Med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 2i maj 1957 (nr 209) om skatt på sprit och vin, m. m
1963-03-08 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1963:90, Med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 2i maj 1957 (nr 209) om skatt på sprit och vin, m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1963
1
Nr 90
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
angående ändring i förordningen den 2i maj 1957
(nr 209) om skatt på sprit och vin, m. m.; given
Stockholms slott den 8 mars 1963.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga
härvid fogade förslag till
1) förordning angående ändring i förordningen den 24 maj 1957 (nr 209)
om skatt på sprit och vin;
2) förordning om ändring i rusdrycksförsäljningsförordningen den 26
maj 1954 (nr 521); samt
3) förordning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475).
GUSTAF ADOLF
G. E. Sträng
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås höjning av de sedan februari 1958 oförändrade
skatterna på spritdrycker och vin. Den nu förordade skattehöjningen på
spritdrycker medför en prisökning om ca 15 procent på de vanligare sorterna.
Detta anknyter till den allmänna prisutvecklingen sedan början av år
1958. Renat brännvin stiger i pris med drygt 3 kronor per helbutelj (från
21: 60 till ca 25 kr.).
Den tekniska utformningen av spritbeskattningen föreslås ändrad och
skatteskalan mera direkt anpassad till alkoholhalten hos dryckerna.
Skattehöjningarna på vin beräknas medföra en ökning av priset per helbutelj
med 1 å 2 kronor för starkviner och 50 öre å 1 krona för lättviner.
Detta motsvarar 10 å 15 procent resp. 5 å 15 procent.
I propositionen föreslås vidare att utskänkningsskatten avskaffas och den
särskilda prisregleringen i fråga om spritutskänkningen slopas. Även regleringen
av utskänkningspriset på starköl föreslås borttagen.
De föreslagna skattehöjningarna kan beräknas ge 60 miljoner kronor i
intäkter per år. Någon effekt på innevarande budgetår torde dock icke uppkomma.
Avskaffande av utskänkningsskatten medför ett inkomstbortfall för
statsverket om ca 17 miljoner kronor per år.
Skatteförslagen avses träda i kraft så snart av riksdagen beslutade författningsändringar
utkommit av trycket.
1 liihang till riksdagens protokoll 1063. 1 samt. Nr 00
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1963
Förslag
till
Förordning
angående ändring i förordningen den 24 maj 1957 (nr 209) om skatt på
sprit och vin
Härigenom förordnas dels att 1 § samt 2 § 1 och 3 mom. förordningen den
24 maj 1957 om skatt på sprit och vin1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt
nedan angives, dels att rubrikerna före 2 och 5 §§ samma förordning skola
utgå, dels ock att 5—24 § § nämnda förordning skola upphöra att gälla.
(Nuvarande lydelse)
1 §•
Till staten skall enligt bestämmelserna
i denna förordning erläggas omsättningsskatt
för sprit och vin samt
för spritdrycker därjämte utskänkningsskatt.
2 §•
1 mom. Omsättningsskatt upptages
vid detaljhandelsbolagets inköp
av sprit och vin och utgår, där ej annat
i 2 mom. stadgas,
a) för sprit dels med en grundavgift
av 11 kronor 60 öre för liter, om
spritens alkoholhalt överstiger 40 volymprocent,
10 kronor 40 öre för liter,
om alkoholhalten är lägst 35 volymprocent
och högst 40 volymprocent,
8 kronor 50 öre för liter, om alkoholhalten
är lägst 30 volymprocent
men understiger 35 volymprocent
samt 8 kronor, om alkoholhalten understiger
30 volymprocent, och dels
med en procentavgift motsvarande 50
procent av utminuteringspriset; samt
b) för vin, vars alkoholhalt överstiger
1A volymprocent (starkvin), dels
med en grundavgift av 2 kronor för
liter och dels med en procentavgift
motsvarande 37 procent av utminuteringspriset
samt för annat vin (lättvin)
med en procentavgift motsvarande
36 procent av utminuteringspriset.
(Föreslagen lydelse)
1 §•
Till staten skall enligt bestämmelserna
i denna förordning erläggas omsättningsskatt
för sprit och vin.
2 §•
1 mom. Skatten upptages vid detalj
handelsbolagets inköp av sprit
och vin och utgår, där ej annat i 2
mom. stadgas,
a) för sprit dels med en grundavgift
för liter motsvarande 30 öre för
varje hel volymprocent alkohol, dock
minst 9 kronor, dels med en procentavgift
motsvarande 50 procent av utminuteringspriset;
samt
b) för vin dels med en grundavgift,
såvitt avser vin med en alkoholhalt
överstigande 14 volymprocent
(starkvin), av 2 kronor 40 öre för liter
och, såvitt avser annat vin (lättvin),
av 24 öre för liter dels med en
procentavgift motsvarande 36 procent
av utminuteringspriset.
1 Senaste lydelse av 1 § samt 2 § 1 och 3 mom. se 1961:182.
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1963
3
(Nuvarande lydelse)
Utminuteringspriset utgöres--
— varornas utminutering.
3 mom. För teknisk sprit som av
annan än detaljhandelsbolaget inköpes
hos partihandelsbolaget eller som
införes till riket för att användas i
denaturerat skick för tillverkning av
varor hänförliga till tulltaxenummer
22.09 C, 33.04 A och 33.06 A eller ock
i odenaturerat skick skall omsättningsskatt
utgå med 2 kronor 70 öre
för liter. Sådan skatt skall dock icke
utgå för odenaturerad teknisk sprit,
som under särskild kontroll skall användas
för annat ändamål än tillverkning
av nyss angivna varor. Skatt
skall ej heller utgå för odenaturerad
teknisk sprit, som skall användas för
tillverkning av apoteksvaror eller är
avsedd att av apotek utlämnas mot
vederbörligt recept.
(Föreslagen lydelse)
Utminuteringspriset utgöres--
—- varornas utminutering.
3 mom. För teknisk sprit som av
annan än detalj handelsbolaget inköpes
hos partihandelsbolaget eller som
införes till riket för att användas i
denaturerat skick för tillverkning av
varor hänförliga till tulltaxenummer
22.09 C, 33.04 A och 33.06 A eller ock
i odenaturerat skick skall omsättningsskatt
utgå med 2 kronor 70 öre
för liter. Sådan skatt skall dock icke
utgå för odenaturerad teknisk sprit,
som
a) under särskild kontroll skall användas
för annat ändamål än tillverkning
av varor hänförliga till ovan angivna
tulltaxenummer;
b) skall användas för tillverkning
av läkemedel, för vilka läkemedelsförordningens
bestämmelser gälla, eller
för tillverkning av sådant medel
som avses i 1 § 3 mom. första stycket
låkemedelsförordningen; eller
c) är avsedd att av apotek utlämnas
mot vederbörligt recept.
Denna förordning träder i kraft, såvitt avser 2 § 3 mom. den 1 januari
1964 och i övrigt dagen efter den, då förordningen enligt därå meddelad uppgift
utkommit från trycket i Svensk författningssamling. De tidigare bestämmelserna
skola alltjämt äga tillämpning beträffande förhållanden, som
hänföra sig till tiden före ikraftträdandet.
llihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 90
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1963
Förslag
till
Förordning
om ändring i rusdrycksförsäljningsförordningen den 26 maj 1954 (nr 521)
Härigenom förordnas, att 41 och 41 a §§ samt 57 § 2 mom. rusdrycksförsäljningsförordningen
den 26 maj 19541 skola erhålla ändrad lydelse på sätt
nedan angives.
(Nuvarande lydelse)
41 §.
Beträffande överlåtelse---av
tal
upprättas.
År ej--— svenska flygplatser.
Vid överlåtelse skall bolaget, med
iakttagande av de föreskrifter kontrollstyrelsen
utfärdar, meddela bestämmelser
rörande prissättning på
utskänkta spritdrycker och starköl,
så ock rörande vad därmed äger samband.
41 a §.
Priset på utskänkta spritdrycker
skall motsvara utminuteringspriset
för varan jämte därå belöpande utskänknings
skatt.
1 samband med utskänkningsskattens
erläggande äger utskänkningsinnehavaren
av staten åtnjuta ersättning
för kostnader i samband med
utskänkningen. Härom meddelas särskilda
bestämmelser av Konungen.
57 §.
2 mom. Den som---före
skrifter
härom.
Rörelseidkare som nyss sagts skall
vidare på begäran hålla sina handelsböcker
med tillhörande verifikationer
tillgängliga för intendenten eller för
person som förordnats av denne.
(Föreslagen lydelse)
41 §.
Beträffande överlåtelse---av
tal
upprättas.
År ej---svenska flygplatser.
41 a §.
Priset på rusdrycker må vid utskänkning
icke sättas lägre än utminuteringspriset
för varan.
Rusdrycker skola vid utskänkning
åsättas sådana priser, att förtäring av
drycker med högre alkoholhalt icke
främ jas.
57 §.
2 mom. Den som---före
skrifter
härom.
Rörelseidkare som nyss sagts skall
vidare på begäran hålla sina handelsböcker
med tillhörande verifikationer
tillgängliga för intendenten eller för
person, som förordnats av denne,
ävensom lämna kontrollstyrelsen statistiska
uppgifter.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
1 Senaste lydelse av 41 § se 1957: 212; 41 a § tillagd genom samma författning.
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1963
5
Förslag
till
Förordning
om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475)
Härigenom förordnas, att tulltaxan den 12 september 1958 skall i angiven
del erhålla ändrad lydelse på sätt framgår av härvid fogad bilaga.
Denna förordning träder i kraft, såvitt avser spritdrycker och viner vilka
införas i den ordning som avses i 12 § 4 mom. h) rusdrycksförsäljningsförordningen,
den 1 oktober 1963, och i övrigt dagen efter den, då förordningen
enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Bilaga
Kap. 22. Drycker, alkohol och ättika
A n in. För spritdrycker eller viner, vilka införas i den ordning som avses
i 12 § 4 mom. c) rusdrycksförsäljningsförordningen, skall, där tullfrihet ej
åtnjutes, tull utgå med följande belopp, räknat för helbutelj om 75 centiliter:
-
Cognac ..........................................
Armagnac, brandy och eau-de-vie..................
Whisky........................................
Andra spritdrycker, ej hänförliga till tulltaxenr 22.08
Vin:
Musserande:
champagne .................................
annat ......................................
andra slag med en alkoholhalt:
överstigande 14 volymprocent................
icke överstigande 14 volymprocent............
40: —
36: —
32: —
28: —
14: ■—- 10: —
10: —
6: —
För spritdrycker eller viner, vilka införas i den ordning som avses i 12 §
4 mom. h) rusdrycksförsäljningsförordningen, skall, där tullfrihet ej åtnjutes,
tull utgå med av partihandelsbolaget för rusdrycker fastställt belopp,
motsvarande:
1) tull enligt vad i kap. 22 sägs;
2) omsättningsskatt enligt 2 § 1 mom. förordningen om skatt på sprit och
vin; samt
3) allmän varuskatt.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1963
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
8 mars 1963.
Närvarande:
Statsråden Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,
Skoglund, Edenman, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om beskattningen av
spritdrycker och vin, m. m., samt anför därvid följande.
Gällande ordning
Den särskilda beskattningen av spritdrycker och vin regleras genom förordningen
den 24 maj 1957 (nr 209) — senast ändrad genom förordning den
26 maj 1961 (nr 182) — om skatt på sprit och vin. Beskattningen består av
dels en speciell omsättningsskatt för såväl spritdrycker som vin och dels en
utskänkningsskatt för enbart spritdrycker. I huvudsak gäller följande.
Vad först beträffar omsättningsskatten uttages denna på spritdrycker
i form av dels en fast avgift (grundavgift) per liter, dels en procentavgift.
Den fasta avgiften är graderad med hänsyn till dryckernas alkoholhalt.
Den procentuella avgiften beräknas i förhållande till utminuteringspriset.
För spritdrycker med en allcoholhalt under 30 volymprocent (bl. a. punsch
och vissa likörer) är den fasta avgiften 8 kronor. Om alkoholhalten är lägst 30
men under 35 volymprocent (t. ex. brännvin special), är avgiften 8 kronor
50 öre, om alkoholhalten är lägst 35 och högst 40 volymprocent (t. ex. renat
brännvin, vodka, genever) 10 kronor 40 öre och om den överstiger 40 volymprocent
(flertalet typer av kryddat brännvin, gin, konjak, whisky m. m.) 11
kronor 60 öre. Procentavgiften utgör för alla spritsorter 50 procent av utminuteringspriset.
Också för starkvin, d. v. s. vin med en alkoholhalt av mer än 14 volymprocent,
uttages omsättningsskatten genom såväl fast avgift som procentavgift.
Den fasta avgiften är 2 kronor per liter, under det att procentavgiften
utgör 37 procent av utminuteringspriset.
Omsättningsskatt för lättvin uttas endast i form av procentavgift om 36
procent av utminuteringspriset.
Omsättningsskatten uppbäres i regel av Aktiebolaget Vin- & spritcentralen
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1963 7
vid försäljningen till Nya systemaktiebolaget och inbetalas till statsverket i
särskild ordning.
Utskän k ningss katten på spritdrycker erlägges av utskänkningsinnehavarna
med 25 procent av dryckernas utskänkningsvärde i samband
med ett särskilt deklarationsförfarande.
För spritutskänkningen gäller även i övrigt särskilda bestämmelser. Utskänkningspriset,
som närmare fastställes av kontrollstyrelsen, skall sålunda
motsvara dryckernas utminuteringspris med tillägg för utskänkningsskatt
(41 och 41 a §§ rusdrycksförsäljningsförordningen). Restauratörerna äger
för täckande av de kostnader, som är förenade med utskänkningen, endast
åtnjuta en av Kungl. Maj :t fastställd ersättning av staten. Om storleken av
denna ersättning har Kungl. Maj :t i enlighet med av riksdagen godkända
grunder utfärdat närmare bestämmelser (se kungörelse den 24 maj 1957, nr
216; senaste lydelse se SFS 1961: 609).
Kostnadsersättningen utgår i regel med 18 procent av dryckernas utskänkningsvärde.
När det gäller trafikutskänkning eller tillfällig utskänkning till
slutna sällskap, är ersättningen dock fastställd till 12 procent. Då fråga är
om annan utskänkning än trafikutskänkning eller tillfällig utskänkning av
nyssnämnda slag, gäller den särskilda begränsningen, att ersättning inte utgår
för den del av spritdrycksutskänkningen vars värde överstiger 35 procent
av det sammanlagda värdet av omsättningen av spritdrycker, mat, alkoholfria
drycker och Öl, liksom inte heller för den del av nämnda utskänkning
vars värde överstiger 70 procent av omsättningen av mat, alkoholfria drycker
och Öl. Ersättningen uppbäres i princip genom avräkning mot utskänkningsskatten.
De ekonomiska villkoren för utskänkningen av starköl är särskilt reglerade
endast såtillvida, att kontrollstyrelsen fastställer det högsta pris som
får uttas.
Priserna vid utskänkning av vin är inte föremål för någon särskild reglering.
Departementschefen
Skattehöjningen
Den speciella beskattningen av rusdryckerna fyller, som jag i olika sammanhang
framhållit, en viktig funktion i de nykterhetspolitiska strävandena
som ett värdefullt stöd åt de positiva åtgärderna på området. För att beskattningen
skall kunna fylla sin nykterhetspolitiska funktion är det givetvis
lämpligt att skattesatserna justeras tid efter annan, så att rusdryckspriserna
hålls i nivå med prisutvecklingen på andra varor. Skattesatserna har varit
oförändrade sedan februari 1958. De höjningar av priserna på rusdrycker,
som skett efter denna tid, har i huvudsak föranletts av den allmänna varuskatten
och har varit mindre än höjningen av den allmänna prisnivån. En
förskjutning har sålunda successivt inträtt i prisrelationen mellan rusdryc
-
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1963
ker och andra konsumtionsvaror. Jag anser tidpunkten nu vara inne för en
ny justering av skattesatserna och priserna på rusdrycksområdet. Då från
nykterhetssynpunkt någon anledning inte för närvarande synes föreligga att
skärpa beskattningen av starköl, begränsar jag dock mitt förslag till att avse
skatterna på spritdrycker och vin.
En lämplig riktpunkt för skattehöjningen synes vara att priset på renat
brännvin bör öka med drygt 3 kronor för helbutelj. En sådan prishöjning
skulle i runt tal motsvara 15 procent av det nuvarande utminuteringspriset
och anknyter till den allmänna prisutveckling, som ägt rum sedan början
av år 1958, då skattesatserna på rusdrycksområdet senast ändrades.
Den nu förordade skattehöjningen bör, såvitt angår spritdrycker och starkvin,
ske i form av en höjning av de fasta avgifterna. När det gäller lättviner
— för vilka omsättningsskatten uttages i form av en procentuell avgift —- bör höjningen av samma skäl ske genom att en fast avgift införs också här.
Vad beträffar den fasta avgiften på spritdrycker, synes i detta sammanhang
en viss jämkning lämpligen böra vidtagas i sättet för avgifternas beräknande,
så att beskattningen på ett smidigare sätt än nu ansluter sig till dryckernas
alkoholhalt.
I enlighet med det anförda förordar jag, att den fasta avgiften på spritdrycker,
som nu är differentierad på fyra olika grupper, utformas efter en
glidande skala, direkt anknytande till alkoholhalten hos dryckerna. Med
riktpunkten att åvägabringa en prishöjning av ca 15 procent på brännvin
synes den fasta avgiften på spritdryckerna lämpligen böra bestämmas till
30 öre per volymprocent alkohol. Då omläggningen inte bör leda till prissänkning
för några slag av spritdrycker erfordras viss minimiavgift, förslagsvis
9 kronor per liter.
Den nu föreslagna nya fasta avgiften medför — med beaktande av att vissa
smärre justeringar av partipriser och handelsmarginaler sedvanligen sker i
samband med skatteändringar — följande ungefärliga prishöjningar: För
spritdryckex-, som innehåller mindre än 30 volymprocent alkohol, ökar priset
med ca 2 kronor per helbutelj. Drycker med en alkoholhalt av 30—40 procent
får prishöjningar upp till ca 3 å 3: 50 kronor. Renat brännvin (40 procent),
som nu har ett utminuteringspris av 21: 60 kronor per helbutelj, torde
sålunda komma att öka i pris till ca 25 kronor. För starkare drycker,
slutligen, kommer priserna att stiga med olika belopp, större ju högre alkoholhalten
är. Vid en alkoholhalt av 45 procent — flertalet typer av kryddat
brännvin samt gin ligger kring denna alkoholhalt — blir prishöjningen ca 4
kronor per helbutelj.
Vad härefter angår vinerna synes en lämplig avvägning av skattehöjningen
vara att priserna på typvarorna ökar med ca 50 öre å 1 krona för lättviner
och ca 1 å 2 kronor för starkviner, allt per helbutelj. Som jag tidigare
nämnt skulle skattehöjningen i fråga om de alkoholsvagare spritdryckerna
leda till prishöjningar om ca 2 kronor.
Den nu tilltänkta prishöjningen på vinerna — däri inräknade erforderliga
Kungi. Maj:ts proposition nr 90 år 1963
9
justeringar av partipriser och marginaler — erhålles om den fasta avgiften
på starkvin höjes från 2 kronor till 2: 40 kronor och den nya fasta avgiften
på lättvin sättes till 24 öre per liter. Då det är praktiskt att en och samma
procentavgift gäller för alla viner, liksom fallet är i fråga om samtliga spritdrycker
inbördes, bör procentavgiften för starkvin lämpligen ändras till samma
som för lättvin, 36 procent. Jag förordar att beskattningen av vinerna
utformas i enlighet med vad jag nu sagt.
De nyss angivna beloppsmässiga höjningarna av vinpriserna innebär på
typvarorna en prisökning av ca 10 å 15 procent i fråga om starkvin och 5
å 15 procent i fråga om lättvin.
I samband med tidigare skattehöjningar har en särskild skatt uttagits på
de lager, som vid de nya skattesatsernas ikraftträdande funnits hos systembolaget
och hos restauratörerna. Med hänsyn till nu rådande speciella förhållanden
synes en lagerbeskattning — med det betydande administrativa
besvär och de förhållandevis stora kostnader en sådan åtgärd medför —
icke påkallad. Jag förordar sålunda, att någon lagerskatt inte uttages vid
detta tillfälle.
I sammanhanget bör erforderliga ändringar göras i tulltaxans bestämmelser
om schablontull för spritdrycker och vin, som införes av resande.
Den nu förordade skattehöjningen på spritdrycker kan beräknas ge statsverket
en ökad inkomst med omkring 60 miljoner kronor per år. Övriga höjningar
torde däremot inte nämnvärt påverka intäkterna. Inkomstökningen i
fråga om spritdryckerna torde inte göra sig gällande innevarande budgetår.
Utskänkningsskattens avskaffande m. m.
I nära samband med den nu behandlade omsättningsbeskattningen av rusdryckerna
och prissättningen på utminuteringsområdet står givetvis den särskilda
utskänkningsskatten på spritdrycker och regleringen av de ekonomiska
villkoren för spritutskänkningen i övrigt. Jag har därför funnit anledning
att i detta sammanhang ta upp också de ekonomiska villkoren
för spritutskänkningen till behandling.
Den nuvarande regleringen på området är, som framgått av det tidigare
anförda, detaljerad och ingående. Sammanfattningsvis innebär den, att
restauratörerna inte får tillgodogöra sig någon vinst i egentlig mening på
spritutskänkningen. I stället erhåller de av staten en särskild ersättning i
princip motsvarande de kostnader som sammanhänger med denna utskänkning.
Ersättningens storlek fastställes av Kungl. Maj:t i enlighet med vissa
av riksdagen godkända grunder och justeras från tid till annan med hänsyn
till kostnadsutvecklingen inom restaurangnäringen. Tilläggas må att speciella
begränsningar i ersättningens storlek inträder om spritomsättningen överstiger
en i förhållande till försäljningen av andra varor hög nivå. Statsverkets
kostnader för utskänkningsersättningen täcks via de medel utskänkningsskatten
på spritdrycker inbringar.
Införandet av den nuvarande ordningen innebar i och för sig en bety
-
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1963
dande omläggning av den ekonomiska regleringen på utskänkningsområdet.
Sålunda inskränktes den till att i stort sett omfatta endast utskänkningen
av spritdrycker, samtidigt som avsevärda förenklingar i regleringens
utformning genomfördes. Inte minst viktigt var att man frångick den tidigare
principen att restauratörernas inkomster av spritutskänkningen efter
hand skulle helt avvecklas.
Otvivelaktigt uppnådde man genom de sålunda genomförda reformerna
betydande fördelar. Det har emellertid visat sig att vissa av de olägenheter,
som inte heller med den nya utformningen av bestämmelserna helt kunde
undvikas, med tiden kommit att bli mer framträdande. Inte minst gäller
detta i fråga om prissättningen på olika slag av drycker. Sålunda har prisrelationen
mellan spritdrycker och viner i betydande mån förändrats till
nackdel för vinerna genom att dessa, för vilka prissättningen varit fri, fått
bära en större del av kostnadsstegringarna. Detta förhållande har utan tvivel
i sin tur varit en starkt bidragande orsak till den konsumtionsförskjutning
mot starkare drycker, som trots utskänkningsskatten på spritdrycker
efterhand inträtt på utskänkningsområdet. En lösning av detta problem
torde inte kunna nås, med mindre pris- och vinstregleringen antingen
utsträckes till att omfatta även andra drycker än spritdrycker eller
helt slopas.
Vidare har, trots att man i olika avseenden sökt göra ersättningsreglerna
så enkla som möjligt, betydande svårigheter visat sig föreligga att anpassa
ersättningen efter de fortlöpande förskjutningarna i kostnadsläget. Härtill
kommer de problem, som varit och är förbundna med de strukturförändringar
vilka i ökad takt ägt rum inom restaurangnäringen. Dessa strukturförändringar
har för övrigt visat sig få en sådan omfattning, att det numera
synes vara tvivelaktigt om de speciella kostnadsundersökningar, som det
nuvarande ersättningssystemet bygger på, fortfarande utgör en tillförlitlig
grundval för detta. En fortsatt reglering kräver utan tvivel, att nya ingående
kostnadsundersökningar genomförs och efter hand upprepas med inte alltför
långa tidsintervaller. Att stora svårigheter och kostnader är förbundna
härmed är uppenbart.
Av det sagda framgår, att den nuvarande regleringen — som för övrigt,
trots att dess tillkomst i och för sig innebar en betydande förenkling, kräver
en omfattande redovisnings- och kontrollapparat — knappast längre kan fullföljas
utan att byggas ut väsentligt i olika hänseenden. Det står fullt klart,
att detta skulle göra systemet än mer komplicerat.
I detta läge uppställer sig frågan, om ett sålunda utbyggt system verkligen
innebär så stora nykterhetspolitiska fördelar att de därmed oundvikligen förbundna
nackdelarna uppvägs. För egen del har jag därför ansett mig böra
överväga, om inte nu — med de erfarenheter av en friare utskänkning som föreligger
— den speciella regleringen av de ekonomiska villkoren för utskänkningen
kan undvaras utan att de nykterhetspolitiska intressena, som självfallet
måste vara utslagsgivande, åsidosättes. Härvid har jag kommit till
den uppfattningen, att de nykterhetspolitiska kraven — främst att ut
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1963
11
skänkningen bedrivs utan att nykterhet och ordning äventyras — numera
kan väl tillgodoses även utan den ekonomiska regleringen, önskemålet om
en sådan prissättning på olika drycker, att en övergång från starkare till
svagare drycker främjas, torde kunna lättare förverkligas, om en friare
prissättning blir tillåten.
I anslutning till ett genomförande härav bör i rusdrycksförsäljningsförordningen
(41 a §) införas ett särskilt stadgande om skyldighet för restauratörerna
att utforma sin prissättning så, att förtäring av drycker med högre
alkoholhalt inte främjas. Underlåtenhet att uppfylla detta krav kan i vanlig
ordning föranleda ingripande, i första hand föreställningar, från tillsynsmyndigheternas
sida. Vidare bör i samma paragraf intagas en föreskrift om att
utskänkningspriset inte får understiga utminuteringspriset för samma vara.
Särskilt under inledningsskedet synes det kunna vara av värde om samråd
rörande grunderna för prissättningen kommer till stånd mellan kontrollstyrelsen
och restauratörerna.
I enlighet med vad nu anförts förordar jag, att den särskilda regleringen
av spritutskänkningens ekonomiska villkor slopas och att utskänkningsskatten
avskaffas. Samtidigt härmed bör även regleringen av utskänkningspriset
för starköl slopas. Det torde få förutsättas, att även rabattgivningen
och andra villkor för restauratörernas inköp från Nya systemaktiebolaget
omprövas i konsekvens med de nu framlagda förslagen.
Liksom hittills bör det åligga kontrollstyrelsen att kontinuerligt följa utvecklingen
på utskänkningsområdet. För att kunna fullgöra denna uppgift
bör kontrollstyrelsen fortfarande ha möjlighet att infordra sådana uppgifter
om restaurangernas omsättning m. m., som fordras för en bedömning av
utvecklingen. Då det hittillsvarande underlaget härför försvinner genom
upphävandet av bestämmelserna om utskänkningsskatten, bör en motsvarande
regel införas i 57 § 2 mom. rusdrycksförsäljningsförordningen.
Ett avskaffande av utskänkningsskatten föranleder ett inkomstbortfall
för statsverket om netto ca 17 miljoner kronor per år. Till frågan om de
ändringar i medelsbehoven och i kontrollstyrelsens organisation, som de nu
framlagda förslagen föranleder, torde jag få återkomma senast i samband
med an slagsäskandena för budgetåret 1964/65.
Departementschefens hemställan
I enlighet med det anförda har inom finansdepartementet upprättats förslag
till
1) förordning angående ändring i förordningen den 24 maj 1957 (nr 209)
om skatt på sprit och vin;
2) förordning om ändring i rusdrgcksförsäljningsförordningen den 26
maj 1954 (nr 521); samt
3) förordning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475).
Härvid har till förfallningsförslagen 1) och 3) överförts de ändringar i
berörda författningar, varom jag anmälde förslag den 25 januari 1963 i sam
-
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1963
band med remiss till lagrådet av vissa andra författningsförslag på det nykterhetspolitiska
området (se prop. 1963: 82), i den mån dessa ändringar med
hänsyn till de nu framlagda förslagen alltjämt har aktualitet.
Föredragande departementschefen hemställer härefter, att Kungl. Maj :t
måtte genom proposition föreslå riksdagen att antaga de sålunda redovisade
författningsförslagen.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
Lars Wettergren
Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 630389
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- BevU 1963:33 Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående upphävande i viss del av den vid förordningen den 25 maj 19M s. 2 i texten
- BevU 1963:30 Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 24 maj 1957 s. 1 i texten
Rättsfall (1)
1 koppling.
- RÅ 1993 ref. 70 ur registret