Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändring i skollagen den 6 juni 1962 (nr 319)

1965-04-02 · 19 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 19 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1965:118, Med förslag till lag om ändring i skollagen den 6 juni 1962 (nr 319)

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 118 år 1965

1

Nr 118

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring

i skollagen den 6 juni 1962 (nr 319); given Stockholms

slott den 2 april 1965.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet

förda protokoll, föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag

om ändring i skollagen den 6 juni 1962 (nr 319).

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

BERTIL

Sven-Eric Nilsson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås i anslutning till förslagen i prop. 1965: 70 angående

blind- och dövskolväsendets organisation m. m., att i skollagen skall införas

bestämmelser om undervisning av barn som på grund av syn-, hörsel- eller talskada

inte kan följa undervisningen i grundskolan. Det föreslås att sådana barn

skall äga erhalla undervisning i statlig skola (specialskolan) och att skolplikten

för dem bestämmes till 10 år. Skolplikten, som omfattar åldern 7—17 år,

skall fullgöras i specialskolan. Liksom hittills skall dock skolplikt kunna fullgöras

även i privata skolor eller genom enskild undervisning. Om undervisningen och

verksamheten i övrigt i specialskolan skall vad som gäller för grundskolan äga

motsvarande tillämpning.

Till specialskolan hörande organisatoriska enheter föreslås bli ställda under

ledning av särskilda lokala styrelser. Inseendet över skolan skall utövas av

länsskolnämnd och skolöverstyrelsen.

] — Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 sand. Nr 118

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 118 år 1965

Förslag

till

Lag

om ändring i skollagen den 6 juni 1962 (nr 319)

Härigenom förordnas, dels att 3, 6, 23, 30, 31, 40 och 53 §§ skollagen den 6 juni

1962 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges, dels att i lagen skola införas

tre nya paragrafer, betecknade 2 a §, 28 a § och 39 a §, av nedan angiven

lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

2 a §.

Staten sörjer för undervisningen i

specialskola av barn som på grund

av syn-, hörsel- eller talskada icke

kunna följa undervisningen i grundskolan.

3 §•

en skolchef.

----skall finnas.

För specialskolan finnas särskilda

lokala styrelser enligt bestämmelser

som Konungen meddelar.

I varje----

Då skolväsendet

Med skola avses i denna lag skola,

som sägs i 2 § a) och b), om ej annat

är särskilt angivet.

Vad i-----------

Beträffande undervisningen av

blinda, döva och vissa psykiskt efterblivna

gäller vad därom är särskilt

stadgat.

Med skola avses i denna lag skola,

som sägs i 2 § a) eller b) eller i 2 a §,

om ej annat är särskilt angivet.

--barnet står.

Beträffande undervisningen av

vissa psykiskt efterblivna gäller vad

därom är särskilt stadgat.

Varje barn,

23 §.

i grundskolan.

Skolpliktigt barn som på grund av

syn-, hörsel- eller talskada icke kan

följa undervisningen i grundskolan

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 118 år 1965

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

äger rätt till undervisning i specialskolan.

Fråga om barns rätt till sådan

undervisning prövas av lokal styrelse

för specialskolan, sedan föräldrarna

fått tillfälle att yttra sig.

28 a §.

Specialskolan omfattar tio årskurser,

betecknade 1—10 och fördelade

på lågstadium, mellanstadium och

högstadium enligt bestämmelser som

Konungen meddelar.

Bestämmelserna i 24 § andra och

tredje styckena om studievägar, specialundervisning

och särskild undervisning

äga motsvarande tillämpning

på specialskolan.

För elev i specialskolan som icke

kan följa undervisning enligt första

och andra styckena meddelas undervisning

anpassad efter hans utveckling.

För specialskolan äga bestämmelserna

i 25—28 §§ motsvarande tilllämpning.

Fråga om att förvägra elev

befrielse enligt 27 § prövas av den

lokala styrelsen.

30 §.

För barn,-------gäller skolplikt.

Skolplikt inträder--------sexton år.

För barn som på grund av syn-,

hörsel- eller talskada icke kan följa

undervisningen i grundskolan upphör

dock skolplikten senast vid utgången

av vårterminen det kalenderår då

barnet fyller sjutton år.

31 §.

Skolpliktiga barn-------kapitel sägs.

Skolpliktiga barn som på grund av

syn-, hörsel- eller talskada icke kunna

— Bihang till riksdagens protokoll 1066. 1 samt. Nr 118

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 118 år 1965

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

följa undervisningen i grundskolan

skola deltaga i undervisningen i specialskolan,

om ej annat följer av

39 a §.

39 a §.

Bestämmelserna i 32—39 §§ äga

motsvarande tillämpning på barn

som på grund av syn-, hörsel- eller

talskada icke kan följa undervisningen

i grundskolan. Bestämmelserna i 36

och 37 §§ om årskurs 9 i grundskolan

skola avse årskurs 10 i specialskolan

eller i fråga om elev som anges i

28 a § tredje stycket där avsedd undervisning.

Fråga huruvida skolplikt enligt 30 §

tredje stycket gäller för barn efter utgången

av vårterminen det kalenderår

då barnet fyller sexton år och

fråga om barn enligt 31 § andra stycket

skall deltaga i undervisningen i

specialskolan prövas av lokal styrelse

för specialskolan. Innan beslut meddelas

skola föräldrarna ha fått tillfälle

att yttra sig.

På lokal styrelse för specialskolan

ankommer att besluta i frågor som

avses i 32 och 3.(—37 §§.

För varje skola skall finnas elevområde.

Om så erfordras, må särskilt

elevområde finnas för del av skola.

Elevområde skall —------

§•

För varje skola som anges i 2 § a)

eller b) skall finnas elevområde. Om

så erfordras, må särskilt elevområde

finnas för del av sådan skola.

— delar därav.

53 §.

Över beslut--------hos länsskolnämnden.

Om besvär--------finnes stadgat.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 118 år 1965

(Nuvarande lydelse)

I övrigt-------

för Stockholm.

(Föreslagen lydelse)

Över beslut enligt denna lag av

lokal styrelse för specialskolan må

besvär anföras hos länsskolnämnden.

övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1965.

2. Genom lagen upphävas blindskolestadgan den 13 maj 1960 (nr 508),

dövskolestadgan den 13 maj 1960 (nr 509) och reglementet den 15 juni 1922

(nr 337) för vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte, såvitt avser

anstaltens skola.

3. Förekommer i lag eller eljest hänvisning till stadgande som ersatts genom

bestämmelse i denna lag, gäller i stället den senare bestämmelsen.

4. Äldre bestämmelser om skolplikt gälla, i den mån Konungen ej förordnar

annat, för elever som under nedan angivna läsår tillhöra lägst följande

årskurser i specialskolan, nämligen 1965/66 årskurs 6, 1966/67 årskurs 7, 1967/68

årskurs 8, 1968/69 årskurs 9, 1969/70 årskurs 10 och 1970/71 årskurs 11.

5. De ytterligare föreskrifter som fordras i samband med införandet av denna

lag meddelas av Konungen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 118 år 1965

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 5

mars 1965.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, SvenEric

Nilsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, fråga om ändring i skollagen

och anför.

Tidigare denna dag har Kungl. Maj:t beslutat underställa riksdagen prop.

70 i fråga om blind- och dövskolväsendets organisation m. m. Till grund för

propositionen ligger de förslag, som framlagts av blind- och dövskolutredningen

i dess betänkande Grundskola för blinda och döva (SOU 1964: 61) och Läroplan

för grundskola för döva och hörselskadade (SOU 1964: 62).

Beträffande utredningens förslag och remissbehandlingen av dem får jag

hänvisa till den översikt som lämnats i nämnda proposition.

I betänkandet Grundskola för blinda och döva har utredningen föreslagit,

att bestämmelser om skolplikt och om rätt till undervisning för blinda, döva

och talskadade barn skall intas i skollagen. Utredningen har vidare föreslagit,

att i skollagen skall införas föreskrift om skyldighet för staten att svara för

undervisning av sådana barn. Utredningen har avgett förslag till lag om ändring

av skollagen.

Gällande bestämmelser

I skollagen den 6 juni 1962 (nr 319, ändrad 1964: 341 och 899) regleras vissa

grundläggande frågor angående det allmänna skolväsendet. Där finns regler

om den enskildes rätt till skolgång och om hans skolplikt. Vidare finns bestämmelser

om kommunernas skyldigheter samt om den lokala, regionala och centrala

ledningen av skolväsendet. Skollagen är inte tillämplig på den undervisning

av blinda och döva som staten anordnar. Om sådan undervisning och om

skolplikt för blinda och döva, finns endast i administrativ ordning utfärdade

bestämmelser, nämligen blindskolestadgan den 13 maj 1960 (nr 508, ändrad

1962:469, 1963:462 och 1964:460) och dövskolestadgan den 13 maj 1960

(nr 509, ändrad 1962: 468, 1963: 461 och 1964: 472).

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 118 år 1965

Enligt blindskolestadgan meddelar statens blindskolor undervisning dels av

blinda barn, för vilka gäller skolplikt enligt stadgan, dels av vuxna blinda.

Syftet med undervisningen är att främja de blindas anpassning i samhället och

göra det möjligt för dem att själva förtjäna sitt uppehälle. Blindskolan skall ge

skolpliktiga barn allmän skolbildning, som motsvarar folkskolans bildningsmål.

Den skall vidare öva de blindas förmåga till självständig verksamhet och bereda

dem erforderlig yrkesutbildning. Med blind jämställs den som på grund av nedsatt

syn inte kan följa undervisningen i det allmänna skolväsendet. För blinda

barn gäller enligt blindskolestadgan s. k. särskild skolplikt. Den inträder, när

barnet uppnår åldern för allmän skolplikt eller när barnet efter skolålderns inträde

blir blint. Om barnet lider av sjukdom, när skolplikten inträder, skall

skolgången uppskjutas så länge hinder föreligger. Till skillnad från skolpliktsbestämmelserna

inom det allmänna skolväsendet finns enligt blindskolestadgan

inte någon möjlighet för blinda barn att få börja skolgången vid sex års ålder.

Ett blint barn kan inte heller få uppskov med skolgången på grund av bristande

mognad. Skolplikten omfattar en lärotid vid blindskola av 11 år. Skolplikten

upphör dock alltid senast med utgången av den årskurs, som slutar det kalenderår

dä eleven fyller 19 år. Skolplikten fullgörs regelmässigt vid blindinstitut

(Blindinstitutet på Tomteboda). Skolgång vid blindinstitutet må dock i vissa

fall utbytas mot annan undervisning. Skolpliktig blind elev som fyllt 15 år och

som inte tidigare erhållit blindundervisning kan således intas vid skola för vuxna

synskadade. Likaså kan elev vid blindinstitutet för avslutande av sin utbildning

överflyttas till skola för vuxna synskadade eller annan utbildningsanstalt eller

också erhålla utbildning hos företagare på skolorten. Har elev, innan skolplikten

upphört, inhämtat sådana kunskaper och färdigheter som blindundervisningen

avser att ge, kan han befrias från vidare skolgång. Elev som på grund av bristande

förståndsutveckling eller annat lyte inte kan tillgodogöra sig undervisningen

kan befrias från skolgång vid institutet och intas på skolhem. Slutligen

kan blint barn som erhåller likvärdig enskild undervisning befrias från skyldighet

att genomgå blindskola.

Enligt dövskolestadgan meddelar statens dövskolor undervisning av döva i

syfte att främja de dövas anpassning i samhället och göra det möjligt för dem

att själva förtjäna sitt upphälle. Dövskolorna skall så långt möjligt lära eleverna

att bemästra normalspråket, ge dem allmän skolbildning som motsvarar folkskolans

bildningsmål samt bereda dem erforderlig yrkesutbildning. Med döv

jämställs den som på grund av nedsatt hörsel eller centrala språk- och talrubbningar

inte kan följa undervisningen i det allmänna skolväsendet. Även för

döva barn gäller s. k. särskild skolplikt. Den inträder liksom för blinda barn,

när barnet uppnår åldern för allmän skolplikt eller när barnet efter skolålderns

inträde blir dövt. Lider barnet av sjukdom, när skolplikten inträder, skall

skolgången uppskjutas så länge hinder föreligger. Inte heller för döva barn finns

någon möjlighet att få börja skolgången vid sex års ålder eller att få uppskov

med skolgången på grund av bristande mognad. Skolplikten omfattar en liirotid

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 118 år 1965

vid dövskola om 10 år. Skolplikten upphör dock alltid senast med utgången

av den årskurs som slutar det kalenderår då eleven fyller 18 år. Skolplikten

skall regelmässigt fullgöras vid allmän dövskola. Kan skolpliktig döv på grund

av bristande förståndsutveckling eller annat lyte inte följa undervisningen vid

allmän dövskola, skall han överföras till skolhem och där gå genom de första

åtta årskurserna. Även döva elever kan under vissa villkor erhålla utbildning

hos företagare på skolorten i stället för i dövskola. Om befrielse från skolgång

i dövskola gäller i huvudsak samma regler som om befrielse från skolgång i

blindskola.

Utredningens förslag

Den genom samhällets försorg bedrivna undervisningen av barn och ungdom

har till syfte att meddela eleverna kunskaper och öva deras färdigheter samt

i samarbete med hemmen främja elevernas utveckling till harmoniska människor

och till dugliga och ansvarskännande samhällsmedlemmar. Så har målet för det

allmänna skolväsendet uttryckts i skollagens första paragraf.

Utredningen betonar att samma mål bör gälla även för undervisningen av

blinda, döva och talskadade barn.

Med utgångspunkt härifrån föreslår utredningen, att det skall anordnas särskilda

statliga grundskolor (specialskolor) för blinda, döva och talskadade barn.

Barn som är blinda eller döva och som dessutom är psykiskt efterblivna eller

lider av annat lyte bör undervisas vid skolhem knutna till specialskolorna.

Vidare bör för blinda, döva och talskadade ungdomar inrättas en frivillig ungdomsskola

för gymnasial utbildning.

Utredningen föreslår, att utbildningen vid specialskolorna skall motsvara

grundskolans. Eleverna vid specialskolorna föreslås bli skolpliktiga under 10 år.

För de blinda och döva barn som undervisas vid skolhem föreslås skolplikten

skola gälla så länge behov av undervisning föreligger, dock längst till utgången

av det kalenderår då eleven fyller 21 år. Skolplikten för elever vid skolhem skall

efter beslut av skolöverstyrelsen kunna förlängas med högst två år. För beslut

om förlängning av skolplikten krävs att alldeles speciella skäl föreligger. Som

motivering för den föreslagna utformningen av skolplikten för elever vid skolhem

anför utredningen att blinda och döva barn som är psykiskt efterblivna

eller lider av annat lyte bör garanteras få stanna kvar i skolhem lika länge som

elever i särskola enligt lagen den 4 juni 1954 (nr 483) om undervisning och vård

av vissa psykiskt efterblivna (ändrad 1962:411). I övriga hänseenden bör enligt

utredningens förslag om skolplikt gälla vad som enligt skollagen redan gäller för

elever inom det allmänna skolväsendet.

Utredningen föreslår att bestämmelser om rätt och plikt till skolgång för

blinda, döva och talskadade barn införs i skollagen. I skollagen bör vidare införas

en bestämmelse om att staten ger dessa barn möjlighet att i specialskolor

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 118 år 1965

erhålla undervisning som svarar mot grundskolans och att staten tillhandahåller

blinda, döva och talskadade ungdomar gymnasial utbildning.

Utredningen har i sitt förslag uppställt följande definitioner. Blinda är de

barn som är oförmögna att se ljus men också barn med s. k. praktisk blindhet,

dvs. oförmåga att tillgodogöra sig undervisning via ögat. Döva är gravt hörselskadade

barn som endast med hjälp av förstärkare och speciell träning samt

med utnyttjande av obetydliga hörselrester eller syn och känsel kan lära sig att

utveckla tal och språk. Talskadade är barn som av annan orsak än dövhet har

så gravt hämmad språk- och talutveckling, att särskild skolplacering och behandling

är nödvändig.

Yttrandena

Utredningens förslag att i skollagen infoga de grundläggande bestämmelserna

om undervisningen av barn med syn-, hörsel- eller talskada har godtagits

av nära nog samtliga remissinstanser.

Remissinstansernas inställning till utredningens förslag om m å 1 för undervisningen

vid specialskolorna, om undervisningens omfattning

och längd samt om ledning av och tillsyn över skolorna

har redovisats i prop. nr 70.

Till komplettering av vad nyssnämnda proposition innehåller beträffande

remissinstansernas yttranden över utredningens förslag till skolpliktsbestämmelser

för syn-, hörsel- och talskadade må här redovisas följande.

Utredningens förslag i fråga om skolpliktsbestämmelser har i stort sett inte

föranlett erinringar vid remissbehandlingen. Skolöverstyrelsen framhåller emellertid

att vad utredningen föreslagit om förlängning av skolplikten för blinda

och döva barn som dessutom är psykiskt efterblivna eller lider av annat lyte

synes gå längre än vad som motiveras av utredningens syfte nämligen att säkra

en möjlighet och rätt för dessa barn att få skolgången förlängd. Liknande synpunkter

anförs av styrelsen för vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat

lyte, som ifrågasätter om inte samma skolpliktsbestämmelser bör gälla för elever

vid skolhemmet för blinda som för övriga elever vid specialskolan för blinda.

I övrigt gjorda invändningar avser samtliga skolpliktens upphörande för barn

som inte kan följa undervisningen i grundskolan på grund av hörselskada. Länsskolnämnden

i Södermanlands län samt styrelserna för dövskolorna i Vänersborg

och Gnesta ifrågasätter sålunda om inte skolplikten för denna kategori

handikappade bör förlängas med ett år. Därigenom skulle man — med i övrigt

oförändrad lärogång — kunna bereda plats för ett fyraårigt mellanstadium. Dövskolornas

rektor sförening och Svenska dövlärarsällskapet, vilka i annat sammanhang

uttalat sig för att intagning av nybörjare i dövskolorna liksom hittills skall

ske vartannat år, har i konsekvens därmed förordat, att skolplikten för dem som

intas först vid åtta års ålder utsträcks till utgången av vårterminen det kalenderår,

då dessa elever fyller aderton år.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 118 år 1965

Departementschefen

Tidigare denna dag har Kungl. Maj:t i prop. 70 föreslagit riksdagen att

fr. o. m. den 1 juli 1965 skall inrättas statlig specialskola för blinda, döva och

talskadade barn.

Som jag förut anfört regleras i skoUagen vissa grundläggande frågor angående

det allmänna skolväsendet. Där upptas regler om den enskildes rätt till skolgång

och om hans skolplikt. Vidare finns bestämmelser om kommunernas

skyldigheter samt om den lokala, regionala och centrala ledningen av skolväsendet.

Skollagen är inte tillämplig på den undervisning av blinda och

döva som staten anordnar. Om sådan undervisning och om skolplikt för

blinda och döva finns endast i administrativ ordning utfärdade bestämmelser,

nämligen blindskolestadgan och dövskolestadgan. Skollagen är inte heller tilllämplig

på den undervisning av psykiskt efterblivna som bedrivs av landstingen.

Landstingens skyldigheter regleras i 1954 års lag om undervisning och

vård av vissa psykiskt efterblivna. Lagen innehåller också en regel om skolplikt

för vissa psykiskt efterblivna. Av lagen framgår inte klart i vad mån denna

regel är tillämplig på psykiskt efterblivna som även är blinda eller döva. Skolpliktsregeln

i 1954 års lag torde dock ej gälla för sådana psykiskt efterblivna som

på grund av att de är blinda eller döva undervisas i statlig blindskola eller

statlig dövskola.

Blind- och dövskolutredningen föreslår, att regler om rätt till undervisning

för blinda, döva och talskadade barn och om skolplikt för dem införs i skollagen.

Vidare föreslår utredningen, att i skollagen skall intas en bestämmelse

om att staten ger dessa barn möjlighet att i specialskolor erhålla undervisning

som svarar mot grundskolans. Enligt utredningens förslag bör i skollagen utsägas

att staten bereder blinda, döva och talskadade barn yrkesskole-, fackskoleoch

gymnasieundervisning.

Liksom utredningen anser jag det vara principiellt riktigt att i skollagen införa

bestämmelser om skolplikt för blinda, döva och talskadade barn samt om

rätt till undervisning för sådana barn på det obligatoriska skolstadiet. Behov

av sådana bestämmelser föreligger dock endast i fråga om barn som på grund

av syn-, hörsel- eller talskada inte kan följa undervisningen i grundskolan. Med

undervisningen i grundskolan avser jag såväl den vanliga undervisningen som

specialundervisning och särskild undervisning enligt 5 kap. 42—50 §§ skolstadgan.

Syn-, hörsel- eller talskadade barn som trots sitt handikapp kan följa

undervisningen i grundskolan skall alltså inte vara underkastade dessa bestämmelser

alldeles oavsett hur allvarligt deras lyte må vara. Fråga huruvida bestämmelserna

är tillämpliga måste prövas individuellt från fall till fall. När jag i

fortsättningen använder uttryck som blinda, döva eller talskadade barn avser

jag, om jag inte anger annat, endast sådana syn-, hörsel- eller talskadade barn

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 118 år 1965

som på grund av sin syn-, hörsel- eller talskada inte kan följa undervisningen i

grundskolan. Med syn- och hörselskada avser jag varje nedsättning av syn och

hörsel oavsett orsak. Till hörselskada hänför jag även talrubbningar orsakade av

hörselskada. Med talskada avser jag endast sådan talskada som inte orsakats av

hörselskada.

I skollagen utsträcktes skolplikten generellt till nio år. Som framgår av vad

jag anfört förut medförde detta dock inte någon förändring i den skolplikt som

enligt blindskolestadgan och dövskolestadgan gällde för blinda och döva barn.

Enligt dessa bestämmelser omfattar skolplikten för blinda barn en lärotid vid

blindskola av It år och för döva barn en lärotid vid dövskola av 10 år. Skolplikten

upphör dock senast med utgången av den årskurs som slutar det kalenderår

då barnet fyller, ifråga om blinda 19 och ifråga om döva 18 år.

Utredningen föreslår, att skolpliktstiden för blinda, döva och talskadade barn

bestäms till 10 år. I fråga om sådana blinda och döva barn, som även är psykiskt

efterblivna eller lider av annat lyte, föreslår utredningen, att skolplikten skall,

liksom för elever vid särskola enligt 1954 års lag om undervisning och vård av

vissa psykiskt efterblivna, gälla till dess behovet av undervisning upphört, dock

längst till utgången av det kalenderår, då eleven fyller 21 år. Skolplikten för

sådan elev föreslås kunna bli förlängd med ytterligare två år.

Utredningens förslag om en 10-årig skolplikt för sådana blinda, döva och

talskadade barn som inte lider av annat handikapp har i huvudsak tillstyrkts

vid remissbehandlingen. Jag kan för egen del ansluta mig till detta förslag. Liksom

för andra barn bör skolplikten för blinda, döva och talskadade barn inträda

vid sju års ålder. Enligt 32 § skollagen kan barn erhålla rätt att få börja skolgång

redan vid sex års ålder, om det nått erforderlig mognad. Enligt samma

paragraf kan barn som inte nått erforderlig mognad få uppskov med skolgången

ett år. Dessa bestämmelser bör gälla även för blinda, döva och talskadade barn.

Skolplikten skall normalt fullgöras i specialskolan. Beträffande möjlighet för

blinda, döva och talskadade barn att få fullgöra skolplikt i annan ordning bör

gälla samma regler som för andra barn (33—35 §§ skollagen).

I fråga om blinda och döva barn som också är psykiskt efterblivna eller lider

av annat lyte, innebär utredningens förslag en väsentlig utsträckning av skolpliktstiden

i förhållande till vad som nu gäller. Med anledning av vad skolöverstyrelsen

anfört synes det vara tveksamt om en sådan ändring är tillräckligt motiverad.

I fråga om blinda och döva barn som också har annat lyte finner jag

därför ej tillräckliga skäl föreligga för att föreslå en annan utformning av skolplikten

än den jag nyss förordat för blinda, döva och talskadade barn i allmänhet.

Vad beträffar blinda och döva barn som också är psykiskt efterblivna, vill

jag erinra om att 1954 års lag om undervisning och vård av vissa psykiskt

efterblivna är föremål för översyn genom en särskild utredning under socialdepartementet.

I avbidan på resultatet av denna översyn bör för blinda och döva

som är psykiskt efterblivna gälla samma regler om skolplikt som för andra

blinda och döva barn. Jag vill understryka, att detta mitt ställningstagande

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 118 år 1965

endast avser frågan om skolplikten för blinda och döva barn som också är psykiskt

efterblivna eller lider av annat lyte, däremot inte frågan om dessa barns

rätt till skolgång. Barnen bör ha möjlighet att efter skolpliktens slut frivilligt

deltaga i undervisning vid specialskolan. Som villkor för fortsatt undervisning

i specialskolan bör liksom för frivillig undervisning i grundskolan gälla att barnet

kan tillgodogöra sig undervisningen.

Samtidigt med att regler om skolplikt och om rätt till undervisning för blinda,

döva eller talskadade barn införs i skollagen bör i lagen intas en föreskrift om

att staten anordnar för sådan undervisning erforderlig specialskola. Målet för

denna skola bör vara att så långt möjligt ge de blinda, döva och talskadade barnen

samma utbildning som grundskolans.

Någon regel om att staten sörjer för gymnasial undervisning av blinda, döva

och talskadade barn bör med hänsyn till vad jag tidigare denna dag anfört

(prop. 1965: 70 s. 54 och 57) inte införas i skollagen.

Specialmotivering

2 a §.

I den allmänna motiveringen har jag tillstyrkt att blinda, döva och talskadade

barn skall fullgöra skolplikt i specialskolan och att föreskrifter om skolplikt för

dessa barn skall införas i skollagen. Med hänsyn härtill bör specialskolorna

presenteras i 1 kap. skollagen. Samtidigt därmed bör också anges att staten

svarar för utbildningen vid specialskolan.

3 §•

Blind- och dövskolutredningen föreslår att för ledningen av specialskolan skall

finnas särskilda lokala styrelser. Detta förslag biträdes av bl. a. skolöverstyrelsen

som emellertid anser att mycket talar för att det skulle vara till gagn för

verksamheten om skolan fick en bättre kommunal förankring. Överstyrelsen

förordar, att förutsättningarna för att ställa specialskolan under den kommunala

skolstyrelsen utreds ytterligare.

Jag biträder blind- och dövskolutredningens förslag. Skolöverstyrelsens utredningsyrkande

föranleder inte något uttalande i detta sammanhang.

6 §•

Bestämmelserna i skollagen har avseende endast på den del av det allmänna

skolväsendet, i vilken kommunerna är engagerade. För att förenkla regelsystemet

finns i 6 § första stycket en regel av den innebörden att, när inte annat

särskilt anges, skall vad i lagen förstås med skola avse endast de skolformer,

som står under den kommunala skolstyrelsens förvaltning. Jag har förut förordat,

att i skollagen intas bestämmelser om specialskolan. Vad i skollagen sägs

om skolor bör, där inte annat särskilt anges, bli tillämpligt även på special
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 118 år 1965

skolan. Sålunda bör bl. a. gälla att specialskolan skall stå under inseende av

länsskolnämnd och skolöverstyrelsen. 6 § första stycket bör alltså ges den innebörden

att, när inte annat särskilt anges, skall vad som i lagen förstås med skola

avse även specialskolan. Denna ändring föranleder en ändring av 40 §, enär

vad som sägs i denna paragraf om skolor inte bör ha avseende på specialskolan.

I den allmänna motiveringen har föreslagits en definition av ordet talskada.

Denna definition bör tas in i skollagen. Det torde vara lämpligast att ta in den

som ett tredje stycke i denna paragraf.

Liksom hittills bör skollagens bestämmelser inte vara tillämpliga på sådana

psykiskt efterblivna barn, för vilkas undervisning och vård landsting skall svara

enligt 1954 års lag om undervisning och vård av vissa psykiskt efterblivna. I

6 § bör därför alltjämt finnas en hänvisning till denna lag.

23 §.

Såsom ett andra stycke i denna paragraf bör införas en bestämmelse om rätt

för blinda, döva och talskadade barn att få undervisning i specialskolan. Om innebörden

av denna bestämmelse må här hänvisas till vad jag anfört i den allmänna

motiveringen. För att ett barn skall ha rätt till undervisning i specialskolan

krävs, att styrelse för specialskolan har kunnat konstatera att barnet

på grund av syn-, hörsel- eller talskada inte kan följa undervisningen i grundskolan.

Som jag påpekat i den allmänna motiveringen åsyftar jag med begreppet

undervisningen i grundskolan såväl den vanliga undervisningen som specialundervisning

och särskild undervisning enligt 5 kap. 42 50 §§ skolstadgan.

Beslut om rätt till undervisning i specialskolan gäller endast så länge som barnet

på grund av syn-, hörsel- eller talskada förblir oförmöget att följa undervisningen

i grundskolan. Beslutet måste alltså regelbundet omprövas. Vederbörande

lokala styrelse för specialskolan är skyldig tillse att så sker. Innan styrelsen meddelar

beslut om barns rätt till undervisning i specialskolan, skall barnets föräldrar

beredas tillfälle att yttra sig.

Vad jag här anfört om villkoren för att blinda, döva och talskadade barn

skall ha rätt till undervisning i specialskolan bör gälla såväl för normalbegåvade

som för psykiskt efterblivna barn. Det torde inte vara nödvändigt att i lagtexten

uttryckligen ange detta. Som framgår av specialmotiveringen till 6 § fjärde

stycket bör dock skollagens bestämmelser inte gälla beträffande sådana psykiskt

efterblivna barn som landstingen skall omhänderta för vård och undervisning.

Om innebörden i begreppen syn-, hörsel- och talskada får jag hänvisa till den

allmänna motiveringen.

28 a §.

Som jag tidigare anfört (prop. 1965:70) bör specialskolan omfatta 10 årskurser

fördelade på ett låg-, ett mellan- och ett högstadium.

Liksom i grundskolan bör inom specialskolan anordnas olika studievägar avpassade

efter barnens studieinriktning. Dessutom bör inom specialskolan finnas

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 118 år 1965

dels specialundervisning för sådana barn som har svårt att följa den vanliga

undervisningen eller att anpassa sig till verksamheten i skolan, dels särskild

undervisning för barn som på grund av lyte, långvarig sjukdom eller liknande

omständighet ej kan deltaga i vanligt skolarbete. För specialundervisningen och

den särskilda undervisningen bör bestämmelserna i 24 § andra och tredje styckena

skollagen äga motsvarande tillämpning. Vidare bör inom specialskolan finnas

undervisning för blinda och döva barn som också är psykiskt efterblivna och

som på grund därav ej kan följa övrig undervisning inom specialskolan. Bestämmelse

om undervisning för sådana elever bör intas såsom ett tredje stycke i denna

paragraf.

I fråga om val av studieväg och om uttagning till specialundervisning föreslås,

att vad som enligt 25 § skollagen gäller för grundskolan skall vara tillämpligt

även på specialskolan. I 26 § skollagen finns vissa grundläggande regler för verksamheten

i grundskolan. Sålunda föreskrivs, att alla som verkar i grundskolan är

skyldiga att främja trivsel och arbetsglädje, att kroppslig bestraffning och annan

kränkande behandling av elev inte får förekomma, att eleverna är skyldiga att

visa lärare och annan personal aktning och lydnad samt att eleverna skall eftersträva

ett gott inbördes förhållande. Dessa allmänna regler bör naturligtvis gälla

även i specialskolan. I 27 § skollagen ges regler som syftar till att trygga religionsfriheten.

Om den närmare innebörden av dessa regler må hänvisas till vad jag

anfört i prop. 1962:136 med förslag till skollag m. m. Även dessa regler bör vara

tillämpliga för specialskolan. Fråga om att förvägra elev befrielse från morgonsamling

eller undervisning i kristendomskunskap bör dock prövas av styrelse

för specialskolan och inte av den kommunala skolstyrelsen.

Liksom ifråga om grundskolan bör undervisningen i specialskolan vara avgiftsfri.

30 §.

Den regel om skolplikt för blinda, döva och talskadade barn som jag förordat

i den allmänna motiveringen bör införas som ett tredje stycke i denna paragraf.

För att ett barn enligt denna nya regel skall kunna åläggas skolplikt utöver den

som gäller för andra barn krävs, att det har kunnat konstateras, att barnet på

grund av syn-, hörsel- eller talskada inte kan följa undervisningen i grundskolan.

Begreppet undervisningen i grundskolan har här samma innebörd som i 23 §

andra stycket. Det bör ankomma på lokal styrelse för specialskolan att pröva

frågor om skolplikt enligt här ifrågavarande bestämmelse. Vad jag i specialmotiveringen

till 23 § andra stycket anfört om beslut angående rätt till undervisning

i specialskolan gäller även beslut om skolplikt enligt 30 § tredje stycket. Den av

mig föreslagna regeln om skolplikt bör liksom den i 23 § andra stycket intagna

regeln om rätt till undervisning avse såväl normalbegåvade som psykiskt efterblivna

barn. I fråga om skolplikt för blinda, döva och talskadade barn som också

är psykiskt efterblivna är den här föreslagna bestämmelsen avsedd att innefatta

en fullständig reglering. Som jag anfört tidigare torde nämligen reglerna om

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 118 år 1965

skolplikt i 1954 års lag om undervisning och vård av vissa psykiskt efterblivna

inte vara tillämpliga.

31 §.

Enligt 23 § andra stycket skall barn som lider av vissa syn-, hörsel- eller

talskador äga rätt att få utbildning i specialskolan. Såsom ett andra stycke i

31 § bör införas en regel om skyldighet för samma barn att deltaga i undervisningen

i specialskolan. Ett barn har en sådan skyldighet endast om det konstaterats,

att barnet på grund av syn-, hörsel- eller talskada inte kan följa undervisningen

i grundskolan. Begreppet undervisningen i grundskolan har här samma

innebörd som i 23 § andra stycket. Det bör ankomma på lokal styrelse för

specialskolan att pröva frågor om skyldighet att deltaga i undervisning vid

specialskolan. Vad jag anfört i specialmotiveringen till 23 § andra stycket om

beslut angående rätt till undervisning i specialskolan gäller även beslut om skyldighet

att deltaga i undervisning i specialskolan. Den av mig föreslagna regeln

om skyldighet att deltaga i undervisningen i specialskolan bör på samma sätt

som regeln om skolplikt i 30 § tredje stycket gälla för såväl normalbegåvade

som psykiskt efterblivna barn.

39 a §.

Blinda, döva och talskadade barn bör anses ha fullgjort sin skolplikt, då de

tillfredsställande genomgått årskurs 10 vid specialskolan. I fråga om blinda och

döva barn som också är psykiskt efterblivna eller lider även av annat lyte bör

skolplikten anses fullgjord, då de tillfredsställande genomgått för dem avpassad

undervisning. Dessutom bör för blinda, döva och talskadade barn — liksom för

andra barn — skolplikten anses fullgjord, då de eljest skaffat sig motsvarande

kunskaper.

Har elev i grundskolan inte tillfredsställande genomgått högsta årskursen,

innan skolplikten upphört, får han enligt 37 § skollagen frivilligt gå kvar i grundskolan,

om han kan tillgodogöra sig undervisningen. Denna regel bör naturligtvis

äga motsvarande tillämpning i fråga om rätt för blinda, döva och talskadade

barn att frivilligt gå kvar i specialskolan.

Bestämmelserna i 38 och 39 § § skollagen om föräldrars skyldighet att se

till att barn fullgör sin skolplikt m. m. bör vara tillämpliga även beträffande

blinda, döva och talskadade barn.

40 §.

Bestämmelserna i 7 kap. skollagen om elevområden m. m. är inte tillämpliga

på specialskolan. Att så inte är fallet bör uttryckligen anges i 40 § första stycket,

enär efter den ändring av 6 § första stycket som jag förut föreslagit med ordet

skola i skollagen avses även specialskolan, om inte annat särskilt sägs.

53 §.

Paragrafen bör kompletteras med en bestämmelse om besvär över beslut av

styrelse för specialskolan.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 118 år 1965

övergångsbestämmelser

Enligt vad jag föreslagit vid anmälan av prop. 70 skall läroplanen för specialskolan

införas i årskurserna 1—5 läsåret 1965/66 och därefter i ytterligare en

årskurs för varje följande läsår. I de årskurser, i vilka läroplanen för specialskolan

inte skall gälla, skall äldre bestämmelser om undervisningen, dess mål

och innehåll gälla. Som en konsekvens härav följer att jämväl äldre bestämmelser

om skolplikt alltjämt bör gälla för elever som tillhör ifrågavarande årskurser.

En föreskrift härom bör införas i punkt 4.

Hemställan

I enlighet med vad som anförts i det föregående har inom ecklesiastikdepartementet

upprättats förslag till lag om ändring i skollagen den 6 juni 1962

(nr 319), vilket torde få fogas vid protokollet i detta ärende som bilaga.

Föreliggande lagförslag torde i vissa delar vara av den beskaffenhet, att det

enligt 87 § regeringsformen bör underställas lagrådets granskning. Jag hemställer

därför, att lagrådets utlåtande över förslaget måtte för det i 87 § regeringsformen

omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets

övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet:

Sonja Ahrling

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 118 år 1965

17

Bilaga1

Det till lagrådet remitterade förslaget till

lag om ändring i skollagen.

Förslag

till

Lag om ändring i skollagen den 6 juni 1962 (nr 319)

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

6 §•

Med skola avses i denna lag skola,

som sägs i 2 § a) och b), om ej annat

är särskilt angivet.

Vad i

Beträffande undervisningen av

blinda, döva och vissa psykiskt efterblivna

gäller vad därom är särskilt

stadgat.

Med skola avses i denna lag skola,

som sägs i 2 § a) eller b) eller i 2 a §,

om ej annat är särskilt angivet.

barnet står.

Med talskada avses i denna lag

sådan talskada som ej orsakats av

hörselskada.

Beträffande undervisningen av

vissa psykiskt efterblivna gäller vad

därom är särskilt stadgat.

1 De vid tryckningen borttransumerade delarna är — bortsett från vissa redaktionella jämkningar

— likalydande med motsvarande delar av det vid propositionen fogade förslaget till ändring i skollagen.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 118 år 1965

Utdrag av protokoll, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 30 mars 1965.

Närvarande:

justitierådet Hagbergh,

regeringsrådet Wilkens,

justitieråden Riben,

Bergsten.

Enligt lagrådet den 29 mars 1965 tillhandakommet utdrag av protokoll över

ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 5 mars

1965, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för det i 87 §

regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättat förslag till

lag om ändring i skollagen den 6 juni 1962 (nr 319).

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av lagbyråchefen

J. P. Mueller.

Lagförslaget föranledde följande yttrande av lagrådet.

Med det remitterade förslaget avses att i skollagen infoga bestämmelser om

undervisning i specialskola av barn med svåra syn-, hörsel- och talskador. För

vinnande av detta syfte har det visat sig nödvändigt att införa flera a-paragrafer

i lagen. Ur lagteknisk synpunkt skulle det ha varit mera tilltalande att samla de

erforderliga bestämmelserna i ämnet i en särskild lag. Med hänsyn till önskemålet

att dessa barns skolplikt och rätt till undervisning regleras i själva skollagen

vill lagrådet dock ej motsätta sig den lösning som valts i förslaget.

I 6 § tredje stycket föreslås bestämmelse, att med talskada i lagen avses sådan

talskada som ej orsakats av hörselskada. Härmed åsyftas enligt motivuttalande

att utmärka, att talrubbningar orsakade av hörselskada skola hänföras till hörselskada.

Definitionen har alltså ej betydelse för avgränsningen av den krets

som skall hänföras till specialskolan utan avser grupperingen inom denna krets.

Då några särbestämmelser för den ena eller andra gruppen ej komma att ingå i

skollagen, har definitionen ej någon egentlig uppgift att fylla i lagen. Den

nämnda bestämmelsen torde därför kunna utgå.

Ur protokollet:

Stig Granqvist

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 118 år 1965

19

TJtdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 2

april 1965.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Andersson, Lindholm, Kling,

Skoglund, Johansson, Holmqvist, Aspling, Sven-Eric Nilsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler t. f.

chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Sven-Eric Nilsson, lagrådets den

30 mars 1965 avgivna utlåtande över det till lagrådet den 5 mars 1965 remitterade

förslaget till lag om ändring i skollagen den 6 juni 1962 (nr 319).

Föredragande departementschefen redogör för innehållet i lagrådets utlåtande

och anför. Lagrådets hemställan om ändring i 6 § bör beaktas. Utöver denna

ändring torde vissa redaktionella jämkningar böra vidtas i lagförslaget.

Föredraganden hemställer, att lagförslaget måtte, efter ändring i enlighet med

vad sålunda anförts, jämlikt 87 § regeringsformen genom proposition föreläggas

riksdagen till antagande.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas

proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Inga Bäcklin

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1965:318 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring i skollagen den 6 juni 1962 a1 i texten
  2. 2LU 1965:53 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring i skollagen den 6 juni 1962 s. 1 i texten