Angående uppförande av ett ngtt tvätteri i Eskilstuna
1965-04-02 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1965:120, Angående uppförande av ett ngtt tvätteri i Eskilstuna
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition nr 120 år 1965
1
Nr 120
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående uppförande av
ett ngtt tvätteri i Eskilstuna; given Stockholms slott
den 2 april 1965.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,
enligt Dess nådiga beslut:
BERTIL
Sven Andersson
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås uppförande av ett nytt tvätteri i Eskilstuna med
en kapacitet om ca 50 ton per 9 timmar för en beräknad totalkostnad av
ca 23,5 milj. kr.
7163 66
Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 120
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 120 dr 1965
Utdrag av protokollet över för svar särenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 2
april 1965.
Närvarande :
Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Andersson, Lindholm, Kling,
Skoglund, Johansson, Holmqvist, Aspling, Sven-Eric Nilsson.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen
för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, fråga om uppförande
av ett nytt tvätteri i Eskilstuna m. m. samt anför.
I prop. 1965: 26 anmäldes att försvarets fabriksstyrelse med anledning av
Kungl. Maj :ts uppdrag att utreda tvätterifrågan i mälarområdet fört förhandlingar
med samtliga intressenter i området. Förhandlingarna väntades
leda till ett samarbete mellan fabriksverket och Uppsala, Västmanlands och
Södermanlands läns landsting i ett nytt tvätteri inom området. Jag anförde
att projektet senare — då förhandlingarna slutförts •— ånyo skulle anmälas
för Kungl. Maj :t. Sedan förhandlingarna nu har slutförts, anhåller jag att
närmare få redogöra för frågan.
Frågans tidigare behandling
Genom beslut den 15 januari 1960 uppdrog Kungl. Maj :t åt försvarets
fabriksstyrelse att i samråd med berörda statliga och kommunala myndigheter
närmare utreda frågan om den lämpligaste organisationen av tvättverksamheten
inom Stockholms- och mälarområdena.
Fabriksstyrelsen redovisade resultaten av utredningen i skrivelse den 14
juli 1961. Styrelsen fann att vissa aktuella statliga tvättbehov krävde en omedelbar
lösning. Åtskilliga organisationsfrågor inom sjukvården var emellertid
oklara. Fabriksstyrelsen fann därför, att det inte var möjligt att
lägga fram slutligt förslag till tvättverksamhetens organisation inom området.
Styrelsen föreslog i stället nybyggnad av ett tvätteri, vilket skulle kunna
ombesörja de mest aktuella statliga tvättbehoven utan att binda den vidare
utbyggnaden av organisationen. De tvättbehov som skulle tillgodoses avsåg
Ulleråkers och Salberga sjukhus, akademiska sjukhuset, del av karolinska
sjukhuset samt de planerade mentalsjukhusen i Sala och Västerås.
Genom beslut den 16 mars 1962 uppdrog Kungl. Maj :t åt styrelsen att i
samråd med direktionerna för akademiska sjukhuset i Uppsala och Ulleråkers
sjukhus samt utredningen angående administrationen av nämnda
båda sjukhus skyndsamt ta upp förhandlingar med Uppsala läns landsting
och inkomma med därav föranledda förslag angående uppförande och drift
3
Kungl. Maj.ts proposition nr 120 år 1965
av en av landstinget och staten gemensamt ägd tvätterianläggning. Denna
skulle tillgodose landstingets, akademiska sjukhusets och Ulleråkers sjukhus’
förutsebara tvättbehov. Intill dess kapaciteten helt tagits i anspråk
för nämnda ändamål, borde anläggningen under en övergångstid kunna tillgodose
tvättbehovet vid Salberga sjukhus och det blivande mentalsjukhuset
i Sala. Kungl. Maj :t uppdrog vidare åt fabriksstyrelsen att i samråd med
berörda statliga och kommunala myndigheter utreda frågan om tvättorganisationen
i övrigt inom Stockholms- och mälarområdena. Fabriksstyrelsen
borde därvid i samråd med fångvårdsstyrelsen och direktionen för karolinska
sjukhuset överväga, huruvida och i vilken omfattning karolinska
sjukhusets behov av tvätt vid annan än egen tvätterianläggning kunde tillgodoses
vid avsedd ny tvätterianläggning vid fångvårdsanstalten Hall.
I skrivelse av den 12 juli 1963 redovisade fabriksstyrelsen resultatet av
de utredningar och förhandlingar som föranletts av Kungl. Maj :ts uppdrag.
Efter förhandlingar med Uppsala läns landsting föreslog styrelsen
att landstinget skulle bygga ett nytt tvätteri i Uppsala med en kapacitet
om 22 ton per dag. Fabriksstyrelsen hemställde samtidigt att Uppsala läns
landsting skulle få bidrag av statsmedel för att uppföra ifrågavarande tvätteri
med 65 % av kostnaderna eller 7 670 000 kr.
Kungl. Maj :t beslöt den 8 november 1963 att inte godkänna avtalen med
Uppsala läns landsting. Samtidigt uppdrogs åt försvarets fabriksstyrelse att,
efter samråd med berörda statliga och kommunala organ in. fl., förutsättningslöst
utreda behovet av investeringar i statliga tvätterier för tillgodoseende
av tvättbehovet för statlig verksamhet samt sådan kommunal och annan
verksamhet som lämpligen kunde komma i fråga inom Stockholms- och
mälarområdena.
Fabriks styrelsens framställning
Med skrivelse den 12 februari 1965 har fabriksstyrelsen inkommit med
utredning och förslag med anledning av Kungl. Maj :ts uppdrag den 8
november 1963.
Den totala tvättgodsmängden inom Stockholms- och mälarområdena år
1970 uppskattas av fabriksstyrelsen till ca 40 000 ton per år fördelat enligt
följande.
Akademiska sjukhuset, Uppsala .............................. 2 100 ton per år
Ulleråkers sjukhus, Ulleråker ................................. 700 ton per år
Karsuddens sjukhus, Katrineholm ........................... 100 ton per år
Karolinska sjukhuset, Stockholm .............................. 2 400 ton per år
Sala sjukhus, Sala ................................................ 500 ton per år
Sundby sjukhus, Strängnäs .................................... 500 ton per år
6 300 ton per år
Militära förband ................................................... 3 000 ton per år
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 dr 1965
Övriga sjukhus och andra vårdinrättningar inom
Stockholms stad ................................................... 15 000 ton per år
Stockholms läns landsting ....................................... 7 400 ton per år
Södermanlands läns landsting ................................. 4 000 ton per år
Uppsala läns landsting............................................. 1 000 ton per år
Västmanlands läns landsting ........................... 3 250 ton per år
30 650 ton per år
Totalt .................................................................. 39 950 ton per år
Stockholms stad och Stockholms läns landsting räknar med att genom
utbyggnad av befintliga anläggningar och nybyggnad för landstingets räkning
av ett nytt centraltvätteri i Rimbo för ca 10 000 ton per år kunna
klara tvättbehovet vid sina resp. institutioner.
I övrigt ter sig situationen inom området enligt fabriksstyrelsen på
följande sätt.
Södermanlands läns landsting. Tvättgods från sjukhus och andra institutioner
behandlas vid landstingets centraltvätteri beläget i Eskilstuna.
Kapaciteten i detta tvätteri, f. n. 1 500 ton per år, motsvarar vad som behövs
för att i dag tillgodose tvättbehovet. För tvättbehovet på längre sikt
fordras utbyggnad eller nybyggnad.
Uppsala läns landsting. För behandling av tvättgodset från sjukhus och
andra institutioner driver landstinget ett tvätteri vid akademiska sjukhuset
i Uppsala och ett tvätteri vid lasarettet i Enköping. Kapaciteten vid dessa
anläggningar är högst otillräcklig. Akademiska sjukhusets och Uppsala
läns landstings representanter har understrukit, att uppförandet av ett nytt
tvätteri måste påskyndas så mycket som möjligt. För att tillgodose landstingets
akuta tvättbehov har i samarbete med fabriksstyrelsen vissa provisoriska
åtgärder måst vidtagas för att höja kapaciteten vid tvätteriet i Enköping.
Västmanlands läns landsting. För att tillgodose tvättbehovet vid sjukhus
och andra institutioner driver landstinget f. n. ett centraltvätteri i
anslutning till centrallasarettet i Västerås. Kapaciteten vid detta tvätteri
var år 1963 ca 1 400 ton per år. Västmanlands läns landsting kan hjälpligt
tillgodose dagens tvättbehov, men tvätterikapaciteten är otillräcklig för
att klara tvättbehovet år 1970 på grund av utökningen av antalet vårdplatser,
bl. a. genom övertagande av mentalsjukvården samt den beräknade
successiva ökningen av tvättgodsmängden per vårdplats.
Karolinska sjukhuset har redan svårt att i sitt eget tvätteri klara sitt
tvättbehov. Som en följd härav har tvättgodset från serafimerlasarettet
överflyttats till fabriksverkets tvätteri i Stockholm. Sjukhusets tvätteri kan
f. n. behandla en tvättgodsmängd om ca 1 600 ton per år, men det lämpar
sig inte för utbyggnad.
5
Kungl. Maj. ts proposition nr 120 dr 1965
Vid fångvårdsans tälten Hall finns sedan år 1964 ett nytt tvätteri i drift
med en kapacitet om ca 1 500 ton per år. Enligt planerna beläggs tvätteriet
med ca 725 ton tvättgods per år från diverse statliga institutioner i
stockholmsområdet. Härtill kommer tvättgods från Karsuddens sjukhus i
Katrineholm om ca 100 ton per år. Den lediga kapaciteten, sedan tvätteriet
kommit i full drift, skulle således därefter komma att uppgå till ca 700
ton per år. Genom viss komplettering av maskinparken skulle tvätteriets
kapacitet kunna utökas, varigenom ytterligare 800 ton tvättgods per år
skulle kunna behandlas. Denna lediga kapacitet om sammanlagt 1 500
ton per år kan fyllas ut i första hand med tvättgods från statliga institutioner
inom stockholmsområdet.
Försvarets fabriksverk driver för närvarande ett tvätteri i mälarområdet
med en kapacitet om ca 10 ton per dag beläget i Lövsta i Järfälla kommun
utanför Stockholm. Tvätteriet är ett av fabriksverkets äldsta och behöver
successivt moderniseras om driften skall fortsätta. Den närbelägna sopförbränningsstationen
har emellertid nu växt ut, så att det inte längre
finns några utbyggnadsmöjligheter för tvätteriet. Tvätteriet har f. n. svårt
att rekrytera lämplig personal. Dessa omständigheter i förening medför
relativt höga löne- och driftkostnader. Vissa provisoriska åtgärder i avsikt
att upprätthålla kapaciteten vid tvätteriet har vidtagits främst i form av
ersättningsanskaffningar av vissa utslitna maskiner. Tvätteriet betjänar
huvudsakligen militära kunder samt tillfälligtvis vissa sjukhus inom Stockholms
län.
Militärförband. Tillgänglig tvätterikapacitet för militärförbanden räcker
ej för försvarets aktuella behov inom IV. milo, om man tar hänsyn till att
tvätteriet vid I 4 Linköping läggs ned år 1965. För att avlasta fabriksverkets
tvätteri i Stockholm sänder militärförbanden i Uppsala tillfälligt sin
tvätt till det av fabriksverket drivna tvätteriet i Ockelbo. Med den stigande
hygienen och därav följande krav på tätare tvättbyten finns anledning räkna
med att försvarets tvättgodsmängder kommer att öka under de närmaste
åren.
Södermanlands, Västmanlands och Uppsala läns landsting räknar med
att lägga ned driften vid landstingens nuvarande tvätterier, om samarbete
i ett nytt tvätteri kommer till stånd. Även det av fabriksverket drivna tvätteriet
i Stockholm bör man enligt fabriksstyrelsens mening överväga att
lägga ned.
Under angivna förutsättningar beräknas att ett tillskott i tvätterikapacitet
av 15 000 ton per ur (ca 60 ton per dag) behövs för att täcka behovet
omkring år 1970.
Det erforderliga kapacitetstillskottet föreslås skapas genom nybyggnad av
ett statligt tvätteri med en kapacitet om ca 50 ton per 9 timmar för
tvättgods från statliga och kommunala institutioner inom Södermanlands,
Västmanlands och Uppsala läns landsting samt militära förband inom
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 dr 1965
mälarområdet. Tvätteriet bör vara uppfört och färdigt att tagas i drift under
budgetåret 1968/69. Det skulle därefter komma att successivt överta tvättgodsmängden
från de tvätterier, som skall läggas ned. Med hänsyn till
utvecklingen föreslås tvätteriet redan från början projekteras så, att det
kan byggas ut för ökad kapacitet.
I början av 1970-talet skulle därmed inom Stockholms- och mälarområdena
— utöver Stockholms stads äldre tvätterier — finnas i drift två moderna
stortvätterier, nämligen dels Stockholms läns landstings tvätteri i Rimbo,
dels det föreslagna nya mälardalstvätteriet.
Om Stockholms stads och Stockholms läns landstings planer beträffande
utbyggande av tvätterier ej realiseras i den omfattning, som staden och
landstinget f. n. förutsätter, finns möjligheter att genom skiftkörning vid
det nya statliga tvätteriet övergångsvis omhänderta de tvättgodsmängder
från Stockholms stad och Stockholms läns landstingsområde, för vilka
tvättkapacitet skulle komma att saknas.
Investeringskostnaden för det föreslagna statliga tvätteriet beräknas —
i prisläget per den 1 juli 1964 — till 23,5 milj. kr. Driftkostnaderna beräknas
— efter prisläge per den 1 juli 1963 — uppgå till totalt 10 milj. kr. per
år, eller genomsnittligt 66 öre per kg tvätt, vilket bedömts ekonomiskt fördelaktigt
för de olika intressenterna. Vid beräkningen av såväl driftkostnaderna
som investeringskostnaden har förutsatts, att ett sambruk av persedlar
mellan landstingen kommer till stånd.
Ett sådant sambruk syftar till att bringa ned persedelbeståndet och skapa
förutsättningar för en långt gående standardisering av textilierna. Standardiseringen
skall syfta till textilier, som är lämpligt anpassade till behovet
och som samtidigt möjliggör en rationellare anpassning av textilierna för
mekaniska behandlingsmetoder vid tvätteriet, vilket resulterar i lägre tvättkostnader
och därmed lägre tvättpriser. Sambruket och standardiseringen
anses också medföra lägre inköpskostnader för textilutrustningen. Landstingen
har vid förhandlingar accepterat principen om sambruk av persedlar.
Styrelsen anser att den lämpligaste lösningen på problemet om gemensamt
brukade persedlar är, att fabriksstyrelsen äger persedlarna samt hyr ut
dem till landstingen. Den ungefärliga kostnaden för inköp resp. inlösen av
i utredningen föreslaget cirkulerande persedelbestånd uppskattar fabriksstyrelsen
till sammanlagt 15 milj. kr. Kostnaderna bör enligt styrelsen
bestridas genom fabriksstyrelsens rörliga kredit i riksgäldskontoret. Då
emellertid denna kredit om 50 milj. kr. (då beredskapsstat för försvarsväsendet
är satt i kraft) resp. 40 milj. kr. (då beredskapsstat för försvarsväsendet
inte är satt i kraft) alltjämt är erforderlig för tidigare avsedda ändamål,
föreslår styrelsen, att nämnda kredit utökas med ytterligare 15 milj. kr.
till sammanlagt 65 resp. 55 milj. kr.
Det nya tvätteriet beräknas få en arbetsstyrka av 275 anställda vid
körning i ett skift. Styrelsen anför att ett tvätteri av denna storleksordning
Kungl. Maj:is proposition nr 120 dr 1065 7
fordrar bättre möjligheter till kontroll- och försöksverksamhet, framför
allt beträffande tvätt- och behandlingsmetoder, försök med nya material
och ny utformning av persedelbeståndet samt produktionskontroll och
kostnadsanalyser. För att kunna genomföra den ur ekonomisk synpunkt
nödvändiga kontroll- och försöksverksamheten fordras en mer kvalificerad
personalkader, än som hittills varit normalt vid fabriksverkets tvätterier.
Av denna anledning finner styrelsen det lämpligt, att det i dag inom verket
befintliga tvätt-tekniska laboratoriet och den centrala maskinverkstaden
förläggs till detta nya tvätteri, varigenom dubblering och ökade kostnader
kan undvikas. Dessa enheter skall därvid betjäna hela den verksamhet,
som i dag ryms inom fabriksverkets tvätterirörelse, det nya tvätteriet
inbegripet. Kostnaderna avses därvid fördelas på tvätterierna med hänsyn
till den omfattning, i vilken laboratoriets och maskinverkstadens tjänster
tas i anspråk.
Eftersom tillräcklig tvättkapacitet för Stockholms stads och Stockholms
läns behov väntas föreligga år 1970 har fabriksstyrelsen inriktat sig på att
nå ett samarbete med landstingen i Södermanlands, Västmanlands och
Uppsala län. Vid förhandlingar har från landstingens sida framhållits,
att ett villkor för samarbete är, att förutsättningar skapas för att landstingen
får bättre insyn och ökat medinflytande i tvätteriverksamheten.
Denna fråga har utretts av en inom fabriksstyrelsen med representanter
för landstingsförbundet särskilt tillsatt utredning om tvätteridriftens överförande
till annan företagsform. Härvid har beaktats bl. a. administrativa,
ekonomiska och juridiska förutsättningar för olika lösningar. Möjligheten
och lämpligheten av att bedriva verksamheten som aktiebolag eller ekonomisk
förening har särskilt studerats. Förutsättningarna för ett samarbete
i bolagsform eller i form av ekonomisk förening ansågs emellertid ha
förändrats på grund av allmänna skatteberedningens förslag om bl. a. införande
av mervärdesskatt. Förslaget innebar bl. a. att vid av staten eller
kommun — var för sig eller i samgående — bedriven verksamhet denna
inte skulle anses såsom yrkesmässig och på grund härav ej heller föranleda
skattskyldighet, såvida verksamheten bedrevs uteslutande för att tillgodose
egna behov och icke i bolagsform eller liknande. Med hänsyn till
sannolikheten av att en ändrad företagsform skulle komma att belastas
med allmän omsättningsskatt har vid förhandlingarna med landstingen
förutsatts, att samarbetet skall äga rum i den nuvarande affärsverksformen.
Fabriksstyrelsen har med landstingens förvaltningsutskott i Södermanlands,
Västmanlands och Uppsala län träffat avtal om uppförande av ett
tvätteri för att tillgodose förut angivna tvättbehov i mälardalsområdet.
Enligt avtalen förbinder sig landstingen att anlita det planerade tvätteriet
för att tillgodose behovet av rent tvättgods vid landstingens inrättningar
ävensom — för Uppsala läns landstings del — vid akademiska sjukhuset
och Samariterhemmet i Uppsala. För de tjänster, som fabriksverket
8
Kungl. Maj. ts proposition nr 120 dr 1965
jämlikt avtalet fullgör, äger verket uppbära ersättning, så beräknad, att
samtliga med tjänsterna förenade kostnader täcks, dock högst genomsnittligt
66 öre per kg tvätt efter löne- och kostnadsnivå den 1 juli 1963. I avtalen
anges vidare att därest särskild överenskommelse träffas om att fabriksverket
skall äga och ersättningsanskaffa persedlar, så skall även fastställas
de tillägg till förenämnt pris, som härvid skall utgå. Avtalen gäller för en
tid av 15 år, räknat från den dag tvätteriet är färdigställt, och förlängs därefter
i perioder om 5 år om det inte sägs upp av någon av parterna. Avtalen
skall för att bli gällande godkännas av Kungl. Maj :t senast den 30 juni 1965.
Landstingen för sin del har redan godkänt avtalen.
För att bereda landstingen den insyn och det medinflytande som landstingen
önskar har fabriksstyrelsen i anslutning till samarbetsavtalen även
träffat avtal med vart och ett av landstingens förvaltningsutskott om ett
gemensamt tvätteriråd knutet till det planerade tvätteriet. Enligt avtalet
skall tvätterirådet — med beaktande av företagsekonomiskt ändamålsenliga
principer — verka för en effektiv drift vid tvätteriet i avsikt att detta skall
lämna bästa möjliga service för att tillgodose det fortlöpande behovet av rent
tvättgods vid institutioner sorterande under landstingen. Tvätterirådet skall
härvid särskilt behandla frågor rörande persedeltyper, persedelupphandling,
behandlingsstandard, nyanskaffning av maskiner och annan utrustning,
förpackning, transporter, kassationsnormer samt till- och ombyggnad avlokaler.
Tvätterirådet skall — för att kunna fullgöra sin uppgift — genom fabriksstyrelsens
försorg fortlöpande informeras om tvätteriets produktion och
ekonomi ävensom om andra förhållanden av betydelse för verksamheten.
Härutöver äger rådet infordra de uppgifter beträffande tvätteriet och göra
de undersökningar, som kan befinnas erforderliga. Tvätterirådets beslut
utgör rekommendationer till landstingen och fabriksstyrelsen.
Fabriksstyrelsen föreslår att det nya tvätteriet förläggs till Eskilstuna.
Styrelsen framhåller att lokaliseringen av en anläggning av här ifrågavarande
storleksordning måste bestämmas uteslutande under hänsyn till ekonomiska
och rationella faktorer. Sammanfattningsvis anför styrelsen.
Av transportkostnadsskäl kan sålunda endast orter inom västra mälardalen
komma ifråga dvs. orter inom en linje, som begränsas av Strängnäs,
Enköping, Västerås, Köping och Eskilstuna. Av vattenvårdsskäl kan endast
Eskilstuna och Västerås ifrågakomma. Ur arbetsmarknadssynpunkt bör
företräde ges för Eskilstuna framför Västerås med hänsyn till de bättre möjligheterna
att kunna rekrytera och önskvärdheten av att i Eskilstuna sysselsätta
kvinnlig personal. En jämförelse mellan lokaliseringsberoende
investerings- och driftkostnader visar vidare, att Eskilstuna och Västerås
är i stort sett likvärdiga, då kostnadsskillnaden mellan dessa orter ej är
större än att den måste anses ligga inom felmarginalen.
9
Kungl. Maj.ts proposition nr 120 dr 1005
Fabriksstyrelsen har, under förutsättning av Kungl. Maj :ts godkännande
före den 1 juli 1965, träffat avtal med Eskilstuna stad om förvärv av ett
markområde om ca 42 000 in2, avsett för det planerade tvätteriet.
Med hänsyn till det prekära läge beträffande tvättkapacitet som berörda
landsting befinner sig i anser styrelsen att det är oundgängligen nödvändigt,
att ett nytt statligt mälardalstvätteri uppförs i så god tid, att det är
inkört och kan arbeta med full kapacitet vid ingången av år 1970. Detta
förutsätter att projekteringsarbetet påbörjas i början av budgetåret 1965/66.
I annat fall tvingas landstingen till utbyggnad och nybyggnad av egna
tvätterier.
Yttranden
Fullmäktige i riksgäldskontoret — som ansett sig böra begränsa sitt
yttrande enbart till finansieringsfrågan för det föreslagna persedelbeståndet
■— erinrar om att de för olika affärsdrivande verk m. fl. enligt riksdagens beslut
i riksgäldskontoret öppnade rörliga krediterna avser i princip att överbrygga
vissa säsongmässiga svängningar i likviditetsställningen och att
även i övrigt tillgodose kreditbehov av mera tillfällig och övergående karaktär.
Ifrågavarande för sambruk avsedda persedelbestånd bör närmast betecknas
som en omsättningstillgång, avsedd att bibehållas vid i stort sett
oförändrad omfattning. Det är alltså fråga om ett permanent kapitalbehov
och fullmäktige anser därför att det erforderliga kapitaltillskottet lämpligen
icke bör ske över fabriksstyrelsens rörliga kredit i riksgäldskontoret utan, i
överensstämmelse med inom statsbokföringen hittills gällande principer, finansieras
genom ett särskilt investeringsanslag på riksstaten under försvarets
fabriksfond. Samma uppfattning i denna fråga redovisas av riksrevisionsverket,
som dock ifrågasätter om inte sambrukets fördelar kunde
vinnas även med ett bibehållande av landstingens äganderätt till persedlarna.
I övrigt framhåller ämbetsverket bl. a. att det ansett sig inte böra
motsätta sig det framlagda förslaget om uppförande av ett nytt statligt
tvätteri med hänsyn bl. a. till att det tillkommit i samråd med berörda
landsting. Ämbetsverket ifrågasätter dock om staten skall vara huvudman
för ifrågavarande stortvätteri och ensam svara för den erforderliga medelsinvesteringen.
Arbetsmarknadsstyrelsen, som yttrat sig i frågan om lokaliseringen
av det föreslagna tvätteriet, framhåller att möjligheterna att
rekrytera erforderlig arbetskraft bedöms vara något bättre i Eskilstuna än i
Västerås. Styrelsen har därför intet att erinra mot att tvätteriet förläggs till
Eskilstuna.
Departementschef en
Tvätt frågorna för statens och landstingens institutioner i stockholmsoch
mälaroinrådena har sedan åtskilliga år krävt en lösning. Försvarets
fabriksstyrelse, som haft i uppdrag att utreda hur detta skall ske, har framlagt
förslag till lösning på längre sikt.
10
Kungl. Maj. ts proposition nr 120 år 1965
Fabriksstyrelsen konstaterar att den totala aktuella tvättgodsmängden
inom Stockholms- och mälarområdena år 1970 torde komma att uppgå
till ca 40 000 ton per år. Befintliga tvätterier och det av Stockholms läns
landsting planerade nya centraltvätteriet i Rimbo antas kunna ta hand
om ca 25 000 ton per år. Tvätterikapacitet för ca 15 000 ton per år skulle
således komma att saknas. Den helt dominerande delen av denna tvättgodsmängd
kommer från statliga och kommunala institutioner inom Södermanlands,
Västmanlands och Uppsala län. Fabriksstyrelsen har träffat preliminära
samarbetsavtal med dessa landsting om uppförande av ett tvätteri i
Eskilstuna med en kapacitet av 50 ton per 9 timmar. Tvätteriet beräknas
tillgodose kapacitetsbehovet år 1970 och kan ytterligare byggas ut. En av
förutsättningarna för samarbetet har varit att frågan om landstingens medinflytande
löses. Fabriksstyrelsen har avtalat med landstingen om inrättande
av ett tvätteriråd för att bereda landstingen den insyn och det medinflytande
som de önskar. För att ernå högre standardiseringsgrad och för
att nedbringa persedelbeståndet föreslås ett gemensamt bruk av persedlarna,
som bör ägas av fabriksstyrelsen.
Investeringskostnaden för tvätteriet har beräknats till 23,5 milj. kr. i prisläget
den 1 juli 1964, vartill kommer 15 milj. kr. för investeringar i gemensamt
brukade persedlar. Driftkostnaderna anges till 10 milj. kr. per år.
Fabriksstyrelsen föreslår, att samtliga investeringar bestrids av statsmedel,
varvid medelsbehovet för det erforderliga persedelbeståndet skulle finansieras
genom en höjd rörlig kredit.
Av remissmyndigheterna har arbetsmarknadsstyrelsen tillstyrkt, att det
föreslagna tvätteriet förläggs till Eskilstuna. Fullmäktige i riksgäldskontoret
och riksrevisionsverket har i frågan om finansieringen av förvärvet av persedelbeståndet
ansett att denna lämpligen inte bör ske över fabriksstyrelsens
rörliga kredit i riksgäldskontoret utan genom ett särskilt investeringsanslag
på riksstaten.
Jag finner det synnerligen angeläget att snarast få till stånd en lösning av
tvättfrågan för berörda institutioner i Stockholms- och mälarområdena, för
att inte situationen om några år skall bli ohållbar. Redan nu är läget så
prekärt för Uppsala läns landsting, att fabriksstyrelsen har måst vidta
vissa provisoriska åtgärder för att under en övergångstid lösa tvättsituationen
inom landstingsområdet.
Det har från olika håll, bl. a. från riksdagens revisorers sida, ifrågasatts
huruvida samarbetet mellan fabriksstyrelsen och landstingen i fråga om
tvätteriverksamheten skulle fortsätta i nuvarande former, varvid även
tanken att landstingen själva skulle svara för sitt tvättbehov framförts.
Till detta har kommit landstingens önskemål om bättre insyn och ökat medinflytande
i tvätteriverksamheten.
För egen del anser jag i likhet med fabriksstyrelsen att den rationellaste
lösningen av tvättfrågan åstadkommes genom samarbete mellan staten och
11
Kungl. Maj. ts proposition nr 120 dr 1965
landstingen. Denna uppfattning delas av Uppsala, Södermanlands och Västmanlands
läns landsting, som slutit avtal med fabriksstyrelsen om tvättsamarbete.
Man kan också räkna med att karolinska sjukhusets tvättproblem
löses genom att det nya tvätteriet kommer till. Det föreslagna stortvätteriet
bör enligt min mening ge möjlighet till en avsevärt rationellare
hantering av tvättgodset och därmed lägre tvättpris än om tvätterikapaciteten
splittras upp på mindre enheter i statens och de olika landstingens
regi. Frågan om landstingens medinflytande har i förevarande fall lösts
genom att fabriksstyrelsen och berörda landsting kommit överens om att
bilda ett tvätteriråd som ett särskilt rådgivande organ vid tvätteriet. Jag tillstyrker
att ett tvätteri uppförs i enlighet med fabriksstyrelsens förslag. Jag
förordar vidare att avtalen med Uppsala, Södermanlands och Västmanlands
läns landsting om tvättsamarbete godkänns. Nu angivna frågor bör
underställas riksdagen för godkännande.
I samband med att jag i dag anmäler förslag till ny organisation för
försvarets fabriksstyrelse avser jag framlägga ytterligare förslag om den
centrala organisationen av fabriksverkets tvätterirörelse.
Det nya stortvätteriet, som alltså enligt min mening bör uppföras och
drivas av fabriksstyrelsen, bör förläggas till Eskilstuna i enlighet med
vad fabriksstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen föreslagit. Jag återkommer
i annat sammanhang med hemställan om Kungl. Maj :ts godkännande
av det preliminära avtal om förvärv av ett markområde på 42 000
in2 som fabriksstyrelsen träffat med Eskilstuna stad.
Fabriksstyrelsen har beräknat att väsentliga fördelar ur effektivitets- och
kostnadssynpunkt skulle utvinnas vid sambruk av tvättpersedlar. Styrelsen
anser därvid att den lämpligaste lösningen skulle vara att fabriksstyrelsen
äger persedlarna samt hyr ut dem till landstingen.
Jag delar fabriksstyrelsens uppfattning att stora fördelar är att vinna genom
ett sambruk av persedlar. Den smidigaste formen är därvid att
fabriksstyrelsen äger persedelbeståndet. Med hänsyn till den förutsatta tidsplanen
för uppbyggandet av tvätteriet aktualiseras dock inte ett kapitalbehov
för ändamålet förrän budgetåret 1967/68. Ett ställningstagande i denna
finansieringsfråga kan därför anstå.
Med hänsyn till angelägenheten av att det nya tvätteriet är inkört och
kan arbeta med full kapacitet vid ingången av år 1970, bör projekteringsarbetet
i enlighet med fabriksstyrelsens förslag påbörjas i början av
budgetåret 1965/66. I prop. 1965:26 har Kungl. Maj :t i investeringsprogrammet
för försvarets fabriksverk under budgetåret 1965/66 beräknat
ett belopp av 1,1 milj. kr. för diverse och oförutsett. Av detta belopp bör
600 000 kr. få tas i anspråk för projektering av byggnader för det nya
tvätteriet i Eskilstuna.
Som fabriksstyrelsen föreslagit bör ett tvätt-tekniskt laboratorium ingå i
det nya tvätteriet. Fabriksstyrelsen bör emellertid uppmärksamma möjligheterna
till samverkan med andra statliga tvättlaboratorier.
12
Kungl. Maj. ts proposition nr 120 år 1965
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att
a) godkänna vad jag i det föregående förordat rörande uppförande
av ett nytt tvätteri i Eskilstuna,
b) bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna de mellan fabriksstyrelsen
och Södermanlands, Västmanlands och Uppsala
läns landsting träffade samarbetsavtalen.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Berndt Bodin
K L BECKMANS TRYCKERIER AB • STHLM 1965
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1965:277 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående överlåtelse av viss staten tillhörig mark m.m. a1 i texten
- SU 1965:103 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående uppförande av ett nytt tvätteri i Eskilstuna jämte i ämnet väckta motioner. s. 3 i texten