Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1942 (nr 429) om hyresreglering m. m., m. m

1965-03-26 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1965:103, Med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1942 (nr 429) om hyresreglering m. m., m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1965

1

Nr 103

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående

fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1942

(nr 429) om hyresreglering m. m., m. m.; given Stockholms

slott den 26 mars 1965

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll

vill Kungl. Maj :t härmed jämlikt 87 § regeringsformen föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till

1) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1942 (nr 429) om

hyresreglering m. m.;

2) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1942 (nr 430) om

kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt m. m.;

3) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 7 december 1956 (nr 568)

om rätt i vissa fall för hyresgäst till nytt hyresavtal;

4) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 15 maj 1959 (nr 157) med

särskilda bestämmelser om makars gemensamma bostad.

GUSTAF ADOLF

Herman Kling

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås fortsatt giltighet för lagstiftningen om hyresreglering

till utgången av år 1966.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 103

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1965

Förslag

till

Lag

angående fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1942 (nr 429)

om hyresreglering m. m.

Härigenom förordnas, att lagen den 19 juni 1942 om hyresreglering m. m.,

vilken enligt lag den 31 maj 1963 (nr 163) gäller till och med den 31 december

1965, skall äga fortsatt giltighet till och med den 31 december 1966.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1965.

Har hyresvärd, utan att hyresrätten är förverkad, före den 1 juli 1965

uppsagt hyresavtal till upphörande efter den 31 december 1965, må framställning

som sägs i 7 § göras senast den 14 juli 1965 eller, om hyresvärden

icke före den 1 i sistnämnda månad tydligt meddelat, att han ej önskar låta

hyresgästen kvarbo, inom fjorton dagar efter det hyresvärden lämnat hyresgästen

sådant meddelande.

Har hyresvärd före den 1 juli 1965 lämnat meddelande som sägs i 8 a §

femte stycket om att hyresförhållande skall upphöra efter den 31 december

1965, må framställning enligt samma paragraf göras senast den 14 juli 1965.

Förslag

till

Lag

angående fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1942 (nr 430) om kontroll

av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt m. m.

Härigenom förordnas, att lagen den 19 juni 1942 om kontroll av upplåtelse

och överlåtelse av bostadsrätt m. m., vilken enligt lag den 31 maj 1963

(nr 164) gäller till och med den 31 december 1965, skall äga fortsatt giltighet

till och med den 31 december 1966.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 103 år 1965

3

Förslag

till

Lag

angående fortsatt giltighet av lagen den 7 december 1956 (nr 568 ) om rätt

i vissa fall för hyresgäst till nytt hyresavtal

Härigenom förordnas, att lagen den 7 december 1956 om rätt i vissa fall

för hyresgäst till nytt hyresavtal, vilken enligt lag den 31 maj 1963 (nr 165)

gäller till och med den 31 december 1965, skall äga fortsatt giltighet till och

med den 31 december 1966.

Förslag

till

Lag

angående fortsatt giltighet av lagen den 15 maj 1959 (nr 157) med särskilda

bestämmelser om makars gemensamma bostad

Häxigenom förordnas, att lagen den 15 maj 1959 med särskilda bestämmelser

om makars gemensamma bostad, vilken enligt lag den 31 maj 1963

(nr 166) gäller till och med den 31 december 1965, skall äga fortsatt giltighet

till och med den 31 december 1966.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 är 1963

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms

slott den 19 mars 1965.

N ärv a rån de:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Johansson,

Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-EricNilsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, fråga om förlängning av

hyresregleringen m. m. och anför.

Statens hyresråd har i skrivelse den 9 november 1964 hemställt att lagen

den 19 juni 1942 (nr 429) om hyresreglering m. m. (hyresregleringslagen;

ändrad senast 1963: 163) och lagen samma dag (nr 430) om kontroll av

upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt m. m. (bostadsrättskontrollagen;

ändrad senast 1953: 207), vilka lagar gäller till och med den 31 december

1965, erhåller fortsatt giltighet till och med den 31 december 1966.

över framställningen har efter remiss yttranden avgivits av bostadsstyrelsen,

hyreslagstiftningssakkunniga, Sveriges fastighetsägareförbund och

Hyresgästernas riksförbund.

Gällande bestämmelser

Hyresregleringslagen innehåller bestämmelser om begränsning av hyrans

storlek och om tvångsförlängning av hyresavtal jämte vissa andra bestämmelser.

Lagen äger tillämpning i varje stad, köping eller municipalsamhälle

som vid 1942 års ingång hade minst 2 000 invånare, om icke Kungl. Maj:t

förordnar annorlunda. Den är tillämplig också i annan tättbebyggd ort som

Kungl. Maj :t bestämmer.

För lägenhet, som är avsedd att helt eller till väsentlig del nyttjas till bostad

och ej uthyres i möblerat skick, regleras hyran enligt bestämmelser i

3—5 §§. Detsamma gäller lägenhet, som icke är avsedd att helt eller till väsentlig

del nyttjas till bostad, om ej hyran den 1 januari 1942 var fastställd

att utgå med växlande belopp för skilda tider. I fråga om annan lägenhet

gäller enligt 6 § att, om lägenheten är uthyrd mot en hyra som är avsevärt

högre än lägenhetens beskaffenhet och övriga omständigheter föranleder,

hyresnämnden äger nedsätta hyran efter vad som finnes skäligt; nämnden

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1965 5

äger därvid föreskriva att lägenheten skall vara underkastad bestämmelserna

i 3—5 §§.

Enligt 3 § första stycket må hyresvärden, icke mottaga, träffa avtal om

eller begära högTe hyra än som motsvarar den för lägenheten tillåtna grundhyran,

om ej annat föranleds av vad som särskilt stadgas i lagen. För lägenhet,

som färdigställts före den 1 januari 1942 och som var uthyrd vid denna

tidpunkt, anses såsom grundhyra det hyresbelopp som lägenheten då betingade.

Var lägenheten ej uthyrd vid denna tid, fastställs grundhyran efter hyresläget

vid samma tid. Enligt 3 § andra stycket äger hyresnämnd under

vissa förutsättningar höja eller sänka grundhyran för en lägenhet. Var hyran

den 1 januari 1942 avsevärt lägre än hyran för jämförliga lägenheter

eller har lägenhetens värde avsevärt ökats genom ombyggnads- eller ändringsarbete

eller föreligger för visst fall annat skäl av därmed jämförlig

betydelse, må hyresnämnden sålunda på framställning av hyresvärden höja

grundhyran till det belopp som föranleds därav. Har ombyggnads- eller ändringsarbete

eller åtgärd av därmed jämförlig betydelse bekostats av hyresgästen,

må grundhyran i anledning därav höjas endast om särskilda skäl

är därtill. Sänkning av grundhyra kan förekomma, om lägenheten den 1 januari

1942 betingade en hyra som i avsevärd mån översteg hyran för jämförliga

lägenheter eller om lägenhetens skick avsevärt försämrats eller om

hyresgäst tillkommande förmåner påtagligt inskränkts. Enligt 3 § tredje

stycket medför höjning av grundhyra ej ändring av gällande hyresavtal.

Nedsättning av grundhyra skall däremot lända till efterrättelse, oavsett vad

parterna avtalat. Utöver grundhyran må hyresvärden enligt 4 § avtala om

skälig ersättning för lägenhetens uppvärmning och förseende med varmvatten

eller, om gottgörelse därför ingår i grundhyran, för den ökade kostnad,

som för sådant ändamål åsamkas hyresvärden. Detsamma gäller beträffande

sådan ökning av avgifter för vatten och avlopp, som inträtt efter

den 1 juli 1955. I 5 § meddelas bestämmelser om Kungl. Maj :ts rätt att tilllåta

generell hyreshöjning. Förutsättningen är, att detta finnes påkallat till

följd av ökade omkostnader för fastighetsförvaltning i viss kommun. Kungl.

Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, hyresrådet äger då medge,

att avtal må för tid som anges i beslutet träffas om hyreshöjning utöver

grundhyran.

Hyresregleringslagens bestämmelser om reglering av hyran äger, efter

ändring den 7 december 1956 (nr 565) i lagens 26 §, icke tillämpning på

upplåtelse av lägenhet i hyresvärden tillhörigt hus, för vilket utgått sådant

statligt lån som är förenat med villkor om begränsning av rätten att uttaga

hyra och slutligt beviljats efter den 31 december 1956 samt icke uppsagts

till betalning. Efter ytterligare ändring den 6 juni 1957 (nr 233) i 26 § är

bestämmelserna från ingången av år 1958 icke heller tillämpliga på upplåtelse

i första hand av lägenhet i sådant av kommun eller av kommunalt eller

därmed jämställt bostadsföretag förvaltat hus, som Kungl. Maj :t bestämmer.

Med stöd av detta bemyndigande har Kungl. Maj:t genom kungö
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Knngl. Maj.ts proposition nr 103 år 1965

relse den 5 oktober 1962 (nr 543) förordnat, att från lagens reglering av

hyran skall undantagas upplåtelse i första hand av lägenhet i hus, som förvaltas

av landstingskommun, borgerlig primärkommun eller municipalsamliälle

eller av företag som enligt vissa angivna kungörelser om bostadslån

m. m. erkänts såsom allmännyttigt eller jämställts med kommun eller av

annat bostadsföretag, i vilket landstingskommun eller borgerlig primärkommun

äger ett bestämmande inflytande och som arbetar utan enskilt vinstsyfte.

Efter tillägg den 2 juni 1961 (nr 213) till 26 § är hyresregleringslagens

bestämmelser om hyreskontroll inte heller tillämpliga på statlig myndighets

upplåtelse av lägenhet, som är avsedd att helt eller till väsentlig del

nyttjas till bostad.

Om hyresvärd, utan att hyresrätten är förverkad, uppsäger hyresavtal,

äger hyresnämnden enligt 7 § på framställning av hyresgästen förklara uppsägningen

ogiltig, om den finnes strida mot god sed i hyresförhållanden eller

eljest vara obillig. Med hyresgästens samtycke kan nämnden även förlänga

hyresförhållandet mot den hyra som hyresvärden enligt vad tidigare

sagts äger betinga sig och på de villkor i övrigt som finnes skäliga. I det fall,

att hyresavtal är slutet på bestämd tid utan förbehåll om uppsägning och

hyresvärden mot hyresgästens önskan att behålla lägenheten vägrar att förlänga

hyresförhållandet, äger hyresnämnden vidare enligt 8 § förlänga detta.

Slutligen finns i 8 a § bestämmelser om rätt för medhyresgäst eller make

att övertaga lägenhet i vissa fall.

Såsom ett komplement till hyresregleringslagen har genom bostadsrättskontrollagen

införts reglering av lägenhetsförvärv, som grundats på bostadsrätt

och andra former av bostadskooperation. Lagen äger tillämpning

i ort, där hyresregleringslagen gäller. Till hyresregleringslagen ansluter sig

även lagen den 15 maj 1959 (nr 157) med särskilda bestämmelser om

makars gemensamma bostad. Denna lag, vilken liksom hyresregleringslagen

och bostadsrättskontrollagen gäller till och med den 31 december 1965,

innehåller bl. a. bestämmelser om rätt för make att vid bodelning i anledning

av hemskillnad, äktenskapsskillnad eller återgång av äktenskap på

sin lott erhålla hyresrätt eller bostadsrätt, som tillkommer makarna eller

endera av dem, samt om motsvarande rätt vid makes död för den efterlevande

maken.

För att möjliggöra en avveckling av hyresregleringen har genom lagändring,

som trätt i kraft den 1 januari 1957, befogenhet tillagts Kungl. Maj :t

att bringa hyresregleringen att upphöra i ort eller del av ort, där läget på

bostadsmarknaden icke kräver fast reglering. Kungl. Maj :t äger vidare,

efter lagändring som trätt i kraft den 1 januari 1958, bestämma att lagen i

den ort där den gäller skall äga tillämpning endast i fråga om visst eller

vissa slag av lägenheter. Vidare gäller från den 1 januari 1957 lagen den 7

december 1956 (nr 567) med vissa bestämmelser som skola iakttagas sedan

hyresregleringen upphört. Denna lag innehåller vissa bestämmelser för lösande

av de övergångs problem som kan uppkomma vid avveckling av hyres
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1965

regleringen. Lagen den 7 december 1956 (nr 568) om rätt i vissa fall för

ligresgäst till nytt hgresavtal, i fortsättningen kallad besittningsskyddslagen,

vilken gäller till och med den 31 december 1965, innehåller dels regler

om besittningsskydd för hyresgäst motsvarande bestämmelserna i 7, 8 och

8 a §§ hyresregleringslagen, dels regler om bestämmande av hyresvillkoren,

innebärande bl. a. att om parterna ej kan enas domstol skall ge tvingande

föreskrifter därom. Besittningsskyddslagen skall med vissa undantag tilllämpas

på de orter där hyresregleringslagens bestämmelser om uppsägningsskydd

icke gäller. Undantagna från lagens tillämpning är fall då lägenhet

upplåtits till bostad i en- eller tvåfamilj shus eller till bostad i möblerat

skick eller då fråga är om upplåtelse från hyresgästs sida av del i förhyrd

bostad.

Kungl. Maj :t har uppdragit åt hyresrådet att efter utredning rörande

hyresläget till Kungl. Maj:t avge de förslag till hyresregleringens avskaffande,

vartill utredningen kan ge anledning. Efter utredning i denna ordning

har genom beslut av Kungl. Maj :t hyresregleringslagstiftningen helt

upphört att gälla i sammanlagt 306 kommuner och orter. Lagstiftningen har

vidare upphört att gälla i samtliga kommuner beträffande garage, i 282

kommuner och orter beträffande övriga lägenheter, som uthyres för annat

ändamål än bostad, samt i 298 kommuner och orter beträffande lägenheter,

som uthyres i möblerat skick.

Hyresrådets framställning

Hyresrådet erinrar i sin skrivelse den 9 november 1964 om att, sedan hyresrådet

senast gjorde framställning om hyresregleringslagstiftningens förlängning,

Kungl. Maj :t förordnat om ytterligare såväl regional som kategorimässig

avveckling av hyresregleringen. Det har skett genom särskilda

beslut åren 1962, 1963 och 1964. I syfte att undersöka förutsättningarna för

ytterligare avveckling av hyresregleringen har hyresrådet hemställt om utredning

rörande läget på hyresmarknaden från fullmäktige i samtliga de

kommuner där lagstiftningen fortfarande gäller. Hyresrådet avser att efter

genomgång av den sålunda infordrade utredningen under våren 1965 avge

förslag angående ytterligare avveckling av hyresregleringen.

Hyresrådet hänvisar i sin skrivelse till undersökningar rörande hostadsmarknadsläget

under åren 1962—1964, som företagits inom bostadsstyrelsen

och varav framgår, att antalet bostadssökande under de senaste åren

stigit relativt kraftigt både i fråga om sådana som innehar egen lägenhet

men önskar annan och beträffande sådana som är utan egen lägenhet. Med

hänsyn till att någon förbättring av bostadsmarknadsläget, i allt fall såvitt

avser större orter, icke inträtt finner hyresrådet en förlängning av hyresregleringslagstiftningens

giltighet efter den 31 december 1965 icke kunna

underlåtas.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1965

Hyresrådet anför vidare.

I skrivelse den 26 november 1962, vari hyresrådet hemställde att hyresregleringslagstiftningen

skulle givas förlängd giltighet till och med den 31

december 1965, föreslog rådet tillika att möjligheterna till en omläggning av

hyreskontrollen i enlighet med vissa av rådet i skrivelsen närmare angivna

riktlinjer skulle utredas. Efter av Kungl. Maj:t den 26 april 1963 givet bemyndigande

har också sakkunniga tillkallats för att utreda den fortsatta

hyresregleringslagstiftningen och därvid även överväga vad hyresrådet i

nyssnämnda skrivelse anfört.

Enligt vad hyresrådet under hand inhämtat har de sakkunnigas arbete

ännu icke fortskridit så långt att tidpunkten för framläggandet av deras

förslag kan angivas. Uteslutet är emellertid icke att de sakkunnigas betänkande

kan föreligga i sådan tid att ett på detsamma grundat förslag skulle

kunna föreläggas 1966 års riksdag. Med hänsyn härtill finner hyresrådet

lämpligt att lagstiftningen denna gång förlänges med ett år utöver nuvarande

giltighetstid.

På grund av vad sålunda anförts hemställer hyresrådet, att hyresregleringslagen

och bostadsrättskontrollagen ges förlängd giltighetstid till och

med den 31 december 1966. Hyresrådet anför vidare, att vid bifall till förslaget

om förlängning av hyresregleringen även besittningsskyddslagen

och lagen med särskilda bestämmelser om makars gemensamma bostad

torde böra erhålla förlängd giltighet.

Remissyttrandena

Hyresrådets förslag har tillstyrkts eller lämnats utan erinran i samtliga

remissyttranden. Sveriges fastighetsägareförbund anmärker i sitt yttrande,

att resultatet av hittills företagna åtgärder för hyresregleringens avveckling

måste betecknas som tämligen blygsamt och förordar en betydligt snabbare

avvecklingstakt än den hittillsvarande. Som förbundet framhållit i motsvarande

lagstiftningsärende år 1963 är enligt förbundet en avveckling av hyresregleringen

efter en bestämd tidsplan den bästa vägen till en fri hyresmarknad.

Då emellertid hyreslagstiftningssakkunniga inom en nära framtid

förmodas framlägga förslag till ändrad hyreslagstiftning innebärande

fri hyressättning och hyresrådets förslag endast avser en ettårig förlängning,

vill förbundet icke nu motsätta sig att hyresregleringslagstiftningen

förlängs på föreslagen tid. Förbundet hemställer dock, att i samband med

förlängningen beslut fattas om att hyresregleringen helt upphävs i orter

med mindre invånarantal än 40 000 och att de kommersiella lägenheterna

friställs i hela landet.

Departementschefen

Sedan år 1956 pågår en successiv avveckling av hyresregleringen. Sålunda

har efter ändringar i hyresregleringslagen från lagens bestämmelser om hyreskontroll

undantagits dels upplåtelse av lägenhet i hyresvärden tillhörigt

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1965

hus, för vilket utgått sådant statligt lån som är förenat med villkor om begränsning

av rätten att uttaga hyra och slutligt beviljats efter den 31 december

1956 samt icke uppsagts till betalning, dels upplåtelse i första hand av lägenhet

i hus, som förvaltas av landstingskommun, borgerlig primärkommun

eller municipalsamhälle eller av allmännyttigt bostadsföretag eller av företag

som jämställts med kommun eller av annat bostadsföretag, i vilket

landstingskommun eller borgerlig primärkommun äger ett bestämmande

inflytande och som arbetar utan enskilt vinstsyfte, och dels upplåtelse av

bostadslägenhet som förvaltas av staten. Vidare har genom beslut av Kungl.

Maj :t vid olika tillfällen såväl en ytterligare kategorimässig som en regional

avveckling av hyresregleringen skett. Senast har genom beslut den 29 oktober

och den 11 december 1964 hyresregleringen från och med den 2 mars

1965 upphävts helt i 40 orter. Efter denna avveckling gäller hyresregleringen

i fråga om bostäder i 169 orter. För möblerade rum gäller regleringen

i endast 8 av dessa orter. Regleringen är helt upphävd beträffande garage.

För andra lokaler än garage, d. v. s. huvudsakligen butiks- och kontorslokaler,

är regleringen kvar i endast 16 orter.

Folkmängden i de 169 orter, som fr. o. m. den 2 mars 1965 fortfarande

har hyresreglering för bostäder, kan uppskattas till icke fullt 4,4 milj.,

d. v. s. c:a 58 % av rikets hela folkmängd. Att märka är dock bl. a., att lägenheter

i kommunägda hus i dessa orter är undantagna från varje form

av hyresreglering och att lägenheter i privata hus, som tillkommit under

de senaste åtta åren, i det stora flertalet fall ej är underkastade hyresregleringslagen

utan faller under den hyreskontroll som utövas av den lånebeviljande

myndigheten.

Som framgår av hyresrådets skrivelse tillkallades i maj 1963 sakkunniga

för utredning om förenkling av hyreskontrollen och utformning av besittningsskyddet

för hyresgäst inom ramen för den allmänna hyreslagstiftningen.

Syftet med hyreslagstiftningssakkunnigas uppdrag kan i huvudsak sägas

vara att hyresregleringen i sin nuvarande form skall upphöra att gälla

och att erforderliga lagregler om förhållandet mellan parterna på hyresmarknaden

skall om möjligt samlas i en allmän hyreslag, som förenar principiell

avtalsfrihet på marknaden med ett effektivt besittningsskydd för

hyresgästerna, innefattande möjlighet att ingripa mot oskäliga hyror. I direktiven

för de sakkunniga framhöll jag, att utredningen borde bedrivas

med all den skyndsamhet som omständigheterna medgav. Den utveckling

som ägt rum sedan de sakkunniga tillkallades har givit ökad vikt åt önskemålet

om skyndsamhet i utredningsarbetet. Samtidigt som en förbättrad

jämvikt på bostadsmarknaden har inträtt på åtskilliga mindre och medelstora

orter — varigenom hyresregleringen kunnat avvecklas regionalt —

synes efterfrågeöverskottet ha ökat på bostadsmarknaden i de största och

mest expansiva regionerna. Samtidigt har kostnadsutvecklingen för de under

senare år byggda husen medfört en tendens till skärpt hyressplittring.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1965

Därmed torde också andra med hyresregleringen förenade olägenheter ha

accentuerats. Som exempel härpå kan anföras den bristande rörligheten på

bostadsmarknaden, de orättvisor olika hyresgäster emellan som följer av

hyressplittringen och svårigheterna att åstadkomma en ändamålsenlig fördelning

av bostadsbeståndet. Under den senaste tiden har uppmärksamheten

även riktats mot en annan företeelse, som anses ha samband med hyresregleringen,

nämligen rivningen av hus som inte är saneringsmogna från

teknisk synpunkt.

Hyreslagstiftningssakkunniga beräknar att kunna slutföra sitt uppdrag

under år 1965. Det är min förhoppning att detta skall ske så tidigt, att efter

erforderlig remissbehandling på grundval av detta utredningsarbete förslag

till ny lagstiftning i dessa ämnen skall kunna föreläggas riksdagen under

är 1966. I avbidan härpå bör gällande hyresregleringslagstiftning i enlighet

med hyresrådets hemställan förlängas till och med den 31 december 1966.

Liksom vid föregående förlängningstillfällen torde till den lag som innefattar

bestämmelse om förlängning av hyresregleringslagen böra fogas övergångsbestämmelser

av innebörd, att i vissa fall ansökan om förlängning av

hyresförhållande eller övertagande av hyresrätt, som avser tid efter lagens

hittillsvarande giltighetstid, må göras inom viss kortare tid efter det förlängningslagen

trätt i kraft.

Besittningsskyddslagen liksom även lagen med särskilda bestämmelser

om makars gemensamma bostad bör samtidigt få förlängd giltighet till och

med utgången av år 1966.

Erfarenheterna av den regionala och kategorimässiga avveckling som skett

har, såvitt hittills kunnat bedömas, i stort sett varit goda. Detta innebär

dock ej, att det är möjligt att —- såsom föreslagits av fastighetsägareförbundet

— nu utan särskild prövning avveckla hyresregleringen i samtliga städer

med mindre än 40 000 invånare och, såvitt angår butiks- och kontorslokaler,

förordna om avveckling för hela riket. Den kategorimässiga och

regionala avveckling av hyresregleringen som pågår sedan några år bör

fortgå enligt de av 1961 års riksdag godtagna riktlinjerna. Dessa innebär,

att avvecklingen grundas på ingående utredning angående förhållandena

på respektive orters hyresmarknad. Härvid bör hänsyn tas till vederbörande

kommunala myndighets bedömning. Detta bör emellertid inte hindra att

hyresregleringen på en ort avvecklas mot de kommunala myndigheternas

uttalade önskemål, om det är uppenbart att hyresmarknadsläget inte längre

motiverar dess bibehållande. Riktpunkten bör vara att avvecklingen bedrivs

så skyndsamt som möjligt utan att olägenheter uppstår på hyresmarknaden.

Skulle den nya lagstiftning om vilken jag tidigare talat bli försenad och till

följd därav hyresregleringslagens giltighetstid behöva förlängas ytterligare,

kan awecklingsfrågan komma i ett annat läge. Det kan då finnas anledning

att överväga en snabbare regional avveckling eller andra därmed jämförbara

åtgärder.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1965

11

Hemställan

I enlighet med vad jag nu anfört har inom justitiedepartementet upprättats

förslag till

1) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1942 (nr 429) om

hyresreglering m. m.;

2) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1942 (nr 430) om

kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt m. m.;

3) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 7 december 1956 (nr 568)

om rätt i vissa fall för hyresgäst till nytt hyresavtal; samt

4) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 15 maj 1959 (nr 157) med

särskilda bestämmelser om makars gemensamma bostad.

Förslagen torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som

bilaga1.

Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över lagförslagen måtte

för det i 87 § regeringsformen angivna ändamålet inhämtas genom utdrag

av protokollet.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Birgitta Liljefors

här.

Bilagan, som är likalydande med de vid propositionen fogade lagförslagen, har uteslutits

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr i03 år 1965

Utdrag av protokoll, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 26 mars

1965.

■i • 1 ■ • . *.•!>>;

Närvarande:

justitierådet Hagbergh,

regeringsrådet Wilkens,

justitieråden Riben,

Bergsten.

Enligt lagrådet den 26 mars 1965 tillhandakommet utdrag av protokoll

över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen i statsrådet

den 19 mars 1965, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande

skulle för det i 87 § regeringsformen angivna ändamålet inhämtas över

upprättade förslag till 1) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 19 juni

1942 (nr 429) om hyresreglering m. m.; 2) lag angående fortsatt giltighet

av lagen den 19 juni 1942 (nr 430) om kontroll av upplåtelse och överlåtelse

av bostadsrätt m. m.; 3) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 7 december

1956 (nr 568) om rätt i vissa fall för hyresgäst till nytt hyresavtal;

samt 4) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 15 maj 1959 (nr 157)

med särskilda bestämmelser om makars gemensamma bostad.

Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, föredrogos inför lagrådet

av tillförordnade lagbyråchefen O. Höglund.

Lagrådet lämnade förslagen utan erinran.

Ur protokollet:

Stig Granqvist

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kangl. Maj:ts proposition nr 103 år 1965

13

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms

slott den 26 mars 1965.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman,

Hermansson, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för justitiedepartementet, statsrådet Kling, lagrådets denna dag avgivna

utlåtande över de till lagrådet den 19 mars 1965 remitterade förslagen till

1) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 194-2 (nr 429) om

hyresreglering m. m.;

2) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1942 (nr 430) om

kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt m. m.;

3) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 7 december 1956 (nr 568)

om rätt i vissa fall för hyresgäst till nytt hyresavtal;

4) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 15 maj 1959 (nr 157) med

särskilda bestämmelser om makars gemensamma bostad.

Föredraganden hemställer, att lagförslagen, som av lagrådet lämnats utan

erinran, måtte jämlikt 87 § regeringsformen genom proposition föreläggas

riksdagen till antagande.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Martti Heino

MARCUS BOKTR. STHLM 1165 650241

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1965:265 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj. ts proposition med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1942 s. 1 i texten
  2. 3LU 1965:26 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1942 s. 1 i texten