Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om ändring i skogsvärderingsinstruktionen den 1 juni 1951 (nr HO), m. m

1964-03-13 · 29 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 24 av 29 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1964:103, Med förslag till förordning om ändring i skogsvärderingsinstruktionen den 1 juni 1951 (nr HO), m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kiingl. Maj:ts proposition nr 103 år 196t

1

Nr 103

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om ändring i skogsvärderingsinstruktionen den

1 juni 1951 (nr HO), m. m.; given Stockholms slott

den 13 mars 1964.

Kungl. Maj :t vill härmed under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

för denna dag föreslå riksdagen att antaga härvid fogade

förslag till förordning om ändring i skogsvärderingsinstruktionen den 1

juni 1951 (nr 440), m. in.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konung och Herres frånvaro:

BERTIL

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen upptages vissa ändringar i skogsvärderingsinstruktionen

som är en direkt följd av den av höstriksdagen 1963 beslutade omläggningen

av förfarandet vid allmän fastighetstaxering. Därjämte föreslås, i syfte

att erhålla garantier mot alltför höga taxeringsvärden å skogsmark och växande

skog vid 1965 års allmänna fastighetstaxering, att viss reduktion skall

ske av de priser på skog, som skall ligga till grund för värdesättningen

vid fastighetstaxeringen. Reduktionen föreslås bli 3 kronor per skogskubikmeter

virkesförråd, dock får taxeringsvärdet å skogen inte därigenom

nedbringas med mer än 30 procent.

X llihang till riksdagens protokoll 196t. 1 samt. Xr 103

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 196 i

Förslag

till

förordning

om ändring av skogsvärderingsinstruktionen den 1 juni 1951 (nr 440)

Härigenom förordnas, att avdelning B punkt 6 b), c) och d) samt punkt

avdelning C c) ävensom avdelningarna D, E och E skogsvärderingsinstruktionen

den 1 juni 19511 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives.

(nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

B. Bestämmelser rörande uppskattningen

o. oKog skubikmeter pris.

b) En skogskubikmeter----

Prisberäkningen skall grundas på

vissa för ett apteringsområd

e av statens skogsforskningsinstitut

efter samråd med skogsstyrelsen

fastställda enhetliga förutsättningar

beträffande typträdens stamform,

barktjockleken hos desamma och deras

kvalitet samt deras uppdelning

på stamdelar av olika grovlek enligt

en antagen grundaptering. Med utgångspunkt

från dessa förutsättningar

fastställes vid taxeringen i vilken

utsträckning olika sortiment av skilda

trädslag skola med hänsyn till å

orten förefintliga avsättningsmöjligheter

anses där ingå i det ifrågavarande

typträdet. Uppdelningen på

sortiment behöver ej göras mer detaljerad

än som kan anses erforderligt

för en nöjaktig beräkning av

skogskubikmeterpriserna.

Ett typträd----------

c) Det skogskubikmeterpris,--

landen.

Vid prisberäkningen skall iakttagas,

att de för kubikmassa, uttryckt

i brukliga handelsmått för sortiment,

angivna priserna måste överföras till

skogskubikmeterpriser för de båda

typträden. Härvid skola av statens

1 Senaste lydelse av avdelning B punkt 6

E se 1956: 179.

--- det avverkas.

Prisberäkningen skall grundas på

vissa för ett apteringsområd

e av skogshögskolan efter samråd

med skogsstyrelsen fastställda enhetliga

förutsättningar beträffande typträdens

stamform, barktjockleken

hos desamma och deras kvalitet samt

deras uppdelning på stamdelar av

olika grovlek enligt en antagen

grundaptering. Med utgångspunkt

från dessa förutsättningar fastställes

vid taxeringen i vilken utsträckning

olika sortiment av skilda trädslag

skola med hänsyn till å orten

förefintliga avsättningsmöjligheter

anses där ingå i det ifrågavarande

typträdet. Uppdelningen på sortiment

behöver ej göras mer detaljerad

än som kan anses erforderligt

för en nöjaktig beräkning av skogskubikmeterpriserna,

punkt 11.

— genomsnittliga avsättningsförhål
Vid

prisberäkningen skall iakttagas,

att de för kubikmassa, uttryckt

i brukliga handelsmått för sortiment,

angivna priserna måste överföras

till skogskubikmeterpriser för

de båda typträden. Härvid skola av

b och punkt It, avdelning D samt avdelning

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 196b

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

skogsforskningsinstitut i samråd

med skogsstyrelsen fastställda omräkningstal

för förvandling av priserna

i brukliga handelsmått till

priser å verklig kubikmassa fast

mått på bark i erforderlig utsträckning

tjäna till ledning.

De j------------lokala sko:

dt Jämlikt de grunder, som skola

vid taxeringen tillämpas enligt bestämmelser

av statens skogsforskningsinstitut,

meddelade i samråd

med skogsstyrelsen, skall, på sätt utvecklas

under D. här nedan, vid den

antagna apteringen av visst typträd

i angiven utsträckning hänsyn tagas

till tekniska fel i virket. Uppenbara

vrak medtagas enligt punkt 5 b) ej

i det mätbara virkesförrådet. Om

emellertid i viss skog tekniska fel

skulle förekomma i en utsträckning

som uppenbarligen överstiger vad

som i dylik ordning beaktats, må på

sätt och inom gränser, som angivas

i de lokala skogstaxeringsanvisningarna,

därav betingat avdrag ske vid

skogskubikmeterprisets fastställande.

skogshögskolan i samråd med skogsstyrelsen

fastställda omräkningstal

för förvandling av priserna i brukliga

handelsmått till priser å verklig

kubikmassa fast mått på bark i

erforderlig utsträckning tjäna till

ledning.

''staxeringsanvisningarna.

d) Jämlikt de grunder, som skola

vid taxeringen tillämpas enligt bestämmelser

av skogshögskolan meddelade

i samråd med skogsstyrelsen,

skall, på sätt utvecklas under D. här

nedan, vid den antagna apteringen

av visst typträd i angiven utsträckning

hänsyn tagas till tekniska fel i

virket. Uppenbara vrak medtagas enligt

punkt 5 b) ej i det mätbara virkesförrådet.

Om emellertid i viss

skog tekniska fel skulle förekomma

i en utsträckning som uppenbarligen

överstiger vad som i dylik ordning

beaktats, må på sätt och inom

gränser som angivas i de lokala

skogstaxeringsanvisningarna, därav

betingat avdrag ske vid skogskubikmeterprisets

fastställande.

När här--------------i taxeringslängden.

11. Förfarandet vid pris

slagsklass.

Uppdelningen på de tre trädslagsklasserna

barrskog, ordinär lövskog

och ädel lövskog betingas främst

därav att för var och en av dem kunna

antagas i huvudsak lika tillväxtförhållanden

och ensartad avverkningsordning,

varav följer att för

varje sådan klass skola gälla gemensamma

skogsvärdefaktorer. I det föregående

har antagits att även gemensamma

skogskubikmeterpriser

bestämmas för varje trädslagsklass,

och att till följd därav typträden i

princip skola anses vara sammansatta

av förekommande olika trädslag

inom varje trädslagsklass. Emellerlid

förekommer det, att inom viss

trädslagsklass priserna för olika

trädslag så variera åt! gemensam
-

ariationer inom en träd
Uppdelningen

på de tre trädslagsklasserna

barrskog, ordinär lövskog

och ädel lövskog betingas främst

därav att för var och en av dem kunna

antagas i huvudsak lika tillväxtförhållanden

och ensartad awerkningsordning,

varav följer att för

varje sådan klass skola gälla gemensamma

skogsvärdefaktorer. I det föregående

har antagits att även gemensamma

skogskubikmeterpriser

bestämmas för varje trädslagsklass,

och att till följd därav typträden i

princip skola anses vara sammansatta

av förekommande olika trädslag

inom varje trädslagsklass. Emellertid

förekommer det, att inom viss

trädslagsklass priserna för olika

trädslag så variera atl gemensam
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 196f

ma skogskubikmeterpriser skulle

framstå såsom olämpiga. I dylika

fall skola de olika trädslagen gruppvis

eller vart för sig i avseende å

uppskattning av virkesförråd och bestämmande

av skogskubikmeterpriser

behandlas såsom om de utgjorde

en hel trädslagsklass. I fråga om

förfarandet vid prissättningen kan

åtskillnad mellan de olika trädslagen

göras redan vid den antagna

aptering, varom statens skogsforskningsinstitut

i samråd med skogsstyrelsen

meddelar föreskrifter, eller

först vid den uppdelning på sortiment

som verkställes vid taxeringen.

Beträffande trädslag, för vilka

sålunda särskild prissättning skall

ske, anknytes denna till typträd av

vederbörlig grovlek inom ifrågavarande

trädslag. För den eller de

prisrelationer, som framkomma genom

jämförelse mellan skogskubikmeterpriserna

å typträden inom varje

trädslag eller grupp av trädslag,

uppsökas i vederbörlig tabell de beträffande

trädslagsklassen i sin helhet

gällande skogsvärdefaktorerna,

och uppskattningen av skogsvärdet

sker med ledning av dessa och de

fastställda skogskubikmeterpriserna

för trädslaget eller gruppen av trädslag.

Markvärdet bestämmes däremot

alltid på sätt i punkt 10 sägs.

Behandlas inom---------

ma skogskubikmeterpriser skulle

framstå såsom olämpiga. I dylika

fall skola de olika trädslagen gruppvis

eller vart för sig i avseende å

uppskattning av virkesförråd och bestämmande

av skogskubikmeterpriser

behandlas såsom om de utgjorde

en hel trädslagsklass. I fråga om

förfarandet vid prissättningen kan

åtskillnad mellan de olika trädslagen

göras redan vid den antagna

aptering, varom skogshögskolan i

samråd med skogsstyrelsen meddelar

föreskrifter, eller först vid den

uppdelning på sortiment som verkställes

vid taxeringen. Beträffande

trädslag, för vilka sålunda särskild

prissättning skall ske, anknytes

denna till typträd av vederbörlig

grovlek inom ifrågavarande trädslag.

För den eller de prisrelationer, som

framkomma genom jämförelse mellan

skogskubikmeterpriserna å typträden

inom varje trädslag eller

grupp av trädslag, uppsökas i vederbörlig

tabell de beträffande trädslagsklassen

i sin helhet gällande

skogsvärdefaktorerna, och uppskattningen

av skogsvärdet sker med ledning

av dessa och de fastställda

skogskubikmeterpriserna för trädslaget

eller gruppen av trädslag.

Markvärdet bestämmes däremot allttid

på sätt i punkt 10 sägs.

--skilda grupper.

C. Föreskrifter som före allmän fastighetstaxering meddelas av Kungl. Maj:t

c) Förräntningsvärdet bestämmes------bliva avverkat.

Förräntningen skall-----fem procent.

Massatillväxten bestämmes--• -

Ivvalitetstillväxten kommer — -— - Den ordning, i vilken virkesförrå
-

det skall antagas bliva avverkat, fastställes

för varje tillväxtområde, trädslagsklass

och ifrågakommande omloppstid

med ledning av riksskogstaxeringarna.

Därvid förutsättes att

avverkningen avser en på grundval

av uppgifter från riksskogstaxering
-

--från riksdagstaxeringarna.

---sådana prisrelationer.

Den ordning, i vilken virkesförrådet

skall antagas bliva avverkat,

fastställes för varje tillväxtområde,

trädslagsklass och ifrågakommande

omloppstid med ledning av riksskogstaxeringarna.

Därvid förutsättes

att avverkningen avser en på

grundval av uppgifter från riks
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kiingl. Maj.ts proposition nr 103 år Hd Si

o

(Nuvarande lydelse)

arna rörande virkesförrådets sammansättning

och tillväxt för skog av

olika åldersklasser konstruerad genomsnittsskog,

innehållande lika

stora arealer skog av alla åldrar inom

de till omloppstiden hörande utvecklingsstadierna,

samt att avverkningen

skall vara lika med tillväxten

och i framtiden bibehållas oförändrad.

Kan med ledning av det material,

som ligger till grund för statens

skogsforskningsinstituts undersökningar

rörande skötselprogram för

rationellt skogsbruk, en säkrare uppfattning

vinnas om hur uthålligt

skogsbruk i ett tillväxtområde bedrives,

må ock detta material beaktas.

(Föreslagen lydelse)

skogstaxeringarna rörande virkesförrådets

sammansättning och tillväxt

för skog av olika åldersklasser konstruerad

genomsnittsskog, innehållande

lika stora arealer skog av alla

åldrar inom de till omloppstiden hörande

utvecklingsstadierna, samt att

avverkningen skall vara lika med

tillväxten och i framtiden bibehållas

oförändrad. Kan med ledning av det

material, som ligger till grund för

skogshögskolans undersökningar rörande

skötselprogram för rationellt

skogsbruk, en säkrare uppfattning

vinnas om hur uthålligt skogsbruk

i ett tillväxtområde bedrives, må ock

detta material beaktas.

D. Anvisningar som före allmän fastighetstaxering

meddelas av statens

skogsforskningsintitut.

1. Före allmän fastighetstaxering

skall statens skogsforskningsinstitut

efter samråd med skogsstyrelsen senast

den 1 maj året näst före taxeringsåret

fastställa för den följande

taxeringsperioden gällande centrala

skogstaxeringsanvisningar. I dessa

anvisningar skola bestämmas de områden

som skola för de vanligast förekommande

trädslagen vara apteringsområden,

under iakttagande att

varje apteringsområde skall vara ett

sådant större område där, enligt vad

riksskogstaxeringarna utvisa, skogen

har i huvudsak ensartad karaktär

i avseende å trädens stamform,

barktjockleken hos träden

samt trädens kvalitet.

Tillika skall -------------------------

1 de-----------------------från typti

2. Statens skogsforskningsinstitut

skall vidare, på grundval av riksskogstaxeringarna,

senast den 1 augusti

året näst före taxeringsåret till

varje länsstyrelse avlämna uppgifter

för länet eller i skogligt avseende

likartade delar av länet om den unge
-

D. Anvisningar som före allmän fastighetstaxering

meddelas av

skogshögskolan.

1. Före allmän fastighetstaxering

skall skogshögskolan efter samråd

med skogsstyrelsen senast den 15

april året näst före taxeringsåret

fastställa för den följande taxeringsperioden

gällande centrala skogstaxeringsanvisningar.

I dessa anvisningar

skola bestämmas de områden

som skola för de vanligast förekommande

trädslagen vara apteringsområden,

under iakttagande att varje

apteringsområde skall vara ett sådant

större område, där enligt vad

riksskogstaxeringarna utvisa, skogen

har i huvudsak ensartad karaktär

i avseende å trädens stamform,

bark t jockleken hos träden samt trädens

kvalitet.

såsom gagnvirke,

äden.

2. Skogshögskolan skall vidare, på

grundval av riksskogstaxeringarna,

senast den 1 augusti året näst före

taxeringsåret till varje länsstyrelse

avlämna uppgifter för länet eller i

skogligt avseende likartade delar av

länet om den ungefärliga arealen av

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 ur 1965

(Nuvarande lydelse)

farliga arealen av skogsmark och av

övrig mark, skogsmarkens genomsnittliga

godhetsgrad samt virkesförrådets

genomsnittliga storlek och

fördelning på trädslagsklasser och

förrådsgrupper samt, i förekommande

fall, trädslag.

(Föreslagen lydelse)

skogsmark och av övrig mark, skogsmarkens

genomsnittliga godhetsgrad

samt virkesförrådets genomsnittliga

storlek och fördelning på trädslagsklasser

och förrådsgrupper samt, i

förekommande fall, trädslag.

E. Uppgifter och förslag som före allmän fastighetstaxering avgivas

av skogsstyrelsen

Skogsstyrelsen skall före allmän

fastighetstaxering efter samråd med

domänstyrelsen och statens skogsforkningsinstitut

senast den 1 maj

året näst före taxeringsåret till varje

länsstyrelse för varje del av vederbörande

län

dels avlämna uppgifter rörande

bruttohöstpriser för olika sortiment

av olika trädslag samt under B. i

punkt 6 c) avsedda kostnader under

de år, vilkas förhållanden skola ligga

till grund för taxeringen,

dels avgiva förslag om vilka trädslag

skola i avseende å uppskattning

av virkesförråd och bestämmande av

skogskubikmeterpriser behandlas såsom

särskild grupp inom en trädslagsklass

samt vilka skogskubikmeterpriser

som skola tillämpas för

ifrågakommande typträd i vanligen

förekommande fall för olika apterings-

och prisförutsättningar.

I den------------

Skogsstyrelsen skall före allmän

fastighetstaxering efter samråd med

domänstyrelsen och skogshögskolan

senast den 15 april året näst före

taxeringsåret till varje länsstyrelse

för vai''je del av vederbörande län

dels avlämna uppgifter rörande

bruttohöstpriser för olika sortiment

av olika trädslag samt under B. i

punkt 6 c) avsedda kostnader under

de år, vilkas förhållanden skola ligga

till grund för taxeringen,

dels avgiva förslag om vilka trädslag

skola i avseende å uppskattning

av virkesförråd och bestämmande av

skogskubikmeterpriser behandlas såsom

särskild grupp inom en trädslagsklass

samt vilka skogskubikmeterpriser

som skola tillämpas för

ifrågakommande typträd i vanligen

förekommande fall för olika apterings-

och prisförutsättningar,

och förslag.

F. Lokala skogstaxeringsanvisningar

För varje allmän fastighetstaxering

skola på sätt i 58 § 1 mom.

och 59 § 1 mom. taxeringsförordningen

angives fastställas lokala

skogstaxeringsanvisningar, vilka skola

avse län eller del av län och innehålla

uppgifter särskilt i följande

avseenden:

det virkesförråd, -------

För varje allmän fastighetstaxering

skola på sätt i 153 § 1 mom.

och 155 § 1 mom. taxeringsförordningen

angives fastställas lokala

skogstaxeringsanvisningar, vilka skola

avse län eller del av län och innehålla

uppgifter särskilt i följande

avseenden:

--å markvärdet.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1964

(Nuvarande lydelse)

Ide-------

De lokala------

Den omständigheten--

(Föreslagen lydelse)

växande skog.

— punkt 5 c).

---finnas ändamålsenligt.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Förslag

till

förordning

om avvikelse från skogsvärderingsinstruksionen den 1 juni 1951 (nr 440)

vid 1965 års allmänna fastighetstaxering

Härigenom förordnas, att i avdelning F första stycket skogsvärderingsinstruktionen

den 1 juni 1951 (nr 440) omförmält skogsvärde per kubikmeter

skall vid 1965 års allmänna fastighetstaxering reduceras med tre

kronor, dock högst med trettio procent.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj. ts proposition nr 103 år 196 4

Utdrag av protokoll över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Regenten i statsrådet å Stockholms slott den

13 mars 1964.

Närvarande:

Statsråden Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,

Skoglund, Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling,

Palme.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om fastighetstaxering

av skogsmark och växande skog m. m. samt anför därvid följande.

Inledning

Allmän fastighetstaxering skall enligt 12 § kommunalskattelagen ske

vart femte år. Den senaste allmänna fastighetstaxeringen ägde rum år

1957 och den närmast dessförinnan år 1952. Ny allmän fastighetstaxering

skulle egentligen ha ägt rum år 1962 men har genom skilda beslut uppskjutits

tre år till år 1965. Förberedelsearbetet för denna fastighetstaxering

påbörjas inom kort.

Med en den 4 februari 1964 till finansdepartementet inkommen skrivelse

har skogshögskolan och skogsstyrelsen överlämnat en promemoria rörande

väntad värdenivå m. m. i fråga om skogsvärdena vid 1965 års fastighetstaxering.

I promemorian ifrågasätts om icke särskilda bestämmelser

borde utfärdas för att vid nämnda taxering — liksom fallet var vid 1957

års taxering —- erhålla viss reduktion av de skogsvärden som eljest skulle

framkomma med tillämpning av gällande värderingsgrunder.

Yttranden över promemorian har efter remiss inkommit från riksskattenämnden,

domänstyrelsen, lantbruksstyrelsen, länsstyrelserna i Södermanlands,

Östergötlands, Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Malmöhus, Hallands,

Göteborgs och Bohus, Skaraborgs, Värmlands, Örebro, Kopparbergs

och Norrbottens län, Riksförbundet Landsbygdens folk (RLF), Svenska

kommunförbundet, Sveriges lantbruksförbund, Sveriges skogsägareförbund

och Sveriges skogsägareföreningars riksförbund. Härjämte har av vederbörande

länsstyrelser insänts av länsstyrelserna inhämtade yttranden från

skogsvårdsstyrelsen i Hallands län samt länsstyrelsernas skogssakkunniga

i Södermanlands, Östergötlands, Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Kristian
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 196b 9

stads, Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlands, Kopparbergs, Västerbottens och

Norrbottens län.

Jag anhåller att nu få upptaga det i nämnda promemoria berörda spörsmålet

till närmare behandling.

Gällande bestämmelser m. m.

De allmänna värderingsgrunder m. m. som skall tillämpas vid värdering

av skogsmark och växande skog vid taxering av fastighet är intagna

i skogsvärderingsinstruktionen den 1 juni 1951 (nr 440). Inför 1957 års

allmänna fastighetstaxering beslöts vissa ändringar i denna instruktion

(SFS 1956: 179).

Huvudregeln för värderingen är att skogsmarken och skogen skall värderas

med hänsyn till markens produktiva förmåga, det tillstånd den

växande skogen befinner sig i samt den avkastning i penningar som med

beaktande av dessa omständigheter kan antagas för framtiden bli uttagen

under förutsättning att ett efter förhållandena anpassat uthålligt skogsbruk

kommer att bedrivas. Eftersom priserna för virket vid avverkningen inte

kan förutses, görs för beräkning av det framtida utbytet i penningar vissa

antaganden beträffande priserna. Priserna på rotstående skog av olika

slag bestämmes enligt skogsvärderingsinstruktionen för olika avsättningslägen

inom särskilda prisområden. Till grund för prissättningen lägges

medeltalen av gällande medelhöstpriser under den period om fem kalenderår,

som utgår med tredje kalenderåret före taxeringsåret (priser enligt

femår sregeln). Den sålunda antagna prisnivån förutsättes bli bestående

och gällande för framtida avverkningar.

De nu nämnda priserna utgör bruttopriser. För att erhålla nettopriser

görs beträffande varje års avkastning avdrag för beräknade allmänna kostnader

med i princip 33 procent av bruttopriset. Härigenom erhålles en beräknad

nettoavkastning i penningar, som diskonteras efter 5 procent till

nuvärde. Det är detta värde taxeringen avser att utröna.

Vid 1957 års allmänna fastighetstaxering tillämpades — som inledningsvis

nämnts — skogsvärderingsinstruktionens bestämmelser om värdering

efter priser enligt femårsregeln icke fullt ut. På grund av rådande förhållanden

beslöts nämligen att till grund för prissättningen skulle läggas medelhöstpriserna

under kalenderåren 1950 samt 1952—1954, därvid bruttopriserna

skulle reduceras med 20 procent (Prop. 1956:71; Bev.U. 37;

Rskr 211). Orsaken till att speciella bestämmelser utfärdades om vilka år,

som skulle ingå i femårsperioden, är att finna däri att skogspriserna år

1951 på grund av då rådande exceptionella förhållanden inte ansågs böra

medtas vid prisberäkningen.

Rörande den särskilda reduktionen av bruttopriserna med 20 procent

framhölls i propositionen 1956: 71 bl. a. alt en avsevärd prisstegring hade

1+ Iiihang till riksdagens protokoll i samt. Nr 103

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj. ts proposition nr 103 år 1061

ägt rum under den vid 1957 års fastighetstaxering aktuella femårsperioden.

En viss prisstabilitet hade därefter inträtt och vissa tendenser till prissänkningar

hade också konstaterats. Att tastlåsa taxeringsvärdena vid en

prisnivå, som företedde om än svaga och begränsade tecken till nedgång

ingav betänkligheter. Vidare anfördes följande.

En tillämpning av priserna under åren 1950—1954 kommer — även

om man eliminerar det i denna femårsperiod ingående toppkonjunkturåret

1951 — att resultera i avsevärt höjda taxeringsvärden. Sistnämnda omständighet

är i och för sig inte något bärande skäl för en ytterligare nedpressning

av värdenivån; en, som man efteråt kan konstatera, påtagligt

för låg värdenivå 1952 motiverar inte en medvetet för låg värdenivå för

framtiden. Men man kan med fog ställa frågan om inte av andra skäl det

är motiverat nied en mera försiktig anpassning av taxeringsvärdena uppåt.

De kvarstående fyra åren i nyssnämnda femårsperiod är otvivelaktigt

även de att beteckna som markerade högkonjunkturår. Då de värden, som

åsätts vid 1957 års allmänna fastighetstaxering, blir gällande i fem år, bjuder

försiktigheten att man sänker värdenivån ytterligare och då lämpligen

genom en reduktion av bruttopriserna.

I propositionen framhöll jag avslutningsvis i detta sammanhang, att

skäl kunde anföras för att stanna vid en bruttoprisreduktion av tio procent.

Jag ansåg mig dock böra förorda en reduktion av 20 procent.

Även vid 1952 års fastighetstaxering tillämpades en reduktion med 20

procent av bruttopriserna enligt femårsregeln. Förhållandena vid sistnämnda

taxering var dock icke helt jämförbara med hänsyn till att eu

annan metod för värdering av skogsmark och växande skog då tillämpades.

Skogshögskolans och skogsstyrelsens promemoria

Inledningsvis lämnas följande uppgifter om skogsavverkningens beräknade

tärde per skogskubikmeter (m3sk) virkesförråd för avverkningsåren

1950/51—1962/63 avseende hela riket.

Avverkningsår

1950/51....

1951/52....

1952/53....

1953/54____

1954/55....

1955/56....

1956/57____

1957/58____

1958/59....

1959/60____

1960/61____

1961/62____

1962/63....

Avverkning

Beräknat värde

i kronor/m3 sk

milj. m3 sk

Bruttovärde

Rånettovärde

. 47,6

43,72

30,40

. 50,4

62,32

45,34

. 42,7

42,04

25,27

. 51,0

45,80

28,73

. 51,2

46,87

28,09

. 51,5

49,36

29 45

. 51,3

43,85

24,02

. 50,5

43,35

23,80

. 45,4

38,44

18,22

. 55,1

42,15

22,00

. 55,3

46,60

24,54

. 56,1

46,47

23,94

. 49,8

42,41

19,65

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1001

I anslutning härtill framhålles följande.

Det framgår att bruttovärdena visar eu svagt sjunkande tendens under

perioden. De enskilda årens värden svänger mellan ett lägsta belopp av

38 kronor 1958/59 och ett högsta av 49 kronor år 1955/56 — här bortses

från det extrema »koreaåret» 1951/52. Rånettovärdena visar däremot en

starkare nedåtgående trend, beroende på att kostnadsökningarna ej helt

kunnat balanseras genom rationaliseringar. Av särskilt intresse är kanske

alt göra en jämförelse mellan den årsserie som låg till grund för 1957 års

taxering (1950—1954, varvid dock toppåret 1951/52 uteslöts) och den

som enligt skogsvärderingsinstruktionen skall ligga till grund för 1965

års taxering nämligen 1958—1962. Vid såväl 1952 års som 1957 års taxering

tillämpades en reduktion av 20 % på bruttopriserna. Jämföres rånettovärdena

utan någon sådan reduktion finner man att dessa sjunkit

med ca 25 % som genomsnitt för landet. Det föreligger emellertid märkbara

skillnader mellan olika landsändar. I vissa Norrlandslän t. ex. Jämtlands

och Norrbottens län har rånettovärdena sjunkit med över 40 %, medan

sänkningarna i södra och mellersta Sverige håller sig mellan 15 och

20 %.

Emellertid skall fastighetstaxeringsvärdena gälla fram till 1970. Det är

därför av intresse att inte blott se på den gångna perioden utan även söka

bedöma utvecklingen något framåt i tiden. Bruttovärdena för det avverkade

virket är nästan helt beroende på avsättningsmöjligheter och priser

på världsmarknaden för skogsindustrins produkter. Prognoser utförda av

FAO visar att på något längre sikt efterfrågan på särskilt massa- och

pappersindustrins produkter kommer att stiga så att skogstillgångarna i

Europa ej kommer att förslå. För de närmast liggande åren torde emellertid

den nu förefintliga överkapaciteten på massaproduktionens område komma

att kvarstå. Det anses därför knappast troligt att nämnvärda prishöjningar

på skogsindustrins alster är att vänta under den tid som nu kan överblickas.

Trots de starka ansträngningar som nu görs för att i alla avseenden rationalisera

skogsdriften räknar man ej med att kostnadsfördyringarna genom

den allmänna löneutvecklingen skall kunna under närmast framförliggande

åren helt kompenseras genom rationalisering av avverkning och

virkeshantering. Även vid oförändrad brutloprisnivå skulle alltså skogsbruket

ha att räkna med viss fortsatt sänkning av rånettovärdena.

De anförda synpunkterna talar enligt promemorian för att man vid

1965 års fastighetstaxering liksom vid de närmast föregående behöver införa

något slag av säkerhetsmarginal så att icke taxeringsvärdena å skog

efter några år kommer att te sig för höga.

För att studera den väntade värdenivån vid 1965 års fastighetstaxering

med och utan säkerhetsmarginal har i promemorian beräkningar utförts

för »genomsnittsfastigheter» i ett antal län. Dessa fastigheter har konstruerats

så all de med avseende på de olika på värderingen inverkande faktorerna

skall så nära som möjligt motsvara medeltalet för länet i fråga.

För sammanvägning till riksmedeltal har därvid vissa av de utvalda länen

fått representera elt antal näraliggande län med likartade förhållanden.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 100''t

Resultatet av beräkningarna redovisas i en tabell, vilken torde såsom Bihang

få fogas vid detta protokoll.

Beträffande innehållet i tabellen må till en början anföras följande.

»B. Bruttovälden före avdrag för allni. omkostnader» avser värden uppbyggda

på bruttopriserna, minskade med awerkningskostnader in. in. »Oreducerade

bruttopriser» (rad 8) avser de taxeringsvärden som framkommer

vid tillämpning av skogsvärderingsinstruktionen, om säkerhetsmarginal icke

införes. »20 % red. på bruttopriser» (rad 9) avser de värden som framkommer

om bruttovärdena reduceras med 20 procent på sätt skedde vid 1957 års

fastighetstaxering.

I anslutning till tabellen framhålles i promemorian bl. a. följande.

Under grupp B har införts en serie bruttovärden före avdrag av allmänna

förvaltningskostnader. Dessa serier belyser väl effekten av den 1957 tilllämpade

säkerhetsmarginalen, 20 % på bruttopriserna. Jämföres raderna

4 och 5 finner man att marginalen i de nordligaste länen var omkring 200

kr/ha medan de i sydsverige uppgick till 500—600 kr/ha. Det framgår också

att den införda säkerhetsmarginalen varit väl motiverad. En jämförelse

mellan värdena i raderna 4 och 6 visar nämligen att om ingen marginal

införts skulle taxeringsvärdena i dag ha framstått som oskäligt höga. Man

kan också utläsa — genom att jämföra raderna 5 och 6 att i norrlandslänen

har marginalen väl behövts för att möta de sänkta rånettovärdena,

medan i södra Sverige marginalen varit väl tilltagen.

Av tabellen framgår vidare, framhålles det i promemorian, att sättet för

beräknande av säkerhetsmarginalen haft en icke önskvärd bieffekt nämligen

att påverka relationen mellan värdenivåerna i olika landsändar och

olika avsättningslägen. Inför 1965 års fastighetstaxering finns det därför

skäl att överväga något annat sätt att införa den önskvärda marginalen.

Olika metoder har prövats, varvid det visat sig svårt att finna en väg som

i alla avseenden är tillfredsställande. Vilken metod som än väljes så måste

den alltid få karaktären av schablon och kan ej väntas ge absolut rättvisa

i alla lägen. Emellertid synes ett fast avdrag i kronor per kubikmeter virkesförråd

vara det som får den mest balanserade effekten. Det kompenserar

också i någon mån den svaghet i taxeringsmetoden som ligger i att

avdraget för allmänna förvaltningskostnader sker med ett procentavdrag

på värdena före avdrag, varigenom nämnda omkostnadspost i trakter med

låga rotvärden kommer att uppföras med alltför låga absoluta belopp.

Beräkningar rörande ett fast avdrag i kronor har utförts för två alternativa

avdragsbelopp nämligen 2 och 3 kronor per kubikmeter virkesförx

ad. För att undvika att ett avdrag av denna typ leder till att taxeringsvärdena

sjunker alltför mycket har vid beräkningarna införts en spärr för

reduktionen, uttryckt som en maximering av avdraget till 30, 40, 50 resp.

60 procent av värdet utan säkerhetsmarginal. Resultatet av dessa beräkningar

har i tabellen införts på råd 10—17 och där jämförts med såväl

1957 års taxeringsvärden som de värden vilka skulle framkomma år 1965,

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Mnj:ts proposition nr 103 år 1!)6t

om skogsvärderingsinstruktionen tillämpades utan någon säkerhetsmarginal

(rad 8) eller med en reduktion med 20 procent av bruttopriserna även

vid 1965 års fastighetstaxering (råd 9).

I promemorian anföres att av rad 8 i tabellen framgår att en direkt tilllämpning

av skogsvärderingsinstruktionen skulle leda till en genomsnittlig

höjning av taxeringsvärdena med 25 %. Såsom inledningsvis framhållits

i promemorian skulle ett sådant utfall ej överensstämma med den

allmänna uppfattningen om skogsbrukets ekonomiska situation, synnerligast

som även norrlandslänen skulle drabbas av ytterligare höjda taxeringsvärden.

En 20-procentig reduktion av bruttopriserna skulle å andra

sidan leda till en genomsnittlig sänkning med 26 %. De föreslagna alternativen

med avdrag om 2 resp. 3 kronor per m3sk virkesförråd skulle i

genomsnitt ge ett utfall av 95—100 % resp. 83—92 % beroende på valet av

spärregel. Det påpekas dock att de redovisade beräkningarna har utgått

från de virkesförråd och grovskogsprocenter som uppnåddes vid 1957 års

fastighetstaxering. Den fortgående ökningen av virkesförråden och andelen

grovskog kan emellertid beräknas få en viss, ehuru svag inverkan

i höjande riktning på taxeringsvärdena i samtliga de alternativ som presenterats,

måhända av storleksordningen 5—10 %.

Rörande de olika reduktionsalternativen framhålles slutligen följande.

3-kronorsalternativet synes icke i tillräcklig grad verka i den önskvärda

riktningen att rätta till värderelationerna mellan de nordliga och sydliga

delarna av landet, varför 2-kronorsalternativet rekommenderas. På valet

mellan underalternativen med olika spärregler synes följande synpunkter

kunna läggas. Å ena sidan bör tillses att säkerhetsmarginalen i de nordliga

länen och dåliga avsättningslägena, där spärregeln får betydelse, blir

tillräckligt stor i absoluta tal. Det är ju just i dessa trakter som risken för

eu nedgång i rånettovärdena är störst. Å andra sidan synes man ej kunna

bortse ifrån att starka kastningar i taxeringsvärdena kan ha andra mindre

lyckliga konsekvenser t. ex. på skogarnas värde som kreditunderlag och

på vissa kommuners ekonomi. Under alla förhållanden torde man få anse

att alternativet med 30 % spärregel ger en alltför svag säkerhetsmarginal.

Mot bakgrunden av erfarenheterna från 1957 års fastighetstaxering och

skogsbrukets ekonomiska utveckling efter 1957 talar mycket för att en

rätt vid säkerhetsmarginal borde finnas även för de nordligaste länen.

Detta leder till ganska kraftiga sänkningar av taxeringsvärdena i dessa

län som framgår vid jämförelse mellan värdena i raderna 10—12 med rad

7. Bedömningen av den vikt som vid det slutliga valet mellan olika alternativ

skall fästas vid de ogynnsamma verkningar av starka sänkningar i

taxeringsvärdena som ovan antytts faller till stor del utanför vårt kompetensområde,

varför någon slutlig rekommendation angående valet av

alternativ ej lämnas i detta sammanhang. Domänstyrelsen har dock för

sin del ansett att valet bör stå mellan alternativen 50 och 60 /, varvid styrelsen

möjligen skulle vara beredd att acceptera 50 %-alternativet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 10ti4

Remissyttrandena

Rörande behovet av en »säkerhetsmarginal» i fråga om värderingen av

skog vid 1965 års fastighetstaxering råder enighet, enligt vad remissyttrandena

ger vid handen. Sålunda har icke i något yttrande den uppfattningen

framförts, att taxeringen borde ske utan sådan marginal. Länsstyrelsen

i Södermanlands län har dock utalat, att — såvitt avser länet — någon

sänkning av skogsvärden inte bör ifrågakomma.

Lantbruksstyrelsen framhåller med utgångspunkt från sin omfattande

erfarenhet av köp och försäljning av fastigheter att ogynnsamma biverkningar

torde kunna uppstå, om taxeringsvärdena för skog i Norrland avsevärt

sänkes. Medan skogsmark och växande skog skall upptagas till sitt

avkastningsvärde skall fastigheten i övrigt värderas med hänsyn till det

allmänna saluvärdet. Dessa olika sätt att bestämma taxeringsvärdet har

kommit att skapa en skevhet i värdeproportionerna mellan jordbruk och

skog framför allt i biandbygder med relativt svaga jordbruk. Denna skevhet

är redan nu fullt påtagbar och kommer till sitt klaraste uttryck i de

fall jordbruket är så dåligt att det bör läggas ner — i sådana fall försvinner

allt jordbruksvärde utöver skogsmarksvärde och eventuellt bebyggelsevärde

så snart jorden upphör att brukas. Om taxeringsvärdena för

skog nu i enlighet med den framlagda promemorian skulle komma att

sänkas i Norrland — i Norrbotten kanske med inemot 50 % — medan taxeringsvärdena

på brukningsenheterna till följd av köpeskillingsstatistiken,

kanske inte sänks lika mycket skulle denna skevhet bli än mera påtaglig

och leda till direkt missvisande taxeringsvärden för jordbruksdelarna.

\ id lantbruksnämndernas inköps- och försäljningsverksamhet görs omfattande

avkastningsvärderingar av skog — om än efter andra metoder än

fastighetstaxeringens — och strävan har därvid varit att anpassa sig till

en vid både inköp och försäljningar i allmänna marknaden gångbar nivå.

De jämförelser, som på grundval av dessa värderingar kan göras med

taxeringsvärdet för skog, ger — således ur allmän saluvärdesynpunkt —

inte anledning till en sänkning av de genomsnittliga taxeringsvärdena på

skog i Norrland. Styrelsen framhåller även, att av betydelse för rationaliseringsverksamheten

är det avseende kreditinstituten tillmäter taxeringsvärdena.

På grund av det stora kapitalbehovet för nystartande jordbrukare

är det av stor vikt att ramen för amorteringsfria bottenlån i så stor

utsträckning som tänkas kan anpassas till de verkliga värdena. Det förefaller

heller knappast troligt att riskerna vid belåning av skog skulle

motivera en sänkning av taxeringsvärdena för skog i genomsnitt i Norrland.

— Avslutningsvis anger styrelsen som önskvärt, att kommande instruktioner

till fastighetstaxeringen utformas så att en bättre differentiering

mellan jordbruk och skog samt mellan olika skogsfastigheter kommer

till stånd.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1961

Svenska kommunförbundet ifrågasätter riktigheten av den i promemorian

gjorda prognosen rörande fortsatt sänkning av rånettovärdena.

1 promemorian uttalas, att det knappast är troligt att några nämnvärda

prishöjningar på skogsindustrins alster kommer att inträffa under den tid

som nu kan överblickas. Med anledning härav framhåller förbundet, att

bruttovärdena för den svenska totalavverkningen under nu löpande avverkningsår

1963/64 räknat i värde pr m3sk stigit med 5 ä 10 % och närmat

sig bruttovärdet under avverkningsåret 1961/62. Rånettovärdet för

innevarande avverkningsår kan ännu icke exakt beräknas, men det är

icke osannolikt att det kommer att bli ungefär detsamma som medelvärdet

under år sserien 1958—1962, vilken skall ligga till grund för 1965 års

fastighetstaxering. Det kan därför anföras skäl för antagandet, att den

fortsatta sänkningen av rånettovärdena kommer att ske i långsammare

takt än vad de sakkunniga förutsatt.

Länsstyrelsen i Norrbottens län anför följande.

Köpeskillingsstatistik efter olika indelningsgrunder upprättas av statistiska

centralbyrån. I avvaktan på dessa uppgifter har på prövningsnämndens

kansli gjorts beräkningar i mindre omfattning av köpeskillingarnas

förhållande till gällande taxeringsvärden. De framkomna resultaten utvisa

ett icke oväsentligt överpris. Störst är detta överpris för de egentliga

skogsfastigheterna. Därest en prisnivå vid taxeringen i anslutning till

saluvärdena skall eftersträvas, samtidigt som skogsbruksvärdena avsevärt

minskas i förhållande till de nu gällande, innebär detta att väsentliga

höjningar får läggas på övriga i taxeringsenheten ingående delvärden,

byggnader, åker, ängsmarker in. m. Ett sådant förfaringssätt skulle emellertid

enligt länsstyrelsens mening icke vara verklighetsbetonat eller riktigt.

De rationaliseringsåtgärder som gå ut på att skapa bärkraftiga jordbruk,

medföra — åtminstone under en övergångstid — snarast värdeminskning

å mindre jordbruk, särskilt om dessa med hänsyn till läge, byggnadernas

beskaffenhet och brukningsförhållanden i övrigt icke anses böra

bibehållas som självständiga jordbruk. Särskilt vad angår länets inland

måste en avsevärd nedsättning av nuvarande taxeringsvärden bli följden,

om den föreliggande prisstatistiken å skogsbruksvärdet kommer att slå

igenom vid taxeringen. Med hänsyn till vad ovan anförts om de på köpeskillingarna

beräknade saluvärdena kan riktigheten härav — såvitt nu kan

bedömas — ifrågasättas. Att en mera betydande sänkning av taxeringsvärdena

å jordbruksfastigheterna ur flera synpunkter skulle vara ogynnsam

torde icke närmare behöva utvecklas.

Länsstyrelsens skogssakkunnige i Norrbottens län anför i fråga om värdenivån

vid 1957 års fastighetstaxering i länet följande.

I promemorian åberopas i olika sammanhang skogsvärdena vid 1957 års

fastighetstaxering. Man får vid genomläsningen lätt den uppfattningen, att

dessa värden skulle vara högre än de verkliga. På grund av gällande lagstiftning

företas eller förmedlas det övervägande antalet försäljningar av

jordbruksfastigheter av lantbruksnämnden. Den fria marknaden på ifrågavarande

område är därför relativt obetydlig. Trots detta uppger lantbruksdirektören

på förfrågan, att lantbruksnämndens verksamhet ger vid han
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1964

den, att de verkliga skogsvärdena ligga högre än de i fastigheternas taxeringsvärden

ingående skogsvärdena. En bedömning av vid inkomsttaxering

gjorda avdrag för värdeminskning av skog tyder också på, att 1957

års skogsvärden ligger avsevärt under de verkliga.

1 fråga om vilken metod som bör tillgripas för att erhålla önskad säkerhetsmarginal

uttalar sig vissa remissinstanser för ett bibehållande av metoden

med en procentuell reduktion av bruttopriserna. Skogsvårdsstgrelsen

i Hallands län, länsstgrelserna och deras skogssakkunniga i

Östergötlands, Kronobergs och Kalmar län, länsstyrelsens skogssakkunniga

i Södermanlands och Kristianstads län samt länsstyrelsen i Malmöhus län

förordar sålunda att bruttopriserna vid 1965 års fastighetstaxering reduceras

med 20 procent.

Länsstyrelsens skogssakkunnige i Södermanlands län framhåller att förändringarna

i skogsbrukets ekonomiska situation bör återspeglas i en sänkt

nivå för 1965 års taxeringsvärden. Detta bör gälla icke enbart för Norrland

utan även för södra och mellersta Sverige. Det i promemorian rekommenderade

2-kronorsalternativet medför en sänkning av taxeringsvärdena för

Norrland men en höjning för södra och mellersta Sverige. Det förordade

beräkningsalternativet har valts med motiv att detsamma skulle medföra

en gynnsammare relation mellan värdenivåerna i olika landsändar och

avsättningslägen. Även om detta må eftersträvas, så bör icke eu metod väljas,

som medför en höjning av taxeringsvärdena i något län, vilket synes

helt orealistiskt mot bakgrund av utvecklingen för skogsbruket. Bedömes

en reducering med 20 procent nu ge felaktiga taxeringsvärden för norrlandslänen,

synes lämpligast att för dessa län införa särskilda beräkningsgrunder.

De skogssakkunniga i Östergötlands och Kronobergs län anser att

den nu förestående taxeringen i fråga om prissättningen måste redovisa en

nedgång i värdena, som i någon mån motsvarar den verkliga minskningen

i skogens lönsamhet. Det vid de båda föregående taxeringstillfällena använda

avdraget om 20 procent torde mera motsvara prognoserna för den

närmaste framtiden. Procentavdraget bör givetvis vara olika för olika avsättningsområden.

Om så av andra orsaker anses önskvärt, torde ett avdrag

av 15 procent vara försvarbart för dessa landsdelar. Någon risk även vid ett

avdrag med 20 procent att skogens taxeringsvärde skulle sjunka förefinnes

ej i dessa län och torde ej heller vara fallet för denna del av landet. Förra

taxeringen beräknades både kubikmassa och grovskogsprocent för lågt och

dessutom har sedan 1952 års riksskogstaxering en ej obetydlig höjning av

både kubikmassa och grovskogsprocent ägt rum.

Länsstyrelsernas skogssakkunniga i Kalmar och Kristianstads län uttalar

sig i samma riktning.

Länsstyrelsen i Malmöhus län och skogsvårdsstyrelsen i Hallands län

anser att några egentliga sakskäl att frångå 1957 års beräkningsmetod inte

föreligger.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 196b

Länsstyrelsen i Örebro län anför, att det av de i promemorian lämnade

uppgifterna framgår att skogens rånettovärden och därmed även skogsbrukets

lönsamhet under en följd av år visat en tämligen markant nedåtgående

tendens. Även för nu överblickbar tid framåt kan denna tendens enligt

gjorda prognoser förväntas bestå. Enligt länsstyrelsens mening bör detta

förhållande leda till att viss sänkning av skogsvärdena bör ske vid 1965

års fastighetstaxering om hänsyn tages till 1957 års virkesförråd och i varje

fall bör någon höjning av dessa värden icke komma till stånd. Den i promemorian

rekommenderade 2-kronorsmarginalen medför emellertid för länets

vidkommande en höjning av skogsvärdena. Med 3-kronorsmarginalen

uppkommer visserligen en sänkning av genomsnittsvärdet men denna uppgår

till allenast 24 kr. eller omkring 3 procent vilket synes länsstyrelsen

allt för lågt, då rånettovärdenas sänkning uppgått till 15—20 procent. Länsstyrelsen

anser därför att för länets vidkommande bör även vid 1965 års

taxering tillämpas en procentuell säkerhetsmarginal med omkring 15 procent

av det oreducerade bruttopriset. Den sänkning av skogsvärdena, som

härigenom skulle komma till stånd, torde emellertid i icke obetydlig omfattning

kompenseras av att virkesförrådet och grovskogsprocenten nu torde

vara högre än vid 1957 års fastighetstaxering.

Byråchefen F. L. Ericson i lantbrulcsstyrelsen har i en vid styrelsens yttrande

fogad promemoria uttalat följande rörande säkerhetsmarginalen.

Marginalen bör täcka försämrad lönsamhet genom dels sjunkande bruttovärden,

dels stigande direkta och indirekta avverkningskostnader. Utgångspunkten

för beräkningarna måste därför vara både bruttovärdena och avverkningskostnaderna.

Approximativt torde marginalen kunna fastställas

till viss procent av bruttovärdena, varvid procenttalet sättes lika med summan

av den önskade marginalprocenten för sjunkande bruttovärden och

halva den önskade marginalprocenten för stigande avverkningskostnader.

Under alla omständigheter måste marginalen variera med virkesförrådet

per ha och därför bli större i Sydsverige än i de nordligaste länen.

Med hänsyn till att den föreslagna nya metoden för beräkning av säkerhetsmarginaler

inte är vare sig teoretiskt eller praktiskt överlägsen den tidigare

tillämpade synes i avvaktan på fullständigare utredning någon annan

ändring ej böra göras än att reduktion sker med 10 % på bruttopriserna.

Resultatet synes då bli i stort sett detsamma som enligt förslaget med den

skillnaden att den gamla metoden ger rättvisare utslag i det enskilda fallet

genom att ta hänsyn till värdet och därigenom ge högre marginal per m3sk

för äldre, avverkningsmogen skog mot för ungskog, som ej kommer att avverkas

under den framförliggande fastighetstaxeringsperioden.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län och länsstyrelsens skogssakkunnige anser,

att det remitterade materialet inte ger tillräckliga möjligheter att med

någorlunda säkerhet dra slutsatser om hur det nya systemet kommer att

utfalla.

Övriga remissinstanser tillstyrker eu reduktion av bruttopriserna enligt

det i den remitterade promemorian förordade systemet med ett fast av
-

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år l!J6t

drag i kronor per m3sk virkesförråd. Promemorieförslaget härom tiilstyrkes

sålunda av riksskattenämnden, domänstijrelsen, Svenska kommunförbundet,

Sveriges lantbruksförbund och RLF, Sveriges skogsägareförbund,

Sveriges skogsägareföreningars riksförbund, länsstyrelsen och dess skogssakkunnige

i Blekinge län, länsstyrelserna i Hallands samt Göteborgs och

Bohus län, länsstyrelsernas skogssakkunniga i Älvsborgs och Norrbottens

län ävensom länsstyrelserna och deras skogssakkunniga i Värmlands, Kopparbergs

och Västerbottens län.

Riksskattenämnden framhåller att ett procentuellt avdrag påverkar relationen

mellan värdenivåerna i olika landsändar på ett icke önskvärt sätt.

Ett fast avdrag i kronor per kubikmeter synes få den mest balanserade effekten

och torde därför vara att föredraga. Liknande synpunkter framföres

av Sveriges skogsägareföreningars riksförbund, Sveriges lantbruksförbund,

RLF och länsstyrelsen i Hallands län.

Länsstyrelsen i Värmlands län påpekar att en tillämpning av skogsvärderingsinstruktionen

utan säkerhetsmarginal skulle enligt i promemorian gjorda

överslagsberäkningar för en genomsnittsfastighet i Värmlands län leda

till en höjning av värdena å skog och skogsmark med över 20 procent. Med

hänsyn till osäkerheten i fråga om avsättningsmöjligheterna och kostnadsutvecklingen

inom skogsbruket synes dock en så stor höjning av värdenivån

orealistisk. Å andra sidan synes det ej motiverat att vid värderingen begagna

en så vid säkerhetsmarginal som 20 procent å bruttopriserna såsom

skedde vid 1952 och 1957 års allmänna fastighetstaxeringar. Detta synes

nämligen att döma av beräkningarna i promemorian kunna resultera i en

sänkning av den nuvarande värdenivån med uppemot 30 procent. Föreliggande

köpeskillingsstatistik och av länsstyrelsen gjorda erfarenheter

ger dock ej stöd för att de nuvarande värdena skulle vara för höga.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anför följande.

Jämlikt 9 § andra stycket kommunalskattelagen skall område, som utgöres

av skogsmark och växande skog, upptagas till det värde, det kan anses

äga vid uthålligt skogsbruk. Innebörden av denna regel kan icke vara

att man skall komma fram till värden, som allt för mycket skiljer sig från

saluvärdena i det praktiska livet. Starka betänkligheter måste resas mot att

värdenivån för skogsfastigheterna mera allmänt skulle sänkas vid den nu

förestående allmänna fastighetstaxeringen. Ser man till köpeskillingsstatistiken

angående skogsfastigheter, som sålts under åren 1957—1961, finner

man att salunivån för dessa fastigheter genomgående ligger mycket

högt trots de försämrade avkastningsmöjligheterna inom skogsbruket. Att

nivån ligger så fast trots den sämre räntabiliteten torde vara uttryck för det

förhållandet att skogsägarna i gemen numera icke kräver samma avkastning

på sitt kapital som tidigare. Det är enligt länsstyrelsens mening icke ett

realistiskt betraktelsesätt att söka sammankoppla frågan om räntefoten vid

värdering av skogsfastigheterna med den räntabilitet som obligationsmarknaden

visar. En skälig justering av räntenivån framstår såsom nödvändig

om rimligt resultat skall ernås. Det skulle också kunna övervägas att behålla

samma räntefot men helt borttaga den 20-procentiga säkerhetsmarginalen.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 106b

Enligt länsstyrelsernas uppfattning torde dock ett skäligt resultat kunna

■ernås genom att säkerhetsmarginalen omkonstrueras enligt de riktlinjer som

unges i promemorian om räntefoten vid kapitaliseringen sänkes från 5 till

4 procent.

Även Sveriges skogsägareförbund berör frågan om kapitaliseringsprocenien,

som bedömes komma att spela en dominerande roll vid beräkningen av

taxeringsvärdet och utgör liksom vid skogsvärdering överhuvudtaget i första

hand det instrument, varmed skogsvärdena kan och bör regleras. Förbundet

finner det ur denna synpunkt anmärkningsvärt att nämnda räntefot

enligt gällande skogsvärderingsinstruktion fastställts till fem procent, d. v. s.

-densamma som vid 1957 års allmänna fastighetstaxering, oaktat såväl det

allmänna ränteläget — bl. a. för långsiktiga stats- och industriobligationer

— som instabiliteten på virkes- och arbetsmarknaden otvivelaktigt motiverar

en högre räntefot vid 1965 års fastighetstaxering. Förbundet delar den

i utredningen anförda bedömningen av rånettovärdenas utveckling fram

till 1970, d. v. s. under den period 1965 års taxeringsvärden skall gälla.

Även vid i utredningen antagen oförändrad bruttoprisnivå torde man under

nämnda period till följd av i stort sett ökade kostnader för virkets avverkning

och transport få räkna med en viss fortsatt reduktion i rånettovärdena,

måhända dock i mindre omfattning än vad som ägde rum under

1950-talet. Då även denna trend motiverar en höjning av fastighetstaxeringens

räntefot anser förbundet att det bör övervägas, huruvida icke räntefoten

vid 1965 års taxering bör höjas, förslagsvis till sex procent. En sådan åtgärd

skulle icke blott medföra en bättre anpassning av taxeringsvärdena till nu

rådande prisnivå utan även innebära en bättre och mera rättvis avvägning

av skogsvärdena mellan olika landsändar och olika avsättningslägen. Förbundet

är emellertid medvetet om att en dylik åtgärd kan innebära avsevärda

omkastningar i de felaktiga värdeförhållandena för skog av olika åldrar

och dimensioner och i olika avsättningslägen, som framkommit vid de

tvä senaste allmänna fastighetstaxeringarna såsom en följd av irrationella

justeringar av prisnivån, tillkomna i det välmotiverade syftet att hålla tillbaka

en befarad alltför stark stegring i skogens taxeringsvärde. En direkt

övergång till en procent högre kapitaliseringsfaktor kan sålunda medföra en

mindre önskvärd diskontinuitet i taxeringsvärdena varför man enligt förbundet

i nuvarande läge synes bli nödsakad att på sätt utredningen anvisar

söka sig fram till en lämplig korrigeringsmetod för att nå eu för 1965 års

fastighetstaxering skälig värdenivå. Förbundet måste därvid ytterligare understryka

att den metod bör ges företräde som därvid icke blott leder till

en skälig nivå, utan även ger eu rättvis avvägning av taxeringsvärdena

skogsägarna emellan.

1 fråga om storleken av det fasta avdraget förordas 2 kr. per m3sk virkesförråd

av Svenska kommunförbundet, länsstyrelserna i Blekinge samt Göteborgs

och Bolins län ävensom länsstyrelserna och deras skogssakkunniga i

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 196t

Värmlands, Kopparbergs och Västerbottens län. Förstnämnda länsstyrelse

framhåller, att man vid 2-kronorsalternativet torde få räkna med en viss

höjning av skogsvärdena i länet. Denna höjning synes kunna motiveras

med de något ljusare framtidsutsikterna för skogsbruket i de sydligaste

länen. Länsstyrelsen i Värmlands län beräknar att detta alternativ skulle

leda till ungefär oförändrade taxeringsvärden i länet. Länsstyrelsens skogssakkunnige

i Västerbottens län uttalar att även med 2-kronorsalternativet

betydande sänkningar av taxeringsvärdena skulle uppkomma vid 1956 års

fastighetstaxering. Mot bakgrunden av de ogynnsamma verkningar en kraftig

sänkning av taxeringsvärdena får ur lånesynpunkt för skogsägarna och

ur skattesynpunkt för kommunerna torde någon sänkning utöver vad som

föranledes av promemorieförslaget mte böra komma i fråga.

Ett fast avdrag på 3 kr. per m3sk virkesförråd förordas av riksskattenämn-.

den, Sveriges skogsägareförbund, Sveriges skogsägareföreningars riksförbund.

Sveriges lantbruksförbund, RLF, länsstyrelsen i Hallands län samt

länsstyrelsens skogssakkunnige i Älvsborgs län. Därjämte förordar länsstyrelsen

i Malmöhus län och skogsvårdsstyrelsen i Hallands län vilka i

första hand uttalat sig för en reduktion av bruttopriserna med 20 procent,

alternativt för ett fast avdrag på 3 kr.

I fråga om valet mellan 2- och 3-kronorsalternativen anför riksskattenämnden

följande.

Alternativet med 2 kronors avdrag är ägnat att öka spännvidden mellan

de norra och södra delarna av landet. Riksskattenämnden anser, att

en viss försiktighet härvidlag är befogad. I detta hänseende bör enligt

nämndens mening beaktas, att det av olika skäl är önskvärt, att taxeringsvärdena

icke visa alltför stora kastningar vid de olika årens taxeringar,

och att möjligheterna att någorlunda snabbt rationalisera skogsbruket

torde vara större i Norrland med dess storskogsbruk än i de södra delarna

av landet. Det synes även befogat att med hänsyn till den internationella

utvecklingen på området hysa en viss optimism beträffande skogsbrukets

ekonomiska villkor för framtiden. Av angivna skäl vill riksskattenämnden

för sin del förorda alternativet med 3 kronors avdrag. Nämnden

vill samtidigt framhålla, att förrådstillväxten sedan 1957 torde vara relativt

störst i mellersta och södra delarna av landet och att denna höjningsfaktor

sålunda gör sig starkast gällande i dessa delar av landet.

Sveriges skogsägareföreningars riksförbund anser att avdragets storlek

bör vara beroende av utvecklingen av rånettovärdena. Med hänsyn till att

dessa kan väntas utvecklas olika i skilda delar av landet skulle det vara

motiverat med en differentiering av avdraget. En sådan blir dock svår att

genomföra och det torde av praktiska skäl bli nödvändigt att välja samma

avdrag för landet i dess helhet. Med utgångspunkt från de föreslagna

avdragsalternativen finner riksförbundet att ett avdrag av minst 3 kronor

per m3sk erfordras för att nå korrespondens med nedgången i rånettovärdena.

Även RLF och Sveriges lantbruksförbund påpekar att en differentiering

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 196b

21

av avdraget mellan olika delar av riket i och för sig skulle vara motiverad.

Avdraget skulle uå vara högre i söder än i norr. Emellertid skapar en differentiering

besvärliga tröskelproblem, varför samma säkerhetsmarginal

per m3sk virkesförråd bör tillämpas i hela landet. De särskilt i södra Sverige

stigande avverkningskostnadernas sänkande inverkan på rånettovärdena

motiverar en allmän sänkning av skogsvärdena vid samma storlek

på virkesförråd och grovskogsprocenter som vid 1957 års fastighetstaxering.

Den fortgående ökningen av virkesförrådet och andelen grovskog beräknas

emellertid i promemorian ge en viss effekt i höjande riktning på taxeringsvärdena.

Beräkningarna i promemorian visar att skillnaden i norra Sverige

om säkerhetsmarginalen sätts till 2 eller 3 kronor per m3sk blir obetydlig

i flertalet län, om avdraget med spärregeln begränsas till högst 50 procent.

Med hänsyn till förhållandena söderut torde säkerhetsmarginalen emellertid

böra bestämmas tilll 3 kronor, om skogsvärdena icke skall bli högre än vid

1957 års taxering. Kostnadsskillnader och förrådsökningar motiverar ett sådant

bedömande.

Länsstyrelsens skogssakkunnige i Älvsborgs län anför följande.

För vårt län föreligger vissa förhållanden, som kan påverka resultatet

av angivna metoder i höjande riktning och därigenom medföra en för hög

värdenivå vid jämförelse med övriga län. Jag syftar här närmast på förhållandet,

att särskilt landskapet Dalsland har dels relativt högt virkesförråd

per har, dels för stor andel gammal (överårig) skog. Dessa även tidigare

kända förhållanden har särskilt accentuerats i den verkställda dalslandsutredningen.

Liknande tendenser torde även föreligga inom västgötadelen.

Nu kan ju sägas, att finns det gammal skog med för dagen högt

värde bör detta återspegla sig i taxeringsvärdet. Här bör enligt mitt förmenande

beaktas, att överårig skog har en låg procentuell tillväxt, vidare

att det pågår och kommer att än mer intensifieras avverkning av gammal

skog i Dalsland, vilken avverkning ju vanligen sker genom kalhuggning.

De plantskogar som under första åren uppkommer har låg tillväxt i kubikmassa

och viss tid ligger även marken kal.

Med kännedom om de verkningar av höjande effekt, som ett ökat virkesförråd

och högre grovskogsprocent har enligt gällande metod för beräkning

av skogsvärdet, kan om inte de omnämnda förhållandena beaktas

följden bli en stegring av värdenivån, som inte avsetts. Det är svårt att

med någon säkerhet siffermässigt belysa verkningarna men för min del

anser jag det ingalunda osannolikt, att bortsett från generella höjningar

med viss procent, de båda faktorerna virkesförråd och grovskogsprocent

kan medföra en genomsnittlig höjning av snarare över än under 15 c/c.

Antar man att denna höjning om 15 % ger utslag, talar detta närmast för

3-kr. alt. som reduktionsregel, eller om inte detta låter sig göra, att någon

form av reduktionsregel i absoluta tal eller procent anvisas för att regionvis

eliminera här befarade icke önskvärda verkningar i fråga om värdenivån

för skogen vid 1965 års fastighetstaxering.

Sveriges skogsägareförbund uttalar att, om den nedgång i rånettovärdena

som inträtt och som i viss utsträckning kan förväntas fortgå skall avspeglas

i taxeringsvärdena, det fasta avdraget bör ökas till 3 kr 50 öre.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Iiungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1961

Såsom lämpligt procenttal för spärregeln har föreslagits 30 av riksskattenämnden,

Svenska kommunförbundet, Sveriges skogsägareförbund och

Sveriges skogsägareföreningars riksförbund samt 40 av länsstyrelsen i Göteborgs

och Bohus län, medan RLF, Sveriges lantbruksförbund och länsstyrelsen

i Västerbottens län (tillsammans med länsstyrelsens skogssakkunnige)

föredragit 50. Domänstyrelsen slutligen anser att endast alternativen

50 och 60 procent kan ifrågakomma.

Riksskattenämnden anför i fråga om spärregeln följande.

Vad därefter angår förslaget om en särskild spärregel finner riksskattenämnden,

att en dylik regel är nödvändig för att förebygga alltför låga taxeringsvärden

i övre och inre Norrland. Det kan enligt nämndens mening

vara tveksamt till vilket procenttal av det oreducerade bruttopriset som

spärrregeln bör anknyta. Ju högre procenttal man väljer, desto större blir

spännvidden mellan värdena för norra och södra delarna av landet. Under

hänvisning till vad nämnden ovan anfört och då värdeskillnaden mellan

norra och södra delarna av landet knappast kan anses till alla delar helt

verklighetsbetonad, anser riksskattenämnden sig böra förorda, att spärrregeln

anknyter till procenttalet 30.

Sveriges skogsägareföreningars riksförbund framhåller följande synpunkter

på spärregeln.

Vid den föreslagna metoden med fast avdrag blir det för landsändar

med låga rotvärden nödvändigt med spärregler. Från flera skogsägareföreningar

i Norrland har framhållits att det i annat fall skulle uppkomma

en alltför kraftig sänkning av de nuvarande taxeringsvärdena som inte

rimmar med den faktiska utvecklingen för värdenivån. Man anser att

nackdelar skulle uppstå för de privata skogsägarna ur belåningssynpunkt

och för kommunerna genom att intäkterna minskar. Enligt Riksförbundets

mening bör dessa synpunkter beaktas vid valet av spärregler. Riksförbundet

vill för sin del förorda alternativet med trettioprocentigt avdrag,

och anser att man på så sätt får en acceptabel spännvidd mellan de olika

landsändarna. I trakter med särskilt dåliga avsättningslägen eller föryngringssvårigheter

finns enligt skogsvärderingsinstruktionen dessutom

möjligheter till extra avdrag genom höjning av avdraget för allmänna omkostnader

utöver det normala.

Domänstyrelsen anser att en spärr vid 60 procent i och för sig är att

föredra men styrelsen anser sig möjligen kunna godta alternativet med

50 procent med hänsyn till de stora verkningar i andra avseenden som

en kraftig sänkning av taxeringsvärdena kan medföra. Styrelsen gör gällande,

att utvecklingen efter 1957 års fastighetstaxering talar för att säkerhetsmarginalen

för norra Sverige måste göras så stor att en betydande sänkning

av taxeringsvärdena åstadkommes just i de områden där ökningen

vid senaste fastighetstaxeringen var alltför hög.

Svenska kommunförbundet framhåller, att en stark reduktion av gällande

taxeringsvärden allenast på grund av en antagen fortsatt sänkning av

rånettovärdena skulle medföra utomordentligt stora olägenheter för be
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

2^

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år l!)6i

rörda kommuner. Förbundet motsätter sig därför bestämt att spärregeln,

såsom domänstyrelsen ifrågasatt, bestämmes till 50 procent. Större säkerhetsmarginal

än 2 kr/m3sk, dock högst 30 procent, bör enligt förbundet

icke komma i fråga. Länsstyrelsens skogssakkunnige i Norrbottens län anser,

att domänstyrelsens förslag för länets vidkommande innebär, att skogsvärdena

efter 1965 års fastighetstaxering icke skulle uppgå till fullt hälften

av nu gällande. Även om rånettovärdena för de senaste åren ligger under

dem på vilka 1957 års taxering baserades, svarar en så kraftig sänkning

av taxeringsvärdena icke mot differensen i rånetto för de olika perioderna

eller mot priserna vid köp och försäljning av skogsfastigheter.

Sveriges skogsägareförbund anför att det oreducerade bruttoprissystemet

såsom grundat direkt på skogsvärderingsinstruktionens pris- och kostnadsnivå

bör ge den rätta värderelationen och detta icke blott med avseende

på olika landsdelar utan mera lokalt även beträffande skilda avsättningslägen.

—- Den metod, som närmast följer detta system ges företräde vad

avvägningen av taxeringsvärdena skogsägarna emellan beträffar. Detta är

den metod, där avdraget uppgår till 3 kr/m3sk virkesförråd, dock begränsat

till högst 30 procent. Alla övriga metoder såväl de i tablån som övriga i

utredningens tabell redovisade är i ifrågavarande viktiga avseende klart

underlägsna och ger mer eller mindre starkt avvikande värderelationer.

Särskilt anmärkningsvärda finner förbundet de värdeförhållanden, som

framträder vid den av domänstyrelsen ifrågasatta metoden. Denna leder

till mer än fördubbling i värderelationen vad de sydligare länen och

följaktligen också vad de bättre avsättningslägena beträffar. — Vid jämförelse

med 1957 års taxeringsvärden ger 3-kronorsalternativet med begränsning

till 30 procent en något starkare värderelation för olika avsättningslägen,

vilket även med hänsyn till de skilda prisnivåerna var att

vänta.

Slutligen må nämnas, att riksskattenämnden påpekar, att avdraget för

allmänna kostnader (33 %-avdraget) är konstruerat som ett rent procentavdrag

och för den skull kan vara ägnat att på ett icke önskvärt sätt påverka

relationen mellan värdenivåerna i olika delar av landet. Nämnden

vill därför ifrågasätta, om icke jämväl konstruktionen av detta avdrag,

borde överses.

Departementschefen

En fastighets taxeringsvärde skall i princip bestämmas till dess allmänna

saluvärde. I fråga om skogsmark och skog gäller dock en undantagsbestämmelse,

som innebär att taxeringsvärdet skall motsvara markens och skogens

värde vid s. k. uthålligt skogsbruk. Värderingen sker då med hänsyn till skogens

framtida avkastning.

Givetvis är det svårt att förutsäga en framtida avkastning, och man rör

sig därför vid taxeringen av skog med vissa schabloner. Som utgångspunkt

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 196b

för värderingen skall således enligt skogsvärderingsinstruktionen tas medeltalet

av de priser, som uppnåddes under en femårsperiod, som utgår med

tredje kalenderåret före taxeringsåret. Prisnivån under dessa jämförelseår

antas bli bestående och gällande för framtida avverkningar.

Vid 1965 års allmänna fastighetstaxering är alltså prisnivån för skogsprodukter

under åren 1958—1962 avgörande för värdesättningen av skogsmark

och växande skog. De värden som åsättes fastigheterna vid denna fastighetstaxering

blir i regel gällande intill därpå följande allmänna fastighetstaxering,

som författningsenligt skall äga rum år 1970.

Vid en allmän bedömning av skogsbrukets framtidsutsikter rör man sig

med många okända faktorer. Sålunda är prisutvecklingen oviss med betydande

prisvariationer mellan olika år. Vidare visar utvecklingen en stegring

av omkostnaderna, som verkar så att, även vid stigande priser, lönsamheten

kan visa en mindre gynnsam tendens.

Dessa förhållanden föranledde att man vid 1957 års allmänna fastighetstaxering

vidtog särskilda åtgärder för att åstadkomma en försiktigare värdering

av skogen än som följer av skogsvärderingsinstruktionens bestämmelser.

Dels bortsåg man från det i den då gällande jämförelseperioden ingående

året 1951 med dess speciella prisförhållanden och dels infördes en

särskild säkerhetsmarginal vid värderingen. Denna marginal erhölls genom

att jämförelseårens bruttopriser minskades med 20 procent vid fastställandet

av de jämförelsetal som låg till grund för beräkningen av det framtida

avkastningsvärdet av skogen.

Även vid 1952 års fastighetstaxering hade tillämpats en motsvarande reduktion

av 20 procent.

Inför 1965 års allmänna fastighetstaxering har skogsstyrelsen och skogshögskolan

i en gemensamt avgiven promemoria rörande skogsvärdena uttalat

sig för att en säkerhetsmarginal ånyo skall tillämpas. Som motivering härför

framhålles i promemorian, att bruttovärdena för det avverkade virket

nästan helt är beroende på avsättningsmöjligheter och priser på världsmarknaden

för skogsindustrins produkter. Utförda prognoser visar att på något

längre sikt efterfrågan på särskilt massa- och pappersindustrins produkter

kommer att stiga så att skogstillgångarna i Europa ej kommer att förslå. För

de närmast liggande åren torde emellertid den nu förefintliga överkapaciteten

på massaproduktionens område komma att kvarstå. Det anses därför

knappast troligt att nämnvärda prishöjningar på skogsindustrins alster är

att vänta under den tid som nu kan överblickas. Trots de starka ansträngningar

som nu görs för att i alla avseenden rationalisera skogsdriften räknar

man ej med att kostnadsstegringarna genom den allmänna löneutvecklingen

skall kunna under de närmast framförliggande åren helt kompenseras

genom rationalisering av avverkning och virkeshantering. Även vid oförändrad

bruttoprisnivå skulle alltså skogsbruket ha att räkna med viss fortsatt

sänkning av rånettovärdena.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj. ts proposition nr 103 år 196i

Vid remissbehandlingen bär de i promemorian framförda synpunkterna

på behovet av en säkerhetsmarginal vid 1965 års fastighetstaxering i princip

delats eller lämnats utan erinran. Även jag anser att övervägande skäl talar

för att värdena på skogsmark och växande skog vid den instundande lastighetstaxeringen

bestämmes under beaktande av den ovisshet om den framtida

utvecklingen som föreligger. Jag vill dock understryka, att farhågorna

för framtiden inte får överdrivas. De prognoser på lång sikt som gjorts är

ingalunda entydigt negativa. I fråga om kostnadsutvecklingen bör ihågkommas

att inom storskogsbruket möjligheterna till rationaliseringar ingående

prövas för närvarande. Av remissyttrandena framgår även, att de vid försäljning

av skogsfastigheter erhållna priserna icke utvisar samma nedåtgående

tendens som lönsamhetsberäkningarna, ens i landets nordliga delar.

I fråga om val av metod för att erhålla en lämpligt avvägd säkerhetsmarginal

har i skogsstyrelsens och skogshögskolans promemoria anförts synpunkter,

som talar emot den förut tillämpade regeln om ett avdrag i procent av

jämförelseårens bruttopriser. Eftersom dessa bruttopriser varierar lokalt,

erhålles genom den traditionella metoden en marginal, som i kronor räknat

är mindre för fastigheter i de nordliga delarna av landet, trots att för dessa

fastigheter behovet av en försiktig värdering i varje fall inte är mindre än

för bättre belägna fastigheter. I promemorian föreslås därför övergång till

eu ny reduktionsmetod. Denna innebär att värdena skall reduceras med ett

fast, i kronor bestämt avdrag per skogskubikmeter virkesförråd. Därvid hör

enligt promemorian valet stå mellan två eller tre kronors avdrag med förord

för tvåkronorsalternativet.

För att denna reduktionsregel inte skall leda till att i extrema fall skogsvärdet

skulle bestämmas till alltför lågt belopp eller t. o. in. helt bortfalla,

föreslås i promemorian en särskild spärregel som begränsar reduktionen

till viss del av det värde som skulle ifrågakomma, om reduktionsregeln ej

funnits. Beräkningar har i promemorian utförts om verkningarna av att

begränsa reduktionen till 30, 40, 50 och 60 procent av dessa tänkta taxeringsvärden.

Beräkningarna visar alt spärregelns verkningar skulle komma

till synes i huvudsak endast norr om Dalälven och mest i de nordligaste

länen.

Några remissinstanser har uttalat sig för att man skall bibehålla den hittills

tillämpade metoden med procentuell reduktion av bruttopriserna. Dessa

remissinstanser företräder i huvudsak de sydligare länen. I flertalet yttranden

tillstyrkes däremot eller lämnas utan erinran förslaget om övergång till

att beräkna säkerhetsmarginalen såsom ett fast avdrag. Tillstyrkanden föreligger

sålunda från riksskattenämnden, domänstyrelsen, Svenska kommunförbundet,

de hörda skogsägar- och lantbruksorganisationerna samt förelrädare

för länen i norra och mellersta Sverige samt även för vissa av de sydligare

länen. I flera av dessa yttranden framhålles, att metoden med ett fast

opaginerad Kontrollera mot PDF

-6 Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1964

avdrag skulle få en mera balanserad effekt och därför torde vara att föredraga.

I frågan om reduktionen skall ske med två eller tre kronor per skogskubikmeter

har det av skogshögskolan och skogsstyrelsen närmast rekommendelade

alternativet med tva kronors avdrag tillstyrkts av Svenska kommunförbundet

och från fem län. Avdrag med tre kronor per skogskubikmeter förordas

å andra sidan av riksskattenämnden, skogsägar- och lantbruksorganisationerna

samt från tre län. En remissinstans föreslår ett avdrag på tre

kronor 50 öre.

Vad åter angår begränsningen i reduktionsregeln till visst procenttal av

värdet utan säkerhetsmarginal, har någon slutlig rekommendation inte lämnats

i promemorian. En gräns vid 30 procent förordas av riksskattenämnden,

Svenska kommunförbundet och skogsägarorganisationerna, medan en länsstyrelse

anser, att gränsen bör sättas vid 40 procent. Domänstyrelsen och de

hörda lantbruksorganisationerna samt en länsstyrelse uttalar sig för ett ännu

högre procenttal.

För egen del får jag i fråga om reduktionsregelns konstruktion anföra

följande. Av vad som framförts av skogsstyrelsen och skogshögskolan i promemorian

samt därefter framkommit i remissyttrandena synes mig framgå,

att starka skäl talar för en övergång till ett fast avdrag i kronor räknat. Skäl

skulle i och för sig kunna anföras för att avdragets storlek bestämdes olika

alltefter fastigheternas belägenhet. Praktiska skäl talar emellertid för en för

hela landet enhetlig avdragsprincip, och jag anser mig därvid böra ge företräde

åt trekronorsalternativet. Ett fast avdrag på tre kronor synes — med

hänsyn till den genomsnittliga ökningen av virkesförrådet sedan senaste allmänna

fastighetstaxering — för de södra delarna av landet i stort sett komma

att ge oförändrade taxeringsvärden, medan tvåkronorsaltemativet i regel

skulle leda till höjda sådana värden.

För de norra delarna av landet är valet mellan de båda avdragsalternativen

a\ mindre intresse, enär säkerhetsmarginalens storlek i dessa områden

i huvudsak avgöres av spärregeln. Såsom framhållits är en sådan regel nödvändig

för att förebygga att taxeringsvärdena i övre och inre Norrland genom reduktionsregeln

blir orealistiskt låga. Av vad som framkommit i denna fråga

synes det mig som om en begränsning av reduktionen till 30 procent av fastighetens

utan säkerhetsmarginal beräknade värde skulle vara fullt betryggande.

Säkerhetsmarginalen kommer i de flesta fallen inom berörda områden att

leda till en viss sänkning av nu gällande taxeringsvärden. Starka skäl — från

statens fiskala intressen bortses i detta sammanhang helt — talar för att

denna sänkning begränsas till vad som får anses nödvändigt för att man

skall vara garderad vid en ogynnsam konjunkturutveckling. Såväl kommunerna

som skogsägarna har också ett berättigat intresse av att fastigheternas

taxeringsvärden inte alltför påtagligt skiljer sig från deras verkliga

värden. Alternativet med 30 procent synes härvidlag utgöra en lämplig av
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 196A

vägnmg. För de södra delarna av landet saknar valet mellan procenttalen

betydelse.

Sammanfattningsvis får jag därför förorda att även vid 1965 års allmänna

fastighetstaxering viss reduktion skall ske vid beräkning av skogsvärdena.

Dessa bör sålunda reduceras med tre kronor per skogskubikmeter virkesförråd,

doek högst med 30 procent av det taxeringsvärde, som skulle bli följden,

utan någon reduktion. Nu nämnda bestämmelser bör upptagas i en särskild

förordning.

Vid remissbehandlingen har i några yttranden berörts ett par angränsande

frågor.

Det har således ifrågasatts om icke det procenttal, som användes vid fastighetstaxeringen

för kapitalisering av den beräknade framtida årliga avkastningen

av skogsfastigheter, borde justeras. Enligt skogsvärderingsinstruktionen

skall denna kapitalisering ske efter fem procent. Röster har höjts

såväl för en höjning som för en sänkning av detta procenttal.

Vidare har förslag framkommit om en översyn av det avdrag för »allmänna

kostnader» som enligt skogsvärderingsinstruktionen göres vid beräkning av

den framtida nettoavkastningen. De allmänna kostnaderna beräknas i regel

till 33 procent av skogskubikmeterpriset.

De sålunda ifrågasatta åtgärderna är av sådan natur, att de kan innebära

avsevärda omkastningar i rådande värdeförhållanden. Ändringar av skogsvärderingsinstruktionens

bestämmelser i dessa hänseenden torde därför inte

kunna vidtas utan ingående och tidskrävande undersökningar om deras verkningar.

Anledning torde därför inte föreligga att i detta sammanhang upptaga

frågorna till prövning.

I sammanhanget vill jag emellertid förorda att några smärre ändringar av

mera formell natur nu göres i skogsvärderingsinstruktionen.

Enligt nämnda instruktion ankommer det på statens skogsforskningsinstitut

att vidtaga vissa åtgärder i samband med allmän fastighetstaxering.

Skogsforskningsinstitutets arbetsuppgifter har numera övertagits av skogshögskolan,

och skogsvärderingsinstruktionen bör ändras i enlighet härmed.

Härjämte bör i skogsvärderingsinstruktionen förekommande hänvisning till

vissa författningsrum i 1928 års taxeringsförordning ändras till att avse

motsvarande bestämmelser i 1956 års taxeringsförordning.

Vidare har fjolårets höstriksdag beslutat vissa ändringar i fråga om förfarandet

vid allmän fastighetstaxering (Prop. 1963:197; BevU 62; Rskr

415). Därvid förutsattes, att skogshögskolan skall fastställa de centrala

skogstaxeringsanvisningarna senast den 15 april mot f. n. senast den 1 maj

och att samma tidsförskjutning skulle gälla del lämnande av uppgifter om

virkespriser in. m. som ankommer på skogsstyrelsen.

De materiella bestämmelserna om fastställandet av de centrala skogslaxeriugsunvisningarna

och lämnandet av prisuppgifter är intagna i skogsvärde
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 ur 1964

ringsinstruktionen, och de ändringar torde därför böra göras i instruktionen

som fordras för att vinna överensstämmelse med det tidsschema för fastighetstaxering

som 1963 års riksdag beslöt.

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj :t måtte i

proposition föreslå riksdagen att antaga inom finansdepartementet upprättade

förslag till

1) förordning om ändring i skogsvärderingsinstruktionen den 1 juni 1951

(nr 440) samt

2) förordning om avvikelse från skogsvärderingsinstruktionen den 1 juni

1951 (nr 440) vid 1965 års allmänna fastighetstaxering.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet;

Per Eskilsson

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640264

Av skogsstyrelsen och skogshögskolan utförd överslagsberäkning av väntade ändringar i genomsnittliga värdenivåer vid 1965 års fastighetstaxering

under alternativa förutsättningar (skogsbruksvärden)

(Alla värden i kronor per ha)

Råd

Län

BD

AG

Z

Y

W

S

D

R

G

N

Hela riket

(X)

(U)

(T, C,

(P)

(F.H)

(K,L,

o/

/o

B, E)

M, O)

1

Arealrepresentation %......................

16

15

12

8

15

7

10

4

9

4

100

A. Tidigare taxeringsvärden enligt SOU 1963:14

2

1952 (arealvägda genomsnitt för länsgrupper)..

43

84

89

142

237

393

474

504

531

426

51

3

1957......................................

137

175

166

272

478

756

836

974

1 044

788

100

B. Bruttovärden före avdrag av allm. omkostnader

4

1957 före avdrag av säkerhetsmarginal ......

408

474

509

711

1 035

1 741

1 745

2 076

2 167

1 695

5

1957 efter avdrag av säkerhetsmarginal......

213

260

256

401

698

1 164

1 205

1 464

1 563

1 161

6

1965 före avdrag av säkerhetsmarginal ......

231

335

299

525

842

1 431

1 617

1 804

1 960

1 478

C. Taxeringsvärden för »genomsnittsfastigheterna»

7

1957 Taxeringsvärde ......................

143

174

172

269

468

780

807

981

1 047

778

100

8

1965 Oreducerade bruttopriser..............

155

224

200

352

564

959

1 083

1 209

1 313

990

125

9

20 % red. på bruttopriser ............

Säkerhetsmarginal 2 kr/m3 sk virkesförråd

51

88

68

153

349

561

703

797

870

635

74

10

Avdraget dock högst G0 %............

62

124

100

202

424

789

883

883

883

883

1 029

1 029

1 029

1 029

1 121

1 121

1 121

1 121

846

846

846

846

95

96

97

100

It

50 %............

78

124

100

202

210

424

424

789

789

12

40 %............

93

134

120

13

30 %............

109

157

140

246

424

789

Säkerhetsmarginal 3 kr/m3 sk virkesförråd

14

Avdraget dock högst 60 %............

62

90

80

141

354

704

783

939

1 025

774

83

15

50 %............

78

112

100

176

354

704

783

939

939

1 025

1 025

774

774

86

88

16

40 %............

93

134

120

210

354

704

783

17

30 %............

109

157

140

246

395

704

783

939

1 025

774

92

§

a

10

Kungi. Maj.ts proposition nr 103 år 1961

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1964:165 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i skogsvärderingsinstruktionen den 1 juni 1951 s. 1 i texten
  2. BevU 1964:46 Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om ändring i skogsvärderingsinstruktionen den 1 juni 1951 s. 1 i texten