Sök i Ratio Lex

Angående ny huvudorganisation för statens järnvägar

1963-03-22 · 42 sidor, varav 37 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 37 av 42 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1963:116, Angående ny huvudorganisation för statens järnvägar

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 116 år 1963

1

Nr 116

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ny huvudorganisation

för statens järnvägar; given Stockholms slott

den 22 mars 1963.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Gösta Skoglund

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att statens järnvägar skall omorganiseras i huvudsaklig

överensstämmelse med riktlinjer som framlagts av järnvägsstyrelsen.

Förslaget innebär en ny huvudorganisation för såväl den centrala

som regionala administrationen.

Den centrala organisationen, som för närvarande är provisoriskt uppdelad

på tolv huvudenheter, föreslås i stället indelad i sju avdelningar. Generaldirektören

samt cheferna för dessa avdelningar förutsättes arbeta såsom

en direktion.

I fråga om den regionala organisationen föreslås att nuvarande fem distrikt

med underlydande facksektioner ersättes av elva driftdistrikt och elva bandistrikt.

De geografiska gränserna för bandistrikt och driftdistrikt förutsättes

därvid sammanfalla. Förslaget innebär en organisationsnivå mindre

inom företaget.

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 116

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 116 år 1963

Utdrag av protokoll över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 22 mars 1963.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Skoglund, Edenman,

Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Skoglund, anmäler

—• efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter — fråga om

ny huvudorganisation för statens järnvägar samt anför därvid följande.

Inledning

I skrivelse den 30 november 1962 har järnvägsstyrelsen på grundval av en

utredning, som verkställts av en särskild organisationsgrupp inom styrelsen,

framlagt förslag till ny huvudorganisation för statens järnvägar. Vid framställningen

var fogade av styrelsen inhämtade yttranden över gruppens förslag

av Statsbanornas ingenjörsförening, Statsbanornas kvinnliga tjänstemannaförening,

Statens järnvägars befälsförbund, Svenska järnvägarnas

kontorspersonal- och arbetsledareförbund, Svenska järnvägsmannaförbundet,

Sveriges civilingenjörsförbund och Sveriges juristförbund.

Efter remiss har utlåtanden över järnvägsstyrelsens framställning avgivits

av överbefälhavaren, arbetsmarknadsstyrelsen, generalpoststyrelsen,

statskontoret, riksrevisionsverket, kommerskollegium (efter hörande av vissa

handelskammare samt Sveriges industriförbund, Sveriges köpmannaförbund

och Kooperativa förbundet), länsstyrelserna i Jönköpings, Kronobergs,

Hallands, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs, Värmlands, Kopparbergs,

Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens samt Norrbottens län, civilbefälhavarna

i samtliga civilområden, centrala civila transportkommittén, Sveriges

akademikers centralorganisation (SACO) samt Tjänstemännens centralorganisation

(TCO). Genom länsstyrelserna har yttranden inkommit

bl. a. från drätselkamrarna i Nässjö, Växjö, Halmstad, Falköping, Skövde och

Kristinehamn samt kommunalnämnden i Ånge köping. — Landsorganisationen

i Sverige (LO) och Statstjänstemännens riksförbund (SR) har förklarat

sig icke finna anledning att avgiva yttranden i ärendet.

Ett antal skrifter från enskilda personer har inkommit i ärendet. Vidare

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 116 år 1963

må nämnas att Statsbanornas ingenjörsförening och 16 maskiningenjörer

vid SJ var för sig anfört besvär över järnvägsstyrelsens beslut att lägga

fram förevarande förslag till ny huvudorganisation.

Nuvarande organisation m.m.

Enligt gällande instruktion, vilken utfärdats av Kungl. Maj :t den 29 januari

1960 (nr 48; ändr. 542/1961 och 612/1962), skall järnvägsstyrelsen med

underlydande förvaltningsorgan i enlighet med instruktionen och övriga av

Kungl. Maj :t meddelade föreskrifter handha förvaltningen av statens järnvägar.

Styrelsen skall sålunda ombesörja och övervaka av statens järnvägar

driven järnvägs-, tågfärje- och biltrafik samt därmed sammanhängande rörelse.

Den högsta ledningen inom verket utövas sedan den 1 januari 1963 av en

kollegial styrelse bestående av generaldirektören samt ytterligare fem ledamöter.

Under verksledningen sorterar såväl en central organisation i Stockholm

som en regional organisation.

Den centrala organisationen omfattar enligt instruktionen tretton byråer.

I avvaktan på den pågående översynen av verkets organisation har emellertid

Kungl. Maj :t godkänt en i vissa avseenden provisorisk central organisation

för verket. Den centrala organisationen utgöres till följd härav för

närvarande av tolv huvudenheter. Dessa huvudenheter samt deras chefers

anställnings- och löneförhållanden är följande.

Huvudenhet

Chef

Löneställning

administrativ avdelning

direktör

kontrakt

banteknisk avdelning

teknisk direktör

Bp 5

driftavdelning

direktör

vik.lön Bp 5

ekonomibyrå

ekonomidirektör

Bp 5

elektroteknisk byrå

teknisk direktör

kontrakt

förrådsbyrå

förrådsdirektör

Bp 4

försvarsbyrå

byråchef

*

kommersiell byrå

byråchef

Bp 4

maskinteknisk byrå

teknisk direktör

Bp 5

rättsavdelning

byråchef

Bo 3

utvecklings- och

planeringsavd.

teknisk direktör

Bp 5

verkstadsbyrå

verkstadsdirektör

Bp 5

Följande på verkets personalförteckning upptagna tjänster, nämligen en

överdirektör i Bp 7 (tidigare chef för drifttjänstbyrån), en byråchef i Bp 4

(tidigare chef för trafikbyrån) och en byråchef i Bo 1 (tidigare chef för

kanslibyrån) hålles enligt föreskrift av Kungl. Maj :t vakanta.

• Avlönas såsom militärassistent av försvarsstaben.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 116 år 1963

Den regionala organisationen har följande uppbyggnad.

För den egentliga drifttjänsten och därmed sammanhängande underhållsoch

byggnadsarbeten finnes fem distrikt. Distriktscheferna (Bp5), som tidigare

varit direkt underställda generaldirektören, har i den provisoriska organisationen

underordnats chefen för driftavdelningen. Varje distrikt omfattar

de järnvägslinjer, som Kungl. Maj :t bestämmer, dock att järnvägsstyrelsen

äger vidtaga de jämkningar i omfattningen, som kan anses lämpliga. Huvudorter

för distrikten är Stockholm, Göteborg, Malmö, Gävle och Luleå.

Distrikten indelas i ban-, maskin-, trafik-, elektro-, signal-, tele- och

bilsektioner, omfattande de linjer som styrelsen bestämmer. Därtill kommer

en tågfärjesektion i Malmö. För närvarande finnes dessutom en särskild

driftsektion i Stockholm, omfattande förutvarande Stockholms-Roslagens

järnvägars trafikområde. Antalet sektioner, utöver förutnämnda tågfärjesektion

och driftsektion, är för närvarande 86, varav 25 ban-, 12 maskin-, 23

trafik-, 11 elektro-, 6 signal-, 5 tele- och 4 bilsektioner. Varje sektion förestås

av en sektionsföreståndare, som lyder under distriktschefen.

För den rullande materielens underhåll finnes sju huvudverkstäder jämte

filialverkstäder, vars chefer lyder under verkstadsdirektören.

För att tillhandahålla de effekter och den materiel, som behövs för drift,

underhåll och nybyggnader, finnes inrättade sex huvudförråd jämte annexförråd,

som betjänar förrådsområden, vars omfattning fastställes av styrelsen.

Huvudförrådens chefer lyder under förrådsdirektören.

Den lokala organisationen består av 232 banmästaravdelningar, 55 lokstationer,

23 vagnstationer, 44 driftverkstäder, 1 100 självständiga trafikanstalter,

55 underhåll sområden för elektrotjänst, 64 underhållsområden

för signaltjänst, 38 underhållsområden för teletjänst, 32 billinjegrupper, 3

tågfärjeleder samt dessutom vissa speciella enheter såsom resebyråer, rälsjusteringsverk

och presenningsverkstäder m. m.

En tablå över statens järnvägars nuvarande organisation torde såsom bilaga

(Bil. 1) få fogas till statsrådsprotokollet.

I fråga om arbetsuppgifternas fördelning på de olika organen inom den

centrala förvaltningen gäller i huvudsak följande.

Styrelseledamöterna deltager i överläggningar och beslut rörande sådana

ärenden, som enligt instruktionen skall avgöras av styrelsen i plenum.

Generaldirektören är i första hand ansvarig för fullgörandet av statens

järnvägars arbetsuppgifter. Han leder den löpande förvaltningen av verket

samt utövar chefskapet över verkets personal.

Administrativa avdelningen handlägger ärenden angående organisation

och personal, såsom förvaltningsorganisatoriska undersökningar, samordning

och utveckling av verkets kontorsrationalisering, personalrekrytering,

samordning och utveckling av utbildningsverksamheten, personalvård, löne
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Maj.ts proposition nr 116 år 1963

och avtalsfrågor, allmänna förvaltningsjuridiska ärenden och allmänt

public-relationsarbete, som ej kan hänföras till kommersiell verksamhet.

Bantekniska byrån handlägger ärenden, som avser banans under- och

överbyggnad. Byrån utför konstruktion och projektering m. m. av samtliga

husbyggnader inom verket samt omhänderhar husbyggnadsuppgifter i övrigt

utom vad avser byggnader som enbart är avsedda för biltrafiken, elektrisk

tågdrift, signalsäkerhets- och teleanläggningar, huvudverkstäder och förråd.

Bland andra uppgifter må nämnas geotekniska undersökningar och utredningar.

Driftavdelningen omhänderhar den egentliga driftverksamheten beträffande

såväl järnvägstrafik som biltrafik, innefattande bl. a. frågor om trafikengagemang,

trafikfördelning, trafikorganisation, godståg- och persontågplaner,

godstransportplaner, terminaltransporter, vagnfördelning, godsvård

och trafiksäkerhet. Avdelningen handhar vissa taxefrågor för biltrafiken.

Vidare har avdelningen att planlägga, samordna och övervaka bansektionernas

arbete samt att utfärda föreskrifter och instruktioner dels för den

rullande materielens skötsel, underhåll och tillsyn i den mån detta ombesörjes

av drifttjänsten, dels för användning av dragfordon. Avdelningen utövar

ledningen av distrikten.

Ekonomibyrån handlägger de centrala ekonomi-, finansierings- och budgeteringsfrågorna.

Byrån utformar företagspolitiken i ekonomiskt avseende,

utför investeringsplanering, gör prognoser för trafik och driftresultat samt

ekonomiska kalkyler för taxe- och rationaliseringsändamål, omhänderhar

inkomst- och utgiftsrevision, central inkomst- och utgiftsbokföring, databehandling

samt central bearbetning av statistik, utformar allmänna trafikpolitiska

riktlinjer och utredningar, handlägger frågor om nedläggning av

driften på järnvägslinjer m. m., utför mera långsiktigt taxerevisionsarbete,

sluter taxeavtal av principiell eller större ekonomisk betydelse samt utför

mera långsiktiga marknadsanalyser.

Elektrotekniska byrån handhar ärenden i fråga om konstruktion, projektering

samt underhåll avseende elektrisk tågdrift — utom rullande materiel

-—- elektrisk kraft och belysning i stationära anläggningar, signalsäkerhets-

och vägskyddsanläggningar samt teleanläggningar.

Förrådsbyrån samordnar och leder inköps- och förrådsverksamheten inom

verket samt ombesörjer upphandling av huvuddelen av verkets förnödenheter.

Byrån utövar ledningen av företagets huvudförrådsrörelse.

Försvarsbyrån initierar, samordnar och kontrollerar försvarsberedskapen

vid verket.

Kommersiella byrån omhänderhar den kommersiella ledningen av verkets

försäljningsverksamhet och reklam i person- och godstrafik. Byrån utför

bl. a. den löpande taxesättningen för gods- och persontrafiken samt mera

kortsiktiga marknadsundersökningar.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 116 år 1963

Maskintekniska byrån handlägger frågor angående konstruktion och projektering

av rullande spårbunden materiel, bilmateriel samt tågfärjor och

andra fartyg.

Rättsavdelningen för verkets talan inför domstolar, exekutionssäten och

skiljemän samt handlägger administrativa ärenden av juridisk natur. Till

avdelningen är knutet ett särskilt kontor för reklamationsärenden.

Utvecklings- och planeringsavdelningen handlägger ärenden, som kräver

en samordning av den i vidsträckt mening tekniska utvecklingen och

planeringen inom företaget.

Verkstadsbyrån utövar ledningen av verkets huvudverkstadsrörelse.

Järnvägsstyrelsens förslag

Organisationsgruppens utredning

Behovet av omorganisation. Organisationsgruppen framhåller, att den

alltmer skärpta konkurrenssituationen på transportmarknaden tillsammans

med högre krav på transportservice och effektivitet i transportarbetet från

statens järnvägars sida mötts med en intensiv rationalisering av verksamheten.

Ett av de mest utmärkande dragen i de senaste årens omdaning och

rationaliseringsarbete har varit krympningen av linjenätet — nedläggning

helt eller delvis av trafiksvaga bandelar. Sedan år 1952 har linjenätet minskats

med 2 150 bankm genom total eller partiell nedläggning av driften. Samtidigt

har cirka 530 driftplatser avbemannats. En begränsning av verksamheten

i geografiskt avseende har alltså genomförts och pågår alltjämt. Den

tekniska utvecklingen inom företaget har utgjort ett viktigt led i rationaliseringssträvandena

och i möjligheterna att förändra verksamheten mot

ökad effektivitet. Denna utveckling möjliggör icke blott en mekanisering

och automatisering av själva produktionen. Utvecklingen på den automatiska

databehandlingens område har i grund förändrat förutsättningarna på det

administrativa området i fråga om såväl redovisning, bokföring och statistik

som mera drift- och försäljningsmässiga arbetsuppgifter, t. ex. vagnkontroll,

vagnfördelning och platsbokning. Statens järnvägars organisation

har under lång tid varit i princip densamma. Den nuvarande organisationens

uppbyggnad kan i sina huvuddrag — frånsett smärre detalj förändringar —

återföras till år 1928 beträffande den regionala organisationen och år 1932

i fråga om den centrala organisationen.

Anpassningsåtgärder har dock successivt vidtagits inom ramen för de

grundprinciper på vilka organisationen vilat. Inom den regionala organisationen

har anpassningsåtgärderna inriktats på att söka minska antalet enheter.

Antalet distrikt har nedgått från maximalt åtta till fem, eller till

samma antal som före de stora järnvägsförstatligandena. Antalet sektioner

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 116 år 1963

har även minskat — bansektionerna från 36 till 25, maskinsektionerna från

18 till 12 och trafiksektionerna från 33 till 23. Liknande anpassningar har

under en följd av år genomförts inom den centrala organisationen.

Utöver anpassningsåtgärder genom sammanslagningar och koncentration

till större enheter har även andra åtgärder av mera intern organisatorisk

art vidtagits, såsom upprustning av den ekonomiska och kommersiella

verksamheten, inrättande av rationaliseringsorgan, upprustning av de tekniska

funktionerna och förstärkning på det personaladministrativa området,

främst utbildningssidan. På distriktskanslierna har bl. a. strävats efter en

koncentrering av de krävande och expertbetonade uppgifterna. Detta har

gjorts i olika utsträckning. På vissa distrikt finns en mer välutvecklad utredningsapparat

än på andra. Tidtabellsarbetet har i olika grad centraliserats

o. s. v.

Organisationsgruppen framhåller, att alla dessa åtgärder vidtagits inom

ramen för befintlig huvudorganisation. Delåtgärder räcker emellertid nu inte

längre till. Tiden har därför ansetts mogen för en fullständig översyn av

företagets organisation. En sådan totalöversyn innebär bl. a., att angelägenheten

av förstärkningar eller uttunningar av organisationen kan bedömas

mot bakgrunden av en annan helhetsbild än som har varit möjlig, då olika

delåtgärder under en följd av år genomförts. I såväl den centrala som den

regionala administrationen finns det ett behov av att helhetsbedöma organisationen.

Gränserna mellan olika ansvarsområden har med tiden suddats ut

eller kommit att gå i varandra. Informella ordervägar har utbildats. Vid sidan

av den formella organisationen har sålunda genom praxis och naturlig

automatik utbildats en informell organisation. Det invanda beteendemönstret

— beroende av själva systemet — är svårt att bryta utan radikala åtgärder.

Därtill kommer att en verklig omorganisation i sig kan verka inspirerande

och aktivitetsutvecklande.

Den allmänt framträdande svagheten i statens järnvägars organisation

finner organisationsgruppen vara oklarheter i fråga om befogenheter och

ansvar såväl horisontellt som vertikalt. Den direkta följden av detta förhållande

har blivit ett något splittrat chefsansvar, som medfört orderförfarande

från flera chefer riktat mot en eller flera punkter. Någon direkt skillnad

på chefs- (besluts-) funktion och konsultfunktion föreligger ej, varför exempelvis

olika avdelningar eller byråer var för sig kunnat ge order till distriktschefcrna,

som i sin tur tvingats samordna de olika direktiven. För att undvika

en till inriktning och innehåll alltför splittrad direktivgivning har ett

utbrett och omfattande samrådsförfarande tvingats fram i den centrala administrationen

med förseningar och dubbelarbete som följd. Detta samrådsförfarande

kan tillsammans med en välutvecklad remisspraxis i vissa fall

hämma aktivitet och initiativkraft.

Framför allt i den centrala administrationen är gränsdragningen mellan

ansvarsområdena oklar. Principfunktionerna inom företaget har splittrats

på olika avdelningar eller byråer. Organisationsgruppen har funnit detta

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 116 år 1963

särskilt framträdande i fråga om den renodlade driftfunktionen, personaltjänst,

underhåll av anläggningar och materiel m. m. Splittringen av principfunktionerna

har även inneburit ett stort antal föredragande inför generaldirektören.

Också i den regionala organisationen konstateras oklarheter,

främst på underhållssidan, men även i fråga om driftfunktionen. Oklara

ansvarsområden har medfört dubbelarbete. Sidoordnade enheter kan ha varit

sysselsatta med i princip samma uppgift.

Ansvaret mellan olika instanser är i flera fall inte klart uttalat. Ett förbigående

utmed tjänstevägen uppåt eller nedåt av närmaste chef respektive

medarbetare har därför förekommit i ganska stor utsträckning, vilket varit

särskilt vanligt på distriktschefsplanet, som förbigåtts genom direktkontakter

mellan styrelse och sektionsföreståndare.

Den nuvarande instansuppdelningen styrelse—distriktschef—sektionsföreståndare

platschef har en fördröjande effekt i fråga om information

o. d. Styrelsen har kommit att ligga långt borta från själva verksamheten

med risk för att direktiv och order blir dåligt verksamhetsanpassade samt

för att mindre god förståelse uppkommer för det egentliga produktionsarbetet.

Även instansbildningen leder lätt till dubbelarbete. Slutligen innebär

den nuvarande organisationsuppbyggnaden i vissa fall mycket vida samordnings-

och kontrollsektorer. Särskilt inom distriktschefernas ansvarsområden

har samordningen blivit alltför komplicerad.

Organisationsgruppen konstaterar sammanfattningsvis att den nuvarande

organisationen tämligen genomgående lider av sådana svagheter, att den

— trots alla aktiva insatser inom företaget — verkar hämmande på effektiviteten

och försvårande för framtidsplaneringen.

Huvudprinciper för ny organisation m. m. Organisationsgruppen anger

vissa allmänna principer som bör vara vägledande vid en omorganisation av

statens järnvägar. Ett huvudsyfte är att omorganisationen skall möjliggöra

en ökad decentralisering av arbetsuppgifter och en utsträckt delegering av

befogenheter. Härför krävs bl. a. en klar formell organisation, klara riktlinjer

för verksamhetens inriktning, budgetering för varje ansvarsområde

samt en koncentrering av rutiner o. d. för att avlasta de chefer till vilka

delegeringsåtgärder riktas.

Organisationsgruppen framhåller särskilt att varje anställd skall ha en

närmaste chef. Order och väsentlig information måste alltid gå tjänstevägen.

Inom eget ansvarsområde måste chef ha ansvaret (linjeansvar) inför högre

chef inte blott för verksamheten och dess utveckling utan även för anställda,

anläggningar, materiel, organisation, ekonomi, kontroll o. s. v. I princip

bör alla chefer på alla organisationsnivåer ha linjeansvar, dock med begränsning

inom de för respektive chefer gällande handlingsramarna. Inom

handlingsram hör till linjeansvaret egen beslutanderätt (orderrätt) och en

rätt att delegera denna på medarbetare med eget linjeansvar, om inte annat

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj. ts proposition nr 116 år 1963

bestämts. Till allt linjeansvar hör även en skyldighet att genom samverkan

i sidled söka optimalt utnyttja de samlade resurserna. Egen beslutanderätt

bör i vissa fall kunna inskränkas genom att högre chef föreskriver samråd

med konsult före beslut. Detta innebär att chef och konsult måste vara

ense om beslutet (konsult har vetorätt). Om man inte är ense, måste i så fall

avgörandet hänskjutas till högre chef. Vid samråd i övriga fall är chefens

egen beslutanderätt intakt.

Beroende på frekvensen av konsultinsatser bör konsulter finnas på olika

nivåer inom företaget. Konsulten måste ha ett klart ansvar för riktigheten av

givna råd, i första hand inför dem till vilka biståndet lämnas (konsultansvar).

Med konsultansvar inför egen chef bör i särskilda ärenden förenas

en rätt att fatta verkställighetsbeslut o. d. på chefens vägnar (uppdragsbeslutanderätt).

Sådan beslutanderätt anses vad gäller interna frågor (orderfrågor)

endast böra avse ärenden av mera expeditionell, teknisk natur.

Organisationsgruppen framhåller att beslutanderätten måste delegeras så

långt som möjligt och att inget beslut bör ligga högre i organisationen än

vad som motiveras av ekonomiska eller principiella skäl.

Huvudorganisationens ngckelproblem. Organisationsgruppen framhåller,

att huvudfunktionerna i statens järnvägars verksamhet utgörs av drift och

försäljning, vilka representerar ändamålet med företagsamheten. På grund

av järnvägsdriftens anläggningskrävande natur och stora geografiska utbredning

framträder vid sidan av de nämnda två primära funktionerna

ytterligare två, nämligen underhåll och konstruktion/byggande av fasta

anläggningar och rullande materiel. Dessa fyra huvudkategorier utgör verksamhetens

linjefunktioner, d. v. s. ansvaret inom respektive funktion bör

naturligen följa viss vertikal linje i företagsorganisationen.

Sambandet mellan drift och försäljning är påtagligt, varför ansvaret för

dessa böra följa samma linje i företagsorganisationen och sålunda tillhöra

samma avdelning, driftavdelningen.

Funktionerna underhåll och konstruktion har ett klart inbördes samband,

men också ett visst samband med driften och dess dagliga tillsyn och

vård av driftanläggningarna. Funktionen konstruktion, som har en svagare

intern linjestruktur (externa konsulter, entreprenörer) än underhållsfunktionen,

kan i princip omstruktureras till en konsultfunktion till drift och

underhåll. Den viktiga underhållsfunktionen däremot som, beroende bl. a.

på att järnvägsunderhåll normalt saknar yrkesutövare inom den allmänna

marknaden, utgör en betydande del av verksamheten på fältet, måste formas

som en linjefunktion.

I nuvarande organisation är ansvaret för underhållet av företagets fasta

järnvägsanläggningar och rullande materiel splittrat och ansvarsgränserna

oklara. Ansvaret för underhållet av den rullande materielen är delat mellan

driftavdelningen (inkl. dess linjeorganisation), maskintekniska byrån och

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj. ts proposition nr 116 år 1963

verkstadsbyrån/huvudverkstäderna. Chefen för driftavdelningen har inte

ansvaret för underhållet av fasta elektriska anläggningar av olika slag trots

att distrikten sorterar under honom och därmed den eltekniska personalen.

Oklarhet finns även i fråga om underhållet av övriga fasta anläggningar.

Organisationens nyckelproblem gäller att få fram ett organisationsalternativ,

där underhållsansvaret på olika områden odelat lägges i en ansvarslinje.

För att skapa en klar ansvarslinje i fråga om underhållet finns enligt

organisationsgruppen i princip tre huvudalternativ, nämligen 1) att driftavdelningen

tillföres allt underhållsansvar, 2) att de tekniska avdelningarna

tillföres allt underhållsansvar och 3) att underhållsansvaret renodlas upp

till distriktscheferna i distriktsorganisationen, som lägges direkt under generaldirektören.

Alla tre alternativen tyller formellt kravet på klara ansvarslinjer

i fråga om underhållet.

Alternativ 1 innebär bl. a. att driftavdelningen inom den centrala administrationen

tillföres verkstadsbyrån samt vissa uppgifter från de tekniska

byråerna, som därefter får en renodlad konsultställning till driftavdelningen.

Huvudverkstäderna underställes distrikten, varefter viss samordning

av huvudverkstäder och driftverkstäder blir särskilt aktuell.

Alternativ 2 leder till uppbyggnad av en eller flera tekniska avdelningar

med direkta linjer ut i fältet. Under dessa avdelningar insorteras ban-, el-,

signal- och telesektionerna samt delar av maskinsektionerna, främst driftverkstäderna.

Resten av maskinsektionerna, som omfattar driftuppgifter,

samt trafik- och bilsektionerna blir kvar inom driftavdelningen. Nuvarande

distriktsorganisation brytes därmed sönder och en sammanslagning i vertikalt

led av två regionala instanser till en sådan faller sig naturlig inom såväl

driftavdelningen som de tekniska avdelningarna. Antalet »nydistrikt» inom

varje avdelning bör i detta alternativ bli fler än nuvarande fem distrikt, men

färre än nuvarande antal sektioner.

Alternativ 3 innebär, att generaldirektören åter övertager det direkta chefskapet

för distrikten, som tillföres huvudverkstäderna liksom i alternativ 1.

Alla avdelningar inom den centrala organisationen blir konsultativa, även

driftavdelningen.

Placeringen av underhållsansvaret enligt alternativ 3 anser organisationsgruppen

mindre lämpligt, eftersom det bl. a. medför en påtaglig arbetsbelastning

för generaldirektören. I alternativ 2 renodlas allt underhållsansvar

på de avdelningar, som har de bästa förutsättningarna att effektivt

ta detta ansvar, nämligen de tekniska. Ansvarsgränserna blir klarare och

lättare att dra i detta alternativ. Alternativ 2 bör möjliggöra ett verksamhetsanpassat

konstruktionsarbete och ett ytterligare rationaliserat underhåll

samt tar större hänsyn än alternativ 1 till de mest väsentliga sambanden

mellan funktionerna. Drift och underhåll är ovedersägligen mera olikartade

funktioner än konstruktion och underhåll. Genom att antalet funktionella

ansvarsområden minskas i alternativ 2 för respektive distriktschef,

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 116 år 1963

erhålles en möjlighet att minska antalet instanser i den regionala organisationen.

Även på den tekniska sidan blir sektionsinstansen obehövlig, om

distriktens omfattning göres lämplig. En minskad instansbildning medför

avsevärda fördelar, därigenom att risken för onödigt dubbelarbete minskar.

Alternativet erbjuder större möjligheter att minska behovet av administrativ

personal och därmed behovet av lokaler. Genom att man i alternativ 2

kan ta bort en instans i den regionala organisationen, kan man ge de regionala

cheferna lagom stora områden att administrera. Alternativ 1 däremot

förutsätter relativt stora distrikt. I alternativ 2 gives större förutsättningar

för den inför centraladministrationen ansvarige regionale chefen att ha integrerad

kontakt med marknaden och att utveckla personligt ledarskap i förhållande

till sina medarbetare, överensstämmelsen med goda organisationsprinciper

är bäst i alternativ 2, medan i alternativ 1 framträder vissa sådana

allmänna svagheter, som i viss mån vidlåder nuvarande organisation. Sistnämnda

alternativ får exempelvis två typiska trångsektioner i informations-

och orderlinjen, nämligen chefen för driftavdelningen och distriktscheferna.

Alternativ 2 har inte dessa trångsektioner. En organisation enligt

alternativ 1 inbjuder vidare till informella ordervägar. I alternativ 2 däremot

ligger de frekventa kontakterna utmed orderlinjen och bör därmed inte ge

upphov till informella ordervägar i tillnärmelsevis samma utsträckning som

alternativ 1. Sistnämnda alternativ kan medföra ett förbigående utmed

tjänstevägen uppåt eller nedåt av närmaste chef respektive medarbetare,

vilket är en utpräglad företeelse i nuvarande organisation. Alternativ 2,

som inte har två regionala instanser mellan styrelsen och platschefsnivån,

ger minskade möjligheter till sådana förbigåenden.

Av angivna tre alternativ finner organisationsgruppen alternativ 2 vara

det som dels innebär den bästa placeringen av underhållsansvaret och därmed

linjeansvarsfördelningen även i övrigt, dels möjliggör att en regional

instans omedelbart kan slopas, dels ock bäst överensstämmer med goda

organisationsprinciper. Alternativ 2 bör väljas som modell för en ny organisation

av statens järnvägar.

Utformningen av huvudalternativet. Enligt organisationsgruppens mening

bör sålunda underhållsansvaret hänföras till den tekniska verksamheten.

För att erhålla en optimering av konstruktion och underhåll rörande den

rullande materielen är en sammanslagning naturlig av maskintekniska byrån

och verkstadsbyrån till en maskinavdelning. Denna får därvid en linjeorganisation,

som helt motsvarar de nuvarande huvudverkstäderna. En klar

ansvarsfördelning fordrar i princip att även den del av underhållet av den

rullande materielen, som åvilar driftavdelningen med dess maskinsektioner

och underlydande lokstationers driftverkstäder, inordnas under maskinavdelningen.

Organisationsgruppen finner emellertid att det för närvaran
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj. ts proposition nr 116 år 1963

de föreligger stora svårigheter att åstadkomma sistnämnda samordning.

Denna innebär nämligen, att man delar upp en väl invand organisation inom

maskinsektionerna, där en stark och för verksamheten ändamålsenlig

integration mellan drift- och underhållssida har utbildats inom lokstationerna.

Vidare pågår inom såväl driftverkstäderna som huvudverkstäderna

en viss omstrukturering av verksamheten, som icke för närvarande anses

böra störas av organisatoriska ingripanden. Organisationsgruppen framhåller

vidare, att huvudverkstäderna, som i huvudsak ägnar sig åt det s. k.

revisionsunderhållet, arbetar under mera industriella former än driftverkstäderna,

vilka i sitt driftunderhåll har en stark anknytning till driftens

skiftande arbetsförhållanden. Organisationsgruppen föreslår därför att

maskinsektionerna tills vidare får kvarstå inom driftavdelningen i avvaktan

på närmare utredning av frågan, allra helst som huvudmålet i omorganisationen

likväl kan nås.

Vad gäller de fasta anläggningarna, spår, byggnader, elanläggningar m. in.,

finnes inom centralförvaltningen stort behov av samverkan mellan bantekniska

byrån, elektrotekniska byrån och driftavdelningens sektion för

bantjänst. Det behov av samplanering, som föreligger såväl vad gäller anläggnings-

som underhållsarbeten, tillgodoses bäst genom att sammanföra

de nämnda enheterna till en avdelning för underhåll, konstruktion och

byggande av fasta anläggningar, en banavdelning.

Linjeadministrationen inom driftavdelningen respektive banavdelningen

bör med utgångspunkt från alternativ 2 utgöras av elva driftdistrikt respektive

elva bandistrikt. I driftdistrikten inordnas och integreras den verksamhet,

som omfattas av dagens maskinsektioner, trafiksektioner och bilsektioner

samt tågfärjesektionen. En ökad samverkan mellan maskinsektionernas

driftenheter och trafiksektionerna bör bl. a. ge ett effektivare utnyttjande

av den rullande materielen och ökade förutsättningar för samanvändning

av personal. I bandistrikten sammanslås nuvarande ban-, elektro-,

signal- och telesektioner, vilket medför en nära samordning av dessa teknikfunktioner.

Detta är värdefullt särskilt vid byggande och vid stora underhållsarbeten.

Planeringsarbete och kameral tjänst kan även utföras på ett

mera rationellt sätt än vid nuvarande organisation.

Organisationsgruppen anser, att drift- och bandistrikt till linjesträckningen

böra sammanfalla och att distriktscheferna och deras staber bör

vara placerade på samma ort, såvitt möjligt i samma byggnad.

Beträffande gränsdragning mellan distrikten torde få hänvisas till den

karta, vilken såsom bilaga (Bil. 3) torde få fogas till statsrådsprotokollet.

Enligt organisationsgruppen får kartan betraktas som preliminär i vad avser

gränsdragningen mera i detalj mellan distrikten, eftersom korrigeringar

kan bli erforderliga under det fortsatta utredningsarbetet.

Beträffande storleken på distrikten har riktpunkten varit, att chefen

skall kunna överblicka distriktet och ej vara längre från verksamheten, än

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj. ts proposition nr 116 år 1963

att marknaden kan aktivt bevakas och att kontinuerlig personlig kontakt

kan upprätthållas med medarbetarna inom distriktet. Det har vidare eftersträvats

att erhålla någorlunda likvärdiga distrikt i fråga om linje- och

arbetsomfattning. I övrigt har målet varit att uppbygga driftdistrikten med

hänsynstagande till ett relativt stort antal faktorer med mer eller mindre

stark betydelse i sammanhanget, främst näringsgeografiskt sammanhängande

områden, andra marknadsstrukturella förhållanden, linjers samhörighet

ur tidtabells- och transportplaneringssynpunkt, nuvarande distriktsoch

sektionsgränser, läns- och milogränser, storstationsområdens tänkta utsträckning,

sannolika fjärrblockeringsområden, sannolika regiongränser

för knutpunkterna i den nya transportorganisationen för fraktstyckegods,

linjeindelningen för verkets busstrafik samt prognos för nedläggning av

trafiksvaga bandelar. Distriktshuvudorter föreslås i Malmö, Växjö, Borås,

Göteborg, Norrköping, Örebro, Stockholm, Gävle, Sundsvall, Umeå och

Luleå.

Som tidigare nämnts, innebär förslaget att en av nuvarande instanser kan

slopas. Direkt under chefen på driftdistriktet kommer således att lyda

stationsinspektorer, lokstationsföreståndare och busstrafikledare. På samma

sätt kommer föreståndarna för underhållsområden inom ban-, elektro-,

signal- och telefacken att direkt sortera under bandistriktschefen. Under

det fortsatta utredningarbetet kommer att undersökas förutsättningarna för

en förstoring i geografiskt avseende av fältenheterna i syfte att åstadkomma

storstationsområden, större underhållsområden etc. Därigenom vinnes dels

en önskvärd reducering av antalet distriktschef direkt underställda, dels

bättre förutsättningar för beslutsdelegering även till fältnivån liksom för

ökad samanvändning av personal. Efter antydd förändring beräknar organisationsgruppen

antalet distriktschef direkt underställda fältenheter komma

att uppgå till mellan 15 och 25.

Organisationsgruppen har gjort en skiss till organisationen inom respektive

distriktsexpeditioner. För driftdistrikt förutsättes en indelning i trafiksektion,

maskinsektion, försäljningssektion och allmän sektion. Beträffande

bandistriktsexpeditioner skisseras en uppdelning på banteknisk sektion,

elektrosektion, signalsektion och allmän sektion. Sektionscheferna avses ha

konsultställning inom sina respektive funktioner inom distriktet. Vissa sektionschefer

ges därvid en mera omfattande uppdragsbeslutanderätt i vad

avser klart formulerade ärenden av teknisk-expeditionell innebörd.

Vissa speciella problem. En mängd större eller mindre detalj spörsmål

anser organisationsgruppen kunna anstå till en senare utredningsetapp,

enär de saknar betydelse för huvudorganisationen. Organisationsgruppen

upptar emellertid vissa specialproblem, som anses böra diskuteras i samband

med förslaget till ny huvudorganisation. Hit hör bl. a. frågorna om

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 116 år 1963

organisationen av den centrala instansen samt inplaceringen i organisationen

av vissa särskilda funktioner.

På den kommersiella sidan är försäljningsinsatserna för närvarande koncentrerade

till kommersiella byrån, men också ekonomibyrån, driftavdelningens

bilsektion och godstrafiksektion har försäljningsuppgifter. I organisationsförslaget

sorterar driftdistriktscheferna under chefen för driftavdelningen.

Denna övertar därmed det samlade ansvaret för verksamheten

inom driftdistrikten i vad avser såväl drift som försäljning, vilket synes

tala för att kommersiella byrån borde inordnas under driftavdelningen.

Organisationsgruppen finner dock att hänsyn måste tagas till den kollegiala

styrelsens och generaldirektörens behov av rådgivning och planeringsunderlag

i kommersiella frågor liksom till deras ansvar för företagets samlade

nettointäktstänkande. För att trygga bästa möjliga nettointäktsutveckling

på lång sikt måste det vara av vikt att i den policyskapande och planerande

verksamheten på direktions- och kollegial styrelsenivå rena produktions-

och försälj ningsaspekter får bryta sig mot varandra, övervägande

skäl talar därför enligt organisationsgruppen för att en särskild kommersiell

konsultavdelning organiseras centralt under generaldirektören. Till

den kommersiella huvudenheten bör överföras allt arbete med marknadsundersökningar

respektive taxearbete från ekonomibyrån respektive ekonomibyrån

och driftavdelningens sektion för biltrafik.

Beträffande inköps- och förrådsverksamheten förordar organisationsgruppen

en inplacering under ekonomiavdelningen. Inköpsfunktionen utgör

en så väsentlig del av företagets ekonomiska verksamhet, att det kan motivera

att ekonomichefen leder och övervakar den. Även förråds- och lagerredovisningen

hör intimt samman -—- förutom med inköpsarbetet — med

ekonomiavdelningen. Bl. a. används ekonomibyråns maskinella utrustning

även för lagerredovisningen.

Organisationsgruppen framhåller, att i olika sammanhang betonats, att

generaldirektören bör avlastas från direkt ledning av andra funktioner än

produktion, försäljning, administration, teknik och ekonomi samt att antalet

föredragande bör minskas. Undantag finner man dock i vissa avseenden

böra göras för internrevisionen och för juridiska frågor.

Beträffande den interna revisionsverksamheten, som omfattar kameraloch

sakrevision samt resekontroll och som för närvarande är underställd

ekonomidirektören, anser gruppen att denna i stället bör underställas generaldirektören,

men i rent administrativt hänseende placeras inom administrativa

avdelningen. Enligt utredningen bör internrevisionen inte underställas

avdelningschef, vars ansvarsområde utgör ett väsentligt revisionsfält,

eftersom det formella lydnadsförliållandet mellan avdelningschefen

och revisionschefen kontrasterar mot revisionschefens huvuduppgift.

I fråga om företagets chefsjurist finner gruppen att i likhet med revisionen

denne bör vara så organisatoriskt fristående att generaldirektören,

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungi. Maj:ts proposition nr 116 år 1963

när så behövs, kan ta direkt kontakt med honom utan att bryta de administrativa

order- och informationsvägarna och således utan att behöva

informera en mellanliggande chef. Ä andra sidan bör generaldirektören —

enligt vad som framhållits — inte helastas med interna problem inom rättsavdelningen

av t. ex. personaladministrativ art. Även rättsavdelningen bör

därför i rent administrativt hänseende placeras inom administrativa avdelningen.

Reklamationsarbetet bör överföras till driftavdelningen och samordnas

med godsvårdsarbetet.

Nuvarande antal distriktssekreterare bör inte ändras av aktuella omorganisationsskäl,

men för att de på ett smidigt sätt skall kunna fungera som

konsulter för hela den regionala organisationen — driftdistrikt, bandistrikt,

huvudverkstäder och huvudförråd — bör de underställas chefsjuristen i

den centrala administrationen och sålunda bilda regionalt placerade enheter

inom den centrala juridiska konsultfunktionen.

Inom alla verksamhetsgrenar initieras, samordnas och kontrolleras försvarsverksamheten

för närvarande av försvarsbyrån, som är en självständig

enhet direkt underställd generaldirektören. Till huvudsaklig del utgörs

byråns verksamhet av krigsplanläggning, vars intentioner och förberedda

åtgärder vid behov skall genomföras och fullföljas av de reguljära driftoch

underhållsorganen i företaget. Redan i fredstid bör därför krigsplanläggningen

överlåtas på dessa organ, vilket innebär att varje avdelningschef

skulle bli ansvarig även för krigsplanläggningen inom sitt område. För

den skull bör emellertid inte en gemensam konsultmässig krigsplanering

upphöra. De specialkunskaper och den specialutbildning, som behövs för

att kunna kvalificerat handlägga de viktiga försvarsärendena, bör finnas

samlade på ett ställe. I syfte att på ett integrerat sätt inom i första hand

driften stimulera intresset och ansvaret för försvarsfrågorna bör försvarsfunktionen

inordnas i driftavdelningen, som samtidigt blir konsultorgan i

försvarsärenden till andra avdelningar.

Krigsorganisationen, som bygger på nuvarande fem distrikt, kan enligt

organisationsgruppen i stort sett bibehållas. Detta kan ske genom att driftdistriktscheferna

i Stockholm, Göteborg, Malmö, Gävle och Luleå, vilka

har militärassistenter sig underställda, ansvarar för den planläggning, som

måste samordnas inom flera distrikt — i regel inom militärområdenas gränser.

Nämnda distriktscliefer bör i krig tilldelas befälet över var sitt krigsdistrikt.

Genom den föreslagna begränsningen av antalet chefer på nivån närmast

under generaldirektören har förutsättningar skapats för alt inrätta en direktion

i egentlig mening. Organisationsgruppen anser att denna bör bestå

av generaldirektören och avdelningscheferna. Direktionens ställning bör

vara samrådande och i första hand ge tillfälle till ömsesidig information och

diskussion i frågor av väsentlig betydelse. Därigenom möjliggöres på ett

smidigt sätt en samordning av planerade åtgärder.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungi. Maj.ts proposition nr 116 år 1963

Vid sidan av generaldirektörens nuvarande personliga sekretariat — två

sekreterare — torde behövas ett särskilt sekretariat med uppgift att förbereda

och underlätta den kollegiala styrelsens, generaldirektörens samt direktionens

arbete. Genom detta sekretariat bör de flesta ärenden, sammanträden

m. m. i formellt avseende vara så väl förberedda, att generaldirektören

ges bättre tid än hittills till det kvalificerade arbetet — till framtidsplanering,

samordning och problemlösningar. Chefen för sekretariatet bör

dessutom vara sekreterare vid styrelsens samt direktionens sammanträden.

Organisationsgruppens förslag till ny huvudorganisation för statens järnvägar

framgår av en tablå, vilken torde få fogas till statsrådsprotokollet i

detta ärende såsom bilaga (Bil. 2).

Kostnadsbesparingar. Organisationsgruppen har gjort en beräkning av

personalbehovet på distriktsexpeditionerna i den föreslagna organisationen.

Inom drift- och bandistrikten har personalbehovet sålunda bedömts till sammanlagt

cirka 1 200 man. 1 nuvarande distrikts- och sektionsledningstjänst

är personalantalet cirka 1 700 man. Kostnaderna för den regionala organisationen

beräknas nedgå med storleksordningen 15 mkr. per år. För den

centrala organisationens vidkommande har någon beräkning ej gjorts. Organisationsgruppen

framhåller, att omorganisationen sannolikt också här,

bl. a. beroende på decentraliserings- och delegeringsprincipen, leder till en

betydande reducering av administrationskostnaderna, uppskattningsvis av

inemot samma storlek, som inom den regionala organisationen. Antydda

besparingar i sin helhet ernås först på viss sikt beroende på naturliga genomförande-

och övergångsproblem.

Genomförandet. Organisationsgruppen framhåller, att ett genomförande

av omorganisation enligt alternativ 2 är genomgripande och innebär, särskilt

i vissa delar, betydande förändringar i jämförelse med nuläget. I sakens

natur ligger att ett sådant förslag inte kan genomföras i ett steg. Ett

lämpligt etappvis genomförande måste eftersträvas. Utgående från att den

föreslagna huvudorganisationen av statens järnvägar kommer att fastställas

av Kungl. Maj :t och riksdagen under våren 1963 och att de återstående

detalj organisatoriska spörsmålen inom huvudorganisationens ram hinner

klarläggas under vinterhalvåret 1962/63, bör omorganisationen kunna påbörjas

den 1 juli 1963. Med reservation för att det återstående utredningsarbetet

kan motivera justering av vissa detaljer föreslås en tidsplan enligt

vilken omorganisationen i allt väsentligt skulle vara genomförd den 1 juli

1965.

För att kunna genomföra omorganisationen krävs inrättande av vissa nya

tjänster från och med den 1 juli 1963 för dels avdelningscheferna i den

centrala administrationen, dels cheferna för de nya distrikten. I övrigt bör

omorganisationen kunna genomföras genom omdisposition av befintliga

tjänster o. d.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj ds proposition nr 116 år 1963

Avslutningsvis understryker organisationsgruppen vikten av att största

möjliga individuella hänsyn iakttages under genomförandet av omorganisationen.

Personalorganisationernas yttranden till järnvägsstyrelsen

Såsom inledningsvis omnämnts har järnvägsstyrelsen för sitt ställningstagande

till organisationsgruppens förslag inhämtat personalorganisationernas

synpunkter på gruppens utredning och förslag.

En omorganisation i huvudsaklig överensstämmelse med förslaget tillstyrkes

eller lämnas utan erinran av sex av de sju hörda personalorganisationerna.

Således tillstyrker Järnvägarnas kontorspersonal- och arbetsledareförbund

samt Sveriges juristförbund den föreslagna omorganisationen. Förstnämnda

förbund framhåller dock att verklig bevisning saknas i fråga om

olämpligheten av alternativen 1 och 3 eller av en kombination av dessa alternativ.

Svenska järnvägsmannaförbundet anser att övervägande skäl talar för en

omprövning av administrationen i huvudsaklig överensstämmelse med det

av organisationsgruppen framlagda förslaget. I fråga om alternativ 2 konstaterar

förbundet att gruppens förslag i olika avseenden tillgodoser synpunkter,

som förbundet i skilda sammanhang haft anledning framföra.

Man anser dock, att frågor om systemets bättre eller sämre funktionsduglighet

i jämförelse med andra alternativ till lösningar anmäler sig. Enligt

förbundet synes den föreslagna styrelseorganisationen vara ändamålsenlig.

Utvecklingen mot en distriktsorganisation, där antalet instanser reducerats,

synes välmotiverad. Gruppens förslag om en fördjupad utredning i fråga

om maskinsektionernas uppdelning anser förbundet riktigt. Även Statens

järnvägars befälsförbund ställer sig positivt till ett genomförande av huvudorganisationen

enligt alternativ 2. Förbundet framhåller, att en undersökning

av fältenheterna bör genomföras, innan frågan om antal distrikt avgörs

och rekommenderar därför järnvägsstyrelsen att begära bemyndigande att

inrätta lägst 11 och högst 15 distrikt. Statsbanornas kvinnliga tjänstemannaförening

är positivt inställd till förslaget.

Gentemot det framkomna alternativet 2 borde enligt Sveriges civilingenjörsförbund

ha ställts nuvarande organisation justerad till ett s. k. rensat

utgångsläge. Enligt förbundet skulle man måhända kunna nå fram till en

acceptabel organisatorisk förbättring utan så radikala åtgärder som alternativ

2 innebär. Trots den osäkerhet förbundet känner beträffande effektiviteten

i det framlagda förslaget till huvudorganisation och hur detta

kommer att påverka framförallt kostnadssidan i linjetjänst, anser sig förbundet

dock böra tillstyrka att en ändring av statens järnvägars huvudorganisation

sker enligt huvudprincipen i alternativ 2. Förbundet anser det

mycket angeläget att organisationsändringen snarast genomföres.

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 sand. Nr 116

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 116 år 1963

Däremot anser Statsbanornas ingenjörsförening att anförda argument

icke är tillräckliga för att motivera en så genomgripande ändring av huvudorganisationen,

som förslaget innebär, samt att något ställningstagande

icke bör komma till stånd förrän utredningen i sin helhet blivit klar och

helhetsbedömning är möjlig att göra. Om styrelsen trots anförda betänkligheter

mot utredningen förelägger Kungl. Maj :t den föreslagna omorganisationen

förordar föreningen dock alternativ 2.

I fråga om arbetsuppgifternas fördelning mellan huvudenheterna

hävdar Sveriges civilingenjörsförbund och Statsbanornas ingenjörsförening

med bestämdhet att maskintjänsten i dess helhet bör inplaceras

under maskinavdelningen, därvid maskintjänsten ej bör höra till

driftdistrikten utan utgöra fem å sex självständiga maskindistrikt. Vad angår

förrådstjänsten ifrågasätter civilingenjörsförbundet om inte denna bör

lyda under maskinavdelningen med hänsyn till att maskintjänsten är förrådens

största kund och samtliga sex huvudförråd utom det i Gävle ligger på

samma område som huvudverkstad. Däremot anser ingenjörsföreningen en

placering av förrådsfunktionen under maskinavdelningen mindre välbetänkt

och föreslår en självständig inköps- och förrådsorganisation direkt under

generaldirektören, därvid förrådsdirektören bör tilläggas ökade inköpsbefogenheter.

Sveriges juristförbund föreslår att rättsavdelningen skall

sortera direkt under generaldirektören och att distriktssekreterarna placeras

som en regional funktion direkt under rättsavdelningen.

Vad angår den regionala organisationen framhåller Sveriges

civilingenjörsförbund och Statsbanornas ingenjörsförening ■— förutom vad

organisationerna anfört angående maskintjänsten — att bandistrikten blir

alltför stora enheter för att möjliggöra en effektiv kontroll av bananläggningarna,

varför en uppdelning i tillräckligt antal sektioner bör komma till

stånd. De båda personalorganisationerna uttalar sig också emot att signaloch

teletjänsterna sammanslås samt förordar att nuvarande storlek på verksamhetsområdena

för dessa tjänster bibehålies. Vidare anför civilingenjörsförbundet

att personalen inom underhållsområdena för att erhålla en smidig

och effektiv arbetsgång bör vara direkt underställd sektionscheferna

på bandistriktsexpeditionerna, å vilka bör vila tekniskt och ekonomiskt

ansvar jämte beslutanderätt.

Samtliga organisationer lämnar planen för genomförandet av

omorganisationen utan erinran samt framhåller att vid omorganisationen

måste tagas största möjliga individuella hänsyn.

Järnvägsstyrelsens skrivelse

Järnvägsstyrelsen framhåller inledningsvis att — förutom förenämnda

personalorganisationer — även dotterföretag, Svenska järn vägsföreningen

och chefer inom statens järnvägar beretts tillfälle att yttra sig. Vid denna

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 116 år 1963 19

behandling har framgått att en övervägande tillstyrkande inställning råder

till förslaget.

Erinringar mot organisationsgruppens förslag har framförts från i första

hand distriktscheferna, som bl. a. ansett en undersökning av distriktsorganisationens

alla detaljfunktioner erforderlig. Flertalet av dem har vid överläggning

den 19 november 1962 icke motsatt sig organisationsprincipen i det

alternativ 2, som gruppen förordat, men däremot vänt sig mot det föreslagna

antalet distrikt och i stället ansett, att den regionala administrationen

borde uppbyggas på blott fem driftdistrikt och fem bandistrikt med i

stort sett de nuvarande distriktens geografiska omfattning. I en sådan utformning

med bl. a. i regel tre trafiksektioner och tre bansektioner inom

respektive distrikt skulle enligt styrelsens uppfattning sektionsnivån bli

kvar. Denna regionala utformning av alternativ 2 är mindre lämplig än den

av utredningen föreslagna. Organisationsgruppens distriktskonstruktion

ger chef för distrikt möjlighet att inom sitt område utöva ett personligt

ledarskap samt överblicka distriktet och marknaden på ett sätt, som icke

i samma grad blir möjligt med de av distriktscheferna föreslagna större

distrikten.

Som chef för ett odelat distrikt har den nuvarande distriktschefen i alla

avseenden framträtt som företagets regionale chef i området —- den omständigheten

att förråd och huvudverkstäder icke sorterar under honom

har härvidlag i regel icke haft någon betydelse. En tudelad distriktsorganisation

ger inte utåt samma klarhet i fråga om det regionala chefskapet,

även om ansvarsfördelningen är helt klar. Detta uppväges dock enligt styrelsens

mening av de fördelar som förslaget ger.

Organisationsgruppen har med sina utgångspunkter endast kortfattat

behandlat möjligheterna att med förhållandevis små organisatoriska förändringar

ge förbättrade förutsättningar för verksamheten inom företaget.

Gruppen konstaterar, att den invanda informella organisationen kan vara

svår att bryta. Styrelsen anser liksom gruppen, att förekomsten av informella

vägar för order, anvisningar och informationer med förbigående av

närmaste chef eller medarbetare är klart olämplig, när det icke gäller

oväsentligheter, och direkt skadlig, om härigenom oväntade situationer kan

uppstå för den förbigångne inom hans ansvarsområde. Däremot bör dylik

förbigång — för att underlätta arbetsgången i en organisation med flera

regionala nivåer — uttryckligen fastslås i fråga om information eller anvisning,

som för den förbigångne är av klart oväsentlig natur. Ett klarläggande

av kontaktvägarna i antydd riktning och åtskilliga andra åtgärder

av till det yttre mindre genomgripande natur skulle kunna ge ett effektivare

arbete inom företaget, men detta skulle ej medföra de mycket stora fördelar

i form av bl. a. en eftersträvad klarare avgränsning av ansvars- och befogenhetsområden,

som ett genomförande av förslaget innebär.

Tidigare har det för styrelsen framstått som en nödvändighet att med!

2* -— Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 sand. ,Vr 116

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 116 år 1963

statens järnvägars storlek och utbredning ha det antal beslutsnivåer inom

företaget, som svarar mot den hittillsvarande distrikts- och sektionsindelningen.

Den inom verket önskade delegeringen av beslutanderätt skulle vid

bibehållen distriktsorganisation — en motsvarighet till något av gruppens

alternativ 1 eller 3 — föra med sig överföring av arbetsuppgifter och personal

från styrelse- till distriktscliefsnivån. Gruppen har icke närmare behandlat

denna fråga. I och för sig är detta ej heller nödvändigt. SJ-företaget är icke

av den storleken att det skulle kunna vara motiverat med den kapacitet hos

regionala stabsorganisationer som finns hos verkligt stora järnvägsföretag

i t. ex. Mellaneuropa och Amerika. En övergång till en mera specialiserad

regional organisation kan därför synas naturlig för att den även utan alltför

omfattande stabsorgan skall kunna utrustas med ökad beslutanderätt. En

sådan specialisering erhålles genom den föreslagna uppdelningen på driftoch

bandistrikt.

Genom överväganden av här skisserad art som komplement till organisationsgruppens

synpunkter finner styrelsen att det framlagda organisationsförslaget

har så betydande fördelar jämfört med andra tänkbara alternativ

att det bör genomföras. Av olika skäl anses detta böra ske snarast.

Utredningen rörande huvudorganisationen är ej slutförd i fråga om

delproblemet maskintjänstens inplacering i organisationen. I avvaktan på

en särskild utredning bör tills vidare godtagas en interimslösning i enlighet

med förslaget. Utredningen rörande maskintjänsten beräknas bli slutförd

under hösten 1963.

Förslaget till ny huvudorganisation för statens järnvägar möjliggör enligt

styrelsens mening en effektivare administration av företaget, såväl centralt

som regionalt, bl. a. till följd av en genomgående klar ansvars- och befogenhetsfördelning

och genom att förutsättningar skapas för en strikt budgetering

och budgetuppföljning samt delegering av beslut. En allmän aktivitetsinitiering

och ett bättre driftresultat bör bli följden. Vidare blir administrationskostnaderna

väsentligt lägre. Jämfört med dagens läge minskar kostnaderna

med storleken 25 mkr. per år efter fullt genomförande och med

utnyttjande av i samband med omorganisationen utlösta besparingsmöjligheter.

Med beräknad naturlig personalavgång kan det fulla genomförandet

väntas föreligga omkring år 1967, d. v. s. cirka två år efter utgången av den

av utredningen föreslagna genomförandeperioden. På längre sikt förbättras

bef ordrings möjligheterna och därmed rekryteringsförutsättningarna.

Helt naturligt kan enskildheter i förslaget diskuteras. Exempel är gränsdragningen

mellan olika distrikt och valet av distriktshuvudorter. Styrelsen

understryker att gränsdragningen mellan distrikten ej i detalj kan slutligt

fastställas förrän organisationsgruppens nu pågående detaljstudier hunnit

slutföras. Det bör ankomma på styrelsen att — inom ramen för av Ivungl.

Maj :t fastställt distriktsantal och ungefärlig distriktsomfattning — besluta

icke blott om den närmare gränsdragningen mellan distrikten utan även

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj. ts proposition nr 116 år 1963

om den geografiska förläggningen inom respektive distrikt av distriktsadministrationen.

Sektionsindelningen för såväl de centrala avdelningarna som för distriktsexpeditionerna

liksom även andra detaljer förutsattes falla inom ramen för

styrelsens beslutanderätt.

Omorganisationsförslaget är genomgripande och avses genomföras etappvis

under perioden 1 juli 1963—30 juni 1965.

De övergångsproblem som uppstår kan bemästras. Av avgörande betydelse

är att företaget under hela genomförandeperioden kan agera smidigt och

på ett sätt, som inom det rimligas gränser tar största möjliga individuella

hänsyn och tillgodoser den enskildes behov av social trygghet. För detta

ändamål är det bl. a. nödvändigt, att styrelsen för genomförandeperioden

får större befogenheter än normalt att utbyta tjänst mot annan tjänst i

samma eller lägre lönegrad.

Den koncentration som genomföres till sju avdelningar inom den centrala

organisationen, liksom den delegering av beslutanderätt från generaldirektören,

som förutsättes komma till stånd, motiverar en placering av chef

för avdelning i högre lönegrad än B 5. Skäl kan anföras för att vissa av dem

skulle vara placerade i högre lönegrad än andra. Då emellertid samtliga

chefer såsom medlemmar i en planerad direktion samlat medverkar till

företagets hela verksamhetsutveckling, framstår en lönegradsdifferentiering

som omotiverad.

Chef för distrikt — trafikchef respektive överingenjör — bör i lönegrad

placeras mellan nuvarande distriktschef (B 5) och sektionsföreståndare

(B 1/A 27). Den planerade delegeringen av beslutanderätt talar för en relativt

hög placering inom dessa gränser. B 4 bedöms lämpligt för »storstadsdistrikten»,

där särskilda förhållanden motiverar högre lönegrad än för

övriga distrikt. Åtskillnad i lönegrad mellan chef för drift- respektive bandistrikt

bör ej göras.

Under åberopande av det anförda föreslår järnvägsstyrelsen en ny huvudorganisation

för statens järnvägar i överensstämmelse med organisationsgruppens

förslag.

Styrelsen föreslår inrättande av följande chefstjänster i anslutning till

den nya organisationen, nämligen sju direktörer i lägst Bp 6 för cheferna

för avdelningarna, tre trafikchefer i Bp 4 och tre överingenjörer i Bp 4, som

chefer för Stockholms-, göteborgs- och malmödistrikten inom drift- respektive

banavdelningen samt åtta trafikchefer i Bp 3 och åtta överingenjörer i

Bp 3, som chefer för övriga distrikt inom nämnda avdelningar.

Vidare föreslås, att styrelsen bemyndigas att under tiden fram till den

30 juni 1965 vid behov få utbyta tjänster upp t. o. m. lönegrad B 3 mot andra

tjänster i samma eller lägre lönegrad.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 116 år 1963

Särskilt yttrande

Av de i järnvägsstyrelsens behandling av ärendet deltagande (generaldirektör,

järnvägsfullmäktige, direktörer och byråchefer, tillhopa sjutton

personer) har en, nämligen chefen för verkets maskintekniska byrå, reserverat

sig mot styrelsens förslag till ny huvudorganisation.

Reservanten delar helt styrelsens mening att en översyn bör ske såväl av

den centrala som den regionala förvaltningen, men anser att organisationsgruppens

förslag i föreliggande skick icke kan läggas till grund för ett ställningstagande

från styrelsens sida. Organisationsgruppen borde ha redovisat

ett s. k. rensat förslag utvisande besparingar, fördelar och nackdelar,

som kan beräknas uppkomma vid en rationalisering på det regionala planet

inom den nuvarande organisationens ram såsom ett alternativ till det

lämnade förslaget. Gruppen har endast tagit upp tre alternativ, trots att det

uppenbarligen finns flera lösningar. Reservanten befarar, att ett förhastat

omorganisationsbeslut kommer att störa företagets effektivitet och konkurrenskraft,

särskilt under den långa omställningstiden på det regionala

planet, samt därtill skapa anledning till oro och avgång bland specialister i

alla grader och inom alla fack.

Enligt reservanten bör direktionen i den centrala förvaltningen organiseras

på färre och större enheter än vad styrelsen föreslagit, t. ex. med en

driftavdelning, som handhar samma verksamhet som nuvarande driftavdelning

med undantag för ban- och maskintjänsten, vilka bör flyttas till eu

teknisk avdelning. Vidare borde övervägas inrättandet av en ekonomisk avdelning,

som inbegriper jämväl den kommersiella centrala ledningen, samt

en administrativ avdelning för samordning i stort av personalpolitik, undervisning

samt hälsovård, och i vilken rättsväsendet formellt skulle inordnas.

En teknisk avdelning skulle omfatta verksamheten inom nuvarande bantekniska,

elektrotekniska och maskintekniska byråer, verkstadsbyrån samt

ban- och maskintjänsten inom nuvarande driftavdelning. Utvecklingsavdelningen

föreslår reservanten bli ett stabsorgan åt verksledningen.

Vad den regionala organisationen beträffar talar enligt reservanten järnvägsadministrativa

skäl för bibehållande av nuvarande system med fem

distrikt. Rena fackfrågor bör gå från vilken som helst av de generaldirektören

underställda cheferna för de fyra avdelningarna till distrikten, medan

samordningsfrågor liksom hittills bör beredas gemensamt. Med nuvarande

fem distrikt kan distriktscheferna hålla sig med specialorgan för att följa

upp marknaden, den kommersiella verksamheten, rationaliseringen, ekonomiövervakningen

o. s. v. och samordna distriktets alla resurser på lämpligt

sätt. Förutsättningarna härför måste bli väsentligt försämrade om det framlagda

förslaget genomföres. Reservanten framhåller, att distriktscheferna

anser den nuvarande regionala organisationen bättre än den lösning organisationsgruppen

framlagt.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 116 år 1963 23

Enligt reservanten bör den kommersiella verksamheten stärkas, men

densamma får ej styra den regionala administrationens utformning.

Förslaget beträffande maskinsektionerna överensstämmer icke enligt

reservantens uppfattning med en på grundliga funktionsstudier fotad organisationsplan.

En vidareutveckling av den nuvarande organisationen mot i huvudsak av

reservanten antydd grundform är enligt denne en bättre eller åtminstone

lika god och icke så riskfylld framtida lösning av statens järnvägars administrativa

problem, som den av organisationsgruppen förordade.

Remissyttrandena

Beträffande behovet av en omorganisation av statens järnvägar

har några avvikande synpunkter icke framförts i remissvaren. Flera

remissinstanser, bl. a. statskontoret och riksrevisionsverket, hälsar med tillfredsställelse

att järnvägsstyrelsen tagit initiativ till en översyn av organisationen

eller framhåller uttryckligen behovet av att en omorganisation kommer

till stånd med det snaraste.

I fråga om organisationens huvuddrag intar det övervägande

antalet remissinstanser en positiv hållning till järnvägsstyrelsens förslag.

Sålunda anser kommerskollegium att de riktlinjer för huvudorganisationen,

som uppdragits av organisationsgruppen, bör kunna i stort sett godtagas.

Arbetsmarknadsstyrelsen uttalar, att styrelsen ställer sig positiv till

den rationalisering, som åsyftas med omorganisationen. Länsstyrelsen i

Kronobergs län finner organisationsförslaget i stort sett innebära en förenkling

och rationalisering av administrationen, som med hänsyn till utvecklingen

får anses vara påkallad. Länsstyrelsen i Kopparbergs län ansluter

sig till de målsättningar efter vilka organisationsförslaget utarbetats.

Såvitt länsstyrelsen i Jämtlands län kan bedöma förefaller den systematiska

uppbyggnaden av järnvägsföretaget enligt förslaget ändamålsenlig

och redig. Länsstyrelsen i Västerbottens län anser, ur de synpunkter länsstyrelsen

närmast har att beakta, förslaget innebära väsentliga fördelar i

förhållande till nuvarande organisation; därjämte synes detsamma för SJ

möjliggöra en effektivare administration. Sveriges industriförbund, Sveriges

köpmannaförbund, Stockholms handelskammare och handelskammaren

i Gefle anser förslaget i stort innebära ett positivt bidrag till lösande av

frågan om en mer rationell organisation för SJ; om alternativ 2 genomförs

synes det vara ägnat att skapa förbättrade förutsättningar för en effektivt

arbetande organisation. Handelskammaren i Karlstad hälsar förslaget med

tillfredsställelse. TCO finner ej anledning till erinran mot principerna i

omorganisationsförslaget.

Kooperativa förbundet uttalar i princip sin anslutning till förslaget men

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 116 år 1963

anser att det bör bedömas i anslutning till frågan om de allmänna riktlinjerna

för svensk trafikpolitik.

Några remissinstanser framhåller svårigheter att på grundval av det framlagda

utredningsmaterialet bedöma huruvida omorganisationen behöver göras

så radikal som enligt förslaget, men finner sig dock böra tillstyrka detsamma.

Sålunda anför riksrevisionsverket att förslaget icke hunnit underbyggas

med mera ingående undersökningar på fältet eller detaljanalyser av

dess verkningar, framförallt på det regionala planet. Med hänsyn till de betydande

rationaliseringsvinster, som på sikt skulle ernås vid genomförande

av förslaget, anser ämbetsverket att de för omorganisationen föreslagna

riktlinjerna bör godtagas. Handelskammaren i Göteborg anser att viss tveksamhet

kan råda om nödvändigheten av en så radikal omorganisation som

den nu föreslagna. De skäl mot ett genomförande av förslaget, som anförts

av bl. a. de nuvarande distriktscheferna, Statsbanornas ingenjörsförening

och reservanten i järnvägsstyrelsen, är enligt kammarens åsikt i stort sett

lika tungt vägande som de som anförts av förslagsställarna. Handelskammaren

anser sig dock böra ansluta sig till uppfattningen, att möjligheterna till

en ytterligare rationalisering inom den gamla organisationens ram är tämligen

begränsade. Vid sådant förhållande kan det vara befogat att söka sig

fram längs helt nya vägar för att uppnå den successiva ökning av effektiviteten,

som på längre sikt kan förutses vara ett oundgängligt villkor för SJ :s

bestånd och utveckling. Handelskammaren tillstyrker därför att SJ :s huvudorganisation

utformas i huvudsaklig överensstämmelse med det framlagda

förslaget. SACO anser de allmänna principer, som organisationsgruppen

uppställt såsom målsättning för en ny organisation, vara riktiga och

välmotiverade. När det sedan gäller att värdera det framkomna lämpligaste

alternativet är utredningen enligt SACO:s uppfattning behäftad med en del

brister. Måhända skulle man nå fram till en acceptabel organisatorisk förbättring

utan så radikala åtgärder som alternativ 2 innebär. Trots den osäkerhet

SACO känner beträffande effektiviteten i det framlagda förslaget

till huvudorganisation och hur detta kommer att påverka framför allt kostnadssidan

i linjetjänsten, anser sig centralorganisationen dock böra tillstyrka

att en ändring av SJ :s huvudorganisation sker enligt huvudprincipen

i alternativ 2.

Statskontoret anför att det är förenat med stora svårigheter att bedöma

de olika delarna av förslaget samt de ekonomiska konsekvenserna av ett genomförande

av detta med hänsyn till utredningsmaterialets knapphändiga

karaktär och det förhållandet att utredningsarbetet till väsentliga delar

måste anses såsom oavslutat. Förslaget bygger enligt statskontorets mening

i väsentliga stycken på vad järnvägsstyrelsen betecknat som en ny administrativ

ideologi. Sålunda redovisas inte några fältundersökningar rörande

erfarenheterna av den nuvarande organisationen. Till utredningsgruppen

har dock varit knutna kontaktmän för information och samråd. Med stöd

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 116 år 1963

av den administrativa ideologien har organisationsgruppen på logisk väg

sökt renodla och jämföra tre teoretiska organisationsalternativ och härvid

funnit, att ett av dessa alternativ mera än de övriga medger ett förverkligande

av den nya administrativa ideologien. Statskontoret framhåller att

järnvägsstyrelsens förslag är att betrakta som ett principförslag och att arbetet

fortsätter med detaljutformningen. Enligt statskontorets mening kan

detta arbete komma att innebära att förändringar i principlösningen måste

aktualiseras och att därmed premisserna för järnvägsstyrelsens uppskattade

personalbesparingar kan ändras. — Oaktat de invändningar, som kan

göras mot den tillämpade utredningsmetodiken och som främst har avseende

på den regionala organisationen, vill statskontoret inte motsätta sig

att förslaget genomföres och att statsmakterna fattar principbeslut i huvudsaklig

överensstämmelse med förslaget. Ämbetsverket har nämligen ansett

sig böra taga all hänsyn till det förhållandet att statens järnvägar är

ett af färsdrivande verk, för vars ekonomiska resultat järnvägsstyrelsen har

det primära ansvaret. På en punkt, nämligen i fråga om distriktsorganisationen,

finner statskontoret dock att de regionala funktionernas roll måste

ytterligare klarläggas, innan förslaget bringas till verkställighet. Genom

kvantitativa studier av verksamheten på det regionala planet -— exempelvis

genom anlitande av samplingsmetodik inom ett distrikt — bör underlag

sålunda framtagas för bedömning av bland annat 1) personalbehov, 2)

instansindelning och fördelning av befogenheter och ansvar, 3) ändamålsenlig

sektionsstorlek samt 4) relationerna utåt gentemot kunder, företag,

kommuner och andra samhällsorgan. Med utgångspunkt från detta material

bör det enligt ämbetsverkets mening vara möjligt att tillförlitligt — utan

att någon större tidsförskjutning därav föranledes — bedöma förslaget rörande

distriktsorganisationen. Några verkställighetsåtgärder på distriktsplanet

bör ej företagas förrän Kungl. Maj :t tagit ställning till sagda material.

— Beträffande förslaget till central organisation framhåller statskontoret,

att detta innebär en avsevärd förbättring jämfört med nuvarande

organisation. Arbetsuppgifternas fördelning synes över huvud taget vara på

det hela taget funktionellt riktigt utförd.

Tre remissinstanser intar en mera negativ hållning till förslaget.

Länsstyrelsen i Jönköpings län anför sålunda att den skisserade lösningen

av organisationen på det regionala planet ur de synpunkter länsstyrelsen

har att företräda icke är lämplig. Trafikfrågorna, även de organisatoriska,

måste lösas på ett sätt, som skapar goda kontaktmöjligheter

med näringslivet och med samhällsplanerande myndigheter. Ur denna synpunkt

är alternativ 2 icke tillfredsställande såtillvida, att antalet SJ :s regionala

kontaktpunkter begränsas till elva för hela landet. Flertalet län kommer

sålunda att sakna distriktshuvudort. De bästa förutsättningarna för en

samlad kommunikationsplanering på det regionala planet skulle föreligga,

om SJ:s distriktsorganisation i så stor utsträckning som möjligt kunde an
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Kungl. Maj.ts proposition nr H6 år i963

knytas till länsindelningen. Det förefaller som om de nuvarande distriktschefernas

förslag till uppbyggnad av SJ:s regionala administration bättre

skulle tillgodose önskemålet om ökade kontakter mellan SJ:s regionala

myndigheter å ena sidan samt länsmyndigheter och kommunala instanser

å andra sidan.

Länsstyrelsen i Skaraborgs lön anser förslaget vara av sådan allmän

räckvidd och ha sådana betydande konsekvenser i olika hänseenden att det

varit motiverat att utredningen lagts på bredare och mera representativ

bas. Det synes även länsstyrelsen som om ett slutligt ställningstagande

i frågan krävt mera ingående undersökningar, diskussioner med berörda

parter och avvägningar av skilda intressen mot varandra än dem som

organisationsgruppen kunnat medhinna. Hur järnvägstrafiken skall administreras

och fungera regionalt, måste i betydande grad återverka på samhällslivets

funktioner i olika hänseenden och speciellt på industriutvecklingen,

industriens lokalisering och förutsättningarna för och möjligheterna

till att ge allmänheten en god service. SJ :s administrativa indelning bör

också i möjlig mån anpassas till gällande administrativa indelning i andra

hänseenden för att god samverkan skall uppnås i samhällsarbetet. Även om

i förevarande fall länsstyrelsen väl förstår järnvägsstyrelsens strävan att

söka nedbringa sina kostnader, synes det länsstyrelsen som om detta mål

skulle kunna förverkligas genom åtgärder, som på ett mindre ingripande

sätt rubbar bestående ordning än vad fallet blir enligt det föreliggande förslaget.

Enligt Skånes handelskammare utgör organisationsgruppens betänkande

ett ambitiöst utarbetat underlag för det fortsatta organisationsarbetet framför

allt genom den ingående analys, som utifrån organisationsteoretiska

synpunkter ägnats verksamheten inom SJ med syfte att klarlägga de administrativa

funktionerna hos befattningshavarna i chefsställning, kontaktströmmarna

uppåt och nedåt och ordergivningen. De alternativa förslag,

som framföres, står väl i samklang med moderna företagsorganisatoriska

idéer, i den mån förslagen går ut på att löpande beslut skall i görligaste mån

genom delegering avlastas från den högsta ledningen och läggas på befattningshavare

i chefsställning på det sekundära planet. Att rationaliseringssträvandena

måste utmynna i en minskning av antalet instanser har

genom utredningen blivit tillfyllest klarlagt. Även om frågan om underhållsfunktionens

placering i linjeorganisationen framstått som ett nyckelproblem,

vill det förefalla som om denna fråga fått spela en alltför stor

roll i detta sammanhang. Handelskammaren anser förslaget i realiteten

innebära en vittgående centralisering och en ökad maktkoncentration hos

företagets högsta ledning. Mot den teoretiska motiveringen för den föreslagna

organisationen invänder handelskammaren, att man icke beaktat

den i organisationssammanhang allmänt vedertagna grundtesen, att funktioner

med klart samband med varandra bör samordnas på så låg nivå

som möjligt, om man vill undvika att belasta högre chef. — Kammaren

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj.ts proposition nr 116 år 1963

framhåller därjämte att man haft enbart goda erfarenheter av nuvarande

distriktsorganisation och därför ställer kammaren sig i någon mån kritisk

till den föreslagna regionala organisationen. Till denna inställning bidrar

jämväl kammarens tvekan inför en tudelning av distriktschefsfunktionerna

samt att den näringsgeografiska motiveringen för distriktsindelningen

i vissa avseenden lämnar rum för väsentliga erinringar. — Trots de invändningar

som kan anföras mot organisationsplanen vill handelskammaren

med hänsyn till vikten av att rationaliseringssträvandena fullföljes

emellertid icke ställa sig helt avvisande till planen såsom sådan. På grund

av utredningsmaterialets ofullständighet anser handelskammaren, att statsmakterna

icke bör fatta definitiv ståndpunkt till frågan om distriktsorganisationen,

förrän utredningsresultatet i dess helhet föreligger.

Vad gäller arbetsuppgifternas fördelning mellan olika huvudenheter

framhåller överbefälhavaren, att försvarssektionen bör lyda direkt

under generaldirektören. Därest sektionen bör infogas i en av huvudenheterna

synes en inplacering i administrativa avdelningen naturligast.

Centrala civila transportkommittén har däremot inget att erinra mot att

sektionen enligt förslaget inordnas i driftavdelningen.

Enligt riksrevisionsverkets uppfattning synes den föreslagna direktionen,

vilken skall utgöras av generaldirektören och avdelningscheferna,

lämpligen böra begränsas till enhart ett fåtal medlemmar, särskilt mot

bakgrunden av att avdelningscheferna enligt förslaget närmast synes få

ställning såsom överdirektörer och att det skall åligga envar av dem att

följa statens järnvägars verksamhet i dess helhet. Vad angår förslaget om

en i den administrativa avdelningen ingående revisionssektion för den interna

kameral- och sakrevisionen anser riksrevisionsverket att den kamerala

revisionen bör hänföras till ekonomiavdelningen. Såsom motivering

härför anföres värdet av att ekonomiavdelningen då erhåller kännedom om

de iakttagelser revisionen gjort i fråga om de underlydande förvaltningarnas

räkenskapsväsende. Vid en sådan placering av kameralrevisionen synes

anmärkningsfrågor efter generaldirektörens bestämmande kunna avgöras

av ekonomidirektören och vederbörande föredragande där dessa

är ense om beslutet. Verket anser att sakrevisionen hör vara direkt underställd

verksledningen och knytas till ett eventuellt stabsorgan. I fråga om

utvecklingsavdelningen föreslår riksrevisionsverket att denna placeras som

ett stabsorgan direkt under generaldirektören, eventuellt samordnat med

sekretariatet. Verket anser alt det även bör övervägas om inte de arbetsuppgifter

som enligt förslaget skall åvila administrativa avdelningens organisationssektion

bör överföras till nämnda stabsorgan. Dessutom ifrågasattes

om inte vissa arbetsuppgifter, särskilt de med taxearbetet sammanhängande

frågorna, som i förslaget avsetts för den kommersiella avdelningen,

skulle kunna tillföras ekonomiavdelningen.

Beträffande förrådstjänstens och maskintjänstens placering samt i fråga

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 116 år 1963

om rättsavdelningens ställning framhåller SACO synpunkter, som överensstämmer

med vad som anförts av Sveriges civilingenjörsförbund respektive

av Sveriges juristförbund i yttrandena till järnvägsstyrelsen.

Vad angår förslaget till regional organisation har — utöver

vad som nyss redovisats — vissa synpunkter framförts i remissvaren.

Generalpoststijrelsen framhåller, att den kraftiga reduceringen av antalet

SJ-organ, med vilka kontakter måste upprätthållas på det regionala

planet, innebär väsentliga fördelar för postverket.

Den föreslagna tudelningen i drift- och bandistrikt beröres i flera yttranden.

Länsstyrelsen i Västerbottens lön kan inte finna att tudelningen

skall kunna medföra olägenheter av någon betydelse och delar helt järnvägsstyrelsens

uppfattning att eventuella olägenheter väl uppväges av förslagets

fördelar i olika hänseenden. Kommerskollegium anför att uppdelningen

ter sig ändamålsenlig och att det förefaller som om en sådan organisation

ur SJ:s egna synpunkter kommer att innebära en påtaglig rationalisering.

Kollegium ifrågasätter dock om inte uppdelningen kommer att

leda till en viss centralisering av verksamheten och medföra en minskning

av trafikanternas möjligheter till kontakt med ansvariga SJ-instanser. Även

handelskammaren i Gefle, handelskammaren i Karlstad, Stockholms handelskammare,

Sveriges industriförbund och Sveriges köpmannaförbund

hyser osäkerhet om kontakterna med trafikanterna över lag kommer att

underlättas, men anser att de geografiskt sett minskade verksamhetsområdena

sannolikt kommer att förbättra distriktsbefälets överblick över marknaden.

Länsstyrelsen i Norrbottens län anser att det från planerings- och

samordningssynpunkt vore bäst att statens järnvägar liksom hittills representeras

av en distriktschef inom distriktet.

Beträffande bl. a. maskin-, signal- och telefunktionerna i den föreslagna

regionala organisationen framhåller SACO synpunkter, som överensstämmer

med vad som anförts av Sveriges civilingenjörsförbund i dess yttrande

till järnvägsstyrelsen. SACO anser dessutom uppenbart att de föreslagna

bandistrikten utgör alltför stora enheter. Å andra sidan anser handelskammaren

i Göteborg att bandistrikten blir för små för en effektiv banteknisk

planering. Handelskammaren föreslår därjämte, att under den kommersiella

avdelningen bör tillskapas en särskild regional organisation bestående

av fyra försäljningsdistrikt; cheferna för dessa distrikt bör vara jämställda

med och fristående från driftdistriktscheferna.

Den föreslagna organisationen ur totalförsvarssynpunkter

behandlas i flera remissyttranden.

Centrala civila transportkommittén framhåller, att den föreslagna regionala

indelningen överensstämmer med varken militärområden/civilområden

eller län/försvarsområden. Detta är ur försvarssynpunkt en bestämd nackdel.

Den nuvarande regionala indelningen i sektioner för skilda funktioner

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj.ts proposition nr 116 är 1963

inom SJ har inbördes bristande geografisk överensstämmelse. Enligt förslaget

till ny regional organisation kommer områdena för de olika linjefunktionerna

att sammanfalla helt. Detta är en fördel som åtminstone delvis

uppväger ovannämnda nackdel. Den föreslagna organisationen torde

nödvändiggöra en särskild regional krigsorganisation för SJ, som i största

möjliga utsträckning anpassas till den militära och civila indelningen i krig.

För att förenkla samverkan med övriga regionala totalförsvarsmyndigheter

torde enligt kommitténs uppfattning i den högre regionala nivån i krig

böra bildas järnvägsregioner med ungefär samma storlek som militärområden/civilområden.

Varje järnvägsregion bör stå under en chef som svarar

för alla järnvägsfunktioner inom området. Med hänsyn till effektiviteten av

försvarsförberedelsearbetet bör dessa chefer utses redan i fred, och samverkan

i fråga om förberedelser för totalförsvaret ske genom dem. Det är angeläget

att på motsvarande sätt samverkan i den lägre regionala nivån kan

ske genom en för varje region särskilt utsedd chef ur SJ.

överbefälhavaren anför, att de för totalförsvaret synnerligen betydelsefulla

och omfattande transporterna under beredskapsförhållanden och krig,

som måste utföras av järnvägen och som med visshet i krig kommer att störas

i hög grad, i betydande utsträckning måste ledas i regional instans. Det

är därför nödvändigt att samverkan mellan den regionala järnvägsledningen

och de övriga totalförsvarsfunktionernas regionala ledning är säkerställd i

ett beredskaps- och krigsläge. För närvarande motsvaras fem av de sex

lantmilitära militärområdena på ett tillfredsställande sätt av var sitt nuvarande

järnvägsdistrikt. För det återstående militärområdet (V. milo) har

skapats ett särskilt järnvägsledningsorgan i krig. Enligt överbefälhavaren

måste det föreslagna stora antalet distrikt försvåra den regionala samverkan

mellan järnvägs- och totalförsvarsfunktionernas ledning. Vidare kommer

slopandet av sektionsinstansen att innebära en påtaglig försämring i

vad gäller samverkan på den lägre regionala nivån (län — försvarsområde),

överbefälhavaren, som konstaterar att i förslaget utan närmare precisering

antytts en särskild distriktsindelning i krig, finner det därför angeläget att

fordringarna på krigsdistriktsindelningen blir beaktade innan den fredstida

indelningen slutgiltigt fastställes. Distriktsindelningen i krig bör så nära

som möjligt överensstämma dels med distriktsindelningen i fred, dels med

indelningen i militärområde/civilområde. För att denna dubbla överensstämmelse

skall nås erfordras enligt överbefälhavaren att fredsdistrikten i möjligaste

mån ansluter till militär- och civilområdesgränserna. Därest driftförhållandena

m. in. vid statens järnvägar icke möjliggör en anpassning av

den fredstida distriktsindelningen till militär- och civilområdesindelningen

bör en dylik anpassning under alla förhållanden ske i krigsindelningen så

långt som är möjligt av järnvägstekniska skäl. Krigsdistriktschef, som

förutsättes vara eu av de inom motsvarande militär- och civilområden placerade

distriktscheferna, bör i fred ha sådana befogenheter och sådana per.

‘1 — B ihan g till riksdagens protokoll 1963. 1 sand. Nr 116

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 116 år 1963

sonella resurser till förfogande att han gentemot civil- och militärbefälhavare

kan svara för all krigsplanläggning inom distriktet. Till varje krigsdistriktschefs

förfogande bör finnas en militärassistent redan i fred. Eftersom

antalet krigsdistrikt av naturliga skäl måste bli detsamma som antalet

lantmilitära militärområden, d. v. s. sex, fordras att det nuvarande antalet

militärassistenter ökas med en. Detta är av särskild betydelse, eftersom

militärassistenternas samordnande verksamhet i den föreslagna organisationen

måste få en väsentligt utökad omfattning. — överbefälhavaren konstaterar

att skissen till distriktsindelning enligt utredningen är preliminär

samt att möjligheter bör föreligga att redan i fredsindelningen mer än som

gjorts i förslaget taga hänsyn till totalförsvarets samverkansintressen. Såsom

exempel på angelägna överflyttningar av bansträckor för att tillgodose

samverkansbehov vid beredskap och i krig framhåller överbefälhavaren, att

Jönköping—Värnamo—Markaryd bör överföras till distrikt inom första

civo/milo, Uppsala—Krylbo till distrikt inom fjärde civo/milo samt Långsele—Mellansel

och Forsmo—Hoting till distrikt inom andra civo/milo.

Överbefälhavaren anser lämpligt att frågor om justeringar i gränsdragningen

bör närmare behandlas direkt mellan järnvägsstyrelsen, överbefälhavaren

och övriga totalförsvarsmyndigheter.

Även samtliga civilbefälhavare framhåller, att med den föreslagna organisationen

krigsplanläggningen och övergång till krigsorganisation försvåras.

Civilbefälhavaren i första civilområdet framhåller dock starkt att den av

organisationsgruppen föreslagna lösningen på krigsorganisationsproblemet

synes vara i princip godtagbar, om man vid avvägningen mellan de olika

faktorer, som utgör bedömningsgrund i detta spörsmål, finner att beredskapssynpunkterna

ej kan tillmätas sådan betydelse, att de tillätes avgörande

påverka distriktens omfattning. Civilbefälhavaren i andra civilområdet

anser att slutlig ståndpunkt till omorganisationsförslaget icke bör tagas

förrän frågor kring såväl freds- som krigsdistriktens omfattning och deras

samverkansmöjligheter ur regional totalförsvarssynpunkt blivit närmare

klarlagda. Civilbefälhavaren i fjärde civilområdet säger sig från de synpunkter

han har att företräda helt dela de synpunkter, som reservanten i

järnvägsstyrelsen framfört. -— Samtliga civilbefälhavare uttalar därjämte

önskemål om att distriktsgränserna bringas att överensstämma med civilområdes-

och länsgränser. Civilbefälhavaren i andra civilområdet anser att

områdesindelningen bör fastställas av Kungl. Maj :t.

I flera remissvar från bl. a. länsstyrelser och kommunala organ har synpunkter

anförts på den preliminära gränsdragningen för vissa

distrikt samt på lokaliseringen av vissa distrikts huvudorter. I

sistnämnda hänseende må nämnas, att förslag framförts att, i stället för i

förslaget angivna, bl. a. följande orter borde bli distriktsliuvudorter, nämligen

Nässjö, Halmstad, Falköping, Kristinehamn, Karlstad, Ånge och

Östersund.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj. ts proposition nr 116 år 1963

Enligt arbetsmarknadsstyrelsen kan indragningen av sektionskontoren i

en del av de nuvarande administrationsorterna medföra icke önskvärda återverkningar

på arbetsmarknaden, varför vid val av lokaliseringsort för de

nya distriktskontoren bör beaktas inte bara rent fackmässiga synpunkter

utan även lokaliseringspolitiska synpunkter. Styrelsen förutsätter att järnvägsstyrelsen

inhämtar arbetsmarknadsstyrelsens synpunkter på den geografiska

förläggningen av distriktsadministrationen innan styrelsen tar slutlig

ställning därtill.

Departementschefen

Under de drygt tre decennier som förflutit sedan huvuddragen i statens

järnvägars nuvarande organisation fastställdes har strukturen på transportmarknaden

i vårt land radikalt förändrats. För järnvägarnas del har

konkurrensen från andra transportmedel, främst bilarna, blivit alltmer

kännbar. Utvecklingen har inneburit betydande anpassningsproblem för statens

järnvägar. Olika åtgärder har successivt vidtagits för att anpassa statsbanornas

administration till utvecklingen utan att grundprinciperna i organisationsuppbyggnaden

rubbats. Det senaste ledet i denna process är den

provisoriska organisation av centralförvaltningen, som genomfördes under

år 1962. En samlad översyn av hela företagets organisation har emellertid

efter hand framstått som alltmer angelägen.

Järnvägsstyrelsen har nu påbörjat en sådan översyn och som en första

etapp i omorganisationsarbetet lagt fram förslag till ny huvudorganisation

för järnvägsföretaget. I den utredning, som ligger till grund för styrelsens

förslag, konstateras påtagliga brister hos den nuvarande organisationen.

Ett för stort antal enheter är direkt underställda generaldirektören, vilket

försvårar ledningen av företaget. Vidare förekommer oklarheter i fråga om

befogenheter och ansvar i såväl horisontell som vertikal led. Principfunktionerna

inom företaget är splittrade på olika avdelningar eller byråer i den

centrala förvaltningen, ett förhållande som varit särskilt markant i fråga

om drifttjänstens administration, marknadsföringen, personaltjänsten samt

underhållet av anläggningar och materiel. Som en följd härav har ordervägar

utbildats till en och samma punkt från flera chefer. Också i den regionala

organisationen finnes oklarheter främst på underhållssidan, men

även i fråga om driftfunktionen. Dubbelarbete förekommer i viss utsträckning.

Den nuvarande instansindelningen med fyra horisontella organisationsnivåer

under verksledningen anses hämmande ur effektivitetssynpunkt.

Genom att distriktsnivån i vissa avseenden kommit att utgöra en

s. k. trångsektion, har informella ordervägar utbildats vid sidan av denna

instans.

Enligt järnvägsstyrelsens förslag till ny huvudorganisation lägges ansvaret

för underhållet i princip på de tekniska avdelningarna. Antalet huvud
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 116 år 1963

enheter i den centrala organisationen föreslås skola minskas från tolv till

sju genom sammanslagning av vissa nuvarande enheter. Således sammanföres

bantekniska byrån och elektrotekniska byrån till en banavdelning

samt maskintekniska byrån och verkstadsbyrån till en maskinavdelning.

Förrådsbyrån föreslås bli inplacerad under ekonomiavdelningen. Övriga

enheter i den nya huvudorganisationen föreslås skola utgöras av en driftavdelning,

som avses innefatta även den nuvarande försvarsbyrån, en kommersiell

avdelning, en administrativ avdelning under vilken rättsavdelningen

förutsättes inordnad samt en utvecklingsavdelning. Såsom chefer

för dessa avdelningar föreslås sju direktörer i Bp 6, vilka förutsättes skola

bilda en samrådande direktion tillsammans med generaldirektören. På det

regionala planet innebär förslaget att distrikts- och sektionsnivåerna sammanslås

till en instans. Nuvarande fem distrikt och 88 sektioner slopas

därvid och ersättes av elva driftdistrikt under driftavdelningen och elva

bandistrikt under banavdelningen. De geografiska gränserna för driftdistrikt

och bandistrikt avses skola sammanfalla. Cheferna för drift- och

bandistrikten föreslås skola benämnas trafikchef respektive överingenjör

och placeras i lönegrad Bp 4 såvitt avser de distrikt, som innefattar storstäderna

Stockholm, Göteborg och Malmö, samt vad beträffar övriga distrikt

i lönegrad Bp 3. Trafikchef och överingenjör förutsättes skola ha distriktsexpeditioner

på samma ort. Beträffande gränsdragningen mellan de olika

distrikten och huvudorternas placering har järnvägsstyrelsen icke definitivt

tagit ställning utan endast preliminärt angivit gränser och orter. Frågan

om maskintjänstens inplacering i den regionala organisationen är likaledes

ej slutgiltigt löst. I avbidan på en särskild utredning härom, som pågår

inom järnvägsstyrelsen, föreslås att maskintjänsten tills vidare inplaceras

under driftdistrikten.

Förslaget till huvudorganisation innebär, att antalet nivåer under verksledningen

minskar från fyra till tre. Den lokala organisationen lämnas i stort

sett oförändrad, ehuru en utveckling mot större enheter antyds. Likaså bibehålies

i princip den regionala huvudförråds- och huvudverkstadsorganisationen.

Omorganisationen syftar till att åstadkomma bl. a. klara ansvars- och

befogenhetsområden, en kraftigt ökad delegering av befogenheter och beslutanderätt,

koncentration av rutiner samt en förstärkning av den kommersiella

funktionen inom företaget. Härigenom förväntas den nya organisationen

medföra en väsentligt ökad effektivitet. Dessutom beräknas omorganisationen

ge en årlig besparing av administrationskostnader om cirka

25 mkr.

Järnvägsstyrelsen avser att genomföra omorganisationen etappvis under

tiden fram till den 1 juli 1965.

I yttrandena över förslaget har behovet av en omorganisation icke ifrågasatts.

Yad gäller huvuddragen i den föreslagna organisationen intar det

övervägande antalet remissinstanser en positiv hållning. Bl. a. har samt
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj. ts proposition nr H6 år 1963

liga hörda personalorganisationer utom en i stort sett anslutit sig till förslagets

principer. I några yttranden har dock hävdats, att omorganisationen

är alltför genomgripande eller att ett mera fullständigt utredningsmaterial

bör framläggas, innan ställning tages till huvudorganisationen. En i viss

mån kritisk hållning till den tillämpade utredningsmetodiken intar även

statskontoret, som likväl icke motsätter sig att principbeslut fattas i huvudsaklig

överensstämmelse med förslaget. Ämbetsverket anser dock att

verkställigheten av omorganisationen på det regionala planet bör göras beroende

av att ytterligare utredningsmaterial framlägges för Kungl. Maj :t.

En del remissmyndigheter anser att totalförsvarssynpunkterna på det regionala

planet ej tillräckligt beaktats. Beträffande gränsdragningen mellan

distrikten och lokaliseringen av distriktshuvudorterna har åtskilliga synpunkter

framförts.

Enligt min mening är statens järnvägars nuvarande organisation behäftad

med väsentliga brister trots de ansträngningar som gjorts för att successivt

anpassa den efter utvecklingen. För att järnvägsföretaget i fortsättningen

skall kunna framgångsrikt konkurrera med andra trafikgrenar och

bidraga till att transportförsörjningen i samhället sker till lägsta möjliga

kostnader krävs bl. a. att företagets organisation medger en ökad effektivitet

och utvecklingsaktivitet. En omorganisation av statens järnvägar framstår

därför som i hög grad angelägen. Med hänsyn till att statens järnvägar

för närvarande redovisar stora årliga underskott bör strävan vara, att en

effektivare organisation skall kunna börja verka så snart som möjligt.

Själva omorganisationsperioden, som kan ha en störande inverkan på arbetet

i företaget, bör icke uttänjas. Huvuddragen i en ny organisation bör

därför fastställas utan dröjsmål och det fortsatta arbetet för omorganisationens

genomförande bedrivas med all skyndsamhet.

Det föreliggande förslaget avser huvudlinjerna för en ny organisation.

Vid förslagets framläggande har järnvägsstyrelsen förutsatt, att styrelsen

själv skall få svara för den mera detaljerade uppbyggnaden inom en av

statsmakterna given ram. Motsvarande förfaringssätt har enligt min mening

med goda erfarenheter använts i samband med omorganisationen av

statens vattenfallsverk (prop. 1961: 168, SU 162, Rskr 368). Jag anser mig

därför böra tillstyrka, att nämnda tillvägagångssätt tillämpas jämväl vid

omorganisationen av statens järnvägar. Omorganisationen torde genom

detta förfaringssätt kunna genom successiva åtgärder verkställas snabbare

än om statsmakternas ställningstagande skulle anstå tills ett i detalj genomarbetat

förslag föreligger. Det framlagda utredningsmaterialet bedömer

jag vara tillfyllest för att statsmakterna nu skall kunna ta ståndpunkt till

huvuddragen i organisationen. Jag delar således ej den i några remissyttranden

framförda uppfattningen, att statsmakterna skall uppskjuta sitt

ställningstagande till huvudorganisationen till dess att utredningsresultatet

i dess helhet föreligger.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 116 år 1963

Den av järnvägsstyrelsen föreslagna nya huvudorganisationen synes mig

ägnad att väsentligt stärka järnvägsföretagets effektivitet. Minskningen av

antalet huvudenheter direkt under verksstvrelsen bör underlätta ledningen

av företaget. Även om såsom riksrevisionsverket hävdat en ytterligare reducering

av antalet medlemmar i direktionen kunde anses önskvärd, anser

jag förslaget i denna del — som i jämförelse med nuläget innebär en betydande

koncentration — böra godtagas. Järnvägsstyrelsen synes dock framdeles,

sedan erfarenhet vunnits om direktionens arbete, böra överväga i vad

mån en ytterligare minskning av antalet huvudenheter är ändamålsenlig.

Såsom en annan väsentlig fördel i den föreslagna organisationen vill jag

framhålla den förstärkning av den kommersiella funktionen inom företaget

som förslaget innebär. Genom att de för närvarande uppsplittrade kommersiella

funktionerna inom styrelsen enligt förslaget i princip skall samlas

till den kommersiella avdelningen, torde service- och försäljningssynpunkter

bättre kunna bevakas på direktionsnivån. Även på det regionala planet

medför omorganisationen en förstärkning av försäljningssidan. Järnvägsstyrelsen

avser nämligen att på varje driftdistrikt inrätta en försäljningssektion

med kommersiellt skolad personal. Vid järnvägsstyrelsens bedömning

av distriktens storlek och preliminära gränser har en betydande vikt

fästs vid att få till stånd geografiska områden av lämplig omfattning för

en effektiv överblick av marknaden och bevakning av konkurrensläget.

Den antydda utvecklingen inom den lokala organisationen mot större enheter,

bl. a. så kallade storstationsområden, bör också möjliggöra en upprustning

av försäljningsorganisationen på det lokala planet.

Jag vill vidare särskilt framhålla den minskning av antalet instanser i

företaget, som den föreslagna organisationen innebär och som enligt min

mening måste betraktas såsom en betydande administrativ vinst. Vad angår

den tudelning av distrikten i driftdistrikt och bandistrikt, som sammanhänger

med instansreduktionen, synes mig fördelarna överväga nackdelarna.

De av några remissorgan framförda farhågorna att tudelningen

skall försvåra för samhällsorgan och trafikanter att nå smidig kontakt med

statens järnvägar på det regionala planet förefaller mig överdrivna. Dessa

kontakter torde huvudsakligen komma att ske via trafikcheferna och deras

expeditioner.

Med hänsyn till det anförda tillstyrker jag, att statens järnvägar omorganiseras

i huvudsaklig överensstämmelse med vad järnvägsstyrelsen

föreslagit. Beträffande maskintjänstens inplacering i den regionala organisationen

godtar jag järnvägsstyrelsens förslag, vilket innebär att man tills

vidare, i avvaktan på den närmare utredning av frågan som nu pågår, i

allt väsentligt bibehåller den hittillsvarande organisationen för denna verksamhetsgren.

Nämnda utredning och därpå grundade förslag torde sedermera

böra underställas Kungl. Maj :t.

Med anledning av vad statskontoret anfört rörande behovet av ytterligare

utredningar innan omorganisationen verkställes på det regionala planet

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj.ts proposition nr 116 år 1963

har järnvägsstyrelsen förklarat, att fördjupade undersökningar för detaljorganisationen

pågår sedan november förra året inom såväl den centrala

som regionala organisationen. Avsikten är att utföra kvantitativa studier av

samtliga avdelningar inom den centrala förvaltningen samt av olika organisationsenheter

inom minst tre av nuvarande distrikt. Härigenom får styrelsen

underlag för att mera i detalj fastställa bl. a. arbetsuppgifternas

gruppering, fördelning av ansvar och befogenheter, personalbehov, tjänsters

lönegradsplacering och de mindre organisationsenheternas utformning.

Enligt min mening bör bedömningen av det material, som sålunda framkommer,

ankomma på verkets kollegiala styrelse. Omläggningen av den

regionala organisationen bör sålunda inte — såsom statskontoret förordat

— göras beroende av nytt beslut av Kungl. Maj :t.

Jag övergår nu till att behandla vissa speciella frågor i samband med omorganisationen.

Vad först angår förrådsfunktionen biträder jag järnvägsstyrelsens förslag,

att denna skall inplaceras under ekonomiavdelningen.

Beträffande den nuvarande försvarsbyrån har överbefälhavaren i första

hand förordat, att den skall placeras direkt under verksledningen, och i

andra hand framhållit, att en inplacering under administrativa avdelningen

är att föredraga framför den föreslagna placeringen i driftavdelningen. Enligt

min mening bör antalet enheter direkt under verksledningen ej utökas.

För förslaget om en inplacering under administrativa avdelningen talar enligt

min mening, att försvarsfrågorna inom verket berör även andra funktioner

än driftfunktionen, varför en i möjligaste mån neutral position inom

organisationen bör eftersträvas. Jag tillstyrker därför sistnämnda förslag.

Vad beträffar de juridiska ärendena har styrelsen föreslagit, att den enhet,

som svarar för handläggningen av dessa, bör lyda direkt under generaldirektören

men i administrativt hänseende placeras under administrativa

avdelningen. Två remissinstanser bär ansett en odelad placering direkt

under generaldirektören lämpligast. Med hänsyn till angelägenheten av att

antalet föredragande för generaldirektören reduceras så långt detta är

möjligt anser jag mig inte kunna ansluta mig till något av de här nämnda

förslagen. Enligt min mening bör enheten för de juridiska ärendenas handläggning

inordnas i administrativa avdelningen. Detta bör givetvis inte

hindra att verkschefen i vissa frågor skall kunna ta direkt kontakt med

chefsjuristen.

Riksrevisionsverket har i sitt remissyttrande anfört vissa erinringar mot

den föreslagna placeringen av internrevisionen. Med anledning därav har

på initiativ av järnvägsstyrelsen representanter för denna och riksrevisionsverket

närmare dryftat nämnda fråga. Därvid har man enats om att

vtterligare överläggningar i frågan mellan berörda verk bör komma till

stånd, innan några definitiva beslut fattas om organisation, utformning

och placering av internrevisionen. För egen del har jag inte något att erinra

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 116 år 1963

mot att frågan utreds ytterligare av de båda verken gemensamt. Det torde

böra uppdragas åt järnvägsstyrelsen att sedan utredningen verkställts framlägga

förslag i ärendet för Kungl. Maj:t.

Förslaget till regional organisation har rönt viss kritik från totalförsvarsmyndigheterna.

Dessa har bl. a. uttalat att möjligheterna till samverkan

inom totalförsvaret med järnvägsmyndigheterna på det regionala planet

bör klarläggas, innan ståndpunkt tas till organisationsförslaget. Med anledning

härav har jag från järnvägsstyrelsen införskaffat en närmare redogörelse

rörande den tillämnade regionala organisationen för krigsplanläggning

och i krig.

I denna redogörelse framhåller styrelsen att distrikten även efter övergång

till krigsorganisation i princip skall arbeta enligt fredsfunktionen. För

att samordningen skall säkerställas avser styrelsen att ge den ene av cheferna

för två sammanfallande drift- och bandistrikt vissa särskilda ledande

och samordnande uppgifter samt däremot svarande befogenheter inom såväl

drift- som bandistrikten. Distriktsexpeditionerna skall samverka med

Övriga totalförsvarsmyndigheter på lägre regional nivå, främst länsstyrelser

och försvarsområdesstaber. För ledning och samverkan på högre regional

nivå, således med civilbefälhavarekanslier och militärbefälsstaber, skall

distrikten sammanföras till sex större enheter, järnvägsområden. Till järnvägsoinrådesbefälhavare

avser järnvägsstyrelsen att redan i fred utse en av

cheferna för distrikten. Denne skall i fredsorganisationen biträdas av ett

mindre stabsorgan närmast motsvarande försvarsavdelningarna vid nuvarande

distriktskanslier och under ledning av en militärassistent. Vid övergång

till krigsorganisation skall järnvägsområdesbefälhavare helt frånträda

befattningen som chef för distriktet och stabsorganet skall utbyggas till

ett mindre kansli. Uppgifter för järnvägsområdesbefälhavaren skall vara

att i fred förbereda och i krig leda all verksamhet, som berör mer än ett

distrikt, d. v. s. främst operativ ledningsverksamhet, samt att samverka

med övriga totalförsvarsmyndigheter på högre regional nivå.

Jag vill i detta sammanhang fästa uppmärksamheten på järnvägarnas

betydelse i totalförsvaret. Speciellt i ett krigs inledningsskede kommer

mycket stora krav att ställas på organisationen. Det är därför av vikt att

statens järnvägars organisation i fred är sådan, att den fyller rimliga krav

på krigsplanläggning och samverkan med totalförsvarsmyndigheter. Med

hänsyn till vad styrelsen anfört i fråga om tilltänkt samarbete på det regionala

planet har jag ansett mig böra godtaga organisationsförslagets huvudlinjer

ur totalförsvarssynpunkt. Järnvägsstyrelsen bör tillse att organisationen

för planläggning och verksamhet i krig blir sådan, att järnvägarnas

möjligheter att fullgöra sina uppgifter i totalförsvaret icke försämras.

Totalförsvarsmyndigheterna har även kritiserat den preliminära gränsdragningen

mellan de olika distrikten och hävdat att distriktsgränserna i

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj. ts proposition nr 116 år 1963

möjligaste mån bör anslutas till den civiladministrativa och militärterritoriella

indelningen för att inte samverkan mellan järnvägs- och totalförsvarsmyndigheterna

skall försvåras i fredstid och vid övergång till krigsorganisationen.

I några remissyttranden har konkreta förslag till gränsjusteringar

framförts. En av civilbefälhavarna har även anfört totalförsvarssynpunkter

till stöd för att viss distriktsexpedition bör placeras på

annan ort än enligt järnvägsstyrelsens preliminära förslag.

Vad beträffar distriktsexpeditionernas förläggning har i övrigt under

åberopande av främst lokaliseringssynpunkter framförts åtskilliga förslag,

som avviker från den av järnvägsstyrelsen preliminärt angivna placeringen.

Enligt min mening bör vid det slutliga avgörandet av frågorna om distriktsgränser

och huvudorternas placering här avsedda lokaliserings- och

totalförsvarssynpunkter jämväl beaktas och vägas mot kommersiella, drifttekniska

och andra förhållanden av mera direkt järnvägsintresse. För denna

avvägning vill jag föreslå en särskild procedur, som ger garantier för att

olika synpunkter får göra sig gällande i den slutliga bedömningen utan alt

prövningen i dess helhet förlägges till Kungl. Maj :t. Det torde sålunda

böra uppdragas åt järnvägsstyrelsen att inhämta yttranden rörande gränsdragning

och huvudorternas placering från samtliga länsstyrelser samt att

därefter överväga ärendet i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen, kommerskollegium,

centrala civila transportkommittén och överbefälhavaren.

Därest enighet rörande viss gränsdragning eller lokalisering av huvudort ej

kan nås mellan dessa centrala myndigheter, bör ärendet i denna del underställas

Kungl. Maj :ts prövning. I övriga fall torde beslut om gränser och

huvudorter böra meddelas av järnvägsstyrelsen.

I enlighet med den nya organisationen bör följande chefstjänster inrättas,

nämligen en administrativ direktör, en driftdirektör, en ekonomidirektör,

en kommersiell direktör och tre tekniska direktörer såsom chefer för avdelningarna

inom centrala förvaltningen samt elva trafikchefer och elva

överingenjörer såsom chefer för drift- respektive bandistrikten. Direktörerna

bör placeras i lönegrad B 5, trafikcheferna och överingenjörerna inom Stockholms-,

göteborgs- och malmödistrikten i lönegrad B 4 samt trafikcheferna

och överingenjörerna inom övriga distrikt i lönegrad B 3. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj :t att senare taga ställning till om innehavarna av

dessa tjänster skall vara extra ordinarie eller förordnas på viss tid.

Följande tjänster bör utgå ur personalförteckningen för verket, nämligen

en överdirektör i Bp 7 och en byråchef i Bp 4 på trafikbyrån. Dessutom bör

i princip följande på personalförteckningen uppförda tjänster utgå ur organisationen,

nämligen en ekonomidirektör, tre tekniska direktörer, en verkstadsdirektör

och fem distriktschefcr i Bp 5 samt en byråchef i Bp 4 (kommersiella

byrån). Det kan emellertid bli nödvändigt att övergångsvis bibehålla

vissa av dessa tjänster så länge de nuvarande innehavarna kvarstår

inom statens järnvägar.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 116 år 1963

För att övergången till den nya organisationen skall kunna ske så smidigt

som möjligt synes riksdagens medgivande böra inhämtas att Kungl. Maj :t

må under tiden till och med den 30 juni 1965 dels utbyta tjänster i lönegraderna

B 3 och B 1 mot andra tjänster i samma eller lägre lönegrad, dels

bemyndiga järnvägsstyrelsen att under samma tid utbyta ordinarie tjänster

på löneplan A mot andra tjänster i samma eller lägre lönegrad. Styrelsen

bör årligen i samband med förslaget till personalstat till Kungl. Maj :t anmäla

vilka tjänster som med stöd av detta bemyndigande bytts ut.

Det torde vidare böra ankomma på Kungl. Maj :t att i den utsträckning,

som erfordras i samband med genomförandet av förslaget, uppföra tjänster

på övergångsstat och utfärda övergångsbestämmelser i övrigt.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att

I. godkänna av mig föreslagna riktlinjer för omorganisation

av statens järnvägar;

II. bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för statens järnvägar som föranleds

av vad jag föreslagit;

III. medgiva utbyte av tjänster under tiden till och med

den 30 juni 1965 i enlighet med vad jag föreslagit;

IV. bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de övergångsanordningar

i övrigt som erfordras i anledning av omorganisationen.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Jan Sylvén

opaginerad Kontrollera mot PDF

''M i \p. x<>vi

«?> i

<M -3

*

: : ■ i . ■ -.t .

opaginerad Kontrollera mot PDF

1''abld över statens järnvägars nuvarande (provisoriska) organisation

4*

O

Central organisation

Regional organisation

Lokal organisation

* Härtill kommer en driftsektion

(f. d. SRJ) i Stockholm.

Huvud
verk
städer
-

Huvud
förråd
-

Verk
stads
byrå
-

Maskin
tekn.

byrå

För
svars
byrå
-

Elek
-

tekn.

Drift
-

Rätts
avd.

Admini
strativ
avd.

underhålis
områden
-

underhålls
områden
-

undcrhålls
områden
-

Kommersiell

byrå

Utveckl.- o. planeringsavd.

25 bansektioner*
-

12 maskinsektioner*
-

Bantekn.

byrå

Förråds
byrå
-

5 telesektioner
-

11 elektrosektioner
-

6 signalsektioner
-

järnvägsanstalter

resebyråer

SJ resetjänst

23 trafiksektioner*
-

4 bilsektioner

J ärnvägsstyrel sen

Generaldirektören

samt fem styrelseledamöter
-

banmästar
avd.

rälsjuste
ringsverk
cementgju
teri
impregne
ringsplatser
-

lokstationer

vagnstationcr

driftverkstäder

gasverk

tvättinrättning

presenningsverkstäder

m. m.

Kungl. Maj.ts proposition nr 116 år 1963

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tablå över järnvägsstyrelsens förslag till ny huvudorganisation för statens järnvägar

Central organisation

Regional organisation

Lokal organisation

Huvud
förråd
-

Huvud
verk
städer
-

Ekonomiavd.

Maskinavd.

Administrativ

avd.

Kommersiell

avd.

Banavd.

J ärn vägsstyrelsen

Generaldirektören

samt fem ledamöter

11 bandistrikt

11 driftdistrikt

Driftavd.

Utvecklingsavd.

storstationsområden

billinjegrupper

lokstationer

vagnstationer

driftverkstäder

m. m.

underhållsområden

för ban-,

elektro-, signaloch

telefacken

m. m.

Kungl. Maj:ts proposition nr 116 år 1963

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 3

Hotmg

UMEA

Vännäs

Östersund

långsele

ISUN DSVALL

Bollnäs]

''GÄVLE

Falun

OCKHOLM

ÖREBRO,

''ästeråi

:rkoping

:öping.

köping

GOTEBORG;

Halmstack

Hälsingborg''

Karlskrona

iristiansr.

MALMO

——Distriktsgräns

9 Distriktshuvudort

Preliminär indelning i

drift- och bandistrikt[

IDUNS TRYCKERI. ESSELTE. STHLM 63

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1963:271 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag för budgetåret 1963/64 till överståthållar a1 i texten
  2. SU 1963:121 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ng huvudorganisation för statens järnvägar m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten