Sök i Ratio Lex

Angående uppförande av ett ngtt tvätteri i Eskilstuna

1965-04-02 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1965:120, Angående uppförande av ett ngtt tvätteri i Eskilstuna

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 120 år 1965

1

Nr 120

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående uppförande av

ett ngtt tvätteri i Eskilstuna; given Stockholms slott

den 2 april 1965.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

BERTIL

Sven Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås uppförande av ett nytt tvätteri i Eskilstuna med

en kapacitet om ca 50 ton per 9 timmar för en beräknad totalkostnad av

ca 23,5 milj. kr.

7163 66

Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 120

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 120 dr 1965

Utdrag av protokollet över för svar särenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 2

april 1965.

Närvarande :

Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Andersson, Lindholm, Kling,

Skoglund, Johansson, Holmqvist, Aspling, Sven-Eric Nilsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, fråga om uppförande

av ett nytt tvätteri i Eskilstuna m. m. samt anför.

I prop. 1965: 26 anmäldes att försvarets fabriksstyrelse med anledning av

Kungl. Maj :ts uppdrag att utreda tvätterifrågan i mälarområdet fört förhandlingar

med samtliga intressenter i området. Förhandlingarna väntades

leda till ett samarbete mellan fabriksverket och Uppsala, Västmanlands och

Södermanlands läns landsting i ett nytt tvätteri inom området. Jag anförde

att projektet senare — då förhandlingarna slutförts •— ånyo skulle anmälas

för Kungl. Maj :t. Sedan förhandlingarna nu har slutförts, anhåller jag att

närmare få redogöra för frågan.

Frågans tidigare behandling

Genom beslut den 15 januari 1960 uppdrog Kungl. Maj :t åt försvarets

fabriksstyrelse att i samråd med berörda statliga och kommunala myndigheter

närmare utreda frågan om den lämpligaste organisationen av tvättverksamheten

inom Stockholms- och mälarområdena.

Fabriksstyrelsen redovisade resultaten av utredningen i skrivelse den 14

juli 1961. Styrelsen fann att vissa aktuella statliga tvättbehov krävde en omedelbar

lösning. Åtskilliga organisationsfrågor inom sjukvården var emellertid

oklara. Fabriksstyrelsen fann därför, att det inte var möjligt att

lägga fram slutligt förslag till tvättverksamhetens organisation inom området.

Styrelsen föreslog i stället nybyggnad av ett tvätteri, vilket skulle kunna

ombesörja de mest aktuella statliga tvättbehoven utan att binda den vidare

utbyggnaden av organisationen. De tvättbehov som skulle tillgodoses avsåg

Ulleråkers och Salberga sjukhus, akademiska sjukhuset, del av karolinska

sjukhuset samt de planerade mentalsjukhusen i Sala och Västerås.

Genom beslut den 16 mars 1962 uppdrog Kungl. Maj :t åt styrelsen att i

samråd med direktionerna för akademiska sjukhuset i Uppsala och Ulleråkers

sjukhus samt utredningen angående administrationen av nämnda

båda sjukhus skyndsamt ta upp förhandlingar med Uppsala läns landsting

och inkomma med därav föranledda förslag angående uppförande och drift

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 120 år 1965

av en av landstinget och staten gemensamt ägd tvätterianläggning. Denna

skulle tillgodose landstingets, akademiska sjukhusets och Ulleråkers sjukhus’

förutsebara tvättbehov. Intill dess kapaciteten helt tagits i anspråk

för nämnda ändamål, borde anläggningen under en övergångstid kunna tillgodose

tvättbehovet vid Salberga sjukhus och det blivande mentalsjukhuset

i Sala. Kungl. Maj :t uppdrog vidare åt fabriksstyrelsen att i samråd med

berörda statliga och kommunala myndigheter utreda frågan om tvättorganisationen

i övrigt inom Stockholms- och mälarområdena. Fabriksstyrelsen

borde därvid i samråd med fångvårdsstyrelsen och direktionen för karolinska

sjukhuset överväga, huruvida och i vilken omfattning karolinska

sjukhusets behov av tvätt vid annan än egen tvätterianläggning kunde tillgodoses

vid avsedd ny tvätterianläggning vid fångvårdsanstalten Hall.

I skrivelse av den 12 juli 1963 redovisade fabriksstyrelsen resultatet av

de utredningar och förhandlingar som föranletts av Kungl. Maj :ts uppdrag.

Efter förhandlingar med Uppsala läns landsting föreslog styrelsen

att landstinget skulle bygga ett nytt tvätteri i Uppsala med en kapacitet

om 22 ton per dag. Fabriksstyrelsen hemställde samtidigt att Uppsala läns

landsting skulle få bidrag av statsmedel för att uppföra ifrågavarande tvätteri

med 65 % av kostnaderna eller 7 670 000 kr.

Kungl. Maj :t beslöt den 8 november 1963 att inte godkänna avtalen med

Uppsala läns landsting. Samtidigt uppdrogs åt försvarets fabriksstyrelse att,

efter samråd med berörda statliga och kommunala organ in. fl., förutsättningslöst

utreda behovet av investeringar i statliga tvätterier för tillgodoseende

av tvättbehovet för statlig verksamhet samt sådan kommunal och annan

verksamhet som lämpligen kunde komma i fråga inom Stockholms- och

mälarområdena.

Fabriks styrelsens framställning

Med skrivelse den 12 februari 1965 har fabriksstyrelsen inkommit med

utredning och förslag med anledning av Kungl. Maj :ts uppdrag den 8

november 1963.

Den totala tvättgodsmängden inom Stockholms- och mälarområdena år

1970 uppskattas av fabriksstyrelsen till ca 40 000 ton per år fördelat enligt

följande.

Akademiska sjukhuset, Uppsala .............................. 2 100 ton per år

Ulleråkers sjukhus, Ulleråker ................................. 700 ton per år

Karsuddens sjukhus, Katrineholm ........................... 100 ton per år

Karolinska sjukhuset, Stockholm .............................. 2 400 ton per år

Sala sjukhus, Sala ................................................ 500 ton per år

Sundby sjukhus, Strängnäs .................................... 500 ton per år

6 300 ton per år

Militära förband ................................................... 3 000 ton per år

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 dr 1965

Övriga sjukhus och andra vårdinrättningar inom

Stockholms stad ................................................... 15 000 ton per år

Stockholms läns landsting ....................................... 7 400 ton per år

Södermanlands läns landsting ................................. 4 000 ton per år

Uppsala läns landsting............................................. 1 000 ton per år

Västmanlands läns landsting ........................... 3 250 ton per år

30 650 ton per år

Totalt .................................................................. 39 950 ton per år

Stockholms stad och Stockholms läns landsting räknar med att genom

utbyggnad av befintliga anläggningar och nybyggnad för landstingets räkning

av ett nytt centraltvätteri i Rimbo för ca 10 000 ton per år kunna

klara tvättbehovet vid sina resp. institutioner.

I övrigt ter sig situationen inom området enligt fabriksstyrelsen på

följande sätt.

Södermanlands läns landsting. Tvättgods från sjukhus och andra institutioner

behandlas vid landstingets centraltvätteri beläget i Eskilstuna.

Kapaciteten i detta tvätteri, f. n. 1 500 ton per år, motsvarar vad som behövs

för att i dag tillgodose tvättbehovet. För tvättbehovet på längre sikt

fordras utbyggnad eller nybyggnad.

Uppsala läns landsting. För behandling av tvättgodset från sjukhus och

andra institutioner driver landstinget ett tvätteri vid akademiska sjukhuset

i Uppsala och ett tvätteri vid lasarettet i Enköping. Kapaciteten vid dessa

anläggningar är högst otillräcklig. Akademiska sjukhusets och Uppsala

läns landstings representanter har understrukit, att uppförandet av ett nytt

tvätteri måste påskyndas så mycket som möjligt. För att tillgodose landstingets

akuta tvättbehov har i samarbete med fabriksstyrelsen vissa provisoriska

åtgärder måst vidtagas för att höja kapaciteten vid tvätteriet i Enköping.

Västmanlands läns landsting. För att tillgodose tvättbehovet vid sjukhus

och andra institutioner driver landstinget f. n. ett centraltvätteri i

anslutning till centrallasarettet i Västerås. Kapaciteten vid detta tvätteri

var år 1963 ca 1 400 ton per år. Västmanlands läns landsting kan hjälpligt

tillgodose dagens tvättbehov, men tvätterikapaciteten är otillräcklig för

att klara tvättbehovet år 1970 på grund av utökningen av antalet vårdplatser,

bl. a. genom övertagande av mentalsjukvården samt den beräknade

successiva ökningen av tvättgodsmängden per vårdplats.

Karolinska sjukhuset har redan svårt att i sitt eget tvätteri klara sitt

tvättbehov. Som en följd härav har tvättgodset från serafimerlasarettet

överflyttats till fabriksverkets tvätteri i Stockholm. Sjukhusets tvätteri kan

f. n. behandla en tvättgodsmängd om ca 1 600 ton per år, men det lämpar

sig inte för utbyggnad.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj. ts proposition nr 120 dr 1965

Vid fångvårdsans tälten Hall finns sedan år 1964 ett nytt tvätteri i drift

med en kapacitet om ca 1 500 ton per år. Enligt planerna beläggs tvätteriet

med ca 725 ton tvättgods per år från diverse statliga institutioner i

stockholmsområdet. Härtill kommer tvättgods från Karsuddens sjukhus i

Katrineholm om ca 100 ton per år. Den lediga kapaciteten, sedan tvätteriet

kommit i full drift, skulle således därefter komma att uppgå till ca 700

ton per år. Genom viss komplettering av maskinparken skulle tvätteriets

kapacitet kunna utökas, varigenom ytterligare 800 ton tvättgods per år

skulle kunna behandlas. Denna lediga kapacitet om sammanlagt 1 500

ton per år kan fyllas ut i första hand med tvättgods från statliga institutioner

inom stockholmsområdet.

Försvarets fabriksverk driver för närvarande ett tvätteri i mälarområdet

med en kapacitet om ca 10 ton per dag beläget i Lövsta i Järfälla kommun

utanför Stockholm. Tvätteriet är ett av fabriksverkets äldsta och behöver

successivt moderniseras om driften skall fortsätta. Den närbelägna sopförbränningsstationen

har emellertid nu växt ut, så att det inte längre

finns några utbyggnadsmöjligheter för tvätteriet. Tvätteriet har f. n. svårt

att rekrytera lämplig personal. Dessa omständigheter i förening medför

relativt höga löne- och driftkostnader. Vissa provisoriska åtgärder i avsikt

att upprätthålla kapaciteten vid tvätteriet har vidtagits främst i form av

ersättningsanskaffningar av vissa utslitna maskiner. Tvätteriet betjänar

huvudsakligen militära kunder samt tillfälligtvis vissa sjukhus inom Stockholms

län.

Militärförband. Tillgänglig tvätterikapacitet för militärförbanden räcker

ej för försvarets aktuella behov inom IV. milo, om man tar hänsyn till att

tvätteriet vid I 4 Linköping läggs ned år 1965. För att avlasta fabriksverkets

tvätteri i Stockholm sänder militärförbanden i Uppsala tillfälligt sin

tvätt till det av fabriksverket drivna tvätteriet i Ockelbo. Med den stigande

hygienen och därav följande krav på tätare tvättbyten finns anledning räkna

med att försvarets tvättgodsmängder kommer att öka under de närmaste

åren.

Södermanlands, Västmanlands och Uppsala läns landsting räknar med

att lägga ned driften vid landstingens nuvarande tvätterier, om samarbete

i ett nytt tvätteri kommer till stånd. Även det av fabriksverket drivna tvätteriet

i Stockholm bör man enligt fabriksstyrelsens mening överväga att

lägga ned.

Under angivna förutsättningar beräknas att ett tillskott i tvätterikapacitet

av 15 000 ton per ur (ca 60 ton per dag) behövs för att täcka behovet

omkring år 1970.

Det erforderliga kapacitetstillskottet föreslås skapas genom nybyggnad av

ett statligt tvätteri med en kapacitet om ca 50 ton per 9 timmar för

tvättgods från statliga och kommunala institutioner inom Södermanlands,

Västmanlands och Uppsala läns landsting samt militära förband inom

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 dr 1965

mälarområdet. Tvätteriet bör vara uppfört och färdigt att tagas i drift under

budgetåret 1968/69. Det skulle därefter komma att successivt överta tvättgodsmängden

från de tvätterier, som skall läggas ned. Med hänsyn till

utvecklingen föreslås tvätteriet redan från början projekteras så, att det

kan byggas ut för ökad kapacitet.

I början av 1970-talet skulle därmed inom Stockholms- och mälarområdena

— utöver Stockholms stads äldre tvätterier — finnas i drift två moderna

stortvätterier, nämligen dels Stockholms läns landstings tvätteri i Rimbo,

dels det föreslagna nya mälardalstvätteriet.

Om Stockholms stads och Stockholms läns landstings planer beträffande

utbyggande av tvätterier ej realiseras i den omfattning, som staden och

landstinget f. n. förutsätter, finns möjligheter att genom skiftkörning vid

det nya statliga tvätteriet övergångsvis omhänderta de tvättgodsmängder

från Stockholms stad och Stockholms läns landstingsområde, för vilka

tvättkapacitet skulle komma att saknas.

Investeringskostnaden för det föreslagna statliga tvätteriet beräknas —

i prisläget per den 1 juli 1964 — till 23,5 milj. kr. Driftkostnaderna beräknas

— efter prisläge per den 1 juli 1963 — uppgå till totalt 10 milj. kr. per

år, eller genomsnittligt 66 öre per kg tvätt, vilket bedömts ekonomiskt fördelaktigt

för de olika intressenterna. Vid beräkningen av såväl driftkostnaderna

som investeringskostnaden har förutsatts, att ett sambruk av persedlar

mellan landstingen kommer till stånd.

Ett sådant sambruk syftar till att bringa ned persedelbeståndet och skapa

förutsättningar för en långt gående standardisering av textilierna. Standardiseringen

skall syfta till textilier, som är lämpligt anpassade till behovet

och som samtidigt möjliggör en rationellare anpassning av textilierna för

mekaniska behandlingsmetoder vid tvätteriet, vilket resulterar i lägre tvättkostnader

och därmed lägre tvättpriser. Sambruket och standardiseringen

anses också medföra lägre inköpskostnader för textilutrustningen. Landstingen

har vid förhandlingar accepterat principen om sambruk av persedlar.

Styrelsen anser att den lämpligaste lösningen på problemet om gemensamt

brukade persedlar är, att fabriksstyrelsen äger persedlarna samt hyr ut

dem till landstingen. Den ungefärliga kostnaden för inköp resp. inlösen av

i utredningen föreslaget cirkulerande persedelbestånd uppskattar fabriksstyrelsen

till sammanlagt 15 milj. kr. Kostnaderna bör enligt styrelsen

bestridas genom fabriksstyrelsens rörliga kredit i riksgäldskontoret. Då

emellertid denna kredit om 50 milj. kr. (då beredskapsstat för försvarsväsendet

är satt i kraft) resp. 40 milj. kr. (då beredskapsstat för försvarsväsendet

inte är satt i kraft) alltjämt är erforderlig för tidigare avsedda ändamål,

föreslår styrelsen, att nämnda kredit utökas med ytterligare 15 milj. kr.

till sammanlagt 65 resp. 55 milj. kr.

Det nya tvätteriet beräknas få en arbetsstyrka av 275 anställda vid

körning i ett skift. Styrelsen anför att ett tvätteri av denna storleksordning

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:is proposition nr 120 dr 1065 7

fordrar bättre möjligheter till kontroll- och försöksverksamhet, framför

allt beträffande tvätt- och behandlingsmetoder, försök med nya material

och ny utformning av persedelbeståndet samt produktionskontroll och

kostnadsanalyser. För att kunna genomföra den ur ekonomisk synpunkt

nödvändiga kontroll- och försöksverksamheten fordras en mer kvalificerad

personalkader, än som hittills varit normalt vid fabriksverkets tvätterier.

Av denna anledning finner styrelsen det lämpligt, att det i dag inom verket

befintliga tvätt-tekniska laboratoriet och den centrala maskinverkstaden

förläggs till detta nya tvätteri, varigenom dubblering och ökade kostnader

kan undvikas. Dessa enheter skall därvid betjäna hela den verksamhet,

som i dag ryms inom fabriksverkets tvätterirörelse, det nya tvätteriet

inbegripet. Kostnaderna avses därvid fördelas på tvätterierna med hänsyn

till den omfattning, i vilken laboratoriets och maskinverkstadens tjänster

tas i anspråk.

Eftersom tillräcklig tvättkapacitet för Stockholms stads och Stockholms

läns behov väntas föreligga år 1970 har fabriksstyrelsen inriktat sig på att

nå ett samarbete med landstingen i Södermanlands, Västmanlands och

Uppsala län. Vid förhandlingar har från landstingens sida framhållits,

att ett villkor för samarbete är, att förutsättningar skapas för att landstingen

får bättre insyn och ökat medinflytande i tvätteriverksamheten.

Denna fråga har utretts av en inom fabriksstyrelsen med representanter

för landstingsförbundet särskilt tillsatt utredning om tvätteridriftens överförande

till annan företagsform. Härvid har beaktats bl. a. administrativa,

ekonomiska och juridiska förutsättningar för olika lösningar. Möjligheten

och lämpligheten av att bedriva verksamheten som aktiebolag eller ekonomisk

förening har särskilt studerats. Förutsättningarna för ett samarbete

i bolagsform eller i form av ekonomisk förening ansågs emellertid ha

förändrats på grund av allmänna skatteberedningens förslag om bl. a. införande

av mervärdesskatt. Förslaget innebar bl. a. att vid av staten eller

kommun — var för sig eller i samgående — bedriven verksamhet denna

inte skulle anses såsom yrkesmässig och på grund härav ej heller föranleda

skattskyldighet, såvida verksamheten bedrevs uteslutande för att tillgodose

egna behov och icke i bolagsform eller liknande. Med hänsyn till

sannolikheten av att en ändrad företagsform skulle komma att belastas

med allmän omsättningsskatt har vid förhandlingarna med landstingen

förutsatts, att samarbetet skall äga rum i den nuvarande affärsverksformen.

Fabriksstyrelsen har med landstingens förvaltningsutskott i Södermanlands,

Västmanlands och Uppsala län träffat avtal om uppförande av ett

tvätteri för att tillgodose förut angivna tvättbehov i mälardalsområdet.

Enligt avtalen förbinder sig landstingen att anlita det planerade tvätteriet

för att tillgodose behovet av rent tvättgods vid landstingens inrättningar

ävensom — för Uppsala läns landstings del — vid akademiska sjukhuset

och Samariterhemmet i Uppsala. För de tjänster, som fabriksverket

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj. ts proposition nr 120 dr 1965

jämlikt avtalet fullgör, äger verket uppbära ersättning, så beräknad, att

samtliga med tjänsterna förenade kostnader täcks, dock högst genomsnittligt

66 öre per kg tvätt efter löne- och kostnadsnivå den 1 juli 1963. I avtalen

anges vidare att därest särskild överenskommelse träffas om att fabriksverket

skall äga och ersättningsanskaffa persedlar, så skall även fastställas

de tillägg till förenämnt pris, som härvid skall utgå. Avtalen gäller för en

tid av 15 år, räknat från den dag tvätteriet är färdigställt, och förlängs därefter

i perioder om 5 år om det inte sägs upp av någon av parterna. Avtalen

skall för att bli gällande godkännas av Kungl. Maj :t senast den 30 juni 1965.

Landstingen för sin del har redan godkänt avtalen.

För att bereda landstingen den insyn och det medinflytande som landstingen

önskar har fabriksstyrelsen i anslutning till samarbetsavtalen även

träffat avtal med vart och ett av landstingens förvaltningsutskott om ett

gemensamt tvätteriråd knutet till det planerade tvätteriet. Enligt avtalet

skall tvätterirådet — med beaktande av företagsekonomiskt ändamålsenliga

principer — verka för en effektiv drift vid tvätteriet i avsikt att detta skall

lämna bästa möjliga service för att tillgodose det fortlöpande behovet av rent

tvättgods vid institutioner sorterande under landstingen. Tvätterirådet skall

härvid särskilt behandla frågor rörande persedeltyper, persedelupphandling,

behandlingsstandard, nyanskaffning av maskiner och annan utrustning,

förpackning, transporter, kassationsnormer samt till- och ombyggnad avlokaler.

Tvätterirådet skall — för att kunna fullgöra sin uppgift — genom fabriksstyrelsens

försorg fortlöpande informeras om tvätteriets produktion och

ekonomi ävensom om andra förhållanden av betydelse för verksamheten.

Härutöver äger rådet infordra de uppgifter beträffande tvätteriet och göra

de undersökningar, som kan befinnas erforderliga. Tvätterirådets beslut

utgör rekommendationer till landstingen och fabriksstyrelsen.

Fabriksstyrelsen föreslår att det nya tvätteriet förläggs till Eskilstuna.

Styrelsen framhåller att lokaliseringen av en anläggning av här ifrågavarande

storleksordning måste bestämmas uteslutande under hänsyn till ekonomiska

och rationella faktorer. Sammanfattningsvis anför styrelsen.

Av transportkostnadsskäl kan sålunda endast orter inom västra mälardalen

komma ifråga dvs. orter inom en linje, som begränsas av Strängnäs,

Enköping, Västerås, Köping och Eskilstuna. Av vattenvårdsskäl kan endast

Eskilstuna och Västerås ifrågakomma. Ur arbetsmarknadssynpunkt bör

företräde ges för Eskilstuna framför Västerås med hänsyn till de bättre möjligheterna

att kunna rekrytera och önskvärdheten av att i Eskilstuna sysselsätta

kvinnlig personal. En jämförelse mellan lokaliseringsberoende

investerings- och driftkostnader visar vidare, att Eskilstuna och Västerås

är i stort sett likvärdiga, då kostnadsskillnaden mellan dessa orter ej är

större än att den måste anses ligga inom felmarginalen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 120 dr 1005

Fabriksstyrelsen har, under förutsättning av Kungl. Maj :ts godkännande

före den 1 juli 1965, träffat avtal med Eskilstuna stad om förvärv av ett

markområde om ca 42 000 in2, avsett för det planerade tvätteriet.

Med hänsyn till det prekära läge beträffande tvättkapacitet som berörda

landsting befinner sig i anser styrelsen att det är oundgängligen nödvändigt,

att ett nytt statligt mälardalstvätteri uppförs i så god tid, att det är

inkört och kan arbeta med full kapacitet vid ingången av år 1970. Detta

förutsätter att projekteringsarbetet påbörjas i början av budgetåret 1965/66.

I annat fall tvingas landstingen till utbyggnad och nybyggnad av egna

tvätterier.

Yttranden

Fullmäktige i riksgäldskontoret — som ansett sig böra begränsa sitt

yttrande enbart till finansieringsfrågan för det föreslagna persedelbeståndet

■— erinrar om att de för olika affärsdrivande verk m. fl. enligt riksdagens beslut

i riksgäldskontoret öppnade rörliga krediterna avser i princip att överbrygga

vissa säsongmässiga svängningar i likviditetsställningen och att

även i övrigt tillgodose kreditbehov av mera tillfällig och övergående karaktär.

Ifrågavarande för sambruk avsedda persedelbestånd bör närmast betecknas

som en omsättningstillgång, avsedd att bibehållas vid i stort sett

oförändrad omfattning. Det är alltså fråga om ett permanent kapitalbehov

och fullmäktige anser därför att det erforderliga kapitaltillskottet lämpligen

icke bör ske över fabriksstyrelsens rörliga kredit i riksgäldskontoret utan, i

överensstämmelse med inom statsbokföringen hittills gällande principer, finansieras

genom ett särskilt investeringsanslag på riksstaten under försvarets

fabriksfond. Samma uppfattning i denna fråga redovisas av riksrevisionsverket,

som dock ifrågasätter om inte sambrukets fördelar kunde

vinnas även med ett bibehållande av landstingens äganderätt till persedlarna.

I övrigt framhåller ämbetsverket bl. a. att det ansett sig inte böra

motsätta sig det framlagda förslaget om uppförande av ett nytt statligt

tvätteri med hänsyn bl. a. till att det tillkommit i samråd med berörda

landsting. Ämbetsverket ifrågasätter dock om staten skall vara huvudman

för ifrågavarande stortvätteri och ensam svara för den erforderliga medelsinvesteringen.

Arbetsmarknadsstyrelsen, som yttrat sig i frågan om lokaliseringen

av det föreslagna tvätteriet, framhåller att möjligheterna att

rekrytera erforderlig arbetskraft bedöms vara något bättre i Eskilstuna än i

Västerås. Styrelsen har därför intet att erinra mot att tvätteriet förläggs till

Eskilstuna.

Departementschef en

Tvätt frågorna för statens och landstingens institutioner i stockholmsoch

mälaroinrådena har sedan åtskilliga år krävt en lösning. Försvarets

fabriksstyrelse, som haft i uppdrag att utreda hur detta skall ske, har framlagt

förslag till lösning på längre sikt.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj. ts proposition nr 120 år 1965

Fabriksstyrelsen konstaterar att den totala aktuella tvättgodsmängden

inom Stockholms- och mälarområdena år 1970 torde komma att uppgå

till ca 40 000 ton per år. Befintliga tvätterier och det av Stockholms läns

landsting planerade nya centraltvätteriet i Rimbo antas kunna ta hand

om ca 25 000 ton per år. Tvätterikapacitet för ca 15 000 ton per år skulle

således komma att saknas. Den helt dominerande delen av denna tvättgodsmängd

kommer från statliga och kommunala institutioner inom Södermanlands,

Västmanlands och Uppsala län. Fabriksstyrelsen har träffat preliminära

samarbetsavtal med dessa landsting om uppförande av ett tvätteri i

Eskilstuna med en kapacitet av 50 ton per 9 timmar. Tvätteriet beräknas

tillgodose kapacitetsbehovet år 1970 och kan ytterligare byggas ut. En av

förutsättningarna för samarbetet har varit att frågan om landstingens medinflytande

löses. Fabriksstyrelsen har avtalat med landstingen om inrättande

av ett tvätteriråd för att bereda landstingen den insyn och det medinflytande

som de önskar. För att ernå högre standardiseringsgrad och för

att nedbringa persedelbeståndet föreslås ett gemensamt bruk av persedlarna,

som bör ägas av fabriksstyrelsen.

Investeringskostnaden för tvätteriet har beräknats till 23,5 milj. kr. i prisläget

den 1 juli 1964, vartill kommer 15 milj. kr. för investeringar i gemensamt

brukade persedlar. Driftkostnaderna anges till 10 milj. kr. per år.

Fabriksstyrelsen föreslår, att samtliga investeringar bestrids av statsmedel,

varvid medelsbehovet för det erforderliga persedelbeståndet skulle finansieras

genom en höjd rörlig kredit.

Av remissmyndigheterna har arbetsmarknadsstyrelsen tillstyrkt, att det

föreslagna tvätteriet förläggs till Eskilstuna. Fullmäktige i riksgäldskontoret

och riksrevisionsverket har i frågan om finansieringen av förvärvet av persedelbeståndet

ansett att denna lämpligen inte bör ske över fabriksstyrelsens

rörliga kredit i riksgäldskontoret utan genom ett särskilt investeringsanslag

på riksstaten.

Jag finner det synnerligen angeläget att snarast få till stånd en lösning av

tvättfrågan för berörda institutioner i Stockholms- och mälarområdena, för

att inte situationen om några år skall bli ohållbar. Redan nu är läget så

prekärt för Uppsala läns landsting, att fabriksstyrelsen har måst vidta

vissa provisoriska åtgärder för att under en övergångstid lösa tvättsituationen

inom landstingsområdet.

Det har från olika håll, bl. a. från riksdagens revisorers sida, ifrågasatts

huruvida samarbetet mellan fabriksstyrelsen och landstingen i fråga om

tvätteriverksamheten skulle fortsätta i nuvarande former, varvid även

tanken att landstingen själva skulle svara för sitt tvättbehov framförts.

Till detta har kommit landstingens önskemål om bättre insyn och ökat medinflytande

i tvätteriverksamheten.

För egen del anser jag i likhet med fabriksstyrelsen att den rationellaste

lösningen av tvättfrågan åstadkommes genom samarbete mellan staten och

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj. ts proposition nr 120 dr 1965

landstingen. Denna uppfattning delas av Uppsala, Södermanlands och Västmanlands

läns landsting, som slutit avtal med fabriksstyrelsen om tvättsamarbete.

Man kan också räkna med att karolinska sjukhusets tvättproblem

löses genom att det nya tvätteriet kommer till. Det föreslagna stortvätteriet

bör enligt min mening ge möjlighet till en avsevärt rationellare

hantering av tvättgodset och därmed lägre tvättpris än om tvätterikapaciteten

splittras upp på mindre enheter i statens och de olika landstingens

regi. Frågan om landstingens medinflytande har i förevarande fall lösts

genom att fabriksstyrelsen och berörda landsting kommit överens om att

bilda ett tvätteriråd som ett särskilt rådgivande organ vid tvätteriet. Jag tillstyrker

att ett tvätteri uppförs i enlighet med fabriksstyrelsens förslag. Jag

förordar vidare att avtalen med Uppsala, Södermanlands och Västmanlands

läns landsting om tvättsamarbete godkänns. Nu angivna frågor bör

underställas riksdagen för godkännande.

I samband med att jag i dag anmäler förslag till ny organisation för

försvarets fabriksstyrelse avser jag framlägga ytterligare förslag om den

centrala organisationen av fabriksverkets tvätterirörelse.

Det nya stortvätteriet, som alltså enligt min mening bör uppföras och

drivas av fabriksstyrelsen, bör förläggas till Eskilstuna i enlighet med

vad fabriksstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen föreslagit. Jag återkommer

i annat sammanhang med hemställan om Kungl. Maj :ts godkännande

av det preliminära avtal om förvärv av ett markområde på 42 000

in2 som fabriksstyrelsen träffat med Eskilstuna stad.

Fabriksstyrelsen har beräknat att väsentliga fördelar ur effektivitets- och

kostnadssynpunkt skulle utvinnas vid sambruk av tvättpersedlar. Styrelsen

anser därvid att den lämpligaste lösningen skulle vara att fabriksstyrelsen

äger persedlarna samt hyr ut dem till landstingen.

Jag delar fabriksstyrelsens uppfattning att stora fördelar är att vinna genom

ett sambruk av persedlar. Den smidigaste formen är därvid att

fabriksstyrelsen äger persedelbeståndet. Med hänsyn till den förutsatta tidsplanen

för uppbyggandet av tvätteriet aktualiseras dock inte ett kapitalbehov

för ändamålet förrän budgetåret 1967/68. Ett ställningstagande i denna

finansieringsfråga kan därför anstå.

Med hänsyn till angelägenheten av att det nya tvätteriet är inkört och

kan arbeta med full kapacitet vid ingången av år 1970, bör projekteringsarbetet

i enlighet med fabriksstyrelsens förslag påbörjas i början av

budgetåret 1965/66. I prop. 1965:26 har Kungl. Maj :t i investeringsprogrammet

för försvarets fabriksverk under budgetåret 1965/66 beräknat

ett belopp av 1,1 milj. kr. för diverse och oförutsett. Av detta belopp bör

600 000 kr. få tas i anspråk för projektering av byggnader för det nya

tvätteriet i Eskilstuna.

Som fabriksstyrelsen föreslagit bör ett tvätt-tekniskt laboratorium ingå i

det nya tvätteriet. Fabriksstyrelsen bör emellertid uppmärksamma möjligheterna

till samverkan med andra statliga tvättlaboratorier.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj. ts proposition nr 120 år 1965

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att

a) godkänna vad jag i det föregående förordat rörande uppförande

av ett nytt tvätteri i Eskilstuna,

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna de mellan fabriksstyrelsen

och Södermanlands, Västmanlands och Uppsala

läns landsting träffade samarbetsavtalen.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Berndt Bodin

K L BECKMANS TRYCKERIER AB • STHLM 1965

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1965:277 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående överlåtelse av viss staten tillhörig mark m.m. a1 i texten
  2. SU 1965:103 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående uppförande av ett nytt tvätteri i Eskilstuna jämte i ämnet väckta motioner. s. 3 i texten