Sök i Ratio Lex

Angående inrättande av en avdelning för kemi vid tekniska högskolan i Lund m. to

1964-04-03 · 35 sidor, varav 31 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 31 av 35 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1964:123, Angående inrättande av en avdelning för kemi vid tekniska högskolan i Lund m. to

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 123 år 1964

1

Nr 123

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående inrättande av en

avdelning för kemi vid tekniska högskolan i Lund m. to.;

given Stockholms slott den 3 april 1964.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Ragnar Edenman

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås riktlinjer för utbyggnad av tekniska högskolan i Lund

med en avdelning för kemi. Förslaget utgår från dels organisationskommitténs

för teknisk högskola i Lund stomplan för högskolan (del II), dels ett av utredningen

rörande mejeriundervisning m. m. avgivet betänkande.

Den nya avdelningen föreslås dimensionerad för en årlig intagning av 80 nya

studerande i första årskursen samt 50 s. k. universitetskemister fr. o. m. tredje

årskursen. Fyra huvudlinjer kommer enligt förslaget att uppbyggas: en processingenjörslinje,

en teoretiskt-beräkningsmässig linje, en allmän kemistlinje och —

som en nyhet för svenskt högre tekniskt utbildningsväsen — en livsmedelsteknisk

linje. I samband med inrättande av sistnämnda linje föreslås den nuvarande

mejeriingenjörsutbildningen i Alnarp skola avvecklas. För hela kemiutbildningen

framlägges långtidsplaner för topptjänstorganisationen. Sålunda förordas, att

riksdagen nu fattar beslut om inrättande budgetåren 1965/66—1968/69 av sju

professurer, fyra laboraturer och två universitetslektorat.

I propositionen framlägges dessutom förslag rörande biokemiutbildningen vid

tekniska högskolan i Stockholm. Härvid förordas, att den för närvarande vakanta

professuren i livsmedelskemi vid högskolan omvandlas till professur i biokemi

fr. o. m. den 1 juli 1965.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1964. 1 saml. AV 123

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 123 år 1964

XJtdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

3 april 1964.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Lindholm, Kling, Edenman, Johansson,

Holmqvist, Aspling, Palme.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anmäler — efter

gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter — fråga angående inrättande

av en avdelning för kemi vid tekniska högskolan i Lund m.m. och anför

därvid följande.

I. Inledning

Frågor rörande utbildningen vid de tekniska högskolorna har sedan 1960-talets

början varit aktuella i flera sammanhang.

Enligt statsmakternas år 1960 fattade beslut (prop. 1960:119; SäU 1; Rskr

327) skulle de tekniska högskolornas sammanlagda intagningskapacitet successivt

ökas till ca 1 850 nybörjare höstterminen 1965. Därvid skulle den totala årliga

intagningskapaciteten vid högskolornas kemiavdelningar nyssnämnda termin

omfatta 174 nybörjare, vilket bl. a. skulle förutsätta 55 nybörjarplatser för kemistuderande

vid tekniska högskolan i Lund år 1965.

I den av riksdagen (SU 212; Rskr 405) godkända propositionen 1963:172 angående

riktlinjer för fortsatt utbyggnad av universitets- och högskoleväsendet

m. m. framhölls, att den pågående utbyggnaden av utbildningskapaciteten vid

universitet och högskolor med kraft borde fullföljas under återstoden av 1960- talet och att sålunda betydande ansträngningar måste göras för att särskilt

starkt utbygga bl. a. de tekniska högskolornas kapacitet, vilken under 1960-talet

borde ökas till i runt tal 2 900 nybörjarplatser. I detta sammanhang konstaterades,

att fördelningen av den fortsatta intagningsökningen var utomordentligt

svårbestämbar. De i slutet av 1950-talet företagna utredningarna i hithörande

frågor hade inte givit någon klar vägledning, och inte heller hade senare utredningar

anvisat någon godtagbar utväg. I propositionen framhölls vidare, att en i

stort sett proportionell ökning av intagningen vid de större avdelningarna samt

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 123 år 1964

ytterligare speciella överväganden för de mindre syntes vara den bästa handlingslinjen

för det fortsatta planläggningsarbetet.

Vissa förslag rörande kemiutbildning redovisades vid anmälan av avlöningsanslagen

till tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola i

årets statsverksproposition (bil. 10, s. 469 och 484). Sålunda föreslogs beträffande

tredje årskursen vid stockholmshögskolans kemiavdelning en viss intagning

av studerande, som vid Stockholms universitet förvärvat minst ett betyg i matematik,

ett i fysik och två i kemi. Denna vidareutbildning av universitetskemister

avsags börja hösten 1965. Vidare föreslogs en särskild studieinriktning

med kemitekniskt innehåll vid Chalmers tekniska högskolas avdelning för teknisk

fysik.

I 1964 års statsverksproposition (bil. 10, s. 474) redovisades också ett av överstyrelsen

för de tekniska högskolorna framlagt förslag till utbyggnad och omorganisation

av den provisoriska biokemilinjen vid tekniska högskolan i Stockholm,

varvid i departementschefsanförandet (s. 478 f.) framhölls, att ställning

till förslaget icke då kunde tagas, emedan beredningarna av dels en stomplan för

avdelningen för kemi vid tekniska högskolan i Lund, dels ett betänkande rörande

högre undervisning samt forskning på mejeriområdet m. m. ännu icke var avslutad.

I detta sammanhang bör anmälas, att Sveriges industriförbund och Sveriges

kemiska industrikontor i särskild framställning framfört dels synpunkter på framtida

behov av civilingenjörer med kemiutbildning, dels förslag angående ytterligare

utbyggnad av kemiavdelningarna vid tekniska högskolan i Stockholm och

Chalmers tekniska högskola jämte vidareutbildning av universitetskemister vid

dessa högskolor. Över denna framställning har överstyrelsen för de tekniska högskolorna

och arbetsmarknadsstyrelsen avgivit utlåtanden, överstyrelsen anser

därvid bl. a., att man i förevarande fråga bör avvakta resultatet av de undersökningar,

som för närvarande utföres av 1963 års universitets- och högskolekommitté.

Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller bl. a., att vidareutbildningen av

universitetskemister medför en för skolväsendet icke önskvärd minskning av

tillgången på lärare i matematisk-naturvetenskapliga ämnen, samt att det torde

vara lättare att ersätta civilingenjörer med gymnasieingenjörer än att finna

ersättning för lärare i matematisk-naturvetenskapliga ämnen.

] * — Ilihang till riksdagens protokoll 1961. 1 sand. Nr 123

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 1123 år 1964

II. Stomplanen för avdelningen för kemi vid tekniska

högskolan i Land

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 juni 1960 tillkallades samma

dag tio sakkunniga för att verkställa utredning angående anordnandet av högre

teknisk utbildning och forskning i Lund, varom riksdagen fattat beslut tidigare

samma år på grundval av propositionen 1960:119.

Utredningen1 antog benämningen organisationskommittén jör teknisk högskola

i Lund. Fr. o. m. 1960 har kommittén årligen överlämnat förslag till anslagsäskanden

för högskolan. I anslutning till sin anslagsframställning i september 1961

framlade kommittén en utbyggnadsplan, benämnd Stomplan för teknisk högskola

i Lund. På grundval härav avgavs i propositionen 1962: 43 förslag till utbyggnad

av fem avdelningar vid högskolan, nämligen avdelningarna för teknisk fysik,

elektroteknik, maskinteknik, väg- och vattenbyggnad samt arkitektur. Riksdagen

beslöt sedermera i enlighet härmed (SU 103; Rskr 246).

I skrivelse till chefen för ecklesiastikdepartementet den 30 augusti 1963 har

kommittén framlagt Stomplan för teknisk högskola i Lund,

del II, avdelningen för kemi, med förslag till utformning av högskolans

kemiavdelning.

Över förslaget har, efter remiss, yttranden avgivits av universitetskanslern

efter hörande av vederbörande universitetsmyndigheter, överstyrelsen för de tekniska

högskolorna efter hörande av vederbörande vid tekniska högskolan i Stockholm

och Chalmers tekniska högskola, Ingeniörsvetenskapsakademien, statens

naturvetenskapliga forskningsråd, statens tekniska forskningsråd, utrustningsnämnden

för universitet och högskolor, byggnadsstyrelsen samt utredningen

rörande mejeriundervisning m. in.

Vidare har vissa organisationer beretts tillfälle att yttra sig över förslaget. Med

anledning härav har yttranden avgivits av Sveriges industriförbund, Svenska

teknologföreningen, Sveriges kemiska industrikontor, Tekniska samfundet i

Göteborg, Skånska ingenjörsklubben, Sveriges akademikers centralorganisation

(SACO), Sveriges förenade studentkårer (SFS) och Svenska kemistsamfundet.

Organisationskommittén erinrar i sitt betänkande om att kemiavdelningen

ursprungligen avsågs skola planeras för en årlig intagning av 55 studerande, men

att kommittén i april 1962 bemyndigats att i stället planera avdelningen för ett

intag av 80 studerande per år.

Utgångspunkten för organisationskommitténs ställningstagande har varit ett

förslag, uppgjort av en av kommittén tillsatt subkommitté, vilket förslag sedan i

huvudsak godkänts av organisationskommittén.

1 Direktören Hj. Olson, ordförande, professorn S. von Friesen, professorn N. Gralén, professorn

T. Gustafson, disponenten A. Laudon, numera avdelningschefen L. Lindmark, byggnadsrådet It. af

Malmborg, numera tf. statssekreteraren S. Moberg, professorn Å. Pleijel och professorn R. Woxén.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majrts proposition nr 123 år 1961/. 5

Subkommitténs förslag

Subkommittén har utgått från den i det föregående nämnda intagningskapaciteten

av 80 studerande årligen, men har dessutom räknat med en

årlig intagning av 50 universitetskemister i tredje årskursen. Såsom anfördes

i årets statsverksproposition (bil. 10, s. 478) under tekniska högskolans i Stockholm

avlöningsanslag föreligger förslag om att universitetsstuderande som förvärvat

minst ett betyg i matematik, ett betyg i fysik och två betyg i kemi

skall kunna intagas som studerande i tredje årskursen vid tekniska högskolan i

Stockholm. Möjlighet till sådan övergång från universitet till teknisk högskola

bör enligt subkommitténs mening även förefinnas vid tekniska högskolan i Lund.

Efter jämförelse med förhållandena vid övriga tekniska högskolor och efter

vederbörliga överväganden har subkommittén föreslagit, att vid kemiavdelningen

vid högskolan i Lund skall finnas tre linjer eller inriktningar, nämligen en

kemiteknisk linje A (processingenjörslinje), en kemiteknisk linje B (teoretisk och

beräkningsmässig linje) och en allmän kemistlinje. Subkommittén har utformat

förslaget till kemiavdelning kring dessa tre linjer. Subkommittén, som även diskuterat

frågan om en allmän biokemilinje i Lund, har framhållit, att en sådan

linje kan — inom högskolans fyraåriga utbildningsram fram till civilingenjörsexamen

— utformas så, att den tillgodoser läkemedels-, jäsnings- och livsmedelsindustriernas

ävensom väsentliga delar av mejerinäringens önskemål i vad avser

grundläggande kunskaper inom området. Med hänvisning till att förslag föreligger

om utökning av den sedan många år vid tekniska högskolan i Stockholm

existerande biokemilinjen och att vid bifall härtill möjligheter torde komma att

finnas till övergång till denna högskola för studerande, som avser att specialisera

sig på området, har subkommittén stannat för ett begränsat förslag för Lunds

tekniska högskola. I fråga om lärarkrafter bygger förslaget på en i det följande

redovisad framställning om inrättande av dels en professur i organisk kemi —

vilken enligt subkommittén under alla omständigheter måste finnas för undervisningen

inom kemistlinjen i övrigt — dels ett universitetslektorat i biokemi.

Beträffande erforderliga professurer och övriga lärartjänster

har subkommittén avgivit följande förslag. I de grundläggande ämnena oorganisk

kemi, organisk kemi och fysikalisk kemi erfordras liksom vid de båda övriga tekniska

högskolorna professurer. För att en från såväl undervisnings- som forskningssynpunkt

rationell lösning skall kunna uppnås bör vidare i vartdera av de

två centrala ämnena kemisk teknologi och kemisk apparatteknik inrättas en

professur och två laboraturer. Även i teknisk analytisk kemi, som numera — enligt

vad subkommittén framhållit — omfattar såväl den analytiska kemin i dess

vedertagna utformning som, framför allt, de moderna fysikaliskt kemiska analysmetoderna

och deras tekniska tillämpningar, bör en professur inrättas. Några

specialprofessurer har tills vidare icke föreslagits, enär subkommittén bedömt be
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. May.ts proposition nr 123 år 1964

hovet av allmänutbildade kemiingenjörer som mest angeläget; behovet av specialutbildning

inom snävare områden torde åtminstone tills vidare kunna tillgodoses

genom befintliga professurer vid tekniska högskolan i Stockholm och

Chalmers tekniska högskola.

Av följande sammanställning framgår, från vilka läsår de nu nämnda professurerna

och laboraturerna föreslagits inrättade.

År

Professurer

Laboraturer

1965/66

Oorganisk kemi

Teknisk analytisk kemi

1966/67

Fysikalisk kemi

Organisk kemi

1967/68

Kemisk teknologi

Kemisk teknologi

Kemisk apparatteknik

Kemisk apparatteknik

1968/69

Kemisk teknologi

Kemisk apparatteknik

I övrigt erforderliga lärarkrafter skulle enligt subkommitténs förslag vara ett

tiotal universitetslektorer, två speciallärare och fyra biträdande lärare. Sålunda

har föreslagits ett universitetslektorat i maskinelement med mekanik från läsåret

1965/66 och ett till Lunds universitet knutet universitetslektorat i biokemi från

läsåret 1966/67; därjämte har föreslagits, förutom lektorat i vissa kemiämnen,

ett lektorat i matematik. Speciallärarbefattningar har föreslagits inrättade i

kemiteknisk f öretags ekonomi från läsåret 1967/68 och i elektroteknik från läsåret

1968/69. Slutligen har föreslagits följande biträdande lärarbefattningar,

nämligen från läsåret 1965/66 i fysik, från läsåret 1966/67 i matematisk statistik,

från läsåret 1967/68 i material- och korrosionslära samt från läsåret 1968/69 i

regleringsteknik. I

I stomplan II har vidare framlagts förslag om erforderliga assistenter,

övriga hjälpkrafter, verkstadspersonal m.m. Subkommittén

har efter en genomgång av sitt förslag till läro- och timplan beräknat ett ungefärligt

behov av 44 assistenter, ca 9 200 övningsassistenttimmar och ca 4 200 timmar

för skrivvakt och tentamensrättning. Vid sin beräkning av kostnaderna för

assistenter och övningsassistenter har kommittén utgått från ett av överstyrelsen

för de tekniska högskolorna framlagt förslag till normer för beräkning av lärarbehov

vid tekniska högskolor. Under rubriken Hjälpkrafter har subkommittén

vidare föreslagit fyra forskningsingenjörer i lönegrad A 21—23, sju laboratorieingenjörer

i A 15, sex instrumentmakare i A 11, åtta institutionstekniker i A 9,

sex vaktmästare/tekniska biträden i A 7 och nio kanslibiträden/kontorister i

A7—A9, jämte en avdelningssekreterare i lönegrad All. Som i det följande

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 123 år 196Jf

kommer att redovisas, har subkommittén under rubriken Lokalprogram föreslagit

upprättande av en central verkstad, gemensam för högskolans och Lunds universitets

kemiinstitutioner. För denna har därvid föreslagits följande verkstadspersonal.

1 verkstadsingenjör A 23

1 ingenjör A 19

1 förste instrumentmakare A 13

1 instrumentmakare A 11

1 institutionstekniker A 9

1 tekniskt biträde A 7

1 rit- och bokföringsbiträde A 7

Subkommittén har beräknat följande k o s t n a d e r för de i stomplanen framlagda

förslagen.

Det erforderliga avlöning sanslag et för kemiavdelningen vid full utbyggnad

har uppskattats till ca 3,5 milj. kr. per år. Årskostnaden per studerande har därvid

beräknats bli 8 250 kr. Därest universitetskemister icke intages kommer avlöningskostnaderna

att minska med uppskattningsvis 480 000 kr. per år; vidare

kommer antalet assistenter att minska med fyra och antalet universitetslektorer

med två (en i vartdera av ämnena kemisk teknologi och kemisk apparatteknik).

Marginalkostnaden för utbildningen av universitetskemister torde därför i fråga

om avlöningar bli uppskattningsvis 4 800 kr. per studerande och år, vilken siffra

subkommittén funnit låg.

Med utgångspunkt i storleken av motsvarande anslag till tekniska högskolan

i Stockholm och Chalmers tekniska högskola har subkommittén uppskattat omkostnaderna

för den föreslagna kemiavdelningen till ca 300 000 kr. per år vid full

utbyggnad, kostnaderna för materiel m. m. till ca 750 000 kr. per år och kostnaderna

för nyanskaffning av apparater m. m. till ca 300 000 kr. per år.

Vad gäller lokalprogrammet har subkommittén erinrat om att i Stomplan

för teknisk högskola i Lund (stomplan I) det totala lokalbehovet för avdelningen

för kemi preliminärt beräknats till 5 700 m2 för laboratorier och 3 600 m2

för övriga behov eller sammanlagt 9 300 m2, varvid preliminärt vid en årlig intagning

av 55 ordinarie studerande räknats med bl. a. sju professorer för kemiavdelningen.

Sedan organisationskommittén bemyndigats att planera för intagning

av 80 ordinarie studerande per år, har subkommittén utarbetat detaljförslag i

fråga om erforderliga lokaler. Med beaktande av de allmänna principerna för lokalernas

utformning och dimensionerandet av de olika institutionerna har subkommittén

bedömt de i den följande tabellen redovisade lokalerna som nödvändiga.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 123 år 1964.

Kontor

m*

Hörsalar,

2 med 100 pl.

2 med 50 pl.

Seminarierum,

5 med 25 pl. ...

Gemensamma utrymmen ......

636

Organisk kemi ................

330

Oorganisk kemi ...............

312

Teknisk analytisk kemi ........

258

Fysikalisk kemi ...............

330

Kemisk teknologi .............

492

Kemisk apparatteknik .........

492

För speciallärare m. fl.........

156

Summa ms 3 006

Lab. |Ör,rä? Hörsalar Summa

« Verkst. 2 .2

m 2 m m

220

140

j 360

225

225

534

1 170

909

234

—

1 473

864

198

—

1374

522

108

—

888

837

216

—

1383

1 584

288

—

2 364

1 818

162

—

2 472

—

—

—

156

6 534

1740

585

11865

Anm. Dessutom förrådsutrymme för apparathallen m. m. med minst 300 m2. Om en livsmedelsteknisk

linje skall inrättas tillkommer minst 2 500 m2.

Lokalprogrammet omfattar ett för kemiinstitutionerna vid högskolan och

Lunds universitet gemensamt bibliotek med en nettogolvyta av 168 m2 samt vid

högskolan sex institutionsbibliotek, vart och ett med en yta av 18 m2, och ett

bibliotek för övningslaborationer i ämnet organisk kemi med en yta av 18 m2.

Den sammanlagda biblioteksytan uppgår sålunda till 29-1 m2. Vidare inkluderas

i lokalprogrammet en för högskolans kemiavdelning och universitetets kemiinstitutioner

gemensam verkstad med en yta av 534 m2. Vid högskolans större

kemiinstitutioner har förutsatts tillkomma mindre handverkstäder med enklare

maskinell utrustning.

Beträffande allmän utrustning — till vilken subkommittén räknat

snickeriinredning, möbler, textilier, elektrisk armatur m. m. — har kommittén

icke låtit utföra någon detaljberäkning utan har förutsatt att utrustningskostnaden

skall uppskattas i en viss procent av byggnadskostnaden, för kemiavdelningen

10%. Vid beräkningen av utrustningen i övrigt, dvs. dels

grundutrustning, dels forskningsutrustning, har subkommittén biträtts av en

särskild expertgrupp. För grundutrustningen har gruppen utarbetat synnerligen

detaljerade listor. Beträffande forskningsutrustningen har beräkningarna gjorts

mera schablonmässigt, då subkommittén utgått från att anslag för sådan utrustning

i princip anvisas efter förslag från vederbörande ämnesföreträdare samt att

anvisningen i princip sker viss tid efter det att ifrågavarande professurer erhållit

ordinarie innehavare; förhållandevis låga belopp har beräknats till följd av att

anslagen är avsedda för aktuell forskning. Subkommittén har därför förutsatt, att

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 123 år 1964

ytterligare anslag successivt skall kunna erhållas från olika forskningsråd och

motsvarande institutioner.

För grundutrustning och forskningsutrustning har subkommittén beräknat

sammanlagt 12,5 milj. kr.

Organisationskommitténs ställningstagande

Organisationskommittén godtager i stort subkommitténs förslag men redovisar

i vissa frågor speciella synpunkter.

Kommittén konstaterar, att skäl kan anföras för ett inrättande av en fullständig

livsmedelsteknisk linje. Emellertid har de studerande vid högskolans

kemiavdelning, som önskar specialisera sig inom det livsmedels- eller mejeritekniska

området, möjlighet att överflytta till den biokemiska linjen vid tekniska

högskolan i Stockholm. Ett överflyttande av biokemilinjen i Stockholm

till högskolan i Lund torde enligt organisationskommittén vara orealistiskt; dels

skulle detta medföra ett avbrott i den pågående utbildningen, dels skulle väsentliga

merkostnader uppkomma, dels skulle biokemilinjen förlora en önskvärd

kontakt med vissa i Stockholm belägna institutioner med närliggande uppgifter.

Utvecklingen kan emellertid komma att gå i sådan riktning, framhåller organisationskommittén,

att en livsmedelsteknisk linje kan komma att erfordras vid

tekniska högskolan i Lund, varför i enlighet med förslaget en eventuell utbyggnad

för ändamålet bör förutses.

Organisationskommittén finner det vara av stor betydelse att principbeslut

i fråga om de av subkommittén föreslagna lärartj änsterna fattas i ett

sammanhang och att tillsättningsförfarandena kan påbörjas i så god tid, att

tjänsterna i möjligaste mån hinner få ordinarie innehavare från den tidpunkt då

undervisningen skall påbörjas.

Kommittén finner det synnerligen välbetänkt, att kemiavdelningen utformas

så, att även universitetskemister kan intagas, då enligt vad som

framgår av det framlagda förslaget kostnaderna torde bli mycket låga. Organisationskommittén

konstaterar sålunda, att varken antalet högre tjänster eller

antalet institutioner behöver ökas — det tillkommer endast en viss engångskostnad

samt vissa årliga kostnader för assistenter, övningsassistenter och materiel

— och att det ifråga om lokalyta endast kräves en ökning med övningslaboratorier

till en yta av 522 m2.

Slutligen framhålles, att kostnadsuppskattningarna har karaktären

av räkneexempel, som torde belysa storleksordningen av de kostnader man

i framtiden kommer att böra räkna med. Beräkningarna bör dock — exempelvis

i vad avser hjälpkrafter — icke betraktas som definitiva: varken vid tekniska

högskolan i Stockholm eller vid Chalmers tekniska högskola har institutionerna

i dagens läge tillgång till motsvarande resurser i detta hänseende.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 123 år 1964

Yttranden

De avgivna yttrandena över organisationskommitténs förslag är i stort positiva;

dock framföres i några yttranden kritiska synpunkter mot vissa enskildheter

i utredningens förslag, bl. a. beträffande intagningskapaciteten, intagningen

av universitetskemister och vissa delar av personalorganisationen.

Universitetskanslern, det större konsistoriet och matematisk-naturvetenskapliga

fakulteten i Lund samt överstyrelsen för de tekniska högskolorna tillstyrker

i allt väsentligt ifrågavarande förslag.

Sveriges industriförbund tillstyrker förslaget och framhåller:

Utbyggnaden av den tekniska högskoleutbildningens kapacitet bör forceras så

långt möjligt. Det är av stor betydelse för industrin att den tekniska utbildningen

i Lund, däribland den nu avsedda kemiingenjörsutbildningen, kommer

till stånd i överensstämmelse med de tidsplaner, som angivits av statsmakterna.

Ingeniörsvetenskapsakademien uttrycker sin tillfredsställelse över vad man

anser vara ett grundligt genomarbetat förslag och tillstyrker reservationslöst

dess genomförande på alla väsentliga punkter.

Skånska ingenjör sklubben skriver:

Ingenjörsklubben finner förslagens utformning och inriktning av kemiavdelningen

vid Lunds tekniska högskola väl genomtänkta med djärva och friska

grepp och nya synpunkter, som väl överensstämmer med modern undervisning

i andra länder.

Sveriges kemiska industrikontor och Tekniska samfundet i Göteborg, vilka

båda finner stomplanen väl genomarbetad, konstaterar att vid dess utformning

även deltagit ett flertal representanter för svensk kemisk industri, vilket innebär

en garanti för att näringslivets industriintressen beaktats.

Förslaget till ökad intagningskapacitet vid kemiavdelningen blir

föremål för kritiska synpunkter i yttranden från SACO, SFS och Svenska teknologföreningen.

SACO anför bl. a. följande.

SACO anser icke den nu presenterade motiveringen för en ökad intagning —

att kunna ge sysselsättning åt ett visst antal professorer — vara ett godtagbart

skäl för en utökad intagning. Ett sådant beslut måste fattas utifrån andra utgångspunkter

än dem kommittén redovisat. Med hänsyn till att det planeringsarbete

som nu utföres kommer att få betydelse under en lång tid framöver, vill

SACO emellertid icke motsätta sig, att planeringen sker efter den högre intagningssiffran.

Eventuell ledig kapacitet torde med tanke på lärarbristen i ämnet

kemi kunna utfyllas genom samordning med kemistutbildningen vid Lunds universitet.

SFS finner det beklagligt, att organisationskommittén såvitt SFS kunnat finna

inte ställt förslaget i relation till prognoserna rörande behovet av kemiingenjörer.

Svenska teknologföreningen vill fästa uppmärksamheten på att organisationskommittén

föreslagit en ökning av antalet intagna per år på grunder, som enligt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 123 år 196k

II

föreningen icke längre existerar, och menar att ökningen saknar stöd i prognoser

rörande behovet av kemiingenjörer med utbildning från teknisk högskola.

Till dem som företräder en annan ståndpunkt hör bl. a. Sveriges industriförbund,

som anför bl. a. följande.

I gemensam skrivelse har Sveriges industriförbund och Sveriges kemiska in

dustrikontor redan framhållit att man med tillfredsställelse hälsar departe

mentschefens bemyndigande att planera för intagning av 80 kemistuderande.

Förbundet vill därutöver vid detta tillfälle framhålla, att möjligheterna att efter

senare bedömanden förändra utbildningskapaciteten och dess sammansättning

på allt sätt bör tillvaratas på nuvarande planeringsstadium. Det torde således

vara riktigt att — såsom organisationskommittén också avsett — skapa förutsättningar

för att senare ytterligare öka utbildningskapaciteten.

Beträffande förslaget om en intagning av 50 universitetskemister

i högskolans tredje årskurs råder, bland de instanser som

ingått på denna fråga, delade meningar. Statens tekniska forskningsråd anser,

att ifrågavarande vidareutbildning såsom föreslagits bör komma till stånd inte

bara vid högskolan i Stockholm utan även i Lund, då härigenom för forskning intresserade

universitetskemister får ökade möjligheter att redan under studietiden

inrikta sig mot de tekniska tillämpningsområdena; härtill kommer den rent

ekonomiska synpunkten att marginalkostnaden för utbildningen beräknas bli

låg. Svenska kemistsamfundet anser förslaget vara en utmärkt lösning på problemet

att öka möjligheterna till utbildning av kemiingenjörer, ehuru man finner

de angivna kostnaderna förvånansvärt låga. Sveriges kemiska industrikontor

noterar med tillfredsställelse den planerade intagningen av universitetskemister

och tillägger, att en sådan intagning torde kunna bli aktuell, när positiva erfarenheter

av ett motsvarande arrangemang vid tekniska högskolan i Stockholm

föreligger. En intagning av universitetskemister är, påpekar kemikontoret, den

snabbaste och mest ekonomiska åtgärden för att något reducera en eljest under

andra hälften av 1960-talet alltmer skärpt brist på civilingenjörer med kemisk

utbildning. Ingeniörsvetenskapsakademien och Skånska ingenjör sklubben tillstyrker

likaledes förslaget.

Kollegienämnden vid Chalmers tekniska högskola framhåller emellertid som

sin uppfattning, att den föreslagna anordningen med intagning av universitetskemister

icke är den bästa, emedan den icke från början är inriktad på civilingenjörsutbildning;

teknologerna å andra sidan får redan från början den ingenjörsmässiga

inriktningen på sina studier, och denna grund är enligt kollegienämnden

synnerligen värdefull för de fortsatta studierna i de högre årskurserna.

Slutligen framhålles, att om de 50 studenterna under de två första åren studerade

vid tekniska högskolans kemiavdelning i stället för vid universitetet, kostnaderna

säkerligen ej skulle bli större, snarare mindre.

SACO avstyrker förslaget om intagning av universitetskemister och anför i

huvudsak följande.

SACO har svårt att förstå, hur en reell ökning av antalet kemister med utbildning

på universitetsnivå skall kunna ske genom att överföra studerande från

1** — Hihang till riksdagens protokoll /.%''/. 1 samt. Nr 123

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 123 år 1964

ett bristområde till ett annat. Det är oomstritt, att det för närvarande råder stor

brist inom lärarområdet. Det finns därför enligt SACO:s mening icke något rationellt

skäl till att ytterligare förvärra denna bristsituation genom att realisera

förslaget. Beträffande de faktiska förhållandena i Lund anför Sveriges universitets-

och högskoleamanuensers förbund (SUHAF): »Kommitténs förslag om intagning

av universitetskemister innebär, att av de (för närvarande) 144 studerande,

som nu intages för studier i kemi vid Lunds universitet varje år, skulle 50

efter studierna vid universitetet överföras till avdelning K vid LTH, utan att

universitetets intagningskapacitet ökas på motsvarande sätt. Av de som nu

studerar kemi vid universitetet ingår 48 elever i den speciella bundna utbildningsgången

för lärare. Av återstoden torde minst hälften vara studerande med

biologisk inriktning, som icke kan förväntas fortsätta studier vid en teknisk högskola.

Under sådana förhållanden finner SUHAF kommitténs förslag illa övervägt;

det torde vara tveksamt om så många som 50 universitetskemister med

matematisk-fysisk utbildningsinriktning överhuvud taget finns att tillgå vid universitetet,

och även om så vore fallet bör den föreslagna anordningen endast

kunna komma ifråga om behovet av universitetsutbildade kemister kan visas

vara avsevärt lägre än behovet av kemiingenjörer. SUHAF vågar gissa att förhållandet

i detta avseende snarast är det motsatta.» Ett möjligt motiv för intagningen

av universitetskemister kan spåras i den låga marginalkostnad, som

kommittén beräknar för dessa. Lägges emellertid härtill kostnaderna för utbildningen

vid universitetet blir icke heller ett sådant argument bärande.

Svenska teknologjöreningen anser likaledes, att den låga kostnaden för ifrågavarande

utbildning endast är fiktiv. SFS föreslår, att erfarenheterna från motsvarande

utbildning vid tekniska högskolan i Stockholm studeras innan man beslutar

om ytterligare sådan utbildning.

Vad gäller den framtida eventuella livsmedelstekniska linjen

uttalar flera instanser sin tillfredsställelse över kommitténs förslag, att kemibyggnaden

skall planeras så att lokalmässiga möjligheter finns för senare inrättande

av en dylik linje, så t. ex. överstyrelsen för de tekniska högskolorna,

Sveriges kemiska industrikontor, Ingeniörsvetenskapsakademien, utredningen

rörande mejeriundervisning ra. ra. och Skånska ingenjör sklubb en. SACO föreslår,

att linjen ifråga skall inrättas; organisationen finner det nämligen tveksamt, om

all specialutbildning vid de tekniska högskolorna bör förläggas till Stockholm

och Göteborg.

Detta gäller speciellt den ursprungligen planerade men ännu icke föreslagna

bioteknikerutbildningen. Behovet av en sådan linje i Lund har betonats från

industrins sida och kommittén har själv pekat på möjligheten av att inordna

mejeriingenjörsutbildningen vid Alnarp i bioteknikerutbildningen vid LTH.

Svenska kemistsamfundet anser, att det i det långa loppet torde bli nödvändigt

att inrätta en biokemistlinje även i Lund med hänsyn till den förutsebara

snabba tillväxten av livsmedelsindustrin.

Statens naturvetenskapliga forskningsråd och Sveriges kemiska industrikontor

framhåller, att allt bör göras för att underlätta ett högskolebyte för de studerande,

då icke samma möjligheter till specialstudier kommer att finnas i Lund som

opaginerad Kontrollera mot PDF

] 3

Kungl. Maj:ts proposition nr 123 år 196J+

i Stockholm och Göteborg. Avdelningsföreståndaren vid avdelningen för kemi

vid tekniska högskolan i Stockholm tar upp samma fråga i ett yttrande, fogat

som bilaga till överstyrelsens för de tekniska högskolorna yttrande, och anför

i huvudsak följande.

De teknologer, som önskar specialisera sig inom sådana specialområden, som

är företrädda av professurer vid någon av de övriga svenska tekniska högskolornas

kemiavdelningar, t. ex. cellulosa och papper, biokemi, polymerteknologi

samt kärnkemi, bör ges möjlighet härtill genom fri övergång i mån av plats till

andra tekniska högskolor i Sverige. Läro- och timplanerna vid kemiavdelningarna

vid KTH, CTH och LTII bör samordnas så, att specialistutbildningen helt

blir förlagd till fjärde årskursen. Vidare måste frågan om riksgiltighet för betyg

vid teknisk högskola lösas.

Svenska kemistsamfundet föreslår likaledes fri övergång mellan högskolorna i

fjärde årskursen och tillägger, att detta förutsätter att kurserna t. o. m. tredje

årskursen utformas lika vid alla de tekniska högskolorna.

SACO, SFS och Svenska teknologföreningen framför vissa kritiska synpunkter

på den föreslagna personalorganisationen. Sd(70 avvisar den föreslagna

assistentorganisationen och hänvisar i frågan till ett uttalande av Sveriges

universitets- och högskoleamanuensers förbund, som anför i huvudsak följande.

Med de nuvarande assistenttjänsterna följer möjlighet och skyldighet för innehavaren

att bedriva egna studier och egen forskning för att så småningom avlägga

högre examen. Genom att tjänsterna är extra ordinarie eller extra ger de

också en rimlig trygghet i anställningen. Till en stor del — i vissa stora ämnen

till en mycket stor del — skulle emellertid enligt kommitténs förslag till organisation

den nuvarande anställningsformen bytas ut mot timanställning med avsevärt

försämrade ekonomiska villkor och starkt minskade möjligheter till egna

studier och egen forskning. En sådan organisation får under inga omständigheter

fastläggas. I stället maste liksom hittills behovet av yngre lärare för undervisning,

institutionsarbete och forskning avgöras i varje ämne för sig och tillgodoses

genom ett för behoven lämpligt avvägt antal assistenttjänster.

Svenska teknologf öreningen fäster uppmärksamheten på den mycket stora

arbetsbörda som professorerna i tillämpade ämnen enligt föreningen kan emotse

och föreslår vidare förändringar i fråga om vissa av professurerna.

Överstyrelsen för de tekniska högskolorna konstaterar, att vid överstyrelsens

remissbehandling framförts vissa synpunkter i fråga om utformningen av lärooch

timplanerna vid de tre tekniska högskolorna och att det torde få

ankomma på högskolorna och överstyrelsen att framdeles pröva möjligheterna

till ändringar.

Kollegienämnden vid Chalmers tekniska högskola, Statens naturvetenskapliga

forskningsråd och Tekniska samfundet i Göteborg finner, att 1 o k a 1 b e h o v e t

är beräknat i underkant i vissa avseenden. ST CO anser, att planeringen av laborationslokalerna

är otillfredsställande avvägd. En strävan bör enligt SACO:s

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 123 år 1964

mening vara att åstadkomma separata lokaler för varje kemigren, vilket säges

skola kunna åstadkommas med måttliga kostnadsstegringar genom en bättre

samordning med universitetet i Lund.

Utrustning snämnden för universitet och högskolor uttalar, att de beräknade

utrustningskostnaderna synes i stort väl överensstämma med motsvarande

kostnader vid Chalmers tekniska högskola. Svenska kemistsamfuvdet

finner däremot, att den av kommittén föreslagna kostnaden för utrustning är

väsentligt lägre än av sakkunniga föreslagen motsvarande kostnad för kemiavdelningen

vid Chalmers.

III. Högre utbildning, forskning och försök på mejeriområdet m. m.

Nuvarande förhållanden

Den högre mejeriundervisningen samt forskningen och försöksverksamheten

på mejeriområdet bedrivs vid mejeriavdelningen vid Alnarps lantbruks-, mejerioch

trädgårdsinstitut samt vid statens mejeriförsök i Alnarp.

Den högre mejerikursen (mejeriingenjörskursen) vid mejeriavdelningen har till

uppgift att meddela en på vetenskaplig forskning grundad undervisning för utbildning

på mejeriområdet av lärare, konsulenter, tjänstemän vid försöks- och

kontrollverksamheten, mejerihanteringens organisationer, de centrala ämbetsverken,

mejerimaskinfabriker och tekniska fabriker på området samt driftsledare

vid större mejerier och mejerisammanslutningar. Efter avslutad utbildning

avläggs mejeriingenjörsexamen. Kursen omfattar tre år, och examen avläggs under

fjärde året.

Under åren 1948-1955 har intagningen av elever varierat mellan 1 och 10 med

en genomsnittlig intagning av 5 elever per år. Därefter har intagning endast

skett vartannat år. Åren 1957, 1959, 1961 och 1963 har intagits resp. 1, 10, 2 och

8 elever. Nästa kurs är avsedd att påbörjas i januari 1965. Inträdesfordringarna

för ordinarie elev innefattar studentexamen eller därmed jämförbar utbildning

samt minst två års mejeripraktik och en månads ladugårdspraktik.

Personalen vid mejeriavdelningen utgörs av 2 professorer i Bo 3, 2 laboratorer

i Ao 27, 1 laborator med arvode motsvarande A 27, 3 förste assistenter i Ae 21,

3 assistenter i A 17 samt 6 biträden. Utöver denna personal finns vid mejeriskolan

viss lärarpersonal och vid Alnarps mejeri instruktörspersonal.

Statens mejeriförsök har till uppgift att genom vetenskapliga undersökningar

och systematiska försök utreda för mejerinäringen viktiga frågor. Förutom ett

kansli finns en produktteknisk avdelning och en laboratorieavdelning. Verksamheten

bedrivs i huvudsak efter en för varje år uppgjord plan, som fastställts av

lantbruksstyrelsen. Vid sidan av den uppgjorda försöksplanen utförs även undersökningar

över aktuella frågor. I dessa frågor bedrivs ett nära samarbete med

Svenska mejeriernas riksförening.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. May.ts proposition nr 123 år 1964

Personalen vid statens mejeriförsök utgörs av 1 professor i Bo 3, 1 laborator i

Ao 27, 1 försöksledare med arvode motsvarande A 25, 3 förste assistenter i Ae

21, 1 assistent med arvode motsvarande A 19, 1 försöksmejerist i Ae 12 samt 6

biträden. Därjämte finns vid statens mejeriförsök följande personal, som avlönas

av Svenska mejeriernas riksförening, nämligen 1 konsulent, 2 assistenter och

2 biträden.

Medelsförbrukningen under 1962/63 utgjorde vid mejeriavdelningen 666 000

kr. och vid statens mejeriförsök 382 000 kr. Därjämte utgick 50 000 kr. till täckande

av förlust å rörelsen vid Alnarps mejeri. I mejeriavdelningen ingår kostnaderna

för mejeriskolan med ca 80 000 kr. Statens kostnad för högre utbildning,

forskning och försök på mejeriområdet utgjorde sålunda under 1962/63 drygt 1

milj. kr.

Vissa tidigare uttalanden rörande mejeriundcrvisningen samt

behovet av livsmedelstekniker

Jordbrukshögskoleutredningen (SOU 1960:2) ansåg, att högx-e utbildning och

forskning rörande livsmedelsförädling borde — trots det starka biologiska inslaget

— i princip hänföras till det teknisk-industriella området. Mejeriingenjörsutbildningen

borde därför samordnas med övrig högre livsmedelsteknisk utbildning

samt förläggas till teknisk högskola. Forskningen på mejeriområdet borde

ske i samverkan mellan staten och mejeriindustrin i form av ett halvstatligt mejeriforskningsinstitut,

förlagt till Alnarp.

En av Sveriges industriförbund och Ingeniörsvctenskapsakademien tillsatt

kommitté, bioteknikerkommittén, föreslog bl. a.,

att en särskild bioteknisk utbildning skulle komma till stånd vid de tekniska

högskolorna i Stockholm och Göteborg i anslutning till redan förefintlig undervisning

i biotekniska ämnen,

att en speciell bioteknisk linje skulle inrättas vid tekniska högskolan i Lund,

att den nuvarande utbildningen av mejeriingenjörer vid Alnarp skulle inordnas

i bioteknikerutbildning vid tekniska högskolan i Lund,

att institutionerna för kemi, bakteriologi och teknologi vid alnarpsinstitutet

skulle utbyggas och i organisatoriskt hänseende överflyttas till tekniska högskolan

i Lund.

Bioteknikerkommittén fann det naturligt, att utbildningen och forskningen

skulle erhålla en viss specialisering, i Stockholm mot läkemedels- och jäsningsområdet

och i Göteborg — föranlett av verksamheten vid konserveringsforskningsinstitutet

— mot livsmedelskonservering.

Det var enligt kommittén inte realistiskt att räkna med att bioteknikcrlinjerna

i Stockholm och Göteborg skulle kunna ersätta den mejerivetenskapliga forskning,

som bedrivs vid Alnarp, såvitt inte denna verksamhet i sin helhet överflyttades

till någon av dessa högskolor. En sådan överflyttning ansågs emellertid

inte kunna komma i fråga bl. a. med hänsyn till de betydande investeringar, som

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 123 år 196k

gjorts i Alnarp för forskningsändamål. Ett inordnande av mejeriingenjörsutbildningen

i de tekniska högskolornas bioteknikerutbildning och en nedläggning av

högre mejerikursen i Alnarp förutsatte sålunda enligt kommittén, att en bioteknikerlinje

inrättades vid Lunds tekniska högskola. Även för den övriga livsmedelsindustrin

ansågs en bioteknikerlinje vid Lunds tekniska högskola vara av

största vikt bl. a. på grund av att råvaruproduktionen i stor utsträckning är lokaliserad

till landets södra och västra delar samt att utbildning och forskning i

fråga om trädgårdsprodukter förlagts till Alnarp.

Kommittén erinrade om att vid alnarpsinstitutets mejeriavdelning finns förhållandevis

välutrustade institutioner för mejerikemi, mejeribakteriologi, mejeriteknologi

och mejeriekonomi, vilka i största möjliga utsträckning bör utnyttjas

för den nya bioteknikerutbildningen. De bör emellertid i organisatoriskt hänseende

överflyttas till Lunds tekniska högskola samt utbyggas och omorganiseras

för att kunna fylla behovet av undervisning och forskning i biokemi, mikrobiologi

och bioteknik inom det tekniska området. Bioteknikerlinjens specialinstitutioner

bör kunna ligga kvar i Alnarp, då avståndet mellan Lund och Alnarp från

undervisningssynpunkt torde vara av ringa betydelse. Genom denna lokalisering

erhålls jämväl den bästa möjliga anknytning till den mejerivetenskapliga forskning,

som avses bli förlagd till ett branschforskningsinstitut, utvecklat ur det

nuvarande statens mejeriförsök.

I en undersökning rörande behovet av mejeriingenjörer, som gjorts inom

Svenska mejeriernas riksförening, beräknas det årliga ersättnings- och utvidgningsbehovet

av mejeriingenjörer till fyra ä fem personer. På jordbrukshögskoleutredningens

uppdrag gjorde arbetsmarknadsstyrelsen en översiktlig enkät

rörande behovet av högskoleutbildade livsmedelstekniker. Det

sammanlagda framtida behovet av sådana synes enligt denna undersökning uppgå

till 15 å 20 per år. Biotekniker kommittén uppskattade utbildningsbehovet av

civilingenjörer med bioteknisk specialinriktning till

i genomsnitt 20 per år för de närmaste åren. Därav erfordras fem för mejeriområdet.

Kommittén framhöll att detta intagningsbehov utgör ett minimum.

Om en ny utbildningsform skulle tillkomma för biotekniker, kan nämligen förutses

att redan existensen av en sådan utbildning skapar ökad efterfrågan på

ingenjörer av denna typ. Vissa betydelsefulla grenar av livsmedelsindustrin är

därjämte stadda i utpräglad expansion.

Utredningen rörande mejeriundervisning in. m.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 maj 1962 tillkallade chefen

för jordbruksdepartementet sakkunniga att verkställa utredning och avge förslag

rörande undervisning, forskning och försök på mejeriområdet samt därmed

sammanhängande frågor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 123 år 1964

De sakkunniga,1 som antagit benämningen Utredningen rörande mejeriundervisning

m.m., har avlämnat ett den 7 november 196.3 dagtecknat betänkande

angående Högre undervisning samt forskning på mejeriområdet

m. m. (stencil; Jo 1963:9).

Över betänkandet har remissyttranden avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen,

styrelsen för statens institut för folkhälsan, byggnadsstyrelsen, statskontoret,

universitetskanslern, överstyrelsen för de tekniska högskolorna, organisationskommittén

för teknisk högskola i Lund, styrelsen för lantbrukshögskolan, styrelsen

för alnarpsinstitutet, lantbruksstyrelsen, statens jordbruksnämnd, styrelsen

för statens maskinprovningar, jordbrukets forskningsråd, statens tekniska

forskningsråd, statens naturvetenskapliga forskningsråd, statens institut för

konsumentfrågor, kommerskollegium, styrelsen för veterinärhögskolan, veterinärhögskoleutredningen,

veterinärstyrelsen, Ingeniörsvetenskapsakademien, Sveriges

industriförbund, Sveriges kemiska industrikontor, Sveriges lantbruksförbund,

Svenska mejeriernas riksförening, Svensk husdjursskötsel, ekonomisk förening,

Riksförbundet Landsbygdens folk, Kooperativa förbundet, Styrelsen för svenska

institutet för konserveringsforskning, Svenska teknologföreningen, Tekniska

samfundet i Göteborg, Skånska ingenjörsklubben, Svenska mejerikonsulentföreningen,

Sveriges akademikers centralorganisation (SACO) och Sveriges förenade

studentkårer (SFS). I anledning av betänkandet har en skrivelse inkommit

från utredningens expert professorn T. Storgårds, Stockholm.

Utredningen rörande mejeriundervisning m. m. framhåller, att åtskilliga anmärkningar

riktats mot den nuvarande mejeriingenjörsutbildningen. Sålunda

har utbildningen ansetts alltför ensidig med hänsyn till de utbildades möjligheter

att göra sig gällande på arbetsmarknaden. Vidare saknas möjlighet att

fortsätta utbildningen till högre akademisk examen. Det har också anmärkts att

det är föga rationellt att hålla en särskild utbildning med i genomsnitt två—fem

examinander per år. Med hänsyn till dessa olägenheter har utredningen funnit

sig ej kunna förorda, att den högre mejeriutbildningen i fortsättningen bedrivs

i sådan särpräglad form och så isolerat som hittills varit fallet. Utredningen räknar

med att behovet av biokemister för livsmedelsindustrin och läkemedelsindustrin

utgör omkring 25 per år. Av detta antal kan hälften, eller 10—15,

antagas komma på egentlig livsmedelsindustri.

För att undvika alltför små och oekonomiska högskoleenheter samt isolering

i förhållande till andra studiemiljöer bör enligt utredningen en eventuell livsmedelsteknisk

undervisning förläggas till någon redan befintlig högre läroanstalt.

Valet står härvid mellan teknisk högskola och lantbrukshögskolan.

Förläggning till teknisk högskola eller till lantbrukshögskolan.

Om livsmedelsteknisk undervisning förläggs till lantbrukshögskolan,

bör den enligt utredningen begränsas till att avse den egentliga livs
-

1 Kanslichefen Y. Ericsson, ordförande, professorn S. Brohull. agronomi licentiaten J. Ekman,

ombudsmannen K.-Å. Granlund, mejeriföreståndaren S. Simberg, professorn K. E. Thomé och professorn

It. Woxén.

opaginerad Kontrollera mot PDF

]8 Kungl. May.ts proposition nr 123 år 1964

medelsindustrin. Sådan undervisning skulle meddelas dels vid Ultuna, dels vid

Alnarp i analogi med vad som tillämpas vid hortonomutbildningen. De nuvarande

resurserna för högre mejerikursen och mejeriförsöken i Alnarp skulle omorganiseras

till en livsmedelsteknisk sektion av lantbrukshögskolan, som skulle

svara för såväl utbildningen som den statliga forskningen och försöksverksamheten

inom det livsmedelstekniska ämnesområdet. En väsentlig fördel med lantbrukshögskolealtemativet

skulle enligt utredningen vara, att i undervisningen

mer påtagligt än eljest kunde belysas sammanhangen mellan råvara och förädlad

produkt. Vidare skulle man närma sig problemen från cn biologisk utgångspunkt.

I en del andra länder har mejeriundervisningen anknytning till undervisningen

på lantbrukets område. Om såsom förutsatts undervisningen skall hållas inom

ramen för en ungefärlig studietid av fyra år, måste emellertid ett införande på

studieplanen av andra ämnen än sådana som hänför sig till kemiområdet inkräkta

på möjligheterna att fördjupa kemikunskaperna. Lantbrukshögskolealternativet

synes enligt utredningen inte kunna undgå att få en sådan innebörd.

Utredningen anser, att en allmän kemiundervisning vid teknisk högskola med

viss möjlighet att valfritt studera livsmedelsteknologi eller annan biokemi skulle

kunna utnyttjas till största fördel för både forskningen, livsmedelsindustrin i allmänhet

och i varje fall på längre sikt också mejeriindustrin. Om mejeriindustrin

i längden skall kunna hålla sig i nivå med den allmänna tekniska utvecklingen

och kunna hävda sig internationellt, synes det sannolikt, att den inte kan

avstå från arbetskraft med lika omfattande kemisk utbildning som erfordras

inom den kemiska industrin i allmänhet. Det går vidare en klar skiljelinje mellan

råvarans produktion och dess förädling inom livsmedelsindustrin.

Sett från arbetskraftens synpunkt — och här närmast den akademiskt utbildades

— måste det vara en stor styrka att inte på grund av en specialiserad utbildning

vara hänvisad till arbete inom en viss begränsad näringsgren. Det har också

från mejeriingenjörshåll framkommit önskemål om en vidgad ram för undervisningen.

Utredningen har funnit, att livsmedelsteknisk undervisning bör anordnas vid

teknisk högskola och att ett särskilt institut för mejeriforskning bör inrättas.

Detta institut skall även kunna utnytjas för kompletterande ubildning av de

livsmedelstekniker, som vill ägna sig åt mejerinäringen.

Valet av teknisk högskola för den livsmedelstekniska

utbildningen. Utredningen anser det vara ett tungt vägande skäl för

förläggning till tekniska högskolan i Stockholm, att där redan finns en viss

biokemisk undervisning samt att den utbyggda biokemiundervisningen kan sättas

igång ganska snart. Vid Chalmers tekniska högskola finns, förutom organisk

kemi, endast livsmedelskemi och vattenkemi och dessa båda ämnen är företrädda

av enbart speciallärare. Vid Lunds tekniska högskola kan studerande

vid kemiavdelningen börja intagas tidigast hösten 1965. Livsmedelstekniker därifrån

kan sålunda inte utexamineras förrän i slutet av 1960-talet. Vid tekniska

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 123 år 1961/.

19

högskolan i Stockholm skulle däremot cn utbyggd biokemiundervisning i tredje

årskursen kunna starta hösten 1964 och civilingenjörer med sådan utbildning

kunna utexamineras våren 1966. Som skäl för förläggning till Lunds tekniska

högskola kan anges att mejeriforskningen synes böra bibehållas vid Alnarp

samt att livsmedelsteknisk undervisning i Lund skulle utövas inom landets

mest utpräglade jordbruksbygd. Utredningen har emellertid med hänsyn till

de större möjligheterna att inom en snar framtid genomföra en livsmedelsteknisk

undervisning vid tekniska högskolan i Stockholm stannat för att förorda,

att undervisningen förläggs till denna högskola.

Livsmedelsteknisk utbildning vid tekniska högskolan

i Stockholm. Livsmedelsteknisk undervisning vid tekniska högskolan i

Stockholm bör ingå i den biokemiska linjen inom avdelningen för kemi. Undervisningen

på denna linje bör de tre första läsåren i huvudsak vara gemensam

med den allmänna undervisningen vid kemiavdelningen. De väsentliga avvikelserna

i förhållande till annan kemiundervisning bör komma under fjärde årskursen.

Gemensamma huvudämnen på den biokemiska linjen bör vara biokemi,

mikrobiologi, organisk kemi och biologi. Möjlighet bör enligt utredningen finnas

att alternativt fördjupa studierna i ettdera av de båda ämnesområdena livsmedelsteknologi

resp. jäsnings- och läkemedelsteknologi. Däremot bör inte på

detta stadium någon specialisering ske på mejeriindustri eller annan industrigren,

förutom att examensarbeten kan anknytas till studier på sådana områden.

Efter civilingenjörsexamen bör särskild mejeriutbildning kunna erhållas genom

tjänstgöring vid mejeriforskningsinstitutet i Alnarp.

Utredningen anser att utöver den professur i livsmedelskemi (biokemi) som

redan finns och den professur i biokemisk teknologi som tekniska högskolan i

Stockholm upptagit i sina petita för 1964/65 bör ytterligare en professur i livsmedelsteknologi

inrättas. Med hänsyn till den förhållandevis begränsade undervisning

som kommer att åligga professorn i livsmedelsteknologi samt med tanke

på att forskning och viss undervisning på livsmedelsområdet skall bedrivas i

Alnarp föreslår utredningen, att professorn i livsmedelsteknologi vid tekniska

högskolan i Stockholm samtidigt skall vara föreståndare för forskningsinstitutet

i Alnarp eller för en avdelning av detta. Professorns hjälpkrafter vid tekniska

högskolan i Stockholm torde därvid kunna begränsas till en assistent i Ae 19

och ett kanslibiträde i Ae 7.

Om behovet av livsmedelstekniker framdeles blir stort, kan det enligt utredningen

bli motiverat att anordna cn utbyggd livsmedelsteknisk undervisning

under exempelvis de två senare läroåren för att tillgodose livsmedelsindustrin.

Det kan då övervägas, om undervisningen bör förläggas till Stockholms eller

Lunds tekniska högskola. Med tanke på sistnämnda eventualitet bör mark reserveras

för att möjliggöra en utbyggnad i Lund på sätt som föreslagits i stomplan

II för tekniska högskolan i Lund.

Beträffande forskningen på mejeriområdet föreslår utredningen, att ett mejeriforskningsinstitut

inrättas genom samverkan mellan staten och mejeriindustrin.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 123 år 196-4

Detta institut bör överta den forskning, som no bedrivs vid mejeriavdelningen

och statens mejeriförsök i Alnarp. Utredningen anser det skäligt, att ungefär en

tredjedel av de sammanlagda årliga utgifterna vid institutet bekostas av näringslivet.

Mellanhavandena mellan staten och näringslivet bör regleras genom särskilt

avtal mellan Kungl. Maj:t och en stiftelse eller samorganisation, som bildas

av berörda industrier.

Ett blivande mejeriforskningsinstitut bör enligt utredningen förläggas till

Alnarp. Härvid kan institutet överta de resurser, som disponeras av den nuvarande

mejeriavdelningen och statens mejeriförsök. Institutet bör organiseras på

fem avdelningar, nämligen för kemi, mikrobiologi, teknologi, maskinteknik och

mejeriekonomi. Envar av avdelningarna bör ledas av en föreståndare med lön

motsvarande lönegrad B 1. På varje avdelning bör vidare finnas hjälpkrafter av

olika kategorier. Professorn i livsmedelsteknologi vid tekniska högskolan i Stockholm

bör såsom tidigare förordats samtidigt vara föreståndare för forskningsinstitutet

eller för en avdelning av detta.

Statens nuvarande utgifter för högre mejerikursen och statens mejeriförsök

utgör drygt 1 milj. kr. per år, medan bidraget från Svenska mejeriernas riksförening

uppgår till 200 000—300 000 kr. årligen. Den totala kostnaden för verksamheten

uppgår sålunda till ca 1,3 milj. kr. per år. Det av utredningen föreslagna

forskningsinstitutet beräknas kräva en kostnad av omkring 1,15 milj. kr.

per år, varav industrin förutsatts skola bestrida förslagsvis en tredjedel. Kostnaden

för professuren i livsmedelsteknologi jämte vissa hjälpkrafter beräknas till

ca 100 000 kr. om året.

I till betänkandet fogade reservationer av ledamöterna Ekman och Thomé

yrkas, att utbildning samt statlig forsknings- och försöksverksamhet på den

egentliga livsmedelsindustrins område förläggs till en livsmedelsteknisk sektion

av lantbrukshögskolan. Som motiv härför anför ledamoten Thomé bl. a. följande.

Utredningen har ej tillräckligt beaktat betydelsen av grundliga biologiska

studier inlagda i början av utbildningen parallellt och jämställt med kemistudierna.

Ett närmare studium av de tekniska högskolornas studieorganisation har

visat att en utbildning med starkt biologiskt inslag ej kunnat läggas som en

linje inom den kemiska avdelningen vid någon befintlig högskola. Därtill är

ämnesgången för bunden och medger väsentliga ändringar först under fjärde

året. En sådan studiegång skulle däremot kunna förläggas till den nya tekniska

högskolan i Lund. Organisationskommittén för tekniska högskolan i Lund har

emellertid av tids- och andra skäl tyvärr ställt sig för tillfället avvisande om än

mera positiv på längre sikt.

För mejeriindustrin kommer den av utredningen föreslagna biokemilinjen inte

att vara till någon större nytta. Den nya biokemisten kommer inte att vara

mycket mera användbar än en kemist från någon av de andra linjerna. Det

hela innebär detsamma som enbart nedläggning av högre mejerikursen. Förslaget

om livsmedelsteknisk utbildning vid lantbrukshögskolan uppfyller betydligt

bättre än tekniska högskolans biokemilinje kraven på biologisk grundutbildning.

Det är för livsmedelsteknikern betydligt viktigare att behärska de bio
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 123 år 196Jj

logiska och kemiska processer varan undergår i apparaturen än att känna apparaturens

tekniska konstruktionsdetaljer.

Genom anknytning till lantbrukshögskolan behåller man alnarpsinstitutets

mejeriavdelnings traditioner och löser elegant samarbetet mellan undervisning,

forskning och försöksverksamhet. Dessutom möjliggörs en omorganisation till ett

livsmedelsforskningsinstitut, då möjligheter att överföra livsmedelsundervisningen

till teknisk högskola föreligger, om man vid den tidpunkten önskar en sådan

omorganisation.

Yttranden

I valet mellan teknisk högskola och lantbrukshögskolan

som förlägg ningsplats för den livs medelstekniska

utbildningen har en stor majoritet av remissinstanserna uttalat

sig till förmån för teknisk högskola. Flertalet av de remissinstanser som har

anknytning till jordbruket, mejeriindustrin och lantbruksforskningen förordar

emellertid att den livsmedelstekniska utbildningen förläggs till lantbrukshögskolan.

De remissinstanser som förordar förläggning till teknisk högskola anger

som skäl härför att det går en klar skiljelinje mellan råvarans produktion och

dess förädling samt att utbildningen rörande förädlingen hör till det tekniska

området. Vidare framhålls att en bred och grundlig kemiingenjörsutbildning,

sådan den meddelas vid de tekniska högskolornas kemiavdelningar, är nödvändig

för en riktig förståelse för de särskilda problem, som är förknippade med industriell

framställning av livsmedel. Stort avseende fästs också vid att en civilingenjörsexamen

ger en större valfrihet på arbetsmarknaden. En stor del av

också dessa remissinstanser understryker dock samtidigt vikten av att de biologiskt

inriktade ämnena tillgodoses i erforderlig omfattning.

Arbetsmarknadsstyrelsen anser, att framför allt behovet av samordnad ingenjörsutbildning

för hela livsmedelsområdet talar för förläggning till teknisk högskola.

Behovet av flexibel utbildning med specialisering som sätter in på ett

sent stadium torde också lättare kunna tillgodoses vid en teknisk högskola. Vidare

framhålls, att företagsledning och administration vid ett industriföretag är av

helt annan karaktär än inom jordbruket.

Statens tekniska jorskningsråd framhåller, att med den stigande industrialiseringsgrad

som präglar omhändertagandet av olika livsmedel blir kraven på en

högkvalificerad utbildning inom kemi och de tekniska tillämpningsämnena alltmera

framträdande. Genom att förlägga denna utbildning till teknisk högskola

med en specialisering först under studietidens senare del bör man finna en lämplig

bas för urvalet till denna specialiserade studieriktning. Man uppnår vidare,

att de studerande ej blir beroende av anställningsmöjligheter inom en alltför

snäv sektor av näringslivet med åtföljande obenägenhet att satsa på en dylik

specialisering.

Statens naturvetenskapliga jorskningsråd understryker vikten av att stude
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 123 år 1964

rande vid livsmedelsteknisk linje på teknisk högskola får tillräckliga biologiska

kunskaper. Även statens institut för konsumentfrågor anser, att en förutsättning

för förläggning till teknisk högskola är att undervisningen på det biologiska

området blir tillräckligt omfattande. Liknande synpunkter framför styrelsen

för veterinärhö g skolan.

Veterinärhögskoleutredningen framhåller, att jordbruksprodukternas förädling

numera sker i så stora och fristående enheter att de inte skiljer sig från företagen

inom andra livsmedelstekniska områden i fråga om urval av och krav på den

ledande personalen. Det framstår därför som angeläget att utbildningsområdet

görs likformigt med annan livsmedelsteknisk industri för att få en bredare kader

att välja ur och för att möjliggöra en så bred anslutning som önskvärt till denna

utbildning. Därigenom undviker man den stagnation som ofta kan befaras inom

en liten utbildningssfär. Dock måste de biologiska aspekterna i utbildningen

beaktas i större omfattning än utredningen gjort, om inte stora brister i ekonomiskt

och folkhvgieniskt hänseende skall uppkomma.

Sveriges lantbruksförbund förordar en förläggning av den livsmedelstekniska

utbildningen till teknisk högskola under förutsättning att tillräcklig undervisning

på det biologiska området anordnas. Detta torde förutsätta att en livsmedelsteknisk

fackavdelning inrättas vid skolan.

Anknytning av den livsmedelstekniska utbildningen till lantbrukshögskolan

förordas av lantbruksstyrelsen, lantbrukshögskolan, alnarpsinstitutet, jordbrukets

forskningsråd, Svenska mejeriernas riksförening, Svensk husdjusskötsel och

Riksförbundet Landsbygdens folk. Orsaken till att dessa remissinstanser förordar

anknytning till lantbrukshögskolan är främst att man därigenom får en

bättre biologisk grund för den livsmedelstekniska utbildningen.

Styrelsen för lantbrukshögskolan framhåller, att den livsmedelstekniska utbildningen

måste på ett helt annat sätt än vad utredningen föreslagit byggas

upp från biologiska ämnen, såvida man inte syftar till att utbilda apparattekniker.

Förslaget ger också ringa utrymme för den egentliga livsmedelsteknologin,

liksom för den ekonomiska skolning som är önskvärd även för en tekniker i

industrins tjänst. Det synes ej rationellt att samordna utbildningen av tekniker

inom speciell jäsningsindustri och läkemedelsindustri med tekniker på det egentliga

livsmedelsområdet. Den råvara som livsmedelsindustrin har är av helt annan

karaktär än den som den kemiska industrin arbetar med. Detta gör att teknikern

inom livsmedelsindustrin måste ha en grundläggande biologisk skolning.

Redan med nuvarande resurser har lantbrukshögskolan möjlighet att anordna

viss utbildning med kemisk-biologisk inriktning för industrins behov och för

livsmedelskontrollen etc. Enligt styrelsens uppfattning är det möjligt att omedelbart

skapa en utbildning på mejeriområdet vid lantbrukshögskolan, om de

resurser som f. n. finns vid Alnarp införlivas med högskolan. Denna utbildning

för mejeritekniker kunde sedan utbyggas till att omfatta hela livsmedelsområdet.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 123 år 1964

23

Styrelsen för alnarpsinstitutet ifrågasätter om den föreslagna samordningen av

undervisningen för livsmedelsindustri och läkemedelsindustri är ändamålsenlig

samt om det överhuvud taget är möjligt att inom ramen för de tekniska högskolornas

nuvarande organisation även inrymma den grundläggande biologiska

utbildning livsmedelsteknikerna har behov av.

Svenska mejeriernas riksförening (SMR) framhåller, att den av utredningen

föreslagna utbildningen saknar det viktiga och omfattande biologiska studium,

som oundgängligen måste ingå, när det är fråga om utbildning av livsmedelstekniker.

Man saknar också den önskvärda grundskolningen i allmän ekonomi

och företagsekonomi. Samtidigt är betydande delar av den kemiska teknologin,

som ingår i kcmistutbildningen, till mindre nytta för livsmedelsteknikern. SMR

hävdar därför med bestämdhet, att den av utredningen föreslagna kemistutbildningen

inte tillgodoser mejeriindustrins och, såvitt SMR kan bedöma, ej heller

annan egentlig livsmedelsindustris behov av livsmedelstekniker. Enligt SMR:s

uppfattning ger lantbrukshögskolealternativet den kombination av kemiskt och

biologiskt grundstudium, som är väsentligt i sammanhanget. Detta alternativ

ger också en livsmedelsteknisk utbildning i de senare årskurserna.

Även jordbrukets forskningsråd, Riksförbundet Landsbygdens folk och Svensk

husdjusskötsel understryker, att den biologiska grundutbildningen måste ges

tillräckligt utrymme i undervisningsplanerna.

Utredningens förslag att den livsmedelstekniska utbildningen

skulle förläggas till tekniska högskolan i

Stockholm har avstyrkts av flertalet remissinstanser. Av de remissinstanser,

som ansett att den livsmedelstekniska utbildningen borde ske vid teknisk

högskola, har flertalet uttalat sig till förmån för Lunds tekniska högskola. Även

flera av dem som i första hand förordar anknytning till lantbrukshögskolan

anser sig kunna acceptera en förläggning till Lunds tekniska högskola men däremot

inte till tekniska högskolan i Stockholm. Anledningen härtill är bl. a. de

större förutsättningar man ansett föreligga att tillgodose de biologiska och livsmedelsteknologiska

ämnesområdena vid en ny teknisk högskola som är obunden

av traditioner och etablerade intresseinriktningar. Genom förläggning till Lund

kommer man också ifrån det starkt kritiserade förslaget att professorn i livsmedelsteknologi

skulle undervisa i Stockholm men ha sin forskning i Alnarp.

Andra fördelar med förläggning till Lund har ansetts vara att forskarna vid det

föreslagna forskningsinstitutet i Alnarp då kan utnyttjas som speciallärare vid

den livsmedelstekniska utbildningen samt att såväl livsmedelsindustrin som

forskningslaboratorierna inom det livsmedelstekniska området i stor utsträckning

finns i Skåne.

En nackdel med förläggningen till Lund har av vissa remissinstanser ansetts

vara att utbildningen där kan komma igång betydligt senare än i Stockholm.

Andra remissinstanser framhåller emellertid att en sådan försening är av underordnad

betydelse i jämförelse med fördelen av att få den livsmedelstekniska utbildningen

förlagd till lämpligaste platsen på lång sikt.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 123 år 1961+

Byggnadsstyrelsen anser, att en förläggning till tekniska högskolan i Stockholm

bör undvikas, om verksamheten utan större olägenhet kan förläggas till

annan ort.

Statskontoret framhåller, att det logiska och naturliga vore att förlägga den

livsmedelstekniska undervisningen till Lunds tekniska högskola. Då det emellertid

dröjer flera år innan en livsmedelsteknisk undervisning kan börja i Lund.

kan det synas motiverat att förlägga undervisningen till tekniska högskolan i

Stockholm. Det förefaller troligt att det inom en relativt kort tid kan visa sig

vara nödvändigt och lämpligt att ordna med en livsmedelsteknisk undervisning

även i Lund. Om och när så sker, finns det anledning att åstadkomma en nära

anknytning mellan den livsmedelstekniska undervisningen i Lund och mejeriforskningsinstitutet

i Alnarp.

Styrelsen för alnarp sinstitutet anser att den grundläggande biologiska utbildning

livsmedelsteknikerna har behov av lättare kan inrymmas i en livsmedelsteknisk

linje vid Lunds tekniska högskola än i en redan etablerad undervisning.

Avståndet mellan de institutioner som undervisar i grundläggande och tillämpade

läroämnen bör även beaktas, och tekniska högskolan i Lund utgör i detta

avseende det bästa alternativet. Enligt styrelsens åsikt skulle ett administrativt

inordnande av vissa institutioner vid Alnarp i tekniska högskolan i Lund inte

behöva medföra några mer betydande svårigheter.

Veterinärhögskoleutredningcn framhåller, att utbildning på det akademiska

planet måste bygga på forskning. Sådan har hittills ägt rum vid alnarpsinstitutet

och även de sakkunniga har tänkt sig att den skall fortfara i Alnarp. Ett fruktbärande

dagligt samarbete mellan forskningen och utbildningen skulle kunna

komma till stånd, om utbildningen förlädes till Lund. Detta kan inte bli fallet

vid förläggning av utbildningen till Stockholm och forskningen till Alnarp. Det

synes synnerligen lämpligt att en verklig bioteknisk forskning och utbildning

upprättas med Lunds tekniska högskola som centrum och med Alnarp och andra

forskningsstationer i Skåne, t. ex. Sveriges utsädesförening samt kvarn-, bagerioch

konservindustrins laboratorier som samarbetande organ. Vidare kan ifrågasättas

det förnuftiga i att flytta ut verk och högskolor, som redan har en fast förankring

i Stockholm, om man samtidigt låter nya verksamheter växa fram, vilka

med fördel både för de anställda och för arbetet kan inrättas på annat håll.

Statens naturvetenskapliga forskningsråd anser, att det vore avgjort lämpligare

att kombinera föreståndarskapet för mejeriinstitutet i Alnarp med en professur

i livsmedelsteknologi vid tekniska högskolan i Lund än i Stockholm. Även

styrelsen för statens institut för folkhälsan finner bl. a. med hänsyn till att professorns

undervisning är avsedd att ske varje vecka under hela läsåret (med två

föreläsningstimmar per vecka) det uteslutet att ifrågavarande person på ett

nöjaktigt sätt skulle kunna undervisa i Stockholm och forska i Alnarp.

Sveriges lantbruk förbund framhåller, att intresset vid tekniska högskolan i

Stockholm av tradition och på grund av närmare kontakter med den kemiska

industrin samt jäsnings- och läkemedelsindustrin kommit att inriktas mot dessa

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 123 år 196tf

avnämarområden. Det synes svårt att i denna redan etablerade miljö erhålla tillräcklig

förståelse för en utbildning, som den egentliga livsmedelsindustrin eftersträvar.

En förläggning till Lund innebär, att hänsyn huvudsakligen behöver tas

till de behov som utbildningen skall tillgodose. Sett mot denna bakgrund är det

logiskt att en livsmedelsteknisk utbildning förläggs till Lund-området. Utbildning

och forskning skulle där kunna ske i direkt anslutning till vårt viktigaste distrikt

för produktion av råvaror till livsmedelsindustrin. Våra största och bäst

utvecklade livsmedelsindustrier finns också i denna del av landet. I Lund skulle

utbildningen kunna kombineras med den mejeriforskning, som även framdeles

torde böra bedrivas vid Alnar]). Vidare bör erinras om att Sveriges slakteriförbund

beslutat förlägga slakteriorganisationens nya forskningslaboratorium till

Kävlinge samt att Sveriges utsädesförenings cereallaboratorium är placerat i

Svalöv. Den försening, som en förläggning av den livsmedelstekniska utbildningen

till Lund medför, är av underordnad betydelse, om därigenom en på längre

sikt tillfredsställande lösning av utbildningen och forskningen kan ernås. Liknande

synpunkter har anförts även av statens jordbruksnämnd.

Kooperativa förbudet förordar med i stort sett samma motiveringar som Sveriges

lantbruksförbund att den livsmedelstekniska utbildningen bör förläggas till

Lund men understryker därutöver önskvärdheten av ett framtida nordiskt samarbete

i dessa frågor, särskilt mellan Sverige och Danmark, samt utvidgade kontakter

med kontinentala universitet och forskningsorgan. Förbundet anser det

vara viktigare att grundligt och förutsättningslöst förbereda och bygga upp en

toppmodern och funktionell undervisning och forskning inom det livsmedelstekniska

området än att åstadkomma en snabb lösning.

Riksförbundet Landsbygdens folk vill inte motsätta sig en utbyggnad av den

biokemiska utbildningen vid tekniska högskolan i Stockholm, därest behov härav

föreligger för att tillgodose efterfrågan på biotekniker inom exempelvis läkemedels-

och jäsningsindustrin. Men riksförbundet hävdar bestämt, att en sådan utbyggnad

inte fyller utbildningsbehovet för mejeri- och övrig livsmedelsindustri,

eftersom den inte skulle ge den enligt riksförbundets mening nödvändiga biologiska

grundutbildningen. Vid tekniska högskolan i Stockholm föreligger dessutom

uppenbarligen varken resurser eller intresse för en sådan studieinriktning. Därest

den avsedda utbildningen skall förläggas till teknisk högskola, framstår den nya

tekniska högskolan i Lund som det klart bästa alternativet.

Styrelsen för svenska institutet för konservering sforskning påpekar, att undervisningen

vid Chalmers tekniska högskola i de biologiskt inriktade ämnena sker

med personal från konserveringsinstitutet. Styrelsen finner detta vara ett för

det allmänna ändamålsenligt arrangemang såväl med hänsyn till de mycket låga

kostnaderna för statsmakterna som med tanke på den inom livsmedelsområdet

rådande bristen på kompetenta lärare.

Svenska mejerikonsulentföreningen, som förordar förläggning till Lund, påpekar

att studiekostnaderna för de studerande måste bli lägre där än i Stockholm.

Det synes vidare föreningen något egendomligt, att man till Stockholm

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 123 år 196i

vill koppla ytterligare tillströmning av elever, när samtidigt utredning pågår att

flytta en hel del statliga verk och institutioner från Stockholm.

SFS föreslår, att i Alnarp upprättas ett livsmedelsinstitut, som samtidigt skall

vara biologisk avdelning till tekniska högskolan i Lund och livsmedelssektion till

lantbrukshögskolan. Berättigade till inträde skulle vara dels teknologer, som avslutat

årskurs 2 vid kemiavdelning, dels agronomi studerande, som fullgjort de

två första årskurserna.

De remissinstanesr, som förordar att den livsmedelstekniska utbildningen förläggs

till tekniska högskolan i Stockholm, anför som skäl härför främst att utbildningen

därigenom kan komma igång snabbt samt att viss bioteknisk utbildning

redan finns vid denna högskola.

Universitetskanslern biträder utredningsmajoritetens förslag om livsmedelsteknisk

utbildning vid tekniska högskolan i Stockholm, men förordar en utökning

av undervisningen i biologi. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Lund

anser emellertid, att det finns synnerliga skäl att förlägga denna utbildning till

tekniska högskolan i Lund.

Överstyrelsen för de tekniska högskolorna erinrar om att tekniska högskolan

i Stockholm redan har en visserligen begränsad, men i viss mån uppbyggd grundorganisation

för bioteknisk utbildning. Det blir därför mindre kostnadskrävande

att utbygga denna än att börja från grunden vid annan teknisk högskola. En

förläggning till tekniska högskolan i Lund, där här avsedda tekniker kan utexamineras

tidigast under 1969, skulle medföra en allvarlig förlängning av rådande

brist på hithörande arbetskraft. Med hänsyn till att det f. n. ej är möjligt att tillgodose

lokalbehovet för en professur i livsmedelsteknologi inom nuvarande utbyggnadsprogram

för tekniska högskolan i Stockholm bör undervisningen i detta

ämne till vidare handhas av en speciallärare.

Kommerskollegium framhåller, att önskemålet om att den livsmedelstekniska

utbildningen skall bli tillgänglig utan onödig tidsutdräkt bäst tillgodoses om

denna utbildning förläggs till tekniska högskolan i Stockholm. Kollegiet, som anser

sig böra förorda en sådan åtgärd, vill samtidigt betona att frågan om utbildningens

organisation bör omprövas, då tekniska högskolan i Lund blivit utbyggd

med en kemisk avdelning. Skulle ett institut för mejeriforskning förläggas till

Alnarp, utgör detta ett särskilt starkt skäl för att överflytta den livsmedelstekniska

utbildningen till tekniska högskolan i Lund. Om så visar sig erforderligt,

kan utbildning ordnas i både Lund och Stockholm.

Statens tekniska forskningsråd förordar förläggning till tekniska högskolan i

Stockholm, där utbildningen kan igångsättas snabbast. Detta bör ej hindra att

man senare etablerar livsmedelsteknisk utbildning även vid annan teknisk högskola.

Liknande synpunkter framförs av Skånska ingenjör sklubb en.

Ingeniörsvetenskapsakademien tillstyrker ett snabbt genomförande av förslaget

om biokemiutbildning vid tekniska högskolan i Stockholm. Behovet av civilingenjörer

med en fördjupad biologisk och bioteknisk utbildning kan väntas

stiga, så att sådan utbildning kan bli aktuell vid ytterligare en teknisk högskola.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 123 år 1964

Möjligheten att inrätta en sådan linje bör därför beaktas vid den fortsatta behandlingen

av mejeriutbildningen.

Sveriges industriförbund och Sveriges kemiska industrikontor framhåller i ett

gemensamt yttrande, att det knappast lär vara realistiskt att under ett övergångsskede

kräva mera än en biokemisk speciallinje. Utbildningen på denna

måste då göras så bred att den kan utgöra grundval för senare praktisk specialisering

på olika grenar av biokemin. Därför må det anses försvarbart att något

mindre vikt fästs vid de speciella grenar av biokemin, som man kan förmoda

kommer att inrättas senare vid annan teknisk högskola. Skulle en så utformad

linje ej anses motsvara mejeriteknikernas behov, får detta inte föranleda något

ytterligare dröjsmål med igångsättandet av biokemistutbildningen vid tekniska

högskolan i Stockholm. På längre sikt måste det eftersträvas att en biokemisk

linje med mera speciell inriktning på livsmedelskemin inrättas. Mot bakgrunden

av livsmedelsindustrins starka förankring i södra Sverige synes det självklart,

att en sådan linje då förläggs till tekniska högskolan i Lund.

SACO vill inte motsätta sig en förläggning av den livsmedelstekniska utbildningen

till tekniska högskolan i Stockholm, men måste samtidigt starkt beklaga,

att utredningen endast obetydligt berört utbildningens förläggning till tekniska

högskolan i Lund.

IV. Departementschefen

Expansionen av vårt universitets- och högskoleväsen kommer enligt de av

statsmakterna uppdragna riktlinjerna att fortsätta i snabb takt under den återstående

delen av 1960-talet. Efterfrågan på arbetskraft med kvalificerad utbildning

— inte minst tekniker och naturvetare — kommer, att döma av föreliggande

prognoser, att framdeles nå en ytterligare ökad omfattning. För att det

sålunda väntade ökade behovet i tid skall kunna mötas har bl. a. utbildningskapaciteten

vid de tekniska högskolorna successivt byggts ut och utbildning av

civilingenjörer anordnats i Lund. I fråga om sistnämnda utbildning vill jag här

erinra om att 1955 års universitetsutredning i sitt sjätte betänkande, »Universitet

och högskolor i 1960-talets samhälle» (SOU 1959:45), föreslog att vid en utbildningsenhet

i Lund skulle successivt inrättas avdelningar för teknisk fysik,

maskinteknik, elektroteknik, väg- och vattenbyggnad, kemi samt arkitektur.

Sedan riksdagen på grundval av propositionen 1960: 119 fattat beslut härom,

tillsatte jag i juni 1960 efter bemyndigande av Kungl. Maj:t en organisationskommitté

med uppgift att verkställa närmare utredningar och avge förslag angående

anordnande av högre teknisk utbildning och forskning i Lund. Kommittén

— organisationskommittén för teknisk högskola i Lund — tillsatte i sin

tur subkommittécr för utarbetande av detaljförslag för varje särskild avdelning

beträffande ämnen, läro- och timplaner samt lärarbehov in.m., ävensom i lokal
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 123 år 1961i.

och utrustningsfrågor. Emellertid tillsattes subkommittén för planering av en

avdelning för kemi först senare. Organisationskommittén ansåg sig nämligen

böra avvakta resultaten av dels vissa undersökningar rörande möjligheten att i

tredje årskursen vid tekniska högskolans i Stockholm kemiavdelning intaga studerande

som vid universitet inhämtat erforderliga kunskaper i bl. a. kemi och

fysik, dels en inventering av behovet av kemiingenjörer, utförd av Sveriges

kemiska industrikontor i samverkan med Sveriges industriförbund. Av denna

anledning innehöll organisationskommitténs i september 1961 framlagda stomplan

— vilken sedermera godkändes av riksdagen (prop. 1962: 43; SU 103; Rskr

246) — icke något förslag om kemiingenjörsutbildning i Lund.

Organisationskommittén har nu i en andra del av stomplanen för högskolan i

Lund — stomplan II — avgivit förslag i fråga om avdelningen för kemi. Förslaget,

i vilket förutsättes att kemiundervisningen i enlighet med 1960 års riksdagsbeslut

kommer att påbörjas höstterminen 1965, synes mig förtjänstfullt och

ägnat att läggas till grund för den nu aktuella utbyggnaden av högskolan, och

jag vill endast beträffande vissa enskildheter förorda ändringar däri.

I detta sammanhang vill jag erinra om att subkommittéerna vid arbetet på de

båda stomplansförslagen bl. a. haft den målsättningen, att de tre tekniska högskolorna

skall vara likvärdiga men därför icke identiska till sin utformning

samt att en viss specialisering skall finnas vid var och en av dem. Vid behandlingen

av den nyssnämnda propositionen 1962: 43 hade riksdagen ingen erinran

häremot (SU 103; Rskr 246).

Organisationskommittén bemyndigades i april 1962 att planera kemiavdelningen

vid den nya läroanstalten i Lund — interimistiskt kallad tekniska högskolan

i Lund — för en årlig intagning av 80 studerande i stället för som tidigare

beslutits 55. Vid remissbehandlingen av stomplan II har från vissa håll rests invändningar

mot den planerade kapacitetsökningen. Det är emellertid enligt min

mening otvivelaktigt, att efterfrågan på kemiingenjörer kommer att ytterligare

öka under de närmaste åren. Den brist på civilingenjörer med kemisk utbildning

som redan i dagens läge är markant kommer, därest möjligheter till ökad kapacitet

inte tillvaratages, att i än högre grad accentueras. Jag anser därför, att den

blivande kemiavdelningen redan från dess etablerande bör dimensioneras för en

årlig intagning av 80 studerande i första årskursen.

I det framlagda stomplansförslaget räknar organisationskommittén även med

en årlig intagning i tredje årskursen av 50 s. k. universitetskemister, dvs. sådana

studerande, som vid universitet förvärvat minst ett betyg i matematik, ett i

fysik och två i kemi. Vissa remissinstanser — bl. a. Svenska teknologföreningen

och SACO — har ifrågasatt lämpligheten inte minst från rekryteringssynpunkt

av en sådan övergång från universitet till teknisk högskola. Däremot har bl. a.

Ingeniörsvetenskapsakademien, Sveriges kemiska industrikontor och Svenska

kemistsamfundet i sina yttranden ställt sig positiva till förslaget, ehuru även den

åsikten kommit till uttryck, att erfarenheterna av en planerad liknande övergång

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. May.ts proposition nr 123 år 1964

.mellan motsvarande läroanstalter i Stockholm tills vidare borde avvaktas. För

■egen del finner jag den föreslagna anordningen lämplig. Jag vill här erinra om

;att jag i årets statsverksproposition (bil. 10, s. 478) tillstyrkte ett parallellt för.

farande vid tekniska högskolan i Stockholm.

Kommitténs nu framlagda förslag innebär, att inom den nya kemiavdelningen

skall finnas tre huvudlinjer, av vilka två föreslås få kemiteknisk natur — en

processingenjörslinje och en teoretiskt-beräkningsmässig linje — samt den tredje

bli en allmän kemistlinje. Avsikten är att den vid avdelningen anordnade utbildningen

framför allt skall ge en bred allmänkemisk kompetens. Remissinstanserna

har i huvudsak anslutit sig till den föreslagna inriktningen av kemiutbildningen.

För egen del finner jag uppläggningen ändamålsenlig inte minst med

hänsyn till de positiva remissyttranden, som avgivits av företrädarna för näringslivet.

Förslaget synes vara väl genomtänkt och innebära en utformning av kemiutbildningen,

som står i god samklang med modem utbildning i andra länder.

Med anledning av de förslag som framlagts i betänkandet »Högre undervisning

samt forskning på mejeriområdet m. m.», vilket utarbetats av en kommitté som

tillkallats av chefen för jordbruksdepartementet, vill jag här taga upp frågan om

anordnande av civilingenjörsutbildning med livsmedelsteknisk inriktning.

Mejeriingenjörsutbildningen är för närvarande förlagd till Ainarps lantbruks-,

mejeri- och trädgårdsinstitut. I olika sammanhang har invändningar rests mot

utbildningen i dess nuvarande utformning. Sålunda blir utbildningskostnaden

förhållandevis hög för det fåtal studerande, det inom denna utbildningsgren är

fråga om. Vidare måste det från rekryteringssynpunkt vara betänkligt med en

så markerad specialinriktning. Den färdigutbildade mejeriingenjören är hänvisad

till en mycket trång sektor av näringslivet. De utredningar som behandlat mejeriutbildningen

har funnit, att den borde utvidgas till att få en mera allmän livsmedelsteknisk

karaktär och i samband därmed förläggas till teknisk högskola.

Den nu aktuella utredningen förordar, att den livsmedelstekniska utbildningen

förlägges till tekniska högskolan i Stockholm. Forskningen på mejeriområdet

föreslås emellertid — främst med hänsyn till gjorda investeringar — alltjämt

bedriven i Alnarp och där framdeles organiserad inom ett s. k. branschforskningsinstitut.

Utredningen synes ha fäst stor vikt vid att den nya utbildningen

härigenom skulle kunna igångsättas redan under innevarande år.

Fn stor majoritet av remissinstanserna har tillstyrkt en förläggning av ifrågavarande

utbildning till teknisk högskola. Flertalet av de instanser som har anknytning

till jordbruk, mejeriindustri och lantbruksforskning förordar dock att

utbildningen anordnas vid lantbrukshögskolan. Enligt dessa instansers mening

skulle de studerande härigenom erhålla en bättre biologisk grundutbildning.

Vad avser lokaliseringen av den nämnda verksamheten har flertalet remissinstanser

avstyrkt att den livsmedelstekniska utbildningen förlägges till Stockholm.

Härvid har bl. a. framhållits dels betydelsen av att utbildning och forskning

hålles samman, dels att såväl livsmedelsindustrin som forskningslaboratorierna

inom det livsmedelstekniska området har sin kärna i Skåne.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 123 år 196b

I likhet med utredningen vill jag — i samråd med chefen för jordbruksdepartementet

— förorda, att den nuvarande mejeriingenjörsutbildningen vid alnarpsinstitutet

upphör och ersättes med en livsmedelsteknisk utbildning, förlagd till

teknisk högskola. Jag anser det emellertid angeläget att de av företrädare för

livsmedelsindustrin framförda synpunkterna rörande den sålunda föreslagna nya

utbildningens utformning och innehåll, vilka framför allt tagit sig uttryck i

önskemålet att tillräckligt utrymme skall ges åt de biologiska momenten i kursplanen,

vinner tillbörligt beaktande vid utbildningens kommande uppbyggnad

vid teknisk högskola. Med hänsyn till behovet av nära kontakt mellan utbildning

och forskning på ifrågavarande område samt till livsmedelsindustrins och

den livsmedelstekniska forskningens starka koncentration till Sydsverige —

varvid även möjligheten till kontakt med Danmark i dessa hänseenden beaktas

— förordar jag, att en livsmedelsteknisk utbildning anordnas vid tekniska högskolan

i Lund som en livsmedelsteknisk linje inom avdelningen för kemi. I samband

härmed vill jag betona angelägenheten av att befintliga resurser på hithörande

område utnyttjas även i fortsättningen. Enligt vad jag inhämtat kan

lokaler och materiella resurser i övrigt för forskningen och utbildningen vid

den livsmedelstekniska linjen i betydande omfattning ställas till förfogande vid

institutet i Alnarp.

Jag kommer dessutom i min fortsatta framställning att förorda, att den utbildning

och forskning i livsmedelskemi som för närvarande bedrives vid tekniska

högskolan i Stockholm ges en starkare inriktning mot de jäsnings- och läkemedelstekniska

områdena.

Den första intagningen av studerande vid kemiavdelningen i Lund bör, såsom

organisationskommittén förutsatt, kunna ske hösten 1965. Med hänsyn till att

redan den första intagningsomgångens studenter bör få möjlighet att välja livsmedelsteknisk

linje bör enligt min mening principbeslut nu fattas om inrättande

av en professur i livsmedelsteknologi vid tekniska högskolan i Lund fr. o. m. den

1 juli 1967. Samtidigt bör den nuvarande professuren i mjölkprodukternas teknologi

vid alnarpsinstitutet indragas. Frågan om ett till Alnarp förlagt s. k. branschforskningsinstitut

på livsmedelsområdet eller delar därav torde få bli föremål för

förhandlingar med berörda företrädare för näringslivet. Jag räknar med att ett

sådant institut skall kunna inrättas, därest ett för staten godtagbart avtal kan

träffas med övriga intressenter i institutet. Den nuvarande mejeriingenjörsutbildningen

i Alnarp synes böra avvecklas, sedan undervisningen för nu intagna studerande

avslutats, vilket beräknas kunna ske under läsåret 1966/67.

Med avseende på behovet av högre tjänster vid den nya kemiavdelningen

räknar organisationskommittén med ett successivt inrättande av sex professurer,

fyra laboraturer och ett tiotal universitetslektorat. Sålunda föreslås inrättande,

från läsåret 1965/66 en professur i vartdera av ämnena oorganisk kemi och

teknisk analytisk kemi samt ett universitetslektorat i maskinelement med meka
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 123 år 1964

31

nik, från läsåret 1966/67 en professur i vartdera av ämnena fysikalisk kemi och

organisk kemi samt ett universitetslektorat i biokemi, från läsåret 1967/68 en

professur och en laboratur i vartdera av ämnena kemisk teknologi och kemisk

apparatteknik, från läsåret 1968/69 ytterligare en laboratur i vartdera av de

båda sistnämnda ämnena samt, utan närmare tidsangivelse, ett universitetslektorat

i matematik. Övriga beräknade lektorat avser allmänna kemiämnen.

Vid min prövning av kommitténs förslag har jag blivit övertygad om att den

framlagda tidsplanen är ändamålsenlig med tanke på såväl den avsedda intagningskapaciteten

som den föreslagna uppläggningen av utbildningen och differentieringen

av forskningen vid högskolan. I överensstämmelse med kommitténs

förslag förordar jag därför, att beslut nu fattas om inrättande vid tekniska högskolan

i Lund av två professurer och ett universitetslektorat fr. o. m. budgetåret

1965/66, av två professurer och ett universitetslektorat fr. o. m. budgetåret

1966/67, av två professurer och två laboraturer fr. o. m. budgetåret 1967/68 samt

av två laboraturer fr. o. m. budgetåret 1968/69, alla i de ämnen och med de benämningar

som av kommittén föreslagits. I fråga om övriga universitetslektorat,

för vilkas inrättande ingen tidpunkt angivits, torde ställning framdeles böra

tagas i samband med det årliga budgetarbetet. Vidare förordar jag att, i anslutning

till mitt tidigare förslag angående en livsmedelsteknisk linje vid den nya

kemiavdelningen, professuren i mjölkprodukternas teknologi vid Alnarps lantbruks-,

mejeri- och trädgårdsinstitut fr. o. m. budgetåret 1967/68 indrages och

att i samband därmed i stället inrättas en professur i livsmedelsteknologi vid

tekniska högskolan i Lund. Under förutsättning att ett för staten godtagbart

avtal i fråga om ett till Alnarp förlagt s. k. branschforskningsinstitut på livsmedelsområdet

eller delar därav kan slutas, bör med sistnämnda professur kunna

förenas föreståndarskap för institutet eller avdelning vid detta.

I detta sammanhang vill jag erinra om att Kungl. Maj:t genom beslut den 26

januari 1962 bl. a. föreskrev att innehavare av tjänst såsom professor, laborator

(motsvarande) och universitetslektor i ämne, som ej är tekniskt tillämpningsämne,

vid tekniska högskolan i Lund skall vara skyldig att i viss omfattning

bestrida undervisning och examination vid såväl högskolan som universitetet i

Lund.

Kommitténs förslag upptar även vissa befattningar som speciallärare och biträdande

lärare. Befattningar av detta slag torde komma att erfordras även för

den i det föregående föreslagna livsmedelstekniska linjen. Frågan om kostnaderna

härför torde framdeles få prövas i det årliga budgetarbetet.

Enligt organisationskommittén bör subkommitténs beräkningar av kostnader

för hjälpkrafter samt av omkostnads- och materielanslag m. m. betraktas som

kostnadsuppskattningar, vilka avsett att ge en ungefärlig föreställning om storleksordningen

av det blivande medclsbehovet i dessa hänseenden. Subkommitténs

beräkningar — i vilka kostnaderna för den livsmedelstekniska linjen självfallet

icke beaktats — upptar ett behov av 44 assistenter, ca 9 200 övningsassistenttimmar

samt ca 4 200 timmar för skrivvakt och tentamensrättning. Vidare har sub
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 123 år 196h

kommittén räknat med fyra tjänster som forskningsingenjör i högst A 23 och

sammanlagt 37 biträdestjänster, vartill kommer viss verkstadspersonal — tillhopa

sju tjänster — vid en föreslagen central verkstad, gemensam för kemiinstitutionema

vid högskolan och Lunds universitet.

Subkommitténs uppskattning av det erforderliga avlöningsanslaget — vid full

utbyggnad — för kemiavdelningen vid tekniska högskolan i Lund belöper sig

till i runt tal 3,5 milj. kr.

Vad avser sakanslagen m. m. har det blivande årliga medelsbehovet uppskattats

för omkostnader till ca 300 000 kr., för materiel m. m. till ca 750 000 kr. och

för nyanskaffning av apparater m. m. till ca 300 000 kr.

Jag finner — vid jämförelse med förhållandena vid övriga tekniska högskolor

— subkommitténs kostnadsuppskattningar i huvudsak kunna betecknas som

realistiska och ägnade att bilda underlag för kommande förslag till anslagsäskanden.

I stomplan II har det för kemiavdelningen erforderliga lokalbehovet redovisats,

ävensom uppskattningen av kostnaderna för nödvändig inredning och utrustning.

Ställning till dessa frågor bör emellertid tagas i annat sammanhang.

Jag vill här erinra om att jag i propositionen 1964: 72 förordade, dels att en

gemensam anläggning för kemiämnena vid såväl universitetet som tekniska högskolan

i Lund skulle komma till stånd, varvid jag fann det nödvändigt att byggnadsarbetena

för en första etapp — omfattande bl. a. kurslaboratorier — igångsattes

så snart erforderliga projekteringshandlingar färdigställts, dels att en delram

av 6,5 milj. kr. till allmän utrustning för ifrågavarande nybyggnader skulle

under rubriken Tekniska högskolan i Lund uppföras i den för utrustningsnämndens

för universitet och högskolor verksamhetsområde för nästa budgetår föreslagna

inrednings- och utrustningsplanen. Jag vill även erinra om att jag i nämnda

proposition uttalade, att erforderliga lokaler beräknades vara färdigställda

till hösten 1965, så att utbildningen vid kemiavdelningen skulle kunna påbörjas

planenligt. Institutionslokaler för kemiavdelningen förutsättes tillkomma genom

den tredje byggnadsetappen av kemianläggningen. För denna etapp uppdrog

Kungl. Maj :t genom beslut den 24 februari 1964 åt byggnadsstyrelsen att utföra

projektering fram till huvudhandlingar. I en till beslutet fogad promemoria uttalades

bl. a., att de naturvetenskapliga och tekniska kemiämnena i största möjliga

utsträckning borde integreras med varandra samt att vid projekteringen av

tredje etappen borde beaktas de integrationsmöjligheter, som uppförandet av

fjärde etappen skulle komma att innebära. Programmet för denna senare etapp

innehåller nu huvudsakligen institutionslokaler för naturvetenskaplig kemi.

Som jag i det föregående framhållit kan lokaler för forskningen och undervisningen

vid den livsmedelstekniska linjen i betydande omfattning ställas till förfogande

vid institutet i Alnarp, varför några nybyggnader för denna linje icke

synes erforderliga. Icke heller torde några väsentliga ändringar i lokalprogrammet

för den gemensamma kemianläggningen i Lund bli nödvändiga till följd av

att en livsmedelsteknisk linje anordnas vid tekniska högskolan i Lund.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 123 år 196b

Av mitt tidigare ställningstagande framgår att jag inte anser mig kunna tillstyrka

det av utredningen rörande mejeriundervisning m. m. framlagda förslaget

angående livsmedelsteknisk utbildning vid tekniska högskolan i Stockholm. Jag

vill emellertid i detta sammanhang taga upp frågan om biokemiutbildning vid

denna högskola.

Vid min anmälan i årets statsverksproposition av avlöningsanslaget till nämnda

högskola var jag (bil. 10, s. 478 f.) — i avvaktan på dels mina nu föreliggande

ställningstaganden till stomplan II för tekniska högskolan i Lund, dels remissbehandlingen

av det tidigare berörda betänkandet »Högre undervisning samt

forskning på mejeriområdet m. m.» — inte beredd att taga ställning till det

förslag till organisation av biokemiutbildningen vid stockholmshögskolan, vilket

avgivits med överstyrelsens för de tekniska högskolorna anslagsframställningar

för budgetåret 1964/65.

Förslaget innebar bl. a., att den befintliga professuren i livsmedelskemi vid

stockholmshögskolan skulle omvandlas till professur i biokemi samt att en professur

i biokemisk teknologi, en laboratur i organisk kemi och tre befattningar

som speciallärare skulle inrättas, ävensom att en befattning som speciallärare

och en som biträdande lärare skulle indragas. Vidare föreslogs vissa tjänster som

forskningsingenjör, assistent, instrumentmakare m. m. I fråga om motiveringar

för förslaget vill jag hänvisa till min redogörelse i årets statsverksproposition

(bil. 10, s. 474 f.) samt till de handlingar som bilagts nämnda proposition.

I det föregående har jag redovisat mina förslag i fråga om en livsmedelsteknisk

linje vid tekniska högskolan i Lund och inrättande av en professur i livsmedelsteknologi

vid denna högskola fr. o. m. budgetåret 1967/68. Jag anser mig nu

böra taga ställning även till frågan om högre lärartjänster för biokemiutbildningen

vid tekniska högskolan i Stockholm. Mitt ställningstagande till frågan

om den livsmedelstekniska utbildningens förläggning innebär inte att den utbildning

och forskning inom det biokemiska området, som för närvarande bedrives

vid stockholmshögskolan, skall läggas ned. I stället bör, delvis i anslutning till

det av överstyrelsen framlagda förslaget, den biokemiska utbildningen och forskningen

vid högskolan ges en mera markerad jäsnings- och läkemedelsteknisk

inriktning. Jag föreslår därför, att principbeslut fattas om att professuren i livsmedelskemi

vid högskolan, vilken tjänst för närvarande är vakant, omvandlas

till professur i biokemi fr. o. m. den 1 juli 1965. Frågor beträffande medel för

speciallärare, assistenter m. m. torde böra prövas i samband med behandlingen

av anslagsframställningarna för kommande budgetår.

Under åberopande av vad jag anfört i det föregående hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

1) godkänna av mig i det föregående förordade riktlinjer för

uppbyggnad av en avdelning för kemi vid tekniska högskolan

i Lund;

opaginerad Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 123 år 1961/.

2) godkänna av mig i det föregående framlagda förslag rörande

nedläggande av mejeriingenjörsutbildningen i Alnarp

samt därav föranledda anordningar;

3) godkänna av mig i det föregående framlagda förslag rörande

ändrad inriktning av biokemiutbildningen vid tekniska

högskolan i Stockholm.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britt Bentata-Griiting

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts ''proposition nr 123 år 1961/. 35

INNEHÅLL

I. Inledning ....................................................... 3

II. Stoinplanen för avdelningen för kemi vid tekniska högskolan i Lund .. 4

Subkommitténs förslag......................................... 5

Organisationskommitténs ställningstagande ...................... 9

Yttranden .................................................... 10

III. Högre utbildning, forskning och försök på mejeriområdet m. m....... 14

Nuvarande förhållanden........................................ 14

Vissa tidigare uttalanden rörande mejeriundervisningen samt behovet

av livsmedelstekniker........................................ 15

Utredningen rörande mejeriundervisning m. m.................... 16

Yttranden .................................................... 21

IV. Departementschefen ............................................. 27

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1964:249 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 196Jf/65 till vissa forskningsråd m. m., i vad propositionen avs a1 i texten
  2. SU 1964:111 Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts ''proposition angående inrättande av en avdelning för kemi vid tekniska högskolan i Lund m. m. jämte i ämnet väckta motio s. 1 i texten