Sök i Ratio Lex

Angående premiesystem för viss reservpersonal vid krigsmakten

1962-02-23 · 28 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 27 av 28 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1962:78, Angående premiesystem för viss reservpersonal vid krigsmakten

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 78 år 1962

1

Nr 78

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående premiesystem

för viss reservpersonal vid krigsmakten; given Stockholms

slott den 23 februari 1962.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sven Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framlägges förslag om att det premiesystem, som år 1960* 1

infördes för vissa reservofficerare vid armén, skall införas även för huvuddelen

av reservpersonalen i övrigt inom krigsmakten, i samband varmed en

viss omläggning av tjänstgöringsskyldigheten föreslås skola ske för denna

personal.

i Prop. 1960: 109; SU 113; rskr. 290.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 78

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 78 år 1962

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23

februari 1962.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, af Gejerstam, Holmqvist.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen

anmäler chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, frågan

om premiesystem för viss reservpersonal vid krigsmakten samt anför därvid

följande.

I propositionen 1960: 109 angående befälsordningen vid armén in. in.

framlades bl. a. förslag om att den grundläggande utbildningen skulle förlängas

och tjänstgöringsskyldigheten omläggas för arméns reservofficerare

samt att gällande system med reservpensioner skulle ersättas med ett premiesystem.

I propositionen framhölls därjämte, att avsikten var att verkställa

översyn av anställningsvillkoren för övrig reservpersonal inom krigsmakten

i syfte att åstadkomma en anpassning till vad som föreslogs beträffande

arméns reservofficerare. Riksdagen fattade beslut i huvudsak i enlighet

med propositionen. Kungl. Maj :t utfärdade i anslutning härtill den 26

augusti 1960 brev med bestämmelser rörande vissa reservofficerare vid

armén (TLA 1960 nr 84).

Kungl. Maj :t uppdrog i brev den 3 juni 1960 åt försvarets civilförvaltning

att verkställa översyn av anställningsvillkoren för annan reservanställd

eller förtidsavgången personal inom krigsmakten än reservofficerare

vid armén och att till Kungl. Maj :t inkomma med därav betingade förslag.

översynen skulle enligt direktiven främst avse att med utgångspunkt

från gällande tjänstgöringsskyldighet ersätta nuvarande pensionssystem

med premier av lämplig storlek och konstruktion.

Civilförvaltningen ingav den 28 december 1960 efter samråd med försvarsgrenscheferna

förslag i ämnet. På grundval av förslaget utarbetades

inom försvarsdepartementet i juni 1961 en promemoria med förslag till

tjänstgöringsperioder och avgångspremier för reservpersonal inom krigsmakten.

Över promemorian har yttranden avgivits av överbefälhavaren, cheferna

för armén, marinen och flygvapnet, försvarets civilförvaltning, statskonto
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 78 år 1962

ret, tjänstemännens centralorganisation, Sveriges akademikers centralorganisation,

centralstyrelsen för de svenska reservofficersförbunden, svenska

reservunderofficersförbundet, värnpliktiga officerares riksförbund och värnpliktiga

underofficerares riksförbund.

Det må i detta sammanhang framhållas, att anställningsstopp råder för

viss reservpersonal. Kungl. Maj :t föreskrev sålunda i förenämnda brev den

3 juni 1960 dels med tillämpning tills vidare från och med budgetåret

1960/61 att annan underofficers- och underbefälspersonal än pensionsavgången

icke finge vinna inträde i arméns reserver, dels ock att tills vidare

förtidsavgången eller värnpliktsavgången personal i övrigt icke finge vinna

inträde i krigsmaktens reserver. Genom brevet den 26 augusti 1960 med bestämmelser

rörande vissa reservofficerare vid armén hävdes anställningsstoppet

för de reservofficerare som omfattades av bestämmelserna. Kungl.

Maj :t hade vidare redan den 19 september 1958 förordnat att rekrytering

av reservanställda arméingenjörer tills vidare icke finge äga rum. Slutligen

föreskrev Kungl. Maj :t den 22 januari 1961, att anställning i reserv

av flygingenjörer samt förtidsavgångna verkmästare, mästare och flygtekniker

tills vidare icke finge äga rum. Samtidigt uppdrogs åt chefen för

flygvapnet att verkställa utredning rörande behovet av en reserv för denna

personal.

Jag anhåller nu att få uppta frågan om premiesystem för annan reservpersonal

inom krigsmakten än de reservofficerare vid armén, för vilka

gäller bestämmelserna i förenämnda brev den 26 augusti 1960. Frågan berör

officerare, underofficerare, underbefäl och civilmilitär personal, som

vunnit första anställning i reserv (reservanställda), som efter avgång från

aktiv stat eller reservstat vunnit inträde i reserv (förtidsavgångna) eller

som vid värnpliktstidens utgång vunnit inträde i reserv (värnpliktsavgångna).

Personal, som efter avgång med pension från beställning på aktiv

stat eller reservstat är skyldig att inträda i reserv (pensionsavgångna), samt

övergångs- eller aspirantanställt underbefäl, till vilka kategorier varken

reservpension eller premier nu utgår, berörs däremot icke av de förslag jag

ämnar framlägga.

Gällande bestämmelser

1. 1943 års reservbefälskungörelser och 1951 års kungörelse angående väg- och vattenbyggnadskåren
För

huvuddelen av reservpersonalen vid krigsmakten gäller reservbefälskungörelsen

för armén den 19 november 1943, nr 815, reservbefälskungörelsen

för marinen den 19 november 1943, nr 816, samt reservbefälskungörelscn

för flygvapnet den 19 november 1943, nr 817, med i dessa kungörelser

gjorda ändringar. För officerare i väg- och vattenbyggnadskåren gäl1*

—Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 78

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 78 år 1962

lei bestämmelserna i kungörelsen den 15 juni 1951, nr 497, angående vägoch

vattenbyggnadskåren med däri gjorda ändringar.

Tjänstgöringsskyldigheten i fred är enligt dessa kungörelser bestämd

till ett visst antal dagar för en period om två, tre eller fem år, räknat från

tidpunkten för inträdet i reserv. Omfattningen av den enskildes tjänstgöring

under reservanställningen blir alltså beroende av vederbörandes ålder

vid inträdet i reserv. Reservanställningen upphör för reservanställd och

förtidsavgången högbåtsman vid 38 års ålder. För övrig reservpersonal kan

anställningen upphöra vid 38 års ålder — dock icke för officerare i vägoch

vattenbyggnadskåren eller civilmilitär personal — eller vid 47 eller 55

års ålder. För den som kvarstår i reserven efter 55 års ålder föreligger

ingen tjänstgöringsskyldighet i fred; sådan skyldighet åligger dock regementsofficer

i väg- och vattenbyggnadskåren. Tjänstgöringsskyldighet i krig

föreligger så länge vederbörande kvarstår i reserven.

Bestämmelserna i 1943 års reservbefälskungörelser och 1951 års kungörelse

angående väg- och vattenbyggnadskåren innebär i huvudsak följande.

Armén. För reservanställd personal — dock icke militärunderveterinär

— och förtidsavgången reservpersonal är tjänstgöringen uppdelad i treårsperioder.

Före 47 års ålder fullgör denna personal tjänstgöring med 48

dagar för varje period och därefter fram till 55 års ålder 30 dagar för varje

period. Annan officer i väg- och vattenbyggnadskåren än löjtnant fullgör

dock före 47 års ålder allenast 40 dagars tjänstgöring för varje period.

Regementsofficer i väg- och vattenbyggnadskåren skall därjämte fullgöra

en tjänstgöringsomgång om 20 dagar mellan 55 och 60 års ålder. Militärunderveterinär

fullgör en första reservtjänstgöring om 230 dagar, fördelad

på högst fyra år. Värnpliktsavgången personal tjänstgör 30 dagar för varje

period fram till 55 års ålder.

Marinen. Flottans, marinintendenturkårens, mariningenjörkårens och

marinläkarkårens reservanställda personal och förtidsavgångna reservpersonal

har sin tjänstgöring uppdelad i fem-årsperioder före 47 års ålder —

för högbåtsman vid flottan före 38 års ålder — och i tre-årsperioder mellan

47 och 55 års ålder. Tjänstgöringsskyldigheten omfattar 60 dagar under

varje fem-årsperiod och 30 dagar under varje tre-årsperiod. Reservanställd

officer vid flottan, som avlagt sjökaptensexamen, fullgör dock endast två

tjänstgöringsomgångar om 60 dagar vardera. Härtill kommer för flottans

och marinintendenturkårens reservanställda officerare en första reservtjänstgöring

om 12 månader, för flottans reservanställda underofficerare

en första reservtjänstgöring om sex månader samt för marinunderingenjörer

en första reservtjänstgöring om 18 månader. Förtidsavgången reservofficer

och reservunderofficer vid flottan (marinintendenturkåren) fullgör

också första reservtjänstgöring men tjänstetiden på aktiv stat avräknas.

Kustartilleriets reservanställda officerare och förtidsavgångna reservoffi
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 78 år 1962 5

cerare (underofficerare) har samma tjänstgöringsskyldighet som motsvarande

kategorier inom armén. Värnpliktsavgången reservpersonal tjänstgör

30 dagar för varje tre-årsperiod fram till 55 års ålder.

Flygvapnet. Reservanställd personal och förtidsavgången reservpersonal

i flyg- eller meteorologtjänstbefattning — dock icke efter år 1957 anställd

officer i flygförartjänst — har sin tjänstgöring fram till 47 års ålder uppdelad

i två-årsperioder och därefter fram till 55 års ålder i tre-årsperioder.

I marktjänstbefattning placerad reservanställd personal och förtidsavgången

reservpersonal samt officer i flygförartjänst, anställd efter år 1957, har

sin tjänstgöring uppdelad i tre-årsperioder. Tjänstgöringsskyldigheten uppgår

för varje period före 47 års ålder till 45 dagar och för varje period därefter

till 30 dagar. Tjänstgöringsskyldigheten om 45 dagar kan minskas

till 35 dagar för personal i flyg- eller meteorologtjänstbefattning, som har

sådan civil sysselsättning att flyg- eller meteorologutbildningen vidmakthålles.

Reservanställd officer i flygförartjänst, anställd efter år 1957, fullgör

utöver den sedvanliga tjänstgöringen tre obligatoriska repetitionsövningar,

envar om 90 dagar, samt därjämte frivilliga repetitionsövningar, envar

om likaledes 90 dagar. De obligatoriska repetitionsövningarna fullgöres

under tre på varandra följande år omedelbart efter anställningen i

reserv. Värnpliktsavgången reservpersonal tjänstgör 30 dagar för varje

tre-årsperiod fram till 55 års ålder.

Beträffande läkarpersonalen inom krigsmakten bör här anmärkas, att

det för reservanställning fordras att vederbörande under minst tre år tjänstgjort,

såvitt rör fältläkarkårens reserv, som bataljonsläkare vid fältläkarkåren

eller fältläkarstipendiat, såvitt rör marinläkarkårens reserv, som marinläkare

av 2. graden vid marinläkarkåren eller marinläkarstipendiat samt,

såvitt rör flygvapnets reserv, som flygläkare av 2. graden på aktiv stat. Fältläkar-

och marinläkarstipendiater har en tjänstgöringsskyldighet av 60

dagar om året.

En sammanställning av tjänstgöringsskyldigheten för reservpersonalen

vid krigsmakten enligt 1943 års reservbefälskungörelser och 1951 års kungörelse

angående väg- och vattenbyggnadskåren har intagits i bilaga 1.

Reservpersonal, som i vederbörlig ordning fullgjort föreskriven tjänstgöringsskyldighet,

är berättigad erhålla reservpension. Dylik pension utgår

med olika belopp allteftersom tjänstgöringsskyldigheten upphör vid

38, 47 eller 55 års ålder. Reservpensionsbeloppen är sålunda oberoende av

omfattningen av den tjänstgöringsskyldighet som åligger de skilda kategorierna

samt — beträffande reservanställd personal och förtidsavgången reservpersonal

— jämväl oberoende av tidpunkten för den pensionsberättigades

inträde i reserv. Reservpensionen utgår fr. o. in. ingången av året

efter det vederbörande fyllt 55 år. I stället för reservpension äger den som

uppfyllt för erhållande av pension stadgade villkor med avseende å anställningstid

och tjänstgöringsskyldighet att vid 38, 47 eller 55 års ålder utbe
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj.ts proposition nr 78 år i962

komma ett mot intjänad pension svarande engångsbelopp. Dessa engångsbelopp

utgör för reservanställda officerare och förtidsavgångna reservofficerare

(motsvarande) 4 107, 9.123 respektive 16 826 kr. samt för reservanställda

underofficerare och förtidsavgångna reservunderofficerare (motsvarande)

3 227, 7 128 respektive 13 136 kr. För underbefälskategorien kan

engångsbeloppen uttas endast vid 47 eller 55 års ålder med 5 797 respektive

10 774 kr. För värnpliktsavgången reservpersonal uppgår engångsbeloppen

till 3 321 kr. för officerare (motsvarande) och till 2 583 kr. för underofficerare

(motsvarande). Reservanställd officer i flygförartjänst, anställd

efter år 1957, erhåller, förutom pension, för envar av de obligatoriska

repetitionsövningarna en premie om 750 kr. och för varje därefter

fullgjord frivillig repetitionsövning en premie om 3 000 kr. Reservanställd

officer i flygförartjänst, anställd före år 1958, samt förtidsavgången reservofficer

i flygförartjänst, som i anslutning till repetitionsövning tjänstgjort

ytterligare minst 45 dagar för omskolning till ny flygplanstyp, är berättigad

till premie med 1 500 kr.

För två kategorier reservpersonal utgår redan enligt nu gällande bestämmelser

premier i stället för pensionsförmåner. Sålunda erhåller högbåtsman

vid flottan vid 38 års ålder en premie på 3 000 eller 1 500 kr. Den

högre premien utgår till den som vunnit inträde i reserv före 29 års ålder

och den lägre till den som vunnit inträde i reserv efter denna ålder, överfurir

i signaltjänst vid flygvapnet erhåller, om hans reservanställning upphör

vid 47 års ålder, premie på 5 000, 4 000 eller 2 000 kr., beroende på om

han vunnit anställning i reserven före 29 års ålder, mellan 29 och 38 års

ålder eller efter 38 års ålder. Upphör reservanställning vid 38 års ålder erhåller

sådan överfurir premie på 3 000 eller 1 500 kr., beroende på om han

vunnit inträde i reserven före eller efter 29 års ålder.

2. 1960 års bestämmelser rörande vissa reservofficerare vid armén

De bestämmelser rörande vissa reservofficerare vid armén, som i anledning

av riksdagens beslut utfärdades den 26 augusti 1960, gäller för reservanställda

officerare samt förtidsavgångna och värnpliktsavgångna reservofficerare,

som efter den 1 oktober 1961 medgivits inträde i någon av

arméns reserver. Reservanställd officer eller förtidsavgången reservofficer,

som nämnda dag är anställd i reserv med tillämpning av bestämmelserna

i 1943 års reservbefälskungörelse för armén och som under år 1961 icke

uppnått 43 års ålder, äger övergå till anställning i reserv med tillämpning

av de nya bestämmelserna efter ansökan senast den 30 juni 1962. Bestämmelserna

innebär i huvudsak följande.

Reservanställd officer skall före utgången av det kalenderår, varunder

han uppnår 36 års ålder, fullgöra en tjänstgöringsperiod — första tjänstgöringsperioden

— om 170 dagar, vilka skall fördelas på två repetitionsövningar,

envar om 45 dagar, och fyra reservbefälskurser om vardera 20

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 78 år 1962

7

dagar, samt efter utgången av sist angivna kalenderår men före utgången

av det kalenderår, varunder han uppnår 47 års ålder, fullgöra en tjänstgöringsperiod

-—- andra tjänstgöringsperioden — om 150 dagar, vilka skall

fördelas på två repetitionsövningar, envar om 45 dagar, och tre reservhefälskurser,

envar om 20 dagar. Tjänstgöringen fullgöres med i regel en

repetitionsövning eller en reservbefälskurs vartannat år. Förtidsavgången

reservofficer har samma tjänstgöringsskyldighet, varvid dock skall iakttagas

att sådan reservofficer av tid före inträdet i reserven äger tillgodoräkna

sig varje kalenderår från och med det, varunder han uppnår 27 års

ålder, till och med det varunder han uppnår 36 års ålder, som 17 dagars

tjänstgöring av den på den första tjänstgöringsperioden belöpande tjänstgöringen

och varje kalenderår därefter till och med det, varunder han uppnår

47 års ålder, som 15 dagars tjänstgöring av den på den andra tjänstgöringsperioden

belöpande tjänstgöringen. Värnpliktsavgångna reservofficerare

har ingen tjänstgöringsskyldighet.

I fråga om premier innehåller bestämmelserna, att reservanställd officer,

som i vederbörlig ordning fullgjort honom åliggande tjänstgöringsskyldighet,

efter första tjänstgöringsperioden erhåller premie med belopp

motsvarande summan av fyra månadslöner i löneklass A 13, ortsgrupp 4,

samt efter andra tjänstgöringsperioden med belopp motsvarande summan

av fyra månadslöner i löneklass A 21, ortsgrupp 4. Till förtidsavgången reservofficer,

som vunnit inträde i reserv före utgången av det kalenderår,

varunder han uppnått 43 års ålder, utgår premie med så stor del av det

för varje tjänstgöringsperiod angivna beloppet som motsvarar den efter inträdet

i reserv fullgjorda, på tjänstgöringsperioden belöpande tjänstgöringen.

Departementspromemorian

I departementspromemorian redogöres för försvarets civilförvaltnings

förslag till premiesystem för reservpersonal vid krigsmakten samt för de

synpunkter som framkommit vid överarbetningen av förslaget. Därvid behandlas

de tre huvudproblem som varit föremål för överväganden i promemorian,

nämligen frågan om vilka kategorier av reservpersonalen som skall

omfattas av ett premiesystem, tjänstgöringsskyldighetens omfattning och

utformning samt premiebeloppen.

1. Kategorier reservpersonal

Civilförvaltningen föreslog att samtliga kategorier reservpersonal skulle

omfattas av det premiesystem som år 1960 infördes för reservofficerarna

vid armén; officerare i väg- och vattenbyggnadskåren berördes icke av förslaget.

Även i departementspromemorian upptas samtliga kategorier reservpersonal

med undantag av officerare i väg- och vattenhyggnadskåren samt

reservanställda officerare i flygförartjänst, anställda före år 1958. Emel2*

— Rihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 78

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 78 år J962

lertid framhålles i promemorian att den omständigheten att kategorien reservunderofficerare

vid armén upptagits icke innebär ett ståndpunktstagande

till denna reservkategoris framtida ställning (jämför prop. 1960: 109,

s. 135) utan att kategorien medtagits närmast för enhetlighetens skull och

för att möjliggöra bestämmelser om förtidsavgångna underofficerare. Vidare

diskuteras i promemorian frågan om behovet av ingenjörpersonal och läkarpersonal

i reserv.

Rörande behovet av ingenjörpersonal i reserv'' erinras i promemorian om

Kungl. Maj :ts förenämnda förordnanden, att rekrytering av reservanställda

arméingenjörer och anställning i reserv av flygingenjörer samt förtidsavgångna

verkmästare, mästare och flygtekniker tills vidare icke får äga

rum. Promemorian anknyter härutinnan till ett uttalande av 1954 års personalkårutredning

i dess i december 1957 avgivna betänkande I, enligt vilket

utredningen ansåg sig böra ifrågasätta, om icke tillgången på värnpliktig

personal, däri inbegripen förtidsavgångna arméingenjörer i värnpliktsåldern,

är tillräcklig för att jämte den aktiva personalen täcka behovet

av arméingenjörer i krig, vid vilket förhållande skäl icke förelåg

att bibehålla en kostnadskrävande reservorganisation för arméingenjörer.

I promemorian uttalas vidare beträffande kategorierna flygingenjörer samt

förtidsavgångna verkmästare, mästare och flygtekniker att slutlig ställning

till behovet av ifrågavarande reservkategorier ej bör tas, förrän chefen

för flygvapnet utfört honom anbefalld utredning rörande behovet av reserv

för dessa kategorier, varjämte det förutsättes att förslagen i denna

del icke skall tillämpas tills vidare. Däremot behandlas ej i promemorian

frågan om behovet av reservanställning för mariningenjörer, vilket sammanhänger

med att mariningenjörkåren vid tiden för promemorians tillkomst

var föremål för behandling inom personalkårutredningen. Utredningen

har sedermera i ett den 15 december 1961 avgivet betänkande IV

föreslagit, att reservorganisationen för mariningenjörer skall avskaffas.

Beträffande härefter behovet av läkarpersonal i reserven anföres följande

i promemorian.

Vad angår läkarpersonal i reserv torde först böra erinras om krigssjukvårdslagen

och krigssjukvårdskungörelsen, vilka reglerar tjänsteplikt m. m.

för medicinalpersonal vid krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden.

Enligt bestämmelserna i nämnda kungörelse beslutar medicinalstyrelsen

och försvarets sjukvårdsstyrelse — efter avvägning av behovet av

medicinalpersonal inom det civila området respektive krigsmakten och civilförsvaret

— i samråd angående disponerandet av tillgänglig personal. Det

bör i förevarande sammanhang erinras om att syftet med reservinstitutionen

i allmänhet är att säkerställa befälstillgången i krigsorganisationen.

Vad åter angår fredsbehovet av läkarpersonal inom försvaret bör detta behov

täckas i annan ordning än genom reservanställning av läkare — exempelvis

genom ökad tilldelning av antalet tjänstgöringsdagar för tillfällig

läkarhjälp. Frågan om behovet av nuvarande läkarreserver har visst samband

med vad utredningen rörande värnpliktiga läkare kan komma att före
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1962

slå rörande utbildningen av de värnpliktiga läkarna i krigsorganisationen.

Det kan nämligen icke anses uteslutet, att utredningens förslag kan tjäna

till ledning för bedömande i frågan, om icke all läkarutbildning för befattningar

i krigsorganisationen — som ej besättes med aktiva kan ske inom

ramen för tjänstgöring enligt värnpliktslagen. Utredningens förslag bör därför

avvaktas.1

Med hänsyn härtill ifrågasättes i promemorian, om inte nuvarande anställningsstopp

bör fortfara, såvitt rör läkarreserverna. Det framhålles vidare,

att förslag rörande denna kategori medtagits närmast för att belysa

hur eventuella anställningsvillkor lämpligen bör regleras ur teknisk synpunkt.

2. Tjänstgöringsskyldighet

Försvarets civilförvaltnings förslag till premiesystem för reservpersonal

förutsatte enligt direktiven i förenämnda brev den 3 juni 1960 att den nu

gällande tjänstgöringsskyldigheten icke skulle förändras. Detta innebar alltså

att den enskildes totala tjänstgöringsskyldighet även i fortsättningen

skulle vara beroende av vederbörandes alder vid inträdet i reseiv. Tjänstgöringsskyldighet

i fred skulle fortfarande föreligga fram till 5o års alder

och avgångsåldrarna skulle liksom för närvarande vara 38, 47 eller 55 år.

I promemorian framhålles däremot att en så nära anslutning som möjligt

till det för reservofficerare vid armén gällande systemet bör eftersträvas

vid övergång till premiesystem för övrig reservpersonal vid krigsmakten.

Detta medför att tjänstgöringsskyldigheten för denna personal måste

omläggas.

Med utgångspunkt häri diskuteras i promemorian till en början frågan,

om behov föreligger att ha reservpersonal anställd efter 47 års ålder. Det

erinras om att obligatorisk fredstjänstgöring efter sistnämnda ålder icke

skall förekomma för reservofficer vid armén enligt beslut av 1960 års riksdag,

men att sådan reservofficer är skyldig att — utan tjänstgöringsskyldighet

i fred — kvarstå i organisationen till 53 års ålder. Skälet till denna

ordning anges i promemorian vara att reservofficerare i aktuellt åldersläge

ofta krigsplaceras i personalreserv e. d. I promemorian anföres vidare följande.

Förevarande förslag har uppgjorts utifrån antagandet att behoven av och

utnyttjande av reservbefäl över 47 års ålder är i huvudsak likartade olika

kategorier emellan. Vad som beslutits beträffande reservofficerare vid armén

har därför ansetts tillämpbart i fråga om Övriga reservbefalskategorier.

Vid beredning av förevarande fråga har å andra sidan invändningar

rests mot förslaget att tjänstgöring i fred skall slopas beträffande all reservpersonal

efter 47 års ålder. Sålunda har det bland annat hävdats, att

exempelvis teknisk personal är användbar i krigsmakten även i liogre ålder

än 47 år samt att personal jämväl över denna åldersgräns med hänsyn härtill

bör åläggas tjänstgöringsskyldighet för vidmakthållande av kunskaper

1 Utredningen har den 15 december 1901 avgivit betänkande »Läkaren i totalförsvaret»

(SOU 1961: 63), vilket är föremål för remissbehandling.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungi. Maj.ts proposition nr 78 år 1962

samt för omskolning till ny materiel m. m. Ett slopande av tjänstgöring

etter 47 ars alder skulle vidare kunna få den konsekvensen att ökad rekrytering

måste komma till stånd. J

I promemorian föreslås att obligatorisk fredstjänstgöring — i likhet med

vad som gäller för reservofficerare vid armén — överhuvudtaget icke skall

förekomma för någon reservpersonal efter 47 års ålder men att skyldighet

skall föreligga för all reservpersonal att utan tjänstgöringsskyldighet i fred

kvarstå i organisationen till 53 års ålder. Beträffande högbåtsman vid flottan

föreslås dock att tjänstgöringsskyldigheten i fred skall föreligga fram

till 37 års ålder.

Beträffande tjänstgöringsskyldigheten i fred föreslås i promemorian att

denna tjänstgöring skall för samtliga reservbefälskategorier anpassas till

den för reservofficerare vid armén år 1960 fastställda, och att tjänstgöringen

alltså skall bestämmas till ett visst antal dagar under tiden för reservanställningen.

Vid fastställandet av dagantalet för de kategorier reservanställd

personal, varom nu är fråga, bör enligt promemorian utgångspunkten

vara den nuvarande tjänstgöringstiden för respektive kategorier

från inträdet i reserv fram till 47 års ålder, varvid tidpunkten för inträdet

i reserv bestämmes i förhållande till normalfallet vid reservanställning.

Den sålunda till ett visst antal dagar bestämda totala tjänstgöringstiden

föreslås på samma sätt som för reservofficerare vid armén uppdelad i två

tjänstgöringsperioder, den första tjänstgöringsperioden från inträdet i reserv

till 37 års ålder och den andra tjänstgöringsperioden från 38 till 47

års ålder. Härtill kommer för viss reservanställd personal en första reservtjänstgöring

före den första tjänstgöringsperioden. Förtidsavgången reservpersonal

föreslås i promemorian skola fullgöra samma tjänstgöring som

den reservanställda personalen, varvid avräkning förutsättes skola ske på

samma sätt som för förtidsavgångna reservofficerare vid armén. I förekommande

fall förutsättes avräkningen jämväl skola avse den första reservtjänstgöringen.

Eftersom tjänstgöringsskyldighet i fred enligt promemoiian

icke skall föreligga efter 47 års ålder omfattas den värnpliktsavgångna

reservpersonalen icke av förslagen i denna del.

Tjänstgöringsskyldigheten inom första respektive andra tjänstgöringsperioden

föreslås i promemorian för flertalet kategorier liksom för reservanställda

officerare vid armén utgöra 170 respektive 150 dagar, men då

såsom nyss sagts utgångspunkten skall vara det nuvarande normala dagantalet

för reservofficerstjänstgöring har det varit nödvändigt att utforma

tjänstgöringsskyldigheten för vissa kategorier på avvikande sätt. Bland annat

föreslås sålunda reservanställd officer vid kustartilleriet och reservanställd

officer i marktjänst vid flygvapnet skola fullgöra en första tjänstgöringsperiod

om 235 dagar, varjämte envar av tjänstgöringsperioderna

för reservanställd meteorolog föreslås skola omfatta 225 dagar. För reservanställda

officerare vid flottan och marinintendenturkåren samt reservan
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 78 dr 1962

ställda underofficerare vid flottan föreslås i promemorian att första tjänstgöringsperioden

skall omfatta 180 dagar och andra tjänstgöringsperioden

120 dagar, men det ifrågasättes samtidigt om icke perioderna i förenhetligande

syfte bör även för dessa kategorier omfatta 170 respektive 150 dagar.

Flottans och marinintendenturkårens reservanställda officerare samt

flottans reservanställda underofficerare skall vidare fullgöra den förutnämnda

första reservtjänstgöringen, vilken avses skola fullgöras i en följd

före första tjänstgöringsperioden och helt motsvara den nuvarande första

reservtjänstgöringen. För reservanställd officer i flygförartjänst, anställd

efter år 1957, föreslås slutligen att de nuvarande tre obligatoriska repetitionsövningarna

om sammanlagt 270 dagar skall bibehållas och fullgöras

före första tjänstgöringsperioden under de tre första åren av anställningen

i reserv.

Beträffande den reservanställda läkarpersonalen föreslås i promemorian

en mera genomgripande omläggning av tjänstgöringsskyldigheten. Det förutsättes

sålunda, att nuvarande tjänstgöring som fältläkarstipendiat (motsvarande)

skall slopas. Efter fullgjord värnpliktstjänstgöring om minst 394

dagar förutsättes anställning skola ske i respektive läkarreserver vid de

tre försvarsgrenarna. Härefter skall vederbörande — liksom militärunderveterinärer

(jämför prop. 1959: 1, bil. 6, p. 5) — inom fyra år från reservanställningen

fullgöra den första tjänstgöringsperioden om 230 dagar.

Denna tjänstgöring skall fördelas på högst fyra år. Så snart läkaren — liksom

militärunderveterinär — fullgjort denna första tjänstgöringsperiod påbörjas

oavsett levnadsåldern den andra tjänstgöringsperioden om 195 dagar.

I fråga om reservanställd officer vid flottan, som avlagt sjökaptensexamen,

förklaras i promemorian, att det inte synes vara motiverat att bibehålla

nuvarande särbestämmelser rörande tjänstgöringsskyldigheten för

denna kategori. Enligt dessa bestämmelser torde förmånerna i förhållande

till prestationen avsevärt överstiga förmånerna till övriga reservbefälskategorier.

Med hänsyn härtill och då ifrågavarande personal på grund av sina

civila tjänstgöringsförhållanden endast i ringa omfattning torde kunna disponeras

av krigsmakten i krig bör enligt promemorian tjänstgöringen utformas

på samma sätt som för övriga reservanställda officerare vid flottan.

I promemorian föreslås vidare att tjänstgöringen inom första respektive

andra tjänstgöringsperioden skall uppdelas i omgångar på samma sätt som

för närvarande gäller. Enligt 1943 års reservbefälskungörelser förekommer

omgångar om 30, 45, 48 och 00 dagar. Det ifrågasättes i promemorian om

dylika skiljaktigheter numera är organisatoriskt motiverade. Under lid då

reservbefälskungörelserna varit i kraft har det i fråga om samtliga rescrvbefälskategorier

visat sig föreligga behov av att låta reservpersonalen fullgöra

tjänstgöringsskyldigheten i andra omgångar än de i författningarna förutsatta.

Detta har kunnat ske med vederbörande reservbefäls medgivande.

För reservofficer vid armén har enligt riksdagens beslut år 1960 även för
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 78 dr 1962

utsatts, att sådan reservofficer skall vara skyldig att underkasta sig ändring

beträffande sättet för tjänstgöringens fullgörande; endast maximiantalet

tjänstgöringsdagar och maximiantalet tjänstgöringsomgångar har bestämts.

På motsvarande sätt förutsättes i promemorian, att vederbörande

reservbefäl skall vara underkastad ändringsskyldighet beträffande sättet

för fullgörande av den föreslagna tjänstgöringen inom varje tjänstgöringsperiod.

Lämpligt synes emellertid enligt promemorian vara att i en blivande

reservbefälsförfattning i viss utsträckning fastställa en normal ordning

för tjänstgöringsskyldighetens fullgörande. Den totala tjänstgöringen

bör enligt promemorian i princip uttas i högst 12 tjänstgöringsomgångar,

envar om lägst 15 och högst 60 dagar. Varje omgång inom läkar- och veterinärpersonalens

första tjänstgöringsperiod om 230 dagar bör enligt promemorian

förläggas till tid för uppehåll i studierna vid universitet och högskolor

eller till tid efter avlagd examen.

3. Premier

I sitt förslag till premiesystem för reservpersonal lade försvarets civilförvaltning

till grund för beräkningen av premiebeloppen för de olika kategorierna

den totala tjänstgöringstiden, d. v. s. antalet tjänstgöringsdagar

från den för varje kategori genomsnittliga åldern för inträdet i reserv till

den i 1943 års reservbefälskungörelser för kategorien fastställda högsta

åldern för tjänstgöringsskyldighetens upphörande, i regel 55 år. Med utgångspunkt

härifrån anförde civilförvaltningen följande om premieberäkningen.

Till grund för premieberäkningen lägges relationen mellan reservofficerens

vid armén premie (12 996 kr. enligt 1960 års lönebelopp) och tjänstgöringsskyldighet

(320 dagar). Härvid erhålles ett ungefärligt dagbelopp

om 40 kr. Detta dagbelopp är genomsnittligt för hela tjänstgöringstiden, då

premie utgår med lägre belopp under det tidigare skedet av tjänstgöringen

(fram till 37 års ålder) och med något högre belopp för tiden därefter. En

genomsnittlig lönegrad för all reservpersonal med officers tjänsteställning

utgör A 17 ortsgrupp 4 (daglön i månad om 30 dagar 52 kr. 90 öre). Dagbeloppet

40 kr. utgör ungefärligen 3U av daglönen 52 kr. 90 öre. Denna relation

— 8/4 — har betydelse för framräknandet av skäligt dagbelopp för

personal med underofficers eller underbefäls tjänsteställning, till vilket återkommes

i det följande. Dagbeloppet multipliceras med antalet tjänstgöringsdagar,

varvid erhålles ett belopp, som utgör en ungefärligen skälig summa

av de under tiden för anställning i reserv utgående premievederlagen. Utbetalningen

av premiebelopp bör ske vid samma åldersgränser, som beträffande

nuvarande pensionsförmåner, d. v. s. vid 38, 47 och 55 års ålder. Den

samlade premiesumman uppdelas i relation till antalet intill 38, 47 och 55

års ålder fullgjorda tjänstgöringsdagar, dock att — i enlighet med vad

ovan sagts — premien för tjänstgöring, som fullgöres under ett tidigare

anställningsskede, beräknas något lägre än premien för ett senare skede.

Den premiesumma som erhålles för varje skede översättes till ett lämpligt

antal månadslöner i viss löneklass i ortsgrupp 4.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 78 år 1962

Vad gäller reservanställd och förtidsavgången personal med underofficers

och underbefäls tjänsteställning förfares i princip på samma sätt som nu

sagts beträffande personal med officers tjänsteställning. Därvid lägges beträffande

personal med underofficers tjänsteställning daglönen i löneklass

12 ortsgrupp 4 (40 kr. 40 öre) och beträffande personal med underbefäls

tjänsteställning daglönen i löneklass A 9 ortsgrupp 4 (34 kr. 45 öre) till

underlag för beräkningen. I likhet med relationen mellan reservofficers vid

armén dagbelopp i premiehänseende och daglön (V4), reduceras de angivna

daglönerna 40 kr. 40 öre respektive 34 kr. 55 öre till 3U, d. v. s. i avrundade

tal 30 respektive 25 kr.

På grundval av de angivna beräkningsmetoderna fastställde civilförvaltningen

de premiebelopp som för varje kategori skulle utgå vid 38, 47 och

55 års ålder. Då premiebeloppen enligt civilförvaltningens förslag skulle utgå

oberoende av den faktiska tidpunkten för inträdet i reserv och därmed oberoende

av den i verkligheten fullgjorda tjänstgöringen behövdes enligt förslaget

inga särbestämmelser rörande premier till förtidsavgången reservpersonal.

Enligt promemorian förutsättes att premie till reservanställd personal

skall utgå med ett visst antal månadslöner efter första respektive andra

tjänstgöringsperioden under förutsättning att den på varje period belöpande

tjänstgöringsskyldigheten fullgjorts. På motsvarande sätt föreslås premie

skola utgå efter den reservanställd officer vid flottan och marinintendenturkåren

samt reservanställd underofficer vid flottan åliggande första reservtjänstgöringen.

För förtidsavgången reservpersonal föreslås premiebeloppen

på samma sätt som för förtidsavgången reservofficer vid armén enligt

1960 års bestämmelser skola reduceras med hänsyn till omfattningen av den

fullgjorda tjänstgöringen i reserv. Premie föreslås icke skola utgå till den

som vinner inträde i reserv först efter 43 års ålder liksom ej heller till

värnpliktsavgången reservpersonal.

Premiebeloppen föreslås i promemorian i likhet med vad som nu gäller

för reservanställda officerare vid armén skola för envar av första och andra

tjänstgöringsperioden utgöra fyra månadslöner. För reservanställd officer

vid kustartilleriet och reservanställd officer i marktjänst vid flygvapnet

föreslås dock med hänsyn till längden av den på första tjänstgöringsperioden

belöpande tjänstgöringen, att pren.ien för denna tjänstgöring skall vara

sex månadslöner. Av samma skäl föreslås för reservanställd meteorolog premien

för envar av tjänstgöringsperioderna till fem månadslöner. Premien

för första reservtjänstgöringen till flottans och marinintendenturkårens reservanställda

officerare föreslås skola utgöra fem månadslöner och till flottans

reservanställda underofficerare två månadslöner. Vidare föreslås, såsom

ock förutsatts av civilförvaltningen, att det nuvarande fasta premicbeloppet

till rescrvanställd officer i flygförartjänst, anställd efter år 1957, för varje

fullgjord obligatorisk repetitionsövning skall ersättas med en premie motsvarande

en månadslön samt att de nuvarande fasta prcmiebeloppen till reserv
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 78 år 1962

anställd högbåtsman vid flottan och reservanställd överfurir i signaltjänst

vid flygvapnet likaledes skall ersättas med premier motsvarande fyra månadslöner.

Den löneklass som skall ligga till grund för månadslönen anknytes i promemorian

i möjligaste mån till löneklassen för motsvarande personal på

aktiv stat. I detta sammanhang må endast framhållas att begynnelselönen

för löjtnant som ett resultat av 1961 års löneförhandlingar höjdes från löneklass

A 13 till löneklass A 15, på grund varav det ansetts motiverat att för

reservanställd personal med officers tjänstegrad — således även för de rcservanställda

officerare vid armén som omfattas av 1960 års bestämmelser

— i motsvarande mån uppräkna den löneklass som skall ligga till grund

för månadslönen vid bestämmande av premie för första tjänstgöringsperioden

och i förekommande fall första reservtjänstgöringen.

I anslutning till de framlagda förslagen om premier till reservpersonal

anfores i promemorian att de i förslaget förefintliga skiljaktigheterna i

premiebeloppen olika reservbefälskategorier emellan har bedömts vara motiverade

av tjänstgöringsskyldighetens omfattning och av rekryteringsskäl.

Skulle särskilda rekryteringssvårigheter föreligga i fråga om vissa kategorier

reservbefäl, bör enligt promemorian ytterligare differentiering i premievederlaget

kunna övervägas. Promemorian understryker i sammanhanget,

att rekryteringssynpunkterna bör ägnas särskild uppmärksamhet

och att den militära graden inte bör vara avgörande vid fastställande av

premievederlagets storlek.

Yttranden över departementspromemorian

Samtliga remissinstanser har i princip tillstyrkt en omläggning till ett

premiesystem. Beträffande den närmare utformningen av systemet framför

dock flera remissmyndigheter avvikande åsikter.

1. Kategorier reservpersonal

Chefen för armén föreslår att premiesystemet skall gälla även för officerarna

i väg- och vattenbyggnadskåren. Chefen för flygvapnet understryker

att även reservanställda officerare i flygförartjänst, anställda före år 1958,

bör medtas för att bereda denna kategori möjlighet att gå över till det nya

systemet. Svenska reservunderofficersförbundet anser, att bestämmelserna

i 1943 års reservbefälskungörelser fortfarande bör gälla för reservunderofficerarna

i avvaktan på att frågan om deras ställning avgöres slutligt.

I promemorian ifrågasättes om icke nuvarande anställningsstopp för

läkarpersonalen i reserv bör fortsätta. Chefen för marinen och chefen för

flygvapnet anser emellertid reservläkarorganisationen nödvändig för alt

tillgodose behovet av läkare inom respektive försvarsgrenar. De framhål
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

lä

Kungl. Maj.ts proposition nr 78 år 1962

ler, att reservläkarna är placerade i befattningar, där särskild utbildning

är erforderlig. Chefen för marinen framhåller därutöver, att reservläkarinstitutionen

spelar en avgörande roll för rekryteringen till marinläkarkåren.

Sveriges akademikers centralorganisation hävdar också som sin bestämda

uppfattning, att reservläkarinstitutionen är nödvändig, icke bara

för att säkerställa läkartillgången i krigsorganisationen utan även för att

tillgodose fredsbehovet av läkarpersonal inom försvaret. Organisationen

framhåller, att det på goda grunder kan befaras att en avveckling eller reducering

av reservläkarpersonalen inom de olika försvarsgrenarna kommer

att få ytterst menliga konsekvenser för den militära sjukvården. Vidare

motsätter sig organisationen bestämt den i promemorian förordade förlängningen

av det gällande anställningsstoppet.

2. Tjänstgöringsskyldighet

Förslaget i promemorian, att tjänstgöringsskyldighet i fred icke skall

föreligga för reservpersonal efter 47 års ålder, har mött viss kritik. Sveriges

akademikers centralorganisation ställer sig särskilt tveksam till utgångspunkten

för förslaget, nämligen att behov ej skulle föreligga att utnyttja

reservbefäl över 47 års ålder. Chefen för armén uttalar, att behov föreligger

av att ha reservanställd personal äldre än 47 år — dock icke arméingenjörer

— eftersom denna personal i stort antal är krigsplacerad vid

förband och icke huvudsakligast hänförd till personalreserv. Chefen för

marinen ställer sig förstående till strävandena att åstadkomma största möjliga

enhetlighet mellan de olika kategorierna reservbefäl. Han påpekar dock,

att det torde föreligga en avsevärd skillnad mellan möjligheterna att utnyttja

en reservofficer vid armén och en reservofficer vid flottan vid liögre

levnadsålder. Då det föreligger ett underskott av yngre reservofficerare

vid flottan, är det med hänsyn till föreliggande krigsplaceringsläge enligt

chefen för marinen önskvärt, dels att reservofficerare vid flottan kvarstår i

reserven till 55 år, dels att dessa officerare för underhållande av utbildning

bland annat i samband med krigsövningar är tjänstgöringsskyldiga efter

47 års ålder. Chefen för marinen framhåller vidare, att enahanda synpunkter

gäller även reservunderofficerarnas tjänstgöringstid. Beträffande officerare

och underofficerare i kustartilleriets reserv anför chefen för marinen

däremot, att den olägenhet som ligger i att avgångsåldern nedgår från

55 till 53 år samt att obligatorisk fredstjänstgöring efter 47 års ålder ej

kommer att föreligga, kan överbryggas. Slutligen uppger chefen för marinen,

att behov föreligger av marinintendenter i åldersgruppen 47—55 år*

Chefen för flggvapnct vill icke motsätta sig, att obligatorisk fredstjänstgöring

upphör vid 47 års ålder och att reservpersonalen kvarstår i reserven

till 53 års ålder men framhåller att detta på längre sikt bedömes medföra

eu ökning om än obetydlig av rekryteringen av reservpersonal för att

krigsbefattningarna skall kunna besättas.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 78 år 1962

I fråga om den föreslagna tjänstgöringsskyldigheten för reservpersonalen

framhåller överbefälhavaren att risk föreligger att de resultat, vartill nu

pågående utredningar kan komma, föregripes om tjänstgöringsordningen

i förväg fixeras för de berörda reservbefälskategorierna. Försvarets civilförvaltning

anför att ämbetsverket med tillfredsställelse konstaterar, att

denna för de skilda reservkategorierna föreslås bli både enhetligare och

i princip överensstämmande med reservofficerarnas vid armén tjänstgöringsperioder.

Civilförvaltningen ifrågasätter dock, om icke försvarsgrenscheferna

borde tilläggas rätten att självständigt bestämma, hur tjänstgöringen

skall uppdelas inom ramen för respektive tjänstgöringsperioder.

Förslagen i fråga om tjänstgöringsskyldighet tillstyrkes jämväl av chefen

för armén, chefen för flygvapnet och centralstyrelsen för de svenska reservofficersförbunden.

Chefen för armén och chefen för flygvapnet ifrågasätter

dock, om icke antalet dagar i varje tjänstgöringsomgång bör kunna minskas

under i promemorian föreslagna 15 dagar. Chefen för marinen motsätter

sig, att de för reservanställda officerare och underofficerare vid flottan

föreslagna tjänstgöringsperioderna om 180 och 120 dagar ändras till

170 respektive 150 dagar. Som skäl härför åberopas, att det föreslagna

dagantalet medger tre tjänstgöringsomgångar om vardera 60 dagar under

första perioden samt en tjänstgöringsomgång om 60 dagar och två om 30

dagar under den andra perioden, vilken uppdelning av tjänstgöringen visat

sig lämplig. Däremot vill chefen för marinen ej motsätta sig det föreslagna

avskaffandet av gällande särbestämmelser beträffande reservanställd officer

vid flottan, som avlagt sjökaptensexamen.

Den föreslagna omläggningen av tjänstgöringsskyldigheten för läkarna,

vilken innebär att tjänstgöringen som fältläkarstipendiat (motsvarande)

avskaffas samt att tjänstgöringsskyldigheten anpassas till den för veterinärer

gällande, kritiseras av Sveriges akademikers centralorganisation, som

motsätter sig att tjänstgöringstiden för reservläkarna förlänges. Chefen för

marinen anser det orealistiskt att räkna med att förslagen skall medföra

en fullgod rekrytering till en reservläkarkår, och chefen för armén föreslår

att första tjänstgöringsperioden om 230 dagar skall få uppdelas på sex år

— något som även bör gälla för militärunderveterinärer, vilka chefen för

armén vill benämna bataljonsveterinärer — i stället för på fyra år som föreslagits

i promemorian.

3. Premier

Om den i promemorian föreslagna beräkningen av premierna har bland

andra följande remissmyndigheter uttalat sig.

överbefälhavaren finner vad som i promemorian sagts om skiljaktigheter

i premiebeloppen motiverade av rekryteringsskäl tillfredsställande och

framhåller i detta sammanhang att, om särskilda rekryteringssvårigheter

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 78 år 1062

skulle föreligga i fråga om vissa kategorier reservbefäl, en uppräkning av

premievederlaget bör kunna övervägas.

Chefen för armén framhåller, att premierna bör göras mer likartade i avvaktan

på kommande rekryteringsutfall och att en differentiering av premiebeloppen

för i övrigt likställda kategorier bör övervägas först sedan

erfarenhet härav föreligger.

Chefen för marinen anser, att premierna bland annat med hänsyn till

tjänstgöringsskyldighetens omfattning för skilda kategorier bör sättas högre

än vad som föreslagits i promemorian. Chefen för marinen utgår därvid

från en jämförelse dels med civilförvaltningens förslag och dels med de engångsbelopp

som kan utgå enligt nu gällande bestämmelser men finner

därvid jämförelsen med engångsbeloppen missvisande, då dessa är beräknade

på grundpensionen. Hänsyn bör enligt chefens för marinen mening

även tas till det rörliga tillägget på pensionerna.

Försvarets civilförvaltning anser den vid bestämmandet av premiebeloppen

använda principen icke vara tillfredsställande och uttalar härom följande.

Vid konstruktionen av sitt förslag utgick civilförvaltningen från den principen,

att premie borde beräknas på sådant sätt, att densamma utslagen på

antalet tjänstgöringsdagar i största möjliga utsträckning överensstämde

till beloppet för personalkategorier med jämförbar (officers respektive underofficers

och underbefäls) tjänsteställning. Denna beräkningsgrund ansåg

civilförvaltningen liksom försvarsgrenscheferna leda till eftersträvansvärd

rättvisa skilda personalkategorier emellan. Icke heller framfördes från

försvarsgrenshåll under åberopande av rekryteringsskäl önskemål om differentiering

av premierna mellan personalgrupper av jämförbar tjänsteställning.

Såvitt framgår av föreliggande promemoria har icke heller remissmyndigheterna

framställt några krav i sådan riktning. Civilförvaltningen

är med hänsyn härtill icke övertygad om riktigheten av den i promemorian

redovisade uppfattningen, att det av rekryteringsskäl skulle vara motiverat

med skiljaktigheter i premiebeloppen olika reservbefälskategorier emellan.

Icke heller anser ämbetsverket andra skäl förebragta för att nu göra en differentiering

av premiebeloppen till personalkategorier med jämförbar tjänsteställning

och ungefärligen lika lång tjänstgöringsskyldighet. Civilförvaltningen

föreslår därför, att den i promemorian framlagda premiesattningen

överarbetas så att såvitt möjligt enhetliga premiebelopp tillskapas

för''i nämnda hänseenden jämförbara personalkategorier. Däremot skulle

differentieringar i premievederlaget måhända framdeles kunna övervägas,

därest särskilda rekryteringssvårigheter skulle komma att uppstå beträffande

viss reservbefälskategori.

Statskontoret har från de synpunkter ämbetsverket har att beakta icke

något att erinra mot att de i promemorian uppdragna riktlinjerna för beräkningen

av premierna lägges till grund för utarbetandet av bestämmelser

i ärendet.

Sveriges akademikers centralorganisation hemställer att fö i slaget till piemiesättning

omarbetas. Organisationen framhåller, att premierna utslagna

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kungl. Maj. ts proposition nr 78 år 1962

per tjänstgöringsdag bör ge i stort samma resultat för de olika kategorierna.

Centralstyrelsen för de svenska reservofficersförbunden anser att premierna

bör utgå i huvudsak enligt de grunder, som föreslås i promemorian.

Premierna bör icke från början, framhåller styrelsen, låsas till vissa bestämda

lönegrader utan bör, för att tillförsäkras standardföljsamhet, knytas

till den vid premieutbetalningen aktuella officerslönegraden. Styrelsen vill

särskilt instämma i uttalandet i promemorian att rekryteringssynpunkterna

bör ägnas den största uppmärksamhet. Det är för reservofficersorganisationerna

lika väl som för försvarsmakten själv av primärt intresse att

alla med reservofficersinstitutionen förenade moment — utbildningstid,

tjänstgöringsförhållanden, avlöningsförmåner och premier — gestaltas på

ett sådant sätt att goda och lämpliga befälsämnen lockas att underkasta sig

utbildning till och under sina bästa år kvarstå som reservofficerare, framhåller

styrelsen slutligen.

Departementschefen

Genom beslut av 1960 års riksdag ersattes det för reservanställda, förtidsavgångna

och värnpliktsavgångna officerare i arméns reserver gällande reservpensionssystemet

med ett premiesystem. Jag får i fråga om bakgrunden

till detta beslut hänvisa till vad jag anförde i propositionen 1960: 109

(s. 134 ff.) samt till statsutskottets utlåtande nr 113 (s. 40 ff.). För övriga

kategorier av reservbefäl gäller fortfarande systemet med reservpensioner.

I förenämnda proposition framhöll jag emellertid angelägenheten av

att premiesystemet infördes även för övriga reservbefälskategorier. Försvarets

civilförvaltning erhöll därför uppdrag att med utgångspunkt i

gällande tjänstgöringsskyldighet utarbeta ett förslag till premiesystem för

annan reservpersonal vid krigsmakten än reservofficerare vid armén. Civilförvaltningens

i enlighet härmed avgivna förslag har överarbetats inom

försvarsdepartementet i syfte att åstadkomma en längre gående anpassning

till det för reservofficerax-e vid armén gällande systemet än ämbetsverket

föreslagit. Den inom försvarsdepartementet upprättade promemorian i

ämnet har varit föremål för remissbehandling.

I departementspromemorian föreslås till en början att samtliga kategorier

reservpersonal skall omfattas av det premiesystem som år 1960 infördes

för reservofficerarna vid armén; officerare i väg- och vattenbyggnadskåren

samt reservanställda officerare i flygförartjänst, anställda före år

1958, har dock icke medtagits. Emellertid framhålles i promemorian att

den omständigheten att kategorien reservunderofficerare vid armén upptagits

icke innebär ett ståndpunktstagande till denna reservkategoris framtida

ställning och i promemorian ifrågasättes vidare behovet av ingenjörpersonal

och läkarpersonal i reserv.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 78 år 1962

Beträffande reservunderofficerare och reservunderbefäl vid armén samt

ingenjörpersonal och läkarpersonal i reserv har i andra sammanhang

framlagts organisationsförslag eller pågår utredning. 1954 års befälsutredning

föreslog sålunda i sitt betänkande om arméns befäl (SOU 1959: 23), att

underofficerare och underbefäl icke längre skulle anställas i arméns reserver.

Jag uttalade emellertid i den förut angivna propositionen att jag

med hänsyn till att detaljerat krigsorganisatoriskt underlag endast förelåg

beträffande infanteriet och kavalleriet ej var beredd att ta ställning

till utredningens förslag om slopande av reservunderofficers- och reservunderbefälsinstitutionerna.

1954 års personalkårutredning har vidare ifrågasatt

behovet av en reservorganisation för armé- och mariningenjörer,

varjämte chefen för flygvapnet erhållit uppdrag att utreda behovet av

reserv för flygingenjörer samt för förtidsavgångna verkmästare, mästare

och flygtekniker. Utredningen rörande utbildning av värnpliktiga läkare

in. in. har slutligen föreslagit, att anställnings- och tjänstgöringsförhållanden

för krigsmaktens fast anställda läkare inbegripet läkare i reserven skall

bli föremål för översyn. Det kan vid angivna förhållanden råda tveksamhet

om lämpligheten av att införa ett premiesystem för dessa kategorier av

reservbefäl. Jag saknar anledning att i detta sammanhang ta ställning till

det framtida behovet av de skilda kategorierna, men jag finner angeläget

att ett premiesystem nu införes för så stor del av reservpersonalen som möjligt.

Med hänsyn härtill finner jag icke skäl undanta andra från ett sådant

system än armé-, marin- och flygingenjörerna.

Såsom chefen för armén föreslagit bör det föreslagna premiesystemet

gälla även för officerare i väg- och vattenbyggnadskåren. Vidare bör i överensstämmelse

med försvarets civilförvaltnings och chefens för flygvapnet

förslag reservanställda officerare i flygförartjänst, anställda före år 1958,

medtas för att denna kategori skall beredas möjlighet att gå över till det

nya systemet.

Anställningsstopp råder för närvarande för arméingenjörer och flygingenjörer,

för underofficers- och underbefälspersonal vid armén samt därutöver

för förtidsavgången och värnpliktsavgången personal vid marinen

och flygvapnet. Anställningsstopp bör fortfarande råda för armé- och flygingen

jörpersonalen; jag ämnar till innevarande års riksdag framlägga förslag

om att reservorganisationen för reservanställda och förtidsavgångna

mariningenjörer skall avskaffas. Även beträffande förtidsavgångna verkmästare,

mästare och flygtekniker vid flygvapnet bör anställningsstopp

råda, till dess chefen för flygvapnet slutfört sitt uppdrag och därav betingade

förslag framlagts. Det är emellertid av praktiska skäl lämpligt att nu

fastställa premier och tjänstgöringsperioder för sistnämnda tre kategorier,

eftersom motsvarande kategorier finns inom de andra försvarsgrenarna. Då

anställningsstoppet för förtidsavgången och värnpliktsavgången personal

vid marinen och flygvapnet motiverats med att omläggningen till ett premie
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition, nr 78 år 1962

system skulle avvaktas bör detta anställningsstopp hävas. I samband härmed

bör även det rådande anställningsstoppet för underofficers- och underbefälspersonal

vid armén hävas; jag framhåller ånyo att detta icke innebär

att jag uttalar någon mening om 1954 års befälsutrednings förslag att slopa

reservunderofficers och reservunderbefälsinstitutionerna.

Vad härefter gäller den närmare utformningen av premiesystemet ansluter

jag mig till förslagen i departementspromemorian. Endast på ett par

punkter finner jag skäl göra avsteg från förslagen eller framlägga kompletterande

synpunkter.

I promemorian föreslås att obligatorisk fredstjänstgöring — i likhet med

vad som gäller för reservofficerare vid armén — överhuvudtaget icke skall

förekomma för någon reservpersonal efter 47 års ålder men att skyldighet

skall föreligga för all reservpersonal att utan tjänstgöringsskyldighet i fred

kvarstå i organisationen till 53 års ålder. Beträffande högbåtsman vid flottan

föreslås dock att tjänstgöringsskyldighet i fred skall föreligga endast

fram till 37 års ålder. Förslaget att tjänstgöringsskyldighet i fred icke skall

föreligga efter 47 års ålder har mött gensagor från chefen för armén, chefen

för marinen och Sveriges akademikers centralorganisation. Jag vill

här framhålla, att reservbefälsorganisationen har till uppgift att under krig

tillgodose behovet av lämpligt befäl. Enligt min mening är det viktigt att

befattningarna i krigsorganisationen besättes med relativt ung personal.

Förslaget innebär att tjänstgöringsskyldigheten i krig för samtliga kategorier

— officerare i väg- och vattenbyggnadskåren undantagna — upphör

vid utgången av det kalenderår varunder 52 års ålder uppnås. Härigenom erhålles

en något lägre genomsnittsålder hos reservpersonalen och därmed

en viss kvalitetsförstärkning. Behovet att utbilda reservbefälet efter 47 års

ålder torde enligt min mening i allmänhet ej vara så stort att det motiverar

särskild tjänstgöringsskyldighet i fred. För officerare i väg- och vattenbyggnadskåren

bör med hänsyn till deras arbetsuppgifter anställningen i reserv

upphöra vid 55 års ålder, varjämte tjänstgöringsskyldighet i fred bör föreligga

fram till nämnda ålder samt för sådan officer i väg- och vattenbyggnadskåren

som förordnats till regementsofficer och som kvarstår i kåren

efter 55 års ålder fram till 60 års ålder.

Promemorians förslag om tjänstgöringsskyldighet innebär att en anslutning

till vad som gäller för arméns reservofficerare eftersträvats. I promemorian

föreslås sålunda att den totala tjänstgöringstiden skall uppdelas

i två tjänstgöringsperioder, den första tjänstgöringsperioden från inträdet

i reserv till 37 års ålder och den andra tjänstgöringsperioden från 38 till

47 års ålder. För viss reservpersonal tillkommer en första reservtjänstgöring.

Särskilda bestämmelser föreslås vidare gälla för reservläkarna; härtill

återkommer jag i det följande. Tjänstgöringsskyldigheten inom första

respektive andra tjänstgöringsperioden föreslås för flertalet kategorier liksom

för reservanställda officerare vid armén utgöra 170 respektive 150

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts proposition nr 78 år 1962

dagar. Vissa skiljaktigheter kvarstår emellertid mellan olika reservbefälskategorier

i fråga om tjänstgöringsperiodernas dagantal.

Jag finner de föreslagna tjänstgöringsperioderna väl avvägda. De angivna

skiljaktigheterna kan icke elimineras, då de bl. a. beror på tidpunkten för

anställning i reserv. Arméns reservanställda officerare vinner sålunda

anställning i reserv först som löjtnanter vid ungefär 25 års ålder, medan

övriga reservanställda officerare vinner anställning som fänrikar vid normalt

lägre ålder. Förslagen har också tillstyrkts av flertalet remissinstanser.

Jag delar icke överbefälhavarens uppfattning att risk skulle föreligga

att ett genomförande av förslagen i denna del föregriper de förslag som kan

komma att framläggas av pågående utredningar om krigsmaktens personal.

Endast på en punkt finner jag skäl frångå förslagen i promemorian.

Där föreslås att första tjänstgöringsperioden för reservanställda officerare

vid flottan och marinintendenturkåren samt för reservanställda underofficerare

vid flottan skall vara 180 dagar och andra tjänstgöringsperioden

120 dagar. Anledningen härtill är den för närvarande vid flottan och marinintendenturkåren

gällande uppdelningen av tjänstgöringen i omgångar om

60 eller 30 dagar. Det ifrågasättes samtidigt i promemorian om icke tjänstgöringsperioderna

i förenhetligande syfte bör bestämmas till 170 respektive

150 dagar. Trots de av chefen för marinen uttalade betänkligheterna vill

jag tillstyrka detta, då en sådan mindre omläggning av tjänstgöringsperiodernas

dagantal knappast synes behöva medföra några praktiska olägenheter.

Officerare i väg- och vattenbyggnadskåren, en kategori som icke medtagits

i promemorian, bör fullgöra samma tjänstgöring som reservofficerare

vid armén. För dem bör dock tillkomma en tredje tjänstgöringsperiod om 60

dagar, vilken skall fullgöras mellan 47 och 55 års ålder. Därjämte bör officer

i väg- och vattenbyggnadskåren, som förordnats till regementsofficer och

kvarstår i kåren till 60 års ålder liksom för närvarande fullgöra ytterligare

en tjänstgöringsperiod om 20 dagar mellan 55 och 60 års ålder.

Reservanställd officer i flygförartjänst, anställd före år 1958, vilken icke

heller medtagits i promemorian, bör, om han överföres till det nya systemet

fullgöra en första tjänstgöringsperiod om 225 dagar och en andra tjänstgöringsperiod

om likaledes 225 dagar.

För att bli antagen i någon av försvarsgrenarnas läkarreserver fordras

f. n. att vederbörande under minst tre år varit, såvitt rör fältläkarkårens

reserv bataljonsläkare vid fältläkarkåren eller fältläkarstipendiat, såvitt

rör marinläkarkårens reserv marinläkare av 2. graden vid marinläkarkåren

eller marinläkarstipendiat samt såvitt rör flygvapnets reserv flygläkare av

2. graden på aktiv stat. Fältläkar- och marinläkarstipendiater har en tjänstgöringsskyldighet

av 60 dagar om året. I promemorian förslås att kategorierna

fältläkar- och marinläkarstipendiater avskaffas och att inträde skall

kunna vinnas i någon av försvarsgrenarnas läkarreserver efter fullgjord

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungi. Maj.ts proposition nr 78 år 1962

värnpliktstjänstgöring om minst 394 dagar. Tjänstgöringsskyldigheten kommer

enligt förslaget för läkarna att omfatta två tjänstgöringsperioder om

230 respektive 195 dagar, av vilka den första perioden skall fullgöras inom

fyra år från reservanställningens början och den andra perioden därefter

och fram till 47 års ålder. I reservtjänstgöringen kommer sålunda enligt promemorian

att inräknas den tjänstgöring som nu åligger fältläkar- respektive

marinläkarstipendiaterna, vilket förklarar det högre dagantalet i reservläkarnas

tjänstgöringsperioder. Jag finner det lämpligt att anställning i

reserv sker direkt sedan viss del av värnpliktstjänstgöringen fullgjorts och

att reservläkarnas tjänstgöring omlägges i enlighet med förslaget, vilket

innebär att rekryteringen av reservläkarna sker på i huvudsak likartat sätt

inom de tre försvarsgrenarna och att tjänstgöringsskyldigheten bättre anpassas

till det föreslagna premiesystemet. Tjänstgöringen under den första

tjänstgöringsperioden bör såsom förutsatts i promemorian fullgöras under

de fyra första åren av reservanställningen, eftersom denna period närmast

motsvarar den nuvarande tjänstgöringen som fältläkarstipendiat (motsvarande).

Anställning i reserven bör fortfarande vinnas som bataljonsläkare,

marinläkare av 2. graden respektive flygläkare av 2. graden. Den föreslagna

omläggningen påverkar icke behovet av arvodesanställda läkare. Jag förutsätter

att frågorna om de fast anställda läkarnas anställnings- och tjänstgöringsförhållanden

såsom föreslagits av utredningen rörande utbildning

av värnpliktiga läkare m. in. blir föremål för särskild översyn.

I detta sammanhang vill jag föreslå att den för veterinärer i reserv använda

benämningen militärunderveterinär såsom chefen för armén föreslagit

utbytes mot bataljonsveterinär. Härigenom vinnes bättre överensstämmelse

med motsvarande benämning för läkare i fältläkarkårens reserv.

I de bestämmelser angående reservpersonalen vid krigsmakten, som det

torde få ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda, bör för de olika kategorierna

fastslås antalet dagar inom varje tjänstgöringsperiod. Den totala tjänstgöringen

bör såsom i promemorian föreslagits i princip uttas i högst 12

tjänstgöringsomgångar, envar om lägst 15 och högst 60 dagar. Liksom

beträffande reservofficerare vid armén bör varje omgång under förutsättning

av vederbörande medgivande kunna få uppdelas, varigenom de

av chefen för armén och chefen för flygvapnet i denna del framförda

synpunkterna tillgodoses. Med hänsyn till att framdeles behov av förändringar

i reservbefälets tjänstgöringsförhållanden kan aktualiseras förutsätter

jag att reservbefäl skall vara skyldigt att underkasta sig jämkningar

i sättet för tjänstgöringens fullgörande; dock bör den av mig föreslagna

totala tjänstgöringstiden för varje kategori icke få överskridas. Beträffande

tjänstgöringsskyldigheten för förtidsavgången reservpersonal biträder jag

förslagen i promemorian.

Premierna har i departementspromemorian utformats så att för envar

av de två tjänstgöringsperioder, som förutsättes för huvuddelen av reserv
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.ts proposition nr 78 år 1962

personalen, skall utgå premiebelopp motsvarande fyra månadslöner i viss

löneklass. Avvikelser härifrån föreligger dock främst med hänsyn till tjänstgöringsperiodernas

längd. Även rekryteringen inom de olika reservbefälskategorierna

har härvid beaktats. Jag finner det föreslagna antalet månadslöner

för de olika kategorierna och tjänstgöringsperioderna väl avvägt;

dock bör premierna till läkare och veterinärer i reserv höjas från i promemorian

föreslagna fyra månadslöner för envar av första och andra tjänstgöringsperioden

till sex månadslöner för första tjänstgöringsperioden och

fem månadslöner för andra tjänstgöringsperioden. Jag tillstyrker jämväl

förslagen om de löneklasser, som skall ligga till grund för månadslönen,

och finner lämpligt, att den löneklass som skall ligga till grund för månadslönen

vid bestämmande av premie för första tjänstgöringsperioden och i

förekommande fall för första reservtjänstgöringen höjes för reservanställd

personal med officers tjänstegrad — således även för de reservanställda officerare

vid armén som omfattas av 1960 års bestämmelser — från A 13

till A 15 (ortsgrupp 4). Den löneklass som skall ligga till grund för premien

till meteorolog för andra tjänstgöringsperioden bör dock bestämmas till

A 21 i stället för som enligt promemorian A 23.

Beträffande härefter de kategorier som icke omfattas av förslagen i promemorian

bör premierna till officerare i väg- och vattenbyggnadskåren

vara desamma som premierna till officerare i arméns reserver och alltså

utgöra fyra månadslöner i löneklass A 15 under första tjänstgöringsperioden

och fyra månadslöner i löneklass A 21 under andra tjänstgöringsperioden.

Under tjänstgöringen om 60 dagar mellan 47 och 55 års ålder bör premie

utgå med två månadslöner i löneklass A 21. För den tjänstgöring som

åligger regementsofficer vid väg- och vattenbyggnadskåren efter 55 års ålder

bör däremot premie icke utgå. Reservanställd officer i flygförartjänst, anställd

före år 1958, som överföres till det nya systemet, bör erhålla premie

för första tjänstgöringsperioden med fem månadslöner i löneklass

A 15 och för andra tjänstgöringsperioden med fem månadslöner i löneklass

A 21. Den till reservanställd officer i flygförartjänst, anställd efter år 1957,

för varje frivillig repetitionsövning utgående premien om 3 000 kr. bör på

samma sätt som motsvarande premie för obligatorisk repetitionsövning omräknas

och utgöra två månadslöner i löneklass A 15. Den premie, som nu

utgår till vissa officerare i flygförartjänst för tjänstgöring för omskolning

till ny flygplanstyp, saknar aktualitet.

Eu sammanställning av det föreslagna premiesystemet har intagits i biletgn

2. I sammanställningen redovisas även i vilka hänseenden jag föreslår

ändringar i de förslag som framlagts i departementspromemorian.

Såsom framhållits i promemorian och understrukits av överbefälhavaren

kan, om rekryteringssvårighetcr skulle visa sig föreligga i fråga om vissa

kategorier reservpersonal, någon mindre ytterligare differentiering och uppräkning

av premiebeloppen övervägas. Det torde få ankomma på Kungl.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 78 år 1962

Maj :t att besluta om erforderliga jämkningar i fråga om de iöneklasser

som vid bestämmande av premierna skall ligga till grund för vederbörande

månadslön.

Reservpersonal anställd enligt bestämmelserna i 1943 års reservbefälskungörelser

och 1951 års kungörelse angående väg- och vattenbyggnadskåren

bör beredas möjlighet att övergå till det föreslagna premiesystemet.

Det torde ankomma på Kungl. Maj :t att meddela närmare bestämmelser

om formerna och villkoren för en dylik övergång.

Det föreslagna premiesystemet torde totalt sett på lång sikt medföra en

kostnadsminskning i förhållande till nuläget. Härvid är emellertid att märka

att mitt förslag beträffande övergång från pension till premievederlag

innebär en överflyttning av kostnader från tolfte till fjärde huvudtiteln,

vilka kostnader icke beräknats i gällande kostnadsram för försvaret. För

budgetåret 1962/63 torde likväl denna överflyttning icke medföra kostnadsökningar

av beskaffenhet att böra påverka ifrågavarande anslag; viss hän

syn har i årets statsverksproposition även tagits till de premier för reservofficerare

vid armén, som beslutats av 1960 års riksdag.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att premiesystem för reservbefäl vid krigsmakten må

införas i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag föreslagit

i det föregående.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Hugo Grimlund

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1962

25

Bilaga 1

Tjänstgöringsskyldighet för reservpersonalen vid krigsmakten enligt 1943 års reservbefälskungörelser

och 1951 års kungörelse angående väg- och vattenbyggnadskåren

Kategori

Tjänstgörings-

skyldighet

till resp. avgångsålder

Anmärkningar

Officerare (motsv.)

Armén

officer

38

48 dgr/3 år

47

48 dgr/3 år

55

30 dgr/3 år

arméingenjör

47

48 dgr/3 år

(arméunderingenjör)

55

30 dgr/3 år

bataljonsläkare

47

48 dgr/3 år

55

30 dgr/3 år

militärunderveterinär

230 dgr

bataljonsveterinär

47

48 dgr/3 år

55

30 dgr/3 år

officer i väg- och

47

48 (40) dgr/3 år

vattenbyggnadskåren

55

30 dgr/3 år

60

20 dgr

Gäller endast regementsofficer.

Marinen

officer flottan (sjökapten)

38

1

47

[365 dgr + 2 X 60

55

] dgr

officer flottan (ej sjökapten),

38

365 dgr + 60 dgr/

officer marinintendentur-

5 år

kåren

47

60 dgr/5 år

55

30 dgr/3 år

mariningenjör

47

18 mån. + 60 dgr/

(marinunderingenjör)

5 år

55

30 dgr/3 år

officer, kustartilleriet

38

48 dgr/3 år

47

48 dgr/3 år

55

30 dgr/3 år

marinläkare

47

60 dgr/5 år

55

30 dgr/3 år

Flygvapnet

officer i marktjänst

38

45 dgr/3 år

47

45 dgr/3 år

55

30 dgr/3 år

officer i flygförartjänst,

—

90 dgr/år under 3

Premie utgår för varje obligatorisk

anställd efter 1957

år jämte frivilliga

rep.övning med 750 kr. och för varje

rep. övningar, en-

frivillig repövning med 3 000 kr.

var om 90 dgr

38

45 dgr/3 år

47

45 dgr/3 år

55

30 dgr/3 år

officer i flygförartjänst,

38

45 (35) dgr/2 år

För tjänstgöring om minst 45 dgr i

anställd före 1958

47

45 (35) dgr/2 år

anslutning till repövning för omskol-

55

30 dgr/3 år

ning till ny flygplanstyp utgår premie

med 1 500 kr.

flygingenjör i marktjänst

47

45 dgr/3 år

55

30 dgr/3 år

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1962

Kategori

Tjänstgörings-

skyldighet

Anmärkningar

flygingenjör i flygtjänst,

47

45 (35) dgr/2 år

meteorolog

55

30 dgr/3 år

flygläkare

47

45 dgr/3 år

55

30 dgr/3 år

Underofficerare (motsv.)

Armén

underofficer

38

48 dgr/3 år

47

48 dgr/3 år

55

30 dgr/3 år

tyghantverkare

47

48 dgr/3 år

55

30 dgr/3 år

Marinen

underofficer, flottan

38

180 dgr + 60 dgr/

5 år

47

60 dgr/5 år

55

30 dgr/3 år

underofficer, kustartilleriet

38

48 dgr/3 år

47

48 dgr/3 år

55

30 dgr/3 år

Flygvapnet

underofficer i marktjänst

38

45 dgr/3 år

47

45 dgr/3 år

55

30 dgr/3 år

verkmästare — mästare

38

45 dgr/3 år

47

45 dgr/3 år

55

30 dgr/3 år

Underbefäl (motsv.)

Armén

armétekniker

47

48 dgr/3 år

55

30 dgr/3 år

Marinen

högbåtsman

38

60 dgr/5 år

Premie utgår för fullgjord tjänstgö- ring till högbåtsman anställd före 29

års ålder med 3 000 kr. och till hög- båtsman anställd efter 29 års ålder

med 1 500 kr.

Flygvapnet

överfurir i signaltjänst

38

45 dgr/3 år

Premie utgår för fullgjord tjänstgö- ring till överfurir anställd före 29 års

ålder med 3 000 kr. och till överfurir

anställd efter 29 års ålder med 1 500

kr.

47

45 dgr/3 år

Premie utgår för fullgjord tjänstgö- ring till överfurir anställd före 29 års

ålder med 5 000 kr., till överfurir an- ställd efter 29 års ålder men före 38

års ålder med 4 000 kr. och till över- furir anställd efter 38 års ålder med

2 000 kr.

flygtekniker

47

45 dgr/3 år

55

30 dgr/3 år

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1962

27

Bilaga 2

Förslag

till premiesystem för reservanställd personal vid krigsmakten

Kategori

Tjänstgöringsperioder och avgångs- premier (ortsgrupp 4)

Avvikelser i departe- mentspromemorian

Ålder

Dgr i tjg

period

Antal må- nads löner

och löne- klass

premie-

belopp

Officerare (molsv.)

Armén

officer

37

170

4 x A 15

5 980

47

150

4 x A 21

8 276

bataljonsläkare

—

2230

6 x A 19

11 130

4 x A 19

47

195

5 x A 23

11 525

4 x A 23

b atal j onsveterinär

—

>230

6 x A 17

9 996

4 x A 17

47

195

5 x A 23

11 525

4 x A 23

officer i väg- och

37

170

4 x A 15

5 980

kategorien ej upptagen

vattenbyggnadskåren

47

150

4 x A 21

8 276

i förslaget

55

60

2 x A 21

4 138

260

20

—

Marinen

officer flottan och

—

3365

5 x A 15

7 475

marinintendenturkåren

37

170

4 x A 15

5 980

perioden 180 dagar

47

150

4 x A 21

8 276

perioden 120 dagar

officer kustartilleriet

37

235

6 x A 15

8 970

47

150

4 x A 21

8 276

marinläkare

—

*230

6 x A 19

11 130

4 X A 19

47

195

5 X A 23

11 525

4 X A 23

Flygvapnet

officer i marktjänst

37

235

6 x A 15

8 970

47

150

4 x A 21

8 276

officer i flygförartjänst,

—

4270

3 x A 15

4 485

anställd efter 1957

37

170

4 x A 15

5 980

47

150

4 X A 21

8 276

officer i flygförartjänst,

37

225

5 x A 15

7 475

kategorien ej upptagen

anställd före 1958

47

225

5 x A 21

10 345

i förslaget

ineteorolog

37

225

5 x A 19

9 275

47

225

5 x A 21

10 345

5 X A 23

flygläkare

—

*230

6 x A 19

11 130

4 x A 19

47

195

5 x A 23

11 525

4 x A 23

Underofficerare (molsv.)

Armén

underofficer

37

170

4 x A 11

4 816

47

150

4 x A 13

5 372

tyghantverkare

37

170

4 x A 13

5 372

1 47

150

4 x A 17

6 664

''

1 Tjänstgöringen fördelad på högst fyra år.

2 Gäller endast regementsofficer.

3 Första reservtjänstgöring, som fullgöres i en följd.

4 Tre obligatoriska repetitionsövningar om 90 dagar vardera under tre på varandra följande år.

För varje frivillig repetitionsövning om 90 dagar utgår dessutom premie med två månadslöner i

A 15.

6 Enligt 1961 års löner.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj. ts proposition nr 78 år 1962

Kategori

Tjänstgöringsperioder och avgångs- premier (ortsgrupp 4)

Avvikelser i departe- mentspromemorian

Ålder

Dgr i tjg

period

Antal må- nads löner

och löne- klass

2 Premie- belopp

Marinen

underofficer, flottan

—

*180

2 x All

2 408

37

170

4 x A 11

4 816

perioden 180 dagar ..

47

150

4 x A 13

5 372

perioden 120 dagar

underofficer,

37

170

4 x A 11

4 816

kustartilleriet

47

150

4 x A 13

5 372

Flygvapnet

underofficer i marktjänst

37

170

4 x A 11

4 816

47

150

4 x A 13

5 372

verkmästare — mästare

37

170

4 x A 13

5 372

47

150

4 x A 17

6 664

Underbefäl (motsv.)

Armén

armétekniker

37

170

4 x A 10

4 580

47

150

4 x A 12

5 092

Marinen

högbåtsman

37

180

4 x A 11]

4 816

Flygvapnet

överfurir i signaltjänst

37

170

4 x A 11

4 816

47

150

4 x A 11

4 816

flygtekniker

37

170

4 x A 10

4 580

47

150

4 x A 12

5 092

1 Första reservtjänstgöring, som fullgöres i en följd.

2 Enligt 1961 års löner

IDUNS TRYCKERI. ESSELTE. STHLM 62

200654

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1962:187 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående marinens tekniska personal m. m. a1 i texten
  2. SU 1962:67 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts proposition angående premiesystem för viss reservpersonal vid krigsmakten. s. 1 i texten