Sök i Ratio Lex

Angående vissa anslagsfrågor m. m. rörande det militära försvaret under budgetåret 1963/64

1963-03-15 · 131 sidor, varav 125 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 125 av 131 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1963:108, Angående vissa anslagsfrågor m. m. rörande det militära försvaret under budgetåret 1963/64

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kimgl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963

1

Nr 108

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående vissa anslagsfrågor

m. m. rörande det militära försvaret under budgetåret

1963/64; given Stockholms slott den 15 mars

1963.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAjF ADOLF

. in * ?. * * * . •[ å '' xYr.V

Sven Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen redovisas ett av 1962 års försvarskommitté avgivet betänkande

angående försvarskostnaderna budgetåren 1963/67. I anslutning härtill

redovisas förslag till riktlinjer för den framtida utformningen av det

militära försvaret. Slutliga äskanden framlägges vidare beträffande försvarsgrenarnas

materielanslag och anslag under försvarets kapitalbudget, som i

årets statsverksproposition upptagits med beräknade belopp. För budgetåret

1963/64 begäres anslag om sammanlagt 1 843,940 miljoner kronor varav

1 586,925 miljoner kronor på driftbudgeten och 257,015 miljoner kronor

på kapitalbudgeten. Bemyndigande begäres att beställa materiel inom en

sammanlagd kostnadsram av 2 313 miljoner kronor.

1—Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 108

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963

Utdrag av protokollet över försvarsårenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 15

mars 1963.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Andersson, Lindholm, Kling,

Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist,

Aspling.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen

för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, följande.

Det förslag till försvarsbudget som presenterades i samband med årets

statsverksproposition var i åtskilliga hänseenden preliminärt. Anledningen

härtill var att giltighetstiden för gällande försvarsbeslut utgår med innevarande

budgetår och att förslag motsågs från en parlamentarisk försvarsutredning,

1962 års försvarskommitté, som tillsatts i slutet av år 1961. Vid

tiden för statsverkspropositionens avlämnande var kommitténs arbete ännu

ej avslutat. Kommittén hade emellertid den 22 november 1962 meddelat,

att den hade enats om en kostnadsram för det militära försvaret för fyraårsperioden

1963/67. Slutsumman i statsverkspropositionen kunde därigenom

anknytas till av försvarskommittén angivet basbelopp. Åtskilliga

viktiga anslag upptogs emellertid med endast beräknade belopp.

Den 6 februari 1963 har försvarskommittén redovisat sina överväganden

och förslag till försvarets framtida utformning i sitt betänkande, Försvarskostnaderna

1963/67 (SOU 1963:5).

överbefälhavaren har vidare med skrivelse den 6 februari 1963 överlämnat

av försvarsgrenscheferna utarbetade förslag till långsiktsplaner för

anskaffning av materiel, investeringar m. m.

Jag anhåller nu att i anslutning till redogörelse för inkomna förslag få

framlägga mina synpunkter och förslag till riktlinjer för den framtida utformningen

av det militära försvaret samt anmäla mina beräkningar av försvarsgrenarnas

materielanslag och vissa anslag under försvarsdepartementets

kapitalbudget.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963

3

Avd. I. Riktlinjer för den framtida utformningen av det militära försvaret

Till grund för 1962 års försvarskommittés1 bedömningar av det militära

försvaret har legat dels ett av överbefälhavaren utarbetat förslag till riktlinjer

för krigsmaktens fortsatta utveckling — ÖB 62 — som enligt beslut av

Kungl. Maj:t den 26 januari 1962 överlämnats till kommittén för att vara

tillgängligt vid fullgörandet av kommitténs uppdrag, dels en utredning som

på kommitténs uppdrag utförts av överbefälhavaren om krigsmaktens utformning

inom tre lägre kostnadsramar än ÖB 62, redovisade med skrivelse

den 15 oktober 1962, ÖB-svaret. Vidare har genom Kungl. Maj :ts beslut den

6 juni 1962 uppdragits åt försvarskommittén att pröva frågan om anläggande

på Muskö av en sliptunnel för motortorpedbåtar, varom riksdagen

hemställt i skrivelse den 24 maj 1962.

I sitt betänkande framlägger kommittén förslag rörande kostnaderna för

det militära försvaret och civilförsvaret under budgetåren 1963/67 i fråga

om såväl drift- som kapitalbudgeten. Betänkandet innehåller avsnitt som

behandlar tidigare försvarsbeslut och beslut rörande civilförsvaret samt

överbefälhavarens förut nämnda utredningar och förslag angående krigsmaktens

fortsatta utveckling och civilförsvarsstyrelsens utredningar beträffande

civilförsvarets utformning m. m. Vidare redovisas kommitténs bedömning

av de utrikes- och militärpolitiska förhållandena, den militärtekniska

utvecklingen samt de samhällsekonomiska och statsfinansiella förutsättningarna

när det gäller att bestämma försvarskostnaderna. Kommittén

framför även synpunkter på frågan om målsättning och resurser. Frågorna

om förbättring av de värnpliktigas avlöningsförmåner, investeringar i försvarets

fabriksfond och Muskövarvets omfattning, behandlas i ett särskilt

kapitel i betänkandet. Kommittén framför vidare synpunkter i fråga om

den tidrymd ett försvarsbeslut bör omfatta, den principiella konstruktionen

av en kostnadsram för det militära försvaret, prisregleringen på försvarsutgifterna

samt i vilka fall medelsanvisning bör ske utanför försvarets kostnadsram.

Försvarskommittén är enhällig i sina förslag.

Jag kommer i det följande att redogöra för ÖB 62 och överbefälhavarens

på försvarskommitténs uppdrag gjorda utredningar angående krigsmaktens

fortsatta utveckling, överbefälhavarens utredningar 1961—1962. Därefter avhandlas

försvarskommitténs egna överväganden och förslag i vad avser

det militära försvaret. Frågorna om förbättrade avlöningsförmåner för de

värnpliktiga och Muskövarvets omfattning (betänkandet s. 83—89 och

1 Talmannen 1 riksdagens andra kammare G. F. Thapper, ordförande, ledamoten av riksdagens

andra kammare B. G. Bohman, förutvarande ledamoten av riksdagens andra kam mare, personalchefen

K. E. G.Bolja, ledamoten av riksdagens andra kammare L. M. Eliasson, ledamoten av

riksdagens första kammare A. K. Gillström och andre vice talmannen N. f. .Johansson, ledamöterna

av riksdagens andra kammare S. A. Mcllqvlst och M. D. E. Stähl ävensom ledamoten av riksdagens

första kammare G. I. Virgin.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

91—95) kommer jag att redovisa vid anmälan av de aktuella anslagsfrågorna.

Vidare redogör jag för de kompletterande utredningar och förslag som

de militära myndigheterna avgivit med anledning av den träffade försvarsöverenskommelsen.

Slutligen kommer jag att framlägga mina egna synpunkter

och förslag.

A. överbefälhavarens utredningar 1961—1962 angående krigsmaktens fortsatta utveckling

I ÖB 62 framläggs förslag till riktlinjer för krigsmaktens fortsatta utveckling

under budgetåren 1963/64—1969/70. Kostnaderna för budgetåret

1963/64 utgör 3 700 miljoner kronor i 1961 års priser. Därefter förutsättes

en årlig stegring med 3Va % för teknisk utveckling. I ÖB-svaret redovisas

förslag rörande krigsmaktens utformning in. m. 1963—1970 grundade på

dels en kostnadsram, som ansluter till fortsatt tillämpning av 1958 års försvarsbeslut,

nämligen ett basbelopp för budgetåret 1963/64 av 3 460 miljoner

kronor och 2 V* % årlig ökning, dels en kostnadsram med ett basbelopp

av 3 600 miljoner kronor och likaledes 2Va % årlig ökning. Slutligen belyses

krigsmaktens huvudsakliga utformning inom en kostnadsram där basbeloppet

är 3 392 miljoner kronor för budgetåret 1963/64 och den årliga ökningen

utgör 2 %.

ÖB 62

Inledningsvis behandlas vissa grundläggande faktorer av

betydelse för krigsmaktens utformning m. in. Därvid avhandlas

först det militärpolitiska läget, den militärtekniska utvecklingen,

ett framtida krigs karaktär samt Sveriges strategiska betydelse och krigsriskerna

för vårt land. För kännedom härom torde få hänvisas till betänkandet

(s. 17—19) och ÖB 62 (s. 4—14). Vad gäller våra naturliga försvarsbetingelser

såsom en grundläggande faktor vid uppbyggandet av vårt försvar

påpekas i ÖB 62, att de geografiska förhållandena från försvarssynpunkt

i vissa avseenden är till vår nackdel. Sverige har lång kuststräcka.

En stor landyta med få människor innebär svåra försvarsproblem. Landets

ringa bredd tvingar stridskrafterna att operera inom ett begränsat djup.

De viktiga nord-sydgående kommunikationerna i Norrland är fåtaliga och

svåra att skydda. Landets största och viktigaste städer jämte betydande industriområden

är koncentrerade till kustbandet.

Vårt lands geografiska struktur är emellertid, påpekas det, i väsentliga avseenden

till fördel för försvaret. Havet ger oss goda möjligheter till övervakning

och förvarning. Våra långsträckta och ibland även djupa skärgårdar

är fördelaktiga från försvarssynpunkt. De kommunikationer som leder in

i landet över landgränsen begränsar styrkeinsatsen för en angripare och går

delvis genom terräng, som försvårar användning av mekaniserad trupp i

stor skala. Landets stora yta och ringa folktäthet minskar vår sårbarhet

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963

mot anfall med kärnladdningar och mot terroranfall. Den stora ytan ger

även stridskrafterna möjligheter till glesa grupperingar och till ökat skydd.

Vidare är de naturliga förutsättningarna goda att med relativt enkla medel

åstadkomma befästningar och skyddsrum.

Angriparens syfte vid ett angrepp mot vårt land torde enligt utredningen

vara att skaffa sig kontroll över svenskt territorium för att själv utnyttja

det eller hindra motståndaren från att göra det. För att skaffa sig kontroll

över hela landet måste angriparen därvid ockupera de viktigaste delarna av

Sverige. Den svenska politiska ledningen har deklarerat, att man inte kommer

att falla undan för påtryckningar, anfall eller anfallshot. Detta innebär

enligt utredningen, att angriparens syfte inte är nått, förrän huvuddelen av

de svenska stridskrafterna slagits eller på annat sätt försatts ur stridbart

skick.

Om angriparen endast avser att skaffa sig kontroll över delar av Sverige

måste denne ockupera huvuddelen av dessa områden. Detta innebär enligt

utredningen, att de svenska stridskrafter som avdelats för områdenas försvar

måste slås eller på annat sätt försättas ur stridbart skick. Det framhålles

vidare att en angripare inte kan skaffa sig varaktig kontroll över

delar av landet förrän de svenska stridskrafterna slagits eller på annat sätt

försatts ur stridbart skick i sådan utsträckning att hela landet kan ockuperas.

Även om ett angrepp inledningsvis begränsas geografiskt måste det

därför förutsättas att angriparens syfte på längre sikt är att skaffa sig

kontroll över hela landet.

I utredningen lämnas redogörelse för olika angreppsmetoder. De beskrives

i huvudsak fristående från varandra. Det påpekas emellertid att det är

mindre sannolikt att en angripare vid öppet krig mot Sverige förlitar sig på

en enda angreppsmetod. Det troliga är att angreppsmetoder kombineras för

att framtvinga en splittring av våra begränsade resurser och för att därigenom

åstadkomma snabbast möjliga avgörande.

Bland angreppsmetoderna nämnes flyg- och fjärrvapenanfall, invasion,

avspärrning, biologisk och kemisk krigföring samt psykologisk krigföring.

Därvid anföres i huvudsak följande.

Genom ohämmade flyg- och fjärrvapenanfall med kärnladdningar, terroranfal),

kan en angripare söka bryta vår motståndsförmåga. Anfallen torde då riktas mot

hemorten, där våra större städer utgör de känsligaste målen. Terroranfall förutsätter

emellertid, att angriparen är beredd att ta de politiska och militära konsekvenserna

av sannolika reaktioner i omvärlden. Angriparens möjligheter att

inom rimlig tid utnyttja vårt territorium efter ett terroranfall måste bedömas vara

små. Terroranfall syns således inte rimma med en angripares sannolika syften vid

anfall mot vårt land.

Terroranfallet betraktas som en extrem anfallsform och därför mindre sannolik.

Vill en angripare inte utsätta sig för de konsekvenser, som det ohämmade terroranfallet

kan innebära, torde anfallen i stället riktas mot våra stridskrafter

m. m. samt andra mål, vilkas förstörelse är av betydelse för vår militära motståndsförmåga,

t. ex. kommunikationer och elkraft. Om vi hunnit genomföra ut
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Mcij:ts proposition nr 108 år 1963

rymning och mobilisering torde målvalet i stort bli detsamma, men anfallen

torde i ökad grad komma att insättas mot mål inom den civila sektorn, bl. a.

olje- och livsmedelsförsörjningen.

Vid en överraskande insats av uranladdningar och konventionella stridsmedel

kan vi på relativt kort tid — några dagar — tillfogas stora skador med en relativt

liten insats. Motståndsförmågan torde nedgå kraftigt. De materiella skadorna kan

vara av den omfattningen, att vår förmåga att bekämpa en kommande invasion

blir starkt nedsatt. Ilar vi däremot genomfört utrymning och mobilisering torde

angriparen inte på kort tid kunna bryta vår motståndsförmåga ens med en avsevärd

insats av uranladdningar. Det är däremot tänkbart att detta kan ske efter en

längre tids bekämpning.

Det bedöms troligt att en angripare genom flyg- och fjärrvapenanfall vill förbereda

en invasion. Anfallen kan då till stor del koncentreras geografiskt till det

område, där invasionen avses äga rum. Anfallen torde påbörjas före själva invasionen

och därvid om möjligt insättas överraskande.

De olika invasionsformerna behandlas var för sig, varvid i huvudsak följande

synpunkter gör sig gällande.

I nuvarande militärpolitiska läge och med tanke på norra Skandinaviens betydelse

syns i första hand risk för gränsinvasion föreligga över finsk-svenska gränsen.

Man får dock inte bortse från, att sådana omkastningar i läget kan inträffa,

att en gränsinvasion kan komma att ske även över norsk-svenska gränsen. Kommunikationerna

i Nordskandinavien begränsar i viss utsträckning storleken av de

styrkor som kan sättas in mot oss. Trots detta kan starka förband insättas över

vår norra landgräns. Utvecklingen av kommunikationsnätet — beroende på bl. a.

föreslagen omfattande utbyggnad av vattenkraften och därmed följande utbyggnad

av skogsbilvägnätet — samt angriparens minskande beroende i taktiska sammanhang

av vägar och järnvägar kan i framtiden öka hans möjligheter till insats

på stor bredd över gränsen. Utvecklingen i fråga om stridsvagnar, terränggående

fordon och medel för snabb övergång av vattendrag medför förbättrade möjligheter

till framträngande på djupet, ökad tillgång på transportflygplan och helikoptrar

kommer också att öka möjligheterna för angriparen till luftlandsättning

inom olika områden och över betydande ytor i övre Norrland, varigenom framryckningen

underlättas. Insatsen från öster över gränsen och genom luften kan

kombineras med flankföretag över Bottenviken. Det bedöms inte sannolikt att angriparen

med enbart invasion över svensk-finska gränsen i första hand söker nå

annat än operationsmål i landets norra delar.

Den svenska kusten erbjuder på flera avsnitt goda tekniska möjligheter för en

kustinvasion. Insatsens storlek vid en kustinvasion bestäms i hög grad av tillgången

pa lämpligt tonnage. Antalet landstigningsfarkoster, som en angripare kan

disponera vid ett anfall mot oss, torde f. n. vara relativt litet, men tillverkning

bedöms kunna ske snabbt och till stor del dolt. De svårigheter, som är förknippade

med en kustinvasion, gör att en angripare på en gång sannolikt endast kan

genomföra en stort upplagd kustinvasion i en anfallsriktning. Dessutom kan

mindre företag riktas mot andra områden. Utvecklingen i fråga om ambifiefarkoster

och landstigningsfartyg medför ökade möjligheter att landstiga på bred front.

Genom insats av helikopterburen trupp och lufttrupp ökar även möjligheterna

för angriparen att bekämpa strandförsvaret. Den ökade mekaniseringen av förbanden

ger större möjligheter till snabb framryckning efter landstigningen.

Antalet lämpliga områden för laftinvasion varierar inom olika delar av Sverige.

I vissa delar finns det möjligheter till luftlandsättningsoperationer i större skala.

Storleken av lufttruppföretag mot Sverige torde i första hand begränsas av angriparens

tillgång på transportflygplan samt hans eventuella krav på samtidiga

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

lufttruppföretag inom andra operationsområden. En angripares möjligheter att

genomföra luftlandsättningsoperationer i stor skala torde komma att öka. Det är

emellertid mindre sannolikt, att angriparen med luftinvasion som enda eller dominerande

anfallsmetod under 1960-talet bär möjlighet att nå annat än mera begränsade

syften.

Angreppsmetoden avspärrning bedöms ha goda möjligheter att kunna genomföras

med insatser som ligger inom rimliga gränser. Detta gäller även om angriparen

är engagerad på annat håll och utan att han disponerar baser i vår närmaste

omgivning. Det torde dock ta avsevärd tid innan en angripare genom avspärrning

kan bryta vår motståndsförmåga.

Beträffande kemisk och biologisk krigföring uttalas i huvudsak följande. Insatsen

mot oss av stridsgaser torde kvantitativt begränsas av andra faktorer än tillverknings-

och lagringskapacitet. Skydds- och motåtgärdernas effektivitet beror

i viss grad på utrustningen men framförallt på utbildningen. Den svenska militära

och civila gasskyddsutbildningen kan därför ha viss inverkan på sannolikheten

av att angriparen överhuvud kommer att använda stridsgaser mot oss. Biologiska

stridsmedel kan för ringa kostnad framställas i stor skala och vid behov lagras

under lång tid. Om angriparen väljer stridsmedel samt plats och tidpunkt för anfallet

med omsorg, torde han kunna nå stor verkan med ringa insats. Skyddsåtgärder

kan i många fall minska följderna av ett biologiskt angrepp. Svårigheterna

att hindra att smittämnena sprides till angriparens territorium och trupp begränsar

användningen av biologiska stridsmedel. En angripare kan emellertid använda

smittämnen, som endast åstadkommer insjuknande hos de primärt träffade. Dessa

ämnen kan genom spridning i aerosolform1 nå en stor del av den svenska befolkningen.

Den fortsatta utvecklingen av kemiska och biologiska stridsmedel anses komma

att kräva ökade insatser för skyddet av stridskrafter och civilbefolkningen.

Även psykologisk krigföring kan enligt utredningen komma att tillgripas

mot oss. Propagandamöjligheterna har starkt ökat på grund av massmedias

— radio, film, television och press — utbredning och rent tekniska

utveckling. Vår förmåga att motstå denna form av krigföring måste ägnas

stor uppmärksamhet. Den psykologiska krigföringen har fått en förgrundsställning

i den nu i fredstid pågående maktkampen mellan öst och Väst.

Sverige utgör sannolikt f. n. inte ett primärt mål för denna krigföring, men

är likväl utsatt för propaganda både från Öst och Väst. Inom landet finns

det ett flertal organ och organisationer, som redan i fredstid bedriver en

verksamhet av detta slag, riktad mot Sverige.

I samband med redogörelse för de sannolikaste kombinationerna av angreppsmetoder,

strategisk kupp och storanfall, som vårt land främst bör

kunna motstå, anförcs bl. a. följande synpunkter.

Om angriparen genom ett överraskande anfall snabbt vill söka ockupera

hela vårt land eller delar därav, kan han tillgripa strategisk kupp. överraskning

är då väsentlig för framgång i anfallet.

Möjligheterna för strategisk kupp synes öka, bl. a. beroende på den tekniska

utvecklingen av transportmedel och taktiska kärnladdningar. Vid ett

storkrig kommer vi, som tidigare framhållits, sannolikt inte att angripas i

1 Med aerosol menas ett i luften mycket fint fördelat fast eller flytande ämne.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963

inledningsskedet, om vi är militärt starka. Den strategiska kuppen, som förutsätter

överraskning, syns därför inte i första hand komma till användning

mot oss, om ett storkrig bryter ut. Faran anses emellertid öka för att

en angripare kan komma att använda strategisk kupp vid ett begränsat krig

som riktas enbart mot Sverige eller som förs inom ett område, vilket berör

svenskt territorium.

Under förutsättning att vi har ett starkt försvar anses en angripare sannolikt

komma att behöva tillgripa någon form av storanfall för att betvinga

oss. Storanfallet kan ske antingen i samband med operationer under ett

storkrig eller såsom ett begränsat krig mot Sverige.

Vid storanfall kan de flesta angreppsmetoderna kombineras. Huvudvikten

torde läggas vid kust- och gränsinvasion i kombination med flyg- och fjärrvapenanfall.

Även ett begränsat krig som berör Sverige kan utvecklas till ett

storkrig. De styrkor som kan insättas mot vårt land måste därför begränsas

med hänsyn till andra behov. En tänkbar angripare bedöms samtidigt

kunna utföra högst två stort upplagda invasioner — en gränsinvasion och

en kustinvasion -— jämte vissa mindre företag. Det är f. n. inte sannolikt, att

en invasion genom luften kan bli av en sådan storleksordning, att angriparen

med denna invasionsform som främsta angreppsmetod kan räkna med att

bryta vårt försvar. Däremot blir det alltmer troligt, att kust- och gränsinvasion

kommer att stödjas av taktiska luftlandsättningar för att ta hamnar

och flygfält, skapa brohuvuden och binda våra resurser. Storanfallet kan

insättas med eller utan understöd av kärnladdningar. Kemiska och biologiska

stridsmedel kan också komma att utnyttjas för bestämda taktiska uppgifter.

Anfall som kan få karaktär av avsiktlig terror torde undvikas. Avspärrning

kan också användas mot oss, om detta sker i samband med ett storkrig

som pågått förhållandevis lång tid.

Sammanfattningsvis hävdas att svenskt försvar är meningsfyllt. Stormakternas

resurser för krigföring är visserligen stora men ingalunda outtömliga.

Den tekniska utvecklingen gör krigsmaterielen allt dyrare. Framförallt

drar materiel för interkontinental krigföring och rymdsatelliter enorma

kostnader. Även stormakterna måste av ekonomiska skäl begränsa sig i fråga

om utveckling och anskaffning av krigsmateriel. Terrorbalansen medför

bl. a., att stormakterna söker undvika att sätta igång storkrig eller begränsade

krig, som lätt kan utvecklas till storkrig.

Av stormakternas krigspotential torde endast delar kunna sättas in mot

oss på grund av dessa makters engagemang och dispositioner inom vitt skilda

områden av världen. Det nuvarande militärpolitiska läget och de militärgeografiska

förhållandena begränsar en angripares möjligheter till överraskande

och omfattande anfall mot oss.

Våra försvarsansträngningar måste ses mot denna bakgrund. Vi behöver

ett starkt försvar med god beredskap för att hindra att en angripare betvingar

oss på kort tid. I den rådande maktbalansen mellan öst och Väst ter sig ett

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

starkt svenskt försvar, trots den militärtekniska utvecklingen hos stormakterna,

alltjämt meningsfyllt. Möjligheterna har t. o. m. ökat att för rimliga

merkostnader säkerställa den fredsbevarande effekten hos vårt försvar.

I ett särskilt avsnitt av ÖB-utredningen behandlas allmänna krav på Sveriges

försvar.

Man konstaterar att det hittills inte funnits någon av statsmakterna fastställd

gemensam målsättning för totalförsvaret. Överbefälhavaren lämnar

därför förslag till en sådan. Mot bakgrund härav redovisas vidare förslag till

allmän och operativ målsättning för krigsmakten.

Målsättning för totalförsvaret

Totalförsvarets främsta uppgift är att vara så förberett för verksamhet i krig,

att det blir fredsbevarande.

Totalförsvaret skall ge sådant uttryck åt vårt folks vilja att bevara landets handlingsfrihet

och avvisa varje kränkning av dess integritet, att det kan förmå en presumtiv

angripare att avstå från planer på att anfalla vårt land. Det skall bevara

vår motståndskraft mot påtryckningar. Skulle vi likväl utsättas för angrepp, blir

det krigsmaktens uppgift att avvärja detta och förhindra att svenskt territorium

besätts. Totalförsvarets civila delar skall därvid understödja krigsmakten, upprätthålla

befolkningens motståndsvilja, säkerställa dess skydd och svara för dess

försörjning. Totalförsvaret skall snabbt kunna utveckla full styrka.

Allmän målsättning för krigsmakten

Krigsmakten skall verka fredsbevarande. Den skall därför ha sådan styrka och

sammansättning, att anfall mot Sverige fordrar så stor kraftinsats, medför sådan

kraftförbrukning och tar så lång tid, att insatsen icke kan anses stå i rimlig relation

till de fördelar, som skulle kunna vinnas. Om vi likväl blir angripna, skall

krigsmakten i det längsta hindra angriparen från att få fast fot på svensk mark.

Invasionsförsvar skall vara krigsmaktens viktigaste uppgift. Ingen del av landet

skall behöva uppges utan segt motstånd i olika former. Krigsmakten skall försvåra

för en angripare att genom flyg- och fjärrvapenanfall bryta vår motståndsförmåga

och genom avspärrning minska vår uthållighet. Ett svenskt försvar måste ge uttryck

åt folkets levande försvarsvilja. Varje vapenför svensk, som icke är bunden

av andra viktiga uppgifter inom totalförsvaret, bör därför sättas i stånd att i en

eller annan form militärt delta i kampen för landets självständighet.

Operativ målsättning

Krigsmakten skall möta, hejda och om möjligt slå en angripare, som söker tränga

in på svenskt territorium. Häri ingår att våra stridskrafter skall bekämpa angriparens

invasionsförberedelser. Flyg- och fjärrvapenanfall mot krigsmakten — och

mot andra mål av betydelse för krigföringen — skall försvåras. Åtgärder skall vidtas

för att minska förlusterna i vårt försvar före den egentliga invasionen. Krigsmakten

skall vara så uppbyggd, att den samtidigt kan avvärja en kustinvasion och

en gränsinvasion av större omfattning samt i samband därmed insatta luftlandsättningsföretag.

I de delar av landet, som bedöms primärt icke bli utsatta för invasion,

skall bevakning och försvar mot mindre företag kunna säkerställas. Bland

annat genom dessa åtgiirder skall möjligheter skapas att omgruppera större styrkor

till dessa områden. Krigsmakten skall genom aktivt luftförsvar och passiva åt
1*-—llihang

till riksdagens protokoll 1963. 1 sand. Nr 108

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

gärder — bistånd åt civilförsvaret, fältarbeten m. m. — försvåra för en angripare

att genom flyg- och fjärrvapenanfall mot befolkningen och försörjningen eller genom

hot därom, bryta vår motståndsförmåga. Krigsmakten skall bidra till att

säkerställa totalförsvarets uthållighet. Verksamheten skall därvid främst avse skydd

av importsjöfart, hamnar och lastageplatser samt av godsets transport från dessa.

Ett bestämt samband anses råda redan mellan den allmänna målsättningen

och de resurser som krävs för att uppfylla målsättningen. Det anses

dock vara svårt att ange detta samband i exakta mått. I den operativa målsättningen

— där uppgifterna närmare preciserats mot bakgrund av tänkbara

angreppsmetoder — framträder sambandet mellan målsättning och

resurser klarare. Med förhållandevis stor noggrannhet kan man enligt överbefälhavaren

ange de resurser som krävs för att fylla den operativa målsättningen.

Sådana beräkningar grundas på studier av krigserfarenheter

och övriga utländska förhållanden, operativa och operationsanalytiska studier

och spel samt övningar och försök.

En avvägning mellan kvalitet och kvantitet måste ske inom en begränsad

ekonomisk ram. Vissa minimivillkor i fråga om kvalitet måste tillgodoses.

Dessa kvalitetskrav varierar starkt. De bestäms bl. a. av kvaliteten hos tänkbara

motståndares förband liksom av de geografiska och klimatologiska förhållandena.

Med hänsyn till krigsmaktens uppgift att försvara hela landet

krävs å andra sidan ett bestämt minimum i fråga om förband. Utöver

stridskrafter för ett lokalt försvar i anslutning till troliga invasionsområden

och inom övriga områden av betydelse för den fortsatta krigföringen,

måste offensiva styrkor ur alla försvarsgrenar kunna koncentreras till operationsområden,

där avgöranden kan förväntas. Vårt försvars uthållighet

blir i hög grad beroende av den kvantitativa omfattningen. Inom en given

kostnadsram medför höjd kvalitet i regel ett minskat antal enheter. Skyddsbehovet

ökar om antalet stridsenheter minskar. En förskjutning mot förbättrad

kvalitet bör därför också innefatta — eller följas av -— åtgärder för

att minska sårbarheten. Stor kvantitet ger ökad motståndskraft. Genom

att lägga huvudvikten vid kvantiteten blir således utformningen av vårt försvar

mindre beroende av om motståndaren använder kärnladdningar. Vid

avvägningen måste först de kvalitativa minimikraven på förbandens slagkraft

och motståndsförmåga tillgodoses. Den bästa lösningen får man därefter

i allmänhet, om största möjliga kvantitet eftersträvas. Detta sammanhänger

enligt utredningen med att kvantitet både ökar motståndskraften

och skapar möjligheter att möta en angripare var han än kommer.

Om en avvägning mellan kvalitet och kvantitet enligt nu nämnda principer

medför att kvantiteten blir otillräcklig, måste den operativa målsättningen

omprövas. Man kan då antingen avstå från försvar mot vissa typer

av särskilt kvalificerade anfallsmedel -— vilket påverkar minimibehovet av

kvalitet — eller också minska den operativa målsättningens geografiska omfattning

— vilket påverkar kravet på kvantitet.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

Krigsmaktens beredskap behandlas ingående. Det påpekas till en början

att med hänsyn till våra begränsade resurser måste vi utforma ett system för

krigsmaktens beredskap, där vi drar största möjliga fördel av våra speciella

förhållanden.

De viktigaste beredskapsformerna definieras på följande sätt. Den långsiktiga

beredskapen syftar till att fortlöpande hålla krigsmaktens personella

och materiella resurser på en kvalitativt och kvantitativt så hög nivå, att det

inte blir nödvändigt med några väsentliga kompletteringar vid och efter

mobilisering.

Mobiliseringsberedskapen syftar till att krigsförbanden skall kunna mobilisera

snabbt och säkert.

Znsa/sberedskapen syftar till att stridsdugliga förband skall finnas disponibla

för insats efter det militärpolitiska lägets krav. Dessa förband kan

ingå i fredsorganisationen — eller i övrigt vara under ordinarie utbildning

— eller utgöras av enheter, som inkallats på grund av lägets skärpning.

När det gäller krav på beredskap av olika former gör sig bl. a. följande

synpunkter gällande.

Behovet av insatsberedskap sammanhänger med en angripares tekniska

resurser samt med de politiska och militärpolitiska förutsättningarna för

att överraskande börja ett krig mot Sverige. Ett storkrig kan sannolikt inte

börja helt överraskande. En viss tid för beredskapshöjningar bör finnas.

Förutsättningen för ett begränsat krig som riktas mot Sverige eller som berör

svenskt territorium är att militärpolitiska förändringar äger rum i vår

omvärld. Även i detta fall kan man därför räkna med viss tid för beredskapshöjande

åtgärder. Vi anses därför inte ha samma behov av insatsberedskap

av den typ, som tillämpas inom stormaktsblocken.

Man konstaterar i anslutning härtill att den bästa lösningen alltjämt torde

vara, att med vårt värnpliktssystem som grund söka åstadkomma den insatsberedskap

för olika delar av krigsmakten som läget fordrar. Allmänt

sett är det ett önskemål, att insatsberedskapen förbättras. Detta bör i första

hand ske inom ramen för utbildningsverksamheten.

För att krigsmakten skall kunna utveckla stor kraft under ett krigs inledande

skede måste både den långsiktiga beredskapen och mobiliseringsberedskapen

vara höga. Målet för den långsiktiga beredskapen måste vara,

att krigsförbanden skall kunna lösa sina uppgifter omedelbart efter mobilisering.

Det anföres vidare att en ofrånkomlig förutsättning för att vårt beredskapssystem

skall kunna fungera är att statsledningen snabbt — och även

på tämligen svaga indikationer — fattar beslut om en skärpning av beredskapen.

Genom att krigsmaktens beredskap baseras på en hög långsiktig

beredskap och en långt driven mobiliseringsberedskap i förening med stor

förmåga till snabba höjningar av insatsberedskapen, blir kraven på en effektiv

underrättelsetjänst stora.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

Man anför slutligen att en av de viktigaste grunderna för att vi skall kunna

vidmakthålla och förbättra vår beredskap är att de försvarsbeslut som

ligger till grund för den långsiktiga planeringen omfattar en flerårsperiod.

Följande riktlinjer bör enligt utredningen gälla för utformningen av vårt

beredskapssystem.

Hög långsiktig beredskap samt en snabb och säker mobiliseringsberedskap är

grunden för vårt beredskapssystem. Insatsberedskapen skall främst tillgodoses

inom ramen för utbildningsverksamheten. Kraven på insatsberedskap bör differentieras

mellan olika försvarsfunktioner och mellan olika förband inom dessa.

Vårt beredskapssystem måste i hög grad baseras på förmåga till snabba höjningar

av insatsberedskapen, en effektiv underrättelsetjänst och rättidiga beslut om erforderliga

beredskapshöjningar.

I ÖB 62 ägnas vidare särskilda avsnitt åt ekonomiska utgångspunkter

och principer för försvarets förande. Kortfattat

referat av innehållet i dessa avsnitt ingår i kommitténs betänkande

(s. 29—35), till vilket torde få hänvisas i dessa frågor.

Krigsmaktens utformning inom olika

kostnadsramar

Krigsmaktens utformning har utretts av överbefälhavaren inom följande

kostnadsramar.

Kostnadsram och utvecklingsprocent

Budgetår

3 460

3 600

3 392

ÖB 62

2,5 %

2,5 %

2%

3,5 %

1963/64.......

3’460

3 600

3 392

3 700

Prisläge maj 1961 och 1961 års

1964/65.......

3 547

3 690

3 460

3 830

löner för statsanställda. Medel

1965/66.......

3 636

3 782

3 529

3 964

för att färdigställa Muskövarvet

1966/67.......

3 727

3 877

3 600

4 103

är ej inräknade inom någon kost-

1967/68.......

3 820

3 974

3 672

4 247

nadsram. Beloppen i miljonerkro-

1968/69.......

3 916

4 073

3 745

4 396

nor.

1969/70.......

4 014

4 175

3 820

4 550

Summa 1963/70

26 120

27 171

25 218

28 790

Gemensamma utgångspunkter

Rörande den principiella uppbyggnaden av krigsmakten såväl enligt ÖB 62

som enligt försvarskommitténs utredningsalternativ gäller enligt överbefälhavaren

följande.

Vårt försvar får inte organiseras och utvecklas så att det endast lämpar

sig för ett läge, även om detta i dag skulle framstå som det mest

sannolika. Krigsmakten måste i stället vara uppbyggd så att den i varje

tänkbart läge kan ge största möjliga stöd åt den svenska utrikespolitiken.

Detta fordrar mångsidighet, smidighet, rörlighet och uthållighet hos våra

stridskrafter. Våra vapensystem bör i så liten utsträckning som möjligt

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr i08 år 1963

vara bundna till någon viss del av landet. De måste kunna sättas in snabbt

varifrån hotet än kommer. Organisationen måste medge snabb anpassning

av krigsplanläggningen i fred till förändringar i det strategiska läget.

Med hänsyn till angriparens sannolika tillvägagångssätt är det nödvändigt

att krigsmakten och de principer efter vilka försvaret skall föras —

liksom hittills — byggs upp från grunden. I första hand måste vi kunna

motstå de enklaste angreppsmetoderna. Därefter bör vår försvarsmakt byggas

upp för att kunna motstå ett antal angreppsformer med gradvis ökad

intensitet och omfattning — olika krigsnivåer — så långt våra resurser

medger.

Vår politiska, psykologiska och ekonomiska motståndskraft måste således

vara tillräcklig för att möta ett »kallt krig». Tillräcklig motståndskraft

mot hotelser av olika slag kan endast åstadkommas om statsmakterna och

folket litar på att krigsmakten och det civila försvaret är val förberedda för

sina uppgifter.

Vidare påpekas att krigsmakten måste vara beredd att bekämpa sabotage,

femtekolonnverksamhet och innästling av olika slag. Detta kräver ett lokalt

försvar över större delen av landet med koncentration till betydelsefulla

skyddsföremål. Vid försvar mot sådana anfall är den allmänna värnplikten

av stor betydelse. Den ger oss nämligen möjlighet att möta angriparen med

lokalt organiserade förband, var han än kommer.

För att ett överraskande och snabbt anfall inte skall framstå som en lönande

metod för angriparen, krävs en tillfredsställande insatsberedskap

och en mobiliseringsorganisation med stor motståndskraft mot inledande

flyg- och fjärrvapenanfall.

Har vi byggt upp försvaret på detta sätt, måste en presumtiv angripare

alltid räkna med att behöva genomföra ett stort upplagt och omsorgsfullt

förberett anfall. Strävar angriparen efter att begränsa en konflikt, finns

det skäl för att han inte använder kärnladdningar. Huvudvikten av våra försvarsansträngningar

måste läggas vid att kunna avvärja en invasion med

konventionella stridskrafter över landgränsen, över havet och genom luften.

En stor insats av kärnladdningar skulle kunna säkerställa en snabb

framgång. Samtidigt medför den väsentligt ökade risker för att konflikten

vidgas på ett inte avsett sätt, samtidigt som terrorverkningar kan uppstå.

Detta torde ha eu starkt återhållande verkan på en angripare. Om ett anfall

snabbt kan leda till avgörande framgångar genom insats av ett litet antal

kärnladdningar är det däremot möjligt att ett sådant anfall kan te sig fördelaktigt

för en angripare. För att ett konventionellt försvar skall ha god

krigsavhållande effekt måste det därför ha god motståndsförmåga även

mot kärnladdningar.

Det uttalas vidare att vi måste realistiskt räkna med att en angripare kan

understödja en invasion mot vårt land med kärnladdningar. Använder angriparen

kärnladdningar för detta ändamål, och den svenska krigsmakten

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963

saknar sådana laddningar, torde vi inom väsentliga områden nödgas att efter

hand övergå till ett försvar av fördröjande karaktär. Man konstaterar, att

det därför krävs kärnladdningar, om krigsmakten även i detta läge skall

kunna lösa sin avvärjande uppgift.

Det bedöms föga sannolikt att en angripare tillgriper terroranfall med

flyg- och fjärrvapen mot den svenska hemorten. Detta bedömande bygger

dock på förutsättningen att vi har rimlig motståndskraft mot flyg- och

fjärrvapenanfall. En rad civilförsvarsåtgärder —- främst utrymning och

skyddsrumsbyggen —■ är nödvändiga för att kunna motstå utpressning i

form av hot om terroranfall med kärnladdningar.

Krigsmakten bör kunna motstå anfall upp till och med den nivå som

motsvaras av storanfall, där kärnladdningar används utan terroravsikt.

Planeringen måste vara långsiktig. Grundläggande beslut om krigsmaktens

omfattning och inriktning i stort bör avse en längre tidsperiod.

överbefälhavaren konstaterar, att med hänsyn till att utvecklingen på det

militära området går mycket snabbt är en regelmässig översyn av planeringen

-— grundad på de resultat som kommer fram genom studier och

forskning — nödvändig. ÖB 62 har utarbetats mot bakgrund av en sammanställning

och utvärdering av den strategiska och tekniska utvecklingen (SSP

60 och TSP 60) samt av omfattande studier, försök och praktiska övningar.

Studieverksamheten har stor omfattning och måste därför med nödvändighet

bedrivas med en viss periodicitet. Denna verksamhet syftar f. n. enligt

överbefälhavaren till att ta fram nytt underlag över hela fältet ungefär vart

tredje år. Nästa samlade reviderade underlag kan därför läggas fram först

omkring år 1965 såvida inte, anför överbefälhavaren, så stora förändringar

i utgångspunkterna för bedömningarna inträffar att tidsplanen måste frångås.

De studier som ÖB 62 grundats på har även varit utgångspunkt i stort för

de överväganden som gjorts beträffande krigsmaktens utveckling i de av

1962 års försvarskommitté angivna kostnadsramarna.

Beträffande målsättningen för krigsmakten föreslås i ÖB 62, som tidigare

redovisats, att huvudvikten i den operativa målsättningen läggs vid invasionsförsvaret.

Utöver ett lokalt försvar inom huvuddelen av landet skall

stridskrafterna ha en sådan omfattning att de efter koncentrering till de

avgörande områdena skall kunna möta, hejda och om möjligt slå två samtidiga,

stort upplagda invasionsföretag — ett över havet och ett över landgränsen

— samt i samband därmed insatta luftlandsättningsföretag. Denna

målsättning överensstämmer med vad överbefälhavaren föreslog i sitt eget

förslag 1957.

Det råder enligt överbefälhavaren ett direkt och nära samband mellan

målsättningen, de krigsförband av olika slag som fordras för att uppfylla

denna och de ekonomiska resurser som krävs för att bibehålla och vidareutveckla

den nödvändiga krigsorganisationen. Beräkningar av de resurser

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj. ts proposition nr 108 år 1963

av olika slag som fordras för att uppfylla målsättningen kan göras med

förhållandevis stor noggrannhet.

Mot denna bakgrund är det enligt överbefälhavaren av avgörande betydelse

att i anslutning till de olika kostnadsramarna klarlägga vilken krigsorganisation

som kan vidmakthållas, vilka uppgifter som kan lösas och vilken

målsättning för försvaret som därmed kan upprätthållas. Av särskild betydelse

är det härvid att bedöma krigsmaktens fredsbevarande effekt, överbefälhavaren

anför i anslutning härtill följande.

Möjligheterna att bevara freden beror naturligtvis inte enbart på den militära

styrkan. Bästa möjliga garantier för landets fred och frihet får man om bl. a. utrikespolitiska,

ekonomiska, sociala, psykologiska och militära åtgärder, liksom åtgärder

inom civilförsvaret, är väl balanserade och samordnade till en lämplig

säkerhetspolitik.

Vår säkerhetspolitik måste vara lämpad för att möta såväl växlande politiska

spänningslägen som förhandlingssituationer med en eller flera länder eller maktgrupperingar.

Möjligheterna att nå för oss fördelaktiga resultat bestäms av storleken

av våra resurser av olika slag. Med hänsyn till dessa resurser bedömer nämligen

andra länder behovet och värdet av sina åtgärder. På dessa resurser måste

därför också våra förhandlingspositioner baseras. Jämsides med folkets enighet,

och landets ekonomiska styrka har de militära resurserna stor betydelse. Vi måste

skapa förtroende utåt för vår vilja och förmåga att föra en alliansfri politik. Krigsmakten

skall i varje tänkbart läge kunna ge tillräckligt stöd åt den alliansfria

utrikespolitiken. Ju starkare vårt försvar är, desto större insats måste motståndaren

räkna med, om han med våld vill söka uppnå sina syften. Den insats angriparen

bedömer vara nödvändig för framgång kan bli så stor och riskerna för komplikationer

i andra delar av världen så betydande, att de samlade kostnaderna

överstiger värdet av de eftersträvade målen. Avstår angriparen från aggression,

har krigsmakten löst sin främsta uppgift — att vara fredsbevarande. Vetskapen

om att ett angrepp mot vårt land skulle mötas av ett effektivt försvar minskar

spänningen i vår närhet. Det ena stormaktsblocket behöver inte vidta särskilda

åtgärder för att vara berett att förhindra att det andra blocket flyttar fram sina

militära positioner.

En utgångspunkt för bedömning av den lämpligaste avvägningen inom

en given kostnadsram är enligt överbefälhavaren att först bilda sig en uppfattning

i stort om vilken operativ målsättning, som kan vara rimlig för den

aktuella kostnadsramen. Därefter måste övervägas hur inom ramen föl målsättningen

striden bör föras. De minimikrav pa kvalitet i fråga om vapen,

vapensystem och enskilda förband som uppställts för att kunna åstadkomma

ett sådant försvar kan enligt överbefälhavaren inte frångås. Detta

innebär enligt överbefälhavaren att vid lägre kostnadsram än ÖB 62 måste

nödvändiga beskärningar i första hand gå ut över antalet förband, men

även andra väsentliga reduceringar, som inverkar på motståndskraft och

uthållighet, kan bli nödvändiga. Beträffande den lägsta kostnadsramen anför

överbefälhavaren, att man sannolikt bort välja helt andra principer för

försvarets förande än dem som anges i ÖB 62. Av anförda skäl har emellertid

samma utgångspunkter i stort som för övriga kostnadsramar måst

väljas också för den lägsta kostnadsramen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

Vid avvägningen inom varje kostnadsram måste hänsyn vidare tas till

den gällande planeringen.

I det följande behandlas till en början stridskrafternas utveckling enligt

ÖB 62. Därefter redovisas i förhållande till ÖB 62 utvecklingen av krigsmakten

inom de olika av försvarskommittén angivna kostnadsramarna, överbefälhavaren

har vid beräkningen av de krigsorganisatoriska förändringarna

inom kostnadsramen 3 460 och bedömningen av den möjliga operativa

målsättningen utgått från ÖB 62 och de studier, överväganden och beräkningar

som låg till grund härför. Med utgångspunkt i ÖB 62 har därefter successivt

gjorts reduceringar av organisationen och bedömts den möjliga operativa

målsättningen.

Stridskrafternas utveckling enligt ÖB 62

Förslaget innebär enligt överbefälhavaren inga stora förändringar i avvägningen

mellan de olika försvarsfunktionerna utan en vidareutveckling av

krigsmakten på det beståendes grund. Huvudvikten läggs vid försvar mot

invasion. Förändringarna sammanfattas sålunda.

Ytterligare arméstridskrafter och attackflyg har inrymts i förslaget med hänsyn

till ökat behov av stridskrafter för försvar av övre Norrland. Marinstridskrafternas

stridseffekt ökar genom den pågående övergången till nya stridsenheter.

Inom den föreslagna ramen har de marina stridskrafterna kunnat tillgodoses

bättre än under de senaste åren. Kravet på kvalitet och den ogynnsamma kostnadsutvecklingen

medför att jaktflygets kvantitativa omfattning på längre sikt

bhr mindre än tidigare. Inom luftförsvaret har man tagit ett första steg mot att

ersätta jaktflygplan med luftvärnsrobotar. Motståndskraften förbättras bl. a. genom

att befästningar utförs i större utsträckning och genom att materiel för maskering

och skenanläggningar tillförs i ökad omfattning.

Vissa allmänna förbättringar av vårt beredskapssystem bör successivt genomföras.

För att fullfölja 1958 års försvarsbeslut genomförs kvalitativa förbättringar

inom arméstridskrafternas krigsorganisation. Antalet brigader utökas

något i förhållande till 1958 års försvarsbeslut med hänsyn till behoven

i övre Norrland och de vidgade kraven enligt den föreslagna målsättningen.

Förbättringar sker av lokalförsvarsförbanden.

Stommen i försvaret till lands utgörs även i fortsättningen av ett talrikt

och lättrörligt infanteri. Den personliga utrustningen och beväpningen förbättras.

Kårstridsvagnskompanier kommer att ingå i krigsorganisationen i

ökat antal. Några infanteribrigader avses uteslutande för Norrland, norr1

andsbrigader. De får ökad framkomlighet både sommar- och vintertid, genom

att de utrustas med bandvagnar. Pansarvärnsvapen avses ingå i ökat

antal i alla operativa förband. Antalet stridsvagnar ökas. Särskilda pansrade

bandgående fordon införs för pansarinfanteriet.

Bandgående och långskjutande kanonartilleri införs i organisationen.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj ds proposition nr 108 år 1963

Möjligheterna hålls också öppna att senare införa markrobotar och raketartilleri.

Nuvarande luftvärnsbatal joner ersätts senare successivt med luftvärnsrobotar.

Utöver den tidigare beslutade anskaffningen av Hawk-förband

kommer senare andra typer av luftvärnsrobotar att anskaffas för att bekämpa

bl. a. helikoptrar och långsamitgående flygplan. Medel inryms för att förbättra

ingenjörförbandens utrustning, signalmaterielen och underhållstjänsten.

Skyddet av arméförbanden förbättras genom att truppbefästningar

byggs i ökad utsträckning i fredstid, samt genom ökad anskaffning, dels

av färdiga element för snabba truppbefästningsarbeten, dels av maskeringsmaiteriel.

Åtgärder vidtas för att successivt förbättra arméstridskrafternas beredskap.

Vidareutvecklingen av marinstridskrafterna sker som en fortsättning på

Marinplan 60. Utvecklingen inom marinen inriktas mot vapensystem med

små enheter som är lättrörliga eller väl skyddade. Antalet enheter ökas utöver

Marinplan 60.

Den påbörjade ersättningsbyggnaden av motortorpedbåtar fortsätter. Motorkanonbåtar

anskaffas och ersätter i organisationen de små torpedbåtarna.

För skydd av import- och kustsjöfart samt för fri ubåts jakt nybyggs ubåtsjaktfartyg,

ökade medel avses för anskaffning av ubåtar.

Kustrobotförband införs som ersättning för vissa äldre tunga batterier.

Fortsatt anskaffning sker av lätta tornbatterier, som avses för särskilt viktiga

områden. För sådana platser, där kraven på räckvidd inte är så stora,

avses lätta robotbatterier. Vidareutveckling mot ökad rörlighet i skärgårdsförsvaret

och i anslutning till farvattensförträngningarna sker genom att

rörliga spärrförband samt kustjägarkompanier uppsätts.

Höga krav ställs på kvaliteten hos våra flygstridskrafter. För att hålla

nere materielkostnaderna inriktas flygplananskaffningen efter »Draken»

mot ett enhetsflygplan. Åtgärder vidtas för att förbättra luftförsvarets verkan

på låg höjd. Jaktflygets kvantitativa omfattning måste på längre sikt

bli mindre än tidigare. Den planerade anskaffningen av luftvärnsrobotsystemet

»Bloodhound II» fullföljs. Ytterligare luftvärnsrobotförband anskaffas

främst för övre Norrland.

För att lösa vissa attackuppgifter utrustas nästa jetskolflygplan för att

kunna medföra attackbeväpning. Denna utrustning inkluderar attackrobotar.

Under senare delen av 1960-talet börjar »Lansen» ersättas av en ny

flygplantyp — det tidigare nämnda enhetsflygplanet. Attackrobotbeväpningen

kompletteras och förbättras.

Flygspaningens uppgifter och organisation bibehålls, och den planerade

ersättningen av delar av spaningsflyget med »Draken» fullföljs. För enklare

spaningsuppgifter kommer nästa jetskolflygplan att ges viss spaningsutrustning.

Den pågående utbyggnaden av stridsledningssystemet — Stril 60 — full
-

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

följs. Systemets motståndskraft mot vapenverkan ökas genom anskaffning

av flygburna radarstationer, genom ökat antal flyttbara radarstationer och

genom skenanläggningar. — ökade medel avses för telemotmedel.

Utbyggnaden av bassystemet fortsätts med dels flygbaser med hög kvalitet

-—• huvudbaser -— dels enkla flygbaser anordnade på våra landsvägar

-— reserwägbaser.

En division medeltunga transportflygplan tillkommer för att kunna omdisponera

basförbandens betjäningsresurser. Transportplanen kan även

utnyttjas för övriga delar av krigsmakten.

Åtgärder vidtas för att ytterligare öka flygstridskrafternas beredskap.

Stridskrafternas utveckling in. m. inom av försvarskommittén angivna kostnadsramar
I

det följande redovisas för de tre av försvarskommittén angivna kostnadsramarna

förändringar i fråga om vissa förband och enheter i förhållande till

avsedd utveckling enligt 1958 års försvarsbeslut. För marinen görs jämförelsen

därvid med det s. k. alternativet 385 miljoner kronor, som överbefälhavaren

år 1959 förordade vid sitt ställningstagande till Marinplan 60 och

som i huvudsak svarar mot de kostnadsramar som statsmakterna godkänt

för budgetåren 1960/67.

Inom armén nedgår antalet fältbrigader i de båda lägsta kostnadsramarna

med 5—10 %, respektive 15—20 %. Inom ramen 3 600 blir det på längre

sikt (början av 1970-talet) en minskning med ca 5 %. Inom kostnadsramarna

3 460 och 3 392 har de förhållandevis billiga lokalförsvarsförbanden ökats

med 5—10 %, respektive 15—20 % för att trots minskningen i antalet brigader

kunna åstadkomma bevakning och lokalt försvar inom huvuddelen

av landet.

Inom marinen ökar antalet fregatter (ubåtsjaktenheter) med ca 20 %

i samtliga kostnadsramar. För motortorpedbåtar blir det en ökning med

ca 10 %, ca 20 % respektive ca 35 % inom kostnadsramarna räknat från

den lägsta. Antalet motorkanonbåtar något mer än fördubblas inom den

högsta kostnadsramen, medan inom ramen 3 460 ökningen begränsas till

ca 35 %. För ubåtar ökas antalet med ca 5 %, respektive ca 10 % inom ramarna

3 460 och 3 600. Antalet minsvepare nedgår med ca 5 % inom den

lägsta ramen, men inom de båda högsta ramarna blir det en ökning med

något mer än 5 %. Kryssarna utgår och antalet jagare minskas med 50 %.

Inom den högsta kostnadsramen ökar uppbyggnaden av kustrobotförband

under perioden med ca 15 %. Antalet lätta batterier och rörliga spärrkompanier

ökar med ca 10 % inom ramarna 3 460 och 3 600 samt med ca

5 % inom den lägsta kostnadsramen. Antalet tunga batterier minskar med

ca 20 %.

Inom flygvapnet nedgår antalet jaktdivisioner med 5—10 % inom de

högsta kostnadsramarna och med 15—20 % i ramen 3 392. På längre sikt

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963

blir det ytterligare reduceringar med totalt 30-—35 %, 25—30 %, respektive

20—25 % inom de tre kostnadsramarna. Antalet attackdivisioner minskar

inom de lägsta kostnadsramarna med 30—35 %, respektive 5—10 %. Anskaffningen

av lätta attackdivisioner kan endast genomföras inom kostnadsramen

3 600. I fråga om luftvärnsrobotförband blir det minskning i

förhållande till vad som planerats enligt ÖB 62 i samtliga kostnadsramar

varierande mellan 30—35 % i de båda högsta och 60—65 % i den lägsta.

Bland övriga väsentliga reduceringar i förhållande till ÖB 62, som blir

nödvändiga inom de olika kostnadsramarna och som inverkar på motståndskraft

och uthållighet, kan nämnas följande.

Under perioden 1963/70 måste inom armén den sammanlagda anskaffningen

av stridsvagnar minskas med ca 20 %, respektive ca 35 % för de högsta kostnadsramarna.

I den lägsta kostnadsramen blir reduceringen över 50 %. Även

anskaffningen av långskjutande artilleri måste avsevärt begränsas med ca 20 %

inom den högsta kostnadsramen och ca 30 % i de båda lägre ramarna.

Olika stödfunktioner måste anpassas till den begränsade operativa målsättningen.

Sambandsmaterielen och utrustningen för underrättelsetjänst måste begränsas

samt inom de lägre kostnadsramarna även viss utrustning för anfall över

vattendrag m. m. Dessa åtgärder minskar möjligheterna att inom ramen för avvärjningsstriden

sätta in större styrkor till anfall.

Utbyggnaden av truppbefästningar begränsas i fred. Möjligheterna att i ett

skärpt läge snabbt åstadkomma skydd för truppen försämras. Läget inom kostnadsramen

3 600 är emellertid något bättre än inom övriga ramar.

De i ÖB 62 föreslagna åtgärderna för att förbättra den långsiktiga beredskapen

och insatsberedskapen kan i de båda högre kostnadsramarna genomföras utan

större inskränkningar. Däremot är det inte möjligt att förbättra mobiliseringsberedskapen

i den utsträckning som planerats.

Inom marinen måste den planerade anskaffningen av bl. a. minor och telemateriel

för marinens kustbevakning reduceras med 20—25 % och utvecklingen

av nya ainmunitionstyper avsevärt senareläggas.

Skyddsmöjlighetema för fartyg och personal försämras genom att ca 40 %

av planerade skyddstunnlar inte kan utföras samt genom att antalet truppbefästningar

minskas till hälften.

De förbättringar av beredskapen som avsågs i ÖB 62 kan inte genomföras.

Inom den lägsta kostnadsramen blir det stora inskränkningar i fråga om anskaffningen

av minor och annan viktig materiel, helikopterorganisationen samt

skyddet av fartyg och personal.

Någon anskaffning inom flygvapnet av luftvärnsrobotförband avsedda främst

för övre Norrland kan inte ske. Inom den lägsta kostnadsramen måste avbeställning

av redan beställda robotdivisioner ske.

Den föreslagna förbättringen av jaktflygets verkan på låg höjd kan inte genomföras.

De ytterligare åtgärder som föreslagits i ÖB 62 för att förbättra motståndskraften

hos stridsledningssystcmet — Stril 60 —■ kan ej heller genomföras.

Även beredskapen måste minskas inom Stril 60.

Ingen nyanskaffning av transportflygplan kan ske. Det blir vidare nödvändigt

att avstå från föreslagna förbättringar i fråga om telemotmedel och flygutbildning.

Byggandet av flygbaser — främst i södra och mellersta Sverige — måste begränsas

i sådan grad att det totala antalet minskar med nära 10 % inom den

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungi. Maj.ts proposition nr 108 år 1963

högsta kostnadsramen och med nära 20 % inom de båda andra kostnadsramarna.

Inom kostnadsramen 3 392 kan materiel till baserna för flygförbandens betjäning

och för att kunna utnyttja baserna i dåligt väder endast tillkomma i begränsad

omfattning.

Gemensamma ändamål

Ökade medel har i ÖB 62 beräknats för förbättringar av stora delar av försvarets

byggnadsbestånd —- särskilt en del äldre kaserner — som är i dåligt

och otidsenligt skick.

Inom de av försvarskommittén angivna kostnadsramarna måste enligt

överbefälhavaren begränsningarna även beröra de gemensamma kostnaderna

för att största möjliga antal stridande enheter skall kunna organiseras.

Minskningarna har i flera fall måst bli mycket kännbara. Moderniseringsoch

iståndsättningsarbetena av kasernbyggnader måste t. ex. ske i reducerad

takt. Detta medför enligt överbefälhavaren att man under perioden

inte kan uppnå godtagbar förläggnings- och utspisningsstandard för de

värnpliktiga. Möjligheterna till vård och underhåll av materielen samt till

rationell utbildning försämras också i de båda lägre kostnadsramarna.

överbefälhavaren anför vidare att för att vi skall kunna följa med i den

tekniska utvecklingen det är nödvändigt att avse tillräckliga medel för forskning.

Medel har i ÖB 62 avsetts för en utvidgad forskningsverksamhet vid

försvarets forskningsanstalt. Vissa begränsningar blir dock oundvikliga

även på detta område inom kostnadsramarna 3 460 och 3 392, vilket leder

till att forskningsprogrammet inom försvarets forskningsanstalt måste skäras

ned. Bl. a. blir studiet av lämpliga metoder för skydd mot verkan av

ABC-stridsmedel försenat.

Freds organisatoriska förhållanden

Enligt ÖB 62 förutsätts, att de föreslagna förändringarna av krigsorganisationen

kan genomföras inom ramen för den fredsorganisation, som avsågs i

1958 års försvarsbeslut. Ytterligare fredsförband behöver inte tillkomma.

När det gäller försvarskommitténs kostnadsramar anför överbefälhavaren

i förevarande hänseende att antalet fredsförband bibehålies oförändrat

i förhållande till 1958 års försvarsbeslut och ÖB 62 i de högre kostnadsramarna,

men vissa förändringar inom förbanden kan efter hand bli

aktuella inom kostnadsramen 3 460. För kostnadsramen 3 392 gäller enligt

överbefälhavaren att en fortsatt utveckling av krigsmakten inom denna

kostnadsram snabbt kommer att leda till sådana minskningar av krigsorganisationen

att de måste få återverkningar på fredsorganisationen.

Medelsfördelning

För att åstadkomma en lämplig avvägning inom krigsmakten — och därigenom

största möjliga samlade försvarseffekt — bör de inom respektive

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

kostnadsram disponibla medlen fördelas enligt tabellen på s. 21 under de

tre första åren av planeringsperioden 1963/70.

Investeringar

Såväl inom ÖB 62 kostnadsram som i de alternativa kostnadsramarna har

man vid fördelningen av medlen eftersträvat balans mellan drift- och kapitalbudgeterna.

För att åstadkomma den lämpliga balansen bör fördelningen

vara enligt sammanställning på s. 22. Kostnadsberäkningarna bygger därvid

på att kravet på skydd grundats på vid tidpunkten för utarbetande av

ÖB 62 känd kunskapsnivå och att byggnadsverksamheten får bedrivas efter

en långsiktig plan utan förändringar ryckvis och med arbetet jämnt fördelat

över åren.

Den höjning av kapitalbudgeten, som skett i förhållande till nuvarande

investeringsverksamhet, och den förutsedda årliga stegringen har enligt

överbefälhavaren avpassats med hänsyn till den möjliga byggnads- och

projekteringskapaciteten. En full anpassning även tidsmässigt till verksamheten

under driftbudgeten har därför icke kunnat ske. Viktiga objekt

har måst senareläggas.

Budgetår

Armén

Marinen

Flyg-

vapnet

Gemen-

samt

Kapital-

budget

Summa

ÖB 62

1963/64..................

1 148

489

1 413

415

235

3 700

1964/65..................

1 189

505

1 461

425

250

3 830

1965/66..................

1 231

522

1 511

435

265

3 964

3460

1963/64..................

1 079

439

1 334

396

212

3 460

1964/65..................

1 106

450

1 368

401

222

3 547

1965/66..................

1 135

461

1 402

406

232

3 636

3600

1963/64..................

1 120

464

1 382

403

231

3 600

1964/65..................

1 149

475

1 417

408

241

3 690

1965/66..................

1 178

487

1 453

413

251

3 782

3392

1963/64..................

1 057

430

1 305

393

207

3 392

1964/65..................

1 078

439

1 331

396

216

3 460

1965/66..................

1 100

448

1 357

399

225

3 529

Alla belopp är angivna i mkr samt uttryckta 1 prisläget maj 1961 och löneläget andra halvåret

1961.

För den fortsatta utvecklingen efter 1965/66 har försvarsgrenarnas ekonomiska ramar beräknats

årligen stiga med för resp. kostnadsram angiven utvecklingsprocent. Sådana förändringar

1 avvägningen inom krigsmakten som föranleds av utvecklingens krav, framtida organisationsförändringar

och andra faktorer kan komma att påverka denna inriktning.

I försvarsgrenarnas ramar ingår försvarsgrensförvaltningarnas egna anslag. Inom försvarsgrenarnas

ramar är vidare inräknade medel för forskning — utöver FOA verksamhet — samt

utveckling av och försök med nya vapen.

I kapitalbudgeten ingår inte medel för Muskövarvet.

Inom flygvapnets ram finns inräknade 5 mkr (i ÖB 62 6 mkr) per år för sådan allmän robotforskning

som tjänar alla försvarsgrenars intressen. För sådan allmän robotforskning som ankommer

på FOA har avsetts ytterligare 1 mkr per år (gäller ej ÖB 62).

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963

Budgetår

Armén

Marinen

Flygvapnet

Gemensamt

Summa

ÖB 62

1963/64.............

62

38

92

J43

235

1964/65.............

74

40

92

144

350

1965/66.............

83

48

90

144

265

1966/70.............

426

232

331

226

1 215

3460

1963/64.............

59

36

78

>39

212

1964/65.............

70

38

75

*39

222

1965/66.............

77

44

72

>39

232

1966/70.............

380

207

249

195

1 031

3600

1963/64.............

62

38

90

>41

231

1964/65.............

73

39

88

Hl

241

1965/66.............

80

46

85

H0

251

1966/70.............

394

215

291

202

1 102

3392

1963/64.............

58

35

75

*39

207

1964/65.............

68

36

73

>39

216

1965/66.............

74

43

69

»39

225

1966/70.............

363

199

240

185

987

1 Härav avses 4,5 mkr per år för investeringar i försvarets fabriksfond.

Personella förhållanden

överbefälhavaren anför till en början att antalet män i värnpliktsåldern

kommer att minska under 1960-talet. Minskningen kommer huvudsakligen

att träffa åldersgruppen 35—45 år. Den arbetsföra delen av befolkningen

beräknas främst komma att öka inom åldersgruppen 45—60 år. Denna utveckling

kräver enligt överbefälhavaren en förbättrad personalplanering i

fredstid inom samtliga grenar av det totala försvaret.

Det framhålls vidare att den värnpliktiga personal som årligen utbildas

vid armén och kustartilleriet utnyttjas för krigsorganisationen under

hela värnpliktstiden. Flottans och flygvapnets årsbehov av värnpliktiga

bestäms i första hand av fredsbehovet, som är något större än krigsorganisationens

årliga omsättningsbehov. En högre insatsberedskap blir härigenom

möjlig. Detta system får emellertid till följd att ett visst överskott på

äldre värnpliktiga uppstår i förhållande till behovet för krigsorganisationen

inom flottan och flygvapnet. Mot bakgrund av den minskade totala tillgången

på värnpliktiga framhålls det som angeläget, att tjänstgöringsordningen

för flygvapnets och flottans värnpliktiga, så långt det är möjligt,

får en sådan inriktning att personalen efter omskolning kan utnyttjas för

andra uppgifter inom krigsmakten eller för civilförsvarets undsättningskårer

under den återstående delen av värnpliktstiden. Förberedande undersökningar

visar att en viss omläggning av utbildningssystemet är möjlig

inom flottan.

Man konstaterar vidare att antalet värnpliktiga som är disponibla för

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963 23

Budgetår

Försvarsgren

1963/64

1964/65

1965/66

1966/67

Fr. o. m.

1967/68

ÖB 62

36 200

36 500

36 700

37 000

37 200

5 950

6 000

6 100

6 150

6150

Flygvapnet..........

7 450

7 500

7 600

7 650

7 650

Summa

49 600

50 000

50 400

50 800

51 000

3460

36 200

36 500

36 500

36 500

36 500

5 800

5 850

5 950

6 000

6 000

Flygvapnet..........

7 450

7 500

7 500

7 550

7 550

Summa

49 450

49 850

49 950

50 050

50 050

3600

36 200

36 500

36 500

36 500

36 500

5 850

5 900

6 000

6 050

6 050

Flygvapnet..........

7 450

7 500

7 600

7 650

7 650

Summa

49 500

49 900

50 100

50 200

50 200

3392

36 200

36 500

36 500

36 500

36 500

Marinen. . .

5 800

5 850

5 950

6 000

6 000

Flvevapnet.

7 350

7 300

7 300

7 200

7 200

Summa

49 350

49 650

49 750

49 700

49 700

I tabellen angivna utbildningskontingenter förutsätter att nuvarande inskrivningsålder för de

värnpliktiga kommer att gälla även i fortsättningen. Försvarsgrenarnas årskontingenter omfattar

samtliga personalkategorier, således även rekryteringsbehovet av fast anställda, ekonomipersonal

m. fl. kategorier.

Marinens kontingent är så avpassad, att utbildning i fartygsskydd av vissa värnpliktiga ur

handelsflottan skall kunna ske enligt de principer, som föreslagits av 1954 års utredning rörande

totalförsvarets personalbehov. Med ett utbildningssystem vid flottan, som chefen för marinen

låtit utreda och överlämnat till 1960 års värnpliktsutredning, skapas en rekryteringsgrund för

civilförsvarets undsättningskårer bland äldre värnpliktiga ur flottan. Efter en omläggning av

utbildningssystemet vid flottan fr. o. m. budgetåret 1963/64 kan denna rekryteringsväg börja

tillämpas från mitten av 1960-talet.

Övrig övertalig personal ur flottan och flygvapnet, som kan omskolas, bör överföras till armén

och (i viss utsträckning) kustartilleriet, vars personalreserver under ett antal år kommer att vara

något för små.

första tjänstgöring, kommer att öka successivt under 1960-talets första

hälft. Därefter kommer åldersklassernas storlek att minska fram till 1980.

Den sänkning av inskrivningsåldern till 18 år, som beslutades av 1954 års

riksdag, har gett de militära myndigheterna möjlighet att inkalla den årliga

utbildningskontingenten bland värnpliktiga ur två åldersklasser. Detta

system gör att utbildningskontingenten på längre sikt kan hållas konstant,

trots att åldersklassernas storlek varierar. Vid de olika kostnadsramarna

bör enligt överbefälhavaren utbildningskontingenter enligt tabell på s. 23

årligen inkallas till första tjänstgöring.

Den tekniska utvecklingen kommer enligt överbefälhavaren att ställa

ökade kvalitativa krav på krigsmaktens personal. För vissa kategorier

värnpliktiga kan det därför bli nödvändigt med en nagot förlängd militär

utbildningstid, överbefälhavaren förutser vidare ett ökat behov av väl kva
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

lificerad teknisk personal för utbildning, drift och underhåll efter hand

som teknisk komplicerad utrustning tillförs försvaret. I relation till samhällets

övriga personalbehov i fred kommer försvarets årsbehov av aktiv

personal inte att öka nämnvärt under 1960-talet. Det ökade antalet elever

från våra gymnasier och tekniska undervisningsanstalter på skilda nivåer

bör enligt överbefälhavaren förbättra förutsättningarna för en god rekrytering.

Den aktiva personal som i fred skall utbilda de stridande förbanden och

i krig bilda kärnan i dessa måste ha hög kvalitet. Det stora inslaget av

värnpliktiga ställer höga krav på försvarets utbildningsorganisation och

på den aktiva personalens förmåga att som instruktörer och lärare utbilda

de värnpliktiga. Utbildningen måste ha hög kvalitet, om de värnpliktiga

skall kunna ges nödvändiga kunskaper och färdigheter under den korta

fredstjänstgöringstiden.

Inom de av kommittén angivna kostnadsramarna är behovet av personal

något mindre än i ÖB 62. Minskningen i behovet av värnpliktig personal är

dock inte av den storleksordningen att den påverkar principerna för värnpliktssystemet.

Förändringarna i arméns krigsorganisation mellan de olika kostnadsramarna

innebär i stort ett utbyte av vissa av de mest kostnadskrävande

förbanden mot mindre kostnadskrävande. Årsbehovet av värnpliktiga påverkas

inte nämnvärt härav. Behovet av värnpliktiga vid flottan sammanhänger

som nämnts i det föregående främst med rustningsvolymen i fredstid.

Minskningarna i flottans krigsorganisation påverkar endast i ringa utsträckning

årsbehovet av värnpliktiga. Organisationsminskningarna inom

flygvapnet slutligen inverkar huvudsakligen på årskontingenten mot slutet

av och efter planeringsperioden.

Frivilligverksamhet

De frivilliga försvarsorganisationerna ger enligt överbefälhavarens uppfattning

ett tillskott till vår försvarskraft, som är stort i förhållande till

kostnaderna. Verksamheten bör därför få ökat stöd.

Operativa konsekvenser m. m. av försvarskommitténs

kostnadsramar

I ÖB-svaret redovisar överbefälhavaren för de olika av försvarskommittén

angivna kostnadsramarna dels de operativa konsekvenserna, dels den målsättning

som överbefälhavaren bedömer möjlig, dels ock sin bedömning

av krigsmaktens fredsbevarande effekt inom respektive ram. Därvid framhålles

i huvudsak följande beträffande de operativa konsekvenserna.

De totala resurserna i invasionsförsvaret inom kostnadsramarna 3160

och 3 600 möjliggör samling av stridskrafter ur alla försvarsgrenar så att

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963

ett avvärjande kan åstadkommas i en riktning. I den andra riktningen

kommer då stridskrafterna ur alla försvarsgrenar att bli försvagade, inom

kostnadsramen 3 460 starkt försvagade. Begränsningen av målsättningen till

att redan från början fördröja fiendens framträngande torde enligt överbefälhavaren

i första hand behöva göras i den riktning, där invasion kan

ske över landgränsen. Där är nämligen möjligheterna störst att fördröja

en angripare. Genom en framryckning där når han inte heller direkt fram

till för Sverige livsviktiga mål. Kommunikationsutvecklingen i Nordskandinavien

kommer emellertid — i förhållande till vad som bedömdes i ÖButredningarna

1957 — att ge en angripare ökade möjligheter till insats på

stor bredd inom detta område. Det hävdas därför att de krav som måste

ställas på försvaret i denna riktning blir större än tidigare.

Även om terrängen i anslutning till landgränsen gynnar en fördröjning

kan emellertid möjligheterna härtill inte fullt utnyttjas, framhåller överbefälhavaren.

Inom kostnadsramen 3 460 är arméstridskrafterna starkt försvagade;

luftförsvaret är också svagt och har svårt att nå verkan nära

fronten. Attackunderstödet är vidare starkt reducerat och det marina försvaret

av sjöflanken starkt begränsat. Tillsammans medför detta enligt

överbefälhavaren att fördröjningen blir mycket svag, om angriparen sätter

in ett starkt och målmedvetet invasionsföretag.

Den enda förbättring i förhållande till 1958 års försvarsbeslut, som kunnat

inrymmas inom kostnadsramen 3 600, för att möta ovannämnda ökade

krav på försvaret vid landgränsen, är enligt överbefälhavaren det lätta

attackflyg, som jetskolflygplanen ger. överbefälhavaren anför vidare att

arméstridskrafterna på lång sikt blir något försvagade, luftförsvaret —

jämfört med det i södra och mellersta Sverige —- fortfarande svagt och

dess utbyggnad för verkan på låg höjd måste eftersättas. Marinens möjligheter

att skydda flanken blir begränsade. De samlade styrkorna inom

denna kostnadsram måste dock enligt överbefälhavaren fortfarande bedömas

vara sådana att fördröjningen kan ge en betydelsefull tidsvinst. Möjligheterna

att åstadkomma eu effektiv fördröjning är emellertid enligt överbefälhavarens

uppfattning något mindre än vad som 1957 angavs för utredningsalternativet

Adam, och de kommer att minska efter hand under

planeringsperioden genom den fortgående kommunikationsutvecklingen.

Inom kostnadsramen 3 392 blir resurserna i invasionsförsvaret enligt överbefälhavaren

så reducerade att det inte längre är möjligt att i ett utgångsläge eftersträva

ett avvärjande försvar i någon huvudriktning mot en invasion av större

omfattning. Det är nödvändigt att begränsa uppgifterna till enbart fördröjning,

anför överbefälhavaren. Möjligheterna att i fredstid hålla tillräcklig beredskap

mot kuppartade anfall har enligt överbefälhavaren allvarligt beskurits.

Den i förevarande sammanhang avgörande delen av den operativa målsättningen,

som bestämmer utformningen av krigsmakten och avvägningen

inom denna, har överbefälhavaren preciserat på följande sätt för kostnadsramarna

3 460 och 3 600.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963

3 MO 3 600

Krigsmakten skall vara så uppbygd, att den

samtidigt kan sättas in mot en kustinvasion

och en gränsinvasion av större

omfattning samt i samband därmed insatta

luftlandsättningsföretag. I en av

dessa invasionsriktningar skall motståndarens

anfall kunna avvärjas. I den

andra riktningen begränsas uppgiften

till att ockupation av svenskt området

skall fördröjas.

I de delar av landet, som bedöms primärt icke bli utsatta för invasion, skall

bevakning och försvar mot mindre företag kunna säkerställas. Bland annat genorr

dessa åtgärder skall möjligheter skapas att omgruppera större styrkor till dessii

områden.

överbefälhavaren gör emellertid den inskränkningen beträffande den

angivna målsättningen för kostnadsramen 3 600 att målsättningen i huvudsak

torde kunna tillämpas under de närmaste åren.

När det gäller krigsmaktens fredsbevarande effekt anför överbefälhavaren

i huvudsak följande.

Målsättningen för kostnadsramen 3 MO innebär, att betydande delar av

landet kan behöva uppges efter kort tid. Det framhålls som tveksamt om

vi vid ett anfall kan skapa en sådan tidsfrist att någon stormakt finner det

förenligt med sina intressen att komma till vår hjälp eller att internationella

politiska aktioner kan hinna verka.

Det hävdas vidare att om det inte finns styrkor som snabbt kan ingripa

mot och undanröja anfallsföretag, påverkas folkets försvarsvilja oförmånligt.

Oförmågan att segt försvara hela landet rubbar enligt överbefälhavarens

uppfattning stormakternas tilltro till vår förmåga att motstå påtryckningar

och att skydda territoriet, överbefälhavaren konstaterar att försvarets

fredsbevarande effekt blir starkt reducerad. Det blir vidare inte

möjligt enligt överbefälhavaren att med denna kostnadsram upprätthålla

den begränsade operativa målsättning som 1958 års försvarsbeslut grundades

på.

När det gäller kostnadsramen 3 600 hävdar överbefälhavaren, att vid ett

starkt och målmedvetet anfall mot oss måste delar av landet efter hand

uppges, men styrkorna är dock sådana att fördröjningen kan ge betydelsefull

tidsvinst. Vikten av ett snabbt bistånd utifrån ökar, men samtidigt torde

enligt överbefälhavaren möjligheterna och beredvilligheten härtill minska.

Det anförs att försvarets fredsbevarande effekt nedgår.

Ett försvar med den här angivna utformningen kan inte enligt överbefälhavaren

anses svara mot de krav, som den militärpolitiska och strategiska

utvecklingen i världen ställer på den svenska krigsmakten. Till detta kommer

också att krigsmaktens relativa styrka gentemot omvärlden kommer

kan avvärja en kustinvasion eller en

gränsinvasion av större omfattning

samt i samband därmed insatta luftlandsättningsföretag.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

att sjunka efter hand genom att tillräckliga ekonomiska resurser för en

anpassning efter utvecklingens krav inte ryms under planeringsperioden.

Det hävdas vidare att om man trots de uppenbara riskerna även i fortsättningen

vill begränsa målsättningen på samma sätt som blivit följden av

utredningsalternativet Adam i 1957 års ÖB-utredningar är det därför nödvändigt

att ställa sådana ekonomiska resurser till förfogande att en rimlig

anpassning till den strategiska och militärtekniska utvecklingen samt till

den allmänna kommunikationsutvecklingen är möjlig. Detta beräknas enligt

överbefälhavaren vara möjligt om den årliga ökningen från budgetåret

1963/64 bestäms till minst 3>/2 %. Vid en mindre årlig ökning blir det,

framhåller överbefälhavaren, på längre sikt nödvändigt att ytterligare sänka

målsättningen i förhållande till 1958 års operativa målsättning.

B. Förslag av 1962 års försvarskommitté

Försvarskommittén behandlar först vissa utgångspunkter vid bestämmandet

av försvarsutgifterna.

Efter en redogörelse för kommitténs bedömning av de utrikes- och

militärpolitiska förhållandena nödgas kommittén sammanfattningsvis

konstatera, att spänningen i världen består. Några konflikter

har lösts. Andra aktualiseras ånyo och nya tillkommer. De djupgående

motsättningarna mellan stormakterna har icke kunnat elimineras och de

stora tvistefrågorna dem emellan kvarstår olösta. Nedrustningsförhandlingarna,

i vilka Sverige deltar, har ej lett till påtagliga resultat. Risker för

krig, som berör Nordeuropa, kan icke uteslutas. Läget kan snabbt förändras.

Från tid till annan kan tendenser till avspänning eller skärpt spänning

framträda. Sverige måste bevara sin utrikespolitiska handlingsfrihet

och klargöra sin vilja att i enlighet med sin alliansfria politik ej ställa sitt

territorium till någon stormakts förfogande. Ett försvar som skapar tilltro

till vår förmåga härutinnan måste bibehållas. Dess resurser måste —■ med

beaktande av våra ekonomiska förutsättningar -—■ bestämmas med hänsyn

till stormakternas strategiska intressen i Skandinavien och deras möjligheter

att tillgodose dessa. Vid försvarsplaneringen på längre sikt bör, enligt

kommittén, resurserna avvägas mot bakgrund av det alltjämt bestående

osäkra världsläget. Vi måste vaksamt följa utvecklingen. Vår långsiktiga

beredskap och vår förmåga att snabbt sätta vårt försvar på krigsfot

får inte tillåtas växla med skiftande tendenser i det storpolitiska läget. Det

är däremot naturligt att variera insatsberedskapen med hänsyn till lägets

omedelbara krav.

Vad nu sagts får enligt kommittén ses mot bakgrund att världsläget sedan

lång tid präglats av motsättningar. Någon varaktig förbättring härvidlag

har ej kunnat iakttas. Försvarskommittén uttalar emellertid att man

ej får utesluta denna möjlighet. Skulle motsättningarna mellan stormak
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

terna i avgörande grad kunna biläggas, kan det innebära en påtaglig ändring

av underlaget för det försvarsbeslut som nu är aktuellt.

Beträffande den militärtekniska utvecklingen konstaterar

försvarskommittén, att utvecklingen fortsatt, sannolikt i snabbare takt än

man förutsåg för några år sedan. Liksom tidigare är utvecklingen mest

påtaglig när det gäller kärn- och robotvapen samt kemiska och biologiska

stridsmedel. Av intresse är också, att nya stridsflygplan -— trots tidigare

uttalanden av annan innebörd — tas fram i såväl Öst som Väst.

Användes kärnladdningar, kan flyg- och fjärrvapenanfall mot hemorten

och mot det militära försvaret få stor verkan på kort tid. Nuvarande luftförsvarssystem

med jaktflygplan, luftvärnsrobotar och luftvärnsartilleri kan

härvid inte förhindra omfattande förstörelse. Svårigheten att bekämpa

ballistiska robotar medför enligt kommitténs mening, att stor vikt måste

läggas vid passiva luftskyddsåtgärder.

Kommittén framhåller vidare att de nya möjligheterna att utnyttja kemiska

och biologiska stridsmedel kan komma att avsevärt påverka krigföringen.

Dessa stridsmedel förorsakar i jämförelse med kärnladdningar

endast ringa materielförstörelse. Man måste därför vara beredd på att kemiska

och biologiska stridsmedel kan komma att användas. Sannolikheten

härför torde i väsentlig grad bero på om och hur skyddsåtgärder av olika

slag förberetts och vidtagits.

De ökade möjligheterna att använda flygtransporterade och mekaniserade

förband samt den allt effektivare sjötransportmaterielen talar för att

striden vid olika typer av invasion kan inledas överraskande och snabbt

föras ut över stora ytor. Samtidigt som anfallsmedlen förbättras, ökas också

möjligheterna till skydd m. m. Spaningsmedlen utvecklas vidare alltmer,

både vid spaning mot luft-, sjö- och markmål; samtidigt tillföres stridskrafterna

i ökad utsträckning materiel för störning, vilseledande åtgärder

och maskering. Kraven på ökad rörlighet för att underlätta spridning och

kraftsamling och för att nedbringa förlusterna till följd av angriparens vapenverkan

har ytterligare skärpts. Förbättrad befästningsteknik ökar slutligen

motståndsförmågan mot angriparens förstörelsemedel.

Försvarskommittén anför, att vi trots den snabba tekniska utvecklingen

har goda möjligheter att bygga upp ett efter våra förhållanden effektivt försvar.

Man bör observera, att stormaktsblockens resurser i stor utsträckning

utnyttjas för strategiska stridsmedel vilkas användande för ett anfall på

Sverige i många lägen ter sig mindre sannolikt. Utvecklingen fortgår emellertid

på snart sagt alla områden inom militärtekniken. Det är uppenbart,

att tillkomsten av förband med stor rörlighet och stor eldkraft, som snabbt

kan förflyttas till lands, till sjöss och i luften, ökar en angripares möjligheter.

Å andra sidan har vi goda tekniska förutsättningar att följa med

i denna utveckling och bibehålla våra möjligheter till försvar. Försvarskom
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Knngl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

mittén anser emellertid, att detta icke är möjligt inom en oförändrad

kostnadsram. En successiv ökning av försvarsutgifterna framstår som

ofrånkomlig.

När det gäller de samhällsekonomiska och statsfinansiella

utgångspunkterna redovisar försvarskommittén inledningsvis

utvecklingen av det militära försvarets (= anslagen inom försvarsdepartementets

verksamhetsområde exkl. anslag till svenska F.N.-styrkor

o. d.) andel av nationalprodukten under de senaste åren. Utvecklingen

åskådliggöres närmare i följande tabell.

Budgetår

Andel av ‘BNP

militära försvaret

1958/59................................

4,6

1Q59/A9 .............................

4,5

1 ..............................

4,4

1 Qfi1 /fi2 ............................

4,2

1962/63................................

4,2

* BNP har här beräknats per budgetår. I nationalbudgeten, OECDoch

NATO-statistik anges försvarskostnaderna som andel av BNP

per kalenderår.

Den genomsnittliga årliga ökningstakten för det militära försvarets utgifter

har utgjort 2,9 % sedan budgetåret 1958/59. Försvarsutgifterna har

alltså ökat i långsammare takt än nationalprodukten, som under 1950- talet tillvuxit med i genomsnitt 3,5 % per år och som enligt nu föreliggande

bedömningar uppskattas tillväxa med i genomsnitt 4,2 % per år under

de tre första åren av 1960-talet.

Vid en internationell jämförelse kan konstateras att trenden i de redovisade

siffrorna i stort sett återfinns hos flertalet länder. Så sjönk t. ex. försvarets genomsnittliga

andel av nationalprodukten hos NATO-länderna kontinuerligt från

och med mitten av 1950-talet fram till år 1960; för år 1961 kan däremot konstateras

en viss ökning. Även för sistnämnda år är dock försvarsutgifternas andel

av nationalprodukten klart mindre än vid mitten av 1950-talet.

I sammanhanget kan också finnas anledning peka på att den minskade amerikanska

vapenhjälpen till vissa europeiska länder medverkat till att försvarets

andel av nationalprodukten hos dessa ökat under år 1961. Detta är bl. a. förhållandet

med Danmark och Norge.

För bedömning av den framtida samhällsekonomiska utvecklingen har

försvarskommittén tagit del av 1959 års långtidsutrednings betänkande

Svensk ekonomi 1960—1965 (SOU 1962:10 o. 11). Långtidsutredningen

räknar i betänkandet med att takten i produktivitetsökningen bör kunna

stegras från 3 V* % per år som genomsnitt under 1950-talet till 4 % per år

under perioden 1960—65.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

I följande tabell har försvar skommittén sammanställt försvarsutgifternas

andel av bruttonationalprodukten under budgetåren 1963/67 under förutsättning

att de samhällsekonomiska resurserna utvecklas i enlighet med

långtidsutredningens antaganden. Till kostnaderna för det militära försvaret

enligt ÖB 62 och försvarskommitténs utredningsalternativ har därvid i

samtliga fall lagts 30 miljoner kronor för år för Musköutbyggnaden.

Budgetår

BNP (mkr)

Prisläge 1961

Medeltal för

resp. år

Andel av BNP för militära försvaret1

ÖB 62

3 460

3 600

3 392

Försvars-

kommit-

téns

förslag2

1963/64...............

82 530

4,6

4,3

4,4

4,2

4,4

1964/65...............

85 830

4,5

4,2

4,4

4,1

4,4

1965/66...............

89 260

4,5

4,2

4,3

4,0

4,3

1966/67...............

92 830

4,4

4,1

4,2

3,9

4,2

1 Tillägges kostnaderna för civilförsvaret medför det i princip att tabellvärdena ökar med 0,1

procentenhet.

a Här har inräknats 57 miljoner kronor för förbättrade avlöningsförmåner för de värnpliktiga.

Tabellen visar, anför försvarskommittén, vid jämförelse med föregående

budgetår (tabell s. 29) att i samtliga alternativ — med undantag för 3 392

— uppkommer någon ökning av försvarets andel av bruttonationalprodukten

under budgetåret 1963/64. I alternativen sjunker härefter andelen

efter hand. Härvid bör dock enligt försvarskommittén påminnas om att

beräkningarna utförts med utgångspunkt i fasta priser. Hur utvecklingen

kan gestalta sig i löpande priser kan givetvis inte bedömas. Försvarskommittén

erinrar dock om att hittillsvarande regler för pris- och lönekompensation

innebär, att om ökningstakten för det militära försvaret och för

bruttonationalprodukten överensstämmer, kommer försvarets andel av nationalprodukten

att öka i löpande priser under förutsättning att lönehöjningarna

för de statsanställda är större än en allmän prisstegring. Vad

detta innebär kan illustreras av ett av 1960 års försvarskommitté anfört

exempel enligt vilken andelsökningen blir 0,1 procentenhet på fem år om

statstjänstemännens reallöner stiger med 3 % per år och bruttonationalprodukten

endast ökar med 2 V2 % per år. Några bestämda slutsatser om

hur försvarets andel av bruttonationalprodukten kan komma att utvecklas

i löpande priser torde enligt kommitténs uppfattning med hänsyn till

det anförda svårligen kunna dragas.

De anförda siffrorna tyder inte enligt försvarskommittén på att genomförandet

av något av de skisserade förslagen från samhällsekonomisk synpunkt

skulle innebära någon alltför betungande börda. Försvarskommittén

erinrar för övrigt om att nu föreliggande siffror rörande produktionsutvecklingen

under de tre första åren av 1960-talet antyder, att den faktiska

ökningstakten varit snabbare än långtidsutredningen räknat med.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963

Den genomsnittliga ökningen kan sålunda antas uppgå till 4,2 % per år.

Den framtida samhällsekonomiska utvecklingen är emellertid beroende på

tillgången på arbetskraft och andra produktionsresurser. Försvarskommittén

understryker osäkerheten i utgångsvärdena i prognoserna och anför

att kommittén ansett det nödvändigt att iakttaga försiktighet vid bestämmandet

av försvarsutgifterna. Ett genomförande av de förslag som

försvarskommittén förordar kommer att innebära att det militära försvarets

och civilförsvarets sammanlagda andel av bruttonationalprodukten

för budgetåret 1963/64 kan uppskattas uppgå till 4,5 %.

Försvarskommittén redovisar de bedömningar av den statsfinansiella

utvecklingen som återfinnes i en PM i bihang E till propositionen 1962: 150.

För egen del har kommittén inte funnit anledning att närmare gå in på bedömningen

av den framtida statsfinansiella utvecklingen. Allmänt uttalar

kommittén emellertid att det statsfinansiella läget alltid måste präglas av

ovisshet. Kommittén har tagit hänsyn härtill vid prövning av försvarskostnadernas

framtida utveckling.

Försvarskommittén tar därefter upp frågan om målsättning och

resurser. Kraven på vårt försvar bestämmes, anför kommittén, av statsmakterna

på grundval av bedömningar av de utrikes- och militärpolitiska

förhållandena samt under hänsynstagande till militärgeografiska, samhällsekonomiska

och statsfinansiella omständigheter. Kraven kan omsättas som

definierade uppgifter — målsättning — för försvaret.

Kommittén påpekar att det hittills icke funnits någon av statsmakterna

fastställd gemensam målsättning för totalförsvaret. I flera sammanhang har

framhållits att en sådan skulle vara av stort värde för verksamheten inom

totalförsvaret och för den allmänna inriktningen av våra försvarsansträngningar.

Även försvarskommittén finner det önskvärt, att en för totalförsvaret

gemensam målsättning anges. Vad 1960 års försvarsledningsutredning

och överbefälhavaren anfört i ämnet bör enligt kommitténs mening

härvid kunna tjäna till ledning.

För krigsmakten har formulerats en målsättning avsedd att ligga till

grund för arbetet. Målsättningen bör vara vägledande för operativ planläggning,

organisationens utformning, materielanskaffning, utbildning och

investeringar.

Kommittén erinrar om att den hittills gällande allmänna målsättningen

för krigsmakten formulerades år 1948 (prop. 206) på följande sätt:

Ett svenskt försvar måste vara i stånd att ge uttryck åt folkets levande försvarsvilja.

Varje vapenför svensk, som icke bindes av andra för riksförsvaret viktiga

uppgifter, bör sättas i stånd att i ena eller andra formen militärt deltaga i

kampen för landets självständighet. Krigsmakten i dess helhet bör vara så utbyggd

att den förmår ge största möjliga eftertryck åt vårt folks vilja att bevara

landets handlingsfrihet och avvisa varje kränkning av dess integritet. Försvars
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

krafterna böra, som försvarskommittén framhållit, utformas så att en angripare i

det längsta hindras få fast fot på svensk mark och att ingen del av landet behöver

uppgivas utan segt motstånd i olika former. Vidare bör krigsmakten vara skickad

att möta överrumplingsförsök, utförda med den moderna invasionsteknikens

resurser.

Denna målsättning liar bekräftats vid 1958 och 1961 års riksdagar. Föredragande

departementschefen framhöll därvid enligt 1961 års statsverksproposition,

att det militära försvarets huvuduppgift är att verka fredsbevarande.

Denna uppgift fylles bäst om det är så sammansatt och kan tilllämpa

en sådan strategi att en angripares beräknade insats för att besätta

svenskt territorium pressas upp så mycket som möjligt.

Efter erinran om att överbefälhavaren i ÖB 62 har framlagt förslag till

en moderniserad utformning av målsättningen, konstaterar försvarskommittén,

att den enligt sina direktiv haft att utgå från den allmänna målsättning

för vårt försvar som varit riktgivande för riksdagens försvarsbeslut år

1958 och senare. Enligt kommitténs mening ger den utrikes- och militärpolitiska,

militärtekniska och strategiska utvecklingen icke anledning att

frångå huvudpunkterna i denna målsättning. Den bör också i fortsättningen

kunna vara utgångspunkt för krigsförberedelsearbetet och den fortsatta

utvecklingen av försvarsorganisationen. Försvarskommittén understryker

att i enlighet med den allmänna målsättningen krigsmakten i första hand

skall verka fredsbevarande och att i krig invasionsförsvar skall vara krigsmaktens

huvuduppgift.

För att uppfylla den allmänna målsättningen är det enligt kommitténs

mening nödvändigt att krigsmakten är allsidigt uppbyggd och dess delar väl

avvägda mot varandra. Med hänsyn till en angripares sannolika tillvägagångssätt

är det nödvändigt att krigsmakten och de principer efter vilka

försvaret skall föras liksom hittills byggs upp från grunden. Vår försvarsmakt

bör enligt kommitténs mening byggas upp för att utan luckor i systemet

kunna motstå ett antal angreppsformer med sinsemellan gradvis ökad

intensitet och omfattning så långt våra resurser medger.

Den allmänna målsättningen anses emellertid inte tillräcklig som underlag

för planeringen inom krigsmakten. För verksamheten på både kortare

och längre sikt har det, anför kommittén, ansetts erforderligt att de operativa

uppgifterna preciseras i en operativ målsättning. Kommittén erinrar

i anslutning härtill om ait föredragande departementschefen i proposition

till 1958 års riksdag angivit de operativa möjligheterna för krigsmakten på

följande sätt (prop. 1958: 110, s. 98).

De operativa möjligheter som den i huvudsak enligt alternativ Adam utformade

krigsmakten kommer att äga kan på grundvalen av överbefälhavarens utredningar

anges på följande sätt. Ett allsidigt och modernt luftförsvar kommer att möjliggöras

i de för riksförsvaret viktigaste landsdelarna, dock ej samtidigt inom alla

de förberedda områdena. Invasionsförsvar kan samtidigt upprättas i två huvudriktningar.

Försvaret utanför våra gränser och kuster kommer att i ökande grad

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungi. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

åvila flygstridskrafterna, övervattensfartygen får sina huvudsakliga uppgifter i

kustområdena. Detsamma gäller självfallet kustartilleriet. Fältförbanden koncentreras

till försvar av de viktigaste gräns- och kustavsnitten. Skyddet av viktiga

anläggningar sker med lokalförsvarsförband och hemvärn. Krigsmaktens kvantitativa

minskning och det framtida krigets sannolikt utpräglat totala karaktär kommer

att öka frivilligorganisationernas betydelse och uppgifter.

Det bör understrykas att kostnadsramen i alternativ Adam endast räcker till för

ett militärt försvar som svarar mot de mest omedelbara och väsentliga behoven,

varvid uthålligheten måste delvis eftersättas. Anskaffningen i fred av ersättningsmateriel,

reservdelar, ammunition och drivmedel måste begränsas i förhållande

till nu tillämpade normer. I luftförsvaret kommer luckor att finnas. I invasionsförsvaret

kommer stora områden, som kan bli hotade, att i ett utgångsläge endast

kunna bevakas och därutöver kommer man att tvingas till försvagning av invasionsförsvaret

i åtminstone någon bedömd huvudriktning. Beträffande importskyddet

minskas de marina resurserna efter hand avsevärt.

Det citerade uttalandet, som ej föranledde erinran från riksdagen, ger

uttryck för gällande operativa målsättning.

Försvarskommittén erinrar vidare om att 1955 års försvarsberedning i

sitt betänkande år 1958 framhöll att det rådde ett allmänt samband mellan

målsättningen och de resurser som fordrades för att uppfylla denna även

om det kunde vara svårt att exakt säga var den gräns går, där eu viss minskning

i försvarsresurser måste ta sig uttryck i en begränsning i den operativa

målsättningen. Chefen för försvarsdepartementet anslöt sig till detta

uttalande i propositionen 1958: 110.

Det antal krigsförband till lands, till sjöss och i luften som behövs samt

den kvalitet som dessa förband måste ha för att lösa de operativa uppgifterna

har, anför kommittén, demonstrerats för försvarskommittén genom

särskilda föreläsningar och applikatoriska exempel samt vid de studieresor

som företagits. Beräkningarna bygger på bearbetning av krigserfarenheter

och övriga utländska förhållanden, operativa och operationsanalytiska studier

och spel samt erfarenheter från större övningar och det ständigt pågående

krigsförberedelsearbetet. Försvarskommittén anser att de utförda studierna,

liksom bedömandena av vilka resurser som fordras för att lösa olika

operativa uppgifter, vilar beräkningsmässigt på en så fast grund, som man

rimligen kan begära. Försvarskommittén erinrar dock om att utgångspunkterna

för beräkningarna delvis måste vila på antaganden.

Kommittén anför vidare att det ankommer på statsmakterna att avgöra

vilka ekonomiska resurser och därmed vilken omfattning i fråga om förband

m. m. som krigsmakten mot bakgrund av den allmänna målsättningens

krav bör oinfatta. Som underlag härför fordras en bedömning av vilka operativa

uppgifter krigsmakten skall lösa.

Efter att ha återgivit vad överbefälhavaren anfört rörande de operativa

uppgifter krigsmakten kan lösa inom ramen 3 600 fortfar kommittén.

För egen del anser försvarskommittén, att den allmänna målsättningen

kräver att bevakning och försvar mot mindre företag skall kunna organise2

— Iiihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 108

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963

ras inom landet i dess helhet. De rörligare stridskrafterna skall kunna koncentreras

till de delar av landet, som är mest hotade i det aktuella läget.

Försvarskommittén bedömer det nödvändigt och i flertalet sannolika lägen

möjligt att krigsmakten skall kunna avvärja en stort upplagd invasion över

havet eller landgränsen samt i samband därmed insatta luftlandsättningar

och samtidigt upprätthålla ett segt försvar mot andra invasionsföretag. Försvarskommittén

betonar emellertid att planläggningen måste vara flexibel.

Kommittén har vidare förutsatt, att den sedan år 1958 gällande målsättningen

skall upprätthållas.

Med anledning av att försvarskommittén i sina direktiv erhållit i uppdrag

att alternativt undersöka förutsättningarna för ett bibehållande av

den sedan år 1958 tillämpade ordningen med försvarsbeslut, som fastställer

den totala kostnadsramen för längre period än ett budgetår, respektive en

återgång till den före 1958/59 tillämpade ordningen anför kommittén bl. a.

följande.

Det största värdet av det sedan 1958/59 tillämpade systemet ligger enligt

uttalande av 1960 års försvarskommitté däri att en fastare grund för planeringen

åstadkommits. Att behov föreligger av långsiktsplanering inom

krigsmakten torde vara uppenbart. En fortlöpande bedriven verksamhet

skötes mest ekonomiskt och rationellt om den planeras på ett effektivt sätt.

Krigsmakten med dess mångsidiga verksamhet utgör intet undantag. Materielanskaffning,

byggnadsverksamhet, utbildning och organisation måste

samordnas och samplaneras. Genom att utgångspunkten för planeringen

anges i en för viss tid bestämd ekonomisk ram — inte som tidigare i en

given organisation — framtvingas enligt kommittén en fortlöpande anpassning

av organisationen till realistiska, ekonomiska förutsättningar. Dessutom

torde systemet stimulera myndigheterna att försöka undvika onödiga

utgifter och tillvarata alla möjligheter till rationaliseringar. Uttalanden från

krigsmaktens myndigheter pekar entydigt på goda erfarenheter av den nuvarande

ordningen.

Försvarskommittén uttalar, att den allmänna målsättningen för det militära

försvaret utgör grundval för planerings- och rationaliseringsarbetet.

Det är givet att i planeringen måste förutsättas att krigsmakten skall vara

i stånd att lösa förelagda uppgifter. Utrymme kommer emellertid att föreligga

för skilda uppfattningar rörande omfattningen av de resurser, såväl

kvantitativt, som kvalitativt, som erfordras. Risk finns, anser kommittén,

att divergenserna mellan de militära myndigheternas ambitioner att få effektivaste

organisation och statsmakternas bedömning av det samhällsekonomiska

och statsfinansiella utrymmet för försvarsutgifterna kommer

att bli betydande i likhet med vad som var fallet närmast före 1958 års försvarsbeslut.

Om icke statsmakterna anger en bestämd ekonomisk ram för

planeringen riskeras således att denna blir mindre realistisk åtminstone i

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

ekonomiskt hänseende. Den snabba tekniska utvecklingen medför även att

en krigsmakt som låses i ett bestämt mönster fort kan bli omodern och

mindre rationellt organiserad. En fastlåst organisation kan också enligt

kommittén bidra till att försvarskostnaderna tenderar att stiga kraftigare än

vad som varit nödvändigt vid en mera flexibel organisation.

Kommittén diskuterar vidare den grad av bundenhet ett försvarsbeslut

kan innebära.

Gentemot flerårsbeslut inom en fastlåst kostnadsram av den typ som tillämpats

sedan 1958 skulle kunna anföras, att den innebär en alltför kraftig bindning av

statsmakternas åtaganden och en begränsning av deras finansiella rörelsefrihet.

I anslutning härtill vill dock försvarskommittén påpeka, att den bindning av

statsutgifterna som gjorts genom försvarsbeslutens kostnadsram synes avsevärt

mindre långtgående än de åtaganden som göres t. ex. genom antagande av en lag

om vissa bidrag eller understöd eller ett beslut om inrättandet av ett ämbetsverk.

Det får också förutsättas att försvarsbeslutet kan omprövas om det utrikes- och

militärpolitiska läget eller den statsfinansiella situationen påtagligt förändras.

Obestridligt är dock, att flerårsbeslut innebär en faktisk begränsning av rörelsefriheten.

Den försvarspolitiska målsättningen om vilken enighet i huvudsak råder,

innebär emellertid, att utrymmet för nedskärningar av försvarsutgifterna är

begränsat även utan bindning. Den bindning av marginalerna som åstadkommes

till följd av ett försvarsbeslut av 1958 års typ kan dock rimligtvis icke sträcka sig

längre framåt i tiden än de budgetår beslutet omspänner.

En viktig fråga anser försvarskommittén vara om flerårsbeslut försvårar

möjligheterna att anpassa statsutgifterna till det aktuella konjunkturläget.

Denna fråga får än större betydelse om försvarets andel av våra resurser

ökas eller om ett försvarsbeslut sträcker sig över flera år. Enligt försvarskommitténs

mening ger nuvarande system möjligheter till en konjunkturanpassning.

Det bör uppmärksammas, att materielanslagen omfattar

ca 50 % av driftbudgetens försvarskostnader och att försvarsbeställningarna

i stor utsträckning sträcker sig över flera år. En konjunkturanpassning

kan sålunda åstadkommas genom effektuering av leveranser i

långsammare takt i ett högkonjunkturläge men i snabbare takt vid en dämpad

konjunktur. Betalningarna kommer i princip att följa leveranserna.

Reservationerna kommer härvid att öka vid stigande konjunktur och

minska vid avtagande konjunktur. Eftersom stora delar av verkstadsindustrin

beröres av krigsmaterieltillverkningen kan härigenom en icke oväsentlig

konjunkturpolitisk effekt åstadkommas. Det sagda visar enligt kommitténs

mening betydelsen av att reserver av betalningsmedel finnes tillgängliga

i form av reservationer å materielanskaffningsanslagen.

Möjligheterna att åstadkomma konjunkturvariationer beträffande försvarsutgifterna

begränsas dock — förutom av den försvarspolitiska målsättningen

— av de långa konstruktionstiderna i fråga om viktig teknisk

materiel. För huvuddelen av denna materiel lar det längre tid än ett år

innan ett beslut alt anskaffa ny materiel leder till arbete i verkstäder och

leverans vid förband. Detta beror på de långa projekteringstiderna. Försvars
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Kungl. Maj. ts proposition nr 108 år 1963

kommittén erinrar om att önskemål vid flera tillfällen framställts om en

reserv av färdigprojekterade byggnads- och anläggningsobjekt, vilken skulle

användas i konjunkturpolitiskt syfte. Hänsyn härtill bör enligt kommitténs

mening tagas vid utformningen av fortifikationsförvaltningens organisation.

Kommittén anser det motiverat, att en inventering görs beträffande

förutsättningarna för en motsvarande reserv av sysselsättningsobjekt även

på andra områden.

Tekniskt sett torde det inte, anför kommittén, bereda några svårigheter

att åstadkomma en viss anpassning till konjunkturpolitiken genom att anslag

och beställningsbemyndiganden hålles till Kungl. Maj :ts disposition

och ställes till myndigheternas förfogande vid lämplig tidpunkt. Dylika åtgärder

har i viss utsträckning vidtagits under de senaste budgetåren. Det

har förekommit att beställningar — för vilka bemyndiganden ej funnits —

fått utläggas i förväg och att medel ställts till förfogande för tidigareläggning

av underhåll e. d. Även byggnadsunderhållsarbeten har satts igång

med anlitande av medel för sysselsättningspolitiska åtgärder. Kungl. Maj :t

torde omvänt äga befogenhet att, utan rubbning av den militärpolitiska

målsättningen, under en högkonjunktur innehålla anslag och beställningsbemyndiganden.

Med beaktande av det anförda har försvarskommittén funnit att övervägande

skäl talar för ett bibehållande av den sedan år 1958 tillämpade

ordningen med fleråriga försvarsbeslut.

Försvarskommittén erinrar i detta sammanhang om vikten av att kostnadsramen

inte rubbas med hänsyn till skiftande tendenser i det utrikesoch

militärpolitiska läget. Höjningar utöver kostnadsramen kan därför inte

tillåtas annat än i exceptionella lägen. Detta underströks också kraftigt i

1962 års statsverksproposition (bil. 6, s. 15). Departementschefen påpekade,

att principbeslut av 1958 och 1961 års typ grundar sig på den bedömningen

att de avgörande motsättningarna stormakterna emellan kommer att bestå

under överskådlig tid. Mot denna bakgrund bör därför de grundläggande

principerna om försvarets utformning på längre sikt respekteras, oavsett

om avspänning eller tilltagande motsättningar tillfälligt sätter sin

prägel på den utrikespolitiska situationen. Möjligheter måste emellertid

enligt försvarskommittén finnas att höja den normala insatsberedskapen

under perioder av stor politisk spänning, även om en dylik höjning skulle

kräva medelstilldelning utöver den fastställda kostnadsramen.

Försvarskommittén upptager därefter frågan om vilken tidrymd ett försvarsbeslut

bör omfatta och anför i huvudsak följande.

1958 års försvarsbeslut omfattade tre budgetår, medan beslutet år 1961 endast

omspände två budgetår. Som underlag för 1958 års beslut redovisades en plan

för utvecklingen under en tioårsperiod och 1961 års beslut förutsatte att planering

och inriktning skulle fullföljas i enlighet med 1958 års beslut.

Materielplanerna (för tygmateriel, fartygs- och vapenmateriel samt för flyg
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963

materiel) omspänner samtliga sju år. De är »rullande», d. v. s. de överses årligen

och förlänges därvid med ett år. Att en dylik längd på materielplanerna är befogad

kan belysas av att det erfarenhetsmässigt tar 6—10 år från det man börjar

studera och konstruera ett nytt vapen, till dess det börjar tillföras förbanden.

Ekonomiskt bindande åtaganden måste ofta göras på 3—5 års sikt, om svensk

industri skall kunna medverka i krigsmaterielanskaffningen på ett rationellt

sätt. Exempel på än mera långsiktiga engagement är leveranser av stridsfartyg

och stridsflygplan.

Skall ett försvarsbeslut om en fast ekonomisk ram verkligen underlätta en rationell

planering synes det vara nödvändigt, att det omfattar en icke alltför kort

period. Långsiktigheten i materielanskaffningen talar enligt kommitténs uppfattning

närmast för att fyra år skulle vara en alltför kort tidrymd.

De politiska besluten om försvarets utveckling bygger dock ingalunda uteslutande

på ekonomiska bedömanden. Snarare är de utrikes- och militärpolitiska

förhållandena samt den tekniska utvecklingen avgörande. Utgångspunkterna för

bedömningen kan här ändras snabbt. Ett kontinuerligt forsknings-, utredningsoch

studiearbete äger också rum på det militära området. Statsmakterna kan ha

anledning att från tid till annan ompröva utvecklingslinjerna med hänsyn till

resultaten av nämnda arbeten. Ett underlag, som grundas på en fullständig genomgång

av alla faktorer, torde emellertid inte kunna tas fram oftare än vart

tredje år. Å andra sidan bör — med hänsyn till den snabba utvecklingen — intervallerna

mellan dylika genomgångar inte göras längre.

Försvarskommittén finner det anförda tala för att ett beslut om ekonomisk

ram för det militära försvaret bör omspänna de närmaste fyra budgetåren.

Kravet på kontinuitet förutsätter emellertid, att planeringen fortsättes

även för tiden efter den tidrymd som omspännes av det politiska försvarsbeslutet.

Försvarskommittén har enligt sina direktiv att pröva om icke investeringsanslag

under försvarets fabriksfond skall läggas vid sidan om kostnadsramen

för krigsmakten.

Försvarskommittén har efter prövning av olika på frågan inverkande omständigheter

stannat för att investeringar i försvarets fabriksfond icke,

skall ingå i kostnadsramen för det militära försvaret. Kommittén förutsätter

därvid, att särskilda anslag icke anvisas för avskrivning av ickeräntabla

militära investeringar. Av kommitténs motiveringar må följande

återges.

När det gäller reinvesteringar och investeringar för modernisering och förnyelse

av befintliga produktionsenheter talar enligt försvarskommitténs mening

övervägande skäl för att behovet av investeringsmedel bör prövas efter kommersiella

grunder. Sådana anslag bör alltså läggas utanför ramen för det militära

försvaret. Vad gäller anslag för investeringar i nya produktionsenheter e. d. kan

frågan synas mera problematisk. Investeringarna avser verksamhet som kan ha

sin tyngdpunkt på antingen den civila eller den militära sidan. Vad beträffar investeringarna

med tonvikt på den civila sidan torde dessa enligt nuvarande ordning,

som enligt kommitténs mening bör bibehållas, komma att föranleda tilllägg

till kostnadsramen. Den andra typen av här åsyftade investeringar har

betydelse främst från militär (försvars-) synpunkt. Det bör erinras om att alternativ

till investeringar i fabriksfonden skulle vara att verkställa investeringar

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

för motsvarande ändamål antingen vid privatföretag eller i inrättning lydande

under någon militär förvaltning. I båda dessa fall skulle kostnaderna komma att

läggas inom ramen. Denna omständighet kan synas tala för att här åsyftade investeringar

lägges inom det militära försvarets ram. Å andra sidan skall fabriksverket

så långt möjligt söka förränta de gjorda investeringarna. Kan de inte göras

räntabla kommer ersättning att utgå från anslaget till bestridande av beredskapskostnader.

Här aktuella investeringar är således antingen affärsmässigt motiverade

såtillvida att de kan beläggas med militära (eller andra) beställningar eller

betingade uteslutande av beredskapsskäl, varvid förräntningskostnader belastar

den militära kostnadsramen. Vid sådant förhållande kan enligt försvarskommitténs

mening invändningar knappast resas mot att även dessa investeringar

lägges utanför försvarsramen. En sådan ordning är också att föredra, om man

vill få enkla och klara regler. Försvarskommittén föreslår således att investeringar

i försvarets fabriksfond icke skall inräknas i ramen för det militära försvaret.

Det bör dock förutsättas, att särskilda anslag icke anvisas för avskrivning av

icke-räntabla militära investeringar. Skulle till äventyrs avskrivningsanslag beviljas

bör det ligga inom ramen.

Kommittén framhåller att det av det förda resonemanget uppenbarligen

framgår att anslaget Bestridande av beredskapskostnader vid försvarets

fabriksverk bör ligga inom den militära kostnadsramen. För övrigt har

också i kommitténs direktiv ifrågasatts ändrad ordning endast beträffande

investeringsanslagen.

Vidkommande den principiella konstruktionen av en kostnadsram för

det militära försvaret anför försvarskommittén i huvudsak följande.

Huvudsyftet med kostnadsramen för det militära försvaret sådan denna

konstruerats sedan år 1958 är att åstadkomma »ett rationellt utnyttjande av

försvarsanslagen enligt en långsiktig planering» (prop. 1958:110, s. 95).

Kostnadsramen bör alltså vara så utformad att myndigheterna stimuleras

att planera verksamheten så att största möjliga effekt erhålles. Kostnadsramen

bör därför i princip innefatta alla utgifter för det militära försvaret.

Omfattar kostnadsramen endast delar av försvarsutgifterna, kan detta nämligen

leda till en mindre lämplig utgiftsdisposition från myndigheternas sida

(jfr SOU 1960: 40, s. 39). Kostnadsramen bör vidare vara så utformad att en

oförändrad försvarseffekt kan erhållas under de budgetår kostnadsramen

gäller (jfr prop. 1958: 110, s. 96). Detta har med nuvarande ordning åstadkommits

genom dels visst årligt tillägg för teknisk utveckling, dels hänsynstagande

till pris-(löne-)förändringar, dels ock beaktande av förändrade uppgifter

o. d.

Kostnadsramen för det militära försvaret omfattar f. n. dels utgifterna

under riksstatens fjärde huvudtitel, dels försvarsdepartementets kapitalbudget

inklusive kapitalinvesteringar i försvarets fabriksfond. I det föregående

har försvarskommittén angivit skälen för att investeringar i fabriksfonden

icke bör inräknas i ramen för det militära försvaret. I övrigt har

kommittén icke funnit påkallat att föreslå några förändringar i fråga om

innehållet i kostnadsramen.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj. ts proposition nr 108 år 1963

Kostnaderna för försvarets intendenturverks serviceverksamhet bör enligt

kommitténs mening liksom hittills i princip inrymmas inom försvarets

anslagsram.

Härom anföres följande.

Samarbetet mellan de statliga myndigheterna torde medföra att praktiskt taget

varje myndighet utför arbete för annan myndighet. Krigsmaktens myndigheter kan

ha uppgifter för myndighet utom krigsmakten likaväl som sådan myndighet kan

ha betydande uppgifter för krigsmakten. I vissa fall förekommer en kostnadsreglering

mellan myndigheter (och mellan olika huvudtitlar). Det är då i allmänhet

fråga antingen om mera betydande och lätt överblickbara kostnader

(t. ex. isbrytarverksamheten) eller om viss verksamhet som i princip skall vara

isjälvbärande (t ex. flygtekniska försöksanstalten). Att i samtliga fall göra eu

kostnadsreglering torde icke vara möjligt och knappast ha praktisk betydelse.

När det gäller intendenturverket synes kostnaderna varken vara så stora eller

så lätt avskiljbara att en särredovisning kan vara befogad.

Försvarskommittén erinrar om hur prisregleringen på försvarsutgifterna

är utformad och redovisar vilka belopp som hittills utgått som priskompensation

på driftbudgeten.

Försvarskommittén uttalar att prisregleringstekniken i stort sett fungerat

väl och att kommittén därför inte funnit anledning att ifrågasätta någon

ändring av gällande system för reglering av prisstegringar. En översyn av

prismaterial och vikter vid indexberäkning kan däremot vara påkallad

från tid till annan. Kommittén förutsätter, att dessa och andra frågor, som

sammanhänger med prisregleringstekniken, fortlöpande följes av försvarets

prisregleringsdelegation.

Statsutskottet har i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 117/62 uttalat

att man bör söka åstadkomma mera preciserade riktlinjer beträffande

i vilka fall medelsanvisning bör ske utanför försvarets kostnadsram och

funnit det lämpligt att detta spörsmål övervägs av 1962 års försvarskommitté.

Efter en erinran om att nu tillämpad ordning går tillbaka på uttalanden

av 1960 års försvarskommitté (SOU 1960:40, s. 39—40) uttalar 1962 års

försvarskommitté att den icke funnit skäl föreslå några ändringar i de riktlinjer

som gäller. Kommittén betonar betydelsen av att en någorlunda fast

praxis kan utbildas. Detta torde icke vara möjligt med mindre riktlinjerna

bibehålies oförändrade under några år. Att svårigheter skulle möta vid riktlinjernas

tillämpning torde enligt försvarskommittén ha varit klart från

början.

Försvarskommittén har studerat flertalet av de frågor där tillägg till eller

avdrag från den militära kostnadsramen beslutats eller ifrågasatts under

de senaste två budgetåren. I det övervägande antalet av dessa fall torde några

meningsskiljaktigheter icke behöva råda om tillämpning av gällande riktlinjer.

Av aktuella ärenden är flertalet mark- och byggnadsärenden. För
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963

svarskomittén anser att i dessa ärenden väsentligen två förutsättningar

måste uppfyllas för att kostnaderna skall läggas utanför ramen. Det måste

sålunda visas dels att ett omedelbart, adekvat samband föreligger mellan vad

som avstås och vad som måste nyanskaffas, dels att nyanskaffningen ej är

föranledd av militära skäl. När det gäller omdispositioner som betingas av

önskemål att tillgodose kommunernas m. fl. behov för exploatering bör

man emellertid enligt försvarskommittens mening icke ställa kraven på bevisning

i sistnämnda hänseende alltför höga.

Försvarskommittén har även behandlat fragan om tillverkning av svenska

kärnladdningar. Inledningsvis refereras dels vad överbefälhavaren anfört i

ÖB 62 ifråga om de viktigaste militära motiven för en anskaffning, dels

överbefälhavarens framställning om att få tillkalla särskild utredning för

vissa undersökningar i samband med ifrågavarande anskaffningsprogram.

Kommittén erinrar om att denna framställning icke föranledde någon Kungl.

Maj :ts åtgärd. I anslutning härtill refereras det huvudsakliga innehållet

i ett interpellationssvar (andra kammarens protokoll den 6 mars 1962),

där chefen för försvarsdepartementet utvecklat de motiv som varit avgörande

för Kungl. Maj :ts nämnda ställningstagande. För egen del erinrar

försvarskommittén om att under de senaste åren enighet i huvudsak rått

om den s. k. handlingsfriheten i fråga om ett svenskt kärnladdningsprogram.

Frågan står alltså alltjämt öppen. Av chefens för försvarsdepartementet

förut omnämnda interpellationssvar framgår klart, att regeringen är

medveten om att ansvaret för att handlingsfrihetslinjen hålles praktiskt

möjlig i första hand faller pa den. Med hänsyn härtill har försvarskommittén

icke funnit skäl föreligga att ta ställning till kärnladdningsfrågan.

Försvarskommittén har i det föregående konstaterat, att den utrikes- och

militärpolitiska, militärtekniska och strategiska utvecklingen icke ger anledning

att frångå hittills gällande målsättning av år 1948 och 1958. Denna

bör enligt kommitténs mening alltjämt vara utgångspunkt för den fortsatta

utvecklingen av försvarsorganisationen. I anslutning härtill erinrar

kommittén om att överbefälhavaren har angivit vilken operativ målsättning

som enligt hans bedömning krigsmakten kan upprätthålla inom de

av försvarskommittén angivna kostnadsramarna. Den för kostnadsramen

3 600, med 3V2 % årlig ökning, möjliga operativa målsättningen svarar enligt

överbefälhavaren mot vad statsmakterna åsyftade år 1958. Vid en lägre

årlig ökning kan målsättningen upprätthållas endast under de närmaste

åren.

Enligt försvarskommitténs mening är olika utvecklingslinjer för krigsmaktens

utformning och sammansättning möjliga. Bland annat avvägningen

mellan kvalitet och kvantitet anser kommittén böra övervägas kontinuerligt.

Likaså torde valet av vapensystem och tekniska hjälpmedels

prestanda eventuellt kunna bli föremål för andra ställningstaganden. Det

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj.ts proposition nr 10S dr 1963

fortlöpande studiearbetet inom krigsmakten bör enligt försvarskommitténs

mening inriktas på att penetrera flera alternativa lösningar av frågan om

val av optimal strategi och taktik och därmed krigsmaktens framtida utformning.

Kommittén uttalar att den fortgående tekniska utvecklingen med hänsyn

till därav följande starka kostnadsstegring för kvalitativt högtstående vapensystem

måste inge starka betänkligheter för framtiden. Kommittén

framhåller därför som angeläget att frågan om avvägning mellan kvalitet

och kvantitet ägnas fortlöpande uppmärksamhet vid de militära studierna.

Enligt kommitténs uppfattning torde opåräknade kostnadsstegringar vara

mera sannolika i fråga om vapensystem med höga tekniska krav än i fråga

om system med lägre krav. En stridsekonomisk värdering utföres nämligen

vanligen med utgångspunkt i ett visst uppskattat pris för det vapensystem

som studeras. Om värderingen utfaller förmånligt för vapensystemet kan

studien leda fram till beslut om anskaffning. Drabbar därefter kraftiga,

oväntade prisstegringar detta system är det inte längre givet att den utförda

ivärderingen är relevant. Prisstegringarna kan resultera i att antalet enheter,

som kan skaffas, blir för litet. I det extrema fallet kanske ett sådant

vapensystem vid efterkontroll av den tidigare utförda värderingen inte längre

visar sig vara stridsekonomiskt. Kommittén framhåller därför vikten av

att de kvalitativa kraven ej ställs högre än som betingas av den uppgift som

avses för ett visst vapensystem. Försvarskommittén framhåller också att de

kvalitativa kraven i stor utsträckning beror på vilka principer för försvarets

förande som uppställs i samband med studier rörande val av vapen och

vapensystem för krigsmaktens framtida utformning.

Ett annat skäl till försiktighet när det gäller alltför avancerade tekniska

lösningar är enligt kommitténs mening de personalproblem som uppkommer

vid sådana systems underhåll och drift. Hithörande problem på teleområdet

har belysts av uppgifter i det betänkande som försvarets arbetsgrupp

för leleunderhåll nyligen avlämnat till chefen för försvarsdepartementet.

Försvarskommittén understryker att underhålls- och driftkostnader

på ett realistiskt sätt måste beaktas vid stridsekonomisk värdering.

Försvarskommittén har tolkat vad överbefälhavaren uttalat så att en

kostnadsram med ett basbelopp av 3 600 miljoner kronor och en utvecklingsprocent

av 2Va fordras för att under de närmaste budgetåren fylla målsättningen

för det militära försvaret enligt 1958 års beslut med den utveckling

av krigsmakten som förutsatts i överbefälhavarens utredningar. Försvarskommittén

anser, att långsiktsplaneringen inom krigsmakten i princip

skall inriktas med hänsyn härtill. Med hänsyn till vad försvarskommittén

uttalat rörande de samhällsekonomiska och statsfinansiella utgångspunkterna

har kommittén undersökt olika möjligheter att begränsa försvarsutgifterna.

Kommittén har därvid funnit det möjligt alt utan att eftersätta den

2* — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 108

opaginerad Kontrollera mot PDF

Försvarskostna derna 1960—1967

Pris- och

löneökning

Budgetmässig

ram enl. 1958

års beslut

87 (= 2,5 s/fl för teknisk utveckling)

i ! *

50 (= är 1960 överenskommen minskning i förhällande

* till 1958 ärs beslut)

1962-63

1964-65

1960-61

IIIIIIIIIIHItItlltllllllHIlHI

Minskningi

Ökning /

förhällande till 1958 ärs beslut

Försvarskostnadernas utveckling enl. 1960 och 1962 ärs försvarsöverenskommelse

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

43

omedelbara försvarseffekten uppskjuta ställningstagande till vissa objekt

inom kostnadsramen uppgående till tillhopa ca 65 miljoner kronor per år.

Det är därvid främst fråga om vissa objekt som antingen ej är slutgiltigt

tekniskt utformade eller kan beställas efter fyraårsperiodens slut. Sålunda

bör begränsningar göras i materielanskaffningen för pansartrupperna samtidigt

som ytterligare en infanteribrigad omorganiseras för tjänst i övre

Norrland. Ställningstagande bör vidare kunna anstå beträffande ifrågasatta

nya ubåtsj aktenheter och flygande radarstationer. Kommittén har

också ansett det kunna anstå med vissa byggnads- och anläggningsarbeten

för totalt ca 20 miljoner kronor per år. Kommittén har emellertid bedömt

att vissa av nämnda arbeten kan komma att utföras för avhjälpande av inträffad

arbetslöshet.

Med beaktande av det anförda har försvarskommittén funnit det befogat

att med bibehållen målsättning bestämma basbeloppet för budgetåret

1963/64 till 3 515 miljoner kronor i 1961 års pris- och löneläge. Till det

nämnda basbeloppet skall i enlighet med kommitténs övriga ställningstaganden

läggas 57 miljoner kronor för förbättrade avlöningsförmåner för de

värnpliktiga och 30 miljoner kronor för färdigställande av Muskövarvet.

Basbeloppet skall vidare reduceras med 5 miljoner kronor för investeringar

i försvarets fabriksfond, som enligt kommitténs förslag bör läggas

utanför ramen. Som kompensation för inträffade pris- och lönestegringar

sedan år 1961 tillkommer 183 miljoner kronor. Basbeloppet för budgetåret

1963/64 kommer således att — i 1962 års priser och löneläget för statsanställda

från och med den 1 januari 1963 — uppgå till (3 515 + 57 + 30 —

5 + 183 —) 3 780 miljoner kronor. Anskaffningsverksamheten under den

närmaste fyraårsperioden skall inriktas efter en kostnadsram med detta basbelopp.

Till det angivna basbeloppet skall årligen läggas 2>/2 % för teknisk

utveckling. Försvarskommittén har vidare förutsatt att löne- och prisstegringar

skall beaktas enligt för närvarande gällande grunder. Likaså har

kommittén utgått från att hittillsvarande normer för reglering av kostnadsramen

med hänsyn till besparingar eller nya fredsuppgifter skall bibehållas.

Försvarskostnadernas utveckling budgetåren 1960—67 vid bifall till försvarskommitténs

förslag visas schematiskt på s. 42. Härav framgår att

det av kommittén nu föreslagna basbeloppet innebär en reell höjning med

— förutom stegringen till följd av inträffade pris- och lönestegringar —

222 miljoner kronor i förhållande till innevarande budgetår. Vid jämförelse

med en budgetmässig framräkning av 1958 års försvarsbeslut innebär kommitténs

förslag en ökning under fyraårsperioden med ca 360 miljoner kronor.

Härtill kommer 57 miljoner kronor årligen för de värnpliktigas förbättrade

avlöningsförmåner. Även om denna summa inte kan sägas ge

direkt försvarseffekt, bör man enligt kommitténs mening ej bortse från att

värnpliktsförmånernas storlek kan ha betydelse för de värnpliktigas allmänna

inställning till försvaret.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj ds proposition nr 108 år 1963

Med den föreslagna kostnadsramen möjliggöres, anför kommittén, en

fortsatt kvalitativ förstärkning av krigsmakten i fråga om såväl eldkraft

och rörlighet som motståndskraft. Krigsorganisationens omfattning kommer

att begränsas främst i sådana fall där kvalitetskraven måst sättas särskilt

höga och kostnadsutvecklingen till följd därav nödvändiggör efter hand

något minskat antal enheter. Försvarskommittén anser att med de resurser

som enligt kommitténs förslag ställs till krigsmaktens förfogande förutsättningar

finns för att under de närmaste fyra åren ernå en försvarseffekt som

i varje fall ej är lägre än den som bedömdes erforderlig år 1958 för att på

längre sikt fylla målsättningen.

När det gäller avvägningen inom kostnadsramen mellan skilda ändamål

har försvarskommittén i princip inte funnit anledning frångå överbefälhavarens

förslag. Detta är enligt överbefälhavaren utformat med ledning av

genomförda studier och utredningar och innebär i förhållande till 1958 års

avvägning att vissa omdisponeringar görs inom olika försvarsfunktioner.

Enligt överbefälhavaren finns det en fast grund i ifrågavarande avseende

för det förslag som utarbetats. Kommittén betonar dock att den nu gjorda

avvägningen inte får betraktas som fastlåst utan att förskjutningar kan bli

nödvändiga. Kommittén erinrar om sitt tidigare ställningstagande, att invasionsförsvar

skall vara krigsmaktens huvuduppgift. Detta innebär enligt

kommitténs mening, att stridsenheternas effekt i invasionsförsvaret bör

vara avgörande för deras prioritering.

I anslutning till det anförda erinrar försvarskommittén om att 1960 års

försvarskommitté uttalade osäkerhet i bedömningen av luftförsvarets framtida

utformning. Försvarskommittén har ägnat särskild uppmärksamhet

åt detta spörsmål. Av militära myndigheter under senaste tiden genomförda

utredningar har därvid företetts för kommittén. Vidare har representanter

för försvarets forskningsanstalt på kommitténs särskilda uppdrag belyst

frågan. Det material som sålunda företetts anser kommittén visa att

behov föreligger att ersätta utgående attackflygplan och — på längre sikt

—- även spaningsflygplan och jaktflygplan med ny flygplantyp. Vid en förutsättningslös

bedömning är härvid enligt kommitténs mening flera utvecklingslinjer

möjliga. I flertalet fall synes dock behov föreligga av en

flygplantyp med höga fart- och manöverprestanda, särskilt på låg höjd.

Vid en bedömning av de faktorer som påverkar valet av flygplantyp bör också

uppmärksammas de vinster som kan antas uppkomma om samma flygplantyp

kan användas för skilda uppgifter. Vinsterna bör vägas mot de

möjligheter till besparingar som kan föreligga om en enklare flygplantyp

väljes för begränsade uppgifter. Hänsyn måste också tas till utvecklingskostnader

för skilda robotar till olika flygplantyper. I den mån kraven

på flygplanets prestanda sänkes, kan det vidare bli nödvändigt att anskaffa

luftvärnsrobotar för flera kvalificerade uppgifter. Med det sagda har för
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj.ts proposition nr i08 år 1963

svarskommittén velat peka på de besvärliga problem, som föreligger på

detta område. I överbefälhavarens utredningar har, erinrar försvarskommittén,

förutsatts dels att luftvärnsrobotar skall anskaffas för bekämpning

av särskilt kvalificerade flygplanmål, dels att ett kvalificerat enhetsflygplan

— flygplan 37 — skall utvecklas under perioden. Huvudprestanda för

denna flygplantyp har redan fastlagts; åtskilliga spörsmål beträffande vapen

och annan utrustning har emellertid ännu ej fått en definitiv lösning.

Den av försvarskommittén förordade kostnadsramen bör göra det möjligt

att slutföra redan beslutad anskaffning av luftvärnsroboten Bloodhound II.

Vidare bör det enligt kommittén bli möjligt att under den närmaste fyraårsperioden

fortsätta utvecklingsarbetet beträffande flygplan 37 i huvudsak

i planerad takt. Försvarskommittén förutsätter, att härvid prestandakraven

noggrant överväges med hänsyn till såväl flygplanets taktiska uppgifter

som kostnaderna. Försvarskommittén framhåller, att därvid bör särskilt

beaktas vikten av att inom fastlagd kostnadsram erhålla ett från operativa

synpunkter erforderligt antal flygplan. I sammanhanget anför kommittén

att den vid sitt ställningstagande i fråga om kostnadsramen, på grundval

av det material som överbefälhavaren företett, räknat med att det skall

vara möjligt att utrusta nästa skolflygplan så att det blir användbart som

ett lätt attackflygplan för samverkan med armé- och marinstridskrafter

främst i övre Norrland och i anslutning till vår kust.

I samband med övervägandena om kostnadsramen för försvaret har kommittén

funnit det vara önskvärt att statsmakterna i god tid före fyraårsperiodens

slut låter företaga nya utredningar rörande försvarets totalkostnader

för kommande år. Därvid bör såväl basbeloppens som utvecklingsprocentens

storlek övervägas. Försvarskommittén understryker att statsmakterna

härvid skall vara helt obundna. Som ett led i denna riktning har

försvarskommittén angivit, att anskaffningsverksamheten under perioden

skall inriktas efter kostnadsramen med basbeloppet 3 780 miljoner kronor.

För att förbereda ifrågavarande utredningar bör det militära utredningsarbetet

bedrivas så att ett fullständigt underlag föreligger för ett kommande

ställningstagande till olika kostnadsalternativ utformade bland annat enligt

de på försvarskommitténs uppdrag utarbetade alternativen »3 600» och

»3 460». Vid detta utredningsarbete bör beaktas av kommittén anförda synpunkter

på alternativa utvecklingslinjer inom olika kostnadsramar.

Beträffande frågan om effektivisering av värnpliktssystemet och därmed

Sammanhängande problem erinrar kommittén om att detta f. n. prövas

av 1960 års värnpliktsutredning. Enligt vad försvarskommittén inhämtat

beräknar värnpliktsutredningen kunna framlägga förslag under hösten

1963. Kostnadskonsekvenserna härav har försvarskommittén självfallet ej

kunnat beakta vid sitt ställningstagande. Kommittén utgår emellertid från

att förslaget prövas av statsmakterna i sedvanlig ordning. I den mån förslagen

innebär ändrade fredsuppgifter för krigsmakten förutsätter kommit
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj. ts proposition nr 108 år 1963

tén, att prövningen sker med utgångspunkt i de riktlinjer för reglering av

kostnadsramen med hänsyn till besparingar eller nya uppgifter som kommittén

behandlat i det föregående.

Försvarskommittén har ägnat uppmärksamhet åt de frivilliga försvarsorganisationernas

verksamhet och betydelse för försvaret och försvarsviljan

inom landet. Kommittén har därvid funnit att dessa organisationer med

hänsyn till deras stora betydelse från försvarssynpunkt förtjänar stöd från

statsmakternas sida. Även anslagen till frivilligorganisationerna bör omprövas

vid inträffade löne- och prisstegringar.

Försvarskommittén erinrar avslutningsvis om att föredragande departementschefen

i propositionen 1962:74 uttalat, att Sveriges utrikespolitiska

läge, vår alliansfria politik, den militärtekniska utvecklingen och vårt alltmer

komplicerade totalförsvar som ett nödvändigt stöd för vår utrikespolitik

kräver en ökad försvarsupplysning. Departementschefen hävdade,

att upplysningsverksamheten om vårt totalförsvar alltmer framstår som en

av hörnstenarna i de fredstida förberedelserna för en fullständig och verkningsfull

försvarsinsats. Denna verksamhet behövde därför ökas för att

stärka vår vilja och förmåga att motstå nutida krigföring. Försvarskommittén

understryker dessa uttalanden och anför följande.

Försvarets effekt beror på folkets levande försvarsvilja. Denna förutsätter förtroende

för totalförsvarets styrka och uthållighet i händelse av angrepp och detta

förtroende bygger i sin tur på konkret kännedom om vårt lands försvarsmöjligheter.

Vårt folk måste också få ökad insikt om den enskildes viktiga roll för försvarets

samlade styrka.

I första hand har regering och riksdag samt försvarets organ ansvar för att

underlag skapas för bedömning av våra försvarsmöjligheter och att kännedom

härom sprides. Betydelsefulla insatser kan emellertid enligt försvarskommitténs

mening också göras inom olika opinionsbildande grupper i samhället.

C. Vissa kompletterande utredningar och förslag

Sedan försvarskommittén den 22 november 1962 enats om en kostnadsram

för det militära försvaret för fyraårsperioden 1963/67 anmodade chefen

för försvarsdepartementet överbefälhavaren att inkomma med långsiktsplaner

rörande materielanskaffningar, investeringsverksamhet m. m.

som underlag för nödvändiga ändringar i myndigheternas anslagsäskanden

för budgetåret 1963/64 beträffande främst materielanskaffningsanslagen.

Med anledning härav utfärdade överbefälhavaren direktiv till försvarsgrenscheferna

för utarbetande av långsiktsplaner för krigsorganisation,

materiel och investeringsverksamhet. Planerna skulle med hänsyn till den

korta tiden få ges summarisk karaktär, överbefälhavaren angav följande

budgetplan för planeringsperioden.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963

47

Budgetår

Armén

Marinen

Flyg-

vapnet

Gemen-

samt

Kapital-

budget

Summa

Summa

''3600''+

2 ‘/s %

1963/64

1157

468,6

1 359

548,4

247

3 7801

3 865

1964/65

1 186

480

1395

557

257

3 875

3 962

1965/66

1 218

492

1 431

564

267

3 972

4 061

1966/67

1 250

505

1 468

571

277

4 071

4 163

1963/67

4 811

1 945,6

6 653

2 240,4

1 048

15 698

16 051

1967/68

1 3082

5312

1 5432

5832

3022

—

4 267

1968/69

1 343

545

1 584

590

312

—

4 374

1969/70

1 379

559

1 626

597

322

—

4 483

1963/70

8 841

3 580,6

10 406

4 110,4

1 984

29175

Med skrivelse den 6 februari 1963 har överbefälhavaren med eget yttrande

insänt dels av försvarsgrenscheferna utarbetade långsiktsplaner, dels investeringsplaner

för gemensamma ändamål.

I det följande redovisas kortfattat de väsentligaste materielanskaffningarna

enligt planerna och överbefälhavarens yttrande över dessa. Redogörelse

för planerad materielanskaffning under nästa budgetår lämnas vid

anmälan av försvarsgrenarnas anslag till anskaffning av materiel m. m.

(motsv.). I vad avser planerad investeringsverksamhet vid försvarsgrenarna

och för gemensamma ändamål lämnas kortfattad redogörelse härför vid

anmälan av vederbörliga anslag under kapitalbudgeten. För närmare kännedom

om innehållet i långsiktsplanerna torde få hänvisas till de handlingar

som i sedvanlig ordning kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande

utskott.

Långsiktsplaner för armén

Förslag till inriktning i stort av materielanskaffningen vid armén intill

1970 har framlagts av arméchefen i skrivelse den 1 februari 1963. I anslutning

till detta förslag har armétygförvaltningen och arméintendenturförvaltningen

avgivit förslag till materielplaner.

Anskaffningen av tygmateriel skall enligt förslaget under angiven

tid äga rum inom en kostnadsram av 3 390 miljoner kronor med följande

fördelning per budgetår (beloppen i miljoner kronor; prisläge maj 1962).

Budgetår

63/64

64/65

65/66

66/67

67/68

68/69

69/70

63/70

Belopp

410

426

449

473

519

543

570

3 390

Bland väsentligare materielanskaffningar under perioden 1963—1966 anger

arméchefen bl. a. följande.

1 Därtill kommer utanför ramen 0,6 (reservofficerspremier), 112,1 (prisregleringsanslag, Wasabärgning,

flygtekniska försöksanstalten) och 26,3 miljoner kronor (merkostnadsanslag, FFS,

AIS och K 4)* *

* Återgång av neddragningarna 1963/67 med 21,5, 12,5, 31,0, 5,0 resp. 15,0 miljoner kronor.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

Anskaffning påbörjas av automatkarbin som ersättning för kulsprutepistoler

och vissa automatgevär för infanteriförbanden. Ytterligare leverans

sker av lätta kulsprutor och 9 cm pansarvärnspjäser. Infanteriförbanden

i Övre Norrland får ny bandvagn. Huvuddelen av bandvagnarna levereras

under perioden. Anskaffning av lättmetallbro sker för att öka rörligheten vid

infanteriförbanden.

För pansarförbanden slutföres bl. a. ombyggnad av strv 81, så att denna

blir försedd med 10,5 cm kanon. Leverans av ny stridsvagn avses påbörjas.

Till pansarbandvagnar ombyggda äldre stridsvagnar — pbv 301 — slutlevereras.

Dessutom påbörjas leverans av ny pansarbandvagn — pbv 302.

För artilleriet börjar 15,5 cm bandkanonvagn levereras, varigenom snabbskjutande

tunga artilleridivisioner med stor skottvidd kan tillföras krigsorganisationen.

Eldledningspansarbandvagnar till pansarbrigaderna börjar

levereras. Ytterligare eldledningsmateriel beställs under perioden.

Återstående behov av centralinstrumentering (inklusive eldledningsradar)

och spaningsradar för luftvärnet täcks. Flygfältsluftvärnskompanierna motoriseras

och sammanförs i batalj onsförband.

I fråga om materiel för samband och stridsledning påbörjas leverans av

nya ultrakortvågsstationer, både bärbara och för stridsfordon m. m. Högantenner

anskaffas för att öka radiostationernas räckvidd.

Omsättning av fordonsparken påbörjas. Under perioden levereras sålunda

en ny 3 tons lastterrängbil. Likaså anskaffas ett större antal V* tons terrängbilar

utförda i olika versioner: personlastterrängbil — avsedd även för

sjuktransport —radiopersonterrängbil och pansarvärnsrobotterrängbil.

Därutöver beräknas flera olika typer av släp- och specialfordon kunna anskaffas.

Medeltunga helikoptrar tillförs arméns flygorganisation.

Förbättring av arméns maskeringsmateriel bedöms kunna genomföras.

Leverans av maskinell utrustning för fältarbeten fortsätter.

Av materiel för skydd mot ABC-stridsmedel anskaffas särskilt ansiktsskydd

i stort antal. Leverans sker också av indikerings- och saneringsmateriel.

Väska för personlig skyddsutrustning och personsaneringsmedel

börjar tillföras organisationen.

Anskaffningen av intendenturmateriel (beklädnad m. m.)

skall enligt förslaget äga rum inom en kostnadsram av 147,2 miljoner kronor

med följande fördelning per budgetår (beloppen i miljoner kronor;

prisläge maj 1962).

Budgetår

63/64

64/65

65/66

66/67

67/68

68/69

69/70

63/70

Belopp

20

20

20

20,5

21,5

22,2

23

147,2

Modernisering av den personliga fältutrustningen fortsätts. Anskaffning

planeras av stridsuniformer med tillbehör för samtliga fält- och lokalför
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963

svarsförband, av förbättrad vinterutrustning, ytterbeklädnad och vattentäta

skodon samt av nya regnskydd och persedelpåsar. Anskaffning av ny

hjälmduk, som bl. a. ger skydd mot värmestrålningen vid kärnexplosioner,

beräknas kunna slutföras. Beställning avses vidare utläggas på vissa underkläder

och motorkläder samt ev. tältutrustning för förläggning och stabstjänst.

L å n g s i k t s p 1 a n e r för marinen

I skrivelse den 29 januari 1963 har chefen för marinen framlagt förslag

till långsiktsplaner för marinen 1963/70.

Anskaffning av fartyg m. m. skall enligt förslaget under angiven tid

ske inom en kostnadsram av 873,4 miljoner kronor med följande fördelning

per budgetår (beloppen i miljoner kronor; prisläge maj 1962).

Budgetår

63/64

64/65

65/66

66/67

67/68

68/69

69/70

63/70

Belopp

108

111,5

115,7

121,3

133,3

138,8

144,8

873,4

Bland väsentligare objekt som planeras för anskaffning må nämnas

ytterligare torpedbåtar, av vilka de första blir av samma typ som riksdagen

redan medgivit beställningsbemyndigande för, kanonbåtar av i huvudsak

samma typ som angivits i marinplanen, flera attackubåtar av typ A 11 G

samt minsvepare av modifierad Arkö-typ. Vidare avses jagarna Kalmar och

Hälsingborg ombyggas till fregatter samt ubåtar och större torpedbåtar

moderniseras. Fortsatt anskaffning av tunga helikoptrar ingår även i planerna.

För kustartilleriet fortsättes anskaffning av bevakningsbåtar och av

transportbåtar för kustjägarkompanierna. Vidare planeras anskaffning av

artilleritransportfärj or.

Anskaffning av vapenmateriel m. m. skall enligt planerna under

angiven tid ske inom en kostnadsram av 698 miljoner kronor med följande

fördelning budgetårsvis (beloppen i miljoner kronor; prisläge maj 1962).

Budgetår

63/64

64/65

65/66

66/67

67/68

68/69

69/70

63/70

Belopp

82

86

92

97

108

114

119

698

Anskaffningen av vapenmateriel för flottan omfattar huvudsakligen:

ersättningsbehovet av vapenmateriel (främst artilleri-, robot- och torpedammunition),

minor för flottan,

i land uppställd stridsledningsmateriel,

forskning, försök och utveckling av vapenmateriel, som icke har direkt

anknytning till nya fartygsprojekt samt

modernisering av vapenmateriel.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj. ts proposition nr 108 år 1963

Anskaffning av vapenmateriel m. m. för kustartilleriet inriktas främst på

fortsatt utveckling och anskaffning av kustrobotsystem samt av lätta

tornbatterier och robotbatterier,

uppsättande av rörliga spärrförband,

modernisering och utbyggnad av minvapnet,

införande av nytt eldledningssystem vid de tunga kustartilleribatterier

som avses kvarstå efter periodens slut,

fortsatt utbyggnad av spanings- och telekommunikationssystemet samt

utveckling av vapensystem avsedda för framtida ersättning av tunga

kustartilleribatterier.

Lå n g s i k tsp1 aner för flygvapnet

Med skrivelse den 31 januari 1963 har chefen för flygvapnet framlagt förslag

till långsiktsplaner för flygvapnet 1963/70.

Anskaffning av flygmateriel m. m. skall enligt förslaget under angiven

tid ske inom en kostnadsram av 7 030 miljoner kronor med följande fördelning

budgetårsvis (beloppen i miljoner kronor; prisläge maj 1962).

Budgetår

63/64

64/65

65/66

66/67

67/68

68/69

69/70

63/70

Belopp

940

950

960

980

1 030

1070

1 100

7 030

Anskaffningen av flygmateriel m. m. inriktas främst på

fortsatt anskaffning av flygplan 35,

fortsatt utveckling samt anskaffning av flygplan 37, till en början i attackversion,

utveckling och anskaffning av jetskolflygplan som även skali kunna förses

med beväpning,

anskaffning av jakt- och attackrobotar, utveckling av nya jakt- och attackrobotar

samt modifiering av redan anskaffade robotar samt

fortsatt utbyggnad av strilsystemet samt av tråd- och radiolänknät, anskaffning

av radio- och radarmateriel för flygplan.

överbefälhavarens yttrande

Överbefälhavaren anför, att de överlämnade långsiktsplanerna är att anse

som ändringar och kompletteringar till tidigare insända förslag till äskanden.

De inlämnade långsiktsplanerna är anpassade till de ramar och delramar

som överbefälhavaren föreskrivit. Planerna innebär att materielanskaffning

och investeringsverksamhet enligt kostnadsalternativet »3 600»

— med de ändringar som förutsättes i försvarsöverenskommelsen den 22

november 1962 -— kan genomföras, överbefälhavaren föreslår därför att de

insända långsiktsplanerna m. m. läggs till grund för statsmakternas beslut

inom den överenskomna kostnadsramen.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj. ts proposition nr 108 år 1963

De inplanerade medlen under delposten moderniserings- och iståndsättningsarbeten

i försvarets fastighetsfond torde enligt överbefälhavaren icke

medge att verksamheten för detta ändamål på längre sikt får erforderlig omfattning.

ökade resurser torde bli erforderliga, varför överbefälhavaren avser

återkomma till denna fråga för tiden efter budgetåret 1963/64.

Möjligheterna att tillgodose det stora ackumulerade behovet av byggnadsoch

iståndsättningsarbeten har begränsats i försvarsöverenskommelsen genom

att arbeten för totalt 20 miljoner kronor per år skall utföras endast

om så erfordras för att avhjälpa inträffad ax-betslöshet. överbefälhavaren

understryker vikten av att dessa arbeten utförs så snart detta är lämpligt

med hänsyn till sysselsättningsläget och förutsätter att de i så fall bekostas

med medel utanför försvarets kostnadsram.

De investeringskostnader för omlokalisering av krigsmaktens förband

som förorsakas av tätorternas expansion men ej av militära skäl har i investeringsplanerna

förutsatts skola bestridas med medel utanför försvarsöverenskommelsens

basbelopp.

D. Departementschefen

Försvarsbeslutet år 1958, som byggde på en överenskommelse mellan de

fyra stora riksdagspartierna, innebar dels att en ekonomisk ram för de

militära utgifterna på driftbudgeten fastställdes för budgetåret 1958/59,

dels att ramen från och med budgetåret 1959/60 skulle ökas med 2,5 %

årligen för teknisk utveckling och justeras med hänsyn till inträffande

pris- och löneförändringar. Vid 1959 års riksdag fastställdes regler för beräkningen

av dessa förändringar.

Giltighetstiden för 1958 års försvarsbeslut angavs ursprungligen till de

närmaste tre å fyra budgetåren. 1961 års riksdag har sedermera fattat beslut

angående försvarskostnaderna under budgetåren 1961/63. Detta beslut

innebär i huvudsak en fortsatt utveckling av försvarshuvudtiteln enligt de

riktlinjer som angavs år 1958. Tillägg skall sålunda alltjämt utgå för teknisk

fördyring samt justering ske för löne- och prisförändringar. Detta

gäller, i motsats till 1958 års beslut, även kapitalbudgeten. Planering och

inriktning bör fullföljas i överensstämmelse med 1958 års beslut. Genom

riksdagsbeslutet 1961 fastställdes vidare en gemensam ram för utgifterna

för det militära försvaret avseende såväl driftbudgeten som kapitalbudgeten.

Riksdagsbeslutet år 1961 angående principerna för bestämmande av kostnadsramen

för krigsmakten avser tiden till och med budgetåret 1962/63.

Med anledning liärav utverkade jag, som förut nämnts, Kungl. Maj:ts bemyndigande

att tillkalla eu kommitté för att utreda försvarets allmänna

inriktning, omfattning och kostnader för tiden efter innevarande budgetår.

Jag har i det föregående redogjort för de förslag rörande det militära för
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963

svaret som framlagts av denna utredning, 1962 års försvarskommitté.

Huvudpunkterna i försvarskommitténs förslag vill jag sammanfatta

sålunda.

Den utrikes- och militärpolitiska, militärtekniska och strategiska utvecklingen

ger enligt försvarskommitténs mening icke anledning att frångå

huvudpunkterna i den allmänna målsättning för vårt försvar som varit

riktgivande för riksdagens försvarsbeslut år 1958 och senare. Denna målsättning

bör alltjämt vara utgångspunkt för den fortsatta utvecklingen av

försvarsorganisationen. Försvarskommittén understryker, att krigsmakten

i första hand skall verka fredsbevarande och att i krig invasionsförsvar

skall vara krigsmaktens huvuduppgift.

Försvarskommittén förordar ett bibehållande av den sedan år 1958 tilllämpade

ordningen med fleråriga försvarsbeslut. Kommittén föreslår vidare,

att nu aktuellt beslut skall omspänna de närmaste fyra budgetåren.

Kravet på kontinuitet förutsätter emellertid enligt kommitténs mening, att

planeringen fortsättes även för tiden efter den tidrymd som omfattas av

det politiska försvarsbeslutet.

Försvarskommittén framhåller, att olika utvecklingslinjer för krigsmaktens

utformning och sammansättning är möjliga och att det fortlöpande

studiearbetet inom krigsmakten därför bör inriktas på att penetrera

flera alternativa lösningar beträffande den framtida utformningen av

krigsmakten. Kommittén framhåller som angeläget att frågan om avvägning

mellan kvalitet och kvantitet därvid ägnas fortlöpande uppmärksamhet

och betonar vikten av att de kvalitativa kraven på ett vapensystem ej ställs

högre än som betingas av den uppgift som avses för systemet. När det gäller

avvägningen inom kostnadsramen mellan skilda ändamål har försvarskommittén

i princip inte funnit anledning frångå överbefälhavarens förslag

men betonar, att förskjutningar kan bli nödvändiga.

Det är enligt kommitténs mening önskvärt, att statsmakterna i god tid

före fyraårsperiodens slut låter företaga nya utredningar rörande försvarets

totalkostnader för kommande år. För att förbereda ifrågavarande utredningar

bör det militära utredningsarbetet bedrivas så att fullständigt

underlag föreligger för ett kommande ställningstagande till olika kostnadsalternativ

utformade bland annat enligt de på försvarskommitténs uppdrag

utarbetade alternativen »3 600» och »3 460».

Kommittén föreslår, att basbeloppet för budgetåret 1963/64 — i 1962

års priser och löneläget för statsanställda från och med den 1 januari

1963 — bestäms till 3 780 miljoner kronor. Till det angivna basbeloppet

skall årligen läggas 2 Vs % för teknisk utveckling. Försvarskommittén har

vidare förutsatt att löne- och prisförändringar skall beaktas enligt för närvarande

gällande grunder. Likaså har kommittén utgått från att hittillsvarande

normer för reglering av kostnadsramen med hänsyn till besparingar

eller nya fredsuppgifter skall bibehållas.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

Som grund för sina förslag har försvarskommittén redovisat bedömanden

av den utrikespolitiska, militärpolitiska och militärtekniska utvecklingen

samt av de samhällsekonomiska och statsfinansiella förutsättningarna

för de närmaste åren.

Kommittén konstaterar, att de djupgående motsättningarna mellan stormakterna

icke kunnat elimineras och att de stora tvistefrågorna dem emellan

kvarstår olösta. Risker för krig, som berör Nordeuropa, kan icke uteslutas.

Sverige måste bevara sin utrikespolitiska handlingsfrihet och klargöra

sin vilja att i enlighet med sin alliansfria politik ej ställa sitt territorium

till någon stormakts förfogande. Ett försvar som skapar tilltro till

vår förmåga härutinnan måste bibehållas. Vid försvarsplaneringen på

längre sikt bör resurserna avvägas mot bakgrund av det alltjämt bestående

osäkra världsläget. Den militärtekniska utvecklingen har fortsatt, sannolikt

i snabbare takt än man förutsåg för några år sedan. Liksom tidigare

är utvecklingen mest påtaglig när det gäller kärn- och robotvapen

samt kemiska och biologiska stridsmedel. Det bör dock observeras, att

stormaktsblockens resurser i stor utsträckning utnyttjas för strategiska

stridsmedel vilkas användande för ett anfall på Sverige i många lägen ter

sig mindre sannolikt. Vi har enligt kommitténs mening goda tekniska förutsättningar

att följa med i utvecklingen och bygga upp ett efter våra förhållanden

effektivt försvar.

Från samhällsekonomisk synpunkt bedöms, på grundval av 1959 års

långtidsutrednings prognos om produktivitetsökningen, ett genomförande

av försvarskommitténs förslag icke innebära någon alltför betungande

börda. Kommittén, som understryker osäkerheten i utgångsvärdena för

prognoserna, har emellertid ansett det nödvändigt att iaktta försiktighet

vid bestämmandet av försvarsutgifterna. När det gäller det statsfinansiella

läget uttalar kommittén, att detta alltid måste präglas av ovisshet och att

kommittén tagit hänsyn härtill vid prövning av försvarskostnadernas framtida

utveckling.

Försvarskommittén förutsätter att den sedan år 1958 gällande allmänna

målsättningen skall upprätthållas. Kommittén understryker att i krig invasionsförsvar

skall vara krigsmaktens huvuduppgift. Vidare uttalar kommittén

att för att uppfylla den allmänna målsättningen det är nödvändigt

att krigsmakten är allsidigt uppbyggd och dess delar väl avvägda mot varandra.

Vår försvarsmakt bör byggas upp för att utan luckor i systemet

kunna motstå ett antal angreppsformer med sinsemellan gradvis ökad intensitet

och omfattning så långt våra resurser medger.

Den allmänna målsättningen anses emellertid inte tillräcklig som underlag

för planeringen inom krigsmakten. Härför har det ansetts erforderligt

att de operativa uppgifterna preciseras i en operativ målsättning. I anslutning

härtill anför kommittén bl. a. att det ankommer på statsmakterna

att avgöra vilka ekonomiska resurser och därmed vilken omfattning i fråga

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

om förband m. m. som krigsmakten mot bakgrund av den allmänna målsättningens

krav bör ha. Som underlag härför fordras en bedömning av vilka

operativa uppgifter krigsmakten skall lösa.

Försvarskoinmittén anser, att den allmänna målsättningen kräver att

bevakning och försvar mot mindre företag skall kunna organiseras inom

landet i dess helhet. De rörligare stridskrafterna skall kunna koncentreras

till de delar av landet som är mest hotade i det aktuella läget. Försvarskommittén

bedömer det nödvändigt och i flertalet sannolika lägen möjligt

att krigsmakten skall kunna avvärja en stort upplagd invasion över havet

eller landgränsen samt i samband därmed insatta luftlandsättningar och

samtidigt upprätthålla ett segt försvar mot andra invasionsföretag. Försvarskommittén

betonar emellertid att planläggningen måste vara flexibel.

För egen del vill jag betona det omedelbara samband som på olika sätt

råder mellan utrikespolitik och försvarspolitik. En bedömning av den politiska

händelseutvecklingen i vår omvärld och av riskerna för att Sverige

skall bli utsatt för militär aggression eller hot om sådan måste jämte de

ekonomiska och personella förutsättningarna vara avgörande vid bestämmandet

av vårt försvars omfattning och utformning. Alltjämt kan krigsrisken

inte uteslutas för Europas och därmed inte heller för vårt eget vidkommande.

Motsättningarna mellan maktblocken är djupgående och torde

bli bestående för överskådlig tid. Betydande tvistefrågor är fortfarande

olösta. Allvaret i situationen understryks av att upprustningen i såväl öst

som väst är så omfattande att den snarast har karaktären av kapprustning.

Koncentrationen i Europa av krigsorganiserade, stående styrkor med hög

beredskap är påtaglig.

Likväl finns det inte anledning att se enbart till dessa oroande sidor av

världsläget. Under inflytande av maktbalansen i stort mellan de dominerande

stormakterna söker man uppenbarligen lösa problemen på politisk

väg och undvika situationer, där motparten kan känna sig tvungen att

använda våld. Utvecklingen i Berlinfrågan synes intill nu ha präglats av

en sådan strävan. På båda sidor har ansträngningar gjorts för att få avgörande

inflytande över svårkontrollerbara faktorer som innesluter krigsrisker.

Karakteristiskt synes vara att de stormakter som förfogar över resurser

till oinskränkt kärnvapenkrig mot varandras territorier på olika sätt

söker begränsa riskerna för att krig uppkommer genom misstag eller felbedömningar.

Av intresse är också att notera den strävan att ge ökad stabilitet och

bredd åt maktbalansen som alltmer synes vara vägledande för stormakterna.

Pågående förändringar i baspolitiken är ett uttryck härför. För att

bl. a. öka skyddet mot överraskande anfall görs baseringen av strategiska

vapen och terrorvapen allt mindre sårbar. I stabiliserande riktning verkar

också försöken att få till stånd mera av maktbalans på lägre nivåer än supervapnens.

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963

Dessa allmänna, differentierade drag i utvecklingen ger de grundläggande

betingelserna för vår utrikes- och försvarspolitik. Maktbalansen mellan

de stora verkar krigsavhållande i stort, en inverkan som anses bli förstärkt

med tilltagande soliditet och allsidighet i de stridskrafter som konstituerar

denna balans. Med hänsyn härtill och till de speciella förhållanden

som präglar de dominerande motsättningarna i Europa synes här begränsade

krig mindre sannolika.

Nu liksom tidigare bedömes krigsriskerna för vårt lands vidkommande

främst vara förbundna med en storkonflikt i vår närhet. Faran för en

sådan konflikt kan, trots motverkande faktorers inverkan, inte uteslutas.

Innehavet av svenskt territorium kan under nuvarande militärpolitiska förhållanden

inte antas vara något absolut nödvändigt för någotdera maktblocket

i en storkonflikt. Vi måste på allt sätt söka vidga de möjligheter

vi således kan bedömas ha att stå utanför en sådan konflikt. Alliansfriheten

— syftande till neutralitet i krig — är härvid en första förutsättning.

Den måste emellertid vara underbyggd av ett försvar som såväl inom landet

som i vår omvärld skapar tilltro till vår förmåga att avvisa varje eventuellt

krav från stormakternas sida på att komma i besittning av och utnyttja

svenskt territorium. Trots den vapentekniska utvecklingen och

maktkoncentrationen är det alltfort och för överskådlig tid möjligt för oss

att vidmakthålla och utveckla ett försvar, som effektivt motverkar försök

att besätta och utnyttja vårt land eller delar därav. Detta gäller särskilt vid

en storkonflikt, då båda huvudmotståndarna har begränsade resurser vid

sidan om dem som bindes för de primära operationerna. En på detta sätt

konsekvent genomförd utrikes- och försvarspolitik bör verksamt bidraga till

att hindra uppkomsten av misstro mot fastheten i vår neutralitetspolitik

eller av förväntningar om medgivanden.

Vår utrikes- och försvarspolitik har till mål att skydda vår egen säkerhet

och bidra till fredens bevarande. Denna fredspolitik är inte bara av

fundamental betydelse för vårt eget land utan är, enligt vårt bedömande,

även ett bidrag till stabiliteten i Norden. Den kompletteras med de ansträngningar

som från svensk sida görs för att inom ramen för Förenta

Nationernas verksamhet trygga världsfreden på längre sikt. De förslag jag

i det följande framlägger måste ses mot bakgrunden av de grundläggande

värderingar som här i grova drag tecknats.

Försvarskommittén har tagit upp frågan om en allmän målsättning för

totalförsvaret. Jag delar kommitténs uppfattning, alt en sådan målsättning

bör anges, varvid begränsning bör ske till vissa grundprinciper, som bör

gälla på lång sikt.

Totalförsvarets främsta uppgift är alt vara så förberett för kriget, att det

verkar fredsbevarande. Totalförsvaret måste därför snabbt kunna höja

beredskapen och utveckla full styrka. Det skall gc uttryck åt vårt folks

vilja att bevara landets frihet och vår motståndskraft mot påtryckningar.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj. ts proposition nr 10S år 1963

Skulle vi likväl utsättas för angrepp, är det krigsmaktens uppgift att möta

detta och förhindra att svenskt territorium besätts. Civilförsvarets huvuduPP»ift

är att skydda befolkning och egendom mot skador av fientliga anfall

samt att rädda överlevande vid sådana anfall. Folkförsörjningen i vidaste

bemärkelse skall tryggas genom det ekonomiska försvaret. Det psykologiska

försvarets uppgift är att vidmakthålla en fast försvarsvilja och

motståndsanda.

Sjukvård, socialvård, polisväsendet, kommunikationer och annan samhällelig

verksamhet anpassas med hänsyn till inriktningen av de samlade

försvarsansträngningarna.

Totalförsvarets olika delar samverkar och understödjer varandra så, att

största försvarseffekt ernås.

Den sedan år 1948 för krigsmakten gällande allmänna målsättningen, som

senast bekräftats vid 1958 och 1961 års riksdagar, bör bibehållas och alltjämt

vara utgångspunkt för krigsförberedelsearbetet och den fortsatta utvecklingen

av försvarsorganisationen. Detta innebär bl. a., att försvarskrafterna

bör utformas så att en angripare i det längsta hindras få fast fot på

svensk mark och att varje del av landet skall försvaras. Jag kan ansluta mig

till kommitténs bedömning att det föreligger behov av en operativ målsättning

för krigsmakten som underlag för planeringen. En sådan måste fastställas

mot bakgrund av bl. a. det rådande militärpolitiska läget och en så

långt möjligt realistisk bedömning av en angripares sannolika insats mot oss.

Om detta underlag förändras i det ena eller andra avseendet, vilket snabbt

kan bli fallet, kan det bli nödvändigt att omarbeta gällande operativa målsättning.

I detta sammanhang vill jag understryka betydelsen av de studier och

det prognosarbete som myndigheterna utför. Med utnyttjande av modern

teknik och metodik har ett förbättrat underlag framtagits för de ställningstaganden

och bedömanden som nu görs. Men det är inte möjligt att nå fram

till preciserade bestämningar av den omfattning och karaktär anfall mot

vårt land kan tänkas få. Själva underlaget för sådana beräkningar är i

flera avseenden osäkert och utgör bedömningar snarare än fakta. I väsentliga

sammanhang tvingas man använda alternativa räkneexempel. Det är

med hänsyn härtill inte heller möjligt att exakt ange vilka egna försvarsresurser

som vid anfall på vårt land tryggar avvärj ning eller endast möjliggör

fördröjning. Det råder helt naturligt ett allmänt samband mellan resurser

och målsättning. Men någon precisering eller fastlåsning är varken

möjlig eller önskvärd.

Vid bestämmandet av operativ målsättning måste hänsyn tas till de ekonomiska

resurser som statsmakterna — mot bakgrund av den allmänna

målsättningen och en allmän bedömning av vilka operativa uppgifter som

krigsmakten skall lösa — avdelat för försvaret. En sådan allmän bedöm
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963

ning har gjorts av försvarskommittén. Vad denna därvidlag uttalat kan

jag ansluta mig till. Det bör ankomma på Kungl. Maj :t att efter förslag av

överbefälhavaren bestämma den operativa målsättningen.

Försvarskommittén föreslår, alt den sedan år 1958 tillämpade principen

med fleråriga försvarsbeslut bibehålls. Mot försvarskommitténs förslag i

denna del har jag icke någon erinran. Övertygande skäl talar för att en

sådan ordning ger största försvarseffekt av tilldelade ekonomiska och personella

resurser. I sammanhanget behandlar kommittén spörsmålet om

flerårsbeslut försvårar möjligheterna att anpassa verksamheten inom det

militära försvaret till det aktuella konjunkturläget. Enligt kommitténs mening

ger nuvarande system möjligheter till konjunkturanpassning. Möjligheterna

härtill begränsas dock -— förutom av den försvarspolitiska målsättningen

-—- av de långa konstruktionstiderna i fråga om viktig teknisk

materiel. Kommittén erinrar om att önskemål vid flera tillfällen framställts

om en reserv av färdigprojekterade byggnads- och anläggningsobjekt, vilken

skulle användas i konjunkturpolitiskt syfte. Förutsättningarna för en motsvarande

reserv av sysselsättningsobjekt även på andra områden bör enligt

kommittén inventeras. Jag anser det angeläget att en sådan undersökning

kommer till stånd. Den synes lämpligen kunna utföras genom försorg

av överbefälhavaren med biträde av försvarets förvaltningsdirektion.

En viss anpassning till konjunkturpolitiken kan åstadkommas genom

att anslag och beställningsbemyndiganden hålles till Kungl. Maj :ts disposition

och ställes till myndigheternas förfogande vid lämplig tidpunkt. Dylika

åtgärder har i viss utsträckning vidtagits under de senaste budgetåren.

Jag förutsätter, att en dylik ordning skall tillämpas även fortsättningsvis.

Försvarskommittén understryker vikten av alt kostnadsramen inte rubbas

med hänsyn till skiftande tendenser i det utrikes- och militärpolitiska

läget. Förändringar av kostnadsramen kan, under den period ett långsiktigt

beslut avser, inte tillåtas annat än i exceptionella lägen. Jag vill understryka

vikten av detta och erinra om att jag till 1962 års statsverksproposition

uttalade, att principbeslut av 1958 och 1961 års typ grundar sig på

bedömningen, att de avgörande motsättningarna stormakterna emellan

kommer att bestå under överskådlig tid. Mot denna bakgrund bör därför

de grundläggande principbesluten om försvarets utformning på längre

sikt respekteras oavsett om avspänning eller tilltagande motsättningar för

stunden sätter sin prägel på den utrikespolitiska situationen. Och när sådana

beslut fattas måste strävan vara att dra slutsatser om försvarets storlek

och inriktning mot bakgrunden av mera långsiktiga tendenser inom den

internationella politiken och strategien.

Försvarskommitténs förslag alt ett beslut om ekonomisk ram för det

militära försvaret skall omspänna de närmaste fyra budgetåren ger jag

min anslutning. Kravet på fasthet och långsiktighet tryggas, när den ekono
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963

miska ramen anges för en inte alltför kort period. Men samtidigt får inte

bundenheten sträcka sig längre än att rimlig anpassning kan ske till ett

efter hand förändrat läge. Jag kan också ansluta mig till kommitténs uppfattning

beträffande den principiella konstruktionen av en kostnadsram

för det militära försvaret. Enligt kommitténs mening bör kostnadsramen

innefatta alla utgifter för det militära försvaret. Kostnadsramen bör vidare

vara så utformad att en oförändrad försvarseffekt kan erhållas under de

budgetår kostnadsramen gäller (jfr prop. 1958: 110, s. 96). Detta har med

nuvarande ordning åstadkommits genom dels årligt tillägg för teknisk

utveckling, dels hänsynstagande till pris-(löne-) förändringar, dels ock beaktande

av förändrade uppgifter o. dyl.

Kostnadsramen för det militära försvaret omfattar för närvarande dels

utgifterna under riksstatens fjärde huvudtitel, dels försvarsdepartementets

kapitalbudget inklusive kapitalinvesteringar i försvarets fabriksfond.

Försvarskommittén har, som tidigare nämnts, föreslagit att investeringar

i fabriksfonden icke skall inräknas i ramen för det militära försvaret. Jag

ansluter mig till detta förslag. I övrigt har kommittén icke funnit påkallat

att föreslå några förändringar i fråga om innehållet i kostnadsramen.

Försvarskommittén har icke funnit skäl föreslå några ändringar i de

riktlinjer som gäller beträffande i vilka fall medelsanvisning bör ske utanför

försvarets kostnadsram. Enligt min mening är detta ändamålsenligt

med hänsyn till att någorlunda fast praxis ännu inte hunnit utbildas. Detta

torde ej heller vara möjligt med mindre riktlinjerna bibehålies oförändrade

under några år. Av aktuella ärenden i detta hänseende är flertalet markoch

byggnadsärenden. Försvarskommittén anser att i dessa ärenden väsentligen

två förutsättningar måste uppfyllas för att kostnaderna skall

läggas utanför ramen. Det måste sålunda visas dels att ett omedelbart,

adekvat samband föreligger mellan vad som avstås och vad som måste

nyanskaffas, dels att nyanskaffningen ej är föranledd av militära skäl. När

det gäller omdispositioner som betingas av önskemål att tillgodose kommunernas

m. fl. behov för exploatering bör man emellertid enligt försvarskommitténs

mening icke ställa kraven på bevisning i sistnämnda hänseende

alltför höga. Mot kommitténs förslag i denna fråga har jag icke någon

erinran.

När det gäller den framtida utformningen av krigsmakten tar försvarskommittén

upp några fundamentala problem. Kommittén pekar på att

olika utvecklingslinjer är möjliga och framhåller vikten av att vid avvägningen

mellan kvalitet och kvantitet de kvalitativa kraven ej ställs högre

än som betingas av den uppgift som avses för ett visst vapensystem. Vidare

bör vid studiearbetet flera alternativa lösningar av frågan om val av

optimal strategi och taktik penetreras och därmed krigsmaktens framtida

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963

utformning. Jag anser dessa kommitténs påpekanden vara mycket betydelsefulla.

För egen del vill jag i anslutning härtill framföra följande.

Vid utredningsverksamheten inom krigsmakten är det väsentligt att

studiearbetet bedrivs med olika grundläggande förutsättningar för angriparens

strategi och taktik. Detta gäller bl. a. det strategiska målet för en

angripares aggression mot vårt land samt bedömningen av vilken tid som

åtgår och vilka territoriella vinster som erfordras för att målet skall anses

vara nått. Men variationen i förutsättningarna bör också gälla de medel

en angripare kan tänkas använda för att nå det antagna målet. Frågan om

olika bekämpningsmetoder hör till detta problemkomplex. När det gäller

utformningen av krigsmakten och principer för försvarets förande uppställer

sig bl. a. frågorna på vilket avstånd från vårt territorium vår bekämpning

skall, sedan Sverige anfallits, sättas in samt vilken uthållighet

och vilken beredskap som bör eftersträvas. Vid studierna bör enligt min

mening ingångsvärdena varieras även för dessa faktorer. När det gäller

värderingen av studieresultaten bör dessa ställas i relation endast till de

sannolikaste krigsfallen, som främst bör vara dimensionerande för krigsmaktens

utformning och omfattning. Det är angeläget att ett realistiskt

underlag skapas för den prioritering som en begränsad kostnadsram ofrånkomligen

framtvingar. Härvidlag har försvarskommittén bland annat anfört

att stridsenheternas effekt i invasionsförsvaret bör vara avgörande för

deras prioritering och i detta vill jag helt instämma. Jag vill också peka

på betydelsen av realistiska utgångspunkter i fråga om kostnaderna för

olika vapensystem.

Jag kan förorda, att en kostnadsram för det militära försvaret under

budgetåren 1963/67 bestämmes i enlighet med de riktlinjer som försvarskommittén

framfört. Basbeloppet för budgetåret 1963/64 bör alltså bestämmas

till 3 780 miljoner kronor i 1962 års priser och med beaktande av 1963

års löneläge för statsanställda. Detta innebär i förhållande till innevarande

budgetår en reell höjning av basbeloppet med — förutom stegringen

till följd av inträffade pris- och lönestegringar — 222 miljoner kronor.

Till det angivna basbeloppet skall årligen läggas 2 V* % för teknisk utveckling.

Löne- och prisförändringar förutsätts skola beaktas enligt för

närvarande gällande grunder, liksom hittillsvarande normer för reglering

av kostnadsramen med hänsyn till besparingar eller nya fredsuppgifter

skall bibehållas.

Den föreslagna kostnadsramen bör göra det möjligt att fortsätta arbetet

på att successivt modernisera och förbättra våra krigsförbands materiel.

De enskilda förbandens stridseffekt bör kunna höjas genom ökad eldkraft,

ökad rörlighet och förbättrat skydd. Begränsning av krigsorganisationens

omfattning blir i huvudsak erforderlig endast i sådana fall där kvalitetskraven

måst sättas särskilt höga och kostnadsutvecklingen till följd därav

nödvändiggör att antalet enheter efter hand något minskas. Jag anser i

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

likhet med försvarskommittén, att med den föreslagna kostnadsramen

skapas ekonomiska förutsättningar för att under de närmaste fyra åren

ernå en försvarseffekt som i varje fall ej är lägre än den som bedömdes

erforderlig år 1958 för att på längre sikt fylla målsättningen.

Mot vad försvarskommittén föreslagit beträffande den principiella inriktningen

av långsiktsplaneringen inom krigsmakten har jag icke någon

erinran. Självfallet innebär denna långsiktsplanering inte någon bindning

av kostnadsramen efter budgetåret 1966/67. Jag kan ansluta mig till kommitténs

förslag att uppskjuta ställningstagandet till vissa av överbefälhavaren

förutsatta objekt uppgående till ca 65 miljoner kronor per år. Sålunda

bör begränsningar göras i materielanskaffningen för pansartrupperna samtidigt

som ytterligare en infanteribrigad omorganiseras för tjänst i övre

Norrland. Ställningstagande bör vidare kunna anstå beträffande ifrågasatta

nya ubåtsjaktenheter och flygande radarstationer. Kommittén har också

ansett det kunna anstå med vissa byggnads- och anläggningsarbeten för

totalt ca 20 miljoner kronor per år. Kommittén har emellertid bedömt att

vissa av nämnda arbeten kan komma att utföras för avhjälpande av inträffad

arbetslöshet.

Anskaffningsverksamheten under den närmaste fyraårsperioden bör såsom

försvarskommittén förutsatt inriktas efter en kostnadsram med basbeloppet

3 780 miljoner kronor för budgetåret 1963/64.

Försvarskommittén har understrukit att statsmakterna vid sitt ställningstagande

till försvarskostnadernas storlek efter utgången av den fyraårsperiod

kommittéförslaget omfattar skall vara helt obundna. Anskaffningsverksamheten

skall därför enligt kommittén inriktas efter en kostnadsram

med basbeloppet 3 780 miljoner kronor för budgetåret 1963/64. Detta

medför enligt min mening, att vid nyanskaffning måste tillses att utrustning

endast skaffas till sådana enheter som på längre sikt bedömes

kunna vidmakthållas inom den angivna kostnadsramen. Åtgärder bör

också vidtas för att endast sådana enheter organiseras som kan erhålla

fullständig utrustning. Anskaffningarna bör med andra ord ske med sikte på

att de olika komponenterna i den organisation som kan rymmas inom

anskaffningsramen på ett ändamålsenligt sätt avvägs mot varandra. Att

ställning nu ej tas till vissa objekt som förutsatts inom den av överbefälhavaren

utredda kostnadsramen 3 600 innebär inte att försvarsorganisationen

får en skev sammansättning som nödvändiggör anskaffningsbeslut

vid en senare tidpunkt. — Den planering för en högre kostnadsnivå som

förutsatts av försvarskommittén bör enligt min mening ha till följd, att

enheter som vid en lägre kostnadsram bör utgå ur organisationen bibehålies

under fyraårsperioden. Kostnader för omsättning av sådana enheters

utrustning måste emellertid undvikas.

Försvarskommitténs förslag avser, såsom anförts, budgetåren 1963/67.

Enligt kommitténs mening bör statsmakterna i god tid före fyraårsperio
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 108 år 1963

61

dens slut låta företaga nya utredningar rörande försvarets totalkostnader

för kommande år, varvid såväl basbeloppens som utvecklingsprocentens

storlek bör övervägas. Mot försvarskommitténs förslag i denna del har

jag icke någon erinran. För att förbereda dessa utredningar bör enligt försvarskommitténs

mening det militära utredningsarbetet bedrivas så att

underlag föreligger för ett kommande ställningstagande till olika kostnadsalternativ

utformade bland annat enligt alternativen »3 600» och »3 460».

Härvid bör beaktas de av försvarskommittén anförda synpunkterna på alternativa

utvecklingslinjer inom olika kostnadsramar. Jag ansluter mig till

kommitténs förslag och understryker vikten av att handlingsfriheten effektivt

upprätthålles efter utgången av den nu aktuella fyraårsperioden.

Jag kan i huvudsak ansluta mig till den avvägning mellan försvarsgrenarna

och den utveckling inom krigsmakten under den närmaste fyraårsperioden,

som försvarskommittén förutsatt. Av särskild vikt är härvid, att

stridsenheternas effekt och allsidiga användning i invasionsförsvaret tillmäts

avgörande betydelse vid prioriteringen. Jag vill därför understryka

värdet av att ytterligare eu infanteribrigad omorganiseras för tjänst i övre

Norrland och att mark- och kustförsvarets eldunderstöd förstärkes. Detta

bör kunna ske genom att nästa skolflygplan utrustas så, att det blir användbart

som ett lätt attackflygplan för samverkan med arméstridskrafter

främst i övre Norrland och med marinstridskrafter i anslutning till vår

kust. Som försvarskommittén framhållit, bör dock den gjorda avvägningen

inte betraktas som fastlåst. Förskjutningar inom ramen kan bli nödvändiga;

inte minst den relativt långa period försvarsbeslutet avser aktualiserar

en viss anpassningsbarhet. Vid den fortsatta planeringen inom försvarsöverenskommelsens

ram bör strävan vara att ytterligare förbättra invasionsförsvarets

effekt och allsidighet. Särskild uppmärksamhet bör enligt

min mening vid det fortsatta planeringsarbetet ägnas åt att tillse att

tillräckliga markstridskrafter står till förfogande för försvaret av vårt territorium.

När det gäller luftförsvarets framtida utformning kan jag ansluta mig

till vad försvarskommittén anfört. Jag vill särskilt understryka angelägenheten

av att vid utvecklingen av flygplan 37 prestandakraven avpassas så

att man inom fastlagd kostnadsram erhåller ett från operativ synpunkt tillräckligt

antal flygplan. I

I detta sammanhang torde jag få beröra vissa förslag avseende värnpliktskontingentens

storlek, som framlagts av 1954 års utredning rörande

totalförsvarets personalbehov (jfr prop. 1963: 1, bil. 6, s. 15). Utredningen

har föreslagit alt principbeslut snarast fattas om att framdeles höja inskrivningsåldern

från 18 år till 19 år. För egen del vill jag emellertid härvidlag

avvakta vad 1960 års värnpliktsutredning kan komma att föreslå.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungi. Maj.ts proposition nr 108 år 1963

A. Militära försvaret

Kostnadsram för driftbudget

och kapitalbudget

1963/64

Härtill kommer

B. Flygtekniska försöksanstalten
C.

Investeringar i försvarets

fabriks/ond

Totalt för försvarsdepartementet
-

Armén

1 214,3

Marinen

505,5

Flygvapnet

J1 443,0

Gemensamt

731,583

Summa

a3 894,383

10,950

13,800

3 919,133

Utredningen behandlar vidare frågan om metoder för att vid behov maxi
-

mera utbildningskontingenten genom att undanta en del krigsdugliga värnpliktiga

från all utbildning i fred, d. v. s. tillämpa kategoriklyvning. Utredningen

anser, att ingen lämplig metod härför finnes utan anvisar en annan

utväg. För egen del vill jag erinra om att enligt den allmänna målsättning

för krigsmakten, som innefattas i det förslag om försvarets framtida

utformning jag nu framlägger, varje vapenför man som icke bindes av

andra för totalförsvaret viktiga uppgifter bör sättas i stånd att delta i det

militära försvaret. Jag finner det därför inte aktuellt att närmare pröva

metoderna för kategoriklyvning.

Jag övergår härefter till kostnadsfördelningen mellan olika komponenter

inom det militära försvaret. För budgetåret 1963/64 förutsätter jag

icke någon ändring av det sammanlagda belopp, 3 919,1 miljoner kronor,

för försvarsdepartementets driftbudget och kapitalbudget som anmälts i

årets statsverksproposition (bil. 6, s. 13). Beloppet bör fördelas enligt följande

tablå (se s. 62).

I anslutning till tablån vill jag nämna, att överföringar till fastighetsfonden

nödvändiggjorts av den höjning av ersättningsanslaget till kasernbyggnaders

delfond som föreslagits i propositionen 1963:44 (jfr s. 18).

För att upprätthålla underhållsvolymen på längre sikt erfordras överföringar

jämväl följande budgetår under perioden. Jag räknar vidare för budgetåret

1963/64 med att medel för truppbefästningar skall upptas bland

gemensamma ändamål.

Den fortsatta planeringen bör ske med utgångspunkt i de ramar som

sålunda angivits för budgetåret 1963/64. Jag räknar för budgetåret 1964/65

med följande kostnadsramar för försvarsgrenarna: armén 1 247 miljoner

kronor, marinen 520 miljoner kronor, flygvapnet 1 470 miljoner kronor

och därefter en årlig ökning i stort sett lika med utvecklingsprocenten. —

För gemensamma ändamål förutsätter jag en kostnadsram av 638 miljoner

kronor och en årlig ökning med ca 10 miljoner kronor. 1

1 Härav 1,6 mkr för byggnadsarbeten vid flygtekniska försöksanstalten.

Utanför ramen har tillagts 3,6 mkr. på armén och 103,283 mkr på gemensamt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

oa

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

De kostnadsramar för materielanskaffning som föreslås i det följande

har uppgjorts med utgångspunkt i de angivna kostnadsramarna för försvarsgrenarna.

Utrymmet för materielanskaffning har härvid bedömts med

hänsyn till sannolik personalutveckling, framlagda investeringsplaner, bedömt

underhållsbehov m. m. De av försvarsgrenscheferna framlagda förslagen

beträffande anskaffningsverksamhetens inriktning är — med hänsyn

till den begränsade tid som stått till förfogande för utarbetande av

planerna — i vissa hänseenden preliminära. Det torde få ankomma på

Kungl. Maj :t att efter en tekniskt-ekonomisk överarbetning på grundval av

förslag av vederbörande myndigheter reglera hur anskaffningsverksamheten

inom kostnadsramarna skall inriktas.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att godkänna i det föregående angivna riktlinjer för det militära

försvarets inriktning under budgetåren 1963/67 m. m.

Avd II. Vissa anslagsfrågor för budgetåret 1963/64

[1] Översikt över begärda beställningsbemyndiganden och anslag

Departementschefen

I det följande framlägges slutliga anslagsäskanden beträffande anslag till

arméns beklädnad, anskaffning av tygmateriel (motsvarande) samt investeringar

i försvarets fastighetsfond med undantag dock för markförvärv

för övningsfält in. m. Övriga i statsverkspropositionen preliminärt beräknade

anslagspunkter beträffande vilka slutligt förslag icke redan framlagts

torde få anmälas i annat sammanhang denna dag.

Föreslagna beställningsbemyndiganden framgår av följande sammanställning,

i vilken också intagits en beräkning av behovet av betalningsmedel

för att likvidera bemyndigandena och fördelningen på olika budgetår

(miljoner kronor).

Anslag

Olikvide- rat be- mynd.

30.6.1963.

Före-

slaget

bemynd.

1963/64

Olikvi-

derat

bemynd.

30.6.1964

Beräknat utfall

1964/65

1965/66

1966/67

Armén: Beklädnad in. m.........

33,0

18,0

36,0

18

[[18

—

» Anskaffning av tygma-

340

250

teriel m. m............

895,960

680,0

1 156,960

370

Marinen: Fartygsbyggnader m. in.

416,161

90,0

380,661

105

90

65

» Anskaffning av vapen-

55

30

materiel m. m........

176,707

125,0

231,207

70

Flygvapnet: Anskaffning av flyg-

475

235

materiel m. m.....

>1 295,067

1 400,0

1 779,842

600

Summa

2 816,895

2 313,0

3 584,670

1 163

976

580

1 Härav 137,467 å luftförsvarsrobot.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

Det föreslagna bemyndigandet för arméns beklädnad avses för fortsatt

modernisering av arméns beklädnadsutrustning inom ramen för tidigare

antagna riktlinjer.

Vad rör de organisationsbestämmande anslagen till anskaffning av tygmateriel

m. m. torde i anslutning till tablån följande översiktliga redogörelse

få lämnas.

Anslaget till anskaffning av tygmateriel m. m. för armén är i riksstaten

för innevarande budgetår uppfört med 368,9 miljoner kronor. Enligt godkänd

kostnadsram för budgetåren 1962/69 utgör årskvoten för budgetåret

1963/64 396 miljoner kronor eller, omräknad till aktuellt prisläge, 405

miljoner kronor. Anslaget upptas till 412 miljoner kronor och beställningsbemyndigandet

till 680 miljoner kronor. Bemyndigandet avses främst för

anskaffning av stridsvagnar och pansarbandvagnar samt för påbörjad anskaffning

av radiostationer, dels bärbara, dels för stridsfordon, och av automatkarbiner.

För innevarande budgetår är anslaget till fartygsbyggnader m. in. uppfört

med 95,5 miljoner kronor och årskvoten för nästa budgetår enligt godkänd

kostnadsram 81,5 miljoner kronor eller omräknad till aktuellt prisläge

83,3 miljoner kronor. För nästa budgetår föreslås ett anslag av 122

miljoner kronor och ett beställningsbemyndigande av 90 miljoner kronor.

Den betydande höjningen av anslagsbeloppet möjliggöres genom uppräkningen

av marinens totala kostnadsram i förhållande till tidigare kostnadsinriktning

för marinen. Den föreslås emellertid bli särskilt stor för budgetåret

1963/64 och kombineras då med en motsvarande begränsning av anslaget

till anskaffning av vapenmateriel m. m. Föreslaget beställningsbemyndigande

avses väsentligen för att täcka prisfördyringar på 5 attackubåtar

och 6 torpedbåtar, beträffande vilka riksdagen redan fattat anskaffningsbeslut,

för anskaffning av fartyg och båtar till kustartilleriet samt av skeppsteknisk

materiel och för forskning, försök och utveckling.

När det gäller anskaffning av vapenmateriel m. m. är anslaget för innevarande

budgetår uppfört med 71,7 miljoner kronor, medan årskvoten för

nästa budgetår enligt godkänd kostnadsram är 63 miljoner kronor eller, omräknad

till aktuellt prisläge 64,4 miljoner kronor. För nästa budgetår föreslås

ett anslag av 67 miljoner kronor och ett beställningsbemyndigande av

125 miljoner kronor. Av beställningsbemyndigandet beräknas ca 50 miljoner

kronor åtgå för beställning av ytterligare 12 stycken 7,5 cm tornbatterier,

medan resterande del avses för modernisering av spanings- och telekommunikationssystemet,

anskaffning av minor och artilleriammunition

m. m. samt utveckling av viss vapenmateriel.

Vad angår anskaffning av flygmateriel m. m. är anslaget för innevarande

budgetår uppfört med 732 miljoner kronor och årskvoten för nästa budgetår

i den godkända materielplanen 868 miljoner kronor, eller omräknad

till aktuellt prisläge 887 miljoner kronor. För nästa budgetår räknar jag

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963

65

med ett anslag om 929,225 miljoner kronor och ett beställningsbemyndigande

om 1 400 miljoner kronor. Höjningen av betalningsanslaget sammanhänger

dels med att anslaget Luftförsvarsrobot sammanslås med flygmaterielanslaget,

dels med anpassning till flygvapnets totala kostnadsram.

Bemyndigandet avses för fortsatta beställningar av flygplan 35, nytt skolplan,

fortsatta utvecklingsarbeten på flygplan 37, beställningar av robotar

och ammunition m. m. samt för fortsatt anskaffning av materiel för stridsledning

och luftbevakning.

Det särskilda anslaget Luftförsvarsrobot, som huvudsakligen utnyttjats

för anskaffning av två moderna luftvärnsrobotsystem, Hawk för armén

och Bloodhound II för flygvapnet, bör enligt min mening sammanslås med

anslaget Anskaffning av flygmateriel m. m. Anskaffning av luftvärnsrobotar

bör i fortsättningen ske under respektive försvarsgrenars anslag till anskaffning

av tygmateriel (motsvarande). För budgetåren 1955/63 har riksdagen

bemyndigat Kungl. Maj :t att medgiva utläggande av beställningar

för utveckling och anskaffning av luftförsvarsrobotar m. m. inom en kostnadsram

av sammanlagt 524,55 miljoner kronor, varav 107 miljoner kronor

avser Hawkanskaffningen. Såsom betalningsmedel har under samma tid

anvisats 387,083 miljoner kronor, häri inräknat de belopp om sammanlagt

7,15 miljoner kronor som under budgetåren 1959/62 överförts från anslaget

Reglering av prisstegringar. Bland de anvisade betalningsmedlen ingår 107

miljoner kronor för att likvidera beställningen av Hawkmateriel och 20

miljoner kronor till Kungl. Maj :ts disposition. Enligt sålunda meddelade

beslut kommer den 30 juni 1963 beställningsbemyndiganden till ett belopp

av (524,55 — 387,083 =) 137,467 miljoner kronor att sakna täckning av

betalningsmedel. Då något särskilt anslag för luftförsvarsrobot icke vidare

bör uppföras i riksstaten, föreslår jag att bemyndiganden och anslag för

likvidering av beställningen av Hawk överföres till arméns tygmaterielanslag.

Jag föreslår vidare, att till Kungl. Maj :ts disposition stående bemyndigande

om 31 miljoner kronor överföres till anslaget Anskaffning av flygmateriel

m. m. När det gäller 20 miljoner kronor i betalningsmedel som står till Kungl.

Maj:ts disposition föreslår jag att för likviditetsförstärkning 7 miljoner

kronor överföres till anslaget Anskaffning av tygmateriel m. m., 3,5 miljoner

kronor till anslaget Fartygsbyggnader m. m. och 3,5 miljoner kronor

till anslaget Anskaffning av vapenmateriel m. m. återstående bemyndiganden

och betalningsmedel bör påföras anslaget Anskaffning av flygmateriel

m. m.

Myndigheternas förslag till äskanden har uppgjorts med utgångspunkt

i ÖB 62 kostnadsram. Efter överbefälhavarens direktiv har myndigheterna

sedermera anpassat de ursprungliga äskandena till den av försvarskommittén

föreslagna kostnadsramen. Med hänsyn till den korta tid som stått

till förfogande sedan försvarskonnnittén meddelat sitt beslut har myndig3

— liilmng till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 108

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963

heterna ej kunnat inkomma med helt genomarbetade planer. Av denna anledning

bör det få ankomma på Kungl. Maj :t att slutligt besluta i ett flertal

anskaffningsärenden av större räckvidd. I förhållande till myndigheternas

förslag till anslag och bemyndiganden har i vissa fall reduktioner

gjorts för att dels åstadkomma anpassning till kostnadsramen för respektive

försvarsgren, dels trygga den framtida likviditeten.

Omfattningen av krigsmaterielanskaffningen under driftbudgeten, t. ex.

anskaffning av strids- och bandvagnar, kustartilleribatterier och robotbatterier

styr direkt medelsbehovet under kapitalbudgeten. Detta gäller investeringsanslagen

under såväl kasernbyggnaders som befästningars delfond,

avseende byggnader, anläggningar och mark.

För arméns del erfordras för nästa budgetår omfattande byggnadsarbeten

vid Jämtlands, Norrbottens och Västerbottens regementen i samband

med att dessa förband tillföres bandvagnar. Betydande investeringar erfordras

också vid Norra och Södra skånska infanteriregementena samt Gotlands

infanteriregemente, vilka förband från och med den 1 april 1963

skall ingå i pansartrupperna och därvid tillföras stridsvagnar och pansarbandvagnar.

För arméns del erfordras vidare medel för slutligt bestridande av

kostnaderna för läger- och utbildningsanordningar för infanteriets stridsskola

vid Prästtomta skjutfält. Medel erfordras även för fortsatt utbyggnad

av krigsskolan vid Karlberg och för påbörjande av utbyggnad vid Trängslet

av läger för artilleriskjutskolan.

Fortifikatoriska anordningar för tre nya kustartilleribatterier utbygges

under nästa budgetår. Vidare erfordras medel för fortsättande av tidigare

beslutad utbyggnad av sådana batterier.

Vid flygvapnet erfordras under nästa budgetår i samband med pågående

utbyggnad av stridsledningssystemet medel för färdigställande av två luftförsvarscentraler

samt för påbörjande av en luftförsvarscentral typ II. Vidare

föreligger behov av medel för fortsatta arbeten med tidigare påbörjade

radarstationer och radargruppcentraler ävensom för påbörjande av ytterligare

ett antal dylika anläggningar i samband med att beställd materiel

för dessa anläggningar efter hand levereras. För flygvapnets del avses vidare

medel för fortsatt utbyggande av tre tidigare påbörjade flygbaser och

för påbörjande av en ny dylik bas.

För gemensamma ändamål under kasernbyggnaders delfond beräknas

under nästa budgetår bl. a. medel för påbörjande av ett kärnkemiskt laboratorium

för försvarets forskningsanstalt. För gemensamma ändamål under

befästningars delfond upptages medel för nästa budgetår för fortsatt utbyggnad

av gemensamma uppehållsplatser och lokaler för försvarets radioanstalt.

Vidare beräknas medel för att fortsätta arbetena med tre drivmedelsförråd

samt för att påbörja utbyggnad av ett bergskvddat drivmedelsförråd

och ett förråd med friliggande spridda förrådsgrupper. För påbörjande

av två centralammunitionsförråd och ett tygmaterielförråd erfordras likaledes

medel för nästa budgetår.

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

Utbyggnaden av Muskövarvet förutsättes i enlighet med 1962 års försvarskommittés

förslag ske i enlighet med det av 1959 års riksdag godkända

förslaget, vilket innebär att den i detta förslag ingående särskilda

sliptunneln för motortorpedbåtar skall komma till utförande. Kostnaderna

för färdigställande av Muskövarvet, som av försvarskommittén angivits till

icke fullt 193 miljoner kronor, uppskattas numera till ca 211 miljoner kronor

i 1962 års priser. För nästa budgetår upptages anslaget till flyttning

av Stockholms örlogsbas (Muskövarvet) till 33 miljoner kronor.

De anslag som begäres i detta sammanhang framgår av följande sammanställning

i vilken jämväl upptagits de i 1963 års statsverksproposition preliminärt

beräknade anslagsbeloppen.

Belopp för 1963/64

Anslag

Prel. enl. 1963 års

statsverksprop.

Enl. nu framlagda

förslag

Driftbudgeten

56 300 000

56 700 000

Armén: Beklädnad in. in........................

> Anskaffning av tygmateriel m. m.........

410 000 000

412 000 000

Marinen: Fartygsbyggnader m. m................

108 000 000

122 000 000

Marinen: Anskaffning av vapenmateriel m. m......

82 000 000

67 000 000

Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m. ...

939 300 000

929 225 000

Kapitalbudgeten

15 425 000

13 400 000

Byggnadsarbeten för gemensamma ändamål......

Byggnadsarbeten för armén.....................

42 200 000

42 200 000

Byggnadsarbeten för marinen...................

10 000 000

9 815 000

Byggnadsarbeten för flygvapnet.................

7 400 000

10 500 000

Flygfältsarbeten m.m..........................

Befästningsarbeten för gemensamma ändamål.....

18 000 000

23 500 000

34 500 000

Befästningsarbeten för armén...................

Befästningsarbeten för marinen.................

Befästningsarbeten för flygvapnet...............

125 800 000

8 100 000

26 800 000

54 200 000

Flyttning av Stockholms örlogsbas (Muskövarvet)

30 000 000

33 000 000

Markförvärv för befästningar...................

1 000 000

1 000 000

Summa kr.

1 845 425 000

1 843 940 000

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att godkänna vad jag i det föregående föreslagit angående

utnyttjande av bemyndiganden och betalningsmedel under

anslaget Luftförsvarsrobot.

Driftbudgeten

Fjärde huvudtiteln

[2] Armén: Beklädnad m.m.

Anslag Nettoutgirt Behållning

1961/62 »51 375 000 51 870 211 18 670 881

1962/63 ............ 53 000 000

1963/64 (förslag) .... 56 700 000

1 Härutöver har 1 280 000 kr. överförts från anslaget Reglering av prisstegringar.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

Reservationsbehållningen var vid utgången av budgetåret 1961/62 i huvudsak

bunden genom utlagda beställningar.

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 44) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén: Beklädnad

m. m. för budgetåret 1963/64 beräkna ett reservationsanslag av

56 300 000 kr.

År 1958 antogs riktlinjer för täckande av brister i samt komplettering av

krigsutrustningen av beklädnadsmateriel m. m. under budgetåren 1958/66

inom ramen för ett belopp av 129 miljoner kronor enligt prisläget 1958/59

(prop. 1958: 110, s. 345). År 1962 har dessa riktlinjer ersatts med nya, avseende

budgetåren 1962/69 (prop. 1962: 1, bil. 6, s. 132). Enligt sistnämnda

riktlinjer skall under angivna tidsperiod anskaffningar ske till ett värde av

130 miljoner kronor enligt prisläget i maj 1961. Anskaffningen under budgetåren

1962/69 enligt 1962 års riktlinjer skall inriktas på modernisering av

stridsuniformer med tillbehör för samtliga fält- och lokalförsvarsförband,

anskaffning av förbättrad vinterutrustning och ytterbeklädnad, nya regnskydd,

ny persedelpåse, viss tältutrustning samt materialier för reparationstjänsten

m. m. Planläggningen skall utföras med utgångspunkt i att — sedan

16,9 miljoner kronor anvisats för ändamålet under innevarande budgetår

— medel för betalning av återstoden av ifrågavarande anskaffningar kommer

att ställas till förfogande med ett årligt belopp av 18,9 miljoner kronor

budgetåren 1963/68 och 18,6 miljoner kronor budgetåret 1968/69.

Riksdagen har bemyndigat Kungl. Maj :t att under budgetåren 1961/63

medgiva utläggande av beställningar avseende beklädnadsmateriel för bristtäckning

till en sammanlagd kostnad av 33 miljoner kronor. Betalningsutfallet

för dessa bemyndiganden har förutsatts skola fördelas med 15 miljoner

kronor på budgetåret 1963/64 och med 18 miljoner kronor på budgetåret

1964/65.

Chefen för armén och arméintendenturförvaltningen har återkommit (jfr

prop. 1962: 1, bil. 6, s. 129) till frågan om att bl. a. för bristtäckning m. m.

beträffande beklädnadsmateriel införa en s. k. rullande materielplan. Framlagt

förslag till materielplan för budgetåren 1963/70 upptager följande belopp

(i miljoner kronor), beräknade enligt prisläget i maj 1962.

Budgetår

1963/64

1964/65

1965/66

1966/67

1967/68

1968/69

1969/70

Summa

Belopp........

20,0

20,0

20,0

20,5

21,5

22,2

23,0

147,2

Anskaffningsverksamheten enligt den föreslagna planen anses i huvudsak

böra avse täckande av brister i och komplettering av arméns krigsutrustning

främst i vad avser modernisering av stridsuniformer med tillbehör för

samtliga fält- och lokalförsvarsförband, anskaffning av förbättrad vinterutrustning,

ytterbeklädnad, vattentäta skodon, nya regnskydd och persedel
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

påsar. Förbättring av tillgången på vissa underkläder, motorkläder samt tältutrustning

för förläggning och stabstjänst förutsättes vidare kunna ske.

Arméintendenturförvaltningen (skr. 14/8 1962 och 23/1 1963) har för

nästa budgetår beräknat medelsbehovet under förevarande anslag till

57 737 000 kr., innebärande en ökning med (57 737 000—53 000 000 =)

4 737 000 kr.

Vid ärendets beredning inom försvarsdepartementet har ökningen hänförts

till delposter enligt följande.

Ökning

1. Löpande verksamhet

a) prisstegring............................................................ 1 053 000

b) ökat antal tjänstgöringsdagar............................................ 584 000

2. Anskaffningar för bristtäckning

a) prisstegring........................................................... 500 000

b) utökad anskaffning..................................................... 2 600 000

4 737 000

la) Arméintendenturförvaltningen beräknar prisstegringen mellan maj

1961 och maj 1962 till drygt 2,9 %. Detta innebär, att dagskostnadsbeloppen

för budgetåret 1963/64 utgör 2,49 ( + 0,07) kr. för värnpliktiga m. fl. och 1,53

(+ 0,04) kr. för icke-ordinarie furirer m. fl.

b) Antalet tjänstgöringsdagar uppgår, såvitt avser förevarande anslag, för

nästa budgetår till 14 580 000 (+ 280 000) för värnpliktiga m. fl. och 866 000

(—74 000) för icke-ordinarie furirer m. fl. Med i det föregående angivna

dagskostnadsbelopp medför förändringen beträffande tjänstgöringsdagar en

kostnadsökning med angivet belopp.

2) Av anslaget för innevarande budgetår avses ett belopp av 16 900 000 kr.

för bristtäckning. Omräknad till prisläget i maj 1962 utgör denna kvot

17 400 000 (+ 500 000) kr. För nästa budgetår beräknas för bristtäckning

ett medelsbelopp av 20 000 000 kr. enligt prisläget i maj 1962. Uttryckt i

sagda prisläge utgör skillnaden således (20 000 000—17 400 000 —) 2 600 000

kr.

För att den försatta beställningsverksamheten avseende beklädnadsmateriel

för bristtäckning m. m. skall kunna inriktas på längre sikt har arméintendenturförvaltningen

hemställt, att under nästa budgetår — utöver

anslaget — få utlägga materielbeställningar inom en kostnadsram av

20 000 000 kr. Betalningsutfall för detta bemyndigande förutsättes ske budgetåret

1965/66.

Departementschefen

Nu gällande riktlinjer för anskaffning av beklädnadsmateriel inom armén

fastställdes av 1962 års riksdag och avser budgetåren 1962/69. För

nästa budgetår har en omarbetad plan för anskaffningsverksamheten avse
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Rungt. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

ende budgetåren 1963/70 framlagts. I anslutning till åtskilliga liknande

förslag tidigare (jfr senast prop. 1962: 1, bil. 6, s. 131 och 132) har jag anfört,

att jag icke funnit skäl att i fråga om intendenturmateriel övergå till

den anslagsteknik med rullande materielplaner som tillämpas för tygmateriel.

Jag finner icke skäl att frångå denna ståndpunkt. De så sent som

föregående år antagna riktlinjerna för anskaffning av beklädnadsmateriel

inom armén bör därför gälla tills vidare.

För nästa budgetår har föreslagits, att beklädnadsmaterielanslaget skall

uppföras med 57 737 000 kr., vilket innebär en anslagsuppräkning med

4 737 000 kr. För egen del finner jag emellertid att anslagshöjningen bör

begränsas till 3 700 000 kr. Jag föreslår således, att anslaget uppföres med

(53 000 000 + 3 700 000 =) 56 700 000 kr. Av anslaget bör 19 500 000 kr. avses

för bristtäckning. Detta belopp överensstämmer med den enligt antagna

riktlinjer för budgetåret fastställda årskvoten, omräknad till prisläget i

maj 1962. Av beloppet 19 500 000 kr. åtgår huvuddelen för betalningsutfall

å tidigare lämnade beställningsbemyndiganden.

Arméintendenturförvaltningen har hemställt om ett beställningsbemyndigande

av 20 miljoner kronor utöver anslaget för utläggande av beställningar

å materiel för bristtäckning. Betalningsutfall för hela beloppet förutsättes

inträffa under budgetåret 1965/66. För egen del anser jag mig böra

förorda ett dylikt beställningsbemyndigande om 18 miljoner kronor, vilket

jämfört med innevarande budgetår innebär oförändrat beställningsbemyndigande.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen att

a) till Armén: Beklädnad m. m. för budgetåret 1963/64

anvisa ett reservationsanslag av 56 700 000 kr;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva att därutöver

beställningar å beklädnadsmateriel må utläggas inom en

kostnadsram av 18 000 000 kr.

[3] Armén: Anskaffning av tygmateriel m. in.

Anslag Nettoutgilt Behållning

1961/62 >317 000 000 335 564 269 277 125 059

1962/63 ........ 368 900 000

1963/64 (förslag) 412 000 000 * •

1 Därutöver överfört från anslaget Reglering av prisstegringar 14 500 000 kr.

* Varav 2 184 098 kr. till Kungl. Maj:ts disposition.

• -1 årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 55) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén: Anskaffning

av tygmateriel m. m. för budgetåret 1963/64 beräkna ett reservationsanslag

av 410 000 000 kr.

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

Armétygförvaltningen (arméförvaltningen) har för budgetåren 1947/62

bemyndigats att beställa tygmateriel m. m. för 4 108,95 miljoner kronor, häri

icke inräknade medel, som överförts från anslag under tolfte huvudtiteln för

budgetåren 1954/58. För att bestrida kostnaderna för ifrågavarande beställningar

har anvisats tillhopa 3 364,09 miljoner kronor. I sistnämnda belopp

har inräknats dels ett belopp av 2,94 miljoner kronor, som ställts till förfogande

enligt beslut av Kungl. Maj :t den 16 maj 1957, dels ock de belopp

om sammanlagt 29,4 miljoner kronor, som under budgetåren 1959/62 överförts

från anslaget Reglering av prisstegringar. Den 30 juni 1962 var alltså

beställningsbemyndiganden till ett belopp av (4 108,95 — 3 364,09 =) 744,86

miljoner kronor icke täckta av betalningsmedel.

För innevarande budgetår har beställningsbemyndiganden lämnats till ett

belopp av 520 miljoner kronor, medan 368,9 miljoner kronor anvisats i betalningsmedel.

Den SO juni 1963 kommer alltså enligt hittills meddelade

beslut bemyndiganden till ett värde av (744,86 + 520,0 — 368,9 =) 895,96

miljoner kronor att sakna täckning av betalningsmedel.

Den av riksdagen godkända kostnadsramen för anskaffning av tygmateriel

m. m. för armén under budgetåren 1962/69 utgör 2 956,6 miljoner kronor i

prisläge maj 1961 (jfr prop. 1962: 1, bil. 6, s. 154).

Armétijgförvaltningen (skr. 24/1 och promemoria 4/2 1963) har efter samråd

med chefen för armén hemställt, att kostnadsramen för tygmaterielanskaffning

för budgetåren 1963/70 bestäms till 3 467,3 miljoner kronor

enligt prisläget i maj 1962. Detta innebär en ökning med (3 467,3 — 2 956,6

= ) 510,7 miljoner kronor i förhållande till den för budgetåren 1962/69 godkända

kostnadsramen. Vid ärendets beredning inom försvarsdepartementet

bar ökningen hänförts till delposter enligt följande.

ökning Minskning

1. Prisstegring enligt försvarsindex............................... 63,1

2. Reservationsmedelsförbrukning under budgetåret 1961/62......... 18,5

3. Anpassning av årskvoterna för budgetåren 1963/69 till ny kostnadsram

för armén............................................... 273,1

4. Förskjutning av kostnadsramen ett budgetår..................... 570_677

906,2 395,5

+ 510,7

1. Med hänsyn till försvarsindex, som utvisar höjning i prisläget i maj

1962 med 2,2 % i förhållande till prisläget i maj 1961 i vad avser anslag för

tygmaterielanskaffning (motsvarande) bör kostnadsramen för budgetåren

1962/69 uppräknas med angivet belopp.

2. Årskvoten för budgetåret 1961/62 uppgår till 317 miljoner kronor och

nettoutgiften för samma budgetår (sedan hänsyn tagits till att 14,5 miljoner

kronor överförts från prisregleringsanslag) till i runt tal 335,5 miljoner

kronor. Skillnadsbeloppet (335,5 — 317 =) 18,5 miljoner kronor utgör reservationsmedelsförbrukning.

4. Årskvoterna för budgetåren 1962/63 och 1969/70 har angivits i prisläget

maj 1962.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

Årskvoterna för budgetåren 1967/70 i den föreslagna kostnadsramen har

anpassats till den i direktiv från överbefälhavaren angivna planeringsnivån.

Enligt den för budgetåren 1963/70 sålunda föreslagna kostnadsramen

upptager armétygförvaltningen anslaget för budgetåret 1963/64 till 410

miljoner kronor, innebärande en ökning med 41,1 miljoner kronor. För

samma budgetår hemställer ämbetsverket om ett beställningsbemyndigande

av 670 miljoner kronor med fördelning på olika delposter enligt följande.

1. Komplettering och förnyelse av tygmateriel m. m............. 612,1

2. Ammunition för övningar ................................. 3^4

3. Forskning och försök .................................... ig p

4. Övriga kostnader ...................................... 4 5

Summa 670,0

I särskild skrivelse har amétygförvaltningen lämnat en översikt av beställningsbemyndigandets

fördelning på viktigare anskaffningar.

Bemyndigandet under förenämnda delpost 1 avser i första hand anskaffning

av pansarbandvagnar, stridsvagnar, radiostationer för stridsvagnar,

pansarbandvagnar m. fl. stridsfordon och bärbara radiostationer. Det för

stridsvagnsanskaffning nu upptagna bemyndigandet erfordras utöver för

innevarande budgetår upptaget bemyndigande för att möjliggöra stridsvagnsanskaffning

enligt nuvarande planer. Vidare har bemyndiganden upptagits

för påbörjande av en större anskaffning av automatkarbiner samt för

anskaffning av lastterrängbilar, viss bärgningsutrustning, fältarbetsmateriel,

materiel för reparationstjänst, utbildningsmateriel och ammunition för

krigsbruk (bl. a. artilleri- och stridsfordonsammunition och pansarvärnsrobotar).

För närmare kännedom om beräknat utnyttjande av för nästa budgetår

föreslaget bemyndigande torde få hänvisas till de handlingar som i sedvanlig

ordning kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

Departementschefen

Inom den kostnadsram som jag under Avd. I i det föregående räknat med

för armén bör för tygmaterielanskaffning kostnadsramen under budgetåren

1963/70 bestämmas till 3 375,1 miljoner kronor och anslaget för budgetåret

1963/64 till 412 miljoner kronor i enlighet med sammanställningen

å s. 73. Under hänvisning till vad jag i det föregående anfört rörande inriktningen

av planerings- och utredningsarbetet upptar jag i sammanställningen

för budgetåren 1967/70 jämväl de kostnadsramar som bör ligga till grund

för detta arbete.

För innevarande budgetår har armétygförvaltningen bemyndigats att utlägga

beställningar av tygmateriel m. m. inom en kostnadsram av 520 miljoner

kronor. Huvuddelen av detta bemyndigande är, såsom framgår av

1962 års statsverksproposition (bil. 6, s. 154), avsett för en större strids
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

73

Outnytt- jat be- lopp un- der tidig- are bud- getår

_____*

. _

Budgetår (belopp

i miljoner kronor)

Summa

1962/63

363

64

1964

/ 65

1965

/ 66

1966

/ 67

1967

/ 68

1968

/ 69

1969

/70

1962 års kostnadsram

(budgetåren 1962J69)

Årskvoter enligt

1962 års statsverks- prop..............

95,7

368,9

396

401

412

422

428

433

2 956,6

Justering till prisläge

maj 1962 .........

_

+ 8,1

+ 9

+ 9

+ 9

+ 9

+ 9

+ 10

_

+ 63,1

Reservationsmedels- förbrukning under

budgetåret 1961/621

— 18,6

— 18,6

Anpassning till ny

kostnadsram2......

_

+ 7

+25

+ 35

+ 39

+ 48

+ 67

_

+ 221

Förskjutning av

kostnadsramen ett

budgetår..........

— 377

+ 530

+ 153

1963 års kostnadsram

tbudgetåren 1963/ 70) i

prisläge maj 1962..

77,1

412

435

456

470

485

510

530

3 375,1

Inriktning för lång- siktsplanering......

—

—

—

—

—

—

8515

3540

8560

—

1 Årskvoten för budgetåret 1961/62 317 miljoner kronor. Nettoutgiften för sagda budgetår

(sedan hänsyn tagits till överföring från anslag till reglering av prisstegringar) i runt tal 335,6

miljoner kronor.

2 Avser arméns totala kostnadsram.

3 I alternativet 3460 är årskvoterna respektive 473, 496 och 517 miljoner kronor.

vagnsanskaffning. Kungl. Maj :t har — sedan mer exakta kostnadsberäkningar

presenterats — medgivit armétygförvaltningen att utnyttja en del

av det för stridsvagnsanskaffning avsedda bemyndigandet för produktionsförberedelser

för framtagandet av ett mindre antal stridsvagnar. Verkställda

kostnadsberäkningar visar att anskaffningskostnaderna per stridsvagn ökat

betydligt i förhållande till vad som tidigare förutsatts. Med hänsyn bl. a.

härtill har det som framgår av det föregående ansetts nödvändigt att i förhållande

till tidigare planer f. n. räkna med ett lägre antal stridsvagnar.

Anskaffningskostnaderna för det antal stridsvagnar myndigheterna numera

räknar med täcks dock icke helt av för ändamålet tillgängliga bemyndiganden.

Vid beräkningen av för nästa budgetår erforderligt beställningsbemyndigande,

vilket upptagits till 670 miljoner kronor, har armétygförvaltningen

tagit hänsyn härtill.

Det föreslagna bemyndigandet avses vidare att utnyttjas för bl. a. en

större anskaffning av pansarbandvagnar, avsedda att ingå i pansarförbanden.

En anskaffning av stridsvagnar av nu beräknad omfattning samt den

föreslagna anskaffningen av pansarbandvagnar torde, med beaktande av

för förutsatt organisation i övrigt erforderliga materielanskaffningar, rym3*

•—Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 108

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

mas inom den kostnadsram som jag föreslagit för budgetåren 1963/70. Anskaffningens

omfattning har bestämts med utgångspunkt i den organisation

för pansartrupperna som förutsatts av 1962 års försvarskommitté. Jag anser

mig därför i princip böra tillstyrka det för nästa budgetår föreslagna

beställningsbemyndigandet. Då bemyndigandet enligt min mening bör

täcka beräknade totalkostnader för anskaffning av ifrågavarande stridsfordon

jämte utrustning (exklusive ammunition), bör detsamma uppräknas

med 10 miljoner kronor avseende viss vapenutrustning, för vilken armétygförvaltningen

nu icke beräknat bemyndiganden. Jag föreslår således,

att beställningsbemyndigandet för nästa budgetår upptages till 680

miljoner kronor. Beslut rörande berörda anskaffningar av stridsfordon torde

— sedan fullständiga kostnadsberäkningar företetts — få meddelas av

Kungl. Maj :t, som även bör ha att taga ställning till vilka anskaffningar i

övrigt som kan rymmas inom det bemyndigande som må komma att erhållas

för nästa budgetår.

Vid bifall till vad i det föregående och under punkt 1 föreslagits kommer

den 30 juni 1964 beställningsbemyndiganden till ett belopp av (895,96 +

680 — 412 — 7 =) 1 156,96 miljoner kronor att sakna täckning av betalningsmedel.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen att

a) godkänna vad i det föregående föreslagits beträffande

kostnadsram för tygmaterielanskaffning vid armén under

budgetåren 1963/70;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva utläggande av

beställningar å tygmateriel m. m. inom en kostnadsram av

680 000 000 kr;

c) till Armén: Anskaffning av tygmateriel m. m. för budgetåret

1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 412 000 000

kr.

[4] Marinen: Fartygsbyggnader m. m.

Anslag Nettoutgift

1961/62 .......... 192 500 000 94 282 615

1962/63 95 500 000

1963/64 (förslag) 122 000 000

1 Därutöver överfört från anslaget Reglering av prisstegringar 2 500 000 kr.

2 Varav 857 377 kr. till Kungl. Maj:ts disposition. I

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 85) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen; Fartygsbyggnader

m. m. för budgetåret 1963/64 beräkna ett reservationsanslag

av 108 000 000 kr.

Behållning

23 014 741

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

För budgetåren 1947/62 har riksdagen medgivit utläggande av beställningar

å fartyg m. m. inom en kostnadsram av 1 676,516 miljoner kronor,

häri icke inräknade medel som överförts från anslag under tolfte huvudtiteln.

Såsom betalningsmedel har under samma tid anvisats 1 239,855 miljoner kronor.

Härvid har inräknats dels ett belopp av 15,8 miljoner kronor, som genom

beslut den 5 juni 1959 överförts från reservationsanslaget Flygvapnet:

Anskaffning av flygmateriel in. m., dels belopp av 0,9 miljon kronor och 2,3

miljoner kronor, som genom beslut den 18 juni 1959 och den 5 juni 1959

överförts från anslagsposten 2 till anslagsposten 1 under staten för ifrågavarande

anslag, dels ock belopp om tillhopa 6,6 miljoner kronor, vilka under

budgetåren 1959/62 överförts från anslaget Reglering av prisstegringar. Den

30 juni 1962 var således beställningsbemyndiganden till ett belopp av

(1 676,516 — 1 239,855 =) 436,661 miljoner kronor icke täckta av betalningsmedel.

För innevarande budgetår har beställningsbemyndiganden lämnats till ett

belopp av 75 miljoner kronor, medan 95,5 miljoner kronor anvisats i betalningsmedel.

Den 30 juni 1963 kommer alltså enligt hittills meddelade beslut

beställningsbemyndiganden till ett belopp av (436,661 + 75,0 — 95,5 =)

416,161 miljoner kronor att icke vara täckta av betalningsmedel.

För anskaffning av fartyg m. in. under budgetåren 1962/69 har riksdagen

godkänt en kostnadsram av 657,3 miljoner kronor i prisläget maj 1961 (jfr

prop. 1962: 1, bil. 6, s. 186).

Chefen för marinen (skr. 29/1 1963) har beräknat kostnadsramen för

fartygsbyggnader m. m. för budgetåren 1963/70 till 876,5 miljoner kronor

enligt prisläget i maj 1962. Detta innebär en ökning med (876,5 — 657,3 =)

219,2 miljoner kronor i förhållande till den för budgetåren 1962/69 godkända

kostnadsramen. Vid ärendets beredning inom försvarsdepartementet

har ökningen hänförts till delposter enligt följande.

ökning Minskning

1. Prisstegring enligt försvarsindex............................... 14,4

2. Reservationsmedelsförbrukning under budgetåret 1961/62......... 1,8

3. Anpassning av årskvoterna för budgetåren 1963/69 till ny kostnadsram

för marinen............................................. 159,4

4. Förskjutning av kostnadsramen ett budgetår..................... 144,8 97,6

318,6 99,4

+ 219,2 1 2

1. Med hänsyn till försvarsindex, som utvisar höjning i prisläget i maj

1962 med 2,2 % i förhållande till prisläget i maj 1961 i vad avser anslag för

tygmaterielanskaffning (motsvarande), hör kostnadsramen för budgetåren

1962/69 uppräknas med angivet belopp.

2. Årskvoten för budgetåret 1961/62 uppgår till 92,5 miljoner kronor och

nettoutgiften för samma budgetår (sedan hänsyn tagits till att 2,5 miljoner

kronor överförts från prisregleringsanslag) till i runt tal 94,3 miljoner kronor.

Skillnadsbcloppet (94,3 — 92,5 =) 1,8 miljon kronor utgör reservationsmedelsförbrukning.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

Outnytt- jat be- lopp un- der tidi- gare bud- getår

Budgetåret (belopp

i miljoner kronor)

Summa

1962/63

1963

/64

1964

/65

1965

/ 66

1966

■ /67

1967

/68

1968

/69

1969

/70

1962 års kostnadsram

(budgetåren 1962/69)

Årskvoter enligt 1962

års statsverksprop...

4,8

95,5

81,5

84,5

91

■#r e?

95

100

105

657,3

Justering till prisläge

maj 1962...........

_

+ 2,1

+ 1>8

+ 1,9

+ 2

+ 2,1

+ 2,2

+ 2,3

+ 14,4

Reservationsmedels- förbrukning1........

— 1,8

— 1,8

Anpassning till ny

kostnadsram2.......

_

_

+ 38,7

+ 23,6

+ 12

+ 9,9

+ 10,8

+ 13,7

+ 108,7

Förskjutning av kost- nadsramen ett bud- getår ..............

— 97,6

+ 126

+ 28,4

1963 års kostnadsram

(budgetåren 1963/70) i

prisläge maj 1962...

3

122

no

105

107

113

121

126

807

Inriktning för lång- siktsplanering.......

—

—

—

—

-

3123

3133

3142

—

1 Årskvoten för budgetåret 1961/62 92,5 miljoner kronor. Nettoutgiften för sagda budgetår

(sedan hänsyn tagits till överföring från anslag till reglering av prisstegringar) i runt tal 94,3

miljoner kronor.

2 Avser marinens totala kostnadsram.

3 I alternativet 3 460 är årskvoterna respektive 110,118 och 123 miljoner kronor.

3. Årskvoterna för budgetåren 1962/63 och 1969/70 har angivits i prisläget

maj 1962.

Årskvoterna för budgetåren 1967/70 i den av marinchefen framlagda kostnadsramen

har anpassats till den i direktiv från överbefälhavaren angivna

planeringsnivån.

I förenämnda kostnadsram för budgetåren 1963/70 har anslaget för budgetåret

1963/64 upptagits till 108 miljoner kronor, innebärande en ökning

med 12,5 miljoner kronor. Beställningsbemyndigandet för samma budgetår

har upptagits till 170 miljoner kronor.

För inhämtande av närmare uppgifter rörande innebörden av förslagen

torde få hänvisas till de handlingar som kommer att tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

Marinförvaltningen har härefter i en särskild, infordrad promemoria

framhållit, att det, främst med hänsyn till den begränsade tillgången på

betalningsmedel, visat sig nödvändigt att göra vissa förskjutningar och

senareläggningar av objekt, som upptagits i framlagd fartygsbyggnadsplan.

Med hänsyn till prisfördyringar erfordras vidare vissa ökade bemyndiganden

för i tidigare bemyndigandeplaner upptagna anskaffningar avseende

5 attackubåtar och 6 torpedbåtar. På grund härav bör enligt ämbetsverket

för nästa budgetår upptas ett beställningsbemyndigande om 125

miljoner kronor och ett anslag om 123 miljoner kronor. Uppräkningen av

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963

förevarande anslag för nästa budgetår anses kunna ske på bekostnad av

vapenmaterielanslaget. Motsvarande återföring av medel till sistnämnda

anslag förutsättes ske successivt från och med budgetåret 1965/66. Marinförvaltningen

räknar, efter samråd med chefen för marinen, med att förenämnda

bemyndigande om 125 miljoner kronor skall utnyttjas — förutom

för täckande av merkostnader å ubåtar och torpedbåtar — för ombyggnader

och moderniseringar (i första hand ombyggnad av 2 Visbyjagare till fregatter)

och för anskaffning av 4 tunga helikoptrar in. m., varjämte smärre

belopp beräknats för fartyg och båtar för kustartilleriet, skeppsteknisk materiel

samt forskning och försök.

Vid ett bemyndigande av föreslagen storlek kommer enligt ämbetsverket

byggnadstiden för attackubåtarna att förlängas på ett sätt som medför

ytterligare fördyringar av dessa båtar.

I särskilda skrivelser (15/2 och 21/2 1963; har marinförvaltningen närmare

redovisat kostnaderna för torpedbåtar och ubåtar.

överbefälhavaren, som yttrat sig över marinförvaltningens skrivelser, vill

ta ställning till konsekvenserna av anmälda kostnadsökningar vid senare

tidpunkt.

Departementschefen

Inom den kostnadsram som jag under Avd. I i det föregående räknat med

för marinen bör för anskaffning av fartyg in. in. kostnadsramen under

budgetåren 1963/70 bestämmas till 807 miljoner kronor och anslaget för

budgetåret 1963/64 till 122 miljoner kronor i enlighet med sammanställning

å s. 76. Med hänsyn till likviditetsförhållandena beträffande marinens

fartygs- och vapenmaterielanslag har — inom de för dessa anslag föreslagna

kostnadsramarna — årskvoten för budgetåret 1963/64 avseende förevarande

anslag ansetts böra uppräknas medan motsvarande årskvot för

vapenmaterielanslaget begränsats. Under hänvisning till vad jag i det föregående

anfört rörande inriktningen av planerings- och utredningsarbetet

upptar jag i sammanställningen för budgetåren 1967/70 jämväl de kostnadsramar

som bör ligga till grund för detta arbete.

Vid bestämmandet av kostnadsramen måste hänsyn tas till kända förhållanden

rörande kostnadsutvecklingen under andra anslag inom kostnadsramen.

Bl. a. kan man — som jag påpekar jämväl i annat sammanhang

__icke underlåta att ta hänsyn till anmälda merkostnader för Muskövarvct.

Marinförvaltningen har, såsom framgått av det föregående, ansett att med

hänsyn till tillgången på betalningsmedel beställningsbemyndigandet för

nästa budgetår icke kan upptas till högre belopp än 125 miljoner kronor.

Delta bemyndigande avses huvudsakligen skola utnyttjas dels för att täcka

beräknade merkostnader för de i tidigare bemyndigandeplaner upptagna 5

attackubåtarna och 6 torpedbåtarna, dels för att anskaffa 4 helikoptrar

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963

jämte viss helikopterutrustning till tidigare beställda helikoptrar, dels ock

för att modernisera och bygga om ytterligare 2 jagare av Visby-typ till

fiegatter. Den föreslagna verksamheten är emellertid icke möjlig med mindre

byggnadstiden för nyssnämnda attackubåtar förlänges. En sådan förlängning

anses bl. a. medföra viss kostnadsfördyring.

För ifrågavarande attackubåtar och torpedbåtar har beställningsbemyndiganden

erhållits genom beslut av 1961 års riksdag. Bemyndigandena är

därför beräknade enligt prisläget i maj 1960. Från början förutsattes att 6

attackubåtar skulle byggas. Med hänsyn till ökade projekteringskostnader

liai emellertid, såsom jag anmälde i föregående års statsverksproposition,

antalet ubåtar begränsats till 5. För såväl ubåtarna som torpedbåtarna har

hittills viss materiel med lång leveranstid beställts. Under år 1963 torde

beställning av själva fartygen kunna utläggas. En fördröjning av förevarande,

år 1961 beslutade anskaffningar synes icke lämplig. Tvärtom bör,

bl. a. ur ekonomisk synpunkt, byggandet koncentreras så mycket som möjligt.

Vid sådant förhållande synes med hänsyn till av mig i det föregående

föreslagen kostnadsram några andra större anskaffningar icke kunna påbörjas

under nästa budgetår. Bemyndigandet för budgetåret 1963/64 synes

därför kunna i huvudsak bestämmas till det ytterligare belopp som bl. a.

med hänsyn till inträffade prisstegringar torde erfordras för att kunna fullfölja

den påbörjade anskaffningen av ubåtar och torpedbåtar. Jag föreslår,

att bemyndigandet upptages till 90 miljoner kronor. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj :t att - sedan anbud erhållits beträffande 5 attackubåtar

och 6 torpedbåtar —- besluta om vilka smärre anskaffningar i övrigt som

bör ske inom ramen för det av mig föreslagna bemyndigandet.

Som framgår av den under punkt 1 intagna sammanställningen kommer

vid bifall till mitt förslag betalningssituationen under förevarande anslag

att under de närmaste budgetåren vara ansträngd, varför utrymme saknas

såvitt för närvarande kan bedömas — för att lägga ut nya mera kostnadskrävande

anskaffningar.

Vid bifall till vad sålunda och nnder punkt 1 föreslagits kommer den 30

juni 1964 beställningsbemyndiganden till ett belopp av (416,161 + 90 — 122

3,5 =) 380,661 miljoner kronor att sakna täckning av betalningsmedel.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen att

a) godkänna vad i det föregående föreslagits beträffande

kostnadsram för anskaffning av fartyg m. m. under budgetåren

1963/70;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva utläggande av

beställningar å fartyg m. m. inom en kostnadsram av

90 000 000 kr.;

c) till Marinen: Fartyg sbyggnader m. in. för budgetåret

1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 122 000 000 kr.

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

[5] Marinen: Anskaffning av vapenmateriel m. m.

Anslag Nettoutgift Behållning

1961/62 ........>71 300 000 54 549 059 32 073 980

1962/63 ........ 71 700 000

1963/64 (förslag) 67 000 000

1 Därutöver överfört från anslaget Reglering av prisstegringar 3 000 000 kr.

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 85) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen: Anskaffning

av vapenmateriel m. in. för budgetåret 1963/64 beräkna ett reservationsanslag

av 82 000 000 kr.

Marinförvaltningen har — om hänsyn tages till att bemyndiganden om

i runt tal 3,083 miljoner kronor indragits enligt beslut av Kungl. Maj :t den

28 februari 1958 — för budgetåren 1947/62 erhållit bemyndiganden att utlägga

beställningar till ett belopp av 978,986 miljoner kronor, häri icke

inräknade medel som överförts från anslag under tolfte huvudtiteln. I betalningsmedel

har 900,579 miljoner kronor anvisats. I sistnämnda belopp

bar inräknats de medel, tillhopa 5,95 miljoner kronor, som under budgetåren

1959/62 överförts från anslaget Reglering av prisstegringar. Vid utgången

av budgetåret 1961/62 var alltså beställningsbemyndiganden till ett

belopp av (978,986 — 900,579 =) 78,407 miljoner kronor icke täckta av betalningsmedel.

För innevarande budgetår har beställningsbemyndiganden lämnats till

ett belopp av 170 miljoner kronor medan 71,7 miljoner kronor anvisats i

betalningsmedel. Vid utgången av innevarande budgetår kommer således enligt

hittills meddelade beslut beställningsbemyndiganden till ett belopp av

(78,407 + 170,0 — 71,7 =) 176,707 miljoner kronor att sakna täckning av

betalningsmedel.

För anskaffning av vapenmateriel in. m. under budgetåren 1962/69 har

riksdagen godkänt en kostnadsram av 517,8 miljoner kronor i prisläget

maj 1961 (jfr prop. 1962: 1, bil. 6, s. 190).

Chefen för marinen (skr. 29/1 1963) har beräknat kostnadsramen för

anskaffning av vapenmateriel in. m. för budgetåren 1963/70 till 730,2 miljoner

kronor enligt prisläget i maj 1962. Detta innebär en ökning med

(730,2_517,8=) 212,4 miljoner kronor i förhållande till den för budget
året

1962/69 godkända kostnadsramen. Vid ärendets beredning inom försvarsdepartementet

bar ökningen hänförts till delposter enligt följande.

Ökning Minskning

1. Prisstegring enligt försvarsindex............................... 11,1

2. Outnyttjad del av årskvoten för budgetåret 1961/62............... lo,»

3. Anpassning av årskvoterna för budgetåren 1963/69 till ny kostnads
ram

för marinen............................................. . '' „„ q

4. Förskjutning av kostnadsramen ett budgetår................... lla,u_Jhz.-

285,7 73,3

+ 212,4

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungi. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

1. Med hänsyn till försvarsindex, som utvisar höjning i prisläget i maj

1962 med 2,2 % i förhållande till prisläget i maj 1961 i vad avser anslag för

tygmaterielanskaffning (motsvarande) bör kostnadsramen för budgetåren

1962/69 uppräknas med angivet belopp.

2. Årskvoten för budgetåret 1961/62 uppgår till 71,3 miljoner kronor och

nettoutgiften för samma budgetår (sedan hänsyn tagits till att 3,0 miljoner

kronor överförts från prisregleringsanslag) till i runt tal 54,5 miljoner kronor.

Skillnadsbeloppet (71,3 54,5 =0 16,8 miljoner kronor utgör reserva
tionsmedelsökning.

4. Årskvoterna för budgetåren 1962/63 och 1969/70 har angivits i prisläget

maj 1962.

Årskvoterna för budgetåren 1967/70 i den av marinchefen framlagda kostnadsramen

motsvarar den i direktiv från överbefälhavaren angivna planeringsnivån.

I förenämnda kostnadsram för budgetåren 1963/70 har anslaget för budgetåret

1963/64 upptagits till 82 miljoner kronor, innebärande en ökning med

10,3 miljoner kronor. Beställningsbemyndigandet för samma budgetår har

upptagits till 101 miljoner kronor, varav för flottan Öl och för kustartilleriet

50 miljoner kronor. Beställningsbemyndigandet avses huvudsakligen

för påbörjad anskaffning av 12 stycken 7,5 cm tornbatterier (materiel med

lång leveranstid), modernisering av spanings- och telekommunikationssystemet,

anskaffning av robotar för lätta robotbatterier, minor, artilleriammunition

m. m. samt utveckling av viss vapenmateriel.

I en av marinförvaltningen senare avgiven promemoria, vilken redovisats

under närmast föregående anslagspunkt, har ämbetsverket ansett det möjligt

att med hänsyn till förefintliga reservationer begränsa anslaget för nästa

budgetår till 67 miljoner kronor.

Departementschefen

Inom den kostnadsram som jag under Avd. I i det föregående räknat med

för marinen bör för anskaffning av vapenmateriel in. m. kostnadsramen

under budgetåren 1963/70 bestämmas till 667,1 miljoner kronor och anslaget

för budgetåret 1963/64 till 67 miljoner kronor i enlighet med sammanställningen

å s. 81. Inom den sålunda föreslagna kostnadsramen har, såsom

framgår av närmast föregående anslagspunkt, årskvoten för budgetåret

1963/64 ansetts kunna begränsas. Under hänvisning till vad jag i det föregående

anfört rörande inriktningen av planerings- och utredningsarbetet

upptar jag i sammanställningen för budgetåren 1967/70 jämväl de kostnadsramar

som bör ligga till grund för detta arbete.

För nästa budgetår har under förevarande anslag föreslagits ett beställnmgsbemyndigande

om 101 miljoner kronor. Av det därvid för kustartilleriet

avsedda bemyndigandet om 50 miljoner kronor beräknas ett belopp av

närmare 20 miljoner kronor skola utnyttjas för anskaffning av viss materiel

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

81

Outnytt- jat be- lopp un- der tidi- gare bud- getår

Budgetår (belopp i miljoner kronor)

Summa

1962

/ 63

1963

/64

1964

/ 65

1965

/66

1966

/ 67

1967

/ 68

1968

/ 69

1969

/70

1962 års kostnadsram

(budgetåren 1962/69)

Årskvoter enligt 1962

års statsverksprop.. .

15,3

71,7

63

67,1

70,4

73,5

76,8

80

517,8

Justering till prisläge

maj 1962 ..........

_

+ 1,6

+ 1,4

+ 1,5

~ 1

+

+ 1,6

+ 1,7

+ 1,8

+ 11,1

Outnyttjat belopp för

budgetåret 1961/621 .

+ 16,8

+ 16,8

Anpassning till ny

kostnadsram2.......

.

__

+ 2,6

+ 16,4

+ 20,1

+ 17,9

+ 18,5

+ 15,2

+ 90,7

Förskjutning av kost- nadsramen ett bud- getår ..............

—

— 73,3

_

_

+ 104

+ 30,7

1963 års kostnadsram

(budgetåren 1963/70) i

prisläge maj 1962. ..

32,1

67

85

92

93

97

97

104

667,1

Inriktning för lång- siktsplanering.......

—

—

—

—

—

—

3109

3109

3117

1 Årskvoten för budgetåret 1961/62 71,3 miljoner kronor. Nettoutgiften för sagda budgetår

(sedan hänsyn tagits till överföring från anslag till reglering av prisstegringar) i runt tal 54,5

miljoner kronor.

2 Avser marinens totala kostnadsram.

3 I alternativet 3460 är årskvoterna respektive 95, 96 och 100 miljoner kronor.

(pjäsmateriel med lång leveranstid) för 12 stycken 7,5 cm kustartilleribatterier.

Ett bifall till detta förslag skulle innebära, att statsmakterna i

realiteten binder sig även för återstående anskaffningar avseende ifrågavarande

batterier. Dessa anskaffningar uppgår, såvitt avser förevarande

anslag, till ca 30 miljoner kronor. Härtill kommer kostnader på kapitalbudgeten

om ca 70 miljoner kronor. Såsom jag vid flera tidigare tillfällen

uttalat beträffande anskaffningar under anslag, för vilka ett system med

beställningsbemyndiganden tillämpas (jfr prop. 1962: 1, bil. 6, s. 189), bör,

när fråga är om sammanhängande anskaffningar, bemyndigandet i princip

omfatta totalkostnaderna. Inom den totala kostnadsram som jag för budgetåren

1963/70 räknat med för marinen synes, såvitt nu kan bedömas,

förevarande 12 kustartilleribatterier kunna tillkomma. För att möjliggöra

erforderliga byggnadsarbeten kan det emellertid bli nödvändigt att i viss

utsträckning begränsa förevarande anslag till förmån för anslag under kapitalbudgeten.

Med beaktande av vad sålunda anförts bör bemyndigandet för

nästa budgetår under förevarande anslag avvägas så att det täcker totalkostnaden

för vapenmateriel för ifrågavarande batterier. På grund härav

föreslår jag, att bemyndigandet uppföres med 125 miljoner kronor. Beslut

om påbörjande av anskaffningarna för de berörda kustartilleribatterierna

torde — sedan noggrannare kostnadsberäkningar verkställts — få medde
-

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

las av Kungl. Maj :t, som även bör ha att taga ställning till vilka anskaffningar

i övrigt som bör ske inom det bemyndigande som må komma att

ställas till förfogande under nästa budgetår.

Vid bifall till vad sålunda och under punkt 1 föreslagits kommer den 30

juni 1964 beställningsbemyndigande till ett belopp av (176,707 + 125 — 67

— 3,5 = ) 231,207 miljoner kronor att sakna täckning av betalningsmedel.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen att

a) godkänna vad i det föregående föreslagits beträffande

kostnadsram för anskaffning av vapenmateriel m. m. vid

marinen under budgetåren 1963/70;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva utläggande av

beställningar å vapenmateriel in. m. inom en kostnadsram

av 125 000 000 kr.;

c) till Marinen: Anskaffning av vapenmateriel m. m.

för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av

67 000 000 kr.

[6] Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m.

Anslag Nettoutgift

1961/62 ........ »733 600 000 2766 942 745

1962/63 ........ 732 000 000

1963/64 (förslag) 929 225 000

1 Därutöver överfört från anslag till reglering av prisstegringar 39 000 000 kr.

2 Varav 3 000 000 kr. hänför sig till utgifter för prisregleringsändamål.

3 Varav 1 060 038 kr. till Kungl. Maj:ts disposition.

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 107) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet:

Anskaffning av flygmateriel m. m. för budgetåret 1963/64 beräkna ett

reservationsanslag av 939 300 000 kr.

För budgetåren 1947/62 har riksdagen medgivit utläggande av beställningar

inom en kostnadsram av 7 421,425 miljoner kronor, häri icke inräknade

medel, som överförts från anslag under tolfte huvudtiteln. Såsom betalningsmedel

har under samma tid anvisats 6 431,825 miljoner kronor, varav

74,9 miljoner kronor utgör medel, som under budgetåren 1959/62 överförts

från anslaget Reglering av prisstegringar, och 4 miljoner kronor medel,

som under innevarande budgetår överförts från anslaget Reglering av prisstegringar

för budgetåret 1961/62 (prop. 1963:2, s. 11). I angivna bemyndiganden

och betalningsmedel har icke inräknats vad som genom Kungl.

Maj :ts beslut den 5 juni 1959 tillförts anslaget Marinen: Far tygsbyggnader

m. m. och statens budgetutjämningsfond (15,8 + 5,25 =) 21,05 miljoner

kronor. Vidare har betalningsmedlen reducerats med det belopp om 16 miljoner

kronor som Kungl. Maj :t med stöd av riksdagens bemyndigande äger

Behållning

3179 781 639

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kungl. Maj. ts proposition nr 108 år 1963

utnyttja för prisregleringsändamål (prop. 1961: 110, s. 121—122). Bemyndigandeskulden

per den 30 juni 1962 uppgår alltså till ett belopp av

(7 421,425 — 6 431,825 =) 989,6 miljoner kronor som icke är täckta av

betalningsmedel.

För innevarande budgetår har riksdagen medgivit, att beställningar må

utläggas inom en kostnadsram av 900 miljoner kronor samt anvisat 732 miljoner

kronor i betalningsmedel. Enligt hittills meddelade beslut kommer alltså

den 30 juni 1963 beställningsbemyndiganden till ett belopp av (989,6 +

900 — 732 = ) 1 157,6 miljoner kronor att icke vara täckta av betalningsmedel.

Den av riksdagen godkända kostnadsramen för budgetåren 1962/69 uppgår

till 6 654 miljoner kronor i prisläge maj 1961 (jfr prop. 1962: 1, bil.

6, s. 212).

Chefen för flygvapnet (skr. 31/1 1963) har beräknat kostnadsramen för

anskaffning av flygmateriel in. m. för budgetåren 1963/70 till 7 030 miljoner

kronor enligt prisläget i maj 1962, därvid outnyttjat belopp under tidigare

budgetår icke medtagits. Detta innebär en ökning med (7 030 — 6 444 =)

586 miljoner kronor i förhållande till den för budgetåren 1962/69 godkända

kostnadsramen, om från denna borträknas ett outnyttjat belopp om 210

miljoner kronor. Vid ärendets beredning inom försvarsdepartementet har

ökningen hänförts till delposter enligt följande.

Ökning Minskning 1

1. Prisstegringar enligt försvarsindex............................. 141

2. Anpassning av årskvoterna för budgetåren 1963/69 till ny kostnadsram

för flygvapnet........................................... 93

3. Förskjutning av kostnadsramen ett budgetår................... 1 100 748

1 334 748

+ 586

1. Med hänsyn till försvarsindex, som utvisar höjning i prisläget i maj

1962 med 2,2 % i förhållande till prisläget i maj 1961 i vad avser anslag

för tygmaterielanskaffning (motsvarande) bör kostnadsramen för budgetåren

1962/69 uppräknas med angivet belopp.

2. Årskvoterna för budgetåren 1962/63 och 1969/70 har angivits i prisläget

maj 1962.

Årskvoterna för budgetåren 1967/70 i den av flygvapenchefen framlagda

kostnadsramen motsvarar den i direktiv från överbefälhavaren angivna planeringsnivån.

I förenämnda kostnadsram för budgetåren 1963/70 har anslaget för budgetåret

1963/64 upptagits till 939,3 miljoner kronor, innebärande en ökning

med 207,3 miljoner kronor. Beställningsbemyndigandet för samma budgetår

har upptagits till 1 430 miljoner kronor. Bemyndigandet avses bl. a. utnyttjas

för fortsatt anskaffning av flygplan 35 (Draken), fortsatt utveckling

av flygplan 37 (Viggen), anskaffning av skolflygplan och helikoptrar,

fortsatt robotanskaffning samt fortsatt anskaffning av materiel för stridsledning

och luftbevakning. I bemyndigandet har vidare inräknats ett be
-

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

lopp av 120 miljoner kronor för täckande av garantiåtaganden för typarbeten

enligt ett av Kungl. Maj :t godkänt, mellan flygförvaltningen och Svenska

Aeroplan AB i Linköping träffat avtal, innefattande huvudregler för flygförvaltningens

beställningar hos bolaget (jfr prop. 1962: 110, s. 111).

För närmare kännedom om beräknat utnyttjande av för nästa budgetår

föreslaget bemyndigande torde få hänvisas till de handlingar som i sedvanlig

ordning kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

Flygförvaltningen (skr. 15/8 1962) har i enlighet med direktiv från överbefälhavaren

föreslagit, att anslaget Flygvapnet: Luftförsvarsrobot utgår.

Enligt ämbetsverket beräknas under nämnda anslag vid utgången finnas

ett bemyndigandebelopp om 137,467 miljoner kronor, som icke är täckt av

betalningsmedel. Av detta bemyndigande står ett belopp av 31 miljoner

kronor till Kungl. Maj :ts förfogande. Återstoden, (137,467 — 31 =) 106,467

miljoner kronor, utgör bemyndiganden som huvudsakligen är bundna i tidigare

gjorda beställningar. För täckande av ifrågavarande bemyndiganden

bär medel inräknats i den av flygvapenchefen framlagda, i det föregående

redovisade kostnadsramen för budgetåren 1963/70.

Departementschefen

Inom den kostnadsram som jag under Avd. I i det föregående räknat med

för flygvapnet bör för anskaffning av flygmateriel m. m. kostnadsramen

under budgetåren 1963/70 bestämmas till 7 076,925 miljoner kronor och

anslaget för budgetåret 1963/64 till 929,225 miljoner kronor i enlighet med

sammanställningen å s. 85. Under hänvisning till vad jag i det föregående

anfört rörande inriktningen av planerings- och utredningsarbetet upptar

jag i sammanställningen för budgetåren 1967/70 jämväl de kostnadsramar

som bör ligga till grund för detta arbete.

Beställningsbemyndigandet för budgetåret 1963/64 bör i anslutning till

den av mig föreslagna kostnadsramen och med beaktande av det krav på

bemyndigandets storlek som sammanhänger med att leveranstiderna för

den alltmer komplicerade materielen ökat (jfr prop. 1963:2, bil. 3, punkt

2) bestämmas till 1 400 miljoner kronor. Härav bör i enlighet med flygförvaltningens

förslag 120 miljoner kronor avses för täckning av i det föregående

angivna garantiåtaganden. Bemyndigandet bör i övrigt huvudsakligen

utnyttjas för fortsatt anskaffning av flygplan 35 och materiel för Stril 60,

fortsatt utveckling av flygplan 37 samt anskaffning av nytt skolflygplan.

Försvarskommittén har räknat med att det skall bli möjligt att utnyttja

ett sådant skolflygplan som lätt attackflygplan. Beslut om anskaffningsverksamhetens

närmare inriktning torde i sedvanlig ordning få fattas

av Kungl. Maj :t. Jag vill slutligen erinra om att jag under punkten 1 i det

föregående föreslagit, att huvuddelen av under anslaget Flygvapnet: Luftförsvarsrobot

medgivna beställningsbemyndiganden och beviljade betalningsmedel

från och med nästa budgetår skall redovisas under förevarande

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

anslag samt att därvid odisponerade beställningsbemyndiganden skall få

utnyttjas för samtliga med anslaget avsedda anskaffningsändamål. Härigenom

kommer under anslaget att redovisas beställningsbemyndiganden om

ytterligare 417,55 miljoner kronor, varav ett bemyndigandebelopp av 151,467

miljoner kronor kommer att sakna täckning av betalningsmedel.

Vid bifall till vad i det föregående föreslagits kommer den 30 juni 1964

beställningsbemyndigande till ett belopp av (1 157,6 + 1 400,0 + 151,467 —

929,225 —) 1 779,842 miljoner kronor att sakna täckning av betalningsmedel.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen att

a) godkänna vad i det föregående föreslagits beträffande

kostnadsram för anskaffning av flygmateriel m. m. under

budgetåren 1963/70;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva utläggande av

beställningar å flygmateriel m. m. inom en kostnadsram av

1 400 000 000 kr.;

c) till Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m. för

budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av

929 225 000 kr.

Outnytt- jat be- lopp un- der tidi- gare bud- getår

Budgetår (belopp i miljoner kronor)

Summa

1962

/ 63

1963

/ 64

1964

/65

1965

/66

1966

/67

1967

/68

1968

/69

1969

/70

r

1962 års kostnadsram

(budgetåren 1962/69)

Årskvoter enligt 1962

års statsverksprop.. .

210

732

868

901

936

970

1 002

1 035

6 654

Justering till prisläge

maj 1962 ..........

_

+ 16

+ 19

+ 20

+ 20

+ 21

+ 22

+ 23

_

+ 141

Reservationsmedels- förbrukning1........

— 26,3

_

_

_

_

_

_

_

_

— 26,3

Anpassning till ny

kostnadsram2.......

_

_

+ 42,225

+ 13

— 6

— 11

— 19

— 18

_

+ 1,225

Förskjutning av kost- nadsramen ett bud- getår ..............

—

—748

—

—

—

—

—

—

+ 1 055

+ 307

1963 års kostnadsram

(budgetåren 1963/70)

i prisläge maj 1962. .

183,7

929,225

934

950

980

1 005

1 040

1 055

7076,925

Inriktning för lång- siktsplanering .......

—

—

—

—

—

—

31 035

O

l>

O

3 1 095

—

1 Årskvoten för budgetåret 1961/62 733,6 miljoner kronor. Nettoutgiften för sagda budgetår (sedan

hänsyn tagits till överföring från anslag till reglering av prisstegringar om 35 miljoner kronor) i runt tal

767 miljoner kronor. Då i nettoutgiften under anslaget ingår ett belopp av 3 miljoner kronor, som utnyttjats

för prisregleringsändamål, och då ytterligare 4 miljoner kronor överförts från prisregleringsanslag

för täckande av prisstegringar under förenämnda budgetår, utgör den egentliga nettoutgiften

för flygmaterielanskaffning (767 — 3 — 4 =) 760 miljoner kronor.

2 Avser flygvapnets totala kostnadsram.

3 I alternativet 3460 är årskvoterna respektive 986, 1 006 och 1 030 miljoner kronor.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

Kapitalbudget*;»

Försvarets fastighetsfond

Kasernbyggnaders delfond

[7] Byggnadsarbeten för gemensamma ändamål

Anslag Nettoutgift Behållning

1961/62 .......... 10 000 000 13 099 027 9 452 375

1962/63 .......... 12 000 000

1963/64 (förslag). . 13 400 000

Yrkande

Fortifikationsförvaltningen (skr. 15/8 1962) hemställer, att anslaget uppföres

med 12 400 000 kr., vilket innebär en ökning av 400 000 kr. Anslaget

avses för i det följande angivna byggnadsföretag.

Kostnad

1. Anordnande av lokaler för försvarets forskningsanstalt....................... 11 400 000

2. Anordnande av lokaler för försvarets radioanstalt........................... 200 000

3. Anordnande av lokaler för flygförvaltningens robotavdelning................. 750 000

4. Anordnande av lokaler för flygtekniska försöksanstalten...................... 50 000

Summa kr. 12 400 000

Motiv

1. De för försvarets forskningsanstalt äskade medlen avses för följande

byggnadsföretag:

FOA Ursvik

Nybyggnad av verkstad och ritkontor...............................

Nybyggnad av laboratorie- och kontorslokaler för explosivämnesforskning

Tillbyggnad av laboratorium för halvskaletekniska arbeten m. m........

Nybyggnad av matsalsbyggnad.................................’ ’ ’

Nybyggnad av kärnkemiskt laboratorium............................

Vägar och planer......................................

FOA Sorunda

Nybyggnad för raketforskning............

Ombyggnad av huvudbyggnaden...........

Utbyggnad av el- och signalnät............

Vägar och planer.........................

Nybyggnad av radarmätstation

FOA 3

FOA 1 — FOA 4

Merkostnad för vissa äldre byggnadsföretag......

Diverse smärre byggnadsföretag................

Kostnad

600 000

900 000

700 000

1 500 000

4 000 000

100 000

410 000

150 000

250 000

1 000 000

300 000

1 000 000

490 000

Summa kr. 11 400 000

Vid forskningsanstaltens avdelning vid Ursvik erfordras ett flertal nya

byggnader m. m.

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

Behovet av nybyggnad av verkstad och ritkontor har senast anmälts i

1962 års statsverksproposition (bil. 6, s. 328). Kostnaderna för byggnaden

har av fortifikationsförvaltningen uppskattats till 2 000 000 kr. För påbörjande

av byggnaden kan 1 400 000 kr. disponeras av medel som anvisats

för budgetåren 1961/63. För tillgodoseende av resterande medelsbehov erfordras

således (2 000 000 — 1 400 000 =) 600 000 kr. för nästa budgetår.

Behovet av nybyggnad av laboratorie- och kontorslokaler för explosivämnesforskning

och tillbyggnad av laboratorium för halvskaletekniska arbeten

m. m. har tidigare anmälts i 1961 års statsverksproposition (bil. 26, s. 10).

Kostnaderna för ifrågavarande byggnadsarbeten uppskattas av fortifikationsförvaltningen

till 900 000 kr. respektive 700 000 kr., vilka medel erfordras

för nästa budgetår. Behovet av nybyggnad av matsalsbyggnad har

tidigare anmälts i 1962 års statsverksproposition (bil. 6, s. 328). Kostnaden

för byggnaden uppskattas till 1 500 000 ltr., vilka medel erfordras för nästa

budgetår. Nybyggnad av kärnkemiskt laboratorium erfordras för den kemiska

och metallurgiska forskningsverksamheten vid FOA 4 kärnkemiska

institution. Byggnaden avses innehålla kontors- och laboratorielokaler om

cirka 4 000 kvadratmeter bruttoyta, inklusive förrådsutrymmen m. m. Byggnadskostnaderna

för denna ur teknisk synpunkt komplicerade byggnad

uppskattas till ca 8 000 000 kr. Byggnadstiden beräknas till ca två år och

för påbörjande av arbetena erfordras för budgetåret 1963/64 4 000 000 kr.

Behovet av nybyggnad för raketforskning vid försöksstationen i Sorunda

har tidigare anmälts i 1961 års statsverksproposition (bil. 26, s. 10). Kostnaderna

för byggnaden har beräknats till 1 300 000 kr. För påbörjande av

byggnaden disponeras 890 000 kr. av medel, som anvisats för budgetåren

1961/63. För tillgodoseende av resterande medelsbehov erfordras således

(1 300 000 — 890 000 =) 410 000 kr.

Behovet av nybyggnad av radarmätstation har senast anmälts i 1962 års

statsverksproposition (bil. 6, s. 329).

För utbyggnad av vägar och planer erfordras medel såväl vid avdelningen

i Ursvik som vid försöksstationen i Sorunda. Härjämte erfordras medel för

utbyggnad av el- och signalnät vid försöksstationen i Sorunda samt för diverse

smärre byggnadsföretag, vilka var för sig beräknas draga en kostnad

av högst 100 000 kr.

Slutligen erfordras medel för täckande av merkostnader för vissa redan

färdigställda byggnadsobjekt samt för vissa byggnadsobjekt som pågår. Merkostnaderna,

som beräknats till 1 000 000 kr., hänför sig till i huvudsak

följande byggnadsföretag, nämligen nybyggnad av fysikaliskt laboratorium,

nybyggnad av laboratorium för precisionsgjutning av metaller, nybyggnad

av laboratorium för explosivämnesforskning, tillbyggnad av köldlaboratorium,

om- och tillbyggnad av jonosfärlaboratorium, utvändiga arbeten

m. m.

2. Vid försvarets radioanstalts centrala del föreligger behov av nybygg
-

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

nåd av tjänstebostäder för förste maskinisten och vaktförmannen. För närvarande

saknas tjänstebostad för ifrågavarande maskinist och befintlig

tjänstebostad för vaktförmannen är olämpligt belägen. Kostnaden för uppförande

av en nybyggnad, innehållande tjänstebostäder för befattningshavarna

ifråga, har av fortifikationsförvaltningen uppskattats till 200 000 kr.

3. Flygförvaltningens robotavdelning är inrymd i en flygel inom förutvarande

Stockholms luftvärnsregementes etablissement i kvarteret Garnisonen

i Stockholm. Huvuddelen av etablissementet disponeras av försvarets

forskningsanstalt. Robotavdelningen har anmält behov av yttexdigare

utrymmen och enda möjligheten att tillskapa sådana i direkt anslutning

till avdelningens nuvarande lokaler är att tillbygga den av robotavdelningen

disponerade flygeln med en vindsvåning. Den nya våningen bör utformas

så att den, därest rotobavdelningen framdeles förflyttas till andra lokaler,

utan ändring kan utnyttjas för forskningsanstalten. Den bör därför lämpligen

inredas med kontorsrum utan speciella, direkt för robotverksamheten

konstruerade lokaler. Enligt ett sådant program kan cirka 35 kontorsrum

jämte erforderliga biutrymmen anordnas. Investeringskostnaderna för påbyggnaden

uppskattas av fortifikationsförvaltningen till 750 000 kr.

4. Behovet av lokaler för flygtekniska försöksanstalten har senast anmälts

i 1962 års statsverksproposition (bil. 6, sid. 330). De för ändamålet

anvisade medlen, 3 300 000 kr., har disponerats för byggnadsarbeten för

en supersonisk-hypersonisk högtrycksanläggning. För bestridande av merkostnader

för ifrågavarande arbeten erfordras för nästa budgetår 50 000 kr.

Departementschefen

Jag föreslår, att anslaget för nästa budgetår uppföres med 13 400 000 kr.

Härvid beräknar jag för de av fortifikationsförvaltningen angivna byggnadsåtgärderna

ett belopp av 11 400 000 kr. Beloppet har bestämts med

hänsyn till att det icke är sannolikt att anmälda byggnadsföretag för en

kostnad överstigande detta belopp hinner komma till utförande under nästa

budgetår. Dessa medel bör enligt Kungl. Maj :ts närmare bestämmande få

utnyttjas för utförande av de i fortifikationsförvaltningens äskanden föreslagna

byggnadsarbetena för forskningsanstaltens räkning ävensom för de

föreslagna arbetena för försvarets radioanstalt och flygförvaltningens robotavdelning.

Vidare bör medlen få utnyttjas för bestridande av merkostnader

för en supersonisk-hypersonisk högtrycksanläggning vid flygtekniska

försöksanstalten. Under ifrågavarande anslag bör vidare beräknas medel

för att påbörja flyttningen av intendenturförrådet i Solna till Filipstad.

Kostnaderna för uppförande av lokaler för detta förråd har uppskattats till

8 530 000 kr. Genom beslut den 25 maj 1962 har Kungl. Maj:t uppdragit åt

fortifikationsförvaltningen att utföra projektering av lokaler för ifrågavarande

förråd. För nästa budgetår erfordras 2 000 000 kr. för påbörjande

av byggnadsarbetet. Som jag förut anfört bör särskilda medel beräknas för

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kungl. Maj. ts proposition nr 108 år 1963

ändamålet. Hänsyn härtill har tagits vid bestämmandet av den föreslagna

ramen för budgetåret 1963/64.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen

att till Byggnadsarbeten för gemensamma ändamål för

budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag av

13 400 000 kr.

[8] Byggnadsarbeten för armén

Anslag Nettoutgift Behållning

1961/62 .......... 22 500 000 20 745 311 21 743 797

1962/63 .......... 21 300 000

1963/64 (förslag) . 42 200 000

Yrkande

Fortifikations förvaltning en hemställer, att anslaget uppföres med

44 100 000 kr.

Sedermera har chefen för armén med skrivelse den 1 februari 1963 inkommit

med investeringsplan för armén 1963—70. Enligt planen har förevarande

anslag för nästa budgetår uppförts med 42 200 000 kr. I det följande

lämnas en redovisning för de av fortifikationsförvaltningen föreslagna

byggnadsföretag, vilka enligt arméchefens förenämnda investeringsplan

skall komma till utförande under nästa budgetår.

Kostnad

1. Anordnande av läger- och utbildningsanordningar vid Prästtomta skjutfält.... 2 500 000

2. Utbyggnad m. m. för krigsskolan vid Karlberg............................. 2 900 000

3. Utbyggnad av läger vid Trängslet........................................ 2 500 000

4. Nybyggnad av robothall m. m. vid Skånska luftvärnsregementet............. 1 470 000

5. Tillbyggnad för helikopterskolan i Boden.................................. 300 000

6. Nybyggnad av garage, smörj- och tvätthall, yttre vårdanläggningar samt värme
central

m. m. vid Norrbottens regemente................................ 2 000 000

7. Nybyggnad av kanslihus, skolbyggnad, två förläggningsbyggnader, marketen
teri,

värmecentral, garage, smörj- och tvätthall, yttre vårdanläggningar, tygverkstad

och reparationsförråd vid Västerbottens regemente............... 5 000 000

8. Nybyggnad av garage, smörj- och tvätthall, yttre vårdanläggningar m. m. vid

Jämtlands fältjägarregemente.......................................... 1 650 000

9. Nybyggnad av stridsvagnsgarage, smörjhall, intäckt spolplatta och utvändiga

arbeten samt förråd för intendenturmateriel vid Göta pansarlivgarde....... 1 530 000

10. Nybyggnad av vård- och övningshall, smörjhall och oljedistributionsanläggning,

yttre vårdanläggningar, stridsvagnsverkstad, måleriverkstad och förråd samt

korthållsskjutbana och två skjuthallar m. m. vid Södra skånska infanteriregementet,

Revingehed.................................................. 2 300 000

11. Nybyggnad av smörj- och tvätthall, yttre vårdanläggningar och stridsvagns
garage

m. m. vid Gotlands infanteriregemente........................... 1 300 000

12. Nybyggnad av smörj- och tvätthall, yttre vårdanläggningar, värmeanläggning,

övningshall, skjutbana och skjuthall, garage in. in. vid Norra skånska infanteriregementet

.......................................................... 2 500 000

13. Nybyggnad av smörj- och tvätthall samt yttre vårdanläggningar vid Bodens

artilleriregemente.................................................... 700 000

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

Kostnad

14. Nybyggnad av tygverkstad och skjutbanor vid Bohusläns regemente......... 2 150 000

15. Nybyggnad av matinrättning vid Livregementets grenadjärer................ 1 650 000

16. Nybyggnad av drivmedelsanläggning vid Norra Smålands regemente.......... 150 000

17. Nybyggnad av smörj- och tvätthall vid Dalregementet...................... 700 000

18. Nybyggnad av skolbyggnad lör pansartruppskolan vid Skaraborgs pansarrege
mente.

............................................................. 1500 000

19. Nybyggnad av smörj- och tvätthall vid Göta luftvärnsregemente............ 700 000

20. Nybyggnad av matsalsbyggnad vid Tåme skjutplats........................ 750 000

21. Nybyggnad av förråds- och garagebyggnad vid Gotlands tygstations tygverkstad 250 000

22. Krigsförråd............................................................ 5 200 000

23. Diverse smärre byggnadsåtgärder........................................ 2 500 000

Summa kr. 42 200 000

M o t i v

1. Byggnadsbehovet för anordnande av läger och utbildningsanordningar

vid Prästtomta skjutfält har senast anmälts i 1962 års statsverksproposition

(bil. 6, s. 332). Kostnaderna för genomförande av byggnadsprogrammet

har av fortifikationsförvaltningen tidigare angivits till sammanlagt

9 500 000 kr. För ändamålet har hittills 9 520 000 kr. ställts till fortifikationsförvaltningens

förfogande. I byggnadsprogrammet upptagna arbeten

har etappvis igångsatts och vissa av de större objekten har redan färdigställts.

Sålunda har fyra förläggningsbyggnader, matinrättningsbyggnaden,

sjukvårdsbyggnaden, ammunitionsförråden, stridsvagnsgaraget m. m. färdigställts

medan tillbyggnad av skolbyggnad, intendentur- och tygförråd

samt mässbyggnad för officerare och underofficerare beräknas bli färdigställda

under år 1963. Under utbyggnadstiden har det visat sig nödvändigt

att i viss mån revidera byggnadsprogrammet. Sålunda har mässbyggnaden

för officerare och underofficerare med hänsyn till lägrets avskilda belägenhet

ansetts böra utföras i något högre standard än som tidigare avsetts. För

att möjliggöra ändamålsenligare placering och bättre utbyggnadsmöjligheter

för andra funktioner har vidare stridsvagnsgaraget med tillhörande

serviceanordningar måst förläggas till en ur lednings- och planeringssynpunkt

mindre gynnsam byggnadsplats. Totalkostnaden för genomförande

av byggnadsprogrammet beräknas numera till 12 000 000 kr. Merkostnaden,

cirka 2 500 000 kr., har föranletts av förenämnda revideringar av byggnadsprogrammet

samt vidare av att de ursprungligen angivna kostnaderna för

utvändiga elektriska ledningar m. m. varit för lågt uppskattade, att arbetena

för vinnande av tid måst uppdelas på flera entreprenader och i större

utsträckning än som tidigare förutsatts måst utföras vintertid, samt att

prisstegringar inträffat under byggnadstiden.

2. Utbyggnaden vid Karlberg för krigsskolans räkning anmäldes ursprungligen

i 1961 års statsverksproposition (bil. 26, s. 14) varvid totalt

6 000 000 kr. angavs erforderliga. Härefter har utbyggnaden ånyo anmälts i

1962 års statsverksproposition (bil. 6, s. 332). Kostnaderna för ifrågavarande

byggnadsåtgärder uppskattades därvid till sammanlagt 7 000 000 kr.,

varav hälften investeringsarbeten och hälften arbeten av underhållsnatur.

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963

1960 års riksdag har efter förslag i propositionen 1960: 110 beslutat, att

arméns gymnastik- och idrottsskola skall flyttas från Karlberg och förläggas

till Svea ingenjörregemente. Genom beslut den 3 juni 1960 uppdrog

Kungl. Maj :t åt chefen för armén att inkomma med förslag till bestämmelser

för genomförande av ifrågavarande förflyttning.

I skrivelse den 29 augusti 1962 har chefen för armén föreslagit, att gymnastik-

och idrottsskolan, som alltjämt är förlagd till Karlberg, skall bibehållas

därstädes. I anslutning härtill har chefen för armén anfört bland

annat följande.

Sedan planerna på utbyggnaden vid Karlberg tagit fastare form har fortsatta

undersökningar visat, att såväl krigsskolans som gymnastik- och

idrottsskolans behov av olika lokalutrymmen kan tillgodoses på Karlberg.

För att gymnastik- och idrottsskolans behov av lokaler för fysisk träning

skall fyllas erfordras dock tillbyggnad av en mindre träningshall i anslutning

till nuvarande gymnastiksal samt vissa renoveringsarbeten i en byggnad.

Kostnaderna för erforderliga nybyggnads- och iståndsättningsarbeten

har preliminärt uppskattats till cirka 250 000 kr.

I skrivelse den 8 november 1962 har fortifikationsförvaltningen överlämnat

färdiga huvudhandlingar, avseende matinrättnings- och mässbyggnad

samt panncentralsbyggnad jämte utvändiga arbeten vid Karlberg. Matinrättnings-

och mässbyggnaden beräknas enligt prisläget den 1 januari 1962

draga en kostnad av 2 620 000 kr. Beträffande panncentralsbyggnaden anmäler

fortifikationsförvaltningen, att ämbetsverket på hemställan av chefen

för armén utformat förslaget så, att i byggnaden även inrymts en träningshall

och en simhall. Träningshallen erfordras för gymnastik- och

idrottsskolan, därest denna jämväl framdeles skall kvarbliva på Karlberg,

medan tillkomsten av simhallen är ett angeläget önskemål såväl för gymnastik-

och idrottsskolan som för krigsskolan. Simhallen anses utan olägenhet

ur byggnadsteknisk synpunkt kunna utföras såsom en särskild byggnadsetapp.

Panncentralsbyggnaden (exklusive simhall) jämte erforderliga

utvändiga arbeten beräknas enligt prisläget den 1 januari 1962 draga en

kostnad av 3 650 000 kr. Kostnaderna för uppförande av matinrättning och

mässbyggnad, panncentralsbyggnad (exklusive simhall) samt utvändiga

arbeten uppgår således till (2 620 000 + 3 650 000 —) i runt tal 6 300 000 kr.

För påbörjande av arbetena kan under budgetåret 1962/63 disponeras

2 000 000 kr. av redan anvisade medel. För nästa budgetår erfordras

2 900 000 kr., medan återstående medelsbehov, 1 400 000 kr., erfordras för

budgetåret 1964/65.

3. Behov av förvärv och utbyggnad av läger vid Trängslet för artilleriskjutskolan

har behandlats i propositionen 1961: 123 och i 1962 års statsverksproposition

(bil. 6, s. 332—333).

Fortifikationsförvaltningen har i skrivelse den 27 november 1962 anmält,

att ämbetsverket i samråd med chefen för armén företagit utredning

rörande det framtida utnyttjandet av lägret och de kompletteringar av det
-

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

samma, som kan anses erforderliga. På grundval av utredningsresultatet

har fortifikationsförvaltningen upprättat förslag till byggnadsprogram för

de mest angelägna investeringarna för lägret. Förslaget omfattar i en första

etapp nybyggnad av två förläggningsbyggnader, vardera avsedd för 192

man vid enkelförläggning, matinrättningsbyggnad med panncentral och

bastu, skolbyggnad och kallgarage, ombyggnad av befintlig byggnad till

sjukstuga, tillbyggnad av befintligt varmförråd samt komplettering av vägar

och planer, vatten- och avloppsledningar, elledningar m. m. Härutöver

erfordras ammunitionsförråd, spolplatta, smörjbryggor samt en mindre

smörj- och spolhall. Kostnaderna för ifrågavarande byggnads- och anläggningsarbeten

har uppskattats till 11 000 000 kr. enligt prisläget den 1 juli

1962, varav 2 100 000 kr. för matinrättning m. m., 2 800 000 kr. för två

förläggningsbyggnader, 2 400 000 kr. för övriga byggnads- och anläggningsarbeten,

1 000 000 kr. för utvändiga arbeten samt 2 700 000 kr. för administration,

oförutsett och vintertillägg. Tidsåtgången för upprättande av

färdiga huvudhandlingar beräknas till 5 månader och ytterligare 3 månader

erfordras för färdigställande av bygghandlingar. Byggnadstiden beräknas

till 2 år.

Medelsförbrukningen har av fortifikationsförvaltningen uppskattats till

2 500 000 kr. för nästa budgetår, 5 000 000 kr. för budgetåret 1964/65 och

3 500 000 kr. för budgetåret 1965/66.

4. Behovet av nybyggnad av robothall vid Skånska luftvärnsregementet

har anmälts i 1962 års statsverksproposition (bil. 6, s. 333).

Genom beslut den 12 juli 1962 uppdrog Kungl. Maj :t åt fortifikationsförvaltningen

att uppföra en kasernbyggnad med bastu vid regementet

samt ställde 1 345 000 kr. till ämbetsverkets förfogande för ändamålet. På

grundval av nu föreliggande anbud å byggnadsarbetena räknar fortifikationsförvaltningen

med att ytterligare 250 000 kr. blir erforderliga för bestridande

av kostnaderna för nybyggnaden, vilket belopp erfordras för

nästa budgetår. — Vidare uppdrog Kungl. Maj :t genom beslut den 1 februari

1963 åt fortifikationsförvaltningen att inom en kostnadsram av

2 600 000 kr. låta utföra nybyggnad av robothall vid luftvärnsregementet

samt ställde 1 500 000 kr. till ämbetsverkets förfogande för ändamålet. För

fullföljande av arbetet med robothallen erfordras för nästa budgetår

1 100 000 kr. Slutligen erfordras för vatten- och rörnät vid regementet ett

belopp av 120 000 kr. Totalt erfordras sålunda (250 000 + 1 100 000 -f

120 000 =) 1 470 000 kr. för nästa budgetår.

5. Byggnadsbehovct vid helikopterskolan i Boden har anmälts i 1962

års statsverksproposition (bil. 6, s. 333). För nästa budgetår erfordras för

ändamålet 300 000 kr.

6. Behovet av lokaler för förvaring, vård och reparation av bandvagnar

vid Norrbottens regemente har anmälts i 1962 års statsverksproposition

(bil. 6, s. 333). Fortifikationsförvaltningen har i samråd med chefen för

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Kimgl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

armén företagit fortsatt utredning rörande tillgodoseende av behovet av

garage m. m. för de bandvagnar som skall tillföras Norrbottens regemente.

Därvid har framkommit att såväl detta behov som ock de mest angelägna

behoven av garage m. m. för nuvarande motorfordonsbestånd vid Norrbottens

regemente, Norrlands signalbataljon och VI. inilitärbefälsstaben

bör lösas i ett sammanhang genom anläggning i anslutning till Norrbottens

regementes kasernetablissement av ett motorområde, omfattande följande

nybyggnader, nämligen ett varmgarage för bandfordon (25 byggnadsfack),

ett varmgarage (25 byggnadsfack), tvätt- och smörjhall, smörjbryggor, spolplatta,

drivmedelsanläggning, utvändiga uppställningsplatser för cirka 150

fordon m. m. Vid Norrbottens regemente föreligger vidare behov av en ny

värmecentral. Tillkomsten av en ny värmecentral kan bland annat möjliggöra

genomförandet av erforderlig centralisering av värmeförsörjningen

för såväl regementet som signalbataljonen. Även behovet av värme för

motorområdet avses tillgodoses från denna central. Fortifikationsförvaltningen

har upprättat förslag till byggnadsprogram för anläggning av förenämnda

motorområde, nybyggnad av värmecentral och centralisering av

värmeförsörjningen. Kostnaderna för byggnadsprogrammets genomförande

uppskattas till 8 200 000 kr. För påbörjande av arbetena kan under budgetåret

1962/03 1 500 000 kr. disponeras av redan anvisade medel. För fortsatt

utbyggnad erfordras för budgetåret 1963/64 2 000 000 kr.

7. Behovet av lokaler för förvaring, vård och reparationer av bandvagnar

vid Västerbottens regemente har anmälts i 1962 års statsverksproposition

(bil. 6, s. 333).

Efter förslag i propositionen 1962:49 har riksdagen, bland annat, godkänt

att nya byggnader skall uppföras för Norrlands dragoner vid Västerbottens

regementes kasernetablissement. Genom beslut den 30 mars 1962

har Kungl. Maj :t uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att efter anvisningar

av chefen för armén uppgöra förslag till byggnadsprogram för uppförande

av nya byggnader för Norrlands dragoner vid Västerbottens regemente.

Fortifikationsförvaltningen har i samråd med chefen för armén

upprättat förslag till byggnadsprogram för utbyggnad vid Västerbottens

regemente, i vilket förslag såväl behovet av nybyggnader för överflyttning

av Norrlands dragoner till Västerbottens regemente som ock behoven av

lokaler för förvaring, vård och reparation av bandvagnar, som avses tillföras

Västerbottens regemente och Norrlands dragoner, beaktats. Förslaget

innefattar även ett tillgodoseende av garagebehov för en för Västerbottens

regemente, Norrlands dragoner och Umeå-Storumans försvarsområden

gemensam körcentral. Utbyggnaden omfattar enligt förslaget följande

nybyggnader, nämligen två förläggningsbyggnader, vardera avsedd

för 192 man vid enkelförläggning, expeditions- och skollokaler, marketenteribyggnad,

varmgarage för bandvagnar (25 byggnadsfack), varmgarage

för körcentralen (15 byggnadsfack), smörj- och tvätthall, tygverkstad,

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

förråd för reparabel materiel, värmecentral, utvändiga smörjbryggor, spolplatta,

drivmedelsanläggning, väg- och planeringsarbeten, utvändiga ledningsarbeten

m. m. Totala byggnadskostnaden uppskattas till 16 000 000 kr.

För påbörjande av utbyggnaden kan under budgetåret 1962/63 1 100 000

kr. disponeras av tidigare anvisade medel. För fortsatt utbyggnad erfordras

för budgetåret 1963/64 5 000 000 kr., varav 3 000 000 kr., utgörande delkostnad

för ersättningsbyggnader m. m. för Norrlands dragoner, bör anvisas

utanför försvarets kostnadsram.

8. Behovet av lokaler för förvaring, vård och reparation av bandfordon

vid Jämtlands fältjägarregemente har anmälts i 1962 års statsverksproposition

(bil. 6, s. 333). För tillgodoseende av behovet av garage och

vårdanordningar för det nuvarande fordonsbeståndet och de bandvagnar

som avses tillföras regementet planeras anläggning av ett nytt motorområde

norr om regementets kasernetablissement. För påbörjande av de mest angelägna

byggnadsobjekten — vissa varmgarage, vägar och planer samt

smörj- och spolplatser utomhus — erfordras för budgetåret 1963/64

1 500 000 kr. Vidare erfordras 150 000 kr. för nästa budgetår för att täcka

merkostnaderna för en vid regementet nyuppförd matinrättningsbyggnad

(jfr prop. 1962: 1, bil. 6, s. 334).

9. Behovet av lokaler för förvaring, vård och reparation av strids- och

pansarbandvagnar vid Göta pansarlivgarde har anmälts i 1962 års statsverksproposition

(bil. 6, s. 333). Genom beslut den 21 december 1962 uppdrog

Kungl. Maj :t åt fortifikationsförvaltningen att inom en kostnadsram

av 3 165 000 kr. låta utföra nybyggnad av stridsvagnsgarage, smörjhall

och intäckt spolplatta samt vissa utvändiga arbeten vid Göta pansarlivgarde

samt att för arbetenas påbörjande disponera 1 965 000 kr. För fullföljande

av arbetena erfordras för nästa budgetår 1 200 000 kr. Vidare erfordras

för nästa budgetår 330 000 kr. för nybyggnad av förråd för intendenturmateriel

vid regementet.

10—12. Efter förslag i propositionen 1962: 173 har riksdagen beslutat,

bland annat, att Södra skånska infanteriregementet, Gotlands infanteriregemente

och Norra skånska infanteriregementet skall ombildas till s. k.

blandade pansarregementen. För förvaring, vård och reparation av samt

utbildning på strids- och pansarbandvagnar föreligger behov av byggnadsåtgärder

vid ifrågavarande regementen.

Behovet av lokaler vid Södra skånska infanteriregementet har anmälts

i 1962 års statsverksproposition (bil. 6, s. 333—34). Vid regementets förläggning

vid Revingehed erfordras enligt av fortifikationsförvaltningen i

samråd med chefen för armén företagen utredning följande byggnadsåtgärder,

nämligen nybyggnad av lektionssalar, smörj hall och oljedistributionsanläggning,

yttre vårdanläggningar, stridsvagnsverkstad, måleriverkstad

och förråd samt korthållsskjutbana och två skjuthallar m. m. Byggnadskostnaderna

har uppskattats till 5 600 000 kr. För påbörjande av de

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

mest angelägna byggnadsobjekten kan under budgetåret 1962/63 1 700 000

kr. disponeras av redan anvisade medel. För arbetena erfordras för budgetåret

1963/64 ytterligare 2 300 000 kr.

Behovet av lokaler vid Gotlands infanteriregemente har likaledes anmälts

i 1962 års statsverksproposition (bil. 6, s. 333—34). Vid regementet

erfordras enligt av fortifikationsförvaltningen upprättat förslag till byggnadsprogram

i första hand nybyggnad av varmgarage för stridsvagnar (10

byggnadsfack), tvätt- och smörjhall, drivmedelsstation, smörjbryggor, två

spolplattor, uppställningsplatser för fordon m. m. Kostnaderna för genomförande

av byggnadsprogrammet har uppskattats till 4 200 000 kr. För påbörjande

av arbetena erfordras för budgetåret 1963/64 1 300 000 kr.

Vid Norra skånska infanteriregementet erfordras nybyggnad av smörjoch

tvätthall, yttre vårdanläggningar, värmeanläggning, övningshall, skjutbana

och skjuthall, garage m. m. Medelsbehovet för utbyggnaden anges

till 2 500 000 kr. för budgetåret 1963/64.

13. Behovet av utbyggnad av tvätt- och smörjhall samt yttre vårdanläggningar

vid Bodens artilleriregemente har tidigare anmälts i 1962 års

statsverksproposition (bil. 6, s. 334). Byggnadskostnaderna har av fortifikationsförvaltningen

uppskattats till 900 000 kr. För ändamålet kan

200 000 kr. disponeras av medel som står till ämbetsverkets förfogande. För

budgetåret 1963/64 erfordras ytterligare 700 000 kr.

14. Behovet av nybyggnad av tygverkstad vid Bohusläns regemente har

anmälts i propositionen 1958: 110 (s. 528) och i 1962 års statsverksproposition

(bil. 6, s. 334). Byggnadskostnaderna anges till 4 000 000 kr., av

vilket belopp 2 000 000 kr. erfordras för budgetåret 1963/64. Vidare måste i

samband med att vägförbindelserna i anslutning till Uddevalla stad kommer

att ges nya sträckningar ett flertal för utbildningen väsentliga anordningar,

som för närvarande är belägna på regementets övningsområde vid

Sanneröd, utbyggas på annan plats. Bland annat erfordras två nya korthållsskjutbanor.

Byggnadskostnaderna för nämnda skjutbanor har av fortifikationsförvaltningen

uppskattats till 150 000 kr.

15. Behovet av nybyggnad av matinrättning vid Livregementets grenadjärer

har anmälts i 1962 års statsverksproposition (bil. 6, s. 335—336).

Genom beslut den 18 maj 1962 har Kungl. Maj :t uppdragit åt fortifikationsförvaltningen

att utföra projektering av ifrågavarande byggnad. Byggnadskostnaderna

har av fortifikationsförvaltningen uppskattats till

2 650 000 kr. För påbörjande av byggnadsföretaget kan 1 000 000 kr. disponeras

av redan anvisade medel och för fullföljande av detsamma beräknas

1 650 000 kr. bli erforderliga budgetåret 1963/64.

16. Vid Norra Smålands regemente erfordras nybyggnad av drivmedelsanläggning,

enär nuvarande anläggning för distribution av drivmedel är

otillräcklig och oändamålsenligt belägen. Medelsbehovel anges till 150 000

kr.

17. Behov av nybyggnad av tvätt- och smörjhall föreligger vid Dalrege
-

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963

mentet. Kostnaden för erforderlig nybyggnad har uppskattats till 700 000 kr.

18. Pansartruppskolan, som är förlagd till Skaraborgs pansarregemente,

disponerar för närvarande en kompanivåning i en kasern vid regementet.

Denna våning behöver snarast tagas i anspråk för förläggningsändamål.

För pansartruppskolan erfordras undervisningslokaler, skolexpedition, lärarrum

och omklädnadsrum. Inom det befintliga byggnadsbeståndet vid

regementet finnes icke möjligheter att tillgodose skolans lokalbehov. Med

anledning härav bör en skol- och expeditionsbyggnad för skolan nybyggas,

varvid vissa lektionssalar i nybyggnaden bör kunna utnyttjas gemensamt

av skolan och regementet. Kostnaderna för uppförande av ny skol- och

expeditionsbyggnad har uppskattats till 1 500 000 kr., vilket belopp erfordras

för nästa budgetår.

19. Vid Göta luftvärnsregemente föreligger behov av nybyggnad av tvättoch

smörj hall för att vården av förbandets fordonspark skall kunna utövas

rationellt. Medelsbehovet anges till 700 000 kr., vilket belopp erfordras för

nästa budgetår.

20. Vid Tåme skjutplats föreligger behov av ny matsalsbyggnad. Den

nuvarande matsalsbyggnaden vid skjutplatsen beslår av två baracker, som

år 1946 överflyttades till skjutplatsen och sammanbyggdes till en matsalsbarack.

Byggnaden är i så dåligt skick att den icke bör iståndsättas. Kostnaden

för en ny matinrättning har uppskattats till 900 000 kr., varav 150 000

kr. kan disponeras av tidigare anvisade medel.

21. Vid Gotlands tygstation erfordras nybyggnad av en förråds- och

garagebyggnad för att tillgodose behovet av utrymmen för distributionsmateriel

och för transportcentralens motorfordon. Medelsbehovet anges

till 250 000 kr., vilket belopp erfordras för nästa budgetår.

22. För fortsatt utbyggnad av krigsförråd för armén erfordras för budgetåret

1963/64 5 200 000 kr.

23. För diverse smärre byggnadsåtgärder, häri inräknade byggnadstekniska

brandskyddsåtgärder och skyddsanordningar, vilka var för sig beräknas

draga en kostnad av högst 100 000 kr., erfordras för budgetåret

1963/64 2 500 000 kr.

Departementschefen

Som framgår av den lämnade redogörelsen föreligger avsevärda byggnadsbehov

för armén. Bland de mera kostnadskrävande är utbyggnaden

av läger på Prästtomta och Älvdalens skjutfält samt för krigsskolan vid

Karlberg. Vid flera förband i Norrland uppkommer vidare kostnader för

anordnande av motorområden, garage in. m. i samband med att förbanden

tillföres bandvagnar; härtill kommer vid I 20 kostnader för ersättning av

K 4 etablissement. Vidare medför den beslutade omorganisationen av pansartrupperna

byggnadsåtgärder av olika slag vid flera förband. Slutligen

behövs särskilda byggnadsföretag — större och mindre — vid ett antal

förband.

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963

Kostnaderna för utbyggnaden av läger vid Prästtomta skjutfält kan nu

i huvudsak överblickas. Slutkostnaderna anges till 12 000 000 kr. I samband

med Kungl. Maj :ts godkännande av ifrågavarande byggnadsföretag

den 27 januari 1961 angavs totalkostnaderna till 9 500 000 kr. Merkostnaderna

hänför sig i väsentliga hänseenden till beräkningstekniska förhållanden

och ändrat prisläge och någon anledning till erinran synes ej föreligga

i vidare mån än att av Kungl. Maj :t godkänt byggnadsprogram för

en mässbyggnad ej borde ändrats utan Kungl. Maj :ts medgivande. För

täckande av merkostnaderna bör 2 500 000 kr. beräknas för nästa budgetår.

Totalkostnaderna för erforderliga byggnadsåtgärder för krigsskolan vid

Karlberg angavs ursprungligen till 6 000 000 kr., varav hälften hänförde

sig till kostnader av investeringsnatur. Som jag angivit vid anmälan av propositionen

1963:44 torde kostnaderna för arbeten av underhållskaraktär

bli omkring 6 000 000 kr. Då kostnaderna för arbeten av investeringskaraktär

anges till drygt 6 000 000 kr., torde totalkostnaderna icke komma att

understiga 12 000 000 kr. Under erinran om att Kungl. Maj :t ännu icke

godkänt huvudhandlingar för ifrågavarande byggnadsföretag föreslår jag

att för nästa budgetår medel beräknas i enlighet med fortifikationsförvaltningens

förslag. Jag förutsätter, att Kungl. Maj :t i samband med prövning

av behovet av byggnadsåtgärder på Karlberg äger besluta att gymnastikoch

idrottsskolan alltjämt skall vara förlagd till Karlberg.

Även kostnaderna för anordnande av läger vid Älvdalens skjutfält synes

bli avsevärt högre än som ursprungligen angivits. Lägret har jämlikt beslut

av Kungl. Maj :t den 15 augusti 1962 förvärvats för en köpeskilling

av 2 500 000 kr. Enligt det av fortifikationsförvaltningen framlagda förslaget

till byggnadsprogram erfordras i en första etapp byggnadsåtgärder för

11 000 000 kr. Under erinran om att Kungl. Maj :t ännu ej tagit ställning

till byggnadsprogrammet tillstyrker jag att medel för påbörjande av ifrågavarande

byggnadsåtgärder beräknas för budgetåret 1963/64.

Kostnaderna för nya motorområden in. m. vid I 5, I 19 och I 20 i samband

med att förbanden utrustas med bandvagnar har preliminärt angivits

till 30 200 000 kr. I detta belopp ingår jämväl ersättningsbyggnader för

K 4 etablissement, för vilket ändamål enligt vad jag anfört i annat sammanhang

för budgetåret 1963/64 bör beräknas 3 000 000 kr. som tillägg till

kostnadsramen för det militära försvaret. Jämväl i övrigt bör medel för

ifrågavarande ändamål för nästa budgetår beräknas i enlighet med fortifikationsförvaltningcns

förslag. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t

alt närmare pröva omfattningen av ifrågavarande byggnadsföretag.

Kostnaderna för byggnadsåtgärder vid I 6, I 7, I 18 och P 1 lör motorområden

m. m., som erfordras i samband med omorganisationen av pansartrupperna,

har angivits till 21 000 000 kr. Utformningen av byggnadsföretaget

vid P 1 har godkänts av Kungl. Maj:t genom beslut den 21 december

1962. Under erinran om att Kungl. Maj:t ännu ej tagit ställning till

4 — Bilmng till riksdagens protokoll 1963. 1 sand. Nr 108

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963

övriga byggnadsföretag föreslår jag att medel för dessa beräknas i enlighet

med fortifikationsförvaltningens förslag.

Anslagsbeloppet för nästa budgetår bör bestämmas till 42 200 000 kr. i

enlighet med föreliggande förslag. I fråga om vissa byggnadsföretag har

jag i det föregående redovisat mina synpunkter och förslag. Beträffande

övriga av fortifikationsförvaltningen föreslagna byggnadsarbeten torde det

få ankomma på Kungl. Maj :t att, sedan ämbetsverket inkommit med närmare

utredning rörande de olika arbetena, besluta om vilka av dessa som

bör komma till utförande. Medlen under anslaget bör även få tagas i anspråk

för fortsättande av byggnadsarbeten som påbörjats under tidigare

budgetår samt för utförande av andra byggnadsföretag, vilka beräknas

draga en totalkostnad av högst 300 000 kr.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen

att till Byggnadsarbeten för armén för budgetåret 1963/64

anvisa ett investeringsanslag av 42 200 000 kr.

[9] Byggnadsarbeten för marinen

Anslag Nettoutgift Behållning

1961/62 ............ 4 600 000 3 392 551 4 194 778

1962/63 ............ 5 000 000

1963/64 (förslag).... 9 815 000

Yrkande

Fortifikationsförvaltningen hemställer, att anslaget uppföres med

10 100 000 kr., vilket innebär en ökning av 5 100 000 kr. Anslaget avses för

i det följande angivna byggnadsföretag.

Kostnad

1. Nybyggnad av förläggningsbyggnad vid Härnösands kustartiilerikår.......... 1 500 000

2. Radar- och teleskola vid Berga........................................... 1 300 000

3. Mässlokaler för underofficerare och underbefäl vid Berga.................... 450 000

4. Anordnande av ubåtsbas vid Vitså....................................... 2 000 000

5. Nybyggnad av avloppsreningsanläggning samt vägar vid Berga.............. 1 100 000

6. Nybyggnad av garage med tvätt- och smörjhall vid Västra Rindö för Stockholms

kustartilleriförsvar................................................... 700 000

7. Nybyggnad av tvätt- och smörjhall vid Rosenholm för Blekinge kustartilleri
försvar.

............................................................. 800 000

8. Nybyggnad av byggnad för robotutbildning vid Blekinge kustartilleriförsvar .. 800 000

9. Nybyggnad av kanslihusannex vid Göteborgs kustartilleriförsvar............. 800 000

10. Diverse smärre byggnadsföretag.......................................... 650 000

Summa kr. 10 100 000

M o ti v

1. Genom beslut den 6 april 1962 uppdrog Kungl. Maj :t åt fortifikationsförvaltningen

att efter anvisningar av chefen för marinen uppgöra

förslag till byggnadsprogram för anordnande av förläggningsutrymme för

omkring 200 man vid Härnösands kustartillerikår. Enligt fortifikationsför
-

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

vattningen bör ifrågavarande behov av förläggningsutrymme tillgodoses

genom uppförande av en kasernbyggnad, inrymmande 192 man vid enkelförläggning.

Kostnaderna för en dylik kasern vid Härnösands kustartillerikår

har av fortifikationsförvaltningen uppskattats till 2 000 000 kr. varav

1 500 000 kr. för budgetåret 1963/64.

2. Byggnadsbehovet för radar- och teleskola vid Berga har senast anmälts

i 1962 års statsverksproposition (bil. 6, s. 337). Kostnaderna för

ifrågavarande byggnad har av fortifikationsförvaltningen uppskattats till

3 100 000 kr. För påbörjande av byggnadsföretaget kan 1 200 000 kr. disponeras

av redan anvisade medel. För fortsättande av arbetena erfordras för

nästa budgetår 1 300 000 kr.

3. Byggnadsbehovet för mässlokaler för underofficerare och underbefäl

vid Berga har senast anmälts i 1962 års statsverksproposition (bil. 6,

s. 337). Enligt ett av fortifikationsförvaltningen uppgjort förslag skulle

en nybyggnad, inrymmande mässlokaler för underofficerare och underbefäl,

uppföras. Byggnadskostnaderna har av ämbetsverket uppskattats

till 1 500 000 kronor. Av medel, som under förevarande anslag anvisats för

budgetåret 1962/63, avses 1 050 000 kr. disponeras för påbörjande av byggnadsarbetena.

För tillgodoseende av resterande medelsbehov erfordras för

nästa budgetår 450 000 kr.

4. Byggnadsbehovet för ubåtsbas vid Vitså har senast anmälts i 1962

års statsverksproposition (bil. 6, s. 337—339). Av medel, som under förevarande

anslag anvisats för budgetåren 1961/63, avses 1 450 000 kr. utnyttjas

för påbörjande av i 1962 års statsverksproposition särskilt angivna

och i utbyggnad av hamnanläggningen för basen ingående arbeten. För

fortsatt utbyggnad av hamnanläggningen erfordras för budgetåret 1963/64

2 000 000 kr. I anslutning härtill anmäler fortifikationsförvaltningen, att

klarhet ännu icke skapats i den i 1962 års statsverksproposition berörda

depåfartygsfrågan samt att med anledning härav projekteringsarbetet beträffande

husbyggnader för basen alltjämt vilar.

5. Den vid Berga befintliga anläggningen för rening av spillvatten är

dimensionerad för 800 personer. Anläggningen är numera otillräcklig. Nytt

reningsverk, avsett för de centrala delarna av Bergaområdet och med möjlighet

att tillbygga för den blivande ubåtsbasen vid Vitså, erfordras. Anläggningskostnaderna

beräknas till 900 000 kr. Härjämte erfordras vid

Berga komplettering av vägnätet för en uppskattad kostnad av 200 000 kr.

6. För Stockholms kustartilleriförsvar erfordras nybyggnad vid Västra

Rindö av varmgarage, omfattande 4 byggnadsfack, smörj- och tvätthall

samt personalrum för bilförarpersonalen. Garageutrymmena är avsedda för

8 motorfordon i kontinuerlig drift vid kustartilleriets transportcentral. Personalutrymmena

är avsedda för den heltidsanställda civila förarpersonalen.

Smörj- och tvätthallen avses för vården av kustartilleriets fordon inom

Vaxliolmsområdet. Medelsbehovet anges till 700 000 kr.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963

7. Kustartilleriets utbildning av rörligt artilleri har förlagts till Karlskrona

kustartilleriregemente, vilket bland annat medfört att utbildningen

i motortjänst centraliserats dit. För att på ett rationellt sätt tillgodose utbildningsverksamheten

och för att kunna lämna erforderlig service åt det

stora antal stammotorfordon, som finnes inom Blekinge kustartilleriförsvar,

erfordras nybyggnad av en tvätt- och smörjhall på Rosenholm. Medelsbehovet

anges till 800 000 kr.

8. Utbildning av personal, som skall tjänstgöra vid kustartilleriets robotförband,

kommer att förläggas till Karlskrona kustartilleriregemente.

Vid förbandet saknas såväl övnings- som servicelokaler för denna personal.

För tillgodoseende av lokalbehovet erfordras en nybyggnad, inrymmande

robothall, lektionssalar, testrum, lärarrum, förråd och apparatrum

m. m., med en sammanlagd golvyta av cirka 700 kvadratmeter. Byggnadskostnaderna

har av fortifikationsförvaltningen uppskattats till 800 000 kr.

9. Genom beslut den 26 maj 1961 har Kungl. Maj :t fastställt personalorganisation

för stabs- och förvaltningstjänsten m. m. i fred vid Göteborgs

och Bohus samt Hallands försvarsområden jämte Göteborgs kustartilleriförsvar.

För att denna organisation skall kunna arbeta rationellt erfordras

att kanslihuset vid Älvsborgs kustartilleriregemente utökas med ett annex.

I och med att nämnda försvarsområden och kustartilleriförsvar från och

med den 1 oktober 1958 organisatoriskt sammanförts under gemensam

chef och med gemensamma stabs- och förvaltningsorgan i fred flyttade

delar av förutvarande Göteborg—Halmstads försvarsområdes stab och

förvaltningar in i nämnda kanslihus. Större delen av utbildningsavdelningen

vid försvarsområdenas och kustartilleriförsvarets gemensamma

stab har emellertid måst kvarbli i förhyrda lokaler i Göteborg. Vidare har

vissa befattningshavare, däribland flertalet förrådsförvaltare, måst beredas

expeditionslokaler utanför kanslihuset. Kostnaderna för uppförande

av kanslihusannexet har av fortifikationsförvaltningen uppskattats till

800 000 kr.

10. För diverse smärre byggnadsföretag, häri inberäknade byggnadstekniska

brandskyddsåtgärder och skyddsanordningar, vilka var för sig beräknas

draga en kostnad av högst 100 000 kr., erfordras för nästa budgetår

650 000 kr.

Departementschefen

Jag föreslår, att anslaget för nästa budgetår uppföres med 9 815 000 kr.

Dessa medel bör enligt Kungl. Maj :ts närmare bestämmande få utnyttjas

för utförande av de i fortifikationsförvaltningens äskanden föreslagna

byggnads- och anläggningsarbetena. Medel under anslaget bör även få tagas

i anspråk för fortsättande av byggnadsarbeten som påbörjats under tidigare

budgetår samt för utförande av andra byggnadsföretag, vilka beräknas

draga en totalkostnad av högst 300 000 kr.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

101

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen

att till Byggnadsarbeten för marinen för budgetåret

1963/64 anvisa ett investeringsanslag av 9 815 000 kr.

[10] Byggnadsarbeten för flygvapnet

Anslag Nettoutgift Behållning

1961/62 ............ 7 000 000 8 777 834 9 974 281

1962/63 ............ 6 500 000

1963/64 (förslag) . . 10 500 000

Yrkande

Fortifikationsförvaltningen hemställer (skr. 15/8 1962) att anslaget uppföres

med 14 200 000 kr.

Sedermera har chefen för flygvapnet med skrivelse den 31 januari 1963

inkommit med investeringsplan för flygvapnet 1963—70. Med anledning

härav har fortifikationsförvaltningen i skrivelse den 8 februari 1963 återkallat

sina i skrivelse den 15 augusti 1962 avgivna förslag till anslagsäskanden

för budgetåret 1963/64 under förevarande anslag samt i stället

avgivit nytt förslag till anslagsäskanden. Ämbetsverket hemställer att anslaget

för nästa budgetår uppföres med 11 500 000 kr. Anslaget avses för i det

följande angivna byggnadsförslag.

Kostnad

1. Nybyggnad av drivmedelsanläggning samt anskaffning och installation m. m. av

reservkraftaggregat för Västmanlands flygflottilj......................... 1 275 000

2. Nybyggnad av radarlaboratorium vid Roslagens flygkår..................... 800 000

3. Nybyggnad av trafikledartorn och flygtjänstbyggnad vid Östgöta flygflottilj.... 550 000

4. Nybyggnad av sjukhus vid krigsflygskolan................................ 1 000 000

5. Nybyggnad av laddningsbyggnad och uppställningsplatser för robotlavetter

m. m. vid Barkarby flygdepå.......................................... 1 200 000

6. Nybyggnad av trafikledartorn vid Hälsinge flygflottilj...................... 400 000

7. Utökning av flygverkstad vid Södertörns flygflottilj........................ 1 500 000

8. Om- och tillbyggnad av flyg- och fordonsverkstad vid Norrbottens flygbaskår . 250 000

9. Nybyggnad av hangar vid flygförvaltningens försökscentral i Malmslätt....... 2 000 000

10. Nybyggnad av laboratoriebarack, robotprovhus och ammunitionsförråd samt

ordnande av elkraftförsörjningen vid robotförsöksplatsen i Norrland........ 800 000

11. Anläggning av vattenreservoar vid centrala flygverkstaden i Malmslätt....... 150 000

12. Nybyggnad av förläggningsbyggnad för strilpersonal vid Härnösands kustartille
rikår.

............................................................... 600 000

13. Diverse smärre byggnadsföretag.......................................... 975 000

Summa kr. 11 500 000

Motiv

1. I skrivelse den 30 november 1962 har fortifikationsförvaltningen

hemställt om bemyndigande att låta utföra en ny drivmedelsanläggning

för Västmanlands flygflottilj för en uppskattad kostnad av 900 000 kr.

I förenämnda skrivelse har fortifikationsförvaltningen anfört i huvudsak

följande.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

Genom beslut den 15 januari 1954 bemyndigade Kungl. Maj:t fortifikationsförvaltningen

att för utökning av drivmedelsanläggning vid Västmanlands

flygflottilj anlita det för budgetåret 1953/54 anvisade investeringsanslaget

Vissa byggnadsarbeten för flygvapnet intill ett belopp av 800 000 kr.

Under den tidsperiod, då projekteringen av ifrågavarande anläggning

ägde rum, använde flygvapnet MC 75 (flygfotogen). Senare skedde emellertid

övergång till MC 77 (jetbensin). Från början var endast ofullständigt

känt hur mycket farligare sistnämnda bränsle var från bl. a. brand- och

explosionssynpunkter. Detta klarlades i full utsträckning först i samband

med det utredningsarbete, som företogs med anledning av den s. k. Mohedaolyckan

i juli 1958. Detta medförde att sprängämnesinspektionen år

1958 omprövade sin inställning till utformning av lagringsanläggningar

in. in. för drivmedel och skärpte säkerhetskraven. Nu ifrågavarande anläggning

påbörjades i januari 1956 och de programenliga arbetena slutfördes

i december 1958. Med anledning av de då skärpta säkerhetskraven

kunde anläggningen icke tagas i bruk för lagring av MC 77 och trots att

icke obetydliga kostnader därefter nedlagts för komplettering av anläggningen

(katastrofinvallning, revidering av ws- och elinstallationer, utflyttning

av elcentral m. m.) är densamma alltjämt av säkerhetsskäl outnyttjad.

Vissa för ifrågavarande anläggning speciella omständigheter har bidragit

till att öka betänkligheterna mot att utnyttja anläggningen. Sålunda

har Västerås stad under senare år förvärvat vissa intill anläggningen belägna

områden, däribland huvuddelen av flygvapnets centrala skolors förutvarande

etablissement, vilka områden avses skola exploateras för bostadsbebyggelse.

Vidare kan svårighet uppstå för stadens vattenförsörjning

i händelse av läckage å den del av anläggningens rörledning som leder

genom Badelundaåsen, vilken utgör stadens vattentäkt. Fortifikationsförvaltningen

har verkställt närmare utredning rörande de reviderings- och

kompletteringsåtgärder, som ytterligare erfordras för att med fullt beaktande

av säkerhetskraven kunna taga anläggningen i bruk för jetbensin.

Enligt utredningen bör rörledningarna från lagringscisternerna via Badelundaåsen

till flottiljen slopas och transport av drivmedel mellan cisternerna

och flottiljen i stället ske medelst tankbilar. I övrigt erfordras byggnadsåtgärder

för ett sammanlagt belopp av 950 000 kr., varav 400 000 kr.

för två nya friliggande cisterner, 390 000 kr. för övriga byggnads- och anläggningsarbeten

och 160 000 kr. för administration och oförutsett. Genom

dessa åtgärder erhålles dock icke något skydd för eventuella inre explosioner.

Kommer sådant skydd att krävas av sprängämnesinspektionen

måste ytterligare genomgripande byggnadsåtgärder vidtagas till en kostnad

av över 100 000 kr.

Med anledning av den höga kostnad som sålunda beräknats för iståndsättning

av ifrågavarande anläggning för avsett ändamål har fortifikationsförvaltningen

även undersökt andra möjligheter till lösning av lagringsfrågan.

Sedan därvid framkommit att ett utförande av en helt ny

anläggning på annan plats skulle ur alla synpunkter ställa sig förmånligare

än ett bibehållande av den nuvarande anläggningen, har fortifikationsförvaltningen

i samråd med chefen för flygvapnet, sprängämnesinspektionen,

länsstyrelsen i Västmanlands län och järnvägsstyrelsen upprättat

förslag till nybyggnad av en drivmedelsanläggning vid Tortuna järnvägsstation

cirka 12 kilometer nordost Västerås. Drivmedelslagringen avses

därvid ske i liggande, nedgrävda plåtcisterner av konventionell typ.

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

Anläggningen avses i första hand utbyggas för en volym av 1 300 kubikmeter

med möjlighet till framtida utökning. Uppfyllning av anläggningen

kan ske från järnväg och vidaretransporten till flottiljen med tankbilar.

Kostnaderna för förslagets genomförande, exklusive markkostnader, har

beräknats till 900 000 kr., varav 570 000 kr. för cisterner, 180 000 kr. för

övriga anläggningsarbeten och 150 000 kr. för administration och oförutsett.

Genom ämbetsverkets försorg pågår utredning rörande möjligheterna

att utnyttja den nuvarande anläggningen för annat ändamål.

Beträffande behovet av reservkraftaggregat vid Västmanlands flygflottilj

anmäler fortifikationsförvaltningen att med hänsyn till den stora frekvensen

av mörkerflygningar vid flottiljen krävs ur flygsäkerhetsssynpunkt

att, i händelse av strömavbrott, dylikt aggregat finnes att tillgå.

Kostnaderna för anskaffning och installation m. m. av aggregatet uppskattas

till 375 000 kr.

2. För utbildningen vid den till Roslagens flygkår förlagda flygvapnets

radarskola erfordras nybyggnad av laboratoriebyggnad, inrymmande 9

radarlaborationssalar, 5 elmätarrum och 1 verkmästarrum med en sammanlagd

nettogolvyta om ca 460 kvadratmeter ävensom vissa biutrymmen

såsom apparatrum, toalettrum m. m. Av fortifikationsförvaltningen företagen

utredning har givit vid handen, att utrymmesbehovet icke kan tillgodoses

inom flygkårens befintliga byggnadsbestånd. Kostnaden för nybyggnaden

har uppskattats till 800 000 kr.

3. Lokalerna i flygsäkerhetsbyggnaden vid Östgöta flygflottilj är trånga

och oändamålsenliga och tillgodoser icke flygsäkerhetens krav. Med hänsyn

härtill och till att byggnaden är i sådant skick, att det ur byggnadstekniska

och ekonomiska synpunkter icke kan anses försvarbart utöka och

modernisera densamma, bör nya lokaler för flygsäkerhetstjänsten tillskapas

genom nybyggnad. Även lokalerna för den flygande personalen vid

flottiljen är otillräckliga och oändamålsenliga. Behovet av nya lokaler för

denna personal bör tillgodoses genom nybyggnad.

Av fortifikationsförvaltningen företagen utredning har givit vid handen,

att ifrågavarande behov av nya flygsäkerhetslokaler och flygtjänstlokaler

bör tillgodoses genom att för ändamålet uppföra en ny byggnad. Till byggnadens

källarvåning bör förläggas en planerad kommandocentral. Byggnadskostnaderna

har uppskattats till 1 400 000 kr., varav 300 000 kr. belöper

på kommandocentralen. Kostnaderna för kommandocentralen bör bestridas

av medel, som för budgetåret 1962/63 anvisats under anslaget Övriga

befästningsarbeten. För påbörjande av byggnadsarbetet kan vidare

disponeras 300 000 kr. av medel, som står till Kungl. Maj :ts disposition

för hangarverkstäder vid flottiljen samt 250 000 kr., som ställts till fortifikationsförvaltningens

förfogande för utbyggnad av sjukhus vid Norrbottens

flygbaskår. Sistnämnda medel erfordras icke för utbyggnad av ifrågavarande

sjukhus, enär den slutna sjukvården för Luleå-förbanden avses

opaginerad Kontrollera mot PDF

104 Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963

skola centraliseras till Luleå luftvärnskår. Resterande medelsbehov, 550 000

kr., bör tillgodoses genom medelsanvisning för nästa budgetår.

4. Förbandssjukhuset vid krigsflygskolan utgöres av en för sjukvårdsändamål

omändrad förläggningsbarack, uppförd 1883 och moderniserad

1939. Lokalerna är otillräckliga och icke ändamålsenliga för verksamheten,

som omfattar jämväl sjukvården för den förberedande fältflygarskolan

vid Herrevadskloster. Helt ny sjukhusbyggnad bör snarast komma till utförande

och kostnaderna härför har av fortifikationsförvaltningen uppskattats

till 1 000 000 kr.

5. Jämlikt beslut av 1962 års riksdag (prop. 1962: 110; SU 115; rskr.

285) skall ett luftvärnsrobotförband förläggas till Barkarby flygdepå. Fortifikationsförvaltningen

har i samråd med chefen för flygvapnet upprättat

förslag rörande erforderliga investeringsåtgärder för luftvärnsrobotförbandets

verksamhet. Enligt förslaget skall utföras två explosivämnesförråd,

en laddningsbyggnad, uppställningsplatser för robotlavetter, radarstation,

planer för färdigmagasin, vägar samt avlopps- och elledningar m. m.

Kostnaderna för förslagets genomförande har beräknats till 1 900 000 kr.,

varav 700 000 kr. belöper på explosivämnesförråden. Sistnämnda kostnad

kan bestridas av medel, som tidigare anvisats under investeringsanslaget

Anläggningar för robotvapen. För tillgodoseende av resterande medelsbehov

erfordras för nästa budgetår 1 200 000 kr.

6. Vid Hälsinge flygflottilj erfordras ur flygsäkerhetssynpunkt ett

nytt trafikledartorn. Till källarvåningen i detta bör förläggas en kommandocentral.

Byggnadskostnaderna uppskattas till 700 000 kr., varav 300 000

kr. belöper på kommandocentralen och kan bestridas från det för budgetåret

1962/63 anvisade investeringsanslaget Övriga befästningsarbeten. Resterande

medelsbehov, 400 000 kr., bör tillgodoses genom medelsanvisning för

nästa budgetår.

7. Som en följd av att flygflottiljerna börjat utrustas med flygplan 35

uppkommer under de närmaste åren vid flera flottiljer behov av utökade

lokaler för underhåll och drift av den nya flygplantypen, vars tekniska utrustning

är betydligt mera krävande ur underhållssynpunkt än tidigare

flygplantypers. Den omställning av verkstadsdriften vid Södertörns flygflottilj,

som planeras med hänsyn härtill, avses ligga till grund för motsvarande

ändringar vid övriga förband, som senare skall utrustas med

flygplan 35. De om- och tillbyggnadsarbeten, som erfordras vid Södertörns

flygflottiljs flygverkstad, uppskattas draga en kostnad av 1 500 000 kr.

8. Vid Norrbottens flygbaskår föreligger behov av utökning av flyg- och

fordonsverkstaden. Utbyggnaden bör utföras etappvis, varvid första byggnadsetappen

avses skola omfatta nybyggnad för förråd och personal i

omedelbar anslutning till flyg- och fordonsverkstaden samt ombyggnad av

nämnda byggnad för att däri erhålla tillfredsställande utrymmen för bland

annat televerkstad och instrumentverkstad. Byggnadskostnaderna för första

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

byggnadsetappen uppskattas till 750 000 kr. För påbörjande av ifrågavarande

byggnadsarbeten kan disponeras 500 000 kr. av medel som anvisats

för budgetåret 1962/63. För tillgodoseende av resterande medelsbehov erfordras

250 000 kr. för budgetåret 1963/64.

9. Flygverksamheten vid flygförvaltningens försökscentral i Malmslätt

har under de senaste åren mer än fördubblats och väntas snabbt komma

att öka ytterligare. Brist på hangarutrymme föreligger för närvarande för

cirka 15 flygplan, vilka därför måste uppställas utomhus. För att försökscentralen

skall kunna bedriva sin utprovningsverksamhet i planerad omfattning

är det nödvändigt att nya hangarutrymmen snarast tillkommer.

Kostnaderna för uppförande av ny hangar har uppskattats till 2 000 000 kr.,

vilket belopp erfordras för nästa budgetår.

10. Genom beslut den 21 december 1962 har Kungl. Maj :t bemyndigat

fortifikationsförvaltningen att för en kostnad av högst 400 000 kr. uppföra

laboratoriebarack och robotprovhus vid flygförvaltningens robotförsöksplats

i Norrland. Medel för täckande av kostnaderna för dessa byggnader

bör anvisas för nästa budgetår.

Vid försöksplatsen föreligger vidare behov av förråd för robotar, raketer

och ammunition av olika typer. Kostnaderna för förrådet har uppskattats

till 150 000 kr. För drift av ett flertal för verksamheten nödvändiga apparater

erfordras vidare anslutning till elkraftnätet. Kostnaderna härför har

uppskattats till 250 000 kr.

Sammanlagt erfordras sålunda 800 000 kr. för byggnadsföretag vid robotförsöksplatsen

för nästa budgetår.

11. Vid centrala flygverkstaden Malmslätt erfordras utförande av en

lågvattenreservoar m. m. till en uppskattad kostnad av 150 000 kr.

12. För förläggning av flygvapnets strilpersonal i Härnösand föreligger

behov av förläggningsutrymmen för 50 man, vilket behov bör tillgodoses

genom uppförande av en mindre förläggningsbyggnad vid Härnösands kustartillerikår.

Byggnadskostnaden har uppskattats till 600 000 kr.

13. För diverse smärre byggnadsföretag, inklusive byggnadstekniska

brandskyddsåtgärder och skyddsanordningar, vilka var för sig beräknas

draga en kostnad av högst 100 000 kr., erfordras för nästa budgetår 975 000

kr.

Yttrande

överbefälhavaren tillstyrker fortifikationsförvaltningens förslag.

Departementschefen

Under förevarande anslag har fortifikationsförvaltningen framlagt förslag

till utförande av ett flertal byggnadsföretag. Bland de mera kostnadskrävande

är nybyggnad av drivmcdelsanläggning m. in. vid Västmanlands

flygflottilj, nybyggnad av sjukhus vid krigsflygskolan, nybyggnad av ladd
-

s. 106 Kontrollera mot PDF

106 Kungi. Maj.ts proposition nr 108 år 1963

ningshus m. m. vid Barkarby flygdepå, utökning av flygverkstad vid Södertörns

flygflottilj och nybyggnad av hangar vid försökscentralen i Malmslätt.

Vid Västmanlands flygflottilj finnes en åren 1956—1958 uppförd drivmedelsanläggning,

vilken icke utan omfattande och kostnadskrävande

byggnadsåtgärder kan användas för förvaring av numera använt flygdrivmedel.

Fortifikationsförvaltningen föreslår därför, att ifrågavarande anläggning

ersättes med en ny drivmedelsanläggning, som beräknas draga

en kostnad av 900 000 kr. Med hänsyn till bland annat att den befintliga

drivmedelsanläggningen är belägen i nära anslutning till markområden som

Västerås stad avser att exploatera anser jag den nya drivmedelsanläggningen

böra utföras i enlighet med fortifikationsförvaltningens förslag.

Vid krigsflygskolan föreslår fortifikationsförvaltningen nybyggnad av

ett sjukhus för en uppskattad kostnad av 1 000 000 kr. såsom ersättning

för ett befintligt äldre förbandssjukhus. Enligt vad jag under hand inhämtat

föreligger ännu inga programhandlingar för sjukhuset, vilket tidigast

beräknas kunna påbörjas under våren 1964. Jag anser med hänsyn härtill

att medel för detta ändamål icke bör anvisas för nästa budgetår.

Till Barkarby flygdepå skall enligt beslut av 1962 års riksdag förläggas

ett luftvämsrobotförband. I samband härmed föreligger behov av vissa

investeringsåtgärder vid depån för en beräknad kostnad av 1 900 000 kr.,

varav 700 000 kr. erfordras för uppförande av explosivämnesförråd. Kostnaderna

för sistnämnda förråd avses skola bestridas av medel, som för

budgetåret 1962/63 anvisats under investeringsanslaget Anläggningar för

robotvapen. För tillgodoseende av resterande medelsbehov erfordras

1 200 000 kr. för nästa budgetår. Byggnadsprogram, som ur säkerhetssynpunkt

godkänts av sprängämnesinspektionen, finns utarbetat och har

godkänts av Kungl. Maj :t.

För utökning av flygverkstad vid Södertörns flygflottilj liksom för nybyggnad

av hangar vid försökscentralen i Malmslätt bör medel beräknas i

enlighet med fortifikationsförvaltningens förslag.

Jag föreslår, att under anslagsrubriken för nästa budgetår anvisas

10 500 000 kr. Beträffande vissa av de föreslagna byggnadsföretagen har

jag i det föregående redovisat mina synpunkter och förslag. Jag beräknar

sålunda icke medel under anslaget för uppförande av nytt sjukhus vid

krigsflygskolan. Beträffande övriga av fortifikationsförvaltningen föreslagna

byggnadsarbeten torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att, sedan ämbetsverket

inkommit med närmare utredning rörande de olika arbetena,

besluta om vilka av dessa som bör komma till utförande. Medel under anslaget

bör även få tagas i anspråk för fortsättande av arbeten som påbörjats

under tidigare budgetår samt för utförande av andra byggnadsföretag,

vilka beräknas draga en totalkostnad av högst 300 000 kr.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963 107

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen

att till Byggnadsarbeten för flygvapnet för budgetåret

1963/64 anvisa ett investeringsanslag av 10 500 000 kr.

[11] Flygfältsarbeten m.m.

Anslag Nettoutgift Behållning

1961/62 .......... 29 000 000 34 130 649 25 927 353

1962/63 .......... 24 500 000

1963/64 (förslag). . 23 500 000

Yrkande

Fortifikationsförvaltningen, som från och med den 1 juli 1963 från flygförvaltningen

skall övertaga handläggningen av ärenden rörande flygfältsarbeten

m. m., hemställer efter samråd med flygförvaltningen (skr. 15/8

1962) att anslaget uppföres med 27 400 000 kr.

Sedermera har chefen för flygvapnet med skrivelse den 31 januari 1963

inkommit med investeringsplan för flygvapnet 1963—70. Med anledning

härav har fortifikationsförvaltningen i skrivelse den 14 februari 1963 återkallat

sina i förenämnda skrivelse den 15 augusti 1962 angivna förslag till

anslagsäskanden för budgetåret 1963/64 under förevarande anslag och i

stället, efter samråd med chefen för flygvapnet och flygförvaltningen, avgivit

nytt förslag till anslagsäskanden. Fortifikationsförvaltningen hemställer,

att anslaget för nästa budgetår uppföres med 23 500 000 kr., vilket

innebär en anslagsminskning med 1 000 000 kr. Vidare föreslår fortifikationsförvaltningen,

att flygfältsarbeten in. m. får igångsättas för en kostnad

av 8 500 000 kr. utöver anvisade medel. Av sistnämnda belopp avses

4 000 000 kr. för fullföljande av arbeten på en ny flygbas, 2 000 000 kr. för

utläggande av beställningar på ytterligare reservvägbaser samt 2 500 000 kr.

för arbeten med anläggningar för el- och teleutrustningar.

Anslaget avses för i det följande angivna flygfältsarbeten m. in.

Kostnad

1. Färdigställande av tidigare påbörjade flygfältsarbeten...................... 9 000 000

2. Påbörjande av ny flygbas............................................... 2 000 000

3. Kompletteringsarbeten på befintliga baser................................. 3 200 000

4. Lagringsanläggningar för drivmedel....................................... 1 000 000

5. Reservvägbaser........................................................ 2 000 000

6. Maskeringsarbeten...................................................... 1 600 000

7. Baracker på krigsflygfält................................................ 800 000

8. Beredskapslagring...................................................... 400 000

9. Banförstärkningar...................................................... 1 000 000

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj. ts proposition nr 108 år 1963

Kostnad

10. Anläggningar för flygfältsbelysning....................................... 840 000

11. Anläggningar för elkraft (vid krigsflygfält och uppställningsområden)......... 200 000

12. Anläggningar för kabelnät (högtalare)..................................... 400 000

13. Anläggningar för radio och radar......................................... 960 000

14. Anläggningar för telemateriel för luftbevakningen.......................... 100 000

Summa kr. 23 500 000

Motiv

1. I byggnadsplanerna för budgetåret 1963/64 ingår fortsatta arbeten på

tre påbörjade flygfält, vilka totalt beräknas kosta 15 500 000 kr. För dessa

arbetens bedrivande har under tidigare budgetår anvisats 6 500 000 kr. För

färdigställande av dessa arbeten beräknas för budgetåret 1963/64 9 000 000

kr.

2. I planerna för budgetåret 1963/64 ingår även påbörjande av ytterligare

en ny flygbas med rull- och taxibana, klargörings- och uppställningsplatser

samt flygplanväg. Denna flygplats, som föreslås förlagd till Gävleborgs

län, beräknas totalt kosta ca 6 000 000 kr., varav 2 000 000 kr. erfordras

för nästa budgetår.

3. För att göra vissa tidigare delvis utbyggda baser fullt krigsanvändbara

erfordras kompletteringar med klargörings- och uppställningsplatser,

flygplan- och fordonsvägar. Därjämte erfordras medel för planläggning

av flygfältsarbeten som beräknas komma till utförande vid krig eller beredskapstillstånd

samt för utförande av smärre kompletteringsarbeten i

förbandens egen regi. Här angivna arbeten beräknas draga en kostnad av

3 200 000 kr., vilket belopp erfordras nästa budgetår.

4. För att betjäna de vid flygbaserna baserade flygförbanden erfordras

anläggande av lagringsanläggningar för drivmedel. Medelsbehovet för detta

ändamål beräknas för nästa budgetår till 1 000 000 kr.

5. Under budgetåret 1963/64 bör arbeten på reservbaser sättas igång

inom en kostnadsram av 4 000 000 kr. Medelsförbrukningen under budgetåret

1963/64 förutsättes bli 2 000 000 kr.

6. För utförande av maskeringsarbeten vid flygbaserna erfordras för

nästa budgetår 1 600 000 kr.

7. För utbyggnad av baracker vid krigsflygfält som är så belägna att

befintlig bebyggelse icke kan utnyttjas för oundgängligen erforderliga inomhuslokaler

erfordras för nästa budgetår 800 000 kr.

8. Anordningar för och uppläggning av material för reparation och komplettering

av flygbaser vid krig eller beredskapstillstånd beräknas för nästa

budgetår till 400 000 kr.

9. Med hänsyn till högre hjultryck och de särskilda krav beträffande

jämnhet och ytstabilitet som de moderna jetplanen ställer på rull- och taxi
-

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963

banor erfordras för nästa budgetår 1 000 000 kr. för förstärkningsarbeten

på vissa flottilj- och krigsflygfält.

10. För införande av ett nytt optiskt inflygningssystem vid flottiljerna

samt för kompletteringar av befintliga anläggningar för ban- och inflygningsljus

erfordras för nästa budgetår 840 000 kr.

11. För förstärkning av elkraftförsörjningen vid vissa krigsflygfält och

uppställningsområden erfordras för nästa budgetår arbeten för en kostnad

av 200 000 kr.

12. För vidgning och komplettering av kabelnäten för signal- och högtalaranläggningarna

vid flygfälten erfordras för nästa budgetår 400 000 kr.

13. Med hänsyn till den för flygverksamheten erforderliga säkerhetsorganisationen

erfordras ytterligare utbyggnad av markbaserad radio och

radar. För skydd av denna materiel erfordras smärre hyddor och skyddsrum,

fundament till master samt kabelarbeten. Kostnaderna härför beräknas

för nästa budgetår till 960 000 kr.

14. Medlen erfordras för anordningar för teleinstallationer för luftbevakningen

såsom resning av radiomaster, hyddor, fundament etc.

Yttrande

Överbefälhavaren tillstyrker fortifikationsförvaltningens förslag.

Departementschefen

Jag föreslår, att anslaget för nästa budgetår i enlighet med fortifikationsförvaltningens

förslag uppföres med 23 500 000 kr. Av anslagsmedlen

bör 9 000 000 kr. få utnyttjas för fortsatta arbeten på tre flygfält, 2 000 000

kr. för påbörjande av en ny flygbas, 3 200 000 kr. för kompletteringsarbeten

på befintliga baser och 2 000 000 kr. för anläggande av reserwägbaser.

Resterande medel under anslaget, 7 300 000 kr., bör få utnyttjas för övriga

av fortifikationsförvaltningen föreslagna arbeten. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj :t att närmare reglera anslagets användning.

Av anslaget beräknas i enlighet med fortifikationsförvaltningens förslag,

vilket i denna del tillstyrkts av riksrevisionsverket, 2 500 000 kr. för anläggningar

för el- och teleutrustning.

Under anslaget har vidare 1 000 000 kr. upptagits för förstärkningsarbeten

m. m. å flygfält. Det är enligt min mening tveksamt om investeringsmedel

bör utnyttjas för dylika arbeten. Jag förutsätter, att denna fråga

närmare överväges i samband med anslagsäskandena för budgetåret 1964/65.

Jag hemställer alltså att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) medgiva att flygfältsarbeten m. m. må komma till utförande

i den av mig angivna omfattningen;

b) till Flygfältsarbeten m. rn. för budgetåret 1963/64 anvisa

ett investeringsanslag av 23 500 000 kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963

Befästningars del fond

I 1963 års statsverksproposition har under befästningars delfond i anslutning

till vad som gäller för innevarande budgetår beräknade anslagsbelopp

för budgetåret 1963/64 upptagits under följande anslagsrubriker,

nämligen Berghangarer, Anordnande av vissa drivmedelsförråd, Vissa ammunitionsförråd,

Uppställningsplatser för radarstationer, Vissa fortifikatoriska

anordningar för kustartilleribatterier, Anordnande av vissa lokaler för

luftbevakningen m. in., Tygmaterielförråd i berg, Bergverkstäder vid flygvapnet,

Fullträffsäkra uppehållsplatser, Anläggningar för robotvapen, Övriga

befästningsarbeten, Flyttning av Stockholms örlogsbas (Muskövarvet) och

Markförvärv för befästningar. För att erhålla bättre överblick över försvarsgrenarnas

kostnadsramar, som omfattar både drift- och investeringsändamål,

synes det emellertid lämpligt att under befästningars delfond upptas tre särskilda

anslag för befästningsarbeten för de olika försvarsgrenarna samt ett

anslag för befästningsarbeten för gemensamma ändamål. Genom en sådan

ordning vinnes också i huvudsak överensstämmelse med anslagsuppställningen

under kasernbyggnaders delfond. Anslagen till Flyttning av Stockholms

örlogsbas (Muskövarvet) och Markförvärv för befästningar bör bibehållas

oförändrade. Den för översyn av redovisningen av försvarets befästningar

av Kungl. Maj :t den 14 oktober 1960 tillkallade utredningsmannen

har under hand meddelat, att en sammanföring av nuvarande anslagsrubriker

enligt förevarande förslag icke anses komma att medföra några

olägenheter vid fullföljande av utredningsuppdraget. I enlighet med det

anförda upptas i det följande medel för investeringar för befästningar under

anslagsrubrikerna Befästningsarbeten för gemensamma ändamål, Befästningsarbeten

för armén, Befästningsarbeten för marinen, Befästningsarbeten

för flygvapnet, Flyttning av Stockholms örlogsbas (Muskövarvet)

och Markförvärv för befästningar. Vid utgången av innevarande budgetår

kvarstående outnyttjade belopp å de äldre anslagen bör enligt Kungl. Maj :ts

närmare bestämmande få överföras till de nya anslagen.

[12] Befästningsarbeten för gemensamma ändamål

Anslag

1963/64 (förslag) .................... 34 500 000

Förevarande anslag avses för befästningsarbeten av investeringsnatur för

gemensamma ändamål för försvaret.

I överbefälhavarens investeringsplan för gemensamma ändamål för tidsperioden

1963—70 har för investeringar för gemensamma ändamål för nästa

budgetår upptagits 34,25 miljoner kronor, varav 1 miljon kronor hänför sig

till markförvärv för befästningar. I det följande lämnas en redovisning för

av fortifikationsförvaltningen (skr. 15/8 1962) föreslagna befästningsarbe
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

in

Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963

ten av gemensam natur, vilka enligt överbefälhavarens förenämnda investeringsplan

skall komma till utförande under nästa budgetår. Uppdelningen

på olika objekt har gjorts på grundval av en inom fortifikationsförvaltningen

upprättad särskild promemoria.

Kostnad

Anläggningar för spaning, samband och stridsledning

1. Uppehållsplatser......................................................... 4 415 000

2. Signalanläggning....................................................... 150 000

3. Uppehållsplatser.......................................................; 435 000

4. Lokaler för försvarets radioanstalt...................i.................. 2 000 000

Anläggningar för förråd och verkstäder

5. Drivmedelsanläggning..........

6. Drivmedelsanläggning..........

7. Drivmedelsanläggning.,........

8. Drivmedelsanläggning..........

9. Drivmedelsanläggning..........

10. Etappammunitionsförråd........

11. Centralammunitionsförråd.......

12. Centralammunitionsförråd.......

13. Tygmaterielförråd..............

Övriga befästningsarbeten

14. Stötvågssimulator...................................................... 2 550 000

Summa kr. 33 250 000

600 000

4 000 000

2 000 000

2 400 000

4 900 000

2 000 000

4 300 000

2 000 000

1 500 000

.1/ o ti v

1. Totalkostnaden för utbyggnad av tre uppehållsplatser uppskattas preliminärt

till 26 000 000 kr. För budgetåret 1962/63 har 800 000 kr. anvisats

för projektering av anläggningarna. För påbörjande av två av anläggningarna

i östra Mellansverige erfordras för nästa budgetår (2 700 000 +

1 715 000 =) 4 415 000 kr.

2. För projektering av en signalanläggning har för budgetåret 1962/63

anvisats 100 000 kr. För färdigställande av anläggningen erfordras 150 000

kr. för nästa budgetår.

3. För bestridande av det militära försvarets andel i kostnaderna för två

uppehållsplatser, vilka utföres genom civilförsvarsstyrelsens försorg, erfordras

(400 000 + 35 000 =) 435 000 kr. för nästa budgetår. I fråga om den

ena anläggningen begäres nu medel endast för en första etapp.

4. För fortsatt utbyggnad av lokaler för försvarets radioanstalt erfordras

2 000 000 kr. för nästa budgetår.

5. Totalkostnaden för ifrågavarande drivmedelsanläggning uppskattas till

6 130 000 kr. enligt prisläget den 1 maj 1962. Till och med innevarande budgetår

har 5 530 000 kr. anvisats. För färdigställande av anläggningen erfordras

600 000 kr. för nästa budgetår.

6. Totalkostnaden för ifrågavarande drivmedelsanläggning har uppskattats

till 12 500 000 kr. enligt prisläget den 1 maj 1962. Till och med inncva
-

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963

rande budgetår har 4 000 000 kr. anvisats. För fullföljande av arbetena erfordras

8 500 000 kr., varav 4 000 000 kr. för nästa budgetår.

7. Totalkostnaden för ifrågavarande drivmedelsanläggning uppskattas

till 7 000 000 kr. enligt prisläget den 1 maj 1962. Till och med innevarande

budgetår har 5 000 000 kr. anvisats. För fullföljande av arbetena erfordras

alltså 2 000 000 kr. för nästa budgetår.

8. Genom beslut den 28 juni 1962 uppdrog Kungl. Maj :t åt fortifikationsförvaltningen

att i samråd med arméintendenturförvaltningen och flygförvaltningen

verkställa en teknisk-ekonomisk undersökning rörande olika

alternativ till anordnande av en drivmedelsanläggning, avsedd för förvaring

av flygdrivmedel och bensin. Kungl. Maj :t medgav vidare, att ett belopp av

högst 500 000 kr. av förevarande anslag finge förskottsvis tagas i anspråk

för undersökningarna. Fortifikationsförvaltningen beräknar, att förenämnda

undersökningar, ävensom projektering av en ny drivmedelsanläggning skall

kunna slutföras så att arbetet med förrådet kan påbörjas under budgetåret

1963/64. De äskade medlen, 2 400 000 kr., avses för täckning av undersöknings-

och projekteringskostnaderna samt för påbörjande av arbetet med

anläggningen.

9. I skrivelse den 27 oktober 1962 har fortifikationsförvaltningen gjort

framställning till Kungl. Maj :t om förhyrning av lagringsutrymmen för

drivmedel i en planerad kommunal berganläggning. Den totala investeringskostnaden

för ifrågavarande anläggning har uppskattats till 7 150 000 kr.

Med anledning av förevarande framställning uppdrog Kungl. Maj :t genom

beslut den 7 december 1962 åt fortifikationsförvaltningen att vidtaga åtgärder

för att med äganderätt förvärva ifrågavarande drivmedelsanläggning.

För bestridande av kostnaderna för förvärv av anläggningen erfordras

4 900 000 kr. för nästa budgetår.

10. Totalkostnaden för ett etappammunitionsförråd uppskattas till

10 000 000 kr. enligt prisläget den 1 maj 1962. Till och med innevarande

budgetår har 5 200 000 kr. anvisats. För fullföljande av arbetena erfordras

4 800 000 kr., varav 2 000 000 kr. för nästa budgetår.

11. Totalkostnaden för tre centralammunitionsförråd uppskattas till

27 500 000 kr. enligt prisläget den 1 maj 1962. Till och med innevarande

budgetår har 13 000 000 kr. anvisats. För fullföljande av arbetena erfordras

14 500 000 kr., varav 4 300 000 kr. för nästa budgetår.

12. Totalkostnaden för två nya centralammunitionsförråd uppskattas till

15 500 000 kr. enligt prisläget den 1 maj 1962. För påbörjande av förråden

erfordras 2 000 000 kr. för nästa budgetår.

13. För påbörjande av ett nytt tygmaterielförråd erfordras 1 500 000 kr.

för nästa budgetår. Totalkostnaden för förrådet kan icke angivas, enär förrådstyp

och omfattning av förrådet icke kunnat fastställas.

14. Totalkostnaden för viss försöksanläggning för prov med särskilt

höga belastningar, s. k. simulator, beräknas komma att uppgå till 5 000 000

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963

113

kr. Hittills har för anläggningen sammanlagt anvisats 1 800 000 kr. under

reservationsanslaget Fortifikationsförvaltningen: Forskningsverksamhet,

varav 000 000 kr. för innevarande budgetår. I enlighet med vad föredragande

departementschefen anfört vid anmälan i 1963 års statsverksproposition av

förenämnda anslag (s. 40) bör medel för simulatorn — en berganläggning

med vissa byggnader ovan jord - - framdeles ej anvisas under ifrågavarande

anslag utan under kapitalbudgeten. För nästa budgetår erfordras 2 550 000

kr. för ändamålet.

Departementschefen

För befästningsarbeten för gemensamma ändamål har i det föregående redovisats

objekt inom en kostnadsram av 33 250 000 kr. Härav avses 5 000 000

kr. för gemensamma uppeliållsplatser, 2 000 000 kr. för lokaler för försvarets

radioanstalt, 13 900 000 kr. för drivmedelsanläggningar, 8 300 000 kr.

för aminunitionsförråd, 1 500 000 kr. för tyginaterielförråd och 2 550 000 kr.

för en stötvågssimulator. För fortsatta arbeten på redan beslutade objekt

åtgår ca 20 000 000 kr. medan ca 13 200 000 kr. avses för nya objekt. Sålunda

upptas 435 000 kr. för uppehållsplatser, 2 000 000 kr. för lokaler för

försvarets radioanstalt, 7 300 000 kr. för två nya drivmedelsförråd, 2 000 000

kr. för två nya aminunitionsförråd och 1 500 000 kr. för ett nytt tygmalerielförråd.

Jag tillstyrker, att medel i enlighet med myndigheternas förslag beräknas

för uppehållsplatser. Det bör emellertid ankomma på Kungl. Maj :t att

närmare pröva behovet av sådana anläggningar i östra Mellansverige, bl. a.

med hänsyn till pågående utredning rörande den regionala ledningsorganisationens

utformning.

Beträffande den under 8. oinförmälda drivmedelsanläggningen för flygdrivmedel

och bensin har 1962 års riksdag uttalat att, därest ny anläggning

för lagring av flygdrivmedel ansågs böra komma till utförande, frågan härom

framdeles borde underställas riksdagens prövning. Genom beslut den 28

juni 1962 anbefallde Kungl. Maj :t fortifikationsförvaltningen att i samråd

med arméintendenturförvaltningen och flygförvaltningen verkställa en teknisk-ekonomisk

undersökning rörande olika alternativ till anordnande av

ifrågavarande drivmedelsanläggning. Resultatet av utredningen har ännu

icke redovisats för Kungl. Maj :t men enligt vad jag under hand inhämtat

från fortifikationsförvaltningen har den hittills verkställda utredningen visat,

att utbyggnaden av ifrågavarande lagringsanläggning bör ske efter principen

spridda förrådsgrupper och icke i form av en bergskyddad cenlralanläggning.

Sedan resultatet av den pågående utredningen redovisats och

kostnaderna för erforderliga byggnadsåtgärder närmare angivits, torde det få

ankomma på Kungl. Maj :t att besluta om påbörjande av ifrågavarande drivmedelsförråd.

För nästa budgetår räknar jag med ett medelsbehov för ändamålet

av 2 400 000 kr.

5—- Bihang till riksdagens protokoll 1963. t samt. Nr 108

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Knngl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

Vad härefter angår den under 9. oinförmälda drivmedelsanläggningen,

vilken planerats komma till utförande i kommunal regi och därefter förhyras

av kronan, har Kungl. Maj :t genom beslut den 27 oktober 1962 uppdragit

åt fortifikationsförvaltningen att vidtaga åtgärder för att med äganderätt

förvärva anläggningen. Enligt vad jag under hand inhämtat från fortifikationsförvaltningen

har förhandlingarna om förvärv av ifrågavarande

anläggning ännu icke kunnat slutföras. Totalkostnaden för utförande av anläggningarna

har uppskattats till ca 7 miljoner kronor. För nästa budgetår

räknar jag med ett medelsbehov av 4 900 000 kr. för ändamålet.

I enlighet med fortifikationsförvaltningens förslag räknar jag med att

under nästa budgetår kan påbörjas utförande av två centralammunitionsförråd

och ett tygmaterielförråd. För ändamålet erfordras tillhopa 3 500 000

kr.

Under förevarande anslag bör vidare upptagas 2 550 000 kr. för fortsatta

arbeten med en stötvågssimulator, för vilka medel tidigare anvisats under

reservationsanslaget Fortifikationsförvaltningen: Forskningsverksamhet.

Slutligen bör medel under anslaget beräknas för truppbefästningar. Enligt

överbefälhavarens direktiv har dessa fördelats inom försvarsgrenarnas

kostnadsramar. För nästa budgetår beräknar jag emellertid för truppbefästningar

3 450 000 kr. under förevarande anslag.

Bland annat med beaktande av att det s. k. tvåstegsförfarandet fortsättningsvis

bör tillämpas ifråga om befästningsarbeten föreslår jag, att anslagsbeloppet

för nästa budgetår bestämmes till 34 500 000 kr. Medlen torde i enlighet

med fortifikationsförvaltningens förslag få användas för fortsatta arbeten

med redan beslutade objekt samt för påbörjande av nya objekt i enlighet

med vad jag i det föregående föreslagit.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen

att till Befästningsarbeten för gemensamma ändamål för

budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag av

34 500 000 kr.

[13] Befästningsarbeten för armén

Anslag

1963/64 (förslag) 8 100 000

Förevarande anslag avses för befästningsarbeten av investeringsnatur för

armén.

I chefens för armén investeringsplan för armén för tidsperioden 1963—70

har för investeringar för armén för nästa budgetår upptagits 11 550 000 kr.

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963

I det följande lämnas en redovisning för de av fortifikationsförvaltningen

föreslagna befästningsarbeten för armén, vilka enligt arméchefens förenämnda

investeringsplan avses komma till utförande under nästa budgetår.

Uppdelningen på olika objekt har gjorts på grundval av en inom fortifikationsförvaltningen

upprättad särskild promemoria.

Kostnad

Anläggningar för uppställning av vapen

1. Utbyggnad av lokalförsvarsbatterier....................................... 2 500 000

Anläggningar för förråd och verkstäder

2. Betongammunitionsförråd................................................ 5 000 000

Övriga befästningsarbeten

3. Truppbefästningar......................................................... 3 450 000

4. Modernisering av befästningar............................................ 500 000

5. Förbindelsearbeten ..................................................... 100 000

Summa kr. 11 550 000

M o ti v

1. För fortsatt utbyggnad av lokalförsvarsbatterier äskas 2 500 000 kr.

för nästa budgetår.

2. Totalkostnaden för erforderliga friliggande betongammunitionsförråd

för armén anges till 23 145 000 kr. enligt prisläget den 1 maj 1962. Till

och med innevarande budgetår har 8 000 000 kr. anvisats för ändamålet. För

fortsatt byggande av dylika förråd äskas 5 000 000 kr. för nästa budgetår.

Departementschefen

Såsom anförts i det föregående bör medel för truppbefästningar anvisas

under anslaget Befästningar för gemensamma ändamål. Under beaktande

härav föreslår jag, att förevarande anslag för nästa budgetår uppföres med

8 100 000 kr. Anslagsmedlen torde enligt Kungl. Maj :ts närmare bestämmande

få utnyttjas för utbyggnad av lokalförsvarsbatterier, uppförande av

betongammunitionsförråd samt för utförande av övriga av fortifikationsförvaltningen

föreslagna befästningsarbeten.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Befästningsarbeten för armén för budgetåret

1963/64 anvisa ett investeringsanslag av 8 100 000 kr.

5* — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 108

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963

[14] Befästningsarbeten för marinen

Anslag

1963/64 (förslag) .............. 26 800 000

Förevarande anslag avses för befästningsarbeten av investeringsnatur för

marinen.

I chefens för marinen investeringsplan för marinen för tidsperioden

1963—70 har för investeringar för marinen för nästa budgetår upptagits

26 800 000 kr. I det följande lämnas en redovisning för av fortifikationsförvaltningen

föreslagna befästningsarbeten för marinen, vilka enligt marinchefens

förenämnda investeringsplan avses komma till utförande under

nästa budgetår. Uppdelningen på olika objekt har gjorts på grundval av en

inom fortifikationsförvaltningen upprättad särskild promemoria.

Kostnad

Anläggningar för spaning, samband och stridsledning

1. Radarstationer.......................................................... 800 000

Anläggningar för uppställning av vapen

2. Kustartilleribatterier.................................................... 15 005 000

3. Kustartilleribatterier.................................................... 4 495 000

4. Kustrobotbatteri.................................. 2 500 000

Anläggningar för förråd och verkstäder

5. Betongammunitionsförråd................................................ 1 000 000

Övriga befästningsarbeten

6. Krigstörtöjningsplatser................................................... 1 000 000

7. Avmagnetiseringsstation.................................................. 1 400 000

8. Minstationer............................................................ 600 000

Summa kr. 26 800 000

M o t i v

1. Av de för radarstationer äskade medlen avses 100 000 kr. för fortsatt

utbyggnad av anordningar för närspaningsradar. Kostnaderna för ytterligare

utbyggnad av dylika stationer anges till 5 535 000 kr. Vidare erfordras

500 000 kr. för fortsatt utbyggnad av anordningar för eldledningsradar.

Kostnaderna för ytterligare utbyggnad av dylika stationer uppskattas till

2 500 000 kr. Slutligen erfordras 200 000 kr. för anordningar för en kustspaningsradar.

2. Totalkostnaden för elva kustartilleribatterier uppskattas till

51 205 000 kr. enligt prisläget den 1 maj 1962. Till och med innevarande

budgetår har 34 990 000 kr. anvisats för ändamålet. För fullföljande av arbetena

erfordras alltså (51 205 000 — 34 990 000 =) 16 990 000 kr., varav

15 005 000 kr. för nästa budgetår. De äskade medlen avses för färdigställande

av åtta batterier samt fortsatta arbeten med tre batterier. Sedermera

har fortifikationsförvaltningen i skrivelse den 21 februari 1963 anmält, att

kostnaderna beträffande två av förenämnda batterier beräknas komma att

s. 117 Kontrollera mot PDF

117

Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963

öka med tillhopa ca 5,3 miljoner kronor. Anledningen till kostnadsökningen

anges vara bland annat byggnadsplatsernas avsides belägenhet samt beträffande

en av anläggningarna det förhållandet, att vissa lokaler, som icke direkt

ingår i själva anläggningen, lämpligen bör utföras samtidigt som arbetena

med batteriet. Kostnadsökningarna beträffande ifrågavarande två batterier

medför icke behov av ytterligare medel för nästa budgetår.

3. Kostnaderna för tre nya batterier uppskattas till 5 200 000 kr. per anläggning

eller tillhopa 15 600 000 kr. För påbörjande av dessa batterier upptas

4 495 000 kr. för nästa budgetår.

4. Kostnaderna för ett kustrobotbatteri har preliminärt uppskattats till

20 000 000 kr. Projektering av batteriet pågår och fortifikationsförvaltningen

räknar med att kunna påbörja byggnadsarbetena under nästa budgetår.

Till och med innevarande budgetår har 5 000 000 kr. anvisats för ändamålet.

För nästa budgetår äskas ytterligare 2 500 000 kr. för ändamålet.

5. Totalkostnad för erforderliga friliggande betongförråd för marinen

anges till 10 375 000 kr. enligt prisläget den 1 maj 1962. Till och med innevarande

budgetår har 2 365 000 kr. anvisats för ändamålet. För fortsatt

byggande av dylika förråd äskas för nästa budgetår 1 000 000 kr.

6. —8. För utbyggnad av krigsförtöjningsplatser och minstationer erfordras

för nästa budgetår tillhopa 1 600 000 kr. För innevarande budgetår

har medel anvisats för projektering av en avmagnetiseringsstation. För utbyggnad

av stationen erfordras för nästa budgetår 1 400 000 kr.

Departementschefen

För befästningsarbeten för marinen har fortifikationsförvaltningen i enlighet

med marinchefens förenämnda investeringsplan för nästa budgetår

beräknat sammanlagt 26 800 000 kr., varav 800 000 kr. för radarstationer,

19 500 000 kr. för kustartilleribatterier, 2 500 000 kr. för ett kustrobotbatteri,

1 000 000 kr. för betongaminunitionsförråd och 3 000 000 kr. för övriga befästningsarbeten.

Av de för kustartilleribatterier äskade medlen avses huvuddelen,

ca 15 miljoner kronor, för fortsatta arbeten med tidigare beslutade

objekt medan ca 4,5 miljoner kronor avses för påbörjande av tre nya

batterier.

Beträffande två av de under 2. omförmälda batterierna har fortifikationsförvaltningen

anmält, att kostnaderna för anläggningarna beräknas komma

att öka med ca 5,3 miljoner kronor utöver vad som angivits i medelsäskandena

för nästa budgetår. Kostnadsökningen medför dock icke något

ökat medelsbehov för nästa budgetår. Jag torde få återkomma till frågan

om täckning av kostnadsökningen vid anmälan av medelsäskandena för

budgetåret 1964/65.

I enlighet med fortifikationsförvaltningens förslag räknar jag med att under

nästa budgetår kan efter vederbörlig projektering påbörjas tre nya

kustartilleribatterier ävensom övriga av ämbetsverket anmälda nya objekt.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

Anslagsbeloppet bör för nästa budgetår beräknas till 26 800 000 kr. Medlen

torde i enlighet med fortifikationsförvaltningens förslag få användas

för fortsatta arbeten med redan beslutade objekt samt för påbörjande av

nya objekt i enlighet med vad jag i det föregående föreslagit.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen

att till Befästningsarbeten för marinen för budgetåret

1963/64 anvisa ett investeringsanslag av 26 800 000 kr.

[15] Befästningsarbeten för flygvapnet

Anslag

1963/64 (förslag) 54 200 000

Förevarande anslag avses för befästningsarbeten av investeringsnatur

för flygvapnet.

I chefens för flygvapnet investeringsplan för flygvapnet för tidsperioden

1963—70 har för investeringar för flygvapnet för nästa budgetår

upptagits 54 200 000 kr. I det följande lämnas en redovisning för av fortifikationsförvaltningen

föreslagna befästningsarbeten för flygvapnet, vilka

enligt flygvapenchefens förenämnda investeringsplan avses komma till utförande

under nästa budgetår. Uppdelningen på olika objekt har gjorts

på grundval av en inom fortifikationsförvaltningen upprättad särskild

promemoria.

Anläggningar för spaning, samband och stridsledning

1. Jakt- och spaningsradar...................................

2. Spaningsradar...........................................

3. Luftbevakningstorn......................................

4. Luftförsvarscentral.......................................

5. Luftförsvarscentral.......................................

6. Stridsledningsradiostationer........................ .......

7. Radiolänkstationer.......................................

8. Radargruppscentraler.....................................

9. Luftförsvarscentral.......................................

10. Kommandocentraler......................................

11. Byggnadsåtgärder för radiostationer m. m...................

Kostnad

1 000 000

9 750 000

100 000

600 000

7 000 000

1 800 000

2 200 000

17 650 000

3 500 000

3 500 000

2 400 000

Anläggningar för skydd av vapenbärare

12. Komplettering av berghangar.........................

700 000

Anläggningar för förråd och verkstäder

13. Drivmedelsförråd...................................................... 1 800 000

14. Betongammunitionsförråd............................................... 900 000

15. Förråd m. m. för jaktrobotar............................................ 700 000

16. Personalbyggnader. .................................................... 600 000

Summa kr. 54 200 000

s. 119 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1903

119

.1/ o t i v

1. Totalkostnaden för utbyggnad av fyra jakt- och spaningsradarstationer

beräknas till 16 080 000 kr. enligt prisläget den 1 maj 1962. Till och

med innevarande budgetår har 15 080 000 kr. anvisats för ändamålet. För

fullföljande av arbetena erfordras 1 000 000 kr. för nästa budgetår.

2. Totalkostnaden för utbyggnad av vissa spaningsradarstationer har uppskattats

till 12 200 000 kr. enligt prisläget den 1 maj 1962. Till och med

innevarande budgetår har 6 075 000 kr. anvisats för ändamålet. Totalkostnaden

för utbyggnad av ytterligare spaningsradarstationer har uppskattats

till 11 300 000 kr. För fortsatta arbeten på beslutade objekt samt för

påbörjande av ytterligare stationer erfordras 9 750 000 kr. för nästa budgetår.

3. Totalkostnaden för utbyggnad av luftbevakningstorn anges till 3 308 000

kr. enligt prisläget den 1 maj 1962. Till och med innevarande budgetår har

628 000 kr. anvisats för ändamålet. För fullföljande av utbyggnaden erfordras

2 680 000 kr., varav 100 000 kr. för nästa budgetår.

4. Totalkostnaden för ifrågavarande luftförsvarscentral uppskattas till

22 110 000 kr. enligt prisläget den 1 maj 1962. Till och med innevarande

budgetår har 21 510 000 kr. anvisats för ändamålet. För fullföljande av

arbetena erfordras alltså 600 000 kr.

5. Totalkostnaden för ifrågavarande luftförsvarscentral uppskattas till

22 400 000 kr. enligt prisläget den 1 maj 1962. Till och med innevarande budgetår

har 12 500 000 kr. anvisats för ändamålet. För fullföljande av arbetena

erfordras alltså 9 900 000 kr., varav 7 000 000 kr. för nästa budgetår.

6. De för stridsledningsradiostationer äskade medlen, 1 800 000 kr., avses

för fullföljande av arbeten med tidigare beslutade stationer. Härutöver

erfordras ytterligare stationer för en kostnad av ca 7 000 000 kr.

7. De för radiolänkstationerna äskade medlen, 2 200 000 kr., avses för

fullföljande av arbeten med tidigare beslutade stationer. Härutöver erfordras

ytterligare stationer m. m. för en uppskattad kostnad av ca 17 000 000 kr.

8. Totalkostnaden för byggande av tidigare beslutade radargruppcentraler

uppskattas till 33 900 000 kr. enligt prisläget den 1 maj 1962. Till och med

innevarande budgetår har 6 750 000 kr. anvisats för ändamålet. För fullföljande

av arbetena med dessa objekt erfordras alltså 27 150 000 kr. bör

den fortsatta utbyggnaden av stridsledningssystemet erfordras utbyggnad av

ytterligare några dylika centraler för en uppskattad kostnad av ca 33 000 000

kr. För nästa budgetår erfordras för ändamålet tillhopa 17 650 000 kr.

9. Projektering av ifrågavarande luftförsvarscentral typ II pågår och

anläggningen beräknas kunna påbörjas under budgetåret 1963/64. Med hänsyn

till att utredningen rörande vissa lokalbehov i anslutning till anläggningen

ännu icke slutförts kan totalkostnaden icke anges. De äskade medlen

avses för påbörjande av luftförsvarscentralen.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj. ts proposition nr 108 år 1963

10. Totalkostnaden för utförande av kommandocentraler uppskattas till

ca 15 000 000 kr. enligt prisläget den 1 maj 1962. Till och med innevarande

budgetår har 3 000 000 kr. anvisats för ändamålet. För fortsättande av arbetena

erfordras för nästa budgetår 3 500 000 kr.

11. Den vid utgången av budgetåret 1963/64 återstående kostnaden för

ifrågavarande objekt anges till ca 9 000 000 kr.

12. Totalkostnaden för kompletterande arbeten i en berghangar uppskattas

till ca 2 500 000 kr. För påbörjande av arbetena kan 1 800 000 kr. disponeras

av medel, som anvisats för tidigare budgetår. För fullföljande av arbetena

erfordras 700 000 kr. för nästa budgetår.

13. För anläggande av friliggande drivmedelsförråd vid tre flygflottiljer

erfordras 1 800 000 kr. för nästa budgetår.

14. och 15. Medlen erfordras för fortsatt utbyggnad.

16. För ifrågavarande personalbyggnader äskas 600 000 kr. för nästa

budgetar, varav 300 000 kr. för till- och ombyggnad av administrationsbyggnaden

vid centrala flygmaterielförrådet i Arboga och 300 000 kr. för

uppförande av en personalbyggnad, inrymmande kontor, televerkstad in. in.,

vid centrala flygverkstaden i Arboga.

Departementschefen

För befästningsarbeten för flygvapnet har fortifikationsförvaltningen i enlighet

med förenämnda av chefen för flygvapnet ingivna investeringsplan

för nästa budgetår upptagit sammanlagt 54 200 000 kr., varav 10 750 000 kr.

för radarstationer, 11 100 000 kr. för luftförsvarscentraler, 4 100 000 kr. för

luftbevakningstorn och radiostationer, 17 650 000 kr. för radargruppcentraler,

5 900 000 kr. för kommandocentraler m. in., 700 000 kr. för kompletteringsarbeten

i en berghangar och 4 000 000 kr. för förråd m. in. Huvuddelen

av medlen avses för fortsatta arbeten på redan beslutade objekt.

Beträffande vissa av de under 2. omförmälda radarstationerna har fortifikationsförvaltningen

i skrivelse den 19 december 1962 anmält, att kostnaderna

för anläggningarna kommer att öka med ca 2,9 miljoner kronor. Ämbetsverket

har även begärt att få påbörja arbeten med ytterligare en dylik

radarstation. Vidare har fortifikationsförvaltningen begärt att få utföra

arbeten vid under 8. omförmälda radargruppcentraler i snabbare takt än

som tidigare avsetts. Med anledning av framställningen har Kungl. Maj :t

genom beslut den 18 januari 1963 medgivit, att fortifikationsförvaltningen

för utbyggnad av radarstationer och radargruppcentraler förskottsvis må

ta i anspråk ett belopp 8 125 000 kr. av medel, som ställts till ämbetsverkets

förfogande för utförande av objekt å investeringsanslag under befästningars

delfond. Medel för täckande av detta belopp bör för nästa budgetår

beräknas under förevarande anslag.

Vid anmälan av det för budgetåret 1962/63 under befästningars delfond

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1063

uppförda anslaget till berghangarer tillstyrkte jag, att 1 500 000 kr. anvisades

för utförande av projektering av kompletterings- och säkerhetsanordningar

i fyra tidigare färdigställda berghangarer för en preliminärt

uppskattad kostnad av 4 000 000 kr. per hangar. Genom beslut den 9 mars

1962 medgav Kungl. Maj :t, att arbetena med ombyggnad av en drivmedelsanläggning

i en av berghangarerna fick påbörjas för en beräknad kostnad

av 1 700 000 kr. De av fortifikationsförvaltningen under 12. äskade medlen

avses för fullföljande av arbeten med ifrågavarande anläggning. De

under 13. äskade medlen för drivmedelsförråd vid tre flygflottiljer avses för

utförande av friliggande drivmedelsförråd för flottiljerna, varigenom kostnadskrävande

ombyggnadsarbeten vid de i anslutning till ifrågavarande

berghangarer befintliga drivmedelsförråden icke behöver utföras.

I enlighet med fortifikationsförvaltningens förslag räknar jag medel för

att under nästa budgetår påbörja en luftförsvarscentral typ II, ytterligare

radarstationer och radargruppcentraler ävensom övriga av fortifikationsförvaltningen

anmälda nya objekt. Det bör här anmärkas att efter budgetåret

1963/64 återstående kostnader för utbyggnad av i strilsystemet ingående

radargruppcentraler kan uppskattas till ca 42 000 000 kr. samt att totalkostnaderna

för under 2. aktuella radarstationer kan uppskattas till

27 000 000 kr., varav drygt 11 000 000 kr. faller på tiden efter budgetåret

1963/64.

Anslagsbeloppet bör för nästa budgetår beräknas till 54 200 000 kr. Medlen

torde i enlighet med fortifikationsförvaltningens förslag få användas för

fortsatta arbeten på redan beslutade objekt samt påbörjande av nya objekt

i enlighet med vad jag i det föregående föreslagit.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen

att till Befästningsarbeten för flggvapnet för budgetåret

1963/64 anvisa ett investeringsanslag av 54 200 000 kr.

[16] Flyttning av Stockholms örlogsbas (Muskövarvet)

Anslag Nettoutgift Behållning

1961/62 20 000 000 20 002 093 9 258

1962/63 ............ 30 000 000

1963/64 (förslag) 33 000 000

Tidigare utredningar och beslut

1953 års riksdag beslutade efter förslag i propositionen 1953:200 att

Stockholms örlogsbas skulle flyttas till Stockholms södra skärgård, varvid

örlogsvarvet skulle förläggas till Muskö. Kostnaderna för örlogsvarvet angavs

därvid till 189 miljoner kronor i 1950 års prisläge. Arbetet med utflyttningen

kom emellertid icke igång de närmast följande åren. År 1959 god
-

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Maj. ts proposition nr 108 år 1963

kände riksdagen ett förslag om en begränsad utbyggnad av Muskövarvet.

Enligt den av riksdagen godkända planen skulle varvet omfatta tre tunneldockor,

enheter för verkstäder, administration, förråd m. in., en skyddad anläggning

(sliptunnel) för motortorpedbåtar, kajer, pirar m. m. samt tillfartsväg.

Totalkostnaden för utbyggnaden beräknades till 106 miljoner

kronor enligt prisläget den 1 april 1957.

Vid anmälan av medelsbehovet till 1961 års statsverksproposition hävdade

föredragande departementschefen att anläggningen borde begränsas

genom att den särskilda sliptunneln för motortorpedbåtar m. in. icke utfördes.

Vid sitt ställningstagande hade departementschefen beaktat överbefälhavarens

uttalade bestämda betänkligheter mot den kraftiga koncentrationen

till Muskö. Riksdagen uttalade sig emellertid för ytterligare utredning

i ämnet. Åt chefen för marinen uppdrogs att utföra denna. Resultatet av

marinchefens utredning visade, att såväl anläggnings- som driftkostnader för

den avsedda sliptunneln skulle bli avsevärt lägre om den anordnades på

Muskö än på annan plats. Utredningen hade emellertid gjorts med utgångspunkt

i att anläggningen under alla omständigheter skulle komma till utförande.

Efter verkställd översyn av kostnadsberäkningarna angav fortifikationsförvaltningen

i sina medelsäskanden för budgetåret 1962/63 totalkostnaderna

för den år 1959 fastställda utbyggnaden till 181,48 miljoner kronor

enligt prisläget den 1 maj 1961. Kostnadsökningen angavs främst bero på

prisförändringar och ofullständigt projekteringsunderlag. Andra orsaker

som medverkat till fördyringen var standardhöjning och ökad skyddsnivå

samt att anslagstilldelningen blivit mindre än som förutsatts enligt den år

1959 godkända planen.

Fortifikationsförvaltningens översyn av kostnadsberäkningarna för

Musköanläggningen och marinchefens utredning anmäldes i propositionen

1962: 47. Till denna anmäldes också den skrivelse den 8 december 1961 med

vilken f. varvsdirektören Edvin R. Håkansson redovisat resultaten av eu

med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 september 1961 verkställd

Provning av behovet av verkstadsutrymmen in. in. inom Muskövarvet. Föredragande

departementschefen anmälde tveksamhet rörande lämpligheten

av att bygga sliptunnelanläggningen. Såväl kostnaderna för en dylik anläggning

som numera vunna kunskaper om skydd smöjligheterna mot kärnvapen

talade mot projektet. Departementschefen ansåg vidare, att i fråga

om reparationer och underhåll i krig borde, med hänsyn till den sannolika

utvecklingen av fartygsbeståndet och till önskemålet om en spridd gruppei

ing av fartygsförbanden, sliptunneln icke ingå i Musköanläggningen. Kostnaderna

för en varvsanläggning på Muskö utan sliptunnel för motortorpedbåtai

men med särskild skyddad lastplats uppskattade departementschefen

till 170 miljoner kronor enligt prisläget den 1 maj 1961.

Statsutskottet (SU 117) uttalade, med hänsyn till de skäl som departe
-

s. 123 Kontrollera mot PDF

123

Kungi. Maj. ts proposition nr 108 år 1963

mentschefen anfört, tveksamhet om sliptunneln borde komma till utförande.

Bland annat på grund av att föreliggande utredningar icke lämnade

fullständigt underlag i ämnet föreslog utskottet, att frågan skulle prövas

av 1962 års försvarskommitté innan slutlig ställning togs. Riksdagen beslöt

i enlighet med statsutskottets förslag.

För utbyggnaden av Muskövarvet har numera till och med budgetåret

1962/63 anvisats sammanlagt 78,5 miljoner kronor.

Genom beslut den 28 juni 1962 fastställde Kungl. Maj :t situationsplan

för Muskövarvet, vilken plan skulle ligga till grund för arbetena med varvet.

Förslag av 1962 års försvarskommitté

Med anledning av riksdagens förutnämnda beslut uppdrog Kungl. Maj :t

den 6 juni 1962 åt 1962 års försvarskommitté att pröva frågan om anläggande

på Muskö av en sliptunnel.

I sitt betänkande anför försvarskommittén, att kommittén ingående prövat

frågan om kostnaderna för färdigställande av Muskövarvet och dess

omfattning. Kompletterande utredningar angående behovet av den särskilda

sliptunneln har därvid företetts för kommittén. Bland annat har storleken av

sannolika reparationsbehov för olika typer av stridsfartyg i norra Östersjön

under krig och alternativa möjligheter att tillgodose dessa blivit noggrant

belysta.

Försvarskommittén erinrar om att överbefälhavaren tillstyrkt, att en underhållsanstalt

för motortorpedbåtar och andra lätta fartyg kommer till

stånd inom marinkommando Ost. En sådan anläggning bör utformas som

bergtunnel. Om tunneln förläggs till annan plats än Muskö uppkommer en

betydande merkostnad, överbefälhavaren har vägt de väsentligt ökade kostnaderna

mot värdet av det förbättrade skydd mot kärnladdningar som eu

delning av Muskövarvet medför. Han förordar därefter, att ifrågavarande anläggning

kommer till utförande inom Muskövarvet.

Försvarskommittén förklarar, att kommittén efter prövning av bland annat

de kompletterande utredningarna blivit övertygad om att inom inarinkommando

Ost resurser i krig för underhåll och reparationer av motortorpedbåtar

m. m. behöver tillkomma. Från ekonomisk synpunkt är det

förmånligast om dessa resurser skapas i anslutning till Muskövarvet. Försvarskommittén

föreslår därför att, sedan överbefälhavaren nu ansett sig

kunna tillstyrka denna lösning, ifrågavarande sliptunnel för underhåll av

molortorpedbåtar m. m. kommer till utförande inom Muskövarvet. Kommittén

förutsätter därvid att en skyddad lastplats, som enligt 1959 års plan

ingår i Musköanläggningen, ordnas i anslutning till sliptunneln.

Vad härefter angår kostnaderna för utbyggnaden av Muskövarvet erinrar

försvarskommittén till eu början om att kostnaderna för att färdigställa

varvet enligt 1959 års plan uppskattas till 114 miljoner kronor i 1962 års

priser, överbefälhavaren har icke inräknat medel för ändamålet i någon av

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1003

de kostnadsramar, som presenterats för kommittén. Försvarskommittén

vitsordar att ett betydande allmänt intresse föreligger att de värdefulla områden

i centralaste Stockholm som nu hyser örlogsvarvet skall kunna frigöras

för annan användning. En utredning har påbörjats rörande utnyttjandet

av dessa områden efter varvets flyttning. Områdena har en sådan

karaktär att det får anses vara uteslutet, att dessa till någon mer betydande

del utnyttjas för exploatering. Något sådant har icke heller ifrågasatts i direktiven

för den påbörjade utredningen. Härtill kommer att det är oklart

huruvida marken ägs av Kronan. Det är därför icke sannolikt, att Musköutbyggnaden

skulle kunna finansieras med inflytande försäljningsmedel. Försvarskommittén

erinrar om att marinen hävdat att åtskilliga delar av områdena

alltjämt erfordras för dess räkning. Å andra sidan är det uppenbart

att utbyggnaden av Muskövarvet har militärt värde. Försvarskommittén

pekar vidare på de nuvarande anläggningarnas från militär synpunkt

ogynnsamma lokalisering. Härtill kommer att de nuvarande anläggningarna

är helt oskyddade. Muskövarvet får ett fullgott skydd mot konventionella

vapen och icke oväsentligt skydd mot kärnvapen. Lokaliseringen har bestämts

med utgångspunkt i flottans operativa uppgifter. Anläggandet av helt

nya lokaler kommer slutligen att ge goda möjligheter att koncentrera och

rationalisera varvsdriften.

Enligt kommittén talar storleken av redan gjorda investeringar på Muskö

bestämt mot att utbyggnaden nu skulle avbrytas. Anläggningen kommer att

få ett betydande militärt värde. Att flytta ut örlogsvarvet från centralai

Stockholm är också angeläget av andra skäl än militära. Försvarskommittén

anser det uppenbart att medelsbehovet för Musköutbyggnaden bör

beaktas när den militära kostnadsramen fastställes. För en rationell och

planmässig utbyggnad synes det enligt kommittén erforderligt med en medelsanvisning

av ca 30 miljoner kronor under de närmaste budgetåren. Försvarskommittén

har av angivna skäl vid bestämmandet av basbeloppet för

den militära kostnadsramen lagt in 30 miljoner kronor för Musköutbyggnaden.

Kommittén anser att det härigenom bör bli möjligt att anläggningen

kan färdigställas på ungefär fyra år. Kostnaderna för varvets utbyggnad på

sätt som kommittén förordat kan på grundval av uppgifter från fortifikationsförvaltningen

beräknas till icke fullt 193 miljoner kronor i prisläget

den 1 maj 1962.

För slag till anslagsäskande in. in.

Fortifikationsförvaltningen (skr. 15/8 1962) anmäler i sina medelsäskanden

för nästa budgetår under förevarande anslag att för täckande av kostnadsstegringar

intill den 1 maj 1962 erfordras 6 380 000 kr. För att fullfölja

byggnadsprogrammet erfordras således (181 480 000 + 6 380 000 —

78 500 000 =) 109 360 000 kr., varav 25 090 000 kr. för nästa budgetår. Fortifikationsförvaltningen

har härvid förutsatt att anläggningen för motortor
-

s. 125 Kontrollera mot PDF

125

Kungl. Maj.ts proposition nr 10S år 1U63

pedbåtar in. in. skall ingå i byggnadsprogrammet. Vidare anmäler fortifikationsförvaltningen

under anslaget Anordnande av vissa fartygstunnlar, att

för nästa budgetår erfordras tillhopa 4 910 000 kr. för täckande av kostnadsstegringar

intill den 1 maj 1962 å vissa fartygstunnlar vid Muskö, som

utförts med anlitande av medel under detta anslag. De sammanlagda återstående

kostnaderna för att fullfölja Musköutbyggnaden enligt 1959 års program

med särskild anläggning för motortorpedbåtar in. in. blir alltså

(109 360 000 + 4 910 000 =) 114 270 000 kr. i prisläget maj 1962. Tillhopa

erfordras sålunda för nästa budgetår för den fortsatta utbyggnaden av

Muskövarvet (25 090 000 + 4 910 000 =) 30 000 000 kr.

Sedermera har fortifikationsförvaltningen (.skr. 29/1 1963) anmält, att det

av ämbetsverket i förenämnda skrivelse den 15 augusti 1962 anmälda resterande

medelsbehovet efter den 1 juli 1963, 114 270 000 kr. i prisläget den 1

maj 1962 bör uppräknas med 18 000 000 kr. i samma prisläge. I anslutning

härtill anför fortifikationsförvaltningen i huvudsak följande.

Under det fortsatta projekterings- och konstruktionsarbetet vid Muskövarvet

har ämbetsverket eftersträvat att vinna närmare klarhet rörande kostnaderna.

Detta har blivit möjligt bl. a. tack vare att huvudhandlingar numera

utarbetats för största delen av de i anläggningen ingående objekten,

vilket innebär att dessa kunnat massberäknas och kostnadsberäknas efter

ä-priser. Vissa objekt såsom förråd, ovanjordsbyggnader in. in., vilka ännu

ej projekterats, har däremot fortfarande endast mera överslagsmässigt

kunnat kostnadsberäknas. Den senaste kostnadsöversynen, som påbörjades

sommaren 1962 och slutförts under januari 1963, visar att kostnaderna i prisläget

den 1 maj 1962 beräknas överskrida de av ämbetsverket tidigare beräknade

med ca 18 miljoner kronor. Huvuddelen av denna kostnadsökning

hänför sig till tidigare ej förutsebara av sprängämnesinspektionen påkallade

mycket omfattande säkerhetsåtgärder i samband med hantering av)

bränsle i torped- ocli robotförrådet, ävensom till erforderliga inre byggnadsåtgärder

till skydd mot de markskakningseffekter in. in., till vilka

luftdetonerande kärnvapen kan giva upphov.

Därest den av fortifikationsförvaltningen föreslagna uppräkningen av

det resterande medelsbehovet icke skulle vara möjlig i sin helhet synes vissa

begränsningar av byggnadsprogrammet bliva nödvändiga, vilka givetvis

skulle komma att begränsa den hittills gällande målsättningen ävensom

varvets funktionsmöjligheter. Ehuru fortifikationsförvaltningen icke kan

i detalj bedöma verkningarna för varvsdriften utav olika slag av begränsningar

vill ämbetsverket emellertid från de tekniskt ekonomiska synpunkter

verket har att företräda framhålla, att begränsningar av sådant slag

som innebär ett senareläggande (kompletterande) av byggnadsarbeten inom

bergtunnlarna medför att kostnaderna för deras utförande vid senare tidpunkt

kommer att bli avsevärt stegrade, varjämte arbetena blir förenade med

stora praktiska olägenheter.

Överbefälhavaren anför i yttrande, att han vid de överväganden som gjorts

i samband med nu aktuella fördyringar inte funnit anledning att föreslå

några begränsningar i målsättningen för varvets utbyggnad, vilket bl. a. innebär

att anläggningen i princip skall vara färdigbyggd med utgången av

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj. ts proposition nr 108 år 1963

budgetåret 1966/67. För budgetåret 1963/64 bör således för utbyggnaden upptagas

30 miljoner kronor. Hur medel lämpligen bör anslås för resterande

budgetår får bli en senare fråga. Det synes härvid bli nödvändigt att senarelägga

vissa delobjekt samt att överföra medel från andra delar av kapitalbudgeten

eller från driftbudgeten, överbefälhavaren avser att reglera detta

efter en allmän översyn av investeringsplanläggningen med hänsyn bl. a.

till kostnadsfördyringar och önskemål om prövning av de tekniska målsättningarna

för ett antal byggnadsobjekt. överbefälhavaren ifrågasätter

slutligen om inte kostnaderna för vägförbindelsen mellan fastlandet och

Muskö i viss utsträckning lämpligen kunde bestridas med medel från sjätte

huvudtiteln eftersom vägen skall upplåtas för allmän trafik, vilket innebär

avsevärda merkostnader i förhållande till en för enbart militär trafik

avsedd väg.

Departementschefen

Riksdagen fattade år 1953 beslut om utflyttning av Stockholms örlogsvarv

till Muskö i Stockholms södra skärgård. Totalkostnaden angavs då

till 189 miljoner kronor i 1950 års prisläge. Till och med budgetåret 1958/59

anvisades emellertid endast relativt obetydliga belopp, vilka främst avsågs

för fortsatta utredningar. År 1959 godkände riksdagen ett av chefen för marinen

framlagt förslag om en begränsad utbyggnad av Muskövarvet. Totalkostnaden

för varvet uppskattades då till 106 miljoner kronor enligt prisläget

den 1 april 1957. Varvsanläggningen skulle omfatta tre tunneldockor,

enheter för verkstäder, förråd, administration m. m., en skyddad anläggning

(sliptunnel) för motortorpedbåtar, kajer, pirar in. m. samt tillfartsväg. För

utbyggnaden har intill budgetåret 1962/63 anvisats sammanlagt 78,5 miljoner

kronor.

Vid anmälan av medelsbehovet för Muskövarvet i 1961 års statsverksproposition

hävdade jag att anläggningen borde begränsas genom att den särskilda

sliptunneln för motortorpedbåtar m. m. icke skulle komma till utförande.

På förslag av statsutskottet beslöt emellertid 1961 års riksdag att

hos Kungl. Maj :t anhålla att frågan om det framtida ordnandet av en anläggning

för motortorpedbåtar m. fl. fartyg snarast utreddes. Kungl. Maj :t

uppdrog åt chefen för marinen att utföra denna utredning. Resultatet av

utredningen visade, att såväl anläggnings- som driftskostnaderna för den

avsedda sliptunneln skulle bli avsevärt lägre om den ordnades på Muskö

än på annan plats. Efter särskild översyn av kostnadsberäkningarna angav

fortifikationsförvaltningen i sina medelsäskanden för budgetåret 1962/63

totalkostnaderna för den år 1959 fastställda utbyggnaden av varvet till 181,48

miljoner kronor enligt prisläget den 1 maj 1961.

Fortifikationsförvaltningens översyn av kostnadsberäkningarna för

Musköanläggningen och marinchefens utredning anmäldes i propositionen

1962: 47. Jag uttalade därvid att övervägande skäl syntes tala för att Muskö
-

s. 127 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1903

127

anläggningen begränsades på sätt jag föreslagit i 1961 års statsverksproposition

och att den ifrågavarande anläggningen för motortorpedbåtar alltså

icke borde ingå i Musköanläggningen. Kostnaderna för Musköanläggningen

— utom sliptunnel för motortorpedbåtar men med särskild skyddad lastplats

— uppskattade jag därvid till 170 miljoner kronor enligt prisläget den

1 maj 1961.

Statsutskottet (SU 1962: 117) uttalade tveksamhet om sliptunneln vid

Musköanläggningen borde komma till utförande samt föreslog, att frågan

skulle prövas av 1962 års försvarskommitté innan slutlig ställning togs.

Riksdagen beslöt i enlighet med statsutskottets förslag.

Försvarskommittén erhöll sedermera av Kungl. Maj :t uppdrag att pröva

behovet av särskild sliptunnel för motortorpedbåtar vid Musköanläggningen.

Efter prövning av bland annat de kompletterande utredningar som företetts

för försvarskommittén har kommittén blivit övertygad om att inom

marinkommando Ost resurser i krig för underhåll och reparationer av

motortorpedbåtar m. m. behöver tillkomma samt att det ur ekonomisk synpunkt

är förmånligast att dessa resurser skapas i anslutning till Muskövarvet.

Då överbefälhavaren ansett sig kunna tillstyrka en sådan placering

föreslår kommittén, att ifrågavarande sliptunnel för underhåll av motortorpedbåtar

m. m. skall komma till utförande inom Muskövarvet. För en rationell

och planmässig utbyggnad av varvet synes det enligt kommittén

erforderligt med en medelsanvisning av ca 30 miljoner kronor per år under

de närmaste budgetåren.

I sina medelsäskanden för budgetåret 1963/64 har fortifikationsförvaltningen

anmält, att totalkostnaden för Muskövarvet med särskild anläggningför

motortorpedbåtar enligt prisläget den 1 maj 1962 uppgår till ca

193 000 000 kr., varav 78 500 000 kr. anvisats intill budgetåret 1962/63. Resterande

medelsbehov uppgår således till ca 114 500 000 kr., varav 30 000 000

kr. erfordras för nästa budgetår. Sedermera har ämbetsverket anmält att en

förnyad kostnadsöversyn visar att kostnaderna för Musköanläggningen i

prisläget den 1 maj 1962 beräknas överskrida de av ämbetsverket tidigare

angivna med ca 18 miljoner kronor. Totalkostnaderna skulle därmed stiga

till ca 211 miljoner kronor.

Med anledning av dessa fördyringar har överbefälhavaren anfört, att han

icke funnit anledning att föreslå några begränsningar i målsättningen för

varvets utbyggnad. Det kunde dock bli aktuellt att framdeles senarelägga

vissa delobjekt liksom att överföra medel från andra delar av kapitalbudgeten

eller från driftbudgeten, överbefälhavaren har också tagit upp frågan

om icke vissa kostnader för väg och vägtunnel till Muskö borde bestridas av

medel under sjätte huvudtiteln.

Såsom framgår av det anförda föreslog jag vid anmälan av frågan om utbyggnad

av Muskövarvet i proposition 1962: 47, att anläggningen skulle begränsas

så att den ifrågasatta sliptunneln för motortorpedbåtar icke skulle

komma till utförande. Härigenom räknade jag med att kostnaderna för

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kungl. Maj. ts proposition nr 108 år 1963

Musköanläggningen skulle begränsas till 170 miljoner kronor enligt prisläget

den 1 maj 1961. Sedan frågan om sliptunneln enligt beslut av 1962 års

riksdag prövats av 1962 års försvarskommitté, har kommittén föreslagit att

förenämnda sliptunnel skall komma till utförande. Jag räknar med anledning

härav med att Muskövarvet utbygges i enlighet med det av 1959 års

riksdag godkända ursprungliga förslaget innefattande jämväl en särskild

sliptunnel för motortorpedbåtar in. m.

Kostnaderna för färdigställande av Musköanläggningen, som av försvarskommittén

angivits till icke fullt 193 miljoner kronor enligt prisläget den 1

maj 1962, har enligt numera tillgängliga uppgifter uppskattats till totalt ca

211 miljoner kronor i samma prisläge. Därest Musköanläggningen skall kunna

färdigställas i beräknad tid erfordras sålunda ytterligare ca 132 miljoner

kronor inom försvarets ram intill utgången av budgetåret 1966/67. Med anledning

härav vill jag erinra om att jag vid anmälan av propositionen

1962:47 framhöll att underlaget för kostnadsuppskattningen alltjämt var

osäkert och det därför icke var möjligt att bedöma huruvida den angivna

kostnadsuppskattningen skulle komma att visa sig tillförlitlig. Nu konstaterade

kostnadsökningar måste, om de ej kan reduceras, medföra jämkningar

i medelstilldelningen för andra ändamål inom marinens andel av försvarets

ram. Ehuru jag inte nu är beredd att ta slutlig ställning till vilka jämkningar

som bör ske, kan man enligt min mening icke underlåta att ta hänsyn till

att behov av begränsningar i materielanskaffningen kan uppkomma. Som

jag tidigare uttalat bör marinens materielplaner utformas med beaktande

härav. Frågan om bestridandet av kostnaderna för anläggning av väg och

vägtunnel torde få övervägas ytterligare.

Jag övergår härefter till frågan om medelsanvisning för nästa budgetår.

Såsom framgår av det förut anförda uppskattas totalkostnaden för Muskövarvet

numera till ca 211 miljoner kronor enligt prisläget den 1 maj 1962.

Återstående medelsbehov utgör alltså (211 — 78,5 =) 132,5 miljoner kronor.

För nästa budgetår räknar jag med en medelsanvisning för Musköanläggningen

av 33 miljoner kronor. Jag tar härvid hänsyn till behovet att

återföra förlagsmedel som tagits i anspråk enligt Kungl. Maj :ts beslut den

9 oktober 1960. Detta innebär att, därest anläggningen skall kunna färdigställas

under år 1967, medelstilldelningen för budgetåren 1964/67 måste

uppgå till ca 33 miljoner kronor per budgetår. De för nästa budgetår äskade

medlen bör i sin helhet anvisas under förevarande anslag.

Åberopande vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att

a) besluta att örlogsvarvet på Muskö skall utbyggas enligt

de riktlinjer som angivits i det föregående;

b) till Flyttning av Stockholms örlogsbas (Muskövarvet)

för budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag av

33 000 000 kr.

s. 129 Kontrollera mot PDF

Kungl. Ma j. ts proposition nr 108 år 1963

129

[17] Markförvärv för befästningar

Anslag Nettoutgift Behållning

1961/62 .......... 3 700 000 1 007 714 5 386 350

1962/63 1 500 000

1963/64 (förslag). . 1 000 000

Förevarande anslag, beträffande vilket en mindre ändring i anslagsrubriken

vidtagits, avses för markförvärv för befästningar såväl för gemensamma

ändamål som för de tre försvarsgrenarna.

I överbefälhavarens investeringsplan för gemensamma ändamål för tidsperioden

1963—70 har under investeringar för gemensamma ändamål upptagits

1 miljon kronor för markförvärv för befästningar för nästa budgetår.

Markförvärv för vissa till utförande föreslagna

befästning sanläggningar

Fortifikationsförvaltningen föreslår, att 900 000 kr. anvisas för markförvärv

för till utförande föreslagna befästningsanläggningar. I anslutning

härtill anför ämbetsverket bland annat följande.

För nästa budgetår behöver mark förvärvas med äganderätt för ett 20- tal anläggningar. För en del av dessa anläggningar är platsen ännu icke

bestämd. Bland annat till följd härav kan i vissa fall storleken av de olika

områdena endast ungefärligt beräknas. De erforderliga områdena är emellertid

i flertalet fall av förhållandevis liten omfattning och arealen beräknas

som regel icke överstiga 30 hektar per område. De senaste årens erfarenhet

har emellertid givit vid handen, att man i vissa fall måste räkna med

större arealer. Vidare är det ibland nödvändigt att ianspråktaga mark med

förhållandevis högt värde per arealenhet. Från angivna utgångspunkter har

fortifikationsförvaltningen beräknat kostnaderna för här ifrågavarande

markförvärv till i runt tal 1 500 000 kr. Av detta belopp räknar emellertid

ämbetsverket med att ca 600 000 kr. kan ianspråktagas från outnyttjade

belopp, som kvarstår från tidigare budgetår. Medelsanvisningen för

nästa budgetår kan med hänsyn härtill begränsas till 900 000 kr.

Oförutsedda utgifter för markförvärv för

befästningar

Fortifikationsförvaltningen hemställer, att under anslaget beräknas medel

även för oförutsedda utgifter för markförvärv. I anslutning härtill anför

ämbetsverket bland annat följande.

För nästa budgetår räknar ämbetsverket med att ca 200 000 kr. kommer

att erfordras för oförutsedda utgifter. Hälften av detta belopp synes

emellertid kunna ianspråktagas från outnyttjade belopp som kvarstår från

tidigare år. Medclsanvisningen för nästa budgetår kan med hänsyn härtill

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj. ts proposition nr 108 år 1963

begränsas till 100 000 kr. Medlen bör kunna utnyttjas dels för täckande av

oförutsedda merkostnader vid genomförande av sådana markförvärv, vilka

beslutats av Kungl. Maj :t och riksdagen, dels för bestridande av uppkommande

kostnader för att komplettera beståndet av befästningsfastigheter

med markområden av icke alltför stor omfattning dels ock för förvärv av

kompensationsmark i anledning av försäljningar.

Departementschefen

Jag föreslår, att anslaget för nästa budgetår uppföres med 1 000 000 kr.

Anslaget bör få utnyttjas för markförvärv för vissa till utförande föreslagna

befästningsanläggningar samt för oförutsedda utgifter för markförvärv för

befästningar. Det bör ankomma på Kungl. Maj :t att besluta om hur anslagsmedlen

skall disponeras för olika objekt.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Markförvärv för befästningar för budgetåret 1963/64

anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Eric Wachtmeister

opaginerad Kontrollera mot PDF

Innehåll

Sid.

Avd. I. Riktlinjer för den framtida utformningen av det militära försvaret... 3

A. Överbefälhavarens utredningar 1961—1962 angående krigsmaktens

fortsatta utveckling......................................... 4

B. Förslag av 1962 års försvarskommitté......................... 27

C. Vissa kompletterande utredningar och förslag.................. 46

D. Departementschefen......................................... 51

Avd. II. Vissa anslagsfrågor för budgetåret 1963/64........................ 63

1. Översikt över begärda beställningsbcmyndiganden och anslag.... 63

2. Armén: Beklädnad m. m..................................... 67

3. Armén: Anskaffning av tygmateriel m. m...................... 70

4. Marinen: Fartygsbyggnader m. m............................. 74

5. Marinen: Anskaffning av vapenmateriel m. m................... 79

6. Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m................. 82

7. Byggnadsarbeten för gemensamma ändamål................... 86

8. Byggnadsarbeten för armén.................................. 89

9. Byggnadsarbeten för marinen................................ 98

10. Byggnadsarbeten för flygvapnet.............................. 101

11. Flygfältsarbeten m.m..................................... 107

12. Befästningsarbeten för gemensamma ändamål.................. 110

13. Befästningsarbeten för armén................................ 114

14. Befästningsarbeten för marinen.............................. 116

15. Befästningsarbeten för flygvapnet............................ 118

16. Flyttning av Stockholms örlogsbas (Muskövarvet).............. 121

17. Markförvärv för befästningar................................ 129

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1963:265 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående ökad utbildning av läkare. a1 i texten
  2. SU 1963:113 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa anslagsfrågor m. m. rörande det militära försvaret under budgetåret 1963/64 jämte i ämnet väck s. 1 i texten