Sök i Ratio Lex

Angående bildande av ett statligt aktiebolag för bevakningstjänst m. m

1964-03-13 · 15 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 14 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1964:108, Angående bildande av ett statligt aktiebolag för bevakningstjänst m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1961i

1

Nr 108

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående bildande av ett

statligt aktiebolag för bevakningstjänst m. m.; given

Stockholms slott den 13 mars 1964.

.i . -i..i

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

* i i: r) iioft

Sven Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåU

I propositionen föreslås, att ett statligt aktiebolag skall bildas för bevakning

m. m. av statliga skyddsföremål, i första hand inom försvaret. För budgetåret

1964/65 äskas ett investeringsanslag av 180 000 kr. för teckning av

aktier i bolaget. Dessutom begäres bemyndigande att teckna statsgaranti för

lån till bolaget intill ett belopp av 3 000 000 kr.

I

1 —Bihang till riksdagens protokoll 196b. 1 samt. Nr 108

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 196/i

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regentcn, Hertigen av Halland i statsrådet

å Stockholms slott den 13 mars 196/i.

Närvarande:

Statsråden Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,

Skoglund, Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling,

Palm.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, fråga om bildande

av ett statligt aktiebolag för bevakningstjänst in. m. och anför därvid följande.

Inledning

Genom beslut den 8 maj 1959 medgav Kungl. Maj :t att överbefälhavaren

fick uppdraga åt försvarets bevalcningstekniska kommitté att snarast utarbeta

förslag rörande bevakning och tillsyn av vissa i Storstockholm belägna

skyddsföremål. Efter framställning från 1959 års riksdag (SU 87, rskr. 235)

med begäran att en teknisk-ekonomisk utredning i fråga om vakthållningen

vid försvarets ämbetsbyggnad »Tre Vapen» skulle komma till stånd, uppdrog

Kungl. Maj:t genom beslut den 30 juni 1959 åt överbefälhavaren att

tillse att utredningen verkställdes i samband med fullgörandet av uppdraget

den 8 maj 1959 till bevakningstekniska kommittén.

Försvarets bevakningstekniska kommitté har den 21 november 1962 till

överbefälhavaren avgivit betänkande med förslag till samordning och effektivisering

av bevakningen av vissa försvaret tillhöriga skyddsföremål,

belägna i Storstockholm. Med eget yttrande och efter att ha hört berörda

myndigheter har överbefälhavaren den 2 april 1963 ingivit betänkandet.

Yttranden över betänkandet har efter remiss avgivits av statskontoret,

statspolisintendenten och polisberedningen.

Vid beredningen inom försvarsdepartementet av bevakningstekniska kommitténs

betänkande har fråga uppkommit att bilda ett statligt aktiebolag för

att ombesörja viss i huvudsak stationär bevakning. En departementspromemoria

i ämnet (stencilerad Fö 1964:4) har i anslutning härtill utarbetats.

över denna promemoria har efter remiss yttranden avgivits av överbefälhavaren

(efter hörande av berörda militära myndigheter), försvarets civilförvaltning,

statskontoret och polisberedningen. Vidare har Bevaknings AB

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 196b

Securitas i en den 27 februari 1964 dagtecknad skrift anfört synpunkter på

de förslag som framlagts i departementspromemorian.

Bevakningstekniska kommitténs förslag m. m.

Bevakningstekniska kommittén har utformat sitt förslag mot bakgrund

av att från säkerhetssynpunkt vissa brister anses föreligga i nuvarande bevakningsorganisation,

främst genom att enskilda vaktföretag har en väsentlig

insyn i militära anläggningar, att vaktpersonalen är av ojämn kvalitet

och i många fall har bristfällig utbildning samt att bevakningen saknar enhetlig

ledning.

Kommitténs förslag, som i princip biträdes av överbefälhavaren, innebär

i huvudsak följande. Bevakningen vid försvarets skyddsföremål inom Storstockholm

(Stockholms försvarsområde, fo 44) samordnas i en bevakningsorganisation

i försvarets egen regi under ledning av en särskild bevakningschef

under försvarsområdesbefälhavaren. Fast bevakning med vaktpersonal

för in- och utpasseringskontroll vid berörda bevakningsobjekt begränsas

därvid till det minimum som erfordras från säkerhetssynpunkt. Tekniska

hjälpmedel, i första hand inbrotts- och brandlarm, utnyttjas i största möjliga

utsträckning för att ersätta eller minska behovet av personell bevakning.

Inbrottslarm monteras vidare vid skyddsföremålen och underhålles av organisationen

tillhörig personal. De olika skyddsföremålens inbrottslarm

överföres för larmgivning vid egna centrallarmstationer. Från dessa vidarebefordras

larm per radio till en i organisationen ingående rörlig bevakningsoch

utryckningsstyrka utrustad med radiobilar. Den personella bevakningen,

såväl den fasta som den rörliga, avses genom en relativt omfattande

specialutbildning höjas kvalitetsmässigt och göras mera effektiv. Bevakningspersonalen

förutsättes vidare ingå i kuppförsvaret. Bevakningsorganisationens

verksamhet skall bedrivas i intimt samarbete med den civila polisen,

som skall vara det exekutiva stödorganet.

Yttranden

Statskontoret biträder bevakningstekniska kommitténs förslag men anser

att den rörliga styrkan bör begränsas. Statskontoret hävdar, att all till ifrågavarande

bevakningsorganisation hörande personal bör anställas, utbildas,

ledas och dirigeras av en myndighet, nämligen kommendanten i Stockholm.

Endast härigenom kan enligt ämbetsverket eftersträvad effektivitet och

stadga i tjänsten vinnas.

Statspolisintendenten anser, att den rörliga bevakning som det i förevarande

sammanhang är fråga om, ytterst torde omfattas av polisens huvuduppgift

att förhindra och uppdaga brott och att det därför i första

hand borde utredas huruvida de lokala polismyndigheterna — i den mån de

kan anses sakna erforderliga resurser för fullgörande av bevakning och tillsyn

av ifrågavarande slag — kan tillföras sådana resurser. Enligt statspolis
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj. ts proposition nr 108 år 196b

intendenten bör det vidare utredas vilka förutsättningar som kan tillskapas

inom det förstatligade polisväsendet att fullgöra bevakningsuppgifter av

ifrågavarande slag.

Polisberedningen har i och för sig intet att erinra mot vad kommittén

anfört beträffande fast bevakning, ökat utnyttjande av tekniska hjälpmedel

och höjda kvalitetskrav på den personella bevakningen. Såvitt avser den

föreslagna rörliga styrkan anser beredningen emellertid, att tillgängliga resurser

bäst utnyttjas om all personal, som sysselsättes i utryckningsberedskap

in. in., tillhör poliskåren. Den personalbehovsbedömning som kommittén

gjort i detta hänseende bör därför enligt beredningen med fog kunna

läggas till grund för viss utökning av polisens resurser. Beredningen anför

vidare, att polisen har en betydelsefull uppgift inom kuppförsvaret och att

det från denna synpunkt är nödvändigt att polismännen i erforderlig omfattning

orienteras om skyddsföremål som kan tänkas bli föremål för sabotagehandlingar.

Polisberedningen finner, att bevakningstekniska kommittén icke tillräckligt

beaktat möjligheterna att inom polisverksamhetens ram tillgodose

kravet på en samordnad och effektiv bevakningsorganisation för försvarets

skyddsföremål. Då dessutom likartade behov av säkerhetsskydd föreligger

beträffande civila skyddsföremål bör enligt beredningens mening kommitténs

förslag till organisation för bevakning och tillsyn av skyddsföremål

inom Storstockholmsområdet ytterligare övervägas — varvid bland annat

kompetensfrågorna bör närmare utredas — innan slutlig ställning tages.

En av bevakningstekniska kommitténs ledamöter, herr I. Frithiof, har

enligt ett till betänkandet fogat sammanträdesprotokoll hävdat, att bevalcningsorganisationen

i stället för att drivas i myndighetsregi borde ha aktiebolagsform.

Ett dylikt vaktbolag skulle lämpligen även svara för bevakningen

av de civila statliga skyddsföremål som är belägna inom Storstockholmsområdet.

Efter hand skulle bolagets verksamhet utvidgas till att omfatta

hela landet. Även vissa av försvarets myndigheter har till överbefälhavaren

framfört liknande synpunkter.

Överbefälhavaren föreslår med anledning av nämnda förslag om ett

statligt vaktbolag att, eftersom underlag för bedömning av frågan saknas,

Kungl. Maj :t låter utreda förutsättningarna från såväl effektivitets- som

kostnadssynpunkter för att bedriva bevakningstjänsten i en sådan organisationsform.

Departementspromemorian

I den inom försvarsdepartementet utarbetade promemorian anföres, att

vid ärendets beredning inom departementet övervägande skäl ansetts tala

för polisberedningens uppfattning att den föreslagna rörliga styrkan för bevakning

och utryckningsberedskap m. m. bör tillhöra polisen. Uppgifterna

opaginerad Kontrollera mot PDF

0

Kungl. 3Iaj:ls proposition nr 108 år 1964

för den föreslagna styrkan ingår som ett led i polisens normala verksamhet

att verka brottsförebyggande. Härav följer också en rationell och effektiv

samordning av bevakningen av både militära och civila skyddsföremål inom

ett visst område. Övertygande skäl har vidare enligt promemorian av bevakningstekniska

kommittén anförts för att den i huvudsak stationära bevakningen

bör effektiviseras. Några bärande motiv för att denna effektivisering

bäst kan åstadkommas inom en bevakningsorganisation i myndighetsregi

anses emellertid ej ha anförts. Fastmer synes enligt promemorian övervägande

skäl tala för att en fristående organisation skapas, ett statligt bolag,

som mot betalning för tjänsterna tillhandahåller myndigheterna — militära

som civila — önskad bevakning. Att detta är en lämplig organisationsform

anses bland annat framgå av att myndigheterna i dagsläget utnyttjar

civila vaktbolag i stor omfattning. En rationell samordning även av den

stationära bevakningen inom totalförsvaret anses vidare bli möjlig inom ramen

för ett statligt vaktbolag. Vidareutveckling och fortlöpande rationalisering

av bevakningstjänsten kan enligt promemorian även ske på ett smidigt

och effektivt sätt. Den för bevakningen av visst skyddsföremål ansvariga

myndigheten kan — inom ramen för gällande föreskrifter i ämnet — själv

bestämma bevakningens omfattning och utförande. Samtliga med bevakningen

förenade kostnader kommer att framgå av träffade bevakningsavtal.

I promemorian anföres vidare, att en utökning av bevakningsorganisationens

intresseområde till att omfatta även civila statliga skyddsföremål

medför att personal som erfordras för montering och tillsyn av tekniska

hjälpmedel bättre kan utnyttjas.

Inom försvarsdepartementet bar därför viss utredning verkställts för

att närmare utröna förutsättningarna m. m. för att bilda ett dylikt statligt

vaktbolag. Utgångspunkterna för utredningen bar bland annat varit att

bolagets huvuduppgift skall vara att i en smidig och driftbillig form utan

vinstsyfte tillhandahålla bevakning av statliga sak- och immaterialvärden,

att polisen skall svara för rörlig bevakning och utryckningsbcredskap m. in.,

att staten skall vara ende aktieägare i bolaget samt att de kvalifikationskrav

på personal och bevakningsanordningar in. in. som uppställts av bevakningstekniska

kommittén skall tillgodoses.

Enligt promemorian tyder den inom departementet utförda undersökningen

på att det presumtiva kundunderlaget inom Storstockholm torde

bilda tillräckligt ekonomiskt underlag, beräknat till cirka (5 milj. kr., för

ett statligt vaktbolag; omslutningen vid flera befintliga privata vaktbolag

uppgår nämligen enligt promemorian till summor av denna storleksordning.

Utredningen visar även i övrigt att förutsättningar finns för att ett

statligt vaktbolag skall visa sig vara en lämplig organisationsform för all

liandba bevakning in. in. av statliga in. fl. skyddsföremål. Av dessa skäl är

det enligt promemorian lämpligt att ett statligt vaktbolag bildas från och

med den 1 juli 1964.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 19Gb

I promemorian anföres vidare, att vaktmarknaden i Sverige för närvarande

domineras av ett privat koncernföretag. Flertalet av de myndigheter

och institutioner, som förutsättes skola anlita det nya statliga bolaget, har

i nuläget bevakningskontrakt med något av företagen inom koncernen. För

att skapa garantier för att det nya bolaget får svara för den bevakning av

lokaler, som statliga myndigheter och institutioner i Storstockholm av säkerhetsskäl

är i behov av, förutsättes i promemorian att Kungl. Maj:t utfärdar

föreskrifter, att myndighet i sådant fall icke må efter den 30 juni

1964 teckna eller förnya avtal med privat vaktbolag om bevakning utan

att först ha sökt anlita det statliga bolaget. Det anses, att det härutöver

bör övervägas att Kungl. Maj :t utfärdar generella föreskrifter som inskränker

myndigheternas befogenhet att för bevakningsuppdrag anställa egen

personal.

Det finns enligt promemorian ingen grundad anledning antaga alt statens

totala kostnader för bevakningen skulle bli högre vid alternativet statligt

vaktbolag än om bevakningen organiseras i myndighetsregi. Snarare

anses att kostnaderna bör kunna nedbringas genom att konkurrensen på

vaktmarknaden stimulerar till rationaliseringar och besparingar.

Vidare anföres i promemorian att det från militära myndigheter stundom

framförts att bolagsformen inom krigsmaktens område är mindre lämplig

i kupplägen eller vid andra skärpta förhållanden. Det har anförts att verksamheten

lättare och snabbare kan dirigeras inom den samlade militära

organisationens ram. Inom bolagsformens ram torde emellertid enligt promemorian

garantier kunna skapas för att kraven på beredskap och kvalificerad

bevakning tillgodoses. Föreskrifter i ämnet anses nämligen kunna införas

i bolagsordningen. I bolagsordningen bör vidare kunna föreskrivas att säkerhetsexpertis

(militär eller civil) skall finnas företrädd i bolagets styrelse,

förslagsvis genom att en av ledamöterna utses på förslag av överbefälhavaren

och statspolisintendenten gemensamt. En sådan ledamot förutsättes äga

insikt i och erfarenhet av säkerhetstjänst. Det förutsättes slutligen att bolaget

sluter avtal med överbefälhavaren och andra myndigheter inom totalförsvaret

för reglering av vissa närmare angivna säkerhetsfrågor inom bolagets

verksamhetsområde under skärpta lägen och i krig.

Bortsett från de inskränkningar i bolagets rörelsefrihet som kan bli

följden av avtal av nyss angivet slag bör enligt promemorian bolaget ej vara

begränsat i sin verksamhet av andra lagar och bestämmelser än vad som

gäller för företag i allmänhet. Staten bör sålunda utöva sitt inflytande på

rörelsen i egenskap av aktieägare på bolagsstämma.

Bolagets verksamhet — som bör omfatta bevakningsrörelse, säkerhets- och

kontrolltjänst samt därmed jämförlig verksamhet — bör enligt promemorian

vidare vara fullt affärsmässigt inriktad. I den mån statsmakterna önskar

ålägga bolaget några uppgifter som innebär avsteg härifrån anses detta böra

ske genom avtal mellan staten och bolaget. Om det av beredskapsskäl anses

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 196b

erforderligt att bolaget förses med särskild utrustning, som icke ekonomiskt

kan utnyttjas i bolagets fredsproduktion, bör bolaget erhålla särskild

ersättning härför.

Bolagsordningen bör enligt promemorian fastställas av Kungl. Maj:t.

Ändringar i bolagsordningen bör likaså fastställas av Kungl. Maj :t.

I bolagsordningen bör vidare enligt promemorian anges att bolaget skall

svara för att bevakningspersonalen ges sådan utbildning och bevakningsanordningarna

sådan standard, att de kvalifikationskrav i förevarande avseenden

som uppställts av försvarets bevakningstekniska kommitté blir

uppfyllda.

Prissättningen på av bolaget utförda tjänster, lönesättning m. m. för personalen

förutsättes enligt promemorian komma att anpassas till rådande

marknadsläge. I viss utsträckning måste emellertid beaktas, att de utförda

tjänsterna avses få en kvalitet som förutsätter genomsnittligt större krav på

utbildning och kompetens hos väktarpersonalen än vad allmänna marknaden

för närvarande vanligtvis erbjuder.

Bolagets aktiekapital har enligt promemorian ansetts kunna upptas till

ett relativt lågt belopp med hänsyn till att erforderliga investeringar är relativt

obetydliga. Anskaffning av tyngre utrustning eller kostnadskrävande

anordningar anses nämligen icke erforderlig. Endast lokaler för administration

och eventuellt för installation av centrallarm samt för materiellager,

jour- och väktarrum torde behövas. I promemorian förutsättes, att lokalfrågan

bör kunna lösas genom förhyrning. De största kostnaderna torde

gälla eventuell installation av larmcentraler samt nyuppläggning av klädlager.

Huvuddelen av kostnaderna för det nya bolaget kommer enligt promemorian

att utgöras av löner och arvoden till anställda samt allmänna omkostnader.

Dessa kostnader är kortfristiga och bör kunna täckas genom månadseller

kvartalsvis inflytande avgifter från kunderna. Avgifterna förutsättes

regelmässigt inflyta förskottsvis. Ett nystartat företag inom den relativt

bunda vaktmarknaden anses dock kunna behöva ett startkapital med

marginaler för bland annat ackvisition, provisorier i fråga om förhyrning,

nyutbildning av personal samt lageruppbyggnad av materiel och beklädnadspersedlar,

nyekipering för väktarpersonalen in. m. Med hänsyn härtill

och för att möjliggöra vidareutveckling av bolagets rörelse bör man enligt

promemorian räkna med ett rörelsekapital om högst 3,0 milj. kr.

I promemorian föreslås, att finansieringen av det nya bolaget sker på

följande sätt. Det egna kapitalet i bolaget bör bestämmas till 180 000 kr.,

varav 150 000 kr. utgör aktiekapital och 30 000 kr. en reservfond som tillskapas

genom alt aktierna övertecknas med 20 procent. I övrigt bör bolaget

finansieras genom lån som upptages i kreditinstituten. Staten anses böra

ställa garanti för lånebeloppet.

För budgetåret 1964/65 erfordras sålunda enligt departeinentspromemo
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj. ts proposition nr 108 år 196k

rian, att a kapitalbudgeten under fonden för statens aktier ett investeringsanslag

av 180 000 kr. upptages för teckning av aktier i det statliga vaktbolaget.

Vidare bör enligt promemorian riksdagens medgivande inhämtas att

statsgaranti beviljas för lån till bolaget intill ett belopp av 3,0 milj. kr.

Den personal som för närvarande är civilanställd hos myndigheterna för

att utföra bevakning (portvakter, nattvakter m. fl.) i syfte att förebygga

stöld, brand, överfall och sabotage eller att utöva säkerhetskontroll för besökande

m. m. bör enligt promemorian efter hand överföras till andra uppgifter

inom myndigheten eller övergångsvis kvarstå i tjänst. Vederbörande

bör emellertid enligt promemorian äga att övergå till det nya vaktbolaget

på de villkor som gäller för anställning i bolaget.

Yttranden

Av remissmyndigheterna tillstyrker försvarets civilförvaltning och polisberedningen

att ett statligt vaktbolag bildas, medan överbefälhavaren ställer

sig tveksam härtill. Statskontoret anser, att ytterligare utredning främst

rörande de ekonomiska aspekterna erfordras.

Polisberedningen anför, att en för hela totalförsvaret rationell samordning

av den stationära bevakningen synes möjlig inom ramen för ett statligt

vaktbolag. Det synes beredningen även vara möjligt att genom tillskapandet

av en sådan organisation uppnå den effektivisering som är nödvändig

på detta område. Beträffande styrelsens sammansättning anser beredningen

angeläget, att rikspolisstyrelsen blir representerad. Detta är motiverat

såväl med hänsyn till den samordning med den rörliga bevakningsoch

utryckningsstyrkan och polisverksamheten i övrigt som måste äga rum

som till de erfarenheter och synpunkter i övrigt som från polishåll kan tillföras

styrelsen.

I anslutning till att enligt departementspromemorian förutsatts alt den för

bevakningen av visst skyddsföremål ansvariga myndigheten själv skall

kunna bestämma bevakningens omfattning och utförande framhåller försvarets

civilförvaltning vikten av att vid ändrad bevakningsorganisation

myndighets ansvar för det egna skyddsföremålet icke beskäres varken vad

avser fast eller rörlig bevakning. Enligt promemorian skall vidare myndighet

i första hand anlita det statliga bolaget. Föreskrifter av sådant innehåll

torde emellertid enligt civilförvaltningen icke stämma väl överens med uttalandet

att bolagets verksamhet bör vara fullt affärsmässigt inriktad. Civilförvaltningen

tillstyrker emellertid att föreskrifter av angivet innehåll utfärdas

med hänsyn till att såsom förut sagts bevakning genom privata vaktbolag

är olämpligt ur säkerhetssynpunkt. Civilförvaltningen förutsätter, att

om ett statligt vaktbolag bildas från och med den 1 juli 1964, berörda myndigheters

ökade behov av att bestrida kostnader för bevakning från omkostnadsanslag

beaktas. — Därest erfarenheterna av ett statligt vaktbolags

verksamhet visar sig bli positiva, kan det enligt civilförvaltningens mening

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 106i

finnas anledning att utreda förutsättningarna för att driva även städningsarbete

i bolagsform.

Överbefälhavaren erinrar om att enligt departementspromemorian det

planerade vaktbolaget skall svara för den fasta bevakningen, under det att

polisväsendet skall ombesörja den rörliga. Enligt överbefälhavarens uppfattning

synes det från lednings- och organisatorisk synpunkt mest fördelaktigt

och effektivt att båda bevakningsfunktionerna -— den fasta och den rörliga

— åvilar en och samma organisation, överbefälhavaren anför, att en lösning

av den rörliga bevakningen enligt promemorians förslag förutsätter, att verksamheten

bedrives av en särskilt avdelad polisstyrka, som icke ges annan

arbetsuppgift än bevakningstjänst, samt att garanti skapas för att de militära

kraven blir uppfyllda (omfattande bland annat frekvens, utförande

samt sättet för kontroll av verksamheten).

Om — såsom förutsättes i promemorian — prissättningen göres enligt

marknadsläget befaras även förslaget om ett vaktbolag för krigsmaktens

del kunna medföra ökade kostnader i jämförelse med det förslag överbefälhavaren

ingivit.

Överbefälhavaren framhåller vidare, att dispositionsrätten över vaktpersonalen

måste säkras vid kupp, mobilisering och beredskapstillstånd samt i

krig. Även under fredstid är det nödvändigt att bevakningstjänsten kan

fortgå kontinuerligt. Detta förhållande kräver enligt överbefälhavaren särskild

uppmärksamhet vid införande av nya regler för offentliga tjänstemäns

förhandlingsrätt.

Därest ett statligt vaktbolag bildas, är det dessutom enligt överbefälhavaren

angeläget att garantier skapas för att verksamheten icke bedrives så att

konkurrensen om personal medför att andra för krigsmakten vitala intressen

sätts på spel.

Sammanfattningsvis anför överbefälhavaren, att en lösning av bevakningsproblemen

är möjlig enligt promemorians förslag men att det jämfört

med överbefälhavarens tidigare förslag icke synes innebära några fördelar

för krigsmakten.

Statskontoret anför, att eu effektiv och samordnad ledning är av största

betydelse för den verksamhet varom här är fråga. Att kravet på sådan ledning

bäst tillgodoses, därest ansvaret för såväl den rörliga som den stationära

bevakningen ålägges ett enda organ är enligt statskontoret naturligt.

Detta utesluter emellertid ej att ledningskravet kan tillgodoses även

med den uppdelning av verksamheten, som förutsättes i departementspromemorian.

Däri föreslagen organisation skulle emellertid — enligt ämbetsverkets

uppfattning — medföra vissa praktiska svårigheter. Bland annat måste

beaktas de krav som speciellt kuppförsvaret kan komma att ställa. För

huvudintressenten, försvarsmakten, blir det med ett sådant system fråga

om förhandlingar och kontakter med dels polismyndigheter, dels ett bolag

i stället för ett direkt utövande av befälsrätt. Statskontoret anför, alt eu

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1961

eventuell utökning av bevakningsorganisationens intresseområde till att

omfatta även civila statliga skyddsföremål naturligen påverkar organets

organisatoriska ställning och förankring.

Betydelsefullt är vidare enligt statskontoret att prövning och antagning

av bevakningspersonal utföres på ett betryggande sätt. Detta kan enligt

statskontoret ske, även om nu föreslagen »delad» organisation genomföres.

Även kravet på en effektiv utbildning torde, såvitt statskontoret kan bedöma,

kunna tillgodoses med nu föreslagen organisation.

Vad angår de ekonomiska aspekterna anför statskontoret, att förslaget

om bolagsform såsom den lämpligaste organisationsformen bland annat

synes grunda sig på uppfattningen, att statsmakterna därigenom skulle få

bättre grepp om kostnaderna för bevakningen och att kostnaderna skulle

kunna nedbringas genom konkurrens på »vaktmarknaden». Det statliga

bolaget kommer emellertid, såvitt statskontoret kan finna, att i praktiken

bli ett monopolföretag, vars prissättning blir tämligen oberoende av rådande

marknadsläge och vars verksamhet ej lär åstadkomma avsedd stimulans av

konkurrensen på ifrågavarande marknad.

Statskontoret anser, att de ekonomiska förhållandena inte är tillräckligt

klarlagda. I varje fall anser statskontoret, att det av promemorian ej kan

dragas några slutsatser beträffande det ekonomiska utfallet av där föreslagen

organisation.

Med hänsyn till frågan om ansvar m. m. är det enligt statskontoret ej

heller oviktigt om tjänstemanna- eller annan anställning kommer i fråga.

Detta spörsmål, som bland annat påverkar en eventuell bolagsbildning, har

ej berörts i promemorian. Det kan enligt statskontorets uppfattning ifrågasättas

om ett aktiebolag är en lämplig organisationsform med tanke på den

speciella produktion icke av marknadsprodukter utan av säkerhetstjänst,

varom här är fråga.

Bevaknings AB Sccnritas framlägger i en den 27 februari 1964 dagtecknad

skrift vissa synpunkter på det i departementspromemorian framlagda

förslaget. Sammanfattningsvis anföres bland annat, att — om det anses

erforderligt att skärpa bevakningen vid militära skyddsföremål i Stockholm

— vinnes icke någon ökad säkerhet genom att anlita ett nyetablerat

och i bevakningsfrågor oerfaret statligt vaktbolag. Någon skillnad beträffande

väktarpersonalens ställning och kvalifikationer inträder icke genom

att staten i dylikt fall blir aktieägare. Genom auktorisationsmyndigheten

och såsom beställare har staten vidare alla möjligheter till den insyn i de

privata, auktoriserade bevakningsbolagen, som erfordras för en betryggande

kontroll av verksamheten. Från denna utgångspunkt synes det rationella

alternativet endast vara, att militärmyndigheterna till sig knyter i offentlig

tjänst anställd bevakningspersonal, som har att arbeta under ämbets- eller

tjänstemannaansvar samt i övrigt är underkastade reglerna för statliga

befattningshavare.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 196b

I fråga om de civila skyddsföremålcn anför Securitas, att det synes svårt

att inse behovet av att nybilda ett statsägt vaktbolag. En servicefunktion som

bevakningstjänsten är icke någon naturlig uppgift för statsdrift. Några säkerhetsskäl

kan enligt Securitas i detta fall ej med fog åberopas.

I fråga om de ekonomiska aspekterna anser Securitas att ett statligt

vaktbolag med så litet underlag som en årsomsättning av 6 milj. kr. och

med bevakningsobjekten utspridda blir för litet för att verksamheten skall

kunna drivas rationellt ur ekonomisk synpunkt. Svårigheter torde vidare

uppkomma att i ett så litet företag till rimliga kostnader ombesörja erforderlig

utbildning och kontroll. Sannolikt blir resultatet, att de statliga verken

kommer att få betala en högre avgift för bevakningen än vad nu är fallet

samtidigt som — åtminstone under en icke obetydlig övergångstid — bevakningens

kvalitet blir mindre tillfredsställande. Stora svårigheter torde även

uppkomma att under rådande förhållanden i Stockholm nyrekrytera och

utbilda en arbetsledare- och väktarpersonal uppgående till något eller några

hundratal personer.

Ur principiella synpunkter finner Sccuritaskoncernen det slutligen olämpligt,

att staten på områden, där hittills fri konkurrens varit rådande, inrättar

monopol företag, vars ekonomiska möjlighet att existera skall garanteras,

icke genom låga priser och god kvalitet, utan genom offentliga direktiv till

berörda myndigheter att utestänga den privata konkurrensen. Ett statligt

»affärsinriktat» vaktbolag skulle härigenom redan från början få en skev

ställning och en dålig utgångspunkt ur effektivitetssynpunkt.

Departementschefen

I det föregående har jag i korthet redogjort för bevakningstekniska

kommitténs förslag till samordning och effektivisering av bevakningen av

vissa militära skyddsföremål i Storstockholm samt för de remissyttranden

som lämnats över betänkandet. Jag har vidare redogjort för innehållet

i en inom försvarsdepartementet utarbetad promemoria angående bildande

av ett statligt vaktbolag samt för de yttranden som avgivits över promemorian.

Bevakningstekniska kommittén har konstaterat, att vissa brister från säkerhetssynpunkt

föreligger i nuvarande bevakningsorganisation, främst

genom att enskilda vaktföretag har en väsentlig insyn i militära anläggningar,

att vaktpersonalen är av ojämn kvalitet och i många fall har bristfällig

utbildning samt att bevakningen saknar enhetlig ledning. Kommitténs

förslag innebär i huvudsak, att bevakningen av militära skyddsföremål inom

Storstockholm skall samordnas i en bevakningsorganisation under ledning

av en särskild bevakningschef under försvarsområdesbefälhavaren. I organisationen

förutsättes ingå bland annat en rörlig bevaknings- och utryckningsstyrka

utrustad med radiobilar. Vid remissbehandlingen av kommitténs förslag

har som tidigare anförts statspolisintendenten och polisberedningen

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 196i

anfört, att uppgifterna för den föreslagna rörliga bevakningsstyrkan närmast

bör ankomma på polisväsendet.

I den inom försvarsdepartementet utarbetade promemorian anföres, att

vid ärendets beredning inom departementet övervägande skäl ansetts tala

för uppfattningen att den föreslagna rörliga styrkan för bevakning och utryckningsberedskap

m. m. bör tillhöra polisen, övertygande skäl föreligger

vidare enligt promemorian för att den i huvudsak stationära bevakningen

bör effektiviseras. Enligt promemorian bör en fristående organisation skapas,

ett statligt bolag, som mot betalning för tjänsterna tillhandahåller

myndigheterna — militära som civila — önskad bevakning.

Av de myndigheter som yttrat sig över departementspromemorian tillstyrker

försvarets civilförvaltning och polisberedningen, att ett statligt vaktbolag

bildas, överbefälhavaren anser, att en lösning av bevakningsproblcmen

är möjlig enligt det i promemorian framlagda förslaget men att detta

jämfört med bevakningstekniska kommitténs av överbefälhavaren biträdda

förslag icke synes innebära några fördelar för krigsmakten. Statskontoret

anser, att ytterligare utredning främst rörande de ekonomiska aspekterna

erfordras.

För egen del vill jag understryka angelägenheten av att bevakningen av

statliga skyddsföremål förbättras. Bevakningstekniska kommittén har konstaterat

betydande brister i bevakningen av militära skyddsföremål. Liknande

förhållanden torde råda ifråga om bevakningen av andra statliga

skyddsföremål. Vad nu sagts torde gälla icke blott Storstockholmsområdet

utan landet i dess helhet.

Bevakningsorganisationen kan utformas på olika sätt. Väsentligt måste

vara att organisationen från totalförsvarets synpunkt gestaltas så att effektivitet

och samordning säkerställs, överbefälhavarens och bevakningstekniska

kommitténs förslag till organisation synes från krigsmaktens synpunkt

lämpligt utformat. Det kan emellertid ifrågasättas, om resurserna tillvaratas

effektivast med hänsyn till samtliga statliga bevakningsbehov.

Enligt min mening säkerställes en från totalförsvarets synpunkt rationell

samordning av bevakningen av såväl militära som civila skyddsföremål bäst,

om bevakningsorganisationen blir densamma för båda kategorierna av

skyddsföremål.

Då jag delar statspolisintendentens och polisberedningens uppfattning att

rörlig bevakning ingår i polisens brottspreventiva verksamhet, förutsätter

jag att sådan bevakning av såväl militära som civila skyddsföremål anknytes

till polisen. Jag utgår vidare från att rikspolisstyrelsen vid den närmare utformningen

av verksamheten samråder med berörda myndigheter.

En motsvarande samordning och effektivisering av den stationära bevakningen

av olika statliga skyddsföremål bör åstadkommas. Detta bör ske

genom att en enhetlig organisation bildas för bevakningsuppgifterna. Samtidigt

bör emellertid myndigheternas ansvar för bevakning och säkerhet

inom deras lokaler inte rubbas. Det är också önskvärt att kostnaderna för

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj. ts proposition nr 108 år 1964

myndigheternas verksamhet så långt möjligt särredovisas för varje myndighet.

Dessa önskemål kan enligt min mening smidigt tillgodoses genom

den i departementspromemorian angivna lösningen att bilda ett statligt

bevakningsbolag.

För bildandet av ett statligt bevakningsbolag talar även att vaktmarknaden

i Sverige för närvarande domineras av ett privat koncernföretag. Tillkomsten

av ett statligt företag bör stimulera till konkurrens och därmed

vara till fördel ur kostnadssynpunkt. Som förtydligande bör tilläggas att

konkurrensförhållande kommer att föreligga beträffande den statliga sektorn

i stort. Av säkerhetsskäl är det däremot som förut sagts mindre lämpligt

att privata företag har insyn i anläggningar av särskild betydelse från

försvarssynpunkt.

Beträffande de ekonomiska förutsättningarna för bolagsbildningen må

anföras att en utgångspunkt varit att bevakning av vissa från totalförsvarssynpunkt

ömtåliga objekt skall ombesörjas av staten. Statskontoret har

tillstyrkt att en särskild organisation bildas för bevakning av krigsmaktens

skyddsföremål. Det finns inte någon rimlig anledning antaga att kostnaderna

för bevakningsorganisationen skulle öka om bevakningen organiseras

i aktiebolagsform. Verkställda jämförelser bestyrker detta. Vad säkerhetsfrågorna

angår bör det erinras om att varken polisberedningen eller

överbefälhavaren anfört betänkligheter mot aktiebolagsformen av säkerhetsskäl.

Inom bolagsformens ram bör enligt min mening erforderliga garantier

kunna skapas för att de militära kraven på beredskap och kvalificerad

bevakning tillgodoses.

I enlighet med vad jag sålunda anfört föreslår jag, att ett statligt bolag

för bevakning m. in. bildas. Bolaget, i vilket staten bör vara ensam aktieägare,

bör ha till uppgift att utan vinstsyfte driva bevakningsrörelse, säkerhets-

och kontrolltjänst o. d. Bolagets verksamhet bör påbörjas snarast

efter den 1 juli 1964.

Förutsättningarna för att bilda ett statligt vaktbolag är, som framgår av

departementspromemorian, hittills undersökta endast i fråga om Storstockholmsområdet.

Åtgärder för effektivisering av bevakningen kan emellertid

behöva vidtas över hela landet. Innan det statliga vaktbolagets verksamhet

utvidgas till andra delar av landet bör förutsättningarna härför från ekonomiska

synpunkter liksom säkerhetsfrågorna noggrant prövas.

I det föregående har jag anfört, att den rörliga bevakningen i princip bör

ankomma på polisen. Huvuduppgifterna för polisen kommer härvid att vara

att kontrollera huruvida obehörig berett sig tillträde till eller vistas inom

skyddsföremålet samt att i möjligaste mån förebygga inbrott, obehörig insyn,

skadegörelse och brand in. in. ävensom att, om något hänt eller befaras

hända, vidta erforderliga åtgärder. Den rörliga bevakningen kommer härvid

att begränsas till objektets »ytterskal» för kontroll av huruvida detta är

brutet eller inte. Verksamheten inom skyddsobjektet kommer däremot att

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 196i

ankomma på den s. k. fasta eller stationära bevakningen. Polisen skall vidare

svara för utryckningsberedskap. Det säger sig självt att gränserna mellan

den rörliga och fasta bevakningen i förevarande sammanhang endast

kan anges i stora drag. Det torde enligt min mening lämpligen böra åligga

den centrala polismyndigheten och det nya vaktbolaget att i samråd med

berörda myndigheter i detalj reglera hur arbetsuppgifterna skall fördelas.

För att underlätta en ändamålsenlig samordning bör lämpligen, som polisberedningen

föreslagit, rikspolisstyrelsen vara företrädd i aktiebolagets

styrelse.

I bolagsordningen bör -— i syfte att tillgodose kraven på beredskap

och kvalificerad bevakning — anges, att bolaget skall svara för att dess personal

får erforderlig utbildning och att bevakningsanordningarna håller

erforderlig standard. Bolagsordningen bör godkännas av Kungl. Maj :t.

I enlighet med vad som anförts i promemorian förutsätter jag vidare, att

vissa säkerhetsfrågor inom bolagets verksamhetsområde under skärpta lägen

och i krig regleras genom avtal. Krigsmakten bör vara företrädd i bolagets

styrelse.

Bortsett från de inskränkningar i bolagets rörelsefrihet, som kan bli

följden av avtal av nyss angivet slag, bör bolaget ej begränsas i sin verksamhet

av andra lagar och bestämmelser än sådana som gäller för företag

i allmänhet. Staten bör sålunda utöva sitt inflytande på rörelsen i egenskap

av aktieägare på bolagsstämma. Bolagets verksamhet — bevakningsrörelse,

säkerhets- och kontrolltjänst samt därmed jämförlig verksamhet — bör

vara fullt affärsmässigt inriktad. I den mån bolaget ålägges några uppgifter,

som innebär avsteg härifrån, bör detta ske genom avtal mellan staten och

bolaget. Anses det av beredskapsskäl erforderligt att bolaget förses med

särskild utrustning, som icke ekonomiskt kan utnyttjas i dess fredsproduktion,

bör bolaget, såsom anförts i promemorian, erhålla särskild ersättning

härför. I övrigt förutsätter jag, att prissättningen på bolagets tjänster och

lönesättningen m. m. för personalen kommer att anpassas till rådande marknadsläge.

För att skapa garantier för att det nya bolaget får svara för den bevakning

av lokaler, som statliga myndigheter och institutioner i Storstockholm

av säkerhetsskäl är i behov av, bör myndighet, vars verksamhet är av särskild

betydelse från försvarssynpunkt, kunna åläggas att icke efter den

30 juni 1964 teckna eller förnya avtal med privat vaktbolag om bevakning.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda erforderliga föreskrifter

härom.

Bolagets aktiekapital har enligt promemorian ansetts kunna upptas till

ett relativt lågt belopp med hänsyn till att erforderliga investeringar är

relativt obetydliga. Huvuddelen av kostnaderna för det nya bolagets verksamhet

kommer vidare att utgöras av löner och arvoden till anställda samt

allmänna omkostnader. Dessa kostnader är kortfristiga och bör kunna

täckas genom månads- eller kvartalsvis inflytande avgifter från kunderna.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 196h

Ett nystartat företag inom. den relativt bundna vaktmarknaden anses dock

enligt promemorian kunna behöva ett startkapital med marginaler för ackvisition,

nyutbildning av personal samt lageruppbyggnad av materiel m. in.

Med hänsyn härtill bör man enligt promemorian räkna med ett rörelsekapital

om högst 3,0 milj. kr. Det föreslås, att det egna kapitalet i bolaget

bestämmes till 180 000 kr., varav 150 000 kr. utgör aktiekapital och 30 000

kr. en reservfond som tillskapas genom att aktierna övertecknas med 20

procent. I övrigt bör bolaget finansieras genom lån som upptages i kreditinstituten.

Staten anses böra ställa garanti för lånebeloppet, 3,0 milj. kr.

För egen del biträder jag de beräkningar som framlagts i promemorian

och de förslag som där framlagts rörande finansiering m. m. För budgetåret

1964/65 bör i enlighet härmed å kapitalbudgeten under fonden för statens

aktier anvisas ett investeringsanslag av 180 000 kr. för teckning av aktier

i det statliga vaktbolaget. Vidare bör riksdagens medgivande inhämtas att

bevilja statsgaranti för lån till bolaget intill ett belopp av 3,0 milj. kr.

Såsom anförts i promemorian bör den personal som för närvarande är

civilanställd hos myndigheterna för bevakningsuppgifter och för säkerhetskontroll

för besökande m. m. efter hand överföras till andra uppgifter inom

myndigheten eller övergångsvis kvarstå i tjänst. Självfallet bör vederbörande

emellertid kunna övergå till det nya vaktbolaget på de till den öppna marknaden

anpassade villkor som förutsättes gälla.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att

a) godkänna vad jag i det föregående anfört rörande samordning

och effektivisering av bevakningen av statliga

skyddsföremål m. m.;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga erforderliga åtgärder

för bildandet av ett statligt aktiebolag för bevakning

in. m.;

c) till Aktieteckning i ett statligt aktiebolag för bevakning

m. m. för budgetåret 1964/65 å kapitalbudgeten under

fonden för statens aktier anvisa ett investeringsanslag av

180 000 kr.; samt

d) bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda

staten garanti intill ett belopp av högst 3 000 000 kr. för

krediter till ett statligt aktiebolag för bevakning m. m.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Hugo Grimlund

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1964:261 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj :ts proposition med förslag angaende inköp av öbligdtioner i Förenta Nationernas obligationslån. a1 i texten
  2. SU 1964:121 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående bildande av ett statligt aktiebolag för bevakningstjänst in. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten