Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående ändrad lydtlse av 1 § lagen den 31 maj 1963 (nr 268) om igångsåttningstillstånd för byggnadsarbete

1964-03-06 · 20 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 19 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1964:95, Med förslag till lag angående ändrad lydtlse av 1 § lagen den 31 maj 1963 (nr 268) om igångsåttningstillstånd för byggnadsarbete

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1961

1

Nr 95

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående

ändrad lydtlse av 1 § lagen den 31 maj 1963

(nr 268) om igångsåttningstillstånd för byggnadsarbete;

given Stockholms slott den 6 mars 196b.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll

vill Kungl. Maj :t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen

att antaga härvid fogat förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen

den 31 maj 1963 (nr 268) om igångsåttningstillstånd för byggnadsarbete.

GUSTAF ADOLF

Rune B. Johansson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I pröpösitionöri föreslås, att lagen om igångsåttningstillstånd för byggnadsarbete

kompletteras med en fullmakt för Kungl. Maj :t att, då allvarlig

brist på byggarbetskraft råder inom visst område, förordna att under

viss tid igångsåttningstillstånd skall krävas för sådant byggnadsarbete

inom området, som är att anse såsom mindre angeläget från allmän synpunkt.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 196i. 1 samt. Nr 95

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 196i

Förslag

till

-5U v''>: ‘tit VW,.-.-, \. .<«, vVU i »''S«. .V. v!-/.

Lag

angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 31 maj 1963 (nr 268) om igångsätt*

ningstillstånd för byggnadsarbete

Härigenom förordnas att 1 § lagen den 31 maj 1963 om igångsättningstillstånd

för byggnadsarbete skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

1 §•

Därest inom-----—• -— ----visst slag.

Råder inom visst område allvarlig

brist på arbetskraft i byggnadsindustrien,

äger Konungen för viss Hd

förordna, att byggnadsarbete av visst

slag, som är att anse såsom mindre

angeläget från allmän synpunkt, icke

må påbörjas inom området utan

igångsättningstillstånd.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1964

3

Utdrag av protokollet över inrike sär end en, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7

februari 1964.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Andersson, Lindström, Lange,

Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist,

Aspling, Palme.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Johansson, fråga om lagstiftningsåtgärder

för prioritering av viss byggnadsverksamhet samt anför.

Med hänsyn till den under senare delen av 1963 starkt ökade efterfrågan

på arbetskraft för byggnadsverksamhet blev det under hösten nödvändigt

att vidta särskilda åtgärder i syfte att dämpa denna efterfrågan. Sålunda

utfärdades cirkulär till samtliga statsmyndigheter angående begränsning

av den statliga byggnadsverksamheten. Detta ledde till att ett flertal statliga

byggnadsföretag, väsentligen i storstadsregionerna, senarelades. På motsvarande

sätt förfor även vissa kommuner. De härigenom försenade byggnadsföretagen

representerar till övervägande del angelägna projekt. Legala

möjligheter har inte stått till buds att i stället begränsa sådan enskild

byggnadsverksamhet, som avser mindre angelägna projekt.

I syfte att skapa nämnda legala möjligheter har inom inrikesdepartementet

upprättats en den 12 december 1963 dagtecknad promemoria (stencilerad)

angående reglering vid akut arbetskraftsbrist inom byggnadsindustrin.

Vid promemorian har fogats förslag till lag om ändrad lydelse av 1 §

lagen den 31 maj 1963 (nr 268) om igångsättningstillstånd för byggnadsarbete.

över departementspromemorian har, efter remiss, yttranden avgivits av

arbetsmarknadsstyrelsen, byggnadsstyrelsen, bostadsstyrelsen, överståthållarämbetet

(som bifogat yttrande av Stockholms stadskollegium), länsstyrelserna

i Stockholms och Östergötlands län (som bifogat yttrande av länsarbetsnämnderna),

länsstyrelserna i Malmöhus samt Göteborgs och Bohus

län, svenska stadsförbundet, landsorganisationen i Sverige, svenska arbetsgivareföreningen

och Sveriges industriförbund gemensamt, handelns arbetsgivareorganisation,

Sveriges grossistförbund, kooperativa förbundet, hyresgästernas

sparkasse- och byggnadsföreningars riksförbund (HSB), Sveriges

allmännyttiga bostadsföretag, SABO, svenska byggnadsentreprenörför1*

—Bihang till riksdagens protokoll 1964. 1 samt. Nr 95

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj. ts proposition nr 95 år 196b

eningen, svenska byggnadsindustriförbundet samt svenska väg- och vattenbySgarnas

arbetsgivareförbund, de tre sistnämnda gemensamt, svenska

byggnadsarbetareförbundet och svenska riksbyggen.

Jag anhåller nu att få uppta hithörande frågor till närmare behandling.

Gällande bestämmelser

Den 1 juli 1963 upphörde 1943 års lag om tillståndstvång för byggnadsarbete.

I stället avses enligt den av riksdagen godkända prop. 1963: 124

(L3U 24, Rskr 284), att säsongutjämningen för byggnadsindustrins arbetskraft

skall bli en angelägenhet för frivillig samverkan mellan byggarbetsmarknadens

parter under aktiv medverkan från arbetsmarknadsmyndigheternas

sida.

För den händelse att de på frivillighet grundade åtgärderna skulle visa

sig otillräckliga, kan Kungl. Maj:t enligt lagen den 31 maj 1963 (nr 268) om

igångsättningstillstånd för byggnadsarbete, som trädde i kraft den 1 juli

1963, förordna, att byggnadsarbete inom området i fråga inte får påbörjas

utan att igångsättningstillstånd meddelats enligt lagen. Förutsättning för

sådant förordnande är, att det inom visst område visat sig att jämn sysselsättning

under olika delar av året inte kan upprätthållas på annat sätt för

byggnadsindustrins arbetskraft.

Med byggnadsarbete menas enligt lagen såväl åtgärder för nybyggnad,

såsom rivning av hus, schaktning för husbyggnad och uppförande av hus,

som om- och tillbyggnader samt reparations- och underhållsarbeten. Till

byggnadsarbete hänför lagen också anläggande av väg, järnväg, spårväg och

annan större fast transportanordning samt bro, hamn, gata, park, vattenbyggnads-

och torrläggningsföretag och annat liknande anläggningsarbete.

Förordnande att igångsättningstillstånd skall krävas kan begränsas till

byggnadsarbete av visst slag.

Igångsättningstillstånd meddelas normalt av länsarbetsnämnden och

eljest av arbetsmarknadsstyrelsen. I tillståndet kan anges storleken och

sammansättningen av den arbetsstyrka, som vid varje tillfälle skall sysselsättas

i arbete.

Om någon bedriver byggnadsarbete utan igångsättningstillstånd, kan

länsarbetsnämnden eller arbetsmarknadsstyrelsen förbjuda honom vid vite

att fortsätta arbetet. Vitet utdöms av domstol på talan av åklagare.

För de områden där det fram till den 1 juli 1963 krävts igångsättningstillstånd

skall enligt en övergångsbestämmelse till lagen fortfarande krävas

sådant tillstånd till utgången av juni 1965, om inte Kungl. Maj:t bestämmer

annat. Meningen är att tillståndstvånget under den tvååriga övergångstiden

successivt skall avvecklas, allteftersom förutsättningar skapas för en frivillig

säsongutjämning.

Samtidigt med lagen trädde även en kungörelse med tillämpningsföre
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1964

skrifter till lagen i kraft. Vissa slag av byggnadsarbeten har i kungörelsen

generellt undantagits från tillståndstvånget. Hit hör först och främst allt

arbete avseende bostadshus som inrymmer högst två bostadslägenheter samt

därtill hörande uthusbyggnader. Vidare arbete avseende ekonomibyggnader

för jordbruks- eller skogsbruksfastighets eget behov och växthus. Ytterligare

har undantagits elektriska installationer, måleriarbeten, mindre kompletteringar

av värme-, vatten-, avlopps- eller ventilationsanläggning inom byggnad

samt annat reparations- och underhållsarbete, om sammanlagt högst

tre personer sysselsätts i arbetet. Generellt undantag gäller också för arbeten

med enskild väg, till vilken utgår statsbidrag, och skogsväg, vissa dikningsföretag,

muddringsarbete samt reparations- och förbättringsarbeten på flottled.

Slutligen har även statliga och statskommunala beredskapsarbeten

undantagits från tillståndstvånget.

Departementspromemorian

I departementspromemorian anläggs till en början vissa synpunkter på

den samlade efterfrågan på byggarbetskraft.

Trots att bostadsproduktionen under en följd av år nästan oavbrutet

ökats och nu ligger på en nivå av ca SO 000—85 000 lägenheter om året,

råder fortfarande en besvärande bostadsbrist, särskilt i storstadsregionerna.

Härtill kommer att befolkningsutvecklingen under 1960-talet medför en

ytterligare skärpt efterfrågan på bostäder. Då ökar nämligen befolkningen

i åldrarna 20—29 år — de hushållsbildande åldrarna — kraftigt: med 20 %

t. o. m. 1965 och med 15 % under perioden 1965—1970. Vidare kan den

fortgående urbaniseringen väntas förstärka trycket på de stora och medelstora

städernas bostadsbehov, varjämte standardutvecklingen i vårt land

kan antas medföra ökad sprängning av hushåll och stegrade anspråk på

större bostäder. Mot denna bakgrund konstateras i promemorian, att en

mycket omfattande bostadsproduktion är nödvändig.

Vid sidan av bostadsproduktionen nämns i promemorian såsom särskilt

angelägna byggnadsbehov industribyggen samt byggen för undervisning och

sjukvård.

I denna del konstateras slutligen i promemorian, att med de angelägna

byggnadsobjekten konkurrerar andra, förhållandevis mindre angelägna. I

det sammanhanget erinras om att handeln uppvisar den snabbaste utbyggnadstakten

av alla näringsgrenar.

Vad beträffar tillgången på byggarbetskraft framhålls i

promemorian, att det blir allt svårare att tillmötesgå de utomordentligt stora

krav, som det samlade byggnadsbehovet ställer. Den befintliga utbildningskapaciteten

är otillräcklig i förhållande till avgången och de ökade behoven.

Eu förflyttning av arbetskraft till bristområdena strandar i stor utsträckning

just på bostadsbristen i dessa områden.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj ds praposiiion nr 95 är 1964

I promemorian betonas i anslutning härtill, att fortsatta ansträngningar

måste göras för att förbättra tillgången på utbildad byggarbetskraft såväl

genom ökning av utbildningskapaciteten som genom andra åtgärder ägnade

att möjliggöra en utjämning av arbetskraftsresurserna mellan överskottsoch

bristområden. Allt bör också göras för att få till stånd en ännu bättre

säsongutjämning än nu, så att arbetskraften tillvaratages på bästa sätt.

Innan dessa och andra åtgärder i samma syfte nått full effekt, kan emellertid

enligt promemorian förutses, att det inom vissa delar av vårt land

kommer att uppstå mera akuta situationer, då det blir omöjligt att tillgodose

även mycket angelägna byggnadsbehov om samtidigt alla andra byggnadsprojekt

fritt får konkuiTera om arbetskraften. För sådana situationer bör

därför skapas legala förutsättningar för en prioritering av den

angelägna byggnadsverksamheten.

Efter ett konstaterande att 1963 års lag om igångsättningstillstånd för

byggnadsarbete inte kan i sin nuvarande utformning användas för den

önskvärda prioriteringen anförs i promemorian, att som en allmän förutsättning

för att en ny byggnadsreglering skall sättas i verket bör gälla, att

särskilt angelägna byggnadsbehov föreligger. Det måste enligt promemorian

anses vara fallet om stora medborgargrupper inte kan beredas fullvärdiga

bostäder på grund av för ringa byggnadsverksamhet, om sjuka och gamla

inte inom rimlig tid kan beredas nödvändig vård till följd av brist på vårdinrättningar,

om bristen på lokaler avsevärt försvårar en ändamålsenlig

undervisning eller hindrar tillträde till viktiga utbildningsområden eller om

bristande byggnadsmöjligheter äventyrar sysselsättning och rationalisering

inom industrin. En ytterligare förutsättning för regleringen bör vara, att en

akut brist på utbildad arbetskraft äventyrar möjligheterna att upprätthålla

en så omfattande byggnadsverksamhet på dessa områden, som övriga resurser

kunde motivera.

Föreligger bristsituationer av förut antydd art, bör enligt promemorian

Kungl. Maj :t äga en på förhand meddelad fullmakt att vidta erforderliga

åtgärder för att fördela resurserna inom byggnadsverksamheten. Genom

lagstiftning måste uttryckligen slås fast att en sådan situation är förutsättning

för att Kungl. Maj:t skall få använda fullmakten. Åtgärderna bör med

hänsyn till både byggherrarna och de berörda myndigheterna inte göras mer

omfattande eller ingripande än som fordras för att tillgodose syftet att ge

förtur åt de angelägna byggnadsföretagen. Sådana byggnadsföretag kan

således lämnas utanför regleringen. Denna bör därför utformas så att den

medger en prövning om igångsättning av andra byggnads- och anläggningsföretag

än de från samhällssynpunkt angelägna är ägnad att försvåra eller

fördröja dessa. Prövningen kan inskränka sig till om igångsättningstillstånd

för mindre angeläget projekt kan lämnas eller inte. Det blir således inte,

såsom enligt den gamla byggnadsregleringen, tillståndsprövning beträffande

samtliga projekt. Regleringen behöver inte omfatta mindre byggnadsföretag.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj. ts proposition nr 95 år 1964

Det slags byggnadsarbete, som i dag är undantaget från tillämpningen av

1963 års lag, torde i huvudsak kunna undantas även i detta sammanhang.

Vidare torde regleringen i allmänhet kunna begränsas att endast avse storstadsregionerna.

Tillståndstvång bör givetvis inte gälla andra delar av landet

än där bristsituationen motiverar det.

I promemorian föreslås, att den erforderliga fullmakten för Kungl. Maj :t

att sätta den behövliga regleringen i verket åstadkommes genom tillägg till

1 § nyssnämnda lag. Tillägget bör utformas så att Kungl. Maj :t vid allvarlig

brist på arbetskraft i byggnadsindustrin inom visst område äger för viss tid

förordna att byggnadsarbete, som är att anse såsom mindre angeläget från

allmän synpunkt, inte får påbörjas utan igångsättningstillstånd. I administrativ

ordning bör Kungl. Maj :t på grund av en sådan fullmakt äga

bestämma vilka byggnadsprojekt som under en viss period skall anmälas

till myndigheterna för igångsättningsprövning.

Vad som skall förstås med byggnadsarbete kan enligt promemorian

bestämmas på samma sätt som i 1963 års lag och de prövande myndigheterna

bör liksom enligt denna vara arbetsmarknadsstyrelsen eller länsarbetsnämnderna.

Även i övrigt kan 1963 års lag tillämpas.

Remissyttrandena

Vad först beträffar den allmänna inställningen till förslaget

så har flertalet remissinstanser antingen tillstyrkt förslaget eller

lämnat det utan erinran eller förklarat sig inte vilja motsätta sig förslaget.

Hit hör byggnadsstyrelsen, bostadsstyrelsen, en majoritet inom arbetsmarknadsstyrelsen,

överståthållarämbetet, en majoritet inom Stockholms stadskollegium,

länsarbetsnämnden i Stockholms län, länsstyrelsen och länsarbetsnämnden

i Östergötlands län, länsstyrelserna i Malmöhus samt Göteborgs

och Bohus län, en majoritet inom styrelsen för svenska stadsförbundet,

landsorganisationen i Sverige, HSB, SABO, svenska byggnadsarbetareförbundet

och svenska riksbyggen.

I allmänhet har den positiva inställningen till förslaget motiverats med

att det bör åvila samhället att ansvara för att, då så anses erforderligt,

mindre angelägna byggnadsinvesteringar hålls tillbaka för att skapa större

utrymme åt investeringar i mera angelägna byggnadsobjekt. Många anser

därvid, att huvudsyftet med regleringen bör vara att skapa förutsättningar

för en sådan balans på arbetsmarknaden, att bostadsbyggandet kan tryggas

vid en konjunkturöverhettning. Det understryks emellertid samtidigt, att

bostadsbyggandet för med sig från allmän synpunkt nödvändiga byggnadsbehov,

såsom för vatten och avlopp, affärer, skolor m. in. Man liar

också framhållit det betänkliga i att viktiga allmänna byggen måst uppskjutas

samtidigt som mindre angelägna byggen inom den enskilda sektorn

fritt fått konkurrera om den otillräckliga arbetskraften.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj ris proposition nr 95 år 1964

Som ett ytterligare skäl för prioriteringen framhålls i ett yttrande, att en

begränsning av den relativt sett mindre angelägna byggnadsverksamheten

medför inte bara större resurser av egentlig byggarbetskraft för de prioriterade

sektorerna utan också bättre resurser för planering och projektering

inom dessa och för samhäll splaneringen i övrigt.

Några remissinstanser, som ansett att den föreslagna regleringen endast

kan få en begränsad effekt, har förklarat sig ändå inte vilja motsätta sig

regleringen i vissa lägen och i varje fall under en övergångstid tills andra

åtgärder, som bör vidtas för att tillgodose de angelägna byggnadsbehoven,

hunnit verka.

Den föreslagna regleringen avstyrks av minoriteter inom arbetsmarknadsstyrelsen,

Stockholms stadskollegium och styrelsen för svenska stadsförbundet

samt av svenska arbetsgivareföreningen, handelns arbetsgivareorganisation,

Sveriges industriförbund, Sveriges grossistförbund, kooperativa

förbundet, svenska byggnadsindustriförbundet, svenska byggnadsentreprenörförbundet

och svenska väg- och vattenbyggarnas arbetsgivareförbund.

Ett genomgående motiv för avstyrkandena är att förslaget innebär en

återgång till den tidigare byggnadsregleringen, som var föranledd av krigsårens

och den första efterkrigstidens extraordinära förhållanden. Den praktiska

erfarenheten av denna har enligt vad som sägs i ett par yttranden varit

enbart negativ. I det gemensamma yttrandet från byggnadsindustrins organisationer

anförs, att en prioritering endast med hänsyn till de olika byggnadernas

ändamål och utan beaktande av produktionstekniska och byggnadsekonomiska

faktorer medför ökade kostnader, som inte är försvarbara

från vare sig samhällsekonomisk eller företagsekonomisk synpunkt.

Såsom ytterligare argument mot den föreslagna regleringen framhålls, att

effekten av denna blir obetydlig. I stället för att falla tillbaka på regleringsåtgärder,

som saknar produktionsstimulerande effekt, bör man sätta in alla

krafter på att genom konstruktiva åtgärder öka byggbranschens totalkapacitet.

Kooperativa förbundet bar dock grundat sitt avstyrkande yttrande uteslutande

på den uppfattningen, att frågan om prioritering inom byggnadsverksamheten

bör göras till föremål för ytterligare utredning.

Om behovet av åtgärder med anledning av bristen på

byggarbetskraft synes alla remissinstanser ense.

Arbetsmarknadsstyrelsen anför, att under förra året rått en mer än tidigare

markerad och besvärande brist på byggarbetskraft, särskilt i södra och

västra Sverige. Anspråken på byggnadsindustrins resurser synes även under

de närmaste åren komma att bli mycket höga, bl. a. i storstadsområdena.

Styrelsen fortsätter härom.

Det kan nämnas att vid årsskiftet 1963/64 fanns inneliggande ansökningar

om igångsättningstillstånd för byggnads- och anläggningsprojekt,

vilkas sammanlagda beräknade byggnadskostnad översteg vad som innelåg

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj. ts proposition nr 95 år 1964

vid motsvarande tid under de närmast föregående åren enligt följande. Inom

parentes anges total beräknad byggnadskostnad för vid årsskiftet inneliggande

ansökningar om igångsättningstillstånd.

ca milj. kr.

Stockholms stad 100 (275)

Stockholms län 50 (145)

Göteborgs och Bohus län 120 (340)

Malmöhus län 110 (2G0)

Härtill kommer vissa under hand lämnade uppgifter om planerade byggnadsprojekt

av betydande omfattning för vilka ansökningar om igångsättningstillstånd

ännu ej inkommit.

Länsarbetsnämnden i Stockholms län gör motsvarande uttalande, såvitt

avser stockholmsområdet.

De flesta remissinstanserna understryker angelägenheten av att bostadsbyggandet

tillförs ökade resurser. Att även sjukvården och undervisningsväsendet

har stora byggnadsbehov, som måste tillfredsställas, betonas likaledes.

Som andra vitala utbyggnadsintressen anges, förutom industribyggen,

trafikleder, reglering och sanering av centrala stadsdelar, affärscentra m. m.

I flera yttranden, framför allt i dem som avgivits av organisationer inom

handeln, vänder man sig mot att i departementspromemorian antytts, att

handelns byggnadsbehov skulle kunna hänföras till de mindre angelägna.

Kooperativa förbundet erinrar därvid om att byggnadsverksamhet för

handelns behov är ofrånkomlig i nya bostadsområden, om dessa skall fungera

på ett tillfredsställande sätt. Vidare menar förbundet att omfattande

byggnadsverksamhet, som till stora delar berör handeln, är nödvändig i

äldre städers centrala delar, såvida dessa inte skall förslummas och därmed

den bebyggelsemässiga balansen i städerna allvarligt rubbas. Förbundet

erinrar ytterligare om att inom området handeln återfanns vid 1960 års

folkräkning 13,5 % av den förvärvsarbetande befolkningen och att försäljningen

genom detaljhandeln 1962 låg i storleksordningen 24 miljarder kronor.

Svensk detaljhandel genomgår f. n. en synnerligen omfattande strukturell

omdaning, som i första hand syftar till att genom koncentration och

utnyttjande av moderna distributionstekniska hjälpmedel åstadkomma

arbetskraftsbesparingar och hålla lönekostnaderna nere. Bryts denna utveckling

medför det med säkerhet en begränsning av standardhöjningen i

samhället. Det borde enligt förbundet vara självklart att vid en diskussion

om prioritering inom byggnadsområdet betrakta industri och handel som

samverkande delar av samhällets totala produktionsapparat.

Ungefär samma synpunkter anläggs i yttrandena från handelns arbetsgivarorganisation

och Sveriges grossistförbund. I dessa yttranden framhävs

än mer markerat, att handeln i högre grad än andra näringsgrenar är beroende

av att genom nybyggnader rationalisera sin verksamhet. Rationaliseringen

måste sålunda i stor utsträckning ske i form av nybyggnad av butiks
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Knngl. Maj tis proposition nr 9i> ur 1964

lokaler, byggda för självbetjäning och med stora exponeringsytor samt upplagda

enligt moderna varuhanteringsmetoder. Vidare görs i yttrandena gällande,

att handelns byggnadsinvesteringar under den tidigare byggnadsregleringen

hölls på allttör låg nivå, vilket medfört ett uppdämt behov av

nybyggnad och ombyggnad. Som en ytterligare orsak till handelns nybyggnadsbehov

anges dels befolkningsomflyttningen från landsbygden till tätorterna,

dels den ökning av konsumtionen, som blivit en följd av standardhöjningen.

Utan tvekan kommer handeln och servicenäringarna framgent

att kräva proportionsvis större investeringar än vad som hittills varit fallet,

menar man.

En annan uppfattning redovisar svenska byggnadsarbetareförbundet.

Förbundet anser sålunda, att till det mindre angelägna hör den våldsamma

utbyggnad som skett av handelns centrumbebyggelser med dess ofta förekommande

dubbleringar av likartade verksamheter. Särskilt bör enligt förbundet

observeras rivningen av tekniskt sett funktionsdugliga hus för att

uppföra byggnader, som ur privatekonomisk synvinkel är mer lönsamma.

HSB uttalar sig i samma riktning. För de senaste åren kan man enligt

riksförbundet notera en intensiv byggnadsverksamhet för bl. a. trafikändamål,

handel och service inom huvudsakligen storstadsregionerna. Detta

torde främst ha föranletts av omfattande sanering i stadskärnorna och den

högre räntabilitet, som handels- och kontorsbyggnader kan erbjuda. Det är

enligt riksförbundet möjligt, att bostadsbyggandets eftersläpning i storstadsregionerna

beror på bl. a. att den angivna inriktningen av byggnadsverksamheten

medfört en akut brist på byggarbetskraft för bostadsbyggande.

Oavsett vilken inställning man intagit till den föreslagna regleringen

betonar de flesta remissinstanserna, att man måste tillgripa andra åtgärder

än reglering för att öka byggkapaciteten.

Salunda är det nödvändigt att vidta intensifierade åtgärder för ökad geografisk

och yrkesmässig rörlighet. Som en av de viktigaste åtgärderna härför

nämns ökning av yrkesutbildningen, såväl den grundläggande yrkesutbildningen

för ungdom som omskolning och fortbildning av äldre.

Arbetsmarknadsstyrelsen anför härom, att efter den försöksverksamhet

med fortbildning och omskolning av byggnadsarbetare, som nu pågått några

år, synes metoderna för denna utbildning vara så utvecklade, att en avsevärd

ökning av verksamheten är möjlig. Härvid bör beaktas möjligheterna att

till sådan utbildning rekrytera sökande från andra arbetsområden, t. ex.

skogsbruket, vilka tvingas ställa om till nya arbetsuppgifter.

Svenska byggnadsentreprenörföreningen, svenska byggnadsindustriförbundet

och svenska väg- och vattenbyggarnas arbetsgivareförbund framhåller

i sitt gemensamma yttrande som sin bestämda uppfattning, att kraftfulla

utbildningsinsatser efter riktlinjer, som skisserats i yttrandet, skulle

göra det möjligt för arbetsmarknadens parter att tillsammans med arbetsmarknadsmyndigheterna

effektivt utföra den för ett ökat bostadsbyggande

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 är 196b

och för en balanserad arbetsmarknad nödvändiga planeringen och att en

återgång till någon form av fysisk reglering därför är helt överflödig.

Beträffande utbildningen av yrkesarbetare upplyses i yttrandet, att den

sker under sådana former att den i sig medför ökat byggande av objekt

såsom bostäder, skolor, industribyggnader etc. Ungdomsutbildningen inom

husbyggnadsindustrin har visserligen under den senaste femårsperioden

fördubblats, men utbyggnadstakten i fråga om byggnadsavdelningar vid

landets yrkesskolor är långt ifrån tillfredsställande. En på försök driven

företagsskola i södra Sverige för ungdomar från Norrlandslänen har visat

sig ge goda utbildningsresultat samtidigt som den också haft god arbetsmarknadspolitisk

effekt. Nödvändigheten av fortsatt stöd för ytterligare

sådana företagsskolor understryks. Även vuxenutbildningen måste utvidgas

väsentligt och tillföras nya utbildningsvägar såväl för grovarbetare inom

byggnadsindustrin som för arbetskraft som friställts från andra branscher,

exempelvis skogs- och lantbruket.

I yttrandet berörs också ingenjörsutbildningen. Den av statsmakterna

beslutade ökningen av de tekniska högskolornas kapacitet bör sålunda snarast

realiseras och vidare bör den tekniska gymnasieutbildningen och utbildningen

vid de nya fackskolorna genomföras i enlighet med gymnasieutredningens

och fackskoleutredningens förslag.

Även HSB, svenska riksbyggen och svenska byggnadsarbetareförbundet

finner åtgärder i form av vidgad utbildning och ökad omflyttning av byggnadsarbetare

önskvärda och nödvändiga, varvid särskilt angelägenheten av

bättre vuxenutbildningsresurser betonas.

En annan rörlighetsfrämjande åtgärd, som påpekas särskilt av arbetsmarknadsstyrelsen

och svenska byggnadsarbetareförbundet, är anskaffning

av bostäder för omflyttade byggnadsarbetare. Arbetsmarknadsstyrelsen anser

en av de viktigaste förutsättningarna för en ökning av arbetskraftstillgången

vara att inflyttade byggnadsarbetare utan alltför lång väntan kan

beredas bostad. Jämsides med att viss förtur lämnas till familjebostäder

kommer det enligt styrelsen att bli nödvändigt att uppföra förläggningspaviljonger

som övergångsbostäder för ungkarlar.

Produktionsvolymen skulle säkerligen kunna ökas betydligt med nuvarande

arbetskraftsresurser, om man ytterligare minskade säsongvariationerna

i sysselsättningen, anser svenska riksbyggen. Framför allt i södra

och västra Sverige har säsongutjämningen inte blivit så fullständig som

den kunde och borde ha varit. Till stor del torde detta bero på att byggnadsföretagen

inte investerat tillräckligt i erforderlig utrustning för vinterbyggande

eller är beredda att vidta de åtgärder för uppvärmning, tätning, övertäckning

etc., som krävs för alt kunna utföra vissa byggnadsarbeten vid

låga temperaturer.

Möjligheterna att dämpa efterfrågan på arbetskraft genom systematisk

rationalisering framhålls av svenska byggnadsentreprenörföreningen, svens
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1964

ka byggnadsindustriförbundet och svenska väg- och vattenbyggarnas arbetsgivareförbund.

I sammanhanget upplyses, att av svenska byggnadsindustrins

årligen ökande produktionskapacitet härrör endast en mindre del från

arbetskraftstillskott medan den större delen är resultatet av det fortgående

rationaliseringsarbetet.

Arbetsmarknadsstyrelsen anser också böra övervägas insatser i form av

forskning och standardisering samt ansträngningar i syfte att snabbt få ut

resultat från forskning och praktiska försök i fråga om arbetskraftsbesparande

metoder, hjälpmedel, konstruktioner och förtillverkning på fabrik av

byggnadselement till arbetet på fältet.

Betydelsen av den sistnämnda s. k. prefabriceringen understryks även av

länsstyrelsen i Malmöhus lån och HSB. Länsstyrelsen vill ifrågasätta, om

inte prefabriceringen borde favoriseras. De hittills vunna resultaten och

pågående utvecklingsarbete avseende prefabricering tyder nämligen på att

härigenom ges förutsättningar att öka byggandet utöver vad som med nuvarande

och tänkbara framtida arbetskraftsresurser är möjligt.

En effektivare byggnadsplanering efterlyses av bostadsstyrelen, HSB och

svenska riksbyggen. Det gäller härvid åtgärder, som syftar till att öka tillgången

på byggklar mark och som fordrar större insatser från såväl statliga

som kommunala organ.

En effektivare byggnadsplanering efterlyses av bostadsstyrelsen, HSB och

svenska byggnadsarbetareförbundet framhållit nödvändigheten av förbättrade

och kontinuerliga kreditmöjligheter för byggandet samt av bättre synkronisering

av arbetsmarknad och kreditmarknad.

Frågan om regleringens utformning har behandlats i åtskilliga

yttranden.

Arbetsmarknadsstyrelsen och länsarbetsnämnden i Stockholms län förutsätter

sålunda, att Kungl. Maj :t skall ange vilka slag av projekt, som är

att anse som mindre angelägna från allmän synpunkt. En sådan bedömning

bör alltså inte ske i samband med arbetsmarknadsmyndighetens prövning

av tillståndsansökan.

Svenska byggnadsarbetareförbundet framhåller däremot, att det i många

tall torde vara svårt att generellt avgöra byggnadsbehovens angelägenhet.

Varje byggnadsobjekt inom den oprioriterade sektorn måste därför bedömas

individuellt.

Flertalet remissinstanser, som yttrat sig i denna del, uppehåller sig vid

gränsdragningen mellan angelägna och mindre angelägna byggnadsobjekt.

överståtliållarämbetet pekar därvid på att olika gemensamhetsanläggningar

såsom vatten och avlopp, skolor och trafikanläggningar bör ges

prioritet. Ämbetet anser vidare, att några mera betydande nedskärningar

inte bör göras i standarden på medgivna byggnadsföretag. Det synes ämbetet

på längre sikt lämpligare, att ett mindre antal fullvärdiga företag

genomförs än att, på bekostnad av standarden, en så stor produktionsvolym

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1964

som möjligt uppnås. Regleringen bör därför inskränkas till en fördelning

kategorivis av den tillgängliga byggnadsvolymen.

Om prioritering av olika gemensamhetsanläggningar uttalar sig också

majoriteten inom Stockholms stadskollegium, landsorganisationen i Sverige

och SABO, som därvid särskilt understryker, att i bostadsbyggandet bör

inräknas inte enbart själva bostadshusen utan alla beståndsdelar i ett

bostadsområde. Förutom de av överståthållarämbetet angivna gemensamhetsanläggningarna

nämns affärer, centrumanläggningar, bibliotek, daghem

och parkeringsplatser.

HSB anför, att det måste klart uttalas att igångsättning av bostadsbyggandet

inte skall tillståndsprövas liksom inte heller byggandet av skolor

och centra i anslutning till nya bostadsområden. Det är också angeläget, att

tillståndsprövningen inte leder till en minskning av takten i nödvändig

sanering.

Enligt länsstyrelsen i Malmöhus län bör vid tillämpning av lagen så långt

det är möjligt hänsyn tas till varje byggprojekts roll i en större funktionell

enhet — den funktionella principen. Tillåts t. ex. en snabb utbyggnad av ett

stort område med bostadshus bör man med så nära tidsanslutning som möjligt

tillåta att också affärer, skolor och daghem får komma till stånd. Detta

sätt att tillämpa prioriteringen kan eventuellt komma att betyda att bostadshus

inom andra områden får skjutas något på framtiden, vilket får accepteras

för att man skall vinna att få ett bostadsområde helt funktionsdugligt.

Även svenska byggnadsarbetareförbundet uttalar sig till förmån för den

funktionella principen.

Landsorganisationen i Sverige förutsätter, att regleringen inte i ett akut

krisläge används för att prioritera andra angelägna byggnadsprojekt på

bostadsbyggandets bekostnad.

Majoriteten inom Stockholms stadskollegium vill också prioritera ersättningsbyggen

för hus, som måste rivas för tunnelbanor och andra viktiga

trafikleder. Det gäller bl. a. cityregleringen och andra arbeten i större sammanhang.

En schematisk kategoriindelning kan alltså inte alltid göras. I

yttrandet understryks vidare, att behovet av kommunikationer med det

centrala arbetsområdet ökar genom det forcerade bostadsbyggandet i ytterområdena

inom och utom stadens gränser, och att det alltså finns ett klart

samband mellan arbeten i innerstaden och bostadsproduktion i ytterområdena.

Länsstyrelserna i Östergötlands samt Göteborgs och Bohus län pekar i

sina yttranden på viss byggnadsverksamhet, som kan länmas utanför prioriteringen.

Den förstnämnda länsstyrelsen menar sålunda, att även om fritidsbebyggelse

i och för sig är mycket önskvärd, så synes den i viss utsträckning

böra stå tillbaka för helårsbebyggelse. Fritidsbebyggelsen tar i anspråk

inte ringa arbetskraft. Det synes dock lämpligt, att regleringen endast omfattar

större enstaka byggnadsprojekt samt s. k. fritidsbyar o. dyl. Enligt

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungi. Maj. ts proposition nr 95 år 1965

länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län går f. n. Va av byggarbetskraften

åt till villabyggen, småreparationer, uppsnyggning o. dyl. En omställning

av denna arbetskraft till större objekt skulle i och för sig bidra till förbättring

av situationen för mera konstruktiv byggnadsverksamhet.

Det allmänna syftet med prioriteringen av särskilt angelägna byggnadsbehov

kräver enligt svenska byggnadsarbetareförbundet, att inte endast

arbetskraftsbrist utan också brist på andra för byggnadsverksamheten

erforderliga resurser skall kunna föranleda prioritering. Även om exempelvis

den angelägna byggnadsverksamhetens kreditbehov i första hand bör

säkras med allmänna finans- och penningpolitiska åtgärder, kan det behövas

mera individuellt verkande medel för att begränsa efterfrågan på kredit

till icke angelägen byggnadsverksamhet. Förbundet förordar därför ett tilllägg

till den föreslagna lagändringen, varigenom denna får den innebörden,

att Kungl. Maj :t äger förordna att igångsättningstillstånd skall krävas för

mindre angeläget byggnadsarbete, om inom visst område råder allvarlig brist

på arbetskraft eller på andra för byggnadsindustrin nödvändiga resurser. I

samma riktning uttalar sig landsorganisationen i Sverige. Förbundet anför

vidare, att regleringen bör omfatta mycket betydande delar av Svealand

och Götaland och därvid inte begränsas till de egentliga bristorterna

utan avse större regioner. Ytterligare framhåller förbundet, att den föreslagna

regleringen inte bör påverka eller ändra förutsättningarna för en

säsongutjämning, baserad på parternas frivilliga samverkan. Arbetet med

förberedelserna för denna uppgift bör således fortsätta och förverkligas

i takt med de lokala samarbetsorganens uppbyggnad. En på parternas frivilliga

samverkan grundad säsongutjämning bör kunna fungera jämsides

med en prioritetsbestämd kvantitetsreglering av byggnadsverksamheten.

Länsstyrelsen i Östergötlands län har också berört sistnämnda fråga. Med

hänsyn till att byggnadsverksamheten i länet är reglerad på frivillig väg

genom byggarbetsnämnderna bör ifrågavarande reglering enligt länsstyrelsen

handläggas av dessa nämnder. Det bör inte komma i fråga att störa den

försöksverksamhet som pågår genom att någon del av byggnadsverksamheten

inom länet rycks undan byggarbetsnämndernas avgörande.

Däremot hävdar länsarbetsnämnden i Östergötlands län att det inte bör

åläggas byggarbetsnämnd att besluta om åtgärder enligt regleringen utan

att det bör överlämnas åt ett helt statligt organ — länsarbetsnämnd, arbetsmarknadsstyrelsen

eller Kungl. Maj :t. Gången av ett ärende skulle då bli

den, att ansökan om igångsättningstillstånd enligt den nya regleringen

inges till byggarbetsnämnden, som,efter erforderlig komplettering insänder

ärendet med eget yttrande till länsarbetsnämnden. Ärendet avgörs av den

myndighet, som givits befogenhet därtill, varefter byggarbetsnämnden

underrättas om utgången.

Majoriteten inom styrelsen för svenska stadsförbundet anför beträffande

tillämpningen av regleringen, att man utgår från att vid den angelägenhets
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj. ts proposition nr 95 år 1964

prövning som avser kommunala arbeten och överhuvudtaget vid den allmänna

bedömningen av sysselsättningsläget ett nära samråd sker mellan

de statliga arbetsmarknadsorganen och de berörda kommunala myndigheterna

på orten.

I samma riktning uttalar sig majoriteten inom Stockholms stadskollegium.

Landsorganisationen i Sverige anser, att överläggningar om behovet av

och riktlinjer för regleringen bör från tid till annan tas upp inom de samarbetsorgan,

i vilka arbetsmarknadsparter och näringsliv är representerade.

Departementschefen

Utvecklingen har lett till att vi i dag har en utomordentligt stark efterfrågan

på byggnader och anläggningar av olika slag. Bostadsefterfrågan har

genom den allmänna inkomststegringen samt genom den omfattande befolkningsomflyttningen

från glesbygd till tätort fått tidigare oanade dimensioner.

Med hänsyn till befolkningsutvecklingen är i varje fall inte någon minskning i

efterfrågan att emotse under återstoden av 1960-talet. Antalet bostadshushåll

i tätorterna beräknas öka under 1960-talet med ungefär 500 000. Enligt 1960

års bostadsräkning bor mer än 200 000 åldringar i dåliga bostäder. Inkomststegringen

för den enskilde och förkortningen av arbetstiden har vidare

medfört en ökad efterfrågan på varor, service och fritidsanläggningar, vilket

allt föranlett nya byggnadsbehov. Den utveckling som skett inom sjukvården,

socialvården och undervisningsväsendet har likaledes skapat betydande

byggnadsbehov. Industrins fortsatta utveckling, varav våra möjligheter att

upprätthålla och ytterligare höja vår levnadsstandard i hög grad beror, ställer

också stora krav på byggenskapen.

Självfallet är det samhällets uppgift att genom positiva åtgärder söka

göra det möjligt att tillgodose alla dessa byggnadsbehov. Av största betydelse

är därvid att utbildad arbetskraft finns att tillgå.

När det gäller de åtgärder som bör vidtas härför måste i första hand tillses,

att den redan befintliga byggarbetskraften får full sysselsättning året

om. I den mån säsongutjämningen kan ytterligare effektiveras, är det därför

angeläget att så sker. Omflyttning av byggarbetskraft från områden med

underskott på arbete till överskottsområden måste också underlättas.

Ansträngningarna måste vidare inriktas på att genom utbildning och

omskolning öka tillgången på byggnadsarbetare. Det är glädjande, att en

avsevärd ökning av denna verksamhet nu synes möjlig och att parterna på

byggarbetsmarknaden synes beredda att medverka till kraftfulla insatser i

detta hänseende. Vid sidan härav bör dock även finnas vissa möjligheter

att genom tillskott utifrån av färdigutbildad byggarbetskraft redan på kort

sikt minska den svenska arbetskraftsbristen på området.

Som framhållits från bl. a. byggnadsindustrins sida är det synnerligen

angeläget att möjligheterna att genom rationalisering höja produktions
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1964

kapaciteten inom byggnadsindustrin tillvaratas. För att skapa ytterligare

förutsättningar härför bör byggnadsforskningen intensifieras. I detta syfte

föreslås i årets statsverksproposition att byggnadsforskningen tillförs

väsentligt ökade resurser.

På sina håll hämmas byggenskapen av otillräcklig samhälls- och byggplanering.

Utöver den pågående utbyggnaden av teknikerutbildningen och

rationaliseringen beträffande planväsendet utgör en ytterligare ökning och

samordning av resurserna härför nödvändiga led i ansträngningarna att

tillgodose byggnadsbehoven.

För min del hyser jag sålunda ingen tvekan om att det är främst genom

nu angivna produktionsstimulerande åtgärder, som man efter hand skall

nå fram till en balans mellan tillgång och efterfrågan på byggnadsmarknaden.

Vissa av nämnda åtgärder ger emellertid full effekt först på längre

sikt. Det torde därför inte kunna undvikas, att knappheten på resurser i

vissa lägen kan komma att tillspetsa situationen så att en överkonjunktur

hotar inom byggnadssektorn i vissa delar av landet. I sådana lägen måste

möjligheter finnas att temporärt begränsa byggnadsverksamheten. Det är

då inte rimligt, att — såsom måste ske förra året — mycket angelägna allmänna

byggnadsprojekt uppskjuts, medan mindre angelägna projekt får

ta resurserna i anspråk. Legala möjligheter måste därför skapas att tidsförskjuta

igångsättningen även av enskilda byggnadsprojekt, vilket den

nuvarande för enbart säsongsutjämning avsedda lagen inte medger.

Den reglering, som jag förordar, avses alltså inte få annat än en marginell

effekt. Med hänsyn härtill behöver den inte beröra mer än en mindre del av

byggnadsvolymen.

Såsom föreslagits i departementspromemorian kan regleringen lämpligen

få formen av ett tillägg till 1 § lagen om igångsättningstillstånd för byggnadsarbete

och komplettering av tillämpningskungörelsen till samma lag.

I lagen bör sålunda skrivas in en fullmakt för Kungl. Maj :t att vid allvarlig

brist på byggarbetskraft inom visst område förordna om tillståndstvång för

sådant byggnadsarbete inom området, som är att anse såsom mindre angeläget

från allmän synpunkt.

Enligt min uppfattning bör regleringen inte tillämpas i vidare omfattning

än det aktuella läget motiverar. Förordnande om igångsättningstillstånd

bör därför begränsas till att avse endast de delar av landet, där akut arbetskraftsbrist

råder. Med denna min inställning kan jag inte dela den under

remissbehandlingen framförda meningen, att också brist på andra för byggnadsverksamheten

erforderliga resurser skall kunna föranleda förordnande

om tillståndstvång. Dessa andra resurser är nämligen inte så lokalt bundna,

som arbetskraften till stor del är. En begränsning av byggnadsverksamheten

med hänsyn till brist på arbetskraft ger dock som bieffekt även en kraftsamling

beträffande övriga resurser.

Vad som skall hänföras till mindre angelägna byggnadsobjekt kan inte

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj. ts proposition nr 95 år 1964

bestämmas en gång för alla. Det bör få ankomma på Kungl. Maj :t att med

hänsyn till den rådande situationen på byggnadsmarknaden och övriga på

frågan inverkande omständigheter välja ut dessa objekt. Klart är emellertid,

att det angelägna bostadsbyggandet måste ges högsta prioritet och att i

bostadsbyggandet därvid bör inräknas för ett bostadsområde nödvändiga

anläggningar. Jag delar alltså den av några remissinstanser framförda

uppfattningen, att lagen bör tillämpas enligt den funktionella principen

som innebär, att hänsyn tas till byggnadsobjektens roll i den större funktionella

enheten. Självfallet måste sålunda förutom skolor och anläggningar

för vatten och avlopp även butiker i nya bostadsområden tillhöra de

prioriterade objekten, liksom anläggningar för kommunikationerna till och

inom dessa områden. Till de angelägna objekten, som avses skola prioriteras

genom regleringen, är vidare att hänföra industrianläggningar samt byggnader

för sjukvård, socialvård och undervisningsväsendet i övrigt.

De slag av byggnadsobjekt, för vilka tillstånd skall krävas, bör anges så

specificerat som möjligt. Härigenom vinner man att de angelägna byggnadsobjekten

— dvs. den största delen av byggnadsvolymen — i stort sett lämnas

oberörda av regleringen. Emellertid får man räkna med att en del objekt,

som generellt sett kan hänföras till de mindre angelägna, i det särskilda

fallet bör få komma till utförande utan dröjsmål. Frågan om när igångsättning

skall få ske bör alltså prövas från fall till fall och med hänsynstagande

till de lokala förhållandena. Prövningen bör liksom när det gäller andra

tillstånd enligt lagen om igångsättningstillstånd för byggnadsarbete ankomma

på arbetsmarknadsstyrelsen eller, efter dess bemyndigande, länsarbetsnämnden,

som i förekommande fall bör inhämta yttrande från vederbörande

byggarbetsnämnd och hålla denna underrättad om utgången i ärendena. Jag

förutsätter vidare, att myndigheterna vinnlägger sig om att genom samråd

med berörda kommunala organ och andra intressenter få en smidig tillämpning

av regleringen.

Som påpekats i ett remissyttrande behöver den nu föreslagna regleringen

inte hindra eller ens nämnvärt påverka förutsättningarna för fortsatt övergång

till en helt på frivillig samverkan grundad säsongutjämning inom

byggnadsindustrin. Förberedelserna för denna övergång bör således fortsättas.

I enlighet med det anförda har inom inrikesdepartementet upprättats

förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 31 maj 1963 (nr

268) om igångsättningstillstånd för byggnadsarbete. Övriga paragrafer i

lagen kan utan vidare avse även den genom ändringen införda regleringen.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 196i

Departementschefens hemställan

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer föredragande departementschefen,

att lagrådets utlåtande över det inom inrikesdepartementet

upprättade förslaget till lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den

31 maj 1963 (nr 268) om igångsåttningstillstånd för byggnadsarbete, vilket

har den lydelse bilaga» till detta protokoll utvisar, måtte för det i § 87

regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets

övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj :t

Konungen.

Ur protokollet:

Lars Norborg

1 Bilagan, som är likalydande med det vid propositionen fogade förslaget, har här uteslutits.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1964

19

Utdrag av protokoll, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 4 mars

1964. v .

Närvarande:

justitieråden Romanus,

Digman,

Nordström,

regeringsrådet Holmgren.

Enligt lagrådet den 29 februari 1964 tillhandakommet utdrag av protokoll

över inrikesärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen i statsrådet den 7

februari 1964, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle

för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättat

förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 31 maj 1963

(nr 268) om igångsättningstillstånd för byggnadsarbete.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av

rättsavdelningschefen Stig Nordlund.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

Stig Granqvist

’. t* ''i , ''* ♦» V

\,i , /-s. •

‘ •• •.* iV/. hH H >4 ''■

opaginerad Kontrollera mot PDF

so

ktiiigl. Maj.ds ptopositiöh ht 95 åt 1961

01 dtåg hi) protokollet över Inrikesårenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6

mars 1964.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson,

Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson,

Hermansson, Holmqvist, Aspung, Palme.

Éfté* gemensam beredning med statsrådets Övriga ledamöter anmäler

fchéféh för inrikesdepartementet, stätär&dét JohanSsott, lagrådets den 4

•mav» 1984 avgivna utlåtande över det den 7 februari 1964 till lagrådet remitterade

förslaget till lag angående ändrad lydelse ao i § lagen den Si maj

196S (ht 2d6) om igångsåttfttngstttlståhd fät byggnadsarbete samt hemståu

ler att förslaget, soitt äV lagrådet lämnats Utäii erinran, måtte jämlikt § 87

regeringsformen genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordhär Hätts Mäj it Kottungert ätt till riksda;

, gen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Ingemar Kållberg

ESSELTE AB. STHLM 64

412218

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1964:186 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 81 maj 1963 a1 i texten
  2. 3LU 1964:30 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 31 maj 1963 s. 1 i texten