitt angår den slutna vården, skall i övrigt vad i §§ 3—10 1928 års avtal

samt vad ovan i 1 § är föreskrivet äga motsvarande tillämpning i fråga

om den barnpsykiatriska kliniken.

Landstingets kostnader för den öppna vården skall icke medräknas vid

bestämmandet av det belopp, varmed staten skall erlägga driftkostnadsersättning

enligt § 10 1928 års avtal. 1

1 EJ intagen i denna proposition.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj. ts proposition nr 77 dr 1962

7 §•

Staten skall den 1 januari 1970 utan ersättning till landstinget överlåta

de byggnader, i vilka de psykiatriska och barnpsykiatriska klinikerna är inrymda,

ävensom för dessa kliniker avsedd, staten tillhörig utrustning. Vad

nu sagts gäller dock i fråga om utrustning för klinisk utbildning och forskning

endast sådan, som det enligt 2 § avtalet angående lasarettet i Lund

åligger landstinget att anskaffa.

Den mark, som å situationsplanen (Bilaga A) angivits med röd kantfärg

och å vilken nyssnämnda byggnader uppförts, må därefter av landstinget

nyttjas, så länge den av landstinget användes för sjukhusändamål och anläggningarna

ställes till förfogande för utbildning och forskning vid universitetet.

Landstinget förpliktar sig att utan vederlag avstå från nyttjanderätten,

i den mån så erfordras för utläggande av gata eller annan plats.

Detta avtal, som träder i kraft den 1 juli 1962, är upprättat i två lika lydande

exemplar, varav parterna tagit ett vardera.

Stockholm den 31 januari 1962.

För kommissionen För landstingets förhandlings
delegerade
K.

Wulff Torsten Andrée»

Kommissionen lämnar följande avtalskonnnentar.

I prop. 1960: 159 uttalade föredragande departementschefen (s. 137), att

de psykiatriska och barnpsykiatriska klinikerna i Uppsala och Lund borde

inordnas i sjukhusorganisationen inom respektive sjukvårdsområden. Som

kommisionen tidigare nämnt har gällande avtal om den psykiatriska kliniken

(1928 års avtal) från statens sida uppsagts den 24 november 1961.

Avtalet skulle därigenom jämlikt § 11 upphöra att gälla med utgången av

år 1966. Kommissionen har emellertid med landstinget överenskommit, att

den påkallade omorganisationen skall ske först från den 1 januari 1970

och att statens driftkostnadsersättning dessförinnan skall från och med år

1967 successivt minska till 75, 50 respektive 25 procent av det avtalsenliga

beloppet.

Tveksamhet har tidigare uppstått vid tillämpning av den i § 10 1928 års

avtal intagna maximeringsregeln för driftkostnadsersättningen till följd av

att i den officiella statistiken över vårdkostnaderna vid rikets lasarett icke

medtagits pensionskostnader (jfr prop. 1958:87, s. 116—117 samt 118).

Ersättning för pensionskostnad finns visserligen icke omnämnd i 1928 års

avtal, men medicinalstyrelsen har sedan länge vid beräkning av ersättning

enligt § 10 inkluderat den i lasarettets bokslut upptagna pensionskostnadsposten.

Med hänsyn till ovissheten på denna punkt har parterna i förevarande

sammanhang enats om att samma regel som i läkarutbildningsavtalet skall

tillämpas från och med den 1 juli 1962, d. v. s. pensionskostnaderna upptages

med 15 procent av den bidragsberättigade lönesumman och en rättvis

dagkostnadsjämförelse enligt § 10 möjliggöres genom en särskild regel.

Landstinget har förutsatt, att betalning å conto på samma sätt, som angivits

i 12 § läkarutbildningsavtalet, skall kunna ske även beträffande statens

ersättning enligt psykiatriavtalet.

Den psykiatriska kliniken i Lund har i viss utsträckning även mental
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1962

sjukhuskaraktär, och i §§ 6 och 7 1928 års avtal meddelas bestämmelser om

intagning och utskrivning av sjuka på kliniken med iakttagande av de former,

som fastställts för statens sinnessjukhus. Då det i Lund finns ett statligt

mentalsjukhus, föreligger icke ur sjukvårdssynpunkt något behov av

dessa speciella intagningsformer vid den psykiatriska kliniken. Någon anledning

att bibehålla dessa bestämmelser med hänsyn till den medicinska utbildningen

kan icke heller föreligga, eftersom motsvarande intagningsmöjligheter

saknas vid de psykiatriska undervisningsklinikerna i Göteborg och

Umeå samt vid S:t Görans sjukhus i Stockholm.

Med hänsyn till det anförda har parterna överenskommit (1 § 1. föreliggande

avtal), att § 5 första punkten samt — i här avsedda delar — §§ 6 och

7 1928 års avtal skall upphöra att gälla. Den psykiatriska kliniken i Lund

kommer härigenom att få samma sjukvårdsuppgifter, som eljest ankommer

på de lasarettsanslutna psykiatriska klinikerna.

I 2_6 §§ det nu träffade avtalet återfinnes bestämmelser om den barn
psykiatriska

kliniken. Den avdelning för barnpsykiatrisk vård, som för närvarande

såväl lokalt som organisatoriskt finnes inom den psykiatriska kliniken,

har i bidragshänseende likställts med övriga delar av kliniken. Frågan

om uppförande av en särskild byggnad för barnpsykiatrisk klinik vid

lasarettet har behandlats i propositionerna 1957: 104, 1958: 87 och 1960: 147.

De i föreliggande avtal intagna bestämmelserna om kliniken överensstämmer

i princip med det avtalsförslag, som framlades i proposition 1958. 87

och vars grunder riksdagen godkände. Till följd av att de av den statliga

verksamheten disponerade utrymmena stigit från 5/6 i det byggnadsprograrn,

som låg till grund för 1958 års avtalsförslag, till 7/s i det nu aktuella

programmet, har statens andel i byggnadskostnaderna höjts i motsvarande

grad.

Enligt 7 § skall staten den 1 januari 1970 överlämna byggnader och utrustning

utan att uttaga någon ersättning härför från landstinget. Jämlikt

§ 11 1928 års avtal skulle det åligga landstinget att, därest det från Kungl.

Maj :ts sida så påfordrades, inlösa byggnad med på visst sätt bestämt belopp.

I den ändrade situation, som inträtt, har kommissionen såsom ett led

i den större förhandlingsuppgörelsen ansett sig böra eftergiva lösenskyldigheten

för landstinget. Detta skall gälla även för den planerade byggnaden

för den barnpsykiatriska kliniken.

Marken skall jämlikt 7 § 2. från den 1 januari 1970 upplåtas till landstinget

på samma villkor som enligt 1951 års markbytesavtal gäller för lasarettsområdet

i övrigt.

3. Avtal om seminarietomten i Lund

Det mellan förhandlingskommissionen och landstingets delegerade träffade

avtalet i berörda fråga har följande lydelse.

»Under förbehåll av å ena sidan Kungl. Maj :ts och å andra sidan Malmöhus

läns landstings godkännande har 1959 års statliga kommission för förhandlingar

om medicinsk undervisning i Lund och Malmö samt för landstinget

särskilt utsedda förhandlingsdelegeradc träffat följande avtal.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1962

Avtal

mellan Kungl. Maj:t och kronan, nedan kallad staten, och Malmöhus läns

landsting, nedan kallat landstinget, angående viss jämkning av det av

samma parter den 9 mars 1951 respektive den 5 oktober 1950 godkända avtalet

angående överlåtelse av vissa fastigheter i Lund m. m., nedan kallat

markbytesavtalet.

1 §•

De delar av kvarteret Seminariet i Lund, till vilka staten i markbytesavtalet

förbehållit sig dispositionsrätten till utgången av år 1969, skall med

undantag och på villkor, som nedan sägs, få disponeras av staten till utgången

av år 1979.

2 §•

1. Det tomtområde, å vilket seminariets vaktmästarbostad är belägen, må

av landstinget — på villkor som i markbytesavtalet sägs — disponeras från

den tidpunkt, då den nuvarande innehavaren av nyttj anderätten till bostaden

avflyttat. Vid avflyttningen, som skall ske senast den 1 juli 1963, överlämnas

byggnaden till landstinget i befintligt skick.

2. Från och med den 1 juli 1963, då folkskoleseminariets verksamhet upphör,

må landstinget nyttja seminariebyggnadens lokaler för metallslöjd och

träslöjd jämte fyra mindre rum i anslutning till sagda lokaler ävensom den

i samma byggnad befintliga gymnastiksalen.

3. I den mån de av staten disponerade byggnaderna —- seminariebyggnaden

jämte två barackbyggnader — icke längre erfordras för institutioner

under den ekonomiska fakulteten i Lund eller av institutioner tillhörande de

samhällsvetenskapliga ämnena inom den humanistiska fakulteten därstädes,

skall landstinget äga successivt övertaga byggnaderna.

4. Från den 1 juli 1963 skall landstinget äga fritt tillträde till den del av

seminarieområdet, som för närvarande nyttjas för idrottsövningar.

3 §.

Kostnaderna för vatten, värme, elkraft och liknande nyttigheter skall delas

mellan staten och landstinget i proportion till disponerat utrymme enligt

självkostnadsprincipen.

Staten skall svara för allt yttre underhåll av seminariebyggnaden och de

två barackbyggnaderna, medan i fråga om det inre underhållet vardera parten

svarar för de av honom disponerade lokalerna.

Detta avtal är upprättat i två lika lydande exemplar, varav parterna tagit

ett vardera.

Stockholm den 31 januari 1962.

För kommissionen För landstingets förhandlings
delegerade
K.

Wulff Torsten Andrée»

Kommissionen uttalar följande.

I 1951 års markbytesavtal överenskom parterna bl. a.

i § 1 mom. 3 att kvarteret Seminariet, som disponerades av folkskoleseminariet

i Lund, skulle av staten upplåtas under nyttjanderätt till lands
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1962

tinget för sjukvårdsinrättningarnas utbyggande och att upplåtelsen skulle

ske på samma villkor, som i avtalet bestämts för annan till lasarettet upplåten

mark;

i § 2 mom. 2 att vissa delar av detta kvarter, inom vilka seminariets byggnader

var uppförda, skulle få av landstinget disponeras först vid tidpunkt

Kungl. Maj :t bestämde, dock senast vid utgången av år 1969;

i § 3 mom. 2 att byggnad å område av seminarietomten, varöver landstinget

enligt § 2 mom. 2 ägde disponera, skulle överlämnas till landstinget

samtidigt med området;

samt\ § 4 mom. 1 att landstinget skulle få dispositionsrätten till ifrågavarande

områden och äganderätten till byggnaderna som ersättning för av

landstinget till universitetet överlämnade områden och byggnader.

På de områden, som må av staten disponeras till och med utgången av

år 1969, finns för närvarande seminariebyggnaden, två barackbyggnader

samt en vaktmästarbostad.

Då fråga uppkommit om ombyggnad av seminariebyggnaden för en kostnad

av ca 1,5 mkr för att där inrymma institutioner under den ekonomiska

fakulteten i Lund samt institutioner tillhörande samhällsvetenskapliga

ämnen inom den humanistiska fakulteten, har det från statens sida ansetts

erforderligt att utverka förlängning av statens tid för disposition av seminarietomten.

Kommissionen har erhållit uppdrag att träffa avtal härom i

samband med uppgörelsen om lasarettets användning för läkarutbildning,

m. m.

I avtalet om seminarietomten medgiver landstinget, att staten får disponera

här ifrågavarande delar till och med den 31 december 1979, dock att

landstinget skall erhålla dispositionsrätten till det tomtområde, å vilket

seminariets vaktmästarbostad är belägen, så snart den nuvarande innehavaren

av bostaden avflyttat. Med dispositionsrätten till tomtområdet följer

jämlikt § 3 mom. 2 markbytesavtalet äganderätten till byggnaden. Avflyttningen

beräknas ske redan under innevarande år.

Landstinget får enligt det nu träffade avtalet även rätt att redan från

den 1 juli 1963 nyttja vissa lokaler i seminariebyggnaden, som icke anses

erforderliga för den statliga verksamheten. Landstinget skall även äga fritt

tillträde till vissa enklare anordningar för idrott intill seminariebyggnaden.

Detaljerade överenskommelser om samdrift inom seminariebyggnaden

och — i förekommande fall — beträffande de två barackbyggnaderna torde

få träffas mellan landstinget och vederbörande statliga organ. I 3 § avtalet

har endast vissa principer för samarbetet fastslagits.

4, Avtalens ekonomiska konsekvenser för staten

Förhandlingskommissionen påpekar att, enär statsmakterna förbehållit

sig rätten att från fall till fall pröva framställningar om byggnads- och utrustningsbidrag

för lasarettet i Lund, det ställer sig svårt att jämföra läkarutbildningsavtalets

ekonomiska konsekvenser med ett fortsatt avtalslöst

förhållande på detta område. Det står dock enligt kommissionen klart, att

i fråga om byggnadsbidrag läkarutbildningsavtalet vid jämförelse med

hittillsvarande praxis är till fördel för staten. Detta blir uppenbart redan

för budgetåret 1962/63. För de i Bilaga A upptagna projekten, för vilka

staten vid beräkning efter dagens kostnadsläge skall lämna bidrag med

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungi. Maj:ts proposition nr 77 år 1962

cirka 65 mkr., har riksdagen redan anvisat närmare 25 mkr. Dessa medel

har tillförts det i riksstaten under elfte huvudtiteln upptagna reservationsanslaget

Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund m. m. Vid avtalets ikraftträdande den 1 juli 1962 torde

från detta anslag för ifrågavarande projekt ha utbetalats sammanlagt cirka

19,5 mkr. Då 40-procentsregeln enligt 3 § 2. även skall gälla sådana av Bilaga

A berörda arbeten, som redan utförts, beräknas det sammanlagda statliga

bidraget till kostnaderna för här ifrågavarande arbeten enligt avtalet

bliva endast något över 17,5 mkr. Således skulle staten den 1 juli 1962

ha ett tillgodohavande hos landstinget på närmare 2 mkr. Kommissionen

har — såsom framgår av 7 § andra stycket läkarutbildningsavtalet — medgivit,

att dylikt överskjutande belopp skall få avdragas å bidragsbelopp,

som staten har att efter den 30 juni 1962 erlägga för andra arbeten. Med

beaktande härav och med ledning av från Malmöhus läns landsting inhämtade

uppgifter om byggnadsprogrammet fram till den 1 juli 1963 har kommissionen

sökt beräkna anslagsbehovet för budgetåret 1962/63. Under

förutsättning att medel från förenämnda reservationsanslag under sagda

budgetår får utbetalas för i Bilaga A upptagna projekt, torde det i årets

statsverksproposition för budgetåret 1962/63 preliminärt upptagna förslagsanslaget

Bidrag till lasarettet i Lund komma att belastas med högst 1 mkr

för utbetalning av byggnadsbidrag.

I fråga om utrustningsbidrag innebär avtalets 25-procentsregel eu sämre

ställning för staten än enligt tidigare gällande praxis men en förbättring

vid jämförelse med den överenskommelse om utrustning av AB-blocket,

som riksdagen i anledning av proposition 1959: 95 godtagit.

Beträffande driftbidrag innebär läkarutbildningsavtalet ökade kostnader

i förhållande till nuläget. Särskilt stor betydelse har den ändrade maximeringsregeln.

Som exempel härpå nämner kommissionen att för år 1960

lasarettets dagkostnad var 90: 77 kr., medan den genomsnittliga dagkostnaden

för samtliga lasarett i riket, förhöjd med 10 procent, utgjorde 78: 69 kr.,

efter vilket dagkostnadsbelopp statens bidrag beräknades. Den för Lund

nya maximeringsregeln, som innebär jämförelse med undervisningssjlikhusen

i riket, torde under överskådlig tid bliva i praktiken betydelselös. —

Införandet av 15-procentsregeln för pensionskostnader såväl i läkarutbildnings-

som psykiatriavtalet har övergångsvis en kostnadshöjande effekt. De

enligt nuvarande avtal debiterade kostnaderna för pensionsavgifter och utgående

pensioner utgjorde för år 1960 endast något över 5 procent av den

totala lönekostnaden vid lasarettet.

Smärre kostnadshöjningar följer även av att lungkliniken och den neurokirurgiska

kliniken icke längre skall vara undantagna från driftbidrag för

utbildning och forskning. Betydelsen härav reduceras kraftigt beträffande

den neurokirurgiska kliniken, därigenom att det särskilda driftbidraget för

kliniken samtidigt försvinner.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj. ts proposition nr 77 år 1962

Då nybyggnaden för barnpsykiatri tages i bruk, kominer statens driftkostnadsersättning

för psykiatri och barnpsykiatri att öka betydligt, men mot

slutet av 1960-talet minskas å andra sidan statens kostnader successivt från

100-procentigt bidrag enligt 1928 års psykiatriavtal till — för år 1970 — 10

procents driftbidrag enligt läkarutbildningsavtalet.

C. Yttranden

Statskontoret, som granskat avtalen m. m. enbart ur den synpunkten,

att ämbetsverket skall svara för utbetalning av statsbidrag, påpekar, att

det får antagas, att tolkningssvårigheter kommer att uppstå. Parterna har

förutsatt att, på sätt som skett i Göteborg, ett rådgivande samarbetsorgan

skall bildas med representanter för medicinska fakulteten och sjukvårdsstyrelsen.

Organet regleras emellertid inte i avtalet och dess avgöranden

torde därför icke kunna binda den bidragsutbetalande myndigheten. Statskontoret

ifrågasätter om icke första avtalsperioden bör begränsas till förslagsvis

högst tre år, varefter eventuella motsättningar i tolkningshänseende

kan upptagas förhandlingsvägen. Härigenom behöver de inte avgöras

genom skiljedom. Alternativt föreslår statskontoret att möjlighet hålles

öppen att, liksom beträffande pensionskostnaderna, lösa eventuella mera

bagatellartade meningsmotsättningar på annat sätt än genom skiljedom.

Bestämmelsen i 7 § andra stycket torde kunna medföra ett tidsödande

granskningsarbete, icke minst med hänsyn till att utbetalningar, som numera

sker från statskontoret, tidigare skett från länsstyrelsen i Malmö. En

betydande förenkling skulle givetvis vinnas, därest parterna kunde enas

om ett bestämt belopp. Beträffande 12 § framhalles att, med hänsyn till

det omfattande och relativt komplicerade granskningsarbetet, goda skäl

föreligger för ä conto-utbetalningar. Vid en generell tillämpning av detta

system å statsbidragsgivningen till universitetssjukhusen är dock ur kamerala

synpunkter kvartalsvisa utbetalningar att föredra framför manadsvisa.

Förhållandet mellan paragraferna 6, 7, 11 mom. 2 a och 18 synes statskontoret

ej helt otvetydigt. Även förhållandet mellan 18 paragrafens båda stycken

synes oklart. Statskontoret anser det vara önskvärt, att avtalet i dessa

avseenden förtydligas.

Byggnadsstyrelsen har intet att erinra mot avtalet angående lasai ettet i

Lund och heller icke något mot avtalet om de psykiatriska och barnpsykiatriska

klinikerna i Lund utöver att en ändring av 8 § sistnämnda avtal bör

vidtagas med hänsyn till att kulverten skall anslutas till i första hand centralblockets

block Eb och sedermera till nuvarande psykiatriska kliniken.

Styrelsen anför härutöver följande.

Projekteringen av barn- och ungdomspsykiatrisk klinik i Lund har fortgått

enligt det program, som redovisats och av departementschefen godkänts

i propositionen 1960:147. Vissa förändringar i utformningen har

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1962

emellertid vidtagits, främst genom att anläggningen nu utformats med en

huvudbyggnad i 3 våningar med en 2-våningsflygel i stället för en flygel,

bestående av en 1-plans vinkelbyggnad. Vårdavdelningen för manlig ungdom,

som tidigare upptog ena hälften av vinkelbyggnaden, har nu flyttats

upp 1 tr. och utgör övervåningen i flygelbyggnaden. Förändringen, som

godtagits utan erinran från medicinskt håll, möjliggör en önskvärd koncentration

av bebyggelsen inom det mycket begränsade disponibla markutrymmet.

Genom att, i motsats till vad det tidigare förslaget avsåg, nu utnyttja

källarutrymmet i flygeln kan man erhålla lokaler för fritidsverksamhet

för manlig ungdom, vilket framhållits såsom synnerligen önskvärt.

Förslaget har i sin nuvarande utformning godkänts av universitetet och

under hand även av landstinget. Kostnaden för anläggningen, inklusive

kulvert till centralblocket, uppskattas av byggnadsstyrelsen till 3,1 miljoner

kr. enligt prisläget den 1 juli 1960. Byggnadsarbetena avses bli påbörjade

hösten 1962.

I avtalet angående seminarietomten i Lund anges i 2 § att lokalerna för

metallslöjd och träslöjd jämte fyra mindre rum i anslutning till sagda lokaler

skall nyttjas av landstinget från den 1 juli 1963. Med hänsyn till den

svåra lokalbristen för universitetet och tekniska högskolan synes detta vara

mindre välbetänkt. I samma paragraf säges även, att om de av staten disponerade

byggnaderna icke längre erfordras för institutioner under den

ekonomiska fakulteten i Lund eller av institutioner tillhörande de samhällsvetenskapliga

ämnena inom den humanistiska fakulteten därstädes, skall

landstinget äga successivt övertaga byggnaderna. Detta är icke tillfredsställande.

Paragrafen borde ha utformats så att samtliga institutioner tillhörande

universitetet eller tekniska högskolan kan utnyttja lokalerna. Seminariet

bör nämligen kunna utnyttjas som reserv om icke utbyggnadstakten kan

hållas i förhållande till intagningen, varvid brist på för undervisningen

nödvändiga lokaler kan uppkomma.

Medicinalstyrelsen förklarar sig från de synpunkter, styrelsen har att

företräda, i princip inte ha något att erinra emot förslagen till läkarutbildningsavtal

och avtal om de psykiatriska och barnpsykiatriska klinikerna i

Lund.

Kanslern för rikets universitet åberopar yttrande av bl. a. medicinska

fakulteten i Lund.

Fakulteten uttalar bl. a. att det i kommentaren åsyftade rådgivande samarbetsorganet

även bör kunna anförtros andra uppgifter än att träda i

funktion då tveksamhet råder vilken huvudman som skall stå för viss kostnad,

såsom administreringen av i 19 § läkarutbildningsavtalet berörda samarbetsformer

mellan landstinget och medicinska fakulteten.

D. Departementschefen

Lasarettet i Lund har alltsedan sin tillkomst under senare delen av 1700- talet tjänat som en medicinsk utbildningsanstalt. Trots detta är den statliga

bidragsgivningen till lasarettet ännu ej generellt avtalsreglerad vad gäller

byggnads- och utrustningsbidrag. I det föregående (s. 36 f.) har återgi
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1962

vits en sammanfattning av gällande bidragsvillkor, varav även framgår att

bidragsnormerna till betydande delar grundas på hävd. Det har därför framstått

som mycket angeläget att i ett avtal samordna bestämmelserna för

den statliga bidragsgivningen. Riksdagens beslut i anledning av propositionen

1960: 159 med förslag till vissa riktlinjer för regionsjukvårdens utbyggande

m. m. har gjort en generell reglering av avtalsförhållandena beträffande

lasarettet i Lund än mer påkallad.

Under senare år har från såväl statens som de kommunala sjukvårdshuvudmännens

sida eftersträvats att få till stånd så likformiga och enhetliga

villkor som möjligt i avtal om upplåtelse av kommunala sjukvårdsinrättningar

för undervisning och forskning. Bakom denna strävan har legat

tanken att det i och för sig saknas anledning att tillämpa olika bidragsprinciper

gentemot skilda huvudmän, enär samtliga avtal på ifrågavarande

område måste vila på den allmänt vedertagna grundsatsen, att statens bidragsgivning

bör begränsas till att avse ersättning för de merkostnader som

uppstår för sjukvårdshuvudmännen till följd av undervisnings- och forskningsverksamheten.

Att det kan vara förenat med betydande svårigheter

att urskilja och definiera dessa merkostnader förändrar inte riktigheten

av den angivna principen som sådan.

De under de senaste åren mellan staten och de kommunala huvudmännen

träffade överenskommelserna på ifrågavarande område har utan tvekan

medfört ett närmande till det sålunda uppställda målet. Fortfarande förekommer

emellertid betydande skiljaktigheter mellan de olika avtalen. Att

så är fallet får tillskrivas historiska förhållanden, hänsynstagande till tidigare

överenskommelser eller andra särskilda omständigheter, vilka avtalsparterna

haft att beakta vid avtalens ingående.

Med undantag för det år 1961 träffade avtalet med Stockholms stad angående

upplåtelse av S:t Görans sjukhus för undervisning och forskning

har samtliga under senare år ingångna avtal på området en gemensam giltighetstid.

Avtalen utlöper nämligen — om uppsägning dessförinnan sker

— år 1970. Utgångspunkten för de nya samordnade förhandlingar, som

då torde komma att upptagas, bör vara att åstadkomma full samstämmighet

ifråga om normerna för statens bidragsgivning. Även S:t Görans-avtalet,

som utlöper med utgången av år 1976, innehåller för övrigt en klausul

som förpliktigar staden att deltaga i dylika förhandlingar under pågående

avtalsperiod.

Det är mot denna allmänna bakgrund man får se det av förhandlingskommissionen

nu framlagda förslaget till avtal om lasarettet i

Lund (läkarutbildningsavtalet). Kommissionen har vid de förda förhandlingarna

strävat efter att få till stånd ett avtal som i så stor utsträckning

som möjligt ansluter sig till 1959 års avtal om upplåtelse av Göteborgs stads

sjukhus för medicinsk undervisning och forskning. I de delar detta syfte

uppnåtts har en väsentlig förändring inträtt i förhållande till nu gällande

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1962

bidragsvillkor beträffande lasarettet i Lund. I fråga om såväl utrustningssom

driftbidragen innebär avtalet vissa eftergifter från statens sida. Staten

skall således enligt avtalet generellt erlägga ett 25-procentigt bidrag till

utrustningskostnaderna — med undantag för viss speciell forskningsutrustning,

för vilken staten har att erlägga hela kostnaden. Hittills har staten

regelmässigt erlagt 50 procent av kostnaderna för röntgenutrustning, varjämte

bidrag utgått med 25 procent av kostnaderna för utrustning av viss

del av centralblocket vid lasarettet och av observationspaviljongen vid

epidemisjukhuset. I övrigt har bidrag icke utgått för annan utrustning än

sådan avsedd enbart för forskning. Vad gäller driftbidraget innehåller det

nya avtalet en maximeringsregel av innebörd att den för lasarettet fastställda

vårddagkostnaden, på vilken ifrågavarande bidrag beräknas, icke

må överstiga medeldagkostnaden vid rikets undervisningssjukhiis, förhöjd

med 10 procent. Enligt nu gällande avtal får däremot lasarettets vårddagkostnad

icke överstiga motsvarande kostnad för samtliga lasarett i riket,

förhöjd med 10 procent. Den nya maximeringsregeln medför således en icke

oväsentlig höjning av driftbidraget. Även beräkningen av pensionskostnaderna

blir övergångsvis oförmånligare för staten enligt föreliggande avtalsförslag.

Beträffande statens byggnadsbidrag till lasarettet i Lund har kommissionen

likaledes i princip uppnått överensstämmelse med Göteborgsavtalet.

Ifrågavarande bidrag skall sålunda utgöra 25 procent av de verkliga byggnadskostnaderna.

Med hänsyn främst till 1951 års markbytesavtal med

landstinget, enligt vilket staten har att erlägga 50 procent av kostnaderna

för sådana sjukhusbyggnader, som uppföres på norra lasarettsområdet,

i den mån dessa ersätter byggnader på södra lasarettsområdet, samt til!

riksdagens år 1952 fattade principbeslut, att staten skall erlägga 50 procent

av kostnaderna för uppförande av ett centralblock vid lasarettet, har kommissionen

ansett sig därutöver böra acceptera ett särskilt 15-procentigt bidrag

till uppförandet av vissa särskilt angivna byggnadsföretag. Kommissionen

uttalar i detta sammanhang, att bidragets särskilda natur föranleder,

att det skall betraktas såsom bidrag till kostnaderna för anläggningar, avsedda

för s. k. länsspecialiteter, och därför i sin helhet tillgodoföras Malmöhus

läns landsting. Härutöver har kommissionen, såsom en eftergift för

uppnående av ett avtal, ansett sig nödsakad att godtaga landstingets krav

på ett engångsbidrag om 500 000 kr. för vissa av landstinget till största delen

redan utförda smärre byggnadsföretag, vilka sammanlagt kostnadsberäknats

till minst 1,1 miljon kr. Ur statens synpunkt får den träffade överenskommelsen

i vad den avser byggnadsbidraget likväl anses innebära en förbättring

i jämförelse med hittills tillämpad hälftendelningsregel.

Det framlagda avtalet har godtagits av remissmyndigheterna. För egen

del finner jag avtalsförslaget innebära ett betydelsefullt steg mot en enhetlig

reglering av den statliga bidragsgivningen till de kommunala undervis
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj. ts proposition nr 77 år 1962

ningssjukhusen. Trots att avtalet i vissa hänseenden medför försämrade villkor

för staten i förhållande till nuläget finner jag angivna omständighet

vara så betydelsefull, att jag är beredd att tillstyrka avtalsförslagets godkännande.

Jag har därvid även beaktat, att avtalet i väsentliga delar överensstämmer

med det av chefen för ecklesiastikdepartementet tidigare denna

dag i propositionen 1962: 104 framlagda förslaget till avtal med Västerbottens

läns landsting om utbildning av läkare och tandläkare i Umeå, m. m.

De särbestämmelser i fråga om byggnadsbidragen, som kommissionen nödgats

acceptera, måste betraktas som en ofrånkomlig konsekvens av tidigare

gjorda utfästelser från statens sida. Jag vill understryka, att dessa särbestämmelser,

ehuru de har betydande räckvidd, uteslutande avser vissa bestämda

byggnadsobjekt och att de sålunda icke i framtiden blir tillämpliga

på andra byggnadsföretag.

I detta sammanhang vill jag slutligen uttala min tillfredsställelse över

att frågan om hur kostnaderna för i 9 § berörda särskilda överläkararvoden

och tilläggsförmåner slutligt skall fördelas mellan parterna erhållit motsvarande

lösning som för Göteborgs stad tillhöriga sjukhus, genom att sjukvårdshuvudmannen

helt skall svara för dessa ersättningar. Jag finner detta

vara en i sak riktig lösning.

Jag övergår nu till att diskutera vissa punkter i avtalet, beträffande vilka

remissmyndigheterna framställt erinringar och anledning således föreligger

till särskilt uttalande från min sida.

Statskontoret har i sin egenskap av gransknings- och utbetalningsmyndighet

framhållit, att det i kommentaren till 2 § läkarutbildningsavtalet

nämnda rådgivande samarbetsorganet icke genom sitt avgörande av tolkningsfrågor

kan binda den bidragsutbetalande myndigheten. Jag delar statskontorets

uppfattning härutinnan men finner det likväl värdefullt att tillgång

finnes till ett lokalt organ för överläggningar rörande den praktiska

tillämpningen av bestämmelserna i nämnda paragraf.

Statskontorets förslag, att avtalet skall givas begränsad giltighetstid för

att härigenom undvika onödigt skiljedomsförfarande i fråga om avtalets

tolkning, finner jag mig icke kunna biträda. Jag förutsätter nämligen, att

skiljedomsförfarandet endast skall komma att tillgripas när samförstånd

ej kan nås på annat sätt.

7 § andra stycket läkarutbildningsavtalet föreskriver att från byggnadsbidrag,

som staten har att erlägga efter den 30 juni 1962, skall fråndragas

belopp, varmed tidigare utbetalat statligt byggnads- och utrustningsbidrag

överstigit 40 procent av kostnaderna för utförande av i bilaga A till avtalet

angivna arbeten. Ehuru bestämmelsen torde komma att medföra ett visst

ökat granskningsarbete för den utbetalande myndigheten, anser jag mig

dock böra godtaga förhandlingsöverenskommelscn i denna del.

Föreskriften i 12 § att driftbidraget efter rekvisition skall erläggas av

staten månadsvis i efterskott i form av utbetalningar å eonto torde innebära

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1962

så påtagliga fördelar för landstinget, att en ändring till utbetalningar kvartalsvis

i enlighet med vad statskontoret förordat icke kan övervägas utan

nya förhandlingar med landstinget. Det kamerala merarbete, som följer av

förslaget, torde icke bli av den omfattning, att en sådan åtgärd är motiverad.

Jag finner mig därför böra godtaga förslaget även i denna del.

Statskontoret har slutligen ansett vissa oklarheter föreligga beträffande

6 och 7 §§, 11 § första stycket 2. a samt 18 § läkarutbildningsavtalet. Jag vill

i anledning härav framhålla att av 18 § framgår, att landstinget icke genom

avtalet avsagt sig rätten till statsbidrag, som utgår enligt andra bestämmelser

i annan mån än vad som följer av paragrafens första stycke. Då det däremot

icke kan anses rimligt, att statens enligt läkarutbildningsavtalet utgående

procentbidrag beräknas å kostnader, som täckes av dylika, i annan

ordning utgående statsbidrag, har bestämmelser om undantagande av sådana

kostnader intagits i 6 § och 11 § första stycket 2. a. Med detta uttalande

anser jag mig ha undanröjt den oklarhet, som kan ha förelegat på denna

punkt.

Enligt det mellan staten och Malmöhus läns landsting år 1928 träffade

avtalet angående psykiatriska kliniken vid lasarettet i Lund svarar landstinget

för driften av den staten tillhöriga kliniken mot att staten erlägger

driftkostnadsersättning till landstinget motsvarande de verkliga driftkostnaderna,

dock med viss maximering. I avtalet meddelas även bestämmelser

om intagning och utskrivning av patienter från kliniken med iakttagande

av de former, som fastställts för statens mentalsjukhus. Avtalet har av

Kungl. Maj :t uppsagts att upphöra att gälla med utgången av år 1966. I

propositionen 1960: 159 uttalade jag, att bl. a. de psykiatriska klinikerna i

Uppsala och Lund borde inordnas i sjukhusorganisationen inom respektive

sjukvårdsområden. Genom det nu framlagda avtalet om de psykiatriska

och barn psykiatriska klinikerna i Lund

har denna fråga lösts för Lunds vidkommande. Avtalsparterna har emellertid

överenskommit att den påkallade omorganisationen skall ske först från

den 1 januari 1970. Redan fr.o. m. år 1967 skall emellertid den statliga

driftkostnadsersättningen successivt minska. Nu gällande speciella intagningsformer

vid kliniken skall vidare omedelbart upphöra att gälla. Vad sålunda

överenskommits anser jag mig kunna godtaga.

Frågan om uppförande av en barnpsykiatrisk klinik vid lasarettet har

underställts riksdagen i propositionerna 1957: 104, 1958: 87 och 1960: 147.

De i föreliggande avtal intagna bestämmelserna angående fördelningen

mellan staten och landstinget av anläggnings- och driftkostnaderna för

ifrågavarande klinik överensstämmer principiellt med av riksdagen tidigare

godkända grunder och har således icke givit mig anledning till erinran.

I propositionen 1960: 147 redovisades även ett av byggnadsstyrelsen

framlagt reviderat förslag till uppförande av den planerade barnpsykia
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj. ts proposition nr 77 år 1962

triska kliniken. Kostnaden för anläggningen uppskattades därvid av byggnadsstyrelsen

preliminärt till cirka 2 300 000 kr. enligt prisläget den 1 juli

1959.

Till nu föreliggande avtalsförslag har fogats nya ritningar över projektet.

Byggnadsstyrelsen har i sitt yttrande över avtalet redogjort för de

ändringar, som vidtagits i klinikens utformning i förhållande till det i

nämnda proposition redovisade programmet. Totalvolymen är i stort sett

oförändrad, men en tidigare planerad envåningsflygel har omdisponerats

och ändrats till en flygelbyggnad med två våningar. Detta möjliggör en

önskvärd koncentration av bebyggelsen inom det begränsade disponibla

markutrymmet. En utökning har dock skett såtillvida att fritidslokaler

för manlig ungdom kunnat inrymmas i byggnaden. Kostnaden för anläggningen,

inklusive kulvert till centralblocket, uppskattas av byggnadsstyrelsen

till 3 100 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1960. I förhållande till

tidigare kostnadsberäkning innebär detta en väsentligt stegrad kostnad

för byggnadsföretaget. Denna torde till viss del sammanhänga med den

tidigare kostnadsberäkningens allenast preliminära natur. Enligt vad jag inhämtat

har förutom den allmänna kostnadsfördyring, som skett under

tiden den 1 juli 1959—den 1 juli 1960, även vissa förut ej medräknade kostnader

för anläggande av kulvertförbindelse med lasarettets centralblock

och ökade kostnader för de tillkommande fritidslokalerna inverkat på

kostnadsberäkningen. En viss fördyring synes slutligen också ha inträtt

i fråga om VVS-anläggningarna enligt det nya förslaget.

Med hänsyn till vad jag sålunda anfört och enär den föreslagna programändringen

ur flera synpunkter innebär en påtaglig förbättring, finner jag

mig trots de väsentligt ökade kostnaderna för projektet böra godtaga förslaget

till nybyggnaden för den barnpsykiatriska kliniken med den utformning

den erhållit genom ifrågavarande avtalsförslag. Jag vill starkt

understryka angelägenheten av att byggnadsföretaget kommer till utförande

snarast möjligt.

Med anledning av vad byggnadsstyrelsen anfört rörande 3 § i avtalet

föreslår jag, att frågan om kostnadsfördelningen för berörda kulvert får

övervägas, sedan kulvertens sträckning slutligt fastställts.

Byggnadsstyrelsen har — såsom tidigare redovisats — riktat viss erinran

mot utformningen av avtalet angående semina rietomten i

Lund. De av byggnadsstyrelsen framförda synpunkterna är i och för sig

förståeliga. Jag finner dock ingen anledning att ifrågasätta någon ändring

av avtalet i denna del.

Sammanfattningsvis anser jag mig således kunna tillstyrka, att förenämnda

tre avtal godkännes. Skulle smärre jämkningar av eller tillägg till

avtalsbestämmelserna senare erfordras, förutsätter jag, att riksdagens

samtycke därtill icke skall behöva inhämtas.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64 Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1962

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad jag i det föregående förordat godkänna

avtal med Malmöhus läns landsting angående lasarettet i

Lund;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad jag i det föregående förordat godkänna

avtal med Malmöhus läns landsting angående de psykiatriska

och barnpsykiatriska klinikerna i Lund;

c) bemyndiga Kungl. Maj :t att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad jag i det föregående förordat godkänna

avtal med Malmöhus läns landsting angående seminarietointen

i Lund.

Bidrag till lasarettet i Lund

Inledning

I riksstaten för innevarande budgetår har under elfte huvudtiteln upptagits

dels ett förslagsanslag till Bidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund å 3 000 000 kr., dels ett reservationsanslag till Bidrag till viss

utrustning vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund å 111 000 kr.,

dels ett förslagsanslag till Driftkostnadsersättning för psykiatriska kliniken

i Lund å 2 500 000 kr., dels ock ett reservationsanslag till Bidrag till

vissa byggnadsarbeten vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund

m. m. å 3 220 000 kr. I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t på min

hemställan förordat, att medel för de ändamål, som tillgodoses genom anlitande

av nämnda anslag, fr. o. m. budgetåret 1962/63 anvisas under ett gemensamt

förslagsanslag med benämningen Bidrag till lasarettet i Lund,

samt, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för nämnda budgetår beräknat

medelsbehovet under anslaget till 8 000 000 kr.

Förslag

L Medicinalstyrelsen hemställer i skrivelse den 31 augusti 1961 om anvisande

för budgetåret 1962/63 av dels 3 200 000 kr. såsom bidrag till kostnaderna

för driften av lasarettet i Lund, dels ock 2 700 000 kr. utgörande

driftskostnadsersättning för psykiatriska kliniken i Lund.

II. Direktionen för lasarettet i Lund hemställer i skrivelser den 9 och 15

september 1961 om anvisande för budgetåret 1962/63 av sammanlagt 188 649

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1962

kr., varav 74 749 kr. för bidrag för viss utrustning vid lasarettet och 113 900

kr. för bidrag till vissa byggnadsarbeten vid lasarettet.

Utrustning

röntgendiagnostiska avdelningen I..............................

röntgendiagnostiska avdelningen II.............................

Byggnadsarbeten

ombyggnadsarbeten inom lungkliniken och thoraxkirurgiska kliniken

inrednings- och ändringsarbeten inom hudkliniken................

anordnande av omklädningsrum m. m. inom medicinska kliniken...

57 545

17 204 74 749

. 56 000

. 28 900

. 29 000 H3 900

Summa kr. 188 649

III. Malmöhus läns landstings förvaltningsutskott hemställer i skrivelser

den 21 november 1961 och den 31 januari 1962 dels om medgivande att för

nybyggnad av en infektionsklinik vid lasarettet i Lund disponera tidigare

beviljat anslag å 1 500 000 kr. för bidrag för anordnande av en ny observationspaviljong

samt installation av vissa hissar i epidemisjukhuset, dels

ock om ett anslag för budgetåret 1962/63 av 5 300 000 kr., beräknat på sätt

framgår av följande sammanställning.

Uppförande av etapp II av centralblocket (första deletappen)..................

Nybyggnad för centraltvätteriet............................................

Utbyggnad av kulvertsystemet.............................................

Oljeeldningsinstallation och kompletteringsarbeten inom ångkraftverket.........

Tillbyggnad av radiologiska kliniken.......................................

Summa kr.

2 000 000

1 300 000

600 000

400 000

1 000 000

5 300 000

Av handlingarna i ärendet framgår, att statsbidrag begäres under II och

III med hälften av den i varje särskilt fall beräknade kostnaden samt att

Malmöhus läns landsting för de olika ändamålen anvisat eller förutsättes

skola anvisa enahanda belopp.

Motiv

I.

Anslaget kommer för nästa budgetår att belastas med statsbidrag för kalenderåret

1962 till lasarettet i Lund. Då epidemisjukhuset under år 1961

anslutits till detta lasarett som infektionsklinik, inkluderar de för lasarettet

gjorda beräkningarna numera även det förutvarande epidemisjukhuset.

Enligt från Malmöhus läns hälso- och sjukvårdsstyrelse inhämtade

uppgifter torde bidraget till lasarettet kunna beräknas till i runt tal

3 200 000 kr.

Såsom driftkostnadsersättning för psykiatriska kliniken i Lund har under

budgetåret 1960/61 utbetalats 2 366 062 kr., varav 27 739 kr. resterande ersättning

för år 1959. I sitt budgetförslag för år 1962 har lasarettsdirektio5

— Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 sand. Nr 77

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1962

nen beräknat driftkostnaden per vårddag till 99 kr. 54 öre, d. v. s. cirka 9

procent högre än den verkliga dagkostnaden för år 1960, 90 kr. 77 öre. Vid

motsvarande ökning av driftkostnadsersättningen skulle denna vid oförändrad

beläggning under budgetåret 1962/63 komma att uppgå till omkring

(2 338 323 X 109)

- 2 548 772 kr. Erfarenheten visar dock att de verkliga

100

kostnaderna per vårddag de senaste åren överstigit de på förhand beräknade.

Under anslaget torde därför för ändamålet för budgetåret 1962/63 böra upptagas

med 2 700 000 kr.

Styrelsen, som erinrar om att förhandlingar upptagits med landstinget

angående ny avtalsenlig reglering bl. a. av statens bidrag till förevarande

ändamål, har ansett sig böra i sina äskanden räkna med oförändrade grunder

för ifrågavarande bidrag.

II.

Utrustning. För röntgendiagnostikavdelningen I bör inköpas tippbrygga

för skallbord, bildförstärkareutrustning för angiografiska undersökningar,

EKG-apparat med tillbehör, genoinlysningsskärm och tre primärbländare

varjämte bör utföras montering av rör och utbyggnad av tankutrustning.

Kostnaden för röntgendiagnostiska avdelningen II avser omflyttning

av bildförstärkare samt inköp av kopieringsapparat och universalbord.

Byggnadsarbeten. Inom lungkliniken och thoraxkirurgiska kliniken befintliga

sköljrum samt toalett- och tvättrum är synnerligen otillfredsställande

och omoderna. Antalet toalett- och tvättrum är vidare allt för lågt med

hänsyn till antalet patienter och personal å klinikerna. Med anledning av

dessa bristfälligheter, som troligen varit orsak till å klinikerna inträffade

infektioner, har direktionen låtit utarbeta förslag till omändring av nuvarande

sköljrum, samt utökning och modernisering av toalett- och tvättrummen

dels inom thoraxkirurgiska klinikens avdelning 2 och dels inom

lungklinikens avdelningar 1, 2 och 3. Kostnaderna för ifrågavarande arbeten

har beräknats till 112 000 kr.

Med anledning av att hudklinikens lokaler är omoderna, föga ändamålsenliga

och otillräckliga bör, såsom en första etapp, dels å klinikens västra

vindsvåning anordnas forsknings- och arbetsrum, dels ock inom polikliniklokalerna

anordnas ytterligare arbetsutrymmen. Den sammanlagda kostnaden

beräknas till 57 800 kr.

De nuvarande omklädningsrummen m. m. för den vid de medicinska klinikerna

samt det kliniskt-kemiska centrallaboratoriet tjänstgörande personalen

är helt otillräckliga samt även i övrigt synnerligen otillfredsställande.

Direktionen avser att för en beräknad kostnad av 58 000 kr. låta anordna

för personalen erforderliga lokaler inom souterrängvåningen av den byggnad,

i vilken nämnda kliniker och laboratorium är inrymda.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1962

67

III.

Förhandlingar har upptagits om avtalsenlig reglering av statens bidrag

till kostnaderna för lasarettets utbyggnad. Statsbidrag begäres i förevarande

framställning enligt principen om lika delning av kostnaderna mellan stat

och landsting. När berörda avtal träffats bör emellertid en reglering av de

begärda beloppen ske.

Infektionskliniken. Statsmakterna godkände år 1959 förslag till riktlinjer

för undervisning i klinisk epidemiologi i Lund samt anvisade 1 500 000 kr.

för anordnande av en ny observationspaviljong och installation av vissa

hissar i epidemisjukhuset (proposition 1959: 95). Med hänsyn till att en

fullständig nybyggnad skulle bättre tillvarataga klinikens markområde och

på längre sikt vara förmånligare har utredning rörande uppförande av en

helt ny infektionsklinik skett och utmynnat i ett förslag, omfattande en

sängbyggnad och en behandlingsbyggnad. Efter viss omarbetning innebär

förslaget, att sängflygeln skall omfatta 90 vårdplatser, fördelade på två

observationsavdelningar om 20 vårdplatser vardera samt ytterligare två

avdelningar om 25 vårdplatser vardera. I behandlingsbyggnaden skall inrymmas

lokaler för mottagning, laboratorier, föreläsningssal, expeditioner

in. m. Kostnaderna för nybyggnaden, baserade på kostnadsläget den 1 november

1961, beräknas av arkitekten till 8 846 000 kr., vartill kommer vissa

projekteringskostnader m. m. Totala kostnaden kan uppskattas till 9 200 000

kr. Ärendet kommer att föreläggas ett urtima landstingsmöte under våren

1962. Under budgetåret 1962/63 erfordras icke ytterligare medel i statsbidrag

utöver tidigare beviljat anslag å 1 500 000 kr.

Centralblocket. För påbörjande av första deletappen av etapp II av centralblockets

utbyggande, vilken enligt prisnivån i december 1958 kostnadsberäknats

till 11 141 000 kr. varav cirka 400 000 kr. för anordnandet av en

värmekulvert, har riksdagen anvisat 3 000 000 kr. för budgetåren 1959/61

samt 1 000 000 kr. för innevarande budgetår.

Med stöd av det av 1960 års riksdag givna bemyndigandet för Kungl.

Maj :t att godkänna det reviderade programmet för denna deletapp har

Kungl. Maj :t genom beslut den 21 april 1961 godkänt ett av förvaltningsutskottet

framlagt förslag till utförande av första deletappen av block E

inom centralblocket vid lasarettet, omfattande flyglarna Eb, Ec och Ed, i

huvudsaklig överensstämmelse med företedda ritningar. Schaktning för

grund och avloppsledningar har numera utförts som särskild entreprenad.

Anbud föreligger beträffande huvuddelen av övriga arbeten.

Med ledning av ingivna anbud har kostnaden för deletappen numera beräknats

till 13 300 000 kr. Den automatiska kostnadsökningen från december

1958 torde uppgå till i runt tal 1 300 000 kr. Den ytterligare fördyringen

av byggnadsföretaget synes vara att hänföra till den omständigheten, att

anbuden ligger högre än vad landstinget haft anledning räkna med. Enligt

utskottets mening är det med hänsyn till dagens byggnadsmarknadsläge

s. 68 Kontrollera mot PDF

68 Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1962

tveksamt, huruvida lägre kostnad kan erhållas vid förnyat anbudsförfarande.

Utskottet hemställer om anvisande för nästa budgetår av ytterligare

2 000 000 kr. för ändamålet.

Centraltvätteriet. Nybyggnaden för centraltvätteriet, som dimensioneras

för en kapacitet av 14 ton tvättgods per dag, varav cirka 10 ton beräknas för

lasarettets behov, kommer att bestå av en byggnad i tre våningar med en

mindre fjärde våning. För uppförandet av centraltvätteriet, som ursprungligen

beräknades draga en kostnad av omkring 7 000 000 kr. jämte projekteringskostnader

och vissa anläggningskostnader, har under budgetåret

1960/61 och innevarande budgetår anvisats sammanlagt 1 500 000 kr. Departementschefen

uttalade i propositionen 1961: 79, att angelägenheten av

projektets snara realiserande gjorde, att utskottets hemställan om anvisande

av medel för företagets fortsättande borde biträdas, trots att definitivt byggnadsprogram

då ej förelåg och frågan om statens slutliga andel i kostnaderna

stod öppen. Arbetena har påbörjats under augusti månad 1961. Kostnaderna

för företaget beräknas nu, med reservation för prisstegringar, till

8 000 000 kr., i vilket belopp ingår förutom anläggningskostnaden och projekteringskostnaden

även kostnaden för byggnadens anslutning till lasarettets

kulvertsystem, vilken med hänsyn till att byggnadens placering definitivt

fastställts först under vintern 1961 icke tidigare kunnat anges. Byggnadens

utformning har fastställts efter samråd mellan försvarets fabriksstyrelse

och landstinget. Mellan fabriksstyrelsen och landstinget har överenskommelse

träffats om en utbetalningsplan, enligt vilken landstinget till

styrelsen i olika poster skall utgiva tillhopa 3 400 000 kr. under år 1961,

4 000 000 kr. under år 1962 samt återstoden den 1 januari 1963. Kostnaden

för projekteringen avses dock komma att regleras i särskild ordning. Utskottet

hemställer, att anslag, motsvarande i huvudsak återstoden av statens

andel i kostnaderna, som här antages utgöra hälften av 10/14, eller i runt tal

1 300 000 kr. anvisas för nästa budgetår.

Kulvertsystemet. De för kulvertarbetena budgetåren 1954/55 och 1958/59

beviljade statsbidragen om tillhopa 900 000 kr. får anses avse kulvertdelarna

3—7. Kostnaderna för nämnda delar beräknas med ledning av föreliggande

kontrakt och andra beställningar uppgå till 2 200 000 kr. Slutredovisning

för arbetet har ännu inte kunnat ske.

Utöver arbeten enligt programhandlingarna har emellertid omkonstruktions-

och reparationsarbeten av mycket omfattande och kostnadskrävande

natur måst utföras på grund av allvarliga haverier beträffande båda de i

kulverten framdragna ångledningarna för 3 respektive 10 atö. Förläggningen

av kulverten, som är en kombinerad trafik- och rörkulvert, är bestämd

med hänsyn till ett flertal befintliga byggnader. På grund härav har de i

kulverten förlagda ångledningarna kommit att dragas fram i upprepade dykningar

och böjar. Påfrestningarna på de i ledningarna insatta kompensato
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 dr 1962

rerna har blivit alltför stora. Nämnda haverier föranledde utarbetande av

förslag till ändringar och kompletteringar av en grupp experter på området

och i samråd med byggnadsstyrelsen. Arbetena med 3-atö-ledningen har

i huvudsak avslutats, och ledningen kan tagas i bruk innevarande höst.

10-atö-ledningen har i samband med haverierna måst provisoriskt byggas

om till utförande med expansionslyror i stället för med kompensatorer

för att kunna förse lasarettet med ånga intill dess 3-atö-ledningen iordningställts.

Återstående ändringar beträffande 10-atö-ledningen, vilka icke

blir av samma omfattning som de som utförts å 3-atö-ledningen, skall utföras

så snart sistnämnda ledning tagits i bruk. Kostnaden för berörda

ändringsarbeten uppskattas nu till 807 000 kr.

Totalkostnaderna för berörda kulvertarbeten skulle sålunda uppgå till

(2 200 000 + 807 000) 3 007 000 kr. och anslagsbehovet f. n. utgöra

budgetåret 1962/63 av 600 000 kr.

Ångkraftverket. Frågan om övergång till oljeeldning vid värmecentralen

har övervägts under en längre tid, då man önskar borttaga den tröghet som

följer av bland annat den nuvarande eldningen med svenskt kol. På grund

av att det ansetts vara ur beredskapssynpunkt värdefullt att kunna utnyttja

ett inom landet producerat bränsle har dock koleldningen hittills bibehållits.

Numera har emellertid leverantören av svenskt kol under hänvisning

till förestående förändringar inom gruvhanteringen förklarat, att leveranserna

till lasarettet kommer att upphöra inom ett par år. Även andra skäl

talar för en övergång till oljeeldning, bl. a. den synpunkten att redan vid

koleldning en mindre oljeeldningsanläggning är erforderlig med hänsyn till

önskemålet om följsamhet vid olika belastningar. Vissa erforderliga kompletteringsarbeten

inom ångkraftverket, som icke lämpligen kunnat ansta,

har vidare utförts eller påbörjats, nämligen främst ifråga om askutmatningsanordningar

och vissa förbättringsarbeten inom ambulansstationen.

Kostnaderna för nämnda större oljeeldningsinstallation samt berörda kompletteringsarbeten

beräknas uppgå till 800 000 kr. Utskottet, som förutsätter

reglering av landstingets kostnader i enlighet med principerna för avtalet

om samarbete i fråga om panncentralen (se propositionen 1952: 148, sid.

14), hemställer om anvisande av hälften av kostnaden eller 400 000 kr.

Radiologiska kliniken. Kliniken innehåller icke tillräckliga behandlingsoch

arbetsutrymmen samt behöver utrymmen för ny specialapparatur. Härtill

kommer att densamma bör tillföras ytterligare vårdplatser. Efter fleråriga

förberedelser framlägger utskottet nu ritningar, kostnadsberäkning

och beskrivning rörande tillbyggnad av radiologiska kliniken vid lasarettet.

Av beskrivningen framgår, att en tillbyggnad till kliniken i fem våningar

jämte källarvåning avses utföras väster om nuvarande radiologiska kliniken.

På platsen befintlig garagebyggnad och betongplan för biltvätt skall rivas.

''3 007 000

900 000) 603 500 kr. Utskottet hemställer om ett anslag för

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1962

I källarvåningen, där strålningsskydd erhålles genom isolering med järnmalmsbetong

och vissa specialarbeten, avses bl. a. rum för accelerator och

annan strålkirurgisk apparatur inrymmas. Entrévåningen skall bl. a. innehålla

undersökningsrum och lokaler för isotopavdelning. En klinisk radiofysisk

avdelning planeras förlagd i våningsplanet en trappa. Våningsplanet

två trappor avses inrymma jourrum för gynekologisk respektive allmän avdelning

m. m. En vårdavdelning för 20 patienter, omfattande fyra rum med

vardera 4 patienter och två rum med vardera 2 patienter jämte biutrymmen,

avses förläggas i våningsplanet tre trappor. I våningsplanet fyra trappor

skall slutligen bl. a. två biologiska laboratorier inrymmas. De totala kostnaderna

för tillbyggnaden beräknas till 4 041 000 kr.

Enligt utskottets åsikt bör ifragavarande byggnadsföretag snarast komma

till utförande. Utskottet hemställer, att ett statsbidrag av 1 000 000 kr. anvisas

för ändamålet för budgetåret 1962/63.

Yttranden

II. Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande konstaterar, att

av föreslagen utrustning för röntgendiagnostiska avdelningarna I och II

tippbryggan och EKG-apparaten avses ersätta befintlig nedsliten utrustning,

under det att övrig utrustning är kompletterande nyanskaffning. Kostnadsberäkningen

föranleder ingen erinran från nämnden, som emellertid anser

sig sakna anledning att taga ställning till inköp av kopieringsapparat, övrig

föreslagen utrustning för en beräknad totalkostnad av 148 265 kr. synes

nämnden välmotiverad och lämplig. Under förutsättning att hittills tilllampade

normer beträffande beviljande av statsbidrag för anskaffande avröntgenutrustning

vid lasarettet — vilka bland annat innebär, att statsbidrag

utgår även för s. k. ersättningsanskaffning — skall följas jämväl i

föreliggande fall, tillstyrker nämnden, att ett avrundat belopp av 74 000 kr.

anvisas för ändamålet.

I fråga om föreslagna byggnadsarbeten vid lasarettet anför nämnden, som

infordrat yttranden i ärendet av medicinska fakulteten vid Lunds universitet

och centrala sjukvårdsberedningen samt samrått med medicinalstyrelsen,

bl. a. följande.

Nämnden, som godtager föreliggande förslag beträffande hudkliniken och

medicinska kliniken, delar centrala sjukvårdsberedningens uppfattning i

fråga om lungkliniken, nämligen att föreslagna byggnadsåtgärder icke ensamma

kan beräknas avhjälpa rådande olägenheter. Samråd med beredningen

har gett vid handen, att med en minskning av platsantalet från

nominellt 66 till 44 skulle dels beläggningen på 6-sängrummen minskas till

i genomsnitt 4, dels ett av enkelrummen i stället kunna användas till sköterskeexpedition,

dels ock vårdrummet vid trapphuset kunna ställas i reserv.

Vid samråd med medicinalstyrelsen har här angivna beläggning ansetts

böra utgöra grund för godkännande av ombyggnadsförslaget.

När det gäller thoraxkliniken är problemet såtillvida annorlunda, som

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1962

enligt klinikchefen platsbristen på kliniken är svår och klinikens akuta och

postoperativa fall vårdas på en annan mer tidsenlig avdelning. Vidare är

de tre 6-sängsruinmen på avdelningen större än flertalet av lungklinikens

6-sängsrum. Ehuru det nuvarande vårdplatsantalet, 28 sängar, uppenbarligen

är högt, anser nämnden sig dock med hänsyn till vad anförts kunna

godtaga förslaget till ändringsarbeten. Ifråga om detaljerna bör betonas

vikten av att toaletterna förses med separata tvättställ samt att den avsedda

typen av tvättställ med spottkopp av hygieniska skäl icke konnner till

användning inom sjukvården.

De av lasarettsdirektionen beräknade kostnaderna för de olika arbetenas

genomförande har icke givit anledning till någon nämndens erinran.

Nämnden tillstyrker att i lasarettsdirektionens framställning upptagna

ombyggnads- och ändringsarbeten godkännes i och för statsbidrags utgående

men förutsätter, att av centrala sjukvårdsberedningen föreslagen vårdplatsminskning

å lungkliniken genomföres.

1959 års statliga kommission för förhandlingar om medicinsk undervisning

i Lund och Malmö erinrar om att föreslagna ombyggnadsarbeten

inom thoraxkirurgiska kliniken och lungkliniken samt inrednings- och

ändringsarbeten inom hudkliniken upptagits i Bilaga A till förliandlingskommissionens

förslag till avtal angående lasarettet i Lund (läkarutbildningsavtalet).

Enligt avtalet skall statligt byggnadsbidrag utgå med 40

procent av kostnaderna för dessa arbeten. I fråga om anordnandet av

omklädningsrum in. in. inom medicinska kliniken återfinns detta byggnadsarbete

icke i till läkarutbildningsavtalet fogade bilagor. Till sådant

byggnadsprojekt, som icke är upptaget i bilagorna men påbörjas efter den

30 juni 1962, skall staten enligt avtalet bidraga med 25 procent av de

verkliga kostnaderna. Då landstingets skyndsamma utförande av nödvändiga

arbeten icke bör lända landstinget till förfång i bidragshänseende,

tillstyrker kommissionen, att statligt byggnadsbidrag får utgå till berörda

byggnadsarbeten inom medicinska kliniken med 25 procent av de verkliga

kostnaderna, även om arbetena påbörjats före den 1 juli 1962.

III. Byggnadsstyrelsen yttrar.

Styrelsen har intet att erinra mot att ytterligare 2 000 000 kr. anvisas

för första deletappen av block E inom centralblocket. Det är nödvändigt,

att föreslagna ändringar av ångledningarna jämte därmed sammanhängande

arbeten ävensom anordningar för ångkylning med oblandat kondensat

utföres. Behovet av utbyte av kondensvattencisterner in. m. inom norra

och södra fördelningscentralerna samt radiologen, barnsjukhuset och

kvinnokliniken, vilket arbete kostnadsberäknats till 140 000 kr., synes

däremot behöva ytterligare utredas, bl. a. med hänsyn till att vissa delar

av arbetena torde vara av underhåilskaraktär. Anledning föreligger dock

icke att ändra i nyssnämnda sammanställning angiven sammanlagd kostnad

å 807 000 kr., vilken emellertid ej kan tillförlitligt beräknas innan utförandet

närmare fastställts. Beträffande ångkraftverket torde det vara fördelaktigt,

att pannorna förses med utrustning för oljeeldning. Styrelsen har i

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1962

stort sett intet att erinra mot förslaget till sådan utrustning. Det bör dock

närmare undersökas om ej utförandet av oljecisterner och därmed sammanhängande

utrustning kan förenklas. Styrelsen erinrar om att Lunds stads

tekniska verk ansett det önskvärt att undersöka förutsättningarna för ett

övertagande av lasarettets panncentral och en utbyggnad av densamma

till ett värmeverk, som kunde leverera värme förutom till lasarettet, universitetet

och tekniska högskolan även till härför lämpade delar av stadens

bebyggelse i övrigt. Föreslagna oljecisterner, vars storlek och placering

måhända kan önskas ändrad vid en dylik utbyggnad av centralen, synes

ej böra utföras förrän nämnda fråga blivit avgjord. Befinnes det önskvärt

att dessförinnan installera oljeeldningsutrustningen i övrigt, kan man

provisoriskt uppställa mindre, transportabla cisterner, som eventuellt kan

vara förhyrda.

Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande anför.

1959 års riksdag godkände förslag till riktlinjer för undervisning i klinisk

epidemiologi vid lasarettet i Lund samt beslöt att staten skulle bidraga

med hälften av de till 3 916 000 kr. beräknade kostnaderna för anordnande

av en ny observationspaviljong samt installation av vissa hissar i epidemisjukhuset.

För ändamålet anvisades för budgetåret 1959/60 1 500 000 kr.

När byggnadsärendet upptogs till fortsatt behandling inom landstingets

planerande organ, ansågs det befogat att i vissa avseenden ompröva epidemisjukhusets

lokalfråga i dess helhet. Anledningen härtill var i första

hand, att även övriga befintliga vårdbyggnader måste betraktas som otidsenliga

och inom relativt kort tid påfordrade omfattande modernisering samt

att med den planerade observationspaviljongen alltför stort markområde

skulle tas i anspråk för epidemivården i betraktande av föreliggande och

väntade utbyggnadsbehov för lasarettet i övrigt.

Enligt det av förvaltningsutskottet nu framlagda förslaget till ny infektionsklinik,

varöver på nämndens begäran yttranden avgivits av medicinska

fakulteten i Lund och centrala sjukvårdsberedningen, avses samtliga äldre

vårdbyggnader i ett sammanhang bli ersatta med en helt tidsenlig nybyggnad,

innefattande jämväl behandlings-, forsknings- och undervisningsresurser.

Genom en sådan åtgärd friställes även den befintliga administrationsoch

bostadsbyggnaden invid Getingevägen. Nybyggnadens läge har valts i

avsikt att erhålla större samlade markresurser norr om kliniken. Det nu

föreliggande byggnadsprojektet är av betydligt större omfattning än det tidigare

förslaget, som endast avsåg nybyggnad av en observationspaviljong.

Klinikens storlek har efter samråd med medicinalstyrelsen begränsats till

90 vårdplatser i stället för tidigare 116 platser. Nämnda platsminskning har

ansetts försvarbar och lämplig med hänsyn till nedgången i de epidemiska

sjukdomarnas frekvens och förekomsten — sannolikt även framdeles_av

vissa vårdresurser annorstädes i länet, främst i Hälsingborg. Antalet vårdavdelningar

har begränsats till fyra.

Enligt landstingets kostnadsberäkning, baserad på prisläget den 1 november

1961, skulle totalkostnaden för nybyggnaden uppgå till 9 200 000

kr. Häri ingår även kostnader för kulvert, rörpostanläggning, avloppsreningsanläggning

och rivning av befintliga byggnader ävensom projekte
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 77 år 1962 73

ringskostnader för observationspaviljongen enligt det ursprungliga förslaget.

Medicinska fakulteten och centrala sjukvårdsberedningen har i huvudsak

tillstyrkt det framlagda ritningsförslaget. För egen del finner nämnden

mycket vägande skäl tala för uppförandet i ett sammanhang av en helt ny

infektionsklinik. Detta synes sålunda starkt motiverat såväl ur vård- och

driftsynpunkt som med hänsyn till behovet av ett effektivt markutnyttjande.

Förslaget innebär, att vårdavdelningarna blir förhållandevis stora, vilket

i viss mån är svårförenligt med de höga krav på isoleringsinöjligheter, som

föreligger inom epidemiologin. Kraven därpå synes emellertid ha tillgodosetts

i ritningsförslaget genom att ett förhållandevis stort antal enkelrum

planerats, varjämte en uppdelning av avdelningarna i vardera två enheter

skett medelst eu sluss. Med avseende på markutnyttjandet är det uppenbarligen

av stort värde, att vissa utbyggnadsmöjligheter nu bevaras för ett flertal

näraliggande kliniker och för framtida, nu icke förutsedda ändamål.

På några punkter, bland annat i souterrängvåningen, föreligger enligt

förslaget vissa reservytor. Nämnden anser, att vissa av medicinska fakulteten

ifrågasatta justeringar beträffande en del lokaler — vilka bör prövas i

samband med upprättande av definitiva ritningar — torde kunna göras

inom ramen för den föreslagna byggnadsvolymen och utan att föranleda

merkostnader. Nämnden delar vidare av centrala sjukvårdsberedningen

framförd åsikt, att beskärningar varit i och för sig möjliga ifråga om souterrängvåningen.

Emellertid måste i allt fall grundmurar utföras och schaktmassor

uttagas, varför endast en tämligen begränsad minskning av kostnaden

torde kunna ernås genom att tills vidare lämna vissa utrymmen oinredda.

Av beredningen föreslagen omdisposition beträffande desinfektionsavdelningen,

i syfte att avdelningen kan nås utifrån, låter sig väl genomföras.

Nämnden förordar, att det av förvaltningsutskottet nu framlagda förslaget

genomföres.

Den av förvaltningsutskottet beräknade totalkostnaden, 9 200 000 kr.,

förefaller nämnden hög. Detta synes gälla även om man tager i betraktande

nuvarande prisläge i Lund. På ritningsarbetets nuvarande stadium och under

den korta tid, som stått nämnden till buds för prövning av förvaltningsutskottets

kostnadsberäkning, har det emellertid icke varit nämnden möjligt

att göra någon mer ingående granskning av underlaget för kostnadsberäkningen.

Möjligheten att i samband med den fortsatta projekteringen begränsa

den angivna totalkostnaden bör noga prövas.

I fråga om tillbyggnaden av radiologiska kliniken anför nämnden, som

infordrat yttranden från medicinska fakidteten i Lund och centrala sjukvårdsberedningen,

följande.

Medicinska fakulteten har funnit förslaget väl genomtänkt och de i tillbyggnaden

ingående lokalerna lämpliga för sitt ändamål. Fakulteten understryker

emellertid, att lokalerna för klinisk radiofysik är avsedda att helt

utnyttjas för sjukvårdens behov och därför icke på något sätt kan påverka

det blivande ställningstagandet till den synnerligen aktuella frågan om uppförande

av en institution för ämnet radiofysik.

Centrala sjukvårdsberedningen har i princip inte något att erinra mot

förslaget i vad det avser högvoltsanläggningen. Dock förutsattes, att av radiofysiska

institutionen i Stockholm meddelade anvisningar beträffande

(i — Dihang till riksdagens protokoll 1962. 1 sand. Nr 77

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1962

strålskyddet iakttages. Vad gäller förslaget i övrigt kvarstår tidigare huvudanmärkning

beträffande de pressade rumsmåtten i våningsplanet 3 trappor.

Beredningen har emellertid med hänsyn till föreliggande omständigheter

ansett sig höra godkänna förslaget, dock under förutsättning att tidigare

framförda erinringar i möjligaste mån beaktas.

Nämnden erinrar för egen del om att klinikens utbyggnad varit aktuell

sedan flera år tillbaka, överarbetning av tidigare förslag har skett främst

beträffande källarvåningen med högvoltsanläggning och vårdavdelningsplanet

(3 trappor). Radiofysiska institutionen bär granskat ritningen till högvoltsstationen

och under förutsättning av vissa justeringar godkänt förslaget.

Nämnden betonade redan vid ett tidigt stadium av planeringen för ifrågavarande

byggnadsföretag att möjligheterna borde prövas för en friare utformning

av byggnadskroppen i avsikt att dels erhålla utbyggnadsmöjligheter

och i övrigt lämpligare planlösning av högvoltsstationen, dels ock förbättra

lösningen av vårdavdelningen i våningen 3 trappor, därest man vidholle

det beräknade tillskottet av cirka 20 vårdplatser. Med hänsyn till

andra planerade byggnadsföretag har huvudmannen dock tidigare icke ansett

tillgänglig tomtmark medge annan utformning av klinikens tillbyggnad.

Numera har nytt förslag framlagts beträffande infektionsklinikens byggnadsfiåga,

vilket i och för sig medger ökad frihet för disposition av marken

och därmed möjliggör en lämpligare lösning även för radiologiska klinikens

del. Med hänsyn till angelägenheten av att icke ytterligare fördröja tillbyggnaden

för sistnämnda klinik har emellertid huvudmannen icke velat ta upp

byggnadsförslaget till omprövning i vad angår dess huvuddrag. Därmed

kvarstår den i princip hårt pressade lösningen av såväl vårdavdelningen som

högvoltsanläggningen. De förbättringar av detaljlösningarna, som verkställts,

har icke helt undanröjt de betänkligheter, som förslaget ingett

nämnden.

I vad avser vårdavdelningen uppvisar förslaget alltjämt betydande brister,

vilka också påtalats av centrala sjukvårdsberedningen. I standard- och trivselhänseende

motsvarar förslaget icke heller vad man — särskilt när det

gäller en specialitet som den förevarande — numera eftersträvar.

Inom nämnden har övervägts möjligheterna för ytterligare förbättringar

av förslaget till högvoltsstation. På initiativ av nämndens arkitekt har sålunda

inom ramen för den föreslagna högvoltsstationen verkställts en överarbetning

av bilokalernas utformning i avsikt att förbättra förbindelsevägama

och skapa större trivselvärden. I samråd med representanter för byggnadskommittén

och ämnesföreträdarna har upprättats två ritningar till

ifrågavarande våning, där man genom anordnande av ett entresolplan i utrymmet

bredvid bunkrarna utvunnit plats för förråd och dessutom personalrum

med acceptabel dagsljusbelysning. Härmed har ökad golvyta för

sängtransport och andra förbindelser kunna utvinnas inom högvoltsstationen.

Nämnden anser, att den sålunda företagna överarbetningen innebär påtagliga

förbättringar av huvudmannens förslag.

Med hänsyn till föreliggande omständigheter — särskilt angelägenheten

av att byggnadsföretaget tillkommer utan dröjsmål — anser nämnden sig

kunna tillstyrka ett godtagande av huvudmannens byggnadsförslag, under

förutsättning att centrala sjukvårdsberedningens och radiofysiska institutionens

erinringar och anvisningar beaktas. Nämnden förutsätter ock,

att de ändringsförslag, som redovisats å nyssnämnda ritningar, upptas till

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 dr 1962 75

allvarligt övervägande i samband med utarbetandet av de slutliga byggnadsritningarna.

De av förvaltningsutskottet beräknade kostnaderna för byggnadsföretaget,

4 041 000 kr., bär icke givit anledning till någon nämndens erinran.

Nämnden framhåller dock, att ritningarna på nuvarande stadium av projekteringen

icke ger underlag för en helt säker beräkning. Av nämnden

redovisat ändringsförslag synes icke komma att medföra någon ökad kostnad.

Departementschefen

Jag har i det föregående redogjort för av 1959 års statliga kommission

för förhandlingar om medicinsk undervisning i Lund och Malmö framlagda

preliminära avtal med Malmöhus läns landsting berörande lasarettet

i Lund m. m. och därvid tillstyrkt, att avtalen godkännes. De härefter

gjorda beräkningarna av statens drift-, utrustnings- och byggnadsbidrag

för nästa budgetår till detta lasarett grundar sig — såvitt avser tiden efter

den 30 juni 1962 — på de nya avtalsbestämmelserna.

Medicinalstyrelsen har på grundval av hittills gällande avtalsregler beräknat

det statliga driftbidraget till lasarettet i Lund för nästa budgetår

till 3 200 000 kr. samt driftkostnadsersättningen för psykiatriska kliniken

till 2 700 000 kr. Ifrågavarande bidrag avser kostnaderna under kalenderåret

1962. I 12 § avtalet om lasarettet i Lund (läkarutbildningsavtalet)

föreskrives emellertid, att driftbidraget skall av staten erläggas månadsvis

i efterskott i form av utbetalningar å conto på visst närmare angivet sätt.

Enär det i riksstaten för innevarande budgetår beräknade driftbidraget

avser kalenderåret 1961, medan i överensstämmelse med angivna avtalsrum

driftkostnadsberäkningarna i fortsättningen kommer att gälla en

med budgetåret sammanfallande tidsperiod, bör under förevarande anslag

för nästa budgetår övergångsvis upptagas ett driftbidrag avseende dels

första hälften av kalenderåret 1962 (enligt reglerna i 1943 års driftbidragsavtal),

dels tiden den 1 juli 1962—den 30 juni 1963 (enligt de nya avtalsbestämmelserna).

I avtalet om de psykiatriska och barnpsykiatriska klinikerna

finns inget mot 12 § läkarutbildningsavtalet svarande stadgande, men enligt

vad kommissionen uppgivit har landstinget förutsatt, att utbetalning

å conto skall kunna ske även beträffande statens ersättning för ifrågavarande

kliniker. Med hänsyn till lämpligheten av enhetliga regler för utbetalning

av statsbidragen anser jag mig böra förorda den av landstinget

förutsatta anordningen.

Främst till följd av ändrad maximeringsregel samt nya bestämmelser

för beräkning av pensionskostnaderna kommer statens driftbidrag till

lasarettet enligt det nya avtalet att bli icke oväsentligt högre än tidigare.

Med utgångspunkt från de nya avtalsreglerna och de av mig nyss angivna

grunderna för anslagsberäkningen för nästa budgetår uppskattar jag statens

driftbidrag till lasarettet i Lund avseende tiden den 1 januari 1962—

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1962

den 30 juni 1963 till 5 500 000 kr. I detta belopp ingår även bidrag till

kostnaderna för driften av den neurokirurgiska kliniken fr. o. m. den 1

juli 1962. För detta ändamal har sedan åtskilliga år i riksstaten under

elfte huvudtiteln uppförts ett särskilt förslagsanslag. För nästa budgetår

bör således under sistnämnda anslag medel endast beräknas för första halvåret

1962. Jag återkommer i det följande till denna fråga.

Driftkostnadsersättningen för psykiatriska kliniken, vilken likaledes till

följd av de i det nya avtalet ändrade grunderna för beräkningen av pensionskostnaderna

måste uppräknas i förhållande till den av medicinalstyrelsen

framlagda kalkylen, bör upptagas med ett belopp av 4 500 000 kr. Denna beräkning

avser samma tidsperiod — ett och ett halvt år — som legat till grund

för min uppskattning av driftbidraget till lasarettet i Lund.

I fråga om det statliga utrustningsbidraget har — enligt vad kommissionen

därom anfört — förhandlingsparterna förutsatt, att den nyanskaffning av

utrustning, som sker under kalenderåret 1962, skall till hälften anses gälla

årets första sex månader och till hälften det andra halvåret. För den senare

delen skall statligt utrustningsbidrag enligt 4 § läkarutbildningsavtalet utgå

med 25 procent. Jag har under hand inhämtat, att den röntgenutrustning, för

vars anskaffande lasarettsdirektionen äskat ett bidrag med halva kostnaden

eller med i runt tal 75 000 kr., till större delen inköpts redan under år 1961.

För denna del synes statligt bidrag med 50 procent böra utgå. För den återstående,

under innevarande år anskaffade röntgenutrustningen skall däremot

icke utgå särskilt statligt bidrag enligt hittillsvarande praxis, utan den mellan

parterna träffade överenskommelsen bör i stället tillämpas på utrustningsanskaffningen.

Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande

har i allt väsentligt godtagit den föreslagna utrustningsanskaffningen som

sådan.

På grundval av från landstinget och nämnden under hand inhämtade upplysningar

beräknar jag det statliga utrustningsbidraget för nästa budgetår

till sammanlagt 600 000 kr. En viss osäkerhet måste dock anses vidlåda

denna beräkning. Jag har räknat med att — förutom löpande utrustningsanskaffning

för befintliga kliniker m. m. — även mer omfattande nyutrustning

av nytillkommande kliniker eller anläggningar kan bli aktuell under

denna tid.

Jag övergår härefter till att behandla framlagda byggnadsförslag och till

frågan om storleken av det statliga byggnadsbidraget för nästa budgetår. Av

de byggnadsåtgärder, för vilka lasarettsdirektionen äskat medel, är ombyggnadsarbetena

inom lungkliniken och thoraxkliniken samt inom hudkliniken

upptagna i den till läkarutbildningsavtalet fogade bilagan A och berättigar

således till ett bidrag på 40 procent. För anordnande av omklädnadsrum

in. m. inom medicinska kliniken bör staten däremot — såsom kommissionen

uttalat — endast bidraga enligt läkarutbildningsavtalets huvudregel eller

med 25 procent av kostnaderna. Ifrågavarande tre byggnadsåtgärder, som till

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj. ts proposition nr 77 år 1962

eissa delar redan blivit utförda, har — i och för statsbidrags utgående — tillstyrkts

av nämnden för undervisningsjukhusens utbyggande. I fråga om

lungkliniken har nämnden dock förutsatt, att viss av centrala sjukvårdsberedningen

föreslagen vårdplatsminskning genomföres. För egen del ansluter

jag mig i detta avseende till vad nämnden anfört.

Samtliga de byggnadsprojekt, som redovisats i de av förvaltningsutskottet

gjorda framställningarna, omfattas av nyssnämnda bilaga A. Staten har således

att bidraga till byggnadskostnaderna med 40 procent under förutsättning,

att projekten antingen redan godkänts av statsmakterna eller ock i enlighet

med 15 § läkarutbildningsavtalet godkännes i den ordning Kungl.

Maj:t föreskriver. Vad gäller centralblocket vill jag erinra om att Kungl.

Maj:t i överensstämmelse med av riksdagen givet bemyndigande (se prop.

1960: 71; SU 1960: 123; rskr. 1960: 299) genom beslut den 21 april 1961

godkänt, att en första deletapp av block E inom ifrågavarande centralblock

— omfattande flyglarna Eb, Ec och Ed — finge utföras i huvudsaklig överensstämmelse

med av Malmöhus läns landstings förvaltningsutskott företedda

ritningar. Arbetena, som för ifrågavarande deletapp enligt numera

träffade entreprenadavtal kostnadsberäknas till 13 300 000 kr., har påbörjats

under hösten 1961.

För uppförande av nybyggnad för centraltvätteriet har riksdagen hittills

anvisat 1 500 000 kr. Vid min anmälan av förevarande byggnadsfråga i propositionen

1961: 79 anförde jag, att angelägenheten av projektets snara realiserande

medförde, att jag ansåg mig böra biträda av förvaltningsutskottet

gjord hemställan om anvisande av medel för företagets fortsättande, trots

att definitivt byggnadsprogram då ej förelåg och frågan om statens slutliga

andel i kostnaderna stod öppen. Jag förklarade mig ha för avsikt att så snart

sig göra lät underställa riksdagen det definitiva byggnadsprogrammet och

framlägga förslag i kostnadsfördelningsfrågan. Som jag nyss anfört har sistnämnda

spörsmål lösts i det nu framlagda, av mig tillstyrkta förslaget till

avtal angående lasarettet i Lund. Av förenämnda bilaga A till avtalet framgår

vidare, att statens bidrag skall beräknas på 10/h av den totala kostnaden,

som enligt under hösten 1961 framlagda beräkningar kommer att uppgå till

8 000 000 kr. Försvarets fabriksstyrelse svarar för uppförandet av nybyggnaden,

vilken enligt nu redovisade definitiva ritningar kommer att omfatta

tre våningsplan jämte en mindre fjärde våning. Anläggningen får en kapacitet

av 14 ton tvättgods per dag, varav 10 ton beräknas motsvara lasarettets

behov. Byggnadsföretaget, som påbörjats hösten 1961, har icke föranlett

någon erinran från min sida.

Jag har intet att invända mot att de föreslagna ändrings- och komplcltcringsåtgärderna

inom kulvertsystemets delar 3—7 kommer till utförande.

Som byggnadsstyrelsen anfört bör dock behovet av föreslagna utbyten av

vissa kondensvattencisterner in. in. ytterligare utredas. Kostnaderna för angivna

åtgärder har beräknats till 807 000 kr.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungi. Maj. ts proposition nr 77 år 1962

Med hänsyn till vad byggnadsstyrelsen anfört är jag f. n. icke beredd att

taga ställning till av förvaltningsutskottet föreslagen installation av oljeeldning

vid ångkraftverket. Jag förutsätter, att frågan prövas ytterligare. I

detta sammanhang anser jag mig böra understryka angelägenheten av att

värmeanläggningens kapacitet i första hand reserveras för lasarettets, universitetets

och så långt det är möjligt även andra statliga institutioners behov.

Förvaltningsutskottet har lagt fram förslag till tillbyggnad för radiologiska

kliniken i fem våningar jämte källarvåning, i vilken viss högvoltsapparatur

avses bli placerad. I tillbyggnaden skall vidare förläggas bl. a. en avdelning

för klinisk radiofysik samt en ny vårdavdelning med cirka 20 vårdplatser.

De totala byggnadskostnaderna beräknas till 4 041 000 kr.

Radiologiska kliniken är otvivelaktigt i stort behov av utökade lokaler icke

minst för att kunna hysa den kvalificerade specialapparatur en modern

centralanstalt för radioterapi kräver. Jag har därför icke något att invända

mot den planerade utvidgningen som sådan. Det föreslagna vårdplatstillskottet,

vilket skulle öka klinikens totala vårdplatsantal till 100, anser jag

mig även med hänsyn till vissa överväganden som gjorts inom centrala regionvårdsnämnden

böra godtaga. Jag kan dock icke underlåta att i detta

sammanhang ge uttryck för mina farhågor att ifrågavarande utökning i förening

med en planerad utbyggnad av den radioterapeutiska kliniken i Malmö

kan medföra ett visst överskott på radioterapeutiska vårdplatser i regionen.

Jag vill erinra om att jag i propositionen 1960: 159 med förslag till riktlinjer

för regionsjukvårdens utbyggande m. in. rekommenderade en nedskärning

av föreliggande utbyggnadsplaner. Beträffande de framlagda ritningarna

över tillbyggnaden har vissa erinringar framställts av centrala

sjukvårdsberedningen och nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande

samt, i vad avser strålskyddsförhållanden, av radiofysiska institutionen i

Stockholm. Nämnden har vidare verkställt en viss överarbetning av ritningsförslaget

i vad avser högvoltstationen i källarplanet. Härigenom har inom

ramen för tillbyggnadens totalvolym vissa ytterligare rumsytor utvunnits.

Enligt vad jag inhämtat har landstinget ännu icke tagit ställning till nämndens

ändringsförslag men avser att i möjligaste mån beakta detsamma.

Under förutsättning att så sker och att övriga av ifrågavarande myndigheter

föreslagna förbättringar noggrant prövas, är jag beredd att tillstyrka statligt

bidrag för byggnadsprojektet i fråga. Den gjorda kostnadsberäkningen har

icke givit remissmyndigheterna anledning till erinran. Även för egen del anser

jag mig kunna godtaga densamma.

I propositionen 1959: 95 förordade jag, att staten skulle bidraga med hälften

av de till 3 916 000 kr. beräknade kostnaderna för anordnande av en ny

observationspaviljong — inrymmande bl. a. undervisningslokaler — och för

installation av vissa hissar i dåvarande epidemisjukhuset, numera infektionskliniken

vid lasarettet i Lund. Riksdagen biföll förslaget och anvisade för

ändamålet 1 500 000 kr. Byggnadsprojektet har ännu ej realiserats. Förslag

opaginerad Kontrollera mot PDF

00

►f*

Byggnadsarbeten vid lasarettet i Lund, för vilka statsbidrag med 40 procent av de verkliga kostnaderna skall utgå

Nr

Projekt

Volym

Beräknad

totalkostnad

tkr

Anmärkningar

Beteckning

Ändamål

m*

i

2

3

4

5

6

i

Block AB

Akutintag

Intagningsavdelning

Polikliniker för medicin

och kirurgi

Laboratorier

Specialpolikliniker m. m.

35 110

9 700

Byggnaden är tagen i bruk.

2

Block E

(2 etapper)

Klinisk fysiologi

Klinisk kemi

Gemensamma utrymmen

Värmekulvert inkl. led- ningar till universitetet

Matarkabel m. m.

34 700 (etapp I)

+

20 800 (etapp II)

21 165

Byggnaderna i etapp I beräknas vara klara för

inflyttning i början av år 1964.

3

Centralköket

(2 etapper)

10 034 (etapp I)

+

12 000 (etapp II)

8 500

Etapp I avslutad; etapp II beräknas vara färdig

sommaren 1963.

4

Kulvert

(7 delar)

Inkl. ledningsarbete

4 307

Delarna 3—7 färdiga; 1—2 beräknas färdig- ställda under hösten 1962.

5

Ångkraftverk

(2 etapper)

38 970 (etapp I)

+

11 780 (etapp II)

12 300

I detta byggnadsobjekt ingår reservkraftagg- regat, oljeeldningsanläggning, matarvatten- anläggning och diverse mindre kompletteran- de VVS-arbeten samt i anslutning härtill er- forderliga byggnadsarbeten. Etapp I avslu- tad. Övriga arbeten beräknas vara i huvudsak

avslutade under år 1963; därefter återstående

under år 1964. Färdigställandet av vissa

VVS-arbeten kan dock bli beroende av en

eventuell utbyggnad av ångkraftverket.

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1962

opaginerad Kontrollera mot PDF

83

Kiingl. Maj.ts proposition nr 77 år 1962

beräknad byggnadstakt och medelsåtgång kan statens bidrag till kostnaderna

för utbyggnaden av tandläkarhögskolan m. m. intill den 1 juli 1963

uppskattas till 2 340 000 kr. Med hänsyn till tandläkarhögskolans lokala

anknytning till lasarettet i Umeå och den nödvändiga samordningen av

byggnadsföretag såväl för denna högskola som för medicinska högskolan

synes det statliga byggnadsbidraget lämpligen böra bestridas från förevarande

anslag.

Utbyggnaden av den medicinska högskolan enligt den i proposition

1957: 188 intagna planen för tillgodoseende av lokalbehovet för Umeå lasarett

och sagda högskola fortskrider. För ändamålet har från förenämnda reservationsanslag

till Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid lasarettet i Umeå

in. m. anvisats tillhopa 9 613 000 kr. Bidragsreglerna har i det nya avtalet

ändrats i förhållande till i 1958 års avtal intagna föreskrifter. Med undantag

för radioterapeutiska kliniken och en kulvert (se 49 §) har de nya

reglerna icke givits tillbakaverkande kraft. För byggnad eller byggnadsdel,

som påbörjas efter den 30 juni 1962 och som tages i anspråk för utbildnings-

och forskningsändamål, skall statligt byggnadsbidrag enligt

14 § det nya avtalet utgå med 25 procent av de verkliga kostnaderna. För

vissa ombyggnadsarbeten, som erfordras i anledning av den patologiska

institutionens ianspråktagande av vissa av rättsläkarstationens lokaler,

skall dock staten enligt avtalets 49 § punkt 2 slutligt svara för hela kostnaden.

Nämnden har från angivna utgångspunkter beräknat, att det statliga

bidraget för hela utbyggnaden av lasarettet och medicinska högskolan

— med undantag för de byggnadsobjekt, för vilka medel anvisas från

anslag under åttonde huvudtiteln — för tiden intill den 1 juli 1963 kommer

att uppgå till 10 045 000 kr. Med avräkning av för ändamålet tidigare

anvisade medel bör således under förevarande anslag upptagas ett byggnadsbidrag

för nästa budgetår om (10 045 000 — 9 613 000) 432 000 eller

avrundat 430 000 kr.

Hela anslaget bör således uppföras med (3 700 000 + 740 000 4- 2 340 000 +

430 000) i runt tal 7 200 000 kr.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

till Bidrag till lasarettet i Umeå för budgetåret 1962/63

under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

7 200 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Bo Stenfors

opaginerad Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj. ts proposition nr 77 är 1962

trädandet av det nya avtalet medför icke någon påtaglig förändring av det

statliga driftbidragets storlek. Ett antal nya vårdplatser tillkommer medan

andra, tidigare bidragsberättigade platser undantages från avtalets tillämpningsområde.

I viss utsträckning har i lasarettets förenämnda beräkningar

hänsyn även tagits till de nya avtalsgrunderna. Med utgångspunkt

från de lämnade uppgifterna uppskattar jag statens driftbidrag för nästa

budgetår till lasarettet i Umeå avseende tiden den 1 januari 1962—den 30

juni 1963 till 3 700 000 kr.

Från nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande har jag under

hand inhämtat uppgifter rörande den beräknade storleken av statens utrustnings-

och byggnadsbidrag under anslaget för budgetåret 1962/63.

Särskilda utrustningsbidrag till landstinget har tidigare ej belastat anslag

under elfte huvudtiteln utan har — i den begränsade utsträckning de förekommit

—- i sin helhet bestridits från anslag under åttonde huvudtiteln.

Enligt det nya avtalet har reglerna rörande den statliga bidragsgivningen

för utrustningskostnader förändrats och anslutits till motsvarande bestämmelser

i Göteborgs- och Malmöavtalen. Staten skall således för utrustning,

som efter den 30 juni 1962 anskaffas till för utbildning och

forskning ianspråktagen klinik etc. och ej avser ersättande av kasserad

utrustning, erlägga utrustningsbidrag med 25 procent av de verkliga

kostnaderna. Avtalsparterna har förutsatt, att den nyanskaffning av utrustning,

som sker under kalenderåret 1962, skall till hälften anses gälla

årets första sex månader och till hälften det andra halvåret. För den

senare delen skall bidrag utgå med 25 procent. Jag föreslår, att kostnaderna

för statliga utrustningsbidrag i fortsättningen bestrides från förslagsanslaget

till Bidrag till lasarettet i Umeå. Nämnden har för budgetåret 1962/

63 räknat med — förutom kompletteringsanskaffningar till befintliga

kliniker — nyutrustning av ny köksbyggnad samt administrationslokaler.

Enligt 49 § 3 punkten det nya avtalet skall vidare — utan hinder av tidpunkten

för anskaffningen — statligt bidrag utgå med 25 procent av kostnaden

för utrustning av de nya lokaler, som tillförts radioterapeutiska

kliniken genom företagen om- och tillbyggnad. Nämnden har beräknat det

sammanlagda utrustningsbidraget för här berörda ändamål till i runt tal

740 000 kr. Mot denna uppskattning av bidragsbeloppets storlek har jag

icke något att invända.

I det nya avtalet — 6 och 23 §§ samt 49 § punkt 2 — ges föreskrifter

rörande statligt byggnadsbidrag till pågående utbyggnad av lokaler för

en fullständig tandläkarhögskola samt tandtekniker- och tandsköterskeskolor

i Umeå. Bidragsgrunderna varierar för de olika byggnadsobjekten.

För nybyggnader utgår sålunda 25-procentigt bidrag med undantag för

lokaler för tandhistopatologi, beträffande vilka bidraget motsvarar halva

byggnadskostnaden. I fråga om vissa ombyggnadsarbeten utgår bidrag med

100 procent av kostnaden. Med ledning av nämndens uppgifter rörande

opaginerad Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj. ts proposition nr 77 år 1962

att till Bidrag till driften av en neurokirurgisk avdelning

vid lasarettet i Lund för budgetåret 1962/63 under elfte

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 35 000 kr.

Bidrag till lasarettet i Umeå

I riksstaten för innevarande budgetår har under elfte huvudtiteln upptagits

dels ett förslagsanslag till Bidrag till vissa driftkostnader vid lasarettet

i Umeå å 2 000 000 kr., dels ock ett reservationsanslag till Bidrag till

vissa byggnadsarbeten vid lasarettet i Umeå m. m. å 4 470 000 kr. I årets

statsverksproposition har Kungl. Maj :t på min hemställan förordat, att

medel för de ändamål, som tillgodoses genom anlitande av förenämnda

båda anslag, fr. o. m. budgetåret 1962/63 anvisas under ett gemensamt

förslagsanslag med benämningen Bidrag till lasarettet i Umeå samt, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, för nämnda budgetår beräknat medelsbehovet

under anslaget till 4 500 000 kr.

I proposition 1962: 104 har Kungl. Maj:t tidigare denna dag på föredragning

av chefen för ecklesiastikdepartementet för godkännande underställt

riksdagen bl. a. ett mellan kommissionen för förhandlingar om högre

utbildning i Umeå, å svenska statens vägnar, samt för Västerbottens läns

landsting särskilt utsedda förhandlingsdelegerade, å landstingets vägnar,

träffat avtal om utbildning av läkare och tandläkare i Umeå, m. m. Avtalet,

som bl. a. ersätter 1958 års avtal angående inrättande av en medicinsk

läroanstalt i Umeå m. m. (se proposition 1957: 188), föreslås träda

i kraft den 1 juli 1962. Beträffande avtalets närmare innehåll hänvisas

till förenämnda proposition 1962: 104.

De av mig i det följande gjorda beräkningarna av statens drift-, utrustnings-

och byggnadsbidrag för nästa budgetår till lasarettet i Umeå m. m.

grundar sig på — såvitt avser tiden efter den 30 juni 1962 — de nya

avtalsbestämmelserna.

Enligt av lasarettet hösten 1961 lämnade uppgifter kan det statliga

driftbidraget för budgetåret 1962/63 enligt 1958 års avtal beräknas till

2 450 000 kr. Beräkningen avser landstingets kostnader för sjukhusdriften

under kalenderåret 1962. I det nya avtalet föreskrivs emellertid i 42 §

andra stycket, att driftbidraget skall av staten erläggas månadsvis i efterskott

i form av utbetalningar å conto på visst närmare angivet sätt. Enär

det i riksstaten för innevarande budgetår beräknade driftbidraget till lasarettet

avser kalenderåret 1961, medan driftkostnadsberäkningarna i överensstämmelse

med angivna avtalsrum i fortsättningen kommer att avse

en med budgetåret sammanfallande tidsperiod, bör under förevarande anslag

för nästa budgetår övergångsvis upptagas ett driftbidrag avseende dels

första hälften av kalenderåret 1962 (enligt reglerna i 1958 års avtal), dels

tiden den 1 juli 1962—den 30 juni 1963 (enligt det nya avtalet). Ikraft
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1962

i förenämnda bilaga A upptagna projekt, beräknar kommissionen att här

ifrågavarande förslagsanslag belastas med högst en miljon kr. för utbetalning

av byggnadsbidrag.

Den av kommissionen föreslagna metoden för avräkning av statens överskjutande

byggnadsbidrag synes mig riktig och lämplig. Jag har även under

hand inhämtat, att landstinget är berett att acceptera densamma. Mina ställningstaganden

till här i det föregående behandlade byggnadsobjekt torde

dock få antagas medföra ett något lägre medelsbehov för byggnadsarbeten

under budgetåret 1962/63 än det kommissionen räknat med. Mot bakgrund

av det anförda föreslår jag, att riksdagens medgivande utverkas att förenämnda

reservationsanslag till Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Malmöhus

läns sjukvårdsinrättningar i Lund m. m. får —■ oavsett tidigare dispositionsbeslut

— för budgetåret 1962/63 disponeras för utbetalning av statsbidrag

för i bilaga A till läkarutbildningsavtalet upptagna, ej avslutade byggnadsobjekt.

Under förevarande anslag beräknar jag statens byggnadsbidrag

till 700 000 kr., i vilket belopp jag även inräknat det engångsbidrag om

500 000 kr., vilket enligt 23 § andra stycket läkarutbildningsavtalet skall senast

den 30 juni 1963 utbetalas till landstinget.

Vid bifall till vad jag nu anfört och föreslagit skulle anslaget för

nästa budgetår uppföras med (5 500 000 + 4 500 000 + 600 000 + 700 000)

11 300 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) medgiva, att det i riksstaten för innevarande budgetår

under elfte huvudtiteln upptagna reservationsanslaget till Bidrag

till vissa byggnadsarbeten vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund in. in. må för budgetåret 1962/63

disponeras på sätt jag i det föregående förordat;

b) till Bidrag till lasarettet i Lund för budgetåret 1962/63

under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

11 300 000 kr.

Bidrag till driften av en neurokirurgisk avdelning

vid lasarettet i Lund

För ändamålet är i gällande riksstat under elfte huvudtiteln uppfört ett

förslagsanslag av 90 000 kr.

Medicinalstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1961 under förutsättning

av bibehållet anslag föreslagit, att detsamma uppföres med 70 000 kr.

Enligt det i det föregående redovisade nya avtalet mellan staten och

Malmöhus läns landsting angående lasarettet i Lund skall bidrag i särskild

ordning till ifrågavarande avdelning icke utgå efter den 30 juni 1962. Som

framgår av vad jag tidigare anfört bör emellertid för nästa budgetår medel

beräknas för utbetalning av bidrag, som hänför sig till första halvåret 1962.

För ändamålet finner jag ett belopp av 35 000 kr. vara tillfyllest. Jag hemställer

alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

opaginerad Kontrollera mot PDF

79

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1962

har nu i stället framlagts om att samtliga äldre, till infektionskliniken hörande

vårdbyggnader skall ersättas av en helt ny klinikbyggnad. Som nämnden

för undervisningssjukhusens utbyggande framhållit skulle en sådan anordning

medföra betydande fördelar såväl ur vård- och driftsynpunkt som

med hänsyn till behovet av ett effektivt utnyttjande av markområdet. Den

planerade nybyggnaden, som kostnadsberäknats till 9 200 000 kr., är av en

helt annan storleksordning än den tidigare beslutade observation spaviljongen.

Det blivande vårdplatsantalet, som tidigare planerats till 116, har begränsats

till 90, vilket måste hälsas med tillfredsställelse mot bakgrund av den överdimensionering

av epidemivården som otvivelaktigt förekommit på flera håll

i landet. I likhet med nämnden finner jag mycket vägande skäl tala för uppförandet

i ett sammanhang av en helt ny infektionsklinik, och jag är i princip

beredd att ge projektet mitt stöd. Emellertid framgår det — såsom remissmyndigheterna

påpekat — av det framlagda ritningsförslaget, att vissa

utrymmen blivit mycket rikligt tilltagna. Jag har vidare funnit den beräknade

kostnaden för projektet hög. I jämförelse med den preliminärt uppskattade

kostnaden för uppförandet av ny infektionsklinik vid akademiska sjukhuset

i Uppsala framstår nu ifrågavarande byggnadsprojekt som påfallande

dyrbart. Till följd härav anser jag mig icke f. n. kunna tillstyrka statligt

byggnadsbidrag på grundval av föreliggande ritningar. Jag föreslår, att ritningarna

överarbetas i kostnadsbesparande syfte, varefter de torde få underställas

Kungl. Maj :ts prövning i enlighet med 15 § läkarutbildningsavtalet.

Med hänsyn till angelägenheten för såväl undervisningen som sjukvården av

att nybyggnaden kommer till stånd snarast möjligt, utgår jag dock från att

ifrågavarande omprövning sker så skyndsamt, att något väsentligt dröjsmål

med projektets realiserande icke skall behöva uppstå.

I sin i det föregående återgivna kommentar till de framlagda avtalen beträffande

lasarettet i Lund har förhandlingskommissionen även redogjort

för avtalens ekonomiska konsekvenser för staten. Härav framgår att riksdagen

för i bilaga A till läkarutbildningsavtalet upptagna projekt redan anvisat

25 miljoner kr., varav vid avtalets ikraftträdande den 1 juli 1962 sammanlagt

cirka 19,5 miljoner kr. beräknas ha blivit utbetalade. Eftersom statens

bidrag för ifrågavarande, redan utförda arbeten enligt 40-procentregeln endast

motsvarar något över 17,5 miljoner kr., skulle staten således vid nämnda

tidpunkt ha ett tillgodohavande hos landstinget på närmare två miljoner kr.

Såsom framgår av 7 § andra stycket läkarutbildningsavtalet skall dylikt överskjutande

belopp få avdragas å bidragsbelopp, som staten har att efter den 30

juni 1962 erlägga för andra arbeten. Med beaktande härav och med ledning

av från landstinget inhämtade uppgifter om byggnadsprogrammet fram till

den 1 juli 1963 har kommissionen sökt beräkna anslagsbehovet för budgetåret

1962/63. Under förutsättning att medel från det senast för innevarande

budgetår upptagna reservationsanslaget till Bidrag till vissa byggnadsarbeten

vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund in. m. får utbetalas för

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 1 2

3

4

5

6

6

Administrationsbyggnad

22 335

6 830

Byggnaden är tagen i bruk.

7

Huvudinfart

380

Arbetena avslutade.

8

Infektionsklinik

Nybyggnad med ca 90

vårdplatser

25 000

9 200

Enligt ritningar, daterade den 19/1 1962. I

detta projekt ingår kulvert från barnkliniken

samt avloppsreningsanläggning.

9

Högspänningsnät

134

Arbetenas omfattning framgår av plan, daterad

den 30/1 1962.

10

Anslutning av äldre bygg- nader till gemensam

högtemperaturzon samt

variatoranläggning

Barnsjukhuset

Reumatologi

250

Till grund för kostnadsberäkningen ligger en

plan, daterad den 30/1 1962.

11

Radiologi

Tillbyggnad med 20

vårdplatser

10 500

4 000

Enligt ritningar den 27/5 1959 (våningarnal,

II och IV), 13/10 1960 (entrévåning), 2/6 1961

(våning III) och 26/7 1961 (källarvåning);

reviderade den 12/1, 16/1, 7/6 och 11/7 1961.

12

Block C

Operationsavdelningar

Arbetsavdelningar

Röntgendiagnostik

Fysikalisk terapi

Undervisningslokaler

m. m.

90 000

35 000

13

Block D

Sängavdelningar med 600

vårdplatser

Postoperativ avdelning

Avdelning för intensiv- vård

Avdelningar för social- medicin och yrkesme- dicin

Fotolaboratorium m. m.

85 000

32 000

De för enskilda kliniker inom D-blocket angiv- na vårdplatssiffrorna är ungefärliga, varför

mindre avvikelser därifrån, som sker i över- ensstämmelse med ritningar, godkända av

vederbörande statliga myndigheter, och

inom den för blocket angivna volymramen —

85 000 ms inrymmande 24 vårdavdelningar

och 2 våningsplan för andra ändamål — icke

skall föranleda ändring av bidragsgrunderna.

oe

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1962

opaginerad Kontrollera mot PDF

oo

C5

1

2

3

4

5

6

Sängavdelningarnas

vårdplatser avses bli

fördelade på i huvud- sak följande sätt:

neurokirurgi...... 65

neurologi........ 70

thoraxkirurgi .... 55

plastikkirurgi.... 30

urologi.......... 60

barnkirurgi...... 45

kardiologi....... 25

njursjukdomar... 50

allmän kirurgi____ 90

allmänmedicin... Ilo

Under enahanda förutsättningar i fråga om rit- ningars godkännande och volymramens

iakttagande må ock viss vårdavdelning inom

blocket utbytas mot annan sådan avdelning

tillhörande i Bilaga A icke upptagen klinik.

14

Utbyggnad av

kulvertsystemet

Centralblocket —

reumatologi

515

15

Verkstadsbyggnad

10 500

2 800

Uppföres efter rivning av gamla norra värme- centralen.

16

Central anläggning för syr- gas och tryckluft

445

Arbetena omfattar, förutom den centrala an- läggningen, yttre ledningsnät till befintliga

byggnader och byggnader, som upptages i

denna bilaga.

17

Centraltvätt

33 540

5 700

Arbetena pågår. Byggnaden beräknas vara fär- dig år 1962. Statens bidrag skall avse 10/14

av den totala kostnaden.

18

övervakningsbyggnad

vid huvudinfarten

350

134

Inkl. vänthall.

Enligt en ritning, daterad den 14/3 1961, revi- derad den 1/12 1961.

Beräknas färdig under år 1963.

19

Ombyggnad av

AB-blocket

1 700

Avser endast ombyggnad i samband med att

vissa provisorier ersättes av lokaler i C- och

D-blocken.

Kungl. Maj. ts proposition nr 77 år 1962

opaginerad Kontrollera mot PDF

1

2

3

4

5

6

20

Rörpostsystem

6 000

Arbetena omfattar befintliga byggnader och

byggnader, som upptages i denna bilaga,

ävensom bakteriologi- och patologibyggna- derna. Arbetenas omfattning framgår av

PM, daterad den 30/1 1962, samt tablå,

daterad den 14/4 1959.

21

Yttre vatten- och avlopps- anläggning

240

Enligt plan, daterad den 30/1 1962.

22

Om- och tillbyggnad av

öronkliniken

1 200

Enligt godkända ritningar, daterade den 12/5

1961 (ändringar den 11/9 1961).

23

Lungkliniken och thorax- kirurgiska kliniken

Utökning av toalett- och

tvättrum samt om- byggnad av sköljrum

inom samtliga avdel- ningar

112

Enligt program, daterat den 24/6 1959.

Arbetena beräknas vara avslutade hösten 1962.

24

Hudkliniken

Ombyggnad av viss del

av vindsvåningen för

anordnande av labora- torier och arbetsrum

för läkare

58

Arbetena avslutade.

25

Centralförrådet

Omändring av lokalerna

för rehabilitering

210

Arbetena pågår och beräknas vara avslutade

sommaren 1962.

00

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1962

opaginerad Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1962

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

Utbyggande av karolinska sjukhuset....................................... 2

Inledning........................................................... 2

Förslag............................................................. 4

Motiv.............................................................. 4

Departementschefen......... 8

Karolinska sjukhuset: Utrustning......................................... 10

Förslag............................................................. 10

Motiv.............................................................. 11

Departementschefen................................................. 15

Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala m. m........................ 19

Inledning....................................................... 19

Förslag............................................................. 22

Motiv.............................................................. 22

Yttranden ......................................................... 28

Departementschefen................................................. 28

Avtal angående lasarettet i Lund m. m..................................... 35

A. Inledning........................................................ 35

B. Förhandlingskommissionens förslag................................. 36

1. Avtal angående lasarettet i Lund (läkarutbildningsavtalet).......... 37

2. Avtal om de psykiatriska och barnpsykiatriska klinikerna i Lund .... 50

3. Avtal om seminarietomten i Lund................................ 53

4. Avtalens ekonomiska konsekvenser för staten...................... 55

C. Yttranden..........;............................................ 57

D. Departementschefen.............................................. 58

Bidrag till lasarettet i Lund.............................................. 64

Inledning........................................................... 64

Förslag............................................................. 64

Motiv.............................................................. 65

Yttranden.......................................................... 70

Departementschefen................................................. 75

Bidrag till driften av en neurokirurgisk avdelning vid lasarettet i Lund.......... 80

Bidrag till lasarettet i Umeå............................................. 81

Bilaga A............................................................. 84

IDUNS TRYCKERI. ESSELTE. STHLM 62

201371

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1962:146 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående vissa anslag för budgetåret 1962/63 till universitetssjukhusen m. m. s. 1 i texten