Sök i Ratio Lex

Angående vissa frågor rörande lärarutbildning

1964-03-06 · 107 sidor, varav 102 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 102 av 107 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1964:68, Angående vissa frågor rörande lärarutbildning

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1964

1

Nr 68

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa frågor rörande

lärarutbildning; given Stockholms slott den 6 mars 1964.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Ragnar Edenman

Propositionens huvudsakliga innehåll

Inledningsvis lämnas en redogörelse för ämneslärarsituationen och för de

senaste bedömningarna av utvecklingen på området. I anslutning därtill diskuteras

åtgärder mot ämneslärarbristen. I ett följande avsnitt framlägges förslag

rörande den praktisk-pedagogiska utbildningen av ämneslärare, vari inbegripes

förslag om en ny lärarhögskola i Uppsala från nästa budgetår. Läget beträffande

folk- och småskollärare redovisas därefter, varjämte förslag framlägges om intagningen

vid folkskoleseminarierna för nästa läsår. Vissa synpunkter anföres på

omläggningen från seminarieutbildning till utbildning vid lärarhögskola.

Barnanstaltsutredningens betänkande (SOU 1962: 57) Förbättrad utbildning

för vårdpersonal vid barnanstalter tages upp till behandling i anslutning till

förslagen om förskollärarutbildningen. Den senare föreslås utbyggd bl. a. genom

att två nya förskoleseminarier — i Södertälje och Västerås — upprättas fr. o. m.

nästa budgetår.

Slutligen framlägges förslag om medelsanvisningar till lärarhögskolorna, folkskoleseminarierna,

förskoleseminarierna, särskilda lärarutbildningsåtgärder, avlöning

åt deltagare i praktiska lärarkurser samt arvoden åt blivande lärare för

blinda och döva.

I jämförelse med innevarande budgetår föreslås anslagshöjningar för lärarutbildningsändamål

med sammanlagt 4 956 000 kr.

j — Bihang till riksdagens protokoll 1964. 1 samt. Nr 68

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1964

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6

mars 1964.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson,

Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson,

Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, vissa frågor rörande lärarutbildning

och anför därvid följande.

Vid anmälan av punkten 274 i bilagan 10, ecklesiastikdepartementet, i årets

statsverksproposition anförde jag, att avsikten var att föreslå Kungl. Maj:t att

senare för riksdagen framlägga särskild proposition angående lärarutbildning.

Beträffande samtliga nuvarande anslag under avsnittet F. Lärarutbildning, a)

Klass- och ämneslärarutbildning m. m. föreslogs, att de borde uppföras med preliminärt

beräknade belopp. På min hemställan har sålunda Kungl. Maj:t under

punkterna 274—280 i nämnda bilaga föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, för budgetåret 1964/65 beräkna

till Lärarhögskolan i Stockholm: Avlöningar ett förslagsanslag av 10 051 000 kr.,

till Lärarhögskolan i Stockholm: Omkostnader ett förslagsanslag av 774 000 kr.,

till Lärarhögskolan i Stockholm: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag

av 250 000 kr.,

till Lärarhögskolan i Malmö: Avlöningar ett förslagsanslag av 8 820 000 kr.,

till Lärarhögskolan i Malmö: Omkostnader ett förslagsanslag av 830 000 kr.,

till Lärarhögskolan i Malmö: Materiel, böcker m.m. ett reservationsanslag av

253 000 kr.,

till Lärarhögskolan i Göteborg: Avlöningar ett förslagsanslag av 8117 000 kr.,

till Lärarskolan i Göteborg: Omkostnader ett förslagsanslag av 519 000 kr.,

till Lärarhögskolan i Göteborg: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag av

500 000 kr.,

till Lärarhögskola i Uppsala ett förslagsanslag av 3 200 000 kr.,

till Folkskoleseminarierna: Avlöningar ett förslagsanslag av 28 592 000 kr.,

till Folkskoleseminarierna: Omkostnader ett förslagsanslag av 2 540 000 kr.,

till Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag av

695 000 kr.,

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1964

till Folkskoleseminarierna: Utrustning ett reservationsanslag av 1 050 000 kr.,

till Förskoleseminariema: Avlöningar ett förslagsanslag av 2 600 000 kr.,

till Förskoleseminariema: Omkostnader ett förslagsanslag av 460 000 kr.,

till Förskoleseminariema: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag av

180 000 kr.,

till Förskoleseminariema: Inredning och utrustning ett reservationsanslag av

250 000 kr.,

till Särskilda lärarutbildningsåtgärder ett reservationsanslag av 5 591 000 kr.,

till Avlöning åt deltagare i praktiska lärarkurser m. m. ett förslagsanslag av

9 127 000 kr.,

till Arvoden åt blivande lärare för blinda och döva ett förslagsanslag av

512 000 kr.

Sedan beredningen av frågorna rörande ökad lärarutbildning m. m. ävensom

rörande nyss nämnda medelsanvisningar numera avslutats, anhåller jag att ånyo

få anmäla desamma.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1964

I. Amneslärarsituationen

A. Nuläge och prognoser

1. Föreliggande utredningsmaterial

I olika sammanhang har under senare år publicerats beräkningar rörande

lärarbehov och lärartillgång. Syftet med dessa beräkningar har varit att skapa

ett underlag för statsmakternas överväganden av åtgärder för att skolväsendets

försörjning med utbildade lärare skall tryggas. Behovet av ett dylikt underlag

har framstatt som särskilt angeläget, då det sedan flera år förelegat brist på utbildade

lärare och utbildningsväsendets fortsatta utveckling ingivit farhågor om

en ytterligare försämring av läget. I synnerhet har detta varit fallet i fråga om

ämneslärare.

Det mera betydelsefulla material som framkommit under senare år och som

direkt eller indirekt belyser ämneslärarsituationen är följande.

Ragnar Lundblads för 1955 års universitetsutredning gjorda undersökning

Lärarbrist och läraröverskott (SOU 1958: 21).

Skolberedningens i betänkandet Grundskolan (SOU 1961:30) redovisade kalkyler

rörande lärarsituationen fram till läsåret 1964/65.

Arbetsmarknadsstyrelsens och lärarutbildningssakkunnigas den 15 februari

1962 framlagda ämneslärarprognos.

En av en arbetsgrupp inom ecklesiastikdepartementet den 17 oktober 1962

framlagd rapport angående lärarsituationen vid de tekniska gymnasierna.

Gymnasieutredningens i betänkandet Ett nytt gymnasium (SOU 1963:42)

redovisade beräkningar och jämförelser med ämneslärarprognosen, utförda med

utgångspunkt i framlagda förslag och bedömningar rörande den gymnasiala utbildningens

utformning och omfattning.

Av ecklesiastikdepartementet hösten 1963 företagen undersökning av den aktuella

lärarsituationen vid allmänna gymnasier, grundskolans högstadium, realskolor

och flickskolor.

Ett betydelsefullt underlag för bedömningen av lärarsituationens utveckling

på längre sikt utgör vidare de beräkningar och förslag som framlagts i proposition

1963:172 rörande den fortsatta utbyggnaden av universitets- och högskoleväsendet

in. m. och som grundar sig på, bl. a., det av prognos- och planeringsgruppen

inom ecklesiastikdepartementet framlagda betänkandet Tendenserna

på akademikernas arbetsmarknad fram till mitten av 1970-talet (SOU 1962: 55).

Slutligen bör framhållas att 1960 års lärarutbildningssakkunniga genom särskilda

experter bedriver fortgående undersökningar rörande lärarsituationen och

de justeringar av hittills gjorda prognoser som föranledes av, bl. a., den faktiska

utvecklingen samt framkomna nya förslag rörande utformningen och dimensioneringen

av utbildningsväsendet på olika stadier.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1964 5

Av den lämnade redovisningen framgår, att det till grund för statsmakternas

överväganden och beslut med avseende på skolväsendets försörjning med ämneslärarc

successivt framlagts ett mycket omfattande utredningsmaterial. Vad som

vunnits genom de gjorda utredningarna kan sägas vara en relativt god uppfattning

om nuläget, en ungefärlig uppfattning om vissa betydelsefulla utvecklingstendenser

och en värdefull insikt om de stora svårigheterna att med någon

större grad av säkerhet bedöma den framtida arbetskraftssituationen på detta

område.

Den senaste fullständiga prognos som framlagts rörande ämneslärarsituationen

är den som arbetsmarknadsstyrelsen och lärarutbildningssakkunniga framlade i

februari 1962. Någon anledning att här ingå på de av skolberednmgen och Lundblad

gjorda beräkningarna finnes inte. Det ma endast påpekas, att 1962 åis

ämneslärarprognos utvisade ett något sämre utgångsläge, dvs. en något större

lärarbrist än de båda föregående beräkningarna.

Jag avser att i det följande lämna en jämförande redovisning av de resultat i

fråga om ämneslärarsituationen i nuläget respektive under återstoden av 1960- talet, som kan utläsas av det aktuella materialet.

2. Nuläge

Amneslärarprognosen utgår från läget läsåret 1960/61. Lärarbristen beräknades

för nämnda läsår ha den omfattning, uttryckt i heltidstjänster, som framgåi

av följande tablå. Som brist räknades i prognosen undervisning av personer som

ej avlagt svensk eller utländsk akademisk examen, eller som ej vant ämneslärarinnor

eller adjunktskompetenta lärare.

I prognosen räknas med dels ett 100-procentsalternativ, dels ett 60-procentsalternativ.

Dessa båda alternativ hänför sig till antagandet, att 100 respektive

60 % av undervisningen på grundskolans högstadium skall bestridas a\ personel

med lägst nyss angiven teoretisk utbildning. Lärarbristen i 60-procentsalternativet

har beräknats med utgångspunkt i ett behov som erhållits på så sätt att den

totala undervisningen i respektive ämnen på högstadiet, dvs. högstadiets efteifrågan

på akademiskt utbildade ämneslärare, reducerats med 40 %. Situationen

inom den 40-procentssektor, där undervisningen förutsättes bestridd av vidareutbildade

folkskollärare, behandlas inte i ämneslärarprognosen.

Av tablån framgår, att brist läsåret 1960/61 förelåg i samtliga berörda läroämnen

samt att den totala lärarbristen i 100-procentsalternativet beräknades till

ca 3 600 lärare och i 60-procentsalternativet till ca 2 600 lärare. Omkring hälften

av denna brist hänförde sig till ämnesgruppen matematik, fysik och kemi.

Prognosens redovisning av situationen läsåret 1960/61 byggde på en prelibearbetning

av ett material som insamlats av statistiska centralbyrån.

Vid den definitiva bearbetning som sedermera genomförts har det visat sig, att

ämneslärarbristen 1960/61 var större än som framgick av prognosen, nämligen

3 900 respektive 2 900 lärare enligt de båda alternativa beräkningarna.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1964

Lärarbrist i det högre skolväsendet läsåret 1960/61

enligt prognosen

Kr

Mo

Gr,

La

Mod.

språk

Hi+

Sk

Ge

Ma,

Fy,Ke

Bi

Summa

Grundskolan 60 % ......

38

87

_

—1

73

33

345

625

Grundskolan 100 % ......

Realskoleväsendet inklusive

92

241

—

236

193

97

638

120

1 617

ring 1* ................

70

192

1

217

96

100

901

100

1 677

Gymnasieålderns skolformer

13

40

3

63

24

12

134

15

304

Summa 60 %

121

319

4

279

193

145

1380

165

2 606

Summa 100 %

175

473

4

516

313

209

1 673

235

3 598

Det är givetvis av stort intresse att jämföra den läsåret 1960/61 föreliggande

situationen med den situation som föreligger innevarande läsår, dvs. tre läsår

senare. Vissa möjligheter till en sådan jämförelse finnes genom ecklesiastikdepartementets

undersökning rörande lärarsituationen hösten 1963. Till skillnad från

ämneslärarprognosen omfattar denna undersökning ej lärarsituationen i allmänna

läroämnen vid fackgymnasier, folkhögskolor och folkskoleseminarier. I absoluta

tal är emellertid lärarbristen i de ifrågavarande ämnena vid dessa utbildningsanstalter

av ganska ringa omfattning, varför denna skillnad i utredningsunderlaget

spelar ganska liten roll vid en jämförelse beträffande situationen i stort.

Även undersökningarnas olika uppläggning kan i viss mån påverka jämförelsemöjligheterna.

Enligt departementets undersökning förelåg en lärarbrist i läroämnen motsvarande

det antal heltidstjänster som angives i efterföljande tablå. Som lärarbrist

har räknats all undervisning som ej bestrides av lärare med fullständig teoretisk

utbildning för lektors-, adjunkts- eller ämneslärarkompetens, omfattande

ämne inom den ämnesgrupp, varom fråga är. — Denna bestämning av bristen

är något strängare än den i ämneslärarprognosen använda. — Vidare har angivits

den ökning av lärarbristen som skett inom de tre angivna ämnesgrupperna jämfört

med situationen 1960/61. Slutligen har angivits den ökning av undervisningens

omfattning uttryckt i antal heltidstjänster inom ifrågavarande skolformer

tillsamman tagna, som faktiskt ägt rum mellan läsåren 1960/61 och 1963/64.

Lärarbristen beräknad enligt 100-procentsaltemativet

Ma, fy,

ke, bi

Lärarbrist lit 1963 vid följande skolformer:

grundskolans högstadium, realskolor och flick
-

skolor ................................... 3114

allmänna gymnasier ........................ UX

Summa 3 225

Ökning av bristen jämfört med 1960/61 ........-f- 1 175

Ökning av antalet tjänster 1960/61—1963/64 ... -f- 1 635

Mod. Övriga Samtliga

språk ämnen ämnen

1 230

1 875

6 219

53

107

271

1 283

1 982

6 490

+ 683

+ 732

+ 2 590

+ 962

+ 951

+ 3 548

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr G8 år 1964

Tablån visar, att lärarbristen ökat väsentligt mellan läsåren 1960/(>L och

1903/64. Bristökningen är dock mindre än ökningen av undervisningens omfattning

uttryckt i heltidstjänster.

Det bör understrykas, att den jämförelse som här gjorts hänför sig till amneslärarprognosens

100-procentsalternativ. Eftersom den s. k. 40-procentsregcln gäller

såsom riktlinje för högstadiets förseende med ämneslärare, är de vid denna

jämförelse använda bristsiffrorna, sammanlagt 6 490 heltidstjänster, inte ett

rättvisande uttryck för den faktiska lärarbristen läsåret 1963/64. I denna bristsiffra

ingår nämligen undervisning bestridd av, i heltidstjänster räknat, ca 1 890

behöriga ämneslärare på högstadiet, därav ca 1 800 folkskollärare och ca 90

gymnasieingenjörer, alla med vederbörlig vidareutbildning. Vidare ingår ca 750

lärare (räknat i heltidstjänster) med akademiska betyg, flertalet med 2 akademiska

betyg i sina undervisningsämnen. Om man från nyssnämnda bristsiffra,

6 490 lärare, som jämförts med ämneslärarprognosens bristsiffra enligt^ 100- procentsalternativet, borträknar de 1 890 ämneslärarna blir den kvarstående

bristen 4 600 lärare. Borträknas även de 750 lärarna kvarstår en brist på 3 8o0

lärare. Även efter de sålunda gjorda reduktionerna är bristen dock mycket stor.

En jämförelse med situationen 1960/61 enligt 60-procentsaltemativet kan göras,

om man från bristsiffran 6 490 lärare drager, inte det faktiskt befintliga antalet

vidareutbildade folkskollärare, utan det antal vidareutbildade folkskollärare

som enligt 40-procentsregeln borde finnas inom högstadiet. Detta antal har i

lärarutbildningssakkunnigas klasslärarprognos beräknats vara 2 590 lärare läsåret

1963/64. Ämneslärarbristen 1963/64 blir efter reduktion med sistnämnda tal

3 900 lärare. Denna brist kan jämföras med den för läsåret 1960/61 konstaterade

bristen enligt 60-procentsaltemativet, uppgående till i runt tal 2 900 lärare.

Ökningen av ämneslärarbristen uppgår sålunda i detta fall till ca 1 000 lärare,

medan ökningen av ämneslärarbehovet enligt detta alternativ kan uppskattas

till ca 2 000 lärare.

Den beskrivna utvecklingen kan schematiskt sammanfattas på följande sätt.

Behovet av ämneslärare har ökat mycket kraftigt mellan läsåren 1960/61 och

1963/64. Ämneslärarbristen har också ökat kraftigt men inte i samma omfattning

som behovet. Skillnaden mellan behovsökning och bristökning innebär en ökning

av lärartillgången, uppgående till i runt tal 1 000 lärare. Nettotillskottet av lärare,

dvs. skillnaden mellan bruttotillskottet och avgången, har sålunda uppgått

till något mer än 300 lärare per år.

I det föregående har såsom ämneslärarbrist enligt 60-procentsalternativet betraktats

det underskott på lärare som uppkommer vid en jämförelse mellan å

ena sidan tillgången på ämneslärare och å andra sidan behovet av ämneslärare

efter reduktion med 40 % av undervisningen i läroämnen på grundskolans högstadium.

Däremot har den föregående redogörelsen inte behandlat den brist på

ämneslärare av kategorien vidareutbildade folkskollärare, som eventuellt föreligger

inom 40-procentssektom. Inte heller har närmare behandlats frågan huruvida

och i vad mån ämneslärarbristen inom 60-procentssektorn täckes av vidareutbildade

folkskollärare.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 68 år 1961

I klasslärarprognosen räknas med ett behov av folkskollärare på högstadiet

och vid därmed parallella skolor dels enligt 40-procentsregeln, dels utöver 40- procentsregeln. Motiveringen för att även sistnämnda behov inkalkylerats i

prognosen utgör ämneslärarbristens omfattning enligt de beräkningar därav som

gjorts i ämneslärarprognosen. Uppgifter rörande den faktiska tillgången på

vidareutbildade och icke-vidareutbilda de folkskollärare erhålles, såvitt gäller

läsåret 1960/61 ur statistiska centralbyråns material och såvitt gäller läsåret

1963/64 ur departementets undersökning rörande lärarsituationen. De sålunda

framkomna uppgifterna rörande beräknat behov och faktisk tillgång framgår av

följande tablå.

Vidareutbildade folkskollärare — behov och tillgång

Läsår

Behovet av vidareutbildade folkskol- lärare uttryckt i heltidstjänster

Av folkskollärare bestridd undervisning

på högre stadier omräknad i heltids- tjänster

Enl. 40 %- regeln

Utöver 40 %- regeln

Summa

Vidare-

utbildade

Icke vidare- utbildade

Summa

1960/61 ...

1 058

1 160

2 218

1 050

1 600

2 650

1963/64 ...

2 592

1 160

3 752

1 800

1 990

3 790

1966/67 ...

3 884

605

4 489

1971/72 ...

5 466

—

5 466

Av tablan framgar att folkskollärare tagits i anspråk för tjänstgöring på högstadiet

i en omfattning som väl svarar mot det beräknade behovet. Tablån visar

vidare, att det även inom 40-procentssektom föreligger en lärarbrist i bemärkelsen

brist på vidareutbildade folkskollärare. Denna brist uppgår läsåret 1963/64

till i runt tal 800 lärare. Antalet vidareutbildade har visserligen ökat sedan läsåret

1960/61 men inte så kraftigt som behovet.

Med visst fog skulle emellertid kunna hävdas att inte bara de nyssnämnda

800 utan samtliga 1990 icke vidareutbildade folkskollärare på högre stadier

borde vidareutbildas för tjänstgöring på dessa stadier. Som skäl härför kunde

anföras dels att behovet av vidareutbildade folkskollärare inom 40-procentssektom

kommer att växa snabbt till höga tal — över 5 000 heltidstjänster vid

1960-talets slut dels att ämneslärarbristen inom 60-procentssektom är så stor,

att ett »tillmötesgående i förväg» av det växande behovet av vidareutbildade

folkskollärare ter sig som en nödvändig utväg att delvis täcka denna brist.

3. Prognoser

Ämneslärarprognosen

I ämneslärarprognosen har beräkningar av lärarbehov och lärartillskott i olika

ämnen utförts för perioden 1961/71. På dessa beräkningar har sedan grundats

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 68 år 1961 9

beräkningar av lärarbrist och läraröverskott under samma period. Redogörelser

härför lämnades i propositionerna 1962:106 och 1963: 111. Här skall därför

endast, för sammanhangets skull, lämnas en summarisk beskrivning av prognosens

metodik och bedömningar.

Behov sb er åkningarna utmynnar i ett fastställande av rekryteringsbehovet för

perioden 1961/71. Detta bestämmes i undersökningen som summan av det år

1960/61 förefintliga utbytesbehovet, utvidgningsbchovet 1961/71 och ersättningsbchovet

1961/71. Det totala rekryteringsbehovet för angivna tioårsperiod

utgör 6 453 heltidstjänster för 60-procentsalternativet och 11 534 heltidstjänster

för 100-procentsalternativet. Rekryteringsbehovets fördelning på skilda ämnen

framgår av tabellerna V A och B i prognosen (s. 90 och 91) till vilka här torde

få hänvisas.

För en uppskattning av lärar tillskottet 1961/70 görs i prognosen alternativa

antaganden om studentexamination, tillströmning till humanistisk och naturvetenskaplig

fakultet, fil. mag.-examination vid dessa fakulteter samt övergång till

och yrkesverksamhetsgrad på lärarbanan. Övergångsfrekvens och yrkesverksamhetsgrad

konstituterar tillsammans vad som i prognosen benämnes relativt lärartillskott.

Antagandena om relativt lärartillskott har i prognosen kombinerats

med olika antaganden om tillströmning och examination. De olika kombinationerna,

fyra till antalet, bildar ämneslärarprognosens alternativa antaganden om

det totala lärartillskottet. På grundval av dessa antaganden räknas i prognosen

fram lärartillskottet i absoluta tal och via en sammanställning av dessa och det

uppskattade rekryteringsbehovet beräknas slutligen lärarbrist och läraröverskott.

Resultatet av dessa beräkningar redovisas i prognosens tabeller VIII A—C (s.

97—99).

I ämneslärarprognosen understrykes att de framkomna talen för lärarbrist

eller läraröverskott i de skilda ämnena endast uttrycker, hur efterfrågan och tillgång

på lärare rent numeriskt balanserar om alla de antaganden uppfylles på

vilka prognosen baserats. I prognosen ges vidare uttryck för den uppfattningen,

att man med säkerhet kan förutsäga, att långt efter det att behovet i ett ämne

är fyllt på vissa centralt belägna platser, bristen kommer att bestå på avlägsnare

orter i landet. Undersökningen tillmäter härvidlag lärarnas lokala bindningar en

väsentlig roll.

Av prognosen framgår, att enligt 60-procentsaltemativet numerisk balans

mellan tillgång och efterfrågan beräknas inträda senast läsåret 1966/67 i samtliga

ämnen utom matematik, fysik och kemi.

I ämneslärarprognosen göres slutligen en allmän bedömning av utvecklingen

under den första delen av 1970-talet. Det konstateras därvid först, att de i

prognosen aktuella skolformerna kommer att tillsammans tagna expandera starkt

under 1960-talet. Utvidgningsbehovet beräknas till i genomsnitt 600 respektive

200 lärare per år enligt 100- respektive 60-procentsalternativet. 1970/71 är

emellertid grundskolans utbyggnad i det närmaste avslutad och gymnasiet och

fackskolan har expanderat till en intagningskapacitet av 30 % respektive 20 %

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1964.

av årskullen. Någon avsevärd ytterligare utvidgning av nu nämnda skolformer

bedömes knappast bli aktuell. När därför 2 ä 3 år in på 1970-talet utbyggnaden

har nått genom alla årskurserna förutses en snabb nedgång av utvidgningsbehovet

såvida inte organisatoriska åtgärder — t. ex. ändrade bestämmelser om »elevtätheter»

— vidtages. Doek framhålles att övriga skolformer mycket väl kan

komma att fortsätta att växa och nya komma till. Framför allt vuxenutbildningen

bedömes bli lärarkrävande.

Sammanfattningsvis förutses utvidgningsbehovet under 1970-talets första hälft

bli högst 500 lärare per år och ersättningsbehovet högst 300 lärare per år, vilket

skulle innebära ett maximalt årligt rekryteringsbehov av 800 lärare. Jämföres

sistnämnda tal med lärartillskottet 1970/71, som enligt minimiantagandet skulle

bli ca 1 200, anses det ganska troligt att tillgången skulle mer än väl täcka efterfrågan.

Till sist betonas, att en prognos sådan som den framlagda inte går att bedöma

isolerat utan att man först mot bakgrunden av en övergripande kalkyl omfattande

tillgång och efterfrågan inom i varje fall hela den »akademiska» arbetsmarknaden

kan penetrera och analysera många av de antaganden på vilka prognosen

bygger. Det framhålles, att en sådan »totalprognos» blir särskilt viktig

när man söker belysa situationen under 1970-talet.

Senare bedömningar

I propositionen 1963:172 göres vissa bedömningar av den framtida arbetskraftssituationen

för akademiker. Dessa bedömningar är givetvis av stort intresse

för frågan om vilka förändringar som kan väntas inträffa med avseende på

ämneslärarsituationen.

I fråga om behovet av akademiker bygger de gjorda bedömningarna huvudsakligen

på tillgängliga officiella prognoser för skilda utbildningsgrupper, bl. a.

ämneslärarprognosen. I fråga om tillskottet av akademiker grundar sig bedömningarna

på de nuvarande tendenserna i fråga om studentexamination och tillströmning

till högre studier. Till grund för bedömningarna ligger vidare 1960 års

program för utbyggandet av universitet och högskolor under 1960-talet. På

basis av de gjorda behovs- och tillskottsberäkningarna har schematiska arbetskraftsbalanser

kunnat upprättas fram till och med år 1975.

Dessa arbetskraftsbalanser har fatt bilda utgångspunkten för ett programmatiskt

räkneexempel, som innefattar betydande förskjutningar och i vissa hänseenden

utökningar av utbildningskapaciteten och som utmynnar i en justerad

beräkning av arbetskraftsbalansen. I jämförelse med de nyss beskrivna tendensberäkningarna

innebär detta räkneexempel en avsevärd minskning av tillgången

både på humanister (år 1975 drygt 5 000 färre) och på naturvetare (drygt 2 000

färre) samt en ökning av tillgången på civilingenjörer och civilekonomer (med ca

1 000 vardera).

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1964 11

Resultaten av de gjorda beräkningarna redovisas i ett antal tablåer, till vilka

torde få hänvisas.

I kommentarerna till de gjorda beräkningarna noteras att tillgången på akademiker

vid någon tidpunkt mellan åren 1970 och 1975 kommer att »hinna ifatt»

behovet och därefter överskrida detta.

Beträffande humanisterna konstateras samma framtida situation som visats i

ett flertal tidigare sammanställningar nämligen en klar tendens till mättnad och

övermättnad inom arbetsområden som rekryteras med humanister samtidigt som

på många andra områden brist på skolad arbetskraft består. Det framhålles, att

ehuru en väsentlig del av det beräkningsmässiga överskottet på humanister borde

kunna absorberas genom en kvalitetshöjning inom skolväsendet i form av ökad

lärartäthet och/eller av andra än de traditionella arbetsmarknaderna är det

dock angeläget, att ungdomen ges ökade chanser att välja alternativa studieoch/eller

yrkesbanor. Eftersom det ej är möjligt att härvid lita enbart till en

vidgning av andra akademiska utbildningsvägar än de humanistiska, understrykes

ytterligare vikten av verkligt attraktiva alternativ i form av såväl nya arbetsmarknadsanpassade

studiekombinationer inom de humanistiska fakulteterna

som dragningskraftiga utbildningsvägar utanför universitet och högskolor.

Beträffande naturvetarna ges i propositionen uttryck åt den uppfattningen

att det mot slutet av 1960-talet torde bli lättare för olika grupper av arbetsgivare

att anställa naturvetenskapligt skolad personal än att finna tekniskt utbildad

arbetskraft. Med hänsyn härtill befinnes det förutseende att mer än hittills

ge utbildningen vid de matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna en

inriktning som underlättar verksamhet i näringsliv och förvaltning. I propositionen

framhålles emellertid också att utbyggnaden av universitet och högskolor

i sig själv kommer att ta i anspråk en mycket stor del av de nyexaminerade,

särskilt från experimentellt inriktade fakulteter och högskolor. Med hänsyn till

att även skolväsendet och arbetsmarknaden i övrigt de närmaste åren har stora

anspråk på nyexaminerade från experimentellt inriktade fakulteter och högskolor

bedömes det sannolikt att, om inte särskilda åtgärder vidtages, arbetsmarknadsförhållandena

kommer att bli synnerligen pressade för här berörda kategorier.

Det betonas därför, att alla berörda arbetsgivare måste genomföra strängast möjliga

hushållning med de knappa personalresurserna.

För den samhällsvetenskapliga och den ekonomiska utbildningens del anses

liknande utbildningspolitiska slutsatser kunna dras av beräkningarna. Utöver

en kraftig utbyggnad av civilekonomutbildningens kapacitet bör därför enligt

propositionen eftersträvas att — i stil med vad som tidigare förordats rörande

en mot ekonomiska studier mer orienterad samhällsvetenskaplig utbildning i

Uppsala — göra den samhällsvetenskapliga utbildningen mer användbar än hittills

för företagsekonomiskt inriktad verksamhet inom utbildningsväsende, förvaltning

och näringsliv.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 196/

Gymnasieutredningen har i sitt huvudbetänkande redovisat vissa synpunkter

på de i ämneslärarprognosen gjorda bedömningarna av gymnasiernas expansion

och det till gymnasierna hänförliga lärarbehovets utveckling.

Enligt gymnasieutredningen har gymnasieexpansionen under 1960-talet i viss

giad underskattats i ämneslärarprognosen. Utredningen förutser en fortsatt kraftig

expansion av den gymnasiala utbildningen även under 1970-talet. Till stöd

för denna bedömning åberopas bl. a. utvecklingen i USA och Sovjetunionen. I

fråga om vuxenutbildningen räknas också med en stark utbyggnad. Allt talar

enligt utredningens uppfattning för att pressen på utbildningsväsendet kommer

att öka, vilket medför ett stort lärarbehov, framför allt inom det högre utbildningsväsendet.

1 otalt sett räknar gymnasieutredningen med att gymnasiet vid 1970-talets

början, med en antagen gymnasiefrekvens av 30 % har ett lärarbehov motsvarande

ca 6 700 heltidstjänster. Häri ingår ca 1 300 tjänster i ekonomiska och

tekniska ämnen samt 300 tjänster i övningsämnen. Återstående behov, 5 100

tjänster, ligger ungefär 600 tjänster högre än det i ämneslärarprognosen beräknade

behovet för läsåret 1970/71.1 det återstående behovet ligger då s. k. timmar

till förfogande motsvarande ca 300 tjänster, vilka timmar i ganska stor utsträckning

avses bli ledda av andra än de reguljära ämneslärarna.

Gymnasieutredningen har även redovisat vissa synpunkter på de beräkningar

rörande behov av och tillgång på akademiskt skolad arbetskraft (SOU 1962: 55),

vilka utgör underlaget för de i propositionen 1963:172 gjorda övervägandena.

Enligt gymnasieutredningens uppfattning är det osannolikt, att en även mycket

stor examination kommer att ge upphov till ett överskott av naturvetare. Behovet

av denna kategori kommer enligt utredningens mening att öka utomordentligt

starkt. I vad gäller humanister finner utredningen utvecklingen svårbedömbar.

Utredningen pekar bl. a. på sannolikheten av att nya arbetsområden

öppnas för denna kategori och anser det sålunda inte klarlagt att något besvärande

överskott kommer att uppstå. Trots detta förordar utredningen en relativ

minskning av tillströmningen till den rent humanistiska utbildningen för att eu

bättre balans i produktionen av de olika akademikerkategorierna skall uppnås.

Inom lärarutbildningssakkunniga bedrives, som tidigare nämnts, fortsatta

undersökningar rörande det framtida lärarbehovet. Dessa undersökningar tyder

på att rekryteringsbehovet för tiden 1962/70 är större än vad ämneslärarprognosen

förutskickar. Denna bedömning grundar sig dels på gjorda undersökningar

rörande lärarbristen 1962/63 som befunnits åtskilligt större än den enligt ämneslararprognosen

var 1960/61, dels på förnyade beräkningar av lärarnas verksamhetsgrad

och avgång ur yrket. Beräkningarna av verksamhetsgraden utmynnar i

att rekryteringsbehovet för tiden fram till år 1970 torde vara ca 400 tjänster

större än som beräknats i ämneslärarprognosens 60-procentsalternativ. Genom

komplettering av ämneslärarprognosens beräkningar av det ersättningsbehov,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:tu proposition nr 68 är 196.’+ 13

som uppkommer på grund av dödsfall och pension, med beräkningar av det ersättningsbehov

som hänför sig till andra avgångsorsaker har vidare befunnits att

ersättningsbehovet för perioden 1960—1970 är 500—1 000 lärare större än som

angivits i ämneslärarprognosen.

Ecklesiastikdepartementets undersökning av lärarsituationen hösten 1963 bekräftar

den försämring av lärarsituationen som lärarutbildningssakkunniga iakttagit.

Även om hänsyn tages till den något strängare definitionen av begreppet

lärarbrist i departementets undersökning är lärarbristen 1963/64 enligt 100- procentsalternativet drygt 1 500 heltidstjänster och enligt 60-procentsalternativet

drygt 1 300 heltidstjänster större än den för samma läsår beräknades till enligt

ämneslärarprognosens ogynnsammaste antagande. Detta förhållande beror dels

på att utgångsläget 1960/61 enligt de definitiva siffrorna visat sig sämre än beräknat,

dels på att behovet ökat mer än beräknat samt dels på att lärartillskottet

varit lågt.

Med hänsyn till den stora, för att inte säga avgörande, betydelse som utvecklingen

på arbetsmarknaden i dess helhet har för utvecklingen inom akademikersektorn

respektive dess underkategori lärarsektorn bör här slutligen erinras om

den bedömning av arbetskraftsutvecklingen i stort som gjorts av 1959 ars långtidsutredning

(SOU 1962:10 och 11). Denna bedömning kan i korthet samman

fattas så, att vi på arbetsmarknaden som helhet framdeles bör räkna med

knappa tillgångar i fråga om arbetskraft, i synnerhet arbetskraft med kvalificerad

utbildning. Detta kräver hushållning med arbetskraften, utnyttjande av förefintliga

arbetskraftsreserver samt en målmedveten arbetsmarknads- och utbildningspolitik.

Såväl frågan om uppkomsten av ett läraröverskott eller fortvaron

av rådande lärarbrist som frågan rörande vilka åtgärder som påkallas med hänsyn

till bedömningen av lärarsituationens utveckling måste övervägas mot bakgrund

av den här kort antydda bedömningen av arbetskraftsutvecklingen i stort.

B. Åtgärder mot lärarbristen

I. Inledning

Förslag till åtgärder mot lärarbristen har framförts i olika sammanhang. I

samband med gmndskolereformen övervägdes vilka åtgärder som borde vidtagas

med hänsyn till rådande lärarbrist och den ökning av lärarbehovet som reformen

skulle komma att medföra. Den viktigaste nyheten bland de åtgärder som föreslogs

var anordnandet av decentraliserad akademisk utbildning med primärt

syfte att ge teoretisk utbildning för läraryrket. En annan viktig ehuru ej ny åt
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 196J>

gärd i det sammanhanget var en föreslagen utökning av vidareutbildningen av

folkskollärare.

Vid remissbehandlingen av ämneslärarprognosen framkom åtskilliga förslag

eller uppslag till åtgärder mot lärarbristen, flertalet med inriktning på lärarsituationen

i matematik, fysik och kemi. En redogörelse för dessa förslag lämnades i

propositionen 1963:111.

En omfattande inventering av tänkbara lärarbriståtgärder gjordes av arbetsgruppen

för de tekniska gymnasiernas lärarbehov. Arbetsgruppens förslag redovisades

i 1963 års statsverksproposition i anslutning till behandlingen av de tekniska

gymnasiernas avlöningsanslag.

Gymnasieutredningen, som ganska ingående uppehållit sig vid konsekvenserna

i lärarbehovshänseende av utredningens förslag, redovisar ett antal uppslag till

åtgärder av mer eller mindre genomgripande natur, vilka förutsättes kunna leda

till förbättring av ämneslärarsituationen.

I propositionen 1963:172 har en redogörelse lämnats för de olika åtgärder,

varigenom en balanserad expansion av all postgymnasial utbildning skulle kunna''

åstadkommas. Ehuru dessa åtgärder syftar till en anpassning av det högre utbildningsväsendet

till behoven inom arbetsmarknaden i dess helhet, är de givetvis

av mycket stor betydelse från lärarrekryteringssynpunkt.

I skrivelse den 20 juni 1963 har skolöverstyrelsen framlagt förslag om en intensifierad

information rörande läraryrket, förbättrade villkor i fråga om tillgodoräkning

av lärartjänstgöring i vissa fall, förbättrade arvoden för vissa timlärarkategorier

samt ett liberalare utnyttjande av systemet med utbytestjänster.

En rad förslag till administrativa åtgärder av olika slag i syfte att underlätta

lärarrekryteringen och stabilisera den lokala planeringen av skolverksamheten

framkom slutligen i samband med ecklesiastikdepartementets undersökning av

lärarsituationen hösten 1963.

2. Systematisering av tänkbara åtgärder

Som utgångspunkt för en systematisering av lärarbriståtgärder kan det vara

lämpligt att konstatera vad begreppet lärarbrist bör utsäga, nämligen att med

avseende på en viss kategori av arbetskraft, behöriga lärare, behovet är större

än tillgången. Det kan vara skäl att något stanna inför de tre nyckelorden i

denna i och för sig självklara definition.

I defimtionsledet behöriga lärare ligger uttryckt det faktum att samhället

uppställer vissa minimikrav på en person, för att denne skall anses kunna på ett

tillfredsställande sätt fullgöra uppgiften såsom lärare. Sänker man dessa krav, är

det sannolikt att man, åtminstone på kort sikt, kan minska lärarbristen. Kraven

kan emellertid förändras utan att man därmed sänker dem, så exempelvis om

man skapar nya utbildningsvägar, som ger en i viss mån annan men dock inte

nödvändigtvis sämre reell kompetens. De gällande behörighetskraven bör emellertid

tills vidare vara en given utgångspunkt för överväganden av åtgärder mot

lärarbristen, då frågan om en reformering av lärarutbildningen och ändringar av

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:t# proposition nr 68 år 196Jf

behörighetskraven ingår i det problemkomplex, som utredes av 1960 åis lärarutbildningssakkunniga.

1 den mån sådana åtgärder mot lärarbristen, som berör

lärarnas utbildning och kompetens, nu diskuteras sker det inte i syfte att ändra

gällande värderingar utan avser mer eller mindre acceptabla och tillfälliga avsteg

från dessa värderingar.

Behovet av lärare står i nära förhållande till ambitionerna att tillgodose elevernas

önskemål om utbildning och samhällets behov av utbildade. Enär inskränkningar

av utbildningskapaciteten helst bör undvikas som en väg att minska lärarbehovet

måste de lärarbriståtgärder, som inriktar sig på behovssidan, avse en

minskning av vad som kan kallas det relativa lärarbehovet. Därmed avses lärarbehovet

ställt i relation till det givna undervisningsbehovet uttryckt i antal timmar

enligt gällande timplaner samt antalet elever. Betraktas de sistnämnda faktorerna

såsom givna, bestämmes lärarbehovet huvudsakligen av sadana förhallanden

som undervisningsgruppernas storlek, användningen av undervisningshjälpmedel

samt undervisningsarbetets fördelning på olika personalkategorier.

Även en sådan faktor som arbetsmiljön, främst arbetssituationen i klassen, mastc

anses vara synnerligen betydelsefull. Självklart maste nämligen, under i övrigt

ensartade förhållanden, lärarbehovet, i betydelsen erforderlig arbetsinsats för

uppnåendet av ett visst undervisningsresultat, vara mindre, om undervisningen

präglas av ett gott samarbete mellan lärare och elever än om motsatsen är förhållandet.

Denna faktor påverkar med största sannolikhet också sådana lärartillgångsfaktorer

som benägenheten att bli lärare och benägenheten att åtaga sig

timlärartimmar eller övertimmar.

Tillgången på lärare bestämmes huvudsakligen av dels utbildningskapaciteten

vid universitet och lärarutbildningsanstalter, dels vad som benämnes »lärarbenägenheten»

hos de universitetsstuderande. Åtgärder för att öka tillgången på

lärare måste därför främst inriktas på dessa båda faktorer. Även andra möjligheter

att öka lärartillgången finnes. En viktig, i stor utsträckning redan beaktad

möjlighet ligger i utnyttjandet av befintliga arbetskraftsreserver. Dessa kan utgöras

av en viss överkapacitet hos aktiva lärare, som kan tas ut som tilläggstimmar,

eller av den kapacitet som förefinnes hos lärarkompetenta men ej läraraktiva

personer. En viktig faktor när det gäller tillgången är vidare, som redan

framhållits, kvalifikationskraven på lärarna. Enär kvalifikationskraven i detta

sammanhang betraktas såsom en given utgångspunkt, maste samtliga åtgärder,

som skulle innebära avvikelse från dessa krav, antingen hänföras till kategoiien

frågor under utredning eller övervägas såsom av lärarbristen eventuellt pakallade

krisföreteelser. Exempel härpå utgör dispensering från vissa krav i enskilda fall

samt det generella avstående från vissa kvalifikationskrav, som tillämpas beträffande

de s. k. utbytestjänsterna. Sistnämnda åtgärd syftar dock mindre till

att öka den totala tillgången på lärare än att tillgodose eljest svårtillgodosedda

lokala behov. En liknande typ av åtgärder på tillgångssidan är administrativa

åtgärder av skilda slag med syfte att underlätta den lokala lärarrekryteringen

och stabilisera den lokala planeringen av skolverksamheten.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1964

I följande sammanställning av huvudtyper av åtgärder mot lärarbristen sammanfattas

vad som i det föregående anförts.

Det må påpekas, att de här upptagna huvudtyperna av åtgärder i princip har

sina motsvarigheter inom varje fält, där samhällsomvandlingen vållar brist på

arbetskraft, och således inte är specifika som botemedel mot just brist på lärare.

A. Åtgärder i syfte att minska det relativa lärarbehovet

1. Effektivisering av arbetsformerna.

2. Överförande av arbetsuppgifter från lärare till andra slag av arbetskraft.

3. Förbättring av lärarnas utbildning.

4. Förbättring av arbetsförhållandena.

B. Åtgärder för att öka lärartillgången

1. Ökning av utbildningskapaciteten.

2. Ökning av lärarbenägenheten.

3. Utnyttjande av befintliga arbetskraftsreserver.

4. Ändring av kvalifikationskraven på lärare.

5. Administrativa åtgärder i syfte att underlätta lärarrekryteringen och stabilisera

planeringen av skolverksamheten.

Under de angivna huvudkategorierna torde så gott som alla förslag till konkreta

åtgärder kunna mordnas. Det bör observeras, att varje kategori innefattar

en huvudaspekt på lärarbristproblematiken, som bör övervägas vid prövningen

av varje konkret förslag. Åtskilliga förslag till konkreta åtgärder är av den art

att de är motiverade utifrån flera av dessa aspekter. I andra fall kan ett förslag

vara motiverat utifrån en aspekt men stå i motsatsförhållande till en annan. Ett

typexempel härpå utgör förslag, som syftar till rekrytering av lärare utan fullbordad

akademisk och pedagogisk utbildning. För- och nackdelar måste i sådana

fall noga vägas mot varandra.

Den här gjorda systematiken och den följande åtgärdsinventeringen har till

syfte att bilda underlag för fortsatt tänkande och handlande i lärarbristfrågor.

Dess värde ligger bland annat däri, att den belyser såväl möjligheterna som

gränserna i fråga om tänkbara åtgärder mot lärarbristen.

Förslag till åtgärder mot lärarbristen har, som förut sagts, framförts i många

olika sammanhang. Bakom åtskilliga förslag står flera förslagsställare. För att en

samlad överblick över förslagen och uppslagen skall erhållas torde de mera väsentliga

av dem få nämnas här, grupperade enligt den nyss angivna systematiken.

Skillnad göres inte mellan nya uppslag till åtgärder och åtgärder, som ingår i

sittande utredningars uppdrag eller som håller på att genomföras.

Åtgärder i syfte att minska det relativa lärarbehovet

Effektivisering av arbetsformerna

1. Pedagogiska hjälpmedel bör i ökad utsträckning komma till användning i

lärarbesparande syfte.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1964. 17

2. Förebilder till skrivningar och lektioner samt pedagogiska och metodiska

anvisningar bör utarbetas.

3. Undervisningsgruppens storlek bör anpassas efter undervisningsmomentets

karaktär, varvid även de möjligheter användningen av tekniska hjälpmedel erbjuder

bör beaktas.

4. Friare arbetsformer, såväl för hela undervisningsgrupper som för enskilda

elever med förutsättningar härför i något visst ämne, bör prövas.

Överförande av arbetsuppgifter från lärare till annan arbetskraft

5. En kategori biträdande lärare (assistentlärare) bör införas, på vilken bör

läggas ledningen av enklare undervisningsmoment, bl. a. övningsmoment och

vissa laborationer.

6. Biblioteks- och institutionsbiträden samt skrivhjälp åt lärare bör anställas.

Förbättring av lärarnas utbildning

7. Den ämnesteoretiska utbildningen bör utformas med sikte på undervisningens

krav.

8. Lärarna bör genom olika åtgärder stimuleras att snarast genomgå praktisk

lärarutbildning.

9. Fortbildningsverksamheten bör intensifieras och vidareutvecklas.

Förbättring av arbetsförhållandena

10. Vid planeringen av skolbyggnader bör lärarnas behov av arbetsrum tillgodoses.

11. Åtgärder bör vidtagas för åstadkommande av bättre samverkan mellan

skola och hem, lärare och elever.

12. Ökade resurser bör ges till skolpsykologisk verksamhet och skolkuratorsverksamhet.

Åtgärder i syfte att öka 1 ä r a r t i 11 gå n gen

Ökning av utbildningskapaciteten

13. Fortsatt utbyggnad bör ske av universitet och högskolor med särskild

inriktning på bristämnen.

14. De akademiska utbildningsresurserna i bristämnena bör utnyttjas maximalt

genom rationalisering av undervisningen (exempelvis genom användning av

tekniska hjälpmedel), införande av tvåskifts- eller treterminsutbildning samt anordnande

av provisoriska laborationsutrymmen m. m.

15. En kraftig utvidgning bör ske i fråga om den decentraliserade akademiska

utbildningen, även i andra än naturvetenskapliga ämnen, den akademiska

undervisningen per korrespondens samt vidareutbildningen av folkskollärare. I

ökad utsträckning bör denna utbildning anordnas såsom kvällskurser.

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1964. 1 samt. Nr 68

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1964.

16. Vidareutbildningen av gymnasieingenjörer och gymnasieekonomer till

ämneslärare bör utvidgas.

17. Nya kombinationer av humanistiska, ekonomiska, matematisk-naturvetenskapliga

och tekniska ämnen med sikte bl. a. på undervisningens behov bör

skapas.

18. De som söker sig till de fria fakulteterna bör stimuleras att studera bristämnena,

deras studieförutsättningar bör förbättras genom anordnande av preparandkurser

i dessa ämnen.

Ökning av lärarbenägenheten

19. Utbildningen vid universitet och högskolor bör inriktas mot läraryrket

bade genom en mot skolans behov svarande uppläggning av ämnesundervisningen

och genom tidigt införande av pedagogiska och metodiska utbildningsmoment.

20. Löner och andra anställningsvillkor för såväl fast anställda lärare som

timlärare måste göras konkurrenskraftiga.

21. Ändamålsenliga former och förutsättningar i övrigt bör skapas för rekrytering

av i andra yrken verksamma personer med en för lärarverksamhet lämplig

utbildning; detta bör gälla såväl fast anställning som timläraranställning.

22. Informationen om läraryrket bör intensifieras och utformas med tanke

på de olika kategorier, mot vilka rekryteringsfrämjande åtgärder bör inriktas

(även i det följande angivna arbetskraftsreserver).

Utnyttjande av befintliga arbetskraftsreserver

23. Pensionärer — lärare, officerare, andra pensionerade statliga eller kommunala

tjänstemän — bör avlönas utan avdrag med hänsyn till pension.

24. Lärartjänstgöring före akademisk examen bör förbindas med gynnsammare

villkor i fråga om tillgodoräkning av tjänstgöring, löneklassplacering samt

rätt till B-avdragsledighet för fortsatta studier.

25. Utbytestjänsternas antal bör utökas och liberalare krav införas för behörighet

till dylik tjänst.

26. Stat, kommuner och enskilda arbetsgivare bör låna ut anställda med

»lärarlämplig» utbildning för tjänstgöring som timlärare; initiativ från skolorna,

hänsyn till schemaönskemål, behov av kort introduktiv pedagogisk utbildning.

27. Hemmafruar med lämplig utbildning bör frigöras för lärarverksamhet genom

att bl. a. barntillsyn ordnas genom skolans (kommunens) försorg.

28. Utländska lärare bör rekryteras, såväl i bristämnen i traditionell mening

som i språk, till skolor där uppenbara svårigheter att rekrytera inhemska lärare

föreligger.

Ändring av kvalifikationskraven på lärare

29. Förslag angående ändrade behörighetskrav och ändringar i fråga om utbildningens

uppläggning och innehåll.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 68 år 1961+

Administrativa åtgärder i syjtc att underlätta lär arrekrytering en och stabilisera

planeringen av skolverksamheten

30. Gällande förfaranden i fråga om tillsättning av ordinarie tjänster och vikariatslöneförordnanden

på sådana bör förenklas. De årligen återkommande två

tillsättningsperioderna bör reduceras till en period och tillsättningsbesluten bör

meddelas på våren.

31. Anställandet av icke-ordinarie lärare bör förenklas i olika avseenden och

fastare normer med avseende på anställningsavtalets giltighet eftersträvas.

32. Fastare och mer restriktiva regler bör skapas i fråga om tjänstledighet för

hel termin eller längre tid.

33. Beslut om intagning vid lärarhögskolor, seminarier, vidareutbildningskurser

m. m. bör meddelas på ett tidigare stadium än f. n.

34. Bestämmelserna om resekostnadsersättning (till vikarie, vid tillträde av

tjänst, vid flyttning etc.) bör ses över med beaktande av fragans rekryteringsaspekter;

ersättning för dagliga resor till avlägset belägen skola bör övervägas.

C. Departementschefen

Frågan om det växande skolväsendets försörjning med ämneslärare har i skilda

sammanhang varit föremål för ingående överväganden. De utredningar som företagits

rörande lärarsituationen och dess utveckling har alla beträffande nuläget

konstaterat förhandenvaron av en relativt stor lärarbrist men beträffande utvecklingen

på längre sikt funnit goda skäl tala för ett successivt uppnående av

full behovstäckning. Inom ämnesgruppen matematik-fysik-kemi har den i prognoserna

redovisade ingående lärarbristen varit särskilt stor och i fråga om utvecklingen

på längre sikt har, även om en förbättring efter hand bedömts sannolik,

endast de gynnsammaste antagandena om lärartillskottets storlek resulterat i

balans mellan tillgång och behov vid prognosperiodens slut. Med anledning av

vad som framkommit genom de företagna utredningarna har extraordinära åtgärder

av olika slag vidtagits i syfte att öka tillgången på lärare. Dessa åtgärder

har i stor utsträckning inriktats på de matematisk-naturvetenskapliga ämnena.

Ehuru överensstämmande med avseende på beskrivningen av utgångsläget och

utvecklingstendenserna i stort företer senare framlagda bedömningar avsevärda

förskjutningar i förhållande till tidigare, både vid bestämningen av den aktuella

lärarbristens storlek och vid bedömningen av framtida behov och tillgång på

lärare. I hur hög grad bilden efter hand förskjutits framgår om man studerar

exempelvis den utredning rörande lärarbehov och lärartillgång under perioden

1955—65> som år 1955 framlades av den dåvarande realskoleutredningen. I det

sammanhanget menade man sig kunna förvänta, att de ansträngningar, som från

det allmännas sida gjorts för att stimulera tillströmningen till lärarbanan, skulle

komma att bära frukt och att den ökade examinationen från universitet och hög
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 68 år 1964.

skolor ganska snart skulle komina att leda till en mycket kraftig stegring av

lärartillskottet under den senare delen av prognosperioden.

Lärarsituationen har, såsom närmare framgår av den föregående redogörelsen,

hittills inte utvecklat sig på det sätt som utifrån gjorda antaganden om skilda

faktorer beräknats i prognoserna. Till inte ringa del kan detta förklaras med att

skolväsendet ökat mer i omfattning samt visat sig mer lärarkrävande än som

förutsatts i prognoserna. Till betydande del är emellertid skillnaden mellan

prognos och verklighet att finna på lärartillgångssidan. Utbildningskapacitetens

ökning — i form av utbyggnad av universitet och högskolor samt särskilda

lärarutbildningsåtgärder — har ännu inte medfört den ökning av lärartillskottet,

som man ansett sig ha anledning räkna med. Även lärarnas yrkesverksamhetsgrad

kan ha överskattats. Gjorda beräkningar tyder på att så är fallet.

Vad som framkommit beträffande lärarsituationens hittillsvarande utveckling

ger anledning till förnyade överväganden beträffande den framtida utvecklingen.

Trots de utvecklingstendenser på lång sikt, som jag redovisat i propositionen

1963:172 angående riktlinjer för fortsatt utbyggnad av universitets- och högskoleväsendet,

talar nämligen övervägande skäl för att skolväsendets behov av

lärare under överblickbar tid, över hela registret av skolämnen, måste tillgodoses

inom ramen för — relativt till efterfrågans storlek — knappa tillgångar på

arbetskraft med erforderlig utbildning.

Jag övergår så till att behandla frågan om åtgärder mot lärarbristen. Åtskilliga

av de förslag som framkommit och som i det föregående redovisats avser åtgärder,

vars genomförande kräver lång tid, eventuellt också ett omfattande utredningsarbete.

Flertalet av de föreslagna långsiktiga åtgärderna ingår för övrigt

såsom led i gällande utbyggnadsprogram eller pågående utredningsarbete. Många

förslag till kortsiktiga åtgärder har emellertid också framkommit. Ett stort antal

av dessa åtgärder förutsätter överläggningar med vederbörande personalorganisation,

innan beslut om åtgärder kan fattas eller förslag härom föreläggas riksdagen.

Andra åtgärder förutsätter inte förhandlingar men väl anslagsbeslut från

riksdagens sida. Slutligen avser förslagen även åtgärder, som det ankommer på

Kungl. Maj:t eller underlydande myndigheter att vidtaga.

Som framgår av den föregående redogörelsen för framlagda förslag bör åtgärder

mot lärarbristen kunna vidtagas såväl på behovssidan som på tillgångssidan.

Viktigt är att åtgärder av olika slag samordnas med varandra och att sådana

åtgärder inte vidtages, som visserligen kan bedömas i och för sig få en viss positiv

effekt men som samtidigt kan väntas motverka och reducera den samlade

effekten av övriga lärarbriståtgärder.

Efterföljande kommentarer och ställningstaganden inordnas under samma

kategorirubriker som de i det föregående redovisade förslagen.

Effektivisering av arbetsformerna. De tekniska hjälpmedlens stora betydelse

för en effektivisering av undervisningen har understrukits av, bland andra, skol
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 68 år 196h

beredningen och gymnasieutredningen. Anskaffandet och användningen av sådana

hjälpmedel främjas dels genom statsbidrag till anskaffandet av tekniska

hjälpmedel inom grundskolan, dels genom upprättandet av pedagogiska hjälpmedelscentraler

och dels genom ett fortgående pedagogiskt utvecklingsarbete.

Även lärarnas utbildning i handhavandet av sådana hjälpmedel bör nämnas. I

rådande lärarbristsituation är det nödvändigt, att pågående utvecklingsarbete i

mycket hög grad inriktas på sådana former för användningen av tekniska hjälpmedel,

som leder till ett ekonomiskt utnyttjande av tillgängliga behöriga lärare

respektive som förbättrar icke-behöriga lärares förutsättningar att förmedla en

tillfredsställande undervisning. Motsvarande bör gälla produktionen av underlag

för läramas lektionsförberedelser i form av metodiska och tekniska anvisningar,

förebilder till lektioner eller lektionssericr in. in. Det åligger skolöverstyrelsen

att övervaka och främja ett utvecklingsarbete med detta syfte samt, lämpligen

i samband med sina anslagsäskanden, redovisa gjorda erfarenheter och

framlägga förslag till fortsatta åtgärder.

Frågan om undervisningsformernas betydelse med hänsyn bl. a. till lärarbeliovet

har behandlats av gymnasieutredningen. feom utredningen anför, pagår

redan viss försöksverksamhet på detta område och avsikten är att den skall utvidgas.

Det måste i detta sammanhang vara mycket angeläget att klarlägga,

vilka realistiska möjligheter som finns att pa dessa vägar minska det relativa

lärarbehovet. Härvidlag bör uppmärksammas att de rationaliseringsvinster, som

genom användningen av nya undervisningsformer möjligen kan uppnäs, i viss

utsträckning torde vara avhängiga av vilka centrala insatser som göres i fråga

om utarbetande av organisatoriska och metodiska anvisningar, samt av underlag

i form av audivisuellt material, förslag till övningar och lektioner för undervisningsgrupper

av olika storlek m.m. Även beträffande denna försöksverksamhet

förutsätter jag, att skolöverstyrelsen inkommer med redovisning för gjorda erfarenheter

samt förslag rörande verksamhetens fortsatta bedrivande.

Överförande av arbetsuppgifter från lärare till annan arbetskraft. I en lärarbristsituation

är det särskilt viktigt, att lärarpersonal, i den utsträckning som är

praktiskt möjligt, utnyttjas efter sina kvalifikationer. Ett spörsmål därvidlag är

fördelningen av undervisningsarbetet på lärare med olika kvalifikationer. På

rekommendation av arbetsgruppen för de tekniska gymnasiernas lärarbehov

har anvisningar utarbetats i syfte att underlätta för de tekniska gymnasiernas

rektorer att i kursplanerna urskilja dels de kursmoment som i en bristsituation

utan alltför stor olägenhet bör kunna läggas på timlärare utan den

för fast lärartjänst föreskrivna kompetensen, dels de kursmoment som helst bör

handhas av särskilt högt kvalificerade specialister. Anvisningar av motsvarande

slag bör genom skolöverstyrelsens försorg utarbetas och tillställas rektorerna

inom övriga skolformer.

I årets statsverksproposition har förslag framlagts om anvisande av medel till

biträdeshjälp åt lärare. Syftet med förslaget är att genom en försöksverksamhet

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1964

skapa klarhet rörande möjligheterna att frigöra lärarna för ökade undervisningsinsatser

genom att avlasta dem icke-pedagogiska arbetsuppgifter. Det har förutsatts,

att Kungl. Maj:t skall meddela bestämmelser rörande den nu föreslagna

mcdelsanvisningens användning. Det åligger skolöverstyrelsen att utarbeta förslag

till sådana bestämmelser och sedermera redovisa resultatet av förskösverksamheten.

Förbättring av lärarnas utbildning. Frågan om den ämnesteoretiska utbildningens

utformning med hänsyn till undervisningens krav ingår i Iärarutbildningssakkunnigas

utredningsuppdrag. Jag avstår därför från att i detta sammanhang

behandla denna fråga.

Kapaciteten för praktisk-pedagogisk utbildning vid lärarhögskolor har under

senare år utvidgats kraftigt. Det är angeläget, att denna utbyggnad fortsätter,

så att samtliga, som söker sig till lärarhögskolorna, också kan tas emot där. Utbildningen

vid lärarhögskola avses som bekant ansluta direkt till de ämnesteoretiska

studierna vid universitet och högskolor. En utbyggnad av lärarhögskolekapaciteten

bör därför leda till ett förverkligande av den numera godtagna principen,

att lärare inte skall börja undervisa, förrän de fått en praktisk lärarutbildning.

Jag återkommer till denna fråga under ett följande avsnitt.

Förslag om en väsentlig utökning av resurserna för fortbildning har framlagts

i årets statsverksproposition.

Förbättring av lärarnas arbetsförhållanden. Den enkät rörande lärarsituationen

som genomfördes av ecklesiastikdepartementet hösten 1963 innehöll bl. a.

frågor rörande tänkbara orsaker till att den i varje särskilt fall ifrågavarande

kommunen hade relativt svårt respektive lätt att rekrytera och behålla lärare.

Svaren härpå kretsade huvudsakligen kring följande faktorer, nämligen kommunens

geografiska läge, bostadssituationen i kommunen, skollokalerna och deras

utrustning samt samarbetet mellan lärare, elever, föräldrar och den kommunala

skolledningen.

Betydelsen av god samverkan mellan lärare, föräldrar och elever har i många

sammanhang starkt understrukits, bl. a, i skolberedningens betänkande. Omdömena

rörande den faktiska situationen i detta hänseende är mycket skiftande.

Utan tvekan är detta ett inte minst för lärarrekryteringen, lärarutbildningen och

effektiviteten i skolarbetet mycket viktigt problemkomplex. Former för samverkan

mellan lärare, föräldrar och elever har under årens lopp utvecklat sig. Från

såväl statlig som kommunal sida har ökade resurser för skolpsykologisk verksamhet

och skolkuratorsverksamhet tillförts skolväsendet. Specialklassorganisationen

uppbygges successivt. I vilken utsträckning nuvarande former för samverkan

samt befintliga personella och organisatoriska anordningar verkligen svarar

mot situationens krav är emellertid oklart. Meningarna rörande de disciplinära

förhallandena i skolan år också delade. Det måste från skilda synpunkter

anses vara mycket betydelsefullt såväl att klarhet skapas angående de faktiska

förhållandena på ifrågavarande område som att av dessa förhållanden betingade

åtgärder vidtas.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 68 år 1964.

Det bör uppdragas åt skolöverstyrelsen att skyndsamt undersöka vilka ytterligare

åtgärder som kan vidtagas för att skapa ett effektivt, positivt samarbete

mellan lärare, föräldrar och elever. Som underlag för en dylik undersökning bör

läggas eu noggrann kartläggning av rådande disciplinförhållanden inom skolans

olika stadier samt av förekommande faktiskt samarbete mellan hem och skola.

Det kan därvid finnas skäl att observera, att föräldrarnas medverkan inte kan

anses vara en fråga endast om intresse för barnens fostran och utveckling utan

en fråga om ett faktiskt ansvar härför. Ehuru problemen till art och omfattning

kan växla, i synnerhet mellan olika skolstadier, är ett fungerande, nära samarbete

mellan de olika intressenterna i skolarbetet en enligt min uppfattning

nödvändig förutsättning för harmoniska förhållanden och en resultatgivande

undervisning och fostran från skolans sida.

Ökning av utbildningskapaciteten. Förslag om fortsatt utbyggnad av universitet

och högskolor förelädes riksdagen genom proposition 1963:172. De framlagda

förslagen går främst ut på en kraftig expansion av utbildningskapaciteten

inom bristämnena respektive bristsektorerna, hragan om ett maximalt utnyttjande

av utbildningsresurserna, liksom frågan om skapande av nya ämneskombinationer

behandlades också i detta sammanhang. Sistnämnda spörsmål ingår

även i lärarutbildningssakkunnigas utredningsuppdrag. Riksdagen har fattat

beslut i enlighet med de framlagda förslagen. Jag kommer senare denna dag att

föreslå, att riksdagen förelägges proposition med förslag om fortsatt utbyggnad

av universitetet i Umeå. De till grund för denna proposition framlagda

förslagen innebär, att en betydande del av de samlade utbildningsresurserna mom

de aktuella ämnesområdena skall inriktas på de ämnesteoretiska delarna av lärarutbildningen.

Med hänsyn till det anförda finner jag mig inte ha anledning att 1

detta sammanhang närmare gå in på dessa frågor.

Den decentraliserade akademiska utbildningen liksom den akademiska undervisningen

per korrespondens och vidareutbildningen av folkskollärare har under

senare år utvidgats kraftigt. Förslag om en ytterligare utvidgning av denna

verksamhet kommer att framläggas i det följande. Frågan om en utvidgning av

verksamheten till att i ökad utsträckning omfatta även andra ämnen än naturvetenskapliga

torde få prövas av Kungl. Maj:t, sedan skolöverstyrelsen, med

beaktande även av regionalt förekommande behov, ytterligare övervägt den närmare

fördelningen av anslaget pa skilda ändamal.

Utbildning av gymnasieingenjörer och gymnasieekonomer till lärare har anordnats

i en omfattning, som mot bakgrund av hittills gjorda beräkningar av behovet

bedömts erforderlig. Det åligger överstyrelsen för yrkesutbildning och

skolöverstyrelsen gemensamt att i samråd med lärarutbildningssakkunniga ompröva

hittills gjorda bedömningar av ifrågavarande lärarbehov på längre sikt

och att i kommande anslagsäskanden framlägga de förslag, vartill dessa bedömningar

leder.

Genom förbättrade resurser för prognosverksamhet och yrkesvägledning finns

numera goda möjligheter att fästa de studerandes uppmärksamhet på yrkesområ
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1964

den, inom vilka brist rader. En ytterligare förstärkning av dessa resurser avses

komma till stånd.

Ökning av lärarbenägenheten. Utan tvivel är utformningen av såväl den ämnesteoretiska

som den praktiska lärarutbildningen av synnerligen stor betvdelse

för lärarrekryteringen. Viss försöksverksamhet med en på läraryrket direkt inriktad

yrkesutbildning redan under de ämnesteoretiska studierna har inletts innevarande

läsår, dels vid några fakulteter i vissa naturvetenskapliga ämnen, dels i

form av en till Linköping och Örebro förlagd tvåbetygsutbildning samt teknologie

magisterutbildning. Förslag om utbildning av lärare i matematisk-naturvetenskapliga

och grundläggande tekniska ämnen vid tekniska högskolan i Stockholm

har framlagts i årets statsverksproposition. Slutligen erinras om de förut

berörda förslagen om anordnande av en mot läraryrket inriktad ämnesutbildning

vid Umeå universitet, vilka förslag kommer att behandlas i annat sammanhang.

— Även om sålunda åtskilliga insatser har gjorts eller kommer att föreslås i

syfte att skapa en mot läraryrket inriktad utbildningsgång, kan några mer genomgripande

åtgärder i detta avseende inte vidtagas, förrän lärarutbildningssakkunniga

framlagt sina slutliga överväganden och förslag. Denna fråga hör till

huvuduppgifterna i de sakkunnigas utredningsuppdrag.

Förutsättningarna och formerna för rekrytering av i andra yrken verksamma

med en för lärarverksamhet lämplig utbildning är en mycket viktig fråga. Denna

fråga torde emellertid få upptas till behandling i annat sammanhang.

En intensiv informationsverksamhet är säkerligen av stor betydelse för lärarrekryteringen.

Jag avser att vidtaga åtgärder för att en sådan information skall

komma till stånd. Vissa förberedelser härför har vidtagits.

Utnyttjande av befintliga arbetskraftsreserver. Åtgärder i syfte att stimulera

pensionärer att ta anställning som lärare har redan tidigare vidtagits. Möjligheterna

att gå ännu längre i detta hänseende prövas i annat sammanhang.

Frågan om en förenkling av systemet med brist- och utbytestjänster samt en

anpassning av detta system till dagens situation prövas likaledes i annat sammanhang.

Rekommendationer angående bistånd åt de tekniska gymnasierna med timlärare,

främst i tekniska ämnen, har tidigare direkt eller genom förmedling av

vederbörande huvudorganisationer tillställts statliga och kommunala myndigheter

och institutioner ävensom enskilda arbetsgivare. Motsvarande rekommendation

överväges i fråga om personal med förutsättningar för lärartjänstgöring i

även andra ämnen än tekniska ämnen.

Det bör slutligen påpekas, att utrymme finns för lokala initiativ i syfte att

underlätta för personer med lämplig utbildning att tjänstgöra som lärare.

Ändring av kvalifikationskraven på lärare. Några ändringar av kvalifikationskraven

på lärare är inte omedelbart aktuella. Frågan har redan kommenterats i

det föregående. Förslag från lärarutbildningssakkunniga bör avvaktas.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 196

Administrativa åtgärder i syfte att underlätta lärarrekryteringen och stabilisera

den lokala planeringen av skolverksamheten. I ett läge av svar lärarbrist är

det givetvis angeläget, att de administrativa bestämmelser, som reglerar anställningsförfaranden,

tjänstledighet m. m., ges en utformning, som svarar mot

situationens krav, bl. a. i fråga om skyndsamhet i handläggningen, och som i

görligaste mån underlättar den lokala planeringen och administrationen av skolverksamheten.

Synpunkter på dylika frågor inhämtades från landets skolchefer

i samband med ecklesiastikdepartementets undersökning av lärarsituationen hösten

1963. De inkomna synpunkterna bearbetas för närvarande inom departementet

med sikte på utfärdande av anvisningar eller ändrade bestämmelser under

vårens lopp. Detsamma gäller beträffande inkomna synpunkter rörande tidigareläggning

av intagningen vid olika utbildningsanstalter och kurser samt rörande

översyn av bestämmelserna om resekostnadsersättning i olika fall. Beträffande

flertalet av här ifrågasatta åtgärder ankommer det på Kungl. Maj:t

eller underlydande myndighet att besluta. I vissa hänseenden torde ställningstaganden

till framkomna förslag böra ske på det kommunala planet.

Uppkommande förslag till andra åtgärder än de i det föregående redovisade

kommer givetvis att övervägas ingående.

För vissa av de här redovisade åtgärderna, vilka bör bli föremal för riksdagens

prövning, kommer en närmare redogörelse att lämnas i efterföljande avsnitt och

i samband med anslagsberäkningarna för budgetåret 1964/65.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 68 år 1964

II» Praktisk-pedagogisk utbildning av ämneslärare

A. Nuvarande utbildningskapacitet

Antalet platser per läsår för praktisk-pedagogisk utbildning av ämneslärare,

fördelat på olika utbildningsformer, framgår av följande tablå, som visar platsantalet

läsaret 1963/64 i jämförelse med de närmast föregående läsåren.

Antalet utbildningsplatser för ämneslärare fördelat

på olika utbildningsformer

Utbildningsform

Platsantal

1962/63

1963/64

1961/62

Platsantal

Ökning

Platsantal

Ökning

Lärarhögskolor:

Stockholm: 3-terminsutbildning ......

65

65

_

65

l-terminsutbildning ......

—

—

_

90

+ 90

Malmö: 3-terminsutbildning ......

60

60

_

60

l-terminsutbildning ......

—

40

+ 40

40

_

Göteborg: l-terminsutbildning ......

—

90

+ 90

120

+ 30

Praktisk lärarkurs:

Gymnasier och seminarier ...........

476

ca 490

+ 14

ca 580

+ 90

Lärarutbildningsblock ............

24

90

+ 66

120

+ 30

Summa

625

835

+ 210

1 075

+ 240

Som framgår av tablån har platsantalet ökat mycket kraftigt. En stor del av

denna ökning har skett genom utbyggnad av lärarhögskolorna, vilkas kapacitet

innevarande läsår är ca 375 platser.

Vid lärarhögskolorna har den tillgängliga kapaciteten utnyttjats till fullo. Antalet

sökande har varit större än antalet utbildningsplatser och antalet intagna

därför lika med antalet intagningsplatser.

Vid skolor med praktisk lärarkurs har tillgången på utbildningsplatser de senaste

aren nagot överstigit efterfrågan. Genom vissa förstärkningsanordningar

vid skolor, dit manga sökande anmält sig, har antalet hänvisade emellertid kunnat

hallas på en hög nivå, vilket framgår av följande uppställning.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1961+

27

Termin

Sökande

Hänvisade

Utbildningsplatser

Tillgängliga

Outnyttjade

vt 1963

265

226

290

64

ht 1963

354

304

350

46

vt 1964

229

207

350

143

Vid praktisk lärarkurs har sålunda sammanlagt 541 utbildningsplatser tagits i

anspråk läsåret 19G3/64. Vid lärarhögskolorna har samma läsår tagits in 377

lärarkandidater, dvs. två mer än den beräknade kapaciteten. Av den beräknade

totalkapaciteten om ca 1 075 platser har alltså 918 tagits i anspråk. Samtidigt

som sålunda totalkapaciteten varit underutnyttjad har sammanlagt ca 180 sökande

ej kunnat beredas plats vid lärarhögskolorna innevarande läsår, därav ca

120 på höstterminen och 60 på vårterminen.

B. Förslag om ökning av utbildningskapaciteten

1. Ökning vid befintliga läroanstalter

Skolöverstyrelsen föreslår, att en successiv ökning av intagningen av ämneslärarkandidater

vid lärarhögskolan i Göteborg kommer till stånd. Överstyrelsen

uttalar, att lärarhögskolan i Göteborg i princip bör kunna ge praktisk läi arutbildning

åt alla, som avlägger fil. ämbetsexamen vid Göteborgs universitet och

ämnar bli lärare. Läsåret 1963/64 beräknas över 200 filosofie magistrar utexamineras

i Göteborg varför — om man bortser från dem som ej blir lärare — lärarhögskolans

kapacitet enligt överstyrelsens uppfattning inom kort bör vara ca 90

ämneslärarkandidater per termin. Genom den ökning av intagningen som ägt

rum läsåret 1963/64 och en viss ytterligare ökning läsåret 1964/65 bör lärarhögskolan

successivt bli rustad för denna intagningskapacitet från och med läsåret

1965/66. På ämneslärarlinjen bör därför fr. o. m. läsåret 1964/65 räknas med en

utökning av intagningen från ca 60 till ca 75 lärarkandidater per termin, dvs. en

total intagning av ca 150 ämneslärarkandidater årligen.

Inom lärarutbildningssakkunniga och ecklesiastikdepartementet har överväganden

skett angående möjligheterna att öka utbildningskapaciteten på lärarhögskoleorterna

genom ett avsevärt effektivare ianspråktagande av de på dessa

orter belägna lärarkursskolorna. Utgångspunkten för dessa överväganden har

varit följande. De åtgärder som bör vidtagas beträffande den praktiska utbildningen

av ämneslärare bör i första hand inriktas pa att utöka lärarhögskolornas

utbildningskapacitet. Detta kräver emellertid ett ökat antal praktikplatser

på lärarhögskoleorterna för serier och auskultationer, flera platser för praktiktermin

samt flera lektorer i högstadiets metodik vid lärarhögskolorna. Vidare

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1964

måste under en övergångstid lärarhögskolornas kapacitet dimensioneras också

med hänsynstagande till att resurserna för praktisk lärarkurs inte minskar så

kraftigt att inte alla sökande till denna form av lärarutbildning kan mottagas.

Flexibilitet beträffande möjligheterna att mottaga sökande till den ena eller den

andra typen av utbildning bör under denna övergångstid eftersträvas. För att

möjliggöra detta har övervägts, om inte alla resurser för praktisk lärarutbildning

på lärarhögskoleorterna borde samlas under lärarhögskolornas ledning.

En samordning av den praktiska lärarutbildningen på lärarhögskoleorterna har

bedömts vara möjlig saväl i fråga om den förberedande lärarkursen och motsvarande

undervisning vid lärarskolorna som i fråga om utnyttjandet av skolornas

samlade resurser för den egentliga praktiska lärarutbildningen.

Vad beträffar de förberedande lärarkursema har konstaterats, att även om det

samlade antalet deltagare i en kurs är stort, antalet lärarkandidater i flertalet

av de särskilda ämnena dock är ganska litet. Fn samordning av utbildningen vid

förberedande lärarkurs och motsvarande utbildning vid lärarhögskolorna har därför

bedömts kunna ske både i allmänmetodisk och ämnesmetodisk undervisning.

I enstaka stora ämnen kan dock dubblering av föreläsningar behöva ske.

Beträffande resurserna för serier och auskultationer har konstaterats, att det

genomsnittliga utnyttjandet av lärarkursskolornas samlade kapacitet är lågt, om

man jämför med förhallandena vid lärarhögskolornas och seminariernas övningsskolor

och vid samverkande läroverk. Även om man åtskilligt underskrider belastningen

vid dessa skolor, är det möjligt att placera ett betydligt större antal

lärarkandidater vid lärarkursskoloma i Stockholm, Göteborg och Malmö än som

hittills placerats där. Det bör följaktligen vara möjligt att med bibehållande av

ett oförändrat utrymme för intagning vid praktisk lärarkurs öka antalet platser

vid lärarhögskolornas ämneslärarutbildning, om lärarkursskoloma i förhållande

till lärarhögskolorna får fungera ungefär som de redan befintliga samverkande

läroverken. Utöver nuvarande lärarkursskolor bör ytterligare några skolor med

grundskolans högstadium anlitas.

Genomförandet av de ifrågasatta åtgärderna skulle naturligtvis medföra ett

ökat arbete med bedömningen av lärarkandidaterna och en ökning av lärarhögskolornas

administrationsbörda. De ökade bedömningsuppgifterna skulle vid den

åsyftade utbyggnaden av den praktiska lärarutbildningen inte kunna klaras av

nuvarande föreståndare för praktisk lärarkurs ens om de förstärktes med biträdande

föreståndare. Bedömningsuppgifterna måste i stället läggas på lärarhögskolornas

metodiklektorer, eventuellt förstärkta med härför arvoderade lärare vid

lärarhögskolorna. I åtskilliga ämnen, där antalet lärarkandidater vid lärarhögskolorna

är litet, bedömes de ökade arbetsuppgifterna dock inte behöva kräva

ytterligaie metodiklektorstjänster utan endast en reduktion av nuvarande metodiklektorers

fyllnadstjänstgöring. I ämnen med stort antal lärarkandidater förutsättes

behovet av förstärkning komma att redovisas i anslagsäskandena för

lärarhögskolorna.

Några merkostnader för budgetåret 1964/65 utöver kostnaderna för den av

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 196k

riksdagen för budgetåret 1963/64 beslutade utbildningskapaciteten beräknas inte

uppkomma. De avsedda åtgärderna syftar till ett fikat utnyttjande av lärarkursskolor

vid vilka ersättning i form av AT-arvoden och viss nedsättning av

undervisningsskyldigheten redan utgår till alla lärare. Beträffande ökade kostnader

för handledning, bedömning, administration och lärarkandidatarvoden

erinras om dels att antalet utbildningsplatser innevarande läsår inte är fullt utnyttjat

och att åtgärderna i första hand syftar till ett ianspråktagande av redan

budgeterad kapacitet, dels att riksdagen i anledning av förslag i proposition

1963:111 beräknat medel för möjliggörande genom särskilda åtgärder av en

kapacitetsökning på olika lärarutbildningsorter. Motsvarande medel har förutsatts

komma att stå till förfogande även under nästa budgetår.

2. Ny lärarhögskola i Uppsala

Lärarutbildningssakkunniga har dels i skrivelse den 21 november 1962, dels i

ett den 20 december 1962 daterat betänkande framlagt förslag rörande, bl. a.,

inrättande av en lärarhögskola i Uppsala fr. o. m. budgetåret 1964/65. En redogörelse

för detta förslag och däröver inhämtade remissyttranden lämnades i proposition

1963:111 s. 31 ff., till vilken här torde få hänvisas.

För egen del konstaterade jag i nyssnämnda proposition (s. 81), att remissinstanserna

över lag ställt sig positiva till utredningens förslag och att jag fann ett

förverkligande härav angeläget. I detta syfte borde ett fortsatt förberedelsearbete

bedrivas med sikte på inrättandet av en lärarhögskola i Uppsala fr. o. m. budgetåret

1964/65.

Statsutskottet (SU 1963:132) förutsatte, att förberedelsearbetet bedrevs energiskt

och att definitivt förslag förelädes riksdagen år 1964.

I skrivelse den 3 december 1963 har lärarutbildningssakkunniga framlagt förslag

rörande organisation och kostnader budgetåret 1964/65 avseende en lärarhögskola

i Uppsala. Inledningsvis framhåller de sakkunniga att deras utredningsarbete

om lärarutbildningens innehåll, omfattning och organisation alltjämt pågår

och att den slutliga utformningen av utbildningen därför inte kan anges nu.

Beträffande den slutliga förläggningen av lärarhögskolan i Uppsala säger de

sakkunniga sig ha fortsatt sina överläggningar med representanter för universitetet

samt programkommittén för humanistiska fakulteten i Uppsala. Såsom framhölls

i betänkandet förordar de sakkunniga, att den slutliga lärarhögskolan placeras

i anslutning till de humanistiska och samhällsvetenskapliga institutionerna,

som planeras bli uppförda på Luthagsgärdet inom kvarteret Observatoriet.

Personalorganisation

Personalbehovet vid lärarhögskolan och dess övningsskola under det första

verksamhetsåret omfattar enligt de sakkunnigas beräkningar följande befattningshavare.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 68 år 1964

1. Lärarhögskolan

Ordinarie personal: Lönegrad;

1 rektor........................................................ Bp 3

1 lektor i psykologi och pedagogik................................. Ao 27

12 lektorer i högstadiets metodik................................... Ao 27

6 lektorer i högstadiets metodik.................................. Ao 25

Icke-ordinarie personal:

1 bibliotekarie (halvtid).......................................... Ae 23

1 sekreterare.................................................... Ae 21

1 kansliskrivare ................................................. \e n

1 vaktmästare .................................................. Ae8

1 kanslibiträde .................................................. Ae 7

2. Övningsskolan

Ordinarie personal:

1 rektor........................................................ABp 27

9 adjunkter .................................................... A0 23

6 ämneslärare................................................... Ao 21

Icke-ordinarie personal:

4 övningslärare.................................................. Ae 18

3 övningslärare.................................................. Ae 15

1 kanslibiträde .................................................. Ae 7

Vidare beräknar de sakkunniga kostnader dels för avlöningsförstärkningar, befattningsarvoden,

handledarersättning och avlöningsförmåner åt lärarkandidater

i enlighet med gällande normer vid lärarhögskolorna, dels för följande särskilda

ändamål.

Övrig lektorsmässig undervisning.................................. 12 000

Undervisning om de tekniska hjälpmedlens metodik samt i röst- och

talvård ....................................................... 16 500

Arvoden till experter och särskilda sakkunniga...................... 10 000

Ersättning för mistade avlöningsförmåner åt handledare under konferensdag

vid lärarhögskola....................................... 2 000

Extra skrivhjälp ................................................. 5 oqq

De sammanlagda avlöningskostnadema beräknas till 2 767 000 kr.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 196-4

Omkostnader, materiel, inredning och utrustning,

ombyggnadsarbeten

Medelsbehovet för omkostnader uppskattar de sakkunniga till 105 000 kr.

enligt följande sammanställning:

1. Sjukvård.................................................... ^ 00®

2. Reseersättningar ............................................. 22 000

3. Expenser.................................................... 70 000

4. Publikationstryck ............................................ 8 000

Summa kr. 105 000

I reseersättningarna har beräknats ingå bl. a. resekostnadsersättningar och

traktamenten vid konferenser på lärarhögskolan med handledare vid de olika

skolor, som mottager lärarkandidater under en termin för handledd praktik.

Dessa kostnader uppskattas till 3 000 kr. Resekostnadsersättningar och traktamenten

i samband med gemensamma överläggningar för lärarhögskolornas lärarpersonal

beräknas till omkring 4 000 kr. för lärarna vid lärarhögskolan i Uppsala.

Kostnaderna för materiel, böcker m. m. beräknas uppgå till 100 000 kr. vid

själva lärarhögskolan. För upprustning av Tiundaskolan och Katedralskolan med

undervisningsmateriel beräknas kostnaderna till 50 000 respektive 210 000 kr.

De båda sistnämnda kostnaderna skall enligt preliminärt avtal med Uppsala

stad delas lika mellan staden och staten. Det erforderliga anslaget till materiel,

böcker m.m. beräknas sålunda uppgå till 230 000 kr.

Kostnaderna för inredning och utrustning av nya lokaler för lärarhögskolan

beräknas till 75 000 kr.

Lärarhögskolan avses erhålla provisoriska lokaler i folkskoleseminariet genom

att ett antal av seminariets övningsskoleklasser flyttas ut till stadens skollokaler.

De sålunda lämnade klassrummen skall bl. a. inredas och utrustas till lärarhögskolans

administrativa lokaler med rum för rektor, sekreterare, kanslipersonal

och vaktmästare samt till lärarrum, lärarkandidatrum och arbetsrum för lärare.

Vidare måste en föreläsningssal helt nyinredas liksom ett institution srum i biologi.

Kostnaderna för inredning och utrustning av här nämnda lokaler beräknas

till 36 000 kr.

Enligt de sakkunniga behöver inredningen kompletteras i en föreläsningssal

samt i biblioteket, som bör få vidgade utrymmen. Viss komplettering beräknas

även för gardiner och mörkläggningsanordningar m. m. Kostnaderna för dessa

kompletteringar uppskattas till 19 000 kr.

Till komplettering av den AV-utrustning och de övriga tekniska hjälpmedel,

som finns vid seminarieanläggningen, beräknas ca 20 000 kr. för att tillgodose

lärarhögskolans behov.

För iordningställande av de provisoriska lokaler, som lärarhögskolan skall disponera

i folkskoleseminariet i Uppsala, beräknas kostnaderna till 60 000 kr.

Dessa medel bör enligt de sakkunnigas uppfattning stå till förfogande redan

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1964

innevarande budgetår så att byggnadsarbetena skall kunna påbörjas under

slutet av vårterminen 1964 och avslutas till höstterminens början, när lokalerna

måste kunna tagas i bruk av lärarhögskolan.

De beräknade kostnaderna för lärarhögskolan i Uppsala budgetåret 1964/65

sammanfattas i följande uppställning.

Avlöningar.................................................... 2 767 000

Omkostnader ................................................. 105 000

Materiel, böcker m. m.......................................... 230 000

Inredning och utrustning....................................... 75 000

Iordningställande av lokaler.................................... 60 000

Summa kr. 3 237 000

3. Lärarutbildning vid universitetet i Umeå

I sitt förutnämnda betänkande Lärarhögskolor i Uppsala och Umeå föreslog

lärarutbildningssakkunniga, att en lärarhögskola skulle inrättas i Umeå, så snart

pågående utbyggnad av det nya universitetet där gjorde detta möjligt. En kort

redogörelse för innebörden av de sakkunnigas förslag lämnades i proposition

1962:111 (s. 33 f. och 81). Med anledning av detta förslag uttalade jag, att ett

fortsatt förberedelsearbete borde bedrivas med sikte på inrättandet av en lärarhögskola

i Umeå, så snart utbyggnaden av den akademiska undervisningen gjorde

detta möjligt. Statsutskottet (SU 1963:132) sade sig, liksom beträffande den

föreslagna lärarhögskolan i Uppsala, förutsätta, att definitivt förslag om inrättande

av en lärarhögskola i Umeå snarast möjligt förelädes riksdagen.

I skrivelse den 1 april 1963 föreslog lärarutbildningssakkunniga, att man för

ett rationellt tillvaratagande av de förhållandevis begränsade utbildningsresurserna

i Umeå borde organisera lärarutbildningen såsom en särskild avdelning

inom universitetets ram. Genom beslut av Kungl. Maj:t den 10 maj 1963 fick

lärarutbildningssakkunniga i uppdrag att i samråd med 1962 års Umeåkommitté

närmare utveckla detta förslag.

Med skrivelse den 23 november 1963 har lärarutbildningssakkunniga överlämnat

ett förslag till lärarutbildning vid universitetet i Umeå. Enligt detta

förslag, som föregåtts av överläggningar med Umeåkommittén, skall lärarutbildningen

ta sin början höstterminen 1964 och följa en fast, integrerad studiegång

med de ämnesteoretiska studierna koncentrerade till de tre första åren. Med hänsyn

till den begränsade ämnesuppsättningen vid universitetet och den begränsade

tillgången av skolklasser för vissa tillämpningsmoment har intagningen till

lärarutbildningen i inledningsskedet föreslagits begränsad till 100 per år. Under

hänvisning till den svåra lärarbristen i Norrland i alla skolämnen föreslår de sakkunniga,

att undervisning inte endast i naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga

ämnen, utan även i humanistiska ämnen successivt införes vid

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 196/f .''i.''!

universitetet. Vidare föreslås åtgärder av olika slag bli vidtagna i syfte att åstadkomma

en samordning av ämnesteoretisk och praktisk-pcdagogisk utbildning.

I sitt den 23 november 1963 daterade betänkande Högre utbildning och forskning

i Umeå II (SOU 1963: 76) framlägger 1962 års Umeåkommitté förslag om

uppbyggnad i Umeå under de närmaste fem åren av en modernt inriktad utbildnings-

och forskningsorganisation, som täcker de matematisk-naturvetenskapliga

och samhällsvetenskapliga ämnesområdena. Med hänsyn till den betydande

lärarbristen, särskilt i Norrland, anser kommittén, att en betydande del

av de samlade utbildningsresurserna inom de aktuella ämnesområdena bör inriktas

på de ämnesteoretiska delarna av lärarutbildningen. En av utgångspunkterna

för kommitténs arbete angives vara, att en blivande lärarhögskoleorganisation

i Umeå så långt som möjligt personellt och lokalmässigt samverkar med

universitetet. Beträffande frågan om uppbyggnad av en humanistisk utbildningsoch

forskningsorganisation i Umeå uttalas, att denna fråga enligt kommitténs

direktiv inte skall prövas, förrän närmare klarhet vunnits om hur de humanistiska

fakulteterna vid övriga universitet kommer att utbyggas. Kommittén ställer

sig tveksam till möjligheterna att fr. o. m. läsåret 1964/65 förverkliga den av

lärarutbildningssakkunniga skisserade, efter nya riktlinjer upplagda lärarutbildningen

i Umeå.

C. Departementschefen

Kapaciteten för praktisk-pedagogisk utbildning av ämneslärare har, som framgår

av den föregående redogörelsen, numera byggts ut så att den totalt sett väl

svarar mot efterfrågan på utbildningsplatser. Utbyggnaden har skett i form av

en utökning av såväl lärarhögskolornas som lärarkursskolomas kapacitet. Vid

vissa av sistnämnda skolor har en ökning av antalet lärarkandidater kunnat ske

genom att vissa förstärkningsåtgärder, om vilka Kungl. Maj:t enligt riksdagens

bemyndigande äger besluta, kunnat vidtagas. Lärarhögskolorna representerar

alltjämt mindre än hälften av den samlade utbildningskapaciteten och antalet

sökande till lärarhögskolorna är, till skillnad mot vad som är fallet vid lärarkursskoloma,

större än antalet utbildningsplatser.

Förslag om en ytterligare ökning från och med nästa läsår av lärarhögskolornas

kapacitet föreligger nu. Den förutsättes ske genom ökning av intagningen vid

lärarhögskolan i Göteborg från 60 till 75 lärarkandidater per termin samt genom

upprättande av en ny lärarhögskola i Uppsala med en intagningskapacitet första

läsåret av 40 lärarkandidater per termin. Vidare har en ökning av intagningen vid

samtliga lärarhögskolor bedömts vara möjlig genom ett betydligt effektivare

ianspråktagande av de på lärarhögskoleortema befintliga lärarkursskolorna. Vilken

intagningsökning som slutligt kan uppnås genom sistnämnda åtgärd är ännu

inte klarlagt. I detta sammanhang bör också nämnas förslaget om anordnande av

lärarutbildning vid universitetet i Umeå, vilket kommer att behandlas i annat

sammanhang.

3 — Bihang till riksdagens protokoll 196i. 1 samt. Nr 6S

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1964

Jag anser det både från lärarutbildnings- och lärarrekryteringssynpunkt angeläget,

att lärarhögskolekapaciteten snabbast möjligt utbygges. Jag tillstyrker

därför den föreslagna utbyggnaden av lärarhögskolan i Göteborg och förutsätter

därjämte, att ett effektivare ianspråktagande av lärarkursskoloma i Göteborg

skall göra det möjligt att där öka kapaciteten ytterligare.

Lärarutbildningssakkunnigas förslag om upprättande av en lärarhögskola i

Uppsala tillstyrker jag. Jag räknar, i likhet med de sakkunniga, med en intagning

av 40 lärarkandidater per termin under det första läsåret. Skulle möjligheter

visa sig föreligga att öka intagningen i något eller några ämnen, så att den samlade

intagningen blir större än som här beräknats, bör hinder inte föreligga mot

en sådan utökning. Jag återkommer i det följande till frågan om den nya lärarhögskolans

organisation samt kostnadsberäkningarna och medelsbehovet för

budgetåret 1964/65.

Vid den fortsatta utbyggnaden av lärarhögskolekapaciteten måste de utbildningsresurser

som finns på de befintliga lärarhögskoleortema synnerligen noggrant

tillvaratagas. Gjorda undersökningar har visat, att man genom lämpliga

åtgärder i detta syfte kan öka lärarhögskolornas utbildningskapacitet i inte obetydlig

omfattning. Vilken förstärkning av lärarhögskolorna med vissa nya lärartjänster,

som erfordras för att ett maximalt utnyttjande av lärarhögskoleorternas

resurser för praktisk lärarutbildning skall uppnås, har ännu ej hunnit

närmare undersökas, varför förslag härom ej framlägges nu. På grundval av den

i det föregående lämnade redogörelsen bedömer jag emellertid att en inte

obetydlig ökning av utbildningskapaciteten skall kunna ske redan därigenom

att man på ett ändamålsenligare sätt tar i anspråk lärarkursskolomas kapacitet

för lärarhögskolornas räkning. Det bör tills vidare ske inom ramen för de

förstärkningsanordningar vid lärarkursskoloma som Kungl. Maj:t i enlighet med

ett tidigare av riksdagen lämnat bemyndigande äger vidtaga.

I anslutning till vad jag nu anfört, vill jag meddela, att inom departementet

överväges hur blivande lärares benägenhet att snarast efter sin examen genomgå

praktisk lärarutbildning skall kunna ökas. Aven frågan om lärarrekryteringen

beaktas i detta sammanhang. De åtgärder, vari dessa överväganden kan utmynna,

torde senare kunna vidtagas av Kungl. Maj:t.

Jag övergår så till att behandla vissa frågor, som sammanhänger med förslaget

om upprättande av en ny lärarhögskola i Uppsala.

Lärarutbildningssakkunniga har föreslagit, att, i avvaktan på ett ställningstagande

på grundval av pågående undersökningar rörande lärarhögskolans slutliga

förläggning i Uppsala, folkskoleseminariets lokaler skall användas för lärarhögskoleutbildningen.

Därvid förutsättes, att erforderligt antal av seminariets

övningsskolklasser flyttas ut till stadens skollokaler. Mot detta förslag har jag

ingen erinran.

Beträffande övningsundervisningen på grundskolans högstadium har föreslagits,

dels att en extern övningsskola, omfattande fem paralleller av högstadiet

förlägges till Tiundaskolan i staden, dels att därutöver erforderligt antal klasser

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 08 ur 1964

av kommunens högstadieskolor skall tagas i anspråk för övningsserier och auskultationcr.

övningsundervisningen på gymnasiestudiet föreslås ordnad på samma

sätt som vid lärarhögskolan i Göteborg, i detta fall med huvudsaklig förläggning

till Katedralskolan i Uppsala. Den till nämnda skola förlagda praktiska

lärarkursen avses upphöra med utgången av vårterminen 1904. Jag tillstyrker

vad de sakkunniga föreslagit i fråga om övningsundervisningens ordnande vid

lärarhögskolan.

Den föreslagna personalorganisationen vid lärarhögskolan i Uppsala budgetåret

1964/65 överensstämmer i allt väsentligt med organisationen vid lärarhögskolan

i Göteborg under dess första verksamhetsår. Jag tillstyrker de sakkunnigas

förslag. Mot de beräknade avlöningskostnaderna har jag ingen annan erinran

än att jag i detta fall liksom beträffande övriga lärarhögskolor anser att

medel till ersättning för mistade avlöningsförmåner åt handledare under konferensdag

vid lärarhögskola inte bör beräknas. Ej heller beräknar jag medel till

särskilt arvode åt rektor vid övningsskolan. Däremot beräknar jag beträffande

denna lärarhögskola samma belopp till kostnader för biträde med vissa rektorsuppgifter

som upptagits för de övriga. Med avseende på de särskilda avlöningsförmåner

av olika slag, som utgår vid lärarhögskolor, förutsättes samma

bestämmelser gälla som för motsvarande utbildning vid lärarhögskolan i Göteborg.

Mot de sakkunnigas beräkningar av övriga kostnader vid lärarhögskolan har

jag ingen väsentlig erinran. Frånsett ett föreslaget belopp av 4 000 kr. till resekostnader

och traktamenten vid gemensamma överläggningar mellan lärarhögskolornas

lärare, vilket jag ej kan tillstyrka, förordar jag, att medel anvisas i

enlighet med de sakkunnigas beräkningar av anslagsbehovet. Kostnaderna för

erforderliga ombyggnadsarbeten bör dock bestridas genom ianspråktagande av

medel som beräknats under staten för statens allmänna fastighetsfond.

Jag avser att i det följande under särskilda anslag till lärarhögskolan i Uppsala

hemställa om Kungl. Maj ds förslag till riksdagen rörande de medel för nästa

budgetår, som erfordras på grand av vad jag här anfört och föreslagit.

Slutligen får jag i anslutning till det anförda anmäla fråga om godkännande

av viss överenskommelse med TJppsala stad.

Mellan lärarutbildningssakkunniga, såsom företrädare för staten, och representanter

för Uppsala stad har den It december 1962 träffats eu preliminär överenskommelse

angående fördelningen mellan staten och staden av vissa kostnader

vid inrättandet av en lärarhögskola i Uppsala. Överenskommelsen torde få

fogas som bilaga till statsrådsprotokollet i detta ärende.

Stadsfullmäktige i Uppsala har genom lagakraftvunnet beslut den 18 januari

1963 för stadens del godkänt ifrågavarande överenskommelse.

Den träffade överenskommelsen bör godtagas också för statens del, och jag

tillstyrker, att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande att för statens

vidkommande godkänna ifrågavarande överenskommelse. Därest framdeles be
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 196-4

hov skulle uppstå av mindre jämkningar i avtalsbestämmelserna, torde det få

ankomma på Kungl. Maj :t att för statens del besluta därom.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört och förordat, hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) besluta, att i Uppsala skall fr. o. m. budgetåret 1964/65

upprättas en lärarhögskola, tills vidare organiserad i huvudsaklig

överensstämmelse med vad jag förordat;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna överenskommelsen

med Uppsala stad angående fördelningen mellan staten och

staden av vissa kostnader vid upprättandet av en lärarhögskola

i Uppsala;

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig överensstämmelse

med av mig angivna riktlinjer, fatta de beslut och vidtaga

de åtgärder i övrigt, som fordras för genomförande av den

av mig förordade utökningen av intagningskapaciteten vid de

befintliga lärarhögskolorna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 ur 1064

III. Utbildning av folk- och småskollärare

A. Nuläge och prognoser

1. Klassliirarsituationen

Situationen läsåret 1960/61

I proposition 1963:111 lämnades cn redogörelse för innehållet i en av 1960 års

lärarutbildningssakkunniga framlagd klasslärarprognos samt för inhämtade remissyttranden

över denna. Av redogörelsen framgick att prognosen utmynnade

i en beräkning av examinationsbehovet i fråga om folk- och smaskollärare samt

att som grund för denna beräkning låg omfattande undersökningar rörande saväl

tillgångssidan, som behovssidan. Remissorganens omdömen om den gjorda prognosen

var över lag mycket positiva.

De sakkunnigas beräkningar av lärartillgången utgick från att tillgängen på

lärare vid varje tillfälle utgjorde ett resultat av dels den ursprungliga lärarpopulationens

storlek, dels avgången från läraryrket (övergång till annan verksamhet,

pension, dödsfall m.m.), dels den faktor varigenom tillgångs- och behovsberäkningarna

borde bringas att balansera, nämligen examinationen. De i

prognosen gjorda tillgångsberäkningama grundades på företagen utredning om

lärarsituationen läsåret 1960/61, beträffande vilken framgick bl. a. följande.

Antalet lärare med folkskollärarexamen uppgick till 22 372. Av dessa var

1 894 tjänstlediga av annan orsak än för upprätthållande av annan tjänst, dvs.

icke yrkesverksamma. Därutöver var 1 120 klasslärare tjänstlediga för tjänstgöring

på högstadiet eller i andra högre skolformer. (Totalt tjänstgjorde i dessa

skolformer 2 638 folkskollärare, varav icke fullt hälften vidareutbildade.) Enligt

uppgifter från länsskolnämnderna utgjorde bristen på behöriga folkskollärare

hösten 1960 786 personer, vilken brist finge förutsättas täckt av icke behöriga

lärare. Antalet såsom klasslärare yrkesverksamma personer i klasser, avsedda för

folkskollärare, utgjorde sålunda 22 372 — 1 894 — 1 120 -f 786 = 20 144. Det till

förskollärareänster omräknade undervisningsbehovet uppgick samma läsår till

21 454 tjänster. Skillnaden, 1 310 tjänster, förklarades av att cn del lärare bestred

mer än full tjänst.

Antalet utbildade småskollärare utgjorde 14 628. Av dessa var 942 icke yrkesverksamma.

Antalet yrkesverksamma, utbildade småskollärare med undervisningen

förlagd till lågstadiet var 13 395. Bristen på behöriga småskollärare uppgick

till 169 personer. Yrkesverksamma på lågstadiet var således 13 395 -f-169 —

13 564. Det till småskollärartjänster omräknade undervisningsbehovet uppgick

samma läsår till 14 185 tjänster. Differensen förklarades även här med att en

del lärare bestred mer än full tjänst.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Majds proposition nr 68 år 1964.

Situationen läsåret 1963/64

I samverkan med länsskolnämndcrna och skolcheferna i landets alla kommuner

genomförde ecklesiastikdepartementet i oktober 1963 en undersökning av

den då föreliggande lärarsituationen. Beträffande tillgång och brist på klasslärare

visade denna undersökning bl. a. följande.

Av 18 438 såsom folkskollärare tjänstgörande personer hade 17 272 folkskollärarexamen

och 277 småskollärarexamen, medan 889, dvs. 4,8 % av samtliga,

helt saknade klasslärarutbildning.

Av 15 408 såsom småskollärare tjänstgörande personer hade 14 719 småskollärarexamen

och 95 folkskollärarexamen, medan 594, dvs. 3,9 % av samtliga, helt

saknade klasslärarutbildning.

Man kan således konstatera, att mot ett folkskollärarbchov av 18 438 personer

stod en tillgång på (17 272 + 95 =) 17 367, vilket innebar en brist på 1 071 folkskollärare

och mot ett småskollärarbehov av 15 408 personer stod en tillgång på

(14 719 -f- 277 =) 14 996, vilket innebar en brist på 412 småskollärare.

Vissa variationer mellan olika delar av landet förelåg. Sämst var läget i Stockholm

med endast 82 % behöriga folkskollärare och 90 % behöriga småskollärare.

I fråga om folkskollärare befanns situationen i övrigt vara något sämre på Gotland

(88 %) samt i de nordligaste länen (89—91 %) än i övriga delar av landet.

Även i fråga om småskollärare var siffran för Gotland relativt låg (91,5%),

medan den i de nordligaste länen tvärtom var ganska hög (96—98 %).

Antalet på högre stadier tjänstgörande folkskollärare med lägst halvtidstjänstgöring

var 4 080. De bestred där en tjänstgöring motsvarande 3 790 heltidstjänster.

2. Utbildningsbehovet

De sakkunnigas beräkning av folk- och småskollärarbehovet, uttryckt i antalet

erforderliga folk- respektive småskollärartjänster, har genomförts stegvis

via bedömningar och beräkningar av flera faktorer såsom barnantalets utveckling,

elevernas fördelning på skolformer m. m., medeltalet elever per klass och

antalet klassavdelningar. Beträffande närmare detaljer hänvisas till redogörelsen

för klasslärarprognosen i proposition 1963:111 s. 17 ff.

Småskollärarbehovet utgöres i prognosen av behovet i folkskolans och grundskolans

årskurser 1—3.

Folkskollärarbehovet angives i första hand som behovet av klasslärare i årskurs

3—9 i folkskolan och 3—6 i grundskolan fram t. o. m. år 1965/66 och därefter

som behovet av klasslärare i årskurs 4—9 i folkskolan och 4—6 i grundskolan.

Därjämte avses behovet av vidareutbildade folkskollärare på högstadiet.

Detta behov angives som 40 % av det totala behovet av lärare i teoretiska läroämnen,

vartill kommer antalet lärare i yrkesvägledning och tillsyn slärare. Slutligen

beaktas behovet av folkskollärare utöver 40 % på högstadiet samt behovet

av folkskollärare i andra högre skolor.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 ur 1964

De av de sakkunniga fram räknade behovstalen, uttryckta i heltidstjänster,

sammanfattas i följande tablå.

Behov av folkskollärare

Läsår

Behov av

småskollärare

Klasslärar-

Högstadiet och andra

högre skolor

Summa behov

av folkskol-

tjänster

Enligt

Utöver

lärare

4-0 %-regeln

40 %-regeln

1963/64!

15 007

18 528

2 592

1 160

22 280

1966/67

15 313

16 989

3 884

605

21 478

1968/69

14,930

16 231

4 786

480

21 497

1971/72

15 597

15 367

5 466

0

20 833

1975/76

17 015

16103

5 267

0

21 370

1980/81

18119

17 4-76

5 860

0

23 336

Av tablån framgår, att behovet av småskollärare, med variationer om några

hundra tjänster, håller sig kring totalt ca 15 000 heltidstjänster under 1960-talet

för att under 1970-talet successivt stiga med omkring 3 000 tjänster, dvs. med

300 tjänster per år.

Behovet av folkskollärare såsom klasslärare sjunker enligt tablån från innevarande

läsår till läsåret 1966/67 (det läsår som de hösten 1964 intagna går ut

på arbetsmarknaden) med 1 539 tjänster. I gengäld beräknas det expanderande

högstadiet förete en behovsökning motsvarande totalt 737 heltidstjänster enligt

och utöver 40 %-regeln. Det må observeras, att behovet av folkskollärare på högstadiet

utöver 40 %-regeln beräknats minska med 555 tjänster, en beräknmg som

nu får bedömas vara mindre sannolik. Den sammanlagda förändringen av folkskollärarbehovet

mellan åren 1963/64 och 1966/67 innebär enligt prognosen en

minskning med 800 heltidstjänster.

Det bör här noteras, att prognosens i tablån redovisade siffror över folk- och

småskollärarbehovet läsåret 1963/64 stämmer mycket väl överens med de faktiska

förhållandena detta läsår enligt ecklesiastikdepartementets i det föregående

redovisade undersökning av lärarsituationen hösten 1963. Beträffande folkskollärarna

gäller detta både mellanstadiet och högre stadier.

De nyss redovisade behovstalen utgjorde den ena huvuddelen av underlaget

för de sakkunnigas beräkning av examinationsbehovet. Den andra delen av detta

underlag utgjordes av de förut nämnda lärartdlgangsberäkningarna.

Genom en successiv framskrivning av lärarbestandet ar för ar med utgångspunkt

i 1960 års lärarbestånd samt de redan givna examinationstalen t. o. m.

år 1963 _och en arbetsvolymberäkning för det till varje ar kvarvarande lärar
beståndet,

inklusive de t. o. m. näst föregående år examinerade, klarlades vilken

ny examination som fordrades, för att det kvarvarande lärarbeståndets och de

nyexaminerades arbetsvolym tillsammans jämnt skulle täcka behovet. Dessa

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Kungl. Maj.ts proposition nr 68 år 196Jf

beräkningar utmynnade i följande talserier över examination sb eko v et år 1964_

1980.

År

Folkskollärare

Småskollärare

196 i

1 032

1 811

1965

204

831

1966

1 44S

919

1967

1 096

292

1968

808

337

1969

650

630

1970

672

726

1971

1 084

708

1972

1 058

698

1973

396

590

1974

876

689

1975

1 038

627

1976

1 050

487

1977

902

568

1978

1 096

336

1979

714

344

1980

966

300

Medeltalen per år fram till 1970 är 792 för småskollärare och 844 för folkskollärare.

Medeltalen per år för tiden efter 1970 är 535 för småskollärare och 918

för folkskollärare.

För folkskollärarnas del är examinationsbehovet, sett över en längre period,

ganska konstant. En beräknad minskning av folkskollärarbehovet på mellanstadiet

och en ökning av behovet på högstadiet balanserar i viss mån mot varandra.

Som framgår av tablån i det föregående över behovstalen uttryckta i heltidstjänster

räknas dock totalt sett med en viss minskning av folkskollärarbehovet

under 1960-talet.

När det gäller småskollärarna föreligger däremot en klart sjunkande utveckling

av examinationsbehovet. Det stora examinationsbehovet år 1964 sammanhänger

med att examinationen år 1963 var mycket låg till följd av ungefär halva

utbildningskapacitetens omläggning till 3-årig småskollärarutbildning två år

tidigare. Lågstadiets utvidgning till att omfatta även årskurs 3 har givetvis även

inverkat. Under den återstående delen av 1960-talet beräknas emellertid, som

framgår av tablån i det föregående, behovet av småskollärare vara i stort sett

konstant. Samtidigt beräknas fr. o. m. år 1966 avgången av småskollärare minska

kraftigt. Anledningen härtill är den låga examinationen av småskollärare under

1930- och 40-talen. De små examinationsårgångama från dessa årtionden kommer

nu efter hand upp i pensionsålder och föranleder, jämfört med tidigare

ganska stora pensionsårgångar, en mindre avgång ur yrket. Under 1960-talets

sista år inträder en liknande utveckling även för folkskollärarnas del.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 196J>

3. Nuvarande utbildningskapacitet

Utbildning av folk- och småskollärare bcdrives innevarande budgetår dels vid

lärarhögskolorna i Stockholm, Malmö och Göteborg, dels vid 20 folkskoleseminarier.

Annedals folkskoleseminarium i Göteborg står under avveckling och

kommer att vara helt avvecklat med utgången av budgetåret 1964/65.

Följande tablå visar, hur lärarhögskolornas kapacitet för utbildning av folkoch

småskollärare utvecklats under senare år.

Lärar- högskolan i

Folkskollärarlinje

Småskollärarlinje

1961

1962

1963

1964

1961

1962

1963

1964

vt

ht

vt

ht

vt

ht

vt

ht

vt

ht

vt

ht

vt

ht

vt

ht

Stockholm ...

48

48

48

48

48

48

48

Malmö ......

—

—

—

48

48

48

48

—

—

—

24

24

24

24

Göteborg ....

-

48''

48

48

—

—

48

48

Summa

48

48

48

96

144

144

144

24

24

72

72

1 Övergångsvis intagna vid Annedals folkskoleseminarium.

Seminarieorganisationens utveckling visas av följande tabla, i vilken även

angivits de avdelningar, som under närmast följande år kommer att finnas i

organisationen till följd av redan fattade beslut.

Ht

År

Antal klassavdelningar

Total-

s:a

avd.

folkskollärarutbildning

småskollärarutbildning

fyraårig linje

tvåårig

linje

S:a

avd.

treårig linje

tvåi

lin

irig

je

S:a

avd.

r

II1

in*

IV*

P

n2

P

IP

IIP

p

II2

1960

8

12

12

12

12

12

68

1

1

1

44

44

91

159

1961

8

8

12

12

18

12

70

26

1

1

22

44

94

164

1962

8

8

8

12

19

18

73

26

26

1

26

22

101

174

1963

6

8

8

8

19

19

68

17

26

26

16

26

in

179

1964

6

8

8

19

?

17

26

16

?

?

1965

6

8

?

17

?

0

1966

6

Examinationens utveckling sedan år 1960 — schematiskt beräknad på grundval

av tidigare års motsvarande intagningskapacitet — visas av följande tablå.

I tablån har här medtagits även uppgifter om den intagningskapacitet jag i det

följande avser att föreslå för nästa år samt en bedömning av den erforderliga

intagningskapaciteten året därefter. Årsangivelserna avser kalenderår.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 196\

Follcskollärar examinationen

Intagna

Total examination

År

På 4-årig

linje

År

På 2-å

Lärarhögsk.

■ig linje

Folksk.sem.

År

Faktisk

exam.

Exam.behov

enl. LUS

1957

288

1959

96

288

1961

672

LUS utgår

1958

288

1960

96

288

1962

672

från den

1959

288

1961

96

432

1963

816

givna exam.

1960

192

1962

144

456

1964

792

1 032

1961

192

1963

288

456

1965

936

204

1962

192

1964

(försl.)

288

576

1966

1056

1448

1963

1964

(först)

1965

(bedöm- ning)

144

96

48

1965

(bedöm-

ning)

288

576

1967

1008

1 096

Smås/collärar examinationen

Intagna

Total examination

År

På 3-årig

På 2-å

rig linje

År

Faktisk

Exam.behov

linje

Lärarhögsk.

Folksk.sem.

exam.

enl. LUS

1958

24

1959

—

960

1961

9S4

j LUS utgår

1959

24

1960

—

1 056

1962

1 080

j från den

1960

24

1961

—

528

1963

552

1 givna exam.

1961

624

1962

24

624

1964

1 272

1 Bil

1962

624

1963

96

384

1965

1 104

831

1963

408

1964

144

432

1966

984

919

(försl.)

1964

240

1965

144

336

1967

720

292

(försl.)

(bedöm-

ning)

1965

168

(bedöm-

ning)

Som framgår av dessa tablåer har examinationskapaciteten såvitt gäller folkskollärare

genom de senaste årens beslut om intagningen vid lärarhögskolor och

folkskoleseminarier ökats mycket kraftigt. Småskollärarexaminationen har under

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Muj:ts ''proposition nr 68 år 1964

en följd av år legat på en hög nivå utom under år 1963, då cxaminationssiffran

kraftigt påverkades av ungefär halva kapacitetens omläggning till 3-årig smaskollärarutbildning.

Denna, i klasslärarprognoscn beaktade minskning av examinationen

med drygt 500 lärare, som skedde nämnda år, paverkade givetvis sm*iskollärarsituationen

läsåret 1963/64.

En jämförelse mellan å ena sidan examinationen under perioden 1964—67

enligt fattade beslut samt nyss redovisade förslag och bedömningar och å andra

sidan examina tion.sbehovet under samma period enligt klasslärarprognoscn gei

följande bild.

Folkskollär. Småskollär.

Examination 1964—67 ................ 3 792 4 080

Exam.behov 1964—67 ................ 3 780 3 853

Enligt denna jämförelse, där ingående lärarbrist, avgång till högre stadier,

avgång ur yrket samt skolorganisationens tillväxt eller minskning beaktats i

prognosens behovstal, skulle balans mellan tillgång och behov rada år 196/. Reservation

måste dock göras för osäkerheten i vissa grundläggande bedömningar.

Huruvida högstadiets behov av folkskollärare kommer att öka mer än som beräknats

i prognosen är en i sammanhanget särskilt svårbedömbar fråga. Detta behov

torde nu kunna antagas bli större än som förutsatts i prognosen.

B. Skolöverstyrelsens förslag rörande

utbildningskapaciteten 1964/65

Skolöverstyrelsen bygger sitt förslag om intagningen av folk- och småskollärarkandidater

läsåret 1964/65 på de i klasslärarprognoscn gjorda beräkningarna av

examinationsbehovet samt på de överväganden och ställningstaganden i anslutning

härtill, som gjordes i proposition 1963:111 och det härpå grundade riksdagsbeslutet.

I fråga om folkskollärare konstaterar överstyrelsen att examinationsbehovet

år 1966 av de sakkunniga beräknats till 844 (genomsnittsbehov).

Vid lärarhögskolorna i Stockholm, Malmö och Göteborg kommer läsåret

1965/66, vid oförändrad kapacitet, att examineras 288 folkskollärare. Något förslag

om utvidgning av lärarhögskolornas kapacitet i detta avseende nästa läsår

framlägger överstyrelsen inte. På folkskoleseminariemas fyraåriga linje kommer

enligt tidigare meddelade beslut att examineras 192 folkskollärare. Den examination

läsåret 1965/66, som redan nu kan anses fixerad, finner överstyrelsen

sålunda vara 2S8 + 192 = 480 folkskollärare.

Överstyrelsen anför vidare.

Enligt de sakkunnigas beräkningar skulle det alltså föreligga ett behov av intagning

på folkskoleseminariemas tvååriga folkskollärarlinje av 844 — 480 = 364

lärarkandidater. Detta svarar mot 15 avdelningar, vilket gör 15 X 24 = 360

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1964-

lärarkandidater. Med tanke dels på vad överstyrelsen i sitt yttrande över de sakkunnigas

betänkande anfört beträffande de omständigheter, som kan tänkas

medföra ett ökat behov av klasslärare, dels på det för år 1966 faktiskt framräknade

behovet (1 448) föreslås en intagning av 19 X 24 = 456 lärarkandidater,

varigenom examinationen 1966 kommer att uppgå till 936 folkskollärare, vilket

överstiger det av de sakkunniga beräknade genomsnittsbehovet med 92 folkskollärare.

På fyraårig linje föreslås en intagning av fyra avdelningar.

Beträffande smaskollurare har, framhåller skolöverstyrelsen, lärarutbildningssakkunniga

beräknat det genomsnittliga årliga examinationsbehovet till 792

lärare.

Vid lärarhögskolorna i Malmö och Göteborg kommer läsåret 1965/66, vid

oförändrad kapacitet, att examineras 144 småskollärare. Inte heller här framläggcs

något förslag om utvidgning av lärarhögskolornas kapacitet nästa läsår.

På folkskoleseminariernas treåriga linjer kommer enligt tidigare meddelade beslut

att examineras 408 småskollärare. Överstyrelsen konstaterar sålunda, att

den examination läsåret 1965/66, som redan nu kan anses fixerad, är 144 -j408

= 552 småskollärare, och uttalar vidare.

Lärarutbildningssakkunniga beräknar examinationsbehovet till 792. På folkskoleseminariemas

tvååriga småskollärarlinje behöver alltså intagas 792 — 552 =

240. Detta svarar mot 10 klasser. Av samma skäl som beträffande intagning på

folkskollärarlinjer har emellertid överstyrelsen efter samråd med lärarutbildningssakkunniga

kommit fram till att man bör föreslå en något högre intagning

eller sammanlagt 14 klasser på tvåårig småskollärarlinje.

På den treåriga linjen föreslås en samtidig intagning av 10 avdelningar.

Enligt överstyrelsens förslag kommer seminaricorganisationen budgetåret

1964/65 att omfatta sammanlagt 147 klasser mot 179 under budgetåret 1963/64,

alltså en minskning med 32 klasser, överstyrelsen anser det böra, liksom tidigare,

ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag av överstyrelsen besluta om de nya

klassernas placering vid de olika seminarierna.

Den intagning på vidareutbildningslinje för småskollärare, som äger ram budgetåret

1963/64 vid Guldhcdens folkskoleseminarium i Göteborg, föreslås äga

rum även budgetåret 1964/65.

Med tanke på de konsekvenser, som en successiv krympning av seminarieorganisationen

maste fa för de enskilda seminarierna och deras befattningshavare,

anser överstyrelsen det vara angeläget, att det snarast möjligt skapas

klarhet beträffande hithörande frågor. En inskränkning av antalet intagningsavdelningar

på i synnerhet fyraårig och treårig linje kommer enligt överstyrelsen

att snabbt minska behovet av ämneslärare vid folkskoleseminarierna. En starkare

koncentration av kvarvarande klasser inom dessa linjer, i kombination med

överförande av tvaariga linjer till folkskoleseminarier med omfattande ordinarie

lektorsrepresentation bedömes därför som önskvärd. En sådan successiv anpassning

av seminaricorganisationen till det faktiska läget kräver, framhåller

överstyrelsen, en i god tid utförd planering, varvid man har att ta hänsyn till

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 ur 1964 45

hl. a. den omständigheten att ökning vid något folkskoleseminarium av antalet

klasser på tvååriga linjer omedelbart ställer starkt ökade krav beträffande tillgången

inom seminarieorten på övningsklasser för den praktiska utbildningen.

Överstyrelsen säger sig vara medveten om att dessa frågor maste lösas i samband

med det arbete som utföres av 1900 års lärarutbildningssakkunniga. Överstyrelsen

anser emellertid, att redan nu beslutad utbyggnad av lärarhögskolorna

möjliggör en planering, som tar sikte på att inom seminarieorganisationen skapa

större, bärkraftiga enheter. Med anledning härav föreslår överstyrelsen, att bemyndigande

ges åt överstyrelsen att i samråd med lärarutbildningssakkunniga

och i överensstämmelse med nyss angivna riktlinjer planera de åtgärder för

seminarieorganisationens successiva krympning, som kan visa sig erforderliga.

C. Departementschefen

Till grund för bedömningen av den erforderliga kapaciteteii för utbildning av

folk- och småskollärare bör läggas dels den av lärarutbildningssakkunniga ar

1962 framlagda klasslärarprognosen, dels departementets undersökning av lärarsituationen

hösten 1963.1 fråga om behovet av folkskollärare maste hänsyn också

tagas till de förnyade undersökningarna av ämneslärarsituationen, enär denna

situation, som den nu ter sig, åtminstone temporärt torde leda till att ett

större antal folkskollärare än prognosen förutsatt kommer att tjänstgöra på

grundskolans högstadium. Sistnämnda förhållande utgör en osäkerhetsfaktor,

som nu synes motivera ett större examinationsbehov än som beräknades i klasslärarprognosen.

Prognosens beräkningar av det egentliga klasslärarbehovet, dvs. behovet a\

småskollärare samt behovet av folkskollärare för tjänstgöring inom folkskolan

och på grundskolans mellanstadium, torde vila på ganska säker grund. Den tendens

till avvikelse från prognosen som hittills kunnat konstateras när det gäller

dessa kategorier begränsar sig till takten för B-formens avveckling och pekar

mot ett något mindre lärarbehov än som, utifrån ett relativt försiktigt antagande

om denna avveckling, beräknats i prognosen. I övrigt föreligger inga omständigheter,

som tyder på att det faktiska behovet av klasslärare på egna stadier

skulle komma att avvika nämnvärt från det beräknade.

Såvitt gäller småskollärare bör enligt min mening ställningstagandena rörande

utbildningskapaciteten i huvudsak kunna grundas på prognosen. Den ökning

av småskollärarbristen, som konstaterats hösten 1963, ändrar inte denna bedömning,

enär denna bristökning berodde på en förutsedd tillfällig nedgång av examinationen

våren 1963 till följd av en omläggning till treårig utbildning av ungefär

halva utbildningskapaciteten från läsåret 1961/62. Givetvis är det angeläget,

att den uppkomna bristen snarast täckes. Detta ligger också utsagt i prognosens

examinationsbehov för år 1964, som angivits till ea 1 S00 lärare.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 19 6 k

Beträffande folkskollärare är underlaget för ett ställningstagande mer osäkert.

Denna osäkerhet hänför sig, som redan framhållits, till frågan om behovet av

lärare på högstadiet. Jag anser sistnämnda osäkerhetsfaktor tala för att utbildningskapaciteten,

såvitt gäller folkskollärare, tills vidare hålles på en hög nivå.

Härför talar också att bristen på folkskollärare inom folkskolan och grundskolans

mellanstadium innevarande läsår uppgår till över 1 000 lärare.

Utbildning av folk- och småskollärare bedrivs dels vid lärarhögskolor, dels vid

folkskoleseminarier. Lärarhögskolornas kapacitet har utbyggts successivt. Inom

lararutbildningssakkunniga pågår för närvarande en detaljerad planering av den

fortsatta utbyggnaden. Denna utbyggnad måste givetvis efter hand inverka på

seminarieorganisationen. Allteftersom befintliga lärarhögskolor utbygges och

nya lärarhögskolor inrättas måste seminarieorganisationen krympas. Vid den pågående

planeringen av denna omläggning har stor hänsyn tagits till det aktuella

behovet av en hög kapacitet för utbildning av folkskollärare. De organisatoriska

förutsättningarna för en tillfällig utökning av seminariekapaciteten har därför

undersökts.

Jag anser starka skäl tala för att utbildningen av folkskollärare sker i den

omfattning som visar sig organisatoriskt möjlig och, med hänsyn till den förestående

omläggningen, lämplig. Någon omedelbar utbyggnad av lärarhögskolornas

intagningskapacitet är inte aktuell. En viss utökning av seminariernas kapacitet

i förhållande till innevarande år bör därför enligt min mening tillfälligtvis

ske. Jag föreslår, att intagningen på tvåårig folkskollärarlinje, som detta läsår

liksom förra läsåret omfattat 19 avdelningar, nästa läsår skall omfatta 24 avdelningar.

Denna kapacitetsökning bör delvis åstadkommas genom omläggning av

utbildningen vid seminarierna i Stockholm och Göteborg från 4-årig till 2-årig.

Den 4-åriga linjen förutsättes, i enlighet med skolöverstyrelsens förslag, minska

från nuvarande sex till fyra intagningsavdelningar.

Beträffande utbildningen av småskollärare anser jag det på ett övertygande

sätt klarlagt, att examinationsbehovet efter hand kommer att minska och jag

förordar därför en fortsatt reducering av antalet intagningsklasser vid folkskoleseminariernas

småskollärarlinjer. Jag anser dock, att intagningen nästa år bör

hållas på en något högre nivå än vad skolöverstyrelsen föreslagit. I stället för

den av överstyrelsen föreslagna reduceringen från sammanlagt 33 intagningsklasser

innevarande läsår till 24 intagningsklasser nästa läsår föreslår jag en

intagning omfattande 28 klasser.

Totalt minskar antalet klasser inom hela seminarieorganisationen, vid bifall

till vad jag här förordat, från 179 klasser innevarande läsår till 156 klasser nästa

läsår.

Den sammanlagda examinationen av folk- och småskollärare, dvs. inom såväl

lärarhögskole- som seminarieorganisationen, fram till 1967 vid här förordad intagning

framgår av i det föregående redovisade tablåer och sammanfattningssiffror.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 68 år 1964.

Det bör liksom tidigare år ankomma på Kungl. Maj:t att fatta slutligt

beslut i fråga om antalet intagningsavdclningar vid folkskoleseminarierna. Jag

avser att i det följande föreslå de anslagsförändringar för nästa budgetår, som

erfordras vid bifall till vad jag här förordat.

Jag skall slutligen något dröja vid skolöverstyrelsens påpekande beträffande

nödvändiga åtgärder i samband med den successiva minskning av seminarieorganisationen,

som nu bör inledas. Enligt vad jag underhand erfarit, har det inom

lärarutbildningssakkunniga bedrivna planeringsarbetet för övergång till lärarhögskoleorganisation

nu fortskridit så långt, att det senast i samband med fastställandet

i vår av antalet intagningsavdelningar vid seminarierna torde kunna

lämnas vissa klara och konkreta besked i fråga om vad som bedömes vara den

lämpliga takten i överförandet av utbildningen av folk- och småskollärare till

lärarhögskolor. I det sammanhanget torde en utgångspunkt erhållas för planering

av sådana åtgärder, som med hänsyn till de enskilda befattningshavarnas

intressen kan vara påkallade i samband med denna omläggning.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 68 år 1964

IV. Utbildning av förskollärare och vårdpersonal

vid barnanstalter

A. Inledning

I. Vårdområden och personalsituation

Utbildningen av personal för vård av barn omfattar många olika personalkategorier

och skall tillgodose personalbehovet för många olika slag av vårdinstitutioner.

Ehuru det är svart att dra mera bestämda gränser mellan olika

hm udkategorier av dessa institutioner, ter det sig i detta sammanhang naturligt

att räkna med följande tre huvudgrupper, nämligen dels barnstugor, dels i det

följande angivna institutioner med den gemensamma beteckningen barnanstalter,

dels sjukvårdsinstitutioner.

Barnstugor är den sammanfattande benämningen för lekskolor, daghem och

fritidshem. Dessa har till uppgift att vårda och sysselsätta friska barn i förskoleåldern,

fritidshemmen dock barn i de lägre skolåldrarna. Barnen omhändertages

för begränsad del av dygnet och bor eljest i sina hem med föräldrarna eller någon

av dem som vårdnadshavare. Ett stort behov av utbyggnad av barnstugeverksamheten

föreligger men utbyggnaden hämmas av bl. a. bristen på utbildad personal.

Den bamavårdande personalen vid barnstugorna utgöres huvudsakligen av

förskollärare och bamsköterskor. Redan vid verksamhetens nuvarande omfattning

är behovet av förskollärare mycket stort. Skolöverstyrelsen, som utgår från

att alla barn över 2 år vid ifrågavarande institutioner bör omhänderhas av förskollärare,

beräknar det nuvarande behovet till 2 850 förskollärare. Emellertid är

tillgången på förskollärare synnerligen otillräcklig, vilket medfört, att omkring

1 000 förskollärartjänster, huvudsakligen vid daghem, uppehälles av personal,

som saknar seminarieutbildning. Den årliga avgången från yrket är stor. En

kraftig ökning av utbildningen av förskollärare bedömes som nödvändig, om man

skall kunna täcka den rådande bristen och samtidigt tillgodose den växande

bamstugeverksamhetens stigande behov av förskollärare.

De vid barnstugorna anställda barnsköterskomas antal är omkring 650. Flertalet

av dessa är verksamma vid daghemmen, där de i stor utsträckning bestrider

tjänster, som med skolöverstyrelsens ovan angivna utgångspunkt ifråga om

förskollärarnas arbetsuppgifter vid daghemmen, borde ha varit besatta med förskollärare.

Beträffande förekomsten vid barnstugorna av bamavårdande personal som

varken bär förskollärar- eller barasköterskeutbildning saknas närmare utredningar.

Bamanstalter utgör här den sammanfattande benämningen på de olika slag av

institutioner, huvudsakligen för vård av fysiskt och/eller psykiskt handikappade

barn och ungdomar, vilka omfattas av barnanstaltsutredningens betänkande

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1964

49

(SOU 1962: 57) Förbättrad utbildning för vårdpersonal vid barnanstalter. Dessa

institutioner är: skolor för blinda, skolor för döva och hörselskadade, epileptikeranstalter,

institutioner för psykiskt efterblivna, psykopatbarnhem och vanföreanstalter.

Vidare omfattar utredningen även barnhem (dock ej spädbarnshem

och mödrahem) samt elevhem för skolbarn och för nomadbarn. Den personal

utredningen avser är den icke anstaltsledande vårdpersonalen vid dessa institutioner,

vilken beräknas uppgå till sammanlagt ca 3 400 anställda, därav 2 045

vid institutioner för psykiskt efterblivna och 950 vid barnhem (häri har inräknats

320 barnsköterskor vid spädbarnshem).

Av denna vårdpersonal har enligt gjorda undersökningar ungefär 25% bamsköterskeutbildning,

medan yrkesutbildningen för övrig personal är starkt varierande.

I övervägande antalet fall är den emellertid bristfällig och saknas i stor

utsträckning alldeles. I syfte att råda bot på detta missförhållande framlägger

utredningen förslag om en omfattande utbyggnad av utbildningen för ifrågavarande

personal. I samband därmed föreslås också en omläggning och ett

förenhetligande av nu existerande utbildningsformer. En närmare redogörelse

för utredningens förslag lämnas senare i detta kapitel.

Med sjukvårdsinstitutioner avses i detta sammanhang sjukhusens BB- och

barnavdelningar samt vissa specialinstitutioner för vård av sjuka barn. Antalet

tjänster såsom barnsköterskor vid dessa institutioner uppgår enligt bamanstaltsutredningens

betänkande till ca 1 600, varav dock ett hundratal uppges vara

vakanta. Under samma antagande beträffande den årliga avgången, som utredningen

tillämpat ifråga om barnsköterskor vid daghemmen, dvs. 25 %, beräknar

utredningen det årliga utbildningsbehovet av bamsköterskor för här i frågavarande

institutioner till 400. Utredningen går inte in på frågan huruvida sjukhusens

behov av barnsköterskor i framtiden kommer att öka.

2. Utbildningsproblem

Av den lämnade redogörelsen för de aktuella vårdområdena och personalsituationen

inom dessa framgår, att här föreligger stora, icke tillgodosedda behov av

utbildning. Det är från samhälleliga och mänskliga synpunkter synnerligen angeläget,

att dessa behov tillgodoses på effektivaste och bästa möjliga sätt.

Anledningen till att barnanstalternas utbildningsbehov upptages till behandling

i samband med behandlingen av förskollärarutbildningen har jag i korthet angivit

vid behandlingen i årets statsverksproposition av anslaget till bidrag till

driften av centrala yrkesskolor. Jag framhöll därvid som angeläget, att en bättre

utbildning av barnanstaltspersonal kom till stånd men fann samtidigt att den av

bamanstaltsutredningen föreslagna utbildningen ägde ett så nära samband med

utbildningen av personal för barnstugeverksamheten, att den lämpligen borde behandlas

i samband med frågan om utbildningen av förskollärare. Det avsedda

sambandet består däri, att bamanstaltsutredningen framlagt förslag om en för

samtliga i det föregående redovisade personalkategorier — alltså även blivande

förskollärare — gemensam grundkurs, vilken förutsatts innefatta ett betydande

4 — Bihang till riksdagens protokoll 106If. 1 saml. Nr 68

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 196b

mått av handledd praktik vid samma slag av bamavårdande institutioner, som

användes för den praktiska undervisningen vid förskoleseminariema. Härigenom

aktualiseras inte bara frågan om förskollärarkandidatemas förutbildning utan

dessutom och framför allt frågan om möjligheterna att tillgodose det samlade

behov av praktisk utbildning i barnavård, som uppkommer till följd av önskemålen

om en väsentlig utbyggnad av såväl förskollärarutbildningen som utbildningen

av annan barnavårdande personal.

I det följande redogöres för dels förskollärarutbildningens uppläggning i stort

samt dess av skolöverstyrelsen föreslagna omfattning läsåret 1964/65, dels barnanstaltsutredningens

förslag om förbättrad utbildning för vårdpersonal vid barnanstalter.

B. Utbildningen av förskollärare

1. Uppläggning och nuvarande kapacitet

Förskoleseminariema är sedan den 1 juli 1963 helt statliga. Utbildningen vid

seminarierna är 2-årig och syftar i första hand till kompetens att ta hand om

barn i barnstugor dvs. lekskolor daghem och fritidshem. Sammanlagt halva utbildningstiden

utgöres av handledd praktik, som är fördelad på båda läsåren och

förlagd till lämpliga barnstugeinstitutioner på eller i närheten av seminarieorten.

För inträde vid förskoleseminarium krävs bl. a., att sökanden genomgått utbildning

i spädbarnsvård under minst 14 veckor. På grund av bristande tillgång på

separata kurser i spädbarnsvård har emellertid i praktiken det stora flertalet av

dem, som hitintills intagits vid förskoleseminariema genomgått förutbildning i

barnavård, omfattande minst fullständig bamsköterskeutbildning eller annan

motsvarande utbildning.

Vid förskoleseminariema intogs höstterminen 1962 289 elever och höstterminen

1963 470 elever. Seminarieorganisationen har innevarande läsår denna uppbyggnad:
-

Seminarieort T lasser Summa

A U klasser

Gävle.................... 1 — 1

Göteborg................. 2 2 4

Jönköping................ 1 _ j

Luleå .................... 1 i 2

Malmö................... 2 1 3

Norrköping ............... 2 1 3

Stockholm ............... 3 2 5

Uppsala.................. 2 2 4

Örebro................... 2 2 4

16

11

27

opaginerad Kontrollera mot PDF

Öl

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 ur 1961^

2. Förslag om utbyggnad av förskoleseminarierna

Skolöverstyrelsen föreslår, att förskoleseminariernas intagningskapacitet läsåret

1964/65 ökas med fem intagningsklasser, vilket avses ske genom upprättande

av två nya seminarier, ett i Södertälje och ett i Västerås, med vartdera

två intagningsklasser samt genom inrättande av ytterligare en intagningsklass

vid seminariet i Gävle. Överstyrelsen förordar, att antalet elever per intagningsklass

bestämmes till 30 vid seminarierna med endast en klass i vardera årskursen

men begränsas till 28 vid övriga seminarier. Höstterminen 1964 skulle då kunna

intagas sammanlagt 592 elever, en ökning med ca 120 elever jämfört med höstterminen

1963.

Av handlingarna inhämtas, att såväl Södertälje som Västerås stad ställt sig

positiva till förslaget om förläggning av två nya förskoleseminarier och utfäst sig

att genom uthyrning ställa erforderliga lokaler till förfogande. På båda orterna

kan lämpliga institutioner för den praktiska undervisningen tillhandahållas.

Av skolöverstyrelsens motivering för den föreslagna utbyggnaden framgår att

det nuvarande behovet av förskollärare vid barnstugorna uppgår till ca 2 850,

om man, som överstyrelsen gör, utgår från att barn över 2 år vid dylika institutioner

bör omhänderhas av seminarieutbildade förskollärare. Som i det föregående

anförts svarar tillgången på förskollärare ingalunda mot detta behov

utan en brist på ca 1 000 utbildade lärare föreligger.

Vid sin bedömning av det framtida behovet av förskollärare utgår skolöverstyrelsen

ifrån, dels att den årliga avgången från yrket erfarenhetsmässigt måste beräknas

till minst 10%, dels att barnstugeverksamheten i landet sannolikt kommer

att fördubblas under tiden fram till omkring år 1970. Man hänvisar härvid

i första hand till de klart uttalade intentioner i denna riktning, som statsmakterna

givit uttryck för i skilda sammanhang. Enligt vad överstyrelsen anför

måste man, för att hålla jämna steg med den väntade utvidgningen av bamstugeverksamheten

och samtidigt fylla de vakanser som orsakas av avgången

från yrket, tänka sig fortsatta, betydande ökningar av förskoleseminariernas intagningskapacitet

under de närmast följande åren.

Mot den här tecknade bakgrunden anser skolöverstyrelsen situationen vara

sådan, att den i och för sig motiverar en ännu större intagningsökning än som

föreslagits. Föreliggande brist på lämpliga praktikinstitutioner och praktikhandledare

omöjliggör emellertid enligt överstyrelsen en snabbare utbyggnadstakt.

Sistnämnda förhållande lägger hinder i vägen också för upprättandet av nya

förskoleseminarier på orter som eljest vore lämpliga härför. Avsaknaden av lämpliga

praktikinstitutioner av tillräcklig omfattning har sålunda hindrat upprättandet

av ett förskoleseminarieum i mellersta Norrland. Försök att förlägga ett seminarium

till Linköping har av samma anledning hittills givit negativt resultat.

I särskilda skrivelser den 5 respektive 18 februari 1964 har skolöverstyrelsen

föreslagit ytterligare ökning av förskoleseminariernas kapacitet fr. o. m. höstterminen

1964 genom anordnande av dels en kompletteringskurs vid seminariet i

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 196U

Stockholm, avsedd för vidareutbildning till förskollärare av i första hand barnsköterskor

med långvarig tjänstgöring vid daghem, dels en extra intagningsklass

vid seminariet i Göteborg, förenad med försöksvis anordnad ny uppläggning av

den praktiska förskollärarutbildningen.

C. Utbildning av vårdpersonal vid barnanstalter

1. Burnanstaltsutredningens betänkande

Vårdinstitutioner och vårdklientel

I den inledningsvis lämnade översikten över de vårdområden, som beröres av

de framlagda förslagen rörande utbildningen av förskollärare samt personal vid

barnanstalter, angavs vilka slag av vårdinstitutioner som omfattats av barnanstaltsutredningens

undersökning och förslag till åtgärder. I samband med departementsbehandlingen

av barnanstaltsutredningens betänkande har från utredningens

sekretariat inhämtats följande kompletterade uppgifter (per den 1 april

1963) angående klientelets omfattning och ålderssammansättning vid dessa

vårdinstitutioner.

Vårdområde

Ålderssammansättning

Summa

1 år

1—6 år

7—15 år

16—21 år

över 21 år

Vårdhem för

psykiskt efterblivna

51

419

1317

883

2 610

5 280

Särskolor ........

—

85

2 999

1 004

89

4177

Barnhem1 ........

1

858

863

158

—

1 880

Skolor för

sy n- o. hörselskadade

_

157

652

259

112

1180

Elevhem .........

—

—

759

48

—

807

Övriga institutioner"

—

237

771

321

213

1 542

Samtliga

52

1 756

7 361

2 673

3 024

14 866

1 Ej spädbamshem och mödrahem; sålunda endast upptagningshem och specialhem. Dock har vid

beräkningen av platsbehovet i bamavårdsskolorna medräknats också spädbamsdaghemmens behov

av bamsköterskor.

2 Psykopatbamhem (107 intagna), epileptikerhem (291), läkepedagogiska institutet (230), vanföreanstalter

(402), Vejbystrand (134) och cp-skolor (378).

Nuvarande utbildningsförhållanden

Utredningen lämnar en redogörelse för den utbildningsverksamhet som f. n.

bedrives för bl. a. bamanstalternas vårdpersonal. Denna verksamhet omfattar

följande skolor och kurser.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1964 53

Skola eller kurs

Krav på

förutbildning

Utbildningens

längd

Kapacitet/år

1. Husmodersskolor med praktisk

barnavård

Fullgjord skolplikt

18 veckor—2 år

6 300

2. Barnsköterskeskolor

Terminskurs vid hus- modersskola (motsv.)

26—34 veckor

850

3. Sällskapet Barnavårds kurs i

spädbarns vård

Viss praktik

4 månader

100

4-. Grundkurs för vård av psykiskt

efterblivna

—

18—22 veckor

65

5. Yrkeskurs för vård av psykiskt

efterblivna

Barnsköterskeskola el.

grundkurs (p. 4) och

2 års tjg.

22 veckor

55

6. Institutionsbarnsköterskekurs

Barnsköterskeskola

22 veckor

70

7. Anstaltspedagogisk kurs för perso- nal vid barn- och ungdomshem av

behandlingskaraktär

Barnsköterskeskola

eller väl vitsordad

tjänstgöring

22 veckor

41

Utöver dessa skolor och kurser förekommer ett antal kortare kurser a\ olika

slag
För

att tillgodose barnanstaltemas behov av utbildad vårdpersonal krävs enligt

utredningen en betydande utvidgning av nu bedriven utbildningsverksamhet. I

samband härmed finner utredningen att en omläggning av utbildningen bör

ske i innehållsmässigt och organisatoriskt avseende. Den nya utbildning, som

enligt utredningens uppfattning bör komma till stånd, grundar utredningen i hög

grad på den nuvarande bamsköterskeutbildningen. En kort redogörelse för denna

lämnas därför här.

Barnsköterskeskolorna har karaktären av yrkesskolor och är spridda över så

gott som hela landet. Deras antal är 32, varav 26 drivs av landsting eller primärkommuner

och 6 är statsunderstödda privata skolor. Utbildningen vid barnsköterskeskolorna

omfattar 26—34 veckor och är uppdelad i ett spädbarns- och

ett småbarnsavsnitt. Utbildningen sker till mycket stor del i form av praktik

under handledning vid olika institutioner, huvudsakligen barnhem och daghem.

De utexaminerade bamsköterskoma rekryteras dels till de bamanstalter som

omfattas av utredningen (ca 850 anställda), dels till daghemmen (ca 650 anställda)

och dels till sjukhusen (där ca 1 600 bamskötersketjänstcr finns inrättade).

En icke obetydlig del fortsätter dock, såsom framgått av den föregående

redogörelsen för förskoleseminarieelevemas förutbildning i barnavard, sin utbildning

vid olika seminarier, förutom vid förskoleseminarier också vid seminarier

med barna vårdslärarutbildning samt sociala barnavårds,seminariet. Slutligen går

en del av barnsköterskorna till anställning i privat tjänst.

Barnsköterskeskolornas nuvarande kapacitet uppgår enligt utredningen till

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1964

sammanlagt ca 850 elever per år. Ehuru närmare utredningar inte verkställts i

detta hänseende, är det tveksamt, huruvida denna årliga examination ens täcker

det behov av nya barnsköterskor, som uppstår genom den mycket stora avgången

från yrket.

Förslag till en omorganiserad utbildning

Bamanstaltsutredningen föreslår, att de nuvarande barnsköterskeskolorna

omorganiseras till bamavårdsskolor med uppgift att ge en utbildning — avslutad

med barnavardsexamen — som dels skall tillgodose behovet av barnsköterskor

inom de verksamhetsområden, vartill dessa för närvarande rekryteras, dels kan

ge lämplig förutbildning i barnavård för fortsatta studier vid i sammanhanget

aktuella seminarier, dels slutligen — och detta är den väsentligt nya — skall

tjäna som gemensam grundutbildning för all icke anstaltsledande vårdpersonal

vid de institutioner, som utredningen omfattar.

Den gemensamma grundkursen i barnavårdsskolan föreslås få i stort sett

samma innehall och uppläggning som de nuvarande bamsköterskekurserna. Den

avses alltsa vara inriktad pa undervisning rörande friska barn under 7 år samt

omfatta 32 veckor, uppdelade på ett spädbarnsavsnitt (14 veckor) och ett småbamsavsnitt

(18 veckor). I båda avsnitten dominerar den praktiska utbildningen,

som är avsedd att förläggas till barnhem, daghem och lekskolor — sålunda

i betydande utsträckning institutioner av samma slag, som tas i anspråk

för utbildningen vid förskoleseminarierna.

Utredningen föreslår vidare anordnande av tre olika slag av anstaltspedagogiska

yrkeskurser, var och en omfattande 22 veckor och med speciell inriktning

på en eller flera av de olika typer av barnanstalter, som utredningen omfattar.

För rätt till inträde vid dessa kurser skall krävas genomgång av den gemensamma

grundkursen samt tjänstgöring under minst ett år vid barninstitution. I vissa

för dem, som har minst fem års väl vitsordad tjänstgöring vid bammstitution

eller som har annan för vårdarbete vid sådan institution särskilt

lämpad utbildning eller praktik — anser utredningen, att dispens skall kunna

lämnas från kravet på genomgång av grundkurs. En förutsättning härför bör

emellertid enligt utredningen vara, att vederbörande först genomgår en särskild

kompletteringskurs om 6 veckor.

Det kvantitativa behovet

För att kunna fylla de olika vårdområdenas behov av utbildad personal räknar

bamanstaltsutredningen med att barnavårdsskolorna måste erhålla en samlad

kapacitet pa minst 1 600 elever per år — mot 850 i de nuvarande barnsköterskeskolorna.

Därvid har årsbehovet för de av utredningen omfattade institutionerna

uppskattats till 700 (varvid också spädbarnshemmens behov av bamsköterskor

medräknats). Resterande antal elever beräknas fördela sig med 560 till sjukhus

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 196i 55

och daghem samt med 290 till vidareutbildning vid berörda seminarier, därav

240 till förskoleseminarierna.

I syfte att uppnå denna i förhållande till nuvarande barnsköterskeutbildning

nästan fördubblade utbildningskapacitet räknar utredningen med att det —

förutom motsvarigheten till nuvarande barnsköterskekurser — skall behöva anordnas

ytterligare minst 50 nya kurser med 15 elever i varje kurs. Denna utvidgning

föreslås bli förverkligad dels genom utbyggnad av befintliga barnsköterskeskolor,

dels genom inrättande av 5 ä 6 nya skolor på andra orter än dem,

där de nuvarande skolorna är belägna. Antalet sökande till barnsköterskekursema

är nu så avsevärt mycket större än kapaciteten — genomsnittligt kan

endast ca 10 % beredas plats — att utredningen inte befarar några som helst

svårigheter att rekrytera sökande till de nya kurserna. Däremot uttalar man

farhågor beträffande möjligheterna att skaffa lärare och praktikplatser i erforderlig

utsträckning. I syfte att underlätta den praktiska utbildningens genomförande

föreslås att särskilda handledare anställes vid praktikinstitutionema

samt att yrkespedagogiska kurser anordnas för utbildning av handledare. Någon

närmare undersökning rörande tillgängliga resurser för den praktiska utbildningen

har utredningen inte redovisat.

För de tre anstaltspedagogiska yrkeskurserna uppskattar utredningen det

årliga utbildningsbehovet till sammanlagt 750 elever. Emellertid föreslås, att

kapaciteten till en början begränsas till drygt 450 platser.

Utbildningens organisation

Utredningen föreslår, att huvudmannaskapet för den föreslagna utbildningen

i princip skall åvila landsting och primärkommuner. Statsbidrag föreslås, även i

fråga om enskilda barnsköterskeskolor, skola utgå enligt för centrala yrkesskolor

gällande grunder.

Remissyttranden

Över barnanstaltsutredningens betänkande har yttranden avgivits av socialstyrelsen,

arbetsmarknadsstyrelsen, skolöverstyrelsen, överstyrelsen för yrkesutbildning

och medicinalstyrelsen liksom av landsting sförbundet och stadsförbundet,

flertalet landsting och de fyra största städerna, personalutbildningsberedningen

samt vissa organisationer med anknytning till de vårdområden, som omfattas

av eller har samband med utredningens förslag.

Genomgående hälsar remissinstanserna med stor tillfredsställelse, att förslag

framlagts beträffande utbildningen av vårdpersonalen på ifrågavarande områden.

Likaledes betraktar man allmänt det av utredningen konstaterande utbildningsbehovet

såsom mycket angeläget. De föreslagna kursernas omfattning och innehåll

betecknas med smärre avvikelser i skilda hänseenden såsom i och för sig väl

avvägda. Nästan undantagslöst gäller detta också ifråga om behovet av och möjligheterna

att anordna de tre typerna av anstaltspedagogiska yrkeskurser. I flera

yttranden understryks vikten av att kursverksamheten samordnas centralt.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 68 år 196./

I vissa avseenden går däremot remissorganens synpunkter mera avsevärt isär,

nämligen ifråga om den gemensamma grundkursens inriktning på det friska

barnet i förskoleåldern, de praktiska möjligheterna att genomföra den föreslagna

utbyggnaden av denna kurs samt kursens funktion som förutbildning för blivande

förskollärare.

Landstingsförbundet och flera landsting hänvisar till det förhållandet, att en

mjcket betydande del av den i utredningen berörda personalen har att vårda

även äldre barn och ungdom samt vuxna. Särskilt sägs detta gälla institutioner

av olika slag för psykiskt efterblivna, vars personal utgör drygt 60 % av den i utredningen

redovisade. Landstingsförbundet anser, att utbildningstiden för denna

personalgrupp onödigt skulle förlängas genom den föreslagna grundkursen. Personalutbildningsberedningen

är inne på liknande tankegångar och framhåller, att

man med hänsyn till den allmänna bristen på utbildningsresurser bör överväga

möjligheter, som mera direkt leder till en för respektive gruppers faktiska arbetsuppgifter

adekvat yrkesutbildning. Åtskilliga remissinstanser, så t. ex. medicinalstyrelsen,

understryker behovet av manlig vårdpersonal och flera ifrågasätter

mot denna bakgrund den föreslagna bamavårdsskolans lämplighet såsom rekryteringsbas.

Av samma anledning föreslås i flera yttranden, bl. a. av arbetsmarknadsstyrelsen

och skolöverstyrelsen, vidgade möjligheter att dispensera från

kravet på genomgången grundkurs för rätt till inträde i någon av de anstaltspedagogiska

kurserna.

Den tveksamhet beträffande grundkursen, som mest markerat kommer till

uttryck i yttrandena, avser de faktiska möjligheterna att i praktiken genomföra

den utbyggnad av barnsköterskeskolorna, som föreslås. Det framhålles, att den

bristande tillgången på lämpliga praktikinstitutioner i mycket betydande utsträckning

torde komma att lägga hinder i vägen härför. Flera exempel härpå

lämnas i landstingens remissvar. Från de centrala ämbetsverkens sida har denna

fråga uppmärksammats främst av socialstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning.

Socialstyrelsen, som har att ge tillstånd till att barninstitution skall få

tas i ansprak för praktikutbildning, redovisar i sitt yttrande en inom styrelsen

verkställd utredning rörande tillgången på praktikplatser. Man har i denna utredning

utgått från en med hänsyn till rådande bristsituation generös tillämpning

av de villkor, som styrelsen anser sig böra uppställa i fråga om det högsta antal

elever, som med hänsyn till barnens omvårdnad får emottagas för praktikutbildning

vid baminstitutioner av olika slag. Trots detta och trots att utredningen

måste få en »rent teoretisk» uppläggning — den utvisar sålunda t. ex. inte tillgängliga

praktikplatser pa de föreslagna utbildningsorterna utan anger endast

totalsiffror för landet i dess helhet — ger utredningen ändock en klar bild av att

det råder en mycket stor knapphet på elevplatser för praktisk utbildning i vården

av spada och små barn. Även överstyrelsen för yrkesutbildning understryker

detta förhållande och framhåller, att utredningen av denna anledning bort pröva

och anvisa andra vägar än den föreslagna.

När det gäller barnanstaltsutredningens förslag om den kompetens, som ge
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1964

nomgången bnrnavårdsskola bör gc, understryker socialstyrelsen, att denna inte

får anses ge kompetens för andra uppgifter vid daghem än för biträdande funktioner

vid omhänderhavandet av barn under 3 års ålder. Sveriges förskollärares

riksförbund hävdar, att samtliga barnavårdande tjänster på daghem bör besättas

med seminarieutbildad personal. Riksförbundet framhåller vidare i anslutning

till vissa uttalanden från utredningens sida om justeringar av förskoleseminariernas

kursplaner — att inte nagon del av förskollärarutbildningen kan

förläggas till grundkursen. Sveriges förskoleseminariers lärarsälbkap ansluter sig

till riksförbundets synpunkter och tillägger, att det saknas anledning kräva full

barnsköterskeutbildning av dem, som söker inträde vid förskoleseminarierna.

Man föreslår, att det för dessas del i stället anordnas särskilda kurser om 4

månader i spädbamsvård. Överstyrelsen för yrkesutbildning anser 1-årig kurs i

husmodersskola med praktisk spädbamsvård vara lämplig och tillräcklig förutbildning

för blivande förskollärare.

D. Departementschefen

Eu betydande utbyggnad av den lärarutbildning, som inriktar sig på omhändertagandet

av barn i förskoleåldern, påbörjades under föregående budgetår. De

arbetsuppgifter som ankommer på ifrågavarande lärare, förskollärarna, innefattar

både pedagogisk verksamhet och bamavårdande verksamhet. Förskollärarnas

arbete och därmed också deras utbildning har därför ett nära samband med

annan bamavårdspersonals arbete och utbildning. Av denna anledning har jag

funnit det motiverat att behandla den angelägna frågan om en fortsatt utvidgning

av förskollärarutbildningen tillsammans med den av bamanstaltsutredningen

aktualiserade likaledes angelägna fragan om utbildningen av personal för

bamanstalter. En samordnad planering av utbildningen för dessa personalkategorier

är en första förutsättning för att de stora utbildningsbehoven på de

aktuella vårdområdena skall kunna tillgodoses.

Den önskvärda snabba utbyggnaden av barnstugeverksamheten under de närmaste

åren nödvändiggör en kraftigt ökad examination av förskollärare. Antalet

intagningsklasser vid förskoleseminarierna bör därför, på sätt skolöverstyrelsen

föreslår, ökas med 5 till sammanlagt 21. Denna ökning av intagningskapaciteten

avses väsentligen komma till stånd genom upprättande av två nya förskoleseminarier,

ett i Södertälje och ett i Västerås. Mot överstyrelsens förslag härutinnan

har jag ingen erinran. Skulle någon ytterligare utvidgning av förskoleseminariernas

intagningskapacitet visa sig möjlig i tillräckligt god tid före nästa läsårs

början torde, därest riksdagen inte riktar någon erinran häremot, Kungl. Maj:t,

liksom nu gäller beträffande folkskoleseminarieorganisationen, äga fatta beslut

härom. Inom ramen för Kungl. Maj:ts befogenhet bör falla att besluta i fråga om

de tidigare redovisade förslagen från skolöverstyrelsen angående vidareutbild
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58 Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1964

ningskurs vid seminariet i Stockholm och en extra intagningsklass vid seminariet

i Göteborg.

Överstyrelsen har föreslagit viss begränsning av antalet lärarkandidater i intagnmgsklassema

vid flerparallelliga seminarier. Även om vissa skäl kan tala

härför, anser jag, med hänsyn till den stora bristen på förskollärare, att seminariernas

kapacitet bör utnyttjas så långt det är möjligt och att därför gällande

regler ifråga om antalet lärarkandidater per klass i första årskursen bör tillämpas

också vid intagningen höstteminen 1964. Detta innebär, att platser bör beredas

för 30 lärarkandidater per intagningsklass, med möjlighet för skolöverstyrelsen

att, om särskilda omständigheter så kräver, medge ett något lägre antal. Vid

bifall till den av mig sålunda förordade utbyggnaden av förskoleseminarierna

skulle nästa läsår kunna intagas ca 630 lärarkandidater. Seminarieorganisationen

skulle därvid få den omfattning, som framgår av följande sammanställning.

Seminarium

Gävle.....

Göteborg . .

Jönköping .

Luleå .....

Malmö ...

Norrköping

Stockholm

Södertälje .

Uppsala ...

Västerås ..

Örebro ....

11 seminarier

Antal klasser

21

II

16

S:a

3

4

2

2

4

4

6

2

4

2

4

37

Antal lärarkandidater

I

60

60

30

30

60

60

90

60

60

60

60

630

II

30

60

30

30

60

59

80

60

61

470

S:a

90

120

60

60

120

119

170

60

120

60

121

1 100

För mträde vid förskoleseminarium krävs, såsom tidigare nämnts, bl. a. viss

förutbildning i barnavård. I praktiken har flertalet intagna vid seminarierna

genomgått fullständig barnsköterskeutbildning. Med anledning av den erforderliga

utbyggnaden av förskoleseminarierna liksom av annan utbildning i barnavård

är det emellertid nödvändigt att söka finna sådana former för den förpraktik,

som utgör inträdeskrav vid förskoleseminarierna, att denna i minsta

möjliga utsträckning tar i anspråk den begränsade kapaciteten för utbildning

av personal för annan bamavårdande yrkesverksamhet. Med hänsyn till knappheten

på praktikplatser vid institutioner med småbarn, i detta sammanhang

främst daghem och lekskolor, finnes anledning att även undersöka, i vilken mån

utbildningen vid förskoleseminarierna kan ges en uppläggning, som i mindre grad

än som nu är fallet ställer anspråk på handledd praktik vid dessa institutioner.

I samband med den översyn av utbildningen som sålunda bör företagas bör

också övervägas en av lärarinneutbildningssakkunniga på sin tid väckt fråga om

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 196b

visg samordning av utbildningen av förskollärare och utbildningen av annan

kvalificerad personal på barnavårdens område. Ilår berörda utbildningsfrågor

bör med det snaraste tagas upp till övervägande. Till formerna härför torde jag

få återkomma i annat sammanhang.

Vad angår bamanstaltsutredningens förslag till förbättrad utbildning for vårdpersonal

vid barnanstalter, framgår klart av den tidigare lämnade redogörelsen,

att de praktiska förutsättningarna för att, på det sätt och i den omfattning som

föreslås, genomföra den föreslagna gemensamma grundkursen är mycket begränsade.

Det måste emellertid anses synnerligen angeläget, att de utbildningsbehov

utredningen pekat på tillgodoses i största möjliga mån. Jag är därför av den

uppfattningen att, trots de svårigheter som kan förutses, alla ansträngningar bor

göras för att utredningens förslag, så långt det är möjligt, skall kunna genomföras.

Jag förordar sålunda, att den nuvarande barnsköterskeutbildnmgen i

enlighet med utredningens förslag omlägges till en barnavårdsutbildning med

största möjliga kapacitet och med syfte inte enbart att tillgodose behovet

av barnsköterskor utan dessutom att tjäna såsom grund för den mera specialinriktade

yrkesutbildning, vartill utredningens förslag ytterst syftar. I fråga

om utformningen av denna barnavårdsutbildning synes utredningens förslag

i stort sett kunna följas, dock med beaktande av remissinstansernas synpunkter

och de lokala förutsättningarna på respektive utbildningsorter. I syfte

att underlätta den föreslagna utbyggnaden bör emellertid prövas, om inte

den praktiska delen av utbildningen kan utformas på ett sätt, som ställer mindre

anspråk på praktikplatser vid barnstugor än utredningen förutsatt. I samma

syfte bör man eftersträva, att utbyggnaden av bamavårdsskolorna sker på ett

sådant sätt att konkurrens mellan bamavårdsskolor och förskoleseminaner om

de knappa resurserna för praktisk utbildning i möjligaste man undvikes. Pa

orter med förskoleseminarium bör man i största möjliga utsträckning söka förlägga

den för eleverna i bamavårdsskolan erforderliga praktiken till andra institutioner

än daghem och lekskolor.

Med hänsyn till vad här framhållits är det nödvändigt, att utbyggnaden av

förskoleseminarier och bamavårdsskolor samordnas centralt. Såsom framhållits i

ett flertal remissyttranden är detta givetvis angeläget också i fråga om de av

barnanstaltsutredningen föreslagna anstaltspedagogiska yrkeskurserna. Gentemot

utredningens förslag rörande dessa kurser har jag. frånsett följande kompletterande

synpunkter, inte någon erinran.

Även om förskollärarkandidaternas förutbildning i barnavård kan utformas på

ett sådant sätt, att de föreslagna barnavårdskoloma avlastas en del av de elever

utredningen räknat med (240), och även om det visar sig möjligt att utforma den

praktiska delen av barnavårdsutbildningen på ett sätt, som reducerar behovet

av praktikplatser, är det sannolikt, att det kommer att dröja relativt länge, innan

de av barnanstaltsutredningen omfattade institutionerna i mera avsevärt ökad

utsträckning, jämfört med deras nuvarande rekrytering av bamsköterskor, kan

nyanställa personal med den föreslagna grundutbildningen. Med hänsyn härtill

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1964

samt till de avsevärda brister i fråga om utbildningen som enligt utredningen

föreligger bland den nu anställda personalen, bör det allvarligt övervägas, om

man inte för rätt till inträde i de föreslagna anstaltspedagogiska yrkeskurserna

bör dispensera från kravet på genomgången grundkurs i betydligt större utsträckning

än utredningen föreslagit. Härför talar också det i föregående redogörelse

påvisade förhållandet, att en betydande del av den berörda personalen

har till uppgift att vårda, inte barn utan ungdomar och vuxna. Det härmed

sammanhängande önskemålet om ett ökat inslag av manlig vårdpersonal utgör

ytterligare ett skäl för den utvidgning av dispensmöjligheterna, som jag anser

böra övervägas.

Det åligger vederbörande överstyrelse att med beaktande av vad här anförts

och i nära samverkan med övriga berörda myndigheter och huvudmän snarast

vidtaga åtgärder för att i görligaste mån genomföra den av bamanstaltsutredningen

föreslagna organisationen av utbildningen.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört och förordat hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) besluta, att förskollärarutbildningen under budgetåret

1964/65 skall utbyggas i huvudsaklig överensstämmelse med

vad jag förordat;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om statsbidrag till

enskild bamavårdsskola i högst samma omfattning som till central

kommunal yrkesskola.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1964

til

V. Anslagsberäkningar för budgetåret 1964/65

1. Lärarhögskolan i Stockholm: Avlöningar

Anslag Nettoutgift

1961/62 ........

1962/63 .......

1963/64 ........

1964/65 (förslag)

6 145 000 6 442 689

6 926 000 7 819 580

9 650 000

10 050 000

Skolöverstyrelsen föreslår, att detta anslag för budgetåret 1964/65 hojes med

488 000 kr. Höjningen betingas, förutom av viss automatisk lonekostnadsokmng,

av följande förslag.

.4. Den egentliga lärarhögskolan

1. En tjänst som biträdande rektor i ABp 27.

2. En lektorstjänst i Ao 27 i psykologi och pedagogik.

3. En docenttjänst i Ae 25 i praktisk pedagogik.

4. Två psykologtjänster i Ae 25 respektive Ae 21 samt en assistenttjanst.

5. Ytterligare 500 assistenttimmar i anslutning till förslaget under punkt 3.

6. En lektorstjänst i Ao 27 i högstadiets metodik.

7. En personlig lektorstjänst i Ao 25 i logopedi.

8. En lektorstjänst i högst Ao 23 i specialundervisningens metodik.

9. Ersättning för handledning och tillsyn vid språklaboratorium.

10. En instrumentteknikertjänst i Ao 11.

11. En kontorsbiträdestjänst.

12. Medel till arvodesanställning av personal för skrivhjälp åt lärare in. m.

13. Ordinariesättning av en bibliotekarietjänst i Ae 23.

14. Ordinariesättning av en maskinisttjänst i Ae 9.

15. Ordinariesättning av en biblioteksbiträdestjänst och en kanslibiträdestjanst

16. Nedsättning av undervisningsskyldigheten för lektorer i psykologi och pedacrofnk.

17 Höjning av lönegrad för en forskningssekreterartjänst från Ao 25 till Ao 27.

18. Ombildning av en sekreterartjänst i Ao 21 till en förste byråsekreterartjanst

19. Ombildning av en kansliskrivartjänst i Ao 11 till en kontorsskrivartjänst i

Ao 13.

B. övningsskolan

20. Arvode till övningsskolans rektor i likhet med vad som utgår till ordinarie

adjunkt, e. o. adjunkt, behörig till adjunktstjänst, och folkskollärare i A 19.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1964.

21. Inrättande av befattning som studierektor vid övningsskolan.

22. En vaktmästartjänst i Ae 8.

23. Ire övningsskollärartjänster för särskollärare, därav en i Ao 21 och två i

Ao 18.

24. Inrättande av en räkneklinik.

25. Nedsättning av undervisningsskyldigheten för lärare i läroämnen på övningsskolans

högstadium.

26. Nedsättning av undervisningsskyldigheten för fullgörande av skolpsykologiska

uppgifter.

C. Övriga förslag

27. Ersättning för mistade avlöningsförmåner åt handledare vid handledd praktik

under konferensdag vid lärarhögskolan.

28. Överföring av kostnaden för arvode till föreståndare för fortbildningsinstitut

till anslaget till lärares fortbildning m. m.

Av skolöverstyrelsens framställning inhämtas beträffande dessa förslag, bl. a.

följande.

i. 1960 års lararutbildnmgssakkunniga angav inrättandet av en biträdande rektorstjanst

som en oeftergivlig förutsättning för den nya ämneslärarutbildningen

vid lararhogskolan. Trots detta har förslaget hittills inte vunnit Kungl. Maj:ts

och riksdagens bifall, utan i stället har visst belopp ställts till rektors förfogande

för kvalificerad arbetshjälp. Det är dock alldeles uppenbart, att rektor inte är

behjalpt med ett antal på olika håll fördelade ersättningar för fullgjorda arbetsprestationer.

Svårigheterna att få villiga och lämpliga personer att ställa sig till

orfogande ar mycket stora, speciellt under julferierna och under juni och augusti

manader, da expeditionsarbetet är synnerligen forcerat. Sedan flera år tillbaka

ar arbetsbelastningen på rektors- och sekreterarexpeditionerna alldeles orimlig

och ofta over gransen till det olidliga, trots att viktiga arbetsuppgifter har måst

asidosattas. Överstyrelsen maste därför understryka nödvändigheten av att biträdande

rektorstjanst mrattas vid lärarhögskolan i Stockholm. Vid lärarhögskolan

i Malmo rader samma förhållande, såsom erfarenheterna från det senaste läsåret

tydligt givit vid handen. Från och med läsåret 1964/65 blir läget ensartat också

vid lararhogskolan i Goteborg, eftersom den biträdande rektorstjänsten vid Annedals

folkskoleseminarium då försvinner.

,.. Un(kryisnmgsskyldigheten för biträdande rektor kan. såsom redan 1960 års

aTrT ?öälmgSSfkuUnnlJga framhåIlit>inte sättas högre än till fem veckotimma/

4. 1 1957 ars skolberedmngs betänkande Grundskolan tillmäts såväl standardprov

som diagnostiska prov avsevärd betydelse som hjälpmedel i skolans arbete

1 sitt remissyttrande over betänkandet framhöll skolöverstyrelsen att arbetet

med standardprov vid lärarhögskolans i Stockholm pedagogisk-psykologiska institution

redan nu fatt en sadan omfattning, att institutionen inte kunde fullgöra

ens pågående uppdrag utan en personalförstärkning. Överstyrelsen föreslog därtor

i små anslagsaskanden for budgetåren 1962/63 och 1963/64, att vid institutionen

skulle mrattas en tjänst som psykolog i lönegrad Ao 25, en psykolog i löne
«

Zo i,^ assl*tent 1 lönegrad Ao 15. I stället har emellertid för budgetaren

1962/63 och 1963/64 upptagits ett belopp på 80 000 kr. för framställning av

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 196b

standardprov och diagnostiska prov under anslaget till pedagogiskt utvecklingsarbete

inom det allmänna skolväsendet.

Vid lärarhögskolans i Stockholm pedagogisk-psykologiska institution finns eu

laborator i psykometrisk och pedagogisk statistik, som bl. a. har till uppgift att

sörja för skolväsendets och den pedagogiska forskningens behov av pedagogiska

mätmetoder. Förutom en e. o. assistent finns ingen ytterligare fast personal knuten

till provkonstruktionen. Övrig personal avlönas med arvoden från år till år.

Arbetets kvalitet och rationella bedrivande kräver ovillkorligen en fast stomme

av specialutbildad personal, som kan fullt utnyttja utarbetade rutiner och även

bedriva ett mer långsiktigt arbete. Nuvarande anordningar av tillfällighetskaraktär

är därför, som även påtalas i grundskolebetänkandet, klart otillfredsställande.

Förekomsten av en basorganisation för skolväsendets provkonstruktion hindrar

givetvis inte, att annan expertis på provkonstruktion och ämnesmetodik kan utnyttjas.

Till frågan om de mer definitiva organisationsformerna på detta område

återkommer skolöverstyrelsen vid behandlingen om gymnasieutredningens föreliggande

förslag.

6. Att engelska från och med läsåret 1963/64 blivit obligatoriskt ämne i folkskollärarutbildningen

medför ett avsevärt behov av lärartimmar i ämnet; omkring

1 150 oavsett behovet av infödda engelska lärare under sommarkurs. Endast

en ganska liten del av dessa timmar — knappast ens en fjärdedel — kan

läggas på lärarhögskolans nuvarande lektorer. Överstyrelsen föreslår därför en

ny lektorstjänst i högstadiets metodik i engelska.

8. Under speciallärarlinjens första verksamhetsår har det stått mycket klart,

att avsaknaden av fasta lärarkrafter varit till avsevärt förfång för utbildningen.

Särskilt framträdande har behovet varit att få en motsvarighet till lektorstjänsterna

i metodik på klasslärarlinjerna. Det har visat sig omöjligt att i full utsträckning

få lämpliga lärare att åtaga sig metodikföreläsningar, utan en del av den i

timplanen angivna undervisningen har måst inhiberas. Därtill kommer, att splittringen

på ett flertal krafter verkar ogynnsamt på kontinuiteten och planmässigheten

i utbildningen. Överstyrelsen ansluter sig därför till lärarhögskolans mening,

att det är synnerligen angeläget, att en heltidstjänst i specialundervisningens

metodik inrättas så snart som möjligt. I första hand bör tjänsteinnehavaren

svara för hjälpklassmetodiken, men önskvärt skulle vara, att han också ägde

kännedom om och erfarenhet av särskolans problem. Undervisningsskyldigheten

bör vara densamma som för lektor i mellanstadiets och lågstadiets metodik, dvs.

omkring 500 timmar om året.

14. Tjänsten som extra-ordinarie maskinist (tidigare värmeskötare) inrättades

vid folkskoleseminariet för manliga elever i Stockholm och överflyttades till lärarhögskolan

vid ingången av budgetåret 1957/58. Den nuvarande innehavaren,

som på ett utmärkt sätt sköter sin tjänst, tillträdde denna den 1 juli 1957. Ordinariesättningen

medför inte några ökade utgifter.

22. Vid lärarhögskolans övningsskola finnes — förutom en maskinist, vilkens

tid helt tas i anspråk av den omfattande värmeanläggningen — en enda vaktmästare.

Så som de expeditionella uppgifterna svällt ut under senare tid, har de

kommit att lägga beslag på praktiskt taget hela hans arbetskraft. Föga utrymme

har blivit över till de ständigt återkommande reparationerna av inventarier och

självfallet inget alls till utearbete, och i hög grad har varje lärare fått vara sin

egen vaktmästare. Förhållandena har varit klart otillfredsställande under flera

år och har under det sista året ytterligare förvärrats, inte minst till följd av skolans

splittring på lokaler på stort avstånd från varandra liksom av trångboddheten

i övrigt, och blivit en verklig fara för trivseln i arbetet.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 196''4

-.o. De \ id speciallärarlinjens tillkomst inrättade övningsskollärartjänsterna

avser hjälp- och observationsklasser. Däremot saknas särskilda övningsskollärare

för särklasslärarlinjen. Detta förhållande har under speciallärarlinjens första verksamhetsår

i hög grad försvårat utbildningen. Det har varit endast ett fåtal lärare

i Stockholms särskoleklasser, som velat åtaga sig erforderlig handledning. Med

det jämförelsevis ringa antal särskoleklasser, som finns i Stockholm och dess närhet,

är lisken överhängande, att bristen pa lämpliga och villiga handledare i fortsättningen

omöjliggör utbildningen i planerad omfattning. Med hänsyn till dessa

förhållanden föreslår överstyrelsen, att från och med budgetåret 1964 inrättas

tre övnmgsskollärartjänster för särskollärare, därav två för de särskoleklasser.

som i huvudsak omfattar grundskolans låg- och mellanstadier, och en för stadiet

o\an dessa. Bifall till förslaget medför ingen verklig utgiftsökning för statsverket

utan snarare någon besparing. Därigenom bortfaller nämligen statsbidrag till särskollärartjänster

jämte vissa handledararvoden vid lärarhögskolan.

I särskild skrivelse till statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet har

ordföranden i Sveriges Förskollärares Riksförbund Gunnel Carlsson m.fl. hemställt,

att en professur i ämnet utvecklingspsykologi, särskilt förskolålderns psykologi

och pedagogik inrättas vid Stockholms universitet, om möjligt från och

med den 1 juli 1964, samt att till första innehavare kallas docenten vid universitetet

Stina Sandels, föreståndare vid pedagogiska institutionens barnpsykologiska

forskningslaboratorium. I skrivelsen föreslås att en särskild institution upprättas

med därtill anknuten försöksbarnstuga och med lokaler för rådgivnings\eiksamhet.

personal och övriga tillgångar överföras.

Skrivelsen ådagalägger, vilket stort och eftersatt behov av forskning och utbildning

som föreligger på utvecklingspsykologiens område, särskilt i vad gäller

förskolålderns psykologi och pedagogik. Beträffande de insatser som gjorts vid

Stockholms universitet på detta område anföres därefter bl. a. följande.

Stockholms universitet har redan gjort en pionjärinsats beträffande utvecklingspsykologisk

forskning och utbildning särskilt rörande förskolålderns psykologi

och pedagogik och torde vara det enda av landets universitet, som för närvarande

disponerar över personella och lokala resurser tillåtande en omedelbar utV1.

[!ln^ a''X s/l<^an forskning och utbildning. Vid Stockholms universitet infördes

nämligen på initiativ av professor Arne Trankell under höstterminen 1957 barnpsykologi

som särskild delstudiekurs, med stor vikt lagd just vid förskolålderns

psykologi och pedagogik. Detta var möjligt genom att till pedagogiska institutionen

som e. o. docent anknöts en expert på detta område, filosofie doktor Stina

Sandels, som disputerat på en utvecklingspsykologisk avhandling rörande barn

i barnstugor och som därjämte ägde ingående förtrogenhet med förskolepedagogiken

genom sin tidigare utbildning till förskollärare, mångårig praktik i barnstugor

av skilda slag samt verksamhet som lärare i teoretisk och tillämpad utvecklingspsykologi

vid ett förskoleseminarium. Docenten Sandels är tillsvidare

den enda förskollärare i Sverige, som disputerat för doktorsgraden.

Inom kort uppstod vid pedagogiska institutionen en särskild avdelning, numera

kallad Barnpsykologiska forskningslaboratoriet, med direkt anknytning till

en barnstuga och, tack vare samarbete med barnavårdsnämnden och skoldirek
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 är 196 4

tioncn i Stockholm, i stånd ;itt ge utvecklingspsykologiskt upplagd praktik, omfattande

åldrarna 0—10 år, åt blivande psykologer. Såsom dess föreståndare har

alltifrån begynnelsen docent Sandels varit verksam. Universitetets kostnader berör,

sedan docenten Sandels i juni 1961 lämnade sin e. o. docentur vid universitetet

för att helt ägna sig åt laboratoriet, endast hyra och städning av lokalerna.

Samtliga övriga utgifter måste täckas av medel, som hon själv årligen anskaffar

från skilda håll.

Detta innebär en ekonomisk otrygghet, som gör det svårt att lägga upp mera

långsiktiga forskningsprojekt och som ständigt hotar laboratoriets fortsatta existens.

Trots detta har forskningen vid laboratoriet väckt uppmärksamhet inte

endast inom Sverige, utan även utanför dess gränser bland annat på grund av

docenten Sandels’ föreläsningar vid internationella kongresser (Zagreb 1960, Salzburg

och Lillehammer 1962). Praktikantkurserna vid laboratoriet för filosofie

kandidater som avser att ägna sig åt psykologyrket, tilldrar sig allt flera sökande

från hela landet. Dessa praktikantkurser innebär ännu den enda möjligheten i

vårt land för blivande psykologer att få en termins utbildning rörande »normala»

friska barn i barnstugor. Laboratoriets bristande resurser vållar dock att alltför

få praktikanter kan tas emot. Psykologer med praktik från laboratoriet är synnerligen

efterfrågade på arbetsmarknaden för arbete bland små barn.

Laboratoriet har visat sig fylla en viktig samhällsgagnande uppgift. Det synes

emellertid orimligt att dess verksamhet skall kunna fortsättas under samma betingelser

i fortsättningen. Tiden kräver enligt vår mening att laboratoriet, om

möjligt redan i år, omdanas till en självständig universitetsinstitution med professur

i ämnet Utvecklingspsykologi, särskilt förskolålderns psykologi och pedagogik,

vilket alltså bör bli examensämne vid universitetet. Till en sådan lärostol

bör höra en försöksinstitution, omfattande såväl daghem för barn i samtliga daghemsåldrar

som lekskola och därjämte fritidshem för barn på skolans lågstadium

samt helst även en konsultavdelning. Laboratoriets hittillsvarande kombination

av forskning, utbildning och rådgivning synes oss böra bibehållas, emedan den

uppenbarligen tillgodoser viktiga samhälleliga behov.

Till första innehavare av en sådan lärostol i utvecklingspsykologi särskilt förskolålderns

psykologi och pedagogik, föreslår vi, att docenten Sandels kallas. Vi

anser det även önskvärt, att laboratoriets nuvarande, av henne tränade personal,

i egenskap av assistenter och/eller amanuenser överföres till den nya institutionen,

samt att de tillgångar i form av anslag, lokaler och material, som laboratoriet

nu disponerar, likaså överföres till den nya institutionen. Så snart ske kan,

synes det oss att samarbete bör upptagas med barnavårds- och/eller skolmyndigheterna

för framskaffande av lokaler för den nämnda försöksinstitutionen.

Över de i skrivelsen framlagda förslagen har remissyttranden avgivits av socialstyrelsen,

universitetskanslers ämbetet, skolöverstyrelsen och Sveriges nationalkommitté

av OM EP (Organisation Mondiale pour 1’Education Préscolaire).

Förslagen tillstyrkes av socialstyrelsen och Sveriges nationalkommitté av

OMEP. Nationalkommittén anser dock, att professurens ämnesområde bör benämnas

»barnaålderns psykologi» samt att de omfattande uppgifterna forskning,

utbildning och rådgivning bör särskiljas och ej sammanföras inom en institution.

Skolöverstyrelsen föreslår, att en laboratur i ämnet inrättas vid lärarhögskolan i

Stockholm. Universitetskanslersämbetet förordar, att framställningen överlämnas

till ämbetet för beaktande vid avgivande av petita för budgetåret 1965/66.

5 — Bihang till riksdagens protokoll 196i. 1 samt. AV 68

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 68 år 1964

Departementschefen. Inledningsvis vill jag anföra vissa synpunkter rörande

den fortsatta utbyggnaden av de tre nu verksamma lärarhögskolorna samt den

i det föregående förordade lärarhögskolan i Uppsala, vilka samtliga i princip är

av samma organisatoriska typ. Enligt min uppfattning är det viktigt, att kommande

förslag om en fortsatt utökning av dessa lärarhögskolors resurser, framför

allt i personellt hänseende, föregås av en noggrann analys av vilka resurser

som fordras för att lärarutbildningen, med allt vad däri innefattas, skall kunna

bedrivas på ett tillfredsställande sätt. De normer i fråga om erforderligt antal

befattningshavare, deras utnyttjande, olika organisatoriska lösningar i ämnen av

olika omfattning etc., vari en sådan analys utmynnar, bör, om inte bestämda skäl

i vissa fall talar i annan riktning, äga tillämpning beträffande samtliga lärarhögskolor

av samma typ. Det ankommer på skolöverstyrelsen att beakta dessa synpunkter

i sina kommande petita.

Jag övergår så till att behandla anslagsäskandena för budgetåret 1964/65.

Skolöverstyrelsen upprepar sitt tidigare framförda förslag om inrättande av en

tjänst som biträdande rektor (p. 1). Samma förslag framföres i fråga om lärarhögskolorna

i Malmö och Göteborg. Med anledning härav har Kungl. Maj:t i

beslut den 14 februari 1964 uttalat, att med hänsyn till lärarhögskolornas fortskridande

utbyggnad formerna för deras omedelbara ledning bör omprövas samt

uppdragit åt statskontoret att skyndsamt verkställa en undersökning därav och

inkomma med av undersökningen betingade förslag. Dessa förutsättes föreligga

inom sådan tid, att de kan läggas till grund för åtgärder från nästa läsårs början.

Med hänsyn härtill torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att senare besluta om

formerna för förstärkning av lärarhögskolornas ledning. I avvaktan på detta

ställningstagande räknar jag nu endast med en höjning av beloppet till biträde

med fullgörande av vissa rektorsuppgifter från 25 000 till 35 000 kr.

Förslaget om inrättande av två psykologtjänster i Ae 25 respektive Ae 21 samt

en assistenttjänst tillstyrker jag (p. 4). Genom inrättandet av dessa tjänster på

lärarhögskolans stat uppkommer en minskning av medelsbehovet under anslaget

till pedagogiskt utvecklingsarbete med ca 80 000 kr. Detta har beaktats vid beräkningen

av nämnda anslag.

En ny lektorstjänst i högstadiets metodik bör inrättas, dock med placering i

Ao 25 (p. 6). Jag tillstyrker även förslaget om eu lektorstjänst i specialundervisningens

metodik (p. 8).

Av förslagen om ordinariesättning av vissa tjänster kan jag endast tillstyrka

förslaget om ordinariesättning av en maskinisttjänst i Ae9 (p. 13—15).

Förslagen om inrättande av en ny vaktmästartjänst samt tre övningsskollärartjänster

för särskollärare vid övningsskolan (p. 22 och 23) tillstyrker jag.

Kostnaden för arvode till föreståndare för det till lärarhögskolan anknutna

fortbildningsinstitutet bör, såsom överstyrelsen föreslagit, i fortsättningen bestridas

ur anslaget till lärares fortbildning m. m. (p. 28).

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1964

I anledning av det tidigare redovisade förslaget om inrättande av en professur

vid Stockholms universitet i utvecklingspsykologi föreslår jag, att en laboratur

i utvecklingspsykologi med särskild inriktning på förskoleålderns psykologi och

pedagogik inrättas vid lärarhögskolan i Stockholm. Jag förordar, att till förste

innehavare av denna laboratur, utan ansökningsförfarande, kallas docenten Stina

Sandels. Samtidigt bör det bidragsbelopp om 100 000 kr., som nu utgår från

anslag under femte huvudtiteln till barnpsykologiska forskningslaboratoriet, vilket

förestås av docenten Sandels, överföras till lärarhögskolan för bestridande av

kostnader för samma ändamål som hittills.

Laboratorns arbetsuppgifter bör avse ledningen av forskning och utbildning

inom tjänstens verksamhetsområde. Samarbete med Stockholms universitet förutsattes

även framdeles äga rum. I lokalhänseende samt med avseende på de

organisatoriska former i vilka ifrågavarande forskningsverksamhet för närvarande

bedrives räknar jag inte med några omedelbara större förändringar. Det

bör ankomma på Kungl. Maj:t att meddela erforderliga föreskrifter angående

den med laboratorstjänsten förenade verksamheten. I detta avseende vill jag här

endast uttala, att jag förutsätter, att medverkan i förskollärarutbildningen blir

en väsentlig uppgift för laboratorn och dennes medarbetare.

Under förevarande anslag räknar jag i övrigt inte med andra förändringar än

automatiska kostnadsökningar.

Anslaget bör, vid bifall till vad jag förordat för nästa budgetår uppföras med

10 050 000 kr., vilket innebär en höjning med 400 000 kr.

Med åberopande av vad jag sålunda anfört och förordat, hemställer jag, att

Kungl. Majrt måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för lärarhögskolan i Stockholm, som föranledes

av vad jag i det föregående förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för lärarhögskolan i

Stockholm, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 800 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis................. 988 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis................................. 3 722 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................... 2 540 000

Summa kr. 10 050 000

c) till Lärarhögskolan i Stockholm: Avlöningar för budgetåret

1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 10 050 000 kr.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 196Jf

2. Lärarhögskolan i Stockholm: Omkostnader

Anslag

Nettoutgift

1961/62 ............................

414 000

386 698

1962/63 ...........................

692 000

626 949

1963/64 ............................

724 000

1964/65 (förslag) ..................

774 000

Följande sammanställning upptager,

dels den för innevarande budgetår gäl-

lande omkostnadsstaten, dels för nästa budgetår skolöverstyrelsens förslag och

departementets anslagsberäkning.

1963/64

1964/65

Skolöverstyrelsen

Departementet

1. Sjukvård m. m., förslagsvis .............

9 000

of.

+ 1000

2. Reseersättningar, förslagsvis.............

221 500

+ 45 000

+10 000

3. Bidrag till anordnande av studie- och

idrottsutfärder m. m....................

9 000

of.

of.

4. Expenser, förslagsvis

a) Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis ...

100 000

of.

of.

b) Städning och renhållning, förslagsvis ...

165 000

+ 5 000

+ 5 000

c) Övriga expenser.....................

206 500

124 000

+34 000

5. Publikationstryck, förslagsvis ...........

13 000

of.

of.

Summa kr.

724 000

+174 000

+50 000

Skolöverstyrelsen grundar sina beräkningar såvitt gäller posterna 2 och 4 c)

på följande förslag.

2. För konferenser vid lärarhögskolan för lärare, som fungerar såsom handledare

vid lärarkandidaternas handledda praktik beräknas 12 000 kr. till reseersättningar

åt deltagare.

För ersättning till deltagare i gemensamma konferenser för lärare vid lärarhögskolorna

föreslår överstyrelsen ett belopp av 10 000 kr.

Slutligen föreslår överstyrelsen under denna post ett belopp av 23 000 kr. för

ersättningar till deltagare i en exkursionsvecka för folkskollärarkandidater.

4 c. Av den föreslagna höjningen med 124 000 kr. avser 70 000 kr. installation

av en telefonväxel och 30 000 kr. inköp av gardiner och mörkläggningsanordningar

till övningsskolbyggnaden. Återstående belopp krävs för underhåll och

komplettering av lärarhögskolans materiel i olika avseenden samt för ökade kostnader

för skrivmateriel, telefon, annonsering m. m. Vid beräkningen av medelsbehovet

har hänsyn tagits till ett för innevarande budgetår anvisat engångsbelopp

av 22 000 kr.

Departementschefen. Jag har inte någon erinran mot skolöverstyrelsens förslag

beträffande posterna 3, 4 a) och b) samt 5. Anslagsposten 1 bör med hänsyn till

belastningen och den utökade personalorganisationen uppräknas med 1 000 kr.

Vad angår övriga poster föreslår jag de begränsningar, som framgår av det

följande.

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj ds ''proposition nr 68 år 1964

Jag biträder överstyrelsens förslag om anordnande av konferenser för handledare

vid lärarkandidaternas handledda praktik. Den härför erforderliga höjningen

av posten till reseersättningar beräknar jag till 10 000 kr. (p. 2). Däremot har jag

inte funnit mig kunna tillstyrka övriga förslag avseende en höjning av nämnda

anslagspost.

Delposten till övriga cxpenser (4 c.) bör dels minskas med tidigare anvisade

engångsbelopp å tillhopa 42 000 kr., dels höjas med 76 000 kr., därav 30 000 kr.

såsom engångsbelopp. Den av mig tillstyrkta nettohöjningen av denna anslagspost

utgör således 34 000 kr. Jag har därvid inte funnit mig kunna för nästa budgetår

tillstyrka anvisande av medel för en telefonväxel.

Under hänvisning till det anförda och till sammanställningen förordar jag,

att anslaget höjes till (724 000 + 50 000 =) 774 000 kr. och hemställer, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Lärarhögskolan i Stockholm: Omkostnader för budgetåret

1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 774 000 kr.

3. Lärarhögskolan i Stockholm: Materiel, böcker m. m.

Anslag

1961/62 ................................. 100 000

1962/63 ................................. 120 000

1963/64 ................................. 150 000

1964/65 (förslag) ........................ 250 000

Nettoutgift

125 519

132 691

Följande sammanställning upptar, dels den för innevarande budgetår gällande

anslagsfördelningen, dels för nästkommande budgetår skolöverstyrelsens förslag

och departementets anslagsberäkning.

1963/64

1964/65

Skolöverstyrelsen

Departementet

1. Biblioteket ..............

35 000

of.

of.

2. Materiel, böcker m. m. ...

115 000

+115 000

+100 000

3. Språklaboratorium .......

—

+ 60 000

—

Summa kr.

150 000

+175 000

+100 000

Skolöverstyrelsen anför som skäl för den föreslagna höjningen av post nr 2,

att tidigare anslag inte möjliggjort någon verkligt grundlig upprustning av lärarhögskolans

materielresurser. Framför allt gäller detta enligt överstyrelsen den

växande övningsskolans naturvetenskapliga institutioner och dess tillgång på

AV-hjälpmedel. För den egentliga lärarhögskolans del framhåller överstyrelsen

behovet av betydande nyanskaffningar till musikinstitutionen, som vid lärarhögskolans

start fick överta begagnade och redan då starkt förslitna instrument.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 196£

Beträffande förslaget om inrättande av ett språklaboratorium framhåller skolöverstyrelsen

som självklart, att ett sådant bör stå till förfogande för utbildningen

vid en modem lärarhögskola.

Departementschefen. Jag tillstyrker en höjning av detta anslag med 100 000

kr. Genom denna höjning torde de mest angelägna behoven av ytterligare materiella

resurser vid lärarhögskolan kunna tillgodoses.

Jag förordar alltså, att anslaget höjs till (150 000 + 100 000 -) 250 000 kr. och

hemställer att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Lärarhögskolan i Stockholm: Materiel, böcker m. in.

för budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 250 000 kr.

4. Lärarhögskolan i Malmö: Avlöningar

Anslag Nettoutgift

1961/62 .................................. 2 471 000 2 325 893

1962/63 .................................. 5 438 000 5 980 187

1.963/64 .................................. 8 263 000

1964/65 (förslag) .......................... 8 820 000

Skolöverstyrelsen föreslår, att detta anslag för budgetåret 1964/65 höjes med

1 054 000 kr. Höjningen betingas, förutom av viss automatisk kostnadsökning,

av följande förslag.

A. Den egentliga lärarhögskolan

1* tjänst som laborator i Bo 1 med psykometrisk inriktning eller arvodesbelopp

för psykometrisk konsult.

2. En tjänst som laborator i Bo 1 i utvecklingspsykologi.

3. En tjänst som biträdande rektor i ABp 27.

4. En lektorstjänst i Ao 27 i psykologi och pedagogik.

5. Fyra lektorstjänster i Ao 25 i högstadiets metodik.

6. En docenttjänst i Ae 25 i psykologi.

7. En tjänst som skolpsykolog i Ae 25.

8. Tre assistenttjänster i anslutning till förslagen under punkterna 1, 2 och 6.

9. En instrumentteknikertjänst i Ao 11.

10. En vaktmästartjänst i Ao 8.

11. En värmeskötar- eller reparatörstjänst i Ae 8.

12. En kontorsbiträdestjänst.

13. Medel för arvodesanställning av statistiker.

14. Inrättande av en befattning som materialförvaltare.

15. Ersättning för handledning och tillsyn vid språklaboratorium.

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1964.

16. Medel för arvodesanställning av personal för skrivhjälp åt lärare m. m

17. Nedsättning av undervisningsskyldigheten för lektorer i psykologi och pedagogik.

18. Höjning av lönegrad för en forskningssekreterartjänst från Ao 25 till Ao 27.

19. Ombildning av en sekreterartjänst i Ao 21 till en förste byråsekreterartjänst

i Ao 23. .....

20. Ombildning av en kansliskrivartjänst i Ao 11 till en kontorsskrivartjänst i

Ao i3.

21. Ombildning av en förste expeditionsvakttjänst i Ao 9 till en expcditionsföimanstjänst

i Ao 11.

B. Övningsskolan

22. Tre tjänster som adjunkter i Ao 23 eller ämneslärare i Ao 21.

23. Eu musiklärartjänst i Ao 20.

21. En övningsskollärartjänst i Ao 20/17.

25. Höjning av tillsynslärararvode.

26. Höjning av bibliotekariearvode.

27. Nedsättning av undervisningsskyldigheten för lärare i läroämnen på övningsskolans

högstadium och gymnasium.

C. Övriga förslag

28. Ersättning för mistade avlöningsförmåner åt handledare vid handledd praktik

under konferensdag vid lärarhögskolan.

Av skolöverstyrelsens motivering för de framlagda förslagen inhämtas bl. a.

följande.

1 Överstyrelsen upprepar förslaget från föregående år om en laboratorstjänst

med psvkometrisk inriktning. Utvecklingen på det psykometriska området sker

mycket snabbt både teoretiskt och beträffande de tekniska möjligheterna för rationell

databehandling. En forskningsinstitution, vid vilken stora beräkningsarbeten

är självfallna, hav behov av tillgång till en forskare med psykometrisk specialinriktning

och med tillfälle att kontinuerligt följa vad som sker inom detta

fält. Institutionen förutsättes dels använda egen hålkortsmaskin, dels fa utnyttja

matematikmaskinen vid Lunds universitet för mer omfattande räknearbeten.

Laboratorn får därvid en väsentlig uppgift som medhjälpare i det nodvandiga

speciella programmeringsarbetet. ,

För den händelse den föreslagna tjänsten icke heller budgetaret 1964/65 kan

inrättas, är det nödvändigt att till den pedagogisk-psykologiska institutionens

förfogande ställes ett belopp på 20 000 kronor för arvodering av psykometrisk

CX3.C Beträffande detta förslag hänvisas till motiveringen för motsvarande förslag

avseende lärarhögskolan i Stockholm. _ .

5 Det antal undervisningstimmar, som skall bestridas av lektorer i högstadiets

metodik, beräknas uppgå till minst 4 200 på ämneslärarlinjen och minst

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 68 år 1964

3 200 på klasslärarlinjerna, alltså sammanlagt minst 7 400. Med en tjänstgöringsskyldighet

motsvarande i genomsnitt 450 (för lektor i Ao 25 G00) undervisningstimmar,

varav i genomsnitt och lågt räknat 100 undervisningstimmars fyllnadstjänstgöring

i övningsskola, kan lärarhögskolans 15 lektorer bestrida sammanlagt

högst 5 200. I verkligheten blir detta antal väsentligt reducerat på grund av

de stora variationerna i timtalen för de olika ämnena. Överstyrelsen bedömer

behovet av nya lektorstjänster i högstadiets metodik till minst fyra. I vissa ämnen

får man då fortfarande räkna med att lektorsundervisningen på klasslärarlinjerna

helt eller delvis liksom nu skall bestridas av lektorer vid Ileleneholmsskolan.

10—11. Redan under budgetåret 19G2/63 har det visat sig att vaktmästarpersonalen,

tre vaktmästare och en värmeskötare, är helt otillräcklig för en institution,

som motsvarar tre större skolenheter. Arbetsbördan har varit orimligt stor

och det är ej tänkbart att lärarhögskolan vid full utbyggnad kan undvara ännu

eu vaktmästare och ytterligare förstärkning på värmeskötartjänsten.

Förslaget om en ny tjänst som värmeskötare och reparatör har tillkommit på

initiativ av länsarkitektkontoret i Malmö, som anser att anläggningens storlek

motiverar eu sådan tjänst. Dylika tjänster finnes inrättade vid vissa statliga institutioner,

vilkas byggnadsvolym är av samma storleksordning som lärarhögskolans

(t. ex. mentalsjukhusen).

13. Forskartjänsterna bör, för att fungera tillfredsställande, förses med assistens

av en statistiker (förslagsvis arvode motsvarande en halvtidstjänst i A 21).

22. Av de här föreslagna nya tjänsterna ingår en i den personalförteckning,

som i prmcip beslutades av 1959 ars riksdag. Då räknade man emellertid med fem

paralleller av årskurs 7—9 i stället för sex, som blev eu följd av beslutet om sammanhallna

klasser vid övergången från grundskolans sjätte till sjunde årskurs,

hor de tre klasser av högstadiet, som tillkommit utöver 1959 års riksdags principbeslut,

erfordras minst tre adjunkts- eller ämneslärartjänster. Överstyrelsen

ar dock icke beredd att nu avgöra hur många av dessa, som bör vara adjunktsrespektive

ämneslärartjänster.

23. Från och med läsåret 1963/64 disponerar lärarhögskolan en ordinarie Iektorstjanst

i musik vid den egentliga lärarhögskolan och två ordinarie musiklärartjanster

vid övningsskolan. Omräknat i veckotimmar uppgår undervisningen i

musnc vid den egentliga lärarhögskolan till 32 och vid övningsskolan till 77 Härtill

kommer vid den egentliga lärarhögskolan 78 veckotimmar instrumentalmusik

och omkring 21 veckotimmar röst- och talvård. Även om övningsskolan erhåller

ytterligare en ordinarie tjänst i musik, måste cirka 100 veckotimmar instrumentalmusik

samt röst- och talvård bestridas av icke ordinarie lärare.

1 utbildningen av småskollärare är det ett oundgängligt krav, att rika tillfallen

ges kandidaterna att stifta bekantskap med den speciella metodik, som

kommer till användning i skolmognadsklasser, eftersom det i varje normalklass

av arskurs 1 finns elever på gränsen till skolomognad. Auskultation i sådana klasser

kan i viss utsträckning förläggas till klasser, som ej tillhör lärarhögskolan.

Men det torde fa anses som ett högaktuellt önskemål, att det även direkt till högskolan

knytes minst en klass av här nämnd typ. För att ytterligare belysa behovet

av skolmognadsklass vid lärarhögskolan kan också nämnas att inte mindre

an, 1.2.. Jarn från övningsskolans upptagningsområde höstterminen 1963 avvisas

och hanvisas till annat skolområde i staden på grund av att de måste placeras i

skolmognadsklass.

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 68 år 1964

Då förskoleseminariet i Malmö erhåller sina nya lokaler intill lärarhögskolan,

kan klassen med fördel placeras där. Lärartjänsten bör dock uppföras på lärarhögskolans

stat.

Departementschefen. Jag tillstyrker, att ett belopp av 20 000 kr. anvisas för

arvodering av psykometrisk konsult. Beloppet bör även kunna användas för

arvodesanställning av statistiker (p. 1 och 13).

Beträffande förslaget om inrättande av en tjänst som biträdande rektor får jag

hänvisa till vad jag anfört i denna fråga vid behandlingen i det föregående av

anslaget till avlöningar vid lärarhögskolan i Stockholm (p. 3).

Jag tillstyrker förslaget om inrättande av fyra lektorstjänster i högstadiets

metodik i Ao 25 (p. 5).

Vad överstyrelsen anfört angående vaktmästarpersonalens arbetssituation har

övertygat mig om behovet av en förstärkning. Jag tillstyrker, att en ny vaktmästartjänst

i Ao 8 inrättas vid lärarhögskolan (p. 10).

Av de tre föreslagna adjunkts- eller ämneslärartjänstema vid övningsskolan är

en i princip beslutad av 1959 års riksdag. Därutöver har, på grund av högstadiets

utbyggnad med tre klasser utöver det antal som förutsågs år 1959, behov uppkommit

av ytterligare två tjänster. Jag tillstyrker överstyrelsens förslag och förutsätter,

att det skall ankomma på Kungl. Maj:t att besluta angående tjänsternas

inrättande såsom adjunktstjänster eller ämneslärartjänster (p. 22).

UncTerlaget för inrättande av ytterligare en musiklärartjänst synes styrkt och

jag tillstyrker därför överstyrelsens förslag om inrättande av ytterligare en sådan

tjänst (p. 23).

De skäl överstyrelsen anfört för anordnande av en skolmognadsklass i anslutning

till lärarhögskolan finner jag bärande och jag tillstyrker därför förslaget om

inrättande av en ny övningsskollärartjänst med anknytning till en sådan klass

(P- 24).

De föreslagna höjningarna av tillsynslärar- och bibliotekariearvodena tillstyrker

jag (p. 25 och 26).

De övriga förslag skolöverstyrelsen framlagt är jag inte beredd tillstyrka. Jag

räknar således i övrigt under förevarande anslag endast med automatiska kostnadsförändringar.

Jag beräknar på grundval av vad jag här förordat ifrågavarande anslag för

nästa budgetår till 8 820 000 kr. Detta innebär en anslagshöjning med 557 000 kr.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för lärarhögskolan i Malmö, som föranledes

av vad jag i det föregående förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för lärarhögskolan i

Malmö, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 19 6k

A v 1 ö n i n g s s t a t

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 784 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis..................... 562 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

.................................... 3 214 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 2 260 000

Summa kr. 8 820 000

c) till Lärarhögskolan i Malmö: Avlöningar för budgetåret

1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

8 820 000 kr.

5. Lärarhögskolan i Malmö: Omkostnader

Anslag

Nettoutgift

1961/62 .......................

66 242

1962/63 .......................

415 074

1963/64 .......................

1964/65 (förslag)...............

Följande sammanställning upptager, dels den för innevarande budgetår gällande

omkostnadsstaten, dels för nästa budgetår skolöverstyrelsens förslag och

departementets anslagsberäkning.

1963/64 1964/65

Skolöverstyrelsen Departementet

1. Sjukvård ni. in., förslagsvis..............

2. Reseersättningar, förslagsvis.............

3. Bidrag till anordnande av studie- och

idrottsutfärder m. m....................

4. Expenser, förslagsvis:

a) Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis ...

b) Städning och renhållning, förslagsvis___

c) Övriga expenser.....................

5. Publikationstryck, förslagsvis............

Summa kr.

10 000

+ 2 000

+ 2 000

138 000

+ 90 000

+22 000

10 000

+ 1000

of.

120 000

of.

of.

300 000

+ 31 000

+30 000

164 000

-f 55 000

+26 000

8 000

+ 10 000

of.

750 000

+189 000

+80 000

Skolöverstyrelsens anslagsberäkning är huvudsakligen betingad av den fortsatta

utbyggnad av lärarhögskolans verksamhet, som även för nästkommande

budgetår automatiskt följer av den från och med läsåret 1962/63 påbörjade klasslärarutbildningen

.

Den under anslagsposten 3 föreslagna höjningen motiveras med behovet av

medel för premier till eleverna vid lärarhögskolans övningsgymnasium.

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 196

Departementschejen. De av skolöverstyrelsen föreslagna höjningarna av anslagsposten

till reseersättningar och delposten till övriga expenser hör enligt min

mening kunna begränsas till de belopp som framgår av departementets i den

föregående sammanställningen redovisade beräkningar. Liksom under lärarhögskolans

i Stockholm omkostnadsanslag räknar jag härvid med vissa reseersättliingskostnader

i samband med handledarkonferenser. Behovet av medel till premier

åt eleverna vid lärarhögskolans gymnasium torde få tillgodoses ur posten

till övriga expenser enligt samma grunder som vid övriga statliga allmänna gymnasier.

Under hänvisning till det anförda och beräkningen i den föregående sammanställningen

förordar jag, att anslaget höjes till (750 000 + 80 000 =) 830 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Lärarhögskolan i Malmö: Omkostnader för budgetåret

1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

830 000 kr.

6. Lärarhögskolan i Malmö: Materiel, böcker m. m.

Anslag

1961/62 .................................. 60 000

1962/63 .................................. 457 000

1963/64 .................................. 235 000

1964/65 (förslag) .......................... 253 000

Nettoutgift

49 395

181 140

Detta anslag är för innevarande budgetår fördelat på två anslagsposter, en på

35 000 kr. till biblioteket och en på 200 000 kr. till materiel, böcker m. m.

Skolöverstyrelsen föreslår, att anslaget höjs till 485 000 kr., dvs. med 250 000 kr.

Av den föreslagna höjningen hänför sig 30 000 kr. till biblioteket, viiken anslagspost

därigenom skulle komma att stiga till 65 000 kr. Det arliga anslagsbehovet

för detta ändamål uppskattar överstyrelsen till 40 000 kr. Resterande del,

25 000 kr., är avsedd för engångsanskaffning av litteratur, för vilken den totala

kostnaden beräknas till 50 000 kr. Detta belopp föreslås emellertid uppdelat med

hälften på ett vart av budgetåren 1964/65 och 1965/66.

Av anslagsposten för materiel, böcker m. m. är innevarande budgetår ett belopp

av 150 000 kr. avsett för allmän undervisnings- och förbrukningsmateriel,

vilket belopp överstyrelsen, under förutsättning av oförändrad prisnivå, bedömer

vara den normala årliga kostnaden härför. Nagon ökning av detta belopp anses

sålunda inte erforderlig. Återstående del av ifrågavarande anslagspost, 50 000 kr.,

är avsedd för anskaffande av utrustning till den pedagogiska institutionen vid

lärarhögskolan. Av skolöverstyrelsen åberopad utredning visar, att totalkostnaden

för en fullständig utrustning av institutionen beräknas till 270 000 kr. Överstyrelsen

begär under hänvisning härtill, att för nästkommande budgetar ett

engångsbelopp på 220 000 kr. anvisas för detta ändamål.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 68 år 1964

Departementschefen. Jag kan endast tillstyrka en höjning av detta anslag med

18 000 kr. för anskaffande av erforderlig litteratur. Frågan om bibliotekets årliga

medelsbehov torde få prövas sedermera på grundval av i anslagsäskandena för

nästföljande budgetår redovisade beräkningar.

För allmän undervisnings- och förbrukningsmateriel samt för utrustning av

den pedagogiska institutionen räknar jag med oförändrade belopp.

Anslaget bör således uppföras med (235 000+18 000 —) 253 000 kr. Jag hemställer,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Lärarhögskolan i Malmö: Materiel, böcker m.m. för

budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 253 000 kr.

7. Lärarhögskolan i Göteborg: Avlöningar

Anslag Nettoutgift

1962/63 ............................. 3 279 000 2 462 319

1963/64 ............................. 5 901 000

1964/65 (förslag) ..................... 8 117 000

Skolöverstyrelsen föreslår i sina anslagsäskanden för budgetåret 1964/65, att

detta anslag höjes med 3 761 000 kr. till 9 662 000 kr. Av den föreslagna höjningen

är i runt tal 1 500 000 kr. av automatisk natur.

Överstyrelsen framlägger för budgetåret 1964/65 följande förslag i fråga om

inrättande av nya tjänster m. m.

A. Den egentliga lärarhögskolan

1. En professorstjänst i Bo 3.

2. En tjänst som biträdande rektor i ABp 27.

3. En tjänst som rektor i ABp 27 för speciallärarlinjen.

4. En lektorstjänst i Ao 27 i psykologi och pedagogik vid speciallärarlinjen.

5. Fem lektorstjänster i Ao 27 i högstadiets metodik.

6. Sex lektorstjänster i Ao 25 i högstadiets metodik.

7. Två lektorstjänster i Ao 23 i mellanstadiets metodik.

8. Tre lektorstjänster i Ao 23/20 i lågstadiets metodik.

9. Fyra lektorstjänster i Ao 21 i övningsämnenas metodik.

10. Två lektorstjänster i Ao 23 i specialundervisningens metodik.

11. En forskningssekreterartjänst i Ao 27.

12. En skolpsykologtjänst i Ao 25.

13. En instrumentmakartjänst i Ao 11.

14. En kansliskrivartjänst i Ae 11.

15. Tre kontoristtjänster i Ae 9.

16. Tre och en halv kanslibiträdestjänster i Ae 7.

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. May.ts proposition nr 68 år 196b

17. En biblioteksbiträdestjänst i Ae 7.

18. Tre kontorsbitriidestjänster.

19. En vaktmästartjänst i Ao 8.

20. Ytterligare medel för extra skrivhjälp.

21. Ersättning för handledning och tillsyn vid språklaboratorium.

22. Ytterligare medel för experter och särskilda sakkunniga.

23. Medel för undervisning i teknisk metodik.

24. Ökade kostnader för löner åt lärarkandidater.

25. Ordinariesättning av en bibliotekarietjänst i Ae 23.

26. Nedsättning av undervisningsskyldigheten för lektorer i psykologi och peda
gogik.

.

27. Höjning av arvode till bibliotekarie vid speciallärarlinjen.

28. Ombildning av en sekreterartjänst i Ae 21 till en förste byrasekreterartjänst

i Ao 23.

29. Ombildning av en kansliskrivartjänst i Ae 11 till kontorsskrivartjänst i Ao 13.

B. Övningsskolan

30. Två adjunktstjänster i Ao 23.

31. En ämneslärartjänst i Ao 21.

32. Tio övningsskollärartjänster i Ao 20.

33. Tio övningsskollärartjänster i Ao 20/17.

34. En vaktmästartjänst i Ao 8.

35. Inrättande av befattning som studierektor.

36. Inrättande av en räkneklinik.

37. Ökade kostnader för skolbibliotekarie.

38. Nedsättning av undervisningsskyldigheten för lärare i läroämnen på övningsskolans

högstadium.

39. Arvode till övningsskolans rektor i likhet med vad som utgår till ordinarie

adjunkt, e. o. adjunkt, behörig till adjunktstjänst, och folkskollärare i A 19.

C. Övriga förslag

40. Ersättning för mistade avlöningsförmåner åt handledare vid handledd praktik

under konferensdag vid lärarhögskolan.

Av skolöverstyrelsens motivering för de framlagda förslagen inhämtas bl. a.

följande.

2. Från och med budgetåret 1964/65 kommer all personal vid Annedals folkskoleseminarium

att dras in eller överföras på lärarhögskolans stat. Den nuvarande

tjänsten som biträdande rektor tillhör visserligen lönemässigt seminariets

stat men är de facto och enligt förordandet en biträdande rektorstjänst vid lärarhögskolan.

Denna tjänst bör från och med budgetåret 1964/65 överföras till lärarhögskolans

stat. Biträdande rektor har redan nu en stor arbetsbörda och den

kommer givetvis att öka under det skede av snabb expansion som lärarhögskolan

för närvarande befinner sig i.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 68 år 1964

4. Psykologilektorstjänsten har under det gångna året uppehållits av en pensionerad

lektor och docent. Då detta förhållande tyvärr ej kan påräknas även

tor kommande år är det nödvändigt att en lektorstjänst inrättas.

0—6. Vid beräkningen av behovet av antalet lektorer i högstadiets metodik

har antagits att undervisningsskyldigheten för lektorerna i medeltal är 450 undervisnings;

immar, varav omkring 180 undervisningstimmar på klasslärarlinjerna

och i övningsskolan (alternativt samverkande läroverk). Undervisningens omfattning

i övningsskolans högstadium och i samverkande läroverk beräknas i

medeltal motsvara 150 undervisningstimmar, dvs. omkring 6 veckotimmar.

Lektorerna i högstadiets metodik har uttryckt önskemål om att ha egen undervisning

på övningsskolans högstadium eller i samverkande läroverk för att hålla

sig å jour med de undervisningstekniska problemen. Vidare beredes lärarkandidaterna

tillfälle att auskultera metodiklärarnas egen undervisning, vilket är svnn^rligen

angeläget eftersom auskultationstillfällena under serieperioderna är synnerligen

begränsade beroende på den stora beläggningen med serier. Behovet av

ektorer vid lärarhögskolan ökas i någon liten omfattning men behovet av lärarkratter

pa övningsskolans högstadium och i samverkande läroverk minska i- i

motsvarande omfattning.

De fem äskade metodiklektorstjänsterna i Ao 27 är avsedda för ämnena latingrekiska,

svenska, biologi, matematik och ryska. De sex äskade mctodiklektorstj

ans terna i Ao 25 avser ämnena svenska-historia, svenska-engelska, engelska

tyska-franska, geografi-samhällskunskap och alternativt fysik eller kemi

7_ n D™ bcslutade grundskolcreformen förutsätter en lärarutbildning som

speciellt i fråga om metodik och de rent praktiska momenten orienterar lärarkandidaterna

om den radikalt nya arbetssituationen för den obligatoriska skolans

lärare och ger dem intensiv träning i att praktiskt pröva olika metoder. Ansvaret

för att detta mal skall uppnås ligger i första hand på metodiklektorcrna och övningsskolans

lärare. De förra måste själva för att kunna ge en realistisk metodikundervisnmg

ha en icke alltför smal kontakt med vardagsarbetet i klasser på det

stadium de representerar.

Metodiklektorns egen undervisning i klass bör därför icke understiga omkring

en tredjedel av hans undervisningsskyldighet. Önskvärt vore om en metodiklektor

tillsammans med eu övningsskollärare eller en annan metodiklektor kunde

svara for klassföreståndaretjänstgöring i en övningsskoleklass.

Mot bakgrund av vad här ovan anförts är det oundgängligen nödvändigt att

antalet metodiklektorer från och med läsåret 1964/65 blir minst sex för mellanstadiet

och sex för lågstadiet. Erfarenheterna får sedermera visa om en ytterligare

utökning av antalet metodiklektorer är behövligt.

t ökmng med två lektorer i mellanstadiets metodik och tre i lågstadiets metodik

lasaret 1964/65 föreslås därför.

iO. Behovet av metodiklektorer för undervisningen på speciallärarlinjen är

stora. Att som hittills utnyttja seminariets och stadens specialister på deras fritid

ar dyrbart; undervisningen blir dessutom ryckig och får ofta förläggas till synnerligen

olämplig tid. Innehavaren av den ena av de föreslagna metodiklektorstjänsterna

bor vara specialist på läs- och skrivsvårigheter även med hänsyn till undervisningen

i hjalpklass. Den andre bör på liknande sätt vara specialist på talfelsbehandling

och röstvärd. Bägge bör kunna utnyttjas vid undervisningen på lärarhögskolan

i allmänhet.

.. 15~1?'' av kontoristtjänsterna avses för psvk-ped. institutionen. En tjänst

ar nödvändig for att ersatta den kontoristtjänst som bortfaller genom indragning

av tjänsterna vid Annedals seminarium. Den tredje tjänsten behövs för att

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. May.ts ■proposition nr 68 år 196k

bestrida det kvalificerade kontorsarbete som blir en följd av den ökade intagningen

på alla lärarhögskolans linjer. Särskilt beräknas arbetet med lärarkandidaterna

i handledd praktik bli mycket omfattande. ...

En av kanslibiträdestjänsterna är avsedd för pedagogisk-psykologiska institutionen

och en halv tjänst är avsedd för speciallärarlinjcn. För att metodikundervisningen

skall kunna skötas rationellt måste lektorerna ha möjlighet att skriva

kompendier, göra provskrivningar m. in. och att få hjälp med utskrift av sina

arbeten. För närvarande kan kansliet endast i ringa utsträckning bistå lektorerna

med renskrivningshjälp. Eu av kanslibiträdestjänsterna är därför avsedd huvudsakligen

för lektorerna. Slutligen beräknas att ytterligare en kanslibiträdestjänst

behövs som allmän förstärkning inför den utvidgade verksamheten.

Redan förra året begärdes anslag till ett biblioteksbiträde. Behovet av en dylik

tjänst har nu ytterligare ökat. Det ökade antalet lärarkandidater på såväl ämnessom

klasslärarlinjen kommer att medföra starkt ökad låneverksamhet. Den nya

utbildningen för småskollärare nödvändiggör anskaffning av metodiklitteratur

för denna kategori. Institutionsbiblioteken måste upprustas och organiseras.

Av de tre föreslagna kontorsbiträdestjänsterna är en avsedd som hjälp åt

metodiklektorerna och en som skrivhjälp för, bl. a., pedagogiska institutionen.

Ett kontorsbiträde behövs för att huvudsakligen sköta de många telefoner, som

nu ersätter en växel.

27. Det nuvarande arvodet av 300 kronor till bibliotekarien vid speciallärarlinjcn

är alltför litet för att motsvara den arbetsinsats som erfordras.

30—31. Vid ett högstadium med 7 paralleller i årskurs 7 och 8 och med 9 klasser

(linjer) i årskurs 9 beräknas antalet lärartimmar i läroämnen till minst 635,5

vartill kommer cirka 30 nedsättningstimmar för två yrkesvalslärare, summa

665,5 veckotimmar. Av dessa timmar beräknas cirka 60 fullgöras av lektorer i

högstadiets metodik. Återstoden fullgöres av adjunkter och ämneslärare med i

medeltal 22,5 veckotimmars tjänstgöringsskyldighet. Ett visst antal övertimmar

erfordras för att kunna göra tjänstefördelningen utan att behöva dela på ett

ämne i en klass. Följande sammanställning kan då göras:

Lektorer i metodik ............................................

16 adjunkter Ao 23 med 22,5 vt tjänstgöring......................

10 ämneslärare Ao 21 med 22,5 vt................................

Övertimmar....................................................

Summa

60 vt

360 vt

225 vt

20,5 vt

665,5 vt

Behov föreligger sålunda av 16 adjunkter i Ao 23 och 10 ämneslärare i Ao 21,

vilket är 2 respektive 1 mer än för budgetåret 1963/64.

32—33. I petita för budgetåret 63/64 framhölls, att Lärarhögskolan i Göteborg

vid fullt utbyggd organisation skulle behöva cirka 80 övningsskollärartjänster

för låg- och mellanstadiet. Det påpekades, att för läsåret 63/64 vore 30 tjänster,

varav 20 på mellanstadiet och 10 på lågstadiet, ett absolut minimum och att

endast lokalbrist hindrade att fler äskades. Om de här begärda tjänsterna beviljas

får lärarhögskolan sammanlagt 50 tjänster förutom 6 vid speciallärarlinjen.

34. Denna tjänst nödvändiggörs av övningsskolans utpräglade decentralisering.

Nästan halva antalet klasser kommer att ligga utspritt inom det obligatoriska

skolväsendet i staden. Detta innebär en tidsödande budskickning mellan

skolorna, varför en vaktmästare måste avdelas att huvudsakligen sköta denna

opaginerad Kontrollera mot PDF

BO

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 68 år 1964.

kommumkationsverksamhet. En ny vaktmästare för arbetet på expeditionen

blir därigenom nödvändig.

37. I samband med att övningsskolan blir större är det nödvändigt att skolbibliotekariens

tjänstgöring ökas till att omfatta 15 timmar.

Departementschefen. Enligt beslut av 1963 års riksdag skall vid lärarhögskolan

i Göteborg fr. o. m. den 1 juli 1964 finnas inrättad en professur i praktisk pedagogik

med specialpedagogik. I överensstämmelse härmed beräknar jag för budgetåret

1964/65 medel för ifrågavarande professur (p. 1).

Jag har i det föregående tillstyrkt skolöverstyrelsens förslag om en utökning av

intagningen på lärarhögskolans ämneslärarlinje. På grund härav samt på grund

även av den automatiska utbyggnad av lärarhögskolan, som följer av fattade

beslut om klasslärarutbildning, uppkommer behov av personalförstärkningar. Jag

har emellertid inte funnit tillräckligt underlag för alla de förslag till utökning av

lärarhögskolans personalorganisation som skolöverstyrelsen framlagt. Jag anser

exempelvis skäl tala för att metodikundervisningen i vissa ämnen, där elevunderlaget

är litet, även framgent meddelas av arvoderade lärare.

Beträffande förslaget om biträdande rektor får jag hänvisa till vad jag anfört i

denna fråga vid behandlingen av anslaget till avlöningar vid lärarhögskolan i

Stockholm (p. 2). Jag vill i detta sammanhang förutskicka, att jag i det följande,

vid behandlingen av anslaget till avlöningar vid folkskoleseminariema, kommer

att föreslå indragning av rektorstjänsten vid Annedals folkskoleseminarium.

Jag tillstyrker förslaget om inrättande av en lektorstjänst i psykologi och pedagogik

vid speciallärarlinjen (p. 4). Av föreslagna lektorstjänster i högstadiets

metodik kan jag tillstyrka två tjänster i Ao 27 och tre i Ao 25 (p. 5 och 6). Av

föreslagna lektorstjänster i mellanstadiets respektive lågstadiets metodik kan jag,

med utgångspunkt i gällande organisation vid lärarhögskolan i Malmö, endast

tillstyrka en tjänst i lågstadiets metodik (p. 7 och 8). Från samma utgångspunkt

tillstyrker jag inrättande av två lektorstjänster i övningsämnenas metodik (p. 9).

Av de föreslagna lektorstjänstema i specialundervisningens metodik kan jag

endast tillstyrka inrättandet av en tjänst. Frågan om behovet av ytterligare en

tjänst torde få närmare utredas och eventuellt aktualiseras på nytt i kommande

anslagsäskanden (p. 10).

Skolöverstyrelsen har föreslagit inrättande av ett stort antal nya biträdestjänster.

Av de föreslagna tjänsterna tillstyrker jag inrättande av en kontoristtjänst i

Ae 9 samt två biträ destjänster i Ae 7 (p. 14—18).

Kostnaderna för undervisning i teknisk metodik bör bestridas i samma ordning

som för övrig undervisning. Någon särskild medelsanvisning för ändamålet är

därför inte påkallad (p. 23). Mot en höjning av arvodet till bibliotekarien vid

speciallärarlinjen från 300 till 600 kr. har jag ingen erinran (p. 27).

Av föreslagna två adjunktstjänster och en ämneslärartjänst vid övningsskolan

synes underlag för inrättande av två ordinarie tjänster finnas. Jag tillstyrker

därför att en adjunktstjänst och en ämneslärartjänst inrättas (p. 30 och 31).

Efter jämförelser med övningsskollärarorganisationen vid lärarhögskolorna i

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. May.ts proposition nr 68 år 1964

Stockholm och Malmö har jag funnit mig böra tillstyrka inrättande av fem

övningsskollärartjänster på mellanstadiet och tio pa lagstadiet (p. 32 och 33).

Under hand har lärarhögskolans rektor anmält önskemal om att en av tjänsterna

på mellanstadiet och en på lågstadiet får avses för undervisning i specialklass.

Häremot synes intet vara att erinra, men jag föreslår, att det får ankomma på

Kungl. Maj:t att närmare pröva denna fråga.

Jag finner styrkt, att behov föreligger av ytterligare en vaktmästartjänst, varför

jag tillstyrker överstyrelsens förslag härom (p. 34). Mot överstyrelsens beräkning

av de ökade kostnaderna för övningsskolans bibliotekarie har jag ingen

erinran (p. 37).

De övriga förslag skolöverstyrelsen framlagt är jag inte beredd tillstyrka. Jag

räknar sålunda i övrigt under förevarande anslag endast med automatiska kostnadsförändringar.

Jag beräknar på grundval av vad jag här förordat ifrågavarande anslag för

nästa budgetår till 8 117 000 kr. Detta innebär en anslaghöjning med 2 216 000 kr.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för lärarhögskolan i Göteborg, som föranledes

av vad jag i det föregående förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för lärarhögskolan i Göteborg,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 953 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.................. 815 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

.................................... 2 167 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.......;............ 2 182 000

Summa kr. 8 117 000

c) till Lärarhögskolan i Göteborg: Avlöningar för budgetåret

1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

8 117 000 kr.

8. Lärarhögskolan i Göteborg: Omkostnader

Anslag

1962/63 .................................. 197 000

1963/64 .................................. 380 000

1964/65 (förslag) .......................... 519 000

6 — Bihang till riksdagens protokoll 1964. 1 sand. Nr 68

Nettoutgift

255 822

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 68 år 196k.

Följande sammanställning upptager, dels den för innevarande budgetår gällande

omkostnadsstaten, dels för nästa budgetår skolöverstyrelsens förslag och

departementets anslagsberäkning.

1. Sjukvård m. m., förslagsvis..............

2. Reseersättningar, förslagsvis .............

3. Bidrag till anordnande av studie- och

idrottsutfärder m. m....................

4. Expenser, förslagsvis:

a) Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis . ..

b) Städning och renhållning, förslagsvis . . .

c) Övriga expenser .....................

5. Publikationstryck, förslagsvis............

6. Underhåll och skötsel av trädgård.......

Summa kr.

1963/64

1964/65

Skolöverstyrelsen Departementet

2 000

+ 3 000

+ 3 000

130 000

+ 57 000

+ 20 000

5 000

+ 6 000

+ 6 000

28 000

+ 40 000

+ 40 000

30 000

+ 40 000

+ 40 000

175 000

+ 32 000

+ 30 000

10 000

+ 2 000

of.

—

+ 8 000

—

380 000 +188 000 +139 000

Skolöverstyrelsen motiverar sin beräkning av medelsbehovet med att antalet

lärarkandidater vid lärarhögskolan som en följd av beslutad samt föreslagen intagningsökning

förutses komma att öka mycket kraftigt under läsåret 1964/65.

Därutöver anföres beträffande posterna 2 och 6 i sammanställningen ovan bl. a.

följande.

2. Kostnadsökningen hänför sig till ett ökat antal lärarkandidater, förslag om

anordnande av konferenser för handledare vid den handledda praktiken och för

lärare vid lärarhögskolorna samt förslag om anordnande av s. k. lägerskolor, omfattande

en vecka, för såväl klasslärarkandidater som ämneslärarkandidater.

6. Skolöverstyrelsen föreslår, att lärarhögskolan övertar kostnaderna för underhållet

av den till Annedals folkskoleseminarium hörande trädgården.

Departementschefen. Mina ställningstaganden till skolöverstyrelsens förslag

framgår av den föregående sammanställningen. Under anslagsposten till reseersättningar

räknar jag, liksom för övriga lärarhögskolor, med vissa kostnader för

handledarkonferenser. Beträffande posten till övriga expenser har jag i den förordade

höjningen om 30 000 kr. inkluderat kostnaderna för skötseln av trädgården.

Under hänvisning till det anförda och den föregående sammanställningen förordar

jag, att anslaget höjes till (380 000 + 139 000 =) 519 000 kr. Jag hemställer,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Lärarhögskolan i Göteborg: Omkostnader för budgetåret

1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

519 000 kr.

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 196k

9. Lärarhögskolan i Göteborg:

Materiel, böcker m. m.

Anslag

Nettoutgift

1962/63 ..........................

........ 155 000

155 000

1963/64 ..........................

......... 270 000

1964/65 (förslag) ..................

......... 500 000

Detta anslag är för innevarande budgetår fördelat på två anslagsposter, en på

30 000 kr. för biblioteket och en på 240 000 kr. för materiel, böcker m. m.

Skolöverstyrelsen föreslår, att anslaget höjes med 626 000 kr., varav 40 000 kr.

avser biblioteket och 586 000 kr. huvudsakligen avser upprustning av ämnesinstitutionerna.

Beträffande biblioteket framhålles, att det innevarande budgetår anvisade beloppet

är avsevärt lägre än som i äskandena beräknades erforderligt, vilket föranlett

en eftersläpning i anskaffningen. Detta förhållande i förening med nytillkommande

behov — främst med hänsyn till tillkomsten av en professur i pedagogik

— anser överstyrelsen nödvändiggöra en höjning av biblioteksposten med

40 000 kr. för nästa budgetår.

Ifråga om materielbehovet i övrigt har skolöverstyrelsen godtagit de beräkningar,

som framlagts av lärarhögskolans rektor. De sammanfattas här i följande

uppställning. Fördelningen på olika delposter av det för innevarande budgetår

anvisade beloppet har verkställts av rektor.

Ändamål

1963/64

Överstyrelsens förslag

Ökning

Summa

1. Allmän undervisnings- och förbruknings-

materiel ...............................

20 000

5 000

25 000

2. Institutioner m. m.

a) Psykologi och pedagogik .............

6 000

140 000

146 000

b) Språk ..............................

15 000

60 000

75 000

c) Matematik, fysik och kemi ..........

105 000

57 000

162 000

d) Övriga läroämnen ...................

29 000

26 000

55 000

e) Låg- och mellanstadiemetodik ........

12 000

4 000

16 000

f) Tekniska hjälpmedel ................

30 000

45 000

75 000

g) Läs- och räknekliniker ...............

—

6 000

6 000

h) Övningsämnen ......................

—

79 000

79 000

3. Speciallärarlinjen .......................

5 000

8 000

13 000

4. Övningsskolorna:

högstadiet .............................

6 000

93 000

99 000

mellan- och lågstadiet ..................

12 000

63 000

75 000

Summa kr.

240 000

586 000

826 000

Rent allmänt utgör motiveringen för de begärda höjningarna lärarhögskolans

och dess övningsskolors behov av en modem och för lärarutbildningen ändamålsenlig

utrustning. Skolan är huvudsakligen inrymd i Annedals folkskoleseminarium,

som är under avveckling och nästa läsår har endast en klass kvar. Det

6* — Bihang till riksdag em •protokoll 196i. 1 sand. Nr 68

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1964

framhålles, att seminariets institutioner och utrustning i övrigt är försliten och i

starkt behov av förnyelse. På grund härav och den väsentligt utökade verksamheten

vid lärarhögskolan anser överstyrelsen betydande nyanskaffningar erforderliga.

I särskilt hög grad gäller detta de naturvetenskapliga institutionerna.

Tillkomsten av en professur i pedagogik nödvändiggör en betydande medelsanvisning

för utrustning av den pedagogiska institutionen.

Departementschefen. Jag finner givetvis angeläget, att lärarhögskolan i Göteborg

förses med den utrustning som fordras, för att den skall fylla sina viktiga

funktioner på lärarutbildningens och den psykologisk-pedagogiska forskningens

områden. Utan föregående noggrann utredning angående detta materielbehov

är jag emellertid inte beredd tillstyrka en så stor medelsanvisning som den av

skolöverstyrelsen föreslagna. Beträffande behovet av ytterligare utredning härvidlag

hänvisar jag till vad jag i det föregående anfört vid behandlingen av anslaget

till avlöningar vid lärarhögskolan i Stockholm.

Jag föreslår att anslaget uppräknas med 230 000 kr. till 500 000 kr. och hemställer

sålunda, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Lärarhögskolan i Göteborg: Materiel, böcker m. m. för

budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 500 000 kr.

10. Lärarhögskolan i Göteborg: Inredning och utrustning av nya lokaler
-

Anslag

1963/64 .................................. 325 000

1964/65 (förslag) .......................... 200 000

Skolöverstyrelsen föreslår, att anslaget höjs till 368 800 kr., dvs. med 43 800 kr.

Det begärda anslaget fördelar sig på följande sätt:

1. Kanslilokaler ............................................ 20 000

2. Bibliotek ................................................ 9 500

3. Institutioner för svenska, historia, samhällskunskap och språk .. 48 000

4. Psykologisk-pedagogiska institutionen ...................... 40 000

5. Institutioner för geografi, biologi, matematik, fysik och kemi .. 56 000

6. Institutioner för övningsämnen ............................ 16 300

7. Institutionen för tekniska hjälpmedel ...................... 13 000

8. Lokaler för speciallärarlinjer .............................. 14 000

9. Vissa lokaler för övningsskolan ............................ 66 000

10. Lärarhögskolans aula...................................... 50 000

11. Övriga lokaler ............................................ 36 000

Summa kronor 368 800

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 196A

Departementschefen. I avvaktan på den utredning angående lärarhögskolans

inrednings- och utrustningsbehov som jag i proposition 1963:111 bedömt erforderlig,

anser jag mig böra föreslå en nedräkning av detta anslag till 200 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Lärarhögskolan i Göteborg: Inredning och utrustning

av nya lokaler för budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kr.

11. Lärarhögskolan i Uppsala: Avlöningar

Under åberopande av vad jag i det föregående vid behandlingen av frågorna

rörande praktisk-pedagogisk utbildning av ämneslärare anfört och förordat rörande

medelsanvisning för nästa budgetår till avlöningar vid den föreslagna lärarhögskolan

i Uppsala hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna följande personalförteckning för lärarhögskolan

i Uppsala, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:

Personalförteckning

Tjänstemän å ordinarie stat

1 rektor för lärarhögskolan....................... Bp 3

1 rektor vid övningsskolan .......................ABp 27

1 lektor i psykologi och pedagogik................ Ao 27

12 lektorer i högstadiets metodik.................. Ao 27

6 lektorer i högstadiets metodik.................. Ao 25

9 adjunkter..................................... Ao 23

6 ämneslärare................................... Ao 21

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ae 19

1 bibliotekarie (halvtid) ........................ Ae 23

1 sekreterare.................................... Ae21

b) godkänna följande avlöningsstat för lärarhögskolan i Uppsala,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 930 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.................. 328 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis.................................. 815 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 727 000

Summa kr. 2 800 000

c) till Lärarhögskolan i Uppsala: Avlöningar för budgetåret

1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

2 800 000 kr.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1964

12. Lärarhögskolan i Uppsala: Omkostnader

Under hänvisning till vad jag i det föregående beträffande praktisk-pedagogisk

utbildning av ämneslärare anfört och förordat rörande medelsanvisning för nästa

budgetår till omkostnader vid en lärarhögskola i Uppsala föreslår jag, att under

här använd rubrik i riksstaten för nästa budgetår uppföres ett förslagsanslag av

100 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Lärarhögskolan i Uppsala: Omkostnader för budgetåret

1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 100 000 kr.

13. Lärarhögskolan i Uppsala: Materiel, böcker in. m.

Under hänvisning till vad jag i det föregående beträffande praktisk-pedagogisk

utbildning av ämneslärare anfört och förordat beträffande medelsanvisning för

nästa budgetår till materiel, böcker m. m. vid en lärarhögskola i Uppsala hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Lärarhögskolan i Uppsala: Materiel, böcker m. m. för

budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 230 000 kr.

14. Lärarhögskolan i Uppsala: Inredning och utrustning

Under hänvisning till vad jag i det föregående beträffande praktisk-pedagogisk

utbildning av ämneslärare anfört och förordat beträffande medelsanvisning för

nästa budgetår till inredning och utrustning vid en lärarhögskola i Uppsala

hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Lärarhögskolan i Uppsala: Inredning och utrustning

för budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett

reservationsanslag av 75 000 kr.

15. Folkskoleseminarierna: Avlöningar

Anslag

1961/62 ................................... 29 584 000

1962/63 ................................... 29 717 000

1963/64 ................................... 33 592 000

1964/65 (förslag) .......................... 29 592 000

Nettoutgift

28 531 657

31 883 093

Skolöverstyrelsen föreslår, att folkskoleseminariemas avlöningsanslag för nästa

budgetår höjes med 600 000 kr. Den beräknade ökningen av medelsbehovet framkommer

såsom ett nettoresultat av å ena sidan merkostnader för vissa föreslagna

personalförstärkningar, kurser in. m. och å andra sidan kostnadsminskningar till

följd av en minskning av antalet seminarieklasser samt avvecklingen av Annedals

folkskoleseminarium i Göteborg. Skolöverstyrelsens förslag rörande intagningen

vid folkskoleseminarierna samt mina ställningstaganden i denna fråga har redo
-

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år / 064

visats under ett föregående avsnitt, till vilket hår torde fa hänvisas. De detaljförslag,

som ligger till grund för överstyrelsens nyss angivna beräkning av medelsbehovet

framgår av följande sammanställning.

1. Indragning av 3 lektorstjänster i Ao 27 eller 25.

2. Inrättande av 3 utbytestjänster såsom lektor.

3. Utbyte av en ordinarie lektorstjänst vid seminariet i Falun mot eu extra

ordinarie lektorstjänst.

4. Inrättande på övningsskolans högstadium av 4 adjunktstjänster i Ae 2 > och

4 ämneslärartjänster i Ae 19.

5. Inrättande av en tjänst såsom trädgårdsförman i Ae 9 i Umeå och mdragning

av en motsvarande tjänst i Ae 8 i Linköping.

6. Förbättring av grunderna för beräkning av medel till biträdeshjälp pa rektorsexpeditionema.

7. Anordnande av tilläggskurser i textilslöjd.

8. Arvodesanställning av personal för arbete i institutioner, skrivhjälp åt lärare

m. m.

9. Höjning av arvoden till bibliotekarierna vid folkskoleseminarierna i Härnösand

och Växjö.

10. Ökning av kostnaderna för behörighetskurser i engelska.

11. Uppräkning av anslaget på grund av beslutade löne- och arvodeshöjningar.

12. Nedräkning av anslaget på grund av minskning av antalet klasser.

Av överstyrelsens framställning inhämtas bl. a. följande om de framlagda förslagen.

1. Under budgetåret 1963/64 kommer Annedals folkskoleseminarium i Göteborg

att omfatta en klass av vardera årskurs III4 och IV4. Med utgången av

budgetåret 1964/65 kommer folkskoleseminariet att vara avvecklat. Budgetåret

1963/64 återstår på ordinarie stat en rektorstjänst och tre lektorstjänster. Överstyrelsen

föreslår, att de tre lektorstjänstema i Ao 27, i analogi med vad som tidigare

skett, indrages fr. o. m. budgetåret 1964/65 och att befattningshavarna placeras

vid lärarhögskolan i Göteborg.

2. Skolöverstyrelsen anser det önskvärt, att flera utbyteslektorat star till torfogande

vid folkskoleseminarierna. Dels föreligger redan nu i en del fall svårigheter

att besätta de ordinarie lektorstjänstema med fullt behöriga innehavare,

dels kan i framtiden osäkerheten beträffande folkskoleseminarierna ställning ha

som följd, att de ordinarie lektorstjänstema inte lockar sökande i tillräcklig omfattning,

varigenom svårigheterna att besätta vissa av dem blir ännu större.

Överstyrelsen föreslår därför, att antalet utbyteslektorat vid folkskoleseminariema

höjes från sju till tio.

3. Rektor vid folkskoleseminariet i Falun har anhållit, att en ordinarie lektorstjänst

indrages och att i stället en extra ordinarie lektorstjänst inrättas i ämnet

psykologi och pedagogik. Den tjänst, som skulle indragas, är en lektorstjänst i

ämnena modersmål och engelska. Överstyrelsen har den 29 december 1962 beslutat,

att ifrågavarande tjänst tills vidare icke skall ledigförklaras. överstyrelsen

har intet att invända mot rektors förslag.

5. Rektor vid folkskoleseminariet i Umeå upprepar sitt föregående år framförda

önskemål om en tjänst som trädgårdsförman i Ae 9 vid seminariet. Över
-

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 196k

styrelsen anser, att starka skäl för ett inrättande av tjänsten föreligger och föreslår

därför, att en tjänst som trädgårdsförman i Ae 9 inrättas vid folkskoleseminariet

i Umeå.

Rektor vid folkskoleseminariet i Linköping föreslår att en tjänst vid seminariet

som trädgårdsförman, dvs. en vaktmästartjänst i Ae 8, indrages. Skolöverstyrelsen

biträder förslaget.

6. Fr. o. m. budgetåret 1963/64 förstärktes biträdeshjälpen på rektorsexpeditionema

vid de statliga allmänna gymnasierna provisoriskt. Enligt överstyrelsens

mening bör liknande åtgärder vidtagas även beträffande seminarierektoremas biträdeshjälp.

Överstyrelsen föreslår såsom en provisorisk åtgärd, att jämkningsprocenten

— f. n. 15 % — höjes till 25 %.

9. Sedan ett par år tillbaka har Kungl. Maj:t genom särskilda beslut medgivit,

att arvode åt seminariebibliotekarier vid seminarierna i Härnösand och

Växjö må utgå, som om dessa seminarier omfattade vartdera ett folk- och ett

småskoleseminarium. Överstyrelsen föreslår, att arvodet utgår på nämnda sätt

även under budgetåret 1964/65. Kostnadsökningen uppgår till 4 000 kr.

Departementschefen. Mina ställningstaganden till intagningen vid folkskoleseminarierna

läsåret 1964/65 har jag redovisat under ett tidigare avsnitt. Enligt

dessa ställningstaganden skulle seminarieorganisationen budgetåret 1964/65

komma att omfatta 156 avdelningar i stället för av skolöverstyrelsen föreslagna

147. Jag har vid mina anslagsberäkningar utgått från en organisation av denna

omfattning. Det bör dock, som jag tidigare förordat, ankomma på Kungl. Maj:t

att fatta slutligt beslut i fråga om antalet intagningsavdelningar.

Överstyrelsen har föreslagit, att de tre kvarvarande lektorstjänsterna vid

Annedals folkskoleseminarium indrages. Jag tillstyrker, att tjänsterna indrages

och föreslår beträffande de två tjänster, som är besatta med ordinarie innehavare,

att de föres på övergångsstat (p. 1).

Rektorstjänsten vid Annedals folkskoleseminarium är för närvarande vakant.

Enligt av Kungl. Maj:t meddelad föreskrift skall tjänsten tills vidare inte uppehållas.

I stället har föreskrivits att det under budgetåret 1963/64 skall finnas

inrättad en tjänst vid seminariet som biträdande rektor i Bg 1. Biträdande rektor

handlägger företrädesvis frågor rörande klasslärarutbildningen vid den kvarvarande

delen av seminariet samt vid lärarhögskolan i Göteborg. Jag föreslår, att

rektorstjänsten vid seminariet indrages med utgången av innevarande budgetår.

För ledningen av den klass av den 4-åriga folkskollärarlinjen, som kvarstår under

1964/65, bör lärarhögskolan svara. Tjänsten som biträdande rektor i Bg 1 förutsattes

samtidigt utgå ur organisationen. Beträffande frågan om övertagandet

av de uppgifter som hittills åvilat biträdande rektor hänvisar jag till den utredning

angående ledningsfunktionerna vid lärarhögskolorna som, enligt vad jag

anfört vid behandlingen av anslaget till avlöningar vid lärarhögskolan i Stockholm,

statskontoret fått i uppdrag att skyndsamt verkställa.

Jag tillstyrker överstyrelsens förslag om inrättande av ytterligare tre utbyteslektorat

vid folkskoleseminarierna (p. 2). Frågan om utbyte av en ordinarie lektorstjänst

vid seminariet i Falun mot en extra ordinarie tjänst torde få prövas av

överstyrelsen inom ramen för tillgängligt antal utbytestjänster (p. 3). Förslaget

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1964

89

om inrättande av nya adjunkts- och ämneslärartjänstcr vid de externa högstadierna

kan jag inte tillstyrka (p. 4).

Behovet av en befattningshavare för skötseln av trädgården vid folkskoleseminariet

i Umeå bör tillgodoses på så sätt att den tjänst, som föreslås indragen vid

seminariet i Linköping, i stället ma finnas inrättad i Umea (p. 5).

Föregående år vidtogs en förbättring av grunderna för beräkning av medel till

biträdeshjälp på rektorsexpeditionerna vid folkskoleseminarierna. överstyrelsens

förslag om en ytterligare förbättring av dessa grunder kan jag inte biträda (p. 6)

och ej heller förslaget om anvisande av medel till tilläggskurser i textilslöjd. I den

mån behov av sådana kurser uppkommer, torde medel för ändamålet få anvisas

ur anslaget till lärares fortbildning m. m. (p. 7).

I årets statsverksproposition har förslag framlagts om anvisande av medel till

en försöksverksamhet med biträdeshjälp åt lärare. Jag anser, att erfarenheterna

därav bör avvaktas, innan ståndpunkt tages till ett mer allmänt införande av

dylik biträdeshjälp. Av denna anledning kan jag inte tillstyrka överstyrelsens

förslag om biträdeshjälp åt lärare vid folkskoleseminarierna (p. 8).

Mot överstyrelsens beräkning av bibliotekariearvodena vid folkskolesemina
riema

i Härnösand och Växjö har jag ingen erinran (p. 9).

De av överstyrelsen beräknade kostnadsminskningarna, som uppkommer under

detta anslag till följd av minskningen av antalet klasser, synes alltför lågt

räknade. Därtill kommer den besparing under förevarande anslag, som följer av

att medel till traktamenten åt deltagare i sommarkurser i engelska för budgetåret

1964/65 beräknas, inte under detta utan under nästföljande anslag.

Jag beräknar, under förutsättning av bifall till vad jag i det föregående förordat,

det sammanlagda medelsbehovet under detta anslag för nästa budgetår till

29 592 000 kr., vilket innebär en anslagsminskning med 4 000 000 kr.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört och förordat hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för folkskoleseminarierna, som föranledes av

vad jag i det föregående förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för folkskoleseminarierna,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 9 880 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ................ 472 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

4. .....~oo, ,------* _

Avlöningsstat

Summa kr. 29 592 000,

c) till Folkskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret.

1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

29 592 000 kr.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1964

16. Folkgkoleseminarierna: Omkostnader

Anslag

Nettoutgift

1961/62 ......................

2 016 655

1962/63 ......................

2 245 892

1963/64 ......................

1964/65 (förslag) ..............

Följande sammanställning upptager den för innevarande budgetår gällande

omkostnadsstaten samt, för nästa budgetår, dels skolöverstyrelsens förslag till

förändringar, dels departementets anslagsberäkning.

Utgifter

1963/64

1964/65

Skolöverstyrelsen

Departementet

1. Sjukvård m. m., förslagsvis.............

56 000

of.

of.

2. Reseersättningar, förslagsvis ............

3. Expenser, förslagsvis

19 000

+128 000

+128 000

a) Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis ..

850 000

+ 50 000

of.

b) Städning och renhållning, förslagsvis ..

780 000 |

1

of.

c) Övriga expenser....................

4. Trädgårdarnas underhåll och skötsel, /ör-

420 000 J

i +141000

of.

slagsvis ..............................

175 000

+ 32 000

of.

5. Särskilda kurser och föreläsningar m. m. .

6. Underhåll och förnyelse av inventarierna i

62 000

of.

of.

lärarkandidaternas bostadsrum vid semi- narierna i Haparanda och Lycksele, för- slagsvis ..............................

1 200

of.

of.

7. Ersättning åt lärarkandidater i samband

med studiebesök, förslagsvis ...........

8. Bidrag till anordnande av studie- och

90 000

+ 5 000

of.

idrottsutfärder ........................

15 000

+ 15 000

of.

Summa kr.

2 468 200

+371 000

+128 000

Särskilda uppbördsmedel

9. Upplåtelse av lokaler, ersättning för lyse

25 000

of.

of.

10. Inkomster av trädgårdarna .............

11. Lärarkandidatavgifter till underhåll och

42 000

— 12 000

— 12 000

förnyelse av inventarierna i lärarkandida- ternas bostadsrum vid seminarierna i Ha- paranda och Lycksele .................

1 200

of.

of.

68 200

— 12 000

— 12 000

Nettoutgift kr.

2 400 000

+383 000

+140 000

Av skolöverstyrelsens framställning inhämtas bl. a. följande om de framlagda

förslagen.

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 196.k

Den föreslagna höjningen av reseersättningsposten (p. 2) är helt betingad av

kostnaderna för traktamenten till deltagare i de obligatoriska feriekurser i engelska,

som enligt riksdagens våren 1903 fattade beslut skall ingå i folkskollärarutbildningen.

Förslaget om höjt anslag för expenser (p. 3) motiverar överstyrelsen med ökade

städningskostnader samt allmän fördyring av varor och tjänster.

Beträffande seminarieträdgårdarna föreslår skolöverstyrelsen eu ökning av bidraget

till underhåll och skötsel med 32 000 kr. (p. 4). Detta förslag motiveras

dels med fördyringen av varor och tjänster, dels med ett successivt bortfall av

inkomster från trädgårdarna. Överstyrelsen räknar därjämte med en minskningav

uppbörd sposten Inkomster av trädgårdarna med 12 000 kr. (p. 10).

Såsom skäl för den begärda höjningen av beloppet till ersättningar åt lärarkandidater

vid studiebesök (p. 7) anför skolöverstyrelsen, att nu utgående dagtraktamente

om högst 7 kr. 50 öre bör höjas till högst 10 kr.

Förslaget om en höjning av anslagsposten till studie- och idrottsutfärder motiveras

med att exkursioner, studiebesök och utomhusövningar har stor betydelse

inom lärarutbildningen och att nu anvisade medel för ändamålet är otillräckliga

(p. 8).

Departementschejen. Medel för anordnande av obligatoriska feriekurser i engelska

har för innevarande budgetår beräknats under folkskoleseminariernas avlöningsanslag.

I kostnaderna för dessa kurser har därvid inräknats traktamenten

till deltagare. Jag biträder överstyrelsens förslag, som innebär en överföring av

denna kostnad till förevarande anslag (p. 2).

Med hänsyn till det mindre antal klasser, som enligt mina i det föregående redovisade

beräkningar kommer att finnas vid seminarierna under läsåret 1964/65,

räknar jag inte med att kostnaderna för expenser skall komma att öka (p. 3).

Någon höjning av anslagsposten till trädgårdarnas underhåll och skötsel kan

jag inte tillstyrka (p. 4). Däremot tillstyrker jag den av skolöverstyrelsen föreslagna

minskningen av uppbördsposten Inkomster av trädgårdarna med 12 000

kr. (p. 10).

Frågan om dagtraktamentet till lärarkandidat vid studiebesök prövas av

Kungl. Maj:t. På grund av minskat antal klasser och lärarkandidater räknar jag

för ifrågavarande ändamål med oförändrat belopp (p. 7).

Överstyrelsens förslag om en höjning med 15 000 kr. av anslagsposten till anordnande

av studiebesök och idrottsutfärder kan jag inte tillstyrka (p. 8).

I övrigt räknar jag inte med några förändringar under detta anslag. Anslaget

torde sålunda för budgetåret 1964/65 böra uppföras med (2 400 000 + 140 000 =)

2 540 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Folkskoleseminariema: Omkostnader för budgetåret

1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

2 540 000 kr.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92 Kungl. Maj.ts proposition nr 68 år 1964

17. Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m.

Anslag

Nettoutgift

1961/62 .......................

........... 400 000

397 368

1962/63 .......................

729 993

1963/64 .......................

........... 695 000

1964/65 (förslag) ...............

........... 695 000

Skolöverstyrelsen föreslår, att detta anslag höjes med 305 000 kr. Överstyrelsen

framhåller, att det är betydelsefullt, att lärarutbildningsanstalterna är väl försedda

med modern undervisningsmateriel av olika slag. Vidare framhålles, att

undervisningsmaterielen vid seminarierna av naturliga skäl är utsatt för mycket

stark förslitning.

Departementschefen. Jag ansluter mig självfallet till uppfattningen, att lärarutbildningsanstaltema

bör vara väl försedda med modem undervisningsmateriel.

Med hänsyn till förutsebar minskning av seminarieorganisationen kan jag emellertid

inte tillstyrka någon höjning av detta anslag. Jag hemställer, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. för budgetåret

1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 695 000 kr.

18. Folkskoleseminarierna: Utrustning

Anslag

1961/62 .................................. 500 000

1962/63 .................................. 950 000

1963/64 .................................. 1 050 000

1964/65 (förslag) .......................... 1 050 000

Nettoutgift

563 066

939 930

Skolöverstyrelsen föreslår, att anslaget uppräknas med 950 000 kr. Förslaget

grundar sig på en redovisning från seminarierektorernas sida av det utrustningsbehov,

som föreligger vid seminarierna. Det av rektorerna redovisade utrustningsbehovet

svarar mot en sammanlagd beräknad kostnad av 3 116 000 kr. Vidare

framhåller överstyrelsen som motivering för den begärda höjningen, att

1960 års lärarutbildningssakkunniga i sitt betänkande om folkskollärarutbildning

i engelska förutsatt anskaffande av vissa tekniska hjälpmedel för denna utbildning.

Kostnaderna härför hade av de sakkunniga beräknats till 9 000 kr. för varje

seminarium med folkskollärarlinje, dvs. för 14 seminarier till sammanlagt

126 000 kr.

Departementschefen. Jag kan inte tillstyrka någon höjning av detta anslag för

nästa budgetår. Kostnaderna för den nödvändiga utrustningen torde sålunda få

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1064

bestridas inom ramen för ett oförändrat anslagsbelopp. Jag hemställer, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Folkskoleseminarierna: Utrustning för budgetåret

1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 1 050 000 kr.

19. Förskoleseminariema: Avlöningar

1963/64 .............................

1964/65 (förslag) .....................

Anslag

1 963 000

2 600 000

Nettoutgift

Skolöverstyrelsen föreslår, att detta anslag höjes med 1 091 000 kr. Den föreslagna

höjningen sammanhänger dels med överstyrelsens i det föregående redovisade

förslag om fortsatt utvidgning av seminarieorganisationen, bl. a. genom

upprättande av två nya seminarier, dels med den automatiska ökningen av

antalet klasser av andra årskursen.

Den av överstyrelsen föreslagna anslagshöjningen fördelar sig på följande

ändamål.

1. Uppflyttning av rektorstjänsterna från ABp 25 till ABp 27.

2. Två rektorstjänster vid nya seminarier.

3. Sju tjänster som seminarielärare i Ae 17.

4. Två tjänster som kanslibiträden i Ae 7 vid nya seminarier.

5. Ökade kostnader för arvoden till timlärare, praktikhandledare, läkare, sköterskor,

bibliotekarier samt vaktmästare.

6. Arvoden till föreståndare vid övningsinstitutioner.

7. 20 tjänster såsom lärare (praktikhandledare) vid interna och externa övningsinstitutioner,

därav tio i A 14 och tio i A 12.

8. Ökade vikariekostnader.

Av skolöverstyrelsens motivering inhämtas att förslagen under punkterna

2—5 hänför sig till den avsedda utbyggnaden av seminarieorganisationen. De

under punkt 6 föreslagna arvodena bör enligt överstyrelsen utgå till sådana

föreståndare vid praktikinstitutioner, som ej tjänstgör som handledare. Skolöverstyrelsen

föreslår slutligen, att interna övningsinstitutioner, dvs. statliga

barnstugor, inrättas vid seminarierna i Stockholm och Malmö. Vid dessa beräknas

sammanlagt åtta av de under punkt 7 föreslagna lärartjänsterna bli placerade.

Övriga 12 tjänster avses bli placerade vid de andra förskoleseminariernas

övningsinstitutioner. Dessa förutsättes alltjämt äga karaktären av externa övningsinstitutioner.

Departementschefen. Jag har i det föregående tillstyrkt skolöverstyrelsens

förslag om utbyggnad av förskoleseminariema nästkommande budgetår. Jag

har ingen erinran mot vad överstyrelsen i anslutning till denna utvidgning av

verksamheten föreslagit i fråga om nya tjänster samt ökade kostnader för vissa

7 — Bihang till riksdagens protokoll 1964. 1 samt. Nr 68

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1964

arvoden (p. 2—5). Förslaget om arvoden till vissa föreståndare vid övningsinstitutioner

(p. 6) anser jag inte bör upptagas till prövning i detta sammanhang.

Förslaget om höjning av rektorslönema (p. 1) bör inte upptas till prövning i detta

sammanhang.

Beträffande skolöverstyrelsens förslag om inrättande av interna övningsinstitutioner

och särskilda förskollärartjänster för praktikhandledning (p. 7) vill jag

erinra om att frågan om anordnande av interna övningsinstitutioner behandlades

i samband med frågan om förskoleseminariernas förstatligande (prop. 1962:46).

I sitt betänkande Förskollärarutbildningens organisation (SOU 1960: 33), som

låg till grund för propositionen, hade 1958 års förskollärarutredning tagit avstånd

från ett under utredningen framkommet förslag om interna övningsinstitutioner.

Enligt utredningens uppfattning borde i stället de statsunderstödda

barnstugornas huvudmän åläggas att för den praktiska utbildningen av förskollärare

upplåta härför lämpliga barnstugor i erforderlig utsträckning. I nyssnämnda

proposition tillstyrkte jag detta förslag och även riksdagen anslöt sig

härtill. Kungl. Maj:t har sedermera utfärdat föreskrifter i ämnet. Dessa föreskrifter

förutsätter, att utbyggnaden av barnstugeverksamheten på orter med

förskoleseminarium skall äga rum under nära samverkan mellan de kommunala

myndigheterna och seminarierna. Sålunda skall vid utbyggnaden av barnstugeverksamheten

beaktas, i vilken utsträckning de nya institutionerna behöver utnyttjas

som övningsinstitutioner och vilken utformning de med hänsyn härtill

bör ges i olika avseenden. Vid anställandet av förskollärare vid sådana barnstugor

skall förskoleseminariets behov av lämpliga handledare beaktas. Goda

förutsättningar finnes sålunda för att nya barnstugor skall kunna fylla uppgiften

som övningsinstitutioner med för praktikhandledningen kompetenta förskollärare.

På grund härav anser jag inte skäl föreligga att inrätta de av skolöverstyrelsen

föreslagna interna övningsinstitutionerna och särskilda förskollärartjänsterna.

Under hänvisning till vad jag sålunda anfört och förordat hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t, att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för förskoleseminarierna, som föranledes av

vad jag i det föregående förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för förskoleseminarierna,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie personal, förslagsvis .. 310 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .................... 40 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslags
vis

........................................ 1 870 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................... 380 000

Summa kr. 2 600 000

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 68 år 196J

c) till Förslcolescminarierna: Avlöningar för budgetåret

1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 2 600 000 kr.

20. Förskoleseminarierna: Omkostnader

Anslag

1963/64 .................................. 339 000

1964/65 (förslag) .......................... 460 000

Följande sammanställning upptager den för innevarande budgetår gällande

omkostnadsstaten samt, för nästa budgetår, dels skolöverstyrelsens förslag till

förändringar, dels departementets anslagsberäkning.

1. Sjukvård m. m., förslagsvis..............

2. Reseersättningar, förslagsvis.............

3. Expenser, förslagsvis:

a) Bränsle, Iyse och vatten, förslagsvis ...

b) Städning och renhållning, förslagsvis ...

c) Övriga expenser .....................

4. Trädgårdarnas underhåll och skötsel .....

5. Särskilda kurser och föreläsningar .......

6. Ersättning åt lärarkandidater vid viss

praktik, förslagsvis .....................

7. Bidrag till studieutfärder ...............

8. Omkostnader vid interna övningsinstitutio
ner

...................................

För 1902/63

Förslag för 1964/65

belopp, kr.

Skolöverstyrelsen

Departementi

4 000

+ 3100

+ 1000

10 500

+ 8 300

+ 2 000

68 000

+ 17 000

+ 17 000

130 000 1

+ 51000

80 000 J

+112 500

+ 34 000

11 000

of.

of.

18 500

+ 6 000

+ 6 000.

3 000

+ 5100

+ 5 000

14 000

+ 5 000

+ 5 000

—

+ 60 000

—

Summa kr. 339 000 +217 000 +121 000

Skolöverstyrelsen motiverar de föreslagna höjningarna med den automatiska

och den föreslagna utbyggnaden av förskoleseminarierna samt med förslaget om

upprättande av interna övningsinstitutioner vid seminarierna i Stockholm och

Malmö.

Departementschefen. Med hänvisning till beräkningen i den föregående sammanställningen

föreslår jag att anslaget uppföres med (339 000 + 121 000 =)

460 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Förskoleseminarierna: Omkostnader för budgetåret

1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

460 000 kr.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 68 år 196Jr

21. Förskoleseminarierna: Materiel, böcker ni. m.

Anslag

1963/64 .................................. 156 000

1964/65 (förslag) .......................... 180 000

Skolöverstyrelsen föreslår, att detta anslag uppföres med 180 000 kr. Av detta

belopp avser 90 000 kr. löpande materielkostnader, medan 90 000 kr. avses utgöra

engångsanvisningar till de två föreslagna nya seminarierna samt de befintliga

seminarierna som beräknas få ett ökat antal klasser läsåret 1964/65.

Departementschefen. Jag tillstyrker, att detta anslag uppföres med 180 000 kr.,

varav 90 000 kr. såsom engångsanvisning. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Förskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. för budgetåret

1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 180 000 kr.

22. Förskoleseminarierna: Inredning och utrustning

Anslag

1963/64 .................................. 250 000

1964/65 (förslag) ........................ 250 000

Skolöverstyrelsen föreslår, att detta anslag höjs med 250 000 kr. till 500 000 kr.

Överstyrelsen beräknar ett belopp av 60 000 kr. för ett vart av de två nya seminarier,

som föreslås inrättade. Det begärda anslaget i övrigt hänför sig huvudsakligen

till inredning och utrustning av planerade nya lokaler för redan befintliga

seminarier. Dessutom äskas tillhopa 100 000 kr. för utrustning av de föreslagna

interna övningsinstitutionerna vid seminarierna i Malmö och Stockholm.

Departementschefen. Beträffande de interna övningsinstitutionerna hänvisar

jag till mitt tidigare ställningstagande i detta hänseende. För inredning och utrustning

av de två nya seminarierna beräknar jag tillhopa 100 000 kr. Vad angår

de redan befintliga seminarierna har jag genom överstyrelsen sedermera erfarit,

att de till budgetåret 1964/65 planerade inflyttningarna i nya lokaler kommer

att äga rum i avsevärt mindre utsträckning än vad som tidigare beräknats. Med

hänsyn främst härtill finner jag ett belopp av 150 000 kr. vara tillfyllest för att

täcka de nuvarande seminariernas utrustningsbehov under nästkommande budgetår.

Jag förordar sålunda, att anslaget upptages med 250 000 kr. och hemställer, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Förskoleseminarierna: Inredning och utrustning för budgetåret

1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 250 000 kr.

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1964

23. Särskilda lärarutbildningsåtgärder

1901/G2 ........

1962/63 ........

1963/64 ........

1964/65 (förslag)

Anslag

910 000

1 840 000

3 900 000

5 590 000

Nettoutgift

1 160 260

1 844 451

Nuvarande utbildningsverksamhet

Beträffande den från ifrågavarande reservationsanslag bekostade kursverksamheten

under budgetåret 1963/64 inhämtas ur skolöverstyrelsens äskanden bl. a.

följande.

De huvudändamål som bekostas från anslaget samt kostnaderna för respektive

ändamål i avrundade belopp är följande.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

Vidareutbildningskurser för folkskollärare samt terminskurser i

yrkesvägledning ............................................

Av skolöverstyrelsen i samarbete med universiteten anordnad akademisk

undervisning för betygsgraden Godkänd................

Utbildning av teknologie magistrar i Linköping och Örebro......

Av Hermods korrespondensinstitut anordnad akademisk undervisning

.................................................:

Stipendier till folkskollärare och vissa deltagare i kurser anordnade

av Hermods................................................

Av skolöverstyrelsen i samarbete med universiteten anordnad akademisk

undervisning i Linköping och Örebro för betygsgraden

Med beröm godkänd, grundläggande studiekurs i kristendomskun
skap

samt vissa särskilda lärarutbildningsåtgärder ..............

Summa kr.

1 245 000

800 000

720 000

335 000

100 000

700 000

3 900 000

Vidareutbildning av folkskollärare. I samband med sina anslagsäskanden för

nästa budgetår lämnar skolöverstyrelsen en redogörelse för vidareutbildningsverksamheten

under läsåren 1962/63 och 1963/64, av vilken framgår bl. a. följande.

Till terminskurserna och vidareutbildningskursen i handelsämnen under läsåret

1962/63 anmälde sig sammanlagt 464 sökande. Till kurserna i psykologi

och pedagogik under samma läsår anmälde sig 446 sökande. Motsvarande

antal sökande till de läsåret 1963/64 anordnade kurserna har varit 498

respektive 606. Antalet deltagare i de olika kurserna de båda nämnda läsåren

samt antalet vid slutprövning godkända i varje ämne läsåret 1962/63 framgår

av följande tablå.

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1964.

Terminskurser, vidareutbildningskurs i handelsämnen samt kurser i psykologi

och pedagogik läsåren 1962/63 och 1963/6/.

Ämne

Antal deltagare vid

kursernas början

Antal vid slut- prövning god- kända i varje

1962/63

1963/64

ämne

1962/63

Matematislc-nalurvetcnslcapliga ämnen:

Matematik ................

141

125

130

Fysik ........................

112

104

110

Kemi ......................

67

62

04

Övriga ämnen (exkl. psyk. och ped.):

Kristendomskunskap ..........

43

41

42

Modersmålet (två terminer) ..........

22

24

22

Historia..................

—

69

Samhällskunskap..............

68

98

68

Yrkesvägledning ..............

63

120

62

Handelsämnen (två terminer) .....

9

14

9

Psykologi och pedagogik............

309

477

299

Den 1963/64 anordnade utbildningen omfattar följande antal kurser i skilda

ämnen, nämligen i matematik 7, fysik 7, kemi 5, kristendomskunskap 2, modersmålet

1, historia 2, samhällskunskap 3, yrkesvägledning 3, handelsämnen 1 samt

psykologi och pedagogik 8 kurser.

I de till överstyrelsen av kursföreståndama och kursledarna ingivna pedagogiska

redogörelserna för vidareutbildningsverksamheten under läsåret 1962/63

vitsordas, att kursdeltagarna genomgående väl tillgodogjort sig undervisningen

och visat stort intresse för kursarbetet. Provningsresultatet måste enligt överstyrelsens

mening också anses gott.

Regional akademisk undervisning bedrives dels med inriktning på ett akademiskt

betyg, dels med inriktning på två akademiska betyg.

Akademiska ettbetygskurser anordnas läsåret 1963/64 på tolv orter, nämligen

Eskilstuna, Halmstad, Hälsingborg, Kalmar, Karlstad, Luleå, Nyköping, Skellefteå,

Trollhättan, Västerås, Växjö och Östersund. Sammanlagt anordnas 25 kurser

med fördelning på ämnen enligt följande tablå. I tablån har även medtagits motsvarande

siffror för läsåret 1962/63.

Ämne

Antal kurser

1962/63

1963/64

Matematik ...............

9

10

Fysik ....................

5

5

4

Nationalekonomi ..........

2

4

Statskunskap .............

1

4

Summa

21

25

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 68 år 1964-

Akademiska tvåbetygskurser har läsåret 19(53/64 påbörjats i ämnena matematik

och fysik i Linköping och Örebro. I dessa kurser deltager sammanlagt ca

50 studerande. Undervisning till motsvarande nivå bedrives även i ämnet kristendomskunskap

med 25 behöriga deltagare.

Teknologie magisterutbildning har läsaret 1963/64 pabörjats i Linköping och

Örebro med sammanlagt BO deltagare. Utbildningen skall på varje kursort tills

vidare bedrivas vid två linjer, en för teknisk fysik och en för elektroteknik.

I matematik och fysik skall utbildningen syfta till att ge motsvarande kunskaper,

som krävs för betygsgraden Med beröm godkänd i filosofisk ämbetsexamen

eller för godkänt betyg i civilingenjörsexamen från avdelning för teknisk fysik,

dock med uteslutande av examensarbete. Kunskapsnivån i övriga ämnen skall

motsvara kraven för godkänt betyg i civilingenjörsexamen i motsvarande ämne,

med undantag av att examensarbete ej skall krävas. Den ämnesmässiga utbildningen

skall dock anpassas till att ge deltagarna en ändamålsenlig lärarutbildning.

Undervisningen är i den utsträckning så är möjligt samordnad med den på

samma utbildningsorter anordnade akademiska tvåbetygsundervisningen.

Utbildningen ledes av en styrelse, benämnd styrelsen för den regionala teknologie

magisterutbildningen.

Anslagsäskanden för 1964/65

Skolöverstyrelsen beräknar i sina anslagsäskanden för budgetåret 1964/65 en

ökning av medelsbehovet under förevarande anslag med 590 000 kr. Överstyrelsen

har därvid icke medräknat kostnaderna för teknologie magisterutbildning, innevarande

budgetår beräknade till 720 000 kr., enär överstyrelsen förutsatt att anslagsäskanden

härför skulle inges av den särskilda styrelsen för denna utbildning.

Den reella beräknade kostnadsökningen för den av överstyrelsens äskande omfattade

verksamheten uppgår således till 1 310 000 kr.

Den av skolöverstyrelsen beräknade ökningen av medelsbehovet för budgetåret

1964/65 fördelar sig på följande förslag till utvidgning av verksamheten. 1 2 3 4 5 6 7

1. Anordnande av ytterligare en terminskurs i yrkesvägledning----

2. Heltidsanställning av kursledare för fyra kurser i yrkesvägledning

3. Anordnande av ytterligare en terminskurs i samhällskunskap ...

4. Anordnande av kvällskurser i matematik, fysik, kemi, engelska

och tyska.................................................

5. Anordnande av vidareutbildningskurs om tva terminer i biologi

6. Anordnande av en terminskurs i vartdera av ämnena kristen
domskunskap,

historia och kemi ............................

7. Anordnande av ytterligare fyra biämneskurser................

65 000

40 000

30 000

250 000

60 000

120 000

40 000

s. 100 Kontrollera mot PDF

100 Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1964

8. Anordnande av ytterligare fyra kurser i psykologi och pedagogik 40 000

9. Anordnande av fem sommarkurser som förberedelse till terminskurser

i matematik, fysik och kemi.......................... 25 000

10. Anordnande av ytterligare fyra regionala akademiska ettbetygs
kurSer.

................................................... 240 000

11. Anordnande av ytterligare fyra preparandkurser för regional akademisk

ettbetygsundervisning........................... 16 qqq

12. Anordnande av två akademiska tvåbetvgskurser i kemi........ 240 000

13. Anordnande av en vidareutbildningskurs för förskollärare...... 115 000

14. Anordnande av en vidareutbildningskurs för lärare vid nomad
SkolOT

......................................... 30 000

Summa kr. 1311000

Av skolöverstyrelsens motivering för dessa förslag inhämtas bl. a. följande.

1. Under läsåret 1962/63 har drygt 400 yrkesvalslärare varit verksamma och

under lasaret 1963/64 beräknas drygt 500 yrkesvalslärare vara i tjänst. Av dessa

torde ungefar oO % komma att sakna fullständig yrkesvalslärarutbildning Det

föreligger således ett underskott av utbildad personal. Det är därför nödvändigt

att ytterligare en kurs organiseras för att bättre täcka behovet. I och för sig

skulle en ytterligare utbyggnad av utbildningskapaciteten vara befogad. På

grund av svårigheter att skaffa väl kvalificerade lärarkrafter för undervisningen

omkttnIngStyre SCn Cme Iertld det ej möJ1''gt att därutöver öka utbildningens

. Terminskurserna i yrkesvägledning har med hänsyn till utbildningens inne,

1 givits en delvis annan utformning än Övriga vidareutbildningskurser. I vrkesvalslararutbddmngen

medverkar ett mycket stort antal föreläsare. Samordningen

av torelasningarna kräver en stor arbetsinsats från kursledarens sida. Hittills har

dessa uppgifter fullgjorts av kursledare med halvtidsledighet från ordinarie

tjänst. Denna anordning har befunnits otillräcklig.

3. Om ytterligare en kurs i yrkesvägledning kommer till stånd, erfordras vtcerligare

en kurs i samhällskunskap.

4 I en skrivelse till skolöverstyrelsen framhåller rektorn vid lärarhögskolan i

Goteborg, att i västra Sverige från flera håll framförts önskemål, att det vid lärarhögskolan

i Göteborg skulle anordnas egentliga vidareutbildningskurser i

ämnen® matematik, fysik, kemi, engelska och tyska som kvällskurser i samma

organisatoriska form som i Stockholm. Överstyrelsen har under läsåret 1962/63

VKl lararhogskolan i Stockholm anordnat terminskurser i fysik och kemi på

kvällstid för lärare inom Stor-Stockholmsregionen. Enligt rapporter från kursledarna

har kurserna kunnat genomföras planenligt och med gott resultat Överstyrelsen

vid därför under förutsättning att tillräckligt antal behöriga sökande

an mai er sig, tillstyrka forslaget om anordnande av kvällskurser i matematik

fysik och kemi i Göteborg. Beträffande terminskurser i engelska och tyska vill

överstyrelsen, med hänsyn till den förefintliga stora bristen på lärare även i

engelska och tyska, tillstyrka att vidareutbildningskurser även i dessa ämnen

kommer till stånd.

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 106/

5. Från såvill rektorer som lärare har framförts önskemål om terminskurser i

biologi. I ämneskombinationer, vari biologi ingår, bär det visat sig svart att fa

behöriga lärare. Bristen på lärare i biologi torde emellertid vara hävd i mitten av

1960-talet. Överstyrelsen anser dock, att nämnda önskemål bör beaktas och föreslår,

att egentlig vidareutbildningskurs i biologi, omfattande två terminskurser,

anordnas under budgetåret 1964/65.

6. Vid folkskoleseminariet i Jönköping har under flera år anordnats terminskurser

i matematik och fysik. Förslag har nu framförts om att terminskurser därutöver

måtte få anordnas i Jönköping i ämnena kristendomskunskap, historia

och kemi samt att en eller flera av dessa kurser måtte få anordnas som kvällskurser.

Överstyrelsen tillstyrker framställningen.

7. I och med utvidgningen av terminskurserna och den regionala ettbctygsundervisningen

behöver ytterligare fyra biämncskurser anordnas.

8. Tillströmningen av sökande till såväl biämneskurserna som kurserna i psykologi

och pedagogik har ökat betydligt. Sålunda har deltagarantalet i biämneskursema

vårterminen 1963 ökat med 130 i förhållande till vårterminen 1962, och

från höstterminen 1962 till höstterminen 1963 har deltagarantalet i kurserna i

psykologi och pedagogik ökat med 168. Detta torde kunna förklaras av den omständigheten

att — förutom utvidgningen av terminskurserna och tillkomslen av

den regionala akademiska undervisningen — en ökning har skett av antalet lärare,

som genom en huvudsakligen akademisk utbildningsväg ämnar vinna behörighet

till ämncslärartjänst för folkskollärare med viss vidareutbildning. Överstyrelsen

anser det därför nödvändigt, att ytterligare fyra kurser i psykologi och

pedagogik anordnas under budgetåret 1964/65.

9. I sina pedagogiska redogörelser konstaterar samtliga kursledare i matematik,

fysik och kemi, att åtskilliga kursdeltagare vid kursens början kommit

oförberedda och med otillräckliga förkunskaper. För att målsättningen för kurserna

skall kunna förverkligas fordras att inte en stor del av timantalet tages i

anspråk för att repetera grundläggande moment i gymnasiekursen. Överstyrelsen

finner det angeläget att kunna anordna fem kurser i ämnena matematik, fysik

och kemi som förberedelse till terminskurserna. Kurserna skulle förläggas till

sommaren och omfatta ca 80 timmar.

10. Under budgetåret 1964/65 ämnar överstyrelsen söka ytterligare utvidga

den regionala ettbetygsundervisningen. På grund av det stora intresse som visats

från kommunernas sida för denna utbildning torde det inte komma att föreligga

några svårigheter att anordna ytterligare kurser. Överstyrelsen anhåller därför

om att medel ställes till förfogande för ytterligare fyra kurser.

11. Som förberedelse till de i föregående punkt föreslagna fyra nya regionala

ettbetygskurserna erfordras ytterligare fyra preparandkurser.

12. Under innevarande budgetår ämnar överstyrelsen i samråd med kanslersämbetet

anordna tvåbetygsundervisning i matematik och fysik i Linköping och

Örebro. Avsikten är att i viss utsträckning samordna tvåbetygsundervisningen

med teknologie magisterutbildningen. I samarbete mellan universiteten och överstyrelsen

kommer dessutom att anordnas särskild akademisk undervisning för

den grundläggande studiekursen i ämnet kristendomskunskap.

Tvåbetygsundervisningen avses under budgetåret 1964/65 omfatta ämnena

matematik, fysik och kemi i Linköping och Örebro samt den grundläggande studiekursen

i kristendomskunskap. Utöver de 500 000 kr., som beräknas för kurserna

i matematik, fysik och kristendomskunskap, bör 240 000 kr. beräknas för

kurserna i kemi.

13. Linder anslaget Förskoleseminariema: Utbildning av seminarielärare m. fl.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 196.''+

bär för budgetåret 1963/64 anvisats ett belopp av 115 000 kr. till en utbildningskurs

om 16 veckor för 12—20 förskollärare, som tjänstgör eller syftar till att

tjänstgöra som lärare vid förskoleseminarium. Överstyrelsen föreslår, att medel

för ändamålet budgetåret 1964/65 i stället anvisas under anslaget till särskilda

lärarutbildningsåtgärder. Eventuell reservationsmedelsbehållning per den 30 juni

1964 på förutnämnda anslag bör tillgodoföras sistnämnda anslag. Beträffande

ersättning till deltagare i utbildningen förutsättes samma bestämmelser gälla som

innevarande budgetår.

14. Under anslaget till omkostnader vid nomadskolorna anvisades budgetåret

1962/63 ett belopp av 20 000 kr. till en lärarutbildningskurs i lapska språket.

Nomadskoleinspektören äskar för budgetåret 1964/65 30 000 kr. för motsvarande

ändamål. Överstyrelsen föreslår, att detta belopp anvisas från förevarande anslag.

Styrelsen för den regionala teknologie magisterutbildningen beräknar i sitt

anslagsäskande för budgetåret 1964/65 det sammanlagda medelsbehovet

för ifrågavarande utbildning till 1 450 000 kr., därav 750 000 kr. för

driftkostnader och 700 000 kr. för inköp av laborationsutrustning och annan

undervisningsmateriel. I förhållande till de för innevarande budgetår beräknade

kostnaderna för samma utbildning innebär detta en kostnadsökning med

730 000 kr. Av denna kostnadsökning hänför sig 160 000 kr. till ett förslag om

inrättande av fyra ordinarie universitetslektorat, två i matematik och två i fysik,

på tekniska högskolans i Stockholm stat men med stationering av tjänstinnehavama

i Linköping respektive Örebro. Av den beräknade kostnadsökningen

hänför sig sålunda 570 000 kr. till förevarande anslag.

Departementschefen. Den rådande lärarbristsituationen gör det nödvändigt att

vidtaga alla sådana särskilda lärarutbildningsåtgärder, som ökar tillgången på

lärare. Jag vill därför tillstyrka, att medel anvisas för en verksamhet av i huvudsak

den omfattning som föreslagits i de redovisade äskandena under denna anslagspunkt.

Den närmare fördelningen av anslaget på olika anslagsändamål kan inte nu

fixeras utan torde liksom för innevarande budgetår efter förslag av skolöverstyrelsen

— i erforderlig utsträckning efter samråd med övriga berörda myndigheter

— få fastställas av Kungl. Maj:t. Jag förutsätter, att detta förslag från

överstyrelsens sida föregås av synnerligen noggranna förnyade överväganden

med utgångspunkt i lärarbristens omfattning i olika ämnen samt i olika regioner

av riket. Med hänsyn till lärarsituationen i språk bör utbildningsåtgärder avseende

även dessa ämnen vidtagas, särskilt med beaktande av den svåra situationen

i dessa ämnen i övre Norrland.

Med anledning av skolöverstyrelsens förslag om anordnande av tvåbetygskurser

i kemi vill jag anmäla, att enligt de numera vidarebearbetade planerna

på den fortsatta utbyggnaden av tvåbetygsutbildningen i Linköping och Örebro,

utbildning i kemi inte bör igångsättas läsåret 1964/65. Däremot bör undervisningen

i matematik och fysik utbyggas med en ny intagningsomgång vid sidan

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 196h

av den redan intagna omgången studerande, som nästa läsår bedriver andra årets

studier i dessa ämnen. Bortfallet av kemiutbildningen innebär en besparing i

förhållande till överstyrelsens äskanden, medan utbyggnaden av utbildningen i

matematik och fysik å andra sidan medför en kostnadsökning.

Frågan om anordnande av en kurs för lärare vid nomadskolor torde få prövas

vid dispositionen av anslaget till lärares fortbildning.

Medel för den regionala teknologie magisterutbildningen bör även för budgetåret

1964/65 beräknas under förevarande anslag. Jag har ingen erinran mot styrelsens

beräkningar av det erforderliga medelsbehovet under detta anslag, ej

heller mot förslaget om inrättande av fyra ordinarie universitetslektorat på tekniska

högskolans i Stockholm stat med stationering av tjänstinnehavarna i Linköping

och Örebro. Någon ändring av det förslag till avlöningsstat för tekniska

högskolan i Stockholm som förelagts riksdagen i årets statsverksproposition synes

inte påkallad.

Jag beräknar kostnadsökningarna under detta anslag vid bifall till vad jag här

förordat till sammanlagt 1 690 000 kr., varav 1 120 000 kr. för de av skolöverstyrelsen

behandlade utbildningsformerna och 570 000 kr. för den teknologie

magisterutbildningen.

Reservationsanslaget till särskilda lärarutbildningsåtgärder bör alltså uppföras

med (3 900 000 + 1690 000=) 5 590 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga den ändring i personalförteckningen

för tekniska högskolan i Stockholm, som föranledes

av vad jag föreslagit i det föregående;

b) till Särskilda lärarutbildningsåtgärder för budgetåret

1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 5 590 000 kr.

24. Avlöning åt deltagare i praktiska lärarkurser m. m.

1961/62 ........

1962/63 .......

1963/64 .......

1964/65 (förslag)

Anslag Nettoutgift

5 363 000 5 096 028

7 554 000 6 569 023

9 427 000

9 127 000

Detta anslag skall för budgetåret 1963/64 disponeras på följande sätt:

1. Avlöningar åt deltagare i praktiska lärarkurser, förslagsvis...... 8 494 000

2. Resekostnadsersättning och traktamente åt deltagare i praktiska

lärarkurser, förslagsvis ...................................... 920 000

3. Expenser vid förberedande lärarkurser........................ 13 000

Summa kr. 9 427 000

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 196A

Skolöverstyrelsen hänvisar beträffande motiveringen för sitt äskande till vad

överstyrelsen anfört i sin framställning om anslag till avlöningar vid statliga allmänna

gymnasier m. m. Överstyrelsen konstaterar, att det antal platser, som nu

står till förfogande för genomgång av praktisk lärarkurs •— 700 per år, fördelade

på 22 läroanstalter och 4 lärarutbildningsblock — har visat sig vara tillfyllest.

Eftersom till och med ett underskott på sökande förelegat föreslår skolöverstyrelsen

inte någon ökning av de praktiska lärarkursernas kapacitet och därför inte

heller någon höjning av posterna under 1 och 2. Med hänsyn till att antalet

sökande till kurserna på hösten regelmässigt är avsevärt större än till vårterminskurserna

begär överstyrelsen emellertid bemyndigande att, inom ramen för det

platsantal som fastställts för hela läsåret, få öka kapaciteten under höstterminen

till mer än hälften av detta platsantal.

Skolöverstyrelsen räknar för läsåret 1964/65 med ett behov av ytterligare två

förberedande kurser och föreslår på grund härav en höjning av posten till expenser

vid sådana kurser med 3 000 kr.

Departementschefen. I det föregående har jag framlagt förslag till åtgärder,

som bör leda till att antalet platser för praktisk lärarutbildning skall komma att

utnyttjas bättre. Skulle antalet sökande någon termin överstiga hälften av det

antal platser som lagts till grund för anslagets beräkning bör Kungl. Maj:t äga

medgiva den ökning av intagningen av lärarkandidater som bedömes möjlig.

På grund av tillkomsten av en lärarhögskola i Uppsala bortfaller ett antal

platser för praktisk lärarkurs vid därvarande gymnasium och seminarium. Med

anledning därav räknar jag med en kostnadsminskning under detta anslag av

300 000 kr.

Några andra förändringar under detta anslag finner jag inte anledning räkna

med. Behovet av ökade expensmedel vid förberedande lärarkurser påkallar inte

någon justering av anslaget utan torde få prövas av Kungl. Maj:t vid kommande

beslut om anslagets disposition.

Jag förordar sålunda att anslaget uppföres med (9 427 000—300 000 =)

9 127 000 kr. och hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Avlöning åt deltagare i praktiska lärarkurser m. m. för

budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 9 127 000 kr.

25. Arvoden åt blivande lärare för blinda och döva

Anslag

1961/62 ..................................... 398 000

1962/63 ..................................... 398 000

1963/64 ..................................... 423 000

1964/65 (förslag) ............................. 512 000

Nettoutgift

313 639

316 079

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1961+

Skolöverstyrelsen föreslår, att anslaget höjes med 89 000 kr. Beloppet hänför

sig huvudsakligen till förslag om en ökning med åtta lärarkandidater utöver det

antal, som beräknats för innevarande budgetår. Behovet av vidgad lärarutbildning

på detta område angives i första hand vara betingat av tillkomsten av det

skolhem för blinda barn med även annat lyte, som haller pa att inrättas i Örebro,

överstyrelsen föreslår vidare, att arvodet åt lärarkandidat i övningsämnen höjes

och beräknas efter löneklass 12 i stället för 9.

Departementschefen. Jag tillstyrker, att anslaget höjes med 89 000 kr. Det

torde emellertid få ankomma på Kungl. Maj:t att pröva den föreslagna arvodeshöjningen.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Arvoden åt blivande lärare för blinda och döva för budgetåret

1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 512 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

E. Erlandsson

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 68 år 1964

Bilaga

Överenskommelse mellan å ena sidan Uppsala stad genom dess drätselutskott

och å andra sidan staten, företrädd av 1960 års lärarutbildningssakkunniga,

angående kostnadsfördelningen vid inrättandet av lärarhögskola i Uppsala.

En lärarhögskola förutsättes bli inrättad i Uppsala fr. o. m. den 1 juli 1964

och erhålla provisoriska lokaler i folkskoleseminariet. Därvid utflyttas erforderligt

antal av seminariets övningsskoleklasser till stadens skollokaler. En extern

övningsskola för lärarhögskolan, omfattande fem parallellklasser av grundskolans

högstadium, förlägges till Tiundaskolan, som börjat uppföras hösten 1962, och

förutsättes bli organiserad i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer,

som gäller för externa övningsskoleklasser vid folkskoleseminarium. Detta innebär,

att undervisningen vid Tiundaskolans externa övningsskoleklasser på högstadiet

skall ombesörjas av staten. Som ledare för de externa övningsskoleklasserna

på detta stadium skall vid skolan finnas en statligt anställd rektor. Den

närmare fördelningen av arbetsuppgifter mellan denne rektor och den kommunale

skolledaren skall fastställas i huvudsaklig överensstämmelse med vad som

tillämpas vid Kungsladugårdsskolan i Göteborg. Därest det vid planeringen för

en statlig lärarhögskola i Uppsala befinnes lämpligt, att Tiundaskolan helt tages

i anspråk för övningsundervisning, skall överläggningar upptagas rörande bl. a.

statens dispositionsrätt till skolan, vilken förutsättes bli densamma som på

andra orter, där lärarhögskola upprättats.

Till Katedralskolan förlägges praktisk lärarutbildning företrädesvis å det gymnasiala

stadiet. Uppsala stad förbinder sig att i mån, det ankommer på stadens

myndigheter, planera och bedriva sin skolbyggnadsverksamhet enligt ett sådant

tidsschema, att erforderliga övningsklasser på gymnasiestadiet fr. o. m. lärarhögskolans

start oavbrutet finnes tillgängliga i lämpliga skollokaler, samt att ombesörja,

att inom Katedralskolan vid skolans om- och tillbyggnad behovet av

lokaler tillgodoses för utpräglade lärarutbildningsändamål (såsom uppehållsrum

och arbetsrum för lärarkandidater; 3—4 smärre konferensrum samt preparationsrum

för lärarkandidaternas lektionsförberedelser i naturvetenskapliga ämnen),

varvid den sammanlagda golvyta, som tages i anspråk härför, i huvudsak inom

befintliga skolbyggnader, beräknas till minst 175 kvm.

Uppsala stad förbinder sig att bekosta erforderliga inventarier inom Tiundaskolan

samt att i sagda skola vidtaga och bekosta sådana mindre ändringar i

dispositionen av lokaler, som betingas av skolans nya uppgift som lärarutbildningsanstalt.

Kostnaden för ändringsarbetena beräknas till högst 50 000 kr.

En ytterligare upprustning med undervisningsmateriel beräknas vid Tiundaskolan

draga en kostnad av sammanlagt 50 000 kr. och vid Katedralskolan sammanlagt

210 000 kr. Sistnämnda båda kostnader delas lika mellan Uppsala stad

och staten.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1964 107

Sid.

I. Ämnelärarsituationen ............................................ 4

A. Nuläge och prognoser......................................... 4

B. Åtgärder mot lärarbristen ..................................... 13

C. Departementschefen .......................................... 19

II. Praktisk-pedagogisk utbildning av ämneslärarc...................... 26

A. Nuvarande utbildningskapacitet................................ 26

B. Förslag om ökning av utbildningskapaciteten.................... 27

C. Departementschefen .......................................... 33

III. Utbildning av folk- och småskollärare.............................. 37

A. Nuläge och prognoser......................................... 37

B. Skolöverstyrelsens förslag rörande utbildningskapaciteten 1964/65 . . 43

C. Departementschefen .......................................... 45

IV. Utbildning av förskollärare och vårdpersonal för bamanstalter........ 48

A. Inledning .................................................... 48

B. Utbildning av förskollärare ................................... 50

C. Utbildning av vårdpersonal för barnanstalter.................... 52

D. Departementschefen .......................................... 57

V. Anslagsberäkningar för budgetåret 1964/65 ........................ 61

1. Lärarhögskolan i Stockholm: Avlöningar ...................... 61

2. Lärarhögskolan i Stockholm: Omkostnader .................... 68

3. Lärarhögskolan i Stockholm: Materiel, böcker m. m............. 69

4. Lärarhögskolan i Malmö: Avlöningar ......................... 70

5. Lärarhögskolan i Malmö: Omkostnader ....................... 74

6. Lärarhögskolan i Malmö: Materiel, böcker m.m............... 75

7. Lärarhögskolan i Göteborg: Avlöningar ....................... 76

8. Lärarhögskolan i Göteborg: Omkostnader ..................... 81

9. Lärarhögskolan i Göteborg: Materiel, böcker m.m............. 83

10. Lärarhögskolan i Göteborg: Inredning och utrustning av nya lokaler

....................................................... 34

11. Lärarhögskolan i Uppsala: Avlöningar ........................ 85

12. Lärarhögskolan i Uppsala: Omkostnader ...................... 86

13. Lärarhögskolan i Uppsala: Materiel, böcker m. m............... 86

14. Lärarhögskolan i Uppsala: Inredning och utrustning............ 86

15. Folkskoleseminariema: Avlöningar ............................ 86

16. Folkskoleseminariema: Omkostnader .......................... 90

17. Folkskoleseminariema: Materiel, böcker m.m................... 92

18. Folkskoleseminariema: Utrustning ............................ 92

19. Förskoleseminarierna: Avlöningar ............................. 93

20. Förskoleseminarierna: Omkostnader ........................... 95

21. Förskoleseminarierna: Materiel, böcker m.m................... 96

22. Förskoleseminarierna: Inredning och utrustning................ 96

23. Särskilda lärarutbildningsåtgärder ............................ 97

24. Avlöning åt deltagare i praktiska lärarkurser m.m............... 103

25. Arvoden åt blivande lärare för blinda och döva.................. 105

Bilaga.............................................................. 106

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1964:257 Skrivelse till Konungen angående upphävande av 31 § regeringsformen. s. 1 i texten
  2. SU 1964:112 Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående vissa frågor rörande lärarutbildning jämte i ämnet väckta motioner. a2 i texten
  3. SU 1964:55 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för budgetaret 1964/65 till högre utbildning och forskning jäm s. 15 i texten