Angående omorganisation av fortifikationsförvaltningen in. in
1963-03-08 · 55 sidor, varav 49 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 49 av 55 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1963:107, Angående omorganisation av fortifikationsförvaltningen in. in
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 107 nr 1963
1
Nr 107
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående omorganisation
av fortifikationsförvaltningen in. in.; given Stockholms
slott den 8 mars 1963.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF
Sven Andersson
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen framlägges förslag om viss omorganisation av fortifikationsförvaltningen.
Förvaltningen föreslås bli indelad i två avdelningar, en
befästningsavdelning och en kasernavdelning samt i övrigt i byråer, nämligen
byggnadsbyrå, värmebyrå, elektrobyrå, väg- och vattenbyggnadsbyrå,
forskningsbyrå, markbyrå och administrativ byrå. Härtill kommer centralkontoret
för byggnads- och reparationsberedskapen. Verksledningen föreslås
bli förstärkt med eu befattning för överdirektör, vars innehavare närmast
avses för samordning av arbetet inom byggnads-, värme-, elektro- samt
väg- och vattenbyggnadsbyråerna. Kostnaderna för nya tjänster som erfordras
för omorganisationen beräknas till ca 890 000 kr.
Till Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar begäres för budgetåret 1963/
64 ett förslagsanslag av 13 500 000 kr. 1
1 —Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 saml. Nr 107
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 107 nr 1903
Utdrag uv protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
S mars 1963.
Närvarande:
Statsråden Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,
Edenman, afGeijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling.
Eftei gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chelen
för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, fråga om omorganisation
av fortifikationsförvaltningen in. in. samt anför därvid följande.
I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 11) har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen, att till Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar för budgetåret
19611/64 beräkna ett förslagsanslag av 111800 000 kr. i avbidan på att förslag
till principorganisation för fortifikationsförvaltningen skulle kunna
framläggas för riksdagen på grundval av ett av 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga
avgivet betänkande i ämnet. Beredningen av förslaget är
numera avslutad. .lag anhåller nu att fa anmäla denna fråga och i samband
därmed fortifikationsförvaltningens förslag till anslagsäskanden för budgetåret
19611/64.
1. Förslag till omorganisation
Inledning
Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 januari 1956 och den
9 januari 1959 har chefen för försvarsdepartementet tillkallat fyra sakkunniga1
för att verkställa viss översyn av försvarsförvaltningarnas organisation
m. m. Utredningsmännen har antagit benämningen 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga.
Utredningens uppdrag, som ursprungligen omfattade
i huvudsak en översyn av den av 1954 års riksdag beslutade nya organisationen
av försvarets centrala tyg-, intendentur- och civilförvaltning,
har genom beslut den 14 oktober 1960 utvidgats till att omfatta översyn av
fortifikationsförvaltningens organisation och personalbehov. Enligt de för
ifrågavarande uppdrag meddelade direktiven bör i den mån så bedömes
lämpligt och möjligt resultaten av översynsarbetet redovisas i etapper. Utredningen
har med skrivelse den 17 december 1962 avgivit betänkande (stencilerat
Fö 1962:4) med förslag till organisation av fortifikationsförvalt- 1
1 Krigsrådet E. I. Insuiander, tillika ordförande, kansUrådet N. E. B. FieUander, byråchefen
F. Lyberg och byråchefen A. C. R. Resare.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ta proposition nr 107 år 196:t ,''5
ningen. Reservation i viss del av ledamoten Fjellander har hilagts helänkandet.
Yttranden över betänkandet har efter remiss avgivits av överbefälhavaren
— efter hörande av cheferna för armén, marinen och flygvapnet — försvarets
civilförvaltning, fortifikationsförvaltningen, flygförvaltningen, försvarets
forskningsanstalt, arbetsmarknadsstyrelsen, byggnadsstyrelsen,
statskontoret, Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), statstjänstemännens
riksförbund (SR) samt tjänstemännens centralorganisations
statstjänstemannasektion (TCO-S).
Nuvarande organisation in. in.
Fortifikationsförvaltningen organiserades efter förslag i proposition
1947: 142 för arbetsuppgifter avseende den centrala ledningen av fortifikations-
och byggnadsförvaltningen inom försvaret. Till verket sammanfördes
fortifikations- och byggnadsverksamhet, som dittills ålegat fyra skilda förvaltningsmyndigheter,
nämligen arméns fortifikationsförvaltning, marinförvaltningen,
flygförvaltningen och försvarets bostadsanskaffningsnämnd.
Till fortifikationsförvaltningen hänfördes dock icke frågor rörande nybyggnad
och underhåll av flygfält eller anskaffning av mark för flygfält. Efter
förslag i nyssnämnda proposition beslöt riksdagen, att fortifikationsförvaltningen
skulle vara indelad i befästningsbyrå, kasernbyrå, byggnadsbyrå, administrativ
byrå, chefsexpedition, beredskapskontor och förrådskontrollkontor.
Nu gällande organisation går i huvudsak tillbaka på 1947 års beslut med
de jämkningar däri som beslutats efter förslag till 1958 års riksdag (jfr
prop. 1958: 110, s. 167—204).
I huvudsak i enlighet med 1958 års riksdagsbeslut är fortifikationsförvaltningen
för närvarande under chefen — eu generalsperson eller generaldirektör
i lönegrad Bp 6 — sammansatt av befästningsbyrå, vars chef är
överste ur fortifikationskåren i lönegrad Bo 4, kasernbyrå, vars chef är civil
byråchef i lönegrad Bp 4, byggnadsbyrå, vars chef är civil byggnadschef i
lönegrad Bp 4, markbyrå och administrativ byrå, vilkas chefer är krigsråd
i lönegrad Bo 1, chefsexpedition, som skall förestås av en major ur fortifikationskåren,
forskningssektion, vars chef är forskningschef i lönegrad
Bp 3, samt byggnads- och reparationsberedskapens (BllB) centralkontor,
vilket står under direkt ledning av eu byrådirektör i lönegrad A 25. Chef för
byggnads- och reparationsberedskapen är chefen för väg- och vattenbyggnadskåren.
I fortifikationsförvaltningens organisation ingår även jämlikt
Kungl. Maj:ts beslut den 14 oktober 1960 eu extra hyrå, den s. k. Musköbyrån,
som är avsedd för arbetsuppgifter sammanhängande med utbyggnaden
av örlogsbasen på Muskö. Chef för denna hyrå är förordnad att bestrida
göromål som eljest ankommer på tjänsteman i lönegrad B 4. Fortifikationsförvaltningens
indelning åskådliggöres närmare å tablå (bilaga /). I denna
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 107 år 1003
anges också byråernas indelning i sektioner (motvarande) enligt beslut av
Kungl. Maj :t den 30 juni 195!).
Kungl. Maj :t har vidare genom beslut den 2 juni 1961 medgivit att i anslutning
till den pågående översynen av fortifikationsförvaltningens organisation
och personalbehov inom verket försöksvis lar finnas organiserat ett
verkschefen direkt underställt »stabsorgan» och den 29 september 1901 förordnat
tjänsteman som chef för angivna enhet att bestrida göromäl som
eljest ankommer på tjänsteman i lönegrad Ao 26 (Ao 27). 1 övrigt skall
ifrågavarande försöksverksamhet bedrivas inom den pcrsonalram, som
framgår av gällande dispositionsföreskrifter. Nyssnämnde tjänsteman har
tills vidare som huvudsaklig arbetsuppgift alt sammanhålla och samordna
det till ett flertal enheter inom verket hänförliga arbetet med tekniska skötsel-
och underhållsinstruktioner för olika anläggningar.
Det bör i förevarande sammanhang även erinras om att chefskapet för
befästningsbyrån intill den 1 oktober 1961 var förenat med befattningen
för inspektör över rikets befästningar. Från och med nämnda tidpunkt inordnades
emellertid efter förslag i proposition 1961:109 (s. 111) befästningsinspektionen
i försvarsstaben och befattningen för befästningsinspektör
skildes från befattningen för chef för befästningsbyrån.
Det bör anmärkas, att den militära byggnads- och anläggningsverksamheten
nästan undantagslöst sker med anlitande av entreprenörer. De — numera
starkt reducerade — egna arbetsavdelningar, som vissa regionala organ
disponerar, utnyttjas för sådana underhålls-, iståndsättnings- och enstaka
byggnadsarbeten, som inte lämpar sig för entreprenering.
Arbetsfördelningen in. m. mellan de skilda byråerna m. in.
inom fortifikationsförvaltningen är i stora drag följande.
Befästningsbyrån: Planering och konstruktion (utom beträffande VVSoch
elinstallationcr in. in.) samt underhåll och iståndsättning av anläggningar
under befästningars delfond av försvarets fastighetsfond; skyddstjänsten
för samtliga drivmedelsanläggningar; rådgivande verksamhet beträffande
civila befästningsanläggningar. Härtill kommer omfattande krigsplaneringsuppgifter
i fråga om materiel in. m.
Kasernbyrån: Bchovsutredningar, planering och konstruktion (utom beträffande
VVS- och elinstallationer in. in.) av objekt, som redovisas under
kasernbyggnaders delfond (med undantag av flygfält); underhåll och vård
av byggnader och anläggningar av nu angiven art; byggnadstekniskt brandoch
inbrottsskydd; hyressättning för försvarets bostäder in. in.
Byggnadsbyrån: Utredningar och konstruktion av värme-, sanitets-, ventilations-,
elektro- samt väg- och vattenbyggnadstekniska anläggningar liksom
drivmedelstekniska installationer för befästningar och kasernbyggnader;
entreprenering av byggnads- och installationsarbeten utom arbeten av
sådan storleksordning eller beskaffenhet, att fortifikationsförvaltningen
särskilt beslutat att entreprenering skall uppdragas åt regional myndighet;
opaginerad Kontrollera mot PDF
o
Kungl. Maj.ts proposition nr i07 år 1963
besiktning i enlighet med besiktningsinstruktionen av byggnadsarbeten, som
utföres av regional myndighet; uppföljning av försvarets byggnadsverksamhet
från byggnadstekniska och byggnadsekonomiska synpunkter: upphandling
och central förrådshållning av materiel, maskiner m. m.; sammanhållande
av ärenden rörande arbetsmarknadsfrågor, m. m.
På byggnadsbyrån ankommer vidare att — för det fall byggande i egen
regi skulle ifrågakomma — ombesörja nybyggnader samt om- och tillbyggnader
av sådan storleksordning eller beskaffenhet, att fortifikationsförvaltningen
särskilt beslutat att utförandet icke skall uppdragas åt regional
myndighet.
Markbyrån: Förvärv och försäljning av fast egendom; anskaffning av
mark med begränsad dispositionsrätt; rättslig vård av det under fortifikationsförvaltningen
stående fastighetsbeståndet; förvaltning av övnings- och
skjutfält; upplåtelse av mark med nyttjande- och servitutsrätt; reglering
av vissa markskador.
Administrativa byrån: Rättsliga, administrativa och kamerala ärenden,
frågor angående den regionala och lokala organisationen, sammanställning
av anslagsäskanden, personalärenden m. m., kollektivavtalsärenden, kassaoch
dispositionsbokföring samt frågor rörande ämbetsverkets egen organisation.
Chefsexpeditionen: Mottagande och fördelning av inkommande ärenden
in. in., värnpliktsfrågor, krigsorganisation och mobilisering, presstjänst, bevakning,
säkerhetstjänst, bibliotekstjänst.
Forskningssektionen: Fortifikatorisk forskning och försöksverksamhet.
Centralkontor för byggnads- och reparationsberedskapen: Organisation
i fred av byggnads- och reparationsberedskapen, planering och förberedelser
för organisationens verksamhet, övervakning av arbetsorganens beredskap,
anskaffning av driftvärnsutrustning samt av maskiner och arbetsredskap.
Det bör i anslutning till det nu sagda anmärkas, att en omfattande byggnadsverksamhet
i Stockholmsområdet för myndigheter inom försvaret,
t. ex. för försvarets forskningsanstalt och försvarets radioanstalt, handhaves
direkt av byggnadsbyrån (genom entreprenörer) utan anlitande av regionalmyndighet.
På samma sätt handhar kasernbyrån underhåll av ett stort antal
militära byggnader inom Stockholmsområdet, huvudsakligen med anlitande
av s. k. årsentreprenörer.
Som framgår av det föregående hänfördes inte vid fortifikationsförvaltningens
inrättande frågor rörande nybyggnad och underhåll
av flygfält eller anskaffning av mark för flygfält
till ämbetsverket. Efter förslag i 1960 års statsverksproposition (bil. 6, s.
103 f) har sedermera beslut fattats om att ärenden angående byggande och
underhåll av flygfält in. in. samt ärenden angående markförvärv in. m. skall
1 * — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 107
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 107 år 1963
överföras till fortifikationsförvaltningen från och med den 1 juli 1963. Ärenden
angående markförvärv m. m. för flygvapnets bombfällnings- och skjutplatser
skall emellertid jämlikt beslut av Kungl. Maj :t den It december 1959
och den 23 september 1960 överföras till fortifikationsförvaltningen efterhand
och i sådan takt att huvuddelen av ärendena överföres före den 1 juli
1963.
Det bör i förevarande sammanhang även erinras om att i proposition
1962: 168 angående organisation m. m. av försvarets centrala intendenturförvaltning
till innevarande års riksdag förslag framlagts att bland annat
ärenden angående behov sprövning samt val och kvalitetsbedömning
av bränslen samt angående bränsleinventarier för
de fasta maskinanläggningarna inom försvaret, vilka nu ankommer på arméintendenturförvaltningen,
skall överföras till fortifikationsförvaltningen
från och med den 1 juli 1963.
På grundval av ett av fortifikationsförvaltningen avgivet förslag har f ö rsvarets
regionala och lokala fastighetsförvaltning
organiserats genom beslut av 1956 års riksdag (jfr prop. 1956: 110, s. 14—
48). I enlighet med beslutet finnes för fortifikations- och byggnadsförvaltningen
vid samtliga militärbefälsstaber en särskild sektion (med fortifikationsofficer
som chef). Sektionen är — utom vid VII militärbefälsstaben —
indelad i befästningsavdelning (militär chef) och byggnadsavdelning (under
civil byggnadsdirektör). Sedermera har Kungl. Maj :t även meddelat särskilda
beslut rörande byggnadsförvaltningen vid kustartilleriförsvaren, örlogsvarven
samt marinkommandona Ost och Syd. (I den mån i det följande talas om
regionala organ, avses i förevarande sammanhang även sistnämnda myndigheter.
) Till följd av besluten har teknisk och annan expertis tillförts regionalmyndigheterna.
På de regionala organen ankommer prövning av förslag till
och fastställande av stater för löpande underhåll av befästningar, kasernfastigheter
och specialbyggnader, detaljplanläggning och kostnadsberäkning av
ej alltför omfattande arbeten samt utförande och kontroll av flertalet förekommande
arbeten. På lokalmyndighet ankommer bland annat att upprätta
förslag till underhållsplaner samt att med till förfogande ställda medel
ombesörja underhåll. Lokalmyndighet skall till högre instans meddela sitt
behov av nybyggnads- och iståndsättningsarbeten samt avge förslag till förvärv
av eller anskaffande av nyttjanderätt till markområden och byggnader.
Enligt den till grund för 1956 års beslut liggande arbetsfördelningen mellan
de olika instanserna skall fortifikationsförvaltningen utföra den slutliga
bearbetningen av de utredningar om underhålls- och nybyggnadsbehov,
på vilka framställningar till Kungl. Maj :t skall grundas. Fortifikationsförvaltningen
skall vidare fastställa den kostnadsram, som skall gälla för
Kungl. Maj. ts proposition nr 107 år 1963 7
underhållsverksamheten inom de regionala områdena, samt ange riktlinjer
i stort för användningen av underhållsmedlen. Ämbetsverket skall planlägga
och kostnadsberäkna alla mera komplicerade arbeten samt i regel verkställa
anbudsinfordran och anbudsprövning för dylika arbeten. Huvuddelen
av förekommande besiktningar skall även ankomma på ämbetsverket.
Vidare skall större utredningar av olika slag, planläggningsuppgifter, behovsprövningar
och angelägenhetsgraderingar på längre sikt ävensom prövning
av framställningar om medel för hastigt uppkommande behov åvila
centralorganet. Såsom ett led i den fortifikatoriska rustningsplanläggningen
skall bland annat centralt utarbetas planer för tillgodoseendet i krig av behovet
av byggnadsmateriel, verktyg och arbetsmaskiner. Ärenden, som gäller
markanskaffning och marköverlåtelse samt den praktiska vården av
jordbruks- och skogsfastigheter ävensom frågor av juridisk-administrativ
natur, skall i väsentliga delar handläggas centralt. Slutligen skall fortifikationsförvaltningen
öva fortlöpande tillsyn och kontroll över de underlydande
organens verksamhet, följa den tekniska utvecklingen samt lämna
nämnda organ generella anvisningar i tekniskt, ekonomiskt, juridiskt och
administrativt hänseende.
Försvarsförvaltningssakkunnigas förslag
Fortifikationsförvaltningen är ett för försvaret gemensamt, centralt ämbetsverk
som enligt sin instruktion under Kungl. Maj :t i tekniskt och ekonomiskt
avseende utövar ledningen av och uppsikten över fortifikationsoch
byggnadsväsendet vid krigsmakten.
Ehuru fortifikationsförvaltningen är en Kungl. Maj :t direkt underställd
central myndighet, är verket samtidigt en teknisk-ekonomisk serviceorganisation
för försvaret, vilken i sin verksamhet måste taga behörig hänsyn
till de högsta militära instansernas önskemål och synpunkter. På grundval
av 1960 års försvarsledningsutrednings förslag har — i överensstämmelse
med vad fallet är i fråga om övriga centrala försvarsförvaltningar — vissa
bestämmelser införts i instruktionen i syfte att i erforderlig utsträckning
säkra överbefälhavarens och försvarsgrenschefernas inflytande över fortifikationsförvaltningens
verksamhet i form av direktiv- och anvisningsrätt.
Verksamheten på investeringssidan kan enligt de sakkunniga med viss
rätt karakteriseras så, att fortifikationsförvaltningen efter beställning från
överbefälhavaren, försvarsgrenscheferna eller annan myndighet ombesörjer
att byggnader och anläggningar kommer till stånd. Beträffande de anläggningar
som är att hänföra till utbildningssidan är vederbörande försvarsgrenschef
beställare, ofta i samarbete med respektive centrala fackförvaltning.
Det senare gäller särskilt verkstäder och vårdlokaler för materiel
in. in. Även om överbefälhavaren får anses vara den högste militära måls
-
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 107 år 1063
mannen ifråga om befästningsbyggandet, vilket bör regleras på grundval
av operativa överväganden, står överbefälhavaren (försvarsstaben) likväl
icke alltid som beställare av dylika anläggningar, utan det stabsarbete som
är förenat med framtagande av militära underlag för befästningsanläggningar
av olika slag delegeras i stor utsträckning till försvarsgrensledningarna.
Liksom för övriga centrala försvarsförvaltningar gäller även för fortifikationsförvaltningen
att verket i erforderlig omfattning skall hålla överbefälhavaren
och försvarsgrenscheferna underrättade om sin verksamhet.
Det åligger vidare fortifikationsförvaltningen att biträda överbefälhavaren
och försvarsgrenscheferna med utarbetande av förslag som berör ämbetsverkets
verksamhetsområde och som de kan finna erforderligt avlåta till
Kungl. Maj :t, samt att till överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna inkomma
med de yttranden och utredningar som dessa påkallar och förvaltningen
kan lämna.
Under rubriken utvecklingstendenser m. in. anger de sakkunniga vissa
omständigheter av betydelse för fortifikationsförvaltningens organisation
och arbetsuppgifter. I dessa delar torde få hänvisas till betänkandet (s. 17—
29).
Efter denna redogörelse övergår de sakkunniga till en bedömning av
vilka allmänna krav som mot bakgrunden av de aktuella utvecklingstendenserna
bör ställas på fortifikationsförvaltningens organisation.
Enligt de sakkunniga föreligger inom flera områden fortfarande en betydande
eftersläpning. Med tanke på bland annat sannolika ytterligare stegringar
av byggnads- och anläggningsvolymen anses verkets nuvarande kapacitet
vara otillräcklig. Konsulter anlitas för närvarande i en sådan omfattning
att balansen mellan egenprojektering och konsultprojektering enligt
de sakkunniga får anses vara allvarligt rubbad. Erforderlig kapacitet
torde enligt de sakkunnigas uppfattning saknas för den tekniska uppföljning
och utvärdering av nya anläggningar som bör ingå som ett betydelsefullt
led i verksamheten. Angelägna ekonomiska och detalj organisatoriska
utredningar har av brist på arbetskraft med erforderliga kvalifikationer fått
ställas på framtiden.
Utgångspunkten för de sakkunnigas arbete har varit att fortifikationsförvaltningen
skall erhålla en sådan organisation att verket utan allvarliga
eftersläpningar skall kunna fullfölja sina uppgifter. Betydelsefullt anses
härvidlag även vara att förvaltningen erhåller möjligheter att rekrytera och
i tjänst bibehålla lämplig och kvalificerad personal för de skilda uppgifterna.
De sakkunniga understryker att långtidsplaner är ägnade att ge en fastare
grund för verksamheten och är nödvändiga för att samordna försvarets
byggnadsverksamhet med utvecklingen inom krigsmakten i övrigt.
9
Kungl. Maj.ts proposition nr 107 år 1963
Utmärkande för fortifikationsförvaltningens verksamhet är enligt de sakkunniga
att den huvudsakligen hänför sig till individuella projekt och att
industriell serieproduktion endast i obetydlig omfattning kan förekomma
inom ifrågavarande område. Verksamheten blir därför -— om den sättes i
relation till disponerade anslag — arbetskrävande och dyrbar. De administrationskostnader
för verksamheten — inklusive kostnader för konsulter
och för regionala myndigheters kontrollanter m. m. — vilka skall belasta
sakanslag uppskattas till genomsnittligt minst 15 procent av de totala
byggnadskostnaderna.
Fortifikationsförvaltningens projekteringskapacitet måste enligt de sakkunniga
vara så avpassad att ämbetsverket har möjlighet leda en projekteringsverksamhet
som i vart fall inte understiger den sannolika medelstilldelningen.
En viss beredskap anses nämligen böra föreligga i projekteringshänseende
för det fall byggnadsåtgärder till följd av skärpning i det
internationella läget eller med hänsyn till sysselsättningssvårigheter måste
utföras i snabbare takt än avsett. De sakkunniga förutsätter, att vid projektering
konsulter liksom för närvarande anlitas i mycket stor utsträckning.
Endast på denna väg anses en kraftig utbyggnad av fortifikationsförvaltningens
organisation och personaluppsättning kunna undvikas. Såsom
tidigare berörts anser de sakkunniga det emellertid vara nödvändigt att det
inom fortifikationsförvaltningen finnes tillgång till kvalificerad personal
för bland annat ledning och kontroll av konsultverksamheten.
Även om verksamheten sålunda alltjämt i mycket stor utsträckning
måste bygga på anlitande av konsulter är det dock enligt de sakkunnigas
uppfattning nödvändigt att fortifikationsförvaltningens organisation avpassas
så att egenprojektering kan bedrivas i viss omfattning. Eljest löper
man enligt de sakkunniga risken att verket förlorar den tekniska ledningen
och möjligheterna att styra utvecklingen. Egenprojekteringen måste därför
enligt de sakkunnigas uppfattning — såväl kvalitativt som kvantitativt —
stå i en viss relation till konsultverksamheten.
För att byggnads- och anläggningsverksamheten skall kunna bedrivas
effektivt kräves enligt de sakkunnigas mening att erforderlig personal finnes
inom fortifikationsförvaltningen för utförande av mass- och kostnadsberäkningar
in. in. samt för utarbetande av tekniska skötsel- och driftinstruktioner
m. m. Verket bör vidare — såsom även förutsättes i dess instruktion
— kunna överblicka, bedöma och, i förekommande fall, kontrollera
regionala myndigheters verksamhet.
Om man betecknar projekterings-, konstruktions- och därmed direkt
sammanhängande uppgifter som fortifikationsförvaltningens huvudfunktioner
får man likväl enligt de sakkunniga i organisatoriska sammanhang
ej bortse från de stödfunktioner som måste finnas för att verket som helhet
skall kunna fungera. Hit räknar de sakkunniga bland annat handhavandet
av administrativa, juridiska och kamerala frågor, personalärenden,
10
Kungl. Maj. ts proposition nr 107 år 1963
expeditionstjänst, arkivvård, säkerhetstjänst, inköps- och förrådsverksamhet
samt internt organisationsarbete in. m. De organ som skall handha
dessa stödfunktioner måste enligt de sakkunniga vara riktigt avpassade med
hänsyn till att den totala verksamheten skall kunna bedrivas på bästa sätt.
Erfarenheterna har visat att underkapacitet föreligger på vissa punkter.
En dylik underkapacitet i fråga om även enstaka stödfunktioner anses
återverka snabbt, ogynnsamt och hämmande på övriga verksamhetsgrenar,
inte minst huvudfunktionerna.
En speciell stödfunktion är forskningen, som inom fortifikationsförvaltningen
bedrives i egen regi —- vid forskningssektionen — och uteslutande
avser befästningsanläggningar. Huvudsakligen utföres provning av konstruktioner
samt teoretiska och praktiska försök i fråga om kärnvapens
verkningar i skilda avseenden och under skilda förhållanden. Härtill kommer
kontinuerlig rådgivningsverksamhet i förhållande till befästningsbyråns
projekterande och konstruerande enheter. För utförande av praktiska
prov m. m. finnes en särskild försöksstation i Märsta. Den synnerligen
stora betydelse som forskningen har för utvecklingen på befästningssidan
torde enligt de sakkunniga ligga i öppen dag, varför det anses önskvärt om
forskningen kunde utsträckas även till frågor angående vissa installationer,
exempelvis ventilation, avfuktning, uppvärmning etc.
Markbyrån intar enligt de sakkunnigas mening en särställning då den
fungerar dels som sakorgan — exempelvis i fråga om anskaffning av mark
för övnings- och skjutfält m. m. — dels som serviceorgan i förhållande till
befästnings- och kasernbyråerna i fråga om markanskaffningar och arrenderingar
för byggnadsändamål. Därtill kommer frågor om markförsäljningar,
en verksamhet som kan förväntas komma att kraftigt öka i omfattning
de närmaste åren.
Då byggnads- och reparationsberedskapens centralkontor har speciella
uppgifter beröres dess organisation inte närmare i detta sammanhang.
Jämsides med en efter uppgifterna väl avvägd organisation och personaluppsättning
anser de sakkunniga att åtgärder bör eftersträvas för ytterligare
rationaliseringar av verksamheten. I det föregående har vissa av fortifikationsförvaltningen
vidtagna interna rationaliseringsåtgärder berörts.
Detta arbete anser de sakkunniga bör kunna ge ytterligare resultat. Genom
yttre rationaliseringsåtgärder, såsom förenklade byggnadskonstruktioner,
typisering och standardisering samt moderna byggnadsmetoder m. m. har
ämbetsverket vidare sökt hålla byggnadskostnaderna nere. Dessa frågor
bör enligt de sakkunniga ägnas fortsatt uppmärksamhet.
I dagens läge är det enligt de sakkunniga svårt att överblicka huruvida
ytterligare uppgifter kan överföras från fortifikationsförvaltningen till regionala
organ. Dessa frågor anses böra övervägas inom fortifikationsförvaltningen.
De sakkunniga erinrar dock om den påbörjade decentralisering
-
11
Kungl. Muj:ts proposition nr 107 ur 1963
en i fråga om den hittills i huvudsak centralt utförda projekteringen av
större iståndsättningsarbeten.
Principorganisation för fortifikation sförvaltningen
Som framgår av det föregående anser de sakkunniga att en förstärkning
av fortifikationsförvaltningens organisation med hänsyn till nuvarande
uppgifter är önskvärd. En viss ökning av verksamheten anses dessutom sannolik.
Anledning anses därför finnas till antagande att den redan nu förefintliga
skillnaden mellan uppgifter och resurser kan öka ytterligare. Mot
bakgrunden härav har de sakkunniga ansett det angeläget att snara åtgärder
vidtages för att fortifikationsförvaltningen med förutsedd verksamhet
tillföres resurser för att effektivt och rationellt kunna fullgöra sina
uppgifter. Enligt de sakkunnigas mening föreligger nämligen behov av en
väsentlig förstärkning i organisatoriskt hänseende. De sakkunniga har därför
ansett det vara en första uppgift att lämna förslag till organisationens
huvuddrag. Detta kräver i första hand att en ökning av den ledande personalen
kommer till stånd.
Enligt de sakkunnigas uppfattning bör de i det följande föreslagna organisatoriska
förändringarna genomföras redan från och med budgetåret
1963/64. Från och med samma tidpunkt anses jämväl böra tillkomma de
nya tjänster, avsedda för i första hand chefspersonal, som betingas av förslaget.
Frågor rörande vissa detaljer i arbetets fördelning mellan olika enheter
m. in. liksom beräkningen av den biträdande personalen anses kunna
anstå till ett andra skede av de sakkunnigas översyn. I förevarande
sammanhang föreslår därför de sakkunniga i fråga om personalorganisationen
i huvudsak endast högre tjänster, d. v. s. sektionschefer och högre.
Det förutsättes, att personalbehovet i övrigt skall kunna tillgodoses intill
nästa skede av översynen genom omfördelning av de befintliga tjänsterna
samt genom inrättande av extra tjänster. Det förutsättes, att kostnaderna
för föreslagna nya tjänster skall bestridas från avlöningsanslag.
Fortifikationsförvaltningens ledning m. m.
Chef för fortifikationsförvaltningen är för närvarande en generalsperson
eller generaldirektör i lönegrad Bp 6. De sakkunniga har ej funnit anledning
ifrågasätta ändring i angivna förhållande utan förutsätter, att verkschefen
alltjämt skall kunna vara militär eller civil.
Vid förhinder för chefen för fortifikationsförvaltningen utövas dennes
ämbete av chefen för befästningsbyrån. Verksamhetens ökade omfattning
och de olika uppgifternas alltmer komplicerade karaktär ställer för närvarande
betydligt större fordringar på verksledningen än förut. Det är
enligt de sakkunnigas mening önskvärt, att verkschefen även i andra fall
än vid förhinder kan till en ställföreträdare överlåta vissa på verkschefen
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 107 år 1963
ankommande uppgifter. Detta innebär en ökning av ställföreträdarens uppgifter.
De sakkunniga har dryftat huruvida behov föreligger att inrätta en
särskild tjänst för ställföreträdare. Vid genomförande av den organisation
med byråindelade avdelningar som de sakkunniga föreslår, torde emellertid
en särskild tjänst för ställföreträdare kunna undvaras, i varje fall tills
vidare. De sakkunniga föreslår emellertid att en av avdelningscheferna förordnas
som ställföreträdare. Särskilt ställföreträdararvode anses böra utgå
till denne. Ställföreträdare bör enligt de sakkunniga förordnas av Kungl.
Maj :t för viss tid efter anmälan av verkschefen.
Verkschefen förutsättes erhålla ensam beslutanderätt i enlighet med vad
som nu gäller. Cheferna för de föreslagna befästnings-, kasern-, byggnadsoch
forskningsavdelningarna samt cheferna för väg- och vattenbyggnadsbyrån,
markbyrån och administrativa byrån anses böra ingå som ledamöter
i fortifikationsförvaltningen.
Huvuddragen av föreslagen organisation
Enligt beslut av 1960 års riksdag skall byggande och underhåll av flygfält
ankomma på fortifikationsförvaltningen från och med den 1 juli 1963.
De sakkunniga har vid sitt arbete haft att utgå från vad sålunda beslutits.
I övrigt har de sakkunniga ej funnit anledning ifrågasätta några ändringar
i fråga om fortifikationsförvaltningens huvuduppgifter. Dessa föreslås sålunda
komma att omfatta utförande, underhåll och förvaltning av befästningar,
kasernbyggnader, flygfält, hamnar o. dyl., anskaffning, vård och
förvaltning av övnings- och skjutfält m. m. samt fortifikatorisk forskning.
Förutom enheter för fullgörande av dessa uppgifter erfordras organ för stabsfunktioner.
Sådana organ bör enligt de sakkunnigas mening vara en administrativ
byrå samt ett organ till verkschefens omedelbara förfogande,
centralplanering.
Av fortifikationsförvaltningens huvuduppgifter är enligt de sakkunnigas
mening två av så speciell karaktär att det står klart att särskilda organisationsenheter
bör avses för dem. De sakkunniga åsyftar här dels forskningen,
dels förvärv, vård och förvaltning (i vilken inräknas försäljning m. m.)
av övnings- och skjutfält. Forskningen bör bedrivas inom en forskningsavdelning.
Ärenden angående övnings- och skjutfält samt förvärv av mark
för byggnadsändamål bör såsom för närvarande sammanhållas å en bvrå,
markbyrån.
I fråga om organisationen för utförande och underhåll av byggnader och
anläggningar anför de sakkunniga följande.
En förutsättning för 1960 års principbeslut om flygfältsärendenas överförande
till fortifikationsförvaltningen var att programmering och projektering
av flygfält skulle sammanhållas inom en särskild organisationsenhet
direkt underställd verkschefen. I enlighet härmed föreslår de sakkunniga,
att flygfältsärenden jämte vissa andra anläggningsarbeten skall handläggas
13
Kungl. Maj.ts proposition nr 107 år 1963
å en särskild väg- och vattenbyggnadsbyrå. De sakkunniga framhåller att
flertalet av de skäl som de påvisar för att var för sig sammanhålla ärenden
angående programmering, projektering och underhåll av befästningar å
ena, och kasernbyggnader å andra sidan kan åberopas till stöd för att sammanhålla
motsvarande funktioner beträffande flygfält.
Vad som i första hand kännetecknar den nu gällande organisationen är
att handläggningen av byggnadsärenden inom fortifikationsförvaltningen
i princip uppdelats efter byggnadsobjektens art, såtillvida att planering,
utredning, programmering, projektering och konstruktion o. s. v. av befästningar
m. m. sker inom befästningsbyrån medan motsvarande verksamhet
i fråga om kaserner m. m. handhaves inom kasernbyrån. Byggnadsbyrån
ombesörjer, att nybyggnader och större om- och tillbyggnader kommer
till stånd samt handhar konstruktion m. m. av VVS- och elinstallationer
m. m. beträffande såväl befästningar som husbyggnader.
Vid utformande av ny organisation av fortifikationsförvaltningen har de
sakkunniga bland annat haft som utgångspunkt att verksamheten med nu
förutsedd omfattning skall kunna bedrivas effektivt och ekonomiskt. Vid
organisationens utformning har de sakkunniga beaktat möjligheterna att
överföra vissa arbetsuppgifter till den privata sektorn. De sakkunniga avser
vidare att i det andra skedet av sin översyn närmare penetrera möjligheterna
att rationalisera arbetet och förenkla arbetsgången. Organisationsformen
måste enligt de sakkunniga medge, att en klar och entydig ansvarsoch
arbetsfördelning ernås. Den anses även böra kunna anpassas till de
krav på samverkan med andra myndigheter och med staber vilka ställes
på en myndighet som fortifikationsförvaltningen. Organisationen anses
böra vara så uppbyggd att måttliga växlingar i byggnadsvolym kan bemästras
utan att väsentligare ändringar behöver vidtagas.
Vid sitt utredningsarbete har de sakkunniga dryftat olika lösningar till
principorganisation för fortifikationsförvaltningen och bl. a. gjort vissa
jämförelser med den organisation som efter förslag i proposition 1962:98
från och med den 1 juli 1962 fastställts för byggnadsstyrelsen. Byggnadsstyrelsens
nya organisation är uppbyggd efter funktionsprincipen.
Vid valet mellan en organisation av byggnadsstyrelsens utformning och
en organisation enligt fortifikationsförvaltningens nuvarande utformning
har de sakkunniga funnit starka skäl tala för att några principiella ändringar
i den senare organisationsformen inte bör vidtagas. De sakkunniga
anser följaktligen, att de synpunkter som varit vägledande för 1946 års
militära förvaltningsutrednings ställningstagande alltjämt är giltiga.
Skälen till sitt ställningstagande utvecklar de sakkunniga sålunda.
Det finns nämligen olika omständigheter som väsentligen särskiljer byggnadsstyrelsens
och fortifikationsförvaltningens verksamheter. Inom fortifikationsförvaltningen
— som saknar motsvarighet till byggnadsstyrelsens
myndighetsuppgifter — tillkommer i jämförelse med byggnadsstyrelsen
främst befästningsarbeten av olika slag samt flygfält, övningsfält o. dyl.
2*— It i h(tn g till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 107
14
Kiingl. Ma j.ts proposition nr 107 ur 1963
De sakkunniga har härvid funnit, att en klar skiljelinje föreligger mellan
verksamhet i fråga om befästningar och i fråga om kasernbyggnader. Förutom
den tekniska särart som allmänt karakteriserar befästningarna tillkommer
för dessa de krav som från rent militär synpunkt måste tillgodoses.
De militära bedömandena måste avse bland annat sådana faktorer som en
fördelning av funktionerna på flera anläggningar, en avvägning av skyddskonstruktionen
efter varje enhets storlek och betydelse, platsval, utformning
av det inre skyddet m. m. samt åtgärder för maskering och närförsvar
m. m.
Dessa senare förhållanden innebär ofta en kombination av sinsemellan
svårförenliga krav, vilket medför att tekniskt mycket avancerade problem
måste lösas i anslutning till byggnation och underhåll.
Viss skillnad torde även föreligga mellan byggnadsstyrelsen och lortifikationsförvaltningen
beträffande underhålls- och iståndsättningsarbeten.
Den militärtekniska utvecklingen är intensiv. Den innebär en fortgående
anpassning till nya förutsättningar som ofta tar sig uttryck i förändringar
i krigs- och fredsorganisationen. Detta medför i sin tur att tillgängligt byggnadsbestånd
måste ändras och/eller omdisponeras, varvid det ofta blir aktuellt
att utnyttja lokaler för andra ändamål än de ursprungligen uppförts
för och vidtaga därav föranledda byggnadsåtgärder.
Med hänsyn till den tekniska särart som kännetecknar befästningsarbetena
och de speciella militära synpunkter som måste beaktas i fråga om
dessa objekt synes det vidare uppenbart att rekognosering, planering, utredning,
programmering och projektering av nya befästningar samt modernisering
in. m. av äldre sådana även framdeles måste ske under ledning av
fortifikatoriskt utbildade officerare samt av civilingenjörer utexaminerade
från väg- och vattenbyggnadsteknisk linje. Detsamma gäller i princip vid
andra bergrumsanläggningar än befästningar i mera inskränkt mening.
Lika klart är att ledningen av motsvarande verksamhet i fråga om nybyggnad
av kaserner m. in. huvudsakligen måste handhas av arkitektpersonal.
Skilda personalkategorier medverkar alltså i de olika verksamhetsgrenarna.
Vidare kan en klar gränslinje upprätthållas mellan befästningssidan och
kasernsidan med hänsyn till att dessa två verksamhetsgrenar i huvudsak
tjänar skilda ändamål. Till grund för befästningssidans verksamhet ligger
de operativa överväganden som enligt gällande organisation för krigsmaktens
högsta ledning ankommer på överbefälhavaren, medan kasernsidans
verksamhet hänför sig till försvarsgrenschefs ansvar för de förbandsproducerande
funktionerna. Detta inverkar på fortifikationsförvaltningens kontaktlinjer
till de högre staberna. I princip gäller att befästningssidans kontaktlinjer
går till överbefälhavaren och försvarsstaben, medan kasernsidans
kontaktlinjer går till försvarsgrensstaberna.
Av det anförda följer att det i övervägande antalet fall ej torde föreligga
något särskilt behov att samordna arbeten mellan kasern- och befästningssidan
i den centrala förvaltningsmyndigheten. Däremot torde det vid planering
och projektering som regel föreligga krav på en sammanfattande
överblick inom respektive område. Att därför vid utformandet av organisationen
för fortifikationsförvaltningen genomgående tillämpa funktionsprincipen,
som skett för byggnadsstyrelsen, skulle med hänsyn till väsensskillnaden
i fråga om objekten inom kasern- och befästningsområdena säkerligen
ej vara lyckligt.
De sakkunniga anser det vara mest rationellt och ändamålsenligt att
15
Kungl. Maj.ts proposition nr 107 år 1963
en enhet för kasernbyggnader och en enhet för befästningar ingår i fortifikationsförvaltningens
organisation. För denna uppfattning talar även
enligt de sakkunnigas mening det förhållandet, att nuvarande uppdelning
av verksamheten mellan befästningsbyrån och kasernbyrån i praktiken
visat sig i allt väsentligt ändamålsenlig.
I övrigt anser de sakkunniga, att för återstående tekniska specialfunktioner
bör den funktionella indelningsgrunden följas vid utformande av
fortifikationsförvaltningens organisation.
Huvuduppgifterna för de angivna enheterna för befästningar respektive
kaserner blir att planera, utreda, programmera och projektera å ena sidan
befästningsanläggningar och å andra sidan kasernbyggnader. Härvid avses
uppgifter i fråga om såväl nybyggnadsverksamhet som moderniserings- och
iståndsättningsarbeten. I förevarande sammanhang bortses från anläggningsarbeten
(flygfält, hamnar m. m.), som bör hänföras till den i det
följande föreslagna väg- och vattenbyggnadsbyrån. Från verksamheten
vid här berörda enheter för befästningar respektive kaserner bör — på
samma sätt som för närvarande är fallet — uppgiften att bygga hållas åtskild.
En sådan arbetsfördelning tillämpas konsekvent inom byggnadsbranschen
i övrigt. Ansvaret för själva byggandet bör således enligt de sakkunnigas
mening förläggas till en för denna uppgift organiserad byggnadsenhet.
Detta innebär ett bibehållande av principerna för nuvarande organisation,
i vilken en särskild byggnadsbyrå ingår. Till den särskilda byggnadsenheten
bör liksom hittills uppgifter i fråga om konstruktion av VVSoch
elektroinstallationer för såväl befästningar som kaserner m. m. vara
hänförda.
De sakkunniga har funnit att några fördelar knappast är att förvänta om
underhållsuppgifter i fråga om kaserner och befästningar utbrytes från kasern-
respektive befästningsenheterna och sammanföras till en gemensam
enhet för underhållsfrågor. De sakkunniga förordar därför, att underhållsverksamhet
i fråga om krigs- respektive fredsbyggnader skall handhavas
inom befästnings- respektive kasernenheterna. Härför anses tala även att
underhållssynpunkterna lättare bör kunna beaktas vid nybyggnadsverksamheten,
därest underhåll och nybyggnad av liknande objekt handhas
av en och samma enhet. Av anförda skäl räknar de sakkunniga även med
att såväl projektering in. m. som underhåll av flygfält skall handhas inom
den i det följande föreslagna väg- och vattenbyggnadsbyrån.
Som tidigare anförts är nuvarande befästningsbyrån under chefen —
överste i lönegrad Bo 4 — indelad i planeringssektion, utredningssektion,
konstruktionssektion och underhållssektion. Byrån omfattar omkring 130
tjänster. Kasernbyrån består under chefen — civil byråchef i lönegrad
Bp 4 — av utredningssektion, arkitekt- och konstruktionskontor samt underhållssektion.
Byrån omfattar cirka 145 tjänster. Byggnadsbyrån är under
chefen — civil byggnadschef i lönegrad Bp 4 — indelad i värmesektion,
16
Kungl. Maj.ts proposition nr 107 år 1903
elektrosektion, väg- och vattenbyggnadssektion, byggnadssektion, inköpssektion
och planeringsdetalj. Byrån omfattar omkring 190 tjänster.
Befästningsbyrån, kasernbyrån och byggnadsbyrån har uppgifter, omfattning
och ställning i organisationen, som enligt de sakkunnigas mening
gör dessa enheter jämförliga med de tygförvaltande verkens avdelningar.
De skäl, som på sin tid medförde att sistnämnda verk i stor utsträckning
organiserades på byråindelade avdelningar, gör sig enligt de sakkunniga
med samma styrka gällande beträffande fortifikationsförvaltningen. Sålunda
medger denna organisationsform en samordning på hög nivå av olika
verksamhetsfält, samtidigt som en rationell delegering av beslutanderätten
kan äga rum till avdelnings-, byrå- och sektionschefer. De sakkunniga har
tidigare konstaterat, att organisationsformen medför att särskild ställföreträdare
för verkschefen i varje fall ej för närvarande är behövlig. Cheferna
för fortifikationsförvaltningens befästnings-, kasern- och byggnadsbyråer
har redan i nuvarande organisation avdelningschefs lön. De sakkunniga
föreslår, att nu ifrågavarande byråer göres till avdelningar samt att vissa
sektioner inom dessa byråer, som i avseeende på arbetsuppgifter och storlek
motsvarar byråer inom andra delar av den centrala försvarsförvaltningen,
i enlighet med vad som närmare anföres i det följande blir byråer.
Dessa organisationsändringar kommer enligt de sakkunniga att ge ökade
möjligheter till samordning och delegering in. in. Syftet med indelningen
är vad ärendefördelningen beträffar att möjliggöra för verkschefen att genom
direktiv och lämpligt avvägda uppföljningsåtgärder i stort leda verksamheten.
I verk av den omfattning det här rör sig om torde enligt de sakkunniga
ärenden av principiell natur eller av stor räckvidd vara så talrika
och betungande att verkschefen om möjligt ej bör belastas därutöver. Det
blir därför enligt utredningen nödvändigt att låta den löpande verksamheten
i stort sett självständigt handhavas inom avdelningar och byråer,
vilket i sin tur anses medföra att avdelningscheferna måste ha möjlighet
att i mycket stor utsträckning själva ägna sig åt fackmässig samordnande
och uppföljande verksamhet. Allt detta förutsätter enligt de sakkunniga
att varje avdelning ges en stark inre organisation. För avdelningscheferna
är det angeläget att ärendesberedningen vid underenheterna kan bli så fullständig
som möjligt. Samtidigt gör den ökade tekniska kompliciteten det
nödvändigt att högt kvalificerade specialister kan förvärvas som chefer
för underenheterna. De sakkunniga understryker vikten av att det tidigare
skisserade administrativa systemet för verket i dess helhet tillämpas även
på avdelningsplanet. Först längre ned i organisationen bör enligt de sakkunniga
specialiseringen ta vid för att eu rationellt fungerande organisation
och ett hållbart mönster för beslutsprocessen inom fortifikationsförvaltningen
skall kunna åstadkommas.
De sakkunniga föreslår från nu i korthet angivna utgångspunkter att befästningsavdelningen,
kasernavdelningen och byggnadsavdelningen indelas
i underenheter som framgår av det följande.
17
Kungl. Maj. ts proposition nr 107 år 1963
Befästningsavdelningen bör enligt de sakkunnigas mening
i nära anslutning till vad som för närvarande gäller indelas i planeringssektion,
projektbyrå, konstruktionsbyrå och underhållssektion.
Planeringssektionen anses i huvudsak skola svara för ekonomisk planering
och uppföljning av befästningsbyggandet. Sektionen föreslås vidare
skola sammanhålla arbetet med utarbetande av byggnadsprogrammen, varvid
sektionen i tekniska frågor m. in. skall samarbeta med projektbyrån.
Sektionen föreslås vidare handha försöksverksamhet för truppbefästningar,
planering för anskaffning av fortifikatorisk materiel m. m. samt ärenden
beträffande maskering, skydd mot ABC-stridsmedel m. m.
Projektbyrån föreslås svara för rekognosering för nyanläggning av befästningar
samt för projektering till och med färdigställande av huvudhandlingar
och upprättande av fullständiga bygghandlingar för nyanläggningar.
Byrån föreslås även svara för den tekniska uppföljningen. Konstruktionsarbeten
anses projektbyrån emellertid böra erhålla från konstruktionsbyrån
samt från de i det följande föreslagna värme- och elektrobyråerna inom
byggnadsavdelningen och väg- och vattenbyggnadsbyrån. Mängd- och kostnadsberäkningar
samt efterkalkyler avses även skola utföras inom projektbyrån.
Konstruktionsbyrån föreslås skola utföra konstruktionsarbeten (inklusive
upprättande av ritningar), konstruktionsgranskning av konsultarbeten
dels åt projektbyrån, när det gäller nya anläggningar, dels åt underhållssektionen,
när det gäller befintliga anläggningar (moderniseringar), dels
åt planeringssektionen, när det gäller truppbefästningar. Byrån kommer
med de förutsatta arbetsuppgifterna att fungera som ett serviceorgan åt övriga
enheter inom befästningsavdelningen.
Underhållssektionen föreslås svara för planering och utredning för underhåll
och modernisering av befästningar. Sektionen föreslås vidare skola
iordningställa programhandlingar för större moderniseringsarbeten och
samordna projekteringsverksamheten för moderniseringar. Även skyddstjänsten
för drivmedelsanläggningar anses böra ankomma på sektionen.
Vid sektionen skall enligt de sakkunnigas förslag fortifikationsförvaltningens
befästningsregister föras.
De sakkunniga anför, att från fortifikationsförvaltningen har framförts
förslag, att även den nuvarande underhållssektionen skall organiseras som
byrå. Härvid har bland annat hänvisats till att verksamheten inom denna
enhet kan väntas öka betydligt under de närmaste åren. De sakkunniga
anser emellertid, att en fastare grund för bedömningen av verksamhetens
omfattning i framtiden bör föreligga, innan ändring överväges.
Befästningsavdelningens verksamhetsområde anses i princip böra omfatta
alla befästningar oberoende av om de i framtiden kommer att redovisas
under försvarets fastighetsfond eller inte. Till befästningar räknar de
sakkunniga i detta sammanhang alla berganläggningar, d. v. s. även sådana
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1963
som inte är befästningar i mera inskränkt mening. Till avdelningen anses
även böra hänföras projektering av standardtyper av friliggande förråd för
ammunition och tygmateriel.
Då de sakkunniga bedömer det önskvärt, att ansvaret för och arbetet
med större oljelagringsanläggningar (såväl i berg som friliggande) blir
koncentrerat till en enhet, föreslås, att det arbete härmed, som hittills utförts
vid byggnadsbyråns väg- och vattenbyggnadssektion (oljelagringsdetaljen),
förlägges till befästningsavdelningen.
Äldre anläggningar vilka nu redovisas såsom befästningar men saknar
betydelse för krigsmaktens verksamhet i krig (t. ex. Varbergs fästning) anses
böra hänföras till kasernavdelningens verksamhetsområde.
Smidighet förutsättes i fråga om fördelningen av arbetsuppgifter mellan
befästningsavdelningen och kasernavdelningen. Då så är lämpligt med hänsyn
till arbetsläget bör därför projektering m. m. av visst eller vissa objekt
kunna överföras från den ena avdelningen till den andra.
De sakkunniga föreslår, att kasernavdelningen indelas i planeringssektion,
arkitektbyrå och kasernvårdsbyrå.
Planeringssektionen skall enligt de sakkunnigas mening uppgöra förslag
till medelsäskanden m. in. samt svara för ekonomisk planering och uppföljning
av kasernbyggandet. Sektionen föreslås vidare vara kasernavdelningens
huvudsakliga kontaktorgan med staberna. Sektionen skall vidare
enligt förslaget sammanhålla arbetet med utarbetande av bvggnadsprogrammen,
varvid sektionen i tekniska frågor m. in. föreslås skola samarbeta
med arkitektbyrån. På sektionen anses vidare böra ankomma mobiliserings-
och säkerhetsärenden, frågor om byggnadsteknislct inbrottsskydd
samt förrådsplanering. Ärenden angående skjutbanor anses även
böra handhas av planeringssektionen.
Nuvarande utredningssektionen utför behovsutredningar och planering
för om- och tillbyggnader av specialanläggningar såsom vägar och planer,
vatten- och avloppstekniska anordningar, broar, dockor, pirar, kajer, bryggor
m. m. Utredningssektionen svarar även för kommunaltekniska utredningar
avseende väg-, vatten- och avloppstekniska anordningar. Dessa uppgifter
bör enligt de sakkunnigas mening framdeles handhas inom den i det
följande föreslagna väg- och vattenbyggnadsbyrån.
Arkitektbyrån skall enligt de sakkunnigas förslag utreda på vilket sätt
konstaterade lokalbehov skall tillgodoses (nybyggnad, ombyggnad in. m.).
Byrån anses vidare skola svara för byggnadsteknisk rekognosering. Huvuduppgiften
för byrån kommer emellertid enligt förslaget att vara att handha
projektering till och med färdigställande av huvudhandlingar och upprättande
av fullständiga bygghandlingar för nybyggnader. Byrån föreslås
även skola svara för den tekniska uppföljningen. Erforderliga handlingar
för VVS-, elektro- och VoV-arbeten beställes från byggnadsavdelningen och
väg- och vattenbyggnadsbyrån.
19
Kungl. Maj.ts proposition nr 107 är 1963
Kasernvårdsbyrån skall enligt de sakkunnigas förslag svara för underhålls-,
iståndsättnings- och moderniseringsarbeten i fråga om kasernbyggnader
m. m. samt i fråga om äldre fästningar in. in. Byrån föreslås även
skola utarbeta iståndsättningsplaner in. m. På byrån anses vidare böra ankomma
underhåll och iståndsättning av de byggnader i Stockholm och
Stockholmsområdet vilka fortifikationsförvaltningen direkt förvaltar. Frågor
rörande byggnadstekniskt brandskydd anses även böra handhavas av
byrån.
Det ankommer på byggnadsstyrelsen att förhyra ämbetslokaler för centrala
förvaltningsmyndigheter. Fortifikationsförvaltningen förhyr i princip
lokaler för de centrala staberna samt andra försvaret tillhöriga myndigheter
i Stockholmsområdet än centrala förvaltningsmyndigheter. De sakkunniga
förutsätter, att gränsdragningsfrågorna i angivna verksamhet beaktas av
fortifikationsförvaltningen och byggnadsstyrelsen så att dubbelarbete undvikes.
På fortifikationsförvaltningen ankommande lokalplaneringsuppgifter
för staber och myndigheter i Stockholm anses böra handhas av kasernvårdsbyrån.
Enligt de sakkunnigas mening bör det även övervägas huruvida inte nybyggnadsarbeten
för försvarets forskningsanstalts räkning bör överföras
från fortifikationsförvaltningen till byggnadsstyrelsen. Byggnadsstyrelsen
torde nämligen besitta större överblick och erfarenheter än fortifikationsförvaltningen
i fråga om byggnader för forsknings- och liknande ändamål.
För att tillgängliga specialkunskaper inom fortifikationsförvaltningen skall
kunna utnyttjas på bästa sätt förutsättes, att upprättande av programhandlingar
samt projektering m. m. för vanliga byggnader m. m. i anslutning
till befästningar och flygfält t. ex. bostäder, expeditioner och garage i regel
sker vid kasernavdelningen. Denna regel får enligt de sakkunniga inte
hindra, att samma entreprenör anlitas för byggande av t. ex. såväl en befästning
som tillhörande vanliga byggnader.
Byggnadsavdelningen föreslås skola omfatta värmebyrå, elektrobyrå,
byggnadssektion, entreprenadsektion, normaliesektion samt inköps-
och förrådssektion. I avdelningen ingår vidare två överinspektörer.
De sakkunniga lämnar först en redogörelse för den nuvarande byggnadsbyråns
indelning.
I byggnadsbyrån ingår för närvarande två överinspektörer i Bl, eu värmesektion
(under avdelningsdirektör i Bl), eu elektrosektion (avdelningsdirektör
i Bl), en väg- och vattenbyggnadssektion (avdelningsdirektör i
B 1), en byggnadssektion (avdelningsdirektör i Bl), en inköpssektion (byrådirektör
i A 27) och en planeringsdetalj (byrådirektör i A 25). Chef för
byrån är byggnadschefen (Bp 4).
överinspektörerna åligger bland annat att följa byggnads- och underhållsverksamheten
vid regionala och lokala myndigheter samt att deltaga
i eller utföra större besiktningsförrättningar.
Värmesektionen handhar utredningar i ärenden rörande försvarets fasta
maskinanläggningar med avseende på ång-, värme-, ventilations-, sanitets-,
20
Kungl. Maj:ts proposition nr JO? dr 1963
gas- och kyltekniska anläggningar. Sektionen utarbetar programhandlingar
och driftinstruktioner samt utför kostnadsberäkningar.
På elektrosektionen ankommer utredningar rörande elektriska hög- och
lågspänningsanläggningar samt signal-, larm- och reservkraftanläggningar.
Sektionen svarar för utarbetande av programhandlingar och driftinstruktioner
samt utför kostnadsberäkningar.
Väg- och vattenbyggnadssektionen handhar utredningar rörande vägoch
vattenbyggnadstekniska anläggningar (hamnar, dockor, kajer, pirar,
vägar, järnvägar, vatten- och avloppsverk m. in.), utarbetar programhandlingar
och driftinstruktioner samt utför kostnadsberäkningar.
Byggnadssektionen svarar för anbudsinfordran, anbudsprövning, beställning
och upprättande av kontrakt samt administrering och kontroll av större
entreprenadarbeten. Besiktning av byggnads- och installationsarbeten —
främst sådana av större omfattning — utföres av sektionen. Sektionen utför
även i förekommande fall byggnadsarbeten i egen regi.
Inköpssektionen handhar upphandling och central förrådshållning av
materiel och maskiner.
Planeringsdetaljen handlägger bland anant arbetsmarknads- och byggnadsregleringsfrågor
m. m.
De sakkunniga erinrar om att utvecklingen inom värme-, ventilationsoch
sanitetstekniken (VVS) och elektrotekniken under de senaste årtiondena
varit snabb och lett till alltmera komplicerade anläggningar. Befästningsteknikens
samtidiga utveckling mot anläggningar med hög skyddsnivå
och förmåga att fungera även under kärnvapenkrig, har skapat ytterligare
VVS- och elektrotekniska problem av synnerligen speciell natur. För dessas
lösande fordras högt kvalificerad sakkunskap inom fortifikationsförvaltningen.
Arbetsuppgifterna för de nuvarande värme- och elektrosektionerna är
enligt de sakkunniga även kvantitativt mycket omfattande. Som exempel
nämnes att genom sektionernas försorg under år 1962 kommer att upprättas
programhandlingar för installationer, som utförda beräknas kosta,
för värmesektionens verksamhetsområde cirka 20 miljoner kronor och för
elektrosektionens verksamhetsområde cirka 15 miljoner kronor. I dessa
belopp är icke inräknade kostnaderna för installationer ingående i anläggningar,
som för närvarande projekteras med hjälp av »totalkonsulter» för
befästningsbyråns (avdelningens) räkning. För denna projekteringsverksamhet
tillhandahålles från facksektionerna kontaktmän (konsultledare)
till de arbetsgrupper som bildats för ledande i stort av projekteringen för
vissa större objekt och anläggningsgrupper.
I detta sammanhang måste enligt de sakkunniga även Musköbyråns och
den från flygförvaltningen tillkommande flygfältsbyråns behov av att få
vissa arbetsuppgifter inom VVS- och el-facken utförda beaktas. Musköbyråns
konsultationsbehov aktualiseras för närvarande på grund av att installationerna
på Muskö i viss utsträckning börjat.
Med hänsyn till det nu anförda föreslår de sakkunniga, att värmesektionen
(för närvarande ungefär 35 tjänster) och elektrosektionen (för när
-
21
Kungi. Maj. ts proposition nr 107 år 1963
varande ungefär 30 tjänster), vilka i fråga om storlek och arbetsuppgifter
är fullt jämförliga med byråer inom övriga delar av försvarets centrala
förvaltning, organiseras som byråer.
De sakkunniga erinrar om att 1962 års riksdag efter förslag i proposition
1962: 168 beslutat att ett för försvaret gemensamt intendenturförvaltningsverk,
försvarets intendenturverk, skall inrättas från och med den
1 juli 1963. Härvid skall behovsberäkningar, val och kvalitetsbedömning
av bränslen för försvarets fasta värmeanläggningar samt beräkning av medelsbehov
och anslagsförvaltning i fråga om bränsle överföras till fortifikationsförvaltningen.
Enligt samma proposition skall vidare frågor rörande
försörjningen med elkraft och vatten till försvarets fasta anläggningar
hänföras till fortifikationsförvaltningen. De sakkunniga föreslår,
att bränslefrågorna hänföres till värmebyrån och elkraftfrågorna till elek''trobyrån.
Vattenfrågorna anses böra hänföras till väg- och vattenbyggnadsbyrån.
Nuvarande Väg- och vattenbyggnadssektion anses böra utgå och arbetsuppgifterna
överföras dels till den nya väg- och vattenbyggnadsbyrån som
organiseras i samband med att flygfältsärendena överföres från flygförvaltningen,
dels till befästningsavdelningen. Den nuvarande byggnadssektionen
föreslås delad i en byggnadssektion för i huvudsak kontrollbesiktningar
och dylikt samt en entreprenadsektion för entreprenering och därmed
sammanhängande frågor. En normaliesektion föreslås tillkomma för i
huvudsak följande arbetsuppgifter, nämligen standardiseringsfrågor och
kontakt i dessa frågor med övriga byggande organ, sammanhållande av patentfrågor,
redigering och distribuering av tekniska meddelanden och dylikt
samt handhavande av ämbetsverkets bibliotek. Inköpssektionen anses
med hänsyn till arbetsuppgifterna böra benämnas inköps- och förrådssektion.
Till sektionen anses böra överföras den materielbokföring och förrådskontroll,
som redan på försök överförts från administrativa byråns kontrolldetalj.
Planeringsdetaljen anses böra ändras till sektion. Slutligen anses
överinspektörerna alltjämt böra ingå i byggnadsavdelningen.
Byggnadsavdelningens värme- och elektrobyråer är enligt de sakkunniga
att anse som serviceorgan, vilka i fråga om projektering, konstruktion
m. in. skall tillhandagå övriga delar av förvaltningen med sin speciella sakkunskap.
Detta anses, liksom redan sker i viss utsträckning, böra äga rum
under enkla former och med minsta möjliga registrering. De sakkunniga
förutsätter härvid, att personal från värme- och elektrobyråerna liksom enligt
nuvarande ordning i regel skall ingå i arbetsgrupper som organiseras
för olika projekt inom befästnings- och kasernavdelningarna. Genom alt
personalen på förutsatt sätt sammanhålles i »gemensamma byråer» efter
den funktionella organisationsformen blir det enligt de sakkunnigas mening
möjligt att i organisationen effektivt utnyttja kvalificerad personal,
som bland annat skall ha till uppgift att följa den tekniska utvecklingen
22 Kungl. Maj.ts proposition nr 107 år 1963
inom respektive område och svara för den fortsatta utbildningen av berörd
personal.
Som tidigare anförts skall verksamheten vid flygförvaltningens flygfältsbyrå
— med undantag av mobiliseringsförberedelsearbetet för vissa förband
— enligt statsmakternas beslut (prop. 1960: 1, bil. 6) överföras till fortifikationsförvaltningen
från och med den 1 juli 1963. Flygfältsbyrån, som
med chefen (byråchef i Bp 1) sammanlagt omfattar 68 befattningshavare
(varav två, en byråingenjör i Ao 21 och en ingenjör i högst Ae 15, är placerade
vid flygstaben och handhar mobiliseringsfrågor), är för närvarande
indelad i projektsektion, anläggningssektion och underhållssektion. Dessa
enheters huvudsakliga uppgifter är att projektera, att bygga respektive att
underhålla flygfält.
Som berörts i det föregående föreslår de sakkunniga, att en ny byrå organiseras
i fortifikationsförvaltningen i samband med att verksamheten
vid flygförvaltningens flygfältsbvrå överföres till fortifikationsförvaltningen.
Den nya byrån bör benämnas väg- och vattenbyggnadsbyr
å n. De sakkunniga föreslår, att alla de tjänster som nu ingår i flygfältsbyrån
härvid överföres till fortifikationsförvaltningen (väg- och vattenbyggnadsbyrån
och byggnadsavdelningen); dock anses förenämnda två tjänster
— en för byråingenjör i Ao 21 och en för ingenjör i högst Ae 15 — vilkas
innehavare handhar ärenden rörande mobiliseringsförberedelsearbete, böra
överföras till flygstaben.
Väg- och vattenbyggnadsbyrån, som anses böra vara direkt underställd
verkschefen, skall enligt de sakkunnigas mening svara för programmering,
projektering och underhåll av flygfält. Uppgiften att leda och kontrollera
byggandet av flygfält anses däremot böra ankomma på byggnadsavdelningen.
Till väg- och vattenbyggnadsbyrån anses enligt den tidigare berörda funktionsprincipen
vidare böra överföras de uppgifter rörande vägar, planer,
kajer, bryggor, dockor, yttre vatten- och avloppsledningar, vattenverk o. dyl.
som för närvarande ankommer på kasernbyråns utredningssektion och
byggnadsbyråns väg- och vattenbyggnadssektion. Likaså anses till den nya
byråns verksamhetsområde böra hänföras anskaffning och underhåll av
vägmaskiner (utom själva upphandlingen) samt frågor om vattentaxor,
vattenkontrakt och vattenförbrukning.
Forskning för militära ändamål är i huvudsak koncentrerad till
försvarets forskningsanstalt. Ett undantag utgör den av fortifikationsförvaltningen
bedrivna forskningen. Denna bär — som de sakkunniga tidigare
berört — omedelbar betydelse för befästningssidan. Det är därför enligt
de sakkunnigas mening lämpligast att verksamheten även fortsättningsvis
är direkt anknuten till fortifikationsförvaltningen. Det redan nu förefintliga
intima samarbetet med försvarets forskningsanstalt och andra forskningsinstitutioner
måste dock enligt de sakkunniga fortsätta och måhända
23
Kungl. Maj.ts proposition nr 107 år 1963
intensifieras i vissa avseenden. Chefen för fortifikationsförvaltningens forskningsverksamhet
har stort ansvar och en mycket självständig ställning. En
närmare granskning av verksamhetens art och omfattning i förening med
jämförelser med försvarets forskningsanstalts organisation har övertygat
de sakkunniga om att den nuvarande forskningssektionen — trots den förhållandevis
ringa personalstyrkan samt oberoende av att någon av statsmakterna
fastställd underindelning av enheten inte är aktuell — bör ingå
i förvaltningen såsom en fristående avdelning. Härigenom anses verksamhetens
art och betydelse få ett adekvat uttryck i organisatoriskt hänseende.
De sakkunniga har inhämtat, att på markbyrån för närvarande är
under handläggning ett 40-tal ärenden angående markförsäljning i vilka
avtal ännu icke slutits. Försäljningsärendena är ofta komplicerade, tidskrävande
och ekonomiskt betydelsefulla. Icke sällan berör de mark, som
ur samhällelig synpunkt bör göras tillgänglig för bostadsbebyggelse el. dyl.
Försvaret torde under lång tid framåt komma att ha stort behov av ytterligare
mark. Härutöver måste man räkna med icke obetydliga förvärv av
s. k. kompensationsmark, d. v. s. ersättning för mark som avstås för t. ex.
bostadsbebyggelse. Exempelvis erinras om att markbyrån torde få betydelsefulla
uppgifter i samband med Svea livgardes och Svea ingenjörregementes
aviserade flyttningar. Åtskilliga markärenden av större betydelse handlägges
dock av försvarets fastighetsnämnd i nära samarbete med markbyrån.
För genomförande av förvärv av Prästtomta skjutfält och Älvdalens skjutfält
har vidare särskilda delegationer tillsatts.
Utöver nu föreslagna enheter erfordras enligt de sakkunniga organ för
stabsfunktioner. Sålunda anses eu administrativ byrå böra ingå
i fortifikationsförvaltningens organisation för juridiska uppgifter (utom
beträffande markfrågor) och allmänna kansliuppgifter, personal- och avlöningsfrågor,
kamerala göromål in. m. Administrativa byrån skall enligt
de sakkunniga även handha sammanställning av ämbetsverkets anslagsäskanden
m. m. samt svara för organisationsundersökningar och annat rationaliseringsarbete.
För verket gemensamma funktioner i övrigt som budtjänst,
transporter m. m. föreslås ankomma på byrån.
Ett starkt behov har vidare enligt de sakkunniga visat sig föreligga av
en särskild enhet för att direkt biträda verkschefen med utredningar m. m.
På framställning av fortifikationsförvaltningen har Kungl. Maj :t medgivit,
att ett dylikt organ får finnas försöksvis inrättat. Eu enhet av ifrågavarande
slag bör enligt de sakkunniga innebära väsentliga fördelar. Sålunda anses
verkschefen med dess hjälp böra kunna erhålla väsentligt vidgade möjligheter
att följa utvecklingen i stort och på längre sikt. Enheten bör enligt
de sakkunnigas mening nu erhålla en fast ställning i organisationen. Den
anses i likhet med motsvarande enhet inom det nya intendenturförvaltningsverket
böra benämnas centralplanering. Uppgifterna för centralplaneringen
bör enligt de sakkunniga bli att biträda verkschefen med
24
Kungl. Maj.ts proposition nr 107 år 1963
planering i stort och på längre sikt, fungera som verkschefens sekretariat,
biträda med beslutsuppföljning, sammanställa och bearbeta informationsmaterial
av olika slag, verkställa utredningar som ej lämpligen kan göras inom
avdelningar och byråer, samordna frågor enligt verkschefens bestämmande
samt biträda med sammanställning av anslagsäskandena avseende försvarets
fastighetsfond och verkställa uppföljning och analyser avseende medelsförbrukningen.
I centralplaneringen anses även böra ingå personal för
säkerhetsfrågor, verkets mobiliseringsplanläggning och presstjänst. Denna
personal ingår för närvarande i chefsexpeditionen, som föreslås utgå ur
fortifikationsförvaltningens organisation. Övriga uppgifter som nu ankommer
på chefsexpeditionen, nämligen central expeditionstjänst och övrig
serviceverksamhet, anses böra — helt eller i huvudsak — överföras till
administrativa byrån. Ett par detaljfrågor härvidlag återstår att utreda.
De sakkunniga avser att återkomma härtill vid ett andra skede av översynen.
En beställning för major vid fortifikationskåren, som för närvarande
är avsedd för chef för chefsexpeditionen anses framdeles böra utnyttjas
för befästningsavdelningen.
De sakkunniga räknar inte med några ändringar i ställning och uppgifter
för byggnads- och reparationsberedskapens centralkontor.
De sannolika växlingarna i arbetsmängden för fortifikationsförvaltningen
nödvändiggör enligt de sakkunnigas mening en elastisk organisation. Den
av de sakkunniga föreslagna principorganisationen är avpassad efter den
omfattning av fortifikationsförvaltningens verksamhet som nu kan förutses.
Normala variationer i verksamheten anses utan svårighet böra kunna
bemästras inom den föreslagna organisationsramen. Därest verksamheten
mycket snabbt ökar i omfattning eller om speciella byggnadsobjekt av väsentlig
storlek skall utföras torde det enligt de sakkunniga bli erforderligt
att särskilda åtgärder vidtages. Framför allt anses detta gälla i fråga om
resurser för planering, programutredning, projektering och byggande. De
sakkunniga förutsätter härvid, att särskilda för det speciella fallet anpassade
organisationsenheter inrättas såsom varit fallet med den s. k. Musköbyrån.
Dessa enheter vilka inte alltid anses böra få formen av byråer bör
enligt de sakkunniga anknytas till fortifikationsförvaltningen på sådant sätt
att de får tillgång till förvaltningens administrativa och tekniska resurser
och ställes under gemensam ledning med verksamheten i övrigt. Det anses
böra ankomma på Kungl. Maj :t att besluta angående dylika organisationsenheters
inrättande.
Den av de sakkunniga föreslagna organisationen för fortifikationsförvaltningen
framgår översiktligt av bifogade sammanställning (bilaga 2).
25
Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1963
Detaljorganisation
De sakkunniga har i princip inte ansett sig böra taga ställning till framförda
önskemål om lönegradsuppflyttningar av befintliga tjänster. I de fall
då nya tjänster föreslagits har de sakkunniga även avgivit förslag till lönegradsplacering.
Löneställningen har därvid i den mån så varit möjligt
anpassats till löneställningen för tjänster med motsvarande organisatoriska
ställning och arbetsuppgifter. I några fall har ändrad lönegradsplacering
föreslagits för befintliga tjänster. Detta har dock endast skett då arbetsuppgifterna
avsevärt kommer att ändras i samband med omorganisationen
samt, i några fall, då nuvarande lönesättning visat sig uppenbart felaktig.
Som chef för centralplaneringen föreslås en byrådirektör i
Ae 27. De sakkunniga har övervägt, om inte chefen i likhet med cheferna
för motsvarande enheter vid andra försvarets förvaltningar bör placeras
i B 1. Då emellertid från fortifikationsförvaltningens sida bestämt hävdats
att tjänsten åtminstone tills vidare bör vara placerad i A 27, har de sakkunniga
ej velat motsätta sig att tjänsten hämföres till sistnämnda lönegrad.
För arbetet med ekonomiska analyser och utredningar, budgetfrågor
m. m. föreslås redan i denna etapp inrättandet av en tjänst för byrådirektör
i Ae 25. Behovet av personal i övrigt torde i avvaktan på resultatet av
det fortsatta översynsarbetet kunna tillgodoses genom att taga i anspråk
vid ämbetsverket redan befintliga tjänster.
Såsom chef för befästningsavdelningen föreslås avdelningschef
i Bo 4 (chefen för befästningsbyrån är för närvarande placerad i denna
lönegrad).
Som framgår av det föregående anses avdelningen böra indelas i projektbyrå,
konstruktionsbyrå, planeringssektion och underhållssektion.
Såsom chef för projektby rån föreslås byråchef i lönegrad Bo 1 på fortifikationsförvaltningens
stat. Innehavaren förutsättes vara militär (fortifikationsofficer).
Byrån föreslås indelad i fyra sektioner, tre för projektering
(projektsektioner) samt en för kalkyler, massberäkningar, arbetsbeskrivningar
och dylikt (specialsektion).
Det förutsättes att cheferna för projektsektionerna skall följa handläggningen
av objekt som tillhör respektive sektion och under projekteringsarbetet
ge övriga enheter erforderliga anvisningar och råd beträffande objektens
utformning ur fortifikatorisk synpunkt.
Såsom chefer för projektsektionerna föreslås regementsofficerare vid
fortifikationskåren och såsom chef för specialsektionen byrådirektör i
Ae 27.
Såsom chef för konstruktionsbyrån föreslås överingenjör i Be 3. Byrån
föreslås indelad i fyra enheter, nämligen:
centraldetalj för allmänna frågor och vissa gemensamma tekniska frågor
samt för handhavande av byråns ritningsarkiv,
konstruktionssektion 1 för i första hand arbete i fråga om nya befäst
-
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1963
ningar för vapen, vapenbärare, förråd, verkstäder, stridsledningsanläggningar,
luftbevakningsanläggningar och uppehållsplatser,
konstruktionssektion 2 för i första hand arbete avseende truppbefästningar
och modernisering av befästningar samt
mekanisk sektion för arbete med stötvågssäkra genomföringar för skilda
ändamål samt för arbete med cisternanläggningar, stålkonstruktioner och
mekaniska konstruktioner i övrigt.
Såsom chef för centraldetaljen föreslås en byrådirektör i Ae 25, såsom
chef för konstruktionssektion 1 en avdelningsdirektör i Be 1 och såsom
chefer för konstruktionssektion 2 och mekaniska sektionen byrådirektörer
i Ae 27.
Såsom chefer för planeringssektionen och nnderhållssektionen föreslås
överstelöjtnanter vid fortifikationskåren.
Såsom chef för kasernavdelningen föreslås avdelningschef i
Bp 4 (chefen för kasernbyrån är för närvarande placerad i denna lönegrad).
Som framgår av det föregående indelas avdelningen i arkitektbyrå, kasernvårdsbyrå
och planeringssektion.
Såsom chef för arkitektbyrån föreslås chefsarkitekten (Bp 3). Byrån föreslås
indelad i
centraldetalj för administrativa uppgifter (bland annat avseende utläggande
av konsultuppdrag), för övervakning av att framförallt konsulter
men även experter inom ämbetsverket inom fastställd tid överlämnar sina
arbetsresultat till byrån samt för handhavande av ritningsarkiv, kopiering
och dylikt,
arkitektkontor för det egentliga arkitekt- och utredningsarbetet,
konstruktionssektion för såväl egna konstruktionsarbeten som konstimktionsgranskning
i förhållande till konsulter,
granskningsdetalj för avslutande sammanhållning av konsultarbeten
samt för upprättande av beskrivningar och underlag för entreprenering
m. m., samt
kalkylsektion för kalkyler, massberäkningar och dylikt samt för uppföljning
av bland annat kostnads- och löneläget på byggnadsmarknaden
och av facklitteratur m. m. i fråga om kostnadsbesparande anordningar,
i*yggna(issätt o. s. v. De sakkunniga vill understryka vikten av att sektionen
håller fortlöpande kontakt med andra byggande myndigheter.
Såsom chefer för centraldetaljen och granskningsdetaljen föreslås förste
byråingenjörer i Ae 23. Såsom chef för arkitektkontoret föreslås avdelningsdirektör
i Be 1 samt såsom chefer för konstruktionssektionen och kalkylsektionen
byrådirektörer i Ae 27. Chefen för arkitektkontoret bör samtidigt
vara chef för en av kontorets arkitektgrupper.
Såsom chef för kasernvårdsbyrån föreslås byråchef i Bo 3. Chefen bör
enligt de sakkunnigas mening i regel vara arkitekt. Byrån föreslås indelad
i fyra enheter, nämligen
27
Kungl. Maj.ts proposition nr 107 år 1963
underhållssektion för kasernunderhållsfrågor i allmänhet,
Stockholmssektion för arbeten avseende de byggnader in. m. i Stockholm
och Stockholmstrakten, som fortifikationsförvaltningen förvaltar direkt,
samt för lokalplanering och lokalfördelning inom samma områden,
bostads- och hyressektion för frågor rörande försvarets bostäder samt för
förhyrning av lokaler för olika ändamål samt
brandskyddsdetalj för brandskyddsfrågor inom fortifikationsförvaltningens
hela verksamhetsområde.
Såsom chef för allmänna underhållssektionen föreslås avdelningsdirektör
i Be 1. Såsom chef för Stockholmssektionen föreslås byrådirektör i
Ae 25, såsom chef för bostads- och hyressektionen byrådirektör i Ae 25
samt såsom chef för brandskyddsdetaljen brandinspektör i Ae 25.
Såsom chef för avdelningens planeringssektion föreslås en på fortifikationsförvaltningens
personalförteckning uppförd regementsofficer i År 27.
Den beställning för överstelöjtnant vid fortifikationskåren, som för närvarande
är avsedd för chefen för utredningssektionen, föreslås överflyttad
till befästningsavdelningen. Den till sektionen hörande enheten för inbrottsskydd
förutsättes arbeta inom fortifikationsförvaltningens hela verksamhetsområde.
Chefen för by gg nadsa v delningen föreslås bli placerad i Bp 4.
Avdelningen föreslås vara indelad i värmebyrå, elektrobyrå, byggnadssektion,
entreprenadsektion, normaliesektion, inköps- och förrådssektion
samt planeringssektion. I avdelningen ingår även överinspektörerna (Be 1).
Det föreslås att värmebyrån indelas i två konstruktionssektioner, en huvudsakligen
för VVS-anläggningar i kasernbyggnader och en för sådana
anläggningar i befästningar, samt en underhålls- och driftsektion för underhåll,
kontroll av säkerhetsanordningar m. m., bränsleanskaffning, kontroll
av den värmetekniska driften m. m. Byråchefen föreslås placerad i Bo 1.
Såsom sektionschefer föreslås byrådirektörer i Ae 27.
För elektrobyrån föreslås en indelning i dels tre enheter (konstruktionssektioner)
med följande huvudsakliga arbetsuppgifter, en för anläggningar
i fredsbyggnader, en för anläggningar i befästningar samt en för yttre elledningar,
transformatorer, ställverk, kraftaggregat och dylikt, dels en
enhet (underhålls- och driftsektion) för underhåll, kontroll av säkerhetsanordningar
m. m., kraftförsörjning, kraftkontrakt, krafttaxor och dylikt.
Såsom chef för sektionen för yttre elledningar m. m. föreslås förste byråingenjör
i Ae 23 och såsom chefer för övriga sektioner byrådirektörer i
Ae 25. Byråchefen föreslås placerad i Bo 1.
Som chef för byggnadssektionen föreslås en byrådirektör i Ae 27. Sektionen
avses för kontroll, besiktningar m. m.
Entreprenadsektionen avses svara för entreprenering och därmed sammanhängande
frågor. Chefen anses böra vara avdelningsdirektör i Be 1.
Normaliesektioncn skall enligt förslaget bland annat handha standardi
-
28
Kungi. Maj. ts proposition nr 107 år 1963
seringsfrågor, patentfrågor, redigering och distribuering av tekniska meddelanden
m. in. samt ämbetsverkets bibliotek. Såsom chef föreslås byrådirektör
i Ae 25.
Till inköps- och förrådssektionen föreslås bland annat bli överförd den
materielbokföring och förrådskontroll, som för närvarande försöksvis överförts
dit från administrativa byrån. Sektionschefen anses böra vara byrådirektör
i Ae 27.
Vid planeringssektionen skall enligt de sakkunnigas förslag handläggas
byggnadsreglerings- och arbetsmarknadsfrågor samt administrativa frågor
rörande avdelningen. Sektionen avses dessutom biträda byggnadschefen
med utredningar m. m. som inte lämpligen bör göras av annan. Chefen
föreslås vara byrådirektör i A 25.
överinspektörerna avses följa bland annat byggnads- och underhållsverksamheten
vid regionala och lokala myndigheter, deltaga i eller utföra större
besiktningar samt biträda byggnadschefen med tekniska och ekonomiska
utredningar och med handläggning av tvistiga entreprenadfrågor.
Såsom chef för väg - och vatten byggnadsbyrån föreslås överingenjör
i Bp 3. Byrån föreslås arbeta på fyra sektioner, nämligen:
sektion för flygfältsprojektering,
sektion för flygfältsunderhåll,
vägsektion samt
sektion för yttre vatten och avlopp.
Vägsektionen avses i fråga om planering (även förhandlingar med kommuner
m. m.) samt byggande och underhåll av vägar, planer, kajer, bryggor
och dylikt ävensom i fråga om anskaffning och underhåll av vägmaskiner
(utom själva upphandlingen) i främst tekniskt hänseende biträda de byråer
m. m. som har ansvar för byggande eller förvaltning av befästningar, kaserner,
övningsfält m. m. Det förutsättes, att personal för tekniska uppgifter
på hithörande område inte skall finnas vid andra enheter.
Motsvarande anses gälla sektionen för yttre vatten och avlopp i fråga om
yttre vatten- och avloppsledningar, vattenverk m. m.
På samma sätt som byggnadsavdelningens värme- och elektrobyråer är
väg- och vattenbyggnadsbyråns vägsektion och sektion för yttre vatten och
avlopp enligt de sakkunniga att anse som specialorgan, vilka i fråga om
projektering, konstruktion m. m. skall tillhandagå övriga delar av förvaltningen
med sin speciella sakkunskap. Det torde enligt de sakkunnigas mening
ofta vara ändamålsenligt, att tjänstemän vid specialorganen avdelas
att arbeta tillsammans med eller i lokal anslutning till befästnings- och
kasernavdelningarnas projekterande enheter.
Såsom sektionschefer föreslås, för sektionen för flygfältsprojektering
avdelningsdirektör i Bo 1, för vägsektionen avdelningsdirektör i Be 1, för
sektionen för flygfältsunderhåll byrådirektör i Ao 27 samt för sektionen
för yttre vatten och avlopp byrådirektör i Ae 27.
29
Kungl. Maj. ts proposition nr 107 år 1963
Några principiella ändringar i arbetsuppgifter för forskningsavdelningen
föreslås inte. Såsom chef föreslås avdelningschef i Bp eller
Br 4.
Markbyrån är enligt fastställd organisation delad i marksektion (i
huvudsak för köp och försäljning av mark samt rättslig vård av försvarets
fastigheter) och domänsektion (i huvudsak för förvaltning av övnings- och
skjutfält). Under översynen har, med stöd av Kungl. Maj:ts beslut den 30
december 1960, gjorts försök, innebärande att marksektionen delats i två
sektioner, marksektion 1 och marksektion 2. Till marksektion 1 har fastighetsarkivet
varit anslutet. Försöksorganisationen har fungerat väl. Bland
annat har snabbare handläggning i många fall blivit följden. De sakkunniga
föreslår, att den organisation som prövats under försöken blir bestående
och att byrån därför organiseras enligt följande:
marksektion 1 med fastighetsarkiv,
marksektion 2 samt
domänsektion.
På marksektionerna ankommande frågor anses i princip böra fördelas
efter geografiska grunder, vilket dock inte enligt de sakkunniga får hindra,
att viss grupp eller vissa grupper av frågor, om så anses lämpligt, koncentreras
till en sektion.
Byggnader på övnings- och skjutfält, som erfordras för jord- och skogsbruk,
förutsättes skola förvaltas av markbyrån med biträde av kasernavdelningen.
övriga byggnader på övnings- och skjutfält förutsättes skola
förvaltas av kasernavdelningen. Beträffande frågor om vägar samt yttre
vatten- och avloppsledningar hänvisas till avsnittet om väg- och vattenbyggnadsbyrån.
Det må i detta sammanhang erinras om, att de markförvärvs- och markförvaltningsfrågor,
som för närvarande åvilar flygförvaltningen, från och
med den 1 juli 1963 kommer att överflyttas till markbyrån.
Såsom byråchef föreslås, liksom för närvarande, krigsråd i Bo 1. Som
chefer för marksektionerna föreslås byrådirektörer i Ao 27 och som chef
för domänsektionen arvodesofficer i löneklass B 1.
Administrativa byrån, som för närvarande är organiserad på
kanslisektion, personalkontor, kameralsektion och kontrolldetalj, föreslås
arbeta på fem enheter, nämligen:
kanslisektion,
personalkontor,
ekonomisektion,
organisationskontor och
intendentskon tor.
Kontrolldetaljen föreslås utgå och arbetsuppgifterna överföras till byggnadsavdelningens
inköps- och förrådssektion.
Kanslisektionen och personalkontoret avses för samma uppgifter som
30
Kungl. Maj.ts proposition nr 107 år 1963
för närvarande, personalkontoret dock med de ändringar som följer av
intendentskontorets inrättande. Ekonomisektionen motsvarar nuvarande
kameralsektionen. Den avses för samma uppgifter som ekonomisektionerna
vid de tygförvaltande verken samt för redovisningen av försvarets fastighetsfond.
Organisationskontoret avses för organisationsundersökningar och annat
rationaliseringsarbete i fråga om kontorstjänsten i vidsträckt bemärkelse
ävensom för vissa frågor rörande utbildning av verkets civila personal.
Intendentskontoret avses förvalta verkets omkostnadsanslag, handha verkets
förråd av kontorsmöbler, kontorsmaskiner och skrivmaterialier m. m.
samt ombesörja anskaffning och reparation av nämnda materiel m. m.
Kontoret föreslås handha fördelningen av verkets lokaler, budtjänst, telefontjänst,
transporter, städning och dylikt samt ha hand om verkets bilar.
Såsom chef för byrån föreslås, liksom för närvarande, krigsråd i Bo 1.
Som chefer för kanslisektionen, personalkontoret och ekonomisektionen
föreslås byrådirektörer i Ao 25, såsom chef för organisationskontoret förste
byråintendent i Ae 23 och såsom chef för intendentskontoret byråintendent
i Ae 21.
Några ändringar i arbetsuppgifterna för BRB centralkontor föreslås
inte. Såsom chef föreslås, liksom för närvarande, byrådirektör i
Ae 25.
Personalberäkningar m. m.
De sakkunnigas förslag innebär i fråga om civila tjänster
ökning med en avdelningschef i Bo 4 (befästningsavdelningen), en avdelningschef
i Bp 4 (kasernavdelningen), en avdelningschef i Bp eller Br 4
(forskningsavdelningen), en byråchef i Bo 3 (kasernvårdsbyrån), en överingenjör
i Be 3 (konstruktionsbyrån), en överingenjör i Bp 3 (väg- och vattenbyggnadsbyrån),
två byråchefer i Bo 1 (värme- och elektrobyråerna), en
avdelningsdirektör i Bo 1 (väg- och vattenbyggnadsbyrån), två avdelningsdirektörer
i Be 1 (konstruktions- och kasernvårdsbyråerna), en byrådirektör
i Ao 27 (markbyrån), nio byrådirektörer i Ae 27 (centralplanering, projekt-,
konstruktions- och arkitektbyråerna, väg- och vattenbyggnadsbyrån,
byggnadssektionen samt värmebyrån, tre tjänster), tre byrådirektörer i
Ae 25 (nya tjänster vid centralplanering, kasernvårdsbyrån, två tjänster,
elektrobyrån, två tjänster, och normaliesektionen samt utgående tjänster vid
befästningsbyråns konstruktionssektion, kasernbyråns utredningssektion
och värmesektion), tre förste byråingenjörer i Ae 23 (två tjänster arkitektbyrån
samt elektrobyrån), en förste byråintendent i Ae 23 (administrativa
byrån) och en byråintendent i Ae 21 (administrativa byrån) samt
minskning med en byråchef i Bo 4 (befästningsbyrån), en byråchef i
Bp 4 (kasernbyrån), en forskningschef i Bp eller Br 3, en byråchef i Bp 1
(flygfältsbyrån), tre avdelningsdirektörer i Bo 1 (kasernbyråns underhålls
-
31
Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1903
sektion, värmesektion och elektrosektion), en avdelningsdirektör i Bg 1
(kasernbyråns underhållssektion), en byrådirektör i Ao 27 (flygfältsbyrån),
tre byrådirektörer i Ag 27 (befästningsbyråns konstruktionssektion,
arkitekt- och konstruktionskontoret och markbyrån), en förste byråsekreterare
i Ae 23 (kasernbyråns underhållssektion) och en förste byråintendent
i Ag 23 (administrativa byrån).
Dessutom anses böra utgå en tjänst för amanuens i reglerad befordringsgång,
som enligt innevarande års regleringsbrev skall hållas vakant, så
länge nämnda tjänst för byrådirektör i Ag 27 vid markbyrån är inrättad.
I fråga om militär personal förutsätter förslaget ökning med en byråchef
i Bo 1 och en regementsofficer i År 27 på fortifikationsförvaltningens stat
samt minskning med en överste i Bo 1 på fortifikationskårens stat och en
arvodesofficer i löneklass A 24.
De föreslagna personalförändringarna innebär en sammanlagd kostnadsökning
av omkring 650 000 kr. Kostnadsberäkningarna grundar sig på lägsta
löneklassen i 1962 års löneläge.
De sakkunniga framhåller, att vid besättandet av de nya tjänsterna noga
måste beaktas att syftet med inrättandet av dessa —- en kvalitativ förstärkning
— verkligen uppfylles. Tillsättandet av nyinrättade tjänster anses
därför inte böra forceras utan ske successivt i den takt som betingas av
möjligheterna att erhålla kvalificerad personal.
Reservation av ledamoten Fjellander
Ledamoten Fjellander har anslutit sig till de sakkunnigas förslag och
motiveringar i vad de innebär, att några principiella ändringar i fortifikationsförvaltningens
nuvarande organisation inte bör vidtagas. Han förklarar
sig däremot inte kunna instämma i förslaget att nuvarande befästningsbyrån,
kasernbyrån och byggnadsbyrån skall med i stort sett oförändrade
arbetsuppgifter omorganiseras till avdelningar.
Fjellander erinrar om att statsmakterna år 1958 avvisade ett av fortifikationsförvaltningen
framlagt förslag att ämbetsverket skulle erhålla avdelningsorganisation.
Den byråorganisation som beslöts av nämnda års
B-riksdag genomfördes successivt under budgetåret 1958/59 och trädde definitivt
i kraft den 1 maj 1959. Den utveckling som skett under den relativt
korta tid verkets nuvarande organisation gällt eller som kan förutses under
nu överblickbar framtid kan enligt Fjellander icke motivera en ändrad uppfattning
i organisationsfrågan. Icke heller anser han att majoriteten av de
sakkunniga i övrigt pekat på något särskilt förhållande — exempelvis beträffande
intern arbets- och ansvarsfördelning, samarbete med andra myndigheter
eller den arbetsmarknadsmässiga regleringen av byggnadsverksamheten
— som skulle kunna motivera en organisationsförändring. Fjellander
understryker —- i likhet med de sakkunniga i övrigt —■ behovet av såväl
samordning som delegering. Av vad som inledningsvis anförts framgår
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1963
emellertid, att även enligt majoritetens uppfattning det väsentliga samordningsbehovet
avser sam ordningen inom varje särskild arbetsenhet. Denna
samordning måste och kan ske även inom ramen för en byråorganisation;
samordningssynpunkten ger sålunda intet stöd för en ändrad organisation.
Även vissa prioriteringsfrågor synes av de sakkunnigas majoritet anses
ge motiv för byggnadsbyråns omvandling till avdelning. Dessa prioriteringar
—- mellan befästnings- och kasernområdena — torde enligt Fjellander i
sista hand få lösas av verkschefen oberoende av om fortifikationsförvaltningen
organiseras på avdelningar eller byråer. —- Vad beträffar delegation
av beslutanderätten torde enligt Fjellander erfarenheterna från statsförvaltningen
i allmänhet ge vid handen, att en rationell och effektiv sådan
— såsom även förutsattes vid 1958 års beslut — kan ske även inom
en byråorganisations ram.
Under erinran om att det under budgetåret 1961/62 varit möjligt att väsentligt
nedbringa reservationsmedelsbehållningarna under olika anslag anför
Fjellander vidare, att det bör vara möjligt att genom interna rationaliseringsåtgärder
redan inom nuvarande organisationsform åstadkomma en
väsentligt ökad effektivitet.
Huvudsakligen på anförda skäl anser sig Fjellander icke ha blivit övertygad
om det berättigade i att ombilda de nuvarande befästnings-, kasernoch
byggnadsbyråerna till avdelningar. Byråerna anses därför böra kvarstå
i verkets organisation, utan ändring av chefstjänsternas nuvarande placering
i lönegrad B 4. Som en konsekvens anses följa, att byråerna inom de
av majoriteten föreslagna avdelningarna bör få ställning som sektioner,
med avdelningsdirektörer i lönegrad B 1 som chefer i de fall majoriteten
föreslagit byråchef eller överingenjör. Chefsarkitekten förutsättes kvarbliva
i nuvarande lönegrad B 3. I något fall erfordras vidare jämkning i löneställningen
för befattningshavare inom sektionerna.
Beträffande de av majoriteten föreslagna värme- och elektrobyråerna
inom byggnadsavdelningen anför Fjellander, att motsvarande enheter inom
byggnadsstyrelsen på såväl projekteringssidan som byggnadssidan har
ställning som sektioner. Vad de sakkunnigas majoritet särskilt anfört rörande
nämnda enheters arbetsuppgifter inom byggnadsstyrelsen respektive
fortifikationsförvaltningen har icke övertygat honom om det berättigade
i att upphöja förvaltningens enheter till byråer. BI. a. anses de tillfälliga
behov som följer av arbetena på Muskö icke böra användas som motiv för
en permanent organisationsförstärkning.
Verkschefens ställföreträdare anses, därest fortifikationsförvaltningen
organiseras på byråer, böra utses bland ämbetsverkets byråchefer.
Yttranden
Flertalet remissinstanser har ansett de sakkunnigas förslag utgöra en
lämplig grund för utarbetandet av organisation för fortifikationsförvalt
-
33
Kungl. Maj.ts proposition nr 107 år 1903
ningen. Sålunda tillstyrkes i stort majoritetens förslag till principorganisation
av överbefälhavaren, chefen för armén, chefen för marinen,
chefen för flygvapnet, fortifikations förvaltning en, flygförvaltningen, SACO,
SR och TCO-S. Överbefälhavaren understryker betydelsen av att fortifikationsförvaltningens
ledningsorganisation stärkes och att dess kapacitet ökas
till att motsvara nuvarande och planerad byggnadsverksamhet, överbefälhavaren
understryker vidare det betydelsefulla i att avsedd översyn av personaluppsättningen
vid sektionerna snarast kommer till utförande, eftersom
denna ytterst blir bestämmande för den erforderliga ökningen av förvaltningens
kapacitet. Vidare anför överbefälhavaren, att byggnadsobjekt
inom fortifikationsförvaltningens verksamhetsområde kan indelas i krigsobjekt,
som i princip erfordras efter krigsorganisering, och fredsobjekt,
som erfordras för krigsmaktens verksamhet före krigsorganisering. Fortifikationsförvaltningens
verksamhet bör enligt överbefälhavaren såsom de sakkunniga
föreslagit sammanhållas inom särskilda organisationsenheter,
i fråga om krigsobjekt inom befästningsavdelningen samt i fråga om fredsobjekt
inom kasernavdelningen. Förslagen angående organisationen av
byggnadsavdelningen, väg- och vattenbyggnadsbyrån och forskningsavdelningen
tillstyrkes också av överbefälhavaren, som finner de sakkunnigas
förslag att indela ämbetsverket i avdelningar och byråer väl underbyggt.
Försvarets forskningsanstalt har förklarat sig sakna möjligheter att bedöma,
huruvida det framlagda förslaget är det mest rationella och ändamålsenliga,
men uttalar att förslaget synes innebära ett steg i rätt riktning
och en ytterst angelägen personell upprustning.
Arbetsmarknadsstyrelsen understryker angelägenheten av att organisatoriska
förutsättningar snarast möjligt skapas för att fortifikationsförvaltningen
på ett tillfredsställande sätt skall kunna uppfylla önskemålen om
att säsongvariationer i största möjliga mån undvikes och att påbörjandet
av ordinarie husbyggnads- och anläggningsarbeten inte hindras av förseningar
på grund av otillräckliga personalresurser m. m.
Statskontoret biträder förslaget i den del det avser uppdelning av befästnings-,
kasern- respektive byggnadsärenden var för sig i särskilda enheter.
Vidare biträder ämbetsverket principen med avdelningsorganisation men
anser att denna skall fullföljas inom hela fortifikationsförvaltningen. Statskontoret
anser, att den nuvarande forskningssektionen bör omvandlas till
en forskningsbyrå och — med hänsyn till att chefen för befästningsavdelningen
måste utöva inflytande på forskningens inriktning och direkt kunna
reglera forskningsorganets rådgivningsverksamhet gentemot befästningsavdelningen
—- ingå i den sistnämnda avdelningen. Beträffande väg- och
vattenbyggnadsbyråns organisatoriska ställning uttalar statskontoret, att
denna hellre bör ingå i byggnadsavdelningen än direkt underställas verkschefen.
Statskontoret anser, att definitivt beslut i fråga om väg- och vat
-
34
Knnyl. Maj. ts proposition nr 107 år 1963
tenbyggnadsbyråns slutliga ställning kan fattas först när detaljundersökningar
genomförts rörande hur flygfältsärendena skall organisatoriskt handläggas
inom fortifikationsförvaltningen. Statskontoret föreslår, att åt 1956
års försvarsförvaltningssakkunniga uppdrages att vid deras fortsatta undersökningar
rörande fortifikationsförvaltningen undersöka om väg- och
vattenbyggnadsbyrån skall ingå i byggnadsavdelningen. I avvaktan på resultatet
härav föreslås, att väg- och vattenbyggnadsbyrån övergångsvis direkt
underställes verkschefen. Vidare bör enligt statskontorets mening
administrativa byrån och markbyrån sammanföras i en allmän avdelning.
Till avdelningen anses administrativt och personellt även böra knytas den
av de sakkunniga föreslagna centralplaneringen, vilken med hänsyn till
arbetsuppgifterna föreslås kallas centralsektion. Denna anordning avses
icke rubba förhållandet att sektionen är verkschefens stabsorgan. Sektionens
arbetsuppgifter, utom de rutinbetonade, bör regleras av verkschefen.
Genom att sammanföra nyssnämnda enheter under en avdelningschef avlastas
verkschefen enligt statskontorets mening en betydande del av de
administrativa, kamerala och personella frågorna samt markfrågor. Åt allmänna
avdelningen anses även böra uppdragas att göra erforderliga teknisk-ekonomiska
utredningar, särskilt i de fall, då utredningarna berör
flera avdelningars (byråers) verksamhetsområden. Statskontoret bedömer
det vara av synnerligen stor betydelse, att verkschefen härigenom beredes
möjlighet att ständigt, bland annat genom resor, erhålla en i stort samlad
bild av den planerade och pågående byggnadsverksamheten samt att mera
ingående leda och vid behov ingripa i projekteringsverksamheten, som är
en av fortifikationsförvaltningens huvuduppgifter. Statskontoret ifrågasätter
om inte ett påtagligt behov föreligger att inom eu organisationsenhet
samordna kalkylfrågor in. m. Statskontoret föreslår, att åt försvarsförvaltningssakkunniga
uppdrages att vid de fortsatta undersökningarna rörande
fortifikationsförvaltningen särskilt undersöka lämpligheten av att verkets
kalkylfrågor samlas i en kalkylsektion inom allmänna avdelningen. Statskontoret
— som anser det diskutabelt om BRB centralkontor skall placeras
inom fortifikationsförvaltningen — föreslår slutligen, att detta övergångsvis
placeras direkt under verkschefen och att försvarsförvaltningssakkunniga
vid de fortsatta undersökningarna rörande fortifikationsförvaltningen
prövar centralkontorets organisatoriska tillhörighet inom statsförvaltningen.
Byggnadsstyrelsen anser, att förslaget i stort sett kan betecknas som ett
bibehållande av den nuvarande ordningen inom fortifikationsförvaltningen,
vilket bland annat innebär att liksom hittills likartade arbetsuppgifter är
splittrade på olika enheter. Som exempel nämnes kostnadsberäkningar,
projektering samt samhörande uppgifter på fastighetsförvaltningens område.
Styrelsen finner, att det inom fortifikationsförvaltningen finns flera väsentliga
produktionskedjor som skulle behöva organisatoriskt sammanhållas
av organ som ligger över avdelnings/byrånivån för att kraven på enty
-
35
Kungl. Maj.ts proposition nr 107 år 1963
dig ansvarsfördelning och vidgade delegeringsmöjligheter skall kunna tillgodoses.
Byggnadsstyrelsen ifrågasätter om inte en ytterligare nivå mellan
verkschefen och avdelnings/byråcheferna bör införas för att trygga lednings-
och samordningsfrågorna. Till denna nivå — överdirektörsskiktet —
skulle då även kvalificerad beslutanderätt delegeras från verkschefen. Denna
tanke, som genomförts beträffande byggnadsstyrelsen, betraktar styrelsen
som en av de mera väsentliga fördelarna med den nyligen genomförda
omorganisationen av byggnadsstyrelsen. Styrelsen understryker vidare
starkt de av de sakkunniga anförda skälen för inrättande av ett stabsorgan.
Ett sådant saknas inom byggnadsstyrelsen, som dock känt behov
av ett organ med uppgift att biträda ledningen med speciella uppgifter i
form av utredningar m. m.
Försvarets civilförvaltning tillstyrker majoritetens förslag, att de tre arbetsenheterna
för befästningar respektive kaserner och byggande organiseras
som avdelningar, särskilt med hänsyn till arbetsenheternas storlek och
deras ställning i försvarsorganisationen. Civilförvaltningen framhåller dock,
att den valda organisationsformen sannolikt kommer att medföra även
andra kostnadsökningar än som redovisats i betänkandet. Civilförvaltningen
är inte övertygad om att samordningen inom fortifikationsförvaltningens
skilda verksamhetsgrenar är tillfredsställande säkerställd i den
föreslagna organisationen. Civilförvaltningen anser, att det skulle ha varit
av intresse om i betänkandet närmare hade belysts fördelarna av en »teknisk
chef», överställd ifrågavarande tre avdelningar. En sådan »teknisk
chef» skulle enligt civilförvaltningen även vara ställföreträdare för verkschefen
och utgöra en betydelsefull förstärkning av verkets högsta ledning.
I en organisation med särskild »teknisk chef» torde även enligt civilförvaltningen
centralplaneringen kunna ges en annan utformning och ställning
än enligt förslaget.
Av remissinstansernas uttalanden beträffande detaljorganisationen
inom fortifikationsförvaltningen torde följande få återges.
Överbefälhavaren anför beträffande ledningen m. m., att ett nära
samband måste råda inom krigsmakten mellan investeringsverksamhet
och övrig långsiktig verksamhet. Ett nära samband råder enligt överbefälhavaren
även mellan utvecklingen av krigsmaktens mark- och byggnadsbestånd
och övriga led av förbandsproduktionen. Av denna anledning anses
militär expertis böra ingå i fortifikationsförvaltningens samtliga underavdelningar
utom i sådana som uteslutande sysslar med frågor av civil
karaktär. Tillgång på militär sakkunskap bör enligt överbefälhavaren i
första hand säkerställas inom fortifikationsförvaltningens lednings- och
planeringsorgan. För det fall verkschefen är civil, anses ställföreträdaren
böra vara militär.
Enligt SR bör chefen för befästningsavdelningen utses att vara verkschefens
ställföreträdare.
36
Kungl. Maj.ts proposition nr 107 år 1963
Chefen för befästningsa v delningen bör enligt fortifikationsförvaltningen,
överbefälhavaren och SR vara överste ur fortifikationskåren.
De sakkunnigas förslag att befästningsavdelningens planeringssektion
skall — i tekniska frågor i samarbete med projektbyrån — sammanhålla
arbetet med utarbetande av byggnadsprogram, innebär enligt fortifikationsförvaltningen
en väsentlig ändring av nuvarande ordning. Samma personal
anses böra svara för såväl programmering som rekognosering och
övriga moment i förberedelserna för det egentliga byggnadsarbetet. Erfarenhet,
rutin och personalresurser för uppgörande av byggnadsprogram
finns enligt fortifikationsförvaltningen redan nu vid blivande projektbyrån
men däremot icke vid planeringssektionen. Förslaget skulle enligt förvaltningen
medföra personalökning vid planeringssektionen — icke minst av
fortifikationsofficerare — utan att motsvarande minskning kunde göras
vid projektbyrån. Några påtagliga fördelar anses inte stå att vinna genom
en ändring i det bestående.
Befästningsavdelningens underhållsorgan bör enligt överbefälhavaren,
fortifikationsförvaltningen och SR organiseras som byrå. Chefen anses
böra vara placerad i lönegrad B 1 och bör enligt SR vara överste oberoende
av enhetens benämning. Fortifikationsförvaltningen anför, att lika starka
skäl finnes vid modernisering som i fråga om nyanläggningar för att hela
programmerings- och projekteringsarbetet omhänderhas av samma personal.
Med hänsyn till moderniseringsarbetenas särart bör de enligt förvaltningen
inte — såsom de sakkunniga övervägt — hopkopplas med nybyggnadsarbeten
utan handläggas inom underhållsenheten. Antalet underhållsobjekt
kommer enligt förvaltningen att öka och den ökade kompliciteten
skärper kraven på underhållsåtgärdernas kvalitet. Därjämte anses den
stora spridningen av befästningsanläggningarna försvåra ledningen av underhållsverksamheten.
Bland annat dessa omständigheter anser fortifikationsförvaltningen
på grundval av hittillsvarande erfarenheter väl motivera
att underhållsenheten organiseras som byrå.
Chefen för armén anser, att vid befästningsavdelningen bör vid vardera
planeringssektionen och underhållssektionen utöver chefen placeras ytterligare
tre fortifikationsofficerare, två majorer i Ao 25 och en kapten i Ao 21.
Chefen för befästningsavdelningens projektbyrå bör enligt fortifikationsförvaltningen
och SR vara placerad i Bo 3. SACO anser att tjänsten alternativt
bör kunna tillsättas med civil tekniker samt att sektionschefstjänsterna
inom samma byrå lämpligen bör tillsättas med civila tekniker. SACO
har dock intet att erinra mot en militär befattningshavare som chef för
projektbyrån under förutsättning att projektbyrån, såsom nu är fallet,
skall sammanhålla utarbetande av byggnadsprogrammen under det att
tyngdpunkten av det tekniska arbetet och upprättandet av byggnadshandlingar
skall åvila bland annat konstruktionsbyrån. SACO anser därjämte,
att chefen för centraldetaljen bör placeras i lönegrad A 27. Vidare fram
-
37
Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1903
håller SACO att chefen för den enhet inom befästningsavdelningen, som
avses handha arbetet med större oljelagringsanläggningar, bör vara en för
denna uppgift väl kvalificerad tekniker.
Kasern avdelningens uppgifter bör enligt fortifikations förvaltningen
kompletteras med ansvar för byggnadsregistret samt med uppgiften
att samla iakttagelser och jämförelsematerial beträffande utföranden och
material, med uppmärksamhet främst på möjligheterna att förbilliga byggnads-
och underhållskostnaderna, överbefälhavaren uttalar, att de sakkunniga
i sitt förslag utan motivering fråntagit kasernavdelningen kvalificerad
fortifikationsutbildad personal.
Chefen för planeringssektionen inom kasernavdelningen bör enligt överbefälhavaren,
chefen för armén, fortifikationsförvaltningcn och SR vara
en överste i B 1 ur fortifikationskåren. Vid planeringssektionen bör därutöver
enligt chefen för armén med hänsyn bland annat till arbetets omfattning
placeras två fortifikationsofficerare, en major i Ao 25 och en kapten
i Ao 21. Cheferna för central- och granskningsdetaljerna bör enligt fortifikationsförvaltningen
placeras i lönegrad A 25. SR anser att sistnämnda
tjänster bör vara byrådirektörstjänster, att chefen för konstruktionssektionen
inom arkitektbyrån bör vara placerad i högre lönegrad än den föreslagna
A 27 samt att chefen för Stockholmssektionen inom kasernvårdsbyrån
bör placeras i lägst Ae 27. Chefen för arkitektbyrans konstruktionssektion
bör enligt SACO placeras i lägst B 1.
Inom byggnadsavdel ningen bör enligt fortifikations förvaltningen,
SACO och SR byråchefstjänsterna på värme- och elektrobyråerna placeras
i B 3. Samma remissinstanser anser också, att sektionscheferna inom
elektrobyrån med hänsyn till arbetsuppgifterna och möjligheten att delegera
uppgifter bör placeras i A 27.
SACO anser att den av de sakkunniga föreslagna uppdelningen av nuvarande
byggnadssektionen inom byggnadsbyrån på två sektioner innebär
en icke önskvärd splittring av de arbetsuppgifter som sammanhänger med
handläggning av byggnads- och installationsarbeten på entreprenad och
föreslår därför att sektionen bibehålls odelad.
Beträffande förslaget om flygfältsärendenas förläggning till en v ä g - och vattenbyggnad sbyrå anför flygförvaltningen bland annat följande.
Flygförvaltningen anser de sakkunnigas förslag rörande flygfältsbyråns
inplacering i fortifikationsförvaltningen i stort sett tillfredsställande.
I avvaktan på kommande utredning anses dock kvarstå oklarhet om
den regionala organisationen och icke minst det blivande förhållandet mellan
fortifikation sförvaltningens och flygvapnets regionalorgan. Om det är
avsikten att överföra kontrollen även av flygfältsobjekten till regionalorganen
föreslår flygförvaltningen, dels att denna överföring får ske mjukt
under en övergångsperiod, dels att vissa centrala funktioner inom anläggningssektionen,
såsom infordran och prövning av entreprenadanbud, hand
-
38
K ungt. Maj :ts proposition nr 107 år 1063
iäggning av besiktningar o. dyl., får kvarstanna centralt i fortifikationsförvaltningen
ocli att personalen för dessa uppgifter placeras vid respektive
organ inom byggnadsavdelningen. Flygförvaltningen föreslår vidare,
att en geoteknisk detalj, direkt underställd byråchefen och med eu chef
i lägst lönegrad Ac 25, inrättas vid väg- och vattenbyggnadsbyrån. Vid
detaljen skulle utföras grundundersökningar, bärighetsundersökningar,
vissa mätningar m. m. Detaljen skulle tjänstgöra som serviceorgan inte
bara åt väg- och vattenbyggnadsbyrån utan även i mån av behov åt fortifikationsförvaltningens
övriga organ. Den nuvarande tjänsten för assistent
åt byråchefen vid flygfältsbyrån föreslås få bibehållas.
Beträffande den föreslagna forskningsavdelninge n anför försvarets
forskningsanstalt bland annat följande. Forskningsanstalten biträder
de sakkunnigas uppfattning alt fortifikatorisk forskning och försöksverksamhet
alltjämt bör avila fortifikationsförvaltningen. Fn eventuell utbyggnad
av fortifikationsförvaltningens forskningsorganisation får dock enligt
forskningsanstalten inte leda till kostnadskrävande och kapacitetsnedsättande
dubbelarbete. Fortsatt intim samverkan och orientering mellan
fortifikationsförvaltningen och forskningsanstalten anses böra bibehållas,
liksom nu gällande ansvarsfördelning dem emellan. Forskningsanstalten
finner vidare den av de sakkunniga gjorda jämförelsen i organisatoriskt
hänseende mellan forskningsverksamheten inom fortifikationsförvaltningen
och forskningsanstalten inte fullt adekvat, bland annat med hänsyn till
storleksordningen av antalet tjänstemän och medelsförbrukningen inom respektive
avdelningar. Cliefen för armén anser, att den militära sakkunskapen
inom forskningsavdelningen bör säkerställas genom att en fortifikationsofficer,
major i Ao 25, placeras vid avdelningen. Byggnadsstyrelsen
finner det ur allmänt organisatorisk synpunkt förefalla naturligare att
forskningsavdelningen inordnas under försvarets forskningsanstalt.
Chefen för markbyrån bör enligt SACO placeras i B 3. Fortifikations
förvalt ningen föreslår att tjänsten placeras i Bo 3 och motiverar sitt
förslag bland annat med markförvärvs- och markförsäljningsärendenas stora
omfattning och svårighetsgrad.
Beträffande administrativa byrån anför fortifikationsförvaltningen
att denna medverkar eller beslutar i ett flertal ärenden av stor ekonomisk
betydelse, varför lönesättningen för byråns chefstjänstemän inte
bör göras för snäv. Chefen för byrån bör enligt fortifikationsförvaltningen
placeras i Bo 3 med hänsyn bland annat till de mångskiftande och kvalificerade
arbetsuppgifterna och den stora arbetsbördan. Vidare anses cheferna
för kansli- och personalsektionerna fylla var för sig så betydelsefulla
funktioner inom ämbetsverket, att de bör placeras i Ao 27. Eu omfattande
delegering av ärendenas handläggning från byråchefen till dessa befattningshavare
anses vara nödvändig och är i praktiken genomförd. Samma
förslag beträffande lönesättningen av tjänsterna på administrativa byrån
framföres med liknande motivering av SACO.
opaginerad Kontrollera mot PDF
,‘59
Iiungl. Maj. ts proposition nr 107 år 1963
Enligt överbefälhavarens uppfattning är det angeläget, främst för samordningen
inom verket i vad gäller planeringsverksamheten i stort och på
längre sikt och lör alt säkerställa kontinuerligt samarbete med planeringsorganen
inom försvarsstaben, försvarsgrensstaherna och de övriga förvaltningarna,
att ett stabsorgan inrättas vid fortifikationsförvaltningen
direkt under verkschefen. För de uppgifter som hör påläggas centralorganet
anser överbefälhavaren fortifikationskårens officerare väl utbildade.
Behovet av ett stabsorgan i den av de sakkunniga föreslagna organisationen
av fortifikationsförvaltningen understrykes även av försvarets civilförvaltning
och fortifikationsförvaltningen, som dock anser att benämningen bör
ändras till »centralsektion» eller »stabssektion».
Chefen för flygvapnet framhåller beträffande centralplaneringens uppgifter
att nuvarande rutin vid budgetplaneringen för flygvapnets del är direkt
kontakt flygstaben och berörd sakbyrå. Då budgetplaneringen sker med
strikt uppdelning på olika fonder och då nuvarande samarbete flygstab—
fortifikationsförvaltningen hittills fungerat bra bör enligt chefen för flygvapnet
kontakterna även i fortsättningen ske på likartat sätt.
Chefen för centralplaneringen hör enligt överbefälhavaren och chefen för
armén vara fortifikationsofficer i B 1. Försvarets civilförvaltning anser att
befattningen i lönehänseende bör vara jämställd lägst med befattning för
avdelningsdirektör. De sakkunniga har enligt SR uttalat sig knapphändigt
och oklart om de arbetsuppgifter som skall åvila chefen för stabsorganet.
SR anser det därför ogörligt att med bestämdhet ta ställning till frågan om
denna befattning bör vara militär eller civil. SR finner dock övervägande
skäl tala för det förra alternativet.
Bland de övriga 1 r å g o r som berörts i remissyttrandena torde följande
få återges.
Enligt de sakkunnigas mening bör det övervägas, huruvida inte nybyggnadsarbeten
för försvarets forskningsanstalts
räkning bör överföras från fortifikationsförvaltningen till byggnadsstyrelsen,
då sistnämnda myndighet torde ha större överblick och erfarenheter
i fråga om byggnader för forsknings- och liknande ändamål. Försvarets
forskningsanstalt biträder i princip de sakkunnigas förslag men vill för
sin del ifrågasätta om eu dylik åtgärd åtminstone för närvarande skulle
innebära någon fördel för anstalten. Forskningsanstalten betvivlar, att
hyggnadsstyrelsen — med hänsyn till sitt personalläge och den kraftiga
expansionen av byggnadsverksamheten för den högre utbildningens behov
— skulle ha tillräcklig kapacitet för all även övertaga all nybyggnadsverksamhet
för forskningsanstaltens räkning. Forskningsanstalten förutsätter
att underhålls- och iståndsättningsarbeten för forskningsanstaltens del alltjämt
skall åvila fortifikationsförvaltningen. Forskningsanstalten kan därför
inte se någon påtaglig fördel med de sakkunnigas förslag, eftersom detta
skulle innebära atl anstalten finge två byggnadsmyndigheter alt samarbeta
40
Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1963
med. Byggnadsstyrelsen anser, att nybyggnadsarbeten beträffande forsta
ningsanstalten bör överföras till byggnadsstyrelsen. All nybyggnad och förvaltning
av kvalificerade berganläggningar bör däremot enligt styrelsen
åvila fortifikationsförvaltningen. Fortifikationsförvaltningen anför i anledning
av de sakkunnigas ifrågavarande förslag, att ett dylikt överförande
inte skulle påverka ämbetsverkets personalorganisation, då arbetsuppgifterna
i betydande utsträckning fullgöres genom konsulter.
Ett större antal fortifikations officera re än de sakkunniga
föreslagit kräves enligt överbefälhavaren och chefen för armén för
att kapaciteten vid fortifikationsförvaltningen skall ökas och den militära
sakkunskapen tillgodoses. Eu förutsättning härför anses vara att fortifikationskåren
utbygges ytterligare, varigenom rekryteringen till fortifikationsofficersbefattningar
stimuleras och fortsatt avgång från kåren hejdas. Kraven
på kårens utbyggnad understrykes enligt överbefälhavaren även vid ett
införande av det s. k. tvåstegsförfarandet även på befästningssidan. Även
SR har förordat, att fortifikationskårens befordringsmöjligheter förbättras.
Konsultverksamheten har enligt överbefälhavaren visat sig
vara en lämplig form att till sig knyta kvalificerad teknisk sakkunskap från
den privata sektorn, överbefälhavaren framhåller i sammanhanget vikten
av att fortifikationsförvaltningen har tillgång på kvalificerad ekonomisk
expertis i organisationen. Även SACO delar de sakkunnigas uppfattning, att
en viss balans mellan konsult- och egenprojektering måste finnas för att
den egna personalen skall hålla sig å jour med den tekniska utvecklingen
och kunna utöva en effektiv ledning av konsulternas arbete. Eu förutsättning
för en utveckling i denna riktning anses bland annat vara att samrådslinjerna
utformas så att de tekniskt-ekonomiska synpunkterna vinner
beaktande i vederbörlig grad.
TCO-S anser, att Kungl. Maj :ts bemyndigande för fortifikationsförvaltningen
att anställa extra personal bör utsträckas till att gälla för anställning
av extra personal i högst lönegrad Ag 27. Vidare bör enligt TCO-S frågan
om extra-ordinariesättning av sådan personal tas under övervägande
inom rimlig tid efter det att man konstaterat ett stadigvarande behov av
vederbörandes tjänst.
Beträffande kontakterna med försvarsgrensstaberna slutligen anför chefen
för armén, att det är önskvärt, att de befattningshavare som närmast
skall svara för dessa är så få som möjligt. Därför förutsättes, att försvarsgrensstaberna
även i fråga om större iståndsättningsarbeten skall kontakta
planeringssektionen på befästnings- och kasernavdelningarna.
IDUNS TRYCKERI. ESSELTE. STHLM 63
312226
41
Kungl. Maj.ts proposition nr 107 år 1963
2. Fortifikationsförvaltningens förslag till anslagsäskanden
För innevarande budgetår har anslaget Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar
upptagits med 9 800 000 kr. Såsom inledningsvis berörts har för
budgetåret 1963/64 i statsverkspropositionen (bil. 6, punkt 11) för ändamålet
beräknats ett förslagsanslag av 13 800 000 kr.
Yrkande
Fortifikationsförvaltningen (skr. 31/8 1962) hemställer, att anslaget höjes
med 4 098 000 kr.
Ökning
1. Ny organisation.......................................................... 669 500
2. Inrättande av extra tjänster.......................... 275 000
3. överflyttning av flygförvaltningens flygfältsbyrå............................. 1 597 000
4. Överföring av viss personal från arméintendenturförvaltningen................. 94 200
5. Personal för fortifikatorisk krigsplanläggning................................ 200 000
6. 1962 års lönereglering
a) generell lönehöjning.................................................... 915 850
b) lönegradsuppflyttningar m. in............................................ 314 500
7. Löneklassuppflyttningar.................................... 32 420
4 098 470
Avrundat 4 098 000
Motiv
2. Med hänsyn till försvarsförvaltningssakkunnigas översynsarbete framlägger
fortifikationsförvaltningen inte några förslag till inrättande av nya
ordinarie eller extra ordinarie tjänster eller ändrad löneställning för sådana
på grund av ändrade arbetsuppgifter. Ämbetsverket förutsätter, att det med
det av Kungl. Maj :t lämnade bemyndigandet att inrätta extra tjänster i
högst lönegrad Ag 23 för tillfälliga eller nytillkommande arbetsuppgifter
skall vara möjligt att göra sådana löneändringar, som betingas av en successiv
anpassning till den nya organisationen, samt att för tjänster i högre
lönegrad framställning i vanlig ordning får göras till Kungl. Maj :t.
De personalförstärkningar med anlitande av avlöningsanslag, av vilka fortifikationsförvaltningen
förutser behov under budgetåret 1963/64, avses för
att möta den ökade underhållsvolymen i huvudsaklig överensstämmelse med
vad som gällt för användningen av motsvarande medel under innevarande
budgetår samt för att ge den administrativt betonade delen av ämbetsverkets
personal erforderlig förstärkning. Fortifikationsförvaltningen räknar med
att det skall bli möjligt att under innevarande och nästa budgetår nedbringa
vakanserna ytterligare. Ämbetsverket föreslår, att för ändamål, som nu angivits,
beräknas ett belopp av 275 000 kr.
3. Fortifikationsförvaltningen förutsätter, att flygförvaltningens flygfältsbyrå
från och med den 1 juli 1963 kommer att ingå i fortifikationsförvaltningen
och beräknar att kostnaderna för denna överflyttning kommer att
uppgå till 1 597 000 kr.
2 — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 107
42
Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1963
4. I proposition 1962: 168 (bil. 12, not 1) har föreslagits, att 4 tjänster,
1 i A 21, 2 i A 19 och 1 i A 7 skall överföras från arméintendenturförvaltningen
till fortifikationsförvaltningen. Fortifikalionsförvaltningen beräknar
kostnaderna härför till 94 200 kr.
5. För innevarande budgetår har till avlöningar till personal för fortifikatorisk
krigsplanläggning anvisats 400 000 kr. Inspektören över rikets befästningar
har i en rapport rörande iakttagelser vid inspektion av den fortifikatoriska
krigsplanläggningen anfört bl. a. att anställning av ytterligare
personal vore nödvändig för överarbetning av krigsplanläggningen och för
fortsatt arbete med översiktsplanen för vissa stridsgrupper. Vakanserna
inom sektion VIII vid militärbefälsstaberna verkade starkt fördröjande på
revideringen av de fortifikatoriska planerna. Ivrigsplanläggningsarbetet ansågs
böra kunna bedrivas så att revideringen av de fortifikatoriska planerna
kan ske samtidigt med de taktiska förändringarna. Med hänsyn härtill föreslår
fortifikationsförvaltningen, att anslagsposten för nästa budgetår upptages
med 600 000 kr. innebärande en höjning med 200 000 kr.
3. Departementschefen
Fortifikationsförvaltningen svarar under Kungl. Maj :t i tekniskt och
ekonomiskt avseende för fortifikations- och byggnadsväsendet vid krigsmakten.
Ämbetsverkets nuvarande organisation går såsom framgår av redogörelsen
i det föregående i huvudsak tillbaka på beslut av 1947 års riksdag
efter förslag i proposition 1947: 142 med de jämkningar som vidtagits etter
beslut av 1958 års riksdag (jfr prop. 1958: 110, s. 167—204).
Utgångspunkten för 1956 års försvarsförvaltningssakkunnigas arbete har
varit att fortifikationsförvaltningen skall erhålla en sådan organisation att
verket utan allvarliga eftersläpningar skall kunna fullfölja sina uppgifter.
Med tanke på bland annat den sannolika framtida byggnads- och anläggningsvolymen
anses verkets nuvarande kapacitet otillräcklig. De sakkunniga
konstaterar också, att utvecklingen sedan 1958 har medfört, att fortifikationsförvaltningens
organisation och personalresurser inte kan anses motsvara
de krav som numera ställes på ämbetsverket. Belastningen på den
centrala ledningsorganisationen har blivit väsentligt större än man hade anledning
räkna med år 1958. Organisationen torde enligt de sakkunnigas mening
redan från början ha varit för snävt tilltagen i flera avseenden vilket
medfört att fortifikationsförvaltningen inte kunnat undvika eftersläpningar
i arbetet inom flera områden.
De sakkunniga anser, att behov föreligger av en väsentlig förstärkning av
fortifikationsförvaltningen i organisatoriskt hänseende. De har som första
etapp av sitt uppdrag lämnat förslag till organisationens huvuddrag. I första
hand krävs enligt de sakkunniga att den ledande personalen ökas.
De sakkunnigas organisationsförslag innebär i stort att under verkschefen
såsom nu en enhet för befästningar och en enhet för kaserner ingår i
organisationen samt att för återstående tekniska specialfunktioner den
43
Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1963
funktionella indelningsgrunden följes. För att öka möjligheterna till samordning
och delegering bör enligt de sakkunniga nuvarande befästnings-,
kasern- och byggnadsbyråerna göras till avdelningar och vissa sektioner
inom dessa avdelningar bli byråer. Mot detta förslag har en ledamot reserverat
sig och hävdat, att bestående indelning bör bibehållas. I samband med
att verksamheten vid flygförvaltningens flygfältsbyrå överföres till fortifikationsförvaltningen
bör enligt de sakkunniga en väg- och vattenbyggnadsbyrå
inrättas. Nuvarande forskningssektion föreslås ingå i förvaltningen som
en fristående avdelning. Därjämte bör enligt de sakkunniga i organisationen
ingå en markbyrå och en administrativ byrå. Den särskilda enhet som försöksvis
inrättats vid förvaltningen för att direkt biträda verkschefen med
utredningar m. m. bör enligt de sakkunniga erhålla en fast ställning inom
organisationen och benämnas centralplanering. Beträffade BRB centralkontors
ställning och uppgifter räknar de sakkunniga inte med någon ändring.
Såsom framgår av redogörelsen för remissyttrandena har flertalet instanser
i stort tillstyrkt det av de sakkunnigas majoritet framlagda förslaget
till principorganisation för fortifikationsförvaltningen. Dock har byggnadsstyrelsen
föreslagit inrättande av en tjänst för överdirektör och försvarets
civilförvaltning diskuterat fördelarna av en »teknisk chef» med samordningsuppgifter
omedelbart under verkschefen. Statskontoret har hävdat, att
principen med avdelningsorganisation bör fullföljas inom hela fortifikationsförvaltningen.
Statskontoret har därvid föreslagit, att den nuvarande
forskningssektionen omvandlas till forskningsbyrå och ingår i befästningsavdelningen,
att administrativa byrån och markbyrån sammanföres i en
allmän avdelning, att verkschefens stabsorgan — som föreslås bli benämnt
centralsektion -— administrativt och personellt knytes till denna allmänna
avdelning, att väg- och vattenbyggnadsbyrån och BRB centralkontor övergångsvis
direkt underställes verkschefen samt att åt 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga
uppdrages att utreda huruvida väg- och vattenbyggnadsbyrån
skall inordnas i avdelning och BRB centralkontor anslutas till annan
myndighet än fortifikationsförvaltningen. Statskontoret anser vidare,
att inrättandet av ett enhetligt organ för kostnadsberäkningar bör ytterligare
övervägas vid det fortsatta utredningsarbetet. Även byggnadsstyrelsen
har pekat på behovet av att sammanföra kostnadskalkyleringen.
I likhet med de sakkunniga anser jag, att behov föreligger av en väsentlig
förstärkning av fortifikationsförvaltningen i organisatoriskt hänseende. Vad
beträffar organisationens utformning är jag dock i vissa avseenden av annan
mening än de sakkunniga.
Jag delar de sakkunnigas uppfattning att liksom hittills en enhet för befästningar
och en enhet för kasernbyggnader bör ingå i fortifikationsförvaltningens
organisation. Envar av dessa enheter bör ha att svara för programmering,
projektering och konstruktion — fram till färdiga bygghandlingar
— av nybyggnadsföretag samt underhåll och modernisering av be
-
44
Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1963
fintliga anläggningar. Från verksamheten vid dessa enheter bör såsom de
sakkunniga föreslagit uppgiften att bygga hållas åtskild. Ansvaret för
själva byggandet bör förläggas till en för denna uppgift organiserad enhet,
som jämväl bör ha att svara för inköp, förrådshållning, standardisering
och typminskning o. d. Specialkonstruktioner m. m. för värme- och elteknik
beträffande såväl befästningar som kaserner bör sammanhållas var för sig.
Enheterna för befästningar och kaserner bör enligt min mening organiseras
som avdelningar, envar indelad i byråer och sektioner enligt vad jag anger
i det följande. Byggnadsenheten bör — liksom motsvarande enhet i byggnadsstyrelsen
— vara en byrå. Jag föreslår vidare, att enheterna för värmeoch
eltekniska frågor organiseras som byråer.
I enlighet med de sakkunnigas förslag bör programmering, projektering
och underhåll av flygfält hänföras till en enhet, väg- och vattenbyggnadsbyrån,
till vilken jämväl bör sammanföras frågor rörande vägar samt yttre
vatten och avlopp.
Jag tillstyrker i övrigt att särskilda enheter organiseras för fortifikatorisk
forskning — forskningsbyrå — samt för markärenden och för allmänt
administrativa frågor — markbyrån och administrativa byrån. Till den sistnämnda
bör administrativt och personellt hänföras verksledningens stabsorgan,
som bör benämnas utredningssektion.
I likhet med statskontoret anser jag, att ytterligare utredning bör ske rörande
BRB centralkontors framtida placering. Uppdrag att utreda denna
fråga torde få lämnas 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga. I avvaktan
på resultatet av denna utredning bör centralkontoret vara direkt underställt
verkschefen.
Inom fortifikationsförvaltningens nuvarande och nu föreslagna organisation
är arbetet med kostnadsberäkningar uppdelat på flera enheter. Det
synes såsom statskontoret och byggnadsstyrelsen ifrågasatt kunna övervägas
att samordna kalkylfrågor m. m. inom en enhet. Denna fråga bör ytterligare
prövas av försvarsförvaltningssakkunniga. I anslutning till de
sakkunnigas fortsatta arbete torde dessutom väckta frågor om arbetsfördelningen
mellan byggnadsstyrelsen och fortifikationsförvaltningen få övervägas
ytterligare.
I vardera av befästnings- och kasernavdelningarna bör ingå två byråer
samt vissa sektioner. I anslutning till försvarsförvaltningssakkunnigas förslag
bör således ingå i befästningsavdelningen planeringssektion, projektbyrå,
konstruktionsbyrå och underhållssektion samt i kasernavdelningen
planeringssektion, arkitektbyrå och kasernvårdsbyrå. Arbetsuppgifterna för
de olika enheterna förutsättes i stort sett vara de av de sakkunniga föreslagna.
I likhet med de sakkunniga anser jag det lämpligt att överväga huruvida
inte uppgifter rörande programmering och projektering av mera omfattande
moderniseringsarbeten i större utsträckning än för närvarande
Kungl. Maj.ts proposition nr 107 år 1963
45
bör anförtros åt de enheter som har motsvarande funktioner ifråga om nybyggnader.
Jag förutsätter vidare, att omläggningen av arbetsuppgifterna på
befästningsavdelningens planeringssektion med hänsyn till personaltillgången
sker successivt. För sektionen bör tills vidare beräknas ytterligare
en fortifikationsofficer, major i Ao 25.
De sakkunniga har föreslagit, att chefen för fortifikationsförvaltningen
skall — såsom för närvarande — vara en generalsperson eller generaldirektör.
För egen del anser jag, att verkschefen alltid bör ha civil ställning och
benämnas generaldirektör. En sådan anordning medför full frihet att för
verkschef sbefattningen välja den lämpligaste oavsett tidigare kategoritillhörighet.
Fortifikationsförvaltningens skiftande verksamhet och många kontaktlinjer
gör behovet av en stark ledning framträdande. Den föreslagna anordningen
med skilda avdelningar för befästningar och kaserner säkerställer
att arbetet med nybyggnad och underhåll av dessa objekt sammanhålles på
en hög nivå genom företrädare som ansvarar envar för sitt område. Åtskilliga
funktionella samordningsfrågor måste emellertid lösas, något som
bl. a. byggnadsstyrelsen påpekat i sitt remissvar. I likhet med byggnadsstyrelsen
anser jag att verksledningen därför bör förstärkas med en överdirektör.
Denne bör i första hand svara för samordningen av verkets gemensamma
funktionella enheter, byggnadsbyrån, värmebyrån, elektrobyrån samt
väg- och vattenbyggnadsbyrån.
I enlighet med nu gällande ordning bör generaldirektören i princip ha ensam
beslutanderätt i de ärenden, i vilkas prövning han deltar.
Enligt mitt förslag kommer fortifikationsförvaltningen således att indelas
i befästningsavdelning, kasernavdelning, byggnadsbyrå, värmebyrå,
elektrobyrå, väg- och vattenbyggnadsbyrå, markbyrå, administrativ byrå,
forskningsbyrå och BRB centralkontor. Byggnadsbyrån, värmebyrån,
elektrobyrån samt väg- och vattenbyggnadsbyrån skall vara underställda
en överdirektör, som under verkschefen samordnar byråernas verksamhet.
Övriga enheter skall vara direkt underställda verkschefen. En utredningssektion
skall i administrativt och personellt hänseende anknytas
till administrativa byrån men i övrigt lyda direkt under verkschefen.
En sammanställning över den nu föreslagna organisationen för fortifikationsförvaltningen
torde få fogas till statsrådsprotokollet (bilaga 3). Jag
förutsätter, att det skall ankomma på Kungl. Maj :t att besluta om byråernas
indelning i sektioner in. m. Dessas indelning i detaljer bör på vanligt sätt
ankomma på ämbetsverket.
Då särskilda arbetsuppgifter gör det nödvändigt bör enligt beslut av Kungl.
Maj :t särskilda arbetsenheter kunna organiseras. För närvarande finns sådana
enheter inrättade för utbyggnaden av örlogsvarvet på Muskö samt för
programmering och projektering för 1 1 och Ing 1 utflyttning från Järvafältet.
46
Kungl. Maj.ts proposition nr 107 år 1963
I fråga om de olika enheternas arbetsuppgifter m. m. ansluter jag mig till
de förslag de sakkunniga avgivit.
Vad gäller lönegradsplacering, anställningsform m. m. för ledande tjänster
i organisationen föreslår jag följande. Tjänsten för överdirektör bör placeras
i Be 5. Tjänsten bör kunna rekryteras i princip oberoende av personalkategori
även om de av mig i det föregående skisserade arbetsuppgifterna
talar för att i första hand kvalificerad tekniker bör komma ifråga vid besättandet
av tjänsten. Chef för befästningsavdelningen bör vara
officer ur fortifikationskåren. Beställningen bör placeras i lönegrad Bo 4
och uppföras på fortifikationsförvaltningens personalförteckning. De sakkunniga
har föreslagit, att en tjänst i Bo 1 avses för chefen för projektbyrån
inom befästningsavdelningen. Jag föreslår, att en tjänst för överingenjör i
Be 3 inrättas för ändamålet och avses för militär eller civil innehavare. Chef
för projeklbyråns specialsektion bör vara en byrådirektör i Ag 25,
vilken tjänst återfinnes i nuvarande organisation. Vid befästningsavdelningens
underhållssektion bör som chef placeras en officer ur fortifikationskåren.
Beställningen bör placeras i Br 1/Ar 27 och uppföras på fortifikationsförvaltningens
personalförteckning. En beställning för major vid fortifikationskåren
bör härvid indragas. Chefen för kasernavdelningen bör
-— liksom chefen för den nuvarande kasernbyrån — placeras i Bp 4. Beträffande
kasernavdelningen har de sakkunniga i övrigt bl. a. föreslagit, att byråchefen
vid kasernvårdsbyrån skall placeras i Bo 3 samt att chefen för
planeringssektionen skall vara regementsofficer i År 27. Jag föreslår, att
chef för kasernvårdsbyrån skall vara en överingenjör i Be 3 och att en regementsofficer
i Br 1 alternativt År 27 placeras som chef för planeringssektionen.
Begementsofficersbeställningen, som bör kunna rekryteras från i
princip vilken officerskår som helst inom krigsmakten, bör uppföras på fortifikationsförvaltningens
personalförteckning. Vidare föreslår jag beträffande
kasernavdelningens arkitektbyrå, att för cheferna för central- och
granskningsdetaljerna inrättas tjänster för byrådirektör i Ae 25, att som
chef för konstruktionssektionen avses en avdelningsdirektör i Be 1 samt att
för chef för kalkylsektionen avses en befintlig tjänst för byrådirektör i Ag 27.
Den nuvarande chefen för byggnadsbyrån är placerad i Bp 4 med
byggnadschefs tjänstetitel. Vid uppkommande vakans bör tjänsten ändras
till tjänst för överingenjör i Be 3. Cheferna för värme- och e 1 e k t r obyråerna
bör vara överingenjörer i Be 3. Som chefer för elektrobyråns
tre konstruktionssektioner bör avses 2 byrådirektörer i Ae 27 och 1 byrådirektör
i Ae 25. Jag föreslår vidare, att chefen för väg- och vattenbyggnadsbyrån
placeras i Be 3 i stället för föreslagna Bp 3. För chef
för forskningsbyrån bör utnyttjas den befintliga tjänsten för forskningschef
i Bp eller Br 3. Slutligen bör som chefer för kanslisektionen och personalkontoret
vid administrativa byrån placeras byrådirektörer i Ao 27.
Vid verkschefens stabsorgan, utredningssektionen, bör i enlig
-
47
Kungl. Maj.ts proposition nr 107 år 1963
het med de sakkunnigas förslag förutom chefen — byrådirektör i Ae 27 —
tillkomma en tjänst för byrådirektör i Ae 25. Behovet av personal i övrigt
vid denna sektion torde som de sakkunniga förutsatt i avvaktan på resultatet
av det fortsatta översynsarbetet kunna tillgodoses genom att taga i anspråk
vid ämbetsverket redan befintliga tjänster.
Det av mig framlagda förslaget innebär i fråga om tjänster (beställningar)
på fortifikationsförvaltningens stat
ökning med 1 överdirektör i Be 5, 1 avdelningschef i Bo 4 (befästningsavdelningen),
1 avdelningschef i Bp 4 (kasernavdelningen), 7 överingenjörer
i Be 3 (projekt-, konstruktions-, kasernvårds-, byggnads-, värme-, elektro-
samt väg- och vattenbyggnadsbyråerna), 1 avdelningsdirektör i Bo 1
(väg- och vattenbyggnadsbyrån), 3 avdelningsdirektörer i Be 1 (konstruktions-,
arkitekt- och kasernvårdsbyråerna), 2 regementsofficerare i Br 1/
År 27 (befästningsavdelningens underhållssektion och kasernavdelningens
planeringssektion), 4 byrådirektörer i Ao 27 (väg- och vattenbyggnadsbyrån,
administrativa byrån, 2 tjänster och markbyrån), 9 byrådirektörer i
Ae 27 (utredningssektionen, konstruktionsbyrån, elektrobyrån, 2 tjänster,
väg- och vattenbyggnadsbyrån, byggnadsbyrån samt värmebyrån, 3 tjänster),
5 byrådirektörer i Ae 25 (nya tjänster vid utredningssektionen, arkitektbyrån,
2 tjänster, kasernvårdsbyrån, 2 tjänster, elektrobyrån, byggnadsbyrån
och markbyrån samt utgående tjänster vid befästningsbyråns konstruktionssektion,
kasernbyråns utredningssektion och värmesektionen), 1 förste
byråintendent i Ae 23 (administrativa byrån) och 1 byråintendent i Ae21
(administrativa byrån) samt
minskning med 1 byggnadschef i Bp 4, 1 byråchef i Bo 4 (befästningsbyrån),
1 byråchef i Bp 4 (kasernbyrån), 3 avdelningsdirektörer i Bo 1 (kasernbyråns
underhållssektion, värmesektionen och elektrosektionen), 1
avdelningsdirektör i Bg 1 (kasernbyråns underhållssektion), 1 byrådirektör
i Ae 27 (arkitekt- och konstruktionskontoret), 2 byrådirektörer i Ag27 (befästningsbyråns
konstruktionssektion och markbyrån), 3 byrådirektörer i
Ao 25 (markbyrån samt administrativa byråns kanslisektion och personalkontor),
1 förste byråsekreterare i Ae 23 (kasernbyråns underhållssektion)
och 1 förste byråintendent i Ag 23 (administrativa byrån). Vidare bör en
arvodesbefattning för pensionerad officer i A: 24 utgå.
Dessutom bör den tjänst för amanuens i reglerad befordringsgång utgå,
som enligt innevarande års regleringsbrev skall hållas vakant, så länge
tjänsten för byrådirektör i Ag 27 vid markbyrån är inrättad.
Vad gäller behovet av officerare vid fortifikationskåren inträder en nettominskning
med beställningar för en överste i Bo 1 och en överstelöjtnant i
Ao 27, varjämte en beställning för major i Ao 25 tillkommer i utbyte mot en
beställning för kapten i Ao 21. Jag återkommer i samband med anmälan
av arméns allmänna avlöningsanslag till härav föranledda förändringar i
kårens stat.
48
Kungl. Maj. ts proposition nr 107 år 1963
En sammanställning över berörda tjänster och dessas inplacering i organisationen
torde få fogas till protokollet som bilaga (bilaga 4).
Överläggningar har hållits med berörda personalorganisationer beträffande
lönegradsplaceringen av de ledande tjänster som erfordras för den nya
organisationen.
De föreslagna personalförändringarna innebär en merkostnad under fortifikationsförvaltningens
avlöningsanslag av omkring 890 000 kr.
Jag är inte beredd tillstyrka fortifikationsförvaltningens förslag till uppräkning
av ämbetsverkets avlöningsanslag för nästa budgetår för anställande
av tillfällig personal.
I samband med att flygförvaltningens flygfältsbyrå från och med den
1 juli 1963 överflyttas till fortifikationsförvaltningen och där ingår i den av
mig föreslagna väg- och vattenbyggnadsbyrån bör följande tjänster överföras
från flygförvaltningen till fortifikationsförvaltningen, nämligen 1 byrådirektör
i Ao 25, 1 byrådirektör i Ae 25, 1 förste byråingenjör i Ao 23, 1
förste byråsekreterare i Ae 23, 1 förste byråingenjör i Ae 23, 1 byråingenjör
i Ao 21, 7 byråingenjörer i Ae 21, 2 byråingenjörer i Ao 19, 3 byråingenjörer
i Ae 19, 2 ingenjörer i Ao 17, 11 ingenjörer i Ae 17, 1 ingenjör i Ao 15, 22
ingenjörer i högst Ae 15, 1 kansliskrivare i Ae 11, 2 tekniker i Ae 9, 1 expeditionsvakt
i Ae 7, 3 kanslibiträden i Ae 7, 1 tekniskt biträde i Ae 7 samt 2
biträden för skriv- och kontorsgöromål. För överföringen av dessa tjänster
beräknar jag en merkostnad av ca 1 435 000 kr.
I samband med inrättandet från och med den 1 juli 1963 av försvarets
intendenturverk bör följande tjänster överföras till fortifikationsförvaltningen,
nämligen 1 för förste byråingenjör i Ae 23 och 2 för byråingenjör
i Ae 19. Kostnaderna uppskattas till ca 90 000 kr.
För personal för fortifikatorisk krigsplanläggning bör för nästa budgetår
anvisas 450 000 kr., innebärande en ökning med 50 000 kr. i jämförelse
med innevarande budgetår.
Till Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar har som tidigare omnämnts
för innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag av 9 800 000 kr. Anslaget
har i 1963 års statsverksproposition upptagits med ett beräknat belopp
av 13 800 000 kr.
Merkostnaderna för den i det föregående föreslagna omorganisationen
samt övriga förslag till personalförändringar m. m. uppgår till (890 000 +
1 435 000 + 90 000 + 50 000 =) 2 465 000 kr. Vid anslagsberäkningen bör
hänsyn jämväl tagas till 1962 års lönereglering, löneklassuppflyttningar
m. m„ varför jag föreslår, att anslaget höjes med sammanlagt 3 700 000 kr.
Anslaget bör således för nästa budgetår uppföras med (9 800 000 +
3 700 000 =) 13 500 000 kr.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att
Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1963 49
a) godkänna de av mig i det föregående föreslagna riktlinjerna
för fortifikationsförvaltningens organisation;
b) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga erforderliga övergångsåtgärder
med anledning av omorganisationen;
c) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för fortifikationsförvaltningen, som
föranledes av vad jag föreslagit i det föregående;
d) fastställa följande avlöningsstat för fortifikationsförvaltningen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1963/64:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 1217 000
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes
befattningar,
förslagsvis.................. 324 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis............ 32 600
4. Avlöningar till personal för fortifikatorisk
krigsplanläggning, förslagsvis ............ 450 000
5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 7 444 000
6. Rörligt tillägg, förslagsvis................ 3 860 000
7. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ........................ 172 400
Summa kr. 13 500 000
e) till Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar för budgetåret
1963/64 under fjärde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 13 500 000 kr.
Med bifall till vad föredragande departementschefen
sålunda med instämmande av statsrådets
övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj :t
Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Berndt Bodin
opaginerad Kontrollera mot PDF
w
o
Forlifikationsförvaltningens nuvarande organisation
Verkschef
Chefs- Befästnings- Kasern
expedition
byrå byrå
Byggnads
byrå
-
Mark
byrå
-
Forsk- Administra- BRB
nings- tiv byrå centralsektion
kontor
Planerings
sektion
Utrednings
sektion
Konstruk
tionssektion
Underhålls
sektion
-
Utredningssektion
Arkitekt- och
konstruktionskontor
Underhållssektion
-
Värmesektion ''Marksektion
Elektrosektion DomänVäg-
och vat- sektion
tenbyggnadssektion
Byggnadssektion
Inköpssektion
Planeringsdetalj
-
Kanslisektion
Personalkontor
Kameralsektion
Kontrolldetalj
1 Kungl. Maj:t har den 30 december 1960 medgivit, att marksektionen försöksvis uppdelas i två sektioner.
to
S"
O
Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1963
opaginerad Kontrollera mot PDF
1956 års försvarsförvaltningssakkunnigas förslag till organisation för fortifikations förvaltningen
Verkschef
Centralplanering
1
Be/ästnings-
avdelning
1
Kasern-
avdelning
1
Byggnads-
aodelning
1 1
Väg- och vat- Forsknings- tenbyggnads- avdelning
byrå
1
Mark-
byrå
1
Admini- strativ byrå
1
BRB
central-
kontor
Planerings-
sektion
Projektbyrå
Konstruktions-
byrå
Underhållssektion
Planerings-
sektion
Arkitektbyrå
Kasernvårds-
byrå
Planeringssektion
Värmebyrå
Elektrobyrå
Byggnadssektion
Entreprenadsektion
Normaliesektion
Inköps- och
förrådssektion
5?
Q*
fl
Kungi. Maj:ts proposition nr 107 år 1963
opaginerad Kontrollera mot PDF
Departementschefens förslag till organisation för fortifikationsförvaltningen
tn
to
Verkschef
Överdirektör
Forsknings-
byrd
Befäslnings-
avdelning
Kasernav-
delning
Byggnads-
byrå
Värmebyrå Elektrobyrå Väg- och-
vattenbygg-
nadsbyrå
Markbyrå
Administra- tiv byrå
BRB central- kontor1)
Planerings-
sektion
Planerings-
sektion
1
Utrednings-
sektion1)
Projektbyrå
Konstruk-
tionsbyrå
Underhålls-
sektion
Arkitekt-
byrå
Kasernvårds-
byrå
t»
*) Anknuten till administrativa byrån endast administrativt och personellt S"
*) Centralkontorets verkstillhörighet skall utredas “
Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1963
Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1963
53
Bilaga 4
Sammanställning över föreslagna tjänster (beställningar) inom
fortifikationsförvaltningen
Förslag
Minskning
ökning
1 generaldirektör Bp 6
_
_
1 överdirektör Be 5
--
1 överdirektör Be 5
Befastningsavdelning
1 avdelningschef Bo 4
(officer i Fortk placerad på
FortF stat)
1 byråchef Bo 4
1 avdelningschef Bo 4
Planeringssektion
1 överstelöjtnant Ao 27
—
—
1 major Ao 25 (Fortk)
—
1 major Ao 25 (Fortk)
Projektbyrå
1 överingenjör Be 3
3 projektsektioner
1 överste Bo 1 (Fortk)
1 överingenjör Be 3
3 regementsofficerare A 27/25 (Fortk)
Specialsektion
1 kapten Ao 21
1 major Ao 25 (Fortk)
1 byrådirektör Ag 25
—
—
Konstruklionsbyrå
1 överingenjör Be 3
Centraldetalj
1 byrådirektör Ae 27
1 överingenjör Be 3
1 byrådirektör Ae 25
Konstruktionssektion 1
—
1 byrådirektör Ae 25
1 avdelningsdirektör Be X
Konstruktionssektion 2
1 byrådirektör Ag 27
1 avdelningsdirektör Be 1
1 byrådirektör Ae 27
Mekanisk sektion
1 byrådirektör Ae 25
1 byrådirektör Ae 27
1 byrådirektör Ae 27
1 byrådirektör Ae 25
1 byrådirektör Ae 27
Underhållssektion
1 regementsofficer Br 1/Ar 27
(officer i Fortk på FortF stat)
1 major Ao 25 (Fortk)
1 regementsofficer Br
1/Ar 27
Kasernavdelning
1 avdelningschef Bp 4
1 byråchef Bp 4
1 avdelningschef Bp 4
Planeringssektion
1 regementsofficer Br 1/Ar 27
1 överstelöjtnant Ao 27
(Fortk)
1 regementsofficer Br
1/Ar 27
—
1 byrådirektör Ae 25
—
Arkitektbyrå
1 chefsarkitekt Bp 3
Centraldetalj
—
1 byrådirektör Ae 25
Arkitektkontor
—
1 byrådirektör Ae 25
1 avdelningsdirektör Be 1
Konstruktionssektion
—
—
1 avdelningsdirektör Bo 1
Granskningsdetalj
1 byrådirektör Ae 27
1 avdelningsdirektör Be 1
1 byrådirektör Ae 25
—
1 byrådirektör Ae 25
54
Kungl. Maj.ts proposition nr 107 år 1963
Förslag
Minskning
ökning
Kalkylsektion
1 byrådirektör Ag 27
—
—
Kasernvårdsbyrå
1 överingenjör Be 3
Underhållssektion
1 avdelningsdirektör Bo 1
1 överingenjör Be 3
1 avdelningsdirektör Be 1
Stockholmssektion
1 avdelningsdirektör Bg 1
1 avdelningsdirektör Be 1
1 byrådirektör Ae 25
Bostads- och hyressektion
—
1 byrådirektör Ae 25
1 byrådirektör Ae 25
Brand skyddsdetalj
1 förste byråsekreterare
Ae 23
1 byrådirektör Ae 25
1 brandinspektör Ae 25
—
—
Byggnadsbyrå
1 överingenjör Be 3
1 byggnadschef Bp 4
1 överingenjör Be 3
2 överinspektörer Be 1
—
—
Planeringssektion
1 byrådirektör Ae 25
—
—
Byggnadssektion
1 byrådirektör Ae 27
—
1 byrådirektör Ae 27
Entreprenadsektion
1 avdelningsdirektör Be 1
—
—
Normaliesektion
1 byrådirektör Ae 25
—
1 byrådirektör Ae 25
Inköps- och förrädssektion
1 byrådirektör Ao 27
1 officer A: 24
—
Elektrobyrå
1 överingenjör Be 3
3 konstruktionssektioner
1 avdelningsdirektör Bo 1
1 överingenjör Be 3
2 byrådirektörer Ae 27
—
2 byrådirektörer Ae 27
1 byrådirektör Ae 25
Underhålls- och driftsektion
—
—
1 byrådirektör Ae 25
—
1 byrådirektör Ae 25
Värmebyrå
1 överingenjör Be 3
2 konstruktionssektioner
1 avdelningsdirektör Bo 1
1 överingenjör Be 3
2 byrådirektörer Ae 27
Underhålls- och driftsektion
1 byrådirektör Ae 25
2 byrådirektörer Ae 27
1 byrådirektör Ae 27
—
1 byrådirektör Ae 27
Väg- och vattenbyggnadsbyrå
1 överingenjör Be 3
Sektion för flygfältsproj ek- tering
1 överingenjör Be 3
1 avdelningsdirektör Bo 1
Sektion för flygfältsunderhåll
—
1 avdelningsdirektör Bo 1
1 byrådirektör Ao 27
Vägsektion
—
1 byrådirektör Ao 27
1 avdelningsdirektör Be 1
Sektion för yttre vatten och
avlopp
1 byrådirektör Ae 27
—
1 byrådirektör Ae 27
Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1963
55
Förslag
Minskning
ökning
Forskningsbyrå
1 forskningschef Bp el. Br 3
—
—
Markbyrå
1 krigsråd Bo 1
—
—
Marksektion 1
1 byrådirektör Ao 27
—
—
Marksektion 2
1 byrådirektör Ao 27
1 byrådirektör Ag 27
1 byrådirektör Ao 27
1 byrådirektör Ae 25
1 byrådirektör Ao 25
1 byrådirektör Ae 25
Domänsektion
1 officer B: 1
1 amanuens i reglerad
befordringsgång
.
Administrativ byrå
1 krigsråd Bo 1
—
—
Kanslisektion
1 byrådirektör Ao 27
1 byrådirektör Ao 25
1 byrådirektör Ao 27
Personalkontor
1 byrådirektör Ao 27
1 byrådirektör Ao 25
1 byrådirektör Ao 27
Ekonomisektion
1 byrådirektör Ao 25
—
—
Organ isat ionskontor
1 förste byråintendent Ae 23
1 förste byråintendent
1 förste byråintendent
Ag 23
Ae 23
Jntendentskontor
1 byråintendent Ae 21
—
1 byråintendent Ae 21
Utredningssektion
1 byrådirektör Ae 27
1 byrådirektör Ae 27
1 byrådirektör Ae 25
—
1 byrådirektör Ae 25
BRB centralkontor
1 byrådirektör Ae 25
—
—
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (3)
3 kopplingar.
- SU 1963:114 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående medelsbehoven under försvarsgrenarnas avlöningsanslag för budgetåret 196316b m. in. jämte i ämnet vä s. 8 i texten
- Rskr. 1963:189 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag till stat för riksgäldsfonden för budgetåret 1963/ 61 a1 i texten
- SU 1963:73 Statsutskottets utlåtande nr 73 är T963 s. 1 i texten