Sök i Ratio Lex

Angående godkännande av vissa ändringar i 195b års internationella konvention till förhindrande av havsvattnets förorening genom olja m. m

1963-04-19 · 48 sidor, varav 48 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 48 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1963:161, Angående godkännande av vissa ändringar i 195b års internationella konvention till förhindrande av havsvattnets förorening genom olja m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 161 år 1963

1

Nr 161

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående godkännande

av vissa ändringar i 195b års internationella konvention

till förhindrande av havsvattnets förorening genom

olja m. m.; given Stockholms slott den 19 april

1963.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill

Kungl. Maj :t härmed

dels begära riksdagens godkännande av vidtagna ändringar i 1954 års internationella

konvention till förhindrande av havsvattnets förorening genom

olja,

dels ock jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att antaga härvid

fogade förslag till lag angående ändring i lagen den 6 april 1956 (nr 86) om

åtgärder mot vattenförorening från fartyg.

GUSTAF ADOLF

Rune Hermansson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att Sverige godkänner vissa under 1962 vidtagna

ändringar i 1954 års internationella konvention till förhindrande av havsvattnets

förorening genom olja. Genom ändringarna har bl. a. de s. k. förbjudna

zonerna avsevärt utvidgats. Enligt de reviderade konventionsbestämmelserna

räknas sålunda hela Östersjön och Nordsjön med anslutande vikar

till de havsområden, där uttömning av olja är förbjuden. Vidare föreslås

vissa av de nya konventionsbestämmelserna föranledda ändringar i lagen

om åtgärder mot vattenförorening från fartyg.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 161

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 161 år 1963

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 6 april 1956 (nr 86) om åtgärder mot

vattenförorening från fartyg

Härigenom förordnas, dels att 1, 2, 4—6 och 9 §§ lagen den 6 april 1956

om åtgärder mot vattenförorening från fartyg skola erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan angives, dels ock att till lagen skall fogas en ny paragraf, betecknad

10 §, av nedan angiven lydelse.

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

1 §•

I vattenområde,--------möjligt förhindras.

Vidkommande annat vattenområde Vidkommande annat vattenområde

äger Konungen bestämma att vad i äger Konungen bestämma att vad i

första stycket sägs skall gälla i fråga första stycket sägs skall gälla i fråga

om svenska fartyg med en brutto- om svenska tankfartyg med eu brutdräktighet

av minst 500 registerton todräktighet av minst 150 registereller

beträffande vissa slag av såda- ton och andra svenska fartyg med en

na fartyg. bruttodräktighet av minst 500 regis
terton

eller beträffande vissa slag av

sådana fartyg.

Med olja----------nyss sagts.

2 §.

Utan hinder av vad i 1 § stadgas

må uttömmas

a) oljehaltigt slagvatten, dock, såvitt

avser fartyg med en bruttodräktighet

av minst 500 registerton, endast

därest vattnet icke innehåller

annan olja än smörjolja;

Utan hinder av vad i 1 § stadgas

må uttömmas

a) oljehaltigt slagvatten, dock, såvitt

avser tankfartyg med en bruttodräktighet

av minst 150 registerton

och annat fartyg med en bruttodräktighet

av minst 500 registerton, endast

därest vattnet icke innehåller an
-

nan olja än smörjolja, som runnit eller

läckt från fartygets maskinutrymmen;
b)

olja från-----— — sägs; samt

c) bottensats, som utgöres av res- c) bottensats, som utgöres av rester

från rening av brännolja eller ter från rening av brännolja eller

smörjolja eller som härrör från tank- smörjolja.

fartygs lasttank och är av så fast

beskaffenhet att den ej kan pumpas

ur tanken.

Uttömning, som------omständigheterna medgiva.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 161 år 1963

3

(Gällande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

4

Svenskt fartyg med en bruttodräktighet

av minst 500 registerton må ej

nyttjas till sjöfart med mindre fartyget,

i enlighet med närmare föreskrifter

av Konungen eller myndighet

som Konungen utser, är utrustat

antingen med anordningar till förebyggande

av att beständig brännolja

utflödar i fartyget eller med inrättning,

varmed slagvattnet före uttömning

kan renas från olja.

Tillsyn å

§■

Svenskt tankfartyg med en bruttodräktighet

av minst 150 registerton

och annat svenskt fartyg med en bruttodräktighet

av minst 500 registerton

må ej nyttjas till sjöfart med mindre

fartyget, i enlighet med närmare föreskrifter

av Konungen eller myndighet

som Konungen utser, är utrustat

antingen med anordningar till förebyggande

av att beständig brännolja

utflödar i fartyget eller med inrättning,

som förhindrar vattenförorening

genom oljehaltigt slagvatten i

strid mot denna lag.

Förande av barlastvatten i fartygs

bränsletankar bör om möjliqt undvivikas.

--å fartyg.

5

I allmän hamn som Konungen bestämmer

skall finnas anläggning för

mottagande av oljehaltig blandning

från fartyg, som ej är tankfartyg.

Närmare föreskrifter rörande sådan

anläggning meddelas av Konungen

eller myndighet som Konungen utser.

Underlåter hamnens-----

§•

I allmän hamn som Konungen bestämmer

skall finnas anläggning för

mottagande av oljehaltig blandning

från fartyg. Närmare föreskrifter rörande

sådan anläggning meddelas av

Konungen eller myndighet som Konungen

utser.

— och drives.

6 §.

Å svenskt tankfartyg, så ock å annat

svenskt fartyg med en bruttodräktighet

av minst 500 registerton

skall av befälhavaren eller under hans

tillsyn av annan föras oljedagbok enligt

närmare föreskrifter av Konungen

eller myndighet som Konungen

bestämmer. Konungen äger förordna

att oljedagbok skall, i den omfattning

som finnes erforderlig, föras

även i andra fall.

Polismyndighet och

Vad i -----

Ä svenskt tankfartyg, så ock å annat

svenskt fartyg med en bruttodräktighet

av minst 500 registerton

för vilket olja användes som bränsle

för framdrivning en skall av befälhavaren

eller under hans tillsyn av annan

föras oljedagbok enligt närmare

föreskrifter av Konungen eller myndighet

som Konungen bestämmer. Konungen

äger förordna att oljedagbok

skall, i den omfattning som finnes

erforderlig, föras även i andra fall.

Oljedagbok skall förvaras på sådant

sätt att den är lätt tillgänglig för

granskning samt bevaras minst två

år efter dagen för senaste anteckning.

--- —- ■— •— utdrag därav.

--— — svensk hamn.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 161 år 1963

(Gällande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

9 §.

Denna lag äger endast i den män Denna lag äger endast i den mån

Konungen så förordnar tillämpning å Konungen så förordnar tillämpning å

fartyg, som åges av svenska staten svenskt örlogsfartyg.

och icke är avsett att nyttjas till handelssjöfart

eller för resandes fortskaffande.

Genom lagen------i hälsovårdsstadgan.

10 §.

Där det med hänsyn till fartygens

storlek och nyttjande samt det slag

av bränsle, som användes för att

framdriva fartygen, finnes skäligt,

äger Konungen meddela bestämmelser

enligt 1 § andra stycket jämväl

med avseende å fartyg med en bruttodräktighet

understigande vad där

sägs samt förordna, att vad som i 2

och 4 §§ stadgas beträffande fartyg

med viss minsta bruttodräktighet även

skall gälla fartyg med en bruttodråktighet

understigande vad där sägs.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen förordnar.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 161 år 1963

5

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

29 mars 1963.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Edenman, Johansson,

af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för handelsdepartementet, statsrådet Lange, vissa frågor rörande vattenförorening

genom uttömning av olja från fartyg m. m. samt anför därvid

följande.

Inledning

På inbjudan av brittiska regeringen hölls våren 1954 en internationell

oljeskyddskonferens i London. Vid konferensen antogs den 12 maj 1954 en

internationell konvention till förhindrande av havsvattnets förorening genom

olja samt åtta resolutioner med rekommendationer i samma ämne (Sveriges

överenskommelser med främmande makter 1956: 15). Konventionen undertecknades

med förbehåll om ratifikation av tjugu länder.

Konventionen skulle (art. XV: 1) träda i kraft tolv månader efter det den

ratificerats av minst tio stater, av vilka fem med envar ett tankfartygstonnage

av minst 500 000 registerton brutto. Emellertid dröjde det ända till den

26 juli 1957 innan detta antal ratifikationer förelåg, varför konventionen trädde

i kraft först den 26 juli 1958. Numera har den ratificerats av 19 stater.1

För Sveriges del godkändes konventionen av 1956 års riksdag (prop. 1956:

23; L3U 4; Rskr 96). Samtidigt vidtogs de lagstiftningsåtgärder, som föranleddes

av konventionen. Sålunda utfärdades den 6 april 1956 (nr 86) lag om

åtgärder mot vattenförorening från fartyg. Lagen trädde — med visst undantag

— i kraft den 1 januari 1957, d. v. s. mer än ett och ett halvt år före konventionen.

Nu gällande tillämpningsföreskrifter till lagen utfärdades genom

kungörelse den 2 maj 1958 (nr 191), ändrad och kompletterad genom kungörelser

den 30 juni 1960 (nr 489), den 10 februari 1961 (nr 13) och den

30 juni 1961 (nr 411).

Genom en vid slutakten till 1954 års oljeskyddskonvention fogad resolu
1

Australien, Belgien, Canada, Danmark, Finland, Frankrike, Förbundsrepubliken Tyskland,

Ghana, Island, Irland, Kuwait, Liberia, Mexiko, Nederländerna, Norge, Polen, Storbritannien,

Sverige och USA.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 161 år 1963

tion, nr 1, om fullständigt undvikande så snart som möjligt av uttömning av

beständiga oljor i havet, uttalade 1954 års oljeskyddskonferens, att en ny

konferens borde hållas inom tre år med uppgift att på nytt granska frågan

i ljuset av vunna erfarenheter rörande verkningarna av de av 1954 års konferens

anbefallda åtgärderna. Någon ny konferens kom dock icke till stånd

inom den angivna tiden, men till våren 1962 sammankallade den mellanstatliga

rådgivande sjöfartsorganisationen (IMCO) en ny oljeskyddskonferens. I

överensstämmelse med oljeskyddskonventionen (art. XXI) hade IMCO år

1959 av brittiska regeringen övertagit de uppgifter vilka enligt konventionen

åvilar sekretariatet.

Samtliga IMCO:s medlemsstater och andra intresserade inbjöds till konferensen

och bereddes tillfälle att före densamma framföra förslag till ändringar

av eller tillägg till 1954 års konvention. De inkomna förslagen sammanställdes

genom IMCO:s försorg och sammanställningen lades till grund

för konferensens arbete.

Samtidigt med IMCO-konferensen sammankallades en särskild konferens

mellan de stater, som ratificerat 1954 års oljeskyddskonvention, den s. k.

OPCG (Oil Pollution Contracting Governments) -konferensen. Syftet härmed

var att påskynda genomförandet av de resultat, vartill IMCO-konferensen

kunde leda. IMCO-konferensen ägde nämligen icke befogenhet att besluta

om ändringar i oljeskyddskonventionen. En konferens mellan de stater,

som ratificerat 1954 års oljeskyddskonvention, kunde däremot enligt

särskild bestämmelse i konventionen (art. XVI: 3) besluta om ändringar i

denna.

Praktiskt löstes samordningen mellan de båda konferenserna så, att samtliga

förslag om ändring eller tillägg till 1954 års oljeskyddskonvention sakbehandlades

av IMCO-konferensen. De därvid nådda resultaten upptogs vid

OPCG-konferensen såsom gemensamma medlemsförslag och antogs enhälligt

utan diskussion av OPCG-konferensen. Härom underrättades IMCO-konferensen,

som därefter beslöt uppmana alla IMCO:s medlemsstater och andra

sjöfartsnationer att ansluta sig till 1954 års oljeskyddskonvention i dess

gällande eller reviderade form. OPCG-konferensens slutakt undertecknades av

14 stater och IMCO-konferensens slutakt av representanter för 41 stater.

Sverige var representerat vid båda konferenserna.

Sjöfartsstyrelsen och oljeskyddsrådet har i en den 5 december 1962 till

handelsdepartementet inkommen skrivelse hemställt, att de av OPCG-konferensen

antagna ändringarna i 1954 års oljeskyddskonvention måtte godkännas

samt att härav föranledda i skrivelsen framlagda förslag till ändringar

i lagen om åtgärder mot vattenförorening från fartyg och dess tilllämpningsföreskrifter

måtte genomföras.

över skrivelsen med därvid fogade författningsförslag har, efter remiss,

yttranden avgivits av utrikesdepartementets rättsavdelning, chefen för marinen,

generaltullstyrelsen, fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök, statens

vatteninspektion, länsstyrelserna i Stockholms, Gotlands, Malmöhus samt

Göteborgs och Bohus län, Sveriges djurskyddsföreningars riksförbund, Sven
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 161 år 1963

7

ska naturskyddsföreningen, Sveriges fiskares riksförbund, Svenska hamnförbundet,

Sveriges redareförening, Sveriges fartygsbefälsförening, Svenska

petroleuminstitutet och Sveriges varvsindustriförening.

Jag anhåller nu att få anmäla spörsmålet om Sveriges godkännande av de

företagna konventionsändringarna och därav föranledda lagstiftningsfrågor.

Konventionsfrågan

1954 års oljeskyddskonvention. 1954 års oljeskyddskonferens konstaterade

i resolution nr 1, att många länders kuster och kustfarvatten är allvarligt utsatta

för oljeförorening och att denna orsakar stor skada på kuster och

stränder med hinder för bad och annan hälsosam rekreation såsom följd, inverkar

menligt på turistnäringen, medför död och ödeläggelse för fågellivet

och annan fauna samt sannolikt har skadliga verkningar för fisken och de

havsorganismer, av vilka den lever. Föroreningen vållas framför allt av beständiga

oljor, d. v. s. råolja, brännolja, tjock dieselolja och smörjolja. Även

om avgörande bevis saknas för att dessa oljor förblir på havsytan under

obegränsad tid, är det dock klart att de kvarbliver där under mycket lång tid

och kan föras mycket avsevärda sträckor av strömmar, vind och rörelser i

vattenytan och avlagras på stränderna. Konferensen framhöll, att stora

mängder av beständiga oljor regelbundet utsläppes i havet av tankfartyg

efter rengöring av tankar och genom utpumpning av oljebemängt barlastvatten

samt av torrlastfartyg, som brukar föra havsvatten i sina brännoljetankar.

1954 års oljeskyddskonvention — som i engelsk text och svensk översättning

var fogad som bilaga till propositionen 1956: 23 — syftar till att

motverka förorening av nyss angivet slag. Konventionens regler avser därför

råolja, brännolja, tjock dieselolja och smörjolja samt oljehaltig blandning,

vari sådan olja ingår (art. I).

Räckvidden av konventionen är i så måtto inskränkt att den endast gäller

registrerade fartyg om 500 ton brutto eller mera. Utanför konventionen faller

därför bl. a. örlogsfartyg (art. II).

Konventionens förbud mot oljeuttömning är i första hand begränsat till

vissa zoner. Zonerna är icke för alla fall enhetliga utan de har något olika

omfattning beroende på om uttömningen sker från tankfartyg eller torrlastfartyg,

varmed avses alla fartyg, som ej är tankfartyg. Dessutom gives särskilda

regler om zonens sträckning för vissa särskilt angivna havsområden.

Varje land har också möjlighet att besluta om viss jämkning av utsträckningen

av zonen utanför sitt territorium (art. III och bilagan A till konventionen).

Huvudregeln är att förbud mot oljeuttömning föreligger inom en

zon av 50 sjömil från land. För Nordsjön gäller den särskilda regeln att zonen

skall sträcka sig 100 sjömil från kusten utom utanför Norge. Reglerna

leder till att vissa områden i Östersjön och Nordsjön faller utom zonerna.

Förbudet gäller för varje fördragsslutande lands fartyg inom samtliga zoner

i världen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 161 år 1963

Förbudet gäller i princip all uttömning av olja och oljehaltig blandning

inom zonerna (art. III). Emellertid upptar konventionen vissa undantag. Sålunda

avser förbudet ej uttömning av olja eller oljehaltig blandning som

sker med hänsyn till fartygets säkerhet eller för att förhindra skada å fartyg

eller last eller för att rädda människoliv till sjöss och ej heller utflöde

av olja eller oljehaltig blandning, som är föranlett av skada å fartyget eller

oundvikligt läckage, såvitt efter upptäckten därav alla rimliga försiktighetsåtgärder

vidtages för att förebygga eller minska utflödet. Hinder föreligger

ej heller för uttömning så långt från land som är praktiskt möjligt av bottensats,

som ej kan utpumpas från lasttankar i tankfartyg på grund av sin

fasta konsistens eller som utgöres av rester från rening eller klargöring av

brännolja eller smörjolja. Konventionen upptager även undantag från uttömningsförbudet

i fråga om oljehaltig blandning som ej innehåller annan

olja än smörjolja (art. IV och V). För torrlastfartygen gäller därjämte det

undantaget att olja och oljehaltig blandning får, då fartyget är på resa till

hamn utan mottagningsanordning av beskaffenhet, som angives i det följande,

uttömmas så långt från land som är praktiskt möjligt (art III).

Överträdelse av förbud mot uttömning skall vara straffbar. Straffet får ej

vara lindrigare för en överträdelse utom ett lands territorialvatten än för motsvarande

förseelse, begången inom territorialvattnet (art. III och VI).

Konventionen innehåller vidare föreskrift om att fartyg skall vara försedda

med anordningar av beskaffenhet att hindra brännolja eller tjock dieselolja

att rinna ned i rännsten, vars innehåll länsas ut i havet utan att först separeras

(art. VII). Fördragsslutande regering har att tillse att i vissa större

hamnar, s. k. huvudhamnar, finnes anordningar, som möjliggör för andra

fartyg än tankfartyg att befria sig från rester av oljehaltigt barlast- eller

tankspolvatten (art. VIII).

Å varje fartyg skall föras oljedagbok. Myndighet i fördragsslutande stat

skall, då fartyget befinner sig i hamn inom staten, äga granska dagboken

(art. IX).

Regeringen i fördragsslutande stat äger hos regeringen i det land, där fartyg

är registrerat, anmäla överträdelse av konventionen från fartygets sida

oavsett var överträdelsen ägt rum. Om tillräckliga skäl föreligger därtill,

skall i fartygets hemland rättsligt förfarande i anledning av förseelsen inledas

mot fartygets ägare och befälhavare (art. X).

Härutöver innehåller 1954 års konvention bestämmelser om viss underrättelseplikt

(art. XII), om sättet för slitande av tvister (art. XIII) och om

ikraftträdande, ändring, uppsägning, undantag vid krigsförhållanden m. m.

(art. XIV—XXI).

1962 års ändringar i konventionen. 1962 års oljeskyddskonferens konstaterade

i likhet med 1954 års konferens att, ehuru konferensen kommit till

slutsatsen att det för närvarande icke är möjligt att bestämma någon tidpunkt

från vilken uttömning av beständiga oljor i havet skulle helt och hållet

upphöra, den dock ansåg att fullständigt undvikande av uttömning av sådana

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 161 år 1963 9

oljor — med vissa nödvändiga undantag — bör iakttagas från tidigast möjliga

tidpunkt.

De vid 1962 års konferens beslutade ändringarna i 1954 års konvention

innebär icke heller några principiella ändringar av genomgripande natur. De

avser huvudsakligen justeringar i syfte att klarlägga innebörden av vissa

mera komplicerade stadganden samt att undanröja de hinder, som kan föreligga

för en allmännare ratifikation av konventionen. Ändringarna, vilka

föranledde ny avfattning av artiklarna I—X, XIV, XVI och XVIII samt bilagorna

A och B, beslöts den 11 april 1962 och fogades jämte 15 antagna resolutioner

som bilaga till OPCG-konferensens slutakt. Konventionen torde i

de delar densamma blev föremål för revision i engelsk text och svensk översättning

jämte resolutionerna i svensk översättning få bifogas detta protokoll

som bilaga (Bilaga A).

Vissa av ändringarna har stor praktisk betydelse. Sålunda utvidgades genom

ändring av bilaga A till 1954 års konvention de förbjudna zonerna.

Zonerna gjordes lika för tankfartyg och för andra fartyg och gavs väsentligt

ökad omfattning. Visserligen skall såsom huvudregel alltjämt gälla, att till

de förbjudna zonerna hör allt vattenområde inom ett avstånd av 50 nautiska

mil från land. Men härutöver förekommer ett flertal särskilda zoner. Antalet

sådana tillägg till huvudregeln har avsevärt ökats, varjämte flera zoner

vidgats. Bl. a. gjordes hela Östersjön och Nordsjön till förbjudna zoner.

I några fall gjordes utökningen beroende av att vederbörande kuststat ratificerar

konventionen.

Beskrivningen av konventionens tillämpningsområde ändrades vidare och

vidgade därmed konventionens räckvidd (art. II). Konventionen kommer härigenom

att omfatta icke endast fartyg, som registrerats i medlemsstat, utan

även oregistrerade fartyg, som har nationalitet inom område för vilket konventionen

gäller. Samtidigt förtydligades konventionstexten genom att det

uttryckligen angavs, att såväl örlogsfartyg som annat fartyg, när det användes

som marint hjälpfartyg, skall vara undantaget från konventionen.

Medlemsstat åtager sig dock att vidtaga lämpliga åtgärder för att konventionens

föreskrifter, såvitt det är rimligt och möjligt, skall tillämpas jämväl

på örlogsfartyg och fartyg, som användes som marint hjälpfartyg.

Konventionens tillämpningsområde utvidgades jämväl genom att bestämmelsen

om undantag för fartyg under 500 ton brutto ändrades. Tongränsen

sänktes sålunda för tankfartyg från 500 till 150 ton bruttodräktighet men

bibehölls för torrlastfartygen (art. II). Det blev emellertid direkt i konventionen

uttalat, att medlemsstat bör så långt det är rimligt och möjligt göra

konventionens regler tillämpliga även för fartyg under de angivna tongränserna,

därvid hänsyn skall tagas till fartygens storlek, användning och slaget

av den olja som användes som bränsle.

Som ett första steg på vägen mot totalförbud infördes också en särskild

förbudsbestämmclse för stora fartyg. För fartyg med en bruttodräktighet av

20 000 ton eller mer, å vilket konventionen är tillämplig och för vilket byggnadskontrakt

tecknats efter det att bestämmelsen trätt i kraft, skall gälla

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj. ts proposition nr 161 år 1963

totalförbud mot utsläpp av olja eller oljehaltig blandning, alltså icke bara

inom de förbjudna zonerna utan i alla hav. Dock gäller den modifikationen,

att om enligt befälhavarens bedömande särskilda omständigheter föreligger,

som gör det oskäligt eller omöjligt att förvara oljeresterna ombord, dessa får

utsläppas utanför förbjuden zon. Skälen för oljeutsläppet skall i sådant fall

anmälas för regeringen i den stat, till vilken fartyget hör, och denna har

att minst var tolfte månad lämna detaljerade uppgifter om sådana oljeutsläpp

till IMCO (art. III).

Beträffande straffsatserna för överträdelse av förbud att utsläppa olja eller

oljehaltig blandning utanför ett lands territorialvatten föreskrevs att straffskalan

skall vara tillräckligt sträng för att avskräcka från dylika överträdelser.

Vidare skall medlemsstat lämna uppgift till IMCO om straff som utdömts

för sådan överträdelse (art. VI).

Stadgandet om mottagningsanordningar i hamnar (art. VIII) gavs också

ny avfattning. Enligt den nya lydelsen av artikeln skall medlemsstat vidtaga

lämpliga åtgärder för att befordra tillkomsten av anordningar för mottagande

i angivna fall av oljerester från fartyg. I den omfattning torrlasttartyg

har behov därav skall sålunda hamn vara utrustad med anordningar,

tillräckliga för mottagande utan onödigt dröjsmål för fartyget av olja eller

sådana oljerester, som kvarbliver sedan huvuddelen av vattnet separerats från

en oljehaltig blandning. Begreppet huvudhamn slopades och det överlämnades

till vederbörande stat att bedöma i vilka hamnar mottagningsanordningar

erfordras. Oljelastningshamn och reparationshamn skall vara utrustad

med anordningar, tillräckliga för mottagande av olja eller oljehaltig

blandning, som efter separering finns kvar ombord i tankfartyg respektive

fartyg som anlöper hamnen för reparation.

I flera artiklar vidtogs redaktionella ändringar i förtydligande syfte. Reglerna

om ikraftträdande, ändring, uppsägning, m. m. ändrades till nära

överensstämmelse med motsvarande regler i 1960 års konvention för tryggande

av säkerheten för människoliv till sjöss.

De av 1962 års oljeskyddskonferens beslutade ändringarna i 1954 års konvention

skall enligt gällande lydelse av konventionens artikel XVI: 4 träda

i kraft för samtliga fördragsslutande regeringar tolv månader efter den dag

då de godkänts av två tredjedelar av de fördragsslutande regeringarna, utom

för dem av de fördragsslutande regeringarna som före ikraftträdandet förklarat

sig icke godkänna ändringarna.

Av de av konferensen antagna femton resolutionerna har flera sin motsvarighet

i resolutioner vid 1954 års konferens. Bland övriga resolutioner märkes

några om behovet av forskning beträffande förhindrandet av oljeförorening

(nr 12) och samordning av forskningen (nr 13) samt en resolution om

information i oljeföroreningsfrågan genom rapporter från IMCO (nr 15).

Konventionsändringarna har hittills icke godkänts av någon stat.

Sjöfartsstyrelsen och oljeskyddsrådet. Sjöfartsstyrelsen och oljeskyddsrådet

tillstyrker att de beslutade ändringarna i 1954 års oljeskyddskonvention godkännes

av Sverige. Vid granskning av ändringarna har sjöfartsstyrelsen och

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 161 år 1963

oljeskyddsrådet funnit att, även om förhoppningarna om ett snabbt realiserande

av önskemålen om totalförbud mot oljeuttömning från fartyg icke

kunnat infrias vid 1962 års oljeskyddskonferens, och att därför alltfort mycket

arbete återstår för att skapa ett tillfredsställande skydd mot oljeskador,

likväl uppnåtts icke oväsentliga resultat. Särskild betydelse torde böra tillmätas

det förhållandet att ändringarna antagits under medverkan — vid

IMCO-konferensen — av ett stort antal sjöfartsnationer och att därvid, utan

att konventionens syfte frångåtts, kunnat undanröjas en del formella hinder,

som åberopats eller kunnat åberopas för en mera allmän ratifikation av

konventionen än vad hittills blivit fallet. Härigenom har förutsättningarna

avsevärt ökat för en allmän anslutning till konventionen. För vårt lands vidkommande

innebär utvidgningen av de förbjudna zonerna till att omfatta

alla Sverige omgivande och närliggande vattenområden en väsentlig förbättring

av skyddet mot vattenförorening genom oljeuttömning från fartyg. Det

synes enligt sjöfartsstyrelsen och oljeskyddsrådet angeläget att Sverige, så

snart ske kan, genom positivt godkännande av ändringarna, aktivt medverkar

till genomförandet av dessa.

De beslutade ändringarna i konventionen har icke ansetts påkalla någon

utökning av de sex hamnar (Göteborg, Hälsingborg, Luleå, Malmö, Norrköping

och Stockholm) i vilka nu enligt tillämpningsföreskrifter till 1956 års

lag skall finnas anläggning för mottagande av oljerester från fartyg. Sjöfartsstyrelsen

och oljeskyddsrådet avser emellertid att noga följa utvecklingen

beträffande behovet av ytterligare sådana anordningar.

Remissyttrandena. Samtliga remissinstanser, som yttrat sig över sjöfartsstyrelsens

och oljeskyddsrådets förslag om godkännande av ändringarna i

1954 års konvention, har tillstyrkt förslaget eller lämnat detta utan erinran.

Flera remissinstanser betonar angelägenheten av att den reviderade konventionen

får en så stor anslutning som möjligt, särskilt av nationer med sjöfart

på Östersjön och Nordsjön och anslutande farvatten. I något yttrande

anses förbehåll böra göras om sådan ratifikation.

Länsstyrelsen i Stockholms län konstaterar sålunda med tillfredsställelse,

att ett genomförande av ändringarna skulle medföra en avsevärd förbättring

av skyddet mot oljeutsläpp och därav föranledda skador. Därigenom skulle

först och främst själva förbudsområdet utvidgas på ett sätt, som särskilt för

Sveriges del borde innebära ett avgörande steg framåt på vägen mot oljeskadefrågornas

slutliga lösning. Dessutom skulle ett utökat antal fartyg

och fartygskategorier komma att omfattas av förbudet. Även i andra avseenden

skulle påtagliga fördelar kunna vinnas med ett genomförande av förslaget.

Även länsstyrelsen i Malmöhus län hälsar med stor tillfredsställelse beskedet

om vidtagna ändringar av 1954 års oljeskyddskonvention, innefattande

bl. a. att hela Östersjön och hela Nordsjön med tillhörande vikar gjorts till

förbjuden zon.

Länsstyrelsen i Gotlands län uttalar, att de skadeverkningar, som blir en

följd av oljeutsläpp i öppna havet, äger ständig aktualitet för länet. Skador
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj. ts proposition nr 161 år 1963

na har främst drabbat sjöfågeln. De ändringar i 1954 års oljeskyddskonvention,

som nu beslutats, kan — ehuru först på lång sikt — väntas medföra en

förbättring av de för närvarande otillfredsställande förhållandena. Särskilt

utvidgningen av de för oljeuttömning förbjudna zonerna, varigenom hela

Östersjön med tillhörande vikar skulle komma att tillhöra dylik zon, skulle

för länets del medföra en förbättring av skyddet mot vattenförorening genom

oljeuttömning från fartyg. Det ökade skyddet ter sig ur naturskyddssynpunkt

högeligen önskvärt med tanke främst på den skadegörelse, oljeutsläppen årligen

tillfogar sjöfågelsbeståndet på öppna havet och invid länets kuster.

Att vissa hittills gällande, otillfredsställande bestämmelser i 1954 års konvention

— särskilt förekomsten av för oljeutsläpp tillåtna områden i Östersjön

och Nordsjön -— kominer att utgå genom de beslutade ändringarna,

konstateras med tillfredsställelse av fiskeristyrelsen. Förekomsten av nämnda

för oljeutsläpp tillåtna områden kan nämligen, vare sig den utsläppta

oljan driver med vinden eller så småningom sjunker — trots att områdena

ifråga är av relativt begränsad omfattning — i själva verket innebära betydande

risker och obehag för fisket i mycket stora delar av nämnda hav.

Liknande synpunkter framföres av Sveriges fiskares riksförbund, som för

fiskets vidkommande anser det vara angeläget, att riskerna för förekommande

oljeskador å redskap samt annan skadegörelse å fisket i möjligaste mån

elimineras och att ett tillfredsställande skydd häremot ordnas och upprätthålles.

De nu beslutade ändringarna i 1954 års oljeskyddskonvention kan

enligt förbundets uppfattning vara ett steg i rätt riktning och särskilt utvidgningen

av de förbjudna zonerna till att omfatta alla vårt land omgivande

och närliggande vattenområden, kommer sannolikt att medföra en betydande

förbättring i dessa avseenden.

Av den remitterade framställningen framgår, enligt vad statens vatteninspekiion

påpekar, att avsikten med ändringen av konventionens bestämmelser

varit att i största möjliga utsträckning förhindra uttömning av s. k. beständig

olja från fartyg och att framdeles helt undvika sådan uttömning

även på världshaven. Inspektionen biträder helt dessa synpunkter och anser

det tillfredsställande att en sådan målsättning nu uppställes, detta desto mer

som i övrigt en viss tendens gör sig gällande i Sverige att i större utsträckning

än tidigare använda internationellt vatten för uttömning av avfall av

olika slag.

Utvidgningen av de förbjudna zonerna till att omfatta alla Sverige omgivande

och närliggande vattenområden framhålles särskilt även av Sveriges

djurskyddsföreningars riksförbund som en väsentlig förbättring av skyddet

mot vattenförorening genom oljeuttömning från fartyg. Riksförbundet anser

det angeläget att Sverige, så snart ske kan, genom positivt godkännande

av 1962 års ändringar aktivt medverkar till genomförandet av dessa. Svenska

naturskyddsföreningen konstaterar, att oljeutsläppen till havs och de därmed

följande skadeverkningarna på sjöfågelsfaunan, stränder, fiskredskap

m. m. inte bragts att upphöra eller ens avsevärt minskat genom de förebyggande

åtgärder som följt av 1954 års oljeskyddskonvention. En bidragande

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj. ts proposition nr 161 år 1963

13

orsak är, enligt föreningen, givetvis att kvantiteterna olja som fraktas växer

år från år. Ur naturskyddssynpunkt är det uppenbart mycket angeläget att

ytterligare åtgärder skyndsamt kan vidtagas för att öka skyddet mot oljeskadorna.

Föreningen har intet att erinra mot de föreslagna tilläggen och

ändringarna i konventionstexten men understryker starkt vikten av att Sverige

utan dröjsmål och utan inskränkningar godkänner förslaget. Föreningen

fortsätter.

Uppskov från Sveriges sida med anslutning därtill kan innebära, att det

tar åtskilliga år innan överenskommelsen träder i kraft. Enligt bestämmelserna

kan ett ikraftträdande icke ske förrän 2/3 av de stater som redan ratificerat

konventionen godkänt ändringarna. 1954 års konvention har hittills

ratificerats av 19 stater; det fordras alltså godkännande av 13 stater, innan

den ändrade konventionen blir gällande. Föreningen vill även ansluta sig till

sjöfartsstyrelsens och oljeskyddsrådets uppfattning, att slutmålet måste vara

att åstadkomma ett totalförbud mot all oljeuttömning från fartyg. Detta är

uppenbart det enda sättet att få slutlig ordning på detta problem.

Föreningen anser i övrigt, att frågan är av så stor betydelse och av så

brådskande karaktär för vårt land, dess sjöfågelsfauna och fiske samt för

de rekreationssökande som nyttjar stränderna för bad in. m., att det är

mycket önskvärt att Kungl. Maj :t på lämpligt sätt även söker påverka övriga

sjöfartsnationer, som i London undertecknat 1962 års överenskommelse, att

så skyndsamt som möjligt godkänna den ändrade konventionen. Föreningen

vill erinra om att Kungl. Utrikesdepartementet, sedan Sverige godkänt

1954 års konvention, anmodade de svenska beskickningarna att efterhöra,

huru långt man i respektive länder hunnit med förberedelserna för en anslutning

till konventionen, samt att informera om de i Sverige vidtagna åtgärderna.

Ett liknande förfarande synes föreningen önskvärt även denna

gång. Föreningen vill understryka, att det måste vara ett betydande svenskt

intresse att så fort ske kan få såväl Östersjön som Nordsjön helt undantagna

från oljeutsläpp.

Svenska petroleum institutet uttalar, att den utvidgning av oljeskyddskonventionen,

som blev en följd av Londonkonferensen, har kunnat godtagas

och att de i sjöfartsstyrelsens skrivelse framförda synpunkterna icke har föranlett

några erinringar från de svenska oljeföretagens sida.

Svenska hamnförbundet framhåller, att följden av att de förbjudna zonerna

utvidgas blir ett ökat behov för fartygen att uttömma uppsamlade

oljerester i hamnarna, vilket kan medföra större krav på hamnarnas oljemottagningsanläggningar.

Enligt förbundet är det icke för närvarande möjligt

att överblicka i vilken omfattning nu befintliga sådana anläggningar

härigenom kommer att visa sig otillräckliga samt vilka ekonomiska konsekvenser

detta kan medföra. Förbundet hemställer, att förbundet liksom

hittills måtte beredas tillfälle att yttra sig över ifrågakommande förslag till

nya anordningar.

Sveriges redareförening erinrar om att föreningen i skrivelse till Kungl.

Maj :t den 6 september 1955 framhöll, att föreningen för sin del icke kunde

godtaga, alt genom en ensidig svensk lagstiftning konvenlionsbestämmelser

skulle göras tillämpliga på svenska fartyg i farvatten, där motsvarande regler

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 161 år 1963

icke skulle gälla beträffande utländska fartyg. Härigenom skulle nämligen

utländska och svenska fartyg komma att i ett väsentligt hänseende behandlas

olika. Endast under förutsättning att liknande bestämmelser infördes

i de med oss konkurrerande sjöfartsländerna, kunde föreningen godtaga, att

man för att komma till rätta med oljeuttömningen utanför svenskt territorialvatten,

utfärdade så stränga bestämmelser, som föreslagits. Vad då anfördes,

äger alltjämt giltighet och nu i än högre grad med hänsyn till att

enligt konventionsändringarna bl. a. hela Östersjön förklaras som för oljeutvinning

förbjudet område. Från rederinäringens sida kan icke tillstyrkas,

att Sverige ansluter sig till 1962 års version av 1954 års oljeskyddskonvention

med mindre randstaterna vid Östersjön accepterar densamma i dess

reviderade utformning. Föreningen anser jämväl, att den reviderade konventionen

bör ratificeras även av övriga länder, vars tankfartyg trafikerar

oss omgivande farvatten. Även om föreningen hyser stor förståelse för angelägenheten

av att de skador, som uppkommer genom oljeuttömning, förhindras

eller i vart fall begränsas, kan föreningen icke finna det rimligt, att

sådana fartyg skulle kunna rengöra sina tankar och uttömma det oljehaltiga

vattnet i Östersjön, medan svenska fartyg, som deltoge i liknande trafik,

blev förhindrade att göra detta. Föreningen kan sålunda endast godkänna

en utvidgning av de förbjudna zonerna i Östersjön under förutsättning av

en mera allmän ratificering av den reviderade konventionen. Vad här anförts

gäller även zonerna i Nordsjön.

Även Sveriges varvsindustriförening framhåller vikten av att övriga randstater

vid Östersjön godkänner de i London beslutade ändringarna i 1954 års

oljeskyddskonvention.

Departementschefen. Ett nationellt och internationellt alltmer uppmärksammat

problem är havsvattnets förorening genom oljeutsläpp från fartyg.

Oljeuttömning från fartyg medför i flera olika hänseenden betydande skador

och olägenheter. Särskilt uppmärksammade är skadeverkningarna på sjöfågelsbeståndet,

men stora olägenheter åsamkas även fisket genom nedsmutsning

av redskap och båtar. Oljebälten som driver in mot kusterna gör vidare

stränderna otjänliga för bad och annat friluftsliv. Det står klart att

effektiva åtgärder mot denna förorening av olja kan åstadkommas endast

i samverkan på det internationella planet. Sverige har också deltagit i det

internationella samarbete på detta område som resulterade i den år 1954

antagna konventionen till förhindrande av havsvattnets förorening genom

olja. Konventionen ratificerades av vårt land den 26 maj 1956.

Grundtanken i 1954 års konvention är att varje fördragsslutande stat

skall tillse att dess fartyg, oavsett var i världen de uppehåller sig, iakttager

vissa i konventionen angivna regler med syfte att motverka oljeförorening.

Konventionens viktigaste bestämmelse innefattar ett förbud mot utsläpp av

olja av mera beständig art inom vissa s. k. förbjudna zoner av havet, vilka

i regel sträcker sig 50 sjömil från land. Förbudet omfattar fartyg om 500

bruttoton och däröver. Konventionen föreskriver att fartygen skall vara

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 161 år 1963

15

försedda med anordningar som hindrar brännolja eller tjock dieselolja att

rinna ut i rännsten, varifrån slagvattnet länsas ut i havet utan att först

separeras. Vidare skall enligt konventionen i vissa större hamnar, som vederbörande

stats regering har att själv bestämma, finnas anläggningar för

mottagande från fartyg av rester av oljehaltigt barlast- och tankspolvatten.

De ändringar som under år 1962 beslutats i 1954 års konvention innebär

icke någon rubbning av de principer efter vilka konventionen är uppbyggd.

1 vissa fall har de nya bestämmelserna likväl stor praktisk betydelse. Sålunda

har de förbjudna zonerna i vissa fall avsevärt vidgats. För vårt lands

vidkommande är därvid särskilt betydelsefullt att hela Östersjön och hela

Nordsjön med anslutande vikar gjorts till förbjuden zon. En annan betydelsefull

ändring är att konventionens tillämpningsområde utökats genom

att tongränsen för tankfartyg sänkts från 500 till 150 registerton brutto;

för andra fartyg än tankfartyg har gränsen bibehållits vid 500 ton. Därjämte

har i konventionen utsagts att medlemsstat bör göra konventionens

regler tillämpliga även på fartyg under de angivna tongränserna i den utsträckning

det är rimligt och möjligt med hänsyn till fartygens storlek och

nyttjande samt det slag av bränsle som användes. En principiell nyhet är en

särskild regel för större fartyg om förbud mot oljeutsläpp icke endast inom

de förbjudna zonerna utan i alla hav, dock med vissa modifikationer. Detta

förbud avser fartyg med en bruttodräktighet av 20 000 ton eller mer, för vilket

byggnadskontrakt tecknas efter det att konventionsändringarna trätt i

kraft.

De beslutade ändringarna träder i kraft tolv månader efter det att ändringarna

godkänts av två tredjedelar av medlemsstaterna. Ändringarna blir

därmed gällande även i förhållande till övriga medlemsstater, därest sådan

stat icke gör uttryckligt förbehåll häremot.

Sjöfartsstyrelsen och oljeskyddsrådet har i sitt förslag förordat att de beslutade

ändringarna i 1954 års konvention godkännes av Sverige samt att

Sverige, så snart ske kan, genom positivt godkännande av ändringarna aktivt

medverkar till genomförandet av dessa.

Det framlagda förslaget har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av flertalet

remissorgan. Avvikande mening har allenast framförts från Sveriges

redareförening och Sveriges varvsindustriförening, vilka ansett att ett godkännande

bör göras beroende av att konventionen i dess reviderade lydelse

ratificeras av andra med Sverige konkurrerande sjöfartsländer.

Genom ratifikation av 1954 års konvention har Sverige gett sin anslutning

till principen att ett land, som utnyttjar fördelarna av oljeförbrukningen,

också bör deltaga i åtgärderna mot de skador och olägenheter som är förbundna

därmed. Sjöfartens internationella karaktär kräver självfallet ett

vittutgrenat samarbete mellan berörda stater för att åtgärderna mot vattenförorening

från fartyg skall få önskvärd effekt. Det stora deltagarantalet vid

frågans förnyade behandling under 1962 i IMCO:s regi är ett glädjande

tecken på ett ökande intresse för internationell samverkan på detta område.

De härvid beslutade ändringarna i 1954 års konvention ligger helt i

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 161 år 1963

linje med de principer efter vilka den svenska lagstiftningen i ämnet är utformad.

Den utvidgning i skärpande riktning som vissa av konventionsändringarna

innefattar medför otvivelaktigt en något ökad belastning för

sjöfarten, hamnarna och andra berörda intressenter. Enligt sjöfartsstyrelsens

och oljeskyddsrådets bedömning torde ikraftträdandet av ändringarna dock

icke i och för sig behöva medföra någon utökning av antalet hamnar, där

anordningar för mottagande av oljerester från fartyg skall finnas. De åtgärder

som kan komma att påkallas är i varje fall av förhållandevis så ringa

omfattning att de uppenbarligen icke bör utgöra något hinder för godkännande

av ändringarna. Vid remissbehandlingen av förslaget har ej heller

framförts någon invändning av denna natur. Beträffande det framförda önskemålet

rörande de allmänna förutsättningarna för svenskt godkännande av

konventionsändringarna vill jag understryka, att jag anser det betydelsefullt

att konventionen i sin skärpta lydelse vinner så stor anslutning som möjligt.

Först om detta blir fallet kan en avgörande förbättring påräknas, när det

gäller olj ef öroreningen till havs. Självfallet är härvid av vikt att de stora

och med oss konkurrerande sjöfartsnationerna ansluter sig till den reviderade

konventionen. Det är enligt min mening av betydelse att vårt land

icke dröjer med att godkänna konventionsändringarna. Det är icke praktiskt

möjligt att godkänna ändringarna med reservation för att övriga större sjötartsnationer

ansluter sig. Det är nämligen att beakta, att ett godkännande

med sådant förbehåll icke torde komma att godtagas såsom ett godkännande

i konventionens mening utan såsom ett förbehåll beträffande ikraftträdandet

av ändringarna för Sveriges del. Förbehållet skulle därmed komma att

strida mot önskemålet om en aktiv svensk medverkan till ändringarnas genomförande.

Under hänvisning till det anförda förordar jag att Sverige godkänner

vidtagna ändringar utan förbehåll.

Jag övergår nu till att behandla frågan om de lagändringar som föranledes

av konventionsändringarnas godkännande.

Lagförslaget

Sjöfartsstyrelsen och oljeskyddsrådet har som nämnts utarbetat förslag

till de ändringar i lagen den 6 april 1956 (nr 86) om åtgärder mot vattenförorening

från fartyg, som föranledes av de beslutade ändringarna i 1954

års oljeskyddskonvention. Förslaget har vid remissbehandlingen tillstyrkts

eller lämnats utan erinran. I fråga om vissa enskildheter har dock anmärkningar

gjorts, vilka redovisas i det följande i anslutning till berörd bestämmelse.

Det framlagda förslaget har överarbetats inom handelsdepartementet

och därvid underkastats vissa jämkningar av huvudsakligen redaktionell

art. Det sålunda jämkade förslaget torde såsom bilaga (Bilaga B) få fogas

till statsrådsprotokollet i detta ärende.

1 §•

Gällande lydelse av denna paragraf upptager ett stadgande därom att i

vattenområde, som utgör svenskt territorium, olja icke må uttömmas från

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 161 år 1963

17

fartyg samt att i sådant vattenområde utflöde av olja från fartyg skall förhindras

i den mån så är möjligt. Vidkommande annat vattenområde har

Kungl. Maj:t givits bemyndigande att bestämma att motsvarande skall gälla

i fråga om svenska fartyg med en bruttodräktighet av minst 500 registerton

eller beträffande vissa slag av sådana fartyg.

Sjöfartsstyrelsen och oljeskyddsrådet har med hänvisning till utsträckningen

av konventionens tillämpningsområde föreslagit en motsvarande utvidgning

av den enligt andra stycket i Kungl. Maj:ts hand lagda befogenheten

att bestämma inom vilka områden och för vilka fartyg första styckets

regler skall gälla. Vidare har föreslagits, att en i konventionen införd definition

på tankfartyg upptages i denna paragraf.

Statens vatteninspektion ifrågasätter om utredning icke borde ske om möjligheterna

att inordna de bestämmelser som rör svenskt vattenområde under

vattenlagen. Vid en samordning skulle enhetliga rättsregler kunna tilllämpas

för allt slag av vattenförorening och enhetliga normer för utsläpp

av exempelvis olja kunna fastställas. Vidare torde erforderlig övervakning

och tillsyn kunna samordnas. Till belysande av olikheter i de skilda bestämmelser

som gäller, anföres följande.

Kloakvatten som innehåller avloppsvatten från vattenklosett och som ej

undergått behandling varigenom avsättningsbar förorening frånskilts må

enligt vattenlagens bestämmelser (8 kap. 23 §) ej avledas till vattenområde

med mindre det uppenbarligen kan ske utan olägenhet. Däremot kan utan

hinder av gällande bestämmelser sådana utsläpp ske från exempelvis stora

passagerarfartyg, som ankras upp i vattenområden, där stora investeringar

gjorts för att undvika sådan förorening. De hygieniska kraven på fartyg i

nämnt avseende synes uppvisa eu eftersläpning i förhållande till andra områden.

I lag om åtgärder mot vattenförorening från fartyg stadgas att olja

och oljehaltigt vatten, där oljehalten överstiger 100 mg/l ej får utsläppas

på svenskt vatten (1 §). För vissa anläggningar såsom oljehamn, oljedepåer

och oljeraffinaderier har vattendomstol föreskrivit vissa maximala halter

av olja, 10—15 mg/l. Det är uppenbart olämpligt att lossade tankfartyg tilllåtes

utsläpp, som icke överensstämmer med vad vattendomstol fastställt

för ifrågavarande vattenområde. Inspektionen vill i detta sammanhang vidare

framhålla att många missförstånd uppstått beträffande tillåtligheten

av utsläpp från landbaserade anläggningar, främst oljedepåer, till följd av

ovannämnda bestämmelser och den definition på begreppet olja, som ovannämnda

§ 1 innehåller. Ett generellt förbud mot utsläpp av olja med annan

utformning borde därför övervägas.

Departementschefen. Ändringen av konventionens artikel II innebär bland

annat, att gränsen för de fartyg, å vilka konventionen direkt skall äga lilllämpning,

såvitt avser tankfartyg sänkes till 150 ton brutto. Därjämte har

emellertid i konventionen (artikel II: la)) förutsatts, att fördragsslutande

regering skall vidtaga de åtgärder, som är nödvändiga för att tillämpa konventionens

krav även på tankfartyg under 150 ton och andra fartyg under

500 lon i den utsträckning detta är rimligt och möjligt med hänsyn till deras

storlek, användning och den typ av bränsle, som nyttjas för att driva

fartygen.

2 llihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 161

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj. ts proposition nr 161 år 1963

Den ändrade tongränsen för tankfartyg medför att konventionen skall

tillämpas på tankfartyg om minst 150 ton och andra fartyg om minst 500

ton. Kungl. Maj :ts i paragrafen upptagna bemyndigande att i fråga om annat

vattenområde än svenskt territorium förordna om lagens tillämplighet

å svenska fartyg har ändrats i enlighet härmed.

Om och i vad mån det är rimligt och praktiskt möjligt att göra konventionens

krav gällande även i vad avser tankfartyg med mindre bruttodräktighet

än 150 registerton och annat fartyg med mindre bruttodräktighet än

500 registerton kan ej för närvarande bedömas utan bör göras beroende av

särskild undersökning, därvid de i konventionen angivna bedömningsgrunderna

bör vara vägledande. Det synes lämpligt att uppdraga åt sjöfartsstyrelsen

och oljeskyddsrådet att verkställa en sådan undersökning. Därest

en utsträckning av konventionens krav till att gälla även mindre fartyg

härigenom aktualiseras, synes det lämpligt att Kungl. Maj:t äger befogenhet

att meddela bestämmelser enligt 1 § jämväl med avseende å fartyg med

mindre bruttodräktighet än vad i 1 § angives. Möjlighet bör då också föreligga

för Kungl. Maj:t att förordna om en liknande jämkning av motsvarande

tongränser i 2 och 4 §§. I överensstämmelse härmed har i lagen i en

ny paragraf, 10 §, Kungl. Maj:t tillagts befogenhet att i nu angivna fall förordna

om nedsättning av longränsen, där det finnes skäligt med hänsyn till

fartygens storlek, nyttjande och det slag av bränsle som användes för fartygens

framdrivning.

I konventionens artikel I har vid 1962 års revision införts definitioner av

begreppen fartyg och tankfartyg. Konventionens definitioner överensstämmer

med vad som redan gäller. Det torde icke vara påkallat att i lagen införa

några definitioner av begreppen fartyg och tankfartyg, utan denna gränsdragningsfråga

torde såsom hittills få överlämnas till rättspraxis. I tveksamma

fall torde konventionens definitioner kunna ge tillräcklig vägledning

för praxis.

I anledning av vad vatteninspektionen anfört må först erinras om att när

1956 års lag om åtgärder mot vattenförorening från fartyg infördes allmän

enighet förelåg om det lämpliga i att samla alla regler mot vattenförorening

från fartyg i en särskild lag. Vissa stadganden i vattenlagens föroreningskapitel,

vilka berörde fartyg, överfördes i enlighet härmed till 3 § i 1956 års

lag. Med stöd av denna bestämmelse har länsstyrelserna bemyndigats att

utfärda lokala föreskrifter mot vattenförorening från fartyg. I den mån lokalt

behov föreligger, finnes alltså möjlighet att skärpa sådana föreskrifter.

Den av inspektionen avsedda samordningen skulle strida mot grundtanken

i 1956 års reform. Mot en sådan samordning talar också det förhållandet

att problemen ter sig väsentligt olika när det gäller utsläpp från fasta anläggningar

på land och uttömning från fartyg. Någon ändring av 1956 års

lags tillämpningsområde synes mig därför ej påkallad. Det synes emellertid

lämpligt att utfärdandet av lokala föreskrifter mot vattenförorening från

fartyg sker efter samråd med vatteninspektionen. Erforderlig föreskrift

härom torde kunna utfärdas i administrativ ordning.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 161 år 1963

2 §•

I gällande lydelse upptager denna paragraf vissa undantag från det allmänna

förbudet enligt 1 § mot uttömning eller utsläpp av olja. Undantagen

avser bl. a. under a) oljehaltigt slagvatten, dock, såvitt avser fartyg med en

bruttodräktighet av minst 500 registerton, endast därest vattnet icke innehåller

annan olja än smörjolja; och under c) bottensats, som utgöres av

rester från rening av brännolja eller smörjolja eller som härrör från tankfartygs

lasttank och är av så fast beskaffenhet att den ej kan pumpas ur

tanken.

De vid 1962 års konferens beslutade ändringarna av artikel V i 1954 års

konvention, vilken artikel motsvaras av undantaget under a), innebär viss

inskränkning i vad hittills medgivits. Sålunda begränsas rätten att utsläppa

oljehaltigt slagvatten till att avse sådant slagvatten, vilket icke innehåller

annan olja än smörjolja som runnit eller läckt från fartygets maskinutrymmen.

Motsvarande begränsning bör införas i lagen. Sänkningen av

tongränsen för vissa av de fartyg å vilka konventionen skall vara tillämplig

påkallar vidare en jämkning av denna undantagsbestämmelse. Den för fartyg

om minst 500 ton stadgade inskränkningen såvitt gäller uttömning av

oljehaltigt slagvatten, som innehåller annan olja än smörjolja, bör ändras

till att avse tankfartyg om minst 150 ton och andra fartyg om minst 500

ton.

Genom ändring av konventionens artikel IV: 1 c) omfattar undantagen

från uttömningsförbudet icke längre bottensats som härrör från tankfartygs

lasttank och är av så fast beskaffenhet att den ej kan pumpas ur

tanken. Ändringen har motiverats av att dessa fasta föroreningar ansetts

påtagligt skadliga och att fartygen utan nämnvärd olägenhet kan förvara

dem ombord till dess de kan föras i land. Undantagsbestämmelsen under

c) i denna paragraf har ändrats i enlighet med konventionsändringen.

4 §•

I förevarande paragraf föreskrives, att svenskt fartyg med en bruttodräktighet

av minst 500 registerton ej må nyttjas till sjöfart med mindre

fartyget, i enlighet med närmare föreskrifter av Kungl. Maj:t eller myndighet

som Kungl. Maj :t utser, är utrustat antingen med anordningar till förebyggande

av att beständig brännolja utflödar i fartyget eller med inrättning,

varmed slagvattnet före uttömning kan renas från olja.

I enlighet med den i konventionens artikel II vidtagna utsträckningen av

konventionens tillämpningsområde bör den i paragrafen angivna tongränsen

jämkas. Utrustningsföreskriften bör gälla svenskt tankfartyg om

minst 150 lon och annat svenskt fartyg om minst 500 ton.

I stadgandet bör jämväl göras en redaktionell ändring i överensstämmelse

med en ändring av motsvarande föreskrift i konventionens artikel

VII: 1 i syfte att undvika en direkt hänvisning till separatorer, om vars

effektivitet tvekan ansetts kunna råda. Den i samma artikel under 2 införda

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj. ts proposition nr 161 år 1963

bestämmelsen att förande av barlastvatten i bränsletankar såvitt möjligt

skall undvikas torde likaledes böra införas under förevarande paragraf.

5 §•

I enlighet med nuvarande lydelse av artikel VIII i 1954 års oljeskyddskonvention

gäller enligt denna paragraf, att i allmän hamn som Konungen

bestämmer skall finnas anläggning för mottagande av oljehaltig blandning

från fartyg, som ej är tankfartyg.

Såsom framgår av den tidigare lämnade redogörelsen har konventionens

artikel om mottagningsanordningar erhållit ny avfattning. Sjöfartsstyrelsen

och oljeskyddsrådet har i nära överensstämmelse med artikelns ändrade

lydelse föreslagit den ändringen av det nu gällande bemyndigandet för

Kungl. Maj:t, att Kungl. Maj:t skall äga bestämma, att anläggning för mottagande

av oljehaltig blandning från fartyg skall finnas i allmän hamn

för fartyg som ej är tankfartyg, i hamn där lastning av olja i tankfartyg

förekommer, för sådant fartyg, samt i hamn där fartygsreparationer förekommer,

för fartyg som anlöper hamnen för reparation.

Svenska hamnförbundet har beträffande kostnaderna för mottagningsanläggningarna

framhållit, att det bör beaktas att taxorna för deras användande

så avväges, att full täckning erhålles för hamnens kostnader för

anläggningen i fråga.

Departementschefen. Såsom framgått av vad tidigare anförts har någon

utökning av de sex hamnar, där mottagningsanläggning för närvarande

skall finnas, icke ansetts påkallad. Konventionsändringen motiverar dock

viss utvidgning av det Kungl. Maj :t i paragrafen lämnade bemyndigandet.

Då enligt konventionen mottagningsanordningar i oljelastningshamn och i

förekommande fall även i reparationsliamn skall kunna betjäna tankfartyg,

bör bemyndigandet inrymma även sådana fartyg. Bestämmelsen har ändrats

i enlighet härmed.

Beträffande taxefrågan må erinras om det uttalande som gjordes i samband

med tillkomsten av 1956 års lag (prop. 1956: 23 s. 33), nämligen att

hamnarna skall äga täcka sina kostnader för anläggningarnas inrättande och

drivande genom att av vederbörande fartyg uttaga skäliga avgifter för anläggningarnas

nyttjande. Vidare anfördes att avgifterna är av den art att

hamnägarna kan utan särskild föreskrift i lagen uttaga dem och att fastställelse

av taxa rörande avgifterna icke erfordras.

6 §•

I överensstämmelse med motsvarande bestämmelse i 1954 års konvention

(art. IX) föreskrives i förevarande paragraf att oljedagbok skall föras å

svenskt tankfartyg och å annat svenskt fartyg med en bruttodräktighet av

minst 500 registerton, av befälhavaren eller av annan under hans tillsyn,

enligt närmare föreskrifter av Kungl. Maj :t eller myndighet som Kungl.

Maj :t bestämmer. Kungl. Maj :t äger jämväl förordna att oljedagbok skall, i

den omfattning som finnes erforderlig, föras även i andra fall.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 161 år 1963

21

Vid 1962 års revision i artikel IX företagen ändring har införts den i och

för sig naturliga begränsningen av skyldigheten att föra oljedagbok på annat

fartyg än tankfartyg till att endast avse fartyg, som använder olja som

bränsle. Denna begränsning torde böra angivas i lagen.

Vidare infördes i konventionen (art. IX: 4) ett stadgande därom att oljedagbok

skall hållas lätt tillgänglig för granskning samt bevaras minst två

år efter dagen för senaste anteckning. Även detta tillägg synes böra givas

motsvarighet i den svenska lagstiftningen.

9 §•

1954 års konvention äger i gällande lydelse med vissa i artikel II angivna

undantag tillämpning allenast å sjögående fartyg, som är registrerat i ett

territorium som hör under en fördragsslutande regering. Konventionen är

sålunda icke tillämplig å oregistrerade fartyg, t. ex. örlogsfartyg. I saklig

överensstämmelse härmed stadgas i lagens 9 §, att lagen endast i den mån

Kungl. Maj :t så förordnar äger tillämpning å fartyg, som äges av svenska

staten och icke är avsett att nyttjas till handelssjöfart eller för resandes fortskaffande.

I tillämpningskungörelsen till lagen har Kungl. Maj:t förordnat,

att lagen skall äga tillämpning å samtliga svenska staten tillhöriga fartyg

utom marinens stridsfartyg.

Den vid 1962 års konferens beslutade ändringen av konventionens artikel

II innebär, att konventionen med vissa särskilt angivna undantag skall äga

tillämpning å alla fartyg med en fördragsslutande parts nationalitet. Bland

de särskilda undantagen har upptagits örlogsfartyg ävensom andra fartyg

när de användes såsom marina hjälpfartyg. I artikeln (II: 2) har emellertid

införts en bestämmelse därom att varje fördragsslutande regering åtager

sig att vidtaga lämpliga åtgärder för att konventionens föreskrifter, såvitt

det är rimligt och möjligt, tillämpas även å örlogsfartyg och marina

hjälpfartyg.

Den ändrade konstruktionen av konventionens artikel II påkallar viss

ändring av förevarande paragraf. Lagen bör sålunda i enlighet med konventionens

ändrade lydelse direkt vara tillämplig å alla svenska fartyg med undantag

av sådana fartyg som i konventionen betecknas som örlogsfartyg och

fartyg, som nyttjas såsom marint hjälpfartyg. Såsom örlogsfartyg anses

enligt hävdvunnen svensk terminologi flottans och kustartilleriets fartyg,

statens isbrytarfartyg och sjömätningsfartyg men även förhyrt eller jämlikt

särskilda bestämmelser marinen eljest tillhandahållet fartyg under den tid

detsamma står till marinens förfogande (marint hjälpfartyg). I förevarande

paragraf synes därför böra föreskrivas att lagen endast i den mån Kungl.

Maj :t så förordnar äger tillämpning å svenskt örlogsfartyg. Gällande förordnande

undantager såsom nämnts endast marinens stridsfartyg; trängfarlyg

och övningsfartyg faller sålunda under lagen. I vad mån lagen helt

eller delvis bör göras tillämplig å marinens stridsfartyg kan ej bedömas

utan en närmare undersökning. Det torde få ankomma på sjöfartsstyrelsen

att i samråd med chefen för marinen föranstalta därom.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 161 år 1963

10 §.

Paragrafen har behandlats under 1 §.

Ikraftträdandebestämmelse

Sjöfartsstyrelsen och oljeskyddsrådet erinrar om att ändringarna i 1954

års oljeskyddskonvention träder i kraft i förhållande till alla stater, som

ratificerat 1954 års oljeskyddskonvention och som icke före ikraftträdandet

avgivit formell deklaration att de antagna ändringarna icke accepteras, tolv

månader efter det att ändringarna godkänts av två tredjedelar av de stater,

som ratificerat 1954 års konvention. När ikraftträdandet kommer att

ske är sålunda omöjligt att nu med säkerhet bestämma. Det kan emellertid

komma att inträda relativt kort tid efter den 1 juli 1963. Med hänsyn

härtill föreslår sjöfartsstyrelsen och oljeskyddsrådet att lagstiftningen ändras

med tillämplighet från och med den 1 juli 1963.

Sjöfartsstyrelsens och oljeskyddsrådets förslag i denna del har i allmänhet

lämnats utan erinran av remissorganen. I ett par remissyttranden föreslås

emellertid att frågan om tidpunkten för ändringarnas genomförande

tillsvidare hålles öppen. Sålunda anför länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus

län att därest av någon orsak tillräckligt många stater icke skulle ratificera

ändringarna i konventionen och deras ikraftträdande sålunda fördröjas,

uppstår därför den situationen att svenska fartyg får följa hårdare regler

än fartyg, tillhörande stater som icke ratificerat och sålunda icke skärpt

sin egen lagstiftning. En sådan risk bör landets sjöfart icke behöva taga —

allraminst under rådande osäkra handelspolitiska läge. Varken sjöfartsstyrelsen

eller oljeskyddsrådet har tillfredsställande motiverat varför den

svenska lagstiftningen bör föregripa konventionsändringarna. Länsstyrelsen

hemställer därför att lagen måtte träda i kraft den dag Konungen därom

förordnar. Liknande synpunkter anföres av Sveriges redareförening.

Departementschefen. Det kan för närvarande icke med någon säkerhet

bedömas när de vidtagna konventionsändringarna kan komma att träda i

kraft. Jag vill därför förorda, att det lägges i Kungl. Maj :ts hand att avgöra

när de föreslagna lagändringarna skall träda i kraft. Ikraftträdandebestämmelsen

i departementsförslaget har avfattats i enlighet härmed.

Departementschefens hemställan

I enlighet med vad i det föregående anförts föreligger förslag till lag angående

ändring i lagen den 6 april 1956 (nr 86) om åtgärder mot vattenförorening

från fartyg.

Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över lagförslaget, av

den lydelse bilaga (Bilaga B)1 till detta protokoll utvisar, måtte för det i § 87

regeringsformen angivna ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.

1 Bilagan, som frånsett vissa redaktionella jämkningar är likalydande med det vid propositionen

fogade lagförslaget har här uteslutits.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 161 år 1963

23

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Nils van der Heeg

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 161 år 1963

Bilaga A

1954 års internationella konvention till förhindrande av havsvattnets

förorening genom olja i de delar konventionen ändrats

vid 1962 års revision

Article 1

(1) For the purposes of the present

Convention, the following expressions

shall (unless the context otherwise

requires) have the meanings hereby

respectively assigned to them, that is

to say:

“The Bureau” has the meaning

assigned to it by Article XXI;

“Decharge” in relation to oil or

to oily mixture means any decharge

or escape howsoever caused;

“Heavy diesel oil” means marine

diesel oil, other than those destillates

of which more than 50 per

cent by volume distils åt a temperature

not exceeding 340° C. when

tested by A.S.T.M. Standard Method

D. 86/59;

“Mile” means a nautical mile of

6,080 feet or 1,852 metres;

“Oil” means crude oil, fuel oil,

heavy diesel oil and lubricating oil,

and “oily” shall be construed accordingly;
“Oily

mixture” means a mixture

with an oil content of 100 parts or

more in 1,000,000 parts of the mixture;
“Organization”

means the InterGovernmental

Maritime Consultative

Organization;

“Ship” means any sea-going vessel

of any type whatsoever, including

floating craft, whether selfpropelled

or towed by another vessel,

making a sea voyage; and

“tanker” means a ship in which

the greater part of the cargo space

is constructed or adapted for the

carriage of liquid cargoes in bulk

(Översättning)

Artikel I

1. Vid tillämpningen av denna konvention

skola nedanstående uttryck,

såvida ej annat följer av sammanhanget,

förstås sålunda:

»Sekretariatet» har den betydelse

som angives i artikel XXI;

»Uttömning», då det gäller olja

eller oljehaltig blandning, betyder

varje uttömning eller utflöde, oberoende

av orsaken;

»Tjock dieselolja» betyder andra

marina dieseloljor än sådant destillat,

varav mer än 50 volymprocent

destillerar vid en temperatur av

högst 340° C, när proven företagas

enligt A.S.T.M. standard metod

D 86/59;

»Mil» betyder en sjömil om 6 080

fot eller 1 852 meter;

»Olja» betyder råolja, brännolja,

tjock dieselolja och smörjolja;

»oljehaltig» skall förstås i överensstämmelse

härmed.

»Oljehaltig blandning» betyder

en blandning med 100 eller fler delar

olja på 1 miljon delar vätska;

»Organisation» betyder den mellanstatliga

rådgivande sjöfartsorganisationen;
»Fartyg»

betyder varje sjögående

farkost av vad slag det vara må,

omfattande även flytande arbetsredskap,

med eget framdrivningsmedel

eller bogserat av annan farkost,

när det till sjöfart nyttjas;

»tankfartyg» betyder fartyg i vilket

större delen av lastutrymmet är

byggt eller anpassat för transport

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 161 år 1963

25

and which is not, för the time being,

carrying a cargo other than oil

in that part of its cargo space.

(2) För the purposes of the present

Convention, the territories of a Contracting

Government mean the territory

of the country of which it is the

Government and any other territory

for the international relations of

which it is responsible and to which

the Convention shall have been extended

under Article XVIII.

Article II

(1) The present Convention sliall

apply to ships registered in any of

the territories of a Contracting Government

and to unregistered ships

having the nationality of a Contracting

Party, except:

V''

(a) tankers of under 150 tons

gross tonnage and other ships of

under 500 tons gross tonnage, provided

that each Contracting Government

will take the necessary

steps, so far as is reasonable and

practicable, to apply the requirements

of the Convention to such

ships also, having regard to their

size, service and the type of fuel

used for their propulsion;

(b) ships for the time being

engaged in the whaling industry

when actually employed on whaling

operations;

(c) ships for the time being

navigating the Great Lakes of

North America and their connecting

and tributary waters as far

east as the lower exit of St. Lambert

Lock åt Montreal in the Province

of Quehec, Canada;

(d) naval ships and ships for the

time being used as naval auxiliaries.

(2) Each Contracting Government

undertakes to adopt appropriatc

measures ensuring that requirements

equivalent to those of the present

Convention are, so far as is reason
-

av flytande last i bulk och som icke

för tillfället transporterar annan

last än olja i sådan del av lastutrymmet.

2. I denna konvention avses med en

fördragsslutande regerings territorium

det lands territorium för vilket

den är regering och varje annat territorium

för vars internationella förbindelser

regeringen är ansvarig och

vilket konventionen enligt artikel

XVIII må hava utvidgats att omfatta.

Artikel II

1. Denna konvention skall äga tilllämpning

å fartyg, registrerat i ett

territorium som hör under en fördragsslutande

regering, och å icke registrerade

fartyg med en fördragsslutande

parts nationalitet, med undantag

för:

a) tankfartyg under 150 ton brutto

och andra fartyg under 500 ton

brutto. Det förutsättes att varje fördragsslutande

regering vidtager de

åtgärder, som äro nödvändiga för

att tillämpa konventionens krav

även på sådana fartyg, i den utsträckning

det är rimligt och möjligt

med hänsyn tagen till deras

storlek, användning och den typ av

bränsle, som nyttjas för att driva

fartygen;

b) valfångstfartyg, när de deltaga

i valfångstexpedition;

c) fartyg som befara de Stora

Sjöarna i Nordamerika jämte deras

förbindelseleder och tillflöden så

långt öster ut som till S:t Lambert

Locks nedre mynning vid Montreal

i provinsen Quebec i Canada;

d) örlogsfartyg, ävensom andra

fartyg när de användas såsom marina

bjälpfartyg.

2. Varje fördragsslutande regering

åtager sig att vidtaga lämpliga åtgärder

för att trygga, att konventionens

föreskrifter, såvill det är rimligt och

möjligt, tillämpas å de fartyg som

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj ds proposition nr 161 år 1963

able and practicable, applied to the nämnas under mom. 1 d i denna artiships

referred to in sub-paragraph kel.

(d) of paragraph (1) of this Article.

Article III

Subject to the provisions of Artides

IV and V:

(a) the discharge from a tanker

to which the present Convention

applies, within any of the prohibited

zones referred to in Annex A

to the Convention, of oil or oily

mixture shall be prohibited;

(b) the discharge from a ship

to which the present Convention

applies, other than a tanker, of oil

or oily mixture shall be made as

far as practicable from land. As

from a date three years after that

on which the Convention comes

into force for the relevant territorv

in respect of the ship in accordance

with paragraph (1) of Article

II, sub-paragraph (a), of this article

shall apply to a ship other than

a tanker, except that the discharge

of oil or of oily mixture from such

a ship shall not be prohibited when

the ship is proceeding to a port not

provided with such facilities for

ships other than tankers as are

referred to in Article VIII;

(c) the discharge from a ship of

20,000 tons gross tonnage or more,

to which the present Convention

applies and for which the building

contract is placed on or after the

date on which this provision comes

into force, of oil or oily mixture

shall be prohibited. However, if, in

the opinion of the master, special

circumstances make it neither reasonable

nor practicable to retain

the oil or oily mixture on board, it

may be discharged outside the prohibited

zones referred to in Annex

A to the Convention. The reasons

för such discharge shall be reported

to the Contracting Government of

the relevant territory in respect of

the ship in accordance with paragraph

(1) of Article II. Full details

Artikel III

Med de begränsningar, som följa av

bestämmelserna i artiklarna IV och

V, skall

a) uttömning från ett tankfartyg,

å vilket denna konvention äger tilllämpning,

av olja eller oljehaltig

blandning inom någon av de i bilaga

A angivna zonerna, vara förbjuden;
b)

uttömning från ett fartyg, å

vilket konventionen äger tillämpning

och som icke är ett tankfartyg,

av olja eller oljehaltig blandning,

ske så långt från land som det

är praktiskt möjligt. Efter förloppet

av tre år från dagen för konventionens

ikraftträdande med avseende

å det territorium till vilket

fartyget hör enligt artikel II. 1,

skall a) ovan gälla jämväl annat

fartyg än tankfartyg, dock att uttömning

av olja eller oljehaltig

blandning från sådant fartyg icke

skall vara förbjuden, då fartyget

befinner sig på resa till hamn, som

icke är utrustad med sådana mottagningsanordningar

för andra fartyg

än tankfartyg, som avses i artikel

VIII;

c) uttömning från ett fartyg å

20 000 ton brutto eller mer, på vilket

denna konvention är tillämplig

och för vilket byggnadskontraktet

tecknats på eller efter den dag då

detta stadgande träder ikraft, av

olja eller oljehaltig blandning vara

förbjuden. Skulle emellertid, enligt

befälhavarens åsikt, särskilda omständigheter

föreligga, som göra att

det icke är skäligt eller möjligt att

behålla oljan eller den oljehaltiga

blandningen ombord, må denna uttömmas

utanför de i konventionens

bilaga A omnämnda förbjudna

zonerna. Skälen för sådan uttömning

skall anmälas till den fördragsslutande

regeringen för det

territorium till vilket fartyget hör

enligt artikel II. 1. Samtliga uppgif
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 161 år 1963

27

of such discharges shall be reported

to the Organization åt least every

twelve months by Contracting Governments.

Article IV

Article III shall not apply to:

(a) the discharge of oil or of oily

mixture from a ship for the purpose

of securing the safety of a

ship, preventing damage to a ship

or cargo, or saving life åt sea;

(b) the escape of oil or of oily

mixture resulting from damage to

a ship or unavoidable leakage, if all

reasonable precautions have been

taken after the occurrence of the

damage or discovery of the leakage

for the purpose of preventing or

minimizing the escape;

(c) the discharge of residue

arising from the purification or

clarification of fuel oil or lubricating

oil, provided that such discharge

is made as far from land as

is practicable.

Article V

Article III shall not apply to the

discharge from the bilges of a ship:

(a) during the period of twelve

months following the date on which

the present Convention comes into

force för the relevant territory in

respect of the ship in accordance

with paragraph (1) of Article II,

of oily mixture;

(b) after the expiration of such

period, of oily mixture containing

no oil other than lubricating oil

which has drained or leaked from

machinery spaces.

ter om sådana utsläpp skall av

de fördragsslutande regeringarna

meddelas till organisationen minst

var tolfte månad.

Artikel IV

Artikel III skall icke äga tillämpning

å

a) uttömning av olja eller oljehaltig

blandning från ett fartyg

som sker med hänsyn till ett fartygs

säkerhet, för att förhindra skada

å fartyg eller last eller för att

rädda människoliv till sjöss;

b) utflöde av olja eller oljehaltig

blandning föranlett av skada å fartyget

eller oundvikligt läckage, om

alla rimliga försiktighetsåtgärder

vidtagits, i syfte att förebygga eller

minska utflödet, sedan skadan inträffat

eller läckaget upptäckts;

c) uttömning av rester från rening

eller klargöring av brännolja

eller smörjolja under förutsättning

att sådan uttömning sker så långt

från land som det är praktiskt möjligt.

Artikel V

Artikel III skall icke gälla beträffande

uttömning från ett fartygs

rännstenar

a) under en tidrymd av tolv månader

efter den dag, då konventionen

träder i kraft i förhållande till

det territorium till vilket fartyget

hör enligt artikel II, 1 av oljehaltig

blandning;

b) efter utgången av nämnda tid

av oljehaltig blandning som icke

innehåller annan olja än smörjolja,

som runnit eller läckt ut från fartygets

maskinutrymmen.

Article VI Artikel VI

(1) Any contravention of Artides 1. Varje överträdelse av artikel III

III and IX shall be an offence punish- eller IX skall anses som en straffbar

able under the law of the relevant ter- handling enligt lagen i det territoritory

in respect of the ship in ac- rium till vilket fartyget hör enligt arcordance

with paragraph (1) of Arti- tikel II, 1.

de II.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 161 år 1963

(2) The penalties which may be

imposed under the law of any of the

territories of a Contracting Government

in respect of the unlawful discharge

from a ship of oil or oily mixture

outside the territorial sea of that

territory shall be adequate in severity

to discourage any such unlawful decharge

and shall not be less than the

penalties which may be imposed

under the law of that territory in

respect of the same infringements

within the territorial sea.

(3) Each Contracting Government

shall report to the Organization the

penalties actually imposed för each

infringement.

Article VII

(1) As from a date twelve months

after the present Convention comes

into force for the relevant territory

in respect of a ship in accordance

with paragraph (1) of Article II,

such a ship shall be required to be so

fitted as to prevent, so far as reasonable

and practicable, the escape of

fuel oil or heavy diesel oil into bilges,

unless effective means are provided to

ensure that the oil in the bilges is not

discharged in contravention of this

Convention.

(2) Carrying water ballast in oil

fuel tanks shall be avoided if possible.

Article VIII

(1) Each Contracting Government

shall take all appropriate steps to

promote the provision of facilities as

follows:

(a) according to the needs of

ships using them, ports shall be

provided with facilities adequate

for the reception, without causing

undue delay to ships, of such residues

and oily mixtures as wTould

remain för disposal from ships

other than tankers if the bulk of

the water had been separated from

the mixture;

(b) oil loading terminals shall

be provided with facilities adequate

for the reception of such residues

2. Straff, som enligt lag i något territorium

hör under en fördragsslutande

regering, stadgas såsom påföljd

för olaglig uttömning från fartyg

av olja eller oljehaltig blandning

utanför detta territoriums territorialvatten,

skall vara tillräckligt strängt

för att avskräcka från sådan olaglig

uttömning och må icke vara lindrigare

än det straff som enligt lag i samma

territorium må kunna utmätas för

motsvarande förseelse inom territorialvattnet.

3. Varje fördragsslutande regering

skall meddela organisationen de

straff, som utdömts för varje överträdelse.

Artikel VII

1. Tolv månader efter den dag, då

konventionen trätt i kraft för ett territorium,

såvitt avser fartyg som enligt

artikel II, 1, hör till territoriet,

skall ett sådant fartyg vara försett

med anordning av beskaffenhet att, i

den mån det är skäligt och möjligt,

hindra brännolja eller tjock dieselolja

att rinna ner i rännsten, såvida

icke fartyget är utrustat med effektiva

medel för att hindra att oljan i

rännstenarna uttömmes i strid med

denna konvention.

2. Förande av ballastvatten i

bränsletankar skall om möjligt undvikas.

Artikel VIII

1. Varje fördragsslutande regering

skall vidtaga alla lämpliga åtgärder

för att befordra anskaffandet av följande

anordningar:

a) i hamn skola finnas anordningar,

anpassade efter fartygens

behov, som möjliggöra för andra

fartyg än tankfartyg, att utan onödigt

uppehåll befria sig från sådana

rester av olja och oljehaltig

blandning, som kunna vara kvar

sedan huvuddelen av vattnet separerats

från blandningen;

b) i oljelastningshamn skola

finnas anordningar som möjliggöra

för tankfartyg att befria sig från

likaledes kvarvarande oljerester;

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 161 år 1963

29

and oily mixtures as would similarly

remain för disposal by tankers;

(c) ship repair ports shall be

provided with facilities adequate

för the reception of such residues

and oily mixtures as would similarly

remain for disposal by all ships

entering for repairs.

(2) Each Contracting Government

shall determine which are the ports

and oil loading terminals in its territories

suitable for the purposes of

sub-paragraphs (a), (b) and (c) of

paragraph (1) of this Article.

(3) As regards paragraph (1) of

this Article, each Contracting Government

shall report to the Organization,

for transmission to the Contracting

Government concerned, all cases

where the facilities are alleged to be

inadequate.

Article IX

(1) Of the ships to which the

present Convention applies, every

ship which uses oil fuel and every

tanker shall be provided with an oil

record book, whether as part of the

ship’s official log book or otherwise,

in the form specified in Annex B to

the Convention.

(2) The oil record book sliall be

completed on each occasion, whenever

any of the following operations

takes place in the ship:

(a) ballasting of and decharge of

ballast from cargo tanks of tankers;
(b)

cleaning of cargo tanks of

tankers;

(c) settling in slop tanks and decharge

of water from tankers;

(d) disposal from tankers of oily

residues from slop tanks or other

sources;

(e) ballasting, or cleaning during

voyage, of bunker fuel tanks of

ships other than tankers;

(f) disposal from ships other

than tankers of oily residues from

bunker fuel tanks or other sources;

(g) accidental or other excep
-

c) i hamn där fartygsreparationer

utföras skola finnas anordningar

som möjliggöra för fartyg, som

anlöpa hamnen för reparation, att

befria sig från likaledes kvarvarande

olj erester.

2. Varje fördragsslutande regering

skall avgöra, vilka oljelastningshamnar

såväl som andra hamnar inom

dess territorium, som böra vara utrustade

med anordningar som avses i

mom. 1 a), b) och c) av denna artikel.

3. Varje fördragsslutande regering

skall underrätta organisationen, för

vidarebefordran till vederbörande fördragsslutande

regering om alla de

fall där anordningarna bedömts vara

otillfredsställande.

Artikel IX

1. Varje tankfartyg och varje annat

fartyg, som omfattas av konventionen

och som använder olja som bränsle,

skall vara försett med en oljejournal

(antingen som en del av fartygets officiella

skeppsdagbok eller av annan

karaktär) av den form bilaga B till

konventionen utvisar.

2. Anteckning i oljejournalen skall

göras var gång någon av följande åtgärder

vidtages ombord å fartyget:

a) ballastning av eller uttömning

från tankfartygs lasttankar;

b) rengöring av tankfartygs lasttankar;
c)

settling i sloptank och uttömning

av vatten från tankfartyg;

d) bortskaffande från tankfartyg

av oljerester från sloptankar och

andra förvaringsställen;

e) ballastning eller rengöring under

resa av brännoljetankar ombord

å annat fartyg än tankfartyg;

f) bortskaffande från annat fartyg

än tankfartyg av oljerester från

brännoljetankar och andra förvaringsställen;
g)

uttömning eller utflöde av ol
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj. ts proposition nr 161 år 1963

tional discharges or escapes of oil

from tankers or ships other than

tankers.

In the event of such discharge or

escape of oil or oily mixture as is

referred to in sub-paragraph (c) of

Article III or in Article IV, a statement

shall be made in the oil record

book of the circumstanees of, and

reason for, the discharge or escape.

(3) Each operation described in

paragraph (2) of this Article shall be

fully recorded without delay in the

oil record book so that all the entries

in the book appropriate to that operation

are completed. Each page of the

book shall be signed by the officer or

officers in charge of the operations

concerned and, when the sliip is

manned, by the master of the ship.

The written entries in the oil record

book shall be in an official language

of the relevant territorv in respect of

the ship in accordance with paragraph

(1) of Article II, or in English

or French.

(4) Oil record books shall be kept

in such a place as to be readily available

for inspection åt all reasonable

times, and, except in the case of unmanned

ships under tow, shall be

kept on board the ship. They shall

be preserved for a period of two years

after the last entry has been made.

(5) The competent authorities of

any of the territories of a Contracting

Government may inspect on board

any ship to whieh the present Convention

applies, while within a port

in that territory, the oil record book

required to be carried in the ship in

compliance with the provisions of this

Article, and may make a true copy of

any entry in that book and may require

the master of the ship to certify

that the copy is a true copy of such

entry. Any copy so made wliich purports

to have been certified by the

master of the ship as a true copy of

an entry in the ship’s oil record book

shall be made admissible in any judicial

proceedings as evidence of the

facts stated in the entry. Any action

by the competent authorities under

ja från tankfartyg eller annat fartyg,

som skett oavsiktligt eller tillfälligtvis.

Vid uttömning eller utflöde av olja

eller oljehaltig blandning i fall som

avses i artikel III c, eller IV, skall

redogörelse för omständigheterna

kring och skälen för uttömningen

eller utflödet införas i oljejournalen.

3. Om varje åtgärd, som avses i

denna artikels andra mom. skall utan

dröjsmål i oljejournalen införas fullständiga

uppgifter i enlighet med vad

i formuläret angives för varje slag av

åtgärd. Varje journalsida skall undertecknas

av den eller dem av befälet

som hava ansvaret för de vidtagna

åtgärderna och, då fartyget är bemannat,

av befälhavaren ombord.

Anteckningarna i oljejournalen skola

vara avfattade på officiellt språk i

det territorium till vilket fartyget hör

enligt artikel II, 1, eller på engelska

eller franska.

4. Oljejournal skall förvaras på en

sådan plats, att den är lätt tillgänglig

för granskning vid varje rimlig tidpunkt

och skall, med undantag för

obemannade fartyg som bogseras, förvaras

ombord å fartyget. Den skall

bevaras två år efter dagen för senaste

anteckning.

5. Vederbörande myndigheter i territorium

som hör under en fördragsslutande

regering äga rätt att, ombord

å varje fartyg, på vilket konventionen

äger tillämpning, medan fartyget befinner

sig i en hamn inom territoriet,

granska den oljejournal som enligt

denna artikel skall finnas ombord och

att taga avskrift av varje anteckning

i journalen ävensom att fordra att befälhavaren

bestyrker avskriftens riktighet.

Varje sådan av befälhavaren

till riktigheten bestyrkt avskrift skall

i vilken som helst rättssak kunna åberopas

som bevis för sakförhållande

varom anteckning gjorts i journalen.

Åtgärd som av myndighet vidtages

med stöd av denna bestämmelse skall

äga rum så snabbt som möjligt och

utan att fartyget fördröjes.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

hiingl. Maj.ts proposition nr 161 år 1963

this paragraph shall be taken as expeditiously

as possible and the ship

shall not be delayed.

Article X

(1) Any Gontracting Government

may furnish to thc Government of the

relevant territory in respect of the

ship in accordance with paragraph

(1) of Article II particulars in writing

of evidence that any provision of

the present Convention has been

contravened in respect of that ship,

vheresoever the alleged contravention

may have taken place. If it is

practicable to do so, the competent

authorities of the former Government

shall notify thc master of the ship

of the alleged contravention.

(2) Upon receiving such particulars,

the Government so informed

shall investigate the matter, and may

request the other Government to

furnish further or better particulars

of the alleged contravention. If the

Government so informed is satisfied

that sufficient evidence is available in

the form required by its law to enable

proceedings against the owner or

master of the ship to be taken in

respect of the alleged contravention,

it shall cause such proceedings to be

taken as soon as possible, and shall

inform the other Government and the

Organization of the result of such

proceedings.

Artide XIV

(1) The present Convention shall

remain open for signature för three

months from this dav’s date and shall

thereafter remain open för acceptance.

(2) Subject to Article XV, thc Governments

of States Members of the

United Nations or of any of the Specialized

Agencies or parties to the

Statute of the International Court of

Justice may become parties to the

present Convention by:

(a) signature without reservation

as to acceptance;

Artikel X

1. Varje fördragsslutande regering

äger tillställa regeringen i det territorium

under vilket ifrågakommande

fartyg hör enligt artikel II, 1, skriftlig

anmälan om överträdelse av konventionen,

närhelst bevis föreligger för

att någon bestämmelse däri åsidosatts

av fartyget, oavsett var den påstådda

överträdelsen må hava ägt rum. Där

så lämpligen kan ske, skall den förstnämnda

regeringens behöriga myndigheter

jämväl underrätta fartygets

befälhavare om den påstådda överträdelsen.

2. Den regering som mottagit sådan

anmälan skall undersöka saken och

har rätt att anmoda den andra regeringen

att inkomma med närmare

upplysningar om den påstådda överträdelsen.

Om den förstnämnda regeringen

anser tillräckliga skäl enligt

dess lag föreligga för ett rättsligt

förfarande mot fartygets ägare eller

befälhavare med anledning av den påstådda

förseelsen, skall den föranstalta

om att sådant förfarande inledes så

snart som möjligt och underrätta den

andra regeringen ävensom organisationen

om resultatet därav.

Artikel XIV

1. Konventionen står öppen för underskrift

under tre månader från

dags dato och är därefter öppen för

anslutning.

2. Under de förutsättningar som

angivas i artikel XV kunna regeringar

i stater, som äro medlemmar av

Förenta Nationerna eller något av

dess fackorgan eller anslutna till den

Internationella domstolens stadga,

bliva deltagare i konventionen genom

a) underskrift utan förbehåll

om anslutning;

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj. ts proposition nr 161 år 1963

(b) signature subject to accept- b) underskrift med förbehåll om

ance followed by acceptance; or anslutning, åtföljd av anslutning;

eller

(c) acceptance. c) anslutning.

(3) Acceptance shall be effected by 3. Anslutning sker genom depone
the

deposit of an instrument of ac- iäng av ett anslutningsinstrument hos

ceptance with the Bureau, which sekretariatet, som skall underrätta

shall inform all Governments that alla regeringar som redan hava unhave

already signed or accepted the dertecknat eller tillträtt konventionen

present Convention of each signature om varje underskrift eller anslutning

and deposit of an acceptance and of samt om dagen härför,

the date of such signature or deposit.

Article XVI

(1) (a) The present Convention

may be amended by unanimous

agreement between the Contracting

Governments.

fb) Upon request of any Contracting

Government a proposed

amendment shall be communicated

by the Organization to all Contracting

Governments för consideration

and acceptance under this paragraph.

(2) (a) An amendment to the

present Convention may be proposed

to the Organization åt any

time by any Contracting Government,

and such proposal if adopted

by a two-thirds majoritv of the Assembly

of the Organization upon

recommendation adopted by a twothirds

majority of the Maritime

Safety Committee of the Organization

shall be communicated by the

Organization to all Contracting

Governments for their acceptance.

(b) Any such recommendation

by the Maritime Safety Committee

shall be communicated by the

Organization to all Contracting

Governments for their consideration

åt least six months before it

is considered by the Assembly.

(3) (a) A conference of Governments

to consider ainendments to

the present Convention proposed by

any Contracting Government shall

åt any time be convened by the

Organization upon the request of

one-third of the Contracting Governments.

Artikel XVI

1. a) Denna konvention må ändras

genom enhälligt beslut av de

fördragsslutande regeringarna.

b) Förslag om ändring av denna

konvention skall på begäran av fördragsslutande

regering av organisationen

meddelas samtliga fördragsslutande

regeringar för övervägande

och godkännande enligt förevarande

artikel punkt 1 a.

2. a) Ändring av denna konvention

må när som helst föreslås organisationen

av varje fördragsslutande

regering och sådant förslag

skall om det antages med två tredjedels

majoritet av organisationens

plenarförsamling på rekommendation

med två tredjedels majoritet

av organisationens sjösäkerhetskommitté,

av organisationen delgivas

alla fördragsslutande regeringar

för godkännande.

b) Varje sådan rekommendation

av sjösäkerhetskommittén skall av

organisationen delgivas alla fördragsslutande

regeringar för övervägande

minst sex månader innan

den tages under övervägande av

plenarförsamlingen.

3. a) På begäran av en tredjedel

av de fördragsslutande regeringarna

skall organisationen vid varje

tillfälle kalla de fördragsslutande

regeringarna till en konferens för

övervägande av sådan ändring i

konventionen som föreslagits av

någon fördragsslutande regering.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 161 år 1963

33

(b) Every amendment adopted

by such conference by a two-thirds

majority of the Contracting Governments

shall be communicated

by the Organization to all Contracting

Governments för their acceptance.

(4) Any amendment communicated

to Contracting Governments for their

acceptance under paragraph (2) or

(3) of this Article shall come into

force for all Contracting Governments,

except those which before it

comes into force make a declaration

that they do not accept the amendment,

twelve months after the date

on which the amendment is accepted

by two-thirds of the Contracting Governments.

(5) The Assembly, by a two-thirds

majority vote, including two-thirds

of the Governments represented on

the Maritime Safetv Coinmittee, and

subject to the concurrence of twothirds

of the Contracting Governments

to the present Convention, or a

conference convened under paragraph

(3) of this Article by a two-thirds

majority vote, may determine åt the

time of its adoption that the amendment

is of such an important nature

that any Contracting Government

which makes a declaration under

paragraph (4) of this Article and

which does not accept the amendment

within a period of twelve

months after the amendment comes

into force, shall, upon the expiry of

this period, cease to be a party to the

present Convention.

(6) The Organization shall inform

all Contracting Governments of any

amendments which come into force

under this Article, together with the

date on which such amendments shall

come into force.

(7) Any acceptance or declaration

under this Article shall be made by a

notification in writing to the Organization

which shall notify all Contracting

Governments of the receipt

of the acceptance or declaration.

b) Ändring som på en dylik konferens

antages med två tredjedels

majoritet av regeringarna, skall av

organisationen meddelas samtliga

fördragsslutande regeringar för

godkännande.

4. Ändring som enligt mom. 2 eller

3 av denna artikel meddelats de fördragsslutande

regeringarna för godkännande,

skall träda i kraft för

samtliga fördragsslutande regeringar

tolv månader efter den dag då den

godkänts av två tredjedelar av de fördragsslutande

regeringarna, utom för

dem av de fördragsslutande regeringarna

som före ikraftträdandet förklarat

sig icke godkänna ändringen.

5. Plenarförsamlingen må, då ändring

antages, med två tredjedels majoritet,

varav två tredjedelar av de regeringar

som äro representerade i

sjösäkerhetskommittén, och under

förutsättning av bifall av två tredjedelar

av de fördragsslutande regeringarna

eller av en konferens, som i

enlighet med denna artikel mom. 3

sammankallats av en två tredjedels

majoritet, besluta, att ändringen är

så viktig, att varje fördragsslutande

regering, som avgivit förklaring i enlighet

med denna artikel mom. 4 och

som icke godkänt ändringen inom en

tidrymd av 12 månader, efter det att

ändringen trätt i kraft, skall upphöra

att vara medlem av denna konvention

vid utgången av nämnda tidrymd.

6. Organisationen skall underrätta

alla fördragsslutande regeringar om

varje ändring som träder i kraft enligt

denna artikel samt om dagen för

ikraftträdandet.

7. Godkännande eller förklaring

enligt denna artikel skall ske skriftligen

till organisationen, som skall

underrätta alla fördragsslutande regeringar

om mottagandet av godkännandet

eller förklaringen.

3 liiltang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 161

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kangl. Maj.ts proposition nr 161 år 1963

Article XV111

(1) (a) The United Nations in

cases where they are the administering

anthority for a territory or

any Contracting Government responsible

for the international relations

of a territory shall as soon

as possihle consult with such territory

in an endeavour to extend

the present Convention to that territory

and may åt any time by notification

in writing given to the

Bureau declare that the Convention

shall extend to such territory.

(b) The present Convention shall

from the date of the receipt of the

notification or from such other

date as may be specified in the notification

extend to the territory

named therein.

(2) (a) The United Nations in

cases where they are the administering

authority for a territory or

any Contracting Government which

has made a declaration under paragraph

(1) of this Article, åt any

time after the expiry of a period of

five years from the date on which

the present Convention has been so

extended to any territory, may by

a notification in writing given to

the Bureau after consultation with

such territory declare that the Convention

shall cease to extend to

any such territory named in the

notification.

(b) The present Convention shall

cease to extend to any territory

mentioned in such notification one

year, or such longer period as may

be specified therein, after the date

of receipt of the notification by the

Bureau.

(3) The Bureau shall inform all

the Contracting Governments of the

extension of the present Convention

to any territorj'' under paragraph (1)

of this Article, and of the termination

of any such extension under the

provisions of paragraph (2) stating

in each case the date from which the

Convention has been or will cease to

be so extended.

Artikel XVIII

1. a) Förenta Nationerna, i de

fall denna organisation är administrerande

myndighet för ett territorium,

eller fördragsslutande regering,

som ansvarar för ett territoriums

internationella förbindelser,

skall så snart som möjligt rådgöra

med sådant territorium om

utvidgning av denna konvention till

att omfatta territoriet och må när

som helst genom att insända skriftligt

meddelande till sekretariatet

förklara, att konventionen även

skall omfatta sådant territorium.

b) Från dagen för mottagandet

av förklaringen eller från annan

tidpunkt som må vara angiven i

förklaringen skall konventionen utsträckas

till att gälla för territorium

som nämnts i förklaringen.

2. a) Förenta Nationerna, i de

fall denna organisation är administrerande

myndighet för ett territorium,

eller fördragsslutande regering,

som har avgivit förklaring i

enlighet med förevarande artikel

mom. 1 må, när som helst efter utgången

av en tid av fem år från

den dag då denna konvention utvidgats

till att omfatta visst territorium,

efter att ha rådgjort med

detta territorium, genom skriftligt

meddelande till sekretariatet förklara,

att konventionen skall upphöra

att gälla för territorium som

nämnts i sådan förklaring.

b) Konventionen skall upphöra

att gälla för territorium angivet i

sådan förklaring, ett år efter det

sekretariatet mottagit meddelandet

eller vid den senare tidpunkt som

må vara angiven däri.

3. Sekretariatet skall underrätta

samtliga fördragsslutande regeringar

om konventionens utsträckning till

något territorium enligt mom. 1 av

denna artikel samt om upphörande

därav enligt mom. 2 av denna artikel,

varvid i varje fall skall angivas

dagen för utsträckningen eller dess

upphörande.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 161 år 1963

35

ANNEX A

PROHIBITED ZONES

(1) All sea areas within 50 miles

from the nearest land shall be prohibited

zones.

For the purposes of this Annex, the

term “from the nearest land” means

“from the base-line from which the

territorial sea of the territory in

question is established in accordance

with the Geneva Convention on the

Territorial Sea and the Contiguous

Zone, 1958”.

(2) The following sea areas, insofar

as they extend more than 50 miles

from the nearest land, shall also be

prohibited zones:

(a) Pacific Ocean

The Canadian Western Zone

The Canadian Western Zone

shall extend för a distance of 100

miles from the nearest land along

the west coast of Canada.

(b) North Atlantic Ocean, North

Sea and Baltic Sea

(i) The North-West Atlantic

Zone

The North-West Atlantic Zone

shall comprise the sea areas within

a line drawn from latitude 38°47''

north, longitude 73°43'' west to latitude

39° 58'' north, longitude

68° 34'' west thence to latitude

42° 05'' north, longitude 64°37'' west

thence along the east coast of

Canada åt a distance of 100 miles

from the nearest land.

(ii) The Icelandic Zone

The Icelandic Zone shall extend

for a distance of 100 miles from the

nearest land along the coast of Iceland.

(iii) The Norwegian, North Sea

and Baltic Sea Zone

The Norwegian, North Sea and

Baltic Sea Zone shall extend for a

distance of 100 miles from the

nearest land along the coast of

Norway and shall include the whole

of the North Sea and of the Baltic

Sca and its Gulfs.

BILAGA A TILL KONVENTIONEN

FÖRBJUDNA ZONER

1. Allt havsområde inom ett avstånd

av 50 mil från närmaste land

skall utgöra förbjudna zoner.

Med uttrycket »från närmaste

land» förstås i denna bilaga »från

den baslinje från vilken ifrågavarande

territoriums territorialvatten räknas

enligt 1958 års Genévekonvention

beträffande territorialvatten och angränsande

områden».

2. Följande havsområden skola

också anses som förbjudna zoner, såvitt

de sträcka sig mer än 50 mil från

närmaste land:

a) Stilla havet

Väs t kanadensiska zonen

Västkanadensiska zonen skall

sträcka sig 100 mil från närmaste

land längs Kanadas västra kust.

b) Nordatlanten, Nordsjön och

Östersjön

1) Nordvästatlantiska zonen

Nordvästatlantiska zonen skall

omfatta havsområdena inom en

linje dragen från 38°47'' nordlig

bredd, 73°43'' västlig längd till

39° 58'' nordlig bredd, 68° 34'' västlig

längd, därifrån till 42°05'' nordlig

bredd, 64° 37'' västlig längd och därifrån

längs Kanadas östra kust på

ett avstånd av 100 mil från närmaste

land.

2) Isländska zonen

Isländska zonen skall sträcka sig

100 mil från närmaste land längs

den isländska kusten.

3) Norska, nordsjö- och östersjözonerna
Norska,

nordsjö- och östersjözonerna

skola sträcka sig 100 mil

från närmaste land längs norska

kusten och skola innefatta hela

Nordsjön och Östersjön med vikar.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 161 år 1963

(iv) The North-East Atlantic

Zone

The North-East Atlantic Zone

shall include the sea areas within

a line drawn between the following

positions:

4) Nordöstatlantiska zonen

Nordöstatlantiska zonen skall

omfatta havsområdena inom en linje

dragen mellan följande positioner:
-

Latitude

Longitude

Latitud

Longitud

62° north

2° east,

62° nord

2° ost,

64° north

00°;

64° nord

00°;

64° north

10° west,

64° nord

10° väst,

60° north

14° west;

60° nord

14° väst;

54°30'' north

30° west,

54°30'' nord

30° väst,

53° north

40° west;

53° nord

40° väst;

44°20'' north

40° west,

44°20'' nord

40° väst,

44°20'' north

30° west;

44°20'' nord

30° väst;

46° north

20° west, thence

46° nord

20° väst,

towards Cape Finisterre åt the intersection

of the 50-mile limit.

(v) The Spanish Zone

The Spanish Zone shall comprise

the areas of the Atlantic Ocean

within a distance cf 100 miles from

the nearest land along the coast of

Spain and shall come into operation

on the date on which the

present Convention shall have come

into force in respect of Spain.

(vi) The Portuguese Zone

The Portuguese Zone shall comprise

the area of the Atlantic Ocean

within a distance of 100 miles from

the nearest land along the coast of

Portugal and shall come into operation

on the date on which the present

Convention shall have come

into force in respect of Portugal.

(c) Mediterranean and Adriatic

Seas

The Mediterranean and Adriatic

Zone

The Mediterranean and Adriatic

Zone shall comprise the sea areas

within a distance of 100 miles from

the nearest land along the coasts

of each of the territories bordering

the Mediterranean and Adriatic

Seas and shall come into operation

in respect of each territory on the

date on which the present Convention

shall have come into force in

respect of that territory.

och därifrån mot Cap Finisterre

vid skärningspunkten med femtiomilsgränsen.

5) Spanska zonen

Spanska zonen skall omfatta atlantiska

oceanen inom ett avstånd

av 100 mil från närmaste land

längs Spaniens kust och skall tilllämpas

från och med den dag, då

denna konvention träder i kraft i

förhållande till Spanien.

6) Portugisiska zonen

Portugisiska zonen skall omfatta

atlantiska oceanen inom ett avstånd

av 100 mil från närmaste

land längs Portugals kust och skall

tillämpas från och med den dag, då

denna konvention träder i kraft i

förhållande till Portugal.

c) Medelhavet och Adriatiska

Havet

Medelhavs- och adriatiska zonen

Medelhavs- och adriatiska zonen

skall omfatta havsområdena inom

ett avstånd av 100 mil från närmaste

land längs kusten av vart och

ett av de territorier, som gränsa till

Medelhavet och Adriatiska Havet,

samt skall tillämpas med avseende

å varje territorium från och med

den dag, då denna konvention träder

i kraft i förhållande till detta

territorium.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 161 år 1963

37

(d) Black Sea and Sea of Azov

The Black Sea and Sea of Azov

Zone

The Black Sea and Sea of Azov

Zone shall comprise the sea areas

within a distance of 100 miles from

the nearest land along the coasts

of each of the territories bordering

the Black Sea and Sea of Azov and

shall come into operation in respect

of each territory on the date on

which the present Convention shall

have come into force in respect of

that territory. Provided that the

whole of the Black Sea and the Sea

of Azov shall become a prohibited

zone on the date on which the present

Convention shall have come

into force in respect of Roumania

and the Union of Soviet Socialist

Republics.

(e) Red Sea

The Red Sea Zone

The Red Sea Zone shall comprise

the sea areas within a distance of

100 miles from the nearest land

along the coasts of each of the territories

bordering the Red Sea and

shall come into operation in respect

of each territory on the date

on which the present Convention

shall have come into force in respect

of that territory.

(f) Persian Gulf

(i) The Kuwait Zone

The Kuwait Zone shall comprise

the sea area within a distance of

100 miles from the nearest land

; along the coast of Kuwait.

(ii) The Saudi Arabian Zone

The Saudi Arabian Zone shall

comprise the sea area within a distance

of 100 miles from the nearest

land along the coast of Saudi

Arabia and shall come into operation

on the date on which the present

Convention shall have come

into force in respect of Saudi

Arabia.

(g) Arabian Sea, Bay of Benga 1

and Indian Ocean

(i) The Arabian Sea Zone

d) Svarta Havet och Azovska

Sjön

Zonen i Svarta Havet och Azovska

Sjön

Zonen i Svarta Havet och Azovska

Sjön skall omfatta havsområdena

inom ett avstånd av 100 mil

från närmaste land längs kusten av

vart och ett av de territorier, som

gränsa till Svarta Havet och Azovska

Sjön, samt skall tillämpas med

avseende å varje territorium från

och med den dag, då denna konvention

träder i kraft i förhållande till

detta territorium. Hela Svarta Havet

och hela Azovska Sjön skola

dock utgöra förbjudna zoner från

och med den dag, då denna konvention

träder i kraft i förhållande

till Rumänien och de Socialistiska

Rådsrepublikernas Union.

e) Röda havet

Röda havszonen

Röda havszonen skall omfatta

havsområdena inom ett avstånd av

100 mil från närmaste land längs

kusten av varje till Röda Havet

gränsande territorium och skall

tillämpas från och med den dag, då

denna konvention träder i kraft i

förhållande till detta territorium.

f) Persiska viken

1) Kuwaitzonen

Kuwaitzonen skall omfatta havsområdet

inom ett avstånd av 100

mil från närmaste land längs Kuwaits

kust.

2) Saudi-arabiska zonen

Saudi-arabiska zonen skall omfatta

havsområdet inom ett avstånd

av 100 mil från närmaste land längs

Saudi-Arabiens kust och skall tilllämpas

från och med den dag då

denna konvention träder i kraft i

förhållande till Saudi Arabien.

g) Arabiska Sjön, Bengaliska

Bukten och Indiska Oceanen

1) Arabiska sjözonen

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kiingl. Maj.ts proposition nr 161 år 1963

The Arabian Sea Zone shall comprise

the sea areas within a line

drawn betweert the

tions:

following posi-

Latitude

Longitude

23°33'' north

68°20'' east,

23°33'' north

67°30'' east;

22° north

68° east,

20° nord

70° east;

18° 55'' north

72° east,

15°40'' north

72°42'' east;

8° 30'' north

75°48'' east,

7° 10'' north

76°50'' east;

7° 10'' north

78° 14'' east,

9°06'' north

79°32'' east,

and shall come into operation on

the date on which the present Convention

shall have come into force

in respect of India.

(ii) The Bay of Bengal Coastal

Zone

The Bay of Bengal Coastal Zone

shall comprise the sea areas between

the nearest land and a line

drawn between the following positions:
-

Arabiska sjözonen skall omfatta

havsområdena inom en linje dragen

mellan följande positioner:

Latitud

Longitud

23° 33'' nord

68° 20'' ost,

23°33'' nord

67°30'' ost;

22° nord

68° ost,

20° nord

70° ost;

18°55'' nord

72° ost,

15°40'' nord

72°42'' ost;

8°30'' nord

75°48'' ost,

7°10'' nord

76°50'' ost;

7°10'' nord

78° 14'' ost,

9°06'' nord

79°32'' ost;

och skall tillämpas från och med

den dag då konventionen träder i

kraft i förhållande till Indien.

2) Bengaliska buktens kustzon

Bengaliska buktens kustzon skall

omfatta havsområdena mellan närmaste

land och en linje dragen

mellan följande positioner:

Latitude

10°15'' north

14°30'' north

20°20'' north

20°20'' north

Longitude

80° 50'' east,

81°38'' east;

88° 10'' east,

89° east,

and shall come into operation on

the date on which the present Convention

shall have come into force

in respect of India.

(iii) The Malagasy Zone

The Malagasy Zone shall comprise

the sea area within a distance

of 100 miles from the nearest land

along the coast of Madagascar west

of the meridians of Cape d’Ambre

in the north and of Cape Ste. Marie

in the south and within a distance

of 150 miles from the nearest land

along the coast of Madagascar east

of these meridians, och shall come

into operation when the present

Convention shall have come into

force in respect of Madagascar.

(h) Australia

The Australian Zone

Latitud

10°15'' nord

14°30'' nord

20°20'' nord

20°20'' nord

Longitud

80° 50'' ost,

81°38'' ost;

88° 10'' ost,

89° ost,

och skall tillämpas från och med

den dag då konventionen träder i

kraft i förhållande till Indien.

3) Malagassiska zonen

Malagassiska zonen skall omfatta

havsområdet inom ett avstånd

av 100 mil från närmaste land

längs Madagaskars kust väst om

Cape d’Ambremeridianen i norr

och Cape Ste. Mariemeridianen i

söder och inom ett avstånd av 150

mil från närmaste land längs Madagaskars

kust öst om dessa meridianer

och skall tillämpas från och

med den dag, då denna konvention

träder i kraft i förhållande till Madagaskar.

h) Australien

Australiska zonen

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 161 år 1963

39

The Austi alian Zone shall comprise

the sea area within a distance of

150 miles from the nearest land

along the coasts of Australia, except

off the north and west coasts

of the Australian mainland between

the point opposite Thursday

Island and the point on the west

coast åt 20° south latitude.

(3) (a) Any Contracting Government

may propose:

(i) the reduction of any zone off

the coast of any of its territories;

(ii) the extension of any such

zone to a maximum of 100 miles

from the nearest land along any

such coast, by making a declaration

to that effect and the reduction

or extension shall come into

force after the expiration of a period

of six months after the declaration

has been made, unless any one

of the Contracting Governments

shall have made a declaration not

less than two months before the expiration

of that period to the effect

that it considers that the destruction

of hirds and adverse effects on

fish and the marine organisms on

which they feed would be likely to

occur or that its interests are affected

either by reason of the proximity

of its coasts or by reason of

its ships trading in the area, and

that it does not accept the reduction

or extension, as the case may

be.

(b) Any declaration under this

paragraph shall be made by a

notification in writing to the Organization

which shall notify all

Contracting Governments of the receipt

of the declaration.

(4) The Organization shall prepare

a set of charts indicating the extent

of the prohibited zones in force in

accordance with paragraph (2) of

this Annex and shall issue amcndments

thereto as may be necessary.

Australiska zonen skall omfatta

havsområdet inom ett avstånd av

150 mil från närmaste land längs

Australiens kust, med undantag för

havsområdet utanför det australiska

fastlandets norra och västra

kuster mellan en punkt mitt för

Torsdagsön och en punkt på västra

kusten vid 20° sydlig bredd.

3. a) Varje fördragsslutande regering

må föreslå

1) inskränkning av zon utanför

kusten av något av dess territorier

eller

2) utvidgning av sådan zon till

högst 100 mil från sådan kust, genom

att avgiva en förklaring av sådant

innehåll, varpå inskränkningen

eller utvidgningen träder i kraft

efter utgången av den tid av sex

månader efter förklaringens avgivande,

för såvitt icke någon av

de fördragsslutande regeringarna

minst två månader före utgången

av denna period, avgiver en förklaring,

att den anser, att förintelse av

fågel och menliga verkningar för

fisken och de havsorganismer varav

denna lever troligen skulle bli

följden eller att dess intressen trädas

för när antingen på grund av

närbelägenheten av dess kuster eller

på grund av att dess fartyg befara

området, och att den av denna

anledning icke kan godkänna

inskränkningen eller utvidgningen.

b) Förklaring jämlikt detta stycke

skall ske skriftligen till organisationen,

som har att underrätta

samtliga fördragsslutande regeringar

om mottagandet av densamma.

4. Organisationen skall iordningställa

en uppsättning kartor, vilka utvisa

omfattningen av de förbjudna

zoner som tillämpas i enlighet med

denna bilaga mom. 2, samt de ändringar

till kartorna, som kunna visa

sig nödvändiga.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 161 år 1963

1. Throughout the Annex replace

the words “Identity numbers of

tank(s)” by “Identity numbers of

tank(s) concerned”.

2. In Form I (a) replace the words

“Place or position of ship” by “Place

or position of ship åt time of decharge”.

3. In Form I (d) and Form II (a)

and (b) replace the words “Place or

position of ship” by “Place or position

of ship åt time of disposal”.

4. In Form I (c) add a new line 17

as follows: “17. Approximate quantities

of water discharged” and renumber

lines in (d) 18 to 20.

5. Delete the words “from ship” in

the headings of Forms I (d) and

II (b).

6. In Form III replace the words

“Place or position of ship” by “Place

or position of ship åt time of occurrence”.

BILAGA B TILL KONVENTIONEN

Formulär till oljejournal

1. Utbyt genomgående i bilagan ordet

»Tanknummer» mot orden »Tankens

(tankarnas) nummer».

2. Utbyt i avdelning I a. orden

»Fartygets uppehållsort eller position»

mot orden »Fartygets uppehållsort

eller position vid tidpunkten

för uttömningen».

3. Utbyt i avdelning I d. och avdelning

II a. och b. orden »Fartygets

uppehållsort eller position» mot orden

»Fartygets uppehållsort eller position

vid tidpunkten för uttömningen».

4. Foga till formulär I c. en ny rad

17. med lydelse: »17. Ungefärlig

mängd uttömt vatten» samt numrera

raderna under d. 18 till 20.

5. Uteslut orden »från fartyget»

från rubrikerna till avdelningarna I

d. och II b.

6. Utbyt i avdelning III orden »Fartygets

uppehållsort eller position»

mot orden »Fartygets uppehållsort

eller position vid tidpunkten för händelsen».

Resolutioner

Resolution nr 1

Fullständigt undvikande så snart som möjligt av uttömning av beständiga

oljor i havet

Den internationella konferensen angående förhindrandet av förorening av

havsvattnet genom olja, 1962, har beslutat som följer:

Konferensen har konstaterat, att många länders kuster och kustfarvatten

äro allvarligt utsatta för oljeförorening. Den orsakar stor skada på kuster

och stränder med hinder för bad och annan hälsosam rekreation såsom följd

och inverkar menligt på turistindustrien, medför död och ödeläggelse för

fågellivet och annan fauna och har sannolikt skadliga verkningar för fisken

och de havsorganismer varav den lever. I många länder är man i vida kretsar

i hög grad oroad över omfattningen av detta problem och dess fortgående

ökning.

Föroreningen orsakas av beständiga oljor d. v. s. råolja, brännolja, tjock

dieselolja och smörjolja. Även om det icke finns något avgörande bevis för

att dessa oljor förbliva under obegränsad tid på havsytan, kvarbliva de i

allt fall där under mycket lång tid och kunna föras mycket avsevärda sträckor

av strömmar, vind och rörelser i vattenytan och avlagras på stränderna.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 161 år 1963

41

Mycket stora mängder av beständiga oljor släppas regelbundet ut i havet av

tankfartyg efter rengöring av tankar och genom utpumpning av oljebeinängt

ballastvatten. Torrlastfartyg som pläga föra ballastvatten i sina brännoljetankar

släppa likaledes ut oljehaltigt ballastvatten i havet, och även detta ger

upphov till förorening. Beträffande tankfartyg är det praktiskt möjligt att

förfara så, att deras oljerester kunna behållas ombord och uttömmas i mottagningsanordningar

i oljelastningshamnar eller reparationshamnar.

Förorening som härrör från uttömning av ballastvatten från torrlastfartyg

kan minskas eller förhindras genom installering av effektiva separatorer för

oljehaltigt vatten eller på annat sätt, såsom genom att i hamnarna inrätta

erforderliga mottagningsanordningar för oljerester.

Den enda fullt effektiva metoden att förhindra oljeförorening, som man

känner till, är att fullständigt undvika uttömning av beständiga oljor i havet,

och det finns, såsom ovan angivits, medel som möjliggöra att till stor del

uppnå detta mål.

Ehuru konferensen har kommit till den slutsatsen att det för närvarande

icke är möjligt att bestämma någon tidpunkt från vilken uttömning av beständiga

oljor i havet skulle helt och hållet upphöra, anser den dock att fullständigt

undvikande av uttömning av sådana oljor — med vissa nödvändiga

undantag — bär iakttagas från tidigast möjliga tidpunkt. Konferensen riktar

en kraftig uppmaning till alla regeringar och andra berörda organ att göra

allt vad de kunna för att skapa nödiga förutsättningar för genomförandet av

ett sådant förbud genom att tillse att erforderliga mottagningsanordningar

åvägabringas i hamnar liksom att fartygen förses med behövliga inrättningar.

Resolution nr 2

Främjande av anslutning till konventionen

Den internationella konferensen angående förhindrandet av förorening av

havsvattnet genom olja, 1962, som anser

att ett godkännande och ett samvetsgrant iakttagande av åtgärder för att

förhindra eller kontrollera oljeförorening äro oundgängligen nödvändiga från

det stora flertalet fartygs sida, vilka färdas inom ett givet område, för att få

en betydande förbättring av oljeföroreningssituationen till stånd;

att ett förhindrande av förorening av haven genom olja, däri införstått

utrustande av de hamnar i vilka fartyg vanligtvis efterfråga anordningar,

som göra det möjligt för dem att uttömma oljehaltiga rester, kräver ett internationellt

samarbete;

att det borde falla under de länders ansvar, vilka hava havskuster eller

havsgående fartyg under sin flagg, att hålla hav och stränder fria från oljeföroreningar

till allmän glädje och för att bevara världens tillgångar på vilt

och fiske;

har beslutat,

1) att de fördragsslutande regeringarna i 1954 års internationella konvention

till förhindrande av havsvattnets förorening genom olja snarast möjligt

böra godkännna de tillägg till konventionen, vilka man samtyckt till på den

innevarande konferensen;

2) att den mellanstatliga rådgivande sjöfartsorganisationen bör uppmanas

alt påpeka det nödvändiga i deltagandet i de gemensamma internationella

ansträngningarna att nå här åsyftade mål för sina medlemmar samt för

medlemmar av FN eller något av dess fackorgan eller stater anslutna till den

Internationella domstolens stadga, vilka icke äro medlemmar i organsationen

och vilka icke hava anslutit sig till konventionen, samt inbjuda dem att

ansluta sig till konventionen;

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungi. Maj:ts proposition nr 161 år 1963

3) att organisationen i den utsträckning det är möjligt, på begäran bör

meddela upplysningar och råd till de regeringar, som icke hava anslutit sig

till konventionen, i syfte att underlätta deras anslutning till konventionen.

Resolution nr 3

lnterimsåtgärder i avvaktan på konventionens ikraftträdande

Den internationella konferensen angående förhindrandet av förorening av

havsvattnet genom olja, 1962, har beslutat,

att i avvaktan på att konventionen skall träda i kraft såvitt gäller regering,

som har deponerat sitt anslutningsdokument eller undertecknat konventionen

utan reservation om anslutning, bör en sådan regering vidtaga omedelbara

åtgärder, genom lagstiftning eller på annat sätt, för att säkra

a) installerandet, där det är nödvändigt, av anordningar i fartyg för att

förhindra utflöde av brännolja och tjock dieselolja, såsom denna definieras i

konventionen, i rännsten, vars innehåll uttömmes i havet utan att ha passerat

en separator för oljehaltigt vatten;

b) en ökad utbyggnad av hamnanordningar för mottagande av oljerester,

där sådana anordningar f. n. äro otillräckliga;

c) konventionens övriga principer så långt det är möjligt och rimligt.

Resolution nr 4

Uttömning av oljehaltiga blandningar från tankfartyg

Den internationella konferensen angående förhindrandet av havsvattnets

förorening genom olja, 1962, har beslutat,

1) att förutom att iakttaga denna konventions stadganden bör alla tankfartyg,

överallt där det är rimligt att göra så, undvika uttömning i havet av

oljehaltiga blandningar och i stället behålla dem ombord för att uttömma dem

i uppsamlingsanordningarna vid kusterna;

2) att bestämmelserna i denna resolution böra meddelas för särskild kännedom

till tankfartygs ägare och befälhavare, oljebolag, hamnmyndigheter

och reparationsvarv genom de fördragsslutande regeringarnas försorg.

Resolution nr 5

Tankfartyg med oljerester ombord, vilket passerar genom kanal

Den internationella konferensen angående förhindrandet av förorening av

havsvattnet genom olja, 1962, har beslutat,

att, i avsikt att befordra tankfartygens iakttagande av denna konventions

stadganden, regeringarna i de länder, som äro ansvariga för kanaler, vilka

förbinda internationella hav, böra anmodas att uppfordra vederbörande kanalmyndigheter

att acceptera, att tankfartyg med oljehaltiga rester ombord,

vilka samlats i en eller flera tankar, skola få tillstånd att passera som om

de vore i ballastat tillstånd och behandlas på samma sätt som tankfartyg,

vilka hava rengjort och renspolat alla tankar.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 161 år 1963

43

Resolution nr 6

Anskaffandet av anordningar för mottagande av oljerester vid olje- och andra

bulklastningshamnar

Den internationella konferensen angående förhindrandet av förorening av

havsvattnet genom olja, 1962, har beslutat,

1) att det är av största vikt, att olje- och andra bulklastningshamnar utrustas

med anordningar för mottagandet av oljerester från tankfartyg för att

undvika öljeförorening av havet;

2) att sådana anordningar, där de ännu inte finnas, nu böra anskaffas såsom

något av största vikt av de organ, som hava medel att anskaffa dem eller

att säkra eller befordra deras anskaffande;

3) att de speciella problem, som uppstå i samband med submarina oljelastningshamnar,

böra beaktas;

4) att utvecklingen av denna sak bör hållas under tillsyn av den mellanstatliga

rådgivande sjöfartsorganisationen genom dess vederbörande utskott

och att upplysningar om den utveckling, som skett av anskaffandet av ovan

nämnda anordningar skola införskaffas samt årligen publiceras.

Resolution nr 7

Uttömning av olja eller oljehaltig blandning från fartyg, som ej är tankfartyg

Enär konferensen har beslutat att stadgandena i artikel III b) i denna

konvention, vilka förbjuda uttömning av olja eller oljehaltig blandning inom

någon av de förbjudna zonerna, icke skola gälla andra fartyg än tankfartyg

under en tidrymd av 3 år efter den dag, då konventionen träder i kraft i förhållande

till ifrågavarande territorium, yrkar den internationella konferensen

angående förhindrandet av förorening av havsvattnet genom olja, 1962,

bestämt på, att de regeringar, som i framtiden ansluta sig till konventionen,

vidtaga åtgärder för att hindra andra fartyg än tankfartyg att uttömma olja

eller oljehaltiga blandningar inom de förbjudna zonerna, då de äro på väg

till en hamn, där det finns anordningar för mottagande av oljehaltiga rester.

Resolution nr 8

Främjandet av utvecklingen och installerandet av effektiva separatorer för

oljehaltigt vatten för fartygsbruk och förberedandet av internationella användningsföreskrifter

för sådana separatorer

Den internationella konferensen angående förhindrandet av förorening av

olja, 1962, har beslutat,

1) att de regeringar, som godkänna denna konvention, böra främja utvecklandet

av effektiva separatorer för oljehaltigt vatten och deras installerande

i fartyg samt att de böra utarbeta en specifikation över de krav som

sådana separatorer böra uppfylla;

2) att regeringarna böra insända fullständiga upplysningar till den mellanstatliga

rådgivande sjöfartsorganisationen om de framsteg som gjorts i

detta avseende, vilka upplysningar organisationen bör samla och samordna

och på grundval av vilka organisationen skall inleda erforderliga undersökningar

i syfte att erhålla en lämplig internationell specifikation över de krav

som oljeseparatorer böra uppfylla; samt

3) att sådana standardkrav böra innefatta följande;

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Kungl. Maj.ts proposition nr 161 år 196,3

a) oljehalten i det som uttömts skall vara lägre än gränsvärdet för oljehaltiga

blandningar såsom dessa definieras i denna konvention;

b) separatorns kapacitet skall vara så beräknad, att den effektivt kan separera

varje blandning av beständig olja och vatten, som normalt skulle

kräva rening ombord å fartyg;

c) separatorn skall fungera effektivt under alla de förhållanden, som normalt

förekomma ombord å ett fartyg till sjöss;

d) separatorns drift skall vara helautomatiserad; samt

e) separatorer, som äro avsedda för installation ombord å fartyg, böra

vara typtestade enligt en standard, som icke är lägre än den internationellt

föreskrivna, och skola godkännas av ifrågavarande regering.

Resolution nr 9

Uppsamling av använd smörjolja

Den internationella konferensen angående förhindrandet av förorening av

havsvattnet genom olja, 1962, har beslutat,

att regeringarna böra, där det är skäligt och nödvändigt, vidtaga åtgärder

däribland inräknade såväl administrativa som fiskaliska sådana, för att underlätta

uppsamlandet av använd smörjolja, som härrör från fartygsmaskinerier,

i hamnar, vilka icke äro utrustade med lämpliga uppsamlingsanordningar.

Resolution nr 10

Dieselolja som levereras till fartyg

Den internationella konferensen angående förhindrandet av förorening av

havsvattnet genom olja, 1962, har beslutat,

att varje fördragsslutande regering bör säkerställa, att när dieselolja levereras

till ett fartyg inom något av dess territorier för vilket denna konvention

trätt i kraft, leveransdokumenten upplysa om huruvida sagda olja är

»tjock dieselolja», såsom den definieras i artikel I i denna konvention, eller

icke.

Resolution nr 11

Utarbetandet av en instruktionsbok rörande hur oljeföroreningar kunna

undvikas

Den internationella konferensen angående förhindrandet av förorening av

havsvattnet genom olja, 1962, har beslutat,

1) att regeringarna böra främja distributionen av en förklarande instruktionsbok

eller -böcker för bruk ombord å fartyg, registrerade i deras territorier

och för bruk bland landpersonal, som är sysselsatt med att pumpa

olja från eller till fartyg. Dessa instruktionsböcker skola dels ange de åtgärder,

som äro nödvändiga för att undvika oljeförorening av havet, samt dels

de som krävas för att göra det möjligt för fartyg att uppfylla kraven i denna

konvention;

2) att regeringarna böra vidtaga åtgärder för utarbetandet, publicerandet

och distribuerandet av en sådan instruktionsbok i de fall, då en tillräcklig

tillgång på instruktionsböcker, som uppfylla dessa kriterier, icke på annat

sätt äro tillgängliga för fartyg och landpersonal. Exemplar av instruktions
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 161 år 1963

45

böcker, utarbetade på detta sätt, skola sändas till mellanstatliga rådgivande

sjöfartsorganisationen för inregistrering och när fartyg och landpersonal

använda en instruktionsbok, som huvudsakligen utarbetats för bruk av fartyg

och landpersonal i främmande land, skall organisationen underrättas

om detta;

3) att regeringarna skola säkra, att kursplanerna för erhållandet av navigations-

och maskinbefälscertifikat täcka handhavandet och bruket av utrustning

genom vilken olj ef örorening av havet kan undvikas.

Resolution nr 12

Behovet av forskning beträffande förhindrandet av oljeförorening

Den internationella konferensen angående förhindrandet av förorening av

havsvattnet genom olja, 1962, har observerat de upplysningar, som äro tillgängliga

om forskning och tekniskt utvecklingsarbete som utförts av många

länder, och har beslutat,

1) att forskningen skall fortsättas beträffande många synpunkter på oljeförorening

av havet och speciellt inom följande områden:

a) Separatorer för oljehaltigt vatten för fartygsbruk.

Det finns fortfarande icke en separator, enkel och kompakt nog för fartygsbruk,

som effektivt separerar varje blandning av beständiga oljor och

vatten, som vanligen förekommer ombord, särskilt icke blandningar innehållande

oljor med en specifik vikt, som ligger mycket nära färsk- eller

havsvattnets.

b) Andra anordningar eller åtgärder än separatorer för oljehaltigt vatten

avsedda att förhindra oljeförorening av havet genom utsläpp av beständiga

oljor eller oljehaltiga blandningar från fartyg.

c) Metoden att binda oljan och dess bortskaffande från havsytan. Metoder,

som grunda sig på pulver, vilka användas för att få oljan att sjunka, äro av

tvivelaktig användbarhet och varaktighet samt kunna förorsaka icke önskvärd

förorening av havsbottnen. Metoder, som grunda sig på emulsionsbildare,

har den nackdelen, att därvid använda agenser kunna vara giftiga för

den marina floran och faunan. Vissa mekaniska metoder ha visat sig mycket

lovande vid bruk i lugnt vatten men äro av tvivelaktigt värde på öppna

havet.

d) Utvecklandet av en anordning, som upptäcker, mäter och registrerar

oljehalten i uttömning från fartyg.

e) De beständiga oljornas inverkan på den marina floran och faunan samt

mikroorganismernas roll vid förintandet av sådana oljor.

2) att resultaten av forskning inom ovan angivna och därmed förbundna

områden (däri inräknat, men icke begränsat till, tekniska upplysningar rörande

forskning och experiment, inklusive forskning ombord med hänsyn

till antiföroreningsåtgärder och anordningar) årligen skola överlämnas av

ifrågavarande regering till den mellanstatliga rådgivande sjöfartsorganisationen

för sammanställning och översändande till alla fördragsslutande regeringar

samt att tekniska spörsmål omfattande forskning skola överlämnas

till de fördragsslutande regeringarnas tekniska experter.

Resolution nr 13

Samordning av forskningen

Den internationella konferensen angående förhindrandet av förorening av

havsvattnet genom olja, 1962, har beslutat,

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungi. Maj.ts proposition nr 161 år 1963

1) att de fördragsslutande regeringarna skola förse den mellanstatliga rådgivande

sjöfartsorganisationen med upplysningar om de forskningar, som

de företaga beträffande undvikandet av oljeföroreningar och med upplysningar

om utvecklandet av effektiva metoder att förfara med oljeföroreningar,

när sådana förekomma, samt dylika metoder att avlägsna dem från

stränder;

2) att organisationen skall stå i oavbruten kontakt med dessa problem och

att den skall analysera och sprida de rön den gjort rörande dessa problem;

3) att organisationen skall, i avsikt att underlätta detta arbete, tillsätta en

grupp av tekniska experter, som skola nomineras av vederbörande regeringar,

vilken organisationen kan tillkalla för att få råd i dessa frågor, allteftersom

behov uppkomma.

Resolution nr 14

Upprättandet av internationella oljeföroreningskommittéer

Den internationella konferensen angående förhindrandet av förorening

av havsvattnet genom olja, 1962, har beslutat,

att de regeringar, som ännu inte ha gjort så, böra upprätta nationella kommittéer

med uppgift att följa utvecklingen av oljeföroreningsproblemet och

anvisa praktiska åtgärder för dess lösning ävensom att ombesörja nödiga

utredningar.

Resolution nr 15

Rapporter från den mellanstatliga rådgivande sjöfartsorganisationen

Den internationella konferensen angående förhindrandet av föroreningar

av havsvattnet genom olja, 1962, har insett värdet i ett fullt och fritt utbyte

av upplysningar mellan de fördragsslutande regeringarna och har beslutat,

att den mellanstatliga rådgivande sjöfartsorganisationen skall utfärda

rapporter, till vilka de fördragsslutande regeringarna skola bidraga med

upplysningar, vilka rapporter skola behandla frekvensen av oljeföroreningar,

denna konventions effektivitet, lämpligheten av systemet med förbjudna

zoner, fortskridandet i utrustningen av hamnar med mottagningsanordningar,

antalet framgångsrika och icke framgångsrika åtal för överträdelse av

konventionen och den nationella lagstiftningen mot föroreningar o. dyl.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 161 år 1963

47

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj.ts lagråd den 9 april

1963.

Närvarande:

justitieråden Romanus,

Digman,

Nordström,

regeringsrådet Holmgren.

Enligt lagrådet den 4 april 1963 tillhandakommet utdrag av protokoll över

handelsärenden hållet inför Hans Maj :t Konungen i statsrådet den 29 mars

1963, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för det i

§ 87 regeringsformen angivna ändamålet inhämtas över upprättat förslag till

lag angående ändring i lagen den 6 april 1956 (nr 86) om åtgärder mot vattenförorening

från fartyg.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av

lagbyråchefen Torsten Löwbeer.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

Birgitta Liljefors

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj.ts proposition nr 161 år 1963

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

19 april 1963.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman,

Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler tillförordnade

chefen för handelsdepartementet, statsrådet Hermansson, lagrådets

den 9 april 1963 avgivna utlåtande över det till lagrådet den 29 mars

1963 remitterade förslaget till lag angående ändring i lagen den 6 april 1956

(nr 86) om åtgärder mot vattenförorening från fartyg.

Lagrådet har lämnat lagförslaget utan erinran. Förslaget torde, med vissa

redaktionella jämkningar, böra föreläggas riksdagen till antagande. I likhet

med vad föredragande departementschefen uttalat i samband med lagrådsremissen

förordar jag att Sverige godkänner vidtagna ändringar i 1954 års

internationella konvention till förhindrande av havsvattnets förorening genom

olja. Samtidigt som lagstiftningsfrågan förelägges riksdagen torde riksdagens

godkännande av konvenitionsändringarna böra begäras. Av vad föredraganden

anfört vid lagrådsremissen framgår, att det är önskvärt att detta

ärende blir behandlat redan under riksdagens vårsession.

Föredraganden hemställer härefter, att Kungl. Maj :t måtte genom proposition

dels begära riksdagens godkännande av vidtagna ändringar i 1954 års

internationella konvention till förhindrande av havsvattnets förorening genom

olja, dels ock jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att antaga

lagförslaget.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall

avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Lisbeth Frändén

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 630333

Doktrin (1)

  1. Traktat och lag i praktiken. Några reformönskemål, SvJT 1965 s. 286, på s. 291 · Fritt tillgänglig

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur Svensk Juristtidnings öppna arkiv. Artiklarna läses hos SvJT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1963:296 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ris ''proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 s. 5 i texten
  2. 3LU 1963:28 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående godkännande av vissa ändringar i 1954 års internationella konvention till förhindrande av havsvattne s. 1 i texten

Doktrin (1)

1 koppling.

  1. SvJT 1965 s. 286 Traktat och lag i praktiken. Några reformönskemål s. 291 i texten