Angående vissa frågor rörande fackskolor
1963-03-01 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1963:98, Angående vissa frågor rörande fackskolor
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1963
1
Nr 98
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa frågor rörande
fackskolor; given Stockholms slott den 1 mars 1963.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
I propositionen framlägges förslag om försöksvis upprättande av fackskolor.
Försöksverksamheten förutsättes omfatta ett tiotal orter under läsåret 1963/64.
Enligt förslaget skall allmän, merkantil och teknisk fackskola få anordnas. Statsbidrag
till fackskolorna föreslås utgå i form av driftbidrag och byggnadsbidrag
enligt samma grunder, som gäller beträffande högre kommunala skolor, samt i
form av bidrag till första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel
enligt motsvarande grunder som gäller beträffande kommunala yrkesskolor.
Kostnaderna för försöksverksamheten med fackskolor under nästa budgetår har
beräknats till ca en miljon kr. i vad avser driftbidrag.
GUSTAF
ADOLF
Ragnar Edenman
Propositionens huvudsakliga innehåll
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt Nr 98
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1963
IJtdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1 mars
1963.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman,
Johansson, af Geijerstam, Holmqvist, Aspling.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen för
ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, följande.
Vid anmälan i årets statsverksproposition (bilagan 10, punkten 124) av anslaget
Bidrag till driften av högre kommunala skolor meddelade jag, att fackskoleutredningen
med skrivelse den 12 november 1962 framlagt förslag till allmänna
riktlinjer för inrättande försöksvis av fackskolor i begränsad omfattning under
budgetåret 1963/64. Jag förklarade mig avse att senare föreslå Kungl. Maj:t, att
proposition angående vissa med fackskoleorganisationen sammanhängande frågor
förelädes 1963 års riksdag, och förordade, att de kostnader för fackskolor, som
torde uppkomma fr. o. m. nästa budgetår, borde bestridas ur nämnda anslag.
Sedan detta ärende numera färdigberetts, får jag närmare redogöra för detsamma.
I. Inledning
1957 års skolberedning föreslog i sitt betänkande Grundskolan (SOU 1961:30)
att en ny typ av tvååriga skolor skulle upprättas, vilka borde benämnas fackskolor
och erbjuda fyra utbildningsvägar, en humanistisk, en teknisk, en merkantil
och en social-ekonomisk. Fackskolorna skulle enligt förslaget vara frivilliga, kommunala
skolor, byggande på grundskolan men inte nödvändigtvis tidsmässigt
eller organisatoriskt direkt anslutna till denna. Även andra huvudmän än kommuner
och kommunalförbund skulle kunna få upprätta fackskolor. Samtidigt
med nämnda betänkande avlämnade beredningen bl. a. ett preliminärt förslag
till läroplaner för fackskolan (SOU 1961:31).
Enligt skolberedningens förslag skulle den humanistiska skolan få en reallinje
och en språklinje. Den tekniska fackskolan föreslogs uppdelad på en maskinteknisk,
en elektroteknisk och en byggnadsteknisk facklinje. Differentieringen inom
den merkantila fackskolan borde enligt beredningen utgöras av en distributionstekniskt
inriktad, en kameralt inriktad och en korrespondentinriktad studiegång.
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1963
Den social-ekonomiska fackskolan skulle genom ett system med tillvalsämnen
bereda spelrum för olika yrkes- och begåvningsinriktningar bland eleverna.
Med anledning av skolberedningens förslag, vilket rönte stor uppmärksamhet
och blev väl mottaget av remissinstanserna, förordade chefen för ecklesiastikdepartementet
(prop. 1962: 54), att beslut skulle fattas om upprättande — i
huvudsaklig överensstämmelse med av beredningen angivna grunder — av tvååriga,
frivilliga och examensfria, statsunderstödda påbyggnader på grundskolan,
benämnda fackskolor. Statsbidrag till dessa föreslogs skola utgå i huvudsak enligt
av beredningen förordade grunder, nämligen driftbidrag och byggnadsbidrag enligt
väsentligen samma system, som gäller för högre kommunala skolor, samt
därjämte bidrag till första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel
enligt samma grunder som vid de kommunala yrkesskolorna. Departementschefen
föreslog, att fackskola skulle få upprättas efter beslut av Kungl. Maj:t i
varje enskilt fall, försöksvis tidigast från och med höstterminen 1963. Organisationen
borde därefter få mer allmänt genomföras med början omkring år 1965.
De av departementschefen förordade riktlinjerna för anordnande av fackskolor
biträddes av Kungl. Maj:t och riksdagen.
Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande tillkallade departementschefen den
12 april 1962 såsom sakkunniga för överarbetning av förslaget till läroplaner för
fackskolor och prövning av vissa därmed sammanhängande spörsmål avdelningschefen
Carl-Erik Sjöstedt, rektorerna Yngve Thulin, Sven-Erik Eriksson, Rangel
Ekblom och Göte Rudvall, byrådirektören Emil Stetler, lektorerna Hans-Erik
Östlundh och Sten-Erik Mörtstedt, juris kandidaten Birgitta Linnér samt numera
rektorn Nils-Olof Elfman. Åt Sjöstedt uppdrogs att såsom ordförande leda utredningsarbetet.
De sakkunniga, som antagit benämningen jackskoleutredningen, har den 12
november 1962 framlagt förslag angående anordnandet av försöksverksamhet
med fackskolor under budgetåret 1963/64.
Över förslaget har infordrade utlåtanden avgivits av skolöverstyrelsen, överstyrelsen
för yrkesutbildning, socialstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, statskontoret
och gymnasieutredningen.
Härjämte har yttranden avgivits av Svenska landskommunernas förbund,
Svenska landstingsförbundet, Svenska stadsförbundet, Svenska arbetsgivareföreningen,
Handelns arbetsgivareorganisation, Landsorganisationen i Sverige
(LO), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), som överlämnat yttranden
från Läroverkslärarnas riksförbund och Tekniska läroverkens lärarförbund,
Tjänstemännens centralorganisation (TCO) och Målsmännens riksförbund.
Utredningen har även förklarat sig under våren 1963 ämna inkomma med
synpunkter på intagningsbestämmelsernas utformning, vissa lärarfrågor och
organisatoriska frågor samt timplaner.
Skolöverstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning har senare överlämnat
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1963
ett av överstyrelsernas planeringsgrupp och fackskoleutredningen framlagt förslag
beträffande kommuner, som borde ifrågakomma för försöksverksamhet från
och med läsåret 1963/64.
II. Fackskoleutredningens förslag
I fråga om valet av orter för försöksverksamheten erinrar
utredningen om att chefen för ecklesiastikdepartementet och 1957 års skolberedning
i samband med förslaget om fackskolor ingående penetrerat principerna för
den allmänna planeringen och lokaliseringen av fackskolorna. Enligt utredningens
mening bör de bedömningar, som ligger till grund för den allmänna planeringen
av fackskolorna, vara vägledande även vid val av orter för försöksvis
inrättande av sådana skolor. Utredningen hänvisar därför till vad som i detta
sammanhang framförts i Kungl. Maj:ts proposition 1962:54 (s. 343 och 563) samt
i skolberedningens betänkande SOU 1961:30 (s. 658).
Urvalet av orter, där hösten 1963 försöksvis skall få inrättas fackskolor, anser
utredningen böra ske bland sådana orter, där man kan vara säker på att i överensstämmelse
med de allmänna förutsättningar, som angivits av departementschefen,
få behålla fackskolor även i framtiden. Det från utredningens synpunkt
viktigaste vid urvalet av orter är, att försöken kan ge erfarenheter av värde för
det fortsatta planeringsarbetet. Att en ort får större eller mindre allmänt behov
av viss utbildning täckt genom fackskolans införande anses från utredningens
synpunkt vara ett andrahandsintresse. Vidare bör de orter som föreslås för försök
med ett minimum av nyinvesteringar kunna ställa lokaler till förfogande. Att på
grundval av skolberedningens förslag till läroplaner företaga nyinvesteringar och
nyinredningar av lokaler anses vara mindre välbetänkt. Felinvesteringar och
mindre lämpliga lösningar kan bli följden. Ifrågavarande kommuner bör enligt
utredningens mening även ha möjligheter att lösa lärarfrågan.
Utredningen framhåller, att de frågor, som försöksverksamheten avses ge svar
på, främst är av organisatorisk men även av pedagogisk natur. För den kommande
skolplaneringen kan det vara värdefullt att utröna, vilken attraktionskraft
fackskolan har gentemot andra skolformer, såsom allmänna, merkantila
och tekniska gymnasier. Försöken bör om möjligt även ge svar på frågan om
den attraktionskraft de olika fackskolorna och de olika linjerna inom dessa har
vid inbördes konkurrens. Försöksverksamhet bör därför förläggas till orter, som
kan inrätta samtliga fackskolor och flertalet linjer inom dessa.
Vidare framhåller utredningen, att det vore av värde för den framtida planeringen
och utformningen av fackskolorna att genom försöken få de omfattande
problemkomplex belysta, som kan uppstå vid avlösningen av teknisk skola,
yrkesskolans handelsavdelningar, praktisk realskola eller flickskola.
Ett grundvillkor för att en ort skall komma i åtanke vid upprättande av fackskola
läsåret 1963/64 anser utredningen vara, att grundskolan är genomförd i
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1963
sin helhet på orten och således senast läsåret 1963/64 hunnit till årskurs 9. Som
motivering härför anför utredningen, att försöksverksamheten skulle kunna ge
en skev bild, om försök kom till stånd på orter, där grundskolan inte vore genomförd.
På grund av svårigheten att redan nu föreslå lämpliga urvalsinstrument för
höstens intagning i fackskolorna, finner utredningen det mest ändamålsenligt
att förlägga fackskolorna till sådana orter, där inom tillhörande rekryteringsområde,
som inte behöver vara inskränkt till orten, huvudparten av årskullen
år 1963 genomgått grundskolan. Konkurrensen om inträde i fackskoloma mellan
å ena sidan elever med genomgången grundskola och å andra sidan elever med
realexamen eller därmed jämställd utbildning, kommer inte att helt kunna
elimineras genom detta. På grund av den ringa omfattning fackskolorna beräknas
erhålla denna gång, bör emellertid problemet kunna bemästras genom valet
av orter.
Utredningen anser, att de krav som bör uppfyllas för att en viss ort skall
kunna ifrågakomma för de försöksvis planerade fackskolorna innebär, att högst
ett tiotal orter med sammanlagt ett femtiotal avdelningar kan komma i fråga.
Antalet avdelningar bör fastställas först när det definitiva antalet inträdesanmälningar
föreligger. Enligt utredningens mening bör det ankomma på Kungl.
Maj:t att fastställa det totala antalet parallellavdelningar och på respektive
centrala ämbetsverk att fastställa antalet avdelningar vid varje skola.
Beträffande utformningen av de olika fackskolorna redovisar
utredningen vissa preliminära slutsatser, som kan bilda utgångspunkt för
planeringen av försöksvis inrättande av fackskolor hösten 1963.
Humanistiska skolan, socialekonomiska fackskolan. Utredningen framhåller,
att den humanistiska skolan och den socialekonomiska fackskolan, sådana de
föreligger i skolberedningens förslag, i hög grad skiljer sig från den tekniska och
den merkantila fackskolan genom att i större utsträckning än dessa syfta till att
ge en vidgad allmän utbildning med vissa tämligen begränsade specialiseringsmöjligheter.
Den humanistiska skolans och den socialekonomiska fackskolans
kompetensområden har under dessa förhållanden icke kunnat undgå att delvis
täcka varandra. Med den föreslagna strukturen skulle därför olika studievägar
leda fram till ett likartat yrkesval.
Utredningen har funnit övervägande skäl tala för en sammanslagning av sistnämnda
fackskolor till en och föreslår, att denna benämnes allmän fackskola.
Med hänsyn till den konstruktion, som denna skola enligt utredningens förslag
beräknas få, skulle detta namn vara bättre täckande än de i direktiven ifrågasatta
namnen socialekonomisk eller social fackskola.
En integration av de båda fackskolorna skulle av pedagogiska skäl vara helt
naturlig samt dessutom ha påtagliga organisatoriska fördelar menar utredningen.
Det skulle bli mycket lättare för cn mindre kommun att finna underlag för en
integrerad fackskola med olika grenar än för två separata fackskolor. En sam
-
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1963
manslagning skulle göra det möjligt att i större utsträckning inrätta samtliga
fackskolor på i det hela samma orter. Man kunde på så sätt i görligaste mån
förebygga en snedvridning av utbildningen genom ett svagt differentierat skolväsen
inom regionen. Genom en sammanslagning skulle utbildningen sannolikt
också bli attraktivare för manliga elever.
Genom att bygga upp läroplanerna med en kärna av gemensamma ämnen
jämte tillvalsämnen torde man enligt utredningens mening kunna åstadkomma,
att undervisningen göres kompetensinriktad, samtidigt som de mer yrkesobestämda
elevernas studieintressen tillvaratages. Härigenom anser utredningen
också att man i vissa avseenden skulle kunna göra den allmänna fackskolan mer
yrkesinriktad än den humanistiska skolan och den socialekonomiska fackskolan.
Utredningen framhåller preliminärt, att differentieringen inom den allmänna
fackskolan kan komma att omfatta en språklig, en naturvetenskaplig, en social
och en konsumtionsekonomisk gren. De två senare grenarna avses erhålla en mer
yrkesinriktad prägel.
Tekniska fackskolan. Beträffande den tekniska fackskolan framhåller utredningen
att kommunerna utan större olägenheter torde kunna utgå från skolberedningens
förslag. Med anledning av uttalandet i direktiven för utredningen,
att inrättandet av en kemisk-teknisk linje kunde behöva övervägas, förklarar
utredningen sig vara av den uppfattningen, att en sådan linje synes vara behövlig,
även om den inte bär lika frekvent som de av skolberedningen föreslagna
linjerna inom den tekniska fackskolan.
Merkantila fackskolan. Utredningen arbetar med den preliminära förutsättningen,
att den förvaltningstekniska utbildning, som skolberedningen föreslagit
inom den socialekonomiska fackskolan, skall överflyttas till den merkantila fackskolan
och antingen inordnas i denna som en särskild linje eller tillgodoses genom
tillval. Utredningen torde komma att föreslå inrättande av distributions-, kameral-
och korrespondentlinjer i stora drag enligt de riktlinjer, som finnes i skolberedningens
betänkande.
Utredningen anser det angeläget, att samtliga de studievägar i de olika fackskolorna,
som kommer att medtagas i utredningens definitiva förslag, skall få
ifrågakomma vid försöksverksamheten.
Beträffande de lokala organisationsformerna framhåller utredningen, att de
pedagogiska synpunkterna bör tillmätas stor betydelse vid diskussionerna om
olika förläggningsalternativ för de nu aktuella fackskolorna. Fackskolorna måste
redan från början te sig attraktiva understryker utredningen och påpekar, att
den lokalmässiga förläggningen av fackskolorna och deras samordning med andra
skolformer kan påverka deras attraktionskraft.
Utredningen berör också vissa frågor i samband med fackskoleorganisationens
uppbyggnad samt framhåller därvid inledningsvis, att det,
om fackskolorna skall få den betydelse, som man eftersträvat och beräknat i de
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1963
uppgjorda prognoserna, är av vikt att en allmän informationsverksamhet kommer
till stånd bland såväl lärare som elever och målsmän.
Utredningen betonar vikten av att skolöverstyrelsen och överstyrelsen för
yrkesutbildning erhåller tillräckliga resurser för att effektivt kunna bygga upp
fackskoleorganisationen och i detalj följa verksamheten redan från läsåret 1963/
64. En mångfald problem kommer att kräva en ingående uppmärksamhet om
försöksverksamhetens erfarenheter skall bli till nytta för framtiden. Åtminstone
i början kommer t. ex. en besvärande brist på läroböcker att göra sig gällande.
Detta torde medföra ett behov av centralt utarbetande av studieplaner och
kompendier samt överhuvud taget en nära kontakt dels mellan de centrala ämbetsverken
och fackskolorna, dels mellan i samma årskurs undervisande lärare
både vid den egna skolan och skolor på andra orter med försöksverksamhet.
I samråd med skolöverstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning föreslår
utredningen, att för viss verksamhet i anslutning till fackskolor anslaget Pedagogiskt
utvecklingsarbete inom det allmänna skolväsendet uppräknas med
100 000 kr. och anslaget Yrkespedagogisk reformverksamhet med likaledes
100 000 kr.
För den lokala ledningen av försöksverksamheten anser utredningen det vara
av betydelse, att rektor får möjlighet att ägna sig åt pedagogiska uppgifter. Utredningen
föreslår därför, att som villkor för upprättande av fackskola läsåret
1963/64 föreskrives, att kommunen ställer erforderliga medel till förfogande för
avlastning av rektors administrativa och organisatoriska arbetsuppgifter.
Då de centrala verkens rådgivande verksamhet torde komma att förutsätta
vissa gemensamma ämneskonferenser m. m. för fackskolornas lärare föreslås slutligen,
att som villkor för fackskolas upprättande på en ort även skall föreskrivas,
att kommunen ställer medel till förfogande för att lärarna skall få tillfälle att deltaga
i dylika konferenser.
III. Remissyttranden
Utredningens förslag har i stort sett mottagits positivt. Viss kritik har emellertid
riktats mot de av utredningen föreslagna villkoren för anordnandet av försöksverksamhet
samt den med utgångspunkt från dessa villkor föreslagna begränsningen
av försöksverksamheten. Några remissinstanser har också beklagat,
att utredningen på grund av den korta tid, som stått till förfogande, inte hunnit
framlägga mera preciserade förslag. SACO, vars yttrande är ett av de mest kritiska,
anser det vanskligt att redan instundande läsår ens på försök införa fackskoleverksamhet
i landet samt finner den föreslagna försöksperioden kort, speciellt
mot bakgrunden av de provisorier, som måste tillgripas under den tid försöksverksamheten
pågår.
Även Handelns arbetsgivareorganisation är tveksam beträffande tidpunkten
för igångsättandet av försöksverksamheten och befarar att denna kommer att
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1963
startas utan tillräcklig tid för planering och förberedelse. Vidare ifrågasattes, om
inte försöksverksamheten även borde omfatta en fackskola med ett enskilt företag
som huvudman.
I fråga om valet av orter för försöksverksamheten framhåller
Svenska stadsförbundet och Svenska landskommunernas förbund att det
förefaller naturligt, att man i första hand tar sådana orter, där försöksverksamheten
kan förväntas ge de rikaste erfarenheterna till gagn för fackskolornas framtida
gestaltning. Förbunden understryker den av utredningen uttalade uppfattningen
att valet av försökskommun inte i och för sig bör påverkas av en berörd
kommuns vilja till mera betydande nyinvesteringar i syfte att tillgodose lokalbehov
m.m. Redan med tanke på den korta tid, som återstår innan försöksverksamheten
avses bli påbörjad, synes det nödvändigt att valet i huvudsak sker
med hänsyn till nu befintliga resurser.
Svenska landstingsförbundet anser, att det vore välbetänkt att föreskriva, att
de för försök föreslagna orterna skall kunna ställa lokaler till förfogande utan att
vidtaga några omfattande nyinvesteringar.
Arbetsmarknadsstyrelsen anser däremot, att orter, som har behov av ökad
utbildning, bör ha företräde, även om detta skulle kräva investeringar i nya
skollokaler. Särskilt bör beaktas skolområden, där man de närmaste åren får en
ökad belastning på utbildningskapaciteten genom att elever avgår från såväl
realskolan som grundskolan.
Gymnasieutredningen anser, att de orter, dit den för 1963/64 föreslagna försöksverksamheten
blir förlagd, bör ha någon form av gymnasium. Därigenom
blir det bl. a. möjligt att utröna vilken attraktionskraft fackskolan har gentemot
gymnasiet, en fråga som är av utomordentligt stor betydelse för framtiden.
Enligt TCO torde fackskolornas attraktivitet till stor del vara avhängig av
de på skolorten föreliggande utbildningsbehoven, vilka i sin tur är beroende av
det lokala skolväsendets större eller mindre differentiering. Vid urvalet av försöksorter
borde man därför inte bara inrikta sig på att utröna attraktionskraften
utan också på att tillgodose föreliggande utbildningsbehov. Då skall det heller
inte vara nödvändigt att varje utvald ort får en fullt utbyggd fackskoleorganisation.
Man bör kunna inrätta t. ex. enbart en teknisk eller en merkantil fackskola,
om utbildningsbehoven på dessa områden är särskilt stora.
Så långt en utprövning av fackskolornas attraktionskraft kan ske är det enligt
TCO angeläget att uppmärksamheten inte ensidigt inriktas mot gymnasiet och
hur utfallet i det avseendet kan komma att bli. Det är också väsentligt att få
erfarenheter av i vilken omfattning fackskolorna kan verka avledande från yrkesskolornas
praktiska linjer och vilka konsekvenser detta kan få för de praktiska
yrkesområdena.
Svenska arbetsgivareföreningen anser, att utredningen väl ensidigt fäst avseende
vid en viss typ av erfarenheter på det organisatoriska planet, nämligen
attraktiviteten mellan olika skolformer och studiebanor. Försöksverksamheten
bör i stället framför allt inriktas på den nya skolformens pedagogiska och inne
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1963 9
hållsmässiga utformning samt på problemen i samband med avlösningen av äldre
skolformer.
Läroverksläramas riksförbund tvivlar på att att man ur de iakttagelser, som
kan göras under en försöksverksamhet av föreslagen omfattning, ens kan utläsa
en tendens beträffande fackskolornas utvecklingsmöjligheter och attraktionskraft.
Betydligt värdefullare resultat torde en försöksverksamhet kunna ge, som
inriktar sig på att få pedagogiska frågor belysta. Under förutsättning att försöksorterna
i stor utsträckning väljes med hänsyn till förefintligheten av skolformer,
som redan har utbildningsvägar av i huvudsak samma art, som de fackskolan
skall erbjuda, torde redan före 1965 lämpliga undervisningsplaner hunnit prövas
och initialsvårigheter övervunnits. Förbundet rekommenderar därför en förläggning
av en del av försöksverksamheten till orter med kommunal flickskola, praktisk
realskola och andra skolformer, som fackskolan är avsedd att avlösa. Att,
som utredningen föreslagit, såsom minimikrav för startandet av försöksverksamhet
kräva, att huvuddelen av den berörda årskullen genomgått grundskolan år
1963, finner förbundet väl rigoröst. I stort sett samma synpunkter på valet av
orter framföres av SACO.
Gymnasieutredningen förklarar sig helt dela fackskoleutredningens uppfattning
att försöksverksamheten, i varje fall första året, bör bedrivas på sådana
orter, där inom tillhörande rekryteringsområde huvudparten av årskullen år 1963
genomgått grundskolan, samt finner också den föreslagna begränsningen till ett
tiotal orter och sammanlagt ca 50 parallellavdelningar lämplig.
LO finner däremot försöksverksamhetens begränsning vara betänkligt snäv.
Dels är skolformen redan i princip beslutad, varför en så blygsam start även om
det gäller försöksverksamhet måste antyda ett alltför långsamt genomförande,
dels kan de få orter, som kommer ifråga knappast ge ett tillförlitligt genomsnitt.
Målsmännens riksförbund uttalar, att försöken måste få så stor omfattning
och beröra områden av så vitt skilda strukturer — från storstaden till landsbygdsområden
med en medelstor centralort — att erfarenheterna verkligen kan
läggas till grund för den kommande utvecklingen. Den slutgiltiga organisationen
av dessa på försök anordnade skolor bör ej fixeras förrän grundlig erfarenhet
vunnits.
Även Svenska Arbetsgivareföreningen ställer sig kritisk till utredningens restriktivitet
då det gäller urvalet av orter samt understryker det angelägna i att
fackskolorna ges en sådan omfattning, att de i tid erhåller den stadga, som fordras
av en skolform, som enligt planerna redan omkring år 1970 skall draga till sig
cirka 20 procent av berörda årsklasser.
Beträffande fackskolornas preliminära utformning förklarar
skolöverstyrelsen sig inte ha något att erinra mot att fackskolorna under läsåret
1963/64 försöksvis organiseras på sätt utredningen föreslagit. Överstyrelsen
kan emellertid, då utredningen ännu inte framlagt förslag till tim- och kursplaner
och inte heller närmare preciserat eller motiverat sina förslag, inte i övrigt ta
ställning till dessa.
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1963
Svenska arbetsgivareföreningen anser, att frågorna rörande de olika linjernas
målsättning inte är tillräckligt belysta och finner det angeläget understryka, att
fackskolornas kompetens och målsättning inte bör lämnas obeaktad under utredningens
fortsatta arbete.
Förslaget om sammanslagning av den humanistiska skolan och den socialekonomiska
fackskolan tillstyrkes av överstyrelsen för yrkesutbildning, socialstyrelsen,
arbetsmarknadsstyrelsen, Svenska landskommunernas förbund, Svenska
landstingsförbundet, Svenska stadsförbundet, Svenska arbetsgivareföreningen,
Läroverkslärarnas riksförbund och TCO. Kritik mot förslaget framföres
av LO, som anser, att den allmänna fackskolan ej skulle bli gymnasieavlänkande
i den omfattning, som en humanistisk skola avsetts kunna bli, och ej heller vara
lockande med sin ytterst onyanserade och inkonsekventa beteckning. LO anser
även att den socialekonomiska fackskolan redan i dagens läge och än mer i framtiden
skulle komma att väl försvara sin plats bredvid de övriga.
Målsmännens riksförbund anser inte den för en sammanslagning givna motiveringen
övertygande, men finner uppslaget beaktansvärt.
Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller, att den allmänna fackskolan bl. a. skulle
fylla en viktig uppgift genom att dels — i likhet med den nuvarande flickskolan
och i viss mån också folkhögskolan — erbjuda icke klart yrkesbestämda elever
en möjlighet till fortsatta studier, dels avlänka från gymnasierna sådana elever,
som ej känner sig passa för ett studiesätt, som i många avseenden bestämmes
av en förestående examen. Denna dubbla uppgift synes bäst kunna fyllas om
studiegången ej från början medför en avgörande differentiering utan huvudsakligen
inriktas på allmänbildande studier, möjligen med alternativet matematik
eller språk som en valmöjlighet. Styrelsen förutsätter, att den föreslagna uppdelningen
på grenar genomföres först andra året.
Inrättandet av en kemiteknisk linje vid teknisk fackskola samt förläggning av
den förvaltningstekniska utbildningen inom ramen för den merkantila fackskolan
tillstyrkes bl. a. av överstyrelsen för yrkesutbildning, arbetsmarknadsstyrelsen,
Läroverkslärarnas riksförbund, TCO och Målsmännens riksförbund.
Gymnasieutredningen finner det angeläget, att utbildningen framför allt för
vårdnadsyrken och socialt-kurativa yrken i vid mening tillgodoses inom härför
lämpade grenar och kan tänka sig, att den allmänna fackskolan — med fackskoleutredningens
beteckning — får detta till huvuduppgift. En mer adekvat
benämning blir då social fackskola.
Den planerade försöksverksamheten med tekniska fackskolor bör enligt SACO.
där så ske kan, arrangeras genom anslutning till yrkesskolor eller tekniska gymnasier,
där i många fall ett sambruk av laboratorier kan ordnas. Sammanförandet
av tekniskt gymnasium och teknisk fackskola innebär att en »ingenjörsskola»
skapas, en tanke som framfördes i anslutning till blandgymnasieutredningens betänkande.
SACO anser det vara av värde att denna organisationsform prövas
inom ramen för den nu planerade försöksverksamheten. Samma synpunkter
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1963
framföres av Tekniska läroverkens lärarförbund, som finner det väsentligt, att
de nya tekniska fackskolornas karaktär av tekniska utbildningsanstalter betonas.
Målsmännens riksförbund anser det viktigt, att fackskolorna, särskilt den allmänna,
i den mån det är ekonomiskt möjligt får utgöra självständiga fackskolor,
gärna i form av blandfackskolor. De bör inte kombineras med gymnasier eller
grundskolor. Kombination med en yrkesskola torde enligt förbundet utgöra en
mindre olägenhet.
Läroverkslärarnas riksförbund framhåller, att det under en försöksperiod är
nödvändigt, att organisationsformerna blir sådana, att de ej hindrar fackskolan
att få en egen profil — ett eget studiemål och en meningsfylld lärogång helt inriktad
mot detta studiemål. En samordning av fackskola och gymnasium skulle
kunna innebära en fara för en sådan utveckling och bör därför endast prövas på
mindre orter, där flera skolenheter ovanför grundskolans nivå ej lämpligen kan
organiseras.
Vad utredningen i fråga om fackskoleorganisationens uppbyggnad
framhållit angående nödvändigheten av att skolöverstyrelsen och
överstyrelsen för yrkesutbildning ges tillräckliga resurser för att i detalj kunna
följa verksamheten understryks av bl. a. skolöverstyrelsen, överstyrelsen för yrkesutbildning,
SACO och TCO. Läroverkslärarnas riksförbund anser utredningens
förslag om anslag för ifrågavarande ändamål vara väl motiverat och ett värdefullt
initiativ. Förbundet finner det dock föga ändamålsenligt att skolöverstyrelsen
och överstyrelsen för yrkesutbildning var för sig skall bygga upp en organisation
för att leda en försöksverksamhet, som till stora delar kommer att sammanfalla
och erbjuda identiska problem. Att skapa en organisation, som kunde
ge försöksverksamheten en central enhetlig ledning borde inte ligga utanför det
möjligas gränser.
Statskontoret har i och för sig inte något emot att ökade resurser ställs till
skolöverstyrelsens och överstyrelsens för yrkesutbildning förfogande, men kan i
avsaknad på närmare underlag för bedömningen av medelsbehovet inte taga
ställning till frågan om det erforderliga medelsbeloppet.
Nödvändigheten av att rektorerna vid fackskolorna får erforderlig lättnad i
sina administrativa och organisatoriska uppgifter för att kunna ägna den pedagogiska
ledningen ökad tid och av att lärarna bereds möjlighet att delta i de konferenser
och överläggningar, som anordnas, understryks av skolöverstyrelsen. Kommunernas
medverkan är därvid enligt överstyrelsen angelägen, men bör inte
ställas som villkor vid avgörande av fackskolornas förläggning. Däremot bör de
centrala ämbetsverken bemyndigas att företaga de jämkningar i den för skolledarna
och lärarna vid fackskolorna föreskrivna tjänstgöringsskyldigheten, som
betingas av uppbyggnadstidens särskilda förhållanden.
Även Svenska landskommunernas förbund och Svenska stadsförbundet avstyrker
utredningens förslag, att såsom villkor för anordnandet av försöksverksamhet
skall föreskrivas, att försökskommun ställer medel till förfogande för att
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1963
avlasta fackskolerektorns administrativa och organisatoriska uppgifter samt för
att möjliggöra för lärarna att delta i centrala och regionala ämneskonferenser
under det första läsåret.
IV. För försöksverksamhet föreslagna orter
Skolöverstyrelsens och överstyrelsens för yrkesutbildning planeringsgrupp
samt fackskoleutredningen har till försöksverksamhet med tvååriga fackskolor
från och med läsåret 1963/64 föreslagit kommunerna Fagersta, Kalix, Köping,
Sala, Skellefteå, Skövde, Västerås och Östersund. Samtliga dessa kommuner har
förklarat sig kunna ställa erforderliga lokaler till förfogande hösten 1963. Som
motivering har planeringsgruppen beträffande de föreslagna orterna anfört följande.
Fagersta. Hela regionen har fullt genomförd 9-årig skola 1963. Staden domineras
av Fagersta bruk. Regionens befolkningsutveckling är positiv även om
vissa delar redovisar folkminskning. Nästan samtliga elever kan nå skolorten
genom dagliga resor. Allmänt gymnasium finns.
Nederkalix. Hela regionen har fullt genomförd 9-årig skola år 1963. Kalix tätort
är centrum inom en vidsträckt region med betydande avfolkning inom de
perifera delarna. Ekonomiskt och socialt avviker förhållandena inte oväsentligt
från de expansiva Västmanlands-regionerna. En betydande del av 16-åringarna
bor i inackorderingszonen. Försöksgymnasium, central verkstadsskola och folkhögskola
finns i Kalix.
Köping. Regionen har till 90 % fullt genomförd 9-årig skola 1963. Staden är
centrum i en region med betydande befolkningstillväxt. Teknisk utbildning i
privat skola finns. Utbyggnad av yrkesskolan planeras, till vilken åtminstone
teknisk fackskola, ev. även merkantil fackskola, beräknas bli förlagd. Allmänt
gymnasium samt filialer till handelsgymnasium och tekniskt gymnasium finns.
Sala. Regionen har till 70 % fullt genomförd 9-årig skola år 1963. Vissa perifera
kommuner har infört grundskolan endast i årskurserna 1—7 eller 1—8. Staden
är kommersiellt centrum i en förhållandevis vidsträckt region. Landsbygdsdelen
präglas av jordbruksnäringen och redovisar större folkminskning än Sala stads
folkökning. Sala-regionen är med hänsyn till bl. a. elevunderlag, elevernas fördelning
på skolort, reszon och inackorderingszon, näringslivets struktur och befolkningsutveckling,
en typisk exponent för ett mycket stort antal regioner med allmänt
gymnasium i landet. Teknikerutbildning finns.
Skellefteå. Ca 60 % av regionen har fullt genomförd 9-årig skola år 1963.
Återstående delar är perifert belägna kommuner. Staden har bl. a. allmänt gymnasium,
tekniskt gymnasium, filial till handelsgymnasium, yrkesskola, teknisk
skola och frivillig årskurs 10.
Skövde. Ca 50 % av regionen har fullt genomförd 9-årig skola år 1963. Trots
detta talar flera skäl för, att försöksverksamhet påbörjas även inom ett sydsvenskt
område, varvid Skövde synes lämpligast.
Skövde är den största tätorten inom ett län med ett relativt svagt utvecklat
näringsliv och ett flertal sinsemellan konkurrerande regioncentra. Befolkningsutvecklingen
är till följd av den förhållandevis starka industrialiseringen och
befintliga militära inrättningar positiv i Skövderegionen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1963
13
Skolväsendet har expanderat snabbt. Sålunda finns förutom allmänt gymnasium
även bl. a. handelsgymnasium och tekniskt gymnasium.
Västerås. Hela regionen har fullt genomförd 9-årig skola 1963. Västerås dominerar
inom regionen. Befolkningstillväxten är snabb. Regionens areal är relativt
liten. Stadens skolväsende är allsidigt utbyggt med bl. a. allmänt gymnasium,
handelsgymnasium, tekniskt gymnasium, flickskola och praktisk realskola.
Östersund. Ca 60 % av regionen har fullt genomförd 9-årig skola år 1963. Återstående
delar är perifert belägna kommuner. Staden är kommersiellt och administrativt
centrum inom ett starkt avfolkningslän. Regionen är mycket stor och en
betydande del av 16-åringarna bor inom inackorderingszonen. Allmänt gymnasium,
handelsgymnasium, tekniskt gymnasium, yrkesskola, flickskola och praktisk
realskola finns.
Skolöverstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning biträder förslaget, att
fackskolor från och med läsåret 1963/64 skall få försöksvis inrättas i nämnda
kommuner.
V. Departementschefen
Enligt beslut av 1962 års riksdag skall fackskolor anordnas och organiseras i
huvudsaklig överensstämmelse med i propositionen 1962:54 förordade riktlinjer
(SäU 1 s. 202, Rskr 328). Riksdagens beslut innebär bl. a., att fackskolor
försöksvis skall få upprättas tidigast fr. o. m. höstterminen 1963 samt att
organisationen skall få genomföras mer allmänt med början omkring år 1965.
För att närmare utreda vissa frågor rörande fackskoleorganisationen tillkallades,
såsom tidigare nämnts, fackskoleutredningen den 12 april 1962. Vissa utgångspunkter
för det avsedda utredningsarbetet hade angivits i propositionen
1962: 54. De sakkunniga borde, förutom att företaga en överarbetning av skolberedningens
förslag till läroplaner, ytterligare överväga vad beredningen anfört
i fråga om praktikkrav och övriga inträdesfordringar, betygsättning och flyttning,
möjligheterna till övergång från fackskola till andra skolor, främst kanske
olika former av gymnasier, förläggande av kompletteringskurser till en eller flera
av fackskolorna m. fl. liknande frågor av närmast pedagogisk natur.
Utförligare riktlinjer för de sakkunnigas arbete har senare givits i en inom
ecklesiastikdepartementet upprättad promemoria. I denna framhölls bl. a., att
fackskolefrågan inte kunde ses isolerad utan att utredningsarbetet i olika hänseenden
måste beröra relationerna mellan å ena sidan de nya fackskolorna och
å andra sidan vissa befintliga skolformer, nämligen gymnasier, yrkesskolor och
folkhögskolor. De sakkunniga borde också ägna uppmärksamhet åt frågor
rörande undervisningens anordnande, inspektion, formerna för studiernas avslutande
och den kompetens utbildningen skall ge. Vidare borde det ankomma på
de sakkunniga att framlägga de ytterligare förslag rörande frågor om lärare
och övriga befattningshavare, som kunde erfordras.
Såsom framgår av vad jag nu anfört, är det en mängd frågor, som de sak
-
14
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 98 år 1963
kunniga skall ta ställning till. Det av utredningen den 12 november 1962 framlagda
förslaget innehåller i stort sett endast preliminära synpunkter, avsedda
att ligga till grund för försöksverksamheten. I avvaktan på ställningstaganden
till utredningens slutliga förslag, vilka torde komma att föreligga under hösten
1963, bör det få ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda de bestämmelser,
som erfordras för att verksamheten vid fackskolor försöksvis skall kunna börja
hösten 1963.
Fackskoleutredningen har redovisat vissa synpunkter rörande de krav, som,
med hänsyn till syftet med den planerade försöksverksamheten, bör ställas på
orter, där fackskolor skall få upprättas kommande läsår. Under hänvisning till
dessa synpunkter har utredningen förklarat sig anse, att högst ett tiotal orter
med sammanlagt ett femtiotal avdelningar kan komma i fråga. Jag anser mig
böra tillstyrka, att fackskolor under läsåret 1963/64 försöksvis får upprättas i
den omfattning, som utredningen föreslagit. Vid bedömningen av medelsbehovet
under anslaget Bidrag till driften av högre kommunala skolor (1963 års statsverksproposition,
bil. 10, s. 236 ff.), har jag räknat med kostnader för en sådan
försöksverksamhet.
Då det gäller principerna för valet av orter för en försöksverksamhet i begränsad
omfattning, kan jag i stort sett instämma i vad utredningen anfört. Mot
att försöksverksamhet vid de föreslagna orterna kommer till stånd har jag inte
någon erinran. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att efter framställning från
vederbörande kommun meddela beslut om inrättande av fackskola. Frågan huruvida
— inom ramen för den angivna omfattningen av försöksverksamheten —
ytterligare någon ort utöver de föreslagna skall komma i fråga bör bli beroende
av Kungl. Maj:ts prövning.
Fackskolorna bör enligt min uppfattning försöksvis i stort sett kunna utformas
på sätt fackskoleutredningen förordat. Jag tillstyrker alltså, att de av skolberedningen
föreslagna humanistiska och social-ekonomiska fackskolorna under försöksverksamheten
läsåret 1963/64 organiseras som en fackskola. Den av utredningen
föreslagna benämningen på denna, allmän fackskola, kan jag acceptera
som ett arbetsnamn tills vidare. Allmän, merkantil och teknisk fackskola bör
således få anordnas. Beträffande den närmare utformningen av dessa fackskolor
torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att, sedan utredningen inkommit med
förslag till provisoriska tim- och kursplaner, fatta beslut. I detta sammanhang
vill jag särskilt betona vikten av att en på vårdyrken inriktad utbildning erhålles
samt framhålla, att det bör bli en av de främsta uppgifterna för den allmänna
fackskolan att tillhandahålla sådan utbildning.
Såsom utredningen framhållit, är det givetvis nödvändigt, att skolöverstyrelsen
och överstyrelsen för yrkesutbildning kan följa fackskoleorganisationen under
dess uppbyggnad. Jag anser emellertid, att detta väl skall kunna ske med
de resurser, som vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag i årets statsverksproposition
kommer att stå till överstyrelsernas förfogande.
Utredningens förslag att såsom villkor för anordnandet av försöksverksamhet
15
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1963
skall föreskrivas, att vederbörande kommun ställer medel till förfogande för
avlastning av fackskolerektors administrativa och organisatoriska uppgifter
samt för att göra det möjligt för lärarna att deltaga i ämneskonferenser, kan jag
inte biträda. Jag förutsätter som självklart, att kommunerna utan att föreskrifter
meddelas kommer att ställa erforderliga resurser till förfogande härvidlag.
Statsbidrag till fackskolorna bör, såsom förordades i propositionen 1962: 54
(s. 343), utgå i form av driftbidrag, byggnadsbidrag och bidrag till första uppsättningen
stadigvarande undervisningsmateriel. I fråga om driftbidrag och
byggnadsbidrag torde böra gälla samma grunder, som för högre kommunala
skolor. Bidrag till första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel
bör få utgå i huvudsak enligt samma grunder, som gäller för motsvarande
bidrag till kommunala yrkesskolor.
I nyssnämnda proposition (s. 567) erinrades om dels att 1945 års riksdag
(prop. I:VIII s. 386, SU 8 s. 31, Rskr 8) bemyndigat Kungl. Maj:t att, där i
särskilda fall omständigheterna det föranleder, besluta om statsbidrag till kommunal
skola utan hinder av att någon mindre avvikelse från de av riksdagen
beträffande statsbidraget fastställda grunderna och villkoren ägt rum, dels ock
att 1949 års riksdag (prop. 1: VIII s. 254, SU 8 s. 83, Rskr 8) främst med hänvisning
till då föreliggande planer på en kommande skolreform bemyndigat
Kungl. Maj:t att, då det kan finnas påkallat för att möjliggöra försöksanordningar
inom skolväsendets område, medge avvikelser från bestämmelser, som
tillkommit med riksdagens medverkan (jfr även prop. 1955:120 s. 91). Vidare
framhölls, att dessa bemyndiganden möjliggjort rimliga hänsynstaganden i enskilda
fall och skapat förutsättningar för ett praktiskt handlande i situationer,
som inte kunnat på förhand förutses. Då enskilda fall och situationer av denna
art kunde komma att aktualiseras även i framtiden, förklarades, att bemyndigandena
alltfort borde vara tillämpliga samt 1949 års bemyndigande därvid
avse det pedagogiska och organisatoriska nydaningsarbete, som allt framgent
måste försiggå för att kravet på en fortskridande skolreform skulle kunna tillgodoses.
Häremot hade riksdagen inte någon erinran. Om riksdagen inte nu har
någon erinran däremot torde ifrågavarande bemyndiganden även få gälla beträffande
fackskolorna.
Vid utfärandet av organisatoriska bestämmelser för försöksverksamheten med
fackskolor torde det vara lämpligt att i så stor utsträckning som möjligt anknyta
till vad som gäller för andra skolformer.
I fråga om elevernas fördelning på klasser och grupper samt anordnande av
linje förutsätter jag, att i allt väsentligt samma bestämmelser skall gälla som
för grundskolans högstadium. Läsåret förutsätter jag skall vara av samma längd
som grundskolans läsår.
Under nästa budgetår kommer det troligen inte att bli aktuellt att upprätta
någon helt fristående fackskola. Som rektorer vid fackskolorna får därför förutsättas
komma att tjänstgöra rektorer vid andra skolor. För att det skall bli
möjligt att i sådana fall ge vederbörande rektor kompensation för ökade arbets
-
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1963
uppgifter bör Kungl. Maj:t äga medgiva nedsättning av rektors undervisningsskyldighet
eller på andra sätt vidtaga lämpliga åtgärder för att tillgodose behovet
av effektiv pedagogisk ledning av fackskolorna.
Undervisningen vid fackskolorna kommer läsåret 1963/64 att i stor utsträckning
bestridas i form av fyllnadstjänstgöring. Några ordinarie lärartjänster
kommer sannolikt inte att behöva inrättas detta läsår. Därest av organisatoriska
skäl ordinarie lärartjänster skulle erfordras, bör emellertid Kungl. Maj:t äga
medge inrättande av dylika enligt i huvudsak de grunder som gäller för högre
kommunala skolor. Icke-ordinarie lärartjänster bör få inrättas i den omfattning,
som erfordras för undervisningens fullgörande.
Elev vid fackskola bör åtnjuta samma studiesociala förmåner som elev vid
gymnasium. Vid beräkningen av anslaget Studiebidrag och stipendier (1963 års
statsverksproposition, bil. 10, s. 631 ff.) har hänsyn tagits till de väntade kostnaderna
för studiehjälp till elever vid fackskolor.
Med hänvisning till vad jag sålunda anfört och förordat, hemställer jag, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
a) godkänna av mig förordade grunder för försöksverksamheten
med fackskolor fr. o. m. budgetåret 1963/64;
b) godkänna av mig förordade grunder för statsbidrag till
driftkostnader, byggnadskostnader och kostnader för första
uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel för fackskolorna;
c)
bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda för försöksverksamheten
med fackskolor erforderliga bestämmelser.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Inga Bäcklin
INNEHÅLL
Sid.
I. Inledning ...................................................... 2
II. Fackskoleutredningens förslag ..................................... 4
III. Remissyttranden ................................................ 7
IV. För försöksverksamhet föreslagna orter............................ 12
V. Departementschefen ............................................ 13
Ivar Hacggströms Tryckeri AB • Stockholm 1963
630478
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1963:220 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1963/6^ till Karolinska mediko-ki a1 i texten
- SU 1963:95 Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående vissa frågor rörande fackskolor m. rrv. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten