Sök i Ratio Lex

Angående vissa åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område, m. m

1963-03-29 · 35 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 33 av 35 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1963:134, Angående vissa åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 134 år 1963

1

Nr 134

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa åtgärder

i prisreglerande syfte på jordbrukets område, m. m.;

given Stockholms slott den 29 mars 1963.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

BERTIL

Eric Holmqvist

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen redovisas resultatet av de överläggningar som i februari

och mars 1963 ägt rum mellan regeringen och representanter för jordbruksnäringen.

Resultatet har sammanfattats i en den 27 mars 1963 dagtecknad

överenskommelse. I denna bär, med förbehåll för riksdagens godkännande i

tillämpliga delar, förutsatts bland annat vissa åtgärder i fråga om tillämpningen

vid utlösningen den 15 maj 1963 av den s. k. treprocentregeln i det

nu gällande sexårsavtalet, en ökning av den totalram för vad som av införselavgiftsmedel

får disponeras för regleringsändamål, en ökning av statens

andel i skördeskadefonden samt en främjad rationaliseringsverksamhet. Genom

överenskommelsen beräknas jordbruket tillföras drygt 400 miljoner kr.

under återstående del av nu löpande avtalsperiod.

Vidare framläggs förslag angående bland annat anslag till prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område och till särskild lagring av livsmedel jämte

vissa av statens jordbruksnämnd aktualiserade spörsmål berörande ändrat

gränsskydd för enstaka varuslag, regleringsavgifter, in. m.

1 Iiihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 134

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 13b år 1963

Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 29

mars 1963.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Edenman, Johansson,

ap Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist, fråga om vissa åtgärder

i prisreglerande syfte på jordbrukets område, m. m. samt anför därvid.

I årets statsverksproposition (bil. 11, p. 28 och 168) har Kungl. Maj:t —

sedan jag anmält min avsikt att senare föreslå Kungl. Maj :t att för riksdagen

framlägga särskild proposition angående vissa åtgärder i prisreglerande

syfte på jordbrukets område, m. m. — föreslagit riksdagen att, i avbidan på

särskild proposition, till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för

budgetåret 1963/64 beräkna ett förslagsanslag av 153 miljoner kr. samt till

Särskild lagring av livsmedel för samma budgetår ett investeringsanslag av

10 miljoner kr.

I skrivelse den 20 augusti 1962 har statens jordbruksnämnd framlagt beräkningar

och förslag rörande medelsbehovet under nästa budgetår för bl. a.

de ändamål, som avses med nyssnämnda anslag.

Med skrivelser den 4 december 1962 och den 26 januari 1963 har jordbruksnämnden

gjort anmälan av resultaten från vissa undersökningar av det

aktuella ekonomiska läget i jordbruket.

Riksförbundet Landsbygdens folk och Sveriges lantbruksförbund har i en

gemensam skrift den 6 december 1962 hemställt om förhandlingar om åtgärder

för att förverkliga den jordbrukspolitiska målsättningen.

Vidare torde få anmälas en av jordbruksnämnden den 9 oktober 1962 gjord

framställning angående prisutjämningen för kärnbindemedel.

Därjämte torde här böra behandlas en skrivelse den 15 januari 1963, i vilken

jordbruksnämnden efter samråd med arbetsmarknadsstyrelsen, kommerskollegium

och överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap framlagt

vissa förslag rörande fortsatt stöd åt spånadslinodlingen. över framställningen

har, efter remiss, yttrande avgivits av statskontoret.

I skrivelse den 5 februari 1963 har jordbruksnämnden gjort framställning

i vissa frågor rörande jordbruksregleringen m. m.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 13 i år 1963

3

il skrivelse den-20 mars 1963 har jordbruksnämnden inkommit med förslag

rörande stödåtgärder för fodersäd.

Mot bakgrunden av de av statens jordbruksnämnd lämnade redogörelserna

för det aktuella ekonomiska läget i jordbruket och i anledning av de båda

nyss nämnda förbundens hemställan om förhandlingar har vissa överläggningar

på sistone ägt rum mellan regeringen och representanter för

jordbruksnäringen, överläggningarna har resulterat i en den 27 mars 1963

dagtecknad överenskommelse.

Överenskommelse den 27 mars 1963 rörande vissa åtgärder på

jordbrukets område

Vid de överläggningar som ägt rum mellan regeringen och representanter

för Riksförbundet Landsbygdens folk samt Sveriges lantbruksförbund om

jordbrukets ekonomiska läge har konstaterats, att det system för prispolitiken

på jordbrukets område som byggts upp på grundval av 1959 års överenskommelse

icke helt kunnat infria de förväntningar man ställt på detsamma.

Det nu löpande prisregleringssystemet är dock alltjämt ett betydelsefullt

medel för fullföljande av tidigare fastlagda riktlinjer för jordbrukspolitiken.

Med viss justering bör därför »sexårsavtalet» gälla till avtalsperiodens

utgång 1965. Vissa vid avtalets ingående uppställda förutsättningar,

bl. a. om då gällande inkomstförhållanden och beräkningar av den kommande

löneutvecklingen, har under den förflutna delen av avtalsperioden icke

helt uppfyllts. Vidare bär vissa svagheter i det till regleringen knutna indexsystemet

kunnat konstateras. Detta motiverar att vissa kompensationsåtgärder

vidtas. Därutöver föranleder förändringar i marknadsläget för jordbruksexporten

att jordbruket bör tillföras vissa medel. Utvecklingen har också visat

på nödvändigheten att ytterligare påskynda dem rationaliseringsverksamhet,

som pågår inom näringen.

Mot bakgrunden härav har vid överläggningarna, under förutsättning av

riksdagens godkännande i tillämpliga delar, en överenskommelse av följande

innehåll träffats.

1. Under den senaste kända tremånadersperioden har världsmarknadspriserna

på jordbruksprodukter stigit på sådant sätt att skillnaden mellan de

i vårt jordbruksprisregleringssystem ingående världsmarknadsprisindex och

kostnadsindex överstigit 3 procent, vilket enligt gällande regler kommer att

medföra en generell sänkning av införselavgifterna på livsmedel fr. o. m.

den 15 maj 1963. För att möjliggöra en höjning av det svenska jordbrukets

inkomstnivå har överenskommits att denna regelutlösning skall begränsas

till hälften av vad den borde vara enligt gällande system. Härigenom kommer

jordbruket att tillföras ca 112 miljoner kronor per år intill den 1 september

1965. För att trygga denna effekt kräves en viss höjning av de nuvarande

prisgränserna. Denna ändring bör genomföras enligt avtalets regler.

lf Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 134

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 13 b år 1963

2. Med hänsyn till att treprocentregelns utlösning till stor del framkallats

av prisstegringar på socker och smör har förutsatts att av den sänkning av

införselavgifterna som kommer att ske den 15 maj — motsvarande ett belopp

av ca 112 miljoner kronor per år — ett större belopp skall läggas på

socker och smör än vad som motsvarar en lika fördelning på alla varor.

Beträffande socker förutsättes en sänkning av införselavgiften med 2,74

öre, vilket motsvarar full utlösning av treprocentregeln. Beräkningsmässigt

ger detta ett totalbelopp per år av ca 6,5 miljoner kronor.

Beträffande smör har förutsatts en sänkning av införselavgiften med 48

öre, vilket motsvarar ca 40 miljoner kronor per år. Detta innebär en sänkning

av avgiften med 29 öre utöver vad som skulle följa av en full regelutlösning.

Det har därvid förutsatts att den extra avgiftssänkningen om 29 öre

kombineras med en nedjustering av prisgränserna. Den nuvarande nedre

prisgränsen på smör, 552 öre, kommer därigenom att sänkas till 523 öre, vilket

är lika med den nedre prisgräns som gällde t. o. m. den 20 mars. Enligt

uppgift från representanterna för jordbrukets organisationer räknar Svenska

mejeriernas riksförening med att under våren gå ned med riksnoteringen på

smör, vilket innebär en reell prissänkning för konsumenterna.

Det efter avgiftssänkningen på socker och smör återstående beloppet förutsättes

medföra en sänkning av införselavgifterna på övriga produkter i

enlighet med sexårsavtalets huvudregel.

3. För regleringsåret 1962/63 förutsättes att den ram för vad som av införselavgiftsmedel

får disponeras för regleringsändamål på jordbrukets område

ökas med 40 miljoner kronor till 150 miljoner kronor. För vart och ett

av återstående två regleringsår ökas denna ram med 50 miljoner kronor till

160 miljoner kronor. Dessa ytterligare medel är avsedda att tillföras jordbrukets

olika regleringskassor för prisstödjande åtgärder samt för att täcka

kostnader för rabattering, lagring och kvalitetsbefrämjande åtgärder.

I beloppet för regleringsåret 1962/63 ingår täckning för de exportförluster

som uppkommit till följd av ändrade marknadsförhållanden. För vart

och ett av de följande regleringsåren fastställes eventuella sådana förlustbelopp

så snart detta kan ske, varvid medel tages ur disponibla införselavgiftsmedel.

Här angivna kompensationsbelopp till jordbruket utgår under förutsättning

att införselavgiftsmedel finnes tillgängliga.

Beträffande de åtaganden rörande jordbruket, som Sverige kan komma att

acceptera gentemot EFTA, förutsättes att kostnaderna härför, liksom för

närvarande är fallet, kommer att bestridas av inflytande fettregleringsavgifter.

4. Statens andel av det belopp, som skall tillföras skördeskadefonden, höjes

från budgetåret 1963/64 till 50 procent, vilket medför en årlig anslagsökning

på 5 miljoner kronor.

5. Regeringen har vidare förklarat sig beredd att undersöka möjligheterna

att institutionellt förbättra jordbrukets kreditmöjligheter.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 13i år 1963

5

6. För att ytterligare främja jordbrukets rationalisering bör anslagen och

kreditgarantiramarna för yttre och inre rationalisering ökas med belopp,

som tillsammans med höjd medelsanvisning till jordfonden innebär en förstärkning

av verksamheten med 40 miljoner kronor för nästa budgetår utöver

vad som föreslagits i årets statsverksproposition. Redan för innevarande

budgetår kommer vissa garantiramar att utökas med sammanlagt 12

miljoner kronor. Jordbrukets organisationer har förklarat sig beredda att

genom upplysning och rådgivning kraftigt stödja denna verksamhet.

Jordbruksnämndens förslag såvitt rör anslaget till prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område

I sin skrivelse den 20 augusti 1962 hemställer statens jordbruksnämnd, att

förslagsanslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område ökas med

10 000 000 kr. i enlighet med följande tablå.

Anslag

1962/63

1. Allmänt mjölkpristillägg ...... 101 500 000

2. Stöd åt odling och beredning

av hampa samt till vissa odlingsförsök

m. m. avseende spånads
växter

...................... 700 000

3. Prisutjämning av vissa jord
bruksreglerade

råvaror till livsmedelsindustrin

.............. 40 000 000

4. Diverse kostnader............ 1 100 000

Anslag resp. anslagsbehov (avrundat)

........................ 143 000 000 1 2

Förslag ökning

1963/64

101 500 000

700 000

50 000 000 + 10 000 000

1 100 000 —

153 000 000 + 10 000 000

1. Jordbruksnämnden förutsätter, att det allmänna mjölkpristillägget för

regleringsåret 1963/64 enligt grunderna för gällande prissättningssystem

kommer att utgå med oförändrat belopp, 74,4 öre per kg mjölkfett i den vid

mejerierna invägda mjölken. Mjölkinvägning, för vilken under budgetåret

1963/64 skall utgå allmänt mjölkpristillägg, beräknas komma att bli av samma

omfattning som innevarande budgetår.

2. Jordbruksnämnden anmäler, att Riksförbundet Lin och hampa i skrift

till nämnden den 17 augusti 1962 bl. a. uttalat, att prisläget på den internationella

fibermarknaden liksom vissa hos Gotlands hampodlareförening kvarstående

förluster till följd av den misslyckade hampskörden år 1960 alltjämt

motiverar ett statligt stöd i den omfattning som har lämnats under de senaste

åren. Förbundet hemställer sålunda att medelsbehovet för pristillägg på

hampfiber av 1963 års skörd efter oförändrade grunder beräknas till sammanlagt

(avrundat) 680 000 kr.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 13k år 1963

6

Riksförbundet Lin och hampa har i sin skrivelse vidare hemställt att sedvanligt

statsbidrag på 14 000 kr. för att bestirida viss del av förbundets årliga

kostnader för tekniska! undersökningar och försöksverksamhet måtte

- utgå även under nästa budgetår. Framställning om sedvanligt statsunderstöd

— med samma belopp som för innevarande budgetår éller med 6 000 kr. —- har hos nämnden i skrift den 15 augusti 1962 jämväl gjorts av Sveriges allmänna

linodlingsförening.

Jordbruksnämnden anser sig för egen del kunna'' vitsorda behovet av ett

oförändrat prisstöd även till 1963 års hampodling. Hampskörden under år

1961 kan sägas ha varit av i stort sett normal omfattning och kvalitet. För

innevarande budgetår torde man, såvitt det hittills har varit möjligt att bedöma,

kunna räkna med en sådan skörd, att den åtminstone kvantitativt sett

kommer att lämna dtt tillfredsställande underlag för fortsatt verksamhet

vid Gotlands hampodlareförening.

De bidrag som för nästa budgetår har begärts för den tekniska verksamheten

m. m. vid Riksförbundet Lin och hampa och av Sveriges allmänna

linodlingsförening har nämnden även’ för egen del funnit väl motiverade.

I anslutning till det anförda föreslår nämnden, att till stöd åt odlingen

och beredningen av hampa samt till vissa odlingsförsök m. m. avseende spånadsväxter

även för budgetåret 1963/64 beräknas en anslagspost av (680 000

+ 20 000 =) 700 000 kr.

3. Ersättning för jordbrukets kostnader för prisutjämning på råvaror till

livsmedelsindustrin i anledning av vissa åtgärder inom EFTA skall enligt beslut

vid 1960—62 års riksdagar (senast prop. 1962: 95; JoU 1962: 10; rskr.

199) tills vidare utgå för choklad- och konfektyrvaror, bisquits och wafers,

senap, såser, soppor o. d. samt fiskkonserver o. d. Prisutjämningsförfarandet

administreras beträffande utbetalningar och kontroll för choklad- och konfektyrvaror

samt bisquits och wafers av kontrollstyrelsen och i övrigt av

jordbruksnämnden.

I fråga om belastningen under budgetåren 1961/62 och 1962/63 på det till

prisutjämning beräknade1 beloppet anför jordbruksnämnden följande.

Till utgifterna för prisutjämningen under budgetåret 1961/62 hade, såsom

framgår av det vidi 1961 års vårriksdag meddelade beslutet i ämnet, då

beräknats eu anslagspost på 35 milj. kr. Denna har helt åtgått för ändamålet.

Kostnaderna för en prisutjämning inom de nyss angivna varuområdena

beräknas för innevarande budgetår komma att överstiga den härför anvisade

anslagsposten på 40 milj. kr. med omkring 5 milj. kr. Höjningar av

prisutjämningsbeloppen för olika jordbruksråvaror till följd av höjningar

av införselavgifterna på jordbrukets område har måst företas och toTde få

företas i en sammanlagt väsentligt större omfattning än tidigare kunnat beräknas.

Vid den .nu;: gjorda beräkningen av- väntat >överskridande har; å

andra sidan beaktats de möjligheter som numera föreligger för nämnden att

jämka prisutjämningsbeloppen nedåt, där det påvisas att prisutjämningen

leder till överkompensation i förhållande till konkurrensförhållandena inom

EFTA.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl, Maj.ts proposition nr 131 år 1963

För budgetåret il%3/64 !har nämnden funnit sig böra räkna med ett me*

delsbehov till nu ifrågavarande prisutjämningsändamåb på sammanlagt ca

50 miljoner kr. Nämnden har därvid utgått från att införselavgiftérna på

hithörande jordbruksråvaror, till följd av utlösning ;av spärregler inom

jordbruksregleringen, kommer att ytterligare stiga...(Enbart en höjning av

införselavgiftérna .i den i hithörande sammanhang ej särskilt betydande

storleksordningen''av >10 procent medför en höjning av det nuvarande prisutjämningsbehovet

på över 3 miljoner kr.) Vid beräkningen har även beaktats

de tendenser till ökad produktion av prisutjämnade varor,, som: under

senare tid har kunnat iakttas.

Vid de. nu i verkställda, beräkningarna, har nämnden ansett sig inte kunna,

ta hänsyn till de utvidgningar av varuområdet för hithörande prisutjämningar,

som framdeles kan. komma att genomföras.

4.. Jordbruksnämnden föreslår,, att från anslagsposten till diverse kostna-.

der för budgetåret 1963/64 skall få bestridas utgifter av samma.islag som

budgetåret 1962/63.

Från anslagsposten bör såldnda nämnden få bestrida utgifterna för det

fortsatta stödet åt ullproduktionen-i enlighet med principbeslut vid 1959

års riksdag;(nämnden beräknar kostnaderna härför till omkring 400 000 kr.)

och för ersättning till Svenska mejeriernas riksförening u. p. a. för handhavande

av vissa med regleringen av mjölk och mejeriprodukter sammanhängande

uppgifter (härtill beräknar nämnden högst 200 000 kr.). Av anslagsposten

torde vidare liksom under budgetåret 1962/63, inom ett beräknat

belopp av 500 000 kr., efter Kungl. Maj :ts beslut i varje särskilt fall få

bestridas sådana oförutsedda utgifter, som mera direkt kan föranledas av

den prisreglerande verksamheten. Av sistnämnda delpost bör Kungl. Maj :t,

på samma sätt som gäller för innevarande budgetår, få anvisa medel för att

bestrida kostnader för skördeuppskattning och administration i samband

med det permanenta skördeskadeskyddet.

Jordbruksnämndens skrivelse den 9 oktober 1962 angående

prisutjämningen för kärnbindemedel

I enlighet med beslut av 1962 års riksdag (prop, 1962: 95; JoU 10; rskr.

199) har jordbruksnämnden bemyndigat föreningen Svensk spannmålshandel

att fr. o. m. den 1 juli 1962 i enlighet med vissa från nämnden meddelade

direktiv verkställa prisutjämning för sådant vetemjöl eller veteeftermjöl,

som används vid tillverkningen av kärnbindemedel. Utgifterna för prisutjämningsförfarandet,

som är en direkt följd av Sveriges åtagande inom

EFTA, har beräknats till drygt 100 000 kr. per år. Kostnaden skall bestridas

av införselavgiftsmedel, som inflyter utöver normal ramen för den egentliga

löpande prisregleringsverksamheton.

Efter det att jordbruksnämndens beslut om den ifrågavarande prisut-.

jämningen hade meddelats, fifck nämnden från ett företag i kärnbindemedel.

sindustrin under hand motta framställningar om att prisutjämningen

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 13k år 1963

till denna industri måtte — retroaktivt — få omfatta jämväl i tillverkningen

ingående förmalningsprodukter av råg, korn och havre (mjöl, fodermjöl,

eftermjöl). Företaget i fråga — vilket torde representera omkring en fjärdedel

av landets totala produktion av kärnbindemedel — använder i sin

fabrikation uteslutande förmalningsprodukter av annan spannmål än vete.

Företaget säger sig i konkurrensen med företag, som tillverkar kärnbindemedel

av vetemjöl, ha lidit kännbara förluster till följd av den prisutjämning,

som fr. o. in. den 1 juli 1962 har utgått till konkurrenterna.

Jordbruksnämnden har för egen del funnit den av det nyss berörda förelaget

begärda utvidgningen av prisutjämningen till kärnbindemedelsindustrin

väl motiverad. Enligt vad nämnden inhämtat har inte heller jordbrukets

förhandlingsdelegation haft något att invända mot utvidgningen. Nämnden

föreslår sålunda, att den ifrågavarande prisutjämningen utsträcks att

omfatta en bidragsgivning för förmalningsprodukter av såväl vete som råg,

korn och havre. För samtliga dylika produkter, som används vid tillverkningen

av kärnbindemedel, bör bidraget därvid utformas på samma sätt som

nu gäller beträffande vetemjöl eller veteeftermjöl. Den ifrågasatta utvidgningen

torde i och för sig inte vara ägnad att medföra nämnvärd ökning av

den tidigare beräknade totala kostnadsramen för ifrågavarande system. Den

torde inte heller ge anledning till ändring i grunderna för systemets finansiering.

Jordbruksnämndens förslag rörande fortsatt stöd åt spånadslinodlingen

I sin skrivelse den 15 januari 1963 har statens jordbruksnämnd erinrat

om beslut av 1961 års riksdag (prop. 1961:49; JoU 17; rskr. 169) enligt

vilket stödet till spånadslinodlingen med avseende på 1961—1964 års skördar

skall sammankopplas med stödet åt oljelinodlingen och då inom ramen för

det belopp om 3 miljoner kr., som jämlikt beslut av 1957 års riksdag under

vissa villkor kan disponeras för stöd åt sistnämnda odling med anlitande av

införselavgiftsmedel för fetlvaror. Stödkostnaderna för spånadslinhalm skall

dock inte överstiga 1 040 000 kr. per år och avse en högsta kvantitet obearbetad

halm av 8 000 ton. För spånadslinfrö begränsas det årliga stödet till

en kvantitet av 2 400 ton.

I en till skrivelsen fogad promemoria har nämnden redovisat vissa synpunkter

på spånadslinodlingens aktuella läge m. m. Av promemorian framgår

bl. a. följande.

Beträffande prisutvecklingen på lin fiber under senare år

anförs att den under åren 1956—1959 rådande svåra dumpingen från öststaterna

under de senaste åren lättat något, vilket medfört en viss höjning

av världsmarknadsprisnivån. Medelpriset på tåga i Sverige har således stigit

från 2 kr. 32 öre per kg år 1959 till nära 2 kr. 60 öre under åren 1961

och 1962. På lin brisé har motsvarande pris kunnat höjas från 1 kr. 54 öre

per kg år 1959 till 1 kr. 93 öre. Linfiberpriserna har emellertid inte återgått

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mdj.ts proposition nr 13b- år li)G3

9

till samma nivå som gällde i mitten av 1950-talet före dumpingperiodens

början. Hotet om ökad försäljning till låga priser från öststaterna vilar

fortfarande över linmarknaden i Västeuropa. I de europeiska länder, där

spånadslinodling f. n. förekommer, lämnas även betydande årliga statliga

subventioner för att stödja såväl odlingen som linberedningen.

Eu annan omständighet som motverkar höjda linfiberpriser är den alltmer

ökade tillverkningen av konstfiberprodukter till priser, som verkat

pressande på naturfiberområdet.

Med avseende på Hallands läns linodlareförenings ekonomiska

ställning konstateras att det avsevärda prisfallet på linfiber

under dumpingperioden 1956—1959 i förening med de kostnadsstegringar,

som samtidigt inträffade, förorsakade linodlarföreningen stort ekonomiskt

avbräck. De senaste årens ur såväl kvalitativ som kvantitativ synpunkt

svaga skörderesultat har även ogynnsamt påverkat föreningens ekonomi.

Åtskilliga samverkande positiva faktorer torde emellertid leda till ett förbättrat

ekonomiskt resultat under den närmaste framtiden. Bland det mest

väsentliga av dessa är 1962 års förhållandevis goda linskörd, vilken beskrivs

som både kvalitativt och kvantitativt betydligt bättre än de närmast

föregående årens skördar, varför det ekonomiska utbytet av fiberberedningen

under innevarande produktionsår kommer att stiga. Vidare torde redan

genomförda och planerade rationaliseringar komma att bidra till ett förbättrat

ekonomiskt resultat. Bl. a. har med utnyttjande av såväl egna som utländska

erfarenheter mottagning och repning av linhalmen och halmtransporterna

inom verket kunnat väsentligt moderniseras.

Ett ökat tillvaratagande av råvaror och biprodukter har även efterhand

genomförts. Särskilt betydelsefull i detta sammanhang är den av föreningen

sedan 1956 bedrivna tillverkningen av spånskivor, lämpliga för möbel- och

byggnadsindustrierna. Spånskivfabriken uppfördes för att tillvarata vedämnet

i linhalmen, de s. k. skävorna. Numera medför förädlingen i spånskivfabriken

av denna avfallsprodukt ett betydande ekonomiskt tillskott för

föreningen. Under senare år har efterfrågan på spånskivor ökat alltmer, varför

föreningen utökat produktionen härav genom inköp från Hallands läns

skogsägareförening av eljest svåravsättbar gallrings- och avfallsved. Spånskivtillverkningen

har därigenom blivit av allt större intresse och betydelse

även för skogsägarna och deras organisation i orten.

Efter bemyndigande av 1959 års riksdag förordnade Kungl. Maj :t i brev

till statens jordbruksnämnd den 28 maj 1959 att bl. a. Hallands läns linodlareförening

måtte efter därom gjord ansökan — utan hinder av bestämmelserna

för hemslöjdslånefonden — av statskontoret efter samråd med

nämnden medges uppskov med erläggande av de under åren 1959—1963 till

betalning förfallande amorteringarna på och räntorna för föreningens ur

hemslöjdslånefonden beviljade lånen. Föreningens totala låne- och ränteskuld

per den 31 december 1962 uppgår till (2 764 628 -j- 344 852 =)

3 109 480 kr. Även om föreningen för den närmaste framtiden kan påräkna

eu viss förbättring av det ekonomiska resultatet, torde föreningen f. n. inte

ha möjlighet att erlägga förfallande räntor och amorteringar på erhållna

lån från hemslöjdslånefonden.

Beträffande spånadsli nodlingens betydelse för j o r db

i- u k et inom odlingsområdet framhålls i utredningen att spånadslin är eu

utmärkt mellangröda, som behövs för att ersätta vallarna, särskilt på de inom

området rikligt förekommande kreaturslösa eller kreaturssvaga jordbin
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 13i år 1963

ken. I detta sammanhang erinras även om de troliga marknadsmässiga>konsekvenserna*

om spånadslinodlingen nedlades, Därest så skulle ske torde dem

na odling ersättas med i första hand brödsäds-* fodersäds- och oljeväxtodling.

Betydande ytterligare kvantiteter av dessa jordbruksprodukter skulle

följaktligen komma att tillföras markaden. Därigenom skulle överproduktionen

av dessa varuslag ökas och avsättningsproblemet alltså än mer försvåras.

Exportförlusterna torde bli större än kostnaderna för det stöd, som

nu utgår till spånadslinodlingen.

Spånadslinodlingens betydelse ur sysselsättningssynpunkt.

Det numera enda linberedningsverket i landet är beläget i Laholm.

Verket har f. n. ca 225 anställda, därav 35 i spånskivfabriken. Om

man räknar med i medeltal tre personer i varje hushåll, har nära 700 familjemedlemmar

sin bärgning från företaget, vilket motsvarar i det närmaste

en femtedel av Laholms stads ungefär 3500 invånare. Linberedningsverket

är det ur sysselsättningssynpunkt största företaget i Halland, söder

om Halmstad. Under det senaste verksamhetsåret utbetalades omkring 3

milj. kr. i löner till verkets anställda.

Jordbruksnämnden har i förevarande ärende haft samråd med arbetsmarknadsstyrelsen,

kommerskollegium och överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap.

Dessa har därvid anfört följande.

Arbetsmarknadsstyrelsen. Även om en driftsnedläggelse skulle medföra

minskade arbetstillfällen i orten får dock arbetsmarknadsskälen inte enbart

åberopas. Genom eventuell omskolning och flyttning av den friställda arbetskraften

till orter som har stor efterfrågan på arbetskraft synes någon

mera långvarig arbetslöshet inte behöva befaras. På grund av att linberedningsverket

under vintermånaderna ger värdefull kompletteringssysselsättning

för småbrukare och annan lokalt bunden arbetskraft kan styrelsen dock

inte helt bortse från det bortfall av arbetstillfällen en nedläggelse av driften

vid linberedningsverket skulle innebära, vilket bör uppmärksammas vid en

totalbedömning av frågan.

Kommerskollegium tillstyrker, att odlingen av spånadslin bereds fortsatt

stöd enligt hittillsvarande grunder.

Överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap. Spånadslinodlingen är av

betydelse ur beredskapssynpunkt, ehuru den inte tillhör de viktigaste beredskapsområdena.

Med hänsyn härtill och då linberedningsverket är planlagt

för krigsproduktion tillstyrks fortsatt stöd åt denna odling.

Sveriges oljeväxtintressenter, förening u. p. a., som även beretts tillfälle

att yttra sig över promemorian, har i skrift till jordbruksnämnden den 101

december 1962 tillstyrkt att stöd åt linodlingen under tiden intill utgången

av nu löpande period för jordbruksregleringen får utgå på samma sätt som

f. n. gäller enligt den mellan intressentföreningen och Hallands läns linodlareförening

ingångna överenskommelsen (redovisad å s. 22 i prop. 1961; 49).

För egen del finner jordbruksnämnden, att den verkställda översynen av

nu gällande stöd åt spånadslinodlingen ger vid handen att 1961 års riksdagsbeslut

bör i oförändrat skick tillämpas även under återstående del av

den bestämda regleringsperioden. I anslutning härtill hemställer nämnden

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 13i år 1963

dels att Kungl. Maj :t måtte medgiva att för fullgörande av stödet åt oljelinoch

spånadslinodlingarna för 1963 års skörd får disponeras oförändrat belopp

— 3 miljoner kr. — av de införselavgiftsmedel för fettvaror, som intressentföreningen

äger disponera för regleringsändamål, dels att det av

Kungl. Maj :t den 28 maj 1959 åt statskontoret lämnade bemyndigandet att

efter samråd med jordbruksnämnden medge uppskov med erläggandet av de

för åren 1959—1963 till betalning förfallande amorteringarna på och räntorna

för Hallands läns linodlareförenings ur hemslöjdslånefonden beviljade

lån måtte utsträckas att avse tiden intill utgången av år 1965.

Statskontoret har i sitt yttrande över förevarande framställning från jordbruksnämnden

inte funnit anledning till erinran mot vad nämnden i ärendet

uttalat och hemställt i vidare mån än att statskontoret ansett sig böra ifrågasätta,

om inte statens kapitalkostnader för linodlingen borde medtas som

en reguljär utgiftspost i stödverksamheten för spånadslinodlingen, i varje

tall i den mån dessa kostnader kan rymmas inom en ram, som jämlikt riksdagens

beslut under vissa villkor kan disponeras för stöd åt oljelinodlingen.

Jordbruksnämndens framställning den 5 februari 1963 i vissa frågor

rörande jordbruksregleringen m. m.

Införselavgiftsmedlens användning m. m.

I sin skrivelse lämnar statens jordbruksnämnd dels redogörelse för de

beslut av statsmakterna, som skall ligga till grund för införselavgiftsmedlens

användning, dels redogörelser och beräkningar för samt förslag om storleken

och användningen av sådana medel under regleringsåren 1961/62—

1963/64. I skrivelsen hemställer nämnden vidare om förnyelse av bemyndiganden

rörande användningen av regleringsmedel för viss upplysningsverksamhet

och angående användningen av interna regleringsavgifter.

Till nämndens skrivelse är fogade sammanställningar i ämnet (s. 12—15).

1 anslutning till dessa anför nämnden i huvudsak följande om införselavgiftsmedlens

storlek. I

I jämförelse med den preliminära beräkningen för regleringsåret 1961/62

i jordbruksnämndens skrivelse till Kungl. Maj :t den 21 november 1961 utvisar

de definitiva inkomstsiffrorna en höjning av totalinkomsten med ca

29,6 milj. kr. Det totala avgiftsbeloppet utgör sålunda ca 190,4 milj. kr. Höjningen

sammanhänger framför allt med ökning av importen av fodermedel

samt med avgiftshöjningar föranledda av den låga prisnivån på världsmarknaden

för bl. a. fodermedel och fettvaror.

Beräkningarna för regleringsåret 1962/63 bygger på de under hittills

gången del av regleringsåret gällande avgiftssatserna med vissa för de sista

månaderna av samma regleringsår antagna höjningar till följd av utlösning

av den s. k. inkomstregeln. De antagna importkvantiteterna har i olika avseenden

omräknats. Jämfört med de uppskattningar, som gjordes i skrivel
2f

llihcmg till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 134

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 134 år 1963

Införselavgifter på jordhruksregleringens område under regleringsåret 1961/62

Avgiftsbelagda importvaror

Avgiftsmedel (med avdrag

för restitutioner), belöpan- de på import under reg- leringsåret 1/9 1961—31/8

1962 (socker 1/5 1961—

30/4 1962)

1 000 kr.

1

2

Brödsäd (vete och råg) samt mjöl och gryn därav ...................

29 829

Ärter och bönor (för människoföda) samt hampfrö..................

808

Fodersäd och andra fodermedel (samt malt) ......................

36 872

Matpotatis samt mjöl, gryn och flingor av potatis..................

2 474

Stärkelse och stärkelseprodukter..................................

1874

Råsocker, sockerraffinad (även sockerkulör), sirap och sockerbetor ..

15 491

Fettråvaror och fettvaror........................................

38 934

Mjölk- oeh mejeriprodukter......................................

7 798

Slaktvarcr (samt slaktdjur; ej fjäderfä)............................

51536

Ägg och äggprodukter m. m., samt fjäderfäkött....................

4 772

Summa för samtliga avgifter

190 388

Ränteinkomster å hos jordbruksnämnden innestående införselavgifts-

medel........................................................

2 280

Summa

192 668

sen den 21 november 1961, har sålunda — närmast såsom följd av 1962 års

skördeutfall — beräknats tillkomma avsevärda importkvantiteter brödsäd

och råsocker. Totalbeloppet för de inflytande införselavgifterna har beräknats

stiga från 149,4 till 230,3 milj. kr.

Förändringar i de beräknade beloppen av inflytande införselavgiftsmedel

kan givetvis komma att inträffa längre fram under regleringsåret, beroende

bl. a. på att även andra utlösningar av spärregler än den förut nämnda kan

föranleda förändringar i olika riktningar av nu gällande avgiftssatser.

Beräkningarna för regleringsåret 1963/64 bygger i huvudsak på de avgiftssatser,

som efter utlösning av inkomstregeln i början av år 1963 beräknas

komma att gälla »mellan prisgränserna». Hänsyn har i detta sammanhang

däremot inte ansetts böra tas till andra förmodade utlösningar i

olika riktningar av de till regleringssystemet hörande spärreglerna. Importkvantiteterna

har beräknats under förutsättning av normala skörde- och

marknadsförhållanden, varvid dock, med hänsyn till redan kända skördefaktorer,

viss ökning antagits för kvantiteten importerad brödsäd. Även beräkningen

av storleken av de rörliga fodermedelsavgifterna bygger på förutsättningen

av normala skörde- och marknadsförhållanden.

I fråga om införselavgiftsmedlens användning anför

jordbruksnämnden i huvudsak följande.

Av de för import under regleringsåret 1961/62 influtna införselavgifterna

har till ändamål utanför den egentliga prisregleringen på jordbrukets område

reserverats eller tagits i anspråk följande belopp, nämligen 1 000 000

kr. för effektivisering av matpotatisodlingen m. m„ 50 000 kr. till SMAK för

upplysningsverksamhet på matpotatisområdet, 500 000 kr. till rationalisering

av stärkelseindustrin och 3 910 kr. för att täcka veterinärstyrelsens

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr ISA år 1963

13

Plan för fördelning av införselavgiftsmedlen för import under regleringsåren 1961/62 och 1962/63

inom en totalram av 93 respektive 110 miljoner kr.

Avgiftsbelagda importvaror

Avgiftsmedlen fördelas till

Fördelning

Fördelnings-

för regle-

plan för reg-

ringsåret

leringsåret

1961/62

1962/63

preliminärt

1 000 kr.

1 000 kr.

1

2

3

4

Brödsäd samt mjöl och gryn

Svensk spannmålshandel

__

3 000

därav

Potatis

Sveriges stärkelseproducenters

1424

1500

förening

2 300

Stärkelse och stärkelseproduk-

Sveriges stärkelseproducenters

1374

ter

förening

13 619

16 800

Socker och sockerprodukter

Sockerregleringsfonden

Fettvaror

Sveriges oljeväxtintressenter

21000

26 000

Mjölk- och mejeriprodukter

Svenska mejeriernas riksförening

7 798

9 000

Slaktvaror samt slaktdjur

Svensk kötthandel

23 585

27 400

Fjäderfäkött

Sveriges expert- och importföre-

300

400

ning för ägg

1900

1500

Ägg m. m.

Sveriges export- och importföre-

ning för ägg

] 500

Ärter och bönor

Sveriges export- och importföre-

1

ning för ägg

\

[ 22100

Fodermedel (samt malt)

Svensk kötthandel

Svenska mejeriernas riksförening

21500

1

93600

no 000

kostnader vid importkontroll av animala livsmedel. Till mjölkregleringen

samt till potatisstärkelseregleringen och sockerregleringen har överförts sammanlagt

7 000 000 kr. såsom kompensation till jordbruket för en av jordbrukets

indexkommitté påvisad missvisning i kostnadsindex. Nämnden har

utgått från att även denna utgift skall få belasta de utöver normalramen influtna

införselavgifterna.

Av det totala inkomstbeloppet om ca 190,4 milj. kr. har således tillhopa

inemot 8,6 milj. kr. tagits i anspråk för annat ändamål än sedvanlig jordbruksregleringsverksamhet.

Inom normalramen för jordbruksregleringen

har sammanlagt 93 milj. kr. av de för regleringsåret 1961/62 influtna införselavgiftsmedlen,

i enlighet med givna bestämmelser och efter en i samråd

med förhandlingsdelegationen fastställd plan, fördelats mellan de olika

regleringsorganisationerna på sätt som framgår av sammanställningen på

s. 12. Av återstoden av totalbeloppet eller således (190,4 — 8,6 — 93 =)

88,8 milj. kr. hänför sig införselavgifterna för brödsäd, ca 29,8 milj. kr., till

brödsädsimport, som kvantitativt helt uppvägs av export av brödsäd. För

denna export har av regleringsmedel lämnats bidrag med högre belopp än

som influtit i införselavgift vid importen. I den i mars 1959 utförda inkomstberäkning,

som ligger till grund för 93-miljonersramen, ingår för fodermedelsavgifter

ett belopp av 21,5 milj. kr. Utöver detta belopp har under

regleringsåret 1961/62 i fodermedelsavgifter influtit ca 15,4 milj. kr. De

nämnda intäktsbeloppen om 29,8 milj. och 15,4 milj. kr. har icke inneburit

något nettotillskott för jordbruket, enär de motsvaras av utgiftsökningar av

minst samma storlek för regleringsföreningarna eller för de enskilda jord
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1963

Införselavgifter på jordbruks regleringens område nnder regleringsåren 1962/63 och 1963/64

(Tecknet • är utsatt i uppgiftskolumnema för varugrupper, där inflytande avgiftsmedel

beräknas inte uppgå till 10 000 kr.)

Avgiftsbelagda

Regleringsåret 1/9 1962—31/8 1963

Regleringsåret 1/9 1963—31/8 1964

importvaror

(socker 1/5 1962—

-30/4 1963)

(socker 1/5 1963-

-30/4 1964)

Beräknad

Antagen

Avgiftsmedel,

Beräknad

Antagen

Avgiftsmedel,

import

införsel-

som beräknas

import

införsel-

som beräknas

ton

avgift

inflyta för

ton

avgift

inflyta för

kr. per

importen

kr. per

importen

100 kg

(med avdrag

100 kg

(med avdrag

för restitu-

för restitu-

tioner)

tioner)

1 000 kr.

1 000 kr.

1

2

3

4

5

6

7

Brödsäd samt mjöl och

gryn därav:

12 450

200 000

23,40

23,40

46 800

50 000

24,90

råg ''..................

övriga slag ..........

100 000

23 400

60 000

24,90

14 940

Ärter och bönor (för män- niskoföda) samt hampfrö:

1500

40,50

607

1500

38

570

4 000

11,50

38

460

2 000

12,30

246

500

190

500

40,50

202

Fodermedel (samt malt):

korn, havre, sorghum

(även i form av mjöl

o. dyl.) ..............

40 000

14

5 600

105 000

10

10 500

sockersnitsel..........

5 500

2

no

5 500

2

no

kli ..................

35 000

6

2 100

40 000

6

2 400

47 000

17,50

6

8 225

47 000

12

5 640

oljekraftfoder ........

240 000

14400

220 000

6

13 200

4 500

18,20

3

819

4 500

13

585

hömjöl ..............

6 000

180

6 000

3

180

övriga (bl. a. melass)..

25 000

4,20

1050

15 000

4,20

630

Summa

—

—

32 484

—

—

33245

Potatis:

matpotatis (ej nyskör- dad, tullbelagd) ......

f 10000

\ 90 000

13,45

1345

35000

65 000

14,80

5180

mjöl, gryn och flingor

1500

1500

av potatis.............

--

-*

--

-*

Stärkelse och stärkelse- produkter:

vete-, ris- och potatis-

300

45,30

136

300

47,10

141

andra slag av stärkelse;

maniok- och arrowrot

samt diverse stärkelse- haltiga slag av mjöl,

gryn och flingor......

3 600

67,60

‘1984

3 600

70,25

''2 079

druv- och stärkelsesoc- ker ..................

250

86,10

''65

250

89,50

>74

dextrin, glättmedel

M60

m. m.................

3 000

42

M60

3 000

42

Summa

2 645

2 754

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 13k år 1963

15

1j_2|_3|_45|_6j_7

Socker m. m.:

15 720

råsocker ..............

26500

37,30

9 884

40 000

39,30

sockerraffinad (även

30000

45,30

13 590

sockerkulör) ..........

35 000

43,30

15 155

sirap ................

100

39,30

39

100

41,30

41

sockerbetor ..........

Summa

—

—

25 078

—

—

29351

Fettråvaror och fettvaror

66 000

66,30

234 500

67 000

58,50

236 500

Mjölk- och mejeriproduk- ter:

9 040

hårdost och dessertost..

8 000

107

8 560

8000

113

mescst ..............

70

35

25

70

37

26

smältost..............

350

*

350

*

293

torrmjölk ............

150

184

276

150

195

övriga slag (mjölk, gräd-

300

312

de, smör, glass m. m.)..

--

-*

—

—

Summa

—

—

9161

—

—

9671

Slaktvaror (samt slakt- djur; ej fjäderfä):

4 000

233

9 320

kalvkött (ostyckat)----

4000

221

8840

annat nötkött (ostyc-

2 000

240

4800

kat)..................

2 000

227

4 540

fläsk (ostyckat) ......

3 500

127

4 445

3 500

134

4 690

hästkött (ostyckat)____

3 000

188

5 640

3 000

198

5940

fårkött (ostyckat) ....

600

264

1584

600

278

1668

charkuterivaror, organ,

styckningsdetaljer (bl. a.

salt hästkött) och kon-

25552

server ................

10 027

--

24169

10 027

-.

Övriga slag (levande

150

158

djur m. m.)..........

—

-*

-*

'' *

Summa

—

—

49 368

—

--

62128

Ägg och äggprodukter

m. in.:

fjäderfäkött ..........

1095

556

208

1156

levande fjäderfä ......

556

197

ägg och övriga slag ..

—

—

1716

—

--

1800

Summa för samtliga av-

201730

gifter

—

—

230 312

-*

-*

Ränteinkomster å hos

jordbruksnämnden inne- stående införselavgiftsme-

2 500

2 500

del ....................

--

--

--

—

Summa

—

—

232 812

—

—

204 230

1 För restitutioner har avdragits: för majsstärkelse och för maniok- och arrowrot m. m. 450 000

kr., för druv- och stärkelsesocker 150 000 kr. och för dextrin 800 000 kr.

2 För regleringsbidrag och restitutioner 1 övrigt har avdragits 2 500 000 kr.

brukarna. Av avgiftsintäkterna har vidare ca 1,9 milj. kr. av införselavgifterna

för socker och sockerprodukter avförts som avbetalning på sockerregleringens

skuld till fettclearingkassan. Av odisponerade införselavgiftsmedel

för regleringsåret 1961/62 återstår således att redovisa ett belopp av

(88,8 — 29,8 — 15,4 — 1,9 =) 41,7 milj. kr. Nämnden avser att framdeles,

efter samråd med förhandlingsdelegationen, återkomma med förslag till

användning av nämnda belopp. (I detta sammanhang upplyser nämnden,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1963

att det odisponerade beloppet av införselavgiftsmedlen för regleringsåret

1960/61 jämte den därå per den 1 januari 1963 upplupna räntan uppgår

till i runt tal 22,5 milj. kr.)

Införselavgiftsmedlen för regleringsåret 1962/63 tillgodoförs, inom ramen

för av Kungl. Maj:t meddelade bemyndiganden, successivt de av riksdagen

för regleringsåret fastställda ändamålen. Den preliminära fördelningsplanen

för de under regleringsåret — inom en normalram på 110 milj. kr. — inflytande

avgiftsmedlen, som jordbruksnämnden upprättat, framgår av tablån

på s. 13. Såsom tillhörande normalramen har härvid av införselavgifterna för

fodermedel endast medräknats det våren 1959 upptagna »normalbeloppet»

på ca 21,5 milj. kr. och av införselavgifterna för importerad brödsäd m. in.

har inte medtagils avgifterna för sådan import, som föranleds av att motsvarande

kvantiteter inhemsk brödsäd till följd av kvalitativa brister — med

bidrag av regleringsmedel ej understigande införselavgifterna — måste utföras

till utlandet eller nyttiggöras för foderändamål inom landet. Avgifterna

lör fodermedel samt för ärter och bönor är avsett att fördelas efter samråd

med jordbrukets förhandlingsdelegation.

De för regleringsåret 1963/64 inflytande införselavgiftsmedlen berörs dels

av en skrivelse till nämnden från veterinärstyrelsen med begäran att medel

av inflytande införselavgifter måtte för budgetåret 1963/64 anvisas för att

täcka styrelsens kostnader vid importkontroll av animala livsmedel (högst

30 000 kr.) och för att täcka de statliga kostnaderna vid pastöriseringskontrollen

(högst 100 000 kr.), dels av en till nämnden från organisationen

Svensk matpotatiskontroll (SMAK) inkommen framställning om bidrag på

sammanlagt 110 000 kr. till en av organisationen ledd upplysningsverksamhet

rörande matpotatis. Jordbruksnämnden har för sin del ansett sig inte

böra tillstyrka, att importavgiftsmedel i fortsättningen tas i anspråk för de

av veterinärstyrelsen angivna ändamålen. Den begärda ökningen av bidraget

till SMAK:s upplysningsverksamhet föranleder däremot inte någon

erinran från nämndens sida. Ökningen skulle innebära att, utöver nu utgående

bidrag av införselavgiftsmedel, ett ytterligare bidragsbelopp på 60 000 kr.

koinme att utgå till upplysningsverksamheten i fråga. I övrigt bör, såvitt

nämnden nu kan bedöma, de för regleringsåret 1963/64 inflytande införselavgiftsmedlen

få användas på samma sätt som motsvarande avgiftsmedel för

innevarande regleringsår.

Jordbrukets förhandlingsdelegation har, upplyser nämnden, begärt att normalramen

för regleringsåret 1963/64 skall höjas. Nämnden har emellertid

föreslagit att normalramen för regleringsåret 1963/64 preliminärt beräknas

till samma belopp som för innevarande år.

I anslutning till vad liärutinnan har medgivits för innevarande regleringsår

vill jordbruksnämnden i detta sammanhang hemställa om bemyndigande

att för regleringsåret 1963/64 medge vederbörande regleringsföreningar att

av införselavgiftsmedel och andra regleringsmedel använda sammanlagt

1 000 000 kr. för upplysningsverksamhet inom föreningarnas intresseområden.

Beträffande användningen av sådana avgiftsmedel, som under regleringsåret

1963/64 inflyter genom upptagande av interna regleringsavgifter inom

jordbruket (förmalningsavgifter, oljekraftfoderavgifter, tillverkningsavgifter

för vissa produkter av potatis, m. in., utjämningsavgifter för mjölk och mejeriprodukter,

mjölkavgifter samt slaktdjursavgifter) och av motsvarande

kompensationsavgifter, föreligger enligt jordbruksnämndens mening inte an
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 13b år 1963

ledning att i fråga om användningen av motsvarande under regleringsåret

1963/64 inflytande avgiftsmedel f. n. föreslå någon ändring i förhållande

till vad som nu gäller. Nämnden hemställer sålunda, att de bemyndiganden,

som nämnden erhållit för hithörande avgiftsmedel under innevarande regleringsår,

måtte utan ändring förnyas för avgiftsmedlen under nästkommande

regleringsår.

Förslag i fråga om gränsskyddet m. m. för vissa varuslag

Genom beslut av 1962 års riksdag har fr. o. m. den 1 juli 1962 till jordbruksregleringen

överförts produkter av till tulltaxenr. 11.05 hänförligt mjöl

av potatis (ur tulltaxenr. 19.02) ävensom potatisprodukter, hänförliga till

tulltaxenr. 20.02. Beslutet innefattar bemyndigande för jordbruksnämnden

att för importvara av hithörande slag utta en importavgift, som beräknas

efter varans sammansättning.

I fråga om mjöl, gryn och flingor, framställda direkt av potatis (stat. nr.

11.05.001, 009) har enligt beslut av 1956 års riksdag fastställts en direkt i

kronor per deciton (f. n. 93 kr. 15 öre per deciton) uttryckt särskild införselavgift.

Då de till stat.nr. 11.05.001 och 009 hörande potatisprodukterna

till innehåll och användningssätt inte torde väsentligt avvika från de i 1962

års riksdagsbeslut innefattade varuslagen, finner nämnden övervägande

skäl tala för att även avgiftsbeläggningen av dessa potatisprodukter skall

få anpassas efter åtgången och avgiftsbeläggningen av använda jordbruksråvaror.

Jordbruksnämnden föreslår, att torkade sockerbetor — stat.nr. 12.04.109

— fr. o. m. den 1 juli 1963 överförs till jordbruksregleringen samt att nämnden

för varuslaget i fråga — liksom för övriga fodervaror — skall få utta

rörlig importavgift. Som motiv härför anför nämnden bl. a. följande.

I sitt förslag angående sockerregleringen under treårsperioden 1956—

1959 begärde nämnden en överföring till jordbruksregleringen endast av sådana

varor som var av intresse ur sockerregleringssynpunkt. Trots den höga

sockerhalten i torkade sockerbetor är det inte ekonomiskt lönande att därur

extrahera sockret. Att nämnden inte heller i samband med sitt år 1956

avgivna förslag rörande jordbruksregleringen i övrigt begärde att torkade

sockerbetor skulle tillhöra jordbruksregleringen, synes ha berott på att någon

import av dylik vara då inte ansågs aktuell. Alltsedan det nuvarande

systemet för jordbruksregleringen infördes år 1956 och fram till hösten

1962 har någon import till landet inte heller förekommit av torkade sockerbetor.

Under de senaste månaderna har däremot, enligt vad nämnden erfarit,

till landet inkommit eller för införsel inköpts ej obetydliga partier

torkade sockerbetor (sammanlagt minst 6 000 ton).

De torkade sockerbetorna uppges ha en garanterad sockerhall av 60 procent,

vilket ungefärligen torde motsvara en normal sockerhalt hos färska

sockerbetor (ca 16 procent). På grund av den höga sockerhalten har varan

ett högre fodervärde än torkad hetmassa och melasserad hetmassa. Nämn
-

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1963

den finner det principiellt otillfredsställande, att torkade sockerbetor kan

införas utan införselavgift, under det att såväl den obearbetade råvaran som

den i foderhänseende mindre värdefulla restprodukten är avgiftsbelagd.

Den inhemska tillverkningen av smaksättningsämnet beredd senap, s. k.

bordssenap, har hittills, trots avsaknaden av importskydd för obearbetat

senapsfrö, kunnat baseras helt på frö från den inhemska senapsfröodlingen.

Åtgången av senapsfrö för detta ändamål uppskattas till inemot 2 000 ton

per år, motsvarande ca 15 procent av den nuvarande odlingen inom landet

av senapsfrö.

Enligt vad hos jordbruksnämnden nu anmälts, har emellertid avsättningen

av inhemskt senapsfrö till de svenska senapsfabrikerna under den senaste

tiden börjat hotas av utbud av utländskt senapsfrö till priser som väsentligt

understiger priserna på frövara av inhemsk odling. Jordbruksnämnden

har också, med hänsyn till de upplysta förhållandena, för egen del funnit

skäligt, att den del av den svenska senapsfröodlingen, som inriktar

sig på avsättning till senapsfabrikerna, skall få åtnjuta samma importskydd

som produktionen av senapsfrö för oljeutvinning. Nämnden vill i

överensstämmelse härmed förorda en sådan omläggning av avgiftsbeläggningen

på detta område, att en mot införselavgiften för senapsolja svarande

avgift skall få uttas redan vid importen av det obearbetade senapsfröet. Med

utgångspunkt från att senapsfrö i genomsnitt håller ca 30 procent olja skulle,

vid nuvarande införselavgift på senapsolja, 67,4 öre per kg, detta innebära,

att frövaran belädes med en införselavgift av i runt tal 20 öre per kg.

Nämnden förutsätter, att i den mån importerat senapsfrö inte används vid

senapsfabrikationen utan utnyttjas som råvara för oljeframställning, en

efterreglering av införselavgiften skall äga rum på sådant sätt att den framvunna

oljan slutgiltigt kommer alt avgiftsbelastas efter hittillsvarande

grunder.

Som råvara för tillverkning av maltextrakt används av korn framställt

malt. Råvaruåtgången för 100 kg maltextrakt uppges vara omkring 110 kg

malt, motsvarande omkring 143 kg korn. Tullsatsen för maltextrakt — som

icke omfattas av jordbruksregleringen — är vid import från länder utanför

EFTA 15 procent ad valorem och vid import från länder inom EFTA f. n.

7,5 procent ad valorem. Den aktuella avgiftsbelastningen på råvaran för

framställning av 100 kg maltextrakt är omkring 20 kr., medan tullskyddet

för maltextrakt vid import från EFTA-länderna med de f. n. gällande priserna

är ca 10 kr. 88 öre. Det kan förmodas att en ytterligare avtrappning

av tullsatserna inom EFTA med 10 procent av eljest gällande tullsatser kan

komma att genomföras redan den 1 juli 1963.

F. n. tillverkas maltextrakt vid endast ett företag i riket. Detta har en

årsproduktion på inemot 200 ton, vilket motsvarar ungefär en tredjedel av

det svenska totalbehovet. Resterande behov täcks genom import, vilken praktiskt

taget uteslutande sker från Danmark, d. v. s. från EFTA-anslutet land.

Den kvarstående tillverkaren har hemställt om införande av ett utjäm
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj:ts proposition nr 134 år 1963

19

ningsförfarande, innebärande kompensation för tullavtrappningen ävensom

för eventuell råvarufördyring till följd av höjda införselavgifter. Såsom en

följd av det föreliggande negativa gränsskyddet för maltextrakt har företaget

i fråga förklarat, att det måste allvarligt överväga att upphöra med

sin tillverkning, såvida icke prisutjämning genomförs.

Jordbruksnämnden anför, att den föreliggande frågan inte är av någon

väsentlig betydelse för det svenska jordbruket; även vid tillverkning inom

landet av hela årsbehovet av maltextrakt skulle inte åtgå mera än omkring

850 ton korn. För den berörda industrin är emellertid frågan av större vikt.

Nämnden anser det därför ur rättvisesynpunkt rimligt att ett prisutjämningsförfarande

införs vid tillverkning av maltextrakt. Kostnaderna härför

torde, enligt av nämnden gjorda beräkningar, inte överstiga 50 000 kr. per

år.

Kvalitetsbestämmelser vid inlösen av brödsäd

Jordbruksnämnden erinrar inledningsvis om tidigare redogörelser (senast

redovisade i prop. 1962: 95) för vissa beslutade eller pågående undersökningar

angående omläggning av kvalitetsbestämmelserna vid inlösen av

brödsäd såvitt gäller bestämningar av groningsskador. Sedan ytterligare undersökningar

i ämnet gjorts anför nämnden bl. a. följande.

Föreningen Svensk spannmålshandel har med skrivelse till jordbruksnämnden

den 29 januari 1963 överlämnat en redogörelse för de utredningar

i ämnet under innevarande regleringsår, som verkställts av den av föreningen

utsedda kvalitetskommittén i samarbete med bl. a. Sveriges utsädesförenings

cereallaboratorium. Av utredningen framgår följande.

Falltalsmetoden som sådan har redan prövats i tillräcklig omfattning för

att kunna antas som officiell analysmetod för att fastställa det diastatiska

tillståndet hos vete och råg. På grund av de onormala skördeförhållandena

under de tre senaste åren har det emellertid inte varit möjligt att erhålla

ett tillräckligt undersökningsmaterial för att uppgöra prisregleringsskalor

grundade på brödsädens »falltal». Skördeförhållandena under fjolåret omöjliggjorde

vidare en praktisk prövning av metoden vid mottagning av brödsäd

från odlare i den omfattning, som hade planerats. Oavsett utfallet av

1963 års skörd anser man sig däremot genom denna skörd kunna komplettera

undersökningsmaterialet i sådan omfattning att ett härpå grundat förslag

till kvalitetsfordringar och prisregleringsskalor i fråga om brödsädens

mältningsgrad, uttryckt i falltal, skall kunna utarbetas. Förslaget förutsätts

då kunna framläggas i så god tid före bärgningen av 1964 års skörd,

att det nya systemet skall kunna tillämpas på sistnämnda skörd.

Föreningen förutsätter att man redan nu fattar beslut om att mältningsgraden

i fråga om 1964 års skörd skall fastställas på grundval av brödsädens

diastatiska tillstånd, uttryckt i »falltal». Härigenom skulle spannmålshandlare

och kvarnar erhålla kännedom om tidpunkten för omläggningen i

så god tid att man får möjlighet att anskaffa behövlig apparatur och på de

större mottagningsställena inrätta lämpliga laboratorier.

Beträffande de ekonomiska konsekvenserna för jordbruket av en övergång

till det nya systemet understryker föreningen starkt, att införandet av

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1963

den nya metoden inte får för jordbruket innebära en minskad inkomst av

brödsädsodlingen. Detta bör enligt föreningen beaktas vid utformningen

av såväl avräkningsskalorna som av det stödsystem för spannmålsodlingen

som de ändrade beräkningsgrunderna kan föranleda.

Jordbruksnämnden konstaterar sammanfattningsvis att goda förutsättningar,

åtminstone i rent tekniskt avseende, föreligger för att falltalsmetoden

skall kunna införas för bedömningen av 1964 års skörd. Nämnden finner

det också synnerligen angeläget att så sker. Nämnden anför att det inte

torde vara möjligt att på nuvarande stadium, innan detaljerade, på bestämningar

enligt falltalsmetoden grundade kvalitetsbestämmelser och prisregleringsskalor

utformats, göra något uttalande angående de ekonomiska konsekvenserna

för jordbruket av det ändrade bedömningssystemet. Vilka åtgärder,

som eventuellt kan erfordras i det nya läget, kan därför inte nu

överblickas. Med hänsyn härtill synes ett slutligt ställningstagande i frågan,

enligt nämndens mening, inte lämpligen böra ske förrän dylika kvalitetsbestämmelser

och prisregleringsskalor hunnit utarbetas.

Nämnden har beslutat föreslå lantbruksstyrelsen att komplettera sin kungörelse

angående bestämmelser för vissa undersökningar av kvarnspannmål

med motsvarande tekniska bestämmelser rörande undersökning enligt

falltalsmetoden. Nämnden utgår från att föreningen Svensk spannmålshandel,

efter samråd med representanter för kvarnindustrin, spannmålshandeln

och brödsädsodlarna, i anslutning till de nya tekniska reglerna kommer att

framlägga fullständigt förslag till erforderliga nya kvalitetsbestämmelser

och prisregleringsskalor i så god tid, att ett slutligt avgörande i förevarande

ämne, däribland frågan om eventuell kompensation till jordbruket, skall,

efter förnyad framställning från jordbruksnämnden kunna träffas senast

vid 1964 års vårriksdag.

Slaktdjursavgiften för storboskap

Den inhemska produktionen av nötkött har under 1962 väsentligt överstigit

konsumtionsbehovet. Trots att ca 8 500 ton fryst nötkött kunnat exporteras

under sommaren och hösten 1962, uppgår det med regleringsmedel

understödda nötköttslagret i mitten av mars till ca 6 200 ton.

Avvecklingen av detta lager, vilken beräknas ske dels genom försäljning

på hemmamarknaden, dels genom export, torde komma att ställa stora anspråk

på regleringsmedel. Jordbruksnämnden har, liksom jordbrukets förhandlingsdelegation

och Sveriges slakteriförbund, ansett det riktigt att de

kostnader som i detta sammanhang drabbar föreningen Svensk kötthandel

i största möjliga utsträckning utslås på nötköttsproducenterna. I detta syfte

har nämnden etappvis höjt slaktdjursavgiften för storboskap, varigenom

avgiften i södra Sverige för den tyngsta djurgruppen nått upp till 30 kr. per

djur, vilket är det högsta belopp jordbruksnämnden äger fastställa.

Med anledning härav och under hänvisning till den troliga utvecklingen

av nötköttsproduktionen hemställer nämnden om sådan ändring av förord
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 13b år 1963 21

ningen om slaktdjursavgift m. m., att avgiften, räknat för hel kropp, högst

må utgöra 40 kr. vid slakt av nötkreatur, som efter nedslaktning väger minst

150 kg, och vid utförsel av sådant levande nötkreatur, som väger minst

300 kg.

Utjämningsavgiften för mjölk och mjölkprodukter

Enligt förordningen den 10 juli 1947 (nr 378) om vissa avgifter på mjölk,

grädde och ost må utjämningsavgifter upptas med högst vissa i förordningen

angivna belopp. Uppbörden av utjämningsavgifterna omhänderhas under

jordbruksnämndens kontroll av Svenska mejeriernas riksförening. Avgiftsmedlen

och deras avkastning skall återgå till mejerierna i form av utjämningsbidrag

för mjölk eller mejeriprodukter.

I skrivelse till nämnden har Svenska mejeriernas riksförening hemställt

om höjning av vissa av de i förordningen angivna högsta beloppen enligt

följande sammanställning.

Varuslag

Nu gällande

högsta avgifts- belopp (öre)

Nuvarande

avgift

(öre)

Av SMR begärd

högsta avgift

(öre)

Ost med lägre fetthalt i torrsubstansen än

per kg

per kg

per kg

45 % ................................

125

124

150

Mjölk med fetthalt ej överstigande 1,5 %

, „ (konsumtions____121

20

(skum- och kärnmjölk)................

\annan

........ 9/

per 100 g

per 100 g

per 100 g

av mjölkfell

av mjölkfelt

av mjölkfett

Vissa andra varor (däribland vanlig kon-

i varan

i varan

i varan

sumtionsmjölk och grädde)............

80

120

Inom ramen härav:

per kg

per kg

per kg

a) för 3 %-ig mjölk....................

24

24

36

b) för 12 %-ig grädde ................

96

95

144

I sin framställning har riksföreningen hänvisat till att för de angivna

varuslagen de högsta avgiftsbeloppen redan har uppnåtts eller i det närmaste

uppnåtts. För att systemet med utjämningsavgifter och utjämningsbidrag

även i fortsättningen skall kunna på ett smidigt sätt fungera som

regulator mellan intäkterna av olika grenar av mejerirörelsen, måste, framhåller

föreningen, snarast ett tillräckligt utrymme medges för de avgiftshöjningar,

som blir betingade av kommande prisförändringar för de hithörande

varuslagen.

Jordbruksnämnden har ansett sig böra tillstyrka riksföreningens framställning.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 13b år 1963

Jordbruksnämndens skrivelse den 20 mars 1963

I sin skrivelse angående stödet åt fodersädsmarknaden anför jordbruksnämnden

att de bemyndiganden som riksdagen hittills lämnat innebär dels

rätt för nämnden att stödja exporten av fodersäd dels rätt för Kungl. Maj:t

att, på framställning av nämnden efter samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation,

besluta om stödköp av fodersäd. Stödköpsförfarandet synes

emellertid endast medge en upplagring för avsättning senare under

samma regleringsår. Till följd av jordbruksregleringarna inom den europeiska

gemensamma marknaden (EEC) kan avsättningsmöjligheterna utomlands

för fodersäd komma att avsevärt försämras. En längre upplagring

inom landet kan därför bli erforderlig. Jordbruksnämnden anför vidare att

man kan förvänta en relativt omfattande fodersädsodling innevarande år,

eftersom den under hösten 1962 besådda arealen blev osedvanligt liten.

Jordbruksnämnden hemställer därför, att Kungl. Maj :t måtte hos riksdagen

utverka bemyndigande att — i sådana lägen då överskott av fodersäd

föreligger, men då export av överskottet till rimliga priser inte är möjlig

— besluta att stödköpen av fodersäd må omfatta även inköp för lagring

till ett nästkommande regleringsår. För ett sådant beslut torde, framhåller

nämnden, få förutsättas att framställning härom görs av nämnden ävensom

att kostnaderna täcks av införselavgifter för fodermedel eller interna

avgifter inom jordbruksregleringen.

Departementschefen

Inledningsvis har jag lämnat en redogörelse för den överenskommelse

den 27 mars 196 3, som — med förbehåll för riksdagens godkännande

i tillämpliga delar — ingåtts mellan regeringen och representanter

för Riksförbundet Landsbygdens folk och Sveriges lantbruksförbund. Vid de

överläggningar som föregått överenskommelsen har rått enighet om att det

av riksdagen år 1959 fattade beslutet rörande jordbruksprisregleringen under

sexårsperioden 1959/60—1964/65 skall stå fast såsom ett betydelsefullt

medel för att fullfölja tidigare av statsmakterna fastlagda riktlinjer för jordbrukspolitiken

på längre sikt. Emellertid har 1959 års avtal inte helt kunnat

infria de förväntningar man ställt på detsamma, något som även framgått

av redogörelser som statens jordbruksnämnd lämnat i december 1962

och januari 1963. Förhållandet har också åberopats av de båda jordbruksorganisationerna,

vilka hos regeringen i december 1962 hemställt om förhandlingar

rörande åtgärder för att förverkliga den jordbrukspolitiska målsättningen.

I den nu träffade överenskommelsen har sålunda konstaterats, att vissa

vid sexårsavtalets ingående uppställda förutsättningar, bland annat om då

gällande inkomstförhållanden och beräkningar av den kommande löneut
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 13b år 1963

23

vecklingen, under den förflutna delen av avtalsperioden inte helt uppfyllts.

Vidare har vissa brister i det till regleringen knutna indexsystemet kunnat

konstateras. Detta motiverar att vissa kompensationsåtgärder vidtas. De förändrade

förutsättningarna för jordbruksexporten torde också, i enlighet med

1959 års riksdagsbeslut, föranleda att jordbruket bör tillföras vissa medel.

Utvecklingen har också visat att det är nödvändigt att ytterligare aktivera

den rationaliseringsverksamhet, som pågår inom näringen.

Innan jag närmare kommenterar överenskommelsens huvudpunkter vill

jag framhålla, att jag anser det synnerligen värdefullt att en uppgörelse

kunnat nås. Härigenom har skapats förutsättningar för att den återstående

tiden av den nuvarande avtalsperioden ostört skall kunna ägnas åt att finna

en samlande lösning av jordbrukets framtidsproblem.

Överenskommelsens inledande punkter berör tillämpningen av en av de

spärregler som ingår i sexårsavtalet, den s. k. treprocentregeln. Avsikten

med denna regel, vars närmare utformning framgår av propositionen 1959;

147, är att jordbruket skall erhålla ett visst skydd om priserna på världsmarknaden

visar en påtagligt sjunkande tendens eller kostnaderna för produktionen

väsentligt höjs. Genom treprocentregeln skall även konsumenterna

erhålla ett liknande skydd om världsmarknadspriserna stiger väsentligt

eller kostnaderna i jordbruket påtagligt sänks.

De avtalsmässiga villkoren för en regelutlösning i mars 1963 har uppfyllts.

Världsmarknadsprisindex har sålunda för tremånadersperioden december

1962—februari 1963 överstigit kostnadsindex med i genomsnitt 8,3 enheter.

Den erforderliga beräkningsmässiga sänkningen av producentprisindex uppgår

därför till 4,15 procent, motsvarande en total inkomstsänkning för jordbruket

med inte fullt 224 miljoner kr. räknat per år. För att uppnå detta resultat

krävs att importavgifterna sänks med genomsnittligt cirka 12 procent.

Till följd av vissa inadvertenser i världsmarknadsprisindex har jordbruket

vid tidigare regelutlösningar tillförts för små beräkningsmässiga belopp.

Enligt av statens jordbruksnämnd, i samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation,

gjorda beräkningar uppgår den för närvarande kvarstående retroaktiva

kompensationen i anledning av vad som sålunda förekommit till

35 miljoner kr. Jordbruksnämnden har nyligen beslutat, att detta belopp

skall tillföras jordbruket genom att treprocentregelns utlösning uppskjuts

till den 15 maj 1963.

För att möjliggöra en höjning av det svenska jordbrukets inkomstnivå

har i den med jordbruksorganisationerna träffade uppgörelsen överenskommits

att regelutlösningen den 15 maj 1963 skall begränsas till hälften

av vad den borde vara enligt gällande system. Härigenom kommer jordbruket

att tillföras cirka 112 miljoner kr. per tolvmånadersperiod intill den

1 september 1965. För att trygga denna effekt krävs en viss höjning av de

nuvarande prisgränserna. Denna ändring bör göras enligt sexårsavtalets

regler.

Då den nu aktuella regelutlösningen till stor del framkallats av prisstegringar

på smör och socker har i överenskommelsen, i enlighet med gäl
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj. ts proposition nr 13i år 1963

lande regler, förutsatts att av sänkningen av införselavgifterna ett större

belopp skall läggas på dessa varor än vad som motsvarar en lika fördelning

på samtliga jordbruksprodukter.

Beträffande smör har förutsatts en sänkning av införselavgiften med 48

öre per kilogram, vilket innebär att avgiften sänks med 29 öre utöver vad

som skulle följa, därest treprocentregeln skulle utlösas i sin helhet. Denna

extra sänkning om 29 öre skall kombineras med en nedjustering av nu

gällande prisgräns till 523 öre per kilogram. De sålunda överenskomna åtgärderna

beträffande smör innebär inte en motsvarande sänkning av smörpriset,

eftersom detta redan nu ligger lägre än vad sexårsavtalets regler i och

för sig möjliggör. Nedjusteringen av införselavgifterna och prisgränserna för

smör innebär sålunda en anpassning till rådande markadsförhållanden. På

grund av normala säsongmässiga prissvängningar torde senare i vår genomföras

en prissänkning för konsumenterna. Även om således den avtalade avgiftssänkningen

inte omedelbart kommer konsumenterna till del, innebär å

andra sidan sänkningen av den nedre prisgränsen på smör att, vid ett eventuellt

prisfall på världsmarknaden, ökat utrymme ges för en prissänkning

på smör utan att man kommer i konflikt med sexårsavtalets spärregler.

För socker har i överenskommelsen förutsatts en sänkning av införselavgiften

med 2,74 öre per kilogram, vilket motsvarar full utlösning av treprocentregeln.

På grund av den för närvarande exceptionellt höga prisnoteringen

på världsmarknaden, till följd varav sockerpriset i Sverige legat vid

den övre prisgränsen, kan avgiftsjusteringen inte få någon omedelbar verkan

för konsumenterna.

Beträffande smör och socker motsvarar sänkningen av importavgifterna

ett beräkningsmässigt belopp per år av cirka 40 respektive 6,5 miljoner kr.

Det därefter återstående beloppet, cirka 65,5 miljoner kr., har förutsatts

medföra en sänkning av införselavgifterna på övriga produkter i enlighet

med sexårsavtalets huvudregel, d. v. s. en för dessa varor lika stor procentuell

förändring av avgifterna.

För att de i överenskommelsen sålunda förordade åtgärderna skall kunna

genomföras erfordras riksdagens godkännande och ett bemyndigande för

Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts medgivande, statens jordbruksnämnd

att vidta erforderliga regleringsåtgärder.

Vad gäller användningen av införselavgiftsmedel för egentlig, fortlöpande

prisregleringsverksamhet på jordbrukets område har riksdagen årligen efter

förslag av Kungl. Maj:t fastställt den totalram, inom vilken nämnda medel

skall få disponeras för angivna ändamål. För regleringsåret 1962/63 har 1962

års riksdag fastställt totalramen till 110 miljoner kr.

Enligt den nu träffade överenskommelsen har totalramen för införselavgiltsmedel

till den egentliga, fortlöpande prisregleringsverksamheten förutsatts

öka med 40 miljoner kr. till 150 miljoner kr. innevarande regleringsår.

För vart och ett av de närmaste två regleringsåren, d. v. s. 1963/64 och

1964/65, förutses en totalram om 160 miljoner kr. årligen. En förutsättning

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 13i år 1963

25

härför är givetvis att införselavgiftsmedel finns tillgängliga. Det ytterligare

medelstillskott till jordbrukets olika regleringskassor, som dessa vidgade

ramar medför, är avsett att bereda möjligheter till ytterligare prisstödjande

åtgärder. Därjämte är medlen avsedda att täcka kostnader för rabattering,

lagring och kvalitetsfrämjande åtgärder.

Beloppet för regleringsåret 1962/63 skall dessutom enligt överenskommelsen

användas för att täcka de förluster som uppkommit till följd av ändrade

marknadsförhållanden. För vart och ett av de följande två regleringsåren

skall eventuella sådana förlustbelopp fastställas så snart detta kan

ske och medel för att täcka dem tas ur disponibla införselavgiftsmedel utanför

totalramen.

Vad nu föreslagits beträffande utökningen av totalramarna torde böra prövas

av riksdagen. Fördelningen av tillskottet av införselavgiftsmedel för innevarande

regleringsår synes böra göras av statens jordbruksnämnd. Det

torde få ankomma på Kungl. Maj :t att till riksdagen framlägga förslag i anledning

av de förluster som under regleringsåren 1963/64 och 1964/65 kan

uppkomma till följd av ändrade marknadsförhållanden.

Beträffande de åtaganden rörande jordbruket som Sverige kan komma att

godta gentemot EFTA förutsätter jag i enlighet med överenskommelsen att

kostnaden härför, liksom hittills, kommer att bestridas av inflytande fettregleringsavgifter.

Enligt överenskommelsen skall statens andel av det belopp som skall tillföras

skördeskadefonden från och med budgetåret 1963/64 höjas till 50

procent, vilket medför en årlig anslagsökning med 5 miljoner kr. För att

bestrida denna andel för budgetåret 1963/64 bör sålunda anvisas 15 miljoner

kr. Därvid förutsätts att jordbrukarna av egna medel tillskjuter minst

samma belopp. Med hänsyn härtill bör Kungl. Maj :t med ändring av förslaget

i årets statsverksproposition (bil. 11, p. 33) hemställa att till kostnader

i samband med permanent skördeskadeskydd under budgetåret 1963/64

anvisas ett reservationsanslag av 18 640 000 kr.

Avslutningsvis har i den nu föreliggande överenskommelsen uttalats, att

anslagen och kreditgarantiramarna för yttre och inre rationalisering ökas i

syfte att ytterligare främja jordbrukets rationalisering och därigenom möjliggöra

en inkomstförbättring för jordbruket på sikt. ökningen förutsätts

ske med ett belopp, som tillsammans med höjd medelsanvisning till jordfonden

innebär en förstärkning av verksamheten med 40 miljoner kr. för

nästa budgetår utöver vad som föreslagits i årets statsverksproposition. Därutöver

kommer redan för innevarande budgetår vissa garantiramar att utökas

med sammanlagt 12 miljoner kr. Jag avser att senare denna dag föreslå

Kungl. Maj :t att framlägga förslag härom i proposition angående vissa

trågor rörande jordbrukets och trädgårdsnäringens rationalisering, m. m.

Jag vill i detta sammanhang särskilt uttrycka min tillfredsställelse över

att jordbrukets organisationer i överenskommelsen så klart uttryckt sin vil
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 13b år 1963

ja att genom upplysning och rådgivning kraftigt stödja rationaliseringsverksamheten.

En sammanfattning av de ekonomiska konsekvenserna av den träffade

överenskommelsen för jordbrukets del under tiden från och med den 15 maj

1963 intill den 1 september 1965, då det nuvarande sexårsavtalet utlöper, visar

följande. Treprocentregelns utlösning innebär en inkomstminskning för

jordbruket om 224 miljoner kr. Genom halvering av beloppet tillförs jordbruket

ett beräkningsmässigt belopp av cirka 112 miljoner kr. årligen, d. v. s.

för den nyssnämnda perioden om 27 1/2 månader sammanlagt drygt 250

miljoner kr. ökningen av totalramarna för innevarande och följande två

regleringsår tillför jordbruket (40 + 50 -f- 50 —) 140 miljoner kr. och tillskottet

till skördeskadefonden under nästkommande två budgetår (5 +

5 =) 10 miljoner kr. Sammanlagt tillförs alltså jordbruket genom överenskommelsen,

därest den vinner riksdagens bifall, (250 + 140 -f- 10 =) 400

miljoner kr. eller något däröver intill avtalstidens utgång den 1 september

1965. Därtill bör sedan läggas värdet av de rationaliseringsfrämjande åtgärderna.

Den i överenskommelsen nämnda undersökningen om möjligheterna att

institutionellt förbättra jordbrukets kreditmöjligheter kommer att ske genom

chefens för finansdepartementet försorg.

Enligt beslut av 1962 års riksdag utgår från och med den 1 juli 1962

prisutjämning till kärnbindemedelsindustrin för sådant

vete eller veteeftermjöl som åtgår vid produktionen. Sedan det kommit

till jordbruksnämndens kännedom att ett av de större företagen i branschen

i sin fabrikation uteslutande använder förmalningsprodukter av annan

spannmål än vete, har nämnden hemställt att den ifrågavarande prisutjämningen

utsträcks att omfatta jämväl förmalningsprodukter av råg, korn och

havre. Mot jordbruksnämndens förslag har jag intet att erinra. Prisutjämningen

för de nyssnämnda varuslagen bör tillämpas retroaktivt från och

med den 1 juli 1962.

År 1961 fastställde riksdagen på förslag av Kungl. Maj :t riktlinjer för

stödet åt spånadslinodlingen med avseende på 1961—1964 års

skördar. En av jordbruksnämnden under hösten 1962 verkställd översyn av

det nu gällande stödet har enligt nämndens mening givit vid handen att

1961 års riksdagsbeslut bör i oförändrat skick tillämpas även under återstående

del av den fastställda regleringsperioden. Jag ansluter mig till denna

uppfattning. Beträffande Hallands läns linodlareförenings lån ur hemslöjdslånefonden

erinrar nämnden om att Kungl. Maj :t efter bemyndigande

av riksdagen år 1959 medgivit uppskov med betalningen av räntor och amorteringar

under tiden intill utgången av år 1963. Den totala låne- och ränteskulden

uppgår per den 31 december 1962 till drygt 3,1 miljoner kr. Nämnden

hemställer, att bemyndigandet utsträcks att avse ytterligare en tvåårsperiod,

d. v. s. till och med den 31 december 1965. Statskontoret har i sitt

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 13A år 196.3

27

yttrande på. denna punkt ^ifrågasatt om inte statens kapitalkostnader horde

medtas som en utgiftspost i stödverksamheten, i varje fall i den mån dessa

kostnader kan rymmas inom den ram som kan disponeras för stödet åt oljelinodlingen.

Ehuru den av jordbruksnämnden lämnade redogörelsen för Hallands läns

linodlareförenings ekonomiska ställning synes utvisa ett stigande ekonomiskt

utbyte av fiberberedningen, torde förutsättningar ännu inte föreligga

för föreningen att göra återbetalningar av de från hemslöjdslånefonden erhållna

lånen. Det av statskontoret ifrågasatta förfarandet synes i och för

sig principiellt motiverat. Då jag har för avsikt att närmare överväga frågan

om stödet åt spånadslinhanteringen på längre sikt, anser jag mig dock inte

böra förorda några ändringar av det nuvarande regleringssystemet. Jag tillstyrker

därför i likhet med jordbruksnämnden att linodlareföreningen beviljas

uppskov med de under åren 1964 och 1965 till betalning förfallande

amorteringarna på och räntorna för lån från hemslöjdslånefonden.

Jag vill i detta sammanhang tillägga, att statens jordbruksnämnd med

skrivelse den 12 mars 1963 överlämnat en framställning från Hallands läns

linodlareförening angående minskning av inteckningssäkerheten för erhållna:

lån.ur hemslöjdslånefonden i.samband med en eventuell försäljning av

föreningens spånskivfabrik till Hallands läns-skogsägareförening. Framställningen

remissbehandlas för närvarande.

Såsom framgår av den föregående redogörelsen bär statens jordbruksnämnd

inkommit med förslag i fråga om g r ä n s s k y d d e t m. m. för

vissa varor. Beträffande mjöl, gryn och flingor, framställda direkt avpotatis,

främst potatismospulver, innebär nämndens förslag att införselavgiften,

som för närvarande utgör visst belopp per deciton, i stället skall beräknas

efter varans sammansättning. Härigenom skulle vinnas, att beräkningsmetoden

gjordes likformig med vad som gäller för de potatisprodukter

som genom beslut av 1962 års riksdag (prop. 1962: 95; JoU 10; rskr. 199)

överfördes till jordbruksregleringen. Därest jordbruksnämndens förslag genomfördes,

skulle resultatet bli att den nu gällande införselavgiften för varan

höjdes med uppskattningsvis 30 procent. En sådan höjning, motiverad

av regleringstekniska skäl, anser jag mig inte kunna biträda.

Torkade sockerbetor har hittills legat utanför jordbruksregleringen. Varan

är tullfri. Någon import av torkade sockerbetor har inte förekommit under

tidigare år. Med hänsyn till att visst importintresse numera föreligger,

finner jag det berättigat att överföra denna vara, som är ett fodermedel, till

jordbruksregleringen. EU vägande skäl härför finner jag även vara det förhållandet

att såväl den obearbetade råvaran, färska sockerbetor, som den i

foderhänseende mindre värdefulla restprodukten, betmassa,, är avgiftsbelagd.

Införselavgiften bör fastställas enligt samma grunder som gäller för

övriga fodervaror. Jordbruksnämnden bör därför från och med den 1 juli

1963 utta eu rörlig avgift vid import av varuslaget i fråga. Vad nu förordats

påkallar ändringar i bilagorna till förordningarna den 7 juni 1956’ (nr 401—

opaginerad Kontrollera mot PDF

•28

Kungl. Maj.ts proposition nr 134 år 1963

402) angående reglering av införseln och utförseln av vissa levande djur och

jordbruksprodukter m. m.

Jordbruksnämndens förslag att utta införselavgift på senapsfrö, avsett

för tillverkning av bordssenap, kan jag inte för närvarande ansluta mig till.

Enligt min uppfattning bör ytterligare erfarenheter avvaktas av importutvecklingen

m. in. innan ett beslut fattas i enlighet med nämndens förslag.

Inte heller finner jag skäl föreligga att biträda nämndens förslag om prisutjämning

för maltextrakt.

Frågan om en omläggning av kvalité t sbestämmelser na vid

inlösen av brödsäd har berörts i flera tidigare prisregleringspropositioner,

senast i propositionen 1962: 95. I det föregående har jag även lämnat

en tämligen utförlig redogörelse för de under det senaste året gjorda undersökningarna

på området. Ehuru förutsättningar nu synes föreligga att införa

den s. k. falltalsmetoden vid bedömningen av 1964 års skörd, finner

jag, i likhet med jordbruksnämnden, att ett slutligt ställningstagande i frågan

bör anstå till dess kvalitetsbestämmelser och prisregleringsskalor hunnit

utarbetas.

Slaktdj ursavgiften för storboskap uttas nu med 30 kr. per djur

för den tyngsta djurgruppen i södra Sverige, vilket är det högsta belopp som

sedan år 1959 må utgå enligt förordningen den 3 juni 1955 (nr 284) angående

slaktdj ursavgift m. m. Med hänsyn till det överskott på nötkött, som

för närvarande föreligger, tillstyrker jag jordbruksnämndens förslag att från

och med den 1 juli 1963 höja det nämnda maximibeloppet för storboskap

med 10 kr. till 40 kr. per djur.

Utjämningsavgift för mjölk och mjölkprodukter upptas

med vissa maximibelopp, som anges i förordningen den 10 juli 1947 (nr

378) om vissa avgifter å mjölk, grädde och ost. Då de högsta avgiftsbeloppen

redan uppnåtts eller i det närmaste uppnåtts för de berörda varuslagen,

har jordbruksnämnden, såsom i det föregående redovisats, föreslagit höjda

maximibelopp från och med den 1 juli 1963. Mot nämndens förslag har jag

intet att erinra.

Jordbruksnämndens framställning rörande bemyndigande för Kungl. Maj :t

att på förslag av nämnden besluta om stöd köp av foder säd för

lagring till efterföljande regleringsår finner jag mig

kunna biträda. Jag anser emellertid att en dylik åtgärd bör tillgripas i undantagsfall

då vägande ekonomiska skäl talar härför. En lagring av fodersäd

för längre tid än vad hittillsvarande bemyndigande medger bör sålunda ske

endast då det är uppenbart, att export av fodersäd i en överskottssituation

med en efterföljande import, då behov därav föreligger, kan beräknas bli

kostsammare än lagring från ett regleringsår till ett annat.

I fråga om storleken och användningen av införselavgiftsmedel

på jordbrukets område har i det föregående lämnats en

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 131 år 1963

29

redogörelse för vissa av jordbruksnämnden gjorda beräkningar och förslag.

I likhet med nämnden vill jag framhålla osäkerheten i beräkningarna för

regleringsåren 1962/63 och 1963/64 till följd av bland annat spärreglernas

verkningar och svårigheterna att förutse importutvecklingen.

Summan av de införselavgiftsmedel, som belöper på import under regleringsåret

1961/62, uppgår enligt jordbruksnämndens redogörelse till omkring

190,4 miljoner kr. Av detta belopp har enligt riksdagens beslut — förutom

93 miljoner kr. till prisregleringen inom de olika regleringsföreningarnas

områden — tagits i anspråk tillhopa inemot 8,6 miljoner kr. för andra

ändamål än egentlig prisregleringsverksamhet på jordbruksområdet. Av därefter

återstående belopp, cirka 88,8 miljoner kr., hänför sig omkring 29,8

miljoner kr. till införselavgifter för brödsäd, som importerats såsom ersättning

för en ur handelspolitisk synpunkt angelägen och med prisregleringsmedel

stödd export av brödsäd. Beloppet synes böra överföras till föreningen

Svensk spannmålshandel för att täcka de vid ifrågavarande export lämnade

bidragen. Vidare hänför sig av det återstående beloppet cirka 15,4 miljoner

kr. till införselavgifter för fodermedel utöver den för fodermedelsavgifter

angivna normalramen. Sådan ökad avgiftsbeläggning har enligt

vad som anfördes vid 1959 års riksdag inte inneburit något inkomsttillskott

till jordbruket, eftersom jordbrukarna själva fått bära den därav föranledda

prishöjningen. De överskjutande införselavgifterna för fodermedel bör

därför, i den mån de inte erfordras för stödköp av fodersäd, av jordbruksnämnden

fördelas i enlighet med de regler, som gäller för fördelning av

fodermedelsavgifter. Från det återstående beloppet för införselavgifterna

för regleringsåret 1961/62 bör också, såsom nämnden föreslagit, avföras ett

belopp om cirka 1,9 miljoner kr. såsom avbetalning på sockerregleringens

skuld till fettclearingkassan.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat återstår av det totala beloppet för

införselavgifter under regleringsåret 1961/62 odisponerat ett belopp av cirka

41,7 miljoner kr. Det återstående beloppet av införselavgiftsmedlen för

regleringsåret 1960/61 jämte den därå per den 1 januari 1963 upplupna räntan

uppgår till i runt tal 22,5 miljoner kr. Frågan om dispositionen av dessa

överskott torde få prövas i ett senare sammanhang.

Enligt den av jordbruksnämnden verkställda reviderade beräkningen redovisas,

jämfört med de uppskattningar, som gjordes av nämnden i januari

1962, en inte oväsentlig ökning för de under regleringsåret 1962/63 inflytande

införselavgifterna eller med cirka 80 miljoner kr. till omkring 230,3

miljoner kr. För dessa medel har jordbruksnämnden såsom framgått av det

föregående — inom en totalram av 110 miljoner kr. — upprättat en preliminär

fördelningsplan. Såsom tillhörande normalramen har därvid av införselavgifterna

för fodermedel endast medräknats cirka 21,5 miljoner kr.

och av införselavgifterna för importerad brödsäd in. in. har inte medtagits

avgifterna för sådan import, som föranletts av att motsvarande kvantiteter

inhemsk brödsäd måste utföras till utlandet eller nyttiggöras för foderän
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

30:''

Kungl. Maj:ts proposition nr 13b år 1968 >

damål inom landet. I enlighet med den förut behandlade överenskommelsen

skall totalramen: för regleringsåret 1962/63 utökas till 150 miljoner kr. Jordr

bruksnämnden bör med anledning härav uppgöra ny fördelriingsplan.

I detta sammanhang vill jag erinra om att av de medel, som under regleringsåret

1962/63 inflyter utöver totalramen, skall enligt riksdagens beslut

högst 1 000 000 kr. ställas till förfogande för Sveriges potatisodlares riksförbund

för effektivisering av matpotatisodlingen m. m., 50 000 kr. utgå

till SMAK för upplysning på matpotatisområdet, 30 000 kr. ställas till veterinärstyrelsens

förfogande för att täcka styrelsens kostnader vid importkontroll

av animala livsmedel och högst 100 000 kr. för att täcka veterinärstyrelsens

utgifter för pastöriseringskontrollen samt 50 000 kr. till Sveriges

utsädesförening såsom bidrag till föreningens kostnader för.potatisförädlingsverksamheten.

Därjämte skall av de utöver. ramen inflytande importavgifterna

bestridas utgifterna för prisutjämning på torkat äggalbumin och

kärnbindemedel.

I fråga om de för reglering sår et 1963/64 inflytande införselavgiftsmedlen

visar jordbruksnämndens beräkningar en total inkomst av 201,7 miljoner

kr. Av de i detta belopp ingående införselavgiftsmedlen för matpotatis bör

i enlighet med beslut av 1962 års riksdag högst 1 000 000 kr. ställas till förfogande

för Sveriges potatisodlares riksförbund för effektivisering av matpotatisodlingen

in. in. Vidare tordé liksom under senare år för de under

regleringsåret 1963/64 inflytande införselävgifterna för slaktvaror och slaktdjur

30 000 kr. böra utgå för att täcka veterinärstyrelsens kostnader för importkontroll

av animala livsmedel. Ur de under regleringsåret ‘ 1963/64 inflytande

införselavgiftsmedlen bör även utgå ett belopp av högst 100 000

kr. för att av veterinärstyrelsen användas till att bestrida dé statliga kostnaderna

för pastöriseringskontrollen under budgetåret 1963/64. Eu ökning

av bidraget till SMAK:s upplysningsverksamhet finner jag motiverad. Utöver

i årets statsverksproposition (bil. 11, p. 24) föreslaget bidrag av 50 000

kr. bör SMAK därför, enligt min mening, tilldelas ytterligare ett belopp av

samma storlek. Vidare skall av de utöver ramen inflytande införselavgifterna

bestridas utgifter för prisutjämning på torkat äggalbumin och kärnbindemedel.

Vad gäller totalramen för införselavgiftsmedel till den egentliga, fortlöpande

prisregleringsverksamheten har jag i det föregående förordat att densamma

för regleringsåret 1963/64 bestäms till 160 miljoner kr.

Inom denna ram torde under nästa regleringsår liksom hittills inflytande

införselavgiftsmedel i mån av behov av jordbruksnämnden böra överföras

till de olika regleringsföreningarna m. in. på jordbrukets område och,

med beaktande av förenämnda .överenskommelse, användas i enlighet med

följande.

Införselavgifterna för brödsäd och brödsädsprodukter bör tillföras Svensk

spannmålshandel, .ekonomisk förening. Införselavgifterna för ärter, bönor,

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 13i år 1963

31

hampfrö och fodermedel samt malt bör inom angiven normalram användas

för prisregleringarna för ägg, slaktvaror, mjölk- och mejeriprodukter genom

respektive Sveriges export- och importförening för ägg, u. p. a., Svensk

kötthandel, ekonomisk förening, och Svenska mejeriernas riksförening

u; p. a. Medlen bör, i enlighet med vad som gäller under innevarande regleringsår,

av jordbruksnämnden fördelas mellan de olika ändamålen efter

samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation, därvid avgifterna för majs

och kli i första hand skall tillföras äggprisregleringen. Härutöver bör ifrågavarande

införselavgiftsmedel, liksom under innevarande regleringsår, kunna

tas i anspråk för stödköp av fodersäd, om Kungl. Maj :t så finner lämpligt,

samt för bidrag vid export av kött av fjäderfä. I fråga om matpotatis

bör införselavgiftsmedlen i mån av behov — sedan högst 1 000 000 kr. ställts

till förfogande för Sveriges potatisodlares riksförbund för effektivisering av

matpotatisodlingen m. m. och 100 000 kr. utgått till SMAK för upplysningsverksamhet

på matpotatisområdet samt 50 000 kr. i enlighet med förslag i

årets statsverksproposition (bil. 11, p. 71) utgått till Sveriges utsädesförening

såsom bidrag till föreningens kostnader för. potatisförädlingsverksamheten

— tillföras Sveriges stärkelseproducenters förening för den föreningen åliggande

prisregleringen för potatis samt enligt Kungl. Maj :ts bestämmande

förskottsvis för den särskilda prisutjämning på stärkelseområdet, som kan

visa sig erforderlig, när verkningarna av EFTA-konventionen på detta område

gör sig gällande. Stärkelseföreningen bör vidare erhålla de under nästa

regleringsår inflytande införselavgifterna för stärkelse och stärkelseprodukter

för att användas för prisreglering på fabrikspotatisområdet. Införselavgifterna

för socker bör i enlighet med beslut av 1960 års riksdag (prop.

132; JoU 26; rskr. 184) tillföras jordbruksnämndens regleringsfond för socker

och användas för pristillägg på sockerregleringens område. Vissa merbelopp,

vilka uppstått eller uppstår i samband med sockeravgifternas höjning

vid utlösning av treprocent- och inkomstregierna — inberäknat medel

som överförs till regleringsfonden till följd av föreningen Svensk sockerhandels

verksamhet — skall emellertid användas till att gälda fondens skuld

till jordbruksnämndens clearingkassa för fettvaror. I fråga om fettvaror och

fettråvaror bör införselavgiftsmedlen liksom hittills dels användas för regleringsbidrag,

dels tillföras Sveriges oljeväxtintressenter, förening u. p. a., för

att täcka förluster i samband med inlösen av svenskt oljeväxtfrö samt för

stöd åt linodlingen. Införselavgifterna för mjölk och mejeriprodukter m. m.

bör tillföras Svenska mejeriernas riksförenings regleringskassa för prisreglering

på mejeriområdet. Införselavgifterna för slaktvaror och slaktdjur

(annat än fjäderfä) bör för prisregleringen för kött och fläsk in. m. tillföras

föreningen Svensk kötthandel. Införselavgifterna för ägg, äggprodukter och

fjäderfäkött samt levande fjäderfä bör överföras till Sveriges export- och

importförening för ägg för att användas för prisregleringen av dessa varor.

Jordbruksnämnden bör liksom tidigare upprätta en preliminär fördelningsplan

för användningen av införselavgiftsmedlen. Det kan i detta sam
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 13h dr 1963

manhang erinras om att, enligt beslut av 1962 års riksdag, ett årligt belopp

av högst 1,7 miljoner kr. inom normalramen ställts till förfogande för Sveriges

export- och importförening för ägg att användas för åtgärder till förbättring

av kvaliteten på ägg i enlighet med bestämmelser, som utfärdas

av Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, jordbruksnämnden.

Införselavgiftsmedel och andra regleringsmedel på jordbrukets område

får enligt bemyndigande av 1962 års riksdag inom en ram av 1 000 000 kr.

efter jordbruksnämndens medgivande disponeras av regleringsföreningarna

på jordbrukets område för upplysningsverksamhet inom föreningarnas

intresseområden. Jordbruksnämnden har hemställt om ett motsvarande

bemyndigande för regleringsåret 1963/64. Häremot har jag intet

att erinra.

I fråga om användningen under detta regleringsår av interna regleringsavgifter

och av motsvarande kompensationsavgift

e r bör i enlighet med vad nämnden föreslagit gälla samma föreskrifter som

för närvarande.

I årets statsverksproposition (bil. 11, p. 28) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition, till prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1963/64 beräkna

ett förslagsanslag av 153 miljoner kr. Anslaget avser allmänt mjölkpristillägg,

stöd åt odling och beredning av hampa m. m., prisutjämning av

vissa jordbruksreglerade råvaror till livsmedelsindustrin samt diverse kostnader

i samband med jordbruksregleringen.

Medelsbehovet för allmänt mjölkpristillägg under regleringsåret 1963/

64 samt för stödet åt odlingen och beredningen av hampa samt till vissa odlingsförsök

m. m. avseende spånadsväxter har av jordbruksnämnden beräknats

till 101,5 miljoner kr. respektive 700 000 kr. Mot nämndens beräkningar,

som innebär oförändrat medelsbehov i förhållande till föregående år,

har jag intet att erinra.

Vad angår prisutjämningen för råvaror till livsmedelsindustrin har jordbruksnämnden

för budgetåret 1963/64 räknat med ett medelsbehov av cirka

50 miljoner kr., vilket innebär en ökning med 10 miljoner kr. i jämförelse

med det belopp, som anvisats för innevarande budgetår. Ökningen

beror bland annat på verkningarna av jordbrukets spärregler. Nämndens beräkning

av medelsbehovet finner jag böra godtas.

För att bestrida diverse kostnader i samband med jordbruksregleringen

bör i enlighet med nämndens beräkning av anslaget för budgetåret 1963/64

få disponeras ett belopp av högst 1 100 000 kr. Ur detta belopp bör utgå förslagsvis

400 000 kr. till fortsatt stöd åt ullproduktionen, högst 200 000 kr.

till ersättning åt Svenska mejeriernas riksförening för handhavande av vissa

med regleringen av mjölk och mejeriprodukter sammanhängande uppgifter

samt 500 000 kr. till oförutsedda utgifter att disponeras efter beslut

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1963 33

av Kungl. Maj :t i varje särskilt fall. Av sistnämnda belopp om 500 000

kr. bör Kungl. Maj :t, på samma sätt som gäller för innevarande budgetår,

få anvisa medel för att bestrida kostnader för slcördeuppskattning och administration

i samband med det permanenta skördeskadeskyddet.

Med hänsyn till vad jag nu förordat synes Kungl. Maj :t böra hemställa

att till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1963/64

anvisas ett förslagsanslag av 153 miljoner kr.

Såsom framgår av årets statsverksproposition (bil. 11, p. 168) har jordbruksnämnden

hemställt om medel under kapitalbudgeten för utbyggnad

av beredskapslagringen av livsmedel. Lagren torde enligt

nämnden under nästa budgetår i huvudsak uppnå den storlek, som avsetts i

meddelade riktlinjer (prop. 1961: 76 och 1962: 95). Lagringen beräknas därvid

komma att kräva en investering, som med 10 miljoner kr. överstiger de

belopp om sammanlagt 106 miljoner kr., vilka hittills anvisats för ändamålet.

Med hänsyn till jordbruksnämndens förslag förordar jag att till särskild

lagring av livmedel för nästa budgetår anvisas ett investeringsanslag av 10

miljoner kr.

I detta sammanhang torde jag få anmäla fråga rörande dispositionen av

den rörliga kredit, som står till förfogande för föreningen Svensk spannmålshandel

för beredskapslagring in. m. I enlighet med nyss berörda riktlinjer

har genom försorg av Svenska lagerhusaktiebolaget ett antal mindre

magasin nybyggts för beredskapslagringen. Byggnadskostnaderna för dessa

magasin har bestritts av bolaget. I skrivelse den 5 februari 1963 har jordbruksnämnden

föreslagit, att ytterligare lagermagasin skall uppföras. Nämnden

har därvid upplyst, att bolaget tillfälligt behöver låna medel för att anskaffa

de nya magasinen. Föreningen Svensk spannmålshandel är beredd

att av den rörliga krediten tillhandahålla bolaget rörelsemedel för ändamålet

intill ett belopp av 1 miljon kr. Därest riksdagen inte har något att erinra

däremot torde bolagets aktuella behov av rörelsemedel få täckas i enlighet

med vad nu angivits.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t

— såvitt avser anslaget Kostnader i samband med permanent skördeskadeskydd

med ändring av det i årets statsverksproposition framlagda förslaget

— måtte genom proposition föreslå riksdagen att

dels godkänna vad i det föregående förordats såvitt avser

tillämpningen av den s.k. treproccntregeln i det av 1959 års

riksdag fastställda sexårsavtalet på jordbrukets område

dels bemyndiga Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts

medgivande, statens jordbruksnämnd att i huvudsaklig överensstämmelse

med de riktlinjer, som angivits i det föregående,

vidta erforderliga regleringsåtgärder för att genomföra

omförmälda förslag

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1963

dels lämna utan erinra vad i det föregående anförts beträffande

användningen av de medel, som influtit under regleringsåret

1961/62 och som influtit eller inflyter under regleringsåren

1962/63 och 1963/64 genom upptagande av införselavgifter,

ävensom av andra i samband med; jordbruksregleringen

under nämnda regleringsår influtna eller?inflytande

avgiftsmedel

dels lämna utan erinran vad i det föregående anförts beträffande

totalramen för införselavgiftsmedel för regleringsåret

1964/65

dels godkänna det i det föregående framlagda förslaget

angående prisutjämning för kärnbindemedel

dels bemyndiga Kungl. Maj :t att medge Hallands läns linodlareförening

uppskov med erläggande av de under åren

1964 och 1965 till betalning förfallande amorteringarna på

och räntorna för föreningens ur hemslöjdslånefonden beviljade

lån

dels bemyndiga Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj:ts

medgivande, statens jordbruksnämnd att vidta erforderliga

åtgärder för reglering av införseln och utförseln av torkade

sockerbetor

dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta ändringar i regleringsförfattningarna

rörande slaktdjursavgift och utjämningsavgift

å mjölk, grädde och ost i huvudsaklig överensstämmelse

med vad som angivits i det föregående

dels bemyndiga Kungl. Maj :t att, på förslag av statens

jordbruksnämnd, meddela bestämmelser rörande lagring av

fodersäd i huvudsaklig överensstämmelse med vad som angivits

i det föregående

dels till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område

för budgetåret 1963/64 under nionde huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 153 000 000 kr.

dels till Kostnader i samband med permanent skördeskadeskydd

för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag

av 18 640 000 kr.

dels till Särskild lagring av livsmedel för budgetåret 1963/

64 under kapitalbudgeten, fonden för förlag till statsverket,

anvisa ett investeringsanslag av 10 000 000 kr.

dels lämna utan erinran vad i det föregående anförts beträffande

dispositionen av den rörliga kredit, som står till

förfogande för Svensk spannmålshandel, ekonomisk förening,

för beredskapslagring m. m.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 13i år 1963

35

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall

avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

B. Siöalth

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 030259

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1963:180 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1962/63, såvitt a1 i texten
  2. JoU 1963:14 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område, m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten