Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 och 3 §§ lagen den 14 oktober 1939 (nr 727) om förbud mot arbetstagares avskedande med anledning av värnpliktstjänstgöring m. m

13 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1964:146, Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 och 3 §§ lagen den 14 oktober 1939 (nr 727) om förbud mot arbetstagares avskedande med anledning av värnpliktstjänstgöring m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 146 år 1964

1

Nr 146

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag

angående ändrad lydelse av 1 och 3 §§ lagen den

14 oktober 1939 (nr 727) om förbud mot arbetstagares

avskedande med anledning av värnpliktstjänstgöring

m. m.; given Stockholms slott den 10 april

1964.

''it'' ..''-Tv SJA 5-» *1v’ >"! v# ii\ A *% a *) K W/Ji 1114*

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll

vill Kungl. Maj :t härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 och

3 §§ lagen den 14 oktober 1939 (nr 727) om förbud mot arbetstagares avskedande

med anledning av värnpliktstjänstgöring m. m.

GUSTAF ADOLF

Herman Kling

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att anställningsskydd beredes envar som enligt

frivilligt åtagande blivit tjänstgöringsskyldig inom det totala försvarets

krigsorganisation samt den som genom avtal åtagit sig att tjänstgöra

vid avdelning organiserad inom krigsmakten för att ställas till Förenta Nationernas

förfogande. 1

1 Ilihang till riksdagens protokoll 190 i. 1 samt. .Yr It c,

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr H6 år 1961

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 1 och 3 §§ lagen den 14 oktober 1939 (nr 727)

om förbud mot arbetstagares avskedande med anledning av

värnpliktstjänstgöring m. in.

Härigenom fdrordnas, att 1 och 3 §§ lagen den 14 oktober 1939 om förbud

mot arbetstagares avskedande med anledning av värnpliktstjänstgöring

m. m.1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

1

Ej må någon på grund av tjänstgöring,

som åligger honom enligt

värnpliktslagen eller som han eljest

jämlikt stadgande i lag är skyldig

att utföra åt det allmänna, skiljas

från anställning som han innehar.

Ej heller må den som hör till krigsmaktens

reservpersonal eller antagits

såsom frivillig vid krigsmakten eller

är befälsanställd i civilförsvarets

krigsorganisation skiljas från anställning

med anledning av tjänstgöring

som det på sådan grund åligger

honom att fullgöra. 1

(Föreslagen lydelse)

§•

Ej må någon på grund av tjänstgöring,

som åligger honom enligt

värnpliktslagen eller som han eljest

jämlikt stadgande i lag är skyldig

att utföra åt det allmänna, skiljas

från anställning som han innehar.

Ej heller må den som hör till

krigsmaktens reservpersonal eller

antagits såsom frivillig vid krigsmakten

eller eljest enligt frivilligt åtagande

blivit tjånstgöringsskyldig inom

det totala försvarets krigsorganisation

skiljas från anställning med

anledning av tjänstgöring som det

på sådan grund åligger honom att

fullgöra. Vad nu sagts skall även

gälla beträffande den som enligt

frivilligt åtagande blivit tjänstgöringsskyldig

vid avdelning organiserad

inom krigsmakten för att ställas

till Förenta Nationernas förfogande

och som ofördröjligen underrättat

arbetsgivaren om sitt åtagande.

1 Senaste lydelse av 1 §, se SFS 1963: 90.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 146 år 1964

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

Arbetstagaren bör —---

3 §.

Arbetstagare, som beordrats till

tjänstgöring som avses i 1 §, bär

ofördröjligen lämna arbetsgivaren

meddelande om tidpunkten för

tjänstgöringens början och om den- nas beräknade varaktighet.

-----hos arbetsgivaren.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1964.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr lb6 år 196b

'' Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 3 april 196b.

Ht..: ‘I ’ '' 4 ■ .■ V ■ • ; ••

*''» Itp1}'' l:"* 1 . i''''. •. ;\

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Lindholm, Kling, Edenman, Johansson,

Holmqvist, Aspling, Palme.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, fråga om ändring i lagen

om förbud mot arbetstagares avskedande med anledning av värnpliktstjänstgöring

m. m. och anför därvid följande.

I skrivelse till Kungl. Maj :t den 5 februari 1963 har överstyrelsen för

ekonomisk försvarsberedskap hemställt om sådan ändring av bestämmelserna

i lagen den 14 oktober 1939 (nr 727) om förbud mot arbetstagares

avskedande med anledning av värnpliktstjänstgöring m. m., att det däri

stadgade anställningsskyddet utvidgas till att omfatta envar som på grund

av frivilligt åtagande blivit tjänstgöringsskyldig inom det totala försvarets

krigsorganisation.

Remissyttranden i anledning av överstyrelsens förslag har avgivits av

överbefälhavaren, arbetsmarknadsstyrelsen, länsstyrelserna i Göteborgs och

Bohus län samt Västernorrlands län, civilbefälhavarna i första och fjärde

civilområdena, Sveriges arbetsgivareförening, Landsorganisationen i Sverige,

Tjänstemännens centralorganisation, Sveriges akademikers centralorganisation

och Sveriges industriförbund.

I proposition 1964: 81 har Kungl. Maj:t framlagt förslag till organisation

av en av frivilliga sammansatt beredskapsstyrka, som med kort varsel skall

kunna ställas till Förenta Nationernas förfogande för deltagande i organisationens

fredsbevarande aktioner. Förslaget har aktualiserat frågan om

skydd för personalen i beredskapsstyrkan mot avskedande med anledning

av tjänstgöring i styrkan.

På grund av vad sålunda förevarit har inom justitiedepartementet i februari

1964 upprättats en promemoria rörande frågan om förbud mot arbetstagares

avskedande med anledning av tjänstgöring vid sådan beredskapsstyrka

som nyss sagts. I promemorian har också framlagts förslag

till lagstiftning med anledning därav och på grund av överstyrelsens skrivelse.

Över promemorian har efter remiss yttranden avgivits av överbefälhava
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 146 år 1964

ren, arbetsmarknadsstyrelsen, socialstyrelsen, länsstyrelserna i Göteborgs

och Bohus län samt Västernorrlands län, försvarets civilförvaltning, Svenska

arbetsgivareföreningen, Landsorganisationen, Sveriges akademikers

centralorganisation, Tjänstemännens centralorganisation, Statstjänstemännens

riksförbund och Sveriges industriförbund.

Jag anhåller nu att få upptaga dessa frågor.

Gällande bestämmelser

Enligt lagen den 14 oktober 1939 (nr 727) om förbud mot arbetstagares

avskedande med anledning av värnpliktstjänstgöring m. m. må ej någon

skiljas från anställning, som lian innehar, på grund av tjänstgöring som

åligger honom enligt värnpliktslagen eller som han eljest jämlikt stadgande

i lag är skyldig att utföra åt det allmänna. Ej heller må den som hör

till krigsmaktens reservpersonal eller antagits som frivillig vid krigsmakten

eller är befälsanställd i civilförsvarets krigsorganisation skiljas från

anställning med anledning av tjänstgöring som det på sådan grund åligger

honom att fullgöra (1 §). Skall arbetstagare fullgöra värnpliktstjänstgöring,

som är till tiden bestämd i lag och skall pågå mer än tre månader

äger dock arbetsgivaren på grund av tjänstgöringen skilja arbetstagaren

från anställningen, därest vid arbetsavtalets ingående överenskommits att

anställningen skall upphöra vid värnpliktstjänstgöringens början. I övrigt

är förbehåll, varigenom inskränkning göres i den rätt som enligt lagen

tillkommer arbetstagaren, icke bindande (2 §). Lagen innehåller även

vissa regler rörande skyldighet för arbetstagaren att lämna arbetsgivaren

meddelande om sin önskan att efter tjänstgöringen återinträda i arbetet

och om tidpunkten härför (3 §). Vidare stadgas, bl. a., att arbetstagaren

icke är pliktig att med anledning av sådan tjänstgöring som avses i lagen

vidkännas minskning i de med anställningen förenade förmånerna i vidare

mån än som följer av uppehållet i arbetet (4 §). Skyldighet föreligger

för arbetsgivare att utgiva skadestånd med anledning av förfarande i strid

mot lagen (5—(5 §§). Lagen innehåller slutligen också vissa processuella

bestämmelser och speciella regler för vissa befattningshavare i statens eller

kommuns tjänst (7—8 §§).

överstyrelsens för ekonomisk försvarsberedskap förslag

Överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap framhåller i förenämnda

skrivelse den 5 februari 1963, att personal som är avsedd att ingå i det ekonomiska

försvarets krigsorganisation torde åtnjuta anställningsskydd enligt

1939 års lag endast om och i den mån tjänstgöringsskyldighet för sådan

personal ålagts med stöd av bestämmelserna i allmänna tjänstepliktslagen

den 17 april 1959. Motsvarande torde gälla för personal som vid beredskap

och krig kommer att tjänstgöra vid organ inom del psykologiska

försvarets verksamhetsområde.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr H6 år 196b

överstyrelsen uttalar, att det är överstyrelsens avsikt att genom frivilliga

avtal knyta vissa personer, som icke förut innehar statlig anställning,

till de organ inom det ekonomiska försvarets krigsorganisation, för vilkas

organiserande överstyrelsen bär ansvaret. Motsvarande åtgärder torde enligt

överstyrelsen ha vidtagits eller komma att vidtagas även vid vissa andra

centrala myndigheter inom det ekonomiska försvaret, civilbefälhavarnas

kanslier och länsstyrelserna. Det är angeläget, bl. a. med hänsyn till rekryteringen,

att jämväl denna frivilliga personal i fråga om avskedande från

civil anställning m. m. tillförsäkras samma skydd som gäller till förmån

för den som ålagts lagstadgad tjänstgöringsskyldighet eller antagits såsom

frivillig vid krigsmakten. Under åberopande härav föreslår överstyrelsen,

att 1939 års lag utvidgas till att omfatta envar som på grund av frivilligt

åtagande blivit tjänstgöringsskyldig inom det totala försvarets krigsorganisation.

Departementspromemorian

I promemorian redogöres för bakgrunden till förslaget om upprättande

av en beredskapsstyrka för FN-tjänst och för organiserandet av denna styrka.

Härom hänvisas till vad som anförts i propositionerna 1961: 145 och

1964:81.

Vad angår frågan om anställningsskydd för personal i beredskapsstyrka

för FN-tjänst framhålles i promemorian, att Sveriges medverkan i FNs

fredsbevarande arbete, sådant det bl. a. kommit till uttryck i Främre Orienten

och Republiken Kongo, är av vitalt intresse för vårt land. Den betydelse

som Sveriges insats kan få är beroende på hur den trupp som Sverige

ställer till FNs förfogande löser sin uppgift. Ur landets synpunkt är

det därför nödvändigt att höga krav ställes på kvaliteten hos personalen

i den beredskapsstyrka som avses skola organiseras. Varje åtgärd, som

kan underlätta rekryteringen till beredskapsstyrkan och vidga urvalet till

denna måste därför tillvaratagas. För en enskild arbetstagare, som överväger

att ta anställning i en beredskapsstyrka, är det väsentligt att veta,

att han efter eventuell FN-tjänst utomlands kan återvända till Sverige utan

att behöva oroa sig för sina utkomstmöjligheter.

Dessa faktorer talar enligt vad i promemorian anföres starkt för att

personalen i en beredskapsstyrka bör äga åtnjuta anställningsskydd. Det

förhållandet att tjänstgöringsskyldigheten i en beredskapsstyrka icke är i

lag föreskriven kan därvid icke tillmätas avgörande betydelse; redan nu

gäller förbud mot avskedande även då tjänstgöringsskyldighet grundas på

frivilligt åtagande.

Ett utvidgat anställningsskydd synes enligt promemorian icke heller ur

arbetsgivaresynpunkt böra inge större betänkligheter, såvitt avser de värnpliktiga

som efter avslutad första tjänstgöring tar anställning i en beredskapsstyrka.

Dessa värnpliktiga torde i icke ringa omfattning fortsätta sin

opaginerad Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 146 år 1064

civila utbildning efter första tjänstgöringen, och i den män de har anställning

torde deras arbetsuppgifter i regel icke vara av utpräglat kvalificerad

natur.

Enligt vad som anföres i promemorian kan däremot svårigheter uppstå

för arbetsgivaren att med kort varsel avstå från och skaffa ersättare för en

person, som tar anställning i en beredskapsstyrka vid senare tidpunkt än i

anslutning till första tjänstgöringen. Man får räkna med att en sådan person

ofta fullgör kvalificerade uppgifter i sin civila gärning. Å andra sidan

torde det härvid i regel komma att röra sig om personer i befälsställning i

beredskapsstyrkan, och särskilt för befälets vidkommande är de tidigare angivna

kvalitetskraven av en sådan vikt, att olägenheterna för arbetsgivaren

av en inskränkning i rätten att avskeda en sådan arbetstagare torde få anses

väga mindre tungt än landets intresse av att rekryteringen icke skall

hämmas av att den enskilde icke har ett fullgott anställningsskydd.

En avvägning av de intressen som sålunda föreligger ger enligt promemorian

vid handen, att anställningsskydd bör beredas den som förbundit sig

att tjänstgöra i en beredskapsstyrka av här åsyftat slag. Bestämmelser härom

bör lämpligen införas i 1939 års lag.

Anställningsskydd bör enligt promemorian uppenbarligen föreligga icke

blott under tjänstgöring utomlands för FNs räkning utan även under den

kortare utbildning som det enligt ingångna avtal kan åligga befattningshavare

i beredskapsstyrka att fullgöra. Bestämmelserna bör utformas med beaktande

härav.

Vidare anföres:

I detta sammanhang uppkommer vissa spörsmål beträffande anställningsskyddet

för den som förnyar sitt avtal. För den som fullgjort en tjänstgöringsperiod

utomlands kan en sådan förnyelse medföra, att han i omedelbar

eller i vart fall nära anslutning till den första tjänstgöringsperioden uttages

till ny tjänstgöring under ytterligare en period. Det kan med tanke på dylika

fall ifrågasättas om icke anställningsskyddet borde på visst sätt begränsas.

Man kunde härvid tänka sig att sådant skydd i princip endast skulle få

åtnjutas för en full tjänstgöringsperiod vart tredje år eller med annat lämpligt

tidsintervall mellan perioderna. Emellertid synes behov av en dylik begränsning

knappast föreligga. Hittillsvarande erfarenheter har givit vid handen,

att sådan »rekapitulering» som här avses förekommer endast i undantagsfall.

Det har härvid i allmänhet gällt personalkategorier med sådana civila

anställningsförhållanden, alt frågan om tjänstledighet utan svårighet

kunnat lösas genom frivilliga överenskommelser med vederbörande arbetsgivare.

Ett lagfästande av rätten till obegränsat anställningsskydd kommer

därför i fall av denna art knappast att medföra ökade olägenheter för arbetsgivarna.

I övrigt torde problemet ha ringa praktisk betydelse med liänsyu

till att de militära myndigheterna av flera skäl kan väntas såsom hittills

iakttaga stor restriktivitet i fråga om att medge rekapitulering.

I den mån Sveriges nuvarande åtaganden att ställa avdelningar till FNs

förfogande kommer att bestå för framtiden torde bl. a. FN-kontingenten i

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 146 år 1964

Främre Orienten komma att ersättas av en avdelning ur beredskapsstvrkan,

så snart denna blivit organiserad. Under en övergångstid får man dock räkna

med att FN-kontingenterna består i sin nuvarande form. Det synes då

enligt promemorian rimligt att det anställningsskydd som nu införes för

beredskapsstyrkan under övergångsperioden får gälla även för personal i

de nuvarande kontingenterna. De nya bestämmelserna bör utformas i överensstämmelse

härmed.

I promemorian erinras om att arbetstagare, som fullgör tjänstgöring vilken

är förknippad med anställningsskydd, enligt 3 § i god tid förut bör giva

arbetsgivaren meddelande om den dag då han kan återinträda i arbetet. Arbetsgivaren

har enligt promemorian i allmänhet minst lika stort intresse av

att god tid i förväg få kännedom om när tjänstgöringen skall taga sin början

och om dennas beräknade varaktighet. För arbetstagaren bör det, i vart

fall under fredsförhållanden, icke heller vara förenat med svårigheter att så

snart han fått del av tj änstgöringsordern lämna arbetsgivaren underrättelse

i dessa hänseenden. I lagen bör därför intagas en erinran om arbetstagarens

åligganden härutinnan.

Remissyttrandena

Det av överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap framlagda förslaget

har tillstyrkts av samtliga remissinstanser.

\ ad angår frågan om anställningsskydd för personalen i beredskapsst\rka

for FN-tjänst har de hörda remissorganen med två undantag tillstyrkt

den i promemorian föreslagna lagändringen eller lämnat förslaget utan erinran.

Svenska arbetsgivareföreningen har med instämmande av Sveriges

industriförbund avstyrkt förslaget.

Arbetsgivareföreningen framhåller, att med den inställning till hithörande

frågor som allmänt råder på arbetsmarknaden det icke finns anledning

antaga, att arbetstagare som avbryter sin anställning för tjänstgöring av

ifrågavarande art onödigtvis skall uppsägas av arbetsgivaren, och att denne

i den mån han finner det möjligt också kommer att sträva efter att bereda

\edei

det framlagda förslaget om en generell skyldighet för arbetsgivaren sträcka

sig långt utöver vad som är berättigat och rimligt.

Den tjänstgöring varom är fråga baserar sig enligt arbetsgivareföreningen

på ett helt frivilligt åtagande och är vidare förenad med goda ekonomiska

villkor, i många fall överstigande de inkomster vederbörande under motsvarande

tid kan erhålla i sin civila gärning. Redan den omständigheten att det

är fråga om en kategori som avbryter sin tjänst för att tjänstgöra inom ett

annat anställningsförhållande gör att rimligheten av det föreslagna anställningsskyddet

starkt måste ifrågasättas. I sammanhanget understryker arbetsgivareföreningen,

att det i promemorian åberopade förhållandet att lagens

anställningsskydd redan omfattar vissa fall av frivillig tjänstgöring in
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr th6 år 196b

te kan föranleda ett annat betraktelsesätt. Det är i dessa fall fråga om

tjänstgöring som kan sägas träda i stället för värnpliktstjänstgöring och utgör

ett direkt led i det egna landets försvarsorganisation, vartill kommer att

tjänstgöringen — till vilken inkallelse regelmässigt sker i god tid — är av

förhållandevis kort varaktighet.

Vad gäller frågan om reformen kan anses motiverad ur landets intresse av

fullgod rekrytering till beredskapsstyrkan anför arbetsgivareföreningen:

Det är uppenbart — och det saknar härvidlag betydelse huruvida anställningen

i beredskapsstyrkan skett i anslutning till första tjänstgöring eller

vid senare tidpunkt — att avsevärda och ofta nära nog oöverkomliga svårigheter

i många fall nödvändigtvis måste uppstå för den arbetsgivare som på

fem eller sex dagars varsel — vilket i de flesta fall vida understiger den gällande

uppsägningstiden — ej endast nödgas avstå från en arbetstagare utan

dessutom även tvingas ordna frågan om ersättare så, att arbetstagaren efter

avslutad tjänstgöring i FN-styrkan kan återtagas i arbetet. Det fordras otvivelaktigt

synnerligen starka skäl för att en reform medförande så allvarliga

olägenheter för den enskilde arbetsgivaren skall genomföras.

Sådana skäl föreligger icke. Fastmer kan antagas att den föreslagna reformen

inte kommer att bliva av någon betydelse för rekryteringsmöjligheterna.

Tjänstgöringen i beredskapsstyrkan är således, som ovan framhållits,

förenad med så goda ekonomiska villkor i form av premier, löner, traktamenten,

skattelättnader etc. att utsikten av någon kortare tids avsaknad av

anställning efter hemkomsten från eventuell FN-tjänst torde vara av underordnad

betydelse för den som överväger att taga anställning i en beredskapsstyrka.

I själva verket torde det i allmänhet strida mot vederbörandes egna

önskemål att genast efter ankomsten återinträda i förvärvslivet. De hittillsvarande

erfarenheterna ger ej heller något som helst belägg för att svårigheter

i rekryteringshänseende skulle uppstå därest ej det föreslagna anställningsskyddet

etablerades.

Promemorieförslaget att införa bestämmelse, att arbetstagare vilken beordrats

till tjänstgöring som är förenad med anställningsskydd i god tid bör

underrätta arbetsgivaren härom, har i sak lämnats utan erinran av remissorganen.

Departementschefen

Det av överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap framlagda förslaget

om en utvidgning av anställningsskyddet enligt 1939 års lag till att

omfatta envar, som är tjänstgöringsskyldig inom det totala försvarets krigsorganisation,

har tillstyrkts av samtliga remissinstanser och jag anser, att

den föreslagna lagändringen bör komma till stånd.

Förslaget att bereda personalen i beredskapsstyrkan för FN-tjänst skydd

beträffande den civila anställningen uppbäres av intressen som får anses

likvärdiga med dem som motiverat anställningsskydd för nyssnämnda personal

liksom för reservpersonal och frivilliga inom krigsmakten. Såsom

framgått har förslaget också tillstyrkts eller lämnats utan erinran av så

gott som samtliga remissorgan.

På arbetsgivarhåll har emellertid förslaget avstyrkts väsentligen på den

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 1^6 dr 196i

grunden att den föreslagna reformen icke skulle bli av någon betydelse för

rekryteringsmöjligheterna och emedan reformen skulle medföra allvarliga

olägenheter för den enskilde arbetsgivaren.

Beträffande rekryteringsmöjligheterna har arbetsgivareföreningen uttalat,

att det i allmänhet torde strida mot vederbörande befattningshavares

egna önskemål att genast efter återkomsten från FN-tjänst återinräda i förvärvslivet

och att det med hänsyn till de goda ekonomiska villkor som är

förbundna med FN-tjänstgöringen skulle vara av underordnad betydelse

för befattningshavaren om han under någon kortare tid efter hemkomsten

från tjänstgöringen saknar anställning. Vad sålunda anförts synes icke välgrundat.

I själva verket torde man få räkna med att många av dem som

överväger att taga anställning i beredskapsstyrkan, kommer att tillmäta

frågan om trygghet i den civila anställningen väsentlig vikt vid ställningstagandet.

En arbetstagare, som utan arbetsgivarens medgivande ingår avtal

om tjänstgöring i beredskapsstyrkan och på order inställer sig till sådan

tjänstgöring utan att säga upp sig från sin anställning, torde i regel därigenom

bryta anställningsavtalet och ge arbetsgivaren rätt att häva detta och

kräva skadestånd. Under sådana förhållanden kan man icke räkna med

att den som innehar och vill behålla en anställning skall vara beredd att

sluta avtal om tjänstgöring i beredskapsstyrka utan att ha fått ett bindande

löfte av arbetsgivaren, att denne kommer att återtaga honom i arbetet

efter fullgjord tjänstgöring. I många fall skulle således anslutningen till

beredskapsstyrkan bli direkt avhängig av arbetsgivarens medgivande.

När det gäller de hittills uppsatta FN-förbanden har rekryteringen icke

stött på större svårigheter, oaktat skydd för den civila anställningen icke

beretts personalen. Till detta har säkerligen medverkat, att arbetsgivarna

i stor utsträckning ställt sig positiva. När det gäller för en arbetsgivare att

ta ställning till en anställds anslutning till beredskapsstyrkan är emellertid

förhållandena annorlunda. Det är sålunda svårare för arbetsgivaren att

på förhand ge bindande utfästelse om att han icke i anledning av utbildning

för FN-tjänsten eller eventuell framtida tjänstgöring i beredskapsstyrkan

kommer att skilja arbetstagaren från anställningen, än att ge ett motsvarande

besked inför en omedelbart förestående, till tiden fixerad tjänstgöring.

Att erfarenheterna av rekryteringen till de hittillsvarande FN-kontingenterna

ur här förevarande synpunkter varit goda kan därför icke tagas

till intäkt för att man även i fråga om beredskapsstyrkan kan helt förlita

sig på tillmötesgående från arbetsgivarens sida.

Det skall icke bestridas, att införande av ett anställningsskydd i enlighet

med förslaget kan medföra vissa olägenheter för de berörda arbetsgivarna.

Det är angeläget att så långt möjligt minska dessa olägenheter.

Arbetsgivaren har sålunda ett berättigat intresse av att så tidigt som möjligt

få veta, att hans arbetstagare ingått avtal om tjänstgöring i beredskapsstyrkan.

För arbetstagaren bör det knappast innebära någon olägenhet

utan snarare te sig naturligt att han, när han ingår dylikt avtal, lämnar

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 1b6 år 1964

arbetsgivaren meddelande om förhållandet. Härigenom får arbetsgivaren

tillfälle att på tidigt stadium dryfta problemen med arbetstagaren och i

samråd med denne föranstalta om lämpliga åtgärder.

På grund av vad sålunda anförts biträder jag i huvudsak det föreliggande

förslaget men förordar, att arbetstagarens rätt att åtnjuta anställningsskydd

vid tjänstgöring i beredskapsstyrka genom en uttrycklig bestämmelse

i lagen göres beroende av att han ofördröjligen lämnat arbetsgivaren

underrättelse om sitt åtagande.

I överensstämmelse med vad som föreslagits i promemorian synes det

rimligt att anställningsskydd jämväl beredes sådan personal som under en

övergångstid kan komma att rekryteras till militära FN-kontingenter, vilka

organiseras i den ordning som hittills tillämpats.

Med anledning av det anförda föreslår jag, att 1 § lagen om förbud mot

arbetstagares avskedande med anledning av värnpliktstjänstgöring m. m.

kompletteras med en bestämmelse av innehåll att den, som åtagit sig att

tjänstgöra vid avdelning som organiseras inom krigsmakten för att ställas

till Förenta Nationernas förfogande, ej med anledning av tjänstgöring som

på sådan grund åligger honom må skiljas från anställning, under förutsättning

att han ofördröjligen lämnat arbetsgivaren underrättelse om sitt åtagande.

Den sålunda föreskrivna underrättelseskyldigheten gäller givetvis även

det fall att den anställde, sedan han slutit avtal om FN-tjänstgöring, tillträder

en ny civil anställning.

Såsom föreslagits i departementspromemorian och tillstyrkts av remissorganen

bör i lagens 3 § införas en bestämmelse, att arbetstagare som beordrats

till sådan tjänstgöring som avses i 1 § ofördröjligen bör lämna sin

arbetsgivare meddelande om tidpunkten för tjänstgöringens början och

om dennas beräknade varaktighet.

I enlighet med vad sålunda anförts har inom justitiedepartementet upprättats

bilagda förslag1 till lag angående ändrad lydelse av 1 och 3 §§ lagen

den 14 oktober 1939 (nr 727) om förbud mot arbetstagares avskedande med

anledning av värnpliktstjänstgöring m. m.

Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över lagförslaget måtte

för det i § 87 regeringsformen avsedda ändamålet inhämtas genom utdrag

av protokollet.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj:t Konungen.

Ur protokollet:

Stig Granqvist

1 Förslaget, som är Ukalydancle med det vid propositionen fogade lagförslaget, har här

utelämnats.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 146 år 1964

Utdrag av protokoll, hållet i Knngl. Maj.ts lagråd den 9 april

1964.

Närvarande:

j ustitieråden Romanus,

Digman,

regeringsrådet Holmgren,

justitierådet Bergsten.

Enligt lagrådet denna dag tillhandakommet utdrag av protokoll över justitiedepartementsärenden,

hållet inför Hans Maj :t Konungen i statsrådet

den 3 april 1964, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle

för det i § 87 regeringsformen avsedda ändamålet inhämtas över upprättat

förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 och 3 §§ lagen den 14 oktober

1939 (nr 72/) om förbud mot arbetstagares avskedande med anledning av

värnpliktstjänstgöring m. m.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av

hovrättsassessorn Ulf Nordenson.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

Stig Granqvist

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1£6 år 196t

13

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 10 april 1961.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman,

Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, lagrådets den 9 april

1964 avgivna utlåtande över det till lagrådet den 3 april 1964 remitterade

förslaget till lag angående ändrad lydelse av 1 och 3 §§ lagen den 14 oktober

1939 (nr 727) om förbud mot arbetstagares avskedande med anledning

av värnpliktstjänstgöring m. m.

Föredraganden hemställer, att lagförslaget, som av lagrådet lämnats

utan erinran, måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition föreläggas

riksdagen till antagande.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall

avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Mats Larsson

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640343

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1964:311 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 och 3 §§ lagen den 11} oktober 1939 s. 13 i texten
  2. 2LU 1964:52 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 och 3 §§ lagen den 14 oktober 1939 s. 1 i texten