Sök i Ratio Lex

Angående statstjänstemännens sjuklöneoch semesterförmåner m. m

1963-03-29 · 29 sidor, varav 28 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 28 av 29 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1963:160, Angående statstjänstemännens sjuklöneoch semesterförmåner m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1963

1

Nr 160

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående statstjänstemännens

sjuklöne- och semesterförmåner m. m.; given

Stockholms slott den 29 mars 1963.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över civilärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 §

statens löneförordning den 31 maj 1957 (nr 228),

dels ock bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sigurd Lindholm

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framlägges förslag till vissa ändringar i de sjuklöne- och

semesterförmåner, som i de statliga avlöningsreglementena m. m. tillerkännes

statstjänstemännen och med dem jämställda befattningshavare i statsunderstödd

verksamhet. Förslagen, som grundar sig på överenskommelse

med statstjänstemännens huvudorganisationer, innebär bl. a. att tjänstemans

rätt att vid tjänstledighet för sjukdom åtnjuta oavkortad lön under visst

antal dagar bortfaller. I stället skall lön med A-avdrag utgå under hela

sjukperioden. De nuvarande A- och B-avdragen föreslås skola minskas, vilket

medför behov av ändring i statens löneförordning. För tjänstemän med

rätt till sjuklön sker s. k. arbetsgivarinträde enligt 3 kap. 16 § lagen om

allmän försäkring. Vidare föreslås vissa förbättringar av semesterförmånerna

för statst jänstemännen m. fl. Slutligen föreslås inrättandet av ett statligt

personalvårdsorgan.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1963.1 saml. Nr 160

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1963

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 3 § statens löneförordning den

31 maj 1957 (nr 228)

Härigenom förordnas, att 3 § statens löneförordning den 31 maj 1957 skall

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

3 §.

Grandi önetabeller

Tabell till löneplan A, ortsgrupp 3

Löne-

klass

nr

Månads-

lön,

kronor

Daglön i kalendermånad

om

A-avdrag

för dag,

kronor

övertidsersättning

för timme vid

arbete å

28 dagar,

kronor

29 dagar,

kronor

30 dagar,

kronor

31 dagar,

kronor

enkel

Övertid,

kronor

kvalificerad

övertid,

kronor

1

521

18.60

17.95

17.35

16.80

1.40

4.15

5.55

2

548

19.55

18.90

18.25

17.70

1.45

4.40

5.85

3

577

20.60

19.90

19.25

18.60

1.55

4.60

6.15

4

608

21.70

20.95

20.25

19.60

1.60

4.85

6.50

5

640

22.85

22.05

21.35

20.65

1.70

5.10

6.85

6

674

24.05

23.25

22.45

21.75

1.80

5.40

7.20

7

710

25.35

24.50

23.65

22.90

1.90

5.70

7.55

8

747

26.70

25.75

24.90

24.10

2.00

6.00

7.95

9

787

28.10

27.15

26.25

25.40

2.10

6.30

8.40

10

829

29.60

28.60

27.65

26.75

2.20

6.65

8.85

11

873

31.20

30.10

29.10

28.15

2.35

7.00

9.30

12

924

33.00

31.85

30.80

29.80

2.45

7.40

9.85

13

977

34.90

33.70

32.55

31.50

2.95

7.80

10.40

14

1035

36.95

35.70

34.50

33.40

3.10

8.30

11.05

15

1095

39.10

37.75

36.50

35.30

3.30

8.75

11.70

16

1159

41.40

39.95

38.65

37.40

3.50

9.25

12.35

17

1227

43.80

42.30

40.90

39.60

3.70

9.80

13.10

18

1298

46.35

44.75

43.25

41.85

3.90

10.40

13.85

19

1374

49.05

47.40

45.80

44.30

4.10

11.00

14.65

20

1454

51.95

50.15

48.45

46.90

4.35

11.65

15.50

21

1538

54.95

53.05

51.25

49.60

4.60

22

1628

58.15

56.15

54.25

62.50

4.90

23

1723

61.55

59.40

57.45

55.60

5.15

24

1823

65.10

62.85

60.75

58.80

6.10

25

1928

68.85

66.50

64.25

62.20

6.45

26

2 040

72.85

70.35

68.00

65.80

6.80

27

2169

77.10

74.45

71.95

69.65

7.20

28

2285

81.60

78.80

76.15

73.70

7.60

29

2416

86.30

83.30

80.56

77.96

8.05

30

2 556

91.30

88.15

85.20

82.45

8.60

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 160 år 1963

3

Tabell till löneplan A, ortsgrupp 4

Löne-

klass

nr

Månads-

lön,

kronor

Daglön i kalendermånad

om

A-avdrag

för dag,

kronor

övertidsersättning

för timme vid

arbete å

28 dagar,

kronor

29 dagar,

kronor

30 dagar,

kronor

31 dagar,

kronor

enkel

övertid,

kronor

kvalificerad

övertid,

kronor

1

554

19.80

19.10

18.45

17.85

1.50

4.45

5.90

2

583

20.80

20.10

19.45

18.80

1.55

4.65

6.20

3

614

21.95

21.15

20.45

19.80

1.65

4.90

6.55

4

646

23.05

22.30

21.55

20.85

1.70

5.15

6.90

5

679

24.25

23.40

22.65

21.90

1.80

5.45

7.25

6

715

25.55

24.65

23.85

23.05

1.90

5.70

7.65

7

755

26.95

26.05

25.15

24.35

2.00

6.05

8.05

8

794

28.35

27.40

26.45

25.60

2.10

6.35

8.45

9

835

29.80

28.80

27.85

26.95

2.25

6.70

8.90

10

881

31.45

30.40

29.35

28.40

2.35

7.05

9.40

11

927

33.10

31.95

30.90

29.90

2.45

7.40

9.90

12

978

34.95

33.70

32.60

31.55

2.60

7.80

10.45

13

1033

36.90

35.60

34.45

33.30

3.10

8.25

11.00

14

1090

38.95

37.60

36.35

35.15

3-25

8.70

11.65

15

1150

41.05

39.65

38.35

37.10

3.45

9.20

12.25

16

1215

43.40

41.90

40.50

39.20

3.65

9.70

12.95

17

1282

45.80

44.20

42.75

41.35

3.85

10.25

13.65

18

1354

48.35

46.70

45.15

43.70

4.05

10.85

14.45

19

1428

51.00

49.25

47.60

46.05

4.30

11.40

15.25

20

1507

53.80

51.95

50.25

48.60

4.50

12.05

16.05

21

1591

56.80

54.85

53.05

51.30

4.75

22

1679

59.95

57.90

55.95

54.15

5.05

23

1773

63.30

61.15

59.10

57.20

5.30

24

1871

66.80

64.50

62.35

60.35

6.25

25

1975

70.55

68.10

65.85

63.70

6.60

26

2 086

74.45

71.90

69.50

67.25

6.95

27

2 200

78.55

75.85

73.35

70.95

7.35

28

2 322

82.95

80.05

77.40

74.90

7.75

29

2 450

87.60

84.60

81.65

79.05

8.15

30

2 586

92.36

89.16

86.20

83.40

8.60

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1963

Tabell till löneplan A, ortsgrupp 5

Löne-

klass

nr

Månads-

lön,

kronor

Daglön i kalendermånad om

A-avdrag

för dag,

kronor

övertidsersättning

för timme vid

arbete å

28 dagar,

kronor

29 dagar,

kronor

30 dagar,

kronor

31 dagar,

kronor

enkel

övertid,

kronor

kvalificerad

övertid,

kronor

1

585

20.90

20.15

19.50

18.85

1.55

4.70

6.25

2

616

22.00

21.25

20.55

19.85

1.65

4.95

6.55

3

649

23.20

22.40

21.65

20.95

1.75

5.20

6.90

4

684

24.45

23.60

22.80

22.05

1.80

5.45

7.30

5

719

25.70

24.80

23.95

23.20

1.90

5.75

7.65

6

757

27.05

26.10

25.25

24.40

2.00

6.05

8.05

7

798

28.50

27.50

26.60

25.75

2.15

6.40

8.50

8

840

30.00

28.95

28.00

27.10

2.25

6.70

8.95

9

885

31.60

30.50

29.50

28.55

2.35

7.10

9.45

10

932

[33.30

32.15

31.05

30.05

2.50

7.45

9.95

11

981

[35.05

33.85

32.70

31.65

2.60

7.85

10.45

12

1033

36.90

35.60

34.45

33.30

2.75

8.25

11.00

13

1087

38.80

37.50

36.25

35.05

3.25

8.70

11.60

14

1145

40.90

39.50

38.15

36.95

3.45

9.15

12.20

15

1205

[ 43.05

41.55

40.15

38.85

3.60

9.65

12.85

16

1270

45.35

43.80

42.35

40.95

3.80

10.15

13.55

17

1337

47.75

46.10

44.55

43.15

4.00

10.70

14.25

18

1408

50.30

48.55

46.95

45.40

4.25

11.25

15.00

19

1483

52.95

51.15

49.45

47.85

4.45

11.85

15.80

20

1561

55.75

53.85

52.05

50.35

4.70

12.50

16.65

21

1644

58.70

56.70

54.80

53.05

4.95

22

1731

61.80

59.70

57.70

55.85

5.20

23

1823

65.10

62.85

60.75

68.80

5.45

24

1919

68.55

66.15

63.95

61.90

6.40

25

2 021

72.20

69.70

67.35

65.20

6.75

26

2128

76.00

73.40

70.95

68.65

7.10

27

2 241

80.05

77.30

74.70

72.30

7.45

28

2 360

84.30

81.40

78.65

76.15

7.85

29

2 485

88.75

85.70

82.85

80.15

8.30

30

2 616

93.45

90.20

87.20

84.40

8.70

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1963 5

Tabell till löneplan B

Löneklass

nr

Månadslön,

kronor

Daglön i kalendermånad om

A-avdrag

för dag,

kronor

28 dagar,

kronor

29 dagar,

kronor

30 dagar,

kronor

31 dagar,

kronor

i

2 893

103.30

99.75

96.46

93.30

10.60

2

3 038

108.50

104.75

101.25

98.00

11.15

3

3190

113.95

110.00

106.35

102.90

11.70

4

3 360

119.65

115.50

111.65

108.05

12.30

5

3 551

126.80

122.45

118.35

114.55

13.00

6

3 799

135.70

131.00

126.65

122.55

13.95

7

4104

146.55

141.50

136.80

132.40

15.05

8

4 473

169.75

154.25

149.10

144.30

16.40

9

4 921

175.75

169.70

164.05

158.75

18.05

10

5 461

195.05

188.30

182.05

176.15

20.05

Tabell till löneplan C, lönegrupp 1

Löneklass

nr

Månadslön,

kronor

Daglön i kalendermånad om

A-avdrag

för dag,

kronor

28 dagar,

kronor

29 dagar,

kronor

30 dagar,

kronor

31 dagar,

kronor

i

1491

53.25

51.40

49.70

48.10

4-95

2

1565

55.90

53.95

52.15

60.50

5.20

3

1644

58.70

56.70

64.80

63.05

5.50

4

1726

61.65

59.50

57.55

55.70

5.75

Tabell till löneplan C, lönegrupp II

Löneklass

nr

Månadslön,

kronor

Daglön i kalendermånad om

A-avdrag

för dag,

kronor

28 dagar,

kronor

29 dagar,

kronor

30 dagar,

kronor

31 dagar,

kronor

i

1644

58.70

56.70

54.80

53.05

5.50

2

1726

61.65

59.50

57.55

55.70

5.75

3

1813

64.75

62.50

60.45

58.50

6.05

4

1904

68.00

65.65

63.45

61.40

6.35

Tabell till löneplan C, lönegrupp III

Löneklass

nr

Månadslön,

kronor

Daglön i kalendermånad om

A-avdrag

för dag,

kronor

28 dagar,

kronor

29 dagar,

kronor

30 dagar,

kronor

31 dagar,

kronor

i

1813

64.75

62.60

60.45

68.60

6.05

2

1904

68.00

65.65

63.45

61.40

6.35

3

1998

71.35

68.90

66.60

64.46

6.65

4

2 098

74.95

72.36

69.95

67.70

7.00

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 160 år 1963

Tabell till löneplan C, lönegrupp IV

Löneklass

nr

Månadslön,

kronor

Daglön i kalendermånad om

A-avdrag

lör dag,

kronor

28 dagar,

kronor

29 dagar,

kronor

30 dagar,

kronor

31 dagar,

kronor

i

1998

71.35

68.90

66.60

64.45

6.65

2

2 098

74.95

72.35

69.95

67.70

7.00

3

2 204

78.70

76.00

73.45

71.10

7.35

4

2 314

82.65

79.80

77.15

74.65

7.70

Tabell till löneplan C, lönegrupp V

Löneklass

nr

Månadslön,

kronor

Daglön i kalendermånad om

A-avdrag

lör dag,

kronor

28 dagar,

kronor

29 dagar,

kronor

30 dagar,

kronor

31 dagar,

kronor

i

2 204

78.70

76.00

73.45

71.10

7.35

2

2 314

82.65

79.80

77.15

74.65

7.70

3

2 429

86.75

83.75

80.95

78.35

8.10

4

2 551

91.10

87.95

85.05

82.30

8.50

Tabell till löneplan D, lönegrupp I

Löneklass

nr

Månadslön,

kronor

Daglön i kalendermånad om

A-avdrag

lör dag,

kronor

28 dagar,

kronor

29 dagar,

kronor

30 dagar,

kronor

31 dagar,

kronor

i

1102

39.35

38.00

36.75

35.55

3.70

2

1157

41.30

39.90

38.55

37.30

3.85

3

1215

43.40

41.90

40.50

39.20

4.05

4

1275

45.55

43.95

42.50

41.15

4.25

Tabell till löneplan D, lönegrupp II

Löneklass

nr

Månadslön,

kronor

Daglön i kalendermånad om

A-avdrag

lör dag,

kronor

28 dagar,

kronor

29 dagar,

kronor

30 dagar,

kronor

31 dagar,

kronor

i

1215

43.40

41.90

40.50

39.20

4.05

2

1275

45.55

43.95

42.50

41.15

4.25

3

1338

47.80

46.15

44.60

43.15

4.45

4

1406

60.20

48.50

46.85

45.35

4.70

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1963 7

Tabell till löneplan D, lönegrupp III

Löneklass

nr

Månadslön,

kronor

Daglön i kalendermånad om

A-avdrag

för dag,

kronor

28 dagar,

kronor

29 dagar,

kronor

30 dagar,

kronor

31 dagar,

kronor

i

1338

47.80

46.15

44.60

43.15

4.45

2

1406

50.20

48.50

46.85

45.35

4.70

3

1476

52.70

60.90

49 20

47.60

4.90

4

1550

55.35

53.45

61.65

50.00

5.15

Tabell till löneplan D, lönegrupp IV

Löneklass

nr

Månadslön,

kronor

Daglön i kalendermånad om

A-avdrag

för dag,

kronor

28 dagar,

kronor

29 dagar,

kronor

30 dagar,

kronor

31 dagar,

kronor

i

1476

52.70

50.90

49.20

47.60

4.90

2

1550

55.35

53.45

51.65

50.00

5.15

3

1628

58.15

56.15

54.25

52.50

5.45

4

1709

61.05

58.95

56.95

65.15

5.70

Tabell till löneplan D, lönegrupp V

Löneklass

nr

Månadslön,

kronor

Daglön i kalendermånad om

A-avdrag

för dag,

kronor

28 dagar,

kronor

29 dagar,

kronor

30 dagar,

kronor

31 dagar,

kronor

i

1628

58.15

56.15

54.25

52.50

5.45

2

1709

61.05

58.95

66.95

55.15

5.70

3

1794

64.05

61.85

69.80

57.85

6.00

4

1885

67.30

65.00

62.85

60.80

6.30

Tabell till löneplan E, avdelning A

Löneklass

nr

Månadslön,

kronor

Daglön i kalendermånad om

A-avdrag

för dag,

kronor

28 dagar,

kronor

29 dagar,

kronor

30 dagar,

kronor

31 dagar,

kronor

i

275

9.80

9.50

9.15

8.85

0.75

2

302

10.80

10.40

10.05

9.75

0.80

3

326

11.65

11.25

10.86

10.50

0.85

4

364

12.65

12.20

11.80

11.40

0.95

5

379

13.65

13.05

12.65

12.26

1.00

6

414

14.80

14.30

13.80

13.35

1.10

7

447

15.95

15.40

14.90

14.40

1.20

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1963

Tabell till löneplan E, avdelning B, ortsgrupp 3

Löneklass

nr

Månadslön,

kronor

Daglön i kalendermånad om

A-avdrag

för dag,

kronor

28 dagar,

kronor

29 dagar,

kronor

30 dagar,

kronor

31 dagar,

kronor

i

378

13.50

13.05

12.60

12.20

1.00

2

403

14.40

13.90

13.45

13.00

1.10

3

429

15.30

14.80

14.30

13.85

1.15

4

455

16.25

15.70

15.15

14.70

1.20

5

481

17.20

16.60

16.05

15.50

1.30

6

614

18.35

17.70

17.15

16.60

1.35

7

549

19.60

18.95

18.30

17.70

1.45

Tabell till löneplan E, avdelning B, ortsgrupp i

Löneklass

nr

Månadslön,

kronor

Daglön 1 kalendermånad om

A-avdrag

för dag,

kronor

28 dagar,

kronor

29 dagar,

kronor

30 dagar,

kronor

31 dagar,

kronor

i

403

14.40

13.90

13.45

13.00

1.10

2

429

15.30

14.80

14.30

13.85

1.15

3

454

16.20

15.65

15.15

14.65

1.20

4

479

17.10

16.50

15.95

16.45

1.30

5

505

18.05

17.40

16.85

16.30

1.35

6

539

19.25

18.60

17.95

17.40

1.45

7

575

20.55

19.85

19.15

18.55

1.55

Tabell till löneplan E, avdelning B, ortsgrupp 5

Löneklass

nr

Månadslön,

kronor

Daglön 1 kalendermånad om

A-avdrag

för dag,

kronor

28 dagar,

kronor

29 dagar,

kronor

30 dagar,

kronor

31 dagar,

kronor

i

428

15.30

14.75

14.25

13.80

1.15

2

454

16.20

15.65

15.15

14.65

1.20

3

479

17.10

16.50

15.95

15.45

1.30

4

506

18.05

17.46

16.85

16.30

1.35

5

631

18.95

18.30

17.70

17.15

1.40

6

665

20.20

19.50

18.85

18.25

1.50

7

598

21.35

20.60

19.95

19.30

1.60

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1963.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 160 år 1963

9

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj:i

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 29 mars

1963.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Edenman, Johansson,

af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för civildepartementet, statsrådet Lindholm, fråga om statstjänstemannens

sjuklöne- och semesterförmåner m. m. samt anför därvid följande.

Inledning

I prop. 1%2: 169 angående statstjänstemännens löner under åren 1962

och 1963 er. m. anmälde jag, att ett bifall till det förslag till lag om allmän

försäkring, som framlagts i prop. 1962: 90, skulle medföra behov av ändringar

i de bestämmelser, som reglerade samordningen av sjukpenning enligt

lagen om allmän sjukförsäkring och moderskapspenning enligt lagen

om moderskapshjälp med motsvarande förmåner enligt avlöningsbestämmelser

utfärdade av Kungl. Maj :t. Sistnämnda bestämmelser skulle dessutom

behöva kompletteras med föreskrifter, som reglerade sammanträffandet mellan

förtidspension enligt den allmänna försäkringen och lön från myndigheten.

Jag nämnde samtidigt, att vissa ändringar, som vidtagits i skattelagstiftningen,

i och för sig kunde föranleda nya beräkningar av bl. a. de avdrag

— sjukpenningavdrag och havandeskapsavdrag — genom vilka förenämnda

samordning med försäkringsförmånerna reglerades. I anslutning

härtill anmäldes, att frågan om ändringar fr. o. m. den 1 januari 1963 av

bestämmelserna om sj uklön och lön vid ledighet för havandeskap eller barnsbörd

för statstjänstemän och tjänstemän i statsunderstödd verksamhet varit

föremål för överläggningar i samband med de förhandlingar, som föregått

den i propositionen redovisade överenskommelsen om statstjänstemännens

löner under åren 1962 och 1963 in. in. Parterna hade emellertid med hänsyn

till den korta tid som stått till förfogande för genomgång av frågan förutsatt,

att denna skulle kunna upptagas till särskilda överläggningar vid senare

tidpunkt. Jag utgick härvid från att dessa överläggningar skulle kunna

avslutas inom sådan tid att de ändrade bestämmelserna om sjuklön och havandcskapslön

skulle kunna utfärdas i god tid före ikraftträdandet av lagen

om allmän försäkring. I anledning härav hemställde jag, att Kungl. Maj:t

fl liihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 160

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1063

måtte utverka riksdagens bemyndigande att meddela de föreskrifter och

vidtaga de åtgärder i övrigt, som erfordrades för genomförande av ändringar

i systemet för samordning mellan lön och förmåner enligt sociallagstiftning.

Riksdagen lämnade Kungi. Maj :t det begärda bemyndigandet (SU 152,

rskr 341).

Vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor i årets statsverksproposition

(bil. 2, p. 5) meddelade jag, att i enlighet med vad som förutsattes

vid nyssnämnda förhandlingar överläggningar med representanter

för statstjänstemännens huvudorganisationer beträffande de statsanställdas

in. fl. löneförmåner vid tjänstledighet för sjukdom och havandeskap ägt

rum under senare hälften av 1962 men att överläggningarna ännu icke var

avslutade. Jag anmälde vidare att i avvaktan på resultatet av dessa överläggningar

endast sådana ändringar vidtagits i statens allmänna avlöningsreglemente

och andra av Kungl. Maj :t utfärdade avlöningsförfattningar, som var

betingade av ikraftträdandet den 1 januari 1963 av lagen om allmän försäkring.

Vid nämnda överläggningar, som förts inom en särskilt tillsatt arbetsgrupp

bestående av representanter för civildepartementet och för statstjänstemännens

huvudorganisationer, har det befunnits erforderligt alt vidga

ämnesområdet för överläggningarna från att enbart avse samordningen av

sjuklön och havandeskapslön med förmånerna från den allmänna försäkringen

till att även omfatta frågan om sjuklönesystemets principiella uppbyggnad.

Detta har i sin tur medfört, att även frågan om de statsanställdas

semesterförmåner befunnits böra tagas upp till behandling. Sedan gammalt

töreligger nämligen ett samband mellan semesterförmånerna och förmånen

att vid sjukledighet uppbära oavkortad lön under ett visst antal dagar. Semesterfrågan

har aktualiserats jämväl genom det förslag till förlängning av

den lagstadgade semestern från tre till fyra veckor, som framlagts av 1960

års semesterkommitté (SOU 1962:44) och varom proposition avlåtits till

årets riksdag (prop. 1963:68).

Sedan de med en övergång till nytt sjuklönesystem förenade problemen

in. in. genomgåtts inom nämnda arbetsgrupp, har frågan om ändringar i de

statsanställdas in. fl. löneförmåner vid tjänstledighet för sjukdom och havandeskap

ävensom i deras semesterförmåner varit förmål för förhandlingar

med statstjänstemännens huvudorganisationer. Därvid har — under förbehåll

för Kungl. Maj :ts och riksdagens godkännande — den 28 mars 1963

träffats en överenskommelse i de frågor som här berörts. De förslag till ändringar

i avlöningsförmånerna, som innefattas i överenskommelsen, har intagits

i bilaga till densamma. Nämnda bilaga torde få fogas såsom bilaga

till statsrådsprotokollet i detta ärende.

Innan jag övergår till att närmare behandla den träffade överenskommelsen,

torde jag få lämna en redogörelse för de i statens allmänna avlöningsreglemente

(Saar) intagna bestämmelserna om statstjänstemännens sjuklöne-

och semesterförmåner in. in. Motsvarande bestämmelser återfinnes i

övriga av Kungl. Maj:t utfärdade avlöningsreglementen m. in.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 160 år 1963

11

Gällande bestämmelser

Tjänstemän underkastade Saar är i fråga om löneförmåner vid tjänstledighet,

rätt till semester samt rätt till ersättning av statsmedel för sjukvårdskostnader

fördelade på tre avdragsgrupper. Till grupp 1 hänföres aspiranter

och extra tjänstemän med mindre än 6 anställningsmånader, till grupp 2 dylika

tjänstemän med minst 6 men mindre än 36 anställningsmånader och till

grupp 3 övriga tjänstemän.

Lön vid tjänstledighet för sjukdom och havandeskap. Tjänsteman tillhörande

avdragsgrupp 3 är enligt 28 § I punkt 6 b) och c) Saar vid tjänstledighet

för sjukdom utan tidsbegränsning berättigad till oavkortad lön, i förekommande

fall lön med allenast sjukpenning- eller yrkesskadeavdrag, i

följande fall, nämligen då tjänstledigheten är föranledd av

1) kroppsskada, som ådragits under tjänsteutövning och som av vederbörande

centrala myndighet bedömts vara orsakad av ett uppenbart olycksfall,

2) arbetsoförmåga föranledd av våld eller misshandel, som han blivit utsatt

för på grund av tjänsten,

3) sådan i tjänsten ådragen sjukdom, som enligt epidemilagen eller epizootilagen

skall anmälas till vederbörande myndighet,

4) vissa i reglementet närmare definierade klimatsjukdomar eller

5) yrkesskada, såvitt avser tiden efter utgången av den i 11 § yrkesskadeförsäkringslagen

angivna samordningstiden.

Är arbetsoförmågan föranledd av annan sjukdom eller skada än nyss

nämnts, utgår enligt 28 § I punkt 6 a) Saar oavkortad lön, i förekommande

fall lön med allenast sjukpenningavdrag, under följande antal dagar för kalenderår,

nämligen

25 för tjänsteman i någon av lönegraderna A 1—9,

20 för tjänsteman i någon av lönegraderna A 10—20 och

10 för tjänsteman i lönegrad A 21 eller högre lönegrad.

För varje ytterligare tjänstledighetsdag skall tjänstemannen vidkännas

A-avdrag. Detta avdrag, som är löneklassanknutet, motsvarar i löneldass 1

på löneplan A ca 13 procent av daglönen för löneklassen och ökar sedan

successivt till ca 27 procent av daglönen för de högsta löneklasserna på löneplan

B.

Enligt de i 27 § Saar meddelade särskilda bestämmelserna för lots- och

fyrstaten skall för ordinarie eller extra ordinarie lots, lotsförman eller överlots

tillämpas det A-avdrag, som gäller för den löneldass, vars nummer med

två enheter understiger numret för den löneklass efter vilken lönen utgår.

Anledningen till att ett lägre A-avdrag tillämpas är att nämnda tjänstemän

vid tjänstledighet med A-avdrag icke äger rätt till lotslottsersättning (jfr

prop. 1952: 134).

För vissa grupper av tjänstemän gäller särskilda regler i fråga om sjuklön

i fall som avses i 28 § I punkt 6 a) Saar. Sålunda skall tjänsteman, som

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 160 år 1963

har mer än 45 dagars årlig ferietid eller åtnjuter läsårsdaglön, vidkännas

A-avdrag redan från första sjukledighetsdagen. För beställningshavare med

lön enligt löneplan E utgör antalet dagar med oavkortad lön, i förekommande

fall lön med sjukpenningavdrag, 45. Enligt för lots- och fyrstaten meddelade

bestämmelser äger å fyrskepp anställd tjänsteman tillhörande avdragsgrupp

3 åtnjuta oavkortad lön, i förekommande fall lön med sjukpenningavdrag,

under högst det antal dagar av ett och samma kalenderår,

varmed hans antal semesterdagar understiger 55, dock under minst 10 och

högst 25 dagar.

Vid tjänstledighet för havandeskap eller barnsbörd är tjänsteman i avdragsgrupp

3 fr. o. m. den 1 januari 1963 berättigad uppbära lön med A-avdrag

jämte havandeskapsavdrag under 180 dagar, dock tidigast fr. o. m. 60 :e

dagen före den beräknade tidpunkten för nedkomsten och längst t. o. m.

180 :e dagen efter nedkomsten.

Tjänsteman tillhörande avdragsgrupp 2 äger vid sjukdom eller förlust av

arbetsförmågan i fall som avses i 28 § I punkt b) och c) Saar utan tidsbegränsning

åtnjuta oavkortad lön, i förekommande fall lön med allenast sjukpenning-

eller yrkesskadeavdrag. Vid tjänstledighet för sjukdom i andra fall

är rätten till sjuklön begränsad till högst 180 dagar av ett och samma kalenderår

eller, vid sjukdom som fortgår över årsskifte, till högst 180 dagar i en

följd. För tid därutöver skall tjänstemannen avstå hela lönen. Under förenämnda

180 dagar äger tjänstemannen erhålla lön med B-avdrag. Detta avdrag

är dubbelt så stort som A-avdraget.

I fråga om lön vid tjänstledighet för havandeskap eller barnsbörd gäller

samma bestämmelser som för tjänsteman tillhörande avdragsgrupp 3, dock

tillämpas B-avdrag i stället för A-avdrag.

Vid tjänstledighet på grund av sjukdom, havandeskap eller barnsbörd

skall tjänsteman tillhörande avdragsgrupp 1 vidkännas C-avdrag på lönen,

d. v. s. avstå hela lönen. Är han under dylik ledighet berättigad till sjukpenning

enligt lagen om allmän försäkring, äger han liksom övriga försäkrade

utfå sjukpenningen från försäkringskassan. Vid tjänstledighet på grund av

yrkesskada är tjänstemannen berättigad utfå sjukpenning enligt lagen om

yrkesskadeförsäkring. Denna utbetalas, såvitt gäller tjänstemän vid statens

affärsdrivande verk, av anställningsmyndigheten och eljest av riksförsäkringsverket.

Samordningen mellan den sjuklön, som enligt förut redovisade bestämmelser

utgår till tjänsteman i avdragsgrupp 2 eller 3, och den sjukpenning

tjänstemannen enligt lagen om allmän försäkring äger utfå från allmän försäkringskassa

vid sjukdom innebär, att tjänstemannen för dag, då han är

berättigad till sjukpenning, får vidkännas ett särskilt avdrag, sjukpenningavdrag.

Detta avdrag är beräknat så, att det skall motsvara den utgående

sjukpenningen jämte värdet av den skattefrihet, som gäller för denna. En

motsvarande samordning sker mellan lönen vid tjänstledighet för havandeskap

och den under sådan ledighet utgående tilläggssjukpenningen från försäkringskassan.

Då sistnämnda sjukpenning i regel är 5 kronor lägre än den

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 160 år 1963

sjukpenning, som utgår vid sjukdom, är havandeskapsavdraget 5 kronor

lägre än motsvarande sjukpenningavdrag. Gällande sjukpenning- och havandeskapsavdrag

finnes intagna i kungörelsen den 7 december 1962 (nr

639) om ändring i kungörelsen den 3 december 1954 (nr 805) om särskilda

löneavdrag för vissa statsanställda m. fl.

I prop. 1954:217 har närmare redovisats grunderna för sjukpenningavdragens

beräknande. Vid beräkningen av sjukpenningavdragen har vissa antaganden

och schematiseringar måst tillgripas. Således har beräkningarna

grundats på ett genomsnittstal för den kommunala utdebiteringen och en

antagen civilståndsfördelning mellan tjänstemän i samma inkomstläge. Vidare

har beräkningarna grundats på den marginalskatt, som med utgångspunkt

i de gjorda antagandena gäller för tjänstemannen vid full årslön. \ id

längre tids sjukledighet reduceras årsinkomsten kraftigt på grund av de

gjorda sjukpenningavdragen, vilket innebär att den beskattningsbara inkomsten

och därmed i många fall även marginalskatten blir betydligt lägre

än den som legat till grund för uträkningen av det tillämpliga sjukpenningavdraget.

Denna schablonberäkning av sjukpenningavdragen har givetvis

medfört vissa ojämnheter tjänstemännen emellan såvitt gäller utfallet av

det nuvarande samordningssystemet. Ensamstående ävensom sambeskattade

gifta överkompenseras i de flesta fall, medan icke sambeskattade gifta

utan barn under 16 år underkompenseras. För flertalet tjänstemän uppkommer

vidare betydande underkompensation vid längre tids sjukledighet.

I fråga om lönetillägg, som är förenade med tjänsten eller tjänstgöringen,

gäller i regel att det ankommer på Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj :ts

bemyndigande, på vederbörande myndighet att besluta hur med förmånen

skall förfaras vid semester och tjänstledighet.

Beträffande vissa tillägg har emellertid härutinnan meddelats föreskrifter

i reglementet. I de i 33 § Saar meddelade särskilda bestämmelserna för

bl. a. utrikesdepartementets tjänstemän stadgas sålunda beträffande det i

punkten 3 omförmälda hemmatillägget, att detsamma skall avstås då tjänstemannen

vidkännes C-avdrag å lönen. Motsvarande gäller i fråga om de enligt

34 § Saar utgående kallorts-, enslighets- och finskspråktilläggen. Beträffande

de i 35 § 3 mom. Saar upptagna lönetilläggen för flygtjänstgöring

vid flygvapnet föreskrives under punkten 6 av de för försvaret meddelade

särskilda bestämmelserna att elevtillägg, flygtillägg och flyglärartillägg skall

utgå även under semester och, under högst 2 år i följd, vid tjänstledighet

med bibehållande av hela lönen eller del därav, dock att desamma under

tjänstledighet, som medför A- eller B-avdrag enligt 28 § Saar, skall minskas,

vid A-avdrag med 1/120 och vid B-avdrag med 1/60 för dag räknat. Beträffande

slutligen de i 37 § Saar avsedda tilläggen avlöningsförstärkningar, befattningsarvoden,

ställföreträdararvoden samt arvoden för särskilda uppdrag

eller särskild tjänstgöring skall det — där ej annat följer av bestämmelser

som meddelats av Kungl. Maj :t med stöd av riksdagens beslut bero

på beslut av Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, av

vederbörande myndighet i vad mån i paragrafen avsedd förmån må tillgodonjutas

för tid, varunder tjänstemannen åtnjuter tjänstledighet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj. ts proposition nr 160 år 1963

Beträffande löneförmåner vid tjänstledighet på grund av yrkesskada efter

utgången av den i 11 § yrkesskadeförsäkringslagen angivna samordningstiden

torde här endast få nämnas att tjänsteman tillhörande avdragsgrupp 2 eller

ö enligt 28 § I punkt 6 c) Saar skall vidkännas yrkesskadeavdrag på lönen.

Detta avdrag har införts för att eliminera den överkompensation, som eljest

skulle uppkomma genom att lönen är skattefri till ett belopp motsvarande

den sjukpenning, vartill rätt föreligger enligt yrkesskadeförsäkringslagen.

Nu tillämpliga yrkesskadeavdrag är intagna i nyssnämnda kungörelse, nr

639.

Semester. Enligt 29 § Saar äger tjänsteman i avdragsgrupp 3 rätt att t. o. m.

det kalenderår, varunder han fyller 39 år, erhålla semester under följande

antal dagar för helt år räknat (årssemester), nämligen 20 dagar för tjänsteman

i någon av lönegraderna A 1—9 och E 1, 25 dagar för tjänsteman i någon

av lönegraderna A 10 20 och 35 dagar för tjänsteman i någon av öv
riga

lönegrader. Fr. o. m. det kalenderår, varunder tjänstemannen fyller 40

år, ökas antalet semesterdagar med 10 och kommer sålunda att utgöra respektive

30, 35 och 45 dagar. Tillhör tjänsteman avdragsgrupp 1 eller 2 utgör

årssemestern, oavsett lönegrad och ålder, 20 dagar.

För vissa personalgrupper kan en förlängning av eljest gällande årssemester

ske. Sålunda gäller, att Kungl. Maj :t eller myndighet, som därtill erhållit

Kungl. Maj:ts uppdrag, äger förlänga årssemestern för tjänsteman

med radiologiskt arbete intill 42 dagar eller under vissa förutsättningar intill

90 dagar. För tjänstemän med stationering utomlands må årssemestern

i föiekommande fall förlängas till 30 dagar samt såvitt gäller tjänstemän

vid utrikesförvaltningen till 40, 45 eller 60 dagar med viss fördelning efter

lönegradstillhörigheten. Rektor i högst lönegrad A 20 vid grundskola eller

folkskola är vidare enligt de i 29 § Saar meddelade särskilda bestämmelserna

för bl. a. skolor och lärarutbildningsanstalter berättigad till 35 dagars

årssemester t. o. m. det år han fyller 39 år och till 45 dagar för tid därefter.

Enligt de i 29 § Saar meddelade särskilda bestämmelserna för lots- och

fyrstaten gäller speciella semesterbestämmelser för tjänstemän anställda å

fyrskepp. Semesterrätten för dylik tjänsteman bestämmes med hänsyn till

den tid av kalenderåret, varunder vederbörande fyrskepp beräknas vara påmönstrat,

och utgör, om han tillhör avdragsgrupp 1 eller 2, 12 dagar med

tiHägg av 4 dagar för varje hel mångfald av 14, varmed antalet påmönstringsdagar

beräknas överstiga 150, samt, om han tillhör avdragsgrupp 3, 15

dagar med tillägg av 5 dagar för varje hel mångfald av 14, varmed antalet

påmönstringsdagar beräknas överstiga 150. Detta innebär, att om fyrskeppet

är påmönstrat hela året, semesterrätten maximalt omfattar 72 dagar för

tjänsteman i avdragsgrupp 1 eller 2 och 90 dagar för tjänsteman i avdragsgrupp

3.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 160 år 1963

15

Förhandlmgsöverenskommelsen

Avdragsgrupper. Enligt den träffade överenskommelsen skall antalet avdragsgrupper

minskas till två. Inplacering i den nya avdragsgruppen 2 kommer

att i fråga om lön vid tjänstledighet, semesterrätt och ersättning för

sjukvårdskostnader medföra samma förmåner som nu gäller för tjänstemän

i avdragsgrupp 3. För aspirant eller extra tjänsteman med minst 6

anställningsmånader innebär detta bl. a. att den nuvarande begränsningen

till 180 dagar av rätten till sjuklön i fall som avses i 28 § I punkt 6 a)

Saar slopas samtidigt som sjuklönenivån förbättras. Vidare kommer lön

med B-avdrag att kunna medgivas dylik tjänsteman bl. a. vid tjänstledighet

för iakttagelser, studier eller arbete av betydelse för tjänstemannens kompetens

för viss uppgift eller befattning inom verket samt vid tjänstledighet

under högst 15 dagar för år för enskild angelägenhet av vikt.

Arbetsgivarinträde. Sedan den nuvarande sjuklönesamordningen infördes

1955 har vissa ändringar vidtagits i såväl den allmänna sjukförsäkringen

som skattelagstiftningen. Sjukpenningskalan har sålunda utbyggts fr. o. m.

den 1 januari 1963 så att den numera innehåller 15 sjukpenningklasser

med differentierad sjukpenning upp till inkomster av 21 000 kronor samt

för inkomster fr. o. m. 21 000 och högre en enhetlig sjukpenning av 28

kronor. Samtidigt har den tidigare nedsättningen av sjukpenningen efter

180 dagar slopats. I fråga om skattelagstiftningen har bl. a. ändringar

vidtagits fr. o. in. den 1 januari 1962 i skatteskalorna för den statliga inkomstskatten.

Vid de överläggningar, som enligt vad jag tidigare anfört

föregått den nu föreliggande förhandlmgsöverenskommelsen, har framkommit

att det ej var möjligt att utan att ytterligare komplicera det nuvarande

samordningssystemet räkna fram sjukpenningavdrag, som innebar

att återstående lön jämte sjukpenningen från försäkringskassan motsvarade

den i avlöningsreglementet åsyftade sjuklönenivån. De beräkningar

som gjorts utvisar nämligen att med ett bibehållande av nuvarande system

den inledningsvis omnämnda överkompensationen för ogifta och underkompensationen

för gifta utan barn skulle öka för stora inkomstskikt på

löneplan A.

överenskommelsen innebär att för anställda med rätt till sjuklön enligt

av Kungl. Maj:t utfärdade bestämmelser arbetsgivaren på sätt angives i 3

kap. 16 § lagen om allmän försäkring erhåller den sjukpenning jämte barntillägg,

som tillkommer arbetstagaren (arbetsgivarinträde). Dylikt inträde

omfattar även den tilläggssjukpenning som utgår vid havandeskap. Undantagande

från arbetsgivarinträde förutsättes skola kunna medgivas tjänsteman,

som ansökt härom. Undantagandet skall omfatta hell kalenderår.

Vid överenskommelsens träffande har förutsatts atl den av myndigheten

utgivna sjuk- resp. havandeskapslönen i sin helhet blir skattepliktig

inkomst för arbetstagaren. Härför erfordras en ändring av hl. a. an
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj. ts proposition nr 160 år 1963

visningarna till 19 § kommunalskattelagen. Förslag till avsedda ändring

i kommunalskattelagen har tidigare denna dag anmälts av chefen för finansdepartementet.

I detta sammanhang erinras om att enligt 3 kap. 16 g lagen om allmän

försäkring det ankommer på Kungl. Maj:t att bestämma den ordning, som

skall gälla i fall då arbetsgivaren från försäkringskassan erhåller arbetstagaren

tillkommande sjukpenning jämte barntillägg.

Då tjänsteman i avdragsgrupp 1 icke är berättigad till sjuklön, kommer

dylik tjänsteman icke att omfattas av arbetsgivarinträdet. För sådan

tjänsteman i den nya avdragsgruppen 2, som begärt att bli undantagen

från arbetsgivarinträde, skall enligt överenskommelsen sjuklön enligt gällande

bestämmelser utgå allenast under sådana dagar, som enligt lagen om

allmän försäkring utgör karensdagar. Det kan förväntas att endast ett fåtal

tjänstemän kommer att välja att själva få uttaga sjukpenningen från försäkringskassan.

För att undvika att tjänsteman, som omfattas av arbetsgivarinträde, vid

längre tids tjänstledighet med C-avdrag skall komma i den situationen

att han varken är berättigad till sjuklön eller kan utfå sjukpenning, har

i överenskommelsen förutsatts, att tjänstemannen under de första 90 dagarna

av ledigheten i förekommande fall skall äga byta ut den beviljade

ledigheten mot sjukledighet eller ledighet för havandeskap. Efter utgången

av nämnda 90-dagarsperiod skall däremot dylikt utbyte av ledighet ej

kunna ske. I stället skall arbetsgivarinträdet hävas för återstående tid av

den beviljade tjänstledigheten.

Lön vid tjänstledighet för sjukdom och havandeskap. 1 fråga om lön vid

tjänstledighet för sjukdom i fall som avses i 28 § I punkt 6 a) Saar innebär

överenskommelsen, att den nuvarande förmånen av oavkortad lön

under ett visst antal dagar bortfaller. Sjuklönenivån blir i stället densamma

under hela sjukperioden. Sjuklönen regleras genom avdrag på lönen motsvarande

i löneklasserna A 1—12 8 procent, i löneklasserna A 13—23 9

procent, i löneklasserna A 24—30 10 procent samt i löneklasserna B 1—10

11 procent av daglönen i 30-dagarsmånad. Dessa avdrag skall enligt överenskommelsen

betecknas A-avdrag och träda i stället för de nuvarande

A-avdragen. Då detta avdrag enligt vad som tidigare anförts nu utgör

lägst 13 och högst 27 procent av daglönen, innebär överenskommelsen en

försämring vid kortare sjukledigheter genom bortfallet av de avdragsfria

dagarna men en icke obetydlig förbättring vid längre.

I detta sammanhang torde jag få erinra om att Kungl. Maj :t genom

kungörelse den 30 december 1955 (nr 723) om sjukkontroll för vissa statsanställda

in. fl. meddelat föreskrifter i syfte att förebygga missbruk av

tjänstemän tillkommande sjuklöneförmåner. Det förutsättes att myndigheterna

tillvaratar de möjligheter till sjukkontroll, som dessa föreskrifter

inrymmer, därest det skulle visa sig att de nya sjuklönebestämmelserna

skulle medföra ej avsedda konsekvenser.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 160 år 1963

IT

I fråga om lönetilläggs bibehållande under tjänstledigheter av olika

slag gäller f. n. olika regler, överenskommelsen innebär att enhetligare

normer härvidlag kommer att tillämpas. Beträffande sådana tillägg, som

enligt nu gällande regler endast avstås vid tjänstledighet med C-avdrag,

göres ingen ändring. Dessa tillägg kommer sålunda att även framdeles bibehållas

oavkortade vid tjänstledighet som medför oavkortad lön, A- eller

B-avdrag. Övriga med tjänsten eller tjänstgöringen förenade lönetillägg

och arvoden, som ej utgör övertidsersättning, riskersättning vid uppbörd

eller kompensation för kostnader, skall i princip bibehållas med 90 procent

under tjänstledighet med oavkortad lön eller med A-avdrag samt med 45

procent vid tjänstledighet med B-avdrag. I fråga om fasta tillägg, bestämda

för månad eller år, exempelvis avlöningsförstärkningar och befattningsarvoden,

kan detta tillgodoses genom att bestämmelser om förmånens åtnjutande

kompletteras med föreskrifter, i den mån dylika föreskrifter nu saknas,

om hur med förmånen skall förfaras vid tjänstledigheter av olika slag.

Beträffande sådana tillägg åter, som utgår för timme eller dag och som i regel

är förenade med tjänstgöring av visst slag, kan denna lösning ej tillämpas.

För att i den totala sjuklönen hänsyn skall kunna tagas jämväl till

dylika förmåner skall enligt överenskommelsen till den sjuklön, som grundar

sig på löneklasslönen, läggas särskilt tillägg, sjuklönetillägg. Sjuklönetillägget

per dag skall motsvara 90 procent av den sammanlagda inkomsten

av dylika förmåner under föregående kalenderår, dividerad med 360, d. v. s.

för dag räknat 0,25 procent av årssnmman. Såsom förutsättning för att

sjuklönetillägg skall utgå gäller enligt överenskommelsen att den årssumma,

å vilken tillägget skall beräknas, uppgår till minst 200 kronor. Det lägsta

beloppet för sjuklönetillägget utgör sålunda 50 öre.

Det torde vid bifall till de förslag, som innefattas i överenskommelsen, få

ankomma på Kungl. Maj :t att besluta om vilka förmåner, som skall ingå i

underlaget för sjuklönetilläggets beräknande, ävensom att utfärda de föreskrifter

i övrigt, som erfordras för bestämmande av tillägget.

Införandet i avlöningsbestämmelserna av rätt till bibehållande under

tjänstledighet för sjukdom och havandeskap av viss del av med tjänsten

eller tjänstgöringen förenade lönetillägg får ses mot bakgrunden av att

tjänstemannen f. n. kan anmäla dylik inkomst till försäkringskassan och i

förekommande fall härigenom hänföras till högre sjukpenningklass än den

som motsvarar enbart löneklasslönen. Vid arbetsgivarinträde kommer jämväl

den del av sjukpenningen som hänför sig till inkomsten av lönetillägg

att tillfalla myndigheten.

I fråga om tjänstledighet för sjukdom, som avses i 28 § I punkt 6 b) Saar,

innefattar överenskommelsen ingen annan ändring än att tjänsteman i avdragsgrupp

1 skall äga uppbära oavkortad lön under dagar, som enligt lagen

om allmän försäkring utgör karensdagar.

I avvaktan på resultatet av den pågående utredningen om yrkesskadeförsäkringen

skall enligt överenskommelsen någon ändring av bestämmelserna

i 28 § I punkt 6 c) Saar ej ske. Vissa justeringar har dock förutsatts skola

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 160 år 1063

göras av de i den tidigare nämnda kungörelsen den 7 december 1962, nr 639,

angivna yrkesskadeavdragen. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att i

förekommande fall verkställa denna justering.

Därest allmän försäkringskassa i fall som avses i 3 kap. 17 § och 20 kap.

3 § lagen om allmän försäkring beslutar att sjukpenning jämte barntillägg

skall indragas eller skäligen nedsättas förutsättes att liksom nu det skall

ankomma på Kungl. Maj :t att besluta beträffande löneförmånerna under

den tid, som beröres av försäkringskassans beslut.

Semester. Semesterlagen omfattar f. n. icke sådana arbetstagare hos staten,

för vilka gäller särskilda föreskrifter rörande semester. Enligt den proposition

med förslag till lag om semester, m. in. som framlagts för årets

riksdag skall från lagens tillämpning undantagas bl. a. sådana arbetstagare,

för vilka enligt statliga föreskrifter gäller särskilda bestämmelser rörande

semester.

Den träffade förliandlingsöverenskommelsen innebär, att lägst fyra veckors

semester skall tillämpas fr. o. in. den 1 juli 1963 inom det område, för

vilket tillämpas av Kungl. Maj :t utfärdade semesterbestämmelser. Lägsta

årssemestern enligt de statliga bestämmelserna blir sålunda med bibehållen

bruttoberäkning 27 dagar för kalenderår, vilket dagantal efter frånräknande

av under semestern infallande söndagar motsvarar fyraveckorssemestern

enligt semesterlagens beräkningsnormer. Då löpande år utgör kvalifikationsår

enligt gällande avlöningsbestämmelser, kommer hälften av semesterförbättringen

att kunna uttagas redan under andra halvåret 1963.

Överenskommelsen innefattar jämväl vissa andra förbättringar av semesterförmånerna.

Sålunda skall bl. a. antalet semesterdagar ökas fr. o. m. det

år tjänstemannen fyller 30 år. I övrigt innebär överenskommelsen — utöver

vad som följer av fyraveckorssemesterns införande — en semesterförbättring

med 2 eller 3 dagar utom för de kategorier, som enligt nu gällande bestämmelser

har 45 dagars semester.

För att kompensera tjänstemän, som vid tillämpning av fastställda semestercirkulationsplaner

får semestern förlagd till vinterhalvåret och för att

stimulera till en frivillig förläggning av semestern till denna tid skall enligt

‘överenskommelsen för sådana tjänstemän, som utfår minst 2/3 av årssemestern

under tiden 1/10—31/3, semestern förlängas med 3 dagar. För uttående

av denna semesterförbättring förutsättes, att eljest tillämplig årssemester

icke är eller blir reducerad genom att anställningen icke omfattat hela

kalenderåret. Därest reducering av semestern sker på grund av åtnjuten

tjänstledighet med C-avdrag, skall en motsvarande reducering ske av förenämnda

3 dagar. Rätten till här avsedd semesterförlängning bortfaller helt

om årssemestern reduceras med mer än 1/3. Här avsedd förlängning avses

ej skola gälla för tjänstemän med stationering utom riket.

För personal anställd å fyrskepp skall enligt överenskommelsen de allmänna

semesterbestämmelserna gälla. Detta medför behov av ändringar i

de bestämmelser om rätt till tjänstefria dagar, som tillkommer denna per
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 160 år 1963

19

sonal och som genom prop. 1956: 158 redovisats för riksdagen. Det torde få

ankomma på Kungl. Maj:t att vidtaga sådana ändringar i dessa bestämmelser

som erfordras för att förhindra att sagda tjänstemän lider minskning i

sina nuvarande förmåner genom att de särskilda bestämmelserna i 29 § Saar

för lots- och fyrstaten upphäves.

Vid bestämmande av lön under semester skall enligt överenskommelsen

även beaktas vid sidan av månadslönen utgående lönetillägg. Detta kan, på

motsvarande sätt som i fråga om lön under sjukdom, tillgodoses antingen

genom att bestämmelserna om viss förmån kompletteras med föreskrift att

förmånen skall bibehållas under semester eller genom utgivande av ett tilllägg,

semesterlönetillägg, grundat på den sammanlagda inkomsten under

föregående kalenderår av dylika förmåner. Enligt överenskommelsen skall

semesterlönetillägget utgöra 9 procent av sagda inkomst vid 27 dagars årssemester

och ökas med 1/3 procent för varje ytterligare dag, varmed årssemestern

överstiger 27 dagar. Detta procenttal skall vara detsamma även

om årssemestern reduceras på grund av under året åtnjuten tjänstledighet

med C-avdrag eller genom att anställning icke innehafts hela året.

Genom införande av semesterlönetillägg uppnås principiell överensstämmelse

med reglerna för semesterlön enligt semesterlagen.

Det torde vid bifall till de förslag, som innefattas i överenskommelsen, få

ankomma på Kungl. Maj :t att, liksom i fråga om sjuklönetillägget, besluta

om vilka förmåner, som skall ingå i underlaget för semesterlönetilläggets

beräknande ävensom att utfärda de föreskrifter i övrigt, som erfordras för

bestämmande av tillägget.

Vissa övriga förslag. Såsom jag tidigare anfört skall sjuklönen enligt

överenskommelsen regleras genom löneavdrag motsvarande viss procent av

daglönen i 30-dagars månad. Dessa avdrag avses skola ersätta nuvarande

A-avdrag. Ett godkännande av överenskommelsen i denna del medför behov

av ändringar i 3 § statens löneförordning. Nuvarande B-avdrag, som enligt

27 § 2 mom. Saar är dubbelt så stort som A-avdraget, föreslås skola till beloppet

motsvara tre A-avdrag och sålunda utgöra lägst ca 24 och högst ca

33 procent av daglönen.

I fråga om tjänstledighet i anledning av uppdrag såsom ledamot av riksdagen

har överenslcommits att vid sådan ledighet skall tillämpas löneavdrag

med belopp motsvarande två B-avdrag. Detta innebär att daglönen skall

minskas med lägst ca 48 och högst ca 66 procent mot f. n. lägst ca 26 och

högst ca 54 procent. Samma avdrag förutsättes skola tillämpas vid tjänstledighet

i anledning av uppdrag såsom ledamot av kyrkomötet.

För tjänstemän med stationering utomlands innebär överenskommelsen,

alt den nuvarande möjligheten att för besök i Sverige kunna utfå förutom

semester för löpande år jämväl semester för nästföregående två eller, vid

stationering i Australien, nästföregående tre år bortfaller, överenskommelsen

får i denna punkt ses mot bakgrunden av det förslag om bidrag för resa

till Sverige för semester, som framlagts i prop. 1963: 75.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 160 år 1963

Statlig personalvård

Jag torde i förevarande sammanhang få anmäla frågan om inrättandet

av ett särskilt personalvårdsorgan inom statsförvaltningen. Inledningsvis vill

jag härvid beröra den nuvarande anordningen med s. k. anvisningsläkare och

konsultationsläkare hos statsmyndigheterna.

För ombesörjande av läkarvård åt statsanställda har enligt 42 § Saar förutsatts

skola finnas särskilda verksläkare. Förutom att ombesörja läkarvård

åt de anställda åligger det verksläkare bl. a. att utfärda läkarintyg, som skall

åberopas i tjänsten, samt att avgiva utlåtanden i ärenden som står i samband

med hans åligganden enligt särskild instruktion. För sina åligganden

åtnjuter verksläkaren ersättning dels i form av ett prestationsarvode och

dels i form av ett på visst sätt beräknat verksläkararvode.

Tidigare fanns hos vissa statliga myndigheter framförallt i de större städerna

särskilt förordnade verksläkare, som ej var provinsialläkare eller

extra provinsialläkare. Såsom närmare redovisats i prop. 1955: 208 har emellertid

dylika förordnanden ej kunnat meddelas efter utgången av år 1955.

I fall då myndighet ej har möjlighet förordna verksläkare, skall de anställda

för läkarvård hänvisas till särskilda av myndigheten bestämda läkare, s. k.

anvisningsläkare. Anvisningsläkare är ej anställd av myndigheten och är

ej heller taxebunden beträffande den läkarvård m. m., som han meddelar.

Vid behov av medicinsk rådgivning, t. ex. i fall av ifrågasatt sjukpensionering

samt vid långvariga eller ofta upprepade sjukskrivningar, kan myndighet,

som ej har tillgång till verksläkare, vända sig till lämplig läkare, s. k. konsultationsläkare.

Det har förutsatts att myndigheten ersätter sådan läkare för

varje konsultation.

Verksläkarinstitutionens värde består bl. a. däri att myndigheten vid behov

av medicinsk rådfrågning kan vända sig till en läkare, som i sin praktik

har kunnat skaffa sig en ingående kunskap om arbetsmiljö och arbetsförhållanden

hos myndigheten. I många fall torde dock verksläkarens ställning

såsom medicinsk rådgivare åt myndigheten ha utnyttjats i mycket begränsad

omfattning, främst kanske beroende på läkarens bristande tid för arbetsuppgifter

vid sidan om den rent medicinska vården men i viss mån också på

att myndigheterna ej helt förstått att utnyttja de möjligheter, som verksläkarinstitutionen

i detta avseende innebär.

Det fr. o. m. år 1956 införda systemet med konsultationsläkare i stället

för särskilt förordnade verksläkare synes hittills ej ha utnyttjats i någon

större utsträckning av myndigheterna. Möjligen sammanhänger detta med

svårigheten att vid uppkommande behov få kontakt med lämplig läkare.

Inom vissa affärsverk synes man dock genom tillskapande av särskilda

konsultationsläkarorganisationer ha skapat möjligheter att mer stadigvarande

knyta läkare till myndigheten, varigenom man fått tillgång till den

medicinska sakkunskap, som ur många synpunkter är erforderlig hos myndigheter

med stor personal. Mindre myndigheter har uppenbarligen ej möj
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts proposition nr 160 år 1963

lighet att på samma sätt skapa en fast konsultationsläkarinstitution. Även

dylika myndigheter bör enligt min mening ha möjlighet att utan större svårigheter

få kontakt med läkare med erfarenhet från den statliga verksamheten

och av de frågor av socialmedicinsk karaktär, som där uppkommer.

Vid en diskussion av möjligheterna att på ett tillfredsställande sätt ordna

den socialmedicinska rådgivningen till myndigheterna synes det befogat att

jämväl ta upp frågan om personalvården i hela dess omfattning. Vissa brister

i detta hänseende torde f. n. föreligga inom den statligt reglerade sektorn

av arbetsmarknaden. Härpå tyder bl. a. den stora omsättning på arbetskraft,

som vissa myndigheter uppvisar. Även den omfattande sjukledighet,

som redovisas för vissa personalgrupper hos en del myndigheter, torde kunna

tas som ett utslag av att erforderliga personalvårdande insatser ej kunnat

genomföras.

Jag finner det i hög grad påkallat att resurser tillskapas för ett aktivt

personalvårdsarbete. Till en början torde man härvid få inrikta sig på en

försöksverksamhet som i första hand tar sikte på personal vid andra myndigheter

i Stockholm än de affärsdrivande verken.

Personalvårdsarbetet bör inriktas på att genom rådgivning till enskilda

anställda och genom andra positiva åtgärder minska anpassningssvårigheterna

till arbetsplats, arbetsbefäl och arbetskamrater. Även rådgivning i privata

angelägenheter bör om så erfordras kunna ifrågakomma. Genom en kombination

av dylika åtgärder med medicinsk rådgivning bör trivseln på arbetsplatsen

kunna förbättras och frånvarofrekvensen härigenom minskas.

Ett centralt organ för här avsett personalvårdsarbete bör tillskapas. Till

organet bör knytas läkare och sjuksköterskor samt annan personal med personalvårdande

uppgifter i övrigt. I de lokaler, som erfordras för verksamheten,

bör finnas tillgång till sådan utrustning, att vissa läkarundersökningar

kan företas. Det nu nämnda organet skall i första hand utöva sin rådgivning

gentemot myndigheterna. I den utsträckning, som befinnes ändamålsenlig,

skall dock organet stå i direkt kontakt med de anställda. Organet bör även

uppehålla nära kontakt med de allmänna försäkringskassorna. Som jag redan

nämnt bör det här skisserade personalvårdsarbetet vara av försökskaraktär,

intill dess erfarenhet vunnits om hur personalvårdsarbetet lämpligen

bör ordnas organisatoriskt.

Det synes inte möjligt att starta en verksamhet av här åsyftat slag förrän

tidigast under hösten 1963. Detta förhållande samt verksamhetens försökskaraktär

gör att det ställer sig svårt att nu beräkna kostnaderna för del föreslagna

organet. Jag har dock ansett att en kostnad av 300 000 kronor, varav

50 000 kronor för utrustning och expenser, kan bedömas vara realistisk.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 160 år 1963

Förslagens genomförande m. m.

Jag finner överenskommelsen den 28 mars 1963 om de statsanställdas

m. fl. sjuklöne- och semesterförmåner m. m. böra godtagas och föreslår att

den underställes riksdagens prövning.

Såsom jag tidigare anfört föranleder överenskommelsen ändringar i 3 §

statens löneförordning. Inom civildepartementet har utarbetats förslag till

förordning om ändrad lydelse av 3 § statens löneförordning den 31 maj 1957

(nr 228), vilket förslag torde underställas riksdagen för antagande.

Av riksdagen bör vidare inhämtas bemyndigande för Kungl. Maj :t att

vidtaga av förslagen betingade ändringar i avlöningsförfattningar, som utfärdats

av Kungl. Maj :t med stöd av riksdagens beslut.

De förslag till ändringar i avlöningsförmåner in. nr., som innefattas i förhandlingsöverenskommelsen,

påkallar i vissa fall ikraftträdandebestämmelser

och övergångsanordningar, som Kungl. Maj :t bör äga besluta om.

I fråga om myndigheternas kostnader för sjuklön må särskilt anföras följande.

Beräknande av anslagsposter till bestridande av kostnader för avlöning

enligt Saar sker utan hänsynstagande till eventuellt uppkommande sjukledigheter.

Besparing, som uppkommer under maximerad anslagspost i avlöningsstat

på grund av att sjukpenning-, yrkesskade- och havandeskapsavdrag

verkställts i enlighet med av Kungl. Maj:t meddelade avlöningsbestämmelser

eller särskilda föreskrifter, må ej utnyttjas av vederbörande myndighet.

Vad sålunda föreskrivits skall i tillämpliga delar gälla även i fråga om

anslagspost, som i avlöningsstat är upptagen med förslagsvis angivet belopp

men enligt föreskrift ej må överskridas utan Kungl. Maj :ts medgivande (jfr

prop. 1954: 217). Myndigheternas kostnader för avlöning kan sålunda genom

verkställda sjukpenning-, yrkesskade- och havandeskapsavdrag bli lägre

än vad som upptagits under den fastställda avlöningsstaten. övergång till

arbetsgivarinträde innebär för myndigheternas del ingen ändring i beräkningen

av avlöningsanslagen. Däremot kommer myndigheternas utgifter under

sagda anslag att stiga genom bortfallet av sjukpenning- och havandeskapsavdragen.

Det är mycket svårt att göra en fullständig beräkning av de kostnader som

följer av förslagen beträffande sjuklön och semester m. m. Detta sammanhänger

i fråga om sjuklönen delvis med att andra slags regler förutsättes skola

gälla för beskattning av den totala sjuklönen vid arbetsgivarinträde än

vid nuvarande ordning. Under avlöningsanslagen kommer belastningen att

öka, eftersom den anställdes hela inkomst vid sjukdom skall betalas därifrån.

Å andra sidan kommer staten att från sjukkassorna uppbära en inkomst

bestående av de sjukpenningar, som arbetsgivarinträdet omfattar. Inkomstbeloppet

kommer att understiga merutgiften under avlöningsanslagen

med ett belopp som svarar mot värdet av sjukpenningens skattefrihet. Denna

ökade kostnad, uppskattningsvis uppgående till 40 miljoner kronor, mot
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.ts proposition nr 160 år 1963

vägs emellertid av ökade skatteinkomster. Dessa inkomster kommer dock

till en del att tillfalla kommunerna. De nu påpekade förhållandena påverkar

i ogynnsam riktning det ekonomiska utfallet för affärsverken.

Även i övriga delar är det emellertid vanskligt att nu framlägga en definitiv

uppskattning av kostnaderna. Intill dess mer omfattande undersökningar

härav kunnat genomföras, vill jag likväl här lämna uppgift å de preliminärt

beräknade kostnaderna. Kostnadsökningen — bortsett från den tidigare

redovisade kostnadsökningen av skatteteknisk natur — kan uppskattas

till ca 100 miljoner kr. Av detta belopp hänför sig 40 miljoner kr. till de

affärsdrivande verken samt 60 miljoner kr. till statsförvaltningen i övrigt

och statsunderstödd verksamhet.

I fråga om överförandet från försäkringskassorna av de sjukpenningar,

som arbetsgivarinträdet omfattar, torde få tillämpas följande ordning. Sjukpenningar

för personal vid affärsverken levereras till vederbörande verk.

Inom den statsunderstödda sektorn torde sjukpenningarna få uppbäras av

vederbörande huvudman, kommun, institution e. d. För statsförvaltningen

i övrigt torde sjukpenningarna få tillgodoföras riksstatens inkomstsida. Det

bör ankomma på Kungl. Maj :t att meddela härför erforderliga föreskrifter.

Frågan om den anslagsmässiga regleringen av kostnaderna i anledning av

den redovisade förhandlingsöverenskommelsen torde få anmälas i annat

sammanhang senare under årets riksdag.

Medel för det personalvårdsorgan, som enligt vad jag tidigare anfört, bör

tillskapas inom statsförvaltningen, bör äskas å riksstaten för nästa budgetår

i form av ett förslagsanslag benämnt Kostnader för personalvård.

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att

1) antaga förenämnda förslag till förordning om ändrad

lydelse av 3 § statens löneförordning den 31 maj 1957 (nr

228);

2) godkänna den i det föregående redovisade överenskommelsen

den 28 mars 1963 angående statstjänstemännens

sjuklöne- och semesterförmåner m. m.;

3) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga av överenskommelsen

betingade ändringar i avlöningsförfattningar, som

utfärdats med stöd av riksdagens beslut;

4) bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela de övergångsbestämmelser,

som erfordras för överenskommelsens genomförande;

samt

5) till Kostnader för personalvård å riksstaten för budgetåret

1963/64 under tolfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 300 000 kr.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maf:ts proposition nr 160 år 1963

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas

proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Rolf Malmborg

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 160 år 1963

25

Bilaga

Förslag rörande sjuklöne- och semesterförmåner m. m.

A. Allmänt

1. Nuvarande avdragsgrupperna 2 och 3 sammanslås till en, betecknad

avdragsgrupp 2. Till denna avdragsgrupp hänföres ordinarie och extra ordinarie

tjänstemän samt sådana extra tjänstemän och aspiranter, som har

minst 6 anställningsmånader. Till avdragsgrupp 1 hänföres sådana extra

tjänstemän och aspiranter, som har mindre än 6 anställningsmånader.

B. Sjuklön och havandeskapslön

2. För sådana tjänstemän, underkastade av Kungl. Maj:t utfärdade avlöningsbestämmelser,

som tillhör avdragsgrupp 2, göres arbetsgivarinträde

enligt 3 kap. 16 § lagen om allmän försäkring, där ej undantagande begärts

enligt punkten 3. Inträdet omfattar i förekommande fall jämväl den del av

sjukpenningen, som grundas på annan anställningsinkomst eller på inkomst

av annat förvärvsarbete. Inträdet avser även barntillägg.

3. I punkten 2 avsedd tjänsteman, som önskar uppbära honom tillkommande

sjukpenning jämte barntillägg, må av vederbörande myndighet kunna

undantagas från arbetsgivarinträde. Dylikt undantagande skall avse helt

kalenderår eller, om tjänstemannen vid annan tidpunkt än årsskifte uppflyttas

från avdragsgrupp 1 till avdragsgrupp 2 eller eljest kommer att tillhöra

sistnämnda avdragsgrupp, återstående del av löpande kalenderår samt

det närmast därpå följande. Har undantagande från arbetsgivarinträde beviljats,

skall det förlängas för ett kalenderår i sänder, därest icke tjänstemannen

före den 1 december begär att undantagandet skall hävas fr. o. m.

1 januari följande år.

Ansökan om undantagande från arbetsgivarinträde skall göras av tjänstemannen

senast den sista november året före det ansökan avser eller, i fall

då tjänstemannen under året inplaceras i avdragsgrupp 2, i samband med

att sådan inplacering sker. Har ansökan på sätt ovan sägs icke gjorts av

tjänstemannen, föreligger arbetsgivarinträde.

Har tjänsteman, för vilken arbetsgivarinträde gäller, medgivits tjänstledighet

med helt C-avdrag under längre tid än 90 dagar i följd av annan anledning

än för offentligt uppdrag, skall han för tiden efter 90 :e dagen av

tjänstledigheten undantagas från arbetsgivarinträde.

Under tid då arbetsgivarinträde gäller äger tjänstemannen, på härom

gjord framställning, utbyta beviljad tjänstledighet med C-avdrag mot tjänstledighet

för sjukdom eller, om eljest gällande bestämmelser det medgiver,

mot tjänstledighet för havandeskap eller barnsbörd.

Efter utgången av förenämnda 90-dagarsperiod må beviljad tjänstledighet

med C-avdrag icke utbytas mot tjänstledighet för sjukdom eller havandeskap.

År perioder av tjänstledighet med C-avdrag åtskilda av kortare period

med bibehållande helt eller delvis av lönen, äger vederbörande myndighet,

i förekommande fall vederbörande centrala myndighet, besluta huruvida 90- dagarsperioden det oaktat skall anses såsom sammanhängande.

Uttager tjänsteman, för vilken arbetsgivarinträde gäller, sjukpenning från

allmän försäkringskassa, är han skyldig att till försäkringskassan återbe
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1963

tala det erhållna beloppet. Intill dess tjänstemannen styrker att han till försäkringskassan

återbetalt den utbekomna sjukpenningen jämte barntillägg

skall han vara undantagen från arbetsgivarinträde och rätt till lön vid sjukdom

och havandeskap.

4. Till tjänsteman, som i enlighet med vad i punkten 3 första stycket sägs

begärt undantagande från arbetsgivarinträde, utgår sjuklön allenast för dag,

som enligt 3 kap. 10 § lagen om allmän försäkring utgör karensdag. Sjuklön

utgår under högst tre dagar för varje sjukperiod.

5. Avdragsgrupp 1 erhåller vid sjukdom allenast förmånerna från försäkringskassan.

Arbetsgivarinträde sker ej i fråga om tjänsteman i denna

avdragsgrupp.

Vid tjänstgöringsförbud till förekommande av smittas spridning utgår

full lön.

Vid tjänstledighet som avses i 28 § I punkt 6 b) Saar utgår till i denna

punkt avsedd tjänsteman oavkortad lön under dag, som enligt 3 kap. 10 §

lagen om allmän försäkring utgör karensdag.

6. Sjuklönen för dag skall utgöra för tjänsteman å

löneplan A:

i lkl 1—12

92

%

» » 13—23

91

%

» » 24—30

90

%

löneplan B

89

%

löneplan C och D

90

%

löneplan E

92

%

av daglönen i 30-dagarsmånad. Sjuklönen regleras i form av ett i kronor och

öre uttryckt avdrag (sjukavdrag). Avdraget avrundas till närmaste femtal

ören.

I fall som avses i 28 § I punkt 6 b) Saar skall sjuklönen motsvara daglönen

i löpande månad.

I 28 § I punkt 6 d) Saar angiven tjänstledighetsorsak (svag hälsas vårdande)

utgår. Åtnjuter tjänsteman den 30 juni 1963 tjänstledighet med

B-avdrag för svag hälsas vårdande och omfattar den beviljade ledigheten

jämväl tid efter sagda dag, skall hittills gällande bestämmelser äga fortsatt

tillämpning under tiden t. o. m. utgången av den beviljade ledigheten.

7. Vid tjänstledighet för sjukdom äger tjänsteman — utöver sjuklön enligt

punkten 6 — uppbära särskilt sjuklönetillägg för dag med belopp motsvarande

90 % av den genomsnittliga dagsinkomsten under föregående år

av sådana med tjänsten eller tjänstgöringen förenade lönetillägg, varom

särskild överenskommelse träffas. Året skall härvid anses omfatta 360 dagar.

Sjuklönetillägg skall beräknas endast under förutsättning att summan

under föregående år av ovan avsedda lönetillägg uppgår till minst 200 kronor.

8. I fråga om lön under tjänstledighet på grund av yrkesskada göres ingen

ändring i nu gällande bestämmelser. I punkten 7 omförmält sjuklönetillägg

uppbäres vid yrkesskada. Viss justering göres av de yrkesskadeavdrag, som

gäller fr. o. m. den 1 januari 1963.

9. Fråga i vad mån avdrag å lönen skall ske för tjänsteman som uppbär

förtidspension enligt lagen om allmän försäkring skall t. v. underställas

Kungl. Maj :ts prövning. I avvaktan på Kungl. Maj :ts beslut skall lönen

nedsättas med belopp motsvarande förtidspensionen.

10. Under tjänstledighet för havandeskap och barnsbörd utgår lön som

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1963

27

vid sjukdom under högst 180 dagar, dock tidigast fr. o. m. 60:e dagen före

den beräknade tidpunkten för nedkoinsten och längst t. o. m. 180:e dagen

efter nedkomsten. Jämväl sjuklönetillägg utgår.

På Kungl. Maj :ts prövning skall bero, huruvida tjänsteman i avdragsgrupp

2 skall medgivas tjänstledighet med A-avdrag för havandeskap eller

barnsbörd från tidigare tidpunkt än i 28 § I punkt 7 sägs.

11. I punkten 7 angivet sjuklönetillägg utgår oavkortat, förutom vid

sjukledighet och havandeskapsledighet, jämväl vid tjänstledighet (ej semester

eller ferier) med oavkortad lön samt med halva beloppet vid tjänstledighet,

som medför B-avdrag.

12. Beträffande sådana tillägg (kallorlstillägg, enslighetstillägg, ställföreträdararvoden

och vissa språktillägg) som enligt nu gällande regler endast

reduceras vid C-avdrag, göres ingen ändring i bestämmelserna om deras åtnjutande.

C. Semester

13. Antalet semesterdagar utökas till att, alltefter avdragsgrupp, lönegrad

och levnadsålder utgöra nedan angivna antal dagar (bruttosemester)

Avdragsgrupp 1 . .

Avdragsgrupp 2

1—9 lgr .....

10—20 » .....

21 lgr och högre

t. o. m.

fr. o. m. 30 år

fr. o. ]

29 år

t. o. m. 39 år

40 år

27

27

27

27

30

33

30

33

37

37

40

45

14. För tjänsteman, för vilken årssemestern enligt tabellen i punkten 13

utgör 27 dagar, skall om under semestern infaller mer än 3 söndagar överskjutande

antal söndagar icke räknas såsom semesterdagar.

Vad här sägs skall gälla jämväl med avseende på semester som för år

1963 tillkommer tjänsteman, vars årssemester fr. o. m. den 1 juli 1963 utgör

27 dagar.

För tjänsteman, som utfår minst 2/3 av semestern för helt år under

tiden 1/10—31/3, skall semestern förlängas med 3 dagar. Vid tjänstledighet

med C-avdrag av sådan omfattning att semestern skall avkortas, sker

en motsvarande avkortning av förenämnda 3 dagar. Innehas tjänst icke helt

kalenderår, skall här avsedd semesterförlängning ej åtnjutas. För rektor

i högst lönegrad A 20 vid grundskola eller folkskola skall årssemestern omfatta

det antal dagar som gäller för tjänsteman i lönegrad A 21.

Bestämmelserna i 29 § 4 mom. c) Saar utgår. I stället införes bestämmelser

av innebörd att tjänsteman med stationering utomlands skall kunna

medgivas att i följd med semester för löpande år jämväl åtnjuta semester

för nästföregående år.

På beslut av Kungl. Maj :t skall bero om här avsedd tjänsteman i följd

med semester för löpande år skall kunna utfå jämväl semester för tidigare

är än vad ovan sägs, i fall då tjänstgöringsförhållanden utgjort hinder för

uttagande av dylik semester.

15. Därest anställningshavare övergår från anställning med föregående

år såsom kvalifikationsår för semester till anställning, i vilken semestern

beräknas för löpande kalenderår, äger han för i den tidigare anställningen

intjänt men ej åtnjuten semester utfå semesterersättning. Ersättningen

skall motsvara den semesterersättning som skulle ha utgått om anställningen

i stället upphört vid tidpunkten för övergången.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1963

16. Utöver månadslön skall tjänsteman vid semester äga uppbära semesterlönetillägg

med belopp motsvarande nedan angivna procentuella andel

av tjänstemannens sammanlagda inkomst under föregående kalenderår av

sådana med tjänsten eller tjänstgöringen förenade tillägg, varom särskild

överenskommelse träffas.

Procenttalet för semestertilläggets beräknande skall utgöra för tjänsteman

vars årssemester omfattar

27 dagar ............ 9 % 37 dagar ............ 12,3 %

30 » 10 » 40 » ............ 13,3 »

33 » 11 » 45 » ............ 15 »

Semesterlönetillägget skall utbetalas i samband med att tjänstemannen

utfår huvudparten av semestern.

Då tjänsteman med ferier erhåller semesterlönetillägg, skall tillägget utgöra

för tjänsteman i avdragsgrupp 1 9 % och för annan tjänsteman 13,3 %

av den summa, som ligger till grund för semesterlönetilläggets beräknande.

D. Övriga förslag

17. Extra ordinarie tjänsteman erhåller rätt till semesterersättning.

18. I punkten 6 omförmälda avdrag ersätter nuvarande A-avdrag. B-avdraget

skall till beloppet motsvara tre A-avdrag.

19. Distriktsveterinär skall vid tjänstledighet och semester i lönehänseende

behandlas som innehavare av tjänst i lönegrad A 23 med den placering

i löneklass, som motsvarar löneklassplaceringen inom den för honom

gällande lönegruppen.

20. De i 27 och 29 §§ Saar meddelade särskilda bestämmelserna för lotsoch

fyrstaten utgår.

Antalet tjänstefria dagar för personal å fyrskepp, vid Ölands södra

grunds fyr, Grundkallens fyrplats och Sydostbrottens fyrplats skall för

tjänsteman i avdragsgrupp 2 maximalt utgöra

107 dagar om årssemestern omfattar 27 dagar

105 » » » » 30 »

103 > > » » 33 »

101 » » » » 37 »

samt för tjänsteman i avdragsgrupp 1 93 dagar.

År fyrskepp upplagt under viss del av året må minst 1/3 av antalet tjänstefria

dagar uttagas under påmönstringstiden.

21. Under tjänstledighet med oavkortad lön eller A-avdrag äger lärare för

varje tjänstledighetsdag bibehålla 90 % av ersättningen för sådana schemalagda

tilläggstimmar, för vilka han förordnats och för vilka ersättning utbetalas

av en och samma skolstyrelse. Ersättningen för tilläggstimmarna

skall härvid anses jämnt fördelad på månadens dagar eller, såvitt gäller månad

under vilken termin påbörjas eller avslutas, på de dagar i månaden, som

omfattas av terminstiden.

Vid tjänstledighet med B-avdrag skall läraren för dag, som omfattas av

tjänstledigheten, bibehålla 45 % av den genomsnittliga dagersättningen enligt

föregående stycke.

Vid löneavdrag under ferietid äger läraren icke bibehålla någon del av

ersättningen för tilläggstimmar.

22. Vid tjänstledighet i anledning av uppdrag såsom ledamot av riksdagen

eller att vara riksdagens revisor skall tjänsteman i grupp 2 vidkännas löneavdrag

med belopp för dag motsvarande två B-avdrag.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1963

23. Vid tillämpning av bestämmelserna i 8 § 1 mom. Saar skall beviljad

tjänstledighet under 180 dagar i följd för havandeskap eller barnsbörd anses

omfatta sex månader.

24. Vid hastigt påkommet behov av ledighet för vård av minderårigt barn

i hemmet skall kvinnlig tjänsteman i avdragsgrupp 2 — inom ramen för de

i 28 § I punkt 11 angivna dagantalet — kunna medgivas ledighet med B-avdrag

under 6 dagar i följd.

25. Under punkterna 1—19 samt 21—24 redovisade förslag skall tillämpas

fr. o. m. den 1 juli 1963, dock skall vad i punkterna 7 och 16 sägs om sjuklönetillägg

och semesterlönetillägg icke tillämpas förrän fr. o. m. den 1 januari

1964. Till grund för tilläggens beräknande år 1964 skall läggas summan

för år 1963 av sådana lönetillägg, vartill enligt träffad överenskommelse

hänsyn skall tagas vid bestämmande av förstnämnda båda tillägg. Kompletterande

bestämmelser utfärdas beträffande sådana tillägg som enligt nu

gällande bestämmelser helt eller delvis må bibehållas under semester och

tjänstledighet.

Vad i punkt 20 sägs beträffande 29 § Saar skall gälla fr. o. m. den 1 januari

1964. För år 1963 skall antalet tjänstefria dagar utgöra maximalt 43.

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 630449

Doktrin (1)

  1. Utredningsuppdrag, FT 1969 nr 2 s. 101, på s. 104 · Hos förlaget (inloggning eller köp)

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur artiklarnas text; artiklarna läses hos utgivaren.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

5 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Rskr. 1963:300 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statstjänstemannens sjuklönsoch semesterförmåner m. m. a1 i texten
  2. SU 1963:147 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lönegrads placeringen för vissa tjänster m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 2 i texten
  3. SU 1963:129 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statstjänstemannens sjuklöneoch semesterförmåner m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten
  4. ABU 1963:34 Utlåtande i anledning av väckta motioner om förbättring av personalvården och de psykohygieniska betingelserna inom arbetslivet samt om förbättring av personalv s. 6 i texten

Doktrin (1)

1 koppling.

  1. FT 1969 s. 101 Utredningsuppdrag s. 104 i texten