Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag med vissa bestämmelser om val till riksdagens andra kammare för perioden 1965—1968

6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1964:29, Med förslag till lag med vissa bestämmelser om val till riksdagens andra kammare för perioden 1965—1968

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 29 år 196b

1

Nr 29

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag med

vissa bestämmelser om val till riksdagens andra

kammare för perioden 1965—1968; given Stockholms

slott den 19 december 1963.

Under åberopande av bilagda i statsrådet förda protokoll över justitiedepartementsärenden

för denna dag vill Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen

att antaga härvid fogat förslag till lag med vissa bestämmelser om val

till riksdagens andra kammare för perioden 1966—1968.

GUSTAF ADOLF

Herman Kling

Propositionens huvudsakliga innehåll

Det provisoriska valsystem, som 1952 antogs för andrakammarvalen och

enligt nuvarande bestämmelser skall tillämpas t. o. m. den valperiod som

utgår 1964, föreslås skola gälla jämväl med avseende å valen till samma

kammare för perioden 1965—1968. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1964. I samt. Nr 29

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Knngl. Maj.ts proposition nr 29 år 196i

Förslag

till

Lag

med vissa bestämmelser om val till riksdagens andra kammare

för perioden 1965—1968

Med avseende å val och särskilda röstsammanräkningar för besättande

av plats i riksdagens andra kammare för perioden 1965—1968 förordnas

härigenom,

att 56 § 3 mom. lagen den 26 november 1920 om val till riksdagen1 icke

skall gälla,

att i stället för ett vart av följande lagrum i 1920 års lag, nämligen 56 §

4 mom., 59 § andra stycket, 79 § första stycket, 81 § och 87 §, skola gälla

de bestämmelser, som under motsvarande lagrumsbeteckning finnas upptagna

i lagen den 30 maj 1952 med vissa bestämmelser om val till riksdagens

andra kammare för perioden 1953—19562,

att vad i 57 § 2 mom. tredje stycket och 72 § sjätte stycket 1920 års lag

sags om samma lag skall gälla jämväl beträffande 1952 års lag och nu

ifrågavarande lag,

att det i 59 § fjärde stycket 1920 års lag angivna formuläret skall ersättas

av formulär av den lydelse bilaga vid 1952 års lag utvisar

samt att i 88 § andra stycket 1920 års lag orden »enligt 87 § av lagen

om val till riksdagen» skola utbytas mot orden »enligt lagen med vissa

bestämmelser om val till riksdagens andra kammare för perioden 1965—

1968».

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

I lag eller särskild författning förekommande hänvisning till stadgande,

vilket ersatts av bestämmelse i denna lag, skall avse sistnämnda bestämmelse.

1 Senaste lydelse av 56 § 3 mom., se SFS 1944:84; av 56 § 4 mom., se SFS 1952-964-

1VFS 719§''2S96S/S 19?3:12a7j a" 59 §’ Se SFS 1952:264= av 72 i! se SFS 1962: 71; av 79 §^sé

SFS 1952. 264, samt av 81, 87 och 88 SS, se SFS 1944- 84

* Se SFS 1952: 267.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kangl. Maj:Is proposition nr 29 år 1964

3

Utdrag av protokollet över justitiedepartcmentsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 19 december 1963.

Närvarande:

Statsråden Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,

Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist,

Aspling, Palme.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, fråga om förlängning

av det nuvarande provisoriet i fråga om val till riksdagens andra kammare.

Föredraganden anför följande.

Enligt riksdagsordningen skall andra kammarens ledamöter väljas för

en tid av fyra år genom omedelbara och proportionella val. Närmare bestämmelser

meddelas i lagen den 26 november 1920 om val till riksdagen.

Val förrättas inom valkretsar. Fördelningen av platserna grundar sig på

användningen av välj arbeteckningar. Å valsedel skall finnas minst en väljarbeteckning,

och på samma sedel får användas högst tre sådana beteckningar

(kartell-, parti- och fraktionsbeteckning). Vid röstsammanräkningen

ordnas valsedlarna efter välj arbeteckning. Valsedlar med samma

första beteckning sammanföres i grupper. Genom särskilda uträkningar

bestämmes så långt erfordras ordningsföljden mellan kandidaterna inom

grupperna. Därefter fördelas mandaten mellan grupperna. Fördelningen

sker i enlighet med en av belgiern Victor d’Hondt anvisad metod. Platserna

tilldelas, en efter annan, den grupp, som för varje gång uppvisar det

största jämförelsetalet. För varje grupp utgöres jämförelsetalet av gruppens

rösttal, så länge gruppen ej erhållit nagon plats. Därefter erhalles

gruppens jämförelsetal genom att dela rösttalet med antalet redan erhållna

platser ökat med 1.

I skrivelse den 7 maj 1949 (nr 208) hemställde riksdagen om utredning

av frågan om reformering av det proportionella valsystemet vid andrakammarval.

Utredningen uppdrogs åt 1950 års folkomröstnings- och valsättsutredning.

I betänkande den 28 november 1951 (SOU 1951: 58) framlade

utredningen förslag till ny fördelningsmetod vid andrakammarval. Förslaget

byggde på den s. k. uddatalsmetoden. Denna innebär att mandaten

fördelas mellan partierna med ledning av jämförelsetal, som erhålles ge
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:Is proposition nr 29 år 19(i''i

nom att successivt dividera rösttalet med talen 1, 3, 5, 7 o. s. v. För att förebygga

partisplittring och valtaktisk uppdelning av parti i mindre väljargrupper

föreslog utredningen att uddatalsmetoden skulle kombineras

med en spärr. Parti, vars rösttal ej översteg sextio procent av sammanlagda

antalet röster i valkretsen, delat med antalet av de platser, som där

skulle besättas, skulle icke få deltaga i mandatfördelningen. Utredningen

var icke enhällig. En ledamot ville icke förorda någon ändring i den

d’Hondtska metoden; en annan ledamot förordade en tredje valmetod. Vid

den efterföljande remissbehandlingen av förslaget yppades även tvekan

eller skiljaktiga meningar bland remissinstanserna.

Vid anmälan av ärendet i statsrådet den 28 mars 1952 framhöll dåvarande

chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, att det var

vanskligt att utan ytterligare överväganden taga slutgiltig ställning till

spörsmålet hur valsättet borde vara utformat i framtiden. Han föreslog

därför, att för mandatperioden 1953- 1956 skulle prövas den fördelningsmetod,

som på det föreliggande utredningsmaterialet kunde bedömas som

den mest ändamålsenliga, nämligen eu jämkad uddatalsmetod. Den skilde

sig från utredningens förslag därigenom att någon särskild spärr icke förekom.

1 stället sattes det första divisionstalet till 1,4. Jämförelsetalen

skulle alltså erhållas genom att successivt dividera partiernas rösttal med

1,4, 3, 5, 7 o. s. v. Vidare skulle å valsedel icke få användas mer än en

välj arbeteckning; två eller flera partier skulle alltså icke såsom tidigare

kunna gå samman i kartell. Reglerna föreslogs upptagna i en särskild

lag, gällande för mandatperioden 1953—1956. I enlighet med vad sålunda

förordats avläts proposition (nr 175) till 1952 års riksdag.

Sedan riksdagen antagit förslaget med vissa jämkningar (se KU uti.

22 och rskr. 26o), utfärdades den 30 maj 1952 lag med vissa bestämmelser

om val till riksdagens andra kammare för perioden 1953—1956 (SFS

267). Samma bestämmelser kom enligt beslut år 1956 (prop. 11; KU uti.

4; rskr. 125; SFS 78) att gälla med avseende å andrakammarvalen för perioden

1957—1960 och enligt beslut år 1960 (prop. 8; KU uti. 8; rskr.

135; SFS 68) för perioden 1961—1964.

Det år 1952 för andrakammarvalen införda valsystemet antogs, likaledes

som ett provisorium, år 1954 (prop. 71; KU uti. 3; rskr. 111; SFS 79)

för val av landstingsmän och kommunala fullmäktige för perioden 1955__

1958 och erhöll förlängd giltighet för kommunalvalen enligt beslut år 1958

(prop. 24; KU uti. 11; rskr. 156; SFS 139) för perioden 1959—1962 och

enligt beslut år 1961 (prop. 175; KU uti. 18; rskr. 376; SFS 608) för perioden

1963 1966.

Författningsutredningen har i sitt i år avgivna betänkande rörande Sveriges

statsskick (SOU 1963:16—19) framlagt förslag om eu mera genomgripande

grundlagsrevision och i samband därmed uppdragit vissa

huvudlinjer för ett nytt valsystem. Betänkandet upptar två alternativa

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2!) år 1 i Hi 1 5

författningsförslag, det ena utformat efter ett enkanunarsystem och det

andra efter ett tvåkammarsystein. I fråga om valmetoden har i enkamniaralternativet

för valkretsvalens del och i tvåkammaralternativet för

andrakammarvalens del den år 1952 införda metoden för fördelningen

av mandaten mellan partierna godtagits. Författningsutredningens förslag

är för närvarande föremål för remissbehandling och ett ställningstagande

till detsamma kan icke ske å sådan, tid, att frågan om valsystemets

utformning kan erhålla en slutgiltig lösning före andrakammarvalen nästkommande

höst. Vid sådant förhållande finner jag mig böra förorda, att

det nuvarande provisoriska valsystemet vid andrakammarval får gälla för

ytterligare en mandatperiod.

I anslutning till förslaget härom har jag funnit anledning att upptaga

eu av riksdagen (rskr. 1960: 151) väckt fråga. Riksdagen har i denna skrivelse

såsom sin mening givit till känna vad konstitutionsutskottet anfört

i utlåtande 1960: 7. Utskottet har i utlåtandet behandlat de i 21 och 87 §§

lagen om val till riksdagen upptagna bestämmelserna rörande utseende av

efterträdare åt avgången riksdagsman och därvid erinrat om att regeringsrätten

i två särskilda avgöranden (RÅ 1948 ref. 9 och 1959 ref. 29) tilllämpat

dessa bestämmelser så, att ersättarvalet skall avse utseende av efterträdare

åt den ursprungligen valde riksdagsledamoten och ej åt den sist avgångne.

I utskottsutlåtandet har ifrågasatts om icke den regel, på vilken

praxis stöder sig, kunde tänkas komma till klarare uttryck i lagtexten. Frågan

härom har i enlighet med riksdagens önskan prövats av 1955 års valutredning

i dess den 25 april 1961 dagtecknade betänkande om vissa frågor

rörande allmänna val (SOU 1961:20 s. 162 f.). Valutredningen, som särskilt

understrukit att någon tvekan om den rätta tolkningen av de berörda

stadgandena icke kan råda efter regeringsrättens omförmälda avgöranden,

har kommit till den uppfattningen att. därest ett förtydligande av

stadgandena skulle anses erforderligt, dessa bör erhålla ändrad lydelse

först då den provisoriska vallagstiftningen förnyas eller då det provisoriska

valsystemet ersättes av ett bestående sådant. I likhet med valutredningen

finner jag någon tvekan numera icke kunna råda om den rätta

tolkningen av 21 och 87 §§ lagen om val till riksdagen. Något egentligt behov

av förtydligande föreligger därför icke. Med hänsyn härtill och då en

förlängning av det provisoriska valsystemet i viss mån skulle kompliceras

genom en ändring av lagrummen, har jag ansett dessa böra bibehålla sin

hittillsvarande avfattning.

Inom justitiedepartementet har i enlighet med vad jag i det föregående

anfört upprättats förslag till lag med vissa bestämmelser om val till riksdagens

andra kammare för perioden 1965—1968. Förslaget anknyter till

den särskilda lag, som antogs år 1952, och avser val och särskilda röstsammanräkningar

för besättande av plats i andra kammaren för perioden

1965 1968. Liksom 1952 års lag innebär förslaget, att endast en väljarbe
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 29 år 1964

teckning får användas samt att mandaten fördelas mellan partierna efter

uddatalsmetoden med första divisorn jämkad till 1,4.

‘'' i41?7 i ft:l Ut * t"''''* ‘ ,lVv ■ i fVi t.wi * tf n ■ n,- ■ >. .

Föredraganden hemställer, att lagförslaget måtte genom proposition föreläggas

riksdagen till antagande.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Margit Hirén

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 631596

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1964:84 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, nr 2), med förslag till lag angående ändrad lydelse av 4 och 18 §§ lagen den 31 maj 1957 a1 i texten
  2. KU 1964:2 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 2 år 1964 s. 3 i texten