Sök i Ratio Lex

Angående anslag till stöd åt Aktiebolaget Statsgruvor

1963-03-22 · 13 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1963:25, Angående anslag till stöd åt Aktiebolaget Statsgruvor

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 25 år 1963

1

Nr 25

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till stöd

åt Aktiebolaget Statsgruvor; given Stockholms slott

den 22 mars 1963.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Gunnar Lange

Propositionens huvudsakliga innehåll

Verksamheten vid Aktiebolaget Statsgruvor har under de senaste åren till

följd av betydande prisifall på exportmarknaden för järnmalm gått med förlust.

Bolagets likviditet är f. n. hårt ansträngd och driften vid bolagets gruvor

i Håksberg och Norberg kan inte fortsätta utan tillskott av medel. Frågan

huruvida ifrågavarande malmer kan utnyttjas inom landet skall närmare

undersökas. För att driften skall kunna uppehållas under härför erforderlig

tid föreslås riksdagen att å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande

budgetår anvisa 5 milj. kronor till stöd åt bolaget.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 saml. Nr 25

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 25 år 1963

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

22 mars 1963.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Andersson, Lindström, Länge, Lindholm, Skoglund, Edenman,

Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för handelsdepartementet, statsrådet Lange, fråga om anslag till stöd åt

Aktiebolaget Statsgruvor oeh anför därvid följande.

Inledning

Aktiebolaget Statsgruvor bildades 1950 enligt beslut av riksdagen samma

år. Bolaget skulle överta och, i den mån ekonomiska förutsättningar bedömdes

föreligga, driva ett antal mellansvenska gruvföretag, som tidigare innehafts

av bolag med dominerande tyska intressen. De viktigaste gruvorna var

belägna inom Håksbergsområdet och vid Stollberg (norr respektive nordost

om Ludvika), i Norbergs köping och vid Intrånget (nordost om Hedemora).

Vid samtliga gruvor brytes järnmalm utom vid Stollbergsgruvan, där

en malm med zink, bly och järn tillgodogöres. Bolaget erhöll ett aktiekapital

å nominellt 10 milj. kronor och en reservfond å 2 milj. kronor. Erforderliga

medel, sammanlagt 12 milj. kronor, anvisades av riksdagen, som härjämte

beslöt, att staten skulle ställa garanti för lån i mån av behov åt bolaget till

ett belopp av högst 8 milj. kronor (prop. 1950:63, SU 55, Rskr 108).

I februari 1952 lade bolaget fram förslag om fortsatt drift i Håksberg i

första hand under en tioårsperiod. Under denna period skulle bolaget utföra

de undersökningar beträffande malmernas omfattning, som erfordrades för

en framtida bedömning av verksamheten. Det bedömdes inte helt uteslutet,

att resultaten av undersökningarna kunde bli sådana, att fortsatt drift efter

tioårsperiodens utgång ej kunde förordas. Med hänsyn härtill planerades

verksamheten så, att bolaget, om fortsatt drift efter periodens slut inte bedömdes

ekonomiskt lönande, dock skulle få igen utläggen för undersökningarna

jämte det kapital, som investerats i Håksberg. Planen byggde i huvudsak

på den relation mellan kostnader och intäkter, som förelåg inom bolaget

under första kvartalet 1951. Erforderliga investeringar för rationalisering

och viss produktionsökning samt tillredningsarbeten i gruvan och förbätt
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 25 år 1963

3

ring av bostäder m. in. beräknades medföra ett kapitalbehov av högst ca 9,2

milj. kronor. Kungl. Maj:t medgav den 28 mars 1952, att bolaget fick i den

mån så erfordrades för att genomföra planen utnyttja statens garanti för lån

å högst 8 milj. kronor till bolaget. Återstoden av kapitalbehovet förutsattes

kunna täckas med överskott på bolagets övriga verksamhet.

Frågan om gruvdriften i Håksberg togs på nytt upp år 1955. Bolaget hade

då av ett holländskt stålverk erbjudits ett tioårigt kontrakt för årlig leverans

av 100 000 ton järnslig med möjlighet till viss ökning av kvantiteten.

Håksbergsgruvans produktionskapacitet i fråga om slig utgjorde vid denna

tid ca 120 000 ton per år. För att bolaget skulle kunna anta långtidskontraktet

och samtidigt tillgodose tidigare avnämare var en ökning av järnsligproduktionen

till ungefär det dubbla nödvändig. Då malmbasen i Håksberg efter

de gjorda undersökningarna ansågs tillräcklig och utsikter till räntabel

drift förelåg, beslöt bolaget efter anmälan vid 1955 års ordinarie bolagsstämma,

att göra nya investeringar å tillhopa ca 9 milj. kronor för att möjliggöra

produktionsökningen. Investeringsprogrammet omfattade i huvudsak utbyggnad

av anrikningsverket och komplettering av den maskinella utrustningen

i gruvan.

Vid bolagets gruvanläggningar i Norberg framställdes under större delen

av 1950-talet en styckemalm som, ehuru relativt lågprocentig, vid goda

malmkonjunkturer kunde finna avsättning till tillfredsställande priser. Efter

hand som brytningen kom ner på större djup visade det sig emellertid

svårt att bearbeta malmen till en på marknaden godtagbar styckemalm. Samtidigt

konstaterades, att en bland malmkonsumenterna sedan länge pågående

förskjutning av intresset från styckemalm till slig ytterligare accentuerats.

Med hänsyn till nu nämnda omständigheter — som befarades i längden

medföra avsättningssvårigheter för Norbergsmalmen — beslöt bolaget att

övergå till anrikning av malmen. Vidare planerades en rationalisering och

ökning av brytningen. Kostnaderna för erforderliga investeringar i bl. a. anrikningsverk

och gruvarbeten, i runt tal 18 milj. kronor, beräknades ''säd

oförändrat pris- och kostnadsläge kunna täckas genom självfinansiering.

Projektet, som anmäldes vid 1957 års ordinarie bolagsstämma, var i huvudsak

genomfört år 1961. Vissa svårigheter av teknisk natur har föranlett bolaget

att övergå till en annan anrikningsmetod än den ursprungligen planerade.

Vid bolagets gruvor vid Intrånget och Stollberg har någon utbyggnad

av mera betydande omfattning hittills icke ägt rum. Malmfyndigheten vid

Intrånget beräknas vara utbruten inom en jämförelsevis nära framtid.

Marknaden för bolagets malmproduktion är utsatt för kraftiga konjunkturväxlingar.

Under 1950-talet lämnade dock bolagets verksamhet som helhet

betraktad genomsnittligt tillfredsställande resultat, som medgav erforderlig

avskrivning av anläggningstillgångarna samt avsättningar till pensionsstiftelse

och investeringsfond. Bolagets tidvis mycket omfattande investeringsverksamhet

ävensom undersökningar av malmfyndigheterna kunde

fram till 1958 finansieras med rörelseöverskottet. Statens lånegaranti

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 25 år 1963

behövde inte tas i anspråk förrän sistnämnda år. Under 1959 måste den

emellertid utnyttjas till fulla beloppet, 8 milj. kronor. För räkenskapsåren

1960/G1 och 1961/62 redovisade bolaget förluster å 439 000 respektive

898 000 kronor och de långfristiga skulderna till utomstående steg till ca

14 milj. kronor. En på bolagets årsredovisningar grundad översikt av bolagets

hittillsvarande verksamhet, ekonomiska resultat och ekonomiska ställning

torde som bilaga få fogas till statsrådsprotokollet.

Framställning av Aktiebolaget Statsgruvor

I skrivelse den 22 februari 1963 och en därtill fogad promemoria redogör

bolaget för det aktuella läget på marknaden för bolagets järnmalmsprodukter

och för de ekonomiska utsikterna för bolagets gruvrörelse under

den närmaste framtiden. Bolaget hemställer i anslutning till redogörelsen

om ett aktieägaretillskott av 6 milj. kronor, att tillföras bolaget vid ingången

av nästkommande verksamhetsår, som börjar den 1 april 1963.

Bolaget anför i sin skrivelse i huvudsak följande.

Under större delen av 1950-talet var det samlade utbudet av järnmalm

ej tillräckligt för att helt täcka världsmarknadens behov. Gruvorna fann

avsättning även för lågvärdiga malmer och priset steg. De efter andra

världskrigets slut framlagda långsiktiga prognoserna förutsåg en fortgående

stegring av järnmalmsbehovet. Under intryck härav byggde gruvföretagen

ut sin produktionskapacitet. Samtidigt började stora fyndigheter

exploateras bl. a. i Brasilien och andra sydamerikanska stater, i Canada och

i Afrika. Mot slutet av 1950-talet uppkom ett jämviktsläge, där tillgång och

efterfrågan för en kortare tid balanserade varandra och den uppåtriktade

prisrörelsen bröts. Snart försämrades gruvornas situation, i det att kapacitetsökningen

i förening med stagnation i efterfrågan åstadkom ett alltmer

accentuerat järnmalmöverskott och ett fortgående prisfall. Ännu torde icke

de kapacitetshöjande åtgärderna ha nått full effekt. Det kan förutses, att

utbudet ytterligare ökar. Efterfrågan kan däremot inte antagas öka i sådan

utsträckning, att någon väsentlig förbättring av gruvornas situation är att

påräkna inom överskådlig tid.

Bolagets järnmalm avsättes huvudsakligen på exportmarknaden. De naturliga

förutsättningarna för en lönande, på export inriktad drift av bolagets

järnmalmrörelse är under rådande förhållanden föga gynnsamma. Malmerna

är fattiga och kan till övervägande del inte säljas som styckemalm utan måste

anrikas. Försäljningen på export medför betungande fraktkostnader till

hamnarna. Exportmalmen är i full utsträckning utsatt för konkurrens från

transoceana storgruvor. De senaste årens radikala fraktsänkningar har ytterligare

skärpt denna konkurrens.

Det starka prisfallet på järnmalmen — som exempelvis innebär att priset

för vissa av bolagets produkter f. n. är 45 procent lägre fritt gruvan än

motsvarande pris 1957 — har medfört, att bolagets rörelse nu går med

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 25 år 1963

elt betydande underskott. För innevarande verksamhetsår, 1/4 1962 31/3

1963, förutses en förlust av 2,5 milj. kronor, sedan normala avskrivningar

skett och värdet av malmlagret anpassats till 1963 års prisläge. Bolagets

likviditetsläge är svagt. Om verksamheten i fortsättningen skall bedrivas i

nuvarande omfattning, måste betydande belopp tillföras bolaget. Härtill bidrar

i hög grad svårigheterna att på malmmarknaden i rådande läge introducera

den i Norberg numera producerade sligen. Förbrukarnas intresse

för att pröva nya malmer från mindre producenter är obetydligt. Med hänsyn

härtill kan fortsatt drift i Norberg i oförminskad skala förutses medföra

lagerökning med sådana anspråk på likvida medel, att bolagsledningen

vid beräkning av företagets medelsbehov funnit sig böra utgå från att

driften i Norberg inte skall belasta bolagets likviditet efter utgången av verksamhetsåret

1963/64. Beträffande Håksbergsgruvan räknar bolaget i förevarande

sammanhang med fortsatt drift under en treårsperiod, under vilken

klarhet skulle kunna vinnas huruvida situationen för denna gruvas vidkommande

kan förbättras. Vissa indikationer tyder nämligen på att avsättningsmöjligheterna

för Håksbergssligen kan komma att bedömas gynnsammare

efter några år.

Med beaktande av den betydande osäkerhet som vidlåder beräkningarna

och då resultatet av vissa undersökningar beträffande Norberg ännu inte

föreligger, har bolaget begränsat sin framställning om medelstillskott till att

avse de två närmaste verksamhetsåren. Härvid har förutsatts, att frågan om

behovet av tillskott för verksamhetsåret 1965/66, nu uppskattat till 2,5 milj.

kronor, framdeles får tas upp i förnyad framställning.

Av den till skrivelsen fogade promemorian kan inhämtas bl. a. följande.

Håksbergssligen har hittills endast sporadiskt och i mindre kvantiteter

kunnat placeras på den inhemska marknaden. En förbättring av de inhemska

avsättningsmöjligheterna synes möjlig. En prognos för de mellansvenska

järnbruken tyder på att bergslagsbrukens malmbehov under 1960-talet kommer

att öka så, att även de mellansvenska sliger, som nu går på export, skulle

i sin helhet åtgå för att täcka bergslagsbrukens behov. Vissa tekniska nyheter

inom metallurgien pekar även mot att Håksbergssligen kan komma att

framdeles bli betydligt intressantare än nu för bergslagsbruken. Om Håksbergssligen

kan finna avsättning inom Mellansverige förbättras gruvans situation

på grund av att fraktkostnaderna blir lägre. Avsättningen bör bli

säkrare eftersom konkurrensen från utländska malmer blir något mindre

besvärande än i nuläget. De anförda omständigheterna synes berättiga till

en förhoppning att läget för Håksbergs del i framtiden bör kunna bli gynnsammare.

En annan fråga är om denna förbättring kan förväntas bli av sådan

storleksordning att den ger gruvan ett existensberättigande i framtiden.

Svaret på denna fråga kan icke givas nu. Det förefaller som om situationen

liar möjlighet att bli betydligt klarare om två å tre år, speciellt i fråga om

de inhemska avsättningsmöjligheterna. En fortsatt drift under denna tid

framstår ur denna synpunkt som önskvärd.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj.ts proposition nr 25 år 1963

Antalet anställda vid bolagets gruvor framgår av följande sammanställning.

Håksberg Norberg Intrånget Stollberg

Tjänstemän och arbetsledare .... 29 12 11 8

Arbetare ...................... 225 38 83 60

Härtill kommer 58 tjänstemän och arbetsledare samt 70 arbetare vid bolagets

centrala serviceavdelning och huvudkontor i Håksberg.

I övrigt redogöres i promemorian för de beräkningar, som ligger till grund

för bolagets framställning om aktieägaretillskott. Dessutom redovisas kalkyler

rörande bl. a. sådana fasta kostnader och stilleståndskostnader, som

väntas kvarstå efter eventuell driftsnedläggelse.

Yttranden

Över bolagets framställning har efter remiss yttranden avgivits av statskontoret,

arbetsmarknadsstyrelsen, kommerskollegium samt länsstyrelserna

i Västmanlands och Kopparbergs län.

Kommerskollegium har överlämnat ett från handelskammaren i Gefle inhämtat

utlåtande.

Flertalet remissinstanser tillstyrker med vissa förbehåll, som framgår av

det följande, att bolaget erhåller det begärda aktieägaretillskottet. Arbetsmarknadsstyrelsen

finner inte arbetsmarknadspolitiska skäl tala för att bolagets

verksamhet upprätthålles under avsedd tid men anser viktigt, att bolaget

får de finansiella förutsättningar som fordras för eventuell avveckling

i former, som är skäliga ur samhälleliga och sociala synpunkter.

Statskontoret motsätter sig inte att aktieägaretillskott lämnas bolaget för

fortsatt drift under den tid Håksbergsgruvans framtidsutsikter bedöms. En

mera detaljerad teknisk-ekonomisk analys enligt förslag i ett sakkunnigutlåtande,

som ämbetsverket inhämtat, bör dock snarast underställas Kungl.

Maj :t. Måhända kan den erforderliga tiden för bedömningen härigenom bli

kortare än de tre år bolaget förutsatt. Statskontoret understryker, att frågan

om driften vid Håksbergsgruvan måste ses inte blott från företagsekonomisk

utan även från samhällsekonomisk och arbetsmarknadspolitisk synpunkt.

De i ärendet hörda länsstyrelserna tillstyrker, att bolaget får det begärda

medelstillskottet.

Länsstyrelsen i Västmanlands län, där Norberg ligger, framhåller att enligt

länsarbetsnämnden frågan om rörelsens fortsatta drift ur arbetsmarknadssynpunkt

är av begränsad storleksordning och i alla händelser av mindre

betydelse än de perinitteringar, som under 1962 sammanlagt skedde vid gruvorna

i Norberg. Den aktuella frågan bör därför bedömas ur ekonomisk synpunkt.

Ett kapitaltillskott för driftsutgifter bör betraktas som en övergångsåtgärd

i förväntan på att en ekonomiskt lönsam långtidslösning skall kunna

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 25 år 1963

åstadkommas. Svårigheterna har uppenbarligen förvärrats av att bolaget hittills

varit så gott som helt beroende av export. Därför bör undersökas vilka

möjligheter som finns att vinna avsättning inom landet, i första hand till

närbelägna järnbruk. Särskilt viktigt är att driften vid detta bolag och andia

gruvföretag samordnas. I annat sammanhang har länsstyrelsen understrukit

betydelsen av strukturrationalisering inom gruvnäringen. Länsstyrelsen anser,

att det finns goda förutsättningar att genom ändrade dispositioner göra

driften vid bolagets anläggningar lönsam. Det är med hänsyn härtill angeläget

att bolaget beredes rådrum att upprätthålla driften till dess läget klarnat.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län framhåller de samhällsekonomiska vådorna

av att stödja oräntabla företag med extra kapitaltillskott och finner

tveksamt om bolagets ekonomiska situation överhuvudtaget kan förbättras.

Då länsstyrelsen likväl tillstyrker bolagets framställning, sker detta under

åberopande av de konsekvenser en avveckling av verksamheten a id Haksbergsgruvan

skulle få för de anställda och för Ludvika stad. Många av de

anställda är bundna vid bygden genom egna hem och insatslägenheter. En

omedelbar överflyttning av arbetskraften till andra områden torde kunna

ske endast i ett fåtal fall. Både för enskilda och för företaget skulle en brådstörtad

avveckling medföra förluster. Under den närmaste tvåårsperioden

borde man kunna få underlag för att bedöma möjligheterna att öka gruvans

konkurrenskraft. Om bedömningen skulle vara ogynnsam borde förberedelser

kunna träffas för att avveckla företaget under gynnsammare omständigheter

än för närvarande.

Handelskammaren i Gefle framhåller, att de mellansvenska gruvorna f. n.

befinner sig i en mycket ogynnsam situation. I fråga om orsakerna härtill

nämner handelskammaren i huvudsak de förhållanden på malmmarknaden,

som även bolaget berört, samt framhåller även sambandet mellan malmpriserna

och läget på tackjärnsmarknaden, vilket kännetecknas av överutbud

och pressade priser. Handelskammaren finner det oundvikligt, att gruvrörelsen

i Norberg upphör, men tillstyrker med tvekan att aktieägaretillskott till

bolaget lämnas för en tvåårsperiod under förbehåll, att en expertgrupp tillsättes

för att omedelbart utröna förutsättningarna för att driva en ekonomiskt

bärkraftig rörelse i Håksberg.

Kommerskollcgium anser, att en från företagsekonomisk synpunkt försvarlig

drift inte kan upprätthållas vid ifrågavarande gruvor, men tillstyrker

dock bolagets framställning under hänvisning till handelskammarens yttrande.

Kollegium understryker, att staten efter utgången av den tvåårsperiod

för vilken aktieägaretillskott begärts icke bör tillhandahålla bolaget belopp,

som kan betraktas som driftssubventioner.

Arbetsmarknadsstyrelsen uttalar som sin principiella uppfattning, att det

från arbetsmarknadssynpunkt ej tinns anledning påkalla att en rörelse upprätthålles,

om förutsättningar för lönsam produktion saknas. Genom varselförfarandet

har styrelsen sökt åstadkomma en av samhällsekonomiska och

sociala skäl önskvärd avvecklingsperiod beträffande företag eller verksam
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj. ts proposition nr 25 år 1963

hetsgrenar som nedlägges. Avvecklingsperioden bör emellertid inte tänjas ut

iner än nödvändigt, enär detta skulle innebära, att arbetskraften kvarhölls i

ett mindre lönande arbete än det som eljest stod till buds.

Härefter redovisar arbetsmarknadsstyrelsen i sitt yttrande resultatet av

överslagskalkyler rörande å ena sidan kostnaderna för de arbetsmarknadspolitiska

åtgärder, som kan erfordras för arbetskraftens omställning vid

driftsstopp i Håksbergs- och Norbergsgruvorna, och å andra sidan det nettotillskott

till produktionen, som omställningen kan tänkas medföra. Styrelsen

har utgått från mycket försiktiga antaganden om möjligheterna att placera

om arbetskraften inom respektive orter och närliggande relativt betydande

tätorter. Kalkylerna bygger sålunda på att omplacering till stor del

skulle ske interlokalt och i åtskilliga fall föregås av omskolning. Statsverkets

kostnader för ifrågavarande åtgärder beräknas uppgå till omkring 4,5 milj.

kronor. Det sammanlagda nettotillskottet till produktionen genom omställningen

skulle enligt styrelsens kalkyler redan efter två år uppgå till omkring

10 milj. kronor. Åtgärderna bör sålunda enligt styrelsens mening efter relativt

kort tid ge en samhällsekonomisk vinst. Styrelsen anser sig därför

inte av arbetsmarknadspolitiska skäl kunna påkalla att gruvdriften uppehälles

under så lång tid som avses i bolagets framställning, om ej företagsekonomiska

skäl härför föreligger. Därest en nedläggning av driften av företagsekonomiska

skäl visar sig nödvändig, förutsätter styrelsen att nedläggningen

tidsmässigt så planeras att omställningen för arbetskraften i största

möjliga utsträckning underlättas. Styrelsen finner det också viktigt att bolaget

får de finansiella förutsättningar som kan erfordras för att en eventuell

temporär eller definitiv avveckling skall kunna ske i former som är

skäliga ur samhälleliga och sociala synpunkter.

Departementschefen

Aktiebolaget Statsgruvor bildades 1950 för att överta och i den mån ekonomiska

förutsättningar bedömdes föreligga driva fyra mellansvenska gruvföretag,

som tidigare ägts av tyska intressenter, nämligen järnmalmsgruvor

i Håksberg, Norberg och Intrånget samt en gruva vid Stollberg, där en malm

med bly, zink och järn tillgodogöres. Driften har hittills uppehållits vid

samtliga dessa gruvor. Det ekonomiska resultatet av bolagets verksamhet

var under större delen av 1950-talet igenomsnitt tillfredsställande. Bolaget

kunde med anlitande av vinstmedel bekosta undersökningar av malmfyndigheterna

samt investeringar för rationalisering och ökning av produktionen.

Under senare år har emellertid priserna på bolagets järnmalmsprodukter

sjunkit betydligt. Följden har blivit, att gruvrörelsen i Håksberg och

Norberg åsamkat bolaget förluster, som endast till en mindre del kunnat täckas

av vinst från de övriga gruvorna. För innevarande verksamhetsår,

som utlöper den 31 mars, beräknas förlusten på bolagets verksamhet i dess

helhet uppgå till 2,5 milj. kronor. Den pågående investeringsverksamheten

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 25 år 1963

har medfört en icke ringa långfristig skuldsättning och bolagets likviditet

är hårt ansträngd. För att verksamheten skall kunna upprätthållas i nuvarande

omfattning måste medel tillföras bolaget. För verksamhetsåren 1963/

64 och 1964/65 räknar bolaget med ett behov av 6 milj. kronor. Bolaget förutsätter,

att driften i Håksberg skall upprätthållas i vart fall under tre år

och ämnar framdeles återkomma till medelsbehovet för 1965/66. För drift

i Norberg, där malmen f. n. inte kan avsättas, har medel beräknats endast

för verksamhetsåret 1963/64.

Orsaken till försämringen av bolagets ekonomi är som nämnts det betydande

prisfall, som under senare år inträffat på järnmalmsmarknaden. Det

tryckta läget synes vara följden av att det totala utbudet av järnmalm ökat i

avsevärt snabbare takt än avsättningsmöjligheterna, beroende på en sedan

ganska lång tid pågående utbyggnad av världens järnmalmsproducerande

företag och inte minst exploateringen i stor skala av rika järnmalmsfyndigheter

i andra världsdelar. Priskonkurrensen från storgruvorna skärpes till

följd av de låga frakter, som f. n. tillämpas i oceanfart. I likhet med bolagsledningen

är jag böjd för att anse den aktuella situationen för bolagets järnmalmsgruvor

•— en situation i vilken flera av de mellansvenska gruvföretagen

befinner sig — såsom resultatet av en strukturell förskjutning av marknadsläget,

som kan få bestående verkningar under överskådlig tid.

Frågan vilka åtgärder som bör vidtagas med avseende på bolagets verksamhet

måste bedömas under hänsynstagande till de samlade kostnader,

som uppkommer för företaget och för det allmänna vid olika alternativ. Jag

har i flera olika sammanhang klart uttalat, att kravet på lönsamhet inte i

längden får eftersättas när det gäller de statliga företagens verksamhet. Denna

uppfattning har jag även i detta fall. Ett alternativ, som innebär nedläggning

av de förlustbringande enheterna, kan därför inte lämnas ur räkningen.

Arbetsmarknadsstyrelsen har beräknat, att den omställning av arbetskraften,

som skulle bli nödvändig vid nedläggelse av driften i Håksberg och Norberg,

skulle medföra utgifter för statsverket av inemot 5 milj. kronor. Då

omställningen redan efter ett par år kan väntas ge en samhällsekonomisk

vinst, i det att arbetskraften kommer in i lönsam produktion, vill styrelsen

inte av arbetsmarknadspolitiska skäl påfordra, att gruvdriften uppehälles

under så lång tid som bolaget avser, om ej företagsekonomiska skäl talar

därför.

Arbetsmarknadsstyrelsen har i sina kalkyler inte i full utsträckning kunnat

beakta alla de förluster, som vid omplacering av arbetskraften uppstår

exempelvis på grund av att bostäder och gemensamma samhälleliga anordningar

m. m. inte blir helt utnyttjade. Detta förhållande rubbar dock inte

den principiella ståndpunkt, som jag nyss givit uttryck för och som tydligen

delas av styrelsen.

Vad angår de företagsekonomiska synpunkterna på föreliggande fråga

kan framhållas följande.

För bolaget skulle det uppenbarligen innebära en ekonomisk lättnad att

lägga ned driften vid Håksberg och Norberg och låta det allmänna svara för

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj. ts proposition nr 25 år 1963

kostnaderna för arbetskraftens förflyttning och omställning till annan verksamhet.

Huruvida betryggande ekonomi kan ernås i bolagets kvarvarande

verksamhet är dock ovisst. Bolaget kommer nämligen även efter driftens

upphörande att ha kostnader för de nedlagda gruvorna. Exempelvis blir

räntorna för de lån som tagits för tidigare investeringar betungande. Det är

knappast sannolikt, att betryggande driftsekonomi kan säkerställas i den

kvarvarande verksamheten, om inte bl. a. räntebelastningen avlyftes. Detta

förutsätter antingen fortsatta årliga tillskott av medel eller en finansiell rekonstruktion,

varvid medel för betalning av bolagets låneskuld ställs till förfogande.

Bolaget har emellertid inte förordat nedläggningsalternativet utan hemställt

om temporärt stöd i avvaktan på att betingelserna för den framtida

driften klarlägges. Flertalet remissinstanser har, låt vara med olika motivering,

anslutit sig till bolagets linje. Förslaget grundar sig bl. a. på att det

inte är uteslutet att avsättning framdeles kan vinnas inom landet för de i

Håksberg och Norberg utvunna järnmalmsprodukterna. För denna uppfattning,

som delas av länsstyrelsen i Västmanlands län, talar att dessa produkter

vid försäljning till svenska förbrukare inte belastas med frakt- och omlastningskostnader

i den utsträckning som sker vid nuvarande exportförsäljning.

Det är för dagen vanskligt att bedöma huruvida det är realistiskt

att räkna med ifrågavarande avsättningsmöjligheter. Resultatet av vissa

sonderingar, som gjorts hos företag inom järnhanteringen, tyder dock på

att intresse kan finnas för att framdeles utnyttja malmen från Håksberg

och Norberg för inhemsk järnframställning.

Av hänsyn till de anställda och då viss tid erfordras för planering av erforderliga

avvecklings- och omställningsåtgärder kan en omedelbar nedläggning

av driften inte komma i fråga. Av vad jag tidigare sagt framgår vidare

att det finns skäl för att bereda företaget rådrum för fortsatta undersökningar

om avsättningsmöjligheterna för malmen inom landet. I vissa remissyttranden

har föreslagits, att bolagets verksamhet skulle underkastas

en teknisk-ekonomisk analys av utomstående expertis för att närmare utröna

lönsamhetsförutsättningarna. Enligt vad jag inhämtat har viss dylik

utredning redan tidigare gjorts. Resultatet tyder på att driften tekniskt

sett är väl ordnad och att nämnvärda ytterligare rationaliseringsvinster knappast

kan påräknas. Självfallet bör dock en fortlöpande teknisk-ekonomisk

översyn av driften ske med sikte på att tillvarata uppkommande nya möjligheter

att ytterligare bringa ned produktionskostnaderna. Härvid kan även

medverkan av utomstående expertis visa sig ändamålsenlig.

De fortsatta undersökningarna rörande betingelserna för den framtida

driften vid bolagets olika gruvor bör inriktas på att uppnå långsiktiga lösningar.

Därvid kan olika alternativ komma att aktualiseras för olika gruvor

inom bolaget och en mer eller mindre långtgående integration åstadkommas

med andra statliga eller enskilda företag på området. Om riksdagen inte har

något att erinra däremot, torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att vidta

de dispositioner beträffande bolaget, som med hänsyn till de anställda och

statens ekonomiska intresse kan befinnas ändamålsenliga.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 25 år 1963

11

De utredningar m. m., som sålunda återstår att genomföra för att driftsbetingelserna

i Håksberg och Norberg skall kunna klarläggas, bör verkställas

så snabbt som möjligt. Det är vanskligt att bedöma hur lång tid som kan

erfordras härför. Jag utgår dock från att läget skall kunna överblickas med

större grad av säkerhet om något år. Bolagets framställning ger vid handen,

att dess nuvarande medel och kreditresurser är otillräckliga för att

gruvdriften skall kunna upprätthållas annat än under en kortare tid. Med

hänsyn till vad som anförts i det föregående är det av vikt, att bolaget inte

kommer i ett sådant tvångsläge, att dess verksamhet måste upphöra av brist

på rörelsemedel. I rådande läge ter det sig inte förenligt med sunda finansieringsprinciper

att bolaget söker täcka sitt medelsbehov genom ytterligare

krediter. Jag förordar därför, att medel anvisas å riksstaten till stöd åt bolaget.

Storleken av medelsbehovet kan på grund av ovissheten i fråga om avsättningsläget

för malmprodukterna och leveransernas fördelning i tiden

inte f. n. bestämt anges. För att akuta likviditetskriser skall kunna förebyggas

med säkerhet och bolaget sålunda beredas det avsedda rådrummet synes

ett belopp av 5 milj. kronor böra stå till förfogande. Då bolagets likviditetsläge

redan nu är hårt ansträngt och därför finansieringsstödet torde behöva

utnyttjas inom den allra närmaste tiden bör medlen anvisas på tilläggsstat

för innevarande budgetår.

Aktierna i Aktiebolaget Statsgruvor är i statens räkenskaper upptagna

till ett värde av 12 milj. kronor. Någon utdelning å aktierna har inte hittills

förekommit. Bolagets utsikter för framtiden är sådana, att någon utdelningsbar

avkastning framdeles inte torde kunna påräknas. Det bokförda värdet

av aktierna bör därför i princip skrivas av. Frågan om erforderligt avskrivningsanslag

kommer att anmälas av chefen för finansdepartementet i annat

sammanhang.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen

att till Stöd åt Aktiebolaget Statsgruvor å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1962/63 under tionde huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000 kronor.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas

proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Christina Gartz

opaginerad Kontrollera mot PDF

to

Bilaga

Översikl av Aktiebolaget Statsgruvors verksamhet 1950151—1961162

1950/51*

1951/52

1962/53*

1953/54

1954/55

1955/56

1956/57

1957/58

1958/59

1959/60

1960/61

1961/62

Produktion:

150

»107

123

188

163

168

184

186

253

280

302

354

222

233

»172

223

141

149

187

181

73

30

46

47

3 400

4400

1949

2 376

2 369

2 470

2109

2 971

2 517

4 730

4 600

4 650

Zinkslig ton..................

1600

1600

2134

2 834

2 367

2 433

2 223

2 510

1540

2 200

2 185

2 575

Försäljning:

400

378

199

307

229

435

480

328

311

258

329

358

Därav

328

334

144

251

174

320

379

274

264

186

256

314

2500

4 505

1843

2354

1547

3151

2 489

--

4 653

5 049

4 028

5 587

1500

1645

644

1419

2 381

2 420

2 007

--

4 211

2 504

2 624

2 146

16,1

28,0

17,9

22,2

17,8

28,1

32,5

22,7

26,6

21,3

23,3

26,0

772

882

977

965

803

770

803

843

801

750

738

702

1 1/4 1950—30/6 1951.

1 1/7 1952—31/3 1953. Efterföljande verksamhetsår löper frän 1/4 till 31/3,

3 Produktionsminskning till följd av brand.

Kungl. Maj. ts proposition nr 25 år 1963

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stockholm 1963. Isaac Marcu.s Boktryckeri Aktiebolag 630420

översikt av Aktiebolaget Slatsgruvors ekonomiska resultat och ställning 1950151—1961162

1950/51*

1951/52

1952/53*

1953/54

1954/55

1955/56

1956/57

1957/58

1958/59

1959/60

1960/61

1961/62

Ekonomiskt resultat (Tusental

kronor)

Bruttovinst ....................

1772

5 233

3 545

2 619

2 750

3 860

8 634

3 812

3 045

3114

3146

2 351

Övriga intäkter ................

850

292

182

318

201

213

531

721

306

271

235

335

Årets förlust....................

—

—

—

--

—

—

—

—

—

--

439

898

2 622

5 525

3 727

2 937

2 951

4 073

9165

4 533

3 351

3 385

3 820

3 584

Allm. omkostnader m. m.......

812

639

643

717

670

569

2130

855

463

493

508

477

Kostnadsräntor ................

4

50

36

54

59

46

45

71

125

354

894

861

Avskrivningar..................

980

4067

2 034

1172

1192

1193

1836

1527

1631

1592

1762

2 214

Undersökningsarbeten ..........

212

474

719

971

1017

838

1190

1939

1015

710

656

32

Avs. till pensionsstiftelse........

587

—

235

—

—

1400

1500

—

—

—

—

—

Avs. till investeringsfond........

--

--

—

--

—

—

1400

--

—

--

--

—

Årets vinst ....................

27

295

60

23

13

27

1063

141

117

236

--

-.

2 622

5 525

3 727

2 937

2 951

4 073

9165

4 533

3 351

3 385

3820

3 584

Ekonomisk ställning (Milj. kronor)

Omsättningstillgångar ..........

7,8

10,5

11,6

9,7

10,2

11,9

15,9

11,4

10,1

10,7

14,0

13,8

Anläggningstillgångar ..........

9,3

6,7

6,4

7,4

6,5

6,6

9,8

13,1

13,7

17,7

20,8

19,6

17,1

17,2

18,0

17,1

16,7

18,5

25,7

24,5

23,8

28,4

34,8

33,4

Kortfristiga skulder ............

3,5

3,3

3,7

2,9

2,6

3,1

6,5

5,2

4,5

2,8

4,1

3,8

Långfristiga skulder ............

—

—

-•

—

-*

—

0,2

8,2

14,2

14,3

Investeringsfond................

-•

--

--

--

--

--

1,4

1,4

1,4

--

-’

--

Pensionsstiftelse ................

1,6

1,6

1,9

1,8

1,7

3,0

4,3

4,3

3,9

3,4

2,9

2,6

Eget kapital....................

12,0

12,3

12,4

12,4

12,4

12,4

13,5

13,6

13,8

14,0

13,6

12,7

17,1

17,2

18,0

17,1

16,7

18,5

25,7

24,5

23,8

28,4

34,8

33,4

* 1/4 1950—30/6 1951.

2 1/7 1952—31/3 1953. Efterföljande verksamhetsår löper från 1/4 till 31/3.

03

Kungl. Maj. ts proposition nr 25 år 1963

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1963:332 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ris ''proposition om överlåtelse till Karlskrona stad av visst markområde i staden. a1 i texten
  2. SU 1963:144 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1962/63 till stöd åt Aktiebolaget Statsgruvo s. 1 i texten