Sök i Ratio Lex

Angående förslag om ökad lärarutbildning m. m

1963-03-08 · 138 sidor, varav 135 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 135 av 138 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1963:111, Angående förslag om ökad lärarutbildning m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1968

1

Nr 111

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående förslag om ökad

lärarutbildning m. m.; given Stockholms slott den 8 mars

1963.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Ragnar Edenman

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen redogöres för vissa utredningar rörande ämneslärar- och klasslärarbehovet.

Förslag framlägges om en ökning av antalet platser för pedagogisk

utbildning av ämneslärare från 835 till 1 075 platser årligen. Av denna ökning

svarar lärarhögskolorna för hälften och läroanstalter med praktisk lärarkurs för

hälften. Folk- och småskollärarutbildning föreslås anordnad vid lärarhögskolan i

Göteborg. Nya lärarhögskolor förutskickas i Uppsala och Umeå. Folkskoleseminariemas

intagning förutsattes minska något. För undervisning i årskurs 4

av grundskolan föreslås obligatorisk folkskollärarutbildning i engelska. En betydande

utökning av den decentraliserade akademiska undervisningen, särskilt i

lärarbristämnen, förordas. En treårig utbildning av teknologie magistrar föreslås

anordnad på två orter. Utbildningen av förskollärare föreslås förstatligad

och utbildningskapaciteten utökad, bl. a. genom inrättande av två nya förskoleseminarier.

Föreslagna åtgärder tillsammans med automatiska kostnadsökningar beräknas

kräva anslagshöjningar om sammanlagt 18,3 miljoner kr.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 sand. Nr 111

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8

mars 1963.

Närvarande:

Statsråden Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,

Skoglund, Edenman, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Asp
LING.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, förslag om ökad lärarutbildning

m. m. och anför därvid följande.

Vid anmälan av punkten 283 i bilagan 10, ecklesiastikdepartementet, i årets

statsverksproposition anförde jag, att avsikten var att föreslå Kungl. Maj:t att

senare för riksdagen framlägga särskild proposition angående lärarutbildning.

Beträffande samtliga nuvarande anslag under avsnittet F. Lärarutbildning, a)

Klass- och ämneslärarutbildning m. m. föreslogs, att de preliminärt borde uppföras

med oförändrade belopp. För att täcka kostnadsökningar för bl. a. ökad

ämneslärarutbildning vid lärarhögskolorna i Stockholm och Göteborg, utbyggnad

av sistnämnda lärarhögskola med klasslärarutbildning, utbyggnad av den praktiska

ämneslärarutbildningens kapacitet, utökad förskollärarutbildning samt

vissa nya former av lärarutbildning för det allmänna skolväsendets och de tekniska

gymnasiernas behov, borde preliminärt beräknas ett förslagsanslag till ökad

ämnes- och förskollärarutbildning m. m.

Vid anmälan av anslaget till avlöningar vid de statliga allmänna gymnasierna

har preliminärt beräknats 1 025 000 kr. för ökad ämneslärarutbildning.

På min hemställan har Kungl. Maj:t under punkterna 283—289 i nämnda

bilaga föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för

budgetåret 1963/64 beräkna

till ökad ämnes- och förskollärarutbildning to. to. ett förslagsanslag av

19 326 000 kr.,

till Lärarhögskolan i Stockholm: Avlöningar ett förslagsanslag av 6 926 000 kr.,

till Lärarhögskolan i Stockholm: Omkostnader ett förslagsanslag av 692 000 kr.,

till Lärarhögskolan i Stockholm: Materiel, böcker to. to. ett reservationsanslag

av 120 000 kr.,

till Lärarhögskolan i Malmö: Avlöningar ett förslagsanslag av 5 438 000 kr.,

till Lärarhögskolan i Malmö: Omkostnader ett förslagsanslag av 500 000 kr.,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963 3

till Lärarhögskolan i Malmö: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag av

457 000 kr.,

till Lärarhögskolan i Malmö: Inredning och utrustning av nya lokaler ett reservationsanslag

av 300 000 kr.,

till Lärarhögskolan i Göteborg: Avlöningar ett förslagsanslag av 3 279 000 kr.,

till Lärarhögskolan i Göteborg: Omkostnader ett förslagsanslag av 197 000 kr.,

till Lärarhögskolan i Göteborg: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag

av 155 000 kr.,

till Folkskoleseminarierna: Avlöningar ett förslagsanslag av 29 717 000 kr.,

till Folkskoleseminarierna: Omkostnader ett förslagsanslag av 2 181 000 kr.,

till Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag av

695 000 kr.,

till Folkskoleseminarierna: Utrustning ett reservationsanslag av 950 000 kr.,

till Utbildning av förskollärare ett förslagsanslag av 1 450 000 kr.,

till Vidareutbildning av lärare m. m. ett reservationsanslag av 1 840 000 kr.,

till Avlöning åt deltagare i praktiska lärarkurser m.m. ett förslagsanslag av

7 554 000 kr.,

till Arvoden åt blivande lärare för blinda och döva ett förslagsanslag av

398 000 kr.

Sedan beredningen av frågorna rörande ökad ämnes- och förskollärarutbildning

m. m. ävensom rörande nyss nämnda medelsanvisningar numera avslutats,

anhåller jag att ånyo få anmäla desamma.

I det följande behandlas i olika avsnitt frågor rörande beräkningar av ämnesoch

klasslärarbehovet, utvidgning av kapaciteten för utbildning av ämneslärare

vid lärarhögskolor och praktisk lärarkurs, upprättande av nya lärarhögskolor,

dimensionering av folkskoleseminarieorganisationen, folkskollärarutbildning i

engelska, utökad decentraliserad akademisk undervisning, utbildning av teknologie

magistrar samt förstatligande och utvidgning av förskoleseminarierna.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

I. Inledning

I proposition nr 106 till 1962 års riksdag anmäldes, att arbetsmarknadsstyrelsen

och 1960 års lärarutbildningssakkunniga den 1 mars 1962 gemensamt avgivit

en utredning (prognos), rubricerad Lärare i läroämnen. Behov och tillgång under

1960-talet.

Över nämnda utredning har infordrade utlåtanden avgivits av skolöverstyrelsen,

överstyrelsen för yrkesutbildning, arbetsmarknadsstyrelsen, statistiska

centralbyrån, kanslersämbetet för rikets universitet, överstyrelsen för de tekniska

högskolorna, statens råd för samhällsforskning, gymnasieutredningen, 1960

års lärarutbildningssakkunniga samt nordiska kommittén för modernisering av

matematikundervisningen.

Vidare har yttranden avgivits av Svenska landskommunernas förbund, Svenska

stadsförbundet, Svenska arbetsgivareföreningen, Statstjänstemännens riksförbund,

Sveriges akademikers centralorganisation, Tjänstemännens centralorganisation,

Sveriges radio, Biologilärarnas förening, Föreningen lärare i samhällskunskap,

Geografilärarnas riksförening, Historielärarnas förening, Modersmålslärarnas

förening, Sveriges industriförbund, Hermods korrespondensinstitut, Nordiska

korrespondensinstitutet (NKI-skolan), Målsmännens riksförbund, Högerns

ungdomsförbund, Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund och Sveriges förenade

studentkårer.

Lärarutbildningssakkunniga har vidare avlämnat betänkanden dels den 12

maj 1962 angående Klasslärarbehovet samt examinationsbehovet av folk- och

småskollärare (stencilerat), dels den 20 december 1962 angående Folkskollärarutbildningen

i engelska (stencilerat), dels ock den 20 december 1962 angående

Lärarhögskolor i Uppsala och Umeå (stencilerat).

Gymnasieutredningen har den 21 november 1962 till Kungl. Maj:t inkommit

med förslag rörande lärarutbildning vid teknisk högskola m. m.

Över lärarutbildningssakkunnigas betänkande angående klasslärarbehovet

samt examinationsbehovet av folk- och småskollärare har infordrade utlåtanden

avgivits av skolöverstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen samt statistiska centralbyrån.

Vidare har yttranden över nämnda förslag avgivits av Svenska landskommunernas

förbund, Svenska stadsförbundet, Statst jänstemännens riksförbund, Sveriges

akademikers centralorganisation och Tjänstemännens centralorganisation.

Över betänkandet angående folkskollärarutbildningen i engelska har utlåtanden

avgivits av statskontoret, riksrevisionsverket, kanslern för rikets universitet,

skolöverstyrelsen, som inhämtat yttrande från länsskolnämnderna, lärarhögskolorna

och vissa seminarier, samt arbetsmarknadsstyrelsen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

Yttranden över nämnda förslag har avgivits av Sveriges akademikers centralorganisation,

Tjänstemännens centralorganisation, Statstjänstemännens riksförbund,

Blivande lärares riksförbund och Sveriges förenade studentkårer.

Över betänkandet angående lärarhögskolor i Uppsala och Umeå har utlåtanden

avgivits av statskontoret, riksrevisionsverket, kanslern för rikets universitet,

skolöverstyrelsen, som inhämtat yttranden av rektor och kollegium vid folkskoleseminariet

i Uppsala, Katedralskolan i Uppsala, Lundellska läroverket i Uppsala,

folkskoleseminariet i Umeå, högre allmänna läroverket i Umea och kommunala

flickskolan i Umeå, överstyrelsen för yrkesutbildning, byggnadsstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen,

länsskolnämnden i Uppsala län, länsskolnämnden i \ ästerbottens

län, programkommittén för Uppsala humanistiska fakultet samt 1962 års

Umeåkommitté.

Över de sakkunnigas sistnämnda förslag har yttranden avgivits av stadsfullmäktige

i Uppsala, stadsfullmäktige i Umeå, Sveriges akademikers centralorganisation,

Tjänstemännens centralorganisation, Statstjänstemännens riksförbund

och Sveriges förenade studentkårer.

Över gymnasieutredningens förslag angående lärarutbildning vid teknisk högskola

m. m. har utlåtanden avgivits av skolöverstyrelsen, överstyrelsen för yrkesutbildning,

statskontoret, överstyrelsen för de tekniska högskolorna, som inhämtat

yttranden av vederbörande vid tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers

tekniska högskola i Göteborg, kanslerns för rikets universitet, arbetsmarknadsstyrelsen,

1960 års lärarutbildningssakkunniga, samt organisationskommittén

för teknisk högskola i Lund.

Vidare har yttranden över nämnda förslag avgivits av Sveriges akademikers

centralorganisation, Tjänstemännens centralorganisation, Statstjänstemännens

riksförbund, Sveriges industriförbund, Svenska teknologföreningen, Sveriges förenade

studentkårer, Sveriges mekanförbund, Hermods korrespondensinstitut,

Nordiska korrespondensinstitutet (NKI-skolan) och Institutet för tekniska

kurser.

Drätselkammaren i Jönköping har med anledning av förslaget inkommit med

en skrift.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

II. Lärarbehov och Lirartillgång

1. Inledning

Enligt direktiven för 1960 års lärarutbildningssakkunniga skulle de sakkunniga

i samråd med bl. a. arbetsmarknadsstyrelsen beräkna behovet av såväl

lärare i läroämnen som klasslärare.

Resultatet av beräkningarna, i vad avser ämneslärarbehovet, framlades i ett

den 15 februari 1962 dagtecknat betänkande. En redovisning härför lämnades i

proposition nr 106 nämnda år. I propositionen förutsattes, att yttranden över

denna prognos liksom över den i det följande berörda klasslärarprognosen skulle

inhämtas och att man genom de förslag, som därvid kunde framkomma, borde

erhålla ett brett underlag för en bedömning av, vilka åtgärder läget krävde. En

kort resumé över resultatet av ämneslärarprognosen lämnas i det följande och i

anslutning därtill en redogörelse för de yttranden som avgivits däröver.

I vad gäller klasslärarbehovet överlämnade 1960 års lärarutbildningssakkunniga

den 12 maj 1962 ett betänkande med titeln Klasslärarbehovet samt examinationsbehovet

av folk- och småskollärare. Över betänkandet har yttranden

inhämtats från ett antal myndigheter och organisationer. Någon redovisning av

detta betänkande kunde självfallet inte ske i förutnämnda proposition nr 106 år

1962. Däremot lämnades på grundval av material, som av de sakkunniga under

hand ställts till förfogande, en preliminär redogörelse för de slutsatser, som de

gjorda undersökningarna kunde bedömas leda till. I förhållande till denna

preliminära redogörelse innehåller det slutliga betänkandet vissa avvikelser med

avseende bl. a. på det framräknade examinationsbehovet. En sammanfattande

redogörelse för klasslärarprognosen och yttrandena däröver lämnas i det följande

efter avsnittet om lärare i läroämnen.

2. Lärare i läroämnen

Ämneslärar prognosen

I den redogörelse för ifrågavarande prognos, som lämnades i propositionen nr

106 år 1962, anfördes bl. a. följande.

Den i samarbete mellan arbetsmarknadsstyrelsen och 1960 års lärarutbildningssakkunniga

utarbetade ämneslärarprognosen berör i stort sett behovet av

och tillgången på lärare med akademisk utbildning i läroämnena modersmålet

(svenska), engelska, tyska, franska, historia (och samhällskunskap), geografi,

biologi, matematik, fysik och kemi under 1960-talet. Däremot behandlas inte

lärarnas fördelning på tjänstetyper.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

Prognosen bör betraktas som den första i en fortlöpande serie av lärarprognoser,

som arbetsmarknadsstyrelsens prognosinstitut i fortsättningen bör utarbeta.

För de skilda skolformerna framräknas i prognosen lärarbehoven i olika ämnen.

Behoven har därefter summerats till det totala lärarbehovet. Beträffande

den sannolika utvecklingen av grundskolan ansluter sig undersökningens bedömning

till skolberedningens förslag. Gymnasiet antages höstterminen 1970 ha

expanderat därhän att antalet nybörjare utgör 30 % av antalet 17-aringar. Därvid

beräknas 60 % av nybörjarna gå till allmänt gymnasium och 40 % till fackgymnasium.

För grundskolans högstadium har behovet framräknats enligt tva

alternativ: .....

1. hela undervisningen på detta stadium skall bestridas av filosofie magistrar

och jämställda (»100-procentalternativet») samt

2. 40 % av undervisningen skall bestridas av vidareutbildade folkskollärare

och 60 % av filosofie magistrar och jämställda (»60-procentalternativet»).

Härmed erhålles oökså för det totala lärarbehovet två alternativ, även de

benämnda 60- respektive 100 %-altemativ. Av särskilt intresse är det beräknade

rekryteringsbehovet för perioden 1961/71. Det bestämmes i undersökningen

som summan av det år 1960/61 förefintliga utbytesbehovet, utvidgningsbehovet

1961/71 och ersättningsbehovet 1961/71. Det totala rekryteringsbehovet för

angivna tioårsperiod utgör 6 453 heltidstjänster för 60 %-alternativet och 11 534

heltidstjänster för 100 %-alternativet.

Det framräknade rekryteringsbehovet enligt 60 %-alternativet torde med hänsyn

till vad som i propositionen 1962: 54 angående reformering av den obligatoriska

skolan m.m. (s. 490 ff.) uttalats rörande behovet av vidareutbildade

folkskollärare m. m. ha det största intresset i detta sammanhang.

I prognosen betonas, att beräkningar av denna typ inrymmer många osäkerhetsmoment.

Det framtida lärarbehovet anses dock vara lättare att bedöma än

undersökningens andra huvudområde, lärartillskottet.

För en uppskattning av lärartillskottet 1961/70 görs i prognosen antaganden

om studentexamination, inskrivning vid humanistisk och naturvetenskaplig fakultet,

fil. mag.-examination vid dessa fakulteter samt övergång till och tjänstgöring

på lärarbanan av filosofie magistrar.

Examinationen av filosofie magistrar beräknas via en kombination av antaganden

om tillströmningen till fakulteterna och examinationsfrekvensen bli den i

tabell 2 redovisade.

Tabell 2. Examination av filosofie magistrar 1961/62—1969/70

ABC

1961/62 ....

............. 1298

1 289

1 250

1962/63 ....

............. 1472

1 414

1 348

1963/64 ....

............. 1 687

1 588

1 472

1964/65 ....

............. 1 928

1 739

1 581

1965/66 ____

............. 2 206

1 917

1 665

1966/67 ....

............. 2 558

2 140

1 802

1967/68 ....

............. 2 984

2 449

2 045

1968/69 ____

............. 3 422

2 778

2 298

1969/70 ....

............. 3 817

3 081

2 522

A = 85 % tillströmning, 42,3 % examination.

B = 80 %

37 %

C = 75 %

»

32 %

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

Grunden för de för första hälften av 1960-talet framräknade talen är säkrare

än den för årssiffroma efter 1965, vilket även gäller om examinationens fördelning

på ämnen eller ämnesgrupper. För de närmaste åren ter sig enligt undersökningen

ett antagande om 80-procentig tillströmning för närvarande som det

mest sannolika och det härpå grundade alternativet B såsom det vilket bör

kunna accepteras.

Uppskattningen av det lärartillskott, som kommer skolan till del i form av

utexaminerade filosofie magistrar, måste sålunda bygga på antaganden om övergång

till lärarbanan och om verksamhetsgraden inom yrket. Kombinationen av

dessa antaganden ger ett tal, som uttrycker relativt lärartillskott (tabell 3).

Det bör noteras, att övergången till lärarbanan konstateras vara väsentligt lägre

bland dem som valt att studera matematik, fysik eller kemi än bland övriga

kategorier.

Tabell 3. Antagande om relativt lärartillskott

Övergång till lärarbanan

Ma, fy, ke Övr. ämnen

a ......... 74% 82%

b ......... 74% 82%

c ......... 74% 82%

Verk-

samhets-

Relativt

lärartillskott

grad

Ma, fy, ke

Övr. ämnen

0,9

67%

74%

0,8

59%

66%

0,7

52%

57%

Antagandena om relativt lärartillskott har i prognosen kombinerats med antaganden

om tillströmning och examination enligt följande.

Tabell 4. Antaganden om totalt lärartillskott

Ma, fy, ke

85 % tillströmning, 42,3 % examination, 67 % relativt lärartillskott

80%

37 %

59 %

80%

37 %

52 %

75%

32 %

52 %

Övriga ämnen

85 % tillströmning, 42,3 % examination,

74 % relativt lärartillskott

80%

37 %

66 %

80%

37 %

57 %

75%

32 %

57%

På grundval av dessa antaganden räknas i prognosen fram lärart ill skottet i

absoluta tal och via en sammanställning av dessa och det uppskattade rekryteringsbehovet

beräknas slutligen lärarbrist och läraröverskott enligt 60 %-alternativet.

De redovisade talen för lärarbrist eller läraröverskott i de skilda ämnena uttrycker

endast hur efterfrågan på lärare rent numeriskt balanserar om alla de

antaganden uppfylles på vilka prognosen baserats. I prognosen ges uttryck för

den uppfattningen, att man med säkerhet kan förutsäga, att långt efter det att

behovet i ett ämne är fyllt på vissa centralt belägna platser, bristen kommer att

bestå på, avlägsnare orter i landet. Undersökningen tillmäter härvidlag lärarnas

lokala bindningar en väsentlig roll.

Även om intresset begränsas till den numeriska balansen, anses precisionen

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 111 år 1963

9

i beräkningarna inte vara sådan, att den rättfärdigar bestämda uttalanden om

vilket år balans uppnås. Trenderna säges emellertid vara så utpräglade, att för

flertalet ämnen utsikterna till balans under 1960-talet anses kunna bedömas med

viss grad av säkerhet.

I modersmålet (svenska) erhålles enligt 60 %-alternativet läraröverskott senast

1965/66. Också om 100 %-alternativet väljes, kan någon gång under senare

hälften av 1960-talet situationen antas vara under kontroll.

För moderna språk inträder enligt 100 %-alternativet — som för denna grupp

anses mest realistiskt — numerisk balans 1966/67, varefter överskottet snabbt

stiger. Enligt 60 %-alternativet skulle överskottet inträda redan 1963/64. Det

kan enligt undersökningen knappast råda någon tvekan om att tillströmningen

till dessa universitetsämnen bör dämpas under 1960-talet, i varje fall under dess

senare del.

I ämnena historia, samhällskunskap, geografi och biologi erhålles enligt 60 %- alternativet vid decenniets mitt ett läraröverskott, som snabbt stegras de följande

åren.

För gruppen matematik, fysik och kemi bedömes framtidsutsikterna vara

mindre ljusa. 100 %-alternativet beträffande dessa ämnen förklaras vara helt

utan intresse. För 60 %-alternativet erhålles numeriskt överskott tidigast

1970/71 om man utgår från prognosens mest optimistiska antagande. Utgår man

från det antagande, som för denna ämnesgrupp bedömts som det mest sannolika,

kan bristen år 1970/71 beräknas till ca 550 lärare.

Remissyttranden

I den skrivelse, varigenom en rad myndigheter, organisationer m. fl. anmodades

respektive bereddes tillfälle att yttra sig över den framlagda ämneslärarprognosen,

framhölls att remissorganen inte borde begränsa sig till att granska

prognosmetodiken och därmed sammanhängande frågor utan att de även borde

föreslå åtgärder eller redovisa uppslag till åtgärder, som de kunde finna motiverade

för att öka tillgången på Iärararbetskraft, särskilt i matematik, fysik och

kemi.

Prognosens underlag, metodik och slutsatser

I åtskilliga av remissvaren betonas vikten av detaljerad statistik såsom underlag

för en fortgående prognosverksamhet. Sålunda önskar SFS och humanistiska

fakulteten i Göteborg, att statistiken över högre studier publiceras snabbare än

vad som nu sker och att man upprättar en mer ingående tentamensstatistik för

de enskilda examensämnena samt en effektiv och tillförlitlig registrering, ett

krav, som framförts redan i prognosen.

TCO understryker vikten av att arbetsmarknadsstyrelsen regelbundet förnyar

lärarprognoserna. Enligt skolöverstyrelsen och gymnasieutredningen är det viktigt,

att statistiska centralbyrån noga följer lärarsituationen genom de oktoberundersökningar,

som inleddes hösten 1960. SACO anser, att prognosen behöver

revideras varje år. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Stockholm framhåller,

att man i fortsättningen till lärarprognoser bör bifoga undersökningar av

tillförlitlighctsgraden.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

Humanistiska fakulteten vid Göteborgs universitet betonar särskilt osäkerheten

i antagandena om examinationsfrekvens och lärarbenägenhet, en osäkerhet

som inte beror på att det statistiska materialet är osäkert utan på att det överhuvud

inte är möjligt att i förväg med någon större säkerhet uppskatta, hur

dessa faktorer utvecklas.

Några remissinstanser, såsom den matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i

Stockholm och SFS, framhåller, att prognosen ej försöker bedöma sannolikheterna

för de olika alternativ om examensfrekvens och lärarbenägenhet, den ställer

upp, något som skulle varit tacknämligt, eftersom de olika alternativen leder

till stora skillnader i resultat vad gäller lärarbrist och läraröverskott. Arbetsgivareföreningen

och Industriförbundet räknar som en allvarlig brist, att man i

prognosen ej redovisat, vad ett eventuellt fel av en viss storlek kan innebära för

resultatet. Även matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Stockholm efterfrågar

undersökningar om hur förändringar i utgångsantagandena påverkar slutresultatet.

Då det gäller lärarbehovet har remissinstanserna diskuterat de osäkerhetsmoment

som sammanhänger dels med frågan om andelen av filosofie magistrar

på grundskolans högstadium, dels med frågan om skolväsendets organisation och

kvantitativa utveckling.

Beträffande den förstnämnda frågan tar några av remissinstanserna ställning

till frågan, vilket av de båda alternativen man bör söka förverkliga. TCO anser,

att det i dagens läge finns starka skäl att utvidga de vidareutbildade folkskollärarnas

arbetsområde utöver 40 % av antalet ämneslärartjänster. Humanistiska

fakulteten i Göteborg framhåller såsom ett allmänt intresse, att högstadiets lärare

har bästa möjliga kompetens. Fakulteten önskar, att tjänster besätts med hänsyn

enbart till de sökandes kompetens. Modersmålslärarnas förening hoppas på

en utveckling i riktning mot 100 %-alternativet. Målsmännens riksförbund uttrycker

en liknande uppfattning.

Humanistiska fakulteten i Lund understryker, att tillströmningen till universitet

och till folkskoleseminarier och lärarhögskolor ej kan ses isolerade från

varandra, då allt fler blivande folkskollärare avlagt studentexamen. 60 %-alternativet

innebär jämfört med 100 %-alternativet större årlig intagning av studenter

på lärarhögskolor och seminarier med minskad tillströmning till universiteten

som trolig följd, anser fakulteten.

Beträffande den osäkerhetsfaktor som ligger i skolorganisationens utveckling

har åtskilliga synpunkter framkommit.

Skolöverstyrelsen och gymnasieutredningen anser 30 % av en årskull på gymnasiet

och 20 % i fackskolor vara för låga siffror under 1960-talet. Överstyrelsen

räknar med 55—60 % i dessa skolformer tillsammans. Även statistiska centralbyrån

är inne på liknande tankegångar.

Inte endast den framtida fördelningen mellan olika skoltyper utan även mellan

olika ämnesgrupper, linjer och grenar framhålles såsom osäkra faktorer.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 111 år 1963

11

Såsom en viktig behovsfaktor framhålles även klasstorleken. Målsmännens riksförbund

hänvisar till den läraropinion, som hävdar att grundskolan genom sin

konstruktion kräver ett lägre elevantal per klass än den nuvarande skolan för

att nå full effektivitet.

Skolöverstyrelsen framhåller, att övergången till friare arbetsformer för skolungdomen

och införande av femdagarsvecka i skolorna kanske kan minska lärarbehovet.

Vidare framhålles att övertimmar, även om de utförs av kompetenta

lärare, bör inräknas i utbytesbehovet, vilket utredningen ej gjort.

De osäkerhetsfaktorer remissorganen uppehållit sig vid då det gällt att bedöma

prognosens beräkningar av lärartillgången har varit tillströmningen till

universitet och högskolor, examinationsfrekvensen samt lärarbenägenheten.

Övergången från gymnasier till universitet och högskolor kan enligt humanistiska

fakulteten i Lund influeras av fackgymnasiernas utbyggnad, vilken kan

leda till att nybörjarplatserna vid handelshögskolor och tekniska högskolor allt

mindre kommer att besättas av studenter från allmänna gymnasier. Dessa kommer

därigenom att alltmer söka sig till universitet och övriga högskolor.

Olika åsikter synes råda om hur den starka tillströmningen till de humanistiska

och matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna kommer att påverka examinationsfrekvensen.

SFS framhåller såsom orimligt, att man i prognosens antaganden

kombinerat den största tillströmningen med den högsta examinationsfrekvensen

och den lägsta tillströmningen med den lägsta examinationsfrekvensen.

SFS anser det lika rimligt att antaga, att examinationsfrekvensen blir lägre,

om tillströmningen ökar. Arbetsgivareföreningen och Industriförbundet håller

det för sannolikt, att om relativt färre studenter — på grund av en ökad intagning

vid de spärrade utbildningsvägarna — söker sig till de filosofiska fakulteterna,

detta kommer att innebära, att begåvningsgenomsnittet inom denna grupp

sänks, något som i sin tur kan påverka den i fråga om filosofiska studier redan

nu höga avgångsfrekvensen.

SACO uttalar, att man, när prognosen revideras, bör skilja mellan humanistisk

och naturvetenskaplig fakultet, särskilt som examinationsfrekvensen är avsevärt

högre vid den naturvetenskapliga fakulteten.

Beträffande lärarbenägenheten bland de examinerade framhålles att de relativt

många kvinnorna bland gymnasisterna på latinlinjen och sedan på de humanistiska

fakulteterna visserligen pekar fram mot ett överskott på humanister

och lärare i humaniora, men att denna tendens dämpas av att gifta kvinnliga

akademiker inte vill ta tjänster var som helst på grund av sin bundenhet i

äktenskapet. Dylika synpunkter har framförts av llistorielärarnas förening, humanistiska

fakulteten i Lund och Statens råd för samhällsforskning. Humanistiska

fakulteten i Lund menar, att då allt flera av de humaniorastuderande är

kvinnor, denna utveckling kan skärpas, om man bygger ut fackgymnasierna.

Statens råd för samhällsforskning nämner den skiftande könsfördelningen bland

studenterna i de olika examensämnena. Rådet understryker vidare, att de flesta

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 111 år 1963

av dem, som skriver in sig vid humanistisk eller naturvetenskaplig fakultet, har

mycket vaga studieplaner. Ytterst få har då identifierat sig med lärarrollen.

De matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna i Stockholm och JJppsala räknar

med, att läraryrket särskilt bland akademiker blir mindre attraktivt, när

man genomför grundskolan med sammanhållna klasser t. o. m. årskurs 8. Historielärarnas

förening uttalar, att skolväsendets egen omläggning under 1960-talet

kan komma att dämpa lärarrekryteringen.

Humanistiska fakulteten i Lund nämner, att tendensen bland de studerande

att välja de på skolschemat representerade främmande språken och nordiska

språk sedan något år tillbaka är klart vikande.

Högerns ungdomsförbund uttalar oro över bristen på lärare i kristendomskunskap

och anser, att utredningen borde ha uppmärksammat denna. Även SFS

efterlyser en beräkning av hur många lärare i kristendomskunskap och klassiska

språk som behövs.

Åtgärder mot ett humanistöverskott

Prognosens beräkning i vad gäller ett överskott av lärare i humanistiska

ämnen i slutet av 1960-talet, ej att förväxla med ett överskott på humanister,

har vållat skepsis. Det förhållandet att tidigare humanistprognoser hittills ej

slagit in har påtalats av flera remissinstanser, såsom Högerns ungdomsförbund

och Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund.

Inför ett befarat överskott på lärare i humanistiska ämnen fäster flera remissinstanser,

bl. a. arbetsmarknadsstyrelsen, gymnasieutredningen, SFS och SACO

stort avseende vid behovet av förstärkt och intensifierad yrkesvägledning och

studierådgivning på samtliga utbildningsnivåer. Arbetsmarknadsstyrelsen betonar,

att ett läraröverskott ej nödvändigt kommer att innebära arbetslöshet bland

humanisterna, eftersom den starka efterfrågan på kvalificerad arbetskraft utanför

skolans verksamhetsområde sannolikt kommer att absorbera ett stort antal

akademiker även med mer eller mindre utpräglat humanistisk utbildning.

Flera av svaren nämner de utbildningslinjer, som Kommittén för nya utbildningsvägar

vid de filosofiska fakulteterna hittills föreslagit. TCO framhåller, att

undervisningen vid de filosofiska fakulteterna behöver differentieras så att den

motsvarar de olika utbildningsbehov, som finns på arbetsmarknaden i dess helhet.

Historielärarnas förening betonar vikten av att frågan om lärarefterfrågan

och lärartillgång sätts in i ett större perspektiv omfattande hela den akademiska

arbetsmarknaden. SFS önskar, att lärarprognosen kompletteras med en kalkyl,

som omfattar tillgång och efterfrågan inom i varje fall hela den akademiska

arbetsmarknaden. Ett exempel på hur två prognoser är hopkopplade nämner

TCO. Det gäller prognoserna över ämneslärare och över klasslärare.

SACO anser, att tendensen, att alltfler utbildningslinjer formellt och reellt

baseras på studentexamen, ej skall motverkas. SFS efterlyser en allmän inventering

av de statliga s. k. studentkarriärerna. Både SACO och SFS nämner vi
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 111 år 1963

dare möjligheten av att anordna parallell utbildning till vissa yrken, en för

personer med och en för personer utan studentexamen.

Humanistiska fakulteten i Lund önskar, att man prövar en kombinerad ämnes-

och övningslärarutbildning för att reducera humanistöverskottet och för att

möta grundskolans ökade behov av övningslärare.

Åtgärder mot lärarbristen i matematisknaturvetenskapliga

ämnen

Remissorganen uppmanades att uppmärksamma en av OECD:s kommitté för

naturvetenskapligt och tekniskt utbildad arbetskraft nyligen publicerad rapport

»The Supply, Recruitment and Training of Science and Mathematics Teachers».

Denna behandlar ingående bristen på lärare i matematisk-naturvetenskapliga

och tekniska ämnen i Nordamerika och Västeuropa och föreslår åtgärder på

lång och på kort sikt för att avhjälpa denna.

Mer matematisk-naturvetenskaplig undervisning i grundskola och gymnasium.

OECD-rapporten nämner som ett viktigt medel på lång sikt för att häva bristen

på lärare i de berörda ämnena förstärkning och förbättring av undervisningen i

dessa på de universitetsförberedande skolstadierna och dess utsträckning till en

så stor mängd elever som möjligt. Till denna uppfattning ansluter sig flera av

remissorganen.

Övergången mellan gymnasium och universitet. SFS föreslår, att man ordnar

s. k. preparandkurser i matematik, fysik och kemi för att ge kompetens i dessa

ämnen åt personer, som saknar dem i sin studentexamen men vill studera dem

vid universitet. Dessa kurser bör omfatta endast de moment, som är absolut

nödvändiga för fortsatta studier i natur- och samhällsvetenskaperna. Även SACO

nämner önskvärdheten av att studenter från latin- eller allmänna linjen får

reguljära möjligheter vid universiteten att komplettera i matematik, fysik och

kemi.

Nya examenskombinationer. SFS föreslår, att gällande examensstadga ändras

så att matematik kan medtagas som huvudämne i filosofisk ämbetsexamen inom

humanistisk fakultet. SACO önskar, att man undersöker möjligheterna att inrätta

lärartjänster i humanistiskt ämne jämte matematik, fysik eller kemi. Lärare

i humaniora bör kunna omskolas och bli kompetenta till sådana tjänster.

Ökad examination och förbättrad utbildning. SFS anser, att man med små

medel bör kunna skapa provisoriska Iaborationsutrymmen och därigenom öka

intagningen i fysik och kemi. Liknande tankar möter man från Arbetsgivareföreningen

och Industriförbundet i vad gäller lärarutbildningen för de tekniska

gymnasierna.

SACO anser önskvärt, att företräde ges åt utbildningen av lärare i matematik,

fysik och kemi, även om detta skulle drabba utvidgningen av annan utbildning.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts -proposition nr 111 år 1963

SACO förordar, att ett-betygskurserna framför allt i fysik och kemi konstruerasså

att moment nödvändiga och väsentliga för grundskolans och gymnasiets lärare

ingår i dessa.

Flera remissinstanser menar, att man kan effektivera universitetsutbildningen

inom de aktuella områdena, bl. a. genom användning av tekniska hjälpmedel.

SFS föreslår, att man bevarar och ökar möjligheten att som frivilligt alternativ

följa två-betygsundervisningen, i första hand i matematik, under tre terminer.

Detta kan skapa lugnare studiegång än den normala. SACO önskar mer individuell

akademisk undervisning än nu men fruktar, att detta ökar efterfrågan på

universitetslärare.

Humanistiska fakulteten i TJppsala betonar, att den rent pedagogiska fackutbildningen

bör bli föremål för nya krafttag och nämner det som lämpligt att

förstärka den obligatoriska kursen i pedagogik samt att samordna denna med

en förberedande praktisk-pedagogisk utbildning av samma art som de s. k. SYLkursema

redan före den praktiska lärarkursen. Geografilärarnas riksföreninganser,

att den ämnesmetodiska forskningen släpar efter, och föreslår åtgärder för

att kvalificerad personal kan få utföra ämnesmetodisk forskning.

Vidareutbildning av lärare. Förutom den reguljära naturvetare- och teknikerutbildningen

behandlar remissvaren de olika former av vidareutbildning i matematik

och naturvetenskapliga ämnen, som framför allt folkskollärare genomgår.

Särskilt uppmärksammas den decentraliserade akademiska ett-betygsutbildning

i första hand i matematik, fysik och kemi, som kommer att ordnas regionalt

fr. o. m. budgetåret 1962/63 dels för folkskollärare och dels för studenter och

motsvarande, som därigenom kan börja akademiska studier i hemorten. Dessa

planerade kurser röner uppskattande uttalanden. SACO och arbetsmarknadsstyrelsen

anser, att de bör fortsätta att byggas ut. SFS, humanistiska fakulteten

i Göteborg och matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Uppsala betonar

vikten av att universiteten får inflytande, när sådan verksamhet planeras, och

att akademiska lärare examinerar.

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Uppsala anser, att de fortbildningskurser,

som hittills anordnats för folkskollärare utan kontroll eller kunskapsprövning

från universitetens sida, tycks ge en svag kompetens jämfört

med akademiska studier. Fakulteten uppmärksammar också, att andelen av de

universitetsstuderande, som nöjer sig eller tvingas nöja sig med ett betyg, har

stigit kraftigt de senaste åren. Dessa studerande bedömes fullt kompetenta att

undervisa i matematik på grundskolans högstadium. Fakulteten anser, att de

bör utgöra ett värdefullt lärartillskott, om de bereds anställning efter en examen

med t. ex. två betyg i kemi eller geografi.

Skolöverstyrelsen och SFS ifrågasätter, om inte den akademiska utbildningen

i naturvetenskapliga ämnen för folkskollärare och andra yrkesverksamma kan

ske på kvällarna. Särskilt gäller detta i universitetsstäderna. Arbetsmarknads
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963 15

styrelsen och SFS betonar värdet av en utvidgad akademisk undervisning per

korrespondens.

Andra yrkeskategorier m. fl. som lärare. Några remissinstanser är inne på tanken

att såsom lärare anställa personer, vilka ej är lärare men som efter kort

pedagogisk träning kan tänkas fungera i första hand som timlärare.

SACO samt Arbetsgivareföreningen och Industriförbundet diskuterar om stat,

kommuner och det enskilda näringslivet kan avstå naturvetare och tekniker

som timlärare och anser att skolorna bör söka kontakt rörande denna möjlighet.

Hänsyn måste tas till arbetsgivarnas och timläramas schemaönskemål. Vidare

framhålles att dessa lärare behöver introduktiv pedagogisk träning. Andra

åtgärder, som föreslagits av t. ex. SACO, är att ta i tjänst icke yrkesverksamma

kvinnliga akademiker och pensionerade lärare. Arbetsmarknadsstyrelsen anser,

att introduktionskurser, vilka anordnas för akademiker och pensionerade officerare,

som avser att bli timlärare på grundskolans högstadium, bör ordnas även

för andra lärare utan tidigare pedagogisk utbildning. Om man avskaffar löneavdragen

för pensionerade lärare, stimuleras dessa att återinträda i tjänst, anser

SACO.

Arbetsgivareföreningen och Industriförbundet påstår, att antalet pensionärer

under den berörda tiden kommer att vara mycket lågt och nämner även, att

denna kategori är relativt geografiskt bunden, då pensionärer troligen ej vill

byta bostadsort för att bli undervisare. Arbetsmarknadsstyrelsen nämner dock,

att åren 1963—67 ca 650 officerare kommer att pensioneras, varav ca 580 med

50 eller 55 år som pensionsålder.

Arbetsmarknadsstyrelsen anser, att man bör pröva, om man kan överföra

utlänningar med akademisk examen i matematik, fysik och kemi för att undervisa

i svenska skolor. SACO framhåller språksvårigheterna i detta sammanhang.

Effektivare utnyttjande av lärare. Ett stort problem vid lärarbrist är hur man

skall spara på de befintliga lärarna och eventuellt ersätta dessa med annan personal.

Arbetsgivareföreningen och Industriförbundet diskuterar möjligheterna

härtill såvitt gäller de tekniska gymnasierna men finner möjligheterna vara

ganska begränsade.

Gymnasieutredningen nämner, att friare arbetsformer för eleverna och därmed

minskat veckotimtal kan minska behovet av lärare på gymnasiet. Även

Arbetsgivareföreningen och Industriförbundet föreslår dylika försök att reducera

antalet schematimmar i sista årsklassen av det tekniska gymnasiet.

TCO önskar, att man intensivundersöker lärararbetets innehåll och krav. Det

framhålles, att de flesta lärare har administrativa och andra icke-pedagogiska

arbetsuppgifter vid sidan av de pedagogiska och att man bör försöka avlasta

lärarna dessa uppgifter. SACO hoppas på att dessa mindre kvalificerade ickepedagogiska

uppgifter överförs på särskilda befattningshavare.

I linje med dylika åtgärder ligger också OECD-rapportens förslag om att in

föra ett system med lärarassistenter, en åtgärd som arbetsmarknadsstyrelsen an
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

ser värd att beakta. Genom att alternera i t. ex. parallellklasser kan en kompetent

lärare (huvudlärare) och en lärarassistent (med de mera rutinbetonade arbetsuppgifterna)

bestrida två tjänster. Arbetsgivareföreningen framhåller, att

man sparar framför allt på lärare, som det är mest ont om dvs. de högst kvalificerade.

SACO är tveksam om detta förslag men vill inte motsätta sig, att ett

sådant system praktiskt prövas i en begränsad försöksverksamhet.

Statens råd för samhällsforskning önskar, att man utreder frågan hur ämneslärarna

utnyttjas i skolundervisningen och nämner den forskning, som bedrivs

i USA om läraranvändningen på det obligatoriska högstadiet.

Att göra läraryrket attraktivt. En viktig fråga är, hur man skall locka ungdomar

att välja lärarbanan. SACO framhåller vikten av att filosofie studerande

på ett tidigt stadium av sina studier länkas in på lärarbanan. SACO anser, att

filosofie studerande med akademiska betyg i relevanta ämnen stimuleras att

tjänstgöra som timlärare, om även tjänstgöring före vederbörlig utbildning och

i mindre än halv tjänst tillgodoräknas vid inplacering i reglerad befordringsgång.

SACO förordar vidare, att nyanställda lärare placeras direkt i lönegrad 21 i de

ämneskombinationer, där svår brist råder. Även TCO framhåller, att lärarrekryteringen

bäst främjas genom goda och attraktiva löne- och anställningsvillkor.

Målsmännens rilcsförbund vill intensifiera upplysningen om läraryrket

bland de studerande och förbättra arbetsförhållandena i den nya skolan, som

tidigare nämnts, med bättre hjälpmedel m. m.

Lärarförmedling. Arbetsmarknadsstyrelsen utgår från att akademikerna har

en arbetsmarknad av rikskaraktär med stark interlokal rörlighet, vilket dock ej

utesluter ett behov av åtgärder för att minska risken för låsning av de utbildade

till vissa orter. Styrelsen överväger resebidrag till de sökande för att förmedlingsarbetet

skall underlättas och arbetskraften bättre tas till vara. Vidare beskriver

styrelsen den framgång, lärarförmedlingarna haft i att anskaffa reservkrafter,

kompetenta att uppehålla undervisningen.

SACO poängterar, att vid lärarbrist på vissa orter och läraröverskott på andra

lärarproduktionen ej skall ökas utan rörligheten på arbetsmarknaden stimuleras.

SACO önskar ändrade bestämmelser för utbytestjänster för att göra bestämmelserna

mer effektiva i detta avseende. Vidare önskar SACO ökad användning

av flyttnings-, rese- och traktamentsersättning vid tjänstetillträde.

3. Folk- och småskollärare

Liirarutbildningssakkunnigas klasslärarprognos

Den av 1960 års lärarutbildningssakkunniga framlagda klasslärarprognosen

avser behovet av och tillgången på folk- och småskollärare. Beteckningen klasslärarprognos,

bekväm såsom arbetsterm, är inte fullt adekvat, eftersom en

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

väsentlig fråga i det problemkomplex prognosen omfattar är behovet av vidareutbildade

folkskollärare på grundskolans högstadium. Undersökningen har åsyftat

en såvitt möjligt allsidig belysning av de faktorer, som påverkar beräkningarna

av behovet av folk- och småskollärare samt examinationsbehovet. De

sakkunniga framhåller vikten av att de gjorda undersökningarna och beräkningarna

upprepas, så snart omständigheterna talar för att sådana förändringar

på skolans område inträtt, som kan förväntas påverka förutsättningarna för

prognosen på ett avgörande sätt. Vidare framhålles betydelsen av kontinuerliga

informationer om arbetsmarknadsläget.

Bestämning av det lärarbehov som skall täckas

av folk- och småskollärare

Enligt erhållna direktiv av den 30 september 1960 skall de sakkunniga beräkna

behovet av klasslärare för så lång tid, som kan prognostiskt överblickas. I föreliggande

prognos har beräkningarna förts fram t. o. m. år 1980/81. Prognosen utmynnar

i en beräkning av examinationsbehovet i fråga om folk- respektive småskollärare.

Småskollärarbehovet utgöres i prognosen av behovet i folkskolans och grundskolans

årskurser 1—3.

Folkskollärarbehovet angives i första hand som behovet av klasslärare i årskurs

3—9 i folkskolan och 3—6 i grundskolan fram t. o. m. år 1965/66 och därefter

som behovet av klasslärare i årskurs 4—9 i folkskolan och 4—6 i grundskolan.

Därjämte avses behovet av vidareutbildade folkskollärare på högstadiet.

Detta behov angives som 40 % av det totala behovet av lärare i teoretiska

läroämnen jämte antalet lärare i yrkesvägledning och tillsynslärarebefattningar.

Slutligen avses behovet av folkskollärare utöver 40 % på högstadiet samt behovet

av folkskollärare i andra högre skolor.

Beräkning av lärarbehovet

De sakkunnigas beräkning av folk- och småskollärarbehovet, uttryckt i antalet

erforderliga folk- respektive småskollärartjänster, har genomförts stegvis via

bedömningar och beräkningar av flera faktorer såsom barnantalets utveckling,

elevernas fördelning på skolformer m. m., medeltalet elever per klass och antalet

klassavdelningar.

Barnantalets utveckling. Barnantalet i respektive årskurser har beräknats genom

en framskrivning av antalet levande födda. Av beräkningarna framgår att

antalet elever i den obligatoriska skolan torde avtaga mot 1960-talets slut för

att därefter åter stiga. Följande siffror ur utredningen illustrerar detta förhållande.

2 — Ilihang till riksdagens protokoll 1903. 1 saml. Nr 111

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

År

Årskurserna

1—3

4—6

1962 ...........

318100

329 600

1965 ...........

316 400

318 500

1968 ...........

302 200

316 900

1970 ...........

307 600

306 200

1975 ...........

343 300

322 100

1980 ...........

365 000

355 600

Beräkningarna angives vara, i vad avser tiden fram till 1970, i huvudsak de i

långtidsutredningen redovisade. För tiden 1970—1975 har de sakkunniga inhämtat

preliminära värden, och på basis av dessa gjort en framskrivning till år 1980.

Elevantalet i olika skolformer. De sakkunniga har för varje årskull dels beräknat

det antal elever, som antagits gå i specialklasser, dels förutsatt att 1 % av

en årskull ej går i vare sig normal- eller specialklasser utan är intagna för vård

på anstalter etc. Återstoden utgör antalet elever i normalklasser, vilket fördelats

på skolor av A-form respektive B-form enligt särskilda antaganden om dessa

skolformers framtida omfattning. A-klasseleverna har uppdelats på grundskola

och folkskola enligt föreliggande uppgifter om grundskolans utbyggande (jämför

ämneslärarprognosen i vad avser högstadiet).

De sakkunniga räknar med att andelen specialklasselever på den administrativa

landsbygden successivt kommer att växa till samma andel, som för närvarande

gäller i städerna. För städerna antages en konstant andel av eleverna

tillhöra specialklasser. Detta antagande innebär en successiv ökning av riksmedeltalet

för uttagna till specialklass från omkring 4% för närvarande till

inemot 6% år 1972.

De sakkunniga visar i en tablå, hur antalet normalklassavdelningar och elever

under en följd av år utvecklat sig inom den obligatoriska skolans A-former och

olika B-former. Tablån över antalet avdelningar återgives här.

Antal läraravdelningar:

År

A- eller

a-form

Bi-form

Ba eller

Bs-form

b-form

Halvtidsläsande

och mindre

folkskolor

1946 ........

10 961

4 604

4 040

5 132

945

1948 ........

12185

4 785

3 712

4 951

710

1950 ........

14 570

5 258

2 859

4 674

392

1952 ........

16 941

5 273

2 241

4 485

233

1954 ........

19 886

5 175

1 580

4 170

131

1956 ........

22 491

4 795

1 219

3 865

77

195S ........

24 149

4 465

1 019

3 602

53

1960 ........

25 943

3 917

812

3 095

—

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

De sakkunniga påvisar, hur sålunda A-formen blivit den alltmer dominerande

skolformen samt Bi- och b-formen blivit de avgjort dominerande skolformerna

bland de från A- och a-formen skilda skoltyperna. Att så är fallet anser de sakkunniga

vara ett uttryck för dels den fortskridande urbaniseringen, dels den

allmänna standardhöjningen. Denna strukturella förändring har ägt rum på 16

år. De sakkunniga finner därför skäl att antaga, att alla B-former kommer att

försvinna inom de närmaste årtiondena. I fråga om den takt i vilken detta kan

förväntas ske har de sakkunniga räknat med två alternativ, vilka med avseende

på lärarbehovet ger ett något olika utfall. En avveckling av B-formen enligt det

långsammare alternativet, vilket av de sakkunniga bedömts såsom det mest

sannolika, kräver sålunda fram t. o. m. år 1970 drygt 600 fler folkskollärartjänster

än det snabbare alternativet. Småskollärarbehovet påverkas däremot endast

obetydligt av vilket alternativ som väljes.

De sakkunniga framhåller, att relationen mellan antalet elever i grundskolan

och i folkskolan är viktig för klasslärarprognosen med hänsyn till de delningstal,

som skall gälla för klasserna i grundskolan. Härvidlag räknar de sakkunniga med

en elevfördelning överensstämmande med skolberedningens förslag (numera

riksdagens beslut) rörande övergången till grundskola. Den beräknade utvecklingen

av elevfördelningen på olika skolformer i årskurserna 7—9 visas av följande

tablå.

År

Årskurs

Antal normal- klasselever

på högstadiet

Antal elever

inom realskole- organisationen

Antal special- klasselever

Normalklass- elever i

folkskolan

19G2 ........

7

49 040

32 310

4 869

38 717

8

45 810

35160

3 716

20 843

9

29 710

34 770

1 512

3 152

1985 .......

7

70 830

12 030

5 304

23 185

8

60 070

16 580

4 436

14 425

9

52 110

20160

3 060

1 541

1968 ........

7

93 980

1 860

6 057

4 888

8

84 670

4 820

5 306

4 893

9

78 360

6 870

4 559

2 714

1971 .......

7

96 900

0

6 474

0

8

98 330

0

6 572

0

9

96 560

780

6 090

0

Antalet klassavdelningar i grundskola och folkskola. Sedan de sakkunniga

utfört de här i korthet redovisade beräkningarna av elevantalets utveckling inom

ifrågavarande skolformer, har man övergått till att på grundval härav beräkna

antalet klassavdelningar, vilket skett på så sätt att antalet elever inom varje

årskurs av grundskolan respektive folkskolan dividcrats med ett framräknat

medeltal elever per klass. I fråga om grundskolan har dessa medeltal beräknats

med utgångspunkt i de delningstal, som föreslagits i proposition 1962:54 och

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts -proposition nr 111 år 1963

som godtagits av riksdagen. I fråga om folkskolan har däremot klassantalet för

varje läsår av prognosperioden beräknats med hjälp av de medeltal, som gällde

för respektive årskurser läsåret 1960/61. Följande tablå visar de beräknade medeltalen

per klassavdelning, dels i grundskolan sedan denna fullständigt genomförts,

dels i folkskolans A- och a-former läsåret 1960/61.

Årskurs

i

2

3S

3F

4

5

6

7

8

9

Grundskolan .....

21,8

21,8

21,7

23,9

25,6

25,7

25,9

24,9

25,4

22,0

Folkskolan .......

21,7

21,9

23,3

24,4

26,8

27,2

27,5

23,8

25,7

23,2

De sakkunniga har vid sina fortsatta beräkningar utgått från, att antalet

klasser, där folkskollärare undervisar, skall utgöras av alla A-klasser 4—6 i folkskolan

och grundskolan, klasserna 7—9 i folkskolan, samtliga klasser av B-formen

samt ett sjunkande antal A-klasser i årskurs 3. Vidare har antalet specialklasser,

som undervisas av folk- och småskollärare, antagits fördela sig med

74,8 % på folkskollärarna respektive 25,2 % på småskollärarna, detta enligt den

relation, som gällde läsåret 1960/61. Småskollärare har förutsatts handha undervisningen

i a- och b-klasser, nyssnämnda specialklasser samt ett ökande antal

a-klasser av årskurs 3. Det framräknade antalet klassavdelningar för folkskollärare

(F-avd.) respektive småskollärare (S-avd.) blir utifrån angivna förutsättningar

följande.

Läsår

1982/63

1965/66

1968/69

1971/72

1975/76

1980/81

F-avd......

18 679

17 219

15 913

15 066

15 787

17133

S-avd......

13 731

14 349

13 953

14 577

15 902

16 934

De här upptagna avdelningarna utgör, som framgår av den nyss gjorda bestämningen

av dessa, endast klassläraravdelningar. Däremot har inte medräknats

de avdelningar på grundskolans högstadium, vilkas undervisning kan komma att

bestridas av folkskollärare. Hänsyn härtill har emellertid tagits vid beräkningen

av det erforderliga antalet lärartjänster.

Antalet lärartjänster. För folkskollärare har de sakkunniga beräknat klasslärarbehovet

på följande grunder. Läsåret 1960/61 uppgick den sammanlagda

undervisningstiden i läroämnen till sammanlagt 608 595 undervisningstimmar.

Räknat på en undervisningsskyldighet av 30 veckotimmar svarar detta tal emot

20 287 tjänster. Härtill lägges antalet rektorstjänster, som läsåret 1960/61 uppgick

till 1 167. Hela antalet tjänster beräknas sålunda till 21 454. Antalet avdelningar

uppgick nämnda läsår till 21 042. Antalet tjänster per avdelning var

sålunda 1,02. Detta relationstal har tillämpats vid beräkningen av det framtida

behovet av tjänster för folkskollärare/klasslärare. På samma sätt har de sakkunniga

för sin beräkning av småskollärarbehovet framräknat relationstalet 1,07.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

Vid sina efterföljande beräkningar av examinationsbehovet i fråga om folkskollärare

har de sakkunniga även tagit hänsyn till behovet av lärare för högstadiet

och andra högre skolor. Detta behov har av de sakkunniga bestämts

såsom avseende dels 40 % av det totala behovet på högstadiet av lärare i teoretiska

läroämnen jämte antalet lärare i yrkesvägledning och tillsynslärarebefattningar,

dels det behov som med hänsyn till bristen på ämneslärare m. fl. omständigheter

kan föreligga utöver 40 %. Sistnämnda behov har antagits minska

successivt och har för tiden fr. o. m. 1965/66, då lärarbristen vid högre skolor

bedömes vara praktiskt taget hävd i övriga ämnen, förutsatts jämnt motsvara

hälften av bristen på lärare i matematik, fysik och kemi vid ifrågavarande skolor.

De av de sakkunniga framräknade behovstalen, uttryckta i heltidstjänster,

sammanfattas i följande tablå.

Behov av folkskollärare

Läsår

Behov av

småskollärare

Klasslärar-

Högstadiet och andra högre

skolor

Summa behov

av folk- skollärare

tjänster

Enligt 40 %- regeln

Utöver 40 %- regeln

1962/63 .....

14 692

19 053

2 044

1 160

22 257

1965/66 .....

15 353

17 563

3 400

670

21 633

1968/69 .....

14 930

16 231

4 786

480

21497

1971/72 .....

15 597

15 367

5 466

0

20 833

1975/76 .....

17 015

16103

5 267

0

21 370

1980/81 .....

18119

17 476

5 860

0

23 336

Lärartillgång och examinationsbehov

Tillgången på lärare är, uttalar de sakkunniga, ett resultat av examination,

avgång och den ursprungliga lärarpopulationens storlek. De sakkunniga har vid

sina beräkningar utgått från situationen läsåret 1960/61, för vilket läsår en redovisning

lämnats över antalet utbildade folk- respektive småskollärare, med fördelning

bl. a. på ålder, kön och skolformer, samt över antalet tjänstlediga, fördelade

efter tjänstledighetsorsak. Beträffande läget vid nämnda tidpunkt konstateras

bl. a. följande.

Antalet klasslärare med folkskollärarexamen uppgick till 22 372. Av dessa var

1 894 tjänstlediga av annan orsak än för upprätthållande av annan tjänst, dvs.

icke yrkesverksamma. Därutöver var 1 120 klasslärare tjänstlediga för tjänstgöring

på högstadiet eller i andra högre skolformer. Enligt uppgifter från länsskolnämnderna

utgjorde bristen på behöriga folkskollärare hösten 1960 786

personer, vilken brist finge förutsättas täckt av icke behöriga lärare. Antalet

såsom klasslärare yrkesverksamma personer i klasser avsedda för folkskollärare

utgjorde sålunda 22 372 — 1 894 — 1 120 + 786 = 20 144. Det till folkskollärartjänster

omräknade undervisningsbehovet uppgick samma läsår till 21 454 tjäns
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

ter. Skillnaden, 1 310 tjänster förklaras av att en del lärare bestred mer än full

tjänst.

Antalet utbildade småskollärare utgjorde 14 028. Av dessa var 942 icke yrkesverksamma.

Antalet yrkesverksamma, utbildade småskollärare med undervisningen

förlagd till lågstadiet var 13 395. Bristen på behöriga småskollärare uppgick

till 169 personer. Yrkesverksamma på lågstadiet var således 13 395 + 169 =

13 564. Det till småskollärartjänster omräknade undervisningsbehovet uppgick

samma läsår till 14 185 tjänster. Differensen förklaras även här med att en del

lärare bestred mer än full tjänst.

De sakkunniga konstaterar, att klasslärarbristen i förhållande till populationernas

storlek ej kan anses särskilt stor.

För att klarlägga examinationsbehovet (rekryteringsbehovet) har 1960 års

lärarbestånd framskrivits år för år. Arbetsvolymen för det kvarvarande beståndet

har därefter beräknats. På motsvarande sätt har framskrivning skett av de

successivt examinerade och en beräkning gjorts av det vid varje år kvarvarande

beståndets arbetsvolvm. För varje år har sedan de examinerades antal bestämts

så, att deras arbetsvolym tillsammans med den arbetsvolym, som de kvarvarande

från 1960 års bestånd och de förut examinerade väntas utföra, jämnt

täcker behovet. Behovet har därvid definierats som det antal tjänster som erhålles

sedan antalet övertidstjänster fråndragits. Dessa övertidstjänster har

antagits minska.

För att erhålla beräkningsgrunder härför har de sakkunniga genom en omfattande

enkät beräknat bl. a.

a) avgångskvoter för manliga och kvinnliga folkskollärare samt småskollärare,

dels för varje år efter examen, dels för olika åldersår,

b) verksamhetsgraden för samma kategorier, dels för varje år efter examen, dels

för olika åldersår.

Resultaten av dessa beräkningar är i korthet följande:

Av 1 000 examinerade manliga folkskollärare kvarstår 764 i tjänst efter 10 år

och 680 efter 20 år. För kvinnliga folkskollärare är talen 796 respektive 671 och

för småskollärare 906 respektive 857. Tillämpas de avgångskvoter, som erhållits

ur enkäten, på 1960 års lärarbestånd, fås att följande antal lärare lämnar yrket

per år, nämligen 145 manliga folkskollärare, 149 kvinnliga folkskollärare och

119 småskollärare. Dessa värden stämmer enligt de sakkunniga bra med det

faktiska antal som lämnade yrket under perioden 1955/60.

Enkäten ger vidare de värden på yrkesverksamhetsgraden, som framgår av

följande tablå.

År efter examen

1—7

8—14

15—21

Manliga folkskollärare .......

86,5 %

87,8 %

94,4 %

Kvinnliga folkskollärare ......

84,1 %

78,0 %

85,2 %

Småskollärare ...............

86,1 %

86,5 %

91,3 %

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

På grundval av dessa beräkningar samt de i det föregående redovisade beräkningarna

över behovet av folk- respektive småskollärare har examinationsbehovet

för åren 1964—1980 i vad gäller dessa båda lärarkategorier beräknats till de

tal, som angives i följande tablå.

År

Folkskollärare

Småskollärare

1964 ..............

1 032

1811

1965 ..............

204

831

1966 ..............

1448

919

1967 ..............

1 096

292

1968 ..............

808

337

1969 ..............

650

630

1970 ..............

672

726

1971 ..............

1084

708

1972 ..............

1 058

698

1973 ..............

396

590

1974 ..............

876

689

1975 ..............

1 038

627

1976 ..............

1050

487

1977 ..............

902

568

1978 ............

1 096

336

1979 ..............

714

344

1980 ..............

966

300

Medeltal per år fram till 1970 = 792 för småskollärare.

Medeltal per år fram till 1970 = 844 för folkskollärare.

Medeltal per år tiden efter 1970 = 535 för småskollärare.

Medeltal per år tiden efter 1970 = 918 för folkskollärare.

Remissyttranden

Remissorganens omdömen om den gjorda klasslärarprognosen är mycket positiva.

Allmänt delas den i prognosen deklarerade uppfattningen om behovet av

en fortlöpande prognosverksamhet. Några erinringar i avgörande hänseenden

mot prognosens metodik och slutsatser har inte framkommit. Av de anförda

synpunkterna redovisas här följande.

Skolöverstyrelsen accepterar i stort sett den tillämpade undersökningsmetodiken

men understryker, att den rymmer åtskilliga osäkerhetsmoment. Bl. a.

framhålles den osäkerhet, som är förbunden med en bedömning av övergång till

»annan verksamhet» utanför läraryrket. Överstyrelsen anser, att det från olika

synpunkter skulle varit värdefullt, om det i utredningen angivits, till vilka olika

arbetsområden lärarna övergått. Denna sistnämnda synpunkt framhalles äi en

av arbetsmarknadsstyrelsen.

Överstyrelsen framhåller vidare, att regional brist förekommer även då lärarbehovet

totalt sett är fyllt och att det därför är nödvändigt, att examinationsbehovet

inte beräknas i underkant. Trots grundligheten i de sakkunnigas beräkningar

bör enligt överstyrelsens mening marginalen mellan det direkta klass
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

lärarbehovet och det därav föranledda examinationsbehovet vidgas. Härigenom

undanröjes, framhåller överstyrelsen, det starkaste hindret för fortsatt skolreformatorisk

verksamhet, nämligen den otillräckliga tillgången på lärare av

olika kategorier.

Slutligen uttalar skolöverstyrelsen, att en fullständig behovs- och tillgångskalkyl

för olika kategorier av övningslärare skulle bilda ett värdefullt komplement

till de framlagda ämnes- och klasslärarprognosema.

Arbetsmarknadsstyrelsen anser, att prognosen bör kunna läggas till grund för

dimensioneringen av seminarieorganisationen under 1960- och 1970-talen.

Framtida undersökningar bör enligt styrelsens mening inrymma en uppdelning

av kvinnliga lärare i gifta och ogifta för att klarlägga eventuella skillnader.

Vid beräkning av den framtida tillgången av folkskollärare borde vidare enligt

arbetsmarknadsstyrelsens uppfattning hänsyn ha tagits till den nedgång som

styrelsen funnit förekomma i andelen folkskollärare, som vidareutbildar sig eller

förvärvar adjunktsbehörighet. Styrelsen anser det nödvändigt att noggrant

följa denna utveckling. Enär andelen kvinnliga folkskollärare, som vidareutbildar

sig eller förvärvar adjunktsbehörighet, är avsevärt lägre än motsvarande manliga,

skulle en ökad intagning av kvinnor på folkskoleseminarierna (betänkandet

räknar med lika stor examination av kvinnor och män) betydligt minska

tillgången på vidareutbildade och adjunktsbehöriga folkskollärare i framtiden.

Å andra sidan skulle en förskjutning av utbildningen från 4-årig till 2-årig

linje få motsatt effekt. I detta sammanhang erinrar styrelsen om att den under

1970-talet sannolika lärarbristen på grundskolans högstadium i ämnena matematik,

fysik och kemi kommer att till stora delar behöva fyllas av vidareutbildade

folkskollärare.

Svenska landskommunernas förbund och Svenska stadsförbundet uttalar ingen

erinran mot prognosen. Stadsförbundet förutsätter, att statsmakterna snarast

vidtager de åtgärder, som bedömes erforderliga med hänsyn till prognosresultatet.

Statstjänstemännens riksförbund finner angeläget, att man redan nu upprättar

en första plan över det framtida behovet av lärarutbildningsanstalter.

SACO framhåller, att en avgörande förändring av lärartillgången på grundskolans

högstadium kommer att inträffa under 1960-talet; tillgången på akademiskt

utbildade lärare kommer att starkt förbättras och på humanistsidan

beräknas tillgången på lärare överstiga efterfrågan redan inom några år. I detta

läge finner SACO angeläget, att man till allvarlig diskussion tar upp frågan

huruvida den s. k. 40 %-regeln även i fortsättningen skall gälla. En revidering

av politiken på detta område skulle, framhåller SACO, minska behovet av statssubventionerad

vidareutbildning av folkskollärare för tjänstgöring på grundskolans

högstadium, samtidigt som den humanistiskt skolade akademiska arbetskraften

bättre skulle kunna tillvaratagas under den senare delen av 1960- talet och tiden därefter.

Vad däremot gäller behovet av högstadielärare i ämnena matematik, fysik

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 111 år 1963

och kemi finner SACO ingen tvekan råda om att bristen på akademiskt utbildad

arbetskraft kommer att bestå under avsevärd tid framåt. Att därvid i första

hand söka lösa lärarbristen med hjälp av lärare utan akademisk utbildning anser

SACO emellertid vara en klart olämplig utväg. SACO erinrar om organisationens

yttrande över ecklesiastikdepartementets promemoria »Lärare i läroämnen. Behov

och tillgång under 1960-talet». I detta yttrande föreslogs snabb utbyggnad

av universitetens undervisningsresurser i matematik, fysik och kemi, förbättring

av examinationsfrekvensen, bl. a. genom mer individualiserad undervisning, möjligheter

till kontraktsanställning och på andra sätt ekonomiskt förbättrade anställningsvillkor,

avlastning av icke-pedagogiska uppgifter från lärarna, och inrättandet

av lärartjänstkombinationer i humanistiskt ämne plus alternativt

matematik, fysik eller kemi. SACO understryker på nytt vikten av att sådana

åtgärder snarast vidtages, så att den i dagens situation oundvikliga kvalitetssänkningen

snarast möjligt kan upphävas.

TCO konstaterar, att om några år — då för ämneslärarkategorien enligt föreliggande

prognosmaterial redovisas ett överskott — kommer behovet av folkskollärare

vid de högre skolorna att minska med den följden, att en hel del folkskollärare

måste återgå till klasslärartjänstgöring. I denna situation är det enligt

TCO:s mening konsekvent och nödvändigt — som de sakkunniga gjort — att

som följd härav räkna med ett tillskott av folkskollärare för klasslärartjänstgöring.

Risk för överskott av folkskollärare skulle annars uppstå. TCO anser

det i detta läge ytterst angeläget, att redan examinerade folkskollärares tjänstgöring

och försörjning inom sitt yrkesområde tryggas. TCO understryker vidare

de sakkunnigas uttalande om betydelsen av kontinuerliga informationer om

arbetsmarknadsläget.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

III. Utbildning av ämneslärare

1. Behovet av utbildningsplatser

Utbildning av ämneslärare — varmed här avses den praktisk-pedagogiska utbildningen

av denna lärarkategori — bedrives läsåret 1962/63 dels vid lärarhögskolor

i Stockholm, Malmö och Göteborg, dels i form av praktisk lärarkurs

anordnad vid ett antal statliga gymnasier och folkskoleseminarier samt vid s. k.

lärarutbildningsblock.

Behovet av utbildningsplatser har blivit föremål för vissa beräkningar av

1960 års lärarutbildningssakkunniga. En redogörelse härför lämnades i proposition

nr 106 år 1962. Av denna redogörelse återges här kortfattat vissa uppgifter.

Lärarutbildningssakkunniga har räknat med ett behov av ca 800 utbildningsplatser

per år, för att det erforderliga årstillskottet av lärare skall tillgodoses

och för att den praktisk-pedagogiska utbildningens kapacitet skall svara mot

en ökad tillströmning till lärarbanan från universiteten.

En ökning av nyss angiven omfattning vore emellertid enligt de sakkunnigas

uppfattning inte tillräcklig. En av de sakkunniga företagen undersökning av

den s. k. provårsköns storlek och sammansättning utvisade, att 2 243 ickeordinarie

lärare med föreskriven ämnesutbildning men utan praktisk lärarutbildning

den 10 mars 1961 tjänstgjorde vid högre läroanstalter eller motsvarande

skolformer. Efter avskiljande av dem som förklarat sig inte ha för avsikt att

genomgå praktisk lärarkurs konstaterades att återstående 1 840 lärare utgjorde

den egentliga provårskön.

Beträffande denna provårskö fann de sakkunniga, att endast en mycket ringa

del sökt hänvisning till praktisk lärarkurs vid något tillfälle, att flertalet torde

betrakta väntetiden såsom en värdefull praktikperiod och att utbildningskapaciteten

i och för sig skulle kunna tillgodose 3A av det årliga tillskottet.

Å andra sidan framhölls att enligt direktiven för lärarutbildningssakkunniga

skulle i en framtid ingen få undervisa utan att ha genomgått föregående praktisk

utbildning. Detta finge enligt de sakkunniga anses innebära, att en konsekvent

övergång skulle ske till systemet med lärarhögskolor, vid vilka de unga lärarna

får praktisk utbildning omedelbart efter sin akademiska examen. Skulle ett

sådant pedagogiskt och organisatoriskt systemskifte kunna äga rum inom det

närmaste årtiondet måste, framhöll de sakkunniga, utbildningskapaciteten ökas

kraftigt. Det räckte inte med att den fick en sådan omfattning, att det årliga

tillskottet av lärare helt kunde tillgodoses, vilket förutsatte en ökning från ca

600 till ca 800 utbildningsplatser. Därutöver måste utbildningskapaciteten vidgas

så, att det blev möjligt att inom rimlig tid häva eftersläpningen från tidigare

år.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

För egen del konstaterade jag på grundval av den då nyligen framlagda

ämneslärarprognosen samt lärarutbildningssakkunnigas beräkningar av provårsköns

omfattning, att det erforderliga behovet av utbildningsplatser per år under

perioden 1962/63—1970/71 kunde beräknas uppgå till mellan ca 900 under den

förra delen av perioden och ca 1 000 under den senare delen.

2. Nuvarande utbildningskapacitet

Kapaciteten för utbildning av ämneslärare har ökat successivt under en följd

av år. Detta framgår av följande tabeller, som finns intagna i proposition nr 106

år 1962 men som här kompletterats med siffror rörande senare intagningar.

Antalet sökande till praktisk lärarkurs samt antalet utbildningsplatser

1953—1962

Termin

Antal

platser

Antal

sökande

Termin

Antal

platser

Antal

sökande

vt 53 .......

99

131

vt 58 .......

205

231

ht 53 .......

in

222

ht 58 .......

212

289

vt 54 .......

107

121

vt 59 .......

206

230

ht 54 .......

120

209

ht 59 .......

216

313

vt 55 .......

114

138

vt 60 .......

215

205

ht 55 .......

148

210

ht 60 .......

231

301

vt 56 .......

145

158

vt 61 .......

222

217

ht 56 .......

146

255

ht 61 .......

242

302

vt 57 .......

174

181

vt 62 .......

245

221

ht 57 .......

185

249

ht 62 .......

290

362

Antal sökande och intagna på ämneslärarlinje vid lärarhögskola 1956—1963

Stockholm

Malmö

Göteborg

Sökande

Intagna

Sökande

Intagna

Sökande

Intagna

ht 1956

29

29

vt 1957

78

33

ht 1957

155

43

vt 1958

106

30

ht 1958

144

38

vt 1959

122

29

ht 1959

95

34

vt 1960

74

20

ht 1960

116

35

88

26

vt 1961

55

29

55

26

ht 1961

97

38

120

30

vt 1962

54

28

67

26

ht 1962

117

38

127

47

74

45

vt 1963

100

29

100

46

52

46

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

Av de vid Malmöhögskolan intagna läsåret 1962/63 intogs på linje för utbildning

under 3 terminer 29 lärarkandidater både på höstterminen och vårterminen.

På linje för utbildning under 1 termin intogs således 18 respektive 17 lärarkandidater.

Att talen underskrider de medgivna intagningssiffrorna beror enligt

uppgift på återbud efter terminens början.

Antalet utbildningsplatser per läsår fördelat på olika utbildningsformer framgår

av följande tablå, som visar platsantalet läsåret 1962/63 i jämförelse med

1961/62.

Antalet utbildningsplatser jör ämneslärare fördelat på olika

utbildningsformer

Utbildningsform

1961/62

1962/63

Ökning

1962/63

Lärarhögskolor:

Stockholm: 3-terminsutbildning .................

65

65

—

Malmö 3-terminsutbildning .................

60

60

—

1-terminsutbildning .................

—

40

+ 40

Göteborg: 1-terminsutbildning .................

—

90

+ 90

Praktisk lärarkurs:

Gymnasier och seminarier ......................

476

ca 490

-f 14

Lärarutbildningsblock ..........................

24

901

+ 661

Summa

625

835

+ 210

Som en kommentar till denna tablå må nämnas att lärarutbildningssakkunniga

i sitt förslag om anordnande av 1-terminsutbildning vid lärarhögskolor räknat

med, att denna utbildning skulle förläggas till alla tre lärarhögskolorna och vid

var och en av dessa dimensioneras för ca 90 lärarkandidater per läsår. Med

hänsyn till de lokalproblem och de organisatoriska svårigheter, som kunde väntas

uppstå vid lärarhögskolorna i Stockholm och Malmö, om de sakkunnigas

förslag genomfördes fullt ut redan fr. o.m. läsåret 1962/63, begränsades emellertid

kapacitetsökningen för detta läsår på sätt som framgår av tablån.

Den beslutade utökningen av lärarhögskolornas utbildningskapacitet avsåg

huvudsakligen att möta tillströmningen av lärarkandidater direkt från universiteten.

Utbyggnaden av lärarutbildningsblocken var däremot i första hand avsedd

som en åtgärd för att nedbringa provårsköns omfattning.

1 I proposition och riksdagsbeslut v&ren 1962 beräknades block-kapaciteten öka med omkring

100 platser.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

29

3. Förslag om ökad intagning av ämneslärarkandidater

1963/64 vid befintliga lärarhögskolor

Skolöverstyrelsen föreslår i sina anslagsäskanden för budgetåret 1983/64, dels

såvitt gäller lärarhögskolan i Stockholm, dels — i slutligt föreliggande anslagsäskanden

— såvitt gäller lärarhögskolan i Göteborg, att intagningskapaciteten

ökas med sammanlagt 120 lärarkandidater per läsår. Denna intagningsökning

avses komma till stånd genom anordnande av 1-terminsutbildning vid lärarhögskolan

i Stockholm med en intagning av 45 lärarkandidater varje termin samt

genom utvidgning av intagningen till 1-terminsutbildningen i Göteborg från

nuvarande 45 lärarkandidater varje termin till 60 lärarkandidater varje termin.

I motiveringen för förslaget om anordnande av 1-terminsutbildning vid lärarhögskolan

i Stockholm anför överstyrelsen, att utbyggnaden av ifrågavarande

utbildning enligt proposition 1962:106 avsetts ske i etapper. Vidare framhålles

att rekryteringen till utbildningen i Göteborg visat sig tillfredsställande och att

det är angeläget, att denna utbildningsform snarast får största möjliga omfattning.

Under hand har inhämtats att lokalbehovet för en 1-terminsutbildning vid

lärarhögskolan i Stockholm kan tillgodoses utan att statliga investeringar för

nybyggnad av lokaler ifrågakommer.

Av handlingarna inhämtas att lärarutbildningssakkunniga biträder förslaget

om en utvidgning av intagningen till 1-terminsutbildningen vid lärarhögskolan i

Göteborg.

Kostnaderna för den föreslagna utökningen uppgår till ca 1 680 000 kr. vid

lärarhögskolan i Stockholm och 630 000 kr. vid lärarhögskolan i Göteborg.

4. Förslag om ökad intagning 1963/64 vid

praktisk lärarkurs

Skolöverstyrelsen föreslår i sina anslagsäskanden för budgetåret 1963/64, sådana

dessa slutligt föreligger, att den årliga utbildningskapaciteten vid de praktiska

lärarkurserna ökas med 100 platser. Därutöver föreslår 1960 års lärarutbildningssakkunniga

dels i särskild skrivelse den 21 november 1962, dels i sitt

betänkande Lärarhögskolor i Uppsala och Umeå, att den årliga utbildningskapaciteten

vid lärarkursen i Umeå utökas med 20 platser under ett övergångsskede,

intill dess att en lärarhögskola i Umeå kan börja sin verksamhet. En

närmare redogörelse för de sakkunnigas förslag lämnas i nästa avsnitt.

Skolöverstyrelsens förslag innebär, dels att 70 nya utbildningsplatser borde

skapas genom en utbyggnad av de s. k. lärarutbildningsblocken, antingen genom

utvidgning av befintliga block eller genom anordnande av nya block, dels att

ytterligare 30 nya utbildningsplatser borde skapas genom vissa förstärknings
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

åtgärder i syfte att göra lärarkursanstalternas utbildningskapacitet mer elastisk

i förhållande till behovets växlande storlek samt inriktning på vissa ämneskombinationer.

Beträffande det förstnämnda förslaget om en utbyggnad av lärarutbildningsblocken

med 70 platser framhålles, att överstyrelsen i sina anslagsäskanden för

budgetåret 1962/63 föreslog en utökning av utbildningskapaciteten med 166

platser. Genom beslutet den 6 juni 1962 om inrättande av tre nya lärarutbildningsblock

fr. o. m. höstterminen 1962 kunde ytterligare omkring 100 lärarkandidater

utbildas fr. o. m. innevarande läsår. Då det vore synnerligen angeläget,

att utbildningskapaciteten ytterligare utökades borde medel ställas till förfogande

för minst 70 nya utbildningsplatser fr. o. m. budgetåret 1963/64. Utredning

av lärarutbildningssakkunniga borde avvaktas, huruvida den nu föreslagna

utökningen skulle ske genom en utbyggnad av redan befintliga block eller genom

inrättande av nya.

I sitt förslag angående en utökning av den årliga utbildningskapaciteten med

ytterligare 30 platser åberopar skolöverstyrelsen, att lärarutbildningssakkunniga

i skrivelse till överstyrelsen framhållit, att det kunde förtjäna undersökas, hur

utbildningskapaciteten vid redan befintliga lärarkursläroverk skulle kunna ytterligare

utnyttjas. De sakkunniga påpekade samtidigt, att de i skrivelse till chefen

för ecklesiastikdepartementet den 4 september 1961 angående möjligheterna att

öka antalet lärarutbildningsblock fr. o. m. läsåret 1962/63 betonat, att det kunde

visa sig lämpligt att pröva nya organisatoriska anordningar, så att utbildningskapaciteten

ej så starkt som vid de vanliga lärarkursläroverken begränsades av

föreståndarens möjligheter att hinna åhöra serielektioner och deltaga i den omedelbart

på dessa följande genomgången med kandidat och handledare. Enligt

de sakkunniga kunde det även övervägas att vid egentlig lärarkurs vid lärarkursläroverk

ha en biträdande föreståndare i sådana fall, då större utbildningskapacitet

därigenom skulle kunna vinnas.

Beträffande lärarkursanstalternas nuvarande kapacitet i relation till antalet

sökande framhåller överstyrelsen, att det totala antalet sökande till höstterminskurserna

regelmässigt överstiger antalet disponibla platser, varför ett antal

sökande ej kan mottagas (höstterminen 1962 gällde detta 54 sökande). På vårterminen

däremot förekommer enligt överstyrelsen, att antalet sökande understiger

antalet disponibla platser (vårterminen 1963 ett underskott på 14 sökande).

Överstyrelsen anför vidare.

Den totala utbildningskapaciteten kan därför icke till fullo utnyttjas. Ansträngningarna

att stimulera till ökad tillströmning till vårterminskurserna har

ej gett önskat resultat. När även på vårarna vissa sökande ej erhållit hänvisning,

har anledningen vanligen varit, att de önskat hänvisning endast till viss angiven

utbildningsort eller att de fördelat sig mycket ojämnt på ämnen. Särskilt i ämneskombinationer,

i vilka engelska och modersmålet ingår, är antalet sökande

mycket stort.

o Med hänsyn härtill bör utbildningskapaciteten göras så elastisk, att den tilllåter

en utökning av kapaciteten på hösten, när tillströmningen av sökande är

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

större än vad utbildningsorganisationen för närvarande kan klara, samt möjlighet

skapas för överstyrelsen att genom mer eller mindre tillfälliga åtgärder av

olika slag få fram utbildningsplatser för sådana sökande, som i annat fall

— även på våren — skulle behöva avvisas genom att de t. ex. har en mycket

frekvent ämneskombination.

Skolöverstyrelsen omtalar, att en av överstyrelsen företagen undersökning

rörande möjligheterna att öka utbildningskapaciteten inom den nuvarande

lärarkursorganisationen hade utvisat, att vid 10 av de 27 lärarkursanstalterna

(inklusive de 4 utbildningsblocken) skulle kapaciteten med nuvarande organisation

kunna ökas med 28—31 platser per termin under vissa förutsättningar,

såsom en jämnare fördelning av lärarkandidaterna på olika ämnen och en minskning

av rektors arbetsbörda. Genom förordnande av biträdande föreståndare för

vissa lärarkurser skulle kapaciteten kunna ytterligare ökas med omkring 109—

115 platser per termin. Även i detta fall gällde dock för ökningen vissa förutsättningar.

I detta sammanhang borde vidare observeras möjligheten att förlägga

undervisningsserier även till andra läroanstalter i utbildningsanstaltens närhet,

vid vilka lämpliga handledare kunde erhållas. Härigenom skulle lärarkursanstalten

kunna mottaga ett större antal lärarkandidater än vad som eljest vore

möjligt i sådana ämnen, där antalet sökande vore mycket stort.

Överstyrelsen förklarar sig ej kunna säkert bedöma, i vilken utsträckning det

för budgetåret 1963/04 kan visa sig möjligt och lämpligt att genomföra här

åsyftade åtgärder, förrän ansökningarna till höstterminskursen inkommit vårterminen

1963. Överstyrelsen föreslår emellertid, att medel beräknas för en utvidgning

av utbildningskapaciteten med ca 30 platser utöver de 90 platser, som

tidigare begärts i överstyrelsens petita och i lärarutbildningssakkunnigas framställning

angående ämneslärarutbildning i Umeå.

Kostnaderna för den av skolöverstyrelsen föreslagna utvidgningen med (70 -j30

=) 100 utbildningsplatser beräknas av överstyrelsen till 2 015 000 kr., varav

920 000 kr. under anslaget till avlöningar vid statliga allmänna gymnasier m. m.

och 1 365 000 kr. under anslaget till avlöning åt deltagare i praktiska lärarkurser

m. m. Härtill kommer kostnaderna för den av lärarutbildningssakkunniga

föreslagna utökningen av platsantalet i Umeå, vilka kostnader beräknas till

107 000 respektive 276 000 kr. under nyssnämnda anslag.

5. Förslag om nya lärarhögskolor i Uppsala och Umeå

Lärarutbildningssakkunnigas förslag

Lärarutbildningssakkunniga har dels i skrivelse den 21 november 1962, dels

i ett den 20 december 1962 daterat betänkande framlagt förslag rörande inrättande

av lärarhögskolor i Uppsala och Umeå. Av den skrivelse, med vilken de

sakkunniga överlämnat sitt betänkande, framgår att de sakkunniga för närvarande

låter utarbeta ett arbetsprogram för övergång från nuvarande lärarut
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

bildningsanstalter, såsom folkskoleseminarier och lärarkursläroverk, till en utbildningsorganisation

av lärarhögskolor. Det framhålles, att detta arbete ännu

inte är slutfört, och att frågan knappast heller kan bli löst, förrän de sakkunniga

hunnit bilda sig en säkrare uppfattning om lärarutbildningens innehåll och utformning.

Enligt de sakkunnigas mening kräver dock behovet av väl utbildade

lärare, i synnerhet på grundskolans högstadium, att åtgärder snabbt vidtages

för att häva bristen.

Det framlagda betänkandet utmynnar i förslag dels om inrättande av en

lärarhögskola i Uppsala fr. o. m. budgetåret 1964/65, dels om principbeslut att

inom en nära framtid förlägga lärarhögskola till Umeå, dels om ökning av utbildningskapaciteten

vid den praktiska lärarkursen i Umeå fr. o. m. budgetåret

1963/64 till dess att en lärarhögskola i Umeå kan börja sin verksamhet.

De sakkunniga understryker, att lärarutbildningens innehåll, omfattning och

organisation vid den föreslagna lärarhögskolan i Uppsala av nyss angivna skäl

inte kunnat få den slutliga utformning, som det enligt givna direktiv åligger de

sakkunniga att sedermera föreslå.

Beträffande förslagens bakgrund och innehåll inhämtas vidare huvudsakligen

följande.

Uppsala

De sakkunniga föreslår, att lärarhögskolan i Uppsala börjar sin verksamhet

den 1 juli 1964 med ämneslärarutbildning av s. k. Göteborgsmodell — 1-terminsutbildning.

Under det första verksamhetsåret räknas med att ca 40 ämneslärare

per termin skall utbildas.

De sakkunniga, som även övervägt frågan om en definitiv placering av

lärarhögskolan i Uppsala, har i samråd med företrädare för universitetet

funnit, att en förläggning till kvarteret Observatoriet (Luthagsgärdet) skulle

innebära en synnerligen gynnsam lösning av lokaliseringsfrågan. I skrivelse till

departementschefen den 29 oktober 1962 har de sakkunniga hemställt, att frågan

om ett gemensamt byggnadsprogram för universitetet i Uppsala och den tilltänkta

lärarhögskolan skall aktualiseras i programkommittén för humanistiska

fakulteten därstädes. De sakkunniga har funnit, att lärarhögskolans administrativa

och pedagogiska centrum kan erhålla provisoriska lokaler i foikskoleseminariet.

Därvid måste emellertid erforderligt antal av seminariets övningsskoleklasser

flyttas ut till stadens skollokaler. Därom har preliminär överenskommelse

träffats med staden den 11 december 1962.

Nämnda överenskommelse mellan staten och staden innebär vidare, att en

extern övningsskola för lärarhögskolan, omfattande fem parallellklasser av

grundskolans högstadium, förlägges till Tiundaskolan i staden. Den förutsättes

bli organiserad i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer, som gäller för

externa övningsskoleklasser vid folkskoleseminarium. Undervisningen vid Tiundaskolans

externa övningsklasser på högstadiet skall ombesörjas av staten, och

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

som ledare för dessa klasser skall finnas en statligt anställd rektor. Enligt den

nyssnämnda överenskommelsen mellan stat och stad förbinder sig Uppsala stad

bl. a. att inom Tiundaskolan vidtaga och bekosta mindre ändringsarbeten.

Tiundaskolan förutsättes därjämte bli utrustad med undervisningsmateriel utöver

normalstandard. Kostnaden för den extra upprustningen skall delas lika

mellan stat och stad.

De sakkunniga framhåller, att Tiundaskolan inte kan komma att räcka till

för lärarhögskolans hela behov av övningsundervisning på grundskolans högstadium,

men framhåller, att läsåret 1964/65 ytterligare ca 80 högstadieklasser

kan beräknas stå till förfogande för övningsserier på detta stadium.

Lärarhögskolans övningsundervisning på gymnasiestadiet föreslås i första

rummet bli förlagd till Katedralskolan i Uppsala. Samtidigt förutsätter de sakkunniga,

att den egentliga praktiska lärarkursen vid Katedralskolan och vid

folkskoleseminariet i Uppsala skall upphöra vid slutet av vårterminen 1964. I

den preliminära överenskommelsen med staden har de sakkunniga sökt tillgodose

lärarutbildningens intressen även beträffande vissa lokal- och ombyggnadsfrågor

samt utrustningsfrågor.

I den mån så erfordras, bör kompletterande övningsserier enligt de sakkunnigas

förslag förläggas till Lundellska läroverket, vars byggnadsfråga därför betecknas

som angelägen från lärarutbildningens synpunkt. Även andra skolor på

gymnasiestadiet beräknas kunna utnyttjas för övningsundervisning.

De sakkunniga förklarar sig inte beredda att för närvarande taga ställning till

frågan, när klasslärarutbildning skall börja vid lärarhögskolan i Uppsala, och

inte heller till frågan om tidsschemat för klasslärarutbildningens avveckling vid

Uppsala folkskoleseminarium. De sakkunniga säger sig skola återkomma till

dessa spörsmål vid senare tidpunkt men finner det angeläget att nu föreslå, att

till höstterminen 1963 någon intagning ej sker på seminariets fyraåriga folkskollärarlinje.

Rektorstjänsten vid lärarhögskolan föreslås bli tillsatt den 1 januari 1964,

övriga tjänster den 1 juli samma år. Genom rektorstjänstens tillsättande nämnda

datum beräknas värdefullt planeringsarbete kunna bli utfört under våren 1964.

De sakkunniga föreslår, att vid lärarhögskolan skall inrättas en professur i

praktisk pedagogik, när verksamheten vid högskolan vidgats till att omfatta

även klasslärare eller andra typer av ämneslärarutbildning (treterminsutbildning).

Under en övergångstid anses undervisningen i pedagogik böra bestridas av

en lektor i psykologi och pedagogik.

Umeå

De sakkunniga anför, att byggnadsstyrelsen i september 1962 färdigställt ett

förslag till utbyggnadsplan för ett universitet i Umeå, i vilken plan man räknat

med att vissa humanistiska och matematisk-naturvetenskapliga utbildnings- och

forskningsvägar skall skapas. I samband med utbyggnaden av akademisk utbild
-

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 sand. Nr 111

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

ning och forskning aktualiseras enligt de sakkunnigas mening frågan om att

inrätta en lärarhögskola i staden. Umeås skolväsen bedömes erbjuda ett tillräckligt

underlag för lärarkandidaternas övningsundervisning. Utbildningskapaciteten

vid lärarhögskolan förutsättes dock inte kunna bli lika stor som vid de

redan inrättade lärarhögskolorna.

Så snart närmare kännedom nåtts om i vilken omfattning och i vilken takt

akademisk utbildning kan komma till stånd i Umeå, bör enligt de sakkunnigas

mening ett tidsprogram och ett mera detaljerat förslag om en lärarhögskola

avgivas. De sakkunniga förklarar sig för närvarande inte beredda att ange någon

tidpunkt för lärarhögskolans start men räknar med att den kommer att inrättas

under de närmaste åren.

De sakkunniga har undersökt möjligheterna att öka utbildningskapaciteten

vid den praktiska lärarkursen i Umeå under ett övergångsskede, tills en lärarhögskola

kan börja sin verksamhet. Det har därvid befunnits att under vissa förutsättningar

skulle lärarkursen kunna utökas från ca 15 till 25 lärarkandidater per

termin. Villkoren för en dylik ökning av utbildningskapaciteten angives vara,

dels att en biträdande föreståndare förordnas vid lärarkursen, dels att även

andra läroanstalter än läroverket anlitas för lärarkandidaternas övningsundervisning.

De sakkunniga föreslår, att åtgärder för en dylik utökning av lärarkursen

vidtages.

Vidare föreslår de sakkunniga, att en tjänst som universitetslektor i pedagogik

inrättas i lönegrad Ao 27. Så snart den akademiska undervisningen för avläggande

av filosofiska examina börjar i staden, bör enligt de sakkunnigas mening

sådana studerande, som utbildar sig till ämneslärare, ha möjlighet att dels förvärva

1—2 akademiska betyg i ämnet pedagogik, dels genomgå den för filosofisk

ämbetsexamen obligatoriska kursen i psykologi samt pedagogikens teori och

historia. Innehavaren av denna tjänst föreslås ombesörja undervisningen och

förrätta tentamina i ämnet. Inrättandet av en sådan tjänst bör enligt de sakkunnigas

mening i hög grad stimulera all lärarutbildning i Umeå.

Kostnader

Kostnaderna för en lärarhögskola i Uppsala beräknas för budgetåret 1963/64

i enlighet med följande uppställning.

Avlöningar

Rektor i Bp 1 från den 1 januari 1964 ............ 28 500

Extra skrivhjälp ............................... 10 000

Omkostnader

Sjukvård ..................................... 500

Expenser ..................................... 10 000

Materiel, böcker m. m............................ 10 000

Summa kr. 59 000

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

Härutöver beräknas ett belopp av 55 000 kr. för iordningställande av lokaler

i nuvarande folkskoleseminariet i Uppsala.

Kostnaderna för lärarhögskolan under budgetåret 1964/65 beräknas till följande

belopp.

Avlöningar ................................... 2 678 000

Omkostnader ................................. 78 000

Materiel, böcker m. m.......................... 230 000

Summa kr. 2 986 000

Kostnaderna för den föreslagna utvidgningen av den praktiska lärarkursen i

Umeå beräknas för budgetåret 1963/64 till 383 000 kr., varav 107 000 kr. i kursledar-

och seriearvoden m. m. samt 276 000 kr. i avlöning åt deltagarna i kursen.

Remissyttranden

De sakkunnigas förslag rörande inrättande av en lärarhögskola i Uppsala har

tillstyrkts av samtliga remissinstanser. Förslaget om en lärarhögskola i Umeå

har tillstyrkts av flertalet remissinstanser och även förslaget om en utökning av

den praktiska lärarkursen i Umeå, till dess att lärarhögskolan börjat sin verksamhet,

har i stort sett tillstyrkts eller lämnats utan erinran. Tveksamma eller

avstyrkande yttranden beträffande förslagen om lärarutbildning i Umeå har

avgivits av statskontoret och SACO. Det föreslagna universitetslektoratet i

Umeå har kommenterats av ett mindre antal remissinstanser, av vilka universitetskansler

sämbetet och 1962 års Umeåkommitté anmält avvikande meningar.

Av vad som genom remissbehandlingen framkommit redovisas i det följande

vissa synpunkter.

Överstyrelsen för yrkesutbildning anser angeläget, att pedagogisk utbildning

även av läroverksingenjörer, civilingenjörer och civilekonomer upptages på

lärarhögskolornas program.

SACO anser, att det skulle vara beklagligt, om den fortsatta utvidgningen av

lärarhögskoleväsendet skedde i form av förkortad ämneslärarutbildning enligt

det s. k. Göteborgssystemet.

Skolöverstyrelsen, rektorsämbetet vid Uppsala universitet och programkommittén

för Uppsala humanistiska fakultet tillstyrker den föreslagna slutliga förläggningen

av lärarhögskolan i Uppsala till det s. k. Luthagsgärdet. Programkommittén

säger sig ha inlett ett samarbete med lärarutbildningssakkunniga

med avseende på planeringen av denna förläggning av en lärarhögskola i Uppsala.

Rektorsämbetet betonar angelägenheten av ett gemensamt byggnadsprogram

för universitetet och lärarhögskolan.

Byggnadsstyrelsen anser, att den föreslagna placeringen av lärarhögskolan

endast bör komma i fråga för sådana delar därav, som behöver kontakt och sam
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

ordning med den humanistiska fakulteten. Byggnadsstyrelsen påvisar möjligheten

att, då folkskoleseminariet nedlägges, utnyttja dess lokaler och tomt.

Förslaget om att principbeslut bör fattas om upprättande av en lärarhögskola

i Umeå tillstyrkes eller lämnas utan erinran av alla remissinstanser utom SACO,

som anser arbetsmarknadssituationen inte motivera någon ny humanistisk

fakultet i Umeå och som även anser skäl saknas för principbeslut om en lärarhögskola

därstädes.

1962 års Umeåkommitté hävdar, att formerna för en samverkan mellan universitetet

i Umeå och en eventuell lärarhögskola måste närmare övervägas liksom

också bl. a. frågan om lärarhögskolans lokala förläggning. Kommittén begränsar

sig därför till att anmäla en allmänt positiv inställning till tanken på en

lärarhögskola i Umeå.

Arbetsmarknadsstyrelsen säger sig av rekryteringsskäl och med hänsyn till

nödvändigheten att öka antalet lärare i Norrland vilja förorda, att lärarhögskolan

i Umeå upprättas utan avvaktan på att den akademiska undervisningen

kommer igång.

Överstyrelsen för yrkesutbildning förutsätter, att en samordning genomföres

av den lärarutbildning, som nu finns i och eventuellt kommer att förläggas

till Umeå, nämligen yrkeslärarutbildningen, hushållslärarutbildningen och ämneslärarutbildningen

vid lärarhögskolan. Endast en dylik samordning kan enligt

överstyrelsens mening säkerställa ett effektivt utnyttjande av de Iärarkrafter,

som erfordras för dessa olika slag av lärarutbildning.

Beträffande förslaget om en utvidgning av den praktiska lärarkursen i Umeå

uttalas tveksamhet av statskontoret. Statskontoret finner sannolikt, med tanke

på den utbildningskapacitet som är nödvändig vid en fullständig övergång till

lärarhögskoleutbildning, att även andra förläggningsorter än universitetsstäder

måste komma i fråga. Om detta resonemang skulle vara riktigt, borde man i

stället för att öka ut den praktiska lärarkursen i Umeå upprätta en praktisk

lärarkurs eller ett lärarutbildningsblock på någon ort, som på grund av omfattningen

av sitt skolväsen och förhållandena i övrigt kunde tänkas i framtiden få

en lärarhögskola. Härvid syntes Sundsvall vara den från flera synpunkter lämpligaste

orten.

Ett nytt lärarutbildningsblock i Sundsvall skulle inte ge nämnvärt större

ökning av totalkapaciteten men däremot ge möjlighet att vid lärarutbildningen

utnyttja den erfarenhet av enhetsskolan, som där funnes, en sak av betydelse,

då ämneslärarna i stor utsträckning komme att få sitt arbete förlagt till grundskolans

högstadium.

Universitetskansler sämbetet konstaterar, att förslaget om inrättande av ett

universitetslektorat i pedagogik i Umeå innebär, att pedagogik som universitetsämne

skulle komma att självständigt företrädas av en person, som inte ens

behövde äga docentkompetens. Ämbetet förklarar sig ej kunna tillstyrka en dylik

anordning. I avvaktan på att en professur i ämnet inrättas anser ämbetet, att

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 196S

endast undervisning och examination för den obligatoriska kursen i psykologi

samt pedagogikens teori och historia bör anordnas. Dylik undervisning och

examination bedömes dock inte behöva anordnas redan under det första år, då

akademisk undervisning för filosofiska examina anordnas i Umeå.

1962 års Umeåkommitté erinrar om att inrättande av universitetslektorat i

ämne vid filosofisk fakultet i princip förutsätter, att ämnet i fråga vid lärosätet

är företrätt av professur eller att verksamheten ställes under särskild inspektion,

med vederbörande inspektor som huvudansvarig för undervisningen och examinationen.

Kommittén antyder vidare vissa problem i fråga om anskaffandet av

tjänstelokaler för ifrågavarande befattningshavare.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

IV. Utbildning av folk- och småskollärare

1. Nuvarande utbildningskapacitet

Utbildning av folk- och småskollärare bedrives innevarande budgetår dels vid

lärarhögskolorna i Stockholm och Malmö, dels vid 21 folkskoleseminarier. Ett

av seminarierna, folkskoleseminariet i Lund, kommer att upphöra med utgången

av innevarande budgetår. Även Annedals folkskoleseminarium i Göteborg står

under avveckling och kommer att vara helt avvecklat med utgången av budgetåret

1964/65.

Följande tablå visar, hur lärarhögskolornas kapacitet för utbildning av folkoch

småskollärare utvecklats under senare år. Av tablån framgår att lärarhögskolan

i Malmö i enlighet med statsmakternas år 1959 fattade beslut läsåret

1962/63 genomfört sin utbyggnad genom intagning av lärarkandidater för folkrespektive

småskollärarutbildning. Vidare har enligt beslut av Kungl. Maj:t

den 14 december 1962 intagning av folkskollärarkandidater skett vårterminen

1963 vid Annedals folkskoleseminarium-lärarhögskolan i Göteborg.

Lärarhögskolan i

Folkskollärarlinje

Småskollärarlinje

1961

1962

1963

1961

1962

1963

vt

ht

vt

ht

vt

ht

vt

ht

vt

ht

vt

ht

Stockholm ......

Malmö .........

Göteborg........

48

48

48

00 CO 1

1

48

48

481

—

—

24

24

Summa

48

48

48

96

144

J 24

24

1 Övergångsvis intagna vid Annedals folkskoleseminarium.

Seminarieorganisationens utveckling visas av följande tablå, i vilken även angivits

de avdelningar som under närmast följande år kommer att finnas i organisationen

till följd av redan fattade beslut.

Antal klassavdelningar

Ht

År

folkskollärarutbildning

småskollärarutbildning

Total-

fyraårig linje

tvåårig linje

S:a

treårig linje

tvåårig linje

S:a

avd.

I4

II1

in4

IV4

I2

IT

avd.

I3

II3

III3

p

II2

avd.

1960

8

12

12

12

12

12

68

1

1

1

44

44

91

159

1961

8

8

12

12

18

12

70

26

1

1

22

44

94

164

1962

8

8

8

12

19

18

73

26

26

1

26

22

101

174

1963

8

8

8

19

?

26

26

26

?

?

1964

8

8

?

26

?

?

1965

8

?

?

?

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

Av denna tablå framgår att organisationen delvis är bunden för flera år

framåt, en omständighet till vilken självfallet viss hänsyn måste tagas vid beslut

om antalet intagningsavdelningar nästa läsår. Det må observeras, att beslut om

intagningens omfattning vid tvåårig linje — vilket ju innefattar en bedömning

av den erforderliga examinationen två år senare — måste avvägas mot antalet

avdelningar i III4 respektive II3. Omvänt bör ett beslut om antalet intagningsavdelningar

av I4 respektive I3 avvägas mot vad som kan bedömas önskvärt i

fråga om antalet intagningsavdelningar av I2 två respektive ett år fram i tiden.

2. Förslag rörande utbildningskapaciteten 1963/64

Lärarhögskolorna

Skolöverstyrelsen föreslår, att lärarhögskolan i Göteborg skall taga in 48 folkskollärarkandidater

och 48 småskollärarkandidater per termin. Beträffande övriga

lärarhögskolor räknas i fråga om utbildningen av folk- och småskollärare

med oförändrad utbildningskapacitet. Lärarhögskolornas årliga intagningskapacitet

skulle sålunda bli 288 folkskollärarkandidater och 144 småskollärarkandidater.

En häremot svarande examination av folkskollärare uppkommer år 1965,

eftersom intagningsökningen skett redan fr. o. m. vårterminen 1963. Beträffande

småskollärarna ökar examinationen i full utsträckning år 1966.

Kostnaderna för den föreslagna utvidgningen av lärarhögskolan i Göteborg

uppgår till ca 1 500 000 kr. Samtidigt räknas emellertid, som en följd av att

undervisningen och därmed förbundna lärarkrafter m. m. anknytes till lärarhögskolan,

med ett bortfall av kostnader under folkskoleseminariernas avlöningsanslag

samt av kostnader för statsbidrag till det obligatoriska skolväsendet.

Detta kostnadsbortfall, som angives till 1 108 000 kr., har beräknats på grundval

av den i Göteborg nu befintliga seminarieorganisationen i fråga om tjänster

m. m., vilka till större delen förutsättes bli indragna och ersatta av motsvarande

tjänster på lärarhögskolans stat. Det må observeras, att kostnaderna för nyupprättande

av ett motsvarande antal avdelningar vid folkskoleseminarierna

skulle uppgå till minst samma belopp som kostnaden, 1 500 000 kr., för utbildningens

anordnande vid lärarhögskolan i Göteborg.

F olkskolese minarierna

Skolöverstyrelsen föreslår, att antalet intagningsavdelningar vid folkskoleseminarierna

fastställes till de tal som angives i följande uppställning.

Antal intagningsklasser av:

ht 1061

ht 1962

ht 1963

(förslag)

4-årig folkskollärarlinje .....

8

8

8

2-årig folkskollärarlinje .....

18

19

20

3-årig småskollärarlinje .....

26

26

19

2-årig småskollärarlinje .....

22

26

16

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

I sin motivering för detta förslag anknyter överstyrelsen till de beräkningar av

examinationsbehovet som framlagts i lärarutbildningssakkunnigas betänkande

om klasslärarbehovet samt examinationsbehovet av folk- och småskollärare

(klasslärarprognosen). Överstyrelsen framhåller, att överstyrelsen i sitt yttrande

över de sakkunnigas betänkande framhållit några omständigheter, som torde

medföra ett ökat behov av klasslärare, särskilt folkskollärare, utöver vad de

sakkunniga kommit till. Sålunda anser överstyrelsen, att man bör räkna med

större avgång av folkskollärare, som skaffar sig fullständig adjunktsbehörighet.

Överstyrelsen framhåller vidare, att man måste ta hänsyn till den bristande

rörligheten hos arbetskraften, vilken medför att det lokalt eller regionalt kan

föreligga en bristsituation, även om det för landet i dess helhet skulle väga jämnt

mellan lärartillgång och lärarbehov. Man bör enligt överstyrelsens mening också

räkna med att svenska lärare kan komma att i ökad utsträckning tas i anspråk

för verksamhet i utvecklingsländerna. Slutligen anser överstyrelsen, att man

med hänsyn till den osäkerhet, som alltid måste vidlåda beräkningar rörande det

framtida lärarbehovet, vid planeringen av lärarexaminationen bör räkna med

nödvändigheten av en ej alltför liten säkerhetsmarginal. Överstyrelsen anför

vidare.

De sakkunniga har för åren 1964—1970 räknat med ett examinationsbehov

per år av i medeltal 844 folkskollärare och 792 småskollärare. Sedan de sakkunniga

avgivit sitt betänkande, har beslut fattats om intagningens omfattning

1962 vid folkskoleseminarierna, varigenom examinationen 1964 slutligt reglerats.

I fråga om folkskollärare utexamineras vårterminen 1964 vid lärarhögskolan i

Stockholm 96 (varav 48 redan höstterminen 1963), på fyraårig linje vid folkskoleseminarierna

192 och på tvåårig linje vid seminarierna 456, alltså sammanlagt

744. Detta är 100 mindre än det av lärarutbildningssakkunniga beräknade

behovet 844 (medeltal) och inemot 300 mindre än det för året faktiskt beräknade

behovet (1 032).

I fråga om småskollärare utexamineras 1964 vid folkskoleseminarierna på

treårig linje 624 och på tvåårig linje likaså 624, alltså sammanlagt 1 248. (De

lärarkandidater, som höstterminen 1962 intagits på småskollärarlinje vid lärarhögskolan

i Malmö, utexamineras först vid slutet av höstterminen 1964 och bör

medräknas i tillgången 1965.) Examinationssiffran 1 248 överstiger det av de

sakkunniga beräknade behovet 792 (medeltal) med drygt 450 men är drygt 550

mindre än det för året faktiskt beräknade behovet (1 811).

Överstyrelsen föreslår, att intagningen vid folkskoleseminarierna år 1963 avpassas

så, att examinationen år 1965 omfattar omkring 1 000 folkskollärare och

omkring 1 100 småskollärare.

I fråga om folkskollärare konstaterar överstyrelsen, att det läsåret 1964/65

utexamineras, vid lärarhögskolan i Stockholm 96, vid lärarhögskolan i Malmö

likaledes 96 och på folkskoleseminariemas fyraåriga linje 192 lärare. Vidare säger

sig överstyrelsen ha erfarit, att intagning av 48 lärarkandidater på folkskollärarlinje

vid lärarhögskolan i Göteborg skulle komma till stånd redan i januari

1963, vilka lärarkandidater också skulle komma att examineras vårterminen

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 111 år 1963

1965. Den sammanlagda examinationen sistnämnda tidpunkt skulle alltså enligt

överstyrelsens beräkningar bli (96 -J- 96 -f-192 -f- 48 =) 432. På den tvååriga

folkskollärarlinjen vid folkskoleseminarierna borde sålunda år 1963 intagas omkring

(1 000 — 432 =) 568 lärarkandidater. Om 24 lärarkandidater intoges i varje

klass, skulle 23 ä 24 klasser behöva beräknas för att uppnå den angivna examinationssiffran.

Med hänsyn till intagningens omfattning även på småskollärarlinjerna

bedömer emellertid överstyrelsen det från organisatorisk synpunkt icke

möjligt att ta in mer än 20 klasser på tvåårig folkskollärarlinje. För att uppnå

erforderlig examination anser sig överstyrelsen nödsakad föreslå, att i varje klass

på denna linje intages 28 lärarkandidater, varigenom en examination år 1965 av

(20 X 28 =) 560 lärare erhålles.

Beträffande småskollärare utexamineras läsåret 1965/66 vid lärarhögskolan i

Malmö 48 och på folkskoleseminariernas treåriga småskollärarlinje 624. Därjämte

säger sig överstyrelsen ha erfarit, att intagning av 48 lärarkandidater på

småskollärarlinje vid lärarhögskolan i Göteborg planeras kunna ske redan i

januari 1963, vilka lärarkandidater sålunda skulle komma att utexamineras vårterminen

1965. Den sammanlagda examinationen skulle alltså kunna förutsättas

bli (48 + 624 + 48 =) 720. På den tvååriga småskollärarlinjen vid seminarierna

borde alltså år 1963 intagas omkring (1 100 — 720 =) 380 lärarkandidater. Med

24 lärarkandidater per klass erfordras härför 16 klasser.

På den fyraåriga folkskollärarlinjen bör enligt överstyrelsens mening även år

1963 intagas minst 8 klasser med 24 lärarkandidater per klass. Överstyrelsen

framhåller, att den slutliga examinationen år 1967 regleras genom intagningarna

år 1965 dels vid lärarhögskolorna, dels på folkskoleseminariernas tvååriga linje.

Beträffande treårig småskollärarlinje förordar överstyrelsen en intagning av

19 klasser, vilket innebär en examination år 1966 på denna linje av (19 X 24 =)

456 lärare. Överstyrelsen räknar med att ytterligare erforderlig examination år

1966 skall tillgodoses genom intagningarna år 1964 dels vid lärarhögskolorna,

dels på folkskoleseminariernas tvååriga linje.

De av skolöverstyrelsen framlagda förslaget angående intagningens omfattning

år 1963 har enligt vad överstyrelsen framhåller föregåtts av överläggningar med

1960 års lärarutbildningssakkunniga.

Några rekryteringssvårigheter anser överstyrelsen icke behöva befaras med

anledning av den föreslagna intagningens omfattning. Antalet prövande och

intagna år 1962 på de olika linjerna redovisas av överstyrelsen i följande sammanställning.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

Inträdesprövningarna tdl jolkskoleseminariema 1962

Linje

Antal prövande

Antal intagna

(= antal lediga platser)

Mani.

Kvinnl.

Summa

Mani.

Kvinnl.

Summa

Fyraårig folkskollärarlinje ..

314

453

7671

83

90

173*

Tvåårig folkskollärarlinje ...

352

678

1 030

180

233

413

Treårig småskollärarlinje ...

21

2 769

2 7903

3

599

602*

Tvåårig småskollärarlinje ...

—

1 059

1 059

—

614

614

1 Därav 33 manliga och 68 kvinnliga med studentexamen.

2 Därav 12 manliga och 26 kvinnliga med studentexamen.

3 Därav 313 kvinnliga med studentexamen.

1 Därav 131 kvinnliga med studentexamen.

, Seminarieorganisationen kommer vid bifall till överstyrelsens förslag att budgetåret

1963/64 omfatta sammanlagt 184 klasser mot 174 innevarande budgetår,

alltså en ökning med 10 klasser. Härtill kommer, att överstyrelsen föreslagit

en intagning av 28 lärarkandidater per klass på tvåårig folkskollärarlinje, vilket

enligt vad överstyrelsen framhåller ställer ökade krav på tillgången till handledarklasser.

Detta medför enligt överstyrelsen, att det vid de enskilda seminarierna

kan bli nödvändigt vidtaga särskilda åtgärder för att ordna såväl den

teoretiska som den praktiska utbildningen såsom att hyra lokaler utanför seminariet

och att ta i anspråk klasser utanför seminariekommunen för den praktiska

utbildningen.

Överstyrelsen framlägger inte förslag om de nya klassernas placering vid de

olika seminarierna utan anser det böra liksom tidigare ankomma på Kungl.

Maj:t att efter förslag av överstyrelsen besluta härom. Överstyrelsen anför även,

att det vid ytterligare överväganden kan visa sig önskvärt att något öka antalet

klasser på tvåårig folkskollärarlinje för att möjliggöra ett lägre antal lärarkandidater

per klass än 28 och samtidigt på motsvarande sätt minska antalet klasser

på tvåårig småskollärarlinje men då också något öka antalet lärarkandidater per

klass på denna linje.

Överstyrelsen tar slutligen upp frågan om vidareutbildning av småskollärare

till folkskollärare. Överstyrelsen erinrar om att den tvååriga folkskollärarlinjen

vid Guldhedens folkskoleseminarium i Göteborg är avsedd för vidareutbildning

av småskollärare till folkskollärare. Denna vidareutbildning har emellertid enligt

vad överstyrelsen uppger fått mycket ringa anslutning och det ifrågasättes därför

om linjen i fortsättningen bör uppehållas. Överstyrelsen finner ej skäl att

räkna med någon intagning på denna linje i Göteborg år 1963. I stället föreslår

överstyrelsen, om än med tvekan, att intagning på sådan vidareutbildningslinje

år 1963 må ske vid folkskoleseminariet i Stockholm. Om ej tillräckligt med småskollärare

anmäler sig föreslås att liksom i Göteborg på återstående platser intages

studenter.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

43

3. Folkskollärarutbildning i engelska

Gällande bestämmelser

De krav som gäller för behörighet att undervisa i främmande språk inom det

obligatoriska skolväsendet och de vägar som står öppna för att förvärva sådan

behörighet finns angivna i Kungl. Maj:ts kungörelse 1959:107 (ändr. 1961: 326).

Där meddelade bestämmelser har i huvudsak följande innehåll.

Behörighet att undervisa i främmande språk (engelska eller tyska) i folkskolan

samt på försöksskolans mellanstadium tillkommer

a) den som, i fråga om teoretisk utbildning, uppfyller villkoren för behörighet

till adjunkts- eller ämneslärartjänst, omfattande språket, på försöksskolans högstadium;
b)

den som, utan att uppfylla villkoren under a), avlagt folkskollärar- eller

småskollärarexamen och i tentamen i språket för akademisk examen erhållit lägst

vitsordet Godkänd; samt

c) den som, efter prövning enligt bestämmelserna i kungörelsen, erhållit

intyg att han äger kompetens att meddela dylik undervisning (kompetensintyg).

Berättigad att undergå prövning för erhållande av kompetensintyg är dels

examinerad folkskollärare, dels examinerad småskollärare, dels lärarkandidat på

folkskollärar- eller småskollärarlinje, dels och den som skolöverstyrelsen av

särskilda skäl meddelat tillstånd därtill.

För lärarkandidat medför kompetensintyg behörighet först efter avlagd folkskollärar-

eller småskollärarexamen.

För att erhålla kompetensintyg fordras dels att ha avlagt godkänt skriftligt

prov i det främmande språket enligt fordringarna för studentexamen, dels att

ha undergått godkänd muntlig prövning.

Vid folkskoleseminarier med folkskollärarutbildning må behörighetskur ser

anordnas för lärarkandidater, som önskar förvärva kompetensintyg avseende

engelska språket.

Berättigad att deltaga i behörighetskurs är sådan lärarkandidat på folkskollärarlinje

som

a) erhållit lägst vitsordet Icke utan beröm godkänd i engelska i studentexamen

eller fyllnadsprövning efter avlagd studentexamen eller

b) erhållit lägst vitsordet Med beröm godkänd i engelska vid flyttning till

årskurs III4 eller

c) erhållit lägre vitsord än ovan sägs men enligt kurslärarens prövning likväl

äger sådana kunskaper att han kan tillgodogöra sig kursen.

Undervisningen i behörighetskurs skall omfatta dels 3 veckotimmar under hela

läsåret i anslutning till näst högsta årskursen, dels 4 veckotimmar under läsårets

första hälft i anslutning till högsta årskursen. Kursen omfattar således tre

terminer. Härjämte skall kursdeltagarna erhålla praktisk utbildning.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

Närmare bestämmelser angående undervisningen och den praktiska utbildningen

i behörighetskurs meddelar skolöverstyrelsen.

Vad som föreskrivits beträffande folkskoleseminarium skall i tillämpliga delar

gälla även beträffande lärarhögskola.

Lärarutbildningssakkunnigas utredning och förslag

Inledning

Enligt Kungl. Maj:ts tilläggsdirektiv till 1960 års lärarutbildningssakkunniga

den 6 juni 1962 skall de sakkunniga bl. a. behandla frågan om »den komplettering

av den reguljära klasslärarutbildningen med utbildning i engelska, som

fordras med hänsyn till att engelska skall vara obligatoriskt ämne på grundskolans

mellanstadium».

Lärarutbildningssakkunniga har nu genom en för ändamålet tillkallad expert,

rektorn vid Rostads folkskoleseminarium i Kalmar Erik Blix, låtit utreda nyss

angivna fråga och har i ett den 20 december 1962 dagtecknat betänkande med

titeln »Folkskollärarutbildningen i engelska» föreslagit vissa provisoriska åtgärder

i syfte att inom den nuvarande klasslärarutbildningens ram förstärka utbildningen

i engelska. De sakkunniga förklarar sig väl medvetna om önskemålet,

att klasslärarutbildningen i engelska omprövas och ytterligare förbättras på

längre sikt, när en ny utbildningsorganisation i en framtid gör detta möjligt.

Under förevarande omständigheter har de sakkunniga emellertid ansett sig böra

föreslå vissa provisoriska åtgärder och funnit det angeläget, att dylika åtgärder

genomföres redan fr. o. m. läsåret 1963/64.

Undersökning av hittills anordnade

behörighetskurser

Lärarutbildningssakkunniga har gjort en undersökning av de kurser, som

började under tiden fr. o. m. 1959 t. o. m. 1960. Vid tiden för undersökningen

var dessa de enda kurser som helt genomförts enligt bestämmelserna i KK

1959:107. Vid seminarierna rörde det sig således om två kurser på vardera fyraårig

och tvåårig linje och vid lärarhögskolan i Stockholm om sammanlagt fyra

kurser. Vid redovisningen har de kurser vid lärarhögskolan, som började vt 1959

och ht 1959 respektive vt 1960 och ht 1960 sammanförts med de kurser vid

seminariernas tvååriga linjer, som började ht 1959 respektive ht 1960.

Omfattningen och resultatet av kursverksamheten i förhållande till antalet

lärarkandidater i de aktuella näst högsta årskurserna redovisas av de sakkunniga

i följande tabell.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

45

Antal

Behörighetskurs

påbörjad år

lärarkand. i näst

deltagare vid

kursens

godkända vid

prövning för

kompetens

högsta årskursen

början

slut

1959 ..............

658

428

374

353

1960 ..............

641

441

413

373

Summa

1 299

869

787

726

Av tabellen framgår att drygt hälften av samtliga lärarkandidater inom berörda

årskurser förvärvat kompetens att undervisa i engelska. De sakkunniga

konstaterar att på såväl tvåårig som fyraårig folkskollärarlinje finns en viss

reserv av lärarkandidater som borde kunna genomföra ifrågavarande utbildning.

L ä r a r s i t u a t i o n e n i ämnet engelska

Innan möjligheterna att utvidga klasslärarutbildningen i engelska mer ingående

övervägs, är det enligt de sakkunnigas uppfattning lämpligt att se på

den faktiska lärarsituationen beträffande ämnet engelska inom årskurserna

5 och 6 av den obligatoriska skolan. Ehuru föreliggande siffermaterial i form av

skolöverstyrelsens försöksrapporter endast gäller försöksskolan, anser de sakkunniga

att det, med den omfattning som försöksverksamheten med enhetsskola

under de senaste åren tagit, finns anledning förmoda, att försöksrapporterna ger

en tämligen rättvisande bild av läget i stort.

I skolöverstyrelsens försöksrapport över situationen läsåret 1960/61 lämnas

följande procentsiffror beträffande antalet behöriga lärare som undervisat i

engelska på mellanstadiet:

årskurs 5 ....................................... 92,8%

» 6 ....................................... 94,8%

» 5—6 (Bl) .............................. 66,3%

» 5—6 (B2) .............................. 45,3%

» 5 eller 6 (B3) ........................... 26,7 %

Av de behöriga lärarna hade 2,5 % akademiskt vitsord i engelska. Ca 94 %

av de lärare som undervisade i A-klass var alltså behöriga och ca 59 % av dem

i B-klass. Av de icke behöriga lärarna i B-klass hade 86 % begagnat sig av

engelskundervisningen i radio. Beträffande denna undervisning finner de sakkunniga

klarlagt, att den visat sig vara fullt jämbördig med direkt lärarledd

undervisning i engelska, såsom den bedrives i årskurserna 5 och 6 av folkskollärare

med den särskilda behörigheten i ämnet.

De sakkunniga summerar sin redogörelse för den hittillsvarande lärarsituationen

i ämnet engelska på följande sätt.

Vid undervisningen i engelska på försöksskolans mellanstadium har man genom

praktiserande av lärarbyten i stor utsträckning tillämpat en typ av ämnes
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 111 år 1963

lärarsystem. Med en tillgång på ca 50 % behöriga lärare på mellanstadiet har

man kunnat sörja för att åtminstone ca 94 % av denna undervisning inom

årskurserna 5 och 6 av A-formen och åtminstone 59 % av densamma inom Informen

har kunnat omhänderhas av lärare med full kompetens. Radioundervisningen

i engelska har varit av mycket stor betydelse, när det gällt att sörja för

undervisningen i detta ämne i klasser av B-typ.

Behovet av lärare med kompetens i engelska

för årskurs 4

De sakkunniga framhåller, efter att ha lämnat vissa synpunkter på frågan

om att genom en förlängd eller en differentierad utbildning uppnå en mer definitiv

lösning av det aktuella problemet, att engelskans ställning som obligatoriskt

ämne fr. o. m. årskurs 4 i grundskolan kräver snabbt verkande åtgärder

för en provisorisk lösning av frågan om lärarutbildningen i ämnet. Det understrykes,

att den definitiva lösningen därigenom inte blir mindre angelägen.

Det är enligt vad de sakkunniga framhåller inte möjligt att i årskurs 4 tilllämpa

lärarbyte i syfte att få kompetenta undervisare i engelska på det sätt

som hittills skett beträffande årskurserna 5 och 6. Enligt timplanerna för

grundskolan skall de 2 veckotimmar som i årskurs 4 är anslagna åt engelska,

om möjligt fördelas på fyra lektionstillfällen varje vecka. De sakkunniga anser

det inte råda något tvivel om att en sådan anordning är lämplig ur pedagogisk

synpunkt. Dock bedömes det mycket svårt att genomföra den, om läraren i

engelska inte också undervisar i andra ämnen i klassen. Av detta skäl bör enligt

de sakkunnigas uppfattning tills vidare alla klasslärare på mellanstadiet utbildas

så, att de blir kompetenta att handha undervisning i engelska i årskurs 4.

Förslag till provisoriska åtgärder

De sakkunniga föreslår, att den undervisning om tre veckotimmar i engelska,

som de nuvarande behörighetskur semas två första terminer omfattar, infogas

såsom en obligatorisk del av folkskollärarutbildningen. Denna obligatoriska del

föreslås till tiden förlagd till de båda första utbildningsterminerna vid lärarhögskolas

folkskollärarlinje och vid tvåårig folkskollärarlinje samt till årskurs III

av fyraårig folkskollärarlinje. Utbildningen föreslås utformad dels med inriktning

mot uppgiften att undervisa i årskurs 4, dels med sikte på fortsatt utbildning

för full behörighet. Vissa åtgärder i syfte att preparera lärarkandidaterna

på den fyraåriga linjen för ifrågavarande utbildning föreslås. Denna obligatoriska

utbildning skulle tillsammans med en kortare obligatorisk sommarkurs,

för vilken i det följande redogöres, ge behörighet att undervisa i engelska i årskurs

4.

För erhållande av full behörighet att undervisa i engelska föreslås därutöver

gälla krav på genomgång av den nuvarande behörighetskursens tredje termin.

Härvidlag skulle emellertid alltjämt frihet råda. De sakkunniga räknar emeller
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

tid med, att den obligatoriska undervisningen i engelska kommer att leda till

ett ökat antal deltagare i utbildningens frivilliga del.

De sakkunniga föreslår vidare, att en obligatorisk sommarkurs av tre veckors

längd förlägges mellan utbildningens andra och dess frivilliga tredje termin. Det

framhålles, att en dylik kurs skulle skapa bättre betingelser för att lärarna

skulle kunna avlägga godkänt slutprov för full behörighet, vilket vore det mål

som i största möjliga utsträckning borde eftersträvas. Sommarkurs avses bli

förlagd till varje lärarutbildningsanstalt med folkskollärarlinje.

De sakkunniga föreslår, att även lärarkandidater på småskollärarlinje blir

berättigade att deltaga i den föreslagna utbildningen. Det framhålles, att en

dylik anordning redan genomförts vid lärarhögskolan i Malmö.

För att skapa utrymme för den föreslagna obligatoriska utbildningen i engelska

föreslår de sakkunniga, att undervisningen i slöjd på folkskollärarlinje reduceras

från 8 till 4 veckotimmar. Enligt en av de sakkunniga företagen undersökning

av undervisningen i ämnet i Västmanlands län bestrides den helt övervägande

delen av undervisningen av facklärare med föreskriven kompetens och

endast en ringa del av folkskollärare. Med hänsyn härtill finner de sakkunniga

en reducering av timtalet för detta ämne befogad. För kompletterande utbildning

tänker sig de sakkunniga anordnande av fortbildningskurser.

De sakkunniga föreslår vidare, att bestämmelserna om inträde vid lärarhögskola

och folkskoleseminarium ändras så, att godkänt vitsord i engelska blir

obligatoriskt.

Slutligen föreslås att det inom ramen för skolöverstyrelsens reguljära kursverksamhet

anordnas fortbildningskurser för sådana folkskollärare, som endast

genomgått den obligatoriska utbildningen och som önskar förvärva full behörighet

att undervisa i engelska på mellanstadiet.

Kostnadsberäkningar

Kostnaderna för de av de sakkunniga föreslagna åtgärderna framgår av följande

uppställning.

Kostnader: 1963/64

För anskaffande av tekniska hjälpmedel (huvudsakligen

engångsbelopp)........................... —

Anordnande av sommarkurser:

Lärarlöner m. m............................... 135 000

Traktamenten åt deltagare..................... 197 000

Summa kostnader 332 000

Besparing:

Minskad undervisning i slöjd..................... 303 000

Nettokostnad 29 000

1964/65

153 000

166 000

215 000

534 000

356 000

178 000

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

Remissyttranden

De sakkunnigas förslag tillstyrkes i huvudsak av flertalet remissinstanser,

vilka dock genomgående understryker de föreslagna anordningarnas provisoriska

karaktär. Tveksamma eller avstyrkande yttranden beträffande förslagets

huvudpunkter har redovisats av statskontoret samt flertalet seminarierektorer,

som ställer sig betänksamma inför ett tillskapande av en ny, lägre behörighet

för undervisning i engelska. Statstjänstemännens riksförbund avstyrker utformningen

av den föreslagna utbildningen för lägre respektive högre behörighet och

framlägger i stället ett förslag, som i vissa detaljer avviker från det av de sakkunniga

framlagda förslaget.

Beträffande de uppfattningar, som kommit till uttryck och de avvikande

meningar i vissa frågor som framkommit lämnas i det följande en kortfattad

redovisning.

Statskontoret uttalar, att en följd av detta förslag måste bli, att ett stort

antal, kanske flertalet, av eleverna i årskurs 4 får byta engelsklärare redan efter

första året, vilket inte kan vara till elevernas eller undervisningens bästa. Förslaget

inger enligt statskontorets mening tvekan också därigenom, att den gällande

behörigheten hittills ansetts som ett minimum för undervisning i folkskolan

och enhetsskolan. Det ifrågasättes, om det är lämpligt att minska kraven,

även om audivisuella hjälpmedel numera står läraren till buds. Också för

undervisningen på ett tidigt stadium kräves av denne en icke ringa språklig

säkerhet och vana vid att använda språket.

Statskontoret säger sig i stället vilja tillstyrka sådana ändringar i nuvarande

bestämmelser för behörighetskurserna, som — med bibehållande av slutfordringarna

i behörighetsprövningen — kan bidraga till att öka antalet godkända

examinationer, samt att lärarkandidater på småskollärarlinjen bereds tillträde

till behörighetskurserna.

Riksrevisionsverket har ingen erinran mot de sakkunnigas kostnadsberäkningar.

Universitetskansler sämbetet, som inhämtat yttranden av de språkvetenskapliga

sektionerna vid rikets universitet, ansluter sig principiellt till den ståndpunkt,

åt vilken sektionerna i Uppsala, Lund och Stockholm givit uttryck,

nämligen att nybörjarundervisningen i engelska bör handhas av lärare med god

teoretisk, dvs. akademisk utbildning. Å andra sidan framhålles, med instämmande

i vad sektionen i Göteborg anfört, att den nuvarande universitetsundervisningen

i bl. a. engelska inte är fullt lämpad som grund för utbildning av lärare

på grundskolans mellanstadium. I avvaktan på att en mera genomgripande och

långsiktig omläggning av klass- och ämneslärarutbildningen kommer till stånd,

hälsar ämbetet med största tillfredsställelse alla förslag som syftar till en förstärkning

av den nuvarande folkskollärarutbildningen. Därför tillstyrkes i allt

väsentligt de framlagda förslagen om vissa provisoriska åtgärder för en för
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

bättrad folkskollärarutbildning i engelska. I likhet med språkvetenskapliga

sektionerna i Uppsala, Lund och Stockholm avstyrker ämbetet emellertid åtgärder,

som syftar till en sänkning av kraven på förkunskaper hos lärarkandidaterna

vid fyraårig folkskollärarlinje.

Skolöverstyrelsen finner de sakkunnigas förslag om införande av dels obligatorisk

undervisning i engelska, omfattande 3 veckotimmar under två utbildningsterminer

på samtliga folkskollärarlinjer, dels obligatorisk sommarkurs i engelska,

omfattande tre veckor och förlagd till den sommar, som följer efter de två

terminernas obligatoriska undervisning under förhandenvarande omständigheter

godtagbart. Överstyrelsen förutsätter, att den föreslagna anordningen får provisorisk

karaktär och syftar till att ge behörighet endast för årskurs 4. Överstyrelsen

hyser vidare den förhoppningen, att genom införandet av ifrågavarande

obligatorium lärarkandidaterna kommer att stimuleras till att avlägga prov

även för full behörighet.

Skolöverstyrelsen tillstyrker de sakkunnigas förslag om reducering av antalet

undervisningstimmar i ämnet slöjd på folkskollärarlinjerna. Det är enligt överstyrelsens

mening viktigare, att den framtida folkskollärarutbildningen medför

behörighet att undervisa i engelska på mellanstadiet, även om denna behörighet

är begränsad, än att denna utbildning, som nu är fallet, medför behörighet att

undervisa i slöjd på nämnda stadium.

Överstyrelsen tillstyrker vidare, att lärarkandidater på småskollärarlinje blir

berättigade att deltaga i behörighetskurser anordnade för sådana lärarkandidater

på folkskollärarlinje, som önskar förvärva kompetensintyg avseende engelska

språket.

Vissa erinringar framföres från skolöverstyrelsens sida beträffande förslagen

om formerna för dokumenterande av förkunskaper i engelska i vad gäller lärarkandidater

på fyraårig linje samt beträffande kravet på godkänt betyg i engelska

för inträde vid lärarhögskola och folkskoleseminarium.

De av skolöverstyrelsen hörda remissinstanserna — länsskolnämnderrm, rektorerna

och lärarkollegierna vid lärarhögskolorna samt rektorerna vid folkskoleseminarierna

— intar i stort sett den ståndpunkten, att länsskolnämnderna och

lärarhögskolorna tillstyrker förslaget, medan seminarierektorerna avstyrker eller

ställer sig tveksamma. I samtliga yttranden tillstyrkes dock förslaget om att

även småskollärarkandidat skall kunna deltaga i utbildning för vinnande av

behörighet i engelska.

Arbetsmarknadsstyrelsen finner det angeläget, att sådana anordningar vidtages,

att klasslärare, som skall undervisa på detta stadium inom skolväsendet,

får möjlighet att på bästa möjliga sätt förvärva kompetens att undervisa i

engelska. Styrelsen anser vidare, att åtgärder snarast bör vidtagas, så att undervisningen

i engelska infogas i den ordinarie undervisningen vid folkskoleseminarier

och lärarhögskolor. Eftersom cn radikal lösning av frågan inte synes vara

möjlig att genomföra omedelbart, tillstyrker arbetsmarknadsstyrelsen att provisoriska

åtgärder vidtages i enlighet med vad som föreslås i betänkandet.

4 .— Bihang till riksdagens protokoll 196,1. 1 samt. Nr 111

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

Läroverksläramas riksförbund godtar de sakkunnigas förslag med understrykande

av att den provisoriska utbildningen endast bör vara avsedd för undervisning

i årskurs 4. Behovet av goda undervisningshjälpmedel framhålles även.

Statstjänstemännens riksförbund, som enligt vad tidigare angivits förordat en

något annorlunda utformning av utbildningen i engelska, avstyrker bestämt

förslaget om en reducering av slöjdundervisning. Den föreslagna sommarkursen

bör enligt förbundets uppfattning vara frivillig.

Blivande lärares riksförbund vänder sig mycket bestämt mot förslaget om

införandet av en obligatorisk sommarkurs i engelska. Utöver det enligt förbundets

uppfattning förvånansvärda i att en sådan lösning föreslås som en del

av ett provisorium framhålles, att införandet av en dylik kurs för ett mycket

stort antal lärarkandidater medför sådana ekonomiska konsekvenser, att förslaget

enbart av detta skäl framstår som oacceptabelt.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 111 år 1963

51

V. Särskilda lärarutbildningsåtgärder

I samband med det underskott på lärare inom vissa ämnesgrupper, som uppkommit,

beroende på bl. a. en otillräcklig utbildningskapacitet inom vissa sektorer

av universitetsorganisationen, har, jämsides med en utökning av utbildningsresurserna

vid universiteten, andra vägar prövats att komma till rätta med

situationen. Av särskild betydelse har därvid varit åtgärder för att stimulera

folkskollärare till fortsatta studier, antingen vid särskilda vidareutbildningskurser

eller vid universitet eller genom korrespondenskurser för akademiska

betyg. Innevarande budgetår har dessutom prövats en ny väg, öppen även för

andra än folkskollärare, nämligen särskild akademisk undervisning för ett betyg,

förlagd utanför universitetsorterna. Förslag kommer att i det följande framläggas

om anordnande dels av dylik undervisning även på tvåbetygsnivå, dels

av en treårig lärarutbildning för främst de tekniska gymnasiernas och fackskolornas

behov.

1. Vidareutbildning av folkskollärare

På grundval av riksdagens beslut år 1958 tillkom nu gällande bestämmelser

om vidareutbildning av folkskollärare. Även dessförinnan hade emellertid vidareutbildningsverksamhet

bedrivits, om också i något annorlunda former.

Vidareutbildning för ämneslärartjänst i lönegrad Ao 19 för folkskollärare med

viss vidareutbildning sker på två vägar. Den ena är en huvudsakligen akademisk

väg och innefattar förvärv genom universitetsstudier av två betygsenheter

för filosofisk ämbetsexamen samt genomgång av en s. k. biämneskurs och en

kurs i psykologi och pedagogik. Den andra är helt byggd på särskild kursverksamhet

och omfattar dels två s. k. terminskurser, dels en biämneskurs och en

kurs i psykologi och pedagogik, vardera av omkring tre veckors längd. Den

sistnämnda formen av vidareutbildning är förlagd i huvudsak till lärarhögskolor

och folkskoleseminarier, och den beräknas ta i anspråk ett läsår och någon del

av angränsande sommarferier.

Folkskollärare, som genomgår vidareutbildning i någon av de här nämnda

formerna, äger rätt att åtnjuta tjänstledighet med B-avdrag i enlighet med

kungörelsen 1954: 502. Till folkskollärare, som undergått godkänd tentamen för

betyget Godkänd i filosofisk ämbetsexamen i något av ämnena matematik, fysik,

kemi, botanik och zoologi kan stipendium om 500—800 kr. utgå.

Vidareutbildningsverksamhcten har fått en betydande omfattning. Antalet

folkskollärare, som vid slutet av år 1962 med godkänt resultat genomgått full
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

ständig vidareutbildning, uppgick enligt skolöverstyrelsens preliminära beräkningar

till omkring 855.

I samband med sina äskanden för nästa budgetår beträffande anslaget till

vidareutbildning av lärare m. m. lämnar överstyrelsen en redogörelse för bedriven

vidareutbildningsverksamhet under läsåren 1961/62 och 1962/63, av vilken

framgår bl. a. följande.

Till terminskurserna, vidareutbildningskursema i merkantila ämnen samt

kurserna för utbildning av hjälpklasslärare under läsåret 1961/62 anmälde

sig sammanlagt 537 sökande. Antalet vid slutprövning godkända deltagare

i dessa kurser uppgick till omkring 265. Till kurserna i psykologi och pedagogik

under höstterminen 1961 anmälde sig 413 sökande. Vid kursernas början var

antalet deltagare 251, av vilka 248 hittills godkänts vid slutprövning. Till biämneskurserna

vårterminen 1962 anmälde sig 350 sökande. Det sammanlagda

antalet deltagare vid kursernas början var 339, varav 334 hittills godkänts vid

slutprövning.

Under och efter läsåret 1961/62 har omkring 230 folkskollärare med godkänt

resultat genomgått fullständig egentlig vidareutbildningskurs, vidareutbildningskurs

i merkantila ämnen eller för hjälpklasslärare och sålunda förvärvat den

särskilda ämnesutbildning, som fordras för behörighet till folkskollärartjänst i

lönegrad Ao 19.

I de till överstyrelsen av kursföreståndarna och kursledarna ingivna pedagogiska

redogörelserna för vidareutbildningsverksamheten under läsåret 1961/62

vitsordas, att kursdeltagarna genomgående väl tillgodogjort sig undervisningen

och visat stort intresse för kursarbetet. Provningsresultatet måste också anses

gott.

Till de för läsåret 1962/63 planerade terminskurserna och vidareutbildningskursen

i handelsämnen anmälde sig 464 sökande samt till kurserna i

psykologi och pedagogik 446. Sistnämnda kurser, som ordnades höstterminen

1962, hade vid kursernas början ett sammanlagt deltagarantal av 309.

Terminskurserna och vidareutbildningskursema i handelsämnen är förlagda

till Göteborg, Jönköping, Linköping, Malmö, Stockholm, Uppsala och Östersund.

Deltagarantalet i dessa kurser jämfört med motsvarande antal läsåret

1961/62 och med antalet vid slutprövning godkända i varje ämne sistnämnda

läsår framgår av följande sammanställning.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

Terminskurser, vidareutbildningskur ser i handelsämnen och kurser för

hjälpklasslärare läsåren 1961/62 och 1962/63

Ämne

Antal deltagare vid

kursernas början

Antal vid slutpröv- ning godkända i

varje ämne läsåret

1961/62

Läsåret 1961/62

Läsåret 1962/63

M a tema tisk-na turv etenskapliga

ämnen:

Fysik ..........................

83

102

79

Kemi ..........................

37

63

37

Matematik .....................

107

140

106

Övriga ämnen:

Geografi .......................

17

—

17

Handelsämnen (två terminer) ....

17

10

17

Historia ........................

20

—

19

Hjälpklasslärarkurs (två terminer)

41

—

41

Kristendomskunskap ............

—

43

—

Modersmålet (två terminer) ......

40

22

40

Samhällskunskap ................

46

68

46

Yrkesvägledning ................

22

61

22

Av sammanställningen framgår, att jämfört med föregående budgetår antalet

deltagare i kurser i matematisk-naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga

ämnen ökat. Detta har skett i enlighet med en den 6 juni 1962 beslutad ändring

av bestämmelserna angående vidareutbildning av folkskollärare, varigenom föreskrivits

att vidareutbildningskurser, såvida ej särskilda skäl föreligger, ej bör

anordnas i ämneskombinationer, där genom annan utbildning god tillgång på

lärare kan förväntas. En bidragande orsak till att rekryteringen till kurserna i

fysik och kemi kunnat ökas är att överstyrelsen efter medgivande av Kungl.

Maj:t försöksvis anordnat en kurs i vartdera ämnet förlagd till kvällstid. Dessa

kurser sträcker sig över två terminer men har samma innehåll som terminskurserna.

De sammanlagda kostnaderna för vidareutbildningsverksamheten under budgetåret

1962/63 beräknar överstyrelsen till 880 000 kr. För stipendier åt folkskollärare,

som förvärvat akademiskt betyg i matematiskt-naturvetenskapligt

ämne, har beräknats sammanlagt 70 000 kr.

För nästa budgetår föreslår överstyrelsen, såsom närmare framgår av vad som

i det följande anföres under anslagspunkten Särskilda lärarutbildningsåtgärder,

en utvidgning av kursverksamheten medförande en sammanlagd kostnadsökning,

bortsett från viss automatisk kostnadsstegring, av 160 000 kr. Med hänsyn

till bristen på utbildade yrkesvalslärare begäres sålunda medel för ytterligare

en kurs i yrkesvägledning samt i anslutning till denna en terminskurs i samhällskunskap.

Härutöver föreslår överstyrelsen anordnande av, fömtom ytterligare

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

två biämneskurser och en psykologikurs, två terminskurser i historia. Dessa avses

bli kombinerade med de terminskurser i kristendomskunskap, som enligt

beslut av riksdagen tillkommit fr. o. m. innevarande budgetår.

2. Regional akademisk undervisning

Tanken på att komplettera universitetens ämnesutbildning av blivande lärare

med en utbildning på motsvarande nivå utanför universiteten är inte ny. År

1951 föreslog Läroverkens krisutredning, att särskilda fortbildningskurser, förlagda

till olika orter i landet, skulle anordnas främst för sådana folkskollärare,

som icke kunde eller ville avbryta sin tjänstgöring i folkskolan för att bedriva

universitetsstudier. Undervisningen skulle vara likvärdig med universitetsutbildning

på ettbetygsstadiet och begränsas till naturvetenskapliga ämnen. Kurserna

föreslogs bli förlagda, förutom i viss utsträckning till universitet och högskolor,

till läroverk och andra högre läroanstalter med välutrustade institutioner. Såsom

lärare avsåg man att använda läroverkslärare m. fl., som varit docenter eller

som hade annan högre vetenskaplig kompetens.

Krisutredningens förslag om akademiska fortbildningskurser godtogs av Kungl.

Maj:t och riksdagen. Kursverksamheten, som ställdes under överinseende av

universitetskanslern, igångsattes vårterminen 1953 och fortsatte under 1950- talet. Till skillnad från vad som förutsattes av krisutredningen kom dock verksamheten

huvudsakligen att bli förlagd till universiteten. Så stora svårigheter

visade sig nämligen uppstå att organisera ettbetygskurser utanför dessa att

blott ett fåtal sådana kunde komma till stånd. Den till universiteten förlagda

ettbetygsundervisningen för folkskollärare har sedermera kommit att inordnas

i den reguljära universitetsundervisningen.

Den decentraliserade akademiska undervisning som prövades under 1950- talet fick alltså ej den omfattning man förväntat sig. Ett nytt förslag om att i

denna form öka tillgången på ämnesutbildade folkskollärare och lärare med

akademisk examen framfördes emellertid år 1961 av skolöverstyrelsen i dess

remissutlåtande över skolberedningens huvudbetänkande.

Akademiska ettbetygskurser skulle enligt överstyrelsens förslag

förläggas till regioner, där skolväsendet var tillräckligt omfattande för att man

skulle kunna påräkna en betryggande rekrytering av deltagare och där lärare,

som kunde godkännas av vederbörande universitetsfakultet, fanns att tillgå.

Kurserna borde inte stå öppna bara för folkskollärare utan även för studenter

och andra med motsvarande utbildning. Kungl. Maj:t och riksdagen godtog

överstyrelsens förslag.

I de särskilda bestämmelser, som den 6 juni 1962 utfärdats om ettbetygsundervisningen

utanför universiteten, föreskrives bl. a. följande.

Kurser anordnas i samarbete mellan universiteten och skolöverstyrelsen.

Efter samråd med universitetskanslern beslutar överstyrelsen i vilka av ämnena

matematik, fysik, kemi, nationalekonomi och statskunskap, på vilka orter samt

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 111 år 1963

i samarbete med vilka universitet undervisning skall anordnas. Vissa laborationer

m. in. må i begränsad omfattning förläggas till universitetsinstitutioner. Vissa

förberedande kurser anordnas av överstyrelsen.

Inspektor och examinator vid kurs förordnas av kanslern. Den administrativa

ledningen för kurserna på varje ort utses av överstyrelsen efter samråd med

vederbörande skolstyrelse.

Behörig att deltaga i ettbetygsundervisningen är dels examinerad folkskollärare,

som genom avlagd studentexamen eller eljest uppfyller gällande villkor

för universitetsstudier i ifrågakommande ämne, dels folkskollärare, som — utan

att äga behörighet att inskrivas som studerande vid universitet — inhämtat de

särskilda förkunskaper, som vid universitetsstudier i ämnet kräves för betygsgraden

Godkänd i filosofisk ämbetsexamen, dels ock — i mån av utrymme —

den som genom avlagd studentexamen eller eljest uppfyller gällande villkor för

universitetsstudier i ämnet. Kursdeltagare, som uppfyller gällande villkor för

universitetsstudier, inskrives som studerande vid vederbörande universitet.

De krav som uppställes för godkänd tentamen förutsättes helt överensstämma

med dem som gäller vid den inom universiteten bedrivna undervisningen.

Folkskollärare, som deltar i de regionala kurserna, äger rätt att åtnjuta tjänstledighet

med B-avdrag i enlighet med kungörelsen 1954: 502. Som nämnts i det

föregående kan i vissa fall stipendium utgå.

Akademiska ettbetygskurser har läsåret 1962/63 varit förlagda till elva orter,

nämligen Borlänge, Borås, Falun, Gävle, Kalmar, Kristianstad, Linköping,

Luleå, Norrköping, Västerås och Örebro. Antalet deltagare vid kursernas början

fördelade på ämnen framgår av följande sammanställning.

Regionala akademiska ettbetygskurser läsåret 1962/63

Ämne

Antal

Antal deltagare vid kursernas början

kurser

Hösttermi- nen 1962

Vårtermi- nen 1963

Summa

5

72

72

4

_

52

52

9

165

_

165

2

23

15

38

Statskunskap .....................

1

22

22

För regional ettbetygsundervisning har för budgetåret 1962/63 beräknats

högst 620 000 kr. under anslaget till vidareutbildning av lärare m. m. I detta belopp

ingår också vissa kostnader till förberedande kurser. Kostnaderna för den

undervisning, som är förlagd till universitetsinstitutioner, belastar däremot

universitetsanslag.

I överstyrelsens äskanden för nästa budgetår beträffande det nuvarande anslaget

Vidareutbildning av lärare m. m., vilka redovisas närmare i det följande

under den nya anslagsrubriken Särskilda lärarutbildningsåtgärder, förutsättes

att regionala ettbetygskurser skall komma till stånd på ytterligare två orter

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

utöver de nuvarande elva. Den sammanlagda merkostnaden härför beräknas till

200 000 kr. Dessutom begär överstyrelsen ett belopp av 50 000 kr. för ett nytt

bidragsändamål, nämligen för stöd åt sådan akademisk undervisning i bristämnen,

som anordnas av studieförbund. Innevarande budgetår bedriver studieförbunden

Folkuniversitetet och Tjänstemännens bildningsverksamhet akademisk

ettbetygsundervisning i bl. a. dylika ämnen. Det sammanlagda antalet deltagare

i studieförbundens ettbetygskurser i matematik, fysik, kemi, nationalekonomi

och statskunskap var höstterminen 1962 enligt överstyrelsen 420.

Den av överstyrelsen i samarbete med universiteten hittills anordnade regionala

undervisningen är begränsad till ettbetygsstadiet. Förslag har framkommit

om att utvidga verksamheten till att också omfatta akademiska tvåbetyg

s k u r s e r.

På föranstaltande av departementet har därför närmare undersökts vilka möjligheter

som föreligger att anordna decentraliserad akademisk utbildning på

tvåbetygsstadiet i matematik, fysik och kemi. Slutsatsen av hittills gjorda

undersökningar är, att vissa förutsättningar föreligger för att sådan utbildning

skulle kunna komma till stånd i Örebro och Linköping. Att det visat sig lämpligt

att begränsa utbildningen till dessa två orter beror på flera faktorer såsom tillgången

på lämpliga lokaler, förekomsten av ett tillräckligt rekryteringsunderlag,

tillgången på kvalificerade lärare samt ett lämpligt avstånd från universitetsort.

Beträffande tidpunkten för ett igångsättande av en tvåbetygsundervisning har

undersökningarna utmynnat i den uppfattningen, att sådan undervisning borde

kunna komma till stånd i matematik fr. o. m. höstterminen 1963, i fysik fr. o. m.

läsåret 1964/65 och i kemi fr. o. m. läsåret 1965/66. Vad beträffar de årliga driftkostnaderna

har dessa för respektive ämnen från de ifrågasatta kursorternas

sida beräknats till, för matematik ca 2 000 kr., för fysik drygt 10 000 kr. och för

kemi ca 12 000 kr. per studerande. Det har vidare preliminärt angivits, att

investeringskostnaderna för ämnena fysik och kemi skulle uppgå till sammanlagt

ca 1 500 000 kr.

Med särskild skrivelse av den 31 januari 1963 har skolöverstyrelsen överlämnat

framställningar från Iänsskolnämnden i Östergötlands län samt vissa rektorer,

i vilka det anhålles om medel för anordnande av akademisk undervisning för

två betyg i kristendomskunskap. Överstyrelsen hänvisar till den besvärande

lärarbrist, som råder i detta ämne, och tillstyrker, att tvåbetygskurser i ämnet

anordnas.

3. Akademisk korrespondensundervisning

År 1953 beviljade Kungl. Maj:t för första gången statsbidrag till en genom

Hermods korrespondensinstitut anordnad ettbetygskurs i engelska med kombinerad

korrespondens- och muntlig undervisning. Sedan dess har den statsunderstödda

akademiska korrespondensundervisningen fått en betydande omfattning.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 111 år 1963

Kursprogrammet omfattar för närvarande följande ämnen, nämligen kristendomskunskap,

engelska, tyska, nationalekonomi, matematik, fysik och kemi. En

kurs i statskunskap är under utarbetande. Samtliga kurser med undantag av

den i kristendomskunskap, som är en tvåbetygskurs, avses leda till ett akademiskt

betyg.

Det totala antalet godkända tentamina, räknat från det år då akademisk

korrespondensundervisning började, var vid utgången av år 1962 830. Under

läsåret 1961/62 avlades följande antal godkända tentamina, nämligen i kristendom

18, engelska 31, tyska 11, matematik 61, kemi 4, fysik 9 och nationalekonomi

60.

Kurserna står under överinseende av universitetskanslern, som även förordnar

examinatorer.

Statligt stöd till den akademiska korrespondensundervisningen har hitintills

utgått dels till muntlig undervisning och vissa förberedande kurser i anslutning

till korrespondenskurserna, dels till utarbetande av nya kurser. Stödet till undervisningen

kompletteras med viss stipendiering av i utbildningen deltagande

folkskollärare och lärare i samhällskunskap utan formell behörighet i detta ämne.

Stipendierna är så stora, att de motsvarar kurs- och tentamensavgifterna.

Under budgetåret 1962/63 har medgivits ett sammanlagt belopp av omkring

242 000 kr. till muntlig undervisning och förberedande kurser. Härtill kommer

ett bidrag av 53 000 kr. till utarbetande av en kurs i statskunskap. För stipendier

har beräknats ett belopp av 30 000 kr.

För nästa budgetår föreslår överstyrelsen, att bidraget till Hermods ökas med

120 000 kr. I sin motivering härför anför skolöverstyrelsen, att korrespondenskurser

ej endast bör anordnas i ämnen, där akut lärarbrist råder, utan även bör

avse att ge lärare ökade möjligheter att skaffa sig bredare kompetens, något

som i ökad omfattning erfordras, särskilt för grundskolans högstadium. Den

föreslagna ökningen av bidraget har vidare uppgivits vara avsedd för utarbetande

av ettbetygskurser i pedagogik och sociologi samt en tvåbetygskurs i

matematik.

4. Utbildning av lärare för tekniska gymnasier och fackskolor

Nuvarande lärarutbildning

Sedan de tekniska gymnasiernas tillkomst år 1919 består de fast anställda

lärarna i tekniska läroämnen — förutom av ett fåtal gymnasieingenjörer — av

civilingenjörer. Huvuddelen av dessa innehar lektorstjänster. Ett mindre antal

civilingenjörer tjänstgör dock som adjunkter, vanligen i avvaktan på att få tillräcklig

lärarpraktik för att bli behöriga till lektorstjänst. Undervisningen i matematisk-naturvctenskapliga

ämnen sköts till en mindre del av civilingenjörer

men huvudsakligen av universitetsutbildade lektorer och adjunkter, för vilka

s. 58 Kontrollera mot PDF

58 Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

gäller motsvarande behörighetskrav som för lärare i samma ämnen vid allmänna

gymnasier.

Vad beträffar ämnesutbildningen av lärare i tekniska ämnen har det före år

1962 inte existerat någon annan sådan än civilingenjörsexamen från teknisk högskola

eller därmed likvärdig utbildning. Att i ett litet antal fall gymnasieingenjörsexamen

varit tillräcklig för lärartjänst har berott på särskilda omständigheter

i de enskilda fallen. Vad gäller pedagogisk utbildning har för lärarna i tekniska

ämnen ej uppställts några sådana behörighetskrav som för lärarna vid de

allmänna gymnasierna. För behörighet till lektorstjänst i tekniskt ämne fordras

dock lärarerfarenhet och pedagogisk lämplighet. Även om det inte uppställts några

obligatoriska krav på pedagogisk utbildning, har lärarna beretts möjligheter att

frivilligt genomgå vissa kurser. För bl. a. de tekniska gymnasiernas alla lärargrupper

ordnar överstyrelsen för yrkesutbildning sålunda pedagogiska kurser om

sammanlagt fem veckor fördelade på två sommarferier. År 1961 tillskapades

dessutom en ny typ av pedagogisk kurs om en termin uteslutande avsedd för

civilingenjörer, vilken närmast avsågs bli en motsvarighet till övriga gymnasielärares

praktiska lärarutbildning. Intresset för denna nya kurstyp har emellertid

hitintills varit ringa.

Hösten 1961 bedömdes lärarsituationen vid de tekniska gymnasierna vara så

allvarlig att frågan aktualiserades om anordnande av en särskild ämnesmässig

och pedagogisk utbildning av gymnasieingenjörer till lärare med en första intagning

redan i januari 1962. Vad som — förutom tilltagande svårigheter att rekrytera

lektorer — aktualiserat frågan om den otillräckliga lärartillgången var den

målsättning som preliminärt uppställts beträffande fackgymnasiernas framtida

ställning i gymnasieorganisationen. Denna målsättning innebar, att en omfördelning

mellan de allmänna gymnasierna och fackgymnasierna av den totalt

ökande intagningskapaciteten skulle ske, så att under senare hälften av 1960- talet antalet nybörjare i de allmänna gymnasierna kom att utgöra ca 60 %

av det totala antalet nybörjare och i fackgymnasierna ca 40 % av samma antal.

Beträffande proportionen mellan de båda fackgymnasietyperna förutsattes,

att drygt hälften av fackgymnasiernas intagningskapacitet, dvs. drygt 20 %

av intagningskapaciteten för samtliga gymnasieformer, skulle falla på de tekniska

gymnasierna. För att det uppställda målet skulle kunna uppnås krävdes

att de tekniska gymnasierna under 1960-talet expanderade snabbt. En sådan

expansion förutsatte i sin tur en tillräcklig tillgång på lärare. Det kunde konstateras,

att risk för en kännbar lärarbrist kunde förväntas redan höstterminen

1963, då gymnasieorganisationen på grund av fattade beslut om antalet avdelningar

kom att undergå en betydande utvidgning. I detta läge befanns en

möjlig lösning vara att ge välmeriterade gymnasieingenjörer med flerårig industripraktik

en tvåårig ämnesmässig och pedagogisk lärarutbildning. Förslag härom

framlades av överstyrelsen för yrkesutbildning och blev därefter föremål för

viss överarbetning av rektorn vid tekniska högskolan i Stockholm, professorn

Ragnar Woxén.

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

I statsverkspropositionen 1962 (bil. 10, s. 555 ff.) föreslog Kungl. Maj:t riksdagen

att bevilja medel till en lärarutbildning i huvudsaklig överensstämmelse

med överstyrelsens av Woxén överarbetade förslag.

Riksdagen beviljade medel för den nya utbildningen, men statsutskottet framhöll

vid sin behandling av saken, att frågan om lämpliga åtgärder för förbättring

av lärartillgången vid de tekniska läroverken — bortsett från den kurs som

skulle taga sin början i februari samma år — borde av Kungl. Maj:t göras till

föremål för ytterligare undersökningar och överväganden. Utskottet förutsatte,

att Kungl. Maj:t härvid skulle, efter samråd med vederbörande utbildningsmyndigheter

och kontakt med representanter för näringsliv och övriga intressenter,

pröva skilda uppslag, som kunde komma i fråga i ovannämnda syfte och

leda till, att den av departementschefen föreslagna typen av lärarutbildning ersattes

av andra, mer ändamålsenliga anordningar.

Den särskilda lärarutbildningen av gymnasieingenjörer till lärare vid tekniska

gymnasier tog sin början i februari 1962. Den är anordnad enligt av Kungl. Maj:t

den 16 februari 1962 utfärdade bestämmelser, som i sina huvuddrag har följande

innehåll.

Utbildningen skall omfatta dels grundläggande ämnen och tekniska ämnen, i

vilka undervisningen skall vara förlagd till tekniska högskolan i Stockholm, dels

viss pedagogisk utbildning. Utbildningen är uppdelad på tre avdelningar, maskinteknik,

elektroteknik respektive byggnadsteknik. Varje avdelning, vid vilken

må utbildas högst 30 deltagare, består av två linjer. Utbildningen står under

ledning och tillsyn av överstyrelsen för yrkesutbildning.

Utbildningen i grundläggande ämnen och tekniska tillämpningsämnen står

under ledning av inspektörer, som bör vara professorer vid teknisk högskola.

För att kunna antas som deltagare fordras ingenjörsexamen från tekniskt gymnasium

(treårig heltidskurs) samt viss praktik.

Deltagarna äger under utbildningen åtnjuta följande förmåner. Till samtliga

utgår en ersättning om 650 kr. per månad. Dessutom äger deltagare, som är bosatt

utom utbildningsorten och har försörjningsplikt eller kan förebringa andra

särskilda skäl, åtnjuta dagtraktamente om högst 16 kr. Slutligen finns en möjlighet

att få ett belopp av 650 kr. månatligen som lån, vilket under utbildningstiden

är ränte- och amorteringsfritt. För deltagare, som efter utbildningstidens

slut tar anställning som lärare vid tekniskt gymnasium, avskrives lånet efter viss

tid.

I 1963 års statsverksproposition (bil. 10, s. 608 ff.) har departementschefen

föreslagit att någon ytterligare intagning ej skulle komma till stånd vid den särskilda

lärarutbildningen, utan att utbildning av lärare i tekniska ämnen i stället

borde ske i andra former.

Rekommendation frän arbetsgruppen för de tekniska gymnasiernas

lurarbehov

Som nämnts i det föregående förutsatte riksdagen vid behandlingen av frågan

om utbildning av gymnasieingenjörer till lärare vid de tekniska gymnasierna,

att skilda uppslag i syfte att förbättra lärartillgången vid de tekniska gymna
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

CO

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 196S

sierna ytterligare undersöktes. I detta syfte har under det gångna året en diskussionsgrupp

bestående av representanter för näringsliv, arbetstagarorganisationer

samt statliga myndigheter och institutioner under ordförandeskap av

statssekreteraren i ecklesiastikdepartementet penetrerat lärarsituationen vid

de tekniska gymnasierna och övervägt olika åtgärder för att öka lärartillgången

vid dessa.

För att, med utgångspunkt i diskussionsgruppens allmänna ställningstaganden

om olika åtgärder, utarbeta mera konkreta förslag och i skriftlig form framlägga

dessa tillsattes inom gruppen en mindre arbetsgrupp. Denna arbetsgrupp utarbetade

en rapport med överväganden och rekommendationer i fråga om lärarsituationen

vid de tekniska gymnasierna. En sammanfattande redogörelse för den

framlagda rapporten har lämnats i 1963 års statsverksproposition (bil. 10, s.

256 ff.).

Arbetsgruppen har inventerat olika åtgärder för att öka tillgången på lärare.

Det konstateras därvid i rapporten, att av en anledning situationen i fråga om

rekryteringen av lärare i tekniska ämnen är särskilt svårlöst, nämligen genom

att det inte existerar någon reguljär lärarutbildning i dessa ämnen. Så länge de

tekniska gymnasierna i stor utsträckning således är hänvisade till att bygga sin

försörjning av lärare i nyssnämnda ämnen på civilingenjörer utan en utbildning,

som exempelvis i likhet med filosofie magisterexamen traditionellt är inriktad på

lärarbanan, torde lärarförsörjningen komma att förbli en svag punkt i gymnasieorganisationen.

Den hårda konkurrensen med näringslivet om civilingenjörer

kommer alltid att leda till svårigheter att rekrytera lärare för en expanderande

gymnasieorganisation.

Det förhållandet att civilingenjörsutbildningen saknar pedagogiska inslag,

framhålles det vidare, medför risker för den pedagogiska standarden på utbildningen

vid de tekniska gymnasierna. Detta anser arbetsgruppen mycket allvarligt,

eftersom kurserna ställer stora krav på eleverna och det visat sig, att studieavbrott

och kvarsittning är ofta förekommande. Genom att tillskapa en på lärarbanan

inriktad högre teknisk och pedagogisk utbildning bör man enligt arbetsgruppens

uppfattning lättare kunna behålla de utbildade lärarna vid gymnasierna,

samtidigt som man skulle göra dem bättre rustade i pedagogiskt avseende

för lärararbetet. Arbetsgruppen finner angeläget, att dessa lärarutbildningsproblem

löses nu då en kraftig expansion av de tekniska gymnasierna inletts.

En av deltagarna i diskussionsgruppen, professorn vid tekniska högskolan i

Stockholm Göran Borg, har för gruppen framlagt en principskiss beträffande

uppläggningen av en treårig lärarutbildning förlagd till de tekniska högskolorna.

Grundtankarna i professor Borgs förslag, som redovisas i gruppens rapport, är

följande.

Lärarutbildningen, som avses ge behörighet till adjunktstjänst, skall ej omfatta

lika många ämnen som civilingenjörsutbildningen. Utbildningstiden kan

på så sätt begränsas till tre år. Utbildningen bör i alternativa kombinationer avse

gymnasieämnena matematik, fysik, mekanik, hållfasthetslära, maskinelement,

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

materiallära, teoretisk elektroteknik, elektrisk mätteknik, byggnadsstatik, byggnadsmateriallära

samt ytterligare några grundläggande ämnen. Dessa ämnen

upptar ungefär en tredjedel eller mer av det totala timtalet vid gymnasium.

Erfarenhet från praktisk verksamhet som nu regelmässigt fordras för behörighet

till lärartjänst i tekniskt ämne spelar för ifrågavarande ämnen mindre roll. Kraven

på praktik skulle därför för den nya lärarkategorien kunna minskas. Lärarbehovet

i återstående tekniska ämnen, i vilka omfattande praktisk erfarenhet är

nödvändig förutsättes däremot även i fortsättningen få tillgodoses genom civilingenjörer.

För att vinna lektorskompetens föreslås lärarna med treårig utbildning

få möjlighet att avlägga filosofie licentiatexamen i något av sina ämnen.

Lärarutbildningen bör bli organiserad vid de tekniska högskolorna på samma

sätt som övrig utbildning där. Fn särskild avdelning skulle sålunda lämpligen

inrättas vid någon eller eventuellt alla högskolorna.

Arbetsgruppen har i sin rapport rekommenderat, att den av professor Borg

utarbetade skissen rörande en reguljär utbildning av lärare för de tekniska gymnasiernas

behov vidarebearbetas inom gymnasieutredningen. Så har även skett

och i skrivelse den 21 november 1962 har utredningen inkommit med sina förslag

i ämnet.

Gymnasieutredningens förslag

I anslutning till rekommendationen från arbetsgruppen för de tekniska gymnasiernas

lärarbehov har gymnasieutredningen i skrivelse av den 21 november

1962 framlagt förslag om anordnande av lärarutbildning vid de tekniska högskolorna

i grundläggande tekniska och i matematisk-naturvetenskapliga ämnen.

I skrivelsen skisserar utredningen dessutom hur en sådan utbildning skulle kunna

ordnas dels regionalt, dels genom korrespondensundervisning. Utredningen har

i sitt arbete biträtts av professor Borg i egenskap av särskilt tillkallad expert.

Inledningsvis behandlas i skrivelsen frågan om behovet av lärare i

de ämnen som utbildningen föreslås omfatta. Utredningen hänvisar därvid till

den av arbetsmarknadsstyrelsen och 1960 års lärarutbildningssakkunniga utförda

undersökningen »Lärare i läroämnen. Behov och tillgång under 1960-talet».

Det framhålles, dels att antalet tjänster inom hela gymnasieväsendet i matematik

och fysik med stöd av denna undersökning kan beräknas växa från ca 650

läsåret 1960/61 till ca 1 000 läsåret 1970/71, dels att ett icke obetydligt antal av

de 650 tjänsterna var obesatta eller bestreds av icke kompetenta personer.

Inom överstyrelsen för yrkesutbildning, anför utredningen vidare, har vissa

beräkningar gjorts av lärarbehovet vid de tekniska gymnasierna fram till läsåret

1971/72 under antagande av att intagningskapaciteten vid dessa gymnasier i det

närmaste kommer att fördubblas under detta decennium. För de tekniska ämnenas

del har överstyrelsen räknat med en ökning med ca 430 tjänster, varav 80—

90 i de grundläggande tekniska ämnena mekanik, hållfasthetslära, ritteknik och

projektionslära. Det är att märka att överstyrelsen härvid räknat med en undervisning

av 27 veckotimmar per lärartjänst, dvs. sex veckotimmar utöver föreskriven

medeltjänstgöring av 21 veckotimmar. Gymnasieutredningen framhåller,

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

att med hänsyn till förefintligheten av vakanta och av ej kompetenta innehavare

uppehållna tjänster behovet i själva verket blir ännu större.

Samtliga angivna behovsberäkningar angives vara utvidgningsbehov. Därutöver

föreligger utbytesbehov och ersättningsbehov.

Härtill kommer, framhåller utredningen, att man enligt arbetsmarknadsstyrelsens

och 1960 års lärarutbildningssakkunnigas undersökning läsåret 1970/71 kan

för de nya fackskolorna räkna med ett behov av ca 200 heltidstjänster i matematik

och ca 150 tjänster i fysik. Någon beräkning av antalet tjänster i tekniska

ämnen vid dessa skolor har icke gjorts, men grovt uppskattat bedömes behovet

uppgå till något över 300 tjänster.

Beträffande tillgången på lärare i tekniska ämnen konstaterar utredningen,

att lärare i tekniska ämnen bör ha civilingenjörsexamen men att intagningskapaciteten

vid de tekniska högskolorna under detta decennium i stort

sett är fastställd. Utredningen finner sålunda, att man med ganska stor säkerhet

kan räkna ut examinationen och därmed även vilka möjligheter de tekniska gymnasierna

har att få lärartjänster besatta med civilingenjörer. Konkurrensen med

näringslivet gör, att man enligt utredningens uppfattning måste se pessimistiskt

på dessa möjligheter. Med hänsyn härtill måste, framhåller utredningen, antingen

en särskild lärarutbildning anordnas av det slag utredningen föreslår eller också

en kraftig ökning åstadkommas i vad gäller produktionen av civilingenjörer,

främst genom en ökning av högskolornas intagningskapacitet. Utredningen förutsätter,

att civilingenjörer i relativt mindre omfattning än personer med av utredningen

föreslagen lärarutbildning kommer att söka lärartjänster. Följaktligen,

konstaterar utredningen, måste en erforderlig utökning av produktionen av civilingenjörer

bli av större omfattning än erforderlig examination av gymnasielärare.

Den föreslagna lärarutbildningens mål bör enligt utredningens

mening vara att ge kompetens för undervisning dels i vissa grundläggande tekniska

ämnen vid de tekniska gymnasierna och fackskolorna, dels i matematik och

fysik vid samtliga gymnasieformer och fackskolor. Härför räknar utredningen

med en utbildningstid om tre år. Deltagarna i lärarutbildningen avses få en så

omfattande utbildning i matematik och fysik, att den väl motsvarar den akademiska

tvåbetygsnivån i dessa ämnen. Med hänsyn härtill och den likaledes

omfattande utbildningen i grundläggande tekniska ämnen anser utredningen,

att utbildningen bör ge gymnasieadjunktskompetens såväl i matematik och

fysik som i vissa tekniska ämnen.

Utredningen föreslår, att ifrågavarande utbildning anordnas, dels i anslutning

till teknisk högskola, dels i form av en decentraliserad, regional

utbildning.

Utredningens förslag beträffande lärarutbildningens förläggning till teknisk

högskola innebär att utbildningen bör inordnas i högskolans organisation och

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

63

att den bör organiseras på samma sätt som övrig utbildning vid högskolan. En

ny avdelning för ändamålet vid envar av de ifrågakommande högskolorna föreslås

sålunda bli inrättad, till vilken på vanligt sätt skall höra ett avdelningskollegium

med föreståndare. Intagningsbestämmelserna föreslås vara desamma som

vid högskolornas övriga avdelningar. Första året anses åtminstone ca 100 elever

böra intagas.

Oberoende av om föreslagen utbildning förlagd till teknisk högskola kan komma

till stånd, finner utredningen det angeläget, att en regional lärarutbildning

med samma kurser som vid lärarutbildningsavdelning vid högskola ordnas med

början redan från och med läsåret 1963/64.

Utredningen erinrar om den regionala undervisning i akademiska ämnen, som

från och med innevarande budgetår anordnas av skolöverstyrelsen i samarbete

med universiteten och i samråd med universitetskanslern. En liknande anordning

bör enligt utredningens uppfattning komma till stånd ifråga om den av utredningen

föreslagna lärarutbildningen i matematisk-naturvetenskapliga och grundläggande

tekniska ämnen. Denna utbildning föreslås bli förlagd till orter, där

förefintligt tekniskt gymnasiums resurser kan utnyttjas, där en god rekrytering

av elever kan påräknas och där det finns lärare med sådan utbildning att de lämpar

sig som handledare. Tentamen föreslås böra omhänderhas av vederbörande

lärare vid teknisk högskola. Med högskolans godkännande bör dock även handledare

kunna tentera elever.

Av stor betydelse finner utredningen det vara, att de regionala kurserna förlägges

så att de kan samarbeta med lämpliga, närbelägna industriföretag. Härigenom

ökas enligt utredningens mening möjligheten att få tillgång såväl till

lämpliga lärare som till studiematerial och praktikplatser.

Utredningen har tagit kontakt med representanter för vissa städer med tekniskt

gymnasium för att efterhöra intresset för en utbildning av ifrågavarande

slag förlagd till orten. En utomordentligt positiv inställning hos berörda kommuner

har därvid framkommit. Goda resurser ifråga om lokaler, undervisningsmateriel,

lärare, bostäder för eleverna m. m. uppges sålunda kunna ställas till förfogande.

I

I fråga om utbildningens allmänna uppläggning anser utredningen,

att ämnesutbildningen bör omfatta tre år men att under det sista

året jämväl skall meddelas pedagogisk utbildning.

En viss differentiering av ämnesutbildningen föreslås. I årskurs I omfattar

denna differentiering dock endast några få veckotimmar. I följande årskurser

föreslås en starkare differentiering men fortfarande avses den gemensamma delen

bli betydande. En specialisering på fyra olika linjer föreslås, nämligen för teknisk

fysik, elektroteknik, maskinteknik och byggnadsteknik.

Under alla tre åren avses undervisningen i de enskilda ämnena till innehåll och

utformning vara densamma som vid de tekniska högskolornas motsvarande årskurser.

Med hänsyn till differentieringen kan emellertid denna överensstämmelse

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts -proposition nr 111 år 1963

komma att för ett ämne avse motsvarande ämne på exempelvis högskolans avdelning

för teknisk fysik och för ett annat ämne motsvarande ämne på exempelvis

avdelningen för elektroteknik.

Gymnasieutredningen utgår från att elever på teknisk högskolas lärarutbildningsavdelning

beredes möjligheter att övergå till annan avdelning och således

fortsätta till civilingenjörsutbildning enligt samma regler, som gäller för övriga

teknologer i fråga om byte av avdelning.

Det pedagogiska inslaget i utbildningen under det tredje året bör

enligt utredningen i första hand inriktas på undervisningspraktik och information

i praktisk-pedagogiska frågor för att underlätta anpassning i lärarverksamheten.

Den pedagogiska utbildningen föreslås utformad, så att en växelverkan mellan

teoretiska och praktiska moment uppnås. Under höstterminen tänkes utbildningen

organiserad i form av en inledande kurs, som behandlar allmänmetodiska

problem. Den inledande kursen skulle därefter följas av auskultation vid tekniska

och allmänna gymnasier omväxlande med seminarieövningar, varvid ämnesmetodiska

problem behandlas i anknytning till de undervisningssituationer

som upplevts under auskultationerna. Under vårterminens slut kan, menar

utredningen, auskultationerna ersättas av några kortare övningsserier, vid vilka

lärarkandidaten övertar undervisning under 8—10 timmar.

Utformningen i detalj inklusive det organisatoriska samarbetet med skolor

eller lärarhögskolor anser utredningen böra ytterligare övervägas. Gymnasieutredningen

framhåller i detta sammanhang, att den avser att i samarbete med

1960 års lärarutbildningssakkunniga ta upp frågan om lärarutbildningen i sin

helhet för gymnasiet och att därvid frågan om vissa förändringar i den nu föreslagna

utbildningen kan komma att aktualiseras.

För att utbildningen skall fylla sitt uppställda syfte, finner utredningen det

nödvändigt att vissa krav uppställes på industripraktik. Utredningen

anser det dock ej rimligt att fordra mer praktik än för övriga teknologer, dvs.

sammanlagt sex månader.

Utbildningen bör enligt utredningen avslutas med en examen, benämnd

teknologie magisterexamen. Utredningen anser, att möjligheter

bör tillskapas att genom fortsatta studier i något av de huvudämnen, som ingått

i utbildningen, förvärva lektorskompetens. På vad sätt en sådan kompetens

skall kunna förvärvas och hur studierna skall läggas upp har utredningen ej

närmare övervägt.

Med utgångspunkt i den timplan, som bifogats framställningen, har utredningen

gjort vissa överslagsmässiga kostnadsberäkningar för en till

teknisk högskola förlagd utbildning vid ett intag av 100 elever och med fullt

utbyggd utbildning. Lärarkostnaderna beräknas då komma uppgå till ca

1 200 000 kr., kostnaderna för biträdespersonal till ca 150 000 kr. och för ma
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 111 år 1963

65

teriel till ca 500 000 kf. Några kostnader för lokaler redovisas ej av utredningen,

då den ej funnit möjligt att komma fram till några slutsatser om hur lokalfrågorna

skall lösas.

I en särskild promemoria har utredningen redovisat preliminära kostnadsberäkningar

för en regional utbildning. Om denna skulle komma bli förlagd till

tre orter med en årlig intagning på varje ort av 30—35 elever, beräknar utredningen

de sammanlagda kostnaderna för budgetåret 1963/64 till ca 725 000 kr.,

varav ca 500 000 kr. till lärarlöner, 150 000 kr. till materiel och 75 000 kr. till

administration.

Utredningen finner det slutligen angeläget, att vid sidan av anordnande av

lärarutbildning vid teknisk högskola och regional sådan ytterligare åtgärder vidtages

för att förse gymnasiet och fackskolorna med lärare.

Mot bakgrunden av erfarenheter från korrespondensundervisningen

i akademiska ämnen anser utredningen sålunda, att det bör vara

möjligt att intressera korrespondensinstituten att bedriva sådan utbildning även

i ämnen som ingår i utbildningen vid teknisk högskola. För att stimulera härtill

bör statsbidrag utgå till sådan verksamhet samt i övrigt samma villkor gälla

som för korrespondensundervisningen i akademiska ämnen. Utredningen föreslår,

att det uppdrages åt lämplig myndighet att uppta förhandlingar med

korrespondensinstituten i denna fråga och snarast möjligt framlägga därav föranledda

förslag.

Remissyttranden

Det övervägande antalet remissinstanser är ense om att en lärarutbildning i

matematik och fysik samt grundläggande tekniska ämnen med i huvudsak den

inriktning som gymnasieutredningen föreslagit bör komma till stånd. Från flera

håll, bl. a. 1960 års lärarutbildningssakkunniga, betonas dock, att utbildningen

bör prövas som ett provisorium, till dess att tillräcklig erfarenhet av utbildningsformen

vunnits. Till de remissmyndigheter, som uttryckt tvekan inför utredningens

förslag i dess helhet, hör arbetsmarknadsstyrelsen, som anser att frågan

om lärarutbildning i tekniska ämnen borde lösas i ett större sammanhang.

Matematisk-naturvetenskapliga jakulteten vid universitetet i Uppsala avstyrker

förslaget i dess nuvarande form. Om det skall realiseras, förutsättes att det på

väsentliga punkter kompletteras och justeras.

De viktigaste frågor, där i remissvaren olika uppfattningar framträder, är

de om utbildningens förläggning och allmänna uppläggning. Rcmissmyndigheternas

inställning i dessa avseenden liksom till övriga delar av utredningens förslag

framgår av följande redovisning.

Vad beträffar lärarbehovet vid gymnasierna i de ämnen som utbildningen

föreslås omfatta reses inte från något håll invändningar mot vad utred5

— Dihang till riksdagens ''protokoll 19G3. 1 sand. Nr 111

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

ningen anfört. Arbetsmarknadsstyrelsen understryker, att det enligt gjorda beräkningar

kommer att råda fortsatt brist på kompetenta lärare i såväl matematisk-naturvetenskapliga

ämnen som tekniska ämnen under 1960-talet, även

om bristen på rena naturvetare successivt torde komma att avta mot slutet av

årtiondet.

Det mål för utbildningen som utredningen uppsatt föranleder i flera

remissvar ingen kommentar. Skolöverstyrelsen ifrågasätter dock, om inte uppläggningen

av eu lärarutbildning i första hand borde ha skolans krav som riktpunkt

och i mindre utsträckning läggas till rätta för att möjliggöra övergångtill

civilingenjörsutbildning. Överstyrelsen föreslår därför, att intagnings- och

övergångsbestämmelser avpassas så, att utbildningslinjen blir attraktiv för studenter,

som är inriktade på lärarbanan.

Överstyrelsen finner, att utbildningen i huvudsak synes ge kompetens för

gymnasieundervisning i den utsträckning som utredningen förutsatt. Överstyrelsen

anser dock i princip, att varje lärarutbildning i ett ämne bör ge kompetens

för undervisning på hela det stadium för vilket den är avsedd och ej enbart

för en nybörjarklass inom stadiet eller skolformen, dels för att lärarbyten skall

kunna undvikas, dels för att lärarna av schematekniska skäl bör kunna utnyttjas

inom hela stadiet.

De matematisk-naturvetenskapliga jakidtetema vid universiteten i Lund,

Göteborg och Stockholm finner, att den föreslagna teknologie magisterexamen

inte är kvalitativt jämställd med filosofie magisterexamen och kan därför inte

tillstyrka att teknologie magistrar ges kompetens för undervisning i ämnena

matematik och fysik vid allmänna gymnasier.

SACO, ifrågasätter starkt, att den föreslagna utbildningen skulle innebära en

sådan kunskapsfördjupning, att den kan godtagas som permanent lärarutbildning

inriktad på gymnasieundervisning. SACO anser därför, att den föreslagna

treåriga utbildningen bör inriktas på att avse lärare i tekniska ämnen och betraktar

den som sådan endast acceptabel för att täcka en akut och kännbar

lärarbrist vid de tekniska gymnasierna. SACO förutsätter dock, att dessa lärare

i viss utsträckning har om hand undervisning i grundläggande naturvetenskapliga

ämnen i dessa skolor.

SACO anser vidare, att man bör sträva mot att ge eu permanent utbildningav

lärare för de tekniska gymnasiernas matematisk-naturvetenskapliga och tekniska

ämnen en omfattning motsvarande den nuvarande civilingenjörsutbildningen.

Frågan om förläggningen av lärarutbildningen diskuteras

ingående i de flesta remissyttranden. I allmänhet förordas att utbildning ordnas

både vid teknisk högskola och regionalt. Förslag framföres om att i stället för

atf de tekniska högskolorna själva helt svarar för lärarutbildningen ett sam
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

K un tgl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963 67

arbete kommer till stånd med universitetens matematisk-naturvetenskapliga

fakulteter.

Flertalet instanser förhåller sig positiva till tanken på en förläggning av lärarutbildning

till teknisk högskola. Kritik häremot har dock framkommit bl. a.

från de tekniska högskolornas sida. Överstyrelsen för de tekniska högskolorna

tillstyrker emellertid en förläggning av lärarutbildning till teknisk högskola. Till

stöd härför framhåller överstyrelsen bl. a. följande.

Lärarutbildning kan — även om den innefattar ett avsteg från den vid de

tekniska högskolorna traditionella utbildningen — ej anses vara en verksamhet

av sådan natur, som från allmänna principiella synpunkter skulle vara oförenlig

med dessa högskolors uppgifter. I princip framstår tvärtom en lärarutbildning

vid de tekniska högskolorna inom där förekommande ämnesområden som en

lika naturlig anordning, som den hävdvunna lärarutbildningen vid universiteten.

Härmed skulle vinnas att den avsedda lärarutbildningen kom att bedrivas i en

miljö, där förutsättningar för fruktbärande kontakter med forskning och övrig

undervisning är förhanden. Däremot medför givetvis en förläggning till högskolorna

av denna utbildning en rubbning i för högskolorna gällande utbyggnadsplaner

och minskar möjligheterna att i stället öka intagningen vid högskolornas

övriga avdelningar, vilket också utgör ett angeläget önskemål.

Överstyrelsen förordar, att, därest en utbildning av lärare icke finnes kunna i

tillräcklig omfattning genomföras i andra former, en lärarutbildning prövas dels

vid tekniska högskolan i Stockholm med en årlig intagning av 60 studerande,

varav 30 fr. o. m. höstterminen 1964 och ytterligare 30 fr. o. m. höstterminen

1966, dels vid Chalmers tekniska högskola, om och i den mån efter närmare utredning

förutsättningar därför befinnas föreligga. Däremot finner överstyrelsen

icke den vid remissbehandlingen på tekniska högskolan i Stockholm framförda

tanken på en intagning av 100 studerande vara möjlig att förverkliga. Icke heller

anser överstyrelsen förutsättningar föreligga för en intagning av sammanlagt 60

studerande vid ovannämnda linjer redan hösten 1964 såsom reservationsvis

föreslagits. För en byggnadsteknisk linje, som gymnasieutredningen föreslagit,

finnes vidare ej något utrymme vid högskolan.

Organisationskommittén för teknisk högskola i Lund anser sig icke nu kunna

ta ställning till när en eventuell utbildning av adjunkter skulle kunna påbörjas

vid tekniska högskolan i Lund.

Från bl. a. de matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna föreslås, att ett

samarbete kommer till stånd mellan fakulteterna och de tekniska högskolorna.

Fakulteten i Uppsala menar, att de grundläggande studierna i matematik och

fysik borde förläggas till universitet och omfatta två betyg i vartdera ämnet.

Härpå skulle sedan följa teknisk utbildning vid teknisk högskola eller tekniskt

gymnasium på universitetsorten. Universitetskanslern finner fakultetens förslag

till studiegång vara värt alt prövas som ett alternativ till utredningens förslag.

SACO förordar, att ett samarbete etableras mellan de tekniska högskolorna

och universitetens matematisk-naturvetenskapliga fakulteter, så att tillgängliga

utbildningsresurser kan tillvaratagas i största möjliga utsträckning.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

Förutom mateniatisk-naturvetenskapliga fakulteten i XJppsala avstyrker även

statskontoret anordnande av lärarutbildning vid teknisk högskola. Statskontoret

anser utbildningen ej uppfylla de krav i kvalitativt avseende som nu ställes

på lärarutbildningen inom ifrågavarande skolformer.

Med några få undantag förhåller sig samtliga hörda instanser i huvudsak positiva

till tanken på en regionalt förlagd lärarutbildning. Med hänsyn till att en

förläggning av lärarutbildning till teknisk högskola minskar möjligheterna för

en ökad intagning till övriga utbildningslinjer, anser överstyrelsen för de tekniska

högskolorna, att lärarbehovet i första hand bör tillgodoses genom anordnandet

av regional utbildning. En viss tveksamhet mot sådan utbildning yppas från

somliga universitetsmyndigheter. Universitetskanslern förordar dock förslaget

men betonar samtidigt, att inom hela den regionala undervisningen särskild

uppmärksamhet bör ägnas frågan om examinationen. Kursledare synes sålunda

blott i undantagsfall böra förordnas till examinator. Även SACO inskärper vikten

av att examinationen sköts av högskolorna. Dessa måste även i övrigt utöva

en effektiv kontroll över undervisningen, så att garantier skapas för att utbildningen

inte blir av lägre kvalitet än den som bedrives inom högskolorna.

TCO finner sig inte kunna tillstyrka en regional utbildning av den omfattning

som gymnasieutredningen föreslagit. Enligt TCO:s uppfattning bör regional

undervisning blott förekomma under första utbildningsåret, under det att undervisning

under andra och tredje åren bör förläggas till central utbildningsort, där

goda möjligheter till praktisk lärarutbildning och kontakter med forskare förefinnes.

Beträffande den allmänna uppläggningen av och innehållet i utbildningen

är meningarna delade i remissvaren. Flera remissinstanser anser den

föreslagna utbildningstidens längd vara otillräcklig. Framför allt framföres den

uppfattningen, exempelvis av skolöverstyrelsen och av 1960 års lärarutbildningssakkunniga,

att den praktiska lärarutbildningen bör komma efter avslutade

ämnesstudier varigenom utbildningstiden i motsvarande mån skulle förlängas.

-SACO anser det märkligt, att gymnasielärarutbildningen vid teknisk högskola

skulle kunna genomgås på tre år, en tid som med 1—1,5 år underskrider den

faktiska studietiden för studenter, som genomgår ämnesteoretisk utbildning för

adjunktskompetens för grundskolans högstadium — och då är dessutom viss

pedagogisk utbildning under sista året inkluderad i den av utredningen föreslagna

utbildningen. Även Statstjänstemännens riksförbund reser invändningar

mot utbildningstiden, som anses för kort.

Med bibehållande av den föreslagna utbildningstiden anses det från vissa håll

omöjligt att uppnå en kompetens motsvarande en filosofie magisters i matematik

och fysik. Om avsikten varit att uppnå likvärdighet med denna examen är enligt

universitetskanslerns uppfattning vissa ändringar av studiekursen i dessa ämnen

nödvändiga.

Även överstyrelsen för de tekniska högskolorna finner en överarbetning av

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 19(13

utredningens förslag till läro- och timplaner påkallad för att åstadkomma en

breddning av ämnesbehörigheten bl. a. i ämnet fysik och för att åstadkomma en

jämnare fördelning av den schemabundna undervisningen. Bl. a. i den vid tekniska

högskolan i Stockholm reservationsvis framförda meningsyttringen för

förläggning av lärarutbildningen till teknisk högskola har en förstärkning av

fysikämnet funnits påkallad för linjerna för teknisk fysik och elektroteknik och

reviderade förslag till timplaner framförts, enligt vilka båda dessa utbildningslinjer

skulle kunna ge full gymnasielärarkompetens.

1960 års lärarutbildning ssakkunnig a understryker med anledning av att i utbildningen

ej ingår utbildning i kemi, att behovet av kvalificerade lärare i detta

ämne får anses vara lika kännbart som i matematik och fysik.

Ett antal remissmyndigheter upptar till diskussion vad gymnasieutredningen

anfört om elevs rätt att övergå från lärarutbildningsavdelning vid teknisk högskola

till annan avdelning. Överstyrelsen för de tekniska högskolorna anser att

en sådan övergång bör prövas från fall till fall. Principiellt bör den enligt överstyrelsens

uppfattning blott medges, om vederbörande redan vid intagning till

avdelningen också kunnat komma in vid den avdelning, till vilken han senare

önskar övergå. Även en övergång i motsatt riktning bör dock vara möjlig nämligen

från annan avdelning till lärarutbildningsavdelning. Därmed skulle kunna

vinnas ett tillskott av teknologer, som måhända eljest ej kommit att fullfölja

sina högskolestudier. Från statskontorets sida uttrycks vissa farhågor för att de

driftigare eleverna kommer att övergå från lärarutbildningsavdelningen till

andra avdelningar, varigenom de som blir kvar skulle komma att utgöra ett

negativt urval.

Vad beträffar det pedagogiska inslaget i utbildningen föreslår, som

redan nämnts, skolöverstyrelsen och 1960 års lärarutbildning ssakkunniga, att

den praktiska lärarutbildningen bör komma efter en treårig ämnesmässig utbildning.

Både SACO, TCO och SR är inne på samma linje. Det råder för övrigt

stor enighet också bland övriga remissmyndigheter, som överhuvud går in på

frågan, att de pedagogiska inslagen i utbildningen måste förstärkas. Lärarutbildningssakkunniga

tar mest utförligt upp frågan och anför därvid bl. a. följande.

Det föreslagna hälftenbruket av ämnesteori och praktisk pedagogisk utbildning

under det sista läsåret kan antagas medföra allvarliga svårigheter. Det kan

befaras, att huvudintresset kommer att inriktas på de ämnesteoretiska ämnena.

I synnerhet blir detta fallet, om den praktisk-pedagogiska utbildningen inte åtföljes

av kunskapskontroll eller betygsättning.

Det förefaller uteslutet, att den föreslagna praktisk-pedagogiska utbildningen

skulle kunna ge resultat, som kunde jämföras med vare sig den hittills tillämpade

trctcrminsutbildningen för ämncslärare eller den nya ämneslärarutbildningen av

Göteborgsmodell.

De sakkunniga föreslår, att de femte och sjätte terminerna helt frilägges för

ämnesteoretiska studier. Detta skulle medge att de studerande kunde få avsevärt

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

förbättrade kunskaper. Den nya examen skulle på så sätt också bli mer jämställd

med exempelvis filosofisk ämbetsexamen och civilingenjörsexamen. Omedelbart

efter det att den ämnesteoretiska utbildningen avslutats den sjätte terminen,

borde enligt de sakkunnigas mening följa utbildning vid lärarhögskola under en

egentlig utbildningstermin och en termin med handledd praktik vid egen tjänstgöring.

Under sin utbildning vid lärarhögskola skulle den blivande teknologie magistern

givetvis åtnjuta samma ekonomiska förmåner som övriga lärarkandidater

i motsvarande ställning.

Frågan om praktiktidens längd behandlas i ett fåtal remissvar.

Överstyrelsen för de teknislca högskolorna och skolöverstyrelsen förordar att

praktiktiden enligt utredningens förslag bestämmes till sex månader, vilket bedömes

vara ett absolut minimum. Skolöverstyrelsen föreslår, att den nödvändiga

kontakten med industrin efter utbildningens avslutande uppehälles genom kontinuerlig

fortbildning av de utbildade lärarna.

Inte heller mot utredningens förslag om en ny examenstitel, teknologie

magisterexamen, riktas några invändningar. Blott TCO förhåller sig

tveksam till den nya titeln.

SACO och TCO förordar utredningens förslag om att den nya examen bör

kunna läggas till grund för fortsatta studier för vinnande av lektorskompetens.

Till denna fråga anser sig överstyrelsen för de tekniska högskolorna icke vara

beredd att nu ta ställning.

Utredningens kostnadsberäkningar för anordnande av lärarutbildning

vid teknisk högskola kommenteras blott av överstyrelsen för de tekniska

högskolorna, som enligt vad som redovisats i det föregående, förordar en årlig

intagning av 30 studerande hösten 1964 och ytterligare 30 hösten 1966. Erforderliga

lokaler för en intagning av denna omfattning kan anskaffas genom omdisponering

av vissa ritsalsutrymmen, ombyggnad av en vind samt vissa kontorsutrymmen.

Kostnaderna för detta kan dock ej preciseras utan ytterligare utredning.

Övriga kostnader vid en årlig intagning av 60 studerande vid full utbyggnad

kan preliminärt uppskattas till i runt tal 600 000 kr. för lärare, 130 000 kr.

för biträden och 250 000 kr. för materiel, vartill kommer en engångskostnad av

ca 450 000 kr. för utrustning.

Några erinringar riktas inte från remissinstanser, som behandlat gymnasieutredningens

uppslag att korrespondensundervisning skulle kunna

användas i ämnen som ingår i utbildningen vid teknisk högskola. Matematisknaturvetenskapliga

fakulteten i Lund inskärper dock vikten av att kontroll över

verksamheten på lämpligt sätt utövas av universitets- eller högskolemyndighet.

Hermods korrespondensinstituts stiftelse och NKI-skolan framhåller, att de är

beredda att deltaga i överläggningar om genomförande av förslaget i detta av
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

seende. Det påpekas vidare, att det redan nu föreligger utarbetade korrespondenskurser

i vissa ämnen som studeras vid de tekniska högskolorna.

Antingen som alternativ eller som komplement till utredningens förslag framföres

vissa övriga förslag med syfte att förbättra lärarsituationen främst

vid de tekniska gymnasierna. Överstyrelsen för de tekniska högskolorna och

organisationskommittén för teknisk högskola i Lund rekommenderar sålunda

att nu pågående av överstyrelsen för yrkesutbildning anordnad Utbildning vid

tekniska högskolan i Stockholm av gymnasieingenjörer till lärare ej nedlägges

utan fortsätter tills Vidare. Från tekniska högskolan i Stockholm framföres ett

Uppslag om inrättande av särskilda lärarskolor. Statskontoret föreslår förutom

en vidgning av kapaciteten hos de tekniska högskolorna och universitetens matematiska

Och fysiska institutioner — vissa förbättrade förmåner för civilingenjörer,

som tjänstgör som timlärare vid tekniska gymnasier.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

VI. Förskollärarutbildning

Genom beslut av 1962 års riksdag (prop. 1962:46, SU 70, Rskr 18) fattades

principbeslut om förstatligande av förskollärarutbildningen. Vidare beslöts, att

huvudmännen för de nuvarande sex förskoleseminarierna fr. o. m. budgetåret

1962/63 skulle erhålla statsbidrag, motsvarande driftskostnaderna för seminarieverksamheten,

att ett statligt seminarium fr. o. m. nästa budgetår skulle upprättas

i Malmö och att statsbidrag skulle utgå till kostnaderna för en utökad

utbildningskapacitet vid de nuvarande seminarierna. Riksdagens beslut innebar

slutligen, att förskollärarutbildningen ställdes under skolöverstyrelsens tillsyn.

1. Frågan om utbildningens förstatligande

I propositionen 1962:46 anförde chefen för ecklesiastikdepartementet till stöd

för sitt förslag om förstatligande av förskollärarutbildningen i huvudsak följande.

Några hållbara motiv kan enligt min mening inte anföras mot betraktelsesättet

att den ifrågavarande lärarutbildningen är en statlig uppgift. Då det

vidare inte torde vara möjligt att i längden driva förskoleseminarierna i nuvarande

former utan risk för att kapaciteten minskas — jag erinrar om att ett

privat seminarium, Södra KFUK:s pedagogiska institut, nedlagts hösten 1961 —

förenas principiella och praktiska skäl för den av utredningen föreslagna åtgärden

att förstatliga den nuvarande utbildningsorganisationen. Om så sker, räknar

jag med att förutsättningar skapas för att en erforderlig utbyggnad och ändamålsenlig

organisation av förskoleseminarierna skall kunna komma till stånd.

Jag förordar, att principbeslut nu fattas om att förskollärarutbildning skall bedrivas

vid statliga seminarier.

Utredningen har inte närmare behandlat de praktiska frågor, som sammanhänger

med ett förstatligande. Ett beslut härom nu kan därför inte förverkligas

fullt ut förrän efter en övergångstid. Som en konsekvens av ett dylikt principiellt

ställningstagande bör dock följa, att staten redan fr. o. m. nästa budgetår

övertager det ekonomiska ansvaret för de nuvarande förskoleseminariernas verksamhet

såtillvida, att statsbidraget till denna, som nu utgår med i genomsnitt

ca 65 % av huvudmännens kostnader, räknas upp, så att driftskostnaderna helt

kan täckas av statsmedel.

Det ytterligare förberedelsearbete, som måste föregå ett fullständigt genomförande

av ett beslut om statlig utbildning, bör bedrivas i former, varom Kungl.

Maj:t äger besluta. I detta förberedelsearbete bör ingå fortsatta överväganden

av frågan om en närmare samordning mellan förskollärarutbildningen och annan

lärarutbildning.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår rörande förskoleseminarierna upptar

skolöverstyrelsen frågan om förstatligandet av seminarierna och föreslår, att

detta skall ske fr. o. m. budgetåret 1963/64.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

73

Skolöverstyrelsen redovisar i en särskild promemoria vissa synpunkter på

frågan om förskoleseminariernas lokalbehov samt frågan om en samordning

mellan förskollärarutbildningen och annan lärarutbildning.

Skolöverstyrelsen har under senare hälften av 1962 undersökt förskoleseminariernas

lokalbehov. Av det förslag till lokalprogram, som därefter uppgjorts,

framgår, att man med hänsyn till den undervisning som bedrives vid förskoleseminarierna

bör räkna med ett så stort behov av såväl gängse utrymmen som

utrymmen för speciella anordningar, att en lösning av lokalfrågan genom ett

inlemmande av förskoleseminariernas verksamhet i andra lärarutbildningsanstalter

enligt överstyrelsens uppfattning ej är tänkbar. Överstyrelsen påpekar

vidare, att folkskoleseminariema under de närmaste åren ej torde få möjlighet

att inrymma även annan lärarutbildning.

Enligt överstyrelsens uppfattning bör förskoleseminariernas lokalfrågor bli

föremål för fortsatt utlåning. Tills vidare anser överstyrelsen emellertid lokalbehovet

lämpligen kunna tillgodoses genom förhyrning av lokaler. De seminarier,

som befinnes ha tillräckliga och ändamålsenliga lokaler, förutsättes även

vid ett förstatligande få disponera dessa. I övriga fall förutsättes, att åtgärder

vidtages för att utöka eller utbyta de nuvarande lokalerna.

Beträffande förskollärarutbildningens utbildningsmål och förutsättningarna

för en samverkan med annan lärarutbildning anför överstyrelsen följande.

Utbildningen av förskollärare måste ta sikte på det för lärartjänst i barnstugeverksamheten

särskilt betydelsefulla. En huvuduppgift är att ge lärarkandidaterna

ingående kännedom om barnets utvecklingsstadier och klar kunskap om

den pedagogik, som bäst kan stödja barnets allsidiga utveckling. Utbildningen är

i fråga om såväl teoretiska som praktiska ämnen klart inriktad på förskoleåldern,

varför en samordning av förskollärarutbildningen med annan lärarutbildning

i och för sig ej skulle medföra några självklara fördelar vad gäller utnyttjandet

av dessa utbildningsanstalters lärarkrafter. I stället bör förskoleseminarierna

ha möjlighet att anlita särskilt lämpliga specialister som timlärare och

att ha tjänster inrättade, där innehavarna har för denna utbildning speciella

kvalifikationer.

Skolöverstyrelsens tidigare uttalande angående vikten av ett intimt samarbete

mellan förskola och skola förtjänar i detta sammanhang ånyo understrykas. Så

långt möjligt bör goda förutsättningar skapas för sådan samverkan under respektive

lärarkandidaters utbildningstid. Det bör vara praktiskt genomförbart

att låta lärarkandidaterna vid folkskoleseminarium auskultera och göra observationer

i förskoleinstitutioner (barnstugor) liksom att låta lärarkandidater vid

förskoleseminarium studera t. ex. förhållandena på grundskolans lågstadium.

Detta kan genomföras oberoende av seminariernas förläggning. Ytterligare pedagogisk

samverkan kan uppnås på orter där både småskollärarutbildning och

förskollärarutbildning bedrives, exempelvis i form av gemensamma pedagogiska

dagar, konferenser etc.

Skolöverstyrelsens slutsats är, att förskoleseminarierna även i fortsättningen

bör vara organisatoriskt fristående men pedagogiskt samverkande med annan

lärarutbildning.

Som ett skäl för seminariernas förstatligande framhåller överstyrelsen, att det

är ovisst, huruvida man på längre sikt kan räkna med att uppehålla utbildnings
-

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

kapaciteten vid seminarier med enskilda och kommunala huvudmän, liksom att

det får betraktas som osäkert, om vid behov en utökning av ett seminariums

verksamhet kan genomföras. Vidare framhålles som angeläget, att en fast och

ändamålsenlig organisation av seminarierna snarast kommer till stånd.

Överstyrelsen föreslår sålunda, att de kommunala seminarierna i Göteborg,

Luleå, Norrköping och Örebro samt de i enskild regi drivna seminarierna i

Stockholm och Uppsala förstatligas fr. o. m. budgetåret 1963/64. Även två nya

seminarier, som föreslås bli inrättade fr. o. m, nämnda budgetår, förutsattes bli

inrättade som statliga seminarier från början i likhet med det under innevarande

år nyinrättade seminariet i Malmö.

2. Förskoleseminariernas utbildningskapacitet

För närvarande beräknas sammanlagt ca 2 100 förskollärare vara verksamma

i landet. Härav tjänstgör vid statsunderstödda lekskolor ca 1 000 och vid statsunderstödda

daghem och fritidshem ca 800 lärare. Ca 300 förskollärare arbetar

som konsulenter och inspektriser för barnstuge- och familjedaghemsverksamhet,

inom vården av handikappade, utvecklingsstörda och sjuka barn samt vid vissa

privata institutioner.

Skolöverstyrelsen har i äskandena för nästa budgetår framfört vissa synpunkter

rörande behovet av förskollärare på längre sikt.

Enbart för lekskolorna räknar överstyrelsen med en erforderlig ökning av det

nuvarande antalet lärare från 1 000 till 4 000. Förutsättningarna för denna kalkyl

har då varit, att 50 % mot för närvarande 12,5 % av barnen i åldrarna 4—6 år

beredes plats i lekskolor och att en förskollärare behövs för 40 barn.

Även för dag- och fritidshemmen räknar överstyrelsen med ett ökat lärarbehov.

Sedan mitten av 1950-talet har visserligen praktiskt taget ingen utbyggnad

av dessa hem skett. I stället har barntillsynen i familjedaghemmen utbyggts

kraftigt. Tillgången på sådana hem är dock begränsad, varför det enligt överstyrelsen

är nödvändigt att räkna med att dag- och fritidshemmen, som jämfört

med lekskolorna är betydligt mer personalkrävande, måste byggas ut. Därtill

kommer att ytterligare förskollärare skulle behövas vid många av redan befintliga

daghem, där antalet sådana lärare är otillräckligt. Detta behov beräknar

överstyrelsen till 1 000 lärare.

För att kunna fastställa behovet av förskollärare är det emellertid, enligt vad

överstyrelsen framhåller, inte tillräckligt att söka klarlägga behovet av barnstugor

och annan verksamhet, som sysselsätter förskollärare. Det skulle vara

erforderligt att äga kännedom även om den av huvudmännens initiativ beroende

takten för en sådan utbyggnad, vilket emellertid möter svårigheter.

Vidare framhåller överstyrelsen, att man vid fastställande av förskollärarbehovet

måste taga hänsyn även till avgången från yrket. Denna har under de

senare åren varit så hög som ca 12%, vilket enligt överstyrelsen innebär att det

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj.ts -proposition nr 111 år 1963

årliga bortfallet varit i det närmaste lika stort som den hittillsvarande årliga

utbildningskapaciteten.

Seminariernas utbildningskapacitet läsåret 196 2/63

har följande omfattning. Utbildningen, som är tvåårig, äger rum vid sju seminarier,

nämligen det statliga seminariet i Malmö och de statsunderstödda seminarierna

i Göteborg, Luleå, Norrköping, Stockholm, Uppsala och Örebro. Fyra

seminarier har två intagningsklasser, dvs. är s. k. dubbelseminarier. De övriga

tre, s. k. enkelseminarier, har vartdera en intagningsklass. Innevarande läsår

intogs sammanlagt 289 lärarkandidater i första årskursen, vilket i förhållande

till föregående läsår innebar en ökning med ca 60 intagna. Fördelningen av

lärarkandidaterna i första årskursen framgår av en sammanställning i det följande.

Mot bakgrund av överstyrelsens i det föregående redovisade synpunkter rörande

den nuvarande bristen på förskollärare och behovet av en utbyggd bamstugeverksamhet

föreslår överstyrelsen, att utbildningskapaciteten

läsåret 1963/64 utvidgas betydligt. Sålunda förordas en ökning av antalet

intagningsklasser med fem, dvs. från elva till sexton och av antalet intagna

med 191, dvs. från 289 till 480. Detta föreslås ske, genom att dels två nya

seminarier inrättas, till en början med en klass vartdera, dels ytterligare en

intagningsklass anordnas vid vart och ett av seminarierna i Malmö, Norrköping

och Stockholm, dels ock antalet lärarkandidater i varje intagningsklass tills

vidare ökas från nuvarande 28 per klass vid enkelseminarium och 24 per klass

vid dubbelseminarium till 30 lärarkandidater per klass vid samtliga seminarier.

Den av överstyrelsen föreslagna intagningen nästa läsår jämfört med den faktiska

intagningen innevarande läsår framgår av följande sammanställning.

Intagning av lärarkandidater vid förskoleseminarierna

Seminarier

Antal intagningsklasser

Antal lärarkandidater

Faktisk

intagning

läsåret

1962/63

Av överstyrelsen

föreslagen intag- ning läsåret

1963/64

Faktisk

intagning

läsåret

1962/63

Av överstyrelsen

föreslagen intag- ning läsåret

1963/64

Gävle (nytt) .........

—

1 (+1)

_

30 (+ 30)

Göteborg ............

2

2

52

60 (+ 8)

Jönköping (nytt) .....

—

1 (+1)

—

30 (+ 30)

Luleå ...............

i

1

28

30 (+ 2)

j Malmö ..............

i

2 (+1)

28

60 (-(- 32)

i Norrköping ..........

i

2 (+1)

28

60 (+ 32)

Stockholm ..........

2

3 (+1)

52

90 (+ 38)

Uppsala .............

2

2

53

60 (+ 7)

| Örebro ..............

2

2

48

60 (+ 12)

j Summa

n

16 (+5)

289

480 (+ 191)

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

Överstyrelsen bedömer, att tillgången på sökande kommer att vara tillräcklig

för den föreslagna intagningen. Till stöd härför anföres att antalet sökande under

de senaste tre åren har varit 657, 609 respektive 699, av vilka ca 85 % uppfyllt

de hittills gällande inträdesfordringarna. Vidare framhålles att minimiåldern för

inträde är 20 år och att antalet 20-åringar är stort under hela 1960-talet med en

kulmination år 1965.

Som förläggningsorter för de föreslagna två nya seminarierna

har överstyrelsen i särskild skrivelse av den 28 december 1962 föreslagit

Gävle och Jönköping. Då förskollärarutbildningen till hälften omfattar

handledd praktik vid småbarnsinstitutioner finner överstyrelsen, att tillgången

på barnstugor bör tillmätas stor vikt vid valet av förläggningsort. Överstyrelsen

har kommit fram till att nämnda båda städer har en tillgång på barnstugor,

som är fullt tillräcklig för de första årens verksamhet vid ett förskoleseminarium.

Städerna angives dessutom planera en avsevärd utökning av sin bamstugeverksamhet.

De kommunala myndigheterna har, enligt vad överstyrelsen vidare

anför, deklarerat sin villighet att vidtaga åtgärder för att anskaffa ändamålsenliga

lokaler.

För att belysa effekten av den föreslagna intagningsökningen nästa läsår hav

överstyrelsen gjort vissa beräkningar av tillgången på förskollärare

under tiden 1962—1970.

Beräkningarna bygger på följande förutsättningar, nämligen dels en intagning

läsåret 1963/64 enligt överstyrelsens förslag, dels en utbyggnad fr. o. m. läsåret

1964/65 av enkelseminarierna i Malmö och Norrköping till dubbelseminarier,

dels ock en minskning av avgången från nuvarande 12% till 10%. Överstyrelsens

beräkningar framgår av följande tabell.

Antalet förskollärare 1962—1970

1962

1963

1961

1965

1966

1967

1968

1969

1970 ;

Tjänstgörande förskollärare .

2 100

2153

2 162

2 235

2 492

2 782

3 044

3 280

3 492 ;

Avgång med 10 % ........

— 210

— 215

— 216

— 223

— 250

— 278

— 304

— 328

— 349 i

Återstår .................

1 890

1938

1 946

2 012

2 242

2 504

2 740

2 952

3 143 j

Nyexaminerade förskollärare

+ 263

+ 221

+ 289

+ 480

+ 540

+ 540

+ 540

+ 540

+ 540

Återstår till följande år ....

2 153

2 162

2 235

2 492

2 782

3 044

3 280

3 492

3 683 j

Om den ökade tillgång på förskollärare, som illustreras i tabellen, blir tillräcklig

för att svara mot behovet är, framhåller överstyrelsen, beroende av

takten för barnstugornas och liknande institutioners utbyggnad. Enligt vad

överstyrelsen uppger kommer socialstyrelsen att i samråd med överstyrelsen

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

överväga fortsatta åtgärder i syfte att stimulera den utbyggnad av nämnda

institutioner, som den successivt ökade lärartillgången möjliggör. Överstyrelsen

bedömer som sannolikt, att ett ännu större antal förskollärare än som erhålles

genom den föreslagna utbyggnaden kommer att behövas. För en ytterligare utbyggnad

av förskoleseminarierna kräves emellertid enligt överstyrelsens uppfattning

ytterligare undersökningar och överväganden. Överstyrelsen finner det

bl. a. böra övervägas, om en sådan utbyggnad skall ske genom att redan inrättade

seminarier utvidgas eller genom att nya seminarier inrättas.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj.ts ''proposition nr 111 år 1963

VII. Departementschefen

I förevarande sammanhang framlägges en rad skilda förslag rörande utbildning

av lärare för alla stadier av skolväsendet upp till och med gymnasienivå. Till

grund för förslagen ligger ett omfattande utredningsarbete. En systematisk uppföljning

av detta, såväl i fråga om fortsatt utrednings- och planläggningsverksamhet

som i fråga om praktiska åtgärder på förverkligandeplanet, fordras för

att de lärarproblem, som sammanhänger med skolväsendets utbyggnad och omdaning,

skall kunna bemästras.

Situationen på lärarområdet karakteriseras, såsom i åtskilliga sammanhang

framhållits, av brist på adekvat utbildad arbetskraft. Detta förhållande kan

summariskt beskrivas så, att samhällets åtgärder för att utvidga och förbättra

utbildningsapparaten ligger ett stycke före dess möjligheter att i den utsträckning

och på det sätt som vore önskvärt mobilisera de erforderliga lärarresurserna.

Ehuru det givetvis är ytterst angeläget, att avståndet mellan utbildningspolitikens

ambitioner å ena sidan och resurserna å andra sidan så långt möjligt minskas

och helst elimineras, bör det stå klart, att den här kort antydda situationen

tyvärr måste sägas i viss mån höra till bilden av en samhällsverksamhet i snabb

utveckling.

De olika stadier och sektorer inom utbildningsväsendet, där ett starkt behov

av lärarkrafter i särskilt hög grad påkallar åtgärder, är i dagens läge dels gymnasiestadiet

och grundskolans högstadium, där brist på lärare i framförallt tekniska

och matematisk-naturvetenskapliga ämnen föreligger, dels förskolestadiet,

där en betydande brist på utbildade förskollärare hämmar en önskvärd utbyggnad

av förskole- och daghemsorganisationen. De framtida behov, som uppkommer

vid utbyggnaden av fackskolor och andra högre utbildningsformer, beträffande

vilka frågan om kapacitet och utformning in. m. ännu befinner sig på ett

förberedande stadium måste här också tagas i betraktande.

I lärarutbildningsproblematiken ligger emellertid inte bara frågan om hur man

genom olika åtgärder skall kunna täcka en föreliggande eller väntad brist utan

också frågan om hur man skall avväga användningen av olika lärarkategorier

och hur man följaktligen skall avväga dimensioneringen av den apparat, som

svarar för utbildningen av dessa olika lärarkategorier. Ett aktuellt spörsmål, som

genom en av 1960 års lärarutbildningssakkunniga framlagd utredning och däröver

avgivna remissyttranden inträngande och allsidigt belysts är sålunda, vilket

behov man för de närmaste decennierna bör räkna med i fråga om folk- och småskollärare

och vilken kapacitet utbildningsorganisationen följaktligen bör äga.

De problem, som här möter, kan knappast sägas utgöra bristproblem utan gäller

snarare dels en avvägning av de arbetsuppgifter man framdeles bör räkna med

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. May. t it proposition nr 111 år 1963

79

för dessa lärarkategorier i förhållande till andra kategorier, dels en utifrån behovssynpunkter

och organisatoriska synpunkter nödvändig avvägning av seminarieorganisationens

omfattning år från år.

I fråga om utbildningen av ämneslärare upptages två huvudproblem

till behandling i detta sammanhang. Det ena gäller rekryteringen av

lärare med erforderlig teoretisk utbildning, det andra den pedagogiska utbildningm

av dessa lärare och dimensioneringen av den utbildningsorganisation, som

krävs för denna utbildning.

Situationen i fråga om rekryteringen av lärare med erforderlig teoretisk utbildning

har kartlagts genom en av lärarutbildningssakkunniga i samarbete med

arbetsmarknadsstyrelsen företagen utredning, redovisad i ett den 15 februari

1962 dagtecknat betänkande. Av detta betänkande, för vilket en redogörelse

här tidigare lämnats, framgår att i flertalet ämnen situationen från mitten av

1960-talet torde komma att karakteriseras av en mot behovet svarande tillgång

på lärare. Beträffande ämnesgruppen matematik, fysik och kemi bedömes dock

brist komma att föreligga ännu i början av 1970-talet.

Jag vill, med understrykande av den osäkerhet som ansetts föreligga i fråga

om de gjorda beräkningarna, ansluta mig till den bedömning av läget i stort som

gjorts i betänkandet. Dessutom vill jag uttala den uppfattningen, att samhällsutvecklingen

kommer att på allt fler områden medföra behov av personer med

matematisk-naturvetenskaplig utbildning — med eller utan kombination med

annan utbildning — vilket betyder, att bristläget inom ämnessektorn matematik,

fysik, kemi måste följas med största uppmärksamhet och balanseras av kraftfulla

åtgärder på utbildningsområdet.

I detta sammanhang avstår jag från att kommentera den allmänna bild av

utbildnings- och arbetsmarknadsläget, som tecknas genom den gjorda utredningen,

och begränsar mig till de frågor, som rör utbildningsväsendets förseende

med erforderliga lärarkrafter. Jag finner då, att uppmärksamheten främst måste

koncentreras på den nyss berörda bristsituationen i matematisk-naturvetenskapliga

ämnen och de åtgärder, som bör vidtagas i anledning av denna.

Remissinstanserna har föreslagit åtgärder i en rad olika avseenden i syfte att

på längre och kortare sikt öka tillgången på lärare i dessa ämnen, liksom även i

syfte att uppnå ett effektivare utnyttjande av tillgängliga lärare. Åtskilliga av

dessa förslag är av den arten att ytterligare överväganden är nödvändiga, för

att man skall kunna bedöma möjligheterna till och effekten av deras förverkligande.

Andra föreslagna åtgärder är emellertid av den art, att de antingen håller

på att förverkligas eller att de inom kort kan förverkligas. Jag vill erinra

om den kraftiga utbyggnad som skett och förutses ske av universitetens kapacitet

för utbildning i de aktuella ämnena. En redovisning för den beräknade utvecklingen

i detta avseende föreligger i en av ecklesiastikdepartementets prog
-

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 111 år 1963

nos- och planeringsgrupp i december 1962 publicerad P.M. rörande det högre

utbildningsväsendets fortsatta utbyggnad.

Utöver den fortskridande utbyggnaden av universitetens utbildningskapacitet

har vidtagits andra åtgärder för att säkra skolans försörjning med lärarkrafter.

Sålunda har anordnats vidareutbildningskurser för folkskollärare i akademiska

ämnen med sikte särskilt på bristämnena. Vidare har på olika orter igångsatts

decentraliserad akademisk utbildning, vilken under den korta tid den hittills

varit i gång visat sig kunna ge goda resultat. Jag ämnar i det följande föreslå

en betydande utvidgning av denna verksamhet.

Frågan hur den pedagogiska utbildningen av ämneslärare skall utformas innehållsmässigt

och organisatoriskt utredes för närvarande. Detta utredningsarbete

bedrives så, att förslag successivt framlägges om de åtgärder den aktuella situationen

påkallar i avvaktan på att en mer definitiv lösning av ifrågavarande spörsmål

kan framläggas och förverkligas.

Inkomna rapporter ger vid handen, att den fr.o. in. innevarande budgetår anordnade

enter minsutbildning en vid lärarhögskolorna synes erbjuda ett mycket

tillfredsställande alternativ till den pedagogiska utbildning, som bedrives i form

av praktisk lärarkurs. Ett betydande arbete nedlägges på att uppnå största möjliga

utbildningseffekt såväl av den egentliga utbildningsterminen vid lärarhögskolan

som av den därpå följande terminen med handledd praktik vid annan

läroanstalt. Jag finner angeläget, att lärarhögskolornas kapacitet för en utökning

av denna utbildning tillvaratages och tillstyrker skolöverstyrelsens förslag

härom. Om det genomföres ökas kapaciteten vid denna utbildningsform från

för närvarande 130 till 250 platser.

Beträffande överstyrelsens och lärarutbildningssakkunnigas förslag om ökad

intagning vid praktisk lärarkurs kan den frågan ställas, huruvida inte genom en

dylik ökning cn överkapacitet skapas i förhållande till de blivande lärarnas efterfrågan

på pedagogisk utbildning. Jag vill då peka på det av skolöverstyrelsen

påvisade förhållandet, att variationerna i efterfrågans storlek är ganska stora

och att avsevärda svårigheter föreligger att bereda utbildning för lärare i frekventa

ämneskombinationer. Vidare bör hållas i minnet, att det ackumulerade

antalet lärare utan pedagogisk utbildning är betydande och att en överkapacitet

i förhållande till årstillskottet av nya lärare sålunda är nödvändig, om detta

antal inom rimlig tid skall reduceras i någon avsevärd mån. Jag förordar den

föreslagna utvidgningen och menar att därigenom det syftet skall uppnås att en

utbildningsorganisation skapas, som på ett elastiskt sätt, såväl i fråga om total

kapacitet som i fråga om kapaciteten inom särskilda ämnen och ämneskombinationer,

svarar mot en variex-ande efterfrågan på utbildningsplatser. Organisationens

elasticitet bör även innebära att de faktiska kostnaderna för densamma så

gott som helt ansluter sig till det faktiska i a n s p råk t a g a n d e t av dess kapacitet.

Det är angeläget, att en sådan elasticitet även finns inom den lärarutbildnings
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj:ts -proposition nr 111 år 1963

organisation som framdeles kan komma att skapas, och jag räknar med att lärarutbildningssakkunniga

överväger, vilka praktiska lösningar av denna fråga, som

kan befinnas förenliga med de sakkunnigas ställningstaganden i övrigt.

Jag tillstyrker således skolöverstyrelsens och lärarutbildningssakkunnigas förslag

om ökad intagning vid praktisk lärarkurs, vilket innebär, att antalet utbildningsplatser

bör ökas från f. n. 580 platser årligen till ca 700 platser årligen, dvs.

en ökning med 120 platser. Angående de särskilda förstärkningsanordningar vid

lärarkursanstalterna soin överstyrelsen föreslagit torde det få ankomma på

Kungl. Maj:t att fatta beslut.

Sammanlagt kommer, vid bifall till vad jag här förordat, antalet utbildningsplatser

för praktisk-pedagogisk utbildning att öka från ca 835 till ca 1 075 platser

årligen.

I anslutning till det anförda vill jag uttala, att jag i tidigare avgiven proposition

till årets riksdag (nr 88 s. 26) angående utbyggnad av utbildnings- och

forskningsorganisationen i Umeå föreslagit, att ett universitetslektorat i pedagogik

inrättas fr. o. m. den 1 juli 1963.

Det förslag, genom vilket lärarutbildningssakkunniga kompletterat skolöverstyrelsens

förslag till utbyggnad av lärarkursanstalternas kapacitet, ingår som

en mindre del av ett mer vittsyftande förslag av innebörd, att lärarhögskolor

skall upprättas i Uppsala och Umeå, vad Uppsala beträffar fr. o. m. budgetaret

1964/65 och beträffande Umeå så snart en fortsatt utbyggnad av den akademiska

utbildningen där gör det möjligt. Jag noterar, att remissinstanserna över lag

ställt sig positiva till utredningens förslag och anser för egen del angeläget, att

dessa förverkligas. I detta syfte bör ett fortsatt förberedelsearbete bedrivas med

sikte på inrättandet av en lärarhögskola i Uppsala från och med budgetåret

1964/65 och i Umeå fr. o. m. den tidpunkt, som med hänsyn till nyss berörda

förhållanden kan visa sig möjlig.

Med beslut om inrättandet av en nu föreslagen rektorstjänst för en blivande

lärarhögskola i Uppsala bör anstå, till dess definitivt förslag framlägges om lärarhögskolans

inrättande och organisation.

Beträffande utbildningen av folk- och småskollärare föreligger

för ställningstagande ett material omfattande dels en av lärarutbildningssakkunniga

framlagd utredning rörande behovet av dessa lärarkategorier, yttranden

häröver samt skolöverstyrelsens på basis härav framlagda förslag till

seminarieorganisation för budgetåret 1963/64, dels ett av lärarutbildningssakkunniga

framlagt betänkande om folkskollärarutbildningen i engelska jämte däröver

avgivna yttranden.

Den av lärarutbildningssakkunniga framlagda klasslärarprognosen innefattar

en enligt min uppfattning synnerligen noggrant och förtjänstfullt genomförd utredning

och bedömning av det ifrågavarande lärarbehovet och av de olika faktorer,

som inverkar på detta behov. Trots den alltid nödvändiga reservationen

för prognosers osäkerhet och deras inverkan på de olika faktorer som äger infly
(j

— Bihang till riksdagens protokoll 19G3. 1 samt. Nr 111

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

tande på den faktiska utvecklingen, finner jag den genom ifrågavarande prognos

visade trenden i fråga om såväl folkskollärarbehovet som småskollärarbehovet

så klar, att riktlinjer för en anpassning härtill redan nu kan uppdragas. De

praktiska slutsatser jag anser kunna dragas är, att utbildningen av dessa båda

lärarkategorier successivt måste få en mindre omfattning samt att seminarieorganisationen

dels till följd härav och dels till följd av lärarhögskolornas utbyggnad

måste successivt krympas.

Vid genomförandet av denna process måste hänsyn tagas till flera omständigheter.

Det är för det första viktigt, att folkskollärarexaminationen får en sådan

omfattning att icke endast numerär balans mellan tillgång och efterfrågan erhålles

utan att även mera svårtillgodosedda behov, bl. a. glesbygdernas lärarbehov,

kan tillgodoses. Här måste å andra sidan observeras att problemet att

möta behov av sistnämnd art endast i begränsad utsträckning kan lösas

genom en i förhållande till det numerära behovet överstor utbildningskapacitet.

För det andra måste alla förändringar av organisationens storlek genomföras

på ett sådant sätt, att alla tvära kastningar med de problem som härav

följer undvikes. Slutligen bör för det tredje organisationen, sedd över en längre

period, ges en sådan omfattning, att bästa beredskap erhålles för erforderlig anpassning

till förändringar i behovssituationen. Härav följer också att en fortlöpande

uppföljning av den nu gjorda utredningen är nödvändig. Jag förutsätter,

att så sker i samverkan mellan arbetsmarknadsstyrelsen och skolöverstyrelsen.

Beträffande kapaciteten för utbildning av folk- och småskollärare under läsåret

1963/64 har föreslagits, dels att utbildning av dessa lärarkategorier skall

anordnas vid lärarhögskolan i Göteborg och att intagning där skall ske av 48

folkskollärarkandidater och 48 småskollärarkandidater per termin, dels att folkskoleseminariernas

intagningskapacitet skall utgöra, i vad gäller folkskollärare

sammanlagt 28 avdelningar av första årskursen och i vad gäller småskollärare

sammanlagt 35 avdelningar av första årskursen.

Jag anser det självklart, att den av statsmakterna beslutade övergången till

lärarhögskoleutbildning av folk- och småskollärare successivt skall genomföras i

den mån detta är möjligt och tillstyrker därför, att sådan utbildning anordnas

vid lärarhögskolan i Göteborg i enlighet med skolöverstyrelsens förslag. I samband

härmed bör den vid Annedals folkskoleseminarium-lärarhögskolan i Göteborg

fr. o. m. vårterminen 1963 förlagda folkskollärarutbildningen överföras till

lärarhögskolan. Något behov av nybyggnader för lärarhögskolan uppkommer

inte på grund av den föreslagna utvidgningen av verksamheten.

Mina tidigare redovisade allmänna överväganden i fråga om seminarieorganisationens

dimensionering och de bedömningar av organisationens utveckling på

längre sikt, som nu kan göras, har lett mig till den uppfattningen, att intagningen

vid folkskoleseminarierna läsåret 1963/64 bör få en något mindre omfattning

än vad skolöverstyrelsen föreslagit. Jag räknar sålunda nu med att antalet intagningsavdelningar

på folkskollärarlinje bör uppgå till sammanlagt 25 och an
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

talet intagningsavdelningar på småskollärarlinje till sammanlagt 33 avdelningar.

Examinationen år 1965 av såväl folk- som småskollärare kommer genom en sådan

intagning att täcka och överstiga både det för nämnda år beräknade faktiska

behovet och det årliga genomsnittsbehovet för perioden fram till år 1970. Vidare

kommer examinationen i fråga om folkskollärare att täcka, dels i efterhand det

examinationsunderskott som uppkommer år 1964, dels i förväg en del av den

behovstopp som beräknas tillfälligt uppkomma åren 1966 och 1967. Beträffande

småskollärare kommer 1965 års examination att i efterhand täcka omkring hälften

av det för år 1964 beräknade examinationsunderskottet och till följd av de

snabbt sjunkande behovstalen kan sedan balans mellan examination och behov

vara att vänta ett par år senare. Det bör framhållas, att särskilt i vad gäller

småskollärarexaminationen ger prognosen anledning till överväganden av intagningskapaciteten

på längre sikt, om störningar i organisationen skall undvikas.

Det bör i vanlig ordning få ankomma på Kungl. Maj :t att fatta slutligt beslut i

fråga om antalet intagningsavdelningar vid folkskoleseminarierna.

Lärarutbildningssakkunnigas förslag angående folkskollärarutbildning i engelska

grundar sig på det förhållandet, att engelska blivit ett obligatoriskt ämne i

grundskolans årskurs 4. Den utredning de sakkunniga företagit rörande behovet

av lärare med kompetens att undervisa i nämnda ämne och årskurs finner jag

ådagalägga ett behov av sådana åtgärder som de sakkunniga föreslagit. Med

anledning av den tvekan som från en del remissinstansers sida yppats beträffande

tillskapandet av den föreslagna lägre behörigheten i engelska vill jag framhålla,

att man genom den obligatoriska utbildningen och den begränsade behörighet

den ger torde uppnå följande syften.

För det första erhålles garanti för att ingen klass av årskurs 4 ställes utan

lärare med behörighet att undervisa i engelska och därigenom undvikes även

organisatoriska svårigheter i anledning av dylika uppkommande situationer,

vilket särskilt med hänsyn till de begränsade lärarresurserna i glesbygdskommunerna

är angeläget.

Genom den föreslagna obligatoriska utbildningen erhålles också ett incitament

till fortsatt frivillig utbildning, varigenom en större del av folkskollärarkåren

erhåller full kompetens att undervisa i engelska.

I likhet med de sakkunniga anser jag en obligatorisk utbildning i engelska

fram till full kompetens i engelska inte kunna komma i fråga utan ett föregående

övervägande av frågan om folkskollärarutbildningens omfattning och innehåll i

dess helhet. Denna fråga får följaktligen upptagas till prövning i ett senare sammanhang.

Jag tillstyrker förslaget om att småskollärarkandidater skall vara berättigade

att deltaga i den ifrågavarande utbildningen.

Mot detaljutformningen av de sakkunnigas förslag har jag i stort sett ingen

erinran. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar av

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

gällande bestämmelser och utfärda de nya bestämmelser, som påkallas vid ett

genomförande av vad jag här föreslagit.

De olika former av utbildning, som här tidigare förts samman under rubriken

särskilda lärarutbildningsåtgärder har det gemensamt, att

de huvudsakligen i bristämnen utgör komplement till den ämnesteoretiska utbildning,

som äger rum vid universitet och högskolor. Vidareutbildningskurserna

för folkskollärare, den regionala undervisningen på universitetsnivå och den

akademiska korrespondensundervisningen har utformats så, att utbildningen

bättre än den vanliga universitets- och högskoleundervisningen motsvarar de

studerandes förutsättningar och önskemål i fråga om utbildningens förläggning

både lokalt och tidsmässigt. Det har härigenom blivit möjligt att nå grupper,

som eljest överhuvud inte skulle börjat med högre studier eller om så skett, valt

studieinriktningar, som åtminstone från skolans synpunkt inte varit lika angelägna.

Med den föreslagna regionala utbildningen av lärare för de tekniska gymnasierna

och fackskolorna ligger det något annorlunda till. Det är i det fallet

fråga om en utbildning, som avses framdeles bli ett reguljärt inslag i de tekniska

högskolornas organisation men som på grund av bristen på lokaler inte omedelbart

och inte heller senare i en utsträckning som helt motsvarar behovet kan

inrymmas vid dessa.

Vidareutbildningskurserna för folkskollärare är helt

inriktade på utbildning för lärarbanan. För tillträde är inte uppställda samma

krav som för universitetsstudier men utbildningen har förutsatts ge kunskaper

motsvarande, så långt möjligt, en betygsenhet i filosofisk ämbetsexamen. Lokalt

är kurserna förlagda, förutom till universitetsorterna, till fem andra städer.

I enlighet med riksdagens beslut har kursverksamheten under innevarande

läsår fått en förstärkt inriktning på bristämnen framför allt på matematisknaturvetenskapliga

sådana. Vad beträffar överstyrelsens förslag om utökning av

verksamheten för nästa budgetår är bristen på yrkesvalslärare orsaken till att

ytterligare en terminskurs i yrkesvägledning och därtill anknytande kurs i samhällskunskap

erfordras. De föreslagna terminskurserna i historia är avsedda att

kombineras med under innevarande läsår ordnade kurser i bristämnet kristendomskunskap.

Jag anser mig böra förorda att medel beviljas till av överstyrelsen

föreslagna nya terminskurser, ytterligare två biämneskurser och en kurs i psykologi

och pedagogik. För dessa ändamål och för möjliggörande av ett utökat timtal

i vissa terminskurser beräknar jag ett sammanlagt belopp av 160 000 kr.

under anslaget till Särskilda lärarutbildningsåtgärder.

Den regionala akademiska undervisningen förutsätts ligga

på samma nivå som den inom universiteten bedrivna. Genom att den är förlagd

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 111 år 1963

85

till elva städer utanför universitetsorterna har den visat sig kunna locka ett stort

elevklientel, vilket är särskilt värdefullt därför att de studerande i så hög grad

är inriktade på lärarbanan. I motsats till vad fallet är beträffande vidareutbildningskurserna

förutsätts det, att kursorterna i viss utsträckning växlar år från

år allt eftersom rekryteringsunderlaget på orterna uttömts.

Överstyrelsen har föreslagit en utvidgning av den regionala akademiska undervisningen

under nästa budgetår för en sammanlagd kostnad av 200 000 kr. Jag

fäster stor vikt vid att verksamheten utvidgas. Då, enligt vad jag inhämtat,

det ännu inte är definitivt klarlagt på hur många orter utbildning kan ske under

nästa läsår, bör Kungl. Maj:t inom ramen för i det följande äskade medel få

fastställa det belopp som fordras för en utökning av verksamheten till fler orter.

Ett förslag har framförts av överstyrelsen om att bidrag skulle kunna utgå till

studieförbund, som ordnar regional akademisk undervisning i bristämnen. Jag

anser mig ej kunna biträda detta förslag. De kurser, som är erforderliga från

lärarrekryteringssynpunkt, bör nämligen enligt min mening helt handhas av överstyrelsen

i samarbete med universiteten.

Möjligheterna att utvidga den regionala verksamheten också till tvåbetygsstadiet

har undersökts. Bristen på lärare i matematik är särskilt besvärande. Det

är därför i första hand i detta ämne det omedelbart bör ordnas tvåbetygskurser

regionalt. Det får emellertid anses önskvärt, att möjligheter successivt skapas att

på detta sätt avlägga en fullständig filosofie magisterexamen i matematisk-naturvetenskapliga

ämnen.

Det bör uppdragas åt universitetskanslersämbetet och skolöverstyrelsen att

vidtaga förberedelser, så att en regional tvåbetygsundervisning kan komma till

stånd redan fr. o. m. höstterminen 1963. I det följande kommer jag att redovisa

mina överväganden beträffande förläggningen av utbildningen av teknologie

magistrar. Min slutsats i det sammanhanget blir, att de orter, som förefaller ha

de bästa förutsättningarna för en dylik utbildning, är Linköping och Örebro. För

att åstadkomma ett rationellt utnyttjande av lärare, lokaler, utrustning m. m.

bör samma utbildningsorter väljas för dessa tvåbetygskurser som för teknologie

magisterutbildningen. Beträffande uppläggningen av studierna i matematik finner

jag det vara av synnerlig vikt, att de ordnas enligt en studiegång med sikte

på utbildning av lärare i naturvetenskapliga ämnen.

Planeringsarbetet för tvåbetygskursen i matematik bör ske med sikte på att

matematiken skall följas av kurser i fysik och kemi på motsvarande nivå. Kostnaderna

för utbildningen bör bestridas på samma sätt som för cttbetygsundervisningen.

Förslag har framförts om att ordna regional tvåbetygsundervisning också i

ämnet kristendomskunskap. Då förslaget innebär, att utbildningen avses bli

organiserad på helt annat sätt än den nuvarande regionala undervisningen för

ett betyg, är jag för närvarande inte beredd att ta ställning härtill. Det torde få

ankomma på Kungl. Maj:t att fatta beslut i frågan inom ramen för i det följande

äskade medel.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

Den akademiska korrespondensundervisningen äger den

fördelen att läraren under sina studier ej behöver tjänstledighet utan kan kvarstanna

i sitt lärararbete. Självklart är det också en fördel för de studerande att

inte vara beroende av att uppsöka universitet eller någon av de orter, dit regionala

ettbetygskurser är förlagda. Dessutom innebär korrespondensmetoden en

besparing av akademisk lärarpersonal.

Överstyrelsen har föreslagit en med 120 000 kr. ökad medelsanvisning till Hermods

korrespondensinstitut för nästa budgetår, enligt vad som inhämtats avsedd

för utarbetande av korrespondenskurser för ett betyg i pedagogik och sociologi

och för två betyg i matematik. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta

i dessa frågor. Jag vill emellertid redan nu framhålla, att enligt min mening

en förutsättning för att bidrag skall kunna utgå till en tvåbetygskurs i matematik

är, att den på samma sätt som jag nyss förordat ifråga om regionala akademiska

kurser på denna nivå ges en direkt inriktning på lärarbanan.

I propositionen 1962: 54 konstaterade jag i samband med behandlingen av

anslaget till vidareutbildning av lärare m. in., att rådande lärarbrist tills vidare

måste mötas med provisoriska och ibland improviserade åtgärder. Då nya uppslag

och möjligheter att förbättra situationen ständigt uppkommer, borde Kungl.

Maj:t äga disponera medel för att utan dröjsmål kunna tillvarataga vad som är

värdefullt. Jag förklarade mig emellertid inte då beredd att framlägga förslag

om medel för ändamålet men ansåg att det borde vara Kungl. Maj:t obetaget

att inom ramen för anslaget vidtaga åtgärder jämväl av annat slag än som redovisats

i propositionen. Vid behandlingen av frågan i riksdagen förklarade särskilda

utskottet, att man inte ville motsätta sig det av mig förordade bemyndigandet

att inom ramen för anslaget och på i övrigt angivna villkor göra erforderliga

omdispositioner. Utskottet fann det emellertid angeläget att åtgärder av

olika slag, såväl nu planerade som sådana, vilka senare kunde bli aktuella, så

långt möjligt planmässigt samordnades dels med varandra, dels med den ordinarie

lärarutbildningen. I planläggningen borde också, då valet stod mellan olika

slags åtgärder med liknande syfte, sådana äga företräde som kunde bli bestående

på längre sikt.

Överstyrelsen har föreslagit, att för nästa budgetår ett särskilt belopp av

500 000 kr. beräknas för åtgärder mot lärarbrist. I linje med mitt ställningstagande

i propositionen 1962: 54 vill jag förorda att medel ställes till Kungl. Maj:ts

disposition för sådana åtgärder, som kan komma att visa sig bli av behovet påkallade,

för avhjälpande av lärarbrist inom skilda ämnen. Härvid är det givet,

att de av särskilda utskottet anförda synpunkterna skall beaktas. Jag beräknar

bl. a. för detta ändamål ett belopp av sammanlagt 870 000 kr. under anslaget

Särskilda lärarutbildningsåtgärder. Härur avses även kunna utgå medel till en

utökning av den regionala akademiska kursverksamheten på ett- och tvåbetygsnivå

samt till utarbetande av Hermodskurser.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

87

Uppmärksamheten har under de senaste åren kommit att riktas mot lärarsituationen

vid de tekniska gymnasierna. Den allmänna bakgrunden till det förslag

av gymnasieutredningen om utbildning av lärare för de tekniska

gymnasiernas behov m. m., som nu framlagts, är därför bekant.

I den av arbetsgruppen för de tekniska gymnasiernas lärarbehov föregående

år framlagda rapporten har rekommenderats en rad åtgärder i syfte att öka lärartillgången

men också att minska det relativa lärarbehovet. De flesta av åtgärderna

syftar till en förbättring redan på kort sikt. För att på längre sikt komma

till rätta med svårigheterna att rekrytera lärare har gruppen rekommenderat, att

en reguljär lärarutbildning i tekniska ämnen anordnas i huvudsaklig överensstämmelse

med en av professorn vid tekniska högskolan i Stockholm Göran

Borg utarbetad principskiss.

I årets statsverksproposition förordade jag i olika sammanhang, att åtgärder

skulle vidtas i enlighet med arbetsgruppens rekommendationer. Jag förutskickade

då också, att jag längre fram skulle lägga fram förslag, som syftade till

en mer långsiktig lösning av lärarutbildningen för de tekniska gymnasiernas behov.

Jag konstaterade, att, även om det givetvis var helt omöjligt att beräkna

den sammanlagda effekten ifråga om en ökad lärartillgång av de många föreslagna

åtgärderna, det fanns anledning att förmoda, att de verksamt skulle bidra

till att förbättra rekryteringsmöjligheterna under de närmaste åren. Sedan väl

en reguljär lärarutbildning kommit till stånd, borde lärarsituationen även på

längre sikt lättare kunna bringas under kontroll. Bl. a. av dessa skäl ansåg jag

mig inte böra förorda, att någon ytterligare intagning kom till stånd vid den särskilda

lärarutbildning, som innevarande budgetår bedrives vid tekniska högskolan

i Stockholm.

Det förslag, som gymnasieutredningen nu framlagt, innebär, att en treårig

lärarutbildning i matematik och fysik samt i grundläggande tekniska ämnen

anordnas dels vid teknisk högskola, dels regionalt. Utbildningen, som föreslås

omfatta både ämnesmässiga och pedagogiska studier, skulle avslutas med teknologie

magisterexamen.

Remissinstanserna är allmänt ense om att det föreligger ett behov av en utbildning

huvudsakligen i enlighet med gymnasieutredningens förslag. Jag är för

min del övertygad om att det föreligger ett permanent behov av en utbildning

av föreslagen typ. Eftersom utbildningsformen är ny och det framlagda förslaget

inte är utarbetat i alla detaljer, blir det nödvändigt att ifråga om enskildheter

pröva sig fram. Vad som dessutom gör att utbildningen kan komma att

bli föremål för vissa förändringar är det pågående utredningsarbetet både vad

gäller lärarutbildningen och gymnasieutbildningen. Jag har dock icke ansett

det möjligt att i en fråga, där snabba åtgärder är av nöden, vänta tills beslut

kunnat fattas i anledning av kommande förslag från 1960 års lärarutbildningssakkunniga

och gymnasieutredningen.

Som jag erinrat om i det föregående, har förslaget om lärarutbildningen framkommit

med hänsyn till det starkt ökande lärarbehovet för de tekniska gymna
-

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

sierna. Härtill kommer, att genom tillkomsten av fackskolor, särskilt de tekniska,

varom riksdagen fattat beslut förra året, efterfrågan på lärare i matematik, fysik

och i tekniska ämnen kommer att öka ytterligare. Den nya lärarutbildningen bör

enligt min mening ha sin huvudsakliga inriktning på dessa skolformer. Dess mål

bör vara att ge adjunktskompetens i matematik och fysik samt i vissa grundläggande

tekniska ämnen, såsom projektionslära, mekanik, elektronik, hållfasthetslära,

materiallära. Undervisningen i matematik och fysik bör, med nyss angivna

inriktning, syfta till en nivå motsvarande fordringarna för tvåbetygskurs

vid universitet eller för civilingenjörsexamen från avdelning för teknisk fysik,

dock med uteslutande av examensarbete. Kunskapsnivån i övriga ämnen, i vilka

de utbildade avses skola undervisa, bör motsvara kraven i civilingenjörsexamen

i motsvarande ämne, ehuru något examensarbete ej skall fordras.

En grundprincip i gymnasieutredningens förslag är utbildningens förläggning

till teknisk högskola. Den avses där bli inordnad i högskolans organisation som

en egen utbildningsavdelning. En på läraryrket inriktad ämnesutbildning vid de

tekniska högskolorna inom där förekommande ämnesområden förefaller, som

överstyrelsen för de tekniska högskolorna konstaterar, vara en lika naturlig anordning

som den hävdvunna motsvarande utbildningen vid universiteten.

Vad beträffar när och i vilken omfattning lärarutbildningen vid tekniska högskolor

kan komma till stånd anser överstyrelsen för de tekniska högskolorna, att

ett omedelbart beslut om anordnande av lärarutbildning vid tekniska högskolor

bör begränsas till att avse tekniska högskolan i Stockholm och inskränkas till

en årlig intagning av 30 studerande hösten 1964 och ytterligare 30 studerande

hösten 1966. Förutsättningen härför är dock att lokaler, personal m. m. kan ställas

till förfogande. I sammanhanget bör erinras om att minoriteten av lärarkollegiet

vid tekniska högskolan i Stockholm ansett möjligheter föreligga att redan

fr. o. m. höstterminen 1964 årligen inta minst 60 studerande. Omfattningen av och

tidpunkten för en förläggning av lärarutbildning vid tekniska högskolan i Stockholm

bör enligt min mening ytterligare övervägas.

Gymnasieutredningens förslag innebär, att vid sidan av en utbildning vid teknisk

högskola också en regional lärarutbildning bör komma till stånd med förläggning

till orter, där förefintliga tekniska gymnasiers resurser kan utnyttjas.

Flera skäl talar enligt min mening för denna tanke. På så sätt skulle utbildningskapaciteten

kunna utökas betydligt samtidigt som enligt vad som kunnat konstateras

förutsättningar föreligger för att igångsätta utbildningen redan till hösten

1963. Jag förutsätter, att inspektörer från teknisk högskola utses för att tillse

att standarden på undervisning och i tentamina hålls på samma nivå som vid

teknisk högskola. Kravet på att en regionalt ordnad utbildning måste bli av

samma kvalitet som en till teknisk högskola förlagd utbildning anser jag därigenom

kunna uppfyllas.

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

Genom departementets försorg har undersökts de närmare förutsättningarna

för ett igångsättande av en regional utbildning redan från och med höstterminen

1963. Därvid har frågan om lämpliga förläggningsorter gjorts till föremål för ingående

överväganden. Det är ett flertal faktorer, som måste påverka detta avgörande.

Ort, som skall kunna komma ifråga, måste ha god tillgång på väl kvalificerade

lärare. På orten bör finnas tekniskt gymnasium av sådan omfattning

att tillräckligt underlag för auskultationer och övningslektioner är garanterat.

Närhet till industri med utvecklings- och forskningsarbete av betydelse för

utbildningen är en annan omständighet att beakta med tanke på både timlärarrekryteringen

och kontakten med naturvetenskapernas och matematikens

praktiska tillämpning inom industrin. Det är givetvis nödvändigt att på

kursorten kan tillhandahållas lämpliga undervisnings- och laboratorielokaler.

Ytterligare omständigheter att beakta är rekryteringsunderlaget inom orten med

omnejd samt förefintligheten av annan lärarutbildning.

Det är blott ett fåtal städer i landet, som uppfyller de anspråk man måste

ställa på en utbildningsort av det slag det här är tal om. Med hänsyn till nödvändigheten

av en koncentration av verksamheten, i varje fall i detta inledande

skede, anser jag, att antalet orter nu bör begränsas till två med en intagning

av 40 studerande på varje ort. Vid en prövning av alla relevanta omständigheter

har jag kommit fram till att de två städer, som har de bästa förutsättningarna

för utbildningen, synes vara Linköping och Örebro. Jag vill erinra om

att jag i det föregående förutsatt, att samma utbildningsorter väljes för planerade

akademiska kurser på tvåbetygsnivå som för teknologie magisterutbildningen.

Eftersom studierna delvis avses omfatta samma ämnen, om också inriktningen

av studierna är olika, bör naturligtvis en samordning av resurserna för de

båda utbildningsformerna så långt möjligt komma till stånd.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om lokaliseringen av utbildningen

liksom att träffa avtal med berörda kommuner angående tillhandahållande

av lokaler, inventarier m. m.

Vad gäller utbildningens allmänna uppläggning och den därmed nära sammanhängande

frågan om det pedagogiska inslaget har vid remissbehandlingen framförts

vissa invändningar, som jag anser böra beaktas. Sålunda har flera remissinstanser

menat, att det pedagogiska inslaget enligt den föreslagna studiegången

är otillräckligt. Jag anser starka skäl tala för att en förstärkning i detta avseende

åstadkommes även om studietiden härigenom något förlänges. Jag förordar, att

utbildningen anordnas så, att efter tre års ämnesteorctiska studier följer pedagogisk

utbildning om en termin. Härigenom skulle också vinnas, att en från

många håll påyrkad ökning av utrymmet för de ämnesteoretiska studierna kan

beredas. Den praktiska lärarutbildningen bör kunna anordnas på liknande sätt

som den pedagogiska utbildning om en termin med därtill knuten handledd

praktik under ytterligare cn termin, som fr. o. in. innevarande budgetår anord
-

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

nas vid lärarhögskolorna i Malmö och Göteborg. Eftersom lärarkandidaterna

under den praktiska lärarutbildningen förutsättes åtnjuta motsvarande ekonomiska

förmåner som övriga lärarkandidater, blir den av de studerande själva

bekostade utbildningstiden trots den förlängda totala studietiden ej utökad.

Även om jag således förordat, att en sjunde termin helt ägnas åt praktisk lärarutbildning,

vill jag därjämte understryka vikten av att utbildningen under de

tre åren dessförinnan genomgående utformas med tanke på de blivande lärarnas

framtida verksamhet.

I enlighet med gymnasieutredningens förslag bör tiden för lärarkandidaternas

industripraktik fastställas till sex månader.

Likaså i enlighet med förslaget finner jag, att utbildningen bör avslutas med

en examen, benämnd teknologie magisterexamen. Jag anser det lämpligt, att en

sådan examen skall kunna utgöra grund för fortsatta studier. Frågan måste emellertid

undersökas närmare.

Den totala kostnaden under nästa budgetår, som bör bestridas av statsverket,

för en regional utbildning på två orter beräknar jag till 740 000 kr. dvs. ca

370 000 kr. för varje utbildningsort. Av totalkostnaden faller ca 215 000 kr. på

engångsanskaffning av laboratorieutrustning, böcker m. m. Av driftkostnaderna

utgör ca 286 000 kr. lärarlönekostnader. För lärarutbildningen bör beräknas sammanlagt

720 000 kr. under anslaget till särskilda lärarutbildningsåtgärder. Kostnaderna

för städning, bränsle, lyse och vatten, sammanlagt ca 20 000 kr., torde

få belasta de tekniska gymnasiernas omkostnadsanslag. Vid beräkningen av kostnaderna

har jag förutsatt, att de kommuner till vilka utbildningen förlägges ställer

lokaler med inventarier till förfogande i enlighet med önskemål från ledningen

för den regionala utbildningsverksamheten.

Studiesociala förmåner bör utgå till lärarkandidaterna enligt samma normer,

som gäller för övriga högskolestuderande.

Gymnasieutredningens uppslag att använda korrespondensundervisning i ämnen,

som ingår i utbildningen vid teknisk högskola, är jag för närvarande inte

beredd att ta ställning till.

Frågan om förskollärarutbildningens organisation har,

som framgår av den i det föregående lämnade redogörelsen, blivit föremål för

vissa beslut av 1962 års riksdag, grundade på i propositionen 1962: 46 framlagda

förslag. Riksdagens ställningstagande innefattade ett principbeslut om förstatligande

av förskollärarutbildningen. Vidare beslöts bl. a., att statsbidrag

skulle, till dess ett förstatligande kom till stånd, utgå med belopp motsvarande

seminariernas driftskostnader. Mot bakgrund av den föreliggande bristen på förskollärare

fattades även beslut om en utbyggnad av förskoleseminarierna från en

intagningskapacitet av ca 230 elever per år till ca 290 elever per år. Under riksdagsbehandlingen

av denna fråga framfördes även förslag om en ytterligare utbyggnad.

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

Frågan om behovet av förskollärare har ytterligare blivit belyst genom den

proposition angående stöd till barnstugor m. m. (1963: 62), som nyligen förelagts

riksdagen. Genom denna proposition förordas en kraftig uppräkning av statens

stöd till daghem och fritidshem för att stimulera kommunerna till en snabb utbyggnad

av dessa institutioner med sikte på en fördubbling av platsantalet fram

till år 1970. Samtidigt befinnes, att en snabb utbyggnad av lekskolorna pågår.

Beträffande tillgången på förskollärare konstateras även i detta sammanhang, att

brist föreligger och att den planerade utbyggnaden av barnstugorna — den sammanfattande

benämningen på nyssnämnda institutioner — kommer att försvåras

av brist på förskollärare.

Mot denna bakgrund, vilken i stora drag överensstämmer med den bild skolöverstyrelsen

tecknar av läget, är det uppenbart, att betydande insatser krävs

för att tillgodose det växande behovet av förskollärare. Jag anser detta utgöra

ett starkt skäl för de förslag skolöverstyrelsen framför om ett förstatligande av

förskoleseminarierna fr. o. m. budgetåret 1963/64 och om en ytterligare utbyggnad

av deras kapacitet.

Frågan om förskoleseminariernas lokalbehov utredes inom skolöverstyrelsen

i samarbete med byggnadsstyrelsen. Detta utredningsarbete har nu nått så långt,

att eu preliminär bestämning gjorts av seminariernas lokalbehov och en inventering

påbörjats av möjligheterna att på längre sikt tillgodose detta behov. För

de närmaste årens verksamhet räknas emellertid inte med något nybyggnadsbehov

utan huvudsakligen med förhyrning av lokaler.

Utredningsarbete pågår även beträffande andra praktiska problem, som sammanhänger

med ett förstatligande av förskoleseminarierna. Trots att detta arbete

inte slutförts, anser jag det inte lämpligt, att ett förstatligande av förskoleseminarierna

ytterligare uppskjutes. Jag tillstyrker följaktligen, att ett förstatligande

sker fr. o. m. den 1 juli 1963. I det följande kommer jag att framlägga förslag

angående de tjänster som bör inrättas och de anslag som bör anvisas, därest riksdagen

beslutar, att ett förstatligande skall äga rum. Jag föreslår, att det därutöver

skall ankomma på Kungl. Maj:t att fatta beslut i de frågor, som kan uppkomma

i samband härmed.

Skolöverstyrelsens förslag till utbyggnad av förskoleseminarierna tillstyrker

jag. Det framgår av vad som anförts i det föregående, att en dylik utbyggnad

är av omständigheterna synnerligen starkt motiverad liksom en så stor ökning

av intagningen som omständigheterna medger. Mot överstyrelsens förslag till

förläggningsorter för två nya förskoleseminarier har jag, med hänsyn till de

framlagda skälen härför, ingen erinran. Nya förskoleseminarier bör således

fr. o. m. budgetåret 1963/64 inrättas i Gävle och Jönköping.

Vid bifall till vad jag här förordat kommer förskoleseminariernas intagningskapacitct

att öka från för närvarande ca 290 platser till omkring 480 årligen.

Jag förutsätter, att skolöverstyrelsen i samarbete med vederbörande myndigheter

m. fl. organ fortsätter de företagna undersökningarna av lärarbehovet inom

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 111 år 1963

det aktuella området och framlägger de ytterligare förslag, som dessa undersökningar

ger anledning till. Jag räknar vidare med att skolöverstyrelsen i samarbete

bl. a. med berörda kommuner noggrant genomarbetar de praktiska problem, som

kan vara förbundna med en fortsatt utbyggnad av förskoleseminarierna. Vid de

mer långsiktiga övervägandena av utbildningens lokalisering och organisation

måste även en ytterligare noggrann prövning ske av förutsättningarna och formerna

för en eventuell samverkan mellan förskollärarutbildningen och annan

lärarutbildning.

Den stora avgång som skett av utexaminerade förskollärare aktualiserar ett

behov av kurser för reaktivering av icke yrkesverksamma förskollärare. Enstaka

sådana kurser har igångsatts av arbetsmarknadsstyrelsen. Tyvärr har anslutningen

till dessa kurser blivit ganska obetydlig. Skolöverstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen

bör gemensamt överväga, vilka ytterligare åtgärder som kan

stimulera de icke-yrkesverksamma förskollärarna att återgå till sitt yrke. En

redovisning härför bör lämnas i överstyrelsens anslagsäskanden för budgetåret

1964/65.

Jag avser att i det följande, vid min behandling av anslagsfrågorna under

åttonde huvudtitelns avsnitt F. Lärarutbildning, a) Klass- och ämneslärarutbildning

m. m., hemställa om de anslagsförändringar för nästa budgetår, som erfordras

vid bifall till vad jag här i olika hänseenden förordat.

Jag torde här få upptaga ett särskilt spörsmål, nämligen den av 1961 års riksdag

(Rskr 383) väckta frågan om statsverkets bestridande av kostnader för

flytt ningsersättning inom folkskolan och grundskolan.

Dessa kostnader har enligt hittills gällande bestämmelser endast till en del bestritts

av statsmedel, nämligen i fråga om försöksskolans högstadium och vid

tvångsförflyttning till annan kommun. Jag förordar, att kostnaderna för flyttningsersättning

enligt flyttningsersättningskungörelsen generellt bestrides av

statsmedel, då fråga är om rektor eller lärare vid grundskolan eller folkskolan,

utom i fall då flyttningen föranletts av att lärares tjänstgöring förlagts till annan

skolenhet av grundskolan eller folkskolan i samma kommun. Om ej riksdagen

reser erinran häremot, bör sådan ersättning utgå redan för innevarande budgetår.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört och förordat, hemställer

jag att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) besluta om en utvidgning av den vid lärarhögskolorna

anordnade enterminsutbildningen i huvudsaklig överensstämmelse

med vad jag förordat;

b) besluta om en ökning av antalet utbildningsplatser för

utbildning av lärare vid läroanstalter med praktisk lärarkurs i

huvudsaklig överensstämmelse med vad jag förordat;

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

93

c) besluta att utbildning av folkskollärare och småskollärare

skall anordnas vid lärarhögskolan i Göteborg fr. o. m. budgetåret

1963/64;

d) besluta att utbildning av folkskollärare, i engelska skall

anordnas i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag förordat;

e) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga av mig förordade

särskilda åtgärder för ökad ämneslärarutbildning och för anordnande

av utbildning av teknologie magistrar;

f) besluta att förskollärarutbildningen skall förstatligas

fr. o. m budgetåret 1963/64 och utbyggas i av mig angiven omfattning;
g)

bemyndiga Kungl. Maj:t att fatta de beslut och vidtaga

de åtgärder i övrigt som fordras för genomförandet av vad jag i

det föregående föreslagit.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

YIII. Anslagsberäkningar för budgetåret 1963/64

1. Lärarhögskolan i Stockholm: Avlöningar

1960/61 ......................

1961/62 ......................

1962/63 (statsliggaren I: 2 s. 334)

5 611 000

6 145 000

6 926 000

9 650 000

Anslag

Nettoutgift

5 823 370

6 442 689

1963/64 (förslag)

Skolöverstyrelsen föreslår, att detta förslagsanslag för budgetåret 1963/64

höjes med 2 957 000 kr. Höjningen betingas, förutom av automatiska lönekostnadsökningar,

av följande förslag.

1. En tjänst som biträdande rektor i ABp 26.

2. En lektorstjänst i Ae 27 i psykologi och pedagogik.

3. En docenttjänst i Ae 25 i praktisk pedagogik.

4. Två psykologtjänster i Ae 25 respektive Ae 21 samt en assistenttjänst.

5. Höjning av lönegrad för speciallärarlinjens rektor till ABp 27.

6. Ytterligare 500 assistenttimmar i anslutning till förslaget under punkt 3.

7. Enterminsutbildning av ämneslärare

a) Sex lektorstjänster i Ao 25 i högstadiets metodik

b) En kanslibiträdestjänst i Ao 7

c) Avlöningsförmåner åt lärarkandidater

d) Ersättning för handledning vid praktisk lärarutbildning utanför lärarhögskolan.

8. —9. Förändring av proportionen ordinarie—icke-ordinarie lärartjänster i läro
ämnen

genom inrättande av fyra nya adjunktstjänster i Ao 23 samt två nya

ämneslärartjänster i Ao 21.

10. En vaktmästartjänst i Ae 8.

11. Ordinariesättning av en bibliotekarietjänst i Ae23.

12. Ordinariesättning av en maskinisttjänst i Ae 9.

13. Ordinariesättning av en biblioteksbiträdestjänst och en kanslibiträdestjänst

14. Nedsättning av undervisningsskyldigheten för lektorer i psykologi och pedagogik.

A. Den egentliga lärarhögskolan

i Ae 7.

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

B. Övningsskolan

15. Höjning av lönegrad för övningsskolans rektor till ABp 27.

16. Arvode till övningsskolans rektor i likhet med vad som utgår till ordinarie

adjunkt, e. o. adjunkt, behörig till adjunktstjänst, och folkskollärare i A 19.

17. Kostnader för tillsynslärare vid övningsskolan.

18. Inrättande av en räkneklinik i övningsskolan.

19. Nedsättning av undervisningsskyldigheten för övningsskolans rektor.

20. Nedsättning av undervisningsskyldigheten för lärare i läroämnen på övningsskolans

högstadium.

21. Nedsättning av undervisningsskyldigheten för fullgörande av skolpsykologiska

uppgifter.

22. Ökning av antalet undervisningstimmar med hänsyn till tillkomsten av

ytterligare två avdelningar av årskurs 9.

Av skolöverstyrelsens framställning inhämtas beträffande dessa förslag, bl. a.,

följande.

1. Den kvalificerade arbetshjälp för fullgörande av vissa rektorsuppgifter, som

kan erhållas för nu anvisade 20 000 kr., blir otillräcklig, om överstyrelsens förslag

om anordnande av ämneslärarutbildning om en termin vid lärarhögskolan vinner

bifall. Överstyrelsen föreslår därför inrättandet av en tjänst som biträdande

rektor och förordar i anslutning till 1960 års lärarutbildningssakkunnigas förslag,

att den biträdande rektorns undervisningsskyldighet bör sättas till högst

fem veckotimmar. Vid bifall härtill bortfaller berörda anslagspost om 20 000 kr.,

varjämte övningsskolans lönekostnader minskas med omkring 7 000 kr.

4. För innevarande budgetår är under reservationsanslaget till Pedagogiskt

utvecklingsarbete inom det allmänna skolväsendet uppfört ett belopp av SO 000

kr. för framställning av standardprov och diagnostiska prov.

I sitt utlåtande över 1957 års skolberednings betänkande Grundskolan framhöll

skolöverstyrelsen, att arbetet med standardprov vid lärarhögskolans pedagogisk-psykologiska

institution fått en sådan omfattning, att institutionen inte

kan fullgöra ens pågående uppdrag utan en personalförstärkning.

Överstyrelsen föreslår nu, att vid lärarhögskolans pedagogisk-psykologiska

institution fr. o. m. budgetåret 1963/64 inrättas en psykologtjänst i

lönegrad Ae 25, en psykologtjänst i lönegrad Ae 21 och

en assistentbefattning med avlöning enligt reglerad befordringsgång.

5,15. Rektorst j änsterna vid lärarhögskolans speciallärarlinje

och vid dess övningsskola är alltsedan tjänsternas

inrättande placerade i lönegrad ABp 26, dvs. den högsta lönegraden för rektorer

vid realskolor och obligatoriska skolor med högstadium. Fr. o. m. den 1 juli

1962 är emellertid rektorstjänsterna vid sådana skolor placerade i lönegrad

ABp 27, förutsatt att poängtalet höstterminen 1961 enligt då gällande poängberäkningsgrunder

uppgick till 60. Överstyrelsen finner skäligt, att den ansvarsfulla

posten som rektor vid lärarhögskolans speciallärarlinje ställes i paritet med

rektorstjänsterna vid de största realskolorna och föreslår därför, att tjänsten

placeras i lönegrad ABp 27.

Med hänsyn till att fr. o. m. innevarande läsår poängtalet för undervisningsavdelningarna

vid övningsskolan enligt samma poängberäkningsgrunder synes

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

ha passerat ovannämnda gräns, föreslår överstyrelsen likaså att rektorstjänsten

vid övningsskolan uppflyttas till lönegrad ABp27.

7. I anslutning till sitt förslag om anordnande av enterminsutbildning av

ämneslärare vid lärarhögskolan föreslår överstyrelsen, att vid lärarhögskolan

inrättas sex 1 e k t o r s t j ä n s t e r i högstadiets metodik i lönegrad

Ao 25 samt en ordinarie kanslibiträdes tjänst.

Vid bifall till förslaget om inrättande av nämnda lektorstjänster minskas avlöningskostnaderna

för övningsskolan med lönerna för ungefär två heltidstjänstgörande

lärare i läroämnen till följd av metodiklektorernas fyllnadstjänstgöring.

Kostnaderna för avlöningsförmåner åt lärarkandidater beräknas till 1 032 000

kr. och kostnaderna för handledning vid praktisk lärarutbildning utanför lärarhögskolan

till 432 000 kr.

8_9. Under förutsättning att lärarhögskolan enligt förslaget under punkten 7

ovan erhåller sex nya lektorstjänster i metodik, beräknas övningsskolans

behov av lärare i läroämnen uppgå till omkring 23 tjänster. Enligt den

ordning som gäller vid de allmänna läroverken skall 90 % av lärarbehovet

täckas av ordinarie lärare. Givetvis bör inte förhållandena vara ogynnsammare

vid en lärarutbildningsanstalt. Eftersom lärarhögskolan för närvarande endast

har 14 ordinarie lärartjänster i läroämnen bör ytterligare minst G ordinarie

tjänster inrättas, därav 4 bör vara adjunktstjänster och 2 ämneslärartjänster.

10. I sina anslagsäskanden för budgetåret 1962/63 föreslog styrelsen för lärarhögskolorna,

att en vaktmästartjänst i lönegrad Ae 8 skulle

inrättas vid lärarhögskolan i Stockholm. Styrelsen hänvisade bl. a. till att antalet

dylika tjänster vid den egentliga lärarhögskolan förblivit oförändrat, trots

att nya byggnader tillkommit och verksamheten väsentligt utvidgats. Skolöverstyrelsen

upprepar nu detta förslag och erinrar vidare om att fr. o. m. innevarande

läsår en speciallärarlinje inrättats med expedition och undervisningslokaler

belägna på ungefär 1,5 km avstånd från lärarhögskolans expedition.

17. Enligt skolstadgan den 6 juni 1962 skall vid varje skolanläggning utöver

viss minimistorlek finnas en tillsynslärare. Då antalet klasser vid övningsskolan

budgetåret 1963/64 kommer att uppgå till 45 eller 46, medför

detta en minskning av tillsynslärares undervisningsskyldighet med 7—8 veckotimmar.

Vidare synes övningsskolans poängtal enligt skolstadgan uppgå till

lägst 54,5, vilket enligt nu gällande normer skulle innebära tillsynslärararvode

på 4 320 kr. Kostnaderna för tillsynslärare vid lärarhögskolans övningsskola

skulle sålunda belöpa sig på i runt tal 14 000 kr.

Departementschefen. Det nuvarande beloppet av 20 000 kr. till rektors förfogande

för biträde med rektorsuppgiftema bör uppräknas till 25 000 kr. (p. 1).

Jag tillstyrker, att sex lektorstjänster i Ao 25 i högstadiets metodik samt en

kanslibiträdestjänst i Ae 7 inrättas vid lärarhögskolan samt att medel beräknas

för avlöningsförmåner åt lärarkandidater och för ersättning till handledare

(p. 7). Förslaget om inrättande av fyra nya adjunktstjänster i Ao 23 och

två nya ämneslärartjänster i Ao 21 biträder jag (p. 8—9). Jag tillstyrker vidare

förslaget om inrättande av en vaktmästartjänst i Ae 8 (p. 10). Slutligen föreslår

jag, under hänvisning till vad jag anfört i den proposition om ökat stöd till

föreläsnings- och studiecirkelverksamhet m. m. (1963: 36), som förelagts årets

riksdag, att en lektorstjänst i Ae 27 eller Ae 25 i vuxenundervisningens metodik

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 111 år 1963

inrättas vid lärarhögskolan. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela

närmare föreskrifter angående de med nämnda tjänst förenade arbetsuppgifterna.

Under förevarande anslag räknar jag i övrigt inte med andra förändringar än

automatiska kostnadsökningar, som sammanhänger med inrättandet av en befattning

som tillsynslärare vid övningsskolan, tillkomsten av ytterligare två

avdelningar av årskurs 9 i övningsskolan samt beslutade lone- och arvodeshöjningar.

Anslaget bör, vid bifall till vad jag förordat för nästa budgetår uppföras med

9 650 000 kr., vilket innebär en höjning med 2 724 000 kr.

Med åberopande av vad jag sålunda anfört och förordat, hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för lärarhögskolan i Stockholm, som föranledes

av vad jag i det föregående förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för lärarhögskolan i

Stockholm, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1963/64:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 642 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .................... 990 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

.................................... 3 573 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................... 2 325 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................. 120 000

Summa kr. 9 650 000

c) till Lärarhögskolan i Stockholm: Avlöningar för budgetåret

1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 9 650 000 kr.

2. Lärarhögskolan i Stockholm: Omkostnader

Anslag

Nettoutgift

1960/61 ...............................

...... 406 000

408 286

1961/62 ...............................

...... 414 000

386 698

1962/63 (statsliggaren 1:2 s. 339) .......

...... 692 000

1963/64 (förslag) ......................

...... 724 000

Följande sammanställning upptager den för innevarande budgetår gällande

omkostnadsstaten samt för nästa budgetår skolöverstyrelsens förslag till förändringar

och departementets anslagsberäkning.

7 — Bihang till riksdagens protokoll 10G3. 1 sand. Nr 111

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

För 1962/63

Av skolöversty-

Departementets

upptagna

relsen för 1963/64

anslagsberäk-

belopp,

föreslagna

ning för

kr.

ändringar, kr.

1963/64, kr.

1. Sjukvård m. m., förslagsvis ..............

9000

of.

of.

2. Reseersättningar, förslagsvis ............

221 500

of.

of.

3. Bidrag till anordnande av studie- och

idrottsutfärder m. m....................

9 000

of.

of.

4. Expenser, förslagsvis ...................

442 500

+ 55 000

+ 29 000

5. Publikationstryck, förslagsvis ...........

10 000

+ 3 000

+ 3 000

Summa kr.

692 000

+ 58 000

+ 32 000

Beträffande överstyrelsens förslag under punkterna 4 och 5 inhämtas följande.

4. För städning och renhållning beräknas kostnaderna öka med 12 000 kr. till

följd av höjningar av städlöner och renhållningsavgifter.

För skrivmateriel, papper, blankettryck o. d. föreslås en höjning med sammanlagt

25 000 kr., varav 21 000 kr. hänför sig till den pedagogisk-psykologiska

institutionen.

För inköp och underhäll av möbler, skriv- och räknemaskiner m. fl. inventarier

har för innevarande budgetår anvisats dels 10 000 kr. för bl. a. övningsskolans

behov, dels 35 000 kr. för utrustning åt den nya speciallärarlinjen.

Övningsskolans utrustning med bänkar, stolar m. m. befinner sig ett mycket

eftersatt läge och därjämte föreligger ett alltmer ofrånkomligt behov av att få

golven i gymnastik- och slöjdsalarna slipade och ommålade. Överstyrelsen måste

därför hemställa om en höjning av det för detta ändamål nu anvisade beloppet

med 20 000 kr.

För utrustning åt den nya speciallärarlinjen beräknar överstyrelsen, att ytterligare

8 000 kr. erfordras.

För enterminsutbildning av ämneslärare räknar överstyrelsen i anslutning till

1960 års lärarutbildningssakkunnigas förslag med ett belopp av 25 000 kr. för

expenser.

5. Den föreslagna höjningen av anslagsposten till publikationstryck hänför sig

till förslaget om anordnande av enterminsutbildning och överensstämmer med

vad 1960 års lärarutbildningssakkunniga föreslagit.

Departementschefen. Beträffande posterna 1—3 räknar jag i likhet med skolöverstyrelsen

med oförändrade belopp. För städning räknar jag med en kostnadsökning

med 12 000 kr. och för skrivmateriel, papper, blankettryck o. d. med

en ökning med 15 000 kr. För inköp och underhåll av möbler m. m. har för

innevarande budgetår anvisats ett engångsbelopp av 45 000 kr. Jag räknar med

att ett ytterligare belopp av 20 000 kr. erfordras för ändamålet, vilket innebär

en minskning med 25 000 kr.

För den föreslagna enterminsutbildningen beräknar jag en ökning av medelsbehovet

med 25 000 kr., i vilket belopp jag inräknar såväl expensmedel som

medel till publikationstryck.

Slutligen bör för den föreslagna lektor stjänsten i vuxenundervisningens metodik

anvisas ett belopp för omkostnader, vilket jag beräknar till 5 000 kr.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

99

Anslaget torde med hänsyn till vad jag förordat böra uppföras med (692 000 -f32

000 =) 724 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Lärarhögskolan i Stockholm: Omkostnader för budgetåret

1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 724 000 kr.

3. Lärarhögskolan i Stockholm: Materiel, böcker m. m.

Anslag

Nettoutgift

1960/61 ...............................

....... 100 000

60 594

1961/62 ...............................

...... 100 000

125 519

1962/63 (statsliggaren I: 2 s. 340)........

....... 120 000

1963/64 (förslag) ......................

....... 150 000

Detta reservationsanslag är för innevarande budgetår fördelat på två anslagsposter,

en på 34 000 kr. till biblioteket och en på 86 000 kr. till materiel, böcker

m. m. Av dessa båda belopp hänför sig 9 000 respektive 1 000 kr. till den nyinrättade

speciallärarlinjen.

Skolöverstyrelsen föreslår, att anslagsposten till biblioteket höjes med 1 000

kr. till 35 000 kr. Av detta belopp beräknar överstyrelsen 5 000 kr. för speciallärarlinjen

och 30 000 kr. för lärarhögskolan i övrigt. Överstyrelsen framhåller

som motivering härför, att speciallärarlinjen med hänsyn till lokalernas belägenhet

kräver ett särskilt referensbibliotek, att verksamheten vid lärarhögskolans

pedagogisk-psykologiska institution ökat i omfattning och att bok- och inbindningspriserna

ökat.

Anslagsposten till materiel, böcker m. m. föreslås höjd med 65 000 kr. Härav

beräknas 50 000 kr. för en första upprustning med audivisuella och andra hjälpmedel

för undervisningen. För anordnande av enterminsutbildning av ämneslärare

räknar överstyrelsen i enlighet med 1960 års lärarutbildningssakkunnigas

förslag med ett medelsbehov under detta anslag av 15 000 kr.

Departementschefen. Jag förordar, att anslaget för nästa budgetår uppföres

med 150 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Lärarhögskolan i Stockholm: Materiel, böcker m. m.

för budgetåret 1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett

reservationsanslag av 150 000 kr.

4. Lärarhögskolan i Malmö: Avlöningar

Anslag

1960/61 ................................... 1 356 000

1961/62 ................................... 2 471 000

1962/63 (statsliggaren I: 2 s. 340) ............ 5 438 000

1963/64 (förslag) ........................... 8 263 000

Nettoutgift

1 367 798

2 325 893

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Majds ''proposition nr 111 år 1963

Anslaget till avlöningar vid lärarhögskolan bör enligt skolöverstyrelsen uppföras

med 8 488 000 kr. eller 3 050 000 kr. mer än för innevarande budgetår. Den

föreslagna höjningen är till betydande del av automatisk natur, dels på grund av

beslutade lönehöjningar, dels på grund av att den avser ett genomförande av

tidigare riksdagsbeslut. Förslagen upptages i följande sammanställning.

I. Automatiskt nytillkommande tjänster enligt

1959 års riksdagsbeslut

A. Den egentliga lärarhögskolan

1. En lektorstjänst i Ao 27 i högstadiets metodik.

2. En lektorstjänst i Ao 27 i psykologi och pedagogik.

3. Två lektorstjänster i Ao 23 i mellanstadiets metodik och en lektorstjänst i

Ao 23 eller Ao 20 i lågstadiets metodik.

B. Övningsskolan

4. En lektorstjänst i Ao 27/25.

5. Sju adjunktstjänster i Ao 23.

6. Två ämneslärartjänster i Ao 21.

7. Två tjänster som lärare i Ao 20 i gymnastik med lek och idrott.

8. En tjänst som lärare i Ao 20 i musik.

9. En tjänst som lärare i Ao 17 i textilslöjd.

10. En tjänst som lärare i Ao 17 i trä- och metallslöjd.

11. Sex tjänster som övningsskollärare i Ao 20.

12. Fyra tjänster som övningsskollärare i Ao 20/17.

II. Föreslagna nya tjänster m. m.

13. En tjänst som laborator i Bo 1.

14. En tjänst som biträdande rektor i ABp 27 vid den egentliga lärarhögskolan

samt avlöningsförstärkning och arvode vid tjänsten.

15. Ändring av lönegradsbeteckningen för rektorstjänsten vid Munkhätteskolan.

16. En docenttjänst i Ae 25.

17. En tjänst som skolpsykolog i Ae 25.

18. En halvtidstjänst som statistiker i Ae 21.

19. En tjänst som lärare i Ao 20 i tal- och röstvård.

20. En tjänst som lärare i Ao 20 i teckning vid övningsskolan.

21. En assistenttjänst i reglerad befordringsgång.

22. Ombildning av en vaktmästartjänst i Ao 8 till en förste expeditionsvakttjänst

i Ao 9.

23. En tjänst som institutionstekniker/vaktmästare.

24. Tre kontorsbiträdestjänster i reglerad befordringsgång.

25. Tillsynslärare (materialförvaltare) vid övningsskolan.

26. Arvode till föreståndare för fortbildningsinstitut.

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

De automatiska utgiftsförändringar, som ej framgår av den föregående sammanställningen,

hänför sig till löne- och arvodeshöjningar, ökade kostnader för

ersättning till lärarkandidater samt justering av anslagsposten till kompensation

för höjda folkpensionsavgifter.

Av skolöverstyrelsens motivering för de framlagda förslagen inhämtas bl. a.

följande.

14. Överstyrelsen upprepar det i föregående års anslagsäskanden framlagda

förslaget om inrättande av en tjänst som biträdande rektor vid lärarhögskolan.

De arbetsuppgifter, som bör avlastas rektor för lärarhögskolan, är

både till arten och omfånget sådana, att de bör ingå i en särskild, för uppgifternas

fullgörande väl kvalificerad befattningshavares åligganden. Nuvarande

arvode å 20 000 kr. för den som biträder rektor för lärarhögskolan med fullgörande

av vissa rektörsuppgifter är otillräckligt för att rektor skall kunna avlastas

i erforderlig utsträckning.

20. De preliminära beräkningar, som låg till grund för den i propositionen

1959: 89 angivna personalförteckningen för övningsskolan, baserades på dåvarande

timplaner för mellanskollärarlinjen och försöksskolan, varjämte man

räknade med endast 5 paralleller på högstadiet. Beräkningarna har därför givit

ett betydligt lägre timtal än det som nu gällande timplaner och här förutsatta

organisation av högstadiet ger. Om man räknar med endast en ordinarie

lärare i teckning vid övningsskolan, blir antalet lärartimmar

över stat 86 veckotimmar läsåret 1963/64 i stället för 35 enligt den tidigare

beräkningen. Två nya ordinarie tjänster vore alltså motiverade, men överstyrelsen

föreslår tills vidare endast en.

24. Lärarhögskolans pedagogisk-psykologiska institution disponerar för närvarande

endast en kontorist. Denna befattningshavare kan omöjligen samtidigt

sköta löpande expeditionsärenden, utföra omfattande beräkningsarbeten samt

betjäna institutionens samtliga befattningshavare med renskrivning. Det är ej

heller ekonomiskt försvarbart, att befattningshavare med pedagogisk-psykologisk

specialutbildning skall tvingas uppta tiden med rutinmässigt skrivarbete.

Överstyrelsen föreslår för institutionens behov en utökning med 3 kontorsbiträden.

25. Enligt de normer, som gäller inom det obligatoriska skolväsendet skulle

tillsynslärarorganisationen vid övningsskolorna — Munkhätteskolan och Heleneholmsskolan

(högstadiet) — medföra kostnader dels för arvoden och dels för

nedsättning av undervisningsskyldighet. Vid beräkning av motsvarande kostnader

vid ifrågavarande båda skolor motiverar belastningen genom auskultationer

och undervisningsövningar en höjning av poängtalet per klassavdelning

till, för Munkhätteskolans del 1,5 poäng per klassavdelning och för Heleneholmsskolans

del 2 poäng per klassavdelning på högstadiet och i gymnasiets första

och andra ringar. Med denna beräkningsgrund blir kostnaderna följande.

Munkhätteskolan .

Ileleneholmsskolan

Antal

poäng

Arvode

Nedsättning

Summa

kostnad

48

3 888

8 veckotimmar

11 968

41

3 384

4 veckotimmar

7 424

Kr. 19 392

Departementschefen. I enlighet med statsmakternas år 1959 fattade beslut

har vid lärarhögskolan i Malmö fr. o. m. innevarande läsår påbörjats utbildning

av folk- och småskollärare. Vidare har i enlighet med statsmakternas beslut år

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

1962 påbörjats 1-terminsutbildning av ämneslärare, vilken bedrives vid sidan

av den redan tidigare anordnade treterminsutbildningen.

Jag tillstyrker, att lärarorganisationen vid lärarhögskolan och dess övningsskola

utbygges på sätt överstyrelsen föreslagit under punkterna 1—12, vilka

förslag överensstämmer med det nyssnämnda år 1959 fattade beslutet.

På grund av undervisningens ökade omfattning bör beloppet till rektors förfogande

för biträde med rektorsuppgiftema höjas till 25 000 kr. (p. 1). Jag tillstyrker

därutöver inrättandet av en tjänst som lärare i Ao 20 i teckning vid

övningsskolan (p. 20). Vidare beräknar jag medel för ytterligare två kontorsbiträdestjänster

i reglerad befordringsgång (p. 24). Slutligen beräknar jag medel

för kostnader för tillsynslärare vid övningsskolan (p. 25).

I övrigt räknar jag under förevarande anslag endast med automatiska kostnadsförändringar.

Jag beräknar på grundval av vad jag här förordat ifrågavarande anslag för

nästa budgetår till 8 263 000 kr. Detta innebär en anslagshöjning med 2 825 000

kr.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för lärarhögskolan i Malmö, som föranledes

av vad jag i det föregående förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för lärarhögskolan i

Malmö, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1963/64:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för slag svis 2 568 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .................... 549 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

.................................... 2 980 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................... 2 047 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................. 119 000

Summa kr. 8 263 000

c) till Lärarhögskolan i Malmö: Avlöningar för budgetåret

1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

8 263 000 kr.

5. Lärarhögskolan i Malmö: Omkostnader

Anslag Nettoutgift

1960/61 ..................................... 76 000 68 419

1961/62 ..................................... 90 000 66 242

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Kungl. Maj:ts -proposition nr 111 år 1963

1962/63 (statsliggaren I: 2 s. 343).............. 500 000

1963/64 (förslag) ............................ 750 000

Följande sammanställning upptager den för innevarande budgetår gällande

omkostnadsstaten samt för nästa budgetår skolöverstyrelsens förslag till förändringar

och departementets anslagsberäkning.

För 19G2/G3

Av skolöversty-

Departementets

upptagna

relsen för 1963/64

anslagsberäk-

belopp,

föreslagna

ning för

kr.

ändringar, kr.

1963/G4, kr.

1. Sjukvård in. in., förslagsvis..............

4 000

+ 6 000

+ 6 000

2. Reseersättningar, förslagsvis ............

178 000

— 40 000

— 40 000

3. Bidrag till anordnande av studie- och id- rottsutfärder m. m.....................

1 000

+ 9 000

+ 9 000

i. Expenser, förslagsvis ...................

309 000

+ 294 000

+ 275 000

5. Publikationstryek, förslagsvis ...........

8 000

of.

of.

Summa kr.

500 000

-1- 269 000

+ 250 000

Beträffande överstyrelsens förslag inhämtas bl. a. följande.

2. Kostnaderna för tjänsteresor samt för reseersättning åt klasslärarkandidater

beräknas öka med 40 000 kr. Å andra sidan beräknas kostnaderna för flyttningsersättningar

minska med 80 000 kr.

3. Ökningen beror på ett ökat antal klasslärarkandidater.

4. Av den beräknade ökningen faller 40 000 kr. på bränsle, lyse och vatten

samt 208 000 kr. på städning och renhållning. Vidare beräknas ett ökat medelsbehov

uppkomma för skrivmateriel med 40 000 kr., för telefon och annonser

med 4 000 kr. och för bokinköp samt bindning av böcker och handlingar med

2 000 kr. De föreslagna höjningarna beror på lärarhögskolans utbyggnad och

höjda priser.

Departementschefen. Jag förordar, att förevarande anslag uppräknas med

250 000 kr. till 750 000 kr. och hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att

till Lärarhögskolan i Malmö: Omkostnader för budgetåret

1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 750 000 kr.

6. Lärarhögskolan i Malmö: Materiel, böcker m. m.

1960/61 .......................

1961/62 ......................

1962/63 (statsliggaren 1:2 s. 343)

1963/64 (förslag) ..............

Anslag Nettoutgift

60 000 46 375

60 000 49 395

457 000

235 000

Skolöverstyrelsen föreslår, att detta reservationsanslag för nästa budgetår

uppföres med 649 000 kr., vilket belopp med 192 000 kr. överstiger det för

innevarande budgetår anvisade anslaget.

Överstyrelsen räknar med att mcdelsbchovet för allmän undervisnings- och

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

förbrukningsmateriel skall öka med 60 000 kr. till 140 000 kr., att medelsbehovet

för den pedagogiska institutionen skall öka med 210 000 kr. till 270 000 kr. och

att ett belopp av 50 000 kr. fordras för nyanskaffning av speciella tekniska

hjälpmedel. Överstyrelsen räknar vidare med ett visserligen reducerat men dock

till 140 000 kr. kvarstående medelsbehov till undervisningsmateriel för undervisningen

vid den egentliga lärarhögskolan i skilda ämnen. I detta belopp ingår

ett belopp av 25 000 kr. till anskaffande av ett språklaboratorium, vilket belopp

skulle erfordras utöver det för innevarande budgetår anvisade engångsbeloppet

av 50 000 kr. för samma ändamål.

De ökade kostnaderna för undervisnings- och förbrukningsmateriel motiveras

med det starkt ökade elevantalet. Det för utrustning av den pedagogiska institutionen

beräknade beloppet grundar sig på en inom institutionen upprättad

PM med specifikation över den utrustning, som bedömes erforderlig. Beloppet

för speciella tekniska hjälpmedel avser anskaffning av 16 skriftprojektorer samt

utrustning för intern televisionsöverföring.

Det kvarstående medelsbehovet för undervisningsmateriel angives bero dels

på prishöjningar, dels på en tidigare felbedömning av värdet av den materiel,

som kunde övertagas från folkskoleseminariet i Lund. Slutligen anges den tidigare

uppgivna kostnaden för ett språklaboratorium ha ändrats av vederbörande

firma till 75 000 kr. Av handlingarna inhämtas dock att uppgörelse sedermera

träffats om leverans av språklaboratoriet för en sammanlagd kostnad av

67 000 kr.

Departementschefen. Av innevarande års anslag å 457 000 kr. utgör 340 000

kr. engångsanvisning. Jag har emellertid funnit nödvändigt att, i avvaktan på

närmare utredning rörande lärarhögskolans medelsbehov för här ifrågavarande

ändamål, tillstyrka en viss uppräkning av det återstående beloppet för att

möjliggöra en anskaffning av den ytterligare materiel, som för nästa budgetår

bedömes mest nödvändig. Sålunda förordar jag, att anslaget uppföres med ett

belopp av 235 000 kr. och hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Lärarhögskolan i Malmö: Materiel, böcker to. to. för

budgetåret 1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 235 000 kr.

7. Lärarhögskolan i Malmö: Inredning och utrustning

av nya lokaler

Anslag

Nettoutgift

1960/61 ...............................

39 411

1961/62 ...............................

22 366

1962/63 (statsliggaren I: 2 s. 344)........

....... 300 000

1963/64 (förslag) .......................

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

Skolöverstyrelsen föreslår, att detta reservationsanslag för nästa budgetår

uppföres med 235 000 kr. Som motivering härför anför överstyrelsen följande.

De preliminära beräkningar, som legat till grund för tidigare anslagsäskanden,

har varit synnerligen osäkra på grund av den nödvändiga forceringen av byggnadsarbetet

för att lärarhögskolan skulle kunna tagas i bruk från höstterminen

1962. Inrednings- och möbleringsritningar förelåg ej ens för första byggnadsetappen,

då anslagsäskandena för budgetåret 1962/63 överlämnades till Kungl.

Maj:t, och ännu har sådana ritningar för lärarhögskolans gymnastikinstitution,

överspelningsrum och den av riksdagen 1962 beslutade tillbyggnaden ej färdigställts.

I anslagsäskandena för budgetåret 1962/63 räknade styrelsen för lärarhögskolorna

med en totalkostnad för inredning och utrustning på 680 000 kr.,

av vilka hittills 600 000 kr. anvisats av riksdagen. Av redovisade beräkningar

framgår, att per den 1 juli 1962 återstående del av totalkostnaden uppgår till

773 000 kr. och att sålunda, efter avdrag för reserverade och anvisade medel om

sammanlagt 538 000 kr., ett ytterligare anslagsbehov på 235 000 kr. föreligger.

Departementschefen. De beräkningar av kostnaderna för upprättandet av en

lärarhögskola i Malmö, som i proposition 1959: 89 redovisades för riksdagen,

upptog för inredning och utrustning ett belopp av 600 000 kr. Detta belopp har

med innevarande års anslag sammanlagt anvisats för ändamålet. Som framgår

av nämnda proposition grundade sig emellertid detta belopp på en uppskattning

med ledning bl. a. av den vid lärarhögskolan i Stockholm disponerade utrustningen.

De nu föreliggande beräkningarna utvisar, att den verkliga kostnaden

med drygt 200 000 kr. överstiger den ursprungligen beräknade. Jag förordar,

att anslaget för nästa budgetår uppföres med ett till 200 000 kr. begränsat

belopp och hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Lärarhögskolan i Malmö: Inredning och utrustning

av nya lokaler för budgetåret 1963/64 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kr.

8. Lärarhögskolan i Göteborg: Avlöningar.

Anslag

1962/63 (statsliggaren 1:2 s. 344) ............ 3 279 000

1963/64 (förslag) ........................... 5 886 000

Skolöverstyrelsen föreslår i sina anslagsäskanden för budgetåret 1963/64, sådana

dessa slutligt föreligger, att detta förslagsanslag höjes med 2 916 000 kr.

till 6 205 000 kr. Av den föreslagna höjningen är i runt tal 600 000 kr. av automatisk

natur och 2 119 000 kr. föranledd av förslaget om en utbyggnad av lärarhögskolans

kapacitet för dels ytterligare 15 ämneslärarkandidater per termin,

dels 48 folk- och 48 småskollärarkandidater per termin.

Överstyrelsen framlägger för budgetåret 1963/64 följande förslag i fråga om

inrättande av nya tjänster m. m.

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

A. Tjänster vid den egentliga lärarhögskolan

1. En professorstjänst i Bo 3.

2. En tjänst som biträdande rektor i Bg 1.

3. Två lektorstjänster i Ao 27 i psykologi och pedagogik.

4. Tre lektorstjänster i Ao 27 i högstadiets metodik.

5. Två lektorstjänster i Ao 25 i högstadiets metodik.

6. Fyra lektorstjänster i Ao 23 i mellanstadiets metodik.

7. Tre lektorstjänster i Ao 23/20 i lågstadiets metodik.

8. Fyra lektorstjänster i Ao 21 i övningsämnenas metodik.

9. Två lektorstjänster i Ao 19 i övningsämnenas metodik.

10. En instrumentmakartjänst i Ao 11.

11. En kansliskri vart jänst i Ao 11.

12. En maskinisttjänst i Ao 9.

13. En kontoristtjänst i Ao 9.

14. En kontoristtjänst i Ae 9.

15. En kanslibiträdestjänst i Ae 7.

16. Två skriv- och kontorsbiträdestjänster i reglerad befordringsgång.

B. Tjänster vid övningsskolan

17. En rektorstjänst i ABp 27.

18. 20 övningsskollärartjänster i Ao 20.

19. 10 övningsskollärartjänster i Ao 17.

20. Två tjänster som lärare i Ao 20 i teckning.

21. Två tjänster som lärare i Ao 20 i musik.

22. Två tjänster som lärare i Ao 20 i gymnastik.

23. Fyra tjänster som lärare i Ao 17 i slöjd.

24. En kanslibiträdestjänst i Ao 7.

25. En skriv- och kontorsbiträdestjänst i reglerad befordringsgång.

C. Övriga förslag

26. Höjning av arvodet till föreståndaren för speciallärarlinjen.

27. Nedsättning av undervisningsskyldigheten för följande befattningshavare:

föreståndaren för speciallärarlinjen,

rektorn vid övningsskolan,

lektorn i Ao 27 i psykologi och pedagogik,

lektorerna i Ao 27 i högstadiets metodik,

lektorerna i Ao 25 i högstadiets metodik,

lärarna i läroämnen vid övningsskolan.

28. Indragning av tjänster vid Annedals folkskoleseminarium.

Av skolöverstyrelsens motivering för de framlagda förslagen inhämtas bl. a.

följande utöver vad som framgått av redogörelsen i det föregående för förslaget

om en utbyggnad av lärarhögskolans kapacitet.

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

1. Ovisshet råder om professorn kommer att tillträda under budgetåret. Under

alla omständigheter erfordras dock ett belopp för att bestrida kostnaderna för

tillsättningen.

2. Med hänsyn till den omfattning, som lärarhögskolan får, erfordras oundgängligen

en väl kvalificerad biträdande rektor. Lägre lönegradsplacering än

Bg 1, som biträdande rektor har innevarande budgetår, kan icke förordas.

3. Vid lärarhögskolan i Stockholm finns 3 ordinarie tjänster i psykologi och

pedagogik. Behovet på ämneslärarlinjen är något mindre i Göteborg än i Stockholm

men däremot betydligt större på klasslärarlinjen, där lärarhögskolan i

Göteborg förutsättes få dubbelt så många lärarkandidater som lärarhögskolan i

Stockholm. Behovet av två lektorstjänster i psykologi och pedagogik är således

obestridligt.

4. De föreslagna lektorstjänsterna i Ao 27 i högstadiets metodik avses omfatta

följande ämnen:

Kristendomskunskap. Denna tjänst motiveras företrädesvis med den föreslagna

folkskollärarutbildningen och småskoilärarutbildningen. Motsvarande lektorstjänst

vid Annedals folkskoleseminarium indrages.

Svenska. Därest lektorerna skall ha någon egen tjänstgöring erfordras ytterligare

en metodiklektorstjänst i svenska. Undervisningen på klasslärarlinjen

kommer att bli mycket omfattande.

Latin och grekiska. Liksom vid de andra lärarhögskolorna bör tillfälle till lärarutbildning

i latin och grekiska finnas i Göteborg.

5. Vid lärarhögskolan finns det nu 5 lektorstjänster i Ao 25. Dessa tjänster är

ett värdefullt komplement till Ao 27 tjänsterna. För att lärarhögskolan skall

kunna fungera på ett tillfredsställande sätt erfordras för genomförande av föreslagen

utbyggnad ytterligare 2 dylika tjänster.

6. Förslaget om 4 lektorstjänster i mellanstadiets metodik överensstämmer

helt med förhållandena vid lärarhögskolan i Stockholm. Med hänsyn till arbetets

omfattning och fördelning erfordras samtliga tjänster fr. o. m. den 1 juli 1963.

7. Förslaget om 3 lektorstjänster i lågstadiets metodik är minimiförslag.

Fr. o. m. läsåret 1964/65 föreligger behov av 4 lektorstjänster.

8. De fyra tjänsterna i övningsämnenas metodik i Ao 21 omfattar ämnena

teckning, musik, gymnastik (manlig) och gymnastik (kvinnlig). För klasslärarutbildningen

är dessa tjänster oundgängliga. Med hänsyn till att sammanlagt

(96 -(- 96 =) 192 klasslärarkandidater skall utbildas vid lärarhögskolan bör ifrågasättas

om inte tjänsterna i teckning och musik bör dubbleras. Dubbleringen

av tjänsterna får anstå till budgetåret 1964/65. Under budgetåret 1963/64 skall

undersökas om rationaliseringsåtgärder kan vidtagas.

9. En metodiklektorstjänst i ämnet trä- och metallslöjd och en metodiklektorstjänst

i ämnet textilslöjd erfordras under första året. När den planerade

klasslärarutbildningen är fullt utbyggd erfordras ytterligare minst en tjänst i

vardera ämnet.

10. Med hänsyn till de naturvetenskapliga institutionernas och psykologiskpedagogiska

institutionens behov av tekniskt utbildad servicepersonal vore en

instrumentmakartjänst av mycket stort värde. Materielen blir alltmer tekniskt

inriktad. Den måste vårdas och reparationer måste utföras. Många gånger blir

det nödvändigt att för reparation sända materielen till den firma, där materielen

har inköpts. Det blir uppehåll i användningen av materielen och ofta får skolan

vidkännnas fraktkostnader och dyrbara reparationsersättningar.

11. Nuvarande kansliskrivare handlägger samtliga lönefrågor. I och med att

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

lärarhögskolan utvidgas måste ytterligare kvalificerad arbetskraft anställas,

förslagsvis en kansliskrivare.

12. Lärarhögskolan-Annedals folkskoleseminarium bär inte någon maskinisttjänst.

Den vaktmästare, som nu sköter de arbetsuppgifter, som åligger en maskinist,

måste disponeras för andra arbetsuppgifter, företrädesvis som expeditionsvaktmästare.

13—14. Utökningen av arbetet för kanslipersonalen ökar väsentligt, sedan terminen

med handledd praktik börjat. Till den föreslagna kontoristtjänsten avses

höra kontorsarbete rörande den handledda praktiken. Vid en utvidgning av

lärarhögskolan i enlighet med framlagt förslag erfordras ytterligare en kontoristtjänst

som en ersättning för den biträdespersonal som bortfaller vid avvecklingen

av Annedals folkskoleseminarium. En av de båda tjänsterna bör vara ordinarie.

15. Den nuvarande kanslipersonalen kan inte beräknas erhålla någon som

helst tid för att biträda bibliotekarien. Med hänsyn till att biblioteket är under

uppbyggnad, erfordras kontorshjälp till bibliotekarien, förslagsvis ett kanslibiträde.

16. Med den nuvarande kanslipersonalen, lärarhögskolans och folkskoleseminariets

resurser, är möjligheten att hjälpa metodiklektorerna med renskrivningsarbeten

obefintlig. Det kan inte vara rationellt att högt kvalificerade lektorer

skall ägna sig åt maskinskrivningsarbete. För nuvarande organisation kräves en

och för den föreslagna utvidgade organisationen två kontorsbiträdestjänster för

detta ändamål.

17. Övningsskolan kommer att omfatta sammanlagt 30 klasser på låg- och

mellanstadiet. Med hänsyn till att denne rektor i icke oväsentlig grad kommer

att deltaga i planeringsarbetet för den praktiska lärarutbildningen bör lönegradspiaceringen

bli den högsta möjliga jämte avlöningsförstärkning om 2 AT-arvoden

och lärarutbildningsarvode om 1 450 kr.

18—19. Under uppbyggnadstiden är det inte möjligt lokalmässigt sett att

inrätta alla i och för sig erforderliga tjänster. Till budgetåret 1963/64 är det

absoluta minimibehovet 30 tjänster, varav 20 på mellanstadiet och 10 på lågstadiet.

Vid Annedals folkskoleseminarium finns för närvarande 11 ordinarie

övningsskollärartjänster i Ao 20 och 5 extra ordinarie tjänster i Ae 17. De ordinarie

tjänsteinnehavarna vid seminariet bör beredas tillfälle att övergå till

tjänsterna vid lärarhögskolan. Under budgetåret 1963/64 bör vidare skolöverstyrelsen

eller rektor bemyndigas att utbyta högst 5 ordinarie tjänster mot

samma antal extra ordinarie tjänster för att möjliggöra en övergång från seminariet

till lärarhögskolan för de vid seminariet anställda extra ordinarie övningsskollärarna

med lång tjänstetid.

20—22. Med hänsyn till övningsskolans omfattning och till att lektorerna i

övningsämnenas metodik icke kan bestrida all undervisning i sina respektive ämnen

på klasslärarlinjerna erfordras de äskade tjänsterna.

23. För att täcka hela behovet av lärare i slöjd erfordras minst 7 tjänster. Av

dessa föreslås att 4 blir ordinarie och de övriga extra ordinarie. De senare är

inberäknade i kostnaderna för övrig icke ordinarie personal.

24—25. I och med att folk- och småskollärarutbildningen påbörjas ökar

kansliarbetet i betydande omfattning. Utbildningskapaciteten kommer att svara

mot 3—4 normala folkskoleseminarier. En kanslibiträdestjänst jämte en kontorsbiträdestjänst

måste helt ställas till förfogande för rektor för övningsskolans lågoch

mellanstadium.

28. Den föreslagna organisationen vid lärarhögskolan ersätter flertalet tjänster

vid Annedals folkskoleseminarium, vilka följaktligen kan indragas. Därjämte in
-

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 111 år 1963

besparas statsbidrag för ett antal tjänster vid grundskolan. De sålunda ersatta

tjänstenia inom den befintliga organisationen jämte inbesparat statsbidrag

representerar en inbesparad kostnad av ca 1 100 000 kr.

I skrivelse den 20 februari 1963 har 1960 års lärarutbildningssakkunniga, efter

samråd med universitetskanslern, som inhämtat utlåtande från den historiskfilosofiska

fakulteten vid Göteborgs universitet, framlagt förslag beträffande dels

benämning och forskningsinriktning för den professur som avses bli inrättad vid

lärarhögskolan i Göteborg, dels tidpunkten för inrättandet av professuren.

De sakkunniga föreslår, att professuren benämnes »professur i praktisk pedagogik»

samt att professurens forskningsinriktning, om så erfordras, anges med

en föreskrift av följande lydelse: »Vid tillsättning av professuren bör beaktas,

att företrädaren skall bedriva undervisning och forskning även rörande specialundervisningens

problem». Vidare föreslår de sakkunniga, att ifrågavarande

professur inrättas fr. o. m. den 1 juli 1964 samt att erforderliga medel ställes till

förfogande för professurens tillsättning genom tillämpning av sakkunnigförfarande.

Till frågan om de framtida formerna för samverkan mellan lärarhögskolans

och universitetets undervisning och forskning i Göteborg förklarar de sakkunniga

sig skola återkomma vid senare tidpunkt, när detta spörsmål kan sättas in i

ett större sammanhang.

Departementschefen. I det föregående har jag redovisat mina ställningstaganden

till den av skolöverstyrelsen föreslagna utbyggnaden av lärarhögskolan

i Göteborg med en utvidgad utbildningskapacitet i fråga om såväl ämneslärare

som folk- och småskollärare.

I anslutning till sitt förslag om utbyggnad av lärarhögskolan har överstyrelsen

föreslagit inrättande av ett antal lärartjänster vid lärarhögskolan samt en förstärkning

av lärarhögskolans biträdesorganisation. Förslag har vidare framlagts

om inrättande av en professorstjänst och en tjänst som biträdande rektor samt

om nedsättning av undervisningsskyldigheten för ett antal befattningshavare

m. m.

Jag kan i stort sett ansluta mig till överstyrelsens förslag i fråga om inrättandet

av nya tjänster. På följande punkter är jag emellertid inte beredd att tillstyrka

överstyrelsens förslag.

Beträffande den professur, som avses bli knuten till lärarhögskolan föreslår

jag, i överensstämmelse med lärarutbildningssakkunnigas förslag, att tjänsten

inrättas fr. o. m. den 1 juli 1964 (p. 1). Tjänsten bör med hänsyn till den vikt,

som enligt min mening måste tillmätas behovet av forskning rörande specialundervisningens

problem, benämnas professur i praktisk pedagogik med specialpedagogik.

Kostnaderna för tjänstens tillsättning bör bestridas ur det under

åttonde huvudtiteln uppförda anslaget till ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden.

Förslaget om inrättande vid lärarhögskolan av en tjänst som

biträdande rektor är jag inte beredd att tillstyrka (p. 2). Jag anser mig inte

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

heller kunna tillstyrka inrättande av en lektorstjänst i Ao 27 i högstadiets metodik

i latin och grekiska. Jag föreslår därför, att två lektorstjänster i Ao 27 i

högstadiets metodik inrättas (p. 4).

Beträffande de under punkterna 13—16 föreslagna biträdestjänsterna beräknar

jag medel för en kontoristtjänst i Ae 9 (p. 14) samt en kontorsbiträdestjänst i

reglerad befordringsgång (p. 16). Förslaget under punkt 10 om en instrumentmakartjänst

är jag inte beredd att biträda.

I övrigt tillstyrker jag överstyrelsens förslag om nya tjänster vid den egentliga

lärarhögskolan. Med anledning av förslaget under punkt 12 föreslår jag dock

att en extra ordinarie tjänst inrättas, vars innehavare bör åligga skötsel av

värmeanläggningen. Tjänstens lönegradsplacering torde få fastställas av Kungl.

Maj :t.

Mot överstyrelsens förslag i vad gäller inrättandet av nya tjänster vid övningsskolan

har jag ingen erinran (p. 17—25). Däremot är jag inte beredd att tillstyrka

en höjning av arvodet till föreståndaren för speciallärarlinjen (p. 26), ej

heller förslaget om nedsättning av undervisningsskyldigheten för vissa befattningshavare

(p. 27).

Samtidigt som det vid lärarhögskolan inrättas 30 övningsskollärartjänster (p.

18—19) och 10 övningslärartjänster (p. 20—23) kan indragning ske av 11 ordinarie

övningsskollärartjänster och 5 ordinarie övningslärartjänster vid Annedals

folkskoleseminarium i Göteborg (p. 28). Jag förutsätter, att nuvarande innehavare

av dylika ordinarie tjänster skall kunna övergå på motsvarande tjänster

vid lärarhögskolan. Likaledes förutsättes att ifrågavarande lärare vid lärarhögskolan

skall i mån av behov kunna bestrida undervisning vid kvarvarande delar

av Annedals folkskoleseminarium. Skolöverstyrelsen har i sina. anslagsäskanden

rörande folkskoleseminariernas avlöningsanslag föreslagit indragning av 6 vakanta

lektorstjänster i Ao 27 eller 25 vid nämnda seminarium. Den växande

organisationen vid lärarhögskolan i Göteborg och de ökande kostnaderna härför

motväges sålunda delvis av den krympande organisationen och de minskande

kostnaderna vid det seminarium lärarhögskolan delvis ersätter.

Utöver vad skolöverstyrelsen föreslagit vill jag förorda, att två vid Annedals

folkskoleseminarium befintliga vaktmästartjänster i Ao 8 fr. o. m. budgetåret

1963/64 uppföres på lärarhögskolans i Göteborg stat.

Om riksdagen inte har någon erinran däremot bör en vid lärarhögskolan i

Göteborg inrättad, ännu ej tillsatt tjänst såsom lektor i högstadiets metodik

med placering i lönegrad Ao 25 i likhet med vad som gäller för två lektorstjänster

vid lärarhögskolan i Malmö, kunna placeras i alternativt lönegrad Ao 27

eller Ao 25. Som villkor vid tillsättningen skall givetvis alltjämt gälla, att det

med inrättande av tjänsten i Ao 25 avsedda syftet blir tillgodosett.

Mot överstyrelsens beräkning av de automatiska kostnadsökningarna, vilka

hänför sig till ökade kostnader för handledning av lärarkandidater samt beslutade

lönehöjningar, har jag ingen erinran.

I övrigt räknar jag inte med några förändringar under förevarande anslag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

in

Kungl. May.ts proposition nr 111 år 1963

Jag beräknar på grundval av vad jag här förordat ifrågavarande anslag för

nästa budgetår till 5 886 000 kr. Detta innebär en anslagshöjning med 2 607 000

kr.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

a) besluta att vid lärarhögskolan i Göteborg skall fr. o. m.

den 1 juli 1964 finnas inrättad en professur i praktisk pedagogik

med specialpedagogik;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för lärarhögskolan i Göteborg, som föranledes

av vad jag i det föregående förordat;

c) godkänna följande avlöningsstat för lärarhögskolan i Göteborg,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1963/64:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 347 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .................... 798 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

.................................... 1 239 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................... 1 420 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................. 82 000

Summa kr. 5 886 000

d) till Lärarhögskolan i Göteborg: Avlöningar för budgetåret

1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 5 886 000 kr.

9. Lärarhögskolan i Göteborg: Omkostnader.

Anslag

1962/63 (statsliggaren 1:2 s. 346).............. 197 000

1963/64 (förslag) ............................. 380 000

Följande sammanställning upptager den för innevarande budgetår gällande

omkostnadsstaten samt skolöverstyrelsens förslag till förändringar för nästa budgetår.

För 1962/63 Av skolöverstyrelupptagna

sen för 1963/61

belopp, föreslagna änd
kr.

ringar, kr.

+ 1000

+ 12 000

1. Sjukvård m. m., jörslagsvis .

2. Reseersättningar, jörslagsvis

1 000

125 000

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

3. Bidrag till anordnande av studie- och idrottsutfärder m. m. 2 000 + 12 000

4. Expenser, förslagsvis ................................... 61 000 + 228 000

5. Publikationstryck, förslag svis ........................... 8 000 8 000

Summa kr. 197 000 + 261000

Av den föreslagna ökningen hänför sig 100 000 kr. till den befintliga organisationen

och 161 000 kr. till förslaget om en utvidgning av lärarhögskolan.

Beträffande expensposten fördelar sig kostnadsökningarna på olika ändamål

enligt följande uppställning.

t. Expenser

a. Bränsle, lyse och vatten ................

b. Renhållning och städning ...............

c. Skrivmaterial, papper, blankettryck m. m.

d. Telefon och annonsering ................

e. Inköp och underhåll av möbler, kontorsmaskiner

m. fl. inventarier ..............

f. Bokinköp, bindning av böcker m. fl. ändamål

...................................

Summa kr.

Ökning för

befintlig

organisation

Ytterligare ök- ning för föresla- gen utbyggnad

Summa

ökning

+ 10 000

+ 24 000

+ 34 000

+ 5 000

+ 32 000

+ 37 000

+ 20 000

+ 34 000

+ 54 000

+ 5 000

+ 5 000

+ 10 000

+ 48 000

+ 41000

+ 89 000

+ 2 000

+ 2 000

+ 4 000

+ 90 000

+ 138 000

+ 228 000

Den föreslagna ökningen av medelsbehovet för den befintliga organisationen

motiveras huvudsakligen med att innevarande budgetårs anslag visat sig alltför

lågt beräknat samt att särskilt lärarhögskolans kansli kräver en omfattande upprustning

i fråga om kontorsmaskiner och möbler. För denna upprustning har

beräknats det under punkten e. angivna beloppet av 48 000 kr.

Beträffande den ytterligare ökning av expensposten som föranledes av den

föreslagna utbyggnaden av lärarhögskolan inhämtas av överstyrelsens motivering

följande.

c. Då antalet lärarkandidater ökar så starkt och då en pedagogisk institution

inrättas, ställs mycket stora krav på denna delpost. Ett mycket stort antal kompendier

är under utarbetande eller planeras till nästa läsår. En begynnande forskning

på den pedagogiska institutionen ställer stora krav.

e. I det äskade beloppet ingår speciellt kontorsmaskiner av olika slag, bl. a.

vissa kontorsmaskiner speciellt för den psykologisk-pedagogiska institutionen.

Arbetsrum för högstadiets lärare måste inredas på samma sätt som vid t. ex.

lärarhögskolan i Malmö.

Departementschefen. Under hänvisning till vad jag i det föregående förordat

rörande utbildningsorganisationens omfattning vid lärarhögskolan under nästa

budgetår föreslår jag, att omkostnadsanslaget höjes från för närvarande 197 000

kr. till 380 000 kr., dvs. med 183 000 kr. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t

att framdeles, efter förslag av skolöverstyrelsen, besluta om fördelningen på

poster av det angivna anslagsbeloppet. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Lärarhögskolan i Göteborg: Omkostnader för budgetåret

1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 380 000 kr.

s. 113 Kontrollera mot PDF

113

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

10. Lärarhögskolan i Göteborg: Materiel, böcker m. m.

Anslag

1962/63 (statsliggaren I: 2 s. 347).............. 155 000

1963/64 (förslag) ............................. 270 000

Skolöverstyrelsen föreslår, att detta reservationsanslag uppräknas med 290 000

kr. till 445 000 kr. Den föreslagna ökningen hänför sig till de ändamål, som

upptages i följande uppställning, vari jämväl angivits fördelningen av innevarande

budgetårs anslag på samma ändamål. Där såsom ändamål angives ett

undervisningsämne, avses ifrågavarande ämnesinstitution.

Ändamål:

Belopp

Föreslagen

Belopp

1962/63

ökning

1963/64

1.

Bibliotek .............................

20 000

+ 30 000

50 000

2.

Allmän undervisnings- och förbruknings- materiel ..............................

20 000

of.

20 000

3.

Svenska, historia och samhällskunskap . .

20 000

of.

20 000

4.

Psykologi och pedagogik ..............

4 000

+ 116 000

120 000

5.

Språk: engelska, tyska, franska ........

10 000

+ 5 000

15 000

6.

Geografi..............................

5 000

+ 5 000

10 000

7.

Biologi ...............................

10 000

+ 5 000

15 000

8.

Matematik ...........................

1 000

+ 4 000

5 000

9.

Fysik ................................

20 000

+ 50 000

70 000

10.

Kemi ................................

25 000

+ 15 000

40 000

11.

AV-hjälpmedel ........................

20 000

of.

20 000

12.

Lågstadiemetodik .....................

—

+ 8 000

8 000

13.

Mellanstadiemetodik ..................

—

+ 8 000

8 000

14.

Teknisk metodik ......................

—

+ 26 000

26 000

15.

Övningsskolans låg- och mellanstadium ..

—

+ 18 000

18 000

Summa kr.

155 000

+ 290 000

445 000

Skolöverstyrelsens förslag syftar till en grundläggande upprustning av lärarhögskolans

olika institutioner efter i stora drag samma linjer som vid lärarhögskolorna

i Stockholm och Malmö. Förslagen under punkterna 12—15 sammanhänger

med förslaget om anordnande av klasslärarutbildning vid lärarhögskolan

i Göteborg.

Departementschefen. Vid min behandling i det föregående av anslaget till

avlöningar vid lärarhögskolan i Göteborg har jag föreslagit, att en professur i

praktisk pedagogik med specialpedagogik skall inrättas vid lärarhögskolan

fr. o. m. den 1 juli 1964. Enligt min uppfattning bör i avvaktan härpå institutionen

för psykologi och pedagogik utrustas i endast begränsad omfattning. Med

hänsyn härtill och då jag anser vissa begränsningar av de äskade beloppen böra

ske även i övrigt, torde anslaget för budgetåret 1963/64 böra uppföras med

270 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Lärarhögskolan i Göteborg: Materiel, böcker m. m.

för budgetåret 1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett

reservationsanslag av 270 000 kr.

8 — Bihang till rilcsdagens protokoll 1963. 1 sand. Nr 111

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

11. Lärarhögskolan i Göteborg: Inredning och utrustning

av nya lokaler.

Anslag

1963/64 (förslag) ............................. 325 000

Skolöverstyrelsen föreslår, att 550 000 kr. anvisas för budgetåret 1963/64 såsom

ett särskilt reservationsanslag till inredning och utrustning av nya lokaler

vid lärarhögskolan i Göteborg. Överstyrelsen framhåller att eftersom anslag till

inredning och utrustning saknas för innevarande budgetår, blir det nödvändigt

att vänta med inrednings- och utrustningsarbetet till budgetåret 1963/64. Enligt

överstyrelsen har dock planering härför utförts, och anbud avses skola infordras,

så att arbetet kan påbörjas den 1 juli 1963.

Det äskade beloppet fördelar sig på följande huvudposter.

1. Kanslilokaler ............................................... 20 000

2. Bibliotek .................................... 15 000

3. Institutioner för svenska, historia och samhällskunskap samt språk 60 000

4. Psykologisk-pedagogiska institutionen ........................ 55 000

5. Institutioner för geografi, biologi, matematik, fysik och kemi .... 157 000

6. Institutioner för övningsämnen .............................. 37 500

7. AV-central ................................................. 12 000

8. Lokaler för speciallärarlinjer................................. 16 000

9. Vissa lokaler för övningsskolan............................... 73 000

10. Lärarhögskolans aula ....................................... 40 000

11. Övriga lokaler ............................................. 64 500

Summa kr. 550 000

Av skolöverstyrelsens motivering framgår, att de äskade beloppen i vissa avseenden

grundar sig på preliminära kostnadsberäkningar. Punkten 6 hänför sig

till förslaget om anordnande av klasslärarutbildning vid lärarhögskolan. Detsamma

gäller delvis beträffande punkterna 9 och 11.

Departementschefen. Innevarande budgetår finnes inga medel anvisade för

inredning och utrustning av nya lokaler vid lärarhögskolan i Göteborg. Lärarhögskolan

drives därför innevarande läsår under delvis provisoriska förhållanden.

Det är enligt min uppfattning nu angeläget att tillgodose lärarhögskolans

behov av inredning och utrustning. Utan en föregående noggrann utredning av

ifrågavarande behov är jag emellertid inte beredd att tillstyrka en så stor medelsanvisning

som det äskade beloppet. Jag förordar, att ett anslag av 325 000

kr. uppföres under här använd rubrik och hemställer sålunda, att Kungl. Maj.-t

måtte föreslå riksdagen

att till Lärarhögskolan i Göteborg: Inredning och utrustning

av nya lokaler för budgetåret 1963/64 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 325 000 kr.

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

12. Folkskoleseminarierna: Avlöningar.

Anslag Nettoutgift

1960/61 .................................. 26 330 000 26 807 046

1961/62 .................................. 29 584 000 28 531 657

1962/63 (statsliggaren 1:2 s. 347) ........... 29 717 000

1963/64 (förslag) .......................... 33 592 000

Skolöverstyrelsen föreslår, att folkskoleseminariernas avlöningsanslag för nästa

budgetår höjes med 5 939 000 kr. Överstyrelsen räknar därvid med en automatisk

ökning med 4 448 000 kr., i huvudsak beroende på den generella lönehöjningen,

beslutade arvodeshöjningar, stigande kostnader för den praktiska lärarutbildningen

samt organisationens utbyggnad med fler seminarieklasser och

externa övningsskolklasser. Det framhålles, att kostnaden för nya övningsskolklasser

i det närmaste helt motsvaras av en kostnadsminskning för statsbidrag

till det obligatoriska skolväsendet. Det ökade medelsbehovet i övrigt, av huvudsakligen

icke-automatisk natur, betingas av överstyrelsens förslag beträffande

seminarieorganisationens omfattning samt därav föranledda detaljförslag, vilka

redovisas i följande sammanställning.

1. Indragning av 1 rektorstjänst i Bp 1 och av 6 lektorstjänster i Ao 27 eller 25.

2. Inrättande på övningsskolans högstadium av 21 adjunktstjänster i Ae 23

och 17 ämneslärartjänster i Ae 19 m. m.

3. Inrättande av 3 lärartjänster i övningsämnen i Ao 20 samt indragning av

2 lärartjänster på övergångsstat i hemkunskap i Ao 14.

4. Inrättande av 10 övningsskollärartjänster i Ae20 eller Ae 17.

5. Indragning av 1 vaktmästartjänst i Ao 8 vid seminariet i Lund.

6. Ökad medelsanvisning för tillsynen av seminarieträdgårdarna.

7. Ökad medelsanvisning till biträdeshjälp på rektorsexpeditionerna.

8. Anordnande av tilläggskurser i textilslöjd vid småskollärarutbildningen.

9. Anordnande av behörighetskurser i engelska på småskollärarlinje.

10. Arvodesanställning av personal för arbete i institutioner, skrivhjälp åt lärare

m. m.

Av överstyrelsens framställning inhämtas bl. a. följande om de framlagda förslagen.

1. Med utgången av innevarande budgetår nedlägges folkskoleseminariet i

Lund, varför rektorstjänsten där kan indragas. Vid seminariet finns

också en lektorstjänst, som bör föras på övergångsstat, intill dess innehavaren

kunnat placeras på annan tjänst.

Annedals folkskoleseminarium i Göteborg torde komma att successivt avvecklas

i och med utbyggnaden av den år 1962 upprättade lärarhögskolan i

Göteborg. Seminariet beräknas under budgetåret 1963/64 omfatta endast två

klasser. Vid seminariet finns 9 lektorstjänster, av vilka 6 är vakanta.

Dessa 6 tjänster synes kunna indragas.

Kostnadsminskningen med anledning härav beräknas till i runt tal 276 000 kr.

* — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 sand. Nr 111

&

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 111 år 1963

2. Vid folkskoleseminariernas övningsskolor har i enlighet med Kungl. Maj:ts

beslut den 13 juli 1961 under innevarande budgetår externa högstadier

börjat uppbyggas vid seminarierna i Falun, Jönköping, Umeå och Uppsala. På

dessa högstadier har placerats sammanlagt 11 adjunktstjänster i lönegrad Ae 23

och 8 tjänster för ämneslärare (folkskollärare med viss vidareutbildning) i Ae 19.

På grund av högstadiernas fortsatta utbyggnad begäres nu för ifrågavarande

seminarier (med undantag av seminariet i Jönköping) sammanlagt 9 adjunktstjänster

och 6 ämneslärartjänster. Kostnaderna för

dessa tjänster beräknas till 412 000 kr.

Högstadium föreslås av rektorerna börja uppbyggas fr. o. m. budgetåret

1963/64 vid seminarierna i Gävle, Göteborg (Guldheden), Kalmar, Karlstad,

Linköping och Växjö. Vid samtliga dessa seminarier föreslås högstadiet omfatta

minst 3 parallellklasser av årskurs 7, vid seminariet i Linköping dock 5 parallellklasser

med hänsyn till att egentlig lärarkurs för blivande ämneslärare är förlagd

till seminariet. Överstyrelsen biträder förslagen.

Enligt rektorernas beräkningar erfordras sammanlagt 12 adjunktstjänster

i Ae 23 och 11 ämneslärartjänster i Ae 19. Kostnaderna

för ifrågavarande tjänster beräknas til! 702 000 kr.

För arvoden till 6 tillsynslärare samt för nedsättning av undervisningsskyldigheten

för dessa beräknas en kostnad av i runt tal 40 000 kr.

Sammanlagt beräknar överstyrelsen sålunda kostnadsökningen under denna

punkt till 1 154 000 kr. Större delen av detta belopp utgör emellertid icke någon

reell kostnadsökning utan endast en överflyttning av statens kostnader för det

kommunala skolväsendet till folkskoleseminariernas avlöningsanslag.

3. I år liksom tidigare år har från åtskilliga rektorer framhållits, att antalet

ordinarie tjänster i olika övningsämnen är för litet i förhållande till antalet ickeordinarie,

och förslag har framlagts om inrättande av nya ordinarie tjänster,

särskilt i gymnastik och musik.

Skolöverstyrelsen anser, med hänsyn till den pågående utredningen om seminarieorganisationen,

att viss försiktighet i fråga om inrättande av nya ordinarie

tjänster är påkallad, och överstyrelsen inskränker sig därför till att föreslå

inrättandet av en ny tjänst i Ao 20 i vart och ett av ämnena

gymnastik, musik och teckning. Bifall till detta förslag medför

icke någon kostnadsökning utan endast en överflyttning av kostnaderna för

grundlönerna, i runt tal 52 000 kr., från icke-ordinarieposten till ordinarieposten.

Vid seminarierna i Lund och Umeå finnes två på övergångsstat uppförda lärartjänster

i Ao 14 i hemkunskap. Tjänsten i Umeå är vakant. Dessa båda tjänster

bör indragas, beträffande tjänsten i Lund dock under förutsättning att innehavaren

placeras på annan tjänst. Kostnadsminskningen beräknas till 37 000 kr.

4. Vid folkskoleseminarierna finns för närvarande sammanlagt 316 övningsskollärartjänster,

varav 163 ordinarie, 51 extra ordinarie vid seminarium och

102 extra ordinarie vid folkskola.

Med hänsyn till seminarieorganisationens omfattning bedömer skolöverstyrelsen

att det i och för sig föreligger ett behov av (361 — 316 r=) 45 nya övningsskollärartjänster.

Behovet minskar emellertid med 16 tjänster i och med att

Annedals folkskoleseminarium i Göteborg avvecklas. Behovet nedgår sålunda

till 29.

Med hänsyn till att seminarieorganisationen är under utredning inskränker

sig skolöverstyrelsen till att föreslå, dels att de vid seminariet i Lund nu befintliga

6 extra ordinarie övningsskollärartjänsterna (vid folkskola) bibehålies och

s. 117 Kontrollera mot PDF

117

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

omplaceras till andra seminarier, dels att 10 nya övningsskollärartjänster inrättas,

de senare som extra ordinarie vid folkskola.

Överstyrelsen förutsätter vidare, att vid den successiva avvecklingen av Annedals

seminarium i Göteborg där befintliga 11 ordinarie och 5 extra ordinarie

övningsskollärartjänster bibehålies och överflyttas till andra seminarier.

Inrättande av 10 nya extra ordinarie övningsskollärartjänster i Ae 20 eller

Ae 17 medför en kostnadsökning av i runt tal 230 000 kr. Om tjänsterna ej

inrättas måste i stället medelsanvisningen till handledararvoden automatiskt

ökas.

5. Nedläggandet av seminariet i Lund medför, att vaktmästartjänsten i lönegrad

Ao 8 vid seminariet kan indragas.

6. Den 3 juni 1960 fastställde Kungl. Maj:t nya timplaner för samtliga linjer

vid folkskoleseminarierna. Enligt de nya timplanerna förekommer trädgårdsskötsel

på folkskollärarlinjerna såsom ett frivilligt ämne omfattande IV2 veckotimme

och på småskollärarlinjerna såsom ett obligatoriskt ämne med 1 veckotimme.

Genom beslut av 1961 års riksdag indrogs fyra ordinarie och två extra ordinarie

tjänster för lärare i trädgårdsskötsel, samtliga då vakanta. Därefter återstod

sex ordinarie tjänster, som fördes på övergångsstat, och en extra ordinarie

tjänst beträffande vilken, efter erforderlig utredning från överstyrelsens sida,

frågan om dess indragning senare skulle prövas av Kungl. Maj:t (VIII ht 1961

s. 621). Ifrågavarande lärare skulle, om så erfordrades och vore möjligt, beredas

fyllnadstjänstgöring vid andra skolor i seminariestaden. Överstyrelsen skulle

överväga även andra frågor rörande lärarna i trädgårdsskötsel och seminarieträdgårdama

samt framlägga förslag i ämnet.

Såsom sakkunniga för utredning av dessa frågor har överstyrelsen anlitat

rektorn Nils Wester vid folkskoleseminariet i Luleå och hortonomen Arvid Ekerot

vid Annedals folkskoleseminarium i Göteborg. Den 28 februari 1962 inkom

till överstyrelsen en av de sakkunniga utarbetad PM angående frågor rörande

lärarna i trädgårdsskötsel och seminarieträdgårdarna. Över denna PM har rektorerna

vid folkskoleseminarierna avgivit yttranden.

De sakkunniga framhåller, att seminarieträdgårdarna utnyttjas av seminarierna,

förutom för undervisningen i ämnet trädgårdsskötsel, även i ämnena biologi,

naturkunskap, hembygdskunskap och teckning. De betonar, att seminarieträdgårdarna

är ett mycket viktigt hjälpmedel vid undervisningen. De understryker

även vikten av att undervisningen meddelas av lärare med samma kompetens

som hittills. Då ämnet trädgårdsskötsel nu är frivilligt på folkskollärarlinjerna

och har lågt obligatoriskt timtal på småskollärarlinjerna, kan dock i regel icke

full tjänstgöring enligt gällande bestämmelser beredas vid ett och samma seminarium.

De sakkunniga föreslår, att seminarierna sammanföres i 10 grupper med 2

seminarier i varje grupp. En lärare, stationerad vid ett seminarium i varje grupp,

föreslås svara för såväl undervisningen som tillsynen av trädgårdarna vid båda

läroanstalterna. Förslaget förutsätter inrättande av 3 nya extra ordinarie lärartjänster

och omplacering av den nuvarande extra ordinarie tjänsten vid seminariet

i Gävle.

Av de 19 seminarierektorer, som yttrat sig har 8 ställt sig positiva till de

sakkunnigas förslag, medan 11 uttrycker tveksamhet eller bestämt avstyrker

förslaget.

Överstyrelsen delar de sakkunnigas uppfattning om den betydelse, som seminarieträdgårdarna

har för undervisningen i skilda ämnen. Däremot anser över
-

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Majrts proposition nr 111 år 1963

styrelsen, att de sakkunniga har räknat väl optimistiskt i fråga om antalet veckotimmars

undervisning i ämnet trädgårdsskötsel såsom underlag för heltidstjänster

i ämnet. Då vidare de befintliga sex ordinarie tjänsterna förts på övergångsstat

och frågan om indragning av den befintliga extra ordinarie tjänsten skall

prövas av Kungl. Maj:t, finner överstyrelsen det icke möjligt att föreslå inrättande

av nya extra ordinarie tjänster.

Enligt överstyrelsens uppfattning bör de nu befintliga 6 ordinarie tjänsterna

på övergångsstat bibehållas vid de seminarier, till vilka de nu är förlagda. Detsamma

bör gälla i fråga om den extra ordinarie läraren vid seminariet i Gävle,

så länge nuvarande tjänsteinnehavaren kvarstår på tjänsten.

Vid de seminarier, som inte har tillgång till ordinarie eller extra ordinarie

tjänst i ämnet trädgårdsskötsel, är möjligheterna att erhålla timlärare samt

ordna tillsynen över trädgårdarna skiftande. En del rektorer meddelar, att de

inte mött några svårigheter i dessa avseenden, medan andra rapporterar avsevärda

svårigheter.

Sedan gammalt har under anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t, varit uppförd en delpost till tilläggsarvoden

åt lärare i trädgårdsskötsel vid de tidigare småskoleseminarierna, som ej haft fasta

lärartjänster i detta ämne. Dessa tilläggsarvoden, som gällt just tillsynen och

skötseln av trädgårdarna, utgår innevarande budgetår med 600 kr. vid vart och

ett av seminarierna i Landskrona, Skara, Strängnäs och Växjö samt med 300 kr.

vid vart och ett av seminarierna i Haparanda, Härnösand och Lycksele. Överstyrelsen

anser i likhet med de sakkunniga, att dessa arvodesbelopp är otillräckliga.

Vid övriga seminarier utan fast lärartjänst i ämnet har ersättningen för

trädgårdens skötsel och vård budgetåret 1961/62 enligt medgivande av överstyrelsen

utgått antingen med ett visst belopp per månad eller för ett visst antal

veckotimmar.

De sakkunniga föreslår, dels att ovannämnda tilläggsarvoden åt lärare i trädgårdsskötsel

vid vissa seminarier avskaffas, dels att ersättningen för trädgårdens

tillsyn och skötsel utgår i form av timarvode för ett visst antal veckotimmar.

Överstyrelsen ansluter sig till förslaget i förstnämnda del men förordar, att det

fortfarande bör få ankomma på överstyrelsen att bestämma, om ersättningen

för trädgårdens tillsyn och skötsel skall utgå i form av arvode per månad eller

såsom timarvode.

Svårigheterna beträffande såväl undervisningen i trädgårdsskötsel som tillsynen

och skötseln av trädgården synes vara särskilt stora vid seminariet i

Umeå.

Överstyrelsen tillstyrker, att en tjänst som trädgårdsförman (eller trädgårdsmästare)

inrättas vid seminariet. Med tjänsten bör även förenas tillsynen och

vården av husliga seminariets trädgård. Lönegradsplaceringen torde böra bli

föremål för förhandlingar i vanlig ordning.

Om lärare från annan ort måste anlitas för undervisningen i trädgårdsskötsel

bör det vara möjligt att till läraren utbetala resekostnadsersättning och traktamente.

Kostnaderna för de av överstyrelsen föreslagna åtgärderna beräknas för budgetåret

1963/64 till 58 300 kr. I förhållande till motsvarande kostnader innevarande

budgetår innebär detta en kostnadsökning med ca 19 000 kr. Härtill

kommer viss kostnadsökning för reseersättningar under omkostnadsanslaget.

7. I regleringsbrev den 6 juni 1962 angående anslag för budgetåret 1962/63

till realskolor och gymnasier m. m. har Kungl. Maj:t föreskrivit, med ändring av

tidigare gällande bestämmelser i vad avser sagda skolor, att för jämkningar upp
-

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

åt må disponeras ett belopp av sammanlagt högst 20 % av summan av de för de

olika skolorna för biträdeshjälp på rektorsexpeditionerna enligt ovan angivna

grunder beräknade belopp. Enligt vad som framgår av 1962 års statsverksproposition

har denna höjning av jämkningsprocenten (dessförinnan 7 %) medgivits

med anledning av förslag av skoladministrativa utredningen.

Överstyrelsen anser, att alltför stor skillnad skulle uppstå mellan seminarieoch

läroverksrektorernas situation, om viss uppräkning av jämkningsprocenten

icke vidtoges även beträffande seminarierna. Överstyrelsen vill dock framhålla,

att en sådan uppräkning endast är att betrakta som en provisorisk åtgärd i avvaktan

på en fullständig översyn av gällande bestämmelser i förevarande avseende.

Överstyrelsen hemställer sålunda om sådan ändring av ovannämnda bestämmelser,

att för jämkningar uppåt må fr. o. m. budgetåret 1963/64 disponeras

sammanlagt 15 % av summan av de för de olika seminarierna enligt angivna

grunder för ifrågavarande ändamål beräknade beloppen. Härav betingad kostnadsökning

kan uppskattas till i runt tal 30 000 kr. för budgetåret 1963/64.

Departementschefen. Av vad jag anfört i det föregående framgår, att jag för

budgetåret 1963/64 räknar med en intagning vid folkskoleseminarierna av något

mindre omfattning än skolöverstyrelsen föreslagit. Enligt min bedömning, som

utgår från en långsiktig beräkning, bör seminarieorganisationen budgetåret

1963/64 omfatta 179 avdelningar i stället för av överstyrelsen föreslagna 184.

Jag har vid mina anslagsberäkningar utgått från en organisation av denna omfattning.

Det bör dock, som jag tidigare anfört, få ankomma på Kungl. Maj:t att

fatta slutligt beslut i fråga om antalet intagningsavdelningar.

Överstyrelsens förslag om indragning av rektorstjänsten vid seminariet i Lund

och av sex lektorstjänster i Ao 27 eller 25 vid Annedals folkskoleseminarium tillstyrker

jag (p. 1). Jag beräknar medel för inrättande på övningsskolans högstadium

av nio adjunktstjänster i Ae 23 och av sex ämneslärartjänster i Ae 19

(p. 2).

Förslaget om inrättande av tre ordinarie lärartjänster i övningsämnen kan

jag inte tillstyrka (p. 3). I stället föreslår jag, att tre lärartjänster i övningsämnen

i Ao 20, 1 tjänst i Ao 17 och en i Ao 13, samtliga vid Annedals folkskoleseminarium

i Göteborg, indrages tillsammans med de två till indragning

föreslagna lärartjänsterna på övergångsstat i hemkunskap i Ao 14. Inte heller anser

jag mig kunna tillstyrka inrättandet av 10 nya övningsskollärartjänster. Jag

beräknar i stället större belopp för arvoden till handledare (p. 4). Mot förslaget

om indragning av en vaktmästartjänst i Ao 8 vid seminariet i Lund har jag

ingen erinran (p. 5).

Under hänvisning till vad jag anfört vid anmälan av anslaget Lärarhögskolan

i Göteborg: Avlöningar föreslår jag vidare att 11 ordinarie övningsskollärartjänster,

5 ordinarie övningslärartjänster och 2 ordinarie vaktmästartjänster indrages.

Jag kan inte biträda förslaget om ökad mcdclsanvisning för tillsynen av

seminarieträdgårdarna (p. 6). Ehuru seminarieträdgårdarna kan ha viss betydelse

för undervisningen bör de successivt omläggas till en form, som är mindre

arbets- och kostnadskrävande och som bättre svarar emot den praktiska och

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

estetiska funktion de i dagens läge lämpligen bör fylla. Jag räknar för budgetåret

1963/64 med att kostnaderna för tillsynen av trädgårdarna skall hålla sig

inom en oförändrad medelsram.

Förslaget om ökad medelsanvisning till biträdeshjälp på rektorsexpeditionerna

tillstyrkes (p. 7). Däremot är jag inte beredd tillstyrka förslagen om anordnande

av tilläggskurser i textilslöjd (p. 8) eller om arvodesanställning av personal för

vissa arbetsuppgifter (p. 10). Beträffande förslaget om anordnande av behörighetskurser

i engelska på småskollärarlinje får jag hänvisa till vad jag i det

föregående föreslagit med anledning av det betänkande om folkskollärarutbildningen

i engelska, som framlagts av 1960 års lärarutbildningssakkunniga (p. 9).

Frånsett automatiska kostnadsökningar räknar jag inte med några andra

förändringar under detta anslag.

Medelsbehovet under detta anslag för nästa budgetår kan vid bifall till vad

jag i det föregående förordat beräknas till 33 592 000 kr., vilket innebär en

anslagshöjning med 3 875 000 kr.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört och förordat hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för folkskoleseminarierna, som föranledes

av vad jag i det föregående förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för folkskoleseminarierna,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1963/64:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 9 930 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 458 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................ 14 737 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis................... 7 942 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 525 000

Summa kr. 33 592 000

c) till Folkskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret

1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

33 592 000 kr.

13. Folkskoleseminarierna: Omkostnader

Anslag

1960/61 ................................... 2 121 000

1961/62 ................................... 2 214 000

1962/63 (statsliggaren 1:2 s. 358) ............ 2 181 000

1963/64 (förslag) ........................... 2 400 000

Nettoutgift

1 863 886

2 016 655

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 111 år 1963

Följande sammanställning upptager den för innevarande budgetår gällande

omkostnadsstaten samt för nästa budgetår skolöverstyrelsens förslag till förändringar

och departementets anslagsberäkning.

För 1962/63

Av skolöverstyrel-

Departementets

Utgifter

upptagna

sen för 1963/64

anslagsberäk-

belopp,

föreslagna änd-

ning för

kr.

ringar, kr.

1963/64, kr.

1.

Sjukvård m. m., förslagsvis .............

55 000

of.

of.

2.

Reseersättningar, förslagsvis............

15 300

+ 3 700

+ 2 000

3.

Expenser, förslagsvis

a) Bränsle, lyse och vatten ............

800 000

+ 50 000

+ 50 000

b) Övriga expenser ....................

1 100 000

+ 129 000

+ 100 000

4.

Trädgårdarnas underhåll och skötsel, för- slagsvis ..............................

175 000

+ 25 000

of.

5.

Särskilda kurser och föreläsningar m. m.

56 800

+ 5 200

+ 5 200

6.

Underhåll och förnyelse av inventarierna i

lärarkandidaternas bostadsrum vid semi-

narierna i Haparanda och Lycksele, för- slagsvis ............................

1200

of.

of.

7.

Ersättning åt lärarkandidater i samband

med studiebesök, förslagsvis............

50 000

+ 40 000

+ 40 000

8.

Bidrag till anordnande av studie- och id-

rottsutfärder .......................

14 000

+ 16 000

+ 1000

Summa kr.

2 267 300

+ 268 900

+ 198 200

Särskilda uppbördsmedel

9.

Upplåtelse av lokaler, ersättning för lyse

35 000

— 10 000

— 10 000

10.

Inkomster av trädgårdarna ............

50 000

— 8 000

— 8 000

11.

Lärarkandidatavgifter till underhåll och

förnyelse av inventarierna i lärarkandida- ternas bostadsrum vid seminarierna i Ha- paranda och Lycksele .................

1 200

of.

of.

Nettoutgift kr.

2 181 100

+ 286 900

+ 216 200

Av skolöverstyrelsens motivering inhämtas bl. a., att de ökade kostnaderna

för expenser huvudsakligen föranledes av ökade bränslepriser samt höjda städlöner

samt att de ökade kostnaderna för ersättning åt lärarkandidater i samband

med studiebesök beror på en kraftig ökning av antalet avgångsklasser

budgetåret 1963/64.

Departementschefen. Anslaget bör för nästa budgetår uppföras med ett avrundat

belopp av 2 400 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till FoUcsholeseminarierna: Omkostnader för budgetåret

1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

2 400 000 kr.

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 111 år 1963

14. Folkskoleseminariema: Materiel, böcker m. m.

Anslag

Nettoutgift

1960/61 ...............................

....... 400 000

384 484

1961/62 ...............................

....... 400 000

397 368

1962/63 (statsliggaren I: 2 s. 360)........

....... 695 000

1963/64 (förslag) ......................

....... 695 000

Utöver det av riksdagen för innevarande budgetår anvisade beloppet av

695 000 kr. har Kungl. Maj:t genom beslut den 6 juni 1962 anvisat 35 000 kr.

av till Kungl. Maj:ts disposition under förevarande reservationsanslag stående

belopp.

Skolöverstyrelsen föreslår, att anslaget för nästa budgetår höjes med 155 000

kr. till 850 000 kr.

Som motivering för anslagshöjningen anför överstyrelsen i huvudsak följande.

Överstyrelsen vill liksom tidigare starkt understryka vikten av att lärarutbildningsanstalterna

är väl försedda med modern undervisningsmateriel av olika

slag, så att lärarkandidaterna under utbildningstiden blir väl insatta i materielens

och hjälpmedlens användning i undervisningen. Härtill kommer, att all

undervisningsmateriel vid seminarierna är utsatt för mycket stark förslitning.

För budgetåret 1963/64 begär rektorerna sammanlagt 833 650 kr. Med hänsyn

också till det ökade antalet klasser vid seminarierna anser överstyrelsen, att

någon reducering av detta belopp icke gärna bör ifrågakomma.

Departementschefen. Jag förordar, att detta anslag för nästa budgetår uppföres

med oförändrat belopp och hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Folkskoleseminariema: Materiel, böcker m.m. för

budgetåret 1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 695 000 kr.

15. Folkskoleseminarierna: Utrustning

Anslag

Nettoutgift

1960/61 ............................

....... 500 000

495 535

1961/62 ............................

....... 500 000

563 066

1962/63 (statsliggaren I: 2 s. 360).....

....... 950 000

1963/64 (förslag) ....................

....... 1 050 000

Skolöverstyrelsen föreslår, att detta

reservationsanslag för

nästa budgetår

höjes med 1 050 000 kr. till 2 000 000 kr.

Av motiveringen för överstyrelsens förslag inhämtas bl. a. följande.

Utrustningsbehovet vid folkskoleseminarierna är fortfarande avsevärt. Förslitningen

på all slags undervisningsmateriel är vid dessa lärarutbildningsanstalter

s. 123 Kontrollera mot PDF

123

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

mycket stor. Det är också angeläget, att lärarutbildningsanstalterna kan anskaffa

och pröva ny undervisningsmateriel.

Överstyrelsen har under läroverkens omkostnadsanslag äskat medel för teknisk

utrustning och upprustning av institutioner vid läroverk och seminarier

med egentlig lärarkurs. Därigenom kan emellertid endast en mindre del av utrustningsbehovet

vid seminarier med praktisk lärarkurs tillgodoses.

För att erhålla underlag för en långsiktsplanering av lärarutbildningsanstalternas

utrustning med AV-hjälpmedel genomförde överstyrelsen under hösten

1961 en undersökning av seminariernas resurser i detta avseende. Undersökningen

visade, att några seminarier var relativt välutrustade, medan andra hade

en mycket bristfällig utrustning. Med ledning av undersökningsresultatet

uppgjordes ett förslag till grundutrustning, som beträffande lektionssalarnas

utrustning helt ansluter till betänkandet »Hjälpmedel i skolarbetet» (SOU

1961: 17, s. 152—158). Kostnaden för att förse samtliga seminarier med denna

grundutrustning uppgår till i genomsnitt 50 000 kr. per seminarium. Upprustningen

föreslås ske under en femårsperiod med början budgetåret 1962/63, för

vilket budgetår beräknats ett belopp av ca 10 000 kr. per seminarium utan egentlig

lärarkurs för blivande ämneslärare. För vart och ett av de fyra följande

budgetåren fordras alltså ett belopp av ca 10 000 kr. per seminarium. För de 16

seminarierna utan egentlig lärarkurs för blivande ämneslärare fordras alltså sammanlagt

160 000 kr. per budgetår. Även för budgetåret 1963/64 bör således beräknas

minst 160 000 kr. för AV-utrustning. Beloppet torde kunna inrymmas i

det sammanlagda belopp av 2 000 000 kr. som överstyrelsen äskar. Överstyrelsen

finner det emellertid önskvärt, att utrustningen med AV-hjälpmedel kan ske i

snabbare takt än under en femårsperiod. Detta blir emellertid beroende av

utrustningsanslagets storlek.

Departementschefen. Anslaget till utrustning vid folkskoleseminarierna har

innevarande budgetår nära nog fördubblats i förhållande till anslaget föregående

budgetår. Det anvisade beloppet, 950 000 kr., överensstämmer med det

av skolöverstyrelsen för innevarande budgetår äskade beloppet, i vilket ingick

ett för anskaffande av audivisuella hjälpmedel beräknat belopp av 160 000 kr.,

dvs. samma belopp som överstyrelsen nu beräknar för budgetåret 1963/64. Med

hänsyn härtill anser jag mig icke kunna tillstyrka en uppräkning av förevarande

anslag med mer än 100 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Folkskoleseminarierna: Utrustning för budgetåret

1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 1 050 000 kr.

16. Förskoleseminarierna: Avlöningar

Anslag

1963/64 (förslag) ........................... 1 963 000

Skolöverstyrelsens anslagsäskande för avlöningar budgetåret 1963/64 vid en

förstatligad förskolcseminarieorganisation omfattande nio seminarier med sammanlagt

27 klassavdelningar uppgår till 1 963 000 kr. Detta belopp fördelar sig

på följande ändamål.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Maj:ts -proposition nr 111 år 1963

1. Inrättande av 9 rektorstjänster i Ao 27.

2. Inrättande av 1 adjunktstjänst i Ae 23 och 17 V2 seminarielärartjänster i

Ae 16.

3. Inrättande av 8 kanslibiträdestjänster i Ae 7.

4. Timlärararvoden.

5. Handledararvoden.

6. Arvoden till seminarieläkare och seminariesköterskor.

7. Arvoden till seminariebibliotekarier.

8. Arvoden till vaktmästare.

9. Avlöningar åt vikarier.

Av överstyrelsens motivering inhämtas bl. a. följande.

1. Vid det statliga förskoleseminariet i Malmö är inrättad en rektorstjänst i

lönegrad Ag 26. Vid de icke-statliga seminarierna finns heltidsanställda rektorer,

utom vid seminariet i Luleå, som har en studierektor. Överstyrelsen föreslår, att

rektorstjänsten vid seminariet i Malmö ordinariesättes och att vid vart och ett

av de övriga seminarierna — de sex, som föreslås bli förstatligade och de två

som föreslås bli upprättade — inrättas en ordinarie rektorstjänst. Överstyrelsen

räknar med placering i lönegrad Ao 27.

2. Överstyrelsen räknar med att för seminarium med två och tre klasser fordras

två lärartjänster och för seminarium med fyra klasser minst två och en halv.

För seminarium med sex klasser räknar överstyrelsen med att fyra lärartjänster

fordras, därav en adjunktstjänst. Denna tjänst motiveras av att vid ett seminarium

av denna omfattning är antalet undervisningstimmar i sådana ämnen, där

undervisningen bör bestridas av lärare med akademisk kompetens, sa stort, att

underlag finnes för inrättande av en sådan tjänst. Vid de nio förskoleseminarierna

blir det sammanlagda antalet erforderliga lärartjänster 19 V2, därav en

adjunktstjänst.

Undervisningsskyldigheten på adjunktstjänsten förutsättes vara 21 veckotimmar.

De övrigas undervisningsskyldighet förutsättes vara 24 veckotimmar.

Med undervisning jämställes observation av lärarkandidats praktiskt-pedagogiska

arbete å institution jämte föregående och efterföljande handledning.

3. För utförande av sekreterar- och kamrerargöromål samt för bestridande av

kontorsgöromål är vid förskoleseminariet i Malmö inrättad en kanslibiträdestjänst

i Ae 7. Överstyrelsen föreslår att en kanslibiträdestjänst i Ae 7 inrättas

vid vart och ett av förskoleseminarierna.

4. Ifrågavarande arvoden har beräknats som arvoden för tilläggstimmar med

en genomsnittlig placering i ÅT 26 för läroämnen och CT 20 för övningsämnen.

Vid kostnadsberäkningen för 1963/64 har förutsatts undervisning med delad

(halv) klassavdelning i följande ämnen:

1. teckning, målning, modellering

2. slöjd (träslöjd, textil- och småslöjd)

3. rytmik

Vid flertalet av förskoleseminarierna har lektionerna i dessa ämnen hittills

hållits med halv klassavdelning.

För röstvård har antalet lärartimmar beräknats i enlighet med bestämmelserna

för seminarierna för huslig utbildning.

Det sammanlagda antalet undervisningstimmar, bestridda av timlärare beräknas

bli ca 14 500.

5. Arvoden till handledare beräknas i enlighet med av Kungl. Maj:t den 6

s. 125 Kontrollera mot PDF

125

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

juni 1962 för förskoleseminariet i Malmö meddelade bestämmelser. Dessa innebär,

att arvode utgår dels till handledare för den praktiska förskollärarutbildningen,

dels till lärare vid institution, som mottager grupp av lärarkandidater för

auskultering. Enligt Kungl. Maj:ts förenämnda skrivelse beräknas för varje

lärarkandidat under dennes utbildningstid i de två årskurserna 1 224 kr. Lärarkandidat

kostar då under ett läsår 612 kr.

6. Vid beräkning av arvoden till seminarielakare och seminariesköterskor har

de för seminarierna för huslig utbildning gällande arvoderingsgrunderna tilllämpats.

7. Arvoden till seminariebibliotekarier har beräknats med utgångspunkt i motsvarande

arvoden vid folkskoleseminarier med småskollärarutbildning 1961/62.

8. Inget av seminarierna beräknas under 1963/64 ha behov av heltidsanställd

vaktmästare. Lön till vaktmästare vid folkskoleseminarium utgår efter Igr A 8.

Vid beräkning av förskoleseminariernas medelsbehov för arvodering av vaktmästarsysslor

har överstyrelsen räknat med arvoden mellan 1/6 av årslönen i A 8

vid de minsta seminarierna och 3/4 av samma årslön vid de största om 5—6

klassavdelningar.

Departementschefen. Jag har i det föregående tillstyrkt, att förskoleseminarierna

förstatligas fr. o. m. den 1 juli 1963, att seminarieorganisationen fr. o. m.

samma tidpunkt utbygges med två nya seminarier och att intagningskapaciteten

ökas med fem intagningsavdelningar inklusive de föreslagna nya seminarierna.

Vad jag sålunda tillstyrkt överensstämmer med vad skolöverstyrelsen föreslagit.

Vad skolöverstyrelsen föreslagit under förevarande anslagspunkt äger ett

direkt samband med nyssnämnda utbyggnadsförslag och jag kan därför i stora

drag biträda överstyrelsens här ifrågavarande förslag. I vissa hänseenden anser

jag mig emellertid böra ge förslagen en utformning, som avviker från vad skolöverstyrelsen

förordat.

Såsom skolöverstyrelsen föreslagit bör fr. o. m. budgetåret 1963/64 inrättas

dels nio rektorstjänster, dels I8V2 heltidslärartjänster. Rektorstjänsterna bör vara

placerade i ABp 25. Innehavare av rektorstjänst bör tillika inneha lärartjänst.

Kungl. Maj:t bör därför äga inrätta det antal lärartjänster som erfordras för att

bereda rektorerna sådan tjänst. Förordnande av rektorer bör ske för viss gemensam

förordnandeperiod om sex år. Av de föreslagna 18 V2 lärartjänsterna bör en

vara adjunktstjänst i psykologi och pedagogik i A 23 och de övriga utgöra

tjänster såsom seminarielärare med placering i lönegrad A 17. Lärartjänsterna

bör tills vidare vara extra ordinarie. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t

att meddela närmare föreskrifter beträffande ifrågavarande tjänster.

Förslaget om inrättande av åtta kanslibiträdestjänster i Ae 7, en vid vart och

ett av seminarierna, tillstyrker jag.

Mot överstyrelsens förslag och beräkningar i övrigt har jag ingen erinran.

Kostnaderna för avlöningar vid förskoleseminarierna beräknas vid bifall till

vad jag här förordat komma att för budgetåret 1963/64 uppgå till 1 963 000 kr.

Med åberopande av vad jag sålunda anfört och förordat, hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att fastställa personalförteckning

för förskoleseminarierna i enlighet med vad jag i det föregående

förordat;

9 — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 saml. Nr 111

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 196S

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att i huvudsaklig överensstämmelse

med av mig angivna riktlinjer utfärda de bestämmelser

och fatta de beslut i övrigt som fordras för genomförande av

de av mig förordade åtgärderna;

c) godkänna följande avlöningsstat för förskoleseminarierna,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1963/64:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie personal, förslagsvis .. 228 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .................... 31 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 1 432 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................... 260 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................. 12 000

Summa kr. 1 963 000

d) till Förskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret 1963/

64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

1 963 000 kr.

17. Förskoleseminarierna: Omkostnader

Anslag

1963/64 (förslag) ............................ 339 000

Skolöverstyrelsen föreslår, att för omkostnader vid förskoleseminarierna ett

förslagsanslag av 339 000 kr. uppföres för budgetåret 1963/64. Följande uppställning

upptager skolöverstyrelsens förslag till omkostnadsstat samt departementets

anslagsberäkning.

Förslag till omkostnadsstat för 1963/64:

Skolöversty- Departementets

sens förslag, anslagsberäk
-

kr. ning, kr.

1. Sjukvård m. .......................................... 3 750 4 000

2. Reseersättningar ...... 10 500 10 500

3. Expenser:

Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis ...................... 68 265 68 000

Övriga expenser ........................................ 202 000 202 000

4. Trädgårdarnas underhåll och skötsel ..................... 11000 11000

5. Publikationstryck ...................................... 8 500 8 500

6. Särskilda kurser och föreläsningar ....................... 18 250 18 500

7. Ersättning åt lärarkandidat i samband med viss praktik .. 2 500 2 500

8. Bidrag till studieutfärder ............................... 13 750 14 000

Summa kr.

338 515

339 000

s. 127 Kontrollera mot PDF

127

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

Av överstyrelsens motivering inhämtas bl. a. följande.

2. Enligt till omkostnadsstaten för budgetåret 1962/63 hörande bestämmelser

skall anslagsposten till reseersättningar användas till bestridande av dels resekostnadsersättningar

och traktamenten åt rektor och seminarielärare för studieresor

till förskoleseminarier och övriga resor i förskoleseminariets angelägenheter

med sammanlagt högst 500 kr., dels ersättningar för flyttningskostnader i enlighet

ined gällande bestämmelser. För vart och ett av de sju befintliga förskoleseminarierna

har i enlighet härmed 500 kr. beräknats. För de föreslagna två nya seminarierna

har beräknats samma belopp, som utgår för förskoleseminariet i Malmö

1962/63, 3 000 kr.

3. För 1962/63 har anvisats 6 000 kr. till Övriga expenser vid förskoleseminariet

i Malmö. Detta belopp har tagits till utgångspunkt vid anslagsberäkningen

för 1963/64 men uppräknats, främst med hänsyn till beräknad ökning av städningskostnaderna.

Kostnaderna för expenser har sålunda beräknats per klass till

7 000 kr. i ortsgrupp 3, 7 500 kr. i ortsgrupp 4 och 8 000 kr. i ortsgrupp 5.

6. Det belopp, som föreslagits till Särskilda kurser och föreläsningar m. m.,

bär beräknats dels för tillfälliga föreläsningar av olika specialister, dels för undervisning

i instrumentalmusik. För föreläsningarna har kostnaderna beräknats till

500 kr. per seminarium, för undervisning i instrumentalmusik 500 kr. per klass.

7. Anslagsposten till Ersättning åt lärarkandidater i samband med viss praktik,

ur vilken utgår resebidrag till lärarkandidat vid praktikutbildning på annan

ort, beräknas för 1963/64 till 2 500 kr., varav 1 500 kr. för förskoleseminariet i

Malmö och 1 000 kr. för förskoleseminariet i Luleå.

8. Vid beräkning av anslagsposten Bidrag till anordnande av studieutfärder

har utgångspunkten varit det belopp som för 1962/63 anvisades för detta ändamål

till förskoleseminariet i Malmö, som under detta läsår har en klass. Således

beräknas kostnaderna till 500 kr. per klass.

Departementschefen. Jag har ingen erinran mot skolöverstyrelsens anslagsberäkning

utan förordar, att det för omkostnader vid förskoleseminarierna uppföres

ett anslag av 339 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Förskoleseminarierna: Omkostnader för budgetåret

1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

339 000 kr.

18. Förskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m.

Anslag

1963/64 (förslag) ............................. 156 000

Skolöverstyrelsen föreslår, att för anskaffande av materiel, böcker m. m. vid

förskoleseminarierna ett reservationsanslag av 156 000 kr. uppföres för budgetåret

1963/64. Överstyrelsen har vid sin beräkning av medelsbehovet för den

befintliga seminarieorganisationen tagit folkskoleseminariernas anslag för motsvarande

ändamål till utgångspunkt. Vid folkskoleseminarierna utgör det till

förfogande stående genomsnittsbeloppet per klass 2 439 kr. Förskoleseminariernas

medelsbehov har beräknats till 2 400 kr. per klass, uppdelat på 1 400 kr. till

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

böcker, undervisningsmateriel och inventarier, 900 kr. till materiel för undervisning

i slöjd och 100 kr. till materiel för lek och rytmik.

För vartdera av seminarierna i Malmö, Norrköping, Stockholm, Uppsala och

Örebro beräknar överstyrelsen ett behov av ytterligare 10 000 kr. för böcker,

undervisningsmateriel och inventarier med hänsyn till att dessa seminarier

föreslagits få ökat antal klasser. För vartdera av de föreslagna nya förskoleseminarierna

i Gävle och Jönköping har för materiel, böcker m. m. beräknats

22 400 kr., dvs. samma belopp som innevarande budgetår anvisats för detta ändamål

vid förskoleseminariet i Malmö.

Departementschefen. Jag har ingen annan erinran mot skolöverstyrelsens förslag

än att 90 000 kr. bör beräknas som engångsbelopp och hemställer sålunda,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Förskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. för budgetåret

1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 156 000 kr.

19. Förskoleseminarierna: Inredning och utrustning

Anslag

1963/64 (förslag) ............................. 250 000

Skolöverstyrelsen föreslår, att för inredning och utrustning av förskoleseminarier

ett reservationsanslag av 300 000 kr. uppföres för budgetåret 1963/64.

Av det föreslagna anslagsbeloppet beräknas 55 000 kr., dvs. samma belopp som

för innevarande budgetår anvisats till seminariet i Malmö, dels till vartdera av

de föreslagna seminarierna i Gävle och Jönköping, dels till vartdera av seminarierna

i Stockholm och Uppsala. Den föreslagna medelsanvisningen till de båda

sistnämnda seminarierna motiveras med att ökningen av antalet lärarkandidater

vid de båda seminarierna nödvändiggör en avsevärd utökning av lokalerna och

för uppsalaseminariets del även utbyte av nuvarande bristfälliga lokaler.

För förskoleseminariet i Malmö, vars klassantal förutsattes öka från en till tre

klasser, beräknas 25 000 kr. för komplettering av utrustning, och för seminarierna

i Norrköping och Örebro 35 000 respektive 10 000 kr. för samma ändamål. Dessa

belopp avser kostnader för nya lokaler, nödvändiga på grund av seminariernas

ökade kapacitet.

För ytterligare utrustning vid övriga seminarier beräknar överstyrelsen ett

belopp av 10 000 kr.

Departementschefen. Jag tillstyrker att ett belopp av 250 000 kr. uppföres

för inredning och utrustning vid förskoleseminarierna och hemställer, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Förskoleseminarierna: Inredning och utrustning för

budgetåret 1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 250 000 kr.

s. 129 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 111 år 1963 129

20. Förskoleseminariema: Utbildning av seminarielärare m. fl.

Anslag

1963/64 (förslag) ............................. 115 000

Skolöverstyrelsen föreslår, att för utbildning av seminarielärare för förskoleseminariernas

behov ett reservationsanslag av 115 000 kr. uppföres för budgetåret

1963/64.

överstyrelsen framhåller, att en förutsättning för den avsedda utbyggnaden av

seminarieorganisationen är, att lämplig lärarpersonal finnes att tillgå. Överstyrelsen

anför vidare, att förskoleseminariema som lärare i speciell metodik och

förskoleålderns pedagogik anlitar förskollärare med lång och väl vitsordad tjänstgöring

inom olika former av barnstugeverksamhet. Enligt överstyrelsen har dessa

lärare, som benämnes seminarielärare, även till uppgift att leda och övervaka

elevernas praktiska utbildning. 1958 års förskollärarutredning förordade beträffande

kompetenskraven för dessa lärare, att det förutom förskollärarutbildning

borde krävas viss tids praktik från förskoleinstitutioner jämte genomgången

fortbildningskurs om minst 16 veckor, dvs. en termin.

Skolöverstyrelsen föreslår, att det under budgetåret 1963/64 anordnas en utbildningskurs

om 16 veckor vid Göteborgs förskoleseminarium för nämnda lärarkategori

och för praktikhandledare. Deltagarantalet beräknas till högst 20 och

lägst 12.

Då en utbildning av detta slag ej medför någon befordringsmöjlighet för de

vid förskoleseminariema redan anställda lärarna, anser skolöverstyrelsen, att

bättre förmåner måste erbjudas ifrågavarande kursdeltagare än vad som skulle

bli fallet vid tillämpning av de bestämmelser, som gäller vid kurser för vidareutbildning

av folkskollärare, innebärande att kursdeltagare åtnjuter lön med

B-avdrag. För sådana deltagare, som nu tjänstgör som lärare vid förskoleseminariema

(kategori A) föreslår skolöverstyrelsen därför, att oavkortad lön

utgår under kurstiden. För deltagare från annan ort än kursorten föreslås därjämte,

att ersättning för resor till och från kursorten samt traktamenten må

utgå enligt allmänna resereglementet.

Med tanke på den föreslagna utbyggnaden av förskoleseminariema anser överstyrelsen

det vara av största intresse att stimulera förskollärare, som nu ej är

verksamma som lärare vid förskoleseminariema, att utbilda sig härför. Dessa

förskollärare innehar kommunala eller enskilda tjänster, för vilka ej gäller statliga

avlöningsbestämmelser. För denna kategori deltagare (kategori B) föreslås,

att arvoden utgår med belopp motsvarande lön med B-avdrag, samt att till deltagare

från annan ort än kursorten ersättning för resor och traktamenten utgår

enligt allmänna resereglementet.

Överstyrelsen räknar med högst 9 deltagare (en från varje seminarium) avkategori

A och 11 deltagare av kategori B.

Kostnaderna för ersättning till kursdeltagare beräknar överstyrelsen till ca

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

87 000 kr. och kostnaderna för arvoden in. m. till kursledare, handledare m. fl.

till ca 28 000 kr. De sammanlagda kostnaderna beräknas sålunda till 115 000 kr.

Departementschefen. I likhet med skolöverstyrelsen finner jag angeläget, att

de förskollärare, som tjänstgör eller syftar till att tjänstgöra vid förskoleseminarier

såsom seminarielärare eller praktikhandledare, genomgår särskild utbildning

härför. Jag biträder därför förslaget om anordnande av en utbildningskurs

i Göteborg för detta ändamål. Vad överstyrelsen föreslagit i fråga om kursens

längd, antalet deltagare samt ekonomiska villkor för deltagare har inte givit

mig anledning till erinran.

Vid bifall till vad jag förordat bör för utbildning av seminarielärare vid förskoleseminariema

uppföras ett belopp av 115 000 kr. Jag hemställer, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Förskoleseminarierna: Utbildning av seminarielärare

va. fl. för budgetåret 1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa

ett reservationsanslag av 115 000 kr.

21. Särskilda lärarutbildningsåtgärder

Anslag Nettoutgift

1960/61 ................................... 1 000 000 1 105 486

1961/62 ................................... 910 000 1 160 260

1962/63 (statsliggaren 1:2 s. 361) ............ 1 840 000

1963/64 (förslag) ........................... 3 900 000

Ur det för innevarande budgetår uppförda reservationsanslaget till vidareutbildning

av lärare m. m. utgår i första hand medel till anordnande av olika typer

av vidareutbildningskurser för folkskollärare. Under avsnittet Särskilda lärarutbildningsåtgärder

har i det föregående en redogörelse lämnats för vidareutbildningsverksamheten

under föregående och innevarande budgetår. Kostnaderna

härför under sistnämnda budgetår beräknas uppgå till 880 000 kr.

Vidare bestrids från anslaget kostnader för viss akademisk undervisning och

vissa stipendier. Som närmare redogjorts för under avsnittet Särskilda lärarutbildningsåtgärder,

akademisk korrespondensundervisning, får sålunda Hermods

korrespondensinstitut bidrag ur anslaget med sammanlagt 294 560 kr.

dels för anordnande av muntlig undervisning i samband med akademiska kurser

och av vissa förberedande kurser, dels för utarbetande av nya akademiska kurser.

Ur anslaget beräknas vidare utgå omkring 100 000 kr. till studiestipendier åt

deltagare i Hermods akademiska kurser och åt folkskollärare, som skaffat sig

vissa akademiska betyg. Slutligen har under anslaget för innevarande budgetår

beräknats ett belopp av 620 000 kr. till den akademiska undervisning för ett

betyg i matematisk-naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga ämnen, som

s. 131 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds proposition nr 111 år 1963 131

överstyrelsen i samarbete med universiteten fr. o. m. innevarande budgetår ordnar

på elva orter.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1963/64 föreslår skolöverstyrelsen, att

reservationsanslaget till vidareutbildning av lärare in. m. höjes med 1 083 000

kr. till 2 923 000 kr. Ökningen hänför sig till de förslag, som framgår av följande

sammanställning.

Vidareutbildningskurser för folkskollärare

1. Ytterligare en terminskurs i yrkesvägledning (nu: 2 kurser) .. + 55 000

2. Ytterligare en terminskurs i samhällskunskap (nu: 2 kurser) . -f- 25 000

3. Två terminskurser i historia ............................. + 40 000

4. Ytterligare två biämneskurser (nu: 14 kurser).............. + 20 000

5. Ytterligare en kurs i psykologi och pedagogik (nu: 7 kurser) . + 10 000

6. Utökat timtal vid terminskurserna i matematik, fysik och

kemi .................................................. + 10000

Akademisk undervisning

7. Akademiska ettbetygskurser på ytterligare två orter jämte

preparandkurser (nu: 620 000)............................ + 200 000

8. Ökat bidrag till Hermods korrespondensinstitut för akademiska

kurser (nu: 295 000) .............•................ + 120 000

9 Bidrag till studieförbund för anordnande av akademiska kurder

.................................................... + 50 000

Övriga förslag

10. Medel för särskilda åtgärder mot lärarbrist................ + 500 000

11. Vissa genomförda arvodeshöjningar....................... + 53 000

+ 1 083 000

Av tillgängliga handlingar inhämtas bl. a. följande.

1 och 2. Under läsåret 1961/62 var omkring 320 yrkesvalslärare verksamma,

varav högst halva antalet med fullständig utbildning. Läsåren 1962/63 och

1963/64 beräknas det totala behovet av yrkesvalslärare till 418 respektive 525.

Den årliga ökningen av yrkesvalslärare blir under de två sistnämnda budgetåren

98 respektive 107. Läsåret 1961/62 har terminskurser i yrkesvägledning

anordnats i Stockholm och Göteborg. Sammanlagt har här 50 personer genomgått

kurserna med godkänt resultat.

Tillströmningen av sökande till den föreskrivna utbildningen har emellertid

varit mycket god. Läsåret 1962/63 anmälde sig till kurserna i Göteborg och

Stockholm 210 sökande. Härav har 60 blivit uttagna till deltagare.

Med tanke på den för dessa uppgifter begränsade tillgången på handledare och

lärare måste en utbyggnad av utbildningskapaciteten begränsas till ytterligare

en yrkesvalslärarkurs. Kostnaderna för ytterligare en terminskurs i yrkesvägledning

beräknas uppgå till 55 000 kr. Om denna kurs kommer till stånd, erfordras

ännu en kurs i samhällskunskap till en beräknad kostnad av 25 000 kr.

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Maj.ts proposition nr 111 år 1963

Om någon ändring rörande utbildningsförhållandena för den personal, som

handhar yrkesvägledningsuppgifter i grundskolan, kommer att äga rum, bör de

beräknade medlen disponeras på sätt som Kungl. Maj:t efter förslag av skolöverstyrelsen

framdeles bestämmer.

3. Riksdagen har i anledning av motionsvis framförda yrkanden beslutat, att

två terminskurser i kristendomskunskap skall anordnas läsåret 1962/63. Dessa

kurser kommer att förläggas till vårterminen 1963. Överstyrelsen avser att kombinera

kurserna i kristendomskunskap med två terminskurser i historia, förlagda

till höstterminen 1963. Kostnaderna härför beräknas uppgå till omkring 20 000

kr. per kurs.

4 och 5. I och med utvidgningen av terminskurserna behöver ytterligare en

biämneskurs och en kurs i psykologi och pedagogik anordnas. Om kvällskurser i

fysik och kemi skall anordnas också nästa läsår, måste av denna anledning

ytterligare en biämneskurs komma till stånd. Överstyrelsen beräknar kostnaderna

för biämneskurs och för kurs i psykologi och pedagogik till omkring

10 000 kr. per kurs.

6. Vid de senaste årens terminskurser i matematik och i de naturvetenskapliga

ämnena har konstaterats, att en del av kursdeltagarna vid kursens början

inte haft tillräckliga förkunskaper. Överstyrelsen föreslår därför, att tiden för

kurserna i matematik, fysik och kemi utökas med 10 undervisningstimmar. De

nytillkomna timmarna skall främst användas för behandling av grundläggande

moment i gymnasiekursen. Kostnaderna för den utökade undervisningen beräknas

uppgå till omkring 10 000 kr.

Departementschefen. Den närmare fördelningen av anslaget på olika anslagsändamal

kan inte nu fixeras utan bör efter förslag av överstyrelsen — i erforderlig

utsträckning i samråd med övriga berörda myndigheter -— få fastställas av

Kungl. Maj:t.

I det föregående har jag redovisat mina ställningstaganden till överstyrelsens

förslag om utvidgning av antalet vidareutbildningskurser. Medel bör följaktligen

beräknas för de föreslagna terminskurserna i yrkesvägledning, samhällskunskap

och historia liksom också för de ytterligare två biämneskurser och den kurs i

psykologi och pedagogik, som överstyrelsen funnit erforderliga, (p. 1—5). Att

timtalet i vissa terminskurser ökas finner jag motiverat (p. 6). Sammanlagt bör

för vidareutbildningskurser beräknas — bortsett från merkostnader på grund

av under förra året genomförda arvodeshöjningar — en ökning om sammanlagt

160 000 kr.

För anordnande av ytterligare regionala akademiska kurser på ett- och tvåbetygsnivå

samt av den regionala utbildningen av teknologie magistrar, jämte

for övriga lärarutbildningsåtgärder, som kan komma visa sig bli av behovet

påkallade, anser jag en medelsökning av sammanlagt 1 590 000 kr. vara behövlig

(p. 7, 8 och 10). Av skäl som jag framlagt i det föregående vill jag ej förorda,

att bidrag utgår till studieförbund för anordnande av akademiska kurser (p. 9).

På grund av de automatiska kostnadsökningar, som vissa under förra året

genomförda arvodeshöjningar medfört, räknar jag med ett ökat medelsbehov av

310 000 kr. (p. 11).

Eftersom det här föreslagits att från detta anslag, för närvarande benämnt

s. 133 Kontrollera mot PDF

133

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

Vidareutbildning av lärare m. m., medel skall utgå också till ändamål av helt

annat slag än tidigare, bör det få den inledningsvis angivna rubriken. Vid utgången

av innevarande budgetår förefintlig reservation på anslaget Vidareutbildning

av lärare m. m. bör givetvis tillgodoföras det omrubricerade anslaget.

Reservationsanslaget till särskilda lärarutbildningsåtgärder torde alltså böra

uppföras med (1 840 000 + 2 060 000 =) 3 900 000 kr. Jag hemställer, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Särskilda lärarutbildningsåtgärder för budgetåret

1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 3 900 000 kr.

22. Avlöning åt deltagare i praktiska lärarkurser m. m.

Anslag Nettoutgift

1960/61 ................................... 4 707 000 4 332 038

1961/62 ......................v............ 5 363 000 5 096 028

1962/63 (statsliggaren 1:2 s. 364) ............ 7 554 000

1963/64 (förslag) ........................... 9 427 000

Skolöverstyrelsen föreslår i sina anslagsäskanden för budgetåret 1963/64, sådana

dessa slutligt föreligger, att anslaget för nästa budgetår höjes med 1 596 000

kr. enligt följande sammanställning.

1. Avlöning åt deltagare i praktiska lärarkurser............... -f- 2 228 000

2. Resekostnadsersättning och traktamente åt deltagare i praktiska

lärarkurser......................................... 105 000

3. Expenser vid förberedande lärarkurser..................... of.

Summa kr. 2 333 000

4. Avgår kostnader som för 1962/63 budgeterats under detta anslag

men som skall bestridas från anslaget Statliga allmänna

gymnasier m.m.: Avlöningar ............................. . 737 000

Nettoökning kr. 1 596 000

De beräknade kostnadsökningarna under punkterna 1 och 2 grundar sig i

skolöverstyrelsens förslag om en utökning av utbildningskapaciteten vid läroanstalter

med praktisk lärarkurs med ytterligare 100 platser per läsår. För

ifrågavarande förslag har redogörelse lämnats i det föregående. Till en del är

kostnadsökningen också föranledd av den generella lönehöjningen samt av ändringar

i bestämmelserna angående reglerad befordringsgång.

Förslag angående en utökning av utbildningskapaciteten i fråga om den

praktisk-pedagogiska utbildningen av ämneslärare har, som framgått av den

föregående redogörelsen härför, framlagts också av 1960 års lärarutbildnings
-

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 111 år 1963

sakkunniga. De sakkunniga har i sitt den 20 december 1962 daterade betänkande,

Lärarhögskolor i Uppsala och Umeå, föreslagit, bl. a., att den till Umeå

förlagda praktiska lärarkursen under ett övergångsskede, till dess att en dit

förlagd lärarhögskola kunde börja sin verksamhet, utvidgas från för närvarande

15 lärarkandidater per termin till omkring 25 lärarkandidater per termin. Denna

utvidgning, som förutsättes ske fr. o. m. budgetåret 1963/64-, beräknas för

nämnda budgetår draga en kostnad av 277 000 kr. under förevarande anslag.

Departementschefen. Jag har i det föregående tillstyrkt en utvidgning av

kapaciteten för pedagogisk utbildning av ämneslärare vid läroanstalter med

praktisk lärarkurs i enlighet med de förslag som framlagts av skolöverstyrelsen

och 1960 års lärarutbildningssakkunniga. Avsikten med denna utvidgning är,

såsom jag i nämnda sammanhang anfört, att skapa en utbildningsorganisation,

som på ett elastiskt sätt, såväl i fråga om total kapacitet som i fråga om kapaciteten

inom särskilda ämnen och ämneskombinationer svarar emot efterfrågan

på utbildningsplatser och emot förekommande variationer i denna efterfrågan.

Organisationens elasticitet innebär även, att de faktiska kostnaderna för densamma

så gott som helt ansluter sig till det faktiska ianspråktagandet av dess

kapacitet.

Mot de av skolöverstyrelsen och lärarutbildningssakkunniga beräknade kostnaderna

för avlöning åt deltagare i utbildningen, vilka beräknade kostnader

svarar mot ett fullt ianspråktagande av den föreslagna och av mig tillstyrkta

utbildningskapaciteten, har jag ingen erinran. Jag föreslår sålunda, att detta

anslag uppföres med (7 554- 000 + 1 873 000 =) 9 427 000 kr. och hemställer att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Avlöning åt deltagare i praktiska lärarkurser m.m.

för budgetåret 1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 9 427 000 kr.

23. Arvoden åt blivande lärare för blinda och döva

Anslag

Nettoutgift

1960/61 ...............................

....... 254 000

226 756

1961/62 ...............................

....... 398 000

313 639

1962/63 (statsliggaren I: 2 s. 365)........

....... 398 000

1963/64 (förslag) .....................

....... 423 000

Vid blindinstitutet å Tomteboda utbildas lärare för blindskolorna och för

vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte. Utbildningstiden för

dessa lärare omfattar ett läsår.

Den slutliga utbildningen av lärare vid dövskolor meddelas vid dövlärarseminariet

å Manilla. Detta gäller beträffande såväl lärare i läroämne och

s. 135 Kontrollera mot PDF

135

Kungl. Maj.ts proposition nr 111 år 1963

biträdande lärare vid de allmänna dövskolorna som lärare vid förskola samt vid

skolhemmet å Mogård. Lärarna i läroämne genomgår en tvåårig utbildning efter

avlagd folkskollärarexamen, de biträdande lärarna en tvåårig samt övriga en

ettårig utbildning efter avlagd småskollärarexamen eller därmed jämförlig examen.

Den som vid nämnda utbildningsanstalter genomgår utbildning till lärare vid

Dlind- eller dövskolor skall åtnjuta arvode motsvarande för läsår årslönen inom

ortsgrupp 5 åt statstjänstemän i följande löneklasser å löneplan A, nämligen

löneklass 12 beträffande den, som intagits vid utbildningslinje, för vilken såsom

inträdesfordran gäller avlagd folkskollärarexamen, och beträffande övriga löneklass

7. Lärare, som åtnjutit dylikt arvode, är förpliktad att under tre år efter

genomgången utbildning stå till förfogande för tjänstgöring inom den undervisning,

för vilken han utbildats.

Omfattningen av elevintagningen vid dövlärarseminariet bestämmes av Kungl.

Maj:t.

Skolöverstyrelsen föreslår, att anslaget för nästa budgetår uppföres med

422 500 kr., vilket innebär en höjning med 24 500 kr. i förhållande till innevarande

budgetårs anslag. Skolöverstyrelsen räknar med en viss minskning av

intagningen av lärarkandidater. Att överstyrelsen ändå föreslagit en höjning av

anslaget beror på att överstyrelsen räknat med vissa arvodeshöjningar för

lärarkandidaterna samt föreslagit fri läkarvård för dessa.

Beträffande förslaget om fri läkarvård inhämtas följande.

Lärarkandidat vid blindinstitutet och dövlärarseminariet åtnjuter icke kostnadsfri

läkarvård. Föreståndaren för dövlärarseminariet har hos skolöverstyrelsen

anhållit, att denna förmån måtte komma dövlärarkandidatema till del i

samma utsträckning som vid skolan anställd lärarpersonal. Dessa lärarkandidater

underkastas samma hälsokontroll som skolans lärare. De fullgör utöver

praktiktjänstgöring i skolklasserna även vikariatstjänstgöring vid lärares tjänstledighet.

Detsamma gäller lärarkandidat vid Tomteboda.

Överstyrelsen anser det rimligt, att ifrågavarande lärarkandidater får åtnjuta

fri läkarvård i viss utsträckning. De har daglig befattning med skolbarnen och

det är även med tanke härpå önskvärt, att lärarkandidaternas hälsovård är

tillfredsställande.

Överstyrelsen föreslår, att blivande blindlärare och dövlärare tillerkännes rätt

till ersättning för sjukvårdskostnader enligt bestämmelserna i 43 § 1 mom. första

stycket Saar, dvs. i samma utsträckning som lärare, tillhörande avdragsgrupp 1.

Som verksläkare skall därvid fungera anvisningsläkaren för skolans befattningshavare.

Utbetalning av ersättning till lärarkandidaten bör ske i samma ordning

och från samma anslag som utbetalningen av arvodet. Liknande system tilllämpas

för deltagare i praktisk lärarkurs. Överstyrelsen beräknar för ändamålet

ett belopp av 2 000 kr.

Överstyrelsen framlägger vidare förslag till ändring av den bestämmelse, enligt

vilken lärare, som åtnjutit utbildningsarvode, skall vara förpliktad att

under tre år efter utbildningens genomgående stå till förfogande för tjänstgöring

inom blindundervisningsväsendet respektive dövundervisningsväsendet. Enligt

sagda bestämmelse skall den som önskar erhålla arvode förbinda sig, dels att

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 196S

stå till förfogande för tjänstgöring, dels att, om denna förpliktelse ej fullgöres

eller utbildningen icke slutföres, återbetala uppburna arvodesbelopp i den utsträckning

Kungl. Maj:t bestämmer.

Skolöverstyrelsen framhåller, att undervisningen av blinda och döva barn är

av så speciell art, att en ung lärare, som ej redan har erfarenhet på området,

ej alltid har klart för sig vad han ger sig in på, när han söker till utbildning vid

blindinstitutet eller dövlärarseminariet. Med hänsyn härtill föreslår överstyrelsen,

att återbetalning av arvodesbelopp, som uppburits under utbildningens

första termin icke skall ifrågakomma i de fall där utbildningen avbrytes eller

vederbörande icke fullgör sin förpliktelse att stå till förfogande för tjänstgöring.

Fråga om återbetalning av arvodesbelopp, som uppburits för tid efter första

termin, bör enligt överstyrelsen även i fortsättningen bli beroende av Kungl.

Maj:ts prövning.

Departementschefen. Överstyrelsens beräkningar av utbildningsbehov och

anslagsbehov för nästa budgetår har inte givit mig anledning till erinran. Jag

biträder överstyrelsens förslag om att ifrågavarande lärarkandidater får åtnjuta

fri läkarvård i viss utsträckning. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att

utfärda bestämmelser härom. Det torde likaledes böra ankomma på Kungl.

Maj:t att besluta om, i vilken mån återbetalning av uppburna utbildningsarvoden

skall äga rum.

Jag föreslår, att anslaget för nästa budgetår uppföres med 423 000 kr. och

hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Arvoden åt blivande lärare för blinda och döva för

budgetåret 1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 423 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Jan Sahlin

s. 137 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 111 år 1963 137

INNEHÅLL

Sid.

I. Inledning .......................... -......................... 4

II. Lärarbehov och lärartillgång .........*........................ 6

1. Inledning ................................................ 6

2. Lärare i läroämnen........................................ 6

Ämneslärarprognosen ................................ 6

Remissyttranden .......................................... 9

3. Folk- och småskollärare.............................. 16

Lärarutbildningssakkunnigas klasslärarprognos ............... 16

Remissyttranden .......... 23

III. Utbildning av ämneslärare .................................... 26

1. Behovet av utbildningsplatser.............................. 26

2. Nuvarande utbildningskapacitet ......................... 27

3. Förslag om ökad intagning av ämneslärarkandidater 1963/64 vid

befintliga lärarhögskolor.................................... 29

4. Förslag om ökad intagning 1963/64 vid praktisk lärarkurs..... 29

5. Förslag om nya lärarhögskolor i Uppsala och Umeå........... 31

Lärarutbildningssakkunnigas förslag .................... 31

Remissyttranden ....................................... ■ ■ • 35

IV. Utbildning av folk- och småskollärare........................... 38

1. Nuvarande utbildningskapacitet ............................ 38

2. Förslag rörande utbildningskapaciteten 1963/64 .............. 39

Lärarhögskolorna ......................................... 39

Folkskoleseminarierna ..................................... 39

3. Folkskollärarutbildning i engelska........................... 43

Gällande bestämmelser .................................... 43

Lärarutbildningssakkunnigas utredning och förslag............ 44

Remissyttranden .......................................... 48

V. Särskilda lärarutbildningsåtgärder.............................. 51

1. Vidareutbildning av folkskollärare........................... 51

2. Regional akademisk undervisning ........................... 54

3. Akademisk korrespondensundervisning ...................... 56

4. Utbildning av lärare för tekniska gymnasier och fackskolor---- 57

Nuvarande lärarutbildning ................................. 57

Rekommendation från arbetsgruppen för de tekniska gymnasiernas

lärarbehov .......................................... 59

Gymnasieutredningens förslag .............................. 61

Remissyttranden .......................................... 65

VI. Förskollärarutbildning ........................................ 72

1. Frågan om utbildningens förstatligande...................... 72

2. Förskoleseminariernas utbildningskapacitet .................. 74

VII. Departementschefen .......................................... 78

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1963

Sid.

VIII. Anslagsberäkningar för budgetåret 1963/64 ..................... 94

1. Lärarhögskolan i Stockholm: Avlöningar ................... 94

2. Lärarhögskolan i Stockholm: Omkostnader ................. 97

3. Lärarhögskolan i Stockholm: Materiel, böcker m.m......... 99

4. Lärarhögskolan i Malmö: Avlöningar ...................... 99

5. Lärarhögskolan i Malmö: Omkostnader .................... 102

6. Lärarhögskolan i Malmö: Materiel, böcker m. m............ 103

7. Lärarhögskolan i Malmö: Inredning och utrustning av nya lokaler

.................................................... 104

8. Lärarhögskolan i Göteborg: Avlöningar .................... 105

9. Lärarhögskolan i Göteborg: Omkostnader .................. in

10. Lärarhögskolan i Göteborg: Materiel, böcker m.m.......... 113

11. Lärarhögskolan i Göteborg: Inredning och utrustning av nya

lokaler .................................................. 114

12. Folkskoleseminarierna: Avlöningar ......................... 115

13. Folkskoleseminarierna: Omkostnader ....................... 120

14. Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m.m............... 122

15. Folkskoleseminarierna: Utrustning ......................... 122

16. Förskoleseminarierna: Avlöningar ...,............ 123

17. Förskoleseminarierna: Omkostnader ........................ 126

18. Förskoleseminarierna: Materiel, böcker m.m........ 127

19. Förskoleseminarierna: Inredning och utrustning......t...... 128

20. Förskoleseminarierna: Utbildning av seminarielärare m. fl..... 129

21. Särskilda lärarutbildningsåtgärder.......................... 130

22. Avlöning åt deltagare i praktiska lärarkurser m. m........... 133

23. Arvoden åt blivande lärare för blinda och döva.............. 134

Ivar Hicggströms Tryckeri AB • Stockholm 1963

630424

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1963:316 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Mdj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning rörande anslag för budgetåret 1963/6till lärares fortbildnin a1 i texten
  2. SU 1963:132 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förslag om ökad lärarutbildning inm. jämte i ämnet väckta mo - tioner. s. 1 i texten