Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 3 § förordningen den 6 juni 1941 (nr 416) om arvsskatt och gåvoskatt

1963-01-12 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1963:22, Med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 3 § förordningen den 6 juni 1941 (nr 416) om arvsskatt och gåvoskatt

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 22 år 1963

1

Nr 22

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

angående ändrad lydelse av 3 § förordningen

den 6 juni 1941 (nr 416) om arvsskatt och gåvoskatt;

given Stockholms slott den 12 januari 1963.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av protokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga härvid

fogade förslag till förordning angående ändrad lydelse av 3 § förordningen

den 6 juni 1941 (nr 416) om arvsskatt och gåvoskatt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framlägges förslag om frihet från arvsskatt vid vissa testamentariska

förordnanden till förmån för internationell hjälpverksamhet.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 saml. Nr 22

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 22 år 1963

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 3 § förordningen den 6 juni 1941

(nr 416) om arvsskatt och gåvoskatt

Härigenom förordnas, att 3 § förordningen den 6 juni 1941 om arvsskatt

och gåvoskatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

3 §.

Från skattskyldighet enligt denna

förordning äro befriade

staten;

stiftelse eller sammanslutning med

huvudsakligt ändamål att under samverkan

med militär eller annan myndighet

stärka rikets försvar;

stiftelse eller sammanslutning, som

har till huvudsakligt ändamål att

främja barns eller ungdoms vård och

fostran eller utbildning eller att främja

vård av behövande ålderstigna, sjuka

eller lytta, dock icke där ändamålet

är att sålunda tillgodose medlemmar

av viss eller vissa släkter eller

utom riket bosatta utlänningar;

stiftelse eller sammanslutning, som

har till huvudsakligt ändamål att

främja vetenskaplig undervisning eller

forskning.

Skattebefrielse enligt---eller

sammanslutning.

(Föreslagen lydelse)

3 §•

Från skattskyldighet enligt denna

förordning äro befriade

staten;

stiftelse eller sammanslutning med

huvudsakligt ändamål att under samverkan

med militär eller annan myndighet

stärka rikets försvar;

stiftelse eller sammanslutning, som

har till huvudsakligt ändamål att

främja barns eller ungdoms vård och

fostran eller utbildning eller att främja

vård av behövande ålderstigna, sjuka

eller lytta, dock icke där ändamålet

är att sålunda tillgodose medlemmar

av viss eller vissa släkter;

stiftelse eller sammanslutning, som

har till huvudsakligt ändamål att

främja vetenskaplig undervisning eller

forskning.

Skattebefrielse enligt —--eller

sammanslutning.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1963 men skall icke äga tilllämpning,

därest skattskyldighet inträtt före nämnda dag.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 22 år 1963

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj. t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 januari

1963.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Länge, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om frihet från arvsskatt

vid vissa testamentariska förordnanden till förmån för internationell

hjälpverksamhet och anför därvid följande.

I. Inledning

Från skyldighet att utgiva arvsskatt enligt arvs- och gåvoskatteförordningen

är vissa stiftelser och sammanslutningar med allmännyttigt ändamål

befriade. Sådan skattefrihet föreligger dock ej, om ändamålet med stiftelsen

eller sammanslutningen är att tillgodose utom riket bosatta utlänningar.

Riksdagen har i skrivelse den 6 mars 1962, nr 90, med anledning av motioner

i ämnet och under åberopande av ett av bevillningsutskottet avgivet

betänkande, nr 11, anhållit, att Kungl. Maj:t måtte föranstalta om särskild

utredning av frågan om befrielse från arvsskatt beträffande legat till internationell

hjälpverksamhet.

I en inom finansdepartementets rättsavdelning i september 1962 upprättad

promemoria angående frågan om frihet från arvsskatt vid testamentariska

förordnanden till förmån för internationell hjälpverksamhet har föreslagits

sådan ändring i gällande förordning, att förordnanden av ifrågavarande

slag blir undantagna från arvsskatt.

Över promemorian har efter remiss yttranden avgivits av Svea hovrätt,

efter hörande av advokatfiskalen, samt av hovrätten för Västra Sverige,

nämnden för internationellt bistånd, Stockholms rådhusrätt, rådhusrätten i

Malmö, häradshövdingen i Södra Roslags domsaga, Svenska röda korset och

Rädda barnens riksförbund. Remissinstanserna har, med ett undantag, tillstyrkt

det i promemorian framlagda förslaget.

Jag anhåller nu att få taga upp detta ärende till närmare behandling.

fl Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr22

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 22 år 1963

II. Gällande beskattningsregler m. m.

Jämlikt 3 § förordningen den 6 juni 1941 (nr 416) om arvsskatt och gåvoskatt

är från skattskyldighet enligt förordningen befriad bl. a. stiftelse

eller sammanslutning, som har till huvudsakligt ändamål att främja barns

eller ungdoms vård och fostran eller utbildning eller att främja vård av

behövande ålderstigna, sjuka eller lytta. Frihet från skatt föreligger dock

ej där ändamålet är att tillgodose medlemmar av viss eller vissa släkter eller

utom riket bosatta utlänningar. Ej heller åtnjuter utländsk stiftelse eller

sammanslutning sådan skattefrihet.

Skattefriheten enligt 3 § avser såväl arvsskatt som gåvoskatt. Särskilda

bestämmelser om skattefrihet för vissa juridiska personer vid gåva återfinnes

i 38 § arvs- och gåvoskatteförordningen. Enligt detta författningsrum är

från gåvoskatt befriad, utom de i 3 § angivna juridiska personerna, bl. a.

stiftelse med huvudsakligt syfte att främja religiösa, välgörande, sociala, politiska,

konstnärliga, idrottsliga eller andra därmed jämförliga kulturella

eller eljest allmännyttiga ändamål. Även skattefrihet enligt 38 § tillkommer

endast svensk juridisk person.

En svensk stiftelse eller sammanslutning till förmån för barn, ungdom,

ålderstigna, sjuka eller lytta är således inte befriad från arvsskatt, om den

har till ändamål att tillgodose utom riket bosatta utlänningar. Arvsskatten

bestämmes emellertid enligt klass III i 28 § av förordningen, vilken omfattar

samtliga de enligt 38 § från gåvoskatt befriade juridiska personerna, och

är sålunda lägre än för testamentariska förordnanden i allmänhet.

I detta sammanhang kan nämnas, att stiftelsen Dag Hammarskjölds Minnesfond

genom särskild förordning den 18 maj 1962 (nr 162) befriats från

skattskyldighet enligt arvs- och gåvoskatteförordningen.

Vidare må erinras om att riksdagen år 1958 hos Kungl. Maj :t anhållit

om en allsidig översyn av bestämmelserna rörande arvsbeskattningen. En

sådan översyn har ännu inte kommit till stånd bl. a. i avvaktan på resultatet

av familjerättskommitténs arbete.

I de likalydande motionerna I: 356 och II: 551 vid 1961 års riksdag hemställdes

om sådan ändring av 3 § arvs- och gåvoskatteförordningen, att testamentslegat

till svensk organisation som driver internationell hjälp- och

biståndsverksamhet befrias från arvsskatt. I sitt av riksdagen godkända

betänkande nr 33 ansåg sig bevillningsutskottet inte kunna biträda yrkandet

i motionerna, eftersom frågan om sådan ändring i lagstiftningen ansågs

lämpligen böra övervägas i samband med den av riksdagen begärda

allsidiga översynen av arvsbeskattningen.

Även vid 1962 års riksdag framställdes, i de likalydande motionerna I: 1

och 11:2, yrkande om befrielse från arvsskatt för legat till internationell

hjälpverksamhet. I fråga om anledningen till den gällande begränsningen

av skattefriheten för testamentslegat framhöll motionärerna, att den fick

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 22 år 1963

5

ses mot bakgrunden av de internationella förhållanden som rådde vid tiden

för förordningens tillkomst. I dagens läge tedde sig enligt motionärernas

uppfattning bestämmelsen starkt föråldrad, bl. a. med hänsyn till den viktiga

roll som svenska organisationer spelar inom den alltmer utvidgade

hjälp- och biståndsverksamheten utom landets gränser.

Bevillningsutskottet anförde med anledning av sistnämnda motioner i

sitt betänkande nr 11 bl. a. följande.

Såsom motionärerna framhållit åtnjuter svenska juridiska personer, som

verkar för vissa allmännyttiga ändamål till förmån för utom riket bosatta

utlänningar, befrielse från gåvoskatt men däremot inte från arvsskatt. I

rättspraxis har sålunda Rädda barnens riksförbund, vars verksamhet är av

såväl nationell som internationell art, inte erhållit befrielse från arvsskatt

och inte heller Svenska röda korset för belopp, som enligt testamentariskt

förordnande skulle användas till hjälp åt Europas behövande barn. Som

skäl för befrielsen från gåvoskatt har i förarbetena till lagstiftningen åberopats

att benägenheten att genom gåvor under livstiden understödja allmännyttiga

ändamål kunde befaras minska, om en del av gåvan toges i anspråk

för erläggande av skatt till staten. Detta återhållande moment har

inte ansetts göra sig gällande med samma styrka i fråga om testamenlariska

förordnanden, som skall effektueras först efter testators död. En viss

lindring erhålles emellertid vid arvsbeskattningen därigenom att skatten å

ifrågavarande testamentslotter beräknas efter skatteklass III.

Ursprungligen var endast staten befriad från erläggande av arvsskatt. Genom

vidtagna lagstiftningsåtgärder har dock kretsen av de från arvsskatt

befriade rättssubjekten alltmer utökats. Mot bakgrunden av vårt lands intensifierade

insatser inom den internationella biståndsverksamheten föreligger

enligt utskottets mening starka skäl för en omprövning av frågan

om beskattningen av legat till internationell hjälpverksamhet. Utskottet kan

därför instämma i syftet med motionerna. En utvidgning av skattefriheten

kan emellertid skapa gränsdragningsproblem, och garantier måste finnas

för att förvärvet kommer till avsett ändamål. Med hänsyn härtill är utskottet

för sin del inte berett att tillstyrka yrkandet om omedelbara lagstiftningsåtgärder

i ämnet utan anser, att frågan bör bli föremål för närmare

utredning.

Den av riksdagen år 1958 begärda allmänna översynen av arvsbeskattningen

har ännu inte kommit till stånd, enär det ansetts erforderligt att

dessförinnan bl. a. avvakta resultatet av familjerättskommitténs arbete.

Det i motionerna berörda spörsmålet är dock enligt utskottets mening av

sådan karaktär och angelägenhetsgrad att en utredning härom bör företagas

i särskild ordning. På grund härav förordar utskottet, att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer om en särskild utredning i ämnet.

Riksdagen biföll som nämnts denna bevillningsutskottets hemställan.

III. Promemorian

Den inom departementet upprättade promemorian upptager efter en redogörelse

för gällande rättsregler på området ett avsnitt, vari den historiska

utvecklingen av reglerna om skattefria subjekt inom arvs- och gåvabeskattningen

skildras. Här frainhålles till en början, att enligt 1914 års förord
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 22 år 1963

ning om arvsskatt och skatt för gåva endast staten var befriad från sådan

skatt samt att kretsen av skattefria subjekt i det väsentliga fick sin nuvarande

bestämning först genom 1941 års förordning i ämnet. Begränsningen

med avseende på utom riket bosatta utlänningar i reglerna om frihet

från arvsskatt för vissa allmännyttiga stiftelser och sammanslutningar ansågs

inte kräva någon närmare motivering, vare sig i det betänkande av

1938 års arvs skal tekommitté som låg till grund för lagstiftningen eller i

propositionen med förslag till förordning i ämnet. Arvsskattekommitténs

ordförande, professorn Gösta Eberstein, och en annan ledamot av kommittén

hävdade dock, att de av denna i fråga om gåva föreslagna skattefrihetsreglerna

för juridiska personer borde tillämpas även när fråga var om testamente.

I promemorian framhålles, att särbestämmelserna om gåva i förordningen

inte är med hänsyn till ändamålet territoriellt och nationellt avgränsade.

Anledningen härtill är, heter det, att gåva före införandet av 1914

års förordning i ämnet beskattades endast om den grundades på gåvohandling

och att lagstiftaren vid den väsentliga skärpning av gåvobeskattningen,

som nämnda förordning innebar, önskade göra övergången mjukare

genom rätt vidsträckta undantagsregler. Vid förarbetena till 1914 års förordning

betonades också, efter vad som vidare påpekas i promemorian, att

irivilliga understöd till stiftelser och sammanslutningar med allmännyttiga

ändamål låg i statens intresse samt att en beskattning härav kunde verka

hämmande på sådana gåvor.

I promemorian erinras härefter om de omständigheter, som föranlett befrielse

från arvsskatt för stiftelsen Dag Hammarskjölds Minnesfond, samt

om de framställningar i övrigt, som på senare år tagit sikte på en ändring

av arvsskal tereglerna i sådan riktning att legat till internationell hjälpverksamhet

blir befriade från arvsskatt.

I promemorian föreslås den ändringen i 3 § arvs- och gåvoskatteförordningen,

att undantaget från skattefrihet för stiftelser och sammanslutningar

som har till ändamål att tillgodose utom riket bosatta utlänningar utgår. Härigenom

skulle för internationell hjälpverksamhet avsedda testamentslotter,

som tillfaller svenska stiftelser och sammanslutningar, bli fria från arvsskatt.

Till närmare motivering av förslaget framhålles i promemorian att den

internationella hjälpverksamheten enligt nu rådande värderingar synes vara

väl förtjänt av den stimulans, som befrielse från arvsbeskattning av testamentslotter

till sådant ändamål kan utgöra. Behov av att härvidlag avvakta

den bebådade allmänna översynen av arvsskattereglerna anses inte föreligga.

Vad beträffar de praktiska förutsättningarna för en reform i angiven riktning

betonas därefter i promemorian att bedömningen huruvida den art av

hjälpverksamhet, som avses med testamentet, är hänförlig till de skatteprivilegierade

ändamålen kommer att vid verksamhet med internationell inriktning

i princip sammanfalla med motsvarande bedömning vid tillämpning

av nuvarande bestämmelser. Svårigheterna att bedöma huruvida den testamenterade

egendomen verkligen kommer det angivna ändamålet till godo

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 22 år 1963

7

kan visserligen, efter vad som sägs i promemorian, bli något större beträffande

verksamhet som är förlagd till utlandet. Någon principiell skillnad i

prövningen anses dock inte föreligga i förhållande till vad som sker enligt

nuvarande regler. Eventuella tillämpningssvårigheter torde för övrigt reduceras

genom att endast svenska stiftelser eller sammanslutningar kan komma

i fråga. I praktiken skulle de testamentstagare, som berörs av ändringen

i förordningen, genomgående vara hjälporganisationer, vilka antingen står

under direkt offentlig kontroll eller vilkas verksamhet ändå relativt lätt kan

klarläggas i beskattningsärenden. Riskerna för missbruk förefaller därför,

sägs det avslutningsvis i promemorian, inte vara stora.

IY. Remissyttrandena

Det i departementspromemorian framlagda förslaget har tillstyrkts eller

lämnats utan erinran av Svea hovrätt, nämnden för internationellt bistånd,

Stockholms rådhusrätt, rådhusrätten i Malmö, häradshövdingen i Södra Roslags

domsaga, Svenska röda korset och Rädda barnens riksförbund. Endast

hovrätten för Västra Sverige har avstyrkt det framlagda förslaget.

De remissinstanser, som ställt sig positiva till förslaget, har i allmänhet

inte utförligare motiverat sitt ståndpunktstagande.

I fråga om syftet med reformen framhåller emellertid Svenska

råda korset att en likställighet i arvsskattehänseende mellan hjälpverksamhet

inom och utom Sverige förefaller synnerligen värdefull, särskilt med

hänsyn till det långsiktiga handlingsprogrammet där utlandsproblemen synes

komma att kräva allt större insatser. Organisationen menar att den nuvarande

lagstiftningen med säkerhet i åtskilliga fall föranlett, att ändamålsbestämning

i testamente getts en annan inriktning än till förmån för internationell

verksamhet och att medel till måhända betydande belopp sålunda

undandragits denna verksamhet. Liknande synpunkter anför Rädda barnens

riksförbund.

Beträffande tillämpningen av en regel om frihet från arvsskatt

för legat till förmån för internationell hjälpverksamhet framhåller Svenska

röda korset inledningsvis, att endast mycket få sammanslutningar med inriktning

på dylik verksamhet kan anses stå under direkt offentlig kontroll.

Strängt taget är detta, menar organisationen, fallet endast i fråga om Svenska

röda korset, som har av Kungl. Maj :t fastställda stadgar och av Kungl. Maj :t

förordnad ordförande jämte en på samma sätt tillsatt revisor. Vidare utses

inte fullt halva antalet ledamöter i organisationens överstyrelse av myndigheter,

riksorganisationer m. fl., varjämte vissa statliga myndigheter har

ständiga representanter i arbetsutskottet. Flertalet andra hjälporganisationer

har däremot, sett från det allmännas synpunkt, en helt annan status i

fråga om ledningen och kontrollen av verksamheten. Det anförda bör dock

enligt organisationens mening inte föranleda, att den tilltänkta reformen

skrinlägges. Man kan visserligen inte bortse från att kontrollproblemet ter

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 22 år 1963

sig något annorlunda i fråga om organ till förmån för internationell hjälpverksamhet

än vad som gäller inhemsk sådan verksamhet. Förekomsten

eller avsaknaden av direkt offentlig kontroll kan likväl, framhålles det, inte

anses ha någon nämnvärd betydelse. Allmän domstol skall ju i varje enskilt

fall pröva testamentstagarens status och organisation, ändamålet med verksamheten

m. m. Enligt Svenska röda korsets uppfattning innebär detta en

betryggande garanti för en riktig och tillfredsställande tillämpning av lagstiftningen

på området, även sedan 3 § förordningen om arvsskatt och gåvoskatt

ändrats i föreslagen riktning.

Även nämnden för internationellt bistånd och Rädda barnens riksförbund

har i sina remissyttranden berört frågan om kontrollen över medlens användning.

Inte heller dessa remissorgan bedömer risken för missbruk såsom

särskilt stor.

Hovrätten för Västra Sverige har instämt i det angivna syftet med förslaget

men likväl avstyrkt detta. Hovrätten förordar i stället att Kungl. Maj :t

i avbidan på den avsedda allmänna översynen av arvs- och gåvoskattelagstiftningen

— i analogi med vad som skett i fråga om stiftelsen Dag Hammarskjölds

Minnesfond — i särskild förordning föreskriver att skattefrihet

för legat och gåvor skall tillkomma vissa särskilt angivna stiftelser och

sammanslutningar som befinnes lämpliga härför. Som skäl för att hovrätten

inte velat ansluta sig till förslaget i promemorian har i remissyttrandet anförts

två omständigheter. Hovrätten finner det sålunda till en början tveksamt,

om inte den i 3 § arvs- och gåvoskatteförordningen angivna begränsningen

av skattefriheten i fråga om förordnanden till förmån för bl. a. utom

riket bosatta utlänningar har avseende jämväl på de juridiska personer,

som i 38 § anges såsom befriade från gåvoskatt. Vidare ifrågasätter hovrätten,

om inte den föreslagna ändringen i 3 § skulle medföra en mer omfattande

skattefrihet än som avsetts och kan anses lämplig. Härmed åsyftar

hovrätten, att förslaget skulle medföra skattefrihet för svensk stiftelse eller

sammanslutning med allmännyttigt ändamål även om dess verksamhet är

inriktad uteslutande på länder med högre levnadsstandard än vår egen eller

med ett politiskt eller socialt system som strider mot svensk rättsuppfattning.

Hovrätten anser, att skattefrihet bör medges först efter prövning av

ifrågavarande organisationers förutsättningar på området.

V. Departementschefen

Enligt bestämmelserna i 3 § arvs- och gåvoskatteförordningen av år 1941

föreligger frihet från skatt enligt förordningen för svenska stiftelser och

sammanslutningar till förmån för barn, ungdom, ålderstigna, sjuka eller

lytta. Detta gäller dock inte, när ändamålet är att tillgodose utom riket bosatta

utlänningar. Någon närmare motivering för detta undantag har inte

lämnats vid lagstiftningens tillkomst. Begränsningen synes ha införts under

inverkan av fiskaliska synpunkter men torde även få ses mot bakgrunden

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 22 år 1963 9

av de internationella förhållanden som rådde när bestämmelserna utformades.

Någon motsvarande begränsning med avseende på utomlands boende utlänningar

gäller emellertid enligt rådande uppfattning ej beträffande 38 §

i förordningen, där frihet från skyldighet att erlägga gåvoskatt tillerkännes

—• förutom de i 3 § omförmälda juridiska personerna — bland andra svenska

stiftelser med huvudsakligt syfte att främja allmännyttiga ändamål. Reglerna

i 38 § i gällande arvs- och gåvoskatteförordning överensstämmer härvidlag

i stort sett med motsvarande bestämmelser i 1914 års arvs- och gåvoskatteförordning.

Såvitt förarbetena till de båda förordningarna utvisar, ifrågasatte

man inte att från skattefriheten undantaga gåva till förmån för utrikes

bosatta utlänningar. Riksdagen har även vid behandlingen av den nu aktuella

frågan gett uttryck åt uppfattningen att frihet från gåvoskatt tillkommer

svenska juridiska personer, som verkar för de angivna allmännyttiga ändamålen

till förmån för utom riket bosatta utlänningar. Ett förordnande till

förmån för utomlands boende utländska barn, ålderstigna och sjuka m. fl.

får sålunda anses åtnjuta befrielse från gåvoskatt men ej från arvsskatt.

Vårt lands intensifierade insatser i den internationella biståndsverksamheten

motiverar en omprövning av frågan om beskattningen av testamentariska

förordnanden till förmån för internationell hjälpverksamhet. Med den

uppfattning om sådan verksamhet, som i andra sammanhang präglar det

allmännas inställning och eljest kommer till uttryck i dagens samhälle,

förefaller inte förenligt att från skattefrihet utesluta testamentslolt till hjälpverksamhet

av ifrågavarande slag på den grund att verksamheten helt eller

delvis kommer utom Sverige bosatta utlänningar till godo. Hjälpverksamhet

med sådan internationell inriktning synes därför enligt nu rådande värderingar

vara väl förtjänt av den uppmuntran, som befrielse från arvsbeskattning

kan utgöra. Samtliga remissinstanser har anslutit sig till denna

tanke, flera med uttryck för stor tillfredsställelse över det framlagda förslaget

om skattebefrielse.

Principiella hinder mot frihet från arvsskatt i här berörda fall kan knappast

anses föreligga. Visserligen råder inte heller i övrigt genomgående

överensstämmelse mellan reglerna om frihet från arvsskatt och motsvarande

regler för gåvoskatt beträffande stiftelser och sammanslutningar med

allmännyttigt ändamål, och väsentliga ändringar i detta hänseende bör ske

först i samband med en mera allmän översyn av arvs- och gåvobeskattningen.

Utan att föregripa en sådan översyn torde emellertid på det begränsade

område, varom här är fråga, kunna genomföras en likställighet mellan testamente

och gåva, vilken är betingad av de ändrade förhållanden som nyss

angivits.

Vad angår de praktiska förutsättningarna för den ifrågasatta ändringen

av skattefrihetsbestämmelserna är till en början att märka, att svårigheterna

med en gränsdragning mellan skattefria testamentslotter och övriga

testamentsfall knappast torde öka nämnvärt genom att den nuvarande begränsningen

av skattefriheten till att avse svenska medborgare och utlän
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 22 år 1963

ningar bosatta i Sverige bortfaller. Bedömningen huruvida den art av

hjälpverksamhet, som avses med testamentet, är hänförlig till de skatteprivilegierade

ändamålen kommer vid verksamhet med internationell inriktning

att i princip sammanfalla med motsvarande bedömning vid tillämpning

av nuvarande bestämmelser.

Närmast skulle — såsom några remissinstanser framhållit — tillämpningssvårigheter

kunna länkas uppkomma av hänsyn till önskemålet om

tillfredsställande garantier för att den testamenterade egendomen verkligen

kommer det angivna ändamålet till godo. Svårigheterna i detta hänseende

kan möjligen bli något större beträffande verksamhet, som förlägges till utlandet.

Härav kan betingas viss försiktighet vid prövningen i fråga om

uppgifterna angående ändamålet med dispositionen och möjligheterna för

dess realiserande samt representantskapet för den mottagande institutionen

och medelsförvaltningen. I princip skiljer sig emellertid denna prövning

inte från de bedömningar, som måste göras enligt redan gällande bestämmelser.

Eventuella tillämpningssvårigheter i detta hänseende reduceras för

övrigt av det förhållandet att de stiftelser och sammanslutningar, som här

avses ifrågakomma, liksom i övrigt enligt 3 § arvs- och gåvoskatteförordningen

är svenska. De testamentstagare, som berörs av den ifrågasatta ändringen,

kommer att i praktiken genomgående vara hjälporganisationer, vilkas

verksamhet relativt lätt kan klarläggas i beskattningsärendet. Riskerna

för missbruk av den föreslagna skattefriheten förefaller därför ej vara så

stora, att man på denna grund inte skulle kunna upphäva undantaget för

hjälpverksamhet bland utlänningar utanför Sverige.

Spörsmålet om skattefrihet för testamentslott synes lämpligen i tekniskt

hänseende kunna lösas på det sätt som föreslagits i motionerna och även

kommit till uttryck i den inom departementet upprättade promemorian. Att

söka begränsa skattefriheten med hänsyn till de inre förhållandena i de

länder, som avses med biståndsverksamheten, torde inte komma i fråga.

Den prövning av det allmännyttiga syftet, som i varje enskilt fall ankommer

på domstol vid meddelande av beslut i skatteärendet, synes vara tillfyllest

för att nå en lämplig avgränsning av det skattefria området.

Den föreslagna författningsändringen bör träda i kraft den 1 juli 1963.

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att Kungl. Maj :t

måtte genom proposition föreslå riksdagen att antaga inom departementet

upprättat förslag till förordning angående ändrad lydelse av 3 § förordningen

den 6 juni 1941 (nr 416) om arvsskatt och gåvoskatt.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas

proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Per Eskilsson

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 630070

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1963:80 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 3 § förordningen den 6 juni 19^1 a1 i texten
  2. BevU 1963:4 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 3 § förordningen den 6 juni 1941 s. 1 i texten