Sök i Ratio Lex

Angående vissa frågor rörande fackskolor

1963-03-01 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1963:98, Angående vissa frågor rörande fackskolor

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1963

1

Nr 98

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa frågor rörande

fackskolor; given Stockholms slott den 1 mars 1963.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

I propositionen framlägges förslag om försöksvis upprättande av fackskolor.

Försöksverksamheten förutsättes omfatta ett tiotal orter under läsåret 1963/64.

Enligt förslaget skall allmän, merkantil och teknisk fackskola få anordnas. Statsbidrag

till fackskolorna föreslås utgå i form av driftbidrag och byggnadsbidrag

enligt samma grunder, som gäller beträffande högre kommunala skolor, samt i

form av bidrag till första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel

enligt motsvarande grunder som gäller beträffande kommunala yrkesskolor.

Kostnaderna för försöksverksamheten med fackskolor under nästa budgetår har

beräknats till ca en miljon kr. i vad avser driftbidrag.

GUSTAF

ADOLF

Ragnar Edenman

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt Nr 98

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1963

IJtdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1 mars

1963.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman,

Johansson, af Geijerstam, Holmqvist, Aspling.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen för

ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, följande.

Vid anmälan i årets statsverksproposition (bilagan 10, punkten 124) av anslaget

Bidrag till driften av högre kommunala skolor meddelade jag, att fackskoleutredningen

med skrivelse den 12 november 1962 framlagt förslag till allmänna

riktlinjer för inrättande försöksvis av fackskolor i begränsad omfattning under

budgetåret 1963/64. Jag förklarade mig avse att senare föreslå Kungl. Maj:t, att

proposition angående vissa med fackskoleorganisationen sammanhängande frågor

förelädes 1963 års riksdag, och förordade, att de kostnader för fackskolor, som

torde uppkomma fr. o. m. nästa budgetår, borde bestridas ur nämnda anslag.

Sedan detta ärende numera färdigberetts, får jag närmare redogöra för detsamma.

I. Inledning

1957 års skolberedning föreslog i sitt betänkande Grundskolan (SOU 1961:30)

att en ny typ av tvååriga skolor skulle upprättas, vilka borde benämnas fackskolor

och erbjuda fyra utbildningsvägar, en humanistisk, en teknisk, en merkantil

och en social-ekonomisk. Fackskolorna skulle enligt förslaget vara frivilliga, kommunala

skolor, byggande på grundskolan men inte nödvändigtvis tidsmässigt

eller organisatoriskt direkt anslutna till denna. Även andra huvudmän än kommuner

och kommunalförbund skulle kunna få upprätta fackskolor. Samtidigt

med nämnda betänkande avlämnade beredningen bl. a. ett preliminärt förslag

till läroplaner för fackskolan (SOU 1961:31).

Enligt skolberedningens förslag skulle den humanistiska skolan få en reallinje

och en språklinje. Den tekniska fackskolan föreslogs uppdelad på en maskinteknisk,

en elektroteknisk och en byggnadsteknisk facklinje. Differentieringen inom

den merkantila fackskolan borde enligt beredningen utgöras av en distributionstekniskt

inriktad, en kameralt inriktad och en korrespondentinriktad studiegång.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1963

Den social-ekonomiska fackskolan skulle genom ett system med tillvalsämnen

bereda spelrum för olika yrkes- och begåvningsinriktningar bland eleverna.

Med anledning av skolberedningens förslag, vilket rönte stor uppmärksamhet

och blev väl mottaget av remissinstanserna, förordade chefen för ecklesiastikdepartementet

(prop. 1962: 54), att beslut skulle fattas om upprättande — i

huvudsaklig överensstämmelse med av beredningen angivna grunder — av tvååriga,

frivilliga och examensfria, statsunderstödda påbyggnader på grundskolan,

benämnda fackskolor. Statsbidrag till dessa föreslogs skola utgå i huvudsak enligt

av beredningen förordade grunder, nämligen driftbidrag och byggnadsbidrag enligt

väsentligen samma system, som gäller för högre kommunala skolor, samt

därjämte bidrag till första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel

enligt samma grunder som vid de kommunala yrkesskolorna. Departementschefen

föreslog, att fackskola skulle få upprättas efter beslut av Kungl. Maj:t i

varje enskilt fall, försöksvis tidigast från och med höstterminen 1963. Organisationen

borde därefter få mer allmänt genomföras med början omkring år 1965.

De av departementschefen förordade riktlinjerna för anordnande av fackskolor

biträddes av Kungl. Maj:t och riksdagen.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande tillkallade departementschefen den

12 april 1962 såsom sakkunniga för överarbetning av förslaget till läroplaner för

fackskolor och prövning av vissa därmed sammanhängande spörsmål avdelningschefen

Carl-Erik Sjöstedt, rektorerna Yngve Thulin, Sven-Erik Eriksson, Rangel

Ekblom och Göte Rudvall, byrådirektören Emil Stetler, lektorerna Hans-Erik

Östlundh och Sten-Erik Mörtstedt, juris kandidaten Birgitta Linnér samt numera

rektorn Nils-Olof Elfman. Åt Sjöstedt uppdrogs att såsom ordförande leda utredningsarbetet.

De sakkunniga, som antagit benämningen jackskoleutredningen, har den 12

november 1962 framlagt förslag angående anordnandet av försöksverksamhet

med fackskolor under budgetåret 1963/64.

Över förslaget har infordrade utlåtanden avgivits av skolöverstyrelsen, överstyrelsen

för yrkesutbildning, socialstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, statskontoret

och gymnasieutredningen.

Härjämte har yttranden avgivits av Svenska landskommunernas förbund,

Svenska landstingsförbundet, Svenska stadsförbundet, Svenska arbetsgivareföreningen,

Handelns arbetsgivareorganisation, Landsorganisationen i Sverige

(LO), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), som överlämnat yttranden

från Läroverkslärarnas riksförbund och Tekniska läroverkens lärarförbund,

Tjänstemännens centralorganisation (TCO) och Målsmännens riksförbund.

Utredningen har även förklarat sig under våren 1963 ämna inkomma med

synpunkter på intagningsbestämmelsernas utformning, vissa lärarfrågor och

organisatoriska frågor samt timplaner.

Skolöverstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning har senare överlämnat

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1963

ett av överstyrelsernas planeringsgrupp och fackskoleutredningen framlagt förslag

beträffande kommuner, som borde ifrågakomma för försöksverksamhet från

och med läsåret 1963/64.

II. Fackskoleutredningens förslag

I fråga om valet av orter för försöksverksamheten erinrar

utredningen om att chefen för ecklesiastikdepartementet och 1957 års skolberedning

i samband med förslaget om fackskolor ingående penetrerat principerna för

den allmänna planeringen och lokaliseringen av fackskolorna. Enligt utredningens

mening bör de bedömningar, som ligger till grund för den allmänna planeringen

av fackskolorna, vara vägledande även vid val av orter för försöksvis

inrättande av sådana skolor. Utredningen hänvisar därför till vad som i detta

sammanhang framförts i Kungl. Maj:ts proposition 1962:54 (s. 343 och 563) samt

i skolberedningens betänkande SOU 1961:30 (s. 658).

Urvalet av orter, där hösten 1963 försöksvis skall få inrättas fackskolor, anser

utredningen böra ske bland sådana orter, där man kan vara säker på att i överensstämmelse

med de allmänna förutsättningar, som angivits av departementschefen,

få behålla fackskolor även i framtiden. Det från utredningens synpunkt

viktigaste vid urvalet av orter är, att försöken kan ge erfarenheter av värde för

det fortsatta planeringsarbetet. Att en ort får större eller mindre allmänt behov

av viss utbildning täckt genom fackskolans införande anses från utredningens

synpunkt vara ett andrahandsintresse. Vidare bör de orter som föreslås för försök

med ett minimum av nyinvesteringar kunna ställa lokaler till förfogande. Att på

grundval av skolberedningens förslag till läroplaner företaga nyinvesteringar och

nyinredningar av lokaler anses vara mindre välbetänkt. Felinvesteringar och

mindre lämpliga lösningar kan bli följden. Ifrågavarande kommuner bör enligt

utredningens mening även ha möjligheter att lösa lärarfrågan.

Utredningen framhåller, att de frågor, som försöksverksamheten avses ge svar

på, främst är av organisatorisk men även av pedagogisk natur. För den kommande

skolplaneringen kan det vara värdefullt att utröna, vilken attraktionskraft

fackskolan har gentemot andra skolformer, såsom allmänna, merkantila

och tekniska gymnasier. Försöken bör om möjligt även ge svar på frågan om

den attraktionskraft de olika fackskolorna och de olika linjerna inom dessa har

vid inbördes konkurrens. Försöksverksamhet bör därför förläggas till orter, som

kan inrätta samtliga fackskolor och flertalet linjer inom dessa.

Vidare framhåller utredningen, att det vore av värde för den framtida planeringen

och utformningen av fackskolorna att genom försöken få de omfattande

problemkomplex belysta, som kan uppstå vid avlösningen av teknisk skola,

yrkesskolans handelsavdelningar, praktisk realskola eller flickskola.

Ett grundvillkor för att en ort skall komma i åtanke vid upprättande av fackskola

läsåret 1963/64 anser utredningen vara, att grundskolan är genomförd i

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1963

sin helhet på orten och således senast läsåret 1963/64 hunnit till årskurs 9. Som

motivering härför anför utredningen, att försöksverksamheten skulle kunna ge

en skev bild, om försök kom till stånd på orter, där grundskolan inte vore genomförd.

På grund av svårigheten att redan nu föreslå lämpliga urvalsinstrument för

höstens intagning i fackskolorna, finner utredningen det mest ändamålsenligt

att förlägga fackskolorna till sådana orter, där inom tillhörande rekryteringsområde,

som inte behöver vara inskränkt till orten, huvudparten av årskullen

år 1963 genomgått grundskolan. Konkurrensen om inträde i fackskoloma mellan

å ena sidan elever med genomgången grundskola och å andra sidan elever med

realexamen eller därmed jämställd utbildning, kommer inte att helt kunna

elimineras genom detta. På grund av den ringa omfattning fackskolorna beräknas

erhålla denna gång, bör emellertid problemet kunna bemästras genom valet

av orter.

Utredningen anser, att de krav som bör uppfyllas för att en viss ort skall

kunna ifrågakomma för de försöksvis planerade fackskolorna innebär, att högst

ett tiotal orter med sammanlagt ett femtiotal avdelningar kan komma i fråga.

Antalet avdelningar bör fastställas först när det definitiva antalet inträdesanmälningar

föreligger. Enligt utredningens mening bör det ankomma på Kungl.

Maj:t att fastställa det totala antalet parallellavdelningar och på respektive

centrala ämbetsverk att fastställa antalet avdelningar vid varje skola.

Beträffande utformningen av de olika fackskolorna redovisar

utredningen vissa preliminära slutsatser, som kan bilda utgångspunkt för

planeringen av försöksvis inrättande av fackskolor hösten 1963.

Humanistiska skolan, socialekonomiska fackskolan. Utredningen framhåller,

att den humanistiska skolan och den socialekonomiska fackskolan, sådana de

föreligger i skolberedningens förslag, i hög grad skiljer sig från den tekniska och

den merkantila fackskolan genom att i större utsträckning än dessa syfta till att

ge en vidgad allmän utbildning med vissa tämligen begränsade specialiseringsmöjligheter.

Den humanistiska skolans och den socialekonomiska fackskolans

kompetensområden har under dessa förhållanden icke kunnat undgå att delvis

täcka varandra. Med den föreslagna strukturen skulle därför olika studievägar

leda fram till ett likartat yrkesval.

Utredningen har funnit övervägande skäl tala för en sammanslagning av sistnämnda

fackskolor till en och föreslår, att denna benämnes allmän fackskola.

Med hänsyn till den konstruktion, som denna skola enligt utredningens förslag

beräknas få, skulle detta namn vara bättre täckande än de i direktiven ifrågasatta

namnen socialekonomisk eller social fackskola.

En integration av de båda fackskolorna skulle av pedagogiska skäl vara helt

naturlig samt dessutom ha påtagliga organisatoriska fördelar menar utredningen.

Det skulle bli mycket lättare för cn mindre kommun att finna underlag för en

integrerad fackskola med olika grenar än för två separata fackskolor. En sam
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1963

manslagning skulle göra det möjligt att i större utsträckning inrätta samtliga

fackskolor på i det hela samma orter. Man kunde på så sätt i görligaste mån

förebygga en snedvridning av utbildningen genom ett svagt differentierat skolväsen

inom regionen. Genom en sammanslagning skulle utbildningen sannolikt

också bli attraktivare för manliga elever.

Genom att bygga upp läroplanerna med en kärna av gemensamma ämnen

jämte tillvalsämnen torde man enligt utredningens mening kunna åstadkomma,

att undervisningen göres kompetensinriktad, samtidigt som de mer yrkesobestämda

elevernas studieintressen tillvaratages. Härigenom anser utredningen

också att man i vissa avseenden skulle kunna göra den allmänna fackskolan mer

yrkesinriktad än den humanistiska skolan och den socialekonomiska fackskolan.

Utredningen framhåller preliminärt, att differentieringen inom den allmänna

fackskolan kan komma att omfatta en språklig, en naturvetenskaplig, en social

och en konsumtionsekonomisk gren. De två senare grenarna avses erhålla en mer

yrkesinriktad prägel.

Tekniska fackskolan. Beträffande den tekniska fackskolan framhåller utredningen

att kommunerna utan större olägenheter torde kunna utgå från skolberedningens

förslag. Med anledning av uttalandet i direktiven för utredningen,

att inrättandet av en kemisk-teknisk linje kunde behöva övervägas, förklarar

utredningen sig vara av den uppfattningen, att en sådan linje synes vara behövlig,

även om den inte bär lika frekvent som de av skolberedningen föreslagna

linjerna inom den tekniska fackskolan.

Merkantila fackskolan. Utredningen arbetar med den preliminära förutsättningen,

att den förvaltningstekniska utbildning, som skolberedningen föreslagit

inom den socialekonomiska fackskolan, skall överflyttas till den merkantila fackskolan

och antingen inordnas i denna som en särskild linje eller tillgodoses genom

tillval. Utredningen torde komma att föreslå inrättande av distributions-, kameral-

och korrespondentlinjer i stora drag enligt de riktlinjer, som finnes i skolberedningens

betänkande.

Utredningen anser det angeläget, att samtliga de studievägar i de olika fackskolorna,

som kommer att medtagas i utredningens definitiva förslag, skall få

ifrågakomma vid försöksverksamheten.

Beträffande de lokala organisationsformerna framhåller utredningen, att de

pedagogiska synpunkterna bör tillmätas stor betydelse vid diskussionerna om

olika förläggningsalternativ för de nu aktuella fackskolorna. Fackskolorna måste

redan från början te sig attraktiva understryker utredningen och påpekar, att

den lokalmässiga förläggningen av fackskolorna och deras samordning med andra

skolformer kan påverka deras attraktionskraft.

Utredningen berör också vissa frågor i samband med fackskoleorganisationens

uppbyggnad samt framhåller därvid inledningsvis, att det,

om fackskolorna skall få den betydelse, som man eftersträvat och beräknat i de

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1963

uppgjorda prognoserna, är av vikt att en allmän informationsverksamhet kommer

till stånd bland såväl lärare som elever och målsmän.

Utredningen betonar vikten av att skolöverstyrelsen och överstyrelsen för

yrkesutbildning erhåller tillräckliga resurser för att effektivt kunna bygga upp

fackskoleorganisationen och i detalj följa verksamheten redan från läsåret 1963/

64. En mångfald problem kommer att kräva en ingående uppmärksamhet om

försöksverksamhetens erfarenheter skall bli till nytta för framtiden. Åtminstone

i början kommer t. ex. en besvärande brist på läroböcker att göra sig gällande.

Detta torde medföra ett behov av centralt utarbetande av studieplaner och

kompendier samt överhuvud taget en nära kontakt dels mellan de centrala ämbetsverken

och fackskolorna, dels mellan i samma årskurs undervisande lärare

både vid den egna skolan och skolor på andra orter med försöksverksamhet.

I samråd med skolöverstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning föreslår

utredningen, att för viss verksamhet i anslutning till fackskolor anslaget Pedagogiskt

utvecklingsarbete inom det allmänna skolväsendet uppräknas med

100 000 kr. och anslaget Yrkespedagogisk reformverksamhet med likaledes

100 000 kr.

För den lokala ledningen av försöksverksamheten anser utredningen det vara

av betydelse, att rektor får möjlighet att ägna sig åt pedagogiska uppgifter. Utredningen

föreslår därför, att som villkor för upprättande av fackskola läsåret

1963/64 föreskrives, att kommunen ställer erforderliga medel till förfogande för

avlastning av rektors administrativa och organisatoriska arbetsuppgifter.

Då de centrala verkens rådgivande verksamhet torde komma att förutsätta

vissa gemensamma ämneskonferenser m. m. för fackskolornas lärare föreslås slutligen,

att som villkor för fackskolas upprättande på en ort även skall föreskrivas,

att kommunen ställer medel till förfogande för att lärarna skall få tillfälle att deltaga

i dylika konferenser.

III. Remissyttranden

Utredningens förslag har i stort sett mottagits positivt. Viss kritik har emellertid

riktats mot de av utredningen föreslagna villkoren för anordnandet av försöksverksamhet

samt den med utgångspunkt från dessa villkor föreslagna begränsningen

av försöksverksamheten. Några remissinstanser har också beklagat,

att utredningen på grund av den korta tid, som stått till förfogande, inte hunnit

framlägga mera preciserade förslag. SACO, vars yttrande är ett av de mest kritiska,

anser det vanskligt att redan instundande läsår ens på försök införa fackskoleverksamhet

i landet samt finner den föreslagna försöksperioden kort, speciellt

mot bakgrunden av de provisorier, som måste tillgripas under den tid försöksverksamheten

pågår.

Även Handelns arbetsgivareorganisation är tveksam beträffande tidpunkten

för igångsättandet av försöksverksamheten och befarar att denna kommer att

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1963

startas utan tillräcklig tid för planering och förberedelse. Vidare ifrågasattes, om

inte försöksverksamheten även borde omfatta en fackskola med ett enskilt företag

som huvudman.

I fråga om valet av orter för försöksverksamheten framhåller

Svenska stadsförbundet och Svenska landskommunernas förbund att det

förefaller naturligt, att man i första hand tar sådana orter, där försöksverksamheten

kan förväntas ge de rikaste erfarenheterna till gagn för fackskolornas framtida

gestaltning. Förbunden understryker den av utredningen uttalade uppfattningen

att valet av försökskommun inte i och för sig bör påverkas av en berörd

kommuns vilja till mera betydande nyinvesteringar i syfte att tillgodose lokalbehov

m.m. Redan med tanke på den korta tid, som återstår innan försöksverksamheten

avses bli påbörjad, synes det nödvändigt att valet i huvudsak sker

med hänsyn till nu befintliga resurser.

Svenska landstingsförbundet anser, att det vore välbetänkt att föreskriva, att

de för försök föreslagna orterna skall kunna ställa lokaler till förfogande utan att

vidtaga några omfattande nyinvesteringar.

Arbetsmarknadsstyrelsen anser däremot, att orter, som har behov av ökad

utbildning, bör ha företräde, även om detta skulle kräva investeringar i nya

skollokaler. Särskilt bör beaktas skolområden, där man de närmaste åren får en

ökad belastning på utbildningskapaciteten genom att elever avgår från såväl

realskolan som grundskolan.

Gymnasieutredningen anser, att de orter, dit den för 1963/64 föreslagna försöksverksamheten

blir förlagd, bör ha någon form av gymnasium. Därigenom

blir det bl. a. möjligt att utröna vilken attraktionskraft fackskolan har gentemot

gymnasiet, en fråga som är av utomordentligt stor betydelse för framtiden.

Enligt TCO torde fackskolornas attraktivitet till stor del vara avhängig av

de på skolorten föreliggande utbildningsbehoven, vilka i sin tur är beroende av

det lokala skolväsendets större eller mindre differentiering. Vid urvalet av försöksorter

borde man därför inte bara inrikta sig på att utröna attraktionskraften

utan också på att tillgodose föreliggande utbildningsbehov. Då skall det heller

inte vara nödvändigt att varje utvald ort får en fullt utbyggd fackskoleorganisation.

Man bör kunna inrätta t. ex. enbart en teknisk eller en merkantil fackskola,

om utbildningsbehoven på dessa områden är särskilt stora.

Så långt en utprövning av fackskolornas attraktionskraft kan ske är det enligt

TCO angeläget att uppmärksamheten inte ensidigt inriktas mot gymnasiet och

hur utfallet i det avseendet kan komma att bli. Det är också väsentligt att få

erfarenheter av i vilken omfattning fackskolorna kan verka avledande från yrkesskolornas

praktiska linjer och vilka konsekvenser detta kan få för de praktiska

yrkesområdena.

Svenska arbetsgivareföreningen anser, att utredningen väl ensidigt fäst avseende

vid en viss typ av erfarenheter på det organisatoriska planet, nämligen

attraktiviteten mellan olika skolformer och studiebanor. Försöksverksamheten

bör i stället framför allt inriktas på den nya skolformens pedagogiska och inne
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1963 9

hållsmässiga utformning samt på problemen i samband med avlösningen av äldre

skolformer.

Läroverksläramas riksförbund tvivlar på att att man ur de iakttagelser, som

kan göras under en försöksverksamhet av föreslagen omfattning, ens kan utläsa

en tendens beträffande fackskolornas utvecklingsmöjligheter och attraktionskraft.

Betydligt värdefullare resultat torde en försöksverksamhet kunna ge, som

inriktar sig på att få pedagogiska frågor belysta. Under förutsättning att försöksorterna

i stor utsträckning väljes med hänsyn till förefintligheten av skolformer,

som redan har utbildningsvägar av i huvudsak samma art, som de fackskolan

skall erbjuda, torde redan före 1965 lämpliga undervisningsplaner hunnit prövas

och initialsvårigheter övervunnits. Förbundet rekommenderar därför en förläggning

av en del av försöksverksamheten till orter med kommunal flickskola, praktisk

realskola och andra skolformer, som fackskolan är avsedd att avlösa. Att,

som utredningen föreslagit, såsom minimikrav för startandet av försöksverksamhet

kräva, att huvuddelen av den berörda årskullen genomgått grundskolan år

1963, finner förbundet väl rigoröst. I stort sett samma synpunkter på valet av

orter framföres av SACO.

Gymnasieutredningen förklarar sig helt dela fackskoleutredningens uppfattning

att försöksverksamheten, i varje fall första året, bör bedrivas på sådana

orter, där inom tillhörande rekryteringsområde huvudparten av årskullen år 1963

genomgått grundskolan, samt finner också den föreslagna begränsningen till ett

tiotal orter och sammanlagt ca 50 parallellavdelningar lämplig.

LO finner däremot försöksverksamhetens begränsning vara betänkligt snäv.

Dels är skolformen redan i princip beslutad, varför en så blygsam start även om

det gäller försöksverksamhet måste antyda ett alltför långsamt genomförande,

dels kan de få orter, som kommer ifråga knappast ge ett tillförlitligt genomsnitt.

Målsmännens riksförbund uttalar, att försöken måste få så stor omfattning

och beröra områden av så vitt skilda strukturer — från storstaden till landsbygdsområden

med en medelstor centralort — att erfarenheterna verkligen kan

läggas till grund för den kommande utvecklingen. Den slutgiltiga organisationen

av dessa på försök anordnade skolor bör ej fixeras förrän grundlig erfarenhet

vunnits.

Även Svenska Arbetsgivareföreningen ställer sig kritisk till utredningens restriktivitet

då det gäller urvalet av orter samt understryker det angelägna i att

fackskolorna ges en sådan omfattning, att de i tid erhåller den stadga, som fordras

av en skolform, som enligt planerna redan omkring år 1970 skall draga till sig

cirka 20 procent av berörda årsklasser.

Beträffande fackskolornas preliminära utformning förklarar

skolöverstyrelsen sig inte ha något att erinra mot att fackskolorna under läsåret

1963/64 försöksvis organiseras på sätt utredningen föreslagit. Överstyrelsen

kan emellertid, då utredningen ännu inte framlagt förslag till tim- och kursplaner

och inte heller närmare preciserat eller motiverat sina förslag, inte i övrigt ta

ställning till dessa.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1963

Svenska arbetsgivareföreningen anser, att frågorna rörande de olika linjernas

målsättning inte är tillräckligt belysta och finner det angeläget understryka, att

fackskolornas kompetens och målsättning inte bör lämnas obeaktad under utredningens

fortsatta arbete.

Förslaget om sammanslagning av den humanistiska skolan och den socialekonomiska

fackskolan tillstyrkes av överstyrelsen för yrkesutbildning, socialstyrelsen,

arbetsmarknadsstyrelsen, Svenska landskommunernas förbund, Svenska

landstingsförbundet, Svenska stadsförbundet, Svenska arbetsgivareföreningen,

Läroverkslärarnas riksförbund och TCO. Kritik mot förslaget framföres

av LO, som anser, att den allmänna fackskolan ej skulle bli gymnasieavlänkande

i den omfattning, som en humanistisk skola avsetts kunna bli, och ej heller vara

lockande med sin ytterst onyanserade och inkonsekventa beteckning. LO anser

även att den socialekonomiska fackskolan redan i dagens läge och än mer i framtiden

skulle komma att väl försvara sin plats bredvid de övriga.

Målsmännens riksförbund anser inte den för en sammanslagning givna motiveringen

övertygande, men finner uppslaget beaktansvärt.

Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller, att den allmänna fackskolan bl. a. skulle

fylla en viktig uppgift genom att dels — i likhet med den nuvarande flickskolan

och i viss mån också folkhögskolan — erbjuda icke klart yrkesbestämda elever

en möjlighet till fortsatta studier, dels avlänka från gymnasierna sådana elever,

som ej känner sig passa för ett studiesätt, som i många avseenden bestämmes

av en förestående examen. Denna dubbla uppgift synes bäst kunna fyllas om

studiegången ej från början medför en avgörande differentiering utan huvudsakligen

inriktas på allmänbildande studier, möjligen med alternativet matematik

eller språk som en valmöjlighet. Styrelsen förutsätter, att den föreslagna uppdelningen

på grenar genomföres först andra året.

Inrättandet av en kemiteknisk linje vid teknisk fackskola samt förläggning av

den förvaltningstekniska utbildningen inom ramen för den merkantila fackskolan

tillstyrkes bl. a. av överstyrelsen för yrkesutbildning, arbetsmarknadsstyrelsen,

Läroverkslärarnas riksförbund, TCO och Målsmännens riksförbund.

Gymnasieutredningen finner det angeläget, att utbildningen framför allt för

vårdnadsyrken och socialt-kurativa yrken i vid mening tillgodoses inom härför

lämpade grenar och kan tänka sig, att den allmänna fackskolan — med fackskoleutredningens

beteckning — får detta till huvuduppgift. En mer adekvat

benämning blir då social fackskola.

Den planerade försöksverksamheten med tekniska fackskolor bör enligt SACO.

där så ske kan, arrangeras genom anslutning till yrkesskolor eller tekniska gymnasier,

där i många fall ett sambruk av laboratorier kan ordnas. Sammanförandet

av tekniskt gymnasium och teknisk fackskola innebär att en »ingenjörsskola»

skapas, en tanke som framfördes i anslutning till blandgymnasieutredningens betänkande.

SACO anser det vara av värde att denna organisationsform prövas

inom ramen för den nu planerade försöksverksamheten. Samma synpunkter

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1963

framföres av Tekniska läroverkens lärarförbund, som finner det väsentligt, att

de nya tekniska fackskolornas karaktär av tekniska utbildningsanstalter betonas.

Målsmännens riksförbund anser det viktigt, att fackskolorna, särskilt den allmänna,

i den mån det är ekonomiskt möjligt får utgöra självständiga fackskolor,

gärna i form av blandfackskolor. De bör inte kombineras med gymnasier eller

grundskolor. Kombination med en yrkesskola torde enligt förbundet utgöra en

mindre olägenhet.

Läroverkslärarnas riksförbund framhåller, att det under en försöksperiod är

nödvändigt, att organisationsformerna blir sådana, att de ej hindrar fackskolan

att få en egen profil — ett eget studiemål och en meningsfylld lärogång helt inriktad

mot detta studiemål. En samordning av fackskola och gymnasium skulle

kunna innebära en fara för en sådan utveckling och bör därför endast prövas på

mindre orter, där flera skolenheter ovanför grundskolans nivå ej lämpligen kan

organiseras.

Vad utredningen i fråga om fackskoleorganisationens uppbyggnad

framhållit angående nödvändigheten av att skolöverstyrelsen och

överstyrelsen för yrkesutbildning ges tillräckliga resurser för att i detalj kunna

följa verksamheten understryks av bl. a. skolöverstyrelsen, överstyrelsen för yrkesutbildning,

SACO och TCO. Läroverkslärarnas riksförbund anser utredningens

förslag om anslag för ifrågavarande ändamål vara väl motiverat och ett värdefullt

initiativ. Förbundet finner det dock föga ändamålsenligt att skolöverstyrelsen

och överstyrelsen för yrkesutbildning var för sig skall bygga upp en organisation

för att leda en försöksverksamhet, som till stora delar kommer att sammanfalla

och erbjuda identiska problem. Att skapa en organisation, som kunde

ge försöksverksamheten en central enhetlig ledning borde inte ligga utanför det

möjligas gränser.

Statskontoret har i och för sig inte något emot att ökade resurser ställs till

skolöverstyrelsens och överstyrelsens för yrkesutbildning förfogande, men kan i

avsaknad på närmare underlag för bedömningen av medelsbehovet inte taga

ställning till frågan om det erforderliga medelsbeloppet.

Nödvändigheten av att rektorerna vid fackskolorna får erforderlig lättnad i

sina administrativa och organisatoriska uppgifter för att kunna ägna den pedagogiska

ledningen ökad tid och av att lärarna bereds möjlighet att delta i de konferenser

och överläggningar, som anordnas, understryks av skolöverstyrelsen. Kommunernas

medverkan är därvid enligt överstyrelsen angelägen, men bör inte

ställas som villkor vid avgörande av fackskolornas förläggning. Däremot bör de

centrala ämbetsverken bemyndigas att företaga de jämkningar i den för skolledarna

och lärarna vid fackskolorna föreskrivna tjänstgöringsskyldigheten, som

betingas av uppbyggnadstidens särskilda förhållanden.

Även Svenska landskommunernas förbund och Svenska stadsförbundet avstyrker

utredningens förslag, att såsom villkor för anordnandet av försöksverksamhet

skall föreskrivas, att försökskommun ställer medel till förfogande för att

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1963

avlasta fackskolerektorns administrativa och organisatoriska uppgifter samt för

att möjliggöra för lärarna att delta i centrala och regionala ämneskonferenser

under det första läsåret.

IV. För försöksverksamhet föreslagna orter

Skolöverstyrelsens och överstyrelsens för yrkesutbildning planeringsgrupp

samt fackskoleutredningen har till försöksverksamhet med tvååriga fackskolor

från och med läsåret 1963/64 föreslagit kommunerna Fagersta, Kalix, Köping,

Sala, Skellefteå, Skövde, Västerås och Östersund. Samtliga dessa kommuner har

förklarat sig kunna ställa erforderliga lokaler till förfogande hösten 1963. Som

motivering har planeringsgruppen beträffande de föreslagna orterna anfört följande.

Fagersta. Hela regionen har fullt genomförd 9-årig skola 1963. Staden domineras

av Fagersta bruk. Regionens befolkningsutveckling är positiv även om

vissa delar redovisar folkminskning. Nästan samtliga elever kan nå skolorten

genom dagliga resor. Allmänt gymnasium finns.

Nederkalix. Hela regionen har fullt genomförd 9-årig skola år 1963. Kalix tätort

är centrum inom en vidsträckt region med betydande avfolkning inom de

perifera delarna. Ekonomiskt och socialt avviker förhållandena inte oväsentligt

från de expansiva Västmanlands-regionerna. En betydande del av 16-åringarna

bor i inackorderingszonen. Försöksgymnasium, central verkstadsskola och folkhögskola

finns i Kalix.

Köping. Regionen har till 90 % fullt genomförd 9-årig skola 1963. Staden är

centrum i en region med betydande befolkningstillväxt. Teknisk utbildning i

privat skola finns. Utbyggnad av yrkesskolan planeras, till vilken åtminstone

teknisk fackskola, ev. även merkantil fackskola, beräknas bli förlagd. Allmänt

gymnasium samt filialer till handelsgymnasium och tekniskt gymnasium finns.

Sala. Regionen har till 70 % fullt genomförd 9-årig skola år 1963. Vissa perifera

kommuner har infört grundskolan endast i årskurserna 1—7 eller 1—8. Staden

är kommersiellt centrum i en förhållandevis vidsträckt region. Landsbygdsdelen

präglas av jordbruksnäringen och redovisar större folkminskning än Sala stads

folkökning. Sala-regionen är med hänsyn till bl. a. elevunderlag, elevernas fördelning

på skolort, reszon och inackorderingszon, näringslivets struktur och befolkningsutveckling,

en typisk exponent för ett mycket stort antal regioner med allmänt

gymnasium i landet. Teknikerutbildning finns.

Skellefteå. Ca 60 % av regionen har fullt genomförd 9-årig skola år 1963.

Återstående delar är perifert belägna kommuner. Staden har bl. a. allmänt gymnasium,

tekniskt gymnasium, filial till handelsgymnasium, yrkesskola, teknisk

skola och frivillig årskurs 10.

Skövde. Ca 50 % av regionen har fullt genomförd 9-årig skola år 1963. Trots

detta talar flera skäl för, att försöksverksamhet påbörjas även inom ett sydsvenskt

område, varvid Skövde synes lämpligast.

Skövde är den största tätorten inom ett län med ett relativt svagt utvecklat

näringsliv och ett flertal sinsemellan konkurrerande regioncentra. Befolkningsutvecklingen

är till följd av den förhållandevis starka industrialiseringen och

befintliga militära inrättningar positiv i Skövderegionen.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1963

13

Skolväsendet har expanderat snabbt. Sålunda finns förutom allmänt gymnasium

även bl. a. handelsgymnasium och tekniskt gymnasium.

Västerås. Hela regionen har fullt genomförd 9-årig skola 1963. Västerås dominerar

inom regionen. Befolkningstillväxten är snabb. Regionens areal är relativt

liten. Stadens skolväsende är allsidigt utbyggt med bl. a. allmänt gymnasium,

handelsgymnasium, tekniskt gymnasium, flickskola och praktisk realskola.

Östersund. Ca 60 % av regionen har fullt genomförd 9-årig skola år 1963. Återstående

delar är perifert belägna kommuner. Staden är kommersiellt och administrativt

centrum inom ett starkt avfolkningslän. Regionen är mycket stor och en

betydande del av 16-åringarna bor inom inackorderingszonen. Allmänt gymnasium,

handelsgymnasium, tekniskt gymnasium, yrkesskola, flickskola och praktisk

realskola finns.

Skolöverstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning biträder förslaget, att

fackskolor från och med läsåret 1963/64 skall få försöksvis inrättas i nämnda

kommuner.

V. Departementschefen

Enligt beslut av 1962 års riksdag skall fackskolor anordnas och organiseras i

huvudsaklig överensstämmelse med i propositionen 1962:54 förordade riktlinjer

(SäU 1 s. 202, Rskr 328). Riksdagens beslut innebär bl. a., att fackskolor

försöksvis skall få upprättas tidigast fr. o. m. höstterminen 1963 samt att

organisationen skall få genomföras mer allmänt med början omkring år 1965.

För att närmare utreda vissa frågor rörande fackskoleorganisationen tillkallades,

såsom tidigare nämnts, fackskoleutredningen den 12 april 1962. Vissa utgångspunkter

för det avsedda utredningsarbetet hade angivits i propositionen

1962: 54. De sakkunniga borde, förutom att företaga en överarbetning av skolberedningens

förslag till läroplaner, ytterligare överväga vad beredningen anfört

i fråga om praktikkrav och övriga inträdesfordringar, betygsättning och flyttning,

möjligheterna till övergång från fackskola till andra skolor, främst kanske

olika former av gymnasier, förläggande av kompletteringskurser till en eller flera

av fackskolorna m. fl. liknande frågor av närmast pedagogisk natur.

Utförligare riktlinjer för de sakkunnigas arbete har senare givits i en inom

ecklesiastikdepartementet upprättad promemoria. I denna framhölls bl. a., att

fackskolefrågan inte kunde ses isolerad utan att utredningsarbetet i olika hänseenden

måste beröra relationerna mellan å ena sidan de nya fackskolorna och

å andra sidan vissa befintliga skolformer, nämligen gymnasier, yrkesskolor och

folkhögskolor. De sakkunniga borde också ägna uppmärksamhet åt frågor

rörande undervisningens anordnande, inspektion, formerna för studiernas avslutande

och den kompetens utbildningen skall ge. Vidare borde det ankomma på

de sakkunniga att framlägga de ytterligare förslag rörande frågor om lärare

och övriga befattningshavare, som kunde erfordras.

Såsom framgår av vad jag nu anfört, är det en mängd frågor, som de sak
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 98 år 1963

kunniga skall ta ställning till. Det av utredningen den 12 november 1962 framlagda

förslaget innehåller i stort sett endast preliminära synpunkter, avsedda

att ligga till grund för försöksverksamheten. I avvaktan på ställningstaganden

till utredningens slutliga förslag, vilka torde komma att föreligga under hösten

1963, bör det få ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda de bestämmelser,

som erfordras för att verksamheten vid fackskolor försöksvis skall kunna börja

hösten 1963.

Fackskoleutredningen har redovisat vissa synpunkter rörande de krav, som,

med hänsyn till syftet med den planerade försöksverksamheten, bör ställas på

orter, där fackskolor skall få upprättas kommande läsår. Under hänvisning till

dessa synpunkter har utredningen förklarat sig anse, att högst ett tiotal orter

med sammanlagt ett femtiotal avdelningar kan komma i fråga. Jag anser mig

böra tillstyrka, att fackskolor under läsåret 1963/64 försöksvis får upprättas i

den omfattning, som utredningen föreslagit. Vid bedömningen av medelsbehovet

under anslaget Bidrag till driften av högre kommunala skolor (1963 års statsverksproposition,

bil. 10, s. 236 ff.), har jag räknat med kostnader för en sådan

försöksverksamhet.

Då det gäller principerna för valet av orter för en försöksverksamhet i begränsad

omfattning, kan jag i stort sett instämma i vad utredningen anfört. Mot

att försöksverksamhet vid de föreslagna orterna kommer till stånd har jag inte

någon erinran. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att efter framställning från

vederbörande kommun meddela beslut om inrättande av fackskola. Frågan huruvida

— inom ramen för den angivna omfattningen av försöksverksamheten —

ytterligare någon ort utöver de föreslagna skall komma i fråga bör bli beroende

av Kungl. Maj:ts prövning.

Fackskolorna bör enligt min uppfattning försöksvis i stort sett kunna utformas

på sätt fackskoleutredningen förordat. Jag tillstyrker alltså, att de av skolberedningen

föreslagna humanistiska och social-ekonomiska fackskolorna under försöksverksamheten

läsåret 1963/64 organiseras som en fackskola. Den av utredningen

föreslagna benämningen på denna, allmän fackskola, kan jag acceptera

som ett arbetsnamn tills vidare. Allmän, merkantil och teknisk fackskola bör

således få anordnas. Beträffande den närmare utformningen av dessa fackskolor

torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att, sedan utredningen inkommit med

förslag till provisoriska tim- och kursplaner, fatta beslut. I detta sammanhang

vill jag särskilt betona vikten av att en på vårdyrken inriktad utbildning erhålles

samt framhålla, att det bör bli en av de främsta uppgifterna för den allmänna

fackskolan att tillhandahålla sådan utbildning.

Såsom utredningen framhållit, är det givetvis nödvändigt, att skolöverstyrelsen

och överstyrelsen för yrkesutbildning kan följa fackskoleorganisationen under

dess uppbyggnad. Jag anser emellertid, att detta väl skall kunna ske med

de resurser, som vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag i årets statsverksproposition

kommer att stå till överstyrelsernas förfogande.

Utredningens förslag att såsom villkor för anordnandet av försöksverksamhet

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1963

skall föreskrivas, att vederbörande kommun ställer medel till förfogande för

avlastning av fackskolerektors administrativa och organisatoriska uppgifter

samt för att göra det möjligt för lärarna att deltaga i ämneskonferenser, kan jag

inte biträda. Jag förutsätter som självklart, att kommunerna utan att föreskrifter

meddelas kommer att ställa erforderliga resurser till förfogande härvidlag.

Statsbidrag till fackskolorna bör, såsom förordades i propositionen 1962: 54

(s. 343), utgå i form av driftbidrag, byggnadsbidrag och bidrag till första uppsättningen

stadigvarande undervisningsmateriel. I fråga om driftbidrag och

byggnadsbidrag torde böra gälla samma grunder, som för högre kommunala

skolor. Bidrag till första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel

bör få utgå i huvudsak enligt samma grunder, som gäller för motsvarande

bidrag till kommunala yrkesskolor.

I nyssnämnda proposition (s. 567) erinrades om dels att 1945 års riksdag

(prop. I:VIII s. 386, SU 8 s. 31, Rskr 8) bemyndigat Kungl. Maj:t att, där i

särskilda fall omständigheterna det föranleder, besluta om statsbidrag till kommunal

skola utan hinder av att någon mindre avvikelse från de av riksdagen

beträffande statsbidraget fastställda grunderna och villkoren ägt rum, dels ock

att 1949 års riksdag (prop. 1: VIII s. 254, SU 8 s. 83, Rskr 8) främst med hänvisning

till då föreliggande planer på en kommande skolreform bemyndigat

Kungl. Maj:t att, då det kan finnas påkallat för att möjliggöra försöksanordningar

inom skolväsendets område, medge avvikelser från bestämmelser, som

tillkommit med riksdagens medverkan (jfr även prop. 1955:120 s. 91). Vidare

framhölls, att dessa bemyndiganden möjliggjort rimliga hänsynstaganden i enskilda

fall och skapat förutsättningar för ett praktiskt handlande i situationer,

som inte kunnat på förhand förutses. Då enskilda fall och situationer av denna

art kunde komma att aktualiseras även i framtiden, förklarades, att bemyndigandena

alltfort borde vara tillämpliga samt 1949 års bemyndigande därvid

avse det pedagogiska och organisatoriska nydaningsarbete, som allt framgent

måste försiggå för att kravet på en fortskridande skolreform skulle kunna tillgodoses.

Häremot hade riksdagen inte någon erinran. Om riksdagen inte nu har

någon erinran däremot torde ifrågavarande bemyndiganden även få gälla beträffande

fackskolorna.

Vid utfärandet av organisatoriska bestämmelser för försöksverksamheten med

fackskolor torde det vara lämpligt att i så stor utsträckning som möjligt anknyta

till vad som gäller för andra skolformer.

I fråga om elevernas fördelning på klasser och grupper samt anordnande av

linje förutsätter jag, att i allt väsentligt samma bestämmelser skall gälla som

för grundskolans högstadium. Läsåret förutsätter jag skall vara av samma längd

som grundskolans läsår.

Under nästa budgetår kommer det troligen inte att bli aktuellt att upprätta

någon helt fristående fackskola. Som rektorer vid fackskolorna får därför förutsättas

komma att tjänstgöra rektorer vid andra skolor. För att det skall bli

möjligt att i sådana fall ge vederbörande rektor kompensation för ökade arbets
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1963

uppgifter bör Kungl. Maj:t äga medgiva nedsättning av rektors undervisningsskyldighet

eller på andra sätt vidtaga lämpliga åtgärder för att tillgodose behovet

av effektiv pedagogisk ledning av fackskolorna.

Undervisningen vid fackskolorna kommer läsåret 1963/64 att i stor utsträckning

bestridas i form av fyllnadstjänstgöring. Några ordinarie lärartjänster

kommer sannolikt inte att behöva inrättas detta läsår. Därest av organisatoriska

skäl ordinarie lärartjänster skulle erfordras, bör emellertid Kungl. Maj:t äga

medge inrättande av dylika enligt i huvudsak de grunder som gäller för högre

kommunala skolor. Icke-ordinarie lärartjänster bör få inrättas i den omfattning,

som erfordras för undervisningens fullgörande.

Elev vid fackskola bör åtnjuta samma studiesociala förmåner som elev vid

gymnasium. Vid beräkningen av anslaget Studiebidrag och stipendier (1963 års

statsverksproposition, bil. 10, s. 631 ff.) har hänsyn tagits till de väntade kostnaderna

för studiehjälp till elever vid fackskolor.

Med hänvisning till vad jag sålunda anfört och förordat, hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna av mig förordade grunder för försöksverksamheten

med fackskolor fr. o. m. budgetåret 1963/64;

b) godkänna av mig förordade grunder för statsbidrag till

driftkostnader, byggnadskostnader och kostnader för första

uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel för fackskolorna;
c)

bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda för försöksverksamheten

med fackskolor erforderliga bestämmelser.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Inga Bäcklin

INNEHÅLL

Sid.

I. Inledning ...................................................... 2

II. Fackskoleutredningens förslag ..................................... 4

III. Remissyttranden ................................................ 7

IV. För försöksverksamhet föreslagna orter............................ 12

V. Departementschefen ............................................ 13

Ivar Hacggströms Tryckeri AB • Stockholm 1963

630478

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1963:220 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1963/6^ till Karolinska mediko-ki a1 i texten
  2. SU 1963:95 Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående vissa frågor rörande fackskolor m. rrv. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten