Sök i Ratio Lex

Angående markförvärv för nya förläggningsoch övningsområden för Svea livgarde och Svea ingenjörregemente

1963-10-11 · 36 sidor, varav 34 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 34 av 36 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1963:184, Angående markförvärv för nya förläggningsoch övningsområden för Svea livgarde och Svea ingenjörregemente

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 18i år 1963

1

Nr 184

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående markförvärv

för nya förläggnings- och övningsområden för Svea livgarde

och Svea ingenjörregemente; given Stockholms

slott den 11 oktober 1963.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

Sven Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås markförvärv för nya förläggnings- och övningsområden

för Svea livgarde i Upplands-Bro kommun, Uppsala län, och för

Svea ingenjörregemente i Södertälje stad och Turinge kommun, Stockholms

län. För bestridande av kostnaderna för markförvärven äskas å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1963/64 ett investeringsanslag av 65

miljoner kronor.

1 —liihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 181

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 18i år 1963

Utdrag av protokollet över försvar särenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

å Stockholms slott den 11 oktober 1963.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Andersson, Lindström, Kling, Edenman,

Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, fråga angående

markförvärv för nya förläggnings- och övningsområden för Svea livgarde

och Svea ingenjörregemente och anför därvid följande.

Inledning

Järvafältet omfattar numera en landareal av ca 5 065 hektar. Det är beläget

inom Stockholms, Sundbybergs och Solna städer, Sollentuna köping

samt Järfälla kommun.

Järvafältet tillkom som militärt övningsfält för Stockholms garnison efter

beslut av 1905 års riksdag. På Järvafältet utbyggdes vidare under senare

delen av 1930-talet flygfält för den enligt 1936 års försvarsbeslut tillkomna

Svea flygflottilj (F8). Vidare tillkom under 1930- och 1940-talen förläggningar

m. m. för förband inom Stockholms garnison och lokaler för andra

försvarsinstitutioner. Under de senaste åren har Järvafältets utnyttjande

påverkats av beslutade omorganisationer och omlokaliseringar av militära

förband m. m. I nuläget finns på Järvafältet förläggningslokaler för Svea

livgarde (11), Svea ingenjörregemente (Ing 1), tygförvaltningsskolan (TygS)

samt Svea flygkår (F 8), vilken efter flygflottiljens indragning övertagit

dess etablissement. Till I 1 är anknuten arméns skyddsskola (SkyddS) medan

arméns fältarbetsskola (FältarbS) och ingenjörtruppernas kadett- och

aspirantskola (IngKAS) har gemensam administration med Ing 1. På Järvafältet

har vidare utrymmen beretts för Stockholms tygstation (ST) vid Stora

Ursvik och delar av försvarets forskningsanstalt vid Lilla Ursvik. Vid Bagartorp

finnes lokaler för centrala värnpliktsbyrån och arméns intendenturförråd

i Stockholm (AIS). Slutligen ligger ett antal smärre enheter, förråd

m. m. på olika platser inom fältet.

Järvafältets nuvarande omfattning och gränser samt belägenheten av där

befintliga militära institutioner framgår närmare av en till ärendet hörande

kartskiss (bilaga A).

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 184 år 1963

3

Frågan om Järvafältets framtida användning var under början av 1950- talet föremål för utredning av 1951 års Järvafältsutredning. Enligt de för

denna utredning meddelade direktiven skulle undersökas om försvaret kunde

avstå från för bostadsbebyggelse värdefulla områden i Järvafältets södra och

sydöstra del mot att fältet i stället utvidgades norrut. I sitt den 1 september

1953 avgivna betänkande konstaterade utredningen, att det icke var möjligt

att genom dylik uvidgning norrut av Järvafältet uppfylla önskemålen att

erhålla ett för skarpskjutning med alla vapen och övningar i större förband

lämpligt övningsfält för Stockholms garnison. Med hänsyn härtill ansåg utredningen

att Järvafältet borde bibehållas i huvudsak i dåvarande omfattning

och utnyttjas för de till fältet förlagda förbanden och skolorna. Utredningen

kunde därför endast tillstyrka att mark i mycket begränsad omfattning försåldes

från fältets södra delar till omgivande städer och samhällen. Om de

i direktiven angivna önskemålen om ett lämpligt övnings- och skjutfält för

Stockholms garnison skulle uppfyllas, måste — ansåg utredningen — ett

större övningsfält på längre avstånd från Stockholm anskaffas.

Sedermera har vissa av de av Järvafältsutredningen till försäljning föreslagna

områdena försålts till Sundbybergs stad och Järfälla kommun, varjämte

vissa andra områden inom södra delen av Järvafältet försålts för bostadsbebyggelse.

I skrivelse den 2 september 1957 hemställde Stockholmstraktens regionplanenämnd

hos Kungl. Maj :t, att en skyndsam utredning måtte företagas

rörande förutsättningarna för att helt eller delvis frigöra Järvafältet från

militär verksamhet så att det för framtiden huvudsakligen skulle kunna användas

för civila ändamål.

Efter förslag i propositionen 1958: 110 fattade 1958 års riksdag (SUB 98;

rskr B 125) principbeslut att flytta infanteriets kadettskola från Bagartorp

till Hallands regemente i Halmstad samt att dra in F 8. Enligt beslutet förutsattes,

att flygfältet vid Barkarby alltjämt skulle bibehållas som krigsbas.

Förflyttning av InfKS, som ombildats till infanteriets kadett- och aspirantskola

(InfKAS), har numera verkställts. Verksamheten vid Barkarbyfältet

är numera organiserad i Svea flygkår (F 8; jfr prop. 1963: 110), omfattande

bland annat luftvärnsrobotförband.

Efter förslag i propositionen 1960: 120 beslutade 1960 års riksdag (SU 127;

rskr 335) att AIS skulle utflyttas från Stockholmsområdet och förläggas till

Filipstad. Riksdagen har sedermera för budgetåret 1963/64 anvisat medel

för att påbörja utbyggnaden av nya lokaler i Filipstad. Dessa kan beräknas

vara färdiga under budgetåret 1965/66.

Vidare beslutade, efter förslag i propositionen 1961: 123, 1961 års riksdag

(SU 113; rskr 282) att Svea artilleriregemente (A 1) skulle förflyttas från

Rissne på Järvafältet till Östgöta luftvärnsregementes kasernetablissement i

Linköping. Denna förflyttning har verkställts och etablissementet utnyttjas

för närvarande för bland annat TygS.

1* — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 sand. AV 184

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 18k år 1963

Genom beslut den 28 april 1961 uppdrog Kungl. Maj :t åt försvarets fastighetsnämnd

att dels undersöka i vilken utsträckning i samband med redan

beslutade eller föreslagna flyttningar av militära förband från Järvafältet

av försvaret disponerad mark å fältet kunde -— med beaktande av föreliggande

behov av mark för militära ändamål -— friställas för bostadsbebyggelse

och andra samhälleliga eller enskilda ändamål, dels ock, med utgångspunkt

i att under överblickbar framtid I 1 skulle kvarbliva i sitt etablissement

samt anläggningarna vid Barkarby flygfält skulle disponeras för militära

ändamål, företaga en översiktlig planering rörande det framtida utnyttjandet

av Järvafältet, varvid borde angivas vilka delar av fältet som borde

reserveras för statliga ändamål och vilka delar som kunde avses för bostadsbebyggelse

och andra ändamål.

Sedermera fann Kungl. Maj :t, med återkallande av förenämnda den 28

april 1961 lämnade uppdrag, genom beslut den 6 september 1962 gott uppdraga

åt fastighetsnämnden att dels, i samråd med chefen för armén, till

Kungl. Maj :t avgiva förslag till anskaffning av förläggnings- och övningsområden

för I 1 och Ing 1 vid flyttning från Järvafältet till andra förläggningsplatser

i Stockholms närhet, dels ock, med utgångspunkt i att anläggningarna

vid Barkarby flygfält under överblickbar tid skulle disponeras för

militära ändamål, företaga den översiktliga planering rörande det framtida

utnyttjandet av Järvafältet, som angivits i beslutet den 28 april 1961. I samband

härmed bemyndigade Kungl. Maj :t chefen för försvarsdepartementet

att meddela fastighetsnämnden de närmare anvisningar som kunde erfordras

för utredningsarbetets bedrivande.

Med stöd av nämnda bemyndigande anmodade chefen för försvarsdepartementet

i skrivelse den 8 oktober 1962 fastighetsnämnden att vid fullgörande

av Kungl. Maj :ts förenämnda uppdrag den 6 september 1962 föreslå avgränsning

av förläggnings- och övningsområden för I 1 och Ing 1 inom UpplandsBro

respektive1 östertälje kommuner i huvudsaklig anslutning till markområden

som för vartdera förbandet utmärkts på skrivelsen bifogade kartblad.

Genom beslut den 12 oktober 1962 uppdrog Kungl. Maj :t slutligen åt fortifikationsförvaltningen

att efter anvisningar av chefen för armén i samråd

med fastighetsnämnden uppgöra och till Kungl. Maj :t inkomma med

förslag till byggnadsprogram för anordnande av kasernetablissement för

I 1 och Ing 1 å de nya förläggningsplatserna för förbanden.

Efter förslag i propositionen 1962: 190 har 1962 års riksdag (SU 191;

rskr 403) å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1962/63 å driftbudgeten

under fjärde huvudtiteln till Utredningar rörande förflyttning av vissa förband

från Järvafältet m. m. anvisat ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.

Med anledning av det genom Kungl. Maj :ts förenämnda beslut den 6 september

1962 lämnade uppdraget har fastighetsnämnden med skrivelse den

1 Östertälje kommun fr.o.m. den 1 januari 1963 inkorporerad med Södertälje stad.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 18t år 1963

26 juni 1963 framlagt förslag till anordnande av förläggnings- och övningsområden

för I 1 inom ett område av omkring 5 000 hektar i Upplands-Bro

kommun, Uppsala län, samt för Ing 1 inom ett område om ca 1 400 hektar

i Södertälje stad och Turinge kommun, Stockholms län.

Över fastighetsnämndens förslag har yttranden avgivits av överbefälhavaren,

chefen för armén, chefen för flygvapnet, fortifikationsförvaltningen,

järnvägsstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen,

byggnadsstyrelsen, luftfartsstyrelsen, kammarkollegiet, riksantikvarieämbetet,

domänstyrelsen, lantbruksstyrelsen, skogsstyrelsen, statens naturvårdsnämnd,

länsstyrelsen i Stockholms län, länsstyrelsen i Uppsala län, svenska

naturskyddsföreningen, Upplands-Bro kommun, Södertälje stad, Turinge

kommun och Stockholmstraktens regionplanenämnd.

Fastighctsnämndens förslag till anskaffning av förläggnings- och övningsområden

för I 1 och Ing 1

Fastighetsnämnden erinrar till en början om att det av chefen för försvarsdepartementet

för I 1 anvisade området ligger på ett avstånd från

Stockholms centrum av ca 25 km. Närmaste tätort är Kungsängen, omkring

4 km från området. — Avståndet från Stockholms centrum till det område,

som anvisats för Ing 1, är ca 35 km. Från Södertälje centrum till området är

avståndet ca 6 km.

För fullföljande av sitt uppdrag har fastighetsnämnden vid besök inom

de båda områdena studerat förhållandena därstädes. Särskild uppmärksamhet

har därvid ägnats frågorna om de blivande förläggnings- och övningsområdenas

omfattning och avgränsning med hänsyn till användbarhet för avsedda

ändamål samt med hänsyn till uppkommande konsekvenser främst

för aktuella planer på samhällsutbyggnad och ur social synpunkt.

I det följande behandlas de båda ifrågavarande områdena vart för sig. I

I 1-området

Fastighetsnämnden har tagit del av hur enligt chefens för armén uppfattning

ett för I 1 avsett område (I 1-området), som i huvudsak ansluter sig

till det av chefen för försvarsdepartementet anvisade markområdet i Upplands-Bro

kommun, bör utnyttjas. Härvid har olika övningsexempel demonstrerats

för nämnden. Nämnden har vidare skaffat sig kännedom om

resultatet av inom Stockholmstraktens regionplanekontor utfört arbete med

regionplan för Kungsängenområdet. På grundval av vad sålunda inhämtats

har nämnden funnit att I l-oinrådet bör avgränsas såsom framgår av en

kartskiss (Bilaga B). Området omfattar, frånräknat vissa bostadsfastigheter

och markområden som icke bör förvärvas av kronan, en markareal av

ca 5 000 hektar, varav omkring 3 750 hektar är belägna inom Västra Ryds

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 18k år 19C>3

socken och återstoden, omkring 1 250 hektar, inom Håbo-Tibble socken.

Huvudparten av marken, omkring 4 790 hektar, är i enskild ägo, under det

att omkring 130 hektar är i kommunal ägo och omkring 80 hektar utgöres

av ecklesiastik mark. Området delas av en i nordvästlig-sydostlig riktning gående

öppen dalsträckning, som i sydost vidgar sig och övergår i en i huvudsak

öppen, småkuperad terräng. Sistnämnda typ av terräng förekommer

även i områdets södra del och, i mindre utsträckning, norr om Lej ondaissjön

och vid Torsätra. I övrigt består området i huvudsak av skogsmark.

Ett dominerande höj dparti finns vid Granhammar.

Fastighetsnämnden anför, att nämnden i den mån så varit möjligt anpassat

I 1-områdets gränser till befintliga fastighetsgränser. Vid gränsdragningen

i väster har det icke kunnat undvikas att vissa brukningsenheter

kommit att sönderdelas. Härvid har emellertid föreliggande möjligheter att

genom ägoutbyten eller andra rationaliseringsåtgärder möjliggöra brukningsenheternas

fortsatta bestånd beaktats. Vid bestämmande av områdets

gräns i söder och sydväst har avsevärda delar av två jordbruksegendomar

— Granhammar och Brunna — måst tillföras området. Återstoden av Granhammars

egendom och en del av vad som återstår av Brunna egendom torde

emellertid enligt nämnden komma att tagas i anspråk för samhällsbildning.

Inom I 1-områdets gränser finns ett avsevärt antal avstyckade bostadsfastigheter,

de flesta av fritidstyp. Huvudparten av dessa, omkring 105 stycken,

är så belägna att de antas kunna utnyttjas för sitt nuvarande ändamål även

efter det kronan tagit området i bruk. Det anses därför icke vara nödvändigt

att de nu förvärvas av kronan.

Från kronans markförvärv bör enligt nämndens mening vidare undantagas

ett markområde om ca 10,5 hektar för en trädgårdsanläggning och ett

markområde om ca 13,5 hektar för Västra Ryds kyrka med kyrkogård samt

i anslutning till kyrkan liggande prästgård och församlingshem.

Enligt vad fastighetsnämnden inhämtat från chefen för armén behöver

ett förläggnings- och övningsområde för ett normalinfanteriregemente teoretiskt

omfatta omkring 3 200 hektar (ca 1 000 hektar för handövningsfält,

ca 2 000 hektar för skjutfält och ca 200 hektar för kasernområde). Härvid

förutsättes dock att handövningsfältet i huvudsak bestar av smabruten,

för militära övningar väl användbar terräng, att stridsskjutningsområdena

inom fältet kan väljas så att gynnsammast möjliga övertäckning erhålles

mellan riskområdena och att fältet uteslutande gränsar mot mark, vilken

kan utnyttjas för intagande av utgångslägen och förflyttningar av förband

i samband med övningar inom området. Enligt fastighetsnämndens mening

föreligger dessa förutsättningar endast i begränsad omfattning i detta fall,

vilket medför att I 1-området måste erhålla större areal än den nyss angivna

för att betingelserna för övningarna skall bli tillfredsställande. Sålunda

är tillgången på småbruten terräng, belägen så att den kunnat infogas i 11-om
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungi. Maj.ts proposition nr 18b år 1963

rådet, begränsad. Genom den föreslagna avgränsningen har emellertid relativt

stora sammanhängande arealer av denna terrängtyp kunnat tillföras

området. Skjutfältet måste omfatta närmare 2 300 hektar genom att möjligheten

till övertäckning av riskområdena vid stridsskjutningar från två

mitt emot varandra belägna kompanistridsbanor på grund av terrängens

beskaffenhet är mindre inom detta område än vad chefen för armén utgått

från vid förenämnda teoretiska beräkning.

Vid avgränsningen av I 1-området har fastighetsnämnden vidare beaktat

att söder om området avses skola genomföras en omfattande samhällsbildning,

som torde komma att beröra avsevärda markområden från terrängpartierna

kring Kungsängen samt sjöarna Lillsjön och örnässjön i nordlig och

nordöstlig riktning upp emot I 1-områdets sydöstliga del. I väster gränsar

I 1-området till en mindre del till Lejondalssjön och i övrigt till en öppen

bygd, som är relativt tätbefolkad och mycket splittrad i mindre brukningsenheter.

I norr och öster slutligen gränsar I 1-området till Sigtunafjärden och

Skarven, vilket i och för sig innebär uppenbara fördelar för såväl övningsverksamheten

inom området som möjligheterna att i framtiden hävda området

mot andra samhälleliga behov. Nämnda förhållanden begränsar emellertid

kraftigt möjligheterna att utnyttja kringliggande mark för intagande av

utgångslägen för övningar m. m. Enligt fastighetsnämndens mening måste

I 1-området därför ges sådan omfattning att tillämpningsövningar i skyttebataljon,

åtminstone i vad avser anfall och avvärj ningsstrid, kan genomföras

i huvudsak inom området.

Vid fastställande av I 1-områdets storlek har fastighetsnämnden även beaktat

att inom området kommer att bedrivas en övnings- och utbildningsverksamhet,

som till sin omfattning avsevärt överstiger den vid ett normalinfanteriregemente.

Sålunda är utbildningskontingenten vid I 1 något större än vid

ett normalinfanteriregemente, vartill kommer SkyddS. För SkyddS erfordras

tillhopa ca 300 hektar mark. Vissa förband och skolor, som nu bedriver

övningsverksamhet på Järvafältet, exempelvis Livgardesskvadronen (Kl)

och krigsskolan (KS), torde också i framtiden komma att hänvisas till

I 1-området. Närheten till Stockholm torde vidare göra området begärligt

för alt tillgodose centrala stabers och förvaltningars behov av terräng för

övningar och försöksverksamhet in. m. Detsamma gäller även för vissa frivilliga

försvarsorganisationers verksamhet.

Vid avgränsningen av I 1-området har fastighetsnämnden vidare beaktat

angelägenheten av att området redan från början dels erhåller sådan storlek

att detsamma i sig rymmer en viss markreserv för att möta de framtida anspråk

på ytterligare övningsutrymme, som erfarenhetsmässigt brukar uppkomma,

och dels ges lämplig utformning med hänsyn till föreliggande planer

på samhällsbildning.

Fastighetsnämnden framhåller i detta sammanhang vikten av att I 1-området

i sin helhet av vederbörande planläggande organ för framtiden reserve
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 184 år 1963

ras såsom militärt förläggnings- och övningsområde och att angränsande

mark planlägges med hänsyn härtill. I ett preliminärt förslag till utvidgning

av regionplanen för Stockholmstrakten till att omfatta den tidigare i planen

icke inneslutna Upplands-Bro kommun har dessa förhållanden också beaktats.

Förslaget, som i princip godkänts av regionplanenämnden, upptar en

vägförbindelse från europaväg 18 och det planerade samhället söder om

I 1-området genom områdets sydöstligaste del och vidare över Munkholmen

mot Upplands Väsby. Fastighetsnämnden framhåller, att en sådan väg icke

är aktuell och att den ej bör utgöra hinder för den nu föreslagna avgränsningen

av I 1-området. Nämnden förutsätter emellertid att den ifrågavarande

delen av området, inom vilken kasernetablissemenlet avses skola uppföras,

utnyttjas så att vägen kan komma till utförande söder om etablissementet

utan ingrepp i byggnadsbeståndet, om trafikbehovet i framtiden skulle framtvinga

densamma. Enligt nämndens mening bör emellertid andra möjligheter

att tillgodose ett sådant framtida trafikbehov i första hand prövas.

Fastighetsnämnden föreslår, att I 1-området disponeras på följande sätt.

Kasernetablissementet bör uppföras i anslutning till gårdsområdet vid Granhammar,

där markförhållandena bedömes vara gynnsamma härför. En sådan

lokalisering av etablissementet erbjuder därjämte goda möjligheter till

kommunikation med det blivande samhället söder om I 1-området och, vilket

är angeläget med hänsyn till utbildningsverksamhetens rationella bedrivande,

med övningsområdets olika delar. — För passövningar bör de

småbrutna terrängavsnitten norr, väster och nordväst om det föreslagna

kasernområdet utnyttjas medan områdets norra del avses för stridsskjutningar.

Stridsskjutningsområdet gränsar i norr och nordost till Sigtunafjärden

och Skarven. Enligt fastighetsnämndens mening bör det eftersträvas

att stridsskjutningsområdet så litet som möjligt kommer att beröra nämnda

farvatten.

Enär I 1-området delvis är beläget inom kontrollzonen för storflygplatsen

Arlanda och i sin helhet inom Stockholms terminalområde kommer det av

flygsäkerhetsskäl icke att bli möjligt att inom området bedriva skjutning

annat än med flackbanevapen. Riskzonen får därvid en högsta höjd av 300

meter över marken. Enligt vad nämnden inhämtat hos chefen för flygvapnet

är risken för oavsiktlig inflygning i en riskzon med denna begränsade höjdutsträckning

liten. På grund av brister eller felaktigheter i navigeringsutrustning

och genom inflytande av den mänskliga faktorn anses dock oavsiktliga

inflygningar icke kunna helt uteslutas. Allt slags skjutning med granatkastare

måste sålunda företagas på annat håll, vilket innebär olägenheter

ur utbilduingssynpunkt. Enligt av chefen för armén verkställd preliminär

utredning föreligger behov av omkring 60 skjutdagar per år för granatkastarskjutningar

vid I 1. Cirka hälften av detta behov kan täckas genom utnyttjande

av andra befintliga skjutfält i närheten. Återstående behov bör

enligt chefen för armén tillgodoses i samband med att övnings- och skjutfält

inom IV. militärområdet av andra skäl utvidgas.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 18b år 1963

Beträffande markbeskaffenheten inom I 1-området har fastighetsnämnden

inhämtat uppgifter från Sveriges geologiska undersökning. De inhämtade

uppgifterna stöder den uppfattning om markbeskaffenheten inom

I 1-området, som nämnden erhållit vid sitt eget studium av förhållandena

därstädes, nämligen att det med hänsyn till denna icke skall behöva uppstå

några särskilda problem med avseende å områdets utnyttjande för avsett militärt

ändamål.

Fastighetsnämnden anför, att i den trakt där I 1-området är beläget jordbruk

med skogsbruk är den dominerande näringsgrenen. Totalt beröres,

förutom 3 skogsegendomar i Håbo-Tibble socken, 25 självständiga brukningsenheter.

Av dessa är 18 belägna i Västra Ryds socken och 7 i HåboTibble

socken. Enligt fastighetsnämndens mening bör det undersökas huruvida

icke Lövsta gård och den nordvästra delen av Negelstena egendom med

hänsyn till avsedd användning skulle kunna i framtiden av kronan utarrenderas

till i huvudsak betesdrift. Vidare bör den del av Brunna egendom,

som icke avses ingå i I 1-området och som icke erfordras för den nya samhällsbildningen,

kunna i framtiden drivas som ett självständigt familjejordbruk.

Härvid skulle erhållas en ur miljösynpunkt önskvärd buffertzon mellan

övningsområdet och det blivande samhället.

Ett 20-tal jordbruksföretag måste emellertid upphöra i samband med att

I 1-området anskaffas. Av dessa egendomar torde emellertid ett 10-tal vara

att anse såsom s. k. rationaliseringsfastigheter, vilka oavsett kronans markförvärv

kan förväntas komma att inom överskådlig tid upphöra som självständiga

enheter. Övriga enheter däremot är storjordbruk eller familjejordbruk,

som torde ha haft goda framtidsmöjligheter som bärkraftiga företag.

I 1-området genomkorsas i nordvästlig-sydlig riktning av tre intill

varandra liggande kraftledningar, vilka måste omläggas till en sydligare

sträckning.

I 1-området genomkorsas av länsväg nr 550 från Håbo-Tibble över Tranbygge

mot Kungsängen. Helt inom området ligger länsväg nr 551 (Lerberga

—Västra Ryds kyrka—Sundby—Tranbygge). Denna väg samt den del av väg

nr 550, som ligger inom området, kommer efter det området tagits i bruk för

I 1 :s räkning icke längre att kunna bibehålla sin karaktär av allmänna

vägar. Fastighetsnämnden förutsätter dock att den ifrågavarande delen av

väg nr 550, i den mån så är möjligt med hänsyn till den militära övningsverksamheten,

skall kunna utnyttjas för sådan civil trafik, som betingas

av att en avsevärd del av den bofasta befolkningen skall kunna kvarbo inom

området samt att ett stort antal avstyckade bostadsfastigheter innanför områdets

gränser icke nu skall förvärvas av kronan. Under alla förhållanden

måste dock vid vissa stridsskjutningar väg nr 550 helt avstängas för trafik

mellan Tranbygge och Stentorp. För den i Lövsta-området kvarboende befolkningen

synes därför den befintliga allmänna vägen väster Lejondalssjön

böra komma till användning. Väg nr 551 mellan Lerberga och Västra Ryds

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 184 år 1963

kyrka måste kunna nyttjas för civil trafik till och från kyrkan, prästgården

och pensionärshemmet.

Fastighetsnämnden framhåller, att uppförande av nytt kasernetablissement

vid Granhammar och utförande av huvuddelen av för I 1-områdets utnyttjande

erforderliga vägar och övningsanordningar måste föregå regementets

utflyttande från Järvafältet. Den del av Granhammars egendom, som

ligger inom I 1-området, bör därför tillträdas av kronan så snart ske kan

efter det att statsmakternas beslut om anskaffande av området föreligger.

Med hänsyn till att omkring två tredjedelar av nämnda egendom kommer att

ligga inom I 1-området har fastighetsnämnden utgått från att kronan måste

inlösa egendomen i dess helhet. Då emellertid den utanför I 1-området liggande

delen av egendomen torde komma att erfordras för planerad samhällsutbyggnad

i Kungsängenområdet, bör denna del ställas till förfogande

härför.

Vad beträffar övriga delar av I 1-området, bör enligt nämnden, tidpunkten

för kronans tillträdande av fastigheterna väsentligen bli beroende av skäligt

hänsynstagande till önskemålen härutinnan från nuvarande fastighetsägare.

Nämnden anser sig dock böra utgå från att kronan senast under år 1968 skall

ha tagit området i dess helhet i besittning. Nämnden räknar nämligen

med att uppförande av nytt kasernetablissement och utförande av erforderliga

övningsanordningar m. m. inom området bör kunna ske i sådan takt

att I 1 skall kunna flytta från sin nuvarande förläggning på Järvafältet någon

gång under åren 1969—1970. Även om huvuddelen av I 1-området icke

behöver tagas i besittning av kronan förrän under år 1968, blir det självfallet

erforderligt att kronan dessförinnan får tillträde till den mark, som

behöver tagas i anspråk för anläggningsarbeten avseende övningsanordningar,

vägar m. m.

Inom I 1-området är på de fastigheter och delar av fastigheter, som kronan

enligt fastighetsnämndens förslag nu bör förvärva, bosatta i runt tal

290 personer, fördelade på ca 90 familjer. Samtliga utom ett par familjer,

omfattande ca 10 personer, är beroende av inkomst av jordbruk eller av

jordbruksarbete. Fastighetsnämnden anser att i runt tal 110 personer, fördelade

på ca 35 familjer, om de så önskar och detta är lämpligt med hänsyn

till deras framtida försörjningsmöjligheter, skall kunna kvarbo inom

I 1-området även efter det att kronan tagit detsamma i besittning. Så är i

princip fallet beträffande dem som bor inom andra delar av området än dem

som avses nyttjas för kasernanläggningen, för stridsskjutningar eller för

passövningar. Fastighetsnämnden räknar sålunda med att under alla förhållanden

i runt tal 180 personer, fördelade på ca 55 familjer, måste flytta

från sina nuvarande bostäder i samband med att kronan tar I 1-området

i bruk.

Vid bedömning av de med I 1-områdets anskaffande förenade konsekvenserna

för jordbruksbefolkningen bör enligt fastighetsnämndens uppfattning

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 184 år 1963

hänsyn tagas till att ett 10-tal av de mindre gårdarna inom området icke i

längden torde ha kunnat bereda sina brukare en tillfredsställande bärgning.

Genom att kronan förvärvar dessa gårdar torde den omställningsprocess, som

utvecklingen inom jordbruket i många fall tvingar fram, underlättas. Vad

beträffar övriga brukningsenheter inom området torde med hänsyn till dessas

värden och storleken av de köpeskillingar, som kan beräknas utgå, några

allvarligare sociala problem icke behöva uppkomma för ägarna och dessas

familjer.

För den del av den bofasta befolkningen, som inte brukar egna gårdar men

ändock direkt eller indirekt har sin utkomst av jordbruket, t. ex. lantarbetare,

kommer nedläggande av jordbruksdriften inom huvuddelen av I 1-området

att kunna medföra sysselsättningssvårigheter. Fastighetsnämnden förutsätter

att — därest ifrågavarande omställningsproblem skulle bli av större

räckvidd -— samråd tages med vederbörliga regionala och lokala myndigheter

för vidtagande av åtgärder för att underlätta omplaceringen av den

friställda arbetskraften.

Fastighetsnämnden berör i detta sammanhang ett förhållande av stor betydelse

för personalen vid I 1 och då i första rummet för de fast anställda.

En förutsättning för att ett förband av ifrågavarande storlek — drygt 300

fast anställda — skall kunna till sig knyta och i längden behålla erforderlig

personal får anses vara att personalen å förläggningsorten kan erbjudas

skälig samhällelig service i form av bostadsmöjligheter, tillgång till affärer

av skilda slag, möjligheter att bereda barnen skolutbildning upp till studentexamen,

tillfällen till nöjen och annan fritidssysselsättning m. m. Denna förutsättning

torde komma att föreligga i detta fall. Såsom fastighetsnämnden

redan antytt är nämligen avsikten att söder om I 1-området genomföra en

omfattande samhällsbildning. Enligt den preliminära skiss till regionplan

för Kungsängenområdet, som uppgjorts inom Stockholmstraktens regionplanekontor,

avses denna samhällsbildning komma att beröra avsevärda

markområden från terrängpartierna kring Kungsängen samt sjöarna Lillsjön

och örnässjön i nordlig och nordöstlig riktning upp emot I 1-områdets

sydöstliga del. I den tänkta omfattningen förutsättes det nya samhället

komma att rymma 25 000 å 30 000 människor. Ett samhälle av denna storlek

ger underlag för ett välutrustat kommersiellt centrum och tillsammans

med kringliggande bygd för ett eget gymnasium. — Det är angeläget att tillräckliga

servicemöjligheter står till buds redan vid den tidpunkt, då regementet

beräknas slutligt kunna utflytta till det nya området, enligt nämndens

beräkning tidigast under år 1969. Det får därför anses vara av synnerlig

vikt alt erforderligt planarbete och andra förberedelser sker med sikte på att

den avsedda samhällsbildningen skall kunna komma igång så snart som

möjligt.

Enligt sammanställning, som på fastighetsnämndens begäran gjorts av

riksantikvarieämbetet, finns inom I 1-området mer än 700 ovan marken syn2*

— Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 184

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 184 år 1963

liga fornlämningar, fördelade på 75 platser. Fornlämningarna i fråga är

icke av den art att de enligt ämbetets uppfattning kan utgöra hinder för

att det avsedda förläggnings- och övningsområdet anordnas. Ämbetet har

emellertid förklarat sig i princip anse att alla inom stridsskjutnings-, kasernoch

passövningsområden belägna fornlämningar måste undersökas och

borttagas, såvida icke betryggande skyddsområden kan avsättas omkring

dem. Övriga fornlämningar anser ämbetet tills vidare icke behöva undersökas,

såvida de icke kan förväntas bli berörda av planerade anläggningar.

Ämbetet anser det dock vara nödvändigt att även dessa lämningar markeras

i terrängen genom anslagstavlor och inhägnas i de fall detta kan anses erforderligt.

Några av herrgårdsanläggningarna inom I 1-området måste enligt

riksantikvarieämbetet tillmätas ett framträdande kulturhistoriskt värde,

främst Granhammar, Tranbygge och Torsätra. Huvudbyggnaden på Granhammar

liksom vissa av husen på Tranbygge är enligt ämbetets uppfattning

av sådant värde att de bör upptagas i förteckningen över statliga byggnadsminnesmärken.

Enligt fastighetsnämndens mening är det icke erforderligt att andra fornlämningar

än de, som är belägna inom avsedda målområden vid stridsskjutningar

eller som kan beräknas bli förstörda vid de byggnads- och andra anläggningsarbeten,

som måste föregå regementets utflyttning till I 1-området,

dessförinnan undersökes och borttages på försvarets bekostnad. Genom avsättande

av skyddsområden, utmärkning och instruktionsföreskrifter bör

övriga förekommande fornlämningar skyddas från förstörelse.

Fastighetsnämnden förklarar vidare, att nämnden icke vill motsätta sig

ett av riksantikvarieämbetet framfört förslag att på försvarets bekostnad

få utföra inventering och dokumentering av samtliga byggnader inom

I 1-området samt byggnadshistoriska undersökningar av sådana byggnader

inom området av mera framträdande intresse, som måste rivas eller genomgripande

omgestaltas.

Ing 1-området

Fastighetsnämnden har närmare tagit del av hur enligt chefens för armén

uppfattning ett för Ing 1 avsett område (Ing 1-området), som i huvudsak

ansluter sig till det av chefen för försvarsdepartementet anvisade markområdet

i Södertälje stad, bör utnyttjas. Härvid har olika övningsexempel demonstrerats

för nämnden. På grundval härav har nämnden funnit att Ing

1-området bör avgränsas såsom framgår av en kartskiss (Bilaga C). Området

omfattar en markareal av ca 1 400 hektar, varav omkring 985 hektar

är belägna inom Södertälje stad, och återstoden, omkring 415 hektar,

inom Turinge socken, Turinge kommun. Huvudparten av marken, omkring

1 060 hektar, är i enskild ägo, under det att omkring 340 hektar utgöres av

domänmark. Området är beläget mellan två större sjöar, Måsnaren i nordost

och Vällingen i sydväst. I områdets södra del finns en mindre, långsträckt

opaginerad Kontrollera mot PDF

n

Kungl. Maj.ts proposition nr 184 år 1963

sjö, Långsjön. I huvudsak öppen, småkuperad terräng finns i områdets

nordöstra del i anslutning till gårdspartiet vid Almnäs samt, i mindre utsträckning,

i sydväst mellan sjöarna Vällingen och Långsjön. I övrigt hestår

området huvudsakligen av skogsmark.

Fastighetsnämnden framhåller, att Ing 1-oinrådets gränser helt kunnat

anpassas till befintliga fastighetsgränser. Vid bestämmande av gränsen i

väster och nordväst har en avsevärd del av kronoparken Turinge, nämligen

den söder om järnvägen belägna delen, ansetts böra ingå i Ing 1-området.

I Ing 1-områdets sydvästra del finns två avstyckade bostadsfastigheter, som

beräknas kunna utnyttjas för sitt nuvarande ändamål även efter det att kronan

tagit området i bruk. Det är därför icke nödvändigt att de nu förvärvas

av kronan.

Enligt vad fastighetsnämnden inhämtat från chefen för armén behöver

ett förläggnings- och övningsområde för ett normalt ingenjörregemente

teoretiskt omfatta omkring 600 hektar. För att denna normalstorlek skall

förslå förutsättes dock att förbandets behov av stridsskjutningar tillgodoses

genom att detsamma hänvisas till närliggande skjutfält.

Fastighetsnämnden framhåller, att vid fastställande av Ing 1-områdets

storlek emellertid bör beaktas att inom området kommer att bedrivas en övnings-

och utbildningsverksamhet, som till sin omfattning avsevärt överstiger

den från vilken chefen för armén utgått vid den teoretiska beräkningen

av markbehovet för ingenjörförbanden. Sålunda är utbildningskontingenten

vid Ing 1 större än vid något annat ingenjörförband. Till Ing 1 kommer vidare

IngKAS och FältarbS att vara anslutna även i fortsättningen. Härtill kommer

att en för totalförsvaret gemensam bombröjningsskola föreslagits skola

anslutas till Ing 1. Dessa tre skolor torde tillsammans behöva ha tillgång till

omkring 300 hektar mark för sin utbildnings- och övningsverksamhet. En

ytterligare omständighet, som bidrager till att Ing 1-området kommit att

omfatta avsevärt större areal än vad som teoretiskt beräknas som erforderligt

för ett ingenjörförband, är att i direkt anslutning till det av chefen för

försvarsdepartementet anvisade markområdet finns tillgång till domänmark,

som är lämplig såsom mål- och riskområde vid stridsskjutningar.

Detta möjliggör att regementets behov av stridsskjutningar i huvudsak kan

tillgodoses inom det egna övningsfältet, vilket starkt kommer att befrämja

utbildningsverksamhetens rationella bedrivande. Det avsedda stridsskjutningsområdet

omfattar ca 400 hektar.

I och för sig hade Ing 1-området icke behövt omfatta mer mark söder om

Långsjön än som medgivit denna sjös utnyttjande för erforderliga övningar

i överskeppning in. in. Föreliggande risker för en omfattande sekundärbebyggelse

i anslutning till sjön Vällingens norra strand samt det förhållandet

all området mellan de båda sjöarna består av tre brukningsenheter, vilka

till avsevärda delar i vart fall måste förvärvas av kronan, nödvändiggör enligt

fastighetsnämndens mening att nämnda brukningsenheter i sin helhet

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungi. Maj. ts proposition nr 18b år 1963

förvärvas för att ingå i Ing 1-området. Härvid har fastighetsnämnden även

beaktat angelägenheten av att området redan från början erhåller sådan storlek

att detsamma i sig rymmer en viss markreserv för att möta de framtida

anspråk på ytterligare övningsutrymme som erfarenhetsmässigt brukar uppkomma.

Av skäl motsvarande dem som anförts beträffande I 1-området framhåller

fastighetsnämnden även för Ing 1-områdets del vikten av att detsamma i sin

helhet av vederbörande planläggande organ reserveras såsom militärt förläggnings-

och övningsområde.

Fastighetsnämnden föreslår, att Ing 1-området i huvudsak disponeras på

följande sätt. Kasernetablissementet bör uppföras i anslutning till gårdsområdet

vid Almnäs, där markförhållandena bedömes vara relativt gynnsamma

härför. En sådan lokalisering av etablissementet erbjuder därjämte

goda möjligheter till kommunikation med Södertälje stad och med de olika

delarna av övningsområdet. -—- Tillämpningsövningar i broslagning, färjning

och överskeppning bör förläggas till Långsjön i Ing 1-områdets södra

del, medan stridsskjutningsverksamheten bör förläggas till områdets västra

del, varvid i huvudsak tages i anspråk förenämnda domänmark.

Fastighetsnämnden har från Sveriges geologiska undersökning inhämtat

uppgifter rörande markbeskaffenheten inom Ing 1-området. De inhämtade

uppgifterna stöder den uppfattning om markbeskaffenheten inom området,

som nämnden erhållit vid sitt eget studium av förhållandena därstädes, nämligen

att det med hänsyn till denna icke skall behöva uppstå några särskilda

problem med avseende å områdets utnyttjande för avsett militärt ändamål.

— Härvid är dock att märka att de närmare studier, som utförts beträffande

Ing 1-områdets disposition, givit vid handen att inom detsamma icke finns

tillgång till sådan mark — lättarbetad sand- och grusmark — som krävs

för att formella övningar i användningen av maskiner för schaktning och

grävning skall kunna genomföras utan att maskinerna onormalt förslites.

Fastighetsnämnden föreslår därför att ett för ändamålet lämpligt, av chefen

för armén förordat markområde om ca 7,5 hektar, beläget inom Södertälje

stad sydöst om sjön Vällingen, förvärvas av kronan i samband med att

Ing 1-området anskaffas.

Fastighetsnämnden anför, att även i den trakt, där Ing 1-området är beläget,

jordbruk med skogsbruk är den dominerande näringsgrenen. Totalt beröres,

förutom del av Turinge kronopark i Turinge socken, 8 självständiga

brukningsenheter av fastighetsnämndens förslag till avgränsning av området.

Av dessa är 5 belägna i Södertälje stad och 3 i Turinge socken.

Fastighetsnämnden räknar med att de delar av Ing 1-området, som är belägna

söder och sydväst om Långsjön, kommer att av kronan utnyttjas på

sådant sätt att marken kan brukas även efter det kronan förvärvat densamma

och tagit den i besittning. Övriga delar av området, tillhopa omfattande

närmare 80 procent av den privatägda marken, måste upphöra såsom jord
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 18b år 1963

15

bruksföretag i samband med att området anskaffas. Endast en av dessa brukningsenheter,

Almnäs gård, som omfattar en landareal av ca 745 hektar, torde

med hänsyn till sin omfattning äga förutsättningar att bestå på längre sikt.

Övriga jordbruksföretag, som måste nedläggas, torde vara att anse såsom

s. k. rationaliseringsfastigheter, vilka oavsett kronans markförvärv inom

överskådlig tid kan förväntas komma att upphöra som självständiga enheter.

Ing 1-områdets nordligaste del genomkorsas på en sträcka av ca 2,5 km

av järnvägen Stockholm—Eskilstuna med hållplats (Almnäs) inom området.

Fastighetsnämnden räknar icke med att några störningar för järnvägsdriften

skall behöva uppstå till följd av att området tages i anspråk för det

avsedda ändamålet. Nämnden förutsätter, att erforderlig kommunikation

mellan kasernområdet vid Almnäs och Södertälje stad skall ske via vägförbindelse,

som anordnas planfri i förhållande till järnvägen.

Södra delen av Ing 1-området genomkorsas mellan de båda sjöarna Långsjön

och Vällingen av länsväg nr 516. I områdets norra del går vidare länsväg

nr 518 från Almnäs hållplats i huvudsak i nordvästlig riktning. Fastighetsnämnden

förutsätter att dessa vägar skall kunna nyttjas för allmän trafik

även efter det området tagits i anspråk för regementet.

Fastighetsnämnden framhåller, att uppförande av nytt kasernetablissement

vid Almnäs och utförande av huvuddelen av för Ing 1-områdets utnyttjande

erforderliga vägar och övningsanordningar måste föregå regementets

utflyttande. Almnäs egendom bör därför tillträdas av kronan så snart

ske kan efter det att statsmakternas beslut om anskaffande av området

föreligger och uppgörelse träffats mellan kronan och egendomens ägare.

Vad beträffar övriga delar av Ing 1-området bör enligt nämnden tidpunkten

för kronans tillträdande av fastigheterna väsentligen få bli beroende av skäligt

hänsynstagande till önskemålen härutinnan från nuvarande fastighetsägare.

Fastighetsnämnden anser sig dock av motsvarande skäl som beträffande

I 1-området böra utgå från att kronan senast under år 1968 skall ha

tagit området i dess helhet i besittning. Även om nämnden alltså räknar med

att en avsevärd del av Ing 1-området icke skall behöva tagas i besittning av

kronan förrän under år 1968, blir det självfallet erforderligt att kronan dessförinnan

får tillträde till den mark, som behöver tagas i anspråk för anläggningsarbeten

avseende övningsanordningar, vägar m. in.

Fastighetsnämnden anför, att inom Ing 1-området på de fastigheter, som

kronan enligt nämndens förslag nu bör förvärva, är bosatta i runt tal 50

personer, fördelade på ett 15-tal familjer, vilka samtliga är beroende av inkomst

av jordbruk eller av jordbruksarbete. Fastighetsnämnden räknar med

att de delar av Ing 1-området, som är belägna söder och sydväst om Långsjön,

kommer att kunna brukas även efter det kronan förvärvat marken och

tagit den i besittning. Befolkningen inom ifrågavarande delar av Ing 1-området

— omkring 25 personer, fördelade på 6 familjer — torde kunna kvarbo

om de så önskar och om detta är lämpligt med hänsyn till deras framtida

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 184 år 1963

försörjningsmöjligheter. Återstoden av de inom Ing 1-området fast bosatta

— omkring 25 personer fördelade på 9 familjer — måste emellertid flytta

från sina nuvarande bostäder i samband med att kronan tar Ing 1-området

i bruk. Av de personer, som sålunda måste flytta, är de flesta — omkring

20 personer — bosatta på Almnäs egendom. Övriga är bosatta på två mindre

gårdar, vilka icke i längden torde kunna bereda sina brukare en tillfredsställande

bärgning. Med hänsyn till läget på arbetsmarknaden torde i de

flesta fall goda möjligheter förefinnas att arbete i orten eller på annat håll

skall kunna beredas dem, som genom nedläggande av jordbruksdriften inom

huvuddelen av Ing 1-området mister nuvarande anställningar.

Fastighetsnämnden framhåller i detta sammanhang, att den samhälleliga

service i form av bostadsmöjligheter, tillgång till affärer av skilda slag,

möjligheter att bereda barnen skolutbildning upp till studentexamen, tillfällen

till nöjen och annan fritidssysselsättning m. m., som personalen vid

ett förband av ifrågavarande storlek — inemot 300 fast anställda — måste

kunna räkna med, redan i stor utsträckning står till buds i Södertälje stad.

Vad beträffar bostadsmöjligheterna torde det emellertid vara tveksamt om

den fast anställda personalen redan vid den tidpunkt då regementet flyttar

ut kan beredas bostäder i tillräcklig omfattning. Stadens myndigheter är

emellertid enligt vad fastighetsnämnden under hand inhämtat beredda till

särskilda ansträngningar för att väntetiden för dem, som inte omedelbart

vid regementets flyttning kan beredas tillfredsställande bostäder på den nya

förläggningsorten, skall bli så kort som möjligt.

Enligt sammanställning, som på fastighetsnämndens begäran gjorts av

riksantikvarieämbetet, finns inom Ing 1-området ca 150 ovan marken synliga

fornlämningar, fördelade på 10 platser av vilka ingen är belägen inom

avsett stridsskjutningsområde. Fornlämningarna i fråga är icke av den art

att de enligt ämbetets uppfattning kan utgöra hinder för att det avsedda

förläggnings- och övningsområdet anordnas. Inom Ing 1-området finns en

järnvägsstation, en herrgårdsanläggning, 7 gårdsanläggningar och därutöver

ett trettiotal boningshus. Ingen av byggnaderna tillmäter riksantikvarieämbetet

sådant kulturhistoriskt värde, att ämbetet motsätter sig dess rivning

eller ombyggnad eller yrkar på särskilda skyddsföreskrifter. Fastighetsnämnden

förklarar att nämnden icke vill motsätta sig ett av riksantikvarieämbetet

framfört förslag att på försvarets bekostnad få utföra inventering och

dokumentering av samtliga byggnader inom Ing 1-området samt byggnadshistoriska

undersökningar av sådana byggnader inom området av mera

framträdande intresse, som måste rivas eller genomgripande omgestaltas.

Kostnader för markförvärven

För att möjliggöra beräkning av kostnaderna för förvärv av de fastigheter

inom I 1- och Ing 1-områdena, som kronan enligt fastighetsnämndens för
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungi. Maj.ts proposition nr 18b år 1963

slag nu skulle förvärva, har fastighetsnämnden låtit verkställa värdering av

mark och byggnader m. m. inom området. Med stöd av vad som framkommit

vid värderingen har fastighetsnämnden beräknat kostnaderna för förvärv

av båda områdena, intrångsersättning in. m. till i runt tal 65 000 000 kr.

Yttranden

Överbefälhavaren anser de föreslagna områdena vara i huvudsak lämpliga.

I 1 och Ing 1 måste av kuppförsvarsskäl förläggas till Stockholms närhet.

Detta förhållande jämte mobiliseringsförhållanden, sociala synpunkter m. in.

begränsar möjligheterna att finna för förbanden lämpliga förläggnings- och

övningsområden. Närheten till den expanderade storstaden, de geografiska

betingelserna samt befintlig civil byggnation medför dock främst för I 1

vidkommande att möjligheterna att utnyttja kringliggande mark för övningar

måste bedömas vara begränsade. Överbefälhavaren anser därför, att

de av fastighetsnämnden föreslagna storlekarna för förbandens områden

är väl motiverade. De kan dock icke, såsom fastighetsnämnden hävdat, anses

inrymma en viss markreserv. Beträffande I 1-området framhåller överbefälhavaren

att det är synnerligen angeläget att den i fastighetsnämndens

skrivelse omförmälda vägförbindelsen från europaväg 18 och det planerade

samhället söder om I 1-området genom områdets sydöstligaste del och vidare

över Munkholmen och Upplands Väsby ges en sådan sträckning, att den icke

påverkar den avsedda dispositionen av I 1-området. Det förhållandet att intet

av de föreslagna områdena av flygsäkerhetsskäl medger skjutning med

andra än flackbanevapen är av mindre betydelse vad beträffar Ing 1-området

men måste betraktas som en bestämd nackdel för I 1-områdets vidkommande.

Denna nackdel måste dock accepteras vägd mot önskvärdheten främst

från kuppförsvarssynpunkt av att förlägga förbanden nära Stor-Stockholm.

Som följd härav uppstår emellertid krav på att inom rimligt avstånd från

I 1-området ha tillgång till ett annat övningsfält, där skjutning med granatkastare

kan äga rum. Överbefälhavaren anser det angeläget att de sociala

nackdelarna för personalen i samband med förbandsflyttningarna begränsas;

utbildningsmöjligheter och fullgoda bostäder i form av hyreslägenheter,

egna hem och radhus på gynnsamma villkor bör sålunda kunna erbjudas

personalen i anslutning till de nya förläggningsplatserna. Överbefälhavaren

förutsätter slutligen att samtliga de kostnader som förorsakas av

förbandsförflyttningarna såväl på kapitalbudgeten som på driftbudgeten bestrids

av medel utanför försvarets kostnadsram.

Chefen för armén hävdar, att från militära utgångspunkter anledning icke

föreligger att flytta I 1 och Ing 1 från Järvafältet. Förbanden måste ur bland

annat kuppförsvars- och mobiliseringssynpunkt bibehållas i storstockholmsområdet.

Därest statsmakterna på grund av samhällsutvecklingen inom

stockholmsområdet bedömer att förhanden måste flytta, synes de föreslagna

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 18k år 1963

områdena vara de enda inom storstockholmsområdet, där förbanden kan

beräknas erhålla en för lång tid tryggad placering. Med hänsyn härtill

anser chefen för armén att områdena i sin helhet för framtiden måste reserveras

som militära förläggnings- och övningsområden. För att trygga

I 1-områdets användbarhet för framtiden måste emellertid den planerade

vägförbindelsen genom I 1-områdets sydöstligaste del flyttas utanför området

samt skjutningar med flackbanevapen upp till 300 meters höjd kunna

genomföras oberoende av luftfartsförhållandena inom Stockholms terminalområde.

I 1 behov av terräng för granatkastarskjutningar bör tillgodoses i

samband med planerad utvidgning av Göta livgardes övningsfält nordost

Enköping. Den av fastighetsnämnden föreslagna omfattningen och avgränsningen

av de båda områdena anser chefen för armén innebära en framsynt

lösning ägnad att undanröja framtida konfliktanledningar mellan civil och

militär verksamhet. Emellertid bör I 1-området — med undantag för området

kring Västra Ryds kyrka — med hänsyn till dess rationella utnyttjande

för militära övningar efter hand utrymmas från civil verksamhet. Förbandsförflyttningarna

får enligt chefen för armén icke genomföras förrän

erforderliga utbildningsbetingelser skapats och vid regementena anställd

personal erhållit bostäder och övrig samhällelig service på de nya förläggningsorterna.

Chefen för armén förutsätter slutligen att med förbandsflyttningarna

förenade utgifter bestrides utanför kostnadsramen för det militära

försvaret.

Chefen för flygvapnet har i princip intet att erinra mot den av fastighetsnämnden

föreslagna utformningen och användningen av I 1- och Ing 1-områdena.

Vid en försäljning av Järvafältet kommer emellertid F 8 att förlora

sin övningsterräng för markstridsutbildning, omfattande bland annat skjutbana

och motståndsnästen m. m. för stridsutbildning. Vid F 8 kommer efter

år 1965 att årligen utbildas cirka 450 värnpliktiga, vilka skall undergå utbildning

i markstridstjänst m. m. Eftersom årskontingenten inrycker i fyra

omgångar föreligger krav på terräng och utbildningsanordningar för nämnda

utbildning hela året för en styrka av cirka 75—125 man. Då I 1 nya område

synes vara det enda område som kan ifrågakomma för stridsutbildning

inom rimligt avstånd från Barkarby, bör F 8 upptagas bland de förband som

i framtiden hänvisas till I 1-området.

Fortifikationsförvaltningen har beträffande Ing 1-området icke något att

erinra vare sig mot den föreslagna gränsdragningen eller i fråga om principerna

för områdets användning. I 1-området är däremot enligt ämbetsverket

behäftat med vissa nackdelar. Ämbetsverket begränsar sig i sitt yttrande

till dessa nackdelar i den mån de berör det föreslagna kasernområdet

i anslutning till gårdsområdet vid Granhammar. Preliminära undersökningar

och överväganden har visat att det föreslagna kasernområdet är mycket

knappt tilltaget. Det är därför önskvärt att utvidga detsamma i östlig

eller sydlig riktning. Vid kontakt med regionplanekontoret har ämbetsver
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 18k år 1963

ket emellertid funnit att den i fastighetsnämndens skrivelse omförmälda

vägförbindelsen genom I 1-områdets sydöstligaste del måste, därest den

skulle komma till utförande, av vägtekniska skäl ges en sådan sträckning

att den kommer att medföra ett väsentligt intrång å det föreslagna kasernområdet.

Då detta redan är knappt tilltaget anser fortifikationsförvaltningen

att, därest ifrågavarande väg kommer till utförande, det icke är möjligt att

bygga ut ett rationellt utformat kasernområde med föreslagen placering vid

Granhammars gård.

Järnvägsstyrelsen förklarar sig icke ha något att erinra mot det föreslagna

I 1-området. Det förhållandet att Ing 1-området genomkorsas i sin nordligaste

del av järnvägen Södertälje—Eskilstuna anser järnvägsstyrelsen icke

komma att medföra några olägenheter för statens järnvägar, varvid dock

förutsättes att skjutplatser och skjutriktningar för skjutbanor och stridsskjutningsområde

väljes så att järnvägens område icke utsättes för risker

genom misstag eller olyckliga omständigheter. Liksom fastighetsnämnden

förutsätter styrelsen vidare, att kommunikationerna mellan kasernområdet

vid Almnäs och Södertälje stad skall ske via vägförbindelse som anordnas

planskild från järnvägen.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anför, att utflyttningen av I 1 berör

dels vissa inom och intill det föreslagna övningsområdet liggande länsvägar

samt dels en ifrågasatt tvärförbindelse mellan riksvägarna E 4 och E 18.

Beträffande länsvägarna har länsstyrelsen i Uppsala län i yttrande till

ämbetsverket framhållit, bland annat, att väg 553 väster om Lejondalssjön

och återstående delar av väg 550 måste sättas i ett tillfredsställande skick

i god tid före år 1970, då regementsflyttningen beräknas vara genomförd

och viss del av väg 550 upphör att vara allmän väg, att allmän väg fortfarande

bör finnas söderifrån från E 18 till Västra Ryds kyrka samt att erforderliga

medel till den vägupprustning, som förorsakas genom den föreslagna regementsförflyftningen,

hör inräknas i kostnaderna för densamma. Väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen förklarar, att ämbetsverket i princip icke ställer sig:

avvisande till en omdaning av länsvägnätet i enlighet med de av länsstyrelsen

angivna riktlinjerna. Denna fråga liksom frågan om bestridandet av de härav

föranledda kostnaderna bör enligt ämbetsverket bli föremål för detaljöverläggningar

mellan berörda parter. Beträffande den ifrågasatta tvärförbindelsen

mellan E4 och E 18 framhåller ämbetsverket att någon utbyggnad

av en sådan väg icke nu är aktuell och att frågan med hänsyn till nuvarande

begränsade investeringsmöjligheter icke kan förväntas bli aktuell inom

överskådlig tid. Huruvida en tvärled kan bli aktuell längre fram i tiden vill

ämbetsverket på basis av nu tillgängligt material icke uttala sig om. Beträffande

den ifrågasatta vägens läge i stort framhåller ämbetsverket vidare att

även andra alternativ varit föremål för diskussion, bland annat ett som innebär

en utbyggnad av nuvarande tvärförbindelser mellan Stäket och E 4.

Beträffande Ing 1-området anför ämbetsverket att en ny sträckning av E 3

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 18i år 1963

mellan Södertälje och Strängnäs preliminärt undersökts av vägförvaltningen.

Den nya sträckningen berör emellertid icke det föreslagna Ing 1-området.

Vattenfallsstyrelsen anför, att tre kraftledningar, som genomkorsar det

för I 1 föreslagna området, måste flyttas åtminstone från det avsedda stridsskjutningsområdet.

En flyttning till södra gränsen för stridsskjutningsområdet

innebär en endast obetydlig förlängning av ledningarna och relativt

kort ombyggnadssträcka. Föreligger däremot krav att flytta ledningarna

helt utanför I 1-området uppstår svårigheter med sjökorsningar vid

Skarven och Lej ondaissjön, ombyggnadssträckan blir lång och kostnaderna

förhållandevis stora. Om garantier kan erhållas att skador icke kommer att

åsamkas ledningarna respektive att kostnaderna för eventuellt ändock

uppkomna skador bestrides av de militära myndigheterna, har vattenfallsstyrelsen

intet att erinra emot att ledningar finnes inom passövningsområde.

Byggnadsstyrelsen anför, att styrelsen, som icke förvaltar någon fastighet

inom de berörda områdena, i princip icke har något att erinra mot fastighetsnämndens

förslag. Beträffande den inom I 1-området belägna Västra

Ryds kyrka förutsätter styrelsen att kyrkan och dess närmaste omgivning

kommer att bevaras oförändrade samt att möjlighet för obehindrad trafik

fram till kyrkan även i fortsättningen kommer att finnas. Vidare förutsätter

styrelsen, att samråd kommer att äga rum med styrelsen vid inventeringen

av befintlig bebyggelse inom områdena liksom vid utredningen av vilka

byggnader som bör förklaras såsom byggnadsminnesmärken.

Luft fartsstyrelsen avstyrker fastighetsnämndens förslag till övningsomåden

för såväl I 1 som Ing 1. Beträffande det för I 1 avsedda området

framhåller styrelsen att detta — såsom även påpekats av fastighetsnämnden

— delvis är beläget inom kontrollzonen för Stockholm-Arlanda flygplats

och i sin helhet inom Stockholms terminalområde. Styrelsen uttalar

sin allvarliga oro för de risker för flygsäkerheten som redan tillvaron av ett

skjutlalt i en av de viktigaste inflygningsriktningarna innebär även om,

såsom förutsatts, endast finkalibriga flackbanevapen användes. Härtill kommer

att det torde få anses sannolikt att man från militärt håll icke i längden

torde finna sig i att icke kunna i full utsträckning taga skjutfältet i anspråk

och att krav kommer att ställas som innebär restriktioner för den civila lufttrafiken.

Luftfartsstyrelsen förklarar, att styrelsen icke kan acceptera en

sådan utveckling. Därest skjutfältet trots styrelsens avstyrkande kommer

till stånd, kan det enligt styrelsens mening ur civil synpunkt varken nu eller

i framtiden tolereras att verksamheten vid skjutfältet kräver restriktioner

för den civila luftfarten. Även det för Ing 1 avsedda området är beläget inom

Stockholms terminalområde och nära Södertälje stad. Södertäljeområdet

är knutpunkt för all flygtrafik mellan Stockholm och södra/västra Sverige.

Kammarkollegiet, som beträffande det för I 1 avsedda området hört vederbörande

församlingars pastorat samt stiftsnämnden i Uppsala, förklarar

att ämbetsverket icke funnit anledning till erinran mot förslaget.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts proposition nr 18b år 1963

Riksantikvarieämbetet anför, att de föreslagna nya övningsområdena rymmer

talrika kulturhistoriska minnesmärken från såväl förhistorisk som senare

tid. Med hänsyn till nödvändigheten att inom stockholmsområdet erhålla

nya övningsområden som ersättning för Järvafältet anser ämbetet sig

dock icke böra motsätta sig att de föreslagna områdena tas i anspråk för

militärt ändamål. Ämbetet förutsätter därvid att ämbetet på de militära

myndigheternas bekostnad beredes tillfälle att utföra erforderliga kulturhistoriska

undersökningar, som bör omfatta dels arkeologisk undersökning av

inom stridsskjutnings-, kasern- och passövningsområden belägna fornlämningar

med undantag av sådana, vilka kommer att bevaras inom skyddsområden,

dels byggnadshistorisk undersökning med avseende å bebyggelsen,

dels ock dokumentarisk fotografering av områdena. Kostnaderna härför har

ämbetet uppskattat till cirka 600 000 kr. förutom kostnaderna för grovarbetskraft,

vilka sistnämnda kostnader uppskattats till 350 000—525 000 kr.

Domänstyrelsen förklarar, att styrelsen ur sina synpunkter intet har att

erinra mot fastighetsnämndens förslag till nya förläggnings- och övningsområden

för I 1 och Ing 1.

Lantbruksstyrelsen har intet att erinra mot de föreslagna förläggningsoch

övningsområdenas belägenhet och avgränsning. I de fall då kronan

inlöser fastigheter, vilka har mark jämväl utanför det avgränsade övningsområdet,

bör denna mark enligt ämbetsverkets mening överlåtas på vederbörlig

lantbruksnämnd för att utnyttjas för rationaliseringsändamål.

Skogsstyrelsen framhåller, att de föreslagna områdena för I 1 och Ing 1

på grund av sin belägenhet inom en snar framtid kommer att utsättas för

starkt tryck från omgivande samhällsbildningar och att det med hänsyn härtill

kan ifrågasättas — även om försvarssynpunkterna måste väga tyngst

— om de föreslagna områdena är lämpliga för avsett ändamål. Styrelsen anser

det även önskvärt med justeringar av vissa av de föreslagna gränsdragningarna,

berörande dels egendomen Granhammar inom 1 1-området samt

dels de södra delarna av Ing 1-området mellan sjöarna Långsjön och Vällingen.

Slutligen anser styrelsen, att hela egendomen Brunna, som delvis

skall ingå i I 1-området, bör inlösas av kronan, som därefter i samråd med

kommunen borde disponera icke erforderliga arealer på lämpligt sätt.

Statens naturvårdsnämnd anför att I I-området är väl ägnat som strövmarker

särskilt som avståndet till stockholmsområdet är ringa. Nämnden

utgår från att de delar av övningsfältet som ej ingår i stridsskjutnings- och

kasernområdena blir tillgängliga för allmänheten utan nämnvärda inskränkningar.

Särskild hänsyn bör visas tre avsnitt, nämligen området vid Tälgby,

bergsområdet och stranden i sydost vid Tärnsund samt terrängen vid Lejondalssjön.

Tälgbyområdet, som utgör eu nordvästlig utlöpare av stridsskjutningsområdet,

har så stora naturvärden, att det bör brytas ut ur detta område

och behållas tillgängligt för allmänheten. Vad angår det för Ing 1 avsedda

området, som har eu natur i stort sett likartad med I 1-området, fram
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 18i år 1963

håller nämnden att det är väsentligt att man även beträffande detta område

avspärrar minsta möjliga terrängavsnitt. Särskilt angeläget synes det vara

att miljön mellan Långsjön och Vällingen bevaras samt att dessa sjöars

stränder i detta avsnitt förblir obebyggda och framgent hålles tillgängliga

för allmänheten. Sammanfattningsvis anför nämnden, att de föreslagna övningsområdena

ej kan anses omistliga ur naturvårdssynpunkt men ändå

är så värdefulla, att man i största utsträckning bör låta dem förbli öppna

för allmänheten och allenast företaga de ingrepp i deras miljö som är absolut

nödvändiga.

Svenska naturskyddsföreningen anför beträffande det för I 1 avsedda

området, att det är beklagligt att områdets utnyttjande för militärt ändamål

anses nödvändigt, då området innehåller ett flertal ur naturvårds- och landsskapssynpunkt

värdefulla områden, bland andra landskapet kring Granhammar,

strandstråket vid Gällövsta och Sundby, landskapet kring Torsätra

samt ängsbaeksområdet vid Tälgby. Enligt föreningens mening bör de sydostligaste

delarna av det föreslagna övningsområdet, omfattande området

kring Granhammar, Tärnsundshalvön och Munkholmen, uteslutas och upplåtas

som fritidsområde för den planerade stadsbildningen söder om I 1- området. Om det av militära skäl anses nödvändigt att övningsområdet arealmässigt

får den omfattning som föreslagits, är det enligt föreningens mening

lämpligare att utvidga övningsområdet mot Lejondalssjön. Föreningen

framhåller, att möjligheterna till friluftsliv inom området ej bör kringskäras

mer än nödvändigt och vill därför förorda tillskapandet av ett särskilt naturvårdsråd

som kan följa naturens utveckling inom området och ge råd

och anvisningar för bibehållande av värdefulla terrängavsnitt. Beträffande

det för Ing 1 avsedda området framhåller föreningen önskvärdheten av att

detta icke framdrages ända till sjön Vällingen samt att stränderna kring

sjön Måsnaren i största möjliga utsträckning lämnas fria för allmänheten.

Även beträffande Ing 1-området förordar föreningen tillskapande av ett

särskilt naturvårdsråd med i huvudsak samma uppgifter som det som föreslagits

för I 1-området. Slutligen framhåller föreningen att vid planeringen

av övnings- och förläggningsområden för I 1 och Ing 1 stor uppmärksamhet

bör ägnas åt avloppsfrågorna, varvid bör iakttagas att föroreningar icke

bör få släppas ut i de befintliga sjöarna utan föregående rening.

Länsstyrelsen i Stockholms län, som i ärendet hört länsarkitekten och

vägförvaltningen i länet, hävdar, att det för I 1 avsedda området, ehuru

det helt förlagts till Uppsala län, dock även berör Stockholms län. Detta

gäller framför allt stridsskjutningsövningarna, som avses äga rum inom

I 1-områdets norra del, vilken gränsar till Sigtunafjärden och Skarven.

Länsstyrelsen understryker med skärpa kravet på att övningsfältet begränsas

och disponeras på så sätt, att fjärden icke kommer inom riskzonen. Beträffande

det för Ing 1 avsedda området, är den del av området, som är belägen

inom Södertälje stad, i regionplanen upptagen som område avsett för

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.ts proposition nr 184 år 1963

jordbruk med stödnäringar. Länsstyrelsen har ingen erinran mot förslaget

ur jordbrukssynpunkt men framhåller önskvärdheten av att innehavarna av

jordbruk i områdets södra del ges möjlighet att fortsätta brukningen även

efter det marken inlösts. Inom Ing 1-området ligger stora delar av sjön

Måsnaren, som utgör råvattentäkt för Södertälje. Därest ett tekniskt övningsområde

i enlighet med fastighetsnämndens förslag förlägges mellan Solberga

och Björnön i Måsnaren, förefinnes stora risker för föroreningar genom

bensin och oljor. Då sjön dessutom är av stor betydelse för Södertäljebornas

rekreation, är det ett oeftergivligt krav, att övningsområdet icke kommer

att beröra Måsnaren och dess stränder samt Björnön, vilka måste bli tillgängliga

för allmänheten utan någon inskränkning. Jämväl området kring

sjön Vällingen är mycket naturskönt och det är därför angeläget att detta

skyddas mot skadegörelse och att det hålles tillgängligt för allmänheten.

Drätselkammaren i Södertälje stad anför, att det ifrågasatta övningsområdet

för Ing 1 utgör ett jordbruksområde, som under överskådlig tid icke torde

komma ifråga för tätbebyggelse. Ur denna synpunkt kan därför erinran ej

resas mot områdets användning för avsett ändamål. Staden har emellertid

med sin kraftiga expansion stort behov av rekreationsområde för sina innevånare.

Bland annat ingår i stadens bostadsplanering för de närmaste åren

exploatering norr om Måsnaren med ett lägenhetsbestånd för minst 6 000

personer, varav helt naturligt följer ett väsentligt ökat behov av rekreationsområden

i denna del av staden och främst vid och omkring Måsnaren. Staden

kräver därför att möjligheterna undersökes att helt undantaga Måsnaren

från det föreslagna tekniska övningsområdet mellan Solberga och Björnön,

därvid stranden i stället skulle lämnas tillgänglig för kommunikation

för allmänheten. Vägen Almnäs—Stadan bör enligt drätselkammarens

mening utgöra gräns i norr för Ing 1-området. Stadens krav på friläggande

av Måsnaren dikteras ej endast av omtanke om rekreations- och badintressena

utan i lika hög grad av det förhållandet att staden använder sjön som

råvattentäkt och därför vill undvika att vattnet förorenas.

Turinge kommunalnämnd framhåller önskvärdheten av att området kring

sjön Vällingen, som är mycket naturskönt, i görligaste mån skyddas mot

skadegörelse i samband med övningar och att detta området även i framtiden

blir tillgängligt för allmänheten som strövområde. Nämnden framhåller vidare

att trafiken på E 3 genom placeringen av Ing 1 vid Almnäs kommer att

avsevärt öka och att det därför är angeläget att E 3 mellan Södertälje och

1 uringe med förtur blir utbyggd till motorväg så att den nya vägen blir

färdig att tagas i bruk helst före Ing 1 förflyttning till Almnäs. Kommunalnämnden

förklarar sig vidare beredd att så långt det är möjligt bereda

fast anställd personal vid regementet möjligheter till bosättning i Nykvarn.

Länsstyrelsen i Uppsala län hemställer, att Kungl. Maj :t måtte anmoda

fastighetsnämnden att taga sitt förslag till nytt förläggnings- och övningsområde

för I 1 under omprövning och därvid undersöka möjligheterna av

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 18k år 1963

en sådan förskjutning västerut mot Lej ondaissjön av kasern- och passövningsområdet

att för Upplands-Bro kommun och allmänheten vitala delar

av granhammarsområdet, Granhammarsvikens stränder samt Tärnsundshalvön

och Munkholmen blir undantagna från det militära området.

Länsstyrelsen anför, att även om valet av Granhammarsområdet som

kasernområde för I 1 ur militär synpunkt måste ha framstått som den närmast

självklara förläggningsplatsen i betraktande av det anvisade övningsoch

stridsskjutningsområdets belägenhet måste valet ur allmän samhällsplaneringssynpunkt

bedömas som synnerligen olyckligt. Vid ett genomförande

av förslaget skulle Upplands-Bro kommun tvingas frånhända sig omfattande

för bostadsbebyggelse avsedd mark, ävensom för rekreation och

friluftsliv särskilt värdefulla och för befolkningen närmast omistliga strandområden

utmed Granhammarsviken, på Tärnsundshalvön och på Munkholmen.

Även ur naturvårdssynpunkt skulle förslaget medföra allvarliga

konsekvenser.

Upplands-Bro kommun anför beträffande avgränsningen av det för I 1

avsedda området önskvärdheten av att området minskas och att den ur exploateringssynpunkt

värdefulla marken kring Granhammars slott ävensom

de ur bad- och rekreationssynpunkt värdefulla områdena kring Granhammarsviken

och på Munkholmen frilägges för civilt bruk. Vad angår kommunikationerna

inom området framhåller kommunen att det är av vikt att

väg 550 erhåller en ur samhällsplaneringssynpunkt lämplig sträckning, varvid

vägen bör läggas väster Lej ondaissjön och anslutas till E 18 i en trafikplats

vid Bro. Den i skissen till regionplan angivna nya vägförbindelsen från

Kungsängen över Munkholmen mot Upplands-Väsby kan förväntas bli av

stor betydelse för kommunens anslutning till det norra stor-stockholmsområdet

och utrymme för vägen bör redan nu undantagas från övningsområdet.

Beträffande den i fastighetsnämndens skrivelse omförmälda samhällsbildningen

förklarar kommunen sig beredd att försöka uppfylla de

krav som kommer att ställas på kommunen i samband med en utbyggnad av

samhället och dess serviceanordningar. På grund av kommunens litenhet

är resurserna små. Planerings- och utbyggnadsskedet för kommunen kommer

således att innebära utomordentligt svåra påfrestningar. Kommunen

förutsätter därför att staten på allt sätt underlättar utbyggandet av den nödvändiga

samhällsbildningen.

Stockholmstraktens regionplanenämnd åberopar ett av regionplanekontoret

i ärendet upprättat utlåtande. I utlåtandet anför regionplanekontoret,

att kontoret i februari 1963 upprättat ett förslag till dispositionsplan för de

centrala delarna av Upplands-Bro kommun, vilket i princip godkänts av regionplanenämnden.

Förslaget innebär en samhällsutbyggjiad för cirka

20 000—25 000 personer i Kungsängen och kring sjöarna Lillsjön och Örnässjön

samt norrut mot Granhammars gård, där sedan Svea livgarde med

sin kasernbebyggelse skulle ta vid. Beträffande den i fastighetsnämndens för
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts proposition nr 181 år 1963

slag omförmälda vägen från E 18 över Munkholmen till Upplands-Väsby

och E 4 understryker regionplanekontoret att möjligheterna måste hållas

öppna att anlägga denna tvärförbindelse mellan de två europavägarna och

förutsätter därtör att dispositionsplanen för I 1 kasernområde upprättas

med beaktande härav. Vad angår avgränsningen av det för Ing 1 avsedda

området har kontoret ingen erinran ur regional synpunkt.

I skrivelse den 4 september 1963 framhåller Uppsala domkapitel att ett

genomförande av fastighetsnämndens förslag i fråga om I 1-området kommer

att medföra en väsentlig förskjutning av bosättningen inom Västra

Ryds församling till församlingens södra del och att därför en förflyttning

av prästgård och pastorsexpedition synes bli ofrånkomlig. Domkapitlet

föreslår därför att även större delen av det markområde i anslutning till

Västra Ryds kyrka, som fastighetsnämnden förutsatt skola undantagas från

kronans markförvärv, förvärvas av kronan.

Departementschefen

Järvafältet har i snart 60 år tjänat som övningsfält för Stockholms garnison.

Fältets anskaffande ansågs på sin tid vara en framsynt lösning, då

garnisonen tillförsäkrades fullgoda övningsmöjligheter tillräckligt nära de

olika garnisonsförbandens förläggningar. De förväntningar man sålunda vid

fältets tillkomst fäste vid detsamma torde i stort sett ha infriats. Fältet tillgodoser

sålunda än i dag behovet av övningsmark för de till stockholmsområdet

förlagda truppförbanden. Inom Järvafältets gränser finns också det

militära flygfältet vid Barkarby samt förläggningar för ett antal truppförband

och andra militära institutioner. De arméförband, som alltjämt är beroende

av Järvafältet för sin övningsverksamhet, är främst I 1 och Ing 1

som båda har sina kasernetablissement inom fältet.

Befolkningstillväxten inom storstockholmsområdet har under det senaste

årtiondet medfört att önskemålen att Järvafältet eller delar därav skall upplåtas

för exploatering för civila ändamål vuxit sig allt starkare. De kommuner

inom vilkas gränser fältet är beläget har gjort upprepade, enträgna

framställningar om att få förvärva mark inom fältet för bostads- eller industriändamål.

Anspråk på mark inom Järvafältet har också framställts

från civila statliga organ.

Möjligheterna att avstå mark inom Järvafältets södra och sydöstra delar

inventerades grundligt av 1951 års Järvafältsutredning. Denna arbetade

emellertid med utgångspunkt i alt huvuddelen av Järvafältet alltjämt skulle

användas som militärt övningsfält och att upplåtelse av mark i fältets södra

delar skulle kompenseras genom att fältet utvidgades norrut. Då en sådan

utvidgning icke visade sig vara genomförbar, nödgades utredningen konstatera

att utrymmet för markupplåtelser från Järvafältet var obetydligt.

Sedan beslut fattats om begränsning av den militära verksamheten på

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Kungl. Maj.ts proposition nr 18b år 1963

Barkarbyfältet och om bortflyttning av A 1, bedömdes tiden vara inne för

en förnyad prövning av möjligheterna att genom markupplåtelse från Järvafältet

tillgodose angelägna behov för det civila samhället. Vid de undersökningar

som med anledning av Kungl. Maj :ts uppdrag den 28 april 1961

gjordes inom fastighetsnämnden visade det sig emellertid att några markupplåtelser

av betydenhet icke skulle vara möjliga vid den givna förutsättningen

att I 1 skulle bli kvar på fältet.

I detta läge fann jag det nödvändigt att överväga mera radikala åtgärder

för att kunna frigöra huvuddelen av Järvafältet från militär verksamhet i

syfte att i största möjliga utsträckning tillgodose behoven av mark för bostadsbebyggelse

och andra civila samhälleliga ändamål. Härför talade också

enligt min mening det förhållandet, att föreliggande civila markbehov

gjorde sig gällande med sådan styrka att överlåtelser av mindre markområden

i fältets utkanter efter hand skulle framtvingas och fortlöpande försämra

betingelserna för militära övningar på fältet. Jag lät därför under

hand inom departementet under senare delen av 1961 och fram till sommaren

1962 med bistånd av arinéstaben inventera möjligheterna att anskaffa

lämpliga nya förläggnings- och övningsområden för I 1 och Ing 1. Förutsättningarna

var därvid, bland annat, att förbanden ur kuppförsvarssynpunkt

måste vara förlagda i storstockholmsregionen, att med hänsyn till

mobiliseringssäkerheten endast ett militärt förband borde vara förlagt till

samma ort och att de nya områdena kunde beräknas medge en för lång tid

tryggad placering av förbanden. Vid undersökningarna utnyttjades en av

landshövdingen i Stockholms län till departementet överlämnad förteckning

med tillhörande kartmaterial över markområden som enligt landshövdingens

uppfattning ur allmänna planeringssynpunkter kunde komma i fråga som

nya förläggnings- och övningsområden. Nämnda inventeringsarbete resulterade

i att för I 1 ett markområde i Upplands-Bro kommun, Uppsala län,

och för Ing 1 ett markområde i Södertälje stad, Stockholms län, framstod

som de för respektive förband lämpligaste. Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande

anmodade jag därefter den 8 oktober 1962 försvarets fastighetsnämnd,

som den 6 september samma år erhållit Kungl. Maj :ts uppdrag

att, bland annat, avgiva förslag till anskaffning av förläggnings- och övningsområden

för de båda förbanden vid flyttning från Järvafältet till andra förläggningsplatser

i Stockholms närhet, att vid fullgörande av uppdraget

föreslå avgränsning av förläggnings- och övningsområden för förbanden

i fråga i huvudsaklig anslutning till förenämnda markområden i UpplandsBro

kommun och Södertälje stad.

Fastighetsnämnden har därefter i juni 1963 framlagt förslag till anskaffning

av förläggnings- och övningsområden för I 1 i Upplands-Bro kommun

och för Ing 1 i Södertälje stad och Turinge kommun med den disposition

av områdena som i huvudsak framgår av de förutnämnda kartbilagorna B

och C.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj.ts proposition nr 18b år 1963

Av de båda föreslagna områdena omfattar I 1-området ca 5 000 hektar

och Ing 1-området ca 1 400 hektar. Jordbruk med skogsbruk är de dominerande

näringsgrenarna i de trakter inom vilka I 1- och Ing 1-områdena

är belägna. Inom I 1-området beräknas att ett 20-tal av berörda 25 självständiga

brukningsenheter måste upphöra såsom jordbruksföretag. Inom

Ing 1-området åter beräknas att av berörda 8 självständiga brukningsenheter

minst 3 måste upphöra såsom jordbruksföretag.

Fastighetsnämnden räknar med att uppförande av nya kasernetablissement

för I 1 vid Granhammar och för Ing 1 vid Almnäs samt utförande

av huvuddelen av för de nya områdenas utnyttjande erforderliga vägar och

övningsanordningar måste föregå regementenas utflyttande från Järvafältet.

För etablissementens uppförande erforderlig mark bör därför tillträdas

av kronan så snart ske kan efter det statsmakterna beslutat att anskaffa

de båda förläggnings- och övningsområdena samt uppgörelse träffats mellan

kronan och berörda markägare. Övriga delar av områdena bör kronan enligt

nämnden ha tagit i besittning senast år 1968, enär regementena beräknas

kunna flytta ut till de nya områdena någon gång under åren 1969—1970.

Mark, som behöver tagas i anspråk för anläggningsarbeten avseende övningsanordningar,

vägar m. m., måste dock kronan få tillträde till redan före

1968.

Fastighetsnämnden bedömer att konsekvenserna ur social synpunkt av

att de nya förläggnings- och övningsområdena anskaffas blir förhållandevis

begränsade. På de fastigheter och delar av fastigheter, som kronan enligt

nämnden bör förvärva, är bosatta i runt tal 290 personer inom I 1-området

och 50 personer inom Ing 1-området. Nämnden beräknar att av dessa omkring

110 respektive omkring 25 personer kan kvarbo. Åtskilliga av dessa

personer förutsättes kunna erhålla fortsatt arbete i orten. Nämnden framhåller

emellertid att möjligheten att kvarbo torde komma att visa sig värdefull

även för andra personer, särskilt äldre och sådana personer i övrigt,

som bor inom områdena utan att för sin utkomst vara beroende av jordbruksdriften.

Nämnden anser dock att i många fall ett sådant kvarboende

icke kan väntas lösa de problem som uppstår för den enskilde vid nedläggande

av jordbruksdriften. Beträffande åtskilliga mindre brukningsenheter

torde emellertid enligt nämndens mening kronans markförvärv endast

innebära tidigareläggande av en omställningsprocess, som inom en icke

alltför avlägsen framtid ändock blivit oundviklig med hänsyn till utvecklingen

inom jordbruket. I de fall, där omställningsproblem av större räckvidd

uppkommer, synes enligt nämnden samråd böra tagas med vederbörliga

regionala och lokala myndigheter.

Fastighetsnämnden framhåller att den samhälleliga service i form av

bostadsmöjligheter, tillgång till affärer av skilda slag, möjligheter att bereda

barnen skolutbildning upp till studentexamen in. m., som måste stå

regementenas egen personal till buds på de nya förläggningsorterna, torde

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 184 år 1963

kunna påräknas beträffande båda regementena. Vad I 1 angår anser nämnden

erforderliga förutsättningar härför komma att tillskapas genom avsedd

omfattande samhällsbildning i Kungsängenområdet. Beträffande Ing 1 åter

föreligger enligt nämnden motsvarande förutsättningar redan i huvudsak

på den nya förläggningsorten Södertälje.

Fastighetsnämnden beräknar kostnaderna för markförvärv, avlösen av

arrenderätter, intrångsersättningar m. m. för I 1- och Ing 1-områdena till

sammanlagt i runt tal 65 000 000 kr.

Vid remissbehandlingen har endast luftfartsstyrelsen avstyrkt att förläggnings-

och övningsområden för de båda förbanden anskaffas i huvudsaklig

överensstämmelse med fastighetsnämndens förslag. Från andra remissinstanser

har emellertid i flera fall gjorts invändningar, merendels betingade

av en önskan att slå vakt om lokala samhälleliga intressen.

Järvafältet omfattar ur civila samhälleliga synpunkter synnerligen välbelägen

och värdefull mark inom en betydelsefull del av storstockholmsområdet.

Värdet av att kunna utnyttja denna mark för bostadsbebyggelse och

-— i viss utsträckning — för andra civila samhälleliga ändamål är stort. Med

hänsyn härtill är det naturligt att söka skapa förutsättningar för att anpassa

den militära verksamheten så att för militära ändamål kan utnyttjas annan

mindre centralt belägen mark utan att de uppgifter som är ålagda berörda militära

förband blir eftersatta. Vidare måste övningsfält och förläggning ligga

omedelbart intill varandra för att säkerställa tillräcklig effektivitet i utbildningen.

Den verkställda utredningen och däröver avgivna yttranden ger enligt

min mening klart vid handen att de föreslagna nya förläggnings- och övningsområdena

för I 1 och Ing 1 är i huvudsak lämpliga härför och att de

kan avsättas för militär verksamhet utan att andra allmänna intressen trädes

för när. De militära myndigheternas yttranden bestyrker att områdena även

ur militära synpunkter kan anses lämpligt valda. Nu kända förhållanden

talar alltså enligt min mening klart för att en förflyttning av I 1 och Ing 1

till de föreslagna nya områdena innebär en framsynt lösning som tillgodoser

både civila och militära önskemål.

Vad först angår I 1-området finner jag i likhet med överbefälhavaren och

chefen för armén den av fastighetsnämnden föreslagna avgränsningen av

området väl motiverad. Jag finner heller icke anledning till erinran mot den

föreslagna huvudsakliga dispositionen av området. Från några remissmyndigheters

sida har den av fastighetsnämnden föreslagna lokaliseringen av

kasernanläggningen för I 1 till gårdsområdet vid Granhammar kritiserats

såväl ur samhällsbildningssynpunkt som ur naturvårdssynpunkt. För egen

del finner jag emellertid att denna lokalisering av kasernanläggningen icke

kan undvikas om I 1-området skall erhålla tillräcklig kapacitet för den

mångskiftande utbildning som avses förläggas dit. Att avstå granhammarsområdet

och lokalisera kasernanläggningen längre västerut skulle allvarligt

minska tillgången på terräng användbar för s. k. passövningar. Härtill kom
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj. ts proposition nr 184 år 1963

mer att en lokalisering av kasernanläggningen i enlighet med fastighetsnämndens

förslag framstar såsom mycket angelägen även med hänsyn till

möjligheterna att erhålla en för lång tid tryggad placering. Det skulle ur

denna betydelsefulla synpunkt vara olyckligt att avsätta de områden som är

mest attraktiva ur byggnadssynpunkt och som ligger i omedelbar anslutning

till övningsfältet för bostadsbebyggelse. Detta förhindras vid genomförande

av fastighetsnämndens förslag att lokalisera kasernanläggningarna till granhammarsområdet.

I övrigt kommer fältet att i betydande utsträckning ha

naturliga och definitivt hindrande gränser mot påträngande bebyggelse. I

detta sammanhang vill jag vidare framhålla att fastighetsnämnden vid I 1- områdets avgränsning i nu ifrågavarande avsnitt samrått med stockholmstraktens

regionplanekontor i syfte att uppnå en ur samhällsbildningssynpunkt

för lång tid hållbar lösning. Av regionplanenämndens yttrande framgår,

att regionplanekontoret upprättat ett förslag till dispositionsplan för

centrala delen av Upplands-Bro kommun och därvid förutsatt att det militära

området begränsas enligt fastighetsnämndens förslag med kasernområde

beläget omedelbart norr om Granhammars gård.

Statens naturvårdsnämnd hävdar, att ett område vid Tälgby i I 1-områdets

nordvästra del har så stora naturvärden att det borde brytas ut och

bibehållas tillgängligt för allmänheten. Svenska naturskyddsföreningen

åter har föreslagit, att de sydostligaste delarna av övningsområdet, omfattande

området kring Granhammar, Tärnsundshalvön och Munkholmen

skall uteslutas och upplåtas som fritidsområde för den planerade stadsbildningen

söder om I 1-området. Då de ifrågavarande områdena oundgängligen

erfordras för att I 1 nya övningsfält skall kunna till fullo utnyttjas för

avsedd militär verksamhet, kan jag icke gå med på att dessa områden uteslutes.

Jag vill emellertid framhålla att de delar av övningsfältet, som ej

ingår i stridsskjutnings- och kasernområden, i den utsträckning så är möjligt

med hänsyn till övningsförhållandena kommer att — liksom Järvafältet

för närvarande — hållas tillgängliga för tillträde under lördagar och

söndagar. Beträffande stränderna vid Granhammarsviken i I 1-områdets

sydöstligaste del bör dessutom vid den fortsatta planeringen prövas om de

kan göras helt tillgängliga även för civilbefolkningen.

Jag vill här starkt understryka vad fastighetsnämnden anfört om vikten

av att I 1-området i sin helhet av vederbörande planläggande organ för framtiden

reserveras såsom militärt förläggnings- och övningsområde och att

angränsande mark planläggs med hänsyn härtill.

Därest utrymme skulle reserveras för den väg mellan E 18 och E 4 genom

granhammarspartiet, som regionplanekontoret räknat med, blir det enligt

fortifikationsförvaltningen icke möjligt att vid Granhammar utbygga ett

rationellt utformat kasernområde. På grund härav och då enligt vad vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen uttalat vägen ej är aktuell inom överskådlig

tid samt användbara alternativ till avsedd tvärförbindelse mellan E 18 och

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 18b år 1963

E 4 torde finnas utgår jag från att vägen icke kommer till utförande inom

I 1-området. Jag anser det sålunda ej erforderligt att särskild hänsyn till en

dylik vägförbindelse tas vid kasernområdets utbyggande.

Fastighetsnämnden har framhållit olägenheten ur utbildningssynpunkt

av att det inom I 1-området med hänsyn till dess belägenhet i förhållande

till storflygplatsen Arlanda av flygsäkerhetsskäl icke blir möjligt att bedriva

skjutning annat än med flackbanevapen och att skjutning med granatkastare

sålunda icke blir möjlig inom området. Såsom framgår av chefens

för armén utlåtande finns möjlighet att på ett tillfredsställande sätt ordna

skjututbildning på granatkastare genom att utnyttja P 1 relativt närbelägna

övningsfält sedan detta utvidgats för att tillgodose hland annat I 1 behov

av terräng för granatkastarskjutningar. För egen del var jag redan då

jag i oktober 1962 lämnade fastighetsnämnden anvisning å ifrågavarande

markområde i Upplands-Bro kommun medveten om att områdets belägenhet

skulle komma att medföra den angivna olägenheten för skjututbildningen

vid regementet. Jag ansåg emellertid och anser alltjämt i likhet med

chefen för armén att denna olägenhet icke är större än att den bör tas med

hänsyn till de uppenbara fördelar området i övrigt erbjuder. Med anledning

av vad luftfartsstyrelsen anfört vill jag erinra om att fastighetsnämnden i

sitt förslag utgår från att det icke i framtiden får eller behöver bli tal om

att inom I 1-området utföra skjutning med granatkastare eller andra vapen,

som kräver riskzon med högre höjd än 300 meter över marken. För egen

del anser jag i likhet med fastighetsnämnden, att några restriktioner för

den kommersiella luftfarten på grund av verksamheten inom I 1-området

inte bör komma ifråga.

Jag räknar med att avstyckade bostadsfastigheter och markområden inom

I 1-områdets gränser skall kunna undantagas från kronans markförvärv

i huvudsak i den omfattning fastighetsnämnden föreslagit. Med anledning

av vad domkapitlet i Uppsala anfört i fråga om storleken av det område,

som bör undantagas för Västra Ryds kyrka m. m., utgår jag från att denna

fråga får bli föremål för närmare prövning i samband med kommande förhandlingar

om markförvärv, därvid jag förutsätter att samråd tas med

byggnadsstyrelsen och riksantikvarieämbetet.

Vad härefter angår Ing 1-området finner jag i likhet med överbefälhavaren

och chefen för armén ingen anledning till erinran mot den av fastighetsnämnden

föreslagna avgränsningen eller huvudsakliga dispositionen av

området. Länsstyrelsen i Stockholms län och Södertälje stad har i sina yttranden

velat undantaga södra stranden av sjön Måsnaren från Ing 1-området

med hänsyn till rekreations- och badinlressena samt det förhållandet att

sjön utgör råvattentäkt för Södertälje. Att tillmötesgå detta önskemål anser

jag emellertid icke möjligt, enär kasernetablissementet för Ing 1 avses skola

förläggas till Almnäs och tillgång till sjön erfordras för vissa övningar,

vilka icke utan betydande olägenheter kan förläggas till längre bort lig
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 18b år 1963

31

gande delar av Ing 1-området. Jag vill här framhålla att Måsnaren icke är

huvudvattentäkt för staden utan endast är reservvattentäkt och att vatten

från sjön vid behov filtreras i en grusås som innehåller stadens ordinarie

vattentäkt. De övningar, för vilka tillgång till sjön erfordras, torde icke behöva

befaras medföra någon allvarligare förorening av sjöns vatten än vad

som normalt följer av t. ex. trafik med smärre motorbåtar. Möjligheterna

att utnyttja friluftsbadet vid Eklundsnäs kommer således inte att påverkas.

I likhet med vad några remissmyndigheter anfört anser jag det önskvärt

att det natursköna området mellan Långsjön och Vällingen i största möjliga

utsträckning hålles tillgängligt för allmänheten.

Luftfartsstyrelsen har avstyrkt förläggningen av Ing 1 till det nu föreslagna

området av samma skäl som beträffande I 1-området. Med anledning

härav vill jag erinra om att ingenjörtruppernas skjututbildning endast omfattar

flackbanevapen och att ifrågavarande område endast avses för ingenjörförband.

Det finns således icke behov av att inom Ing 1-området skjuta

med granatkastare eller andra vapen, som kräver riskzon med högre höjd

än 300 meter över marken, varför icke heller här några restriktioner för

den kommersiella luftfarten behöver befaras.

Inom såväl II- som Ing 1-områdena är jordbruk och skogsbruk de dominerande

näringsgrenarna. Såsom fastighetsnämnden anfört måste huvuddelen

av de inom områdena bedrivna jordbruksföretagen upphöra, varvid

dock bör framhållas att flera av dessa företag är att betrakta såsom

s. k. rationaliseringsfastigheter, vilka oavsett kronans markförvärv kan förväntas

komma att inom överskådlig tid upphöra som självständiga enheter.

Såsom fastighetsnämnden anfört bör hänsyn härtill tas vid bedömningen

av följderna ur social synpunkt av att de båda områdena anskaffas. Vad beträffar

övriga berörda jordbruksfastigheter anser jag i likhet med fastighetsnämnden

att det med hänsyn till dessa fastigheters värden och storleken

av de köpeskillingar, som kan beräknas utgå, icke torde behöva uppkomma

några allvarligare sociala problem för ägarna och dessas familjer. För den

del av den fast bosatta befolkningen, som icke brukar egna gårdar, t. ex.

lantbruksarbetare, kan nedläggandet av jordbruksdriften medföra sysselsättningssvårigheter.

I likhet med fastighetsnämnden förutsätter jag att,

därest ifrågavarande omställningsproblem skulle bli av större räckvidd, samråd

tages med vederbörande arbetsmarknadsmyndigheter för vidtagande

av åtgärder för att underlätta placeringen av den friställda arbetskraften.

Såsom fastighetsnämnden framhållit är det av stor vikt att samhällelig

service i form av bostadsmöjligheter, tillgång till affärer, möjligheter att

bereda barnen skolutbildning in. m. står till personalens förfogande vid tiden

för förbandens utflyttning. För Ing 1 torde detta icke komma att bereda

några svårigheter med hänsyn till att området är beläget inom Södertälje

stad. För I 1 erfordras däremot att den avsedda samhällsbildningen vid

Kungsängen kommer till stånd. Upplands-Bro kommun har förklarat sig

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 18k år 1963

beredd att försöka uppfylla de krav som kommer att ställas på kommunen

i samband med en utbyggnad av samhället och dess serviceanordningar.

Kommunen har emellertid förklarat att planerings- och utbyggnadsskedet

kommer att innebära utomordentligt svåra påfrestningar. Jag förutsätter

därför att de statliga myndigheterna söker underlätta den planerade utbyggnaden.

Vad angår fornlämningar inom I 1- och Ing 1-områdena anser jag i likhet

med fastighetsnämnden att icke andra fornlämningar än de som är belägna

inom avsedda målområden vid stridsskjutningar eller kan beräknas bli förstörda

vid de byggnads- och andra anläggningsarbeten, som måste föregå

regementenas utflyttning, dessförinnan undersökes och borttages. Övriga

fornlämningar bör skyddas genom avsättande av skyddsområden, utmärkning

och instruktionsföreskrifter. Vidare bör på sätt riksantikvarieämbetet

föreslagit bebyggelsen undersökas byggnadshistoriskt och fotograferas i dokumentationssyfte.

Svenska naturskyddsföreningen har framhållit, att såväl I 1- som Ing 1- området innehåller ett flertal ur naturvårds- och landskapssynpunkt värdefulla

områden. Jag har intet att erinra mot att, på sätt föreningen föreslagit

särskilda naturvårdsråd inrättas för de båda områdena, vilka kan

följa naturens utveckling inom områdena och ge råd för bibehållande av

värdefulla terrängavsnitt.

Samtliga med de båda förbandens förflyttning förenade kostnader och

andra kostnader, som kan uppkomma genom bortflyttning av militär verksamhet

från Järvafältet, bör såsom jag förutsatt vid anmälan av förenämnda

proposition 1962: 190 läggas utanför den ram som intill den 1 juli 1967

gäller för det militära försvaret. Kostnaderna för markförvärv, avlösen av

arrenderätter, intrångsersättningar m. m. för I 1- och Ing 1-områdena beräknar

jag på grundval av fastighetsnämndens uppskattningar till 65 miljoner

kronor. Härtill kommer kostnaderna för anordnande av nya kasernetablissement,

övningsanordningar m. m. för I 1 och Ing 1 på de nya förläggningsplatserna

samt flyttning av kraftledningar, vilka kostnader av

fortifikationsförvaltningen preliminärt uppskattats till drygt 300 miljoner

kronor. Uppskattningen har gjorts på nu tillgängligt underlag och utan

tillgång till programhandlingar som godkänts av Kungl. Maj:t. Innan kostnaderna

kan bedömas med större säkerhet måste emellertid dessutom proj

ekte ringsunderlag föreligga. Till dessa kostnader kan komma kostnader

för tillfällig personal, inventarier, utrustning, omläggning av vägar in. m.

Vid den framtida försäljningen av mark från Järvafältet och värdering av

där befintliga anläggningar måste som jag också betonat tidigare de beräknade

nyanläggningskostnaderna beaktas. Jag vill erinra om mitt av riksdagen

godtagna uttalande i förenämnda proposition 1962: 190, att de värden

som statsverket kan tillgodogöra sig vid en bortflyttning av den militära

verksamheten väl torde uppväga kostnader som förorsakas av flyttningen.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj. ts proposition nr 18b år 1963

Markförvärven kan beräknas ta flera år i anspråk. Kostnaderna kan därför

antas bli fördelade på flera år. Svårigheter föreligger emellertid att bedöma

hur en fördelning mellan olika budgetår skall göras då behovet av

betalningsmedel blir beroende av förhandlingar med vederbörande markägare.

Med hänsyn härtill föreslår jag, att anslag anvisas för att täcka samtliga

kostnader för markförvärv och att alltså 65 miljoner kronor begäres

på tilläggsstat I för innevarande budgetår.

I likhet med fastighetsnämnden räknar jag med att anskaffning av mark,

uppförande av nya kasernetablissement och utförande av erforderliga övningsanordningar

inom de nya förläggningsområdena för I 1 och Ing 1 skall

kunna ske i sådan takt att regementena skall kunna flytta från sina nuvarande

förläggningsplatser på Järvafältet någon gång under åren 1969—

1970. Vissa delar av Järvafältet bör emellertid redan dessförinnan kunna

upplåtas för exploatering. Sålunda bör mark söder och väster om E 18 som

ej utgör kasernområde e. d. kunna få tas i anspråk för exploatering med

början under 1965—1966.

För genomförande av markförvärven torde Kungl. Maj :t böra tillsätta

en särskild delegation. Förutom erforderliga förhandlingar om ifrågakommande

ekonomiska ersättningar bör på delegationen ankomma att reglera

de olika frågor, som kan uppstå i samband med I 1- och Ing 1-områdenas

ianspråktagande för avsedda ändamål.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att

a) godkänna vad i det föregående föreslagits rörande

markförvärv för nya förläggnings- och övningsområden för

Svea livgarde och Svea ingenjörregemente;

b) till Markförvärv för nya förläggnings- och övningsområden

för Svea livgarde och Svea ingenjörregemente å tillläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1963/64 anvisa ett

investeringsanslag av 65 000 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Hugo Grimlund

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungi. Maj:ts proposition nr 18k år 1963

Bilaga A

Sollentuna,

Fäbodar

.övers lön.

:t u n a;

Hägerst

FÄLL

lund hj

sLxF 8 v

Järfälla;

S T 0 C

HOLM

;Sörentoi

»pånga;

^Ulriksdal st;l

Järvafältet

I 1 Bebyggt område

Generalstabens Litografiska Anstalt

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 181 år 1963

35

Bilaga B

11 övningsområde

11 Stridsskjutningsområde

11 Kasernområde

IGTUNA

Slgtunafjärden:

Steninge"

Skarvs

orsa

Runsa

Lerberga

Lejondal

Brunna

tockholms''

Generalstabens Litografiska Anstalt

opaginerad Kontrollera mot PDF

istavik''

SÖDERTÄLJE

llmnäs%

Almnäs hpl.

I Måsna ren

\berg

''Jumsta

Vackstanäs

Eknäs

Ing 1 övningsområde

Ing 1 Stridsskjutningsområde

Ing 1 Kasemområde

Generalstabens Litografiska Anstalt

s" ”

B

o

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1963:404 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående landstingskommunernas övertagande av statens mentalsjukvård m. m. a1 i texten
  2. SU 1963:211 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående markförvärv för nya förläggningsoch övningsområden för Svea livgarde och Svea ingenjörregemente jämt s. 1 i texten