Sök i Ratio Lex

Med anhållan om riksdagens yttrande angående vissa av Internationella arbetsorganisationens allmänna konferens år 1962 vid dess fyrtiosjätte sammanträde fattade beslut

1963-01-25 · 90 sidor, varav 86 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 86 av 90 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1963:29, Med anhållan om riksdagens yttrande angående vissa av Internationella arbetsorganisationens allmänna konferens år 1962 vid dess fyrtiosjätte sammanträde fattade beslut

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 29 år 1963

1

Nr 29

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med anhållan om riksdagens

yttrande angående vissa av Internationella arbetsorganisationens

allmänna konferens år 1962 vid

dess fyrtiosjätte sammanträde fattade beslut; given

Stockholms slott den 25 januari 1963.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden

för denna dag vill Kungl. Maj :t härmed anhålla om riksdagens yttrande

angående vissa i nämnda protokoll omförmälda, av Internationella

arbetsorganisationens allmänna konferens år 1962 vid dess fyrtiosjätte sammanträde

fattade beslut.

GUSTAF ADOLF

Sven Aspling

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen hemställes om riksdagens yttrande angående följande av

Internationella arbetsorganisationens allmänna konferens år 1962 antagna

instrument, nämligen konvention (nr 117) angående socialpolitikens grundläggande

syften och normer och konvention (nr 118) angående utlänningars

likställande med ett lands egna medborgare i fråga om social trygghet

samt rekommendation (nr 116) angående förkortning av arbetstiden och

rekommendation (nr 117) angående yrkesutbildning ävensom akt angående

ändringar i Internationella arbetsorganisationens stadga. Det föreslås

att konvention nr 118 samt akten ratificeras av Sverige, medan däremot

konvention nr 117 inte för närvarande anses böra ratificeras. Av de båda

rekommendationerna anses nr 116 ej böra för närvarande föranleda några

särskilda åtgärder, medan i fråga om nr 117 föreslås att denna skall, i den

mån så befinnes möjligt och lämpligt, tagas i beaktande vid yrkesutbildningsverksamhetens

framtida utformning.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 29

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj. ts proposition nr 29 år 1963

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 25 januari

1963.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Länge, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena och chefen

för ecklesiastikdepartementet anmäler chefen för socialdepartementet,

statsrådet Aspling, vissa av Internationella arbetsorganisationens allmänna

konferens år 1962 vid dess fyrtiosjätte sammanträde fattade beslut samt anför.

Genom sin anslutning till Nationernas förbund den 9 mars 1920 inträdde

Sverige såsom medlem av Internationella arbetsorganisationen (ILO) i

Geneve.

Organisationens beslutande församling — Internationella arbetskonferensen

— som sammanträder minst en gång varje år, har enligt artikel 19 i

organisationens stadga att beträffande förslag, som uppförts på dess dagordning,

välja mellan två former för godtagande. Antingen skall beslutet resultera

i ett förslag till internationell konvention, avsedd att ratificeras av organisationens

medlemmar, eller ock skall det utmynna i en rekommendation,

avsedd att övervägas vid lagstiftning eller annorledes, men utan den

bindande karaktär, som tillkommer en ratificerad konvention. Därest beslutet

är av mindre räckvidd eller av väsentligen formell innebörd, t. ex. då det

gäller en begäran om utredning, plägar det ges formen av en resolution.

Varje medlem av organisationen skall inom ett år från avslutandet av ett

konferenssammanträde underställa därå antagna konventioner och rekommendationer

vederbörlig myndighet (i vårt land riksdagen) för vidtagande

av lagstiftnings- eller andra åtgärder. Varje medlem har vidare skyldighet

att underrätta Internationella arbetsbyråns generaldirektör om de åtgärder,

som vidtagits för att underställa konventioner vederbörlig myndighet, samt

om eljest vidtagna åtgärder. Medlem, som icke ratificerat viss konvention,

skall tid efter annan till Internationella arbetsbyråns generaldirektör avge

redogörelse för såväl lagstiftning och praxis med avseende å de i konventionen

behandlade frågorna som den omfattning, vari konventionens bestämmelser

genomförts eller avses att genomföras genom lagstiftning, administrativa

åtgärder, kollektivavtal eller annorledes, med angivande tillika av de

omständigheter, som förhindrar eller fördröjer ratificeringen av konventionen.

Motsvarande gäller i fråga om rekommendationer med tillägg, att re
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1963

3

dovisning skall lämnas även för sådana jämkningar i rekommendationer,

som befunnits eller må befinnas erforderliga vid antagande eller tillämpning

av bestämmelserna i desamma.

Generalsekreterarens i Nationernas förbund befattning med de konventioner

och rekommendationer, som beslutas av Internationella arbetsorganisationen,

har övertagits av generaldirektören för Internationella arbelsbyrån

(artiklarna 20 och 21), varvid emellertid föreskrivits, att ett av de två

officiella exemplaren av varje av Internationella arbetskonferensen antagen

konvention eller rekommendation skall deponeras hos Förenta Nationernas

generalsekreterare samt att varje ratifikation av en sådan konvention skall

delgivas Förenta Nationernas generalsekreterare för registrering i enlighet

med bestämmelsen i artikel 102 av Förenta Nationernas stadga.

Internationella arbetskonf erensens fyrtios jätte sammanträde hölls i Geneve

under tiden 6—28 juni 1962. I sammanträdet deltog över 1 000 representanter

för 92 av organisationens då 102 medlemsstater, av vilka det stora flertalet

sänt fullständiga delegationer, dvs. två regerings-, ett arbetsgivar- och

ett arbetstagarombud. Sverige deltog i sammanträdet med en fullständig delegation.

1

Dagordningen för detta konferenssammanträde — för vars förhandlingar

och beslut en fullständig redogörelse kommer att lämnas av ILO-kommittcn

i dess publikationsserie »Internationella arbetsorganisationen» — omfattade

följande överläggningsämnen:

I. Generaldirektörens för Internationella arbetsbyrån årsredogörelse.

II. Finansiella och budgetära frågor.

III. Upplysningar och årsrapporter rörande medlemsstaternas tillämpning

av internationella arbetskonventioner och rekommendationer.

IV. Yrkesutbildning (andra behandling).

V. Utlänningars likställande med ett lands egna medborgare i fråga om

social trygghet (andra behandling).

VI. Förbud mot försäljning, uthyrning och användning av maskinella anordningar,

som icke är försedda med tillfredsställande skydd.

VII. Uppsägning av anställningsavtal (avskedande och permittering).

VHI. Förslag syftande till att i de bestämmelser av Internationella arbctsor
-

1 Genom Kungl. Maj:ts beslut den 11 maj 1962 hade att deltaga i konferensen utsetts

såsom rcgeringsombud: statssekreteraren i socialdepartementet Ernst Michanek och

ledamoten av riksdagens andra kammare Ingemund Bengtsson samt såsom experter hovrättsassessorn

Ingrid Hilding, t.f. förste kanslisekreteraren lan Lagergren, hovrättsassessorn

Carl Lidbom och kanslirådet Olof Petersson, samtliga i nämnda departement

ävensom ordföranden och chefen för försäkringsrådet, generaldirektören Yngve Samuelsson;
såsom

arbetsgivarombud: direktören i Svenska arbetsgivareföreningen Gullmar Bergenström

samt såsom experter biträdande direktören Erik Forstadius, direktörerna CurtSteffan

Giesecke, Folke Haldén och Gunnar Lindström, samtliga i nämnda förening

ävensom direktören i Försäkringsbolaget pensionsgaranti, ömsesidigt, Sven Hydén; *

såsom arbetstagarombud: Landsorganisationens jurist, internationella direktören

Bertil Bolin samt såsom experter Tjänstemännens centralorganisations jurist, juris doktorn

Lennart Geijer, ordföranden i Svenska lantarbetareförbundet Ewald Jansson samt

ombudsmannen Tore Karlson och ingenjören K.-G. Karlsson, Landsorganisationen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1963

ganisationens stadga, vilka hänför sig till styrelsens sammansättning,

utbyta siffrorna »fyrtio» och »tjugo» mot siffrorna »fyrtioåtta» och

»tjugofyra» samt siffran »tio» mot siffran »tolv», utom i artikel 7

mom. 2, där antalet av de i industriellt hänseende mest betydande medlemsstaterna

skall bestämmas till tio och antalet valda medlemsstater

till fjorton.

IX. Arbetstid (för slutligt antagande av ett internationellt instrument).

X. Revision av konventionen angående socialpolitik (inom områden belägna

utanför moderlandet), 1947.

Under punkt II på dagordningen antog konferensen budget för Internationella

arbetsorganisationen avseende utgifter för år 1963; budgeten fastställdes

till 14 006 834 U.S. dollars.

Följande av konferensen fattade beslut, vilka hänför sig till punkterna

IV, V, VIII, IX och X på dagordningen, är av beskaffenhet att i enlighet med

artikel 19 av Internationella arbetsorganisationens stadga skola underställas

riksdagen, nämligen

1. Konvention (nr 117) angående socialpolitikens grundläggande syften

och normer.

2. Konvention (nr 118) angående utlänningars likställande med ett lands

egna medborgare i fråga om social trygghet.

3. Rekommendation (nr 116) angående förkortning av arbetstiden.

4. Rekommendation (nr 117) angående yrkesutbildning.

5. Akt angående ändringar i Internationella arbetsorganisationens stadga.

Texterna till dessa internationella instrument torde få såsom bilagor (Bilagor

A—E) fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende.

I särskild bilaga (Bilaga F) lämnas en förteckning över samtliga vid

konferensen antagna resolutioner.

Konvention angående socialpolitikens grundläggande syften och normer

Ifrågavarande internationella instrument är icke någon ny konvention utan

utgör en revision av en vid 1947 års Internationella arbetskonferens antagen

konvention (nr 82) angående socialpolitik i områden belägna utanför

moderlandet. Frågan om revision av konvention nr 82 hade uppförts på dagordningen

för 1962 års konferens med anledning av en resolution, som antagits

vid ILO:s första regionala konferens för Afrika (Lagos, december

1960).

Revisionen är i första hand avsedd att göra det möjligt för tidigare icke

självstyrande områden att förbli bundna av de i konvention nr 82 fastställda

normerna. Dessa har varit tillämpliga på icke självstyrande områden i kraft

av de förpliktelser som åvilat stater, vilka burit ansvaret för nämnda områdens

administration, innan de blivit självständiga. Under konferensens

utskottsbehandling uttalades emellertid från arbetstagarnas och vissa rege
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1963

ringars sida att konventionen inte borde begränsas till att endast avse icke

självstyrande områden, vilka nyligen blivit självständiga, utan konventionen

borde stå öppen för ratificering även av andra länder, i den mån de

fann, att konventionen innehöll målsättningar, som var av betydelse för

dem. Den reviderade konventionstexten utformades i enlighet med nämnda

uttalande, vilket innebär att varje medlemsstat kan bestämma, huruvida

den kan och önskar ansluta sig till konvention nr 117.

Konventionen antogs av konferensen med 294 röster mot 0 och 15 nedlagda.

Samtliga svenska ombud röstade för konventionen.

Konventionen

I konventionen återges med erforderliga modifikationer de bestämmelser

i 1947 års konvention som berör höjande av levnadsstandarden, migrerande

arbetstagare, löner och därmed sammanhängande frågor, förbud mot diskriminering

på grund av ras, hudfärg, kön, trosbekännelse, stamtillhörighet

eller medlemskap i facklig sammanslutning samt undervisning och utbildning.

Slutartiklarna i konventionen innehåller en bestämmelse (artikel 19),

vari stadgas att ikraftträdandet av konventionen icke skall innebära uppsägning

ipso jure av 1947 års konvention av medlem, för vilken sistnämnda

konvention även i fortsättningen skall vara gällande, och ej heller skall

medföra att sistnämnda konvention icke längre står öppen för ytterligare

ratificering.

Yttranden

över konventionen har yttranden inhämtats från Svenska arbetsgivareföreningen,

Landsorganisationen, Tjänstemännens centralorganisation

(TCO) och ILO-kommittén.

Svenska arbetsgivareföreningen finner, att konventionen har sitt huvudsakligaste

intresse för underutvecklade länder. Åtskilliga bestämmelser synes

sakna intresse i moderna industriländer. Föreningen avstyrker att Sverige

tillträder konventionen. Ett avgörande skäl är att del IV i artiklarna

10—13 innehåller regler om storleken av löner samt värdering av naturaförmåner.

Vidare finner föreningen det oriktigt att konventionen innefattar

förord för en viss företagsform, vilket är indirekt utsagt genom uttalandet i

texten, att stöd skall lämnas producent- och konsumentkooperativa sammanslutningar.

En bestämmelse av detta innehåll återfinnes i del II, artikel

4 e).

Bestämmelsen i del V under 3. om tillägg till lönerna vid anställning i annat

land kan ej heller accepteras av föreningen. Bestämmelsens placering gör

dock att bestämmelsen torde sakna allt intresse för Sverige.

Landsorganisationen anser att några särskilda åtgärder med anledning av

konventionens antagande icke är aktuella från svensk sida.

Enligt TCO.s mening synes konventionen inte vara av någon direkt praktisk

betydelse för Sveriges vidkommande och frågan om ett ratificerande av

densamma från svensk sida bör endast bedömas med hänsyn till huruvida

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1963

ratificering ur allmänna synpunkter är lämplig eller inte. Några direkta

hinder för en svensk ratificering av konventionen finner TCO å andra sidan

inte föreligga.

ILO-kommittén framhåller att när det gäller att bedöma frågan om

svensk ratificering av konventionen nr 117, som utgör en revision av 1947

års konvention om socialpolitik i områden belägna utanför moderlandet,

det bör uppmärksammas att enligt inledningen till konventionen nr 117

avsikten med revisionen i första hand är att göra dess fortsatta tillämpning

och ratificeidng möjlig för oberoende stater. Konferensens syfte med revisionen

var för det första att bereda tidigare icke självständiga territorier,

där 1947 års konvention varit tillämplig före deras oberoende, möjlighet att

på eget ansvar fortsätta att tillämpa konventionens bestämmelser. För det

andra skulle också länder, vilka icke haft ställning som kolonier, ha möjlighet

att ratificera konvention nr 117.

Sistnämnda syfte med konventionen underströks vid flera tillfällen under

den debatt, som i konferensen föregick antagandet av konvention nr

117. I och för sig synes därför anslutning till konventionen från ett land

som Sverige inte vara stridande mot de motiv, som varit vägledande för

konferensen vid konventionens antagande.

Återstår frågan huruvida en svensk ratificering ur allmänna synpunkter

framstår såsom lämplig eller ej. Mycket av konventionens innehåll är anpassat

efter förhållanden och behov i industriellt mindre utvecklade stater.

Med hänsyn härtill bör beslut i frågan, huruvida Sverige skall ansluta sig

till konventionen, inte fattas förrän man vunnit erfarenhet om hur i första

hand de nordiska länderna ställer sig till ratifikationsfrågan.

I syfte att få klarhet i sistnämnda hänseende anser kommittén, att ratitikationsspörsmålet

bör hänskjutas till Nordiska socialpolitiska kommittén,

som har tillsatt ett särskilt underutskott för genomgång av ILO-konventioner.

Sagda kommitté bör därvid även anmodas pröva de sakliga invändningar

mot ratifikation, som från arbetsgivarsidan framförts till ILO-kommittén.

Sedan denna prövning verkställts kan ratifikationsfrågan upptagas

till förnyat övervägande.

ILO-kommittén vill betona, att det icke är utan betydelse att Internationella

arbetsorganisationens strävanden på detta för utvecklingsländerna

viktiga område vinner stöd från alla organisationens medlemsstater. Det är

mot bakgrunden härav som de svenska ombudens ställningstagande till

förmån för konventionen vid omröstningen på konferensen får bedömas.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1963

7

Konvention angående utlänningars likställande med ett lands egna

medborgare i fråga om social trygghet

Vid 1961 års arbetskonferens hade diskuterats möjligheten av att antaga

ett antal internationella instrument, vilka skulle tillförsäkra arbetstagare

sysselsatta i ett främmande land ett skydd likvärdigt det som i enlighet med

landets system för social trygghet tillkom dess egna medborgare. I detta syfte

hade konferensen godkänt vissa preliminära förslag till en konvention

och en rekommendation. Det må även bringas i erinran att redan 1952 års

konferens hade antagit en resolution, vari uttalades att bestämmelserna om

lika behandling i den samma år antagna konventionen om minimistandard

för social trygghet (nr 102) icke helt tillfredsställande behandlade det komplicerade

problem på den sociala trygghetens område som uppstår för ett

land i och med att utländska och migrerande arbetstagare vistas i landet;

därför rekommenderades i resolutionen att ett särskilt internationellt instrument

skulle antagas, som reglerade denna fråga.

Vid 1962 års arbetskonferens diskuterades av ILO utarbetade förslag till

texter avseende en konvention och en rekommendation med beaktande av

de konklusioner, vartill föregående konferens kommit. Dessa förslag behandlade

tre särskilda frågor, nämligen utlänningars likställande med ett

lands egna medborgare inom landets territorium, utgivande av förmåner

till personer bosatta i utlandet samt vidmakthållande av migrerande personers

rättigheter och fördelning mellan emigrations- och immigrationslandet

av därav härflytande kostnader.

Sedan konventionstexten under behandlingen i vederbörande konferensutskott

blivit föremål för vissa ändringar, antogs konventionen av konferensen

med 251 röster mot 1 och 50 nedlagda. Den föreslagna rekommendationen

med därvid fogade typbestämmelser till ledning för utarbetandet av

multilaterala eller bilaterala avtal uppnådde däremot icke för godkännande

erforderlig majoritet och blev därför ej antagen. Samtliga svenska ombud

röstade för såväl konventionen som rekommendationen.

Konventionen

I konventionen stadgas att varje medlemsstat, för vilken konventionen

är i kraft, skall inom sitt territorium i förhållande till sin lagstiftning tillförsäkra

medborgare från varje annan medlemsstat, som ratificerat konventionen,

samma behandling som statens egna medborgare, i fråga om såväl

anslutning till som rätt till förmåner inom varje gren av social trygghet,

beträffande vilken medlemsstaten godtagit konventionens förpliktelser. Ett

lands ratificering må omfatta en eller flera av följande grenar av social

trygghet, nämligen hälso- och sjukvård, kontantförmåner vid sjukdom, förmåner

vid havandeskap och barnsbörd, förmåner vid invaliditet, förmåner

vid ålderdom, förmåner till efterlevande, förmåner vid yrkesskada, för
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj.ts proposition nr 29 år 1963

måner vid arbetslöshet samt familj ef örmåner. Ratificerande stat kan tillfoga

ytterligare grenar till dem som omfattas av dess ursprungliga ratifikationshandling.

Konventionen föreskriver vad angår förmåner att likabehandlingen skall

garanteras utan villkor med avseende på bosättning. Likväl kan i fråga om

vissa törmåner, vilkas utgivande är oberoende av direkt finansiellt deltagande

från de skyddade personernas eller deras arbetsgivares sida eller av

viss kvalifikationstid i förvärvsarbete, uppställas krav på bosättning.

Vad beträffar utgivande av förmåner till personer bosatta utomlands stadgai

konventionen, alt ålders-, invalid- och efterlevandepensioner samt livräntor

på grund av yrkesskada på vissa villkor skall utgivas även till förmånstagare

bosatta utomlands. I detta hänseende gick konferensen längre

än den hade gjort i samband med den förberedande behandlingen år 1961,

i det att den utsträckte bestämmelserna rörande utgivande av förmåner

utomlands till att omfatta s. k. icke kontributiva förmåner, t. ex. familjetormåner.

Härigenom vidgades ifrågavarande bestämmelsers tillämpningsområde

avsevärt. Slutligen innehåller konventionen vad angår migrerande

arbetstagare bestämmelser om sammanläggning av försäkrings-, anställnings-,

bosättnings- och liknande perioder för förvärvande, vidmakthållande

eller återvinnande av rättigheter beträffande ålders-, invalid- och efterlevandepensioner.

Konventionen äger utan villkor om ömsesidighet tillämpning

på flyktingar och statslösa.

Yttranden

yttranden har inhämtats från socialstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen,

riksförsäkringsverket, Svenska arbetsgivareföreningen, Landsorganisationen.

Tjänstemännens centralorganisation (TCO) och ILO-kommittén

Socialstyrelsen begränsar sig till att jämföra den svenska lagstiftningen

inom sitt omedelbara kompetensområde, dvs. lagstiftningen om familjeför
maner,

med konventionens bestämmelser i detta hänseende samt anför

följande.

I 1955 års europarådskonvention innefattades under uttrycket »fainilv

allowances» allmänt barnbidrag och familjebostadsbidrag. Av förarbetena

till nu ifrågavarande ILO-konvcntion framgår icke klart om uttrycket Family

benefit» /art. 2 mom. 1 i)/ i konventionen skall ha samma innebörd.

Icke heller synes ställning ha tagits till frågan huruvida bidragsförskott

skall ingå under bestämmelsen. Socialstyrelsen har emellertid tidigare utgått

från att detta icke avsetts.

Kungörelsen om familjebostadsbidrag (SFS 1957:358) innefattar, säger

styrelsen vidare, ingå bestämmelser om författningens tillämpning på ''utländska

medborgare. Denna bidragsverksamhet handhaves centralt av bostadsstyrelsen.

Socialstyrelsen erinrar härefter, att styrelsen då konventionstexten ännu

befann sig på forslagsstadiet yttrade i huvudsak följande rörande de allmänna

barnbidragen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1963

9

I Europarådets av Sverige år 1955 ratificerade överenskommelse om social

trygghet och om social och medicinsk hjälp medgavs beträffande icke-kontributiva

förmånsgrenar att krav på sex månaders vistelse i landet fick

uppställas. För de allmänna barnbidragen krävdes vid denna tid enligt

svensk rätt att vederbörande skulle vara bosatt och mantalsskriven i landet.

De svenska bestämmelserna godtogs emellertid av övriga medlemsstater. Genom

lag den 12 maj 19(51 har sedermera i syfte bland annat att bringa de

svenska bestämmelserna i bättre samklang med våra internationella överenskommelser

stadgats att allmänt barnbidrag skall utgå bland annat då barnet

eller endera av dess föräldrar sedan minst sex månader vistats i riket. I det

föreliggande konventionsförslaget kan uppställas krav på sex månaders

bosättning endast beträffande förmåner vid havandeskap och barnsbörd.

Socialstyrelsen anser att för Sveriges del krav på sex månaders bosättning

här i landet måste ställas även beträffande familjeförmåner.

Även enligt den nu ifrågavarande slutgiltiga konventionen (art. 4 mom. 2)

skall, fortsätter styrelsen, i fråga om barnbidrag likabehandling garanteras

beträffande bosättningskravet. Detta innebär att specialbestämmelserna i 1 §

andra stycket barnbidragslagen rörande barn som icke är svensk medborgare

utgör hinder för Sverige att ratificera konventionen. Vidare stadgas i

art. 6 av konventionen att barnbidrag i vissa fall skall utgå bl. a. till

svenska barn som är bosatta på vissa andra medlemsstaters territorium.

Detta strider mot det i 1 § första stycket av barnbidragslagen stadgade bosättningskravet

och utgör följaktligen ratifikationshinder.

Slutligen anmärker styrelsen att bidragsformerna mödrahjälp och särskilda

barnbidrag slopats i och med ikraftträdandet den 1 januari 1963 av lag

om allmän försäkring.

Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller att den svenska arbetslöshetsförsäkringen

är av frivillig karaktär men kassorna har i stor utsträckning öppnat

möjlighet för utländsk medborgare att här få tillgodoräkna sig erlagda

avgifter i annat lands försäkring vid prövning av ersättningsrätten från

svensk arbetslöshetskassa. Oberoende av om utländsk medborgare kan åberopa

medlemskap i utländsk arbetslöshetsförsäkring står det honom dock

fritt att vinna inträde i svensk kassa, vilket i regel blir en följd av att han

inträder i svensk fackorganisation. I sådana fall är han underkastad samma

inbetalnings- och avgiftsvillkor som gäller för svensk medborgare.

Utlänning, som icke omfattas av arbetslöshetsförsäkringen, har, säger

styrelsen, möjlighet att erhålla hjälp från arbetslöshetsnämnd. Enligt arbetslöshetskungörelsen

må arbctslöshetshjälp åt utlänning endast tillkomma

den som tillhör stat, med vilken överenskommelse träffats om ömsesidighet

beträffande hjälpåtgärder vid arbetslöshet. Arbetslöshetsnämnd kan emellertid

bevilja utlänning arbetslöshetshjälp, även om han tillhör stat med vilken

överenskommelse inte träffats, under förutsättning att han haft stadigvarande

anställning inom det svenska näringslivet under minst ett år. Samma

villkor gäller i fråga om rätt för utlänning att erhålla kontanta bidrag vid

deltagande i utbildningskurs för arbetslösa.

Om den svenska arbetslöshetsförsäkringen således står öppen även för utländsk

arbetstagare i landet, stipuleras emellertid strängare villkor beträf
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1963

fande arbctslöshctshjälpen än som skall gälla efter eu anslutning till konventionen

genom att konventionen uppställer såsom villkor föi likabchandling

att utlänningen, omedelbart innan ansökan om förmån göres, skall

ha varit bosatt här under en tid av minst sex. månader. Med hänsyn till

önskvärdheten att vårt land inte tillämpar strängare villkor än som kan

vara gällande i andra medlemsstater och med tanke på det \äide som ligger

i anslutning till en internationell konvention som berör frågan om reciprok

arbetslöshetshjälp, vill styrelsen förorda en ändring i gällande arbetslöshetskungörelse

i enlighet med konventionstexten.

Under åberopande av det anförda förordar styrelsen en anslutning till konventionen.

Riksförsäkringsverket framhåller, att konventionen inom verkets ämbetsområde

avser hälso- och sjukvård (viss sjukvårdsverksamhet som av verket

bedrives i anslutning till den allmänna pensioneringen), kontantförmåner vid

sjukdom (sjukförsäkringen), förmåner vid havandeskap och barnsbörd

(sjukförsäkringen), förmåner vid invaliditet, vid ålderdom och till efterlevande

(folkpensioneringen och tilläggspensionsförsäkringen) samt förmåner

vid yrkesskada (yrkesskadeförsäkringen).

Såsom förmåner enligt artikel 2 punkt 6 a) synes för Sveriges del böra anses

kontantförmåner vid sjukdom, förmåner från folkpensioneringen vid invaliditet,

vid ålderdom och till efterlevande samt förmåner vid yrkesskada.

Härvid må dock anmärkas, att vid Sveriges anslutning till 1953 års provisoriska

europeiska överenskommelser om social trygghet förmåner från yrkesskadeförsäkringen

förutsättes falla under det i dessa överenskommelser

använda begreppet »benefits provided under a contributory scheme» (proposition

nr 1955: 53 s. 4).

I fråga om trygghetsgrenarna förmåner vid invaliditet, vid ålderdom och

till efterlevande synes konventionen inte kunna ratificeras utan betydelsefulla

ändringar i de regler som i lagen om allmän försäkring uppställts rörande

folkpension och tilläggspension. På detta område pågår undersökningar,

delvis på ett internordiskt plan, vilka torde delvis ha aktualiserats av det

ifrågasatta samgåendet med EEC-länderna. Resultatet härav kan inte väntas

föreligga inom sådan tid, att det kan redovisas i en proposition till 1963 års

vårriksdag.

I övrigt må anmärkas att — frånsett pensioneringen -— endast inom sjukförsäkringen

uppställes sådana bosättningsvillkor för rätt till förmåner från

de olika trygghetsgrenarna som avses i artikel 4. Enligt lagen om allmän

försäkring gäller för sjukförsäkringen i detta avseende följande. För rätt

till sjukvårdsersättning enligt 2 kap., sjukpenning enligt 3 kap. 7 § och

barntillägg enligt 3 kap. 9 § (kontantförmåner vid sjukdom) samt till moderskapspenning

enligt 3 kap. 12 § och tilläggssjukpenning enligt 3 kap. 13 §

(förmåner vid havandeskap och barnsbörd) fordras bosättning i riket eller

— i fråga om sjukvårdsersättning — att vårdbehovet uppkommit under

vistelse härstädes. För rätt till tilläggssjukpenning enligt 3 kap. 13 § fordras

därjämte bl. a. att kvinnan varit bosatt i riket minst 270 dagar i följd

före nedkomsten eller den beräknade tidpunkten härför.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1963

11

Dessa bosättningskrav gäller för såväl svenska medborgare som utlänningar

och torde därför ej utgöra hinder för ratificering. För att utlänning

skall omfattas av sjukförsäkringen fordras därjämte att han är mantalsskriven

i riket. Enligt 20 kap. 15 § äger emellertid Konungen träffa överenskommelse

med främmande makt angående utsträckt tillämpning av lagen

eller om undantag i vissa fall från vad i lagen är stadgat. Ej heller det särskilda

mantalsskrivningskravet inom sjukförsäkringen torde således utgöra

hinder att utan lagändring ratificera konventionen beträffande kontantförmåner

vid sjukdom samt förmåner vid havandeskap och barnsbörd.

Enligt artikel 5 skall medlemsstat garantera att till dess egna medborgare

och till medborgare från varje annan medlemsstat, som godtagit konventionens

förpliktelser beträffande en motsvarande trygghetsgren, vid bosättning

i utlandet utgives bl. a. livräntor på grund av yrkesskada. Detta

krav uppfylles av den svenska yrkesskadeförsäkringslagen beträffande svenska

medborgare, men i fråga om utlänningar föreskrives i lagens 30 § första

och andra styckena vissa inskränkningar i rätt till förmåner vid utlandsvistelse

m. m. Enligt tredje stycket samma paragraf äger emellertid Konungen

medgiva undantag från bestämmelserna, och sådant undantag har

medgivits i ett stort antal fall. Artikel 5 synes därför ej utgöra hinder för

ratifikation i fråga om förmåner vid yrkesskada. I övrigt innehåller artikel

5 endast regler om pensionsförmåner.

Riksförsäkringsverket konstaterar slutligen att konventionsbeslämmelserna

ej synes lägga hinder i vägen för konventionens ratificering i fråga

om hälso- och sjukvård, såvitt angår riksförsäkringsverkets ämbetsområde,

och ej heller i fråga om kontantförmåner vid sjukdom, förmåner vid

havandeskap och barnsbörd samt förmåner vid yrkesskada.

Svenska arbetsgivareföreningen tillstyrker att denna konvention tillträdes

i största möjliga omfattning. Hinder synes icke föreligga för tillträdande i

vad avser avdelningen förmåner vid yrkesskada. Beträffande avdelningarna

rörande förmåner, som regleras i den svenska lagstiftningen om vård och

ersättningar vid sjukdom och barnsbörd torde likaledes ratifikation vara

möjlig med hänsyn till att mantalsskrivning kräves även av svensk medborgare.

Vår arbetslöshetslagstiftning synes fylla konventionens krav under

förutsättning att den svenska förordningens föreskrift om skyldighet för den

försäkrade att vid arbetslöshet anmäla sig som sökande vid arbetsförmedling

kan anses avse ansökan om arbetstillfälle inom vårt land.

Däremot finner föreningen det mera tveksamt om Sverige kan tillträda

konventionen såvitt avser förmåner vid ålderdom och förmåner till efterlevande.

Bosättningskravet och medborgarskapskravet i folkpensioneringen

och de speciella reglerna i den allmänna tilläggspensioneringen avseende utlänningar

synes för närvarande utgöra hinder. Föreningen anser att kvarstående

mot utlänningar diskriminerande regler i den allmänna tilläggspensioneringen

snarast bör upphävas.

Föreningen förordar att regeringen vid ett eventuellt tillträdande av konventionen

gör förbehåll för reciprocitet enligt artikel 3, avsnitt 3 och artikel

4 avsnitt 1 och 3.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 29 år 1963

Enligt Landsorganisationens mening torde det inte förefinnas några författningssvårigheter

eller praktiska hinder för att från svensk sida ratificera

konventionen åtminstone beträffande de tre första socialvårdsgrenarna,

nämligen hälso- och sjukvård, kontantförmåner vid sjukdom och förmåner

vid havandeskap och barnsbörd.

Vad gäller övriga i konventionen nämnda grenar av social trygghet, bl. a.

rörande pensions-, yrkesskade- och arbetslöshetsförinåner, torde höra avvaktas

resultatet av pågående eller förväntade utredningar innan slutgiltig

ståndpunkt till ratifikation kan tas.

Allmänt sett vill organisationen emellertid ge uttryck för en positiv inställning

till konventionen och de däri upptagna reglerna. Detta gäller bl. a.

de viktiga bestämmelserna om utgivande av förmåner vid bosättning i utlandet

både till egna medborgare och medborgare från varje annan medlemsstat

som godtagit konventionens förpliktelser beträffande motsvarande

socialvårdsgren, t. ex. i fråga om ålderdoms- och invaliditetsförmåner och

livräntor vid yrkesskador. Organisationen anser sålunda att ytterligare ratifikationer

så småningom bör kunna göras från svensk sida i avseende å

den nu behandlade konventionen.

Även TCO förordar att man ifrån svensk sida i största möjliga utsträckning

ratificerar konventionens olika branscher. Möjligheten till branschvis

reciprocitet bör därvid ej utnyttjas annat än då detta framstår som särdeles

angeläget med hänsyn till ekonomiska och allmänna konsekvenser.

Vissa av de ifrågavarande svenska lagstiftningskomplexen innehåller bestämmelser

som innebär att utländska medborgare behandlas på mindre

gynnsamt sätt än svenska medborgare, framhåller TCO vidare. Det är önskvärt

att sådan diskriminering i största möjliga utsträckning elimineras från

den svenska lagstiftningen så att ratificeringen av ifrågavarande branscher

jämväl möjliggöres. Ifråga om de komplex i konventionen som berör frågan

om åstadkommandet av anordningar för bevarandet av helt eller delvis

intjänade rättigheter finner TCO det önskvärt att man från svensk sida deltager

i sådana anordningar.

ILO-kommittén erinrar om att konventionen nr 118 angående utlänningars

likställande med ett lands egna medborgare i fråga om social trygghet

ingår som ett led i internationella strävanden att göra arbetskraften fritt

rörlig över gränserna. Grundtanken i konventionen är att migranten skall

åtnjuta ett fullt effektivt socialt skydd när det gäller förmåner vid vanlig

sjukdom, vid yrkesskada, vid havandeskap och barnsbörd, vid invaliditet

och i händelse av familjeförsörjarens död. Den som delat sitt arbetsföra liv

mellan olika länder skall också kunna få en ålderspension jämförlig med

den som tillkommer en person som tillbragt hela sitt liv i samma land.

Uppnåendet av dessa mål förutsätter en samordning mellan olika länders

sociala trygghetssystem, vilken erbjuder åtskilliga vanskligheter på grund

av skillnader i de nationella systemens konstruktion.

Den nu ifrågavarande konventionen är konstruerad så att en ratifika
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1963

13

tion, om så anses lämpligt, kan begränsas till en eller flera i konventionen

angivna grenar av det sociala trygghetssystemet.

I Sverige har statsmakterna under senare år i olika sammanhang givit

sin anslutning i princip till nyss berörda internationella strävanden. I enlighet

med denna principinställning bör Sverige enligt kommitténs mening

redan nu ratificera konventionen såvitt gäller hälso- och sjukvård samt

förmåner vid sjukdom, havandeskap och barnsbörd, yrkesskada samt arbetslöshet

/art. 2 mom. 1. a)—c) samt g) och h)/. Härvidlag erbjuder

vårt socialförsäkringssystems konstruktion inte något avgörande hinder.

Beträffande förmåner vid invaliditet och ålderdom och i händelse av familjeförsörjarens

död /art. 2 mom. 1. d)—f)/ ställer konventionen krav på

en samordning som går längre än Sverige hittills kunnat åtaga sig i andra

internationella sammanhang. I Europarådet pågår emellertid förberedande

expertförhandlingar i samma ämne, och dessutom har nyligen tillsatts en

utredning som beträffande tilläggspensioneringen skall undersöka möjligheterna

att i lagstiftningen ge utlänningarna en förmånligare ställning än

f. n. Resultatet av dessa förhandlingar och detta utredningsarbete torde böra

avvaktas innan vi på svensk sida tar ställning till frågan om en ratifikation

av ILO-konventionen såvitt gäller nu berörda grenar av trygghetssystemet.

Beträffande familjeförmåner /mom. 2. i) nyssnämnda artikel/ är en ratifikation

av konventionen inte möjlig i dagens läge. Det svenska systemet

med allmänna barnbidrag skiljer sig alltför mycket från den typ av familjeförmåner

som förekommer i de flesta andra länder för att en samordning

skall kunna ske efter de grundsatser på vilka konventionen bygger.

Rekommendation angående förkortning av arbetstiden

Frågan om förkortning av arbetstiden hade behandlats såväl vid 1960 som

vid 1961 års arbetskonferens, men ett vid sistnämnda konferens efter sedvanlig

utskottsbehandling framlagt förslag till rekommendation föll vid slutlig

omröstning i konferensens plenum, emedan stadgeenlig majoritet för

förslaget ej uppnåddes. Med anledning härav hade arbetsbyråns styrelse beslutat,

att frågan skulle på nytt uppföras på konferensens dagordning i syfte

att få en rekommendation i ämnet definitivt antagen.

Man lyckades nu vid 1962 års konferens i stort sett utjämna tidigare motsättningar

och få till stånd en text, som antogs med stor majoritet (255 röster

mot 22 och 46 nedlagda). Samtliga svenska ombud röstade för rekommendationen.

Rekommendationen

Denna rekommendation är avsedd att komplettera och underlätta genomförandet

av redan befintliga internationella instrument rörande arbetstiden.

Den uppställer i inledningen fyrtiotimmarsveckan — fastslagen i 1935 års

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1963

konvention angående fyrtiotimmarsveckan — såsom socialt mål att uppnås,

om så är nödvändigt i etapper, samt bestämmer en övre gräns för den normala

arbetstiden i enlighet med 1919 års konvention angående arbetstiden

inom industrien. I rekommendationens operativa del uttalas att den normala

arbetstiden bör förkortas successivt, när så befinnes lämpligt, i syfte att den

sociala norm som anges i inledningen uppnås utan minskning i arbetstagarnas

lön samt att om den normala arbetstiden per vecka överstiger 48 timmar,

åtgärder omedelbart bör vidtagas för att nedbringa arbetstiden till

nämnda nivå utan minskning i arbetstagarnas lön. Emellertid framhålles i

rekommendationen att ekonomiska synpunkter bör beaktas, innan arbetstiden

nedbringas under 48 timmar i veckan, och det är i själva verket detta uttalande,

varigenom instrumentet erhållit den önskade flexibiliteten, som

tillförsäkrade rekommendationen ett så starkt stöd vid 1962 års konferens.

Principen om en successiv förkortning av arbetstiden bör, säger rekommendationen,

bringas i tillämpning på ett sätt som är lämpligt med hänsyn

till de särskilda förhållandena inom varje land och inom varje sektor av ekonomisk

verksamhet, med beaktande av bl. a. det stadium av ekonomisk utveckling

landet uppnått, vidmakthållandet av landets totala produktion, dess

konkurrensförmåga inom den internationella handeln, utvecklingsländernas

behov av att höja befolkningens levnadsstandard samt önskemålen från arbetsgivar-

och arbetstagarorganisationerna inom berörda näringsgrenar rörande

sättet för arbetstidsförkortningens genomförande.

Principen om förkortning av arbetstiden må bringas i tillämpning i etapper,

antingen tidsmässigt eller med avseende på skilda grenar eller sektorer

av näringslivet. Den kan bringas i tillämpning genom lagstiftning, kollektivavtal,

skiljedom, eller en kombination av dessa olika medel, eller på varje

annat sätt som är förenligt med nationella sedvänjor, beroende av vilket som

finnes mest lämpligt med hänsyn till nationella förhållanden och till behoven

inom varje näringsgren.

Slutligen innehåller rekommendationen detaljerade anvisningar rörande

tillämpningsmetoder, däribland regler för samråd med arbetsgivare och arbetstagare.

Rekommendationen äger inte tillämpning på jordbruk, transporter

till sjöss eller havsfiske, för vilka näringsgrenar särskilda bestämmelser

bör utformas.

Yttranden

I avgivna yttranden har socialstyrelsen, arbetarskyddsstyrelsen, sjöfartsstyrelsen,

Svenska arbetsgivareföreningen, Handelns arbetsgivareorganisation,

Sveriges redareförening, Svenska lantarbetsgivareföreningen och ILOkommittén

uttalat, att några åtgärder från svensk sida med anledning av

rekommendationen icke bör vidtagas. Landsorganisationen har i stort sett

intet att erinra mot rekommendationen, medan Tjänstemännens centralorganisation

(TCO) anser, att en internationell reglering av arbetstidsfrågan

borde ha givits en annan utformning än den nu föreliggande.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1963

Till ytterligare belysning av remissinstansernas inställning må följande

återges ur deras yttranden.

Socialstyrelsen påpekar att den svenska arbetslidslagstiftningen är begränsad

sålunda att stora arbetstagargrupper, som beröres av rekommendationen,

är undantagna från lagstiftningens tillämpning. Av de grupper, som

faller utanför lagstiftningen torde vissa, exempelvis hembiträden, ofta ha

längre arbetstid än den lagstiftningen föreskriver. Ur denna synpunkt synes

en eventuell anslutning till rekommendationen lämpligen böra medföra att

man överväger en mera generell reglering av arbetstiden.

Vidare bringar styrelsen i erinran 1959 års undersökning av arbetstidsförkortningens

verkningar (SOU 1962: 17), varav framgår, att 45-timmarsveckan

numera blivit dominerande för industriarbetare liksom för anställda

inom detaljhandel m. m. Innan 1957 års arbetslidslagstiftning trädde i kraft

hade det stora flertalet av ifrågavarande arbetstagarkategorier en normalarbetstid

av 48 timmar i veckan. För vissa grupper hade en kortare arbetstid

uppnåtts genom kollektivavtal, exempelvis 40 timmar i veckan för underjordsarbetare

inom gruvindustri och 42 timmar i

treskiftsarbete utan söndagsuppehåll inom olika industrier. Måhända kan

rekommendationen få till följd, säger styrelsen, att man kan genomföra en

fortsatt förkortning av arbetstiden för större grupper annorledes än genom

lagstiftning (jfr punkt 3 av rekommendationen).

Den på vissa håll utomlands tillämpade 40-timmarsveckan torde närmast

kunna anses motsvara en normalarbetstid av 42 timmar i veckan med hänsyn

till de här i landet relativt långa semester- och helgledigheterna. En ytterligare

motivering för att räkna med 42-timmarsvccka som det slutliga

målet skulle erhållas om den av 1960 års semesterkommitté föreslagna 4- veckorssemestern skulle komma att genomföras.

På avtalsfronten har man, framhåller styrelsen, särskilt under det senaste

året gått in för att successivt genomföra principen om likställighet

på arbetsmarknaden mellan män och kvinnor. Detta förhållande liksom

kvinnornas alltmer ökade insatser i yrkeslivet kan komma att medföra att

kvinnor i ökad utsträckning kommer att sysselsättas inom tyngre yrken,

vilket synes motivera att man uppmärksammar det i punkt 9 i rekommendationen

berörda önskemålet om en snabbare genomförd arbetstidsförkortning

för arbetstagare inom yrken som innebär särskilt svår kroppslig eller

själslig påfrestning och därvid speciellt för kvinnor och minderåriga.

Arbetarskyddsstyrclsen framhåller att rekommendationen i vissa avseenden

innehåller önskemål, som avviker från de i vårt land gällande reglerna

om arbetstidens begränsning. De år 1957 genomförda ändringarna i vår

arbetstid slagstiftning, som väsentligen innebär en förkortning av arbetstiden

till 45 timmar i veckan, lämnar sålunda möjlighet för arbetsmarknadens

parter att genom kollektivavtal komma överens om en längre arbetstid för

vecka eller om en genomsnittsberäkning av arbetstiden för längre period än

en vecka utan att detta senare, såsom i punkt 12. 1) av rekommendationen

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1963

förutsattes, behöver vara motiverat av särskilda förhållanden inom vissa

verksamhetsgrenar eller av tekniska krav. Enligt rekommendationen /punkt

19. 1)/ bör vidare övertidsarbete ersättas enligt högre taxa än normal arbetstid.

För vårt lands del gäller, att lönesättningen, både i fråga om arbete

på ordinarie arbetstid och på övertid, bestämmes av arbetsmarknadens parter.

Sjöfartsstyrelsen anser, att därest en arbetstidsförkortning till 40 timmar

genomföres för landanställda, ur social rättvisesynpunkt liknande förmåner

bör komma jämväl sjöfolket till godo. Hur en arbetstidsförkortning för

sjöfolket skall förverkligas, bör emellertid av särskilda skäl bli föremål för

särskild prövning.

I övrigt anser styrelsen under hänvisning till innehållet i rekommendationens

punkt 23 något styrelsens uttalande över rekommendationen inte

påkallat i detta sammanhang.

Enligt Svenska arbetsgivareföreningens mening bör metoden att uttaga

en framtida arbetstidsförkortning just genom sänkning av veckoarbetstiden

i vart fall ej vara exklusiv. Antalet helgdagar och genom avtal eller

lag arbetsfria dagar är redan så stort i vårt land, att den sammanlagda årsarbetstiden

internationellt sett underskrider arbetstiden i åtskilliga länder

med kortare arbetsvecka än hos oss. Skulle semestern utsträckas till fyra

veckor blir denna situation ännu mer accentuerad.

Handelns arbetsgivareorganisation framhåller, att den i Sverige under

åren 1958—60 genomförda förkortningen av veckoarbetstiden från 48 till 45

timmar medförde betydande svårigheter för handel och övriga servicenäringar.

Dessa svårigheter har icke avtagit utan visat en klar tendens att

ytterligare accentueras. I den mån riksdagen dessutom skulle fatta beslut om

en förlängning av den lagenliga semestern till föreslagna fyra veckor, finnes

enligt organisationens mening välgrundad anledning antaga, att handelsoch

serviceföretagens svårigheter att anskaffa personal ytterligare ökar. Därjämte

innebär en semesterreform av angivet slag självfallet en avsevärd arbetstidsförkortning.

Svenska lantarbetsgivareföreningen påpekar att rekommendationen inte

skall äga tillämpning på bl. a. jordbruk. Det är föreningen inte bekant,

huruvida till jordbruk även är att räkna skogsbruk och trädgårdsodling,

som drives som binäring till jordbruk. Oavsett huru därmed än må förhålla

sig vill föreningen likväl — bl. a. med tanke på ett fortsatt upptagande

på det internationella planet av arbetstidsfrågan inom områden som icke

berörs av föreliggande rekommendation — ha uttalat, att, enligt föreningens

uppfattning, statsmakterna ej bör vidtaga någon åtgärd med anledning av

den nu ifrågakomna rekommendationen. Föreningen finner så mycket mindre

skäl härtill föreligga som arbetstidsförkortningen i vårt land är en fråga,

som ej endast erhåller sin lösning genom fastställande av en viss veckoarbetstid

utan därvid även genom lag och avtal fastställda arbetsfria dagar

och ej minst semesterlagstiftningen spelar en betydande roll.

Sveriges redareförening erinrar om att i Sverige sedan ett par år gäller en

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1963

lagfäst arbetstid om maximalt 45 timmar per vecka. Verkningarna för sjöfarten

av den sålunda för icke så länge sedan vidtagna arbetstidsförkortningen

har visat sig mycket svåra, speciellt för det mindre och medelstora

tonnaget. Sålunda har den sjöarbetstidslag, som trädde i kraft den 1 juli

11)60 och som innefattar en ordinarie arbetstid om maximalt 45 timmar i

veckan, tillsammans med den sedan en del år tillbaka rådande lågkonjunkturen

för sjöfarten, haft till följd att tonnaget icke kan drivas ekonomiskt.

Konsekvenserna härav har blivit nedläggning av rörelser, försäljning av

tonnage till utlandet etc.

Föreningen erinrar vidare om det nyligen framlagda förslaget om förlängning

av semestern, vilket om det genomföres kommer att innefatta en

ytterligare inskränkning av arbetstiden. Föreningen kan icke finna det försvarligt,

att arbetstiden nedskäres med så korta mellanrum. Näringslivet

torde ha anspråk på att få skälig tid att anpassa eller söka anpassa sig till

en reform på området, innan ny sådan företages. Den omständigheten att

arbetstidsförkortning vid ena tillfället sker genom en arbetstidslag ocb i det

andra genom en semesterlag torde icke ändra förhållandet.

Erfarenheten visar, fortsätter föreningen, att det icke varit möjligt att

få till stånd en internationell tillämpning av arbetstiden till sjöss på basis

av konventioner och rekommendationer, till vilka Sverige anslutit sig. I

samband härmed må beträffande den här ifrågavarande rekommendationen

och dess tillämpning på sjöfarten framhållas, att allt sedan tillkomsten av

ILO, sjöfartens spörsmål blivit särbehandlade, i det att de blivit föremål

för handläggning vid särskilda internationella sjöfartskonferenser i ILO:s

regi efter att först ha blivit diskuterade inom Joint Maritime Commission.

Landsorganisationen framhåller, att föreskriften i artikel 19 rörande fastställande

av behörig myndighet eller organ (»the competent authority or

body») av taxan för övertidsersättning icke är acceptabel för svenskt vidkommande.

Enligt svensk uppfattning och praxis bör denna fråga liksom

andra lönefrågor ankomma på de berörda parternas egen prövning. — Härutöver

understryker organisationen vikten av ett snart aktualiserande av artikel

23, att särskilda bestämmelser för jordbruk, transporter till sjöss och

havsfiske bör utformas.

TCO konstaterar att den regel som utbildats när det gäller internationell

reglering på socialpolitikens område inneburit, att man eftersträvat att i

konventionens form lämna mer allmänna föreskrifter, medan i rekommendationer

intagits mer preciserade och mer långtgående tillämpningsbestämmelser.

I arbetstidsfrågan har man emellertid i Forty-Hour-Week Convention,

(No. 47), 1935, infört bestämmelser av så rigorös karaktär, att ratifikation

av konventionen försvårats eller omöjliggjorts, medan man i det nu

föreliggande förslaget till rekommendation utformat bestämmelserna på ett

mer flexibelt sätt. Följden av ett antagande av den nu föreliggande rekommendationen

har alltså blivit, att man sida vid sida har en mer långtgående

konvention och en mindre preciserad rekommendation, alltså motsatsen till

vad som är naturligt och kan anses vara praxis. Enligt TCO:s mening bor
2

Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 29

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 29 år 1963

de en ny internationell reglering av arbetstidsfrågan lämpligen ha givits formen

av en revision av konventionen nr 47 i syfte att ge denna en ökad

flexibilitet, kombinerad med en rekommendation, vars innehåll skulle utgöras

av större delen av bestämmelserna i den nu föreliggande rekommendationen.

— I övrigt föranleder rekommendationen ingen erinran från organisationens

sida.

lLO-kommittén slutligen påpekar att i inledningen till den nu ifrågavarande

rekommendationen 40-timmarsveckan uppställes såsom ett socialt

mål att eventuellt uppnås i etapper. År 1957 genomfördes ändringar i den

svenska arbetstidslagsliflningen, vilka väsentligen innebar en förkortning

av arbetstiden för de anställda i hela vårt arbetsliv till 45 timmar i veckan.

Denna förkortning verkställdes i etapper och nådde full effekt år 1960. Vidare

har vi i vårt land en lagfäst årlig semester på tre veckor, och förslag

kommer att föreläggas årets riksdag om en förlängning av semestern med

en vecka. Dessa åtgärder tillsammans med hos oss förekommande relativt

långa och talrika helgledigheter synes anvisa, att åtskilligt gjorts i Sverige

på senare år för att nedbringa arbetstiden.

Arbetarskyddsstyrelsen har påpekat, att vissa skiljaktigheter mellan gällande

svensk lagstiftning och rekommendationen föreligger, vilka är av

sådan beskaffenhet att styrelsen inte anser sig kunna förorda, att ändringar

i lagstiftningen vidtages för att bringa denna i överensstämmelse med

rekommendationen.

I den mån produktionsutvecklingen det medger kan sannolikt åtgärder

förväntas, som syftar till ytterligare arbetstidsförkortning. Det synes under

sådana förhållanden inte lämpligt att på nuvarande tidpunkt göra något

särskilt uttalande i anslutning till förenämnda rekommendation. ILO-kommittén

föreslår, att rekommendationen inte för närvarande föranleder några

särskilda åtgärder.

Rekommendation angående yrkesutbildning

Rekommendationen angående yrkesutbildning har varit föremål för behandling

vid två på varandra följande internationella arbetskonferenser. En

första diskussion rörande rekommendationen ägde sålunda rum år 1961 och

ledde efter ytterligare överväganden vid 1962 års konferens till instrumentets

antagande.

Genom den nya rekommendationen har ILO:s principer på detta område

reviderats och moderniserats med beaktande av den utveckling som ägt rum

och de erfarenheter som vunnits under senare tid. Tillika har konferensen

genom rekommendationens antagande fastställt mål och normer för ILO:s

framtida verksamhet i fråga om yrkesutbildning, ett ämne som Internationella

arbetsbyrån för närvarande ägnar iner än hälften av sin operativa

verksamhet.

Rekommendationen antogs med 320 röster mot 0; en röst ncdlades.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1963

19

Rekommendationen

Såsom framhålles i inledningen till rekommendationen ersätter denna

1939 års rekommendationer angående yrkesutbildning respektive lärlingsväsende

ävensom 1950 års rekommendation angående yrkesutbildning för

vuxna.

Under rubriken »Allmänna principer» uttalas i den nya rekommendationen

att den äger tillämpning på varje slag av utbildning, som har till

syfte att förbereda eller omskola en person för hans första eller senare anställning

eller för befordran inom alla grenar av förvärvslivet, däri inbegripen

sådan allmän undervisning, yrkesutbildning och teknisk utbildning

som må anses nödvändig för detta ändamål. Från rekommendationens tilllämpningsområde

undantages emellertid utbildning för företags- eller arbetsledande

poster över förmånsnivå, sjömansutbildning samt utbildning

inom jordbruket. De båda sistnämnda kategorierna arbetstagare undantages,

emedan de redan omfattas av två rekommendationer av år 1946 respektive

år 1956.

I fortsättningen uttalas under nyssnämnda rubrik att utbildning icke är

något självändamål utan ett medel, varigenom en persons yrkesanlag utvecklas

under vederbörligt hänsynstagande till arbetstillfällena och varigenom

den enskilde får möjlighet att utnyttja sina anlag på det sätt som

både för honom själv och för samhället är fördelaktigast; utbildningen bör

vara så anordnad att den verkar personlighetsutvecklande, i synnerhet då

fråga är om ungdom. Rekommendationen betonar, att utbildning är en process,

som fortgår under den enskildes yrkesverksamma period i enlighet

med hans behov som individ och som samhällsmedlem. Det deklareras vidare

att utbildning bör vara fri från varje form av diskriminering på grund av

ras, hudfärg, kön, religion, politisk uppfattning, nationell härstamning eller

socialt ursprung. Slutligen framhålles bland de allmänna principerna att utbildning

kräver ett fortgående samarbete mellan alla därav berörda organ

och personer, särskilt myndigheter, utbildningsinstitutioner samt arbetsgivar-

och arbetstagarorganisationer.

De tekniska delarna av rekommendationen omfattar alla aspekter på yrkesutbildning

och utarbetandet av planer för densamma på alla olika nivåer.

Den avdelning av rekommendationen, som behandlar planering och administration

på riksplanet, och som är av särskilt intresse för sådana länder

som just har börjat bygga upp sin yrkesutbildningsverksamhet, betonar vikten

av att yrkesutbildningen administrativt samordnas. Denna samordning

bör garantera, att vägarna för tillträde till yrken, särskilt de manuellt inriktade,

bör vara tillräckliga för att kunna motsvara behovet inom alla

grenar av näringslivet och anpassade efter de enskilda elevernas förmåga,

intressen och förhållanden. Vidare lämnas ett antal praktiska anvisningar

rörande administrationen av ett nationellt system av utbildningsinstitutioner,

t. ex. i fråga om arbetskraftsplanering, standardiserade läroplaner, utbildningsmetoder,

kunskapsprov.

Särskild uppmärksamhet ägnas åt organisation och metoder för utbild
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1963

ning på företagsnivå. Rekommendationens anvisningar, som utformades

med utvecklingsländernas behov för ögonen, är till stor del grundade på

erfarenheter från de i industriellt avseende högre utvecklade länderna. De

delar av rekommendationen som särskilt äger tillämpning på utvecklingsländerna

omfattar i övrigt ett avsnitt om snabbutbildning i syfte att tillgodose

dessa länders trängande behov av utbildad arbetskraft samt ett avsnitt

rörande de ledande principerna för utbildningspolitiken.

Rekommendationen behandlar även ett flertal andra frågor såsom insamling

av informationer rörande olika utbildningsmöjligheter, yrkesvägledning

och urval, yrkesförberedelse, lärlingskap samt lärarpersonal i utbildningsinstitutioner

och företag.

Yttranden

Yttranden har inhämtats från arbetsmarknadsstyrelsen, skolöverstyrelsen,

överstyrelsen för yrkesutbildning, Svenska arbetsgivareföreningen,

Landsorganisationen, Tjänstemännens centralorganisation (TCO) och ILOkommittén.

Arbetsmarknadsstyrelsen och TCO har intet att erinra mot rekommendationens

innehåll, medan Svenska arbetsgivareföreningen och Landsorganisationen

båda anser att någon åtgärd från svensk sida ej är påkallad med

anledning av rekommendationen.

Skolöverstyrelsen lämnar en redogörelse för den obligatoriska nioåriga

svenska skolans syfte och utformning inom hithörande områden under den

pågående försöksverksamheten. Denna visar bl. a., säger överstyrelsen, att

man kan ge eleverna en med hänsyn till deras anlag och intressen meningsfull

utbildning. Genom att koncentrera utbildningen till ett fåtal skolmässiga

grundutbildningar, var och en ledande vidare till stora grupper av

varandra närstående yrken, vinner man vissa fördelar. Eleverna förvärvar

nämligen för en yrkesutövning grundläggande färdigheter utan tidig specialisering

och kan därigenom både uppskjuta ett slutligt yrkesval och nå

en god beredskap att möta krav, som ett föränderligt samhälle framdeles

kommer att ställa på dem. Häri ansluter utbildningen väl till ILO:s grundtankar.

Principen om elevens fria tillval är en av grundvalarna för den under

genomförande varande obligatoriska nioåriga skolan i Sverige, en princip,

som väl överensstämmer med rekommendationens ledande allmänna

tankegångar.

När det nu gäller, fortsätter överstyrelsen, att inordna det svenska systemet

under den rubricering, som genomförts i rekommendationen, och

med hänsyn till för de olika leden gjorda definitionerna har vissa svårigheter

framträtt.

Den praktiska yrkesorienteringen exempelvis, som hos oss närmast hänför

sig till Vocational Guidance, synes kunna hänföras till såväl Prevocational

Preparation som till Selection (åtgärder för anlagsorientering och urval).

Detta senare begrepp synes för övrigt i rekommendationen mer betona

urval än anlagsorientering i vidare mening, under det att Prevocatio
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1963

nal Preparation tar upp en del moment, som hos oss räknas till yrkesvägledningen

(Vocational Guidance) såsom redan antytts.

Vidare kan det vara tveksamt, om den förberedande yrkesutbildningen,

sådan den här beskrivits, skall hänföras till Prevocational Preparation eller

till Vocational Training. Även om det tidigare jämväl på svenskt håll rått

delade meningar om hur denna utbildning skall rubriceras, torde det numera

anses befogat att hänföra den som ett första led till den egentliga

yrkesutbildningen (Vocational Training).

Avsnitt V i rekommendationen (Åtgärder för yrkesvägledning och urval)

ger uttryck för ett allmänt synsätt, som i viss mån står i strid med

det svenska systemet, där elevens studieväg genom grundskolan utformas

på grundval av ett fritt successivt tillval av föräldrarna efter samråd med

eleven och där skolan genom att lämna studie- och yrkesorientering samt

andra upplysningar av betydelse i sammanhanget underlättar detta ställningstagande.

Ovan anförda synpunkter utgör inte hinder för överstyrelsen att tillstyrka

rekommendationen i vad den gäller sådana skolor som står under

överstyrelsens inseende.

överstyrelsen för yrkesutbildning har i huvudsak intet att erinra mot

föreliggande rekommendation, som överstyrelsen anser inrymma ett beaktansvärt

material av stor betydelse för de länder, som nu saknar, men

som önskar bygga upp ett modernt och rationellt yrkesskolväsende. Rekommendationen

inrymmer emellertid i vissa enskilda avsnitt oklarheter, som

överstyrelsen ansett sig böra upptaga till behandling.

I avdelning II. »Planering och administration på riksplanet», punkt 3, behandlas

innehållet i utbildningssystemet. Så vitt överstyrelsen har sig bekant

finns det i vårt land få yrken för vilka särskilda kvalifikationsnormer

fastställts. Inom hantverksyrkena, där framförallt bestämd yrkesfärdighet

kräves, avlägges i allmänhet färdighetsprov, s. k. gesällprov. Särskilda avgångsexamina

eller officiellt fastställda normer finns dock icke. Det har

emellertid diskuterats om man inte i vårt land borde i viss omfattning införa

avgångsprov.

I fråga om ersättning till personer, som utbildats inom företagen, påpekar

överstyrelsen att den i vårt land praktiserade utbildningsformen med

s. k. inbyggda skolor bygger på praktisk undervisning i företaget och teoretisk

vid en kommunal yrkesskola. I allmänhet gäller härvid att ersättning

utgår enligt kollektivavtal. Det finns emellertid områden där i kollektivavtal

fastställda regler för lärlingslön inte existerar och där i vissa fall någon

ersättning icke alls utgår eller också endast mindre sådan. Till denna

utbildning utgår då istället statlig studiehjälp.

Avdelningen XI. »Snabbutbildning», synes vara utformad med tanke på

utvecklingsländerna. Härför talar bl. a. att »permanenta anordningar för

snabbutbildning bör organiseras för att främja befordran inom yrket och

i socialt hänseende». Även det stränga urvalsförfarande som rekommenderas

tyder på att det snarare är fråga om snabbutbildning i annan me
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1963

ning än den som förbindes med traditionell omskolningsverksamhet. Den

omskolningsverksamhet, som bedrives här i landet, kan under vissa förhållanden

få karaktär av snabbutbildning, men hör vanligtvis till undantagen.

Med nuvarande arbetsmarknadsläge kan i omskolningsverksamheten

icke heller det urvalsförfarande av arbetskraften ske som i och för sig

kan anses önskvärt.

I avdelning XIII. »Lärarpersonal i utbildningsinstitutioner och företag»,

punkt 67, förordas särskild utbildning i säkerhetsfrågor i arbete. Överstyrelsen

anser att denna utbildning bör ingå som en naturlig del i den ordinarie

lärarutbildningen.

ILO-kommittén konstaterar, att rekommendationen i stort sett inte varit

föremål för några erinringar från remissinstansernas sida. Kommittén föreslår,

att rekommendationen överlämnas till arbetsmarknadsstyrelsen, skolöverstyrelsen

och överstyrelsen för yrkesutbildning för att, i den mån så

betinnes möjligt och lämpligt, tagas i beaktande vid yrkesutbildningsverksamhetens

framtida utformning.

Akt angående ändringar i Internationella arbetsorganisationens stadga

Internationella arbetsbyråns styrelse hade framlagt förslag om vissa ändringar

av Internationella arbetsorganisationens stadga i syfte att få till stånd

en ökning av antalet medlemmar i styrelsen från 40 till 48. Genom den

föreslagna ökningen skulle styrelsens sammansättning anpassas till de

ändringar i arbetsorganisationens medlemstal som ägt rum sedan år 1953,

då den senaste revisionen företogs (jfr prop. 54 till 1954 års riksdag). Sedan

dess hade 56 stater vunnit anslutning till eller återinträtt i organisationen

(vars medlemstal vid utgången av år 1962 uppgick till 104). Det hade

följaktligen börjat framstå såsom nödvändigt att utvidga styrelsen — dock

utan att förändra dess karaktär av sekretariatets ledande organ — i syfte

att garantera såväl representation för det kontinuerligt stigande antalet berörda

intressen som effektiviteten i styrelsens verksamhet.

Förslaget hänsköts till ett av konferensens utskott och på dess rekommendation

antog konferensen enhälligt en akt rörande vissa ändringar i artikel

7 av Internationella arbetsorganisationens stadga. Genom bestämmelserna

i denna akt ökas antalet regeringsrepresentantcr i styrelsen från 20 till 24,

antalet arbetsgivarrepresentanter från tio till 12 och antalet arbetstagarrepresentanter

likaledes från tio till 12. Dessutom skall 14 av de 24 regeringsrepresentanterna

(i stället för tio såsom hittills varit fallet) väljas

av regeringsdelegaterna vid konferensen med undantag för delegaterna från

de tio i industriellt hänseende mest betydande staterna, vilka är ständiga

medlemmar av styrelsen. Tillika ströks den numera föråldrade bestämmelsen

i mom. 4 av artikel 7 att två representanter för arbetsgivarna och två

för arbetarna skulle tillhöra utomeuropeiska stater. Akten kommer att träda

i kraft när den ratificerats eller godkänts av två tredjedelar av organisationens

medlemsstater, däribland fem av sistnämnda tio stater.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1963

23

Yttranden

Yttranden har inhämtats från Svenska arbetsgivareföreningen, Landsorganisationen,

Tjänstemännens centralorganisation och ILO-kommittén.

Med hänsyn till den kraftiga ökning av antalet av ILO:s medlemsstater,

som ägt rum under senare år har ingen av remissinstanserna något att erinra

mot beslutet att öka antalet ordinarie ledamöter i styrelsen på sätt som

angives i akten. Svensk ratificering av akten tillstyrkes därför.

I likhet med de hörda organisationerna tillstyrker ILO-kommittén svensk

ratificering av ifrågavarande akt.

Bestämmelserna i akten är, framhåller kommittén, avsedda att tillämpas

vid det styrelseval som skall äga rum i samband med innevarande års arbetskonferens

i juni månad. Internationella arbetsbyrån har med hänsyn

härtill i skrivelser till medlemsstaternas regeringar betonat angelägenheten

av att akten dessförinnan erhållit det för dess ikraftträdande erforderliga

antalet ratifikationer, dvs. att akten godtagits av två tredjedelar av ILO:s

samtliga medlemsstater.

D epar tementscliefen

Vad först beträffar konventionen (nr 117) angående socialpolitikens

grundläggande syften och normer anser jag i likhet med ILO-kommittén

att ett slutgiltigt ställningstagande till frågan huruvida konventionen bör

ratificeras av Sverige bör uppskjutas till dess klarhet vunnits om hur i

första hand de nordiska länderna ställer sig till ratifikationsspörsmålet.

Jag har därför intet att erinra mot ILO-kommitténs uppfattning att detta

spörsmål bör hänskjutas till Nordiska socialpolitiska kommittén, som har

tillsatt ett särskilt underutskott för genomgång av ILO-konventioner. Sedan

sistnämnda kommittés yttrande föreligger kan frågan om svensk ratifikation

upptagas till förnyat övervägande.

Den inbördes likabehandling av olika medlemsstaters medborgare som är

syftet med konventionen (nr 118) angående utlänningars likställande med

ett lands egna medborgare i fråga om social trygghet måste enligt min mening

vara en naturlig konsekvens av hela det komplex av sociala lagstiftnings-

och trygghetsåtgärder, som byggts upp inom ILO:s medlemsstater

och som i viss utsträckning fått sin utformning bestämd av de konventioner

och rekommendationer som antagits inom ILO. En sådan likabehandling

har också kommit att framstå såsom en följdriktig utveckling av det ökade

mellanstatliga folkutbyte som ägt rum framför allt efter andra världskriget

och som, speciellt för arbetskraftens del, skapat en internationell marknad.

Detta folkutbvte har blivit ett led i en bättre hushållning med den mänskliga

arbetskraften i syfte att stegra produktionen och levnadsstandarden,

samtidigt som värdefulla kontakter skapats mellan länderna till fromma

för samförstånds- och fredssträvandena i världen.

För Sveriges del har förbindelserna med andra länder utvecklats starkt

efter kriget, och vårt land, som tidigare var ett emigrationsland, har nu
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1963

mera under olika perioder och för olika delar av näringslivet haft intresse

av alt arbetskraft kunnat tillföras landet utifrån för att här sättas in i produktionen.

Det framstår som en naturlig sak att utländska arbetstagare här

i landet i möjlig mån får del av den sociala trygghet som landets egna medborgare

åtnjuter.

Jag ansluter mig därför till ILO-kommitténs förslag att Sverige skall ratificera

konventionen nr 118.

En ratifikation kan grundas på en eller flera av de grenar av det sociala

trygghetssystemet som finns angivna i artikel 2 mom. 1. På de skäl som

anförts av ILO-kommittén anser jag liksom kommittén, att Sveriges ratifikation

i nuvarande läge bör avse de i nyssnämnda moment under a)—c)

samt g) och h) angivna grenarna, dvs. hälso- och sjukvård, kontantförmåner

vid sjukdom samt förmåner vid havandeskap och barnsbörd, vid yrkesskada

och vid arbetslöshet. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att beträffande

arbetslöslietshjälpen utfärda härav betingade föreskrifter. I ratifikationshandlingen

skall i enlighet med artikel 2 mom. 3 angivas att Sverige

godtager konventionens förpliktelser beträffande de nvss angivna fem

grenarna.

Enligt artikel 2 mom. 4 kan en stat som ratificerat konventionen sedermera

utsträcka ratifikationen till att omfatta en eller flera av de grenar,

som ej inedtagits i dess ursprungliga ratifikation. För Sveriges vidkommande

skulle detta innebära att ratifikation i framtiden kan utvidgas till

att avse förmåner vid invaliditet och ålderdom och i händelse av familjeförsörjarens

död ävensom familjeförmåner. Det torde få ankomma på Kungl.

Maj:t att allteftersom förutsättningar för nya åtaganden skapas utsträcka

ratifikationen.

Till vad ILO-kommittén anfört beträffande rekommendationen (nr 116)

angående förkortning av arbetstiden kan jag ansluta mig. I likhet med

kommittén anser jag att rekommendationen inte för närvarande bör föranleda

några särskilda åtgärder från svensk sida.

Rekommendationen (nr 117) angående yrkesutbildning ersätter ett antal

tidigare av ILO antagna rekommendationer på yrkesutbildningens område.

Avsikten med den nya rekommendationen är att revidera och modernisera

ILO:s principer för yrkesutbildning under hänsynstagande till den utveckling

på området som ägt rum under senare tid.

Gentemot rekommendationens allmänna principer eller innehåll i övrigt

har i stort sett ingå erinringar framförts. En närmare prövning av frågan

huruvida rekommendationens anvisningar kan och bör tillämpas på svenska

förhållanden torde det få ankomma på vederbörande myndigheter att verkställa.

Jag ansluter mig sålunda till den av ILO-kommittén uttalade uppfattningen

att rekommendationen skall överlämnas till arbetsmarknadsstyrelsen,

skolöverstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning för beaktande

i samband med yrkesutbildningsverksamhetens framtida utformning.

\ ad slutligen beträffar den vid konferensen antagna akten angående

ändringar i Internationella arbetsorganisationens stadga må erinras om att

enligt stadgans artikel 7 mom. 1 i dess nu gällande lydelse Internationella

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1963

arbetsbyråns styrelse skall bestå av 40 personer, av vilka 20 skall representera

medlemsstaternas regeringar samt 10 arbetsgivarna och 10 arbetstagarna.

Mom. 2 av samma artikel föreskriver vidare, att av de 20 ledamöter,

som representerar regeringarna, 10 skall utses av de medlemmar, som i industriellt

hänseende är de mest betydande, samt 10 av de medlemmar, som

därtill blivit utsedda av regeringarnas ombud vid konferensen, med undantag

av ombuden för nyssberörda 10 i industriellt hänseende mest betydande

medlemmar. I mom. 4 slutligen stadgas bl. a., att två representanter för

arbetsgivarna och två för arbetstagarna skall tillhöra utomeuropeiska stater.

De vid 1962 års arbetskonferens antagna ändringarna i stadgan innebär,

att antalet ledamöter i styrelsen ökas från 40 till 48, av vilka 24 skall representera

regeringarna, 12 arbetsgivarna och 12 arbetstagarna. Av de 24

ledamöter som skall företräda regeringarna skall liksom hittills 10 utses

av de medlemsstater, som i industriellt hänseende är de mest betydande, och

14 av regeringarnas ombud vid konferensen med undantag av ombuden för

nyssnämnda 10 stater. Därjämte har bestämmelsen att två arbetsgivarombud

och två arbetstagaroinbud skall tillhöra utomeuropeiska stater slopats.

Den nu beslutade stadgeändringen har ansetts motiverad av den ökning

av arbetsorganisationens medlemsantal som ägt rum genom att åtskilliga

— sammanlagt 56 — stater vunnit inträde eller återupptagits i organisationen

under den tid som förflutit från år 1953, då styrelseledamöternas

antal senast ökades, och fram till tidpunkten för avhållandet av 1962 års

arbetskonferens. Det synes mig uppenbart, att arbetsorganisationens numerära

tillväxt bör leda till en rimlig breddning av arbetsbyråns styrelse för

att därigenom bereda medlemsstaterna vidgade möjligheter att öva inflytande

på riktlinjerna för arbetsorganisationens verksamhet.

Vad slutligen angår stadgans regel att ett visst minimiantal av styrelsens

arbetsgivar- respektive arbetstagarrepresentanter skall vara utomeuropeiska

framstår föreskriften härom numera såsom föråldrad, varför den bör

utgå.

Jag tillstyrker alltså att 1962 års akt angående ändringar i Internationella

arbetsorganisationens stadga ratificeras av Sverige.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört får jag hemställa,

att Kungl. Maj :t måtte genom proposition föreslå riksdagen att med anledning

av de vid Internationella arbetskonferensens fyrtiosjätte sammanträde

antagna internationella instrumenten

dels godkänna att Sverige i enlighet med vad jag föreslagit

ansluter sig till konventionen (nr 118) angående utlänningars

likställande med ett lands egna medborgare i

fråga om social trygghet ävensom till akt angående ändringar

i Internationella arbetsorganisationens stadga,

dels ock besluta

att konventionen (nr 117) angående socialpolitikens

grundläggande syften och normer ej skall för närvarande ratificeras

av Sverige,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1963

att rekommendationen (nr 116) angående förkortning av

arbetstiden ej skall för närvarande föranleda någon åtgärd

samt att rekommendationen (nr 117) angående yrkesutbildning

skall överlämnas till arbetsmarknadsstyrelsen,

skolöverstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning för

att, i den mån så är möjligt och lämpligt, tagas i beaktande

vid yrkesutbildningsverksamhetens framtida utformning.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall

avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Ingemar Lindberg

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1963

27

Bilaga A

(Översättning)

Convention (No. 117) concerning Basic Konvention (nr 117) angående socialAims

and Standards of Social Policy politikens grundläggande syften och

normer

The General Conference of the International

Labour Organisation,

Having been convened åt Geneva

by the Governing Body of the International

Labour Office, and having

met in its Forty-sixth Session on 6

June 1962, and

Having decided upon the adoption

of certain proposals concerning

the revision of the Social Policy

(Non-Metropolitan Territories)

Convention, 1947, which is the

tenth item on the agenda of the

Session, primarily with a view to

making its continued application

and ratification possible for independent

States, and

Considering that these proposals

must take the form of an International

Convention, and

Considering that economic development

must serve as a basis för

social progress, and

Considering that every effort

should be made, on an international,

regional or national basis, to

secure financial and technical assistance

safeguarding the interests

of the population, and

Considering that, in appropriate

cases, international, regional or

national action should be taken

with a view to establishing conditions

of trade which would encourage

production åt a high level

of efficiency and make possible

the maintenance of a reasonable

standard of living, and

Considering that all possible

steps should be taken by appropriate

international, regional and

Internationella arbetsorganisationens

allmänna konferens,

vilken av styrelsen för Internationella

arbetsbyrån sammankallats

till Geneve och där samlats den 6

juni 1962 till sitt fyrtiosjätte sammanträde
och

beslutat antaga vissa förslag

angående revision av konventionen

angående socialpolitik (inom områden

belägna utanför moderlandet),

1947, vilken fråga utgör den

tionde punkten på sammanträdets

dagordning, i första hand i syfte att

göra dess fortsatta tillämpning och

ratificering möjlig för oberoende

stater, och

som finner att dessa förslag måste

taga form av en internationell

konvention,

som anser att ekonomisk utveckling

måste utgöra grundvalen för

socialt framåtskridande,

som anser att man bör eftersträva

att såväl internationellt som regionalt

och nationellt säkerställa finansiellt

och tekniskt bistånd till

tryggande av befolkningens intressen,

som finner att, där så lämpligen

kan ske, internationella, regionala

eller nationella åtgärder böra vidtagas

för att få till stånd handelsvillkor,

ägnade att främja en effektiv

produktion och möjliggöra vidmakthållandet

av en skälig levnadsstandard,

som anser att alla genomförbara

åtgärder böra på lämpligt sätt vidtagas

såväl internationellt som re
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungi. Maj:ts proposition nr 29 år 1963

national measures to promote improvement

in such fields as public

health, housing, nutrition, education,

the welfare of children, the

status of woraen, conditions of

employment, the remuneration of

wage earners and independent

producers, the protection of migrant

workers, social security,

standards of public services and

general production, and

Considering that all possible

steps should be taken effectively to

interest and associate the population

in the framing and execution

of measures of social progress,

adopts this twenty-second day of

June of the year one thousand nine

hundred and sixty-two the following

Convention, which may be cited as

the Social Policy (Basic Aims and

Standards) Convention, 1962:

Part I. General Principles

Arlicle 1

1. All policies shall be primarily

directed to the well-being and development

of the population and to the

promotion of its desire för social

progress.

2. All policies of more general application

shall be formulated with

due regard to their effect upon the

well-being of the population.

Part II. Improvement of Standards

of Living

Article 2

The improvement of standards of

living shall be regarded as the principal

objective in the planning of

economic development.

Artide 3

1. All practicable measures shall be

taken in the planning of economic

development to harmonise such de
-

gionalt och nationellt för att åvägabringa

bättre förhållanden i fråga

om bl. a. hälso- och sjukvård,

bostadsförsörjning, livsmedel, undervisning,

barnens välfärd, kvinnans

ställning, sysselsättningsvillkor,

löntagares och självständiga

företagares löner, skydd för migrerande

arbetare, social trygghet, av

det allmänna tillhandahållna tjänster

samt produktionen i allmänhet

och

som anser att alla genomförbara

åtgärder böra vidtagas för att effektivt

intressera och anknyta befolkningen

till utformningen och

genomförandet av åtgärder för socialt

framåtskridande,

antager denna den tjugoandra dagen

i juni månad år nittonhundrasextiotvå

följande konvention, vilken må

benämnas konvention angående socialpolitik

(grundläggande syften och

normer), 1962.

Del I. Allmänna principer

Artikel 1

1. All politik skall i första hand

syfta till befolkningens välfärd och

till stärkande av dess förhoppningar

om sociala framsteg.

2. Den allmänna politiken skall utformas

under vederbörligt hänsynstagande

till dess återverkningar på

befolkningens välfärd.

Del II. Höjande av levnadsstandarden

Artikel 2

Höjande av levnadsstandarden

skall anses såsom främsta mål vid

planläggningen av den ekonomiska

utvecklingen.

Artikel 3

1. Vid planeringen av den ekonomiska

utvecklingen skola lämpliga

åtgärder vidtagas för att bringa den
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1963

velopment with the healthy evolution

of the communities concerned.

2. In particular, efforts shall be

made to avoid the disruption of

family life and of traditional social

units, especially by—

(a) close study of the causes and

effects of migratory movements and

appropriate action where necessary;

(b) the promotion of town and

village planning in areas where

economic needs result in the concentration

of population;

(c) the prevention and elimination

of congestion in urban areas;

(d) the improvement of living conditions

in rural areas and the establishment

of suitable industries in

rural areas where adequate manpower

is available.

Article 4

The mesasures to be considered by

the competent authorities for the promotion

of productive capacity and

the improvement of standards of living

of agrieultural producers shall

inelude—

(a) the elimination to the fullest

practicable extent of the causes of

chronic indebtedness;

(b) the control of the alienation of

agrieultural land to non-agriculturalists

so as to ensure that such

alienation takes place only when it

is in the best interests of the country;

(c) the control, by the enforcement

of adequate laws or regulations, of

the ownership and use of land and resources

to ensure that they are used,

with due regard to customary rights,

in the best interests of the inhabitants

of the country;

(d) the supervision of tenancy arrangements

and of working conditions

with a view to securing for

tenants and labourers the highest

practicable standards of living and an

equitable share in any advantages

which may result from improvements

in produetivity or in price levels;

na i harmoni med berörda samfälligheters

sunda framåtskridande.

2. Särskilt bör man söka undvika

att splittra familjer och andra traditionella

sociala enheter genom

a) ingående studium av migrationens

orsaker och verkningar samt

lämpligt inskridande, där så finnes

påkallat;

b) främjande av samhällsplanering

i områden, där den ekonomiska utvecklingen

medför en koncentration

av befolkningen;

c) förhindrande och avskaffande

av en alltför stark befolkningsanhopning

i stadssamhällena;

d) förbättring av levnadsvillkoren

på landsbygden och förläggande av

lämpliga industrier till sådana landsbygdsområden,

där arbetskraft finnes

att tillgå i tillfredsställande omfattning.

Artikel å

I syfte att öka produktionskapaciteten

och förbättra den jordbrukande

befolkningens levnadsstandard skola

vederbörande myndigheter överväga

följande åtgärder

a) undanröjande i möjligaste mån

av orsakerna till kronisk skuldsättning;
b)

kontroll över att överlåtelse av

jordbruk till icke-jordbrukare medgives

endast i sådana fall, då den överensstämmer

med landets intresse;

c) kontroll genom lämplig lagstiftning

över äganderätten till och brukandet

av jord och andra naturtillgångar

för att trygga deras utnyttjande

till befolkningens fromma under

vederbörligt beaktande av hävdvunna

rättigheter;

d) övervakning av arrende- och arbetsvillkor

för att tillförsäkra arrendatorer

och arbetstagare högsta möjliga

levnadsstandard och skälig andel

i den vinst, som må föranledas av

förbättringar i produktionsresultat eller

prisnivå;

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 29 år 1963

(e) the reduction of production and e) minskning av produktions- och

distribution costs by all practicable distributionskostnader genom lämpmeans

and in particular by forming, liga åtgärder, särskilt genom stöd vid

encouraging and assisting producers’ grundandet och uppehållandet av

and consumers’ co-operatives. producent- och konsumentkooperati
va

sammanslutningar.

Article 5

1. Measures shall be taken to secure

for independent producers and

wage earners conditions which will

give them scope to improve living

standards by their own efforts and

will ensure the maintenance of minimum

standards of living as ascertained

by means of official inquiries

into living conditions, conducted after

consultation with the representative

organisations of employers and workers.

2. In ascertaining the minimum

standards of living, account shall be

taken of such essential family needs

of the workers as food and its nutritive

value, housing, clothing, medical

care and education.

Part III. Provisions concerning

Migrant Workers

Article 6

Where the circumstances under

which workers are employed involve

their living away from their homes,

the terms and conditions of their

employment shall take account of

their normal family needs.

Article 7

Where the labour resources of one

area are used on a temporary basis

for the benefit of another area, measures

shall be taken to encourage the

transfer of part of the workers’

wages and savings from the area of

labour utilisation to the area of

labour supply.

Article 8

1. Where the labour resources of a

country are used in an area under

a different administration, the competent

authorities of the countries

concerned shall, whenever necessary

Artikel 5

1. Åtgärder skola vidtagas för att

tillförsäkra självständiga företagare

och löntagare sådana villkor som sätta

dem i stånd att genom egna insatser

höja sin levnadsstandard och som

trygga uppehållandet av en minimilevnadsstandard,

fastställd genom officiella,

i samråd med de representativa

arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna

utförda undersökningar

av levnadsvillkoren.

2. Vid fastställandet av minimilevnadsstandarden

skall hänsyn tagas

till sådana oundgängliga behov inom

arbetstagarens familj som livsmedel

och deras näringsvärde, bostad, kläder,

sjukvård och undervisning.

Del III. Bestämmelser rörande migrerande

arbetstagare

Artikel 6

Därest anställningsförhållandena

påfordra, att arbetstagarna vistas utom

hemorten, skall vid anställningsvillkorens

bestämmande hänsyn tagas

till familjens normala behov.

Artikel 7

Därest inom ett område arbetskraft

från annat område tillfälligt utnyttjas,

skola åtgärder vidtagas för att

underlätta överföring av en del av arbetstagarnas

lön och besparingar från

förstnämnda område till det område,

som ställt arbetskraften till förfogande.

Artikel 8

1. Därest arbetskraft från ett land

utnyttjas inom ett område under annan

administration skola vederbörande

myndigheter i berörda länder, om

så finnes erforderligt eller önskvärt,

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1963

31

or desirable, enter into agreements

for the purpose of regulating matters

of common concern arising in connection

with the application of the

provisions of this Convention.

2. Such agreements shall provide

that the worker shall enjoy protection

and advantages not less than

those enjoyed by workers resident

in the area of labour utilisation.

3. Such agreements shall provide

for facilities for enabling the worker

to transfer part of his wages and

savings to his home.

Article 9

Where workers and their families

move from low-cost to higher-cost

areas, account shall be taken of the

increased cost of living resulting

from the changé.

Part IV. Remuneration of Workers

and Related Questions

Artide 10

1. The fixing of minimum wages

by collective agreements freely negotiated

between trade unions which

are representative of the workers

concerned and employers or employers’

organisations shall be encouraged.

2. Where no adequate arrangements

exist for the fixing of minimum

wages by collective agreement,

the necessary arrangements shall be

made whereby minimum rates of

wages can be fixed in consultation

with representatives of the employers

and workers, including representatives

of their respective organisations,

where such exist.

3. The necessary measures shall

be taken to ensure that the employers

and workers concerned are informed

of the minimum wage rates in forcc

and that wages are not paid åt less

than these rates in cases where they

are applicable.

avtala om reglering av frågor av gemensamt

intresse, vilka kunna uppkomma

i samband med tillämpningen

av denna konvention.

2. I sådant avtal skall föreskrivas,

att arbetstagarna skola åtnjuta minst

samma skydd och förmåner, som tillkomma

arbetstagare bosatta i anställningsområdet.

3. Avtalet skall vidare innehålla

bestämmelser om lättnader för arbetstagaren

vid överförandet av en del

av hans lön och besparingar till hemmet.

Artikel 9

Då arbetstagarna och deras familjer

flytta från ett område med låga

levnadskostnader till ett annat med

högre sådana kostnader, skall hänsyn

tagas till den ökning i levnadskostnaderna,

som överflyttningen medför.

Del IV. Arbetstagarnas löner och därmed

sammanhängande frågor

Artikel 10

1. Fastställandet av minimilöner

genom kollektivavtal, fritt ingångna

mellan fackliga sammanslutningar,

som äro representativa för de berörda

arbetstagarna och arbetsgivarna eller

deras organisationer, skall främjas.

2. Där ett effektivt system för fastställande

av minimilöner genom kollektivavtal

saknas, skola erforderliga

åtgärder vidtagas för fastställande av

minimilönesatser i samråd med representanter

för arbetsgivare och arbetstagare,

däri inbegripna representanter

för deras respektive organisationer,

där sådana finnas.

3. Erforderliga åtgärder skola vidtagas

för att garantera såväl att därav

berörda arbetsgivare och arbetstagare

erhålla kännedom om gällande

minimilönesatser som ock att utgående

löner icke understiga tillämpliga

lönesatser.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1963

4. A worker to whom minimum

rates are applicable and who, since

they became applicable, has been paid

vvages åt less than these rates shall

be entitled to recover, by judicial or

other means authorised by law, the

amount by which he has been underpaid,

subject to such limitation of

time as may be determined by law

or regulation.

Article 11

1. The necessary measures shall

be taken to ensure the proper payment

of all wages earned and employers

shall be required to keep registers

of w''age payments, to issue to workers

statements of wage payments and

to take other appropriate steps lo

facilitate the necessary supervision.

2. Wages shall normally be paid

in legal tender only.

3. Wages shall normally be paid

direct to the individual worker.

4. The substitution of alcohol or

other spirituous beverages for all or

any part of wages for services performed

by the worker shall be prohibited.

5. Payment of wages shall not be

made in tavcrns or stores, except in

the case of workers employed therein.

6. Unless there is an established

local custom to the contrary, and the

competent authority is satisfied that

the continuancc of this custom is

desired by the workers, wages shall

be paid regularly åt such intervals

as will lessen the likelihood of indebtedness

among the wage earners.

7. Where food, housing, clothing

and other essential supplies and

services form part of remuneration,

all practicable steps shall be taken

by the competent authority to ensure

that they are adequate and their cash

value properly assessed.

8. All practicable measures shall

be taken—

(a) to inform the workers of their

wage rights;

(b) to prevent any unauthorised

deductions from wages; and

4. Varje arbetstagare, på vilken minimilönesatser

äro tillämpliga, och

som efter deras ikraftträdande erhållit

en lön, understigande dessa lönesatser,

skall äga att på rättslig väg eller

genom annat i lag godkänt förfarande

påkalla utbetalandet av resterande

belopp inom tid, som må vara

bestämd i lagstiftningen.

Artikel 11

1. Erforderliga åtgärder skola vidtagas

för att garantera, att intjänta

löner vederbörligen utbetalas, och

skola arbetsgivarna åläggas att föra

register över utbetalade löner, att giva

arbetstagarna intyg över utbetalade

löner samt att i övrigt medverka till

erforderlig kontroll.

2. Lönen skall i regel utbetalas endast

i lagligt betalningsmedel.

3. Lönen skall i regel utbetalas direkt

till den enskilde arbetstagaren.

4. Ersättning för utfört arbete får

icke till någon del lämnas i form av

alkoholhaltiga drycker eller andra

rusdrycker.

5. Lön må icke utbetalas på utskänkningsställen

eller i butiker, utom

såvitt avser i sådana företag anställda

arbetstagare.

6. Såframt icke lokal sedvänja,

som arbetstagarna enligt vederbörande

myndighets bedömande önska bibehålla,

till annat föranleder, skall

lönen utbetalas regelbundet med sådana

intervaller som äro ägnade att

minska risken för löntagarnas skuldsättning.

7. Därest kost, bostad, kläder och

andra förnödenheter eller tjänster ingå

i lönen, skall vederbörande myndighet

vidtaga alla lämpliga åtgärder

för att övervaka, att de äro tillräckliga

och att deras kontanta värde är

riktigt uppskattat.

8. Lämpliga åtgärder skola vidtagas

för att

a) upplysa arbetarna om deras rättigheter

med avseende å lönen;

b) förhindra varje otillåtet avdrag

å lönen; och

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj.ts proposition nr 29 år 1963

(c) to restrict the amounts deductible

from wages in respect of

supplies and services forming part of

remuneration to the proper cash

valne thereof.

Article 12

1. The maximum amounts and

manner of repayment of advances on

wages shall be regulated by the competent

authority.

2. The competent authority shall

limit the amount of advances which

may be made to a worker in consideration

of his taking up employment;

the amount of advances permitted

shall be clearly explained to

the worker.

3. Any advance in excess of the

amount laid down by the competent

authority shall be legally irrecoverable

and may not be recovered by the

withholding of amounts of pay due

to the worker åt a later date.

Artide 13

1. Voluntary forms of thrift shall

be encouraged among wage earners

and independent producers.

2. All practicable measures shall

be taken for the protection of wage

earners and independent producers

against usury, in particular by action

aiming åt the reduction of rates of

interest on loans, by the control of

the operations of money lenders, and

by the encouragement of facilities

for borrowing money for appropriate

purposes through co-operative credit

organisations or through institutions

which are under the control of the

competent authority. 3

c) begränsa de belopp, som må avdragas

från lönen såsom ersättning

för däri ingående förnödenheter och

tjänster, till det faktiska värdet av

desamma.

Artikel 12

1. De högsta belopp av lönen, som

må förskottsvis utgivas, ävensom sättet

för återbetalning av förskott skola

bestämmas av vederbörande myndighet.

2. Vederbörande myndighet skall

begränsa det löneförskott, som må

utgivas till en arbetstagare i samband

med att han tillträder anställning; beloppet

av medgivna förskott skall noga

angivas för arbetstagaren.

3. Därest utgivet förskott överstiger

av vederbörande myndighet bestämt

belopp, skall detsamma icke

kunna lagligen återkrävas och må

icke återtagas genom innehållande av

lönebelopp, som vid en senare tidpunkt

förfaller till betalning.

Artikel 13

1. Frivilligt sparande i skilda former

bland löntagare och självständiga

företagare skall uppmuntras.

2. För att skydda löntagare och

självständiga företagare mot ocker

skola lämpliga åtgärder, särskilt sådana

som syfta till nedsättning av

ränta å lån, vidtagas medelst kontroll

över långivarnas verksamhet samt genom

vidgade möjligheter att erhålla

lån för legitima ändamål genom kooperativa

kreditorganisationer eller

andra institutioner under offentlig

kontroll.

3 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 29

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1963

Part V. Non-Discrimination on

Grounds of Race, Colour, Sex, Belief,

Tribal Association or Trade Union

Affiliation

Article H

1. It shall be an aim of policy to

abolish all discrimination araong

workers on grounds of race, colour,

sex, belief, tribal association or trade

union affiliation in respect of—

(a) labour legislation and agreements

which shall afford equitable

economic treatment to all those lawfully

resident or working in the

country;

(b) admission to public or private

employment;

(c) conditions of engagement and

promotion;

(d) opportunities for vocational

training;

(e) conditions of work;

(f) health, safety and welfare

measures;

(g) discipline;

(h) participation in the negotiation

of collective agreements;

(i) wage råtes, which shall be

fixed according to the principle of

equal pay for work of equal value in

the same operation and undertaking.

2. All practicable measures shall be

taken to lessen, by raising the rates

applicable to the lower-paid workers,

any existing differences in wage rates

due to discrimination by reason of

race, colour, sex, belief, tribal association

or trade union affiliation. 3

3. Workers from one country

engaged for employment in anolher

country may be granted in addition

to their wages benefits in cash or in

kind to rneet any reasonable personal

or family expenses resulting from

employment away from their homes.

Del V. Förbud mot diskriminering på

grund av ras, hudfärg, kön, trosbekännelse,

stamtillhörighet eller medlemskap

i facklig sammanslutning

Artikel /4

1. Ett av målen för socialpolitiken

skall vara att avskaffa alla slag av

diskriminering av arbetstagare på

grund av ras, hudfärg, kön, trosbekännelse,

stamtillhörighet eller medlemskap

i facklig sammanslutning

med avseende å

a) arbetslagstiftning och avtal, vilka

skola tillerkänna alla dem som äro

lagligen bosatta och arbeta i landet

rättvis ekonomisk behandling;

b) rätt till anställning i allmän eller

enskild tjänst;

c) villkor för anställning och befordran;
d)

tillfällen till yrkesutbildning;

e) arbetsvillkor;

f) hälsovårds-, säkerhets- och välfärdsåtgärder;
g)

disciplinära åtgärder;

h) deltagande i kollektivavtalsförhandlingar;
i)

lönesatser, vilka skola bestämmas

i enlighet med principen om lika

lön för arbete av lika värde i en och

samma arbetsprocess och i ett och

samma företag.

2. Alla genomförbara åtgärder skola

vidtagas för att begränsa sådana

skillnader i lönesatser, vilka äro att

hänföra till diskriminering av arbetstagare

på grund av ras, hudfärg, kön,

trosbekännelse, stamtillhörighet eller

medlemskap i facklig sammanslutning,

genom att höja för de lägre betalda

arbetstagarna gällande lönesatser.

3. Arbetstagare från ett land, som

vinner anställning i ett annat, må utöver

sin lön tillerkännas kontant- eller

naturaförmåner för att bestrida av

anställningen utom hemorten föranledda

skäliga utgifter för sig och sin

familj.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1963

4. The foregoing provisions of this 4. Utan hinder av i denna artikel

Article shall be without prejudice to meddelade bestämmelser skall vedersuch

measures as the competent au- börande myndighet vidtaga de åtgärthority

may think it necessary or der, som må finnas erforderliga eller

desirable to take for the safeguarding önskvärda till skydd för kvinnliga arof

motherhood and for ensuring the betstagares moderskap, hälsa, säkerhealth,

safety and welfare of wornen het och välfärd,

workers.

Part VI. Education and Training

Arlicle 15

1. Adequate provision shall be

made to the maximum extent possible

under local conditions, for the

progressive development of broad

systems of education, vocational

training and apprenticeship, with a

view to the effective preparalion of

children and young persons of both

sexes for a useful occupation.

2. National laws or regulations

shall prescribe the school-leaving age

and the minimum age for and conditions

of employment.

3. In order that the child population

may be able to profit by existing

facilities for education and in order

that the extension of such facilities

may not be hindered by a demand

for child labour, the employment of

persons below the school-leaving age

during the hours when the schools

are in session shall be prohibited in

areas where educational facilities are

provided on a scale adequate för the

majority of the children of school

age.

Article 16

1. In order to secure high productivity

through the development of

skilled labour, training in new techniques

of production shall be provided

in suitable cases. 2

2. Such training shall be organised

by or under the supervision of the

competent authorities, in consultation

with the employers’ and workers’

organisations of the country

from which the trainees come and

of the country of training.

Del VI. Undervisning och utbildning

Artikel 15

1. I den utsträckning de lokala förhållandena

medgiva skola lämpliga

åtgärder vidtagas för en successiv utveckling

av omfattande anordningar

för undervisning, yrkesutbildning och

lärlingsväsen, i syfte att effektivt förbereda

barn och minderåriga av båda

könen för en nyttig sysselsättning.

2. Den nationella lagstiftningen

skall innehålla föreskrifter rörande

åldersgränsen för skolpliktens upphörande

ävensom minimiålder och övriga

villkor för arbetsanställning.

3. För att barnen skola kunna tillgodogöra

sig förefintliga undervisningsmöjligheter

och för att skolväsendets

utveckling icke skall hämmas

av efterfrågan på minderårig arbetskraft

må barn i skolåldern under tiden

för skolarbetet icke användas till

arbete inom område, där undervisningsmöjligheter

finnas i en utsträckning,

som är tillräcklig för flertalet

barn i skolåldern.

Artikel 16

1. I syfte att garantera hög produktivitet

genom främjande av yrkesskickligheten

skola möjligheter till

utbildning i nya produktionsmetoder

tillhandahållas, där så befinnes lämpligt.

2. Sådan utbildning skall anordnas

eller övervakas av vederbörande myndigheter

i samråd med arbetsgivarnas

och arbetstagarnas organisationer i

det land, från vilket eleven kommer,

och i det land, där utbildningen äger

rum.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1963

Part VII. Final provisions

Article 17

The formal ratifications of this

Convention shall be communicated to

the Director-General of the International

Labour Office for registration.

Artide 18

1. This Convention shall be linding

only upon those Members of the

International Labour Organisation

whose ratifications have been registered

with the Director-General.

2. It shall come into force twelve

months after the date on which the

ratifications of two Members have

been registered with the DirectorGeneral.

3. Thereaftcr, this Convention

shall come into force for any Member

twelve months after the date on

which its ratification has been registered.

Artide 19

The coming into force of this Convention

shall not involve the ipso jure

denunciation of the Social Policy

(Non-Metropolitan Territories) Convention,

1947, hy any Member for

which that Convention continues to

remain in force, nor shall it close

tliat Convention to further ratification.

Artide 20

1. A Member which has ratified

this Convention may denounce it

after the expiration of ten years from

the date on which the Convention

first comes into force, by an act communicated

to the Director-General

of the International Labour Office

for registration. Such denunciation

shall not take effect until one year

after the date on which it is registered.

2. Each Member which has ratified

this Convention and which does not,

within the year following the expira
-

Del VII. Slutartiklar

Artikel 17

De officiella ratifikationerna av

denna konvention skola delgivas Internationella

arbetsbyråns generaldirektör

och registreras av honom.

Artikel 18

1. Denna konvention är bindande

allenast för de medlemmar av Internationella

arbetsorganisationen, vilkas

ratifikationer registrerats av generaldirektören.

2. Den träder i kraft tolv månader

efter det två medlemmars ratifikationer

registrerats av generaldirektören.

3. Därefter träder denna konvention

i kraft för varje medlem tolv månader

efter den dag, då dess ratifikation

registrerats.

Artikel 19

Ikraftträdandet av denna konvention

skall icke innebära uppsägning

ipso jure av konventionen angående

socialpolitik (inom områden belägna

utanför moderlandet), 1947, av

medlem, för vilken sistnämnda konvention

även i fortsättningen skall

vara gällande, och skall ej heller medföra

att sistnämnda konvention icke

längre står öppen för ytterligare ratificering.

Artikel 20

1. Varje medlem, som ratificerat

denna konvention, kan, sedan tio år

förflutit från den tidpunkt, då konventionen

först trädde i kraft, uppsäga

densamma genom skrivelse, som

delgives Internationella arbetsbyråns

generaldirektör för registrering. Uppsägningen

träder icke i kraft förrän

ett år efter det den registrerats.

2. Varje medlem, som ratificerat

denna konvention och icke inom ett

år efter utgången av den i föregående

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1963

37

tion of the period of ten years mentioned

in the preceding paragraph,

exercise the right of denunciation

provided för in this Artide, will be

bound for another period of ten years

and, thereafter, may denounce this

Convention åt the expiration of each

period of ten years under the terms

provided for in this Artide.

Article 21

1. The Director-General of the International

Labour Office shall notify

all Members of the International

Labour Organisation of the registration

of all ratifications and denunciations

communicated to him by

the Members of the Organisation.

2. When notifying the Members of

the Organisation of the registration

of the second ratification communicated

to him, the Director-General

shall draw the attention of the Members

of the Organisation to the date

upon which the Convention will come

into force.

Article 22

The Director-General of the International

Labour Office shall communicate

to the Secretary-General of

the United Nations for registration

in accordance with Article 102 of the

Charter of the United Nations full

particulars of all ratifications and

acts of denunciation registered by

him in accordance with the provisions

of the preceding Artides.

Article 23

Åt such times as it may consider

necessary the Governing Body of the

International Labour Office shall

present to the General Conference a

report on the working of this Convention

and shall consider the desirability

of placing on the agenda of the

Conference the question of its revision

in whole or in part.

Article 24

1. Should the Conference adopt a

new Convention revising this Con
-

moment nämnda tioårsperioden gör

bruk av den i denna artikel stadgade

uppsägningsrätten, skall vara bunden

för en ny period av tio år och kan

därefter, med iakttagande av de i denna

artikel föreskrivna villkoren, uppsäga

konventionen vid utgången av

varje följande tioårsperiod.

Artikel 21

1. Internationella arbetsbyråns generaldirektör

skall underrätta samtliga

medlemmar av Internationella arbetsorganisationen

om registreringen

av alla ratifikationer, förklaringar

och uppsägningar, som delgivits honom

av organisationens medlemmar.

2. Då generaldirektören underrättar

organisationens medlemmar om

registreringen av den andra ratifikationen

i ordningen, som delgivits honom,

har han att fästa medlemmarnas

uppmärksamhet på den dag, då

konventionen träder i kraft.

Artikel 22

Internationella arbetsbyråns generaldirektör

skall, för registrering

jämlikt artikel 102 av Förenta Nationernas

stadga, lämna Förenta Nationernas

generalsekreterare fullständiga

upplysningar om varje ratifikation,

förklaring och uppsägning, som

av honom registrerats i enlighet med

bestämmelserna i föregående artiklar.

Artikel 23

Närhelst Internationella arbetsbyråns

styrelse finner det erforderligt,

skall styrelsen förelägga Internationella

arbetsorganisationens allmänna

konferens en redogörelse för konventionens

tillämpning och taga under

övervägande, huruvida anledning föreligger

att på konferensens dagordning

uppföra frågan om dess revision,

helt eller delvis.

Artikel 24

1. Därest konferensen skulle antaga

en ny konvention, innebärande re
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1963

vention in whole or in part, then,

unless, the new Convention otherwise

provides—

(a) the ratification by a Member

of the new revising Convention shall

ipso jure involve the immediate denunciation

of this Convention, notwithstanding

the provisions of Artide

20 above, if and when the new

revising Convention shall have come

into force;

(b) as from the date when the

new revising Convention comes into

force this Convention shall cease to

be open to ratification by the Members.

2. This Convention shall in any

case remain in force in its actual

form and content for those Members

which have ratified it but have not

ratified the revising Convention.

Article 25

The English and French versions

of the text of this Convention are

equally authoritative.

vision, helt eller delvis, av förevarande

konvention, och den nya konventionen

icke föreskriver annat,

a) skall en medlems ratifikation av

den nya, reviderade konventionen, för

såvitt denna trätt i kraft, ipso jure

medföra omedelbar uppsägning av förevarande

konvention, utan hinder av

vad i artikel 20 här ovan stadgas;

b) skall från den dag, då den nya,

reviderade konventionen träder i

kraft, förevarande konvention icke

längre kunna ratificeras av medlemmarna.

2. Förevarande konvention skall

likväl förbliva gällande till form och

innehåll för de medlemmar, som ratificerat

densamma men icke ratificerat

den nya, reviderade konventionen.

Artikel 25

De engelska och franska texterna

till denna konvention skola äga lika

vitsord.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1963

39

Bilaga B

(Översättning)

Convention (No. 118) concerning Equa- Konvention (nr 118) angående utlänlity

of Treatment of Nationals and Non- ningars likställande med ett lands egna

Nationals in Social Security medborgare i fråga om social trygghet

The General Conference of the International

Labour Organisation,

Having been convened åt Geneva

by the Governing Body of the International

Labour Office, and having

met in its Forty-sixth Session on 6

June 1962, and

Having decided upon the adoption

of certain proposals with

regard to equality of treatment of

nationals and non-nationals in

social security, which is the fifth

item on the agenda of the session,

and

Having determined that these

proposals shall take the form of an

international Convention,

adopts this twenty-eighth day of

June of the year one thousand nine

hundred and sixty-two the following

Convention, which may be cited as

the Equality of Treatment (Social

Security) Convention, 1962:

Article 1

In this Convention—

(a) the term “legislation” includes

any social security rules as well as

laws and regulations;

(b) the term “benefits” refers to

all benefits, grants and pensions, including

any supplements or increments;
(c)

the term “benefits granted

under transitional schemes” means

either benefits granted to persons

who have exceeded a prescribed age

åt the date when the legislation ap
-

Internationella arbetsorganisationens

allmänna konferens,

vilken av styrelsen för Internationella

arbetsbyrån sammankallats

till Geneve och där samlats

den 6 juni 1962 till sitt fyrtiosjätte

sammanträde,

och beslutat antaga vissa förslag

angående utlänningars likställande

med ett lands egna medborgare i

fråga om social trygghet, vilken

fråga utgör den femte punkten på

sammanträdets dagordning,

samt beslutat, att dessa förslag

skola taga form av en internationell

konvention,

antager denna den tjugoåttonde dagen

i juni månad år nittonhundrasextiotvå

följande konvention, som må

benämnas konvention angående likställighet

(social trygghet), 1962.

Artikel 1

I denna konvention skall

a) med uttrycket »lagstiftning»

förstås såväl lagar och författningar

som administrativa föreskrifter om

social trygghet;

b) med uttrycket »förmåner» avses

varje förmån, bidrag, livränta och

pension, däri inbegripet eventuella

tillägg eller höjningar;

c) med uttrycket »förmåner enligt

särskilda övergångsbestämmelser»

förstås antingen förmåner, vilka skola

tillkomma personer, som vid tidpunkten

för den tillämpliga lagstift
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1963

plicable camé into force, or benefits

granted as a transitional measure in

consideration of events occurring or

periods completed outside the present

boundaries of the territory of a Member;
(d)

the term “death grant” means

any lump sum payable in the event

of death;

(e) the term “residence” means

ordinary residence;

(f) the term “prescribed” means

determined by or in virtue of national

legislation as defined in subparagraph

(a) above;

(g) the term “refugee” has the

meaning assigned to it in Artide 1 of

the Convention relating to the Status

of Refugecs of 28 July 1951;

(h) the term “stateless person” has

the meaning assigned to it in Artide

1 of the Convention relating to the

Status of Stateless Persons of 28 September

1954.

A rticle 2

1. Each Member may accept the

obligations of this Convention in

respect of any one or more of the

following branches of social security

for which it has in effective operation

legislation covering its own

nationals within its own territory:

(n) medical care;

(b) sickness benefit;

(c) maternity benefit;

(d) invalidity benefit;

(e) old-age benefit;

(f) survivors’ benefit;

(g) employment injury benefit;

(h) unemployment benefit; and

(i) family benefit.

2. Each Member for which this

Convention is in force shall comply

with its provisions in respect of the

branch or branches of social security

for which it has accepted the obligations

of the Convention.

3. Each Member shall specify in its

ningens ikraftträdande överskridit

viss ålder, ävensom förmåner vilka

skola utgå övergångsvis under hänsynstagande

till händelser som inträffat

eller till kvalifikationstider som

fullgjorts utanför gränserna för en

medlemsstats territorium;

d) med uttrycket »begravningshjälp»

förstås varje engångsbelopp,

som skall utbetalas i händelse av

dödsfall;

e) med uttrycket »bosättning» förstås

den vanliga bosättningen;

f) med uttrycket »föreskrivet» förstås

fastställt i eller med stöd av den

nationella lagstiftningen, såsom denna

definierats i mom. a) ovan;

g) uttrycket »flykting» ha samma

innebörd, som i artikel 1 av konventionen

den 28 juli 1951 angående

flyktingars rättsliga ställning;

h) uttrycket »statslös» ha samma

innebörd som i artikel 1 av konventionen

den 28 september 1954 om

statslösa personers rättsliga ställning.

Artikel 2

1. Varje medlemsstat må godtaga

de ur denna konvention härrörande

förpliktelserna med avseende på en

eller flera av följande grenar av social

trygghet, beträffande vilka medlemsstaten

har en inom dess territorium

på dess egna medborgare faktiskt

tillämpad lagstiftning, nämligen

a) hälso- och sjukvård;

b) kontantförmåner vid sjukdom;

c) förmåner vid havandeskap och

barnsbörd;

d) förmåner vid invaliditet;

e) förmåner vid ålderdom;

f) förmåner till efterlevande;

g) förmåner vid yrkesskada;

h) förmåner vid arbetslöshet;

i) familjeförmåner.

2. Varje medlemsstat, för vilken

denna konvention är i kraft, skall

tillämpa konventionens bestämmelser

med avseende på den gren eller de

grenar, beträffande vilka den godtagit

konventionens förpliktelser.

3. Varje medlemsstat skall i sin

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1963

ratification in respect of which

branch or branches of social security

it accepts the obligations of this Convention.

4. Each Member which has ratified

this Convention may subsequently

notify the Director-General of the

International Labour Office that it

accepts the obligations of the Convention

in respect of one or more

branches of social security not already

specified in its ratification.

5. The undertakings referred to in

paragraph 4 of this Article shall be

deemed to be an integral part of the

ratification and to have the force of

ratification as from the date of notification.

6. For the purpose of the application

of this Convention, each Member

accepting the obligations thereof in

respect of any branch of social security

which has legislation providing

for benefits of the type indicated

in clause (a) or (b) below shall communicate

to the Director-General of

the International Labour Office a

statement indicating the benefits

provided for by its legislation which

it considers to be—

(a) benefits other than those the

grant of which depends either on

direct financial participation by the

persons protected or their employer,

or on a qualifying period of occupational

activity; or

(b) benefits granted under transitional

schemes.

7. The communication referred to

in paragraph 6 of this Article shall

be made åt the time of ratification

or åt the time of notification in accordance

with paragraph 4 of this

Article; as regards any legislation

adopted subsequently, the communication

shall be made within three

months of the date of the adoption

of such legislation.

Article 3

1. Each Member for which this

Convention is in force shall grant

ratifikationshandling angiva den gren

eller de grenar, beträffande vilka den

godtager förpliktelserna i denna konvention.

4. Varje medlemsstat, som ratificerat

denna konvention, äger därefter

underrätta Internationella arbetsbyråns

generaldirektör om att medlemmen

godtager de ur konventionen

härrörande förpliktelserna med avseende

å en eller flera av de grenar,

vilka icke redan angivits i dess ratifikationshandling.

5. I mom. 4 av förevarande artikel

omnämnda åtaganden skola anses ingå

i medlemsstatens ratifikation och

de skola från och med dagen för underrättelsen

medföra samma rättsverkningar

som den ursprungliga ratifikationen.

6. I och för tillämpningen av denna

konvention skall varje medlemsstat,

som godtager de ur konventionen

härrörande förpliktelserna med avseende

på någon gren för social trygghet

när anledning därtill förekommer

tillställa Internationella arbetsbyråns

generaldirektör ett meddelande med

angivande av vilka förmåner i dess

lagstiftning som medlemsstaten anser

vara

a) förmåner, vilkas utgivande är

oberoende såväl av direkt finansiellt

deltagande från de skyddade personernas

eller deras arbetsgivares sida

som av fullgörandet av viss kvalifikationstid

i förvärvsarbete;

b) förmåner, som utgivas inom ramen

för övergångssystem.

7. I föregående moment avsett meddelande

skall lämnas antingen vid

tidpunkten för ratificeringen eller vid

tidpunkten för den i mom. 4 angivna

underrättelsen samt i fråga om senare

antagen lagstiftning inom tre

månader efter dennas antagande.

Artikel 3

1. Varje medlemsstat, för vilken

denna konvention är i kraft, skall in
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1963

within its territory to the nationals

of any other Member for which the

Convention is in force eqnality of

treatment under its legislation with

its own nationals, both as regards

coverage and as regards the right to

benefits, in respect of every branch of

social security for which it has accepted

the obligations of the Convention.

2. In the case of survivors’ benefits,

such equality of treatment shall also

be granted to the survivors of the

nationals of a Member for which the

Convention is in force, irrespective

of the nationality of such survivors.

3. Nothing in the preceding paragraphs

of this Artide shall require a

Member to apply the provisions of

these paragraphs, in respect of the

benefits of a specified branch of

social security, to the nationals of

another Member which has legislation

relating to that branch but does

not grant equality of treatment in

respect thereof to the nationals of the

first Member.

Article \

1. Equality of treatment as regards

the grant of benefits shall be accorded

without any condition of residence:

Provided that equality of treatment

in respect of the benefits of a specified

branch of social security may

be made conditional on residence in

the case of nationals of any Member

the legislation of which makes the

grant of benefits under that branch

conditional on residence on its territory.

2. Notwithstanding the provisions

of paragraph 1 of this Article, the

grant of the benefits referred to in

paragraph 6 (a) of Article 2—other

than medical care, sickness benefit,

employment injury benefit and family

benefit—may be made subject to

the condition that the beneficiary has

resided on the territory of the Member

in virtue of the legislation of

which the benefit is due, or, in the

om sitt territorium i förhållande till

sin lagstiftning tillförsäkra medborgare

från varje annan medlemsstat,

för vilken konventionen likaledes är

i kraft, samma behandling som statens

egna medborgare i fråga om såväl

anslutning till som rätt till förmåner

inom varje gren av social

trygghet, beträffande vilken medlemsstaten

godtagit konventionens

förpliktelser.

2. Sådan likabehandling skall, då

fråga är om förmåner till efterlevande,

därjämte tillerkännas efterlevande

till medborgare i medlemsstat, för

vilken denna konvention är i kraft,

oavsett sådana efterlevandes nationalitet.

3. Medlemsstat är dock i fråga om

viss bestämd gren av social trygghet

icke skyldig att tillämpa bestämmelserna

i de båda föregående momenten

i denna artikel med avseende på

medborgare i annan medlemsstat,

som visserligen har en lagstiftning

beträffande denna gren, men ändock

icke tillerkänner förstnämnda stats

medborgare likabehandling beträffande

samma gren.

Artikel 4

1. Vad angår förmåner skall likabehandling

garanteras utan villkor

med avseende på bosättning. Dock

kan likabehandling i fråga om förmåner

från en viss bestämd gren göras

beroende av bosättning, då det

gäller medborgare i medlemsstat, vars

lagstiftning uppställer bosättning inom

dess territorium såsom villkor för

utgivande av förmåner enligt samma

gren.

2. Utan hinder av bestämmelserna

i mom. 1 må såsom villkor för utgivandet

av andra i artikel 2 mom. 6

angivna förmåner än hälso- och sjukvård,

kontantförmåner vid sjukdom,

förmåner vid yrkesskada och familjeförmåner

uppställas krav på alt förmånstagaren

varit bosatt inom den

medlemsstats territorium, enligt vars

lagstiftning förmånen skall utgå, eller,

då fråga är om efterlevande, att

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1963

43

case of a survivor, that the deceased

had resided there, för a period which

shall not exceed—

(a) six monlhs immediately preceding

the filing of claim, for grant

of maternity benefit and unemployment

benefit;

(b) five consecutive years immediately

preceding the filing of claim,

for grant of invalidity benefit, or

immediately preceding death, for

grant of survivors’ benefit;

(c) ten years after the age of 18,

which may include five consecutive

years immediately preceding the

filing of claim, for grant of old-age

benefit.

3. Special provisions may be prescribed

in respect of benefits grantcd

under transitional schemes.

4. The measures necessary to prevent

the cumulation of benefits shall

be determined, as necessary, by special

arrangements between the Members

concerned.

Article 5

1. In addition to the provisions of

Article 4, eacb Member which has

accepted the obligations of this Convention

in respect of the branch or

branches of social security concerned

shall guarantee both to its own nationals

and to the nationals of any

other Member which has accepted

the obligations of the Convention in

respect of the branch or branches in

question, when they are resident

abroad, provision of invalidity benefits,

old-age benefits, survivors’ benefits

and death grants, and employment

injury pensions, subject to

measures for this purpose being

taken, whcre necessary, in accordance

with Article 8.

2. In case of residence abroad, the

provision of invalidity, old-age and

survivors’ benefits of the type referred

to in paragraph 6 (a) of Article

2 may be made subject to the

participation of the Members concerned

in schemes for the mainte
-

den avlidne hade varit bosatt där under

en tid, som icke må överstiga

a) sex månader omedelbart innan

ansökan om förmån göres, då det gäller

förmåner vid havandeskap och

barnsbörd samt vid arbetslöshet;

b) fem år i oavbruten följd innan

ansökan om förmån göres, då det gäller

invaliditet, eller före dödsfallet,

då det gäller förmån till efterlevande;

c) tio år efter 18 års ålder, därav

fem år i oavbruten följd omedelbart

innan ansökan om förmån göres, då

det gäller förmån vid ålderdom.

3. Särskilda föreskrifter må utfärdas

med avseende på förmåner, som

utgivas inom ramen för övergångssystem.

4. Erforderliga åtgärder för att förhindra

sammanträffande av förmåner

av samma slag skola vid behov

regleras genom särskilda överenskommelser

mellan berörda medlemsstater.

Artikel 5

1. Utöver vad i artikel 4 stadgas

skall varje medlemsstat, som har godtagit

förpliktelserna i denna konvention

beträffande en eller flera av de

i förevarande artikel omnämnda grenar,

garantera att till dess egna medborgare

samt till medborgare från

varje annan medlemsstat, som godtagit

konventionens förpliktelser beträffande

en motsvarande gren, vid

bosättning i utlandet utgivas förmåner

vid invaliditet, förmåner vid ålderdom,

förmåner till efterlevande

samt begravningshjälp, ävensom livräntor

på grund av yrkesskada, under

förutsättning att härför erforderliga

åtgärder vidtagas i enlighet med

artikel 8.

2. I händelse av bosättning i utlandet

må utgivandet av invaliditets-,

ålderdoms- och efterlevandeförmåner

av det slag som avses i artikel 2

mom. 6 a) göras beroende av det villkoret,

att berörda medlemsstater deltaga

i sådan anordning för vidmakt
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Knngl. Maj:ts proposition nr 29 år 1963

nance of rights as provided for in

Artide 7.

3. The provisions of this Artide

do not apply to benefits grantcd

under transitional schemes.

Article 6

In addition to the provisions of Artide

4, each Member which has accepted

the obligations of this Convention

in respect of family benefit

shall guarantee the grant of family

allowances both to its own nationals

and to the nationals of any other

Member which has accepted the

obligations of this Convention for

that brandi, in respect of children

who reside on the territory of any

such Member, under conditions and

within limits to be agreed upon by

the Members concerned.

Article 7

1. Members for which this Convention

is in force shall, upon terms being

agreed between the Members

concerned in accordance with Article

8, endeavour to participate in schemes

for the maintenance of the acquired

rights and rights in course of acquisition

under their legislation of the

nationals of Members for which the

Convention is in force, for all

branches of social security in respect

of which the Members concerned

have accepted the obligations

of the Convention.

2. Such schemes shall provide, in

particular, for the totalisation of

periods of insurance, employment or

residence and of assimilated periods

for the purpose of the acquisition,

maintenance or recovery of rights

and för the calculation of benefits.

3. The cost of invalidity, old-age

and survivors’ benefits as so determined

shall either be shared among

the Members concerned, or be borne

by the Member on whose territory

the beneficiaries reside, as may be

agreed upon by the Members concerned.

hållande av rättigheter som angives i

artikel 7.

3. Bestämmelserna i denna artikel

äga icke tillämpning på förmåner enligt

särskilda övergångsbestämmelser.

Artikel 6

Utöver vad i artikel 4 stadgas skall

varje medlemsstat, som godtagit ur

denna konvention härrörande förpliktelser

med avseende på familjeförmåner

garantera, att barnbidrag

utgivas både till dess egna medborgare

och till medborgare i varje annan

medlemsstat, som godtagit ur denna

konvention härrörande förpliktelser

med avseende på samma gren, såvitt

avser barn bosatta på andra medlemsstatens

territorium, under villkor

och inom gränser, varom överenskommelse

må träffas mellan vederbörande

medlemsstater.

Artikel 7

1. De medlemsstater, för vilka denna

konvention är i kraft, skola, på

villkor varom överenskommelse skall

träffas mellan berörda medlemsstater

i enlighet med artikel 8, i fråga

om alla grenar, med avseende på vilka

medlemsstaterna godtagit konventionens

förpliktelser, söka åstadkomma

en anordning för bevarande av

helt eller delvis intjänade rättigheter,

vilka deras lagstiftning tillerkänner

medborgare i de medlemsstater, för

vilka denna konvention är i kraft.

2. Denna anordning bör bland annat

innefatta bestämmelser om sammanläggning

av försäkrings-, anställnings-,

bosättnings- och liknande perioder

för förvärvande, vidmakthållande

eller återvinnande av rättigheter

och för beräkning av förmåner.

3. Kostnaderna för förmåner vilka

i enlighet med dylik anordning utgivas

vid invaliditet, vid ålderdom samt

till efterlevande skola antingen fördelas

mellan vederbörande myndigheter

i berörda medlemsstater eller

bäras av vederbörande myndighet i

den stat, inom vars territorium förmånstagaren

är bosatt, i enlighet med

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 29 år 1963

45

Article 8

The Members for which this Convention

is in force may give effect to

their obligations under the provisions

of Articles 5 and 7 by ratification of

the Maintenance of Migrants’ Pension

Rights Convention, 1935, by the application

of the provisions of that

Convention as between particular

Members by mutual agreement, or by

any multilateral or bilateral agreement

giving effect to these obligations.

Artide 9

The provisions of this Convention

may be derogated from by agreements

between Members which do

not affect the rights and duties of

other Members and which make provision

for the maintenance of rights

in course of acquisition and of acquired

rights under conditions åt

least as favourable on the whole as

those provided for in this Convention.

Article 10

1. The provisions of this Convention

apply to refugees and stateless

persons without any condition of

reciprocity.

2. This Convention does not apply

to special schemes for civil servants,

special schemes for war victims, or

public assistance.

3. This Convention does not require

any Member to apply the provisions

thereof to persons who, in accordance

with the provisions of international

instruments, are exempted

from its national social security

legislation.

Artide 11

The Members for which this Convention

is in force shall afford each

other administrative assistance free

of charge with a view to facilitating

the application of the Convention and

vad berörda medlemsstater därom må

överenskomma.

Artikel 8

De medlemsstater, för vilka denna

konvention är i kraft, må uppfylla

sina förpliktelser enligt artiklarna 5

och 7 antingen genom att ratificera

1935 års konvention angående bevarande

av pensionsrättigheter för migrerande

arbetare eller genom att på

grund av ömsesidigt avtal tillämpa

bestämmelserna i sagda konvention

eller ock genom att sluta multilaterala

eller bilaterala avtal, som garantera

uppfyllande av nämnda förpliktelser.

Artikel 9

Medlemsstaterna må genom speciella

avtal avvika från bestämmelserna

i denna konvention, utan att

dock därvid annan medlemsstats rättigheter

och skyldigheter må påverkas

samt under förutsättning att helt

eller delvis intjänade rättigheter bevaras

på villkor som på det hela taget

äro minst lika förmånliga som de

i denna konvention angivna.

Artikel 10

1. Bestämmelserna i denna konvention

äro tillämpliga på flyktingar

och statslösa personer utan villkor

om ömsesidighet.

2. Denna konvention äger ej tillämpning

på särskilda för offentliga

tjänstemän gällande system, ej heller

på förmåner till krigets offer eller

på socialhjälpsförmåner.

3. Denna konvention förpliktar

icke medlemsstat att tillämpa konventionens

bestämmelser på personer,

vilka i enlighet med bestämmelserna

i internationella instrument

äro undantagna från dess lagstiftning

om social trygghet.

Artikel 11

De medlemsstater, för vilka denna

konvention är i kraft, skola utan vederlag

lämna varandra bistånd för

att underlätta såväl konventionens

tillämpning som genomförandet av

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1963

the execution of their respective

social security legislation.

Article 12

1. This Convention does not apply

to benefits payable prior to the Corning

into force of the Convention for

the Member concerned in respect of

the branch of social security under

which the benefit is payable.

2. The extent to which the Convention

applies to benefits attributable

to contingencies occurring before

its coming into force for the Member

concerned in respect of the branch

of social security under which the

benefit is payable thereafter shall be

determined by multilateral or bilateral

agreement or in default thereof

by the legislation of the Member concerned.

Artide 13

This Convention shall not be regarded

as revising any existing Convention.

Artide li

The formal ratifications of this

Convention shall be communicated to

the Director-General of the International

Labour Office for registration.

Artide 15

1. This Convention shall be binding

only upon those Members of the

International Labour Organisation

whose ratifications have been registered

with the Director-General.

2. It shall come into force twelve

months after the date on which the

ratifications of two Members have

been registered with the DirectorGeneral.

3. Thereafter, this Convention shall

come into force for any Member

twelve months after the date on

which its ratification has been registered.

Artide 16

1. A Member which has ratified

this Convention may denounce it

medlemsstaternas lagstiftning om social

trygghet.

Artikel 12

1. Denna konvention äger icke tilllämpning

på förmåner, som förfallit

till betalning innan konventionens

bestämmelser rörande den gren, från

vilken de skola utgivas, trätt i kraft

för medlemsstaten ifråga.

2. I vad mån konventionen skall

äga tillämpning på förmåner, som

äro att hänföra till riskfall, vilka inträffat

innan konventionen trädde i

kraft för vederbörande medlemsstat

med avseende på den gren av social

trygghet, enligt vilken förmåner därefter

skola utgivas, skall bestämmas

genom multilaterala eller bilaterala

instrument eller, i avsaknad av sådana

instrument, genom vederbörande

medlemsstats lagstiftning.

Artikel 13

Vad i denna konvention stadgas

skall icke anses innebära revision av

någon existerande konvention.

Artikel 74

De officiella ratifikationerna av

denna konvention skola delgivas Internationella

arbetsbyråns generaldirektör

och registreras av honom.

Artikel 15

1. Denna konvention är bindande

allenast för de medlemmar av Internationella

arbetsorganisationen, vilkas

ratifikationer registrerats av generaldirektören.

2. Den träder i kraft tolv månader

efter det två medlemmars ratifikationer

registrerats av generaldirektören.

3. Därefter träder denna konvention

i kraft för varje medlem tolv månader

efter den dag, då dess ratifikation

registrerats.

Artikel 16

1. Varje medlem, som ratificerat

denna konvention, kan, sedan tio år

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1963

after the expiration of ten years from

the date on which the Convention

first comes into force, by an act communicated

to the Director-General of

the International Labour Office for

registration. Such denunciation shall

not take effect until one year after

the date on which it is registered.

2. Each Member which has ratified

this Convention and which does not,

within the year following the expiralion

of the period of ten years mentioned

in the preceding paragraph,

exercise the right of denunciation

provided for in this Article, will be

bound for another period of ten years

and, thereafter, may denounce this

Convention åt the expiration of each

period of ten years under the terms

provided for in this Article.

Article 17

1. The Director-General of the International

Labour Office shall notify

all Members of the International

Labour Organisation of the registration

of all ratifications and denunciations

communicated to him by the

Members of the Organisation.

2. When notifying the Members of

the Organisation of the registration

of the second ratification communicated

to him, the Director-General

shall draw the attention of the Members

of the Organisation to the date

upon which the Convention will come

into force.

Article 18

The Director-General of the International

Labour Office shall coinmunicate

to the Secretary-General of

the United Nations for registration in

accordance with Article 102 of the

Charter of the United Nations full

partieulars of all ratifications and

aets of denunciation registered by

him in accordance with the provisions

of the preceding Artides.

Article 19

Åt such times as it may consider

necessary the Governing Body of the

International Labour Office shall

förflutit från den tidpunkt, då konventionen

först trädde i kraft, uppsäga

densamma genom skrivelse, som

delgives Internationella arbetsbyråns

generaldirektör för registrering. Uppsägningen

träder icke i kraft förrän

ett år efter det den registrerats.

2. Varje medlem, som ratificerat

denna konvention och icke inom ett

år efter utgången av den i föregående

moment nämnda tioårsperioden gör

bruk av den i denna artikel stadgade

uppsägningsrätten, skall vara bunden

för en ny period av tio år och kan

därefter, med iakttagande av de i

denna artikel föreskrivna villkoren,

uppsäga konventionen vid utgången

av varje följande tioårsperiod.

Artikel 17

1. Internationella arbetsbyråns generaldirektör

skall underrätta samtliga

medlemmar av Internationella

arbetsorganisationen om registreringen

av alla ratifikationer, förklaringar

och uppsägningar, som delgivits honom

av organisationens medlemmar.

2. Då generaldirektören underrättar

organisationens medlemmar om

registreringen av den andra ratifikationen

i ordningen, som delgivits honom,

har han att fästa medlemmarnas

uppmärksamhet på den dag, då

konventionen träder i kraft.

Artikel 18

Internationella arbetsbyråns generaldirektör

skall, för registrering

jämlikt artikel 102 av Förenta Nationernas

stadga, lämna Förenta Nationernas

generalsekreterare fullständiga

upplysningar om varje ratifikation,

förklaring och uppsägning, som

av honom registrerats i enlighet med

bestämmelserna i föregående artiklar.

Artikel 19

Närhelst Internationella arbetsbyråns

styrelse finner det erforderligt

skall styrelsen förelägga Internatio
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1963

present to the General Conference a

report on the working of this Convention

and shall examine the

desirability of placing on the agenda

of the Conference the question of its

revision in whole or in part.

Article 20

1. Should the Conference adopt a

new Convention revising this Convention

in whole or in part, then, unless

the new Convention otherwise provides—
(a)

the ratification by a Member

of the new revising Convention shall

ipso jure involve the immediate denunciation

of this Convention, notwithstanding

the provisions of Article

16 above, if and when the new

revising Convention shall have come

into force;

(b) as from the date when the new

revising Convention comes into force

this Convention shall cease to be

open to ratification by the Members.

2. This Convention shall in any

case remain in force in its actual

form and content för those Members

which have ratified it but have not

ratified the revising Convention.

Artide 21

The English and French versions

of the text of this Convention are

equally authoritative.

nella arbetsorganisationens allmänna

konferens en redogörelse för konventionens

tillämpning och taga under

övervägande, huruvida anledning föreligger

att på konferensens dagordning

uppföra frågan om dess revision,

helt eller delvis.

Artikel 20

1. Därest konferensen skulle antaga

en ny konvention, innebärande revision,

helt eller delvis, av förevarande

konvention, och den nya konventionen

icke föreskriver annat,

a) skall en medlems ratifikation

av den nya, reviderade konventionen,

för såvitt denna trätt i kraft, ipso

jure medföra omedelbar uppsägning

av förevarande konvention, utan hinder

av vad i artikel 16 här ovan stadgas;
b)

skall från den dag, då den nya,

reviderade konventionen träder i

kraft, förevarande konvention icke

längre kunna ratificeras av medlemmarna.

2. Förevarande konvention skall

likväl förbliva gällande till form och

innehåll för de medlemmar, som ratificerat

densamma men icke ratificerat

den nya, reviderade konventionen.

Artikel 21

De engelska och franska texterna

till denna konvention skola äga lika

vitsord.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1963

49

Bilaga C

(Översättning)

Recommendation (No. 116) concerning Rekommendation (nr 116) angående

Reduction of Hours of Work förkortning av arbetstiden

The General Conference of the In- Internationella arbetsorganisatioternational

Labour Organisation, nens allmänna konferens,

Having been convened åt Geneva

by the Governing Body of the International

Labour Office, and having

niet in its Forty-sixth Session

on 6 June 1962, and

Having decided upon the adoption

of certain proposals with regard

to hours of work, which is

the ninth item on the agenda of

the session, and

Having determined that these

proposals shall take the form of

a Recommendation designed to

supplement and facilitate the implementation

of the existing international

instruments concerning

hours of work—

by indicating practical measures

for the progressive reduction of

hours of work, taking into account

the different economic and social

conditions in the different countries

as well as the variety of national

practices for the regulation

of hours and other conditions of

work;

by outlining in broad terms methods

whereby such practical measures

might be applied; and

by indicating the standard of the

forty-hour week, which principle

is set out in the Forty-Hour Week

Convention, 1935, as a social standard

to be reached by stages if necessary,

and setting a maximum limit

to normal hours of work, pursuant

to the Hours of Work (Industry)

Convention, 1919, 4

vilken av styrelsen för Internationella

arbetsbyrån sammankallats

till Geneve och där samlats den 6

juni 1962 till sitt fyrtiosjätte sammanträde,

och beslutat antaga vissa förslag

med avseende på arbetstiden, vilken

fråga utgör den nionde punkten

på sammanträdets dagordning,

samt beslutat att dessa förslag

skola taga form av en rekommendation,

avsedd att komplettera och

underlätta genomförandet av redan

befintliga internationella instrument

rörande arbetstiden,

genom att anvisa praktiska åtgärder

för en successiv förkortning

av arbetstiden under beaktande av

såväl skiftande ekonomiska och sociala

förhållanden i skilda länder

som även olikheten i nationell

praxis beträffande reglering av arbetstid

och andra arbetsförhållanden,

genom att i störa drag angiva de

metoder, med vilkas hjälp sådana

praktiska åtgärder må kunna

bringas i tillämpning, samt

genom att angiva fyrtiotimmarsveckan

— fastslagen i konventionen

angående fyrtiotimmarsveckan,

1935 — såsom socialt mål att

uppnås, om så är nödvändigt i etapper,

samt genom att bestämma en

övre gräns för den normala arbetstiden

i enlighet med konventionen

angående arbetstiden inom industrien,

1919,

4 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 29

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1963

adopts this twenty-sixth day of June

of the year one thousand nine hundred

and sixty-two the following Recommendation,

which may be cited

as the Reduction of Hours of Work

Recommendation, 1962:

I. General Principles

1. Each Member should formulate

and pursue a national policy designed

to promote by methods appropriate

to national conditions and practice

and to conditions in each industry

the adoption of the principle of

the progressive reduction of normal

hours of work in conformity with

Paragraph 4.

2. Each Member should, by means

appropriate to the methods which are

in operation or which may be introduced

for the rcgulation of hours of

wTork, promote and, in so far as is

consistent with national conditions

and practice, ensure the application

of the principle of the progressive reduction

of normal hours of work in

conformity with Paragraph 4.

3. The principle of the progressive

reduction of normal hours of work

may be given effect through laws or

regulations, collective agreements, or

arbitration awards, by a combination

of these various means, or in any

other manner consistent with national

practice, as may be most appropriate

to national conditions and to

the needs of each branch of activity.

4. Normal hours of work should

be progressively reduced, when appropriate,

with a view to attaining

the social standard indicated in

the Preamble of this Recommendation

without any reduction in the w4 5 * 7ages

of the workers as åt the time

hours of work are reduced.

5. Where the duration of the nor
mal

working week exceeds forty-eight

hours, immediate steps should be ta
ken

to bring it down to this level

antager denna den tjugosjätte dagen

i juni månad år nittonhundrasextiotvå

följande rekommendation, vilken

må benämnas rekommendation angående

förkortning av arbetstiden,

1962.

I. Allmänna principer

1. Varje medlemsstat bör utforma

och fullfölja en nationell politik, som

är ägnad att på sätt, som finnes lämpligt

med hänsyn till förhållanden inom

landet och även till förhållandena

inom varje särskild industri, befrämja

godtagandet av principen om

en successiv förkortning av den normala

arbetstiden i enlighet med mom.

4 nedan.

2. Varje medlemsstat bör på sätt

som finnes lämpligt med hänsyn till

de metoder som användas eller kan

komma att användas för reglering av

arbetstiden, befrämja och, i den mån

detta är förenligt med nationella förhållanden

och sedvänjor, trygga tilllämpningen

av principen om en successiv

förkortning av den normala

arbetstiden i enlighet med mom. 4

nedan.

3. Principen om en successiv förkortning

av den normala arbetstiden

må bringas i tillämpning genom lagstiftning,

kollektivavtal, skiljedom eller

en kombination av dessa olika

medel, så ock på varje annat sätt som

är förenligt med nationella sedvänjor,

beroende av vilket som finnes

mest lämpligt med hänsyn till nationella

förhållanden och till behoven

inom varje näringsgren.

4. Den normala arbetstiden bör förkortas

successivt när så befinnes

lämpligt, i syfte att den sociala norm

som anges i inledningen till denna rekommendation

uppnås utan minskning

i arbetstagarnas lön vid tidpunkten

för genomförandet av respektive

arbetstidsförkortning.

5. Överstiger den normala arbetstiden

per vecka fyrtioåtta timmar, böra

åtgärder omedelbart vidtagas för

att nedbringa arbetstiden till nämnda

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1963

without any reduction in the wages

of the workers as åt the time hours

of work are reduced.

6. Where normal weekly hours of

work are either forty-eight or less,

measures for the progressive reduction

of hours of work in accordance

with Paragraph 4 should be worked

out and implemented in a manner

suited to the particular national circumstances

and the conditions in

each sector of economic activity.

7. Such measures should take into

account—

(a) the level of economic development

attained and the extent to

which the country is in a position to

hring about a reduction in hours of

work without reducing total production

or productivity, endangering its

economic growth, the development of

new Industries or its competitive position

in international trade, and

without creating inflationary pressures

which couid ultimately reduce

the real incorne of the workers;

(b) the progress achieved and

which it is possible to achieve in raising

productivity by the applicalion

of modern technology, automation

and management techniques;

(c) the need in the case of countries

still in the process of development

for improving the standards of

living of their peoples; and

(d) the preferences of employers’

and workers’ organisations in the different

branches of activity concerned

as to the manner in which the reduction

in working hours might be

brought about.

8. (1) The principle of the progressive

reduction of normal hours of

work, as expressed in Paragraph 4,

may be applied by stages which need

not be determined åt the international

level. 2

(2) Such stages may include—

(a) stages spaced over time;

(b) stages progressively encompassing

branches or sectors of the national

economy;

nivå utan minskning i arbetstagarnas

lön vid tidpunkten för genomförandet

av respektive arbetstidsförkortning.

6. Om den normala veckoarbetstiden

är fyrtioåtta timmar eller mindre,

böra åtgärder för en successiv förkortning

av arbetstiden i enlighet

med mom. 4 planeras och genomföras

på sätt som är lämpligt med hänsyn

till de särskilda förhållandena

inom varje land och inom varje sektor

av ekonomisk verksamhet.

7. Därvid bör beaktas

a) den ekonomiska utveckling som

uppnåtts och vederbörande lands möjlighet

att förkorta arbetstiden utan

att landets totala produktion eller produktivitet

nedgår eller dess ekonomiska

expansion och utvecklingen av

nya industrier eller dess konkurrensförmåga

inom den internationella

handeln äventyras och utan att framkalla

ett inflationstryck, som skulle

kunna leda till en minskning i arbetstagarnas

realinkomster;

b) de framsteg som redan uppnåtts

och vilka det är möjligt att uppnå i

fråga om höjning av produktiviteten

genom tillämpning av modern teknik,

automation och rationell företagsledning;
c)

utvecklingsländernas behov av

att höja befolkningens levnadsstandard;
d)

önskemålen från arbetsgivaroch

arbetstagarorganisationerna inom

berörda näringsgrenar rörande

sättet för arbetstidsförkortningens genomförande.

8. 1) Principen om en successiv förkortning

av den normala arbetstiden

såsom denna kommit till uttryck i

mom. 4 må bringas i tillämpning i

etapper, vilka icke behöva fastställas

på det internationella planet.

2) Sådana etapper må avse

a) etapper fördelade på viss tid;

b) etapper, som successivt omfatta

skilda grenar eller sektorer av näringslivet;
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

5 2

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1963

(c) a combination of the two preceding

arrangements; or

(d) such other arrangements as

may be most appropriate to national

circumstances and to conditions in

each sector of economic activity.

9. In carrying out measures for

progressively reducing hours of work,

priority should be given to industries

and occupations which involve a particularly

heavy physical or mental

strain or health risks for the workers

concerned, particularly where these

consist mainly of women and young

persons.

10. Each Member should communicate

to the Director-General of the

International Labour Office, åt appropriate

intervals, information on

the results obtained in the application

of the provisions of this Recommendation

with all such details as

may be asked for by the Governing

Body of the International Labour Office.

II. Methods of Application

A. Definition

11. Normal hours of work shall

mean, för the purpose of this Recommendation,

the nuinber of hours fixed

in each country by or in pursuance

of laws or regulations, collective

agreeinents or arbitration awards, or,

where not so fixed, the number of

hours in excess of which any time

worked is remunerated åt overtime

rates or forms an exception to the

recognised rules or custom of the establishment

or of the process concerned.

B. Determination of Hours of Work

12. (1) The calculation of normal

hours of work as an average over a

period longer than one week should

be permitted when special conditions

in certain branches of activity or

technical needs justify it.

c) en kombination av ovannämnda

båda förfaranden; eller

d) sådana andra förfaranden, som

må visa sig lämpligast med hänsyn

till nationella förhållanden och till

förutsättningarna inom varje sektor

av ekonomisk verksamhet.

9. Vid genomförandet av åtgärder

för en successiv förkortning av arbetstiden

bör företräde givas åt sådana

näringsgrenar och yrken, som för

vederbörande arbetstagare innebära

särskilt svår kroppslig eller själslig

påfrestning eller risker för hälsan,

framför allt där arbetsstyrkan till

övervägande delen består av kvinnor

och minderåriga.

10. Varje medlemsstat bör med

lämpliga mellanrum underrätta Internationella

arbetsbyråns generaldirektör

om de resultat som uppnåtts vid

tillämpningen av denna rekommendation

samt därvid tillhandahålla de

detalj uppgifter som kunna komma

att begäras av arbetsbyråns styrelse.

II. Tillämpningsmetoder

A. Definition

11. I denna rekommendation skall

med uttrycket normal arbetstid förstås

den i varje land genom eller i

enlighet med lagstiftning, kollektivavtal

eller skiljedom fastställda arbetstiden,

eller, i avsaknad av en sålunda

bestämd arbetstid, den arbetstid,

utöver vilken utfört arbete gottgöres

med övertidsersättning eller utgör

undantag från regler eller sedvänja

inom vederbörande företag eller

arbetsprocess.

D. Bestämmande av arbetstidens

längd

12. 1) Den normala arbetstiden må

beräknas såsom ett genomsnitt för en

period överstigande en vecka, när detta

är motiverat av särskilda förhållanden

inom vissa verksamhetsgrenar

eller av tekniska krav.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1963

(2) The competent authority or

body in each country should fix the

maximum length of the period over

which the hours of work may be averaged.

13. (1) Special provisions may be

formulated with regard to processes

whicli, by reason of their nature,

have to be carried on continuously

by a succession of shifts.

(2) Such special provisions should

be so formulated that normal hours

of work as an average in continuous

processes do not exceed in any case

the normal hours of work fixed för

the economic activity concerned.

C. Exceptions

14. The competent authority or

body in each country should determine

the circumstances and limits in

which exceptions to the normal hours

of work may be permitted—

(a) permanently —

(i) in work which is essentially intermittent;
(ii)

in certain exceptional cases required

in the public interest;

(iii) in operations which for technical

reasons must necessarily be

carried on outside the limits laid

down for the general working of the

undertaking, part of the undertaking,

or shift;

(b) temporarily—

(i) in case of accident, actual or

threatened;

(ii) in case of urgent work to be

done to machinery or plant;

(iii) in case of force majeure;

(iv) in case of abnormal pressure

of work;

(v) to make up time lost through

collective stoppages of work due to

accidents to materials, interruptions

to the power supply, inclement

weather, shortages of materials or

transport facilities, and calamities;

(vi) in case of national emergency;

(c) periodicallv—•

2) Vederbörande myndighet eller

organ i varje land bör fastställa den

längsta period, för vilken arbetstiden

må beräknas på sådant sätt.

13. 1) Särbestämmelser må gälla i

fråga om arbete, som med hänsyn till

sin natur måste bedrivas i kontinuerliga

skift.

2) Sådana särbestämmelser böra

utformas på sådant sätt, att den genomsnittliga

normala arbetstiden i

dessa kontinuerliga skift i intet fall

överstiger den för vederbörande näringsgren

bestämda normala arbetstiden.

C. Undantag

14. Vederbörande myndighet eller

organ i varje land bör bestämma under

vilka förhållanden och inom vilka

gränser undantag från den normala

arbetstiden må medgivas

a) permanent —

i) vid arbete som huvudsakligen är

av intermittent natur;

ii) i vissa utomordentliga fall, där

det är nödvändigt med hänsyn till det

allmännas intresse;

iii) i fråga om arbeten, som av tekniska

orsaker nödvändigtvis måste utföras

utom den tid som är bestämd

för arbete i allmänhet inom företaget

eller del därav eller inom skiftet;

b) tillfälligt —

i) vid inträffad eller hotande

olyckshändelse;

ii) i fall av brådskande arbete på

maskiner eller utrustning;

iii) i fall av force majeure;

iv) vid utomordentligt stor arbetsanhopning;
v)

för att återvinna sådan förlust i

arbetstid, som vållats genom totalt

driftstopp på grund av skador på material,

avbrott i krafttillförseln, otjänlig

väderlek, brist på material eller

transportmedel eller på grund av katastrofer;
vi)

i händelse av nationellt nödtillstånd;
c)

periodiskt —

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj. ts proposition nr 29 år 1963

(1) for annual stocktaking and the

preparation of annual balance sheets;

(ii) for specified seasonal activities.

15. In cases where normal hours

of work exceed forty-eight a week,

the competent authority or body

should, before authorising exceptions

in the cases mentioned in subparagraphs

(a) (i) and (iii), (b) (iv)

and (v) and (c) (i) and (ii) of Paragraph

14, most carefully consider

whether there is a real need for such

exceptions.

D. Overtime

16. All hours worked in excess of

the normal hours should be deemed

to be overtime, unless they are taken

into account in fixing remuneration

in accordance with custom.

17. Except for cases of force majeure,

limits to the total number of

hours of overtime which can be

worked during a specified period

should be determined by the competent

authority or body in each country.

18. In arranging overtime, due consideration

should be given to the special

circumstances of young persons

under 18 years of age, of pregnant

woinen and nursing mothers and of

handicapped persons.

19. (1) Overtime work should be

remunerated åt a higher rate or råtes

than normal hours of work.

(2) The rate or rates of remuneration

for overtime should be determined

by the competent authority or

body in each country: Provided that

in no case should the rate be less

than that specified in Article 6, paragraph

2, of the Hours of Work (Industry)

Convention, 1919.

E. Consultation of Employers

and Workers

20. (1) The competent authority

should make a practice of Consulting

the most representative employers’

and workers’ organisations on

questions relating to the application

of this Recommendation.

i) vid årlig inventering och upprättande

av årsbokslut;

ii) vid vissa bestämt angivna säsongbetonade

arbeten.

15. I fall den normala arbetstiden

överstiger fyrtioåtta timmar i veckan,

bör vederbörande myndighet eller organ,

innan undantag inedgives i fall,

som avses i mom. 14 a) i) och iii),

b) iv) och v) samt c) i) och ii), ingående

pröva huruvida verkligt behov

av sådana undantag föreligger.

D. Övertid

16. Hela den arbetstid som uttages

utöver den normala bör anses såsom

övertid, såvida icke enligt sedvänja

hänsyn tages till densamma vid fastställande

av lönen.

17. Med undantag för fall av force

majeure böra gränser uppställas för

det sammanlagda antal arbetstimmar

som må uttagas i övertid under en

angiven tidrymd. Dessa gränser böra

fastställas av vederbörande myndighet

eller organ i varje land.

18. I fråga om uttagande av övertid

bör tillbörlig hänsyn tagas till

minderåriga under 18 år, blivande

och ammande mödrar samt handikappade

personer.

19. 1) övertidsarbete bör ersättas

enligt högre taxa eller taxor än normal

arbetstid.

2) Taxan för övertidsersättning bör

fastställas av vederbörande myndighet

eller organ i varje land men bör

under inga förhållanden understiga

den taxa som finnes angiven i artikel

6 mom. 2 i konventionen angående arbetstiden

inom industrien, 1919.

E. Samråd med arbetsgivare och

arbetstagare

20. 1) Vederbörande myndighet bör

taga till regel att samråda med de

mest representativa arbetsgivar- och

arbetstagarorganisationerna i frågor,

som röra tillämpningen av denna rekommendation.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 29 år 1963

55

(2) In particular, there should be

such consultation on the following

matters in so far as they are left to

the determination of the competent

authority in each country:

(a) the arrangements provided for

in Paragraph 8;

(b) the maximum length of the

period over which hours of work

may be averaged as provided for in

Paragraph 12;

(c) the provisions which may be

made in pursuance of Paragraph 13

concerning processes which have to

be carried on continuously by a succession

of shifts;

(d) the exceptions provided for in

Paragraph 14;

(e) the limitation and remuneration

of overtime provided for in Paragraphs

17 and 19.

F. Supervision

21. For the effective enforcement

of the measures taken to reduce

hours of work progressively in pursuance

of Paragraphs 4 and 5—

(a) appropriate measures should

be taken to ensure the proper administration

of the provisions concerning

hours of work by ineans of adequate

inspection or otherwise;

(b) the employer should be required

to notify the workers concerned,

by the posting of notices in the establishment

or by such other methods

as may be approved by the competent

authority, of—-

(i) the times åt which work begins

and ends;

(ii) whére work is carried on by

shifts, the time åt which each shift

begins and ends;

(iii) rest periods which are not included

in the normal hours of work;

(iv) the days worked during the

week;

(c) the employer should be required

to keep, and on request to produce

for inspection, a record in a

form acceptable to the competent

authority of the hours of work, wages

and overtime för each worker;

2) Sådant samråd bör särskilt äga

rum beträffande följande frågor, i

den mån det ankommer på vederbörande

myndighet i varje land att däri

fatta beslut, nämligen

a) de åtgärder som angivas i mom.

8;

b) maximilängden av den period,

som skall läggas till grund för beräkningen

av genomsnittlig arbetstid enligt

mom. 12;

c) de särbestämmelser vilka må

komma att utfärdas i enlighet med

mom. 13 i fråga om arbete som med

hänsyn till sin natur måste bedrivas i

kontinuerliga skift;

d) de undantag, som angivas i

mom. 14;

e) de begränsningar i och ersättning

för övertid, varom stadgas i

mom. 17 och 19.

F. Tillsyn

21. För ett effektivt genomförande

av de åtgärder som vidtagas för en

successiv förkortning av arbetstiden

enligt mom. 4 och 5

a) böra lämpliga åtgärder vidtagas

i form av betryggande inspektion eller

annorledes för att säkerställa en riktig

tillämpning av reglerna rörande

arbetstid;

b) bör det åligga arbetsgivarna atl

medelst anslag inom företaget eller på

annat av vederbörande myndighet

godkänt sätt bringa till de anställdas

kännedom —

i) tid för arbetets början och slut;

ii) där skiftarbete förekommer, tid

för varje skifts början och slut;

iii) vilopauser, som ej äro inräknade

i den normala arbetstiden;

iv) veckans arbetsdagar;

c) bör det åligga arbetsgivarna att

i en av vederbörande myndighet godtagbar

form föra anteckningar över

arbetstid, löner och övertid för varje

arbetstagare ävensom att på anmodan

förete sådana anteckningar för

granskning;

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj.ts proposition nr 29 år 1963

(d) provision should be made for

such sanctions as may be appropriate

to the method by which effect is given

to the provisions of this Recommendation.

G. General Provisions

22. This Recommendation does not

affect any law, regulation, award,

custom, agreement, or negotiation

between employers and workers

which ensures, or aims åt ensuring,

more favourable conditions for the

workers.

23. This Recommendation does not

apply to agriculture, to maritime

transport and to maritime fishing.

Special provisions should be formulated

for these branches of economic

activity.

d) böra åtgärder vidtagas för införande

av sådana sanktioner som må

befinnas lämpliga med hänsyn till

metoderna för genomförandet av anvisningarna

i förevarande rekommendation.

G. Allmänna uttalanden

22. Intet i denna rekommendation

skall rubba lag, reglemente, skiljedom,

sedvänja eller överenskommelse

och ej heller förhandling mellan

arbetsgivare och arbetstagare, vilka

tillförsäkra eller avse att tillförsäkra

arbetstagarna förmånligare villkor.

23. Denna rekommendation äger

inte tillämpning på jordbruk, transporter

till sjöss eller havsfiske. För

dessa näringsgrenar böra särskilda

bestämmelser utformas.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1963

57

Bilaga D

(Översättning)

Recommendation (No. 117) concerning

Vocational Trafning

The General Conference of the International

Labour Organisation,

Having been convened åt Geneva

by the Governing Body of the International

Labour Office, and having

niet in its Forty-sixth Session

on 6 June 1962, and

Having decided upon the adoption

of certain proposals with regard

to vocational training, which

is the forth item on the agenda of

the session, with a view to superseding

the Vocational Training Recommendation,

1939, the Apprenticeship

Recommendation, 1939,

and the Vocational Training

(Adults) Recommendation, 1950,

and

Having determined that these

proposals shall take the form of a

Recommendation, and

Noting that the United Nations

Educational, Scientific and Cultural

Organisation has in preparation

a recommendation on technical

education,

adopts this twenty-seventh day of

June of the year one thousand nine

hundred and sixty-two the following

Recommendation, which may be cited

as the Vocational Training Recommendation,

1962:

I. General Principles

1. This Recommendation applies to

all training designed to prepare or

retrain any person for initial or later

employment or promotion in any

Rekommendation (nr 117) angående

yrkesutbildning

Internationella arbetsorganisationens

allmänna konferens,

vilken av styrelsen för Internationella

arbetsbyrån sammankallats

till Genéve och där samlats

den 6 juni 1962 till sitt fyrtiosjätte

sammanträde,

och beslutat att i anslutning till

den fjärde punkten på sammanträdets

dagordning antaga vissa förslag

angående yrkesutbildning, i

syfte att dessa förslag skola ersätta

rekommendationen angående yrkesutbildning,

1939, rekommendationen

angående lärlingsväsende,

1939, och rekommendationen angående

yrkesutbildning (för vuxna),

1950,

och beslutat att nämnda förslag

skola taga form av en rekommendation,

samt beaktat att Förenta Nationernas

organisation för uppfostran,

vetenskap och kultur är sysselsatt

med att utarbeta en rekommendation

angående teknisk undervisning,

antager denna den tjugosjunde dagen

i juni månad år nittonhundrasextiotvå

följande rekommendation, som

må benämnas rekommendation angående

yrkesutbildning, 1962.

I. Allmänna principer

1. Denna rekommendation äger tilllämpning

på varje slag av utbildning,

som har till syfte att förbereda eller

omskola en person för hans första el
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj. ts proposition nr 29 år 1963

branch of economic activity, including

such general, vocational and

tcchnical education as may be necessary

to that end, except—-

(a) training for management or for

supervisory posts above the level of

foreman in industry or the equivalent

in other branches of economic

activity;

(b) training for seafarers, which

continues to be governed by the Vocational

Training (Seafarers) Recommendation,

1946;

(c) training in agriculture, which

continues to be governed by the Vocational

Training (Agriculture) Recommendation,

1956.

2. (1) Training is not an end in

itself, but a means of developing a

person’s occupational capacities, due

account being taken of the employment

opportunities, and of enabling

him to use his abilities to the greatest

advantage of himself and the community;

it should be designed to develop

personality, particularly where

young persons are concerned.

(2) Training is a single whole characterised

by the interdependence of

its various parts.

(3) Training is a process continuing

throughout the working life of

the individual according to his needs

as an individual and as a member of

the community.

(4) Training should be free from

any form of discrimination on the

basis of race, colour, sex, religion,

political opinion, national extraction

or social origin.

(5) Training requires the continuous

co-operation of all the bodies

and persons concerned with any aspect

of it, as set forth in Paragraph

11.

ler senare anställning eller för befordran

inom alla grenar av förvärvslivet,

däri inbegripen sådan allmän undervisning,

yrkesutbildning och teknisk

utbildning som må anses nödvändig

för detta ändamål, dock med undantag

för

a) utbildning för företags- eller arbetsledande

poster över förmånsnivå

inom industrien eller motsvarande

nivå inom andra grenar av näringslivet;
b)

sjömansutbildning, beträffande

vilken rekommendationen angående

yrkesutbildning för sjömän, 1946,

alltjämt skall gälla;

c) utbildning inom jordbruket, beträffande

vilken rekommendationen

angående yrkesutbildning inom jordbruket,

1956, alltjämt skall gälla.

2. 1) Utbildning är inget självändamål

utan ett medel, varigenom en

persons yrkesanlag utvecklas under

vederbörligt hänsynstagande till arbetstillfällena

och varigenom den enskilde

får möjlighet att utnyttja sina

anlag på det sätt som både för honom

själv och för samhället är fördelaktigast;

utbildningen bör vara så anordnad

att den verkar personlighetsutvecklande,

i synnerhet då fråga är om

ungdom.

2) Utbildning är en helhet, vars

olika beståndsdelar icke kunna särskiljas.

3) Utbildning är en process, som

fortgår under den enskildes yrkesverksamma

period i enlighet med

hans behov som individ och som samhällsmedlem.

4) Utbildning bör vara fri från varje

form av diskriminering på grund

av ras, hudfärg, kön, religion, politisk

uppfattning, nationell härstamning

eller socialt ursprung.

5) Utbildning kräver ett fortgående

samarbete mellan alla därav berörda

organ och personer i enlighet med

vad i mom. 11 sägs.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1963

59

II. National Planning and

Administration

3. (1) Each country should have a

network of training facilities, adjusted

as regards number, location and

curricula to the economic requirements

and employment possibilities

of the country as a whole or, where

inore appropriate, of each region or

locality, to meet the training needs

of the residents of the country.

(2) The network should be so designed

as to facilitate transfer from

one type of training to another and

access to successive stages and different

levels of training, so that an

individual may be able to reach the

highest level of training within his

capacity and in accordance with his

inclination.

(3) The avenues of entry to occupations,

particularly the trades,

should be sufficient to meet the requirements

of all branches of economic

activity and the varied abilities,

interests and circumstances of

individual trainees.

(4) Where national circumstances

do not permit the development of a

full national network, the country

concerned should consider collaborating

with neighbouring countries in

developing a coinmon network or in

establishing one or more coinmon

training institutions.

4. (1) The respective responsibilities

of public authorities concerned

with training matters should be clearly

defined.

(2) The public authorities and the

various public and private bodies in

each country which deal with training

should, while allowing free play

to initiative and ensuring adaptability

to the requiremenls of the different

branches of economic activity,

regions and localities, co-operate in

developing fully co-ordinated training

facilities—

(a) on the basis of a general programme

centrally planned;

II. Planering och administration på

riksplanet

3. 1) För att tillgodose befolkningens

behov av yrkesutbildning bör inom

varje land finnas ett system av

utbildningsinstitutioner, vilkas antal,

belägenhet och läroplaner böra anpassas

efter de ekonomiska behoven

och sysselsättningsmöjligheterna i

landet i dess helhet eller, om så anses

lämpligare, i varje region eller ort.

2) Utbildningssystemet bör vara sådant,

att det underlättar övergång

från en utbildningsform till en annan

och flyttning till på varandra följande

stadier och olika nivåer av utbildning,

så att den enskilde blir i stånd

att nå den högsta utbildningsnivå som

hans förmåga och fallenhet medge.

3) Vägarna för tillträde till yrken,

särskilt de manuellt inriktade, böra

vara tillräckliga för att kunna motsvara

behovet inom alla grenar av näringslivet

och anpassade efter de enskilda

elevernas förmåga, intressen

och förhållanden.

4) Om de nationella förhållandena

icke medge uppbyggandet av ett fullständigt

nationellt utbildningssystem,

bör vederbörande land överväga att i

samverkan med grannländerna skapa

ett gemensamt system eller inrätta en

eller flera gemensamma utbildningsinstitutioner.

4. 1) Det ansvar som åvilar varje

av utbildningsfrågor berörd myndighet

bör klart angivas.

2) De myndigheter samt olika offentliga

organ och enskilda institutioner,

som i varje land syssla med utbildningsfrågor,

böra, samtidigt som

de lämna fritt spelrum för olika initiativ

och säkerställa anpassning till

behovet inom olika grenar av näringslivet

och inom olika regioner

och orter, samverka vid uppbyggandet

av helt samordnade utbildningssystem
a)

på grundval av ett allmänt, centralt

planerat program;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1963

(b) on a voluntary basis with the

assistance of appropriate machinery;

or

(c) by a combination of these

methods.

(3) Whichever method is adopted,

the measures to be taken to develop

the facilities referred to in subparagraph

(2) should, while respecting

the freedom of occupalional choice

of the candidates, include measures

for—

(a) the detcrmination of the scope

and character of training requirements

and of the facilities available;

(b) the determination of the occupations

för which training should

be given priority without neglecting

other occupations and the training of

the persons required for them;

(c) the determination of the occupations

för which standards of qualification

are considered necessary or

desirable, the setting and application

of such standards, the establishment

of appropriate training curricula, and

the selting and application of standards

for the examinations on completion

of training in these occupations;
(d)

the setting and application of

standards relating to the conditions

and methods of training;

(e) the setting and application of

standards for training institutions,

particularly those offering training

för occupations in respect of which

standards of qualification have been

set;

(f) the setting and application of

standards of qualification för teaching

staff in training institutions;

(g) the provision, according to circumstances,

of technical help and financial

assistance to the institutions

and undertakings providing training.

(4) Where a general programme

has been adopted, the competent authorities

should ensure that the

measures taken to give effect to it

include the measures set out in subparagraph

(3).

(5) Where co-ordination is developed

voluntarily, the measures set

b) på frivillig grund med stöd av

en lämplig organisationsform; eller

c) genom dessa båda metoder i förening.

3) Vilken metod man än väljer, böra

de åtgärder som skola vidtagas för

uPPbyggandet av i punkt 2) nämnda

utbildningssystem — samtidigt som

hänsyn tages till de utbildningssökandes

fria yrkesval — innefatta

bl. a.

a) bestämning av utbildningsbehovens

omfattning och art samt tillgängliga

utbildningsmöjligheter;

b) bestämning av yrken, vilka i

första hand kräva utbildning, utan

att fördenskull övriga yrken och utbildning

av personal för dessa eftersättas;
c)

bestämning av yrken, för vilka

särskilda kvalifikationsnormer anses

nödvändiga eller önskvärda, fastställande

och tillämpning av dylika normer,

upprättande av lämpliga läroplaner,

samt utarbetande och tillämpning

av normer för avgångsexamen

efter avslutad utbildning i dessa yrken

;

d) fastställande och tillämpning av

normer avseende villkor och metoder

för utbildning;

e) fastställande och tillämpning av

normer för utbildningsinstitutioner, i

synnerhet sådana som tillhandahålla

utbildning i yrken, beträffande vilka

särskilda kvalifikationsnormer bestämts;
f)

fastställande och tillämpning av

kompetensnormer för lärarpersonal

vid utbildningsinstitutioner;

g) beviljande av teknisk hjälp eller

ekonomiskt bistånd åt institutioner

och företag som tillhandahålla yrkesutbildning.

4) Om ett allmänt program antagits,

böra vederbörande myndigheter

tillse, att för dess genomförande vidtagna

åtgärder innefatta vad som angivits

i punkt 3) ovan.

5) Där frivillig samverkan inletts

böra i punkt 3) ovan angivna åtgär
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Ktingl. Maj:ts proposition nr 29 år 1963

out in subparagraph (3) should be

the responsibility of the authorities

and bodies referred to in subparagraph

(2) in their fields of competence.

(6) The standards referred to in

subparagraph (3) should, whenever

possible, be applicable throughout the

territory of the Member.

(7) When this is not possible, recommended

standards should be

drawn up to serve as a guide to the

setting of standards which are as uniform

as possible throughout the

country.

(8) In developing the fully co-ordinated

training facilities referred to

in subparagraph (2), due account

should be taken of the following:

(a) the occupalional interests and

the cultural and moral requirements

of the individual, the labour requirements,

and the economic and social

interests of the community;

(b) national education and training

policies;

(c) existing and projected facilities

for general education, vocational

guidance, and selection;

(d) existing and projected training

facilities, including facilities for vocational

and technical education;

(e) the structure of and trend of

development in the employment

märket;

(f) national economic policy and

development;

(g) the demographic situation and

anticipated changes;

(h) anticipated changes in techniques

and methods of organisation

of work;

(i) the existence of any population

groups which, because of geographic

isolation, ethnic differences or for

any other reason, call for special consideration.

(9) The fully co-ordinated training

facilities should be kept under review

and steps should be taken as

necessary to keep them abreast of

changing requirements.

(10) The development of the fully

der ankomma på de myndigheter och

organ, som åsyftas i punkt 2) ovan,

beroende på deras behörighetsområden.

6) I punkt 3) ovan angivna normer

böra såvitt möjligt tillämpas inom

medlemsstatens hela territorium.

7) Där en sådan allmän tillämpning

ej är möjlig, böra normer utarbetas

till ledning för fastställandet av

en standard, som är i möjligaste mån

enhetlig i hela landet.

8) Vid genomförandet av sådana

helt samordnade utbildningssystem

som åsyftas i punkt 2) ovan, bör vederbörlig

hänsyn tagas till följande:

a) den enskildes yrkesplaner samt

kulturella och andliga behov ävensom

behovet av arbetskraft samt samhällets

ekonomiska och sociala intressen;
b)

den nationella politiken i undervisnings-

och utbildningsfrågor;

c) vidtagna och planerade åtgärder

för allmän undervisning, yrkesvägledning

och urval;

d) vidtagna och planerade anordningar

för utbildning, däri inbegripna

möjligheter till yrkes- och fackutbildning;
e)

struktur och utvecklingstendenser

på arbetsmarknaden;

f) den nationella ekonomiska politiken

och utvecklingen;

g) befolkningssituationen och väntade

förändringar däri;

h) väntade förändringar i arbetsprocesser

och i arbetets organisation;

i) förekomsten av befolkningsgrupper,

vilka på grund av geografisk isolering,

etnografiska särdrag eller av

andra skäl påkalla särskild uppmärksamhet.

9) De helt samordnade utbildningssystemen

böra göras till föremål för

ständig översyn och där så erfordras

fortlöpande anpassas efter växlande

behov.

10) De helt samordnade utbild
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 ar 1963

co-ordinated training facilities should

be undertaken on a national scale

with the collaboration of the authorities

concerned with the different aspects

of the problem which are mentioned

in subparagraph (8) and of

other interested parties.

5. (1) Co-operation åt the national

level should be achieved by means

of some appropriate body or bodies

fully representative of the interests

concerned.

(2) The body or bodies should be

assisted by similarly representative

bodies set up as necessary åt the regional

and local levels.

6. Advisory committees representative

of branches of economic activity

or of occupations should be established

to collaborate with the bodies

refcrred to in Paragrapli 5 in assessing

training requirements för the occupations

with which they are concerned

and developing training programmes

for these occupations.

7. (1) Training in publicly operated

training institutions should be

given without charge to the trainee.

(2) This should not however preclude

institutions from making a

charge where the trainee is not under

an obligation to attend the course

or does not require training in order

lo obtain or retain employment.

(3) During training in training institutions

which is provided or approved

by the competent authority,

adults not in receipt of remuneration

and young persons in need should, in

so far as economic and financial resources

permit, rcceive adcquate allowances

from the competent authority

fixed with due regard to—

(a) any unemployment benefit or

any other allowance which they may

receive;

(b) other faetors, such as family

responsibilities, cost of living in the

district concerned, special personal

expenses connected with the training

ningssystemen böra utvecklas på riksplanet

i samverkan med de myndigheter

som äro berörda av de i punkt

8) ovan omförmälda skilda aspekterna

av problemet, ävensom med övriga

intresserade parter.

5. 1) Samverkan på nationell nivå

bör åstadkommas genom ett eller flera

därför lämpade organ, vilka äro

fullt representativa för alla berörda

intressen.

2) Ifrågavarande organ böra allt

efter behov biträdas av liknande representativa

organ på regional och

lokal nivå.

6. Rådgivande kommittéer med företrädare

för olika grenar av näringslivet

eller olika yrken böra upprättas

för att biträda de i mom. 5 ovan

omförmälda organen vid beräkning

av utbildningsbehoven i de yrken som

falla inom deras respektive verksamhetsområden

samt vid utarbetandet

av utbildningsprogram för dessa yrken.

7. 1) Utbildning i offentliga utbildningsinstitutioner

bör meddelas utan

kostnad för eleven.

2) Detta bör dock icke hindra institutionerna

från att uttaga avgifter, då

eleven icke är förpliktad att deltaga

i kursen eller icke behöver utbildningen

för att erhålla eller behålla

arbete.

3) Under utbildning i institutioner,

som ställts till förfogande eller godkänts

av vederbörande myndighet böra

vuxna, som ej uppbära någon arbetslön

ävensom ungdom som är i behov

därav, åtnjuta skäligt bidrag från

vederbörande myndighet, i den mån

detta är möjligt med hänsyn till ekonomiska

och finansiella resurser, bidraget

bör fastställas under vederbörligt

beaktande av

a) arbetslöshetsunderstöd eller annat

understöd som eventuellt må utgå;
b)

andra faktorer såsom försörjningsbörda,

levnadskostnader å vederbörande

ort samt särskilda personliga

utgifter, som föranledas av ut
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1963

such as expenses for transport or

housing, and, in special cases, age;

(c) the need to encourage adults

to undertake and complete training

in accordance with the requirements

of the employment märket and the

requirements of the community for

traincd persons.

(4) Persons training in undertakings

should be adequately remunerated,

in accordance with criteria established

by law or regulation, by

collective agreement or by the rules

of the undertaking concerned.

(5) Attendance åt publicly operated

training institutions and åt approved

private institutions of a similar

nature and participation in

othcr approved forms of training

should be facilitated as circumstances

require by the grant of economic

assistance in such forms as free

meals, provision of working clothes,

tools, equipment and texlbooks, free

transport or reduction in the cost of

transport, maintenance or family allowances,

scholarships, loans or bursaries,

or provision of lodging.

8. (1) Measures should be taken to

ensure that the conditions of work

of persons, particularly young persons,

who are receiving training,

whether in an undertaking or a training

institution, are satisfactory, and

in particular that the work done by

them is suitably restricted so that it

is essentially of an educative charactcr.

(2) The work of trainees in training

institutions should not be primarily

intendcd för commercial profit.

(3) Training institutions and undertakings

in which training is given

should be responsible for ensuring

that rules and standards governing

safety and the protection of the trainees

while åt work exist and are observed.

9. (1) Training for occupations for

which national standards of qualificalion

have been set should include

examinations for which the standards

bildningen — till exempel för resor

eller bostad — samt i speciella fall ålder;
c)

behovet av att stimulera vuxna

att genomgå och fullfölja en utbildning,

som motsvarar arbetsmarknadens

och samhällets behov av yrkesutbildad

arbetskraft.

4) Personer som utbildas inom företagen

böra erhålla skälig ersättning

enligt grunder, som fastställas i lagstiftning,

i kollektivavtal eller i särskilda,

för vederbörande företag gällande

bestämmelser.

5) Deltagande i undervisningen vid

offentliga utbildningsinstitutioner och

godkända enskilda institutioner av

liknande slag ävensom deltagande i

andra godkända former av utbildning

bör, allt efter omständigheterna, underlättas

genom ekonomiskt bistånd

i form av exempelvis fria måltider,

tillhandahållande av arbetskläder,

verktyg, utrustning och läroböcker,

fria resor eller resor till nedsatt pris,

underhålls- eller familjebidrag, stipendier,

studielån eller studiebidrag

eller upplåtelse av bostad.

8. 1) Åtgärder böra vidtagas för att

tillse, att tillfredsställande arbetsförhållanden

råda för personer — i synnerhet

minderåriga — som genomgå

utbildning inom ett företag eller vid

en utbildningsinstitution, och i synnerhet

att det av dem utförda arbetet

är på lämpligt sätt begränsat, så att

det huvudsakligen får en utbildande

karaktär.

2) Det arbete eleverna utföra i utbildningsinstitutioner

bör icke i första

hand vara avsett för affärsmässig förtjänst.

3) Utbildningsinstitutioner och företag

i vilka utbildning meddelas böra

ansvara för att regler och normer rörande

säkerhet och skydd för eleverna

under arbetet finnas och iakttagas.

9. 1) Utbildning till yrken, för vilka

nationella kvalifikationsnormer antagits,

bör innefatta kunskapsprov, för

vilka enhetliga normer fastställts med

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kiingl. Maj:ts proposition nr 29 år 1963

liave been uniformly fixed åt a high

level of reliability and validity, and

the necessary measures should be

taken to ensure the observance of

these examination standards.

(2) The certificates issued as a result

of such examinations should be

recognised throughout the country.

(3) Even when no national standards

of qualification exist, it is desirable

that persons who have completed

any systematic course of training

should receive a certificate to

that effect from the training institution

or undertaking; such a certificate

should state the essential and

main elements of the training given.

10. Persons completing a training

course should be assisted by the placeinent

authorities of the country

concerncd in obtaining work corresponding

to the skill and knowledge

they have acquired, the free choice

of the place of work being guaranteed.

III. Arrangements for Co-operation

11. (1) All those concerned with

training and particularly public authorities,

educational bodies and employers’

and workers’ organisations

should take every opportunity of mutual

assistance and consultation in

planning, developing and operating

training schemes, and in dealing with

training questions generally.

(2) Provision should be made for

all those responsible for training to

visit the training site regularly in

order to keep abrcast with the conditions

in which the training is being

given.

(3) Representatives of employers’

and workers’ organisations should be

included in the bodies responsible for

governing publicly operated training

institutions and för supervising their

technical operation; where such bodies

do not exist, representatives of

employers’ and workers’ organisations

should be brought in other

hög tillförlitlighets- och giltighctsgrad;

erforderliga åtgärder "böra därjämte

vidtagas för att tillse att de sålunda

fastställda normerna iakttagas.

2) På grundval av sådana kunskapsprov

utfärdade betyg böra äga

riksgiltighet.

3) Även om inga nationella kvalifikationsnormer

finnas, är det likväl

önskvärt, att personer som genomgått

en systematisk utbildningskurs erhålla

intyg härom från vederbörande utbildningsinstitution

eller företag; i

dylikt intyg bör angivas den huvudsakliga

arten och omfattningen av utbildningen

i fråga.

10. Personer som genomgått utbildning

böra erhålla hjälp av vederbörande

lands arbetsförmedlingsorgan

att få ett arbete, som svarar mot förvärvade

kunskaper och skicklighet,

varvid dock frihet beträffande val av

arbetsplats bör garanteras.

III. Åtgärder för samverkan

11. 1) Alla som ha med utbildning

att göra, särskilt myndigheter, utbildningsinstitutioner

samt arbetsgivaroch

arbetstagarorganisationer, böra

utnyttja varje tillfälle till ömsesidigt

bistånd och samråd vid planering, utarbetande

och genomförande av utbildningsprogram

ävensom vid behandling

av utbildningsfrågor i allmänhet.

2) Alla som ha att svara för utbildning

böra erhålla tillfälle att regelbundet

besöka de platser, där utbildningen

sker, för att därigenom kunna

hålla sig underrättade om de villkor

under vilka densamma bedrives.

3) Representanter för arbetsgivarnas

och arbetstagarnas organisationer

böra ingå i de organ som ha att svara

för samhälleliga utbildningsinstitutioner

och för övervakning av deras

tekniska verksamhet; om sådana organisationer

icke finnas, böra representanter

för arbetsgivarnas och arbetstagarnas

organisationer på annat

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1963

65

ways into close association with the

running of such institutions.

(4) Co-operation should be maintained

and promoted between training

institutions, or the competent

authority providing the instruction,

and undertakings, especially in cases

where training is given partly within

an undertaking and partly in training

institutions outside the undertaking.

(5) Without prejudice to the generality

of subparagraph (1) and to

the extent possible in the national

circumstances—

(a) educational and training bodies,

employers’ and workers’ organisations

and others directly concerned

should collaborate in—

(i) defining the occupations for

which standards of qualification are

considered necessary or desirable;

(ii) establishing such standards

and the appropriate training curricula;
(iii)

conducting the appropriate

examinations and determining the

nature and status of the qualificalions

obtainable;

(b) there should be the fullest cooperation

in the collection and dissemination

of information about training

opportunities referred to in Paragraph

12, in which the primary and

secondary schools, technical and vocational

education institutions, educational

authorities, vocational guidance

services, employment counselling

services, public employment services,

employers’ and workers’ organisations,

professional institutions and

undertakings should participate;

(c) the assistance provided by the

public employment services should

also include—

(i) the study of employment märket

trends;

(ii) the assessment of current and

future manpower needs;

(iii) the placement of the trained

personnel.

sätt bringas i nära kontakt med sådana

institutioners drift.

4) Samverkan bör vidmakthållas

och främjas mellan å ena sidan utbildningsinstitutionerna

eller den

myndighet som meddelar utbildningen

och å andra sidan företagen, i synnerhet

då utbildningen äger rum delvis

inom ett företag och delvis vid institutioner

utanför företaget.

5) Utan att avkall göres på den i

punkt 1) ovan angivna allmänna principen

och i den mån de nationella förhållandena

det medgiva

a) böra olika organ för handläggningen

av undervisnings- och utbildningsfrågor,

arbetsgivarnas och arbetstagarnas

organisationer samt övriga

direkt berörda parter samarbeta

då det gäller att

i) bestämma de yrken, för vilka

kvalifikationsnormer anses nödvändiga

eller önskvärda;

ii) fastställa dylika normer samt

lämpliga läroplaner;

iii) avhålla lämpliga kunskapsprov

samt bestämma arten och graden av

de kvalifikationer som skola kunna

ernås;

b) bör ett intimt samarbete äga rum

för insamling och spridning av upplysningar

angående de i mom. 12 nedan

omförmälda utbildningsmöjligheterna;

i detta samarbete böra det

allmänna skolväsendet, fack- och yrkesskolor,

undervisningsmyndigheter,

organ för yrkesvägledning, den offentliga

arbetsförmedlingen, arbetsgivarnas

och arbetstagarnas organisationer,

yrkesutbildande institutioner och

företag deltaga;

c) den offentliga arbetsförmedlingens

medverkan bör även omfatta

i) undersökning av tendenserna på

arbetsmarknaden;

ii) en bedömning av nuvarande och

framtida arbetskraftsbehov;

iii) arbetsplacering av utbildad

personal.

5 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 29

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1963

IV. Information about Training

Opportunities

12. (1) Information about training

opportunities for every occupation

should be continuously collected and

be available to all interested persons

and agencies.

(2) This information should deal

with such matters as—

(a) the types of training available;

(b) the duration of the various

types of training;

(c) the conditions for access to the

various types of training;

(d) the characteristics of each type

of training in relation to the prospects

of employment or promotion;

(e) the nature and conditions of

any financial or other assistance obtainable

by persons while undergoing

training;

(f) the examinations following

such training and the qualifications

obtainable.

(3) The methods by which such

information may be disseminated

should include as appropriate all or

any of the following: interviews, lectures,

brochures, artides, posters,

films, film strips, radio and television

talks, visits to undertakings, and occupational

exhibitions.

V. Arrangements for Vocational

Guidance and Selection

IV. Upplysningar om utbildningsmöjligheter
12.

1) Upplysningar om utbildningsmöjligheter

inom varje yrke

böra fortlöpande insamlas och hållas

tillgängliga för alla därav intresserade

personer och organ.

2) Dessa upplysningar böra avse

exempelvis

a) olika typer av tillgänglig utbildning;
b)

utbildningstidens längd inom utbildning

av olika slag;

c) villkoren för tillträde till utbildning

av olika slag;

d) karakteristiska drag i varje slag

av utbildning i förhållande till sysselsättnings-

eller befordringsmöjligheter;
e)

arten av och villkoren för erhållande

av ekonomisk eller annan hjälp

under utbildningstiden;

f) kunskapsprov efter avslutad utbildning

samt den kompetens, som

följer med avlagda prov.

3) Sådana upplysningar böra alltefter

omständigheterna spridas genom

någon eller några av följande

metoder, nämligen intervjuer, föredrag,

broschyrer, artiklar, affischer,

filmer, stillbilder, samtal i radio och

television, besök på företag samt utställningar.

V. Åtgärder för yrkesvägledning

och urval

13. (1) Candidates for training, and 13. 1) De som önska utbildning och

in partieular those who have not yet särskilt de som ännu ej genomgått

received any training, should be able någon yrkesutbildning böra av veto

have the benefit of individual guid- derbörande yrkesvägledningsorgan erance

from the competent vocational hålla individuell vägledning i fråga

guidance or employment counselling om val av yrke innan de påbörja utbodies

before they enter a line of bildning eller välja yrke.

training or choose an occupation.

(2) Workers should have the possi- 2) Arbetstagare böra inom arbetsbility

of benefiting, within the frame- förmedlingens ram få möjlighet att

work of the employment services, komma i åtnjutande av en yrkesvägfrom

an employment counselling sys- ledande verksamhet med tanke på

tern with a view to their guidance, vägledning, omskolning eller fortbild
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

hungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1963

their retraining or their further training.

14. (1) The selection of trainees

should be conducted in conformity

wilh the requirenients and specific

nature of individual occupations,

without prejudice to the freedoin of

occupational choice.

(2) The selection procedure should

be so designed as to reduce to a minimum

the risk of accepting persons

for training in occupations for which

they are not suited and the consequent

risk of wastage of training and

human effort.

(3) The selection procedure should

include provision for ascertaining

that trainees have the physical and

mental capacity required for the

training and occupation in view.

(4) When inedical examinations

form part of the selection procedure,

they should be based on the specific

requirements of the training and occupation

in view.

(5) When psychological tests form

part of the selection procedure, they

should be suited to the conditions of

the country concerned, be sufficiently

reliable, and be valid in terms of

criteria directly related to the requirements

of the occupation in view.

VI. Prevocational Preparation

15. (1) Prevocational preparation

should provide young persons who

have not yet entered employment

with an introduction to a variety of

forms of work; it should not be pursued

to the detriment of general education,

nor should it replace the first

phase of actual training.

(2) The prevocational preparation

should include such general and practical

instruction appropriate to the

ages of the young persons as are calculated

to—

(a) continue and supplement the

education already received;

(b) give an idea of and develop a

Bihang till riksdagens protokoll 1963. I

14. 1) Urvalet av elever bör ske i

enlighet med de enskilda yrkenas

krav och särskilda natur, utan avkall

på frihet beträffande yrkesvalet.

2) Urvalsmetoden bör utformas så,

att risken för att personer antagas till

utbildning i yrken, för vilka de icke

passa, och den därmed förenade risken

för slöseri med utbildning och

mänsklig energi, reduceras till ett minimum.

3) Urvalsmetoden bör innefatta åtgärder,

som möjliggöra kontroll av

att aspiranterna besitta de fysiska och

psykiska egenskaper som erfordras

för utbildningen och det tillämnade

yrket.

4) När läkarundersökning ingår

som ett led i urvalsmetoden, bör undersökningen

verkställas på grundval

av den tillämnade utbildningens och

yrkets speciella krav.

5) När psykologiska test ingå som

ett led i urvalsmetoden böra dessa anpassas

efter förhållandena i vederbörande

land, äga nöjaktig tillförlitlighet

samt vara giltiga enligt kriterier

direkt hänförliga till det tillämnade

yrkets krav.

VI. Yrkesförberedelse

15. 1) Yrkesförberedelse bör erbjuda

ungdomar, som ännu ej trätt ut på

arbetsmarknaden, en introduktion till

olika slag av arbete; den bör ej meddelas

på bekostnad av den allmänna

skolutbildningen och ej heller bör den

ersätta det första stadiet av den verkliga

yrkesutbildningen.

2) Yrkesförberedelse bör innefatta

en till de ungas ålder anpassad allmän

och praktisk utbildning, som är ägnad

att

a) utgöra fortsättning på och komplement

till redan erhållen undervisning;
b)

hos de unga utveckla kunskap

saml. Nr 29

opaginerad Kontrollera mot PDF

G8

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år J963

tåste and esteern för practical work

and develop an interest in training;

(c) disclose vocational interests

and aptitudes, and thus assist in vocational

guidance;

(d) facilitate future vocational adjustment.

(3) The prevocational preparation

should include, wherever possible,

familiarisation with the equipment

and materials common to a number

of occupations.

VII. Organisation of Training

16. (1) The training curriculum for

each occupation should be worked

ont on the basis of a systematic analysis

of the work, skills, knowledge,

and health and safety factors involved

in that occupation, due account

being taken of developments and foreseeable

changes therein.

(2) The training curriculum

should be periodically reviewed to

keep it up to date.

17. (1) The training curriculum

should provide for all trainees a

sound basis of theoretical and practical

knowledge.

(2) In addition to instruction in

the work, skills, knowledge, and

health and safety factors involved in

the occupations concerned, and in the

elements of social legislation, trainees

should as far as possible be provided

with background knowledge related

to the occupations and to the branches

of economic activity in which

they wish to engage, with a view, in

particular, to facilitating promotion.

(3) Subjects of general educational

value should be included in the curriculum

for long-term training and,

so far as the time available permits,

för short-term training.

18. (1) Curricula and training

plans should be so drawn up as to

facilitate the future adaptability of

the trainee within the general framework

of the occupation concerned.

om samt lust och aktning för praktiskt

arbete ävensom intresse för utbildning;
c)

klarlägga deras yrkesintresse

och anlag och på så sätt underlätta

yrkesvägledningen;

d) underlätta framtida yrkesanpassning.

3) Yrkesförberedelse bör om möjligt

ge förtrogenhet med verktyg och

material som äro gemensamma för

elt antal yrken.

VII. Utbildningens organisation

16. 1) Läroplanen för varje yrke

bör utarbetas på grundval av en systematisk

analys av de arbetsuppgifter,

färdigheter och kunskaper samt

hälso- och säkerhetsfaktorer som äro

av betydelse för vederbörande yrke,

varvid framtida utveckling och förutsebara

förändringar inom yrket böra

vinna vederbörligt beaktande.

2) Läroplanen bör med jämna mellanrum

överses för att hållas i takt

med utvecklingen.

17. 1) Läroplanen bör så utformas,

att den ger alla elever en god grund

för teoretiska och praktiska kunskaper.

2) Förutom undervisning i de arbetsuppgifter,

färdigheter och kunskaper

samt hälso- och säkerhetsfaktorer

som äro av betydelse för vederbörande

yrke ävensom i sociallagstiftningens

grunder böra eleverna i görligaste

mån bibringas en elementär

kännedom om de yrken och grenar

av näringslivet, åt vilka de önska ägna

sig, i främsta rummet för att underlätta

deras befordran.

3) I läroplanen för längre utbildning

och, i den mån tiden det medger,

även i läroplanen för kortare utbildning,

böra ämnen av allmänbildande

natur upptagas.

18. 1) Läroplaner böra utformas på

sådant sätt, att elevens framtida anpassning

inom vederbörande yrkes

allmänna ram underlättas.

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1963

(2) För this purpose care should

be taken in long-term training—

(a) to enable the trainee to acquire

a wide grasp of the theoretical principles

underlying the practice of his

occupation;

(b) to avoid specialisation in the

early period of training so as to provide

the trainee with a broad basis

of skill and knowledge on which subsequent

specialisation can be built

with a minimum of additional training

or retraining.

19. (1) Undertakings not in a position

to furnish their trainees with

all the theoretical and practical knowledge

required for a particular occupation

should as necessary —

(a) arrange for the deficiency to

be made up in training institutions

on the basis of one or more of the

following:

(1) day release;

(ii) release for periods of several

weeks åt a time every year;

(iii) alternating substantial periods

of training within the undertaking

with substantial periods of study in

the training institution;

(iv) other suitable training arrangements

in accordance with national

regulations;

(b) establish and operate joint

training schemes involving the use

of their several facilities or the establishment

of a common training

centre.

(2) Trainees from undertakings attending

training institutions under

the arrangements referred to in subparagraph

(1) should be released for

this purpose during working hours

without loss of pay.

20. Undertakings should co-operate

in the implementation of training

schemes established by training institutions

by providing substantial

periods of practical on-the-job training

for institution students.

21. (1) Supplementary courses in

further general education and tech
-

2) I detta syfte bör vid längre utbildning

beaktas

a) att eleven skall få möjlighet att

förvärva en omfattande överblick över

de teoretiska grunderna för hans

yrke;

b) att specialisering i början av utbildningen

undvikes, så att eleven erhåller

en god grund av färdigheter

och kunskaper, på vilken specialisering

senare kan byggas upp med ett

minimum av ytterligare utbildning eller

omskolning.

19. 1) Företag som ej kunna bibringa

sina elever all den teoretiska

och praktiska kunskap som erfordras

för ett visst yrke böra alltefter behov

—

a) sörja för att denna brist avhjälpes

vid utbildningsinstitutioner, varvid

följande bör beaktas

1) ledighet bör beviljas under dagen;
ii)

ledighet bör beviljas under sammanhängande

perioder av flera veckor

varje år;

iii) längre perioder av utbildning

inom företaget böra avlösas av längre

studieperioder förlagda till en utbildningsinstitution;
iv)

andra lämpliga åtgärder för utbildningens

anordnande böra vidtagas

i enlighet med nationella föreskrifter;

b) fastställa och genomföra utbildningsprogram,

för vilka de berörda

företagens resurser kunna gemensamt

tagas i anspråk eller ett gemensamt

utbildningscentrum kan skapas.

2) Elever från företag, som besöka

i punkt 1) åsyftade utbildningsinstitutioner

böra för detta ändamål erhålla

ledighet under arbetstid utan

löneavdrag.

20. Företagen böra medverka vid

genomförandet av utbildningsinstitutionernas

utbildningsplaner genom att

bereda eleverna vid vederbörande institution

tillfälle att under längre perioder

förvärva praktisk utbildning

på arbetsplatsen.

21. 1) Unga arbetstagare vilka ej

erhålla annan utbildning, böra intill

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj.ts proposition nr 29 år 1963

nical knowledge relating to the occupations

in which they are engaged

shonld be available up to the age of

18 years for all young workers who

are not receiving other training.

(2) The young workers should be

enabled to attend these courses on

the conditions provided for in Paragraph

19 (2).

22. Supplementary courses should

be available to all workers who wish

to improve their general, technical or

commercial knowledge in order to facilitate

their promotion and thus to

improve their social and economic

standing.

23. The duration of training should

be determined having regard to—

(a) the level and type of skill and

knowledge to be attained;

(b) the methods and means of

training to be employed;

(c) the minimum entrance qualifications

required and the qualifications

aetually possessed by the trainees

on entrance;

(d) in the case of adults, their past

work experience and the need to qualify

them as rapidly as possible for

employment.

24. Special attention should be given

to the training of young persons

and adults with physical or mental

disabilities as well as to the training

of young persons with little ability.

VIII. Methods and Means of Training

25. Training methods should be

adapted to the nature of the course,

the educational level, age and status

of the trainees and their previous experience.

26. As a general rule, active and

participatory methods should be preferred

to the one-way communication

of knowledge.

27. (1) Training should be as realistic

as possible.

(2) Practical training in training

institutions should—-

dess de uppnå 18 års ålder ha tillgång

till komplettcringskurser så att de

kunna vidareutveckla sin allmänbildning

samt sina tekniska kunskaper i

de yrken, som de utöva.

2) Unga arbetstagare böra få möjlighet

att deltaga i dessa kurser under

villkor som angivas i mom. 19 2).

22. Kompletteringskurser böra anordnas

för alla arbetstagare, som önska

förbättra sina allmänna, fackliga

eller handelstekniska kunskaper i syfte

att underlätta deras befordran och

därigenom förbättra deras sociala och

ekonomiska ställning.

23. Utbildningstidens längd bör

fastställas med beaktande av

a) nivån och arten av de kunskaper

och färdigheter som man avser att

uppnå;

b) metoder och hjälpmedel som

skola komma till användning vid utbildningen;
c)

de lägsta inträdesfordringarna

samt de kvalifikationer eleverna faktiskt

besitta vid inträdet;

d) i fråga om vuxna deras tidigare

yrkeserfarenhet samt vikten av att

snarast möjligt kvalificera dem för ett

yrke.

24. Utbildning av ungdomar och

vuxna som lida av fysiska eller psykiska

defekter samt av ungdomar

med ringa anlag bör ägnas särskild

uppmärksamhet.

VIII. Metoder och hjälpmedel

i utbildningen

25. Utbildningsmetoderna böra anpassas

till kursens art samt till elevernas

kunskapsnivå, ålder, situation

och tidigare erfarenhet.

26. Såsom allmän regel bör gälla

att metoder, som förutsätta aktiv

medverkan från elevernas sida, äro

att föredraga framför ett ensidigt

meddelande av kunskaper.

27. 1) Utbildningen bör vara så

verklighetstrogen som möjligt.

2) Praktisk utbildning i institutioner

bör

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 29 år 1963

71

(a) be given in conditions and

surroundings as similar as possible

to those of an under talang;

(b) if possible and necessary, include

or be completed by periods of

practical experience in an undertaking

so that trainees may not only become

familiar with a working atmosphere

but are also enabled to acquire

normal work speed and skill on the

job.

28. (1) Practical training not given

on the job should include the

performance of the operations involved

in the occupation and, in suitable

cases, real work experience.

(2) Such work experience should

be appropriate to the needs of the

training, and there should be proper

safeguards against the employment

of trainees in competition with the

ordinary workers.

(3) In training on the job, work

assigned to trainees should have real

training value.

29. Training exercises should be so

designed that trainees can sec the

practical application of what they are

doing and the usefulness of any artide

produced.

30. (1) Complex operations should

be broken down into their simple elements.

(2) Trainees should be enabled to

acquire facility in performing one

operation before proceeding to the

next and should move from the simple

to the complex.

31. Theory, including general education

given as part of a training

course, should be taught as far as

possible in relation to the occupation

in view.

32. Technical and related instruction

should be linked with the practical

training and, when possible, be

integrated with it.

33. The pace of instruction should

be adjusted to the trainees’ capacity

to learn, and should allow for revision

from time to time.

a) äga rum under föx''hållanden och

i en omgivning, som så nära som möjligt

ansluta sig till de som råda i ett

företag;

b) om möjligt och erforderligt innefatta

eller kompletteras med perioder

av praktisk verksamhet inom ett

företag, så att eleverna icke blott bli

i stånd att vinna förtrogenhet med

arbetsmiljön utan även få tillfälle att

på arbetsplatsen uppnå normalt arbetstempo

och normal färdighet.

28. 1) Praktisk utbildning som ej

meddelas på arbetsplatsen bör innefatta

skyldighet att utföra olika med

yrket sammanhängande arbetsuppgifter

eller, i lämpliga fall, skyldighet att

verkligen arbeta som elev i yrket.

2) Sådan erfarenhet bör motsvara

utbildningens krav, och vederbörliga

garantier böra skapas mot att elever

sysselsättas i konkurrens med den

ordinarie arbetsstyrkan.

3) Vid utbildning på arbetsplatsen

bör anvisat arbete vara av verkligt

värde för utbildningen.

29. Övningarna böra vara så utformade,

att eleverna klart förmå uppfatta

det praktiska värdet av vad de

göra och användbarheten av varje

framställd artikel.

30. 1) Komplicerade arbetsprocesser

böra sönderdelas i sina enkla beståndsdelar.

2) Eleverna böra få möjlighet att

noggrant inlära ett arbetsmoment, innan

de övergå till nästa och flyttas

från enklare till mera komplicerade

arbetsoperationer.

31. Teoretisk undervisning, däri inbegripen

inom ramen för en utbildningskurs

förmedlade allmänna kunskaper,

bör såvitt möjligt hänföra sig

till det tillämnade yrket.

32. Teoretisk teknisk och därmed

sammanhängande undervisning bör

anknytas till den praktiska utbildningen

och om möjligt infogas som

ett led i denna.

33. Tempot i undervisningen bör

anpassas till elevernas förmåga att

tillgodogöra sig densamma och bör

kunna revideras från tid till annan.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1963

34. Steps should be taken to provide

systematic technical supervision

of trainees, particularly in the case

of training on the job.

35. A careful record should be kept

of the training and progress made

and, in addition, the trainees should

be encouraged to keep their own

detailed record of the training received

and to develop the habit of

checking their own performances.

36. (1) Instructional aids should

be used whenever appropriate to facilitate

the learning process.

(2) The responsible training authorities

should keep abreast of newly

developed training techniques and

instructional materials and aids, and

should ensure their use.

37. When training facilities, paidicularly

in isolated areas, do not meet

the training needs of the local population,

they should be supplemented

as appropriate by one or more of the

following:

(a) correspondence courses adapted

to local circumstances;

(b) itinerant teachers and mobile

demonstration units;

(c) instruction by radio, television

or other means of mass communication;
(d)

release of trainees from undertakings

för several weeks åt a

time every year to attend courses åt

a training institution in another locality;
(e)

other measures enabling training

to be obtained in some other locality,

such as grants, scholarships

and assistance with travel or accommodation.

IX. Training by Undertakings

38. (1) Employers should establish

policies in regard to the action required

to meet their need for trained

personnel.

(2) Individual employers or groups

34. Man bör sörja för en planmässig

handledning av eleverna, särskilt i

samband med utbildning på arbetsplatsen.

35. Noggranna anteckningar böra

föras rörande utbildning och uppnådda

framsteg; dessutom böra eleverna

anmodas att föra egna detaljerade anteckningar

rörande meddelad utbildning

samt att göra det till en vana att

själva kontrollera sina prestationer.

36. 1) För att underlätta inlärningsprocessen

böra pedagogiska

hjälpmedel i den utsträckning det är

möjligt anlitas vid undervisningen.

2) De myndigheter som ha att svara

för utbildning böra följa med utvecklingen

av nya utbildningsmetoder,

pedagogiska materiel och hjälpmedel

samt tillse att dessa komma

till användning.

37. När tillgängliga utbildningsresurser,

särskilt i isolerade områden,

ej förmå fylla den lokala befolkningens

behov, böra de allt efter omständigheterna

kompletteras med en eller

flera av följande åtgärder

a) efter de lokala förhållandena

anpassade korrespondenskurser;

b) undervisning av kringresande lärare

och genom flyttbara demonstrationsenheter;
c)

undervisning per radio, television

eller andra massmedia;

d) friställande av elever vid företagen

under flera veckor åt gången

varje år, så att de kunna besöka kurser

vid utbildningsinstitutioner på

annan ort;

e) andra åtgärder, som möjliggöra

utbildning på annan ort, t. ex. understöd,

stipendier, rese- eller bostadsbidrag.

IX. Utbildning genom företagen

38. 1) Arbetsgivarna böra planera

erforderliga åtgärder för täckande av

sitt behov av utbildad arbetskraft.

2) Man bör stimulera enskilda ar
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1963

73

of employers should be encouraged to

develop systematic training schemes

in accordance with their employment

requirements, to such an extent

as the technical operating conditions

of their undertakings perinit.

39. Employers should consuit and

co-operate with representatives of

workers employed in their undertakings

in the preparation and carrying

out of training schemes therein.

40. The responsibility within an

undertaking for training matters

should be clearly allocated either to

a special training department or to

one or more persons on a full-time or

part-time basis depending on the nature

and extent of the training requirements

of the undertaking.

41. The functions of departments

or persons responsible for training

should inelude—

(a) suggesting training policies;

(b) ensuring in consultation with

the departments concerned that

training schemes are prepared;

(c) participating in the selection

of trainees;

(d) ensuring the training of instructional

staff;

(e) supervising training within the

undertaking;

(f) making arrangements on behalf

of the undertaking concerning

any instruction that has to be given

outside the undertaking and för the

co-ordination of such instruction

with that given within the undertaking;
(g)

establishing and maintaining

progress records of trainees;

(h) ensuring that the training

takes proven methods into account;

(i) undertaking, encouraging or

sponsoring research and follow-up

studies to ensure that training is

efficient and up to date.

42. Where appropriate, undertakings

should arrange for their trainees

to be given a substantial initial

betsgivare eller grupper av arbetsgivare

till att utarbeta systematiska utbildningsprogram

i enlighet med deras

behov av arbetskraft och i den

utsträckning som är förenlig med de

tekniska förhållandena i deras företag.

39. Arbetsgivarna böra samråda

och samverka med representanter för

arbetstagare, som äro anställda i deras

företag, då det gäller att uppgöra

och genomföra utbildningsprogram i

företaget.

40. Ansvaret för utbildningsfrågor

inom ett företag bör uttryckligen åvila

antingen en särskild utbildningsavdelning

eller en eller flera hel- eller

deltidsanställda personer, allt efter

arten och omfattningen av företagets

utbildningsbehov.

41. För utbildning ansvariga avdelningar

eller personer böra bl. a. ha till

uppgift

a) att utarbeta förslag till utbildningspolitik;
b)

att i samråd med berörda avdelningar

tillse att utbildningsplaner utarbetas;
c)

att deltaga i urvalet av elever;

d) att sörja för utbildningen av undervisningspersonal;
e)

att övervaka inom företaget meddelad

utbildning;

f) att för företagets räkning vidtaga

anstalter rörande undervisning, som

måste bedrivas utanför företaget,

samt tillse att sådan undervisning

samordnas med den som meddelas

inom företaget;

g) att föra fortlöpande anteckningar

rörande elevernas framsteg;

h) att tillse att beprövade metoder

komma till användning vid utbildningen;
i)

att åtaga sig, uppmuntra eller

stödja forskning samt göra uppföljningsstudier

av utbildningen för att

tillse att den är effektiv och tidsenlig.

42. Där så är lämpligt böra företagen

låta sina elever genomgå en

längre inledande period av brett lagd

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1963

period of broad basic training wholly

in a training institution, with a view

to reducing the over-all duration of

the training period and increasing

training efficiency.

43. Åt all stages of their training,

whether within or outside the undertaking,

trainees should remain, with

respect to their training, under the

general supervision and control of

the training department or person

responsible for training.

44. (1) In deciding where training

should be given within an undertaking,

the following factors should

be taken into consideration:

(a) the nature and duration of

training;

(b) the number, age, knowledge

and experience of the trainees;

(c) the adequacy of training on

the job for the occupation;

(d) the congestion, noise or other

distractions, safety factors and risks

of damage to equipment in the normal

workplace;

(e) any saving in time, teaching

staff and equipment;

(f) the cost of separate accommodation;
(g)

the need to facilitate the transition

from training to work to the

greatest extent possible;

(h) the technical possibilities of

the undertaking.

(2) Separate instructional accommodation

or åt least an instructional

area set apart in the normal workplace

and having the equipment necessary

for training should be provided,

whenever practicable, in the

early stages of training.

45. (1) Undertakings should provide

for the reception of all new

entrants on arrival and organise a

period of induction for them.

(2) Special care should be taken

with the initiation of young workers

in the light of their need for training.

grundutbildning, i sin helhet förlagd

till en utbildningsinstitution, i syfte

att förkorta den totala utbildningstiden

och höja utbildningens effektivitet.

43. Eleverna böra på alla stadier av

utbildningen, vare sig denna är förlagd

inom eller utom företaget, stå

under uppsikt och kontroll av utbildningsavdelningen

eller av en för

utbildningen ansvarig person.

44. 1) Då det gäller att avgöra till

vilken plats inom företaget utbildningen

skall förläggas böra följande

faktorer beaktas

a) utbildningens art och varaktighet;
b)

elevernas antal, ålder, kunskaper

och erfarenhet;

c) frågan huruvida utbildning på

arbetsplatsen är tillräcklig för vederbörande

yrke;

d) trängsel, buller eller andra distraherande

omständigheter, säkerhetsfaktorer

samt risk för skadegörelse

på utrustningen på ordinarie arbetsplatser;
e)

eventuella besparingar i fråga

om tid, lärarpersonal och utrustning;

f) kostnader för avskilda utrymmen

;

g) nödvändigheten av att i största

möjliga utsträckning underlätta övergången

från utbildning till arbete;

h) företagets tekniska möjligheter.

2) Där så är möjligt bör på utbildningens

tidigare stadier ett avskilt utrymme

upplåtas eller åtminstone en

del av den ordinarie arbetsplatsen reserveras

för undervisningen liksom

erforderlig utrustning tillhandahållas.

45. 1) Företagen böra sörja för

mottagandet av nykomlingar samt

vidtaga mått och steg för deras inpassning

i arbetskollektivet.

2) Särskild omsorg bör i nämnda

avseende ägnas unga arbetstagare

med hänsyn till deras behov av utbildning.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1963

75

X. Apprenticeship

46. Systematic long-term training

for a recognised occupation taking

place substantially within an undertaking

or under an independent

craftsman should be governed by a

written contract of apprenticeship

and be subject to established standards.

47. In deciding whether a particular

occupation should be recognised

as apprenticeable, account should be

taken of such matters as—

(a) thc degree of skid and theorctical

technical knowledge required

for the occupation in question;

(b) the period of training necessary

for the acquisition of the required

skill and knowledge;

(c) the suitability of apprenticeship

training for imparting the required

skill and knowledge;

(d) the current and anticipated

employment situation within the occupation

in question.

48. (1) The contract of apprenticeship

should be entered into either

with an individual employer, a group

of employers, or a body such as an

apprenticeship committee or service

specially entrusted with the control

of apprenticeship, as may be most

appropriate to the national circumstanccs.

(2) Where the apprentice is a minor,

a parent, guardian or legal representative

should be ineluded in the

contract as a party.

(3) The parties responsible for providing

the apprenticeship should either

themselves be properly qualified

to give the training or be in a position

to arrange for the training to be given

by a person or persons so qualified,

and the facilities available for training

the apprentice should be such as will

enable him to secure complete training

for the occupation being taught.

(4) The competent authority should

remain in regular contact with the

undertaking or person providing the

X. Lärlingskap

46. Systematisk, huvudsakligen

inom ett företag eller hos en självständig

hantverkare bedriven utbildning

av längre varaktighet för ett erkänt

yrke bör regleras genom skriftligt

lärlingsavtal och vara underkastad

fastställda normer.

47. Då det gäller att avgöra, huruvida

ett visst yrke skall erkännas såsom

lämpligt för lärlingskap, bör

man taga hänsyn bl. a. till

a) den grad av yrkesskicklighet och

teoretisk fackkunskap som kräves för

utövandet av ifrågavarande yrke;

b) den utbildningstid som erfordras

för att förvärva nödig yrkesskicklighet

och kunskap;

c) värdet av lärlingskapet såsom

utbildningsform, då det gäller att inhämta

nödig skicklighet och kunskap

;

d) nuvarande och förutsebart sysselsättningsläge

inom vederbörande

yrke.

48. 1) Lärlingsavtal bör slutas antingen

med en enskild arbetsgivare,

en grupp av arbetsgivare eller ett organ,

t. ex. en lärlingsnämnd eller annat

organ som har till särskild uppgift

att övervaka lärlingsavtal, beroende

på vilketdera som förefaller

att bäst motsvara förhållandena inom

vederbörande land.

2) Är lärlingen minderårig bör den

ene av föräldrarna, förmyndare eller

laglig företrädare ingå som part i avtalet.

3) De för lärlingsutbildning ansvariga

parterna böra antingen själva

äga vederbörlig kompetens att meddela

utbildning eller vara i stånd att

låta en eller flera med sådan kompetens

utrustade personer meddela utbildningen;

tillgängliga anordningar

för utbildning av lärlingen böra vara

ägnade att bibringa honom en fullständig

utbildning inom yrket i fråga.

4) Vederbörande myndighet bör

upprätthålla regelbunden kontakt

med det företag eller den person som

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj. ts proposition nr 2!) år 1963

training, and should ensure, by means

of regular inspection or supervision,

that the objectives of the apprenticeship

are being achieved.

49. The contract should—

(a) contain an express or implied

obligation to train in a particular occupation

in return for an obligation

of the same nature lo serve as an apprentice

during the period of apprenticeship

;

(b) incorporate such of the standards

and regulations established for

the occupation in question as may be

nccessary or desirable in the interests

of the parties ;

(c) provide for such olher mutual

rights and obligations as may be relevant

and not otherwise covered, including

especially the observance of

all safety regulations ;

(d) provide for the settlement of

disputes between the parties.

50. According to the circumstances

in the country concerned, an occupation

may be recognised as apprenticeable,

and the standards referred to in

Paragraph 46 and any regulations

concerning apprenticeship may be

established by—

(a) statutory enaetments ;

(b) decisions of bodies specially

entrusled with the control of apprenticeship

;

(c) collective agreements ; or

(d) a combination of these various

methods.

51. Particular account should be

taken of the following matters in the

standards and regulations governing

apprenticeship in rcspect of each recognised

apprenticeable occupation :

(a) the educational qualifications

and minimum age governing entry

into apprenticeship ;

(b) provision for special cases of

workers whose age exceeds the specified

maximum age ;

(c) the duration of apprenticeship

ineluding the period of probation,

having regard to the degree of skill

meddelar utbildningen och bör genom

regelbunden inspektion eller tillsyn

förvissa sig om att det med lärlingskapet

avsedda ändamålet uppnås.

49. Avtalet bör innehålla

a) ett uttryckligt eller underförstått

åtagande att utbilda lärlingen

för ett bestämt yrke ävensom ett liknande

åtagande av denne att i gengäld

arbeta såsom lärling under lärlingstiden;
b)

sådana för ifrågavarande yrke

fastställda normer och regler som må

anses nödvändiga och önskvärda för

att tillgodose parternas intressen;

c) sådana andra ömsesidiga rättigheter

och skyldigheter som äro av betydelse

i sammanhanget och vilka

icke regleras i annan ordning, däribland

särskilt sådana som röra iakttagande

av samtliga säkerhetsföreskrifter;
d)

bestämmelse om biläggande av

tvister mellan parterna.

50. Allt efter förhållandena i vederbörande

land må ett yrke erkännas

såsom lärlingsyrke och de i mom.

46 angivna normerna ävensom eventuella

föreskrifter rörande lärlingsväsen

fastställas genom

a) lagstiftning;

b) beslut av organ med särskild

uppgift att övervaka lärlingsväsendet;

c) kollektivavtal;

d) dessa olika metoder i förening.

51. I de normer och föreskrifter

som reglera lärlingsväsende bör i fråga

om varje yrke, vilket erkännes såsom

lämpat för lärlingskap, särskild

hänsyn tagas till följande omständigheter
a)

de allmänna förkunskaper och

den minimiålder som fordras för tillträde

till lärlingskap;

b) de särskilda fall då arbetarnas

ålder överskrider den fastställda övre

åldersgränsen;

c) lärlingskapets varaktighet, prövotid

inberäknad, med beaktande av

erforderlig grad av yrkesskicklighet

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1963

and theoretical technical knowledge

required ;

(d) measures for determining the

extent to which the normal duration

of the apprenticeship might be reduced

in the light of any prior training

or experience the apprentice may

have had or of his progress during the

apprenticeship ;

(e) the schedule of work processes,

the theory and related instruction to

be given, and the time to be spent on

each un it ;

(f) the provision of day release, or

such other forms of release as may be

appropriate, for attendance åt a

training institution ;

(g) the examinations to be held

during or on the expiry of the apprenticeship

;

(h) the qualifications or certificates

obtainable on completion of

apprenticeship ;

(i) any control of the number of

apprentices necessary to ensure adequate

training, avoid overcrowding in

the occupation, and meet the manpower

needs of the particular branch

of economic activity concerned ;

(j) the rate of remuneration payable

to the apprentice and the scale

of increases during the apprenticeship

;

(k) the conditions of remuneration

in case of absence through sickness ;

(l) accident insurance ;

(m) holidays with pay ;

(n) the nature and extent of the

supervision to be exercised over the

apprenticeship, particularly with a

view to ensuring that the rules governing

the apprenticeship are observed,

that the training is in keeping

with established standards and that

there is reasonable uniformity in the

conditions of apprenticeship ;

(o) the registration of apprentices

and apprenticeship contracts with

appropriate bodies ;

(p) the form and content of the

apprenticeship contract.

52. Apprentices should receive

B Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1

och teoretiska fackkunskaper;

d) åtgärder för att bestämma i vilken

omfattning den normala lärlingstiden

må förkortas med hänsyn till

lärlingens tidigare utbildning eller

erfarenhet eller de framsteg han gjort

under lärotiden;

e) schema beträffande den praktiska

och teoretiska undervisning

samt därmed sammanhängande instruktion

som skall meddelas ävensom

den tid som skall ägnas åt varje

stadium av utbildningen;

f) beviljande av ledighet under dagen

eller annan form av ledighet, som

gör det möjligt för lärlingen att besöka

en utbildningsinstitution;

g) kunskapsprov som skola avläggas

under loppet av eller efter avslutad

lärlingstid;

h) de kvalifikationer eller intyg

som kunna erhållas efter genomgången

lärlingstid;

i) den kontroll över antalet lärlingar

som är nödvändig för att garantera

tillfredsställande utbildning, undvika

för stor tillströmning till yrket

samt tillgodose arbetskraftsbehovet

inom vederbörande näringsgren;

j) den ersättning som skall utgå

till lärlingen samt den taxa som skall

gälla beträffande höjd ersättning under

lärotiden;

k) villkor för ersättning under

frånvaro på grund av sjukdom;

l) olycksfallsförsäkring;

m) semester;

n) arten och omfattningen av den

tillsyn som skall utövas över lärlingskapet,

särskilt för att garantera att

reglerna för lärlingskapet iakttagas,

att utbildningen sker i överensstämmelse

med fastställda normer samt

att villkoren för lärlingskap äro i rimlig

mån enhetliga;

o) registrering av lärlingar och lärlingsavtal

hos lämpligt organ;

p) lärlingsavtalet form och innehåll.

52. Lärlingarna böra erhålla en

saml. Nr 29

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj.ts proposition nr 29 år 1963

comprehensive safety instruction so

as to develop safe working habits in

the use of tools and machinery and

learn to observe general safety measures,

talang into account new hazards

as they arise.

53. (1) Entry into apprenticeship

should in every case be preceded by

comprehensive vocational guidance

and by a medical examination related

to the requirements of the occupation

for which training is to be given.

(2) Where the occupation in view

calls for special physical qualities or

mental aptitudes, these should be

specified and verified by special tests.

54. (1) It should be possible by

agreement among all parties concerned

to transfer an apprentice from

one undertaking to another when this

is considered necessary or desirable

for the completion of his training.

(2) Where several types of apprenticeship

exist, it should be possible by

agreement among all parties concerned

for an apprentice to transfer

from one type to another when his

aptitudes show that this would be to

liis advantage.

grundlig undervisning i säkerhetsfrågor,

så att de tillägna sig säkra arbetsvanor

vid användning av verktyg

och maskiner samt lära sig att iakttaga

allmänna säkerhetsregler, med beaktande

av nya riskmoment allt efter

som sådana uppkomma.

53. 1) Lärlingsanställning bör städse

föregås av en omfattande yrkesvägledning

samt av en läkarundersökning

som står i relation till kraven inom

det yrke, vari utbildning är avsedd

att meddelas.

2) Kräver det tillämnade yrket särskilda

fysiska eller psykiska egenskaper,

böra dessa angivas och prövas

medels särskilda test.

54. 1) Efter överenskommelse mellan

alla berörda parter bör det vara

möjligt att överflytta en lärling från

ett företag till ett annat, om detta bedömes

nödvändigt eller önskvärt för

att komplettera utbildningen.

2) Där flera olika typer av lärlingsutbildning

finnas, bör en lärling efter

överenskommelse mellan alla berörda

parter, kunna överflyttas från en

utbildningstyp till en annan, om hans

anlag utvisa, att en sådan förändring

skulle vara till fördel för honom.

XI. Accelerated Training XI. Snabbutbildning

55. (1) Permanent arrangements 55. 1) Permanenta anordningar för

for accelerated training should be or- snabbutbildning böra organiseras

ganised—-

(n) to assist in meeting urgent a) för att fylla akuta behov av utneeds

for trained manpower and in bildad arbetskraft och för att påquickening

the rate of industrialisa- skynda industrialisering;

tion ;

(b) as a permanent means of adapt- b) för att städse möjliggöra arbetsing

manpower to technical progress ; kraftens anpassning till tekniska

framsteg;

(c) for thosc categories of the popu- c) för att möjliggöra för de kate
lation

who need to achieve occupa- gorier av befolkningen som ha behov

tional competence quickly in order to av att snabbt uppnå yrkeskompetens

obtain employment suitable to their att erhålla ett mot deras ålder och

age and capacity; duglighet svarande arbete;

(d) to further the development of d) för att främja befordran inom

occupational and social upgrading. yrket och i socialt hänseende.

(2) These permanent arrangements 2) Dessa permanenta anordningar

for accelerated training should be för snabbutbildning höra planeras i

planned in accordance with appropri- enlighet med lämpliga pedagogiska

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1963

79

ate pedagogical methods, be implemented

by instructors specially

trained for the purpose and be based

on concrete techniques direcily

related to industrial work.

56. The acceleration of training

should be achieved by—

(a) applying strid selection procedures

in order to ensure as far as

possible that all trainees admitted

have the ability to acquire the neccssary

knowledge and proficiency in the

limited time set for the course, preference

being given to candidates who

also possess occupational experience

of value to the new occupations ;

(b) using a detailed syllabus setting

out the graduated exercises and

related theory which will provide

trainees with the skills and knowledge

immediately essential for obtaining

employment and based on exhaustive

analyses of the occupation

and of the work involved in it;

(c) concentrating on practical

training and teaching the indispensable

theoretical technical knowledge

in the course of practical training ;

(d) limiting the number of trainees

in each class to such an extent that,

having regard to the time available,

each one may receive constant and

close supervision throughout all

stages of his instruction ;

(e) applying such of the other

methods and means of training referred

to in Paragraphs 25 to 37 as

may be found particularly appropriate.

57. (1) After finishing an accelerated

training course the trainee should

as soon as possible be placed in employment

where, after induction, his

training should be completed if necessary

by on-the-job training.

(2) Persons who have completed

accelerated training and who are

thereafter taking part in the production

process should have the opportunity

to participate in courses which

metoder, vidtagas av för ändamålet

särskilt utbildade instruktörer samt

grundas på konkreta, med industriellt

arbete direkt besläktade metoder.

56. Snabbutbildning bör uppnås

genom

a) tillämpning av ett strängt urvalsförfarande,

som så långt möjligt

garanterar, att alla antagna elever

äga förutsättningar att förvärva nödiga

kunskaper och färdigheter inom

den begränsade tid som står till förfogande

för kursen; företräde bör givas

åt aspiranter med yrkeserfarenheter,

som kunna vara av värde i deras

nya yrke;

b) anlitande av en utförlig kursplan

med uppgift om övningar för

olika undervisningsstadier och därmed

sammanhängande teoretisk undervisning,

vilka äro avsedda att bibringa

eleverna kunskaper och färdigheter,

som äro oundgängligen erforderliga

för erhållande av anställning

och som äro grundade på en ingående

analys av yrket och därmed

förenade arbetsuppgifter;

c) koncentration på praktisk utbildning

och meddelande av oundgängliga

teoretiska kunskaper under

den praktiska utbildningen;

d) sådan begränsning av elevantalet

i varje klass att varje elev, med

hänsyn till den tid som står till förfogande,

skall kunna bli föremål för

oavlåtlig och noggrann handledning

på alla stadier av undervisningen;

e) tillämpning i övrigt av de i punkterna

25—37 angivna metoder och

hjälpmedel som må anses särskilt

lämpliga.

57. 1) Deltagare i en kurs för snabbutbildning

böra så snart som möjligt

efter kursens avslutande placeras i ett

arbete, där deras utbildning efter förberedelse,

kan kompletteras med

eventuellt erforderlig utbildning på

arbetsplatsen.

2) Personer som genomgått snabbutbildning

och som därefter blivit inlemmade

i produktionsprocessen böra

få tillfälle att deltaga i kurser avsed
-

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1963

should be organised för the purpose da att öka deras mångsidighet och yr
of

increasing their versatility and kesskicklighet.

skills.

XII. Training of Supervisors up to the

Level of Foremen

58. (1) Supervisors should receive

special training to ensure that they

are fully equipped for their duties.

(2) Such training should include

as necessary—-

(a) further general education ;

(b) further technical training and

experience ;

(c) instruction in—

(i) leadership and human relations,

including industrial relations

and procedures for the avoidance

and settlement of disputes ;

(ii) administrative procedures ;

(iii) teaching method ;

(iv) occupational safety and hygiene

;

(v) co-ordination åt the different

levels of the undertaking ;

(vi) adaptation to duties of responsibility

;

(vii) methods of work ;

(viii) labour legislation ;

(ix) specialised spheres of activity

such as planning, work study

and cosling.

(3) Supervisors should be sufficiently

informed about vocational

counselling to recognise its role and

importance and the necessity for it to

be given by specialists in this ficld.

59. (1) In principle initial supervisor

training should be given before

the assumption of supervisory duties ;

if this is not practicable, it should be

given immediately after the assumption

of such duties.

(2) Further training should be given

to supervisors on a continuing

basis ; it should include the provision

of information about developments

generally within the undertaking and

XII. Utbildning av arbetsledare upp

till förmånsnivå

58. 1) Förmän böra erhålla särskild

utbildning, så att de bli i stånd att i

varje hänseende fullgöra sina uppgifter.

2) Sådan utbildning bör i den mån

så är erforderligt omfatta

a) kompletterande allmänbildning;

b) kompletterande facklig utbildning

och erfarenhet;

c) undervisning i

i) arbetsledning och sociala kontakter,

däri inbegripet förhållandet

mellan arbetsgivare och arbetstagare

samt åtgärder för att undvika

eller bilägga tvister;

ii) administrativa förfaranden;

iii) undervisningsmetoder;

iv) arbetarskydd och yrkeshygicn;
v)

samordning på olika nivåer

inom företaget;

vi) anpassning till uppgifter som

äro förenade med ansvar;

vii) arbetsmetoder;

viii) arbetslagstiftning;

ix) speciella områden såsom planering,

arbetsstudier och kostnadsberäkningar.

3) Förmän böra tillräckligt ingående

informeras om yrkesvägledning

för att de skola inse dess roll och betydelse

samt nödvändigheten av att

sådan vägledning meddelas av specialister

i ämnet.

59. 1) Förmän böra i princip redan

innan de börjat utöva verksamhet såsom

förmän erhålla en första utbildning

för sina uppgifter. Om detta

icke låter sig göra, bör utbildning

meddelas omedelbart efter det de börjat

utöva sådan verksamhet.

2) Förmän böra fortlöpande erhålla

vidareutbildning; denna bör särskilt

innefatta upplysningar rörande

utvecklingen såväl inom företaget i

allmänhet som inom deras eget fack
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1963

81

in the supervisor’s own technical field

and should provide the basis for promotion

in appropriate cases.

XIII. Teaching Staff in Training

Institutions and Undertakings

60. The selection of teaching staff

should be carried out with due regard

to—

(a) general education, technical

qualifications and experience, character

and personality, and aptitude for

teaching ;

(b) the persons they will be called

upon lo teach ;

(c) the nature of the teaching ;

(d) any applicable national standards.

61. Teaching staff responsible for

general education subjects should be

recruited from among persons with

the qualifications normally required

of teachers of these subjects in general

educational institutions.

62. Teaching staff responsible for

theorelical technical courses should

be recruited, according to the type of

training involved—

(a) from among persons who have

been trained för and have had several

years’ practical experience in the occupation

they are to teach, in addition

to having a sound theoretical

knowledge of it and a good background

of general education, as well

as teaching ability ; or

(b) from persons with appropriate

practical experience as well as a degree

or diploma awarded after appropriate

training in a university,

technical institution or teachers’

training college or by a body approved

by the public authorities.

63. (1) Teaching staff responsible

for practical courses should be recruited

from among persons with the

qualifications specified in clause (a)

of Paragraph 62.

(2) When it is not possible to recruit,

for practical courses, teaching

staff with all the desirable qualifications,

greater importance should be

område och bör i lämpliga fall ge dem

möjlighet till befordran.

XIII. Lärarpersonal i utbildningsinstitutioner

och företag

60. Vid urvalet av lärare böra följande

omständigheter vederbörligen

beaktas

a) allmänbildning, facklig kompetens

och erfarenhet, karaktär och personlighet

samt pedagogiska anlag;

b) de personer som skola bli föremål

för undervisningen;

c) undervisningens natur;

d) tillämpliga nationella normer.

61. För undervisning i allmänbildande

ämnen ansvariga lärare böra

rekryteras bland personer med sådana

kvalifikationer som normalt fordras

av lärare i dylika ämnen i de allmänna

undervisningsinstitutionerna.

62. För teoretiska tekniska kurser

ansvariga lärare böra, allt efter utbildningens

art, rekryteras antingen

a) bland personer, som utbildats

för och som haft flera års praktisk erfarenhet

av det yrke, i vilket de skola

undervisa, och som dessutom besitta

goda teoretiska kunskaper däri,

god allmänbildning samt förmåga

att undervisa; eller

b) bland personer, som besitta erforderlig

praktisk erfarenhet ävensom

grad eller diplom, utfärdat efter vederbörlig

utbildning vid universitet,

teknisk institution, utbildningsanstalt

för lärare eller av organ som godkänts

av myndigheterna.

63. 1) För praktiska kurser ansvariga

lärare böra rekryteras bland personer

med i mom. 62 a) angivna kvalifikationer.

2) Om det ej är möjligt att till

praktiska kurser rekrytera lärare,

som besitta alla önskvärda kvalifikationer,

bör större avseende fästas vid

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj.ts proposition nr 29 år 1963

attached to technical competence, occupational

experience and teaching

ability than to a high level of general

education.

64. Teaching staff responsible for

courses in supervisory functions

should be recruited from among persons

who have been trained as supervisors

and have had several years’ experience

in that capacity in addition

to having a good background of technical

training and general education.

65. Use should be made as far as

possible of the experience of persons

from industry, commerce or the professions

hy employing them as parttime

teachers of special subjects in

training institutions.

66. In principle initial teacher training

should be given before the assumption

of teaching duties; if this

is not practicable it should be given

immediately after the assumption of

such duties.

67. (1) Teaching staff employed

either full-time or part-time in training

institutions or in undertakings

should receive special training, including

teaching practice, for the purpose

of developing their teaching ability

and, where necessary, their technical

qualifications and general education.

(2) The provision of such teaching

practice for the teaching staff of

training institutions should be facilitated

by combining teacher training

institutions as far as possible with

ordinary training institutions.

(3) Teaching staff in training institutions

and undertakings should

receive special training on the subworking

conditions and the safe use

of tools and appliances used in the

occupations in which they instruct.

(4) Further training should be

made available to teaching personnel

on a continuing basis ; it should include

provision for them to keep abreast

with teaching and technical developments

and to qualify for promotion.

fackkunskap, yrkeserfarenhet och

undervisningsförmåga än vid hög allmänbildning.

64. För arbetsledarkurser ansvariga

lärare böra rekryteras bland personer,

som utbildats till och haft flerårig

erfarenhet såsom arbetsledare

och som dessutom besitta god teknisk

utbildning och allmänbildning.

65. Man bör så långt möjligt utnyttja

personer med erfarenhet från

industri, handel och fria yrken genom

att i utbildningsinstitutionerna anställa

dem såsom lärare på deltid i speciella

ämnen.

66. Lärare böra i princip redan innan

de börjat utöva verksamhet som

lärare erhålla en första utbildning för

sina uppgifter. Om detta ej låter sig

göra bör utbildning meddelas omedelbart

efter det de börjat utöva sådan

verksamhet.

67. 1) I utbildningsinstitutioner eller

i företag hel- eller deltidsanställda

lärare böra genomgå särskild utbildning,

innefattande bl. a. övning i undervisnings

bedrivande, i syfte att

utveckla deras pedagogiska anlag och

om så erfordras även deras yrkeskvalifikationer

och allmänbildning.

2) Meddelande av sådan utbildning

i undervisnings bedrivande för utbildningsinstitutionernas

lärarpersonal

bör underlättas genom att institutioner

för utbildning av lärare så långt

möjligt kombineras med vanliga utbildningsinstitutioner.

3) Lärare i utbildningsinstitutioner

och företag böra genomgå särskild

utbildning i säkerhetsfrågor, varvid

speciell vikt bör läggas på säkerheten

i arbetet och användning av verktyg

och redskap, som nyttjas inom de yrken,

i vilka de skola undervisa.

4) Lärarkåren bör beredas tillfälle

till en fortlöpande vidareutbildning,

som ger den möjlighet att hålla sig

underrättad om pedagogisk och teknisk

utveckling och samtidigt skapar

förutsättningar för befordran.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 29 år 1963

83

(5) The following should also be

taken into consideration as a means

of furlher training :

(a) the organisation of periodical

visits to undertakings or training institutions

and of special courses snch

as in-service, weekend or holiday

courscs för individual teachers or

groups of teachers ;

(b) the grant, in special cases, of

travelling or research scholarships or

special leave with or without pay.

68. Teachers of general education

and theoretical technical subjeets

should, as part of their training, acquire

knowledge of the branch of activity

which their trainees are intended

to enter or have already entered.

69. Full-time teachers responsible

for practical courses in training institutions

should be enabled to curry out

practical work in undertakings from

time to time.

70. The training of staff responsible

for courses in supervisory funetions

should inelude further instruetion in

the subjeets listed in Paragraph 58

as may be required, and instruetion

in methods and techniques of supervisory

training.

71. (1) In order to attraet and retain

an efficient teaching staff in

training institutions, the conditions

of employment of such staff should

compare favourably with those enjoyed

by persons with similar knowledge

and experience employed elsewhere

on other than teaching duties,

due account being taken of the extra

qualifications required for teaching.

(2) A similar policy should be

applied to teaching staff within undertakings.

72. Where national standards of

qualification for teaching staff in

training institutions have been established,

undertakings giving training

should be encouraged to apply such

standards when appropriate to their

own teaching staff.

73. Persons concerned with the direct

supervision or technical administration

of training institutions

5) Såsom medel för vidareutbildning

bör man även överväga följande

åtgärder, nämligen

a) att anordna periodiska besök vid

företag eller utbildningsinstitutioner

samt specialkurser, såsom kurser på

arbetsplatsen, veckosluts- eller feriekurser

för individuella lärare eller

grupper av lärare;

b) att i särskilda fall bevilja resecller

forskningsstipendier ävensom

särskild ledighet med eller utan lön.

68. Lärare i allmänbildande och

teoretiska tekniska ämnen böra såsom

ett led i sin utbildning förvärva

kännedom om den verksamhetsgren,

åt vilken deras elever ägna sig eller

vilken de redan tillhöra.

69. Heltidsanställda lärare som ha

till uppgift att i utbildningsinstitutioner

leda praktisk undervisning böra

från tid till annan beredas tillfälle

till praktiskt arbete i företag.

70. Utbildning av personal, som har

till uppgift att leda kurser för arbetsledare,

bör i den utsträckning detta är

erforderligt omfatta kompletterande

undervisning beträffande i mom. 58

angivna ämnen ävensom undervisning

rörande arbetsledarutbildningens metoder

och teknik.

71. 1) För att tillgodose behovet av

kompetent lärarpersonal i utbildningsinstitutionerna

böra de arbetsvillkor

som erbjudas denna personal

vara minst lika förmånliga som för

personer med liknande kunskaper

och erfarenhet i andra yrken, varvid

hänsyn bör tagas till de för utövandet

av läraryrket erforderliga särskilda

kvalifikationerna.

2) Samma princip bör tillämpas

på lärarpersonal som är knuten till

företagen.

72. Därest nationella kvalifikationsnormer

gälla för lärarpersonal i utbildningsinstitutioner,

böra företag

som meddela utbildning, stimuleras

att, då så befinnes lämpligt, tillämpa

sådana normer på sin egen lärarpersonal.

73. Det är önskvärt att de personer

som ha att utöva den omedelbara tillsynen

över utbildningsinstitutioner

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1963

should, if possiblc, liavc liacl botli production

and teaching experience.

74. The teaching slaff of training

institutions should be regularly inspected

or supervised by the competent

authorities with a view to assisting

them in their work and improving

the instruction given.

XIV. Countries in Process of

Industrialisation

75. (1) Industrialising countries

should aim åt developing their training

systems progressively in accordance

with the provisions of this Recommendation.

(2) They should pay primary attention

to establishing an inventory

of their current and future manpower

needs and resources.

(3) A plan should be drawn up for

the establishment and developinent of

training facilities to meet these needs,

giving due priority as circumstances

require to—

(a) the creation of a body of competent

teaching staff ;

(b) the provision and equipinent of

the necessary training premises ;

(c) the development of the most

appropriate training schemes, including

literacy courses för illiterate

trainees.

(4) The plan should be put into

operation in accordance with the priorities

established.

76. (1) Industrialising countries

should take special measures to meet

the training needs of—-

(a) persons in rural areas in which

it is intended to establish industrial

activities ;

(b) persons who have left rural

areas and seek industrial employment

in urban areas.

(2) Such measures should include

the establishment, particularly in rural

areas, of special training institutions,

such as simple training work
-

och dessas förvaltning själva äga erfarenhet

från såväl produktion som

undervisning.

74. Vederbörande myndigheter böra

regelbundet inspektera och utöva tillsyn

över lärarpersonalen i utbildningsinstitutionerna

i syfte att vara

personalen till hjälp i dess arbete

samt förbättra undervisningen.

XIV. Länder som befinna sig

i industriell utveckling

75. 1) Länder som befinna sig i industriell

utveckling böra sträva efter

att successivt bringa sitt utbildningssystem

i samklang med denna rekommendation.

2) De böra i första hand inrikta sig

på att göra en inventering av sitt nuvarande

och framtida arbetskraftsbehov.

3) En plan bör uppgöras för skapande

och utbyggnad av utbildningsanordningar

ägnade att tillgodose dessa

behov, varvid allt efter omständigheterna,

någon av följande åtgärder

bör givas prioritet

a) skapandet av en kompetent lärarkår;
b)

tillhandahållande och utrustning

av erforderliga utbildningslokaler;

c) utarbetande av ett lämpligt utbildningsprogram

med läs- och skrivkurser

för illitterata elever.

4) Planen bör bringas i verkställighet

i enlighet med fastställd prioritetsordning.

76. 1) Länder som befinna sig i industriell

utveckling böra vidtaga särskilda

åtgärder för att tillgodose utbildningsbehoven

hos

a) personer i sådana distrikt på

landsbygden, dit industrier skola förläggas;
b)

personer som flyttat från landsbygden

och söka anställning i industrier

i städerna.

2) Dessa åtgärder böra, särskilt på

landsbygden, innefatta inrättandet av

särskilda utbildningsinstitutioner, exempelvis

enkla träningsverkstäder för

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

K ungt Maj:ts proposition nr 29 år 1963

shops covering a few basic trades, and

the adaptation of training methods

to suit the level of education and

degree of advancement of the rural

groups in the localities concerned.

(3) The training in rural areas

should take account of the possibility

of developing new economic activities

which utilise the natural resources

of the area and are in keeping with

the cultural traditions of the local

population.

77. Industrialising countries should

examine the desirability of—

(a) establishing joint training facilities

with adjacent countries;

(b) obtaining international assistance

in the implementation of their

training plans.

ett begränsat antal grundyrken, ävensom

anpassandet av utbildningsmetoderna

till bildningsnivån och utvecklingsgraden

hos vederbörande grupper

i berörda orter.

3) I samband med utbildning på

landsbygden bör hänsyn tagas till

möjligheten av att utveckla ny ekonomisk

verksamhet, som skulle kunna

utnyttja områdets naturliga resurser

och stå i samklang med den lokala

befolkningens kulturella traditioner.

77. Länder som befinna sig i industriell

utveckling böra undersöka

önskvärdheten av

a) att skapa gemensamma utbildningsmöjligheter

tillsammans med

grannländer;

b) att söka internationellt bistånd

för genomförandet av sina utbildningsplaner.

XV. International Co-operation

78. (1) Countries should co-operate

in the field of training to the greatest

extent possible and, where desired,

with the help of international organisations.

(2) Such co-operation should extend

to such measures as—

(a) the organisation of seminars

and working parties on training matters

of mutual interest;

(b) making available training facilities

to enable selected personnel

from other countries, either on an

exchange basis or otherwise, to acquire

skill, knowledge and experience

not available in their own country;

(c) the organisation of visits abroad

for persons concerned with training

to enable them to become familiar

with training practices in other countries;
(d)

the loan of experienced personnel

from one country to another

to help organised training;

(c) the exchange of qualified personnel;
-

XV. Internationellt samarbete

78. 1) Länderna böra så nära som

möjligt samverka på utbildningsområdet,

eventuellt med bistånd från internationella

organisationer.

2) Denna samverkan bör omfatta

bl. a.

a) anordnandet av seminarier och

arbetsgrupper rörande utbildningsfrågor

av gemensamt intresse;

b) tillhandahållandet av utbildningsmöjligheter

åt utvald personal

från andra länder, antingen på utbytesbasis

eller efter andra grunder, för

att bereda sådan personal tillfälle att

förvärva kunskaper och erfarenheter,

som icke stå till huds i hemlandet;

c) anordnandet av utlandsbesök

för att bereda personer, som syssla

med utbildningsfrågor, tillfälle att

göra sig förtrogna med utbildningsmetoder

i andra länder;

d) utlåning av erfaren personal

från ett land till ett annat för att biträda

vid utbildningens organisation;

e) utbyte av kvalificerad personal;

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Mcij:ts proposition nr 29 år 1963

(f) the preparation and supply of

textbooks and other materials for

training;

(g) the systematic exchange of information

on training questions;

(h) helping the industrialising

•countries to create and develop their

national training systems and to acquire

their own qualified teachers

and instructors.

79. Consideration should be given

to—

(a) the desirability and possibility

of progressively assimilating training

levels för the same occupation within

a group of countries with a view to

facilitating access to training abroad

as well as occupational mobility;

(b) the possibility of reciprocal rekognition

of examination certificates

in territories where training levels

for the same occupation are comparable;
(c)

the preparation and exchange

of occupational information such as

job descriptions which may be particularly

useful in the training of

migrants.

XVI. Effect on Earlier Recommendations
-

f) utarbetandet och tillhandahållandet

av läroböcker och annat utbildningsmaterial

;

g) systematiskt utbyte av informationer

rörande utbildningsfrågor;

h) bistånd åt länder, som befinna

sig i industriell utveckling, att skapa

och utveckla nationella utbildningssystem

och att bygga upp en egen kvalificerad

lärår- och instruktörskår.

79. Man bör överväga

a) ändamålsenligheten och möjligheten

av att successivt standardisera

utbildningsprogrammen för samma

yrke inom en grupp av länder i syfte

att underlätta tillträde till utbildning

utomlands och arbetskraftens rörlighet;
b)

möjligheten av ömsesidigt godtagande

av examensbetyg inom länder

med jämförlig utbildningsnivå

inom samma yrke;

c) utarbetande och utbyte av informationsmaterial

i yrkesfrågor, exempelvis

arbetsbeskrivningar, vilka kunna

komma till särskild nytta vid utbildning

av migranter.

XVI. Inverkan på tidigare rekommendationer
-

80. This Recommendation super- 80. Denna rekommendation ersätsedes

the Vocational Training Recom- ter rekommendationen angående yrmendation,

1939, the Apprenticeship kesutbildning, 1939, rekommendatioRecommendation,

1939, and the Vo- nen angående lärlingsväsende, 1939,

cational Training (Adults) Recom- och rekommendationen angående yrmendation,

1950. kesutbildning (för vuxna), 1950.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1963

87

Bilaga E

(Översättning)

Instrument för the Amendment of the

Constitution of the International Labour

Organisation

The General Conference of the International

Labour Organisation,

Having been convened åt Geneva

by the Governing Body of the International

Labour Office, and having

met in its Forty-sixth Session on

6 June 1962; and

Having decided upon the adoption

of proposals for the substitution,

in the provisions of the

Constitution of the International

Labour Organisation relating to

membership of the Governing

Body, of the figures “forty-eight”

and “tventy-four” for the figures

“förty” and “twenty”, and of the

figure “twelve” for the figure

“ten” except in paragraph 2 of artide

7 which shall provide for ten

Members of chief industrial importance

and fourteen eleeted

members, a question ■which is the

eighth item on the agenda of the

session,

adopts this twenty-second day of

June of the year one thousand nine

hundred and sixty-two the following

instrument for the amendment of

the Constitution of the International

Labour Organisation, which may be

cited as the Constitution of the International

Labour Organisation Instrument

of Amendment, 1962.

Akt angående ändringar i Internationella

arbetsorganisationens stadga

Internationella arbetsorganisationens

allmänna konferens,

vilken av styrelsen för Internationella

arbetsbyrån sammankallats

till Geneve och där samlats den 6

juni 1962 till sitt fyrtiosjätte sammanträde,

samt beslutat antaga vissa förslag,

syftande till att i de bestämmelser

av Internationella arbetsorganisationens

stadga, vilka hänföra

sig till styrelsens sammansättning,

utbyta siffrorna »fyrtio» och

»tjugo» mot siffrorna »fyrtioåtta»

och »tjugofyra» samt siffran »tio»

mot siffran »tolv», utom i artikel

7 mom. 2, där antalet av de i industriellt

hänseende mest betydande

medlemsstaterna skall bestämmas

till tio och antalet valda medlemsstater

till fjorton, en fråga,

som utgör åttonde punkten på sammanträdets

dagordning,

antager denna den tjugoandra dagen

i juni månad år nittonhundrasextiotvå

följande akt rörande ändringar i

Internationella arbetsorganisationens

stadga, vilken må benämnas Akt av

år 1962 angående ändringar i Internationella

arbetsorganisationens stadga
-

Article 1 Artikel 1

In the text of the Constitution of I nu gällande text av Internationelthe

International Labour Organisa- la arbetsorganisationens stadga

tion as åt present in force—

(a) the figures “forty-eight” and a) skola siffrorna »fyrtio» och »tju
-

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj.ts proposition nr 29 år 1963

“twenty-four” shall be substituted

for the figures “förty” and “twenty”

in paragraphs 1 and 2 of article 7;

(b) the figure “twelve” shall be

substituted for the figure “ten” in

paragraph 1 of article 7;

(c) the figure “fourteen” shall be

substituted for the figure “ten” in the

reference contained in paragraph 2

of article 7 to the persons to be appointed

by Members selected for that

purpose by Government delegates to

the Conference;

(d) the sentence “Two Employers’

representatives and two Workers’

representatives shall belong to nonEuropean

States” shall be deleted

from paragraph 4 of article 7.

Article 2

As from the date of the coming into

force of this Instrument of Amendment

the Constitution of the International

Labour Organisation shall have

effect as amended in accordance with

the preceding Article.

Article 3

On the coming into force of this Instrument

of Amendment the DirectorGeneral

of the International Labour

Office shall cause an official text of

the Constitution of the International

Labour Organisation as modified by

the provisions of this Instrument of

Amendment to be prepared in two

original copies, duly authenticated by

his signature. One of these copies

shall be deposited in the archives of

the International Labour Office and

the other shall be communicated to

the Secretary-General of the United

Nations for registration in accordance

with article 102 of the Charter of the

United Nations. The Director-General

shall communicate a certified copy of

the text to each of the Members of the

International Labour Organisation.

Article 4

Two copies of this Instrument of

Amendment shall be authenticated by

the signatures of the President of the

Conference and of the Director-Gener
-

go» i artikel 7 mom. 1 och 2 utbytas

mot siffrorna »fyrtioåtta» och »tjugofyra»

;

b) skall siffran »tio» i artikel 7

mom. 1 utbytas mot siffran »tolv»;

c) skall siffran »tio» utbytas mot

siffran »fjorton» i den del av mom.

2 av artikel 7, vari hänvisas till de

personer, som skola väljas av de medlemsstater,

vilka därtill blivit utsedda

av regeringarnas ombud vid konferensen;
d)

skall i artikel 7 mom. 4 meningen

»Två representanter för arbetsgivarna

och två för arbetarna skola tillhöra

utomeuropeiska stater» utgå.

Artikel 2

Från och med den dag, då denna

akt träder i kraft, skall Internationella

arbetsorganisationens stadga hava

ändrad lydelse i enlighet med föregående

artikel.

Artikel 3

Då denna akt trätt i kraft, skall Internationella

arbetsbyråns generaldirektör

låta upprätta en officiell text

till Internationella arbetsorganisationens

stadga med däri genom bestämmelserna

i denna akt vidtagna ändringar

i två med hans underskrift vederbörligen

bestyrkta originalexemplar.

Av dessa exemplar skall ett deponeras

i Internationella arbetsbyråns

arkiv och det andra översändas till

Förenta Nationernas generalsekreterare

för registrering jämlikt artikel

102 av Förenta Nationernas stadga.

Generaldirektören har att tillställa

envar av Internationella arbetsorganisationens

medlemmar bestyrkt avskrift

av texten.

Artikel 4

Två exemplar av denna akt skola

undertecknas av konferensens ordförande

och av Internationella arbetsbyråns

generaldirektör och skola där
-

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1963

al of the International Labour Office.

One of these copies shall be deposited

in the archives of the International

Labour Office and the other shall be

communicated to the SecretaryGeneral

of the United Nations for registration

in accordance with article

102 of the Charter of the United Nations.

The Director-General shall communicate

a certified copy of the Instrument

to each of the Members of

the International Labour Organisation.

Article 5

1. The formal ratifications or acceptances

of this Instrument of

Amendment shall be communicated

to the Director-General of the International

Labour Office, who shall

notify the Members of the Organisation

of the receipt thereof.

2. This Instrument of Amendment

will come into force in accordance

with the provisions of article 36 of

the Constitution of the Organisation.

3. On the coming into force of this

Instrument the Director-General of

the International Labour Office shall

so notify all the Members of the International

Labour Organisation and

the Secretary-General of the United

Nations.

med vara autentiska. Av dessa exemplar

skall det ena deponeras i Internationella

arbetsbyråns arkiv och det

andra översändas till Förenta Nationernas

generalsekreterare för registrering

jämlikt artikel 102 av Förenta

Nationernas stadga. Generaldirektören

har att tillställa envar av Internationella

arbetsorganisationens medlemmar

bestyrkt avskrift av akten.

Artikel 5

1. De formella ratifikationerna eller

godkännandena av denna akt skola

översändas till Internationella arbetsbyråns

generaldirektör, som har

att därom lämna meddelande till organisationens

medlemmar.

2. Denna akt skall träda i kraft

jämlikt bestämmelserna i artikel 36

av Internationella arbetsorganisationens

stadga.

3. Då denna akt trätt i kraft, har

Internationella arbetsbyråns generaldirektör

att därom underrätta envar

av Internationella arbetsorganisationens

medlemsstater och Förenta Nationernas

generalsekreterare.

The English and French versions of De engelska och franska texterna

the text of this Instrument of Amend- till denna akt skola äga lika vitsord,

ment are equally authoritative.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1963

Bilaga F

Resolutioner

I. Resolution angående Internationella arbetsorganisationens verksamhet

på arbetarutbildningens område.

II. Resolution angående utvidgning av Internationella arbetsorganisationens

verksamhet i fråga om social trygghet.

III. Resolution angående Internationella arbetsorganisationens verksamhet

till förmån för upphävande av de ogynnsamma följderna av kolonialism

såvitt avser arbetstagarnas arbetsvillkor och levnadsstandard.

IV. Resolution angående intensifiering av forskningen rörande arbetsmarknadsfrågor.

V. Resolution angående rätt och frihet för ledamöterna av Internationella

arbetsbyråns styrelse att utöva sina funktioner.

VI. Resolution angående medlemsstaternas deltagande i full utsträckning

i Internationella arbetsorganisationens verksamhet.

VII. Resolution angående småindustrien i utvecklingsländerna.

Vill. Resolution angående Förenta Nationernas årtionde för utvecklingsverksamhet.

IX. Resolution angående främjande av ett gott förhållande mellan arbetsmarknadens

parter, särskilt i utvecklingsländerna, samt samråd

med arbetsgivarnas och arbetstagarnas organisationer.

X. Resolution angående genomförandet av arbetskonferensens resolutioner.

XI. Resolution angående yrkesutbildning och teknisk undervisning.

XII. Resolution angående ratificering och tillämpning av konventionen

angående minimistandard för social trygghet, 1952.

XIII. Resolution angående uppförande på dagordningen för nästa allmänna

konferenssammanträde av frågan om förbud mot försäljning, uthyrning

och användning av maskinella anordningar, som icke är

försedda med tillfredsställande skydd.

XIV. Resolution angående uppförande på dagordningen för nästa allmänna

konferenssammanträde av frågan om uppsägning av anställningsavtal.

XV. Resolution angående antagande av budget för 45 :e budgetåret (1963)

och fördelning av utgifterna för samma budgetår på olika medlemsstater.

XVI. Resolution angående Internationella arbetsorganisationens bidrag till

arbetsbyråns tjänstepensionsfond avseende år 1963.

XVII. Resolution angående förordnande av ledamöter av Internationella

arbetsorganisationens administrativa domstol.

XVIII. Resolution angående förordnande av ledamöter av Internationella

arbetsbyråns personalpensionskommitté (Förenta Nationernas gemensamma

tjänstepensionsfond) samt av Internationella arbetsbyråns

tjänstepensionskassas styrelse.

XIX. Resolution angående justering av Förenade Arabrepublikens avgift

för åren 1961 och 1962 såsom följd av fastställelse av Syriska Arabrepublikens

avgift.

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 621283

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1963:89 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om vidgad rätt till statsbidrag till bamtandvård. a1 i texten
  2. 2LU 1963:9 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med anhållan om riksdagens yttrande angående vissa av Internationella arbetsorganisationens allmänna konferen s. 1 i texten