Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 2i maj 1957 (nr 209) om skatt på sprit och vin, m. m

1963-03-08 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1963:90, Med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 2i maj 1957 (nr 209) om skatt på sprit och vin, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1963

1

Nr 90

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

angående ändring i förordningen den 2i maj 1957

(nr 209) om skatt på sprit och vin, m. m.; given

Stockholms slott den 8 mars 1963.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till

1) förordning angående ändring i förordningen den 24 maj 1957 (nr 209)

om skatt på sprit och vin;

2) förordning om ändring i rusdrycksförsäljningsförordningen den 26

maj 1954 (nr 521); samt

3) förordning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475).

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås höjning av de sedan februari 1958 oförändrade

skatterna på spritdrycker och vin. Den nu förordade skattehöjningen på

spritdrycker medför en prisökning om ca 15 procent på de vanligare sorterna.

Detta anknyter till den allmänna prisutvecklingen sedan början av år

1958. Renat brännvin stiger i pris med drygt 3 kronor per helbutelj (från

21: 60 till ca 25 kr.).

Den tekniska utformningen av spritbeskattningen föreslås ändrad och

skatteskalan mera direkt anpassad till alkoholhalten hos dryckerna.

Skattehöjningarna på vin beräknas medföra en ökning av priset per helbutelj

med 1 å 2 kronor för starkviner och 50 öre å 1 krona för lättviner.

Detta motsvarar 10 å 15 procent resp. 5 å 15 procent.

I propositionen föreslås vidare att utskänkningsskatten avskaffas och den

särskilda prisregleringen i fråga om spritutskänkningen slopas. Även regleringen

av utskänkningspriset på starköl föreslås borttagen.

De föreslagna skattehöjningarna kan beräknas ge 60 miljoner kronor i

intäkter per år. Någon effekt på innevarande budgetår torde dock icke uppkomma.

Avskaffande av utskänkningsskatten medför ett inkomstbortfall för

statsverket om ca 17 miljoner kronor per år.

Skatteförslagen avses träda i kraft så snart av riksdagen beslutade författningsändringar

utkommit av trycket.

1 liihang till riksdagens protokoll 1063. 1 samt. Nr 00

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1963

Förslag

till

Förordning

angående ändring i förordningen den 24 maj 1957 (nr 209) om skatt på

sprit och vin

Härigenom förordnas dels att 1 § samt 2 § 1 och 3 mom. förordningen den

24 maj 1957 om skatt på sprit och vin1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan angives, dels att rubrikerna före 2 och 5 §§ samma förordning skola

utgå, dels ock att 5—24 § § nämnda förordning skola upphöra att gälla.

(Nuvarande lydelse)

1 §•

Till staten skall enligt bestämmelserna

i denna förordning erläggas omsättningsskatt

för sprit och vin samt

för spritdrycker därjämte utskänkningsskatt.

2 §•

1 mom. Omsättningsskatt upptages

vid detaljhandelsbolagets inköp

av sprit och vin och utgår, där ej annat

i 2 mom. stadgas,

a) för sprit dels med en grundavgift

av 11 kronor 60 öre för liter, om

spritens alkoholhalt överstiger 40 volymprocent,

10 kronor 40 öre för liter,

om alkoholhalten är lägst 35 volymprocent

och högst 40 volymprocent,

8 kronor 50 öre för liter, om alkoholhalten

är lägst 30 volymprocent

men understiger 35 volymprocent

samt 8 kronor, om alkoholhalten understiger

30 volymprocent, och dels

med en procentavgift motsvarande 50

procent av utminuteringspriset; samt

b) för vin, vars alkoholhalt överstiger

1A volymprocent (starkvin), dels

med en grundavgift av 2 kronor för

liter och dels med en procentavgift

motsvarande 37 procent av utminuteringspriset

samt för annat vin (lättvin)

med en procentavgift motsvarande

36 procent av utminuteringspriset.

(Föreslagen lydelse)

1 §•

Till staten skall enligt bestämmelserna

i denna förordning erläggas omsättningsskatt

för sprit och vin.

2 §•

1 mom. Skatten upptages vid detalj

handelsbolagets inköp av sprit

och vin och utgår, där ej annat i 2

mom. stadgas,

a) för sprit dels med en grundavgift

för liter motsvarande 30 öre för

varje hel volymprocent alkohol, dock

minst 9 kronor, dels med en procentavgift

motsvarande 50 procent av utminuteringspriset;

samt

b) för vin dels med en grundavgift,

såvitt avser vin med en alkoholhalt

överstigande 14 volymprocent

(starkvin), av 2 kronor 40 öre för liter

och, såvitt avser annat vin (lättvin),

av 24 öre för liter dels med en

procentavgift motsvarande 36 procent

av utminuteringspriset.

1 Senaste lydelse av 1 § samt 2 § 1 och 3 mom. se 1961:182.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1963

3

(Nuvarande lydelse)

Utminuteringspriset utgöres--

— varornas utminutering.

3 mom. För teknisk sprit som av

annan än detaljhandelsbolaget inköpes

hos partihandelsbolaget eller som

införes till riket för att användas i

denaturerat skick för tillverkning av

varor hänförliga till tulltaxenummer

22.09 C, 33.04 A och 33.06 A eller ock

i odenaturerat skick skall omsättningsskatt

utgå med 2 kronor 70 öre

för liter. Sådan skatt skall dock icke

utgå för odenaturerad teknisk sprit,

som under särskild kontroll skall användas

för annat ändamål än tillverkning

av nyss angivna varor. Skatt

skall ej heller utgå för odenaturerad

teknisk sprit, som skall användas för

tillverkning av apoteksvaror eller är

avsedd att av apotek utlämnas mot

vederbörligt recept.

(Föreslagen lydelse)

Utminuteringspriset utgöres--

—- varornas utminutering.

3 mom. För teknisk sprit som av

annan än detalj handelsbolaget inköpes

hos partihandelsbolaget eller som

införes till riket för att användas i

denaturerat skick för tillverkning av

varor hänförliga till tulltaxenummer

22.09 C, 33.04 A och 33.06 A eller ock

i odenaturerat skick skall omsättningsskatt

utgå med 2 kronor 70 öre

för liter. Sådan skatt skall dock icke

utgå för odenaturerad teknisk sprit,

som

a) under särskild kontroll skall användas

för annat ändamål än tillverkning

av varor hänförliga till ovan angivna

tulltaxenummer;

b) skall användas för tillverkning

av läkemedel, för vilka läkemedelsförordningens

bestämmelser gälla, eller

för tillverkning av sådant medel

som avses i 1 § 3 mom. första stycket

låkemedelsförordningen; eller

c) är avsedd att av apotek utlämnas

mot vederbörligt recept.

Denna förordning träder i kraft, såvitt avser 2 § 3 mom. den 1 januari

1964 och i övrigt dagen efter den, då förordningen enligt därå meddelad uppgift

utkommit från trycket i Svensk författningssamling. De tidigare bestämmelserna

skola alltjämt äga tillämpning beträffande förhållanden, som

hänföra sig till tiden före ikraftträdandet.

llihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 90

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1963

Förslag

till

Förordning

om ändring i rusdrycksförsäljningsförordningen den 26 maj 1954 (nr 521)

Härigenom förordnas, att 41 och 41 a §§ samt 57 § 2 mom. rusdrycksförsäljningsförordningen

den 26 maj 19541 skola erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

41 §.

Beträffande överlåtelse---av
tal

upprättas.

År ej--— svenska flygplatser.

Vid överlåtelse skall bolaget, med

iakttagande av de föreskrifter kontrollstyrelsen

utfärdar, meddela bestämmelser

rörande prissättning på

utskänkta spritdrycker och starköl,

så ock rörande vad därmed äger samband.

41 a §.

Priset på utskänkta spritdrycker

skall motsvara utminuteringspriset

för varan jämte därå belöpande utskänknings

skatt.

1 samband med utskänkningsskattens

erläggande äger utskänkningsinnehavaren

av staten åtnjuta ersättning

för kostnader i samband med

utskänkningen. Härom meddelas särskilda

bestämmelser av Konungen.

57 §.

2 mom. Den som---före
skrifter

härom.

Rörelseidkare som nyss sagts skall

vidare på begäran hålla sina handelsböcker

med tillhörande verifikationer

tillgängliga för intendenten eller för

person som förordnats av denne.

(Föreslagen lydelse)

41 §.

Beträffande överlåtelse---av
tal

upprättas.

År ej---svenska flygplatser.

41 a §.

Priset på rusdrycker må vid utskänkning

icke sättas lägre än utminuteringspriset

för varan.

Rusdrycker skola vid utskänkning

åsättas sådana priser, att förtäring av

drycker med högre alkoholhalt icke

främ jas.

57 §.

2 mom. Den som---före
skrifter

härom.

Rörelseidkare som nyss sagts skall

vidare på begäran hålla sina handelsböcker

med tillhörande verifikationer

tillgängliga för intendenten eller för

person, som förordnats av denne,

ävensom lämna kontrollstyrelsen statistiska

uppgifter.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

1 Senaste lydelse av 41 § se 1957: 212; 41 a § tillagd genom samma författning.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1963

5

Förslag

till

Förordning

om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475)

Härigenom förordnas, att tulltaxan den 12 september 1958 skall i angiven

del erhålla ändrad lydelse på sätt framgår av härvid fogad bilaga.

Denna förordning träder i kraft, såvitt avser spritdrycker och viner vilka

införas i den ordning som avses i 12 § 4 mom. h) rusdrycksförsäljningsförordningen,

den 1 oktober 1963, och i övrigt dagen efter den, då förordningen

enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Bilaga

Kap. 22. Drycker, alkohol och ättika

A n in. För spritdrycker eller viner, vilka införas i den ordning som avses

i 12 § 4 mom. c) rusdrycksförsäljningsförordningen, skall, där tullfrihet ej

åtnjutes, tull utgå med följande belopp, räknat för helbutelj om 75 centiliter:
-

Cognac ..........................................

Armagnac, brandy och eau-de-vie..................

Whisky........................................

Andra spritdrycker, ej hänförliga till tulltaxenr 22.08

Vin:

Musserande:

champagne .................................

annat ......................................

andra slag med en alkoholhalt:

överstigande 14 volymprocent................

icke överstigande 14 volymprocent............

40: —

36: —

32: —

28: —

14: ■—- 10: —

10: —

6: —

För spritdrycker eller viner, vilka införas i den ordning som avses i 12 §

4 mom. h) rusdrycksförsäljningsförordningen, skall, där tullfrihet ej åtnjutes,

tull utgå med av partihandelsbolaget för rusdrycker fastställt belopp,

motsvarande:

1) tull enligt vad i kap. 22 sägs;

2) omsättningsskatt enligt 2 § 1 mom. förordningen om skatt på sprit och

vin; samt

3) allmän varuskatt.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1963

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

8 mars 1963.

Närvarande:

Statsråden Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,

Skoglund, Edenman, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om beskattningen av

spritdrycker och vin, m. m., samt anför därvid följande.

Gällande ordning

Den särskilda beskattningen av spritdrycker och vin regleras genom förordningen

den 24 maj 1957 (nr 209) — senast ändrad genom förordning den

26 maj 1961 (nr 182) — om skatt på sprit och vin. Beskattningen består av

dels en speciell omsättningsskatt för såväl spritdrycker som vin och dels en

utskänkningsskatt för enbart spritdrycker. I huvudsak gäller följande.

Vad först beträffar omsättningsskatten uttages denna på spritdrycker

i form av dels en fast avgift (grundavgift) per liter, dels en procentavgift.

Den fasta avgiften är graderad med hänsyn till dryckernas alkoholhalt.

Den procentuella avgiften beräknas i förhållande till utminuteringspriset.

För spritdrycker med en allcoholhalt under 30 volymprocent (bl. a. punsch

och vissa likörer) är den fasta avgiften 8 kronor. Om alkoholhalten är lägst 30

men under 35 volymprocent (t. ex. brännvin special), är avgiften 8 kronor

50 öre, om alkoholhalten är lägst 35 och högst 40 volymprocent (t. ex. renat

brännvin, vodka, genever) 10 kronor 40 öre och om den överstiger 40 volymprocent

(flertalet typer av kryddat brännvin, gin, konjak, whisky m. m.) 11

kronor 60 öre. Procentavgiften utgör för alla spritsorter 50 procent av utminuteringspriset.

Också för starkvin, d. v. s. vin med en alkoholhalt av mer än 14 volymprocent,

uttages omsättningsskatten genom såväl fast avgift som procentavgift.

Den fasta avgiften är 2 kronor per liter, under det att procentavgiften

utgör 37 procent av utminuteringspriset.

Omsättningsskatt för lättvin uttas endast i form av procentavgift om 36

procent av utminuteringspriset.

Omsättningsskatten uppbäres i regel av Aktiebolaget Vin- & spritcentralen

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1963 7

vid försäljningen till Nya systemaktiebolaget och inbetalas till statsverket i

särskild ordning.

Utskän k ningss katten på spritdrycker erlägges av utskänkningsinnehavarna

med 25 procent av dryckernas utskänkningsvärde i samband

med ett särskilt deklarationsförfarande.

För spritutskänkningen gäller även i övrigt särskilda bestämmelser. Utskänkningspriset,

som närmare fastställes av kontrollstyrelsen, skall sålunda

motsvara dryckernas utminuteringspris med tillägg för utskänkningsskatt

(41 och 41 a §§ rusdrycksförsäljningsförordningen). Restauratörerna äger

för täckande av de kostnader, som är förenade med utskänkningen, endast

åtnjuta en av Kungl. Maj :t fastställd ersättning av staten. Om storleken av

denna ersättning har Kungl. Maj :t i enlighet med av riksdagen godkända

grunder utfärdat närmare bestämmelser (se kungörelse den 24 maj 1957, nr

216; senaste lydelse se SFS 1961: 609).

Kostnadsersättningen utgår i regel med 18 procent av dryckernas utskänkningsvärde.

När det gäller trafikutskänkning eller tillfällig utskänkning till

slutna sällskap, är ersättningen dock fastställd till 12 procent. Då fråga är

om annan utskänkning än trafikutskänkning eller tillfällig utskänkning av

nyssnämnda slag, gäller den särskilda begränsningen, att ersättning inte utgår

för den del av spritdrycksutskänkningen vars värde överstiger 35 procent

av det sammanlagda värdet av omsättningen av spritdrycker, mat, alkoholfria

drycker och Öl, liksom inte heller för den del av nämnda utskänkning

vars värde överstiger 70 procent av omsättningen av mat, alkoholfria drycker

och Öl. Ersättningen uppbäres i princip genom avräkning mot utskänkningsskatten.

De ekonomiska villkoren för utskänkningen av starköl är särskilt reglerade

endast såtillvida, att kontrollstyrelsen fastställer det högsta pris som

får uttas.

Priserna vid utskänkning av vin är inte föremål för någon särskild reglering.

Departementschefen

Skattehöjningen

Den speciella beskattningen av rusdryckerna fyller, som jag i olika sammanhang

framhållit, en viktig funktion i de nykterhetspolitiska strävandena

som ett värdefullt stöd åt de positiva åtgärderna på området. För att beskattningen

skall kunna fylla sin nykterhetspolitiska funktion är det givetvis

lämpligt att skattesatserna justeras tid efter annan, så att rusdryckspriserna

hålls i nivå med prisutvecklingen på andra varor. Skattesatserna har varit

oförändrade sedan februari 1958. De höjningar av priserna på rusdrycker,

som skett efter denna tid, har i huvudsak föranletts av den allmänna varuskatten

och har varit mindre än höjningen av den allmänna prisnivån. En

förskjutning har sålunda successivt inträtt i prisrelationen mellan rusdryc
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1963

ker och andra konsumtionsvaror. Jag anser tidpunkten nu vara inne för en

ny justering av skattesatserna och priserna på rusdrycksområdet. Då från

nykterhetssynpunkt någon anledning inte för närvarande synes föreligga att

skärpa beskattningen av starköl, begränsar jag dock mitt förslag till att avse

skatterna på spritdrycker och vin.

En lämplig riktpunkt för skattehöjningen synes vara att priset på renat

brännvin bör öka med drygt 3 kronor för helbutelj. En sådan prishöjning

skulle i runt tal motsvara 15 procent av det nuvarande utminuteringspriset

och anknyter till den allmänna prisutveckling, som ägt rum sedan början

av år 1958, då skattesatserna på rusdrycksområdet senast ändrades.

Den nu förordade skattehöjningen bör, såvitt angår spritdrycker och starkvin,

ske i form av en höjning av de fasta avgifterna. När det gäller lättviner

— för vilka omsättningsskatten uttages i form av en procentuell avgift —- bör höjningen av samma skäl ske genom att en fast avgift införs också här.

Vad beträffar den fasta avgiften på spritdrycker, synes i detta sammanhang

en viss jämkning lämpligen böra vidtagas i sättet för avgifternas beräknande,

så att beskattningen på ett smidigare sätt än nu ansluter sig till dryckernas

alkoholhalt.

I enlighet med det anförda förordar jag, att den fasta avgiften på spritdrycker,

som nu är differentierad på fyra olika grupper, utformas efter en

glidande skala, direkt anknytande till alkoholhalten hos dryckerna. Med

riktpunkten att åvägabringa en prishöjning av ca 15 procent på brännvin

synes den fasta avgiften på spritdryckerna lämpligen böra bestämmas till

30 öre per volymprocent alkohol. Då omläggningen inte bör leda till prissänkning

för några slag av spritdrycker erfordras viss minimiavgift, förslagsvis

9 kronor per liter.

Den nu föreslagna nya fasta avgiften medför — med beaktande av att vissa

smärre justeringar av partipriser och handelsmarginaler sedvanligen sker i

samband med skatteändringar — följande ungefärliga prishöjningar: För

spritdryckex-, som innehåller mindre än 30 volymprocent alkohol, ökar priset

med ca 2 kronor per helbutelj. Drycker med en alkoholhalt av 30—40 procent

får prishöjningar upp till ca 3 å 3: 50 kronor. Renat brännvin (40 procent),

som nu har ett utminuteringspris av 21: 60 kronor per helbutelj, torde

sålunda komma att öka i pris till ca 25 kronor. För starkare drycker,

slutligen, kommer priserna att stiga med olika belopp, större ju högre alkoholhalten

är. Vid en alkoholhalt av 45 procent — flertalet typer av kryddat

brännvin samt gin ligger kring denna alkoholhalt — blir prishöjningen ca 4

kronor per helbutelj.

Vad härefter angår vinerna synes en lämplig avvägning av skattehöjningen

vara att priserna på typvarorna ökar med ca 50 öre å 1 krona för lättviner

och ca 1 å 2 kronor för starkviner, allt per helbutelj. Som jag tidigare

nämnt skulle skattehöjningen i fråga om de alkoholsvagare spritdryckerna

leda till prishöjningar om ca 2 kronor.

Den nu tilltänkta prishöjningen på vinerna — däri inräknade erforderliga

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 90 år 1963

9

justeringar av partipriser och marginaler — erhålles om den fasta avgiften

på starkvin höjes från 2 kronor till 2: 40 kronor och den nya fasta avgiften

på lättvin sättes till 24 öre per liter. Då det är praktiskt att en och samma

procentavgift gäller för alla viner, liksom fallet är i fråga om samtliga spritdrycker

inbördes, bör procentavgiften för starkvin lämpligen ändras till samma

som för lättvin, 36 procent. Jag förordar att beskattningen av vinerna

utformas i enlighet med vad jag nu sagt.

De nyss angivna beloppsmässiga höjningarna av vinpriserna innebär på

typvarorna en prisökning av ca 10 å 15 procent i fråga om starkvin och 5

å 15 procent i fråga om lättvin.

I samband med tidigare skattehöjningar har en särskild skatt uttagits på

de lager, som vid de nya skattesatsernas ikraftträdande funnits hos systembolaget

och hos restauratörerna. Med hänsyn till nu rådande speciella förhållanden

synes en lagerbeskattning — med det betydande administrativa

besvär och de förhållandevis stora kostnader en sådan åtgärd medför —

icke påkallad. Jag förordar sålunda, att någon lagerskatt inte uttages vid

detta tillfälle.

I sammanhanget bör erforderliga ändringar göras i tulltaxans bestämmelser

om schablontull för spritdrycker och vin, som införes av resande.

Den nu förordade skattehöjningen på spritdrycker kan beräknas ge statsverket

en ökad inkomst med omkring 60 miljoner kronor per år. Övriga höjningar

torde däremot inte nämnvärt påverka intäkterna. Inkomstökningen i

fråga om spritdryckerna torde inte göra sig gällande innevarande budgetår.

Utskänkningsskattens avskaffande m. m.

I nära samband med den nu behandlade omsättningsbeskattningen av rusdryckerna

och prissättningen på utminuteringsområdet står givetvis den särskilda

utskänkningsskatten på spritdrycker och regleringen av de ekonomiska

villkoren för spritutskänkningen i övrigt. Jag har därför funnit anledning

att i detta sammanhang ta upp också de ekonomiska villkoren

för spritutskänkningen till behandling.

Den nuvarande regleringen på området är, som framgått av det tidigare

anförda, detaljerad och ingående. Sammanfattningsvis innebär den, att

restauratörerna inte får tillgodogöra sig någon vinst i egentlig mening på

spritutskänkningen. I stället erhåller de av staten en särskild ersättning i

princip motsvarande de kostnader som sammanhänger med denna utskänkning.

Ersättningens storlek fastställes av Kungl. Maj:t i enlighet med vissa

av riksdagen godkända grunder och justeras från tid till annan med hänsyn

till kostnadsutvecklingen inom restaurangnäringen. Tilläggas må att speciella

begränsningar i ersättningens storlek inträder om spritomsättningen överstiger

en i förhållande till försäljningen av andra varor hög nivå. Statsverkets

kostnader för utskänkningsersättningen täcks via de medel utskänkningsskatten

på spritdrycker inbringar.

Införandet av den nuvarande ordningen innebar i och för sig en bety
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1963

dande omläggning av den ekonomiska regleringen på utskänkningsområdet.

Sålunda inskränktes den till att i stort sett omfatta endast utskänkningen

av spritdrycker, samtidigt som avsevärda förenklingar i regleringens

utformning genomfördes. Inte minst viktigt var att man frångick den tidigare

principen att restauratörernas inkomster av spritutskänkningen efter

hand skulle helt avvecklas.

Otvivelaktigt uppnådde man genom de sålunda genomförda reformerna

betydande fördelar. Det har emellertid visat sig att vissa av de olägenheter,

som inte heller med den nya utformningen av bestämmelserna helt kunde

undvikas, med tiden kommit att bli mer framträdande. Inte minst gäller

detta i fråga om prissättningen på olika slag av drycker. Sålunda har prisrelationen

mellan spritdrycker och viner i betydande mån förändrats till

nackdel för vinerna genom att dessa, för vilka prissättningen varit fri, fått

bära en större del av kostnadsstegringarna. Detta förhållande har utan tvivel

i sin tur varit en starkt bidragande orsak till den konsumtionsförskjutning

mot starkare drycker, som trots utskänkningsskatten på spritdrycker

efterhand inträtt på utskänkningsområdet. En lösning av detta problem

torde inte kunna nås, med mindre pris- och vinstregleringen antingen

utsträckes till att omfatta även andra drycker än spritdrycker eller

helt slopas.

Vidare har, trots att man i olika avseenden sökt göra ersättningsreglerna

så enkla som möjligt, betydande svårigheter visat sig föreligga att anpassa

ersättningen efter de fortlöpande förskjutningarna i kostnadsläget. Härtill

kommer de problem, som varit och är förbundna med de strukturförändringar

vilka i ökad takt ägt rum inom restaurangnäringen. Dessa strukturförändringar

har för övrigt visat sig få en sådan omfattning, att det numera

synes vara tvivelaktigt om de speciella kostnadsundersökningar, som det

nuvarande ersättningssystemet bygger på, fortfarande utgör en tillförlitlig

grundval för detta. En fortsatt reglering kräver utan tvivel, att nya ingående

kostnadsundersökningar genomförs och efter hand upprepas med inte alltför

långa tidsintervaller. Att stora svårigheter och kostnader är förbundna

härmed är uppenbart.

Av det sagda framgår, att den nuvarande regleringen — som för övrigt,

trots att dess tillkomst i och för sig innebar en betydande förenkling, kräver

en omfattande redovisnings- och kontrollapparat — knappast längre kan fullföljas

utan att byggas ut väsentligt i olika hänseenden. Det står fullt klart,

att detta skulle göra systemet än mer komplicerat.

I detta läge uppställer sig frågan, om ett sålunda utbyggt system verkligen

innebär så stora nykterhetspolitiska fördelar att de därmed oundvikligen förbundna

nackdelarna uppvägs. För egen del har jag därför ansett mig böra

överväga, om inte nu — med de erfarenheter av en friare utskänkning som föreligger

— den speciella regleringen av de ekonomiska villkoren för utskänkningen

kan undvaras utan att de nykterhetspolitiska intressena, som självfallet

måste vara utslagsgivande, åsidosättes. Härvid har jag kommit till

den uppfattningen, att de nykterhetspolitiska kraven — främst att ut
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1963

11

skänkningen bedrivs utan att nykterhet och ordning äventyras — numera

kan väl tillgodoses även utan den ekonomiska regleringen, önskemålet om

en sådan prissättning på olika drycker, att en övergång från starkare till

svagare drycker främjas, torde kunna lättare förverkligas, om en friare

prissättning blir tillåten.

I anslutning till ett genomförande härav bör i rusdrycksförsäljningsförordningen

(41 a §) införas ett särskilt stadgande om skyldighet för restauratörerna

att utforma sin prissättning så, att förtäring av drycker med högre

alkoholhalt inte främjas. Underlåtenhet att uppfylla detta krav kan i vanlig

ordning föranleda ingripande, i första hand föreställningar, från tillsynsmyndigheternas

sida. Vidare bör i samma paragraf intagas en föreskrift om att

utskänkningspriset inte får understiga utminuteringspriset för samma vara.

Särskilt under inledningsskedet synes det kunna vara av värde om samråd

rörande grunderna för prissättningen kommer till stånd mellan kontrollstyrelsen

och restauratörerna.

I enlighet med vad nu anförts förordar jag, att den särskilda regleringen

av spritutskänkningens ekonomiska villkor slopas och att utskänkningsskatten

avskaffas. Samtidigt härmed bör även regleringen av utskänkningspriset

för starköl slopas. Det torde få förutsättas, att även rabattgivningen

och andra villkor för restauratörernas inköp från Nya systemaktiebolaget

omprövas i konsekvens med de nu framlagda förslagen.

Liksom hittills bör det åligga kontrollstyrelsen att kontinuerligt följa utvecklingen

på utskänkningsområdet. För att kunna fullgöra denna uppgift

bör kontrollstyrelsen fortfarande ha möjlighet att infordra sådana uppgifter

om restaurangernas omsättning m. m., som fordras för en bedömning av

utvecklingen. Då det hittillsvarande underlaget härför försvinner genom

upphävandet av bestämmelserna om utskänkningsskatten, bör en motsvarande

regel införas i 57 § 2 mom. rusdrycksförsäljningsförordningen.

Ett avskaffande av utskänkningsskatten föranleder ett inkomstbortfall

för statsverket om netto ca 17 miljoner kronor per år. Till frågan om de

ändringar i medelsbehoven och i kontrollstyrelsens organisation, som de nu

framlagda förslagen föranleder, torde jag få återkomma senast i samband

med an slagsäskandena för budgetåret 1964/65.

Departementschefens hemställan

I enlighet med det anförda har inom finansdepartementet upprättats förslag

till

1) förordning angående ändring i förordningen den 24 maj 1957 (nr 209)

om skatt på sprit och vin;

2) förordning om ändring i rusdrgcksförsäljningsförordningen den 26

maj 1954 (nr 521); samt

3) förordning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475).

Härvid har till förfallningsförslagen 1) och 3) överförts de ändringar i

berörda författningar, varom jag anmälde förslag den 25 januari 1963 i sam
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1963

band med remiss till lagrådet av vissa andra författningsförslag på det nykterhetspolitiska

området (se prop. 1963: 82), i den mån dessa ändringar med

hänsyn till de nu framlagda förslagen alltjämt har aktualitet.

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att Kungl. Maj :t

måtte genom proposition föreslå riksdagen att antaga de sålunda redovisade

författningsförslagen.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall

avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Lars Wettergren

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 630389

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. BevU 1963:33 Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående upphävande i viss del av den vid förordningen den 25 maj 19M s. 2 i texten
  2. BevU 1963:30 Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 24 maj 1957 s. 1 i texten

Rättsfall (1)

1 koppling.

  1. RÅ 1993 ref. 70 ur registret