Sök i Ratio Lex

Angående anvisande av medel till jordfonden å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1963/64, m. m

1964-02-21 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1964:49, Angående anvisande av medel till jordfonden å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1963/64, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 49 år 1964

1

Nr 49

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anvisande av

medel till jordfonden å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1963/64, m. m.; given Stockholms

slott den 21 februari 1964.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Eric Holmqvist

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås med hänsyn till det starkt ökade intresset för

strukturrationalisering och annan rationalisering inom jordbruksnäringen

att resurserna för statens medverkan i arbetet förstärks. Sålunda förordas,

att jordfonden för innevarande budgetår tillförs ett ytterligare medelstillskott

på 35 miljoner kr. Vidare framläggs förslag att höja de för budgetåret

1963/64 fastställda kreditgarantiramarna för lån till inre rationalisering,

jordförvärvslån och driftslån med sammanlagt 15 miljoner kr.

Slutligen föreslås i propositionen, att Kungl. Maj :t under vissa förutsättningar

bemyndigas att utan riksdagens samtycke i varje särskilt fall

besluta om överföring av kronoegendom till jordfonden.

1 Bihang till riksdagens protokoll i96i. i samt. Nr 49

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr b9 år 196b

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

21 februari 196b.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Skoglund, Edenman,

Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler efter

gemensam beredning med chefen för finansdepartementet fråga om anvisande

av medel till jordfonden, m. m. samt anför därvid följande.

I skrivelse den 14 november 1963 har lantbruksstyrelsen hemställt dels

att jordfonden för budgetåret 1964/65 måtte tillföras ytterligare 25 milj. kr.,

dels att anslagsposten till ersättningar för sakkunniga under lantbruksnämndernas

avlöningsanslag för nämnda budgetår uppräknas med 500 000

kr.

Vidare har lantbruksstyrelsen i skrivelse den 23 januari 1964 hemställt

att jordfonden under innevarande budgetår erhåller ett tillskott av 10

milj. kr.

Domänstyrelsen och lantbruksstyrelsen har därjämte i gemensam skrivelse

den 11 december 1963 föreslagit att vissa kronoparker i Uppsala län

överförs från domänfonden till jordfonden.

Slutligen har lantbruksstyrelsen i skrivelse den 20 januari 1964 hemställt

att kreditgarantiramarna för lån till jordbrukets rationalisering för

innevarande budgetår höjs med 15 milj. kr. utöver vad som tidigare medgetts.

Jordfonden. 1940 års riksdag (prop. 130, rskr 273) beslöt inrätta en kapitalfond,

benämnd jordfonden. Enligt beslut av 1948 års riksdag (prop.

149, JoU 27, rskr 233) skall fondmedlen bl. a. användas för att bestrida

lantbruksnämndernas kostnader för fastighetsförvärv i samband med

åtgärder för jordbrukets yttre rationalisering, den s. k. aktiva inköpsverksamheten.

Lantbruksnämnd äger med anlitande av jordfonden inköpa

och försälja mark för rationaliseringsändamål utan någon begränsning

med avseende på värdet av ett vart förvärvs- eller försäljningsobjekt.

Sedan fonden för innevarande budgetår tillförts ett kapitaltillskott av

26 000 000 kr., uppgår den nu till 112 178 259 kr.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 49 år 1964

1 framställningen rörande medelstillskott till jordfonden

budgetåret 1 9 6 4/6 5 anför lantbruksstijrelsen följande beträffande

disponibelt fondkapital och medclsförbrukningen.

Jordfondens kassamässiga behållning var vid utgången av budgetåret

1962/63 ca 4,1 milj. kr., varav en stor del var disponerad. Sedan fonden

tillförts innevarande budgetårs anslag om 26 milj. ltr., stod vid budgetårets

början ett belopp av omkring 28 milj. kr. till förfogande för inköpsverksamheten.

Under budgetåret 1962/63 disponerades genom lantbruksnämndernas beslut

39,9 milj. kr., medan under samma tid 32,6 milj. kr. inflöt till följd

av försäljningar, utarrendcringar in. m. Medelsförbrukningen ökade med

18 procent i förhållande till föregående budgetår. Under tredje kvartalet

1963 uppgick medelsförbrukningen till inte mindre än 18,6 milj. kr. Inkomsterna

uppgick under samma tid till 8,1 milj. kr.

I fråga om den aktiva inköps- och försäljningsverksamhetens inriktning

uttalar styrelsen.

Verksamheten avser nu huvudsakligen

1) inköpsobjekt avsedda för successiv storleksrationalisering och arronderingsförbättring

av enstaka brukningsenheter,

2) fastigheter avsedda för inom en närmare framtid aktuella markbyten

med bolag eller andra större skogsägare i syfte att uppnå lämplig intressearrondering,

3) förvärv i bygder, där skogsmarken är uppsplittrad på smärre innehav

och där genom inköpsverksamheten en grund kan läggas för att tillskapa

mera rationella skogsblock,

4) inköpsobjekt behövliga som rationaliseringsreserv vid tillämnad större

fastighetsreglering samt

5) inköp för reglering av markfrågor i samband med byggande av allmänna

vägar.

Styrelsen framhåller särskilt att man nu mera konsekvent inriktar sig

på samlade insatser av större omfattning för yttre rationalisering i skogsmarken.

Erfarenheten visar att utbudet av fastigheter, särskilt i områden där förekomsten

av ofullständiga jordbruk är stor, ökar i mycket snabb takt.

Den aktiva inköpspolitiken är enligt styrelsen här ett nödvändigt instrument

dels för att omhänderta den mark som utbjuds, dels för att underlätta

en omställning av sådan undersysselsatt arbetskraft, som önskar

flytta och övergå till annat förvärvsarbete.

I september 1963 bedömde lantbruksnämnderna medelsbehovet för inköpsverksamheten

för innevarande och nästa budgetår till 72 resp. 81 milj.

kr. För att täcka behovet av medel för budgetåret 1963/64 skulle förutom

de vid budgetårets början disponibla medlen om 28 milj. kr. erfordras inkomster

genom fastighetsförsäljningar på 44 milj. kr. Detta skulle innebära

en ökning med 35 procent av försäljningssumman från föregående

budgetår. För nästa budgetår erfordras utöver 50 milj. kr., som beräknas

inflyta genom försäljningar, ett medelstillskott av ca 30 milj. kr. Styrelsen

begränsar sig dock till att äska ett anslag av 25 milj. kr.

1-f Bihang till riksdagens protokoll 1964. 1 samt. Nr 49

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 49 år 1964

Styrelsen hemställer vidare att den i nämndernas avlöningsstat för budgetåret

1964/65 avsedda anslagsposten till ersättningar för sakkunniga uppräknas

med 500 000 kr. utöver vad tidigare föreslagits. Styrelsen framhåller

att en ytterligare intensifiering av inköps- och försälj ningsverksamheten

beror på möjligheterna att tillföra nämnderna ytterligare personal för

värdering, individualplanering och förhandlingar. Även förvaltningen av

fastighetsinnehavet kräver rätt betydande insatser från skilda personalkategorier.

I skrivelsen rörande anslag på tilläggsstat för innevarande

budgetår till jordfonden redovisar lantbruksstyrelsen

följande angående medelsåtgång m. m.

Medelsåtgången på jordfonden har för andra halvåret 1963 uppgått till

39,2 milj. kr., vilket ungefärligen är lika med det belopp, 39,9 milj. kr., som

togs i anspråk under hela budgetåret 1962/63. Inköpsverksamheten ökar

således nu snabbare än som kunde beräknas i november 1963. Det är sannolikt

att medelsbehovet för innevarande budgetår, beräknat efter antalet

hembud av sådana fastigheter som lämpligen kan användas för rationaliseringsverksainheten,

kommer att uppgå till 90 å 100 milj. kr. Lantbruksnämndernas

personalresurser förslår emellertid knappast till en så kraftig

ökning av inköpen och en samtidig intensifiering av byten och försäljningar.

Styrelsen stannar därför vid att bedöma den sannolika medelsåtgången

för inköp under budgetåret till 80 å 85 milj. kr.

Inkomsterna på jordfonden har under andra halvåret 1963 uppgått till

18,7 milj. kr. Motsvarande summa utgjorde för hela budgetåret 1962/63

omkring 32,6 milj. kr. Försäljningsverksamheten har ökat inte oväsentligt

på senare tid, även om man inte kan räkna med att försäljningarna skall

öka i samma takt som inköpen. De senare kan lantbruksnämnderna vanligen

genomföra någorlunda snabbt, medan försäljningarna ofta kräver

mer omfattande förberedelsearbeten i form av planering, markbyten etc.

Inköpen måste också i många fall ske med sikte på att under ganska lång

tid samla rationaliseringsreserver. Bl. a. med hänsyn härtill räknar styrelsen

med att inkomsterna för innevarande budgetår ej kommer att överstiga

45 milj. kr.

Den disponibla behållningen på jordfonden per den 31 december 1963

utgjorde drygt 4 milj. kr. Med utgångspunkt härifrån och den förut angivna

omfattningen av inköpen och försäljningarna erfordras ett kapitaltillskott

till fonden av 10 å 15 milj. kr. för innevarande budgetår. Det av

styrelsen föreslagna beloppet 10 milj. kr. får därför betraktas som ett minimum.

I vad mån den starka stegringen av inköpsverksamheten kommer att

fortsätta är enligt styrelsen svårt att bedöma. Det är emellertid inte osannolikt

att, även om de nu begärda anslagen om sammanlagt 35 milj. kr.

anvisas, en besvärande medelsbrist kan uppkomma under nästa budgetår.

I anledning av lantbruksstyrelsens framställningar har jag låtit inhämta

vissa ytterligare uppgifter rörande inriktningen och effekten

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 49 år 1964

av inköps- och försälj ningsverksamhctcn. Av dessa uppgifter

framgår bl. a. alt lantbruksnämnderna 1963 förvärvade ca 10 000

ha åker och ca 43 000 ha skogsmark, därav under andra halvåret ca 5 500

resp. ca 25 000 ha. Omkring 80 procent av den under andra halvåret 1963

inköpta åkerarealen och 62 procent av den under samma tid inköpta skogsmarksarealen

ligger i de egentliga jordbruksbygderna.

I följande tabell anges hur summan av köpeskillingarna för av lantbruksnämnderna

under andra halvåret 1963 förvärvade brukningsenheter procentuellt

fördelar sig på olika storleksgruppcr.

Aker, ha

Skog, ha

Summa

— 10,0

10,1—40,0

40,1—80,0

80,1 —

5,0............

5

10

5

11

31

5,1 10,0............

5

12

8

3

28

10,1 20,0............

7

11

3

6

27

20,1- 30,0............

2

3

1

1

7

30,1 ..............

2

3

1

1

7

Summa

21

39

18

22

100

Effekten av lantbruksnämndernas försäljningar av jordfondsfastigheter

belyses i följande sammanställning, där antalet brukningsenheter som under

andra halvåret 1963 erhållit tillskottsmark fördelats på storleksgrupper

efter åkerarealen före tillköp. För varje stor leksgrupp anges medelarealen

åker och skogsmark före resp. efter tillköp.

Storleksgruppcr efter

-åkerareal före tillköp,

ha

— 2,0............

2.1— 5,0............

5.1— 10,0............

10.1— 15,0............

15.1— 20,0............

20.1— 25,0............

25.1— 30,0............

30.1— 40,0............

40.1— ..............

Summa

Antal bruk-

Medelareal, ha

ningsen-

heter

åker

skogsmark

före tillköp

efter tillköp

före tillköp

efter tillköp

20

1

2

67

104

51

4

6

73

116

178

8

12

53

83

90

13

18

61

82

57

18

25

57

72

37

22

31

52

77

13

28

35

71

80

19

35

44

36

42

16

77

85

78

145

481

14,3

19,4

58,0

83,9

1 anledning av vad i prop. 1961: 201 (JoU 1961: 42, rskr 1961: 402) uttalades

rörande avvecklingen av det äldre fastig hetsinneha v et

på jordfonden avlämnar lantbruksstyrelsen halvårsvis uppgifter härom.

Enligt uppgifterna hade den 1 oktober 1963 av de fastigheter, som inköpts

före 1959 och som ännu den 1 september 1961 kvarstod på jordfon
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 49 år 1964

den, 45 procent avvecklats. Av de fastigheter, som inköpts före 1953, utgjorde

motsvarande andel 50 procent. Det bokförda värdet av den 1 oktober

1963 i lantbruksnämndernas ägo ännu kvarstående fastigheter, som inköpts

före 1953, uppgick till ca 2,4 milj. kr. Härav beräknas dock huvuddelen

komma att efter pågående förhandlingar avyttras under 1964. Av uppgifterna

framgår vidare att den andel av det totala bokförda värdet på

jordfondsfastigheterna, som belöper på mer än tre år gammalt innehav, har

nedgått från 34 procent den 1 september 1961 till 23 procent den 1 oktober

1963.

I framställningen om överföring av mark från domänfonden

till jordfonden hemställer domänstyrelsen och lantbruksstyrelsen

att kronoparkerna Skogsbo och Bro i Tierps socken samt Tolfta i

Tolfta socken och Tierps köping, Uppsala län, måtte överföras mot alt

628 400 kr. tillförs domänverkets markfond. Kronoparkerna omfattar tillsammans

443 ha produktiv skogsmark och 30 ha inägor.

Det har i samband med fastighetsreglering inom östervåla socken i Västmanlands

län befunnits önskvärt att överföra viss Stora Kopparbergs Bergslags

AB tillhörig mark till enskilda jordbrukare i trakten. Bolaget har

förklarat sig villigt därtill under förutsättning att lämplig mark kan lämnas

i utbyte. I lantbruksnämndernas ägo finns f. n. ingen sådan lämplig

mark. Däremot lämpar sig angivna kronoparker väl att överföra till bolaget.

Avsikten är nu att lantbruksorganisationen skall disponera dessa kronoparker

för byte med bolaget. Så snart lantbruksorganisationen disponerar

för domänverket lämpliga marker skall mark av motsvarande värde

överlåtas till domänverket.

Kreditgarantiramarna. Lantbruksstyrelsen hemställer att kreditgarantiramarna

för jordbrukets rationalisering under innevarande budgetår ökas

med sammanlagt 15 000 000 kr. Av följande tabell framgår, fördelat på

olika ändamål, av styrelsen beräknat behov av garantiutrymme, fastställd

ram och styrelsens yrkande (milj. kr.).

Ändamål

Disponerat

andra halv- året 1963

Beräknat

behov första

halvåret

1964

1963/64

Beräknat

behov

Medgiven

ram

Beräknad

brist

Tilläggs-

yrkande

Yttre rationalisering . .

13,6

19,2

32,8

33

Inre rationalisering....

9,6

14,3

23,9

15

8,9

8

Jordförvärvslån......

13,2

18,0

31,2

24

7,2

6

Driftslån ............

5,6

7,3

12,9

11

1,9

i

Lantbruksstyrelsen anför att den av 1963 års riksdag anbefallda intensifieringen

av verksamheten med jordbrukets rationalisering har lett till att

de ekonomiska resurser, som ställts till lantbruksnämndernas förfogande

för olika ändamål, tagits i anspråk i en utsträckning som inte tidigare kunnat

förutses. Anspråken pa kapital ökar inte bara för markförvärv utan

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr b9 ur 196b

även för fullföljdsåtgärder, framför allt i forin av täckdikning samt nyeller

ombyggnad av ekonomibyggnader. Sistnämnda åtgärder dominerar

numera helt den inre rationaliseringsverksamlieten och tog år 19C3 i anspråk

tillsammans 14,8 milj. kr. av de lånegarantier om 1G,6 milj. kr., som

beviljades för inre rationalisering. Geografiskt hänför sig ca 10 milj. kr.

av det totalt beviljade beloppet till åtta syd- och mellansvenska slättbygdslän

och ca 2,5 milj. kr. till de fyra nordligaste länen, där koncentrerade rationaliseringsinsatser

sker.

Under 1963 har kreditgarantigivningen för lån till förvärv av jordbruk

fått en helt förändrad inriktning genom de nya bestämmelserna härför i

kungörelsen den 5 juni 1963 (nr 305) om statligt kreditstöd till förvärv

och drift av jordbruk m. in. I enlighet med riksdagens beslut inriktas verksamheten

nu på fullt bärkraftiga en- och tvåfamiljsjordbruk. Medelarealen

för de brukningsenheter, vartill kreditgaranti för lån till förvärv beviljats,

har sålunda ökat från 18 ha åker och 27 ha skogsmark andra halvåret

1962 till 26 ha åker och 34 ha skogsmark under motsvarande tid 1963. Medelarealen

vid de enheter, som erhållit driftslån, har under samma tid ökat

från 24 till 33 ha åker.

Lantbruksstyrelsen konstaterar att den allmänna debatt om jordbrukets

problem som pågick våren 1963 och den upplysningsverksamhet, som bedrivs

av rationaliseringsorganen och jordbrukets egna organisationer, har

ökat intresset för jordbruksrationaliseringen i en omfattning som saknar

tidigare motsvarighet. Styrelsen anser det därför vara synnerligen angeläget

att lantbruksnämndernas resurser beträffande statligt kreditstöd ökas

så att jordbrukarnas rationaliseringsintresse kan tillvaratas. Det är risk

att intresset åter avtar om nämnderna på grund av otillräckliga garantiramar

måste avvisa berättigade anspråk på statligt kreditstöd till åtgärder,

som det ur såväl allmän som enskild synpunkt är angeläget att genomföra.

Lantbruksstyrelsen hemställer slutligen att Kungl. Maj :t i avvaktan på

eventuellt beslut om utökning av kreditgarantiramarna måtte medge tillfällig

jämkning mellan ramarna för lån till yttre och inre rationalisering.

Styrelsen bedömer att behovet av kreditgaranti för olika ändamål under

den närmaste tiden kan läckas, om 3 milj. kr. överförs från ramen för

yttre till ramen för inre rationalisering.

Departementschefen

Vid anmälan av prop. 1963: 125 framhöll jag, att behovet av intensifierad

strukturrationalisering och av annan rationalisering inom det svenska

jordbruket är trängande. Riksdagen (JoU 15, rskr 286) biföll i propositionen

framlagda förslag till betydande förstärkningar av resurserna för

rationaliseringsverksamlieten.

Av de framställningar från lantbruksstyrelsen, som redovisats i det före
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 49 år 1964

gående, framgår att särskilt under andra halvåret 1963 efterfrågan på lantbruksorganisationens

medverkan i olika former i rationaliseringsarbetet ökat

kraftigt. En starkt bidragande orsak till jordbrukarnas stigande intresse för

rationaliseringen synes vara den upplysningsverksamhet, som numera bedrivs

i samarbete mellan rationaliseringsorganen och jordbrukets organisationer.

För egen del anser jag att det är synnerligen glädjande att jordbrukarna

alltmer strävar efter att anpassa sina företags storlek och driftsformer

efter utvecklingens krav. Mot bakgrunden av det anförda finner jag det

vara av stor vikt att tillräckliga medel och kreditgarantiramar står till förfogande

för det statliga stödet till rationaliseringsverksamheten.

Lantbruksnämndernas inköps- och försäljningsverksamhet med anlitande

av medel ur jordfonden har genom det betydande medelstillskott, som

fonden erhöll genom beslut av 1963 års riksdag, kunnat kraftigt ökas. I allt

större utsträckning hembjuder innehavare av icke bärkraftiga jordbruk sina

fastigheter till lantbruksnämnderna. För närvarande torde ungefär en

tredjedel av antalet fastigheter, som säljs för kompletteringsändamål, förvärvas

av nämnderna. Härigenom underlättas starkt den angelägna strukturrationaliseringen.

Att så är fallet bestyrks av de i det föregående redovisade

uppgifterna rörande effekten av lantbruksnämndernas fastighetsförsäljningar

under andra halvåret 1963. Enligt vad jag inhämtat bedömer

lantbruksstyrelsen det vara möjligt att än mer inrikta försäljningarna på att

förstärka sådana företag, där förutsättningar finns alt direkt eller inom

nära förestående tid nå full bärkraft. Jag anser det angeläget att styrelsen

eftersträvar en sådan inriktning av verksamheten.

På grund av att försäljningarna av de inköpta fastigheterna måste föregås

av vissa utredningar och förhandlingar har omsättningen av fondens

fastigheter inte kunnat öka i samma snabba takt som inköpen. Den genomsnittliga

omsättningstiden för fastigheterna har dock under de senaste åren

kunnat väsentligt nedbringas. Likaså har den andel av fastighetsinnehavet,

som inköpts för mer än tre år sedan, minskat. Jag vill i delta sammanhang

erinra om att 1961 års riksdag (prop. 201, JoU 42, rskr 402) bemyndigat

lantbruksstyrelsen att på allmänna marknaden försälja fastigheter, som

förvärvats före 1953 och som varken direkt eller genom byten med bolag

eller domänverket visat sig kunna utnyttjas för förstärkning av jordbruksfastigheter.

Jag räknar med att även i övrigt omsättningen av jordfondsfastigheterna

kommer att ske så snabbt som omständigheterna medger.

Såsom lantbruksstyrelsen framhållit är det att vänta att under återstoden

av innevarande budgetår och under nästa budgetår större belopp än

tidigare kommer att inflyta genom fastighetsförsäljningar. Av vad styrelsen

uttalat framgår emellertid alt det inte utan medelstillskott till jordfonden

är möjligt att under nämnda tid upprätthålla en inköpsverksamhet av nuvarande

omfattning. Med hänsyn till angelägenheten av att utnyttja de

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.9 år /.96‘i 9

möjligheter till strukturrationalisering, som inköpen medför, föreslår jag

att fonden tillförs ytterligare 35 miljoner kr. Beloppet hör enligt min mening

anvisas på tilläggsstat för budgetåret 1963/64.

Lantbruksstyrelsens i detta sammanhang framlagda förslag om förstärkning

av lantbruksnämndernas personalresurser anser jag mig inte kunna

tillstyrka.

Domänstyrelsens och lantbruksstyrelsens i det föregående återgivna framställning

om överföring av viss mark från domänfonden till jordfonden syftar

till att göra det möjligt att ta i anspråk viss kronoegendom för rationaliseringsändamål.

Belopp motsvarande egendomens värde skall därvid tillföras

domänverkets markfond. Avsikten är också att lantbruksorganisationen

skall överlåta mark av motsvarande värde till domänverket så snart

lämplig mark disponeras. Jag anser, att angivna tillvägagångssätt är ändamålsenligt

när det gäller att genomföra sådana markbyten mellan domänverket

och lantbruksnämnderna, som 1959 års riksdag (prop. 148, JoU 30,

rskr 284) uttalade sig för. Det torde även kunna uppkomma anledning att

för användning i rationaliseringssyfte på motsvarande sätt överföra till

jordfonden kronoegendom som redovisas på andra statliga fonder än domänfonden.

Med hänsyn till att på jordfonden redovisade fastigheter generellt

får försäljas utan särskilt medgivande kan det ifrågasättas huruvida

inte överföring till denna fond av kronoegendom, vars värde överstiger det

som anges i det av riksdagen årligen medgivna allmänna försäljningsbemyndigandet

för Kungl. Maj :t, bör underställas riksdagen. Härigenom uppkommande

tidsutdräkt synes kunna bli till förfång för rationaliseringsverksamheten.

Jag vill föreslå, att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande

att utan riksdagens samtycke i varje särskilt fall besluta att

kronoegendom, som erfordras för rationaliseringsändamål, skall överföras

till jordfonden. Härvid skall naturligtvis belopp motsvarande egendomens

värde tillföras fond, varifrån egendomen överförs.

Intensifieringen av verksamheten med jordbrukets rationalisering har,

såsom lantbruksstyrelsen framhåller, medfört starkt ökad efterfrågan under

innevarande budgetår på kreditgaranti för lån till yttre och inre rationalisering

samt för jordförvärvslån och driftslån. Det kan förutses att brist

på garantiutrymme kommer att uppstå för lån till inre rationalisering,

jordförvärvslån och driftslån. Jag anser att det ökade intresset bland jordbrukarna

för sådana angelägna och lönsamma rationaliseringsåtgärder och

investeringar, som stöds genom kreditgarantigivningen, bör tas till vara så

långt det är möjligt med hänsyn till de samlade anspråken på garantiutrymme.

Jag tillstyrker därför lantbruksstyrelsens förslag, att för innevarande

budgetår garantiramarna för lån till inre rationalisering, för jordförvärvslån

och för driftslån ökas med 8 000 000, 6 000 000 respektive 1 000 000

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 49 år 1964

kr. Kungl. Maj :t bör äga medge jämkning i fördelningen av de angivna lånegarantibeloppen.

Senare denna dag ämnar jag föreslå Kungl. Maj :t att bifalla styrelsens

hemställan om sådan tillfällig jämkning av de för innevarande budgetår

redan medgivna garantiramarna att från ramen för lån till yttre rationalisering

3 000 000 kr. överflyttas till ramen för lån till inre rationalisering.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

1) medge att under budgetåret 1963/64 ytterligare statlig

kreditgaranti må beviljas för lån avseende inre rationalisering

intill ett belopp av 8 000 000 kr., för jordförvärvslån intill

ett belopp av 6 000 000 kr. och för driftslån intill ett belopp

av 1 000 000 kr., med rätt för Kungl. Maj :t att, om förhållandena

skulle ge anledning därtill, medge jämkning i

angivna fördelning

2) till Jordfonden å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1963/64 anvisa ett investeringsanslag av 35 000 000

kr.

3) bemyndiga Kungl. Maj :t att i enlighet med vad jag

nyss anfört utan riksdagens samtycke i varje särskilt fall

besluta om överföring till jordfonden av sådan kronan

tillhörig fast egendom, som erfordras för jordbrukets rationalisering.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas

proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Raimond Kolk

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640163

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. JoU 1964:8 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts framställningar angående statligt stöd till jordbrukets rationalisering, m. m., jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten