Med förslag till lag med vissa bestämmelser om val till riksdagens andra kammare för perioden 1965—1968
6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1964:29, Med förslag till lag med vissa bestämmelser om val till riksdagens andra kammare för perioden 1965—1968
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition nr 29 år 196b
1
Nr 29
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag med
vissa bestämmelser om val till riksdagens andra
kammare för perioden 1965—1968; given Stockholms
slott den 19 december 1963.
Under åberopande av bilagda i statsrådet förda protokoll över justitiedepartementsärenden
för denna dag vill Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen
att antaga härvid fogat förslag till lag med vissa bestämmelser om val
till riksdagens andra kammare för perioden 1966—1968.
GUSTAF ADOLF
Herman Kling
Propositionens huvudsakliga innehåll
Det provisoriska valsystem, som 1952 antogs för andrakammarvalen och
enligt nuvarande bestämmelser skall tillämpas t. o. m. den valperiod som
utgår 1964, föreslås skola gälla jämväl med avseende å valen till samma
kammare för perioden 1965—1968. 1
1 Bihang till riksdagens protokoll 1964. I samt. Nr 29
2
Knngl. Maj.ts proposition nr 29 år 196i
Förslag
till
Lag
med vissa bestämmelser om val till riksdagens andra kammare
för perioden 1965—1968
Med avseende å val och särskilda röstsammanräkningar för besättande
av plats i riksdagens andra kammare för perioden 1965—1968 förordnas
härigenom,
att 56 § 3 mom. lagen den 26 november 1920 om val till riksdagen1 icke
skall gälla,
att i stället för ett vart av följande lagrum i 1920 års lag, nämligen 56 §
4 mom., 59 § andra stycket, 79 § första stycket, 81 § och 87 §, skola gälla
de bestämmelser, som under motsvarande lagrumsbeteckning finnas upptagna
i lagen den 30 maj 1952 med vissa bestämmelser om val till riksdagens
andra kammare för perioden 1953—19562,
att vad i 57 § 2 mom. tredje stycket och 72 § sjätte stycket 1920 års lag
sags om samma lag skall gälla jämväl beträffande 1952 års lag och nu
ifrågavarande lag,
att det i 59 § fjärde stycket 1920 års lag angivna formuläret skall ersättas
av formulär av den lydelse bilaga vid 1952 års lag utvisar
samt att i 88 § andra stycket 1920 års lag orden »enligt 87 § av lagen
om val till riksdagen» skola utbytas mot orden »enligt lagen med vissa
bestämmelser om val till riksdagens andra kammare för perioden 1965—
1968».
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
I lag eller särskild författning förekommande hänvisning till stadgande,
vilket ersatts av bestämmelse i denna lag, skall avse sistnämnda bestämmelse.
1 Senaste lydelse av 56 § 3 mom., se SFS 1944:84; av 56 § 4 mom., se SFS 1952-964-
1VFS 719§''2S96S/S 19?3:12a7j a" 59 §’ Se SFS 1952:264= av 72 i! se SFS 1962: 71; av 79 §^sé
SFS 1952. 264, samt av 81, 87 och 88 SS, se SFS 1944- 84
* Se SFS 1952: 267.
Kangl. Maj:Is proposition nr 29 år 1964
3
Utdrag av protokollet över justitiedepartcmentsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 19 december 1963.
Närvarande:
Statsråden Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,
Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist,
Aspling, Palme.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, fråga om förlängning
av det nuvarande provisoriet i fråga om val till riksdagens andra kammare.
Föredraganden anför följande.
Enligt riksdagsordningen skall andra kammarens ledamöter väljas för
en tid av fyra år genom omedelbara och proportionella val. Närmare bestämmelser
meddelas i lagen den 26 november 1920 om val till riksdagen.
Val förrättas inom valkretsar. Fördelningen av platserna grundar sig på
användningen av välj arbeteckningar. Å valsedel skall finnas minst en väljarbeteckning,
och på samma sedel får användas högst tre sådana beteckningar
(kartell-, parti- och fraktionsbeteckning). Vid röstsammanräkningen
ordnas valsedlarna efter välj arbeteckning. Valsedlar med samma
första beteckning sammanföres i grupper. Genom särskilda uträkningar
bestämmes så långt erfordras ordningsföljden mellan kandidaterna inom
grupperna. Därefter fördelas mandaten mellan grupperna. Fördelningen
sker i enlighet med en av belgiern Victor d’Hondt anvisad metod. Platserna
tilldelas, en efter annan, den grupp, som för varje gång uppvisar det
största jämförelsetalet. För varje grupp utgöres jämförelsetalet av gruppens
rösttal, så länge gruppen ej erhållit nagon plats. Därefter erhalles
gruppens jämförelsetal genom att dela rösttalet med antalet redan erhållna
platser ökat med 1.
I skrivelse den 7 maj 1949 (nr 208) hemställde riksdagen om utredning
av frågan om reformering av det proportionella valsystemet vid andrakammarval.
Utredningen uppdrogs åt 1950 års folkomröstnings- och valsättsutredning.
I betänkande den 28 november 1951 (SOU 1951: 58) framlade
utredningen förslag till ny fördelningsmetod vid andrakammarval. Förslaget
byggde på den s. k. uddatalsmetoden. Denna innebär att mandaten
fördelas mellan partierna med ledning av jämförelsetal, som erhålles ge
-
4
Kungl. Maj:Is proposition nr 29 år 19(i''i
nom att successivt dividera rösttalet med talen 1, 3, 5, 7 o. s. v. För att förebygga
partisplittring och valtaktisk uppdelning av parti i mindre väljargrupper
föreslog utredningen att uddatalsmetoden skulle kombineras
med en spärr. Parti, vars rösttal ej översteg sextio procent av sammanlagda
antalet röster i valkretsen, delat med antalet av de platser, som där
skulle besättas, skulle icke få deltaga i mandatfördelningen. Utredningen
var icke enhällig. En ledamot ville icke förorda någon ändring i den
d’Hondtska metoden; en annan ledamot förordade en tredje valmetod. Vid
den efterföljande remissbehandlingen av förslaget yppades även tvekan
eller skiljaktiga meningar bland remissinstanserna.
Vid anmälan av ärendet i statsrådet den 28 mars 1952 framhöll dåvarande
chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, att det var
vanskligt att utan ytterligare överväganden taga slutgiltig ställning till
spörsmålet hur valsättet borde vara utformat i framtiden. Han föreslog
därför, att för mandatperioden 1953- 1956 skulle prövas den fördelningsmetod,
som på det föreliggande utredningsmaterialet kunde bedömas som
den mest ändamålsenliga, nämligen eu jämkad uddatalsmetod. Den skilde
sig från utredningens förslag därigenom att någon särskild spärr icke förekom.
1 stället sattes det första divisionstalet till 1,4. Jämförelsetalen
skulle alltså erhållas genom att successivt dividera partiernas rösttal med
1,4, 3, 5, 7 o. s. v. Vidare skulle å valsedel icke få användas mer än en
välj arbeteckning; två eller flera partier skulle alltså icke såsom tidigare
kunna gå samman i kartell. Reglerna föreslogs upptagna i en särskild
lag, gällande för mandatperioden 1953—1956. I enlighet med vad sålunda
förordats avläts proposition (nr 175) till 1952 års riksdag.
Sedan riksdagen antagit förslaget med vissa jämkningar (se KU uti.
22 och rskr. 26o), utfärdades den 30 maj 1952 lag med vissa bestämmelser
om val till riksdagens andra kammare för perioden 1953—1956 (SFS
267). Samma bestämmelser kom enligt beslut år 1956 (prop. 11; KU uti.
4; rskr. 125; SFS 78) att gälla med avseende å andrakammarvalen för perioden
1957—1960 och enligt beslut år 1960 (prop. 8; KU uti. 8; rskr.
135; SFS 68) för perioden 1961—1964.
Det år 1952 för andrakammarvalen införda valsystemet antogs, likaledes
som ett provisorium, år 1954 (prop. 71; KU uti. 3; rskr. 111; SFS 79)
för val av landstingsmän och kommunala fullmäktige för perioden 1955__
1958 och erhöll förlängd giltighet för kommunalvalen enligt beslut år 1958
(prop. 24; KU uti. 11; rskr. 156; SFS 139) för perioden 1959—1962 och
enligt beslut år 1961 (prop. 175; KU uti. 18; rskr. 376; SFS 608) för perioden
1963 1966.
Författningsutredningen har i sitt i år avgivna betänkande rörande Sveriges
statsskick (SOU 1963:16—19) framlagt förslag om eu mera genomgripande
grundlagsrevision och i samband därmed uppdragit vissa
huvudlinjer för ett nytt valsystem. Betänkandet upptar två alternativa
Kungl. Maj.ts proposition nr 2!) år 1 i Hi 1 5
författningsförslag, det ena utformat efter ett enkanunarsystem och det
andra efter ett tvåkammarsystein. I fråga om valmetoden har i enkamniaralternativet
för valkretsvalens del och i tvåkammaralternativet för
andrakammarvalens del den år 1952 införda metoden för fördelningen
av mandaten mellan partierna godtagits. Författningsutredningens förslag
är för närvarande föremål för remissbehandling och ett ställningstagande
till detsamma kan icke ske å sådan, tid, att frågan om valsystemets
utformning kan erhålla en slutgiltig lösning före andrakammarvalen nästkommande
höst. Vid sådant förhållande finner jag mig böra förorda, att
det nuvarande provisoriska valsystemet vid andrakammarval får gälla för
ytterligare en mandatperiod.
I anslutning till förslaget härom har jag funnit anledning att upptaga
eu av riksdagen (rskr. 1960: 151) väckt fråga. Riksdagen har i denna skrivelse
såsom sin mening givit till känna vad konstitutionsutskottet anfört
i utlåtande 1960: 7. Utskottet har i utlåtandet behandlat de i 21 och 87 §§
lagen om val till riksdagen upptagna bestämmelserna rörande utseende av
efterträdare åt avgången riksdagsman och därvid erinrat om att regeringsrätten
i två särskilda avgöranden (RÅ 1948 ref. 9 och 1959 ref. 29) tilllämpat
dessa bestämmelser så, att ersättarvalet skall avse utseende av efterträdare
åt den ursprungligen valde riksdagsledamoten och ej åt den sist avgångne.
I utskottsutlåtandet har ifrågasatts om icke den regel, på vilken
praxis stöder sig, kunde tänkas komma till klarare uttryck i lagtexten. Frågan
härom har i enlighet med riksdagens önskan prövats av 1955 års valutredning
i dess den 25 april 1961 dagtecknade betänkande om vissa frågor
rörande allmänna val (SOU 1961:20 s. 162 f.). Valutredningen, som särskilt
understrukit att någon tvekan om den rätta tolkningen av de berörda
stadgandena icke kan råda efter regeringsrättens omförmälda avgöranden,
har kommit till den uppfattningen att. därest ett förtydligande av
stadgandena skulle anses erforderligt, dessa bör erhålla ändrad lydelse
först då den provisoriska vallagstiftningen förnyas eller då det provisoriska
valsystemet ersättes av ett bestående sådant. I likhet med valutredningen
finner jag någon tvekan numera icke kunna råda om den rätta
tolkningen av 21 och 87 §§ lagen om val till riksdagen. Något egentligt behov
av förtydligande föreligger därför icke. Med hänsyn härtill och då en
förlängning av det provisoriska valsystemet i viss mån skulle kompliceras
genom en ändring av lagrummen, har jag ansett dessa böra bibehålla sin
hittillsvarande avfattning.
Inom justitiedepartementet har i enlighet med vad jag i det föregående
anfört upprättats förslag till lag med vissa bestämmelser om val till riksdagens
andra kammare för perioden 1965—1968. Förslaget anknyter till
den särskilda lag, som antogs år 1952, och avser val och särskilda röstsammanräkningar
för besättande av plats i andra kammaren för perioden
1965 1968. Liksom 1952 års lag innebär förslaget, att endast en väljarbe
-
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 29 år 1964
teckning får användas samt att mandaten fördelas mellan partierna efter
uddatalsmetoden med första divisorn jämkad till 1,4.
‘'' i41?7 i ft:l Ut * t"''''* ‘ ,lVv ■ i fVi t.wi * tf n ■ n,- ■ >. .
Föredraganden hemställer, att lagförslaget måtte genom proposition föreläggas
riksdagen till antagande.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Margit Hirén
Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 631596
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1964:84 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, nr 2), med förslag till lag angående ändrad lydelse av 4 och 18 §§ lagen den 31 maj 1957 a1 i texten
- KU 1964:2 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 2 år 1964 s. 3 i texten