Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående procentsatsen för uttag av avgift under åren 1965—1969 till försäkringen för tilläggspension

1963-01-18 · 56 sidor, varav 52 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 52 av 56 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1963:123, Med förslag till lag angående procentsatsen för uttag av avgift under åren 1965—1969 till försäkringen för tilläggspension

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 123 år 1963

1

Nr 123

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående

procentsatsen för uttag av avgift under åren

1965—1969 till försäkringen för tilläggspension; given

Stockholms slott den 29 mars 1963.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden

för denna dag vill Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen att antaga

härvid fogat förslag till lag angående procentsatsen för uttag av avgift

under åren 1965—1969 till försäkringen för tilläggspension.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

BERTIL

Sven Aspling

Propositionens innehåll

I propositionen föreslås, att avgiften till försäkringen för tilläggspension

räknat på den pensionsgrundande inkomsten skall utgå med 7,5 procent

för 1965, 8 procent för 1966, 8,5 procent för 1967, 9 procent för 1968

och 9,5 procent för 1969.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 123

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Mnj:ts proposition nr 123 år 19G3

Förslag

till

Lag

angående procentsatsen för uttag av avgift under åren 1965—1969 till

försäkringen för tilläggspension

Härigenom förordnas, att den i 19 kap. 5 § lagen om allmän försäkring

omförmälda procentsatsen för uttag av avgift till försäkringen för tilläggspension

skall utgöra för år 1965 sju och en halv, år 1966 åtta, år 1967 åtta

och en halv, år 1968 nio och år 1969 nio och en halv.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 123 år 1963

3

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 29 mars

1963.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Edenman, Johansson,

af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, fråga angående fastställande

av procentsats för avgiftsuttaget till försäkringen för tilläggspension.

I samband med tilläggspensioneringens införande fastställdes genom en

särskild lag de procentsatser efter vilka avgifter till försäkringen skall utgå

under åren 1960—1964. Riksförsäkringsverket har med skrivelse till Kungl.

Maj :t den 18 januari 1963, vilken såsom bilaga torde få fogas till detta

protokoll, framlagt förslag till avgiftsuttag för åren 1965—1970.

över skrivelsen har, efter remiss, yttranden avgivits av försäkringsinspektionen,

Svenska arbetsgivareföreningen, Landsorganisationen i Sverige,

Tjänstemännens centralorganisation, Sveriges akademikers centralorganisation,

Sveriges hantverks- och industriorganisation samt Riksförbundet

landsbygdens folk.

Jag anhåller nu att få upptaga ifrågavarande spörsmål till närmare behandling.

Gällande bestämmelser

Försäkringen för tilläggspension finansieras genom avgifter på inkomster

av förvärvsarbete. De grundläggande bestämmelserna i ämnet återfinnes i

19 kap. 1, 3 och 5 §§ lagen den 25 maj 1962 om allmän försäkring (nr 381).

Avgift för inkomst av anställning erlägges av arbetsgivaren. Arbetsgivaravgift

beräknas kollektivt på summan av vad arbetsgivaren under året utbetalat

i lön till sina anställda. Med hänsyn till att lön, som en anställd uppbär

under ett kalenderår, blir pensionsgrundande endast i vad den ligger

mellan ett minimibelopp motsvarande det vid årets ingång gällande basbeloppet

(i januari 1963 = 4 700 kronor) och ett maximibelopp som motsvarar

sju och en halv gånger sagda basbelopp (i januari 1963 = 35 250 kronor)

skall vid beräkning av avgiftsunderlaget från lönesumman avdragas

dels ett belopp, motsvarande det vid årets ingång gällande basbeloppet mul
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 123 år 1963

tiplicerat med det genomsnittliga antalet arbetstagare under året, dels för

varje arbetstagare den del av lönen, som överstiger sju och en halv gånger

basbeloppet. Från den totala lönesumman skall göras även vissa andra

avdrag.

Avgift för inkomst av annat förvärvsarbete erlägges av den försäkrade

själv och beräknas på den pensionsgrundande inkomsten i den mån denna

härrör från sådant arbete.

Arbetsgivaravgift och avgift, som den försäkrade själv erlägger, skall

utgå med samma procentsats av avgiftsunderlaget. Procentsatsen, som

fastställes av Konungen med riksdagen, skall vara så avvägd att avgifterna

i förening med andra tillgängliga medel förslår till bestridande av pensionsutbetalningar,

förvaltningskostnader m. m. samt till den fondering som

finnes erforderlig. Avgifterna inflyter till allmänna pensionsfonden.

Beslut om den procentsats som skall tillämpas under ett kalenderår skall

fattas senast ett år dessförinnan. Riksförsäkringsverket skall vart femte år

framlägga förslag till procentsatser för nästföljande sju år, i den mån uttaget

inte redan beslutats. Dylikt förslag skall enligt 37 § lagen den 25 maj 1962

angående införande av lagen om allmän försäkring (nr 382) framläggas

första gången år 1963 och andra gången år 1967.

Enligt lagen den 28 maj 1959 angående procentsatsen för avgiftsuttaget

under åren 1960—196b enligt lagen om försäkring för allmän tilläggspension

(nr 292) utgör avgiftsuttaget för vart och ett av åren 1960—1964 respektive

3, 4, 5, 6 och 7 procent.

Riksförsäkringsverkets förslag

Riksförsäkringsverket har utarbetat följande fem alternativa förslag till

avgiftsuttag för åren 1965—1970.

Alternativ

Avgiftsuttag i procent

1965

1966

1967

1968

1969

1970

A

8

9

10

11

12

12

B

8

8

9

9

10

10

G

7,5

8

8,5

9

9,5

10

D

7

7

8

8

8

9

E

7

7

7

7

7

8

I anslutning till dessa förslag har verket gjort ett stort antal beräkningar

med utgångspunkt i olika antaganden rörande den framtida utvecklingen av

levnadskostnader, realinkomster, fondränta m. m. De beräkningar som här

skall redovisas har alla gjorts utifrån antagandena att levnadskostnaderna

årligen stiger med 2 procent, realinkomsterna med 3 procent (alltså en ökning

av de nominella inkomsterna med 5 procent) och att pensionsfondens

medel förräntas med 4 procent.

Beträffande befolkningsutvecklingen har riksförsäkringsverket följt en av

statistiska centralbyrån uppgjord prognos vilken verket för tiden efter år

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj. ts proposition nr 123 är 1963

1980 kompletterat med vissa egna kalkyler. Antalet personer i ålder 67 år

och däröver utgjorde år 1960 omkring 750 000 och kommer enligt angivna

beräkningar att uppgå till, år 1970 omkring 970 000, år 1980 omkring

1 240 000 samt år 1990 omkring 1 400 000. Senare väntas antalet åldringar

komma att sjunka under ett par årtionden för att därefter åter stiga.

Beräkningarna av antalet åldringar har kompletterats med vissa uppskattningar

av antalet förtids- och familjepensionärer vid olika tidpunkter.

Förhållandet mellan antalet personer, som är berättigade till folkpension

i någon form, och antalet yrkesverksamma personer antages av verket år

1990 komma att motsvara en folkpensionär på 2,3 eller möjligen 2,5 yrkesarbetande.

Riksförsäkringsverket har utgått från den lagstiftning angående tilläggspensioneringen

som gäller fr. o. in. den 1 januari 1963. Verket har inte ansett

sig kunna ta någon hänsyn till eventuella framtida lagändringar, som

kan påverka försäkringens ekonomi.

Utifrån angivna premisser skulle pensionsfonden, som vid utgången av

år 1962 uppskattningsvis uppgick till omkring 2,6 miljarder kronor, komma

att utvecklas på följande sätt. Hänsyn har därvid inte tagits till att vissa

avgifter inflyter upp till två år efter det år debiteringen avser.

Vid utgången av år

Fond i miljarder kronor vid avgifts- uttag enligt alternativ

A

B

C

D

E

1965

10,6

10,6

10,4

10,3

10,3

1966

14,1

13,7

13,6

12,9

12,9

1967

18,3

17,5

17,1

16,3

15,9

1968

23,1

21,4

21,0

19,7

18,9

1969

28,6

26,0

25,3

23,3

22,0

1970

34,6

30,9

30,1

27,6

25,7

Då verket fört ut sina kalkyler rörande pensionsfondens utveckling för

tiden efter år 1970 har verket utgått från att avgifterna, intill dess ett uttag

av 12 procent uppnåtts, skulle stiga enligt alternativen B—E i samma takt

som tidigare eller för B med 1 procent vartannat år, för C med 0,5 procent

om året, för D med 1 procent vart tredje år och för E med 1 procent vart

femte år. Fonden skulle då, räknat i miljarder kronor, år 1980 komma att

uppgå för A till 108,6, för B till 101,7, för C till 100, för D till 87,1 och för E

till 70,5. Motsvarande siffror år 1990 är för A 189,1, för B 178,8, för G 176,2,

för I) 157,3 och för E 116,5 samt år 2020 för A 264,2, för B 230,7, för C 222,3,

för D 160,5 och för E 28.

Riksförsäkringsverket har undersökt vad ett avgiftsuttag enligt de fem

olika alternativen skulle betyda i procent av den totala inkomsten. År 1970

skulle med verkets antaganden rörande utvecklingen av levnadskostnader

och realinkomster avgiftsuttaget ha följande innebörd.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 123 år 1963

Alternativ

Uttag 1970 i procent av

den pensionsgrun- dande inkomsten

den totala in- komsten

A

12

8,1

B

10

6,7

C

10

6,7

D

9

6,1

E

8

5,4

Sina egna överväganden i frågan om det lämpliga avgiftsuttaget inleder

riksförsäkringsverket med påpekandet att verket främst måste beakta att

pensioneringens framtida bestånd underbygges i erforderlig mån. En betydande

investeringsverksamhet i samhället — vilket förutsätter ett däremot

svarande sparande — utgör enligt verkets mening den säkraste grunden för

att pensionsförpliktelserna skall kunna fullgöras, då de blir aktuella, utan

alltför stora uppoffringar av den förvärvsarbetande befolkningen. Storleken

av sparandet under en viss tidsperiod beror emellertid av många faktorer,

av vilka avgiftsuttaget till tilläggspensioneringen endast är en. Verket har

inte ansett sig kunna gå in på de olika samhällsekonomiska avvägningsfrågor

som anmäler sig i detta sammanhang.

Under förarbetena till 1959 års lag om försäkring för allmän tilläggspension

framstod, anför riksförsäkringsverket, ett avgiftsuttag på omkring 12

procent som ett mera slutligt läge om man räknade med en viss kontinuerlig

reallöneförbättring. Riksförsäkringsverket har utgått från att man vid den

nuvarande bedömningen av avgiftsfrågan bör ta sikte på 12-procentnivån.

Man bör enligt verket undvika att avgifterna måste höjas kraftigt i en framtid,

när antalet pensionärer ökar och pensionsbeloppen blir större, eller med

andra ord att den nuvarande generationen i mera avsevärd mån överskjuter

kostnaderna för sin pensionering på nästa generation. Om man redan under

det närmaste årtiondet kommer upp i en avgiftsprocent, vilken kan anses

realistisk på längre sikt, minskas den s. k. överkompensation som enligt

vissa bestämmelser kan anses tillfalla en övergångsgeneration.

Riksförsäkringsverkets argumentering utmynnar i att verket förordar ett

avgiftsuttag enligt något av alternativen A, B eller C. På grund av uttalanden

i lagstiftningens förarbeten utgår verket från att avgiftsuttaget nu skall bestämmas

för en period av fem år, dvs. till och med år 1969.

En ledamot av riksförsäkringsverkets styrelse, hr Wahrolén, har i en

reservation för sin del givit företräde åt något av avgiftsalternativen D eller

E. Reservanten framhåller att man inte nu kan bedöma pensionssystemets

ekonomi för längre tid än högst några decennier. För denna tid kräver inte

pensionssystemet som sådant så kraftiga stegringar av avgifterna som följer

av alternativen A—C. Inte heller från andra synpunkter synes det reservanten

motiverat med den fonduppbyggnad verkets förslag innebär. Det

sparandebortfall som förutsattes bli en följd av tilläggspensioneringens in
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungi. Maj:ts proposition nr 123 år 1963

förande har, anför reservanten, blivit mindre än befarat. Reservanten anser

det önskvärt med några års paus i höjningarna av avgiftsprocenten efter år

1964, bl. a. med hänvisning till de återverkningar, som avgifterna får på

löner och konsumtion.

Yttrandena

Vid sin bedömning av frågan om det lämpliga avgiftsuttaget har remissorganen

genomgående skjutit de samhällsekonomiska synpunkterna i förgrunden.

Meningarna om vad samhällsekonomin och försäkringen kräver

är delade. Flera remissorgan beklagar att det inte såsom underlag för resonemangen

finns tillgång till en analys av pensionssystemets inverkan på

sparande, investeringar, kapitalmarknad osv.

De arbetstagarorganisationer som yttrat sig över riksförsäkringsverkets

förslag föreslår att avgifterna till tilläggspensioneringen i enlighet med alternativet

C ökas med 0,5 procent om året fr. o. in. 1965. Landsorganisationen

och Tjänstemännens centralorganisation anser att man bör nöja sig med att

fastställa avgiftsuttaget för treårsperioden 1965—1967, medan Sveriges akademikers

centralorganisation vill att ett beslut inte skall avse mer än åren

1965 och 1966.

Landsorganisationen erinrar om att frågan om avgiftsuttaget nära sammanhänger

med frågan om fondbildningen. Vid tilläggspensioneringens

tillkomst avsåg man att pensionsfonden skulle få främst två funktioner, att

ersätta det sparande, som väntades falla bort till följd av det nya pensionssystemet,

samt att underlätta ett ökat sparande, som kunde ge utrymme

för en större investeringskvot i samhället. Numera kan man, framhåller

organisationen, konstatera, att sparandebortfallet i samband med pensionssystemets

införande blivit mindre än befarat. Realinkomsterna har

stigit snabbare än beräknat, och pensionsfonden har därför hittills vuxit

jämförelsevis kraftigt. Man bör vidare enligt Landsorganisationen hålla i

minnet att tillskapandet av en fond endast är en av flera tänkbara åtgärder

för att främja en kapitalbildning av önskad storlek. Samma resultat kan

nås även genom en stram finanspolitik. Om man vid fastställande av procentsats

för beräkning av avgifter till tilläggspensioneringen stannar vid en

så pass måttlig höjning som 0,5 procent om året, får man enligt Landsorganisationens

uppfattning en rimlig avvägning mellan pensionsavgifter, konsumtionsutveckling

och standardförbättringar i form av ökad fritid. Beträffande

den tidsperiod för vilken avgiftsuttaget bör bestämmas anser

Landsorganisationen att det inte vore lämpligt att nu, utan stöd av en klarläggande

samhällsekonomisk analys av pensionssystemets verkningar i olika

hänseenden, fixera avgifterna för en så lång tid som sex år. I framtiden bör

det ankomma på det ekonomiska planeringsrådet och dess beredningsorgan,

utredningsrådet, att tillhandahålla erforderliga analyser inom ramen för

den rullande långtidsplaneringen. Ytterligare skäl för att man inte f. n. bör

opaginerad Kontrollera mot PDF

s

Kungl. Maj.ts proposition nr 123 år 1963

låsa fast avgifterna för en längre period finner Landsorganisationen dels i

den omständigheten att placeringsreglerna för pensionsfonden inte kan

anses definitiva, dels i det förhållandet att allmänna skatteberedningen

inom något år kan väntas framlägga förslag rörande socialförsäkringens

finansiering vilka påverkar frågan om avgiftsuttaget för tilläggspensioneringen.

För att undvika höjning av avgifterna i ett senare skede bör man enligt

Tjänstemännens centralorganisation akta sig för att under de närmaste åren

ta ut alltför låga avgifter. Å andra sidan framstår enligt organisationen en

årlig stegring av avgifterna med 1 procent enligt riksförsäkringsverkets alternativ

A som onödigt kraftig med hänsyn till de gångna årens erfarenheter

i fråga om pensioneringens inverkan på sparandet. En jämn årlig

stegring av avgiftsuttaget med 0,5 procent bör vara tillfyllest under den tid

av tre, fyra år som nu med någorlunda säkerhet kan överblickas.

Det av riksförsäkringsverket till stöd för något av alternativen A, B eller

G åberopade argumentet att man bör undvika att en generation övervältrar

kostnaderna för sin pensionering på nästa generation står enligt den uppfattning

Sveriges akademikers centralorganisation företräder inte i samklang

med de för ett fördelningssystem grundläggande värderingarna. Bortsett

härifrån finner organisationen svårt att göra en avvägning mellan de

skäl som talar för och mot en snabb stegring av avgifterna till tilläggspensioneringen.

I nuvarande läge, då man inte vet i vad mån arbetsgivarnas

socialförsäkringsavgifter kommer att påverkas av förslag från allmänna

skatteberedningen, anser organisationen att man bör begränsa sig till att

fastställa en höjning av avgiftsuttaget med 0,5 procent om året i två år,

dvs. för 1965 och 1966.

Samtliga remissorgan som företräder företagarintressen uttalar sig för

ett avgiftsuttag i enlighet med något av riksförsäkringsverkets alternativ

D eller E. Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges hantverks- och industriorganisation

vill liksom arbetstagarorganisationerna begränsa ett beslut

att avse endast en del av den period (1965-—1970) som omfattas av riksförsäkringsverkets

förslag.

Inom ett pensionssystem som vilar på en fördelningsmetod är enligt

Svenska arbetsgivareföreningens mening en fondbildning försvarlig endast

i den mån fondmedel behövs såsom en buffert mot tillfälliga påfrestningar

på pensionssystemets ekonomi till följd av exempelvis demografiska förändringar

eller konjunkturvariationer. I vilken takt pensionsfonden bör

uppbyggas är en fråga som bör avgöras från samhällsekonomiska synpunkter.

Med riksförsäkringsverkets alternativ A—G skulle enligt föreningens

uppfattning uppkomma ett fondkapital, som vore så stort att man inte

kunde vara säker på att det skulle kunna placeras produktivt och förräntas

med inkomster, bildade i produktionen. Det föreligger, anser föreningen,

också en risk att fondmedlen, även om de kunde finna placering, skulle

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 123 år 1933 i)

förorsaka en för produktionen mindre gynnsam fördelning av den totala

investeringsvolymen. Ytterligare måste i detta sammanhang beaktas att sparandet

i samhället inte minskat på grund av pensionsreformen på det sätt

man tidigare befarat. Denna omständighet försvagar motiveringen för en

kraftig fondering inom tilläggspensioneringen. Föreningen anser att det är

riktigare att med hjälp av den ekonomiska politiken stimulera till ökad

enskild förmögenhetsbildning än att inrikta sig på ytterligare ökning av

det kollektiva sparandet. Föreningen tror att det är för tidigt att nu uttala

sig om den nivå på vilken avgiftsuttaget bör ligga i pensionssystemets iullfunktionsstadium.

Dels saknas det för en sådan bedömning erforderliga

samhällsekonomiska utredningsmaterialet, dels kan frågan om avgiftsuttaget

komma att påverkas av olika i dag obekanta faktorer såsom t. ex.

resultatet av allmänna skatteberedningens arbete med socialförsäkringens

finansieringsfrågor. På anförda skäl vill arbetsgivareföreningen närmast

förorda alternativ E i riksförsäkringsverkets förslag med den reservationen

att avgiftsuttaget bör bestämmas endast för en del av den med förslaget

avsedda perioden.

Även Sveriges hantverks- och industriorganisation och Riksförbundet

landsbygdens folk anser en fondbildning av den storlek som följer av alternativen

A—C oförenlig med tilläggspensioneringens karaktär av fördelningssystem.

Båda dessa organisationer anför, till stöd för slutsatser som ligger

i linje med arbetsgivareföreningens, att ett högt avgiftsuttag kan försvaga

de enskilda företagens internationella konkurrenskraft i en tid då en europeisk

stormarknad håller på att bildas. Riksförbundet landsbygdens folk

anser att ett avgiftsuttag enligt något av alternativen A—C skulle innebära

en orimlig belastning på lantbrukarnas disponibla inkomster. Lantbrukarna

är redan förut, framhåller förbundet, underkastade ett reellt tvångssparande

genom amorteringar av lån, insatser i ekonomiska föreningar osv. I den

mån sparandet i samhället behöver ökas bör detta ske på annat sätt än genom

bildandet av stora fonder inom tilläggspensioneringen.

De mera försäkringsinässiga synpunkterna beröres av försäkringsinspektionen,

som instämmer i riksförsäkringsverkets uppfattning att man genom

en jämförelsevis snabb höjning av avgifterna bör förhindra en ytterligare

överkompensation av försäkrade, födda före år 1924, vilka redan genom

särskilda regler beretts förmåner utöver de vanliga. EU starkt avgiftsalternativ

är enligt inspektionen motiverat även från den synpunkten att man

måste räkna med utvidgningar av pensionsförmånerna i framtiden. Om

realinkomsterna stiger på det sätt man allmänt synes räkna med, måste

enligt inspektionen maximigränsen för den pensionsgrundande inkomsten

förr eller senare höjas. Inspektionen förutser också att krav kommer att

resas på standardfölj samhet inom pensionssystemet åtminstone i vad gäller

förtidspensioner. Inspektionen erinrar i det sammanhanget om att eu utredning

nyligen tillsatts med uppgift bl. a. att föreslå förbättrade pensionsförmåner

för dem som invalidiserats i unga år.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungi. Maj.ts proposition nr 123 år 1963

Departementschefen

Vid tillkomsten av försäkringen för tilläggspension bestämdes avgiftsuttaget

till försäkringen för de första fem åren, dvs. för perioden 1960—

1964. Uttaget fastställdes efter en skala, som började med 3 procent för

1960 och som därefter stiger med 1 procent om året till 7 procent för 1964.

Statsmakterna har att i år ta ställning till avgiftsuttagets storlek för tiden

närmast efter 1964. Riksförsäkringsverket har i enlighet med gällande bestämmelser

framlagt förslag rörande avgiftsuttaget för åren 1965—1970.

Fem alternativa förslag föreligger, betecknade A—E. För tiden t. o. m. 1969

innebär alternativ A en höjning av avgifterna med 1 procent om året, alternativ

B en höjning med 1 procent vartannat år, alternativ C en höjning

med 0,5 procent varje år, alternativ D en höjning med 1 procent vart tredje

år och alternativ E för tiden t. o. m. 1969 ett i förhållande till 1964 oförändrat

avgiftsuttag. Verket förordar, efter en bedömning i första hand ur försäkringens

synpunkt, något av alternativen A—C.

Under remissbehandlingen av riksförsäkringsverkets förslag har alla

remissorgan utgått från att ställningstagandet till avgifternas storlek ytterst

måste bli beroende av hur man bedömer behovet av en fondering. De åsiktsdivergenser,

som framkommit rörande det lämpliga avgiftsuttaget, förefaller

till viss del att gå tillbaka på olikheter i uppfattningen om pensionsfondens

syfte.

Detta ger mig anledning att erinra om att det under pensionsdebatten

i slutet av 1950-talet rådde enighet mellan anhängarna av en fördelningsmetod

och anhängarna av en premiereservmetod i fråga om behovet av en

stor fondering för pensionsändamål.

I den principproposition (nr 55) till 1958 års A-riksdag som sedermera —

efter riksdagsupplösning och nyval — kom att läggas till grund för lagstiftningen

om tilläggspensionering framhölls, att en betydande fondering

var motiverad av pensioneringens eget intresse och av samhällsekonomiska

skäl. Fondmedlen skulle, med beaktande av bortfall av annat sparande,

medverka till en snabbare utbyggnad av produktionsapparaten och därmed

till en produktionsökning. Det framhölls också, att pensionsfonden skulle

möjliggöra en utjämning av kostnaderna för tilläggspensioneringen så att

avgifterna för utgående pensioner inte behövde bli så stora i framtiden som

de måste bli om man inte avsatte några pengar till en fond. I det sammanhanget

erinrades om att antalet åldringar kunde beräknas stiga kraftigt under

en lång tid framåt.

Enligt min mening har det inte inträffat någonting som bör föranleda en

ändrad grundinställning till fondbildningen inom tilläggspensioneringen

eller till frågan om önskvärdheten att relativt snabbt nå den nivå som är

erforderlig på längre sikt. Valet står då mellan de av riksförsäkringsverket

förordade alternativen A, B eller C.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj. ts proposition nr 123 år 1963

Från pensionssystemets utgångspunkter kan skäl anföras till förmån för

en fortsatt avgiftsstegring med 1 procent om året enligt alternativ A. Därvid

kan bl. a. pekas på behovet av att säkerställa utrymmet för sådana reformer

inom tilläggspensioneringen som kan bli aktuella. Jag vill erinra

om att en utredning pågår om förbättrade pensionsförmåner för olika

grupper, bl. a. för dem som invalidiserats i unga år.

Å andra sidan är det tydligt att man vid den samhällsekonomiska avvägning,

på vilken ett beslut om avgiftsuttaget också måste grundas, måste ta

hänsyn till sådana omständigheter som pensionsavgifternas återverkningar

på företagens produktionskostnader samt på utrymmet för löneökningar och

standardförbättringar i annan form.

Vid min granskning av det material som föreligger har jag kommit till

slutsatsen att en stegring av avgiftsuttaget under de närmaste åren med 0,5

procent om året enligt riksförsäkringsverkets alternativ C är godtagbar såväl

från pensionssystemets synpunkt som från allmänna samhällsekonomiska

synpunkter. Jag har då särskilt beaktat att tilläggspensioneringen

hittills inte fått sådana negativa återverkningar på annat sparande som man

på många håll räknade med vid pensionssystemets start.

Avgifterna till försäkringen för tilläggspension utgår på pensionsgrundande

inkomst. Räknat på totalinkomst kan det för 1964 fastställda uttaget

7 procent beräknas motsvara ett uttag av 4,6 procent. Vid antagande

av en årlig realinkomstökning på 3 procent och en levnadskostnadsstegring

på 2 procent blir avgiften på totalinkomst enligt alternativet C för 1965 4,9,

för 1966 5,3, för 1967 5,6, för 1968 6,0 och för 1969 6,4 procent. Den årliga

höjningen med 0,5 procent på pensionsgrundande inkomst motsvarar alltså

0,3—0,4 procent på totalinkomsten.

Det fondkapital som kan väntas uppkomma med ett avgiftsuttag enligt

alternativ C är mycket betydande. Med utgångspunkt från antagandena att

levnadskostnaderna årligen stiger med 2 procent och realinkomsterna med

3 procent samt att pensionsfondens medel förräntas med 4 procent har pensionsfonden,

om alternativ C tillämpas, schematiskt beräknats komma att

stiga från 10,4 miljarder kronor år 1965 till 25,3 miljarder kronor år 1969.

Mer upplysande än de absoluta talen är emellertid de relativa. Om den under

gångna år tämligen konstanta relationen mellan bruttoinvesteringar och

bruttonationalprodukt står sig även i framtiden skulle ett avgiftsuttag enligt

alternativ C, under de nyss angivna antagandena, medföra att fondökningens

andel i bruttoinvesteringarna stiger från drygt 9 procent år 1965 till inte

fullt 12 procent år 1969. En fondbildning inom tilläggspensioneringen av

denna storleksordning synes vara väl förenlig med de mera långsiktiga kapitalmarknadssynpunkter

som bör beaktas i detta sammanhang.

Det torde ha varit förutsatt vid tilläggspensioneringens införande, att

avgiftsuttaget under det nya pensionssystemets uppbyggnadsskede skulle

omprövas med vissa tidsintervaller, som inte borde vara alltför korta. Så
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 123 år 1963

som nämnts fastställdes avgiftsuttaget första gången för en femårsperiod.

Då det nu från skilda håll begärts att avgiftsuttaget denna gång skall beslutas

endast för två eller tre år har hänvisning gjorts bl. a. till att förslag

är att vänta från allmänna skatteberedningen, vilka kan påverka avgiftsuttaget

inom tilläggspensioneringen. De förslag rörande socialförsäkringens

finansiering, som kan bli ett resultat av övervägandena inom allmänna skatteberedningen,

torde dock inte kullkasta den bedömning av den lämpliga avgiftsnivån

med avseende på tilläggspensioneringen som här gjorts. Det inger

betänkligheter att nu frångå den vid pensionsreformens genomförande förutsatta

metoden att vid varje tillfälle fastställa avgiftsuttaget för en längre

följd av år. Jag anser att avgiftsuttaget nu bör kunna bestämmas för en ny

femårsperiod, åren 1965—1969.

Procentsatsen för avgiftsuttaget på pensionsgrundande inkomst inom

tilläggspensioneringen bör alltså bestämmas för år 1965 till 7,5 procent,

för år 1966 till 8 procent, för år 1967 till 8,5 procent, för år 1968 till 9 procent

samt för år 1969 till 9,5 procent. Ett lagförslag av detta innehåll har utarbetats

inom socialdepartementet.

Under åberopande av det anförda hemställer föredragande departementschefen,

att ett inom socialdepartementet upprättat förslag till lag angående

procentsatsen för uttag av avgift under åren 1965—1969 till försäkringen för

tilläggspension måtte genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Ingemar Lindberg

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga

Till KONUNGEN

''J''«! ■ i,

A riksförsäkringsverket ankommer att under år 1963 avgiva förslag i

fråga om storleken av procentsatsen för avgiftsuttaget under åren 1965—

1970 för den allmänna tilläggspensioneringen. Verket får härmed avgiva

sådant förslag.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Maj:ls proposition nr 123 år 1963

Gällande bestämmelser angående finansieringen av den allmänna tilläggspensioneringen
Enligt

lagen om allmän försäkring skall försäkringen för tilläggspension

finansieras genom avgifter. De närmare bestämmelserna härom ingår i lagens

19 kap. 1, 3 och 5 §§.

Avgift, som nu sagts, skall erläggas av arbetsgivare och utgå kollektivt

på summan av vad arbetsgivaren under året utbetalat i lön, sedan därifrån

dragits dels ett belopp, motsvarande det för året gällande basbeloppet

multiplicerat med det genomsnittliga antalet arbetstagare under året, dels

för varje arbetstagare sådan del av lönen, som för år räknat överstiger 7 V*

gånger basbeloppet (1 § tredje stycket).

Angående redares avgift för lön till vissa sjömän stadgas särskilt (1 §

femte stycket). Sådan avgift skall jämlikt särskild förordning angående

redares avgifter i vissa fall nr 397/1962 utgöra viss kvotdel av eljest utgående

avgift.

För inkomst av annat förvärvsarbete skall de försäkrade själva erlägga

tilläggspensionsavgift, som beräknas på den pensionsgrundande inkomsten

1 den mån denna härrör från sådant arbete (3 §).

Avgift till försäkringen för tilläggspension samt tilläggspensionsavgift

skall utgå efter en och samma procentsats, som fastställes av Konungen

med riksdagen. Procentsatsen skall vara så avvägd att avgifterna i förening

med andra tillgängliga medel förslå till bestridande av pensionsutbetalningar,

förvaltningskostnader och andra försäkringen för tilläggspension

åvilande utgifter ävensom till den fondering, som finnes erforderlig

(5 § första stycket).

Beslut om den procentsats, som skall tillämpas för visst år, skall fattas

senast ett år dessförinnan (5 § andra stycket).

Förenämnda avgifter skall ingå i en fond, allmänna pensionsfonden, med

vars tillgångar kostnaderna för försäkringen för tilläggspension skall bestridas

(5 § tredje stycket). Rörande fondens förvaltning gäller bl. a. reglemente

den 28 maj 1959 (nr 293).

Enligt föreskrift i 5 § andra stycket åligger det riksförsäkringsverket att

vart femte år framlägga förslag beträffande procentsatserna under nästföljande

sju år, i den mån uttaget icke redan beslutats. Förslag, som nu sagts,

skall jämlikt 37 § lagen angående införande av lagen om allmän försäkring

framläggas första gången år 1963 och andra gången år 1967.

Beslut om ifrågavarande avgifter har redan fattats för åren 1960—1964.

Jämlikt särskild lag härom (nr 292/1959), jämförd med bestämmelserna i

2 § lagen angående införande av lagen om allmän försäkring, skall förenämnda

procentsatser utgöra för åren 1960—1964 respektive 3, 4, 5, 6

och 7 %. Följaktligen åligger det riksförsäkringsverket att under innevarande

år (1963) inkomma till Kungl. Maj :t med förslag till avgiftsuttag

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 123 år 1963 15

för sex år, räknat fr. o. m. år 1965 för tiden fram t. o. m. år 1970. Verket

lägger i det följande fram förslag i enlighet härmed. Av förarbetena till

lagen om allmän tilläggspension framgår emellertid att avsikten torde vara

att avgiftsuttaget denna gång skall bestämmas endast för fem år, dvs. till

och med år 1969.

överväganden varå finansieringssystemet grundats

Allmänna pensionsberedningen framlade den 1 februari 1957 betänkande

om förbättrad pensionering (SOU 1957: 7). I betänkandet föreslogs att

en allmän tilläggspensionering skulle införas. Rörande det behövliga avgiftsuttaget

för försäkringens finansiering hade av utredningen övervägts

två alternativ, vilka båda är utarbetade dels med utgångspunkt från att

reallönenivån skall vara konstant och dels att den stiger med 1,5 % om

året. Det har i fråga om båda alternativen förutsatts att penningvärdet

är konstant och att fonderna förräntas med 3 % ränta. Enligt dessa alternativ

skulle avgiftsuttag ske och fondering äga rum på sätt följande sammanställning

utvisar.

Alternativ I

Alternativ II

År

Konstant reallön

Reallöneökning

med 1,5 %

Konstant reallön

Reallöneökning

med 1,5 %

Fond vid

Fond vid

Fond vid

Fond vid

Uttags-

årets slut

Uttags-

årets slut

Uttags-

årets slut

Uttags-

årets slut

procent

miljarder

kr.

procent

miljarder

kr.

procent

miljarder

kr.

procent

miljarder

kr.

1960

3

1,5

3

1,5

4

1,6

4

1,7

1961

4

2,1

4

2,2

6

2,6

6

2,7

1962

5

2,9

5

3,2

8

3,9

8

4,2

1963

6

3,8

6

4,3

9

5,3

9

5,8

1964

7

4,9

7

5,5

9

6,7

9

7,5

1965

8

6,1

8

7,0

10

8,2

10

9,3

1970

10

11,9

10

14,5

12

15,9

12

19,4

1975

12

18,0

12

24,0

14

24,2

12

31,2

1980

14

23,5

12

34,1

15

32,2

12

42,4

1985

15

28,1

12

42,6

15

38,8

12

52,3

1990

15

30,9

12

49,3

15

43,3

12

60,6

I den år 1958 framlagda — men av riksdagen icke antagna — propositionen

nr 55, som innehöll huvudprinciperna för den sedermera genomförda

allmänna pensionsreformen, uppdrog departementschefen vissa riktlinjer

i fråga om avgifter och fondering för tilläggspensioneringen.

Vid 1959 års riksdag antogs på grundval av Kungl. Maj :ts proposition

nr 100 lagen om allmän tilläggspension. I denna proposition anknöt departementschefen

i fråga om avgiftsuttaget till vad som uttalats i den nyssnämnda

princippropositionen. Riksdagen antog i överensstämmelse härmed

lag angående procentsatsen för avgiftsuttaget under åren 1960—1964 en
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungi. Maj.ts proposition nr 123 år 1963

ligt lagen om allmän tilläggspension. Såsom förut nämnts stadgade lagen

att procentsatsen för avgiftsuttaget skall under nämnda år utgöra respektive

3, 4, 5, 6 och 7 %.

Allmänna synpunkter

För finansieringen av den allmänna tilläggspensioneringen tillämpas ett

modifierat fördelningssystem. Detta innebär avvikelse från ett renodlat sådant

system så till vida, att avgifterna skall förslå icke endast till att täcka

de på samma år belöpande utgifterna utan dessutom ge upphov till en viss

i lagen icke närmare angiven fondbildning. Uppbyggandet av en fond möjliggör

bl. a., att avgiftsuttagen framdeles kan hållas på en lägre nivå än

som eljest skulle erfordras när pensionsutbetalningarna når fullare omfattning.

Vid tilläggspensioneringens genomförande fr. o. m. 1960 ansågs det ur

anpassningssynpunkt vara lämpligt, att avgiftsuttaget bestämdes till ett

från början lågt men successivt under försäkringens första skede stigande

procenttal. Enär avgifterna ännu inte uppnått på längre sikt erforderlig

storlek, torde det få anses lämpligt, att den sålunda redan inledda försiktiga

anpassningen av uttagen fortsättes mot en högre avgiftsnivå.

Då det nu ankommer på riksförsäkringsverket att framlägga förslag i

fråga om avgiftsuttaget för åren 1965—1970 har verket att utgå från de

ståndpunktstaganden, som gjorts i samband med tillkomsten av den allmänna

tilläggspensioneringen och de erfarenheter som därefter vunnits

rörande sådana förhållanden, som kan vara av betydelse för frågans prövning.

Av naturliga skäl måste verket härvid främst beakta att pensioneringens

framtida bestånd underbygges i erforderlig mån. Emellertid är det uppenbart

att frågan om avgiftsuttaget för pensioneringen är av så stor samhällsekonomisk

betydelse att även andra synpunkter måste läggas härpå.

De avvägningsfrågor, som härvid framkommer, är av den art att det näppeligen

bör ankomma på verket att ta ställning till dem. Härvid kommer särskilt

frågan om behovet av sparande i samhället i förgrunden. Det torde

vara ovedersägligt att en betydande investeringsverksamhet i samhället —

vilken förutsätter ett däremot svarande sparande — utgör den säkraste

grunden för att pensionsförpliktelserna skall kunna fullgöras, då de blir

aktuella, utan allt för stora uppoffringar av den produktiva befolkningen.

Storleken av sparandet under en viss tidsperiod beror emellertid av många

faktorer, av vilka avgiftsuttaget till den allmänna pensioneringen endast är

en. Med hänsyn därtill anser sig verket böra framlägga vissa alternativa

förslag till avgiftsuttag under åren 1965—1970.

Såsom grund för bedömandet av det erforderliga avgiftsuttaget under

nämnda år erfordras en siffermässig belysning av hur försäkringens utgifter

och inkomster kommer att utveckla sig på längre sikt. Att ge en sådan

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:is proposition nr 123 år 1963

belysning är emellertid synnerligen vanskligt med hänsyn till de många

osäkra faktorer som härvid spelar in. Ju längre fram i tiden beräkningarna

sträcker sig desto osäkrare blir de. De beräkningar som legat till grund

för beslutet om pensioneringens införande avser tiden till år 1990. Detta

år markerar inte något fullfunktionsstadium hos försäkringen. Riksförsäkringsverket

har ansett det naturligt att dess beräkningar sträcker sig åtminstone

till nämnda år. Med hänsyn även till den väntade befolkningsutvecklingen

har därutöver beräkningar gjorts avseende tiden fram till och

med år 2020. Givet är att beräkningarna, i vad de avser en mera avlägsen

framtid, inte är ägnade att tjäna annat syfte än att ge exempel på hur försäkringen

under vissa antagna förutsättningar skulle kunna utvecklas.

Innan riksförsäkringsverket övergår till att redogöra för de verkställda

beräkningarna vill verket lämna en orientering angående de antaganden på

vilka beräkningarna har grundats.

Befolkningsutvecklingen

I fråga om befolkningsutvecklingen har riksförsäkringsverket följt en av

statistiska centralbyrån uppgjord prognos avseende tiden t. o. m. år 1980.

För tiden därefter har prognosens befolkningssiffror framskrivits med utnyttjande

av den dödlighetstabell, som gängse benämnes L 55, under antagande

av oförändrat antal nyfödda varje år. Liksom i statistiska centralbyråns

prognos har nettoimmigrationen även fortsättningsvis förutsatts

utgöra 10 000 personer per år. Utvecklingen belyses av följande tablå.

År

1 000-tal personer vid årets slut

i åldern

0—15 år

i åldern

16—66 år

i åldern

67—w år

Totalt

1960................

1 794

4 955

749

7 498

1965................

1 703

5 174

853

7 730

1970................

1 753

5 271

973

7 997

1975................

1 853

5 317

1 106

8 276

1980................

1 954

5 337

1 240

8 531

1985................

1984

5 361

1 348

8 693

1990................

1 985

5 420

1 405

8 810

1995................

1 983

5 519

1 396

8 898

2000................

1 983

5 651

1 337

8 971

2005................

1 983

5 771

1 290

9 044

2010................

1 983

5 802

1 335

9 120

2015................

1 983

5 784

1 434

9 201

2020................

1 983

5 804

1 489

9 276

Även om dödligheten bland åldringarna inte i verkligheten skulle följa

här skisserade linjer torde dock huvuddragen komma att bestå, nämligen

en kraftig ökning av antalet åldringar till ett maximum omkring år 1990

följt av nedgång under de följande 15 åren och förnyad uppgång åren därefter.

2 — Biliang till riksdagens protokoll 1963. 1 saml. Nr 123

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 123 år 1963

Antalet förtidspensionärer och dessas fördelning har antagits motsvara

de uppskattningar, som på sin tid gjordes av 1958 års socialförsäkringskommitté

(totalt 170 000). Den tid dessa försäkrade åtnjuter förtidspension

(före 67 års ålder) har i överensstämmelse med hittillsvarande erfarenhet

förutsatts i genomsnitt bli omkring 9 år.

Kostnaderna för änke- och barnpensioner har beräknats med utgångspunkt

från inkomstförhållandena för gifta män. Antalet nyblivna änkor

har uppskattats med ledning av tillgängliga befolkningsuppgifter och antagits

stiga i takt med befolkningsutvecklingen. Omgiftesfrekvensen för

änkor har beräknats med ledning av de sistförflutna årens erfarenheter enligt

tillgänglig statistik.

Av vad ovan sagts torde framgå att antalet pensionärer -— sett ur folkpensioneringens

synvinkel — kommer att öka mycket starkt de närmaste

decennierna. Förhållandet mellan antalet personer i aktiv ålder 16—66 år

och antalet åldringar, som år 1960 var 6,6 mot 1, sjunker stadigt till omkring

4 mot 1 år 1990 och pendlar sedan mellan 4 och 4,5 mot 1. Betraktar

man endast den yrkesverksamma delen av befolkningen blir relationstalen

givetvis ännu ogynnsammare. Förhållandet sjunker då från omkring

4,6 år 1960 till omkring 2,7 år 1990. Även med en mycket kraftig ökning

av antalet gifta kvinnor i förvärvslivet torde sistnämnda siffra knappast

komma att överstiga 3 vid denna tidpunkt.

Medräknas utöver ålderspensionärerna också familj epensionärer under

67 år samt förtidspensionärer erhålles för år 1990 relationen 1 pensionär

på 2,3 yrkesverksamma personer eller möjligen 2,5, om en stark ökning

av antalet yrkesverksamma gifta kvinnor förutsättes.

För tilläggspensioneringens del blir effekten av befolkningsutvecklingen

förstärkt genom att antalet pensionärer, som blir berättigade till tilläggspension

snabbt stiger i den mån de nu aktiva blir pensionärer. Samtidigt

ökas pensionernas genomsnittliga storlek i den mån allt flera pensionärer

kan tillgodoräkna fullt antal pensionsgrundande år.

Inkomstutveckling, levnadskostnader och förräntning

Riksförsäkringsverket har vid sina överväganden gjort olika antaganden

beträffande inkomstutveckling, levnadskostnadsändring och förräntning.

Enär basbeloppet endast ändras i takt med penningvärdesutvecklingen (konsumentprisindex)

men däremot inte i förhållande till realinkomstutvecklingen,

har vid verkets beräkningar de antagna inkomstökningarna uppdelats

i en del, som utgör kompensation för levnadskostnadsökning och en

återstående del, som betraktas som realinkomstökning.

I fråga om realinkomstutvecklingen redovisas beräkningar avseende dels

ett oförändrat läge (inkomstläget under år 1963) och dels årliga realinkomsthöjningar

motsvarande 1,5 och 3 % räknat på föregående års inkomst. Härvid

har bortsetts från sådana standardförbättringar, som inte kommer till

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj. ts proposition nr 123 är 1963

uttryck i den taxerade inkomsten och sålunda inte inverkar på den pensionsgrundande

inkomstens storlek, såsom kortare veckoarbetstid, längre

semester o. d. Det må erinras om att de pensionsgrundande inkomsterna

framtages med hjälp av inkomstdeklarationerna och att avgiftsplikten utformats

att så nära som möjligt anknyta till nämnda inkomster.

Vad beträffar levnadskostnadsutvecklingen har räknats med ett konsumentprisindex

av 171 vid 1963 års utgång och därefter — förutom med ett

konstant läge — med årliga indexstegringar om 2 % (varje gång räknat i

förhållande till prisnivån föregående år).

Beräkningarna av pensionsfondens storlek har gjorts med utgångspunkt

från 3, 4, 5 och 6 procent räntefot.

Uppgifter om pensionsgrundande inkomster har erhållits vid en urvalsundersökning

grundad på de allmänna sjukkassornas s. k. inkomstkort avseende

år 1960. Denna undersökning har endast gällt åldrarna över 50 år,

som emellertid är särskilt viktiga för bedömande av pensioneringens inkomster

och utgifter de båda närmaste årtiondena. Beträffande åldrar under

50 år har lagts till grund vissa uppgifter från skattestatistiken för år

1960. Inkomsterna har förutsatts i genomsnitt ha ökat med 10 % från år

1960 till år 1961 och med likaledes 10 % från år 1961 till år 1962. Motsvarande

förhöjning från år 1962 till 1963 har antagits bli 5 %.

Uppenbart är att antaganden om den framtida inkomstutvecklingen alltid

måste vara synnerligen osäkra samt att denna osäkerhet blir större i den

mån ett antagande sträcker sig långt framåt i tiden. De gjorda antagandena

kan alltså endast betraktas såsom räkneexempel i vad de avser förhållanden

på längre sikt. I vad avser det innevarande decenniet torde de dock inte te

sig allt för verklighetsfrämmande. Riksförsäkringsverkets förslag skall ju

också begränsas till åren 1965—1970.

Vissa andra omständigheter som kan påverka resultatet av beräkningarna

Verket har utgått från den lagstiftning som gäller vid 1963 års ingång.

Det kan dock inte anses vara helt osannolikt att lagändringar, som påverkar

försäkringens ekonomi, kommer att företagas även under den tidsperiod

som nu är aktuell.

Försäkringen skall bära sina egna förvaltningskostnader. Verket har räknat

med att dessa kostnader kommer att uppgå till 25 milj. kr. år 1963 och

därefter följa realinkomst- och penningvärdesutvecklingen.

Verket avstår från att nu beakta verkningarna av de särskilda avgiftsbestämmelserna

i fråga om redare.

Verkställda beräkningar

De av riksförsäkringsverket nu gjorda beräkningarna avser följande kombinationer

av antaganden, nämligen

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj. ts proposition nr 123 år 1963

Årlig realinkomst- ökning

Årlig levnadskostnads- stegring

Tabeller

3 %

2%

I: 1—i

0 %

0%

II: 1—4

0 %

2%

III: 1—2

1,5 %

0%

IV: 1—2

3 %

0%

V: 1—2

Samtliga tabeller med nummer 1 (I: 1—V: 1) är avsedda att som ett utgångsläge

visa fondutvecklingen under den förutsättningen att inga höjningar

av uttagsprocenten företages efter år 1964 utan att densamma kvarstår

oförändrad vid 7 % av den pensionsgrundande inkomsten. Då denna

uttagsprocent är otillräcklig på lång sikt kommer fonderna så småningom

att visa underskott (negativa fonder markerade med minustecken). Ett nödvändigt

komplement till dessa tabeller utgör därför tabellerna med nummer

2 (I: 2—V: 2) med vilkas hjälp man kan för vart femte år framräkna den

fondställning, som skulle ernås om avgiftsuttaget höjdes med viss procentenhet

fr. o. m. något av åren 1965—75, 1980, 1985 eller 1990.

Det ligger i sakens natur att det är nära nog omöjligt att, även med fastlagda

förutsättningar om ränta m. m., teoretiskt beräkna det slutgiltiga avgiftsuttag,

som bibehåller balans mellan försäkringens utgifter å ena sidan

och fondens ränteavkastning och avgifterna å den andra. Detta gäller framför

allt i alternativen med stigande realinkomster eller stigande levnadskostnader.

Man är därför hänvisad till att mera översiktsmässigt komma

till en uppfattning om lämplig uttagsprocent i förening med en fond av passande

storlek. Det kan i detta sammanhang ha sitt intresse att se vilket avgiftsuttag

som skulle erfordras, därest fondbildning över huvud taget icke

ägde rum. Detta framgår av följande sammanställning (sid. 21), som utvisar

avgiftens storlek beräknad i förhållande till den pensionsgrundande inkomsten

(kol. 1, 4 och 7), i förhållande till den pensionsgrundande inkomsten

jämte basbeloppet (kol. 2, 5 och 8) samt i förhållande till den totala inkomsten

(kol. 3, 6 och 9). Det är att märka att avgiftsuttaget, då fondbildning

inte äger rum, är oberoende av levnadskostnadsstegringar.

Som synes kommer det behövliga avgiftsuttaget i förhållande till den

pensionsgrundande inkomsten att kontinuerligt stiga för att vid slutet av den

betraktade tidsperioden uppgå till omkring 25 % i ett oförändrat realinkomstläge

samt till drygt 18 % i de båda realinkomstökningsaltemativen.

En jämförelse med det beräknade antalet åldringar visar att fullfunktionsstadiet

av försäkringen inträffar under loppet av första årtiondet efter

sekelskiftet, ökningen därefter av det behövliga avgiftsuttaget är förutom av

realinkomstutvecklingen endast avhängig av det ökade antalet pensionärer.

Vid en realinkomstökning behöver avgiftsuttaget höjas i desto långsammare

takt, ju större realinkomstökningen är. Detta beror på att pensionerna

s. a. s. släpar efter realinkomstutvecklingen så länge denna påverkar den

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 123 år 1963 21

Erforderligt avgiftsuttag om fondbildning icke skall äga rum

År

0%

Realinkomstökning

1,5 %

3%

Avgiftsuttag i % av

Avgiftsuttag i % av

Avgiftsuttag i % av

pen-

sions-

grun-

dande

inkomst

pen-

sions-

grun-

dande

inkomst

jämte

bas-

beloppet

total

inkomst

pen-

sions-

grun-

dande

inkomst

pen-

sions-

grun-

dande

inkomst

jämte

bas-

beloppet

total

inkomst

pen-

sions-

grun-

dande

inkomst

pen-

sions-

grun-

dande

inkomst

jämte

bas-

beloppet

total

inkomst

kol. 1

kol. 2

kol. 3

kol. 4

kol. 5

kol. 6

kol. 7

kol. 8

kol. 9

1965

0,6

0,4

0,4

0,6

0,4

0,4

0,6

0,4

0,4

1970

2,5

1,7

1,6

2,2

1,5

1,4

2,0

1,4

1,3

1975

5,4

3,6

3,5

4,6

3,3

3,1

4,0

3,0

2,7

1980

9,4

6,3

6,0

7,7

5,6

5,2

6,5

5,1

4,4

1990

18,2

12,3

11,7

13,6

10,4

9,3

11,7

9,5

7,4

2000

21,5

14,5

13,8

15,4

12,1

10,4

13,8

11,5

7,5

2010

22,7

15,3

14,6

16,3

13,1

10,7

15,5

13,1

6,9

2020

24,8

16,7

15,9

18,4

15,0

11,4

18,4

15,6

6,4

pensionsgrundande inkomstens storlek. Den pensionsgrundande inkomsten,

som ligger mellan basbeloppet och 7,5 gånger detta, kommer emellertid vid

en realinkomstökning, som ju lämnar basbeloppet oförändrat, att påverkas

i allt mindre grad i den mån inkomsterna för allt flera inkomsttagare överskrider

7,5 gånger basbeloppet. Denna effekt kan undgås eller mildras av

exempelvis en sådan åtgärd som en gradvis skeende höjning av den övre

gränsen för den pensionsgrundande inkomsten.

Av sammanställningen framgår vidare -— fortfarande om fondbildning

inte skall äga rum — att det erforderliga avgiftsuttaget, beräknat i förhållande

till den pensionsgrundande inkomsten jämte basbeloppet, kommer i

alternativen med realinkomstökning att tendera mot ett slutläge, som motsvarar

ungefär 87 % (— av det avgiftsuttag, vilket är erforderligt om

avgift beräknas å endast den pensionsgrundande inkomsten. Det erforderliga

avgiftsuttaget i förhållande till den totala inkomsten uppnår ett maximum,

som vid 1,5 % realinkomstökning ligger omkring 12 % år 2020 eller något

senare (kol. 6), och vid 3 % realinkomstökning omkring 7,5 % år 2000

(kol. 9). I båda fallen tenderar därefter det erforderliga procentuella avgiftsuttaget

i förhållande till totalinkomsterna mot allt lägre tal. I fråga

om åren långt fram i tiden torde de i kol. 6 och 9 angivna siffrorna endast

vara av teoretiskt intresse eftersom det kan antagas att, sedan en mera

betydande realinkomststegring inträtt, maximum för de pensionsgrundande

inkomsterna kommer att höjas.

För den period, varom nu är fråga, har såsom huvudalternativ valts att

räkna med en årlig stegring av reälinkomsterna om 3 % och en årlig höj
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj. ts proposition nr 123 år 1963

ning av konsumentprisindex med 2 % (den sammanlagda inkomstökningen

alltså 5 %) samt med en fondränta av alternativt 3, 4, 5 och 6 %. Motsvarande

beräkningar har gjorts med utgångspunkt från att 1963 års realinkomster

och penningvärde förblir oförändrade.

Ett studium av tabellerna I och II synes ge vid handen att en successiv

höjning av avgiftsuttaget upp till 12 % åtminstone för de närmaste decennierna

är tillfyllest utan att vara för högt på längre sikt, om man räknar

med en måttlig fondränta. Förutsättningen härför är dock att övriga antaganden

åtminstone i huvudsak är giltiga för lång tid framöver. I fråga om

ränteantagandet har verket med hänsyn till just nu rådande förhållanden

räknat med en fondränta av 4 å 5 % såsom mest sannolik.

Såsom förut framhållits måste alla antaganden bli mycket osäkra då det

gäller en mera avlägsen framtid. Man torde emellertid vid bedömningen av

avgiftsuttaget under den nu förevarande perioden vara hänvisad till att

stödja sig på antaganden om utvecklingen även efter periodens utgång. Det

kan dock ifrågasättas om det kan vara realistiskt att för mycket lång tid

framåt räkna med realinkomstökningar med 3 % för år. Med hänsyn härtill

kan hållas för högst sannolikt att på längre sikt en uttagsnivå av omkring

12 % är den lägsta som är tänkbar. Denna uttagsprocent har vid förarbetena

till lagstiftningens antagande framstått såsom ett mera slutligt

läge vid de alternativ i vilka räknats med en viss kontinuerlig standardhöjning.

Det ligger därför nära till hands att vid den nuvarande bedömningen

av avgiftsfrågan taga sikte på 12-procentnivån.

Verket har ansett sig böra i första hand överväga en fortsatt stegring av

avgiftsuttaget upp till 12-procentnivån enligt alternativen med en procent

årlig ökning av uttaget, en procent ökning vartannat år och en halv procent

varje år. Därest det av samhällsekonomiska skäl skulle befinnas olämpligt

att verkställa avgiftshöjningar i den takt som nyss berörts och en långsammare

höjning av avgiftsnivån skulle anses önskvärd, uppkommer framdeles

behov av avgiftshöjningar ovanför 12-procentnivån, om man utgår

från samma förutsättningar i övrigt. Verket har ansett sig även böra utarbeta

två alternativ efter denna linje. Beräkningar har sålunda gjorts beträffande

följande alternativ till avgiftsuttag under åren 1965—1970.

Alternativ

Uttagsprocent

1965

1966

1967

1968

1969

1970

1971

1972

1973

1974

1975

A

8

9

10

11

12

12

12

12

12

12

12

B

8

8

9

9

10

10

11

11

12

12

12

C

7%

8

sy2

9

9 H

10

10 Yt

11

11 tf

12

12

D

7

7

8

8

8

9

9

9

10

10

10

E

7

7

7

7

7

8

8

8

8

8

9

I uppställningen har medtagits jämväl åren 1971—1975 enär de flesta av

alternativen bygger på en fortsatt stegring av uttaget under dessa år. I fråga

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:Is proposition nr 123 år 1963

om alternativen D och E har förutsatts fortsatta höjningar med en procent

vart tredje respektive vart femte år till dess ett uttag av 12 % skulle uppnås,

vilket inträffar i D-alternativet år 1979 och i E-alternativet år 1990.

De sålunda gjorda beräkningarna redovisas i tabellbilagorna. Ur dessa

må följande uppgifter här lämnas.

Vid det antagandet att realinkomsterna ökar med 3 % och levnadskostnaderna

med 2 % per år (se tabellerna I: 1—4) skulle vid avgiftsförhöjning

enligt förenämnda alternativ A—E pensionsfonden vid förräntning efter

4 % komma att uppgå till i följande sammanställning angivna belopp i

miljarder kronor.

Vid utgången

av år

Fond vid avgiftsuttag enligt

Alt. A

Alt. B

Alt. C

Alt. D

Alt. E

1965...............

10,6

10,6

10,4

10,3

10,3

1966...............

14,1

13,7

13,6

12,9

12,9

1967...............

18,3

17,5

17,1

16,3

15,9

1968...............

23,1

21,4

21,0

19,7

18,9

1969...............

28,6

26,0

25,3

23,3

22,0

1970...............

34,6

30,9

30,1

27,6

25,7

1975...............

68,7

63,0

61,5

52,9

46,3

1980...............

108,6

101,7

100,0

87,1

70,5

1990...............

189,1

178,8

176,2

157,3

116,5

2000...............

257,5

242,2

238,4

210,3

149,9

2010...............

309,8

287,1

281,5

239,8

150,5

2020...............

264,2

230,7

222,3

160,5

28,0

Av sammanställningen jämte tabellerna I: 1—4 kan utläsas att om avgiftsuttaget

höjes enligt alternativ A kommer fonden vid 4 % ränta att uppnå

sitt maximum omkring år 2010 och därefter minska i allt snabbare takt.

Vid avgiftsförhöjning enligt alternativen B—E börjar fonden att minska

något tidigare såsom framgår av tabell 1: 3.

Som jämförelse kan nämnas att om avgifterna höjs enligt alternativen

A—E men såväl realinkomster som levnadskostnader förblir konstanta (se

tabellerna II: 1—4), skulle fonden under motsvarande förutsättningar i övrigt

bli av följande storleksordning i miljarder kronor.

Vid utgången

av år

Fond vid avgiftsuttag enligt

Alt. A

Alt. B

Alt. C

Alt. D

Alt. E

1965...............

10,2

10,2

10,0

9,9

9,9

1966...............

13,2

12,8

12,7

12,2

12,2

1967...............

16,5

15,8

15,5

14,8

14,5

1968...............

20,1

18,8

18,5

17,5

16,8

1969...............

24,2

22,1

21,6

20,1

19,1

1970...............

28,2

25,4

24,8

22,9

21,5

1975...............

48,2

44,1

43,1

37,5

33,4

1980...............

66,1

61,1

59,8

52,1

43,1

1990...............

88,4

81,0

79,1

67,7

49,0

2000...............

95,3

84,3

81,7

64,5

36,7

2010...............

96,8

80,6

76,4

51,2

11,1

2020...............

88,4

64,5

58,4

21,0

— 39,9

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj. ts proposition nr 123 år 1963

Ehuru fonden här helt naturligt är av en betydligt lägre storleksordning

än i det föregående fallet, företer fondutvecklingen samma drag i de olika

alternativen.

Av bifogade tabeller 1: 4 och II: 4 framgår dessutom hur stort avgiftsuttaget

blir dels i procent av inkomsten (inkl. basbeloppet) upp till 7,5 gånger

basbeloppet, dels i procent av den totala inkomsten. År 1970 skulle avgiftsuttagen

enligt de olika alternativen sålunda bli följande.

Avgiftsuttag i %

Realinkomstökning 3 %

Realinkomstökning 0 %

Levnadskostnadsstegring 2 %

Levnadskostnadsstegring 0 %

Alter-

nativ

Uttag i % av

Uttag i % av

den pensions-

den pensions-

den pensions-

grundande

den pensions-

grundande

grundande

[inkomsten

grundande

inkomsten

inkomsten

jämte

inkomsten

jämte

basbeloppet

basbeloppet

A

12

8,7

8,1

12

8,1

7,7

B

10

7,2

6,7

10

6,8

6,4

C

10

7,2

6,7

10

6,8

6,4

D

9

6,5

6,1

9

6,1

5,8

E

8

5,8

5,4

8

5,4

5,1

I tabell VI har intagits en sammanställning av den beräknade pensionsgrundande

inkomsten för de olika alternativ av realinkomst- och levnadskostnadsutveckling

som ovan behandlats.

Det må till sist framhållas att fondens storlek i samtliga bifogade tabeller

beräknats såsom om avgifter och pensioner för visst år inflyter respektive

utbetalas vid slutet av året. Hänsyn har sålunda inte tagits till det förhållandet

att de debiterade avgifterna i vissa fall inflyter upp till två år

efter det år debiteringen avser. Det huvudsakliga syftet med beräkningarna

har ju varit att belysa utvecklingen på längre sikt och det har därvid synts

lämpligast att inte låta de schematiska beräkningsmetoderna rubbas av den

faktiska utvecklingen under de första åren. Fondens storlek utgjorde vid

slutet av år 1960 478 miljoner kr. och vid slutet av år 1961 1 209 miljoner

kr. Medelräntan på fondens placeringar utgjorde under nämnda år

5,6 % respektive 5,7 %. Vid slutet av år 1962 torde fonden ha stigit till närmare

2,6 miljarder kr. Medelräntan under året kan antagas ha uppgått till

5,4 å 5,5 %.

Verkets förslag

Riksförsäkringsverket har, såsom förut framhållits, att i första hand bedöma

avgiftsfrågan ur försäkringens synpunkt. Härvid blir det naturligt

att eftersträva ett sådant avgiftsuttag under den nu aktuella avgiftsperio
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj. ts proposition nr 123 år 1963

den att försäkringen redan på ett relativt tidigt stadium får en sådan ekonomisk

grund att kraftiga höjningar av avgifterna inte skall bli behövliga

då antalet pensionärer ökar och pensionsbeloppen blir högre. Det bör med

andra ord tillses att den nuvarande generationen inte i mera avsevärd mån

överskjuter kostnaderna för sin pensionering på nästa generation. Därest

man redan under det närmaste årtiondet kommer upp i en uttagsprocent,

vilken kan bedömas såsom realistisk på längre sikt från de antaganden som

nu synes rimliga, minskas sålunda den s. k. överkompensation, som kan

anses tillfalla dem som uppnått viss högre ålder vid tiden för försäkringens

genomförande.

Gentemot den nu angivna principen kan givetvis invändas att det inte är

möjligt att nu bedöma det avgiftsuttag, som är behövligt på längre sikt,

eftersom detta beror av många osäkra faktorer, såsom utvecklingen av penningvärdet

samt förändringar i realinkomsterna, räntefoten och befolkningens

sammansättning ur ålders- och inkomstsynpunkter ävensom sannolikheten

att pensionslagstiftningen tid efter annan kommer att förändras.

Ehuru denna invändning ingalunda kan frånkännas ett visst berättigande

kan den inte befria dem, som är närmast ansvariga för försäkringen, från

skyldigheten att verka för att denna underbygges så väl som är möjligt med

Utgångspunkt från antaganden, som nu synes rimliga.

I det föregående har redovisats fem alternativ till avgiftsuttag under åren

1965—1970. De tre med A, B och C betecknade alternativen är enligt verkets

mening samtliga godtagbara ur de nu redovisade synpunkterna. Uppenbart

är dock att de med B och C betecknade alternativen kommer att i framtiden

medföra ett något högre avgiftsuttag än vad som blir fallet, om avgiftsförhöjning

sker enligt alternativ A. Sistnämnda alternativ ger också

bäst resultat, om man önskar nedbringa den nyss berörda överkompensationen.

Vilket av dessa tre alternativ som bör väljas, synes böra bedömas

även ur andra synpunkter än dem verket har att anlägga på frågan. De

med D och E betecknade alternativen kan förväntas resultera i att betydande

avgiftsförhöjningar blir erforderliga framdeles, då försäkringens utgifter

stiger, och kan därför icke av verket accepteras ur försäkringens

synpunkt.

Utdrag av styrelsens för verket protokoll, utvisande vilka som deltagit i

handläggningen av förevarande ärende samt av styrelseledamoten Wahrolén

uttalad avvikande mening, bilägges.

Stockholm den 18 januari 1963.

Gösta Skogsberg

Underdånigst

ROLF BROBERG

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungi. Maj.ts proposition nr 123 år 1963

Tabell 1:1

avseende utgångsläge vid bibehållande av ett avgiftsuttag om 7 % fr. o. m. dr 1964

Realinkomstökning 3 %

Levnadskostnadsstegring 2 %

År

Avgifts-

uttag

Avgifter

Pensioner

(inkl. förv.- kostn.)

Fond i miljarder kr vid årets slut

vid en förräntning av

%

miljarder

kr

miljarder

kr

3%

4%

5%

6%

1960

3

0,70

0,00

0,70

0,70

0,70

0,70

1961

4

1,06

0,01

1,76

1,77

1,78

1,78

1962

5

1,49

0,02

3,29

3,31

3,34

3,37

1963

6

1,90

0,08

5,20

5,26

5,32

5,38

1964

7

2,36

0,16

7,57

7,68

7,80

7,92

1965

7

2,51

0,25

10,1

10,3

10,5

10,7

1966

7

2,67

0,35

12,6

12,9

13,3

13,6

1967

7

2,83

0,48

15,4

15,9

16,3

16,8

1968

7

3,00

0,63

18,3

18,9

19,5

20,1

1969

7

3,18

0,81

21,1

22,0

22,8

23,7

1970

7

3,36

1,02

24,2

25,2

26,4

27,5

1971

7

3,56

1,25

27,1

28,5

30,0

31,5

1972

7

3,75

1,52

30,2

31,9

33,6

35,6

1973

7

3,96

1,82

33,2

35,3

37,5

39,8

1974

7

4,16

2,19

36,3

38,7

41,4

44,3

1975

7

4,38

2,58

39,1

42,1

45,2

48,7

1976

7

4,61

3,04

41,9

45,3

49,0

53,2

1977

7

4,84

3,52

44,4

48,4

52,8

57,7

1978

7

5,10

4,08

46,8

51,4

56,5

62,2

1979

7

5,35

4,67

48,9

54,1

60,0

66,5

1980

7

5,63

5,32

50,7

56,6

63,3

70,9

1985

7

7,18

9,73

51,4

61,5

73,3

87,3

1990

7

8,94

15,09

34,8

49,6

67,8

90,7

1995

7

10,98

20,78

— 3,8

15,5

40,9

74,8

2000

7

13,31

26,41

— 66,6

— 44,7

— 12,5

34,1

2005

7

15,88

32,48

—157,7

— 136,3

— 99,6

— 39,6

2010

7

18,40

40,99

— 289,6

— 274,7

— 238,0

— 166,0

2015

7

21,11

52,19

— 482,0

— 483,6

— 455,7

— 377,0

2020

7

24,24

64,02

— 750,9

— 784,5

— 781,3

— 708,0

Not. Det torde observeras att fondens storlek genomgående är schematiskt beräknad och

därför inte överensstämmer helt med den faktiska fondutvecklingen åren 1960—02. Se härom i

textavsnittet.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 123 år 1963

27

Tabell 1:2

utvisande den fondökning i miljarder kr vid slutet av år 1970,1975 etc. som blir resultatet av en

höjning av ultagsprocenten med 1 procentenhet fr. o. m. visst år

Realinkomstökning 3 %

Levnadskostnadsstegring 2 %

Höjning av

uttags- procenten

med

1 procent- enhet

fr. o. m. år

Fondränta 3 %

Fondökning vid slutet av år

1970

1975

1980

1985

1990

1995

2000

,2005

2010

2015

2020

1965

2,7

6,1

11,0

17,7

26,7

38,6

54,1

74,0

98,9

129,8

167,9

1966

2,3

5,6

10,4

17,0

25,9

37,8

53,1

72,8

97,6

128,2

166,0

1967

1,8

5,1

9,8

16,3

25,2

36,9

52,1

71,6

96,2

126,6

164,2

1968

1,4

4,6

9,2

15,6

24,4

35,9

51,0

70,4

94,7

124,9

162,2

1969

0,9

4,1

8,6

14,9

23,5

35,0

49,9

69,1

93,2

123,2

160,2

1970

0,5

3,6

8,0

14,2

22,7

34,0

48,8

67,8

91,7

121,5

158,2

1971

—

3,0

7,3

13,5

21,8

33,0

47,6

66,4

90,1

119,6

156,1

1972

2,4

6,7

12,7

20,9

32,0

46,4

65,0

88,5

117,8

153,9

1973

1,8

6,0

11,9

20,0

30,9

45,2

63,6

86,9

115,9

151,7

1974

1,2

5,3

11,1

19,1

29,8

43,9

62,1

85,2

113,9

149,4

1975

0,6

4,6

10,3

18,1

28,7

42,6

60,7

83,5

111,9

147,1

1980

—

0,8

5,9

13,1

22,9

35,9

52,8

74,4

101,3

134,8

1985

—

1,0

7,4

16,3

28,2

44,0

64,1

89,5

121,2

1990

—

1,3

9,2

20,0

34,4

53,1

76,7

106,3

Höjning av

uttags- procenten

med

1 procent- enhet

fr. o. m. år

Fondränta 4 %

Fondökning vid slutet av år

1970

1975

1980

1985

1990

1995

2000

2005

12010

2015

2020

1965

2,8

6,4

11,7

19,3

29,9

44,2

63,3

88,5

121,2

162,9

216,1

1966

2,3

5,9

11,1

18,5

28,9

43,0

61,9

86,8

119,1

160,4

213,0

1967

1,9

5,3

10,4

17,7

27,9

41,8

60,5

85,1

116,9

157,8

209,8

1968

1,4

4,8

9,7

16,9

26,9

40,6

59,0

83,3

114,8

155,1

206,5

1969

1,0

4,2

9,1

16,1

25,9

39,4

57,5

81,4

112,5

152,4

203,3

1970

0,5

3,6

8,4

15,2

24,9

38,1

56,0

79,6

110,3

149,7

199,9

1971

—

3,1

7,7

14,4

23,8

36,9

54,4

77,7

108,0

146,9

196,5

1972

2,5

6,9

13,5

22,8

35,6

52,8

75,8

105,6

144,0

193,0

1973

1,9

6,2

12,6

21,7

34,2

51,2

73,8

103,2

141,1

189,5

1974

1,2

5,5

11,7

20,6

32,9

49,6

71,8

100,8

138,2

185,9

1975

0,6

4,7

10,8

19,5

31,5

47,9

69,8

98,4

135,2

182,3

1980

—

0,8

6,1

13,7

24,4

39,4

59,3

85,7

119,8

163,5

1985

—

1,0

7,5

17,1

30,3

48,3

72,3

103,4

143,6

1990

—

1,3

9,4

21,0

37,0

58,5

86,6

123,2

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj. ts proposition nr 123 år 1963

Tabell 1:2 (forts.)

Höjning av

uttags- procenten

med

1 procent- enhet

fr. o. m. år

Fondränta 5 %

Fondökning vid slutet av år

1970

1975

1980

1985

1990

1995

2000

2005

2010

2015

2020

1965

2,8

6,7

12,6

21,2

33,5

50,8

74,5

106,8

150,0

207,1

282,4

1966

2,4

6,1

11,8

20,2

32,3

49,2

72,5

104,3

146,7

203,0

277,1

1967

1,9

5,5

11,1

19,3

31,1

47,7

70,5

101,7

143,5

198,8

271,8

1968

1,4

4,9

10,3

18,3

29,8

46,1

68,5

99,1

140,2

194,6

266,4

1969

1,0

4,3

9,5

17,3

28,6

44,5

66,9

96,5

136,8

190,4

261,0

1970

0,5

3,7

8,8

16,3

27,3

42,9

64,9

93,9

133,5

186,1

255,6

1971

—

3,1

8,0

15,3

26,0

41,2

62,8

91,2

130,1

181,8

250,0

1972

2,5

7,2

14,3

24,8

39,6

60,7

88,6

126,7

177,4

244,5

1973

1,9

6,4

13,3

23,5

37,9

58,6

85,9

123,3

173,1

238,9

1974

1,3

5,6

12,3

22,2

36,3

56,5

83,2

119,8

168,7

233,3

1975

0,6

4,8

11,3

20,9

34,6

54,4

80,5

116,4

164,3

227,7

1980

—

0,8

6,2

14,4

26,3

43,3

66,9

99,1

142,3

199,6

1985

—

1,0

7,8

17,9

32,6

53,3

81,7

120,0

171,2

1990

—

1,3

9,6

22,0

39,8

64,5

98,0

143,2

Höjning av

uttags- Fondränta 6 %

procenten Fondökning vid slutet av år

med

1 procent- _

enhet

fr. o. m. år

1970

1975

1980

1985

1990

1995

2000

2005

2010

2015

2020

1965

2,9

7,0

13,5

23,3

37,8

58,7

88,5

130,3

188,3

268,1

377,2

1966

2,4

6,4

12,6

22,2

36,3

56,7

85,7

126,6

183,4

261,5

368,3

1967

1,9

5,8

11,8

21,0

34,7

54,6

83,0

122,9

178,5

254,9

359,4

1968

1,4

5,1

10,9

19,9

33,2

52,5

80,2

119,2

173,5

248,2

350,6

1969

1,0

4,5

10,1

18,7

31,6

50,5

77,4

115,5

168,6

241,6

341,7

1970

0,5

3,8

9,2

17,6

30,1

48,4

74,7

111,8

163,6

235,0

332,8

1971

—

3,2

8,3

16,4

28,5

46,3

71,9

108,1

158,7

228,4

324,0

1972

2,5

7,5

15,3

27,0

44,3

69,2

104,5

153,7

221,8

315,2

1973

1,9

6,6

14,1

25,5

42,2

66,4

100,8

148,8

215,2

306,4

1974

1,3

5,8

13,0

24,0

40,2

63,7

97,1

143,9

208,7

297,6

1975

0,6

4,9

11,8

22,4

38,2

61,0

93,5

139,1

202,2

288,9

1980

—

0,8

6,3

15,1

28,3

47,8

75,9

115,5

170,6

246,7

1985

—-

1,0

8,0

18,8

35,1

58,9

92,7

140,1

206,0

1990

—

1,3

9,9

23,1

42,8

71,3

111,5

167,6

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 123 år 1963

Tabell 1:3

Realinkomstökning 3 %

Levnadskostnadsstegring 2 %

År

Alternativ för avgiftsuttag

A

B

C

D

E

1965 ...............

8

8

7,5

7

7

1966 ...............

9

8

8

7

7

1967 ...............

10

9

8,5

8

7

1968 ...............

11

9

9

8

7

1969 ...............

12

10

9,5

8

7

1970 ...............

12

10

10

9

8

1971...............

12

11

10,5

9

8

1972 ...............

12

11

11

9

8

1973 ...............

12

12

11,5

10

8

1974 ...............

12

12

12

10

8

1975 ...............

12

12

12

10

9

1976 ...............

12

12

12

11

9

1977 ...............

12

12

12

11

9

1978 ...............

12

12

12

11

9

1979 ...............

12

12

12

12

9

1980—84 ...........

12

12

12

12

10

1985—89 ...........

12

12

12

12

11

1990—.............

12

12

12

12

12

Fond i miljarder kr

År

Fondränta 3 %

Fondränta 4 %

A

B

C

D

E

A

B

C

D

E

1970.............

33,3

29,6

29,0

26,5

24,7

34,6

30,9

30,1

27,6

25,7

1975.............

64,6

59,2

57,9

49,6

43,3

68,7

63,0

61,5

52,9

46,3

1980.............

99,7

93,4

91,9

79,9

64,1

108,6

101,7

100,0

87,1

70,5

1985.............

132,9

125,7

123,8

110,0

82,8

150,0

141,6

139,5

123,9

94,6

1990.............

160,5

152,0

149,9

133,9

97,4

189,1

178,8

176,2

157,3

116,5

1995.............

180,4

170,6

168,0

149,6

107,3

224,5

212,0

208,9

185,5

136,0

2000.............

193,6

182,3

179,4

158,0

108,9

257,5

242,2

238,4

210,3

149,9

2005.............

200,2

187,0

183,7

158,8

102,0

288,8

270,2

265,6

231,3

157,7

2010.............

191,0

175,7

171,9

143,1

77,2

309,8

287,1

281,5

239,8

150,5

2015.............

150,7

133,1

128,7

95,2

18,9

305,0

277,5

270,6

220,0

111,1

2020.............

69,6

49,2

44,0

5,1

— 83,3

264,2

230,7

222,3

160,5

28,0

Fondränta 5 %

Fondränta 6 %

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj. ts proposition nr 123 år 1963

Tabell 1:4

Alternativ A

Reallnkomstökning 3 %

Levnadskostnadsstegring 2 %

År

Avgiftsuttag i procent av

den pensions- grundande inkomsten

den pensions- grundande inkomsten

jämte basbeloppet

den totala

inkomsten

1965 ................

8

5,5

5,2

1966 ................

9

6,5

5,9

1967 ................

10

7,0

6,6

1968 ................

11

7,8

7,3

1969 ................

12

8,6

8,0

1970 ................

12

8,7

8,1

År

Fondränta 3 %

År

Fondränta 4 %

Fond

vid årets slut

miljarder kr

Fondökning

under året

miljarder kr

Fond

vid årets slut

miljarder kr

Fondökning

under året

miljarder kr

1965

10,4

2,8

1965

10,6

2,9

1966

13,8

3,4

1966

14,1

3,5

1967

17,8

4,0

1967

18,3

4,2

1968

22,4

4,6

1968

23,1

4,8

1969

27,7

5,3

1969

28,6

5,5

1970

33,3

5,6

1970

34,6

6,0

År

Fondränta 5 %

År

Fondränta 6 %

Fond

vid årets slut

miljarder kr

Fondökning

under året

miljarder kr

Fond

vid årets slut

miljarder kr

Fondökning

under året

miljarder kr

1965

10,8

3,0

1965

11,0

3,1

1966

14,4

3,6

1966

14,8

3,8

1967

18,7

4,3

1967

19,2

4,4

1968

23,7

5,0

1968

24,4

5,2

1969

29,6

5,9

1969

30,6

6,2

1970

35,9

6,3

1970

37,1

6,5

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj.ts proposition nr 123 år 1963

Tabell 1:4

Alternativ B

Realinkomstökning 3 %

Levnadskostnadsstegring 2 %

År

Avgiftsuttag i procent av

den pensions- grundande inkomsten

den pensions- grundande inkomsten

jämte basbeloppet

den totala

inkomsten

1965 ................

8

5,5

5,2

1966 ................

8

5,6

5,3

1967 ................

9

6,3

6,0

1968 ................

9

6,4

6,0

1969 ................

10

7,2

6,7

1970 ................

10

7,2

6,7

År

Fondränta 3 %

År

Fondränta 4 %

Fond

vid årets slut

miljarder kr

Fondökning

under året

miljarder kr

Fond

vid årets slut

miljarder kr

Fondökning

under året

miljarder kr

1965

10,4

2,8

1965

10,6

2,9

1966

13,4

3,0

1966

13,7

3,1

1967

17,0

3,6

1967

17,5

3,8

1968

20,7

3,7

1968

21,4

3,9

1969

25,1

4,4

1969

26,0

4,6

1970

29,6

4,5

1970

30,9

4,9

År

Fondränta 5 %

År

Fondränta 6 %

Fond

vid årets slut

miljarder kr

Fondökning

under året

miljarder kr

Fond

vid årets slut

miljarder kr

Fondökning

under året

miljarder kr

1965

10,8

3,0

1965

11,0

3,1

1966

14,1

3,3

1966

14,4

3,4

1967

17,9

3,8

1967

18,4

4,0

1968

22,0

4,1

1968

22,7

4,3

1969

26,9

4,9

1969

27,8

5,1

1970

32,1

5,2

1970

33,3

5,5

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungi. Maj.ts proposition nr 123 år 1963

Tabell 1:4

Alternativ C

Reallnkomstökning 3 %

Levnadskostnadsstegring 2 %

År

Avgiftsuttag i procent av

den pensions- grundande inkomsten

den pensions- grundande inkomsten

jämte basbeloppet

den totala

inkomsten

1965 ................

7,5

5,2

4,9

1966 ................

8

5,6

5,3

1967 ................

8,5

6,0

5,6

1968 ................

9

6,4

6,0

1969 ................

9,5

6,8

6,4

1970 ................

10

7,2

6,7

År

Fondränta 3 %

År

Fondränta 4 %

Fond

vid årets slut

miljarder kr

Fondökning

under året

miljarder kr

Fond

vid årets slut

miljarder kr

Fondökning

under året

miljarder kr

1965

10,2

2,7

1965

10,4

2,8

1966

13,2

3,0

1966

13,6

3,2

1967

16,6

3,4

1967

17,1

3,5

1968

20,3

3,7

1968

21,0

3,9

1969

24,4

4,1

1969

25,3

4,3

1970

29,0

4,6

1970

30,1

4,8

År

Fondränta 5 %

År

Fondränta 6 %

Fond

vid årets slut

miljarder kr

Fondökning

under året

miljarder kr

Fond

vid årets slut

miljarder kr

Fondökning

under året

miljarder kr

1965

10,6

2,8

1965

10,8

2,9

1966

13,9

3,3

1966

14,2

3,4

1967

17,5

3,6

1967

18,0

3,8

1968

21,6

4,1

1968

22,3

4,3

1969

26,2

4,6

1969

27,1

4,8

1970

31,4

5,2

1970

32,5

5,4

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 123 år 1963

33

Tabell 1:4

Alternativ D

Realinkomstökning 3 %

Levnadskostnadsstegring 2 %

År

Avgiftsuttag i procent av

den pensions- grundande inkomsten

den pension^

grundande inkomsten

jämte basbeloppet

den totala

inkomsten

1965 ................

7

4,8

4,6

1966 ................

7

4,9

4,6

1967 ................

8

5,6

5,3

1968 ................

8

5,7

5,3

1969 ................

8

5,7

5,4

1970 ................

9

6,5

6,1

År

Fondränta 3 %

År

Fondränta 4 %

Fond

vid årets slut

miljarder kr

Fondökning

under året

miljarder kr

Fond

vid årets slut

miljarder kr

Fondökning

under året

miljarder kr

1965

10,1

2,5

1965

10,3

2,6

1966

12,6

2,5

1966

12,9

2,6

1067

15,8

3,2

1967

16,3

3,4

1968

19,1

3,3

1968

19,7

3,4

1969

22,5

3,4

1969

23,3

3,6

1970

26,5

4,0

1970

27,6

4,3

År

Fondränta 5 %

År

Fondränta 6 %

Fond

vid årets slut

miljarder kr

Fondökning

under året

miljarder kr

Fond

vid årets slut

miljarder kr

Fondökning

under året

miljarder kr

1965

10,5

2,7

1965

10,7

2,8

1966

13,3

2,8

1966

13,6

2,9

1967

16,7

3,4

1967

17,2

3,6

1968

20,4

3,7

1968

21,0

3,8

1969

24,2

3,8

1969

25,1

4,1

1970

28,8

4,6

1970

29,9

4,8

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1963, 1 sand. Nr 123

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj. ts proposition nr 123 år 1963

Tabell 1:4

Alternativ E

Realinkomstökning 3 %

Levnadskostnadsstegring 2 %

År

Avgiftsuttag i procent av

den pensions- grundande inkomsten

den pensions- grundande inkomsten

jämte basbeloppet

den totala

inkomsten

1965 ................

1 7

4,8

4,6

1966 ................

7

4,9

4,6

1967 ................

7

4,9

4,6

1968 ................

7

5,0

4,7

1969 ................

7

5,0

4,7

1970 ................

8

5,8

5,4

År

Fondränta 3 %

År

Fondränta 4 %

Fond

vid årets slut

miljarder kr

Fondökning

under året

miljarder kr

Fond

vid årets slut

miljarder kr

Fondökning

under året

miljarder kr

1965

10,1

2,5

1965

10,3

2,6

1966

12,6

2,5

1966

12,9

2,6

1967

15,4

2,8

1967

15,9

3,0

1968

18,3

2,9

1968

18,9

3,0

1969

21,1

2,8

1969

22,0

3,1

1970

24,7

3,6

1970

25,7

3,7

År

Fondränta 5 %

År

Fondränta 6 %

Fond

vid årets slut

miljarder kr

Fondökning

under året

miljarder kr

Fond

vid årets slut

miljarder kr

Fondökning

under året

miljarder kr

1965

10,5

2,7

1965

10,7

2,8

1966

13,3

2,8

1966

13,6

2,9

1967

16,3

3,0

1967

16,8

3,2

1968

19,5

3,2

1968

20,1

3,3

1969

22,8

3,3

1969

23,7

3,6

1970

26,9

4,1

1970

28,0

4,3

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 123 år 1963

35

Tabell 11:1

avseende utgångsläge vid bibehållande av ett avgiftsuttag om 7 % fr. o. m. dr 1964

Realinkomstöknlng 0 %

Levnadskostnadsstegring 0 %

År

Avgifts-

uttag

%

Avgifter

miljarder

kr

Pensioner

(inkl. förv.- kostn.)

miljarder

kr

Fond i miljarder kr vid årets slut

vid eu förräntning av

3%

4%

5%

6%

1960

3

0,70

0,00

0,70

0,70

0,70

0,70

1961

4

1,06

0,01

1,76

1,77

1,78

1,78

1962

5

1,49

0,02

3,29

3,31

3,34

3,37

1963

6

1,90

0,08

5,20

5,26

5,32

5,38

1964

7

2,23

0,15

7,44

7,55

7,67

7,79

1965

7

2,24

0,23

9,68

9,87

10,1

10,3

1966

7

2,25

0,32

11,9

12,2

12,5

12,9

1967

7

2,26

0,42

14,0

14,5

14,9

15,4

1968

7

2,26

0,55

16,2

16,8

17,4

18,1

1969

7

2,27

0,69

18,3

19,1

19,8

20,7

1970

7

2,27

0,83

20,2

21,2

22,3

23,4

1971

7

2,28

0,99

22,2

23,4

24,7

26,1

1972

7

2,28

1,16

24,0

25,4

27,0

28,8

1973

7

2,28

1,36

25,6

27,4

29,4

31,5

1974

7

2,28

1,56

27,1

29,3

31,5

34,0

1975

7

2,28

1,79

28,5

30,9

33,6

36,5

1976

7

2,28

2,04

29,5

32,4

35,5

39,0

1977

7

2,28

2,29

30,4

33,7

37,3

41,3

1978

7

2,29

2,56

31,0

34,8

38,9

43,6

1979

7

2,29

2,84

31,4

35,6

40,4

45,7

1980

7

2,30

3,13

31,5

36,2

41,5

47,6

1985

7

2,34

4,81

27,1

34,4

43,1

53,7

1990

7

2,39

6,25

13,9

24,1

37,0

53,4

1995

7

2,46

7,28

- 7,4

5,4

22,8

46,5

2000

7

2,54

7,82

— 35,6

— 21,1

0,9

33,6

2005

7

2,61

8,11

— 70,0

— 54,9

— 28,8

14,4

2010

7

2,63

8,57

— 111,6

— 98,0

— 68,5

— 13,2

2015

7

2,64

9,15

—162,6

—153,2

—122,0

— 52,9

2020

7

2,67

9,50

— 224.0

— 222,7

—192,7

— 108,5

Not. Det torde observeras att fondens storlek genomgående är schematiskt beräknad och

därför inte överensstämmer helt med den faktiska fondutvecklingen åren 1960—62. Se härom i

textavsnittet.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 123 år 1963

Tabell II: 2

utvisande den /ondökning i miljarder krvid slutet av år 1970, 1975 etc. som blir resultatet av en

höjning av uttagsprocenten med 1 procentenhet fr. o. m. visst år

Healinkomstökning 0 %

Levnadskostnadsstegring 0 %

Höjning av

uttags- procenten

med

1 procent-

Fondränta 3 %

Fondökning vid slutet av år

enhet

fr. o. m. år

1970

1975

1980

1985

1990

1995

2000

2005

2010

2015

2020

1965

2,1

4,1

6,5

9,3

12,6

16,5

21,0

26,3

32,5

39,6

47,9

1966

1,7

3,7

6,0

8,8

12,0

15,7

20,1

25,2

31,2

38,2

46,3

1967

1,4

3,3

5,6

8,2

11,3

14,9

19,2

24,2

30,1

36,9

44,7

1968

1,0

2,9

5,1

7,7

10,7

14,2

18,4

23,2

28,9

35,5

43,2

1969

0,7

2,5

4,6

7,1

10,1

13,5

17,5

22,3

27,8

34,2

41,7

1970

0,3

2,1

4,2

6,6

9,5

12,8

16,7

21,3

26,7

33,0

40,2

1971

—

1,7

3,7

6,1

8,9

12,1

15,9

20,4

25,7

31,7

38,8

1972

1,4

3,3

5,6

8,3

11,5

15,2

19,5

24,6

30,5

37,4

1973

1,0

2,9

5,1

7,7

10,8

14,4

18,7

23,6

29,4

36,1

1974

0,7

2,5

4,7

7,2

10,2

13,7

17,8

22,6

28,2

34,7

1975

0,3

2,1

4,2

6,7

9,6

13,0

17,0

21,7

27,2

33,5

1980

—

0,3

2,1

4,3

6,8

9,8

13,3

17,4

22,2

27,7

1985

—

0,3

2,2

4,4

7,0

10,0

13,6

17,8

22,6

1990

—

0,3

2,2

4,5

7,2

10,3

13,9

18,2

Höjning av

uttags- procenten

med

1 procent-

Fondränta 4 %

Fondökning vid slutet av år

enhet

fr. o. m. år

1970

1975

1980

1985

1990

1995

2000

2005

2010

2015

2020

1965

2,1

4,4

7,1

10,4

14,5

19,5

25,7

33,3

42,6

53,8

67,6

1966

1,8

3,9

6,5

9,7

13,7

18,5

24,5

31,8

40,7

51,5

64,8

1967

1,4

3,4

6,0

9,0

12,8

17,5

23,2

30,3

38,9

49,4

62,1

1968

1,0

3,0

5,4

8,4

12,0

16,5

22,1

28,8

37,1

47,2

59,5

1969

0,7

2,6

4,9

7,8

11,3

15,6

20,9

27,5

35,5

45,2

57,1

1970

0,3

2,2

4,4

7,2

10,5

14,7

19,8

26,1

33,8

43,2

54,7

1971

—

1,8

3,9

6,6

9,8

13,8

18,8

24,9

32,3

41,3

52,4

1972

1,4

3,5

6,0

9,1

13,0

17,8

23,6

30,8

39,5

50,1

1973

1,0

3,0

5,5

8,5

12,2

16,8

22,4

29,3

37,7

48,0

1974

0,7

2,6

4,9

7,8

11,4

15,9

21,3

27,9

36,0

45,9

1975

0,3

2,2

4,4

7,3

10,7

14,9

20,2

26,6

34,4

43,9

1980

—

0,3

2,2

4,5

7,4

10,9

15,3

20,6

27,1

35,0

1985

—

0,3

2,2

4,6

7,5

11,2

15,6

21,1

27,7

1990

—

0,4

2,3

4,7

7,8

11,5

16,0

21,5

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 123 år 1963

Tabell 11:2 (forts.)

37

Höjning av

uttags- procenten

med

1 procent- enhet

fr. o. m. år

Fondränta 5 %

Fondökning vid slutet av år

1970

1975

1980

1985

1990

1995

2000

2005

2010

2015

2020

1965

2,2

4,6

7,7

11,6

16,7

23,2

31,6

42,4

56,2

73,7

96,2

1966

1,8

4,1

7,0

10,8

15,6

21,9

29,9

40,1

53,3

70,1

91,5

1967

1,4

3,6

6,4

10,0

14,6

20,5

28,2

38,0

50,5

66,6

87,0

1968

1,0

3,1

5,8

9,2

13,6

19,3

26,6

35,9

47,9

63,2

82,8

1969

0,7

2,7

5,2

8,5

12,7

18,1

25,0

34,0

45,4

60,0

78,7

1970

0,3

2,2

4,6

7,7

11,8

16,9

23,6

32,1

43,0

57,0

74,8

1971

—

1,8

4,1

7,1

10,9

15,8

22,2

30,3

40,7

54,0

71,0

1972

1,4

3,6

6,4

10,1

14,8

20,8

28,6

38,5

51,3

67,5

1973

1,0

3,1

5,8

9,3

13,8

19,5

27,0

36,5

48,6

64,1

1974

0,7

2,7

5,2

8,5

12,8

18,3

25,4

34,5

46,1

60,9

1975

0,3

2,2

4,7

7,8

11,9

17,2

23,7

32,6

43,7

57,8

1980

—

0,3

2,3

4,7

8,0

12,1

17,5

24,4

33,3

44,5

1985

—

0,3

2,3

4,8

8,2

12,4

17,9

25,0

34,0

1990

—

0,3

2,4

5,0

8,4

12,8

18,4

25,5

i

Höjning av

uttags- procenten

med

1 procent- enhet

fr. o. m. år

Fondränta 6 %

Fondökning vid slutet av år

1970

1975

1980

1985

1990

1995

2000

2005

2010

2015

2020

1965

2,2

4,8

8,3

13,0

19,3

27,8

39,2

54,6

75,1

102,6

139,4

1966

1,8

4,3

7,6

12,0

18,0

26,0

36,8

51,3

70,7

96,7

131,5

1967

1,4

3,7

6,8

11,0

16,6

24,2

34,4

48,1

66,5

91,1

124,1

1968

1,0

3,2

6,1

10,1

15,4

22,6

32,2

45,2

62,6

85,9

117,0

1969

0,7

2,7

5,5

9,2

14,3

21,0

30,1

42,4

58,9

80,9

110,3

1970

0,3

2,3

4,9

8,4

13,2

19,6

28,2

39,8

55,3

76,1

104,0

1971

—

1,8

4,3

7,6

12,1

18,2

26,3

37,3

52,0

71,7

98,0

1972

1,4

3,8

6,9

11,1

16,8

24,5

34,9

48,8

67,4

92,1

1973

1,0

3,2

6,2

10,2

15,6

22,9

32,7

45,8

63,4

86,8

1974

0,7

2,7

5,5

9,3

14,4

21,3

30,6

43,0

59,7

81,7

1975

0,3

2,3

4,9

8,5

13,3

19,8

28,6

40,4

56,1

77,0

1980

—

0,3

2,3

5,0

8,6

13,6

20,2

29,2

41,2

57,2

1985

—

0,3

2,4

5,1

8,8

13,9

20,7

29,8

42,1

1990

—

0,3

2,4

5,2

9,1

14,3

21,2

30,5

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 123 år 1963

Tabell 11:3

Realinkomstökning 0 %

Levnadskostnadsstegrlng 0 %

År

Alternativ för avgiftsuttag

A

B

C

D

E

1965................

8

8

7,5

7

7

1966................

9

8

8

7

7

1967................

10

9

8,5

8

7

1968................

11

9

9

8

7

1969................

12

10

9,5

8

7

1970................

12

10

10

9

8

1971................

12

11

10,5

9

8

1972................

12

11

11

9

8

1973................

12

12

11,5

10

8

1974................

12

12

12

10

8

1975................

12

12

12

10

9

1976................

12

12

12

11

9

1977................

12

12

12

11

9

1978................

12

12

12

11

9

1979................

12

12

12

12

9

1980—84............

12

12

12

12

10

1985—89............

12

12

12

12

11

1990—..............

12

12

12

12

12

Fond i miljarder kr

År

Fondränta 3 %

Fondränta 4 %

A

B

C

D

E

A

B

C

D

E

1970

27,1

24,4

23,8

21,9

20,5

28,2

25,4

24,8

22,9

21,5

1975

45,0

41,1

40,2

34,9

30,9

48,2

44,1

43,1

37,5

33,4

1980

59,3

54,8

53,7

46,6

38,1

66,1

61,1

59,8

52,1

43,1

1985

68,2

62,9

61,7

53,3

40,3

79,7

73,7

72,2

62,7

48,5

1990

70,6

64,5

63,1

53,4

36,9

88,4

81,0

79,1

67,7

49,0

1995

67,4

60,4

58,7

47,5

28,4

93,0

84,0

81,8

67,9

45,1

2000

60,6

52,4

50,4

37,5

15,4

95,3

84,3

81,7

64,5

36,7

2005

51,2

41,9

39,4

24,5

— 1,2

96,8

83,5

80,1

59,4

25,7

2010

38,9

28,1

25,2

7,9

— 21,9

96,8

80,6

76,4

51,2

11,1

2015

21,8

9,2

6,0

— 13,9

— 48,5

93,9

74,2

69,2

38,6

— 11,4

2020

— 0,2

— 14,8

— 18,5

— 41,8

— 81,8

88,4

64,5

58,4

21,0

— 39,9

År

Fondränta

5%

Fondränta

6%

A

B

C

D

E

A

B

C

D

E

1970

29,4

26,6

26,0

24,0

22,6

30,5

27,7

27,1

25,1

23,7

1975

51,7

47,3

46,2

40,4

36,1

55,2

50,5

49,5

43,5

39,1

1980

73,6

68,0

66,6

58,1

48,6

81,9

75,7

74,2

65,1

55,1

1985

93,2

86,1

82,3

73,6

58,1

109,0

100,7

99,1

86,5

69,6

1990

110,2

101,2

98,9

85,2

63,9

137,0

125,9

123,2

106,9

82,8

1995

125,8

114,2

111,4

93,9

66,8

168,1

153,3

149,6

127,8

95,5

2000

142,2

127,4

123,7

101,5

67,0

206,3

186,5

181,6

152,5

109,2

2005

161,6

142,9

138,1

109,5

65,5

256,0

229,5

222,8

183,8

126,0

2010

184,8

160,8

154,7

118,5

62,2

320,6

285,1

276,2

224,0

146,7

2015

211,6

180,9

173,3

127,2

55,4

404,3

356,8

344,9

275,0

171,5

2020

243,5

204,3

194,5

135,5

43,9

513,8

450,1

433,9

340,6

202,3

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj.ts proposition nr 123 år 1963

Tabell II: 4

Alternativ A

Realinkomstökning 0 %

Levnadskostnadsstegring 0 %

År

Avgiftsuttag i procent av

den pensions- grundande inkomsten

den pensions- grundande inkomsten

jämte basbeloppet

den totala

inkomsten

1965 ................

8

5,4

5,1

1966 ................

9

6,1

5,8

1967 ................

10

6,8

6,4

1968 ................

11

7,4

7,1

1969 ................

12

8,1

7,7

1970 ................

12

8,1

7,7

År

Fondränta 3 %

År

Fondränta 4 %

Fond

vid årets slut

miljarder kr

Fondökning

under året

miljarder kr

Fond

vid årets slut

miljarder kr

Fondökning

under året

miljarder kr

1965

10,0

2,6

1965

10,2

2,6

1966

12,9

2,9

1966

13,2

3,0

1967

16,0

3,1

1967

16,5

3,3

1968

19,5

3,5

1968

20,1

3,6

1969

23,3

3,8

1969

24,2

4,1

1970

27,1

3,8

1970

28,2

4,0

År

Fondränta 5 %

År

Fondränta 6 %

Fond

vid årets slut

miljarder kr

Fondökning

under året

miljarder kr

Fond

vid årets slut

miljarder kr

Fondökning

under året

miljarder kr

1965

10,4

2,7

1965

10,6

2,8

1966

13,5

3,1

1966

13,8

3,2

1967

16,9

3,4

1967

17,4

3,6

1968

20,8

3,9

1968

21,5

4,1

1969

25,0

4,2

1969

26,0

4,5

1970

29,4

4,4

1970

30,5

4,5

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj. ts proposition nr 123 år 1963

Tabell IJ: 4

Alternativ B

Realinkomstökning 0 %

Levnadskostnadsstegring 0 %

År

Avgiftsuttag i procent av

den pensions- grundande inkomsten

den pensions- grundande inkomsten

jämte basbeloppet

den totala

inkomsten

1965 .............

8

5,4

5,1

1966 .............

8

5,4

5,1

1967 .............

9

6,1

5,8

1968 .............

9

6,1

5,8

1969 .............

10

6,8

6,4

1970 .............

10

6,8

6,4

År

Fondränta 3 %

År

Fondränta 4 %

Fond

vid årets slut

miljarder kr

Fondökning

under året

miljarder kr

Fond

vid årets slut

miljarder kr

Fondökning

under året

miljarder kr

1965

10,0

2,6

1965

10,2

2,6

1966

12,5

2,5

1966

12,8

2,6

1967

15,4

2,9

1967

15,8

3,0

1968

18,2

2,8

1968

18,8

3,0

1969

21,3

3,1

1969

22,1

3,3

1970

24,4

3,1

1970

25,4

3,3

År

Fondränta 5 %

År

Fondränta 6 %

Fond

vid årets slut

miljarder kr

Fondökning

under året

miljarder kr

Fond

vid årets slut

miljarder kr

Fondökning

under året

miljarder kr

1965

10,4

2,7

1965

10,6

2,8

1966

13,1

2,7

1966

13,5

2,9

1967

16,3

3,2

1967

16,7

3,2

1968

19,5

3,2

1968

20,1

3,4

1969

23,0

3,5

1969

23,9

3,8

1970

26,6

3,6

1970

27,7

3,8

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 123 år 1963

41

Tabell 11:4

Alternativ C

Realinkomstökning 0 %

Levnadskostnadsstegring 0 %

År

Avgiftsuttag i procent av

den pensions- grundande inkomsten

den pensions- grundande inkomsten

jämte basbeloppet

den totala

inkomsten

1965 .............

7,5

5,1

4,8

1966 .............

8

5,4

5,1

1967 .............

8,5

5,7

5,5

1968 .............

9

6,1

5,8

1969 .............

9,5

6,4

6,1

1970 .............

10

6,8

6,4

År

Fondränta 3 %

År

Fondränta 4 %

Fond

vid årets slut

miljarder kr

Fondökning

under året

miljarder kr

Fond

vid årets slut

miljarder kr

Fondökning

under året

miljarder kr

1965

9,8

2,4

1965

10,0

2,4

1966

12,4

2,6

1966

12,7

2,7

1967

15,1

2,7

1967

15,5

2,8

1968

17,9

2,8

1968

18,5

3,0

1969

20,8

2,9

1969

21,6

3,1

1970

23,8

3,0

1970

24,8

3,2

Fondränta 5 %

Fondränta 6 %

År

Fond

Fondökning

År

Fond

Fondökning

vid årets slut

under året

vid årets slut

under året

miljarder kr

miljarder kr

miljarder kr

miljarder kr

1965

10,2

2,5

1965

10,4

2,6

1966

13,0

2,8

1966

13,2

2,8

1967

15,9

2,9

1967

16,4

3,2

1968

19,1

3,2

1968

19,8

3,4

1969

22,4

3,3

1969

23,3

3,5

1970

26,0

3,6

1970

27,1

3,8

4 — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 123

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ls proposition nr 123 år 1963

Tabell 11:4

Alternativ D

Realinkomstökning 0 %

Levnadskostnadsstegring 0 %

År

Avgiftsuttag i procent av

den pensions- grundande inkomsten

den pensions- grundande inkomsten

jämte basbeloppet

den totala

inkomsten

1965 ................

7

4,7

4,5

1966 ................

7

4,7

4,5

1967 ................

8

5,4

5,1

1968 ................

8

5,4

5,1

1969 ................

8

5,4

5,1

1970 ................

9

6,1

5,8

År

Fondränta 3 %

År

Fondränta 4 %

Fond

vid årets slut

miljarder kr

Fondökning

under året

miljarder kr

Fond

vid årets slut

miljarder kr

Fondökning

under året

miljarder kr

1965

9,7

2,2

1965

9,9

2,3

1966

11,9

2,2

1966

12,2

2,3

1967

14,4

2,5

1967

14,8

2,6

1968

16,9

2,5

1968

17,5

2,7

1969

19,3

2,4

1969

20,1

2,6

1970

21,9

2,6

1970

22,9

2,8

År

Fondränta 5 %

År

Fondränta 6 %

Fond

vid årets slut

miljarder kr

Fondökning

under året

miljarder kr

Fond

vid årets slut

miljarder kr

Fondökning

under året

miljarder kr

1965

10,1

2,4

1965

10,3

2,5

1966

12,5

2,4

1966

12,9

2,6

1967

15,3

2,8

1967

15,7

2,8

1968

18,1

2,8

1968

18,7

3,0

1969

20,9

2,8

1969

21,7

3,0

1970

24,0

3,1

1970

25,1

3,4

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj. ts proposition nr 123 år 1963

Tabell 11:4

Alternativ E

Realinkomstökning 0 %

Levnadskostnadsstegring 0 %

År

Avgiftsuttag i procent av

den pensions- grundande inkomsten

den pensions- grundande inkomsten

jämte basbeloppet

den totala

inkomsten

1965 ................

7

4,7

4,5

1966 ................

7

4,7

4,5

1967 ................

7

4,7

4,5

1968 ................

7

4,7

4,5

1969 ................

7

4,7

4,5

1970 ................

8

5,4

5,1

År

Fondränta 3 %

År

Fondränta 4 %

Fond

vid årets slut

miljarder kr

Fondökning

under året

miljarder kr

Fond

vid årets slut

miljarder kr

Fondökning

under året

miljarder kr

1965

9,7

2,2

1965

9,9

2,3

1966

11,9

2,2

1966

12,2

2,3

1967

14,0

2,1

1967

14,5

2,3

1968

16,2

2,2

1968

16,8

2,3

1969

18,3

2,1

1969

19,1

2,3

1970

20,5

2,2

1970

21,5

2,4

År

Fondränta 5 %

År

Fondränta 6 %

Fond

vid årets slut

miljarder kr

Fondökning

under året

miljarder kr

Fond

vid årets slut

miljarder kr

Fondökning

under året

miljarder kr

1965

10,1

2,4

1965

10,3

2,5

1966

12,5

2,4

1966

12,9

2,6

1967

14,9

2,4

1967

15,4

2,5

1968

17,4

2,5

1968

18,1

2,7

1969

19,8

2,4

1969

20,7

2,6

1970

22,6

2,8

1970

23,7

3,0

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 123 år 1963

Tabell III: 1

avseende utgångsläge vid bibehållande av ett avgiftsuttag om 7 % fr. o. m. år 1964

Realinkomstökning 0 %

Levnadskostnadsstegring 2 %

År

Avgifts-

uttag

%

Avgifter

miljarder

kr

Pensioner

(inkl. förv.- kostn.)

miljarder

kr

Fond i miljarder kr vid årets slut

vid en förräntning av

3%

4%

5%

6%

1960

3

0,70

0,00

0,70

0,70

0,70

0,70

1961

4

1,06

0,01

1,76

1,77

1,78

1,78

1962

5

1,49

0,02

3,29

3,31

3,34

3,37

1963

6

1,90

0,08

5,20

5,26

5,32

5,38

1964

7

2,28

0,16

7,48

7,60

7,71

7,83

1965

7

2,33

0,24

9,80

9,99

10,2

10,4

1966

7

2,39

0,34

12,1

12,4

12,7

13,1

1967

7

2,44

0,47

14,5

14,9

15,4

15,8

1968

7

2,50

0,61

16,8

17,4

18,0

18,7

1969

7

2,56

0,77

19,1

19,9

20,7

21,6

1970

7

2,61

0,95

21,3

22,3

23,4

24,5

1971

7

2,67

1,16

23,5

24,7

26,1

27,5

1972

7

2,73

1,39

25,5

27,1

28,7

30,5

1973

7

2,78

1,65

27,4

29,3

31,3

33,5

1974

7

2,84

1,94

29,2

31,4

33,8

36,4

1975

7

2,90

2,27

30,7

33,2

36,1

39,2

1976

7

2,96

2,63

31,9

34,9

38,2

41,9

1977

7

3,01

3,02

32,9

36,3

40,1

44,4

1978

7

3,08

3,44

33,5

37,4

41,8

46,7

1979

7

3,15

3,90

33,7

38,1

43,1

48,7

1980

7

3,22

4,38

33,6

38,5

44,1

50,5

1985

7

3,62

7,44

24,5

32,2

41,3

52,4

1990

7

4,08

10,66

— 0,5

9,7

22,8

39,6

1995

7

4,63

13,71

— 43,4

— 31,8

— 15,3

7,7

2000

7

5,28

16,26

— 104,5

— 93,9

— 75,9

— 47,1

2005

7

5,99

18,62

—184,5

— 178,9

—162,8

—130,3

2010

7

6,67

21,72

— 288,5

— 293,8

— 285,3

— 253,4

2015

7

7,39

25,61

— 424,2

— 449,2

— 457,4

— 434,2

2020

7

8,25

29,38

— 597,4

— 654,5

— 693,6

— 693,2

Not. Det torde observeras att fondens storlek genomgående är schematiskt beräknad och

därför inte överensstämmer helt med den faktiska fondutvecklingen åren 1960—62. Se härom i

textavsnittet.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 123 år 1963

45

Tabell III: 2

utvisande den fondökning i miljarder kr vid slutet av år 1970, 1975 etc. som blir resultatet av en

höjning av uttagsprocenten med 1 procentenhet fr. o. m. visst är

Realinkomstökning 0 %

Levnadskostnadsstegring 2 %

Höjning av

uttags- procenten

med

1 procent-

Fondränta 3 %

Fondökning vid slutet av år

enhet

fr. o. m. år

1970

1975

1980

1985

1990

1995

2000

2005

2010

2015

2020

1965

2,3

4,8

7,8

11,7

16,5

22,5

29,9

38,9

50,0

63,3

79,3

1966

1,9

4,3

7,3

11,1

15,8

21,7

28,9

37,8

48,7

61,8

77,6

1967

1,5

3,9

6,8

10,5

15,1

20,9

28,0

36,8

47,5

60,4

76,0

1968

1,1

3,4

6,3

9,9

14,4

20,1

27,1

35,7

46,2

58,9

74,3

1969

0,8

3,0

5,8

9,3

13,8

19,3

26,2

34,6

45,0

57,5

72,6

1970

0,4

2,5

5,3

8,7

13,1

18,5

25,2

33,6

43,7

56,1

71,0

1971

—

2,1

4,8

8,2

12,4

17,7

24,3

32,5

42,5

54,7

69,3

1972

1,7

4,3

7,6

11,7

16,9

23,4

31,5

41,3

53,3

67,7

1973

1,3

3,8

7,0

11,1

16,2

22,5

30,4

40,1

51,9

66,1

1974

0,8

3,3

6,4

10,4

15,4

21,7

29,4

38,9

50,5

64,5

1975

0,4

2,8

5,9

9,8

14,7

20,8

28,4

37,8

49,1

62,9

1980

—

0,5

3,2

6,6

11,0

16,5

23,5

32,1

42,5

55,3

1985

—

0,5

3,6

7,5

12,4

18,7

26,6

36,1

47,9

1990

—

0,6

4,0

8,4

14,1

21,2

29,9

40,7

Höjning av

uttags- procenten

med i

1 procent-

Fondränta 4 %

Fondökning vid slutet av år

enhet

fr. o. m. år

1970

1975

1980

1985

1990

1995

2000

2005

2010

2015

2020

1965

2,3

5,0

8,5

13,0

18,8

26,3

35,8

48,0

63,4

82,6

106,6

1966

1,9

4,5

7,9

12,2

17,9

25,2

34,5

46,4

61,4

80,2

103,8

1967

1,5

4,0

7,3

11,5

17,0

24,1

33,2

44,8

59,5

77,9

100,9

1968

1,1

3,5

6,7

10,8

16,2

23,1

32,0

43,3

57,6

75,6

98,1

1969

0,8

3,1

6,1

10,1

15,3

22,0

30,7

41,8

55,8

73,4

95,4

1970

0,4

2,6

5,5

9,4

14,5

21,0

29,5

40,3

53,9

71,1

92,7

1971

—

2,2

5,0

8,8

13,7

20,0

28,3

38,8

52,2

69,0

90,0

1972

1,7

4,5

8,1

12,9

19,1

26,5

37,3

50,4

66,8

87,4

1973

1,3

3,9

7,4

12,1

18,1

24,8

35,9

48,7

64,7

84,9

1974

0,8

3,4

6,8

11,3

17,2

23,6

34,5

47,0

62,6

82,4

1975

0,4

2,9

6,2

10,5

16,2

22,5

33,2

45,3

60,6

79,9

1980

—

0,5

3,2

6,9

11,8

18,3

26,7

37,4

51,0

68,2

1985

—

0,5

3,6

7,8

13,4

20,7

30,1

42,2

57,4

1990

—

0,6

4,1

8,9

15,2

23,4

34,0

47,5

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 123 år 1963

Tabell III: 2 (forts.)

Höjning av

uttags- procenten

med

1 procent- enhet

fr. o. m. år

Fondränta 5 %

Fondökning vid slutet av år

1970

1975

1980

1985

1990

1995

2000

2005

2010

2015

2020

1965

2,4

5,3

9,1

14,4

21,4

30,8

43,2

59,7

81,2

109,2

145,5

1966

2,0

4,7

8,4

13,5

20,3

29,4

41,4

57,3

78,2

105,3

140,6

1967

1,6

4,2

7,8

12,6

19,2

27,9

39,6

55,0

75,3

101,6

135,9

1968

1,2

3,7

7,1

11,8

18,1

26,6

37,9

52,8

72,4

98,0

131,3

1969

0,8

3,2

6,5

11,0

17,1

25,2

36,2

50,6

69,6

94,5

126,7

1970

0,4

2,7

5,8

10,2

16,1

23,9

34,5

48,5

66,9

91,0

122,4

1971

2,2

5,2

9,4

15,1

22,7

32,9

46,5

64,3

87,7

118,1

1972

1,7

4,6

8,6

14,1

21,5

31,3

44,5

61,8

84,4

113,9

1973

1,3

4,1

7,9

13,2

20,3

29,8

42,5

59,3

81,2

109,8

1974

0,8

3,5

7,2

12,2

19,1

28,3

40,6

56,8

78,1

105,9

1975

0,4

3,0

6,5

11,4

18,0

26,9

38,8

54,5

75,1

102,1

1980

—

0,5

3,3

7,3

12,8

20,3

30,3

43,7

61,4

84,6

1985

—

0,5

3,7

8,2

14,4

22,9

34,3

49,3

69,2

1990

—

0,6

4,2

9,3

16,4

26,0

38,7

55,6

Höjning av

uttags- procenten

med

1 procent-

Fondränta 6 %

Fondökning vid slutet av år

enhet

fr. o. m. år

1970

1975

1980

1985

1990

1995

2000

2005

2010

2015

2020

1965

2,5

5,5

9,9

16,0

24,5

36,3

52,6

75,0

105,5

146,8

202,8

1966

2,0

4,9

9,1

14,9

23,1

34,4

50,1

71,6

100,9

140,7

194,6

1967

1,6

4,3

8,3

13,9

21,7

32,6

47,6

68,3

96,5

134,8

186,7

1968

1,2

3,8

7,6

12,9

20,4

30,8

45,2

65,1

92,2

129,1

179,0

1969

0,8

3,3

6,8

11,9

19,1

29,1

42,9

62,0

88,1

123,5

171,6

1970

0,4

2,7

6,1

11,0

17,8

27,4

40,7

59,0

84,1

118,2

164,5

1971

—

2,2

5,5

10,1

16,6

25,8

38,5

56,1

80,3

113,1

157,6

1972

1,8

4,8

9,2

15,5

24,2

36,5

53,4

76,5

108,1

151,0

1973

1,3

4,2

8,4

14,4

22,8

34,5

50,7

73,0

103,3

144,6

1974

0,8

3,6

7,6

13,3

21,3

32,6

48,1

69,5

98,7

138,4

1975

0,4

3,0

6,8

12,3

19,9

30,7

45,7

66,2

94,3

132,5

1980

—

0,5

3,4

7,7

13,8

22,5

34,7

51,5

74,6

106,2

1985

—

0,5

3,8

8,7

15,6

25,5

39,2

58,1

84,1

1990

—

0,6

4,3

9,8

17,7

28,8

44,3

65,6

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungi. Maj.ts proposition nr 123 år 1963

Tabell IV: 1

avseende utgångsläge vid bibehållande av ett avgiftsuttag om 7 % fr. o. m. år 1964

Realinkomstökning 1,5 %

Levnadskostnadsstegring 0 %

År

Avgifts-

uttag

%

Avgifter

miljarder

kr

Pensioner

(inkl. förv.- kostn.)

miljarder

kr

Fond i miljarder kr vid årets slut

vid en förräntning av

3%

4%

5%

6%

1960

3

0,70

0,00

0,70

0,70

0,70

0,70

1961

4

1,06

0,01

1,76

1,77

1,78

1,78

1962

5

1,49

0,02

3,29

3,31

3,34

3,37

1963

6

1,90

0,08

5,20

5,26

5,32

5,38

1964

7

2,27

0,15

7,48

7,60

7,71

7,83

1965

7

2,33

0,23

9,80

10,0

10,2

10,4

1966

7

2,38

0,33

12,2

12,4

12,8

13,1

1967

7

2,43

0,44

14,5

14,9

15,4

15,9

1968

7

2,49

0,56

16,9

17,5

18,1

18,7

1969

7

2,54

0,70

19,2

20,0

20,8

21,7

1970

7

2,59

0,85

21,5

22,5

23,6

24,7

1971

7

2,64

1,02

23,8

25,1

26,4

27,8

1972

7

2,70

1,21

26,0

27,6

29,2

31,0

1973

7

2,75

1,43

28,1

30,0

32,0

34,2

1974

7

2,80

1,66

30,1

32,3

34,7

37,4

1975

7

2,84

1,91

31,9

34,5

37,4

40,5

1976

7

2,89

2,19

33,6

36,6

40,0

43,7

1977

7

2,94

2,48

35,1

38,6

42,5

46,8

1978

7

3,00

2,78

36,3

40,3

44,8

49,8

1979

7

3,06

3,11

37,4

41,9

47,0

52,7

1980

7

3,12

3,45

38,2

43,2

49,0

55,6

1985

7

3,45

5,45

37,2

45,5

55,3

67,0

1990

7

3,79

7,42

27,4

39,4

54,3

73,1

1995

7

4,19

9,06

8,7

24,4

45,3

73,3

2000

7

4,63

10,23

— 18,0

1,0

28,5

68,3

2005

7

5,06

11,24

— 52,4

— 30,9

3,7

58,0

2010

7

5,40

12,62

— 96,8

— 74,3

— 32,8

39,4

2015

7

5,70

14,44

—155,3

—134,4

— 86,6

7,1

2020

7

6,03

15,89

— 229,9

— 214,4

—162,4

— 43,4

Not. Det torde observeras att fondens storlek genomgående är schematiskt beräknad och

därför inte överensstämmer helt med den faktiska fondutvecklingen åren 1960—62. Se härom i

textavsnittet.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj. ts proposition nr 123 år 1963

Tabell IV: 2

utvisande den fondökning i miljarder kr vid slutet av år 1970,1975 etc. som blir resultatet av en

höjning ao uttag sprocenten med 1 procentenhet fr. o. m. visst år

Realinkomstökning 1,5 %

Levnadskostnadsstegring 0 %

Höjning av

uttags- procenten

med

1 procent-

Fondränta 3 %

Fondökning vid slutet av år

enhet

fr. o. m. år

1970

1975

1980

1985

1990

1995

2000

2005

2010

2015

2020

1965

2,3

4,7

7,7

11,5

16,1

21,7

28,5

36,7

46,6

58,2

71,9

1966

1.9

4,3

7,2

10,9

15,4

20,9

27,6

35,6

45,3

56,7

70,2

1967

1,5

3,8

6,7

10,3

14,7

20,1

26,6

34,6

44,1

55,3

68,5

1968

1.1

3,4

6,2

9,7

14,0

19,3

25,7

33,5

42,8

53,8

66,9

1969

0,7

2,9

5,7

9,1

13,3

18,5

24,8

32,4

41,6

52,4

65,2

1970

0,4

2,5

5,2

8,5

12,6

17,7

23,9

31,4

40,4

51,0

63,6

1971

—

2,1

4,7

7,9

12,0

16,9

23,0

30,3

39,2

49,6

62,0

1972

1,7

4,2

7,4

11,3

16,2

22,1

29,3

38,0

48,2

60,4

1973

1,2

3,7

6,8

10,6

15,4

21,2

28,3

36,8

46,9

58,8

1974

0,8

3,2

6,2

10,0

14,6

20,3

27,3

35,6

45,5

57,2

1975

0,4

2,7

5,7

9,4

13,9

19,5

26,3

34,5

44,2

55,6

1980

—

0,4

3,0

6,3

10,3

15,3

21,5

28,9

37,7

48,2

1985

—

0,5

3,3

6,9

11,4

16,9

23,6

31,6

41,1

1990

—

0,5

3,7

7,6

12,6

18,6

25,7

34,3

Höjning av

uttags- procenten

med

1 procent-

Fondränta 4 %

Fondökning vid slutet av år

enhet

fr. o. m. år

1970

1975

1980

1985

1990

1995

2000

2005

2010

2015

2020

1965

2,3

4,9

8,3

12,7

18,3

25,4

34,3

45,5

59,5

76,7

97,9

1966

1.9

4,5

7,7

12,0

17,4

24,3

33,0

44,0

57,6

74,4

95,1

1967

1,5

4,0

7,2

11,3

16,5

23,2

31,7

42,4

55,6

72,0

92,2

1968

1,1

3,5

6,6

10,6

15,7

22,2

30,4

40,8

53,8

69,8

89,4

1969

0,7

3,0

6,0

9,9

14,8

21,2

29,2

39,3

51,9

67,5

86,7

1970

0,4

2,6

5,4

9.2

14,0

20,2

28,0

37,8

50,1

65,3

84,0

1971

—

2,1

4,9

8,5

13,2

19,2

26,8

36,4

48,3

63,1

81,4

1972

1,7

4,4

7,9

12,4

18,2

25,6

34,9

46,6

61,0

78,8

1973

1,2

3,8

7,2

11,6

17,3

24,4

33,5

44,9

58,9

76,3

1974

0,8

3,3

6,6

10,9

16,3

23,3

32,2

43,2

56,9

73,8

1975

0,4

2,8

6,0

10,1

15,4

22,2

30,8

41,6

54,9

71,4

1980

—

0,4

3,1

6,6

11,1

17,0

24,5

33,9

45,5

60,0

1985

—

0,5

3,4

7,3

12,3

18,8

26,9

37,0

49,6

1990

—

0,5

3,8

8,0

13,6

20,6

29,4

40,3

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 123 år 1963

Tabell IV: 2 (forts.)

49

Höjning av

uttags- procenten

med

1 procent-

Fondränta 5 %

Fondökning vid slutet av år

enhet

fr. o. m. år

1970

1975

1980

1985

1990

1995

2000

2005

2010

2015

2020

1965

2,4

5,2

9,0

14,1

20,9

29,8

41,6

56,9

76,7

102,3

135,2

1966

2,0

4,7

8,3

13,2

19,8

28,4

39,7

54,5

73,8

98,5

130,3

1967

1,5

4,1

7,6

12,4

18,7

27,0

37,9

52,3

70,8

94,8

125,6

1968

1,1

3,6

7,0

11,5

17,6

25,6

36,2

50,0

68,0

91,2

121,0

1969

0,8

3,1

6,4

10,7

16,5

24,3

34,5

47,9

65,3

87,7

116,5

1970

0,4

2,6

5,7

9,9

15,5

23,0

32,9

45,8

62,6

84,2

112,1

1971

—

2,2

5,1

9,2

14,6

21,8

31,3

43,7

60,0

80,9

107,9

1972

1,7

4,5

8,4

13,6

20,5

29,7

41,8

57,4

77,7

103,8

1973

1,3

4,0

7,7

12,7

19,3

28,2

39,8

55,0

74,5

99,8

1974

0,8

3,4

7,0

11,8

18,2

26,7

38,0

52,6

71,5

95,9

1975

0,4

2,9

6,3

10,9

17,1

25,3

36,2

50,3

68,5

92,1

1980

—

0,4

3,2

6,9

12,0

18,9

27,9

39,8

55,1

75,0

1985

—

0,5

3,5

7,7

13,3

20,8

30,7

43,6

60,2

1990

—

0,5

3,9

8,5

14,6

22,8

33,5

47,4

Höjning av

uttags- procenten

med

1 procent-

Fondränta 6 %

Fondökning vid slutet av år

enhet

fr. o. m. år

1970

1975

1980

1985

1990

1995

2000

2005

2010

2015

2020

1965

2,4

5,5

9,7

15,7

23,9

35,3

50,8

71,8

100,4

138,8

190,4

1966

2,0

4,9

8,9

14,6

22,5

33,3

48,2

68,4

95,8

132,6

182,2

1967

1,6

4,3

8,2

13,6

21,1

31,5

45,7

65,1

91,4

126,7

174,3

1968

1,2

3,8

7,4

12,6

19,8

29,7

43,4

61,9

87,1

121,0

166,7

1969

0,8

3,2

6,7

11,6

18,5

28,0

41,1

58,9

83,0

115,5

159,3

1970

0,4

2,7

6,0

10,7

17,3

26,4

38,9

55,9

79,0

110,2

152,2

1971

—

2,2

5,4

9,8

16,1

24,8

36,7

53,1

75,2

105,2

145,4

1972

1,7

4,7

9,0

15,0

23,2

34,7

50,3

71,6

100,2

138,9

1973

1,3

4,1

8,2

13,9

21,8

32,7

47,7

68,0

95,5

132,6

1974

0,8

3,5

7,4

12,8

20,4

30,8

45,2

64,7

91,0

126,5

1975

0,4

3,0

6,6

11,8

19,0

29,0

42,7

61,4

86,7

120,7

1980

—

0,4

3,3

7,3

13,0

21,0

32,0

47,0

67,4

95,0

1985

—

0,5

3,6

8,0

14,4

23,1

35,2

51,6

73,7

1990

—

0,5

4,0

8,9

15,8

25,4

38,5

56,2

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj ds proposition nr 123 år 1963

Tabell V:1

avseende utgångsläge vid bibehållande av ett avgiftsuttag om 7 % fr.o.m. år 1964

Realinkomstökning 3 %

Levnadskostnadsstegring 0 %

År

Avgifts-

uttag

0/

/o

Avgifter

miljarder

kr

Pensioner

(inkl. förv.- kostn.)

miljarder

kr

Fond i miljarder kr vid årets slut

vid en förräntning av

3%

4%

5%

6%

1960

3

0,70

0,00

0,70

0,70

0,70

0,70

1961

4

1,06

0,01

1,76

1,77

1,78

1,78

1962

5

1,49

0,02

3,29

3,31

3,34

3,37

1963

6

1,90

0,08

5,20

5,26

5,32

5,38

1964

7

2,32

0,15

7,53

7,64

7,75

7,87

1965

7

2,42

0,23

9,93

10,1

10,3

10,5

1966

7

2,52

0,33

12,4

12,7

13,0

13,3

1967

7

2,62

0,44

15,0

15,4

15,9

16,3

1968

7

2,72

0,57

17,6

18,2

18,8

19,4

1969

7

2,82

0,72

20,2

21,0

21,8

22,7

1970

7

2,93

0,88

22,8

23,9

25,0

26,1

1971

7

3,03

1,07

25,5

26,8

28,2

29,6

1972

7

3,14

1,27

28,1

29,7

31,5

33,3

1973

7

3,25

1,50

30,7

32,7

34,8

37,0

1974

7

3,35

1,76

33,2

35,6

38,1

40,9

1975

7

3,46

2,03

35,6

38,4

41,4

44,7

1976

7

3,56

2,35

37,9

41,2

44,7

48,6

1977

7

3,67

2,67

40,1

43,8

48,0

52,5

1978

7

3,78

3,03

42,0

46,3

51,1

56,5

1979

7

3,90

3,40

43,8

48,7

54,2

60,3

1980

7

4,02

3,80

45,3

50,8

57,1

64,2

1985

7

4,64

6,29

47,8

57,1

68,1

81,0

1990

7

5,24

8,84

40,6

54,4

71,5

92,8

1995

7

5,83

11,03

22,6

41,6

66,1

98,6

2000

7

6,40

12,69

— 4,5

19,0

52,1

99,0

2005

7

6,91

14,14

— 41,5

— 13,9

28,8

94,0

2010

7

7,26

16,16

— 91,7

— 61,3

— 8,6

79,6

2015

7

7,54

18,64

—160,4

— 129,8

— 67,2

49,2

2020

7

7,84

20,71

— 250,4

— 223,7

—152,8

— 2,5

Not. Det torde observeras att fondens storlek genomgående är schematiskt beräknad och därför

inte överensstämmer helt med den faktiska fondutvecklingen åren 1960—62. Se härom i textavsnittet.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 123 år 1963

51

Tabell V:2

utvisande den fondökning i miljarder kr vid slutet av år 1970,1975 etc. som blir resultatet av en

höjning av uttagsprocenlen med 1 procentenhet fr. o. m. visst år

Realinkomstökning 3 %

Levnadskostnadsstegring 0 %

Höjning av

uttags- procenten

med

1 procent- enhet

lr. o. m. år

Fondränta 3 %

Fondökning vid slutet av år

1970

1975

1980

1985

1990

1995

2000

2005

2010

2015

2020

1965

2,5

5,3

9,0

13,8

19,8

27,1

36,1

46,9

59,8

74,9

92,7

1966

2,1

4,8

8,5

13,2

19,0

26,3

35,1

45,8

58,6

73,4

91,0

1967

1,7

4,4

7,9

12,5

18,3

25,4

34,2

44,7

57,2

71,9

89,2

1968

1,2

3,9

7,4

11,9

17,6

24,6

33,2

43,5

55,8

70,4

87,4

1969

0,8

3,4

6,8

11,2

16,8

23,7

32,2

42,4

54,5

68,8

85,6

1970

0,4

2,9

6,3

10,6

16,1

22,9

31,2

41,2

53,2

67,2

83,8

1971

--

2,5

5,7

10,0

15,3

22,0

30,2

40,0

51,8

65,7

81,9

1972

2,0

5,2

9,3

14,6

21,1

29,1

38,8

50,4

64,1

80,1

1973

1,5

4,6

8,6

13,8

20,2

28,1

37,7

49,0

62,5

78,2

1974

1,0

4,0

8,0

13,0

19,3

27,1

36,5

47,7

60,9

76,4

1975

0,5

3,4

7,3

12,3

18,4

26,0

35,3

46,3

59,2

74,5

1980

—

0,6

4,0

8,4

14,0

20,9

29,3

39,3

51,2

65,2

1985

—

0,7

4,6

9,5

15,7

23,3

32,4

43,2

55,9

1990

—

0,7

5,1

10,6

17,4

25,5

35,2

46,6

Höjning av

uttags- procenten

med

1 procent-

Fondränta 4 %

Fondökning vid slutet av år

enhet

lr. o. m. år

1970

1975

1980

1985

1990

1995

2000

2005

2010

2015

2020

1965

2,5

5,6

9,7

15,2

22,4

31,5

43,1

57,7

75,7

97,8

125,1

1966

2,1

5,1

9,1

14,4

21,4

30,4

41,8

56,0

73,7

95,4

122,1

1967

1,7

4,5

8,5

13,7

20,5

29,3

40,4

54,4

71,7

92,9

119,1

1968

1,3

4,0

7,8

12,9

19,6

28,2

39,0

52,7

69,6

90,5

116,1

1969

0,8

3,5

7,2

12,2

18,7

27,0

37,7

51,0

67,6

88,0

113,1

1970

0,4

3,0

6,6

11,4

17,8

25,9

36,3

49,4

65,6

85,6

110,1

1971

—

2,5

6,0

10,7

16,8

24,8

35,0

47,7

63,6

83,1

107,2

1972

2,0

5,4

9,9

15,9

23,7

33,6

46,1

61,6

80,7

104,2

1973

1,5

4,7

9,2

15,0

22,6

32,3

44,5

59,6

78,3

101,3

1974

1,0

4,1

8,4

14,1

21,5

30,9

42,8

57,6

75,9

98,3

1975

0,5

3,5

7,7

13,2

20,4

29,6

41,2

55,7

73,5

95,4

1980

—

0,6

4,1

8,8

15,1

23,1

33,3

46,0

61,8

81,1

1985

—

0,7

4,7

10,0

16,9

25,8

36,9

50,6

67,6

1990

—

0,7

5,2

11,1

18,7

28,3

40,2

54,9

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj. ts proposition nr 123 år 1963

Tabell V:2 (forts.)

Höjning av

uttags- procenten

med

1 procent- enhet

fr. o. m. år

Fondränta 5 %

Fondökning vid slutet av år

1970

1975

1980

1985

1990

1995

2000

2005

2010

2015

2020

1965

2,6

5,8

10,4

16,8

25,3

36,7

51,8

71,3

96,6

129,2

170,9

1966

2,1

5,3

9,7

15,9

24,2

35,3

49,8

68,9

93,5

125,2

165,8

1967

1,7

4,7

9,0

15,0

23,0

33,8

48,0

66,5

90,5

121,3

160,8

1968

1,3

4,2

8,3

14,1

21,9

32,3

46,1

64,1

87,4

117,4

155,9

1969

0,8

3,6

7,6

13,2

20,7

30,9

44,2

61,7

84,4

113,5

151,0

1970

0,4

3,1

6,9

12,3

19,6

29,4

42,4

59,4

81,4

109,7

146,1

1971

—

2,6

6,2

11,4

18,5

28,0

40,6

57,1

78,5

106,0

141,3

1972

2,0

5,6

10,6

17,4

26,6

38,8

54,8

75,6

102,3

136,6

1973

1,5

4,9

9,7

16,3

25,2

37,1

52,6

72,7

98,6

131,9

1974

1,0

4,3

8,9

15,3

23,9

35,3

50,4

69,9

95,0

127,3

1975

0,5

3,6

8,1

14,2

22,6

33,6

48,2

67,1

91,5

122,8

1980

—

0,6

4,2

9,3

16,2

25,6

37,9

54,0

74,8

101,5

1985

—

0,7

4,8

10,5

18,3

28,6

42,1

59,6

82,1

1990

—

0,7

5,4

11,7

20,2

31,4

45,9

64,7

Höjning av

uttags- procenten

med

1 procent- enhet

fr. o. m. år

Fondränta 6 %

Fondökning vid slutet av år

1970

1975

1980

1985

1990

1995

2000

2005

2010

2015

2020

1965

2,6

6,1

11,3

18,6

28,9

43,1

62,7

89,2

125,1

173,4

238,2

1966

2,2

5,5

10,4

17,5

27,4

41,1

60,0

85,7

120,4

167,0

229,7

1967

1,7

4,9

9,6

16,4

25,9

39,2

57,4

82,2

115,7

160,8

221,4

1968

1,3

4,3

8,8

15,3

24,5

37,3

54,9

78,8

111,1

154,7

213,2

1969

0,8

3,7

8,0

14,3

23,1

35,4

52,3

75,4

106,7

148,7

205,1

1970

0,4

3,2

7,3

13,3

21,7

33,6

49,9

72,1

102,3

142,8

197,3

1971

—

2,6

6,5

12,3

20,4

31,8

47,5

68,9

98,0

137,0

189,6

1972

2,1

5,8

11,3

19,1

30,0

45,1

65,8

93,8

131,4

182,0

1973

1,5

5,1

10,3

17,8

28,3

42,9

62,7

89,6

125,9

174,7

1974

1,0

4,4

9,4

16,6

26,7

40,6

59,7

85,6

120,6

167,5

1975

0,5

3,7

8,5

15,3

25,0

38,4

56,8

81,7

115,3

160,5

1980

—

0,6

4,3

9,8

17,5

28,4

43,4

63,8

91,4

128,5

1985

—

0,7

4,9

11,0

19,7

31,8

48,3

70,6

100,6

1990

—

0,7

5,5

12,3

21,9

35,0

52,8

76,8

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 123 år 1963

53

Tabell VI

Beräknad pensionsgrundande inkomst i miljarder kr

I

II

III

TV

V

Realinkomstökning

3%

0%

0%

1.5 %

3%

Levnadskostnads-

stegring

2%

0%

2%

0%

0%

År

1960................

23,2

23,2

23,2

23,2

23,2

1961................

26,5

26,5

26,5

26,5

26,5

1962................

29,9

29,9

29,9

29,9

29,9

1963................

31,7

31,7

31,7

31,7

31,7

1964................

33,8

31,9

32,5

32,5

33,1

1965................

35,9

32,0

33,3

33,3

34,5

1966................

38,1

32,1

34,1

34,0

35,9

1967................

40,4

32,2

34,9

34,8

37,4

1968................

42,9

32,3

35,7

35,5

38,8

1969................

45,4

32,4

36,5

36,3

40,3

1970................

48,0

32,5

37,3

37,0

41,8

1971................

50,8

32,6

38,2

37,8

43,3

1972................

53,6

32,6

39,0

38,5

44,9

1973................

56,5

32,6

39,8

39,2

46,4

1974................

59,5

32,6

40,6

39,9

47,9

1975................

62,6

32,6

41,4

40,6

49,4

1976................

65,9

32,6

42,2

41,4

50,9

1977................

69,2

32,6

43,1

42,1

52,5

1978................

72,8

32,7

44,0

42,8

54,1

1979................

76,5

32,7

44,9

43,6

55,7

1980................

80,4

32,8

46,0

44,5

57,4

1985................

102,5

33,5

51,8

49,2

66,3

1990................

127,7

34,1

58,2

54,2

74,8

1995................

156,8

35,1

66,1

59,9

83,2

2000................

190,2

36,2

75,4

66,2

91,4

2005................

226,9

37,2

85,5

72,3

98,8

2010................

262,9

37,6

95,3

77,2

103,7

2015................

301,6

37,7

105,5

81,4

107,7

2020................

346,2

38,1

117,9

86,1

112,0

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj. is proposition nr 123 år 1963

Transumt

RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET nr 23

Den 18 januari 1963 Styrelsens protokoll

Såsom styrelseledamöter deltog i sammanträdet:

t. f. generaldirektören Broberg,

» överdirektören Hultström,

ledamoten Blomgren,

» Johansson,

» Mehr, utom vid 3—9 §§,

» Wahrolén,

» Östlund.

I övrigt närvar vid sammanträdet:

suppleanten Bengtsson,

avdelningschefen Bruno,

t. f. » örtengren, föredragande vid 3—7 §§,

» » Parenius, föredragande vid 8 §,

byråchefen Skogsberg, föredragande vid 2 §,

» Järnbrink,

t. f. » Ahlström,

byrådirektören Kjellström, utom vid 3—9 §§. 2

2 §•

Fortsattes den vid tidigare sammanträden förda diskussionen angående

storleken av avgiftsuttaget för den allmänna tilläggspensioneringen efter utgången

av år 1964; och beslöt Riksförsäkringsverket avgiva förslag i ämnet

till Kungl. Maj :t.

Från beslutet anförde ledamoten Wahrolén avvikande mening, varvid han

anförde följande.

Som framgår av de till RFV :s skrivelse fogade tabellerna medger samtliga

redovisade avgiftsalternativ för de närmaste två—tre decennierna en avsevärd

fondökning. I relation till de av pensionsberedningen år 1957 utförda

beräkningarna blir fondökningen under denna tid vid samtliga alternativ

gynnsam, sedd ur pensionssystemets synpunkt. Orsaken härtill är framför

allt de sedan 1957 inträffade reallöneökningarna, som accelererat fonduppbyggnaden

på ett påtagligt sätt.

Först från tiden kring nästa sekelskifte och framåt blir skillnaden mellan

de olika avgiftsalternativen mera tydlig. Av flera skäl låter det sig emellertid

inte göra att nu framtaga siffror av ens någorlunda acceptabel tillförlitlighet

för fondutvecklingen så pass långt fram i tiden. Räknar man med en

fortsatt årlig löneutveckling av ungefär samma storlek som under perioden

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj. ts proposition nr 123 år 1963

1957—1962 och ett samtidigt bibehållande av nu gällande takbestämmelser

för pensioner och pensionsunderlag, kommer relativt snart alla inkomsttagare

att passera ATP-taket. Detta har en begränsande effekt, först på avgiftstillflödet

och därefter på pensionsutgifterna (denna tidsföljd i skeendet

är av väsentlig betydelse). Den korrigering av takbestämmelserna, som kan

tänkas böra ske i en sådan situation, har inte kunnat återspeglas i tabellerna.

Pensionsunderlaget, som för närvarande är i runt tal 2/3 av de totala inkomsterna,

skulle enligt RFV :s beräkningar under senare delen av tabellperioden

sjunka till omkring Vä av dessa inkomster, vilket får anses orimligt

som förutsättning för en avgiftskalkyl. En sådan förutsättning skulle

nämligen då innebära, att det av RFV åsyftade framtida avgiftsuttaget om

12 % i verkligheten endast betydde 4 % av den totala inkomstsumman.

Om man däremot räknar med helt oförändrade löner, har man fått ett alternativ,

som inte heller kan vara realistiskt. Hela ATP-systemet får anses

vila på uppfattningen, att våra försörjningsmöjligheter undan för undan

skall bli allt bättre och att produktionen skall öka på ett sådant sätt, att pensionsbördorna

blir av någorlunda överkomlig storlek. Detta underlättas av

att avgiftstillflödet påverkas av lönehöjningar tidigare och kraftigare än vad

pensionsutgifterna påverkas och att utgående pensioner kan bäras upp av

samtidiga avgifter från stigande lönesummor för de aktiva, så som ett fördelningssystem

bör fungera. Konjunktursvackor kan tillfälligt rubba denna

bild, men det är väl främst för sådana situationer AP-fonden är till.

Av dessa skäl är det inte nu möjligt att med någon rimlig klarhet bedöma

pensionssystemets ekonomi för längre tid framåt än på sin höjd några decennier.

För en sådan tidsperiod erfordras icke för pensionssystemets skull

så pass kraftiga höjningar av avgiftsuttaget, som redovisats i alternativ

A—C i RFV:s skrivelse. Redan alt. E (1 % höjning vart femte år) skulle för

den närmaste tiden leda till minst lika gynnsamma relationer mellan fondens

ökning och dess utgifter, som 1957 års pensionsutredning beräknade,

och alt. D, innebärande en höjning med 1 % vart tredje år, skulle leda till

en fondbildning, som i varje fall för de närmaste 15 åren skulle gå betydligt

längre, än som förutsattes vid pensionssystemets tillkomst.

Icke heller från andra synpunkter än pensionssystemets behov synes anledningar

föreligga att nu forcera fonduppbyggnaden. Det kraftiga bortfall

av övrigt sparande, som förutsattes bli en följd av ATP:s införande, har

blivit vida mindre än befarat. Andra sociala reformer kräver sin andel av de

löpande inkomsterna under 1960-talets senare del, exempelvis den fortsatta

uppbyggnaden av folkpensionen och den fjärde semesterveckan. I det i

RFV:s skrivelse återgivna uttalandet av socialministern i 1958 års proposition

i ärendet betonade statsrådet, alt skäl talade för att inte från början

sälta pensionsavgifterna för högt med tanke på de återverkningar, som avgifterna

får på löner och konsumtion. Liknande tankegångar torde med fog

kunna anses giltiga även i dagens situation i fråga om den fortsatta avgifts
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 123 år 1963

höjningen. I första hand gäller detta önskvärdheten av några års paus i höjningarna

efter år 1964.

Av ovan i korthet redovisade skäl finner jag, att för perioden 1965—1970

valet av avgiftsalternativ står mellan alt. D och alt. E. Alt. D medger en

snabbare fondökning, men även alternativ E förtjänar att allvarligt beaktas

mot bakgrunden av den nuvarande ovissheten i fråga om näringslivets förmåga

att i ett pressat kostnadsläge bära både lönehöjningar och andra

ökande sociala kostnader. Det måste också starkt betonas, att ATP-systemet

skall vara ett fördelningssystem, icke ett pensionsreservsystem.

Denna paragraf skulle anses omedelbart justerad.

Vid protokollet:

Sven Olov örtengren

I transumerade delar rätt avskrivet

Bestyrkes å tjänstens vägnar:

Brita Åhman

IDUNS TRYCKENI, ESSELTE. STHLM SS

812103

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1963:289 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning rörande anslag till Befrämjande av husdjursaveln m. m. a1 i texten
  2. 2LU 1963:57 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående procentsatsen för uttag av avgift under åren 1965—1969 till försäkringen f s. 1 i texten