Sök i Ratio Lex

Angående skolväsendets centrala ledning m. m

1964-03-13 · 100 sidor, varav 98 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 98 av 100 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1964:83, Angående skolväsendets centrala ledning m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 83 år 1964

1

Nr 83

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående skolväsendets centrala

ledning m. m.; given Stockholms slott den 13 mars

1964.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogat förslag till lag om ändring i skollagen den 6 juni 1962

(nr 319),

dels ock bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allcmådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

Ragnar Edenman

Propositionens huvudsakliga innehåll

Med utgångspunkt i 1963 års riksdags beslut angående riktlinjer för utformningen

av skolväsendets centrala ledning framlägges nu mera detaljerade förslag

rörande det nya skolämbetsverkets byråindelning och personalorganisation.

Ämbetsverkets fem avdelningar föreslås bli indelade i 16 byråer, vartill kommer

en fristående byrå för folkbildningsfrågor. Med nära anknytning till verksledningen

skall enligt förslaget vidare finnas en PR-sektion och en organisationsoch

utredningssektion. Med hänsyn till att byråerna i allmänhet blir ganska

stora skall en indelning i sektioner kunna ske.

Förslaget till personalorganisation upptar 478 tjänster, vilket i jämförelse

med nuvarande förhållanden innebär en minskning med 97 tjänster. Minskningen

hänför sig främst till byråsekreterar-, amanuens- och biträdespersonalen,

medan antalet kanslisttjänster å andra sidan väsentligt ökar. I lönehänseende

föreslås att cheferna för byråerna, undervisningsråden, placeras i Be 3. Personal

för mera renodlat pedagogiska uppgifter, skolkonsulenter, föreslås bli anställda

för begränsad tid, i regel 6 år, med enhetligt utformade lönevillkor. För bl. a..

uppgifter som sektionschefer, föreslås ett antal tjänster som avdelningsdirektörer

i B 1 bli inrättade.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 103i. 1 sand. Nr 83

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 196i

Den centrala skolledningens omorganisation föreslås ske den 1 oktober 1964.

Beträffande länsskolnämnderna föreslås, att de båda ledamöter som nu utses

av skolöverstyrelsen och yrkesöverstyrelsen skall ersättas med av Kungl. Maj:t

utsedda företrädare för arbetstagare och arbetsgivare. De uppgifter som mellaninstans

för Stockholms stad som hittills åvilat skolöverstyrelsen och överstyrelsen

för yx-kesutbildning föreslås fr. o. m. den 1 juli 1964 bli överflyttade till en för

Stockholms stad och län gemensam skolnämnd. Denna skall bestå av 9 ledamöter,

varav 4 utses av stadsfullmäktige i Stockholm och 4 av landstinget. Med

hänsyn till de ökade arbetsuppgifterna för länsskolnämnderna och skolnämnden

till följd av utvidgning av tillsynsuppgifterna och decentralisering från centrala

organ föreslås en personalökning med 10 inspektörstjänster och 36 kanslist- och

biträdestjänster till en sammanlagd kostnad av drygt 1 300 000 kr.

I samband med att sjöbefälsskolorna ställes under tillsyn av skolöverstyrelsen

föreslås, att den lokala ledningen av dessa skolor övertages av de kommunala

skolstyrelserna.

Medel för de båda nuvarande centrala skolmyndigheterna under nästa budgetårs

första kvartal och för det nya skolämbetsverket under återstoden av budgetåret

äskas under gemensamma anslag. För avlöningar beräknas 14 520 000 kr.,

vilket jämfört med innevarande års anslag för skolöverstyrelsen och yrkesöverstyrelsen

innebär en ökning med i runt tal 700 000 kr. För omkostnader äskas

1 866 000 kr., en ökning med 175 000 kr., och för inredning och utrustning av ny

ämbetsbyggnad för skolöverstyrelsen 1 880 000 kr. Beträffande länsskolnämnderna

beräknas anslagen till 7 424 000 kr. för avlöningar och 1 690 000 kr. för omkostnader.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts -proposition nr 83 år 1964

3

Förslag

till

Lag

om ändring i skollagen den 6 juni 1962 (nr 319)

Härigenom förordnas, att 4, 5, 22, 52, 54 och 59 §§ skollagen den 6 juni 1962

skola erhålla ändrad lydelse på sätt sedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

I varje----------

För Stockholms stad utövas länsskolnämndens

uppgifter av myndighet,

som sägs i 5 §.

Närmast under Konungen utövas

högsta inseendet över skolorna och

därtill hörande verksamhet av skolöverstyrelsen

och överstyrelsen för

yrkesutbildning, var inom sitt verksamhetsområde,

i den ordning Konungen

förordnar.

Länsskolnämnd utgöres av sju för

fyra år utsedda ledamöter, som äro

bosatta inom länet och i övrigt fylla

av Konungen angivna villkor.

Av ledamöterna utses en av skolöverstyrelsen,

en av överstyrelsen för

yrkesutbildning, en av länsstyrelsen

och fyra av landstinget.

§•

-------en länsskolnämnd.

För Stockholms stad och Stockholms

län utövas länsskolnämndens

uppgifter av en gemensam skolnämnd.

§•

Närmast under Konungen utövas

högsta inseendet över skolorna och

därtill hörande verksamhet av skolöverstyrelsen.

. , uifiäH

‘•■i •..''mys.'',''/

§•

Länsskolnämnd utgöres av sju för

fyra år utsedda ledamöter, som äro

bosatta inom länet. Av ledamöterna

utses två av Konungen, varav en

bland företrädare för arbetsgivare

och en bland företrädare för arbetstagare

inom länet, samt en av länsstyrelsen

och fyra av landstinget.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1964

(Nuvarande lydelse)

Finnas inom länet två landstingskommuner,

utser vartdera landstinget

två ledamöter. Omfattar länet en eller

två städer, som icke tillhöra landstingskommun,

utses tre ledamöter av

landstinget och en ledamot av fullmäktige

i staden eller städernas fullmäktige

i samråd.

För varje ledamot utses en suppleant.

Därvid slcall vad ovan i denna

paragraf stadgas äga motsvarande

tillämpning.

(Föreslagen lydelse)

Finnas inom länet två landstingskommuner,

utser vartdera landstinget två

ledamöter. Omfattar länet en eller

två städer, som icke tillhöra landstingskommun,

utses tre ledamöter av

landstinget och en ledamot av fullmäktige

i staden eller städernas fullmäktige

i samråd.

Skolnämnden för Stockholms stad

och Stockholms län utgöres av nio ledamöter,

vilka äro bosatta inom staden

eller länet. Av ledamöterna utses

en av överståthållarämbetet och länsstyrelsen

i Stockholms län i samråd,

fyra av stadsfullmäktige i Stockholm

och fyra av Stockholms läns landsting.

De ledamöter, vilka icke utses av

Konungen, skola fylla av Konungen

angivna villkor.

För varje ledamot utses i samma

ordning som ledamoten en suppleant.

Är elevhem knutet till skola, som

på grund av andra föreskrifter än de i

denna lag meddelade står under inseende

av skolöverstyrelsen eller överstyrelsen

för yrkesutbildning, skall

jämväl elevhemmet stå under överstyrelsens

tillsyn.

Över beslut av länsskolnämnden

och överstyrelserna må, där ej annorlunda

är stadgat, besvär anföras hos

Konungen enligt de bestämmelser

Konungen meddelar.

52 §.

Är elevhem knutet till skola, som

på grund av andra föreskrifter än de

i denna lag meddelade står under inseende

av skolöverstyrelsen, skall

jämväl elevhemmet stå under överstyrelsens

tillsyn.

54 §.

Över beslut av länsskolnämnd och

skolöverstyrelsen må besvär anföras

hos Konungen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1964

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

50 §.

Finnes i-----av grundskolan.

Finnes i kommunen kommunal

flickskola eller praktisk kommunal

realskola, bestämmer Konungen, från

vilken tidpunkt intagning i sådan

skola skall upphöra.

Vad i första stycket sägs skall även

gälla beträffande kommunal flickskola

eller praktisk kommunal realskola,

om ej Konungen på framställning

av kommunen bestämmer annan

tidpunkt, från vilken intagning i

sådan skola skall upphöra.

Denna lag träder i kraft, vad gäller 4, 22, 54 och 59 §§, den 1 juli 1964 och i

övrigt den 1 oktober 1964; dock skall vad i 54 § i dess äldre lydelse stadgas om

överstyrelsen för yrkesutbildning äga tillämpning till och med den 30 september

1964.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 83 år 1964

Utdrag av protokollet över ecklesiastilcärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland i statsrådet

å Stockholms slott den 13 mars 1964.

Närvarande:

Statsråden Sträng, Andersson, Lindström, Länge, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, vissa frågor angående skolväsendets

centrala ledning m. m. och anför därvid följande.

I årets statsverksproposition (bilagan 10, punkt 97) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret

1964/65 till skolväsendets centrala och regionala ledning beräkna ett förslagsanslag

av 23 247 000 kr.

Då beredningen av dessa frågor numera avslutats, anhåller jag att få närmare

redogöra för desamma.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1964

7

I. Inledning

1963 års riksdag beslöt (Prop. 144; SU 146; Rskr 334) att skolöverstyrelsen

och överstyrelsen för yrkesutbildning skall ersättas av ett nytt ämbetsverk,

benämnt skolöverstyrelsen. Enligt beslutet skall det nya ämbetsverkets verksamhetsområde

omfatta — förutom de båda nuvarande verkens arbetsfält — bl. a.

sådan ungdomsutbildning, som f. n. anordnas i form av omskolningskurser för

arbetslösa och vissa liknande anordningar, sjöbefälsutbildningen samt yrkesutbildningen

inom socialvårdsområdet. Ämbetsverket skall enligt beslutet uppdelas

på fem avdelningar jämte en fristående rotel. Verksledningen skall utgöras

av en styrelse, bestående av verkets generaldirektör och överdirektör samt nio

av Kungl. Maj:t utsedda ledamöter, företrädande olika intresseområden av

samhällslivet. Omorganisationen förutsätter att en långtgående decentralisering

sker till regionala och lokala organ. Enligt beslutet skall även översyn ske av

länsskolnämndernas organisation. Efter ytterligare erforderligt utredningsarbete

skulle slutliga förslag beträffande omorganisationen av skolväsendets centrala

ledning och därmed sammanhängande spörsmål föreläggas 1964 års vårriksdag,

så att den nya organisationen kunde träda i kraft under budgetåret 1964/65,

förslagsvis den 1 oktober 1964.

För det utredningsarbete, som erfordrades för framläggande av slutliga förslag

beträffande omorganisationen av skolväsendets centrala ledning och därmed

sammanhängande spörsmål bemyndigades chefen för ecklesiastikdepartementet

den 29 mars 1963 att tillkalla en särskild organisationskommitté. Till ledamöter

i kommittén utsågs den 10 april 1963 numera t. f. generaldirektören Hans Löwbeer,

ordförande, numera t. f. universitetskanslern Nils Gustav Rosén, med undervisningsrådet

Jonas Örring såsom ersättare, överdirektören Birger Öhman,

byråchefen Rolf Rudhe och budgetsekreteraren Jan-Christian Montelius.

Kommittén antog benämningen 1963 års organisationskommitté för skolväsendets

centrala ledning m. m.

I enlighet med de för utredningsarbetet meddelade direktiven har kommittén

haft att i anslutning till det fattade riksdagsbeslutet närmare precisera den nya

centrala myndighetens ämbetsområde och arbetsuppgifter samt att framlägga

detaljerade förslag om decentraliseringsåtgärder och om kansliorganisationen.

Vidare har i kommitténs uppdrag ingått att framlägga erforderliga förslag rörande

länsskolnämnderna, ämbetsverkets lokalbehov m. m. Kommittén ålades även

att i samråd med de båda nuvarande ämbetsverken avge erforderliga anslagsäskanden

för det nya ämbetsverket och länsskolnämnderna.

Kommittén avlämnade den 4 oktober 1963 betänkandet »Den nya skolöverstyrelsen»

(ecklesiastikdepartementet 1963:9). Vidare har kommittén avgivit

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 83 år 1964.

promemorior dels den 16 juli 1963 angående den regionala och lokala ledningen

av sjobefälsskolorna, dels den 13 november 1963 angående gemensam mellaninstans

för skolväsendet i Stockholms stad och Stockholms län.

Över betänkandet »Den nya skolöverstyrelsen» har utlåtanden avgivits av

socialstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, sjöfartsstyrelsen, byggnadsstyrelsen,

statskontoret, riksrevisionsverket, lantbruksstyrelsen, länsskolnämnderna, arbetmarknadsutredningen,

familjeberedningen, skoladministrativa utredningen,

utredningen rörande blind- och dövskoleväsendets utbildningsmål och organisation,

1962 års utredning angående sjuksköterskeutbildningen, personalutbildningsnämnden,

civila statsförvaltningens personalnämnd, statens personalvårdsnämnd

samt utredningen om översyn av lagen om undervisning och vård av

vissa psykiskt efterblivna.

} ttranden har avgivits av Svenska kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet,

Svenska stadsförbundet, Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges

industriförbund, Landsorganisationen i Sverige, Statstjänstemannens riksförbund,

Sveriges akademikers centralorganisation, Tjänstemännens centralorganisation,

Sveriges redareförening samt Sveriges hantverks- och industriorganisation.

Skrifter i anslutning till betänkandet har inkommit från överstyrelsen för de

tekniska högskolorna, statens konsumentråd, statens psykologisk-pedagogiska

bibliotek, Svenska arkitekters riksförbund, Svenska förbundet för specialundervisning,

Särskolornas rektorsförening, Handikapporganisationernas centralkommitté,

gemensamt från Fredrika Bremerförbundet, Kooperativa kvinnogillesförbundet,

Malsmännens riksförbund och Sveriges husmodersföreningars riksförbund,

från Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund, Sveriges handelsgvmnasiers

riksförbund, Hörselfrämjandets riksförbund samt Föreningen Hem och

skola i Norrköping.

Över promemorian med förslag rörande den regionala och lokala ledningen av

sjobefälsskolorna har utlåtanden avgivits av sjöfartsstyrelsen, som överlämnat

yttranden från direktionerna för sjobefälsskolorna, riksrevisionsverket, överståthållarämbetet,

som överlämnat yttrande från stadsfullmäktige i Stockholm, länsstyrelsen

i Kalmar län, som överlämnat yttrande från stadsfullmäktige i Kalmar,

länsstyrelsen i Malmöhus län, som överlämnat yttrande från stadsfullmäktige i

Malmö, länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, som överlämnat yttrande från

stadsfullmäktige i Göteborg, länsstyrelsen i Västernorrlands län, som överlämnat

yttrande från stadsfullmäktige i Härnösand, ävensom länsskolnämnderna i Kalmar,

Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt Västernorrlands län.

Yttranden över ifrågavarande promemoria har avgivits av Svenska stadsförbundet,

Sveriges redareförening, Sveriges fartygsbefälsförening, Svenska maskinbefälsförbundet

samt Sjöbefälsskolornas lärarförbund.

Över promemorian angående gemensam mellaninstans för skolväsendet i

Stockholms stad och Stockholms län har utlåtanden avgivits av byggnadsstyrel
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Majits -proposition nr 83 år 1964

sen, statskontoret, överståthållarämbetet, länsstyrelsen i Stockholms län, länsskolnämnden

i Stockholms län och 1961 års storstadsutredning.

Yttranden över denna promemoria har avgivits av Svenska kommunförbundet,

Svenska landstingsförbundet, Stockholms läns landstings förvaltningsutskott,

Svenska stadsförbundet, Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges industriförbund,

Landsorganisationen i Sverige, Statstjänstemännens riksförbund,

Sveriges akademikers centralorganisation, Tjänstemännens centralorganisation

samt Stockholms stadskollegium.

Remissbehandlingen av betänkandet Den nya skolöverstyrelsen har ej omfattat

remiss till skolöverstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning, vilket sammanhänger

med att som ledamöter i kommittén ingått bl. a. de båda verkscheferna.

Med hänsyn härtill har kommittén inbjudit avdelningscheferna och

cheferna för fristående rotlar i skolöverstyrelsen samt ledamöterna av överstyrelsen

för yrkesutbildning till sammanträde med kommittén den 27 november

1963 för att därigenom lämna dessa tillfälle att framföra sina synpunkter på

betänkandet. Vid sammanträdet avlämnades till kommittén ett antal skrivelser

och promemorior, vilka kommittén med skrivelse den 30 november 1963 överlämnat

till ecklesiastikdepartementet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1964

II. Kommitténs överväganden och förslag

1. Ämbetsområdet för nya skolöverstyrelsen (NSÖ)

I enlighet med direktiven har kommittén gjort vissa ytterligare preciseringar

av ämbetsområdet för det nya skolämbetsverket.

Inledningsvis framhåller kommittén därvid att som en allmän princip för

bestämmande av tillsynsområdet liksom hittills bör gälla att hit skall höra all

undervisning av skolpliktiga barn samt därutöver det statliga, det kommunala

och det statsunderstödda enskilda undervisnings- och utbildningsväsendet, i den

mån det med hänsyn till utbildningens inriktning skall tillhöra området. För

ställande av annan undervisning under skolämbetsverkets inseende bör fordras

beslut av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall.

Utredningen framhåller, att den vid utarbetandet av förslag till organisation

av verket eftersträvat, att organisationen skall bli sådan att inordnande av nya

områden under verket skall kunna ske smidigt och utan större ingrepp i organisationens

struktur.

Tillsynen av utbildningen på sjöfartsområdet är för närvarande uppdelad så,

att sjömansutbildningen hör under yrkesöverstyrelsen och befälsutbildningen

under sjöfartsstyrelsen. Även den senare skall enligt beslutet i anslutning till

propositionen 1963:144 nu föras in under skolämbetsverket. Några problem från

avgränsningssynpunkt anser kommittén ej föreligga här. All utbildning, som

enligt stadgan för sjöbefälsskolorna (1959: 425) och andra bestämmelser, bl. a.

kungörelsen 1960: 488 om lägre nautisk och maskinteknisk utbildning, är anordnad

eller kan komma att anordnas vid sjöbefälsskolorna, skall således stå under

tillsyn av NSÖ. Enligt ett av sjöfartsstyrelsen och telestyrelsen utarbetat förslag

skall utbildning av radiotelegrafister, som nu handhas av telestyrelsen,

anordnas vid sjöbefälsskolorna. De kurser av fortbildningskaraktär — radarkurser,

brandskyddskurser m. m. — som nu anordnas av sjöfartsstyrelsen med medel

ur ett till styrelsens förfogande stående reservationsanslag och som förlägges till

sjöbefälsskolorna bör i fortsättningen anordnas av NSÖ.

NSÖ bör även eljest, liksom nu sjöfartsstyrelsen, ägna uppmärksamhet åt den

enskilda utbildningen på sjöfartsområdet och bistå rederierna med råd rörande

främst pedagogiska frågor. Sjöfartsstyrelsen måste dock fortfarande ha det inseende,

som motiveras av dess befattning med behörighetsfrågorna. Till NSÖ bör

också överflyttas utbildningen av lärare för sjöbefälsskolorna.

Ledningen av utbildningen för socialvårdsområdet åligger redan i viss utsträckning

yrkesöverstyrelsen. Detta gäller t. ex. utbildning av bamsköterskor, sjuk
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1964

vårdsbiträden, undersköterskor och hemvårdarinnor. De senare utbildas också

vid skolor under lantbruksstyrelsen samt vid socialstyrelsens prov- och kompletteringskurser.

Enligt propositionen 1963:144 skall även den utbildning på

socialvårdsområdet, som sorterar under socialstyrelsen, överföras till NSÖ. I

propositionen nämnes »utbildningen av barnhemsföreståndare, av ålderdomshemsföreståndare

och av biträden för ålderdomshem m. m.». Vidare framhålles

att utbildning av hemsamariter, som nu bedrives i arbetsmarknadsverkets regi,

bör inordnas i den i vanlig ordning statsunderstödda yrkesutbildningen och därmed

ställas under NSÖ.

Kommittén utgår ifrån att då det i propositionen uttalas att den utbildning

på socialvårdsområdet, som sorterar under socialstyrelsen, skall överföras till

skolämbetsverket, detta i tillämpliga delar även avser hemvårdarinneutbildningen.

Denna utbildning bedrives nu i socialstyrelsens regi i form av prov- och

kompletteringskurser. Enligt kommitténs mening är det emellertid ej lämpligt

och ej förenligt med NSÖ:s uppgifter, att i egen regi bedriva dylik utbildning.

Kommittén anser därför att denna kortare form av hemvårdarinneutbildning,

av vilken såvitt kommittén kan bedöma behov kommer att föreligga även framdeles

skall inordnas i den i vanlig ordning statsunderstödda yrkesutbildningen

på samma sätt som i propositionen uttalas beträffande utbildningen av hemsamariter.

Övrig utbildning, som skall överföras från socialstyrelsen, anser kommittén ej

erbjuda några problem ur avgränsningssynpunkt.

I frågan om samverkan mellan NSÖ och andra ämbetsverk betonar kommittén

att en förutsättning för att koncentrationen till ett ämbetsverk av ledningen

av utbildningen skall medföra de fördelar som därmed åsyftas, är att ett sådant

samarbete äger rum. Kommittén anser det ej vara nödvändigt att institutionella

former alltid skapas härför. I vissa fall kan fasta samarbetsorgan vara lämpliga,

som t. ex. för samverkan mellan skolmyndigheterna och arbetsmarknadsmyndigheterna

rörande omskolningsverksamheten, men mestadels bör det vara en

kontinuerlig kontakt mellan befattningshavare i skilda verk. Kommittén anser

sig därför inte böra föreslå att särskilda samarbetsorgan inrättas.

Samarbetet mellan skolämbetsverket och de fackämbetsverk, för vilkas område

utbildning kommer att ske vid skolor under tillsyn av detta, skall enligt

kommitténs mening syfta till att skolämbetsverket snabbt och fortlöpande får

sådana informationer från fackämbetsverken att utbildningens dimensionering

och inriktning, undervisningsplaner, lärarutbildning, hjälpmedel m. m. skall

kunna anpassas till utvecklingen.

Särskilt inom utbildningen för vårdyrken förekommer det att delar av utbildningen

är förlagd till institutioner, som hör under ett fackämbetsverk. Samråd

fordras i sådana fall i fråga om utväljande av institutioner, till vilka den praktiska

utbildningen skall förläggas, och i fråga om utbildningens anordning, dels

så att den ger största möjliga utbyte från utbildningssynpunkt, dels så att den

ej inverkar störande på verksamheten vid institutionen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 196Jr

De utbildningsområden, skolor och utbildningsanstalter, som skall tillhöra

NSÖ:s ämbetsområde vid den tidpunkt, då ämbetsverket skall börja sin verksamhet,

framgår av följande sammanställning.

Obligatoriska skolor, däremot närmast svarande skolor

under avveckling samt specialskolor m. m.:

grundskolor

nomadskolor

statens försöksskola i Linköping

folkskolor, fortsättningsskolor

realskolor, flickskolor

enskilda skolor i vilka undervisas skolpliktiga barn

statens blindskolor

statens dövskolor

förskolor för döva barn

särskolor för psykiskt efterblivna

statens skol- och yrkeshem på Salbohed

statens skol- och yrkeshem i Vänersborg

skolor vid epileptikeranstalter

skolhem vid vanföreanstalterna

Eugeniahemmet

skolor vid anstalter för psykopatiska och nervösa barn

skolor för spastiska barn

ungdomsvårdsskolorna (den allmänbildande och, i viss utsträckning, den yrkesutbildande

undervisningen)

elevhem vid internatskolor, nomadskolor, obligatoriska skolväsendet och vid

högre skolor.

Icke-obligatoriska skolor:

kommunala yrkesskolor

centrala verkstadsskolor

sjömansskolor

statsunderstödda enskilda yrkesskolor

inbyggda skolor och företagsskolor samt annan statsunderstödd företagsutbildning
kommunala

och statsunderstödda enskilda tekniska skolor (yrkesskolorna avser

utbildning för industri, hantverk, handel, kontor, husligt arbete liksom för

sjukvård och vårdnadsyrken såsom sjukvårdsbiträden, undersköterskor, laboratoriepersonal,

röntgen-, radioterapi- och operationsassistenter, barnsköterskor,

hemvårdarinnor)

fackskolor

allmänna gymnasier

tekniska gymnasier

handelsgymnasier

sjöbefälsskolor

specialgymnasiet för lantbruks-, mejeri- och skogsstuderande

statsunderstödda enskilda gymnasier

försvarets läroverk (i vad avser undervisning i allmänbildande ämnen)

skolor för vuxna

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 83 år 1964

korrespondensgymnasier och viss korrespondensundervisning

sociala barnavårdsseminariet

svenska socialvårdsförbundets utbildning av alderdomsheinsf öres tändare

bergsskolan i Filipstad

textilinstitutet i Borås

Lennings textiltekniska institut

konstfackskolan

omskolningskurser

Lärarutbildning:

förskoleseminarier

folkskoleseminarier

lärarhögskolor

praktiska lärarkurser

yrkespedagogiska institut och annan utbildning av yrkeslärare

seminarier för huslig utbildning

slöjdlärarseminariet

teckningslärarinstitutet

Aug. Abrahamssons stiftelse för slöjdlärarutbildning

speciallärarutbildning

vidareutbildning av folkskollärare

lärarutbildning för civil- och gymnasieingenjörer samt

civil- och gymnasieekonomer

decentraliserad akademisk lärarutbildning

teknologie magisterutbildning

fortbildning av lärare och andra befattningshavare inom skolväsendet

Ericastiftelsen

Folkbildning:

folkhögskolor

frivilligt folkbildningsarbete, föreläsningsverksamhet, studiecirkelverksamhet

m. m.

ungdoms- och fritidsverksamhet

nykterhetsundervisning och nykterhetsupplysning

folkbiblioteksverksamhet

2. Arbetsuppgifter

a. Allmänna synpunkter

Kommittén framhåller inledningsvis att det skolämbetsverk, som nu skall

upprättas, är avsett att bli ett nytt ämbetsverk med sammanfattningsvis följande

centrala arbetsuppgifter, nämligen utveckling, planering, samordning,

rationalisering och service. Kommittén framhåller vidare att dessa funktioner

täcker verksamhet av en art, som ej sa mycket tar sig uttryck i ett visst antal

löpande ärenden som skall avgöras. Det är mera fråga om en från vidare perspektiv

utövad ledning, planering, initiativtagande verksamhet och stimulans åt

utvecklingen på fältet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1964-

För att åstadkomma den här avsedda inriktningen av verksamheten föreslår

kommittén en decentralisering så långt möjligt av arbetsuppgifter till de lokala

och regionala myndigheterna, varigenom utrymme beredes för de centrala uppgifterna.

Kommittén har även undersökt huruvida viss verksamhet utan olägenhet

kan upphöra.

Som en verkligt central arbetsuppgift för det nya ämbetsverket betecknar

kommittén uppgiften att kontinuerligt förändra innehållet i undervisningen i

takt med förändringarna inom samhälle och näringsliv. Till ett sådant arbete hör

att genom initiativ och åtgärder av olika slag effektivisera undervisningen så

att största möjliga verkningsgrad erhålles av insatserna för vidareutveckling av

skolväsendet. Till skolämbetsverkets uppgifter hör också att på olika sätt främja

utvecklingen på hjälpmedelsområdet.

För att förändringarna i undervisningens innehåll, uppläggning och metodik

snabbt skall sia igenom ute pa fältet fordras en omfattande utåtriktad verksamhet

i form av information, rådgivning och service via konsulentverksamhct, konferenser,

publikationsverksamhet osv. I detta sammanhang framhåller kommittén

att den omedelbara inspektionen av skolorna även för det icke-obligatoriska

skolväsendet i stor utsträckning bör kunna förläggas till länsskolnämnderna.

Kommittén betonar särskilt att all inspektionsverksamhet främst bör ha karaktären

av rådgivning och service och således ej begränsas till inspektion i trängre

mening.

Undervisningsfrågor i de enskilda fallen, t. ex. dispensfrågor, bör som regel ej

föras upp till det centrala verket. Kommittén föreslår därför att beslutanderätten

i ett antal undervisningsorganisatoriska frågor skall föras ned till skolstyrelser

eller länsskolnämnder. Individuella läroplaner bör i fortsättningen vara så

utformade att ett begränsat utrymme skall föreligga för skolstyrelserna att göra

avvikelser.

Kommittén understryker att lärarutbildning och lärarfortbildning torde vara

det effektivaste instrument som skolämbetsverket har till sitt förfogande för att

förverkliga intentionerna i en skolreform. I takt med skolundervisningens utveckling

skall successiva förändringar genomföras även i lärarutbildningens innehåll

och utformning. I fråga om lärarfortbildningen bör planering och ledning

ankomma på det centrala verket medan själva genomförandet i största möjliga

utsträckning bör anförtros åt de regionala fortbildningsorganen och kommunerna.

Beträffande de planerade uppgifterna för det nya ämbetsverket framhåller

kommittén bl. a. följande.

Den egentliga planerade funktionen kommer inom NSÖ att vara förlagd till

plancringsavdelningen. Den planering det här är fråga om är den som fordras

för att utbildningens dimensionering och inriktning skall bli avpassade såväl

efter de enskilda människornas önskemål om och behov av utbildning som efter

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 196b

samhällets successivt förändrade arbetskraftsbehov. Den långsiktiga planeringen

måste bygga på en i samarbete med bl. a. arbetsmarknadsmyndigheterna gjord

bedömning av efterfrågeförändringarna dels inom samhället och näringslivet i

deras helhet, dels inom olika yrkesområden och inom olika regioner. Planeringen

skall utmynna i samordnade åtgärder för att de konstaterade behoven på olika

områden skall bli fyllda. Den skall vidare bl. a. ge underlag för långtidsprognoser

rörande personal- och kostnadsutvecklingen för det NSÖ underställda skolväsendet.

Den långsiktiga planeringen leder över i den regionala och lokala planeringen.

NSÖ:s uppgifter i detta avseende kan sägas vara dels att utveckla skolplaneringsmetodiken,

dels att nära följa planeringen och tillhandagå med rådgivning och

service samt att, då planeringen utmynnar i åtgärder för inrättande av ny skola,

som avses i 2 § b) skollagen (kommunal yrkesskola, fackskola, gymnasium) avge

yttrande till Kungl. Maj:t eller, efter delegation (2 kap. 29 § skolstadgan), besluta

i frågan.

Beträffande behandlingen av skolbyggnadsärenden framhåller kommittén att

NSÖ i största möjliga utsträckning bör befrias från handläggningen av individuella

byggnadsärenden dels genom decentralisering till länsskolnämnderna,

dels genom utökning av den kommunala bestämmanderätten.

De administrativa och organisatoriska uppgifterna har enligt kommitténs förslag

främst hänförts till den administrativa avdelningen men även till planeringsavdelningen

och till den särskilda organisationssektionen. Kommittén framhåller,

att administrationen av den betydande sektor av samhället som skolväsendet

utgör fortlöpande bör vara föremål för punktundersökningar i syfte att

åstadkomma förenklingar och rationaliseringar. NSÖ bör verka för så enkla

författningsregleringar som möjligt. På statsbidragsområdet bör strävandena att

uppnå förenklingar och större likformighet mellan bidragsreglerna för olika skolformer

fullföljas.

Kommittén räknar i sitt organisationsförslag med att meritkontoret i nuvarande

skick överföres till det nya verket. NSÖ bör dock fortsätta de redan påbörjade

undersökningarna huruvida det är möjligt att utnyttja modern kontorsteknik,

t. ex. datamaskiner, för rationalisering av vissa förberedande arbetsuppgifter

på detta område.

b. Decentralisering

Kommitténs förslag rörande skolväsendets centrala ledning förutsätter en

betydande decentralisering av beslutanderätt från det centrala planet till lokala

myndigheter och länsskolnämnder.

Kommittén, som gjort en förnyad genomgång av decentraliseringsfrågorna,

innefattande även nedflyttning av beslutanderätt från Kungl. Maj:t till lägre

instanser, redovisar sina förslag i decentraliseringsfrågan i en förteckning, som

upptar 204 olika punkter.

Viss decentralisering har dessutom genomförts av skolöverstyrelsen redan

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 t> Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1964

fr. o. m. den 1 juli 1903. Detta gäller lokalbehovsprövningen för skolanläggningar

för enbart låg- och mellanstadierna av det obligatoriska skolväsendet samt vissa

löneärenden, såsom löneklassplacering och B-avdrag på lönen vid tjänstledighet

för vissa studier.

Beträffande vissa i deccntraliseringsförslagct berörda ärenden av större betydelse

kan här redovisas följande.

Beträffande vissa skolorganisatoriska frågor föreslår kommittén bl. a. att från

Kungl. Maj:t till NSÖ nedflyttas beslut om erkännande av central verkstadsskola

och om inrättande av nya avdelningar vid sådan skola. Detsamma bör gälla

inrättande av linje vid gymnasium enligt skolstadgan 11 kap. 4 och 5 §§. Beslut

om inrättande av icke centrala yrkesskolor bör ankomma på länsskolnämnd.

Länsskolnämndens medgivande bör ej fordras för anordnande av särskild specialundervisning

för elever med hörsel-, syn- eller talsvårigheter.

I fråga om tilldelning och organisation av tjänster m. m. anser kommittén att

tilldelningen av ordinarie lärartjänster i läroämnen på grundskolans högstadium

samt av ordinarie adjunktstjänster vid icke statliga gymnasier bör förläggas

till länsskolnämnderna. Härför fordras av Kungl. Maj:t fastställda tilldelningsnormer

av samma typ som nu finns beträffande klasslärartjänster. Till skolstyrelserna

bör nedflyttas fastställande av vilka ämnen som skall ingå i tjänst, såväl

vid grundskolan (nu länsskolnämnd) som vid gymnasium, utom sådant med

praktisk lärarkurs, och realskola (nu överstyrelsen), varvid skolstyrelsen skall

ha att tillämpa de ämneskombinationer som är angivna i skolstadgan. Avvikelser

från dessa kombinationer bör kunna medges av länsskolnämnd. Beslut om återbesättande

av ordinarie lärartjänst i läroämnen såväl på grundskolans högstadium

som vid gymnasium och realskola bör meddelas av länsskolnämnd. I fråga

om dispenser från gällande behörighetsvillkor föreslås den generella regeln bli

tillämpad att beslutanderätten skall tillkomma tillsättningsmyndigheten. Med

tillsättningsmyndighet menas härvid den instans, som har att tillsätta ordinarie

tjänst av den kategori, varom fråga är i det aktuella fallet.

Beträffande tjänstetillsättningsordningen har kommittén funnit att förutsättningar

för närvarande saknas att genomföra någon mera betydande omläggning,

i vart fall beträffande vilken myndighet som skall vara tillsättande. I fråga om

tjänster som nu tillsättes av Kungl. Maj:t föreslår kommittén att rektorstjänst

vid gymnasium och annan lärarutbildningsanstalt än lärarhögskola och konstfackskolan

samt lektorstjänst vid gymnasium och lärarutbildningsanstalt och

huvudlärartjänst vid konstfackskolan skall tillsättas av NSÖ.

I fråga om handläggningen av skolbyggnadsärenden föreslår kommittén betydande

förändringar.

Kommittén anser att skolämbetsverkets uppgifter på skolbyggnadsområdet i

första hand bör avse utvecklingsarbete, rådgivning och service, innefattande

anvisningar, lokalprogram, typ- och uppställningsritningar etc. En sådan mera

konstruktivt betonad verksamhet bör i möjligaste mån ersätta den nuvarande

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1964- 17

detaljerade kontrollen av varje särskild skolbyggnad i samband med statsbidragsproceduren.

Kommittén har emellertid kommit till det resultatet, att tiden ännu ej är inne

för en förenklad handläggning av antydd innebörd på hela skolbyggnadsområdet.

Skälen härtill är främst att genomgripande reformer förestår av skolväsendet

ovanför grundskolan — yrkesskolan, fackskolan och gymnasiet — samt att

granskningsfunktionen därför behöver bestå ännu en tid för att för dessa stadier

tillräckligt underlag skall erhållas för sammanställning av material för rådgivning

och service i form av anvisningar, lokalprogram osv.

Mot bakgrunden av denna uppfattning föreslår kommittén att ritningsgranskningen

ännu en tid bibehålies för byggnader avsedda helt eller delvis för

skolformer ovanför grundskolan. Däremot bör den enligt kommitténs mening

kunna helt slopas för byggnad avsedd enbart för grundskolan och där ersättas

av fortsatt och intensifierat utvecklingsarbete och service. Den service, som skall

lämnas beträffande byggnader för grundskolan, bör innefatta rätt för kommun

att på begäran få ritningar granskade inom NSÖ. Kommittén uttalar att ritningsgranskningen

ej bör ske i detalj utan avse de väsentliga dragen i den pedagogiska

funktionsdugligheten och byggnadsekonomien.

Lokalbehovsprövningen bör enligt kommitténs mening bibehållas som ett

väsentligt led i såväl skolplaneringen som i statsbidragsgivningen. I samma utsträckning

som ritningsgranskningen slopas, bör lokalbehovspx-övningen förläggas

till länsskolnämnderna, dvs. i fråga om byggnad avsedd enbart för grundskolan.

I övrigt bör lokalbehovsprövning tills vidare ske hos NSÖ.

Beträffande beslut om statsbidrag till skolbyggnader föreslår kommittén decentralisering

från Kungl. Maj:t till NSÖ, som skall ha att besluta om statsbidraget

även i de fall lokalbehovsprövningen sker hos länsskolnämnd. På NSÖ

bör tillika ankomma att med beaktande av tillgänglig skolbyggnadskvot och i

samråd med arbetsmarknadsmyndigheterna bestämma turordningen för byggnadsprojekten.

c. Omskolningsverksamheten

Olika frågor rörande omskolningsverksamheten behandlas av kommittén i ett

särskilt avsnitt, i vilket först erinras om omskolningsverksamhetens nuvarande

uppläggning, omfattning och administration m. m.

Kurserna är av tre slag, nämligen nybörjarkurser, avsedda att ge en grundläggande

utbildning för ungdom, fortbildningskurser och omskolningskurser. All

denna utbildning, som brukar sammanfattas under beteckningen omskolningsverksamheten,

står nu under central ledning av yrkesöverstyrelsen, på vilken

genomförandet av kursverksamheten i huvudsak ankommer. Arbetsmarknadsmyndigheternas

uppgift är att utreda och bedöma behovet av kurser. För samarbetet

mellan yrkesöverstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen och för planläggning

av kursverksamheten finns sedan år 1960 ett särskilt organ, samarbetsdelegationen

för omskolningskurser m. m., som består av representanter för de

2 — Bihang till riksdagens ''protokoll 1964. 1 saml. Nr 83

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 196^

båda ämbetsverken samt arbetsmarknadens organisationer. Enligt överenskommelse

mellan verken har i varje län inrättats en kursstyrelse för de centrala

arbetslöshetskurserna. Till dessa kursstyrelser, för vilka kansligöromålen ombesörjes

av länsarbetsnämnderna, har yrkesöverstyrelsen sedan den 1 januari

1962 decentraliserat vissa arbetsuppgifter rörande kursverksamheten.

Kommittén uppehåller sig härefter vid omskolningsverksamhetens omfattning

och inriktning samt innebörden av beslutet i anslutning till propositionen

1963:144.

Enligt nämnda beslut skall all yrkesutbildning för ungdom under 21 år anordnas

inom det reguljära yrkesutbildningsväsendet och alltså helt stå under ledning

av skolämbetsverket och planeras av detta med stöd av regionala och lokala

skolmyndigheter. I samband med beslutet uttalades att vid uppbyggnaden av

skolämbetsverket borde beaktas att verket erhöll tillräckliga möjligheter att såväl

på längre sikt som i mera akuta situationer avpassa utbildningen till föreliggande

behov.

Den egentliga omskolningsverksamheten skall också enligt beslutet stå under

ledning av NSÖ samt planeras och genomföras i samverkan mellan arbetsmarknadsverket

och skolämbetsverket i stort sett i samma former som för närvarande.

Kommittén behandlar i fortsättningen först frågan om samverkan mellan skolmyndigheter

och arbetsmarknadsmyndigheter.

Beträffande samarbetet på det centrala planet finner kommittén ej anledning

att föreslå annan ändring än att det bör föreskrivas att vederbörande verkschefer

skall ingå i samarbetsdelegationen för omskolningskurser m. m.

Beträffande samarbetet på det regionala planet understryker kommittén angelägenheten

av att en verklig samordning sker mellan den mera långsiktiga planeringen

för det reguljära yrkesutbildningsväsendet och planeringen för omskolningsverksamheten.

Kommittén anser, att länsskolnämnderna ej bör ha någon

direkt befattning med omskolningsverksamhetens bedrivande — utom beträffande

viss pedagogisk tillsyn. Däremot föreslås ytterligare decentralisering till

kursstyrelserna på en rad punkter. Kommittén finner i anledning härav motiverat,

att ett organiserat samarbete kommer till stånd mellan kursstyrelsen och

länsskolnämnden och föreslår, att i kursstyrelse skall ingå länsskolinspektören

eller den skolinspektör som länsskolnämnden utser.

I fråga om ungdomsutbildningen betonar kommittén angelägenheten av att

yrkesöverstyrelsen, länsskolnämnder och kommuner i samråd med avnämarsidan

under innevarande budgetår planerar för att det behov av ungdomsutbildning,

som hittills tillgodosetts inom omskolningsverksamheten blir täckt genom den

reguljära yrkesutbildningen, så att svårigheter ej uppkommer i det nya läget.

För de speciella fall, då vid ett akut behov erforderlig utbildning visar sig ej

kunna ordnas inom den kommunala yrkesutbildningen med dess vanliga bidrags
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 196b

former, föreslår kommittén, att NSÖ utrustas med fullmakt att medge förmånligare

bidragsvillkor. Fullmakten bör inrymma möjlighet för ämbetsverket att i

varje särskilt fall avpassa bidragsvillkoren efter en bedömning av det speciella

stöd, som med hänsyn till huvudmannens eller huvudmännens ekonomiska situation

och liknande omständigheter behöver insättas för att få utbildningen till

stånd. I den mån så visar sig oundgängligen nödvändigt bör full täckning för

kostnaderna kunna medges. Kommittén föreslår, att kostnaderna för de ökade

bidragen skall bestridas ur vederbörliga bidragsanslag. Det betonas att de föreslagna

extraordinära bidragsmöjligheterna är avsedda att möta övergångssvårigheter

och att fullmakten därför nu bör ges endast med avseende på det närmast

framförliggande redovisningsåret, varefter det får prövas om fullmakten erfordras

även påföljande redovisningsår.

Kommittén erinrar även om att de s. k. riksyrkesskolorna är avsedda att

finnas kvar under en övergångstid och pekar på möjligheten att förlägga speciell

ungdomsutbildning, som ej kunnat bli tillgodosedd vid de kommunala yrkesskolorna,

till riksyrkesskola eller till filial av sådan skola.

Kommittén framhåller att omskolningsverksamheten till övervägande del är

en statlig utbildningsform, som i större utsträckning än annan utbildning inom

de båda överstyrelsernas ämbetsområden administreras av det centrala ämbetsverket

även om redan en viss decentralisering skett till kursstyrelserna.

Kommittén anser det nödvändigt att till kursstyrelserna decentraliseras den

direkta handläggningen av vissa ytterligare ärenden rörande omskolningsverksamheten.

I en särskild förteckning redovisas i detalj de förändringar som bör

vidtagas i detta hänseende. Decentralisering till kursstyrelsen innebär, då styrelsen

ej har eget kansli, att kansligöromålen på länsarbetsnämnden för kursstyrelsens

räkning kommer att öka.

Vid övervägandena av dessa decentraliseringsfrågor inom en till kommittén

knuten expertgrupp för omskolningsverksamheten har ett uppslag framkommit

om inrättande av regionala organ, vart och ett omfattande flera län. Dessa

organ skulle under ämbetsverket självständigt svara för vissa arbetsuppgifter

rörande omskolningsverksamheten inom regionen. Arbetsuppgifterna skulle vara

av rådgivande, initiativtagande och kontrollerande natur.

I diskussionen har räknats med att landet skulle indelas i åtta regioner. De

regionala organen skulle bestå av vardera en »regionkonsulent» och en assistent

till denne.

Av beskrivningen av de tänkta arbetsuppgifterna för de regionala organen

framgår, att organens uppgift ej i första hand skulle vara att handlägga löpande

ärenden utan att bedriva rationaliseringsarbete av teknisk och företagsekonomisk

karaktär.

Kommittén finner för sin del att detta uppslag bör ytterligare övervägas innan

slutlig ställning kan tagas till det.

Kommittén ifrågasätter om det inte, i avvaktan på resultatet av ytterligare

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 196Jt

undersökningar, vore lämpligt från rationaliseringssynpunkt att till yrkesöverstyrelsen

(NSÖ) försöksvis knyta ett antal konsulenter med uppgifter i huvudsak

motsvarande dem som angivits för nämnda regionala organ. En sådan anordning

anser kommittén kunna vidtagas av yrkesöverstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen

i samråd och med anlitande av medel ur omskolningsanslaget.

d. Centralupphandling

Inom yrkesöverstyrelsen finns för centralupphandlingen en särskild sektion,

som hör under dess första byrå men som intar en i stort sett självständig ställning.

Sektionen är uppdelad på två avdelningar, en inköpsavdelning och en

granskningsavdelning. Inom den senare utföres prisgranskning av den materiel,

till vars anskaffning statsbidrag utgår till huvudmän för yrkesskolor och verkstadsskolor,

ävensom viss fakturagranskning i samband med inköp för omskolnings

verksamheten. Upphandlingsverksamheten bedrives främst för yrkesutbildningens

behov (yrkesskolor, omskolningskurser m. m.) men har på senare år utvidgats

att i stegrad omfattning avse det allmänna skolväsendet, bl. a. för utrustning

av skolverkstäder vid grundskolan. Vidare förmedlas inköp åt olika

statliga myndigheter och dem underställda organ, bl. a. utrustningsnämnden för

universitet och högskolor.

Kommitténs principiella uppfattning är att centralupphandling för skolväsendet

av undervisningsmateriel och utrustning ej är en uppgift, som naturligen bör

ombesörjas av ett centralt skolämbetsverk med de för NSÖ angivna arbetsuppgifterna.

Enligt kommitténs mening kan emellertid definitiv ställning inte nu

tagas till den framtida organisationen av den här avsedda centralupphandlingen.

Sektionen för centralupphandling bör därför, i avvaktan på resultat av vissa

utredningar, provisoriskt överföras till NSÖ med tills vidare oförändrade arbetsuppgifter

och oförändrad personaluppsättning.

3. Kansliorganisationen

a. Avdelningar m. m.

Enligt riksdagens beslut skall NSÖ vara uppdelad på fem avdelningar, benämnda

undervisningsavdelningen för allmänna skolfrågor (TJA), undervisningsavdelningen

för yrkesutbildningsfrågor (UY), avdelningen för lärarutbildning och

pedagogiskt utvecklingsarbete (L), planeringsavdelningen (P) samt administrativa

avdelningen (A). Som en fristående enhet skall finnas en särskild folkbildningsbyrå

(F).

Enligt sina direktiv har kommittén i fråga om kansliorganisationen haft att

utarbeta en detaljerad organisationsplan med angivande av bl. a. ärendenas fördelning

på de fem avdelningarna och den fristående byrån samt på byråer och

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kuncjl. Maj:ts proposition nr 83 år 196J/. 21

— i erforderlig mån — underliggande arbetsenheter m. in. inom de olika avdelningarna.

Enligt kommitténs mening bör de båda undervisningsavdelningarna i största

utsträckning befrias från organisatoriska och administrativa ärenden för att

kunna utgöra utpräglat pedagogiska arbetsenheter med inriktning på utvecklingsarbete,

rådgivning och service i undervisningsfrågor. Dock bör till undervisningsavdelningarna

föras vissa undervisningsorganisatoriska frågor som äger

direkt samband med undervisningens bedrivande, exempelvis frågor om antal

elever i klass och grupp, förutsättningar för anordnande av viss undervisning

med hänsyn till elevantalet, anordnande av specialundervisning, nedsättning av

lärares undervisningsskyldighet i enskilda fall.

I fråga om lärarutbildning savdelning en finner kommittén förhållandena vara

något annorlunda. Detta beror på att lärarutbildningsanstalterna måste tämligen

i detalj omhänderhas av det centrala verket. Kommittén anser därför att,

utöver undervisningsorganisatoriska frågor, även frågor rörande lärarutbildningsanstalternas

inre organisation bör handläggas på lärarutbildningsavdelningen

liksom anslags- och petitafrågor för lärarutbildningsanstalterna.

Inom NSÖ kommer ej att finnas någon motsvarighet till organisationsavdelningen

inom skolöverstyrelsen. De arbetsuppgifter, som nu ankommer på denna

avdelning, och motsvarande uppgifter inom yrkesöverstyrelsens fackbyråer,

måste således, i den mån de ej decentraliseras, fördelas mellan i huvudsak planeringsavdelningen

och administrativa avdelningen. Denna fördelning bör enligt

kommitténs förslag ske så, att till planeringsavdelningen föres skolorganisatoriska

frågor såsom samordning av skolor, anordnande av bildningslinjer och motsvarande,

beslut om antalet intagningsavdelningar, inrättande av tjänster. Till

administrativa avdelningen bör föras personalfrågor såsom tjänstetillsättning,

meritvärdering, behörighetsfrågor och ämneskombinationer i lärartjänster. Vidare

bör till denna avdelning föras ärenden rörande länsskolnämndernas organisation,

personal och anslag. Bland administrativa avdelningens uppgifter bör även

ingå ledning och samordning m. m. beträffande petitafrågorna.

I de principer, som ligger till grund för organisationsplanen, ingår att ämbetsverkets

arbetsuppgifter i största möjliga utsträckning skall inordnas i de fem

avdelningarna och den fristående rotcln. Detta är en förutsättning för integreringen

av arbetsuppgifterna. Inga uppgifter bör därför förläggas utanför dessa

sex huvudarbetsenheter till särskilda organ direkt under verksledningen. Direkt

under verksledningen föreslås dock bli ställda två mindre sektioner, en PR-sektion

och en organisations- och utredningssektion. Dessa sektioner är att närmast

betrakta som stabsorgan till verksledningens förfogande.

Kommittén framhåller att utrednings- och organisationssektionens viktigaste

uppgift blir att fortlöpande bedriva rationaliseringsverksamhet såväl inom verket

som inom skoladministrationen i övrigt. I samband härmed aktualiseras bl. a.

spörsmålet om utbildningen av verkets egen personal.

På sektionen bör också ankomma att vara sammanhållande arbetsenhet för

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 196b

internationella ärenden och svara för kontaktfrågoma på detta område ävensom

handlägga ärenden som rör verkets styrelse.

Några motsvarigheter till skolöverstyrelsens två fristående rotlar — skolhygienroteln

och skolsociala roteln — kommer ej att finnas i den nya organisationen.

Detsamma gäller yrkesöverstyrelsens fristående sektion för omskolningsverksamheten.

Dessa arbetsenheters områden föreslås inordnad i de fem avdelningarna.

Vad skolsociala roteln beträffar framhåller kommittén att ställningstagandet

i detta fall är dikterat främst av pedagogiska motiv. Enligt kommitténs

mening är det nämligen till fördel för undervisningen av handikappade av

olika slag att ärenden rörande denna undervisning så långt möjligt samordnas

med ärenden rörande övrig undervisning.

Tillsynen över den skolhygieniska verksamheten och ärenden som äger samband

därmed bör enligt förslaget förläggas till undervisningsavdelningarna.

Frågor rörande verkets organisation, personal, lokaler m. m. bör ankomma på

administrativa avdelningen, i den mån de ej hänföres till den särskilda utrednings-

och organisationssektionen under verksledningen.

Gränsdragningen mellan avdelningarna TJA och UY i fråga om yrkesutbildning

av gymnasial karaktär bör enligt kommitténs uppfattning ske så, att till

TJA föres fackgymnasieutbildning, fackskolor och därmed i huvudsak jämförliga

tekniska skolor, bergsskolan i Filipstad och sjöbefälsskolorna. Konstfackskolan

och textilinstituten bör hänföras till TJY.

Kommittén har övervägt förläggningen av undervisningsfrågorna rörande övningsämnen

och därvid funnit, att det inre sambandet mellan de olika övningsämnena

ej är så starkt att de nödvändigtvis måste behandlas inom samma avdelning.

Med hänsyn bl. a. till den expertis, som kommer att finnas inom TJY,

har kommittén funnit det lämpligt att dit föra ämnena hemkunskap, slöjd och

barnavård för alla skolformer. Frågor rörande teckning, musik och gymnastik

föreslås bli handlagda på TJA, likaledes för samtliga skolformer. Sådana till båda

undervisningsavdelningarnas verksamhetsområden hörande uppgifter, som hjälpmedelsjrågor,

examensjrågor och standardiserade prov, skolpsykologi, skolhygien

och skolsociala frågor samt yrkesvägledning anser kommittén böra föras till avdelning

TJA, varvid de arbetsenheter, som kommer att syssla med dessa uppgifter,

i lika utsträckning skall verka även på TJY:s område.

Kommittén betonar att pedagogiskt utvecklingsarbete skall bedrivas inom

verket i dess helhet. Avdelningen för lärarutbildning och pedagogiskt utvecklingsarbete

skall dock utgöra ett särskilt forum för sådan verksamhet. Den skall

i denna egenskap bl. a. svara för uppläggningen av sådant utvecklingsarbete,

som organiseras i särskilda former, bedriva pedagogiska undersökningar och

försök, som ej lämpligen kan utföras av annan arbetsenhet, ge råd åt och bistå

andra arbetsenheter i pedagogiskt utvecklingsarbete samt svara för förmedling

inom ämbetsverket samt till skolväsendet, speciellt lärarutbildningsanstalterna,

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts -proposition nr 83 år 1964

av erfarenheter och resultat som finnes inom den pedagogisk-psykologiska forskningen

och inom utvecklingsarbetet.

I fråga om arbetsuppgifterna på folkbildningsområdet räknar kommittén ej

med några förändringar i förhållande till vad som nu gäller för folkbildningsroteln

inom skolöverstyrelsen.

För omskolningsverksamhet finns för närvarande inom yrkesöverstyrelsen en

särskild fristående sektion, där i huvudsak alla på överstyrelsen ankommande

uppgifter rörande denna verksamhet handlägges. I frågan hur dessa uppgifter

skall inordnas i NSÖ:s verksamhet redovisas i kommitténs betänkande två skilda

förslag. Enligt den mening, som företrädes av kommitténs majoritet, bör i enlighet

med principerna för NSÖ:s organisation arbetsuppgifterna rörande omskolningsverksamheten

fördelas mellan verkets huvudarbetsenheter. De pedagogiska

frågorna, utarbetandet av kursplaner osv. bör alltså hänföras till undervisningsavdelningarna,

i första hand till avdelning UY men även till avdelning UA, i den

mån omskolningsverksamheten avser sådana områden beträffande vilka den

pedagogiska expertisen finns på denna avdelning. Kommitténs majoritet anser,

att denna samordning med övrig undervisning för omskolningsverksamheten har

den fördelen att denna kontinuerligt och smidigt får tillgång till den övriga

undervisningens erfarenheter och resurser, samtidigt som erfarenheterna från

omskolningens pedagogiska verksamhet kommer att bli av betydelse för den

reguljära undervisningens utveckling.

Planeringen för och organisationen av omskolningsverksamheten bör förläggas

till planeringsavdelningen. Kommitténs majoritet finner detta nödvändigt för

att uppnå en större överblick och flexibilitet beträffande möjligheterna att rationellt

utnyttja tillgängliga resurser i fråga om lärare, lokaler och undervisningsmateriel

för såväl omskolningsverksamheten som det reguljära utbildningsväsendet.

Med hänsyn till det arbetsmarknadspolitiska syftet med denna utbildningsverksamhet,

förordar kommitténs majoritet att inom planeringsavdelningen skapas

en särskild arbetsenhet, inom vilken de planeringsmässiga och organisatoriska

arbetsuppgifterna rörande verksamheten så långt möjligt sammanhålles.

I denna fråga om det organisatoriska inordnandet av omskolningsverksamheten

i NSÖ har ledamoten Öhman en från kommitténs majoritet avvikande

uppfattning. Öhman anför i denna fråga bl. a. följande.

Omskolningsverksamhetens rörlighet och behovet av intim kontakt med

arbetsmarknadsmyndigheterna och näringslivsorganisationerna samt det korta

perspektivet vid planeringen, oftast kombinerat med stor brådska vid anordnandet

av nya kurser och förändring av befintliga, allt detta gör att arbetsenheten

för omskolningsverksamheten skiljer sig betydligt från andra arbetsenheter i

NSÖ. Härtill kommer att verksamheten är rent statlig och bl. a. härför fordrar

mycket mer beslut i speciella frågor i själva NSÖ. Härigenom passar denna

arbetsenhet enligt min uppfattning absolut inte att vara en del av en annan

arbetsenhet — del av byrå — i NSÖ.

Omskolningsverksamheten omfattar nu ungefär 1 000 kurser och beräknas

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:is proposition nr 83 år 1964

öka till 1 300—1 500 kurser per år. Även om ett antal s. k. nybörjarkurser övergår

till den reguljära yrkesutbildningen, kvarstår ett mycket stort verksamhetsfält.

Även om en decentralisering av ärenden enligt kommitténs förslag kan

åstadkommas, får verksamheten en sådan omfattning, att den mer än väl motsvarar

andra byråers inom NSÖ. Även arbetsuppgifternas omfattning talar därför

klart för att omskolningsverksamheten skall bilda en egen byrå.

Min erfarenhet från sju års sysslande såsom verkschef med omskolningsfrågor

säger mig, att dessa frågor icke sällan är sådana, att chefen för arbetsenheten

måste kunna vända sig direkt till sådan överordnad som har mycket stor beslutanderätt,

även i ekonomiskt viktiga frågor. Längre ner än till avdelningschef

kan man ej gå, om man skall kunna räkna med tillräckligt stor beslutandekompetens

hos personen i fråga. Chefen för arbetsenheten för omskolningsärenden

bör därför vara på nivån närmast under avdelningschef, dvs. byråchef — undervisningsråd.

Även utifrån dessa överväganden är alltså en särskild byrå det

riktiga.

Skälen för att göra arbetsenheten för omskolningsärenden till en sektion under

byrå P 2 är enligt min mening inte positiva. Endast det negativa — att en särskild

byrå för dessa ärenden inte stämmer med principkonstruktionen av NSÖ

— kan åberopas. Jag anser att detta är att bortse ifrån att departementschefen

i propositionen 1903: 144 dock klart utsagt, att man måste iaktta, att det gäller

speciella krav på denna utbildningsverksamhets organisation.

Enligt Öhmans uppfattning föreligger fullt tillräckliga skäl för att förlägga omskolningsärendena

till en särskild, för dessa ärenden upprättad byrå under Pavdelningen.

b. Byråer

Kommittén föreslår, att den inom skolöverstyrelsen nu använda benämningen

rotel på arbetsenheterna närmast under avdelningarna i enlighet med den i ämbetsverken

vanliga terminologien ersättes med benämningen byrå i det nya

verket.

I fråga om byråorganisationen anser kommittén att en koncentration bör ske

till så få arbetsenheter som möjligt, varigenom den nödvändiga samordningen av

beslut och åtgärder underlättas och dubbelarbete undvikes. En organisation

med begränsat antal byråer medför också enligt kommitténs uppfattning den

fördelen, att avgöranden och avvägningar mellan olika intressen kan ske på byråplanet

i större utsträckning än om byråerna är flera men med mindre arbetsområden.

Från dessa utgångspunkter har kommittén kommit fram till ett förslag, som

innebär inrättande av 15 byråer inom avdelningarna, vartill kommer den fristående

folkbildningsbyrån. Kommittén preciserar i detta sammanhang också

fördelningen av arbetsuppgifterna mellan byråerna.

Undervisningsavdelningen för allmänna skolfrågor (UA) föreslås i första hand

bli uppdelad på en byrå för grundskolan och däremot närmast svarande skolor

och en byrå för fackskolan och gymnasiet och därmed jämförliga skolor.

Till grundskolebyrån bör föras bl. a. undervisningsfrågor beträffande övningsämnena

teckning, musik och gymnastik samt yrkesvägledningsfrågor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 196J+

Arbetsområden, som inbegriper samtliga skolformer och som enligt kommitténs

förslag skall föras till denna avdelning, dvs. hjälpmedel, skolpsykologi, examensfrågor

och prov, skolhygien och skolsociala frågor föreslås bli sammanförda

under en tredje byrå, vilken enligt kommitténs uppfattning kan rubriceras som

en »servicebyrå» för i första hand undervisningsavdelningarna men även för de

tre övriga avdelningarna och den fristående byrån.

Kommittén föreslår således att avdelning UA indelas i tre byråer.

Undervisningsavdelningen jör yrkesutbildningsfr ägor (UY) bör enligt kommitténs

förslag uppdelas på två byråer. Den ena bör omfatta yrkesutbildningen

(inklusive omskolningsverksamheten) inom industri, hantverk, handel, kontorsverksamhet

och sjöfart medan den andra byrån bör omfatta yrkesutbildningen

(inklusive omskolningsverksamheten) inom husligt arbete, sömnad, textilslöjd,

barnavård, sjukvård och socialvård. Till den senare byrån bör förläggas undervisningsfrågor

beträffande övningsämnena hemkunskap, slöjd och barnavård

inom samtliga skolformer.

Beträffande avdelningen jör lärarutbildning och pedagogiskt utvecklingsarbete

(L) föreslår kommittén cn indelning i fyra byråer. Uppdelningen av arbetsuppgifterna

innebär att byrå L 1 skall handlägga frågor om utbildning av klasslärare

och lärare i läroämnen, byrå L 2 frågor om utbildning av lärare i yrkesämnen

och övningsämnen, byrå L 3 frågor om fortbildning av lärare, skolledare och

annan personal inom skolväsendet samt byrå L 4 frågor om pedagogiskt utvecklingsarbete.

Kommittén uttalar om planering savdelningen (P) att dess uppgifter kan sägas

hänföra sig till endera av följande tre funktioner: planerande, effektuerande och

byggande funktioner. Kommitténs majoritet har funnit ändamålsenligt att arbetsuppgifterna

koncentreras till tre byråer i huvudsak motsvarande dessa funktioner.

Såsom förut redovisats har ledamoten Öhman på denna punkt hävdat

en avvikande mening och förordat att inom avdelningen inrättas en fjärde byrå

för omskolningsfrågor.

Indelningen på tre byråer har enligt förslaget utformats så, att till en första

byrå föres översiktlig planering, till en andra byrå regional och lokal planering

samt organisationsfrågor och till en tredje byrå frågor om skolanläggningar

(byggnader, inredning och utrustning). Planerings- och organisationsuppgifter

rörande omskolningsverksamheten föreslås av kommitténs majoritet bli förlagda

till byrån för regional och lokal planering.

Arbetsuppgifterna inom administrativa avdelningen (A) indelar kommittén i

tre huvudgrupper, nämligen dels löne- och personalfrågor rörande skolväsendet,

dels statsbidrags-, anslags- och budgetfrågor, dels organisations-, löne- och personalfrågor

rörande ämbetsverket och de regionala organen. Kommittén anser

att byråindelningen bör grundas på dessa huvudgrupper och förordar därför att

tre byråer inrättas inom avdelningen.

De 16 byråer som skulle komma att finnas enligt kommittémajoritetens förslag

motsvaras nu av 22 rotlar i skolöverstyrelsen, varav tre fristående och 7

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1964

byråer i yrkesöverstyrelsen, sammanlagt 29 byråer (rotlar) i de båda nuvarande

verken. Därjämte överföres från sjöfartsstyrelsen ärenden som administreras där

av en särskild skolavdelning inom styrelsens juridisk — sociala byrå samt ärenden

från socialstyrelsens barnavårdsbyrå och social vårdsbyrå.

c. Sektioner

Begränsningen av antalet byråer inom NSÖ till 16 innebär att arbetsområdena

för byråerna blir avsevärt större än för skolöverstyrelsens och yrkesöverstyrelsens

nuvarande rotlar och byråer. Kommittén anser därför att en uppdelning

av byråerna på mindre arbetsenheter kan vara lämplig. Ämbetsverket bör

enligt kommitténs mening ha befogenhet att själv besluta om byråernas indelning

i sektioner eller andra arbetsenheter.

Kommittén lämnar exempel på hur en sektionsindelning enligt dess mening

lämpligen bör ske. Undersökningen av sektionsindelningsfrågan har skett även

i syfte att erhålla underlag för bedömning av personalorganisationen. Enligt

kommitténs uppfattning bör en sektion under byråns chef ledas av en kvalificerad

befattningshavare i avdelningsdirektörs eller byrådirektörs tjänsteställning.

I fråga om behovet av sektionsindelning på olika byråer anför kommittén i

huvudsak följande.

På byrå VA 1 torde det vara lämpligt att bilda sektioner för dels specialskolor

och specialundervisning, dels yrkesvägledning. I fråga om byrå VA 2 kan en

indelning i sektioner tänkas, antingen efter skolform eller efter stora ämnesgrupper;

en sådan indelning synes dock ej naturlig och kommittén har därför ej upptagit

någon sektionsindelning av denna byrå. Särskilt inom byrå VA 3 torde en

sektionsindelning vara nödvändig och kommittén räknar med fyra sektioner,

nämligen för hjälpmedelsfrågor, skolpsykologi, examensfrågor och standardiserade

prov samt skolhygien och skolsociala frågor. För de två byråerna på avdelning

VY torde en indelning av vardera i två sektioner vara erforderlig.

Till de två lärarutbildningsbyråerna på avdelning L skall enligt kommitténs

förslag föras tämligen omfattande organisatoriska uppgifter inkl. petita- och

anslagsfrågor. Dessa bör inom byråerna avgränsas från de pedagogiska arbetsuppgifterna

och hänföras till en sektion på vardera byrån.

Beträffande avdelning P anser kommittén att på byrå P2 planerings- och

organisationsuppgifterna för omskolningsverksamheten bör hållas samman i en

sektion. På byrå P 3 synes någon sektionsindelning ej vara erforderlig. Med

hänsyn till den centrala uppgift, utvecklingsarbetet i fråga om skolanläggningars

utformning m. m. utgör, kan det dock vara lämpligt att arbetet härmed sammanhålles

i en särskild arbetsgrupp under direkt ledning av byråns chef.

På byrå A 1 synes en uppdelning av det stora verksamhetsområdet på två

sektioner vara erforderlig, en för lönefrågor och en för övriga personalfrågor

(bl. a. tjänstetillsättning). På byrå A 2 synes naturligt att de kamerala ärendena

(utanordnande av statsbidrag m. m.) föres till en sektion. Upphandlingssektionen

bör provisoriskt anknytas till denna byrå.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 83 år 1964

27

4. Personalbehov m. m.

I kommitténs uppdrag har ingått att precisera personalbehovet för det nya

ämbetsverket och att uppgöra en fullständig personalstat.

Kommittén har därvid haft att utgå ifrån beslutet i anslutning till propositionen

1963:144 om sammansättningen av ledningen för NSÖ och löneställningen

för chefsbefattningarna. Verksledningen skall, utom av styrelsen, utgöras av en

generaldirektör i lönegrad Bp 7 och cn överdirektör i Bp 5. Var och en av de

fem avdelningarna skall ledas av avdelningschef i lönegrad Br 4. Cheferna för

byråerna skall vara placerade i lönegrad B 3 men ställning har ej tagits till anställningsform

för dessa. Beträffande avdelningscheferna uttalades i propositionen

att de i första hand borde ägna sig åt sammanhållande och nydanande verksamhet

inom hela området för respektive avdelning och att tjänst som avdelningschef

därför som regel inte borde vara förenad med tjänst som chef för byrå.

Kommittén har övervägt frågan om tjänstebenämning för cheferna för avdelningar

och byråer och föreslår att samtliga chefer för byråer benämnes undervisningsråd.

För cheferna för avdelningar föreslår kommittén tjänstebenämningen

skolråd. Kommittén anser, att skolråd inte i något fall bör vara chef för

byrå.

Kommittén anser att undervisningsråden, i likhet med övriga chefstjänstemän

i verket, bör erhålla sådan anställningsform att de, då så visar sig lämpligt med

hänsyn till utvecklingen och förändringen av arbetet på den egna byrån och för

verket i dess helhet, utan svårighet kan övergå till andra arbetsuppgifter inom

eller utom verket. Vid övervägande av olika tänkbara anställningsformer har

kommitténs majoritet stannat för att föreslå att undervisningsråden bör tillsättas

såsom ordinarie medelst förordnande tills vidare, dvs. Br-förordnande.

I denna fråga har ledamöterna Rosén, öhman och Örring framlagt ett annat

förslag, som innebär att undervisningsråden skulle erhålla samma slag av förordnande,

Bp-förordnande, som nu tillämpas för gymnasiernas rektorer. Denna

anställningsform innebär förordnande för sexårsperioder. I det särskilda yttrandet

framhålles att denna anställningsform skulle öka möjligheterna för NSÖ att

till de ifrågavarande befattningarna rekrytera högt kvalificerade befattningshavare.

Enligt kommitténs mening bör ett sammanförande av de båda överstyrelsernas

arbetsområden i ett nytt ämbetsverk, uppbyggt enligt integrationsprincipen,

och en samtidigt eller dessförinnan genomförd decentralisering av arbetsuppgifter

medföra en rationaliseringsvinst även i form av personalbesparing. Till grund

för sin bedömning av personalbehovet för den nya organisationen har kommittén

lagt en uppskattning för varje avdelning och byrå av arbetsuppgifternas

omfattning och karaktär mot bakgrunden av de i det föregående redovisade övervägandena

om konsekvenserna av den principiella synen på verksamhetens in
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1964

riktning, arbetsuppgifternas innehåll samt effekten av decentraliseringen. Vidare

har kommittén beaktat den inverkan på ämbetsverkets funktioner som den förestående

utvecklingen inom ämbetsområdet kommer att ha. I detta avseende

anser kommittén dock att det inte är möjligt eller lämpligt att göra uppskattningar

på längre sikt. Av utvecklingen föranledda behov bör bedömas allt eftersom

de uppträder och mötas på det sätt som då befinnes lämpligt.

Kommittén framhåller, att den föx-eslagna personalorganisationen täcker det

fortlöpande och stadigvarande personalbehovet. Organisationen måste dessutom

kunna kompletteras med utnyttjande av ett expertanslag som står till verkets

förfogande.

Kommittén tar härefter upp olika aspekter på sammansättningen av verkets

personal.

Med avseende på NSÖ:s centrala uppgifter i fråga om utvecklingsarbete, rådgivning

och service för undervisningens cffektiviscring och successiva anpassning

till nya behov erfordras enligt kommitténs uppfattning dels inom verket ett

antal fasta befattningar för pedagogiska fackmän på olika områden, dels möjligheter

att för större eller mindre uppdrag anlita experter utanför verket.

Kommittén uttalar i detta sammanhang att för arbetsuppgifter, som kan sammanfattas

under beteckningen konsulentuppgifter, bör inom verket finnas ett

antal befattningar med enhetlig konstruktion och benämning. Befattningshavarna

bör i utpräglad grad vara pedagogiska fackmän inom sina områden och ha

nära kontakt med och erfarenhet av undervisningen. Befattningarna bör därför

konstrueras så, att de ej blir fasta i den meningen att de förutsättes komma att

innehas av samma personer under hela deras återstående tjänstetid. Kommittén

finner det tvärtom angeläget att en omsättning sker, varigenom ämbetsverket

kontinuerligt tillföres befattningshavare med omedelbar erfarenhet av undervisningen

och övrig verksamhet på fältet. Inte mindre viktigt anser kommittén

det vara att den erfarenhet, som befattningshavarna får under sin tjänstgöring

i ämbetsverket, föres direkt ut i skolans verksamhet genom en sådan omsättning.

De ifrågavarande befattningarna bör enligt kommitténs mening konstrueras som

arvodesbefattningar, på vilka förordnande meddelas för högst sex år med möjlighet

för verket att meddela förlängt förordnande för högst en treårsperiod.

För samtliga befattningar bör tillämpas en enhetlig benämning, förslagsvis skolkonsulent,

dock att för befattningshavare på folkbildningsbyrån bör användas

benämningen folkbildningskonsulent respektive bibliotekskonsulent.

Det sammanlagda antalet konsulentbefattningar av denna art föreslås bli 67,

fördelade med 40 på avdelning UA — varav 11 på byrå UA 3 — 13 på avdelning

UY, 8 på avdelning L samt 6 på byrå F.

I fråga om den administrativa personalens fördelning på olika kategorier har

kommittén funnit, att ett betydligt större antal kanslisttjänster än som nu finns

inom skolöverstyrelsen och yrkesöverstyrelsen bör inrättas inom NSÖ. Kommittén

anser att den utbildning som ges vid kanslistkurserna är av den art och

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 83 år 196

inriktning att icke obetydliga delar av sådana administrativa arbetsuppgifter,

som nu utföres av amanuenspersonal, med fördel kan överlåtas till personal med

denna utbildning. Kommitténs förslag upptar 27 kanslisttjänster mot nu sammanlagt

åtta inom de båda överstyrelserna. Kommittén föreslår att en särskild

kanslistkurs anordnas med hänsyn till behovet av kanslister inom skoladministrationen.

Kommittén anser, att för speciella arbetsuppgifter närmast av teknisk natur

visst utrymme finns inom NSÖ för assistentbefattningar av det slag som nu finns

inom yrkesöverstyrelsen. Antalet sådana befattningar föreslås dock minskat från

25 till 16.

Utökningen av antalet kanslisttjänster samt decentraliseringen av i första

hand rutinärenden gör det enligt kommitténs mening möjligt att väsentligt

begränsa antalet amanuenser — byråsekreterare i reglerad befordringsgång i

förhållande till nuläget inom de båda överstyrelserna. Den förskjutning av

tygndpunkten i de administrativa arbetsuppgifterna, avsedda för personal med

akademisk utbildning, mot sådana av mera kvalificerad art motsvaras därför

enligt kommitténs förslag av en förskjutning i proportionerna mellan högre och

lägre tjänster för sådan personal.

I kommitténs uppdrag har ej ingått att avge förslag ifråga om löneställning.

I de fall tjänster med samma benämning är uppdelade på olika lönegrader —

byrådirektörer och förste byråsekreterare — har ej angivits fördelning på lönegrader.

I fråga om tjänster i lönegraderna B 1, A 27 eller A 25 har emellertid

gjorts en fördelning på en grupp med beteckningen avdelningsdirektör eller

byrådirektör och en grupp med beteckningen byrådirektör. Kommittén har härigenom

önskat markera att bl. a. för uppgifter som chefer för vissa sektioner ett

antal tjänster som avdelningsdirektör bör inrättas, beroende på att byråernas

arbetsområden blir avsevärt utökade i förhållande till områdena för de nuvarande

rotlarna och byråerna.

Som chef för sektionen inom byrå UA 3 för skolhygien och skolsoeiala frågor

har skolöverläkaren upptagits. Kommittén framhåller att skolöverläkaren, utom

att vara chef för denna sektion, givetvis skall såsom nu ha en självständig ställning

som skolämbetsverkets medicinske expert med befogenhet och skyldighet

att deltaga i behandlingen av alla frågor inom verket, i vilka medicinska synpunkter

bör göra sig gällande.

Kommittén föreslår, att de båda undervisningsavdelningarna skall ha gemensam

registratorsexpedition, medan var och en av de övriga avdelningarna och

den fristående byrån bör ha egna expeditioner. Expeditionen på administrativa

avdelningen bör därvid tjänstgöra som huvudexpedition och för denna har i personalförteckningen

för NSÖ upptagits en kontorsskrivare och en kontorist,

medan var och en av de övriga registratorsexpeditionerna bör förestås av en

kontorist. Övrig erforderlig biträdeshjälp bör erhållas från biträdespersonalen på

vederbörande avdelning. Sakregistrering bör ombesörjas på registratorsexpeditionerna

i den utsträckning så befinnes erforderligt.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 83 år 1964

För skötseln av verksbiblioteket föreslår kommittén en biblioteksassistent och

ett biträde. I anslutning härtill framhåller kommittén, att enligt dess mening

den del av yrkesöverstyrelsens bibliotek, som i egentlig mening utgör yrkespedagogiskt

bibliotek, bör inordnas i statens psykologisk-pedagogiska bibliotek.

Förslaget rörande skrivcentral och vakttjänst bygger på de förhållanden som

kommer att föreligga, sedan det för NSÖ avsedda ämbetshuset i kvarteret Murmästaren

blivit färdigställt. Detsamma gäller tryckeriet.

Beträffande personalbehovet för omskolningsverksamheten uttalar kommittén

bl. a. följande.

Yrkesöverstyrelsens F-sektion, där huvudparten av frågorna rörande omskolningsverksamheten

handläggs, har för närvarande omkring 60 tjänstemän. På

andra arbetsenheter inom överstyrelsen — främst kassakontoret, sektionen för

centralupphandling samt femte byrån (för lärarutbildning) finns ca 25 befattningshavare,

som till större eller mindre del sysslar med omskolningsärenden.

De sistnämnda avlönas med medel ur det belopp av 900 000 kr., som ingår i

anslagsposten till experter och tillfällig personal och som är avsett för ersättning

till personal för omskolningsverksamheten. Av de omkring 60 befattningshavarna

på F-sektionen är endast en mindre del, 19 tjänstemän, avlönad från anslagsposterna

till avlöningar till ordinarie respektive icke-ordinarie tjänstemän. Av

dessa är för närvarande tre ordinarie och 14 extra ordinarie. Omkring 27 befattningshavare

avlönas från den nämnda omskolningsdelen av expertposten medan

ett 15-tal yrkeslärare inom omskolningsverksamheten, som längre eller kortare

tid tjänstgör inom sektionen, avlönas med medel ur omskolningsanslaget på

elfte huvudtiteln.

Med hänsyn till den föreslagna organisationen av NSÖ och den avsedda

decentraliseringen anser kommittén att arbetsbelastningen på omskolningssektionen

inom byrå P 2 blir mindre än nu på F-sektionen även om man beaktar nödvändigheten

av en mycket stark aktivitet från den förstnämnda sektionens sida.

På grund härav och av önskemålet att personalen i större utsträckning än nu

är fallet skall erhålla ordinarie eller extra ordinarie anställning, har kommittén

kommit fram till ett förslag rörande den fasta personaluppsättningen på sektionen

som upptar 26 tjänster, vartill kommer för verket gemensam personal. Kommittén

anser att i stort sett behov ej längre kommer att föreligga av att en särskild

del av expertposten skall avse omskolningsverksamheten.

Kommittén förordar att ett statligt personalvårdsorgan (prop. 1963:160

s. 20 ff.) med anlitande av tillgängliga medel i samråd med verksledningen försöksvis

utprövar en lämplig kuratorsanordning för personalvård.

Kommitténs förslag till personalorganisation för NSÖ sammanfattas i följande

förteckning, som även angiver fördelningen på ordinarie och icke-ordinarie

tjänster. I sammanställningen har hänsyn tagits till den minskning med 4 befattningshavare

i NSÖ, som föranledes av utredningens särskilt avgivna förslag

rörande gemensam mellaninstans för Stockholms stad och län. På särskilt förslag

av kommittén har dessutom fördelningen av antalet biträdestjänster på

ordinarie och icke-ordinarie tjänster i viss utsträckning ändrats i förhållande till

förslaget i utredningens betänkande.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 196b

Förslag till personalorganisation för NSÖ

31

Tjänst

Antal

Därav

ord.

icke
ord.

Generaldirektör ........................................ 1

Överdirektör ........................................... 1

Skolråd ............................................... 5

Undervisningsråd ....................................... 16

Skolöverläkare ......................................... 1

Bitr. skolöverläkare..................................... 1

Chefsarkitekt .......... 1

Arkitekt/ingenjör ...................................... 4

Pressombudsman o. bitr. pressombudsman ................ 2

Folkhögskolinspektör ................................... 1

Särskolinspektör ....................................... 1

Bitr. särskolinspektör ................................... 1

Skolkonsulent .......................................... 61

Folkbildningskonsulent .................................. 4

Bibliotekskonsulent .................................... 2

Skolpsykolog........................................... 1

Avdelningsdirektör el. byrådirektör....................... 24

Byrådirektör .......................................... 11

Lektor1 ............................................... 6

Adjunkt1 .............................................. 5

1. byråsekreterare ...................................... 42

Intendent ............................................. 1

1. byråingenjör......................................... 3

Byråingenjör o. byråassistent ............................ 6

Kamrer ............................................... 1

Amanuens ............................................. 16

Assistent .............................................. 16

Kanslist ............................................... 26

Kontorsskrivare ........................................ 3

Handsekreterare åt generaldirektören, överdirektören och avdelningscheferna

...................................... 1

Kansliskrivare ......................................... 3

Förest, o. bitr. förest, på skrivcentral..................... 6

Kontorist ............................................. 39

Kanslibiträden och kontorsbiträden ...................... 133

Materialförvaltare ...................................... 2

Tryckeri föreståndare .................................... 1

Uppsyningsman ........................................ 1

1. expeditionsvakt ...................................... 3

Tryckare .............................................. 3

Expeditionsvakt ........................................ 12

Tryckeribiträden ....................................... 5

478

1

1

5

16

1

1

1

16

6

5

28

2

1

1

5

13

3

1

4

1

1

1

1

61

4

2

1

8

5

6

14

1

1

5

16

11

13

7

3

3 3

27 12

60 73

2

1

1

2 1

3

11 1

5

223 255

1 Lärare vid yrkespedagogiska institut (ej placerade i NSÖ).

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1964

Den fast anställda personalen i NSÖ uppgår enligt kommitténs förslag till

478. Detta skall jämföras med det sammanlagda antalet befattningshavare i skolöverstyrelsen

och yrkesöverstyrelsen som är 575. Förslaget innebär således en

minskning med 97 befattningshavare i förhållande till nuläget i de båda överstyrelserna.

Därutöver bör beaktas den personal, som i sjöfartsstyrelsen och

socialstyrelsen nu handlägger utbildningsärenden, vilka överflyttas till NSÖ.

Den minskning av personalorganisationen på det centrala planet, som kommitténs

förslag innebär, bör emellertid också ställas mot den ökning av personalorganisationen

på det regionala planet, som behandlas i det följande. Denna

ökning omfattar — förutom den särskilt föreslagna överflyttningen av fyra

befattningshavare till den nya mellaninstansen i Stockholm — tio skolinspektörer

och fem kanslister, varjämte föreslås ytterligare medel till biträdeshjälp motsvarande

kostnaderna för åtta kansliskrivare, elva kontorister och åtta kontorsbiträden,

alltså en sammanlagd ökning med 46 tjänster. Nettominskningen enligt

omorganisationsförslaget uppgår således till 97 — 46 =) 51 tjänster.

5. Länsskolnämndernas arbetsuppgifter och organisation

a. Tillsynsområde och arbetsuppgifter

Beträffande området för länsskolnämndernas verksamhet efter upprättande

av NSÖ uttalades i propositionen 1963:144, att detta i vad avser yrkesutbildningen

i princip bör sammanfalla med den centrala myndighetens.

Vissa skolor och viss verksamhet, som hör till skolöverstyrelsens ämbetsområde,

står för närvarande ej under inseende av nämnderna. Detta gäller skolor

för blinda, skolor för döva, särskolor och viss annan specialundervisning, lärarutbildningsanstalter,

folkhögskolor och folkbildning samt privatskolor utom i

fråga om undervisning av skolpliktiga barn.

Kommittén anser att tillsynsområdet för länsskolnämnderna bör sammanfalla

med NSÖ:s ämbetsområde, i den mån ej särskilda skäl kan föranleda undantag

härifrån. Skolor för blinda och skolor för döva bör således ställas under inseende

av nämnderna. Detsamma bör gälla under NSÖ:s inseende stående privatskolor,

i vart fall privatskolor för vilka privatskolestadgan är tillämplig, samt statsunderstödda

enskilda yrkesskolor.

Länsskolnämnderna bör vidare få vissa tillsynsuppgifter i fråga om särskolorna.

Vad gäller lärarutbildning sanstalterna anser kommittén skäl ej föreligga att

nu föra in dem i länsskolnämndernas tillsynsområde och detsamma gäller beträffande

folkhögskolorna.

I fråga om länsskolnämndernas uppgifter framhåller kommittén bl. a. följande.

Enligt kommitténs mening kan länsskolnämndernas arbetsuppgifter, liksom

det centrala ämbetsverkets, delas upp på de tre stora huvudområdena — under
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 196 h

visning, planering och administration. Inom det förstnämnda området kan

huvudparten av tillsynsuppgifterna anses falla. Länsskolnämndernas tillsynsområde

omfattar redan nu formellt större delen av skolöverstyrelsens och yrkesöverstyrelsens

ämbetsområden och någon mera väsentlig utvidgning av området

kommer ej att ske i samband med organisationsförändringarna på det centrala

planet. I enlighet med den allmänna strävan att överföra den direkta tillsynen

från det centrala verket till de regionala organen kommer emellertid tillsynsuppgifterna

att i betydande grad öka, främst därigenom att de i motsats till

vad som nu i regel är fallet även skall avse yrkesutbildningsväsendet. Detta bör

komma till uttryck bl. a. däri att den omedelbara inspektionen av i princip

hela det under nämndernas inseende stående skolväsendet förlägges till dem.

I den mån sakkunskap på visst område ej är företrädd bland skolinspektörerna,

får expertis utanför nämnderna anlitas.

Länsskolnämndernas planerande verksamhet har i stort sedan deras tillkomst

varit inriktad främst på grundskolans (försöksskolans) genomförande, indelningen

i högstadieområden osv. I den mån denna stora planeringsuppgift slutföres,

torde utrymme vinnas för ökad uppmärksamhet åt undervisningen och de

pedagogiska uppgifterna. Planeringen måste emellertid i allt större utsträckning

komma att gälla även yrkesskolväsendets utbyggnad. Insatser från länsskolnämndernas

sida kommer jämväl att påkallas i samband med fackskoleorganisationens

och gymnasiereformens genomförande.

De organisatoriska och administrativa uppgifterna för nämnderna kommer

att i viss mån öka som följd av ytterligare decentralisering från det centrala

planet samt införandet under nämnderna av skolformer, som ej nu står under

deras inseende.

b. Sammansättning

Enligt direktiven har kommittén även att pröva frågan om eventuell ändring

av länsskolnämndernas sammansättning. Enligt 22 § skollagen utgöres länsskolnämnd

av sju för fyra år utsedda ledamöter, av vilka en utses av skolöverstyrelsen,

en av överstyrelsen för yrkesutbildning, en av länsstyrelsen och fyra av

landstinget.

Vid sin bedömning av detta spörsmål har kommittén ansett sig ej böra ingå

på en genomgripande prövning av länsskolnämndernas sammansättning. Kommittén

anser således att de av landstinget valda lekmannarepresentanterna alltfort

skall ha majoritet inom nämnden.

Kommittén finner det starkt motiverat att arbetsgivar- och avnämarintressen

samt arbetstagarintressen blir representerade även inom länsskolnämnderna. Då

enligt kommitténs mening länsstyrelsen fortfarande bör utse en ledamot, bör

vid oförändrat ledamotsantal insättande av två näringslivsrepresentanter innebära

att de två pedagogiska fackmännen utgår. Kommittén anser att detta

numera ej bör möta betänkligheter. Pedagogisk fackkunskap finns representerad

bland nämndens tjänstemän och enligt kommitténs mening kommer denna att

göra sig gällande vid ärendenas beredning och vid föredragningarna för nämnden.

Representanter i nämnderna för arbetsgivare och arbetstagare bör utses av

Kungl. Maj :t utan förslag.

3 — Bihang till riksdagens protokoll 196\. 1 saml. Nr 83

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 83 år 1964

Kommittén ifrågasätter i detta sammanhang behovet av den nuvarande föreskriften

att två av de landstingsvalda ledamöterna skall äga särskild kännedom

om landsbygdens skolväsen.

c. Personalbehov

Organisationsförändringen på det centrala planet påverkar arbetssituationen

vid länsskolnämndema av i huvudsak två skäl, nämligen dels genom utökningen

av tillsynsuppgifterna beträffande främst yrkesutbildningen, dels genom decentraliseringsåtgärderna.

Kommittén anser att de ökade tillsynsuppgifterna främst

påverkar nämndernas pedagogiska och planerande uppgifter.

För närvarande finns för denna del av verksamheten 55 skolinspektörstjänster.

Endast en nämnd ( i Norrbottens län) har fyra tjänster medan nio nämnder har

vardera tre tjänster, tio nämnder vardera två tjänster och fyra nämnder (i Uppsala,

Gotlands, Blekinge och Hallands län) vardera en tjänst. Kommittén anser

ej motiverat att det i något län skall finnas flera än tre tjänster. Av de fyra län

som nu har endast en tjänst föreslår kommittén att Uppsala, Blekinge och Hallands

län tilldelas ytterligare en tjänst. Beträffande de tio län som nu har två

inspektörstjänster har kommittén, med beaktande främst av skolväsendets omfattning

inom vederbörande län, funnit sig böra föreslå utökning till tre tjänster

i sju län nämligen Östergötlands, Jönköpings, Kalmar, Kristianstads, Skaraborgs,

Örebro och Västmanlands län. Förslaget innebär således inrättande av tio nya

skolinspektörstjänster. Samtidigt föreslår kommittén att vid första uppkommande

vakans på någon av de fyra tjänsterna i Norrbottens län, det skall prövas

huruvida inte tjänsten kan indragas.

I fråga om den administrativa personalen ifrågasätter kommittén ingen förändring

på nivån ovanför kanslist- och biträdespersonalen.

Kommittén föreslår i övrigt att kanslisttjänster inrättas i de två länsskolnämnder

som nu ej har sådana, nämligen Gotlands och Blekinge län. Vidare

föreslås att de tre nämnder, inom vilkas områden skolväsendet har den största

omfattningen — nämnderna i Stockholms, Malmöhus och Göteborgs och Bohus

län — tillföres vardera en kanslistbefattning utöver de nu befintliga. I anslutning

härtill förordar kommittén, att den befattning inom den reglerade befordringsgången

för amanuenser, som finns vid länsskolnämnden i Malmöhus län,

utbytes mot en kanslisttjänst.

Ytterligare erforderligt tillskott av administrativ personal bör tillföras nämnderna

genom utökning av biträdespersonalen, i första hand genom inrättande

av tjänster för kansliskrivare och kontorister. Kommittén föreslår att medel

beräknas under anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

motsvarande kostnaderna för följande nya tjänster, nämligen 8 kansliskrivar-,

11 kontorist- samt 8 kontorsbiträdestjänster. Det bör enligt förslaget ankomma

på skolöverstyrelsen att besluta om inrättande av tjänster och deras fördelning

på nämnderna.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1964

35

6. Gemensam mellaninstans för skolväsendet i Stockholms

stad och Stockholms län

Såsom framgått av det inledningsvis anförda har kommittén i en särskild promemoria

behandlat frågan om gemensam mellaninstans för skolväsendet i Stockholms

stad och Stockholms län. Såsom kommer att redovisas i det följande medför

förslagen i denna del vissa ändringar av det i betänkandet framlagda och i det

föregående behandlade förslaget om NSÖ:s och länsskolnämndernas personalorganisation.

Enligt nuvarande bestämmelser i 4 § skollagen skall i varje län såsom statsmyndighet

för skolorna finnas en länsskolnämnd. För Stockholms stad skall dock

enligt lagrummet länsskolnämndens uppgifter utövas av skolöverstyrelsen och

överstyrelsen för yrkesutbildning. Kommittén lämnar i sin promemoria en redogörelse

för de båda överstyrelsernas uppgifter som länsskolnämnd i nuläget. Det

framgår av denna redogörelse att den del av mellaninstansuppgifterna som omfattar

allmän tillsyn, rådgivning och service, är väsentligt mindre än vad som är

fallet vid länsskolnämnderna, beroende på de personella och andra resurser, som

finns inom den kommunala skolförvaltningen i landets största kommun. Däremot

är de på författning m. m. grundade beslutsfunktionerna desamma för

överstyrelserna som för länsskolnämnderna, då någon i detta sammanhang relevant

särreglering för Stockholm numera ej föreligger.

Överstyrelsernas uppgifter som länsskolnämnd är ej koncentrerad till någon

bestämd arbetsenhet utan fördelas mellan de olika arbetsenheterna allt efter sin

art.

I fortsättningen behandlar kommittén i sin promemoria mellaninstansfrågans

samband med inrättandet av den nya skolöverstyrelsen.

Såsom framgått av den tidigare redogörelsen erfordras för den föreslagna omdaningen

av den centrala skolledningen en omfattande decentralisering av arbetsuppgifter

och beslutanderätt till de lokala och regionala organen. Mot denna

bakgrund anser kommittén att mellaninstansuppgifterna för NSÖ skulle komma

att utgöra ett icke naturligt inslag i dess verksamhet och kunna inverka hinderligt

på den omställning av verksamheten som åsyftas och skall eftersträvas.

Kommittén erinrar om förevarande frågas behandling i samband med länsskolnämndernas

inrättande. Därvid anfördes som huvudsakligt skäl mot en för

staden och länet gemensam mellaninstans stadens dominans i förhållande till

länet beträffande folkmängd och skolväsendets omfattning. Denna skillnad mellan

staden och länet ansågs medföra, att ett partsförhållande skulle uppkomma

mellan stadens och länets representanter inom nämnden. Behovet av samarbete

inom stockholmsregionen, vilket av skolöverstyrelsen i detta sammanhang an
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungi. Maj:ts proposition nr 83 år 1964

fördes som motivering för gemensam mellaninstans, kunde visserligen vara en

realitet med sådant samarbete kunde bättre ske genom direkta kontakter mellan

Stockholm och angränsande kommuner.

Kommittén framhåller att den därefter förflutna tiden har visat, att behovet

av samarbete inom den region, som utgöres av staden och länet, är stort även

på skolväsendets område.

Vidare framhåller kommittén följande.

Överhuvudtaget har integrationssträvandena inom regionen i hög grad intensifierats

i och med en ökad framtidsplanering på olika områden under denna

tid. Det kan med hänsyn härtill göras gällande att de farhågor, som 1956 tydligen

hystes för att en gemensam mellaninstans främst skulle bli forum för besvärliga

förhandlingar mellan två parter, farhågor som kanske redan då var

överdrivna, numera ej bör tillmätas större betydelse. Samarbetsbehovet inom

regionen även på skolväsendets område framträder därför nu som ett starkt

motiv för en gemensam mellaninstans.

Då vidare på grund av det förestående upprättandet av det nya skolämbetsverket,

vilket såsom förut hävdats bör befrias från mellaninstansuppgifterna,

läget även eljest är väsentligt förändrat sedan det tidigare ställningstagandet

gjordes, är skälen nu tillsammantagna mycket starka för att även Stockholms

stad inordnas i mellaninstansorganisationen genom inrättandet av en för Stockholms

län och staden gemensam mellaninstans. Detta står i överensstämmelse

med den omorganisation som enligt vad förut nämnts redan genomförts på det

bostadspolitiska området genom inrättandet av bostadsnämnden för Stockholms

stad och län.

Mot bakgrund av de här redovisade motiven föreslår kommittén att en mellaninstans

för Stockholms stad och Stockholms län — kallad skolnämnd — inrättas

från den 1 jidi 1964.

Beträffande arbetsuppgifterna för skolnämnden framhåller kommittén att det

är uppenbart att dennas aktivitet ej kan eller bör vara densamma i förhållande

till alla kommuner. En differentiering måste ske allt efter kommunernas olika

behov av stöd och rådgivning.

Kommittén anser att tillgången på pedagogisk expertis inom Stockholms stads

skolförvaltning innebär, att behov där i stort sett ej föreligger av statlig pedagogisk

tillsyn och rådgivning. Vidare bör nämndernas befattning med sådan planering,

som endast berör Stockholm bli av begränsad omfattning. Skolnämndens

planerade uppgifter bör i stället väsentligen avse planeringen inom länet samt

inom stockholmsregionen, där Stockholms stad beröres.

I princip skall arbetsuppgifterna vara desamma som för länsskolnämnderna

— vilket bl. a. innebär att den av organisationskommittén föreslagna decentraliseringen

skall genomföras lika för skolnämnden och Stockholms stad som för

länsskolnämnderna och övriga kommuner. Vad kommittén föreslagit i sitt betänkande

om länsskolnämndernas tillsynsområde och arbetsuppgifter skall äga

tillämpning även på skolnämnden.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 196h

Beträffande sammansättningen av skolnämnden föreslår kommittén att landstinget

i Stockholms län och stadsfullmäktige i Stockholm skall utse vardera fyra

representanter.

Kommittén utgår ifrån att man kan förutsätta att både arbetsgivare och

arbetstagare kan bli representerade bland de åtta förtroendevalda ledamöterna

och att det därför beträffande skolnämnden ej föreligger behov av särskilt utsedda

arbetsgivar- och arbetstagarrepresentanter. Antalet ledamöter kan då begränsas

till nio. I instruktionen bör intagas en rekommendation, att de av landstinget

och stadsfullmäktige valda ledamöterna skall utses så, att arbetsgivarrespektive

arbetstagarintressen kan anses bli representerade av vardera minst en

ledamot. Detta förutsätter samråd mellan de två valförsamlingarna. Utöver de

av landstinget och stadsfullmäktige utsedda ledamöterna skall i nämnden ingå

en ledamot som utses av överståthållarämbetet och länsstyrelsen i Stockholms

län i samråd. Denne skall vara en i allmän tjänst anställd förvaltningsjurist eller

domare. För varje ledamot utses suppleant på motsvarande sätt. Kungl. Maj:t

skall förordna ordförande.

I personalorganisationen för skolnämnden förutsattes i kommitténs förslag i

första hand ingå nu befintlig personal vid länsskolnämnden i Stockholms län.

Innevarande budgetår har länsskolnämnden följande personaluppsättning: 1

länsskolinspektör, 2 skolinspektörer, 1 byrådirektör, 1 kanslist, 1 kanslibiträde

och 2 kontorsbiträden, sammanlagt åtta befattningshavare. Enligt det förslag

till personalorganisation för länsskolnämnderna, som organisationskommittén

framlagt i sitt betänkande och som redovisats i det föregående skulle länsskolnämnden

i Stockholms län erhålla ett tillskott med en kanslisttjänst. Av den i

förslaget upptagna förstärkningen av biträdespersonalen vid nämnderna, som

ej är specificerad för varje nämnd, skulle enligt de beräkningar, som ligger till

grund för kommitténs förslag på denna punkt, en kontoristtjänst tillföras nämnden

i Stockholms län. Med hänsyn tagen till detta förslag skulle således skolnämnden

i första hand tillföras en personal av sammanlagt 10 befattningshavare.

Vid bedömningen av vilken personal, som därutöver är erforderlig med hänsyn

till skolnämndens arbetsuppgifter beträffande Stockholm, erinrar kommittén

om att skolnämndens befattning med Stockholm, utom i vad avser de egentliga

beslutsfunktionerna, förutsatts bli begränsad varför bärande skäl ej nu anses

föreligga att för skolnämndens del inrätta en fjärde skolinspektörstjänst. (Som

närmare redovisas i det följande har ledamoten Öhman ansett en förstärkning i

detta hänseende vara erforderlig.)

Behovet av ytterligare arbetskraft av denna art föreslås av kommitténs majoritet

bli tillgodosett genom anlitande av experter från fall till fall eller mera

kontinuerligt efter skolnämndens bedömande. För att utrymme skall vinnas

härför föreslås en uppräkning med 25 000 kronor av anslagsposten till arvoden

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 83 år 1964

och särskilda ersättningar till experter och tillfällig personal under avlöningsstaten

för länsskolnämnderna.

Kommitténs förslag i personalfrågan innebär i övrigt att förstärkningen i

fråga om fasta tjänster bör avse tjänster för administrativ personal. En inte

oväsentlig del av de beslutsfunktioner i fråga om Stockholm, som kommer att

vila på skolnämnden, kan väntas vara av beskaffenhet att böra ombesörjas av

kvalificerad personal. I skolnämndens personalorganisation bör därför enligt

förslaget införas en tjänstekategori, som ej har motsvarighet i länsskolnämnderna,

nämligen förste byråsekreterare. Även arbetsuppgifter av den art som

vid länsskolnämnderna ombesörjes av kanslist, bl. a. granskning av statsbidragsrekvisitioner,

beräknas avsevärt att öka. Detta bör föranleda inrättande av

ytterligare en kanslisttjänst. Förstärkning föreslås dessutom med dels en högre

biträdestjänst, förslagsvis kansliskrivare, dels en tjänst inom gruppen övriga

biträden (dvs. kanslibiträden och kontorsbiträden i reglerad befordringsgång).

Sammanfattningsvis föreslås sålunda följande personaluppsättning för skolnämnden

för Stockholms stad och Stockholms län fr. o.m. den 1 juli 1964:

1 länsskolinspektör

2 skolinspektörer

1 byrådirektör

1 förste byråsekreterare

3 kanslister

1 kansliskrivare

1 kontorist

4 övriga biträden

Summa 14 tjänster

Vidare föreslås som nämnts, en uppräkning av anslagsposten till experter m. m.

med 25 000 kr.

Eftersom personal- och kostnadsökningarna för skolnämnden direkt sammanhänger

med överförandet från skolöverstyrelsen till skolnämnden av mellaninstansuppgifterna

för Stockholm anser kommitténs majoritet ökningarna för

nämnden i princip bör motsvaras av en personal- och kostnadsminskning för nya

skolöverstyrelsen. Efter närmare prövning av detta problem föreslår kommitténs

majoritet att den för NSÖ i det tidigare avlämnade betänkandet föreslagna

organisationen minskas med en förste byråsekreterartjänst på byrå A 1, en

kanslisttjänst på byrå A 2, en kansliskrivartjänst på byrå P 2 samt en biträdestjänst

på skrivcentralen. Vidare bör minskning ske med 25 000 kr. av anslagsposten

till arvoden till experter och tillfällig personal i NSÖ, motsvarande ökningen

av expertposten för länsskolnämnderna.

I frågorna rörande personalutökningen för mellaninstansen och möjligheterna

att i samband därmed minska personalen i NSÖ har ledamöten Öhman i särskilt

yttrande uttalat en annan mening än kommitténs majoritet. Enligt dennes upp
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961/.

fattning bör det nu föreliggande förslaget föranleda tillskapandet av följande

nya befattningar: en skolinspektörstjänst, en förste byråsekreterartjänst och

två biträdcstjänster. Öhman anser det inte möjligt att minska den föreslagna

personaluppsättningen i NSÖ med någon kvalificerad befattningshavare utan

föreslår minskning endast med två biträdestjänster.

7. Den lokala och regionala ledningen av sjöbefälsskolorna

Såsom tidigare redovisats skall sjöbefälsskolorna efter omorganisation av den

centrala skolledningen ställas under tillsyn av denna. I samband därmed har

frågan om den lämpligaste utformningen av den lokala och regionala ledningen

av dessa skolor aktualiserats. Såsom framgått av inledningen har kommittén

framlagt sina förslag i detta hänseende i en särskild promemoria.

I fråga om den regionala ledningen uttalas i propositionen 1963:144 att området

för länsskolnämndernas verksamhet i vad avser yrkesutbildningen i princip

bör sammanfalla med den centrala myndighetens och att detta innebär en

utvidgning av nämndernas verksamhetsområde i vad avser bl. a. sjöbefälsutbildningen.

Den lokala ledningen av sjöbefälsskolorna är ej berörd vare sig i den

nämnda propositionen eller i det betänkande, som låg till grund för denna.

Den nuvarande ledningen av sjöbefälsskolorna, vilka är belägna i Stockholm,

Göteborg, Malmö, Kalmar och Härnösand, utövas centralt av sjöfartsstyrelsen.

Förvaltningen av skolorna är för närvarande i hög grad centraliserad till denna

myndighet. Något regionalt organ för skolornas ledning finns för närvarande

inte.

På det lokala planet ankommer ledningen av sjöbefälsskola på en direktion

och på rektor. Direktionen består av skolans rektor samt fyra eller, om Kungl.

Maj :t så bestämmer, sex andra ledamöter. Halva antalet, däribland ordföranden,

utses av Kungl. Maj:t och återstoden av stadsfullmäktige i skolkommunen.

Direktionens uppgift är främst att utöva en allmän tillsyn över skolorna, samt

att förvalta och utdela premier och stipendier. Direktionen har dessutom vissa

begränsade uppgifter av förvaltningskaraktär. Föreskrifterna om rektors ämbete

liknar vad beträffar beskrivningen av rektors allmänna åligganden motsvarande

bestämmelser i stadgor för skolor inom det allmänna skolväsendet.

Kostnaderna för skolornas verksamhet bestrides i huvudsak av staten. Kommunernas

skyldigheter beträffande skolorna hänför sig till åtaganden att tillhandahålla

erforderliga undervisningslokaler samt bostad åt rektor. För närvarande

har ingen av rektorerna tjänstebostad och städerna utbetalar därför till

staten hyresersättning, som bokföres som särskilda uppbördsmedel under omkostnadsstaten

för sjöbefälsskolorna.

I sin motivering för sitt förslag rörande en omläggning av den lokala ledningen

av sjöbefälsskolorna gör kommittén inledningsvis vissa jämförelser med de förhållanden

som låg till grund för överförandet av de tekniska gymnasierna till den

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1964

kommunala skolstyrelsen. Liksom fallet var med de tekniska gymnasierna före

den 1 juli 1962 finns för sjöbefäl sskolorna lokala organ med få förvaltande uppgifter

men med stark ställning som forum för kontakterna mellan den näringsgren,

för vilken skolorna utbildar personal, och skolorna. Såväl de särskilda

styrelserna för de tekniska gymnasierna som direktionerna för sjöbefälsskolorna

har tillmätts stort värde som organ genom vilka näringslivets intresse för yrkesutbildningen

kunnat göras fruktbärande i olika avseenden.

Kommittén finner de skäl, som till slut föranledde att de tekniska gymnasierna

ställdes under skolstyrelserna, i väsentliga delar tillämpliga även på sjöbefälsskolorna.

Detta gäller angelägenheten av gynnsamma förutsättningar för att

de lokal- och personalresurser, som finns på skolorten, skall på bästa sätt kunna

bli utnyttjade genom samverkan mellan olika skolformer. Kommittén anser det

för den tekniskt inriktade utbildningen synnerligen önskvärt att laboratorier

med kostsam utrustning blir maximalt utnyttjade, vilket kommit till uttryck i

att samarbete redan nu förekommer mellan sjöbefälsskolor och tekniska gymnasier.

Beträffande lärarbehovet framhållcs att detta åtminstone till en del är

gemensamt för sjöbefälsskolorna och andra skolor med teknisk utbildning. Förutsättningarna

för en effektiv decentralisering skulle enligt kommitténs mening

bli avsevärt gynnsammare om skolorna ställdes under de kommunala skolstyrelserna,

vilka i skolförvaltningarna har effektiva organ till sitt förfogande.

Den omständigheten att skolorna är riksskolor anser kommittén inte utgöra

hinder för att de inordnas i skolstyrelserna.

Kommittén anser det klart, att de nuvarande direktionerna inte bör finnas

jämsides med de kommunala skolstyrelserna. Anknytningen till sjöfartsnäringen

och i den verksamma företagare och anställda föreslås i stället ske genom det

tekniska rådet vid länsskolnämnderna samt yrkesråden vid skolstyrelserna. Det

tekniska rådet bestar i allmänhet av ordförande och ytterligare två ledamöter.

Råden har sålunda ej sådan sammansättning att direkt representation för var

och en av de olika grenarna av näringslivet i länet föreligger. Kommittén har

emellertid övervägt, om inte särskild representation likväl bör finnas just för

sjöfartsintressena. På grund av denna utbildnings speciella karaktär och behovet

av särskild sakkunskap pa området och då frågan endast berör fyra länsskolnämnder

har kommittén stannat för att föreslå att de tekniska råden vid länsskolnämnderna

i Kalmar, Malmöhus, Göteborgs och Bohus län och Västernorrlands

län utökas med en ledamot med speciell inriktning på sjöfartsfrågor.

^ågra ändringar i skollagens och skolstadgans bestämmelser rörande yrkesråden

anser kommittén ej vara erforderliga i detta sammanhang. Kommittén

utgår ifrån att skolstyrelserna skall finna angeläget att i samband med att de

blir styrelse för sjöbefälsskolan se till att ett yrkesråd blir effektivt organ för

samarbete både med företagare och anställda på sjöfartens område i staden.

För kontakter på det centrala planet mellan avnämare och organisationer å

ena sidan samt utbildningen å andra sidan anser kommittén det önskvärt att

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1964

ett centralt utbildningsråd bildas. Initiativ i denna fråga bör dock komma från

näringslivet och personalorganisationerna.

Då det gäller formerna för sjöbefälsskolans ställande under skolstyrelsen hänvisar

kommittén till skollagen enligt vilken Kungl. Maj:t på framställning av

kommunens fullmäktige må besluta, att skolstyrelsen skall vara styrelse även

för annan skola än grundskola, kommunal yrkesskola, fackskola samt statligt

och kommunalt gymnasium. Med hänsyn till att sjöbefälsskolorna har karaktären

av riksskolor anses det ej lämpligt att dessa skolor utan vidare jämställes

med de i 1 kap. 2 § b) skollagen angivna skolorna — kommunal yrkesskola,

fackskola samt statligt och kommunalt gymnasium — och införes i detta lagrum.

Därav skulle nämligen, om icke särskilda undantag göres i lagstiftningen, följa

att vissa bestämmelser, som ej är helt förenliga med sjöbefälsskolornas karaktär

— bl. a. föreskrifterna om elevområden och den därtill knutna regleringen av

ersättningar i samband med interkommunal samverkan — skulle bli tillämpliga.

Detsamma gäller vidare i viss mån bestämmelserna om kommunens skyldigheter.

Med avseende å städernas särskilda skyldigheter i förhållande till sjöbefälsskolorna

bör i princip ingen ändring ske på grund av att skolstyrelsen blir

styrelse.

Vid beslut enligt 2 kap. 7 § tredje stycket skollagen blir endast lagens allmänna

bestämmelser tillämpliga. De stadgemässiga föreskrifterna bör fortfarande

finnas i en särskild stadga för sjöbefälsskolorna. I denna bör skolstyrelsens befattning

med skolornas förvaltning regleras i huvudsaklig överensstämmelse med

vad som gäller i fråga om skolstyrelsens förvaltning av statligt gymnasium.

Skolstyrelsen bör ha att för statsverkets räkning ombesörja sjöbefälsskolas

ekonomiska förvaltning i huvudsak enligt vad som gäller för statliga gymnasier.

Den ekonomiska förvaltningen innefattar bl. a. skyldigheten att beräkna och av

statsmedel utbetala löner till skolornas personal. Kommunen bör vidare ha att

anordna skolhälsovård för eleverna på samma sätt som vid andra statliga

skolor under skolstyrelsen. Decentralisering av beslutanderätt i olika avseenden

till skolstyrelsen bör genomföras i likhet med vad som föreslagits för övriga

statliga skolor under skolstyrelsen.

För de nya uppgifter som kommer att åvila skolkommunerna, främst den ekonomiska

förvaltningen, bör dessa erhålla kompensation. Detta föreslås ske på

samma sätt som vid skolstyrelsernas övertagande av förvaltningen av de högre

tekniska läroverken. Kommunerna bör således befrias från dem enligt åtaganden

åvilande skyldigheter i fråga om bostad åt rektor. Vidare bör ersättningar

för upplåtelse av tomt och lokaler tillfalla kommunen. Hyror och hyresersättningar

bör därför ej inlevereras till statsverket. Det belopp, som härigenom tillföres

kommunerna, beräknas till inemot 20 000 kr. För anordnande av skolhälsovården

bör ersättning utgå med 0,5 % av kostnaden för lärarlöner vid vederbörande

skola i enlighet med vad som nu gäller vid tekniskt gymnasium.

Reformen föreslås bli genomförd den 1 juli 1964.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 196k

8. Anslagsäskanden för de centrala och regionala

skolmyndigheterna 1964/65

a. Skolöverstyrelsen: Avlöningar

Anslag 1963/64

skolöverstyrelsen .......................................... 7818 000

överstyrelsen för yrkesutbildning ............................ 6 005 000

verksamhet som bekostats med medel ur olika andra anslag ... 427 000

Summa kr. 14 250 000

Anslag 1964/65 (förslag) ...................................... 14 520 000

Förändring + 270 000

I sina förslag till anslagsäskanden förutsätter organisationskommittén att

NSÖ skall börja sin verksamhet den 1 oktober 1964.

Vid uppgörande av dessa förslag har kommittén samrått med skolöverstyrelsen

och yrkesöverstyrelsen. Det har därvid överenskommits, att kommitténs

förslag även skall omfatta anslagsberäkningar för de båda verken för tiden

1 juli—30 september 1964. Kommittén anser lämpligt, att kostnaderna för båda

verken under detta kvartal och för NSÖ för övrig del av budgetåret 1964/65

bestrides från samma anslag, nämligen förslagsanslagen Skolöverstyrelsen: Avlöningar

och Skolöverstyrelsen: Omkostnader. Härigenom undvikes att på riksstaten

behöver uppföras ett avlöningsanslag och ett omkostnadsanslag för vart

och ett av de tre verken. Vid beräkningen av medelsbehovet under olika poster

har således inräknats dels 25 % av innevarande års motsvarande anslagsposter

för skolöverstyrelsen (SÖ) och yrkesöverstyrelsen (KÖY) dels 75% av de för

NSÖ för helt budgetår beräknade posterna.

Kommitténs beräkning av medelsbehovet för NSÖ grundar sig på det förslag

till personalorganisation som redovisats i det föregående. Kommittén framhåller,

att löneställningen för åtskilliga tjänster och befattningar ej kunnat fixeras och

att anslagsberäkningarna därför är i viss utsträckning schablonmässiga.

Kommitténs beräkning av avlöningsstaten för budgetåret 1964/65 framgår

av följande sammanställning. Hänsyn har härvid tagits till den minskning med

sammanlagt 105 000 kr., som föranledes av kommitténs förslag rörande gemensam

mellaninstans för Stockholms stad och län.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1964 43

Anslagspost

SÖ

1/7—30/9 64

KÖY

1/7—30/9 64

NSÖ

1/10 64—

30/7 65

Summa

1964/65

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ......................

493 000

248 000

3 027 000

3 768 000

Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t, förslags- vis ............................

195 000

4 000

20 000

219 000

Arvoden till experter och tillfällig per- sonal m. m., förslagsvis ..........

87 000

456 000

928 000

1 471 000

Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis .............

673 000

473 000

4 054 000

5 200 000

Rörligt tillägg, förslagsvis ..........

525 000

324 000

2 399 000

3 248 000

Summa

1 973 000

1 505 000

10 428 000

13 906 000

Beträffande avlöningsanslagets olika poster framgår av kommitténs förslag

bl. a. följande:

1) Kostnaderna för konsulentbefattningarna i NSÖ föreslås belasta ickeordinarie

posten och inte posten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t.

2) I personalförteckningen för yrkesöverstyrelsen är för närvarande upptagna

fyra ordinarie adjunkter och sex extra ordinarie lektorer. Kungl. Maj :t har föreskrivit,

att en av lektorstjänsterna, med placering i Umeå, tills vidare ej skall

tillsättas eller uppehållas med vikarie. En universitetslektor i pedagogik vid

universitetet i Umeå skall i stället medverka vid lärarutbildningen. Kommittén

finner, efter samråd med yrkesöverstyrelsen, en förstärkning erforderlig för det

yrkespedagogiska institutet i Umeå och föreslår att en adjunktstjänst inrättas

för placering där, och i den förut redovisade personalförteckningen har alltså 5

sådana tjänster upptagits. På adjunkten föreslås ankomma även de administrativa

uppgifterna rörande institutet, vilka ej ansetts kunna läggas på universitetslektorn.

3) Kommittén föreslår, att posten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

budgetåret 1964/65 betecknas förslagsvis med rätt för Kungl. Maj:t att

besluta om överskridande, varigenom ämbetsverket skulle få möjlighet att, om

så finnes erforderligt, under en övergångstid behålla övertalig personal från de

nuvarande verken eller att, i den mån så skulle visa sig behövligt, tillfälligt

anställa ytterligare personal.

4) Från anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t föreslås utgå bl. a. arvoden till ledamöter och suppleanter i NSÖ:s

styrelse. I övrigt föreslås under anslagsposten att medel beräknas för vissa kostnader,

som nu bestrides från motsvarande poster under avlöningsstaterna för

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Majrts -proposition nr 83 år 1964

skolöverstyrelsen och yrkesöverstyrelsen, nämligen vad det förra verket beträffar,

arvoden till vissa ledamöter i folkbildningsnämnden och till ledamöterna i

nämnden för pedagogiskt utvecklingsarbete och försöksverksamhet m.m. samt

vad det senare verket beträffar, bl. a. arvoden till ledamöter och suppleanter i

delegationen för särskilda påbyggnadskurser vid högre tekniska läroverk samt

till ledamöter, suppleanter och sekreterare i samarbetsdelegationen för omskolningskurser

m. m.

5) Beträffande anslagsposten till arvoden till experter och tillfällig personal

m. m. beräknas för helt år ett belopp motsvarande summan av de belopp, som

för budgetåret 1963/64 är anvisat under expertposterna för skolöverstyrelsen

och yrkesöverstyrelsen (348 000 + 1 823 000 = 2 171 000) minskat med den del

av expertposten för det senare verket, som är avsett för ersättning till personal

för omskolningsverksamheten, dvs. med 900 000 kr. Anslagsposten skulle alltså

för helt år uppgå till (2 171 000 — 900 000 =) avrundat 1 270 000 kr. I likhet

med vad som anförts beträffande övriga anslagsposter föreslås, att anslagsposten

till arvoden till experter och tillfällig personal m. m. uppföres med 75 % av

1 270 000 -)- 25 % av expertposterna under avlöningsstatema för budgetåret

1963/64 för skolöverstyrelsen och yrkesöverstyrelsen, 2 171 000, dvs. (952 500 -f542

750 =) avrundat 1 496 000 kr. Med hänsyn till det förut redovisade förslaget

rörande mellaninstansen för Stockholmsregionen skall av detta belopp 25 000 kr.

överföras till länsskolnämndernas avlöningsanslag, varför den här avsedda anslagspostens

slutliga storlek blir 1 471 000 kr.

b. Skolöverstyrelsen: Omkostnader

Anslag 1963/64

skolöverstyrelsen .......................................... 1 052 000

överstyrelsen för yrkesutbildning............................ 639 000

Summa 1 691 000

Anslag 1964/65 (förslag) ...................................... 1 866 000

Förändring + 175 000

I likhet med vad som föreslagits beträffande avlöningsstaten föreslår kommittén

att i omkostnadsstaten för 1964/65 i första hand inräknas 25% av de i

omkostnadsstatema för skolöverstyrelsen och yrkesöverstyrelsen för budgetåret

1963/64 under respektive delpost anvisade medlen. Vid beräkningen av medelsbehovet

för NSÖ för tiden 1 oktober 1964—30 juni 1965 har kommittén likaledes

utgått från omkostnadsstatema för de båda överstyrelserna för budgetåret

1963/64. Beträffande beräkningen för NSÖ framhåller kommittén att medelsbehovet

för NSÖ trots den föreslagna minskningen i antalet befattningshavare

icke kan beräknas bli mindre än för de båda överstyrelserna beroende dels på

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts -proposition nr 83 år 196 h 45

lokalsplittringen, dels på att personalminskningen inte kan genomföras omedelbart.

Kommittén grundar således sin anslagsberäkning för 1964/65 på förutsättningen

att mcdelsbehovet är i huvudsak oförändrat. Därjämte beräknas en viss

ökning uppkomma på grund av dels automatiskt verkande faktorer, dels vissa

kostnadsökningar för den nya organisationen. Kommitténs beräkning av omkostnadsanslaget

framgår av följande sammanställning.

Anslagspost

Anvisat för

SÖ och KÖY

1963/64

Förslag

1964/65

Ändring

1. Sjukvård m. m., förslagsvis ....................

29 000

29 000

—

2. Reseersättningar, förslagsvis ...................

491000

592 000

-fiol 000

3. Tjänstgöringstraktamenten åt vikarierande under-

visningsråd/byråchef, förslagsvis ...............

35 000

41 000

-f 6 000

4. Expenser

a. Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis..........

79 000

79 000

—

b. Övriga expenser ...........................

904 000

972 000

-f 68 000

5. Publikationstryck, förslagsvis ..................

228 000

228 000

—

Summa kr.

1 766 000

1 941 000

+175 000

Särskilda uppbördsmedel

Prenumerationsavgifter m. m. avseende tidskriften

»Aktuellt från skolöverstyrelsen» ...............

75 000

75 000

—

Nettoutgift kr.

1 691 000

1 866 000

+175 000

Av kommitténs motivering för höjningarna under olika poster framgår bl. a.

följande.

1. Kommittén föreslår en viss uppräkning av delposten till reseersättningar

med hänsyn till att den nya konsulentorganisationen kan beräknas medföra

ökade kostnader för tjänstgöringstraktamenten. Därjämte bör räknas med en

ökad resefrekvens för verkets befattningshavare. Detta bör motivera en uppräkning

med förslagsvis 55 000 kr. för helt år och 42 000 kr. för tiden 1 oktober

1964—30 juli 1965. Vidare medför de höjda traktamentsbeloppen automatiska

kostnadsökningar. Med utgångspunkt i att traktamentskostnadema, enligt vad

som brukar antagas, motsvarar två tredjedelar av de totala resekostnaderna

och att traktamentena höjts med omkring 18 % beräknas den automatiska höjningen

till 59 000 kr. Av anslagsposten föreslås 17 000 kr. få utgå för intemordiska

tjänsteresor.

3. Den anslagspost som avser tjänstgöringstraktamenten åt vikarierande undervisningsråd/byråchef

bör med hänsyn till höjda traktamentskostnader höjas

med 6 000 kr.

4 b. Vid omorganisationen den 1 oktober 1964 måste omfattande omflyttningar

företagas av personal och utrustning mellan de olika lokalerna. Den engångsanvisning

för flyttningskostnader, som härför fordras, uppskattas till

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 196b

60 000 kr. under posten till övriga expenser. Den stora lokalsplittringen under

det första verksamhetsåret kommer vidare att medföra ökade kostnader under

denna post för interna transporter. Härför beräknas en engångsanvisning av

10 000 kr.

I sitt särskilda förslag om gemensam mellaninstans för Stockholms stad och

län föreslår kommittén en minskning av delposten Övriga expenser under detta

anslag med 2 000 kr., vilket belopp i stället skall tillföras den nya mellaninstansen.

Med hänsyn tagen härtill utgör således medelsbehovet under detta anslag

1 866 000 kr., vilket jämfört med innevarande budgetårs anslag för de båda

överstyrelserna innebär en ökning med 175 000 kr.

c. Skolöverstyrelsen: Inredning och utrustning av ny ämbetsbyggnad

Nytt anslag 1964/65 (förslag) .................................. 1 880 000

För NSÖ har påbörjats en nybyggnad i kvarteret Murmästaren Hantverkargatan

25—27 intill det ämbetshus, i vilket huvuddelen av nuvarande skolöverstyrelsen

är inrymd. Den nya byggnaden kommer ej helt att täcka NSÖ:s lokalbehov

och det är avsett att NSÖ även skall utnyttja vissa lokaler i skolöverstyrelsens

nuvarande ämbetshus samt i Hantverkargatan 21, samtliga lokaler i

direkt anknytning till nybyggnaden. Denna kommer dock ej att vara färdig

att tagas i bruk förrän under början av budgetåret 1965/66.

Under tiden fr. o. m. den 1 oktober 1964 intill dess inflyttningen kan ske i den

nya ämbetsbyggnaden måste NSÖ sålunda förläggas till de båda nuvarande överstyrelsernas

lokaler. Detta innebär en stark lokalsplittring. Skolöverstyrelsen

har nu lokaler på tio olika ställen med huvuddelen av verket i ämbetshuset

Hantverkargatan 29 medan yrkesöverstyrelsen har tre olika lokaler med huvuddelen

i Valhallavägen 191. Med hänsyn till begränsningen av personalorganisationen

beräknas dock ej samtliga nu utnyttjade lokaler behöva komma att

användas.

För inredning och utrustning av den nya ämbetsbyggnaden och övriga nyanskaffningar

som föranledes av omorganisationen föreslår kommittén, att ett

särskilt reservationsanslag uppföres budgetåret 1964/65.

För beräkningen av kostnaderna för inredning och utrustning har kommittén

hemställt om statskontorets medverkan. I skrivelse till kommittén den 26 september

1963 har statskontoret framlagt sådan beräkning. Kommittén finner ej

anledning att för sin del föreslå avvikelse från statskontorets förslag, vilket uppgjorts

efter samråd med kommittén i fråga om behovet av möbler, kontorsmaskiner

och annan utrustning.

Sammanfattningsvis upptar statskontorets förslag följande kostnader:

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 83 år 196-4

47

Möbler m. ................................................... 4458 300

(därav 302 600 för möbler och 185 700 för hyllor i arkiv, bibliotek

och materialförråd)

Mattor ....................................................... 445 900

Gardiner ..................................................... 35 700

Kontorsmaskiner .............................................. 360 000

Övriga utgifter................................................ 73 800

(bl. a. anvisningstavlor, projektorer, epidiascope)

Summa kr. 1 103 700

Med tillägg för varuskatt, i den mån sådan ej ingår i de angivna beloppen,

samt visst belopp för oförutsedda utgifter upptages ett medelsbehov för nämnda

ändamål av 1 220 000 kr.

I statskontorets förslag ingår ej kostnader för belysningsarmatur, tele- och

andra elektriska kommunikationshjälpmedel eller utsmyckning av lokalerna.

På grundval av utredning utförd av en konsulterande ingenjörsbyrå föreslår

kommittén, att under förevarande anslag beräknas medel till kostnader för telesignalanläggningar

m. m. enligt följande sammanställning.

Snabbtelefonanläggning ...............

Kallelsesignalanläggning ..............

Upptagetsignalanläggning ............

Uranläggning (centralur och sekundärar)

Närvaromarkering ...................

Optisk personsökare..................

Postsignalanläggning .................

Fördunklingsapparater ...............

354 000

2 500

36 000

7 000

9 000

55 000

41 000

6 000

Summa kr. 510 500

Med tillägg för oförutsedda utgifter samt prisstegringar beräknas för nämnda

ändamål 575 000 kr.

I nybyggnaden skall installeras ny televäxel, gemensam för byggnadsstyrelsen

och skolöverstyrelsen. På överstyrelsen ankommande utgift härför beräknas till

165 000 kr.

För armatur (glödljusbelysning) beräknas 90 000 kr.

Slutligen förordar kommittén — med hänsyn till svårigheterna för nationalmuseet

eller konstrådet att medverka till en så omfattande deposition av konstnärlig

utsmyckning — att ett särskilt belopp anslås till anskaffning av dylik

utsmyckning (grafiska blad o. d.) i de tjänsterum, där deposition i vanlig ordning

ej kan ordnas eller eventuell utsmyckning genom konstrådets försorg ej kan påräknas.

Beloppet föreslås till i runt tal 60 000 kr., motsvarande i genomsnitt

150 kr. per ram. Inköpen bör ske i samråd med vederbörande avdelning vid

nationalmuseet.

Beträffande sistnämnda förslag har ledamoten Rudhe i ett särskilt yttrande

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 196Jf

motsatt sig särskild medelsanvisning och i stället föreslagit utnyttjande av

anslaget till konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader.

Sammanlagt skulle således för inredning och utrustning m. m. av nybyggnaden

fordras (1 220 000 -f 575 000 + 165 000 + 90 000 -f 60 000 =) 2 110 000 kr. Enligt

förslag i promemorian om gemensam mellaninstans för Stockholms stad och

län skall detta belopp minskas med 8 000 kr. och motsvarande belopp tillföras

den nya mellaninstansen. Det slutligt äskade beloppet under detta anslag utgör

således 2 102 000 kr.

d. Länsskolnäinnderna: Avlöningar

Anslag

1961/62 ................................... 4 732 000

1962/63 ................................... 5 255 000

1963/64 ................................... 7 979 000

1964/65 (förslag)............................ 7 424 000

Nettoutgift

4 633 394

5 513 247

Anslagsäskandena för länsskolnämnderna grundar sig på förslag av organisationskommittén.

I sitt huvudbetänkande räknade kommittén med ett ökat medelsbehov

under detta anslag av 1 064 000 kr. Kommitténs senare avlämnade

förslag rörande gemensam mellaninstans för Stockholms stad och län innebär

därutöver bl. a., att vissa tjänster skulle flyttas över från skolöverstyrelsen till

den nya mellaninstansen. På grund härav föreslås att ytterligare 105 000 kr. tillföres

anslaget, vilket härigenom skulle ökas med sammanlagt 1 169 000 kr.

I anslaget för innevarande budgetår ingår även medel till kostnaderna för

fortbildningskonsulentorganisationen med ett belopp av 2 050 000 kr. Medelsbehovet

för detta ändamål har inte närmare behandlats av kommittén, som i

frågan hänvisat till särskilda förslag från skolöverstyrelsen. Sedermera har i 1964

års statsverksproposition (bilaga 10, p. 293) föreslagits att kostnaderna för fortbildningsledare

och fortbildningskonsulenter i fortsättningen helt skall bestridas

ur anslaget Lärares fortbildning m. m. Nästa budgetår skall således förevarande

anslag reduceras med hänsyn härtill. Efter beaktande jämväl av organisationskommitténs

förslag om medelsökningar kan anslaget som helhet minskas med

(2 050 000—1 169 000 =) 881 000 kr.

De av kommittén föreslagna medelsökningarna framgår av följande sam
-

manställning.

1. Inrättande av en skolinspektörstjänst i Bo 1 vid envar av länsskolnämnderna

i Uppsala, Östergötlands, Jönköpings, Kalmar,

Blekinge, Kristianstads, Hallands, Skaraborgs, Örebro och Västmanlands

län (jfr avsnittet II: 5) ........................... -f- 503 382

2. Inrättande av 2 länsskolpsykologtjänster i Ae 25 ............. -f- 68 730

3. Inrättande av en kanslisttjänst i reglerad befordringsgång vid

envar av länsskolnämnderna i Stockholms, Gotlands, Blekinge,

Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län (jfr II: 5).......... 4- 88 631

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:te proposition nr 83 år 196b 49

4. Anvisande av medel till ökad biträdespersonal (jfr II: 5) motsvarande

kostnaden för

a) 8 kansliskrivartjänster ................................. + 129 038

b) 11 kontoristtjänster .................................... + 159 819

c) 8 kontorsbiträdestjänster i reglerad befordringsgång...... + 94 517

5. Anvisande av medel motsvarande kostnaden för två kontorsbi
trädestjänster

med halvtidstjänstgöring i reglerad befordringsgång

hos länsskolpsykologema ............................. + 11 815

6. Anvisande av medel till ersättning åt kanslipersonal hos nomadskolinspektören,

motsvarande kostnaden för en kanslibiträdes
tjänst

.................................................... + 13 137

7. Bortfall av ersättning till kanslipersonal åt skolinspektör som ej

är stationerad på länsskolnämnds kansliort.................. — 5 000

8. Personalförstärkning vid mellaninstansen för Stockholms stad

och län enligt i det föregående under avsnittet II: 6 redovisat

förslag ................................................... + 105 000

Summa ökning kr. (avrundat) 1 169 000

Av kommitténs motivering för de olika förslagen framgår bl. a. följande.

2. För närvarande finns inrättade sju länsskolpsykologtjänster, varav två nya

från 1963/64. Tjänsterna har av skolöverstyrelsen placerats vid länsskolnämnderna

i Uppsala, Kalmar, Kristianstads, Skaraborgs, Västmanlands, Jämtlands

och Västerbottens län. Som ett led i den successiva utbyggnaden av länsskolpsykologorganisationen

föreslås att ytterligare två tjänster inrättas fr. o. m.

budgetåret 1964/65. Liksom tidigare bör det ankomma på skolöverstyrelsen att

bestämma till vilka nämnder tjänsterna skall knytas.

5. Den under punkt 2 föreslagna utbyggnaden av länsskolspykologorganisationen

bör liksom föregående år även medföra en ökning med två kontorsbiträdestjänster

med halvtidstjänstgöring.

6. Under anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar till experter

och tillfällig personal m. m. är för innevarande budgetår för ersättning till kanslipersonal

för nomadskolinspektören beräknat 8 500 kr. Då behov föreligger av

Utökad biträdeshjälp åt nomadskolinspektören föreslås, att under anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal beräknas medel motsvarande

kostnaden för en kanslibiträdestjänst. Det bör ankomma på skolöverstyrelsen

att bestämma, huruvida sådan tjänst skall inrättas eller om medlen bör användas

på annat sätt. Kommittén räknar ej med någon förändring av anslagsposten

till arvoden och särskilda ersättningar till experter och tillfällig personal m. m.

Skolöverstyrelsen bör äga att vid fördelning av de under denna post beräknade

medlen till ersättningar till experter och arvodesanställd kanslipersonal även

beakta behov, som kan föreligga av ytterligare biträdeshjälp åt nomadskolinspektören.

7. Då budgetåret 1964/65 ej kommer att finnas någon inspektör, som ej är

stationerad på länsskolnämnds kansliort, bortfaller behovet av ifrågavarande

ersättning.

4 — Bihang till riksdagens protokoll 1064. 1 saml. Nr 83

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1964

e. Länsskolnämnderiia: Omkostnader

Anslag Nettoutgift

1961/62 ................................... 994 000 939 561

1962/63 ................................... 1 284 000 1 176 660

1963/64 ................................... 1 497 000

1964/65 (förslag)............................ 1 690 000

I sitt betänkande föreslår organisationskommittén, att anslaget köjes med

303 000 kr. Kommitténs förslag rörande mellaninstans för Stockholms stad och

län innebär bl. a. att ifrågavarande mellaninstans skall erhålla en ökad tilldelning

av expensmedel med 10 000 kr., varför ökningen av medelsbehovet under detta

anslag bör beräknas till 313 000 kr.

I anslaget ingår innevarande budgetår ett belopp av 120 000 kr. till reseersättningar

till fortbildningsledare och fortbildningskonsulenter. Med hänsyn

till den under länsskolnämndemas avlöningsanslag omnämnda överflyttningen

av kostnaderna för denna konsulentorganisation till fortbildningsanslaget kan

detta belopp här frånräknas. Den totala medelsökningen på grund av kommitténs

förslag begränsas härigenom till (313 000 — 120 000 =) 193 000 kr.

Hur förändringarna av medelsbehovet fördelar sig på olika anslagsposter

framgår av följande sammanställning.

Anslagspost

Förslag

1964/65

Ändring

1. Sjukvård m. m......................................

12 000

+ 2 000

2. Reseersättningar till länsskolnämndemas ledamöter ....

125 000

of.

3. Reseersättningar till skolinspektörerna och nomadskolin- spektören ..........................................

480 000

+ 70 000

4. Reseersättningar till fortbildningsledare och fortbildnings- konsulenter .........................................

0

—120 000

5. Reseersättningar i övrigt ............................

307 000

+ 14 000

6. Expenser ...........................................

641 000

+187 000

7. Kostnader för kurser inom den skolpsykologiska verksam- heten samt för till länsskolpsykologverksamheten tillfälligt

knuten personal.....................................

125 000

+ 40 000

Summa kr.

1 690 000

+193 000

Av kommitténs motivering för de olika anslagshöjningarna framgår bl. a. följande.

3. Ökningen sammanhänger med förslaget om inrättande av 10 nya inspektörstjänster.

5. Av ökningen för reseersättningar har 2 000 kr. beräknats med hänsyn till

ökningen av antalet skolinspektörstjänster och 12 000 kr. på grund av tillkomsten

av två nya länsskolpsykologer.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 196b. 51

6. Den föreslagna ökningen av expensmedlen fördelar sig på följande ändamål.

a) Ersättning till skolinspektör, som ej är stationerad på länsskolnämnds

kansliort och till nomadskolinspektören för tillhandahållande

av tjänstelokal m. m.

Bortfall av behov av medel till lokal inspektör.............. — 1 500

b) Testmateriel och apparatur för länsskolpsykologerna.......... -|- 3 000

c) Utrustning för de föreslagna nya länsskolpsykologemas verksamhet

...................................................... + 1500

d) Telefon .................................................. -j- 30 000

e) Belysning................................................. -j- 2 000

f) Övriga expenser........................................... -j- 62 000

g) Engångsanvisning för utrustning i anledning av föreslagen personalökning

................................................ -f- 90 000

Summa kr. -j- 187 000

I expensmedlen har liksom innevarande budgetår inräknats ett belopp av

3 000 kr. för upprustning av nomadskolinspektörens expedition.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 196i

III. Yttranden

De remissmyndigheter, som gör allmänna uttalanden rörande organisationskommitténs

arbete, är genomgående positivt inställda till den föreslagna utformningen

av skolväsendets centrala ledning. I åtskilliga detaljfrågor framföres

emellertid avvikande eller kompletterande synpunkter. I det följande redovisas i

första hand sådana delar av yttrandena.

I de yttranden där frågor om ämbetsområdet för NSÖ beröres förordas

genomgående en utvidgning av detta. Det mest väsentliga förslaget framlägges

av 1962 års utredning angående sjulcsköterskeutbildningen, vilken avser att inom

kort framlägga förslag angående sjuksköterskeutbildningens utformning och

innehåll för framtiden. I frågan om tillsynen över utbildningen har utredningen i

tidigare sammanhang ställt sig avvaktande men anser nu, att frågan kommit i

ett annat läge genom 1963 års riksdagsbeslut om att på längre sikt inordna även

sjukvårdsutbildningen i NSÖ.

Med hänsyn till den nära förestående omorganisationen av sjuksköterskeutbildningen

ifrågasätter utredningen, om icke de tillkommande nya uppgifterna

på sjukvårdsutbildningens område redan från början bör påverka NSÖ:s organisation.

Utredningen framhåller i frågan bl. a. följande.

Det torde stå klart, att under omläggningsskedet för sjuksköterskeutbildningen,

vilket i stort sett kan antas spänna över perioden 1965—1970, ett skifte

av tillsynsmyndighet inte bör äga rum. Man har då att ta ställning till huruvida

skiftet bör ske 1965 eller vid en avlägsen tidpunkt (omkring 1970). Enligt utredningens

mening synes den myndighet, som för framtiden skall svara för utbildningen,

böra ges möjlighet att redan från början medverka vid den nya utbildningens

uppbyggande. Dessutom förelåg vid riksdagsbehandlingen en utbredd

mening, att inordnandet av utbildning på sjukvårdens, jordbrukets och skogsbrukets

områden i det gemensamma skolverkets ansvarsområde icke borde

skjutas långt på framtiden. Det synes under sådana förhållanden föreligga risk

för att medicinalstyrelsen under övergångsskedet icke erhåller tillräckliga förstärkningar,

eftersom det torde anses olämpligt att för en begränsad tid utvidga

en organisation som inom kort skall avvecklas.

Vad gäller mentalsjukvårdsutbildningen framhåller utredningen att denna år

1965 automatiskt i allt väsentligt torde ha inordnats i skolverket och att något

särskilt beslut angående överflyttning av tillsynen över mentalsjukvårdsutbildningen

således inte skulle erfordras.

Utredningen beräknar att beslut angående den nya sjuksköterskeutbildningen

kommer att fattas av vårriksdagen 1965. Man har att räkna med att sjukskö
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 196Jt
terskeskolorna

i viss utsträckning kommer att gå över till den nya studieplanen

redan fr. o. m. den termin, som börjar i augusti 1965. Omläggningen kommer

emellertid att kräva förberedelser under våren och sommaren. Utredningen anser

lämpligt datum för överflyttningen av tillsynsuppgifterna vara den 1 juli 1965

men att skolöverstyrelsen senast från andra kvartalet 1965 bör ha erforderlig

personal för att i samråd med medicinalstyrelsen deltaga i förberedelsearbetet.

Utredningen framhåller, att det anförda grundar sig på nya förutsättningar,

vilka organisationskommittén icke kunnat beakta. Detta leder till att man redan

från början bör överväga att inrätta byråorganisationen inom avdelningen UY

för total tillsyn av sjukvårdsutbildning av alla slag.

Svenska landstingsförbundet framhåller, att det med hänsyn till den aktivitet

som nu föreligger inom vissa landsting att skapa sjukvårdsskolor är angeläget,

att den vid dessa skolor bedrivna utbildningen får en och samma tillsynsmyndighet.

SACO uppehåller sig vid frågan om gränsdragningen för NSÖ:s verksamhetsområde

i förhållande till den centrala ledningen för universitet och högskolor

och anser att lärarhögskolorna inte skall ingå i det nya ämbetsverkets arbetsområde,

liksom inte heller lärarutbildningen för civil- och gymnasieingenjörer

samt civil- och gymnasieekonomer, den decentraliserade akademiska lärarutbildningen,

teknologie magisterutbildningen eller vidareutbildningen av folkskollärare.

Denna utbildning bör i stället läggas under kanslersämbetet. Även TCO

tar upp denna fråga och anser, att lärarutbildningens inordnande under NSÖ

bör betraktas som ett provisorium i avvaktan på lärarutbildningssakkunnigas

förslag.

Familjeberedningen finner det naturligt, att hemvårdarinneutbildning överföres

till nya skolöverstyrelsen och delar också kommitténs uppfattning att en

omläggning av utbildningens administration därvid måste komma till stånd.

Enligt familjeberedningens mening bör en överföring till nya skolverket av

nuvarande hemvårdarinne- och hemsamaritutbildning i socialstyrelsens respektive

arbetsmarknadsstyrelsens regi kompletteras med en samtidig reformering av

utbildningssystemet för hemhjälpspersonalen i enlighet med förslagen i en av

beredningen avlämnad promemoria.

Frågan om samarbete mellan NSÖ och andra myndigheter behandlas i vissa

remissvar. Sålunda understryker socialstyrelsen vikten av att styrelsen kontaktas

vid varje ifrågasatt större omläggning av hittillsvarande utbildning på socialvårdsområdet.

I samband härmed understryker styrelsen angelägenheten av att

fackämbetsverken i sitt samarbete med NSÖ får möjlighet till kontakt med ett

enda för ämbetsområdet enhetligt och ansvarigt organ. En splittring av de administrativa

uppgifterna på flera avdelningar inom NSÖ skulle enligt styrelsens

mening i hög grad försvåra samarbetet.

Arbetsmarknadsstyrelsen uttalar, att de beräkningar i fråga om framtida behov

av yrkesutbildad arbetskraft, som göres inom arbetsmarknadsstyrelsens

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1964

prognosinstitut, bör vara riktningsgivande för skolämbetsverkets ställningstagande

i fråga om yrkesskolornas dimensionering och inriktning.

I detta sammanhang framhålles bl. a. följande.

Styrelsen anser det vara en brist att arbetsmarknadsmässig bedömning av

utbildningsbehov för landet i dess helhet hittills endast förekommer om lokalbehov

samtidigt skall prövas. Styrelsen vill för framtiden förorda ett system,

som innefattar kontinuerlig gemensam bedömning av arbetsmarknadsmyndigheten

och skolmyndigheten i fråga om planeringen för yrkesutbildning. En del

av denna planering bör ske på det centrala planet. På länsplanet kan samverkan

ske dels genom att länsarbetsnämnden får representation i länsskolnämnden, ett

förslag som styrelsen tidigare framfört, dels därigenom att kommun till länsarbetsnämnd

förhandsanmäler sina planer beträffande förändringar i yrkesskolväsendet.

Styrelsen anser att det bör ankomma på de centrala skol- och arbetsmarknadsverken

att närmare utreda formerna för ifrågavarande samarbete.

Gentemot kommitténs uppfattning att det i stort sett inte är nödvändigt att

skapa institutionella former för samarbetet mellan olika berörda myndigheter

hävdar TCO, att det är synnerligen angeläget att riktlinjer för samarbete med

fackämbetsverk och arbetsmarknadsorganisationer redan från början fastställes

och att organ härför inrättas. Därtill bör i enlighet med kommitténs förslag

respektive verks instruktioner innehålla föreskrifter beträffande organisationen

av samarbete dem emellan.

Lantbruksstyrelsen framhåller behovet av samarbete med NSÖ i vad avser

bl. a. pedagogisk grundutbildning samt fortbildning av lärarpersonalen vid lantbrukets

yrkesskolor. Vidare framhåller styrelsen behovet av samarbete i pedagogiska

frågor samt vid utformningen av bestämmelser för skolverksamheten.

I detta sammanhang torde också få redovisas vissa förslag om rådgivande

organ som skulle knytas till NSÖ.

Från blind- och dövskoleutredningens sida framlägges således förslag om att

till den pedagogiska ledningen av specialskolorna och specialundervisningen

knyta en lekmannanämnd.

Utredningen uttalar i frågan bl. a. följande.

Omsorgen om skolväsendet för handikappade har en djup förankring i lekmannakretsar

och tar sig uttryck i värdefulla aktiva insatser av enskilda, intresseorganisationer

och landsting. Om den pedagogiska ledningen för skolväsendet

för handikappade i likhet med vad som skett för det pedagogiska utvecklingsarbetet,

förstärkes med en lekmannanämnd, förordnad av Kungl. Maj:t, torde

detta kunna bidraga till att kartlägga behoven i olika delar av landet och åstadkomma

lämpliga lösningar av aktuella problem.

Utredningen angående översyn av lagen om undervisning och vård av vissa

psykiskt efterblivna anser också, att en lekmannanämnd borde knytas till NSÖ

med uppgift att deltaga i handläggningen av sådana frågor rörande specialskolorna,

som i länsskolnämnd handläggs under medverkan av lekmän.

Som ett alternativ till den sålunda förordade lösningen kunde enligt utred
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1964

ningens mening övervägas, att inspektionen av särskolorna och handläggningen

av vissa ärenden flyttades över på en fristående specialskolnämnd med lekmannarepresentation

som gentemot NSÖ skulle fungera som en länsskolnämnd.

Nämndens ämbetsbefattning borde omfatta inseendet över alla specialskolor.

Svenska kommunförbundet och Svenska stadsförbundet anser att en rådgivande

nämnd borde inrättas för utvecklingsarbetet på skolbyggnadsområdet.

Nämnden skulle ha företrädare bl. a. för kommunförbunden och dess uppgift

skulle vara att bestämma objekten för utvecklingsarbetet.

Uttalandena rörande kommitténs behandling av frågorna om NSÖts arbetsuppgifter

är genomgående positiva. I vissa frågor betonas eller

kompletteras kommitténs redovisning.

Svenska kommunförbundet och Svenska stadsförbundet uttalar båda sin tillfredsställelse

med de av kommittén angivna riktlinjerna för NSÖ:s verksamhet.

Samma grundsyn bör enligt de båda förbundens mening bli vägledande även för

den allmänt administrativa och organisatoriska verksamhet som tar sig uttryck i

utfärdandet av anvisningar o. d. Förbunden framhåller, att cirkulär och tillämpningsbestämmelser

ej får ges en sådan omfattning att de medför en detaljreglering,

som på ett olyckligt sätt begränsar de lokala skolmyndigheternas möjligheter

att efter eget bedömande utöva ett reellt beslutsfattande.

Länsskolnämnden i Göteborgs och Bohus län betonar däremot värdet av anvisningar

från den centrala myndigheten. Nämnden anser det ej önskvärt, att

NSÖ så hårt som de två nuvarande ämbetsverken bindes vid restriktivitet beträffande

anvisningar.

Frågan om decentralisering av ärenden från den centrala skolmyndigheten

har diskuterats livligt i remissvaren. I allmänhet tillstyrkes organisationskommitténs

förslag. Således noterar skoladministrativa utredningen med

tillfredsställelse att kommitténs behandling av decentraliseringsfrågan konsekvent

skett utifrån den av även utredningen omfattade principen att ärendena

bör avgöras på ur praktisk synpunkt lägsta möjliga nivå. Utredningen anför

vidare bl. a. följande.

Handläggningen av ärenden rörande bildande av skolenheter av olika skolor

bör ses som en del av de regionala skolorganens planeringsfunktion. Utredningen

finner det därför naturligt att fråga om bildande av skolenhet av olika skolor

avgörs regionalt, ej centralt.

Då frågan om samorganisation av olika skolformer emellertid ej kan anses

principiellt löst förrän statsmakterna fattat beslut om åtgärder i anledning av

gymnasieutredningens och fackskoleutredningens förslag, biträder utredningen

nu organisationskommitténs förslag om NSÖ som beslutinstans för berörda

ärenden. Så snart frågan om samorganisation av olika skolformer fått sin principiella

lösning och generella direktiv därom kunnat utarbetas, bör dock beslutanderätten

i samorganisationsfrågor definitivt förläggas till länsskolnämnderna.

Enligt vad som kommit till utredningens kännedom vållar tillämpningen av

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl, Maj:ts ''proposition nr 83 år 1964.

bestämmelserna om lönegrads- och löneklassplacering av lärare stundom skolledare

vissa problem. Detta gäller främst skolchefer i mindre kommuner med

jämförelsevis ofullständigt organiserade skolkanslier.

Då det enligt utredningens mening ej kan anses vara skäligt, att skolledares

behov av service i fråga om tolkning av lärarlöneförfattningar — främst bestämmelser

om lönegrads- och löneklassplacering av lärare — nästan helt skall täckas

genom skolledar- och lärarorganisationers eller speciella mellankommunala organs

försorg, föreslår utredningen att denna servicefunktion åläggs länsskolnämnderna.

Speciell bestämmelse därom bör intagas i instruktion för länsskolnämnder.

TCO framhåller, att tolkningen av bestämmelserna rörande löne- och anställningsvillkoren

självfallet inte kan helt överlämnas till den verkställande myndigheten

på det lokala planet. Erforderliga anvisningar från det centrala skolverket

måste enligt TCO:s uppfattning garantera en likformig tillämpning av dessa

bestämmelser intill den tidpunkt då de offentliganställda tjänstemännen får förhandlingsrätt

och tolkningsfrågorna skall avgöras av parterna i särskild ordning.

Svenska kommunförbundet och Svenska stadsförbundet uttalar sin tillfredsställelse

med de föreslagna decentraliseringsåtgärdema. Förbunden framhåller i

detta sammanhang även behovet av enkla och klara författningsbestämmelser

samt av att det bör ingå i länsskolnämndernas uppgifter att vid förfrågan från

kommunerna tillhandagå dessa med råd och upplysningar i ärenden rörande

lärares löneklassplacering.

De båda kommunförbunden ansluter sig vidare till de framlagda förslagen

rörande skolbyggnadsfrågoma.

Stadsförbundet framhåller bl. a. följande.

Styrelsen finner det mycket tillfredsställande att kommittén som princip fastslår,

att NSÖ:s befattning med skolbyggnadsfrågorna i första hand bör ske

genom utvecklingsarbete, rådgivning och service innefattande lokalprogram,

typ- och uppställningsritningar etc. och att en sådan mera konstruktiv verksamhet

bör ersätta den nuvarande detaljkontrollen av varje särskild skolbyggnad

i samband med statsbidragsproceduren. Förslaget att ritningsgranskningen

skall upphöra för byggnader avsedda enbart för grundskolan — samtidigt som

lokalbehovsprövningen för sådana byggnader förlägges till länsskolnämnden —

utgör enligt styrelsens åsikt ett värdefullt steg i riktning mot ett ökat kommunalt

inflytande i fråga om skolbyggnadsärendena, vilket framstår som ett

angeläget önskemål.

Svenslta kommunförbundet uttalar samma uppfattning.

De båda kommunförbunden anser att möjligheten att på begäran få ritningar

granskade hos NSÖ blir värdefull. Förbunden understryker att ritningsgranskningen

hos NSÖ i de fall den förekommer — vare sig såsom obligatorium eller

ej — bör avse de väsentliga dragen i den pedagogiska funktionsdugligheten och

byggnadsekonomin, ej den mera detaljerade utformningen av skolbyggets enskildheter.

Både kommunförbundet och stadsförbundet anser, att genom tillkomsten av

NSÖ bortfaller till väsentlig del den motivering som tidigare kunde anföras för

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 83 år 1964

ett i förhållande till skolöverstyrelsen sidoordnat skolbyggnadsorgan. Den tidigare

splittringen i skolbyggnadsärendenas handläggning på olika centrala myndigheter

kommer att i huvudsak helt upphöra och det starkaste praktiskadministrativa

skälet för ett separat organ anser förbunden därigenom mista sin

tyngd.

Byggnadsstyrelsen tillstyrker kommitténs förslag att skolbyggnadsärendena

i viss omfattning decentraliseras men finner det likväl något tveksamt, att helt

slopa ritningsgranskningen beträffande byggnad för grundskolan. Frånvaron av

ritningsgranskning kan enligt styrelsens uppfattning föra med sig att en kommun

på egen bekostnad ger en skolbyggnad andra proportioner än lokalbehovsprövningen

medger och därigenom till förfång för skolbyggnadsverksamheten i övrigt

tar en större del av tillgängliga resurser främst i form av arbetskraft i anspråk

för byggnadsföretaget än som eljest borde ha skett.

Byggnadsstyrelsen anser att det skulle bli alltför kostnadskrävande att till

varje länsskolnämnd knyta arkitekter med specialisering på skolbyggen. Den

lämpligaste lösningen av frågan om arkitektmedverkan anser styrelsen vara att

anlita vederbörande länsarkitekt eller någon av honom utsedd representant vid

behandling av skolbyggnadsfrågor i nämnden. Någon detaljgranskning av ritningarna

liknande den som nu äger rum i skolöverstyrelsen skulle därvid ej ske,

utan granskningen skulle inskränka sig till en kontroll av att de ritade lokalerna

i huvudsak ej avviker från de lokalbehovsprövade. Samtidigt kunde en bedömning

göras av skolanläggningens lokalisering. Styrelsen förutsätter att en viss

medverkan sker från länsarkitekternas sida beträffande skolornas lokalisering

och skoltomtemas belägenhet.

Ungefär hälften av länsskolnämndema uttalar sig för ett bibehållande av

ritningsgranskningen genom länsskolnämnd eller överstyrelse i vad avser byggnader

för grundskolan.

Syl CO avstyrker den föreslagna decentraliseringen beträffande skolbyggnadsverksamheten.

I motsatt riktning uttalar sig TCO, som anser att även skolbyggnadsfrågorna

för skolformerna ovanför grundskolan bör kunna decentraliseras.

Utöver uttalandena rörande skolbyggnadsärendena förekommer på olika punkter

vissa önskemål om centraliserad handläggning.

SACO ifrågasätter länsskolnämndernas möjligheter av att genomföra inspektionen

av samtliga under nämnden stående skolor. Med hänsyn dessutom till

fackskolans införande och gymnasiets reformerande finner SACO det lämpligare

att ämnesinspektionen överlåtes åt särskilda experter, som är verksamma på

riksplanet.

SACO föreslår i övrigt att lärartillsättningsfrågor i största möjliga utsträckning

skall ombesörjas av NSÖ, där icke Kungl. Maj:t förbehåller sig utnämningsrätten.

Organisationen motsätter sig bestämt ett avskaffande av möjligheten att

få länsskolnämndens beslut om avsättning underställt överstyrelsen för prövning

och fastställelse. Vidare avstyrkes, att beslut om antagning och uppflytt
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 196^

ning i reglerad befordringsgång skall fattas av skolstyrelse eller rektor i stället

för av överstyrelsen under hänvisning till att detta skulle medföra ändringar i

de rättsverkningar, som följer beslutet och som anses kunna vara av stor betydelse

för den enskilde läraren. Fastställandet av ämneskombinationer bör enligt

SACO:s uppfattning inte heller decentraliseras.

Arbetsmarknadsstyrelsen vänder sig mot, att bl. a. beslut om inrättande av icke

centrala yrkesskolor, skall ankomma på länsskolnämnd. Styrelsen är av den

meningen, att spörsmål som rör yrkesskolväsendets dimensionering och inriktning

är en planeringsfråga, som kräver medverkan även från centralt håll, och

anser det vara en bristande överensstämmelse mellan å ena sidan kommitténs

principiella ställningstagande rörande NSÖ:s planerande uppgifter och de förslag

kommittén framlagt rörande beslutanderätten i fråga om nya yrkesskolors inrättande.

Utredningen angående översyn av lagen om undervisning och vård av vissa

psykiskt efterblivna uttalar sig för att ärenden motsvarande sådana som inom

det allmänna skolväsendet handlägges av länsskolnämnderna bör handläggas

inom en särskild arbetsenhet för specialskolor i NSÖ.

I fråga om omskolningsärendena erinrar arbetsmarknadsstyrelsen om att en

genomgripande decentralisering genomfördes fr. o. m. den 1 januari 1962. Styrelsen

finner det mindre sannolikt att ytterligare effektivitetsvinster kan göras i

detta sammanhang. Styrelsen förutsätter att en mera ingående prövning än den

kommittén föreslagit sker innan beslut fattas om en ytterligare decentralisering.

Förslaget beträffande ytterligare decentralisering av lokalfrågorna till kursstyrelsen

tillstyrkes dock. Styrelsen finner förslaget om ett lämpligt antal s. k.

regionskonsulenter välbetänkt och tillstyrker att sådana tjänster inrättas.

Kommitténs förslag, att NSÖ skall utrustas med en särskild fullmakt att medge

förmånligare bidragsvillkor till kommunerna vid akut behov, finner styrelsen

vara ett nödvändigt instrument för snabb omställning i ett läge då eljest arbetsmarknadspolitiska

medel måste tillgripas.

Arbetsmarknadsutredningen framhåller, att den har för avsikt att i sitt betänkande

ta upp en råd frågor som har samband med omskolnings- och fortbildningskurserna.

De förslag, som därvid framlägges, kommer vid ett genomförande

att ställa anspråk på ökade insatser från utbildningsverkets sida. Arbetsmarknadsutredningen

uttalar, att hänsyn till dessa förhållanden måste tas i samband

med utformningen av omskolningsverksamhetens blivande organisation och vid

dimensioneringen av dess personella resurser.

Utredningen är positiv till en ytterligare decentralisering av handläggningen

av ärenden rörande omskolningsverksamheten till kursstyrelser, länsarbetsnämnder

och kursföreståndare. Arbetsmarknadsutredningen finner detta välbetänkt

och ägnat att tillgodose de framträdande kraven på snabbhet och effektivitet i

kursverksamhetens anpassning till förändringarna på arbetsmarknaden. Utredningen

ansluter sig även till förslagen att en skolinspektör skall ingå i kurs
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 196Jf

styrelsen för ornskolningsverksamhcten och att konsulenter skall tillsättas för

rationaliseringsarbete av teknisk och företagsekonomisk karaktär inom kursverksamheten.

Svenslca kommunförbundet och Svenska stadsförbundet finner den principella

syn på centralupphandlingen av undervisningsmateriel och utrustning, som

redovisas i betänkandet, riktig.

Statskontoret delar kommitténs förslag att sektionen för centralupphandling

provisoriskt införlivas med skolöverstyrelsen och anknytes till byrå A 2.

Remissmyndigheterna godtar i huvudsak den av kommittén förordade kansliorganisationen

för NSÖ. De avvikande förslag, som framföres, karaktäriseras

främst av önskemål att oberoende av den för NSÖ i dess helhet godtagna

avdelningsprincipen koncentrera ledningen av vissa specialområden till

en och samma arbetsenhet.

Förslag i denna riktning framföres i första hand när det gäller omskolningsverksamheten,

beträffande vilken i vissa fall ledamoten Öhmans organisationsförslag

tillstyrkes.

Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller således, att en långt driven decentralisering

till regionala organ och en handlingskraftig central arbetsenhet med kortast

möjliga sambandslinje till beslutande instans inom den yrkesutbildande

myndigheten i principiellt viktiga frågor bör vara utmärkande för administrationen

av omskolningsverksamheten. Då omskolningsfrågorna enligt styrelsens

uppfattning företer alltför stora principiella olikheter i funktion och huvudmannaskap

jämfört med den reguljära yrkesutbildningen bör därför dessa sammanhållas

i den utsträckning som för närvarande är förhållandet i den fristående

sektionen inom yrkesöverstyrelsen. Styrelsen uttalar i övrigt bl. a. följande.

Frågor rörande kursplanearbete och löpande kontakter med branschorganisationernas

utbildningsavdelningar vid utformningen av kursinnehållet måste

med hänsyn till vuxenpedagogiska aspekter, lokalinredning och utrustning med

maskiner och undervisningsmateriel nära samordnas under gemensam arbetsledning

för att en koncentration av arbetsinsatserna skall kunna ske och tidsvinnande

arbetsrutiner skall kunna utvecklas. En mångårig erfarenhet visar att den

nuvarande organisation är den lämpligaste. Styrelsen fäster stor vikt vid att

kursplanefrågorna i fortsättningen i än högre grad beaktas. Förutsättningarna

härför torde bäst kunna skapas genom att dessa frågor sammanhållas inom den

speciella arbetsenheten för omskolningsverksamheten. Riskerna för dubbelarbete

med övriga avdelningar som sysslar med kursplanearbete och metodfrågor

för nybörjarutbildningen torde utan svårigheter kunna elimineras genom erforderligt

samråd och information mellan avdelningarna. En uppdelning av omskolningsärendena

på olika instanser inom NSÖ skulle däremot enligt styrelsens

mening medföra allvarliga risker för en diffus ansvarsfördelning och komplicerade

sambandslinjer.

Arbetsmarknadsstyrelsens förslag innebär, att den nuvarande fristående sektionen

i yrkesöverstyrelsen bör överföras till NSÖ och i samband därmed bli

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 83 år 1964

föremål för en nödvändig personell upprustning. Denna arbetsenhet inom NSÖ

bör förläggas helt fristående i likhet med vad fallet är beträffande folkbildningsfrågorna.

Arbetsmarknadsutredningen betonar, att omskolningsverksamhetens betydelse

och särart nödvändiggör inrättandet av en särskild byrå inom planeringsavdelningen

för planering och organisation av omskolningskurser samt för bevakning

av handläggningen av därmed sammanhängande frågor inom verket.

I det gemensamma yttrandet från Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges

industriförbund framhålles med skärpa nödvändigheten av att omskolningsverksamhet

så långt möjligt sammanhålles till en fristående arbetsenhet inom

NSÖ. Organisationerna förordar, att omskolningsverksamheten — i likhet med

folkbildningen — organiseras som en fristående rotel.

De båda organisationerna anför i övrigt bl. a. följande synpunkter i frågan.

Denna långtgående uppsplittring av omskolningsverksamhetens centrala ledning

kan allvarligt försvåra ett fullföljande av arbetsmarknadspolitiken med dess

nuvarande målsättning. För att effektivt kunna utnyttjas som ett av arbetsmarknadspolitikens

främsta hjälpmedel måste omskolningen kunna sättas in

snabbt även i oväntade situationer. Det är också nödvändigt att den till omfattning,

inriktning och utformning kan anpassas till skiftande förhållanden.

Det sistnämnda kravet innebär att ett stort antal ärenden måste avgöras på

verksnivå. Till samma resultat torde också bidraga, att omskolningsärendena på

det regionala planet till vissa delar skall handläggas av länsskolnämnderna och

till vissa delar av kursstyrelserna. Även länsarbetsnämnderna bör beaktas i sammanhanget.

En sådan uppdelning på skilda regionala organ kommer otvivelaktigt

att för omskolningsverksamhetens del ställa särskilda krav på skolämbetsverket

när det gäller att bidraga till och övervaka samordning.

Med hänsyn till omskolningens arbetsmarknadsmässiga aspekter blir den centrala

planeringen av största betydelse. Möjligheterna att praktiskt genomföra

den gemensamma planeringen torde komma att äventyras om handläggningen

av omskolningsärendena inom NSÖ blir alltför uppsplittrad på skilda avdelningar,

byråer och underordnade enheter. Organisationerna befarar att ett genomförande

av organisationskommitténs förslag skulle leda till stora svårigheter

att upprätthålla en tillfredsställande kommunikation mellan de skilda enheterna

inbördes liksom mellan dessa och samarbetsdelegationen samt arbetsmarknadsstyrelsen.

Landsorganisationen uttalar, att den föreslagna inplaceringen av arbetsenheten

för omskolningsfrågor jämfört med dess hittillsvarande ställning i KÖY, innebär

en markant nedplacering i organisationen. Landsorganisationen anser att

denna obefogade nedplacering kan bli ett allvarligt avbräck för den omskolningsverksamhet,

som vunnit såväl inhemskt som internationellt erkännande

som ett framstående arbetsmarknadspolitiskt instrument.

Även TCO anser, att det för omskolningsverksamheten och den övriga direkt

yrkesinriktade vuxenutbildningen bör inrättas en särskild byrå.

1962 års utredning angående sjuksköterskeutbildningen anser vårdyrkena bör

tillmätas sådan vikt, att de sammanhålles i och företrädes av en särskild byrå

inom avdelningen UY. Inrättandet av en på vårdyrkena speciellt inriktad byrå

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 83 år 196-1

anser utredningen bör ske omedelbart från det nya skolverkets start, sa att

vårdyrkesbyrån får möjligheter att i samråd med medicinalstyrelsen förbereda

sig att pedagogiskt och organisatoriskt leda omläggningen av sjuksköterskeutbildningen

m. m.

Blind- och dövskolutredningen biträder vad kommittén anför beträffande värdet

av att specialskolornas verksamhet samordnas med skolväsendet i övrigt

och understryker, att någon markerad gränsdragning knappast kan och ej heller

bör göras mellan specialskolorna, specialundervisningen och det övriga skolväsendet.

Undervisningen i specialskolor bör, liksom är fallet med specialundervisningen,

organiskt ingå i det allmänna skolväsendet och ses som en lämplig

undervisningsform för elever, som är i behov av sådan undervisning. Detta krav

finner utredningen tillgodosett genom inlemmandet av Sr-rotelns uppgifter i

U-avdelningen i NSÖ.

Samtidigt betonar emellertid utredningen, att skolväsendet för handikappade

genom sin särskilda problematik bildar en naturlig arbetsenhet, som är beroende

inte endast av integrering med det övriga skolväsendet utan även av en viss

integritet, dvs. en sådan oberoende ställning, som ger utrymme för utvecklingsarbete

och samordnande initiativ.

I fortsättningen framhåller utredningen olika motiv för en enhetlig ledning av

särskolorna samt skolorna för blinda och döva xned anslutande former av specialundervisning.

Skäl kan enligt utredningen anföras för ett bibehållande av en

motsvarighet till den nuvarande särskilda ledningen för denna verksamhet även

inom NSÖ. Enligt utredningens mening bör det därför allvarligt övervägas, att

sektionen för specialundervisning och specialskolor placeras som en fristående

sektion direkt under chefen för undervisningsavdelningen med hänsyn till den

samordning, som är nödvändig mellan byråerna och även mellan avdelningarna i

flertalet handikappärenden.

Länsskolnämndema i Uppsala, Södermanlands och Gävleborgs län uttalar sig

för att skolsociala roteln även framdeles skall utgöra en fristående arbetsenhet.

Svenslca kommunförbundet och Svenslca stadsförbundet ifrågasätter om inte

det utvecklingsarbete, som skall avse planeringsmetodik, lokalprogramstudier,

planlösningsfrågor samt byggnadsteknik på skolområdet och som skall resultera

i konkreta råd och anvisningar till tjänst för kommunernas slcolbyggnadsprojektering,

hade bort motivera en självständig byrå inom planeringsavdelningen.

Sveriges hantverks- och industriorganisation anser det önskvärt att speciell

uppmärksamhet ägnas lärlingsutbildningsfrågorna under de fortsatta övervägandena

beträffande den nya skolöverstyrelsens uppbyggnad samt framhåller att

handläggningen av frågor rörande statsbidrag till lärlingsutbildningen bör placeras

centralt och om möjligt i en fristående arbetsenhet.

TCO ansluter sig i huvudsak till kommitténs förslag till kansliorganisation

och ärendefördelning inom NSÖ. TCO anser dock att det skulle vara synnerligen

olyckligt om inte samtliga ämnen inom respektive skolformer finge en sam
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts -proposition nr 83 år 196Jf

ordnad pedagogisk handläggning. TCO avstyrker sålunda förslaget om övningsämnenas

förläggning till UY och föreslår i stället att samtliga övningsämnen

inordnas under UA. Vidare bör enligt TCO:s uppfattning lärarutbildningen av

övningslärare överflyttas från byrå L 2 till byrå L 1.

I fråga om yrkesvägledningen framhåller arbetsmarknadsstyrelsen att det

kunde synas naturligt, att denna förlädes till den för elevvården gemensamma

servicebyrån UA 3 i stället för byrå UA 1, bl. a. därför att samtliga skolformer

under skolverket avses.

SACO anser, att organisationsförslaget innebär att ledningen av den gymnasiala

tekniska utbildningen splittras på olika avdelningar och föreslår, att undervisningsfrågorna

för respektive teknisk och ekonomisk utbildning sammanföres

till två särskilda byråer eller — i andra hand — två särskilda sektioner inom

UA 2. Enligt organisationens mening bör den nuvarande bibliotekssektionen bli

en självständig rotel.

Riksrevisionsverket uttalar, att de ekonomiska och kamerala ärenden, som

icke kan delegeras till lägre organ, bör sammanföras till en ekonomibyrå eller

kameralbyrå. Ärenden av ekonomisk natur eller ärenden, som eljest kan få mera

betydande ekonomiska konsekvenser bör vidare inte få avgöras, utan att ekonomisk

och administrativ expertis deltagit i handläggningen.

Statstjänstemannens riksförbund anser att kommittén genom begränsningen

av antalet byråer gått klart längre än vad som statsmakterna avsett och att

byråerna i NSÖ i vissa fall därför blir alltför stora, vilket gör det omöjligt för

cheferna att förvärva önskvärd grad av förtrogenhet med de olika inom deras

arbetsenheter förekommande ärendetypema. Förbundet anser att frågan om den

slutliga byråindelningen för bli föremål för fortsatta överväganden. I motsatt

riktning uttalar sig statskontoret som anser det tillfredsställande att organisationskommittén

funnit möjlighet att begränsa byråernas antal till blott 16.

Enligt statskontorets mening är det vidare tänkbart, att vid en kommande

översyn av organisationen — när denna hunnit verka någon tid och tillräckliga

erfarenheter samlats — möjlighet eventuellt skall yppa sig att till förmån för ett

helintegrerat verk sammanslå de båda undervisningsavdelningarna till en enhet.

Skoladministrativa utredningen noterar med tillfredsställelse förslaget om inrättande

av ett permanent skoladministrativt rationaliseringsorgan i form av en

direkt under verksledningen stående utrednings- och organisationssektion.

Utredningen understryker, att den föreslagna sektionens viktigaste uppgift

bör vara, att fortlöpande bedriva rationaliseringsverksamhet ej blott inom verket

utan även inom skoladministrationen i övrigt. Största vikt måste vid uppbyggandet

av skoladministrativa rutiner ägnas frågan, hur dessa kommer att

påverka ej blott centralorganets utan även lokala och regionala skolorgans arbetsförhållanden.

Utredningen utgår i detta sammanhang ifrån att utredningsoch

organisationssektionen blir den samlande instans, som har att behandla av

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 83 år 196b

befattningshavare i lokal och regional skoladministration framförd kritik över

liksom framförda förslag till förbättring av föreskrivna rutiner inom skoladministrationen.

Svenska stadsförbundet understryker vikten av den föreslagna organisationsoch

utredningssektionen. Förbundet anser det för skoladministrationen i stort

och även för den kommunala skolförvaltningen värdefullt om det rationaliseringsarbete,

som nu pågår inom skoladministrativa utredningen, följes upp av

denna sektion och leder till cn kontinuerligt bedriven översyn och rationalisering

på det skoladministrativa området.

Utredningens uttalanden och förslag i frågor rörande personalbehov

m. m. har kommenterats av flertalet remissmyndigheter.

Utredningen angående sjuksköterskeutbUdningen förutsätter att till chef för

den i utredningens remissyttrande föreslagna vårdyrkesbyrån skall utses en väl

kvalificerad sjuksköterska med pedagogisk utbildning.

Utredningen uttalar dessutom att på byrån bör finnas en ordinarie byrådirektör,

de tre konsulenttjänster, som organisationskommittén föreslagit fr. o. m.

1 oktober 1964», ytterligare en konsulenttjänst fr. o. m. 1 april 1965, samt två

extra konsulenttjänster fr. o. m. 1 april 1965 för uppföljningsarbete på fältet i

samband med de förestående utbildningsreformerna. Konsulenterna för sjukvårdsutbildning

bör vara erfarna lärare med erkänd skicklighet inom sitt utbildningsområde.

Med hänsyn till sjukvårdsutbildningens behov föreslår utredningen dessutom

att byrån P 2 förstärkes med en tjänst som förste byråsekreterare utöver organisationskommitténs

förslag.

Familjeberedningen understryker angelägenheten av att tillräckliga personalresurser

redan från början sättes in i ledningen av utbildningen inom vårdyrkena.

Beredningen räknar med att enbart frågor avseende hemsamarit- och hemvårdarinnepersonalens

utbildning kommer att i det närmaste helt sysselsätta en av

de tre föreslagna skolkonsulenterna på vårdsektionen.

Blind- och dövskoleutredningen utgår ifrån att den egentliga tillsynen över

specialskolorna även i fortsättningen kommer att få utövas av det centrala verket,

och att det där bör finnas befattningshavare för sådana uppgifter. Utredningen

föreslår därför att — utöver de 10 nya inspektörstjänster, som kommittén

föreslår inrättade på det regionala planet — 2 nya sådana tjänster inrättas på

det centrala planet, en för tillsynen över specialskolor och en för specialundervisning.

Utredningen anför bl. a. följande motiv för förslaget.

Det synes inte lämpligt, att konsulenterna, som enligt kommitténs förslag

endast skall erhålla korttidsförordnande inom NSÖ, skall förena sina pedagogiska

uppgifter med tillsyn och inspektion. Det bör i detta sammanhang påpekas,

att döv- och synkonsulenternas uppgifter att bl. a. ge service, handledning

och information åt enskilda elever och deras klasslärare och föräldrar samt

åt regionalt och lokalt fungerande medicinska organ är av annan art än vad

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1964

som tydligen planeras för NSÖ:s konsulentorganisation i dess helhet. För dessa

konsulenter är det nödvändigt med en fastare anställningsform än vad som föreslagits

för övriga konsulenter.

Sjöfartsstyrelsen anser att kommittén icke har redovisat på vad sätt det

centrala verkets tillsyn över sjöbefälsskolorna skall utövas. Styrelsen förutsätter,

att det skall ankomma på den nya skolöverstyrelseen att uppdraga de närmare

riktlinjerna i berörda avseende och att ämbetsverket därvid kommer att söka

erforderligt samarbete med sjöfartsstyrelsen. Ändamålsenligheten av den föreslagna

konsulentorganisationen för maskintekniska och nautiska ämnesområden

vid sjöbefälsskolorna ställer sig styrelsen tveksam till.

Sveriges redareförening ansluter sig i huvudsak till sjöfartsstyrelsens synpunkter.

Dessutom föreslår föreningen, att minst en av de konsulenter som

avses bli knutna till byrå UY 1 skall äga praktisk kännedom om sjöfartsnäringen

och förhållandena ombord i fartyg.

Svenska kommunförbundet och Svenska stadsförbundet menar, att den föreslagna

anställningsformen för konsulenter torde komma att medföra speciella

problem beträffande de konsulenter på folkbildningsbyrån, vilka rekryteras från

det kommunala biblioteksväsendet. Det kan inte utan vidare förutsättas att

kommunerna är villiga att för sex ä nio år bevilja tjänstledighet åt en bibliotekstjänsteman,

som kanske innehar en ledande ställning i den kommunala biblioteksverksamheten

och vars ordinarie tjänst under alla dessa år skulle komma

att beklädas med en icke ordinarie innehavare.

Statens personalvårdsnämnd anser den av kommittén förordade metoden för

anlitande av personalkonsulent vara den bästa lösningen för ett verk av den nya

skolöverstyrelsens storlek. Nämnden är beredd att, i den mån nämndens resurser

tillåter, avdela personalkonsulent för den nya skolöverstyrelsen.

Inrättande av tjänst som blankettekniker förordas av Svenska stadsförbundet

som framhåller, att blankettarbetet bör bedrivas i nära samarbete med kommunförbunden.

Personalorganisationerna har utförligt redovisat sina synpunkter på det nya

ämbetsverkets personalorganisation.

SÄ CO anför i detta hänseende i huvudsak följande.

1. Amanuenser bör ej utnyttjas för mer rutinbetonade arbetsuppgifter och

antalet amanuenstjänster bör ej vara större än att det tillgodoser verkets normala

rekryteringsbehov för kvalificerade tjänster. Vissa amanuenstjänster kan

därför ersättas av förste byråsekreterartjänster.

2. Den kvalificerade administrativa personalen, byrådirektörer och förste

byråsekreterare, bör ökas i betydlig utsträckning i förhållande till vad utredningen

föreslagit.

3. Då personalbehovet kan komma att bli större än vad kommittén beräknat,

bör fler ordinarie tjänster kunna inrättas.

4. Undervisningsrådstjänsterna bör inrättas som Bp-tjänster, dock att de

administrativa chefstjänstemännen, dvs. avdelningschefen och byråcheferna på

administrativa avdelningen, bör erhålla ordinarie tjänster.

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 83 år 1964

5. Lägre tjänsteställning än byrådirektör bör inte ifrågakomma för fackbyrås

ledande administratör.

6. Fördelningen mellan antalet byrådirektörer och förste byråsekreterare på

administrativa avdelningen bör bli en annan än vad kommittén föreslagit.

7. Sektionscheferna bör ges en stark ställning och avdelningsdirektörstjänster

bör inrättas i större omfattning än vad som tidigare varit vanligt i statsförvaltningen.

8. Skolkonsulenterna bör ej förordnas för mer än 2 år. En attraktiv lönesättning

för denna är väsentlig.

9. För att bevara kontinuiteten i det pedagogiska arbetet erfordras fasta

tjänster för pedagoger som avdelningsdirektörer eller byrådirektörer.

10. Eftersom arbetsuppgifterna för bibliotekskonsulenterna avsevärt skiljer

sig från uppgifterna för de pedagogiska konsulenterna bör de förstnämnda konsulenternas

anställningsform vara ordinarie.

11. Skolöverläkaren bör beredas en helt självständig ställning, parallellställd

med byråchef.

12. Med hänsyn till SACO:s förslag om teknisk byrå inom TJA bör fler tjänster

för kvalificerade tekniker inrättas.

SACO betonar slutligen vikten av att åtgärder vidtages för att eliminera

övergångssvårigheterna för den personal, som kan bli övertalig eller genom

rationaliseringen får sämre anställnings- eller lönevillkor. Det bör inte i något

läge komma i fråga att personal utan vidare friställs. Det framhålles vidare som

angeläget att erforderliga övergångsåtgärder utformas i nära samarbete med

personalorganisationerna.

TCO anser, att beräkningen av personalbehovet med hänsyn till omställningsproblem,

lokalförhållanden och den kraftiga utvecklingen av undervisningssektorn

i samhället tilltagits allt för snävt. I varje fall anses under en icke ovänsentlig

övergångsperiod den reella personalstyrkan behöva uppgå till betydligt

större antal än av kommittén beräknat antal tjänster.

I fråga om vissa speciella tjänstetyper framhåller TCO följande.

1. TCO delar reservanternas betänkligheter i fråga om undervisningsrådens

anställningsform och anser, att en form, som innebär helt annan anställningstrygghet,

bör väljas för dessa tjänster. Motsvarande anföres även för vissa andra

tjänster, bl. a. tjänsten som folkhögskoleinspektör.

2. Behovet av antalet tjänster som skolkonsulent bedömer TCO motsvara

ett betydligt större antal tjänster än kommittén föreslagit. Detta anses gälla

exempelvis pedagogiskt utvecklingsarbete, textila verksamheten och folkbildningsområdet.

3. TCO anser, att den föreslagna anställningsformen för skolkonsulenter innebär

påtagliga svårigheter för en riktig rekrytering. Även här bör väljas en

anställningsform med annan grad av anställningstrygghet utan att därmed bortses

från behovet av rörlighet mellan dessa tjänster och det direkta undervisningsarbetet

på fältet.

4. Personal som är sysselsatt inom förlagsverksamheten och som delvis är

anställd mot arvode bör ges fasta tjänster i vanlig ordning.

5. För verksamheten inom folkhögskoleväsendet anser TCO en förstärkning

nödvändig, vilket bör ske genom att folkbildningsbyrån tillföres en tjänst som

biträdande folkhögskoleinspektör.

5 — Bihang till riksdagens protokoll 1961 saml. Nr S3

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1964

6. TCO ifrågasätter, om icke verket redan från början bör tillföras en särskild

befattning som kurator.

Statstjänstemännem riksförbund uttalar bl. a. följande.

Slopandet av de båda nuvarande verken och tillkomsten av NSÖ kommer för

vissa av medlemmarna i till SR anslutna Undervisningsrådens Förening att betyda

mer eller mindre radikala förändringar i fråga om arbetsuppgifter m. m.

Genom särskilda anordningar bör tillses att dessa befattningshavare i största

möjliga utsträckning får behålla den tjänsteställning och de löneförmåner som

får antagas ha kommit dem till del vid oförändrad organisation. Undervisningsrådens

och de pedagogiska byråchefernas lönefråga skulle nämligen, enligt vad

som tidigare ställts i utsikt, lösas i positiv anda utan inväntande av den definitiva

utformningen av det nya skolverket. En tidsfrist för personalorganisationens

fullständiga genomförande kan underlätta infriandet av denna utfästelse.

Remissmyndigheternas synpunkter och förslag rörande länsskolnämndernas

arbetsuppgifter och organisation karaktäriseras av

önskemål om utvidgning av kompetensområdet, av förslag om annan sammansättning

än den föreslagna av länsskolnämnden samt av krav på ökade personella

och andra resurser.

Frågorna om nämndernas tillsynsområde och arbetsuppgifter diskuteras företrädesvis

i länsskolnämndernas remissvar. Genomgående ansluter man sig till

organisationskommitténs uppfattning att nämnds tillsynsområde i princip skall

sammanfalla med det centrala skolämbetsverkets.

Flera nämnder anser att större enhetlighet och samordning är önskvärd i ledningen

av utbildningsväsendet på det regionala planet. Länsskolnämnden i Göteborgs

och Bohus län, som menar, att länsskolnämnderna bör vara de enda

regionala skolmyndigheterna på länsplanet, nämner som exempel på verksamhet,

som i större eller mindre utsträckning ställts under central ledning, skolpsykologverksamheten,

länscentralerna för pedagogiska hjälpmedel samt fortbildningsinstituten.

Nämnden vänder sig även mot förekomsten av särskilda regionala

kursstyrelser för omskolningsverksamheten och föreslår att denna utbildningsverksamhet

lägges under länsskolnämnderna. Nämnden avvisar även bestämt

tanken på nya regionala organ för omskolningsverksamheten.

Även länsskolnämnden i Skaraborgs län betonar att varje län bör ha endast

en regional skolmyndighet och förordar att hjälpmedelscentralerna administrativt

sett inordnas i länsskolnämnderna.

Länsskolnämnden i Örebro län finner det nödvändigt att nämnden får hela det

regionala ansvaret för planeringen av omskolningsverksamheten medan länsskolvämnden

i Norrbottens län ansluter sig till kommitténs förslag rörande den

regionala ledningen av omskolningsverksamheten.

Flera nämnder diskuterar närmare länsskolnämndernas pedagogiska uppgifter

och ansluter sig genomgående till uppfattningen att denna verksamhet ej bör

begränsas till inspektion i trängre mening utan bör ha karaktären av rådgivning

och service. En utbredd uppfattning bland länsskolnämnderna är, att administra
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 83 år 1964-

tiva och planerande uppgifter under senare år växt ut och minskat inspektörernas

möjligheter till pedagogisk rådgivnings- och inspektionsverksamhet. Länsskolnämnden

i Kopparbergs län redovisar siffermässigt hur antalet inspektionsdagar

fortlöpande sjunkit sedan början av 1950-talet. Genom skolväsendets omorganisation

har annan verksamhet, främst den planerande, blivit alltmer tidskrävande.

Nämnden framhåller, att om den redovisade tendensen fortsätter

kommer länsskolnämndernas pedagogiska verksamhet att krympa i sådan grad

att en omprövning av formerna för denna verksamhet blir önskvärd och nämnden

förordar en förutsättningslös utredning av detta problem.

Åtskilliga nämnder uppehåller sig vid den föreslagna decentraliseringen och

dennas inverkan på nämndernas arbetssituation. Nämnderna godtar i huvudsak

de föreslagna decentraliseringsåtgärderna. En stor del av nämnderna förordar

dock, att granskningen av byggnadsritningar för grundskolan skall ha större

omfattning än vad kommittén avsett.

En annan decentraliseringsfråga, i vilken flera länsskolnämnders uppfattning

avviker från kommitténs, avser statsbidrag till skolskjutsar. Länsskolnämnden i

Kopparbergs län framhåller, att en utvidgning av kommunernas beslutanderätt

i detta hänseende är betänklig, med tanke på att kommunerna är utsatta för ett

starkt tryck från föräldrarna att utvidga skjutsningen. Länsskolnämnden i Skaraborgs

län anser att förslaget beträffande skolskjutsar bör förbindas med starkt

schabloniserade bestämmelser om statsbidragsgivningen.

Länsskolnämnden i Göteborgs och Bohus län uttalar beträffande decentraliseringens

effekt på arbetsbelastningen att denna inte alltid leder till arbetslättnad

därigenom att avgivande av utlåtande skulle vara mindre arbetskrävande än ett

beslut. I talrika fall är förhållandet enligt nämndens erfarenhet det motsatta.

Länsskolnämnden i Värmlands och Västernorrlands län förordar organisationsundersökningar

för att analysera arbetssituationen vid nämnderna och för rationalisering

och förenkling av arbetet på länsskolnämndernas kanslier.

Frågorna om länsskolnämndernas uppgifter beröres även av blind- och dövskoleutredningen,

som tillstyrker förslaget att specialskolorna skall kunna ställas

under länsskolnämndernas inseende, vilket förutses bli till gagn inte endast för

undervisningen av handikappade utan även för det övriga skolväsendet.

Kommitténs förslag rörande länsskolnämndernas sammansättning har föranlett

i hög grad divergerande uttalanden. Av särskilt intresse är länsskolnämndernas

åsikt i frågan. Av remissyttrandena från dessa framgår att 9 av nämnderna

godtar kommitténs förslag om ändrad sammansättning. Av de övriga uttalar sig

8 för oförändrad sammansättning. Dessutom föreslår 4 nämnder att utöver två

av NSÖ utsedda ledamöter ytterligare två utses som skulle representera arbetsgivare

och arbetstagare. Härigenom skulle antalet ledamöter öka till 9. I 2 fall

föreslås att sammansättningen ändras på sådant sätt att med oförändrat antal

ledamöter en av dessa utses av NSÖ och en av arbetsmarknadsmyndigheterna.

Både de nämnder som godtar och de som avstyrker kommitténs förslag ut
5*

— Bihang till riksdagens protokoll 1961t. 1 samt. Nr 83

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1964

talar i stor utsträckning sin uppskattning av insatserna av de ledamöter med

pedagogisk bakgrund som utsetts av de båda skolämbetsverken.

I sitt avstyrkande uttalande i denna fråga förordar länsskolnämnden i Kristianstads

län att formerna för näringslivets representation närmare utreds.

Nämnden betonar den betydelsefulla roll i nämndens arbete de av ämbetsverken

utsedda ledamöterna spelat och anser att de ej kan ersättas med representanter

för näringslivet. Länsskolnämnden hänvisar i detta sammanhang till skolstyrelseutredningens

motivering för nämndens sammansättning.

Länsskolnämnden i Örebro län finner det nödvändigt att såväl representanter

för näringslivet som pedagoger med omedelbar erfarenhet av reformernas verkningar

är ledamöter i länsskolnämnderna. Länsskolnämnden i Västmanlands län

har inget att erinra mot den ändrade sammansättningen. Nämnden uttalar att

den förlust i pedagogiskt avseende som nämnden gör i viss utsträckning kompenseras

av tillkomsten av ytterligare en skolinspektör samt av fortbildningsledare

och konsulenter.

LO tillstyrker förslaget om två representanter från näringslivet men finner

ej skäl för att de båda nuvarande verksrepresentanterna skall utgå. En liknande

uppfattning har Svenska stadsförbundet, som tillstyrker att näringslivet i länet

får särskild representation i länsskolnämnden. Enligt förbundets mening bör

detta emellertid åstadkommas genom att den nuvarande nämnden på sju ledamöter

utökas med en företrädare för arbetsgivare och en företrädare för arbetstagare

inom länet, båda utsedda av landstinget. Svenska kommunförbundet förordar

för sin del inte någon utökning av ledamotsantalet. Enligt förbundets

uppfattning bör landstinget — utan bundenhet till speciella kvalifikationsvillkor

— utse sex av nämndens sju ledamöter.

Båda kommunförbunden ansluter sig till uppfattningen att behov ej föreligger

att bibehålla den nuvarande föreskriften om att två av de landstingsvalda ledamöterna

skall äga särskild kännedom om landsbygdens skolväsen.

Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges industriförbund förordar, att länsskolnämnderna

utökas med två arbetstagar- och två arbetsgivarrepresentanter.

Gentemot organisationskommittén framhålles önskvärdheten av att arbetstagaroch

arbetsgivarrepresentanterna utses efter förslag av arbetstagar- respektive

arbetsgivarorganisationerna.

Organisationerna anser dessutom, att NSÖ borde få utse en ledamot, som

företrädesvis skulle representera länets yrkesskolväsen. De erinrar därvid om att

länsskolnämndernas kanslier — även med de föreslagna personalförstärkningarna

— i huvudsak saknar tjänstemän med närmare anknytning till yrkesskolesidan.

Även en utökning av ledamotsantalet till tio skulle enligt organisationerna

inte inskränka nämndernas arbetsduglighet.

Även TCO förordar en representation om fyra ledamöter företrädande arbetsgivar-

och arbetstagarintressena, dock utan att i övrigt ingå på frågan om

totalantalet ledamöter. Det anses vidare naturligt att ledamöterna utses av

Kungl. Maj:t efter direkta förslag från de större arbetsmarknadsorganisationerna.

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 196£

Sveriges hantverks- och industriorganisation föreslår, att de företagarsammanslutningar,

som arbetar inom respektive län, skall beredas tillfälle att till

Kungl. Maj:t inkomma med förslag till ledamöter, representerande arbetsgivareller

företagarsidan.

I fråga om personalbehovet vid länsskolnämnderna understryker flertalet länsskolnämnder

att detta är större än vad organisationskommittén räknat med.

Särskilt framhålles detta behov av de större nämnderna.

Till önskemål som flera länsskolnämnder framhåller hör bättre möjligheter att

anställa experter samt bättre tilldelning av expensmedel.

I samtliga remissvar över promemorian om gemensam mellaninstans

för Stockholms stad och län tillstyrkes inrättandet av

en gemensam skolnämnd för regionen.

Överståthållarämbetet och länsstyrelsen i Stockholms län erinrar om att liknande

regionala organ för staden och länet tillkommit på andra områden av

samhällslivet. Stockholms stad tillstyrker förslaget under förutsättning dels att

en decentralisering av beslutsfunktionerna från högre till lägre instanser samt

från statliga till kommunala organ genomföres i minst den utsträckning, som

föreslagits av organisationskommittén, dels att inrättandet av den föreslagna

skolnämnden icke rubbar den nuvarande ordning, enligt vilken allmän tillsyn

och inspektion, rådgivning och pedagogisk service samt den lokala skolplaneringen

i vad avser skolorna inom Stockholms stad väsentligen ankommer på

skoldirektionen i Stockholm.

Läns skolnämnden i Stockholms län vänder sig emot den föreslagna begränsningen

av skolnämndens uppgifter beträffande Stockholms stad och anser att

staden inte bör intaga någon särställning i vad gäller den statliga myndighetens

insyn i kommunens skolväsen.

Kommitténs förslag i fråga om skolnämndens sammansättning godtages av det

övervägande antalet remissmyndigheter, däribland Stockholms stad. Av stadens

remissvar framgår, att den föreslagna sammansättningen överensstämmer med

den praxis man följt i samarbetet inom Stor-Stockholm i vissa andra fall.

I andra svar förordas en annan sammansättning av nämnden än den föreslagna.

Yrkande på utökning till 11 ledamöter genom komplettering med två av

Kungl. Maj :t utsedda representanter för arbetsgivare och arbetstagare göres

således av länsstyrelsen och länsskolnämnden i Stockholms län. TCO anser, att

representanter för näringslivet bör utses på sätt som föreslagits för övriga

nämnder.

SACO anser, att pedagogiska fackmän bör ingå som ledamöter i nämnden.

I det gemensamma yttrandet från Svenslca arbetsgivareföreningen och Sveriges

industriförbund anses den bästa lösningen av förevarande fråga vara att stadsfullmäktige,

landsting, arbetstagare och arbetsgivare vardera få utse två ledamöter.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1964

I fråga om skolnämndens personal förordas i flera fall en förstärkning. Således

anser länsstyrelsen och länsskolnämnden i Stockholms län samt Statstjänstemännens

riksförbund en utökning med 2 inspektörstjänster erforderlig. SACO

och TCO förordar en utökning med 1 inspektörstjänst.

Utöver förslaget om ytterligare inspektörstjänster anmäler länsskolnämnden i

Stockholms län behov av en expeditionsvakt, av engångsbelopp för maskinell

utrustning åt expeditionen samt av nya lokaler.

Kommittéförslaget rörande den lokala och regionala ledningen

av sjöbefälsskolorna har i huvudsak godtagits av de myndigheter

och organisationer, som avgivit yttrande.

Sjöfartsstyrelsen framhåller behovet av samordning mellan de av skolärenden

direkt ansvariga organen samt sjöfartsstyrelsen, sjöfartsnäringen och de ombordanställdas

organisationer. I detta syfte bör enligt styrelsens mening finnas en

central fackbetonad inspektionsverksamhet samt ett centralt utbildningsråd för

samarbete i utbildningsfrågor mellan skolöverstyrelsen, sjöfartsstyrelsen och sjöfartsnäringen.

Därest dessa centrala samordningsfunktioner kommer till stånd

anser sjöfartsstyrelsen att samordningsproblemen mellan skolorgan och sjöfartsorgan

på det regionala och lokala planet kan lösas pa i huvudsak det sätt som

angivits av organisationskommittén.

Av de städer i vilka sjöbefälsskolor är belägna har Stockholm, Malmö, Kalmar

och Härnösand förklarat sig beredda att på föreslaget sätt överta den lokala

ledningen av sjöbefälsskolorna.

Göteborgs stad ställer sig tveksam till den föreslagna omläggningen bl. a. på

grund av att kontakten mellan sjöbefälsskolan och sjöfartsnäringen anses bli

försämrad. Staden är vidare av principella skäl tveksam i frågan om sjöbefälsskolorna

bör höra till den kommunalt administrerade utbildningssektorn och kan

inte godtaga, att skoloma undantages från skolstadgans regler om eleversättning.

Med hänsyn till de invändningarna mot organisationskommitténs förslag, är

Göteborgs stad inte beredd att på det av kommittén föreslagna sättet på eget

initiativ åtaga sig huvudmannaskapet för sjöbefälsskolan i Göteborg. Staden

anser, att vissa sidor av frågan bör ytterligare utredas men är under förutsättning

av att ett särskilt lokalt yrkesråd bildas i Göteborg beredd att tillstyrka

förslaget. Reformen bör genomföras genom särskild lagstiftning.

Av remissbehandlingen i övrigt kan nämnas, att sjöfartsstyrelsen befarar att

svårigheter kommer att föreligga att i de tekniska råden utse endast en representant

för såväl den nautiska som tekniska utbildningen. Särskilt yrkesråd för

sjömansutbildningen bör vidare enligt styrelsens mening föreskrivas som skyldighet.

Rörande det tekniska rådets sammansättning och betydelse förekommer i viss

utsträckning avvikande meningar. Således ansluter sig Sveriges redareförening

och Sveriges fartygsbefälsförening närmast till sjöfartsstyrelsens uppfattning

och förordar komplettering av råden med två särskilda ledamöter med avseende

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 196h

på utbildningen vid sjöbefälsskolorna. Länsskolnämndema i Malmöhus samt

Göteborgs och Bohus län ifrågasätter däremot om över huvud taget anledning

finns att utöka de tekniska råden.

Svenska stadsförbundet tillstyrker förslaget att sjöbefälsskolorna skall ställas

under skolstyrelsens förvaltning men framhåller bl. a. följande önskemål rörande

skolornas ställning i ekonomiskt hänseende.

Om schabloniserade ersättningsbelopp per elev småningom kan fastställas även

för tekniska gymnasier, torde så också kunna ske för sjöbefälsskolorna. I så fall

kan styrelsen inte finna att vare sig principiella eller praktiska skäl talar för att

sjöbefälsskolorna särbehandlas när det gäller det interkommunala samarbetet.

Därest genom dylika schablonbelopp ett ändrat läge inträder i fråga om de

praktiska möjligheterna att tillämpa skollagens ersättningsregler,^bör dessa liksom

lagens övriga bestämmelser i princip bli tillämpliga även på sjöbefälsskolorna,

varav skulle följa att dessa skolor bör införas i 2 § punkt b) skollagen.

Av kommitténs resonemang bör vidare följa, att — därest statsbidrag till

gymnasiebyggen genomföres i enlighet med gymnasieutredningens förslag —

samma statsbidrag bör utgå vid ny-, till- eller ombyggnad av sjöbefälsskola.

Krav på möjligheter att erhålla ersättningar för elever från andra kommuner

framföres även i yttrandena från Stockholm, Göteborg och Härnösand.

I anslutning till anslagsfrågorna har byggnadsstyrelsen uttalat, att

beloppet 60 000 kr. för konstnärlig utsmyckning ej bör belasta anslaget för

inredning och utrustning av den nya ämbetsbyggnaden utan det anslag som

disponeras av statens konstråd för utsmyckningsändamål. Byggnadsstyrelsen

anser vidare att indragningskostnaden för den nya telefonväxeln bör helt bekostas

av byggnadsstyrelsen. Kostnaden härför har beräknats till 300 000 kr.

sedan viss rabatt erhållits för den tidigare telefonväxeln. Härtill har beräknats

50 000 kr. för installation av olika anknytningar.

På grund av det anförda anser styrelsen, att kostnaderna för inredning och

utrustning kan reduceras till 1 900 000 kr.

Med hänsyn till kraven på anslagskontroll och redovisning anser riksrevisionsverket

att yrkesöverstyrelsens avlönings- och omkostnadsanslag bör kvarstå i

riksstaten övergångsvis under nästa budgetår och att alltså särskilda medel,

belöpande på den avsedda tidsperioden beräknas och anvisas för denna myndighet.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. May.ts ''proposition nr 83 år 196

IV. Departementschefen

Det starkt ökade behovet av utbildning har sedan början av 1950-talet medfört

en omfattande expansion av skolväsendet. I första hand har utvecklingen

präglats av införande av 9-årig skolplikt. Denna är nu genomförd i större delen

av landet. Samtidigt har elevantalet på det gymnasiala åldersstadiet ökat kraftigt

och en fortsatt utbyggnad av skolväsendet får förutsättas ske. Till de kvantitativa

behoven kommer de kvalitativa med innebörden att ur tillgängliga resurser

och utifrån målsättningen för utbildningens allmänna inriktning utvinna

bästa möjliga resultat genom planerings- och utvecklingsarbete.

Skolväsendets utveckling har medfört behov att successivt anpassa även den

administrativa och organisatoriska ledningen till de ändrade förhållandena. Genom

inrättande av länsskolnämnderna och genom decentralisering av beslutanderätt

till dessa samt till skolstyrelser och rektorer har de centrala myndigheterna

kunnat avlastas, varigenom de fått ökat utrymme för nya uppgifter. Utvecklingen

på skolområdet har emellertid efter hand aktualiserat en mera genomgripande

reformering av skolväsendets centrala ledning. Genom beslut i denna

fråga vid 1963 års riksdag (Prop 144; SU 146; Rskr 334) har statsmakterna

angivit de närmare riktlinjerna för en omorganisation av skolväsendets centrala

ledning. Beslutet innebär främst att ledningen av såväl det allmänna skolväsendet

som yrkesskolväsendet samlas till ett gemensamt nytt ämbetsverk, som skall

benämnas skolöverstyrelsen. (För enkelhets skull användes i detta sammanhang

benämningen nya skolöverstyrelsen, förkortat NSÖ.)

Beslutet innebär vidare, att det nya ämbetsverket i stor utsträckning skall

befrias från rutinbetonade ärenden för att kunna koncentrera sina insatser på

utvecklings- och planeringsuppgifter. En annan väsentlig del av fjolårets principbeslut

var de riktlinjer som angavs för kansliorganisationen. Enligt dessa skall

likartade arbetsuppgifter, oavsett skolform, sammanhållas inom samma arbetsenhet.

Genom fjolårets beslut fastställdes också principerna för det nya skolämbetsverkets

ledning.

Enligt de sålunda uppdragna riktlinjerna har en särskild organisationskommitté

utformat NSÖ:s organisation i detalj samt i anslutning härtill framlagt

erforderliga anslagsäskanden. Kommittén har dock inte framlagt slutliga förslag

i vissa lönefrågor, som aktualiserats genom omorganisationsförslaget. I detta hänseende

förutsattes att överläggningar skulle äga rum med personalorganisationerna

i vederbörlig ordning.

De förslag som framlagts av organisationskommittén har vid den remissbehandling

som redovisats i det föregående i sina huvuddrag i regel fått ett positivt

mottagande.

För egen del finner jag, att det framlagda organisationsförslaget mycket väl

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 83 år 1964

överensstämmer med de av statsmakterna uppdragna riktlinjerna för NSÖ:s

organisation och jag kan sålunda i allt väsentligt ansluta mig till detta. I det

följande skall jag närmare beröra vissa av de huvudfrågor kommittén tagit upp

samt framlägga närmare förslag i vissa lönefrågor. För sammanhangets skull

kommer jag därvid att redovisa åtskilligt som inte är av den karaktär, att det i

och för sig bör underställas riksdagens prövning.

I fråga om ämbetsområdet för NSÖ har organisationskommittén i

första hand närmare preciserat NSÖ:s uppgifter på sjöfartens och socialvårdens

områden, vilka genom 1963 års principbeslut skall ingå i NSÖ:s verksamhetsområde.

Sedan organisationskommittén framlade sitt betänkande har vissa förslag

framlagts i 1964 års statsverksproposition (bilaga 10, punkterna 139 och

149) rörande utformningen av utbildningen av radiotelcgrafister samt beträffande

hemvårdarinneutbildning. Det direkta handhavandet av de s. k. prov- och

kompletteringskurserna för hemvårdarinnor skall enligt det framlagda förslaget i

statsverkspropositionen avlastas socialstyrelsen och fr. o. m. nästa budgetår

inordnas i den reguljära, kommunalt ledda yrkesutbildningen. Därmed kommer

denna utbildning också att inordnas i NSÖ:s verksamhetsområde.

I propositionen 1963:144 uttalade jag mig för att någon ändring av den

centrala ledningen av yrkesutbildningen på jordbrukets, skogsbrukets och sjukvårdens

områden icke borde genomföras i anslutning till den nu aktuella omorganisationen.

Enligt statsutskottets uttalande (SU 146) borde ett inordnande av

dessa tillsynsområden kunna ske fr. o. m. den 1 juli 1966. Ett antal reservanter

ansåg att utskottet cj bort uttala sig om tidpunkten för inordnandet. Vid behandlingen

i kamrarna bifölls utskottets hemställan av första kammaren, medan

andra kammaren anslöt sig till den angivna reservationen.

Frågan om tillsynen av utbildningen på sjukvårdsområdet har ånyo aktualiserats

vid remissbehandlingen. 1962 års utredning angående sjuksköterskeutbildningen,

som nu närmare övervägt tillsynsfrågorna mot bakgrund av den nyss

berörda behandlingen av dessa frågor i riksdagen, anser att utbildningen på området

bör inordnas i NSÖ fr. o. m. budgetåret 1965/66. Överflyttningen av tillsynsuppgifterna

från medicinalstyrelsen skulle härigenom komma att nära sammanfalla

med tidpunkten för den omläggning av den berörda utbildningen som

sjuksköterskekommittén avser att föreslå. För egen del finner jag det icke möjligt

att ta ställning i denna fråga, innan sjuksköterskekommitténs samlade förslag

föreligger och blivit föremål för prövning. Därest det av sjuksköterskekommittén

nu redovisade förslaget i tillsynsfrågan därvid kommer att godtagas, bör under

nästa budgetår eventuellt uppkommande behov av förberedelseåtgärder i NSÖ

för verksamheten på det nya utbildningsområdet kunna tillgodoses genom personal,

som avlönas med medel ur expertposten.

Organisationskommittén har i en i det föregående redovisad förteckning närmare

angivit de utbildningsområden, skolor och ulbildningsanstalter, som skall

ingå i NSÖ:s ämbetsområde. Förteckningen synes väl ägnad att ligga till grund

för den närmare regleringen av ämbetsverkets arbetsområde. Beträffande den i

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 83 år 196k

förteckningen angivna lärarutbildningen vill jag emellertid framhålla, att avgränsningen

på detta område i förhållande till den centrala ledningen för universitet

och högskolor torde få övervägas närmare, då lärarutbildningssakkunnigas

förslag i berörda hänseende föreligger. I nuvarande läge bör NSÖ:s uppgifter på

detta område i huvudsak motsvara dem som för närvarande åvilar de båda skolämbetsverken,

sedan viss decentralisering genomförts. Den teknologie magisterutbildningen,

som upptagits i den förutnämnda förteckningen, bör således inte

ställas under överinseende av NSÖ utan tills vidare genomföras i de former som

redan skapats för denna utbildning.

Koncentration av utbildningsfrågorna till ett gemensamt skolämbetsverk medför

bl. a. väsentligt ökade möjligheter att likformigt bevaka de pedagogiska frågorna.

En avvägning av tillgängliga resurser mellan olika områden ställer sig

vidare avgjort lättare, då en samlad överblick kan erhållas. För sitt arbete är

emellertid den centrala skolmyndigheten i hög grad beroende av informationer

från andra ämbetsverk, organisationer m. fl. Detta behov torde föreligga beträffande

hela utbildningsfältet men är särskilt markant och av mest omedelbar

betydelse när det gäller yrkesutbildningen. Organisationskommittén har särskilt

framhållit detta och jag vill med anledning av gjorda remissuttalanden i frågan

ytterligare understryka betydelsen av att NSÖ håller en nära kontakt med utvecklingen

på samhällslivets olika områden och ständigt beaktar de därav föranledda

behoven av ändringar i utbildningens inriktning och omfattning. I likhet

med organisationskommittén finner jag det inte erforderligt att olika behov av

kontakter och samarbete organiseras i bestämda former genom särskilda samarbetsorgan,

rådgivande kommittéer eller dylikt. Genom sammansättningen av

NSÖ:s styrelse beredes företrädare för olika samhällsområden möjlighet att hålla

kontakt med och påverka de centrala frågorna inom skolväsendet. Dessutom

kan det förväntas att den centrala skolledningen i sin nya utformning kommer

att fungera på ett sådant sätt att belysning av uppkommande frågeställningar

genom utåtriktade kontakter kommer att utgöra ett naturligt led i verksamheten

på alla beslutsnivåer. Behovet av institutionella former — utöver de redan förefintliga

— för kontakter bör det i första hand ankomma på NSÖ att själv bedöma.

Det nya ämbetsverkets arbetsuppgifter inom det verksamhetsområde,

som närmare redovisats i det föregående, skall enligt organisationskommitténs

formulering bestå i utveckling, planering, samordning, rationalisering och service.

I detta sammanhang betonar kommittén särskilt behovet att kontinuerligt förändra

innehållet i undervisningen i takt med förändringarna inom samhälle och

näringsliv samt värdet av utåtriktad informations- och rådgivningsverksamhet.

Jag vill för egen del understryka organisationskommitténs synpunkter i det

här berörda hänseendet. För att den centrala ledningen på skolväsendets område

skall kunna på ett riktigt sätt fylla sin uppgift i nuvarande utvecklingsskede

måste dess verksamhet koncentreras till centrala uppgifter av angivet slag. För

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1964

att möjliggöra en sådan omläggning erfordras att behandling och beslut i ärenden,

som föranlcdes av gällande allmänna bestämmelser, i största möjliga utsträckning

anförtros åt lokala och regionala myndigheter. Kommittén har i detta

hänseende konsekvent fullföljt de i fjolårets principproposition uppdragna riktlinjerna

och i sitt betänkande redovisat en omfattande förteckning över decentraliseringsåtgärder.

Kommitténs förslag möjliggör den strukturella omvandling

av den centrala myndighetens verksamhet som omorganisationen syftar till.

Någon närmare redogörelse för de i betänkandet redovisade decentraliseringsförslagen

torde inte erfordras i föreliggande sammanhang. En betydande del av

dessa är av sådan art att de kan vidtagas av de centrala myndigheterna redan

före genomförandet av omorganisationen. I övrigt ankommer det på Kungl.

Maj:t att vidtaga av de framlagda förslagen betingade åtgärder. Dessa decentraliseringsåtgärder

bör, om riksdagen inte har någon erinran däremot, även kunna

omfatta ändringar av beslutsförfaranden, beträffande vilkas utformning riksdagen

i skilda sammanhang kan ha medverkat.

På ett par punkter har jag emellertid funnit anledning att närmare uppehålla

mig vid kommitténs decentraliseringsförslag och redovisa mina synpunkter. Således

torde rektorsutnämningarna vid gymnasier och lärarutbildningsanstalter

alltjämt böra förbehållas Kungl. Maj:t. Med hänsyn till erinringar från arbetsmarknadsstyrelsens

sida och till pågående utredning om yrkesskolväsendets utformning

är jag inte beredd att nu taga ställning till organisationskommitténs

förslag om decentralisering av vissa frågor rörande yrkesskolväsendets dimensionering.

Vissa remissmyndigheter har vidare framhållit behovet av service åt de lokala

skolmyndigheterna i fråga om tolkning av avlöningsförfattningarna. Det ingår i

arbetsuppgifterna för länsskolnämnderna och NSÖ att beakta detta behov och

genom anvisningar och rådgivning medverka till att handläggningen av löneärenden

underlättas.

Även i fråga om skolbyggnadsärendenas handläggning bör

enligt organisationskommitténs mening NSÖ:s uppgifter inriktas mot planering,

utveckling och service. Liksom på andra områden av den centrala ledningens

arbetsfält förutsättes således en sådan omläggning att överstyrelsens befattning

med enskilda ärenden reduceras. Bakgrunden till förslaget är främst skolbyggnadsverksamhetens

ökade omfattning, vilken medfört en ständigt stegrad arbetsbelastning

hos den centrala myndigheten. Till följd av utvecklingen på det gymnasiala

skolstadiet kan denna belastning antagas komma att öka ytterligare.

I praktiken innebär förslaget i första hand, att den obligatoriska centrala ritningsgranskningen

skulle slopas för byggnader, som enbart avser grundskolans

behov. För samma slag av byggnader avses vidare lokalbehovsprövningen bli

decentraliserad till länsskolnämnderna. Vissa remissmyndigheter, bl. a. byggnadsstyrelsen,

SACO och vissa länsskolnämnder har rest invändningar mot att

helt slopa ifrågavarande ritningsgranskning. Särskilt har erinrats om de svårig
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts -proposition nr 83 år 1964-

heter som därigenom skulle uppkomma för de mindre kommunerna. Med hänsyn

såväl till dessa invändningar som till det ytterligare utredningsarbete jag i det

följande förordar bör någon förändring i fråga om den centrala ritningsgranskningen

inte nu ske.

Det utvecklingsarbete på skolbyggnadsområdet som hittills bedrivits inom

skolöverstyrelsen har främst varit inriktat på planering, uppgörande av lokalprogram

och planlösningsstudier. Därvid har genom nära samarbete med ämbetsverkets

pedagogiska expertis en fortgående anpassning kunnat ske till de

ändrade krav på skolbyggnadernas funktion som den allmänna skolutvecklingen

ställt.

Oaktat de insatser som gjorts för att förbättra förutsättningarna för ett ekonomiskt

skolbyggande, har under senare år en stark tendens mot ökade skolbyggnadskostnader

gjort sig gällande. Motsvarande utveckling har varit märkbar

även på andra sektorer av det statsunderstödda byggandet. Om man bortser

från faktorer, som sammanhänger med den allmänna kostnadsutvecklingen, finns

det anledning att anta att fördyringar i det tekniska utförandet av byggnadsföretagen

spelar en avsevärd roll. Ifrågavarande problem har beaktats i olika

sammanhang. Bl. a. diskuterades frågan i propositionen 1962: 79 angående organisationen

av centrala sjukvårdsberedningen m. m. I anslutning till ett uttalande

av föredragande departementschefen i det sammanhanget (s. 53 och 54) rörande

en enhetlig form för byggnadsteknisk och byggnadsekonomisk granskning inom

hela området för det statsunderstödda byggandet uppdrog Kungl. Maj:t den 28

juni 1962 åt statskontoret att i samråd med olika intressenter närmare utreda

möjligheterna att åstadkomma en samordning och rationalisering av verksamheten

från, bl. a., byggnadstekniska och byggnadsekonomiska synpunkter.

I samband med beredningen av föreliggande förslag om skolväsendets centrala

ledning har statskontoret redovisat vissa delar av sitt utredningsarbete och därvid

starkt ifragasatt, om inte problemen på föreliggande område är av den omfattningen

att ritningsgranskningen i skolöverstyrelsen borde föras över till ett

särskilt statligt organ för att där bilda underlag för en företrädesvis tekniskekonomisk

bedömning. För egen del ansluter jag mig till uppfattningen att ett

sådant organ bör inrättas. Vissa praktiska problem behöver ytterligare utredas.

För att närmare klarlägga och föreslå lösningar av de problem som sammanhänger

med ett tillgodoseende av det ifrågavarande granskningsbehovet bör en

utredning genom särskilda sakkunniga komma till stånd.

I avvaktan på resultatet härav bör byrån för handläggning av skolbyggnadsärenden

i NSÖ inte nu få en slutlig utformning i personalhänseende. Det antal

tjänster i NSÖ, som motsvarar det av kommittén beräknade personalbehovet

för nämnda byrå, bör därför tills vidare inrättas som extra, dock att detta inte

bör gälla tjänsterna i reglerad befordringsgång och i assistent- och biträdeskarriären.

Med hänsyn till vad jag här förordat bör, förutom ritningsgranskningen, såväl

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1964- 7 7

lokalbehovsprövningen som statsbidragsprövningen tills vidare förläggas till

skolöverstyrelsen. Jag vill i detta sammanhang dessutom erinra om gymnasieutredningens

förslag om byggnadsbidrag till gymnasierna, vilket, om förslaget

genomföres, får stor betydelse för överstyrelsens arbete med skolbyggnadsärenden

och för bedömningen av personalbehov m. m.

Beträffande omskolningsverksamheten beslöts i anslutning till

propositionen 1963:144 att denna inte skall avse ungdom under 21 år. Yrkesutbildning

för ungdom under denna åldersgräns skall i stället i princip anordnas

inom det reguljära yrkesutbildningsväsendet. Den beslutade omläggningen medför

behov av vissa övergångsanordningar. Kommittén har i detta hänseende föreslagit,

att NSÖ skall erhålla fullmakt att, om så visar sig erforderligt för att i

kommunernas regi anordna yrkesutbildning i erforderlig omfattning, medge förmånligare

statsbidrag än vad som är möjligt enligt gällande bestämmelser för

centrala och lokala yrkesskolor. För egen del kan jag ansluta mig till uppfattningen

att möjligheter av detta slag bör finnas. Såsom kommittén framhållit

bör denna särskilda bidragsmöjlighet utnyttjas med stor restriktivitet. Det särskilda

bidraget bör således endast medges, då en akut krissituation uppkommit

på viss ort bland ungdom under 21 år och huvudsakligen endast då fråga är om

yrkesutbildning inom områdena för industri och hantverk. Innan bidrag beslutas,

måste vidare konstateras att det på den avsedda orten eller närliggande orter

inte finns erforderliga utbildningsresurser. I den mån den vanliga bidra gsgivningen

i ett sådant läge inte skulle utgöra tillräckligt incitament för igångsättande

av ytterligare utbildning, bör NSÖ — under tredje kvartalet 1964 överstyrelsen

för yrkesutbildning — efter prövning i varje särskilt fall ha befogenhet

att medge förhöjt bidrag. Bidraget bör i sådant fall med utgångspunkt i gällande

bestämmelser om statsbidrag för yrkesskolor bestämmas i första hand genom

förhöjning av procenttalet för det allmänna driftbidraget och för bidraget till

ersättning åt föreläsare. I speciella fall bör bidragsgivningen kunna motsvara

samtliga kostnader för den särskilt anordnade utbildningen. Bemyndigandet bör

endast avse kostnader under budgetåret 1964/65, dock bör medgiven gynnsammare

bidragsgivning kunna avse även följande budgetår, då den igångsatta utbildningen

är tvåårig.

Organisationskommitténs förslag rörande omskolningsverksamheten i vad avser

samverkan mellan olika myndigheter på det centrala och regionala planet

föranleder ingen erinran från min sida. Frågan om decentralisering av ärenden

inom omskolningsverksamheten torde få prövas enligt de riktlinjer som angivits

av organisationskommittén. I anslutning till decentraliseringsfrågorna har kommittén

övervägt ett uppslag att för omskolningsverksamheten inrätta särskilda

regionala organ med uppgifter av rådgivande, initiativtagande och kontrollerande

natur. I likhet med kommittén anser jag, att ifrågavarande uppslag bör

närmare övervägas, vilket bör uppdragas åt NSÖ och arbetsmarknadsstyrelsen.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1964

Organisationskommittén har som sin principiella uppfattning uttalat att

centralupphandling inte är verksamhet av sådan art, som naturligen

bör ombesörjas av ett centralt skolämbetsverk. Med hänsyn bl. a. till värdet av

den inom överstyrelsen för yrkesutbildning för närvarande bedrivna centralupphandlingen

har organisationskommittén emellertid inte velat föreslå någon omedelbar

förändring utan förordat viss ytterligare utredning för att det skall bli

klarlagt i vilka andra former verksamheten eventuellt skall fortsätta.

Jag delar för egen del den principiella uppfattning som kommittén givit uttryck

åt. Enligt min mening bör emellertid redan i detta sammanhang bestämd

ställning kunna tagas i ett väsentligt avseende. I anslutning till beredningen av

denna fråga har nämligen huvudmännen för de båda kommunala upphandlingsorganen

Kommunaktiebolaget och Landstingens inköpscentral förklarat sig beredda

att efter viss övergångstid överta den upphandlingsverksamhet, som för

närvarande ombesörjes för kommunala huvudmäns räkning. Härigenom skulle

den övervägande delen av den inom yrkesöverstyrelsen nu bedrivna centralupphandlingen

kunna avvecklas. Efter överläggningar med företrädare för den kommunala

upphandlingsverksamheten har jag funnit det lämpligt att ifrågavarande

omläggning sker den 1 juli 1965. Intill denna tidpunkt bör således verksamheten

bedrivas såsom organisationskommittén förutsatt. Det bör uppdragas åt organisationskommittén

och NSÖ att under denna tid närmare överväga behovet

av centralupphandling för statliga skolor samt att föreslå former och personalorganisation

härför. I avvaktan på ett slutligt ställningstagande i dessa frågor

bör i fråga om tjänster vid ifrågavarande enhet gälla vad jag nyss anfört rörande

byrån för handläggning av skolbyggnadsärendena.

Huvuddragen av kansliorganisationen har fastställts genom beslut

i anslutning till propositionen 1963:144. Beslutet innebär att i spetsen för ämbetsverket

ställes cn generaldirektör med en överdirektör som närmaste man.

Verket organiseras på fem avdelningar. I organisationskommitténs uppgifter har

ingått att utarbeta en detaljerad organisationsplan och att fördela NSÖ:s arbetsuppgifter

på olika enheter inom organisationen. Det framlagda förslaget på denna

punkt innebär att avdelningarna uppdelas på sammanlagt 15 byråer, vartill

kommer den fristående folkbildningsbyrån. De nya byråerna blir således arbetsenheter

av helt annan storlek och karaktär än de nuvarande enheterna av motsvarande

slag. På grund härav förutsättes att byråerna i viss utsträckning indelas

i sektioner.

Jag ansluter mig i det väsentliga till kommitténs förslag om kansliorganisation

men anser mig med hänsyn till vid remissbehandlingen framförda synpunkter

och till vad jag förut uttalat böra förorda vissa ändringar i vad avser handläggningen

av omskolnings- och byggnadsärenden. Till dessa frågor återkommer jag

i det följande.

En ledande princip vid utformandet av kansliorganisationen har varit att

åstadkomma ett integrerat ämbetsverk. Detta innebär, att det i huvudsak är

den sakliga innebörden av olika ärendetyper som blir avgörande för organisa
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1964

tionens uppbyggnad. Hänsyn har med denna utgångspunkt endast i begränsad

omfattning eller i andra hand kunnat tas till olika ärendetypers samhörighet med

avseende på skolor och verksamhetsområden. I vissa remissvar framhålles att

denna senare indelningsgrund bort tillmätas större betydelse och i konsekvens

därmed har föreslagits att från organisationen i övrigt mer eller mindre fristående

arbetsenheter skulle skapas för vissa speciella verksamhetsområden. För

egen del utgår jag ifrån att den funktionsuppdelning som föreslagits av kommittén

skall öka möjligheterna att främja utvecklingen såväl inom hela skolområdet

som inom skolväsendets delområden. Självfallet bör i arbetsrutinen

erforderliga horisontella kontaktvägar utvecklas mellan arbetsenheter, som

handlägger skilda slag av ärenden. Begränsningen av antalet byråer och skolrådens

ställning som chefer med uppgift att samordna verksamheten ovanför

byråerna torde innebära tillräcklig garanti för att olika utbildningspolitiska

aspekter blir bevakade. Från dessa utgångspunkter ter det sig helt osannolikt att

t. ex. särskolornas eller specialskolornas intressen skulle bli sämre tillgodosedda

inom det nya skolämbctsverket än för närvarande. Enligt min mening skapas i

stället förutsättningar för ökade insatser även på dessa områden.

Det bör i detta sammanhang påpekas, att verksorganisationen har utformats

på sätt som skett för att garantera bästa möjliga samlade arbetsresultat. Den

valda indelningsgrunden kan följaktligen inte splittras genom komplettering med

olika fristående enheter utan att detta medför risker för en minskning av effektiviteten

i dess helhet.

Det bör ankomma på NSÖ att med de resurser som ställes till förfogande närmare

fördela arbetsuppgifterna mellan olika byråer. Verksledningen bör också

efter hand kunna vidtaga sådana förändringar som påkallas av de erfarenheter

som göres såväl av den nya verksorganisationens sätt att fungera som av uppkommande

nya behov av arbetsinsatser på olika områden. Genom den föreslagna

anställningsformen för konsulenter samt med de expertmedel som kommer att

stå till NSÖ:s förfogande kommer rörligheten i arbetsinsatserna att i hög grad

underlättas.

Som jag nyss anförde, anser jag mig böra föreslå vissa avvikelser från organisationskommitténs

förslag i vad gäller handläggningen av omskolnings- och

byggnadsärenden.

Beträffande ärenden rörande omskolning har organisationskommittén i enlighet

med huvudprinciperna för kansliorganisationen föreslagit, att dessa ärenden

skall fördelas mellan verkets olika arbetsenheter. Då en väsentlig del av arbetsuppgifterna

rörande omskolningen utgöres av planeringsfrågor, vilka föreslås bli

hänförda till byrå P 2, har tyngdpunkten i omskolningsverksamheten förlagts till

denna byrå, inom vilken dessa frågor skulle handhavas av en särskild arbetsenhet

med, enligt organisationskommitténs beräkningar, 26 befattningshavare.

IVfot detta av organisationskommitténs majoritet förordade förslag har en av

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1964.

ledamöterna, överdirektören öhman, anmält en avvikande uppfattning och

föreslagit, att en särskild byrå skulle inrättas inom planeringsavdelningen för omskolningsärenden.

I flera remissyttranden har tanken på en mera självständig arbetsenhet för

omskolningsärenden fått ett starkt stöd. Uttalanden i denna riktning göres i

första hand av arbetsmarknadsstyrelsen, Landsorganisationen, Svenska arbetsgivareföreningen

och Sveriges industriförbund.

För egen del bedömer jag det som i och för sig möjligt att inom den av kommittén

föreslagna organisatoriska ramen skapa effektiva verksamhetsformer för

omskolningsverksamheten, men anser mig dock med hänsyn till vad som vid

remissbehandlingen anförts böra förorda att en självständig byrå för omskolningsärenden

inrättas. Den bör skapas pa sådant sätt, att den av kommittén

föreslagna arbetsenheten för omskolningsärenden brytes ut ur byrå P 2 och bildar

en särskild byrå med beteckningen P 3.1 personalhänseende innebär vad jag

här förordar den förändringen, att den föreslagna tjänsten som chef för arbetsenheten

på avdelningsdirektörsnivå utbytes mot en undervisningsrådstjänst.

Den i organisationskommitténs förslag som P 3 betecknade byrån för byggnadsärenden

skulle, vid bifall till vad jag nyss förordat, komma att betecknas

P 4. Som jag i ett tidigare sammanhang uttalat bör denna byrå, i avvaktan på

resultatet av viss ytterligare utredning, erhålla en provisorisk organisation.

Vid bifall till vad jag nu förordat skulle NSÖ komma att omfatta 17 byråer i

stället för av organisationskommittén föreslagna 16.

Organisationskommitténs förslag till personalorganisation för NSÖ

har närmare redovisats i det föregående. Sammanlagt har kommittén räknat med

ett behov av 478 tjänster, varav 11 tjänster avser lärare vid de yrkespedagogiska

instituten, vilka i sin verksamhet inte är knutna till den centrala skolmyndigheten.

I den angivna förteckningen har tjänsterna redovisats efter tjänstebenämningar.

Kommittén har däremot inte haft till uppgift att taga ställning till lönegradsplaceringar.

I fråga om de högsta tjänsterna i NSÖ:s ledning träffades vissa avgöranden i

anslutning till propositionen 1963:144. Därvid bestämdes, att generaldirektören

skulle placeras i Bp 7, överdirektören i Bp 5 samt cheferna för NSÖ:s fem avdelningar

i Br 4. I likhet med organisationskommittén anser jag att avdelningscheferna

bör benämnas skolråd.

Cheferna för NSÖ:s byråer, som i enlighet med det framlagda förslaget genomgående

bör benämnas undervisningsråd, skall i enlighet med beslut i anslutning

till propositionen 1963:144 vara placerade i lönegrad B 3. Frågan om undervisningsrådens

anställningsform löstes däremot inte i det sammanhanget. Organisationskommitténs

majoritet har föreslagit anställningsformen Br, innebärande

förordnande tills vidare. I en reservation har tre av kommitténs ledamöter föreslagit,

att undervisningsråden skulle erhålla samma slag av Bp-förordnande som

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 19G4

nu tillämpas för gymnasiernas rektorer, vilket förslag även understötts av vissa

remissmyndigheter. För egen del kan jag ansluta mig till uppfattningen att

undervisningsråden bör erhålla en annan anställningsform än vad kommitténs

majoritet ansett. Jag förordar extra ordinarie anställning i sådan form att anställningen

sker tills vidare för högst 6 år i sänder. Med hänsyn till vad jag i

det föregående förordat angående en provisorisk personalorganisation för den

byrå, som handlägger byggnadsärenden, bör chefen för nämnda byrå ej anställas

på nyss angivet sätt utan förordnas att bestrida göromål som ankommer på undervisningsråd

med ersättning motsvarande lönegrad B 3. Antalet undervisningsråd

i Be 3 skulle således uppgå till 16, vartill skulle komma innehavaren av

nyssnämnda förordnande.

Den av organisationskommittén föreslagna personaluppsättningen innebär en

minskning med ett hundratal befattningshavare i förhållande till den nuvarande

personalen vid skolöverstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning. Av remissmyndigheterna

har åtskilliga uttalat farhågor för att beräkningen av personalbehovet

är alltför snävt tilltagen. Erinringar har därjämte riktats mot fördelningen

på olika personalkategorier.

Med den väsentliga förändring i den centrala skolledningens arbetsuppgifter,

som eftersträvas med omorganisationen, och den därefter anpassade strukturen

hos det nya ämbetsverket är det inte möjligt att bedöma personalbehovet med

ledning av de nuvarande myndigheternas verksamhet. Med den inriktning NSÖ:s

arbete kommer att få efter den förutsatta starka reduceringen av antalet löpande

ärenden, uppkommer ökade förutsättningar att anpassa arbetets kvantitet till

personaltillgången. Detta förhållande liksom de ökade, förut berörda möjligheterna

till rörlighet i arbetsinsatsernas inriktning innebär enligt min uppfattning

att organisationskommitténs bedömning av personalbehovets storlek och

huvudsakliga fördelning på olika kategorier får betraktas som den mest realistiska

som nu kan göras.

I det följande avser jag att närmare behandla de olika personalkategoriernas

storlek och löneställning.

Såsom berörts i ett tidigare sammanhang blir ämbetsverkets organisatoriska

uppbyggnad sådan, att byråerna i viss utsträckning bör uppdelas på sektioner.

Som chefer för dessa har organisationskommittén tänkt sig avdelningsdirektörer

eller byrådirektörer. Jag föreslår att 11 tjänster som avdelningsdirektör inrättas.

Vidare förordar jag inrättande av 18 tjänster som byrådirektör i A 27 och 22

i A 25.

Vad jag här förordat innebär avsevärt förbättrade befordringsmöjligheter i den

administrativa karriären inom den centrala skolledningen. I fortsättningen anser

jag det därför inte nödvändigt att närmare fixera antalet tjänster som förste

byråsekreterare. Inte heller bör sådana tjänster inrättas som ordinarie. I stället

förordar jag övergång till s. k. högstlönegradssystem för tjänstegruppen förste

byråsekreterare, byråsekreterare eller amanuenser. För NSÖ i dess helhet förordar

jag inrättande av 42 sådana tjänster i högst A 23.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1964-

Stor principiell vikt har organisationskommittén lagt vid att NSÖ får en nära

kontakt med den pedagogiska utvecklingen på fältet och därmed också goda

förutsättningar för att påverka denna utveckling. För att tillgodose detta behov

har kommittén föreslagit att ett betydande antal konsulentbefattningar inrättas

med sådana anställningsvillkor, att en förhållandevis snabb omsättning kan ske.

Enligt kommitténs mening borde dessa befattningar konstrueras som arvodesbefattningar,

på vilka förordnande meddelades för sex år med möjlighet för

verket att meddela förlängt förordnande för högst en treårsperiod. Jag delar

kommitténs uppfattning rörande betydelsen av den avsedda personalkategorien.

För att säkerställa en god rekrytering till dessa befattningar under den avsedda

förhållandevis korta tjänstgöringsperioden är en gynnsam lönesättning väsentlig.

Jag förordar i enlighet med organisationskommitténs förslag inrättande av 67

konsulentbefattningar, varav 61 skall benämnas skolkonsulenter och ha sin verksamhet

knuten till olika områden av skolväsendet. De övriga sex konsulenterna

bör få sin verksamhet förlagd till folkbildningsbyrån med uppgifter som folkbildningskonsulenter

och bibliotekskonsulenter. Konsulenterna bör anställas på

det sätt som föreslagits av organisationskommittén. De bör således erhålla ersättning

för mistade avlöningsförmåner i statlig eller kommunal lönegradsplacerad

tjänst utanför skolöverstyrelsen jämte ett arvode. Detta skall utgöra skillnaden

mellan den löneklass på löneplan A, i vilken vederbörande i sin tjänst är placerad

och en lön, som med fem löneklassenheter överstiger förstnämnda löneklass, dock

lägst 10 000 kr. Konsulent, som ej innehar eller uppehåller statlig eller kommunal

lönegradsplacerad tjänst, bör uppbära arvode enligt den löneklass på löneplan

A som skolöverstyrelsen bestämmer. Därest särskilda skäl föreligger för en annan

arvodesberäkning torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma arvodet.

Det torde vidare få ankomma på Kungl. Maj:t att fastställa sådana villkor

beträffande pension, semester, flyttningskostnadsersättning och förmåner i övrigt

som på lämpligt sätt motsvarar de förmåner som gäller för extra tjänstemän på

den nominella lönenivå som konsulenterna med beaktande av arvodet kommer

att uppnå.

I fråga om vissa speciella befattningar i ledande ställning förordar jag inrättande

av en tjänst som skolöverläkare i Bp 3 och en arvodesbefattning som

biträdande skolöverläkare. PR-sektionen bör ledas av en informationschef i

Ae 27. För denna sektion beräknar jag vidare medel för en redaktör i Ae 23.

Med hänsyn till den provisoriska organisation som byrån för byggnadsärenden

tills vidare kommer att erhålla bör tjänsten som chefsarkitekt upptagas som

extra i Bg 1 med ett arvode av 4 140 kr. För denna byrå beräknar jag vidare

medel för arvodesanställning av fyra arkitekter på halvtid. Tjänsten som folkhögskolinspektör

bör i förhållande till nuläget höjas och placeras i Be 1. I anslutning

till det framlagda förslaget till personalorganisation anser jag vidare att

en tjänst som särskolinspektör i Ae 27 och en biträdande särskolinspektör i Ae

25 skall upptagas. Den föreslagna tjänsten som skolpsykolog bör placeras i Ae 27.

De å personalförteckningen för yrkesöverstyrelsen upptagna adjunkts- och

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1964

lektorstjänsterna vid de yrkespedagogiska instituten bör i fortsättningen upptagas

i NSÖ:s motsvarande förteckning. Utöver nuvarande tjänster bör med hänsyn

till vad som anförts om behovet av förstärkning för det yrkespedagogiska

institutet i Umeå ytterligare en adjunktstjänst inrättas. På denna adjunkt bör,

om så visar sig erforderligt, ankomma även de administrativa uppgifterna rörande

institutet. Med hänsyn till det anförda bör således på NSÖ:s personalstat

upptagas sex tjänster som lektor i Ae 27 eller Ae 25 och fem tjänster som adjunkt

i Ao 23.

Vid en numerär begränsning av byråsekreterar-amanuenspersonalen som organisationskommittén

räknat med har förutsatts, att vissa av denna personals

uppgifter skulle övertas av kanslister. I enlighet med organisationskommitténs

förslag förordar jag inrättande av 26 kanslisttjänster, varav halva antalet i reglerad

befordringsgång och övriga i Ao 15.

För vissa speciella uppgifter, företrädesvis inom området för omskolningsverksamheten

och centralupphandlingen, bör i personalorganisationen ingå fem

förste byråingenjörer, varav tre i A 23 och två i A 21, en intendent i A 21, en

kamrerare i A 21, en byråassistent i A 21, tre byråingenjörer i A 19, två byråassistenter

i A 19, nio assistenter, varav två i A 19, fem i A 17 och två i A 15,

samt en bokhållare i A 15.

För att det skall bli möjligt att i erforderlig omfattning rekrytera välkvalificerad

kontorspersonal föreslår jag att följande tjänster inrättas, nämligen nio

tjänster som kontorsskrivare i A 13, 16 tjänster som kansliskrivare i A 11 och

43 tjänster som kontorist i A 9. För kanslibiträden i A 7 föreslår jag 65 tjänster

och för kontorsbiträden i Ao 5 eller i reglerad befordringsgång sammanlagt 61

tjänster.

För materialtillsyn, expeditionsvaktsgöromål och arbetsuppgifter rörande

duplicering, tryckning, kopiering etc. föreligger ett betydande arbetskraftsbehov

inom en arbetsenhet av NSÖ:s storlek. Med utgångspunkt i de förhållanden som

kommer att föreligga, då överstyrelsens verksamhet kunnat lokalmässigt koncentreras

till den nya ämbetsbyggnad, som är under uppförande i kvarteret

Murmästaren vid Hantverkarga tan, beräknar jag behov föreligga av en tryckeriföreståndare

i A 13, två materialförvaltare, varav en i A 13 och en i A 11, en

uppsyningsman i A 11, fyra förste expeditionsvakter i A 9, tre tryckare i A 9, 11

expeditionsvakter i A 7 och fem tryckeribiträden i A 7.

För skötseln av verksbiblioteket förordar jag på grundval av kommitténs förslag

inrättande av en tjänst som förste biblioteksassistent i A 13 och en som biblioteksbiträde

i A 7. Till det nya biblioteket kommer nuvarande skolöverstyrelsens

och yrkesöverstyrelsens bibliotek att sammanföras. Den del av sistnämnda

bibliotek som har karaktär av yrkespedagogiskt bibliotek bör dock successivt

inordnas i statens psykologisk-pedagogiska bibliotek.

I den nu redovisade personalorganisationen inneslutes ej personal för överstyrelsens

publikations- och förlagsverksamhet. Kostnaderna för denna bör liksom

nu är fallet bestridas av inkomsterna för verksamheten.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1964

För personalvårdande uppgifter har kommittén närmast tänkt sig, att en

lämplig kuratorsanordning skall utprövas och att samarbete i detta syfte skulle

etableras med det särskilda personalvårdsorgan som skapats i anslutning till det

av riksdagen godkända uttalandet i propositionen 1963:160 (s. 20—21). Statens

personalvårdsnämnd har i sitt remissyttrande förklarat sig beredd att medverka

i detta samarbete. För egen del utgår jag ifrån, att personalvårdsfrågorna

på detta sätt skall kunna få en lämplig lösning.

Beträffande de i det föregående föreslagna lönegradsplaceringarna av tjänsterna

i NSÖ har överenskommelse träffats med vederbörande personalorganisationer.

En tablå över de av mig föreslagna tjänsterna i det nya ämbetsverket torde

såsom bilaga få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende. Den därvid gjorda

fördelningen av tjänster på olika arbetsenheter inom ämbetsverket skall cj betraktas

som bindande, då det bör vara möjligt för verkets ledning att placera

tjänsterna med hänsyn till vad som bedömes vara motiverat för att möta uppkommande

behov av arbetsinsatser.

Av de föreslagna tjänsterna förordar jag, att följande uppföres på ordinarie

stat, nämligen generaldirektören i Bp 7, överdirektören i Bp 5, fem skolråd i

Br 4, skolöverläkaren i Bp 3, åtta avdelningsdirektörer i Bo 1, 12 byrådirektörer

i Ao 27, 12 byrådirektörer i Ao 25, fem adjunkter i Ao 23, två förste byråingenjörer

i Ao 23, en förste byråingenjör i Ao 21, en kamrerare i Ao 21, en assistent

i Ao 19, två assistenter i Ao 17, 13 kanslister i Ao 15, fyra kontorsskrivare i Ao

13, en tryckeriföreståndare i Ao 13, en materialförvaltare i Ao 13, 11 kansliskrivare

i Ao 11, en materialförvaltare i Ao 11, en uppsyningsman i Ao 11, 28 kontorister

i Ao 9, tre förste expeditionsvakter i Ao 9, 32 kanslibiträden i Ao 7, tio

expeditionsvakter i Ao 7 och 30 kontorsbiträden i Ao 5.

Den personalorganisation som NSÖ skulle erhålla vid bifall till vad jag nu

förordat omfattar sammanlagt 478 tjänster och befattningar, varav 187 ordinarie

tjänster och 291 extra ordinarie tjänster, extra tjänster och arvodesbefattningar.

De framlagda förslagen rörande NSÖ:s organisation bör i enlighet med kommitténs

förslag träda i kraft den 1 oktober 1964. Denna tidpunkt synes vara den

lämpligaste med hänsyn dels till att den verksamhet som sammanhänger med

det nya läsåret då till väsentlig del avslutats, dels till att de centrala ämbetsverkens

anslagsäskanden för påföljande budgetårs riksstat då avlämnats. Likväl

torde en omorganisation av den genomgripande natur det här är fråga om, inte

kunna ske utan övergångssvårigheter. Väsentligt är att olika möjligheter att

minska dessa beaktas. Detta kan bl. a. ske genom att de decentraliseringsåtgärder,

som är en förutsättning för omorganisationen, i så stor utsträckning som

möjligt genomföres i god tid före det nya verkets start. Likväl torde det vara

ofrånkomligt att NSÖ:s verksamhet under inledningsskedet till följd av omställningen

kommer att tyngas av arbete, som sammanhänger med avvecklingen av

hittillsvarande uppgifter och igångsättningen av nya sådana. Härtill kommer, att

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 196J

eu stor lokalsplittring kommer att råda under det första verksamhetsåret, innan

inflyttning kan ske i den nya ämbetsbyggnaden, vilken beräknas komma att

rymma i huvudsak hela den nya verksorganisationen. Inflyttningen i dessa lokaler

har beräknats kunna ske omkring den 1 juli 1965. De angivna förhållandena

kan antas medföra behov övergångsvis av åtskillig personal, som på grund av

omorganisationen beräknats bli övertalig.

Såsom framgått av det föregående innebär omorganisationen att ett nytt ämbetsverk

skall träda i stället för de två nuvarande centrala skolmyndigheterna.

I princip skall alltså samtliga tjänster i den centrala skolledningen nybesättas.

Med undantag för ett fatal tjänstinnehavare, vilka det kan föreligga särskilda

skäl att direkt föra över till det nya verket, bör följaktligen anställning av all

personal ske efter vederbörligt ledigförklarande. Det torde emellertid ligga i

sakens natur, att de båda ämbetsverkens nuvarande personal som genom sin

tjänstgöring har erfarenhet av ämbetsverkets arbetsområde i mycket betydande

del återanställes och således kommer att rekrytera huvuddelen av de nya befattningarna.

Bl. a. med hänsyn till minskningen av det totala personalbehovet

kommer likväl ett antal tjänstemän att i samband med omorganisationen eller

efter viss övergångstid bli övertaliga. Olika övergångsanordningar torde därför

behöva vidtagas i enlighet med de riktlinjer för åtgärder av detta slag, som fastställts

av 19G3 års riksdag (prop. 1963: 1. bil. 2; SU 14; Rskr 14) och som innebär

generellt bemyndigande för Kungl. Maj:t att besluta om särskilda förmåner i

samband med bl. a. omorganisation av statlig myndighet.

I fråga om anslagsberäkningarna för nästa budgetår uppkommer

vissa särskilda problem till följd av att de båda nuvarande ämbetsverken

kommer att vara i verksamhet under budgetårets första kvartal och det

nya ämbetsverket under återstående tre kvartal. Organisationskommittén har i

sin beräkning av medelsbehovet för avlöningskostnader utgått ifrån en medelsförbrukning

under första kvartalet som motsvarar en fjärdedel av de för innevarande

budgetår beräknade beloppen. Härtill har lagts tre fjärdedelar av det

medelsbehov, som beräknats erforderligt för NSÖ under helt år.

Kommittén har funnit det ändamålsenligt att föra upp de sålunda beräknade

anslagsbeloppen under gemensamma anslag för de tre berörda myndigheterna.

Även om, såsom riksrevisionsverket framhållit, denna anordning medför vissa

bokföringsmässiga problem anser jag liksom kommittén, att fördelarna med gemensamma

anslag överväger. Inom de gemensamma anslagens ram torde medlen

få fördelas mellan de olika myndigheterna med i huvudsak de belopp som beräknats

vid anslagsavvägningen, dock utan bindning till fixerade bestämmelser i

form av maximeringar eller dylikt.

Till följd av de närmare preciseringar av lönesättningen, som jag angivit i det

föregående, ändras medelsbehovet under vissa av avlöningsanslagets poster och

anslagets totalbelopp undergår en viss höjning i förhållande till kommitténs beräkning.

Jag beräknar för egen del att till Skolöverstyrelsen: Avlöningar erford
-

G — Bihang till riksdagens protokoll 1964. 1 samt. Nr 83

s. 86 Kontrollera mot PDF

86 Kung!. Maj:ts proposition nr 83 år 196£

ras ett sammanlagt belopp av 14 520 000 kr., vilket bör fördelas på olika poster

på följande sätt:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän............................ 3 103 000

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t .... 219 000

Arvoden till experter och tillfällig personal m. m................. 1 471 000

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .................... 6 401 000

Rörligt tillägg ............................................... 3 326 000

Med hänsyn bl. a. till svårigheterna att exakt beräkna lönegrads- och löneklassplaceringen

för nyanställd personal förordar jag, att även icke-ordinarieposten

anvisas förslagsvis. Anslagsposten bör dock ej utan Kungl. Maj:ts medgivande

få belastas med högre belopp än det i staten angivna.

Kommitténs beräkning av skolöverstyrelsens omkostnadsanslag innebär, jämfört

med det sammanlagda beloppet för innevarande budgetårs anslag till motsvarande

ändamål för skolöverstyrelsen och yrkesöverstyrelsen, en ökning med

175 000 kr. Av kommitténs förslag framgår, att höjningen, förutom med vissa

automatiska kostnadsökningar, sammanhänger med dels beräknade ökade resekostnader

för den nya konsulentorganisationen (42 000 kr.), dels engångsanvisningar

för flyttningskostnader (60 000 kr) och för tillfälligt ökade kostnader för

interna transporter (10 000 kr.) på grund av den stora lokalsplittring som kommer

att råda under nästa budgetår. Kommittén föreslår vidare, att av anslagsposten

till reseersättningar ett belopp av 17 000 kr. skall få användas till internordiska

tjänsteresor. För egen del kan jag tillstyrka kommitténs beräkningar

och förslag. Jag beräknar således omkostnadsanslaget till 1 866 000 kr.

Som förut nämnts är en ny ämbetsbyggnad under uppförande för NSÖ:s

läkning. Enligt föreliggande beräkningar av byggnadstiden kommer de nya

lokalerna att vara inflyttningsklara den 1 juli 1965. För behovet av inredning

och utrustning i den nya ämbetsbyggnaden har organisationskommittén beräknat

ett medelsbehov av 2 110 000 kr. enligt en fördelning på olika ändamål, som

redovisats i det föregående. Jag kan i huvudsak ansluta mig till det framlagda

förslaget. Den ingående kostnaden av 165 000 kr. för televäxel kan dock fråndragas,

då medelsbehovet härför förordats bli täckt i sin helhet genom anvisning

under byggnadsstyrelsens omkostnadsanslag (Prop. 1964:1, bilaga 8, s. 181).

Även i ett annat avseende anser jag mig böra förorda en avvikelse från kommitténs

beräkning. I anslaget har kommittén inräknat ett belopp av 60 000 kr.

för konstnärlig utsmyckning av tjänsterummen med grafiska blad o. d. Jag anser

det synnerligen angeläget att en sådan utsmyckning kommer till stånd, men

finner det lämpligast att medel av nyssnämnda storlek i vanlig ordning tages i

anspråk ur anslaget till konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader.

Av det ursprungligen beräknade anslagsbeloppet bör slutligen 8 000 kr. avdragas

och över länsskolnämndernas omkostnadsanslag tillföras den skolnämnd i

Stockholms stad och län, som jag ämnar föreslå i det följande, för utrustningskostnader

i samband med tillkomsten av denna nämnd. Med hänsyn till det an
-

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 83 år 196k

förda beräknar jag kostnaderna för den nya ämbetsbyggnadens inredning och

utrustning till (2 110 000 — 165 000 — 60 000 — 8 000 =) avrundat 1 880 000 kr.

Såsom tidigare delvis berörts kommer omorganisationen av den centrala skolledningen

i väsentlig mån att återverka på länsskolnämndernas verksamhet.

Dessa återverkningar sammanhänger dels med utvidgningen av tillsynsområdet

för NSÖ, dels med decentraliseringsåtgärderna.

I fråga om tillsynsområdet för länsskolnämnderna har i propositionen 1963:144

angivits att detta, i vad avser yrkesutbildningen, skall sammanfalla med den

centrala myndighetens.

Organisationskommittén uttalar i sitt betänkande att tillsynsområdet för länsskolnämndema

bör sammanfalla med NSÖ:s ämbetsområde, i den mån ej särskilda

skäl kan föranleda undantag. Från denna utgångspunkt förordar kommittén,

att skolor för blinda och skolor för döva, vissa privatskolor samt vissa

enskilda yrkesskolor skall ställas under inseende av nämnderna. För särskolornas

del finner kommittén att NSÖ bör bemyndigas decentralisera vissa tillsynsbefogenheter

till nämnderna, dock inte i vidare mån än vad som är möjligt med

hänsyn till gällande särskolelagstiftning.

För egen del kan jag ansluta mig till de riktlinjer i här berörda avseenden, som

dragits upp av kommittén. I likhet med kommittén vill jag också poängtera, att

länsskolnämndernas närmare befattning med olika skolformer bör bli beroende

av tillgången på expertis vid nämnderna. Beträffande skolorna för blinda och

döva samt sjöbefälsskolorna torde expertis från det centrala verket få svara för

den egentliga tillsynen. Över huvud taget torde en samverkan mellan det centrala

verket och länsskolnämnderna få förutsättas i fråga om mera speciella tillsynsuppgifter.

Vid ett eventuellt genomförande av gymnasieutredningens förslag,

om centralt utövad fackinspektion för gymnasierna torde frågor om samverkan

med länsskolnämndernas inspekterande verksamhet få ytterligare uppmärksammas.

Bortsett från inspektionsverksamhet av specialiserad natur bör i enlighet

med organisationskommitténs förslag den inspekterande verksamheten i princip

förläggas till länsskolnämnderna, som i viss mån kommer att erhålla vidgade

uppgifter på skolstadierna ovanför grundskolan. Liksom kommittén finner jag

det väsentligt, att den här avsedda verksamheten alltmer får karaktär av rådgivning

och service.

Decentralisering av ärenden från den centrala skolledningen medför bl. a,, att

länsskolnämnderna kommer att få avgöra åtskilliga ärenden, som hittills vidarebefordrats

till högre myndighet med yttrande från nämnden. Någon mera påtaglig

ändring i nämndernas arbetsbelastning torde inte föranledas av sådana förändringar.

Väsentligt är att nämnderna utövar en servicebetonad verksamhet i

anslutning till den decentralisering som genomföres till lokala organ. I synnerhet

mindre kommuner torde, inte minst i löne- och statsbidragsfrågor, komma att ha

behov av råd och anvisningar rörande tillämpningen av gällande bestämmelser.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr So år 196Jf

Som en följd av att länsskolnämndemas uppgifter i viss mån förändras samt

av den ändrade utformningen av den centrala ledningen har även frågan om

länsskolnämndemas sammansättning aktualiserats. Vid utformningen

av sitt förslag i detta hänseende har organisationskommittén funnit

det väsentligt att i likhet med den uppfattning som legat till grund för sammansättningen

av NSÖ:s styrelse stärka kontakterna med samhälls- och näringsliv.

Med hänsyn härtill föreslår kommittén att de två representanter för pedagogisk

fackkunskap som nu utses av skolöverstyrelsen och yrkesöverstyrelsen skall

ersättas med en företrädare för arbetsgivare och en företrädare för arbetstagare.

Dessa ledamöter i nämnden liksom deras suppleanter föreslås bli utsedda av

Kungl. Maj:t utan förslag. I övrigt föreslås ingen ändring av sammansättningen

av nämnden, som alltså dessutom skulle bestå av en av länsstyrelsen och fyra av

landstinget (stadsfullmäktige) utsedda ledamöter. Beträffande mellaninstansen

i Stockholms stad och län har som tidigare redovisats framlagts ett särskilt förslag,

till vilket jag återkommer i det följande.

Tanken att komplettera länsskolnämnderna med representanter för näringslivet

har i allmänhet accepterats av remissmyndigheterna. Frågan hur denna

komplettering lämpligen bör ske har däremot föranlett olika meningar. En ganska

allmän mening är att en utökning av nämndens ledamotsantal bör ske med

de två företrädarna för näringslivet.

Kommitténs förslag på denna punkt är ett uttryck för samma grundsyn som

föranlett beslutet om sammansättningen av NSÖ:s styrelse och föranleder ingen

erinran från min sida.

Föreskriften att hänsyn skall tas till kännedom om landsbygdens skolväsen

vid utseende av ledamöter och suppleanter i nämnden bör enligt min mening

finnas kvar. Dock torde det vara tillfyllest, att föreskriften innebär, att en person

skall äga ifrågavarande kännedom.

För Stockholm fungerar för närvarande skolöverstyrelsen och yrkesöverstyrelsen

som mellaninstans. Omorganisationen av den centrala skolledningen och den

därmed följande förskjutningen av dess verksamhet mot planerings- och utvecklingsuppgifter

aktualiserar uppenbarligen även frågan, hur dessa mellaninstansuppgifter

skall handläggas i fortsättningen. Organisationskommittén föreslår,

att den centrala skolledningen skall avlastas mellaninstansuppgiftema och att

dessa överföras till en gemensam mellaninstans för Stockholms

stad och Stockholms län. Den nya myndigheten — kallad

skolnämnd — föreslås bli inrättad från den 1 juli 1964.

Förslaget att inrätta en sådan nämnd har genomgående tillstyrkts av berörda

remissmyndigheter och jag finner det för egen del nödvändigt att nu lösa frågan

efter de riktlinjer kommittén angivit.

Enligt kommitténs förslag skall skolnämndens uppgifter i princip vara desamma

som för länsskolnämnderna i fråga om beslutsfunktionerna. I fråga om

pedagogisk tillsyn och planering anser jag det däremot i likhet med kommittén

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 83 år 1964

89

ej lämpligt att i någon större utsträckning ändra nuvarande förhållanden, som

innebär att Stockholms stads skolförvaltning för stadens del själv i huvudsak

svarar för denna verksamhet.

Sammansättningen av skolnämnden för Stockholms stad och län erbjuder särskilda

problem och en från övriga nämnder avvikande lösning blir erforderlig.

Jag ansluter mig i detta hänseende till kommitténs uppfattning att Stockholms

läns landsting liksom hittills bör få utse fyra ledamöter och att samma antal bör

utses av Stockholms stadsfullmäktige. Härjämte bör överståthållarämbetet och

länsstyrelsen i Stockholms län gemensamt utse en ledamot. Skolnämnden skulle

således komma att bestå av nio ledamöter. Med hänsyn till angelägenheten av

att så långt möjligt begränsa ledamotsantalet finner jag det i likhet med kommittén

ej lämpligt att ytterligare utöka nämnden med särskilda företrädare för

näringslivet utan förordar att föreskrifter skall meddelas, att de av landsting och

stadsfullmäktige valda ledamöterna skall utses så, att arbetsgivar- och arbetstagarintressen

kan anses bli representerade med vardera minst en ledamot.

Utökningen av nämndernas tillsynsuppgifter främst beträffande yrkesutbildningen

samt decentraliseringsåtgärderna föranleder att personalbehovet

vid nämnderna ökar. I vilken utsträckning de ökade arbetsuppgifterna

bör föranleda personalökning är synnerligen vanskligt att på förhand avgöra.

Kommittén har med en relativt försiktig bedömning av ökningsbehovet kommit

fram till att förstärkning erfordras med tio skolinspektörstjänster med i det föregående

närmare angiven fördelning på olika nämnder. Vidare bedömes en förstärkning

med fem kanslister, åtta kansliskrivare, elva kontorister och åtta kontorsbiträden

erforderlig. Amanuensbefattningen vid länsskolnämnden i Malmöhus

län föreslås vidare bli ersatt med en kanslisttjänst.

Jag tillstyrker kommitténs förslag beträffande ökningen av antalet skolinspektörstjänster

och kanslisttjänster. I fråga om biträdestjänster bör förslaget

ändras så, att sammanlagt 23 kansliskrivartjänster och en kontoristtjänst

(Stockholm) inrättas. Några kontoristtjänster bör i övrigt inte tillkomma och

antalet nya kontorsbiträdestjänster bör begränsas till tre. Dessutom anser jag,

att för skolinspektör och nomadskolinspektören bör införas en avlöningsförstärkning

med 2 760 kr. för år. Till skolinspektör, som är länsskolinspektör, bör

befattningsarvode utgå med det nuvarande beloppet, 4 140 kr. per år, varvid

han skall avstå honom tillkommande avlöningsförstärkning, eller — vid förordnande

som länsskolinspektör i Stockholm, Göteborg eller Malmö — hälften av

denna avlöningsförstärkning. Jag förordar dessutom dels att tjänsterna som byrådirektör

vid nämnderna i Stockholm, Göteborg och Malmö höjes till Ao 27,

dels att eu kanslisttjänst vid varje nämnd, sammanlagt 24 tjänster, ordinariesättes

i Ao 15. Vidare bör de nuvarande sju tjänsterna som länsskolpsykolog

flyttas upp till Ae 27.

I här redovisade lönefrågor har överenskommelse träffats med vederbörande

personalorganisationer.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1964

Förutom den nyssnämnda förstärkningen av nämndernas personal har kommittén

i anslutning till sitt förslag rörande mellaninstans för Stockholms stad

och län föreslagit att viss personal, motsvarande den som nu tas i anspråk för

mellaninstansuppgifter i skolöverstyrelsen, skulle tillföras den nya skolnämnden.

I enlighet med detta förslag räknar jag med att denna nämnd skall tillföras en

förste byråsekreterare i Ae 23, en kanslist, en kansliskrivare och ett kanslibiträde

i Ae 7. Då den förut angivna personalökningen för nämnderna som helhet kan

antas resultera i att skolnämnden i Stockholm tilldelas ytterligare två befattningshavare,

skulle alltså denna nämnd sammanlagt förstärkas med sex befattningshavare

jämfört med det antal som redan finns vid den nuvarande nämnden

för Stockholms län. I denna ökning ingår ej någon inspektörstjänst. Vissa remissmyndigheter

har på denna punkt understrukit behovet av förstärkning. Jag

delar inte denna bedömning, men räknar liksom organisationskommittén med

att skolnämnden skall tillföras ett belopp av 25 000 kr. för anlitande av experter

1 sin verksamhet.

Anslagsbehovet för länsskolnämn derna påverkas, förutom

av de nyss behandlade personalförstärkningarna till följd av omorganisationen,

även av vissa andra förslag som framlagts av organisationskommittén efter samråd

med skolöverstyrelsen. I enlighet med förslagen tillstyrker jag inrättande av

ytterligare två länsskolpsykologtjänster, vilka, med hänsyn till vad jag nyss förordat,

bör placeras i Ae 27. Dessutom beräknar jag medel för två kontorsbiträdestjänster

med halvtidstjänstgöring hos dessa psykologer. Vidare förordar jag

att medel till ersättning åt kanslipersonal hos nomadskolinspektören motsvarande

kostnaden för en kanslibiträdestjänst beräknas under posten till avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal. Behovet av ersättning till kanslipersonal åt

skolinspektör, som är stationerad utanför länsskolnämndens kansliort, bortfaller

helt nästa budgetår, vilket medför en anslagsminskning med 5 000 kr.

De personalförändringar för länsskolnämnderna jag i det föregående uppehållit

mig vid innebär ett ökat medelsbehov av 1 495 000 kr. med hänsyn till ett i 1964

års statsverksproposition framlagt förslag rörande överföring av kostnaderna för

fortbildningsledare och fortbildningskonsulenter till anslaget Lärares fortbildning

m. m. bortfaller å andra sidan ett medelsbehov av 2 050 000 kr. Länsskolnämndernas

avlöningsanslag bör således uppföras med (7 979 000 + 1 495 000 —

2 050 000 =) 7 424 000 kr. och fördelas på olika poster på följande sätt:

Avlöningar till ordinarie t jänstemän ............................ 3 772 000

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t .... 323000

Arvoden och särskilda ersättningar till experter och tillfällig personal

m. m....................................................... 264 000

Avlöningar till icke-ordinarie personal .......................... 1 016 000

Rörligt tillägg ................................................ 2 049 000

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 196b

Beträffande anslaget till länsskolnämndernas omkostnader beräknar jag i enlighet

med organisationskommitténs förslag ökningar med 2 000 kr. till sjukvård,

med 70 000 kr. till reseersättningar till skolinspektörerna och nomadskolinspektören,

med 14 000 kr. till reseersättningar i övrigt, med 187 000 kr. till expenser,

varav 98 000 kr. är engångsanvisning för utrustning i anledning av föreslagen

personalökning, samt med 40 000 kr. för kostnader, som har samband med den

skolpsykologiska verksamheten. Med hänsyn till att kostnaderna för fortbildningsledare

och fortbildningskonsulenter beräknats under annat anslag bortfaller

i detta sammanhang ett belopp av 120 000 kr. till reseersättningar till dessa befattningshavare.

De förordade ändringarna i medelsbehovet för olika ändamål

medför att omkostnadsanslaget för länsskolnämnderna bör ökas med sammanlagt

193 000 kr. och således uppföras med (1 497 000 -f- 193 000 =) 1 690 000 kr.

Beslutet att inordna sjöbefälsskolorna i NSÖ:s tillsynsområde har aktualiserat

vissa frågor rörande den lokala och regionala ledningen av sjöbefälsskolorna.

Organisationskommittén har särskilt undersökt dessa frågor

och framlagt förslag om vissa ändringar.

Beträffande den lokala ledningen innebär förslaget att skolorna i de fem städer,

där sådana skolor finns, skulle ställas under ledning av den kommunala skolstyrelsen.

Huvudmannaskapet för skolorna eller skolornas ställning i utbildningsorganisationen

har inte prövats i detta sammanhang. Skolorna skulle således

alltjämt vara statliga. Skolstyrelsens befattning med sjöbefälsskolorna skulle

motsvara den som skolstyrelsen har beträffande de statliga gymnasierna. I fråga

om kostnaderna till skolorna har den föreslagna omläggningen inte förutsatts

medföra andra ändringar än att kommunerna skall erhålla viss kompensation

för övertagandet av förvaltningen av skolorna. Kommunerna skall således befrias

från nuvarande skyldigheter i fråga om bostad åt rektor samt erhålla rätt

att för egen del uppbära de ersättningar för lokaler som nu inlevereras till statsverket.

För anordnande av skolhälsovård föreslås kommunen erhålla ersättning

motsvarande 0,5 % av kostnaderna för lärarlöner vid vederbörande skola.

De hörda remissmyndigheterna har i huvudsak tillstyrkt kommitténs förslag i

här berörda avseenden. Fyra av de fem av förslaget berörda städerna har även

förklarat sig beredda att acceptera de av kommittén rekommenderade formerna

för inordnandet av skolorna under skolstyrelsen. Dessa förutsätter att framställning

inges från vederbörande kommun. Göteborgs stad har rest invändningar

mot detta förfarande, bl. a. med hänsyn till att stadens skyldigheter beträffande

skolorna inte ansetts tillfredsställande klarlagda. I detta sammanhang har frågor

om interkommunala ersättningar samt om statsbidrag till byggnadsarbeten vid

skolorna aktualiserats. Även Svenska stadsförbundet har behandlat dessa frågor

i sitt remissyttrande.

Som bl. a. framgår av sistnämnda yttrande är de interkommunala ersättningsfrågorna

ännu inte slutligt lösta för de tekniska gymnasiernas del. Jag finner det

rimligt att vid ett närmare övervägande av dessa även motsvarande ersättnings
-

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 83 år 1964

fråga vad sjöbefälsskolorna beträffar tas upp till behandling. Frågan om statsbidrag

till byggnadsarbeten vid sjöbefälsskolorna bör behandlas i anslutning till

det av gymnasieutredningen framlagda förslaget om statsbidrag till gymnasiebyggnader.

Med utsikter till en närmare prövning framdeles av de berörda ersättnings- och

statsbidragsfragorna i riktning mot likformighet mellan gymnasierna och sjöbefälsskoloma

har vid överläggningar med företrädare för Göteborgs stad förutsättningar

bedömts föreligga för staden att övertaga ledningen av sjöbefälsskolan

på det sätt som föreslagits av organisationskommittén. Jag anser mig i

detta läge böra tillstyrka organisationskommitténs förslag i vad avser den lokala

ledningen av sjöbefälsskolorna.

Vid genomförande av det av mig förordade förslaget kommer sjöbefälsskolornas

avlöningsanslag i enlighet med vad jag tidigare preliminärt beräknat i statsverkspropositionen

(bilaga 10, p. 139) att belastas med utgifter till ersättning för

anordnande av skolhälsovård. Belastningen på skolornas omkostnadsanslag kommer

vidare att öka genom bortfall av uppbördsmedel i form av ersättningar för

upplåtelse av lokaler.

Anknytningen till sjöfartsnäringen anser jag böra ske genom yrkesråden vid de

berörda skolstyrelserna och genom att föreskrifter meddelas om att de tekniska

råden vid länsskolnämnderna inom de län, där sjöbefälsskola är belägen, skall

kompletteras med minst en ledamot som företräder sjöbefälsutbildningen.

De förordade åtgärderna bör genomföras fr. o. m. den 1 juli 1904.

Tillkomsten av ett nytt skolämbetsverk, som skall ersätta de båda nuvarande

verken, och av en särskild skolnämnd för Stockholms stad och län fordrar att

vissa ändringar vidtages i skollagen. Inom ecklesiastikdepartementet har därför,

på grundval av ett av kommittén den 18 december 1963 avgivet förslag, utarbetats

ett förslag till lag om ändring i skollagen. I anslutning till de av

mig förut förordade organisationsändringarna bör sålunda 5, 52 och 54 §§ i lagen

ändras till att avse enbart skolöverstyrelsen. Bestämmelserna i sistnämnda paragraf

bör även ändras till att avse skolnämnden. Då det torde vara lämpligt att

bestämmelserna om besvär över beslut i de ämnen som avses i lagen i dess helhet

får ingå i lagen, bör för att nå detta syfte 54 § jämkas. I fråga om skolnämnden

bör också bestämmelser av samma slag som redan finns rörande länsskolnämnderna

införas i 4 och 22 §§ i lagen. I 4 § bör fastslås att beträffande Stockholms

stad och Stockholms län länsskolnämnds uppgifter skall utövas av en för staden

och länet gemensam skolnämnd. I 22 § bör i överensstämmelse med vad jag

förut förordat införas de grundläggande reglerna rörande skolnämndens sammansättning

samt den för länsskolnämnderna föreslagna ändrade sammansättningen.

På en punkt föreslår kommittén en lagändring som närmast bygger på samma

principer som de av kommittén framlagda förslagen om decentralisering av beslutanderätt.

Enligt 59 § andra stycket skollagen i dess nuvarande lydelse skall

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1964

Kungl. Maj:t bestämma från vilken tidpunkt kommunal flickskola eller praktisk

kommunal realskola, som finnes i kommun som anordnat grundskola, skall avvecklas.

Kommitténs förslag till ändring av denna bestämmelse innebär, att

såsom huvudregel för avveckling av sådan flickskola eller realskola kommer att

gälla detsamma som enligt första stycket av samma paragraf hittills gällt för

övriga realskolor, dvs. avvecklingen skall ske automatiskt i samma mån som

grundskola införes. Samtidigt föreslår kommittén att en uttrycklig bestämmelse

fogas till denna huvudregel, innebärande att annan tidpunkt för avvecklingen

kan på framställning av vederbörande kommun bestämmas av Kungl. Maj:t.

Såsom motiv för den föreslagna ändringen framhåller kommittén att erfarenheten

visat, att beslut av Kungl. Maj:t inte är behövligt i varje särskilt fall.

Kommitténs förslag på förevarande punkt är ägnat att förenkla förfarandet i

de fall, då kommunen inte finner anledning att tillämpa annan ordning för avveckling

av flickskola och praktisk realskola än den som gäller för övriga realskolor,

och jag vill fördenskull biträda detsamma. Erforderlig ändring föreslås

därför i 59 § andra stycket.

De ändrade bestämmelserna bör träda i kraft den 1 juli 1964; dock att de

ändringar som vidtages uteslutande med anledning av tillkomsten av den nya

skolöverstyrelsen bör träda i kraft först den 1 oktober 1964.

Vid skollagens tillkomst inhämtades yttrande från lagrådet. De nu föreslagna

lagändringarna synes vara av sådan beskaffenhet att lagrådet icke behöver höras

över dem.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1964

V. Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

1) besluta, att skolöverstyrelsen i sin nuvarande utformning

samt överstyrelsen för yrkesutbildning skall upphöra med utgången

av september 1964;

2) besluta, att ett nytt centralt ämbetsverk för skolväsendets

ledning, benämnt skolöverstyrelsen, skall inrättas fr. o. m. den

1 oktober 1964;

3) bemyndiga Kungl. Maj:t att upprätta personalförteckning

för den nya skolöverstyrelsen i enlighet med vad jag i det föregående

förordat;

4) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidta de övergångsanordningar

och åtgärder i övrigt, som erfordras för förslagens genomförande;
5)

godkänna följande, för den nuvarande skolöverstyrelsen,

överstyrelsen för yrkesutbildning och den nya skolöverstyrelsen

gemensamma avlöningsstat, att tillämpas under budgetåret

1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 3 103 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................. 219 000

3. Arvoden till experter och tillfällig personal

m. m., förslagsvis .......................... 1 471 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis................................. 6 401 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 3 326 000

Summa kr. 14 520 000

6) till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1964/65

under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

14 520 000 kr.;

7) till Skolöverstyrelsen: Omkostnader för budgetåret 1964/65

under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1866 000

kr.;

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1964

8) till Skolöverstyrelsen: Inredning och utrustning av ny

ämbetsbyggnad för budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 1 880 000 kr.;

9) besluta, att länsskolnämndernas uppgifter och organisation

skall ändras i enlighet med de riktlinjer jag angivit i det

föregående;

10) besluta att för Stockholms stad och Stockholms län skall

fr. o. m. den 1 juli 1964 inrättas en skolnämnd i enlighet med

vad jag i det föregående förordat;

11) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för länsskolnämnderna, som föranledes av

vad jag i det föregående förordat;

12) godkänna följande avlöningsstat för länsskolnämnderna,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 3 772 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .................... 323 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar till experter

och tillfällig personal m. m., förslagsvis........ 264 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 1 016 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 2 049 000

Summa kr. 7 424 000

13) till Länsskolnämnderna: Avlöningar för budgetåret

1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 7 424 000 kr.;

14) till Länsskolnämnderna: Omkostnader för budgetåret

1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 1 690 000 kr.;

15) godkänna av mig förordade grunder för sjöbefälsskolornas

lokala och regionala ledning;

16) antaga förutnämnda, inom ecklesiastikdepartementet

upprättade förslag till lag om ändring i skollagen den 6 juni

1962 (nr 319).

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen skall avlåtas

proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Jan-Mats Lindahl

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 83 år 1964

Tablå över jöreslagna tjänster i nya skolöverstyrelsen

Bilaga

Antal och tjänstebenämning

Lönegrad

m. m.

Verksledning

1 Generaldirektör ...........

Bp 7

1 Överdirektör ..............

Bp 5

1 Kontorsskrivare ...........

A 13

1 Kansliskrivare ............

A 11

PR-sektion

1 Informationschef ..........

Ae 27

1 Redaktör .................

A 23

1 Kontorist ................*

A0

Organisations- och utred-

ningsseltUon

1 Avdelningsdirektör ........

Bl

1 Byrådirektör .............

A 25

1 Förste byr&sekreterare .....

h. A 23

1 Kanslist .................

r. b., Ao 15

1 Kanslibiträde .............

A 7

Avdelning UA

(Allmänna skolfrågor)

1 skolråd ...................

Br 4

1 kansliskrivare .............

A 11

Byrå TJA 1

(Grundskolor m. m.)

1 Undervisningsråd ..........

Be 3

1 Avdelningsdirektör ........

Bl

1 Särskolinspektör ..........

Ae 27

1 Byrådirektör .............

A 27

1 Byrådirektör .............

A 25

1 Bitr. särskolinspektör ......

Ae 25

19 Skoikon siden ter ...........

arvode

1 Kanslist ..................

r. b., Ao 15

1 Kansliskrivare ............

All

1 Kontorist.................

A 9

1 Kanslibiträde .............

A 7

2 Kontorsbiträden ..........

r. b., Ao 5

Byrå VA 2

(Gymnasier, fackskolor m. m.)

1 Undervisningsråd ..........

Be 3

1 Byrådirektör .............

A 25

10 Skolkonsulenter ...........

arvode

1 Kanslist ..................

r. b., Ao 15

1 Kontorist .................

A 9

2 Kanslibiträden ............

A 7

2 Kontorsbiträden ..........

r. b., Ao 5

Antal och tjänstebenämning

Lönegrad

m. m.

Byrå VA 3

(Hjälpmedel, skolpsykologisk

verksamhet m. m.)

1 Undervisningsråd ..........

Be 3

1 Skolöverläkare ............

Bp 3

1 Bitr. skolöverläkare........

arvode

1 Avdelningsdirektör ........

Bl

1 Skolpsykolog .............

Ae27

2 Byrådirektörer ............

A 27

1 Byrådirektör ..............

A 25

11 Skolkonsulenter ...........

arvode

1 Förste byråsekreterare .....

h. A 23

2 Kanslister ................

r. b., Ao 15

1 Kontorsskrivare ...........

A 13

1 Kontorist ................

A 9

2 Kanslibiträden ............

A 7

2 Kontorsbiträden ..........

r. b., Ao 5

Avdelning UY

(Yrkesutbildningsfrågor)

1 Skolråd ..................

Br 4

1 Kansliskrivare ............

All

Byrå VY 1

(Industri, hantverk, kontor)

1 Undervisningsråd..........

Be 3

2 Avdelningsdirektörer ......

Bl

1 Byrådirektör ..............

A 25

7 Skolkonsulenter ...........

arvode

3 Kanslister .i..............

r. b., Ao 15

1 Kontorist ................

A 9

2 Kanslibiträden ............

A 7

2 Kontorsbiträden ..........

r. b., Ao 5

Byrå VY2

(Husligt arbete, vårdyrken)

1 Undervisningsråd ..........

Be 3

2 Byrådirektörer ............

A 27

0 Skolkonsulenter ...........

arvode

1 Förste byråsekreterare .....

h. A 23

2 Kanslister ................

r. b., Ao 15

1 Kansliskrivare ............

A 11

1 Kontorist.................

A 9

1 Kanslibiträde .............

A 7

2 Kontorsbiträden ..........

r. b., Ao 5

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 83 år 1964.

97

Antal och tjänstebenämning

Lönegrad

Antal och tjänstebenämning

Avdelning L

(Lärarutbildning och pedagogiskt

utvecklingsarbete)

1 Skolråd .................. Br4

1 Kansliskrivare ............ All

Byrå L 1

(Klass- och ämneslärare)

1 Undervisningsråd ........

1 Byrådirektör ............

1 Byrådirektör............

4 Skolkonsulenter .........

1 Förste byråsekreterare . ..

1 Kanslist ................

2 Kontorister .............

2 Kanslibiträden ..........

2 Kontorsbiträden ........

Be 3

A 27

A 25

arvode

h. A 23

r. b., Ao 15

A 9

A 7

r. b., Ao 5

Byrå L2

(Lärare i yrkesämnen,

övningslärare)

1 Undervisningsråd .......

1 Byrådirektör...........

1 Byrådirektör...........

4 Skolkonsulenter ........

1 Förste byråsekreterare ..

1 Kanslist ...............

2 Kontorister ............

2 Kanslibi träden .........

2 Kontorsbiträden .......

Byrå L 3

(Fortbildning)

1 Undervisningsråd .......

1 Avdelningsdirektör .....

1 Byrådirektör...........

1 Byrådirektör...........

1 Förste byråsekreterare ..

2 Kanslister .............

1 Kontorist..............

2 Kanslibiträden .........

1 Kontorsbiträde .........

Byrå H

(Pedagogiskt utvecklingsarbete)
1

Undervisningsråd .......

1 Byrådirektör...........

1 Förste byråsekreterare ..

1 Kansliskrivare .........

Be 3

A 27

A 25

arvode

h. A 23

r. b., Ao 15

A9

A 7

r. b., Ao 5

Be 3

Bl

A 27

A 25

h. A 23

r. b., Ao 15

A9

A 7

r. b., Ao 5

Be 3

A 27

h. A 23

All

Avdelning P

(Planering)

1 Skolråd ..................

1 Kansliskrivare ............

Byrå P1

(Översiktlig planering)

1 Undervisningsråd ..........

1 Avdelningsdirektör ........

2 Byrådirektörer ............

1 Förste byråsekreterare .....

1 Kanslist ..................

1 Kontorist.................

2 Kanslibiträden ............

1 Kontorsbiträde ............

Byrå P2

(Regional och lokal planering)

1 Undervisningsråd ..........

1 Avdelningsdirektör ........

1 Byrådirektör ..............

1 Byrådirektör ..............

5 Förste byråsekreterare .....

1 Kanslist ..................

2 Kontorister ...............

3 Kanslibiträden ............

3 Kontorsbiträden ..........

Byrå P 3

(Omskolningsverksamhet)

1 Undervisningsråd ..........

1 Byrådirektör ..............

1 Byrådirektör ..............

3 Förste byråsekreterare .....

2 Förste byråingenjörer......

1 Byråassistent .............

2 Förste byråingenjörer......

2 Byråingenjörer ............

1 Assistent .................

1 Assistent .................

2 Kanslister ................

1 Materialförvaltare .........

2 Kontorister ...............

3 Kanslibiträden ............

3 Kontorsbiträden ..........

Byrå P i

(Byggnadsfrågor)

1 Undervisningsråd ..........

1 Chefsarkitekt .............

4 Arkitekter (halvtid) .......

Lönegrad

m. m.

Br 4

All

Be 3

Bl

A 25

h. A 23

r. b., Ao 15

A9

A7

r. b., Ao 5

Be 3

Bl

A 27

A 25

h. A 23

r. b., Ao 15

A9

A7

r. b., Ao 5

Be 3

A 27

A 25

h. A 23

A 23

A 21

A 21

A 19

A 19

A 17

r. b., Ao 15

Ao 11

A 9

A 7

r. b., Ao 5

B 3

B 1 -f- arv.

arvode

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 83 år 1964

Antal och tjänstebenämning

Lönegrad

m. m.

Antal och tjänstebenämning

Lönegrad

m. m.

2 Byrådirektörer ............

A 27

Sektion för centralnpphand-

1 Byrådirektör ..............

A 25

ling

1 Förste byråingenjör .......

A 23

1 Byrådirektör ..............

A 25

5 Förste byråsekreterare .....

h. A 23

1 Intendent ................

A 21

1 Assistent .................

A 17

1 Byråingenjör ..............

A 19

1 Assistent .................

A 15

2 Byråassistenter............

A 19

2 Kanslister ................

r. b.

3 Assistenter ...............

A 17

1 Kontorist.................

A9

1 Assistent .................

A 15

2 Kanslibiträden ............

A 7

4 Kontorsskrivare ...........

A 13

2 Kontorsbiträden ..........

r. b.

2 Kontorister ...............

A 9

4 Kanslibiträden ............

A 7

Avdelning A

4 Kontorsbiträden ..........

r. b.

(Administrativa avd.)

Byrå A 3

1 Skolråd ..................

Br 4

(Frågor rörande NSÖ och

1 Kansliskrivare ............

All

länsskolnämndema)

1 Undervisningsråd..........

Be 3

Byrå A 1

1 Byrådirektör..............

A 27

(Lönefrågor m. m.)

1 Byrådirektör..............

A 25

1 Undervisningsråd..........

Be 3

2 Förste byråsekreterare .....

h. A 23

2 Avdelningsdirektörer ......

Bl

1 Kanslist ..................

r. b., Ao 15

2 Byrådirektörer ............

A 27

1 Kontorist ................

A 9

3 Byrådirektörer ............

A 25

1 Kanslibiträde .............

A 7

8 Förste byråsekreterare .....

h. A 23

1 Kontorsbiträde ............

r. b., Ao 5

1 Assistent .................

A 19

1 Kanslist ..................

r. b., Ao 15

Kassakontor

4 Kansliskrivare ............

All

1 Kamrerare................

A 21

5 Kontorister ...............

A 9

1 Bokhållare................

A 15

7 Kanslibiträden ............

A 7

1 Kontorsskrivare ...........

A 13

5 Kontorsbiträden ..........

r. b., Ao 5

1 Kansliskrivare ............

A 11

2 Kontorister ...............

A 9

Byrå A 2

5 Kanslibiträden ............

A 7

(Petita och anslagsfrågor)

4 Kontorsbiträden ..........

r. b., Ao 5

1 Undervisningsråd ..........

Be 3

2 Byrådirektörer ............

A 27

Registratorsexpedilion

2 Byrådirektörer ............

A 25

1 Kontorsskrivare ...........

A 13

5 Förste byråsekreterare .....

h. A 23

1 Kansliskrivare ............

A 11

1 Kanslist ..................

r. b., Ao 15

3 Kontorister ...............

A 9

1 Kansliskrivare ............

A 11

1 Kanslibiträde .............

A 7

2 Kontorister ...............

A!)

Skrivcentral

1 Kanslibiträde .............

A 7

1 Kontorsskrivare ...........

A 13

1 Kontorsbiträde ............

r. b., Ao 5

5 Kontorister ...............

A 9

A 7

15 Kontorsbiträden ..........

1 Byrådirektör..............

A 25

4 Förste byråsekreterare .....

h. A 23

Vakttjänst

1 Kanslist ..................

r. b., Ao 15

1 Uppsyningsman ...........

Ao 11

1 Kontorist ................

A 9

3 Förste expeditionsvakter ...

A 9

1 Kanslibiträde .............

A 7

10 Expeditionsvakter .........

A 7

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1964-

99

Antal och tjänstebenämning

Lönegrad

m. m.

Antal och tjänstebenämning

Lönegrad

m. m.

Materialförvaltning och arkiv

Byrå F

1 Materialförvaltare .........

Ao 13

(Folkbildning)

A 0

Be 3

1 Expeditionsvakt ..........

A 7

1 Folkhögskolinspektör ......

Be 1

1 Byrådirektör ..............

A 25

4 Folkbildningskonsulenter ...

arvode

1 Förste biblioteksassistent ...

A 13

1 Förste byråsekreterare.....

h. A 23

1 Biblioteksbiträde ..........

A 7

1 Kanslist ..................

r. b., Ao 15

2 Kontorister ...............

A9

2 Kanslibiträden ............

A 7

Tryckeri

2 Kontorsbiträden ..........

r. b., Ao 5

1 Tryckeriföreståndare ......

Ao 13

Bibliotekssektionen

5 Tryckeribiträden ..........

A7

1 Avdelningsdirektör ........

Bl

2 Bibliotekskonsulenter ......

arvode

1 Förste byråsekreterare.....

h. A 23

Telecentral

1 Kanslist ..................

r. b., Ao 15

A 9

A 9

A 7

A 7

3 Kontorsbiträden ..........

r. b., Ao 5

2 Kontorsbiträden ..........

r. b., Ao 5

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1964

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

Lagförslag .......................................................... 3

I. Inledning ....................................................... 7

II. Kommitténs överväganden och förslag ............................ 10

1. Ämbetsområdet för nya skolöverstyrelsen (NSÖ) ................ 10

2. Arbetsuppgifter .............................................. 13

3. Kansliorganisationen ......................................... 20

4. Personalbehov m.m. ........................... 27

5. Länsskolnämndernas arbetsuppgifter och organisation............ 32

6. Gemensam mellaninstans för skolväsendet i Stockholms stad och

Stockholms län ........... 35

7 Den lokala och regionala ledningen av sjöbefälsskolorna.......... 39

8. Anslagsäskanden för de centrala och regionala skolmyndigheterna

1964/65 ..................................................... 42

III. Yttranden ...................................................... 52

IV. Departementschefen ............................................. 72

V. Hemställan ..................................................... 94

Bilaga ............................................................. 96

Ivar Ilfcggströms Tryckeri AB • Stockholm 1964

632356

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

5 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (5)

5 kopplingar.

  1. Rskr. 1964:319 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts ''proposition angående skolväsendets centrala ledning m. m., i vad propositionen hänvisats till laguts a1 i texten
  2. Rskr. 1964:258 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående skolväsendets centrala ledning m: m., såvitt propositionen hänvisats till statsutskott a1 i texten
  3. SU 1964:144 Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga om inrättande av en befattning som konsulent för vävning och hemslöjd inom skolöverstyrelsen. s. 1 i texten
  4. 2LU 1964:53 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående skolväsendets centrala ledning m. m., i vad propositionen hänvisats till lagutskott, dels ock i s. 1 i texten
  5. SU 1964:113 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående skolväsendets centrala ledning m. rrv., såvitt propositionen hänvisats till statsutskottet, jämte i s. 1 i texten