Sök i Ratio Lex

Om ökning av de svenska insatserna i Internationella valutafonden och Världsbanken

1965-04-02 · 18 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 18 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1965:122, Om ökning av de svenska insatserna i Internationella valutafonden och Världsbanken

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 122 år 1965

1

Nr 122

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen om ökning av de

svenska insatserna i Internationella valutafonden och

Världsbanken; given Stockholms slott den 2 april

1965.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden

för denna dag vill Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen

att

dels antaga härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse av 10 § lagen

den 30 juni 1934 (nr 437) för Sveriges riksbank,

dels bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allemådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

BERTIL

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att riksdagen måtte godkänna en höjning av

den svenska kvoten i Internationella valutafonden med 75 milj. dollar till

225 milj. dollar och en ökning av den svenska andelen i Världsbankens

grundtond med 40 milj. dollar till 240 milj. dollar samt lämna riksbanken

garanti för täckning av eventuella förluster, som hänför sig till de ökade

insatserna och vilka enligt fullmäktige i riksbanken inte bör belasta banken.

Riksdagen föreslås vidare bemyndiga riksbanken att tillskjuta del erforderliga

kapitalet samt påtaga sig de förpliktelser som följer med ökningen

av den svenska andelen i Världsbankens grundfond. Slutligen innefattar

propositionen ett av kvothöjningen i Valutafonden föranlett förslag

till ändring i riksbankslagen med avseende på stadgandet om den supplementära

sedeltäckningen.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 122

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1965

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 10 § lagen den 30 juni 1934 (nr 437) för Sveriges

riksbank

Härigenom förordnas, att 10 § lagen den 30 juni 1934 för Sveriges riksbank1

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

10 §.

Riksbankens utelöpande----— —--annan säkerhet;

g) medel, utlånade till Internatio- g) tillgodohavande på grund av

nella valutafonden. insats i eller utlåning till Internatio
nella

valutafonden.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

1 Senaste lydelse av 10 § se 1962:192.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1965

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

2 april 1965.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Andersson, Lindholm, Kling,

Skoglund, Johansson, Holmqvist, Aspling, Sven-Eric Nilsson.

Cheten för tinansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ökade svenska

insatser i Internationella valutafonden och Världsbanken samt anför.

År 1950 godkände riksdagen (prop. 1950: 89, B:oU 8, rskr 421) Sveriges

anslutning till Internationella valutafonden (IMF) och Internationella återuPPbyggnadsbanken

(Världsbanken IBRD). Sverige inträdde i Valutafonden

och Världsbanken på hösten 1951 och riksbanken tillsköt i enlighet

med riksdagens bemyndigande det svenska insatskapitalet. Den svenska

kvoten i Valutafonden utgjorde 100 milj. dollar varav 25 % inbetalades i

guld och 75 % erlades i kronor till fondens konto i riksbanken. I Världsbanken

var den svenska andelen likaledes 100 milj. dollar. Av detta belopp erlades

2 % i guld och 18 % i kronor medan resterande 80 % utgjorde ett

garantibelopp, som skulle inbetalas endast om så var nödvändigt för att

möta bankens förpliktelser. Kungl. Maj:t erhöll i riksdagens nämnda skrivelse

bemyndigande att lämna riksbanken garanti för täckning av eventuella

förluster på grund av Sveriges medlemskap i de båda institutionerna.

Efter internationella förhandlingar träffades i början av år 1959 överenskommelse

mellan organisationernas medlemmar om en väsentlig förstärkning

av fondens och bankens resurser, överenskommelsen innebar i

korthet att medlemskvoterna i fonden höjdes med 50 % medan bankens

grundfond fördubblades. I enlighet härmed godkände riksdagen (prop. 1959:

126, B:oU 30, rskr 275) dels en höjning med 50 % av den svenska kvoten i

Valutafonden, dels en fördubbling av den svenska andelen i Världsbankens

grundfond. Kungl. Maj:t bemyndigades därvid att lämna riksbanken

garanti för täckning på begäran av banken av de eventuella förluster som

kunde hänföra sig till de ökade insatserna.

Efter insatshöjningen år 1959 uppgår den svenska kvoten i Valutafonden

till 150 milj. dollar, varav 37,5 milj. dollar inbetalats i guld. Den

!■(■ Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 122

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1965

svenska andelen i Världsbanken utgör 200 milj. dollar. Eftersom den år 1959

genomförda höjningen av den svenska andelen i Världsbankens grundfond

inte förutsatte någon ytterligare svensk inbetalning, uppgår den

svenska inbetalda andelen till 2 milj. dollar i guld och motvärdet till 18

milj. dollar i kronor eller ca 93 milj. kr.

Sedan hösten 1963 har det internationella betalningssystemet och den

framtida likviditetstillförseln i världen varit föremål för utredning på det

internationella planet. Det har därvid konstaterats bl. a. att Valutafondens

resurser borde ökas genom dels en allmän höjning av medlemsstaternas

kvoter, dels — därutöver — särskilda höjningar för sådana länder, vilkas

kvoter relativt sett är mycket låga.

Vid Valutafondens och Världsbankens årsmöte i Tokyo hösten 1964 erhöll

fondens direktion i uppdrag att, inför den i fondstadgan föreskrivna

översynen av medlemmarnas kvoter vilken närmast skulle ske under år

1965, överväga frågan om en justering av kvoterna i Valutafonden. Den

rapport, som direktionen nu framlagt, innehåller förslag till beslut om en

generell ökning av kvoterna med 25 %. Denna ökning skall för vissa medlemsländer

föregås av selektiva ökningar av kvoterna. För att medlemsland,

som föreslås få selektiv kvotökning i Valutafonden, skulle bibehålla

sin relativa andel i Världsbankens grundfond, har Världsbankens direktion

samtidigt framlagt två rapporter om en höjning av bankens grundfond resp.

en höjning av vissa andelar av grundfonden. I sina ställningstaganden till

rapporten från fondens direktion och det till rapporten fogade resolutionsförslaget,

vilket som bilaga 1 torde få fogas till detta protokoll, har sedermera

medlemsländernas styrelserepresentanter med stadgad fyra femtedels

majoritet uttalat sig för att fonden skulle uppmana resp. regeringar all

vidtaga åtgärder för en höjning av kvoterna. Medlemsländerna skall senast

den 25 september 1965 lämna sitt samtycke till kvothöjningarna. Beträffande

höjningarna av Världsbankens grundfond resp. vissa andelar av denna

skall bankens styrelse senast den 29 oktober resp. den 30 april 1965

rösta om föreliggande resolutionsförslag, vilka som bilagor 2 och 3 torde

få fogas till detta protokoll.

I en den 11 mars 1965 dagtecknad skrivelse har fullmäktige i riksbanken

förordat att Kungl. Maj :t måtte utverka riksdagens bemyndigande att godkänna

dels en ökning av den svenska kvoten i Valutafonden från 150 milj.

dollar till 225 milj. dollar, dels en höjning av Sveriges andel i Världsbankens

grundkapital från 200 milj. dollar till 240 milj. dollar i samband med

den nu föreslagna höjningen med 2 000 milj. dollar av bankens grundfond.

Fullmäktige anför bl. a.

Fondens direktörer konstaterar i sin rapport att behovet av det slag av

likviditet som Valutafonden tillhandahåller liksom behovet av internationell

likviditet i allmänhet kan väntas öka med hänsyn till den snabba tillväxt,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj. ts proposition nr 122 år 1965 5

som karakteriserat och som i framtiden sannolikt kommer att karakterisera

inkomst- och handelsutvecklingen i världen. En skälig ökning av kvoterna

skulle placera fondens resurser i bättre relation till de krav, som kan väntas

bli ställda på dem, och skapa förtroende för fondens förmåga att tillgodose

alla rimliga låneanspråk. Ett innehav av tillräckliga resurser, som gör det

möjligt för fonden att med betryggande reserver i behåll tillgodose lånebehoven,

torde även motverka uppkomsten av spekulation. Direktörerna

föreslår därför dels en selektiv ökning av sådana kvoter som icke längre

återspeglar respektive lands ekonomiska ställning, dels en generell ökning

därefter av samtliga kvoter med 25 %. Den selektiva kvotökningen föreslås

komma att omfatta 16 länder, däribland Sverige.

Av kvotökningarna skall medlemmarna — i likhet med vad som gällde

för de ursprungliga insatserna och 1959 års kvotökning — inbetala 25 % i

guld och 75 % i egen valuta. Inbetalningen får dock om så önskas ske genom

avbetalningar under en tid av 4 år.

Medlemsland, som samtycker till den generella kvotökningen och som

kan hävda, att den tjugofemprocentiga guldinbetalningen skulle skapa betalningssvårigheter

genom den reduktion av landets valutareserver den

skulle medföra, har beretts möjlighet att verkställa en dragning på fonden

lör att fullgöra guldinbetalningen. Denna möjlighet gäller emellertid icke

för länder, som föreslås få selektiva kvotökningar.

För att kompensera den avtappning av guld, som reservvalutaländerna

kan utsättas för genom att andra länder utnyttjar tillgodohavande i dessa

länders valutor för anskaffning av guld för inbetalningen till Valutafonden,

avser fonden alt deponera guld i Förenta staterna och Storbritannien till

ett belopp av högst 350 milj. dollar. För dessa s. k. generella gulddepositioner

gäller speciella bestämmelser, som anger depositionernas karaktär av

avistatillgodohavanden. Bestämmelserna är avsiktligt så utformade, att både

Valutafonden och nämnda reserwalutaländer skall kunna inräkna depositionerna

bland sina guldtillgodohavanden.

För Sveriges vidkommande föreslås en ökning av nuvarande svenska kvot

om 150 milj. dollar med 75 milj. dollar, varav 30 milj. dollar skall utgöra

den selektiva ökningen och 45 milj. dollar den generella. Av den totala ökningen

på 75 milj. dollar skall 25 %, 18,75 milj. dollar motsvarande omkring

97 milj. kr., inbetalas i guld och resterande 75 %, 56,25 milj. dollar

motsvarande omkring 291 milj. kr., erläggas i kronor till fondens konto i

riksbanken. Sveriges kvot kommer därefter att uppgå till 225 milj. dollar

motsvarande omkring 1 164 milj. kr., varav guldandelen utgör 56,25 milj.

dollar motsvarande omkring 291 milj. kr. och kronoandelen 168,75 milj.

dollar motsvarande omkring 873 milj. kr.

Världsbankens direktörer konstaterar i sin rapport, att av IBRD:s auktoriserade

kapital på för närvarande 22 000 milj. dollar inom den närmaste

liden endast en mindre del beräknas återstå disponibel för nyteckning.

Enligt gällande praxis förutsätts, att om eu selektiv kvotökning genomförs

lör visst medlemsland i Valutafonden, en proportionell höjning skall ske

av landets andel i Världsbankens grundfond. Med hänsyn härtill och till

behovet av viss ytterligare marginal för nytillkommande medlemmar föreslås,

att Världsbankens auktoriserade kapital höjs med 2 000 milj. dollar.

För svensk del skulle den förutsatta höjningen innebära, att Sveriges

nuvarande andel i IBRD:s grundfond, 200 milj. dollar, höjs med 40 milj.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 122 år 1965

dollar. Av höjningen skall 400 000 dollar motsvarande omkring 2,1 milj.

kr. inbetalas i guld eller dollar och 3,6 milj. dollar motsvarande omkring

18.6 milj. kr. erläggas i kronor till Världsbankens konto i riksbanken.

Resterande 36 milj. dollar motsvarande omkring 186,2 milj. kr. utgör eu

garantidel, som endast behöver inbetalas i den mån detta skulle bli nödvändigt

för att möta IBRD:s förpliktelser. Sveriges andel efter höjningen

kommer att uppgå till 240 milj. dollar motsvarande omkring 1 241,6 milj.

kr., varav 2,4 milj. dollar motsvarande omkring 12,4 milj. kr. skall ha inbetalats

i guld eller dollar samt 21,6 milj. dollar motsvarande omkring 111,7

milj. kr. skall ha inbetalats i kronor. Resterande belopp 216 milj. dollar

motsvarande omkring 1 117,4 milj. kr. skall utgöra garantidelen.

Beträffande förstärkningen av Valutafondens resurser hänvisar fullmäktige

till den rapport som ställföreträdarna för finansministrar och centralbankschefer

i tio-ländergruppen lämnade under år 1964 över sin omfattande

undersökning avseende eventuella reformer i det internationella betalningssystemet.

I rapporten, som bl. a. utmynnar i en rekommendation till

ministrarna och centralbankscheferna att stödja en allmän ökning av samtliga

medlemmars kvoter i Valutafonden såväl som selektiva justeringar av

individuella kvoter, betonas den centrala roll Valutafonden spelar vid

finansiering av jämviktsrubbningar i det internationella betalningssystemet

och det behov av ökade resurser detta medför för framtiden. Man

erinrar härvid om det omfattande stöd Valutafonden under de senaste åren

lämnat olika länder med betalningsbalansproblem och de ökade anspråk

detta inneburit på fondens medel. Fullmäktige, som anser det angeläget,

att dessa för fonden väsentliga uppgifter även framdeles kan fullgöras och

att fonden därför har tillräckliga resurser till sitt förfogande, biträder därför

förslaget om kvotökningar i fonden. Fullmäktige finner det inte erforderligt,

att man för svensk del utnyttjar möjligheten att utsträcka inbetalningen

till fonden över en period av fyra år. Förslaget om höjning av

Världsbankens grundfond och den förutsatta höjningen av Sveriges andel

i banken från 200 milj. dollar till 240 milj. dollar biträds av fullmäktige.

Vad gäller riksbankens medverkan i de föreslagna höjningarna är banken

beredd att dels erlägga 18,75 milj. dollar i guld och 56,25 milj. dollar i kronor

till Valutafonden, dels erlägga 400 000 dollar i guld eller dollar och

3.6 milj. dollar i kronor till Världsbanken samt påtaga sig de ytterligare

förpliktelser som följer med teckning av 400 nya andelar, var och en med

ett nominellt värde av 100 000 dollar, i Världsbankens grundfond. Fullmäktige

förutsätter härvid, att Kungl. Maj :t av riksdagen bemyndigas lämna

riksbanken garanti för täckning av de eventuella förluster, hänförande sig

till de nya insatserna, vilka fullmäktige inte anser böra belasta banken.

Riksbankens medverkan vid den föreslagna kvotökningen i Valutafonden

medför sålunda omedelbart, att bankens direkta valutatillgångar —

guld och reservvalutor — nedgår. I den mån kvotökningen utnyttjas för

dragningar från andra medlemsländers sida, orsakar detta en ytterligare

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1965

nedgång i riksbankens direkta valutatillgångar. Dessa valutatillgångar ingår

emellertid i den s. k. supplementära sedeltäckningen enligt 10 § lagen

den 30 juni 1934 (nr 437) för Sveriges riksbank (riksbankslagen). Medel

utlånade till Valutafonden inräknas också i denna sedeltäckning. Ett beslut

om riksbankens medverkan i kvotökningen aktualiserar frågan, huruvida

även tillgodohavande på grund av direkta insatser i Valutafonden

skall kunna inkluderas i sedeltäckningen.

Tillgodohavande på grund av sådan insats utgör medlems guldtranch i

Valutafonden. Den s. k. egentliga guldtranchen, vilken motsvarar den tjugofemprocentiga

i guld inbetalda delen av medlems insats i Valutafonden,

kan rid uppkommande behov i praktiken numera obehindrat disponeras

av medlemsstat för dragning av annan medlems valuta. Sålunda draget belopp

skall dock återbetalas enligt vissa regler. Även när den del av insatsen

som inbetalas i egen valuta — 75 % — utnyttjas för annan medlems dragning

uppkommer en dragningsrätt på fonden av samma karaktär, ehuru

utan återbetalningsskyldighet. Denna del av guldtranchen brukar betecknas

som den särskilda guldtranchen. År 1964 förenklades fondens procedur

vid dragningar under guldtranchen i syfte att i normala fall valuta utan

tidsutdräkt skall kunna ställas till medlems förfogande. Dragningsrätter på

Valutafonden under guldtranchen har därigenom i allt väsentligt erhållit

samma karaktär som ordinära valutatillgångar. Av denna anledning upptages

också dylik dragningsrätt av flera medlemsländer bland deras tillgångar

i utländsk valuta. Valutafonden för sin del anser numera dessa

dragningsrätter böra betraktas som del av medlemsländernas valutareserver

och inbegriper dem därför i sin valutareservstatistik.

Med hänsyn till den grad av likviditet, som numera föreligger i vad avser

tillgodohavande i form av guldtranch hos Valutafonden, synes enligt fullmäktiges

mening skäl tala för att likställa sådant tillgodohavande med i

valutareserven ingående tillgångar. Med hänsyn härtill föreslår fullmäktige,

att dylikt tillgodohavande intages bland de tillgångar, som enligt 10 § riksbankslagen

ingår i den supplementära sedeltäckningen.

Departementschefen

Det internationella betalningssystemets utformning på längre sikt samt

det framtida likviditetsbehovet har som jag berört i finansplanerna för åren

1964 och 1965 utretts både inom ramen för samarbetet mellan de tio industriländer,

som ingått det s. k. generella lånearrangemangel i syfte att vid

behov stärka Valutafondens resurser, och inom Valutafonden själv. I diskussionerna

av möjligheterna att åstadkomma en likviditetsutveckling, som

harmoniserar med en balanserad ekonomisk expansion i världen, skilde man

vanligen mellan två huvudkategorier av likviditet, egna reserver och kreditmöjligheter.

Till egna reserver räknades därvid i första hand ländernas till
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 122 år 1965

gångar i form av guld och reservvalutor. Det kunde konstateras att risk för

en expansionshämmande brist på egna reserver kunde uppkomma när det

knappa utbudet av guld inte längre kompletterades genom ett omfattande

dollarutflöde från USA, dvs. när den amerikanska betalningsbalansen återvunnit

sin jämvikt. Mot denna bakgrund ansågs det vara angeläget att man

vid sidan av guld och reservvalutor sökte finna former för det tillskapande

av nya valutatillgångar, som kunde komma att visa sig nödvändigt. De

tekniska aspekterna av denna problematik studeras nu av en särskild arbetsgrupp

inom de tios krets.

Utan att föregripa de ställningstaganden, som får göras när detta arbete

avslutats och förslag till eventuella förändringar framlagts, vill jag i detta

sammanhang något beröra en huvudaspekt. Det internationella betalningssystemet

baseras på fri utbytbarhet mellan guld och dollar i ett fast prisförhållande.

Denna s. k. guldväxlingsstandard bär under efterkrigstiden

möjliggjort en allmän ekonomisk expansion och hög sysselsättning i industriländerna.

De reformer, som nu kan bli aktuella, bör ses som en förstärkning

av det rådande systemet. Angelägenheten av att inga förändringar

görs, som kan hämma den ekonomiska utvecklingen i världen, behöver inte

närmare framhållas.

Möjligheterna att vid behov erhålla valutakrediter för att möta uppkommande

betalningsbalansrubbningar spelar vid sidan av ländernas egna reserver

av guld och valutor en mycket viktig roll i det nuvarande betalningssystemet.

Valutafonden utgör här det centrala organet för krediter av medellång

karaktär. Genom dragningar på Valutafonden har under senare år

såväl reservvalutaländerna USA och Storbritannien som andra stater erhållit

omfattande valutastöd. Härigenom har betalningsbalanssvårigheternas

hämmande inverkan på världshandelns utveckling begränsats avsevärt.

Även om det för svensk del inte hittills funnits anledning att utnyttja

kreditmöjligheterna i fonden har därför den svenska ekonomin dragit väsentliga

fördelar av fondens verksamhet. Samtidigt som fondens betydelse

som stabiliseringsfaktor på det internationella betalningsområdet markerats

allt tydligare har emellertid dess resurser ansträngts. Jag delar fullmäktiges

uppfattning att det nu är angeläget att fonden ges sådana resurser

att den kan möta de växande lånebehoven och fullgöra sina viktiga uppgifter.

I detta sammanhang bör det erinras om att omfattningen av fondens

tillgångar nu är sådan, att större dragningar — som krediten till Storbritannien

hösten 1964 — aktualiserar en aktivering av det generella lånearrangemanget.

Enligt avtalet härom, som trädde i kraft år 1962, har de tio

deltagarländerna, däribland Sverige, åtagit sig att vid behov ställa resurser

på sammanlagt intill 6 miljarder dollar till fondens förfogande. Detta avtal

utlöper år 1966. Förhandlingar om en eventuell förlängning kan väntas

äga rum under innevarande år.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1965

Den svenska kvoten i Valutafonden har alltsedan Sveriges inträde i organisationen

varit låg i relation till andra länders. Det föreliggande förslaget

om en kvothöjning innebär för Sveriges del en viss anpassning härvidlag.

Av den totalt föreslagna höjningen på 75 milj. dollar -— motsvarande 50 %

— skulle således 30 milj. dollar utgöras av en selektiv höjning medan resterande

45 milj. dollar skulle motsvara den allmänna tjugofemprocentiga ökningen.

Jag finner en sådan total höjning av den svenska kvoten motiverad.

Sedan Världsbankens tillkomst har det varit praxis att medlemsländer,

som söker selektiva höjningar av sina kvoter i Valutafonden, begär motsvarande

ökningar av sina andelar i bankens grundfond. Jag finner inga skäl för

atl Sverige skulle frångå denna praxis och förordar således att den svenska

andelen i Världsbankens grundfond ökas med 40 milj. dollar till 240 milj.

dollar.

Av riksdagen torde således böra utverkas bemyndigande för Kungl. Maj:t

att godkänna den föreslagna ökningen av de svenska insatserna ävensom

för riksbanken att tillskjuta det erforderliga kapitalet. I likhet med vad

som skedde vid ökningen av insatserna år 1959 bör vidare Kungl. Maj:t bemyndigas

att lämna den av riksbanken förutsatta garantin för att riksbanken

skall erhålla ersättning av statsmedel för de eventuella förluster, som

kan uppkomma till följd av ökningen av insatserna.

Efter de ändringar i Valutafondens procedur för medlemsstats dragning

av sin s. k. guldtranch, som ägt rum under år 1964, har som riksbanksfullmäktige

anfört i sin skrivelse, denna del av dragningsrätten i allt väsentligt

erhållit samma karaktär som ordinära valutatillgångar. Tillgodohavande i

form av guldtranch hos Valutafonden bör därför när det gäller stadgandena

om supplementär sedeltäckning kunna likställas med i valutareserven ingående

tillgångar. Jag förordar således att 10 § riksbankslagen för tillgodoseende

av detta syfte ändras i enlighet med av fullmäktige framlagt författningsförslag.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, i enlighet med nämnda

resolutionstexter, godkänna en höjning av den svenska

kvoten i Internationella valutafonden med 75 milj. dollar

till 225 milj. dollar samt en ökning av den svenska andelen

i Världsbankens grundfond med 40 milj. dollar till 240

milj. dollar ävensom att lämna riksbanken garanti för

täckning av de eventuella förluster som hänför sig till de

ökade insatserna och vilka fullmäktige i riksbanken inte

anser böra belasta banken,

dels bemyndiga riksbanken att tillskjuta det erforderliga

kapitalet samt påtaga sig de förpliktelser som följer med

teckning av 400 andelar, var och en med ett nominellt värde

av 100 000 dollar, i Världsbankens grundfond,

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 122 år 1965

dels antaga förslag till lag om ändrad lydelse av 10 §

lagen den 30 juni 1934 (nr 437) för Sveriges riksbank.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Bengt L. Andersson

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 122 år 1965

11

Bilaga 1

(Översättning)

Increases in Quotas of Members —

Fourth Quinquennial Review

Resolutions of the Board of Governors

Whereas the Executive Directors

have considered the question referred

to them by the Resolution of the

Board of Governors of the International

Monetary Fund åt its Nineteenth

Annual Meeting:

That the Executive Directors

proceed to consider the question

of adjusting the quotas of members

of the Fund and åt an early

date submit an appropriate proposal

to the Board of Governors.

Have found that proposals to carry

out increases in quotas should be

submitted to the Board of Governors;

and

Have submitted to the Board of

Governors a Report entitled “Increases

in Quotas of Members — Fourth

Quinquennial Review” and the following

Resolutions of the Board of

Governors for a vote without meeting

pursuant to Section 13 of the ByLaws

of the Fund, which Resolutions

propose increases in the quotas of

all members of the Fund, make provision

for con.sents by members, and

establish the conditions upon which

the increases shall take effect;

Now, therefore, the Board of Governors,

noting the said Report of

the Executive Directors, hereby resolves

that:

First Resolution

1. (a) The International Monetary

Fund proposes that, subject to the

provisions of this First Resolution,

the quotas of all members of the International

Monetary Fund in effect

on February 26, 1965 or the maxi
-

Ökningar av medlemmarnas kvoter

— fjärde femårsöversynen

Styrelsens resolutioner

Sedan direktionen övervägt den

fråga, som hänskjutits till densamma

genom resolution av Internationella

valutafondens styrelse vid dess

nittonde årsmöte:

Att direktionen skall överväga

frågan om justeringar av fondmedlemmarnas

kvoter och inom

kort framlägga ett lämpligt förslag

till styrelsen.

och sedan direktionen funnit, att

förslag om att vidtaga kvotökningar

bör framläggas för styrelsen;

och sedan direktionen för styrelsen

framlagt en rapport kallad »ökningar

av medlemmarnas kvoter —

fjärde femårsöversynen» samt följande

styrelseresolutioner för röstning

utan sammanträde enligt paragraf

13 i fondens procedurregler, vilka

resolutioner innehåller förslag om

kvotökningar för alla fondmedlemmar,

bestämmelser för medlemmarnas

samtycke samt villkoren för ökningarnas

ikraftträdande;

Beslutar härigenom styrelsen, som

tagit del av förenämnda rapport från

direktionen, att:

Första resolutionen

1. (a) Internationella valutafonden

föreslår, att per den 26 februari

1965 gällande kvoter för alla medlemmar

i Internationella valutafonden

eller de högsta kvoter, till vilka

medlemmar kunde samtycka enligt

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1965

mum quotas to which members could

consent under Resolutions adopted

by or submitted to the Board of Governors

before that date shall be increased

by 25 per cent, with the resulting

amounts rounded according

to the following formula:

amounts below $500 million

shall be rounded to the next higher

multiple of one million;

amounts of $500 million or more

shall be rounded to the next higher

multiple of five million.

(b) When an increase in quota

proposed in this First Resolution is

calculated on the basis of a quota

that includes an increase to which a

member can consent under another

Resolution adopted by or submitted

to the Board of Governors before

February 26, 1965 and there is no

consent to such increase, the increase

proposed in this First Resolution

shall be 25 per cent of the quota in

effect on February 26, 1965, rounded

in accordance with paragraph l(a).

2. None of the increases in quotas

proposed in this First Resolution

shall become effective unless:

(i) The member concerned has

notified the Fund that it consents

to the increase in its quota; and

(ii) The Fund determines that

members having not less than twothirds

of the total of quotas on

February 26, 1965 have consented

to increases in their quotas under

the First or Second Resolution;

and

(iii) The member concerned has

paid the full increase in its quota.

Subject to paragraph 6(c), each

increase in quota shall become effective

upon the date of the latest of

these three events.

3. Notices in accordance with paragraph

2(i) shall be executed by a

duly authorized official of the member.

4. Notices in accordance with pa
-

resolutioner antagna av eller framlagda

för styrelsen före detta datum

skall i enlighet med bestämmelserna

i denna första resolution ökas med

25 procent med avrundning av de

därvid uppnådda beloppen enligt följande:
belopp

under $500 miljoner

skall avrundas uppåt till närmaste

helt miljontal;

belopp på $500 miljoner eller

mer skall avrundas uppåt till närmaste

helt femtal miljoner.

(b) Då ökning av kvot, föreslagen

i denna första resolution, beräknas

på grundval av kvot, som innefattar

en ökning, till vilken medlem kan

samtycka enligt annan resolution,

som antagits av eller framlagts för

styrelsen före den 26 februari 1965,

och samtycke till sådan ökning icke

föreligger, skall den i denna första

resolution föreslagna ökningen utgöra

25 procent av den kvot, som gällde

den 26 februari 1965 med avrundning

enligt paragraf l(a).

2. Ingen av de i denna första resolution

föreslagna kvotökningarna

skall träda i kraft med mindre:

(i) vederbörande medlem har

notifierat fonden, att den samtycker

till ökningen av sin kvot; och

(ii) fonden fastställer, att medlemmar

med minst två tredjedelar

av kvoternas sammanlagda belopp

per den 26 februari 1965 har samtyckt

till ökningar av sina kvoter

enligt den första eller andra resolutionen;

och

(iii) vederbörande medlem har

erlagt full betalning för ökningen

av sin kvot.

Med förbehåll för paragraf 6(c)

skall varje kvotökning träda i kraft

vid tidpunkten för den senaste av

dessa tre händelser.

3. Notifikationer enligt paragraf

2(i) skall verkställas av en vederbörligen

befullmäktigad ämbetsman

i medlemslandet.

4. Notifikationer enligt paragraf

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 122 år 1965

ragraph 2(i) shall be received in

Ihe Fund not later than September

25, 1965, provided that the Executive

Directors may extend this period as

thev may determine.

5. Snbject to paragraph 6(b), each

inember shall pay to the Fund within

30 days after the later of the two

events in paragraph 2(i) and (ii), 25

per cent of the increase in gold and

the balance in its own currency.

6. (a) In giving notice in accordance

with paragraph 2(i), any meinber

may consent to the increase in

its quota as an increase by installments.

(b) Notwithstanding paragraph 2

(iii), a inember increasing its quota

by installments shall pay not less

than one-fifth of the gold and currency

prescribed in paragraph 5

within 30 days after the later of the

two events in paragraph 2(i) and

(ii) and shall pay further installments

of gold and currency of not

less than one-fifth of the increase in

each twelve months after the first

payment until the full ainont prescribed

in paragraph 5 has been paid.

(c; Subject to paragraph 2, on the

completion of the payment of each

installment of the increase, the member’s

quota sliall be increased by an

amount equal to the installment.

7. Since it is in the interests of the

Fund and its members that the contemplated

increase in its resources

be expedited, members are invited to

complv as soon as possible with the

procedure for notice and payments

to the Fund under this First Resolution.

Any payment made by a member

before t lie effective date of increase

in its quota will be kepl in

separate accounts of the Fund. If the

Fund decides that sucli increase cannot

become effective under Hus First

Resolution, the payment will be relurncd

lo the member.

2(i) skall vara fonden tillhanda senast

den 25 september 1965, dock att

direktionen må besluta om förlängning

av denna period.

5. Med förbehåll för paragraf 6(b)

skall varje medlem inom trettio dagar

efter den senare av de två händelserna

i paragraf 2(i) och (ii) till

fonden inbetala 25 procent av ökningen

i guld och återstoden i sin

egen valuta.

6. (a) Vid notifikation enligt paragraf

2 (i) må medlem samtycka till

ökningen av sin kvot som en ökning

genom delbetalningar.

(b) Oavsett paragraf 2(iii) skall

medlem, som ökar sin kvot genom

delbetalningar, inom trettio dagar efter

den senare av de två händelserna

i paragraf 2(i) och (ii) betala minst

en femtedel av de belopp i guld och

valuta, som föreskrives i paragraf 5

samt erlägga ytterligare delbetalningar

i guld och valuta med minst

en femtedel av ökningen inom varje

tolvmånadersperiod efter den första

betalningen, till dess det i paragraf

5 föreskrivna beloppet till fullo erlagts.

(c) Med förbehåll för paragraf 2

skall efter slutförandet av varje delbetalning

av ökningen medlemmens

kvot höjas med ett belopp motsvarande

delbetalningen.

7. Då det ligger i fondens och dess

medlemmars intresse, att den förutsedda

ökningen av dess resurser påskyndas,

anmodas medlemmarna att

så snart som möjligt uppfylla proceduren

för notifikation och betalningar

till fonden enligt denna första resolution.

Belopp, som inbetalats av

medlem före dagen för ikraftträdandet

av dess kvotökning, kommer att

hållas på särskilda konton hos fonden.

Därest fonden fastställer, att

sådan ökning icke kan träda i kraft

i enlighet med denna första resolution,

kommer de inbetalda medlen

att återställas till medlemmen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 122 år 1965

Second Resolution

1. The International Monetary

Fund proposes that, subject to the

provisions of this Second Resolution,

the quotas of the following members

shall be increased to the amounts

shown against their names:

(Million

U.S. Dollars)

1. Austria .......... 175

2. Canada .......... 740

3. Finland .......... 125

4. Germany, Federal

Republic of ...... 1,200

5. Greece .......... 100

6. Iran ............ 125

7. Ireland .......... 80

8. Israel ............ 90

9. Japan............ 725

10. Mexico .......... 270

11. Norway .......... 150

12. Philippines ...... 110

13. South Africa...... 200

14. Spain ............ 250

15. Sweden .......... 225

16. Venezuela ........ 250

2. Paragraphs 2 through 7 of the

First Resolution shall apply to this

Second Resolution.

3. Members named in paragraph

1 of this Second Resolution shall be

entitled to consent under either the

First or the Second Resolution but

not under both. Any such member

shall declare under which Resolution

it is consenting, and such choice

shall be final.

Andra resolutionen

1. Internationella valutafonden föreslår,

att följande medlemskvoter

skall ökas i enlighet med bestämmelserna

i denna andra resolution till

de belopp, som angivits för respektive

medlem:

(miljoner

US-dollar)

1. Österrike ........

175

2. Canada ..........

740

3. Finland ..........

125

4. Förbundsrepubliken

Tyskland ........

1.200

5. Grekland ........

100

6. Iran ............

125

7. Irland ..........

80

8. Israel ............

90

9. Japan ............

725

10. Mexico ..........

270

11. Norge ............

150

12. Filippinerna ......

no

13. Sydafrika ........

200

14. Spanien ..........

250

15. Sverige ..........

225

16. Venezuela ........

250

2. Paragraferna 2 till och med 7

i den första resolutionen skall äga

tillämpning med avseende på denna

andra resolution.

3. Medlemmar, som angivits i paragraf

1 i denna andra resolution,

skall vara berättigade att lämna sitt

samtycke enligt antingen den första

eller den andra resolutionen men icke

enligt båda. Varje sådan medlem

skall uppge, enligt vilken resolution

medlemmen lämnar sitt samtycke,

och sådant val skall vara slutgiltigt.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 122 år 1965

15

Bilaga 2

Resolution No.

Increase of $2,000 Million in

Authorized Capital Stock

Whereas the original authorized

Capital stock of the Bank amounted

to $10,000 million in terms of United

States dollars of the weight and fineness

in effect on July 1, 1944;

Whereas the Board of Governors,

hy Resolutions Nos. 128, 131 and 194

increased the authorized capitai

stock to $22,000 million;

Whereas it is desirable further to

increase the authorized Capital stock

of the Bank by $2,000 million in order

to provide for the admission of

new members and for future increases

in members’ subscriptions;

Whereas the Board of Governors

expects that in the circumstances

members will not wish to avail themselves

of their right to subscribe a

proportionate share of such increase

pursuant to Article II, Section 3(c)

of the Artides of Agreement of the

Bank;

Now therefore the Board of Governors

hereby resolves as follows:

1. The authorized Capital stock of

the Bank shall be increased by $2,000

million in terms of United States dollars

of the weight and fineness in

effect on July 1, 1944, divided into

20,000 shares having a par value of

$100,000 each.

2. In llie absence of notice to the

contrary from any member on or

before March 1, 1965, such member

will he deeined to have waived its

right to subscribe its proportionate

share of such increase.

3. The said increase sliall go into

effect when Governors exercising not

less than 75% of the total voting power

shall have voted in favor thereof.

Resolution nr

Höjning med $2.000 miljoner av

grundfonden

Enär bankens ursprungliga grundfond

uppgick till ett belopp av $10.000

miljoner av den vikt och finhet, som

var gällande den 1 juli 1944;

Enär styrelsen genom resolutionerna

nr 128, 131 och 194 höjde

grundfonden till $22.000 miljoner;

Enär det för att träffa anstalter

för nya medlemmars inträde och för

framtida höjningar av medlemmars

andelsteckningar är önskvärt att ytterligare

höja bankens grundfond

med $2.000 miljoner;

Enär styrelsen förväntar, att medlemmar

under nuvarande förhållanden

icke önskar begagna sig av sin

rätt att teckna en proportionell andel

av sådan höjning i enlighet med

artikel II, § 3(c) i bankens stadga;

Beslutar styrelsen härigenom följande:
1.

Bankens grundfond skall höjas

med $2.000 miljoner av den vikt och

finhet, som var gällande den 1 juli

1944, med fördelning på 20.000 andelar

var och en med ett nominellt

värde av $100.000.

2. Såvida medlem icke annat meddelar

den 1 mars 1965 eller tidigare,

skall sådan medlem anses ha avstått

från sin rätt att teckna proportionell

andel av sådan höjning.

3. Förenämnda höjning skall träda

i kraft, då styrelseledamöter företrädande

tillsammans minst 75 %

av samtliga röster har röstat för antagande

av densamma.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj. ts proposition nr 122 nr 1965

Bilagn 3

Resolution No.

Increases in Certain Subscriptions

to Capital Stock of the Bank

Whereas the Executive Directors

of the International Monetary Fund

in their report to the Fund Board of

Governors dated February 26, 1965

and entitled “Increases in Quotas of

Members — Fourth Quinquennial

Review” have recommended special

increases in the quotas of the member

countries listed hereunder in paragraph

1;

Whereas, in addition, certain other

member countries can obtain

adjustment of their quotas pursuant

to the Fund’s decision on “Compensatory

Financing of Export Fluctuations”

(Executive Board Decision No.

1477—(63/8) adopted February 27,

1963); and

Whereas, in accordance with past

practice, such member countries increasing

their quotas in the Fund on

the basis set forth above are expected

to request corresponding increases

in their Capital subscriptions in

the Bank;

Resolved that:

Pursuant to Article II, Section 3

(b) of the Artides of Agreement of

the Bank, the Board of Governors

hereby authorizes the acceptance by

the Bank of subscriptions to shares

of the Capital stock of the Bank (in

addition to the shares of capitai

stock already subscribed) upon the

following conditions:

1. Each of the members of the

Bank listed below may subscribe to

the number of shares of stock of the

Bank set forth opposite its name;

Resolution nr

Höjningar för vissa andelsteckningar

i bankens grundfond

Enär direktionen i Internationella

valutafonden i sin rapport till fondens

styrelse den 26 februari 1965

kallad »ökningar av medlemmarnas

kvoter — fjärde femårsöversynen»

har rekommenderat särskilda kvotökningar

för de medlemsländer som

förtecknats här nedan i paragraf 1;

Enär vissa andra medlemsländer

därutöver kan erhålla justering av

sina kvoter i enlighet med fondens

beslut om »Kompensativ finansiering

av exportfluktuationer» (direktionens

beslut nr 1477—(63/8) antaget

den 27 februari 1963); och

Enär i enlighet med tidigare praxis

sådana medlemsländer, som på grund

av vad ovan angivits ökar sina kvoter

i fonden, förväntas begära motsvarande

höjningar av sina andelsteckningar

i banken;

Beslutas att:

I enlighet med artikel II, § 3 (b)

i bankens stadga bemyndigar styrelsen

härmed banken att godkänna

teckningar av andelar i bankens

grundfond (utöver redan tecknade

andelar av grundfonden) på följande

villkor:

1. Var och en av nedan förtecknade

medlemmar i banken må teckna

det antal andelar i bankens grundfond,

som angives bredvid dess

namn:

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 122 år 1965

17

Member Nunibcr of

shares

Austria ................. 867

Canada ................. 420

Finland ................. 573

Germany ................ 2,300

Greece .................. 167

Iran .................... 386

Ireland.................. 253

Israel ................... 293

Japan................... 1,066

Mexico .................. 347

Norway ................. 267

Philippines .............. 173

South Africa ............ 133

Spain................... 667

Sweden.................. 400

Venezuela............... 467

2. If any member consents to a

special increase in its quota in the

International Monetary Fund pursuant

to the adjustment of quotas

that members can request under the

Fund’s decision on “ Compensatory

Financing of Export Fluctuations”

(Fund Executive Board Decision No.

1477—(63/8), February 27, 1963),

the Executive Directors are authorized

to accept a corresponding increase

in such member’s subscription to

shares of stock of the Bank.

3. Each subscription authorized

pursuant to paragraph 1 or 2 above

shall be on the following terms and

conditions:

(a) the subscription price per

share shall be $100,000 in terms of

United States dollars of the weight

and fineness in effect on Julv 1,

1944;

(b) the subscription shall be received

hy the Bank on or before October

29, 1965 or such later date as the

Executive Directors may determine;

(c) with respect to the subscription

price of one-half of such shares,

the 2 % portion payable in gold or

United States dollars and the 18 %

portion payable in the currency of

the member shall be lcft uncalled on

Medlem Antal

andelar

Österrike ................ 867

Canada.................. 420

Finland ................. 573

Förbundsrepubliken Tyskland

.................. 2.300

Grekland ................ 167

Iran .................... 386

Irland .................. 253

Israel .................. 293

Japan .................. 1.066

Mexico .................. 347

Norge................... 267

Filippinerna ............. 173

Sydafrika................ 133

Spanien ................ 667

Sverige.................. 400

Venezuela .............. 467

2. Därest medlem samtycker till

särskild ökning av sin kvot i Internationella

valutafonden i enlighet

med de kvot justeringar som medlemmar

kan begära enligt fondens

beslut om »Kompensativ finansiering

av exportfluktuationer» (fonddirektionens

beslut nr 1477—(63/8)

den 27 februari 1963), är direktionen

bemyndigad att godkänna en

motsvarande höjning av sådan medlems

andelsteckning i bankens

grundfond.

3. Varje teckning, som godkänts

i enlighet med paragraf 1 eller 2

ovan, skall ske på följande villkor:

(a) teckningspriset per andel skall

vara $ 100.000 i US-dollar av den

vikt och finhet, som var gällande

den 1 juli 1944;

(b) teckningen skall vara banken

tillhanda senast den 29 oktober 1965

eller den senare dag, som direktionen

må besluta;

(c) med avseende på teckningspriset

för hälften av dessa andelar

skall den i guld eller US-dollar betalbara

2 %-delen och den i medlemmens

valuta betalbara 18 %-delen

icke infordras enligt de villkor,

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1965

the conditions set forth in Resolution

No. 129 as governing subscriptions

made pursuant to Resolution

No. 128 of the Board of Governors;

and

(d) before any such subscription

shall be accepted by the Bank, the

following action shall have been taken:
(i)

the member shall have taken

all action necessary to authorize

such subscription and shall furnish

to the Bank such information thereon

as the Bank may request;

(ii) with respect to and on account

of the subscription price of one-half

of such shares, the member shall pay

to the Bank gold or United States

dollars equal to 2 % of such price;

and an amount in its own currency

equal to 18 % of such price;

(iii) the increase in authorized Capital

stock of the Bank proposed in

the Report of the Executive Directors

dated February 9, 1965 and entitled

“ Increase in Authorized Capital

Stock” shall have been approved by

the Board of Governors of the Bank;

and

(iv) with respect to the countries

listed in paragraph 1 above, the Second

Resolution on Special Increase

in Quotas annexed to the Fund Executive

Report on “Increases in Quotas

of Members — Fourth Quinquennial

Review” shall have been

approved by the Board of Governors

of the International Monetary Fund.

som angivits i resolution nr 129 angående

teckningar, som gjorts i enlighet

med styrelsens resolution nr

128; och

(d) innan sådan teckning godkännes

av banken, skall följande åtgärder

ha vidtagits:

(i) medlemmen skall ha vidtagit

alla åtgärder, som erfordras för bemyndigande

till sådan teckning och

skall lämna banken de upplysningar

härutinnan, som banken må begära;
(ii)

med avseende på och till gällande

av teckningspriset för hälften

av dessa andelar skall medlemmen

betala till banken guld eller US-dollar

motsvarande 2 % av priset och

ett belopp i egen valuta motsvarande

18 % av priset;

(iii) den höjning av bankens

grundfond, som föreslagits i direktionens

rapport daterad den 9 februari

1965 kallad »Höjning av

grundfonden» skall ha godkänts av

bankens styrelse; och

(iv) med avseende på de länder

som förtecknats i paragraf 1 ovan

skall den andra resolutionen angående

särskilda kvotökningar, som bifogats

fondens rapport om »Ökningar

av medlemmarnas kvoter — fjärde

femårsöversynen» ha godkänts

av styrelsen i Internationella valutafonden.

MARCUS BOKTR. STHLM 1965 650263

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1965:335 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 57 och 62 §§ lagen den 31 mars 1955 a1 i texten
  2. BU 1965:42 Bankoutskottets utlåtande nr 42 år 1965 s. 1 i texten