Sök i Ratio Lex

Angående försvarsgrensstabernas organisation m. m

88 sidor, varav 74 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 74 av 88 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1964:31, Angående försvarsgrensstabernas organisation m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 31 år 196b

1

Nr 31

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående försvarsgrensstabernas

organisation m. m.; given Stockholms slott

den 30 december 1963.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sven Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I anslutning till 1961 års riksdagsbeslut angående krigsmaktens högsta

ledning (prop. 1961: 109, SU 90, rskr. 258) framlägges i förevarande proposition

förslag till organisation och personaluppsättning m. m. av försvarsgrensstaberna

— arméstaben, marinstaben och flygstaben. Förslagen innebär

bland annat, att arméstaben organiseras på sammanlagt 14 avdelningar,

marinstaben på 17 avdelningar och flygstaben på 11 avdelningar. I fråga

om antalet officerare på aktiv stat föreslås för arméstaben sammanlagt 145

beställningar, för marinstaben 98 beställningar och för flygstaben 90 beställningar.

Detta innebär att sammanlagt 19 beställningar föreslås till indragning,

varav fyra vid armén, nio vid marinen och sex vid flygvapnet.

Samtidigt föreslås en mindre ökning av andra personalkategorier vid försvarsgrensstaberna.

Försvarsgrensstabernas nya organisation föreslås skola genomföras från

och med den 1 oktober 1964.

1 —Bihang till riksdagens protokoll 196b. 1 saml. Nr 31

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1964

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj: t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 30

december 1963.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling,

Palme.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, fråga om försvarsgrensstabernas

organisation m. m. I anslutning härtill upptager departementschefen

till behandling även framställning från chefen för flygvapnet

om förbättring av flygsäkerhetstjänsten. Departementschefen anför därvid

följande.

I. Försvarsgrensstabernas organisation

1961 års beslut beträffande krigsmaktens högsta ledning (prop. 1961: 109,

SU 90, rskr. 258) avsåg principerna för ansvars- och uppgiftsfördelning

mellan myndigheter och stabsorgan inom den högsta ledningen, grunddragen

i högkvarterets krigsorganisation samt försvarsstabens fredsorganisation.

Vid anmälan av denna fråga i propositionen 1961: 109 anförde föredragande

departementschefen, att tillräckligt underlag då inte fanns för

att också besluta om fredsorganisationen av försvarsgrensstaberna. Ytterligare

undersökningar skulle göras i denna fråga. I anslutning härtill framhölls

(sid. 114) angelägenheten av att snarast möjligt få klarlagt vilka arbetsuppgifter,

vilken organisation och vilka personalresurser som borde

avses för de mer eller mindre provisoriskt organiserade försvarsgrensstaberna.

Dessa spörsmål borde självfallet ses mot bakgrunden av de då förestående

besluten om ansvars- och arbetsfördelningen inom krigsmaktens

högsta ledning samt försvarsstabens organisation. Som allmänna riktlinjer

for översynen angavs, att en anpassning skulle ske till försvarsledningsreformens

principer samt att en rationalisering och ökad fasthet i organisationen

skulle åstadkommas. Uppmärksamhet borde ägnas frågan om att

ge de tre försvarsgrensledningarna en i fråga om grunddragen mera likformig

organisation än för närvarande. Alla möjligheter att — utan förfång

för tjänstens ofrånkomliga krav — vinna personalbesparingar borde givetvis

tillvaratagas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

:s

Kungl. Maj:ts proposition nr .‘11 år 1!)C>A

Statsutskottet (SU 1961:90) anförde i fråga om de personalökningar i

försvarsstaben som följde av beslutet beträffande krigsmaktens högsta ledning

att viss mycket väsentlig verksamhet, som i dåvarande organisation

icke alls eller endast i otillräcklig grad bedrivits, skulle komma att åläggas

försvarsstaben, och alt det därvid alltså vore fråga om nya arbetsuppgifter

som i huvudsak skulle tillkomma utöver redan befintliga. Det vore enligt

utskottet givetvis angeläget alt tillräckliga personalresurser ställdes till förfogande

för att den nya ledningsorganisationen skulle kunna fungera tillfredsställande.

I fråga om försvarsgrensstaberna utgick utskottet emellertid

från att samtidigt en minskning av försvarsgrensstabernas arbetsbelastning

måste inträda. Ehuru denna icke lät sig kvantitativt precisera, uttalade

utskottet, att den borde föranleda personalminskningar i dessa staber. Utredningsarbetet

i syfte att möjliggöra ett snabbt beslut av denna innebörd

borde enligt utskottets mening bedrivas med skyndsamhet.

Statsutskottets utlåtande godkändes av riksdagen (rskr. 1961:258).

Genom beslut den 5 maj 1961 uppdrog Kungl. Maj :t sedermera åt överbefälhavaren

att, under beaktande av vad enligt propositionen 1961: 109

anförts i ämnet, utarbeta förslag rörande arbetsuppgifter, organisation och

personaluppsättning för i arméledningen, marinledningen och flygledningen

ingående enheter med undantag lör försvarsgrensförvaltningarna. Utredningsarbetet

skulle bedrivas med utgångspunkt i att arbetsmängden och

det sammanlagda antalet befattningshavare vid ifrågavarande enheter skulle

minskas. Överbefälhavaren ingav den 13 oktober 1961 av försvarsgrenscheferna

gjorda utredningar och förslag angående försvarsgrensledningarnas

(utom försvarsgrensförvaltningarnas) organisation jämte sina egna

yttranden över dessa utredningar.

I propositionen 1962: 110 anmäldes, att det befunnits nödvändigt att

underkasta förslagen en grundlig överarbetning. Den 12 april 1962 anmodade

departementschefen med hänsyn härtill en särskild utredningsman1

att inom försvarsdepartementet svara för ifrågavarande överarbetning av

förenämnda förslag rörande försvarsgrensstabernas m. m. organisation och

därmed sammanhängande frågor. I en den 4 april 1963 dagtecknad promemoria

angående försvarsgrensstabernas organisation (i det följande kallad

promemorian) har utredningsmannen redovisat resultatet av den utförda

överarbetningen. Arbetet har utmynnat i ett förslag till principorganisation

av försvarsgrensstaberna. Kungl. Maj :t har sedermera genom särskilda

beslut den 3 maj 1963 uppdragit åt försvarsgrenscheferna att, med beaktande

av vad i förenämnda promemoria anförts, i samband med medelsäskandena

för budgetåret 1964/65 inkomma med fullständiga personalberäkningar

för arméstaben, marinstaben och flygstaben. Överbefälhavaren har

slutligen med anledning härav med eget yttrande den 14 oktober 1963 över
-

1 Numera överdirektören K. G. Linden.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj.ts proposition nr 31 år 1964

lämnat av försvarsgrenscheferna utarbetade förslag till personaluppsättning

för försvarsgrensstaberna.

Innebörden av 1961 års beslut om krigsmaktens högsta ledning

1961 års beslut angående krigsmaktens högsta ledning innefattade, förutom

den närmare utformningen av en ny organisation för försvarsstaben,

även ställningstaganden i fråga om fördelningen av uppgifter mellan toppmyndigheten

(överbefälhavaren och försvarsstaben) och försvarsgrensledningarna

på vissa väsentliga funktionsområden. I viss utsträckning förutsattes

gemensamt eller samordnat stabsarbete av staber på de två nivåerna

och av personal, som ingår i de olika staberna.

I fråga om ansvars- och uppgiftsfördelningen mellan myndigheter och

stabsorgan inom krigsmaktens högsta ledning i fred innebär beslutet, att

försvärsstaben skall svara för den operativa verksamheten inom krigsmakten.

De operativa uppgifter och därmed sammanhängande stödverksamheter,

främst underrättelse-, kommunikations-, underhålls- och sambandstjänst,

som förut tillkom marin- och flygstaberna, har till följd härav överförts

till försvarsstaben. De tre försvarsgrenarna är härigenom principiellt

likställda beträffande arbetsuppgifter och ansvarsområde. Försvarsgrenschef

utövar i den nya organisationen under Kungl. Maj :t och överbefälhavaren

den militära ledningen av och uppsikten över vederbörande försvarsgren

och är, i vad på honom ankommer, Kungl. Maj :t och överbefälhavaren

ansvarig för försvarsgrenens krigsduglighet och tjänstbarhet i övrigt.

Detta innebär, att försvarsgrenschef skall ställa krigsdugliga förband

till överbefälhavarens förfogande för den operativa verksamheten och han

är följaktligen i första hand ansvarig för organisation, utbildning, utrustning,

personal tjänst, värnpliktsväsende och mobiliseringsarbete inom försvarsgrenens

verksamhetsområde, s. k. förbandsprodulction. Försvarsgrenschef

åligger härvid bland annat

att ägna uppmärksamhet åt den allmänna utvecklingen inom försvarsgrenens

verksamhetsområde och föranstalta om eller föreslå åtgärder, som

är ägnade att främja försvarsgrenens tidsenliga organisation och utrustning;

att låta utarbeta planer och bestämmelser för försvarsgrenens krigsorganisation

och mobilisering eller avge förslag till sådana planer och bestämmelser

till Kungl. Maj :t eller överbefälhavaren;

att fastställa riktlinjerna för utbildningen inom försvarsgrenen samt utarbeta

erforderliga utbildningsbestämmelser, reglementen och instruktioner;
att

leda större övningar inom försvarsgrenen;

att utöva eller leda erforderlig inspektionsverksamhet;

att skaffa sig kännedom om den kvalificerade personalens duglighet och

användbarhet samt till Kungl. Maj :t avge förslag om anställning, befordran,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 3t är 1964 5

avgång in. in. eller själv avgöra sådana ärenden enligt gällande särskilda

bestämmelser; samt

att i erforderlig grad samråda med övriga försvarsgrenschefer och andra

myndigheter.

Cheferna för marinen och flygvapnet biträdes vid handläggning av värnpliktsfrågor

av den i arméledningen ingående centrala värnpliktsbyrån.

Av försvarsstaben bedrivet operativt krigsförberedelsearbete samordnas

nära med försvarsgrensledningarnas ledning av den förbandsproducerande

verksamheten.

I fråga om långsiktsplanering bibehålies uppdelningen av ansvaret mellan

försvarsstaben, försvarsgrensledningarna samt förvaltningarna och försvarets

forskningsanstalt. Försvarsstaben skall ej åläggas detaljarbete i detta

hänseende utan endast verka som ledande och samordnande organ.

Även i övrigt skall försvarsstaben koncentrera sitt arbete till de viktigaste

verksamhetsområdena och icke betungas med detaljarbete.

I syfte att avlasta försvarsstaben detaljarbete i dess huvuduppgifter samt

att befria den från handläggning av vissa ärendegrupper som är gemensamma

för krigsmakten fördelas ärenden till handläggning enligt en huvudstabsprincip.

Denna innebär, att överbefälhavaren ålägger underlydande myndigheter

att för hans räkning bereda ärenden samt, i vissa fall, att besluta på

hans uppdrag.

Försvarsstaben skall i krig förstärkas genom att försvarsgrensstabscheferna

och delar av försvarsgrensstaberna tillföres försvarsstaben för alt tillsammans

med denna utgöra högkvarterets operativa del. Försvarsgrensstabscheferna

skall vara försvarsstabschefens ställföreträdare.

Den närmare sammansättningen av högkvarterets operativa del i krigsorganisationen

har fastställts i särskild ordning. Det kan förutsättas, att

personal ur de delar av försvarsgrensstaberna som i fred närmast samarbetar

med försvarsstaben i operativa ärenden och i långsiktsplaneringen kommer

att ingå i högkvarterets operativa del.

För att den operativa ledningens övergång från freds- till krigsorganisation

skall kunna ske smidigt förutsättes, att ett nära samarbete mellan försvarsstabschefen

och försvarsgrensstabscheferna fortlöpande äger rum. Utbildning

och övning har härvid angivits vara av stor betydelse.

Av den del av en försvarsgrensstab som icke tages i anspråk för förstärkning

av försvarsstaben avses en mindre del alltjämt stå till försvarsgrenschefs

förfogande i krig för inspektionsverksamhet och för ledning av förbandsproducerande

verksamhet.

Vissa uppgifter i krigsmaktens ledningsfunktioner skall ankomma på

försvarsgrenschcf personligen. I krig skall försvarsgrenschef vara rådgivare

åt och ställföreträdare för överbefälhavaren. I fred skall han såsom ledamot

i militärledningen vara rådgivare åt överbefälhavaren. På uppdrag av

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 196i

överbefälhavaren skall han inspektera operativt krigsförberedelsearbete i

regional instans.

Beslut har fattats om att försvarsgrenschef icke längre skall vara chef för

försvarsgrensförvaltning (prop. 1963: 1, bil. 6, s. 54 f).

Försvarsgrensstabernas nuvarande organisation och försvarsgrenschefernas förslag till ny organisation

m.m. °

Försvarsgrensledningarnas organisation har icke sedan 1948 års försvarsbeslut

(prop. 1948: 206) varit föremål för samlad översyn. I de instruktioner

för armé- och flygledningarna som utfärdades i anslutning till

nämnda försvarsbeslut har gjorts vissa ändringar. Därjämte har Kungl.

Maj:t lämnat försvarsgrenscheferna bemyndiganden att utan hinder av

instruktionerna försöksvis ändra stabsorganisationerna. Provisorisk instruktion

för marinledningen utfärdades 1954. I det följande inbegripes icke

försvarsgrensförvaltning i begreppet försvarsgrensledning.

Nuvarande organisation framgår översiktligt av tablåer, som torde få

fogas till statsrådsprotokollet såsom bilagor (Bilaga 1—3).

Arméledningen utgöres för närvarande av chefen för armén samt

arméstaben, centrala värnpliktsbyrån, rikshemvärnschefen jämte hemvärnsstaben,

tjänstegrensinspektörerna (generalfälttygmästaren, arméöverdirektören,

arméöverläkaren och överfältveterinären) samt arméchefen direkt

underlydande personalkårchefer.

Verksamheten inom arméstaben bedrives under chefen för staben för

närvarande dels på följande sektioner, nämligen sektion I, bestående av

planeringsavdelning, organisationsavdelning och utrustningsavdelning, sektion

II, bestående av taktikavdelning, utbildningsavdelning, underrättelseavdelning

och arméstabens bibliotek samt — försöksvis organiserad —

sektion III, bestående av personalavdelning, pressavdelning, FN-avdelning

och militärmusikinspektören, dels på sju truppslagsinspektioner, nämligen

infanteri-, pansar-, artilleri-, luftvärns-, ingenjör-, signal- och tränginspektionerna.

Direkt under arméstabschefen sorterar slutligen arméstabens expedition.

Arméchefens hösten 1961 avgivna organisationsförslag innebär i stort

sett ingen förändring i förhållande till det redovisade nuläget. Dock föreslås,

att tjänstegrensinspektörerna utgår ur organisationen och att deras

funktioner överföres på truppslagsinspektörer eller personalkårchefer. Vidare

föreslås en viss centralisering av expeditionstjänsten.

Marinledningen utgöres för närvarande av chefen för marinen

samt marinstaben, kustartilleriinspektionen, chefen för flottans underofficerare,

underbefäl och meniga (CUM), tjänstegrensinspektörerna (inspektören

för ubåtstjänsten, inspektören för torped- och mintjänsten, inspektören

föi marinens sambands- och stridsledningstjänst och marinöverläkaren)

samt marinchefen direkt underlydande personalkårchefer.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Mnj:ts proposition nr 31 år 196b

Verksamheten inom marinstaben bedrives under chefen för marinstaben

för närvarande på dels följande sektioner, nämligen sektion I, bestående av

operationsavdelning, underrättelseavdelning, sjöfartsavdelning och — under

inspektören för marinens sambands- och stridsledningstjänst — förbindelseavdelning,

samt sektion II, bestående av organisationsavdelning, personalavdelning,

utbildningsavdelning och kårstab för sjövärnskåren, dels planeringsavdelning.

I staben ingår vidare artilleritjänstavdelning, ubåtstjänstavdelning

under inspektören för ubåtstjänsten och torped- och mintjänstavdelning

under inspektören för torped- och mintjänsten samt expedition,

bibliotek, intendentsdetalj och säkerhetsdetalj.

Kustartilleriinspektionen är under inspektören för kustartilleriet och dennes

stabschef organisatoriskt indelad i personal- och organisationsavdelning,

utbildningsavdelning, materiel- och befästningsavdelning, krigsorganisationsavdelning

samt expedition.

Chefen för flottans underofficerare, underbefäl och meniga har till sitt

förfogande underofficersavdelning, underbefälsavdelning, truppregister och

expedition.

I förhållande till nuvarande organisation innebär det förslag som chefen

för marinen avgav hösten 1961 i huvudsak följande ändringar. I marinstaben

tillkommer en ny sektion för personalärenden (sektion III), varvid

CUM-organisationen och nuvarande personalavdelningen utgår. Sektionen

föreslås uppdelad på officersavdelning, underofficersavdelning, underbefälsavdelning,

krigsplaceringsavdelning och rekryteringsdetalj. Sektionschefen

föreslås bli personalkårchef för flottans samtliga personalkårer.

Operationsavdelningen ändras till taktik- och utrustningsavdelning.

En inspektion för övervattenstjänsten inrättas omfattande torped- och

mintjänsten samt artilleritjänsten.

En direkt under marinchefen ställd intendenturinspektion tillkommer

för de inspektionsuppgifter som efter inrättandet av ett gemensamt intendenturverk

ankommer på marinledningen.

Flygledningen utgöres för närvarande av chefen för flygvapnet

samt flygstaben, inspektören för luftbevakningen, inspektören för bastjänsten,

flygöverläkaren och flygöverdirektören.

Verksamheten inom flygstaben bedrives under chefen för flygstaben på

följande enheter, nämligen operationsavdelning, teleavdelning och underrättelseavdelning

(sammanhållna av inspektören för luftbevakningen), organisationsavdelning,

utbildningsavdelning, personalavdelning, markstridsinspektion

och säkerhetsdetalj (sammanhållna av souschefen vid flygstaben),

flygsäkerhetsavdelning och väderleksavdelning (sammanhållna av

inspektören för flygsäkerhetstjänsten) samt planeringsavdelning, inspektion

för frivilligverksamheten, pressdetalj och expedition.

Enligt arbetsordning för flygstaben den 1 mars 1962 har souschefen för

flygstaben, luftbevakningsinspektören och inspektören för flygsäkerhets
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1964

tjänsten som nyss anförts givits ansvar för olika avdelningars och andra

organisationsenheters inom flygstaben verksamhetsområden så att dessa befattningshavare

i realiteten tjänstgör som sektionschefer.

Inspektionen av bastjänsten omfattar inspektören jämte stab. Luftbevakningsinspektionens

stab utgick år 1957 ur organisationen och dess personal

fördelades på avdelningarna inom flygstaben.

De väsentligaste förändringarna jämfört med nuläget, som flygvapenchefen

föreslagit, är sammanfattningsvis följande.

Luftbevaknings- och flygsäkerhetsinspektörerna frigöres från dubbelbefattning

som sektionschefer; luftbevakningsinspektören benämnes inspektör

för luftbevakningen och stridsledningstjänsten. Flygsäkerhetsinspektören

ställes direkt under flygvapenchefen och ges genom en egen stab

(bland annat med delar ur hittillsvarande flygsäkerhetsavdelning i flygstaben)

ökade resurser för effektivare flygsäkerhetsarbete.

Flygstaben sektionsindelas på tre sektioner, varvid två sektionschefer tillkommer.

Intendenturavdelning tillkommer.

Delar av flygsäkerhetsavdelningen omvandlas till trafikavdelning.

Benämningarna operationsavdelning och teleavdelning ändras till taktikoch

utrustningsavdelning respektive signal tjänstavdelning.

Sammanfattningsvis kan grunddragen i försvarsgrensledningarnas organisation

anges på följande sätt.

Kännetecknande för arméstabens organisation är en strikt sakmässig indelning

av stabsarbetet i sakavdelningar för organisation, utrustning, taktik,

utbildning och personal. Avdelningarna är sammanförda i sektioner. Organisations-

och utrustningsavdelningarna ingår i sektion I. Taktik- och utbildningsavdelningarna

ingår i sektion II. Underrättelsetjänsten har tidigare

ingått i arméstabens organisation som en detalj i taktikavdelningen men

handhas nu inom en egen avdelning i sektion II. Personalavdelningen ingår

i en försöksvis inrättad sektion III.

Förbandsproduktionen vid armén sammanhålles efter sin karaktär i

truppslag. I stabsarbetet kompletteras därför sakavdelningarna med truppslagsa\

delningar, som i förhallande till sakavdelningarna svarar för underlag,

samordning och detaljarbete för truppslaget.

Särskilda tjänstegrensinspektörer finns för tygmaterieltjänsten, intendenturtjänsten,

den tekniska fältreparationstjänsten i fråga om tygmateriel

och för den tekniska motortjänsten, för sjukvårdstjänsten samt för veterinärtjänsten.

Enligt gällande instruktion hänför sig vissa truppslagsinspektörers verksamhetsområden

— förutom till truppslaget — till viss specialtjänst. Sålunda

hänförs till luftvärnsinspektören radartjänsten inom armén och till signalinspektören

signaltjänsten inom armén. Chefen för armén kan även i övrigt

hänföra vässa specialtjänster till truppslagsinspektörs verksamhetsområde.

opaginerad Kontrollera mot PDF

i)

Kungl. Maj. ts proposition nr 31 är 1964

Grunden för den organisatoriska uppbyggnaden av marin- och flygstaberna

är de operativa ledningsfunktioner som ålåg marin- och flygvapencheferna

före försvarsledningsreformen. I de föreslagna organisationerna

har detta grunddrag bibehållits. Utmärkande för marinledningen är vidare

att kustartilleriinspektionen är ställd utanför marinstaben.

Den nuvarande operationsavdelningen i marin- och flygstaberna föreslås

av cheferna för marinen och flygvapnet skola ersättas med en avdelning med

benämningen taktik- och utrustningsavdelning. Denna avdelning ingår i

sektion I, som i övrigt innehåller signalljänst- och underrättelseavdelningar

samt, vid marinstaben, sjöfartsavdelning. I en sektion II vid marinstaben

ingår organisations- och utbildningsavdelningar. Personalavdelningen, som

nu ingår i sektion II, föreslås av chefen för marinen i den nya organisationen

utbrytas därifrån och tillsammans med den nuvarande CUM-organisationen

bilda en sektion III. Vid flygstaben ingår organisations-, utbildningsoch

personalavdelningar i sektion II. En sektion III vid flygstaben innehåller

militära väderlekscentralen och flygsäkerhetsavdelningen. Sektionsindelningen

är vid flygstaben provisoriskt anordnad med utnyttjande av tillgängliga

beställningar.

Motsvarigheter till arméns truppslagsavdelningar är vapentjänstavdelningarna

vid marinen och basinspektionen vid flygvapnet. Kustartilleriinspektionen

intar en särställning i organisationen. Den är i viss mån jämförlig

med en truppslagsinspektion men har självständigare befogenheter

än denna.

Särskilda tjänstegrensinspektörer finns för intendenturtjänst och hälsooch

sjukvårdstjänst vid marinen och flygvapnet. Därjämte skall marinöverdirektören

och flygöverdirektören deltaga i stabsarbetet i ärenden som

rör ingenjörs- och annan teknisk personal.

Planeringsavdelningarna i marin- och flygstaberna är direkt underställda

respektive stabschefer och har till huvuduppgifter att följa den taktisk-tekniska

utvecklingen av stridskrafterna, att långsiktsplanera för försvarsgrenarnas

utveckling och sammansättning samt att vara sammanhållande för

materiel- och organisationsplaner liksom för större budgetfrågor. De är även

sammanhållande för försvarsgrenschefens anvisningar till centrala förvaltningsmyndigheter.

Planeringsavdelningen i arméstaben ingår i sektion I och

har endast till uppgift att leda och samordna studieverksamheten beträffande

arméns utveckling. Långsiktsplaneringen åligger sakavdelningarna, var

för sitt område.

överbefälhavarens ställningstagande, överbefälhavaren

har vid sin behandling av försvarsgrenschefernas förslag lagt huvudvikten

på de delar av försvarsgrensstaberna som skall samverka med försvarsstaben

samt de delar som inom de tre försvarsgrensledningarna närmast skall samverka

inbördes.

överbefälhavaren anser, att den principiella likhet i försvarsgrensledningarnas

uppbyggnad som bör eftersträvas, sedan ämbetsområdena efter

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungi. Maj:ts proposition nr 31 år 196i

1961 års beslut blivit desamma för försvarsgrenscheferna, kunnat åstadkommas

i förslagen i fråga om att sammanföra ärendegrupper till avdelningar

och införande av gemensamma benämningar på avdelningarna. Olikheter

föreligger i fråga om sammanförande av avdelningarna till sektioner.

Med hänsyn till att arbetsmängden för olika ärendegrupper växlar på grund

av den olika art av förband som de skilda försvarsgrenarna sätter upp måste

dock enligt överbefälhavarens mening en viss sådan olikhet vara godtagbar

för att varje stab skall kunna fylla sin primära uppgift att handha förbandsproduktionen.

I fråga om samverkan i frågor rörande operativt krigsförberedelsearbete,

inklusive stödfunktioner, anser överbefälhavaren, att kravet på enkla samverkanslinjer

mellan försvarsstaben och försvarsgrensstaberna har tillgodosetts

med de framlagda förslagen. De olikheter försvarsgrenarna emellan

som finns i fråga om vederbörlig organisationsenhets infogande i sektioner

motiveras av olikheter i relationerna mellan arbetsmängd och sammanhang

för respektive ärendegrupper inom försvarsgrensstaberna.

Vad beträffar samverkan i fråga om långsiktsplanering och budgetarbete

har överbefälhavaren haft erinringar mot arméstabens organisation. Överbefälhavaren

anser det angeläget, att planeringsavdelningen i arméstaben

ges sådana uppgifter och omfattning, att den direkt kan företräda arméstabschefen

vid samverkan med de övriga försvarsgrenarnas och försvarsstabens

planeringsavdelningar. Genom att i arméstaben överföra organisationsavdelningen

till sektion II samt taktik- och underrättelseavdelningarna

till sektion I skulle, anför överbefälhavaren, bättre formell överensstämmelse

mellan försvarsgrenarna kunna uppnås. En organisation av planeringsverksamheten

i arméstaben enligt de angivna riktlinjerna borde enligt överbefälhavaren

övervägas.

I övrigt tillstyrker överbefälhavaren försvarsgrenschefernas förslag till

indelning av respektive staber.

I fråga om inspektionsverksamheten hade överbefälhavaren i sina direktiv

för försvarsgrenschefernas utredningar angivit, att densamma skulle

organiseras så att klart avgränsade ansvarsområden åstadkoms och att för

varje verksamhetsområde i princip endast en inspektionsmyndighet skulle

finnas. I begreppet inspektionsverksamhet inrymde överbefälhavaren därvid

stabsmässig ledning och kontroll av viss avgränsad del av den förbandsproducerande

verksamheten.

Överbefälhavaren anser, att de framlagda förslagen i huvudsak tillgodoser

de fordringar, som uppställts. De föreslagna inspektörernas ansvarsområden

och organisatoriska ställning företer emellertid stora olikheter. Enligt

överbefälhavarens mening bör även inspektörerna i marin- och flygledningarna

inordnas under försvarsgrensstabschef. Härigenom skulle samordning

av inspektionsverksamheten förläggas till samma organisatoriska

nivå i samtliga försvarsgrenar.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år l!)6b

Beträffande kustartilleriinspektören ansåg överbefälhavaren, att denne

principiellt borde vara underställd marinstabschefen och att inspektionen

borde inordnas i marinstaben så att full enhetlighet beträffande inspektörernas

och inspektionernas ställning inom samtliga försvarsgrenar kunde

ernås. I en sådan organisation borde det även övervägas att, när marinchefen

är sjöofficer, besätta befattningen såsom marinstabschef med kustartilleriofficcr.

Chefen för marinen hade övervägt frågan om integrering av

kustartilleriinspektionen i en gemensam marinstab. Med hänsyn, bland

annat, till vissa redan beslutade utnämningar samt till av 1960 års försvarsledningsutredning

uttalade betänkligheter mot att nu genomföra alltför genomgripande

ändringar också av ledningen för de förbandsproducerande

funktionerna hade marinchefen emellertid ansett sig icke böra framlägga

förslag härom vid den tidpunkten. Överbefälhavaren anser också, av de skäl

marinchefen anfört, i nuläget olämpligt att genomföra en integration. Den

borde dock, anför överbefälhavaren, förberedas för genomförande vid en

senare tidpunkt.

Resultatet ay överarbetningen inom försvarsdepartementet

Utgångspunkter och vissa allmänna synpunkter m. m.

överbefälhavaren har i maj 1962 meddelat riktlinjer för studieverksamheten

rörande långsiktsplaneringen. I mars och september 1962 har meddelats anvisningar

för långsiktsplaneringen inom krigsmakten. Överbefälhavaren har

vidare i februari 1963 utfärdat bestämmelser om fördelning mellan försvarsstaben

och försvarsgrensstaberna av ärenden rörande operativt krigsförberedelsearbete

och stödfunktioner m. m. Bestämmelserna reglerar chefsansvaret

för visst ärende och förutsätter, att erforderliga kontakter och samråd

med andra berörda chefer och myndigheter ombesörj es av den för ärendet

ansvarige chefen. Bestämmelserna upptar sådana ärendegrupper inom angivna

områden som efter den 1 oktober 1961 överförts från försvarsgrensstab

till försvarsstaben eller omvänt, ärendegrupper vid vilkas beredning

både försvarsstab och försvarsgrensstab deltar, vissa andra ärendegrupper

samt huvudstabsärenden.

Med dessa bestämmelser har underlag fastställts för arbetsfördelningen

mellan försvarsstaben och försvarsgrensledningarna. Erfarenheter saknas

emellertid ännu rörande vad denna arbetsfördelning kommer att i praktiken

innebära för de olika staberna. I promemorian anföres, att säkra underlag

för arbetsmängdsbedömningar därför alltjämt saknas i vad avser stabernas

uppgifter.

Översynsarbetet har främst inriktats på att undersöka, huruvida stabsarbetet

är lämpligt organiserat för att främja samordning av ärendena och

en smidig samverkan i arbetet samt om klart avgränsade ansvarsförhållanden

föreligger för sektions- och avdelningschefer och därmed jämställd

stabspersonal.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj. ts proposition nr 31 år 1964-

Som allmänt omdöme uttalas, att stabsarbetet fungerar bra. Skadligt dubbelarbete

har icke kunnat påvisas.

Arten av de arbetsuppgifter som bör ankomma på en försvarsgrensledning

är given i och med att den måste leda och samordna allt arbete för förbandsproduktion

inom försvarsgrenen. I fråga om ansvar för utförandet

av visst arbete är gränsen mellan försvarsstaben och försvarsgrensstaberna

möjlig att draga. Ansvarsfördelningen blir dock beroende av hur huvudstabsprincipen

tillämpas och hur principen, att försvarsstaben icke skall

syssla med detaljarbete utan härför skall anlita andra stabsresurser, kommer

till användning i praktiken. För arméstaben har båda dessa principer

enligt promemorian medfört, att nya arbetsuppgifter tillkommit.

I promemorian anföres i vad avser arbetsmängden vidare följande.

I fråga om mängden av det arbete som ankommer på försvarsgrensledningarna

kan sägas, att arbetsmängden är teoretiskt sett obegränsad. Verksamheten

avser framställning av produkter, vilkas effekt är beroende av faktorer,

som inte kan i förväg exakt fastställas, och vilkas överensstämmelse

med mål, som ändock måste fastställas, icke kan objektivt mätas. Obegränsat

arbete kan läggas ned på en dylik produkt i strävan att göra den fullkomlig

även inom ramen för givna betingelser i övrigt. Tilldelade personalresurser

för arbetets utförande utgör praktiskt sett gränsen för mängden_

liksom givetvis för kvaliteten — av det arbete som utförs.

Enligt promemorian kommer som nyss sagts den nya försvarsstabens befogenheter

och sätt att arbeta att påverka arbetet i försvarsgrensledningarna.

Härom anföres följande.

Arméstaben får en direkt utökning av sina arbetsuppgifter. Med överbefälhavarens

befogenheter att inrikta arbetet inom försvarsgrenarna kan försvarsstaben

komma att ingripa på praktiskt taget alla områden av förbandsproduktionen.

Arbetsplaneringen inom försvarsgrensstaberna påverkas härav.

Försvarsstaben kan aktivisera arbetsområden och uppgifter, som försvarsgrensstaberna,

i den prioritering som begränsade stabsresurser tvingar

till, nödgats eftersätta eller tills vidare skjuta undan. Ytterst kan otillräckliga

stabsresurser i försvarsgrensledningarna medföra, att försvarsstabens

möjligheter att verka begränsas.

Vid översynsarbetet har enligt promemorian en utgångspunkt varit att

arbetsuppgifter inom förbandsproduktionen inte kommer att överflyttas

från central till regional instans.

En försvarsgrenslednings uppgift är att inrikta, leda och utveckla försvarsgrenen.

Möjligheterna att delegera dylika arbetsuppgifter till regional

stab eller till lokalorganisationen är enligt promemorian begränsade redan

på grund av arbetets art. Givetvis bör tillvaratagas alla möjligheter till sådan

decentralisering som medför ökad effekt i arbetet och personalbesparingar.

Många gånger är det emellertid tveksamt, om man når dylika vinster

med decentralisering av arbetet. Utspritt på många regionala eller lokala

organisationer tar arbetet ofta sammanlagt mera personal i anspråk än om

det utföres centralt. Med hänsyn till att det oftast föreligger krav på enhet
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 31 år 1964

ligt handlande hos de lokala organisationerna blir det ur den centrala ledningens

synpunkt sett fråga om ett val mellan att ge de underlydande organen

förhållandevis fullständigt underlag för deras handlande och att begränsa

sig till allmänt avfattade riktlinjer härför. I det senare fallet måste

emellertid i stället resurser avdelas för att successivt eller i efterhand kontrollera,

att verksamheten bedrives i enlighet med ledningens intentioner.

Det förra förfarandet torde enligt promemorian innebära mindre risker

för felaktigheter i arbetsinriktningen och för onödigt arbete. Med begränsade

personalresurser torde det vara lämpligare att lägga tyngdpunkten i

stabsarbetet på att ge de lokala organisationerna bästa möjliga ledning och

utgångspunkter för deras verksamhet.

I promemorian anföres, att översynen inte omfattat arbete av servicekaraktär.

Det förutsättes, att rationaliseringsundersökningar på detta område

skall komma till stånd genom statskontorets försorg.

Vissa för försvarsgrenarna gemensamma frågor.

Försvarsgrenschef skall icke längre vara chef för försvarsgrensförvaltning.

Begreppet försvarsgrensledning omfattar därmed enligt promemorian icke

längre dessa förvaltningar. Härigenom bortfaller behovet av detta samlande

begrepp. Chefen för armén, chefen för marinen och chefen för flygvapnet

betecknar försvarsgrenschefen personligen och den stab eller de stabsorgan

som biträder honom i hans egenskap av chefsmyndighet.

Försvarsgrenschefs personliga engagemang i vissa uppgifter inom och

utom den egna försvarsgrenen gör det enligt promemorian angeläget att

stabsarbetet i försvarsgrenens centrala ledning ställes under enhetlig ledning

av en stabschef. Även rent arbetstekniska skäl talar för lämpligheten

härav. Såsom överbefälhavaren anfört bör därför enligt promemorian förekommande

inspektörer och inspektionsorgan principiellt vara underställda

cheferna för respektive staber.

Personalkårchef bör emellertid i denna sin egenskap alltjämt vara direkt

underställd försvarsgrenschefen. I personfrågor anses nämligen inte samma

behov av stabsmässig samordning föreligga.

Från den principiella regeln att allt stabsarbete bör inordnas under en

gemensam stabschef bör rikshemvärnschefen med hemvärnsstaben undantagas

med hänsyn till hemvärnets speciella ställning. Rikshemvärnschefen

med stab, vars organisation icke berörts av översynen, bör alltjämt vara direkt

underställd chefen för armén. Inte heller i centrala värnpliktsbyråns

ställning direkt under chefen för armén föreslås ändring.

Följande allmänna synpunkter anföres på olika chefers uppgifter och

ansvarsförhållanden.

Stabschefens uppgift är i första hand att leda och samordna stabens arbete

och beredningen av ärenden till beslut av försvarsgrenschefen. Särskilt

angivna uppgifter därutöver bör inte instruktionsmässigt åläggas stabschefen.

I försvarsledningsbeslutet förutsättes, att försvarsgrensstabscheferna och

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj. ts proposition nr 31 år 106i

den personal i övrigt i försvarsgrensstaberna som skall ingå i högkvarterets

operativa ledning i krig utbildas och tränas härför i fred. Dessa uppgifter

bör enligt promemorian beaktas, när personalens arbetsomfattning i fred

bedömes. De påverkar inriktningen av särskilt stabschefens arbete.

Sektionschefs uppgift bör vara att avlasta stabschefen arbete för att göra

det möjligt för denne att ägna sig åt ledningen av stabsarbetet och att till

de väsentligaste frågorna begränsa sin uppgift att samordna detta arbete.

Till sektionschef bör kunna delegeras stabschefs beslutanderätt i ärenden,

som bereds inom sektionen. Härvid bör eftersträvas ett sådant sammanförande

av avdelningarna till sektioner att de avdelningar mellan vilka samordningsbehoven

är störst hänförs till samma sektion. Sektionschef utgör

sålunda ett mellanled mellan avdelningschef och stabschefen. Sektionschef

bör däremot icke ges befogenheter, som fråntager avdelningschef ansvar

för det ämnesområde som denne såsom fackkunnig är satt att leda.

För att flygstabschefen skall kunna avlastas detaljarbete föreslås i promemorian

att även flygstaben sektionsindelas i likhet med vad fallet redan

är med arme- och marinstaberna. Förslaget redovisas närmare i det följande.

Ansvarsförhållandena för cheferna för sektioner, avdelningar och andra

självständiga stabsenheter bör vidare enligt promemorian vara klart formulerade

och avgränsade. Inom en avdelning eller fristående detalj samordnar

avdelningschefen eller detaljchefen arbetet. För samordning mellan

avdelningar inom en sektion svarar sektionschefen. 1 sista hand är stabschefen

ansvarig för att stabsarbetet är i erforderlig grad samordnat.

Stabsarbetet kännetecknas av stor flexibilitet. Samarbete mellan avdelning
o
ar

förekommer på alla nivåer. Stundom är det enligt promemorian lämpligt

att bilda arbetsgrupper för att lösa aktuella arbetsuppgifter eller för att effektivisera

ett visst verksamhetsområde. Detta får dock icke rubba ansvaret

för arbetsuppgiften i fråga.

En chefs ansvar skall helt sammanfalla med de arbetsuppgifter som ankommer

på hans sektion, avdelning respektive fristående detalj. Korsande

ansvarslinjer i stabsarbetet får icke förekomma.

I fråga om inspektionsverksamheten konstateras, att begreppet inspektion

sådant det förekommer i förevarande sammanhang i första hand är ett uttryck

för försvarsgrenschefens ledning och kontroll av verksamheten ute på

fältet. I lednings- och kontrollverksamheten åtföljes försvarsgrenschefen av

personal ur försvarsgrensstaben, som utväljes med hänsyn till den aktuella

inspektionsuppgiften. Härigenom har försvarsgrenschefen tillgång till de

stabsmässiga synpunkterna på verksamheten, och han kan direkt på platsen

utöva sin ledningsverksamhet. Inspektion är alltså ett åliggande för chefen,

och stabspersonalens deltagande i eller utövande på uppdrag av chefen av inspektionsverksamhet

är en del av dess stabsarbete. Denna del av stabsarbetet

behöver därför enligt promemorian icke instruktionsmässigt särskilt markeras

och anses icke heller kräva särskild benämning.

Ordet inspektion förekommer i instruktionerna också som benämning på

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr Hl är 196b 15

enhet, som utgör arbetsorgan åt en inspektör, eller som sammanfattande benämning

på inspektören och hans arbetsorgan. Sålunda utgöres kustartilleriinspektionen

av inspektören för kustartilleriet jämte stab. Vid flygvapnet har

inspektionen för luftbevakningen uppgått i staben och av inspektionen

återstår i nuvarande organisation endast inspektören för luftbevakningen.

Inspektionen för bastjänsten utgöres av inspektören för bastjänsten jämte

stab och en bastjänstskola. Med stöd av Kungl. Maj :ts medgivande till försöksvis

ändrad organisation av armöstaben har de tidigare truppslagsavdelningarna

kommit att benämnas truppslagsinspektioner (infanteri-, pansaretc.

inspektioner) med truppslagsinspektörerna som chefer för inspektionerna.

1 promemorian föreslås, som närmare framgår av det följande, att kustartilleriinspektionen

omvandlas till sektion i marinstaben. Bastjänstinspektionens

stab föreslås bibehållas endast övergångsvis såsom arbetsgrupp för

bastjänstärenden. Truppslagsinspektionerna i arméstaben föreslås åter benämnas

truppslagsavdelningar. Benämningen inspektion på organisationsenhet

i staberna blir härigenom enligt promemoria inte längre erforderlig.

Särskilda uppgifter som inspektör har vidare instruktionsmässigt ålagts

vissa befattningshavare. De intar olika ställning i organisationen. En del

av dem ingår i försvarsgrensstaben, andra utgör självständiga stabsorgan,

direkt underställda försvarsgrenschefen. En tredje grupp utgöres av befattningshavare

i förvaltningarna, som ålagts speciella inspektionsuppgifter.

Enligt promemorian skulle särskilda arbetsuppgifter behöva instruktionsmässigt

regleras endast för denna tredje grupp av inspektörer. Eftersom

de nämligen inte i annat avseende är underställda försvarsgrenschefen

måste deras lydnadsställning till försvarsgrenschefen och deras ansvar inför

honom särskilt föreskrivas. När det gäller befattningshavare som ingår

i försvarsgrensstab finns enligt promemorian inget egentligt behov att instruktionsmässigt

reglera hans inspektionsområde. Han fullgör arbete inom

staben med ett bestämt ansvarsområde på samma sätt som andra chefer

på olika nivåer i stabsarbetet. Särskild inspektionsuppgift bör därför icke

markeras för chefen för nuvarande förbindelseavdelningen med avseende

på marinens förbindelse- och stridsledningstjänst.

En särskild ställning intar de inspektörer, som tillika är chefer för truppslags-

eller motsvarande avdelningar i staberna. Hit är att hänföra truppslagsinspektörerna

vid armén och de tjänstegrensinspektörer vid marinen

som är chefer för vapentjänstavdelningarna. Även kustartilleriinspektören

kan enligt promemorian räknas till denna kategori. Dessa inspektörer fullgör

med sina avdelningar normalt stabsarbete. Benämningen inspektör är

även i dessa fall onödig. Kontrolluppgiften är en normal del av deras stabsarbete.

Det finns emellertid enligt promemorian skäl att bibehålla dessa

avdelningschefer vid högre tjänsteställning än andra avdelningschefer och

anledning att särskilt markera dem i organisationen. Benämningen inspek
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj.ts proposition nr 31 år 1964

tör har gammal hävd och anses kunna bibehållas för här avsedda befattningshavare.

För flygvapnet föreslås som framgår av det följande ett organ för kontroll

av funktionen av såväl bastjänsten som stridslednings- och luftbevakningssystemen,

en systeminspektör underställd flygstabschefen.

Tjänstegrensinspektörer vid armén är enligt gällande instruktion för arméledningen

generalfälttygmästaren för tygmaterielvårdstjänsten, arméöverdirektören

för den tekniska fältreparationstjänsten i fråga om tygmateriel

och för den tekniska motortjänsten, arméöverläkaren för sjukvårdstjänsten

samt överfältveterinären för veterinärtjänsten. Instruktionen för

marinledningen anger som tjänstegrensinspektörer —— förutom de förut

nämnda cheferna för vapentjänstavdelningarna vid marinstaben och inspektören

för marinens förbindelse- och stridsledningstjänst — inspektören

för marinens sjukvårdstjänst, marinöverläkaren. Vid flygvapnet är flygöverläkaren

tjänstegrensinspektör för flygvapnets hälso- och sjukvårdsväsende.

Frågor om ledningen av sjuk- och veterinärvården inom krigsmakten är

föremål för utredning av 1962 års försvarssjukvårdsutredning. I avvaktan

på de förslag som denna utredning kan komma att framlägga bör enligt

promemorian ändringar i försvarsgrensöverläkarnas och överfältveterinärens

uppgifter inte nu företagas. Enligt principen om enhetlig ledning av

stabsarbetet bör deras verksamhet dock inordnas i övrigt stabsarbete inom

försvarsgrensstaberna.

På intendenturtjänstområdet har vissa övergångsanordningar tillämpats

från och med den 1 juli 1963 i avvaktan på lösning av frågan om en gemensam

intendenturkår. I promemorian förutsättes att stabsmässiga intendenturärenden

i ett slutläge skall handläggas inom de ordinarie stabsorganisationerna

och att således särskilda inspektionsorgan icke blir erforderliga

härför.

Återstående tjänstegrensinspektörer, generalfälttygmästaren och arméöverdirektören

vid armén, kan enligt promemorian i enlighet med arméchefens

förslag utgå ur organisationen. Arméstaben förutsättes i sitt arbete

kunna anlita armétygförvaltningens sakkunskap. Särskilda företrädare i

staben för inspektionsuppgifter på tygmaterieltjänstområdet förutsättes

icke erforderliga.

Till tjänstegrensinspektörer kan också hänföras musikinspektören vid armén.

Han ingår i den försöksvis inrättade sektion III vid arméstaben. Någon

ändring i hans ställning och uppgifter föreslås icke.

I flygstaben ingår en regementsofficer ur armén som företrädare för

markstridsutbildningen. Denna befattningshavare har tillagts benämningen

markstridsinspektör. Befattningshavaren bör ingå i flygstabens utbildningsavdelning.

Särskild benämning för honom erfordras icke enligt promemorian.

I flygstaben har vidare försöksvis inrättats en inspektion för ärenden an
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj ds proposition nr ill är 196 b

fående frivillig personal med eu inspektör som chef. För denne inspektor

utnyttjas eu övergångsvis kvarstående överstebeställning vid flygvapnet.

Chefen för flygvapnet vill avvakta resultatet av försöksverksamheten, innan

han tar ställning till behovet för framtiden av en sådan inspektion. I promemorian

förutsättes att ifrågavarande verksamhet endast övergångsvis

kvarstår särskilt organiserad.

Principer för försvarsgrensstahernas organisation

in. in. I promemorian erinras om att av de tre försvarsgrensstaberna

marin- och flygstaberna är principiellt lika i den formella organisatoriska

utformningen och i allt väsentligt även i fråga om fördelningen av ärendena

på olika organisationsenheter. Arméstaben skiljer sig från de Övriga i fråga

om organisationens uppbyggnad och ärendenas fördelning.

Kravet på likformighet i försvarsgrensledningarnas organisation betingas

enligt promemorian av behovet av smidiga samverkansformer i samarbetet

med försvarsstaben och mellan försvarsgrensledningarna inbördes liksom

också i kontakterna med utomstående myndigheter. Den framsta och viktigaste

uppgiften för försvarsgrensledningarna är dock förbandsproduktionen.

Efter dess behov och villkor måste organisationerna i forsta hand

vara anpassade. Med hänsyn till olikheterna i förbandsproduktionen mellan

de tre försvarsgrenarna måste vissa olikheter i försvarsgrensledningarnas

organisatoriska uppbyggnad accepteras.

Enligt promemorian kan allmänt sägas, att marin- och flygstaberna principiellt

är med avseende å organisationernas grunddrag val anpassade såväl

till egen förbandsproduktion som till samverkan på väsentliga områden

med försvarsstaben. Arméstaben är väl anpassad till arméns förbandsproduktion.

Förändringarna i försvarsstabens organisation och uppgifter har

emellertid medfört, att arméstabens organisation icke är på samma satt

som de övriga staberna lämpad för direkt samverkan i gemensamma kontaktpunkter

med den nya försvarsstaben.

Avgörande hänsyn måste enligt promemorian vid armén och det rörliga

kustartilleriet tagas till både personella och materiella resurser. \ id marinen

1 övrigt och vid flygvapnet domineras åter förbandsproduktionen av stora

materielenheter eller materielsystem.

Kravet på hög insatsberedskap och utnyttjandet i fredsutbildningen a\

fasta system för stridsledning och bastjänst betingar vid flygvapnet en nära

överensstämmelse mellan freds- och krigsorganisationerna. Så är ock fallet

vid marinen och särskilt vid flottan beträffande utbildningen på stndsfartygen.

Vid armén däremot är skillnaden mellan freds- och krigsorganisation

betydande. Mobiliseringsförberedelserna är därför vid armén av särskilt

stor vikt och utgör ett naturligt mellanled mellan freds- och krigsorganisationerna.

Arméstabens arbete har sedan lång tid tillbaka varit inriktat på ren forbandsproduktion.

Operativa ärenden har för armén handlagts av forsvars
2

_Bihang till riksdagens protokoll 196b. 1 sand. Nr 31

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj. ts proposition nr 31 år 1964

staben, som före försvarsledningsreformen helt svarade även för detaljarbetet

i sådana ärenden. I samband med försvarsledningsreformen har armestaben

pålagts arbete med att skapa underlag för det operativa krigsförberedelsearbetet

i försvarsstaben, nya uppgifter i form av kompletterande

arbete på området för operativa stödfunktioner samt nya uppgifter av huvudstabskaraktär.

Från marin- och flygstaberna har operativa ärenden överförts till försvarsstaben.

Härvid kommer dock huvuddelen av arbetsuppgifterna för de

avdelningar i dessa staber som haft ansvaret för ärenden rörande operativ

ledning att kvarstå.

Gränsen mellan operativt arbete och förbandsproduktion är många gånger

svår eller omöjlig att draga. Med försvarsledningsreformens princip om samverkan

mellan försvarsstaben och försvarsgrensstaberna är enligt promemorian

en exakt gränsdragning heller inte nödvändig.

I fråga om olika led i stabsarbetet skiljes i promemorian på långsiktsstudier,

långsiktsplanering, genomförande samt kontroll.

Långsiktsstudierna avser materielens och organisationens utveckling De

ger underlag för beslut rörande mål och riktlinjer för försvarsgrenens utveckling

på lång sikt.

Planeringen av verksamheten mot angivna mål tar sig främst uttryck i

for de skilda verksamhetsgrenarna utarbetade långsiktsplaner, som skall

vara samordnade och avvägda med sina kostnader i en gemensam plan för

torsvarsgrenen.

Genomförandet omfattar det samordnade stabsarbete som tar sig uttryck

i anvisningar, order och åtgärder i övrigt, som skall leda till verkställighet

i torbandsproduktionen. I genomförandeledet kan särskiljas en för övrigt

genomförandearbete styrande och ledande funktion, här benämnd centralfunktionen.

Kontrollen innebär uppföljning och fullföljande av stabsarbetet på fältet.

Till dessa led kommer servicefunktioner såväl för själva stabsarbetet som

for verksamheten inom försvarsgrenen.

I promemorian behandlas långsiktsstudier och långsiktsplaneringen samt

centralfunktionen gemensamt för de tre staberna. I anslutning härtill avhandlas

också, gemensamt för alla staberna, förläggningen av operativi detaljarbete

och huvudstabsärenden. övrigt stabsarbete behandlas särskilt

för varje stab.

Arméstabens planeringsavdelning har som tidigare sagts endast till uppgift

att bedriva studieverksamhet, medan långsiktsplaneringsarbetet är fördelat

på de centrala sakavdelningarna, som var för sig svarar för planeringen

beträffande organisation, utrustning, taktik och utbildning. Av dessa

planenngsområden är de som avser personal och materiel samt därav betingad

organisation riktgivande för planeringen på de övriga områdena.

\ id marin- och flygstaberna ingår studieverksamheten i planeringsavdelningarna.

Dessa avdelningars planeringsuppgift hänför sig i första hand till

materiel samt vapen- och materielsystem. Denna planering ger riktlinjer

för vidare planering på områdena för personal, utbildning och byggnation.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1‘)

Knngl. Maj:Is proposition nr 31 är 1964

Den formella skillnaden mellan arméstaben och de övriga staberna i fråga

om organisationen av planeringsarbetet är alltså stor. Reellt torde däremot

enligt promemorian någon avgörande skillnad icke föreligga, när man ser

till arten av förbandsproduktion vid de olika försvarsgrenarna.

Mot arméstabens organisation av långsiktsplaneringen har riktats anmärkningen,

att i denna organisation icke finns någon avdelning som direkt kan

företräda stabschefen vid samarbete med de övriga försvarsgrenarnas och

försvarsstabens planeringsavdelningar. När försvarsstaben, såsom nu skett,

utsträckt sin ledning av långsiktsplaneringen också till fredsorganisations-,

utbildnings- och personalplaneringarna, kan emellertid samma anmärkning

enligt promemorian riktas mot marin- och flygstaberna, vilkas planeringsavdelningar

icke heller täcker dessa planeringsområden med ansvar för och

ledning av planeringsarbetet.

Det torde, särskilt med begränsade personalresurser, enligt promemorian

icke vara en praktisk arbetsform att till en avdelning förlägga arbetet med

att utforma långsiktsplanerna för alla sakområden i stabsarbetet. Det blir

härvid naturligt, att den avdelning blir styrande för det gemensamma arbetet

som svarar för den grundläggande och för planeringsarbetet i dess helhet

riktgivande planeringen, nämligen organisationsavdelningen i arméstaben

och planeringsavdelningen i de övriga staberna.

Med den överblick över planeringsområdet som chefen för organisationsavdelningen

i arméstaben och cheferna för planeringsavdelningarna vid de

övriga staberna besitter torde dessa befattningshavare enligt promemorian

vara de som bäst lämpar sig för kontaktverksamhet med försvarsstabens

planeringsavdelning i planeringsfrågor. I detaljfrågor kommer personal i

försvarsstaben under alla förhållanden att vara hänvisad till att söka kontakt

med försvarsgrensstabernas sakavdelningar.

Någon olägenhet kan enligt promemorian icke sägas vara förenad med att

man i arméstaben skiljer på studieverksamheten och långsiktsplaneringen.

Studieverksamheten anger riktpunkten för utvecklingen. Långsiktsplaneringen

arbetar med organisationens inriktning och utveckling mot detta mål.

Det föreslås att den avdelning till vilken långsiktsstudierna förlägges benämnes

studieavdelning. Chefen för sektion I förutsättes svara för erforderlig

samordning mellan studieverksamheten och det långsiktsplaneringsarbete

som ankommer på organisations- och utrustningsavdelningarna.

I enlighet med principerna för arméstabens uppbyggnad, att varje central

avdelning helt svarar för sitt område, utför taktikavdelningen även studier

och planering på lång sikt inom det taktiska området och tillhandahåller

taktiskt underlag för utveckling av krigsorganisation. All studieverksamhet

med syfte att ge underlag för utveckling på lång sikt bör dock lämpligen vara

samlad. Ifrågavarande arbetsuppgifter bör därför överföras från taktikavdelningen

till studieavdelningen.

I arméstaben fullföljer varje sakavdelning inom sitt område långsiktsplaneringen

i planer för genomförande av erforderliga åtgärder och till bered
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 196t

ning för order eller andra beslut. Ett nära samarbete äger rum mellan avdelningarna

på alla nivåer av arbetet i syfte att samordna genomförandeåtgärderna.

Ansvaret för dylik samordning ligger dock i princip på sektionscheferna,

var för sin sektion, och i sista hand på stabschefen. Den s. k. centralfunktionen

kommer enligt promemorian alltså inte till uttryck i arméstabens

organisation.

I marin- och flygstaberna fullföljer planeringsavdelningarna frågor beträffande

de viktigare materielslagen och materielsystemen till anvisningar

till respektive förvaltningar för beställning. I samband med att materielen

levereras fastställer den nuvarande operationsavdelningen materielens fördelning

i krigsorganisationen. Avdelningen ger också riktlinjer till övriga avdelningar

för den tidsmässiga anpassningen av fredsorganisation, utbildning

och personalplacering till krigsorganisationens uppbyggnad. Den nu

angivna arbetsgången gäller även för kustartilleriets viktigare materiel och

befästningar. I övrigt fastställer operationsavdelningen i marinstaben de

krigsförband som kustartilleriet skall sätta upp. Kustartilleriinspektionen

svarar i övrigt praktiskt taget helt för förbandsproduktionen i genomförandeledet.

Den avdelning som i marin- och flygstaberna svarar för centralfunktionen

i stabsarbetet och som ersätter den nuvarande operationsavdelningen sedan

de operativa ledningsärcndena övertagits av försvarsstaben föreslås benämnd

centralavdelning.

I promemorian anföres, att arten av arméns förbandsproduktion gör, att

arméstabens arbete i genomförandeledet icke låter sig ansvarsmässigt uppdelas

mellan avdelningarna i tids- och innehållsmässigt skilda stadier på det

sätt som sker i marin- och flygstaberna. I realiteten är arméstabens organisationsavdelning

styrande i det samarbete mellan avdelningarna som sker

i genomförandeledet på samma sätt som i fråga om långsiktsplaneringsarbetet.

Tanken att i arméstabens organisation inpassa en avdelning med centralfunktioner

avvisas.

För att inte betungas med detaljarbete behöver försvarsstaben i betydande

omfattning biträde av försvarsgrensstaberna. Detta lämnas dels i form av

underlag för krigsplanläggningsarbetet, dels såsom arbete med kompletterande

bestämmelser och följ dföreskrifter till överbefälhavarens operativa

order och grundläggande direktiv, särskilt inom området för operativa stödfunktioner.

Graden av arbetsinsats för de olika försvarsgrenarna för detaljarbete

på området för operativa stödfunktioner påverkas av arten av försvarsgrenarnas

förbandsproduktion. Sålunda påverkas graden av ledning ur

operativ synpunkt av underhållstjänsten av rörligheten i organisationen. Arméns

på rörliga förband baserade underhållstjänst gör dessa ärenden där i

högre grad till förbandsproduktion, medan t. ex. flygvapnets fasta bassystem

ger underhållsfrågorna en starkare operativ karaktär, över huvud taget torde

enligt promemorian arméstaben komma att i jämförelsevis mindre grad än

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kanyl. Maj.is proposition nr 31 är /.9C4

de övriga försvarsgrensstaberna vara betungad med arbete av operativ karaktär

för försvarsstabens räkning eller som följd av försvarsstabens arbete.

Ur marin- och flygstabernas synpunkt ter sig enligt promemorian konsekvenserna

av försvarsledningsreformcn så att dessa staber fortsätter att

handlägga de ärenden som försvarsstaben icke övertar. Man är redan organiserad

för dylikt arbete och inga omställningsproblem av organisatorisk

art uppkommer. Försvarsstabens prioritering av arbetsuppgifter och effektivering

av olika arbetsområden kan förorsaka förskjutningar i arbetsomfattningen

och, i vissa fall, ökat arbete i dessa staber. Även ärenden, som

enligt huvudstabsprincipen fördelats till marin- och flygstaberna, passar väl

in i deras organisation.

För arméstaben innebär enligt promemorian den nya försvarsstabens

uppgifter och dess sätt att arbeta, att arméstaben tillföres ärenden av ny

art, som icke låter sig utan vidare inpassas i dess organisation, sådan den

principiellt är utformad. För vissa av ärendena har inrättats nya avdelningar,

underrättelseavdelningen och F. N.-avdelningen. Övriga dylika ärenden

har fördelats på sakavdelningar och truppslagsinspektioner allt efter som

sakkunskap inom ärendesområdet i fråga funnits representerad. Mot det

sätt varpå ifrågavarande ärenden förlagts i arméstaben göres i promemorian

ur praktisk synpunkt inte några invändningar.

Arméstaben. I samband med försvarsledningsreformen överfördes fotoavdelningen,

kartförsörjningsärenden och tolkutbildning från försvarsstaben

till arméstaben, som därmed blev huvudstab för dylika ärenden. Dessa

ärenden sammanfördes i arméstaben med ärenden rörande underrättelsetjänst

i taktikavdelningen och bildade en underrättelseavdelning, som tillsammans

med taktik- och utbildningsavdelningarna utgör sektion II.

Arméstaben är också huvudstab för F. N.-frågor. För dessa ärenden finnes

enligt Kungl. Maj :ts beslut en särskild avdelning i den försöksvis inrättade

sektion III.

Dessa båda avdelningar, underrättelseavdelningen och F. N.-avdelningen,

passar enligt promemorian inte in i arméstabens principiella uppbyggnad

med dess sakavdelningar för de olika leden i förbandsproduktionen och

med truppslagsinspektioner, som samordnar ärendena truppslagsvis. Med

sina uppgifter beträffande organisation, utrustning, utbildning och personal

är de principiellt att hänföra till truppslagsinspektionsnivån i stabsarbetet.

Underrättelseavdelningen har emellertid -— utöver organiserandet av arméstridskrafternas

underrättelsetjänst — en servicefunktion gentemot övriga

avdelningar. Någon lämplig anknytning till befintliga truppslagsinspektioner

finns inte. Praktiska skäl talar alltså enligt promemorian för att

särskilda avdelningar finnes organiserade för underrättelse- och F.N.-ärendena.

Avdelningarnas förläggning till sektion II och III tillstyrkes.

Av övriga ärenden av huvudstabskaraktär, som enligt överbefälhavarens

nu meddelade bestämmelser tillförs arméstaben, bör enligt promemorian

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 196 A

en del, tilldelning av fältpostnummer samt gemensamma bestämmelser för

rekrytering, tillföras organisations- respektive personalavdelningen. Återstoden

bör förläggas till truppslagsinspektioner.

Som förut angivits kommer genom överbefälhavarens nu meddelade bestämmelser

arméstaben att — utöver huvudstabsärenden — tillföras nya

ärenden från försvarsstaben, huvudsakligen inom området för operativa

stödfunktioner. Dessa ärenden hänför sig huvudsakligen till signaltjänst

och underhållstjänst. Dessa ärenden är enligt promemorian av samma natur

som den del av underrättelsetjänsten, som är att hänföra till de operativa

stödfunktionernas område. De innehåller emellertid icke som underrättelsetjänsten

tillika moment av truppslagskaraktär. Lämplig anknytning till den

centrala avdelningsnivån finns inte. Det finns heller inget behov av att de

inbördes samordnas. Av praktiska skäl bör enligt promemorian ärendena

förlaggas till signal- respektive tränginspektionen, där sakkunskap finns

på dessa ärendesområden.

I fråga om handläggningen i arméstaben av ärenden rörande specialtjänster

och av tjänstegrensärenden blir det enligt promemorian fråga om

ett val mellan ansvarsfördelning efter truppslagsindelning eller efter specialtjänst-

och tjänstegrensindelning. övervägande skäl talar för att den

nuvarande ansvarsfördelningen truppslagsvis bibehålies. Ansvaret för samordning

av specialtjänster och tjänstegrenar faller på sakavdelningarna och

över avdelningsnivån på sektionschefer och stabschefen.

I samband med att tjänstegrensinspektörerna enligt förslag som redovisats

i det föregående utgår förutsättes personalkårcheferna påläggas visst

inspektionsansvar för utbildning av personal vid respektive kårer. En dylik

uppgift hör lämpligen samman med personalkårchefskapet. Ett sådant inspektionsansvar

anses inte kollidera med truppslagsinspektörs ansvar, enär

här är fråga om utbildning vid speciella utbildningsanstalter.

En uppdelning av organisationsavdelningen kan enligt promemorian ifrågasattas

med hänsyn dels till omfattningen av de ärenden som ankommer

på denna avdelning dels till lämpligheten i och för sig av att ansvarsmässigt

skilja arbetet med den aktuella beredskapen och de rent fredsorganisatoriska

ärendena från långsiktsplaneringen. Det är enligt promemorian icke

osannolikt, att en sådan uppdelning kan bli nödvändig. Till en allmän avdelning

vid sidan av organisationsavdelningen skulle kunna förläggas ansvar

for många av de ärenden som enligt vad i det föregående angivits icke

låter sig naturligt inpassas i arméstabens nuvarande organisation. Tillräckliga

skäl föreligger dock icke att för närvarande föreslå en sådan omorganisation

särskilt som den sannolikt skulle föranleda ökad personalorganisation.

^ ärenden, som inte bär sa starkt samband med organisationsärenden,

föreslås emellertid bli överförda från organisationsavdelningen till utbildningsavdelningen.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj. ts proposition nr 31 år 1964-

Som framgår av det föregående är arméstabens sektion III inrättad på

försök. Till avdelningen har hänförts personalavdelningen, pressavdelningen

samt F.N.-avdelningen. För sektionschefen finns i personalförteckningen

uppförd eu arvodesbefattning för pensionerad officer i A 30. Denna befattning

var tidigare avsedd för chef för personalavdelningen. Avdelningschef

är nu en generalstabsofficer. Arvodesbefattningen uppehälles av eu of t icer

på aktiv stat med överstes tjänsteställning. Till nuvarande befattningshavarens

åligganden hör också att vara personalkårchef för militärmusiken.

Motivet för inrättandet av sektion III var huvudsakligen, att personalfrågorna

krävde större arbetsinsatser. Behovet av en personalsektion är enligt

promemorian mera betingat av önskemålet att i stabsarbetet få en hög företrädare

för personalärenden och särskilt sådana som lämpligen inte bör

handläggas av avdelningschef, än av att personal- och pressavdelningarna

har ett sådant samband att ett sammanförande av dem till en sektion är

nödvändigt ur samordningssynpunkt. Tillkomsten av F.N.-avdelningen gör

sektion III arbetsmässigt mera likvärdig de övriga sektionerna.

Med sina självständiga uppgifter intar chefen för sektion III enligt promemorian

en särställning bland sektionscheferna. Det vore i och för sig mera

berättigat att säga, att han utgör en stabsorganisationen tillförd företrädare

för kvalificerade personalärenden, som därjämte fått sig pålagt att leda arbetet

för tre till en sektion sammanförda avdelningar.

Arméns relativt sett stora officerskader, uppdelad på ett flertal personalkårer

med chefer såväl inom staben som i förvaltningen, gör att personalärendena

är särskilt arbetsbetungande vid armén. Förefintligheten av en hög

företrädare för vissa personalärenden har därför inneburit en väsentlig avlastning

av arbete från stabschefen. Ifrågavarande befattningshavare bör därför

enligt promemorian bibehållas i organisationen. Att ge honom uppgift

att tillika vara chef för en arbetsmässigt inte särskilt betungande sektion anses

vara en lämplig anordning. Hans benämning bör vara sektionschef. Med

hänsyn till kvalifikationskraven finns det i och för sig ingen anledning till

erinran mot löneställing som sektionschef. Kravet på personalminskning vid

försvarsgrensstaberna gör emellertid enligt promemorian, att en ökning med

en sektionschef bör kompenseras med en motsvarande minskning med en

befattning på samma nivå i staben. Härvid kan endast en befattning för

truppslagsinspektör ifrågakomma. Det föreslås i promemorian, att de två

minsta truppslagsinspektionerna, ingenjör- och signalinspektionerna, sammanförs

till en avdelning under en gemensam chef, ingenjör- och signalinspektör.

I fråga om expeditionstjänsten har chefen för armén förutsatt en rationalisering

som skulle ge såväl personalbesparingar som smidigare stabsarbete.

Alla servicefunktioner, utom skrivtjänst, skulle centraliseras inom staben

till en expedition. Skrivtjänsten skulle centraliseras inom sektionerna. I

promemorian anföres, att slutlig ställning till expeditionstjänstens organisa
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 196b

tion icke kan tagas förrän efter undersökning av statskontoret. Man har

emellertid redovisat organisationen av expeditionstjänsten enligt armécliefens

förslag.

Översiktligt framgår den i promemorian föreslagna organisationen för

arméstaben i en tablå som torde få fogas till statsrådsprotokollet som bilaga

(Bilaga b).

Marinstaben. Såsom i det föregående framhållits är marinstabens organisation

enligt promemorian i sina grunddrag väl lämpad såväl för den förbandsproduktion

som marinen tillhandahåller som för samverkan med försvarsstaben.

Formellt anses ingen anledning finnas till erinran mot en planeringsavdelning

för studier och den viktigaste långsiktsplaneringen, nämligen

på materielområdet, en centralavdelning för styrning och ledning av genomförandearbetet

samt i samma sektion som centralavdelningen, sektion

I, signaltjänst-, underrättelse- och sjöfartsavdelningar, vilka bland annat

företräder området för operativa stödfunktioner. I genomförandeledet i övrigt

anses det nödvändigt att marinens ledningsorganisation anpassas till

att marinen består av två vapenslag, flottan och kustartilleriet. Kustartilleriinspektionens

ställning utanför marinstaben är enligt promemorian icke

förenlig med den förut angivna principen om enhetlig ledning i stabsarbetet.

I promemorian anföres vidare, att vissa erinringar kan göras mot ärendenas

fördelning och ansvarsförhållandena inom organisationen. Dessa erinringar

hänför sig till förhållandet mellan flottan och kustartilleriet och

samordningen dem emellan i stabsarbetet.

Som bakgrund till de förslag som framlägges i promemorian lämnas följande

kortfattade sammanfattning över ärendesfördelningen inom marinledningens

nuvarande organisation — med bortseende tills vidare från vissa

tjänstegrensinspektörer.

Marinstaben svarar, i planeringsavdelningen, för studier av marinens utveckling

på längre sikt och för långsiktsplaneringen på materielområdet.

Operationsavdelningen anger riktlinjer för utformningen av flottans och

kustartilleriets krigsorganisationer- i stort samt handlägger frågor om marinens

mobilisering, beredskap och krigsövningar.

I genomförandeledet i övrigt är uppgifterna åtskilda för flottan och kustartilleriet.

Kustartilleriinspektionen svarar sålunda för den närmare utformningen

av kustartilleriets krigsorganisation, för dess fredsorganisation, för materiel,

utbildning, övningar och personal.

Motsvarande uppgifter i genomförandeledet för flottan och med avseende

på områden, som är för marinen gemensamma, handlägges i marinstaben i

dess förbindelse-, organisations-, utbildnings- och personalavdelningar samt

i vapentjänstavdelningarna.

Inspektören för kustartilleriet är personalkårchef för kustartilleriets officerare

och underofficerare samt utövar befälsrätt över kustartilleriets förband

och skolor.

Chefen för marinen är personalkårchef för sjöofficerskåren. Flottans underofficerare

och underbefäl har en gemensam personalkårchef i chefen för

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj. ts proposition nr iil är 1964

flottans underofficerare, underbefäl och meniga (CUM). Roligt marinchcfens

förslag till ny stabsorganisation skulle personalkårchefskapet överflyttas

till chefen för en nybildad personalsektion, sektion 111.

Antalet för kustartilleripersonal avsedda befattningar i marinstaben är

litet. I den av marinchefen hösten 1961 föreslagna organisationen av planerings-

och centrala avdelningarna är proportionen mellan flottans och kustartilleriets

personal omkring 5:1.

I promemorian erinras vidare om att det i dagens läge finns stora olikheter

mellan flottan och kustartilleriet i förbandsproduktionen. Även om

en del av materielen kan utformas lika i tekniskt hänseende, skiljer den sig

dock i fråga om taktisk användning. I smärre delar av organisationen, särskilt

inom kustbevakningsområdet, är dock förhållandena redan nu helt

överensstämmande. Med fortsatt utveckling av robotmaterielen kan på detta

område gränserna mellan vapengrenarna komma att utsuddas och ett

enhetligt sjöoperativt försvarssystem komma att växa fram. övergången till

en lätt flotta och det ökade basberoende som därav följer liksom kustartilleriets

ökade rörlighet, t. ex. i form av kust jägarförband och rörliga spärrförband,

torde enligt promemorian komma att i ökande omfattning hänvisa de

båda vapengrenarna till verksamhet i samma terräng och därmed till ökat

samgående.

Redan under nuvarande förhållanden finns enligt promemorian berättigade

krav på att ett enhetligt och samordnat stabsarbete skall ge chefen for

marinen underlag för en riktig avvägning mellan flottan och kustartilleriet.

Kravet på ett samordnat stabsunderlag från marinen har skärpts genom

överbefälhavarens vidgade befogenheter i fråga om operativ ledning, operativt

krigsförberedelsearbete, avvägning mellan försvarsgrenarna med hänsyn

till krigsmaktens samlade behov och samordning av förbandsproduktionen.

De nyss angivna utvecklingstendenserna understryker kravet på ett gemensamt

stabsarbete för försvarsgrenens inriktning och vidareutveckling.

Marinstaben skall kunna företräda marinen som en helhet såväl i det interna

arbetet som utåt.

För att ett enhetligt stabsarbete skall kunna åstadkommas, är det enligt

promemorian i första hand nödvändigt, att kustartilleriinspektionen inordnas

i marinstaben.

Flott- och kustartilleriärenden har hittills i allt väsentligt handlagts av

respektive personalkårers representanter. Insynen i och kunskapen om varandras

verksamhetsområden är enligt promemorian därför för närvarande

ej tillräckliga för ett sakkunnigt behandlande av varandras ärenden. Härför

krävs utbildning och på praktiskt stabsarbete grundad erfarenhet. Under ett

övergångsskede blir det nödvändigt att jämnt fördela de bägge vapenslagens

representanter inom stabsdelar med gemensamma eller samordnade ärenden.

Om ärendena i dessa stabsdelar handlägges funktionellt och icke vapenslagsvis,

kommer enligt promemorian stabspersonal med tillräckliga kvalifikationer

för ett gemensamt stabsarbete att erhållas.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1064

I viss omfattning bör därför enligt promemorian kustartilleripersonal avses

för befattningar i planeringsavdelningen och avdelningarna inom sektion

I i utbyte mot personal ur flottan. Av samma skäl föreslås i promemorian

att, när chefen för marinen kommer från flottan, marinstabschefen

skall vara kustarlillerist.

Även i genomförandeledet av stabsarbetet bör enligt promemorian, så

långt det är möjligt och praktiskt lämpligt, ärenden som är för marinen gemensamma

eller som kan samordnas mellan flottan och kustartilleriet organisatoriskt

sammanhållas. Avgränsningen mellan vad som bör handläggas

inom denna enhet och de arbetsuppgifter som alltjämt lämpligen bör anses

som speciella för flottan eller kustartilleriet bör göras efter nu rådande

förhållanden.

De gemensamma ärenden som det här är fråga om är att hänföra till organisation,

utbildning och personal. Ärendena är tills vidare icke av större omfattning

än att de kan sammanhallas inom den organisatoriska ramen för en

avdelning. En dylik avdelning anses icke böra ingå i sektion I, där genomforandeärenden

på detta plan icke lämpligen hör hemma. Avdelningen bör

enligt promemorian ges en sådan ställning att den kan ta initiativ till ytterligare

samordning av ärenden och aktivt verka för fortsatt integration "inom

marinen. Det anses därför, att den bör ställas direkt under stabschefen. Med

fortsatt integration förutses, att avdelningen kommer att växa ut till en sektion.

För att dess ställning och betydelse skall från början markeras föreslås

att den benämnes sektion och ingår i organisationen som sektion II.

Sedan gemensamma ärenden överförts från nuvarande marinstabens organisations-,

utbildnings- och personalavdelningar till den nya sektion II,

kommer de för flottan och kustartielleriet speciella ärendena att handläggas

på i stort sett samma nivå av stabsarbete. Materielens komplicitet och organisationsbestämmande

karaktär blir dock enligt promemorian alltjämt avgörande

för hur långt i projekteringsarbetet planeringsavdelningen lämpligen

fullföljer materielärendena. Härvid torde som hittills flottans fartygsprojekt

fullföljas helt i planeringsavdelningens regi fram till anvisningar till

förvaltningen för beställning. För såväl flottans övriga materiel som kustartilleriets

materiel bör likaledes de slutliga anvisningarna till förvaltningen

för anskaffning i princip utformas av planeringsavdelningen.

Kustartilleriinspektionen föreslås ingå i marinstaben som en sektion. Befattningen

för kustartilleriinspektör ändras till befattning för sektionschef.

Behov föreligger alltjämt att samordna verksamheten vid kustartilleriets sex

utbildningsenheter. Sektionschefen företräder därmed i detta hänseende

kustartilleritjänsten på samma sätt som armestabens truppslagsinspektörer

föieträder tjänsten vid respektive truppslag. Han kan i överensstämmelse

med vad som föreslagits för cheferna för arméstabens truppslagsavdelningar

benämnas inspektör för kustartilleriet. Han får enligt förslaget i förhållande

till den nuvarande inspektören för kustartilleriet begränsade befogenheter

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 31 ur 19GA

27

i det att dennes befälsrätt över vissa delar av kustartilleriet upphör. Inspektören

för kustartilleriet förutsättes vara personalkårchef för kustartilleriets

officers- och underofficerskårer.

Enligt nuvarande organisation står vapen tjänsta vdelningarna under chefskap

av inspektörerna för min- och torpedtjänsten respektive ubåtstjänsten.

Chefen för marinen har föreslagit, att en inspektör för övervattenstjänsten

skall tillkomma som chef för de till en gemensam inspektion sammanförda

artilleri- och robottjänstavdelningen samt torped- och mintjänstavdelningen.

Benämningen inspektör för ubåtstjänsten föreslås ändrad till inspektör för

undervattenstjänsten.

I promemorian anföres, att vapentjänstavdelningarnas huvudsakliga arbetsuppgifter

avser utbildnings- och personalfrågor inom respektive tjänsteområden.

Avdelningarna utarbetar reglementariska föreskrifter för respektive

tjänster samt svarar för behovsberäkningar och medverkar i personalplaceringar.

Den föreslagna undervattensavdelningen förutsättes handlägga, förutom

ubåtstjänstärenden, även ärenden angående ubåtsjakt- och dykeritjänsterna

samt helikoptertjänsten. Enligt promemorian är dykeri- och helikopterutbildningen

gemensamma för flottan och kustartilleriet, men den utbildade

personalen avses i de båda vapengrenarnas organisation för olikartade uppgifter.

Dykeriutbildningen har många problem gemensamma med ubåtstjänsten

och föreslås därför i promemorian bibehållas i en undervattensavdelning.

Helikoptrar används i marinen, förutom för transportändamål,

främst för ubåtsjakt. Med hänsyn härtill bör ärenden inom detta område sammanhållas

inom en enhet för flottan.

Ärenden rörande utbildning i närförsvarstjänst bör enligt promemorian

handläggas i kustartillerisektionen.

I promemorian föreslås, att vapentjänstavdelningarna skall ingå i en med

övriga speciella ärenden för flottan gemensam sektion III. Sådant samband

synes icke föreligga mellan artilleri- och robottjänstärenden samt torped- och

mintjänstärenden att det skulle vara lämpligt att sammanhålla dem i en avdelning.

Särskilda uppgifter för en övervattensinspektör anses icke förefinnas.

Vapentjänstavdelningarna bör därför fortfarande utgöra särskilda avdelningar

för ärenden som har anknytning till artilleri- och robottjänst, till

torped-, min- och minröjningstjänst samt till ubåts-, ubåtsjakt- och helikoptertjänst.

I promemorian erinras om att fredsverksamheten på flottans fartyg sammanhålles

av chefen för kustflottan, som är direkt underställd chefen för

marinen. Den erforderliga funktionskontrollen av det centrala stabsarbetet

utövas av denne chef. Särskild inspektör för dylik kontrollverksamhet är

därför enligt promemorian icke erforderlig inom chefens för kustflottan

arbetsområde.

I sektion III föreslås sammanfattningsvis ingå en allmän avdelning, en

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kangl. Maj.ts proposition nr 31 år 196i

utbildningsavdelning, vapentjänstavdelningarna, personalavdelningarna, eu

krigsplaceringsavdelning och en rekryteringsdetalj samt expedition. Sektionschefen

bör vara chef för sjöofficerskåren samt för flottans underofficers-

och underbefälskårer.

Vapentjänstavdelningarna intar i förhållande till övriga avdelningar inom

sektionen i viss mån ställning motsvarande den som arméns truppslagsavdelningar

har i förhållande till arméstabens centrala avdelningar. Det finns

enligt promemorian skäl att i förhållande till de övriga vapentjänsterna särskilt

markera undervattenstjänsten. Ubåtsmaterielen är för närvarande av

speciell betydelse för flottans utveckling. Det föreslås därför, att chefen för

undervattensavdelningen får benämningen undervattensinspektör.

Chefen för marinen har under översynsarbetet anmält, att han icke kunnat

godtaga förslaget beträffande vapentjänstavdelningarnas placering i organisationen.

Enligt marinchefens mening bör vapentjänstavdelningarna i

enlighet med det ursprungliga förslaget utgöra en övervattens- och en undervattensavdelning.

De borde icke ingå i den föreslagna sektion III utan ges

en fristående ställning, som icke försvårade eller motverkade handläggning

inom avdelningarna av gemensamma ärenden.

Enligt promemorian har det övervägts, att flottans personalärenden skall

handläggas inom sektion III av en gemensam personalavdelning i stället för

av de tre föreslagna officers-, underofficers- och underbefälsavdelningarna.

Följande anföres härom.

Det har diskuterats att sammanföra personalavdelningarna till en avdelning

med de nuvarande avdelningarna som detaljer och med avdelningschefen

som under sektionschefen ansvarig för samordningen av personalärendena.

Chefen för marinen har inte velat acceptera ett sådant förslag, och

därvid främst åberopat den psykologiska betydelsen för personalen, att de

chefer den har att vända sig till med personliga önskemål och klagomål rörande

tjänsteförhållanden har tillräckligt hög tjänstegrad och inplacering i

organisationen. Utifrån sitt ursprungliga och alltjämt vidhållna förslag, att

vapentjänstavdelningarna skall stå fristående från en sektion för flottans

övriga ärenden, har marinchefen sett sektion III huvudsakligen som en personalsektion

och sektionschefens huvudsakliga uppgift att vara personalkårchef.

Marinchefen har i stället föreslagit en ställföreträdande sektionschef,

som främst skall avlasta sektionschefen ärenden, som inte är av personalkaraktär.

Den organisatoriska indelningen av personalärendena är mera en benämningsfråga

än en sakfråga. Anledning finns icke att ändra löneställningar

och ansvarsförhållanden för chefer på olika nivåer i den nuvarande personalavdelningen

eller i den CUM-organisation som nu föreslås införd i marinstaben.

Då alltså något väsentligt icke är att vinna på att sammanföra de

nuvarande personalavdelningarna till en avdelning, bör detta mot marinchefens

avstyrkande icke ske.

Som förut sagts representerar allmänna avdelningen samt uthildningsoch

personalavdelningarna centralnivån gentemot de mera truppsiagsbetonade

vapentjänstavdelningarna. Det ankommer på dessa centrala avdel
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj.ts proposition nr 31 ur 1964

ningar att samordna arbetet i vapcntjänstavdclningarna. Därvid bör personalavdelningarna

kunna uppträda samlat i stabsarbetet.

Chefen för sektion III skall enligt promemorian samordna stabsarbetet

för all flottans verksamhet i genomförandeledet. Han bör icke i alltför hog

grad bindas till personalfrågorna. Den bästa avlastningen för honom torde

vara att han till någon underställd kan delegera detalj t rågor på personalsidan

av sådan art att de bör lösas över avdelningschefsnivån. Med anledning

härav föreslås, att i organisationen ingår en biträdande sektionschef, vars

huvuduppgift skall vara att avlasta sektionschefen arbete med personalärenden.

I marinstabens nuvarande sektion II ingår sjövärnskårens kårstab i avseende

på inom marinstaben förekommande ärenden rörande sjövärnskåren.

För sjövärnskåren gäller särskilt av Kungl. Maj :t fastställt reglemente och

anslagsmedel finns anvisade som bidrag till dess verksamhet. Anledning

finns icke enligt promemorian att särskilt markera kårstabens anknytning

till ärenden i marinstaben.

Frågan om hur intendenturtjänsten slutligt skall organiseras blir enligt

promemorian aktuell först sedan frågan om en gemensam intendenturkår

blivit löst. Det förutsättes, att särskilt inspektionsorgan icke erfordras.

Som förut framhållits har översynen av stabsorganisationerna inte omfattat

arbete av servicekaraktär. Pressdetaljen, förvaltningsdetaljen (för

närvarande intendentsdetaljen), säkerhetsdetaljen och biblioteket redovisas

direkt under stabschefen. Marinstabens tryckeri förutsättes överfört till

marinförvaltningen.

Den för marinstaben föreslagna organisationen framgår av en tablå som

torde få fogas till detta protokoll såsom bilaga (Bilaga 5).

Flygstaben. Flygstaben bör enligt promemorian som tidigare anförts sektionsindelas

med hänsyn till att flygstabschefen med ökat ansvar för ledning

av allt stabsarbete skall kunna avlastas i sitt arbete. I likhet med vad

som förutsatts beträffande arméstaben bör den utökning som föranledes

härav kompenseras. I första hand bör befattningen för souschef i flygstaben

utnyttjas för sektionschef. I övrigt kommer en minskning av antalet inspektörer

i fråga.

På avdelningsnivån är enligt promemorian, såsom förut framhållits,

flygstabens organisation i sina grunddrag väl lämpad såväl för den förbandsproduktion

som flygvapnet tillhandahåller som för samverkan med försvarsstaben.

Mot planeringsavdelningens ställning och uppgifter finns enligt promemorian

ingen anledning till erinran.

Centralavdelningen med dess styrande funktion för övrigt stabsarbete i

genomförandeledet föreslås ingå i en sektion I tillsammans med signaltjänst-

och underrättelseavdelningarna, vilka har anknytning till operativa

ärenden av stödfunktionskaraktär. Samma anknytning har trafiklednings
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungi. Maj. ts proposition nr 31 år 196i

ärenden. De handläggs i nuvarande organisation i flygsäkerhetsavdelningen.

Om flygvapenchefens förslag (skr. 13/12 1962 som behandlas i det följande)

om uppdelning av trafikledningsärenden och övriga flygsäkerhetsärenden

godtages, bör även trafikledningsärendena vara förlagda till sektion I.

Organisations-, utbildnings- och personalavdelningarna sammanhålles naturligt

i en sektion II, vari också lämpligen kan ingå säkerhetsärenden som

fristående detalj.

I överensstämmelse med den i promemorian framförda principen om enhetlig

ledning av stabsarbetet bör ett särskilt flygsäkerhetsorgan underställas

flygstabschefen. Dess arbetsuppgifter kommer därigenom att samordnas

med och i erforderlig grad inordnas i det övriga stabsarbetet. Flygsäkerhetsorganet

föreslås benämnt flygsäkerhetsledningen.

Med en flygsäkerhetsledning inordnad i flygstaben aktualiseras enligt

promemorian frågan att sammanföra detta organ med väderleksavdelningen

till en sektion III. Det förutsättes, att flygsäkerhetsärendena bör ha en

hög företrädare; preliminärt räknas med att för chef för flygsäkerhetsledningen

skall avses den nuvarande befattningen som flygsälcerhetsinspektör.

Han bör enligt promemorian icke vara underställd en sektionschef. Sambandet

mellan flygsäkerhets- och väderleksärenden är emellertid enligt promemoiian

icke av den art, att det skulle vara några fördelar förenade med

att ställa väderleksavdelningen under chefen för flygsäkerhetsledningen. Väderleksavdelningen

och flygsäkerhetsledningen bör därför båda vara direkt

underställda chefen för flygstaben.

I promemorian erinras om att väderleksavdelningens omfattning och uppgifter

grundar sig på ett principbeslut vid 1957 års riksdag (prop. 110, s.

215). Fortsatt utbyggnad av den centrala väderleksorganisationen har skett

senast genom beslut vid 1962 års riksdag (prop. 110, s. 106). Med anledning

av att organisationen av denna verksamhet så nyligen prövats har någon

närmare granskning av densamma icke skett i förevarande sammanhang.

Såsom tidigare anförts bör enligt promemorian företrädare för markstridsutbildningen

utan särskild benämning ingå i flygstabens utbildningsavdelning.

Frivilliginspektionen bör sedan underlag för fortsatt ordinarie

verksamhet på detta område erhållits avvecklas och dess uppgifter återföras

till central avdelning i flygstaben. Detta kan enligt promemorian ske

senast när den övergångsvis disponerade beställning, vars innehavare nu är

chef för frivilliginspektionen, bortfaller med innehavarens pensionsavgång

den 1 oktober 1964.

Vad beträffar flygöverläkaren bör, som förut anförts, ändringar i hans

uppgifter icke företagas i avvaktan på de förslag som 1962 års försvarssjukvårdsutredning

kan komma att framlägga. Hans verksamhet anses dock

i erforderlig grad böra inordnas i övrigt stabsarbete.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 196/i

31

Luftbevakningsinspeldionen inrättades 1948 för alt leda konstruktions-,

organisations- och utbildningsarbetet inom luftbevakningen. Sedan utvecklingen

medfört, alt luftbevakningens uppgifter allt mer kom att sammanknytas

med övrig verksamhet, särskilt jaktstridsledningen, visade sig organisationen

vara mindre lämplig och medföra dubbelarbete, förorsakat

bland annat av inspektionens ställning utanför flygstaben. På förslag av

chefen för flygvapnet indrogs luftbevakningsinspektionens stab 1957. Personalen

fördelades på flygstabens avdelningar. Kvar står luftbevakningsinspektören

utan eget arbetsorgan. Hans arbetsområde utvidgades till att omfatta

såväl stridslednings- som luftbevakningstjänsten.

I promemorian anföres, att luftbevakningsinspektionens stab utgjorde

en arbetsgrupp med uppgift att genomföra uppbyggnaden av ett nytt verksamhetsområde.

När uppbyggnadsarbetet var klart, kunde verksamheten

övertagas av flygstabens ordinarie avdelningar.

Det finns enligt promemorian anledning att betrakta bastjänstinspektionen

på samma sätt. Det är här fråga om ett verksamhetsområde som på

grund av stridsteknikens utveckling måste effektiviseras och under en utbyggnadsperiod

samordnas, inriktas och ledas. Sedan arbetet med effektivisering

av bastjänsten framförts så långt att säkert underlag för en väl

fungerande bastjänst föreligger, bör inspektionens stab upplösas och dess

arbetsuppgifter ingå i flygstabens ordinarie avdelningar. Hur lång tid som

behövs för att staben skall ha fullgjort sina uppgifter som arbetsgrupp kan

inte nu bedömas. Det föreslås, att den tills vidare kvarstår i organisationen.

Det bör enligt promemorian ankomma på chefen för flygvapnet att framdeles

anmäla frågan om ändrad organisation.

Luftbevaknings- och stridsledningsorganisationerna samt basorganisationen

betjänar enligt promemorian var för sig tjänsteområden, som utgör

system i flygvapnets verksamhet av stor operativ betydelse. De utgör samtidigt

delsystem i hela luftförsvaret. I promemorian föreslås, att ett kontrollorgan

inrättas för den stabsmässiga kontrollen av, i första hand, stridslednings-

och luftbevakningstjänsterna samt bastjänsten. Med ändrade förhållanden

och fortgående utveckling kan andra områden bli aktuella. Kontrollorganets

uppgifter och sammansättning bör kunna anpassas efter förhållandena.

Enheten bör bestå av en väl kvalificerad befattningshavare med

praktisk erfarenhet från åtminstone ettdera av de aktuella verksamhetsområdena.

Han bör ha tillgång till kvalificerad arbetshjälp för inspektionsverksamheten.

Omfattningen av denna biträdeshjälp bör dock vara starkt

begränsad i syfte att förhindra, att kontrollorganet blir engagerat i direkt

stabsarbete.

För den föreslagna befattningen bör enligt promemorian tagas i anspråk

endera av de nuvarande inspektörstjänsterna för luftbevakningstjänst och

för bastjänst. Befattningen bör benämnas systeminspektör. Arbetsgruppen

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj. ts proposition nr 31 år 196i

för bastjänst, som enligt vad ovan sagts kommer att övergångsvis fungera,

bör underställas systeminspektören, som därigenom tills vidare har tillgång

till kvalificerad biträdeshjälp på bastjänstsidan.

I fråga om flygöverdirektören anföres i promemorian, att hans uppgifter

till en del är att hänföra till personalkårsuppgifter. Flygöverdirektörens

ställning direkt under chefen för flygvapnet överensstämmer alltså i detta

hänseende med vad som i det föregående sagts om personalkårchefer. Flygöverdirektören

skall i övrigt enligt chefens för flygvapnet bestämmande deltaga

i handläggningen inom flygstaben av ärenden, som hänför sig till hans

befogenhetsområde. Härigenom är det enligt promemorian instruktionsmässigt

sörjt för att principen om enhetlig ledning av stabsarbetet genom stabschefens

försorg kan vinna tillämpning även i förhållande till flygöverdirektörens

arbetsuppgifter.

Såsom anförts i det föregående har översynsarbetet icke omfattat arbete

av servicekaraktär. Det förutsättes, att rationaliseringsundersökningar kommer

till stånd genom statskontorets försorg.

Enligt promemorian föreslagen organisation för flygstaben framgår av en

tablå som torde få fogas till statsrådsprotokollet som bilaga (Bilaga 6).

Personalfrågor. De förslag som i promemorian framlägges avser

principorganisationerna för försvarsgrensstaberna. Ställning har icke tagits

till personalomfattningen vid staberna. Det förutsättes, att uppdrag

lämnas försvarsgrenscheferna att till budgetåret 1964/65 avge förslag till

personalorganisationer på grundval av en mera detaljerad utformning av

organisationerna. Det erinras om att en utgångspunkt för arbetet med översyn

av försvarsgrensledningarnas organisation varit, att det sammanlagda

antalet befattningshavare vid ifrågavarande enheter minskas. Mot bakgrunden

av de uttalanden som vid riksdagsbehandlingen gjorts i detta hänseende

(jfr SU 1961: 90) torde det i första hand gälla att minska den kvalificerade

militära personalen i staberna till förmån för trupparbete.

För att åstadkomma personalminskningar i staberna bör enligt promemorian

en ram för personalomfattningen vid staberna fastställas av Kungl.

Maj :t. Det förutsatta uppdraget till försvarsgrenscheferna bör avse att inom

denna ram planera stabernas personella organisation och att till Kungl.

Maj :t avge förslag till detaljutformning av organisationerna.

Den minskning som skall göras av stabernas personal bör enligt promemorian

ske utifrån de förhållanden som förelåg vid tiden närmast före

försvarsledningsreformens ikraftträdande den 1 oktober 1961. Mellan utgången

av september 1961 och den 1 juli 1962 har väsentliga ändringar i

stabernas personaluppsättningar gjorts endast beträffande arméstaben, som

i samband med att vissa ärenden överfördes dit från försvarsstaben tillfördes

22 nya befattningar, samt beträffande flygstaben, som av chefen för

flygvapnet minskades med 5 befattningar den 1 oktober 1961, vilket då

beräknades motsvara den arbetsminskning som skulle inträda, när opera
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kanyl. Maj:ts proposition nr 31 år 1964

tiva ärenden överfördes till försvarsstaben. Utgångsläget för eventuella personalreduceringar

vid fastställande av personalrum för försvarsgrensstaberna

anges i promemorian vara för arméstaben 149 befattningar för officer

på akliv stat, för marinstaben 107 sådana befattningar och för flygstaben

98 officersbefattningar.

Kung]. Maj:t* uppdrag till försvarsgrenscheferna att utarbeta förslag till personalorganisation

för försvarsgrensstaberna m. in.

Som framgår av det inledningsvis anförda uppdrog Kungl. Maj :t genom

brev den 3 maj 1963 åt cheferna för armén, marinen och flygvapnet att inkomma

med fullständiga personalberäkningar för arméstaben, marinstaben

respektive flygstaben. Vid fullgörande av uppdraget skulle iakttagas att staberna

skulle organiseras på sektioner och avdelningar m. m. i huvudsaklig

överensstämmelse med den i förenämnda promemoria för respektive försvarsgrensstab

föreslagna organisationen. Beträffande marinstaben skulle

dock vid avgivande av förslaget förutsättningarna att inom oförändrad

personalram åstadkomma en förenklad indelning av sektion III allsidigt

belysas.

Enligt Kungl. Maj :ts uppdrag fick i försvarsgrenschefernas förslag antalet

officerare på aktiv stat icke överstiga 148 (en minskning med en i förhållande

till nuläget) alternativt 140 (—9) vid arméstaben, 102 (—5)

alternativt 94 (—13) vid marinstaben och 93 (—3) alternativt 85 (—11)

vid flvgstaben. I båda alternativen hade beräknats förstärkning för arbetsuppgifter

som tillkommit i samband med inrättandet av försvarets intendenturverk,

nämligen en beställning vid arméstaben, en vid marinstaben

och högst fyra vid flygstaben.

Försvarsgrenschefernas förslag till personaluppsättning in. in. för försvarsgrensstaberna

I fråga om försvarsgrensstabernas organisation anser chefen för

armén, att de nuvarande sju truppslagsinspektionerna skall kvarstå i arméstabens

organisation och att alltså det i promemorian framförda förslaget

om sammanslagning av signalinspektionen och ingenjörinspektionen ej

bör genomföras. Truppslagsinspektionerna föreslås vidare få behålla nuvarande

benämningar. I övrigt utgår chefen för armén från de i promemorian

framlagda förslagen. En förutsättning för att tjänstegrensinspektörerna

generalfälttygmästaren, arméöverdirektören och chefen för intendenturkåren

skall kunna utgå är emellertid enligt arméchefen att tränginspektören

i tränginspektionen ges personal för att överta deras ifrågavarande

uppgifter.

Vad angår marinstabens organisation utgår chefen för marinen från de

förslag som redovisats i promemorian. Som framgår av det föregående ingick

i Kungl. Maj :ts uppdrag att förutsättningarna att åstadkomma en förenklad

indelning av marinstabens sektion III allsidigt skulle belysas. Med

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1964. 1 samt. Nr 31

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj. ts proposition nr 31 år 1964

anledning härav framlägger marinchefen i sitt förslag vissa synpunkter på

en sådan förenklad indelning. På anförda skäl framlägges emellertid icke

något förslag i sådant hänseende.

Efter anmaning från överbefälhavaren har chefen för marinen i en promemoria

till chefen för försvarsstaben överlämnat vissa kompletterande

synpunkter på förutsättningarna för en förenklad indelning av marinstabens

sektion III. I promemorian, som av överbefälhavaren överlämnats till

Kungl. Maj :t, har ytterligare diskuterats möjligheterna till sammanslagning

av officers-, underofficers- och underbefälsavdelningarna till en personalavdelning,

av allmänna avdelningen och utbildningsavdelningen till en avdelning

samt av de tre vapentjänstavdelningarna. Chefen för marinen har

emellertid på anförda skäl inte ansett, att någon sammanslagning av avdelningarna

inom sektion III bör komma till stånd.

Beträffande flygstabens organisation utgår chefen för flygvapnet från det

förslag som framlagts i promemorian. Chefen för flygvapnet anser, att

systeminspektören och den personal han har till förfogande bör få den samlande

benämningen systeminspektionen. Väderleksavdelningen bör vidare

benämnas militära väderlekscentralen. Enligt flygvapenchefen bör begreppet

försvarsgrensledning bibehållas som samlande begrepp för försvarsgrenschef

och honom direkt underlydande stabsorgan. Med flygledningen

skulle därvid avses flygstaben, flygöverläkaren, flygöverdirektören och flygförvaltningen.

I försvarsgrenschefernas förslag till personaluppsättning för

arméstaben, marinstaben respektive flvgstabcn framhålles allmänt, att förutsättningarna

för att ställda uppgifter skall kunna lösas med det i alternativen

angivna antalet aktiva officerare är att personal av andra kategorier

tillföres staberna. Kvalificerad civil personal föreslås därför tillkomma liksom

även civil biträdespersonal för att i större utsträckning än vad som nu

är möjligt befria den kvalificerade stabspersonalen från arbeten av rutinkaraktär.

Det anföres, att arbetsuppgifterna är oförändrade i de olika alternativen.

Vissa av de befattningar som för närvarande uppehälles av aktiva

officerare kan över huvud taget inte besättas av annan personal. Genomgående

anföres vidare, att antalet officerare i de av Kungl. Maj:t angivna

lägre alternativen för respektive staber är otillräckligt. De lägre alternativen

bedömes medföra att en del av nuvarande uppgifter icke kan lösas på godtagbart

sätt. Försvarsgrenscheferna understryker, alt det finns eu nedre

gräns för den arbetsmängd som måste presteras. I personal motsvaras denna

gräns av de högre alternativen. Cheferna för försvarsgrensstaberna förutsättes

få medgivande att inom fastställd personalram vidtaga de jämkningar

som erfordras för att anpassa verksamheten efter ändrade förhållanden.

Arméstaben. Chefen för armén utgår vid sina personalberäkningar

för arméstaben som nyss antytts från det högre alternativet för antalet officersbeställningar,

148 officerare. Härtill kommer ytterligare två officerare

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:Is proposition nr 31 år 1961

enligt arméchefens förslag. Den ena av dessa beställningar redovisas nu

under arméöverläkaren och tillkommer vid arméstaben i samband med alt

arméöverläkaren i enlighet med förslag i promemorian inordnas i staben.

Den andra beställningen avses för ledning och samordning inom arméstaben

av automatisk databehandling, vilken funktion icke fanns vid staben, då

översynen av stabens organisation ägde rum. I chefens för armén föislag

till personaluppsättning av arméstaben ingår alltså sammanlagt 150 officersbeställningar.

En minskning av antalet aktiva officerare till 140 (utredningsdirektivens

lägre alternativ) medför enligt chefen för armén en organisation, som kvalitativt

icke motsvarar vad som erfordras för att arinéstabcn skall kunna

lösa sina minimiuppgifter. Enligt det lägre alternativet utbytes aktiva officerare

i huvudsak mot officerare i arvodesbefattning. Detta medför enligt

arméchefen, att arbetsmängden för de kvarvarande aktiva officerarna kommer

att öka. Härtill kommer, att vissa svårigheter föreligger att rekrytera

arvodespersonal i A: 24. Det lägre alternativet bör alltså enligt chefens för

armén uppfattning icke läggas till grund för beslut om arméstabens organisation.

Chefen för armén anför, att de tre sektionscheferna skall biträda arméstabschefen

i fråga om ledning och samordning av ärenden inom underlydande

avdelningars ansvarsområden med tyngdpunkt på särskilt betydelsefulla

områden och ärendesgrupper. Uppgifter och kompetenskrav medför,

att de bör ha erfarenhet som regementschef. De bör vidare ha samma

tjänsteställning som truppslagsinspektörerna, som är överstar i Bo 4. De

bör alltså vara placerade i Bo 4, vilket i förhållande till nuvarande organisation

innebär, att en överste i Bo 3 uppflyttas till Bo 4 och att en ny beställning

i Bo 4 inrättas i utbyte mot en arvodesbefattning för pensionerad officer

i A: 30. De sju truppslagsinspektörerna inräknade föreslås alltså, att

sammanlagt tio beställningshavare vid arméstaben skall vara placerade

i Bo 4.

Avdelningscheferna vid arméstabens centrala avdelningar är nu överstelöjtnanter

i Ao 27 eller majorer i Ao 25. För befattningarna finnes för närvarande

beställningar för överstelöjtnant i Ao 27, för överstelöjtnant eller

major i Ao 27/25 och för major i Ao 25. Avdelningscheferna — enligt organisationsförslaget

åtta med bortseende från FN-avdelningen — bör enligt

chefen för armén vara yngre regementsofficerare vid generalstabskåren. För

att erhålla frihet vid personval samt kontinuitet i befattningarna genom

att befordran kan ske i dessa, bör för samtliga avses alternativa beställningar

för överstelöjtnant eller major i Ao 27/25 vid generalstabskåren.

Härutöver föreslås särskilt arvode utgå till avdelningscheferna.

För stabscheferna vid truppslagsinspektionerna utnyttjas nu beställningar

för överstelöjtnant eller major i Ao 27/25 och för major i Ao 25. För

samtliga sju (enligt promemorian sex) föreslås beställningar vid armésta
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj. ts proposition nr 31 år 196i

ben. Dessa beställningar föreslås av i huvudsak samma skäl som förenämnda

avdelningschefer bli placerade i Ao 27/25.

Utöver de angivna regementsofficersbeställningarna i Ao 27/25 räknar

chefen för armén med tre dylika beställningar i arméstabens personalorganisation.

En särskild befattningshavare krävs enligt arméchefen som chef

for armestabens chefsexpedition m. in. En beställning i Ao 27/25 föreslås

vidare for den befattningshavare som skall svara för ledning av den verksamhet

inom staben som sammanhänger med automatisk databehandling.

Slutligen föreslås beställning för överstelöjtnant eller major vid arméstaben

avsedd för chefen för utbildningsavdelningens förvaltningsdetalj.

Antalet beställningar för överstelöjtnant eller major i Ao 27/25 uppgår

således enligt arméchefens beräkningar till sammanlagt 20, nämligen för

avdelningschefer åtta, stabschefer m. fl. vid truppslagsinspektionerna nio

samt för nyssnämnda särskilda befattningar tre. I förhållande till nuläget

innebär förslaget en utökning av antalet regementsofficerare i Ao 27/25 med

I4. ^Samtidigt indrages dock två befintliga överstelöjtnantsbeställningar i

Antalet majorsbeställningar i nuvarande organisation uppgår till 11. I

arméchefens förslag upptas två sådana beställningar från och med nästa

budgetår, en minskning med nio. Av de två majorsbeställningarna i arméstabens

nu föreslagna organisation avses den ena för underrättelseavdelningen

och den andra för tränginspektionen.

Huvuddelen av detaljcheferna är i nuvarande organisation kaptener i

Ao 21; med utnyttjande av alternativa beställningar för majorer eller kaptener

i Ao 25/21 är emellertid fem detaljchefer majorer i Ao 25. Erfarenheterna

av de alternativa beställningarna är enligt arméchefen goda, med

hänsyn till att de medger en ökad kontinuitet i befattningarna. Beställningar

för major eller kapten i Ao 25/21 föreslås därför för huvuddelen av

detalj chefsbefattningarna. För 19 av dessa bör avses generalstabsofficerare

eller tekniska stabsofficerare, varav 12 föreslås i beställningar för alternativt

major eller kapten och de återstående sju i beställningar för kapten.

För detaljchefer vid arméstaben bör i övrigt avses 11 beställningar i

Ao 25/21. Sådana beställningar bör även avses för fem andra befattningar

(tre vid organisationsavdelningen, en vid taktikavdelningen och en vid utbildningsavdelningen)

.

I den föreslagna organisationen upptages befattningar för 89 kaptener

eller löjtnanter. Av de 89 befattningarna avses 72 för kapten i Ao(r) 21 _-

\arav

för aspiranter eller andra kommenderade officerare ur truppslag i Ao 21/17.

Av de sammanlagt 150 aktiva officerarna vid arméstaben föreslås 27 vara

officerare vid generalstabskåren och en officer vid fälttygkåren. Beställningar

till motsvarande antal finns för närvarande vid generalstabskåren

och fälttygkåren. Antalet vid armestaben tjänstgörande aspiranter vid gene
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 19(Wt

ralstabskåren bör vara 17. Dessa bör inneha beställningar vid truppförband

eller truppslag. För övriga officerare bör finnas beställningar vid arméstaben.

Bortsett från arinéstabschefen erfordras alltså 149 ( — 27 — 1 — 17 = )

104 beställningar. Dessa föreslås tillkomma i utbyte mot befintliga sammanlagt

34 beställningar på arméstabens och tjänstegrensinspektörernas stater

samt mot 65 beställningar vid truppförband och truppslag. Fem beställningar

föreslås nyinrättade.

I nuvarande organisation ingår sammanlagt tio befattningar för underofficer

på aktiv stat. Chefen för armén räknar i den nya organisationen med

15 sådana befattningar. Chefen för armén anför, att medhjälpare med särskilda

kvalifikationer krävs vid handläggningen av personalärenden. För

dessa uppgifter, företrädesvis vid truppslagsinspektionerna, föreslås personalutbildade

förvaltare i expeditionstjänst. I nuvarande organisation ingår

fyra förvaltarbeställningar. Arméchefen beräknar behovet av förvaltare i

den nya organisationen till 12 (+ 8). För den nya organisationen beräknar

arméchefen vidare tre befattningar för beställningar för fanjunkare.

Behovet av de 15 underofficersbefattningarna föreslås skola tillgodoses

dels genom utnyttjande av en underofficer i Ao 15 ur marinen eller flygvapnet,

dels genom att ta i anspråk nio beställningar vid truppförband eller

truppslag dels ock genom att inrätta fem nya beställningar.

I fråga om underbefälsbefattningar för arméstaben räknar arméchefen

med oförändrat två rustmästare. För dessa föreslås nya beställningar vid

staben.

Vad gäller civilmilitär personal föreslår arméchefen, att en beställning

för arméingenjör av 1. graden i År 23, tygtekniska kåren, skall tillkomma

vid arméstaben. Befattningshavaren avses bli placerad vid tränginspektionen

och erfordras med hänsyn till tränginspektörens vidgade uppgifter

i samband med att tjänstegrensinspektörerna utgår ur organisationen.

I arméstabens personalförteckning för pensionerad personal i arvodesbefattningar

finnes uppförda sammanlagt 32 arvodesbefattningar. För att

verksamheten skall kunna bedrivas inom fastställd personalram för aktiva

officerare bedömer arméchefen det nödvändigt att pensionerad personal i

arvodesbefattningar alltjämt skall utnyttjas. Denna personal användes i

huvudsak i befattningar inom expeditionstjänsten. I den nya organisationen

föreslås antalet öka till 42 (+ 10). Av de i den nya organisationen föreslagna

42 befattningarna föreslås fyra vara placerade i A: 30. I övrigt räknar

arméchefen med sex befattningar i A: 28, 18 i A: 24, en i A: 20 och 13

i A: 18. En av befattningarna i A: 18 tillkommer genom överföring från

militärmusiken. Vissa av de göromål som i den nya organisationen skall

bestridas av ifrågavarande personal utföres i nuläget av fyra befattningshavare,

anställda med utnyttjande av tjänstgöringsmånader.

I nuvarande organisation för arméstaben och arméöverläkarens och överfältveterinärens

tjänstegrensinspektioner ingår sammanlagt 108 civila be
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1964

fattningshavare, av vilka 12 för närvarande tjänstgör med utnyttjande av

anställningsmånader (tre i A 7 och nio i A 5-rb). Den fasta personalorganisationen

består alltså för närvarande av (108 — 12 =) 96 civila tjänster.

I den föreslagna personaluppsättningen för arméstaben räknar arméchefen

med att behovet av tjänster för civil personal ökar med 24 och att två tjänster

utgår, varför antalet tjänster för civil personal i den nya organisationen

föreslås utgöra 118. Av de nya tjänsterna avses en för byrådirektör i Ae 25

vid underrättelseavdelningen, tre för förste byråsekreterare i Ac 23, varav

två vid organisationsavdelningen och eu vid taktikavdelningen, två för

stabsredaktör i Ae 21 vid pressavdelningen och en för förste byråsekreterare

i Ae 21 vid underrättelseavdelningen. Vidare föreslås, att tjänster för tre

kanslibiträden och nio biträden för skriv- och kontorsgöromål i reglerad

befordringsgång skall tillkomma i stället för nuvarande system med anställningsmånader.

I övrigt bör enligt arméchefen två tjänster för kanslibiträde

tillkomma en för organisationsavdelningen och en för utbildningsavdelningen

och tre tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål i reglerad

befordringsgång inrättas för sektionernas expeditioner. Eu tjänst för byråassistent

i Ae 19 vid chefsexpeditionen bör utgå och ersättas med en från

utrustningsavdelningen överförd arvodesbefattning i A: 24. Till försvarsstabens

telefonväxel överföres vidare en tjänst för biträde för skriv- och

kontorsgöromål i reglerad befordringsgång (telefonist).

Av de återstående befintliga 96 tjänsterna föreslås 52 ingå i den nya

arméstabsorganisationen med oförändrad lönesättning. Höjda lönegradsplaceringar

föreslås för 44 tjänster.

Marinstaben. I sitt förslag till personaluppsättning för marinstaben

utgår chefen för marinen från det högre alternativet i fråga om antalet officerare

på aktiv stat (102). Även detta alternativ bedömes innebära, att befattningshavarna

kommer att åläggas maximal arbetsbörda. Därest det

lägre alternativet (94 officerare) skulle läggas till grund för stabens personalorganisation,

måste därför åtta aktiva officerare ersättas med kvalificerad

personal ur andra kategorier. Ett utbyte av officerare mot annan personal

bedömer marinchefen emellertid medföra uppenbart försämrade möjligheter

att lösa stabens uppgifter.

Chefen för marinen anför, i fråga om lönesättningen för sektionscheferna

vid marinstaben, att verksamheten inom sektionerna I och II i viss utsträckning

kommer att styra arbetet inom sektionerna III och IV. Ansvar

och arbetsuppgifter bedöms bli i stort sett lika för cheferna för sektionerna

I och II. De bör därför båda placeras i Bo 3. Inom sektionerna III och IV

skall handläggas ärenden rörande den del av den förbandsproducerande

verksamheten som är speciell för flottan respektive kustartilleriet. Chefen

för sektion III skall dessutom vara chef för flottans befälskårer, chefen för

sektion IV för kustartilleriets officers- och underofficerskårer. Chefen för

marinen anser, att uppgifter och ansvar motiverar att cheferna för sektionerna

III och IV placeras i lägst Bo 4.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 31 år 13.)

För sektionscheferna avses sålunda två beställningar i Bo 4 och två i

Bo 3. Det föreslås alt två nya beställningar i Bo 4 — eu på flottans och eu

på kustartilleriets stat — tillkommer, den ena i utbyte mot eu beställning

i Bo 5 på amiralitetets stat (inspektör för kustartilleriet) och den andra i

utbyte mot en beställning i Bo 3 på marinstabens stat (sektionschef). For

den ena av de två befattningarna i Bo 3 avses den i personalförteckningen

för marinstaben återstående beställningen för sektionschef i Bo 3 bil utnyttjad,

för den andra föreslås, alt en ny beställning inrättas på marinstabens

stat.

Som framgår av det föregående bar i promemorian föreslagits att flottans

personalärenden inom sektion III skall sammanhållas av en biträdande sektionschef.

För denne bör enligt chefen för marinen avses en beställning på

flottans stat för kommendör i Bo 3 i likhet med vad som nu gäller för chefen

för flottans underofficerare, underbefäl och meniga (GUM).

I fråga om avdelningarna inom marinstaben anför chefen för marinen

vidare, att vapentjänstavdelningarna intar en särställning. Chefen för undervattensavdelningen

skall alltjämt vara inspektör. Detta förhållande samt

att ubåtsvapnet och ubåtsjakttjänsten alltmer kommer att intaga en central

plats i flottans vapenutveckling motiverar enligt marinchefen att en beställning

för chefen för undervattensavdelningen bibehålies i Bo 3.

För cheferna för de båda andra vapentjänstavdelningarna (artilleri- och

robotavdelningen samt torped- och minavdelningen) räknar chefen för marinen

med två nya beställningar i Bo 1 i utbyte mot en beställning i Bo 3

och en i Ao 27.

I övrigt bör avdelningscheferna vid marinstaben enligt marinchefen genomgående

vara regementsofficerare i karriären. Befattningarna bör därför

vara placerade i Ao 27/25. Till avdelningschef bör härutöver utgå särskilt

arvode motsvarande skillnaden mellan lön i löneklass B 1 och lön i

löneklass A 30. För avdelningscheferna föreslås därför 16 beställningar i

Ao 27/25, fördelade med sex på marinstabens stat, sex på flottans och fyra

på kustartilleriets stat.

Torped- och mintjänstinspektionen disponerar i nuvarande organisation

en biträdande avdelningschef, kommendörkapten av 1. graden i Ao 27.

Denna befattning erfordras även i den nya organisationen (torped- och

minavdelningen). Beställningen i Ao 27 föreslås dock utbytt mot en beställning

för kommendörkapten av 1. eller 2. graden i Ao 27/25.

På de flesta avdelningarna inom marinstaben bör det enligt chefen för

marinen finnas ställföreträdande avdelningschefer. För befattningarna bor

i allmänhet avses kapten i karriären eller en nyligen befordrad regementsofficer.

Chefen för marinen räknar därför med att 13 beställningar för regementsofficer

eller kapten i Ao 25/21 tillkommer för befattningar som ställföreträdande

avdelningschefer, fördelade med sex beställningar på marinstabens

stat, fem på flottans och två på kustartilleriets stat.

Chefen för marinen upptar vidare tio detalj chefer i beställningar för rege
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj. ts proposition nr 31 år 1964

mentsofficer eller kapten i Ao 25/21 och föreslår att beställningarna fördelas

med sex på marinstabens stat, två på flottans stat och två på marinintendenturkårens

stat.

För befattningar i övrigt vid marinstaben avsedda för officerare bör genomgående

enligt marinchefen avses minst kaptener. Den nya utbildningsgången

för stabsofficerare innefattar bland annat två års aspirantutbildning

efter avslutad militärhögskola och medför att den färdigutbildade stabsofficeren

normalt bör vara befordrad till kapten. De krav som ställs på

officerare i marinstaben är också av den art att löjtnanter inte kan förutsattas

besitta tillräcklig erfarenhet och kunnighet. Chefen för marinen föreslår

därför, att beställningar för löjtnant i Ao 17/15, avsedda för de befattningar

i marinstabens nuvarande organisation som kvarstår i förslaget till

personaluppsättning för den nya organisationen, utbytes mot beställningar

för kapten i Ao 21.

Antalet befattningar avsedda att i den nya organisationen bestridas av

aptener uppgår till 52, varav 25 föreslås inneha beställning vid marinstaben,

20 vid flottan, sex vid kustartilleriet och eu vid marinintendenturkaren.

Enligt chefens för marinen förslag skall alltså finnas 47 officerare med

beställning vid marinstaben. På flottans och kustartilleriets stater bör 39

respektive 13 officerare redovisas. Slutligen bör 3 officerare tillhöra marinmtendenturkåren.

Av förenämnda 47 officerare bör 33 tillkomma i utbyte

mot beställningar på flottans stat och 8 i utbyte mot beställningar vid kustartilleriet.

Tre beställningar föreslås skola nyinrättas.

I förhållande till nuläget innebär förslaget, att antalet officerare nedgår

med fem från 107 till 102. Ur organisationen utgår enligt förslagen en överstelöjtnant

vid kustartilleriet, en kapten och tre löjtnanter vid flottan.

I marinstabens nuvarande organisation ingår sammanlagt 31 befattningar

för underofficer. I förslaget till ny personaluppsättning beräknas behovet

till 36 sådana befattningar. För närvarande ingår i organisationen en förvaltare

vid flottan i Ao 19. För den nya organisationen räknar marinchefen

med fem förvaltare (+ 4) i Ao 19, varav fyra med beställning vid flottan

och en vid kustartilleriet.

Antalet förvaltare i Ao 17 uppgår i nuvarande organisation till 12 varav

en med personlig beställning på marinstabens stat. Av de Övriga innehar sju

beställning vid flottan och fyra vid kustartilleriet. Behovet i den nya organisationen

av förvaltare i Ao 17 beräknar marincbefen till 16, varav fem

vid marinstaben, sex vid flottan och fem vid kustartilleriet.

Antalet befattningar i övrigt för underofficerare har i chefens för marinen

förslag i förhållande till nuvarande organisation minskat från 18 till

15. For dessa föreslår chefen för marinen flaggunderofficerare; underofficerare

av 2. graden förutsättes icke besitta erforderlig erfarenhet och utbildning

för befattningarna i fråga. Behovet av underofficersbeställningar före
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj. ts proposition nr 31 år 196b

slås skola tillgodoses genom all la i anspråk en befintlig beställning på marinstabens

stat, 22 beställningar —- en i Ao 1!), sju i Ao 17 och 14 i Ao 15

eller Ao 13 — på flottans stat och åtta — fyra i Ao 17 och fyra i Ao 15 eller

Ao 13 — på kustartilleriets stat. Sammanlagt fem beställningar föreslås

skola nyinrättas.

Antalet underbefäl beräknas i den nya organisationen kunna minskas från

14 till 12. Personalstaterna ändras i samband härmed enligt chefen för marinen

på så sätt att två beställningar i Ao 13/11 överföres från flottans stat

till marinstabens och att en beställning vid kustartilleriet utgår. Eu beställning

vid flottan frigöres vidare för annat ändamål.

För närvarande ingår fem civilmilitära befattningshavare i marinstabens

organisation. Personalen utgöres av läkare knutna till marinöverläkarens

tjänstegrensverksamhet. I föreslagen organisation räknar chefen för marinen

med oförändrat antal läkare. Beställningen för marinöverläkare föreslås

skola uppflyttas från nuvarande Bo 1 till Bo 4. En beställning för förste

marinläkare i Ao 25 föreslås vidare uppflyttad till Ao 27.

Handläggningen av ärenden rörande skydd av marina förband och anläggningar

mot ABC-stridsmedel liksom uppgifterna att i samarbete med

försvarsstaben och försvarets forskningsanstalt anpassa för försvaret gemensamma

bestämmelser inom skyddstjänstområdet till marina förhållanden

kräver enligt chefen för marinen en särskild befattningshavare inom

staben. En befintlig beställning i Ao 21 på mariningenjörkårens stat kan

avses för de angivna uppgifterna.

Antalet civilmilitär personal föreslås sålunda i den nya organisationen

uppgå till sex.

I nuvarande organisation ingår sammanlagt 17 befattningar avsedda för

pensionerad militär personal. Chefen för marinen räknar med ett utökat

antal sådana befattningar i den nya organisationen. Det ökade behovet föranledes

bland annat av att antalet aktiva officerare minskar. Arvodespersonalen

utnyttjas huvudsakligen inom expeditionstjänsten. Slutlig ställning till

nya arvodesbefattningar för dessa ändamål anser chefen för marinen böra tas

först sedan statskontoret översett expeditionstjänstens organisation. I förhållande

till nuläget föreslår chefen för marinen att en befattning i A: 28

tillkommer i utbyte mot en befattning i A: 24 och att sex befattningar i

A: 24 nyinrättas. Två av dessa tillkommer i samband med att en beställning

för kapten och en för löjtnant vid flottan indrages. I nuvarande organisation

har vidare göromålen för fyra av de nu föreslagna befattningarna

i A: 24 fullgjorts med utnyttjande av tjänstgöringsmånader. En befattning

i A: 18 vid undervattensavdelningen för vilken enligt marinchefen krävs erfarenhet

av ubåtstjänst och därmed sammanhängande frågor utgår slutligen

i samband med att en beställning för flaggunderofficer på aktiv stat föreslagits

för uppgifterna.

I nuvarande organisation ingår sammanlagt 106 civila tjänster, vartill

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj. ts proposition nr 31 år 1964-

kommer två civila befattningshavare anställda med utnyttjande av anställningsmånader.

Utvecklingen nödvändiggör enligt marinchefen, att civil

personal med specialutbildning anlitas i större utsträckning. Chefen för

marinen föreslår, att fyra tjänster i Ae 21 inrättas, nämligen för en byråinspektör

vid säkerhetsdetaljen, en byråsekreterare vid underrättelseavdelningen,

en byråingenjör vid allmänna avdelningens ABD-detalj och en

biträdande militärpsykolog hos marinöverläkaren. I lönegraden Ae 19 föreslås

två tjänster tillkomma, den ena för stabsredaktör och den andra för

byråassistent vid underrättelseavdelningens fotodetalj. För personalvårdskonsulent

och fotoingenjör räknar marinchefen med två nya tjänster i

Ae 17 respektive Ae 15. Marinchefen anför vidare, att tillgången på biträdespersonal,

särskilt sådan med sekreterar- eller högre kvalifikationer, är av

väsentlig betydelse för ett rationellt arbete inom staben. Behovet accentueras

av den anbefallda minskningen av antalet officerare, då personalen som

handlägger stabsärenden i görligaste mån måste befrias från okvalificerade

arbetsuppgifter. Chefen för marinen räknar därvid med en viss såväl kvantitativ

som kvalitativ förstärkning av marinstabens biträdespersonal. Antalet

föreslagna nya tjänster i lönegraderna Ae 9, Ae 7 och i reglerad befordringsgång

uppgår till en, åtta respektive tre. Härjämte föreslås vissa lönegradsuppflyttningar

för befintliga tjänster, i huvudsak för kontorspersonalen.

Därest det lägre alternativet för antalet officerare (94) skulle läggas till

grund för marinstabens personaluppsättning föreslår chefen för marinen i

förhållande till det föregående, att två officerare i Ao 25/21 och sex i Ao 21

utbytes mot två beställningar för förvaltare i Ao 19, en arvodesbefattning i

A: 28 för pensionerad officer och fem civila tjänster. I de fall civila ersättare

ansetts böra ifrågakomma, har genomgående räknats med något högre

löneställning än vad som föreslagits för de aktiva officerare de ersätter.

Detta har ansetts erforderligt för att tillförsäkra staben tillräckligt kvalificerad

arbetskraft och för att undvika en sänkning av stabsarbetets kvalitet.

Flygstaben. I sitt förslag till personaluppsättning för flygstaben utgår

chefen för flygvapnet från att i personalramarna för de olika alternativen

inte inräknats den personalökning som föranledes av det av chefen för flygvapnet

framlagda förslaget (skr. 13/12 1962) till ny flygsäkerhetsorganisation

(jfr i det följande). Flygvapnet har, anför flygvapenchefen, under en

lång följd av år befunnit sig i ett uppbyggnadsskede och har icke haft möjlighet

att helt anpassa organisationen efter föreliggande behov av personal.

Någon personalreserv finns icke inom flygvapnet. Icke heller har flygvapnet

tillgång till aspiranter för tjänstgöring inom flygstaben. Dessa förhållanden

samt det ansträngda personalläget vid förbanden har därför begränsat möjligheten

att avdela personal till flygstaben i den utsträckning som varit

önskvärd.

Chefen för flygvapnet anser, att det högre alternativet i fråga om antalet

opaginerad Kontrollera mot PDF

4.‘i

Kuiujl. Maj:ts proposition nr 31 ur 1964

aktiva officerare (93) är minimum för att flygstaben med någorlunda effekt

skall kunna lösa de uppgifter som ålägges staben. Av förut anförda skäl

upptar flygvapenchefens förslag till personaluppsättning sammanlagt 100

aktiva officerare. Av dessa hänför sig sju till föreslagen förstärkning av

flygsäkerhetsorganisationen, för vilket ändamål nya beställningar bör tillkomma.

Till de två befattningarna för sektionschef och för befattningarna som inspektör

för flygsäkerhetstjänsten och systeminspektören bör enligt chefen

för flygvapnet endast ifrågakomma väl kvalificerad högre regementsofficer

med omfattande erfarenhet från stabstjänst i högre befattning och från förbandstjänst

såsom flottiljchef. Ifrågavarande befattningshavare bör därför

vara placerade i Bo 4 och chefen för flygvapnet räknar därför med fyra beställningar

i Bo 4 för dem. För inspektören för flygsäkerhetstjänsten finnes

redan en sådan beställning inrättad. För de tre övriga befattningshavarna

erfordras nya beställningar. Samtidigt utgår emellertid två beställningar i

Bo 4 — en för inspektören för luftbevakningen och en för inspektören för

bastjänsten — och en beställning i Bo 3 för souschefen vid flygstaben.

Med hänsyn till uppgifter och ansvar bör regementsofficerare, placerade

såsom avdelningschefer eller motsvarande, enligt flygvapenchefen, i princip

ha lön motsvarande B 1. Befattningarna som avdelningschef bör å andra

sidan i regel kunna besättas av de dugligaste regementsofficerarna vid

relativt ung ålder. Avdelningschefer (motsvarande) bör därför vara placerade

i Ao 27/25 och därutöver erhålla arvode upp till B 1.

I den föreslagna nya organisationen upptar chefen för flygvapnet It beställningar

i Ao 27/25 för avdelningschefer, av vilka två för flygsäkerhetsorganisationen.

Ytterligare en beställning i Ao 27/25 är enligt förslaget avsedd

för regementsofficer (ur armén) vid utbildningsavdelningen för markstridstjänsten.

Enligt förslaget beräknas vidare en överstelöjtnantsbeställning

i Ao 27 i intendenturbefattning för centralavdelningen för bas- och

underhållsärenden.

Flygvapenchefen räknar vidare med att i befattningar såsom ställföreträdande

avdelningschefer erfordras sju majorer, av vilka en vid trafikavdelningen.

För fyra detaljchefer (studie-, förvaltnings- och frivilligdetaljerna

samt centraldetaljen vid flygsäkerhetsledningen) föreslås likaså beställningar

för major av vilka en i intendenturbefattning. Sammanlagt föreslås

alltså It majorsbeställningar i Ao 25.

Vissa detalj chefer, vilka har särskilt stort ansvar och för vilka kraven på

kontinuitet och kompetens i befattningen är framträdande, bör vara regementsofficerare.

För huvuddelen av dessa detaljchefer bör avses beställningar

i Ao 25/21. Enligt flygvapenchefen uppgår behovet av sådana beställningar

till 21.

Återstående detalj chefer (17) föreslås vara kaptener. Behovet av kaptener

i övrigt uppgår enligt chefens för flygvapnet beräkningar till 33. Sam
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj. ts proposition nr 31 år 1964

manlagt beräknas alltså 50 kaptener ingå i organisationen, vilket innebär

en minskning med 18 i förhållande till nuläget.

Enligt flygvapenchefens förslag skall 26 befattningar uppehållas av underofficerare.

Av dessa bör sju vara förvaltare i Ao 19. Dessa bör tjänstgöra

vid signaltjänst- och personalavdelningarna (två), vid systeminspektionen

(fyra) och centralavdelningen (en). Beställningarna vid systeminspektionen

erfordras för uppgifter sammanhängande med striltjänsten. Chefen för

flygvapnet anför, att parallellt med verksamheten på bassidan erfordras

inom systeminspektionen en i huvudsak likartad verksamhet på strilsidan.

Den föreslagna nya beställningen för förvaltare i Ao 19 vid centralavdelningen

avses även för strilärenden.

Med hänsyn till behovet av dygnet-runt-tjänst i huvudcentralen för krigsmaktens

gemensamma fjärrskriftnät beräknas fem (+1) underofficerare

som vaktföreståndare i centralen.

För underbefäl räknar chefen för flygvapnet inte med några befattningar

i fiygstabens nya organisation. Sådana befattningar finnes inte heller i nuvarande

organisation.

I nuvarande organisation ingår tre flygläkare och två specialflygläkare.

Chefen för flygvapnet föreslår, att en ny beställning för specialflygläkare i

ABr 23 skall tillkomma, avsedd för undertryckskammarprov och för utprovning

av bland annat tryckdräkter och syrgasandningssystem.

I fråga om meteorologpersonalen beräknar flygvapenchefen en ökning

med två till 32, en för meteorolog i Ao 19 och en i reglerad befordringsgång.

Behovet motiveras bland annat av att prognostjänsten bedrives dygnet runt.

För den nya flygsäkerhetsorganisationen inom flygstaben, vilken redovisas

närmare i det följande, föreslås vid trafikavdelningen för budgetåret

1964/65 nya beställningar för tre förste trafikledare i Ao 21 och en trafikledare

i Ao 19. Från flygstaben föreslås tre stabslrafikledare i Ao 25 samtidigt

skola överföras till trafikledningsorganisationen vid förband.

I fi aga om arvodesbcfattningar för pensionerad personal räknar chefen

för flygvapnet med en minskning från nuvarande 19 till 18 befattningshavare.

En arvodesbefattning för förvaltningsofficer i A: 28 föreslås tillkomma

för ärenden rörande flygstabens interna förvaltning, bland annat

flygstabens övnings- och reseanslag. För att vid utbildningsavdelningen

underlätta handläggningen av den stora mängden löpande utbildningsärenden

föreslås Då nya befattningar för officer i A: 24, den ena i utbyte mot en

frivilligt tjänstgörande kapten. Flygvapenchefen föreslår vidare, att tre befattningar

för underofficer i A: 18 utbytes mot civila tjänster (en förvaltningsassistent

i A 1/, en kontorsskrivare i A 13 och en kansliskrivare i A 11)

och att eu arvodesbefattning överföres till bastjänstskolan (F 8).

I nuvarande organisation ingår 125 civila tjänster samt härutöver åtta

tillfälligt tjänstgörande befattningshavare. Sammanlagt 22 nya civila tjänster

föreslås tillkomma.

Chefen för flygvapnet föreslår, att vid utbildningsavdelningen inrättas en

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 31 år 196b 45

tjänst för gymnastikdirektör i Ae 20 för att den fysiska träningen skall

kunna bedrivas mera effektivt. En tjänst för byråassistent i Ac 1!) föreslås

vid utbildningsavdelningen för redigering av utbildningsbeslämmelser och

anvisningar m. m. Ytterligare sex nya tjänster för byråassistent och assistent

begäres vidare, nämligen för signaltjänstavdelningen (en i Ae 19) för navigeringsärenden,

för underrättelseavdelningen (en i Ae 19 och två i Ae 17)

för sortering, sammanställning, bearbetning in. in. av underrättelsemateriel

och för personalavdelningen (en i Ae 19 och en i Ae 17) för rekryteringsärenden

och för uppläggning och hantering av personalredovisningssystem.

Vid flygmedicinska undersökningscentralen bör tillkomma en tjänst för

sjuksköterska i Ae 11.

För flygsäkerhetsledningen föreslås en ny tjänst för amanuens och för

trafikavdelningen en ny tjänst för assistent i Ae 15. Flygvapenchefen räknar

vidare med nya tjänster för en assistent i Ae 11 med placering vid flygvapnets

telefaxcentral och för tre tekniker i Ae 9 av vilka en för huvudcentralen

i krigsmaktens gemensamma fj ärr skriftsnät och två vid personalavdelningen

för kontroll- och kodningsarbeten beträffande uppgifter som

registreras centralt för databehandling. Vidare föreslår flygvapenchefen,

att en tjänst för kontorist i Ae 9 inrättas vid trafikavdelningen och två

tjänster för tekniska biträden vid underrättelseavdelningen.

Flygvapenchefen framlägger också förslag om höjd lönegradsplacering för

ett antal civila tjänster, företrädesvis sådana avsedda för kontorspersonal.

Därest det lägre alternativet för antalet officerare i flygstaben skulle

läggas till grund för beslut om stabens personalorganisation och antalet

officerare minskas till 85 (inräknat förutsatt förstärkning för flygsäkerhetstjänsten

92), kan denna minskning enligt chefen för flygvapnet utföras

på två principiellt olika sätt. Om officersbefattningar kan ersättas

med befattningar för andra personalkategorier bör minskningen göras genom

indragning av vissa officerare. Om någon sådan ersättning ej kommer

ifråga bör minskningen göras genom att i stort en officer per avdelning

dras in. En större minskning per avdelning utan någon ersättning anses ej

möjlig. Chefen för flygvapnet förutsätter, att minskningen av antalet officerare

enligt det lägre alternativet motverkas genom att motsvarande antal

tjänster för civila tjänstemän tillkommer. Härvid föreslås, att åtta kaptener

ersättes av åtta civila tjänster, nämligen en förste byråingenjör i A 23

och två byråintendenter, fyra byråsekreterare och en stabsredaktör i A 21.

Utbytena avser en befattning vid signaltjänstavdelningen, en vid underrättelseavdelningen,

två vid organisationsavdelningen, två vid utbildningsavdelningen

samt en vid vardera personalavdelningen och pressdetaljen.

Yttrande

överbefälhavaren erinrar om att samtliga försvarsgrenschefer förordar

det högre alternativet i fråga om antalet officerare i respektive försvars
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj. ts proposition nr 31 år 1964

grensstab. Överbefälhavaren tillstyrker, att försvarsgrensstaberna utformas

enligt det av försvarsgrenscheferna förordade högre alternativet.

Som tidigare anförts innebar Kungl. Maj :ts uppdrag till chefen för marinen

att förutsättningarna att inom en oförändrad personalram åstadkomma

en förenklad indelning av sektion III i marinstaben allsidigt skulle belysas.

Överbefälhavaren biträder de synpunkter som anförts av chefen för marinen

och anser att sektion III bör ges en organisation i enlighet med chefens

för marinen förslag.

Överbefälhavaren påtalar vidare den bristande överensstämmelse som

föreligger mellan försvarsgrensstaberna i fråga om planeringsavdelningens

uPP§ifter och ställning. I marin- och flygstaberna är planeringsavdelningen

direkt underställd stabschefen med huvuduppgift att följa den taktisktekniska

utvecklingen, att svara för långsiktsplaneringen för försvarsgrenarnas

utveckling och sammansättning samt att vara sammanhållande för

materiel- och organisationsplaner liksom större budgetfrågor. I arméstaben

ingår planeringsavdelningen i sektion I och har där studieverksamhet som

sin väsentliga uppgift. Enligt överbefälhavarens uppfattning är det angeläget,

att sammanhållning av den taktisk-tekniska utvecklingen, långsiktsplanering

innefattande större materiel- och organisationsplaner samt budgetplanering

handläggs och sammanhålls på likartat sätt inom försvarsgrenarna.

De skäl häremot, som arméchefen anfört och till vilka promemorian

anslutit sig, anser överbefälhavaren inte vara helt övertygande. Den uppgiftsfördelning

och organisationsform som tillämpas i marin- och flygstaberna

med de angivna funktionerna sammanhållna i en särskild avdelning

under vederbörande stabschef syns bättre motsvara kraven på en effektiv

långsiktsplanering för försvarsgrenen.

I övrigt anser överbefälhavaren de av försvarsgrenarna insända organisationsförslagen

lämpliga.

II. Förslag angående ändrad organisation för flygsäkerhetstjänsten

1 en av överbefälhavaren med eget yttrande den 16 januari 1963 överlämnad

skrivelse (13/12 1962) har chefen för flygvapnet framlagt förslag

till ändrad organisation av flygsäkerhetstjänsten. Yttranden över detta förslag

har därjämte efter remiss avgivits av statskontoret och luftfartsstyrelsen.

Nuvarande organisation. Den nuvarande organisationen för

flygsäkerhetstjänstens centrala ledning grundar sig väsentligen på beslut

av 1948 och 1949 års riksdagar. Ett ledningsorgan för denna verksamhet ingår

i flygstaben och utgöres av en inspektör för flygsäkerhetstjänsten och

en flygsäkerhetsavdelning. Flygsäkerhetsavdelningen fullgör för närvarande

två relativt väsensskilda funktioner, nämligen å ena sidan en allmän stabs
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1964

och inspektionsfunktion och å andra sidan en funktion som jourorgan för

central ledning av flygräddningstjänst, flygambulanstjänst och flygtransporttjänst

(central flygsäkerhetsledning). Uppgiften som organ för flygräddnings-

och flygambulanstjänst fullgör avdelningen gemensamt för flygvapnet

och luftfartsverket.

Flygsäkerhetsavdelningen, som förestås av en chef och en ställföreträdande

chef, är uppdelad på expedition och fyra detaljer, av vilka en utgör

central flygsäkerhetsledning. För jourtjänst vid sistnämnda detalj finns

sex stabstrafikledare och två trafikledare. Personalstaten för de övriga tre

detaljerna upptager en stabstrafikledare, tre kaptener, en fanjunkare och

en förste aktuarie.

Sedan år 1948 har endast smärre förstärkningar av flygsäkerhetsledningen

genomförts. Orsaken till att inga mer genomgripande förändringar

föreslagits har enligt flygvapenchefen främst varit tvekan inför de personal-

och kostnadsökningar som ett sådant förslag måste innebära samt

osäkerhet rörande den lämpligaste organisationen.

Förslag till ny organisation. Enligt chefen för flygvapnet

står det nu klart, att de nuvarande resurserna för flygsäkerhetstjänstens

ledning inte räcker till för att minska antalet haverier. Klarhet har också

vunnits rörande de förhållanden som påverkar organisationens utformning.

Omfattningen av de ärendesgrupper som handläggs vid flygsäkerhetsavdelningen

— haveriutredande och haveriförebyggande verksamhet samt

trafikledning — är nu så stor, att det enligt flygvapenchefen är nödvändigt

att dela upp verksamheten på två organisationsenheter, en för flygsäkerhetstjänst

och en för trafikledning. Flygvapenchefens förslag innebär i stort

följande. Inspektören för flygsäkerhetstjänsten och delar av nuvarande

flygsäkerhetsavdelning i flygstaben bildar en flygsäkerhetsinspektion direkt

underställd chefen för flygvapnet. Resterande del av flvgsäkerhetsavdelningen,

som handlägger trafikledningsärenden och utövar central flygsäkerhetsledning,

organiseras som en trafikavdelning inom flygstaben. På

det regionala planet förstärkes eskaderstaberna med en regementsofficer

för flygsäkerhetsfrågor. Vid flygflottiljerna slutligen avses flygchefens adjutant

bli inriktad på huvudsakligen flygsäkerhetsfrågor (för närvarande vapenutbildningsfrågor).

Flijgsäkerhetsinspektionen föreslås bestå av centraldetalj, utredningsdetalj,

statistikdetalj, informationsdetalj, armé- och marindetalj samt expedition.

Centraldetaljen bör enligt förslaget handlägga frågor rörande den

haveriförebyggande verksamheten. Därvid skall detaljen bland annat från

flygsäkerhetssynpunkt granska och analysera inträffade driftstörningar

under flygning, följa flygsäkerhetssituationen inom förband och på olika

flygplantyper samt leda och övervaka det förebyggande flygsäkerhetsarbetet

inom regionala och lokala instanser.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungi. Maj:ts proposition nr 31 år 1964

Utred ni ngsdetaljen skall enligt förslaget utföra det utredande

arbetet. Detaljen bör därvid bland annat övervaka rapporterings- och utredningsverksamheten

i samband med inträffade driftstörningar under flygning,

medverka vid tillsättning av flygvapnets haverikommission, följa eller

medverka vid utredning, utarbeta chefens för flygvapnet yttranden i haverimål,

som behandlas av JK, MO eller åklagarmyndighet och som hänskjutits

till chefen för flygvapnet med förfrågan.

\id statisti k detalj en skall utföras statistisk bearbetning samt

statistiska åtgärder för uppföljning och övervakning av flygsäkerhetsläget.

Detaljen skall även utföra statistisk bearbetning av flygsäkerhetsfaktorer

för andra flygsäkerhetsinstanser än flygsäkerhetsinspektionen. Vidare skall

detaljen svara för flygsäkerhetsövervakning av den flygande personalen

och utarbeta utkast till flygsäkerhetsinformation rörande det egna ansvarsområdet.

Informationsdetaljen avses svara för den publicistiska och

tekniska utformningen av flygsäkerhetsinformation samt planlägga flygsäkerhetspersonalens

utbildning.

A r m é-/m arindetaljen skall svara för att flygsäkerhetsinspektionen

har tillgång till sakkunskap rörande speciella förhållanden inom armén

och marinen samt biträda vid alla inspektionens ärenden, som gäller armén

och marinen.

Förslaget beträffande flygsäkerhetsinspektionen innebär, att nya beställningar

och tjänster behöver tillkomma för en regementsofficer, fem kaptener,

varav en ur armén eller marinen, samt en amanuens. Vidare föreslås

vissa beställnings- och tjänsteutbyten.

Såvitt avser den föreslagna trafikavdelningen anför flygvapenchefen

bland annat följande.

Avdelningens uppgifter kan indelas i två huvudgrupper. Den ena omfattar

luftrummets utnyttjande (trafikregleringsföreskrifter, trafikledningsorganisation,

flyginformation och cefyltjänst) och den andra samråd och

utarbetande av sakunderlag åt andra stabsavdelningar. Trafikavdelningen

kommer i många avseenden att samarbeta nära med andra stabsavdelningar

och bör därför kvarstå i flygstaben. Huvuddelen av arbetsuppgifterna sammanhänger

med flygvapnets övnings- och rörelsefrihet — luftrummets

utnyttjande — och med utnyttjande av radarstationer, som också ofta

användas i operativt syfte. Trafikavdelningen bör därför ingå i den föreslagna

sektion I.

Med hänsyn till de under senare år vidgade uppgifterna för trafikledningsorganet

är det enligt flygvapenchefen nödvändigt att trafikavdelningen byggs

ut till väsentligt större kapacitet och att denna utbyggnad sker med trafikledarpersonal.

Med hänsyn till trafikledarorganisationens pågående expansion torde det

enligt flygvapenchefen framdeles vara nödvändigt att utreda denna organisations

struktur, ställning m. m., vilket kan komma att återverka på

ledningsorganets utformning. Med anledning härav framlägger flygvapen
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 ur 196b

chefen endast förslag till sådana förändringar, som bedöms nödvändiga för

att anpassa utvecklingen av trafikledningstjänsten till de omedelbara kraven

och som icke påverkar handlingsfriheten vid en kommande utredning.

Trafikavdelningen föreslås bestå av trafikdetalj, systemdetalj, studiedetalj,

flyginformationsdetalj och central flygsäkerhetsledning (cefyl) med

transport flygcentral.

Vid trafik detaljen skall bland annat utarbetas grundläggande

flygsäkerhetsföreskrifter samt förslag till samordning av militär och civil

luftfart. System detaljen skall bland annat utveckla trafikledningssystemet

och planlägga flygräddningstjänsten. Studiedetaljen

skall biträda trafik- och systemdetaljerna med teoretiskt underlag för utvecklingsarbetet

samt utarbeta underlag för förslag till anställning, utbildning,

placering och kommendering av trafikledarpersonal. Flyginform ationsdetaljen

bör enligt förslaget svara för utgivning av flyginformationspublikationer

samt utarbeta flyginformationskartor m. in.

Den centrala flyg säker hetslcdn ingen (cefyl) bör enligt

flygvapenchefen även framdeles utgöra central för tlygvapnets transporter

och för ambulans- och räddningsflygtjänsten. Detta förslag till ny organisation

innebär, att centralen återgår till renodlad jourtjänst och att de kvalificerade

stabsuppgifterna upphör. Härigenom kan enligt chefen för flygvapnet

en viss minskning av kompetenskravet på de jourtjänstgörande trafikledarna

göras.

Såvitt avser personalkategori för befattningarna som avdelningschef och

ställföreträdande avdelningschef anför flygvapenchefen, att det kan ifrågasättas

om icke trafikledarpersonal borde besätta dessa. Flygtjänstens krav

måste, anför chefen för flygvapnet, vara vägledande för utvecklingen, varför

avdelningschefen måste ha tjänstgjort som flygchef. Trafikledarnas utbildning

och de fordringar för antagning och befordran, som hittills ställts

på denna personalkategori, motsvarar ej heller enligt flygvapenchefen de

krav, som måste ställas på personal i berörda chefsbefattningar. Flygvapenchefen

stannar därför vid att föreslå att båda befattningarna tills vidare bör

avses för flygofficerare.

Flygvapenchefens förslag beträffande trafikavdelningen innebär sammanfattningsvis

en ökning med nio beställningar och tjänster i förhållande

till nuläget.

Såvitt avser flygsäkerhetstjänstens bedrivande vid regionala och lokala

organ föreslår flygvapenchefen, att särskilda flygsäkerhetsofficerare tillkommer

vid eskaderstaberna och att vid flottiljerna nuvarande beställning

för vapenofficer utnyttjas för flygsäkerhetsofficer, tillika vapenofficer.

Yttranden

överbefälhavaren finner att den föreslagna organisationen är lämplig

från flygsäkerhetssynpunkt.

Statskontoret finner det uppenbart, att ökade resurser för flygsäkerhetstjänstens

ledningsorgan är påkallade mot bakgrunden av såväl flyghaverier4

— Bihang till riksdagens protokoll 196b. 1 sand. Nr 31

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj. ts proposition nr 31 år 196i

nas omfattning som ansvällningen av rutinärenden på ifrågavarande område.

Det synes därvid statskontoret motiverat att — i enlighet med flygvapenchefens

förslag — det egentliga flygsäkerhetsarbetet förlägges till ett

särskilt organ som samtidigt bildar stabsorgan åt inspektören för flygsäkerhetstjänsten.

Detta organs huvudsakliga uppgifter skulle bliva samordning

och inspektion av flygsäkerhetsarbetet, analys av flygverksamheten samt

handläggning av flyghaveriärenden. Beträffande flygsäkerhetsinspektionens

lvdnadsställning anser statskontoret, att verksamheten vid inspektionen,

som huvudsakligen får stabskaraktär, väl låter sig förenas med en ställning

under chefen för flygstaben. För verksamheten i fråga synes vid angivna förhållanden

böra, i överensstämmelse med nuläget, avses en till flygstaben

anknuten inspektör för flygsäkerhetstjänsten och en likaledes till samma

stab anknuten flygsäkerhetsavdelning.

Förslaget att sammanföra trafiklednings- och luftrumsfrågor samt den

centrala flygsäkerhetsledningens arbetsuppgifter till en särskild trafikavdelning

vid flygstaben har icke givit statskontoret anledning till erinran.

Vad beträffar flygsäkerhetsavdelningens organisation bör denna enligt

statskontorets mening kunna utformas i överensstämmelse med vad chefen

för flygvapnet föreslagit, dock med följande undantag. En förutsatt regementsofficersbeställning

i centraldetaljen bör kunna utgå. Det anmälda

behovet av särskild expert ur armén eller marinen bör vidare kunna tillgodoses

genom deltidstjänstgörande personal varvid behov av särskild armé-/marindetalj

icke synes föreligga. Statskontoret förordar vidare, att vid

statistikdetaljen tillkommer en assistent såsom biträde åt detalj chefen och

för allmänna beräkningsarbeten.

Mot bakgrunden av de anförda synpunkterna beträffande flygsäkerhetsavdelningens

personalbehov tillstyrker statskontoret, att två beställningar

för kapten i Ao 21, en tjänst för amanuens och en tjänst för assistent i Ae 11

tillkommer samt att en tjänst för förste aktuarie i Ae 23 utbytes mot tjänst

för byrådirektör i Ae 27.

Även beträffande trafikavdelningen tillstyrker statskontoret i princip

chefens för flygvapnet förslag. I frågan om avdelningens personaluppsättning

anför statskontoret i huvudsak följande.

Den föreslagna trafikavdelningen får en klart fackbetonad prägel och

trafikledarpersonal dominerar helt personaluppsättningen. Även om flygoperativ

erfarenhet måste vara företrädd i avdelningens ledning synes sådan

kunna förmedlas antingen av avdelningschefen eller av dennes ställföreträdare.

Statskontoret föreslår därför att båda dessa befattningar uppföres

för alternativt militär personal eller trafikledarpersonal men att innehavarna

av befattningarna i fråga bör representera envar av sagda två personalkategorier.

Statskontoret tillstyrker, att beställningar tillkommer för en regementsofficer

alternativt civilmilitär trafikledare i Ao 27/25 (avdelningschef), tre

förste trafikledare i Ao 19 samt tjänster för en assistent i Ae 15 och ett

biträde.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj. ts proposition nr 31 år Wdl

När det gäller behovet av förstärkning av de regionala och lokala flygsäkerhetsorganen

tillstyrker statskontoret, att eskaderstab förstärkes med eu

flygsäkerhetsregementsofficer. Förslaget att frigöra eu officer vid varje

flygflottilj för ifrågavarande arbetsuppgift synes statskontoret utgöra en

minimiåtgärd på det lokala planet.

Luft fart sst yrelsen tillstyrker, att den av chefen för flygvapnet föreslagna

organisationen genomföres. Enligt styrelsens erfarenhet från den civila

verksamheten bör dock flygsäkerhetsinspektionen förstärkas med kvalificerad

tekniker på grund av det sannolikt mycket omfattande samarbetet mellan

flygsäkerhetsinspektionen och de tekniska instanserna.

I sitt förslag till flygstabens organisation har flygvapenchefen forutsatt

en förstärkning av flygsäkerhetstjänstens organisation. Förslaget har dock

ändrats i vissa hänseenden i den riktning statskontoret föreslagit. Flygsäkerhetsinspektören

föreslås sålunda ingå i flygstaben och där biträdas av en

flygsäkerhetsledning. Personalbehoven för flygsäkerhets- och trafikledningsorganisationerna

har redovisats i samband med övriga personalförslag beträffande

flygstaben.

III. Departementschefen

Som jag inledningsvis erinrat om avsåg 19G1 års riksdagsbeslut angående

krigsmaktens högsta ledning (prop. 1961: 109, SU 90, rskr. 258), forutom

den närmare utformningen av en ny fredsorganisation för försvarsstaben,

även ställningstaganden i fråga om fördelningen av uppgifter mellan å ena

sidan överbefälhavaren och försvarsstaben och å andra sidan försvarsgrensledningarna.

I viss utsträckning förutsattes gemensamt eller samordnat

stabsarbete av staber på de två nivåerna och av personal som ingår i de olika

staberna. I fråga om ansvars- och uppgiftsfördelningen mellan myndigheter

och stabsorgan inom krigsmaktens högsta ledning i fred innebar beslutet,

att försvarsstaben skall svara för den operativa verksamheten inom krigsmakten.

De operativa uppgifter och därmed sammanhängande stödverksamheter

— främst underrättelse-, kommunikations-, underhålls- och sambandst

jänst — som förut tillkom marin- och flygstaberna har med hänsyn

härtill överförts till försvarsstaben. De tre försvarsgrenarna är härigenom numera

principiellt likställda beträffande arbetsuppgifter och ansvarsområde.

I den nya organisationen utövar försvarsgrenschef således under Kungl.

Maj :t och överbefälhavaren den militära ledningen av och uppsikten över

vederbörande försvarsgren och är, i vad på honom ankommer, Kungl. Maj .t

och överbefälhavaren ansvarig för försvarsgrenens krigsduglighet och tjanstbarhet

i övrigt. Detta innebär i huvudsak, att försvarsgrenschef skall ställa

krigsdugliga förband till överbefälhavarens förfogande för den operativa

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj. ts proposition nr 31 år 1964

verksamheten och han är följaktligen i första hand ansvarig för organisation,

utbildning, utrustning, taktik, personaltjänst, värnpliktsväsende och

mobiliseringsarbete inom försvarsgrenens verksamhetsområde _ s. k. för
bandsproducerande

verksamhet.

I fiåga om långsiktsplanering bibehålies uppdelningen av ansvaret mellan

försvarsstaben, försvarsgrensledningarna samt förvaltningarna och försvarets

forskningsanstalt. Försvarsstaben skall härvid ej åläggas detaljarbete

utan endast verka som ledande och samordnande organ. Även i övrigt skall

lörs\aisstaben koncentrera sitt arbete till de viktigaste verksamhetsområdena

och icke betungas med detaljarbete. I syfte att avlasta försvarsstaben

detaljarbete i dess huvuduppgifter samt att befria den från handläggning av

vissa arendesgrupper som är gemensamma för krigsmakten fördelas ärenden

till handläggning enligt eu huvudstabsprincip. Denna princip innebär,

att överbefälhavaren ålägger underlydande myndigheter att för hans räkning

bereda ärenden samt, i vissa fall, att besluta på hans uppdrag.

^ id anmälan av frågan om krigsmaktens högsta ledning i propositionen

1961: 109 anförde jag, att tillräckligt underlag då inte fanns för att också

besluta om fredsorganisationen av försvarsgrensstaberna. Ytterligare undersökningar

måste göras i denna fråga. I anslutning härtill framhöll jag (sid.

114) det angelägna i att det snarast möjligt klarlades vilka arbetsuppgifter,

vilken organisation och vilka personalresurser som borde avses för försvarsgiensstaberna.

Som allmänna riktlinjer för översynen angav jag, att en anpassning

borde ske till försvarsledningsreformens principer samt att eu

rationalisering och ökad fasthet i organisationen borde åstadkommas. Uppmärksamhet

borde ägnas frågan om att ge de tre försvarsgrensledningarna

en i fråga om grunddragen mera likformig organisation än den gällande.

Alla möjligheter att — utan förfång för tjänstens ofrånkomliga krav _

vinna personalbesparingar borde givetvis tillvaratagas.

Statsutskottet (SU 1961:90) anförde i fråga om de personalökningar i

försvarsstaben som följde av beslutet beträffande krigsmaktens högsta ledning

att viss mycket väsentlig verksamhet, som i dåvarande organisation

icke alls eller endast i otillräcklig grad bedrivits, skulle komma att åläggas

försvarsstaben, och att det därvid alltså vore fråga om nya arbetsuppgifter

som i huvudsak skulle tillkomma utöver redan befintliga. Det vore enligt

utskottet givetvis angeläget att tillräckliga personalresurser ställdes till förfogande

för att den nya ledningsorganisationen skulle kunna fungera tillfredsställande.

I fråga om försvarsgrensstaberna utgick utskottet emellertid

från att samtidigt en minskning av försvarsgrensstabernas arbetsbelastning

måste inträda. Ehuru denna icke lät sig kvantitativt precisera, uttalade utskottet,

att den borde föranleda personalminskningar i dessa staber. —

Mot bakgrunden av de uttalanden som vid riksdagsbehandlingen gjordes

i detta hänseende torde det i första hand gälla att minska den kvalificerade

militära personalen i staberna till förmån för trupparbete.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 196i

Statsutskottets utlåtande godkändes av riksdagen (rskr. 19(il:258).

Som framgår av vad jag anfört i det föregående uppdrog Kungl. Maj :t

den 5 maj 1961 med anledning av riksdagens förenämnda beslut åt överbefälhavaren

att utarbeta förslag rörande organisation m. in. av försvarsgrensstaberna

m. m. Av överbefälhavaren i oktober 1961 ingivna förslag har

överarbetats inom försvarsdepartementet. Resultaten härav bär redovisats i

en promemoria angående försvarsgrensstabernas organisation den 4 april

1963. I det föregående bar eu redogörelse lämnats för de förslag som framlagts

i promemorian. Arbetet har utmynnat i ett förslag till principorganisation av

försvarsgrensstaberna (jfr bilagorna 4—6). Kungl. Maj :t har sedermera genom

särskilda beslut den 3 maj 1963 uppdragit åt försvarsgrenscheferna att

med beaktande av vad i förenämnda promemoria anförts i samband med

medelsäskandena för budgetåret 1964/65 inkomma med fullständiga personalberäkningar

för arméstaben, marinstaben och flygstaben, överbefälhavaren

har slutligen med anledning härav med eget yttrande den 14 oktober

1963 överlämnat av försvarsgrenscheferna utarbetade förslag till personaluppsättning

för försvarsgrensstaberna. Dessa förslag har redovisats i

det föregående.

Jag övergår så till att framlägga mina egna synpunkter och förslag i fråga

om försvarsgrensstabernas organisation m. m. Jag vill härvid inledningsvis

anföra, att jag i huvudsak ansluter mig till de uttalanden som gjorts i förenämnda

promemoria i fråga om försvarsgrensstabernas uppgifter och verksamhet

i övrigt. Jag har inte heller något att erinra mot vad i promemorian

anförts i fråga om olika chefers uppgifter och ansvarsförhållanden. Jag anser

sålunda, att stabschefernas uppgift i första hand skall vara att leda och

samordna respektive stabers arbete. Sektionsindelningen bör göras så, att de

avdelningar mellan vilka samordningsbehoven är störst hänföres till samma

sektion.

Jag biträder vidare i huvudsak vad som i promemorian anförts rörande

inspektionsverksamheten. Härav följer, bland annat, att jag räknar med att

generalfälttygmästarens och arméöverdirektörens uppgifter såsom tjänstegrensinspektörer

skall upphöra. I avvaktan på de förslag som kan komma

att framläggas av 1962 års försvarssjukvårdsutredning bör försvarsgrensöverläkarna

och överfältveterinären ingå i respektive staber.

Jag vill i förevarande sammanhang även erinra om att riksdagen fattat

beslut om att försvarsgrenschef inte längre skall vara chef för försvarsgrensförvaltning

(prop. 1963: 1, bil. 6, s. 54 f). Med hänsyn härtill och da tjänstegrensinspektörerna

utgår ur organisationen respektive inordnas i staberna

torde inte längre behov föreligga av det samlande begreppet försvarsgrensledning.

I fråga om de föreslagna organisationerna för försvarsgrensstaberna vill

jag erinra om att arméstaben enligt promemorian skall bestå av 14 avdelningar

(med bortseende från FN-avdelningen), marinstaben av 20 avdel
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj. ts proposition nr 31 år 196b

ningar och flygstaben av tio avdelningar (jfr bilagorna 4—6). I marinstabens

föreslagna organisation ingår härjämte en biträdande sektionschef

vid sektion III.

För egen del har jag i huvudsak inte något att erinra mot de organisationer

som i promemorian föreslagits för arméstaben och flygstaben. Detta innebär

att jag i fråga om arméstaben räknar med att de nuvarande två inspektionerna

signalinspektionen och ingenjörinspektionen skall sammanslås till en

avdelning, ingenjör- och signalavdelning, under en gemensam inspektör. Jag

tillstyrker vidare, att den för närvarande på försök organiserade sektion

III göres permanent. Jag räknar vidare med att arméöverläkaren och överfältveterinären

med expeditioner inordnas i arméstaben. Som framgår av

det föregående har i promemorian förutsatts att studieavdelningen skall

ingå i sektion I. För egen del anser jag, att det kan övervägas att ge avdelningen

en fristående ställning direkt under chefen för arméstaben. Det

torde emellertid ankomma på Kungl. Maj :t att framdeles efter ytterligare

överväganden taga ställning till denna fråga. Jag har slutligen för min

del räknat med att säkerhetsärenden skall handläggas inom underrättelseavdelningen

i stället för på pressavdelningen. Vid bifall till mitt förslag kommer

arméstaben alltså — med bortseende från den provisoriskt inrättade

FN-avdelningen — att bestå av sammanlagt 14 avdelningar. Stabens organisation

framgår översiktligt av en tablå, vilken torde såsom bilaga få fogas

till statsrådsprotokollet (Bilaga 7).

I fråga om flygstaben har jag endast vissa detalj erinringar att göra mot

det organisationsförslag som framlagts i promemorian. För att minska antalet

enheter som lyder direkt under stabschefen föreslår jag sålunda, att

pressdetaljen såsom avdelning skall ingå i sektion II. Säkerhetsärenden bör

vidare enligt min mening handläggas inom underrättelseavdelningen. Det

förslag som jag framlägger innebär även en omorganisation och förstärkning

av flygsäkerhetstjänsten; med anledning av framställning från chefen

för flygvapnet, för vilken redogjorts i det föregående, tillkommer sålunda en

trafikavdelning inom sektion I, varvid flygsäkerhetsavdelningens uppgifter

renodlas till flygsäkerhetstjänsten. Jag kommer i det följande även att framlägga

förslag till personalförstärkningar för trafik- och flygsäkerhetsavdelningarna.

Flygstabens organisation enligt mitt förslag framgår av en tablå,

vilken torde få fogas till protokollet såsom bilaga (Bilaga 9).

I fråga om marinstaben vill jag erinra om att Kungl. Maj :ts uppdrag

till marinchefen den 3 maj 1963 att inkomma med fullständiga personalberäkningar

för marinstaben jämväl innefattade ett uppdrag att allsidigt undersöka

förutsättningarna att åstadkomma en förenklad indelning av sektion

III i staben, vilken sektion enligt promemorians förslag omfattar — förutom

biträdande sektionschef — nio avdelningar och en fristående detalj.

Som framgår av det föregående har chefen för marinen emellertid inte ansett

sig böra frångå den organisation som angivits i promemorian.

Statskontoret har under hand framfört vissa synpunkter på de orga
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år l!)6t

nisationsförslag som framlagts i promemorian och härvid ifrågasatt det

lämpliga i att marinstaben organiseras på 20 avdelningar, medan arméstabens

och flygstabens organisationer kunnat begränsas till 14 respektive

10 avdelningar.

För egen del anser jag att eu förenklad organisation av marinstaben,

särskilt sektion 111, skulle vara till fördel för stabsarbetet och nödvändig

ur personalbesparingssynpunkt. Jag föreslår, att artilleri- och robotavdelningen,

torped- och minavdelningen samt undervattensavdelningen inom

sektionen sammanföres till eu avdelning, vapentjänstavdelningen. Jag föreslår

vidare, att de tre personalavdelningarna inom sektion III — officersavdelningen,

underofficersavdelningen och underbefälsavdelningen — samt

rekryteringsdetaljen sammanföres till eu avdelning, flottans personalavdelning.

Härvid bortfaller enligt min mening även behovet av en biträdande

sektionschef. Med dessa förslag ernås enhetlighet och konsekvens genom

att ansvaret för personalärenden och vapentjänst under sektionschefen var

för sig samlas på en befattningshavare. Härigenom vinnes bättre överensstämmelse

med den ordning som föreslås beträffande marinstabens sektion

IV samt armé- och flygstaberna. Jag vill i sammanhanget påpeka, att vapentjänstavdelningen

och personalavdelningen personalmässigt ingalunda torde

komma att bli de största avdelningarna i de tre försvarsgrensstabernas

organisationer. Beträffande återstående avdelningar inom sektion III föreslår

jag vidare vissa andra benämningar än de som angivits i promemorian.

Sammanfattningsvis kommer sektion III vid bifall till mina förslag att vara

indelad i fem avdelningar, nämligen flottans organisationsavdelning, flottans

utbildningsavdelning, vapentjänstavdelning, flottans personalavdelning

och flottans krigsplaceringsavdelning. I förhållande till förslagen i

promemorian innebär detta bland annat att antalet avdelningar minskas

med fyra.

I fråga om marinstaben i övrigt föreslår jag, att säkerhetsärenden, för

vilka i promemorian redovisats en fristående detalj direkt under stabschefen,

skall handläggas inom underrättelseavdelningen inom sektion I.

I anslutning härtill vill jag erinra om att marinstabens säkerhetsdetalj i

nuvarande organisation även betjänar marinförvaltningen. Jag anser emellertid

denna ordning mindre lämplig; på samma sätt som andra ämbetsverk

inom försvaret bör marinförvaltningen i fortsättningen disponera egna

personalresurser för säkerhetsfrågor. Jag avser därför att framdeles vid

anmälan till 1964 års statsverksproposition (bil. 6) av marinforvaltningens

avlöningsanslag för nästa budgetår föreslå, att en tjänst inrättas vid

ämbetsverket för uppgifterna.

Vad angår marinstaben föreslår jag vidare, att förvaltningsärenden, för

vilka i promemorian redovisats en fristående detalj, skall handläggas inom

allmänna avdelningen inom sektion II. Under sektion II bör enligt min mening

även biblioteket redovisas. I övrigt tillstyrker jag de förslag rörande

marinstabens organisation som framlagts i promemorian. Jag anser dock,

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj.ts proposition nr 31 år 196i

att vissa av avdelningarna i förtydligande syfte bör erhålla andra benämningar

än de som föreslagits. Sammanfattningsvis framgår marinstabens

organisation enligt mina förslag av en tablå, vilken torde såsom bilaga

få fogas till statsrådsprotokollet (Bilagn 8). Som tablån utvisar kommer

marinstaben oaktat staben personalmässigt kommer att vara mindre

an arméstaben och flygstaben — att vara den av försvarsgrensstaberna

som har det största antalet avdelningar, nämligen 17, medan arméstaben

erhåller inklusive truppslagsavdelningarna — 14 avdelningar och flygstahen

11 avdelningar.

I förevarande sammanhang anser jag även, att det bör erinras om att till

propositionen 1963: 110 anmäldes (s. 9—10), att frågan om en sammanslagning

av försvarets hjälptryckerier utretts av försvarets civilförvaltning. Resultatet

av utredningen har redovisats i en promemoria, som ingivits till

Kungl. Maj it. Utredningen har emellertid inte behandlat frågan om marinforvaltningens

kontorsoffsetanläggning bör ingå i marinstaben eller i marinforvaltningen.

I anslutning till att Kungl. Maj :t genom beslut den 28 juni

1962 på föredragning av chefen för finansdepartementet uppdragit åt statskontoret

att utreda huruvida den nuvarande fördelningen av statsförvaltningens

tryckeriresurser är lämplig har promemorian för kännedom överlämnats

till statskontoret. I avvaktan på de förslag som statskontoret kan

komma att framlägga i ämnet bör marinstabens tryckeri enligt min mening

tills vidare kvarstå i staben.

I promemorian och i försvarsgrenschefernas förslag har förutsatts, att

statskontoret skall överse stabernas organisationsenheter för expeditionstjänsten.

Även jag anser, att en sådan översyn bör komma till stånd. I avbidan

på dessa organisationsundersökningar bör expeditionstjänsten enligt

min mening organiseras så att inom varje försvarsgrensstab finnes en chefsexpedition.

Till denna bör knytas viss reserv av kvalificerad expeditionspersonal.

\ id varje sektion skall vidare finnas en sektionsexpedition med

skrivcentral. För sektionsexpedition skall finnas en föreståndare, officer

i arvodesbefattning. Behov av underofficer i arvodesbefattning — som för

närvarande finnes bl. a. vid sektionsexpeditionerna inom arméstaben _

torde däremot i regel inte föreligga. Jag vill i detta hänseende hänvisa till

resultaten av undersökningar som statskontoret utfört inom marinstaben.

I den mån handhavandet av hemliga handlingar bedömes medföra ofrånkomligt

behov härav bör dock expeditionsunderofficerare i arvodesbefattning

få bibehållas vid sektionerna I och II i armé- och flygstaberna i avbidan

på resultaten av statskontorets översyn. På avdelningarna bör i regel finnas

endast en kanslibiträdestjänst för de på avdelningen förekommande expeditionsuppgifterna

m. m.

I forevarande sammanhang vill jag även erinra om att Kungl. Maj :t den

20 oktober 1961 uppdragit åt försvarets lärarutredning att verkställa utredning

rörande sammanförande till en organisatorisk enhet av de uppgifter

som åvilar studierektorerna i försvarsgrensstaberna, varvid utredningen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr iil år 1U64 Öl

skulle äga att pröva frågor rörande den allmänbildande undervisningen vid

krigsmaktens underbefälsskolor. Utredningen har den 21 februari 19(50 framlagt

förslag i ämnet. Förslaget har remissbehandlats.

Lärarutredningen anför, att det alltjämt är nödvändigt alt i försvarets

regi bedriva vidareutbildning i allmänna läroämnen för att vid krigsmakten

anställda skall bibringas sådana kunskaper som erfordras för att de

skall kunna fullgöra sina arbetsuppgifter. Ansvaret för denna utbildning

åvilar försvarsgrenscheferna. Undervisningen är specialinriktad mot viss yrkesutbildning

och direkt anpassad för detta ändamål. Den har således icke,

som tidigare var fallet, ett huvudsakligen allmänbildande syfte. Utredningen

anför vidare att även om en begränsad del av denna undervisning skulle kunna

ställas under en enhetlig ledning så erfordras även fortsättningsvis befattningshavare

vid försvarsgrensstaberna med uppgift att handlägga frågor av

den art som nu ankommer på studierektorerna. Lärarutredningen föreslår

därför, att någon väsentlig förändring icke nu skall vidtas i fråga om studierektorsorganisationen.

I enlighet härmed bör tills vidare befattningar bibehållas

inom de tre försvarsgrensstaberna, avsedda för utbildnings- och

undervisningsfrågor samt för allmän rådgivning i pedagogiska o. d. spörsmål.

Enligt utredningens mening bör befattningshavarna ha att enligt försvarsgrcnschefs

beslut planlägga, leda och samordna all undervisning inom försvarsgrenen

i allmänna läroämnen samt utöva försvarsgrenschefs inspektionsrätt

beträffande denna undervisning och i pedagogiskt avseende jämväl

beträffande undervisningen i övrigt. Tjänsterna bör organisatoriskt ingå i

respektive utbildningsavdelningar och vara underställda avdelningscheferna.

Lärarutredningen anför vidare, att en utvidgad samordning bör komma

till stånd inom försvaret med avseende på utbildningen i allmänna läroämnen

och därmed sammanhängande frågor och ifrågasätter om icke försvarets

skolnämnd bör utgöra det för försvaret gemensamma ledningsorganet

i detta hänseende.

Remissmyndigheterna — överbefälhavaren, cheferna för armén, marinen

och flygvapnet, försvarets civilförvaltning, försvarets skolnämnd, skolöverstyrelsen

och överstyrelsen för yrkesutbildning — lämnar i allt väsentligt utredningens

förslag utan erinran.

För egen del anser jag i likhet med försvarets lärarutredning, att studierektorsorganisationen

vid försvarsgrensstaberna tills vidare bör bibehållas

med i huvudsak de arbetsuppgifter som lärarutredningen föreslagit. Jag

finner det vidare angeläget att utbildningen i allmänna läroämnen inom försvaret

samordnas och anpassas till förändringarna med avseende på personalens

uppgifter samt till pågående reformer inom det allmänna skolväsendet.

Samordningen härvidlag bör såsom föreslagits ankomma på försvarets

skolnämnd.

Jag övergår så till att behandla frågan om personaluppsättning för försvarsgrensstaberna.

I arméstabens organisation (inklusive arméöverläkaren och

överfältveterinären med expeditioner) ingår för närvarande sammanlagt 319

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 196k

befattningshavare, av vilka 149 officerare på aktiv stat. I den angivna personalorganisationen

ingår 22 befattningshavare som är inkallade till frivillig

tjänstgöring eller som tjänstgör med anlitande av anställningsmånader.

Arméstabens FN-avdelning är ej inräknad. I marinstabens nuvarande

organisation (inklusive kustartilleriinspektionen och GUM samt marinöverläkaren

med expedition) ingår 289 befattningshavare, av vilka 107 officerare

på aktiv stat och nio befattningshavare som tjänstgör med utnyttjande

av tjänstgöringsmånader eller anställningsmånader. I flygstabens organisation

(inklusive basinspektören med stab och flygöverläkaren med expedition)

ingår slutligen för närvarande 319 befattningshavare, av vilka 96

är officerare på aktiv stat och åtta tjänstgör med utnyttjande av tjänstgörings-

eller anställningsmånader.

Cheferna för armén, marinen och flygvapnet har i sina förslag till personalorganisation

för försvarsgrensstaberna beräknat sammanlagt 336 tjänster

och beställningar erforderliga för arméstaben (150 officerare på aktiv

stat), 304 för marinstaben (102 officerare) respektive 349 för flygstaben

(100 officerare, av vilka sju hänför sig till föreslagen förstärkning av flygsäkerhetsorganisationen)

.

För egen del bedömer jag personalbehovet för försvarsgrensstaberna till

sammanlagt 315 befattningshavare vid arméstaben (med undantag av FNavdelningen),

291 vid marinstaben och 327 vid flygstaben. Av de angivna befattningarna

avser jag för officerare på aktiv stat vid arméstaben 145 beställningar,

vid marinstaben 98 beställningar och vid flygstaben 90 beställningar.

Fördelningen på olika avdelningar m. m. av tjänsterna m. in. i försvarsgrensstaberna

— med undantag av beställningarna för officerare på

aktiv stat — framgår av sammanställningar, vilka som bilagor torde få fogas

till protokollet (Bilaga 10—12).

1 fråga om antalet beställningar för officerare på aktiv stat vid försvarsgrensstaberna

har jag utgått från de s. k. högre alternativen i försvarsgrenschefernas

förslag till personaluppsättning. Som jag närmare kommer att angiva

i det följande anser jag emellertid, att vissa befattningar som försvarsgrenscheferna

avsett för officerare bör kunna uppehållas med andra befattningshavare.

I fråga om beställningarna för officerare på aktiv stat vid staberna vill jag

vidare anföra följande. Stabscheferna bör på samma sätt som för närvarande

placeras i lönegrad Bo 5. Sektionscheferna (motsvarande) föreslås vara placerade

i följande lönegrader, nämligen vid arméstaben de sex truppslagsinspektörerna

i Bo 4, chefen för sektion II i Bo 4/3 samt cheferna för sektion

I och III i Bo 3, vid marinstaben cheferna för sektion III och IV i Bo 4 och

cheferna för sektion I och II i Bo 3 samt vid flygstaben systeminspektören och

flygsäkcrhetsinspektören i Bo 4 och cheferna för sektionerna I och II i Bo 4/3.

Jag vill i förevarande sammanhang anföra, att jag räknar med att cheferna

för marinstabens sektioner III och IV även skall vara chefer för flottans personalkår

respektive kustartilleriets officers- och underofficerskårer. Ingen
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj.ts proposition nr 31 år 196i

dera bör benämnas inspektör, ehuru deras uppgifter i vissa hänseenden motsvarar

truppslagsinspektörernas vid arméstaben.

Jag föreslår vidare, att cheferna för arméstabens organisations-, utrustnings-

och utbildningsavdelningar samt avdelningschefen vid signal- och

ingenjöravdelningen, cheferna för marinstabens planeringsavdelning samt

vapentjänst- och personalavdelningarna inom sektion III samt cheferna

för flygstabens planerings-, organisations-, utbildnings- och flygsäkerhetsavdelningar

placeras i lönegrad Br 1. För Övriga avdelningschefer avses beställningar

för regementsofficer, som regel i A 27/25. Chefen för arméstabens

chefsexpedition förutsättes även vara regementsofficer. Det bör i sammanhanget

understrykas, att de i det föregående angivna beställningarna för

regementsofficer i Br 1 och År 27/25 enligt min mening ofta bör kunna uppehållas

av yngre regementsofficerare, majorer och motsvarande.

I fråga om antalet officerare på aktiv stat föreslås som nyss angivits för

arméstaben — med bortseende från FN-avdelningen, som har personalorganisation

enligt särskilda medgivanden av Kungl. Maj :t samt inspektören for

militärmusiken vars avlöningskostnader bestrides från anslag till militärmusiken

— sammanlagt 145 beställningar, vilket i förhållande till nuläget innebär

en minskning med fyra beställningar, för marinstaben 98 beställningar,

en minskning med nio, och för flygstaben 90 beställningar, en minskning

med sex. Beställningarna föreslås fördelade på följande sätt.

Arméstaben

1 arméstabschef .......................

6 truppslagsinspektörer

1 sektionschef ..........................

2 sektionschefer ........................

4 regementsofficerare ....................

13 regementsofficerare ....................

13 regementsofficerare ...................

19 regementsofficerare eller kaptener

69 kaptener .............................

17 kaptener eller löjtnanter (kommenderade)

Bo 5

Bo 4

Bo 4/3

Bo 3

Br 1

År 27/25

År 25

År 25/21

År 21

Ao 21/17

Marinstaben

1 marinstabschef ................

2 sektionschefer .................

2 sektionschefer .................

3 regementsofficerare .............

16 regementsofficerare . . ., ... ... .

8 regementsofficerare .............

8 regementsofficerare eller kaptener

58 kaptener .....................

Bo 5

Bo 4

Bo 3

Br 1

Ao/År 27/25

Ao/Ar 25

Ao/År 25/21

Ao, År 21

s. 60 Kontrollera mot PDF

60 Kungl. Maj.ts proposition nr 31 år 1964

Flygstaben

1 flygstabschef ........................

Bo 5

2 inspektörer ....................

Bo 4

2 sektionschefer .....................

Bo 4/3

4 regementsofficerare ....................

Br 1

1 regementsofficer (intendent) ....................

Ao 27

8 regementsofficerare ...................

Ao 27/25

9 majorer .....................

Ao 25

9 majorer eller kaptener...............

Ao 25/21

54 kaptener .......................

. Ao 21

Beställningen för arméstabschef bör liksom för närvarande redovisas vid

generalitetet. De för arméstaben avsedda beställningarna i övrigt föreslås

samtliga — med undantag av 17 beställningar i Ao 21/17 för generalstabsaspiranter

m. fl. — skola redovisas på personalförteckningen för arméstaben.

Beställningen för marinstabschef bör som hittills redovisas vid amiralitetet.

Beställningarna för marinstabens sektioner I och II samt planeringsavdelningen

(två sektionschefer i Bo 3, en regementsofficer i Br 1, fem regementsofficerare

i År 27/25, sex regementsofficerare i År 25, tre regementsofficerare

eller kaptener i År 25/21 och 28 kaptener i År 21) föreslås redovisade på marinstabens

personalförteckning, beställningarna för sektion III (för en sektionschef

i Bo 4, två regementsofficerare i Br 1, åtta regementsofficerare i

Ao 27/25, en regementsofficer i Ao 25, fyra regementsofficerare eller kaptener

i Ao 25/21 och 23 kaptener i Ao 21) på flottans personalförteckning och

beställningarna för sektion IV (för en sektionschef i Bo 4, tre regementsofficerare

i Ao 27/25, en major i Ao 25, en major eller kapten i Ao 25/21 och sju

kaptener i Ao 21) på kustartilleriets personalförteckning. Beställningarna

för flygstaben föreslås slutligen redovisade på flygvapnets personalförteckning.

Därest antalet generalstabsaspiranter i arméstaben understiger 17 bör

aven andra officerare kunna kommenderas till staben, så att antalet stadigvarande

kommenderade officerare uppgår till högst 17. Kommendering av

militär personal förutsättes i övrigt ej få ske till staberna för längre tid än

två månader utan Kungl. Maj :ts medgivande i varje särskilt fall.

Mina förslag rörande officersbeställningarnas fördelning på olika lönegrader

är grundade på önskemålet att nå rimliga befordringsmöjligheter för befattningshavarna.

Förslagen innebär en viss förbättring i förhållande till nuläget,

särskilt för arméstabens del. Kaptensbeställningarna och beställningarna

i lönegrad A 25/21 och högre kommer enligt mina förslag att bli

relativt jämnt fördelade på de tre försvarsgrensstaberna. Anledningen till att

jag räknar med ett något förbättrat befordringsläge är även att jag anser, att

nuvarande anordning med stabsarvoden till vissa kaptener vid staberna

successivt bör upphöra; efter utgången av budgetåret 1964/65 räknar

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kuntjl. Ma j: Is proposition nr til år 19 ti b

Öl

jag inle med att några nya stabsarvoden skall få utgå. Det bör i övrigt lä ankonnna

på Kungl. Maj :t att reglera villkoren för återbesättande av ledigblivande

stabsarvoden under budgetåret 1964/65.

Vid bifall till mina förslag rörande officersbeställningar för försvarsgrensstaberna

och till beställningarnas redovisning på personalförteckningar bör

följande förändringar ske i förhållande till gällande personalstater. På personalförteckning

för arméstaben och tjänstegrensinspektörerna finnes för

närvarande sammanlagt 55 beställningar (beställningen för arméstabschef i

Bo 5 är redovisad vid generalitetet), nämligen för sju truppslagsinspektörer,

eu överste i Bo 4, tre överstelöjtnanter i Ao 27/25, en major i Ao 25, fyra majorer

eller kaptener i Ao 25/Ar 21, en kapten i År 21 och 18 kaptener eller

löjtnanter i År 21/17/15. Av de 35 beställningarna bör en för major i Ao 25,

som är avsedd för chef för artilleriets kadett- och aspirantskola, överföras till

artilleriet (A 6). Övriga 34 beställningar indrages. Vid generalstabskåren indrages

vidare 25 beställningar, nämligen för en överste i Bo 3, två överstelöjtnanter

i Ao 27, en överstelöjtnant eller xnajor i Ao 27/25, sex majorer i Ao 25,

tre majorer eller kaptener i Ao 25/21 och 12 kaptener i Ao 21. Vid armén

indrages ytterligare 72 beställningar, nämligen vid infanteriet 15 kaptener

i Ao 21, vid kavalleriet en kapten i Ao 21 och en löjtnant i Ao 17/15, vid

pansartrupperna sex kaptener i Ao 21 och fyra löjtnanter i Ao 17/15, vid artilleriet

fyra kaptener i Ao 21 och sex löjtnanter i Ao 17/15, vid luftvärnet en

major i Ao 25, fyra kaptener i Ao 21 och tre löjtnanter i Ao 17/15, vid fälttygkåren

en kapten i Ao 21, vid ingenjörtrupperna en major i Ao 25, tre kaptener

i Ao 21 och två löjtnanter i Ao 17/15, vid signaltrupperna en major i

Ao 25, fyra kaptener i Ao 21 och två löjtnanter i Ao 17/15, vid trängtrupperna

en överstelöjtnant eller major i Ao 27/25, tre kaptener i Ao 21 och tre löjtnanter

i Ao 17/15 samt vid intendenturkåren en major i Ao 25 och fem kaptener

i Ao 21.

På marinstabens personalförteckning tillkommer beställningar för en regementsofficer

i Br 1, fem regementsofficerare i År 27/25, sex regementsofficerare

i År 25, tre regementsofficerare eller kaptener i År 25/21 och 28 kaptener

i År 21. Två beställningar för sektionschef i Bo 3 är redan uppförda på

marinstabens personalförteckning. Marinstabschefen — Bo 5 — bör såsom

för närvarande redovisas vid amiralitetet. Vid amiralitetet utgår emellertid

en beställning i Bo 5, avsedd för inspektören för kustartilleriet. Jag förutsätter

att som regel chefen för marinstaben skall vara kustartilleriofficer,

därest chefen för marinen är officer ur flottan, och sjöofficer om kustartilleriofficer

är chef för marinen.

På flottans personalförteckning tillkommer beställningar för en sektionschef

i Bo 4, två regementsofficerare i Br 1, åtta kommendörkaptener av 1.

eller 2. graden i Ao 27/25 samt fyra kommendörkaptener av 2. graden eller

kaptener i Ao 25/21 samt indrages beställningar för två inspektörer i Bo 3, en

kommendör i Bo 3 (CUM), nio kommendörkaptener av 1. graden i Ao 27,

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj. ts proposition nr 31 år 196b

åtta kommendörkaptener av 2. graden i Ao 25, 24 kaptener i Ao 21 samt IT

löjtnanter i Ao 17/15.

På kustartilleriets personalförteckning tillkommer beställningar för eu

sektionschef i Bo 4, tre överstelöjtnanter eller majorer i Ao 27/25 och en major

eller kapten i Ao 25/21 samt indrages beställningar för en överstelöjtnant

i Ao 27, tre majorer i Ao 25 och nio kaptener i Ao 21.

Vid marinintendenturkåren utgår tre kaptensbeställningar i Ao 21.

I fråga om flygvapnet innebär mina förslag följande. Beställningar tillkommer

för en systeminspektör i Bo 4, två sektionschefer i Bo 4/3, fyra regementsofficerare

i Br 1 och sju majorer eller kaptener i Ao 25/21. Samtidigt

indrages beställningar för en inspektör för luftbevakningen i Bo 4, en inspektör

för bastjänsten i Bo 4, en souschef vid flygstaben i Bo 3, en överstelöjtnant

eller major i Ao 27/25, tio kaptener i Ao 21 och sex löjtnanter i Ao 17/15.

Sammanfattningsvis innebär mina förslag till statförändringar m. in. att

totalt 19 officersbeställningar indrages, av vilka fyra vid armén, nio vid marinen

och sex vid flygvapnet.

I fråga om underofficerare på aktiv stat föreslår jag, att beställningar för

11 förvaltare i År 17 och tre underofficerare i År 15 uppföres på arméstabens

personalförteckning. En förvaltare vid utbildningsavdelningen avses för

handläggning av ärenden rörande utbildning av frivillig personal. Samtidigt

indrages emellertid beställningar vid arméns truppslag för fyra förvaltare i

Ao 17 (två vid luftvärnet, en vid pansartrupperna och en vid f. d. A 2), en

styckjunkare i Ao 15 (A 6), tre fanjunkare i Ao 15 (en vid signaltrupperna

och två vid trängtrupperna) samt en sergeant i Ao 13 (A 9).

För marinstaben beräknar jag sammanlagt 32 befattningar för underofficer

på aktiv stat, en ökning med en. På marinstabens personalförteckning

tillkommer beställningar för fyra förvaltare i År 17 och en flaggunderofficer

i År 15 samt utgår en förvaltarbeställning i Ao 17. På flottans stat

tillkommer två förvaltare i Ao 17 och utgår beställningar för en förvaltare

i Ao 19 och fyra flaggunderofficerare i Ao 15. På kustartilleriets stat tillkommer

två förvaltarbeställningar i Ao 17 samt indrages beställningar för

en flaggunderofficer i Ao 15 och en underofficer av 2. graden i Ao 13. För

flygstaben räknar jag slutligen med 20 befattningar för underofficer på aktiv

stat. En förvaltarbeställning i Ao 19 och en fanjunkarbeställning i Ao 15

bör härvid tillkomma på flygvapnets personalförteckning.

För underbefäl bör på arméstabens personalförteckning tillkomma fyra

beställningar i År 13/11. På marinstabens personalförteckning bör tillkomma

nio sådana beställningar. Tio underbefälsbefattningar vid marinstabens

sektion III bör bestridas inom ramen för tillgängliga underbefälsbeställningar

vid flottan. Vid flygvapnet bör tillkomma tio beställningar för överfurir

i Ao 11, avsedda för underbefälsbefattningar i flygstaben. Vissa av dessa

befattningar bör emellertid även kunna uppehållas av flygtekniker.

Som jag tidigare anfört har mina förslag rörande officersbeställningarnas

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr iil år 1061

antal grundats på de s. k. högre alternativen i försvarsgrenschefernas förslag

Ull personalorganisation i försvarsgrensstaberna. .lag har dock ansett,

att vissa av de befattningar som i försvarsgrenschefernas förslag avsetts för

officerare på aktiv stat bör bestridas av andra befattningshavare. Sålunda

bör enligt min mening vid arméstaben tillkomma tre arvodesbefattningar

för pensionerad officer i A: 24 (en på cbefsexpeditionen och två på utbildningsavdelningen)

och en stabsredaktör i Ac21 (pressavdelningen), vid

marinstaben två arvodesbefattningar för pensionerad officer, en i A: 28

(förvaltningsofficer) och en i A: 24 (personal- och utbildningsavdelningen)

samt en byråinspektör i Ae 21 (underrättelseavdelningen) och en stabsredaktör

i Ae 21 (pressavdelningen) samt vid flygstaben två byråintendenter

i Ae 21 (signaltjänstavdelningen och utbildningsavdelningen), en stabsredaktör

i Ae 21 (pressavdelningen) och en byråassistent i Ae 19 (personalavdelningen).

I fråga om flygstaben vill jag i förevarande sammanhang erinra om att den

nuvarande organisationen för flygsäkerhetstjänsten omfattai sammanlagt

19 befattningshavare, av vilka fem är officerare på aktiv stat. Jag har funnit

det nödvändigt att flygsäkerhetsorganisationen förstärkes såväl centralt

som regionalt och lokalt. Mitt förslag till förstärkning av den centrala organisationen

innebär förutom en uppdelning av verksamheten på två avdelningar,

flygsäkerhetsavdelning och trafikavdelning, en ökning med nio befattningshavare.

Av dessa avses en vara officer, en förste stabstrafikledare

i Ao 27, en förste trafikledare i Ao 21, en trafikledare i Ae 19, två byrådirektörer

i Ae 25, en stabsredaktör i Ae 21, en byråassistent i Ae 19 och en

assistent i Ae 15. Härvid ersätter tjänsterna för byrådirektör och stabsredaktör

tre beställningar för officer, som flygvapenchefen föreslagit tillkomma.

Den nya beställningen för förste stabstrafikledare tillkommer i stället

för en av flygvapenchefen föreslagen ökning med en regementsofficer

vid trafikavdelningen. Jag räknar härvid med att som chef för trafikavdelningen

placeras antingen militär eller civilmilitär beställningshavare. Mina

förslag till personalförändringar innebär, förutom vissa ändringar i flygstabens

personalförteckning, att beställningar vid flygvapnet tillkommer

för en förste stabstrafikledare i Ao 27, en förste trafikledare i Ao 21 och en

trafikledare i Ae 19. Förändringarna i fråga om officerare är beaktade inom

den ram jag i det föregående angivit för antalet officerare vid flygstaben.

I detta sammanhang anser jag mig även böra — med tillstyrkan av flygvapenchefens

förslag till förstärkning av flygsäkerhetstjänsten i regional

instans — föreslå, att två beställningar för regementsofficer i Ao 27/25 tillkommer

vid flygvapnet, avsedda för flygsäkerhetsregementsofficerare vid

eskaderstab. I fråga om den lokala flygsäkerhetsorganisationen biträder jag

likaledes flygvapenchefens förslag.

Mina förslag till personalorganisation för flygstaben innebär vidare beträffande

den civilmilitära personalen, att beställningar vid flygvapnet till
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64 Kungl. Maj. ts proposition nr 31 år 1964

kommer för en meteorolog i Ae 19 och en meteorolog i reglerad befordringsgång.

I fråga om civilmilitära beställningshavare i övrigt inom försvarsgrensstaberna

räknar jag med en utökning i marinstaben med en mariningenjör

i Ao 21. Behovet bör emellertid tillgodoses inom ramen för befintliga beställningar

vid mariningenjörkåren.

Anledning torde inte föreligga att i övrigt närmare redogöra för de avvikelser

som mina förslag innebär i förhållande till de förslag som försvarsgrenscheferna

avgivit till personalorganisation för respektive staber. Mina

personalberäkningar grundar sig i första hand på de av försvarsgrensclieferna

angivna arbetsuppgifterna för respektive befattningar in. in. samt på

upplysningar som jag under hand inhämtat från staberna. Överläggningar

har ägt rum med berörda personalorganisationer angående beställningars

och tjänsters lönegradsplacering in. in. Mot den föreslagna lönegradsplaceringen

av tjänsterna in. m. i försvarsgrensstaberna har vederbörande personalorganisationer

förklarat sig inte ha något att erinra.

Av sammanställningar som torde såsom bilagor få fogas till statsrådsprotokollet

(Bilaga 13—15) framgår översiktligt försvarsgrensstabernas

personalorganisationer samt de olika tjänsternas och beställningarnas redovisning

på personalförteckningar enligt mina förslag. Av sammanställningarna

framgår även tjänsternas anställningsform m. m.

I fråga om personalorganisationen vid försvarsgrensstaberna föreslår jag

vidare, att befäl skall få tagas i anspråk för frivillig tjänstgöring och utbildning

i enlighet med därför gällande föreskrifter under högst det antal

tjänstgöringsmånader per år, som Kungl. Maj:t må angiva i samband med

att dispositionsföreskrifter för försvarsgrenarnas allmänna avlöningsanslag

utfärdas. Jag förutsätter, att reservpersonal och värnpliktig personal —

utom handräckningsvärnpliktiga — i övrigt inte kommer att tjänstgöra vid

staberna annat än för egen utbildning.

Jag utgår även ifrån att för kostnader för beredskapsersättningar och

övertidsersättningar samt för anställande av kontorspersonal för tillfälliga

behov skall få disponeras ett bestämt belopp under förenämnda anslag. Det

torde få ankomma på Kungl. Maj :t att fastställa kostnadsramar för angivna

ändamål.

Jag vill vidare framhålla, att jag bedömer det vara mycket angeläget att

försvarsgrensstabernas organisation är flexibel och lätt anpassbar efter föreliggande

arbetsuppgifter. Med hänsyn härtill anser jag, att omflyttning av i

organisationen ingående beställningar och tjänster skall kunna ske alltefter

arbetsläget under beaktande av att arbetsuppgifterna för befattningshavare

som flyttas i huvudsak skall vara likvärdiga med de tidigare uppgifterna;

dock förutsätter jag, att beställningarna för avdelningschefer och

högre skall vara bundna till befattningarna. I enlighet med det anförda

förutsättes vidare, att Kungl. Maj :t inte skall fastställa avdelningarnas

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:Is proposition nr 31 dr 1964

underindelning. Det bör krattigt understrykas, att underenheterna inte tåi

betraktas som fasta organisationsenheter utan de bör inom de angivna peisonalramarna

enligt vederbörande chefs bestämmande kunna upplösas, omfördelas

och nyinrättas allt etter arbetsläget och omständigheterna i öviigt.

Jag vill i detta sammanhang även föreslå, att särskilda organisationsföredragande

skall utses i försvarsgrensstaberna på samma sätt som gällt i

inom statsförvaltningen i övrigt. Jag beräknar arvodena härför till 1 JOD ki.

vid varje stab.

Avlöningskostnaderna för den personal som ingår i nuvarande organisation

för försvarsgrensstaberna uppgår till omkring 22 800 000 kr., av vilket

belopp knappt 8 000 000 kr. hänför sig till arméstaben (inklusive arméöverläkaren

och överfältveterinären med expeditioner), drygt 6 800 000 kr.

till marinstaben (inklusive kustartilleriinspektionen och CUM samt marinöverläkaren

med expedition) samt drygt 8 000 000 kr. till flygstaben (inklusive

basinspektören med stab och flygöverläkaren med expedition). Avlöningskostnaderna

för den av mig föreslagna organisationen uppgår till sammanlagt

i runt tal 23 400 000 kr., varav knappt 8 200 000 ( + 200 000) kr. för

arméstaben, drygt 6 900 000 (+ 100 000) kr. för marinstaben och drygt

8 300 000 (+ 300 000) kr. för flygstaben. Kostnadsökningen uppgår sålunda

till sammanlagt omkring 600 000 kr. Ökningen för flygstabens del (300 000

kr.) hänför sig i huvudsak till förstärkningen av flygsäkerhet! ganisationen.

I övrigt hänför sig kostnadsökningen bland annat till att tjänsterna i

den nya organisationen genomsnittligt placerats i högre lönegrad än i nuvarande

organisation.

Kostnadsberäkningarna utgår från näst högsta löneklassen i respektive

lönegrader.

Jag anser det önskvärt att försvarsgrensstabernas nya organisation börjar

tillämpas så snart som möjligt. En smidig övergång till den nya organisationen

förutsätter emellertid ett omfattande förberedelsearbete i skilda

hänseenden. Med hänsyn härtill bör den nya organisationen träda i kraft

den t oktober 1964. I den mån arbetsuppgifter och organisation redan fore

denna tidpunkt anpassas till den nya organisationen bör emellertid hinder

ej föreligga att tjänster och beställningar i denna utnyttjas redan fore

nämnda dag, dock tidigast från och med den 1 juli 1964.

Åtskilliga övergångsåtgärder torde komma att behöva vidtagas i samband

med organisationsförändringarna och personalförändringarna. Jag förordar

därför att Kungl. Maj it, i likhet med vad som tidigare skett vid större

organisatoriska förändringar, inhämtar riksdagens bemyndigande att vidtaga

sådana åtgärder. Dessa torde bland annat avse förande på övergångsstat

av ordinarie beställningar och tjänster inom den nuvarande organisationen

samt bibehållande övergångsvis av vissa extra ordinarie tjänstemän.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

5_Bihang till riksdagens protokoll 1964. 1 sand. Nr 31

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 196i

a) godkänna de av inig i det föregående förordade riktlinjerna

för försvarsgrensstabernas organisation;

b) godkänna att annéstaben, marinstaben och flygstaben

förses med beställningar och tjänster till det antal och i

de lönegrader som jag förordat;

c) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de övergångsåtgärder

som betingas av omorganisationen av försvarsgrensstaberna;
d)

godkänna vad som i övrigt föreslagits rörande beställningar

för flygsäkerhetsorganisationen vid flygvapnet.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur Protokollet:

Eric Wachtmeister

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ktmgl. Maj.ts proposition nr !tt dr 1!M4

(>7

Bilaga 1

Arméledningens nuvarande organisation

Truppslagsinspektioner

Sektion III

on II

Sekti

lön I

Chefen för

centrala värnpliktsbyrån
-

Rikshemvärns
chefen
-

Personal
kårchefer
-

Tjänstegrens
inspektörer
-

Chefen för

arméstaben

Chefen för armén

Arméstabens expedition

s. 2 Kontrollera mot PDF

Förbindelseavdelning;

Inspektören för marinens förbindelsetjänst
-

Bilaga 2

ce

Marinledningens nuvarande organisation

Chefen för marinen

Chefen för marinstaben

Inspektören för

kustartilleriet

Chefen för flottans

underofficerare, underbefäl

och meniga

Sektion I

Sektion II

a

3

5’

Cf*

C/3

P

<

eu

n>

3

CTQ

3

CfQ

X*

P«

-i

p»

> tf C

3- Sb"

— P°

X* 2- CT

n “rf

■"3 rf

O: Ps

- ''1 ö

s I

p

•"+» <

O: DT

rt

» eg

tr o- 5

2.

3 C/3 »•

p:

B

w

»So

3*0.3

S. £.«

6 |1Q*

3 ol 1

e o

2 o

3 jj
_

3

0 Ä

•3 s:

åt

1 p

° §•

fy*

3 2.

2. 3

3 0*

K

*

*u

a

er

c

pr

£ g!

3

eu

rr rt>

a 2.

3 *t>

o p

O

O

3*

CTQ

P

3

P

<

Pé

CU ~ IT.

- « g

H r*, 3

P

<5

eu

Cl

3

a

p

a

C,

3

a

p

-c

o.

3

ep,

2- o

3

3*

co

P

a

o

3

CT3

3

er*

B

er*

3

er*

3

0*

a

se

a

o

o

ce

O

ii

Marinöverdirektören

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 31 år 19C>b

69

Bilaga 3

Flygledningens nuvarande organisation

Inspektören för

bastjänsten

Flygöverläkaren

Flygöverdirektören

Souschefen vid

flygstaben

Inspektören för

flygsäkerhetstjänsten
-

Inspektören för

luftbevakningen

Chefen för flygstaben

Chefen för flygvapnet

opaginerad Kontrollera mot PDF

Organisationsavdelning

Bilaga 4

o

Förslag^till organisation av arméstaben enligt promemorian

Chefen för arméstaben

Sektion I

Sektion II

Sektion III

Truppslagsinspektörer

H

p

Tf

V?

P

<

c
-

3

Oq

3

Oq

C
2.

5''

crq

3

er;

a

3

a

p

<i

a

o

Er

5’

w

5-*

55

p

◄

o
-

2- 3

2. 3

cn

3

3q

3

3

Öl

E

5‘

3

er;

O
a>
Er
-

p

3

Q
-

3

Cfc

3

er;

3

cn

3 2.

a*

3 3

p

pr

<

&

p:

3

Cfq

P

<

a

3

Oq

-q

O

X a

*2 c

o T3

r* W

O»

3 ^

M ce

P

3

crq

»

3

P

n

X

*3

s»r

p

a

C

a

S!

q

9

o

o

ce

O

a

överfältveterinären

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bilaga 5

Förslag till organisation av marinstaben enligt promemorian

Chefen för marinstaben

*

C

3

Sektion I

Sektion II

p

cl

3

Crq

n w

2 Crq

2- 3

►1 P

CJ

3

cl

p

<

cl

3

crq

p:

3

ca

r**

P

<1

cl

3

crq

3

crq

>

r- ro

3* *-3

M CA

p: g

3 2

M P

P *•"*

n O

3- o

2- 3-

5. 3

3 {?

crq 3.

Eu

2.

5*

crq

B>

p

<

cl

Sektion III

Sektion IV

(inspektör för kustartilleriet)

Biträdande sektionschef

> <3

3

p:

3

> H

a o

c*

K T3

p

<

CL

B

crq

CL

2.

3*

crq

in

P

■<

CL

3

crq

CD

o

o- 5''

a “

P CL

CD

CL ~

o 3

a 5''

5'' w

►—< r-*

3 a

M 5

►o CL

re o

E 3

o: »

& B

S B''

Crq

CL. ■**

p:

P

CL

3

Crq

Cj

3

P*

P

CL

w » w

a re X

<* ST *g

•g ^ £

2L 3

3

crq

3

crq

3

crq

CA

p

<2

CL

3

crq

3

Crq

S

P

3

Crq

3

crq

3

crq

CA

p

<

CL

W

crq

p

3

P

<

CL

3

crq

W

X

*3

t R

03 R

3; x

3- "3

« er re

O

tf

C

B

crq

3

crq

Marinöverdirektören

opaginerad Kontrollera mot PDF

Biträden för Stril-, bastjänst m.

Bilaga 6

ro

Förslag till organisation av flygstaben enligt promemorian

Chefen för flygstaben

Sektion II Chefen för

Iflygsäkerhets_tjänsten
-

Systeminspektör

Sektion I

s

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 196b

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bihang till riksdagens protokoll 196i. 1 saml. Nr 31

Bilaga 7

Departementschefens förslag till organisation av arméstaben

Chefen för armestaben

Sektion I

Dl

3

a

<

o.

3

TO

3

ro

C/5

P

<

a

3 3

sr ro

Sektion II

H

p

pr

pr

p

<1

Q.

B

ro

2. a X.

Q.

3#

5''

ro

c/j

P

<

a

3

ro

5.

5’

ro

Sektion III

&■ Ös 2,

3

ro

2- 3

2. 5*

a cr:-

ro

3

3

V)

pr

5’

Truppslagsinspektörer

o

o

3*

pr

p

p

3

P

<

D
-

r

3

P

<

a

3

ro

3. 2-

3

ro

ö 2.

p:

3

ro

p

<

a

3

ro

3

ro

ro

3

0

ST

o.

p

*<

a

*3

o

ö*

>1

*a

p:

pr

3

*

C

a

&!

a

*t3

o

50

Ci

1) Frågan om studieavdelningen skall ingå i sektion I eller ställas direkt under arméstabschefen hålles tills vidare öppen.

t*

överfältvetcrinären

opaginerad Kontrollera mot PDF

Planeringsavdelning

Bilaga 8

*^3

Departementschefens förslag till organisation av marinstaben

Sektion I

1

n

1

C/2

1

C

o

3 c5*

3

n 3

G-

G- pa

ta

p:

<

Q-

M ta:

3 3

er ca

O

ta 2*

3

3 i

ro

5"

5-f.

ta

ac;

o 2-

G-

B 2.

rt>

3

j» er*

3

g

OQ

3

s-/

ta

ca

G

<

a

rt>

3

5’

CTQ

Chefen för marinstaben

Sektion II Sektion III Sektion IV

Sektion IV

5? * s

_ LE* fn

Kungi. Maj. ts proposition nr 31 år 196b

s. 9 Kontrollera mot PDF

Planeringsavdelning

Bilaga 9

Departementschefens förslag till organisation av flygstaben

Chefen för flygstaben

Sekt

on I Sektion II Systeminspektör Inspektör för

1

flygsäkerhets-

tjänsten

1

till 1 1 1 1

n

§ 3 oa

2. n 3

*1 P- SO

P

i-. Öl .rf

I |s;

g* tr a

►1. p ;T

D b!

“ O- o.

s »

O 5.

tf a

3 cn

B

era

p

«<

&

p

era

a

B

P
ra
i
p:
-

P C?

2. S

55 B

P B*

ST. 5

o* ~~

B

ca

P

<3

CL

P

<

B
-

O

B

5

»T

a

B

era

B

era

B

Cra

B

cra

p

<3

a

B

Cra

c

‘B

««3

era

P*

pr

&

p

<

CL

B

era

C" <

Q

2

B P:

ra &.

CL o

ra

*-•»

V)

vT

era

O:

ra

<

3 «

M

ra

2: pt

B. w

*3

ra

2,

«-*■ P

p: <;

g-

&

•1 D-

p z

< B

o*

B

p

■-s

ra

p. *-•

CL 3

ro era

C31

Kungl. Maj. ts proposition nr 31 år 1964

s. 76 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 196i

Bilaga 10

76

Arméstaben

Arméslabschefen

2 kansliskrivare (varav 1 chefens

för armén sekreterare)........ Ao It

Chef sexpeditionen

1 officer....................... A:28

2 officerare.................... A:24

3 underofficerare.............. A:18

1 kontorsskrivare.............. Ao 13

1 garageförman................ Ae 9

1 förste expeditionsvakt......... Ao 9

1 expeditionsvakt.............. Ae 7

1 kanslibiträde................. Ae 7

2 biträden för skriv- och kontors
göromål.

.................... rb

13

Sektion I

Sektionschefen

1 kontorist.................... Ae 9

Expeditionen

1 officer....................... A:28

1 kontorist.................... Ae 9

1 kanslibiträde................. Ae 7

5 biträden för skriv- och kontorsgöromål.

.................... rb

8

Studieaodelningen

1 kanslibiträde................. Ae 7

Organisationsavdelningen

1 officer....................... A:28

1 förvaltare.................. År 17

1 förste byråsekreterare......... Ae 23

2 kontorister.................. Ae 9

2 kanslibiträden................ Ae 7

7

Vtruslningsavdelningen

2 officerare.................... A:24

1 assistent.................... Ae 15

1 tekniker..................... Ae 9

1 förrådsman.................. Ae 7

2 kanslibiträden................ Ae 7

4 biträden för skriv- och kontors
göromål.

.................... rb

11

Sektion II

Sektionschefen

1 kontorist.................... Ao 9

Expeditionen

1 officer....................... A:28

1 kontorist................... Ae 9

1 kanslibiträde................. Ae 7

5 biträden för skriv- och kontorsgöromål.

.................... rb

8

T aktikavdelningen

1 officer....................... A:24

1 underbefäl................... År 13/11

1 förste byråsekreterare......... Ae 21

1 byråintendent................ Ae 21

1 byråassistent................. Ae 19

1 assistent..................... Ae 15

1 kanslibiträde................. Ae 7

7

Utbildningsavdelningen

2 officerare.................... A:24

1 underofficer.................. A:18

1 förvaltare................... År 17

1 studierektor................. Ae 27

1 filmregissör.................. Ae 21

1 assistent..................... Ae 15

1 materialförvaltare............ Ae 11

1 kanslibiträde................. Ao 7

1 kanslibiträde................. Ae 7

1 biträde för skriv- och kontors
göromål.

.................... rb

11

Underrättelseavdelningen

2 fanjunkare................... År 15

2 underbefäl................... År 13/11

1 underofficer.................. A:18

1 byrådirektör................. Ae 25

1 förste byråingenjör........... Ae 23

1 förste byråsekreterare......... Ae 23

1 byråinspektör................ Ae 21

2 förste byråsekreterare......... Ae 21

1 byråingenjör................. Ae 21

1 byråassistent................. Ae 19

2 assistenter................... Ae 15

1 faktor....................... Ae 15

1 tekniker..................... Ae 13

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 196b

1 arkivassistent................

3 tekniker.....................

1 kontorist....................

1 kontorist....................

6 tekniker.....................

1 kanslibiträde.................

2 kanslibiträden................

2 tekniska biträden.............

1 biträde lör skriv- och kontors
göromål.

....................

Ae It

Ae 11

Ao 9

Ae 9

Ae 9

Ao 7

Ae 7

Ae 7

rb

35

1 kontorist.................... Ae 9

2 kanslibiträden................ Ae 7

5 biträden för skriv- och kontorsgöromål.

....................

14

Infanteri- och kavalleriavdelningen

1 förvaltare................... År 17

1 kanslibiträde................. Ae 7

2

Biblioteket

1 officer.......

1 officer.......

1 kanslibiträde

3

Sektion III

Sektionschefen

1 kontorist.................... Ao 9

Expeditionen

1 officer....................... A:28

1 kanslibiträde................. Ae 7

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål.

....................

3

Personalavdelningen

1 officer....................... A:30

1 officer....................... A:28

2 officerare.................... A:24

2 förvaltare.................... År 17

1 fanjunkare................... År 15

1 kanslibiträde................. Ae 7

~8

Pressavdelningen

2 stabsredaktörer.............. Ae 21

1 kanslibiträde................. Ae 7

3

F.N.-avdeln ingen

Personal enligt Kungl. Maj:ts medgivanden

den 15 september 1961

och den 14 september 1962.

Musikinspektören (särskilt anslag)

Truppslagsavdelningarnas expedition

1 officer....................... A:28

2 officerare................... • A:24

2 underofficerare............... A:18

1 underbefäl................... År 13/11

Pansaravdelningen

1 förvaltare................... År 17

1 kanslibiträde................. Ao 7

2

Artilleriavdelningen

1 förvaltare................... År 17

1 kanslibiträde................. Ae 7

2

Luflvärnsavdelningen

1 förvaltare................... År 17

1 kanslibiträde................. Ae 7

2

Signal- och ingenjöravdelningen

2 förvaltare................... År 17

1 underofficer................. A:18

1 kanslibiträde................. Ao 7

4

Trångavdelningen

1 förvaltare................ Arl7

1 kanslibiträde................. Ao 7

2

Arméöverläkaren

1 arméöverläkare.............. Bo 4

2 fältläkare.................... Ao 25

2 bataljonsläkare............... Ao 21

2 underofficerare............... A:18

1 kansliskrivare................ Ao 11

2 kanslibiträden................ Ae 7

4 biträden för skriv- och kontorsgöromål.

............. ....... •

14

Överfåltveterinären

1 överfältveterinär............. Bo 1

2 regementsveterinärer.......... Ao 23

1 underofficer.................. A:18

1 kanslibiträde................. Ae 7

5

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1964

Bilaga 11

Marinstaben

Marinstabschefen

1 kansliskrivare (chefens för ma
-

rinen sekreterare)............. Ao 11

1 kansliskrivare................ Ae 11

2

Chefsexpeditionen

1 officer....................... A:28

1 officer....................... A:24

2 underofficerare............... A:18

1 underbefäl................... År 13/11

1 tekniker.................. Ae 11

1 kontorist.................... Ae 9

1 kanslibiträde................. Ae 7

2 biträden för skriv- och kontors
göromål.

.................... rb

10

Planeringsavdelningen

1 kanslibiträde................. Ae 7

Underrättelseaodeiningen

3 underbefäl................... År 13/11

1 byråinspektör................ Ae 21

2 byråinspektörer.............. Ae 19

1 assistent..................... Ae 17

1 assistent..................... Ae 15

1 tekniker..................... Ae 13

2 tekniker..................... Ae 11

1 kanslibiträde................. Ae 7

3 tekniska biträden............. Ae 7

15

Sjöf artsavdelningen

1 officer....................... A:30

2 officerare.................... A:24

1 stabshydrograf............... Ao 21

4 hydrografassistenter. . .. högst Ae 13

1 kanslibiträde................. Ao 7

9

Sektion I

Sektionschefen

1 kontorist.................... Ae 9

Expeditionen

1 officer....................... A:28

1 kontorist.................... Ae 9

1 kanslibiträde................. Ae 7

3 biträden för skriv- och kontorsgöromål.

.................... rb

G

Cenlralavdelningen

1 officer....................... A:24

1 mariningenjör................ Ao 21

1 kanslibiträde................. Ae 7

3

Signaltjänstavdelningen

1 förvaltare..................... År 17

1 kansliskrivare................ Ao 11

1 kanslibiträde................. Ae 7

3

Sambandscentralen

1 förvaltare.................... År 17

4 underbefäl................... År 13/11

2 tekniska biträden............. Ae 7

1 kanslibiträde (telefonist)....... Ao 7

5 biträden för skriv- och kontors
göromål

(telefonister)......... rb

Sektion II

Sektionschefen

1 kontorist.................... Ae 9

Expeditionen

1 officer....................... A:28

1 kanslibiträde................. Ae 7

2 biträden för skriv- och kontors
göromål.

.................... rb

4

Allmänna avdelningen

1 officer (förvaltningsofficer)..... A:28

1 flaggunderofficer............. År 15

1 assistent..................... Ae 15

1 kanslibiträde................. Ae 7

4

Personal- och utbildningsavdelningen

1 officer....................... A:24

1 underofficer.................. A:18

1 förvaltare................... År 17

1 underbefäl................... År 13/11

1 studierektor................. Ae 27

1 filmregissör.................. Ae21

1 byråassistent................. Ae 19

1 faktor....................... Ae 15

3 tekniker..................... Ae 13

2 tekniker................ Ae 11

1 tekniker..................... Ae 9

1 kanslibiträde................. Ae 7

1 tekniskt biträde.............. Ae 7

13

16

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 196b

Pressavdelningen

1 stabsredaktör................ Ae 21

1 kanslibiträde................. Ae 7

2

Biblioteket

1 officer....................... A:24

Sektion III

Sektionschefen

1 kontorist.................... Ae 9

Expeditionen

1 officer....................... A:28

1 kontorist.................... Ae 9

1 kanslibiträde................. Ae 7

4 biträden för skriv- och kontors
göromål.

.................... rb

7

Flottans organisationsavdelning

2 förvaltare................... Ao 17

1 flaggunderofficer............. Ao 15

1 kanslibiträde................. Ae 7

4

Flottans utbildningsavdelning

1 förvaltare................... Ao 17

1 kanslibiträde................. Ae 7

2

Väpentjänstavdelningen

1 flaggunderofficer............. Ao 15

1 underofficer.................. A:18

1 kanslibiträde................. Ae 7

3

Flottans personalavdelning

1 officer....................... A:24

1 underofficer.................. A:18

4 förvaltare................... Ao 17

3 flaggunderofficerare........... Ao 15

6 underbefäl................... Ao 13/11

1 kanslibiträde................. Ae 7

16

Flottans krigsplaceringsavdelning

1 officer..... .................. A:28

2 förvaltare................... Ao 17

5 underofficerare............... Ao 15/13

4 underbefäl................... Ao 13/11

1 assistent..........i...... Ae 17

1 kansliskrivare................ Ae 11

1 maskinoperatör............... Ae 11

1 kontorist.................... Ae 9

6 kanslibiträden................ Ae 7

10 biträden för skriv- och kontorsgöromål.

.................... rb

32

Sektion IV

Sektionschefen

1 kontorist.................... Ae 9

Expeditionen

1 officer....................... A:28

1 kanslibiträde................. Ae 7

2 biträden för skriv- och kontors
göromål.

.................... rb

4

KA personal- och organisationsavdelning

1 förvaltare................... Ao 17

1 flaggunderofficer............. Ao 15

1 kanslibiträde................. Ae 7

3

Materiel- och befästningsavdelningen

1 förvaltare................... Ao 17

1 kanslibiträde................. Ae 7

2

KA utbildningsavdelning

1 förvaltare................... Ao 17

1 kanslibiträde................. Ae 7

2

KA krigsorganisationsavdelning

3 förvaltare................... Ao 17

1 flaggunderofficer............. Ao 15

1 kansliskrivare................ Ae 11

1 kontorist.................... Ae 9

4 kanslibiträden................ Ae 7

6 biträden för skriv- och kontors
göromål.

.................... rb

16

Marinöverläkaren

1 marinöverläkare.............. Bo 1

1 förste marinläkare............ Ao 25

2 specialmarinläkare............ ABr 23

1 marinläkare.................. arvode

1 förvaltare................... År 17

1 officer....................... A:24

1 kontorist.................... Ae 9

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål.

.................i • • rb

9

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1964

Bilaga 12

Flygstaben

Flygstabschefen

2 kansliskrivare (varav 1 chefens

för flygvapnet sekreterare)..... Ao It

Chefsexpeditionen

2 officerare.................... A:28

2 officerare.................... A:24

5 underofficerare............... A:18

10 underbefäl................... Ao 13/11

1 kansliskrivare................ Ao 11

1 förrådsförman................ Ae 9

1 kontorist.................... Ae 9

1 kanslibiträde................. Ae 7

3 biträden för skriv- och kontors
_göromål.

.................... rb

26

Systeminspektören

4 förste verkmästare............ Ao 19

_1 kanslibiträde................. Ae 7

5

Planeringsavdelningen

1 kanslibiträde................. Ae 7

Sektion I

Sektionschefen

1 kontorist.................... Ae 9

Expeditionen

1 officer....................... A:28

1 kanslibiträde................. Ae 7

2 biträden för skriv- och kontors
göromål.

.................... rb

4

5 underofficerare............... Ao 15/13

1 radiokontrollör............... Ae 17

1 förste radioassistent........... Ae 15

2 radioassistenter............... Ae 13

9 assistenter................... Ae 11

1 kansliskrivare................ Ae 11

8 tekniker..................... Ae 9

10 tekniska biträden............. Ae 7

1 kanslibiträde (telefonist)....... Ao 7

5 biträden för skriv- och kontors_

göromål (telefonister)......... rb

45

Traf ikavdeln ingen

1 förste stabstrafikledare........ Ao 27

7 stabstrafikledare............. Ao 25

1 förste trafikledare............ Ao 21

3 trafikledare.................. Ao,Ael9

1 byrådirektör................. Ae 25

1 assistent..................... Ae 15

_1 kanslibiträde................. Ae 7

15

U nderrättelseavdelningen

1 förste byråinspektör.......... Ao 23

1 byråassistent................. Ae 19

1 assistent..................... Ae 17

1 kontorist.................... Ae 9

2 tekniska biträden............. Ae 7

_1 kanslibiträde................. Ae 7

7

Sektion II

Sektionschefen

1 kontorist.................... Ae 9

Centralavdelningen

1 förvaltare................... Ao 19

1 underofficer............. Ao 15/13

_1 kanslibiträde................. Ae 7

3

S ignaltjänstavdeln ingen

3 underofficerare............... Ao 15/13

1 byråintendent................ Ae 21

1 kanslibiträde................. Ae 7

5

Sambandscentral

1 förvaltare................... Ao 17

1 fanjunkare................... Ao 15

Expeditionen

1 officer....................... A:28

1 kontorist.................... Ae 9

2 kanslibiträden................ Ae 7

6 biträden för skriv- och kontors
göromål.

.................... rb

10

Organisationsavdelningen

1 officer....................... A:24

1 underofficer.................. Ao 15/13

1 byråintendent................ Ao 21

1 byråassistent................. Ae 19

1 ingenjör............... högst Ae 15

_1 kanslibiträde................. Ae 7

6

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 196b

Utbildningsavdelningen

2 officerare.................... A:24

1 underofficer.................. Ao 15/13

1 studierektor.................. Ae 27

1 byråintendent............... Ae 21

1 filmregissör.................. Ae 21

1 gymnastikdirektör............ Ae 20

1 assistent...................... Ae 17

1 assistent..................... Ae 15

1 kanslibiträde................. Ae 7

10

Personalavdelningen

2 officerare.................... A:24

1 underofficer.................. A:18

1 förvaltare.................... Ao 17

4 underofficerare............... Ao 15/13

1 byråassistent................. Ae 19

1 assistent..................... Ae 17

1 kanslibiträde................. Ae 7

2 tekniska biträden............ Ae 7

13

Pressavdelningen

2 stabsredaktörer.............. Ae 21

1 kanslibiträde................. Ae 7

~3

Flygsäkerhetsavdelningen

1 underofficer.................. Ao 15/13

2 byrådirektörer............... Ae 25

1 stabsredaktör................ Ae 21

1 byråassistent................. Ae 19

1 assistent..................... Aell

1 kontorist.................... Ae 9

7

Väderleksavdelningen

(med militära väderlekscentralen)

1 stabsövermeteorolog.......... Bo 1

5 förste stabsmeteorologer....... Ao 27

1 förste stabsmeteorolog......... Ag 27

7 stabsmeteorologer............ Ao 25

6 meteoroioger................. Ao 21

12 meteoroioger................ Ao, Ael9

el. rb

1 ingenjör...................... högst Ae 15

4 meteorologassistenter......... Ae 13

5 meteorologassistenter......... Ae 11

5 tekniker............................ Ae 9

1 kontorist.................... Ae 9

17 tekniska biträden............. Ae 7

65

Flygöverläkaren

1 flygöverläkare................ Bo 1

2 förste flygläkare.............. Ao 25

2 specialflygläkare.............. ABp 23

1 översköterska................ Ag 13

1 kontorist.................... Ae 9

1 tekniskt biträde.............. Ag 5

8

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj.ts proposition nr 31 år 1964

Bilaga 13

Förteckning över tjänster (beställningar) avsedda för arméstaben

Tjänstemän å ordinarie stat

Militära beställningar

(personalförteckning för arméstaben där ej annat anges)

1 arméstabschef (generalitetet).............................................. Bo 5

6 truppslagsinspektörer..................................................... B0 4

4 regementsofficerare.................................................-i.-... Br 1

13 regementsofficerare................................. t........,........... År 27/25

13 regementsofficerare........... År 25

19 regementsofficerare eller kaptener............................... År 25/21

69 kaptener................................................................ År 21

17 kaptener eller löjtnanter (kommenderade ur truppförband el. truppslag).......... Ao 21/17

11 förvaltare............................................................... År 17

3 underofficerare....................................................... .... År 15

4 underbefäl......................................................År 13/11

Civilmilitära beställningar

1 arméöveriäkare (fältläkarkårens stat)........................................ Bo 4

1 överfältveterinär (fältveterinärkårens stat)................................... Bo 1

2 fältläkare (fältläkarkårens stat).............................................. Ao 25

2 regementsveterinärer (fältveterinärkårens stat)............................... Ao 23

2 bataljonsläkare (fältläkarkårens stat)........................................ Ao 21

Civila tjänster

(personalförteckning för arméstaben)

1 kontorsskrivare.......................................................... Ao 13

3 kansliskrivare.......................................................’ ’ ’ [ Ao 11

1 förste expeditionsvakt.................................................... Ao 9

3 kontorister.............................................................. Ao 9

5 kanslibiträden........................................................... Ao 7

20 kontorsbiträden...............................................Ao 5

Tjänsteman å övergångsstat

1 kontorist................................................................ Ao 9

Extra ordinarie tjänstemän

(personalförteckning för arméstaben)

1 studierektor............................................................. Ae 27

1 byrådirektör............................................................ Ae 25

1 förste byråingenjör....................................................... Ae 23

2 förste byråsekreterare.................................................... Ae 23

1 byråingenjör...........................................................'' Ae 21

1 byråinspektör........................................................... Ae 21

1 byråintendent........................................................... Ae 21

3 förste byråsekreterare.................................................... Ae 21

t filmregissör............................................................. Ae 21

2 stabsredaktörer................................... Ae 21

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 196\

83

2 byråassistenter.......................................................... Ae 19

5 assistenter.............................................................. Ae 15

1 faktor.................................................................. Ae 15

1 tekniker........................................ Ae 13

1 arkivassistent........................................................... Ae 11

1 materialförvaltare........................................................ Ae 11

3 tekniker................................................................ Ae 11

1 garageförman........................................................... Ae 9

7 kontorister;................. Ae 9

7 tekniker................................................................ Ae 9

1 expeditionsvakt......................................................... Ae 7

1 förrådsman............................................................. Ae 7

24 kanslibiträden........................................................... Ae 7

2 tekniska biträden........................................................ Ae 7

8 biträden för skriv- och kontorsgöromål..................................... Enl. be
stämmelserna

om

regi. befordrings

gång

Arv odes befattning ar

(personalförteckning för arméstaben)

1 officer............................................................... • • • A: 30

8 officerare............................................................... A: 28

12 officerare............................................................... A: 24

11 underofficerare.................................. • •......• • •............ A: 18

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 196b

Bilaga 14

Förteckning över tjänster (beställningar) avsedda för marinstaben

Tjänsteman å ordinarie stat

Militära beställningar

1 marinstabschef (amiralitetet)...................... Bo 5

1 sektionschef (flottans stat)................................................ Bo 4

1 sektionschef (kustartilleriets stat).......................................... Bo 4

2 sektionschefer (marinstabens stat).......................................... Bo 3

1 regementsofficer (marinstabens stat)....................................... Br 1

2 regementsofficerare (flottans stat).......................................... Br 1

5 regementsofficerare (marinstabens stat)..................................... År 27/25

8 regementsofficerare (flottans stat) . . ....................................... Ao 27/25

3 regementsofficerare (kustartilleriets stat).................................... Ao 27/25

6 regementsofficerare (marinstabens stat)..................................... År 25

1 kommendörkapten av 2. graden (flottans stat)............................... Ao 25

1 major (kustartilleriets stat)................................... Ao 25

3 regementsofficerare/kaptener (marinstabens stat)............................. År 25/21

4 kommendörkaptener av 2. graden/kaptener (flottans stat)..................... Ao 25/21

1 major/kapten (kustartilleriets stat)......................................... Ao 25/21

28 kaptener (marinstabens stat).............................................. År 21

23 kaptener (flottans stat)................................................... Ao 21

7 kaptener (kustartilleriets stat)............................................. Ao 21

4 förvaltare (marinstabens stat)............................................. År 17

9 förvaltare (flottans stat).................................................. Ao 17

6 förvaltare (kustartilleriets stat)............................................ Ao 17

1 flaggunderofficer (marinstabens stat)....................................... År 15

5 flaggunderofficerare (flottans stat)......................................... Ao 15

2 flaggunderofficerare (kustartilleriets stat)................................... Ao 15

5 flaggunderofficerare/underofficerare av 2. graden (flottans stat)............... Ao 15/13

9 underbefäl (marinstabens stat)............................................. År 13/11

10 underbefäl (flottans stat)................................................. Ao 13/11

Civilmilitära beställningar

1 marinöverläkare (marinläkarkårens stat)..................................... Bo 1

1 förste marinläkare (marinläkarkårens stat)................................... Ao 25

2 specialmarinläkare (marinläkarkårens stat)................................... ABr 23

1 mariningenjör (mariningenjörkårens stat).................................... Ao 21

1 marinläkare (marinläkarkårens stat)......................................... arv.

Civila tjänster

(personalförteckning för marinstaben)

1 stabshydrograf.......................................................... Ao 21

2 kansliskrivare........................................................... Ao 11

2 kanslibiträden........................................................... Ao 7

11 kontorsbiträden......................................................... Ao 5

Tjänstemän i övergångsstat

1 förste expeditionsvakt..................................................... Ao 9

1 kanslibiträde............................................................. Ao 7

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1964

Extra ordinarie tjänstemän

(personalförteckning för marinstaben)

1 studierektor.............................................................

1 byråinspektör...........................................................

1 filmregissör.............................................................

1 stabsredaktör...........................................................

1 byråassistent............................................................

2 byråinspektörer..........................................................

2 assistenter..............................................................

2 assistenter...............................................................

1 faktor.............................................................. • • •''

4 hydrografassistenter................................................högst

4 tekniker................................................................

3 kansliskrivare...........................................................

1 maskinoperatör..........................................................

5 tekniker................................................................

10 kontorister..............................................................

1 tekniker................................................................

29 kanslibiträden...........................................................

6 tekniska biträden........................................................

24 biträden för skriv- och kontorsgöromåi.....................................

Ae 27

Ae 21

Ae 21

Ae 21

Ae 19

Ae 19

Ae 17

Ae 15

Ae 15

Ae 13

Ae 13

Ae 11

Ae 11

Ae 11

Ae 9

Ae 9

Ae 7

Ae 7

Enl. bestämmelserna

om

regi. befordringsgång
-

Arvodesbefattningar

(personalförteckning för marinstaben)

1 officer............................................

7 officerare.........................................

8 officerare.........................................

5 underofficerare....................................

A: 30

A: 28

A: 24

A: 18

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj.ts proposition nr 31 år 1964

Bilaga 15

Förteckning över tjänster (beställningar) avsedda för flygstaben

Tjänstemän å ordinarie stat

Militära beställningar

(flygvapnets personalförteckning)

1 flygstabschef............ Bo 5

1 flygsäkerhetsinspektör............................. Bo 4

1 systeminspektör........ Bo 4

2 sektionschefer............................................. Bo 4/3

4 regementsofficerare. ..................................................... Br 1

1 regementsofficer (intendenturbefattning)............................. Ao 27

8 regementsofficerare...................................................... Ao 27/25

9 majorer (1 i intendenturbefattning)........................................ Ao 25

9 majorer/kaptener........................................................ Ao 25/21

54 kaptener (2 i intendenturbefattning)....................................... Ao 21

1 förvaltare............................................................... Ao 19

2 förvaltare............................................................... Ao 17

17 fanjunkare/sergeanter.................................................... Ao 15/13

10 rustmästare/överfurirer (flygtekniker)...................................... Ao 13/11

Civilmilitära beställningar

(flygvapnets personalförteckning)

1 flygöverläkare............................................... Bo 1

1 stabsövermeteorolog...................................................... Bo 1

5 förste stabsmeteorologer......................................... Ao 27

1 förste stabstrafikledare................................................... Ao 27

2 förste flygläkare......................................................... Ao 25

7 stabsmeteorologer........................................................ Ao 25

7 stabstrafikledare......................................................... Ao 25

2 specialflygläkare......................................................... ABp 23

6 meteorologer............................................................ Ao 21

1 förste trafikledare........................................................ Ao 21

3 trafikledare............................................................. iAo 19

4 förste verkmästare....................................................... Ao 19

12 meteorologer............................................................ aAo 19

Civila tjänster

(personalförteckning för flygstaben)

1 förste byråinspektör...................................................... Ao 23

1 byråintendent........................................................... Ao 21

3 kansliskrivare........................................................... Ao 11

1 kanslibiträde............................................................ Ao 7

s19 kontorsbiträden........................................................ Ao 5

Tjänstemän å övergångsstat

1 militärm eteorolog........................................................ Ao 16

1 expeditionsvakt......................................................... Ao 7

1 vaktmästare............................................................ Ao 7

1 Alternativt Ae 19

2 Alternativt Ae 19 eller enl. bestämmelserna om reglerad befodringsgång

8 Antalet utnyttjade tjänster får icke överstiga 16

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 196b

Icke- ordinarie tjänstemän

Civilmilitär beställning

(flygvapnets personalförteckning)

1 förste stabsmeteorolog..................................................... Ag 27

Civila tjänster

(personalförteckning för flygstaben)

1 studierektor............................................................ Ae 27

3 byrådirektörer.......................................................... Ae 25

2 byråintendenter......................................................... Ae 21

1 filmregissör............................................................. Ae 21

3 stabsredaktörer.......................................................... Ae 21

1 gymnastikdirektör....................................................... Ae 20

4 byråassistenter.......................................................... Ae 19

3 assistenter...................................,............ *............. Ae 17

1 radiokontrollör.......................................................... Ae 17

2 assistenter.............................................................. Ae 15

1 förste radioassistent..........................................t........... Ae 15

2 ingenjörer................................<......................... högst Ae 15

2 radioassistenter........... Ae 13

4 förste meteorologassistenter............................................... Ae 13

1 översköterska........................................................... Ag 13

5 meteorologassistenter..................................................... Ae 11

10 assistenter.............................................................. Ae 11

1 kansliskrivare........................................................... Ae 11

1 förrådsförman .......................................................... Ae 9

8 kontorister.............................................................. Ae 9

13 tekniker................................................................ Ae 9

14 kanslibiträden........................................................... Ae 7

31 tekniska biträden........................................................ Ae 7

1 tekniskt biträde......................................................... Ag 5

Arvodesbefattningar

(personalförteckning för flygstaben)

4 officerare................................................................ A: 28

7 officerare................................................................ A: 24

6 underofficerare........................................................... A: 18

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj. ts proposition nr 31 år 1964

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

I. Försvarsgrensstabernas organisation .................................. 2

Innebörden av 1961 års beslut om krigsmaktens högsta ledning ....... 4

Försvarsgrensstabernas nuvarande organisation och försvarsgrensche
fernas

förslag till ny organisation m. m........................... 6

Resultatet av överarbetningen inom försvarsdepartementet............ 11

Kungl. Maj:ts uppdrag till försvarsgrenscheferna att utarbeta förslag till

personalorganisation för försvarsgrensstaberna m. m............... 33

Försvarsgrenschefernas förslag till personaluppsättning m. m. för försvarsgrensstaberna

.............................................. 33

II. Förslag angående ändrad organisation för flygsäkerhetstjänsten.......... 46

III. Departementschefen ................................................ 51

Bilagor 1—15 ...................................................... 67

ESSELTE AB. STHLM 64

313647

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1964:37 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående försvarsgrensstabernas organisation m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten