Sök i Ratio Lex

Angående vissa anslagsfrågor man. inom försvarsdepartementets verksamhetsområde

1964-03-13 · 52 sidor, varav 51 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 51 av 52 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1964:110, Angående vissa anslagsfrågor man. inom försvarsdepartementets verksamhetsområde

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 196b

1

Nr 110

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående vissa anslagsfrågor

man. inom försvarsdepartementets verksamhetsområde;

given Stockholms slott den 13 mars 196b.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigaste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

Sven Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

i propositionen framlägges förslag till målsättning för krigsmakten.

Vidare framlägges förslag i vissa anslagsfrågor som i statsverkspropositionen

upptagits med beräknade belopp. Anslag begäres om sammanlagt

100,402 milj. kr.

Huvuddelen av detta belopp hänför sig till anslaget Reglering av prisstegringar.

För detta ändamål begäres ett anslag av 100 milj. kr.

I övrigt läggs bl.a. fram förslag om vidareutbildning av tekniker- och

mästarpersonal vid tygtekniska kåren, ändrad utbildningsgång man. för

reservofficerare vid kustartilleriet och förändringar i vissa personalstater

vid armén.

Slutligen rcdogöres för rationaliseringsverksamlieten inom försvaret.

1—5936 04 Bihang till riksdagens protokoll 196b. 1 samt. Nr 110

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1964

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland i statsrådet

å Stockholms slott den 13 mars 1964.

Närvarande:

Statsråden Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, vissa anslagsfrågor

m. m. inom försvarsdepartementets verksamhetsområde och anför därvid

följande.

[1] Översikt över framlagda förslag m. m.

I årets statsverksproposition (bil. 6) bär vissa anslag inom försvarsdepartementets

verksamhetsområde upptagits med allenast beräknade belopp.

Förslag har tidigare i särskilda propositioner lagts fram i vissa anslagsfrågor.

Tidigare denna dag har anmälts en fråga om bildandet av ett statligt

vaktbolag. För ändamålet har begärts ett anslag för investering i fonden

för statens aktier. I det följande anmäles återstående anslag som i statsverkspropositionen

upptagits med beräknade belopp med undantag dock

för anslaget Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel man. Av följande

sammanställning framgår storleken av preliminärt beräknade anslag och

slutligt äskade anslag samt i vilken proposition slutliga förslag lagts fram.

Belopp

Förslag

framlagt i

Prel. beräknat

kr.

Slutligt förslag

kr.

prop. nr

Driftbudgeten

Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m........

F ortifikationsförvaltningen:

945 000 000

500 000

—

Avlöningar...................................

11 000 000

10 169 000

107

Omkostnader.................................

Ersättning till försvarets fastighetsfond:

870 000

950 000

107

Kasernbyggnaders delfond......................

138 254 000

133 279 000

55

Befästningars delfond..........................

41 490 000

41 484 000

55

Försvarets forskningsanstalts delfond.............

Försvarets sjukvårdsförråd: Vissa flyttningskostnader

—

3 400 000

55

m. m.........................................

--

152 000

—

Reglering av prisstegringar........................

100 000 000

100 000 000

—

Kapitalbudgeten

Markförvärv för övningsfält m. m..................

10 900 000

10 900 000

106

Värnpliktslånefonden............................

250 000

250 000

—

Statligt vaktbolag................................

—

180 000

108

Summa driftbudget och kapitalbudget

1247 764 000

1246 264 000

1 Beräknat belopp.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 196i

Anslagen inom försvarsdepartementets verksamhetsområde skulle vid

bifall till de i statsverkspropositionen framlagda förslagen -— inräknat anslag

som upptagits med beräknade belopp — för nästa budgetår uppgå till

sammanlagt 4 105,998 milj. kr. Som framgår av sammanställningen understiger

summan av de nu beräknade anslagen summan av de preliminärt

beräknade med 1,5 milj. kr. Anslagen inom försvarsdepartementets verksamhetsområde

kommer alltså att bli totalt 4 104,408 milj. kr. Detta föranledes

av den avräkning med 1,5 milj. kr. å staten för försvarets faslighetsfond

som förutsatts i prop. 1964: 55 (s. 21).

i detta sammanhang ämnar jag också ta upp vissa andra frågor rörande

det militära försvaret. Förslag framlägges sålunda om målsättning för

krigsmakten. Vidare redogöres för rationaliseringsverksamheten inom försvaret

och framläggs förslag i vissa organisationsfrågor m.m.

Vissa förslag rörande ny flygförarkategori vid flygvapnet är under beredning

inom försvarsdepartementet. I statsverkspropositionen anmäldes

att förslag i ämnet beräknades kunna läggas fram senare under riksdagen.

Vid den fortsatta beredningen har emellertid behov av ytterligare överväganden

visat sig. Något förslag i ämnet torde därför icke kunna läggas

fram i sådan lid att det kan behandlas av 1964 års vårriksdag.

Vad gäller organisationen av Sydkustens örlogsbas, vilken enligt vad

som föreslagits i propositionen 1964: 109 kommer att övertaga huvuddelen

av det nuvarande marinkommando Syd uppgifter, pågår beredningen inom

försvarsdepartementet. Såvitt nu kan bedömas bör det nli möjligt att slutföra

beredningen inom sådan tid att förslag kan föreläggas vårriksdagen. Förslag

rörande vissa personalfrågor inom den tekniska tjänsten vid marinen

torde icke kunna föreläggas 1964 års vårriksdag.

[2] Målsättning för krigsmakten

Departementschefen

1 propositionenen 1948: 206 angav föredragande departementschefen

målsättningen för krigsmakten på följande sätt (s. 117 f.).

Ett svenskt försvar måste vara i stånd att ge uttryck åt folkets levande

försvarsvilja. Varje vapenför svensk, som icke bindes av andra för riksförsvaret

viktiga uppgifter, bör sättas i stånd att i ena eller andra formen militärt

deltaga i kampen för landets självständighet. Krigsmakten i dess helhet

bör vara så utbyggd att den förmår ge största möjliga eftertryck åt vårt

folks vilja att bevara landets handlingsfrihet och avvisa varje kränkning

av dess integritet. Försvarskrafterna böra, som försvarskommittén framhållit,

utformas så att en angripare i det längsta hindras få fast fot på

svensk mark och att ingen del av landet behöver uppgivas utan segt motstånd

i olika former. Vidare bör krigsmakten vara skickad all möta överrumplingsförsök,

utförda med den moderna invasionsteknikens resurser.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 196b

Den sålunda år 1948 utformade målsättningen bekräftades vid 1958 och

1961 års riksdagar. När frågan anmäldes år 1961 framhöll jag (prop. 1961:

1, bil. 6, s. 24), att det militära försvarets huvuduppgift är att verka fredsbevarande.

Denna uppgift fylles bäst om det är så sammansatt och kan tilllämpa

en sådan strategi att en angripares beräknade insats för att besätta

svenskt territorium pressas upp så mycket som möjligt.

Vid framläggande av förslag till riktlinjer för den framtida utformningen

av det militära försvaret för budgetåren 1963/67 behandlade jag (prop.

1963: 108, s. 55) frågan om allmän målsättning dels för totalförsvaret, dels

ock för krigsmakten. Jag anslöt mig därvid till 1962 års försvarskommittés

uppfattning att en allmän målsättning för totalförsvaret borde anges. Härvid

borde begränsning ske till vissa grundprinciper, som borde gälla på lång

sikt. Målsättningen angavs sålunda.

Totalförsvarets främsta uppgift är att vara så förberett för kriget, att det

verkar fredsbevarande. Totalförsvaret måste därför snabbt kunna höja beredskapen

och utveckla full styrka. Det skall ge uttryck åt vårt folks vilja

att bevara landets frihet och vår motståndskraft mot påtryckningar.

Skulle vi likväl utsättas för angrepp, är det krigsmaktens uppgift att

möta detta och förhindra att svenskt territorium besätts. Civilförsvarets

huvuduppgift är att skydda befolkning och egendom mot skador av fientliga

anfall samt att rädda överlevande vid sådana anfall. Folkförsörjningen i

vidaste bemärkelse skall tryggas genom det ekonomiska försvaret. Det psykologiska

försvarets uppgift är att vidmakthålla en fast försvarsvilja och

motståndsanda.

Sjukvård, socialvård, polisväsendet, kommunikationer och annan samhällelig

verksamhet anpassas med hänsyn till inriktningen av de samlade

försvarsansträngningarna.

Totalförsvarets olifia delar samverkar och understödjer varandra så, att

största försvarseffekt ernås.

I fråga om målsättning för krigsmakten anförde jag, att den år 1948

angivna målsättningen borde bibehållas och alltjämt vara utgångspunkt för

krigsförberedelsearbetet och den fortsatta utvecklingen av försvarsorganisationen.

Detta innebar enligt min mening bland annat, att försvarskraflerna

borde utformas så att en angripare i det längsta hindras få fast fot

på svensk mark och att varje del av landet skall försvaras. Jag anslöt mig

vidare till 1962 års försvarskommittés bedömning att det förelåg behov av

en operativ målsättning för krigsmakten som underlag för planeringen. En

sådan måste fastställas mot bakgrund av bland annat det rådande militärpolitiska

läget och en så långt möjligt realistisk bedömning av en angripares

sannolika insats mot oss. Om delta underlag förändrades i det ena eller

andra avseendet, vilket snabbt kunde bli fallet, kunde det bli nödvändigt

att omarbeta gällande operativa målsättning. Vid bestämmande av operativ

målsättning måste man, ansåg jag, ta hänsyn till de ekonomiska resurser

som statsmakterna — mot bakgrund av den allmänna målsättningen och

en allmän bedömning av vilka operativa uppgifter som krigsmakten skall

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1964

lösa — avdelat för försvaret. En sådan allmän bedömning hade gjorts av

försvarskommittén. Jag anslöt mig till denna och anförde, att det borde tå

ankomma på Kungl. Maj:t alL efter förslag av överbefälhavaren bestämma

den operativa målsättningen.

Statsutskottet (SU 1963: 113) delade lörsvarskommitténs och min uppfattning

om att en allmän målsättning borde anges för totalförsvaret och

hade inte något att erinra mot vad jag i detta sammanhang anfört.

I fråga om målsättning för krigsmakten anslöt sig utskottet till den meningen

att den sedan 1948 gällande allmänna målsättningen borde bibehållas

och alltjämt vara utgångspunkt för krigsförberedelsearbetet och den

fortsatta utvecklingen av försvarsorganisationen. Utskottet delade även

min bedömning, alt det därutöver förelåg behov av en operativ målsättning

för krigsmakten som underlag för planeringen. Utskottet anförde att 1962

års försvarskommitté i detta hänseende erinrat om den redovisning av de

operativa möjligheterna som återgavs i propositionen 1958: 110 (s. 98),

och som lämnades utan erinran av riksdagen. Utskottet uttalade sin anslutning

till försvarskommitténs och mitt ståndpunktstagande att vid bestämmande

av operativ målsättning hänsyn måste tas till de ekonomiska resurser

som avdelats för försvaret.

Härefter anförde utskottet, att det vid statsmakternas bestämmande av

den operativa målsättningen självfallet endast kan komma i fråga att riksdagen

anger de operativa uppgifter i stort som krigsmakten skall kunna

fullgöra med till förfogande ställda resurser. Vilka uppgifter krigsmakten

tilldelas i den aktuella krigsplanläggningen, hur densamma skall bedrivas

och vilka förberedelser som enligt denna skall vidtas för försvar av olika

delar av landet vid olika tänkbara angreppsalternativ bör enligt utskottet

lika litet som tidigare på förhand fastställas av riksdagen. En redovisning

och en precisering i nämnda hänseenden ansågs dessutom enligt utskottet

av sekretesskäl icke kunna komma i fråga. Utskottet hade därför intet att

erinra emot att sistnämnda operativa uppgifter bestämmes av Kungl. Maj:t

på förslag av överbefälhavaren.

Utskottet anförde vidare, att i motionerna I: 704 och 11: 861 vid 1963 års

riksdag ifrågasatts, huruvida icke på grundval av 1948 års allmänna målsättning

och de delar av den operativa målsättningen, som anger de operativa

uppgifterna i stort, en enda målsättning för krigsmakten borde utformas.

Även om det förslag som motionärerna angav i detta syfte i allt väsentligt

överensstämde med statsmakternas tidigare uttalanden och beslut och

också gav uttryck för grundtankarna i försvarsöverenskommelsen, var enligt

utskottet någon precisering från riksdagens sida i angivna hänseende

för närvarande icke behövlig. Ulskottet förutsatte därvid, att den av motionärerna

önskade preciseringen av gällande målsättning för krigsmakten

skulle övervägas av Kungl. Maj:t för senare godkännande av riksdagen.

Riksdagen beslöt i överensstämmelse med statsutskottets utlåtande (rskr.

1963:265).

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 är 1964

Kungl. Maj:t fastställde den 28 juni 19(13 den allmänna målsättning för

totalförsvaret som framgår av det föregående. Med anledning av riksdagens

begäran att förslag till precisering av gällande målsättning för krigsmakten

skulle utarbetas av Kungl. Maj:t och underställas riksdagen för godkännande

uppdrog Kungl. Maj:t vidare åt överbefälhavaren att, med iakttagande

av vad som anförts i proposition 1963: 108 och statsutskottets utlåtande

1963: 113, bland annat utarbeta förslag till den målsättning för krigsmakten

som skall underställas riksdagen.

I skrivelse den 11 november 1963 har överbefälhavaren sedermera framlagt

förslag till målsättning för krigsmakten, överbefälhavaren har härvid

anfört, att målsättningen för totalförsvaret skall ligga till grund för krigsmaktens

målsättning. Den senare bör innehålla de allmänna och grundläggande

tankegångar, som äger särskild giltighet för krigsmakten. Målsättningen

bör vidare ange de allmänna krav, som statsmakterna ställer på det

militära försvaret, d. v. s. de uppgifter vårt försvar mot bakgrund av den

fastställda kostnadsramen skall kunna lösa.

För egen del finner jag att förutsättningar nu föreligger att underställa

riksdagen förslag till precisering av målsättning för krigsmakten.

En öppen och offentligt angiven målsättning måste med nödvändighet

bli hållen i allmänna ordalag. Härav följer att den mera blir en politisk

manifestation än preciserad vägledning för myndigheternas handlande.

Den kan endast i stort ange de uppgifter som krigsmakten skall inriktas

på att lösa inom den kostnadsram statsmakterna beslutat. Det finns helt

naturligt ett allmänt samband mellan å ena sidan tilldelning av resurser

och å andra sidan de krav som ställes på krigsmakten. Men något exakt förhållande

kan rimligen inte föreligga i detta hänseende.

Denna omständighet kan återföras på de förhållanden jag erinrade om

i proposition 1963: 108, nämligen, att ehuru ett förbättrat underlag framtagits

under senare år det likväl inte är möjligt att nå fram till preciserade

bestämningar av den karaktär och omfattning ett eventuellt anfall mot

Sverige kan tänkas få. Själva underlaget för beräkningar härom är i flera

avseenden osäkert och utgör bedömningar snarare än fakta. I väsentliga

sammanhang kommer man inte längre än till alternativa räkneexempel.

Jag framhöll då och vill upprepa det nu, att det icke är möjligt att bestämt

ange vilka egna försvarsresurser som vid en militär aggression mot vårt land

tryggar awärjning eller endast möjliggör fördröjning.

Denna bedömning grundas på den omständigheten, att vi aldrig i förväg

kan veta vilka militärpolitiska förhållanden som kan råda, då vårt land

kan komma att utsättas för militär aggression. Krigsmakten är ett medel

för att trygga vår utrikespolitiska huvudlinje om neutralitet i krig. Därför

måste en långsiktig målsättning vara oberoende av växlande militärpolitiska

förhållanden och inte fixeras vid ett aktuellt läge, som aldrig är statiskt.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1964

En målsättning av det slag det nu gäller måste törst och främst ge uttryck

för vår orubbliga föresats att på allt sätt försvara vår frihet och vårt

oberoende. Den grundläggande uppgiften är att försvara hela landet. Krigsmakten

måste vara så förberedd på sin primära uppgift att försvara landet

att största möjliga fredsbevarande effekt uppnås. På så sätt kan krigsmakten

vara ett starkt stöd för vår fasta politiska inriktning på neutralitet i händelse

av krig i vår omvärld och göra denna politik realistisk.

Försvarsplanläggningens från tid till annan nödvändiga anpassning till

aktuellt militärpolitiskt läge kräver däremot sådana preciserade operativa

direktiv som enligt 1963 års riksdagsbeslut ansetts böra ankomma på Kungl.

Maj:t att bestämma i särskild ordning.

Mot bakgrunden av de riktlinjer som 1963 års riksdag antog för den

framtida utformningen av det militära försvaret och med de utgångspunkter

som angivits i det föregående föreslår jag, att målsättningen för krigsmakten

utformas på följande sätt.

»Krigsmakten skall verka för att vår fred och vår frihet bevaras. Krigsmakten

skall därför ha sådan styrka, sammansättning och beredskap att

anfall mot Sverige fordrar så stora resurser och tar så lång tid att de fördelar,

som står att vinna med anfallet, rimligen icke kan bedömas värda insatserna.

Invasionsförsvar skall vara krigsmaktens viktigaste uppgift. Krigsmakten

skall i det längsta kunna förhindra att en angripare får fast fot på

svensk mark och kan utnyttja vårt land för sina syften. I varje del av landet

skall kunna bjudas segt motstånd, om så erfordras även i form av det

fria kriget.

Krigsmakten skall kunna avvärja en stort upplagd invasion över havet

eller landgränsen samt i samband därmed insatta luftlandsättningsföretag

och samtidigt upprätthålla ett segt försvar mot andra invasionsföretag. Bevakning

och försvar mot mindre företag skall kunna organiseras inom

landet i dess helhet.

Varje vapenför svensk, som icke är bunden av andra viktiga uppgifter

inom totalförsvaret, bör sättas i stånd att militärt delta i kampen för landets

självständighet.

Krigsmakten skall aktivt verka för att befolkningen skyddas och försörjningen

tryggas.

Krigsmakten skall omedelbart kunna uppta försvar mot överrumplande

anfall.

Krigsmakten skall kunna avvisa kränkningar av vårt territorium i fredstid

samt under krig mellan främmande makter varunder Sverige är neutralt.

Krigsmakten skall utformas så att dess effekt blir så långt möjligt oberoende

av förändringar i det militärpolitiska läget.

Krigsmakten skall samverka med lotalförsvarets övriga grenar i syfte att

nå största möjliga försvarseffekt.»

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1964

Åberopande det anförda hemställer jag, alt Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att godkänna vad i det föregående anförts rörande målsättning

för krigsmakten.

[3] Rationaliseringsverksamhet och andra organisationsändringar inom försvaret
På

motsvarande sätt som skett tidigare år torde i detta sammanhang

böra lämnas en översikt av det aktuella läget beträffande den rationaliseringsverksamhet

inom försvaret, som bedrivits under medverkan av dåvarande

statens organisationsnämnd intill den 1 juli 1961 och statskontoret

för tiden därefter.

Armén

Vid anmälan av propositionen 1963: 110 (s. 5) berördes den fortlöpande

översyn av stabs- och förvaltningstjänsten i fred vid arméns förband, som

skett och sker genom organisationsnämnden och statskontoret. Denna översyn

har i första hand till ändamål att klarlägga behovet av jämkningar såväl

i organisationen som — inom ramen för fastställda personalstater — beträffande

personal för olika berörda verksamhetsområden. I brev den 18

november 1955 har Kungl. Maj:t meddelat allmänna bestämmelser om ändringar

i organisationen av stabs- och förvaltningstjänsten m. m. vid arméns

förband. Ändringarna har successivt genomförts vid de olika förbanden.

För kännedom om under åren 1956—1962 vidtagna rationaliseringsåtgarder

torde få hänvisas till de redogörelser som lämnats i propositionerna

1957: 110 (s. 96), 1958: 110 (s. 63—67, 105—106 och 159), 1959: 110 (s.

20), 1959: 115 (s. 3—24), 1959: 117 (s. 2—12 och 28), 1960: 110 (s. 18),

1961: 110 (s. 30), 1961: 123, 1962: 110 (s. 4) och 1963: 110 (s. 7—8).

Undei ar 1963 har Kungl. Maj:t på förslag av chefen för armén fastställt

ändrad organisation av stabs- och förvaltningstjänsten m. m. vid staberna

för Strängnäs försvarsområde och Kalix försvarsområde samt vid

Göta pansarlivgarde, numera Göta livgarde, med pansartruppernas kadettoch

aspirantskola och Skånska pansarregementet, numera Skånska dragonregementet,

ävensom meddelat beslut om provisorisk organisation av stabsoch

förvaltningstjänsten m. m. i fred vid Bodens ingenjörkår och arméns

helikopterskola, m. m. Vidare har Kungl. Maj:t — sedan chefen för armén

ingivit förslag till provisorisk organisation av stabs- och förvaltningstjänsten

i fred vid krigsskolan med gymnastik- och idrottsskolan — meddelat

beslut om vissa ändringar i personalorganisationen vid krigsskolan. Förslaget

i övrigt är ännu under beredning i försvarsdepartementet. Detsamma gäller

de ytterligare åtgärder, som erfordras för genomförande av artilleriskjutskolans

flyttning till Älvdalen. — Av arméchefen på grundval av stats
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj:ls proposition nr 110 år 1964

9

kontorets undersökningar ingivet förslag angående organisation av stabsoch

förvaltningstjänsten in. in. i fred vid Göta signalregmente med arméns

fallskärms jägarskola är under beredning i försvarsdepartementet. I prop.

1964: 1 (bil. 6 s. 28 och 36) bär jag lämnat en närmare redogörelse för de

ändringar i personellt hänseende, som jag funnit mig böra föreslå på grundval

av arméchefens förslag i ämnet.

Chelen för armén har vidare på grundval av organi sationsundersökningar

avgivit förslag till organisation av stabs- och förvaltningstjänsten vid Livgardesskvadronen

med Stockholms stabskompani. Något beslut i ärendet

bär inte meddelats i avvaktan på ett ställningstagande till frågan om indragning

av Livgardesskvadronen eller förläggning av densamma och stabskompaniet

till andra i Stockholmsområdet befintliga militära etablissement.

Statskontoret bedriver kompletterande undersökningar av stabs- och

förvaltningstjänsten vid arméns hundskola. Vidare pågår en uppföljning

vid förband (motsvarande) av materielhanteringen och drivmedelstjänsten

samt behov av personal och lokaler för förrådstjänstens rationella utformning.

En bearbetning av frågan angående organisationen vid Gotlands regemente

och Gotlands artillerikår efter sammanslagning av arméns truppregister

på Gotland har avslutats under hösten 1961 med förslag till chefen

för armén. Undersökningar pågår beträffande möjligheterna att i ökad omfattning

reparera militära motorfordon vid privata verkstäder samt i fråga

om utarbetande av normer för dimensioneringen av personalstyrkan vid arméns

matinrättningar.

Marinen

I propositionerna 1958: 110 (s. 298 f. och 372 ff.), 1959: 110 (s. 21), 1960:

110 (s. 19), 1961: 110 (s. 32) och 1962: 110 (s. 5) redogjordes för de beslut

som Kungl. Maj:t meddelat rörande stabs- och förvaltningstjänsten vid de

olika kustartilleriförsvaren. Ytterligare anmäldes i propositionen 1960: 110

(s. 19 ff.) att undersökningar genom organisationsnämndens försorg ägt

rum vid flottans skolor i Karlskrona och vid marinstaben, såvitt det gällde

expeditionstjänsten inom staben, varjämte vissa kompletterande undersökningar,

huvudsakligen berörande förrådstjänsten, genomförts vid intendentur-

och sjukvårdsförvaltningarna inom marinkommande Syd, ävensom

att marinchefen ingivit på undersökningarna grundade förslag. Vidare anmäldes

i propositionen 1962: 110 (s. 6) alt, sedan riksdagen fattat beslut

frskr. 1960: 402) om att marinverkstäderna i Karlskrona skulle organiseras

som ett statligt aktiebolag i huvudsaklig överensstämmelse med vad som anförts

av departementschefen i propositionen 1960: 184 och av statsutskottet

i dess utlåtande 1960: 206, Kungl. Maj:t på grundval av ett av marinchefen,

efter samråd med organisationsnämnden, ingivet förslag i ämnet genom

beslut den 16 juni 1961 meddelat bestämmelser angående provisorisk organisation

av förvaltningsorganen vid marinkommando Syd. — I samma

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 196/i

beslut uppdrog Kungl. Maj :t åt statskontoret att, med beaktande av vad i

propositionen 1960: 184 anförts av föredragande departementschefen, så

snart ske kunde verkställa organisationsundersökningar som grundval

för ett förslag till slutlig organisation av förvaltningsverksamheten vid marinkommando

Syd. Enligt beslutet skulle chefen för marinen därefter ha att

till Kungl. Maj:t ingiva förslag i ämnet.

Vad beträffar Stockholms örlogsvarv torde få erinras om att riksdagen

(rskr. 1960: 402) beslutat att örlogsvarvet skall organiseras i huvudsaklig

överensstämmelse med vad departementschefen angivit i propositionen

1960: 184. Vidare uppdrog Kungl. Maj:t genom beslut den 30 december

1960 åt chefen för marinen att — i samråd med marinförvaltningen och

med noggrant beaktande av vad departementschefen enligt förenämnda proposition

anfört i ämnet — inom marinledningen utarbeta och till Kungl.

Maj:t inkomma med fullständigt förslag till utformning av en ny organisation

av Stockholms örlogsvarv. Sedan överbefälhavaren med yttrande överlämnat

ett av chefen för marinen efter samråd med marinförvaltningen avgivet

förslag i ämnet, har Kungl. Maj:t genom beslut den 28 juni 1962 meddelat

provisoriska bestämmelser angående organisation av Stockholms örlogsvarv

att tillämpas från och med den 1 juli 1962 tills vidare till och med

den 30 juni 1965.1 beslutet har uppdragits åt statskontoret att, med beaktande

av vad i propositionerna 1960: 184 och 1962: 88 anförts av föredragande

departementschefen, så snart ske kan verkställa organisationsundersökningar

som grundval för etl till kommande förläggning till Muskö närmare anpassat

förslag till organisation av örlogsvarvet. I anslutning härtill har

Kungl. Maj:t föreskrivit, att chefen för marinen skall, efter samråd med vederbörande

centrala förvaltningsmyndigheter och statskontoret, senast den 1

december 1964 till Kungl. Maj:t ha inkommit med förslag till organisation

av Stockholms örlogsvarv vid förläggning på Muskö. Sedermera har Kungl.

Maj:t genom beslut den 15 februari 1963 föreskrivit att statskontoret skall

vid fullgörandet av sina nämnda uppdrag samråda med 1960 års försvarsledningsutredning,

att de åt statskontoret och chefen för marinen lämnade

uppdragen rörande Stockholms örlogsvarv skall avse jämväl organisationen

av den förvaltningsverksamhet, som nu bedrives inom intendentur-,

sjukvårds- och byggnadsförvaltningarna samt kamrerarkontoret vid marinkommando

Ost, att statskontorets undersökningar vid marinkommando

Syd och Ost samt Stockholms örlogsvarv skall avse även sådana funktioner

vid marinkommandostaberna, som bedömes lämpligen böra samordnas med

eller påverkas av motsvarande funktioner vid marinkommandonas förvaltningsorgan

och Stockholms örlogsvarv, samt att det åt chefen för marinen

givna uppdraget rörande Stockholms örlogsvarv m.m. skall redovisas senast

den 1 november 1965.

Sedan statskontoret i enlighet med förutnämnda beslut verkställt organisationsundersökningar

vid förvaltningarna vid marinkommando Syd, hav

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 196''i

11

chefen för marinen genom överbefälhavaren ingivit förslag till organisation

av nämnda förvaltningar. Som förut nämnts torde förslag i ämnet kunna

föreläggas vårriksdagen.

I propositionerna 1960: 110 (s. 20), 1961: 110 (s. 03), 1962: 110 (s. 6) och

1963: 110 (s. 9) lämnades en redogörelse för vissa undersökningar rörande

expeditionstjänsten vid marinstaben.

Numera har i propositionen 1964:31 angående försvarsgrensstabernas

organisation m.m. förslag framlagts om vissa personal- och tjänsteförändringar

berörande bland annat marinstaben. I propositionen (s. 56) anföres

såvitt avser den närmare utformningen av expeditionstjänsten inom staben

att resultaten av statskontorets organisationsundersökningar bör avvaktas.

Under 1963 har Kungl. Maj:t på förslag av chefen för marinen meddelat

beslut om organisation av stabs- och förvaltningstjänsten m. m. i fred vid

Berga örlogsskolor, Karlskrona örlogsskolor och siökrigsskolan. En av marinchefen

lämnad redogörelse för erfarenheter av viss försöksorganisation

vid Luleå marina bevakningsområde har beaktats i propositionen 1964: 109

angående organisation av totalförsvarets regionala ledning.

Organisationsnämnden slutförde 1961 vissa av Kungl. Maj:t genom beslut

den 3 juni 1960 anbefallda undersökningar beträffande förutsättningarna

för att sammanföra expeditionstjänsten vid Malmö marina bevakningsområde

och staben för Malmö försvarsområde. Organisationsundersökningar

pågår, förutom vid Stockholms örlogsvarv m. in., vid 1. helikopterdivisionen.

Flygvapnet

I propositionen 1962: 110 (s. 9 ff.) lämnades en redogörelse för rationaliseringsarbetet

vid flygvapnets förband och utbildningsanstalter. I detta

sammanhang torde därför endast få erinras om att under medverkan av

organisationsnämnden undersökningar och försök beträffande stabs- och

förvaltningstjänsten under åren 1958—1960 ägt rum vid Blekinge flygflottilj

(F 17) och Bråvalla flygflottilj (F 13) m. m. samt att chefen för

flygvapnet i anslutning till nämndens rapporter framlagt vissa i propositionen

närmare redovisade förslag. Sedan riksdagen (SU 115; rskr. 285), i

enlighet med förslag i propositionen, godkänt där angivna grunder för utformning

av personalstaterna avseende flygvapnets förband i fred, har

Kungl. Maj:l genom beslut den 28 juni 1962 fastställt organisation av stabsoch

förvaltningstjänsten m.m. i fred vid Bråvalla och Blekinge flygflottiljer

m.m. I beslutet har tillika uppdragits åt flygvapenchefen att, inom ramen

för tillgänglig personal och i den utsträckning så kan ske med hänsyn till

tillgängliga lokaler in.in., genomföra motsvarande förändringar i personalorganisationen

vid övriga flygflottiljer och Norrbottens flygbaskår (F 21).

Därvid skall tjäna till ledning, för jaktflottiljer (utom F 3) och F 21 den

för F 13 fastställda organisationen och för övriga flottiljer den för F 17

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 196b

fastställda. Slutlig organisation av stabs- och förvaltningstjänsten vid de

enskilda flygförbanden avses sedermera skola fastställas efter förslag av

flygvapenchefen i samråd med statskontoret.

i propositionen 1963: 110 (s. 11) anmäldes att chefen för flygvapnet

avgivit förslag — på grundval av statskontorets undersökningar — till organisation

av stabs- och förvaltningstjänsten vid krigsflygskolan, Södermanlands

flygflottilj och Norrbottens flygbaskår (F 21) samt förslag till omorganisation

av Barkarby flygdepå (F 8). I samma proposition (s. 106 ff.)

lämnades närmare redogörelse för förslagen. Sedermera har Kungl. Maj:t

genom särskilda beslut den 5 juni 1963 meddelat bestämmelser om organisation

av stabs- och förvaltningstjänsten m. m. i fred vid krigsflygskolan

med förberedande fåltflygarskolan, vid Svea flygkår (F 8) med flygvapnets

bastjänstskola, vid Södermanlands flygflottilj och vid Norrbottens flygflottilj

(F 21). Organisationen vid krigsflygskolan och Svea flygkår är tills vidare

provisorisk i avvaktan på att efter ytterligare undersökningar genom

statskontorets försorg slutlig organisation kan fastställas.

För samtliga försvarsgrenar medverkar statskontoret i betydande utsträckning

i grundplanering av försvarets byggnadsverksamhet.

Av organisationsförändringarna föranledda kostnadsförändringar framgår

av följande sammanställning.

Tjänster m. m.

Tjänster m. m.

Tjänster m. m. som indrages

som inrättats

som indragits

vid uppkommande ledighet

Antal

Lönegrad

(löneklass)

Kostnads-

ökning

Antal

Lönegrad

(löneklass)

Besparing

Antal

Lönegrad

Besparing

Armén

39

A 10 o. lägre

]

8

A 10 o. lägre

144000

2

A 13

41 000

1

2

A:28

A:24

| 593 000

2

A: 18

J

M a r i n e

n’

10

Allo. lägre

l 167 000

4

A 9 o.lägre

66 000

3

A 10

o.lägre

47 000

3

APS

J

F 1 y g v a p

n e t

13

1

Allo. lägre

A:24

J 184 000

—

—

—

—

—

—

Summa kr.

944 000

210 000

88 000

Nyssnämnda kostnadsökningar bör ses mot bakgrunden av att vid armén

och marinen i ett tjugutal fall överföring skett från kollektivavtalsanställning

till tjänstemannaanställning, vilket föranleder en besparing med

sammanlagt 280 000 kr. på vederbörliga anslag till avlöningar till viss arbetarpersonal.

De besparingar, som beräknas bli en följd av omorganisation

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1964

13

av marinkommando Syd kan på grundval av föreliggande förslag uppskattas

till närmare 3 milj. kr.

Möjligheterna att besluta om organisationsändringar med tillämpning

under budgetåret 1964/G5 beträffande de förband m. m., i fråga om vilka

förslag framdeles inkommer till Kungl. Maj:t, bör tillvaratagas. Jag förutsätter

därför att — liksom varit fallet för innevarande och tidigare budgetår

— Kungl. Maj:t jämväl för budgetåret 1964/65 skall äga vidtaga de

jämkningar i fråga om personalorganisationen, som blir erforderliga med

anledning av beslut om organisationsändring, givetvis dock alltjämt icke

såvitt avser personalstaterna för ordinarie personal, samt bereda särskild

ersättning åt personal, som med bibehållen löneställning bestrider göromål,

vilka vid ny organisation ankommer på innehavare av högre tjänst.

Åberopande det anförda hemställer jag

att Kungl. Maj:t måtte bereda riksdagen tillfälle avgiva

yttrande med anledning av vad sålunda anförts.

[4] Vissa förändringar beträffande personalstaterna vid armén

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1960 tillkallade

Kungl. Maj :t numera byråchefen F. Borgquist att såsom sakkunnig verkställa

vissa organisatoriska undersökningar rörande behovet av befälspersonal

inom arméns krigs- och fredsorganisationer. Utredningen har antagit

namnet 1960 års befälsstatsdelegation.

Med skrivelse den 27 januari 1964 har 1960 års befälsstatsdelegation

överlämnat förslag rörande vissa förändringar beträffande personalstaterna

vid arméns specialtruppslag.

över framställningen har yttranden avgivits av överbefälhavaren, chefen

för armén, statskontoret, statstjänstemannens riksförbund (SR) och tjänstemännens

centralorganisations statstjänstemannasektion (TCO-S).

BefaPstatsdelegationeus förslag

Befälsstatsdelegationen framlägger förslag till dels viss kvalitetsförstärkning

av mobiliseringsavdelningarna vid arméns specialtruppslagsförband,

dels — i avvaktan på delegationens slutbetänkande, som ej anses

kunna framläggas i så god tid, att detsamma kan bli föremål för prövningav

1964 års riksdag — vissa statändringar för officerare och underofficerare

vid specialtruppslagen.

För närvarande är mobiliseringsavdelningarna vid truppförbanden organiserade

enligt två olika system. Det ena, genomfört dels genom 1960

års riksdagsbeslut om befälsordningen vid armén, dels genom riksdagens

beslut med anledning av proposition 1962: 110 (SU 115; rskr. 285), gäller

för alla nuvarande infanteriregementen, för de numera till pansartrupperna

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition liv 110 år 1964

överförda f.d. infanteriregementena (P 6 och P 18) samt för de förulvarande

pansarinfanteriregementena (P 7 och P 10). Detta system innebär,

att mobiliseringsavdelningen har en särskild regementsofficer (major)

såsom chef (mobiliseringsofficer) samt därjämte två detaljchefer.

Vid samtliga f.d. infanteri- och pansarinfanteriregementen har sålunda

inskrivningschefen frigjorts från sin dubbelbefattning att tillika vara

chef för förbandets mobiliseringsavdelning (mobiliseringsofficer). Eu

organisation med sådan dubbelbefattning kvarstår för närvarande endast

vid P 4 och S 1.

Samma organisationssystem som vid infanteriregementena gäller för

trängregementena, dock med den skillnaden att mobiliseringsofficeren kan

vara antingen major eller kapten.

Vid det andra organisationssystemet, »mobiliseringsavdelning med

personaldetalj», gällande för alia övriga truppförband, är mobiliseringsavdelningen

av mindre omfattning än vid de tidigare nämnda förbanden.

Enligt detta system är avdelningschefen (mobiliseringsofficeren) dels chef

för avdelningen, dels reellt om ej formellt detaljchef för endera verksamhetsområdena

mobiliserings- respektive personaltjänst. Vidare är i likhet

med förhållandet vid trängregementena föreskrivet, att avdelningschefen

kan vara endera alternativt major eller kapten, hänförande sig till de

ursprungliga pansarregementena och till artilleriregementena, endera enbart

kapten, hänförande sig till de återstående truppförbanden.

De undersökningar, som befälsstatsdelegationen genomfört vid specialLruppslagen,

har bestyrkt den uppfattning om mobiliseringstjänstens betydelse,

särskilt i fråga om personalplaceringsverksamheten, som uttalades

av 1954 års befälsutredning och som sedermera vunnit statsmakternas

anslutning.

Beträffande frågan huruvida chef för mobiliseringsavdelning skall vara

regementsofficer — major — har befälsstatsdelegationen efter gjorda bedömningar

funnit, alt det inte föreligger några avgörande skillnader på

här ifrågavarande område mellan infanteriregemente och specialtruppslagsförband.

Det finns nämligen enligt delegationens uppfattning inte något

för denna frågas lösning relevant sammanhang mellan uppgifternas

kvantitativa omfattning och avdelningschefskapets karaktär. Uppgifternas

tyngdpunkt ligger i allt väsentligt på den kvalitativa sidan. En betydelsefull

uppgift för mobiliseringsofficer är att genom uppföljning av utbildningen

ute på fältet, bland annat vid tillämpningsövningar i krigsförband

och fältövningar, förskaffa sig en ingående kunskap om det krigsplacerade

befälets förmåga liksom om de förhållanden, under vilka detta befäl

bar att verka. Denna uppgift ökar i betydelse. Sådan uppföljande verksamhet

är nödvändig för att undvika de allvarliga misstag, som kan bli följden

av att de krigsplacerades kompetens uteslutande bedömes på grundval

av tidigare erhållna betygssiffror m.m. Det ankommer vidare på mo
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. iMuj:ls proposition ur 110 år l!)6''i

15

biliseringsofficer alt planlägga och leda moderna och verklighetstrogna

övningar i mobiliseringstjänst. Även denna sistnämnda verksamhet ökar

alltmer i betydelse, ej minst med hänsyn till i senaste försvarsbeslut gjorda

uttalanden angående angelägenheten av en höjning av mobiliseringsberedskapen

för att arméorganisationens inneboende materiella och personella

styrka skall inom snävast möjliga tidsmarginaler kunna utveckla

full och avsedd kraft. Detta förutsätter ett väl genomtänkt och planerat och

praktiskt intrimmat mobiliseringssystem med hög anpassbarhet i skilda

lägen. För att mobiliseringsofficeren skall med fullgod effekt kunna lösa

dessa uppgifter måste av honom kunna krävas, att han är väl inne i och

fortgående följer utvecklingen inom taktik, krigsorganisation, förvaltning

och utbildning.

Befälsstatsdelegationen finner det med hänsyn till det anförda erforderligt,

att chefskapet för mobiliseringsavdelning regelmässigt bestrides

av regementsofficer, major.

Med utgångspunkt i det i personalförteckningen för armén för budgetåret

1963/64 angivna beställningsläget föreslår befälsstatsdelegationen, att

följande åtgärder vidtages i avsikt att realisera av delegationen förordad

kvalitetsförstärkning av mobiliseringsavdelningarna vid arméns specialtruppslagsförband:
Pansartrupperna:

3 beställningar för kapten i Ao 21 utbytes mot 3 beställningar

för major i Ao 25, avsedda för chef för mobiliseringsavdelning

(mobiliseringsofficer) vid ett vart av P 1, P 2 och P 4.

Artilleriet: Inom ramen för vid artilleriregementena och vid A 7 befintliga

beställningar för major i Ao 25 skall en dylik beställning avses för

chef för mobiliseringsavdelning (mobiliseringsofficer) vid ett vart av

nämnda regementen samt vid A 7.

Luftvärnet: 5 beställningar för löjtnant i Ao 17/15 utbytes mot 5 beställningar

för major i Ao 25, avsedda för chef för mobiliseringsavdelning

(mobiliseringsofficer) vid ett vart av Lv 3, Lv 4, Lv 5, Lv 6 och Lv 7.

Ingenjörtrupperna: 3 beställningar för löjtnant i Ao 17/15 utbytes mot

3 beställningar för major i Ao 25, avsedda för chef för mobiliseringsavdelning

(mobiliseringsofficer) vid ett vart av Ing 1, Ing 2 och Ing 3.

Signaltrupperna: 2 beställningar för löjtnant i Ao 17/15 utbytes mot 2

beställningar för major i Ao 25, avsedda för chef för mobiliseringsavdelning

(mobiliseringsofficer) vid eif vart av SI och S 2.

Trängtruppcrna: 4 beställningar för löjtnant i Ao 17/15 utbytes mot 4

beställningar för major i Ao 25, avsedda för chef för mobiliseringsavdelning

(mobiliseringsofficer) vid ett vart av T 1, T 2, T 3 och T 4.

Vad avser den kvantitativa omfattningen av verksamheten vid mobiliseringsavdelningarna

har delegationen ansett sig inte böra framföra några

förslag. Delegationen förutsätter härvid, att för det fall eu sådan ökad

frekvens av uppgifter vid dessa avdelningar i samband med omdisponering
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 196b

ur inom mobiliseringsplanläggningen ävensom i samband med en intensifierad

repetitionsövningsverksamhet, som delegationen kunnat iakttaga

vid vissa förband, befinnes vara av stadigvarande karaktär, den kvantitativa

omfattningen av verksamheten vid mobiliseringsavdelningarna blir

föremål för översyn genom vederbörligt organ inom statskontoret.

De av 1960 års riksdag på grundval av 1954 års befälsutrednings prövning

av befälsbehoven vid infanteriets krigs- och fredsorganisationer beslutade

personalförändringarna vid infanteriet och kavalleriet har medfört

förbättringar av befordringsförhållandena vid nämnda truppslag. För specialtruppslagen

förelåg vid denna tidpunkt inte något beräkningsmässigt

underlag för en dylik utbyggnad. Befordringsutsikterna vid specialtruppslagen

har förbättrats något genom de av 1962 och 1963 års riksdagar beslutade

utbytena av kompaniofficersbeställningar mot regementsofficersbeställningar

samt omvandlingarna av beställningar såväl på kompaniofficersnivå

som på underofficersnivå.

Befälsstatsdelegationen framhåller, att den i sitt utredningsarbete ännu

saknar visst underlag för bedömning av särskilda befälsbehov som uppkommer

i samband med numera anbefalld spridning av repetitionsövningsverksamheten.

Underlag torde inte kunna tas fram i så god tid att ett

slutligt förslag kan prövas av innevarande års riksdag. Med hänsyn härtill

och till de aktuella befordringsförhållandena vid specialtruppslagen

framlägger delegationen vissa förslag till statändringar för officerare och

underofficerare vid nämnda truppslag. Förslagen kan genomföras inom ramen

för såväl befintligt antal beställningar vid specialtruppslagen som av

befälsstatsdelegationen beräknade totala behov.

Med utgångspunkt i det i personalförteckningen för armén för budgetåret

1963/64 angivna beställningsläget föreslår befälsstatsdelegationen sålunda,

att följande åtgärder vidtages.

Pansartrupperna: 4 beställningar för sergeant i Ao 13 utbytes mot 4 beställningar

för förvaltare (i trupptjänst) i Ao 17, varav en avsedd för

P 10 och övriga fördelade på P 1, P 2, P 4 och P 5 enligt chefens för armén

bestämmande; 15 beställningar för sergeant i Ao 13 utbytes mot 15 beställningar

för fanjunkare i Ao 15, varav 3 avsedda för ett vart av P 7,

P 10 och P 18 och övriga fördelade på P 1, P 2, P 4 och P 5 enligt chefens

för armén bestämmande.

Artilleriet: 2 beställningar för sergeant i Ao 13 utbytes mot 2 beställningar

för förvaltare (i trupptjänst) i Ao 17, varav en på vartdera av A 6

och A 9; 10 beställningar för sergeant i Ao 13 utbytes mot 10 beställningar

för styckjunkare i Ao 15, varav 2 på vartdera av A 1, A 3, A 6, A 7 och

A 9.

Luftvärnet: 5 beställningar för sergeant i Ao 13 utbytes mot 5 beställningar

för styckjunkare i Ao 15.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1964

17

Ingenjörtrupperna: 7 beställningar för löjtnant i Ao 17/15 utbytes mot

7 beställningar för kapten i Ao 21.

Signaltrupperna: 4 beställningar för löjtnant i Ao 17/15 utbytes mot 4

beställningar för kapten i Ao 21; 11 beställningar för sergeant i Ao 13 utbytes

mot en beställning för förvaltare (i trupptjänst) i Ao 17 och 10 beställningar

för fanjunkare i Ao 15.

Trängtrupperna: 8 beställningar för löjtnant i Ao 17/15 utbytes mot 8

beställningar för kapten i Ao 21; 12 beställningar för sergeant i Ao 13 utbytes

mot 2 beställningar för förvaltare (i trupptjänst) i Ao 17 och 10 beställningar

för fanjunkare i Ao 15.

Yttranden

Befälsstatsdelegationens förslag har av remissinstanserna i huvudsak

lämnats utan erinran. Sålunda tillstyrkes förslaget av överbefälhavaren

och SR. Överbefälhavaren framhåller, att samtliga av delegationen framförda

förslag utgör ett led i förverkligandet av det principbeslut rörande

arméns befälsordning, som fattats av 1960 års riksdag samt att kostnaderna

för genomförandet av detta principbeslut är inräknade i arméns

andel av krigsmaktens kostnadsramar enligt 1963 års försvarsbeslut.

Förslaget att chefskapet för mobiliseringsavdelning regelmässigt skall

bestridas av regementsofficer, major, biträdes av chefen för armén. Inte

heller statskontoret anser sig böra rikta någon erinran mot delegationens

förslag i denna del. Statskontorets översyner av fredstruppförbandens

stabs- och förvaltningsorganisation har inte omfattat speciella studier av

de krav som mobiliseringsavdelningarnas kvalitativa uppgifter ställer på

vederbörande avdelningschef, men ämbetsverkets hittillsvarande erfarenheter

från dessa avdelningars arbetsområden anser statskontoret ge visst

stöd åt den uppfattning delegationen företräder.

Chefen för armén har inte någon erinran mot att kvalitetsförbättringen

vid mobiliseringsavdelningarna nu sker på sätt befälsstatsdelegationen föreslagit,

dock alt för de föreslagna sju befattningarna vid artilleriet bör

utnyttjas dels en befintlig beställning för major i Ao 25 vid A 7, dels sex

befintliga beställningar för alternativt major eller kapten i Ao 25 eller

Ao 21 vid A 1, A 3, A 4, A 6, A 8 och A 9, vilka föreslås ändras till beställningar

för major i Ao 25. Sistnämnda förslag framföres även av SR.

Befälsstatsdelegationen förutsätter i sin framställning att den kvantitativa

omfattningen av verksamheten vid mobiliseringsavdelningarna blir

föremål för översyn genom statskontorets försorg, därest nu rådande arbetsbelastning

vid vissa förband kommer att bli bestående. Statskontoret

anför i sitt yttrande, att sådan översyn inte medtagits bland statskontorets

närmast aktuella arbetsuppgifter. Enligt ämbetsverkets mening synes

bland annat resultaten av 1960 års värnpliktsutredning böra avvaktas,

innan ställning tages i frågan.

2—5936 64 Bihang till riksdagens protokoll 1964. 1 samt. Nr Ilo

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1964

Av delegationen föreslagna förbättrade befordringsförhållanden för

kompaniofficerare och underofficerare lämnas utan erinran av statskontoret

och biträdes av chefen för armén, som dock beträffande tillkomsten

a\ ytterligare beställningar för förvaltare i trupptjänst vid pansartrupperna

framhåller, att han inte på föreliggande underlag kan yttra sig om

lämpligheten av fördelningen av beställningarna. TCO-S anser de åtgärder

delegationen föreslår för att förbättra befordringsförhållandena för

underofficerare vid artilleriet, luftvärnet och trängtrupperna vara otillräckliga

för att åstadkomma sådana befordringsförhållanden som råder

vid infanteriet.

Departementschefen

I samband med 1960 års principbeslut beträffande ny befälsordning vid

armén genomfördes vissa personalförändringar vid infanteriet och kavalleriet,

vilka medförde förbättrade befordringsförhåliand.en vid nämnda

truppslag. För specialtruppslagen förelåg vid denna tidpunkt inte något

beräkningsmässigt underlag för en dylik utbyggnad. Viss anpassning till

1960 års principbeslut av personalorganisationerna vid specialtruppslagen

har skett genom beslut av 1962 och 1963 års riksdagar.

Befälsstatsdelcgationen har nu framlagt förslag om dels viss kvalitativ

förstärkning av mobiliseringsavdelningarna vid specialtruppslagen,

dels vissa statändringar för officerare och underofficerare vid nämnda

truppslag, innebärande en fortsatt anpassning till 1960 års principbeslut.

Jag biträder befälsstatsdelegationens uppfattning rörande mobiliseringstjänstens

betydelse även vid specialtruppslagen. Chefskapet för mobilisieringsavdelning

bör såsom delegationen föreslagit regelmässigt bestridas

av major. Jag tillstyrker delegationens förslag till åtgärder för att

realisera denna kvalitetsförstärkning. I likhet med chefen för armén anser

jag dock att för de föreslagna sju befattningshavarna vid artilleriet bör

utnyttjas dels en befintlig beställning för major i Ao 25 vid A 7, dels sex

befintliga beställningar för alternativt major eller kapten i Ao 25 eller

Ao 21 vid A 1, A 3, A 4, A 6, A 8 och A 9, vilka bör ändras till beställningar

för major i Ao 25.

I likhet med befälsstatsdelegationen anser jag vidare att förslag till

vissa förbättringar i befordringsförhållandena vid specialtruppslagen nu

bör läggas fram. Jag tillstyrker de förslag till statändringar vid nämnda

truppslag som föreslagits av befälsstatsdelegationen.

Mina förslag till personalförändringar vid arméns specialtruppslag under

denna punkt framgår av följande sammanställning.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 196b

19

Truppslag

Major

Ao 25

Major eller

kapten Ao 25

eller Ao 21

Kapten

Ao 21

Löjtnant

Ao 17/15

Förvaltare

Ao 17

Fan- junkare

Ao 15

Sergeant

Ao 13

Pa.........

+

3

— 3

+ 4

+ 15

— 19

Art.........

+

6

— 6

—

—

+ 2

+ 10

— 12

Lv.........

+

5

—

—

— 5

+ 5

— 5

Ing.........

+

3

—

+ 7

— 10

—

—

—

Sign........

+

2

—

+ 4

— 6

+ 1

+ 10

— 11

Träng ......

_L

4

—

+.,8

— 12

+ 2

+ 10

— 12

Summa

+ 23

— 6

+ 16

— 33

+ 9

+ 50

— 59

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i vederbörliga

personalförteckningar för armén som föranledes

av vad jag föreslagit i det föregående.

[5] Vidareutbildning av tekniker- och mästarpersonal vid tygtekniska kåren

m. m.

Inledning

Vid anmälan av propositionen 1958:110 uttalade föredragande departementschefen

i samband med behandling av frågan om de militära och civilmilitära

personalkårerna för tygförvaltningstjänsten inom armén, att

förutsättningarna för en vidareutbildning av tekniker- och mästarpersonal

inom tygtekniska kåren borde i lämpligt sammanhang särskilt undersökas.

Med anledning av detta uttalande uppdrog Kungl. Maj :t genom beslut den

19 september 1958 åt chefen för armén att utreda frågan om vidareutbildning

av tekniker- och mästarpersonal. Utredningsarbetet skulle i första

hand inriktas på att undersöka förutsättningarna för att med utnyttjande av

arméns fasta utbildningsanstalter eller andra statliga läroanstalter vidareutbilda

personal med en utbildningsnivå motsvarande genomgången beställningsmannautbildning

vid tygförvaltningsskolan i syfte att göra personalen

kompetent att inneha arméingenjörsbeställning.

Med skrivelse den 6 december 1962 har chefen för armén överlämnat utredning

angående vidareutbildning av tekniker- och mästarpersonal vid

tygtekniska kåren. Utredningen har genomförts i nära samverkan med

överstyrelsen för yrkesutbildning, försvarets läroverk samt berörda personalförbund.

Samråd har ägt rum med chefen för marinen.

Över arméchefens utredning har yttranden avgivits av överbefälhavaren,

försvarets civilförvaltning och statskontoret.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 196b

Arméchefens utredning

Anställning som arméingenjör kan enligt reglementet den 28 juni 1962

föi tygtekniska kåren erhållas av värnpliktig som genomgått officersutbildning

på arméingenjörslinje avslutad med arméingenjörkadettskola (totalt

21 månaders militär utbildning) och avlagt examen från tekniskt gymnasium

eller förvärvat motsvarande kunskaper.

Som arméingenjör anställes vidare gymnasieingenjörer, som genomgått

underofficersutbildning samt utövat flerårig kvalificerad ingenjörsverksamhet

inom respektive fack ävensom gymnasieingenjörer, som genomgått utbildning

till värnpliktig tekniker (lvinstrument-, lvpjäs-, signal- och radartekniker).

Föi att fylla uppkomna vakanser och beräknade avgångar under de närmaste

åren erfordras enligt chefen för armén en rekrytering av i medeltal

nio arméingenjörer per ar inom vartdera teletekniska och maskintekniska

facket. Sedan nuvarande vakanser fyllts erfordras enligt arméchefen en

rekrytering av sex arméingenjörer per år inom vartdera facket.

Annéchefen bedömer att möjligheterna för närvarande är små att helt

tillgodose tygtekniska kårens personalbehov på hittills tillämpade rekryteringsvägar.

Fn rekrytering av arméingenjörer bland den yngre mästar- och

teknikerpersonalen skulle enligt arméchefens mening medverka till att förbättra

läget. Med beaktande av beräknade avgångar under pågående utbildning

beräknas under de närmaste åren 5—10 armétekniker eller tyghantverkare

per år kunna uttagas till arméingenjörsutbildning. Antalet antas

därefter komma att minska.

Kompetenskraven för arméingenjörer, som rekryteras via teknikeroch

mästarpersonalen, bör enligt arméchefen ställas så, att dessa inte kommer

att bilda en särskild grupp med lägre kompetens än arméingenjör

som rekryterats enligt hittills gällande ordning. För tekniker- eller mästarpersonal

erfordras därför vanligtvis kompletterande sludier för inträde

till tekniskt gymnasium samt därefter tre års utbildning till ingenjörsexamen.

Sammanlagd studietid blir således tre till fem år beroende på förkunskaperna.

Arméchefen föreslår att till arméingenjörsutbildning skall kunna antaga

dels armétekniker, som genomgått teknikerskola I och II och det år utbildningen

påbörjas uppnått högst 23 års ålder eller — vid studiekompetens

för inträde vid tekniskt gymnasium — högst 24 års ålder, dels tyghantverkare,

som genomgått tyghantverkarkurs och det år utbildningen påbörjas

uppnått högst 30 års ålder. Chefen för armén bör enligt förslaget äga att

när särskilda skäl föreligger antaga till arméingenjörsutbildning den som

med högst tre år överskrider nyss angiven högsta ålder.

Då antalet elever, som skall meddelas undervisning till ingenjörsexamen,

blir begränsat är det enligt arméchefen uteslutet att med rimliga kostnader

anordna gymnasieutbildning i arméns regi. Även om arméns och marinens

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 196b

21

behov av elevplatser sammanräknas skulle antalet elever på olika linjer

bli så litet att t.ex. inrättande av ett tekniskt gymnasium vid försvarets

läroverk skulle bli alltför kostnadskrävande. I stället bör enligt arméchefen

de elever som kan komma i fråga för ingenjörsutbildning ges möjlighet till

intagning vid ett allmänt tekniskt gymnasium. Detta kräver dock att tillräckliga

förkunskaper kan inhämtas så alt eleverna kan erhålla plats i konkurrens

med civila elever.

Chefen för armén föreslår, att armétekniker eller tyghantverkare som uttagits

för utbildning till arméingenjör och som saknar erforderlig kompetens

för intagning vid tekniskt gymnasium kommenderas till preparandutbildning

enligt något av följande alternativ: 1) genomgång av klass 2 eller

klass 1 vid försvarets läroverks realskolelinje, 2) kurs av kortare varaktighet

som föreberedelse för intagning i gymnasiets klass II eller III, 3) korrespondensstudier,

som avslutas med kurs och eventuellt examen vid försvarets

läroverk. Under uppehållet mellan klasserna vid försvarets läroverk

och före kommendering till tekniskt gymnasium hör enligt arméchefen fullgöras

praktisk tjänst vid förbanden (motsvarande).

Armétekniker eller tyghantverkare, som uttagits för utbildning till arméingenjör,

bör efter eventuell preparandutbildning kommenderas som elev

till lämplig linje och klass vid det tekniska gymnasium, där inträde vunnits.

Under uppehållen mellan klasserna fullgöres praktisk tjänst vid förband

(motsvarande).

Såsom villkor för kommendering till tekniskt gymnasium skall enligt

arméchefen gälla att vederbörande förbinder sig att återbetala den på

studietiden belöpade lönen. Skulden anses böra avskrivas genom tjänstgöring

i arméingenjörsbeställning eller — om utbildningen till arméingenjör

inte fullföljs — i annan beställning på aktiv stat. Avskrivningen

bör ske med V24 av skuldbeloppet för varje helt kalenderkvartal varunder

sådan beställning innehas. Återbetalningsskyldigheten bör förfalla om

vederbörande avbryter utbildningen före påbörjandet av andra läsåret vid

tekniskt gymnasium, avlider eller erhåller avsked med rätt till sjukpension.

Den som avbryter utbildningen under de två sista läsåren vid tekniskt

gymnasium och kvarstår i tjänst vid armén bör enligt arméchefens förslag

erhålla skulden avskriven under proportionellt lika lång tid som övriga.

Efter avslutad gymnasieutbildning bör eleverna enligt arméchefens förslag

kommenderas till arméingenjörkadettskola för genomgång av en sex

månader kurs. Därefter anses eleverna böra antagas som arméunderingenjörer.

Kostnaderna för utbildningen beräknas enligt följande.

För armétekniker med ett år vid försvarets läroverk ............... 55 033 kr.

För tekniker med två år vid försvarets läroverk .................. 62 995 »

För tyghantverkare utan preparandutbildning ..................... 50 202 »

För tyghantverkare med ett år vid försvarets läroverk ............ 59 164 »

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 196''f

Under lörutsättning att åtta elever (varav två tyghantverkare) per år

påbörjar och avslutar utbildningen beräknas den årliga kostnaden bli i

medeltal 91 700 kr.

Yttranden

Överbefälhavaren finner förslaget i huvudsak överensstämma med 1962

års bestämmelser rörande utbildning av motsvarande personalkategorier

vid maiinen. Överbefälhavaren tillstyrker därför arméchefens förslag, vilket

enligt hans mening får ses som ett fullföljande inom armén av statsmakternas

tidigare beslut beträffande marinen.

Försvarets civilförvaltning och statskontoret biträder i princip förslaget

om att åtgärder bör vidtagas för att åstadkomma vidareutbildning till arméingenjör

för tekniker- och mästarpersonal, men framför vissa invändningar

beträffande de av arméchefen föreslagna vägarna härför.

Civilförvaltningen anser att då statsmakterna så sent som 1962 valt den

linje för komplettering av utbildningen som kommit till uttryck i bestämmelserna

rörande utbildning till mariningenjörer med gymnasieutbildning,

bör man inte i fråga om vidareutbildningen för tekniker- och mästarpersonal

till arméingenjör binda sig för de av arméchefen föreslagna fasta

normerna för komplettering. Att i föreskrifterna särskilt ange genomgång

av klasser vid försvarets läroverks realskolelinje anser civilförvaltningen

i dagens läge inte vara välbetänkt och inte realistiskt med hänsyn till de

förkunskaper som åtminstone en stor del av teknikerpersonalen har

redan före sin utbildning till armétekniker samt erhåller under beställningsmannautbildningen.

Civilförvaltningen finner det därför synnerligen

önskvärt att möjligheterna tillvaratages att göra eventuell påbyggnadsutbildning

för inträde vid tekniskt gymnasium enhetlig och samordnad.

Beträffande de ekonomiska förmånerna under utbildningen vid teknisk!

gymnasium tillstyrker civilförvaltningen att arméteknikerna -— i likhet

med furircr inom marinen — medgives att uppbära lön under gymnasieutbildningen.

Arméchefens förslag att även mästarpersonalen skall erhålla

oavkortad lön under studietiden biträdes däremot inte av civilförvaltningen.

Civilförvaltningen framhåller, att då marinens underofficerspersonal endast

medgives tjänstledighet med C-avdrag och lån med högst 6 000 kr. för

läroår under studierna, synes andra förmåner inte böra tillkomma arméns

personal av samma kategori.

Statskontoret uttalar att det synes angeläget, att likhet skapas mellan

försvarsgrenarna i fråga om de bestämmelser som framdeles kan komma att

reglera vidareutbildningen till gymnasieingenjörskompetens. Vilket av

systemen som därvid väljes är enligt statskontorets mening ur ekonomisk

synpunkt av ringa betydelse för staten, då sannolikt endast ett fåtal fall

årligen torde bli aktuella. För den enskilde kan däremot de ekonomiska

förmånerna under utbildningstiden bli av avgörande betydelse för villig
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1964

23

heten att underkasta sig vidareutbildning. En jämförelse med de löneförmåner,

som utgår vid vidareutbildning av militär personal, kan därvid enligt

statskontorets mening inte undvikas.

Departementschefen

Genom beslut av 1962 års riksdag (prop. 1962:88; SU 66; rskr. 186)

har utbildningen till mariningenjör med gymnasiekompetens (Ming G)

reglerats. Enligt av Kungl. Maj :t meddelade bestämmelser skall tillfälle

beredas furir eller furirsaspirant vid flottan eller kustartilleriet, som prövas

ha förutsättningar för utbildning till mariningenjör men som inte har

sådana kunskaper att han kan vinna inträde vid tekniskt gymnasium, att

genom självstudier förvärva erforderliga kunskaper. Underbefäl, varom

här är fråga, må enligt chefens för marinen närmare bestämmande i sådant

syfte utnyttja tjänstetid för studier och erhålla bidrag för bekostande

av brevskolekurs. Furir må kommenderas att undergå utbildning till mariningenjör

under förutsättning att han förbinder sig att återbetala den på tiden

för studierna vid tekniskt gymnasium belöpande lönen. Särskilda föreskrifter

gäller rörande avskrivning av skulden. Även underofficer har

möjlighet att genomgå utbildning till Ming G om vederbörande under sin

vrkesutövning visar sådana yrkeskunskaper och övriga kvalifikationer att

han bedömes särskilt lämplig för utbildningen. Denna kategori beviljas härvid

tjänstledighet med C-avdrag för studier vid tekniskt gymnasium och kan

erhålla lån med högst 6 000 kr. för läroår.

Vid anmälan av propositionen 1958: A 110 uttalade jag att förutsättningarna

för en vidareutbildning av den i tygtekniska kåren ingående tekniker-

och mästarpersonalen i lämpligt sammanhang borde särskilt undersökas.

Till åtlydnad av Kungl. Maj :ts uppdrag den 19 september 1958 har

chefen för armén nu inkommit med utredning angående vidareutbildning

av tekniker- och mästarpersonal vid tygtekniska kåren.

Jag finner det i likhet med arméchefen angeläget att arméns teknikeroch

mästarpersonal beredes möjligheter att genomgå vidareutbildning i

syfte att personalen göres kompetent att inneha arméingenjörsbeställning.

Den förestående omorganisationen av gymnasieutbildningen, införandet av

den 2-åriga fackskolan samt eventuella kommande åtgärder beträffande

vuxenutbildningen kan i framtiden komma att påverka vägarna för vidareutbildningen.

Jag räknar dock för närvarande med att rekrytering av

gymnasieutbildade arméingenjörer skall kunna ske enligt arméchefens

förslag. Utbildningen bör i enlighet med arméchefens förslag omfatta —

förutom i förekommande fall kompletterande studier för inträde vid tekniskt

gymnasium — genomgång av tekniskt gymnasium och arméingenjörkadettskola.

Beträffande eventuell behövlig preparandutbildning finner

jag i likhet med civilförvaltningen atl denna ej bör bindas till sin form på

sätt arméchefen föreslagit. Erforderliga kunskaper för inträde vid tekniskt

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1964

gymnasium bör enligt min mening — i likhet med vad för närvarande

gäller beträffande marinen — förvärvas genom självstudier. Bidrag för

bekostande av eventuella brevskolekurser bör kunna utgå. Kostnaderna för

dessa bidrag bör bestridas från reservationsanslaget Armén: övningar

m.m. Jag räknar med att armétekniker som kommenderas till tekniskt gymnasium

skall ha att avge skuldförbindelse samt att den under studietiden

adiagna skulden skall avskrivas på samma sätt som gäller för furir som

kommenderas att undergå mariningenjörsutbildning. Det ekonomiska

stödet till mästarpersonalen bör däremot enligt min mening utformas i anslutning

till vad som för närvarande gäller vid vidareutbildning av motsvarande

personal inom marinen. Personalen bör således beviljas tjänstledighet

C-avdiag och erhalla lan efter behovsprövning. Lånen bör utgå ur arméns

allmänna avlöningsanslag. Det högsta belopp för läroår varmed lån

må utgå bör bestämmas till 10 000 kr. I anslutning härtill föreslår jag att

maximibeloppen för de lån vid tjänstledighet för utbildning vid teknisk

högskola eller tekniskt gymnasium eller för studier eller praktik vid inländskt

eller utländskt företag som enligt gällande bestämmelser kan utgå

till annéingenjörer, viss teknisk personal vid marinen och flygingenjörer,

höjes från 6 000 kr. till 10 000 kr.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen att

a) godkänna de riktlinjer för utbildning till arméingenjör

av arméns tekniker- och mästarpersonal, som jag föreslagit

i det föregående;

b) medgiva att maximibeloppen för lån till viss teknisk

personal vid armén, marinen och flygvapnet höjes på sätt

föreslagits i det föregående.

[6] Ändrad utbildningsgång in. m. för reservofficerare vid kustartilleriet

Inledning

I propositionen 1960: 109 angående befälsordningen vid armén m. m.

framlades bland annat förslag om att den grundläggande utbildningen skulle

förlängas och tjänstgöringsskyldigheten omläggas för arméns reservofficerare.

Då gällande system med reservpensioner skulle vidare för reservofficerarna

vid armén ersättas med ett premiesystem. I propositionen framhölls

därjämte, att avsikten var att verkställa översyn av anställningsvillkoren

för övrig reservpersonal inom krigsmakten i syfte att åstadkomma en anpassning

till vad som föreslogs beträffande arméns reservofficerare. Riksdagen

fattade beslut i huvudsaklig överensstämmelse med propositionen

(SU 1960: 113; rskr. 290). Kungl. Maj:t utfärdade i anslutning härtill den

26 augusti 1960 bestämmelser rörande vissa reservofficerare vid armén. I

s. 25 Kontrollera mot PDF

Knnr/l. Maj:ts proposition nr 110 år 190fi

25

propositionen 1962: 78 framlades sedermera förslag om att det premiesystem

som år 1960 infördes för reservofficerare vid armén även skulle införas

för huvuddelen av reservpersonalen i övrigt inom krigsmakten. 1 samband

härmed föreslogs också en viss omläggning av tjänstgöringsskyldigheten

för denna personal. Riksdagen fattade beslut i huvudsaklig överensstämmelse

med propositionen (SU 1962: 67; rskr. 187). Med stöd av riksdagens

beslut utfärdades reservbefälskungörelsen för krigsmakten den 6 juni 1962

(nr 309) att gälla från och med den 1 juli 1962.

I skrivelse den 13 juli 1962 har chefen för marinen framlagt förslag till

ändrad utbildning m.m. för reservofficerarna vid kustartilleriet. Sedan vissa

kompletterande upplysningar i ärendet inhämtats anhåller jag nu att få upptaga

denna fråga till behandling.

Nuvarande bestämmelser rörande utbildningsgång m. m. för reservanställda officerare vid kustartilleriet
Enligt

1962 års reservbefälskungörelse för krigsmakten må som reservanställd

fänrik i kustartilleriets reserv antagas värnpliktig, vilken genomgått

för antagning till reservofficer föreskriven utbildning och uppfyller övriga

för sådan antagning sladgade villkor. Grundutbildningen för reservanställd

officer i kustartilleriet omfattar för närvarande allmän utbildning vid kustartilleriets

befälsskola, som är förlagd till Älvsborgs kustartilleriregemente

(KA 4), och kompletterande utbildning jämte trupptjänstgöring (befäistjänstgöring)

inom egen huvudtjänst (tjänst vid sjöfrontsartilleri, lätt artilleri,

signaltjänst, mintjänst eller kustjägartjänst). Grundutbildningen

omfattar sammanlagt 450 dagar. Härutöver kommer kadettskola vid sjökrigsskolan

om 180 dagar och ytterligare trupptjänstgöring (befälstjänstgöring)

om 70 dagar inom egen huvudtjänst samt slutligen taktisk kurs om

30 dagar. Enligt nu gällande bestämmelser omfattar grundutbildningen till

reservofficer vid kustartilleriet sålunda normalt tillhopa (450 + 180 + 70 -f

30 =)730 dagar. Det kan i sammanhanget erinras om att grundutbildningen

till värnpliktig officer vid kustartilleriet enligt 27 § 1 mom. B. värnpliktslagen

(SFS 1960: 354) omfattar sammanlagt 630 dagar (450 dagar för underofficersutbildning

och 180 dagar för officersutbildning).

Utöver skyldigheten att tjänstgöra i krig och då värnpliktiga eljest tages

i anspråk för rikets försvar eller säkerhet eller för fullgörande av beredskapsövning

åligger det reservanställda kustartilleriofficerare att fullgöra

två tjänstgöringsperioder. Den första tjänstgöringsperioden, som fullgöres

före utgången av det kalenderår varunder vederbörande uppnår 36

års ålder, omfattar 235 tjänstgöringsdagar fördelade på fyra repetitionsövningar

(varav tre krigsförbandsvis) var och en om 40 dagar och en repetitionsövning

(kaptenskurs) om 45 dagar samt två särskilda befälsövningar

vardera om 15 dagar. Före utgången av det kalenderår, varunder vederbörande

uppnår 47 års ålder, fullgöres den undra tjänstgöringsperio
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Mai:ts proposition nr 110 år 1964

den, som omfattar 150 dagar fördelade på tre repetitionsövningar (varav

två krigsförbandsvis) var och en om 40 dagar och två särskilda befälsövningar

vardera om 15 dagar.

Normalt kommer sålunda med nu gällande bestämmelser utbildningsoch

tjänstgöringstiden för reservanställd officer vid kustartilleriet att omfatta

sammanlagt (730 + 235 + 150 =) 1 115 dagar.

Reservanställd fänrik må befordras till löjtnant vid den tidpunkt då han

tidigast kunde ha befordrats till löjtnant, därest han erhållit anställning

på aktiv stat. Befordran till kapten må ske efter fullgjord första tjänstgöringsperiod.

Anställning i reserv upphör vid utgången av det kalenderår

varunder vederbörande uppnår 52 års ålder. Den som ådagalagt särskild

lämplighet för fortsatt tjänstgöring må dock meddelas tillstånd att kvarstå

i reserv intill utgången av det kalenderår varunder han uppnår 60 års ålder.

Tillståndet må förlängas varje gång med högst fem år intill utgången av det

kalenderår varunder vederbörande uppnår 70 års ålder.

Under tid för utbildningen till reservofficer utgår värnpliktslön. Under

utbildningen utgår vidare enligt värnpliktsavlöningskungörelsen (omtryckt

SFS 1963: 242 ändrad SFS 1963: 518) utbildningspremier till reservofficersaspirant

vid kustartilleriet dels med 2 000 kr. för fullgjord utbildning fram

till kadettskola, dels med 4 000 kr. efter avslutad kadettskola.

Beträffande de ekonomiska förmåner som utgår under reservtjänstgöringen

gäller — enligt 1962 års reservbefälskungörelse — att lön ulgår under

tjänstgöring samt under in- och utryckningsdagar enligt den lönegrad,

vilken motsvarande befattningshavare på aktiv stat tillhör. I fråga om placering

i löneklass hänföres vederbörande under fredsförhållanden nästan

undantagslöst till lägsta löneklassen inom vederbörande lönegrad. Lönen

utgår efter den ortsgrupp till vilken vederbörandes kyrkobokföringsort hänföres.

Därest personal i reserv under tjänstgöring icke kan utnyttja sin bostad

som nattkvarter utgår traktamente (reservbefälstraktamente).

Efter fullgjord första respektive andra tjänstgöringsperiod äger reservofficer

enligt reservbefälskungörelsen uppbära premie. För första tjänstgöringsperioden

om 235 dagar utgår premien med sex månadslöner enligt

löneklass A 15, ortsgrupp 4 (f. n. 9 888 kr.). Premien för den andra tjänstgöringsperioden

om 150 dagar motsvarar fyra månadslöner enligt löneklass

A 21, ortsgrupp 4 (f. n. 9 120 kr.).

Utbildningsgång m. m. för reservanställd officer i arméns reserver

Till grund för 1960 års beslut angående förstärkningen av utbildningen

för reservofficerarna vid armén låg det omfattande utredningsarbetet rörande

arméns befäl som utförts av 1954 års befälsutredning. Utredningen utvecklade

i sitt betänkande (SOU 1959: 23) de konsekvenser, som det framtida

ytkriget kunde komma att få med avseende å arméförbandens uppträdande

och ledning under strid. Med hänsyn till den knappa tillgången

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 196''i

27

Lill aktivt befäl måste, anförde utredningen, ett stort antal uppgifter ovanför

plutonchefsnivån i krigsorganisationen bestridas av icke aktivt befäl.

Detta gällde framför allt uppgifter såsom chefer och ställföreträdande chefer

för kompanienheter och som stabsofficerare i brigad- och bataljonsstaber

m. m. Detta icke aktiva befäl, reservofficerarna, måste enligt befälsutredningen

ges en omfattande utbildning utöver den plutonchefsutbildning

som de värnpliktiga officerarna borde erhålla.

1960 års beslut angående förstärkningen av den grundläggande utbildningen

för arméns reservofficerare innebär, att den som är antagen för utbildning

till reservofficer vid armén är skyldig att, utöver den för värnpliktig

arméofficer föreskrivna utbildningen om 630 dagar, undergå utbildning

till reservofficer under högst 200 dagar. Stadgande härom återfinnes

i 27 § 1 mom. B. värnpliktslagen. Enligt av Kungl. Maj:t den 2 november

1962 utfärdade bestämmelser angående antagning och utbildning av

reservofficersaspiranter vid armén m. m. är sistnämnda utbildning uppdelad

på trupptjänstgöring om ca en månad samt två reservofficerskurser,

I och II, om ca tre månader respektive ca två och en halv månader. Grundutbildningen

till reservofficer vid armén omfattar alltså högst 830 dagar

eller ca 100 dagar mer än motsvarande utbildning för reservofficer vid

kustartilleriet.

Enligt bestämmelserna i 1962 års reservbefälskungörelse för krigsmakten

anställes reservofficer vid armén som löjtnant i regementes, kårs eller

personalkårs reserv. Reservofficerarna vid armén fullgör liksom reservofficerarna

vid kustartilleriet sin tjänstgöringsskyldighet under två tjänstgöringsperioder.

Den första tjänstgöringsperioden som fullgöres före utgången

av det kalenderår, varunder vederbörande uppnår 36 års ålder, omfattar

170 tjänstgöringsdagar, fördelade på två repetitionsövningar om 45

dagar och fyra befälskurser var och en om 20 dagar. Efter denna tjänstgöringsperiod

må befordran ske till kapten. Den andra tjänstgöringsperioden

omfattar liksom vid kustartilleriet 150 dagar. Denna tjänstgöring är

dock vid armén uppdelad på två repetitionsövningar envar om 45 dagar

och tre reservbefälskurser envar om 20 dagar. Tjänstgöringsskyldigheten i

fred fullgöres i regel med en repetitionsövning eller en reservbefälskurs

vartannat år.

Enligt nu gällande bestämmelser omfattar utbildnings- och tjänstgöringstiden

för reservanställd reservofficer vid armén sammanlagt högst

(830 + 170 + 150 =) 1 150 dagar. Motsvarande tid för reservanställd reservofficer

vid kustartilleriet är som framgår av det föregående 1 115 dagar.

Under lid för grundutbildningen till reservofficer utgår värnpliktslön.

Under utbildningen utgår vidare enligt värnpliktsavlöningskungörelsen utbildningspremier

med 2 000 kr. för fullgjord underofficersutbildning (fram

till kadettskola), med 4 000 kr. för avslutad kadettskola, med 4 000 kr. för

fullgjord reservofficerskurs I och med 4 000 kr. för genomgången reserv
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1964

officerskurs II. Sammanlagt utgår sålunda premier om (2 000 + 4 000 +

4 000 + 4 000 =) 14 000 kr. till värnpliktig, som med godkännande vitsord

genomgått utbildning till reservofficer vid armén.

Under reservtjänstgöring utgår — på samma sätt som vid kustartilleriet

— lön enligt den lönegrad som motsvarande befattningshavare på aktiv stat

tillhör. För första tjänstgöringsperioden som reservofficer utgår vidare premie

med belopp motsvarande fyra månadslöner enligt löneklass A 15, ortsgrupp

4 (f. n. 6 592 kr.). Premien för den andra tjänstgöringsperioden utgår,

liksom vid kustartilleriet, med fyra månadslöner enligt löneklass A 21,

ortsgrupp 4 (f. n. 9 120 kr.).

Chefens för marinen förslag till ändrad utbildning av reservofficerare vid kustartilleriet

Marinchefen anför, att kustartilleriets reservbefälsorganisation, i första

hand utbildningen före antagningen som reservofficer, underkastats en detaljerad

översyn. Detta har skett genom försorg av en inom kustartilleriet

tillsatt officersutbildningskommitté, som haft att granska gällande utbildningsplaner

samt att undersöka i vad mån den för närvarande tillämpade

utbildningstiden är tillräcklig för att reservofficerarna vid kustartilleriet

skall kunna fylla sina uppgifter inom krigsorganisationen. Enligt chefen

för marinen har kommittén — i likhet med vad 1954 års befälsutredning

gjort i fråga om arméns reservbefäl — konstaterat, att vissa brister i utbildningen

förefinns främst i fråga om taktisk skolning och truppföring.

För att avhjälpa dessa brister i utbildningen är det enligt chefen för marinen

nödvändigt med en förlängning av utbildningstiden före anställningen som

reservofficer. Kommittén har undersökt hur en sådan förlängning av utbildningstiden

till reservofficer lämpligen bör läggas upp och genomföras.

Det erinras om att kustartilleriet sedan flera år tillbaka sammanför samtliga

aspiranter — reservofficersaspiranter, värnpliktiga officerselever och

värnpliktiga underofficerselever — till en gemensam befälsskola vid KA 4.

Då erfarenheterna härav är goda anses en omläggning av utbildningen icke

böra medföra någon ändring i detta hänseende. Icke heller i utbildningen till

värnpliktig underofficer eller i utbildningen vid sjökrigsskolan, som leder

fram till kompetens som värnpliktig officer, anses någon ändring böra ske.

Enligt chefen för marinen har förenämnda översyn givit vid handen att

den av 1954 års befälsutredning föreslagna utbildningsgången för arméns

reservofficerare i allt väsentligt är lämplig även vid kustartilleriet för att de

högre ställda utbildningsmålen skall nås. Den föreslagna tillämpningen av

arméns utbildningsgång för kustartilleriets del innebär, att den nuvarande

allmänna utbildningen för reservofficersaspiranter vid kustartilleriets befälsskola

(KA 4) och den kompletterande utbildningen jämte trupptjänstgöringen

(befälstjänstgöring) inom egen huvudtjänst om sammanlagt 450

dagar samt utbildningen vid kadettskolan om 180 dagar kvarstår oförändrade.

I en följd härefter skall enligt förslaget under det tredje utbildnings
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungt. Maj:ts proposition nr 110 ur 1904

29

året genomgås utbildningen såsom reservkadett med trupp tjänstgöring under

30 dagar och — som regel — reservofficer skurs 1 om 90 dagar. Reservofficerskurs

11 om 80 dagar förutsattes skola fullgöras under femte utbildningsåret

såsom värnpliktig fänrik, varefter vederbörande må antagas till

löjtnant i kustartilleriets reserv, dock tidigast vid den tidpunkt då fänrikar

på aktiv stat av motsvarande årskurs befordras till löjtnanter. Utbildningstiden

för reservofficer vid kustartilleriet kommer i enlighet härmed att öka

med 100 dagar till 830 dagar. Härigenom räknar man med att erhålla en

utbildningsgång som medger framför allt den förbättrade taktiska skolning

och den truppvana som man numera måste kräva av kustartilleriets reservofficerare.

Under reservofficerskurs I bör enligt chefen för marinen sålunda

inläggas bland annat en kompletterande teoretisk kurs (vid sjökrigsskolan),

varefter huvudvikten läggs vid taktisk skolning, trupputbildning och trupptjänstgöring

samt markstridsutbildning. Reservofficerskurs II avses omfatta

en längre taktisk kurs med mål att ge eleverna kompetens att bestrida

befattning som batterichef (motsvarande) samt dessutom en mera tillämpad

övning i truppföring och trupputbildning.

Övergången till arméns utbildningssystem bör vidare enligt chefen för

marinen medföra att det för armén gällande premiesystemet tillämpas även

vid kustartilleriet.

Som framgår av den redogörelse som lämnats över nuvarande reservofficersutbildning

vid kustartilleriet skali reservkadett tjänstgöra 100 dagar

efter avslutad kadettskola, innan antagning till reservanställd officer sker.

Under denna tid utgår värnpliktslön med för underofficer av 2. graden

fastställt dagsbelopp (f.n. 9: 75 kr.). För den utbildning som enligt chefens

för marinen förslag skall genomgås efter kadettskolan och före reservantagning

kommer under de första 120 dagarna (trupptjänstgöring om 30 dagar

och reservofficerskurs I om 90 dagar) värnpliktslön att utgå med för underofficer

av 2. graden fastställt belopp och under återstående 80 dagar (reservofficerskurs

II) med för värnpliktig fänrik fastställt penningbidrag

(f. n. 12 kr. för dag). I förhållande till nuläget kommer ett genomförande

av chefens för marinen förslag att i detta hänseende innebära en merkostnad

om avrundat 1 200 kr. för man. En övergång till den utbildningsgång

som tillämpas för reservofficerare vid armén bör — som nyss anförts —

enligt chefen för marinen vidare medföra att samma premiesystem även

tillämpas vid kustartilleriet. Detta innebär att premier bör utgå för reservofficerskurserna

I och II med 4 000 kr. för vardera. Förslaget medför i

förhållande till nuläget en merkostnad för man om 8 000 kr.

Samtidigt som utbildningstiden föreslås förlängd förutsätter chefen för

marinen, att tjänstgöringsskyldigheten som reservofficer under första tjänstgöringsperioden

skall minskas från 235 dagar till —- såsom vid armén —

170 dagar, uppdelade på två repetitionsövningar (krigsförbandsvis) vardera

om 40 (lagar och en repetitionsövning (kaptenskurs) om 45 dagar samt

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Iliingl. Maj:ts proposition nr 110 år 1964

tre resex-vbefälskurser (varav två i samband med särskilda befälsövningar)

var och en om 15 dagar. Den andi-a tjänstgöringsperioden förutsättes

vara oförändrat 150 dagar, vilket även överensstämmer med ordningen vid

armén.

Under den första tjänstgöringsperioden uppbäres enligt nuvarande system

normalt lön under 95 dagar såsom i-eservanställd fänrik (f. n. löneklass

A 13 — avrundat 50 kr. för dag) och under 140 dagar såsom reservlöjtnant

(f. n. löneklass A 15 — avrundat 55 kr. för dag). Lönekostnaden för man

under första tjänstgöringsperioden utgör sålunda avrundat (4 750 + 7 700

= ) 12 450 kr., vartill kommer en uppskattad kostnad om 2 350 kr. för reservbefälstraktamente

(10 kr. för man och dag). Med utgångspunkt i att reservanställning

sker som löjtnant bei-äknas motsvarande löne- och traktamentskostnader

under första tjänstgöringsperioden (170 dagar) enligt det framlagda

förslaget till (9 350 + 1 700 =) 11 050 kr. Marinchefen föreslår vidare,

att premien efter första tjänstgöringsperioden skall minskas från för

närvarande sex till fyi''a månadslöner enligt löneklass A 15, ortsgrupp 4.

Kostnaderna för löner m. m. minskar sålunda i förhållande till nuläget

med (12 450 + 2 350 —11 050 =) 3 750 kr. och för premier med (9888 —

ö 592 =) avrundat 3 300 kr. eller tillhopa 7 050 kr.

Sammanfattningsvis medför en övergång till ai-méns system för reservofficerarnas

utbildning och tjänstgöring merkostnader i förhållande till nuläget

med 2 150 kr. för man. Kostnaderna för utbildningspremier och premier

under reservtjänstgöringen beräknas öka med (8 000 — 3 300 =) omkring

4 700 kr., medan avlöningskostnaderna m. m. beräknas minska med

(3 750 — 1 200 =) omkring 2 550 kr. Med nuvarande rekrytering uppkommer

en kostnadsökning om totalt ca 75 000 kr. för år.

De föx-eslagna ändringarna i utbildningssystemet m. m. medför att vissa

författningar, nämligen reservbefälskungörelsen och värnpliktsavlöningskungörelsen

behöver ändras liksom Kungl. Maj :ts brev den 30 juli 1943

med bestämmelser angående antagning och utbildning av officersaspiranter

och kadetter, stam och reserv, vid kustartilleriet.

Departementschefen

I det föregående har jag redogjort för nuvax-ande bestämmelser rörande

reservanställning av officerare vid kustartilleriet, för arméns sedan år 1960

tillämpade reservofficersutbildning m. m. samt för ett av chefen för marinen

den 13 juli 1962 framlagt förslag om alt utbildningsgången för reservofficerarna

vid kustartilleriet skall anpassas till den utbildningsgång

som tillämpas för reservofficerarna vid armén. Som framgått av den redogörelse

jag lämnat innebar 1960 års beslut angående befälsordningen vid

armén (prop. 1960: 109; SU 113; rskr. 290) bland annat, att den grundläggande

utbildningen förlängdes och tjänstgöringsskyldigheten omlades för

arméns reservofficerare. Sålunda tillkom skyldighet att genomgå utbildning

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj:ts proposition nr 110 år 196<i

31

till reservofficer under högst 200 dagar utöver den för värnpliktig arméofficer

föreskrivna utbildningen om 030 dagar. Utbildningen om 200 dagar

är uppdelad på trupptjänstgöring om ca en månad samt två reservofficerskurser,

I och II, om ca tre månader respektive två och en halv månader.

Grundutbildningen till reservofficer vid armén omfattar alltså högst 830

dagar. Bakgrunden till 1960 års beslut om förstärkning av grundutbildningen

för reservofficerarna vid armén var i första hand det förhållandet att

det i krigsorganisationen inte finns tillgång till aktivt befäl för ett stort antal

befattningar ovanför plutonchefsnivån. Befattningar som chefer och

ställföreträdande chefer för kompanienheterna och som stabsofficerare i

brigad- och bataljonsstaber in. m. måste sålunda uppehållas av reservofficerare.

Det bedömes att dessa för att kunna uppehålla ifrågavarande befattningar

måste ges en omfattande utbildning utöver den plutonchefsutbildning

som de värnpliktiga officerarna erhåller.

För närmare kännedom om nuvarande utbildningsgång för reservofficerarna

vid armén och kustartilleriet, om tjänstgöringsskyldighet och ekonomiska

förmåner m. m. torde få hänvisas till redogörelsen i det föregående.

Jag vill i förevarande sammanhang nämna, att jag med stöd av Kungl.

Maj:ts bemyndigande den 13 december 1963 tillkallat en sakkunnig för att

utreda befälsordningen vid marinen. Enligt direktiven för utredningen bör

arbetet bedrivas med samma utgångspunkter som använts i fråga om arméns

befälsordning. 1 enlighet härmed bör först preciseras befälets uppgifter,

formade av de krav som i krig och fred ställs på krigsmakten. Med

hänsyn till dessa uppgifter bör utarbetas förslag till en ändamålsenlig befälsordning

och till befälets inbördes gruppering, rekrytering, utbildning

och utnyttjande. Vid utredningsarbetet bör vidare eftersträvas att ge marinens

befälssystem en utformning som, i den utsträckning så befinnes lämpligt

och möjligt, ansluter till den beslutade ordningen vid armén. Utredningen

bör ha att utarbeta förslag till sammansättning av marinens befälsstater

i fråga om sådan aktiv militär personal vid flottan och kustartilleriet

som icke är att hänföra till teknisk personal. Utredningen bör även

ha att ange behoven av annan befälspersonal — reserv- och värnpliktig —

inom marinens krigsorganisation. Vid beredningen inom försvarsdepartementet

av frågan om ändrad grundutbildning in. in. för reservofficerarna

vid kustartilleriet har jag inhämtat synpunkter från utredningen rörande

befälsordningen vid marinen.

Jag har vidare från chefen för marinen inhämtat närmare utredning

rörande de olika befattningarna in.in. i kustartilleriets krigsorganisation.

Liksom vid armén ingår i organisationen ett relativt stort antal kompanienheter

och förband av motsvarande storlek och betydenhet, vilka som chefer

eller ställföreträdande chefer kräver befäl, på vilka kvalitativt höga

krav måste ställas. Härjämte finns inom organisationen vissa befattningar

i staber m. in., vilka även kräver speciellt rekryterad och utbildad per
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kanyl. Maj:ts proposition nr 110 år 1964

sonal av hög'' kvalitet. Det är varken från ekonomiska eller andra synpunkter

lämpligt att anställa aktivt yrkesbefäl i den omfattning som skulle

erfordras om alla dessa befattningar skulle besättas med sådant befäl. Det

ter sig ej heller rimligt att tvångsvis ålägga värnpliktigt befäl den utökning

av utbildning och tjänstgöring som erfordras för att erhålla, viumakthalla

och utveckla kompetens för ifrågavarande befattningar, något som skulle

fordra en väsentlig förlängning av nuvarande värnpliktstid. Därför måste

på grundval av nu tillgängligt underlag bedömas att på samma sätt som

vid armén i kustartilleriets organisation alltjämt bör ingå personal, som

efter frivilligt åtagande genomgår den utbildning och fullgör den tjänstgöringsskyldighet

som erfordras utöver vad som kan åläggas det övriga

värnpliktiga befälet. Jag räknar alltså i likhet med chefen för marinen med

att reservofficersinstitutionen vid kustartilleriet skall bibehållas tills vidare.

Med utgångspunkt i vad jag nu anfört tillstyrker jag även, att grundutbildningen

för reservofficerarna förstärkes och på sätt chefen för marinen

föreslagit anslutes till den utbildningsgång som år 1960 genomfördes för

arméns del. Utöver utbildningen till värnpliktig officer (630 dagar) bör

reservofficersaspirant vid kustartilleriet sålunda genomgå utbildning till

reservofficer under högst 200 dagar. Denna utbildning bör delas upp på

trupptjänstgöring om ca en månad samt två reservofficerskurser, I och II,

om ca tre månader respektive ca två och en halv månader. Jag räknar med

att de kadetter som avslutar sin utbildning vid sjökrigsskolan under innevarande

år efter eget åtagande skall kunna ansluta till den nya utbildningsgången.

Pågående utbildning till officer i reserv förutsättes inte skola medföra,

att vederbörande enligt värnpliktslagen eljest åliggande skyldighet att fullgöra

repetitions- och befälsövningar icke skall uttagas.

På samma sätt som vid armén bör vid kustartilleriet utbildningspremier

om 4 000 kr. utgå efter envar av reservofficerskurserna 1 och II. Liksom motsvarande

premier vid armén förutsättes premierna vid kustartilleriet vara

skattefria (SFS 1963:682). Självfallet förutsättes inte några ändringar i de

utbildningspremier som utgår för utbildningen till värnpliktig officer (2 000

kr. och 4 000 kr. efter 450 dagar respektive 180 dagar).

1 samband med att utbildningsgången för kustartilleriets reservofficerare

omlägges efter ordningen vid armén bör även tjänstgöringsskyldigheten för

dessa i enlighet med marinchefens förslag anpassas till vad som gäller inom

armén. Jag föreslår därför, att tjänstgöringsskyldigheten under första tjänstgöringsperioden

framdeles skall omfatta 170 dagar i stället för som för närvarande

235 dagar. Tjänstgöringen bör uppdelas på repetitionsövningar och

reservbefälskurser enligt Kungl. Maj :ts bestämmande. Under andra tjänstgöringsperioden

fullgöres redan i nuläget 150 dagar, d.v.s. lika många dagar

som vid armén. Härutinnan förutsättes inte någon förändring.

I anslutning till att tjänstgöringsskyldigheten under första tjänstgörings
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 196b 33

perioden avkortas bör även premien som utgår efter det tjänstgöringen fullgjorts

justeras. Jag föreslår därför, att premien — liksom vid armén —

skall utgå med fyra månadslöner (mot f. n. sex månadslöner) enligt löneklass

A 15, ortsgrupp 4 (f. n. 6 592 kr.).

Rekryteringen av reservpersonalen skall självfallet baseras på föreliggande

behov i krigsorganisationen. I avbidan på resultaten av utredningen rörande

befälsordningen vid marinen kan det årliga rekryteringsbehovet av

reservofficerare i kustartilleriets krigsorganisation inte exakt angivas. Med

oförändrad rekrytering i förhållande till nuläget uppkommer emellertid till

följd av omläggningen av grundutbildningen och tjänstgöringsskyldigheten

för kustartilleriets reservofficerare merkostnader av i runt tal 75 000 kr.

för år.

Bestämmelser om den föreslagna utbildningen om högst 200 dagar för

reservofficersanställning vid kustartilleriet bör f.n. icke införas i 27 § 1

mom B. värnpliktslagen. Frågan härom torde få upptagas i samband med

att ställning tages till de förslag som kommer att framläggas av 1960 års

värnpliktsutredning; förslagen torde aktualisera omfattande ändringar i

27 § värnpliktslagen. Däremot medför de i det föregående framlagda förslagen,

att vissa ändringar behöver vidtagas i reservbefälskungörelsen, värnpliktsavlöningskungörelsen

och bestämmelserna angående antagning och utbildning

av officersaspiranter och kadetter, stam och reserv, vid kustartilleriet.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att besluta

a) att utbildningsgången för reservofficer vid kustartilleriet

skall utformas i huvudsaklig överensstämmelse med vad

jag föreslagit i det föregående;

b) att utbildningspremier till värnpliktig för fullgjord reservofficersutbildning

vid kustartilleriet må utgå i enlighet

med vad jag föreslagit i det föregående; samt

c) att tjänstgöring för och premier till reservofficer vid

kustartilleriet efter fullgjord tjänstgöringsskyldighet må bestämmas

i enlighet med vad jag föreslagit i det föregående.

[7] Försvarets sjukvårdsförråd: Vissa flyttningskostnader m. m.

Anslag

1963/64 .............................. 100 000

1964/65 (förslag) ............... 152 000

För budgetåret 1962/63 har å kapitalbudgeten anvisats medel för uppförande

av ett nyll central förråd för sjukvårdsmateriel och läkemedel i Norsjö

inom VI. militärområdet (jfr prop. 1962: 1, bil. 6, s. 329). Förrådet kom3—5938

84 B i haag till riksdagens protokoll 196b. 1 saml. Nr 110

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1964

mer att förses med sjukvårdsmateriel genom överflyttning från centrala

sjukvårdsförråden i Boden och Tandsbyn samt från Örebro. Förrådet i Boden

kommer därvid att nedläggas. För kostnader för inflyttning in. m. i det

nya centralförrådet i Norsjö har vidare ett anslag av 100 000 kr. anvisats

för innevarande budgetår (jfr prop. 1963: 1, bil. 6, s. 205). Inflyttningen

beräknas bli slutförd under år 1964.

I en den 29 februari 1964 inkommen skrivelse hemställer försvarets sjukvårdsstyrelse

om medgivande att få överskrida anslaget Försvarets sjukvårdsförråd:

Omkostnader med 152 000 kr. för vissa kostnader för inredning

m. m. av centralförrådet i Norsjö. Kostnaderna hänför sig till arbetsbänkar,

hyllinredningar o. d. Av beloppet hänför sig 116 000 kr. till kostnader för

standardhyllor, 26 200 kr. till palihyllor av stål, 6 800 kr. till lastpallar

och 2 400 kr. till arbetsbänkar. Sjukvårdsstyrelsen anmäler, att ämbetsverket

för närvarande inte disponerar medel för ifrågavarande anskaffningar.

Med hänsyn härtill och till att medel för ändamålet icke heller äskats för

budgetåret 1964/65 föreslår styrelsen, att försvarets sjukvård sförråds omkostnadsanslag

får överskridas med 152 000 kr.

Departementschefen

För egen del anser jag, att kostnaderna för hyllinredningar m. m. för del

nya centralförrådet för sjukvårdsmateriel i Norsjö bör anvisas under ett

särskilt reservationsanslag. Detta bör ha samma rubrik som det för innevarande

budgetår anvisade anslaget för flyttningskostnader, Vissa flyttningskostnader

m.m. Jag har inte något att erinra mot sjukvårdsstyrelsens beräkning

av medelsbehovet. Jag hemställer således, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen

att till Försvarets sjukvdrdsförrdd: Vissa flyttningskostnader

in. m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag

av 152 000 kr.

[8] Reglering av prisstegringar

1959/60 ............

1960/61 ............

1961/62 ............

1962/63 ............

1963/64 ............

1964/65 (förslag)

Anslag

40 000 000

60 000 000

1 280 0 0 0 0 00

80 000 000

100 000 000

100 000 000

Nettoutgift

17 400 000

60 000 000

279 8 0 0 0 00

65 200 000

1 Varav 20 000 000 kr. å tilläggsstat II.

2 Härutöver 4 000 000 kr. avseende anslaget Reglering av prisstegringar förbudgetåret 1961/62

å tilläggsstat II för budgetåret 1962/63.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Ktingl. Maj:ts proposition nr 110 år 196b

35

I årets stalsverksproposition (bil. 6, s. 338) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Reglering av

prisstegringar för budgetåret 1964/65 beräkna ett anslag av 100 000 000 kr.

Förevarande anslag skall utnyttjas för att på sätt närmare framgår av

propositionerna 1959: 119, 1960: 110 (s. 140), 1961: 110 (s. 213), 1962: 110

(s. 123) och 1963: 110 (s. 129) täcka sådana prisfördyringar på reservationsanslag

och obetecknade anslag under fjärde huvudtiteln som inträffar

från den tidpunkt anslagen beräknas intill utgången av det budgetår för vilket

de anvisats.

Dispositionen av för budgetåret 1962/63 anvisat anslag

Resultatet av verkställda indexberäkningar för budgetåret 1962/63 framgår

av följande sammanställning.

Indexserie avseende

Indextal, maj 1961 = 100

Aug.

1962

Nov.

1962

Febr.

1963

Maj

1963

Medeltal

1962/63

Fjärde huvudtiteln.................

Samtliga reservationsanslag..........

105,7

103,1

105,6

102,9

107,2

103,7

107,4

103,9

106,5

103,4

1 fråga om reservationsanslag och obetecknade anslag utvisar prisberäkningarna

alltså en ökning med 3,4 enheter. Nettoresultatet av prisregleringen

på dessa anslag, vilka för ifrågavarande budgetår räknat i prisläget

maj 1961 och med beaktande av förutsatt tillägg av en regleringspost

på grund av höjda indirekta skatter uppgår till sammanlagt 1 920,1 milj.

kr., bör följaktligen — förutsatt att förslagsanslagen icke överskridits mer

än prisindexberäkningarna ger vid handen — för budgetåret 1962/63 utgöra

/ 3,4 X 1 920,1

\ 100

\ avrundat 65,2 milj. kr.

Kungl. Maj:t har den 28 juni 1963 meddelat beslut om dispositionen av

det för budgetåret 1962/63 anvisade anslaget till reglering av prisstegringar.

Genom Kungl. Maj:ts förenämnda beslut har sammanlagt 65,2 milj. kr. tillgodoförts

i riksstaten för budgetåret 1962/63 anvisade reservationsanslag

enligt följande.

Belopp

Anslag (kr.)

Fortifikationsförvaltningen: Forskningsverksamhet ........................ 75 000

Armén: Beklädnad m. m............................................................. 500 000

Armén: Inventarier m. in............................................................. 615 000

Armén: övningar m. ................................................................. 2 300 000

Armén: Anskaffning av drivmedelsutrustning ................................. 100 000

Armén: Anskaffning av tygmateriel m. in........................................ 10 600 000

Armén: Underhåll av tygmateriel in. in........................................ 3 850 000

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1061

Belopp

Anslag (kr.)

Armén: Hemvärnets intendenturmateriel m. m............................... 50 000

Armén: Hemvärnets övningar ...................................................... 150 000

Armén: Hemvärnets tygmateriel m. m........................................... 200 000

Marinen: Beklädnad m. m.......................................................... 75 000

Marinen: Inventarier in. m.......................................................... 100 000

Marinen: övningar m. m............................................................. 1 300 000

Marinen: Fartygsbyggnader m. m................................................. 3 000 000

Marinen: Anskaffning av vapenmateriel m. m............................... 2 000 000

Marinen: Underhåll av fartyg m. m.............................................. 3 300 000

Flygvapnet: Beklädnad m. m....................................................... 100 000

Flygvapnet: Inventarier m. m....................................................... 100 000

Flygvapnet: övningar m. m.......................................................... 1 100 000

Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m............................... 26 200 000

Flygvapnet: Drift och underhåll av flygmateriel m. m.

Anslagsposten B. Underhållskostnader m. m............................... 6 050 000

Anslagsposten C. Avlöningar ................................................... 250 000

Flygvapnet: Anskaffning av drivmedelsutrustning ........................... 100 000

Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet .................. 1 900 000

Försvarets radioanstalt: Anskaffning och underhåll av materiel ......... 100 000

Engångskostnader för industriell krigsberedskap ........................... 150 000

Sjukvårdsmateriel ..................................................................... 100 000

Engångsanskaffning av sjukvårdsmateriel m. m............................... 200 000

Vissa signalförbindelser m. m....................................................... 500 000

Järnvägskrigsbromateriel ............................................................ 100 000

Frivilliga befälsutbildningsrörelsen m. m........................................ 35 000

Summa kr. 65 200 000

Ramen för försvarets driftbudget för budgetåret 1962/63 har — med borträknande

av anslag och anslagsbelopp av prisregleringskaraktär — utgjort

3 099,3 milj. kr. i prisläge maj 1961. Till följd av prisstegringar skall

ramen enligt försvarsindes uppräknas med 6,5 %. Vid denna beräkning skall

till ramen läggas en regleringspost om 3,6 milj. kr. till följd av höjda

indirekta skatter. I medelprisläge för budgetåret 1962/63 uppgår ramen

r /3 099,3 + 3,6 \ 1 ,

således till 3 099,3 + 6,5 x (-—--J= avrundat 3 301 milj. kr.

För budgetåret 1962/63 har enligt budgetredovisningen utgifterna under

fjärde huvudtiteln — bortsett från anslag till bärgning av regalskeppet

Wasa, svenska FN-styrkor och svenska övervakningskontingenten i Korea,

vissa beredskapsåtgärder, anskaffning av viss fortifikatorisk materiel samt

utredningar rörande förflyttning av vissa förband från Järvafältet — uppgått

till i runt tal 3 381,6 milj. kr. Vidare har reservationerna under

sagda budgetår minskat med cirka 95,5 milj. kr. Suiifman av sagda

belopp understiger den prisomräknade ramen för budgetåret 1962/63 med

(3 301,0 — 3 381,6 + 95,5 =) i runt tal 1$ milj. kr. jlgmen hgr alltså underutnyttjats

med detta belopp. .

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1964

37

Utvecklingen under budgetåret 1963/64

För prisregleringen under innevarande budgetår skall i huvudsak tillämpas

samma regler som för budgetåret 1962/63. Såvitt gäller driftbudgeten

skall således nettoresultatet av prisregleringen under budgetåret 1963/64 i

princip motsvara en hundradel av summan av i riksstaten för detta budgetår

anvisade anslag med undantag för anslag och anslagsbeiopp av prisregleringskaraktär

-— 3 402,3 milj. kr. i pris- och löneläge maj 1962 —

multiplicerad med skillnaden mellan indextalet för maj 1962 och genomsnittsindextalet

för budgetåret 1963/64.

Hittills framräknade indextal för prisförändringar under försvarshuvudtiteln

framgår av följande sammanställning.

Indexserie avseende

Indextal, maj 1962 = 100

Maj

1963

Aug.

1963

Nov.

1963

Fjärde huvudtiteln ....................................

103.2

101.3

105,6

101,9

105,8

102,1

Indextal skall beräknas för ytterligare två tillfällen under innevarande

budgetär — för februari och maj 1964. Tendenserna kring årsskiftet 1963

—1964 kan delvis belysas med den i partiprisindex ingående indexserien för

maskiner och transportmedel, vilken har betydande inverkan på indextalen

för försvarskostnaderna. Nämnda serie visar för innevarande budgetår följande

utveckling: 1963, juli—augusti 152, september 153, oktober 152, november—december

153 och 1964, januari 153. I vilken utsträckning de pågående

löneförhandlingarna kommer att påverka prisutvecklingen på här

relevanta varugrupper under första halvåret 1964 torde icke för närvarande

kunna bedömas. Hittills tillgängligt material beträffande prisutvecklingen

under budgetåret 1963/64 synes ge vid handen att det för innevarande budgetår

anvisade prisregleringsanslaget kommer att räcka.

Förslag av försvarets, prisregleringsdelegatioaj rörande revidering av prismateria] och vikter i för

svarsiudex

Vid beräkningen av försvarsindex sammanföres anslagen i riksstaten

för ett visst budgetår i grupper. För varje anslagsgrupp beräknas en indexserie

på grundval av en eller flera prisserier, i allmänhet officiella prisindexserier

för civila varor. Då flera prisserier utnyttjas beräknas gruppindextalet

som ett vägt medeltal av dessa. Den generella försvarsindexen samt

förekommande delindexar utgör vägda medeltal mellan gruppindextalen.

Viktfördelningen mellan grupperna grundas på anslagsbeloppen i riksslaten

för det aktuella budgetåret. Viktfördelningen inom grupperna har i

huvudsak varit oförändrad sedan försvarsindexberäkningarna började. Prismaterial

och vikter återfinns i bilaga B till propositionen 1959: 119. Vissa

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr li)6b

smärre ändringar har senare vidtagits och vidare har kapitalbudgelen infogats

i försvarsindexberäknmgarna från och med budgetåret 1961/62.

I skrivelse den 16 januari 1964 har försvarets prisreglexingsdelegation

framlagt förslag till revidering av prismaterial och vikter i försvarsindex.

Delegationen erinrar till en början om att enligt det förslag rörande löneoch

prisomräkning av fjärde huvudtiteln som framlades av försvarsindexgruppen

den 1 mars 1959 biand annat förutsattes, att vikterna inom de skilda

anslagen och anslagsgrupperna samt prismaterialet för dessa vikter tills

vidare skulle vara i huvudsak oförändrade men att efter ett antal år, förslagsvis

i samband med ett nytt försvarsbeslut eller också efter fyra år, eu

allmän översyn av viktsystem borde äga rum med stöd av då samlade erfarenheter.

Prisregieringsdeiegationen har undersökt hur anslagen under fjärde huvudtiteln

fördelas på olika varor och tjänster. För flertalet anslag har undersökningen

gällt utgiftsdispositionen under budgetåret 1962/63. För tygmaterieianslagen

har delegationen utgått från de föreliggande långsiktiga materialplanerna.

Undersökningen har även innefattat översyn av anslagens

sammanförande i grupper och av de prisserier som utnyttjas vid beräkningen

av försvarsindex.

Delegationen har funnit den verkställda undersökningen visa att sedan

den nu tillämpade viktfördelningen beräknades betydande förskjutningar

ägt rum i fråga om dispositionen av anslagen under försvarshuvudtiteln. Vidare

anföres att möjlighet till bättre prismaterial för vissa anslagsgrupper

framkommer till följd av pågående utvecklingsarbete i fråga om partiprisindex.

Delegationen anser att prismaterial och vikter till försvarsindex bör revideras

från och med budgetårslänken 1964/65. Revideringen bör omfatta

en anpassning av viktfördelningen till den förändrade utgifisstrukturen för

anslagen under fjärde huvudtiteln jämte vissa modifieringar i fråga om dels

anslagens gruppering dels det prismaterial som skall utnyttjas vid beräkningarna.

Delegationens förslag beträffande gruppering, prismaterial och

viktfördelning framgår av en sammanställning, som torde få intagas som

bilaga till detta statsrådsprotokoll (bilaga 1).

Delegationen har vid utarbetandet av sitt revideringsförslag utgått ifrån

att inga ändringar skall göras i fråga om de allmänna principerna för beräkningen

av försvarsindex. Viktfördelningen har sålunda beräknats efter

samma principer som hittills tillämpats. Officiella civila prisindexserier

har utnyttjats som prismaterial när detta varit möjligt. För vissa varor och

tjänster, där prisförändringarna beror på beslut som fattas i administrativ

ordning, bör enligt delegationen liksom hittills indextalen fastställas av

Kungl. Maj:t efter förslag av delegationen. Förteckning över prisindexserier

som föreslås skola utnyttjas vid beräkning av försvarsindex torde få bifogas

som bilaga 2 till statsrådsprotokollet.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 År 196 i

Beträffande föreslagna förändringar må nämnas de som berör anslag av

huvudsakligen omkostnadskaraktär (de nuvarande anslagsgrupperna F 3

och F 5 —- F 11). För huvuddelen av dessa anslag kan enligt prisregleringsdelegationen

utnyttjas samma prismaterial som för nuvarande anslagsgrupp

F 3 (myndigheternas omkostnader). För vinnande av betydande förenkling

vid indexberäkningarna föreslås därför sammanslagning av ifrågavarande

anslag till en grupp, F 3. Beträffande det prismaterial som skall utnyttjas

för den nya gruppen innebär delegationens förslag, att tre av de hittills utnyttjade

indexserierna, som vid sammanslagningen skulle få obetydlig vikt,

uteslutes. Delegationen förutsätter, att partiprisindex för bränsle snarast

möjligt, efter komplettering av prismaterialet, ersättes av en ny prisserie,

partiprisindex för bränsle och lyse, som bättre än den nu utnyttjade serien

täcker det varuområde som skall representeras.

I skrivelsen beröres pågående utvecklingsarbete inom indexområdet,

bland annat beträffande partiprisindex för maskiner och transportmedel.

Vidare anmäls att delegationen avser att ytterligare utreda produktivitetsproblemet.

Enligt delegationens uppfattning bör, i avvaktan på resultat från

nämnda undersökningar, inga större förändringar företas beträffande metoderna

att beräkna indextal för tygmateriel (motsvarande). Dessa indextal

anses liksom hittills böra beräknas efter två alternativ.

I alternativ I bör indextalen fortfarande beräknas på grundval av ett för

samtliga materielanslag gemensamt prismaterial. För att åstadkomma en

bättre anpassning till fördelning på olika materielslag bör man i stället för

huvudgruppen maskiner och transportmedel utnyttja partiprisindex för

undergrupper avseende varor som hänför sig till vissa kapitel i brysselnomenklaturen.

Fördelningen av materielen på olika undergrupper har gjorts

efter samma principer som vid konstruktionen av nuvarande alternativ IT.

De delar av anslagen som ej kunnat hänföras till något av de aktuella kapitlen

har uteslutits vid beräkningen av viktfördelningen.

Alternativ II bör beräknas efter samma principer som hittills. Vissa prisindexserier

som skulle få obetydlig vikt bär emellertid uteslutas, bör arméns

anslag till tygmateriel och marinens anslag till vapenmnteriel bör man liksom

nu utnyttja samma prismaterial. Dessa anslag bör sammanslås till en

grupp, till vilken även bör läggas nuvarande anslagsgrupperna Rf (engångskostnader

för industriell krigsberedskap, anskaffning av vissa maskiner

m. m. samt engångsanskaffning av viss utrustning vid FOA), Ro (anskaffning

av drivmedel sutrustning, taggtråd och järnvägskrigsbromateriel),

R12c (anskaffning och underhåll av materiel för försvarsstaben, vissa signalförbindelser

m. m.) samt anslaget C38 (hemvärnets tygmateriel m. m.).

Liksom hittills bör alternativ I utnyttjas för ramberäkningen och för beräkningen

av prisregleringsanslaget och alternativ II tjäna som ledning vid

fördelningen mellan de olika anslagen till tvgmaterielanskaffning (motsvarande)

av exempelvis medel för kompensation av prisstegringar.

Beträffande kapitalbudgeten förutsätter delegationen att nuvarande metoder

för mätning av prisförändringarna tills vidare bibehålies. Delegationen

framhåller emellertid angelägenheten av att bättre möjligheter att mäta

prisutvecklingen inom byggnadsområdet tillskapas.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1964

Försvarets pnsregleringsdelegation erinrar slutligen om att Kungl. Maj:l

den 30 december 1963 till delegationen överlämnat en skrivelse från flygförvaltningen,

i vilken viss revision av indexberäkningen avseende prisförändringar

å försvarskostnaderna begäres. De ifrågasatta ändringarna

skulle enligt delegationen innebära omfattande förändringar i indexberäkningarnas

konstruktioner och följaktligen kräva ingående överväganden.

Sådana har emellertid inte kunnat hinnas med i sådan tid att förslag till

revidering kan prövas vid 1964 års vårriksdag. Då delegationen av förut

angivna skäl anser en revidering önskvärd, har delegationen dock funnit

lämpligt att nu framlägga resultaten av verkställd översyn av försvarsindexberäkningarna.

Yttranden

överbefälhavaren finner pågående utredningsarbeten inom skilda områden

berörande försvarsindex samt den av flygförvaltningen begärda ändringen

av konstruktionen därav motivera, att det framlagda förslaget icke

nu förelägges riksdagen, överbefälhavaren hemställer, att Kungl. Maj:ts

beslut i försvarsindexfrågan måtte omfatta ett samtidigt ställningstagande

till nu föreliggande förslag och det senare förslag som är att vänta från försvarets

prisregleringsdelegation.

Även armétygf ärva Ilningen och fhjgförvaltningen föreslår, att förslaget

icke nu förelägges riksdagen. Båda ämbetsverken hemställer om ytterligare

utredning rörande beräkningsmetoden för försvarsindex, särskilt avseende

anslagen för anskaffning av tygmateriel. Det anses viktigt att försvarsindex

ger en så rättvisande bild som möjligt av den verkliga prisutvecklingen.

I* lygförvaltningen framhåller att försvarsindex med sin nuvarande konstruktion

vilar på alltför osäker grund och är i behov av grundlig översyn.

I avvaktan på sådan utredning anser sig ämbetsverket icke nu kunna ta

ställning till de av försvarets prisregleringsdelegation föreslagna detaljändringarna.

De förväntade resultaten av dessa ändringar har icke beräknats

av delegationen men borde enligt flygförvaltningen komma att ge ett jämförelsevis

ringa utslag.

Marinförvaltningen förklarar sig i princip dela flygförvaltningens i förenämnda

skrivelse till Kungl. Maj:t framförda synpunkter, innebärande en

ytterligare utveckling av den s. k. kostnadselementmetoden. Ämbetsverket

avser alt snarast lata utreda metodens tillämpbarhet beträffande marinens

materielanslag. Såvitt avser en utformning av försvarsindex i enlighet med

prisregleringsdelegationens nu avgivna förslag uttalar marinförvaltningen,

att en mer rättvisande bild av kostnadsutvecklingen inom tygmaterielområdet

härigenom skulle vinnas.

Departementschefen

I skrivelse den 16 januari 1964 har försvarets prisregleringsdelegation

framlagt förslag till revidering av prismaterial och vikter i försvarsindex.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 19Gb

Eller gjorda undersökningar har delegationen funnit att betydande iörskjutningar

ägt rum i fråga om dispositionen av anslagen under försvarshuvudliteln

sedan den nu tillämpade viktfördelningen beräknades. Delegationen

har ansett, att prismaterial och vikter till försvarsindex bör revideras från

och med budgetårslänken 1964/65. Revideringen, som förutsattes ske utan

ändring av nuvarande allmänna principer för beräkningen av försvarsindex,

anses böra omfatta en anpassning av viktfördelningen till den förändrade

utgiftsstrukturen för anslagen under fjärde huvudtiteln jämte vissa modifieringar

i fråga om dels anslagens gruppering dels det prismalerial som

skall utnyttjas vid beräkningarna.

Kungl. Maj:t har den 30 december 1963 till prisregleringsdelegationen

överlämnat en skrivelse från flygförvaltningen, i vilken en viss revision av

indexberäkningen avseende prisförändringar å försvarskostnaderna begäres.

Delegationen har anfört, att de i nämnda framställning ifrågasatta

ändringarna skulle innebära omfattande förändringar i indexberäkningarnas

konstruktioner och följaktligen kräver ingående överväganden. Sådana

har naturligen inte kunnat medhinnas i sådan tid att förslag till revidering

kan prövas vid 1964 års vårriksdag. Då delegationen anser en revidering

önskvärd, har den emellertid funnit det lämpligt att framlägga resultaten av

förberörda, nu verkställda översyn av försvarsindexberäkningarna.

överbefälhavaren har i yttrande över prisregleringsdelegationens framställning

uttalat, att pågående utredningsarbeten inom skilda områden berörande

försvarsindex samt den av flygförvaltningen begärda ändringen av

konstruktionen därav motiverar att delegationens förslag icke nu förelägges

riksdagen, överbefälhavaren har vidare anfört att Kungl. Maj:ts beslut i

försvarsindexfrågan bör omfatta ett samtidigt ställningstagande till nu föreliggande

förslag och det senare förslag som är att vänta från försvarets prisregleringsdelegation.

Liknande synpunkter har framförts av armétygförvaltningen

och flygförvaltningen.

Till följd av de förändringar i fråga om dispositionen av anslagen under

försvarshuvudtiteln som skett sedan 1959 synes goda skäl föreligga att revidera

prismaterial och vikter i försvarsindex. Mot delegationens förslag i

dessa hänseenden har någon erinran icke framförts vid remissbehandlingen.

Däremot har önskemål uttalats om ytterligare förändringar i fråga om

försvarsindex. Dessa önskemål synes i väsentlig grad betingade av en föreställning

att ändrade beräkningsmetoder i vissa hänseenden skulle leda till

ett ur myndigheternas synpunkt gynnsammare prisregleringsresultat.

Man kan givetvis inte nu uttala sig om del arbete med översyn av vissa

principiella frågor rörande försvarsprisindex, som prisregleringsdelegationen

salt i gång, kommer att leda till några förslag till förändrade beräkningsgrunder.

Arbetet med revidering av prisindexberäkningar bör inte sikta till

annat resultat än förbättrade metoder för att objektivt mäta prisförändringarna.

De förslag prisregleringsdelegationen nu framlagt innebär otvivelak
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 196''i

tigt att prisindexberäkningarna förbättras såtillvida att dels skedda förändringar

i viktsammansättningen beaktas dels urvalet av representantvaror

gjorts fylligare och bättre anpassat till viktsammansättningen. EU

genomförande av förslaget medför dessutom viss förenkling i det administrativa

arbetet. Jag finner det därför angeläget att prisindexberäkningarna

justeras i enlighet med delegationens förslag. Det torde få ankomma på

Kungl. Maj :t att efter förslag av prisregleringsdelegationen ta ställning till

vissa vid remissbehandlingen framförda detaljerinringar beträffande viktsammansättningen.

För prisregleringen såvitt avser budgetåren 1961/(53 har tagits i anspråk

respektive 86,8 och 65,2 milj. kr. För innevarande budgetår torde cirka 50

milj. kr. bli erforderliga. Med hänsyn härtill och under beaktande av att

summan av reservationsanslag och obetecknade anslag under fjärde huvudtiteln

vid bifall till Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisningar för budgetåret

1964/65 blir cirka 5 procent högre än för budgetåret 1963/64 synes det

lämpligt att anslaget uppföres med oförändrat belopp, 100 milj kr.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att

a) godkänna vad i det föregående föreslagits beträffande

revidering av försvarsindexberäkningarna:

b) till Reglering av prisstegringar för budgetåret 1964/65

anvisa ett anslag av 100 000 000 kr.

[9] Vämpliktslånefonden

I årets statsverksproposition (bil. 6, s. 384) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Värnpliktslånefonden

för budgetåret 1964/65 beräkna ett investeringsanslag av 250 000 kr.

Värnpliktslånefonden inrättades enligt beslut av 1945 års riksdag (skr.

nr 285). Från fonden utgår efter ändringar 1947 och 1960 (prop. 143, respektive

91) värnpliktslån till värnpliktigt befäl samt viss personal som skadats

under militärtjänstgöring i fred.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1961: 55 har riksdagen godkänt

ett i propositionen framlagt förslag till viss avskrivning av kapitalskuld

å, bland annat, lån för studier som utlämnats från värnpliktslånefonden.

För fondens verksamhet har för budgetåren 1945/53, 1954/56, 1957/59

och 1961/64 anvisats sammanlagt 4 400 000 kr.

Förvaltningen av värnpliktslånefonden ankommer numera på riksbanken

medan låneverksamheten i övrigt handhaves av försvarets civilförvaltning.

Försvarets civilförvaltning har i skrivelse den 6 augusti 1963 hemställt,

att till värnpliktslånefonden måtte för budgetåret 1964/65 anvisas ett investeringsanslag

av 250 000 kr.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 190 i 43

Beträffande behovet av kapitalinvestering i fonden för nästa budgetår

anför civilförvaltningen i huvudsak följande.

Disponibelt kapital i fonden den 30 juni 1904 beräknas till 420 000 kr.

För budgetåret 1964/65 beräknas inflytande återbetalningar komma att uppgå

till 450 000 kr. Utbetalningar på lån beräknas för samma budgetår komma

att uppgå till 700 000 kr. Disponibelt kapital den 30 juni 1965 beräknas

sålunda till (420 000 + 450 000 — 700 000 =) 170 000 kr. Avskrivningar å

lån för studier har under budgetåret 1962/63 verkställts med 160 000 kr.

och beräknas för budgetåret 1963/64 uppgå till samma belopp. Investering i

fonden bör göras för under budgetåret 1962/63 avskrivet belopp, 160 000 kr.,

och för under budgetåret 1963/64 beräknade avskrivningar å samma belopp

eller sammanlagt med 320 000 kr. minskat med förenämnda den 30 juni

1965 beräknade disponibla kapital å 170 000 kr. Återstående belopp, 150 000

kr., förhöjt med 100 000 kr. med hänsyn till behovet av utlåningsmarginal,

bör anvisas för nästa budgetår.

Departementschefen

I innevarande års slatsverksproposition (bil. 6, s. 384) anförde jag, att

ställningstagandet till vissa utredningsförslag kunde komma att påverka medelsbehovet

under ifrågavarande anslag. Kungl. Maj :t kommer sedermera

att på förslag från chefen för ecklesiastikdepartementet framlägga förslag

om tillhandahållande av studiemedel fr.o.m. den 1 januari 1965 för bl.a.

de kategorier som nu erhåller värnpliktslån. Detta förslag torde endast i

mindre utsträckning komma att påverka medelshehovet under budgetåret

1964/65.

Med hänsyn till det nu anförda beräknar jag medelsbehovet för förc\

arande ändamål till 250 000 kr.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Värnpliktslånefonden för budgetåret 1964/65 anvisa

ett investeringsanslag av 250 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Hugo Grimlnnd

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1964

Bilaga 1

Prismaterial och -vikter i försvarsindex

(fr.o.m. budgetårslänken 1964/65)

(Inom hakar anges summan av anslagen för resp. grupper budgetåret 1963/64)

Anslagsgrupp

Anslag i riksstaten för

Vikt

Prisindexserie

budgetåret 1963/64

%

Förslagsanslag

F 1 a

A 1, Bl, 3, 5, 8, 10,

100

Fastställes av Kungl.

Avlöningar (till tj äns-

11, 13, 14, 16, 19,

Maj :t efter förslag av

temän m.fl.).

C 1, 5, 6, 7, 34, 39,

försvarets prisregle-

[752,0 mkr]

40, 41, 65, 66, 67,

B 1, 5, 8, 11, 15, 19,

21, 25, 27, 29, 32,

34, 36, 38, 40, 54,

68, F 10, 19

ringsdelegation

F 1 b

Avlöningar till viss

C 9, 43, 69

100

Lönéindex för kol-

arbetarpersonal

lektivanställd perso-

[31,8 mkr[

nal (statens avtals- nämnd)

F 1 c

Avlöningar m.m. till.

CIO, 44, 70, D 53,

7

Konsumentprisin-

värnpliktiga, familje-

F 16, 17

dex för bostad,

bidrag, skadeersätt-

bränsle och lyse

ningar o.d.

93

Fastställes av Kungl.

[122,2 mkr]

Maj :t efter förslag av

försvarets prisregle- ringsdelegation

F2

Mathållning och f ura-

gering

[78,3 mkr]

F 3

Myndigheternas om- *

C 17,18, 51, 77

100

Partiprisindex, kon- sumtionsvarudelen

av livsmedelsgrup- perna I—III

A2, B 2, 4, 6, 9, 12,

50

Konsumentprisindex

kostnader m. m. (re-

15, 17, 20, C 2, 11,

för bränsle och lyse,

seersättningar, in-

12,13,14,15, 21, 24,

inventarier och hus-

skrivningskostnader,

27, 32, 33, 35, 45, 46,

geråd samt diverse

drivmedels- och ma-

47, 48, 49, 54, 56, 58,

20

Partiprisindex för

terialförråd, bränsle,

71, 72, 73, 74, 75, 80,

bränsle1

telefon, tvätt, sjuk-

85, D 2, 6, 9, 12, 16,

15

SJ persontrafiktaxe-

vård, rekryterings-

17, 20, 22, 26, 28, 30,

index

kostnader, förhyrning

33, 35, 37, 39, 41, 43,

15

Fastställes av Kungl.

av motorfordon m.m.)

55, 65, 66, 67, 72, F

Maj :t efter förslag av

[144,3 mkr]

6, 7, 8, 12, 13, 14

försvarets prisregle- ringsdelegation

Serien utbytes efter komplettering av prismaterialet mot partiprisindex för bränsle och lyse.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1964

45

Anslagsgrupp

Anslag i riksstaten för

budgetåret 1963/64

Vikt

%

Prisindexserie

F 4

Ersättning till fastig-

C 4, F 1, 2, 3, 4, 5

32

Fastställes av Kungl.

hetsfonder

Maj :t efter förslag av

[163,3 mkr]

9

försvarets prisregle- ringsdelegation

Konsumentprisindex

för bostad (exkl.

bränsle och lyse)

59

Byggnadsstyrelsens

underhållskostnads- index. (De angivna

procenttalen avser

budgetåret 1963/64.

De skall för varje

nytt budgetår varie- ra i anslutning till

sammanställningar

av utgiftssidan i sta- ten för försvarets fas- tighetsfond)

Reservationsanslag

R 1

Beklädnad man.

C 19, 36, 52, 78

100

Partiprisindex för1

[74,9 mkr]

spånadsämnen och

textilvaror

R 2 a

Övningar m.m. ar-

C 3, 22, 23, 37, D 23,

11

SJ persontraflktaxe-

mén (även försvars-

Del av D 71

index

staben, hemvärnet

31

Partiprisindex för

och militärhögskolan)

drivmedel

[43,6 mkr]

32

Konsumentprisindex

för bränsle och lyse,

inventarier och hus- geråd samt diverse

26

Fastställes av Kungl.

Maj :t efter förslag av

försvarets prisrcgle- ringsdelegation ■. ’.

R 2b

Övningar m.m. ma-

C 55, Del av D 71

6

SJ pcrsontrafiktaxe-

rinen

index

[23,7 mkr]

23

Partiprisindex för

drivmedel

35

Konsumentprisindex

för bränsle och lyse,

inventarier och hus- geråd samt diverse

1 Serien utbytes efter komplettering av prismaterialet mot partiprisindex för kläder och skor.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1964

Anslagsgrupp Anslag i riksstaten för Vikt Prisindexserie

budgetåret 1963/64

R 2 c

Övningar m.m. flyg- vapnet

[9,1 mkr]

C 81

R 3

Drift av flygmateriel

C 87, Del av C 84

m.m.

[43,2 mkr]

R 4 a

A 4, C 8, 16, 20,

Diverse omkostnader

29, 42, 50, 53, 59,

(inventarier, övriga

76, 79, 82, D 31,

expenser m.m.)

45, 47, 48, 52, 64,

[27,0 mkr]

F 21

R 4 b

A 3, C 26, 64,

Övriga diverse kost-

D 3, 4, 7, 10, 56,

nader (bidrag och un-

58, 59, 60, 61, 62,

derstöd o.d.)

70, F 9, 11, 15,

[11,9 mkr]

22

R 5

Alt. I

Armén: Anskaffning

C 25, 30, 38, 57,

av tygmateriel m.m.,

63, 86, D 14, 18,

samt

Marinen: Anskaffning

av vapenmateriel

m.m. (även anskaff- ning av viss annan

materiel: drivmedels- utrustning, vissa sig- nalförbindelser m.m.)

[520,9 mkr]

46, 49, 50, 51

o/

/o

23

Partiprisindex för

varor som hänför sig

till kap. 85, 90 och 91

i brysselnomenkla- turen

13

Fastställes av Kungl.

Maj :t efter förslag av

försvarets prisregle- ringsdelegation

15

SJ persontrafiktaxe- index

33

Konsumentprisindex

för bränsle och lyse,

inventarier och hus- geråd samt diverse

52

Fastställes av Kungl.

Maj :t efter förslag av

försvarets prisregle- ringsdelegation

100

Fastställes av Kungl.

Maj :t efter förslag av

försvarets prisregle- ringsdelegation

28,

100

Konsumentprisindex

68,

för bränsle och lyse,

42,

inventarier och hus-

69,

geråd samt diverse

88,

100

Fastställes av Kungl.

57,

Maj :t efter förslag av

63,

försvarets prisregle-

18,

ringsdelegation

33

Partiprisindex för

61,

varor, som hänför sig

44,

till kap. 84 i bryssel- nomenklaturen

61

Partiprisindex för

varor, som hänför sig

till kap. 85, 90 och 91

i brysselnomenkla- turen

6

Partiprisindex för

varor, som hänför sig

till kap. 87 i bryssel- nomenklaturen

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 19(Si

47

Auslagsgrupp Anslag i riksstaten för Vikt

budgetåret 1963/64 %

Maskiner, apparater, Alt. 11 26

mekaniska redskap,

vapen

Fordon 13

Elektriska maskiner 52

och apparater, el. materiel,

instrument,

ammunition

Järn och stål 4

Forskning och försök 5

Prisindexserie

Partiprisindex för

varor, som hänför sig

till kap. 84 i brysselnomenklaturen

Partiprisindex för

varor, som hänför sig

till kap. 87 i brysselnomenklaturen

Partiprisindex för

varor, som hänför sig

till kap. 85, 90 och 91

i brysselnomenklaturen
Partiprisindex

för

järnmanufaktur

Samma som för

forskningsverksamhet

vid fortiflkationsförvaltningen

och FOA

R 6 C

Marinen

F artygsbyggnader

m.m.

[122,0 mkr]

Fartygsskrov

Maskiner, apparater,

mekaniska redskap,

vapen

Elektriska maskiner

och apparater, el.materiel,

instrument,

ammunition

Forskning och försök

All. 1

All. 11 21

36

38

5

Samma som för anslagsgrupp

R 5, alt. I

Enligt specifikation

nedan:

22 % Prisindex för

fartygsplåt

44 % Partiprisindex

för maskiner och

transportmedel

34 % Produktivitetsreducerad

index för

genomsnittlig timförtjänst

inom verkstadsindustrin

Partiprisindex för

varor, som hänför sig

till kap. 84 i brysselnomenklaturen

Partiprisindex för

varor, som hänför sig

till kap. 85,90 och 91

i brysselnomenklaturen
Samma

som för

forskningsverksam
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1964

Anslagsgrupp

Anslag i riksstaten för

budgetåret 1963/64

Vikt

%

Prisindexserie

het vid fortifika- tionsförvaltningen

och FOA

R 7

Alt. 1

Samma som för an-

Anskaffning av llyg- materiel m.m.

[932,8 mkr]

B 18, C 83

slagsgrupp R 5, alt. I

Flygplansskrov

. ■r i--; •

Alt. 11

35

Enligt specifikation

nedan:

45 % Partiprisindex

för gruv-, metall- och

maskinindustrivaror]

35 % Produktivitets- reducerad index för

genomsnittlig tim- förtjänst inom verk- stadsindustrin

20 % Partiprisindex

för maskiner och

transportmedel

Maskiner, apparater,

mekaniska redskap,

vapen

20

Partiprisindex för

varor, som hänför sig

till kap. 84 i bryssel- nomenklaturen

Elektriska maskiner

och apparater, el.ma- teriel, instrument,

ammunition

40

Partiprisindex för

varor, som hänför sig

till kap. 85,90 och 91

i brysselnomenklatu- ren

Forskning och försök

R 8 a

Underhåll av tygrna- teriel m.m. vid armén

och flygvapnet

[215,6 mkr]

C 31,

Del av C 84

5

Samma som för

forskningsverksam- het vid fortifika- tionsförvaltningen

och FOA

Matériel, reservdelar

n ■ ''• • ••••.

45

Partiprisindex för

gruv-, metall-'' och

maskinindustrivaror

Lönef, arbetarperso- nal 11

• rr -M,..

Il) : ‘-''Jl,

im . • . . v ''

15

Pro duktivitetsrédu- cerad löneindex för

tjänstemän (fast-

ställes av KuiVgl.

Maj :t efter förslag av

försvarets prisregle- ringsdelegation)

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1964

49

Anslagsgrupp

Anslag i riksstaten för

Vikt

Prisindexserie

budgetåret 1963/64

%

Löner, tjänstemän

Övrigt

30

Produktivitetsredu- cerad löneindex för

kollektivanställd ar- betarpersonal (sta- tens avtalsnämnd)

10

Konsumentprisindex

för bränsle och lyse,

inventarier och hus- geråd samt diverse

R 8 b

Underhåll av fartyg

C 62

m.m.

[50,4 mkr]

• .. ; '' • - ■ • • ,

Materiel, reservdelar

25

Partiprisindex för

gruv-, metall- och

maskinindustrivaror

Löner, arbetarperso-

50

Produktivitetsredu-

nal

cerad löneindex för

kollektivavtalsan- ställd arbetarperso- nal (statens avtals- nämnd)

Löner, tjänstemän

Övrigt

''V; '' ■'' ''

15

fl •

ProduktiVitetsredu- cerad löneindex för

tjänstemän (faststäl- les av Kungl. Maj :t

efter förslag av för- svarets prisregle- ringsdelegätiön)

10

Konsumentprisindex

för bränsle och lyse,

inventarier och hus- geråd samt diverse

R 9

Viss forskningsverk-

Bl,

• I.

samhet (vid fortiflka- tionsförvaltningen

D 13, 24, 73

1 - -. . - t ■

och FOA samt mili- tärhistorisk och för- svarsmedicinsk forsk-

*l<.r 1

ning)

[35,3 mkr]

Materiel

30

Partiprisindex för

varor, som hänför sig

till kap. 85, 90 och 91

i brysselnomenklatu-

ren

Löner

50

Produkti vitetsredu-

cerad löneindex för

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition

nr 110 år 190k

Ans lagsgrupp

Anslag i riksstaten för

budgetåret 1963/64

Vikt

%

Prisindexserie

Diverse

20

statstjänstemän

(fastställes av Kungl.

Maj :t efter förslag av

försvarets prisregle- ringsdelegation)

Konsumentprisindex

för bränsle och lyse,

inventarier och hus- geråd samt diverse

Investeringsanslag

Kapitalbudgeten

[256,2 mkr]

Samtliga anslag utom

anslagen till försva- rets fabriksfond

100

Samma som för

samtliga reserva- tionsanslag

Anmärkningar beträffande uträkningen av de olika indexserierna i försvarsindex

enligt ovanstående.

1. Den generella försvarsindex uträknas genom en sammanvägning av indextalen

för samtliga ovanstående anslagsgrupper, d.v.s. F 1—F 4, R 1—R 9 samt kapitalbudgeten.

2. Indexserien avseende anslagen under driftbudgeten uträknas genom en sammanvägning

av indextalen för anslagsgrupperna F 1—F 4, R 1—R 9.

3. Delindex 1. för samtliga anslag under driftbudgeten utom avlöningar till tjänstemän

uträknas genom en sammanvägning av indextalen för F 1 b—F 4,

R 1—R 9.

4. Delindex 2. för reservationsanslagen beräknas genom en sammanvägning av

indextalen för R 1—R 9.

5. De fem olika hjälpindexarna utgöres direkt av resp. indextal för ovanstående

anslagsgrupper.

1. Armén: Anskaffning av tygmateriel och

Marinen: Anskaffning av vapenmateriel m.m. (R 5)

2. Marinen: Fartygsbyggnader m.m. (R 6)

3. Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m.m. (R 7)

4. Underhåll av tygmateriel (motsvarande) m.m. vid armén och flygvapnet

(R 8 a).

5. Underhåll av fartyg m.m. (R 8 b).

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1964

51

Bilaga 2

Förteckning över prisindexserier som skall utnyttjas vid beräkning av försvarsindex

I. Prisindexserier att fastställas av Kungl. Maj :t efter förslag av försvarets prisregleringsdelegation:
Anslagsgrupp

Prisindexserie som skall fastställas av Kungl. Maj:t

% av gruppvikten Innehåll

F 1 a

100

Samtliga till gruppen hänförda anslag

F 1 c

93

Samtliga till gruppen hänförda anslag utom den del av

anslaget till familjebidrag som ansetts motsvara kostnad

för bostadsbidrag

F 3

15

Traktamenten

F 4

32

Utgiftsposterna Avsättning till värdeminskningskonto (rän- tor och avskrivningar) och Överskott att tillföras riks- statens driftbudget i staten för försvarets fastighetsfond

R 2 a

17

Traktamenten

R 2 b

Traktamenten

R 2 c

Traktamenten

R 3

100

Reabensin inom anslaget till drift och underhåll av flyg- materiel

R 4b

100

Samtliga till gruppen hänförda anslag

R 8 a

15

Löner till tjänstemän (produktivitetsreducerad)

R 8 b

15

Löner till tjänstemän (produktivitetsreducerad)

R 9

50

Löner till tjänstemän (produktivitetsreducerad)

II. Prisindexserier som utarbetats oberoende av försvarsindex:

1. Löneindex för kollektivanställd personal (statens avtalsnämnd)

2. Produktivitetsreducerad löneindex för kollektivanställd personal

3. Partiprisindex för konsumtionsvarudelen av livsmedelsgrupperna I—III

4. Partiprisindex för bränsle (förutsättes senare bli utbytt mot en ny serie: partiprisindex

för bränsle och lyse)

5. Partiprisindex för drivmedel

6. Partiprisindex för spånadsämnen och textilvaror (förutsättes senare bli utbytt

mot en ny serie: partiprisindex för kläder och skor)

7. Partiprisindex för gruv-, metall- och maskinindustrivaror

8. Partiprisindex för järnmanufaktur

9. Partiprisindex för maskiner och transportmedel

10. Partiprisindex för varor som hänför sig till kapitel 84 i brysselnomenklaturen

11. Partiprisindex för varor som hänför sig till kapitel 85, 90 och 91 i brysselnomenklaturen
12.

Partiprisindex för varor som hänför sig till kapitel 87 i brysselnomenklaturen

13. Konsumentprisindex för bränsle och lyse, inventarier och husgeråd samt diverse

14. Konsumentprisindex för bostad (exkl. bränsle och lyse)

15. Konsumentprisindex för bostad, bränsle och lyse

16. SJ persontrafiktaxelndex

17. SJ godstrafiktaxeindex

18. Byggnadsstyrelsens underhållskostnadsindex

19. Produktivitetsreducerad index för genomsnittlig timförtjänst inom verkstadsindustrin
20.

Prisindex för fartygsplåt (enskild prisserie ur partiprisindex)

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1964

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

1. översikt över framlagda förslag ......................................................... 2

2. Målsättning för krigsmakten ............................................................ 3

3. Rationaliseringsverksamhet och andra organisationsförändringar inom

försvaret ....................................................................................... 8

4. Vissa förändringar beträffande personalstaterna vid armén .................. 13

5. Vidareutbildning av tekniker- och mästarpersonal vid tygtekniska kåren

m. m.......................................................... 19

6. Ändrad utbildningsgång m. in. för reservofficerare vid kustartilleriet ... 24

7. Försvarets sjukvårdsförråd: Vissa flyttningskostnader m.m................... 33

8. Reglering av prisstegringar ............................................................... 34

9. Värnpliktslånefonden ........................................................................ 42

Bilagor .......................................................................................... 44

K L BECKMANS TRYCKERIER AB - STHLM 1964

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1964:217 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utbildning av arbetsterapeuter och sjukgymnaster. a1 i texten
  2. SU 1964:97 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslagsfrågor m. m. inom försvarsdepartementets verksamhetsområde jämte i ämnet väckta motione s. 1 i texten