Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om ändring i förordningen den 22 april 1960 (nr 77) angående bgggnadsforskningsavgift, m. m

1962-01-26 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1962:80, Med förslag till förordning om ändring i förordningen den 22 april 1960 (nr 77) angående bgggnadsforskningsavgift, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 80 år 1962

1

Nr 80

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om ändring i förordningen den 22 april 1960 (nr

77) angående bgggnadsforskningsavgift, m. m.; given

Stockholms slott den 26 januari 1962.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogat förslag till förordning om ändring i förordningen

den 22 april 1960 (nr 77) angående byggnadsforskningsavgift,

dels ock bifalla det förslag i övrigt, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Torsten Nilsson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I syfte att skapa underlag för en utökning av forsknings- och rationaliseringsverksamheten

inom byggnadsfacket föreslås vissa ändringar i förordningen

angående byggnadsforskningsavgift. Ändringarna innebär, att den

övre gränsen för avgiftspliktig lön höjes från 15 000 till 22 000 kronor

samt att procenttalet för avgiftsuttaget höjes från 0,15 till 0,20 procent. Avgifterna

stiger härigenom med ca 50 procent. En motsvarande ökning av

statens tillskott till forskningsverksamheten föreslås ske genom uppräkning

av anslaget till byggnadsforskning.

Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 80

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 80 år 1962

Förslag

till

förordning om ändring i förordningen den 22 april 1960 (nr 77)

angående byggnadsforskningsavgift

Härigenom förordnas beträffande förordningen den 22 april 1960 angående

byggnadsforskningsavgift, dels att 2 § skall erhålla ändrad lydelse på

sätt nedan angives, dels att 3 § skall upphöra att gälla, dels att i 4 och 5 §§

ordet »riksförsäkringsanstalten» skall ersättas med ordet »riksförsäkringsverket»,

dels ock att de båda sistnämnda paragraferna skola betecknas 3

och 4 §§.

(Gällande lydelse)

2

Byggnadsforskningsavgift utgår

för kalenderår med femton hundradels

procent av den lön i penningar

eller naturaförmåner i form av kost

eller bostad, som arbetsgivare under

året utgivit till arbetstagare, för vilken

arbetsgivaren skall påföras avgift

enligt lagen om yrkesskadeförsäkring

och vilken vid debitering i

riksförsäkringsanstalten av dylik

avgift är att hänföra till någon av de

i anstaltens premietariff under näringsgrenen

byggnadsindustri

upptagna undergrupperna

husbyggnad (kodnummer 401) och

byggnadshantverk m. m. (kodnummer

403).

Vid beräkning av byggnadsforskningsavgift

skall hänsyn icke tagas

till arbetstagare, vars lön hos arbetsgivaren

under året ej uppgått

till trehundra kronor, och ej heller

till arbetstagares lön i vad lönen

överstiger femtontusen kronor för

år räknat.

Angående debitering------

(Föreslagen lydelse)

§•

Byggnadsforskningsavgift utgår

för kalenderår med tjugu hundradels

procent av den lön i penningar

eller naturaförmåner i form av kost

eller bostad, som arbetsgivare under

året utgivit till arbetstagare, för vilken

arbetsgivaren skall påföras avgift

enligt lagen om yrkesskadeförsäkring

och vilken vid debitering i

riksförsäkringsverket av dylik avgift

är att hänföra till någon av de

i verkets premietariff under näringsgrenen

byggnadsindustri

upptagna undergrupperna

husbyggnad (kodnummer 401) och

byggnadshantverk m. m. (kodnummer

403).

Vid beräkning av byggnadsforskningsavgift

skall hänsyn icke tagas

till arbetstagare, vars lön hos arbetsgivaren

under året ej uppgått till

trehundra kronor, och ej heller till

arbetstagares lön i vad lönen överstiger

tjugutvåtusen kronor för år

räknat.

— särskilt stadgat.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungi. Maj:ts proposition nr 80 år 1962

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Denna förordning träder i kraft

den 1 januari 1963; dock skola äldre

bestämmelser alltjämt äga tillämpning

beträffande byggnadsforskningsavgift

för år 1962 eller tidigare

år.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 80 år 1962

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 26 januari

1962.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,

Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holm
QVIST.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för socialdepartementet, statsrådet Nilsson, fråga om höjd byggnadsforskningsavgift

samt om anslag för budgetåret 1962163 till byggnadsforskning

och anför därvid följande.

I årets statsverksproposition (Bil. 7 p. 85) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Byggnadsforskning

för budgetåret 1962/63 beräkna ett anslag av 530 000 kr. Vid anmälan

i statsrådet av denna anslagsfråga nämnde jag, att jag hade för avsikt att

föreslå Kungl. Maj :t att förelägga årets riksdag en proposition angående

höjd byggnadsforskningsavgift. Vidare anförde jag, att förevarande anslag

borde bestämmas under hänsynstagande till avgiftens storlek och att anslaget

därför borde i statsverkspropositionen endast upptagas med ett preliminärt

belopp. Jag anhåller att nu få upptaga dessa frågor till behandling.

Gällande bestämmelser

Enligt beslut av statsmakterna utgår sedan år 1954 en särskild avgift i

syfte att främja forsknings- och rationaliseringsverksamhet inom byggnadsfacket

(byggnadsforskningsavgift). Gällande bestämmelser om sådan

avgift är meddelade i förordningen den 22 april 1960 (nr 77) angående

byggnadsforskningsavgift, vilken från och med den 1 januari 1961 ersätter

tidigare gällande bestämmelser i ämnet. De vid angivna tidpunkt genomförda

ändringarna av bestämmelserna var huvudsakligen av teknisk natur och

avsåg ej någon utsträckning av avgiftsskyldigheten eller höjning av avgiften.

Skyldighet att erlägga avgift åvilar enligt 1 § i förordningen den som

yrkesmässigt bedriver byggnadsverksamhet under sådana förhållanden,

att han är att anse såsom arbetsgivare enligt lagen om yrkesskadeförsäkring,

så ock kommun, vilken såsom arbetsgivare i nämnda lags mening bedriver

byggnadsverksamhet. Från avgiftsskyldighet är staten befriad. Avgiftsplikten

är enligt förordningens 2 § knuten till de i riksförsäkrings
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr SO år 1962

verkets premietariff för yrkesskadeförsäkringen under näringsgrenen byggnadsindustri

upptagna två undergrupperna husbyggnad och byggnadshantverk

m. m.

Avgiften utgår för kalenderår med femton hundradels procent av den

lön, som arbetsgivare under året utgivit till arbetstagare, för vilken arbetsgivaren

skall påföras avgift enligt lagen om yrkesskadeförsäkring och vilken

vid debitering i riksförsäkringsverket av dylik avgift är att hänföra till

någon av de förut nämnda undergrupperna i premietariffen (2 §). Vid

beräkning av byggnadsforskningsavgift skall hänsyn icke tagas till arbetstagare,

vars lön hos arbetsgivaren under året ej uppgått till trehundra

kronor, och ej heller till arbetstagares lön i vad lönen överstiger femtontusen

kronor för år räknat (2 §).

Byggnadsforskningsavgifterna debiteras och uppbäres enligt bestämmelserna

i förordningen den 18 december 1959 (nr 552) angående uppbörd

av avgifter enligt lagen om försäkring för allmän tilläggspension m. m.

Influtna byggnadsforskningsavgifter överföres till en av statskontoret

förvaltad fond, benämnd fonden för byggnadsforskning.

Staten lämnar tillskott till kostnaderna för forskningsverksamheten i

form av årligt anslag på driftbudgeten. Även dessa anslagsmedel överföres

till fonden. Anslaget uppgår innevarande budgetår till 530 000 kronor.

För forskningsverksamheten har inrättats två statliga organ, statens råd

för byggnadsforskning och statens institut för byggnadsforskning. Rådet

har bl. a. att verka för att forskning och rationalisering inom byggnadsområdet

i första hand inriktas på särskilt viktiga uppgifter, att för forskningsoch

försöksverksamhet lämna bidrag till institutioner och enskilda samt att

draga försorg om att resultaten av verksamheten blir på lämpligt sätt

offentliggjorda. Rådet bedriver ej forskning i egen regi. Institutet har till

uppgift att bedriva forsknings- och försöksverksamhet, företrädesvis i

fråga om sådana för utvecklingen inom byggnadsområdet väsentliga problem,

vilka ej är föremål för uppmärksamhet från andra forskningsinstitutioners

eller enskilda forskares sida.

Även inkomsterna av den verksamhet, som rådet och institutet bedriver,

skall tillföras fonden för byggnadsforskning.

Av fonden skall, i enlighet med av Kungl. Maj :t fastställda stater, bestridas

kostnaderna för rådet och institutet. Fonden står i övrigt till förfogande

för rådet, som äger besluta om fondmedlens användning för byggnadsforskning

och publikationsverksamhet avseende sådan forskning.

Förslag av statens råd för byggnadsforskning

Statens råd för byggnadsforskning har i skrivelse den 3 februari 19fil

lagt fram förslag om höjning av byggnadsforskningsavgiften.

Rådet framhåller, att investeringarna i byggnader och anläggningar ökat

avsevärt under det sista årtiondet och att de kan antagas komma att ytter
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 80 år 1962

ligare kraftigt öka. Investeringarna, som år 1952 uppgick till 6Va miljarder

kr hade år 1959 stigit till 11 Va miljarder kr och uppskattas för år 1960 till

närmare 13 miljarder kr. Byggnadsforskningen bör under 1960-talet få sådan

omfattning, att den ändamålsenligt kan tjäna en byggnadsverksamhet,

som ökar i samma takt som under 1950-talet. En sådan ökning skulle

innebära, att investeringarna i byggnader och anläggningar år 1970 uppgår

till ca 20 miljarder kr. Vidare måste byggnadsbranschen under 1960-talet

anpassa sig till en väsentligt vidgad industrialisering och söka begränsa

stegringen av underhållskostnaderna. Många hithörande problem kräver en

starkt utvidgad forskning, som inte i tillräcklig omfattning kan väntas

komma till stånd utan stöd av rådet.

Möjligheterna att utvidga forskningen begränsas emellertid av bristen på

personal och institutionella resurser. Rådet har verkställt detaljerade undersökningar

av den möjliga kapaciteten hos högskolor och forskningsinstitut

och därvid funnit, att en byggnadsforskning, som motsvarar 7

miljoner kr (i 1961 års penningvärde) bör vara möjlig att uppnå år 1964/65.

De aktuella forskningsuppgifterna sammanfattar rådet på följande sätt.

Rådet kommer att kraftigt stödja informationsverksamheten. Samhällsplanenngsforskningen

fordrar kraftigt ökade insatser. Verksamheten skall

koncentreras till regional planering, lokalplanering och planeringsmetodik.

Forskningen avseende material och konstruktioner skall förstärkas på

följande områden: ljudisolering, brandskydd, ytbehandling, fuktskador,

analys av klimatologiska påverkningar, grundläggning, värmeisolering samt

fogar i elementbyggeri.

Viktiga forskningsuppgifter på installationsområdet berör främst tre

delområden: värmealstring-värmedistrihution, småhusvärme och ventilation.

ökade krav ställes på grundläggande funktionsstudier, forskning på

underhållsområdet och egenskapsredovisning.

Aktuella problem beträffande produktion är bl. a. produktionsplanering,

produktivitetsmätningar och transporter på byggplatsen samt kvalitetsfrågor.

Aktuella uppgifter på förvaltningsområdet är bl. a. ekonomisk redovisning

och värdeminskning.

Rådet framlägger härefter en plan för forskningen under de närmaste

åren. Enligt denna plan skulle utgifterna för forskningen under åren 1960/

61—1964/65 öka från 4,5 till 7 miljoner kr med följande fördelning på de

olika forskningsområdena.

1960/61

1964/65

Miljoner kr

Allmän information ........................

0,7

1,2

Samhälls- och byggnadsplanering

0,7

1,0

Material och konstruktioner ....................

1,6

2,3

Installationer

0,6

1,0

Produktion och förvaltning

0,5

1,0

Rådets administration, kontakt- och programar- bete .....................................

0,4

0,5

Totalt

4,5

7,0

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr SO år 1902

Den i planen angivna ökningen av forskningsvolymen förutsätter en höjning

av byggnadsforskningsavgiften. Ytterligare skäl för en sådan höjning

är det förhållandet, att byggnadsforskningsavgifterna vid stigande löneoch

kostnadsnivå inte ökar i samma takt som lönerna, eftersom en stor

del av byggnadsarbetarna har en årslön som överstiger 15 000 kr och denna

del ökar för vart år lönerna stiger. Den stigande produktiviteten inom

byggnadsindustrin medför, att byggnadsvolymen per arbetare ökar utan

att byggnadsforskningsavgifterna påverkas härav. Samtidigt härmed ökax

forskningsbehovet per enhet byggnadsarbete.

Rådet hemställer, att byggnadsforskningsavgiften från och med den 1

januari 1962 höjes från 0,15 till 0,25 procent av den avgiftspliktiga lonen.

Avgiftssumman beräknas därvid stiga från 2,9 till 4,8 miljoner kr för år.

Vidare förutsätter rådet, att en häremot svarande höjning av statsanslaget

till 900 000 kr skall genomföras från och med budgetåret 1962/63. Tillsammans

med diverse inkomster om 300 000 kr skulle härigenom de sammanlagda

årliga inkomsterna komma att uppgå till 6 miljoner kr.

Enligt en av rådet upprättad översiktsplan över inkomster och utgifter

för tiden 1960/61—1964/65 skulle den avsedda ökningen av forskningen

till en kostnad av 7 miljoner kr under verksamhetsåret 1964/65 kunna

komma till stånd, om den föreslagna höjningen av avgiften och statsanslaget

genomföres samt vissa reserverade medel förbrukas. Den angelägna uppgiften

att bygga upp en allmän reserv av forskningsmedel måste således

uppskjutas. Rådet förutskickar därför, att avgiftshöjningen kan komma

att visa sig inte vara tillfyllest på längre sikt. Begränsningen av avgiftspliktig

lön till 15 000 kr bör enligt rådets mening snarast upphöra och rådet

avser att senare återkomma till denna fråga.

Sedermera har rådet i särskild framställning angående anslag för budgetåret

1962/63 till byggnadsforskning anfört, att höjd byggnadsforskningsavgift

kan utgå tidigast från och med den 1 januari 1963. På grund härav

bör den av rådet tidigare föreslagna höjningen av anslaget till 900 000 kr

under nästa budgetår endast avse den senare hälften av året. I enlighet

härmed hemställer rådet, att anslaget för budgetåret 1962/63 uppföres med

715 000 kr.

Remissyttranden

Över det av statens råd för byggnadsforskning framlagda forslaget om höjning

av byggnadsforskningsavgiften har yttranden avgivits av riksförsäkringsanstalten,

bostadsstyrelsen, statens institut för byggnadsforskning,

byggnadsstyrelsen, statskontoret, riksräkenskapsverkct, kollegienämnderna

vid tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola,

Svenska stadsförbundet, Svenska landskommunernas förbund, Svenska

landstingsförbundet, Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (SABO), Hyresgästernas

sparkasse- och byggnadsföreningars riksförbund u. p. a. (HSB),

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj.ts proposition nr 80 år 1962

Svenska riksbyggen, Svenska byggnadsentreprenörföreningen, Svenska byggnadsindustriförbundet,

Näringslivets byggnadsdelegation och Svenska byggnadsarbetareförbundet.

Behovet av ökad forskning på byggnadsområdet vitsordas allmänt

av remissorganen, av vilka en del framför synpunkter och önskemål

beträffande olika forskningsuppgifter. I några yttranden beröres också frågan

om resurserna för ökad forskning.

Statens institut för byggnadsforskning anför en rad exempel på uppgifter

för forskningen och framhåller, att de var för sig utgör forskningsområden,

som kräver ekonomiska och personella resurser långt utöver dagens möjligheter.

Att forskningen brottas med rekryteringsproblem har stundom anförts

som skäl för en begränsning av anslagen. Institutet påpekar, att en sådan

begränsning, avspeglad i forskarens oförmånliga och osäkra anställningsformer,

torde vara den svåraste rekryteringshämningen.

Liknande synpunkter framföres av Näringslivets byggnadsdelegation,

som framhåller, att på längre sikt tillgången på forskare och institutionella

resurser måste bli beroende av hur mycket pengar som ställs till förfogande

for forskningen. En ökning av anslagen till byggnadsforskningen är sålunda

ägnad att öka intresset hos enskilda personer, företag och organisationer för

denna forskningsgren.

Kollegienämnden vid tekniska högskolan i Stockholm anför, att byggnadsmetoderna

förändras i snabb takt och att därför kunskapsunderlaget

ofta visat sig otillräckligt med påtagliga missgrepp och kapitalförstöring

som foljd. Underlåtenhet att bedriva erforderlig grundläggande forskningsverksamhet

kan betyda onödiga kostnader, som mångdubbelt överstiger

kostnaden för den nödvändiga forskningen. Behovet av väsentligt ökad

forskning på byggnadsområdet och därmed också behovet av ökade ekonomiska

resurser för forskningen synes vara uppenbart. Nämnden ansluter

sig helt till byggnadsforskningsrådets uppfattning, att forskningsverksamheten

bör utbyggas.

Statskontoret finner det i och för sig vara välbetänkt, att forskningsverksamheten

inom byggnadsbransch^ intensifieras och att det från statsmakternas

sida tillses, att tillräckliga medel finns för ändamålet.

Den föreslagna höjningen av byggnadsforskningsavgift

e n har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av bostadsstyrelsen, riksräkenskapsverket,

Svenska stadsförbundet, Svenska landskommunernas

förbund, SABO, Svenska riksbyggen, Svenska byggnadsarbetareförbundet,

Svenska byggnadsentreprenörföreningen och Svenska byggnadsindustriförbundet.

De två sistnämnda har lämnat sitt tillstyrkande under den uttryckliga

förutsättningen, att de grundläggande konkurrensprinciperna rörande

fördelning av forskningsmedlen blir tillämpade.

Kollegienämnden vid Chalmers tekniska högskola vill starkt understödja

byggnadsforskningsrådets hemställan i vad den avser att möjliggöra utökad

s. 9 Kontrollera mot PDF

Ktingl. Maj:ts proposition nr 80 år 1962 9

forskning men tar inte ställning till utformningen av systemet för debitering

av avgifter.

Den föreslagna avgiftshöjningen tillstyrkes vidare av statens institut för

byggnadsforskning. Institutet bedömer dock höjningen som mycket återhållsam

mot bakgrunden av ett av institutet för den närmaste femårsperioden

utarbetat arbetsprogram, vilket innefattar en ökning av arbetsvolymen

med 20—25 procent per år.

I ett par yttranden framföres önskemål om en större ökning av byggnadsforskningsrådets

ekonomiska resurser än vad rådet föreslagit. Sålunda anser

byggnadsstyrelsen, att — utöver den föreslagna avgiftshöjningen —- erforderliga

åtgärder bör vidtagas så att till rådets förfogande för verksamhetsåret

1964/65 står ett belopp av 7 miljoner kr jämte viss reserv.

Kollegienämnden vid Stockholms tekniska högskola framhåller, att den

beslutade utbyggnaden av byggnadsfackavdelningarna vid de tekniska högskolorna

inte kommer att vara fullt genomförd förrän mot slutet av 1960- talet. Det kan därför övervägas om inte avgiftshöjningen borde ske successivt

och automatiskt med förslagsvis 0,05 procent vartannat år tills en nivå

av minst 0,35 procent uppnåtts. Härigenom skulle höjningen kunna ske i

närmare anslutning till högskolornas utbyggnad och större medelstillgång

kunna påräknas sedan forskningsresurserna blivit helt utbyggda.

Viss tvekan beträffande förslaget har uttryckts av Svenska landstingsförbundet,

som påpekar, att i framställningen icke lämnats någon redovisning

för de huvudsakliga forskningsresultat som uppnåtts sedan byggnadsforskningsavgiften

infördes. Förbundet finner det därför vanskligt att bedöma,

vilka resultat man kan vänta sig genom en höjd avgift. Oavsett detta kan

ur olika synpunkter tveksamhet föreligga mot den föreslagna avgiftshöjningen.

Förbundet vill emellertid inte direkt motsätta sig densamma.

Förslaget till avgiftshöjning avstyrkes av tre remissorgan.

Statskontoret framhåller, att erfarenheter av det nya, från och med år

1961 gällande avgiftssystemet ännu inte vunnits. Följaktligen saknas tillräckligt

underlag för att nu fatta beslut om höjning av avgiften. Statskontoret

anser, att spörsmålet om avgiftsprocentens storlek bör övervägas i

samband med en blivande prövning av frågan om begränsningen av den

avgiftspliktiga lönen. Vidare framhåller ämbetsverket, att den fortgående

industrialiseringen inom byggnadsproduktionen synes innebära att allt flera

produktionsmoment kan komma att undandragas avgiftsbeläggning. Denna

fråga bör beaktas i samband med övriga omständigheter av betydelse för

bestämmande av en avgift, som ger erforderliga inkomster.

HSB anser det vara i princip felaktigt, att de höjda avgifterna uteslutande

skall betalas av dem som redan har de högsta bostadskostnaderna, nämligen

de boende i nyuppförda hus. Med hänsyn till att forskning på bostadsbyggnadsområdet

lika väl som på andra områden inom samhället är av stort

allmänt intresse, bör finansiering väsentligen ske över statsbudgeten.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kiingl. Maj:ts proposition av 80 år 1962

Även Näringslivets bgggnadsdelegation framhåller, att byggnadsforskningen

i hög grad berör allmänna intressen och att den med hänsyn härtill

borde -— i den mån forskningen icke ingår såsom ett normalt led i byggnadsföretagens

verksamhet — bestridas av statsmedel. Det förhållandet, att

byggnadsforskningen finansieras med en särskild avgift, medför att någon

avvägning mellan utgifterna för denna forskning och annan statsstödd

forskning inte förekommer. Möjligheterna att pröva om behov av medlen

föreligger i den omfattning som svarar mot inkomsterna minskas härigenom.

Genom den föreslagna höjningen och den förutskickade ytterligare

höjningen av avgiften framträder finansieringssystemets olägenheter allt

starkare. Avgiftsfinansieringen kan i än högre grad än tidigare ifrågasättas

efter den allmänna varuskattens införande. Den dubbelbeskattning som

härigenom uppkommer drabbar dessutom särskilt hyresgäster i nyuppförda

fastigheter med i förhållande till äldre bostäder högre hyror. Delegationen

kan inte tillstyrka att avgiften nu höjes. I stället bör frågan om ett slopande

av avgiften och dess ersättande med en finansiering över statsbudgeten

upptagas till övervägande.

I fråga om den tidpunkt, då beslutad avgiftshöjning kan

få effekt på uppbörden av avgifterna, erinrar riksförsäkringsanstalten

om bestämmelserna i förordningen angående uppbörd av

avgifter enligt lagen om försäkring för allmän tilläggspension in. m. Byggnadsforskningsavgiften

ingår i förekommande fall i arbetsgivaravgift enligt

förordningen. Arbetsgivaravgift, som uppbäres av anstalten, debiteras

under året näst efter utgiftsåret såsom slutlig avgift. I avräkning på den

slutliga avgiften skall arbetsgivaren under utgiftsåret erlägga preliminär

avgift. Denna skall i regel motsvara den under nästföregående år debiterade

slutliga avgiften. Under vissa förutsättningar kan dock särskild beräkning

av preliminär avgift för visst år göras. Arbetet med debitering av preliminär

arbetsgivaravgift för år 1962 har emellertid fortskridit så långt, att en

höjning av byggnadsforskningsavgiften från och med 1962 kan påverka den

preliminära avgiften och därmed föranleda ökade inkomster först från och

med år 1963. Om icke särskild beräkning av den preliminära avgiften för

sistnämnda år göres, får höjningen ingen verkan förrän från och med år

1964. Med hänsyn till det anförda finner anstalten det uppenbart, att rådets

prognos över avgiftsinkomsterna budgetåren 1960/61—1964/65 icke är hållbar.

Anstalten upplyser i detta sammanhang, att de byggnadsforskningsavgifter,

som ingår i den preliminära arbetsgivaravgiften för år 1961, uppgår

till ca 3,2 miljoner kr.

Departementschefen

Forsknings- och rationaliseringsverksamheten på byggandets område

erhåller sedan år 1954 finansiellt stöd genom den s. k. byggnadsforsknings
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr SO år 1962

11

avgiften samt ett särskilt anslag av statsmedel. Avgiften beräknas på viss

del av lönesumman inom byggnadsindustrin och utgår f. n. med 0,15 % av

detta underlag. Avgifterna uppgår till drygt 3 miljoner kr för år. Statens

anslag är för innevarande budgetår upptaget till 530 000 kr.

Statens råd för byggnadsforskning har gjort framställning om höjning av

såväl byggnadsforskningsavgiften som statens anslag till byggnadsforskning.

Därvid har rådet anfört, att den snabbt fortgående ökningen av byggnadsverksamheten

och utvecklingen av nya byggnadsmetoder framkallat

behov av ökad forskning på området. Bland de myndigheter och organisationer,

som yttrat sig över rådets förslag till avgiftshöjning, råder i stort sett

enighet om att forskningsverksamheten och de ekonomiska resurserna för

densamma bör utökas.

För egen del ansluter jag mig till denna uppfattning. Det torde vara allmänt

erkänt, att forskningen på detta område är av stor betydelse för möjligheterna

att förbättra och förbilliga byggandet. Med hänsyn till storleken

av kostnaderna för byggnadsverksamheten blir forskningsresultaten av stor

vikt ur samhällsekonomisk synpunkt. Särskilt på bostadsbyggandets område

är de av direkt betydelse också för den enskilde. En ökning av forsknings-

och Tationaliseringsverksamheten på byggandets område framstår

därför som angelägen.

Vissa frågor rörande inriktningen av forskningsverksamheten på olika

uppgifter har behandlats av rådet och en del av remissorganen. Med anledning

härav vill jag erinra om att gällande förutsättningar för denna forskningsverksamhet

innebär, att fördelningen av tillgängliga forskningsmedel

på skilda ändamål ej skall bindas av detaljerade direktiv från statsmakternas

sida. I enlighet härmed anser jag mig inte böra ta ställning till rådets

och remissorganens uttalanden i detta avseende.

Rådets förslag om höjning av byggnadsforskningsavgiften har mött erinringar

av principiell art från ett par remissorgan, som hävdar att forskningen

inte bör finansieras genom avgifter utan genom anslag på statsbudgeten.

Som skäl för denna uppfattning anföres bl. a., att forskningen berör

allmänna intressen och att avgifterna i sista hand får betalas av de boende

i nybyggda hus. Med anledning härav vill jag framhålla, att forskningsavgifternas

effekt på den enskildes boendekostnader är så ringa, att den

torde sakna praktisk betydelse. Samtidigt är det uppenbart, att den nytta

forskningsverksamheten medför i första hand kommer bostadskonsumenterna

till del. Jag finner inte anledning föreligga att nu frångå det hittillsvarande

finansieringssystemet. I likhet med flertalet av remissorganen förordar

jag, att ökade ekonomiska resurser ställes till forskningens förfogande

genom en höjning av byggnadsforskningsavgiften.

Storleken av de årliga avgiftsinkomsterna är beroende av två faktorer,

avgiftsunderlaget och uttagsprocenten. Avgiftsunderlaget påverkas av bl. a.

den övre gränsen för avgiftspliktig lön, f. n. 15 000 kr. Byggnadsforsknings
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 80 år 1962

rådet har föreslagit, att uttagsprocenten skall höjas från 0,15 till 0,25 procent.

I fråga om den nämnda övre gränsen har rådet uttalat den åsikten, att

denna begränsning av avgiftsunderlaget bör slopas. Rådet har dock inte

framlagt något förslag härom.

Kungl. Maj :t har tidigare denna dag beslutat att till lagrådet remittera

ett förslag till lag om allmän försäkring m. in. Vid anmälan av denna fråga

har jag bl. a. föreslagit en höjning till 22 000 kr av det högsta lönebelopp,

som skall beaktas vid bestämmande av arbetsgivares avgifter till sjukförsäkringen

och yrkesskadeförsäkringen. Det synes lämpligt, att motsvarande

höjning genomföres beträffande de löner, som utgör underlag för bestämmande

av byggnadsforskningsavgiften. En sådan ändring medför, enligt

inom riksförsäkringsverket utförda beräkningar, en ökning av avgiftsunderlaget

med ca 12,5 procent.

Rådet för byggnadsforskning har med sitt förslag avsett att uppnå en

årlig inkomst av byggnadsforskningsavgifter uppgående till 4,8 miljoner

kr. Jag förordar, att uttagsprocenten för avgiften höjes i den omfattning

som erfordras för att den årliga inkomsten av avgifterna skall komma att

uppgå till ungefär nämnda belopp. Med hänsyn till den föreslagna höjningen

av gränsen för avgiftspliktig lön kan, enligt verkställda beräkningar, denna

inkomstsumma uppnås vid en uttagsprocent av 0,20. Jag vill tillägga, att

inkomstsumman kan komma att öka genom fortsatta lönestegringar samt

ökat antal arbetstagare inom byggnadsindustrin.

Vad jag här förordat i fråga om avgiftsunderlaget och uttagsprocenten

föranleder vissa ändringar i 2 § i förordningen angående byggnadsforskningsavgift.

Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 1963. Härvid förutsätter

jag, att riksförsäkringsverket gör en särskild beräkning av den preliminära

avgiften för år 1963, så att avgiftshöjningen får effekt redan under

nämnda år. — Med hänsyn till de bestämmelser, som numera gäller

i fråga om besvär över riksförsäkringsverkets beslut angående debitering

och uppbörd av arbetsgivaravgifter, bör 3 § utgå ur förordningen.

Ett förslag till förordning om ändring i förordningen angående byggnadsforskningsavgift

har upprättas inom socialdepartementet.

Vad härefter angår statens anslag till byggnadsforskningen anser jag, att

det bör ökas i samma omfattning som forskningsavgiften, dvs. med ca 50

procent. Jag föreslår, att anslagshöjningen för helt budgetår bestämmes till

270 000 kr. För budgetåret 1962/63 bör dock med hänsyn till tidpunkten för

avgiftshöjningen endast hälften av detta belopp beräknas och anslaget alltså

upptagas med (530 000 + 135 000 =) 665 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) antaga nämnda inom socialdepartementet upprättade

förslag till förordning om ändring i förordningen den 22

april 1960 (nr 77) angående byggnadsforskningsavgift;

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 80 år 1962

b) till Byggnadsforskning för budgetåret 1962/63 under

femte huvudtiteln anvisa ett anslag av 665 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

lan Lagergren

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Rskr. 1962:228 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ■proposition angående anslag för budgetåret 1962/63 till journalistutbildning. a1 i texten
  2. SU 1962:97 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställning angående anslag för budgetåret 1962/63 till byggnadsforskning jämte i ämnet väckt motion. s. 1 i texten
  3. Rskr. 1962:158 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till förordning om ändring i förordningen den 22 april 1960 a1 i texten
  4. 3LU 1962:20 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i förordningen den 22 april 1960 s. 1 i texten