Sök i Ratio Lex

Angående ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer, m. m

1964-02-28 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1964:118, Angående ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 118 år 196b

1

Nr 118

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående ersättning till

statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer,

m. m.; given Stockholms slott den 28 februari

1964.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Gösta Skoglund

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen redovisas en av järnvägsstyrelsen verkställd undersökning

för beräkning av ersättning för drift av icke lönsamma järnvägslinjer

(1963 års separatredovisning) samt resultatet av en av särskilda sakkunniga

utförd granskning av denna separatredovisning. Ersättningen för budgetåret

1964/65 föreslås utgå med 215 mkr. Vidare förordas, att SJ under budgetåret

1964/65 får disponera vissa inom företaget för pensionsändamål avsatta

medel.

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1964. 1 samt. Nr 118

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 118 år 196b

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 28 februari 196b.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Johansson, Hermansson, Aspling, Palme.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Skoglund, anmäler

— efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet — fråga

om ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer,

m. m., samt anför därvid följande.

I skrivelse den 16 augusti 1963 har järnvägsstyrelsen under åberopande av

en inom styrelsen utförd undersökning av det trafiksvaga järnvägsnätet

(1963 års separatredovisning) hemställt, att på driftbudgeten för budgetåret

1964/65 anvisas ett anslag av 238 mkr. till driftbidrag till statens järnvägar.

Vidare har styrelsen på grund av SJ :s onormalt betungande pensionsförpliktelser

hemställt att det åliggande att förränta statskapitalet, som åvilar

SJ för budgetåret 1964/65, nedsättes med 70 mkr.

I prop. 1963: 191 angående riktlinjer för den statliga trafikpolitiken m. m.

förordades bl. a., att SJ fr. o. m. budgetåret 1964/65 skulle beviljas full

ersättning för underskott på trafiksvaga järnvägslinjer. Till grund för bestämning

av ersättningens storlek borde enligt propositionen ligga en förhandsberäkning

av de trafiksvaga järnvägslinjernas driftresultat för resp.

budgetår. Denna beräkning skall grundas på en vart tredje år förnyad bandelsundersökning.

Beräkningen borde ske i huvudsaklig överensstämmelse

med de riktlinjer, som angivits av 1942 års järnvägskostnadsutredning. Då

en granskning av tillämpade redovisnings- och beräkningsprinciper framstod

som angelägen, förordades att särskild expertis skulle tillkallas för

att inom kommunikationsdepartementet verkställa en granskning av riktlinjerna

för dessa beräkningar.

Beträffande järnvägsstyrelsens framställning rörande förpliktelsen att

förränta statskapitalet anfördes i propositionen, att det slutliga bedömandet

av denna fråga borde anstå i avvaktan på affärsverksutredningens överväganden.

I sammanhanget hade jämväl aktualiserats frågan, huruvida det i

avvaktan på resultatet av affärsverksutredningens arbete vore motiverat

att taga i anspråk vissa tidigare avsatta medel för framtida pensionsända
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 118 år 196i

mål. Ett ställningstagande i denna fråga ansågs emellertid böra ske först i

samband med att riksdagen underställdes beräkningen av ersättning för budgetåret

1964/65 till SJ för driften av icke lönsamma järnvägslinjer.

Propositionen bifölls av riksdagen (SL3U 1, rskr 424).

I enlighet med vad jag uttalat i förenämnda proposition tillkallades

den 8 november 1963 ledamoten av riksdagens första kammare, civilingenjören

C. S:son Schmidt och professorn P. E. C. Welinder att inom kommunikationsdepartementet

granska dels de tillämpade redovisnings- och beräkningsprinciperna

i den av järnvägsstyrelsen för år 1962 utförda redovisningen

av trafiksvaga järnvägslinjer (1963 års separatredovisning), dels

de undersökningar, som järnvägsstyrelsen enligt ett av Kungl. Maj:t samma

dag åt styrelsen givet uppdrag skulle utföra beträffande nedskrivning av

statskapitalet för sådana linjer. Därjämte uppdrog Kungl. Maj:t samma

dag åt järnvägsstyrelsen att skyndsamt undersöka förutsättningarna för

att — i avvaktan på resultatet av affärsverksutredningens arbete — genom

ianspråktagande av medel, som statens järnvägar årligen avsatt till ett i

balansräkningen under värdeminskningskontot upptaget delkonto för pensionsförpliktelser,

erhålla viss lättnad i den ekonomiska belastningen för

järnvägsdriften, som företagets pensionsåtaganden innebär i jämförelse

med försäkringstekniskt beräknade pensionskostnader, samt att till Kungl.

Maj :t efter samråd med riksrevisionsverket inkomma med särskilt förslag

i ärendet.

I årets statsverksproposition (bil. 8, s. 207) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen, att i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret

1964/65 till ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer

preliminärt beräkna ett anslag av 200 mkr.

Med skrivelse den 10 februari 1964 har förenämnda sakkunniga överlämnat

en redogörelse för granskningen av 1963 års separatredovisning. Vidare

har järnvägsstyrelsen den 21 i samma månad redovisat resultatet av sitt

uppdrag i vad avser disposition av medel, avsatta för pensionsförpliktelser.

Jag anhåller, att nu till fortsatt behandling få taga upp spörsmålen om

ersättning till SJ för drift av icke lönsamma järnvägslinjer för budgetåret

1964/65, och om medgivande för järnvägsstyrelsen att för samma budgetår

disponera vissa tidigare för pensionsutgifter avsatta medel.

Järnvägsstyrelsens skrivelser m.in.

Av järnvågsstgrclscns skrivelse den 10 augusti 1963 och i anslutning därtill

lämnade kompletterande uppgifter framgår i huvudsak följande.

Järnvägsstyrelsen framhåller, att 1963 års separatredovisning utförts enligt

samma principer som gällde för 1952 och 1958 års redovisningar. Det

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungi. Maj. ts proposition nr 118 år 196i

undersökta trafiksvaga bannätets omfattning har fastställts på grundval av

linjernas trafikintensitet år 1962 och avser bandelar med mindre än 1 milj.

bruttotonkm per bankm och år. Järnvägslinjer på vilka trafiken lagts ner

före den 1 juli 1963 har ej medtagits. Separatredovisningen omfattar bandelar

med en längd av sammanlagt 7 364 km. Redovisningen har baserats på

1962 års kostnads- och intäktsläge samt trafikstruktur. Resultatet har därefter

räknats upp med hänsyn till lönenivån den 1 januari 1963.

Intäkterna har fördelats enligt samma metod som användes vid de två

tidigare separatredovisningarna. Sålunda har intäkter, som hänför sig till

trafik på enbart en viss handel direkt gottskrivits denna handel (särintäkt).

För intäkter, som hänför sig till trafik mellan olika trafiksvaga banor eller

mellan trafiksvaga banor och affärsbanor (samintäkt) har en särskild fördelningsmetod

använts. I fråga om godstrafik har av intäkten för varje

transportuppdrag avsändnings- och bestämmelsestationerna först tilldelats

en intäktsdel avsedd att ungefärligen täcka dessa stationers terminalarbete

(terminalintäkt). Återstoden har sedan fördelats på berörda bandelar i förhållande

till antalet km (vägintäkt). Beträffande persontrafik har endast

biljettförsäljningsstationerna tilldelats terminalintäkt, medan vägintäkten

bestämts på samma sätt som för godstrafiken.

Det totala kostnadsbelopp som styrelsen hänfört till resp. bandelar grundar

sig i stort sett på 1962 års bokförda utgifter. Kapitaltjänstkostnaderna

för rullande materiel har beräknats enligt principen konstanta annuiteter

och på grundval av återanskaffningspriser, en räntefot av 6 % och livslängder,

som i flertalet fall motsvarar dem som förutsättes vid beräkningen

av avsättning till värdeminskningskonto. Utöver ränteandelen i dessa kostnader

har några räntekostnader ej medtagits. Slutligen har pensionskostnaderna

kalkylerats som ett 20-procentigt tillägg på lönekostnaderna samt

banunderhållskostnaderna beräknats på basis av medelutgifterna för ett

visst antal år.

Vissa kostnader har redan i bokföringen hänförts till resp. handel (bokförda

kostnader). Detta gäller i fråga om praktiskt taget samtliga banunderhållskostnader

och stationstjänstkostnader utom på grenstationer. Kostnader

för tåg- och vagnrörelsen — d. v. s. för åkande personal, kapitaltjänst

för rullande materiel, underhåll av rullande materiel, elenergi m. m. — har

ansetts variera i stort sett proportionellt mot vissa ur driftstatistiken framtagna

driftstorheter, såsom tågkm och vagnaxelkm, för vilka kalkylerats ett

å-pris. Antalet driftstorheter multiplicerat med å-priserna har givit kostnaden

för tåg- och vagnrörelsen på varje handel (å-kostnader). Återstående

kostnader, som bl. a. innefattar kostnader för styrelsen, distriktskanslier,

sektionsledning, trafiktjänst och växling vid grenstationer, har fördelats på

bandelarna med hjälp av fördelningsnycklar, som styrelsen funnit lämpliga

för olika kostnadsslag (fördelade kostnader).

För de separatredovisade bandelarna har kostnaderna beräknats till sam
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj. ts proposition nr 118 år 196b

manlagt 391 mkr. och intäkterna till sammanlagt 133 mkr., vilket innebär

ett underskott av 258 mkr. Detta underskott har ansetts utgöra den ungefärliga

resultatförändring för statens järnvägar som helhet, vilken skulle uppkomma

om ifrågavarande linjer lades ned och den lokala trafiken på dem

helt föll bort, samtidigt som den övriga järnvägstrafiken mellan platser utmed

de nedlagda linjerna och affärsbanenätet fick en med transportavståndet

på den nedlagda linjen reducerad transportsträcka. Sistnämnda trafik

förutsättes därvid ombesörjd på annat sätt till resp. från affärsbanenätet

samt för övrigt bli kvar på järnvägen. Ett dylikt antagande i fråga om

följderna för trafikomfattningen på järnväg av en så långtgående nedläggning

har dock styrelsen inte funnit helt realistiskt. I stället har styrelsen

ansett sannolikt, att en del av den trafik, som genom nedläggningen skulle

komma att överföras till landsväg på en del av transportsträckan även skulle

komma att fortsätta återstående sträcka på landsväg. Styrelsen har därför

gottskrivit det trafiksvaga nätet ett visst matarvärde, vilket i separatredovisningen

definierats som skillnaden mellan resultaten av två nedläggningskalkyler,

vilka baseras på antagandet, i det ena fallet, att trafiken på affärsbanenätet

blir oförändrad efter nedläggningen samt, i det andra fallet, att

en viss del av den för affärsbanenätet och trafiksvaga nätet gemensamma

trafiken bortfaller. Den vid separatredovisningen tillämpade metoden för

intäktsfördelningen har ansetts innebära att viss hänsyn tagits till det

trafiksvaga bannätets matarvärde genom att avsändnings- och mottagningsstation

tillgodoräknats terminalintäkter och att resterande intäkter fördelats

proportionellt mot transportsträckan. Härigenom har det trafiksvaga

nätets intäkter blivit större än vad som svarar mot intäktsminskningen vid

nedläggning. Anledningen härtill är att avgifterna efter nedläggning av nätet

skulle beräknas för en kortare sträcka och med hänsyn till degressiviteten

i taxan utgå med en högre km-intäkt. I fråga om persontrafik och styckegodstrafik

anser styrelsen att matarvärdet därmed har beaktats. För vagnslastgodset

däremot kan en nedläggning i vissa fall medföra sådant trafikbortfall

på affärsbanenätet, att det trafiksvaga nätets matarvärde ej blir tillräckligt

beaktat genom den tillämpade intäktsfördelningen. Det trafiksvaga

nätets maximala matarvärde har uppskattats till 20 mkr. utöver vad som

kan anses redan inkluderat i separatredovisningen. Sedan styrelsen beaktat

detta matarvärde har underskottet, 258 mkr., reducerats med 20 mkr. till

238 mkr.

Styrelsen framhåller slutligen, att det beräknade underskottet om 238

mkr. endast kan betraktas som en preliminär beräkning av det verkliga behovet

av driftbidrag för budgetåret 1964/65. De fortlöpande förändringarna

i löne-, pris- och taxenivåerna och bortfallet av driftunderskott genom nedläggningar

gör det motiverat med en slutjustering av bidragsbeloppet vid

budgetårets utgång. Styrelsen hemställer att som ersättning för budgetåret

1964/65 måtte anvisas 238 mkr.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 118 år 1964

Av järnvägsstyrelsens skrivelse den 21 februari 1964 rörande viss disposition

av medel avsatta för pensionsförpliktelser framgår i huvudsak följande.

Järnvägsstyrelsen — som i ärendet samrått med riksrevisionsverket —

erinrar inledningsvis om att Kungl. Maj :t med anledning av riksdagens beslut

(prop. 1944:276, SU 222, rskr 430) den 14 juli 1944 föreskrivit, att

pensionsfondsavsättningarna vid bl. a. SJ fr. o. in. den första i samma månad

skulle upphöra och motsvarande belopp i stället disponeras för kollektiv

avskrivning med hänsyn till framtida belastning för pensionsutgifter. Sådana

kollektiva avskrivningar har intill den 30 juni 1963 gjorts med sammanlagt

157,4 mkr., som bokförts på värdeminskningskontots delkonto för

pensionsförpliktelser och i SJ :s investeringsstater upptagits såsom avskrivningsmedel

inom fonden, vilket möjliggjort en motsvarande minskning av

de årliga investeringsbemyndigandena och därmed av behovet av räntepliktigt

statskapital. Om de avsatta beloppen till en del disponeras, innebär

detta därför att investeringsbemyndigandena under motsvarande år måste

ökas i samma mån som beloppen tages i anspråk.

Med hänsyn till de avsatta beloppens karaktär av avskrivningsmedel

anser styrelsen lämpligt, att beloppen disponeras så, att erforderliga, planenliga

avskrivningar icke påföres drifträkningen med hela beloppet, utan

att en viss andel överföres från värdeminskningskontots delkonto för pensionsförpliktelser

till delkontot för slopning/prisreglering. Styrelsen förordar

att, i avvaktan på affärsverksutredningens arbete och på att rekonstruktionen

av SJ-företaget genomföres, en eventuellt behövlig och ur olika

synpunkter önskvärd resultatutjämning vid SJ på detta sätt kommer till

stånd under några övergångsår. Styrelsen hemställer därför om bemyndigande

att för budgetåret 1964/65 genom överföring inom värdeminskningskonto

disponera till delkonto för pensionsförpliktelser tidigare avsatta driftmedel

i den utsträckning, som med hänsyn till SJ :s redovisade resultat och

förräntningsåliggande, kan befinnas erforderligt och intill ett belopp av

högst 30 mkr.

De sakkunnigas redogörelse

De sakkunniga konstaterar inledningsvis, att järnvägsstyrelsen vid utarbetandet

av 1963 års separatredovisning i tillämpliga delar följt 1942 års

järnvägskostnadsutrednings anvisningar.

Enligt de sakkunniga har uppdelningen av trafikintäkterna på, å ena sidan,

de olika trafiksvaga bandelarna och, å andra sidan, affärsbanenätet

genomförts genom bearbetning delvis av primäruppgifter för samtliga under

år 1962 utförda transporter och delvis av vissa urval av totalmaterialet, som

därefter räknats upp till årstotaler. I fråga om persontrafiken har sålunda

i bearbetningen ingående biljetter uppgått till 18,6 milj. eller drygt 80 % av

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 118 år 196b 7

alla år 1962 sålda biljetter. För godstrafikens del har primäruppgifterna rörande

vagnslastgodstrafiken och posttrafiken totalbearbetats, medan styckegodstrafiken

varit föremål för stickprovsundersökning, som omfattat ca

520 000 sändningar eller ca 2 % av hela antalet sändningar under året.

Primärmaterialet och dess bearbetning utgör enligt de sakkunniga ett fullt

tillfredsställande underlag för erforderliga intäktsberäkningar i vad gäller

det trafiksvaga järnvägsnätet som helhet. Däremot kan den i viss omfattning

begagnade stickprovsmetodiken innebära att intäktsberäkningarna för de

särskilda bandelarna i detta linjenät får anses ha något större osäkerhetsmarginal.

De sakkunniga har gjort ett sammandrag av den i separatredovisningen

verkställda intäktsfördelningen. Sammandraget visar, att av de totala samintäkterna,

som beräknats till 380,8 mkr., har med användning av den tidigare

redovisade metoden 265,8 mkr. tillförts af färsbanorna och 115,0 mkr.

de trafiksvaga banorna. Av särintäkterna, 1 103,1 mkr., hänför sig 1 085,3

mkr. till af färsbanorna och 17,8 mkr. till de trafiksvaga banorna.

Efter särskild undersökning har de sakkunniga funnit, att därest samintäkterna

såsom helhet fördelats mellan de två bandelsgrupperna i direkt

proportion till transportsträckorna, skulle den totala intäkten på de trafiksvaga

banorna blivit (17,8 + 96,7) 114,5 mkr., eller 16 % lägre än det intäktsbelopp,

som i separatredovisningen gottskrivits dessa banor.

Den i separatredovisningen tillämpade metoden för samintäkternas fördelning

mellan trafiksvaga banor och affärsbanor anser de sakkunniga ge

godtagbara värden såsom underlag för bedömning av intäktsbortfallet vid

en tänkt nedläggning av de trafiksvaga banorna.

Av de totalt på de trafiksvaga banorna i separatredovisningen debiterade

kostnaderna om 391,4 mkr. har 130,2 mkr. (33,3 %) påförts som bokförda

kostnader, 110,1 mkr. (28,1 %) som ä-kostnader och 151,1 mkr. (38,6 %)

som fördelade kostnader. Av sistnämnda belopp utgör 107,5 mkr. andelen

i kostnader, som är gemensamma för trafiksvaga banor och affärsbanor

(samkostnader).

De bokförda kostnaderna anser de sakkunniga kunna betraktas som en

tillräckligt exakt bestämning av den vid en tänkt nedläggning av trafiken

på de trafiksvaga banorna sannolika bortfalIskostnaden. De på de trafiksvaga

banorna beräknade å-kostnaderna finner de sakkunniga utgöra en

rimlig approximation av dessa med tågrörelsen i huvudsak kontinuerligt

varierande särkostnader. Den tillämpade metoden för bestämning av å-kostnaderna

anses stämma helt överens med den av järnvägskostnadsutrcdningen

angivna.

De sakkunniga konstaterar, att de fördelade kostnaderna har påförts

trafiksvaga banor resp. affärsbanor dels med hjälp av vissa fördelningsnycklar,

såsom tågkm och bankm, dels såsom procentuellt påslag på å-kost
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Mctj:ts proposition nr 118 år 196b

naderna samt på övriga kostnader. Huvuddelen av de i dessa kostnader ingående

kostnadsslagen har i separatredovisningen ansetts som särkostnader

(fördelade särkostnader), medan en mindre del — däribland kostnaderna

för styrelsen, distriktskanslier och för trafiktjänst på grenstationer

— bedömts vara samkostnader. I fråga om de fördelade särkostnaderna

konstaterar de sakkunniga, att tillgängliga bokföringsuppgifter inte medgivit

att direkt föra dessa kostnader på de olika bandelarna och att fördelningsnycklar

därför blivit nödvändiga. Endast i fråga om ett par smärre

kostnadsposter har de sakkunniga omnämnt ett annorlunda tillvägagångssätt,

men samtidigt förklarat detta ha ringa betydelse för totalresultatet.

Vad beträffar samkostnaderna för trafiksvaga banor och affärsbanor,

vilka beräknats till 450 mkr. vid 1962 års kostnadsnivå och varav 105 mkr.

påförts de trafiksvaga banorna, har de sakkunniga ingående övervägt dels

om dessa kostnader är av samkostnadsnatur, dels om tillämpade fördelningsnycklar

kan anses ge en godtagbar bestämning av de på resp. banor

fallande kostnadsdelarna. De sakkunniga har sålunda utfört vissa alternativa

uppdelningar av kostnaderna för trafiktjänst på grenstationer och därvid

ansett sig kunna godtaga ifrågavarande grenstationskostnader såsom en

för hela järnvägsnätet gemensam kostnad. I fråga om de för fördelning av

samkostnaderna tillämpade nycklarna — tågkm resp. procentuellt påslag

— har de sakkunniga prövat alternativa metoder och främst möjligheten

att fördela alla samkostnader i proportion till särkostnaderna, varvid man

funnit att denna metod ger totalt sett nästan exakt samma resultat som den

i separatredovisningen begagnade.

Sammanfattningsvis konstaterar de sakkunniga, att de i separatredovisningen

till de trafiksvaga banorna hänförda totalkostnaderna — 391 mkr. —

utgör en rimlig och godtagbar grund för en bedömning av bortfallskostnaden

vid en tänkt nedläggning av dessa banor.

För en närmare kontroll av såväl intäkts- som kostnadsberäkningen har

de sakkunniga låtit utföra vissa avstämningar mellan kalkyl och”bokföring.

Härvid har obetydliga differenser konstaterats. Ehuru man ej kan dra vittgående

slutsatser av avstämningsberäkningarna, kan dessa enligt de sakkunniga

betraktas som en viss kontroll på kalkylmetodiken.

Den av järnvägsstyrelsen begagnade metoden för uppdelning av samintäkterna

mellan trafiksvaga banor och affärsbanor innebär enligt de sakkunniga

att ett visst matarvärde direkt tillgodoräknats de trafiksvaga banorna.

Sålunda innefattar systemet med terminalintäktstilldelning till avsändande

och mottagande bandelar en omfördelning av de totala sainintäkterna

till de trafiksvaga banornas favör i jämförelse med en fördelning

i direkt proportion till transportsträckorna. Den del av samintäkterna,

som tillgodoräknats de trafiksvaga banorna innebär vidare — i den mån

affärsbanenätets andel av samtrafiken blir kvar även efter en nedläggning

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 118 år 1964

9

av de trafiksvaga banorna — en överskattning av intäktsbortfallet, emedan

den kvarvarande trafiken på affärsbanorna med dess reducerade transportavstånd

bort räknas med högre pris per trafikenhet än vad som varit redovisningstekniskt

möjligt.

Vidare finner de sakkunniga icke skäl ifrågasätta rimligheten i järnvägsstyrelsens

antagande att i fråga om person- och styckegodstrafiken de trafiksvaga

banornas matarvärde tillräckligt beaktats genom den tillämpade redovisningsmetodiken.

De sakkunniga understryker att det här gäller en

approximation.

Beträffande vagnslastgodstrafiken framhåller de sakkunniga att bedömningen

av denna trafik utgår från en beräkning av intäktsbortfall och mindrekostnader

vid totalbortfall av denna trafik, vilket belopp beräknats till

40 mkr. Det sannolika bortfallet av vagnslastgods har av järnvägsstyrelsen

bedömts bli mindre och styrelsen har ansett lämpligt att reducera beloppet

med hälften till förut nämnda 20 mkr., vilket därvid ansetts vara en bedömning

i överkant. De sakkunniga konstaterar att det torde vara möjligt att

relativt noga fastställa beloppet 40 mkr. men att bedömningen av hur stor

del av trafiken, som sannolikt blir kvar på affärsbanorna och därmed bestämningen

av beloppet 20 mkr. är vansklig.

Sammanfattningsvis framhåller de sakkunniga i förevarande avseende

att med f. n. tillgängligt statistiskt material kan en mera exakt bestämning

av de trafiksvaga banornas matarvärde inte göras. Härför erfordras bättre

kännedom bl. a. om samtrafikens struktur. De sakkunniga har emellertid

med indirekta metoder sökt granska och bedöma de i separatredovisningen

gjorda uppskattningarna och därvid funnit dem ge ett rimligt mått på de

trafiksvaga banornas matarvärde.

I en sammanfattande bedömning anför de sakkunniga, att det redovisade

totalunderskottet — 238 mkr. — utgör en rimlig approximation av resultatförbättringen

för SJ som helhet vid en tänkt nedläggning av de i redovisningen

ingående trafiksvaga banorna. Samtliga bandelar visar intäkter som

understiger kostnaderna. I fråga om ett par kortare bandelar har beräkningen

av matarvärdet medfört, att underskotten förbytts i kalkylmässiga

överskott. Dessa bandelar gränsar dock till banor med betydande underskott

och de konstaterade kalkylöverskotten innebär endast att dessa underskott

—■ likaledes kalkylmässigt — reduceras med motsvarande belopp.

Vid bedömningen av frågan i vad mån i separatredovisningen ingående

banor bör vara ersättningsberättigade har de sakkunniga funnit att ett antal

bandelar med ett sammanlagt nettounderskott av 27 mkr. bör undantagas

från ersättning. Samtidigt understryker de sakkunniga, att underskotten på

dessa bandelar är ganska stora och att framtidsbedömningen beror av en

mångfald svårbestämda för utvecklingen avgörande faktorer, vilket gör eu

förutsägelse om framtida lönsamhet ytterst osäker. Vid överläggningar som

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 118 år 196k

de sakkunniga haft med järnvägsledningen, har denna ansett att reduktionen

bör uppgå till 15 mkr.

De sakkunniga erinrar om att den till SJ utgående ersättningen enligt

riksdagens beslut skall årsvis reduceras med belopp som motsvarar resultatförbättringen

genom verkställda nedläggningar av trafiksvaga bandelar samt

att en framräkning av resultaten från 1963 års separatredovisning till förhållandena

under budgetåret 1964/65 resulterar i ytterligare reduktion av det

ersättningsgrundande beloppet. Enligt de sakkunniga bör vid bestämningen

av ersättningen för budgetåret hänsyn även tagas till att kostnadsnivån torde

kunna väntas ligga icke obetydligt högre under budgetåret 1964/65 än

den för separatredovisningen gällande samt till en successiv minskning av

trafikefterfrågan på de trafiksvaga banorna. De sakkunniga framhåller, att

såvitt de kan förutse, förändringarna i stort sett torde taga ut varandra.

De sakkunniga föreslår, att ersättningen till SJ för drift av icke lönsamma

järnvägslinjer för budgetåret 1964/65 utgår med 211 mkr.

De par tementschefen

Enligt riksdagens beslut i anledning av prop. 1963: 191 angående riktlinjer

för den statliga trafikpolitiken m. m., skall SJ fr. o. m. budgetåret 1964/65

erhålla full ersättning för underskott på trafiksvaga järnvägslinjer. I propositionen

förordades, att ersättningen skulle beräknas med utgångspunkt från

en vart tredje år förnyad undersökning av det trafiksvaga bannätet. Ifrågavarande

undersökning borde i huvudsak utföras enligt de anvisningar som

angivits av 1942 års järnvägskostnadsutredning. Ersättning ansågs inte böra

utgå för sådan trafiksvag linje, som SJ från företagsmässiga synpunkter

har anledning trafikera. I propositionen förordades, att de av järnvägsstyrelsen

tillämpade principerna för beräkningen av underskottet skulle granskas

och övervägas av särskilda experter. — I avvaktan på särskild proposition

om ersättningen för budgetåret 1964/65 har i årets statsverksproposition

under sjätte huvudtiteln beräknats ett anslag av 200 mkr.

Vidare behandlades i propositionen om trafikpolitiken en framställning

från järnvägsstyrelsen av den 30 augusti 1962 rörande modifiering av förräntningskravet

med hänsyn till de enligt styrelsens uppfattning onormalt

betungande pensionsförpliktelser, som åvilade SJ. Härvid aktualiserades

frågan, huruvida det i avvaktan på resultatet av affärsverksutredningens arbete

vore motiverat att disponera vissa för framtida pensionsändamål

tidigare avsatta medel. Ett ställningstagande till denna fråga ansågs emellertid

böra ske först i samband med att riksdagen underställdes beräkningen av

ersättning för budgetåret 1964/65 till SJ för driften av icke lönsamma järnvägslinjer.

I skrivelse den 16 augusti 1963 hemställde järnvägsstyrelsen att ett belopp

av 238 mkr. måtte anvisas såsom driftbidrag för budgetåret 1964/65. Detta

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kurigl. Maj. ts proposition nr 118 år 1964

belopp motsvarar av styrelsen beräknat underskott vid driften av trafiksvaga

järnvägslinjer. Till stöd härför har styrelsen åberopat en undersökning

av lönsamheten i vad avser driften av dessa linjer. Denna undersökning,

benämnd 1963 års separatredovisning, grundar sig på förhållandena i

järnvägstrafiken år 1962 i fråga om trafikintensitet, trafikstruktur, intäkter,

kostnader in. m. Banor, som helt lagts ned före den 1 juli 1963, har uteslutits

från redovisningen. Vidare har det ekonomiska resultatet justerats med hänsyn

till 1963 års löneläge. Av redovisningen framgår att intäkterna, inklusive

visst s. k. matarvärde, och kostnaderna på de ifrågavarande bandelarna utgör

133 mkr. respektive 391 mkr. Det trafiksvaga nätet har därefter räknats

till godo ett ytterligare matarvärde, som styrelsen uppskattat till 20 mkr.

Underskottet reduceras därmed till 238 mkr.

I enlighet med vad som förordades i propositionen om trafikpolitiken har

beräkningarna i separatredovisningen granskats av för ändamålet inom

kommunikationsdepartementet tillkallade sakkunniga. Dessa framhåller, att

det redovisade underskottet av 238 mkr. utgör en rimlig approximation av

resultatförbättringen för SJ som helhet vid en tänkt nedläggning av de i

redovisningen ingående trafiksvaga banorna. Från beloppet bör enligt de

sakkunniga borträknas 27 mkr. avseende det sammanlagda nettounderskottet

på ett antal banor, vilka de sakkunniga med beaktande av vissa uttalanden

som jag gjorde i propositionen, funnit böra undantagas från ersättning.

Det ersättningsgrundande underskottet bör därför reduceras från 238 mkr.

till 211 mkr. Vid överläggningar, som de sakkunniga haft med järnvägsledningen,

har denna ansett att här ifrågavarande reduktion bör utgöra endast

15 mkr.

De sakkunniga framhåller, att vid bestämningen av ersättningen för budgetåret

1964/65 måste beaktas den resultatförbättring som uppkommer genom

verkställda nedläggningar av trafiksvaga banor ävensom den höjda

kostnadsnivå som kan väntas föreligga under budgetåret 1964/65. Vidare

torde enligt de sakkunniga hänsyn även böra tagas till att erfarenhetsmässigt

en successiv minskning av trafikefterfrågan sker på de trafiksvaga banorna.

Nämnda förändringar anser de sakkunniga i stort sett uppväga varandra,

varför de föreslår, att ersättningen till SJ för budgetåret 1964/65 bör utgå

med 211 mkr.

Vidare har järnvägsstyrelsen efter samråd med riksrevisionsverket hemställt

om bemyndigande att, i den utsträckning resultat och förräntningsåliggande

för budgetåret 1964/65 visar erforderligt, av ett under värdeininskningskonto

upptaget dclkonto för pensionsförpliktelser disponera

högst 30 mkr. genom överföring till delkonto för slopning respektive prisreglering.

Styrelsen har erinrat om att SJ — sedan fondering av pensionsmedel

upphörde vid affärsverken — gjort årliga kollektiva avsättningar till

ifrågavarande delkonto för att möjliggöra eu utjämning i liden av den belastning,

som pensionskostnaderna medför.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj. ts proposition nr 118 år 1964

I fråga om ersättningen för drift av icke lönsamma järnvägslinjer anser

jag, i likhet med de sakkunniga, att 1963 års separatredovisning utgör en

för ändamålet godtagbar redovisning av det ekonomiska utfallet på det

trafiksvaga järnvägsnätet. Det fåtal erinringar som de sakkunniga anfört

i fråga om den tillämpade metodiken torde, som de själva framhållit, vara av

ringa betydelse för totalresultatet. Enligt min mening bör därför en bedömning

av ersättningens storlek för nästa budgetår kunna baseras på

separatredovisningen. Jag har därvid såsom en provisorisk beräkningsgrund

godtagit, att styrelsen kalkylerat pensionskostnaderna efter försäkringstekniska

grunder och kapitaltjänstkostnaderna för rullande materiel efter bl. a.

återanskaffningsvärde och kalkylränta av 6 %.

De sakkunniga och järn vägsledningen är inte helt eniga om vilka i separatredovisningen

ingående underskottsbanor, som SJ bör trafikera från företagsmässiga

synpunkter. Skillnaden i uppfattning inskränker sig till ett

mindre antal banor med ett samlat nettounderskott av 12 mkr., eller ca 5 %

av hela underskottet. Vid mina överväganden härutinnan har jag funnit

mig böra godtaga de sakkunnigas förslag och föreslår således, att det ersättningsgrundande

beloppet reduceras till 211 mkr.

Utgående från detta belopp har de sakkunniga övervägt resultatförändringen

intill utgången av budgetåret 1964/65 och funnit att de härvid

inverkande faktorerna i stort sett torde uppväga varandra. För egen del

ansluter jag mig till de sakkunnigas bedömning och tillstyrker därför, att

här ifrågavarande ersättning bestämmes till 211 mkr. för nästa budgetår. —

I propositionen om trafikpolitiken berörde jag angelägenheten av att vid nedläggningar

av järnvägslinjer undvika plötsliga, kännbara höjningar av

styckegodsavgiften vid övergången till billinjetrafik. SJ har också vid nedläggningar

under en längre övergångsperiod tillämpat en reducerad taxa. Det

inkomstbortfall, som uppstått härigenom, kan för de närmaste åren beräknas

till ca 4 mkr. per år. Då det är synnerligen angeläget, att dessa taxenedsältningar

kan genomföras i samband med nedläggningarna, synes det mig

skäligt att SJ erhåller kompensation härför. Av praktiska skäl bör denna

gottgörelse utgå i samband med ersättningen för driften av icke lönsamma

järnvägslinjer. Jag föreslår därför, att ersättningen för nästa budgetår utgår

med 215 mkr.

Det trafiksvaga bannätet omfattar ca 7 000 km. Under de senaste åren har

investeringarna i de järnvägslinjer, för vilkas drift SJ skall ha ersättning,

uppgått till storleken 25 mkr. Sådana investeringar bör från och med nästa

budgetår helt avskrivas. I ersättningen har jag räknat in 15 mkr. som motsvarar

i separatredovisningen på återanskaffningspriser beräknade avskrivningar

på fasta anläggningar och investeringsinventarier. Därest investeringsbehovet

för något budgetår skulle överstiga sistnämnda belopp bör detta

i motsvarande mån påverka ersättningsanslaget.

I propositionen om trafikpolitiken bedömdes anslagsbehovet för ersätt
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj. ts proposition nr 118 år 196b

ningen till SJ kunna komina att nedgå under de närmast följande budgetåren

med 15 å 20 mkr. per år. Denna beräkning byggde på bl. a. ett antagande

av oförändrad löne- och prisnivå. Då löneutgifterna uppgår till inemot

tre fjärdedelar av kostnaderna spelar en förändring i lönenivån en mycket

stor roll för det ekonomiska resultatet på det trafiksvaga bannätet. Med hänsyn

till ovissheten i fråga om den framtida utvecklingen av löne- och prisnivån

bör man enligt min mening vara försiktig vid bedömningen av möjligheterna

att genom järnvägsnedläggningar relativt snabbt förbättra det ekonomiska

resultatet när det gäller driften av det trafiksvaga bannätet. Å andra

sidan talar här anförda förhållanden för att nedläggningsverksamheten bör

bedrivas i så snabb takt som överhuvudtaget är möjligt.

Vad beträffar statens järnvägars pensionskostnader anser jag, i likhet med

järnvägsstyrelsen, förutsättningar föreligga för att — i avvaktan på affärsverksutredningens

överväganden — i resultatutjämnande syfte utnyttja en

del av de medel, som under årens lopp för detta ändamål avsatts till delkontot

för pensionsförpliktelser. Jag förordar därför att i statens järnvägars

bokföring för budgetåret 1964/65 högst 30 mkr. får överföras från delkontot

för pensionsförpliktelser till slopningskonto i den mån behov därav föreligger.

Det torde ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda erforderliga föreskrifter

härom.

Slutligen vill jag anmäla, att granskningen av järnvägsstyrelsens undersökning

rörande nedskrivning av statskapitalet för de trafiksvaga järnvägslinjerna

ännu icke är avslutad. Beredningen av denna fråga torde vara slutförd

inom sådan tid, att förslag kan föreläggas riksdagen i kompletteringspropositionen.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Ersättning till statens järnvägar för drift av icke

lönsamma järnvägslinjer för budgetåret 1964/65 under sjätte

huvudtiteln anvisa ett anslag av 215 000 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Vid protokollet:

Kurt Garpefält

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1964:220 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer m. m. a1 i texten
  2. SU 1964:100 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer m.m. s. 1 i texten