Angående förslag om ökad lärarutbildning m. m
1963-03-08 · 138 sidor, varav 135 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 135 av 138 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1963:111, Angående förslag om ökad lärarutbildning m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1968
1
Nr 111
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående förslag om ökad
lärarutbildning m. m.; given Stockholms slott den 8 mars
1963.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen departementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
Ragnar Edenman
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen redogöres för vissa utredningar rörande ämneslärar- och klasslärarbehovet.
Förslag framlägges om en ökning av antalet platser för pedagogisk
utbildning av ämneslärare från 835 till 1 075 platser årligen. Av denna ökning
svarar lärarhögskolorna för hälften och läroanstalter med praktisk lärarkurs för
hälften. Folk- och småskollärarutbildning föreslås anordnad vid lärarhögskolan i
Göteborg. Nya lärarhögskolor förutskickas i Uppsala och Umeå. Folkskoleseminariemas
intagning förutsattes minska något. För undervisning i årskurs 4
av grundskolan föreslås obligatorisk folkskollärarutbildning i engelska. En betydande
utökning av den decentraliserade akademiska undervisningen, särskilt i
lärarbristämnen, förordas. En treårig utbildning av teknologie magistrar föreslås
anordnad på två orter. Utbildningen av förskollärare föreslås förstatligad
och utbildningskapaciteten utökad, bl. a. genom inrättande av två nya förskoleseminarier.
Föreslagna åtgärder tillsammans med automatiska kostnadsökningar beräknas
kräva anslagshöjningar om sammanlagt 18,3 miljoner kr.
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 sand. Nr 111
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8
mars 1963.
Närvarande:
Statsråden Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,
Skoglund, Edenman, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Asp
LING.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen
för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, förslag om ökad lärarutbildning
m. m. och anför därvid följande.
Vid anmälan av punkten 283 i bilagan 10, ecklesiastikdepartementet, i årets
statsverksproposition anförde jag, att avsikten var att föreslå Kungl. Maj:t att
senare för riksdagen framlägga särskild proposition angående lärarutbildning.
Beträffande samtliga nuvarande anslag under avsnittet F. Lärarutbildning, a)
Klass- och ämneslärarutbildning m. m. föreslogs, att de preliminärt borde uppföras
med oförändrade belopp. För att täcka kostnadsökningar för bl. a. ökad
ämneslärarutbildning vid lärarhögskolorna i Stockholm och Göteborg, utbyggnad
av sistnämnda lärarhögskola med klasslärarutbildning, utbyggnad av den praktiska
ämneslärarutbildningens kapacitet, utökad förskollärarutbildning samt
vissa nya former av lärarutbildning för det allmänna skolväsendets och de tekniska
gymnasiernas behov, borde preliminärt beräknas ett förslagsanslag till ökad
ämnes- och förskollärarutbildning m. m.
Vid anmälan av anslaget till avlöningar vid de statliga allmänna gymnasierna
har preliminärt beräknats 1 025 000 kr. för ökad ämneslärarutbildning.
På min hemställan har Kungl. Maj:t under punkterna 283—289 i nämnda
bilaga föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för
budgetåret 1963/64 beräkna
till ökad ämnes- och förskollärarutbildning to. to. ett förslagsanslag av
19 326 000 kr.,
till Lärarhögskolan i Stockholm: Avlöningar ett förslagsanslag av 6 926 000 kr.,
till Lärarhögskolan i Stockholm: Omkostnader ett förslagsanslag av 692 000 kr.,
till Lärarhögskolan i Stockholm: Materiel, böcker to. to. ett reservationsanslag
av 120 000 kr.,
till Lärarhögskolan i Malmö: Avlöningar ett förslagsanslag av 5 438 000 kr.,
till Lärarhögskolan i Malmö: Omkostnader ett förslagsanslag av 500 000 kr.,
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963 3
till Lärarhögskolan i Malmö: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag av
457 000 kr.,
till Lärarhögskolan i Malmö: Inredning och utrustning av nya lokaler ett reservationsanslag
av 300 000 kr.,
till Lärarhögskolan i Göteborg: Avlöningar ett förslagsanslag av 3 279 000 kr.,
till Lärarhögskolan i Göteborg: Omkostnader ett förslagsanslag av 197 000 kr.,
till Lärarhögskolan i Göteborg: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag
av 155 000 kr.,
till Folkskoleseminarierna: Avlöningar ett förslagsanslag av 29 717 000 kr.,
till Folkskoleseminarierna: Omkostnader ett förslagsanslag av 2 181 000 kr.,
till Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag av
695 000 kr.,
till Folkskoleseminarierna: Utrustning ett reservationsanslag av 950 000 kr.,
till Utbildning av förskollärare ett förslagsanslag av 1 450 000 kr.,
till Vidareutbildning av lärare m. m. ett reservationsanslag av 1 840 000 kr.,
till Avlöning åt deltagare i praktiska lärarkurser m.m. ett förslagsanslag av
7 554 000 kr.,
till Arvoden åt blivande lärare för blinda och döva ett förslagsanslag av
398 000 kr.
Sedan beredningen av frågorna rörande ökad ämnes- och förskollärarutbildning
m. m. ävensom rörande nyss nämnda medelsanvisningar numera avslutats,
anhåller jag att ånyo få anmäla desamma.
I det följande behandlas i olika avsnitt frågor rörande beräkningar av ämnesoch
klasslärarbehovet, utvidgning av kapaciteten för utbildning av ämneslärare
vid lärarhögskolor och praktisk lärarkurs, upprättande av nya lärarhögskolor,
dimensionering av folkskoleseminarieorganisationen, folkskollärarutbildning i
engelska, utökad decentraliserad akademisk undervisning, utbildning av teknologie
magistrar samt förstatligande och utvidgning av förskoleseminarierna.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
I. Inledning
I proposition nr 106 till 1962 års riksdag anmäldes, att arbetsmarknadsstyrelsen
och 1960 års lärarutbildningssakkunniga den 1 mars 1962 gemensamt avgivit
en utredning (prognos), rubricerad Lärare i läroämnen. Behov och tillgång under
1960-talet.
Över nämnda utredning har infordrade utlåtanden avgivits av skolöverstyrelsen,
överstyrelsen för yrkesutbildning, arbetsmarknadsstyrelsen, statistiska
centralbyrån, kanslersämbetet för rikets universitet, överstyrelsen för de tekniska
högskolorna, statens råd för samhällsforskning, gymnasieutredningen, 1960
års lärarutbildningssakkunniga samt nordiska kommittén för modernisering av
matematikundervisningen.
Vidare har yttranden avgivits av Svenska landskommunernas förbund, Svenska
stadsförbundet, Svenska arbetsgivareföreningen, Statstjänstemännens riksförbund,
Sveriges akademikers centralorganisation, Tjänstemännens centralorganisation,
Sveriges radio, Biologilärarnas förening, Föreningen lärare i samhällskunskap,
Geografilärarnas riksförening, Historielärarnas förening, Modersmålslärarnas
förening, Sveriges industriförbund, Hermods korrespondensinstitut, Nordiska
korrespondensinstitutet (NKI-skolan), Målsmännens riksförbund, Högerns
ungdomsförbund, Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund och Sveriges förenade
studentkårer.
Lärarutbildningssakkunniga har vidare avlämnat betänkanden dels den 12
maj 1962 angående Klasslärarbehovet samt examinationsbehovet av folk- och
småskollärare (stencilerat), dels den 20 december 1962 angående Folkskollärarutbildningen
i engelska (stencilerat), dels ock den 20 december 1962 angående
Lärarhögskolor i Uppsala och Umeå (stencilerat).
Gymnasieutredningen har den 21 november 1962 till Kungl. Maj:t inkommit
med förslag rörande lärarutbildning vid teknisk högskola m. m.
Över lärarutbildningssakkunnigas betänkande angående klasslärarbehovet
samt examinationsbehovet av folk- och småskollärare har infordrade utlåtanden
avgivits av skolöverstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen samt statistiska centralbyrån.
Vidare har yttranden över nämnda förslag avgivits av Svenska landskommunernas
förbund, Svenska stadsförbundet, Statst jänstemännens riksförbund, Sveriges
akademikers centralorganisation och Tjänstemännens centralorganisation.
Över betänkandet angående folkskollärarutbildningen i engelska har utlåtanden
avgivits av statskontoret, riksrevisionsverket, kanslern för rikets universitet,
skolöverstyrelsen, som inhämtat yttrande från länsskolnämnderna, lärarhögskolorna
och vissa seminarier, samt arbetsmarknadsstyrelsen.
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
Yttranden över nämnda förslag har avgivits av Sveriges akademikers centralorganisation,
Tjänstemännens centralorganisation, Statstjänstemännens riksförbund,
Blivande lärares riksförbund och Sveriges förenade studentkårer.
Över betänkandet angående lärarhögskolor i Uppsala och Umeå har utlåtanden
avgivits av statskontoret, riksrevisionsverket, kanslern för rikets universitet,
skolöverstyrelsen, som inhämtat yttranden av rektor och kollegium vid folkskoleseminariet
i Uppsala, Katedralskolan i Uppsala, Lundellska läroverket i Uppsala,
folkskoleseminariet i Umeå, högre allmänna läroverket i Umea och kommunala
flickskolan i Umeå, överstyrelsen för yrkesutbildning, byggnadsstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen,
länsskolnämnden i Uppsala län, länsskolnämnden i \ ästerbottens
län, programkommittén för Uppsala humanistiska fakultet samt 1962 års
Umeåkommitté.
Över de sakkunnigas sistnämnda förslag har yttranden avgivits av stadsfullmäktige
i Uppsala, stadsfullmäktige i Umeå, Sveriges akademikers centralorganisation,
Tjänstemännens centralorganisation, Statstjänstemännens riksförbund
och Sveriges förenade studentkårer.
Över gymnasieutredningens förslag angående lärarutbildning vid teknisk högskola
m. m. har utlåtanden avgivits av skolöverstyrelsen, överstyrelsen för yrkesutbildning,
statskontoret, överstyrelsen för de tekniska högskolorna, som inhämtat
yttranden av vederbörande vid tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers
tekniska högskola i Göteborg, kanslerns för rikets universitet, arbetsmarknadsstyrelsen,
1960 års lärarutbildningssakkunniga, samt organisationskommittén
för teknisk högskola i Lund.
Vidare har yttranden över nämnda förslag avgivits av Sveriges akademikers
centralorganisation, Tjänstemännens centralorganisation, Statstjänstemännens
riksförbund, Sveriges industriförbund, Svenska teknologföreningen, Sveriges förenade
studentkårer, Sveriges mekanförbund, Hermods korrespondensinstitut,
Nordiska korrespondensinstitutet (NKI-skolan) och Institutet för tekniska
kurser.
Drätselkammaren i Jönköping har med anledning av förslaget inkommit med
en skrift.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
II. Lärarbehov och Lirartillgång
1. Inledning
Enligt direktiven för 1960 års lärarutbildningssakkunniga skulle de sakkunniga
i samråd med bl. a. arbetsmarknadsstyrelsen beräkna behovet av såväl
lärare i läroämnen som klasslärare.
Resultatet av beräkningarna, i vad avser ämneslärarbehovet, framlades i ett
den 15 februari 1962 dagtecknat betänkande. En redovisning härför lämnades i
proposition nr 106 nämnda år. I propositionen förutsattes, att yttranden över
denna prognos liksom över den i det följande berörda klasslärarprognosen skulle
inhämtas och att man genom de förslag, som därvid kunde framkomma, borde
erhålla ett brett underlag för en bedömning av, vilka åtgärder läget krävde. En
kort resumé över resultatet av ämneslärarprognosen lämnas i det följande och i
anslutning därtill en redogörelse för de yttranden som avgivits däröver.
I vad gäller klasslärarbehovet överlämnade 1960 års lärarutbildningssakkunniga
den 12 maj 1962 ett betänkande med titeln Klasslärarbehovet samt examinationsbehovet
av folk- och småskollärare. Över betänkandet har yttranden
inhämtats från ett antal myndigheter och organisationer. Någon redovisning av
detta betänkande kunde självfallet inte ske i förutnämnda proposition nr 106 år
1962. Däremot lämnades på grundval av material, som av de sakkunniga under
hand ställts till förfogande, en preliminär redogörelse för de slutsatser, som de
gjorda undersökningarna kunde bedömas leda till. I förhållande till denna
preliminära redogörelse innehåller det slutliga betänkandet vissa avvikelser med
avseende bl. a. på det framräknade examinationsbehovet. En sammanfattande
redogörelse för klasslärarprognosen och yttrandena däröver lämnas i det följande
efter avsnittet om lärare i läroämnen.
2. Lärare i läroämnen
Ämneslärar prognosen
I den redogörelse för ifrågavarande prognos, som lämnades i propositionen nr
106 år 1962, anfördes bl. a. följande.
Den i samarbete mellan arbetsmarknadsstyrelsen och 1960 års lärarutbildningssakkunniga
utarbetade ämneslärarprognosen berör i stort sett behovet av
och tillgången på lärare med akademisk utbildning i läroämnena modersmålet
(svenska), engelska, tyska, franska, historia (och samhällskunskap), geografi,
biologi, matematik, fysik och kemi under 1960-talet. Däremot behandlas inte
lärarnas fördelning på tjänstetyper.
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
Prognosen bör betraktas som den första i en fortlöpande serie av lärarprognoser,
som arbetsmarknadsstyrelsens prognosinstitut i fortsättningen bör utarbeta.
För de skilda skolformerna framräknas i prognosen lärarbehoven i olika ämnen.
Behoven har därefter summerats till det totala lärarbehovet. Beträffande
den sannolika utvecklingen av grundskolan ansluter sig undersökningens bedömning
till skolberedningens förslag. Gymnasiet antages höstterminen 1970 ha
expanderat därhän att antalet nybörjare utgör 30 % av antalet 17-aringar. Därvid
beräknas 60 % av nybörjarna gå till allmänt gymnasium och 40 % till fackgymnasium.
För grundskolans högstadium har behovet framräknats enligt tva
alternativ: .....
1. hela undervisningen på detta stadium skall bestridas av filosofie magistrar
och jämställda (»100-procentalternativet») samt
2. 40 % av undervisningen skall bestridas av vidareutbildade folkskollärare
och 60 % av filosofie magistrar och jämställda (»60-procentalternativet»).
Härmed erhålles oökså för det totala lärarbehovet två alternativ, även de
benämnda 60- respektive 100 %-altemativ. Av särskilt intresse är det beräknade
rekryteringsbehovet för perioden 1961/71. Det bestämmes i undersökningen
som summan av det år 1960/61 förefintliga utbytesbehovet, utvidgningsbehovet
1961/71 och ersättningsbehovet 1961/71. Det totala rekryteringsbehovet för
angivna tioårsperiod utgör 6 453 heltidstjänster för 60 %-alternativet och 11 534
heltidstjänster för 100 %-alternativet.
Det framräknade rekryteringsbehovet enligt 60 %-alternativet torde med hänsyn
till vad som i propositionen 1962: 54 angående reformering av den obligatoriska
skolan m.m. (s. 490 ff.) uttalats rörande behovet av vidareutbildade
folkskollärare m. m. ha det största intresset i detta sammanhang.
I prognosen betonas, att beräkningar av denna typ inrymmer många osäkerhetsmoment.
Det framtida lärarbehovet anses dock vara lättare att bedöma än
undersökningens andra huvudområde, lärartillskottet.
För en uppskattning av lärartillskottet 1961/70 görs i prognosen antaganden
om studentexamination, inskrivning vid humanistisk och naturvetenskaplig fakultet,
fil. mag.-examination vid dessa fakulteter samt övergång till och tjänstgöring
på lärarbanan av filosofie magistrar.
Examinationen av filosofie magistrar beräknas via en kombination av antaganden
om tillströmningen till fakulteterna och examinationsfrekvensen bli den i
tabell 2 redovisade.
Tabell 2. Examination av filosofie magistrar 1961/62—1969/70
ABC
1961/62 ....
............. 1298
1 289
1 250
1962/63 ....
............. 1472
1 414
1 348
1963/64 ....
............. 1 687
1 588
1 472
1964/65 ....
............. 1 928
1 739
1 581
1965/66 ____
............. 2 206
1 917
1 665
1966/67 ....
............. 2 558
2 140
1 802
1967/68 ....
............. 2 984
2 449
2 045
1968/69 ____
............. 3 422
2 778
2 298
1969/70 ....
............. 3 817
3 081
2 522
A = 85 % tillströmning, 42,3 % examination.
B = 80 %
37 %
C = 75 %
»
32 %
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
Grunden för de för första hälften av 1960-talet framräknade talen är säkrare
än den för årssiffroma efter 1965, vilket även gäller om examinationens fördelning
på ämnen eller ämnesgrupper. För de närmaste åren ter sig enligt undersökningen
ett antagande om 80-procentig tillströmning för närvarande som det
mest sannolika och det härpå grundade alternativet B såsom det vilket bör
kunna accepteras.
Uppskattningen av det lärartillskott, som kommer skolan till del i form av
utexaminerade filosofie magistrar, måste sålunda bygga på antaganden om övergång
till lärarbanan och om verksamhetsgraden inom yrket. Kombinationen av
dessa antaganden ger ett tal, som uttrycker relativt lärartillskott (tabell 3).
Det bör noteras, att övergången till lärarbanan konstateras vara väsentligt lägre
bland dem som valt att studera matematik, fysik eller kemi än bland övriga
kategorier.
Tabell 3. Antagande om relativt lärartillskott
Övergång till lärarbanan
Ma, fy, ke Övr. ämnen
a ......... 74% 82%
b ......... 74% 82%
c ......... 74% 82%
Verk-
samhets-
Relativt
lärartillskott
grad
Ma, fy, ke
Övr. ämnen
0,9
67%
74%
0,8
59%
66%
0,7
52%
57%
Antagandena om relativt lärartillskott har i prognosen kombinerats med antaganden
om tillströmning och examination enligt följande.
Tabell 4. Antaganden om totalt lärartillskott
Ma, fy, ke
85 % tillströmning, 42,3 % examination, 67 % relativt lärartillskott
80%
37 %
59 %
80%
37 %
52 %
75%
32 %
52 %
Övriga ämnen
85 % tillströmning, 42,3 % examination,
74 % relativt lärartillskott
80%
37 %
66 %
80%
37 %
57 %
75%
32 %
57%
På grundval av dessa antaganden räknas i prognosen fram lärart ill skottet i
absoluta tal och via en sammanställning av dessa och det uppskattade rekryteringsbehovet
beräknas slutligen lärarbrist och läraröverskott enligt 60 %-alternativet.
De redovisade talen för lärarbrist eller läraröverskott i de skilda ämnena uttrycker
endast hur efterfrågan på lärare rent numeriskt balanserar om alla de
antaganden uppfylles på vilka prognosen baserats. I prognosen ges uttryck för
den uppfattningen, att man med säkerhet kan förutsäga, att långt efter det att
behovet i ett ämne är fyllt på vissa centralt belägna platser, bristen kommer att
bestå på, avlägsnare orter i landet. Undersökningen tillmäter härvidlag lärarnas
lokala bindningar en väsentlig roll.
Även om intresset begränsas till den numeriska balansen, anses precisionen
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 111 år 1963
9
i beräkningarna inte vara sådan, att den rättfärdigar bestämda uttalanden om
vilket år balans uppnås. Trenderna säges emellertid vara så utpräglade, att för
flertalet ämnen utsikterna till balans under 1960-talet anses kunna bedömas med
viss grad av säkerhet.
I modersmålet (svenska) erhålles enligt 60 %-alternativet läraröverskott senast
1965/66. Också om 100 %-alternativet väljes, kan någon gång under senare
hälften av 1960-talet situationen antas vara under kontroll.
För moderna språk inträder enligt 100 %-alternativet — som för denna grupp
anses mest realistiskt — numerisk balans 1966/67, varefter överskottet snabbt
stiger. Enligt 60 %-alternativet skulle överskottet inträda redan 1963/64. Det
kan enligt undersökningen knappast råda någon tvekan om att tillströmningen
till dessa universitetsämnen bör dämpas under 1960-talet, i varje fall under dess
senare del.
I ämnena historia, samhällskunskap, geografi och biologi erhålles enligt 60 %- alternativet vid decenniets mitt ett läraröverskott, som snabbt stegras de följande
åren.
För gruppen matematik, fysik och kemi bedömes framtidsutsikterna vara
mindre ljusa. 100 %-alternativet beträffande dessa ämnen förklaras vara helt
utan intresse. För 60 %-alternativet erhålles numeriskt överskott tidigast
1970/71 om man utgår från prognosens mest optimistiska antagande. Utgår man
från det antagande, som för denna ämnesgrupp bedömts som det mest sannolika,
kan bristen år 1970/71 beräknas till ca 550 lärare.
Remissyttranden
I den skrivelse, varigenom en rad myndigheter, organisationer m. fl. anmodades
respektive bereddes tillfälle att yttra sig över den framlagda ämneslärarprognosen,
framhölls att remissorganen inte borde begränsa sig till att granska
prognosmetodiken och därmed sammanhängande frågor utan att de även borde
föreslå åtgärder eller redovisa uppslag till åtgärder, som de kunde finna motiverade
för att öka tillgången på Iärararbetskraft, särskilt i matematik, fysik och
kemi.
Prognosens underlag, metodik och slutsatser
I åtskilliga av remissvaren betonas vikten av detaljerad statistik såsom underlag
för en fortgående prognosverksamhet. Sålunda önskar SFS och humanistiska
fakulteten i Göteborg, att statistiken över högre studier publiceras snabbare än
vad som nu sker och att man upprättar en mer ingående tentamensstatistik för
de enskilda examensämnena samt en effektiv och tillförlitlig registrering, ett
krav, som framförts redan i prognosen.
TCO understryker vikten av att arbetsmarknadsstyrelsen regelbundet förnyar
lärarprognoserna. Enligt skolöverstyrelsen och gymnasieutredningen är det viktigt,
att statistiska centralbyrån noga följer lärarsituationen genom de oktoberundersökningar,
som inleddes hösten 1960. SACO anser, att prognosen behöver
revideras varje år. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Stockholm framhåller,
att man i fortsättningen till lärarprognoser bör bifoga undersökningar av
tillförlitlighctsgraden.
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
Humanistiska fakulteten vid Göteborgs universitet betonar särskilt osäkerheten
i antagandena om examinationsfrekvens och lärarbenägenhet, en osäkerhet
som inte beror på att det statistiska materialet är osäkert utan på att det överhuvud
inte är möjligt att i förväg med någon större säkerhet uppskatta, hur
dessa faktorer utvecklas.
Några remissinstanser, såsom den matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i
Stockholm och SFS, framhåller, att prognosen ej försöker bedöma sannolikheterna
för de olika alternativ om examensfrekvens och lärarbenägenhet, den ställer
upp, något som skulle varit tacknämligt, eftersom de olika alternativen leder
till stora skillnader i resultat vad gäller lärarbrist och läraröverskott. Arbetsgivareföreningen
och Industriförbundet räknar som en allvarlig brist, att man i
prognosen ej redovisat, vad ett eventuellt fel av en viss storlek kan innebära för
resultatet. Även matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Stockholm efterfrågar
undersökningar om hur förändringar i utgångsantagandena påverkar slutresultatet.
Då det gäller lärarbehovet har remissinstanserna diskuterat de osäkerhetsmoment
som sammanhänger dels med frågan om andelen av filosofie magistrar
på grundskolans högstadium, dels med frågan om skolväsendets organisation och
kvantitativa utveckling.
Beträffande den förstnämnda frågan tar några av remissinstanserna ställning
till frågan, vilket av de båda alternativen man bör söka förverkliga. TCO anser,
att det i dagens läge finns starka skäl att utvidga de vidareutbildade folkskollärarnas
arbetsområde utöver 40 % av antalet ämneslärartjänster. Humanistiska
fakulteten i Göteborg framhåller såsom ett allmänt intresse, att högstadiets lärare
har bästa möjliga kompetens. Fakulteten önskar, att tjänster besätts med hänsyn
enbart till de sökandes kompetens. Modersmålslärarnas förening hoppas på
en utveckling i riktning mot 100 %-alternativet. Målsmännens riksförbund uttrycker
en liknande uppfattning.
Humanistiska fakulteten i Lund understryker, att tillströmningen till universitet
och till folkskoleseminarier och lärarhögskolor ej kan ses isolerade från
varandra, då allt fler blivande folkskollärare avlagt studentexamen. 60 %-alternativet
innebär jämfört med 100 %-alternativet större årlig intagning av studenter
på lärarhögskolor och seminarier med minskad tillströmning till universiteten
som trolig följd, anser fakulteten.
Beträffande den osäkerhetsfaktor som ligger i skolorganisationens utveckling
har åtskilliga synpunkter framkommit.
Skolöverstyrelsen och gymnasieutredningen anser 30 % av en årskull på gymnasiet
och 20 % i fackskolor vara för låga siffror under 1960-talet. Överstyrelsen
räknar med 55—60 % i dessa skolformer tillsammans. Även statistiska centralbyrån
är inne på liknande tankegångar.
Inte endast den framtida fördelningen mellan olika skoltyper utan även mellan
olika ämnesgrupper, linjer och grenar framhålles såsom osäkra faktorer.
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 111 år 1963
11
Såsom en viktig behovsfaktor framhålles även klasstorleken. Målsmännens riksförbund
hänvisar till den läraropinion, som hävdar att grundskolan genom sin
konstruktion kräver ett lägre elevantal per klass än den nuvarande skolan för
att nå full effektivitet.
Skolöverstyrelsen framhåller, att övergången till friare arbetsformer för skolungdomen
och införande av femdagarsvecka i skolorna kanske kan minska lärarbehovet.
Vidare framhålles att övertimmar, även om de utförs av kompetenta
lärare, bör inräknas i utbytesbehovet, vilket utredningen ej gjort.
De osäkerhetsfaktorer remissorganen uppehållit sig vid då det gällt att bedöma
prognosens beräkningar av lärartillgången har varit tillströmningen till
universitet och högskolor, examinationsfrekvensen samt lärarbenägenheten.
Övergången från gymnasier till universitet och högskolor kan enligt humanistiska
fakulteten i Lund influeras av fackgymnasiernas utbyggnad, vilken kan
leda till att nybörjarplatserna vid handelshögskolor och tekniska högskolor allt
mindre kommer att besättas av studenter från allmänna gymnasier. Dessa kommer
därigenom att alltmer söka sig till universitet och övriga högskolor.
Olika åsikter synes råda om hur den starka tillströmningen till de humanistiska
och matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna kommer att påverka examinationsfrekvensen.
SFS framhåller såsom orimligt, att man i prognosens antaganden
kombinerat den största tillströmningen med den högsta examinationsfrekvensen
och den lägsta tillströmningen med den lägsta examinationsfrekvensen.
SFS anser det lika rimligt att antaga, att examinationsfrekvensen blir lägre,
om tillströmningen ökar. Arbetsgivareföreningen och Industriförbundet håller
det för sannolikt, att om relativt färre studenter — på grund av en ökad intagning
vid de spärrade utbildningsvägarna — söker sig till de filosofiska fakulteterna,
detta kommer att innebära, att begåvningsgenomsnittet inom denna grupp
sänks, något som i sin tur kan påverka den i fråga om filosofiska studier redan
nu höga avgångsfrekvensen.
SACO uttalar, att man, när prognosen revideras, bör skilja mellan humanistisk
och naturvetenskaplig fakultet, särskilt som examinationsfrekvensen är avsevärt
högre vid den naturvetenskapliga fakulteten.
Beträffande lärarbenägenheten bland de examinerade framhålles att de relativt
många kvinnorna bland gymnasisterna på latinlinjen och sedan på de humanistiska
fakulteterna visserligen pekar fram mot ett överskott på humanister
och lärare i humaniora, men att denna tendens dämpas av att gifta kvinnliga
akademiker inte vill ta tjänster var som helst på grund av sin bundenhet i
äktenskapet. Dylika synpunkter har framförts av llistorielärarnas förening, humanistiska
fakulteten i Lund och Statens råd för samhällsforskning. Humanistiska
fakulteten i Lund menar, att då allt flera av de humaniorastuderande är
kvinnor, denna utveckling kan skärpas, om man bygger ut fackgymnasierna.
Statens råd för samhällsforskning nämner den skiftande könsfördelningen bland
studenterna i de olika examensämnena. Rådet understryker vidare, att de flesta
12
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 111 år 1963
av dem, som skriver in sig vid humanistisk eller naturvetenskaplig fakultet, har
mycket vaga studieplaner. Ytterst få har då identifierat sig med lärarrollen.
De matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna i Stockholm och JJppsala räknar
med, att läraryrket särskilt bland akademiker blir mindre attraktivt, när
man genomför grundskolan med sammanhållna klasser t. o. m. årskurs 8. Historielärarnas
förening uttalar, att skolväsendets egen omläggning under 1960-talet
kan komma att dämpa lärarrekryteringen.
Humanistiska fakulteten i Lund nämner, att tendensen bland de studerande
att välja de på skolschemat representerade främmande språken och nordiska
språk sedan något år tillbaka är klart vikande.
Högerns ungdomsförbund uttalar oro över bristen på lärare i kristendomskunskap
och anser, att utredningen borde ha uppmärksammat denna. Även SFS
efterlyser en beräkning av hur många lärare i kristendomskunskap och klassiska
språk som behövs.
Åtgärder mot ett humanistöverskott
Prognosens beräkning i vad gäller ett överskott av lärare i humanistiska
ämnen i slutet av 1960-talet, ej att förväxla med ett överskott på humanister,
har vållat skepsis. Det förhållandet att tidigare humanistprognoser hittills ej
slagit in har påtalats av flera remissinstanser, såsom Högerns ungdomsförbund
och Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund.
Inför ett befarat överskott på lärare i humanistiska ämnen fäster flera remissinstanser,
bl. a. arbetsmarknadsstyrelsen, gymnasieutredningen, SFS och SACO
stort avseende vid behovet av förstärkt och intensifierad yrkesvägledning och
studierådgivning på samtliga utbildningsnivåer. Arbetsmarknadsstyrelsen betonar,
att ett läraröverskott ej nödvändigt kommer att innebära arbetslöshet bland
humanisterna, eftersom den starka efterfrågan på kvalificerad arbetskraft utanför
skolans verksamhetsområde sannolikt kommer att absorbera ett stort antal
akademiker även med mer eller mindre utpräglat humanistisk utbildning.
Flera av svaren nämner de utbildningslinjer, som Kommittén för nya utbildningsvägar
vid de filosofiska fakulteterna hittills föreslagit. TCO framhåller, att
undervisningen vid de filosofiska fakulteterna behöver differentieras så att den
motsvarar de olika utbildningsbehov, som finns på arbetsmarknaden i dess helhet.
Historielärarnas förening betonar vikten av att frågan om lärarefterfrågan
och lärartillgång sätts in i ett större perspektiv omfattande hela den akademiska
arbetsmarknaden. SFS önskar, att lärarprognosen kompletteras med en kalkyl,
som omfattar tillgång och efterfrågan inom i varje fall hela den akademiska
arbetsmarknaden. Ett exempel på hur två prognoser är hopkopplade nämner
TCO. Det gäller prognoserna över ämneslärare och över klasslärare.
SACO anser, att tendensen, att alltfler utbildningslinjer formellt och reellt
baseras på studentexamen, ej skall motverkas. SFS efterlyser en allmän inventering
av de statliga s. k. studentkarriärerna. Både SACO och SFS nämner vi
-
13
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 111 år 1963
dare möjligheten av att anordna parallell utbildning till vissa yrken, en för
personer med och en för personer utan studentexamen.
Humanistiska fakulteten i Lund önskar, att man prövar en kombinerad ämnes-
och övningslärarutbildning för att reducera humanistöverskottet och för att
möta grundskolans ökade behov av övningslärare.
Åtgärder mot lärarbristen i matematisknaturvetenskapliga
ämnen
Remissorganen uppmanades att uppmärksamma en av OECD:s kommitté för
naturvetenskapligt och tekniskt utbildad arbetskraft nyligen publicerad rapport
»The Supply, Recruitment and Training of Science and Mathematics Teachers».
Denna behandlar ingående bristen på lärare i matematisk-naturvetenskapliga
och tekniska ämnen i Nordamerika och Västeuropa och föreslår åtgärder på
lång och på kort sikt för att avhjälpa denna.
Mer matematisk-naturvetenskaplig undervisning i grundskola och gymnasium.
OECD-rapporten nämner som ett viktigt medel på lång sikt för att häva bristen
på lärare i de berörda ämnena förstärkning och förbättring av undervisningen i
dessa på de universitetsförberedande skolstadierna och dess utsträckning till en
så stor mängd elever som möjligt. Till denna uppfattning ansluter sig flera av
remissorganen.
Övergången mellan gymnasium och universitet. SFS föreslår, att man ordnar
s. k. preparandkurser i matematik, fysik och kemi för att ge kompetens i dessa
ämnen åt personer, som saknar dem i sin studentexamen men vill studera dem
vid universitet. Dessa kurser bör omfatta endast de moment, som är absolut
nödvändiga för fortsatta studier i natur- och samhällsvetenskaperna. Även SACO
nämner önskvärdheten av att studenter från latin- eller allmänna linjen får
reguljära möjligheter vid universiteten att komplettera i matematik, fysik och
kemi.
Nya examenskombinationer. SFS föreslår, att gällande examensstadga ändras
så att matematik kan medtagas som huvudämne i filosofisk ämbetsexamen inom
humanistisk fakultet. SACO önskar, att man undersöker möjligheterna att inrätta
lärartjänster i humanistiskt ämne jämte matematik, fysik eller kemi. Lärare
i humaniora bör kunna omskolas och bli kompetenta till sådana tjänster.
Ökad examination och förbättrad utbildning. SFS anser, att man med små
medel bör kunna skapa provisoriska Iaborationsutrymmen och därigenom öka
intagningen i fysik och kemi. Liknande tankar möter man från Arbetsgivareföreningen
och Industriförbundet i vad gäller lärarutbildningen för de tekniska
gymnasierna.
SACO anser önskvärt, att företräde ges åt utbildningen av lärare i matematik,
fysik och kemi, även om detta skulle drabba utvidgningen av annan utbildning.
14
Kungl. Maj:ts -proposition nr 111 år 1963
SACO förordar, att ett-betygskurserna framför allt i fysik och kemi konstruerasså
att moment nödvändiga och väsentliga för grundskolans och gymnasiets lärare
ingår i dessa.
Flera remissinstanser menar, att man kan effektivera universitetsutbildningen
inom de aktuella områdena, bl. a. genom användning av tekniska hjälpmedel.
SFS föreslår, att man bevarar och ökar möjligheten att som frivilligt alternativ
följa två-betygsundervisningen, i första hand i matematik, under tre terminer.
Detta kan skapa lugnare studiegång än den normala. SACO önskar mer individuell
akademisk undervisning än nu men fruktar, att detta ökar efterfrågan på
universitetslärare.
Humanistiska fakulteten i TJppsala betonar, att den rent pedagogiska fackutbildningen
bör bli föremål för nya krafttag och nämner det som lämpligt att
förstärka den obligatoriska kursen i pedagogik samt att samordna denna med
en förberedande praktisk-pedagogisk utbildning av samma art som de s. k. SYLkursema
redan före den praktiska lärarkursen. Geografilärarnas riksföreninganser,
att den ämnesmetodiska forskningen släpar efter, och föreslår åtgärder för
att kvalificerad personal kan få utföra ämnesmetodisk forskning.
Vidareutbildning av lärare. Förutom den reguljära naturvetare- och teknikerutbildningen
behandlar remissvaren de olika former av vidareutbildning i matematik
och naturvetenskapliga ämnen, som framför allt folkskollärare genomgår.
Särskilt uppmärksammas den decentraliserade akademiska ett-betygsutbildning
i första hand i matematik, fysik och kemi, som kommer att ordnas regionalt
fr. o. m. budgetåret 1962/63 dels för folkskollärare och dels för studenter och
motsvarande, som därigenom kan börja akademiska studier i hemorten. Dessa
planerade kurser röner uppskattande uttalanden. SACO och arbetsmarknadsstyrelsen
anser, att de bör fortsätta att byggas ut. SFS, humanistiska fakulteten
i Göteborg och matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Uppsala betonar
vikten av att universiteten får inflytande, när sådan verksamhet planeras, och
att akademiska lärare examinerar.
Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Uppsala anser, att de fortbildningskurser,
som hittills anordnats för folkskollärare utan kontroll eller kunskapsprövning
från universitetens sida, tycks ge en svag kompetens jämfört
med akademiska studier. Fakulteten uppmärksammar också, att andelen av de
universitetsstuderande, som nöjer sig eller tvingas nöja sig med ett betyg, har
stigit kraftigt de senaste åren. Dessa studerande bedömes fullt kompetenta att
undervisa i matematik på grundskolans högstadium. Fakulteten anser, att de
bör utgöra ett värdefullt lärartillskott, om de bereds anställning efter en examen
med t. ex. två betyg i kemi eller geografi.
Skolöverstyrelsen och SFS ifrågasätter, om inte den akademiska utbildningen
i naturvetenskapliga ämnen för folkskollärare och andra yrkesverksamma kan
ske på kvällarna. Särskilt gäller detta i universitetsstäderna. Arbetsmarknads
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963 15
styrelsen och SFS betonar värdet av en utvidgad akademisk undervisning per
korrespondens.
Andra yrkeskategorier m. fl. som lärare. Några remissinstanser är inne på tanken
att såsom lärare anställa personer, vilka ej är lärare men som efter kort
pedagogisk träning kan tänkas fungera i första hand som timlärare.
SACO samt Arbetsgivareföreningen och Industriförbundet diskuterar om stat,
kommuner och det enskilda näringslivet kan avstå naturvetare och tekniker
som timlärare och anser att skolorna bör söka kontakt rörande denna möjlighet.
Hänsyn måste tas till arbetsgivarnas och timläramas schemaönskemål. Vidare
framhålles att dessa lärare behöver introduktiv pedagogisk träning. Andra
åtgärder, som föreslagits av t. ex. SACO, är att ta i tjänst icke yrkesverksamma
kvinnliga akademiker och pensionerade lärare. Arbetsmarknadsstyrelsen anser,
att introduktionskurser, vilka anordnas för akademiker och pensionerade officerare,
som avser att bli timlärare på grundskolans högstadium, bör ordnas även
för andra lärare utan tidigare pedagogisk utbildning. Om man avskaffar löneavdragen
för pensionerade lärare, stimuleras dessa att återinträda i tjänst, anser
SACO.
Arbetsgivareföreningen och Industriförbundet påstår, att antalet pensionärer
under den berörda tiden kommer att vara mycket lågt och nämner även, att
denna kategori är relativt geografiskt bunden, då pensionärer troligen ej vill
byta bostadsort för att bli undervisare. Arbetsmarknadsstyrelsen nämner dock,
att åren 1963—67 ca 650 officerare kommer att pensioneras, varav ca 580 med
50 eller 55 år som pensionsålder.
Arbetsmarknadsstyrelsen anser, att man bör pröva, om man kan överföra
utlänningar med akademisk examen i matematik, fysik och kemi för att undervisa
i svenska skolor. SACO framhåller språksvårigheterna i detta sammanhang.
Effektivare utnyttjande av lärare. Ett stort problem vid lärarbrist är hur man
skall spara på de befintliga lärarna och eventuellt ersätta dessa med annan personal.
Arbetsgivareföreningen och Industriförbundet diskuterar möjligheterna
härtill såvitt gäller de tekniska gymnasierna men finner möjligheterna vara
ganska begränsade.
Gymnasieutredningen nämner, att friare arbetsformer för eleverna och därmed
minskat veckotimtal kan minska behovet av lärare på gymnasiet. Även
Arbetsgivareföreningen och Industriförbundet föreslår dylika försök att reducera
antalet schematimmar i sista årsklassen av det tekniska gymnasiet.
TCO önskar, att man intensivundersöker lärararbetets innehåll och krav. Det
framhålles, att de flesta lärare har administrativa och andra icke-pedagogiska
arbetsuppgifter vid sidan av de pedagogiska och att man bör försöka avlasta
lärarna dessa uppgifter. SACO hoppas på att dessa mindre kvalificerade ickepedagogiska
uppgifter överförs på särskilda befattningshavare.
I linje med dylika åtgärder ligger också OECD-rapportens förslag om att in
föra ett system med lärarassistenter, en åtgärd som arbetsmarknadsstyrelsen an
-
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
ser värd att beakta. Genom att alternera i t. ex. parallellklasser kan en kompetent
lärare (huvudlärare) och en lärarassistent (med de mera rutinbetonade arbetsuppgifterna)
bestrida två tjänster. Arbetsgivareföreningen framhåller, att
man sparar framför allt på lärare, som det är mest ont om dvs. de högst kvalificerade.
SACO är tveksam om detta förslag men vill inte motsätta sig, att ett
sådant system praktiskt prövas i en begränsad försöksverksamhet.
Statens råd för samhällsforskning önskar, att man utreder frågan hur ämneslärarna
utnyttjas i skolundervisningen och nämner den forskning, som bedrivs
i USA om läraranvändningen på det obligatoriska högstadiet.
Att göra läraryrket attraktivt. En viktig fråga är, hur man skall locka ungdomar
att välja lärarbanan. SACO framhåller vikten av att filosofie studerande
på ett tidigt stadium av sina studier länkas in på lärarbanan. SACO anser, att
filosofie studerande med akademiska betyg i relevanta ämnen stimuleras att
tjänstgöra som timlärare, om även tjänstgöring före vederbörlig utbildning och
i mindre än halv tjänst tillgodoräknas vid inplacering i reglerad befordringsgång.
SACO förordar vidare, att nyanställda lärare placeras direkt i lönegrad 21 i de
ämneskombinationer, där svår brist råder. Även TCO framhåller, att lärarrekryteringen
bäst främjas genom goda och attraktiva löne- och anställningsvillkor.
Målsmännens rilcsförbund vill intensifiera upplysningen om läraryrket
bland de studerande och förbättra arbetsförhållandena i den nya skolan, som
tidigare nämnts, med bättre hjälpmedel m. m.
Lärarförmedling. Arbetsmarknadsstyrelsen utgår från att akademikerna har
en arbetsmarknad av rikskaraktär med stark interlokal rörlighet, vilket dock ej
utesluter ett behov av åtgärder för att minska risken för låsning av de utbildade
till vissa orter. Styrelsen överväger resebidrag till de sökande för att förmedlingsarbetet
skall underlättas och arbetskraften bättre tas till vara. Vidare beskriver
styrelsen den framgång, lärarförmedlingarna haft i att anskaffa reservkrafter,
kompetenta att uppehålla undervisningen.
SACO poängterar, att vid lärarbrist på vissa orter och läraröverskott på andra
lärarproduktionen ej skall ökas utan rörligheten på arbetsmarknaden stimuleras.
SACO önskar ändrade bestämmelser för utbytestjänster för att göra bestämmelserna
mer effektiva i detta avseende. Vidare önskar SACO ökad användning
av flyttnings-, rese- och traktamentsersättning vid tjänstetillträde.
3. Folk- och småskollärare
Liirarutbildningssakkunnigas klasslärarprognos
Den av 1960 års lärarutbildningssakkunniga framlagda klasslärarprognosen
avser behovet av och tillgången på folk- och småskollärare. Beteckningen klasslärarprognos,
bekväm såsom arbetsterm, är inte fullt adekvat, eftersom en
17
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
väsentlig fråga i det problemkomplex prognosen omfattar är behovet av vidareutbildade
folkskollärare på grundskolans högstadium. Undersökningen har åsyftat
en såvitt möjligt allsidig belysning av de faktorer, som påverkar beräkningarna
av behovet av folk- och småskollärare samt examinationsbehovet. De
sakkunniga framhåller vikten av att de gjorda undersökningarna och beräkningarna
upprepas, så snart omständigheterna talar för att sådana förändringar
på skolans område inträtt, som kan förväntas påverka förutsättningarna för
prognosen på ett avgörande sätt. Vidare framhålles betydelsen av kontinuerliga
informationer om arbetsmarknadsläget.
Bestämning av det lärarbehov som skall täckas
av folk- och småskollärare
Enligt erhållna direktiv av den 30 september 1960 skall de sakkunniga beräkna
behovet av klasslärare för så lång tid, som kan prognostiskt överblickas. I föreliggande
prognos har beräkningarna förts fram t. o. m. år 1980/81. Prognosen utmynnar
i en beräkning av examinationsbehovet i fråga om folk- respektive småskollärare.
Småskollärarbehovet utgöres i prognosen av behovet i folkskolans och grundskolans
årskurser 1—3.
Folkskollärarbehovet angives i första hand som behovet av klasslärare i årskurs
3—9 i folkskolan och 3—6 i grundskolan fram t. o. m. år 1965/66 och därefter
som behovet av klasslärare i årskurs 4—9 i folkskolan och 4—6 i grundskolan.
Därjämte avses behovet av vidareutbildade folkskollärare på högstadiet.
Detta behov angives som 40 % av det totala behovet av lärare i teoretiska
läroämnen jämte antalet lärare i yrkesvägledning och tillsynslärarebefattningar.
Slutligen avses behovet av folkskollärare utöver 40 % på högstadiet samt behovet
av folkskollärare i andra högre skolor.
Beräkning av lärarbehovet
De sakkunnigas beräkning av folk- och småskollärarbehovet, uttryckt i antalet
erforderliga folk- respektive småskollärartjänster, har genomförts stegvis via
bedömningar och beräkningar av flera faktorer såsom barnantalets utveckling,
elevernas fördelning på skolformer m. m., medeltalet elever per klass och antalet
klassavdelningar.
Barnantalets utveckling. Barnantalet i respektive årskurser har beräknats genom
en framskrivning av antalet levande födda. Av beräkningarna framgår att
antalet elever i den obligatoriska skolan torde avtaga mot 1960-talets slut för
att därefter åter stiga. Följande siffror ur utredningen illustrerar detta förhållande.
2 — Ilihang till riksdagens protokoll 1903. 1 saml. Nr 111
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
År
Årskurserna
1—3
4—6
1962 ...........
318100
329 600
1965 ...........
316 400
318 500
1968 ...........
302 200
316 900
1970 ...........
307 600
306 200
1975 ...........
343 300
322 100
1980 ...........
365 000
355 600
Beräkningarna angives vara, i vad avser tiden fram till 1970, i huvudsak de i
långtidsutredningen redovisade. För tiden 1970—1975 har de sakkunniga inhämtat
preliminära värden, och på basis av dessa gjort en framskrivning till år 1980.
Elevantalet i olika skolformer. De sakkunniga har för varje årskull dels beräknat
det antal elever, som antagits gå i specialklasser, dels förutsatt att 1 % av
en årskull ej går i vare sig normal- eller specialklasser utan är intagna för vård
på anstalter etc. Återstoden utgör antalet elever i normalklasser, vilket fördelats
på skolor av A-form respektive B-form enligt särskilda antaganden om dessa
skolformers framtida omfattning. A-klasseleverna har uppdelats på grundskola
och folkskola enligt föreliggande uppgifter om grundskolans utbyggande (jämför
ämneslärarprognosen i vad avser högstadiet).
De sakkunniga räknar med att andelen specialklasselever på den administrativa
landsbygden successivt kommer att växa till samma andel, som för närvarande
gäller i städerna. För städerna antages en konstant andel av eleverna
tillhöra specialklasser. Detta antagande innebär en successiv ökning av riksmedeltalet
för uttagna till specialklass från omkring 4% för närvarande till
inemot 6% år 1972.
De sakkunniga visar i en tablå, hur antalet normalklassavdelningar och elever
under en följd av år utvecklat sig inom den obligatoriska skolans A-former och
olika B-former. Tablån över antalet avdelningar återgives här.
Antal läraravdelningar:
År
A- eller
a-form
Bi-form
Ba eller
Bs-form
b-form
Halvtidsläsande
och mindre
folkskolor
1946 ........
10 961
4 604
4 040
5 132
945
1948 ........
12185
4 785
3 712
4 951
710
1950 ........
14 570
5 258
2 859
4 674
392
1952 ........
16 941
5 273
2 241
4 485
233
1954 ........
19 886
5 175
1 580
4 170
131
1956 ........
22 491
4 795
1 219
3 865
77
195S ........
24 149
4 465
1 019
3 602
53
1960 ........
25 943
3 917
812
3 095
—
19
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
De sakkunniga påvisar, hur sålunda A-formen blivit den alltmer dominerande
skolformen samt Bi- och b-formen blivit de avgjort dominerande skolformerna
bland de från A- och a-formen skilda skoltyperna. Att så är fallet anser de sakkunniga
vara ett uttryck för dels den fortskridande urbaniseringen, dels den
allmänna standardhöjningen. Denna strukturella förändring har ägt rum på 16
år. De sakkunniga finner därför skäl att antaga, att alla B-former kommer att
försvinna inom de närmaste årtiondena. I fråga om den takt i vilken detta kan
förväntas ske har de sakkunniga räknat med två alternativ, vilka med avseende
på lärarbehovet ger ett något olika utfall. En avveckling av B-formen enligt det
långsammare alternativet, vilket av de sakkunniga bedömts såsom det mest
sannolika, kräver sålunda fram t. o. m. år 1970 drygt 600 fler folkskollärartjänster
än det snabbare alternativet. Småskollärarbehovet påverkas däremot endast
obetydligt av vilket alternativ som väljes.
De sakkunniga framhåller, att relationen mellan antalet elever i grundskolan
och i folkskolan är viktig för klasslärarprognosen med hänsyn till de delningstal,
som skall gälla för klasserna i grundskolan. Härvidlag räknar de sakkunniga med
en elevfördelning överensstämmande med skolberedningens förslag (numera
riksdagens beslut) rörande övergången till grundskola. Den beräknade utvecklingen
av elevfördelningen på olika skolformer i årskurserna 7—9 visas av följande
tablå.
År
Årskurs
Antal normal- klasselever
på högstadiet
Antal elever
inom realskole- organisationen
Antal special- klasselever
Normalklass- elever i
folkskolan
19G2 ........
7
49 040
32 310
4 869
38 717
8
45 810
35160
3 716
20 843
9
29 710
34 770
1 512
3 152
1985 .......
7
70 830
12 030
5 304
23 185
8
60 070
16 580
4 436
14 425
9
52 110
20160
3 060
1 541
1968 ........
7
93 980
1 860
6 057
4 888
8
84 670
4 820
5 306
4 893
9
78 360
6 870
4 559
2 714
1971 .......
7
96 900
0
6 474
0
8
98 330
0
6 572
0
9
96 560
780
6 090
0
Antalet klassavdelningar i grundskola och folkskola. Sedan de sakkunniga
utfört de här i korthet redovisade beräkningarna av elevantalets utveckling inom
ifrågavarande skolformer, har man övergått till att på grundval härav beräkna
antalet klassavdelningar, vilket skett på så sätt att antalet elever inom varje
årskurs av grundskolan respektive folkskolan dividcrats med ett framräknat
medeltal elever per klass. I fråga om grundskolan har dessa medeltal beräknats
med utgångspunkt i de delningstal, som föreslagits i proposition 1962:54 och
20
Kungl. Maj:ts -proposition nr 111 år 1963
som godtagits av riksdagen. I fråga om folkskolan har däremot klassantalet för
varje läsår av prognosperioden beräknats med hjälp av de medeltal, som gällde
för respektive årskurser läsåret 1960/61. Följande tablå visar de beräknade medeltalen
per klassavdelning, dels i grundskolan sedan denna fullständigt genomförts,
dels i folkskolans A- och a-former läsåret 1960/61.
Årskurs
i
2
3S
3F
4
5
6
7
8
9
Grundskolan .....
21,8
21,8
21,7
23,9
25,6
25,7
25,9
24,9
25,4
22,0
Folkskolan .......
21,7
21,9
23,3
24,4
26,8
27,2
27,5
23,8
25,7
23,2
De sakkunniga har vid sina fortsatta beräkningar utgått från, att antalet
klasser, där folkskollärare undervisar, skall utgöras av alla A-klasser 4—6 i folkskolan
och grundskolan, klasserna 7—9 i folkskolan, samtliga klasser av B-formen
samt ett sjunkande antal A-klasser i årskurs 3. Vidare har antalet specialklasser,
som undervisas av folk- och småskollärare, antagits fördela sig med
74,8 % på folkskollärarna respektive 25,2 % på småskollärarna, detta enligt den
relation, som gällde läsåret 1960/61. Småskollärare har förutsatts handha undervisningen
i a- och b-klasser, nyssnämnda specialklasser samt ett ökande antal
a-klasser av årskurs 3. Det framräknade antalet klassavdelningar för folkskollärare
(F-avd.) respektive småskollärare (S-avd.) blir utifrån angivna förutsättningar
följande.
Läsår
1982/63
1965/66
1968/69
1971/72
1975/76
1980/81
F-avd......
18 679
17 219
15 913
15 066
15 787
17133
S-avd......
13 731
14 349
13 953
14 577
15 902
16 934
De här upptagna avdelningarna utgör, som framgår av den nyss gjorda bestämningen
av dessa, endast klassläraravdelningar. Däremot har inte medräknats
de avdelningar på grundskolans högstadium, vilkas undervisning kan komma att
bestridas av folkskollärare. Hänsyn härtill har emellertid tagits vid beräkningen
av det erforderliga antalet lärartjänster.
Antalet lärartjänster. För folkskollärare har de sakkunniga beräknat klasslärarbehovet
på följande grunder. Läsåret 1960/61 uppgick den sammanlagda
undervisningstiden i läroämnen till sammanlagt 608 595 undervisningstimmar.
Räknat på en undervisningsskyldighet av 30 veckotimmar svarar detta tal emot
20 287 tjänster. Härtill lägges antalet rektorstjänster, som läsåret 1960/61 uppgick
till 1 167. Hela antalet tjänster beräknas sålunda till 21 454. Antalet avdelningar
uppgick nämnda läsår till 21 042. Antalet tjänster per avdelning var
sålunda 1,02. Detta relationstal har tillämpats vid beräkningen av det framtida
behovet av tjänster för folkskollärare/klasslärare. På samma sätt har de sakkunniga
för sin beräkning av småskollärarbehovet framräknat relationstalet 1,07.
21
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
Vid sina efterföljande beräkningar av examinationsbehovet i fråga om folkskollärare
har de sakkunniga även tagit hänsyn till behovet av lärare för högstadiet
och andra högre skolor. Detta behov har av de sakkunniga bestämts
såsom avseende dels 40 % av det totala behovet på högstadiet av lärare i teoretiska
läroämnen jämte antalet lärare i yrkesvägledning och tillsynslärarebefattningar,
dels det behov som med hänsyn till bristen på ämneslärare m. fl. omständigheter
kan föreligga utöver 40 %. Sistnämnda behov har antagits minska
successivt och har för tiden fr. o. m. 1965/66, då lärarbristen vid högre skolor
bedömes vara praktiskt taget hävd i övriga ämnen, förutsatts jämnt motsvara
hälften av bristen på lärare i matematik, fysik och kemi vid ifrågavarande skolor.
De av de sakkunniga framräknade behovstalen, uttryckta i heltidstjänster,
sammanfattas i följande tablå.
Behov av folkskollärare
Läsår
Behov av
småskollärare
Klasslärar-
Högstadiet och andra högre
skolor
Summa behov
av folk- skollärare
tjänster
Enligt 40 %- regeln
Utöver 40 %- regeln
1962/63 .....
14 692
19 053
2 044
1 160
22 257
1965/66 .....
15 353
17 563
3 400
670
21 633
1968/69 .....
14 930
16 231
4 786
480
21497
1971/72 .....
15 597
15 367
5 466
0
20 833
1975/76 .....
17 015
16103
5 267
0
21 370
1980/81 .....
18119
17 476
5 860
0
23 336
Lärartillgång och examinationsbehov
Tillgången på lärare är, uttalar de sakkunniga, ett resultat av examination,
avgång och den ursprungliga lärarpopulationens storlek. De sakkunniga har vid
sina beräkningar utgått från situationen läsåret 1960/61, för vilket läsår en redovisning
lämnats över antalet utbildade folk- respektive småskollärare, med fördelning
bl. a. på ålder, kön och skolformer, samt över antalet tjänstlediga, fördelade
efter tjänstledighetsorsak. Beträffande läget vid nämnda tidpunkt konstateras
bl. a. följande.
Antalet klasslärare med folkskollärarexamen uppgick till 22 372. Av dessa var
1 894 tjänstlediga av annan orsak än för upprätthållande av annan tjänst, dvs.
icke yrkesverksamma. Därutöver var 1 120 klasslärare tjänstlediga för tjänstgöring
på högstadiet eller i andra högre skolformer. Enligt uppgifter från länsskolnämnderna
utgjorde bristen på behöriga folkskollärare hösten 1960 786
personer, vilken brist finge förutsättas täckt av icke behöriga lärare. Antalet
såsom klasslärare yrkesverksamma personer i klasser avsedda för folkskollärare
utgjorde sålunda 22 372 — 1 894 — 1 120 + 786 = 20 144. Det till folkskollärartjänster
omräknade undervisningsbehovet uppgick samma läsår till 21 454 tjäns
-
22 Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
ter. Skillnaden, 1 310 tjänster förklaras av att en del lärare bestred mer än full
tjänst.
Antalet utbildade småskollärare utgjorde 14 028. Av dessa var 942 icke yrkesverksamma.
Antalet yrkesverksamma, utbildade småskollärare med undervisningen
förlagd till lågstadiet var 13 395. Bristen på behöriga småskollärare uppgick
till 169 personer. Yrkesverksamma på lågstadiet var således 13 395 + 169 =
13 564. Det till småskollärartjänster omräknade undervisningsbehovet uppgick
samma läsår till 14 185 tjänster. Differensen förklaras även här med att en del
lärare bestred mer än full tjänst.
De sakkunniga konstaterar, att klasslärarbristen i förhållande till populationernas
storlek ej kan anses särskilt stor.
För att klarlägga examinationsbehovet (rekryteringsbehovet) har 1960 års
lärarbestånd framskrivits år för år. Arbetsvolymen för det kvarvarande beståndet
har därefter beräknats. På motsvarande sätt har framskrivning skett av de
successivt examinerade och en beräkning gjorts av det vid varje år kvarvarande
beståndets arbetsvolvm. För varje år har sedan de examinerades antal bestämts
så, att deras arbetsvolym tillsammans med den arbetsvolym, som de kvarvarande
från 1960 års bestånd och de förut examinerade väntas utföra, jämnt
täcker behovet. Behovet har därvid definierats som det antal tjänster som erhålles
sedan antalet övertidstjänster fråndragits. Dessa övertidstjänster har
antagits minska.
För att erhålla beräkningsgrunder härför har de sakkunniga genom en omfattande
enkät beräknat bl. a.
a) avgångskvoter för manliga och kvinnliga folkskollärare samt småskollärare,
dels för varje år efter examen, dels för olika åldersår,
b) verksamhetsgraden för samma kategorier, dels för varje år efter examen, dels
för olika åldersår.
Resultaten av dessa beräkningar är i korthet följande:
Av 1 000 examinerade manliga folkskollärare kvarstår 764 i tjänst efter 10 år
och 680 efter 20 år. För kvinnliga folkskollärare är talen 796 respektive 671 och
för småskollärare 906 respektive 857. Tillämpas de avgångskvoter, som erhållits
ur enkäten, på 1960 års lärarbestånd, fås att följande antal lärare lämnar yrket
per år, nämligen 145 manliga folkskollärare, 149 kvinnliga folkskollärare och
119 småskollärare. Dessa värden stämmer enligt de sakkunniga bra med det
faktiska antal som lämnade yrket under perioden 1955/60.
Enkäten ger vidare de värden på yrkesverksamhetsgraden, som framgår av
följande tablå.
År efter examen
1—7
8—14
15—21
Manliga folkskollärare .......
86,5 %
87,8 %
94,4 %
Kvinnliga folkskollärare ......
84,1 %
78,0 %
85,2 %
Småskollärare ...............
86,1 %
86,5 %
91,3 %
23
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
På grundval av dessa beräkningar samt de i det föregående redovisade beräkningarna
över behovet av folk- respektive småskollärare har examinationsbehovet
för åren 1964—1980 i vad gäller dessa båda lärarkategorier beräknats till de
tal, som angives i följande tablå.
År
Folkskollärare
Småskollärare
1964 ..............
1 032
1811
1965 ..............
204
831
1966 ..............
1448
919
1967 ..............
1 096
292
1968 ..............
808
337
1969 ..............
650
630
1970 ..............
672
726
1971 ..............
1084
708
1972 ..............
1 058
698
1973 ..............
396
590
1974 ..............
876
689
1975 ..............
1 038
627
1976 ..............
1050
487
1977 ..............
902
568
1978 ............
1 096
336
1979 ..............
714
344
1980 ..............
966
300
Medeltal per år fram till 1970 = 792 för småskollärare.
Medeltal per år fram till 1970 = 844 för folkskollärare.
Medeltal per år tiden efter 1970 = 535 för småskollärare.
Medeltal per år tiden efter 1970 = 918 för folkskollärare.
Remissyttranden
Remissorganens omdömen om den gjorda klasslärarprognosen är mycket positiva.
Allmänt delas den i prognosen deklarerade uppfattningen om behovet av
en fortlöpande prognosverksamhet. Några erinringar i avgörande hänseenden
mot prognosens metodik och slutsatser har inte framkommit. Av de anförda
synpunkterna redovisas här följande.
Skolöverstyrelsen accepterar i stort sett den tillämpade undersökningsmetodiken
men understryker, att den rymmer åtskilliga osäkerhetsmoment. Bl. a.
framhålles den osäkerhet, som är förbunden med en bedömning av övergång till
»annan verksamhet» utanför läraryrket. Överstyrelsen anser, att det från olika
synpunkter skulle varit värdefullt, om det i utredningen angivits, till vilka olika
arbetsområden lärarna övergått. Denna sistnämnda synpunkt framhalles äi en
av arbetsmarknadsstyrelsen.
Överstyrelsen framhåller vidare, att regional brist förekommer även då lärarbehovet
totalt sett är fyllt och att det därför är nödvändigt, att examinationsbehovet
inte beräknas i underkant. Trots grundligheten i de sakkunnigas beräkningar
bör enligt överstyrelsens mening marginalen mellan det direkta klass
-
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
lärarbehovet och det därav föranledda examinationsbehovet vidgas. Härigenom
undanröjes, framhåller överstyrelsen, det starkaste hindret för fortsatt skolreformatorisk
verksamhet, nämligen den otillräckliga tillgången på lärare av
olika kategorier.
Slutligen uttalar skolöverstyrelsen, att en fullständig behovs- och tillgångskalkyl
för olika kategorier av övningslärare skulle bilda ett värdefullt komplement
till de framlagda ämnes- och klasslärarprognosema.
Arbetsmarknadsstyrelsen anser, att prognosen bör kunna läggas till grund för
dimensioneringen av seminarieorganisationen under 1960- och 1970-talen.
Framtida undersökningar bör enligt styrelsens mening inrymma en uppdelning
av kvinnliga lärare i gifta och ogifta för att klarlägga eventuella skillnader.
Vid beräkning av den framtida tillgången av folkskollärare borde vidare enligt
arbetsmarknadsstyrelsens uppfattning hänsyn ha tagits till den nedgång som
styrelsen funnit förekomma i andelen folkskollärare, som vidareutbildar sig eller
förvärvar adjunktsbehörighet. Styrelsen anser det nödvändigt att noggrant
följa denna utveckling. Enär andelen kvinnliga folkskollärare, som vidareutbildar
sig eller förvärvar adjunktsbehörighet, är avsevärt lägre än motsvarande manliga,
skulle en ökad intagning av kvinnor på folkskoleseminarierna (betänkandet
räknar med lika stor examination av kvinnor och män) betydligt minska
tillgången på vidareutbildade och adjunktsbehöriga folkskollärare i framtiden.
Å andra sidan skulle en förskjutning av utbildningen från 4-årig till 2-årig
linje få motsatt effekt. I detta sammanhang erinrar styrelsen om att den under
1970-talet sannolika lärarbristen på grundskolans högstadium i ämnena matematik,
fysik och kemi kommer att till stora delar behöva fyllas av vidareutbildade
folkskollärare.
Svenska landskommunernas förbund och Svenska stadsförbundet uttalar ingen
erinran mot prognosen. Stadsförbundet förutsätter, att statsmakterna snarast
vidtager de åtgärder, som bedömes erforderliga med hänsyn till prognosresultatet.
Statstjänstemännens riksförbund finner angeläget, att man redan nu upprättar
en första plan över det framtida behovet av lärarutbildningsanstalter.
SACO framhåller, att en avgörande förändring av lärartillgången på grundskolans
högstadium kommer att inträffa under 1960-talet; tillgången på akademiskt
utbildade lärare kommer att starkt förbättras och på humanistsidan
beräknas tillgången på lärare överstiga efterfrågan redan inom några år. I detta
läge finner SACO angeläget, att man till allvarlig diskussion tar upp frågan
huruvida den s. k. 40 %-regeln även i fortsättningen skall gälla. En revidering
av politiken på detta område skulle, framhåller SACO, minska behovet av statssubventionerad
vidareutbildning av folkskollärare för tjänstgöring på grundskolans
högstadium, samtidigt som den humanistiskt skolade akademiska arbetskraften
bättre skulle kunna tillvaratagas under den senare delen av 1960- talet och tiden därefter.
Vad däremot gäller behovet av högstadielärare i ämnena matematik, fysik
25
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 111 år 1963
och kemi finner SACO ingen tvekan råda om att bristen på akademiskt utbildad
arbetskraft kommer att bestå under avsevärd tid framåt. Att därvid i första
hand söka lösa lärarbristen med hjälp av lärare utan akademisk utbildning anser
SACO emellertid vara en klart olämplig utväg. SACO erinrar om organisationens
yttrande över ecklesiastikdepartementets promemoria »Lärare i läroämnen. Behov
och tillgång under 1960-talet». I detta yttrande föreslogs snabb utbyggnad
av universitetens undervisningsresurser i matematik, fysik och kemi, förbättring
av examinationsfrekvensen, bl. a. genom mer individualiserad undervisning, möjligheter
till kontraktsanställning och på andra sätt ekonomiskt förbättrade anställningsvillkor,
avlastning av icke-pedagogiska uppgifter från lärarna, och inrättandet
av lärartjänstkombinationer i humanistiskt ämne plus alternativt
matematik, fysik eller kemi. SACO understryker på nytt vikten av att sådana
åtgärder snarast vidtages, så att den i dagens situation oundvikliga kvalitetssänkningen
snarast möjligt kan upphävas.
TCO konstaterar, att om några år — då för ämneslärarkategorien enligt föreliggande
prognosmaterial redovisas ett överskott — kommer behovet av folkskollärare
vid de högre skolorna att minska med den följden, att en hel del folkskollärare
måste återgå till klasslärartjänstgöring. I denna situation är det enligt
TCO:s mening konsekvent och nödvändigt — som de sakkunniga gjort — att
som följd härav räkna med ett tillskott av folkskollärare för klasslärartjänstgöring.
Risk för överskott av folkskollärare skulle annars uppstå. TCO anser
det i detta läge ytterst angeläget, att redan examinerade folkskollärares tjänstgöring
och försörjning inom sitt yrkesområde tryggas. TCO understryker vidare
de sakkunnigas uttalande om betydelsen av kontinuerliga informationer om
arbetsmarknadsläget.
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
III. Utbildning av ämneslärare
1. Behovet av utbildningsplatser
Utbildning av ämneslärare — varmed här avses den praktisk-pedagogiska utbildningen
av denna lärarkategori — bedrives läsåret 1962/63 dels vid lärarhögskolor
i Stockholm, Malmö och Göteborg, dels i form av praktisk lärarkurs
anordnad vid ett antal statliga gymnasier och folkskoleseminarier samt vid s. k.
lärarutbildningsblock.
Behovet av utbildningsplatser har blivit föremål för vissa beräkningar av
1960 års lärarutbildningssakkunniga. En redogörelse härför lämnades i proposition
nr 106 år 1962. Av denna redogörelse återges här kortfattat vissa uppgifter.
Lärarutbildningssakkunniga har räknat med ett behov av ca 800 utbildningsplatser
per år, för att det erforderliga årstillskottet av lärare skall tillgodoses
och för att den praktisk-pedagogiska utbildningens kapacitet skall svara mot
en ökad tillströmning till lärarbanan från universiteten.
En ökning av nyss angiven omfattning vore emellertid enligt de sakkunnigas
uppfattning inte tillräcklig. En av de sakkunniga företagen undersökning av
den s. k. provårsköns storlek och sammansättning utvisade, att 2 243 ickeordinarie
lärare med föreskriven ämnesutbildning men utan praktisk lärarutbildning
den 10 mars 1961 tjänstgjorde vid högre läroanstalter eller motsvarande
skolformer. Efter avskiljande av dem som förklarat sig inte ha för avsikt att
genomgå praktisk lärarkurs konstaterades att återstående 1 840 lärare utgjorde
den egentliga provårskön.
Beträffande denna provårskö fann de sakkunniga, att endast en mycket ringa
del sökt hänvisning till praktisk lärarkurs vid något tillfälle, att flertalet torde
betrakta väntetiden såsom en värdefull praktikperiod och att utbildningskapaciteten
i och för sig skulle kunna tillgodose 3A av det årliga tillskottet.
Å andra sidan framhölls att enligt direktiven för lärarutbildningssakkunniga
skulle i en framtid ingen få undervisa utan att ha genomgått föregående praktisk
utbildning. Detta finge enligt de sakkunniga anses innebära, att en konsekvent
övergång skulle ske till systemet med lärarhögskolor, vid vilka de unga lärarna
får praktisk utbildning omedelbart efter sin akademiska examen. Skulle ett
sådant pedagogiskt och organisatoriskt systemskifte kunna äga rum inom det
närmaste årtiondet måste, framhöll de sakkunniga, utbildningskapaciteten ökas
kraftigt. Det räckte inte med att den fick en sådan omfattning, att det årliga
tillskottet av lärare helt kunde tillgodoses, vilket förutsatte en ökning från ca
600 till ca 800 utbildningsplatser. Därutöver måste utbildningskapaciteten vidgas
så, att det blev möjligt att inom rimlig tid häva eftersläpningen från tidigare
år.
27
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
För egen del konstaterade jag på grundval av den då nyligen framlagda
ämneslärarprognosen samt lärarutbildningssakkunnigas beräkningar av provårsköns
omfattning, att det erforderliga behovet av utbildningsplatser per år under
perioden 1962/63—1970/71 kunde beräknas uppgå till mellan ca 900 under den
förra delen av perioden och ca 1 000 under den senare delen.
2. Nuvarande utbildningskapacitet
Kapaciteten för utbildning av ämneslärare har ökat successivt under en följd
av år. Detta framgår av följande tabeller, som finns intagna i proposition nr 106
år 1962 men som här kompletterats med siffror rörande senare intagningar.
Antalet sökande till praktisk lärarkurs samt antalet utbildningsplatser
1953—1962
Termin
Antal
platser
Antal
sökande
Termin
Antal
platser
Antal
sökande
vt 53 .......
99
131
vt 58 .......
205
231
ht 53 .......
in
222
ht 58 .......
212
289
vt 54 .......
107
121
vt 59 .......
206
230
ht 54 .......
120
209
ht 59 .......
216
313
vt 55 .......
114
138
vt 60 .......
215
205
ht 55 .......
148
210
ht 60 .......
231
301
vt 56 .......
145
158
vt 61 .......
222
217
ht 56 .......
146
255
ht 61 .......
242
302
vt 57 .......
174
181
vt 62 .......
245
221
ht 57 .......
185
249
ht 62 .......
290
362
Antal sökande och intagna på ämneslärarlinje vid lärarhögskola 1956—1963
Stockholm
Malmö
Göteborg
Sökande
Intagna
Sökande
Intagna
Sökande
Intagna
ht 1956
29
29
vt 1957
78
33
ht 1957
155
43
vt 1958
106
30
ht 1958
144
38
vt 1959
122
29
ht 1959
95
34
vt 1960
74
20
ht 1960
116
35
88
26
vt 1961
55
29
55
26
ht 1961
97
38
120
30
vt 1962
54
28
67
26
ht 1962
117
38
127
47
74
45
vt 1963
100
29
100
46
52
46
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
Av de vid Malmöhögskolan intagna läsåret 1962/63 intogs på linje för utbildning
under 3 terminer 29 lärarkandidater både på höstterminen och vårterminen.
På linje för utbildning under 1 termin intogs således 18 respektive 17 lärarkandidater.
Att talen underskrider de medgivna intagningssiffrorna beror enligt
uppgift på återbud efter terminens början.
Antalet utbildningsplatser per läsår fördelat på olika utbildningsformer framgår
av följande tablå, som visar platsantalet läsåret 1962/63 i jämförelse med
1961/62.
Antalet utbildningsplatser jör ämneslärare fördelat på olika
utbildningsformer
Utbildningsform
1961/62
1962/63
Ökning
1962/63
Lärarhögskolor:
Stockholm: 3-terminsutbildning .................
65
65
—
Malmö 3-terminsutbildning .................
60
60
—
1-terminsutbildning .................
—
40
+ 40
Göteborg: 1-terminsutbildning .................
—
90
+ 90
Praktisk lärarkurs:
Gymnasier och seminarier ......................
476
ca 490
-f 14
Lärarutbildningsblock ..........................
24
901
+ 661
Summa
625
835
+ 210
Som en kommentar till denna tablå må nämnas att lärarutbildningssakkunniga
i sitt förslag om anordnande av 1-terminsutbildning vid lärarhögskolor räknat
med, att denna utbildning skulle förläggas till alla tre lärarhögskolorna och vid
var och en av dessa dimensioneras för ca 90 lärarkandidater per läsår. Med
hänsyn till de lokalproblem och de organisatoriska svårigheter, som kunde väntas
uppstå vid lärarhögskolorna i Stockholm och Malmö, om de sakkunnigas
förslag genomfördes fullt ut redan fr. o.m. läsåret 1962/63, begränsades emellertid
kapacitetsökningen för detta läsår på sätt som framgår av tablån.
Den beslutade utökningen av lärarhögskolornas utbildningskapacitet avsåg
huvudsakligen att möta tillströmningen av lärarkandidater direkt från universiteten.
Utbyggnaden av lärarutbildningsblocken var däremot i första hand avsedd
som en åtgärd för att nedbringa provårsköns omfattning.
1 I proposition och riksdagsbeslut v&ren 1962 beräknades block-kapaciteten öka med omkring
100 platser.
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
29
3. Förslag om ökad intagning av ämneslärarkandidater
1963/64 vid befintliga lärarhögskolor
Skolöverstyrelsen föreslår i sina anslagsäskanden för budgetåret 1983/64, dels
såvitt gäller lärarhögskolan i Stockholm, dels — i slutligt föreliggande anslagsäskanden
— såvitt gäller lärarhögskolan i Göteborg, att intagningskapaciteten
ökas med sammanlagt 120 lärarkandidater per läsår. Denna intagningsökning
avses komma till stånd genom anordnande av 1-terminsutbildning vid lärarhögskolan
i Stockholm med en intagning av 45 lärarkandidater varje termin samt
genom utvidgning av intagningen till 1-terminsutbildningen i Göteborg från
nuvarande 45 lärarkandidater varje termin till 60 lärarkandidater varje termin.
I motiveringen för förslaget om anordnande av 1-terminsutbildning vid lärarhögskolan
i Stockholm anför överstyrelsen, att utbyggnaden av ifrågavarande
utbildning enligt proposition 1962:106 avsetts ske i etapper. Vidare framhålles
att rekryteringen till utbildningen i Göteborg visat sig tillfredsställande och att
det är angeläget, att denna utbildningsform snarast får största möjliga omfattning.
Under hand har inhämtats att lokalbehovet för en 1-terminsutbildning vid
lärarhögskolan i Stockholm kan tillgodoses utan att statliga investeringar för
nybyggnad av lokaler ifrågakommer.
Av handlingarna inhämtas att lärarutbildningssakkunniga biträder förslaget
om en utvidgning av intagningen till 1-terminsutbildningen vid lärarhögskolan i
Göteborg.
Kostnaderna för den föreslagna utökningen uppgår till ca 1 680 000 kr. vid
lärarhögskolan i Stockholm och 630 000 kr. vid lärarhögskolan i Göteborg.
4. Förslag om ökad intagning 1963/64 vid
praktisk lärarkurs
Skolöverstyrelsen föreslår i sina anslagsäskanden för budgetåret 1963/64, sådana
dessa slutligt föreligger, att den årliga utbildningskapaciteten vid de praktiska
lärarkurserna ökas med 100 platser. Därutöver föreslår 1960 års lärarutbildningssakkunniga
dels i särskild skrivelse den 21 november 1962, dels i sitt
betänkande Lärarhögskolor i Uppsala och Umeå, att den årliga utbildningskapaciteten
vid lärarkursen i Umeå utökas med 20 platser under ett övergångsskede,
intill dess att en lärarhögskola i Umeå kan börja sin verksamhet. En
närmare redogörelse för de sakkunnigas förslag lämnas i nästa avsnitt.
Skolöverstyrelsens förslag innebär, dels att 70 nya utbildningsplatser borde
skapas genom en utbyggnad av de s. k. lärarutbildningsblocken, antingen genom
utvidgning av befintliga block eller genom anordnande av nya block, dels att
ytterligare 30 nya utbildningsplatser borde skapas genom vissa förstärknings
-
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
åtgärder i syfte att göra lärarkursanstalternas utbildningskapacitet mer elastisk
i förhållande till behovets växlande storlek samt inriktning på vissa ämneskombinationer.
Beträffande det förstnämnda förslaget om en utbyggnad av lärarutbildningsblocken
med 70 platser framhålles, att överstyrelsen i sina anslagsäskanden för
budgetåret 1962/63 föreslog en utökning av utbildningskapaciteten med 166
platser. Genom beslutet den 6 juni 1962 om inrättande av tre nya lärarutbildningsblock
fr. o. m. höstterminen 1962 kunde ytterligare omkring 100 lärarkandidater
utbildas fr. o. m. innevarande läsår. Då det vore synnerligen angeläget,
att utbildningskapaciteten ytterligare utökades borde medel ställas till förfogande
för minst 70 nya utbildningsplatser fr. o. m. budgetåret 1963/64. Utredning
av lärarutbildningssakkunniga borde avvaktas, huruvida den nu föreslagna
utökningen skulle ske genom en utbyggnad av redan befintliga block eller genom
inrättande av nya.
I sitt förslag angående en utökning av den årliga utbildningskapaciteten med
ytterligare 30 platser åberopar skolöverstyrelsen, att lärarutbildningssakkunniga
i skrivelse till överstyrelsen framhållit, att det kunde förtjäna undersökas, hur
utbildningskapaciteten vid redan befintliga lärarkursläroverk skulle kunna ytterligare
utnyttjas. De sakkunniga påpekade samtidigt, att de i skrivelse till chefen
för ecklesiastikdepartementet den 4 september 1961 angående möjligheterna att
öka antalet lärarutbildningsblock fr. o. m. läsåret 1962/63 betonat, att det kunde
visa sig lämpligt att pröva nya organisatoriska anordningar, så att utbildningskapaciteten
ej så starkt som vid de vanliga lärarkursläroverken begränsades av
föreståndarens möjligheter att hinna åhöra serielektioner och deltaga i den omedelbart
på dessa följande genomgången med kandidat och handledare. Enligt
de sakkunniga kunde det även övervägas att vid egentlig lärarkurs vid lärarkursläroverk
ha en biträdande föreståndare i sådana fall, då större utbildningskapacitet
därigenom skulle kunna vinnas.
Beträffande lärarkursanstalternas nuvarande kapacitet i relation till antalet
sökande framhåller överstyrelsen, att det totala antalet sökande till höstterminskurserna
regelmässigt överstiger antalet disponibla platser, varför ett antal
sökande ej kan mottagas (höstterminen 1962 gällde detta 54 sökande). På vårterminen
däremot förekommer enligt överstyrelsen, att antalet sökande understiger
antalet disponibla platser (vårterminen 1963 ett underskott på 14 sökande).
Överstyrelsen anför vidare.
Den totala utbildningskapaciteten kan därför icke till fullo utnyttjas. Ansträngningarna
att stimulera till ökad tillströmning till vårterminskurserna har
ej gett önskat resultat. När även på vårarna vissa sökande ej erhållit hänvisning,
har anledningen vanligen varit, att de önskat hänvisning endast till viss angiven
utbildningsort eller att de fördelat sig mycket ojämnt på ämnen. Särskilt i ämneskombinationer,
i vilka engelska och modersmålet ingår, är antalet sökande
mycket stort.
o Med hänsyn härtill bör utbildningskapaciteten göras så elastisk, att den tilllåter
en utökning av kapaciteten på hösten, när tillströmningen av sökande är
31
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
större än vad utbildningsorganisationen för närvarande kan klara, samt möjlighet
skapas för överstyrelsen att genom mer eller mindre tillfälliga åtgärder av
olika slag få fram utbildningsplatser för sådana sökande, som i annat fall
— även på våren — skulle behöva avvisas genom att de t. ex. har en mycket
frekvent ämneskombination.
Skolöverstyrelsen omtalar, att en av överstyrelsen företagen undersökning
rörande möjligheterna att öka utbildningskapaciteten inom den nuvarande
lärarkursorganisationen hade utvisat, att vid 10 av de 27 lärarkursanstalterna
(inklusive de 4 utbildningsblocken) skulle kapaciteten med nuvarande organisation
kunna ökas med 28—31 platser per termin under vissa förutsättningar,
såsom en jämnare fördelning av lärarkandidaterna på olika ämnen och en minskning
av rektors arbetsbörda. Genom förordnande av biträdande föreståndare för
vissa lärarkurser skulle kapaciteten kunna ytterligare ökas med omkring 109—
115 platser per termin. Även i detta fall gällde dock för ökningen vissa förutsättningar.
I detta sammanhang borde vidare observeras möjligheten att förlägga
undervisningsserier även till andra läroanstalter i utbildningsanstaltens närhet,
vid vilka lämpliga handledare kunde erhållas. Härigenom skulle lärarkursanstalten
kunna mottaga ett större antal lärarkandidater än vad som eljest vore
möjligt i sådana ämnen, där antalet sökande vore mycket stort.
Överstyrelsen förklarar sig ej kunna säkert bedöma, i vilken utsträckning det
för budgetåret 1963/04 kan visa sig möjligt och lämpligt att genomföra här
åsyftade åtgärder, förrän ansökningarna till höstterminskursen inkommit vårterminen
1963. Överstyrelsen föreslår emellertid, att medel beräknas för en utvidgning
av utbildningskapaciteten med ca 30 platser utöver de 90 platser, som
tidigare begärts i överstyrelsens petita och i lärarutbildningssakkunnigas framställning
angående ämneslärarutbildning i Umeå.
Kostnaderna för den av skolöverstyrelsen föreslagna utvidgningen med (70 -j30
=) 100 utbildningsplatser beräknas av överstyrelsen till 2 015 000 kr., varav
920 000 kr. under anslaget till avlöningar vid statliga allmänna gymnasier m. m.
och 1 365 000 kr. under anslaget till avlöning åt deltagare i praktiska lärarkurser
m. m. Härtill kommer kostnaderna för den av lärarutbildningssakkunniga
föreslagna utökningen av platsantalet i Umeå, vilka kostnader beräknas till
107 000 respektive 276 000 kr. under nyssnämnda anslag.
5. Förslag om nya lärarhögskolor i Uppsala och Umeå
Lärarutbildningssakkunnigas förslag
Lärarutbildningssakkunniga har dels i skrivelse den 21 november 1962, dels
i ett den 20 december 1962 daterat betänkande framlagt förslag rörande inrättande
av lärarhögskolor i Uppsala och Umeå. Av den skrivelse, med vilken de
sakkunniga överlämnat sitt betänkande, framgår att de sakkunniga för närvarande
låter utarbeta ett arbetsprogram för övergång från nuvarande lärarut
-
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
bildningsanstalter, såsom folkskoleseminarier och lärarkursläroverk, till en utbildningsorganisation
av lärarhögskolor. Det framhålles, att detta arbete ännu
inte är slutfört, och att frågan knappast heller kan bli löst, förrän de sakkunniga
hunnit bilda sig en säkrare uppfattning om lärarutbildningens innehåll och utformning.
Enligt de sakkunnigas mening kräver dock behovet av väl utbildade
lärare, i synnerhet på grundskolans högstadium, att åtgärder snabbt vidtages
för att häva bristen.
Det framlagda betänkandet utmynnar i förslag dels om inrättande av en
lärarhögskola i Uppsala fr. o. m. budgetåret 1964/65, dels om principbeslut att
inom en nära framtid förlägga lärarhögskola till Umeå, dels om ökning av utbildningskapaciteten
vid den praktiska lärarkursen i Umeå fr. o. m. budgetåret
1963/64 till dess att en lärarhögskola i Umeå kan börja sin verksamhet.
De sakkunniga understryker, att lärarutbildningens innehåll, omfattning och
organisation vid den föreslagna lärarhögskolan i Uppsala av nyss angivna skäl
inte kunnat få den slutliga utformning, som det enligt givna direktiv åligger de
sakkunniga att sedermera föreslå.
Beträffande förslagens bakgrund och innehåll inhämtas vidare huvudsakligen
följande.
Uppsala
De sakkunniga föreslår, att lärarhögskolan i Uppsala börjar sin verksamhet
den 1 juli 1964 med ämneslärarutbildning av s. k. Göteborgsmodell — 1-terminsutbildning.
Under det första verksamhetsåret räknas med att ca 40 ämneslärare
per termin skall utbildas.
De sakkunniga, som även övervägt frågan om en definitiv placering av
lärarhögskolan i Uppsala, har i samråd med företrädare för universitetet
funnit, att en förläggning till kvarteret Observatoriet (Luthagsgärdet) skulle
innebära en synnerligen gynnsam lösning av lokaliseringsfrågan. I skrivelse till
departementschefen den 29 oktober 1962 har de sakkunniga hemställt, att frågan
om ett gemensamt byggnadsprogram för universitetet i Uppsala och den tilltänkta
lärarhögskolan skall aktualiseras i programkommittén för humanistiska
fakulteten därstädes. De sakkunniga har funnit, att lärarhögskolans administrativa
och pedagogiska centrum kan erhålla provisoriska lokaler i foikskoleseminariet.
Därvid måste emellertid erforderligt antal av seminariets övningsskoleklasser
flyttas ut till stadens skollokaler. Därom har preliminär överenskommelse
träffats med staden den 11 december 1962.
Nämnda överenskommelse mellan staten och staden innebär vidare, att en
extern övningsskola för lärarhögskolan, omfattande fem parallellklasser av
grundskolans högstadium, förlägges till Tiundaskolan i staden. Den förutsättes
bli organiserad i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer, som gäller för
externa övningsskoleklasser vid folkskoleseminarium. Undervisningen vid Tiundaskolans
externa övningsklasser på högstadiet skall ombesörjas av staten, och
33
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
som ledare för dessa klasser skall finnas en statligt anställd rektor. Enligt den
nyssnämnda överenskommelsen mellan stat och stad förbinder sig Uppsala stad
bl. a. att inom Tiundaskolan vidtaga och bekosta mindre ändringsarbeten.
Tiundaskolan förutsättes därjämte bli utrustad med undervisningsmateriel utöver
normalstandard. Kostnaden för den extra upprustningen skall delas lika
mellan stat och stad.
De sakkunniga framhåller, att Tiundaskolan inte kan komma att räcka till
för lärarhögskolans hela behov av övningsundervisning på grundskolans högstadium,
men framhåller, att läsåret 1964/65 ytterligare ca 80 högstadieklasser
kan beräknas stå till förfogande för övningsserier på detta stadium.
Lärarhögskolans övningsundervisning på gymnasiestadiet föreslås i första
rummet bli förlagd till Katedralskolan i Uppsala. Samtidigt förutsätter de sakkunniga,
att den egentliga praktiska lärarkursen vid Katedralskolan och vid
folkskoleseminariet i Uppsala skall upphöra vid slutet av vårterminen 1964. I
den preliminära överenskommelsen med staden har de sakkunniga sökt tillgodose
lärarutbildningens intressen även beträffande vissa lokal- och ombyggnadsfrågor
samt utrustningsfrågor.
I den mån så erfordras, bör kompletterande övningsserier enligt de sakkunnigas
förslag förläggas till Lundellska läroverket, vars byggnadsfråga därför betecknas
som angelägen från lärarutbildningens synpunkt. Även andra skolor på
gymnasiestadiet beräknas kunna utnyttjas för övningsundervisning.
De sakkunniga förklarar sig inte beredda att för närvarande taga ställning till
frågan, när klasslärarutbildning skall börja vid lärarhögskolan i Uppsala, och
inte heller till frågan om tidsschemat för klasslärarutbildningens avveckling vid
Uppsala folkskoleseminarium. De sakkunniga säger sig skola återkomma till
dessa spörsmål vid senare tidpunkt men finner det angeläget att nu föreslå, att
till höstterminen 1963 någon intagning ej sker på seminariets fyraåriga folkskollärarlinje.
Rektorstjänsten vid lärarhögskolan föreslås bli tillsatt den 1 januari 1964,
övriga tjänster den 1 juli samma år. Genom rektorstjänstens tillsättande nämnda
datum beräknas värdefullt planeringsarbete kunna bli utfört under våren 1964.
De sakkunniga föreslår, att vid lärarhögskolan skall inrättas en professur i
praktisk pedagogik, när verksamheten vid högskolan vidgats till att omfatta
även klasslärare eller andra typer av ämneslärarutbildning (treterminsutbildning).
Under en övergångstid anses undervisningen i pedagogik böra bestridas av
en lektor i psykologi och pedagogik.
Umeå
De sakkunniga anför, att byggnadsstyrelsen i september 1962 färdigställt ett
förslag till utbyggnadsplan för ett universitet i Umeå, i vilken plan man räknat
med att vissa humanistiska och matematisk-naturvetenskapliga utbildnings- och
forskningsvägar skall skapas. I samband med utbyggnaden av akademisk utbild
-
3 — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 sand. Nr 111
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
ning och forskning aktualiseras enligt de sakkunnigas mening frågan om att
inrätta en lärarhögskola i staden. Umeås skolväsen bedömes erbjuda ett tillräckligt
underlag för lärarkandidaternas övningsundervisning. Utbildningskapaciteten
vid lärarhögskolan förutsättes dock inte kunna bli lika stor som vid de
redan inrättade lärarhögskolorna.
Så snart närmare kännedom nåtts om i vilken omfattning och i vilken takt
akademisk utbildning kan komma till stånd i Umeå, bör enligt de sakkunnigas
mening ett tidsprogram och ett mera detaljerat förslag om en lärarhögskola
avgivas. De sakkunniga förklarar sig för närvarande inte beredda att ange någon
tidpunkt för lärarhögskolans start men räknar med att den kommer att inrättas
under de närmaste åren.
De sakkunniga har undersökt möjligheterna att öka utbildningskapaciteten
vid den praktiska lärarkursen i Umeå under ett övergångsskede, tills en lärarhögskola
kan börja sin verksamhet. Det har därvid befunnits att under vissa förutsättningar
skulle lärarkursen kunna utökas från ca 15 till 25 lärarkandidater per
termin. Villkoren för en dylik ökning av utbildningskapaciteten angives vara,
dels att en biträdande föreståndare förordnas vid lärarkursen, dels att även
andra läroanstalter än läroverket anlitas för lärarkandidaternas övningsundervisning.
De sakkunniga föreslår, att åtgärder för en dylik utökning av lärarkursen
vidtages.
Vidare föreslår de sakkunniga, att en tjänst som universitetslektor i pedagogik
inrättas i lönegrad Ao 27. Så snart den akademiska undervisningen för avläggande
av filosofiska examina börjar i staden, bör enligt de sakkunnigas mening
sådana studerande, som utbildar sig till ämneslärare, ha möjlighet att dels förvärva
1—2 akademiska betyg i ämnet pedagogik, dels genomgå den för filosofisk
ämbetsexamen obligatoriska kursen i psykologi samt pedagogikens teori och
historia. Innehavaren av denna tjänst föreslås ombesörja undervisningen och
förrätta tentamina i ämnet. Inrättandet av en sådan tjänst bör enligt de sakkunnigas
mening i hög grad stimulera all lärarutbildning i Umeå.
Kostnader
Kostnaderna för en lärarhögskola i Uppsala beräknas för budgetåret 1963/64
i enlighet med följande uppställning.
Avlöningar
Rektor i Bp 1 från den 1 januari 1964 ............ 28 500
Extra skrivhjälp ............................... 10 000
Omkostnader
Sjukvård ..................................... 500
Expenser ..................................... 10 000
Materiel, böcker m. m............................ 10 000
Summa kr. 59 000
35
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
Härutöver beräknas ett belopp av 55 000 kr. för iordningställande av lokaler
i nuvarande folkskoleseminariet i Uppsala.
Kostnaderna för lärarhögskolan under budgetåret 1964/65 beräknas till följande
belopp.
Avlöningar ................................... 2 678 000
Omkostnader ................................. 78 000
Materiel, böcker m. m.......................... 230 000
Summa kr. 2 986 000
Kostnaderna för den föreslagna utvidgningen av den praktiska lärarkursen i
Umeå beräknas för budgetåret 1963/64 till 383 000 kr., varav 107 000 kr. i kursledar-
och seriearvoden m. m. samt 276 000 kr. i avlöning åt deltagarna i kursen.
Remissyttranden
De sakkunnigas förslag rörande inrättande av en lärarhögskola i Uppsala har
tillstyrkts av samtliga remissinstanser. Förslaget om en lärarhögskola i Umeå
har tillstyrkts av flertalet remissinstanser och även förslaget om en utökning av
den praktiska lärarkursen i Umeå, till dess att lärarhögskolan börjat sin verksamhet,
har i stort sett tillstyrkts eller lämnats utan erinran. Tveksamma eller
avstyrkande yttranden beträffande förslagen om lärarutbildning i Umeå har
avgivits av statskontoret och SACO. Det föreslagna universitetslektoratet i
Umeå har kommenterats av ett mindre antal remissinstanser, av vilka universitetskansler
sämbetet och 1962 års Umeåkommitté anmält avvikande meningar.
Av vad som genom remissbehandlingen framkommit redovisas i det följande
vissa synpunkter.
Överstyrelsen för yrkesutbildning anser angeläget, att pedagogisk utbildning
även av läroverksingenjörer, civilingenjörer och civilekonomer upptages på
lärarhögskolornas program.
SACO anser, att det skulle vara beklagligt, om den fortsatta utvidgningen av
lärarhögskoleväsendet skedde i form av förkortad ämneslärarutbildning enligt
det s. k. Göteborgssystemet.
Skolöverstyrelsen, rektorsämbetet vid Uppsala universitet och programkommittén
för Uppsala humanistiska fakultet tillstyrker den föreslagna slutliga förläggningen
av lärarhögskolan i Uppsala till det s. k. Luthagsgärdet. Programkommittén
säger sig ha inlett ett samarbete med lärarutbildningssakkunniga
med avseende på planeringen av denna förläggning av en lärarhögskola i Uppsala.
Rektorsämbetet betonar angelägenheten av ett gemensamt byggnadsprogram
för universitetet och lärarhögskolan.
Byggnadsstyrelsen anser, att den föreslagna placeringen av lärarhögskolan
endast bör komma i fråga för sådana delar därav, som behöver kontakt och sam
-
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
ordning med den humanistiska fakulteten. Byggnadsstyrelsen påvisar möjligheten
att, då folkskoleseminariet nedlägges, utnyttja dess lokaler och tomt.
Förslaget om att principbeslut bör fattas om upprättande av en lärarhögskola
i Umeå tillstyrkes eller lämnas utan erinran av alla remissinstanser utom SACO,
som anser arbetsmarknadssituationen inte motivera någon ny humanistisk
fakultet i Umeå och som även anser skäl saknas för principbeslut om en lärarhögskola
därstädes.
1962 års Umeåkommitté hävdar, att formerna för en samverkan mellan universitetet
i Umeå och en eventuell lärarhögskola måste närmare övervägas liksom
också bl. a. frågan om lärarhögskolans lokala förläggning. Kommittén begränsar
sig därför till att anmäla en allmänt positiv inställning till tanken på en
lärarhögskola i Umeå.
Arbetsmarknadsstyrelsen säger sig av rekryteringsskäl och med hänsyn till
nödvändigheten att öka antalet lärare i Norrland vilja förorda, att lärarhögskolan
i Umeå upprättas utan avvaktan på att den akademiska undervisningen
kommer igång.
Överstyrelsen för yrkesutbildning förutsätter, att en samordning genomföres
av den lärarutbildning, som nu finns i och eventuellt kommer att förläggas
till Umeå, nämligen yrkeslärarutbildningen, hushållslärarutbildningen och ämneslärarutbildningen
vid lärarhögskolan. Endast en dylik samordning kan enligt
överstyrelsens mening säkerställa ett effektivt utnyttjande av de Iärarkrafter,
som erfordras för dessa olika slag av lärarutbildning.
Beträffande förslaget om en utvidgning av den praktiska lärarkursen i Umeå
uttalas tveksamhet av statskontoret. Statskontoret finner sannolikt, med tanke
på den utbildningskapacitet som är nödvändig vid en fullständig övergång till
lärarhögskoleutbildning, att även andra förläggningsorter än universitetsstäder
måste komma i fråga. Om detta resonemang skulle vara riktigt, borde man i
stället för att öka ut den praktiska lärarkursen i Umeå upprätta en praktisk
lärarkurs eller ett lärarutbildningsblock på någon ort, som på grund av omfattningen
av sitt skolväsen och förhållandena i övrigt kunde tänkas i framtiden få
en lärarhögskola. Härvid syntes Sundsvall vara den från flera synpunkter lämpligaste
orten.
Ett nytt lärarutbildningsblock i Sundsvall skulle inte ge nämnvärt större
ökning av totalkapaciteten men däremot ge möjlighet att vid lärarutbildningen
utnyttja den erfarenhet av enhetsskolan, som där funnes, en sak av betydelse,
då ämneslärarna i stor utsträckning komme att få sitt arbete förlagt till grundskolans
högstadium.
Universitetskansler sämbetet konstaterar, att förslaget om inrättande av ett
universitetslektorat i pedagogik i Umeå innebär, att pedagogik som universitetsämne
skulle komma att självständigt företrädas av en person, som inte ens
behövde äga docentkompetens. Ämbetet förklarar sig ej kunna tillstyrka en dylik
anordning. I avvaktan på att en professur i ämnet inrättas anser ämbetet, att
37
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 196S
endast undervisning och examination för den obligatoriska kursen i psykologi
samt pedagogikens teori och historia bör anordnas. Dylik undervisning och
examination bedömes dock inte behöva anordnas redan under det första år, då
akademisk undervisning för filosofiska examina anordnas i Umeå.
1962 års Umeåkommitté erinrar om att inrättande av universitetslektorat i
ämne vid filosofisk fakultet i princip förutsätter, att ämnet i fråga vid lärosätet
är företrätt av professur eller att verksamheten ställes under särskild inspektion,
med vederbörande inspektor som huvudansvarig för undervisningen och examinationen.
Kommittén antyder vidare vissa problem i fråga om anskaffandet av
tjänstelokaler för ifrågavarande befattningshavare.
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
IV. Utbildning av folk- och småskollärare
1. Nuvarande utbildningskapacitet
Utbildning av folk- och småskollärare bedrives innevarande budgetår dels vid
lärarhögskolorna i Stockholm och Malmö, dels vid 21 folkskoleseminarier. Ett
av seminarierna, folkskoleseminariet i Lund, kommer att upphöra med utgången
av innevarande budgetår. Även Annedals folkskoleseminarium i Göteborg står
under avveckling och kommer att vara helt avvecklat med utgången av budgetåret
1964/65.
Följande tablå visar, hur lärarhögskolornas kapacitet för utbildning av folkoch
småskollärare utvecklats under senare år. Av tablån framgår att lärarhögskolan
i Malmö i enlighet med statsmakternas år 1959 fattade beslut läsåret
1962/63 genomfört sin utbyggnad genom intagning av lärarkandidater för folkrespektive
småskollärarutbildning. Vidare har enligt beslut av Kungl. Maj:t
den 14 december 1962 intagning av folkskollärarkandidater skett vårterminen
1963 vid Annedals folkskoleseminarium-lärarhögskolan i Göteborg.
Lärarhögskolan i
Folkskollärarlinje
Småskollärarlinje
1961
1962
1963
1961
1962
1963
vt
ht
vt
ht
vt
ht
vt
ht
vt
ht
vt
ht
Stockholm ......
Malmö .........
Göteborg........
48
48
48
00 CO 1
1
48
48
481
—
—
24
24
Summa
48
48
48
96
144
J 24
24
1 Övergångsvis intagna vid Annedals folkskoleseminarium.
Seminarieorganisationens utveckling visas av följande tablå, i vilken även angivits
de avdelningar som under närmast följande år kommer att finnas i organisationen
till följd av redan fattade beslut.
Antal klassavdelningar
Ht
År
folkskollärarutbildning
småskollärarutbildning
Total-
fyraårig linje
tvåårig linje
S:a
treårig linje
tvåårig linje
S:a
avd.
I4
II1
in4
IV4
I2
IT
avd.
I3
II3
III3
p
II2
avd.
1960
8
12
12
12
12
12
68
1
1
1
44
44
91
159
1961
8
8
12
12
18
12
70
26
1
1
22
44
94
164
1962
8
8
8
12
19
18
73
26
26
1
26
22
101
174
1963
8
8
8
19
?
26
26
26
?
?
1964
8
8
?
26
?
?
1965
8
?
?
?
39
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
Av denna tablå framgår att organisationen delvis är bunden för flera år
framåt, en omständighet till vilken självfallet viss hänsyn måste tagas vid beslut
om antalet intagningsavdelningar nästa läsår. Det må observeras, att beslut om
intagningens omfattning vid tvåårig linje — vilket ju innefattar en bedömning
av den erforderliga examinationen två år senare — måste avvägas mot antalet
avdelningar i III4 respektive II3. Omvänt bör ett beslut om antalet intagningsavdelningar
av I4 respektive I3 avvägas mot vad som kan bedömas önskvärt i
fråga om antalet intagningsavdelningar av I2 två respektive ett år fram i tiden.
2. Förslag rörande utbildningskapaciteten 1963/64
Lärarhögskolorna
Skolöverstyrelsen föreslår, att lärarhögskolan i Göteborg skall taga in 48 folkskollärarkandidater
och 48 småskollärarkandidater per termin. Beträffande övriga
lärarhögskolor räknas i fråga om utbildningen av folk- och småskollärare
med oförändrad utbildningskapacitet. Lärarhögskolornas årliga intagningskapacitet
skulle sålunda bli 288 folkskollärarkandidater och 144 småskollärarkandidater.
En häremot svarande examination av folkskollärare uppkommer år 1965,
eftersom intagningsökningen skett redan fr. o. m. vårterminen 1963. Beträffande
småskollärarna ökar examinationen i full utsträckning år 1966.
Kostnaderna för den föreslagna utvidgningen av lärarhögskolan i Göteborg
uppgår till ca 1 500 000 kr. Samtidigt räknas emellertid, som en följd av att
undervisningen och därmed förbundna lärarkrafter m. m. anknytes till lärarhögskolan,
med ett bortfall av kostnader under folkskoleseminariernas avlöningsanslag
samt av kostnader för statsbidrag till det obligatoriska skolväsendet.
Detta kostnadsbortfall, som angives till 1 108 000 kr., har beräknats på grundval
av den i Göteborg nu befintliga seminarieorganisationen i fråga om tjänster
m. m., vilka till större delen förutsättes bli indragna och ersatta av motsvarande
tjänster på lärarhögskolans stat. Det må observeras, att kostnaderna för nyupprättande
av ett motsvarande antal avdelningar vid folkskoleseminarierna
skulle uppgå till minst samma belopp som kostnaden, 1 500 000 kr., för utbildningens
anordnande vid lärarhögskolan i Göteborg.
F olkskolese minarierna
Skolöverstyrelsen föreslår, att antalet intagningsavdelningar vid folkskoleseminarierna
fastställes till de tal som angives i följande uppställning.
Antal intagningsklasser av:
ht 1061
ht 1962
ht 1963
(förslag)
4-årig folkskollärarlinje .....
8
8
8
2-årig folkskollärarlinje .....
18
19
20
3-årig småskollärarlinje .....
26
26
19
2-årig småskollärarlinje .....
22
26
16
40
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
I sin motivering för detta förslag anknyter överstyrelsen till de beräkningar av
examinationsbehovet som framlagts i lärarutbildningssakkunnigas betänkande
om klasslärarbehovet samt examinationsbehovet av folk- och småskollärare
(klasslärarprognosen). Överstyrelsen framhåller, att överstyrelsen i sitt yttrande
över de sakkunnigas betänkande framhållit några omständigheter, som torde
medföra ett ökat behov av klasslärare, särskilt folkskollärare, utöver vad de
sakkunniga kommit till. Sålunda anser överstyrelsen, att man bör räkna med
större avgång av folkskollärare, som skaffar sig fullständig adjunktsbehörighet.
Överstyrelsen framhåller vidare, att man måste ta hänsyn till den bristande
rörligheten hos arbetskraften, vilken medför att det lokalt eller regionalt kan
föreligga en bristsituation, även om det för landet i dess helhet skulle väga jämnt
mellan lärartillgång och lärarbehov. Man bör enligt överstyrelsens mening också
räkna med att svenska lärare kan komma att i ökad utsträckning tas i anspråk
för verksamhet i utvecklingsländerna. Slutligen anser överstyrelsen, att man
med hänsyn till den osäkerhet, som alltid måste vidlåda beräkningar rörande det
framtida lärarbehovet, vid planeringen av lärarexaminationen bör räkna med
nödvändigheten av en ej alltför liten säkerhetsmarginal. Överstyrelsen anför
vidare.
De sakkunniga har för åren 1964—1970 räknat med ett examinationsbehov
per år av i medeltal 844 folkskollärare och 792 småskollärare. Sedan de sakkunniga
avgivit sitt betänkande, har beslut fattats om intagningens omfattning
1962 vid folkskoleseminarierna, varigenom examinationen 1964 slutligt reglerats.
I fråga om folkskollärare utexamineras vårterminen 1964 vid lärarhögskolan i
Stockholm 96 (varav 48 redan höstterminen 1963), på fyraårig linje vid folkskoleseminarierna
192 och på tvåårig linje vid seminarierna 456, alltså sammanlagt
744. Detta är 100 mindre än det av lärarutbildningssakkunniga beräknade
behovet 844 (medeltal) och inemot 300 mindre än det för året faktiskt beräknade
behovet (1 032).
I fråga om småskollärare utexamineras 1964 vid folkskoleseminarierna på
treårig linje 624 och på tvåårig linje likaså 624, alltså sammanlagt 1 248. (De
lärarkandidater, som höstterminen 1962 intagits på småskollärarlinje vid lärarhögskolan
i Malmö, utexamineras först vid slutet av höstterminen 1964 och bör
medräknas i tillgången 1965.) Examinationssiffran 1 248 överstiger det av de
sakkunniga beräknade behovet 792 (medeltal) med drygt 450 men är drygt 550
mindre än det för året faktiskt beräknade behovet (1 811).
Överstyrelsen föreslår, att intagningen vid folkskoleseminarierna år 1963 avpassas
så, att examinationen år 1965 omfattar omkring 1 000 folkskollärare och
omkring 1 100 småskollärare.
I fråga om folkskollärare konstaterar överstyrelsen, att det läsåret 1964/65
utexamineras, vid lärarhögskolan i Stockholm 96, vid lärarhögskolan i Malmö
likaledes 96 och på folkskoleseminariemas fyraåriga linje 192 lärare. Vidare säger
sig överstyrelsen ha erfarit, att intagning av 48 lärarkandidater på folkskollärarlinje
vid lärarhögskolan i Göteborg skulle komma till stånd redan i januari
1963, vilka lärarkandidater också skulle komma att examineras vårterminen
41
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 111 år 1963
1965. Den sammanlagda examinationen sistnämnda tidpunkt skulle alltså enligt
överstyrelsens beräkningar bli (96 -J- 96 -f-192 -f- 48 =) 432. På den tvååriga
folkskollärarlinjen vid folkskoleseminarierna borde sålunda år 1963 intagas omkring
(1 000 — 432 =) 568 lärarkandidater. Om 24 lärarkandidater intoges i varje
klass, skulle 23 ä 24 klasser behöva beräknas för att uppnå den angivna examinationssiffran.
Med hänsyn till intagningens omfattning även på småskollärarlinjerna
bedömer emellertid överstyrelsen det från organisatorisk synpunkt icke
möjligt att ta in mer än 20 klasser på tvåårig folkskollärarlinje. För att uppnå
erforderlig examination anser sig överstyrelsen nödsakad föreslå, att i varje klass
på denna linje intages 28 lärarkandidater, varigenom en examination år 1965 av
(20 X 28 =) 560 lärare erhålles.
Beträffande småskollärare utexamineras läsåret 1965/66 vid lärarhögskolan i
Malmö 48 och på folkskoleseminariernas treåriga småskollärarlinje 624. Därjämte
säger sig överstyrelsen ha erfarit, att intagning av 48 lärarkandidater på
småskollärarlinje vid lärarhögskolan i Göteborg planeras kunna ske redan i
januari 1963, vilka lärarkandidater sålunda skulle komma att utexamineras vårterminen
1965. Den sammanlagda examinationen skulle alltså kunna förutsättas
bli (48 + 624 + 48 =) 720. På den tvååriga småskollärarlinjen vid seminarierna
borde alltså år 1963 intagas omkring (1 100 — 720 =) 380 lärarkandidater. Med
24 lärarkandidater per klass erfordras härför 16 klasser.
På den fyraåriga folkskollärarlinjen bör enligt överstyrelsens mening även år
1963 intagas minst 8 klasser med 24 lärarkandidater per klass. Överstyrelsen
framhåller, att den slutliga examinationen år 1967 regleras genom intagningarna
år 1965 dels vid lärarhögskolorna, dels på folkskoleseminariernas tvååriga linje.
Beträffande treårig småskollärarlinje förordar överstyrelsen en intagning av
19 klasser, vilket innebär en examination år 1966 på denna linje av (19 X 24 =)
456 lärare. Överstyrelsen räknar med att ytterligare erforderlig examination år
1966 skall tillgodoses genom intagningarna år 1964 dels vid lärarhögskolorna,
dels på folkskoleseminariernas tvååriga linje.
De av skolöverstyrelsen framlagda förslaget angående intagningens omfattning
år 1963 har enligt vad överstyrelsen framhåller föregåtts av överläggningar med
1960 års lärarutbildningssakkunniga.
Några rekryteringssvårigheter anser överstyrelsen icke behöva befaras med
anledning av den föreslagna intagningens omfattning. Antalet prövande och
intagna år 1962 på de olika linjerna redovisas av överstyrelsen i följande sammanställning.
42 Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
Inträdesprövningarna tdl jolkskoleseminariema 1962
Linje
Antal prövande
Antal intagna
(= antal lediga platser)
Mani.
Kvinnl.
Summa
Mani.
Kvinnl.
Summa
Fyraårig folkskollärarlinje ..
314
453
7671
83
90
173*
Tvåårig folkskollärarlinje ...
352
678
1 030
180
233
413
Treårig småskollärarlinje ...
21
2 769
2 7903
3
599
602*
Tvåårig småskollärarlinje ...
—
1 059
1 059
—
614
614
1 Därav 33 manliga och 68 kvinnliga med studentexamen.
2 Därav 12 manliga och 26 kvinnliga med studentexamen.
3 Därav 313 kvinnliga med studentexamen.
1 Därav 131 kvinnliga med studentexamen.
, Seminarieorganisationen kommer vid bifall till överstyrelsens förslag att budgetåret
1963/64 omfatta sammanlagt 184 klasser mot 174 innevarande budgetår,
alltså en ökning med 10 klasser. Härtill kommer, att överstyrelsen föreslagit
en intagning av 28 lärarkandidater per klass på tvåårig folkskollärarlinje, vilket
enligt vad överstyrelsen framhåller ställer ökade krav på tillgången till handledarklasser.
Detta medför enligt överstyrelsen, att det vid de enskilda seminarierna
kan bli nödvändigt vidtaga särskilda åtgärder för att ordna såväl den
teoretiska som den praktiska utbildningen såsom att hyra lokaler utanför seminariet
och att ta i anspråk klasser utanför seminariekommunen för den praktiska
utbildningen.
Överstyrelsen framlägger inte förslag om de nya klassernas placering vid de
olika seminarierna utan anser det böra liksom tidigare ankomma på Kungl.
Maj:t att efter förslag av överstyrelsen besluta härom. Överstyrelsen anför även,
att det vid ytterligare överväganden kan visa sig önskvärt att något öka antalet
klasser på tvåårig folkskollärarlinje för att möjliggöra ett lägre antal lärarkandidater
per klass än 28 och samtidigt på motsvarande sätt minska antalet klasser
på tvåårig småskollärarlinje men då också något öka antalet lärarkandidater per
klass på denna linje.
Överstyrelsen tar slutligen upp frågan om vidareutbildning av småskollärare
till folkskollärare. Överstyrelsen erinrar om att den tvååriga folkskollärarlinjen
vid Guldhedens folkskoleseminarium i Göteborg är avsedd för vidareutbildning
av småskollärare till folkskollärare. Denna vidareutbildning har emellertid enligt
vad överstyrelsen uppger fått mycket ringa anslutning och det ifrågasättes därför
om linjen i fortsättningen bör uppehållas. Överstyrelsen finner ej skäl att
räkna med någon intagning på denna linje i Göteborg år 1963. I stället föreslår
överstyrelsen, om än med tvekan, att intagning på sådan vidareutbildningslinje
år 1963 må ske vid folkskoleseminariet i Stockholm. Om ej tillräckligt med småskollärare
anmäler sig föreslås att liksom i Göteborg på återstående platser intages
studenter.
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
43
3. Folkskollärarutbildning i engelska
Gällande bestämmelser
De krav som gäller för behörighet att undervisa i främmande språk inom det
obligatoriska skolväsendet och de vägar som står öppna för att förvärva sådan
behörighet finns angivna i Kungl. Maj:ts kungörelse 1959:107 (ändr. 1961: 326).
Där meddelade bestämmelser har i huvudsak följande innehåll.
Behörighet att undervisa i främmande språk (engelska eller tyska) i folkskolan
samt på försöksskolans mellanstadium tillkommer
a) den som, i fråga om teoretisk utbildning, uppfyller villkoren för behörighet
till adjunkts- eller ämneslärartjänst, omfattande språket, på försöksskolans högstadium;
b)
den som, utan att uppfylla villkoren under a), avlagt folkskollärar- eller
småskollärarexamen och i tentamen i språket för akademisk examen erhållit lägst
vitsordet Godkänd; samt
c) den som, efter prövning enligt bestämmelserna i kungörelsen, erhållit
intyg att han äger kompetens att meddela dylik undervisning (kompetensintyg).
Berättigad att undergå prövning för erhållande av kompetensintyg är dels
examinerad folkskollärare, dels examinerad småskollärare, dels lärarkandidat på
folkskollärar- eller småskollärarlinje, dels och den som skolöverstyrelsen av
särskilda skäl meddelat tillstånd därtill.
För lärarkandidat medför kompetensintyg behörighet först efter avlagd folkskollärar-
eller småskollärarexamen.
För att erhålla kompetensintyg fordras dels att ha avlagt godkänt skriftligt
prov i det främmande språket enligt fordringarna för studentexamen, dels att
ha undergått godkänd muntlig prövning.
Vid folkskoleseminarier med folkskollärarutbildning må behörighetskur ser
anordnas för lärarkandidater, som önskar förvärva kompetensintyg avseende
engelska språket.
Berättigad att deltaga i behörighetskurs är sådan lärarkandidat på folkskollärarlinje
som
a) erhållit lägst vitsordet Icke utan beröm godkänd i engelska i studentexamen
eller fyllnadsprövning efter avlagd studentexamen eller
b) erhållit lägst vitsordet Med beröm godkänd i engelska vid flyttning till
årskurs III4 eller
c) erhållit lägre vitsord än ovan sägs men enligt kurslärarens prövning likväl
äger sådana kunskaper att han kan tillgodogöra sig kursen.
Undervisningen i behörighetskurs skall omfatta dels 3 veckotimmar under hela
läsåret i anslutning till näst högsta årskursen, dels 4 veckotimmar under läsårets
första hälft i anslutning till högsta årskursen. Kursen omfattar således tre
terminer. Härjämte skall kursdeltagarna erhålla praktisk utbildning.
44
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
Närmare bestämmelser angående undervisningen och den praktiska utbildningen
i behörighetskurs meddelar skolöverstyrelsen.
Vad som föreskrivits beträffande folkskoleseminarium skall i tillämpliga delar
gälla även beträffande lärarhögskola.
Lärarutbildningssakkunnigas utredning och förslag
Inledning
Enligt Kungl. Maj:ts tilläggsdirektiv till 1960 års lärarutbildningssakkunniga
den 6 juni 1962 skall de sakkunniga bl. a. behandla frågan om »den komplettering
av den reguljära klasslärarutbildningen med utbildning i engelska, som
fordras med hänsyn till att engelska skall vara obligatoriskt ämne på grundskolans
mellanstadium».
Lärarutbildningssakkunniga har nu genom en för ändamålet tillkallad expert,
rektorn vid Rostads folkskoleseminarium i Kalmar Erik Blix, låtit utreda nyss
angivna fråga och har i ett den 20 december 1962 dagtecknat betänkande med
titeln »Folkskollärarutbildningen i engelska» föreslagit vissa provisoriska åtgärder
i syfte att inom den nuvarande klasslärarutbildningens ram förstärka utbildningen
i engelska. De sakkunniga förklarar sig väl medvetna om önskemålet,
att klasslärarutbildningen i engelska omprövas och ytterligare förbättras på
längre sikt, när en ny utbildningsorganisation i en framtid gör detta möjligt.
Under förevarande omständigheter har de sakkunniga emellertid ansett sig böra
föreslå vissa provisoriska åtgärder och funnit det angeläget, att dylika åtgärder
genomföres redan fr. o. m. läsåret 1963/64.
Undersökning av hittills anordnade
behörighetskurser
Lärarutbildningssakkunniga har gjort en undersökning av de kurser, som
började under tiden fr. o. m. 1959 t. o. m. 1960. Vid tiden för undersökningen
var dessa de enda kurser som helt genomförts enligt bestämmelserna i KK
1959:107. Vid seminarierna rörde det sig således om två kurser på vardera fyraårig
och tvåårig linje och vid lärarhögskolan i Stockholm om sammanlagt fyra
kurser. Vid redovisningen har de kurser vid lärarhögskolan, som började vt 1959
och ht 1959 respektive vt 1960 och ht 1960 sammanförts med de kurser vid
seminariernas tvååriga linjer, som började ht 1959 respektive ht 1960.
Omfattningen och resultatet av kursverksamheten i förhållande till antalet
lärarkandidater i de aktuella näst högsta årskurserna redovisas av de sakkunniga
i följande tabell.
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
45
Antal
Behörighetskurs
påbörjad år
lärarkand. i näst
deltagare vid
kursens
godkända vid
prövning för
kompetens
högsta årskursen
början
slut
1959 ..............
658
428
374
353
1960 ..............
641
441
413
373
Summa
1 299
869
787
726
Av tabellen framgår att drygt hälften av samtliga lärarkandidater inom berörda
årskurser förvärvat kompetens att undervisa i engelska. De sakkunniga
konstaterar att på såväl tvåårig som fyraårig folkskollärarlinje finns en viss
reserv av lärarkandidater som borde kunna genomföra ifrågavarande utbildning.
L ä r a r s i t u a t i o n e n i ämnet engelska
Innan möjligheterna att utvidga klasslärarutbildningen i engelska mer ingående
övervägs, är det enligt de sakkunnigas uppfattning lämpligt att se på
den faktiska lärarsituationen beträffande ämnet engelska inom årskurserna
5 och 6 av den obligatoriska skolan. Ehuru föreliggande siffermaterial i form av
skolöverstyrelsens försöksrapporter endast gäller försöksskolan, anser de sakkunniga
att det, med den omfattning som försöksverksamheten med enhetsskola
under de senaste åren tagit, finns anledning förmoda, att försöksrapporterna ger
en tämligen rättvisande bild av läget i stort.
I skolöverstyrelsens försöksrapport över situationen läsåret 1960/61 lämnas
följande procentsiffror beträffande antalet behöriga lärare som undervisat i
engelska på mellanstadiet:
årskurs 5 ....................................... 92,8%
» 6 ....................................... 94,8%
» 5—6 (Bl) .............................. 66,3%
» 5—6 (B2) .............................. 45,3%
» 5 eller 6 (B3) ........................... 26,7 %
Av de behöriga lärarna hade 2,5 % akademiskt vitsord i engelska. Ca 94 %
av de lärare som undervisade i A-klass var alltså behöriga och ca 59 % av dem
i B-klass. Av de icke behöriga lärarna i B-klass hade 86 % begagnat sig av
engelskundervisningen i radio. Beträffande denna undervisning finner de sakkunniga
klarlagt, att den visat sig vara fullt jämbördig med direkt lärarledd
undervisning i engelska, såsom den bedrives i årskurserna 5 och 6 av folkskollärare
med den särskilda behörigheten i ämnet.
De sakkunniga summerar sin redogörelse för den hittillsvarande lärarsituationen
i ämnet engelska på följande sätt.
Vid undervisningen i engelska på försöksskolans mellanstadium har man genom
praktiserande av lärarbyten i stor utsträckning tillämpat en typ av ämnes
-
46
Kungl. Maj:ts ■proposition nr 111 år 1963
lärarsystem. Med en tillgång på ca 50 % behöriga lärare på mellanstadiet har
man kunnat sörja för att åtminstone ca 94 % av denna undervisning inom
årskurserna 5 och 6 av A-formen och åtminstone 59 % av densamma inom Informen
har kunnat omhänderhas av lärare med full kompetens. Radioundervisningen
i engelska har varit av mycket stor betydelse, när det gällt att sörja för
undervisningen i detta ämne i klasser av B-typ.
Behovet av lärare med kompetens i engelska
för årskurs 4
De sakkunniga framhåller, efter att ha lämnat vissa synpunkter på frågan
om att genom en förlängd eller en differentierad utbildning uppnå en mer definitiv
lösning av det aktuella problemet, att engelskans ställning som obligatoriskt
ämne fr. o. m. årskurs 4 i grundskolan kräver snabbt verkande åtgärder
för en provisorisk lösning av frågan om lärarutbildningen i ämnet. Det understrykes,
att den definitiva lösningen därigenom inte blir mindre angelägen.
Det är enligt vad de sakkunniga framhåller inte möjligt att i årskurs 4 tilllämpa
lärarbyte i syfte att få kompetenta undervisare i engelska på det sätt
som hittills skett beträffande årskurserna 5 och 6. Enligt timplanerna för
grundskolan skall de 2 veckotimmar som i årskurs 4 är anslagna åt engelska,
om möjligt fördelas på fyra lektionstillfällen varje vecka. De sakkunniga anser
det inte råda något tvivel om att en sådan anordning är lämplig ur pedagogisk
synpunkt. Dock bedömes det mycket svårt att genomföra den, om läraren i
engelska inte också undervisar i andra ämnen i klassen. Av detta skäl bör enligt
de sakkunnigas uppfattning tills vidare alla klasslärare på mellanstadiet utbildas
så, att de blir kompetenta att handha undervisning i engelska i årskurs 4.
Förslag till provisoriska åtgärder
De sakkunniga föreslår, att den undervisning om tre veckotimmar i engelska,
som de nuvarande behörighetskur semas två första terminer omfattar, infogas
såsom en obligatorisk del av folkskollärarutbildningen. Denna obligatoriska del
föreslås till tiden förlagd till de båda första utbildningsterminerna vid lärarhögskolas
folkskollärarlinje och vid tvåårig folkskollärarlinje samt till årskurs III
av fyraårig folkskollärarlinje. Utbildningen föreslås utformad dels med inriktning
mot uppgiften att undervisa i årskurs 4, dels med sikte på fortsatt utbildning
för full behörighet. Vissa åtgärder i syfte att preparera lärarkandidaterna
på den fyraåriga linjen för ifrågavarande utbildning föreslås. Denna obligatoriska
utbildning skulle tillsammans med en kortare obligatorisk sommarkurs,
för vilken i det följande redogöres, ge behörighet att undervisa i engelska i årskurs
4.
För erhållande av full behörighet att undervisa i engelska föreslås därutöver
gälla krav på genomgång av den nuvarande behörighetskursens tredje termin.
Härvidlag skulle emellertid alltjämt frihet råda. De sakkunniga räknar emeller
-
47
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
tid med, att den obligatoriska undervisningen i engelska kommer att leda till
ett ökat antal deltagare i utbildningens frivilliga del.
De sakkunniga föreslår vidare, att en obligatorisk sommarkurs av tre veckors
längd förlägges mellan utbildningens andra och dess frivilliga tredje termin. Det
framhålles, att en dylik kurs skulle skapa bättre betingelser för att lärarna
skulle kunna avlägga godkänt slutprov för full behörighet, vilket vore det mål
som i största möjliga utsträckning borde eftersträvas. Sommarkurs avses bli
förlagd till varje lärarutbildningsanstalt med folkskollärarlinje.
De sakkunniga föreslår, att även lärarkandidater på småskollärarlinje blir
berättigade att deltaga i den föreslagna utbildningen. Det framhålles, att en
dylik anordning redan genomförts vid lärarhögskolan i Malmö.
För att skapa utrymme för den föreslagna obligatoriska utbildningen i engelska
föreslår de sakkunniga, att undervisningen i slöjd på folkskollärarlinje reduceras
från 8 till 4 veckotimmar. Enligt en av de sakkunniga företagen undersökning
av undervisningen i ämnet i Västmanlands län bestrides den helt övervägande
delen av undervisningen av facklärare med föreskriven kompetens och
endast en ringa del av folkskollärare. Med hänsyn härtill finner de sakkunniga
en reducering av timtalet för detta ämne befogad. För kompletterande utbildning
tänker sig de sakkunniga anordnande av fortbildningskurser.
De sakkunniga föreslår vidare, att bestämmelserna om inträde vid lärarhögskola
och folkskoleseminarium ändras så, att godkänt vitsord i engelska blir
obligatoriskt.
Slutligen föreslås att det inom ramen för skolöverstyrelsens reguljära kursverksamhet
anordnas fortbildningskurser för sådana folkskollärare, som endast
genomgått den obligatoriska utbildningen och som önskar förvärva full behörighet
att undervisa i engelska på mellanstadiet.
Kostnadsberäkningar
Kostnaderna för de av de sakkunniga föreslagna åtgärderna framgår av följande
uppställning.
Kostnader: 1963/64
För anskaffande av tekniska hjälpmedel (huvudsakligen
engångsbelopp)........................... —
Anordnande av sommarkurser:
Lärarlöner m. m............................... 135 000
Traktamenten åt deltagare..................... 197 000
Summa kostnader 332 000
Besparing:
Minskad undervisning i slöjd..................... 303 000
Nettokostnad 29 000
1964/65
153 000
166 000
215 000
534 000
356 000
178 000
48
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
Remissyttranden
De sakkunnigas förslag tillstyrkes i huvudsak av flertalet remissinstanser,
vilka dock genomgående understryker de föreslagna anordningarnas provisoriska
karaktär. Tveksamma eller avstyrkande yttranden beträffande förslagets
huvudpunkter har redovisats av statskontoret samt flertalet seminarierektorer,
som ställer sig betänksamma inför ett tillskapande av en ny, lägre behörighet
för undervisning i engelska. Statstjänstemännens riksförbund avstyrker utformningen
av den föreslagna utbildningen för lägre respektive högre behörighet och
framlägger i stället ett förslag, som i vissa detaljer avviker från det av de sakkunniga
framlagda förslaget.
Beträffande de uppfattningar, som kommit till uttryck och de avvikande
meningar i vissa frågor som framkommit lämnas i det följande en kortfattad
redovisning.
Statskontoret uttalar, att en följd av detta förslag måste bli, att ett stort
antal, kanske flertalet, av eleverna i årskurs 4 får byta engelsklärare redan efter
första året, vilket inte kan vara till elevernas eller undervisningens bästa. Förslaget
inger enligt statskontorets mening tvekan också därigenom, att den gällande
behörigheten hittills ansetts som ett minimum för undervisning i folkskolan
och enhetsskolan. Det ifrågasättes, om det är lämpligt att minska kraven,
även om audivisuella hjälpmedel numera står läraren till buds. Också för
undervisningen på ett tidigt stadium kräves av denne en icke ringa språklig
säkerhet och vana vid att använda språket.
Statskontoret säger sig i stället vilja tillstyrka sådana ändringar i nuvarande
bestämmelser för behörighetskurserna, som — med bibehållande av slutfordringarna
i behörighetsprövningen — kan bidraga till att öka antalet godkända
examinationer, samt att lärarkandidater på småskollärarlinjen bereds tillträde
till behörighetskurserna.
Riksrevisionsverket har ingen erinran mot de sakkunnigas kostnadsberäkningar.
Universitetskansler sämbetet, som inhämtat yttranden av de språkvetenskapliga
sektionerna vid rikets universitet, ansluter sig principiellt till den ståndpunkt,
åt vilken sektionerna i Uppsala, Lund och Stockholm givit uttryck,
nämligen att nybörjarundervisningen i engelska bör handhas av lärare med god
teoretisk, dvs. akademisk utbildning. Å andra sidan framhålles, med instämmande
i vad sektionen i Göteborg anfört, att den nuvarande universitetsundervisningen
i bl. a. engelska inte är fullt lämpad som grund för utbildning av lärare
på grundskolans mellanstadium. I avvaktan på att en mera genomgripande och
långsiktig omläggning av klass- och ämneslärarutbildningen kommer till stånd,
hälsar ämbetet med största tillfredsställelse alla förslag som syftar till en förstärkning
av den nuvarande folkskollärarutbildningen. Därför tillstyrkes i allt
väsentligt de framlagda förslagen om vissa provisoriska åtgärder för en för
-
49
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
bättrad folkskollärarutbildning i engelska. I likhet med språkvetenskapliga
sektionerna i Uppsala, Lund och Stockholm avstyrker ämbetet emellertid åtgärder,
som syftar till en sänkning av kraven på förkunskaper hos lärarkandidaterna
vid fyraårig folkskollärarlinje.
Skolöverstyrelsen finner de sakkunnigas förslag om införande av dels obligatorisk
undervisning i engelska, omfattande 3 veckotimmar under två utbildningsterminer
på samtliga folkskollärarlinjer, dels obligatorisk sommarkurs i engelska,
omfattande tre veckor och förlagd till den sommar, som följer efter de två
terminernas obligatoriska undervisning under förhandenvarande omständigheter
godtagbart. Överstyrelsen förutsätter, att den föreslagna anordningen får provisorisk
karaktär och syftar till att ge behörighet endast för årskurs 4. Överstyrelsen
hyser vidare den förhoppningen, att genom införandet av ifrågavarande
obligatorium lärarkandidaterna kommer att stimuleras till att avlägga prov
även för full behörighet.
Skolöverstyrelsen tillstyrker de sakkunnigas förslag om reducering av antalet
undervisningstimmar i ämnet slöjd på folkskollärarlinjerna. Det är enligt överstyrelsens
mening viktigare, att den framtida folkskollärarutbildningen medför
behörighet att undervisa i engelska på mellanstadiet, även om denna behörighet
är begränsad, än att denna utbildning, som nu är fallet, medför behörighet att
undervisa i slöjd på nämnda stadium.
Överstyrelsen tillstyrker vidare, att lärarkandidater på småskollärarlinje blir
berättigade att deltaga i behörighetskurser anordnade för sådana lärarkandidater
på folkskollärarlinje, som önskar förvärva kompetensintyg avseende engelska
språket.
Vissa erinringar framföres från skolöverstyrelsens sida beträffande förslagen
om formerna för dokumenterande av förkunskaper i engelska i vad gäller lärarkandidater
på fyraårig linje samt beträffande kravet på godkänt betyg i engelska
för inträde vid lärarhögskola och folkskoleseminarium.
De av skolöverstyrelsen hörda remissinstanserna — länsskolnämnderrm, rektorerna
och lärarkollegierna vid lärarhögskolorna samt rektorerna vid folkskoleseminarierna
— intar i stort sett den ståndpunkten, att länsskolnämnderna och
lärarhögskolorna tillstyrker förslaget, medan seminarierektorerna avstyrker eller
ställer sig tveksamma. I samtliga yttranden tillstyrkes dock förslaget om att
även småskollärarkandidat skall kunna deltaga i utbildning för vinnande av
behörighet i engelska.
Arbetsmarknadsstyrelsen finner det angeläget, att sådana anordningar vidtages,
att klasslärare, som skall undervisa på detta stadium inom skolväsendet,
får möjlighet att på bästa möjliga sätt förvärva kompetens att undervisa i
engelska. Styrelsen anser vidare, att åtgärder snarast bör vidtagas, så att undervisningen
i engelska infogas i den ordinarie undervisningen vid folkskoleseminarier
och lärarhögskolor. Eftersom cn radikal lösning av frågan inte synes vara
möjlig att genomföra omedelbart, tillstyrker arbetsmarknadsstyrelsen att provisoriska
åtgärder vidtages i enlighet med vad som föreslås i betänkandet.
4 .— Bihang till riksdagens protokoll 196,1. 1 samt. Nr 111
50
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
Läroverksläramas riksförbund godtar de sakkunnigas förslag med understrykande
av att den provisoriska utbildningen endast bör vara avsedd för undervisning
i årskurs 4. Behovet av goda undervisningshjälpmedel framhålles även.
Statstjänstemännens riksförbund, som enligt vad tidigare angivits förordat en
något annorlunda utformning av utbildningen i engelska, avstyrker bestämt
förslaget om en reducering av slöjdundervisning. Den föreslagna sommarkursen
bör enligt förbundets uppfattning vara frivillig.
Blivande lärares riksförbund vänder sig mycket bestämt mot förslaget om
införandet av en obligatorisk sommarkurs i engelska. Utöver det enligt förbundets
uppfattning förvånansvärda i att en sådan lösning föreslås som en del
av ett provisorium framhålles, att införandet av en dylik kurs för ett mycket
stort antal lärarkandidater medför sådana ekonomiska konsekvenser, att förslaget
enbart av detta skäl framstår som oacceptabelt.
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 111 år 1963
51
V. Särskilda lärarutbildningsåtgärder
I samband med det underskott på lärare inom vissa ämnesgrupper, som uppkommit,
beroende på bl. a. en otillräcklig utbildningskapacitet inom vissa sektorer
av universitetsorganisationen, har, jämsides med en utökning av utbildningsresurserna
vid universiteten, andra vägar prövats att komma till rätta med
situationen. Av särskild betydelse har därvid varit åtgärder för att stimulera
folkskollärare till fortsatta studier, antingen vid särskilda vidareutbildningskurser
eller vid universitet eller genom korrespondenskurser för akademiska
betyg. Innevarande budgetår har dessutom prövats en ny väg, öppen även för
andra än folkskollärare, nämligen särskild akademisk undervisning för ett betyg,
förlagd utanför universitetsorterna. Förslag kommer att i det följande framläggas
om anordnande dels av dylik undervisning även på tvåbetygsnivå, dels
av en treårig lärarutbildning för främst de tekniska gymnasiernas och fackskolornas
behov.
1. Vidareutbildning av folkskollärare
På grundval av riksdagens beslut år 1958 tillkom nu gällande bestämmelser
om vidareutbildning av folkskollärare. Även dessförinnan hade emellertid vidareutbildningsverksamhet
bedrivits, om också i något annorlunda former.
Vidareutbildning för ämneslärartjänst i lönegrad Ao 19 för folkskollärare med
viss vidareutbildning sker på två vägar. Den ena är en huvudsakligen akademisk
väg och innefattar förvärv genom universitetsstudier av två betygsenheter
för filosofisk ämbetsexamen samt genomgång av en s. k. biämneskurs och en
kurs i psykologi och pedagogik. Den andra är helt byggd på särskild kursverksamhet
och omfattar dels två s. k. terminskurser, dels en biämneskurs och en
kurs i psykologi och pedagogik, vardera av omkring tre veckors längd. Den
sistnämnda formen av vidareutbildning är förlagd i huvudsak till lärarhögskolor
och folkskoleseminarier, och den beräknas ta i anspråk ett läsår och någon del
av angränsande sommarferier.
Folkskollärare, som genomgår vidareutbildning i någon av de här nämnda
formerna, äger rätt att åtnjuta tjänstledighet med B-avdrag i enlighet med
kungörelsen 1954: 502. Till folkskollärare, som undergått godkänd tentamen för
betyget Godkänd i filosofisk ämbetsexamen i något av ämnena matematik, fysik,
kemi, botanik och zoologi kan stipendium om 500—800 kr. utgå.
Vidareutbildningsverksamhcten har fått en betydande omfattning. Antalet
folkskollärare, som vid slutet av år 1962 med godkänt resultat genomgått full
-
52
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
ständig vidareutbildning, uppgick enligt skolöverstyrelsens preliminära beräkningar
till omkring 855.
I samband med sina äskanden för nästa budgetår beträffande anslaget till
vidareutbildning av lärare m. m. lämnar överstyrelsen en redogörelse för bedriven
vidareutbildningsverksamhet under läsåren 1961/62 och 1962/63, av vilken
framgår bl. a. följande.
Till terminskurserna, vidareutbildningskursema i merkantila ämnen samt
kurserna för utbildning av hjälpklasslärare under läsåret 1961/62 anmälde
sig sammanlagt 537 sökande. Antalet vid slutprövning godkända deltagare
i dessa kurser uppgick till omkring 265. Till kurserna i psykologi och pedagogik
under höstterminen 1961 anmälde sig 413 sökande. Vid kursernas början var
antalet deltagare 251, av vilka 248 hittills godkänts vid slutprövning. Till biämneskurserna
vårterminen 1962 anmälde sig 350 sökande. Det sammanlagda
antalet deltagare vid kursernas början var 339, varav 334 hittills godkänts vid
slutprövning.
Under och efter läsåret 1961/62 har omkring 230 folkskollärare med godkänt
resultat genomgått fullständig egentlig vidareutbildningskurs, vidareutbildningskurs
i merkantila ämnen eller för hjälpklasslärare och sålunda förvärvat den
särskilda ämnesutbildning, som fordras för behörighet till folkskollärartjänst i
lönegrad Ao 19.
I de till överstyrelsen av kursföreståndarna och kursledarna ingivna pedagogiska
redogörelserna för vidareutbildningsverksamheten under läsåret 1961/62
vitsordas, att kursdeltagarna genomgående väl tillgodogjort sig undervisningen
och visat stort intresse för kursarbetet. Provningsresultatet måste också anses
gott.
Till de för läsåret 1962/63 planerade terminskurserna och vidareutbildningskursen
i handelsämnen anmälde sig 464 sökande samt till kurserna i
psykologi och pedagogik 446. Sistnämnda kurser, som ordnades höstterminen
1962, hade vid kursernas början ett sammanlagt deltagarantal av 309.
Terminskurserna och vidareutbildningskursema i handelsämnen är förlagda
till Göteborg, Jönköping, Linköping, Malmö, Stockholm, Uppsala och Östersund.
Deltagarantalet i dessa kurser jämfört med motsvarande antal läsåret
1961/62 och med antalet vid slutprövning godkända i varje ämne sistnämnda
läsår framgår av följande sammanställning.
53
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
Terminskurser, vidareutbildningskur ser i handelsämnen och kurser för
hjälpklasslärare läsåren 1961/62 och 1962/63
Ämne
Antal deltagare vid
kursernas början
Antal vid slutpröv- ning godkända i
varje ämne läsåret
1961/62
Läsåret 1961/62
Läsåret 1962/63
M a tema tisk-na turv etenskapliga
ämnen:
Fysik ..........................
83
102
79
Kemi ..........................
37
63
37
Matematik .....................
107
140
106
Övriga ämnen:
Geografi .......................
17
—
17
Handelsämnen (två terminer) ....
17
10
17
Historia ........................
20
—
19
Hjälpklasslärarkurs (två terminer)
41
—
41
Kristendomskunskap ............
—
43
—
Modersmålet (två terminer) ......
40
22
40
Samhällskunskap ................
46
68
46
Yrkesvägledning ................
22
61
22
Av sammanställningen framgår, att jämfört med föregående budgetår antalet
deltagare i kurser i matematisk-naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga
ämnen ökat. Detta har skett i enlighet med en den 6 juni 1962 beslutad ändring
av bestämmelserna angående vidareutbildning av folkskollärare, varigenom föreskrivits
att vidareutbildningskurser, såvida ej särskilda skäl föreligger, ej bör
anordnas i ämneskombinationer, där genom annan utbildning god tillgång på
lärare kan förväntas. En bidragande orsak till att rekryteringen till kurserna i
fysik och kemi kunnat ökas är att överstyrelsen efter medgivande av Kungl.
Maj:t försöksvis anordnat en kurs i vartdera ämnet förlagd till kvällstid. Dessa
kurser sträcker sig över två terminer men har samma innehåll som terminskurserna.
De sammanlagda kostnaderna för vidareutbildningsverksamheten under budgetåret
1962/63 beräknar överstyrelsen till 880 000 kr. För stipendier åt folkskollärare,
som förvärvat akademiskt betyg i matematiskt-naturvetenskapligt
ämne, har beräknats sammanlagt 70 000 kr.
För nästa budgetår föreslår överstyrelsen, såsom närmare framgår av vad som
i det följande anföres under anslagspunkten Särskilda lärarutbildningsåtgärder,
en utvidgning av kursverksamheten medförande en sammanlagd kostnadsökning,
bortsett från viss automatisk kostnadsstegring, av 160 000 kr. Med hänsyn
till bristen på utbildade yrkesvalslärare begäres sålunda medel för ytterligare
en kurs i yrkesvägledning samt i anslutning till denna en terminskurs i samhällskunskap.
Härutöver föreslår överstyrelsen anordnande av, fömtom ytterligare
54
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
två biämneskurser och en psykologikurs, två terminskurser i historia. Dessa avses
bli kombinerade med de terminskurser i kristendomskunskap, som enligt
beslut av riksdagen tillkommit fr. o. m. innevarande budgetår.
2. Regional akademisk undervisning
Tanken på att komplettera universitetens ämnesutbildning av blivande lärare
med en utbildning på motsvarande nivå utanför universiteten är inte ny. År
1951 föreslog Läroverkens krisutredning, att särskilda fortbildningskurser, förlagda
till olika orter i landet, skulle anordnas främst för sådana folkskollärare,
som icke kunde eller ville avbryta sin tjänstgöring i folkskolan för att bedriva
universitetsstudier. Undervisningen skulle vara likvärdig med universitetsutbildning
på ettbetygsstadiet och begränsas till naturvetenskapliga ämnen. Kurserna
föreslogs bli förlagda, förutom i viss utsträckning till universitet och högskolor,
till läroverk och andra högre läroanstalter med välutrustade institutioner. Såsom
lärare avsåg man att använda läroverkslärare m. fl., som varit docenter eller
som hade annan högre vetenskaplig kompetens.
Krisutredningens förslag om akademiska fortbildningskurser godtogs av Kungl.
Maj:t och riksdagen. Kursverksamheten, som ställdes under överinseende av
universitetskanslern, igångsattes vårterminen 1953 och fortsatte under 1950- talet. Till skillnad från vad som förutsattes av krisutredningen kom dock verksamheten
huvudsakligen att bli förlagd till universiteten. Så stora svårigheter
visade sig nämligen uppstå att organisera ettbetygskurser utanför dessa att
blott ett fåtal sådana kunde komma till stånd. Den till universiteten förlagda
ettbetygsundervisningen för folkskollärare har sedermera kommit att inordnas
i den reguljära universitetsundervisningen.
Den decentraliserade akademiska undervisning som prövades under 1950- talet fick alltså ej den omfattning man förväntat sig. Ett nytt förslag om att i
denna form öka tillgången på ämnesutbildade folkskollärare och lärare med
akademisk examen framfördes emellertid år 1961 av skolöverstyrelsen i dess
remissutlåtande över skolberedningens huvudbetänkande.
Akademiska ettbetygskurser skulle enligt överstyrelsens förslag
förläggas till regioner, där skolväsendet var tillräckligt omfattande för att man
skulle kunna påräkna en betryggande rekrytering av deltagare och där lärare,
som kunde godkännas av vederbörande universitetsfakultet, fanns att tillgå.
Kurserna borde inte stå öppna bara för folkskollärare utan även för studenter
och andra med motsvarande utbildning. Kungl. Maj:t och riksdagen godtog
överstyrelsens förslag.
I de särskilda bestämmelser, som den 6 juni 1962 utfärdats om ettbetygsundervisningen
utanför universiteten, föreskrives bl. a. följande.
Kurser anordnas i samarbete mellan universiteten och skolöverstyrelsen.
Efter samråd med universitetskanslern beslutar överstyrelsen i vilka av ämnena
matematik, fysik, kemi, nationalekonomi och statskunskap, på vilka orter samt
55
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 111 år 1963
i samarbete med vilka universitet undervisning skall anordnas. Vissa laborationer
m. in. må i begränsad omfattning förläggas till universitetsinstitutioner. Vissa
förberedande kurser anordnas av överstyrelsen.
Inspektor och examinator vid kurs förordnas av kanslern. Den administrativa
ledningen för kurserna på varje ort utses av överstyrelsen efter samråd med
vederbörande skolstyrelse.
Behörig att deltaga i ettbetygsundervisningen är dels examinerad folkskollärare,
som genom avlagd studentexamen eller eljest uppfyller gällande villkor
för universitetsstudier i ifrågakommande ämne, dels folkskollärare, som — utan
att äga behörighet att inskrivas som studerande vid universitet — inhämtat de
särskilda förkunskaper, som vid universitetsstudier i ämnet kräves för betygsgraden
Godkänd i filosofisk ämbetsexamen, dels ock — i mån av utrymme —
den som genom avlagd studentexamen eller eljest uppfyller gällande villkor för
universitetsstudier i ämnet. Kursdeltagare, som uppfyller gällande villkor för
universitetsstudier, inskrives som studerande vid vederbörande universitet.
De krav som uppställes för godkänd tentamen förutsättes helt överensstämma
med dem som gäller vid den inom universiteten bedrivna undervisningen.
Folkskollärare, som deltar i de regionala kurserna, äger rätt att åtnjuta tjänstledighet
med B-avdrag i enlighet med kungörelsen 1954: 502. Som nämnts i det
föregående kan i vissa fall stipendium utgå.
Akademiska ettbetygskurser har läsåret 1962/63 varit förlagda till elva orter,
nämligen Borlänge, Borås, Falun, Gävle, Kalmar, Kristianstad, Linköping,
Luleå, Norrköping, Västerås och Örebro. Antalet deltagare vid kursernas början
fördelade på ämnen framgår av följande sammanställning.
Regionala akademiska ettbetygskurser läsåret 1962/63
Ämne
Antal
Antal deltagare vid kursernas början
kurser
Hösttermi- nen 1962
Vårtermi- nen 1963
Summa
5
72
72
4
_
52
52
9
165
_
165
2
23
15
38
Statskunskap .....................
1
22
22
För regional ettbetygsundervisning har för budgetåret 1962/63 beräknats
högst 620 000 kr. under anslaget till vidareutbildning av lärare m. m. I detta belopp
ingår också vissa kostnader till förberedande kurser. Kostnaderna för den
undervisning, som är förlagd till universitetsinstitutioner, belastar däremot
universitetsanslag.
I överstyrelsens äskanden för nästa budgetår beträffande det nuvarande anslaget
Vidareutbildning av lärare m. m., vilka redovisas närmare i det följande
under den nya anslagsrubriken Särskilda lärarutbildningsåtgärder, förutsättes
att regionala ettbetygskurser skall komma till stånd på ytterligare två orter
56
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
utöver de nuvarande elva. Den sammanlagda merkostnaden härför beräknas till
200 000 kr. Dessutom begär överstyrelsen ett belopp av 50 000 kr. för ett nytt
bidragsändamål, nämligen för stöd åt sådan akademisk undervisning i bristämnen,
som anordnas av studieförbund. Innevarande budgetår bedriver studieförbunden
Folkuniversitetet och Tjänstemännens bildningsverksamhet akademisk
ettbetygsundervisning i bl. a. dylika ämnen. Det sammanlagda antalet deltagare
i studieförbundens ettbetygskurser i matematik, fysik, kemi, nationalekonomi
och statskunskap var höstterminen 1962 enligt överstyrelsen 420.
Den av överstyrelsen i samarbete med universiteten hittills anordnade regionala
undervisningen är begränsad till ettbetygsstadiet. Förslag har framkommit
om att utvidga verksamheten till att också omfatta akademiska tvåbetyg
s k u r s e r.
På föranstaltande av departementet har därför närmare undersökts vilka möjligheter
som föreligger att anordna decentraliserad akademisk utbildning på
tvåbetygsstadiet i matematik, fysik och kemi. Slutsatsen av hittills gjorda
undersökningar är, att vissa förutsättningar föreligger för att sådan utbildning
skulle kunna komma till stånd i Örebro och Linköping. Att det visat sig lämpligt
att begränsa utbildningen till dessa två orter beror på flera faktorer såsom tillgången
på lämpliga lokaler, förekomsten av ett tillräckligt rekryteringsunderlag,
tillgången på kvalificerade lärare samt ett lämpligt avstånd från universitetsort.
Beträffande tidpunkten för ett igångsättande av en tvåbetygsundervisning har
undersökningarna utmynnat i den uppfattningen, att sådan undervisning borde
kunna komma till stånd i matematik fr. o. m. höstterminen 1963, i fysik fr. o. m.
läsåret 1964/65 och i kemi fr. o. m. läsåret 1965/66. Vad beträffar de årliga driftkostnaderna
har dessa för respektive ämnen från de ifrågasatta kursorternas
sida beräknats till, för matematik ca 2 000 kr., för fysik drygt 10 000 kr. och för
kemi ca 12 000 kr. per studerande. Det har vidare preliminärt angivits, att
investeringskostnaderna för ämnena fysik och kemi skulle uppgå till sammanlagt
ca 1 500 000 kr.
Med särskild skrivelse av den 31 januari 1963 har skolöverstyrelsen överlämnat
framställningar från Iänsskolnämnden i Östergötlands län samt vissa rektorer,
i vilka det anhålles om medel för anordnande av akademisk undervisning för
två betyg i kristendomskunskap. Överstyrelsen hänvisar till den besvärande
lärarbrist, som råder i detta ämne, och tillstyrker, att tvåbetygskurser i ämnet
anordnas.
3. Akademisk korrespondensundervisning
År 1953 beviljade Kungl. Maj:t för första gången statsbidrag till en genom
Hermods korrespondensinstitut anordnad ettbetygskurs i engelska med kombinerad
korrespondens- och muntlig undervisning. Sedan dess har den statsunderstödda
akademiska korrespondensundervisningen fått en betydande omfattning.
57
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 111 år 1963
Kursprogrammet omfattar för närvarande följande ämnen, nämligen kristendomskunskap,
engelska, tyska, nationalekonomi, matematik, fysik och kemi. En
kurs i statskunskap är under utarbetande. Samtliga kurser med undantag av
den i kristendomskunskap, som är en tvåbetygskurs, avses leda till ett akademiskt
betyg.
Det totala antalet godkända tentamina, räknat från det år då akademisk
korrespondensundervisning började, var vid utgången av år 1962 830. Under
läsåret 1961/62 avlades följande antal godkända tentamina, nämligen i kristendom
18, engelska 31, tyska 11, matematik 61, kemi 4, fysik 9 och nationalekonomi
60.
Kurserna står under överinseende av universitetskanslern, som även förordnar
examinatorer.
Statligt stöd till den akademiska korrespondensundervisningen har hitintills
utgått dels till muntlig undervisning och vissa förberedande kurser i anslutning
till korrespondenskurserna, dels till utarbetande av nya kurser. Stödet till undervisningen
kompletteras med viss stipendiering av i utbildningen deltagande
folkskollärare och lärare i samhällskunskap utan formell behörighet i detta ämne.
Stipendierna är så stora, att de motsvarar kurs- och tentamensavgifterna.
Under budgetåret 1962/63 har medgivits ett sammanlagt belopp av omkring
242 000 kr. till muntlig undervisning och förberedande kurser. Härtill kommer
ett bidrag av 53 000 kr. till utarbetande av en kurs i statskunskap. För stipendier
har beräknats ett belopp av 30 000 kr.
För nästa budgetår föreslår överstyrelsen, att bidraget till Hermods ökas med
120 000 kr. I sin motivering härför anför skolöverstyrelsen, att korrespondenskurser
ej endast bör anordnas i ämnen, där akut lärarbrist råder, utan även bör
avse att ge lärare ökade möjligheter att skaffa sig bredare kompetens, något
som i ökad omfattning erfordras, särskilt för grundskolans högstadium. Den
föreslagna ökningen av bidraget har vidare uppgivits vara avsedd för utarbetande
av ettbetygskurser i pedagogik och sociologi samt en tvåbetygskurs i
matematik.
4. Utbildning av lärare för tekniska gymnasier och fackskolor
Nuvarande lärarutbildning
Sedan de tekniska gymnasiernas tillkomst år 1919 består de fast anställda
lärarna i tekniska läroämnen — förutom av ett fåtal gymnasieingenjörer — av
civilingenjörer. Huvuddelen av dessa innehar lektorstjänster. Ett mindre antal
civilingenjörer tjänstgör dock som adjunkter, vanligen i avvaktan på att få tillräcklig
lärarpraktik för att bli behöriga till lektorstjänst. Undervisningen i matematisk-naturvctenskapliga
ämnen sköts till en mindre del av civilingenjörer
men huvudsakligen av universitetsutbildade lektorer och adjunkter, för vilka
58 Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
gäller motsvarande behörighetskrav som för lärare i samma ämnen vid allmänna
gymnasier.
Vad beträffar ämnesutbildningen av lärare i tekniska ämnen har det före år
1962 inte existerat någon annan sådan än civilingenjörsexamen från teknisk högskola
eller därmed likvärdig utbildning. Att i ett litet antal fall gymnasieingenjörsexamen
varit tillräcklig för lärartjänst har berott på särskilda omständigheter
i de enskilda fallen. Vad gäller pedagogisk utbildning har för lärarna i tekniska
ämnen ej uppställts några sådana behörighetskrav som för lärarna vid de
allmänna gymnasierna. För behörighet till lektorstjänst i tekniskt ämne fordras
dock lärarerfarenhet och pedagogisk lämplighet. Även om det inte uppställts några
obligatoriska krav på pedagogisk utbildning, har lärarna beretts möjligheter att
frivilligt genomgå vissa kurser. För bl. a. de tekniska gymnasiernas alla lärargrupper
ordnar överstyrelsen för yrkesutbildning sålunda pedagogiska kurser om
sammanlagt fem veckor fördelade på två sommarferier. År 1961 tillskapades
dessutom en ny typ av pedagogisk kurs om en termin uteslutande avsedd för
civilingenjörer, vilken närmast avsågs bli en motsvarighet till övriga gymnasielärares
praktiska lärarutbildning. Intresset för denna nya kurstyp har emellertid
hitintills varit ringa.
Hösten 1961 bedömdes lärarsituationen vid de tekniska gymnasierna vara så
allvarlig att frågan aktualiserades om anordnande av en särskild ämnesmässig
och pedagogisk utbildning av gymnasieingenjörer till lärare med en första intagning
redan i januari 1962. Vad som — förutom tilltagande svårigheter att rekrytera
lektorer — aktualiserat frågan om den otillräckliga lärartillgången var den
målsättning som preliminärt uppställts beträffande fackgymnasiernas framtida
ställning i gymnasieorganisationen. Denna målsättning innebar, att en omfördelning
mellan de allmänna gymnasierna och fackgymnasierna av den totalt
ökande intagningskapaciteten skulle ske, så att under senare hälften av 1960- talet antalet nybörjare i de allmänna gymnasierna kom att utgöra ca 60 %
av det totala antalet nybörjare och i fackgymnasierna ca 40 % av samma antal.
Beträffande proportionen mellan de båda fackgymnasietyperna förutsattes,
att drygt hälften av fackgymnasiernas intagningskapacitet, dvs. drygt 20 %
av intagningskapaciteten för samtliga gymnasieformer, skulle falla på de tekniska
gymnasierna. För att det uppställda målet skulle kunna uppnås krävdes
att de tekniska gymnasierna under 1960-talet expanderade snabbt. En sådan
expansion förutsatte i sin tur en tillräcklig tillgång på lärare. Det kunde konstateras,
att risk för en kännbar lärarbrist kunde förväntas redan höstterminen
1963, då gymnasieorganisationen på grund av fattade beslut om antalet avdelningar
kom att undergå en betydande utvidgning. I detta läge befanns en
möjlig lösning vara att ge välmeriterade gymnasieingenjörer med flerårig industripraktik
en tvåårig ämnesmässig och pedagogisk lärarutbildning. Förslag härom
framlades av överstyrelsen för yrkesutbildning och blev därefter föremål för
viss överarbetning av rektorn vid tekniska högskolan i Stockholm, professorn
Ragnar Woxén.
59
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
I statsverkspropositionen 1962 (bil. 10, s. 555 ff.) föreslog Kungl. Maj:t riksdagen
att bevilja medel till en lärarutbildning i huvudsaklig överensstämmelse
med överstyrelsens av Woxén överarbetade förslag.
Riksdagen beviljade medel för den nya utbildningen, men statsutskottet framhöll
vid sin behandling av saken, att frågan om lämpliga åtgärder för förbättring
av lärartillgången vid de tekniska läroverken — bortsett från den kurs som
skulle taga sin början i februari samma år — borde av Kungl. Maj:t göras till
föremål för ytterligare undersökningar och överväganden. Utskottet förutsatte,
att Kungl. Maj:t härvid skulle, efter samråd med vederbörande utbildningsmyndigheter
och kontakt med representanter för näringsliv och övriga intressenter,
pröva skilda uppslag, som kunde komma i fråga i ovannämnda syfte och
leda till, att den av departementschefen föreslagna typen av lärarutbildning ersattes
av andra, mer ändamålsenliga anordningar.
Den särskilda lärarutbildningen av gymnasieingenjörer till lärare vid tekniska
gymnasier tog sin början i februari 1962. Den är anordnad enligt av Kungl. Maj:t
den 16 februari 1962 utfärdade bestämmelser, som i sina huvuddrag har följande
innehåll.
Utbildningen skall omfatta dels grundläggande ämnen och tekniska ämnen, i
vilka undervisningen skall vara förlagd till tekniska högskolan i Stockholm, dels
viss pedagogisk utbildning. Utbildningen är uppdelad på tre avdelningar, maskinteknik,
elektroteknik respektive byggnadsteknik. Varje avdelning, vid vilken
må utbildas högst 30 deltagare, består av två linjer. Utbildningen står under
ledning och tillsyn av överstyrelsen för yrkesutbildning.
Utbildningen i grundläggande ämnen och tekniska tillämpningsämnen står
under ledning av inspektörer, som bör vara professorer vid teknisk högskola.
För att kunna antas som deltagare fordras ingenjörsexamen från tekniskt gymnasium
(treårig heltidskurs) samt viss praktik.
Deltagarna äger under utbildningen åtnjuta följande förmåner. Till samtliga
utgår en ersättning om 650 kr. per månad. Dessutom äger deltagare, som är bosatt
utom utbildningsorten och har försörjningsplikt eller kan förebringa andra
särskilda skäl, åtnjuta dagtraktamente om högst 16 kr. Slutligen finns en möjlighet
att få ett belopp av 650 kr. månatligen som lån, vilket under utbildningstiden
är ränte- och amorteringsfritt. För deltagare, som efter utbildningstidens
slut tar anställning som lärare vid tekniskt gymnasium, avskrives lånet efter viss
tid.
I 1963 års statsverksproposition (bil. 10, s. 608 ff.) har departementschefen
föreslagit att någon ytterligare intagning ej skulle komma till stånd vid den särskilda
lärarutbildningen, utan att utbildning av lärare i tekniska ämnen i stället
borde ske i andra former.
Rekommendation frän arbetsgruppen för de tekniska gymnasiernas
lurarbehov
Som nämnts i det föregående förutsatte riksdagen vid behandlingen av frågan
om utbildning av gymnasieingenjörer till lärare vid de tekniska gymnasierna,
att skilda uppslag i syfte att förbättra lärartillgången vid de tekniska gymna
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
CO
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 196S
sierna ytterligare undersöktes. I detta syfte har under det gångna året en diskussionsgrupp
bestående av representanter för näringsliv, arbetstagarorganisationer
samt statliga myndigheter och institutioner under ordförandeskap av
statssekreteraren i ecklesiastikdepartementet penetrerat lärarsituationen vid
de tekniska gymnasierna och övervägt olika åtgärder för att öka lärartillgången
vid dessa.
För att, med utgångspunkt i diskussionsgruppens allmänna ställningstaganden
om olika åtgärder, utarbeta mera konkreta förslag och i skriftlig form framlägga
dessa tillsattes inom gruppen en mindre arbetsgrupp. Denna arbetsgrupp utarbetade
en rapport med överväganden och rekommendationer i fråga om lärarsituationen
vid de tekniska gymnasierna. En sammanfattande redogörelse för den
framlagda rapporten har lämnats i 1963 års statsverksproposition (bil. 10, s.
256 ff.).
Arbetsgruppen har inventerat olika åtgärder för att öka tillgången på lärare.
Det konstateras därvid i rapporten, att av en anledning situationen i fråga om
rekryteringen av lärare i tekniska ämnen är särskilt svårlöst, nämligen genom
att det inte existerar någon reguljär lärarutbildning i dessa ämnen. Så länge de
tekniska gymnasierna i stor utsträckning således är hänvisade till att bygga sin
försörjning av lärare i nyssnämnda ämnen på civilingenjörer utan en utbildning,
som exempelvis i likhet med filosofie magisterexamen traditionellt är inriktad på
lärarbanan, torde lärarförsörjningen komma att förbli en svag punkt i gymnasieorganisationen.
Den hårda konkurrensen med näringslivet om civilingenjörer
kommer alltid att leda till svårigheter att rekrytera lärare för en expanderande
gymnasieorganisation.
Det förhållandet att civilingenjörsutbildningen saknar pedagogiska inslag,
framhålles det vidare, medför risker för den pedagogiska standarden på utbildningen
vid de tekniska gymnasierna. Detta anser arbetsgruppen mycket allvarligt,
eftersom kurserna ställer stora krav på eleverna och det visat sig, att studieavbrott
och kvarsittning är ofta förekommande. Genom att tillskapa en på lärarbanan
inriktad högre teknisk och pedagogisk utbildning bör man enligt arbetsgruppens
uppfattning lättare kunna behålla de utbildade lärarna vid gymnasierna,
samtidigt som man skulle göra dem bättre rustade i pedagogiskt avseende
för lärararbetet. Arbetsgruppen finner angeläget, att dessa lärarutbildningsproblem
löses nu då en kraftig expansion av de tekniska gymnasierna inletts.
En av deltagarna i diskussionsgruppen, professorn vid tekniska högskolan i
Stockholm Göran Borg, har för gruppen framlagt en principskiss beträffande
uppläggningen av en treårig lärarutbildning förlagd till de tekniska högskolorna.
Grundtankarna i professor Borgs förslag, som redovisas i gruppens rapport, är
följande.
Lärarutbildningen, som avses ge behörighet till adjunktstjänst, skall ej omfatta
lika många ämnen som civilingenjörsutbildningen. Utbildningstiden kan
på så sätt begränsas till tre år. Utbildningen bör i alternativa kombinationer avse
gymnasieämnena matematik, fysik, mekanik, hållfasthetslära, maskinelement,
61
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
materiallära, teoretisk elektroteknik, elektrisk mätteknik, byggnadsstatik, byggnadsmateriallära
samt ytterligare några grundläggande ämnen. Dessa ämnen
upptar ungefär en tredjedel eller mer av det totala timtalet vid gymnasium.
Erfarenhet från praktisk verksamhet som nu regelmässigt fordras för behörighet
till lärartjänst i tekniskt ämne spelar för ifrågavarande ämnen mindre roll. Kraven
på praktik skulle därför för den nya lärarkategorien kunna minskas. Lärarbehovet
i återstående tekniska ämnen, i vilka omfattande praktisk erfarenhet är
nödvändig förutsättes däremot även i fortsättningen få tillgodoses genom civilingenjörer.
För att vinna lektorskompetens föreslås lärarna med treårig utbildning
få möjlighet att avlägga filosofie licentiatexamen i något av sina ämnen.
Lärarutbildningen bör bli organiserad vid de tekniska högskolorna på samma
sätt som övrig utbildning där. Fn särskild avdelning skulle sålunda lämpligen
inrättas vid någon eller eventuellt alla högskolorna.
Arbetsgruppen har i sin rapport rekommenderat, att den av professor Borg
utarbetade skissen rörande en reguljär utbildning av lärare för de tekniska gymnasiernas
behov vidarebearbetas inom gymnasieutredningen. Så har även skett
och i skrivelse den 21 november 1962 har utredningen inkommit med sina förslag
i ämnet.
Gymnasieutredningens förslag
I anslutning till rekommendationen från arbetsgruppen för de tekniska gymnasiernas
lärarbehov har gymnasieutredningen i skrivelse av den 21 november
1962 framlagt förslag om anordnande av lärarutbildning vid de tekniska högskolorna
i grundläggande tekniska och i matematisk-naturvetenskapliga ämnen.
I skrivelsen skisserar utredningen dessutom hur en sådan utbildning skulle kunna
ordnas dels regionalt, dels genom korrespondensundervisning. Utredningen har
i sitt arbete biträtts av professor Borg i egenskap av särskilt tillkallad expert.
Inledningsvis behandlas i skrivelsen frågan om behovet av lärare i
de ämnen som utbildningen föreslås omfatta. Utredningen hänvisar därvid till
den av arbetsmarknadsstyrelsen och 1960 års lärarutbildningssakkunniga utförda
undersökningen »Lärare i läroämnen. Behov och tillgång under 1960-talet».
Det framhålles, dels att antalet tjänster inom hela gymnasieväsendet i matematik
och fysik med stöd av denna undersökning kan beräknas växa från ca 650
läsåret 1960/61 till ca 1 000 läsåret 1970/71, dels att ett icke obetydligt antal av
de 650 tjänsterna var obesatta eller bestreds av icke kompetenta personer.
Inom överstyrelsen för yrkesutbildning, anför utredningen vidare, har vissa
beräkningar gjorts av lärarbehovet vid de tekniska gymnasierna fram till läsåret
1971/72 under antagande av att intagningskapaciteten vid dessa gymnasier i det
närmaste kommer att fördubblas under detta decennium. För de tekniska ämnenas
del har överstyrelsen räknat med en ökning med ca 430 tjänster, varav 80—
90 i de grundläggande tekniska ämnena mekanik, hållfasthetslära, ritteknik och
projektionslära. Det är att märka att överstyrelsen härvid räknat med en undervisning
av 27 veckotimmar per lärartjänst, dvs. sex veckotimmar utöver föreskriven
medeltjänstgöring av 21 veckotimmar. Gymnasieutredningen framhåller,
62
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
att med hänsyn till förefintligheten av vakanta och av ej kompetenta innehavare
uppehållna tjänster behovet i själva verket blir ännu större.
Samtliga angivna behovsberäkningar angives vara utvidgningsbehov. Därutöver
föreligger utbytesbehov och ersättningsbehov.
Härtill kommer, framhåller utredningen, att man enligt arbetsmarknadsstyrelsens
och 1960 års lärarutbildningssakkunnigas undersökning läsåret 1970/71 kan
för de nya fackskolorna räkna med ett behov av ca 200 heltidstjänster i matematik
och ca 150 tjänster i fysik. Någon beräkning av antalet tjänster i tekniska
ämnen vid dessa skolor har icke gjorts, men grovt uppskattat bedömes behovet
uppgå till något över 300 tjänster.
Beträffande tillgången på lärare i tekniska ämnen konstaterar utredningen,
att lärare i tekniska ämnen bör ha civilingenjörsexamen men att intagningskapaciteten
vid de tekniska högskolorna under detta decennium i stort
sett är fastställd. Utredningen finner sålunda, att man med ganska stor säkerhet
kan räkna ut examinationen och därmed även vilka möjligheter de tekniska gymnasierna
har att få lärartjänster besatta med civilingenjörer. Konkurrensen med
näringslivet gör, att man enligt utredningens uppfattning måste se pessimistiskt
på dessa möjligheter. Med hänsyn härtill måste, framhåller utredningen, antingen
en särskild lärarutbildning anordnas av det slag utredningen föreslår eller också
en kraftig ökning åstadkommas i vad gäller produktionen av civilingenjörer,
främst genom en ökning av högskolornas intagningskapacitet. Utredningen förutsätter,
att civilingenjörer i relativt mindre omfattning än personer med av utredningen
föreslagen lärarutbildning kommer att söka lärartjänster. Följaktligen,
konstaterar utredningen, måste en erforderlig utökning av produktionen av civilingenjörer
bli av större omfattning än erforderlig examination av gymnasielärare.
Den föreslagna lärarutbildningens mål bör enligt utredningens
mening vara att ge kompetens för undervisning dels i vissa grundläggande tekniska
ämnen vid de tekniska gymnasierna och fackskolorna, dels i matematik och
fysik vid samtliga gymnasieformer och fackskolor. Härför räknar utredningen
med en utbildningstid om tre år. Deltagarna i lärarutbildningen avses få en så
omfattande utbildning i matematik och fysik, att den väl motsvarar den akademiska
tvåbetygsnivån i dessa ämnen. Med hänsyn härtill och den likaledes
omfattande utbildningen i grundläggande tekniska ämnen anser utredningen,
att utbildningen bör ge gymnasieadjunktskompetens såväl i matematik och
fysik som i vissa tekniska ämnen.
Utredningen föreslår, att ifrågavarande utbildning anordnas, dels i anslutning
till teknisk högskola, dels i form av en decentraliserad, regional
utbildning.
Utredningens förslag beträffande lärarutbildningens förläggning till teknisk
högskola innebär att utbildningen bör inordnas i högskolans organisation och
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
63
att den bör organiseras på samma sätt som övrig utbildning vid högskolan. En
ny avdelning för ändamålet vid envar av de ifrågakommande högskolorna föreslås
sålunda bli inrättad, till vilken på vanligt sätt skall höra ett avdelningskollegium
med föreståndare. Intagningsbestämmelserna föreslås vara desamma som
vid högskolornas övriga avdelningar. Första året anses åtminstone ca 100 elever
böra intagas.
Oberoende av om föreslagen utbildning förlagd till teknisk högskola kan komma
till stånd, finner utredningen det angeläget, att en regional lärarutbildning
med samma kurser som vid lärarutbildningsavdelning vid högskola ordnas med
början redan från och med läsåret 1963/64.
Utredningen erinrar om den regionala undervisning i akademiska ämnen, som
från och med innevarande budgetår anordnas av skolöverstyrelsen i samarbete
med universiteten och i samråd med universitetskanslern. En liknande anordning
bör enligt utredningens uppfattning komma till stånd ifråga om den av utredningen
föreslagna lärarutbildningen i matematisk-naturvetenskapliga och grundläggande
tekniska ämnen. Denna utbildning föreslås bli förlagd till orter, där
förefintligt tekniskt gymnasiums resurser kan utnyttjas, där en god rekrytering
av elever kan påräknas och där det finns lärare med sådan utbildning att de lämpar
sig som handledare. Tentamen föreslås böra omhänderhas av vederbörande
lärare vid teknisk högskola. Med högskolans godkännande bör dock även handledare
kunna tentera elever.
Av stor betydelse finner utredningen det vara, att de regionala kurserna förlägges
så att de kan samarbeta med lämpliga, närbelägna industriföretag. Härigenom
ökas enligt utredningens mening möjligheten att få tillgång såväl till
lämpliga lärare som till studiematerial och praktikplatser.
Utredningen har tagit kontakt med representanter för vissa städer med tekniskt
gymnasium för att efterhöra intresset för en utbildning av ifrågavarande
slag förlagd till orten. En utomordentligt positiv inställning hos berörda kommuner
har därvid framkommit. Goda resurser ifråga om lokaler, undervisningsmateriel,
lärare, bostäder för eleverna m. m. uppges sålunda kunna ställas till förfogande.
I
I fråga om utbildningens allmänna uppläggning anser utredningen,
att ämnesutbildningen bör omfatta tre år men att under det sista
året jämväl skall meddelas pedagogisk utbildning.
En viss differentiering av ämnesutbildningen föreslås. I årskurs I omfattar
denna differentiering dock endast några få veckotimmar. I följande årskurser
föreslås en starkare differentiering men fortfarande avses den gemensamma delen
bli betydande. En specialisering på fyra olika linjer föreslås, nämligen för teknisk
fysik, elektroteknik, maskinteknik och byggnadsteknik.
Under alla tre åren avses undervisningen i de enskilda ämnena till innehåll och
utformning vara densamma som vid de tekniska högskolornas motsvarande årskurser.
Med hänsyn till differentieringen kan emellertid denna överensstämmelse
64
Kungl. Maj:ts -proposition nr 111 år 1963
komma att för ett ämne avse motsvarande ämne på exempelvis högskolans avdelning
för teknisk fysik och för ett annat ämne motsvarande ämne på exempelvis
avdelningen för elektroteknik.
Gymnasieutredningen utgår från att elever på teknisk högskolas lärarutbildningsavdelning
beredes möjligheter att övergå till annan avdelning och således
fortsätta till civilingenjörsutbildning enligt samma regler, som gäller för övriga
teknologer i fråga om byte av avdelning.
Det pedagogiska inslaget i utbildningen under det tredje året bör
enligt utredningen i första hand inriktas på undervisningspraktik och information
i praktisk-pedagogiska frågor för att underlätta anpassning i lärarverksamheten.
Den pedagogiska utbildningen föreslås utformad, så att en växelverkan mellan
teoretiska och praktiska moment uppnås. Under höstterminen tänkes utbildningen
organiserad i form av en inledande kurs, som behandlar allmänmetodiska
problem. Den inledande kursen skulle därefter följas av auskultation vid tekniska
och allmänna gymnasier omväxlande med seminarieövningar, varvid ämnesmetodiska
problem behandlas i anknytning till de undervisningssituationer
som upplevts under auskultationerna. Under vårterminens slut kan, menar
utredningen, auskultationerna ersättas av några kortare övningsserier, vid vilka
lärarkandidaten övertar undervisning under 8—10 timmar.
Utformningen i detalj inklusive det organisatoriska samarbetet med skolor
eller lärarhögskolor anser utredningen böra ytterligare övervägas. Gymnasieutredningen
framhåller i detta sammanhang, att den avser att i samarbete med
1960 års lärarutbildningssakkunniga ta upp frågan om lärarutbildningen i sin
helhet för gymnasiet och att därvid frågan om vissa förändringar i den nu föreslagna
utbildningen kan komma att aktualiseras.
För att utbildningen skall fylla sitt uppställda syfte, finner utredningen det
nödvändigt att vissa krav uppställes på industripraktik. Utredningen
anser det dock ej rimligt att fordra mer praktik än för övriga teknologer, dvs.
sammanlagt sex månader.
Utbildningen bör enligt utredningen avslutas med en examen, benämnd
teknologie magisterexamen. Utredningen anser, att möjligheter
bör tillskapas att genom fortsatta studier i något av de huvudämnen, som ingått
i utbildningen, förvärva lektorskompetens. På vad sätt en sådan kompetens
skall kunna förvärvas och hur studierna skall läggas upp har utredningen ej
närmare övervägt.
Med utgångspunkt i den timplan, som bifogats framställningen, har utredningen
gjort vissa överslagsmässiga kostnadsberäkningar för en till
teknisk högskola förlagd utbildning vid ett intag av 100 elever och med fullt
utbyggd utbildning. Lärarkostnaderna beräknas då komma uppgå till ca
1 200 000 kr., kostnaderna för biträdespersonal till ca 150 000 kr. och för ma
-
Kungl. Maj ds proposition nr 111 år 1963
65
teriel till ca 500 000 kf. Några kostnader för lokaler redovisas ej av utredningen,
då den ej funnit möjligt att komma fram till några slutsatser om hur lokalfrågorna
skall lösas.
I en särskild promemoria har utredningen redovisat preliminära kostnadsberäkningar
för en regional utbildning. Om denna skulle komma bli förlagd till
tre orter med en årlig intagning på varje ort av 30—35 elever, beräknar utredningen
de sammanlagda kostnaderna för budgetåret 1963/64 till ca 725 000 kr.,
varav ca 500 000 kr. till lärarlöner, 150 000 kr. till materiel och 75 000 kr. till
administration.
Utredningen finner det slutligen angeläget, att vid sidan av anordnande av
lärarutbildning vid teknisk högskola och regional sådan ytterligare åtgärder vidtages
för att förse gymnasiet och fackskolorna med lärare.
Mot bakgrunden av erfarenheter från korrespondensundervisningen
i akademiska ämnen anser utredningen sålunda, att det bör vara
möjligt att intressera korrespondensinstituten att bedriva sådan utbildning även
i ämnen som ingår i utbildningen vid teknisk högskola. För att stimulera härtill
bör statsbidrag utgå till sådan verksamhet samt i övrigt samma villkor gälla
som för korrespondensundervisningen i akademiska ämnen. Utredningen föreslår,
att det uppdrages åt lämplig myndighet att uppta förhandlingar med
korrespondensinstituten i denna fråga och snarast möjligt framlägga därav föranledda
förslag.
Remissyttranden
Det övervägande antalet remissinstanser är ense om att en lärarutbildning i
matematik och fysik samt grundläggande tekniska ämnen med i huvudsak den
inriktning som gymnasieutredningen föreslagit bör komma till stånd. Från flera
håll, bl. a. 1960 års lärarutbildningssakkunniga, betonas dock, att utbildningen
bör prövas som ett provisorium, till dess att tillräcklig erfarenhet av utbildningsformen
vunnits. Till de remissmyndigheter, som uttryckt tvekan inför utredningens
förslag i dess helhet, hör arbetsmarknadsstyrelsen, som anser att frågan
om lärarutbildning i tekniska ämnen borde lösas i ett större sammanhang.
Matematisk-naturvetenskapliga jakulteten vid universitetet i Uppsala avstyrker
förslaget i dess nuvarande form. Om det skall realiseras, förutsättes att det på
väsentliga punkter kompletteras och justeras.
De viktigaste frågor, där i remissvaren olika uppfattningar framträder, är
de om utbildningens förläggning och allmänna uppläggning. Rcmissmyndigheternas
inställning i dessa avseenden liksom till övriga delar av utredningens förslag
framgår av följande redovisning.
Vad beträffar lärarbehovet vid gymnasierna i de ämnen som utbildningen
föreslås omfatta reses inte från något håll invändningar mot vad utred5
— Dihang till riksdagens ''protokoll 19G3. 1 sand. Nr 111
66
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
ningen anfört. Arbetsmarknadsstyrelsen understryker, att det enligt gjorda beräkningar
kommer att råda fortsatt brist på kompetenta lärare i såväl matematisk-naturvetenskapliga
ämnen som tekniska ämnen under 1960-talet, även
om bristen på rena naturvetare successivt torde komma att avta mot slutet av
årtiondet.
Det mål för utbildningen som utredningen uppsatt föranleder i flera
remissvar ingen kommentar. Skolöverstyrelsen ifrågasätter dock, om inte uppläggningen
av eu lärarutbildning i första hand borde ha skolans krav som riktpunkt
och i mindre utsträckning läggas till rätta för att möjliggöra övergångtill
civilingenjörsutbildning. Överstyrelsen föreslår därför, att intagnings- och
övergångsbestämmelser avpassas så, att utbildningslinjen blir attraktiv för studenter,
som är inriktade på lärarbanan.
Överstyrelsen finner, att utbildningen i huvudsak synes ge kompetens för
gymnasieundervisning i den utsträckning som utredningen förutsatt. Överstyrelsen
anser dock i princip, att varje lärarutbildning i ett ämne bör ge kompetens
för undervisning på hela det stadium för vilket den är avsedd och ej enbart
för en nybörjarklass inom stadiet eller skolformen, dels för att lärarbyten skall
kunna undvikas, dels för att lärarna av schematekniska skäl bör kunna utnyttjas
inom hela stadiet.
De matematisk-naturvetenskapliga jakidtetema vid universiteten i Lund,
Göteborg och Stockholm finner, att den föreslagna teknologie magisterexamen
inte är kvalitativt jämställd med filosofie magisterexamen och kan därför inte
tillstyrka att teknologie magistrar ges kompetens för undervisning i ämnena
matematik och fysik vid allmänna gymnasier.
SACO, ifrågasätter starkt, att den föreslagna utbildningen skulle innebära en
sådan kunskapsfördjupning, att den kan godtagas som permanent lärarutbildning
inriktad på gymnasieundervisning. SACO anser därför, att den föreslagna
treåriga utbildningen bör inriktas på att avse lärare i tekniska ämnen och betraktar
den som sådan endast acceptabel för att täcka en akut och kännbar
lärarbrist vid de tekniska gymnasierna. SACO förutsätter dock, att dessa lärare
i viss utsträckning har om hand undervisning i grundläggande naturvetenskapliga
ämnen i dessa skolor.
SACO anser vidare, att man bör sträva mot att ge eu permanent utbildningav
lärare för de tekniska gymnasiernas matematisk-naturvetenskapliga och tekniska
ämnen en omfattning motsvarande den nuvarande civilingenjörsutbildningen.
Frågan om förläggningen av lärarutbildningen diskuteras
ingående i de flesta remissyttranden. I allmänhet förordas att utbildning ordnas
både vid teknisk högskola och regionalt. Förslag framföres om att i stället för
atf de tekniska högskolorna själva helt svarar för lärarutbildningen ett sam
-
K un tgl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963 67
arbete kommer till stånd med universitetens matematisk-naturvetenskapliga
fakulteter.
Flertalet instanser förhåller sig positiva till tanken på en förläggning av lärarutbildning
till teknisk högskola. Kritik häremot har dock framkommit bl. a.
från de tekniska högskolornas sida. Överstyrelsen för de tekniska högskolorna
tillstyrker emellertid en förläggning av lärarutbildning till teknisk högskola. Till
stöd härför framhåller överstyrelsen bl. a. följande.
Lärarutbildning kan — även om den innefattar ett avsteg från den vid de
tekniska högskolorna traditionella utbildningen — ej anses vara en verksamhet
av sådan natur, som från allmänna principiella synpunkter skulle vara oförenlig
med dessa högskolors uppgifter. I princip framstår tvärtom en lärarutbildning
vid de tekniska högskolorna inom där förekommande ämnesområden som en
lika naturlig anordning, som den hävdvunna lärarutbildningen vid universiteten.
Härmed skulle vinnas att den avsedda lärarutbildningen kom att bedrivas i en
miljö, där förutsättningar för fruktbärande kontakter med forskning och övrig
undervisning är förhanden. Däremot medför givetvis en förläggning till högskolorna
av denna utbildning en rubbning i för högskolorna gällande utbyggnadsplaner
och minskar möjligheterna att i stället öka intagningen vid högskolornas
övriga avdelningar, vilket också utgör ett angeläget önskemål.
Överstyrelsen förordar, att, därest en utbildning av lärare icke finnes kunna i
tillräcklig omfattning genomföras i andra former, en lärarutbildning prövas dels
vid tekniska högskolan i Stockholm med en årlig intagning av 60 studerande,
varav 30 fr. o. m. höstterminen 1964 och ytterligare 30 fr. o. m. höstterminen
1966, dels vid Chalmers tekniska högskola, om och i den mån efter närmare utredning
förutsättningar därför befinnas föreligga. Däremot finner överstyrelsen
icke den vid remissbehandlingen på tekniska högskolan i Stockholm framförda
tanken på en intagning av 100 studerande vara möjlig att förverkliga. Icke heller
anser överstyrelsen förutsättningar föreligga för en intagning av sammanlagt 60
studerande vid ovannämnda linjer redan hösten 1964 såsom reservationsvis
föreslagits. För en byggnadsteknisk linje, som gymnasieutredningen föreslagit,
finnes vidare ej något utrymme vid högskolan.
Organisationskommittén för teknisk högskola i Lund anser sig icke nu kunna
ta ställning till när en eventuell utbildning av adjunkter skulle kunna påbörjas
vid tekniska högskolan i Lund.
Från bl. a. de matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna föreslås, att ett
samarbete kommer till stånd mellan fakulteterna och de tekniska högskolorna.
Fakulteten i Uppsala menar, att de grundläggande studierna i matematik och
fysik borde förläggas till universitet och omfatta två betyg i vartdera ämnet.
Härpå skulle sedan följa teknisk utbildning vid teknisk högskola eller tekniskt
gymnasium på universitetsorten. Universitetskanslern finner fakultetens förslag
till studiegång vara värt alt prövas som ett alternativ till utredningens förslag.
SACO förordar, att ett samarbete etableras mellan de tekniska högskolorna
och universitetens matematisk-naturvetenskapliga fakulteter, så att tillgängliga
utbildningsresurser kan tillvaratagas i största möjliga utsträckning.
68
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
Förutom mateniatisk-naturvetenskapliga fakulteten i XJppsala avstyrker även
statskontoret anordnande av lärarutbildning vid teknisk högskola. Statskontoret
anser utbildningen ej uppfylla de krav i kvalitativt avseende som nu ställes
på lärarutbildningen inom ifrågavarande skolformer.
Med några få undantag förhåller sig samtliga hörda instanser i huvudsak positiva
till tanken på en regionalt förlagd lärarutbildning. Med hänsyn till att en
förläggning av lärarutbildning till teknisk högskola minskar möjligheterna för
en ökad intagning till övriga utbildningslinjer, anser överstyrelsen för de tekniska
högskolorna, att lärarbehovet i första hand bör tillgodoses genom anordnandet
av regional utbildning. En viss tveksamhet mot sådan utbildning yppas från
somliga universitetsmyndigheter. Universitetskanslern förordar dock förslaget
men betonar samtidigt, att inom hela den regionala undervisningen särskild
uppmärksamhet bör ägnas frågan om examinationen. Kursledare synes sålunda
blott i undantagsfall böra förordnas till examinator. Även SACO inskärper vikten
av att examinationen sköts av högskolorna. Dessa måste även i övrigt utöva
en effektiv kontroll över undervisningen, så att garantier skapas för att utbildningen
inte blir av lägre kvalitet än den som bedrives inom högskolorna.
TCO finner sig inte kunna tillstyrka en regional utbildning av den omfattning
som gymnasieutredningen föreslagit. Enligt TCO:s uppfattning bör regional
undervisning blott förekomma under första utbildningsåret, under det att undervisning
under andra och tredje åren bör förläggas till central utbildningsort, där
goda möjligheter till praktisk lärarutbildning och kontakter med forskare förefinnes.
Beträffande den allmänna uppläggningen av och innehållet i utbildningen
är meningarna delade i remissvaren. Flera remissinstanser anser den
föreslagna utbildningstidens längd vara otillräcklig. Framför allt framföres den
uppfattningen, exempelvis av skolöverstyrelsen och av 1960 års lärarutbildningssakkunniga,
att den praktiska lärarutbildningen bör komma efter avslutade
ämnesstudier varigenom utbildningstiden i motsvarande mån skulle förlängas.
-SACO anser det märkligt, att gymnasielärarutbildningen vid teknisk högskola
skulle kunna genomgås på tre år, en tid som med 1—1,5 år underskrider den
faktiska studietiden för studenter, som genomgår ämnesteoretisk utbildning för
adjunktskompetens för grundskolans högstadium — och då är dessutom viss
pedagogisk utbildning under sista året inkluderad i den av utredningen föreslagna
utbildningen. Även Statstjänstemännens riksförbund reser invändningar
mot utbildningstiden, som anses för kort.
Med bibehållande av den föreslagna utbildningstiden anses det från vissa håll
omöjligt att uppnå en kompetens motsvarande en filosofie magisters i matematik
och fysik. Om avsikten varit att uppnå likvärdighet med denna examen är enligt
universitetskanslerns uppfattning vissa ändringar av studiekursen i dessa ämnen
nödvändiga.
Även överstyrelsen för de tekniska högskolorna finner en överarbetning av
69
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 19(13
utredningens förslag till läro- och timplaner påkallad för att åstadkomma en
breddning av ämnesbehörigheten bl. a. i ämnet fysik och för att åstadkomma en
jämnare fördelning av den schemabundna undervisningen. Bl. a. i den vid tekniska
högskolan i Stockholm reservationsvis framförda meningsyttringen för
förläggning av lärarutbildningen till teknisk högskola har en förstärkning av
fysikämnet funnits påkallad för linjerna för teknisk fysik och elektroteknik och
reviderade förslag till timplaner framförts, enligt vilka båda dessa utbildningslinjer
skulle kunna ge full gymnasielärarkompetens.
1960 års lärarutbildning ssakkunnig a understryker med anledning av att i utbildningen
ej ingår utbildning i kemi, att behovet av kvalificerade lärare i detta
ämne får anses vara lika kännbart som i matematik och fysik.
Ett antal remissmyndigheter upptar till diskussion vad gymnasieutredningen
anfört om elevs rätt att övergå från lärarutbildningsavdelning vid teknisk högskola
till annan avdelning. Överstyrelsen för de tekniska högskolorna anser att
en sådan övergång bör prövas från fall till fall. Principiellt bör den enligt överstyrelsens
uppfattning blott medges, om vederbörande redan vid intagning till
avdelningen också kunnat komma in vid den avdelning, till vilken han senare
önskar övergå. Även en övergång i motsatt riktning bör dock vara möjlig nämligen
från annan avdelning till lärarutbildningsavdelning. Därmed skulle kunna
vinnas ett tillskott av teknologer, som måhända eljest ej kommit att fullfölja
sina högskolestudier. Från statskontorets sida uttrycks vissa farhågor för att de
driftigare eleverna kommer att övergå från lärarutbildningsavdelningen till
andra avdelningar, varigenom de som blir kvar skulle komma att utgöra ett
negativt urval.
Vad beträffar det pedagogiska inslaget i utbildningen föreslår, som
redan nämnts, skolöverstyrelsen och 1960 års lärarutbildning ssakkunniga, att
den praktiska lärarutbildningen bör komma efter en treårig ämnesmässig utbildning.
Både SACO, TCO och SR är inne på samma linje. Det råder för övrigt
stor enighet också bland övriga remissmyndigheter, som överhuvud går in på
frågan, att de pedagogiska inslagen i utbildningen måste förstärkas. Lärarutbildningssakkunniga
tar mest utförligt upp frågan och anför därvid bl. a. följande.
Det föreslagna hälftenbruket av ämnesteori och praktisk pedagogisk utbildning
under det sista läsåret kan antagas medföra allvarliga svårigheter. Det kan
befaras, att huvudintresset kommer att inriktas på de ämnesteoretiska ämnena.
I synnerhet blir detta fallet, om den praktisk-pedagogiska utbildningen inte åtföljes
av kunskapskontroll eller betygsättning.
Det förefaller uteslutet, att den föreslagna praktisk-pedagogiska utbildningen
skulle kunna ge resultat, som kunde jämföras med vare sig den hittills tillämpade
trctcrminsutbildningen för ämncslärare eller den nya ämneslärarutbildningen av
Göteborgsmodell.
De sakkunniga föreslår, att de femte och sjätte terminerna helt frilägges för
ämnesteoretiska studier. Detta skulle medge att de studerande kunde få avsevärt
70
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
förbättrade kunskaper. Den nya examen skulle på så sätt också bli mer jämställd
med exempelvis filosofisk ämbetsexamen och civilingenjörsexamen. Omedelbart
efter det att den ämnesteoretiska utbildningen avslutats den sjätte terminen,
borde enligt de sakkunnigas mening följa utbildning vid lärarhögskola under en
egentlig utbildningstermin och en termin med handledd praktik vid egen tjänstgöring.
Under sin utbildning vid lärarhögskola skulle den blivande teknologie magistern
givetvis åtnjuta samma ekonomiska förmåner som övriga lärarkandidater
i motsvarande ställning.
Frågan om praktiktidens längd behandlas i ett fåtal remissvar.
Överstyrelsen för de teknislca högskolorna och skolöverstyrelsen förordar att
praktiktiden enligt utredningens förslag bestämmes till sex månader, vilket bedömes
vara ett absolut minimum. Skolöverstyrelsen föreslår, att den nödvändiga
kontakten med industrin efter utbildningens avslutande uppehälles genom kontinuerlig
fortbildning av de utbildade lärarna.
Inte heller mot utredningens förslag om en ny examenstitel, teknologie
magisterexamen, riktas några invändningar. Blott TCO förhåller sig
tveksam till den nya titeln.
SACO och TCO förordar utredningens förslag om att den nya examen bör
kunna läggas till grund för fortsatta studier för vinnande av lektorskompetens.
Till denna fråga anser sig överstyrelsen för de tekniska högskolorna icke vara
beredd att nu ta ställning.
Utredningens kostnadsberäkningar för anordnande av lärarutbildning
vid teknisk högskola kommenteras blott av överstyrelsen för de tekniska
högskolorna, som enligt vad som redovisats i det föregående, förordar en årlig
intagning av 30 studerande hösten 1964 och ytterligare 30 hösten 1966. Erforderliga
lokaler för en intagning av denna omfattning kan anskaffas genom omdisponering
av vissa ritsalsutrymmen, ombyggnad av en vind samt vissa kontorsutrymmen.
Kostnaderna för detta kan dock ej preciseras utan ytterligare utredning.
Övriga kostnader vid en årlig intagning av 60 studerande vid full utbyggnad
kan preliminärt uppskattas till i runt tal 600 000 kr. för lärare, 130 000 kr.
för biträden och 250 000 kr. för materiel, vartill kommer en engångskostnad av
ca 450 000 kr. för utrustning.
Några erinringar riktas inte från remissinstanser, som behandlat gymnasieutredningens
uppslag att korrespondensundervisning skulle kunna
användas i ämnen som ingår i utbildningen vid teknisk högskola. Matematisknaturvetenskapliga
fakulteten i Lund inskärper dock vikten av att kontroll över
verksamheten på lämpligt sätt utövas av universitets- eller högskolemyndighet.
Hermods korrespondensinstituts stiftelse och NKI-skolan framhåller, att de är
beredda att deltaga i överläggningar om genomförande av förslaget i detta av
-
71
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
seende. Det påpekas vidare, att det redan nu föreligger utarbetade korrespondenskurser
i vissa ämnen som studeras vid de tekniska högskolorna.
Antingen som alternativ eller som komplement till utredningens förslag framföres
vissa övriga förslag med syfte att förbättra lärarsituationen främst
vid de tekniska gymnasierna. Överstyrelsen för de tekniska högskolorna och
organisationskommittén för teknisk högskola i Lund rekommenderar sålunda
att nu pågående av överstyrelsen för yrkesutbildning anordnad Utbildning vid
tekniska högskolan i Stockholm av gymnasieingenjörer till lärare ej nedlägges
utan fortsätter tills Vidare. Från tekniska högskolan i Stockholm framföres ett
Uppslag om inrättande av särskilda lärarskolor. Statskontoret föreslår förutom
en vidgning av kapaciteten hos de tekniska högskolorna och universitetens matematiska
Och fysiska institutioner — vissa förbättrade förmåner för civilingenjörer,
som tjänstgör som timlärare vid tekniska gymnasier.
72
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
VI. Förskollärarutbildning
Genom beslut av 1962 års riksdag (prop. 1962:46, SU 70, Rskr 18) fattades
principbeslut om förstatligande av förskollärarutbildningen. Vidare beslöts, att
huvudmännen för de nuvarande sex förskoleseminarierna fr. o. m. budgetåret
1962/63 skulle erhålla statsbidrag, motsvarande driftskostnaderna för seminarieverksamheten,
att ett statligt seminarium fr. o. m. nästa budgetår skulle upprättas
i Malmö och att statsbidrag skulle utgå till kostnaderna för en utökad
utbildningskapacitet vid de nuvarande seminarierna. Riksdagens beslut innebar
slutligen, att förskollärarutbildningen ställdes under skolöverstyrelsens tillsyn.
1. Frågan om utbildningens förstatligande
I propositionen 1962:46 anförde chefen för ecklesiastikdepartementet till stöd
för sitt förslag om förstatligande av förskollärarutbildningen i huvudsak följande.
Några hållbara motiv kan enligt min mening inte anföras mot betraktelsesättet
att den ifrågavarande lärarutbildningen är en statlig uppgift. Då det
vidare inte torde vara möjligt att i längden driva förskoleseminarierna i nuvarande
former utan risk för att kapaciteten minskas — jag erinrar om att ett
privat seminarium, Södra KFUK:s pedagogiska institut, nedlagts hösten 1961 —
förenas principiella och praktiska skäl för den av utredningen föreslagna åtgärden
att förstatliga den nuvarande utbildningsorganisationen. Om så sker, räknar
jag med att förutsättningar skapas för att en erforderlig utbyggnad och ändamålsenlig
organisation av förskoleseminarierna skall kunna komma till stånd.
Jag förordar, att principbeslut nu fattas om att förskollärarutbildning skall bedrivas
vid statliga seminarier.
Utredningen har inte närmare behandlat de praktiska frågor, som sammanhänger
med ett förstatligande. Ett beslut härom nu kan därför inte förverkligas
fullt ut förrän efter en övergångstid. Som en konsekvens av ett dylikt principiellt
ställningstagande bör dock följa, att staten redan fr. o. m. nästa budgetår
övertager det ekonomiska ansvaret för de nuvarande förskoleseminariernas verksamhet
såtillvida, att statsbidraget till denna, som nu utgår med i genomsnitt
ca 65 % av huvudmännens kostnader, räknas upp, så att driftskostnaderna helt
kan täckas av statsmedel.
Det ytterligare förberedelsearbete, som måste föregå ett fullständigt genomförande
av ett beslut om statlig utbildning, bör bedrivas i former, varom Kungl.
Maj:t äger besluta. I detta förberedelsearbete bör ingå fortsatta överväganden
av frågan om en närmare samordning mellan förskollärarutbildningen och annan
lärarutbildning.
I sina anslagsäskanden för nästa budgetår rörande förskoleseminarierna upptar
skolöverstyrelsen frågan om förstatligandet av seminarierna och föreslår, att
detta skall ske fr. o. m. budgetåret 1963/64.
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
73
Skolöverstyrelsen redovisar i en särskild promemoria vissa synpunkter på
frågan om förskoleseminariernas lokalbehov samt frågan om en samordning
mellan förskollärarutbildningen och annan lärarutbildning.
Skolöverstyrelsen har under senare hälften av 1962 undersökt förskoleseminariernas
lokalbehov. Av det förslag till lokalprogram, som därefter uppgjorts,
framgår, att man med hänsyn till den undervisning som bedrives vid förskoleseminarierna
bör räkna med ett så stort behov av såväl gängse utrymmen som
utrymmen för speciella anordningar, att en lösning av lokalfrågan genom ett
inlemmande av förskoleseminariernas verksamhet i andra lärarutbildningsanstalter
enligt överstyrelsens uppfattning ej är tänkbar. Överstyrelsen påpekar
vidare, att folkskoleseminariema under de närmaste åren ej torde få möjlighet
att inrymma även annan lärarutbildning.
Enligt överstyrelsens uppfattning bör förskoleseminariernas lokalfrågor bli
föremål för fortsatt utlåning. Tills vidare anser överstyrelsen emellertid lokalbehovet
lämpligen kunna tillgodoses genom förhyrning av lokaler. De seminarier,
som befinnes ha tillräckliga och ändamålsenliga lokaler, förutsättes även
vid ett förstatligande få disponera dessa. I övriga fall förutsättes, att åtgärder
vidtages för att utöka eller utbyta de nuvarande lokalerna.
Beträffande förskollärarutbildningens utbildningsmål och förutsättningarna
för en samverkan med annan lärarutbildning anför överstyrelsen följande.
Utbildningen av förskollärare måste ta sikte på det för lärartjänst i barnstugeverksamheten
särskilt betydelsefulla. En huvuduppgift är att ge lärarkandidaterna
ingående kännedom om barnets utvecklingsstadier och klar kunskap om
den pedagogik, som bäst kan stödja barnets allsidiga utveckling. Utbildningen är
i fråga om såväl teoretiska som praktiska ämnen klart inriktad på förskoleåldern,
varför en samordning av förskollärarutbildningen med annan lärarutbildning
i och för sig ej skulle medföra några självklara fördelar vad gäller utnyttjandet
av dessa utbildningsanstalters lärarkrafter. I stället bör förskoleseminarierna
ha möjlighet att anlita särskilt lämpliga specialister som timlärare och
att ha tjänster inrättade, där innehavarna har för denna utbildning speciella
kvalifikationer.
Skolöverstyrelsens tidigare uttalande angående vikten av ett intimt samarbete
mellan förskola och skola förtjänar i detta sammanhang ånyo understrykas. Så
långt möjligt bör goda förutsättningar skapas för sådan samverkan under respektive
lärarkandidaters utbildningstid. Det bör vara praktiskt genomförbart
att låta lärarkandidaterna vid folkskoleseminarium auskultera och göra observationer
i förskoleinstitutioner (barnstugor) liksom att låta lärarkandidater vid
förskoleseminarium studera t. ex. förhållandena på grundskolans lågstadium.
Detta kan genomföras oberoende av seminariernas förläggning. Ytterligare pedagogisk
samverkan kan uppnås på orter där både småskollärarutbildning och
förskollärarutbildning bedrives, exempelvis i form av gemensamma pedagogiska
dagar, konferenser etc.
Skolöverstyrelsens slutsats är, att förskoleseminarierna även i fortsättningen
bör vara organisatoriskt fristående men pedagogiskt samverkande med annan
lärarutbildning.
Som ett skäl för seminariernas förstatligande framhåller överstyrelsen, att det
är ovisst, huruvida man på längre sikt kan räkna med att uppehålla utbildnings
-
74
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
kapaciteten vid seminarier med enskilda och kommunala huvudmän, liksom att
det får betraktas som osäkert, om vid behov en utökning av ett seminariums
verksamhet kan genomföras. Vidare framhålles som angeläget, att en fast och
ändamålsenlig organisation av seminarierna snarast kommer till stånd.
Överstyrelsen föreslår sålunda, att de kommunala seminarierna i Göteborg,
Luleå, Norrköping och Örebro samt de i enskild regi drivna seminarierna i
Stockholm och Uppsala förstatligas fr. o. m. budgetåret 1963/64. Även två nya
seminarier, som föreslås bli inrättade fr. o. m, nämnda budgetår, förutsattes bli
inrättade som statliga seminarier från början i likhet med det under innevarande
år nyinrättade seminariet i Malmö.
2. Förskoleseminariernas utbildningskapacitet
För närvarande beräknas sammanlagt ca 2 100 förskollärare vara verksamma
i landet. Härav tjänstgör vid statsunderstödda lekskolor ca 1 000 och vid statsunderstödda
daghem och fritidshem ca 800 lärare. Ca 300 förskollärare arbetar
som konsulenter och inspektriser för barnstuge- och familjedaghemsverksamhet,
inom vården av handikappade, utvecklingsstörda och sjuka barn samt vid vissa
privata institutioner.
Skolöverstyrelsen har i äskandena för nästa budgetår framfört vissa synpunkter
rörande behovet av förskollärare på längre sikt.
Enbart för lekskolorna räknar överstyrelsen med en erforderlig ökning av det
nuvarande antalet lärare från 1 000 till 4 000. Förutsättningarna för denna kalkyl
har då varit, att 50 % mot för närvarande 12,5 % av barnen i åldrarna 4—6 år
beredes plats i lekskolor och att en förskollärare behövs för 40 barn.
Även för dag- och fritidshemmen räknar överstyrelsen med ett ökat lärarbehov.
Sedan mitten av 1950-talet har visserligen praktiskt taget ingen utbyggnad
av dessa hem skett. I stället har barntillsynen i familjedaghemmen utbyggts
kraftigt. Tillgången på sådana hem är dock begränsad, varför det enligt överstyrelsen
är nödvändigt att räkna med att dag- och fritidshemmen, som jämfört
med lekskolorna är betydligt mer personalkrävande, måste byggas ut. Därtill
kommer att ytterligare förskollärare skulle behövas vid många av redan befintliga
daghem, där antalet sådana lärare är otillräckligt. Detta behov beräknar
överstyrelsen till 1 000 lärare.
För att kunna fastställa behovet av förskollärare är det emellertid, enligt vad
överstyrelsen framhåller, inte tillräckligt att söka klarlägga behovet av barnstugor
och annan verksamhet, som sysselsätter förskollärare. Det skulle vara
erforderligt att äga kännedom även om den av huvudmännens initiativ beroende
takten för en sådan utbyggnad, vilket emellertid möter svårigheter.
Vidare framhåller överstyrelsen, att man vid fastställande av förskollärarbehovet
måste taga hänsyn även till avgången från yrket. Denna har under de
senare åren varit så hög som ca 12%, vilket enligt överstyrelsen innebär att det
75
Kungl. Maj.ts -proposition nr 111 år 1963
årliga bortfallet varit i det närmaste lika stort som den hittillsvarande årliga
utbildningskapaciteten.
Seminariernas utbildningskapacitet läsåret 196 2/63
har följande omfattning. Utbildningen, som är tvåårig, äger rum vid sju seminarier,
nämligen det statliga seminariet i Malmö och de statsunderstödda seminarierna
i Göteborg, Luleå, Norrköping, Stockholm, Uppsala och Örebro. Fyra
seminarier har två intagningsklasser, dvs. är s. k. dubbelseminarier. De övriga
tre, s. k. enkelseminarier, har vartdera en intagningsklass. Innevarande läsår
intogs sammanlagt 289 lärarkandidater i första årskursen, vilket i förhållande
till föregående läsår innebar en ökning med ca 60 intagna. Fördelningen av
lärarkandidaterna i första årskursen framgår av en sammanställning i det följande.
Mot bakgrund av överstyrelsens i det föregående redovisade synpunkter rörande
den nuvarande bristen på förskollärare och behovet av en utbyggd bamstugeverksamhet
föreslår överstyrelsen, att utbildningskapaciteten
läsåret 1963/64 utvidgas betydligt. Sålunda förordas en ökning av antalet
intagningsklasser med fem, dvs. från elva till sexton och av antalet intagna
med 191, dvs. från 289 till 480. Detta föreslås ske, genom att dels två nya
seminarier inrättas, till en början med en klass vartdera, dels ytterligare en
intagningsklass anordnas vid vart och ett av seminarierna i Malmö, Norrköping
och Stockholm, dels ock antalet lärarkandidater i varje intagningsklass tills
vidare ökas från nuvarande 28 per klass vid enkelseminarium och 24 per klass
vid dubbelseminarium till 30 lärarkandidater per klass vid samtliga seminarier.
Den av överstyrelsen föreslagna intagningen nästa läsår jämfört med den faktiska
intagningen innevarande läsår framgår av följande sammanställning.
Intagning av lärarkandidater vid förskoleseminarierna
Seminarier
Antal intagningsklasser
Antal lärarkandidater
Faktisk
intagning
läsåret
1962/63
Av överstyrelsen
föreslagen intag- ning läsåret
1963/64
Faktisk
intagning
läsåret
1962/63
Av överstyrelsen
föreslagen intag- ning läsåret
1963/64
Gävle (nytt) .........
—
1 (+1)
_
30 (+ 30)
Göteborg ............
2
2
52
60 (+ 8)
Jönköping (nytt) .....
—
1 (+1)
—
30 (+ 30)
Luleå ...............
i
1
28
30 (+ 2)
j Malmö ..............
i
2 (+1)
28
60 (-(- 32)
i Norrköping ..........
i
2 (+1)
28
60 (+ 32)
Stockholm ..........
2
3 (+1)
52
90 (+ 38)
Uppsala .............
2
2
53
60 (+ 7)
| Örebro ..............
2
2
48
60 (+ 12)
j Summa
n
16 (+5)
289
480 (+ 191)
76
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
Överstyrelsen bedömer, att tillgången på sökande kommer att vara tillräcklig
för den föreslagna intagningen. Till stöd härför anföres att antalet sökande under
de senaste tre åren har varit 657, 609 respektive 699, av vilka ca 85 % uppfyllt
de hittills gällande inträdesfordringarna. Vidare framhålles att minimiåldern för
inträde är 20 år och att antalet 20-åringar är stort under hela 1960-talet med en
kulmination år 1965.
Som förläggningsorter för de föreslagna två nya seminarierna
har överstyrelsen i särskild skrivelse av den 28 december 1962 föreslagit
Gävle och Jönköping. Då förskollärarutbildningen till hälften omfattar
handledd praktik vid småbarnsinstitutioner finner överstyrelsen, att tillgången
på barnstugor bör tillmätas stor vikt vid valet av förläggningsort. Överstyrelsen
har kommit fram till att nämnda båda städer har en tillgång på barnstugor,
som är fullt tillräcklig för de första årens verksamhet vid ett förskoleseminarium.
Städerna angives dessutom planera en avsevärd utökning av sin bamstugeverksamhet.
De kommunala myndigheterna har, enligt vad överstyrelsen vidare
anför, deklarerat sin villighet att vidtaga åtgärder för att anskaffa ändamålsenliga
lokaler.
För att belysa effekten av den föreslagna intagningsökningen nästa läsår hav
överstyrelsen gjort vissa beräkningar av tillgången på förskollärare
under tiden 1962—1970.
Beräkningarna bygger på följande förutsättningar, nämligen dels en intagning
läsåret 1963/64 enligt överstyrelsens förslag, dels en utbyggnad fr. o. m. läsåret
1964/65 av enkelseminarierna i Malmö och Norrköping till dubbelseminarier,
dels ock en minskning av avgången från nuvarande 12% till 10%. Överstyrelsens
beräkningar framgår av följande tabell.
Antalet förskollärare 1962—1970
1962
1963
1961
1965
1966
1967
1968
1969
1970 ;
Tjänstgörande förskollärare .
2 100
2153
2 162
2 235
2 492
2 782
3 044
3 280
3 492 ;
Avgång med 10 % ........
— 210
— 215
— 216
— 223
— 250
— 278
— 304
— 328
— 349 i
Återstår .................
1 890
1938
1 946
2 012
2 242
2 504
2 740
2 952
3 143 j
Nyexaminerade förskollärare
+ 263
+ 221
+ 289
+ 480
+ 540
+ 540
+ 540
+ 540
+ 540
Återstår till följande år ....
2 153
2 162
2 235
2 492
2 782
3 044
3 280
3 492
3 683 j
Om den ökade tillgång på förskollärare, som illustreras i tabellen, blir tillräcklig
för att svara mot behovet är, framhåller överstyrelsen, beroende av
takten för barnstugornas och liknande institutioners utbyggnad. Enligt vad
överstyrelsen uppger kommer socialstyrelsen att i samråd med överstyrelsen
77
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
överväga fortsatta åtgärder i syfte att stimulera den utbyggnad av nämnda
institutioner, som den successivt ökade lärartillgången möjliggör. Överstyrelsen
bedömer som sannolikt, att ett ännu större antal förskollärare än som erhålles
genom den föreslagna utbyggnaden kommer att behövas. För en ytterligare utbyggnad
av förskoleseminarierna kräves emellertid enligt överstyrelsens uppfattning
ytterligare undersökningar och överväganden. Överstyrelsen finner det
bl. a. böra övervägas, om en sådan utbyggnad skall ske genom att redan inrättade
seminarier utvidgas eller genom att nya seminarier inrättas.
78
Kungl. Maj.ts ''proposition nr 111 år 1963
VII. Departementschefen
I förevarande sammanhang framlägges en rad skilda förslag rörande utbildning
av lärare för alla stadier av skolväsendet upp till och med gymnasienivå. Till
grund för förslagen ligger ett omfattande utredningsarbete. En systematisk uppföljning
av detta, såväl i fråga om fortsatt utrednings- och planläggningsverksamhet
som i fråga om praktiska åtgärder på förverkligandeplanet, fordras för
att de lärarproblem, som sammanhänger med skolväsendets utbyggnad och omdaning,
skall kunna bemästras.
Situationen på lärarområdet karakteriseras, såsom i åtskilliga sammanhang
framhållits, av brist på adekvat utbildad arbetskraft. Detta förhållande kan
summariskt beskrivas så, att samhällets åtgärder för att utvidga och förbättra
utbildningsapparaten ligger ett stycke före dess möjligheter att i den utsträckning
och på det sätt som vore önskvärt mobilisera de erforderliga lärarresurserna.
Ehuru det givetvis är ytterst angeläget, att avståndet mellan utbildningspolitikens
ambitioner å ena sidan och resurserna å andra sidan så långt möjligt minskas
och helst elimineras, bör det stå klart, att den här kort antydda situationen
tyvärr måste sägas i viss mån höra till bilden av en samhällsverksamhet i snabb
utveckling.
De olika stadier och sektorer inom utbildningsväsendet, där ett starkt behov
av lärarkrafter i särskilt hög grad påkallar åtgärder, är i dagens läge dels gymnasiestadiet
och grundskolans högstadium, där brist på lärare i framförallt tekniska
och matematisk-naturvetenskapliga ämnen föreligger, dels förskolestadiet,
där en betydande brist på utbildade förskollärare hämmar en önskvärd utbyggnad
av förskole- och daghemsorganisationen. De framtida behov, som uppkommer
vid utbyggnaden av fackskolor och andra högre utbildningsformer, beträffande
vilka frågan om kapacitet och utformning in. m. ännu befinner sig på ett
förberedande stadium måste här också tagas i betraktande.
I lärarutbildningsproblematiken ligger emellertid inte bara frågan om hur man
genom olika åtgärder skall kunna täcka en föreliggande eller väntad brist utan
också frågan om hur man skall avväga användningen av olika lärarkategorier
och hur man följaktligen skall avväga dimensioneringen av den apparat, som
svarar för utbildningen av dessa olika lärarkategorier. Ett aktuellt spörsmål, som
genom en av 1960 års lärarutbildningssakkunniga framlagd utredning och däröver
avgivna remissyttranden inträngande och allsidigt belysts är sålunda, vilket
behov man för de närmaste decennierna bör räkna med i fråga om folk- och småskollärare
och vilken kapacitet utbildningsorganisationen följaktligen bör äga.
De problem, som här möter, kan knappast sägas utgöra bristproblem utan gäller
snarare dels en avvägning av de arbetsuppgifter man framdeles bör räkna med
Kungl. May. t it proposition nr 111 år 1963
79
för dessa lärarkategorier i förhållande till andra kategorier, dels en utifrån behovssynpunkter
och organisatoriska synpunkter nödvändig avvägning av seminarieorganisationens
omfattning år från år.
I fråga om utbildningen av ämneslärare upptages två huvudproblem
till behandling i detta sammanhang. Det ena gäller rekryteringen av
lärare med erforderlig teoretisk utbildning, det andra den pedagogiska utbildningm
av dessa lärare och dimensioneringen av den utbildningsorganisation, som
krävs för denna utbildning.
Situationen i fråga om rekryteringen av lärare med erforderlig teoretisk utbildning
har kartlagts genom en av lärarutbildningssakkunniga i samarbete med
arbetsmarknadsstyrelsen företagen utredning, redovisad i ett den 15 februari
1962 dagtecknat betänkande. Av detta betänkande, för vilket en redogörelse
här tidigare lämnats, framgår att i flertalet ämnen situationen från mitten av
1960-talet torde komma att karakteriseras av en mot behovet svarande tillgång
på lärare. Beträffande ämnesgruppen matematik, fysik och kemi bedömes dock
brist komma att föreligga ännu i början av 1970-talet.
Jag vill, med understrykande av den osäkerhet som ansetts föreligga i fråga
om de gjorda beräkningarna, ansluta mig till den bedömning av läget i stort som
gjorts i betänkandet. Dessutom vill jag uttala den uppfattningen, att samhällsutvecklingen
kommer att på allt fler områden medföra behov av personer med
matematisk-naturvetenskaplig utbildning — med eller utan kombination med
annan utbildning — vilket betyder, att bristläget inom ämnessektorn matematik,
fysik, kemi måste följas med största uppmärksamhet och balanseras av kraftfulla
åtgärder på utbildningsområdet.
I detta sammanhang avstår jag från att kommentera den allmänna bild av
utbildnings- och arbetsmarknadsläget, som tecknas genom den gjorda utredningen,
och begränsar mig till de frågor, som rör utbildningsväsendets förseende
med erforderliga lärarkrafter. Jag finner då, att uppmärksamheten främst måste
koncentreras på den nyss berörda bristsituationen i matematisk-naturvetenskapliga
ämnen och de åtgärder, som bör vidtagas i anledning av denna.
Remissinstanserna har föreslagit åtgärder i en rad olika avseenden i syfte att
på längre och kortare sikt öka tillgången på lärare i dessa ämnen, liksom även i
syfte att uppnå ett effektivare utnyttjande av tillgängliga lärare. Åtskilliga av
dessa förslag är av den arten att ytterligare överväganden är nödvändiga, för
att man skall kunna bedöma möjligheterna till och effekten av deras förverkligande.
Andra föreslagna åtgärder är emellertid av den art, att de antingen håller
på att förverkligas eller att de inom kort kan förverkligas. Jag vill erinra
om den kraftiga utbyggnad som skett och förutses ske av universitetens kapacitet
för utbildning i de aktuella ämnena. En redovisning för den beräknade utvecklingen
i detta avseende föreligger i en av ecklesiastikdepartementets prog
-
80
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 111 år 1963
nos- och planeringsgrupp i december 1962 publicerad P.M. rörande det högre
utbildningsväsendets fortsatta utbyggnad.
Utöver den fortskridande utbyggnaden av universitetens utbildningskapacitet
har vidtagits andra åtgärder för att säkra skolans försörjning med lärarkrafter.
Sålunda har anordnats vidareutbildningskurser för folkskollärare i akademiska
ämnen med sikte särskilt på bristämnena. Vidare har på olika orter igångsatts
decentraliserad akademisk utbildning, vilken under den korta tid den hittills
varit i gång visat sig kunna ge goda resultat. Jag ämnar i det följande föreslå
en betydande utvidgning av denna verksamhet.
Frågan hur den pedagogiska utbildningen av ämneslärare skall utformas innehållsmässigt
och organisatoriskt utredes för närvarande. Detta utredningsarbete
bedrives så, att förslag successivt framlägges om de åtgärder den aktuella situationen
påkallar i avvaktan på att en mer definitiv lösning av ifrågavarande spörsmål
kan framläggas och förverkligas.
Inkomna rapporter ger vid handen, att den fr.o. in. innevarande budgetår anordnade
enter minsutbildning en vid lärarhögskolorna synes erbjuda ett mycket
tillfredsställande alternativ till den pedagogiska utbildning, som bedrives i form
av praktisk lärarkurs. Ett betydande arbete nedlägges på att uppnå största möjliga
utbildningseffekt såväl av den egentliga utbildningsterminen vid lärarhögskolan
som av den därpå följande terminen med handledd praktik vid annan
läroanstalt. Jag finner angeläget, att lärarhögskolornas kapacitet för en utökning
av denna utbildning tillvaratages och tillstyrker skolöverstyrelsens förslag
härom. Om det genomföres ökas kapaciteten vid denna utbildningsform från
för närvarande 130 till 250 platser.
Beträffande överstyrelsens och lärarutbildningssakkunnigas förslag om ökad
intagning vid praktisk lärarkurs kan den frågan ställas, huruvida inte genom en
dylik ökning cn överkapacitet skapas i förhållande till de blivande lärarnas efterfrågan
på pedagogisk utbildning. Jag vill då peka på det av skolöverstyrelsen
påvisade förhållandet, att variationerna i efterfrågans storlek är ganska stora
och att avsevärda svårigheter föreligger att bereda utbildning för lärare i frekventa
ämneskombinationer. Vidare bör hållas i minnet, att det ackumulerade
antalet lärare utan pedagogisk utbildning är betydande och att en överkapacitet
i förhållande till årstillskottet av nya lärare sålunda är nödvändig, om detta
antal inom rimlig tid skall reduceras i någon avsevärd mån. Jag förordar den
föreslagna utvidgningen och menar att därigenom det syftet skall uppnås att en
utbildningsorganisation skapas, som på ett elastiskt sätt, såväl i fråga om total
kapacitet som i fråga om kapaciteten inom särskilda ämnen och ämneskombinationer,
svarar mot en variex-ande efterfrågan på utbildningsplatser. Organisationens
elasticitet bör även innebära att de faktiska kostnaderna för densamma så
gott som helt ansluter sig till det faktiska i a n s p råk t a g a n d e t av dess kapacitet.
Det är angeläget, att en sådan elasticitet även finns inom den lärarutbildnings
-
81
Kungl. Maj:ts -proposition nr 111 år 1963
organisation som framdeles kan komma att skapas, och jag räknar med att lärarutbildningssakkunniga
överväger, vilka praktiska lösningar av denna fråga, som
kan befinnas förenliga med de sakkunnigas ställningstaganden i övrigt.
Jag tillstyrker således skolöverstyrelsens och lärarutbildningssakkunnigas förslag
om ökad intagning vid praktisk lärarkurs, vilket innebär, att antalet utbildningsplatser
bör ökas från f. n. 580 platser årligen till ca 700 platser årligen, dvs.
en ökning med 120 platser. Angående de särskilda förstärkningsanordningar vid
lärarkursanstalterna soin överstyrelsen föreslagit torde det få ankomma på
Kungl. Maj:t att fatta beslut.
Sammanlagt kommer, vid bifall till vad jag här förordat, antalet utbildningsplatser
för praktisk-pedagogisk utbildning att öka från ca 835 till ca 1 075 platser
årligen.
I anslutning till det anförda vill jag uttala, att jag i tidigare avgiven proposition
till årets riksdag (nr 88 s. 26) angående utbyggnad av utbildnings- och
forskningsorganisationen i Umeå föreslagit, att ett universitetslektorat i pedagogik
inrättas fr. o. m. den 1 juli 1963.
Det förslag, genom vilket lärarutbildningssakkunniga kompletterat skolöverstyrelsens
förslag till utbyggnad av lärarkursanstalternas kapacitet, ingår som
en mindre del av ett mer vittsyftande förslag av innebörd, att lärarhögskolor
skall upprättas i Uppsala och Umeå, vad Uppsala beträffar fr. o. m. budgetaret
1964/65 och beträffande Umeå så snart en fortsatt utbyggnad av den akademiska
utbildningen där gör det möjligt. Jag noterar, att remissinstanserna över lag
ställt sig positiva till utredningens förslag och anser för egen del angeläget, att
dessa förverkligas. I detta syfte bör ett fortsatt förberedelsearbete bedrivas med
sikte på inrättandet av en lärarhögskola i Uppsala från och med budgetåret
1964/65 och i Umeå fr. o. m. den tidpunkt, som med hänsyn till nyss berörda
förhållanden kan visa sig möjlig.
Med beslut om inrättandet av en nu föreslagen rektorstjänst för en blivande
lärarhögskola i Uppsala bör anstå, till dess definitivt förslag framlägges om lärarhögskolans
inrättande och organisation.
Beträffande utbildningen av folk- och småskollärare föreligger
för ställningstagande ett material omfattande dels en av lärarutbildningssakkunniga
framlagd utredning rörande behovet av dessa lärarkategorier, yttranden
häröver samt skolöverstyrelsens på basis härav framlagda förslag till
seminarieorganisation för budgetåret 1963/64, dels ett av lärarutbildningssakkunniga
framlagt betänkande om folkskollärarutbildningen i engelska jämte däröver
avgivna yttranden.
Den av lärarutbildningssakkunniga framlagda klasslärarprognosen innefattar
en enligt min uppfattning synnerligen noggrant och förtjänstfullt genomförd utredning
och bedömning av det ifrågavarande lärarbehovet och av de olika faktorer,
som inverkar på detta behov. Trots den alltid nödvändiga reservationen
för prognosers osäkerhet och deras inverkan på de olika faktorer som äger infly
(j
— Bihang till riksdagens protokoll 19G3. 1 samt. Nr 111
82
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
tande på den faktiska utvecklingen, finner jag den genom ifrågavarande prognos
visade trenden i fråga om såväl folkskollärarbehovet som småskollärarbehovet
så klar, att riktlinjer för en anpassning härtill redan nu kan uppdragas. De
praktiska slutsatser jag anser kunna dragas är, att utbildningen av dessa båda
lärarkategorier successivt måste få en mindre omfattning samt att seminarieorganisationen
dels till följd härav och dels till följd av lärarhögskolornas utbyggnad
måste successivt krympas.
Vid genomförandet av denna process måste hänsyn tagas till flera omständigheter.
Det är för det första viktigt, att folkskollärarexaminationen får en sådan
omfattning att icke endast numerär balans mellan tillgång och efterfrågan erhålles
utan att även mera svårtillgodosedda behov, bl. a. glesbygdernas lärarbehov,
kan tillgodoses. Här måste å andra sidan observeras att problemet att
möta behov av sistnämnd art endast i begränsad utsträckning kan lösas
genom en i förhållande till det numerära behovet överstor utbildningskapacitet.
För det andra måste alla förändringar av organisationens storlek genomföras
på ett sådant sätt, att alla tvära kastningar med de problem som härav
följer undvikes. Slutligen bör för det tredje organisationen, sedd över en längre
period, ges en sådan omfattning, att bästa beredskap erhålles för erforderlig anpassning
till förändringar i behovssituationen. Härav följer också att en fortlöpande
uppföljning av den nu gjorda utredningen är nödvändig. Jag förutsätter,
att så sker i samverkan mellan arbetsmarknadsstyrelsen och skolöverstyrelsen.
Beträffande kapaciteten för utbildning av folk- och småskollärare under läsåret
1963/64 har föreslagits, dels att utbildning av dessa lärarkategorier skall
anordnas vid lärarhögskolan i Göteborg och att intagning där skall ske av 48
folkskollärarkandidater och 48 småskollärarkandidater per termin, dels att folkskoleseminariernas
intagningskapacitet skall utgöra, i vad gäller folkskollärare
sammanlagt 28 avdelningar av första årskursen och i vad gäller småskollärare
sammanlagt 35 avdelningar av första årskursen.
Jag anser det självklart, att den av statsmakterna beslutade övergången till
lärarhögskoleutbildning av folk- och småskollärare successivt skall genomföras i
den mån detta är möjligt och tillstyrker därför, att sådan utbildning anordnas
vid lärarhögskolan i Göteborg i enlighet med skolöverstyrelsens förslag. I samband
härmed bör den vid Annedals folkskoleseminarium-lärarhögskolan i Göteborg
fr. o. m. vårterminen 1963 förlagda folkskollärarutbildningen överföras till
lärarhögskolan. Något behov av nybyggnader för lärarhögskolan uppkommer
inte på grund av den föreslagna utvidgningen av verksamheten.
Mina tidigare redovisade allmänna överväganden i fråga om seminarieorganisationens
dimensionering och de bedömningar av organisationens utveckling på
längre sikt, som nu kan göras, har lett mig till den uppfattningen, att intagningen
vid folkskoleseminarierna läsåret 1963/64 bör få en något mindre omfattning
än vad skolöverstyrelsen föreslagit. Jag räknar sålunda nu med att antalet intagningsavdelningar
på folkskollärarlinje bör uppgå till sammanlagt 25 och an
-
83
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
talet intagningsavdelningar på småskollärarlinje till sammanlagt 33 avdelningar.
Examinationen år 1965 av såväl folk- som småskollärare kommer genom en sådan
intagning att täcka och överstiga både det för nämnda år beräknade faktiska
behovet och det årliga genomsnittsbehovet för perioden fram till år 1970. Vidare
kommer examinationen i fråga om folkskollärare att täcka, dels i efterhand det
examinationsunderskott som uppkommer år 1964, dels i förväg en del av den
behovstopp som beräknas tillfälligt uppkomma åren 1966 och 1967. Beträffande
småskollärare kommer 1965 års examination att i efterhand täcka omkring hälften
av det för år 1964 beräknade examinationsunderskottet och till följd av de
snabbt sjunkande behovstalen kan sedan balans mellan examination och behov
vara att vänta ett par år senare. Det bör framhållas, att särskilt i vad gäller
småskollärarexaminationen ger prognosen anledning till överväganden av intagningskapaciteten
på längre sikt, om störningar i organisationen skall undvikas.
Det bör i vanlig ordning få ankomma på Kungl. Maj :t att fatta slutligt beslut i
fråga om antalet intagningsavdelningar vid folkskoleseminarierna.
Lärarutbildningssakkunnigas förslag angående folkskollärarutbildning i engelska
grundar sig på det förhållandet, att engelska blivit ett obligatoriskt ämne i
grundskolans årskurs 4. Den utredning de sakkunniga företagit rörande behovet
av lärare med kompetens att undervisa i nämnda ämne och årskurs finner jag
ådagalägga ett behov av sådana åtgärder som de sakkunniga föreslagit. Med
anledning av den tvekan som från en del remissinstansers sida yppats beträffande
tillskapandet av den föreslagna lägre behörigheten i engelska vill jag framhålla,
att man genom den obligatoriska utbildningen och den begränsade behörighet
den ger torde uppnå följande syften.
För det första erhålles garanti för att ingen klass av årskurs 4 ställes utan
lärare med behörighet att undervisa i engelska och därigenom undvikes även
organisatoriska svårigheter i anledning av dylika uppkommande situationer,
vilket särskilt med hänsyn till de begränsade lärarresurserna i glesbygdskommunerna
är angeläget.
Genom den föreslagna obligatoriska utbildningen erhålles också ett incitament
till fortsatt frivillig utbildning, varigenom en större del av folkskollärarkåren
erhåller full kompetens att undervisa i engelska.
I likhet med de sakkunniga anser jag en obligatorisk utbildning i engelska
fram till full kompetens i engelska inte kunna komma i fråga utan ett föregående
övervägande av frågan om folkskollärarutbildningens omfattning och innehåll i
dess helhet. Denna fråga får följaktligen upptagas till prövning i ett senare sammanhang.
Jag tillstyrker förslaget om att småskollärarkandidater skall vara berättigade
att deltaga i den ifrågavarande utbildningen.
Mot detaljutformningen av de sakkunnigas förslag har jag i stort sett ingen
erinran. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar av
84
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
gällande bestämmelser och utfärda de nya bestämmelser, som påkallas vid ett
genomförande av vad jag här föreslagit.
De olika former av utbildning, som här tidigare förts samman under rubriken
särskilda lärarutbildningsåtgärder har det gemensamt, att
de huvudsakligen i bristämnen utgör komplement till den ämnesteoretiska utbildning,
som äger rum vid universitet och högskolor. Vidareutbildningskurserna
för folkskollärare, den regionala undervisningen på universitetsnivå och den
akademiska korrespondensundervisningen har utformats så, att utbildningen
bättre än den vanliga universitets- och högskoleundervisningen motsvarar de
studerandes förutsättningar och önskemål i fråga om utbildningens förläggning
både lokalt och tidsmässigt. Det har härigenom blivit möjligt att nå grupper,
som eljest överhuvud inte skulle börjat med högre studier eller om så skett, valt
studieinriktningar, som åtminstone från skolans synpunkt inte varit lika angelägna.
Med den föreslagna regionala utbildningen av lärare för de tekniska gymnasierna
och fackskolorna ligger det något annorlunda till. Det är i det fallet
fråga om en utbildning, som avses framdeles bli ett reguljärt inslag i de tekniska
högskolornas organisation men som på grund av bristen på lokaler inte omedelbart
och inte heller senare i en utsträckning som helt motsvarar behovet kan
inrymmas vid dessa.
Vidareutbildningskurserna för folkskollärare är helt
inriktade på utbildning för lärarbanan. För tillträde är inte uppställda samma
krav som för universitetsstudier men utbildningen har förutsatts ge kunskaper
motsvarande, så långt möjligt, en betygsenhet i filosofisk ämbetsexamen. Lokalt
är kurserna förlagda, förutom till universitetsorterna, till fem andra städer.
I enlighet med riksdagens beslut har kursverksamheten under innevarande
läsår fått en förstärkt inriktning på bristämnen framför allt på matematisknaturvetenskapliga
sådana. Vad beträffar överstyrelsens förslag om utökning av
verksamheten för nästa budgetår är bristen på yrkesvalslärare orsaken till att
ytterligare en terminskurs i yrkesvägledning och därtill anknytande kurs i samhällskunskap
erfordras. De föreslagna terminskurserna i historia är avsedda att
kombineras med under innevarande läsår ordnade kurser i bristämnet kristendomskunskap.
Jag anser mig böra förorda att medel beviljas till av överstyrelsen
föreslagna nya terminskurser, ytterligare två biämneskurser och en kurs i psykologi
och pedagogik. För dessa ändamål och för möjliggörande av ett utökat timtal
i vissa terminskurser beräknar jag ett sammanlagt belopp av 160 000 kr.
under anslaget till Särskilda lärarutbildningsåtgärder.
Den regionala akademiska undervisningen förutsätts ligga
på samma nivå som den inom universiteten bedrivna. Genom att den är förlagd
Kungl. Maj:ts ■proposition nr 111 år 1963
85
till elva städer utanför universitetsorterna har den visat sig kunna locka ett stort
elevklientel, vilket är särskilt värdefullt därför att de studerande i så hög grad
är inriktade på lärarbanan. I motsats till vad fallet är beträffande vidareutbildningskurserna
förutsätts det, att kursorterna i viss utsträckning växlar år från
år allt eftersom rekryteringsunderlaget på orterna uttömts.
Överstyrelsen har föreslagit en utvidgning av den regionala akademiska undervisningen
under nästa budgetår för en sammanlagd kostnad av 200 000 kr. Jag
fäster stor vikt vid att verksamheten utvidgas. Då, enligt vad jag inhämtat,
det ännu inte är definitivt klarlagt på hur många orter utbildning kan ske under
nästa läsår, bör Kungl. Maj:t inom ramen för i det följande äskade medel få
fastställa det belopp som fordras för en utökning av verksamheten till fler orter.
Ett förslag har framförts av överstyrelsen om att bidrag skulle kunna utgå till
studieförbund, som ordnar regional akademisk undervisning i bristämnen. Jag
anser mig ej kunna biträda detta förslag. De kurser, som är erforderliga från
lärarrekryteringssynpunkt, bör nämligen enligt min mening helt handhas av överstyrelsen
i samarbete med universiteten.
Möjligheterna att utvidga den regionala verksamheten också till tvåbetygsstadiet
har undersökts. Bristen på lärare i matematik är särskilt besvärande. Det
är därför i första hand i detta ämne det omedelbart bör ordnas tvåbetygskurser
regionalt. Det får emellertid anses önskvärt, att möjligheter successivt skapas att
på detta sätt avlägga en fullständig filosofie magisterexamen i matematisk-naturvetenskapliga
ämnen.
Det bör uppdragas åt universitetskanslersämbetet och skolöverstyrelsen att
vidtaga förberedelser, så att en regional tvåbetygsundervisning kan komma till
stånd redan fr. o. m. höstterminen 1963. I det följande kommer jag att redovisa
mina överväganden beträffande förläggningen av utbildningen av teknologie
magistrar. Min slutsats i det sammanhanget blir, att de orter, som förefaller ha
de bästa förutsättningarna för en dylik utbildning, är Linköping och Örebro. För
att åstadkomma ett rationellt utnyttjande av lärare, lokaler, utrustning m. m.
bör samma utbildningsorter väljas för dessa tvåbetygskurser som för teknologie
magisterutbildningen. Beträffande uppläggningen av studierna i matematik finner
jag det vara av synnerlig vikt, att de ordnas enligt en studiegång med sikte
på utbildning av lärare i naturvetenskapliga ämnen.
Planeringsarbetet för tvåbetygskursen i matematik bör ske med sikte på att
matematiken skall följas av kurser i fysik och kemi på motsvarande nivå. Kostnaderna
för utbildningen bör bestridas på samma sätt som för cttbetygsundervisningen.
Förslag har framförts om att ordna regional tvåbetygsundervisning också i
ämnet kristendomskunskap. Då förslaget innebär, att utbildningen avses bli
organiserad på helt annat sätt än den nuvarande regionala undervisningen för
ett betyg, är jag för närvarande inte beredd att ta ställning härtill. Det torde få
ankomma på Kungl. Maj:t att fatta beslut i frågan inom ramen för i det följande
äskade medel.
86
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
Den akademiska korrespondensundervisningen äger den
fördelen att läraren under sina studier ej behöver tjänstledighet utan kan kvarstanna
i sitt lärararbete. Självklart är det också en fördel för de studerande att
inte vara beroende av att uppsöka universitet eller någon av de orter, dit regionala
ettbetygskurser är förlagda. Dessutom innebär korrespondensmetoden en
besparing av akademisk lärarpersonal.
Överstyrelsen har föreslagit en med 120 000 kr. ökad medelsanvisning till Hermods
korrespondensinstitut för nästa budgetår, enligt vad som inhämtats avsedd
för utarbetande av korrespondenskurser för ett betyg i pedagogik och sociologi
och för två betyg i matematik. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta
i dessa frågor. Jag vill emellertid redan nu framhålla, att enligt min mening
en förutsättning för att bidrag skall kunna utgå till en tvåbetygskurs i matematik
är, att den på samma sätt som jag nyss förordat ifråga om regionala akademiska
kurser på denna nivå ges en direkt inriktning på lärarbanan.
I propositionen 1962: 54 konstaterade jag i samband med behandlingen av
anslaget till vidareutbildning av lärare m. in., att rådande lärarbrist tills vidare
måste mötas med provisoriska och ibland improviserade åtgärder. Då nya uppslag
och möjligheter att förbättra situationen ständigt uppkommer, borde Kungl.
Maj:t äga disponera medel för att utan dröjsmål kunna tillvarataga vad som är
värdefullt. Jag förklarade mig emellertid inte då beredd att framlägga förslag
om medel för ändamålet men ansåg att det borde vara Kungl. Maj:t obetaget
att inom ramen för anslaget vidtaga åtgärder jämväl av annat slag än som redovisats
i propositionen. Vid behandlingen av frågan i riksdagen förklarade särskilda
utskottet, att man inte ville motsätta sig det av mig förordade bemyndigandet
att inom ramen för anslaget och på i övrigt angivna villkor göra erforderliga
omdispositioner. Utskottet fann det emellertid angeläget att åtgärder av
olika slag, såväl nu planerade som sådana, vilka senare kunde bli aktuella, så
långt möjligt planmässigt samordnades dels med varandra, dels med den ordinarie
lärarutbildningen. I planläggningen borde också, då valet stod mellan olika
slags åtgärder med liknande syfte, sådana äga företräde som kunde bli bestående
på längre sikt.
Överstyrelsen har föreslagit, att för nästa budgetår ett särskilt belopp av
500 000 kr. beräknas för åtgärder mot lärarbrist. I linje med mitt ställningstagande
i propositionen 1962: 54 vill jag förorda att medel ställes till Kungl. Maj:ts
disposition för sådana åtgärder, som kan komma att visa sig bli av behovet påkallade,
för avhjälpande av lärarbrist inom skilda ämnen. Härvid är det givet,
att de av särskilda utskottet anförda synpunkterna skall beaktas. Jag beräknar
bl. a. för detta ändamål ett belopp av sammanlagt 870 000 kr. under anslaget
Särskilda lärarutbildningsåtgärder. Härur avses även kunna utgå medel till en
utökning av den regionala akademiska kursverksamheten på ett- och tvåbetygsnivå
samt till utarbetande av Hermodskurser.
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
87
Uppmärksamheten har under de senaste åren kommit att riktas mot lärarsituationen
vid de tekniska gymnasierna. Den allmänna bakgrunden till det förslag
av gymnasieutredningen om utbildning av lärare för de tekniska
gymnasiernas behov m. m., som nu framlagts, är därför bekant.
I den av arbetsgruppen för de tekniska gymnasiernas lärarbehov föregående
år framlagda rapporten har rekommenderats en rad åtgärder i syfte att öka lärartillgången
men också att minska det relativa lärarbehovet. De flesta av åtgärderna
syftar till en förbättring redan på kort sikt. För att på längre sikt komma
till rätta med svårigheterna att rekrytera lärare har gruppen rekommenderat, att
en reguljär lärarutbildning i tekniska ämnen anordnas i huvudsaklig överensstämmelse
med en av professorn vid tekniska högskolan i Stockholm Göran
Borg utarbetad principskiss.
I årets statsverksproposition förordade jag i olika sammanhang, att åtgärder
skulle vidtas i enlighet med arbetsgruppens rekommendationer. Jag förutskickade
då också, att jag längre fram skulle lägga fram förslag, som syftade till
en mer långsiktig lösning av lärarutbildningen för de tekniska gymnasiernas behov.
Jag konstaterade, att, även om det givetvis var helt omöjligt att beräkna
den sammanlagda effekten ifråga om en ökad lärartillgång av de många föreslagna
åtgärderna, det fanns anledning att förmoda, att de verksamt skulle bidra
till att förbättra rekryteringsmöjligheterna under de närmaste åren. Sedan väl
en reguljär lärarutbildning kommit till stånd, borde lärarsituationen även på
längre sikt lättare kunna bringas under kontroll. Bl. a. av dessa skäl ansåg jag
mig inte böra förorda, att någon ytterligare intagning kom till stånd vid den särskilda
lärarutbildning, som innevarande budgetår bedrives vid tekniska högskolan
i Stockholm.
Det förslag, som gymnasieutredningen nu framlagt, innebär, att en treårig
lärarutbildning i matematik och fysik samt i grundläggande tekniska ämnen
anordnas dels vid teknisk högskola, dels regionalt. Utbildningen, som föreslås
omfatta både ämnesmässiga och pedagogiska studier, skulle avslutas med teknologie
magisterexamen.
Remissinstanserna är allmänt ense om att det föreligger ett behov av en utbildning
huvudsakligen i enlighet med gymnasieutredningens förslag. Jag är för
min del övertygad om att det föreligger ett permanent behov av en utbildning
av föreslagen typ. Eftersom utbildningsformen är ny och det framlagda förslaget
inte är utarbetat i alla detaljer, blir det nödvändigt att ifråga om enskildheter
pröva sig fram. Vad som dessutom gör att utbildningen kan komma att
bli föremål för vissa förändringar är det pågående utredningsarbetet både vad
gäller lärarutbildningen och gymnasieutbildningen. Jag har dock icke ansett
det möjligt att i en fråga, där snabba åtgärder är av nöden, vänta tills beslut
kunnat fattas i anledning av kommande förslag från 1960 års lärarutbildningssakkunniga
och gymnasieutredningen.
Som jag erinrat om i det föregående, har förslaget om lärarutbildningen framkommit
med hänsyn till det starkt ökande lärarbehovet för de tekniska gymna
-
88
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
sierna. Härtill kommer, att genom tillkomsten av fackskolor, särskilt de tekniska,
varom riksdagen fattat beslut förra året, efterfrågan på lärare i matematik, fysik
och i tekniska ämnen kommer att öka ytterligare. Den nya lärarutbildningen bör
enligt min mening ha sin huvudsakliga inriktning på dessa skolformer. Dess mål
bör vara att ge adjunktskompetens i matematik och fysik samt i vissa grundläggande
tekniska ämnen, såsom projektionslära, mekanik, elektronik, hållfasthetslära,
materiallära. Undervisningen i matematik och fysik bör, med nyss angivna
inriktning, syfta till en nivå motsvarande fordringarna för tvåbetygskurs
vid universitet eller för civilingenjörsexamen från avdelning för teknisk fysik,
dock med uteslutande av examensarbete. Kunskapsnivån i övriga ämnen, i vilka
de utbildade avses skola undervisa, bör motsvara kraven i civilingenjörsexamen
i motsvarande ämne, ehuru något examensarbete ej skall fordras.
En grundprincip i gymnasieutredningens förslag är utbildningens förläggning
till teknisk högskola. Den avses där bli inordnad i högskolans organisation som
en egen utbildningsavdelning. En på läraryrket inriktad ämnesutbildning vid de
tekniska högskolorna inom där förekommande ämnesområden förefaller, som
överstyrelsen för de tekniska högskolorna konstaterar, vara en lika naturlig anordning
som den hävdvunna motsvarande utbildningen vid universiteten.
Vad beträffar när och i vilken omfattning lärarutbildningen vid tekniska högskolor
kan komma till stånd anser överstyrelsen för de tekniska högskolorna, att
ett omedelbart beslut om anordnande av lärarutbildning vid tekniska högskolor
bör begränsas till att avse tekniska högskolan i Stockholm och inskränkas till
en årlig intagning av 30 studerande hösten 1964 och ytterligare 30 studerande
hösten 1966. Förutsättningen härför är dock att lokaler, personal m. m. kan ställas
till förfogande. I sammanhanget bör erinras om att minoriteten av lärarkollegiet
vid tekniska högskolan i Stockholm ansett möjligheter föreligga att redan
fr. o. m. höstterminen 1964 årligen inta minst 60 studerande. Omfattningen av och
tidpunkten för en förläggning av lärarutbildning vid tekniska högskolan i Stockholm
bör enligt min mening ytterligare övervägas.
Gymnasieutredningens förslag innebär, att vid sidan av en utbildning vid teknisk
högskola också en regional lärarutbildning bör komma till stånd med förläggning
till orter, där förefintliga tekniska gymnasiers resurser kan utnyttjas.
Flera skäl talar enligt min mening för denna tanke. På så sätt skulle utbildningskapaciteten
kunna utökas betydligt samtidigt som enligt vad som kunnat konstateras
förutsättningar föreligger för att igångsätta utbildningen redan till hösten
1963. Jag förutsätter, att inspektörer från teknisk högskola utses för att tillse
att standarden på undervisning och i tentamina hålls på samma nivå som vid
teknisk högskola. Kravet på att en regionalt ordnad utbildning måste bli av
samma kvalitet som en till teknisk högskola förlagd utbildning anser jag därigenom
kunna uppfyllas.
89
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
Genom departementets försorg har undersökts de närmare förutsättningarna
för ett igångsättande av en regional utbildning redan från och med höstterminen
1963. Därvid har frågan om lämpliga förläggningsorter gjorts till föremål för ingående
överväganden. Det är ett flertal faktorer, som måste påverka detta avgörande.
Ort, som skall kunna komma ifråga, måste ha god tillgång på väl kvalificerade
lärare. På orten bör finnas tekniskt gymnasium av sådan omfattning
att tillräckligt underlag för auskultationer och övningslektioner är garanterat.
Närhet till industri med utvecklings- och forskningsarbete av betydelse för
utbildningen är en annan omständighet att beakta med tanke på både timlärarrekryteringen
och kontakten med naturvetenskapernas och matematikens
praktiska tillämpning inom industrin. Det är givetvis nödvändigt att på
kursorten kan tillhandahållas lämpliga undervisnings- och laboratorielokaler.
Ytterligare omständigheter att beakta är rekryteringsunderlaget inom orten med
omnejd samt förefintligheten av annan lärarutbildning.
Det är blott ett fåtal städer i landet, som uppfyller de anspråk man måste
ställa på en utbildningsort av det slag det här är tal om. Med hänsyn till nödvändigheten
av en koncentration av verksamheten, i varje fall i detta inledande
skede, anser jag, att antalet orter nu bör begränsas till två med en intagning
av 40 studerande på varje ort. Vid en prövning av alla relevanta omständigheter
har jag kommit fram till att de två städer, som har de bästa förutsättningarna
för utbildningen, synes vara Linköping och Örebro. Jag vill erinra om
att jag i det föregående förutsatt, att samma utbildningsorter väljes för planerade
akademiska kurser på tvåbetygsnivå som för teknologie magisterutbildningen.
Eftersom studierna delvis avses omfatta samma ämnen, om också inriktningen
av studierna är olika, bör naturligtvis en samordning av resurserna för de
båda utbildningsformerna så långt möjligt komma till stånd.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om lokaliseringen av utbildningen
liksom att träffa avtal med berörda kommuner angående tillhandahållande
av lokaler, inventarier m. m.
Vad gäller utbildningens allmänna uppläggning och den därmed nära sammanhängande
frågan om det pedagogiska inslaget har vid remissbehandlingen framförts
vissa invändningar, som jag anser böra beaktas. Sålunda har flera remissinstanser
menat, att det pedagogiska inslaget enligt den föreslagna studiegången
är otillräckligt. Jag anser starka skäl tala för att en förstärkning i detta avseende
åstadkommes även om studietiden härigenom något förlänges. Jag förordar, att
utbildningen anordnas så, att efter tre års ämnesteorctiska studier följer pedagogisk
utbildning om en termin. Härigenom skulle också vinnas, att en från
många håll påyrkad ökning av utrymmet för de ämnesteoretiska studierna kan
beredas. Den praktiska lärarutbildningen bör kunna anordnas på liknande sätt
som den pedagogiska utbildning om en termin med därtill knuten handledd
praktik under ytterligare cn termin, som fr. o. in. innevarande budgetår anord
-
90
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
nas vid lärarhögskolorna i Malmö och Göteborg. Eftersom lärarkandidaterna
under den praktiska lärarutbildningen förutsättes åtnjuta motsvarande ekonomiska
förmåner som övriga lärarkandidater, blir den av de studerande själva
bekostade utbildningstiden trots den förlängda totala studietiden ej utökad.
Även om jag således förordat, att en sjunde termin helt ägnas åt praktisk lärarutbildning,
vill jag därjämte understryka vikten av att utbildningen under de
tre åren dessförinnan genomgående utformas med tanke på de blivande lärarnas
framtida verksamhet.
I enlighet med gymnasieutredningens förslag bör tiden för lärarkandidaternas
industripraktik fastställas till sex månader.
Likaså i enlighet med förslaget finner jag, att utbildningen bör avslutas med
en examen, benämnd teknologie magisterexamen. Jag anser det lämpligt, att en
sådan examen skall kunna utgöra grund för fortsatta studier. Frågan måste emellertid
undersökas närmare.
Den totala kostnaden under nästa budgetår, som bör bestridas av statsverket,
för en regional utbildning på två orter beräknar jag till 740 000 kr. dvs. ca
370 000 kr. för varje utbildningsort. Av totalkostnaden faller ca 215 000 kr. på
engångsanskaffning av laboratorieutrustning, böcker m. m. Av driftkostnaderna
utgör ca 286 000 kr. lärarlönekostnader. För lärarutbildningen bör beräknas sammanlagt
720 000 kr. under anslaget till särskilda lärarutbildningsåtgärder. Kostnaderna
för städning, bränsle, lyse och vatten, sammanlagt ca 20 000 kr., torde
få belasta de tekniska gymnasiernas omkostnadsanslag. Vid beräkningen av kostnaderna
har jag förutsatt, att de kommuner till vilka utbildningen förlägges ställer
lokaler med inventarier till förfogande i enlighet med önskemål från ledningen
för den regionala utbildningsverksamheten.
Studiesociala förmåner bör utgå till lärarkandidaterna enligt samma normer,
som gäller för övriga högskolestuderande.
Gymnasieutredningens uppslag att använda korrespondensundervisning i ämnen,
som ingår i utbildningen vid teknisk högskola, är jag för närvarande inte
beredd att ta ställning till.
Frågan om förskollärarutbildningens organisation har,
som framgår av den i det föregående lämnade redogörelsen, blivit föremål för
vissa beslut av 1962 års riksdag, grundade på i propositionen 1962: 46 framlagda
förslag. Riksdagens ställningstagande innefattade ett principbeslut om förstatligande
av förskollärarutbildningen. Vidare beslöts bl. a., att statsbidrag
skulle, till dess ett förstatligande kom till stånd, utgå med belopp motsvarande
seminariernas driftskostnader. Mot bakgrund av den föreliggande bristen på förskollärare
fattades även beslut om en utbyggnad av förskoleseminarierna från en
intagningskapacitet av ca 230 elever per år till ca 290 elever per år. Under riksdagsbehandlingen
av denna fråga framfördes även förslag om en ytterligare utbyggnad.
91
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
Frågan om behovet av förskollärare har ytterligare blivit belyst genom den
proposition angående stöd till barnstugor m. m. (1963: 62), som nyligen förelagts
riksdagen. Genom denna proposition förordas en kraftig uppräkning av statens
stöd till daghem och fritidshem för att stimulera kommunerna till en snabb utbyggnad
av dessa institutioner med sikte på en fördubbling av platsantalet fram
till år 1970. Samtidigt befinnes, att en snabb utbyggnad av lekskolorna pågår.
Beträffande tillgången på förskollärare konstateras även i detta sammanhang, att
brist föreligger och att den planerade utbyggnaden av barnstugorna — den sammanfattande
benämningen på nyssnämnda institutioner — kommer att försvåras
av brist på förskollärare.
Mot denna bakgrund, vilken i stora drag överensstämmer med den bild skolöverstyrelsen
tecknar av läget, är det uppenbart, att betydande insatser krävs
för att tillgodose det växande behovet av förskollärare. Jag anser detta utgöra
ett starkt skäl för de förslag skolöverstyrelsen framför om ett förstatligande av
förskoleseminarierna fr. o. m. budgetåret 1963/64 och om en ytterligare utbyggnad
av deras kapacitet.
Frågan om förskoleseminariernas lokalbehov utredes inom skolöverstyrelsen
i samarbete med byggnadsstyrelsen. Detta utredningsarbete har nu nått så långt,
att eu preliminär bestämning gjorts av seminariernas lokalbehov och en inventering
påbörjats av möjligheterna att på längre sikt tillgodose detta behov. För
de närmaste årens verksamhet räknas emellertid inte med något nybyggnadsbehov
utan huvudsakligen med förhyrning av lokaler.
Utredningsarbete pågår även beträffande andra praktiska problem, som sammanhänger
med ett förstatligande av förskoleseminarierna. Trots att detta arbete
inte slutförts, anser jag det inte lämpligt, att ett förstatligande av förskoleseminarierna
ytterligare uppskjutes. Jag tillstyrker följaktligen, att ett förstatligande
sker fr. o. m. den 1 juli 1963. I det följande kommer jag att framlägga förslag
angående de tjänster som bör inrättas och de anslag som bör anvisas, därest riksdagen
beslutar, att ett förstatligande skall äga rum. Jag föreslår, att det därutöver
skall ankomma på Kungl. Maj:t att fatta beslut i de frågor, som kan uppkomma
i samband härmed.
Skolöverstyrelsens förslag till utbyggnad av förskoleseminarierna tillstyrker
jag. Det framgår av vad som anförts i det föregående, att en dylik utbyggnad
är av omständigheterna synnerligen starkt motiverad liksom en så stor ökning
av intagningen som omständigheterna medger. Mot överstyrelsens förslag till
förläggningsorter för två nya förskoleseminarier har jag, med hänsyn till de
framlagda skälen härför, ingen erinran. Nya förskoleseminarier bör således
fr. o. m. budgetåret 1963/64 inrättas i Gävle och Jönköping.
Vid bifall till vad jag här förordat kommer förskoleseminariernas intagningskapacitct
att öka från för närvarande ca 290 platser till omkring 480 årligen.
Jag förutsätter, att skolöverstyrelsen i samarbete med vederbörande myndigheter
m. fl. organ fortsätter de företagna undersökningarna av lärarbehovet inom
92
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 111 år 1963
det aktuella området och framlägger de ytterligare förslag, som dessa undersökningar
ger anledning till. Jag räknar vidare med att skolöverstyrelsen i samarbete
bl. a. med berörda kommuner noggrant genomarbetar de praktiska problem, som
kan vara förbundna med en fortsatt utbyggnad av förskoleseminarierna. Vid de
mer långsiktiga övervägandena av utbildningens lokalisering och organisation
måste även en ytterligare noggrann prövning ske av förutsättningarna och formerna
för en eventuell samverkan mellan förskollärarutbildningen och annan
lärarutbildning.
Den stora avgång som skett av utexaminerade förskollärare aktualiserar ett
behov av kurser för reaktivering av icke yrkesverksamma förskollärare. Enstaka
sådana kurser har igångsatts av arbetsmarknadsstyrelsen. Tyvärr har anslutningen
till dessa kurser blivit ganska obetydlig. Skolöverstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen
bör gemensamt överväga, vilka ytterligare åtgärder som kan
stimulera de icke-yrkesverksamma förskollärarna att återgå till sitt yrke. En
redovisning härför bör lämnas i överstyrelsens anslagsäskanden för budgetåret
1964/65.
Jag avser att i det följande, vid min behandling av anslagsfrågorna under
åttonde huvudtitelns avsnitt F. Lärarutbildning, a) Klass- och ämneslärarutbildning
m. m., hemställa om de anslagsförändringar för nästa budgetår, som erfordras
vid bifall till vad jag här i olika hänseenden förordat.
Jag torde här få upptaga ett särskilt spörsmål, nämligen den av 1961 års riksdag
(Rskr 383) väckta frågan om statsverkets bestridande av kostnader för
flytt ningsersättning inom folkskolan och grundskolan.
Dessa kostnader har enligt hittills gällande bestämmelser endast till en del bestritts
av statsmedel, nämligen i fråga om försöksskolans högstadium och vid
tvångsförflyttning till annan kommun. Jag förordar, att kostnaderna för flyttningsersättning
enligt flyttningsersättningskungörelsen generellt bestrides av
statsmedel, då fråga är om rektor eller lärare vid grundskolan eller folkskolan,
utom i fall då flyttningen föranletts av att lärares tjänstgöring förlagts till annan
skolenhet av grundskolan eller folkskolan i samma kommun. Om ej riksdagen
reser erinran häremot, bör sådan ersättning utgå redan för innevarande budgetår.
Under åberopande av vad jag i det föregående anfört och förordat, hemställer
jag att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
a) besluta om en utvidgning av den vid lärarhögskolorna
anordnade enterminsutbildningen i huvudsaklig överensstämmelse
med vad jag förordat;
b) besluta om en ökning av antalet utbildningsplatser för
utbildning av lärare vid läroanstalter med praktisk lärarkurs i
huvudsaklig överensstämmelse med vad jag förordat;
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
93
c) besluta att utbildning av folkskollärare och småskollärare
skall anordnas vid lärarhögskolan i Göteborg fr. o. m. budgetåret
1963/64;
d) besluta att utbildning av folkskollärare, i engelska skall
anordnas i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag förordat;
e) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga av mig förordade
särskilda åtgärder för ökad ämneslärarutbildning och för anordnande
av utbildning av teknologie magistrar;
f) besluta att förskollärarutbildningen skall förstatligas
fr. o. m budgetåret 1963/64 och utbyggas i av mig angiven omfattning;
g)
bemyndiga Kungl. Maj:t att fatta de beslut och vidtaga
de åtgärder i övrigt som fordras för genomförandet av vad jag i
det föregående föreslagit.
94
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
YIII. Anslagsberäkningar för budgetåret 1963/64
1. Lärarhögskolan i Stockholm: Avlöningar
1960/61 ......................
1961/62 ......................
1962/63 (statsliggaren I: 2 s. 334)
5 611 000
6 145 000
6 926 000
9 650 000
Anslag
Nettoutgift
5 823 370
6 442 689
1963/64 (förslag)
Skolöverstyrelsen föreslår, att detta förslagsanslag för budgetåret 1963/64
höjes med 2 957 000 kr. Höjningen betingas, förutom av automatiska lönekostnadsökningar,
av följande förslag.
1. En tjänst som biträdande rektor i ABp 26.
2. En lektorstjänst i Ae 27 i psykologi och pedagogik.
3. En docenttjänst i Ae 25 i praktisk pedagogik.
4. Två psykologtjänster i Ae 25 respektive Ae 21 samt en assistenttjänst.
5. Höjning av lönegrad för speciallärarlinjens rektor till ABp 27.
6. Ytterligare 500 assistenttimmar i anslutning till förslaget under punkt 3.
7. Enterminsutbildning av ämneslärare
a) Sex lektorstjänster i Ao 25 i högstadiets metodik
b) En kanslibiträdestjänst i Ao 7
c) Avlöningsförmåner åt lärarkandidater
d) Ersättning för handledning vid praktisk lärarutbildning utanför lärarhögskolan.
8. —9. Förändring av proportionen ordinarie—icke-ordinarie lärartjänster i läro
ämnen
genom inrättande av fyra nya adjunktstjänster i Ao 23 samt två nya
ämneslärartjänster i Ao 21.
10. En vaktmästartjänst i Ae 8.
11. Ordinariesättning av en bibliotekarietjänst i Ae23.
12. Ordinariesättning av en maskinisttjänst i Ae 9.
13. Ordinariesättning av en biblioteksbiträdestjänst och en kanslibiträdestjänst
14. Nedsättning av undervisningsskyldigheten för lektorer i psykologi och pedagogik.
A. Den egentliga lärarhögskolan
i Ae 7.
95
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
B. Övningsskolan
15. Höjning av lönegrad för övningsskolans rektor till ABp 27.
16. Arvode till övningsskolans rektor i likhet med vad som utgår till ordinarie
adjunkt, e. o. adjunkt, behörig till adjunktstjänst, och folkskollärare i A 19.
17. Kostnader för tillsynslärare vid övningsskolan.
18. Inrättande av en räkneklinik i övningsskolan.
19. Nedsättning av undervisningsskyldigheten för övningsskolans rektor.
20. Nedsättning av undervisningsskyldigheten för lärare i läroämnen på övningsskolans
högstadium.
21. Nedsättning av undervisningsskyldigheten för fullgörande av skolpsykologiska
uppgifter.
22. Ökning av antalet undervisningstimmar med hänsyn till tillkomsten av
ytterligare två avdelningar av årskurs 9.
Av skolöverstyrelsens framställning inhämtas beträffande dessa förslag, bl. a.,
följande.
1. Den kvalificerade arbetshjälp för fullgörande av vissa rektorsuppgifter, som
kan erhållas för nu anvisade 20 000 kr., blir otillräcklig, om överstyrelsens förslag
om anordnande av ämneslärarutbildning om en termin vid lärarhögskolan vinner
bifall. Överstyrelsen föreslår därför inrättandet av en tjänst som biträdande
rektor och förordar i anslutning till 1960 års lärarutbildningssakkunnigas förslag,
att den biträdande rektorns undervisningsskyldighet bör sättas till högst
fem veckotimmar. Vid bifall härtill bortfaller berörda anslagspost om 20 000 kr.,
varjämte övningsskolans lönekostnader minskas med omkring 7 000 kr.
4. För innevarande budgetår är under reservationsanslaget till Pedagogiskt
utvecklingsarbete inom det allmänna skolväsendet uppfört ett belopp av SO 000
kr. för framställning av standardprov och diagnostiska prov.
I sitt utlåtande över 1957 års skolberednings betänkande Grundskolan framhöll
skolöverstyrelsen, att arbetet med standardprov vid lärarhögskolans pedagogisk-psykologiska
institution fått en sådan omfattning, att institutionen inte
kan fullgöra ens pågående uppdrag utan en personalförstärkning.
Överstyrelsen föreslår nu, att vid lärarhögskolans pedagogisk-psykologiska
institution fr. o. m. budgetåret 1963/64 inrättas en psykologtjänst i
lönegrad Ae 25, en psykologtjänst i lönegrad Ae 21 och
en assistentbefattning med avlöning enligt reglerad befordringsgång.
5,15. Rektorst j änsterna vid lärarhögskolans speciallärarlinje
och vid dess övningsskola är alltsedan tjänsternas
inrättande placerade i lönegrad ABp 26, dvs. den högsta lönegraden för rektorer
vid realskolor och obligatoriska skolor med högstadium. Fr. o. m. den 1 juli
1962 är emellertid rektorstjänsterna vid sådana skolor placerade i lönegrad
ABp 27, förutsatt att poängtalet höstterminen 1961 enligt då gällande poängberäkningsgrunder
uppgick till 60. Överstyrelsen finner skäligt, att den ansvarsfulla
posten som rektor vid lärarhögskolans speciallärarlinje ställes i paritet med
rektorstjänsterna vid de största realskolorna och föreslår därför, att tjänsten
placeras i lönegrad ABp 27.
Med hänsyn till att fr. o. m. innevarande läsår poängtalet för undervisningsavdelningarna
vid övningsskolan enligt samma poängberäkningsgrunder synes
96
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
ha passerat ovannämnda gräns, föreslår överstyrelsen likaså att rektorstjänsten
vid övningsskolan uppflyttas till lönegrad ABp27.
7. I anslutning till sitt förslag om anordnande av enterminsutbildning av
ämneslärare vid lärarhögskolan föreslår överstyrelsen, att vid lärarhögskolan
inrättas sex 1 e k t o r s t j ä n s t e r i högstadiets metodik i lönegrad
Ao 25 samt en ordinarie kanslibiträdes tjänst.
Vid bifall till förslaget om inrättande av nämnda lektorstjänster minskas avlöningskostnaderna
för övningsskolan med lönerna för ungefär två heltidstjänstgörande
lärare i läroämnen till följd av metodiklektorernas fyllnadstjänstgöring.
Kostnaderna för avlöningsförmåner åt lärarkandidater beräknas till 1 032 000
kr. och kostnaderna för handledning vid praktisk lärarutbildning utanför lärarhögskolan
till 432 000 kr.
8_9. Under förutsättning att lärarhögskolan enligt förslaget under punkten 7
ovan erhåller sex nya lektorstjänster i metodik, beräknas övningsskolans
behov av lärare i läroämnen uppgå till omkring 23 tjänster. Enligt den
ordning som gäller vid de allmänna läroverken skall 90 % av lärarbehovet
täckas av ordinarie lärare. Givetvis bör inte förhållandena vara ogynnsammare
vid en lärarutbildningsanstalt. Eftersom lärarhögskolan för närvarande endast
har 14 ordinarie lärartjänster i läroämnen bör ytterligare minst G ordinarie
tjänster inrättas, därav 4 bör vara adjunktstjänster och 2 ämneslärartjänster.
10. I sina anslagsäskanden för budgetåret 1962/63 föreslog styrelsen för lärarhögskolorna,
att en vaktmästartjänst i lönegrad Ae 8 skulle
inrättas vid lärarhögskolan i Stockholm. Styrelsen hänvisade bl. a. till att antalet
dylika tjänster vid den egentliga lärarhögskolan förblivit oförändrat, trots
att nya byggnader tillkommit och verksamheten väsentligt utvidgats. Skolöverstyrelsen
upprepar nu detta förslag och erinrar vidare om att fr. o. m. innevarande
läsår en speciallärarlinje inrättats med expedition och undervisningslokaler
belägna på ungefär 1,5 km avstånd från lärarhögskolans expedition.
17. Enligt skolstadgan den 6 juni 1962 skall vid varje skolanläggning utöver
viss minimistorlek finnas en tillsynslärare. Då antalet klasser vid övningsskolan
budgetåret 1963/64 kommer att uppgå till 45 eller 46, medför
detta en minskning av tillsynslärares undervisningsskyldighet med 7—8 veckotimmar.
Vidare synes övningsskolans poängtal enligt skolstadgan uppgå till
lägst 54,5, vilket enligt nu gällande normer skulle innebära tillsynslärararvode
på 4 320 kr. Kostnaderna för tillsynslärare vid lärarhögskolans övningsskola
skulle sålunda belöpa sig på i runt tal 14 000 kr.
Departementschefen. Det nuvarande beloppet av 20 000 kr. till rektors förfogande
för biträde med rektorsuppgiftema bör uppräknas till 25 000 kr. (p. 1).
Jag tillstyrker, att sex lektorstjänster i Ao 25 i högstadiets metodik samt en
kanslibiträdestjänst i Ae 7 inrättas vid lärarhögskolan samt att medel beräknas
för avlöningsförmåner åt lärarkandidater och för ersättning till handledare
(p. 7). Förslaget om inrättande av fyra nya adjunktstjänster i Ao 23 och
två nya ämneslärartjänster i Ao 21 biträder jag (p. 8—9). Jag tillstyrker vidare
förslaget om inrättande av en vaktmästartjänst i Ae 8 (p. 10). Slutligen föreslår
jag, under hänvisning till vad jag anfört i den proposition om ökat stöd till
föreläsnings- och studiecirkelverksamhet m. m. (1963: 36), som förelagts årets
riksdag, att en lektorstjänst i Ae 27 eller Ae 25 i vuxenundervisningens metodik
97
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 111 år 1963
inrättas vid lärarhögskolan. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela
närmare föreskrifter angående de med nämnda tjänst förenade arbetsuppgifterna.
Under förevarande anslag räknar jag i övrigt inte med andra förändringar än
automatiska kostnadsökningar, som sammanhänger med inrättandet av en befattning
som tillsynslärare vid övningsskolan, tillkomsten av ytterligare två
avdelningar av årskurs 9 i övningsskolan samt beslutade lone- och arvodeshöjningar.
Anslaget bör, vid bifall till vad jag förordat för nästa budgetår uppföras med
9 650 000 kr., vilket innebär en höjning med 2 724 000 kr.
Med åberopande av vad jag sålunda anfört och förordat, hemställer jag, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för lärarhögskolan i Stockholm, som föranledes
av vad jag i det föregående förordat;
b) godkänna följande avlöningsstat för lärarhögskolan i
Stockholm, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1963/64:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 642 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis .................... 990 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
.................................... 3 573 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................... 2 325 000
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................. 120 000
Summa kr. 9 650 000
c) till Lärarhögskolan i Stockholm: Avlöningar för budgetåret
1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 9 650 000 kr.
2. Lärarhögskolan i Stockholm: Omkostnader
Anslag
Nettoutgift
1960/61 ...............................
...... 406 000
408 286
1961/62 ...............................
...... 414 000
386 698
1962/63 (statsliggaren 1:2 s. 339) .......
...... 692 000
1963/64 (förslag) ......................
...... 724 000
Följande sammanställning upptager den för innevarande budgetår gällande
omkostnadsstaten samt för nästa budgetår skolöverstyrelsens förslag till förändringar
och departementets anslagsberäkning.
7 — Bihang till riksdagens protokoll 10G3. 1 sand. Nr 111
98
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
För 1962/63
Av skolöversty-
Departementets
upptagna
relsen för 1963/64
anslagsberäk-
belopp,
föreslagna
ning för
kr.
ändringar, kr.
1963/64, kr.
1. Sjukvård m. m., förslagsvis ..............
9000
of.
of.
2. Reseersättningar, förslagsvis ............
221 500
of.
of.
3. Bidrag till anordnande av studie- och
idrottsutfärder m. m....................
9 000
of.
of.
4. Expenser, förslagsvis ...................
442 500
+ 55 000
+ 29 000
5. Publikationstryck, förslagsvis ...........
10 000
+ 3 000
+ 3 000
Summa kr.
692 000
+ 58 000
+ 32 000
Beträffande överstyrelsens förslag under punkterna 4 och 5 inhämtas följande.
4. För städning och renhållning beräknas kostnaderna öka med 12 000 kr. till
följd av höjningar av städlöner och renhållningsavgifter.
För skrivmateriel, papper, blankettryck o. d. föreslås en höjning med sammanlagt
25 000 kr., varav 21 000 kr. hänför sig till den pedagogisk-psykologiska
institutionen.
För inköp och underhäll av möbler, skriv- och räknemaskiner m. fl. inventarier
har för innevarande budgetår anvisats dels 10 000 kr. för bl. a. övningsskolans
behov, dels 35 000 kr. för utrustning åt den nya speciallärarlinjen.
Övningsskolans utrustning med bänkar, stolar m. m. befinner sig ett mycket
eftersatt läge och därjämte föreligger ett alltmer ofrånkomligt behov av att få
golven i gymnastik- och slöjdsalarna slipade och ommålade. Överstyrelsen måste
därför hemställa om en höjning av det för detta ändamål nu anvisade beloppet
med 20 000 kr.
För utrustning åt den nya speciallärarlinjen beräknar överstyrelsen, att ytterligare
8 000 kr. erfordras.
För enterminsutbildning av ämneslärare räknar överstyrelsen i anslutning till
1960 års lärarutbildningssakkunnigas förslag med ett belopp av 25 000 kr. för
expenser.
5. Den föreslagna höjningen av anslagsposten till publikationstryck hänför sig
till förslaget om anordnande av enterminsutbildning och överensstämmer med
vad 1960 års lärarutbildningssakkunniga föreslagit.
Departementschefen. Beträffande posterna 1—3 räknar jag i likhet med skolöverstyrelsen
med oförändrade belopp. För städning räknar jag med en kostnadsökning
med 12 000 kr. och för skrivmateriel, papper, blankettryck o. d. med
en ökning med 15 000 kr. För inköp och underhåll av möbler m. m. har för
innevarande budgetår anvisats ett engångsbelopp av 45 000 kr. Jag räknar med
att ett ytterligare belopp av 20 000 kr. erfordras för ändamålet, vilket innebär
en minskning med 25 000 kr.
För den föreslagna enterminsutbildningen beräknar jag en ökning av medelsbehovet
med 25 000 kr., i vilket belopp jag inräknar såväl expensmedel som
medel till publikationstryck.
Slutligen bör för den föreslagna lektor stjänsten i vuxenundervisningens metodik
anvisas ett belopp för omkostnader, vilket jag beräknar till 5 000 kr.
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
99
Anslaget torde med hänsyn till vad jag förordat böra uppföras med (692 000 -f32
000 =) 724 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Lärarhögskolan i Stockholm: Omkostnader för budgetåret
1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 724 000 kr.
3. Lärarhögskolan i Stockholm: Materiel, böcker m. m.
Anslag
Nettoutgift
1960/61 ...............................
....... 100 000
60 594
1961/62 ...............................
...... 100 000
125 519
1962/63 (statsliggaren I: 2 s. 340)........
....... 120 000
1963/64 (förslag) ......................
....... 150 000
Detta reservationsanslag är för innevarande budgetår fördelat på två anslagsposter,
en på 34 000 kr. till biblioteket och en på 86 000 kr. till materiel, böcker
m. m. Av dessa båda belopp hänför sig 9 000 respektive 1 000 kr. till den nyinrättade
speciallärarlinjen.
Skolöverstyrelsen föreslår, att anslagsposten till biblioteket höjes med 1 000
kr. till 35 000 kr. Av detta belopp beräknar överstyrelsen 5 000 kr. för speciallärarlinjen
och 30 000 kr. för lärarhögskolan i övrigt. Överstyrelsen framhåller
som motivering härför, att speciallärarlinjen med hänsyn till lokalernas belägenhet
kräver ett särskilt referensbibliotek, att verksamheten vid lärarhögskolans
pedagogisk-psykologiska institution ökat i omfattning och att bok- och inbindningspriserna
ökat.
Anslagsposten till materiel, böcker m. m. föreslås höjd med 65 000 kr. Härav
beräknas 50 000 kr. för en första upprustning med audivisuella och andra hjälpmedel
för undervisningen. För anordnande av enterminsutbildning av ämneslärare
räknar överstyrelsen i enlighet med 1960 års lärarutbildningssakkunnigas
förslag med ett medelsbehov under detta anslag av 15 000 kr.
Departementschefen. Jag förordar, att anslaget för nästa budgetår uppföres
med 150 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Lärarhögskolan i Stockholm: Materiel, böcker m. m.
för budgetåret 1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag av 150 000 kr.
4. Lärarhögskolan i Malmö: Avlöningar
Anslag
1960/61 ................................... 1 356 000
1961/62 ................................... 2 471 000
1962/63 (statsliggaren I: 2 s. 340) ............ 5 438 000
1963/64 (förslag) ........................... 8 263 000
Nettoutgift
1 367 798
2 325 893
100
Kungl. Majds ''proposition nr 111 år 1963
Anslaget till avlöningar vid lärarhögskolan bör enligt skolöverstyrelsen uppföras
med 8 488 000 kr. eller 3 050 000 kr. mer än för innevarande budgetår. Den
föreslagna höjningen är till betydande del av automatisk natur, dels på grund av
beslutade lönehöjningar, dels på grund av att den avser ett genomförande av
tidigare riksdagsbeslut. Förslagen upptages i följande sammanställning.
I. Automatiskt nytillkommande tjänster enligt
1959 års riksdagsbeslut
A. Den egentliga lärarhögskolan
1. En lektorstjänst i Ao 27 i högstadiets metodik.
2. En lektorstjänst i Ao 27 i psykologi och pedagogik.
3. Två lektorstjänster i Ao 23 i mellanstadiets metodik och en lektorstjänst i
Ao 23 eller Ao 20 i lågstadiets metodik.
B. Övningsskolan
4. En lektorstjänst i Ao 27/25.
5. Sju adjunktstjänster i Ao 23.
6. Två ämneslärartjänster i Ao 21.
7. Två tjänster som lärare i Ao 20 i gymnastik med lek och idrott.
8. En tjänst som lärare i Ao 20 i musik.
9. En tjänst som lärare i Ao 17 i textilslöjd.
10. En tjänst som lärare i Ao 17 i trä- och metallslöjd.
11. Sex tjänster som övningsskollärare i Ao 20.
12. Fyra tjänster som övningsskollärare i Ao 20/17.
II. Föreslagna nya tjänster m. m.
13. En tjänst som laborator i Bo 1.
14. En tjänst som biträdande rektor i ABp 27 vid den egentliga lärarhögskolan
samt avlöningsförstärkning och arvode vid tjänsten.
15. Ändring av lönegradsbeteckningen för rektorstjänsten vid Munkhätteskolan.
16. En docenttjänst i Ae 25.
17. En tjänst som skolpsykolog i Ae 25.
18. En halvtidstjänst som statistiker i Ae 21.
19. En tjänst som lärare i Ao 20 i tal- och röstvård.
20. En tjänst som lärare i Ao 20 i teckning vid övningsskolan.
21. En assistenttjänst i reglerad befordringsgång.
22. Ombildning av en vaktmästartjänst i Ao 8 till en förste expeditionsvakttjänst
i Ao 9.
23. En tjänst som institutionstekniker/vaktmästare.
24. Tre kontorsbiträdestjänster i reglerad befordringsgång.
25. Tillsynslärare (materialförvaltare) vid övningsskolan.
26. Arvode till föreståndare för fortbildningsinstitut.
101
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
De automatiska utgiftsförändringar, som ej framgår av den föregående sammanställningen,
hänför sig till löne- och arvodeshöjningar, ökade kostnader för
ersättning till lärarkandidater samt justering av anslagsposten till kompensation
för höjda folkpensionsavgifter.
Av skolöverstyrelsens motivering för de framlagda förslagen inhämtas bl. a.
följande.
14. Överstyrelsen upprepar det i föregående års anslagsäskanden framlagda
förslaget om inrättande av en tjänst som biträdande rektor vid lärarhögskolan.
De arbetsuppgifter, som bör avlastas rektor för lärarhögskolan, är
både till arten och omfånget sådana, att de bör ingå i en särskild, för uppgifternas
fullgörande väl kvalificerad befattningshavares åligganden. Nuvarande
arvode å 20 000 kr. för den som biträder rektor för lärarhögskolan med fullgörande
av vissa rektörsuppgifter är otillräckligt för att rektor skall kunna avlastas
i erforderlig utsträckning.
20. De preliminära beräkningar, som låg till grund för den i propositionen
1959: 89 angivna personalförteckningen för övningsskolan, baserades på dåvarande
timplaner för mellanskollärarlinjen och försöksskolan, varjämte man
räknade med endast 5 paralleller på högstadiet. Beräkningarna har därför givit
ett betydligt lägre timtal än det som nu gällande timplaner och här förutsatta
organisation av högstadiet ger. Om man räknar med endast en ordinarie
lärare i teckning vid övningsskolan, blir antalet lärartimmar
över stat 86 veckotimmar läsåret 1963/64 i stället för 35 enligt den tidigare
beräkningen. Två nya ordinarie tjänster vore alltså motiverade, men överstyrelsen
föreslår tills vidare endast en.
24. Lärarhögskolans pedagogisk-psykologiska institution disponerar för närvarande
endast en kontorist. Denna befattningshavare kan omöjligen samtidigt
sköta löpande expeditionsärenden, utföra omfattande beräkningsarbeten samt
betjäna institutionens samtliga befattningshavare med renskrivning. Det är ej
heller ekonomiskt försvarbart, att befattningshavare med pedagogisk-psykologisk
specialutbildning skall tvingas uppta tiden med rutinmässigt skrivarbete.
Överstyrelsen föreslår för institutionens behov en utökning med 3 kontorsbiträden.
25. Enligt de normer, som gäller inom det obligatoriska skolväsendet skulle
tillsynslärarorganisationen vid övningsskolorna — Munkhätteskolan och Heleneholmsskolan
(högstadiet) — medföra kostnader dels för arvoden och dels för
nedsättning av undervisningsskyldighet. Vid beräkning av motsvarande kostnader
vid ifrågavarande båda skolor motiverar belastningen genom auskultationer
och undervisningsövningar en höjning av poängtalet per klassavdelning
till, för Munkhätteskolans del 1,5 poäng per klassavdelning och för Heleneholmsskolans
del 2 poäng per klassavdelning på högstadiet och i gymnasiets första
och andra ringar. Med denna beräkningsgrund blir kostnaderna följande.
Munkhätteskolan .
Ileleneholmsskolan
Antal
poäng
Arvode
Nedsättning
Summa
kostnad
48
3 888
8 veckotimmar
11 968
41
3 384
4 veckotimmar
7 424
Kr. 19 392
Departementschefen. I enlighet med statsmakternas år 1959 fattade beslut
har vid lärarhögskolan i Malmö fr. o. m. innevarande läsår påbörjats utbildning
av folk- och småskollärare. Vidare har i enlighet med statsmakternas beslut år
102
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
1962 påbörjats 1-terminsutbildning av ämneslärare, vilken bedrives vid sidan
av den redan tidigare anordnade treterminsutbildningen.
Jag tillstyrker, att lärarorganisationen vid lärarhögskolan och dess övningsskola
utbygges på sätt överstyrelsen föreslagit under punkterna 1—12, vilka
förslag överensstämmer med det nyssnämnda år 1959 fattade beslutet.
På grund av undervisningens ökade omfattning bör beloppet till rektors förfogande
för biträde med rektorsuppgiftema höjas till 25 000 kr. (p. 1). Jag tillstyrker
därutöver inrättandet av en tjänst som lärare i Ao 20 i teckning vid
övningsskolan (p. 20). Vidare beräknar jag medel för ytterligare två kontorsbiträdestjänster
i reglerad befordringsgång (p. 24). Slutligen beräknar jag medel
för kostnader för tillsynslärare vid övningsskolan (p. 25).
I övrigt räknar jag under förevarande anslag endast med automatiska kostnadsförändringar.
Jag beräknar på grundval av vad jag här förordat ifrågavarande anslag för
nästa budgetår till 8 263 000 kr. Detta innebär en anslagshöjning med 2 825 000
kr.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för lärarhögskolan i Malmö, som föranledes
av vad jag i det föregående förordat;
b) godkänna följande avlöningsstat för lärarhögskolan i
Malmö, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1963/64:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för slag svis 2 568 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis .................... 549 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
.................................... 2 980 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................... 2 047 000
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................. 119 000
Summa kr. 8 263 000
c) till Lärarhögskolan i Malmö: Avlöningar för budgetåret
1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
8 263 000 kr.
5. Lärarhögskolan i Malmö: Omkostnader
Anslag Nettoutgift
1960/61 ..................................... 76 000 68 419
1961/62 ..................................... 90 000 66 242
103
Kungl. Maj:ts -proposition nr 111 år 1963
1962/63 (statsliggaren I: 2 s. 343).............. 500 000
1963/64 (förslag) ............................ 750 000
Följande sammanställning upptager den för innevarande budgetår gällande
omkostnadsstaten samt för nästa budgetår skolöverstyrelsens förslag till förändringar
och departementets anslagsberäkning.
För 19G2/G3
Av skolöversty-
Departementets
upptagna
relsen för 1963/64
anslagsberäk-
belopp,
föreslagna
ning för
kr.
ändringar, kr.
1963/G4, kr.
1. Sjukvård in. in., förslagsvis..............
4 000
+ 6 000
+ 6 000
2. Reseersättningar, förslagsvis ............
178 000
— 40 000
— 40 000
3. Bidrag till anordnande av studie- och id- rottsutfärder m. m.....................
1 000
+ 9 000
+ 9 000
i. Expenser, förslagsvis ...................
309 000
+ 294 000
+ 275 000
5. Publikationstryek, förslagsvis ...........
8 000
of.
of.
Summa kr.
500 000
-1- 269 000
+ 250 000
Beträffande överstyrelsens förslag inhämtas bl. a. följande.
2. Kostnaderna för tjänsteresor samt för reseersättning åt klasslärarkandidater
beräknas öka med 40 000 kr. Å andra sidan beräknas kostnaderna för flyttningsersättningar
minska med 80 000 kr.
3. Ökningen beror på ett ökat antal klasslärarkandidater.
4. Av den beräknade ökningen faller 40 000 kr. på bränsle, lyse och vatten
samt 208 000 kr. på städning och renhållning. Vidare beräknas ett ökat medelsbehov
uppkomma för skrivmateriel med 40 000 kr., för telefon och annonser
med 4 000 kr. och för bokinköp samt bindning av böcker och handlingar med
2 000 kr. De föreslagna höjningarna beror på lärarhögskolans utbyggnad och
höjda priser.
Departementschefen. Jag förordar, att förevarande anslag uppräknas med
250 000 kr. till 750 000 kr. och hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att
till Lärarhögskolan i Malmö: Omkostnader för budgetåret
1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 750 000 kr.
6. Lärarhögskolan i Malmö: Materiel, böcker m. m.
1960/61 .......................
1961/62 ......................
1962/63 (statsliggaren 1:2 s. 343)
1963/64 (förslag) ..............
Anslag Nettoutgift
60 000 46 375
60 000 49 395
457 000
235 000
Skolöverstyrelsen föreslår, att detta reservationsanslag för nästa budgetår
uppföres med 649 000 kr., vilket belopp med 192 000 kr. överstiger det för
innevarande budgetår anvisade anslaget.
Överstyrelsen räknar med att mcdelsbchovet för allmän undervisnings- och
104
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
förbrukningsmateriel skall öka med 60 000 kr. till 140 000 kr., att medelsbehovet
för den pedagogiska institutionen skall öka med 210 000 kr. till 270 000 kr. och
att ett belopp av 50 000 kr. fordras för nyanskaffning av speciella tekniska
hjälpmedel. Överstyrelsen räknar vidare med ett visserligen reducerat men dock
till 140 000 kr. kvarstående medelsbehov till undervisningsmateriel för undervisningen
vid den egentliga lärarhögskolan i skilda ämnen. I detta belopp ingår
ett belopp av 25 000 kr. till anskaffande av ett språklaboratorium, vilket belopp
skulle erfordras utöver det för innevarande budgetår anvisade engångsbeloppet
av 50 000 kr. för samma ändamål.
De ökade kostnaderna för undervisnings- och förbrukningsmateriel motiveras
med det starkt ökade elevantalet. Det för utrustning av den pedagogiska institutionen
beräknade beloppet grundar sig på en inom institutionen upprättad
PM med specifikation över den utrustning, som bedömes erforderlig. Beloppet
för speciella tekniska hjälpmedel avser anskaffning av 16 skriftprojektorer samt
utrustning för intern televisionsöverföring.
Det kvarstående medelsbehovet för undervisningsmateriel angives bero dels
på prishöjningar, dels på en tidigare felbedömning av värdet av den materiel,
som kunde övertagas från folkskoleseminariet i Lund. Slutligen anges den tidigare
uppgivna kostnaden för ett språklaboratorium ha ändrats av vederbörande
firma till 75 000 kr. Av handlingarna inhämtas dock att uppgörelse sedermera
träffats om leverans av språklaboratoriet för en sammanlagd kostnad av
67 000 kr.
Departementschefen. Av innevarande års anslag å 457 000 kr. utgör 340 000
kr. engångsanvisning. Jag har emellertid funnit nödvändigt att, i avvaktan på
närmare utredning rörande lärarhögskolans medelsbehov för här ifrågavarande
ändamål, tillstyrka en viss uppräkning av det återstående beloppet för att
möjliggöra en anskaffning av den ytterligare materiel, som för nästa budgetår
bedömes mest nödvändig. Sålunda förordar jag, att anslaget uppföres med ett
belopp av 235 000 kr. och hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Lärarhögskolan i Malmö: Materiel, böcker to. to. för
budgetåret 1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 235 000 kr.
7. Lärarhögskolan i Malmö: Inredning och utrustning
av nya lokaler
Anslag
Nettoutgift
1960/61 ...............................
39 411
1961/62 ...............................
22 366
1962/63 (statsliggaren I: 2 s. 344)........
....... 300 000
1963/64 (förslag) .......................
105
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
Skolöverstyrelsen föreslår, att detta reservationsanslag för nästa budgetår
uppföres med 235 000 kr. Som motivering härför anför överstyrelsen följande.
De preliminära beräkningar, som legat till grund för tidigare anslagsäskanden,
har varit synnerligen osäkra på grund av den nödvändiga forceringen av byggnadsarbetet
för att lärarhögskolan skulle kunna tagas i bruk från höstterminen
1962. Inrednings- och möbleringsritningar förelåg ej ens för första byggnadsetappen,
då anslagsäskandena för budgetåret 1962/63 överlämnades till Kungl.
Maj:t, och ännu har sådana ritningar för lärarhögskolans gymnastikinstitution,
överspelningsrum och den av riksdagen 1962 beslutade tillbyggnaden ej färdigställts.
I anslagsäskandena för budgetåret 1962/63 räknade styrelsen för lärarhögskolorna
med en totalkostnad för inredning och utrustning på 680 000 kr.,
av vilka hittills 600 000 kr. anvisats av riksdagen. Av redovisade beräkningar
framgår, att per den 1 juli 1962 återstående del av totalkostnaden uppgår till
773 000 kr. och att sålunda, efter avdrag för reserverade och anvisade medel om
sammanlagt 538 000 kr., ett ytterligare anslagsbehov på 235 000 kr. föreligger.
Departementschefen. De beräkningar av kostnaderna för upprättandet av en
lärarhögskola i Malmö, som i proposition 1959: 89 redovisades för riksdagen,
upptog för inredning och utrustning ett belopp av 600 000 kr. Detta belopp har
med innevarande års anslag sammanlagt anvisats för ändamålet. Som framgår
av nämnda proposition grundade sig emellertid detta belopp på en uppskattning
med ledning bl. a. av den vid lärarhögskolan i Stockholm disponerade utrustningen.
De nu föreliggande beräkningarna utvisar, att den verkliga kostnaden
med drygt 200 000 kr. överstiger den ursprungligen beräknade. Jag förordar,
att anslaget för nästa budgetår uppföres med ett till 200 000 kr. begränsat
belopp och hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Lärarhögskolan i Malmö: Inredning och utrustning
av nya lokaler för budgetåret 1963/64 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kr.
8. Lärarhögskolan i Göteborg: Avlöningar.
Anslag
1962/63 (statsliggaren 1:2 s. 344) ............ 3 279 000
1963/64 (förslag) ........................... 5 886 000
Skolöverstyrelsen föreslår i sina anslagsäskanden för budgetåret 1963/64, sådana
dessa slutligt föreligger, att detta förslagsanslag höjes med 2 916 000 kr.
till 6 205 000 kr. Av den föreslagna höjningen är i runt tal 600 000 kr. av automatisk
natur och 2 119 000 kr. föranledd av förslaget om en utbyggnad av lärarhögskolans
kapacitet för dels ytterligare 15 ämneslärarkandidater per termin,
dels 48 folk- och 48 småskollärarkandidater per termin.
Överstyrelsen framlägger för budgetåret 1963/64 följande förslag i fråga om
inrättande av nya tjänster m. m.
106
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
A. Tjänster vid den egentliga lärarhögskolan
1. En professorstjänst i Bo 3.
2. En tjänst som biträdande rektor i Bg 1.
3. Två lektorstjänster i Ao 27 i psykologi och pedagogik.
4. Tre lektorstjänster i Ao 27 i högstadiets metodik.
5. Två lektorstjänster i Ao 25 i högstadiets metodik.
6. Fyra lektorstjänster i Ao 23 i mellanstadiets metodik.
7. Tre lektorstjänster i Ao 23/20 i lågstadiets metodik.
8. Fyra lektorstjänster i Ao 21 i övningsämnenas metodik.
9. Två lektorstjänster i Ao 19 i övningsämnenas metodik.
10. En instrumentmakartjänst i Ao 11.
11. En kansliskri vart jänst i Ao 11.
12. En maskinisttjänst i Ao 9.
13. En kontoristtjänst i Ao 9.
14. En kontoristtjänst i Ae 9.
15. En kanslibiträdestjänst i Ae 7.
16. Två skriv- och kontorsbiträdestjänster i reglerad befordringsgång.
B. Tjänster vid övningsskolan
17. En rektorstjänst i ABp 27.
18. 20 övningsskollärartjänster i Ao 20.
19. 10 övningsskollärartjänster i Ao 17.
20. Två tjänster som lärare i Ao 20 i teckning.
21. Två tjänster som lärare i Ao 20 i musik.
22. Två tjänster som lärare i Ao 20 i gymnastik.
23. Fyra tjänster som lärare i Ao 17 i slöjd.
24. En kanslibiträdestjänst i Ao 7.
25. En skriv- och kontorsbiträdestjänst i reglerad befordringsgång.
C. Övriga förslag
26. Höjning av arvodet till föreståndaren för speciallärarlinjen.
27. Nedsättning av undervisningsskyldigheten för följande befattningshavare:
föreståndaren för speciallärarlinjen,
rektorn vid övningsskolan,
lektorn i Ao 27 i psykologi och pedagogik,
lektorerna i Ao 27 i högstadiets metodik,
lektorerna i Ao 25 i högstadiets metodik,
lärarna i läroämnen vid övningsskolan.
28. Indragning av tjänster vid Annedals folkskoleseminarium.
Av skolöverstyrelsens motivering för de framlagda förslagen inhämtas bl. a.
följande utöver vad som framgått av redogörelsen i det föregående för förslaget
om en utbyggnad av lärarhögskolans kapacitet.
107
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
1. Ovisshet råder om professorn kommer att tillträda under budgetåret. Under
alla omständigheter erfordras dock ett belopp för att bestrida kostnaderna för
tillsättningen.
2. Med hänsyn till den omfattning, som lärarhögskolan får, erfordras oundgängligen
en väl kvalificerad biträdande rektor. Lägre lönegradsplacering än
Bg 1, som biträdande rektor har innevarande budgetår, kan icke förordas.
3. Vid lärarhögskolan i Stockholm finns 3 ordinarie tjänster i psykologi och
pedagogik. Behovet på ämneslärarlinjen är något mindre i Göteborg än i Stockholm
men däremot betydligt större på klasslärarlinjen, där lärarhögskolan i
Göteborg förutsättes få dubbelt så många lärarkandidater som lärarhögskolan i
Stockholm. Behovet av två lektorstjänster i psykologi och pedagogik är således
obestridligt.
4. De föreslagna lektorstjänsterna i Ao 27 i högstadiets metodik avses omfatta
följande ämnen:
Kristendomskunskap. Denna tjänst motiveras företrädesvis med den föreslagna
folkskollärarutbildningen och småskoilärarutbildningen. Motsvarande lektorstjänst
vid Annedals folkskoleseminarium indrages.
Svenska. Därest lektorerna skall ha någon egen tjänstgöring erfordras ytterligare
en metodiklektorstjänst i svenska. Undervisningen på klasslärarlinjen
kommer att bli mycket omfattande.
Latin och grekiska. Liksom vid de andra lärarhögskolorna bör tillfälle till lärarutbildning
i latin och grekiska finnas i Göteborg.
5. Vid lärarhögskolan finns det nu 5 lektorstjänster i Ao 25. Dessa tjänster är
ett värdefullt komplement till Ao 27 tjänsterna. För att lärarhögskolan skall
kunna fungera på ett tillfredsställande sätt erfordras för genomförande av föreslagen
utbyggnad ytterligare 2 dylika tjänster.
6. Förslaget om 4 lektorstjänster i mellanstadiets metodik överensstämmer
helt med förhållandena vid lärarhögskolan i Stockholm. Med hänsyn till arbetets
omfattning och fördelning erfordras samtliga tjänster fr. o. m. den 1 juli 1963.
7. Förslaget om 3 lektorstjänster i lågstadiets metodik är minimiförslag.
Fr. o. m. läsåret 1964/65 föreligger behov av 4 lektorstjänster.
8. De fyra tjänsterna i övningsämnenas metodik i Ao 21 omfattar ämnena
teckning, musik, gymnastik (manlig) och gymnastik (kvinnlig). För klasslärarutbildningen
är dessa tjänster oundgängliga. Med hänsyn till att sammanlagt
(96 -(- 96 =) 192 klasslärarkandidater skall utbildas vid lärarhögskolan bör ifrågasättas
om inte tjänsterna i teckning och musik bör dubbleras. Dubbleringen
av tjänsterna får anstå till budgetåret 1964/65. Under budgetåret 1963/64 skall
undersökas om rationaliseringsåtgärder kan vidtagas.
9. En metodiklektorstjänst i ämnet trä- och metallslöjd och en metodiklektorstjänst
i ämnet textilslöjd erfordras under första året. När den planerade
klasslärarutbildningen är fullt utbyggd erfordras ytterligare minst en tjänst i
vardera ämnet.
10. Med hänsyn till de naturvetenskapliga institutionernas och psykologiskpedagogiska
institutionens behov av tekniskt utbildad servicepersonal vore en
instrumentmakartjänst av mycket stort värde. Materielen blir alltmer tekniskt
inriktad. Den måste vårdas och reparationer måste utföras. Många gånger blir
det nödvändigt att för reparation sända materielen till den firma, där materielen
har inköpts. Det blir uppehåll i användningen av materielen och ofta får skolan
vidkännnas fraktkostnader och dyrbara reparationsersättningar.
11. Nuvarande kansliskrivare handlägger samtliga lönefrågor. I och med att
108
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
lärarhögskolan utvidgas måste ytterligare kvalificerad arbetskraft anställas,
förslagsvis en kansliskrivare.
12. Lärarhögskolan-Annedals folkskoleseminarium bär inte någon maskinisttjänst.
Den vaktmästare, som nu sköter de arbetsuppgifter, som åligger en maskinist,
måste disponeras för andra arbetsuppgifter, företrädesvis som expeditionsvaktmästare.
13—14. Utökningen av arbetet för kanslipersonalen ökar väsentligt, sedan terminen
med handledd praktik börjat. Till den föreslagna kontoristtjänsten avses
höra kontorsarbete rörande den handledda praktiken. Vid en utvidgning av
lärarhögskolan i enlighet med framlagt förslag erfordras ytterligare en kontoristtjänst
som en ersättning för den biträdespersonal som bortfaller vid avvecklingen
av Annedals folkskoleseminarium. En av de båda tjänsterna bör vara ordinarie.
15. Den nuvarande kanslipersonalen kan inte beräknas erhålla någon som
helst tid för att biträda bibliotekarien. Med hänsyn till att biblioteket är under
uppbyggnad, erfordras kontorshjälp till bibliotekarien, förslagsvis ett kanslibiträde.
16. Med den nuvarande kanslipersonalen, lärarhögskolans och folkskoleseminariets
resurser, är möjligheten att hjälpa metodiklektorerna med renskrivningsarbeten
obefintlig. Det kan inte vara rationellt att högt kvalificerade lektorer
skall ägna sig åt maskinskrivningsarbete. För nuvarande organisation kräves en
och för den föreslagna utvidgade organisationen två kontorsbiträdestjänster för
detta ändamål.
17. Övningsskolan kommer att omfatta sammanlagt 30 klasser på låg- och
mellanstadiet. Med hänsyn till att denne rektor i icke oväsentlig grad kommer
att deltaga i planeringsarbetet för den praktiska lärarutbildningen bör lönegradspiaceringen
bli den högsta möjliga jämte avlöningsförstärkning om 2 AT-arvoden
och lärarutbildningsarvode om 1 450 kr.
18—19. Under uppbyggnadstiden är det inte möjligt lokalmässigt sett att
inrätta alla i och för sig erforderliga tjänster. Till budgetåret 1963/64 är det
absoluta minimibehovet 30 tjänster, varav 20 på mellanstadiet och 10 på lågstadiet.
Vid Annedals folkskoleseminarium finns för närvarande 11 ordinarie
övningsskollärartjänster i Ao 20 och 5 extra ordinarie tjänster i Ae 17. De ordinarie
tjänsteinnehavarna vid seminariet bör beredas tillfälle att övergå till
tjänsterna vid lärarhögskolan. Under budgetåret 1963/64 bör vidare skolöverstyrelsen
eller rektor bemyndigas att utbyta högst 5 ordinarie tjänster mot
samma antal extra ordinarie tjänster för att möjliggöra en övergång från seminariet
till lärarhögskolan för de vid seminariet anställda extra ordinarie övningsskollärarna
med lång tjänstetid.
20—22. Med hänsyn till övningsskolans omfattning och till att lektorerna i
övningsämnenas metodik icke kan bestrida all undervisning i sina respektive ämnen
på klasslärarlinjerna erfordras de äskade tjänsterna.
23. För att täcka hela behovet av lärare i slöjd erfordras minst 7 tjänster. Av
dessa föreslås att 4 blir ordinarie och de övriga extra ordinarie. De senare är
inberäknade i kostnaderna för övrig icke ordinarie personal.
24—25. I och med att folk- och småskollärarutbildningen påbörjas ökar
kansliarbetet i betydande omfattning. Utbildningskapaciteten kommer att svara
mot 3—4 normala folkskoleseminarier. En kanslibiträdestjänst jämte en kontorsbiträdestjänst
måste helt ställas till förfogande för rektor för övningsskolans lågoch
mellanstadium.
28. Den föreslagna organisationen vid lärarhögskolan ersätter flertalet tjänster
vid Annedals folkskoleseminarium, vilka följaktligen kan indragas. Därjämte in
-
109
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 111 år 1963
besparas statsbidrag för ett antal tjänster vid grundskolan. De sålunda ersatta
tjänstenia inom den befintliga organisationen jämte inbesparat statsbidrag
representerar en inbesparad kostnad av ca 1 100 000 kr.
I skrivelse den 20 februari 1963 har 1960 års lärarutbildningssakkunniga, efter
samråd med universitetskanslern, som inhämtat utlåtande från den historiskfilosofiska
fakulteten vid Göteborgs universitet, framlagt förslag beträffande dels
benämning och forskningsinriktning för den professur som avses bli inrättad vid
lärarhögskolan i Göteborg, dels tidpunkten för inrättandet av professuren.
De sakkunniga föreslår, att professuren benämnes »professur i praktisk pedagogik»
samt att professurens forskningsinriktning, om så erfordras, anges med
en föreskrift av följande lydelse: »Vid tillsättning av professuren bör beaktas,
att företrädaren skall bedriva undervisning och forskning även rörande specialundervisningens
problem». Vidare föreslår de sakkunniga, att ifrågavarande
professur inrättas fr. o. m. den 1 juli 1964 samt att erforderliga medel ställes till
förfogande för professurens tillsättning genom tillämpning av sakkunnigförfarande.
Till frågan om de framtida formerna för samverkan mellan lärarhögskolans
och universitetets undervisning och forskning i Göteborg förklarar de sakkunniga
sig skola återkomma vid senare tidpunkt, när detta spörsmål kan sättas in i
ett större sammanhang.
Departementschefen. I det föregående har jag redovisat mina ställningstaganden
till den av skolöverstyrelsen föreslagna utbyggnaden av lärarhögskolan
i Göteborg med en utvidgad utbildningskapacitet i fråga om såväl ämneslärare
som folk- och småskollärare.
I anslutning till sitt förslag om utbyggnad av lärarhögskolan har överstyrelsen
föreslagit inrättande av ett antal lärartjänster vid lärarhögskolan samt en förstärkning
av lärarhögskolans biträdesorganisation. Förslag har vidare framlagts
om inrättande av en professorstjänst och en tjänst som biträdande rektor samt
om nedsättning av undervisningsskyldigheten för ett antal befattningshavare
m. m.
Jag kan i stort sett ansluta mig till överstyrelsens förslag i fråga om inrättandet
av nya tjänster. På följande punkter är jag emellertid inte beredd att tillstyrka
överstyrelsens förslag.
Beträffande den professur, som avses bli knuten till lärarhögskolan föreslår
jag, i överensstämmelse med lärarutbildningssakkunnigas förslag, att tjänsten
inrättas fr. o. m. den 1 juli 1964 (p. 1). Tjänsten bör med hänsyn till den vikt,
som enligt min mening måste tillmätas behovet av forskning rörande specialundervisningens
problem, benämnas professur i praktisk pedagogik med specialpedagogik.
Kostnaderna för tjänstens tillsättning bör bestridas ur det under
åttonde huvudtiteln uppförda anslaget till ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden.
Förslaget om inrättande vid lärarhögskolan av en tjänst som
biträdande rektor är jag inte beredd att tillstyrka (p. 2). Jag anser mig inte
opaginerad Kontrollera mot PDF
no
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
heller kunna tillstyrka inrättande av en lektorstjänst i Ao 27 i högstadiets metodik
i latin och grekiska. Jag föreslår därför, att två lektorstjänster i Ao 27 i
högstadiets metodik inrättas (p. 4).
Beträffande de under punkterna 13—16 föreslagna biträdestjänsterna beräknar
jag medel för en kontoristtjänst i Ae 9 (p. 14) samt en kontorsbiträdestjänst i
reglerad befordringsgång (p. 16). Förslaget under punkt 10 om en instrumentmakartjänst
är jag inte beredd att biträda.
I övrigt tillstyrker jag överstyrelsens förslag om nya tjänster vid den egentliga
lärarhögskolan. Med anledning av förslaget under punkt 12 föreslår jag dock
att en extra ordinarie tjänst inrättas, vars innehavare bör åligga skötsel av
värmeanläggningen. Tjänstens lönegradsplacering torde få fastställas av Kungl.
Maj :t.
Mot överstyrelsens förslag i vad gäller inrättandet av nya tjänster vid övningsskolan
har jag ingen erinran (p. 17—25). Däremot är jag inte beredd att tillstyrka
en höjning av arvodet till föreståndaren för speciallärarlinjen (p. 26), ej
heller förslaget om nedsättning av undervisningsskyldigheten för vissa befattningshavare
(p. 27).
Samtidigt som det vid lärarhögskolan inrättas 30 övningsskollärartjänster (p.
18—19) och 10 övningslärartjänster (p. 20—23) kan indragning ske av 11 ordinarie
övningsskollärartjänster och 5 ordinarie övningslärartjänster vid Annedals
folkskoleseminarium i Göteborg (p. 28). Jag förutsätter, att nuvarande innehavare
av dylika ordinarie tjänster skall kunna övergå på motsvarande tjänster
vid lärarhögskolan. Likaledes förutsättes att ifrågavarande lärare vid lärarhögskolan
skall i mån av behov kunna bestrida undervisning vid kvarvarande delar
av Annedals folkskoleseminarium. Skolöverstyrelsen har i sina. anslagsäskanden
rörande folkskoleseminariernas avlöningsanslag föreslagit indragning av 6 vakanta
lektorstjänster i Ao 27 eller 25 vid nämnda seminarium. Den växande
organisationen vid lärarhögskolan i Göteborg och de ökande kostnaderna härför
motväges sålunda delvis av den krympande organisationen och de minskande
kostnaderna vid det seminarium lärarhögskolan delvis ersätter.
Utöver vad skolöverstyrelsen föreslagit vill jag förorda, att två vid Annedals
folkskoleseminarium befintliga vaktmästartjänster i Ao 8 fr. o. m. budgetåret
1963/64 uppföres på lärarhögskolans i Göteborg stat.
Om riksdagen inte har någon erinran däremot bör en vid lärarhögskolan i
Göteborg inrättad, ännu ej tillsatt tjänst såsom lektor i högstadiets metodik
med placering i lönegrad Ao 25 i likhet med vad som gäller för två lektorstjänster
vid lärarhögskolan i Malmö, kunna placeras i alternativt lönegrad Ao 27
eller Ao 25. Som villkor vid tillsättningen skall givetvis alltjämt gälla, att det
med inrättande av tjänsten i Ao 25 avsedda syftet blir tillgodosett.
Mot överstyrelsens beräkning av de automatiska kostnadsökningarna, vilka
hänför sig till ökade kostnader för handledning av lärarkandidater samt beslutade
lönehöjningar, har jag ingen erinran.
I övrigt räknar jag inte med några förändringar under förevarande anslag.
opaginerad Kontrollera mot PDF
in
Kungl. May.ts proposition nr 111 år 1963
Jag beräknar på grundval av vad jag här förordat ifrågavarande anslag för
nästa budgetår till 5 886 000 kr. Detta innebär en anslagshöjning med 2 607 000
kr.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att
a) besluta att vid lärarhögskolan i Göteborg skall fr. o. m.
den 1 juli 1964 finnas inrättad en professur i praktisk pedagogik
med specialpedagogik;
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för lärarhögskolan i Göteborg, som föranledes
av vad jag i det föregående förordat;
c) godkänna följande avlöningsstat för lärarhögskolan i Göteborg,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1963/64:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 347 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis .................... 798 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
.................................... 1 239 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................... 1 420 000
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................. 82 000
Summa kr. 5 886 000
d) till Lärarhögskolan i Göteborg: Avlöningar för budgetåret
1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 5 886 000 kr.
9. Lärarhögskolan i Göteborg: Omkostnader.
Anslag
1962/63 (statsliggaren 1:2 s. 346).............. 197 000
1963/64 (förslag) ............................. 380 000
Följande sammanställning upptager den för innevarande budgetår gällande
omkostnadsstaten samt skolöverstyrelsens förslag till förändringar för nästa budgetår.
För 1962/63 Av skolöverstyrelupptagna
sen för 1963/61
belopp, föreslagna änd
kr.
ringar, kr.
+ 1000
+ 12 000
1. Sjukvård m. m., jörslagsvis .
2. Reseersättningar, jörslagsvis
1 000
125 000
112
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
3. Bidrag till anordnande av studie- och idrottsutfärder m. m. 2 000 + 12 000
4. Expenser, förslagsvis ................................... 61 000 + 228 000
5. Publikationstryck, förslag svis ........................... 8 000 8 000
Summa kr. 197 000 + 261000
Av den föreslagna ökningen hänför sig 100 000 kr. till den befintliga organisationen
och 161 000 kr. till förslaget om en utvidgning av lärarhögskolan.
Beträffande expensposten fördelar sig kostnadsökningarna på olika ändamål
enligt följande uppställning.
t. Expenser
a. Bränsle, lyse och vatten ................
b. Renhållning och städning ...............
c. Skrivmaterial, papper, blankettryck m. m.
d. Telefon och annonsering ................
e. Inköp och underhåll av möbler, kontorsmaskiner
m. fl. inventarier ..............
f. Bokinköp, bindning av böcker m. fl. ändamål
...................................
Summa kr.
Ökning för
befintlig
organisation
Ytterligare ök- ning för föresla- gen utbyggnad
Summa
ökning
+ 10 000
+ 24 000
+ 34 000
+ 5 000
+ 32 000
+ 37 000
+ 20 000
+ 34 000
+ 54 000
+ 5 000
+ 5 000
+ 10 000
+ 48 000
+ 41000
+ 89 000
+ 2 000
+ 2 000
+ 4 000
+ 90 000
+ 138 000
+ 228 000
Den föreslagna ökningen av medelsbehovet för den befintliga organisationen
motiveras huvudsakligen med att innevarande budgetårs anslag visat sig alltför
lågt beräknat samt att särskilt lärarhögskolans kansli kräver en omfattande upprustning
i fråga om kontorsmaskiner och möbler. För denna upprustning har
beräknats det under punkten e. angivna beloppet av 48 000 kr.
Beträffande den ytterligare ökning av expensposten som föranledes av den
föreslagna utbyggnaden av lärarhögskolan inhämtas av överstyrelsens motivering
följande.
c. Då antalet lärarkandidater ökar så starkt och då en pedagogisk institution
inrättas, ställs mycket stora krav på denna delpost. Ett mycket stort antal kompendier
är under utarbetande eller planeras till nästa läsår. En begynnande forskning
på den pedagogiska institutionen ställer stora krav.
e. I det äskade beloppet ingår speciellt kontorsmaskiner av olika slag, bl. a.
vissa kontorsmaskiner speciellt för den psykologisk-pedagogiska institutionen.
Arbetsrum för högstadiets lärare måste inredas på samma sätt som vid t. ex.
lärarhögskolan i Malmö.
Departementschefen. Under hänvisning till vad jag i det föregående förordat
rörande utbildningsorganisationens omfattning vid lärarhögskolan under nästa
budgetår föreslår jag, att omkostnadsanslaget höjes från för närvarande 197 000
kr. till 380 000 kr., dvs. med 183 000 kr. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t
att framdeles, efter förslag av skolöverstyrelsen, besluta om fördelningen på
poster av det angivna anslagsbeloppet. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Lärarhögskolan i Göteborg: Omkostnader för budgetåret
1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 380 000 kr.
113
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
10. Lärarhögskolan i Göteborg: Materiel, böcker m. m.
Anslag
1962/63 (statsliggaren I: 2 s. 347).............. 155 000
1963/64 (förslag) ............................. 270 000
Skolöverstyrelsen föreslår, att detta reservationsanslag uppräknas med 290 000
kr. till 445 000 kr. Den föreslagna ökningen hänför sig till de ändamål, som
upptages i följande uppställning, vari jämväl angivits fördelningen av innevarande
budgetårs anslag på samma ändamål. Där såsom ändamål angives ett
undervisningsämne, avses ifrågavarande ämnesinstitution.
Ändamål:
Belopp
Föreslagen
Belopp
1962/63
ökning
1963/64
1.
Bibliotek .............................
20 000
+ 30 000
50 000
2.
Allmän undervisnings- och förbruknings- materiel ..............................
20 000
of.
20 000
3.
Svenska, historia och samhällskunskap . .
20 000
of.
20 000
4.
Psykologi och pedagogik ..............
4 000
+ 116 000
120 000
5.
Språk: engelska, tyska, franska ........
10 000
+ 5 000
15 000
6.
Geografi..............................
5 000
+ 5 000
10 000
7.
Biologi ...............................
10 000
+ 5 000
15 000
8.
Matematik ...........................
1 000
+ 4 000
5 000
9.
Fysik ................................
20 000
+ 50 000
70 000
10.
Kemi ................................
25 000
+ 15 000
40 000
11.
AV-hjälpmedel ........................
20 000
of.
20 000
12.
Lågstadiemetodik .....................
—
+ 8 000
8 000
13.
Mellanstadiemetodik ..................
—
+ 8 000
8 000
14.
Teknisk metodik ......................
—
+ 26 000
26 000
15.
Övningsskolans låg- och mellanstadium ..
—
+ 18 000
18 000
Summa kr.
155 000
+ 290 000
445 000
Skolöverstyrelsens förslag syftar till en grundläggande upprustning av lärarhögskolans
olika institutioner efter i stora drag samma linjer som vid lärarhögskolorna
i Stockholm och Malmö. Förslagen under punkterna 12—15 sammanhänger
med förslaget om anordnande av klasslärarutbildning vid lärarhögskolan
i Göteborg.
Departementschefen. Vid min behandling i det föregående av anslaget till
avlöningar vid lärarhögskolan i Göteborg har jag föreslagit, att en professur i
praktisk pedagogik med specialpedagogik skall inrättas vid lärarhögskolan
fr. o. m. den 1 juli 1964. Enligt min uppfattning bör i avvaktan härpå institutionen
för psykologi och pedagogik utrustas i endast begränsad omfattning. Med
hänsyn härtill och då jag anser vissa begränsningar av de äskade beloppen böra
ske även i övrigt, torde anslaget för budgetåret 1963/64 böra uppföras med
270 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Lärarhögskolan i Göteborg: Materiel, böcker m. m.
för budgetåret 1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag av 270 000 kr.
8 — Bihang till rilcsdagens protokoll 1963. 1 sand. Nr 111
114
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
11. Lärarhögskolan i Göteborg: Inredning och utrustning
av nya lokaler.
Anslag
1963/64 (förslag) ............................. 325 000
Skolöverstyrelsen föreslår, att 550 000 kr. anvisas för budgetåret 1963/64 såsom
ett särskilt reservationsanslag till inredning och utrustning av nya lokaler
vid lärarhögskolan i Göteborg. Överstyrelsen framhåller att eftersom anslag till
inredning och utrustning saknas för innevarande budgetår, blir det nödvändigt
att vänta med inrednings- och utrustningsarbetet till budgetåret 1963/64. Enligt
överstyrelsen har dock planering härför utförts, och anbud avses skola infordras,
så att arbetet kan påbörjas den 1 juli 1963.
Det äskade beloppet fördelar sig på följande huvudposter.
1. Kanslilokaler ............................................... 20 000
2. Bibliotek .................................... 15 000
3. Institutioner för svenska, historia och samhällskunskap samt språk 60 000
4. Psykologisk-pedagogiska institutionen ........................ 55 000
5. Institutioner för geografi, biologi, matematik, fysik och kemi .... 157 000
6. Institutioner för övningsämnen .............................. 37 500
7. AV-central ................................................. 12 000
8. Lokaler för speciallärarlinjer................................. 16 000
9. Vissa lokaler för övningsskolan............................... 73 000
10. Lärarhögskolans aula ....................................... 40 000
11. Övriga lokaler ............................................. 64 500
Summa kr. 550 000
Av skolöverstyrelsens motivering framgår, att de äskade beloppen i vissa avseenden
grundar sig på preliminära kostnadsberäkningar. Punkten 6 hänför sig
till förslaget om anordnande av klasslärarutbildning vid lärarhögskolan. Detsamma
gäller delvis beträffande punkterna 9 och 11.
Departementschefen. Innevarande budgetår finnes inga medel anvisade för
inredning och utrustning av nya lokaler vid lärarhögskolan i Göteborg. Lärarhögskolan
drives därför innevarande läsår under delvis provisoriska förhållanden.
Det är enligt min uppfattning nu angeläget att tillgodose lärarhögskolans
behov av inredning och utrustning. Utan en föregående noggrann utredning av
ifrågavarande behov är jag emellertid inte beredd att tillstyrka en så stor medelsanvisning
som det äskade beloppet. Jag förordar, att ett anslag av 325 000
kr. uppföres under här använd rubrik och hemställer sålunda, att Kungl. Maj.-t
måtte föreslå riksdagen
att till Lärarhögskolan i Göteborg: Inredning och utrustning
av nya lokaler för budgetåret 1963/64 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 325 000 kr.
115
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
12. Folkskoleseminarierna: Avlöningar.
Anslag Nettoutgift
1960/61 .................................. 26 330 000 26 807 046
1961/62 .................................. 29 584 000 28 531 657
1962/63 (statsliggaren 1:2 s. 347) ........... 29 717 000
1963/64 (förslag) .......................... 33 592 000
Skolöverstyrelsen föreslår, att folkskoleseminariernas avlöningsanslag för nästa
budgetår höjes med 5 939 000 kr. Överstyrelsen räknar därvid med en automatisk
ökning med 4 448 000 kr., i huvudsak beroende på den generella lönehöjningen,
beslutade arvodeshöjningar, stigande kostnader för den praktiska lärarutbildningen
samt organisationens utbyggnad med fler seminarieklasser och
externa övningsskolklasser. Det framhålles, att kostnaden för nya övningsskolklasser
i det närmaste helt motsvaras av en kostnadsminskning för statsbidrag
till det obligatoriska skolväsendet. Det ökade medelsbehovet i övrigt, av huvudsakligen
icke-automatisk natur, betingas av överstyrelsens förslag beträffande
seminarieorganisationens omfattning samt därav föranledda detaljförslag, vilka
redovisas i följande sammanställning.
1. Indragning av 1 rektorstjänst i Bp 1 och av 6 lektorstjänster i Ao 27 eller 25.
2. Inrättande på övningsskolans högstadium av 21 adjunktstjänster i Ae 23
och 17 ämneslärartjänster i Ae 19 m. m.
3. Inrättande av 3 lärartjänster i övningsämnen i Ao 20 samt indragning av
2 lärartjänster på övergångsstat i hemkunskap i Ao 14.
4. Inrättande av 10 övningsskollärartjänster i Ae20 eller Ae 17.
5. Indragning av 1 vaktmästartjänst i Ao 8 vid seminariet i Lund.
6. Ökad medelsanvisning för tillsynen av seminarieträdgårdarna.
7. Ökad medelsanvisning till biträdeshjälp på rektorsexpeditionerna.
8. Anordnande av tilläggskurser i textilslöjd vid småskollärarutbildningen.
9. Anordnande av behörighetskurser i engelska på småskollärarlinje.
10. Arvodesanställning av personal för arbete i institutioner, skrivhjälp åt lärare
m. m.
Av överstyrelsens framställning inhämtas bl. a. följande om de framlagda förslagen.
1. Med utgången av innevarande budgetår nedlägges folkskoleseminariet i
Lund, varför rektorstjänsten där kan indragas. Vid seminariet finns
också en lektorstjänst, som bör föras på övergångsstat, intill dess innehavaren
kunnat placeras på annan tjänst.
Annedals folkskoleseminarium i Göteborg torde komma att successivt avvecklas
i och med utbyggnaden av den år 1962 upprättade lärarhögskolan i
Göteborg. Seminariet beräknas under budgetåret 1963/64 omfatta endast två
klasser. Vid seminariet finns 9 lektorstjänster, av vilka 6 är vakanta.
Dessa 6 tjänster synes kunna indragas.
Kostnadsminskningen med anledning härav beräknas till i runt tal 276 000 kr.
* — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 sand. Nr 111
&
116
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 111 år 1963
2. Vid folkskoleseminariernas övningsskolor har i enlighet med Kungl. Maj:ts
beslut den 13 juli 1961 under innevarande budgetår externa högstadier
börjat uppbyggas vid seminarierna i Falun, Jönköping, Umeå och Uppsala. På
dessa högstadier har placerats sammanlagt 11 adjunktstjänster i lönegrad Ae 23
och 8 tjänster för ämneslärare (folkskollärare med viss vidareutbildning) i Ae 19.
På grund av högstadiernas fortsatta utbyggnad begäres nu för ifrågavarande
seminarier (med undantag av seminariet i Jönköping) sammanlagt 9 adjunktstjänster
och 6 ämneslärartjänster. Kostnaderna för
dessa tjänster beräknas till 412 000 kr.
Högstadium föreslås av rektorerna börja uppbyggas fr. o. m. budgetåret
1963/64 vid seminarierna i Gävle, Göteborg (Guldheden), Kalmar, Karlstad,
Linköping och Växjö. Vid samtliga dessa seminarier föreslås högstadiet omfatta
minst 3 parallellklasser av årskurs 7, vid seminariet i Linköping dock 5 parallellklasser
med hänsyn till att egentlig lärarkurs för blivande ämneslärare är förlagd
till seminariet. Överstyrelsen biträder förslagen.
Enligt rektorernas beräkningar erfordras sammanlagt 12 adjunktstjänster
i Ae 23 och 11 ämneslärartjänster i Ae 19. Kostnaderna
för ifrågavarande tjänster beräknas til! 702 000 kr.
För arvoden till 6 tillsynslärare samt för nedsättning av undervisningsskyldigheten
för dessa beräknas en kostnad av i runt tal 40 000 kr.
Sammanlagt beräknar överstyrelsen sålunda kostnadsökningen under denna
punkt till 1 154 000 kr. Större delen av detta belopp utgör emellertid icke någon
reell kostnadsökning utan endast en överflyttning av statens kostnader för det
kommunala skolväsendet till folkskoleseminariernas avlöningsanslag.
3. I år liksom tidigare år har från åtskilliga rektorer framhållits, att antalet
ordinarie tjänster i olika övningsämnen är för litet i förhållande till antalet ickeordinarie,
och förslag har framlagts om inrättande av nya ordinarie tjänster,
särskilt i gymnastik och musik.
Skolöverstyrelsen anser, med hänsyn till den pågående utredningen om seminarieorganisationen,
att viss försiktighet i fråga om inrättande av nya ordinarie
tjänster är påkallad, och överstyrelsen inskränker sig därför till att föreslå
inrättandet av en ny tjänst i Ao 20 i vart och ett av ämnena
gymnastik, musik och teckning. Bifall till detta förslag medför
icke någon kostnadsökning utan endast en överflyttning av kostnaderna för
grundlönerna, i runt tal 52 000 kr., från icke-ordinarieposten till ordinarieposten.
Vid seminarierna i Lund och Umeå finnes två på övergångsstat uppförda lärartjänster
i Ao 14 i hemkunskap. Tjänsten i Umeå är vakant. Dessa båda tjänster
bör indragas, beträffande tjänsten i Lund dock under förutsättning att innehavaren
placeras på annan tjänst. Kostnadsminskningen beräknas till 37 000 kr.
4. Vid folkskoleseminarierna finns för närvarande sammanlagt 316 övningsskollärartjänster,
varav 163 ordinarie, 51 extra ordinarie vid seminarium och
102 extra ordinarie vid folkskola.
Med hänsyn till seminarieorganisationens omfattning bedömer skolöverstyrelsen
att det i och för sig föreligger ett behov av (361 — 316 r=) 45 nya övningsskollärartjänster.
Behovet minskar emellertid med 16 tjänster i och med att
Annedals folkskoleseminarium i Göteborg avvecklas. Behovet nedgår sålunda
till 29.
Med hänsyn till att seminarieorganisationen är under utredning inskränker
sig skolöverstyrelsen till att föreslå, dels att de vid seminariet i Lund nu befintliga
6 extra ordinarie övningsskollärartjänsterna (vid folkskola) bibehålies och
117
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
omplaceras till andra seminarier, dels att 10 nya övningsskollärartjänster inrättas,
de senare som extra ordinarie vid folkskola.
Överstyrelsen förutsätter vidare, att vid den successiva avvecklingen av Annedals
seminarium i Göteborg där befintliga 11 ordinarie och 5 extra ordinarie
övningsskollärartjänster bibehålies och överflyttas till andra seminarier.
Inrättande av 10 nya extra ordinarie övningsskollärartjänster i Ae 20 eller
Ae 17 medför en kostnadsökning av i runt tal 230 000 kr. Om tjänsterna ej
inrättas måste i stället medelsanvisningen till handledararvoden automatiskt
ökas.
5. Nedläggandet av seminariet i Lund medför, att vaktmästartjänsten i lönegrad
Ao 8 vid seminariet kan indragas.
6. Den 3 juni 1960 fastställde Kungl. Maj:t nya timplaner för samtliga linjer
vid folkskoleseminarierna. Enligt de nya timplanerna förekommer trädgårdsskötsel
på folkskollärarlinjerna såsom ett frivilligt ämne omfattande IV2 veckotimme
och på småskollärarlinjerna såsom ett obligatoriskt ämne med 1 veckotimme.
Genom beslut av 1961 års riksdag indrogs fyra ordinarie och två extra ordinarie
tjänster för lärare i trädgårdsskötsel, samtliga då vakanta. Därefter återstod
sex ordinarie tjänster, som fördes på övergångsstat, och en extra ordinarie
tjänst beträffande vilken, efter erforderlig utredning från överstyrelsens sida,
frågan om dess indragning senare skulle prövas av Kungl. Maj:t (VIII ht 1961
s. 621). Ifrågavarande lärare skulle, om så erfordrades och vore möjligt, beredas
fyllnadstjänstgöring vid andra skolor i seminariestaden. Överstyrelsen skulle
överväga även andra frågor rörande lärarna i trädgårdsskötsel och seminarieträdgårdama
samt framlägga förslag i ämnet.
Såsom sakkunniga för utredning av dessa frågor har överstyrelsen anlitat
rektorn Nils Wester vid folkskoleseminariet i Luleå och hortonomen Arvid Ekerot
vid Annedals folkskoleseminarium i Göteborg. Den 28 februari 1962 inkom
till överstyrelsen en av de sakkunniga utarbetad PM angående frågor rörande
lärarna i trädgårdsskötsel och seminarieträdgårdarna. Över denna PM har rektorerna
vid folkskoleseminarierna avgivit yttranden.
De sakkunniga framhåller, att seminarieträdgårdarna utnyttjas av seminarierna,
förutom för undervisningen i ämnet trädgårdsskötsel, även i ämnena biologi,
naturkunskap, hembygdskunskap och teckning. De betonar, att seminarieträdgårdarna
är ett mycket viktigt hjälpmedel vid undervisningen. De understryker
även vikten av att undervisningen meddelas av lärare med samma kompetens
som hittills. Då ämnet trädgårdsskötsel nu är frivilligt på folkskollärarlinjerna
och har lågt obligatoriskt timtal på småskollärarlinjerna, kan dock i regel icke
full tjänstgöring enligt gällande bestämmelser beredas vid ett och samma seminarium.
De sakkunniga föreslår, att seminarierna sammanföres i 10 grupper med 2
seminarier i varje grupp. En lärare, stationerad vid ett seminarium i varje grupp,
föreslås svara för såväl undervisningen som tillsynen av trädgårdarna vid båda
läroanstalterna. Förslaget förutsätter inrättande av 3 nya extra ordinarie lärartjänster
och omplacering av den nuvarande extra ordinarie tjänsten vid seminariet
i Gävle.
Av de 19 seminarierektorer, som yttrat sig har 8 ställt sig positiva till de
sakkunnigas förslag, medan 11 uttrycker tveksamhet eller bestämt avstyrker
förslaget.
Överstyrelsen delar de sakkunnigas uppfattning om den betydelse, som seminarieträdgårdarna
har för undervisningen i skilda ämnen. Däremot anser över
-
118
Kungl. Majrts proposition nr 111 år 1963
styrelsen, att de sakkunniga har räknat väl optimistiskt i fråga om antalet veckotimmars
undervisning i ämnet trädgårdsskötsel såsom underlag för heltidstjänster
i ämnet. Då vidare de befintliga sex ordinarie tjänsterna förts på övergångsstat
och frågan om indragning av den befintliga extra ordinarie tjänsten skall
prövas av Kungl. Maj:t, finner överstyrelsen det icke möjligt att föreslå inrättande
av nya extra ordinarie tjänster.
Enligt överstyrelsens uppfattning bör de nu befintliga 6 ordinarie tjänsterna
på övergångsstat bibehållas vid de seminarier, till vilka de nu är förlagda. Detsamma
bör gälla i fråga om den extra ordinarie läraren vid seminariet i Gävle,
så länge nuvarande tjänsteinnehavaren kvarstår på tjänsten.
Vid de seminarier, som inte har tillgång till ordinarie eller extra ordinarie
tjänst i ämnet trädgårdsskötsel, är möjligheterna att erhålla timlärare samt
ordna tillsynen över trädgårdarna skiftande. En del rektorer meddelar, att de
inte mött några svårigheter i dessa avseenden, medan andra rapporterar avsevärda
svårigheter.
Sedan gammalt har under anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t, varit uppförd en delpost till tilläggsarvoden
åt lärare i trädgårdsskötsel vid de tidigare småskoleseminarierna, som ej haft fasta
lärartjänster i detta ämne. Dessa tilläggsarvoden, som gällt just tillsynen och
skötseln av trädgårdarna, utgår innevarande budgetår med 600 kr. vid vart och
ett av seminarierna i Landskrona, Skara, Strängnäs och Växjö samt med 300 kr.
vid vart och ett av seminarierna i Haparanda, Härnösand och Lycksele. Överstyrelsen
anser i likhet med de sakkunniga, att dessa arvodesbelopp är otillräckliga.
Vid övriga seminarier utan fast lärartjänst i ämnet har ersättningen för
trädgårdens skötsel och vård budgetåret 1961/62 enligt medgivande av överstyrelsen
utgått antingen med ett visst belopp per månad eller för ett visst antal
veckotimmar.
De sakkunniga föreslår, dels att ovannämnda tilläggsarvoden åt lärare i trädgårdsskötsel
vid vissa seminarier avskaffas, dels att ersättningen för trädgårdens
tillsyn och skötsel utgår i form av timarvode för ett visst antal veckotimmar.
Överstyrelsen ansluter sig till förslaget i förstnämnda del men förordar, att det
fortfarande bör få ankomma på överstyrelsen att bestämma, om ersättningen
för trädgårdens tillsyn och skötsel skall utgå i form av arvode per månad eller
såsom timarvode.
Svårigheterna beträffande såväl undervisningen i trädgårdsskötsel som tillsynen
och skötseln av trädgården synes vara särskilt stora vid seminariet i
Umeå.
Överstyrelsen tillstyrker, att en tjänst som trädgårdsförman (eller trädgårdsmästare)
inrättas vid seminariet. Med tjänsten bör även förenas tillsynen och
vården av husliga seminariets trädgård. Lönegradsplaceringen torde böra bli
föremål för förhandlingar i vanlig ordning.
Om lärare från annan ort måste anlitas för undervisningen i trädgårdsskötsel
bör det vara möjligt att till läraren utbetala resekostnadsersättning och traktamente.
Kostnaderna för de av överstyrelsen föreslagna åtgärderna beräknas för budgetåret
1963/64 till 58 300 kr. I förhållande till motsvarande kostnader innevarande
budgetår innebär detta en kostnadsökning med ca 19 000 kr. Härtill
kommer viss kostnadsökning för reseersättningar under omkostnadsanslaget.
7. I regleringsbrev den 6 juni 1962 angående anslag för budgetåret 1962/63
till realskolor och gymnasier m. m. har Kungl. Maj:t föreskrivit, med ändring av
tidigare gällande bestämmelser i vad avser sagda skolor, att för jämkningar upp
-
119
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
åt må disponeras ett belopp av sammanlagt högst 20 % av summan av de för de
olika skolorna för biträdeshjälp på rektorsexpeditionerna enligt ovan angivna
grunder beräknade belopp. Enligt vad som framgår av 1962 års statsverksproposition
har denna höjning av jämkningsprocenten (dessförinnan 7 %) medgivits
med anledning av förslag av skoladministrativa utredningen.
Överstyrelsen anser, att alltför stor skillnad skulle uppstå mellan seminarieoch
läroverksrektorernas situation, om viss uppräkning av jämkningsprocenten
icke vidtoges även beträffande seminarierna. Överstyrelsen vill dock framhålla,
att en sådan uppräkning endast är att betrakta som en provisorisk åtgärd i avvaktan
på en fullständig översyn av gällande bestämmelser i förevarande avseende.
Överstyrelsen hemställer sålunda om sådan ändring av ovannämnda bestämmelser,
att för jämkningar uppåt må fr. o. m. budgetåret 1963/64 disponeras
sammanlagt 15 % av summan av de för de olika seminarierna enligt angivna
grunder för ifrågavarande ändamål beräknade beloppen. Härav betingad kostnadsökning
kan uppskattas till i runt tal 30 000 kr. för budgetåret 1963/64.
Departementschefen. Av vad jag anfört i det föregående framgår, att jag för
budgetåret 1963/64 räknar med en intagning vid folkskoleseminarierna av något
mindre omfattning än skolöverstyrelsen föreslagit. Enligt min bedömning, som
utgår från en långsiktig beräkning, bör seminarieorganisationen budgetåret
1963/64 omfatta 179 avdelningar i stället för av överstyrelsen föreslagna 184.
Jag har vid mina anslagsberäkningar utgått från en organisation av denna omfattning.
Det bör dock, som jag tidigare anfört, få ankomma på Kungl. Maj:t att
fatta slutligt beslut i fråga om antalet intagningsavdelningar.
Överstyrelsens förslag om indragning av rektorstjänsten vid seminariet i Lund
och av sex lektorstjänster i Ao 27 eller 25 vid Annedals folkskoleseminarium tillstyrker
jag (p. 1). Jag beräknar medel för inrättande på övningsskolans högstadium
av nio adjunktstjänster i Ae 23 och av sex ämneslärartjänster i Ae 19
(p. 2).
Förslaget om inrättande av tre ordinarie lärartjänster i övningsämnen kan
jag inte tillstyrka (p. 3). I stället föreslår jag, att tre lärartjänster i övningsämnen
i Ao 20, 1 tjänst i Ao 17 och en i Ao 13, samtliga vid Annedals folkskoleseminarium
i Göteborg, indrages tillsammans med de två till indragning
föreslagna lärartjänsterna på övergångsstat i hemkunskap i Ao 14. Inte heller anser
jag mig kunna tillstyrka inrättandet av 10 nya övningsskollärartjänster. Jag
beräknar i stället större belopp för arvoden till handledare (p. 4). Mot förslaget
om indragning av en vaktmästartjänst i Ao 8 vid seminariet i Lund har jag
ingen erinran (p. 5).
Under hänvisning till vad jag anfört vid anmälan av anslaget Lärarhögskolan
i Göteborg: Avlöningar föreslår jag vidare att 11 ordinarie övningsskollärartjänster,
5 ordinarie övningslärartjänster och 2 ordinarie vaktmästartjänster indrages.
Jag kan inte biträda förslaget om ökad mcdclsanvisning för tillsynen av
seminarieträdgårdarna (p. 6). Ehuru seminarieträdgårdarna kan ha viss betydelse
för undervisningen bör de successivt omläggas till en form, som är mindre
arbets- och kostnadskrävande och som bättre svarar emot den praktiska och
120
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
estetiska funktion de i dagens läge lämpligen bör fylla. Jag räknar för budgetåret
1963/64 med att kostnaderna för tillsynen av trädgårdarna skall hålla sig
inom en oförändrad medelsram.
Förslaget om ökad medelsanvisning till biträdeshjälp på rektorsexpeditionerna
tillstyrkes (p. 7). Däremot är jag inte beredd tillstyrka förslagen om anordnande
av tilläggskurser i textilslöjd (p. 8) eller om arvodesanställning av personal för
vissa arbetsuppgifter (p. 10). Beträffande förslaget om anordnande av behörighetskurser
i engelska på småskollärarlinje får jag hänvisa till vad jag i det
föregående föreslagit med anledning av det betänkande om folkskollärarutbildningen
i engelska, som framlagts av 1960 års lärarutbildningssakkunniga (p. 9).
Frånsett automatiska kostnadsökningar räknar jag inte med några andra
förändringar under detta anslag.
Medelsbehovet under detta anslag för nästa budgetår kan vid bifall till vad
jag i det föregående förordat beräknas till 33 592 000 kr., vilket innebär en
anslagshöjning med 3 875 000 kr.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört och förordat hemställer jag, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för folkskoleseminarierna, som föranledes
av vad jag i det föregående förordat;
b) godkänna följande avlöningsstat för folkskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1963/64:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 9 930 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 458 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ................................ 14 737 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis................... 7 942 000
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................ 525 000
Summa kr. 33 592 000
c) till Folkskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret
1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
33 592 000 kr.
13. Folkskoleseminarierna: Omkostnader
Anslag
1960/61 ................................... 2 121 000
1961/62 ................................... 2 214 000
1962/63 (statsliggaren 1:2 s. 358) ............ 2 181 000
1963/64 (förslag) ........................... 2 400 000
Nettoutgift
1 863 886
2 016 655
121
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 111 år 1963
Följande sammanställning upptager den för innevarande budgetår gällande
omkostnadsstaten samt för nästa budgetår skolöverstyrelsens förslag till förändringar
och departementets anslagsberäkning.
För 1962/63
Av skolöverstyrel-
Departementets
Utgifter
upptagna
sen för 1963/64
anslagsberäk-
belopp,
föreslagna änd-
ning för
kr.
ringar, kr.
1963/64, kr.
1.
Sjukvård m. m., förslagsvis .............
55 000
of.
of.
2.
Reseersättningar, förslagsvis............
15 300
+ 3 700
+ 2 000
3.
Expenser, förslagsvis
a) Bränsle, lyse och vatten ............
800 000
+ 50 000
+ 50 000
b) Övriga expenser ....................
1 100 000
+ 129 000
+ 100 000
4.
Trädgårdarnas underhåll och skötsel, för- slagsvis ..............................
175 000
+ 25 000
of.
5.
Särskilda kurser och föreläsningar m. m.
56 800
+ 5 200
+ 5 200
6.
Underhåll och förnyelse av inventarierna i
lärarkandidaternas bostadsrum vid semi-
narierna i Haparanda och Lycksele, för- slagsvis ............................
1200
of.
of.
7.
Ersättning åt lärarkandidater i samband
med studiebesök, förslagsvis............
50 000
+ 40 000
+ 40 000
8.
Bidrag till anordnande av studie- och id-
rottsutfärder .......................
14 000
+ 16 000
+ 1000
Summa kr.
2 267 300
+ 268 900
+ 198 200
Särskilda uppbördsmedel
9.
Upplåtelse av lokaler, ersättning för lyse
35 000
— 10 000
— 10 000
10.
Inkomster av trädgårdarna ............
50 000
— 8 000
— 8 000
11.
Lärarkandidatavgifter till underhåll och
förnyelse av inventarierna i lärarkandida- ternas bostadsrum vid seminarierna i Ha- paranda och Lycksele .................
1 200
of.
of.
Nettoutgift kr.
2 181 100
+ 286 900
+ 216 200
Av skolöverstyrelsens motivering inhämtas bl. a., att de ökade kostnaderna
för expenser huvudsakligen föranledes av ökade bränslepriser samt höjda städlöner
samt att de ökade kostnaderna för ersättning åt lärarkandidater i samband
med studiebesök beror på en kraftig ökning av antalet avgångsklasser
budgetåret 1963/64.
Departementschefen. Anslaget bör för nästa budgetår uppföras med ett avrundat
belopp av 2 400 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att till FoUcsholeseminarierna: Omkostnader för budgetåret
1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
2 400 000 kr.
122
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 111 år 1963
14. Folkskoleseminariema: Materiel, böcker m. m.
Anslag
Nettoutgift
1960/61 ...............................
....... 400 000
384 484
1961/62 ...............................
....... 400 000
397 368
1962/63 (statsliggaren I: 2 s. 360)........
....... 695 000
1963/64 (förslag) ......................
....... 695 000
Utöver det av riksdagen för innevarande budgetår anvisade beloppet av
695 000 kr. har Kungl. Maj:t genom beslut den 6 juni 1962 anvisat 35 000 kr.
av till Kungl. Maj:ts disposition under förevarande reservationsanslag stående
belopp.
Skolöverstyrelsen föreslår, att anslaget för nästa budgetår höjes med 155 000
kr. till 850 000 kr.
Som motivering för anslagshöjningen anför överstyrelsen i huvudsak följande.
Överstyrelsen vill liksom tidigare starkt understryka vikten av att lärarutbildningsanstalterna
är väl försedda med modern undervisningsmateriel av olika
slag, så att lärarkandidaterna under utbildningstiden blir väl insatta i materielens
och hjälpmedlens användning i undervisningen. Härtill kommer, att all
undervisningsmateriel vid seminarierna är utsatt för mycket stark förslitning.
För budgetåret 1963/64 begär rektorerna sammanlagt 833 650 kr. Med hänsyn
också till det ökade antalet klasser vid seminarierna anser överstyrelsen, att
någon reducering av detta belopp icke gärna bör ifrågakomma.
Departementschefen. Jag förordar, att detta anslag för nästa budgetår uppföres
med oförändrat belopp och hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att till Folkskoleseminariema: Materiel, böcker m.m. för
budgetåret 1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 695 000 kr.
15. Folkskoleseminarierna: Utrustning
Anslag
Nettoutgift
1960/61 ............................
....... 500 000
495 535
1961/62 ............................
....... 500 000
563 066
1962/63 (statsliggaren I: 2 s. 360).....
....... 950 000
1963/64 (förslag) ....................
....... 1 050 000
Skolöverstyrelsen föreslår, att detta
reservationsanslag för
nästa budgetår
höjes med 1 050 000 kr. till 2 000 000 kr.
Av motiveringen för överstyrelsens förslag inhämtas bl. a. följande.
Utrustningsbehovet vid folkskoleseminarierna är fortfarande avsevärt. Förslitningen
på all slags undervisningsmateriel är vid dessa lärarutbildningsanstalter
123
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
mycket stor. Det är också angeläget, att lärarutbildningsanstalterna kan anskaffa
och pröva ny undervisningsmateriel.
Överstyrelsen har under läroverkens omkostnadsanslag äskat medel för teknisk
utrustning och upprustning av institutioner vid läroverk och seminarier
med egentlig lärarkurs. Därigenom kan emellertid endast en mindre del av utrustningsbehovet
vid seminarier med praktisk lärarkurs tillgodoses.
För att erhålla underlag för en långsiktsplanering av lärarutbildningsanstalternas
utrustning med AV-hjälpmedel genomförde överstyrelsen under hösten
1961 en undersökning av seminariernas resurser i detta avseende. Undersökningen
visade, att några seminarier var relativt välutrustade, medan andra hade
en mycket bristfällig utrustning. Med ledning av undersökningsresultatet
uppgjordes ett förslag till grundutrustning, som beträffande lektionssalarnas
utrustning helt ansluter till betänkandet »Hjälpmedel i skolarbetet» (SOU
1961: 17, s. 152—158). Kostnaden för att förse samtliga seminarier med denna
grundutrustning uppgår till i genomsnitt 50 000 kr. per seminarium. Upprustningen
föreslås ske under en femårsperiod med början budgetåret 1962/63, för
vilket budgetår beräknats ett belopp av ca 10 000 kr. per seminarium utan egentlig
lärarkurs för blivande ämneslärare. För vart och ett av de fyra följande
budgetåren fordras alltså ett belopp av ca 10 000 kr. per seminarium. För de 16
seminarierna utan egentlig lärarkurs för blivande ämneslärare fordras alltså sammanlagt
160 000 kr. per budgetår. Även för budgetåret 1963/64 bör således beräknas
minst 160 000 kr. för AV-utrustning. Beloppet torde kunna inrymmas i
det sammanlagda belopp av 2 000 000 kr. som överstyrelsen äskar. Överstyrelsen
finner det emellertid önskvärt, att utrustningen med AV-hjälpmedel kan ske i
snabbare takt än under en femårsperiod. Detta blir emellertid beroende av
utrustningsanslagets storlek.
Departementschefen. Anslaget till utrustning vid folkskoleseminarierna har
innevarande budgetår nära nog fördubblats i förhållande till anslaget föregående
budgetår. Det anvisade beloppet, 950 000 kr., överensstämmer med det
av skolöverstyrelsen för innevarande budgetår äskade beloppet, i vilket ingick
ett för anskaffande av audivisuella hjälpmedel beräknat belopp av 160 000 kr.,
dvs. samma belopp som överstyrelsen nu beräknar för budgetåret 1963/64. Med
hänsyn härtill anser jag mig icke kunna tillstyrka en uppräkning av förevarande
anslag med mer än 100 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att till Folkskoleseminarierna: Utrustning för budgetåret
1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 1 050 000 kr.
16. Förskoleseminarierna: Avlöningar
Anslag
1963/64 (förslag) ........................... 1 963 000
Skolöverstyrelsens anslagsäskande för avlöningar budgetåret 1963/64 vid en
förstatligad förskolcseminarieorganisation omfattande nio seminarier med sammanlagt
27 klassavdelningar uppgår till 1 963 000 kr. Detta belopp fördelar sig
på följande ändamål.
124
Kungl. Maj:ts -proposition nr 111 år 1963
1. Inrättande av 9 rektorstjänster i Ao 27.
2. Inrättande av 1 adjunktstjänst i Ae 23 och 17 V2 seminarielärartjänster i
Ae 16.
3. Inrättande av 8 kanslibiträdestjänster i Ae 7.
4. Timlärararvoden.
5. Handledararvoden.
6. Arvoden till seminarieläkare och seminariesköterskor.
7. Arvoden till seminariebibliotekarier.
8. Arvoden till vaktmästare.
9. Avlöningar åt vikarier.
Av överstyrelsens motivering inhämtas bl. a. följande.
1. Vid det statliga förskoleseminariet i Malmö är inrättad en rektorstjänst i
lönegrad Ag 26. Vid de icke-statliga seminarierna finns heltidsanställda rektorer,
utom vid seminariet i Luleå, som har en studierektor. Överstyrelsen föreslår, att
rektorstjänsten vid seminariet i Malmö ordinariesättes och att vid vart och ett
av de övriga seminarierna — de sex, som föreslås bli förstatligade och de två
som föreslås bli upprättade — inrättas en ordinarie rektorstjänst. Överstyrelsen
räknar med placering i lönegrad Ao 27.
2. Överstyrelsen räknar med att för seminarium med två och tre klasser fordras
två lärartjänster och för seminarium med fyra klasser minst två och en halv.
För seminarium med sex klasser räknar överstyrelsen med att fyra lärartjänster
fordras, därav en adjunktstjänst. Denna tjänst motiveras av att vid ett seminarium
av denna omfattning är antalet undervisningstimmar i sådana ämnen, där
undervisningen bör bestridas av lärare med akademisk kompetens, sa stort, att
underlag finnes för inrättande av en sådan tjänst. Vid de nio förskoleseminarierna
blir det sammanlagda antalet erforderliga lärartjänster 19 V2, därav en
adjunktstjänst.
Undervisningsskyldigheten på adjunktstjänsten förutsättes vara 21 veckotimmar.
De övrigas undervisningsskyldighet förutsättes vara 24 veckotimmar.
Med undervisning jämställes observation av lärarkandidats praktiskt-pedagogiska
arbete å institution jämte föregående och efterföljande handledning.
3. För utförande av sekreterar- och kamrerargöromål samt för bestridande av
kontorsgöromål är vid förskoleseminariet i Malmö inrättad en kanslibiträdestjänst
i Ae 7. Överstyrelsen föreslår att en kanslibiträdestjänst i Ae 7 inrättas
vid vart och ett av förskoleseminarierna.
4. Ifrågavarande arvoden har beräknats som arvoden för tilläggstimmar med
en genomsnittlig placering i ÅT 26 för läroämnen och CT 20 för övningsämnen.
Vid kostnadsberäkningen för 1963/64 har förutsatts undervisning med delad
(halv) klassavdelning i följande ämnen:
1. teckning, målning, modellering
2. slöjd (träslöjd, textil- och småslöjd)
3. rytmik
Vid flertalet av förskoleseminarierna har lektionerna i dessa ämnen hittills
hållits med halv klassavdelning.
För röstvård har antalet lärartimmar beräknats i enlighet med bestämmelserna
för seminarierna för huslig utbildning.
Det sammanlagda antalet undervisningstimmar, bestridda av timlärare beräknas
bli ca 14 500.
5. Arvoden till handledare beräknas i enlighet med av Kungl. Maj:t den 6
125
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
juni 1962 för förskoleseminariet i Malmö meddelade bestämmelser. Dessa innebär,
att arvode utgår dels till handledare för den praktiska förskollärarutbildningen,
dels till lärare vid institution, som mottager grupp av lärarkandidater för
auskultering. Enligt Kungl. Maj:ts förenämnda skrivelse beräknas för varje
lärarkandidat under dennes utbildningstid i de två årskurserna 1 224 kr. Lärarkandidat
kostar då under ett läsår 612 kr.
6. Vid beräkning av arvoden till seminarielakare och seminariesköterskor har
de för seminarierna för huslig utbildning gällande arvoderingsgrunderna tilllämpats.
7. Arvoden till seminariebibliotekarier har beräknats med utgångspunkt i motsvarande
arvoden vid folkskoleseminarier med småskollärarutbildning 1961/62.
8. Inget av seminarierna beräknas under 1963/64 ha behov av heltidsanställd
vaktmästare. Lön till vaktmästare vid folkskoleseminarium utgår efter Igr A 8.
Vid beräkning av förskoleseminariernas medelsbehov för arvodering av vaktmästarsysslor
har överstyrelsen räknat med arvoden mellan 1/6 av årslönen i A 8
vid de minsta seminarierna och 3/4 av samma årslön vid de största om 5—6
klassavdelningar.
Departementschefen. Jag har i det föregående tillstyrkt, att förskoleseminarierna
förstatligas fr. o. m. den 1 juli 1963, att seminarieorganisationen fr. o. m.
samma tidpunkt utbygges med två nya seminarier och att intagningskapaciteten
ökas med fem intagningsavdelningar inklusive de föreslagna nya seminarierna.
Vad jag sålunda tillstyrkt överensstämmer med vad skolöverstyrelsen föreslagit.
Vad skolöverstyrelsen föreslagit under förevarande anslagspunkt äger ett
direkt samband med nyssnämnda utbyggnadsförslag och jag kan därför i stora
drag biträda överstyrelsens här ifrågavarande förslag. I vissa hänseenden anser
jag mig emellertid böra ge förslagen en utformning, som avviker från vad skolöverstyrelsen
förordat.
Såsom skolöverstyrelsen föreslagit bör fr. o. m. budgetåret 1963/64 inrättas
dels nio rektorstjänster, dels I8V2 heltidslärartjänster. Rektorstjänsterna bör vara
placerade i ABp 25. Innehavare av rektorstjänst bör tillika inneha lärartjänst.
Kungl. Maj:t bör därför äga inrätta det antal lärartjänster som erfordras för att
bereda rektorerna sådan tjänst. Förordnande av rektorer bör ske för viss gemensam
förordnandeperiod om sex år. Av de föreslagna 18 V2 lärartjänsterna bör en
vara adjunktstjänst i psykologi och pedagogik i A 23 och de övriga utgöra
tjänster såsom seminarielärare med placering i lönegrad A 17. Lärartjänsterna
bör tills vidare vara extra ordinarie. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t
att meddela närmare föreskrifter beträffande ifrågavarande tjänster.
Förslaget om inrättande av åtta kanslibiträdestjänster i Ae 7, en vid vart och
ett av seminarierna, tillstyrker jag.
Mot överstyrelsens förslag och beräkningar i övrigt har jag ingen erinran.
Kostnaderna för avlöningar vid förskoleseminarierna beräknas vid bifall till
vad jag här förordat komma att för budgetåret 1963/64 uppgå till 1 963 000 kr.
Med åberopande av vad jag sålunda anfört och förordat, hemställer jag, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att fastställa personalförteckning
för förskoleseminarierna i enlighet med vad jag i det föregående
förordat;
9 — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 saml. Nr 111
126
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 196S
b) bemyndiga Kungl. Maj :t att i huvudsaklig överensstämmelse
med av mig angivna riktlinjer utfärda de bestämmelser
och fatta de beslut i övrigt som fordras för genomförande av
de av mig förordade åtgärderna;
c) godkänna följande avlöningsstat för förskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1963/64:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie personal, förslagsvis .. 228 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis .................... 31 000
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 1 432 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................... 260 000
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................. 12 000
Summa kr. 1 963 000
d) till Förskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret 1963/
64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
1 963 000 kr.
17. Förskoleseminarierna: Omkostnader
Anslag
1963/64 (förslag) ............................ 339 000
Skolöverstyrelsen föreslår, att för omkostnader vid förskoleseminarierna ett
förslagsanslag av 339 000 kr. uppföres för budgetåret 1963/64. Följande uppställning
upptager skolöverstyrelsens förslag till omkostnadsstat samt departementets
anslagsberäkning.
Förslag till omkostnadsstat för 1963/64:
Skolöversty- Departementets
sens förslag, anslagsberäk
-
kr. ning, kr.
1. Sjukvård m. .......................................... 3 750 4 000
2. Reseersättningar ...... 10 500 10 500
3. Expenser:
Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis ...................... 68 265 68 000
Övriga expenser ........................................ 202 000 202 000
4. Trädgårdarnas underhåll och skötsel ..................... 11000 11000
5. Publikationstryck ...................................... 8 500 8 500
6. Särskilda kurser och föreläsningar ....................... 18 250 18 500
7. Ersättning åt lärarkandidat i samband med viss praktik .. 2 500 2 500
8. Bidrag till studieutfärder ............................... 13 750 14 000
Summa kr.
338 515
339 000
127
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
Av överstyrelsens motivering inhämtas bl. a. följande.
2. Enligt till omkostnadsstaten för budgetåret 1962/63 hörande bestämmelser
skall anslagsposten till reseersättningar användas till bestridande av dels resekostnadsersättningar
och traktamenten åt rektor och seminarielärare för studieresor
till förskoleseminarier och övriga resor i förskoleseminariets angelägenheter
med sammanlagt högst 500 kr., dels ersättningar för flyttningskostnader i enlighet
ined gällande bestämmelser. För vart och ett av de sju befintliga förskoleseminarierna
har i enlighet härmed 500 kr. beräknats. För de föreslagna två nya seminarierna
har beräknats samma belopp, som utgår för förskoleseminariet i Malmö
1962/63, 3 000 kr.
3. För 1962/63 har anvisats 6 000 kr. till Övriga expenser vid förskoleseminariet
i Malmö. Detta belopp har tagits till utgångspunkt vid anslagsberäkningen
för 1963/64 men uppräknats, främst med hänsyn till beräknad ökning av städningskostnaderna.
Kostnaderna för expenser har sålunda beräknats per klass till
7 000 kr. i ortsgrupp 3, 7 500 kr. i ortsgrupp 4 och 8 000 kr. i ortsgrupp 5.
6. Det belopp, som föreslagits till Särskilda kurser och föreläsningar m. m.,
bär beräknats dels för tillfälliga föreläsningar av olika specialister, dels för undervisning
i instrumentalmusik. För föreläsningarna har kostnaderna beräknats till
500 kr. per seminarium, för undervisning i instrumentalmusik 500 kr. per klass.
7. Anslagsposten till Ersättning åt lärarkandidater i samband med viss praktik,
ur vilken utgår resebidrag till lärarkandidat vid praktikutbildning på annan
ort, beräknas för 1963/64 till 2 500 kr., varav 1 500 kr. för förskoleseminariet i
Malmö och 1 000 kr. för förskoleseminariet i Luleå.
8. Vid beräkning av anslagsposten Bidrag till anordnande av studieutfärder
har utgångspunkten varit det belopp som för 1962/63 anvisades för detta ändamål
till förskoleseminariet i Malmö, som under detta läsår har en klass. Således
beräknas kostnaderna till 500 kr. per klass.
Departementschefen. Jag har ingen erinran mot skolöverstyrelsens anslagsberäkning
utan förordar, att det för omkostnader vid förskoleseminarierna uppföres
ett anslag av 339 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att till Förskoleseminarierna: Omkostnader för budgetåret
1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
339 000 kr.
18. Förskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m.
Anslag
1963/64 (förslag) ............................. 156 000
Skolöverstyrelsen föreslår, att för anskaffande av materiel, böcker m. m. vid
förskoleseminarierna ett reservationsanslag av 156 000 kr. uppföres för budgetåret
1963/64. Överstyrelsen har vid sin beräkning av medelsbehovet för den
befintliga seminarieorganisationen tagit folkskoleseminariernas anslag för motsvarande
ändamål till utgångspunkt. Vid folkskoleseminarierna utgör det till
förfogande stående genomsnittsbeloppet per klass 2 439 kr. Förskoleseminariernas
medelsbehov har beräknats till 2 400 kr. per klass, uppdelat på 1 400 kr. till
128
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
böcker, undervisningsmateriel och inventarier, 900 kr. till materiel för undervisning
i slöjd och 100 kr. till materiel för lek och rytmik.
För vartdera av seminarierna i Malmö, Norrköping, Stockholm, Uppsala och
Örebro beräknar överstyrelsen ett behov av ytterligare 10 000 kr. för böcker,
undervisningsmateriel och inventarier med hänsyn till att dessa seminarier
föreslagits få ökat antal klasser. För vartdera av de föreslagna nya förskoleseminarierna
i Gävle och Jönköping har för materiel, böcker m. m. beräknats
22 400 kr., dvs. samma belopp som innevarande budgetår anvisats för detta ändamål
vid förskoleseminariet i Malmö.
Departementschefen. Jag har ingen annan erinran mot skolöverstyrelsens förslag
än att 90 000 kr. bör beräknas som engångsbelopp och hemställer sålunda,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Förskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. för budgetåret
1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 156 000 kr.
19. Förskoleseminarierna: Inredning och utrustning
Anslag
1963/64 (förslag) ............................. 250 000
Skolöverstyrelsen föreslår, att för inredning och utrustning av förskoleseminarier
ett reservationsanslag av 300 000 kr. uppföres för budgetåret 1963/64.
Av det föreslagna anslagsbeloppet beräknas 55 000 kr., dvs. samma belopp som
för innevarande budgetår anvisats till seminariet i Malmö, dels till vartdera av
de föreslagna seminarierna i Gävle och Jönköping, dels till vartdera av seminarierna
i Stockholm och Uppsala. Den föreslagna medelsanvisningen till de båda
sistnämnda seminarierna motiveras med att ökningen av antalet lärarkandidater
vid de båda seminarierna nödvändiggör en avsevärd utökning av lokalerna och
för uppsalaseminariets del även utbyte av nuvarande bristfälliga lokaler.
För förskoleseminariet i Malmö, vars klassantal förutsattes öka från en till tre
klasser, beräknas 25 000 kr. för komplettering av utrustning, och för seminarierna
i Norrköping och Örebro 35 000 respektive 10 000 kr. för samma ändamål. Dessa
belopp avser kostnader för nya lokaler, nödvändiga på grund av seminariernas
ökade kapacitet.
För ytterligare utrustning vid övriga seminarier beräknar överstyrelsen ett
belopp av 10 000 kr.
Departementschefen. Jag tillstyrker att ett belopp av 250 000 kr. uppföres
för inredning och utrustning vid förskoleseminarierna och hemställer, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Förskoleseminarierna: Inredning och utrustning för
budgetåret 1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 250 000 kr.
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 111 år 1963 129
20. Förskoleseminariema: Utbildning av seminarielärare m. fl.
Anslag
1963/64 (förslag) ............................. 115 000
Skolöverstyrelsen föreslår, att för utbildning av seminarielärare för förskoleseminariernas
behov ett reservationsanslag av 115 000 kr. uppföres för budgetåret
1963/64.
överstyrelsen framhåller, att en förutsättning för den avsedda utbyggnaden av
seminarieorganisationen är, att lämplig lärarpersonal finnes att tillgå. Överstyrelsen
anför vidare, att förskoleseminariema som lärare i speciell metodik och
förskoleålderns pedagogik anlitar förskollärare med lång och väl vitsordad tjänstgöring
inom olika former av barnstugeverksamhet. Enligt överstyrelsen har dessa
lärare, som benämnes seminarielärare, även till uppgift att leda och övervaka
elevernas praktiska utbildning. 1958 års förskollärarutredning förordade beträffande
kompetenskraven för dessa lärare, att det förutom förskollärarutbildning
borde krävas viss tids praktik från förskoleinstitutioner jämte genomgången
fortbildningskurs om minst 16 veckor, dvs. en termin.
Skolöverstyrelsen föreslår, att det under budgetåret 1963/64 anordnas en utbildningskurs
om 16 veckor vid Göteborgs förskoleseminarium för nämnda lärarkategori
och för praktikhandledare. Deltagarantalet beräknas till högst 20 och
lägst 12.
Då en utbildning av detta slag ej medför någon befordringsmöjlighet för de
vid förskoleseminariema redan anställda lärarna, anser skolöverstyrelsen, att
bättre förmåner måste erbjudas ifrågavarande kursdeltagare än vad som skulle
bli fallet vid tillämpning av de bestämmelser, som gäller vid kurser för vidareutbildning
av folkskollärare, innebärande att kursdeltagare åtnjuter lön med
B-avdrag. För sådana deltagare, som nu tjänstgör som lärare vid förskoleseminariema
(kategori A) föreslår skolöverstyrelsen därför, att oavkortad lön
utgår under kurstiden. För deltagare från annan ort än kursorten föreslås därjämte,
att ersättning för resor till och från kursorten samt traktamenten må
utgå enligt allmänna resereglementet.
Med tanke på den föreslagna utbyggnaden av förskoleseminariema anser överstyrelsen
det vara av största intresse att stimulera förskollärare, som nu ej är
verksamma som lärare vid förskoleseminariema, att utbilda sig härför. Dessa
förskollärare innehar kommunala eller enskilda tjänster, för vilka ej gäller statliga
avlöningsbestämmelser. För denna kategori deltagare (kategori B) föreslås,
att arvoden utgår med belopp motsvarande lön med B-avdrag, samt att till deltagare
från annan ort än kursorten ersättning för resor och traktamenten utgår
enligt allmänna resereglementet.
Överstyrelsen räknar med högst 9 deltagare (en från varje seminarium) avkategori
A och 11 deltagare av kategori B.
Kostnaderna för ersättning till kursdeltagare beräknar överstyrelsen till ca
130
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
87 000 kr. och kostnaderna för arvoden in. m. till kursledare, handledare m. fl.
till ca 28 000 kr. De sammanlagda kostnaderna beräknas sålunda till 115 000 kr.
Departementschefen. I likhet med skolöverstyrelsen finner jag angeläget, att
de förskollärare, som tjänstgör eller syftar till att tjänstgöra vid förskoleseminarier
såsom seminarielärare eller praktikhandledare, genomgår särskild utbildning
härför. Jag biträder därför förslaget om anordnande av en utbildningskurs
i Göteborg för detta ändamål. Vad överstyrelsen föreslagit i fråga om kursens
längd, antalet deltagare samt ekonomiska villkor för deltagare har inte givit
mig anledning till erinran.
Vid bifall till vad jag förordat bör för utbildning av seminarielärare vid förskoleseminariema
uppföras ett belopp av 115 000 kr. Jag hemställer, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Förskoleseminarierna: Utbildning av seminarielärare
va. fl. för budgetåret 1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa
ett reservationsanslag av 115 000 kr.
21. Särskilda lärarutbildningsåtgärder
Anslag Nettoutgift
1960/61 ................................... 1 000 000 1 105 486
1961/62 ................................... 910 000 1 160 260
1962/63 (statsliggaren 1:2 s. 361) ............ 1 840 000
1963/64 (förslag) ........................... 3 900 000
Ur det för innevarande budgetår uppförda reservationsanslaget till vidareutbildning
av lärare m. m. utgår i första hand medel till anordnande av olika typer
av vidareutbildningskurser för folkskollärare. Under avsnittet Särskilda lärarutbildningsåtgärder
har i det föregående en redogörelse lämnats för vidareutbildningsverksamheten
under föregående och innevarande budgetår. Kostnaderna
härför under sistnämnda budgetår beräknas uppgå till 880 000 kr.
Vidare bestrids från anslaget kostnader för viss akademisk undervisning och
vissa stipendier. Som närmare redogjorts för under avsnittet Särskilda lärarutbildningsåtgärder,
akademisk korrespondensundervisning, får sålunda Hermods
korrespondensinstitut bidrag ur anslaget med sammanlagt 294 560 kr.
dels för anordnande av muntlig undervisning i samband med akademiska kurser
och av vissa förberedande kurser, dels för utarbetande av nya akademiska kurser.
Ur anslaget beräknas vidare utgå omkring 100 000 kr. till studiestipendier åt
deltagare i Hermods akademiska kurser och åt folkskollärare, som skaffat sig
vissa akademiska betyg. Slutligen har under anslaget för innevarande budgetår
beräknats ett belopp av 620 000 kr. till den akademiska undervisning för ett
betyg i matematisk-naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga ämnen, som
Kungl. Majds proposition nr 111 år 1963 131
överstyrelsen i samarbete med universiteten fr. o. m. innevarande budgetår ordnar
på elva orter.
I sina anslagsäskanden för budgetåret 1963/64 föreslår skolöverstyrelsen, att
reservationsanslaget till vidareutbildning av lärare in. m. höjes med 1 083 000
kr. till 2 923 000 kr. Ökningen hänför sig till de förslag, som framgår av följande
sammanställning.
Vidareutbildningskurser för folkskollärare
1. Ytterligare en terminskurs i yrkesvägledning (nu: 2 kurser) .. + 55 000
2. Ytterligare en terminskurs i samhällskunskap (nu: 2 kurser) . -f- 25 000
3. Två terminskurser i historia ............................. + 40 000
4. Ytterligare två biämneskurser (nu: 14 kurser).............. + 20 000
5. Ytterligare en kurs i psykologi och pedagogik (nu: 7 kurser) . + 10 000
6. Utökat timtal vid terminskurserna i matematik, fysik och
kemi .................................................. + 10000
Akademisk undervisning
7. Akademiska ettbetygskurser på ytterligare två orter jämte
preparandkurser (nu: 620 000)............................ + 200 000
8. Ökat bidrag till Hermods korrespondensinstitut för akademiska
kurser (nu: 295 000) .............•................ + 120 000
9 Bidrag till studieförbund för anordnande av akademiska kurder
.................................................... + 50 000
Övriga förslag
10. Medel för särskilda åtgärder mot lärarbrist................ + 500 000
11. Vissa genomförda arvodeshöjningar....................... + 53 000
+ 1 083 000
Av tillgängliga handlingar inhämtas bl. a. följande.
1 och 2. Under läsåret 1961/62 var omkring 320 yrkesvalslärare verksamma,
varav högst halva antalet med fullständig utbildning. Läsåren 1962/63 och
1963/64 beräknas det totala behovet av yrkesvalslärare till 418 respektive 525.
Den årliga ökningen av yrkesvalslärare blir under de två sistnämnda budgetåren
98 respektive 107. Läsåret 1961/62 har terminskurser i yrkesvägledning
anordnats i Stockholm och Göteborg. Sammanlagt har här 50 personer genomgått
kurserna med godkänt resultat.
Tillströmningen av sökande till den föreskrivna utbildningen har emellertid
varit mycket god. Läsåret 1962/63 anmälde sig till kurserna i Göteborg och
Stockholm 210 sökande. Härav har 60 blivit uttagna till deltagare.
Med tanke på den för dessa uppgifter begränsade tillgången på handledare och
lärare måste en utbyggnad av utbildningskapaciteten begränsas till ytterligare
en yrkesvalslärarkurs. Kostnaderna för ytterligare en terminskurs i yrkesvägledning
beräknas uppgå till 55 000 kr. Om denna kurs kommer till stånd, erfordras
ännu en kurs i samhällskunskap till en beräknad kostnad av 25 000 kr.
132
Kungl. Maj.ts proposition nr 111 år 1963
Om någon ändring rörande utbildningsförhållandena för den personal, som
handhar yrkesvägledningsuppgifter i grundskolan, kommer att äga rum, bör de
beräknade medlen disponeras på sätt som Kungl. Maj:t efter förslag av skolöverstyrelsen
framdeles bestämmer.
3. Riksdagen har i anledning av motionsvis framförda yrkanden beslutat, att
två terminskurser i kristendomskunskap skall anordnas läsåret 1962/63. Dessa
kurser kommer att förläggas till vårterminen 1963. Överstyrelsen avser att kombinera
kurserna i kristendomskunskap med två terminskurser i historia, förlagda
till höstterminen 1963. Kostnaderna härför beräknas uppgå till omkring 20 000
kr. per kurs.
4 och 5. I och med utvidgningen av terminskurserna behöver ytterligare en
biämneskurs och en kurs i psykologi och pedagogik anordnas. Om kvällskurser i
fysik och kemi skall anordnas också nästa läsår, måste av denna anledning
ytterligare en biämneskurs komma till stånd. Överstyrelsen beräknar kostnaderna
för biämneskurs och för kurs i psykologi och pedagogik till omkring
10 000 kr. per kurs.
6. Vid de senaste årens terminskurser i matematik och i de naturvetenskapliga
ämnena har konstaterats, att en del av kursdeltagarna vid kursens början
inte haft tillräckliga förkunskaper. Överstyrelsen föreslår därför, att tiden för
kurserna i matematik, fysik och kemi utökas med 10 undervisningstimmar. De
nytillkomna timmarna skall främst användas för behandling av grundläggande
moment i gymnasiekursen. Kostnaderna för den utökade undervisningen beräknas
uppgå till omkring 10 000 kr.
Departementschefen. Den närmare fördelningen av anslaget på olika anslagsändamal
kan inte nu fixeras utan bör efter förslag av överstyrelsen — i erforderlig
utsträckning i samråd med övriga berörda myndigheter -— få fastställas av
Kungl. Maj:t.
I det föregående har jag redovisat mina ställningstaganden till överstyrelsens
förslag om utvidgning av antalet vidareutbildningskurser. Medel bör följaktligen
beräknas för de föreslagna terminskurserna i yrkesvägledning, samhällskunskap
och historia liksom också för de ytterligare två biämneskurser och den kurs i
psykologi och pedagogik, som överstyrelsen funnit erforderliga, (p. 1—5). Att
timtalet i vissa terminskurser ökas finner jag motiverat (p. 6). Sammanlagt bör
för vidareutbildningskurser beräknas — bortsett från merkostnader på grund
av under förra året genomförda arvodeshöjningar — en ökning om sammanlagt
160 000 kr.
För anordnande av ytterligare regionala akademiska kurser på ett- och tvåbetygsnivå
samt av den regionala utbildningen av teknologie magistrar, jämte
for övriga lärarutbildningsåtgärder, som kan komma visa sig bli av behovet
påkallade, anser jag en medelsökning av sammanlagt 1 590 000 kr. vara behövlig
(p. 7, 8 och 10). Av skäl som jag framlagt i det föregående vill jag ej förorda,
att bidrag utgår till studieförbund för anordnande av akademiska kurser (p. 9).
På grund av de automatiska kostnadsökningar, som vissa under förra året
genomförda arvodeshöjningar medfört, räknar jag med ett ökat medelsbehov av
310 000 kr. (p. 11).
Eftersom det här föreslagits att från detta anslag, för närvarande benämnt
133
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
Vidareutbildning av lärare m. m., medel skall utgå också till ändamål av helt
annat slag än tidigare, bör det få den inledningsvis angivna rubriken. Vid utgången
av innevarande budgetår förefintlig reservation på anslaget Vidareutbildning
av lärare m. m. bör givetvis tillgodoföras det omrubricerade anslaget.
Reservationsanslaget till särskilda lärarutbildningsåtgärder torde alltså böra
uppföras med (1 840 000 + 2 060 000 =) 3 900 000 kr. Jag hemställer, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Särskilda lärarutbildningsåtgärder för budgetåret
1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 3 900 000 kr.
22. Avlöning åt deltagare i praktiska lärarkurser m. m.
Anslag Nettoutgift
1960/61 ................................... 4 707 000 4 332 038
1961/62 ......................v............ 5 363 000 5 096 028
1962/63 (statsliggaren 1:2 s. 364) ............ 7 554 000
1963/64 (förslag) ........................... 9 427 000
Skolöverstyrelsen föreslår i sina anslagsäskanden för budgetåret 1963/64, sådana
dessa slutligt föreligger, att anslaget för nästa budgetår höjes med 1 596 000
kr. enligt följande sammanställning.
1. Avlöning åt deltagare i praktiska lärarkurser............... -f- 2 228 000
2. Resekostnadsersättning och traktamente åt deltagare i praktiska
lärarkurser......................................... 105 000
3. Expenser vid förberedande lärarkurser..................... of.
Summa kr. 2 333 000
4. Avgår kostnader som för 1962/63 budgeterats under detta anslag
men som skall bestridas från anslaget Statliga allmänna
gymnasier m.m.: Avlöningar ............................. . 737 000
Nettoökning kr. 1 596 000
De beräknade kostnadsökningarna under punkterna 1 och 2 grundar sig i
skolöverstyrelsens förslag om en utökning av utbildningskapaciteten vid läroanstalter
med praktisk lärarkurs med ytterligare 100 platser per läsår. För
ifrågavarande förslag har redogörelse lämnats i det föregående. Till en del är
kostnadsökningen också föranledd av den generella lönehöjningen samt av ändringar
i bestämmelserna angående reglerad befordringsgång.
Förslag angående en utökning av utbildningskapaciteten i fråga om den
praktisk-pedagogiska utbildningen av ämneslärare har, som framgått av den
föregående redogörelsen härför, framlagts också av 1960 års lärarutbildnings
-
134
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 111 år 1963
sakkunniga. De sakkunniga har i sitt den 20 december 1962 daterade betänkande,
Lärarhögskolor i Uppsala och Umeå, föreslagit, bl. a., att den till Umeå
förlagda praktiska lärarkursen under ett övergångsskede, till dess att en dit
förlagd lärarhögskola kunde börja sin verksamhet, utvidgas från för närvarande
15 lärarkandidater per termin till omkring 25 lärarkandidater per termin. Denna
utvidgning, som förutsättes ske fr. o. m. budgetåret 1963/64-, beräknas för
nämnda budgetår draga en kostnad av 277 000 kr. under förevarande anslag.
Departementschefen. Jag har i det föregående tillstyrkt en utvidgning av
kapaciteten för pedagogisk utbildning av ämneslärare vid läroanstalter med
praktisk lärarkurs i enlighet med de förslag som framlagts av skolöverstyrelsen
och 1960 års lärarutbildningssakkunniga. Avsikten med denna utvidgning är,
såsom jag i nämnda sammanhang anfört, att skapa en utbildningsorganisation,
som på ett elastiskt sätt, såväl i fråga om total kapacitet som i fråga om kapaciteten
inom särskilda ämnen och ämneskombinationer svarar emot efterfrågan
på utbildningsplatser och emot förekommande variationer i denna efterfrågan.
Organisationens elasticitet innebär även, att de faktiska kostnaderna för densamma
så gott som helt ansluter sig till det faktiska ianspråktagandet av dess
kapacitet.
Mot de av skolöverstyrelsen och lärarutbildningssakkunniga beräknade kostnaderna
för avlöning åt deltagare i utbildningen, vilka beräknade kostnader
svarar mot ett fullt ianspråktagande av den föreslagna och av mig tillstyrkta
utbildningskapaciteten, har jag ingen erinran. Jag föreslår sålunda, att detta
anslag uppföres med (7 554- 000 + 1 873 000 =) 9 427 000 kr. och hemställer att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Avlöning åt deltagare i praktiska lärarkurser m.m.
för budgetåret 1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 9 427 000 kr.
23. Arvoden åt blivande lärare för blinda och döva
Anslag
Nettoutgift
1960/61 ...............................
....... 254 000
226 756
1961/62 ...............................
....... 398 000
313 639
1962/63 (statsliggaren I: 2 s. 365)........
....... 398 000
1963/64 (förslag) .....................
....... 423 000
Vid blindinstitutet å Tomteboda utbildas lärare för blindskolorna och för
vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte. Utbildningstiden för
dessa lärare omfattar ett läsår.
Den slutliga utbildningen av lärare vid dövskolor meddelas vid dövlärarseminariet
å Manilla. Detta gäller beträffande såväl lärare i läroämne och
135
Kungl. Maj.ts proposition nr 111 år 1963
biträdande lärare vid de allmänna dövskolorna som lärare vid förskola samt vid
skolhemmet å Mogård. Lärarna i läroämne genomgår en tvåårig utbildning efter
avlagd folkskollärarexamen, de biträdande lärarna en tvåårig samt övriga en
ettårig utbildning efter avlagd småskollärarexamen eller därmed jämförlig examen.
Den som vid nämnda utbildningsanstalter genomgår utbildning till lärare vid
Dlind- eller dövskolor skall åtnjuta arvode motsvarande för läsår årslönen inom
ortsgrupp 5 åt statstjänstemän i följande löneklasser å löneplan A, nämligen
löneklass 12 beträffande den, som intagits vid utbildningslinje, för vilken såsom
inträdesfordran gäller avlagd folkskollärarexamen, och beträffande övriga löneklass
7. Lärare, som åtnjutit dylikt arvode, är förpliktad att under tre år efter
genomgången utbildning stå till förfogande för tjänstgöring inom den undervisning,
för vilken han utbildats.
Omfattningen av elevintagningen vid dövlärarseminariet bestämmes av Kungl.
Maj:t.
Skolöverstyrelsen föreslår, att anslaget för nästa budgetår uppföres med
422 500 kr., vilket innebär en höjning med 24 500 kr. i förhållande till innevarande
budgetårs anslag. Skolöverstyrelsen räknar med en viss minskning av
intagningen av lärarkandidater. Att överstyrelsen ändå föreslagit en höjning av
anslaget beror på att överstyrelsen räknat med vissa arvodeshöjningar för
lärarkandidaterna samt föreslagit fri läkarvård för dessa.
Beträffande förslaget om fri läkarvård inhämtas följande.
Lärarkandidat vid blindinstitutet och dövlärarseminariet åtnjuter icke kostnadsfri
läkarvård. Föreståndaren för dövlärarseminariet har hos skolöverstyrelsen
anhållit, att denna förmån måtte komma dövlärarkandidatema till del i
samma utsträckning som vid skolan anställd lärarpersonal. Dessa lärarkandidater
underkastas samma hälsokontroll som skolans lärare. De fullgör utöver
praktiktjänstgöring i skolklasserna även vikariatstjänstgöring vid lärares tjänstledighet.
Detsamma gäller lärarkandidat vid Tomteboda.
Överstyrelsen anser det rimligt, att ifrågavarande lärarkandidater får åtnjuta
fri läkarvård i viss utsträckning. De har daglig befattning med skolbarnen och
det är även med tanke härpå önskvärt, att lärarkandidaternas hälsovård är
tillfredsställande.
Överstyrelsen föreslår, att blivande blindlärare och dövlärare tillerkännes rätt
till ersättning för sjukvårdskostnader enligt bestämmelserna i 43 § 1 mom. första
stycket Saar, dvs. i samma utsträckning som lärare, tillhörande avdragsgrupp 1.
Som verksläkare skall därvid fungera anvisningsläkaren för skolans befattningshavare.
Utbetalning av ersättning till lärarkandidaten bör ske i samma ordning
och från samma anslag som utbetalningen av arvodet. Liknande system tilllämpas
för deltagare i praktisk lärarkurs. Överstyrelsen beräknar för ändamålet
ett belopp av 2 000 kr.
Överstyrelsen framlägger vidare förslag till ändring av den bestämmelse, enligt
vilken lärare, som åtnjutit utbildningsarvode, skall vara förpliktad att
under tre år efter utbildningens genomgående stå till förfogande för tjänstgöring
inom blindundervisningsväsendet respektive dövundervisningsväsendet. Enligt
sagda bestämmelse skall den som önskar erhålla arvode förbinda sig, dels att
136
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 196S
stå till förfogande för tjänstgöring, dels att, om denna förpliktelse ej fullgöres
eller utbildningen icke slutföres, återbetala uppburna arvodesbelopp i den utsträckning
Kungl. Maj:t bestämmer.
Skolöverstyrelsen framhåller, att undervisningen av blinda och döva barn är
av så speciell art, att en ung lärare, som ej redan har erfarenhet på området,
ej alltid har klart för sig vad han ger sig in på, när han söker till utbildning vid
blindinstitutet eller dövlärarseminariet. Med hänsyn härtill föreslår överstyrelsen,
att återbetalning av arvodesbelopp, som uppburits under utbildningens
första termin icke skall ifrågakomma i de fall där utbildningen avbrytes eller
vederbörande icke fullgör sin förpliktelse att stå till förfogande för tjänstgöring.
Fråga om återbetalning av arvodesbelopp, som uppburits för tid efter första
termin, bör enligt överstyrelsen även i fortsättningen bli beroende av Kungl.
Maj:ts prövning.
Departementschefen. Överstyrelsens beräkningar av utbildningsbehov och
anslagsbehov för nästa budgetår har inte givit mig anledning till erinran. Jag
biträder överstyrelsens förslag om att ifrågavarande lärarkandidater får åtnjuta
fri läkarvård i viss utsträckning. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att
utfärda bestämmelser härom. Det torde likaledes böra ankomma på Kungl.
Maj:t att besluta om, i vilken mån återbetalning av uppburna utbildningsarvoden
skall äga rum.
Jag föreslår, att anslaget för nästa budgetår uppföres med 423 000 kr. och
hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Arvoden åt blivande lärare för blinda och döva för
budgetåret 1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 423 000 kr.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Jan Sahlin
Kungl. Maj.ts proposition nr 111 år 1963 137
INNEHÅLL
Sid.
I. Inledning .......................... -......................... 4
II. Lärarbehov och lärartillgång .........*........................ 6
1. Inledning ................................................ 6
2. Lärare i läroämnen........................................ 6
Ämneslärarprognosen ................................ 6
Remissyttranden .......................................... 9
3. Folk- och småskollärare.............................. 16
Lärarutbildningssakkunnigas klasslärarprognos ............... 16
Remissyttranden .......... 23
III. Utbildning av ämneslärare .................................... 26
1. Behovet av utbildningsplatser.............................. 26
2. Nuvarande utbildningskapacitet ......................... 27
3. Förslag om ökad intagning av ämneslärarkandidater 1963/64 vid
befintliga lärarhögskolor.................................... 29
4. Förslag om ökad intagning 1963/64 vid praktisk lärarkurs..... 29
5. Förslag om nya lärarhögskolor i Uppsala och Umeå........... 31
Lärarutbildningssakkunnigas förslag .................... 31
Remissyttranden ....................................... ■ ■ • 35
IV. Utbildning av folk- och småskollärare........................... 38
1. Nuvarande utbildningskapacitet ............................ 38
2. Förslag rörande utbildningskapaciteten 1963/64 .............. 39
Lärarhögskolorna ......................................... 39
Folkskoleseminarierna ..................................... 39
3. Folkskollärarutbildning i engelska........................... 43
Gällande bestämmelser .................................... 43
Lärarutbildningssakkunnigas utredning och förslag............ 44
Remissyttranden .......................................... 48
V. Särskilda lärarutbildningsåtgärder.............................. 51
1. Vidareutbildning av folkskollärare........................... 51
2. Regional akademisk undervisning ........................... 54
3. Akademisk korrespondensundervisning ...................... 56
4. Utbildning av lärare för tekniska gymnasier och fackskolor---- 57
Nuvarande lärarutbildning ................................. 57
Rekommendation från arbetsgruppen för de tekniska gymnasiernas
lärarbehov .......................................... 59
Gymnasieutredningens förslag .............................. 61
Remissyttranden .......................................... 65
VI. Förskollärarutbildning ........................................ 72
1. Frågan om utbildningens förstatligande...................... 72
2. Förskoleseminariernas utbildningskapacitet .................. 74
VII. Departementschefen .......................................... 78
138
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963
Sid.
VIII. Anslagsberäkningar för budgetåret 1963/64 ..................... 94
1. Lärarhögskolan i Stockholm: Avlöningar ................... 94
2. Lärarhögskolan i Stockholm: Omkostnader ................. 97
3. Lärarhögskolan i Stockholm: Materiel, böcker m.m......... 99
4. Lärarhögskolan i Malmö: Avlöningar ...................... 99
5. Lärarhögskolan i Malmö: Omkostnader .................... 102
6. Lärarhögskolan i Malmö: Materiel, böcker m. m............ 103
7. Lärarhögskolan i Malmö: Inredning och utrustning av nya lokaler
.................................................... 104
8. Lärarhögskolan i Göteborg: Avlöningar .................... 105
9. Lärarhögskolan i Göteborg: Omkostnader .................. in
10. Lärarhögskolan i Göteborg: Materiel, böcker m.m.......... 113
11. Lärarhögskolan i Göteborg: Inredning och utrustning av nya
lokaler .................................................. 114
12. Folkskoleseminarierna: Avlöningar ......................... 115
13. Folkskoleseminarierna: Omkostnader ....................... 120
14. Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m.m............... 122
15. Folkskoleseminarierna: Utrustning ......................... 122
16. Förskoleseminarierna: Avlöningar ...,............ 123
17. Förskoleseminarierna: Omkostnader ........................ 126
18. Förskoleseminarierna: Materiel, böcker m.m........ 127
19. Förskoleseminarierna: Inredning och utrustning......t...... 128
20. Förskoleseminarierna: Utbildning av seminarielärare m. fl..... 129
21. Särskilda lärarutbildningsåtgärder.......................... 130
22. Avlöning åt deltagare i praktiska lärarkurser m. m........... 133
23. Arvoden åt blivande lärare för blinda och döva.............. 134
Ivar Hicggströms Tryckeri AB • Stockholm 1963
630424
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1963:316 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Mdj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning rörande anslag för budgetåret 1963/6till lärares fortbildnin a1 i texten
- SU 1963:132 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förslag om ökad lärarutbildning inm. jämte i ämnet väckta mo - tioner. s. 1 i texten