Sök i Ratio Lex

Angående bidrag till handelshamnar och farleder för budgetåret 1965/66, in. m

1965-02-19 · 18 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 17 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1965:44, Angående bidrag till handelshamnar och farleder för budgetåret 1965/66, in. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 44 är 1965

1

Nr 44

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående bidrag till handelshamnar

och farleder för budgetåret 1965/66, in. m.;

given Stockholms slott den 5 mars 1965.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om

vilkas avlämnande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Gösta Skoglund

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås avlösning av det år 1948 mellan staten och Billeruds

aktiebolag ingångna avtalet rörande ombyggnad av Säffle kanal. Förslaget

innebär i huvudsak att staten lämnar bidrag med högst 1,7 milj. kr.

för utbyggnad av bolagets hamn i Gruvön vid Vänern. En mindre ombyggnad

av Säffle kanal förordas för att möjliggöra trafik med något större fartyg

än f. n. Ombyggnaden beräknas draga en kostnad av ca 1 milj. kr. Billeruds

aktiebolag har förbundit sig att lämna bidrag härtill med högst 350 000

kr. Vidare bör ett belopp om 300 000 kr. ställas till Arvika stads förfogande

att användas för gatu- eller vägprojekt i staden. Slutligen föreslås, att till

bidrag till handelshamnar och farleder för budgetåret 1965/66 skall anvisas

ett reservationsanslag av 4 milj. kr.

1—Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 44

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 44 år 19(i5

btdrag av protokollet över konununikationsårendcn, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott

den 5 mars 1965.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme,

Sven-Eric Nilsson.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Skoglund, anmäler

efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga angående

bidrag till handelshamnar och farleder för budgetåret 1965/66, in. in. och

anför.

I statsverkspropositionen (bil. 8 s. 115) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till bidrag till handelshamnar

och farleder för budgetåret 1965/66 beräkna ett reservationsanslag

av 4 milj. kr. Beredningen av denna fråga är nu avslutad och jag anhåller

att få redogöra för den närmare.

Från reservationsanslaget Bidrag till handelshamnar och farleder utgår

bidrag till ekonomiskt icke självbärande hamn- och farledsföretag, som är

angelägna från lokaliserings-, beredskaps- eller sysselsättningssynpunkt eller

med hänsyn till hamnens upplandsfunktioner. Bidrag kan utgå till handelshamnar

med högst två tredjedelar och till farleder med högst 90 % av

den beräknade byggnadskostnaden. Riktlinjerna för bidragsgivningen återfinns

i prop. 1957: 1 (bil. 12 p. 77) och bestämmelserna härom har intagits

i kungörelsen den 10 augusti 1928 (nr 328) angående statsbidrag till byggande,

förbättring och underhåll av allmänna hamnar och farleder (ändrad

1935: 188, 1948: 442 och 525 samt 1963:156).

I. Säffle kanal

1. Inledning

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande tillkallade jag den 25 oktober

1962 direktören L. Lokrantz att i egenskap av sakkunnig inom kommunikationsdepartementet

uppta förhandlingar rörande frågan om ombyggnad av

Säffle kanal med berörda intressenter. Den sakkunnige, vilken arbetat under

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr H år 1965

benämningen Säffle kanalutredning, avlämnade den 26 maj 1964 betänkandet

Frågan om en ombyggnad av Säffle kanal (Stencil K 1964: 3). Till betänkandet

har fogats en preliminär överenskommelse med Billeruds aktiebolag

om avlösning av ett år 1948 mellan staten och bolaget ingånget avtal

rörande ombyggnad av Säffle kanal.

över betänkandet har yttranden avgivits av överbefälhavaren, järnvägsstyrelsen,

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, sjöfartsstyrelsen,

riksrevisionsverket, arbetsmarknadsstyrelsen, kommerskollegium

(som inhämtat yttranden från handelskamrarna i Göteborg och Karlstad),

länsstyrelsen i Värmlands län (efter hörande av vederbörande kommuner),

kanaltrafikutredningen, Billeruds aktiebolag, Näringslivets trafikdelegation,

Föreningen för inre vattenvägar och Svenska företagares riksförbund. Vidare

har Arvika och Säffle städer inkommit med skrivelser i ärendet.

2. Tidigare utredningar m. m.

Säffle kanal utgör en genomgående farled från Sulvik och Arvika vid

Glafsfjordens norra ände genom Byälvens sjö- och vattensystem till älvens

utlopp i Vänern vid Låka fyr. Farleden har en längd av ca 80 km, varav

74 km ovanför Säffle och 6 km nedanför. Vid Säffle finns en damm för att

reglera vattenståndet i älven ovanför staden. Gällande dämningstillstånd

innebär rätt att vissa tider höja vattenståndet ovanför Säffle till -f 44,79 m.

Vänerns vattenstånd är lägst + 43,16 m. Invid regleringsdammen finns kanalens

enda sluss och ovanför denna en ca 400 m lång sprängd kanal, den

s. k. slusskanalen. I kanalen kan framföras fartyg med en längd av 32 m,

en bredd av 7,12 m och ett djupgående av 3 m, motsvarande en största

lastförmåga av ca 300 ton.

Sedan Trollhätte kanal åren 1909—1916 byggts om för trafik med fartyg

med upp till drygt 2 000 tons lastförmåga, har frågan om en ombyggnad och

modernisering av Säffle kanal aktualiserats vid olika tillfällen. I prop.

1948: 210 behandlades ett betänkande, enligt vilket kanalen åren 1949—

1952 för en kostnad av ca 2,9 milj. kr. skulle byggas ut till ett minsta farledsdjup

av 3,6 in, vilket skulle medge trafik med 3,3 m djupgående fartyg

av upp till 700 tons lastförmåga. I anledning härav framlades i propositionen

följande förslag, vilka godkändes av riksdagen (SU 143, rskr 301).

Statsmakterna skulle på grund av då rådande penningpolitiska förhållanden

fatta endast ett principbeslut om att en kanalombyggnad skulle

komma till stånd. Ombyggnaden borde så snart förhållandena medgav utföras

enligt ett i jämförelse med betänkandet utvidgat program, vilket innebar

att farledsdjupet i varje fall på sträckan Vänern—Säffle skulle ökas till

3,9 m. Denna fördjupning beräknades medföra eu merkostnad av ca 0,5

milj. kr. Frågan om fördjupning av den återstående delen av kanalen skulle

utredas ytterligare. Vidare föreslogs riksdagen bemyndiga Kungl. Maj:t att

godkänna ett avtal med Billeruds aktiebolag, vilket innebar, att staten som

1 * - Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr it

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 4 i år 1905

bidrag till genomförandet av kanalombyggnaden skulle av bolaget erhålla

500 000 kr. jämte äganderätten till 23 aktier i Seffle kanalbolag. Dåvarande

Säffle köping skulle bidraga med 100 000 kr. till utbyggnaden av kanalen

medan Arvika stad överlät äganderätten till en aktie i kanalbolaget. Vidare

föreslogs att staten skulle förvärva aktiemajoriteten i kanalbolaget till ett

pris av inemot 300 000 kr. Kanalens förvaltning och drift skulle ombesörjas

av vattenfallsstyrelsen och sammanföras med Trollhätte kanal. Styrelsen

fick i uppdrag att utreda frågan om ytterligare fördjupning av kanalen.

Kungl. Maj:t godkände avtalet den 17 juni 1948.

I skrivelse den 24 november 1959 redovisade vattenfallsstyrelsen utredningsresultatet

och anförde i huvudsak följande. Seffle kanalbolag hade likviderats

år 1952, varvid dess anläggningar och rörelse övergått till styrelsen.

Även om någon avgörande ändring av kapitalförsörjningsläget icke inträtt,

var styrelsen beredd att utföra ombyggnadsarbetet under de närmaste åren,

om detta ansågs önskvärt. Vissa arbeten i fråga om regleringsdammen i kanalen

hade redan utförts för en kostnad av 1 150 000 kr. Arbetena erfordrades

även om kanalutbyggnaden ej kom till stånd.

I utredningarna om kanalens ombyggnad hade vattenfallsstyrelsen bl. a.

räknat med dels det alternativ som i första hand låg till grund för riksdagens

beslut, nämligen farledsdjupet 3,9 in från Vänern till Billeruds kaj vid

Säffle och 3,6 m i övrigt, dels alternativet med farledsdjupet 3,9 in i ledens

hela sträckning. En höjning av vattenståndet från +44,8 in till +45,1 in

gav billigaste utförandet i båda alternativen. Anläggningskostnaderna — inklusive

kostnader om 1 350 000 kr. för utförda och pågående arbeten — beräknades

till resp. 6 850 000 och 7 300 000 kr. Från dessa belopp borde emellertid

räknas bort 600 000 kr. i utlovade bidrag från Billeruds aktiebolag

och Säffle stad, varför kostnaden för statsverket skulle uppgå till resp.

6 250 000 och 6 700 000 kr. Styrelsen konstaterade, att starka motiv förelåg

för det större utbyggnadsalternativet. Det syntes dock ofrånkomligt, att ombyggnaden

icke skulle ge företagsekonomiskt tillfredsställande avkastning

utan att dess fullföljande måste delvis motiveras av de allmänna fördelar,

som åtgärden skulle medföra.

Vattenfallsstyrelsens utredning remissbehandlades. Allmänt kan sägas

att remissorgan med lokal anknytning till kanalen ställde sig positiva till

en kanalombyggnad. Kanalens betydelse från skilda synpunkter för bygden

och dess näringsliv underströks. Övriga yttranden avspeglade betänkligheten

inför ett fullföljande av kanalombyggnaden.

I skrivelse den 18 februari 1961 anmodades vattenfallsstyrelsen att i samråd

med sjöfartsstyrelsen ytterligare överväga farledens tekniska utformning

och redovisa resultatet av övervägandena ävensom, om anledning därtill

förefanns, inkomma med förnyad kostnadsberäkning.

Vattenfallsstyrelsen anförde i skrivelse den 12 oktober 1961 beträffande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ktingl. Maj.ts proposition nr ii år 1965 •''

frågan om dimensionerande fartygsstorlek, att ökat djupgående gav snabbt

stigande kostnader, varför anledning ej bedömdes föreligga att frångå det

tidigare rekommenderade djupgåendet av 3,6 m i hela farleden. Då sjöfartsstyrelsen

ifrågasatt en sådan utformning av kanalen att den kunde

taga emot de största fartygen av s. k. paragrafbåtstyp med en längd av

70 m och en bredd av 11 in, uttalade vattenfallsstyrelsen att antalet passerande

fartyg skulle öka relativt obetydligt, medan kostnaderna för att

göra kanalen tillgänglig för dessa större fartyg skulle bli mycket betydande.

Anledning att förutsätta större fartyg än sådana med en bredd av 9,6 m och

en längd av 60 m ansågs därför icke föreligga. Utslagsgivande för hur stora

fartyg, som kunde tillåtas på kanalen, var passagen genom järnvägsbron

och slussen i Säffle. Sammanfattningsvis anförde styrelsen att, även om den

förutsatta tekniska standarden för farleden fick anses låg och en förbättring

i och för sig mycket önskvärd, det med hänsyn till de höga kostnaderna ansågs

nödvändigt att godta en mindre bekväm framkomlighet för de största

fartygen.

3. Säffle kanalutredning

Utredningen har sökt klarlägga om en ombyggnad av Säffle kanal kan anses

försvarlig trots de sedan år 1948 ändrade förutsättningarna beträffande

ombyggnadskostnader, trafikbehov och räntabilitet. I betänkandet lämnas

en redogörelse för aktuella kostnader för ombyggnaden. Därefter anges

de allmänna utgångspunkterna för en trafikvinstberäkning. Mot bakgrunden

av undersökningar angående de godsmängder som kan påräknas fölen

utbyggd kanal och de alternativa transportmedel som kan ifrågakomma

in. in. har utredningen gjort en trafikvinstkalkyl som ligger till grund för

utredningens ställningstaganden och förslag.

I fråga om kostnaderna för ombyggnad av kanalen erinrar utredningen

om att vattenfallsstyrelsen år 1959 övervägt dels ett farledsdjup av 3,9 in

från Vänern till Säffle och 3,6 in i övrigt, och dels ett farledsdjup av 3,9 in i

hela kanalen. Styrelsen som på utredningens begäran beräknat ombyggnadskostnaderna

i 1963 års prisläge, har funnit att kostnaderna enligt de båda

alternativen skulle uppgå till resp. 6,3 och 6,8 milj. kr. Enligt utredningen

är de åtgärder för förbättring av farledens standard, som ingår i de båda

alternativen, relativt begränsade. Utredningen anser emellertid att man vid

en ombyggnad icke bör gå utöver vattenfallsstyrelsens förslag i detta anseende.

då ytterligare åtgärder medför alltför omfattande kostnader.

Beträffande de för eu utbyggd kanal aktuella godskvantiteterna anför utredningen

i huvudsak följande.

Den helt dominerande trafikanten på Säffle kanal är Billeruds aktiebolag,

som utnyttjar kanalen för nedgående transporter av massa och trävaror

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 44 år 1965

samt för uppgående transporter av eldningsolja och svavel. Större delen av

torrlasttrafiken ombesörjes av pråmar med omlastning i Vänern. Vidare

bogseras virke till bolagets fabrik i Säffle. Av den totala godskvantiteten på

kanalen år 1961, ca 84 000 ton (exkl. flottat virke), svarar bolaget för 80 %.

Inräknas det bogserade virket, blir andelen högre.

Bolaget har icke kunnat redovisa specificerade prognoser rörande transportbehoven

för de driftställen, som direkt beröres av kanalen. Ett sannolikt

minimialternativ har dock framlagts, som vid tillgång till en utbyggd kanal

år 1968 skulle ge en skeppningskvantitet av 83 000 ton (exkl. bogserat virke),

vilket motsvarar en ökning med 24 % jämfört med år 1961. Av denna godsmängd

avser 51 000 ton nedgående transporter av massa, papper och trävaror

samt 32 000 ton uppgående trafik med eldningsolja och svavel, ökningen

ligger huvudsakligen på nedgående gods och avser i första hand

papper och i andra hand trävaror. För bogserat virke beräknas icke någon

ändring av kvantiteten. Under vissa speciella förutsättningar kan, enligt

bolaget, skeppningskvantiteterna öka betydligt över angivna 83 000 ton.

I fråga om övriga företags transporter konstaterar utredningen bl. a., att

av den år 1961 befordrade godsmängden avsåg nära 10 000 ton hamnen i

Arvika. Nedgående skeppades i utrikes fart 3 000 ton sågade trävaror samt i

inrikes fart 400 ton spannmål. I den uppgående trafiken dominerade inrikes

oljetransporter med en kvantitet av 4 600 ton. Införseln från utrikes ort bestod

av 400 ton salt och 1 000 ton fasta bränslen. Till en Värmlands lantmäns

centralförening tillhörig anläggning i Säffle hänförde sig utlastning

av totalt ca 6 000 ton spannmål in. m.

Utredningen har hos berörda trafikanter begärt uppgift om bl. a. de godskvantiteter,

som skulle kunna påräknas år 1968 för en utbyggd kanal. Det

ojämförligt viktigaste godsslaget skulle enligt dessa uppgifter bli sågade

trävaror. Det synes utredningen skäligt att räkna med att 23 000 ton trävaror

kommer i fråga för skeppning via kanalen. Utförsel av spannmål sker

främst över Säffle. Som en trolig genomsnittlig kvantitet år 1968 har nämnts

3 000 ton. Oljekvantiteten prognosåret torde ej komma att överstiga 15 000

ton. Beträffande fasta bränslen bedömes endast industrikoks komma i fråga

för transport på en utbyggd kanal. I prognosen räknas med en årskvantitet

av 5 000 ton. Övriga tyngre transporter för verkstadsindustriens del utgöres

av tackjärn, smidesjärn och plåt. Totalkvantiteten ligger f. n. kring 10 000

ton per år. Uppgift om storleken av en eventuell ökning har inte stått att få.

I fråga om gödningsämnen torde en större årskvantitet för kanalen än

1 500 ton inte kunna påräknas.

Såsom alternativ till eu utbyggd Säffle kanal finns enligt utredningen,

förutom nuvarande kanalled, olika lösningar, som innebär anslutning till

väner- eller västkusthamnar med järnväg eller landsväg. I vissa transportrelationer

finns också obrutna landtransporter som ytterligare alternativ.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr U år 1965

Vissa järnvägslinjer berör direkt kanalens omland och erbjuder enligt utredningen

ett alternativ till direkta sjötransporter. Från statens järnvägar

har uttalats, att järnvägen inte har några svårigheter att redan nu omhänderta

de för en utbyggd kanal aktuella varukvantiteterna. Sträckan Kil—

Göteborg är därtill föremål för betydande investeringar, vilka ger ökad kapacitet.

En sådan följer också av övergången till godsvagnar med större lastförmåga.

Upprustningen av huvudlinjerna och förnyelsen av godsvagnsparken

gör det vidare möjligt att förkorta transporttiderna för den mera

långväga trafiken.

Beträffande landsvägskommunikationerna är för de vid kanalen förlagda

industrierna i första hand av intresse möjligheten att med lastbil transportera

gods till eller från hamn vid Vänern, dvs. i huvudsak hamnarna i

Karlstad och Åmål samt Billeruds aktiebolags hamn i Gruvön. Det aktuella

vägnätet är redan jämförelsevis väl utbyggt och ytterligare förbättringar

planeras. Såvitt utredningen kunnat finna, skulle en utbyggnad av Säffle kanal

inte medföra några besparingar i väginvesteringarna. Tvärtom får man

räkna med betydliga merkostnader som följd av ökade brodimensioner

in. m. för förbindelser över kanalen.

Utbyggnad av annan hamnkapacitet som alternativ till investeringar i kajer

in. m. vid kanalen är enligt utredningen i första hand aktuell för hamnen i

Gruvön. För hamnarna i Karlstad och Åmål kan man, om kanalen inte

byggs om, räkna med en relativt sett ringa merbelastning genom främst

ökade trävaruskeppningar. Från Karlstad har uppgivits, att en ökning av

hamnens kapacitet kan åstadkommas med föga kostnadskrävande åtgärder.

I Åmåls hamn torde f. n. föreligga viss outnyttjad kapacitet.

I anslutning till den utförda trafikvinstberäkningen anför utredningen

bl. a., att egentliga besparingar till följd av en ombyggnad av kanalen skulle

uppstå enbart i fråga om massgods, såsom sågade trävaror och mineraloljor.

Beträffande gods som fraktas med linjefartyg anser utredningen det orealistiskt

att räkna med transport via kanalen, varför några kostnadsbesparingar

för varor som massa och papper icke beräknats. För prognosåret 1968 har

trafikvinsten beräknats till 653 000 kr., varav 160 000 kr. hänför sig till mineraloljor

och återstående 493 000 kr. till torrlastgods. I en samhällsekonomisk

kalkyl skulle kostnadsbesparingen som följd av en kanalutbyggnad

enligt utredningen under prognosåret 1968 ligga lägre eller vid ca 510 000 kr.

Utredningen erinrar om att eu ombyggnad av Säffle kanal medför eu total

investering av 8 150 000 kr., varav 1 350 000 kr. redan tagits i anspråk

för främst en förbättrad vattenreglering i Byälven. Om utbyggnaden inte

kommer till stånd, måste ca 150 000 kr. läggas ned i underhåll för att nuvarande

led skall bibehållas. Det är i och för sig angeläget att hela det för

ombyggnaden erforderliga kapitalet göres räntabclt. Vid bedömning av fiagan

om ombyggnaden skall slutföras eller ej skall en lönsamhetskalkyl dock

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj. ts proposition nr it dr 1965

l>elastas med endast kostnaden för resterande nettoinvestering, dvs. 6 650 000

kr. För att kanalen skall kunna utnyttjas av större fartyg krävs även nettoinvesteringar

om minst 1,2 milj. kr. i hamnanläggningar. De nyinvesteringar

kanal utbyggnaden skulle föra med sig uppgår således till sammanlagt

ca 7,8 milj. kr.

\ id beräkning av de årliga kapitalkostnaderna bör avskrivningstiden ej

vara längre än ,10 år och räntan sättas till 6 %. Vid konstanta annuiteter

blir årskostnaden nära 570 000 kr., varav 480 000 kr. faller på kanalen och

»0 000 kr. på hamnanordningar. Väljs det mindre alternativet för utbyggnaden,

minskar nettoinvesteringen för denna från 6 650 000 till 5 900 000

kr. och annuiteten till 480 000 kr. Även för kajer o. d. bör man kunna räkna

med en något lägre kostnad. Kanalens driftkostnader påverkas inte i större

omfattning av utbyggnaden. En mindre uppräkning bör dock ske med uppskattningsvis

ca 20 000 kr. per år. Då samma belopp bör läggas på hamnrörelsen

i kanalen, blir totala årliga ökningen av driftkostnaderna 40 000 kr.

De årliga merkostnaderna för en utbyggd kanal skulle således vid det

större alternativet uppgå till ca (480 000 + 90 000 + 40 000) 610 000 kr. och

vid det mindre till ca (480 000 + 90 000 + 40 000) 560 000 kr. Vinstbeloppet

skulle därigenom bli lägre än tillkommande årskostnader. Det årliga underskottet

i utgångsläget vid det större utbyggnadsalternativet är i en samhällsekonomisk

kalkyl ca (610 000 — 510 000) 100 000 kr., vilket enligt utredningen

snarast kominer att öka. Också det mindre utbyggnadsalternativet

ger underskott. En förutsättning för att utbyggnaden skall bli till gagn

ar vidare att endast en del av trafikvinsten indras till staten i form av kanaluppbörd.

Utredningen anför, afl ombyggnaden av kanalen skulle ge dålig räntabilitet

for staten från företagsekonomisk synpunkt. I den män 1948 års bedömning

av kanalombyggnadens betydelse för kringliggande bygd fortfarande

skulle äga giltighet, bör detta emellertid tillmätas en avsevärd vikt vid bedömningen

av om utbyggnaden bör komma till stånd. Förhållandena har

emellertid bl. a. med hänsyn till industriprodukternas allt högre förädlingsgrad

inte oväsentligt ändrats. Ej heller från samhällsekonomisk synpunkt

är projektet därför attraktivt.

Utredningen erinrar om att det siffermässiga underlaget för statsmakternas

ställningstagande år 1948 till största delen var hämtat ur en åren

1945—1946 gjord utredning, baserad på trafiksiffror från år 1938. Ifråga\

aiande utredning beräknade för en ombyggd kanal en godskvantitet av nära

280 000 ton (exkl. flottningsgods), motsvarande en ökning jämfört med

1938 av 60 000 ton. I den av vattenfallsstyrelsen år 1959 redovisade undersökningen

hade kvantiteten räknats ned till drygt 190 000 ton. Den av utredningen

nu genomförda undersökningen visar en ytterligare sänkning av

transportkvantiteterna till drygt 100 000 ton. Minskningen får delvis ses mot

bakgrund av vissa från bygdens synpunkt i och för sig gynnsamma förskjut
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr H år 1965

nhiRar i näringslivet, vilka samtidigt medfört ändrade krav på områdets

transportförsörjning. I den nya trafikbilden får direkta sjötransporter en

betydligt reducerad roll. Vinsterna av en koncentration av skeppmngarna

till hamnar utanför kanalområdet ökar. Härtill bidrar rationaliseringen inom

landtransportväsendet. Utredningen framhåller även det betänkliga i den

ytterligare splittring av hamnväsendet inom vänerområdet som eu kanalombyggnad

medför. Skall fartygens kostnadsfördelar komma till sin ratt, kravs

i "stället en ökad koncentration av skeppningarna. Ett sammanförande av

Billerudsföretagens skeppningar bör därför bidra till ett rationellt sjötransportsystem

för Vänern. Den ökning av transportuppgifterna, som vid

den förordade lösningen tillföres lastbilarna, ger väsentligt fler arbetstillfällen

för den lokala befolkningen än sjöfarten. Utredningen framhåller vidare

att värdet av en kanalombyggnad inte är av den storlek att det motiverar

ett avsteg från den av statsmakterna nyligen fastslagna principen att

varje trafikgren skall svara för sina kostnader. Skulle statsmakterna anse

sig böra frångå den angivna principen för att stimulera områdets näringsliv

bör enligt'' utredningens mening andra åtgärder än en kanalombyggnad

komma i fråga.

Mot bakgrund av det anförda har utredningen funnit sig böra uppta förhandlingar

med Billeruds aktiebolag om att få till stånd en avlösning av

1948 års avtal.

Den uppläggning av transporterna, som bolaget i första hand sett som

alternativ till en utbyggd kanal, är att föra över främst exportgodset till bolagets

industrihamn i Gruvön vid Vänern, där bolaget också har sm största

driftenhet med massa- och papper sfabrik jämte sågverk. Utbyggnaden av

hamnen beräknas kosta ca 3 200 000 kr. Mot denna kostnad har bolaget att

ställa, förutom sitt tidigare utlovade bidrag av 500 000 kr. till kanalutbyggnaden,

bortfall av de investeringar i industrikajer in. m. som en utbyggd

kanal skulle medföra för bolaget. Bolagets alternativa transportuppläggning

förutsätter landtransporter mellan de olika driftställena vid kanalen

och Gruvön, vilka medför merkostnader för bolaget jämfört med direkt sjötransport.

Vid förhandlingarna har enighet nåtts om att ett engångsbelopp om

1 700 000 kr. ger uttryck för den kapitaliserade nettomerkostnad en övergång

till transport via hamnen i Gruvön skulle medföra för bolaget i jämförelse

med tillgången till en utbyggd kanal. Vid beräkningen av beloppet bär

förutsatts hl. a. att vid eu ombyggd kanal skulle för bolagets transporter

lamna tillämpas eu med högst 50 % förhöjd taxa. Vidare har förutsatts att

nuvarande led skall finnas att tillgå också framdeles för i forsta hand oljetransporter.

Förhandlingarna med bolaget har resulterat i eu preliminär överenskommelse.

överenskommelsen, som för att bli gällande skall ha godkänts av

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 44 år 1965

Kungl. Maj :t fore den 1 juli 1965, innebär i huvudsak att 1948 års avtal inte

ullfoljs och att staten förbinder sig att bidra till utbyggnad av hamnen i

Gruvon med 55 % av utbyggnadskostnaderna, dock högst 1,7 milj. kr. Bolaget

ager rätt till bidrag endast för kostnader som nedlagts på hamnutbyggnaden

före 1 juli 1971.

I anslutning till det framlagda förslaget till överenskommelse föreslår utföljand?11

VlSm ljtterligare åt9ärder- 1 d^ta avseende anför utredningen

Arvika stad har engagerat sig i den tidigare beslutade kanalombyggnaden

genom att forbmda sig att färdigställa kajer in. m. Staden har delvis redan

ul gjort atagandet för en kostnad av sammanlagt ca 350 000 kr. Dessa arbeten

kan, om kanalen inte byggs ut, nyttiggöras endast i begränsad omfattning.

Utredningen anser det därför rimligt att staten lämnar bidrag till nåtr^lkändamål

av ''dkt för staden och föreslår att staten ställer

300 000 kr. tm Stadens deposition, att efter länsstyrelsens godkännande an
vandas

for nagot av stadens gatu- eller vägprojekt.

I fråga om Säffle stad erinrar utredningen om att kommunalfullmäktige

i dåvarande Saffle köping utlovat 100 000 kr. som bidrag till den merkostnad,

som skulle föranledas av den föreslagna fördjupningen av kanalen till

3,9 m pa strackan Vänern-Säffle. Beslutet hade samband med planerna att

nedanför slussen i Saffle anlägga en hamn, vilken skulle dra nytta av en

fördjupning av den nedanför liggande delen av kanalen. Säffle stad har inte

övergivit tanken på en sådan hamn. En hamnutbyggnad torde få kombineras

med viss fördjupning av farleden från hamnläget ner till Vänern. Om

staden finner motiverat att bygga hamnen torde den komma att hemställa

om statsbidrag harfor. Utredningen föreslår att statsmakterna, i den mån

anläggningen befinnes lämplig från trafikekonomisk synpunkt, prövar eu

ansökan om bidrag med beaktande av vad som förevarit.

En utebliven ombyggnad av kanalen leder för industrierna inom kanaens

omland till ett ökat behov av vägtransporter. Utredningen föreslår, att

statsmakterna vid ställningstaganden till frågor angående omfattningen av

och tidpunkten for skilda vägförbättringsåtgärder inom kanalens omland

bhiddslr^1 *St SaU Uppmarksammar områdets behov av utbyggda vägför
Saffle

kanal utnyttjas i icke ringa grad för icke kommersiell småbåtstrafik

Någon inskränkning i möjligheterna till sådan trafik är ej avsedd. Enigt

utredningens förslag bor den nuvarande kanalleden även fortsättningsvis

finnas att tillgå. K

4. Yttrandena

Utredningens förslag tillstyrkes helt eller med endast mindre erinringar

av ertalet remissinstanser. Riksrevisionsverket finner dock att avlösning

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr H är 1965

av avtalet med Billeruds aktiebolag icke bör genomföras f. n. Sjöfartsstyrelsen

och Föreningen för inre vattenvägar anser sig inte kunna tillstyrka utredningens

förslag.

Enligt kanaltrafikutredningen ligger ställningstagandena i betänkandet

beträffande Säffle kanals framtid väl i linje med utredningens allmänna

bild av vänertrafiken. En koncentration av det berörda områdets transporter

till hamnen i Gruvön bedömer utredningen som ett led i vänertrafikens

effektivisering. Vattenfallsstyrelsen anför, att även om i den företagsekonomiska

kalkylen från det räntepliktiga kapitalet frånräknas det belopp

om 2 milj. kr., som staten enligt förslaget skall betala till Billeruds

aktiebolag och Arvika stad, skulle för att täcka kapitalkostnaden för ombyggnaden

erfordras en så väsentlig taxehöjning, att trafiken med all

sannolikhet skulle minska. Därest beslut nu skulle fattas om genomförande

av den år 1948 beslutade ombyggnaden, kan det härför erforderliga

kapitalet ej tillfredsställande förräntas. Om kanalleden skall åtminstone tills

vidare bibehållas i stort sett oförändrad, bör vissa investeringar göras i

syfte att förbättra kanalens driftresultat. Därutöver torde en begränsad taxehöjning

behöva genomföras.

Enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har väg- och brofrågorna ej beaktats

i erforderlig omfattning vid den samhällsekonomiska bedömningen.

Kanalleden korsas av flera broförbindelser samt en färjeförbindelse som avses

att ersättas med fast förbindelse. Kanalens segelfria höjd utgör f. n.

26,5 in. De fasta förbindelserna måste därför utformas öppningsbara eller

som högbroar. Detta medför betydligt högre investerings- och underhållskostnader

än om broarna kunnat utföras som fasta broar med lägre segelfri

höjd. Sammanlagt är dessa kostnadsskillnader av sådan storlek att de

bör tagas med vid bedömningen av kanalledens framtida utformning och således

även beaktas vid den definitiva utformningen av ett avtal med bolaget.

Järnvägsstyrelsen anser, att det föreslagna bidraget till hamnen i Gruvön

icke bör bindas vid ett i förväg fastställt projekt. Billeruds aktiebolag föreslås

i stället få disponera aktuellt belopp för valfri investering, som leder

till eu effektivitetshöjning för bolagets terminaltransporter.

Enligt riksrevisionsverket är ytterligare utredning erforderlig angående

den framtida driften av kanalen och lönsamheten härav, om den skall bibehållas

även vid en utbyggnad av Gruvöhamnen. Avvägningen av ersättningen,

vilken i realiteten får anses utgöra ett skadestånd, bör omprövas med

hänsyn till resultatet av en sådan utredning. I varje fall bör frågan om den

fortsatta driften prövas, även om avtalet skulle godtagas. Ställning till avlösningsfrågan

bör inte tagas förrän i samband med prövningen av kanaltrafikutredningens

kommande betänkande.

Länsstyrelsen i Värmlands län framhåller sammanfattningsvis, alt eu upprustning

av kommunikationslederna i Västvärmland är angelägen för att

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr ii år 1965

skapa bättre förutsättningar för näringslivet inom området, som är i starkt

behov av lokaliseringspolitiska stödåtgärder. Enligt länsstyrelsens uppfattning

får de skäl, vilka anfördes som motiv för statsmakternas ställningstagande

till eu kanalombyggnad år 1948, alltjämt anses bärande. Om det

ändå beslutas att kanalen ej skall byggas om, anser länsstyrelsen att — om

segelfria höjden i farleden anses kunna begränsas till 8 in — beslut samtidigt

bör fattas därom samt medel ställas till förfogande för vissa vägbyggnadsföretag

under perioden 1965—1969.

/• öreningen för inre vattenvägar anför, att en justering av utredningens

kalkyler är berättigad. En sådan justering medför, att kanalombyggnaden

framstår såsom samhällsekonomiskt lönsam. Föreningen hemställer därför,

att utredningens förslag inte fullföljes och att beslut fattas att snarast bygga

om Säffle kanal i enlighet med det större alternativet. Sjöfartsstyrelsen,

som finner att vissa ytterligare frågor borde ha redovisats i utredningen,

framhåller helt allmänt att utredningen i sina överväganden synes vara

statisk. Utredningen synes inte räkna med någon fortsatt utveckling inom

det berörda området. Någon trafikökning tror man inte på bl. a. med hänsyn

till rationaliseringen inom transportväsendet i övrigt. Möjligheterna att

effektivisering och rationalisering kan ske även inom sjöfarten synes inte

ha beaktats. — Sammanfattningsvis anför styrelsen följande.

Avtalsförslaget synes icke vara tillfredsställande ur det allmännas synpunkt

och dess godtagande kan därför icke av styrelsen tillstyrkas. Det

material utredningen själv framlagt, talar för att en kanalförbättring även

samhällsekonomiskt skulle kunna vara en godtagbar investering, därest staten

i stället för att erlägga 1,7 milj. kr. till Billeruds AB gjorde motsvarande

avskrivning på kanalförbättringen. En dylik disposition av det statliga bidraget

finner uppenbart Billeruds AB självt vara att avgjort föredraga. Den

skulle också beakta även övriga berörda industriers intressen. Styrelsen vill

emellertid på nuvarande premisser icke heller förorda en sådan lösning.

Dels finnes icke sakliga skäl att prioritera förevarande kanalprojekt framför

andra aktuella kanalprojekt. Dels finner styrelsen, mot bakgrunden av vad

i det föregående sagts, angeläget att en översyn göres av förevarande utredning

och är beredd att själv medverka härvid. Vid denna översyn bör dels

möjligheterna att förbättra kanalen bli föremål för ytterligare prövning,

dels undersökas konsekvenserna av ett nedläggande av den kommersiella

trafiken å kanalen.

II. Sjöfartsstyrelsens anslagsframställning

Sjöf artss t yreisen (skr 21/8 1964) har föreslagit, att anslaget för budgetåret

1965/66 uppföres med 2 000 000 kr.

Styrelsen anför i huvudsak följande. Av de för budgetåret 1963/64 disponibla

medlen om 2,1 milj. kr. har enligt Kungl. Maj :ts beslut avsatts för

bidrag till farledsförbättring i Karlskrona 600 000 kr., för utbyggnad av

hamnen i Skärhamn 450 000 kr. samt för uppmuddring av infarten till

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ta proposition nr ii år 1965

Mörbylånga 291 000 kr., tillhopa 1 341 000 kr. För utbyggnad av hamnen i

Visby har statsbidrag beviljats med högst 3,7 milj. kr. varav styrelsen bemyndigats

taga i anspråk 3,15 milj. kr. Resterande 550 000 kr. torde erfordras

innevarande budgetår. För muddring i Brandalsund har styrelsen hemställt

att få taga i anspråk 96 200 kr. Vid bifall till dessa förslag skulle för

nya företag vid utgången av budgetåret 1963/64 finnas disponibelt

117 300 kr.

De för innevarande budgetår anvisade medlen om 2 milj. kr. jämte från

föregående budgetår kvarstående medel om ca 117 000 kr. förutsättes komma

att i sin helhet fördelas på de i prop. 1964: 1 (bil. 8 p. 45) nämnda

projekten.

Under budgetåret 1965/66 kvarstår medelsbehov för tidigare upptagna

projekt, vilka till följd av anslagsbegränsning inte kunnat tillgodoses. Dessutom

har tillkommit framställningar avseende hamnarna i Kalmar och Falkenberg.

Vidare utreds bl. a. färjtrafiken till Finland och samordningen av

land- och sjötransporter. Resultaten av utredningarna aktualiserar frågor

om bidrag till eventuella hamnutbyggnader och farledsarbeten.

III. Departementschefen

Genom Säffle kanal finns en sammanhängande sjöled mellan Arvika och

Vänern. Farleden är ca 80 km lång. Vid Säffle finns, förutom en damm för

reglering av vattenståndet i farleden ovanför staden, kanalens enda sluss.

I kanalen kan framföras fartyg med en längd av 32 in, en bredd av drygt

7 m och ett djupgående av 3 in, vilket motsvarar en lastförmåga av maximalt

ca 300 ton. Sedan Trollhätte kanal i början av detta århundrade byggts om

för trafik med fartyg med en lastförmåga av drygt 2 000 ton, har frågan om

en modernisering av Säffle kanal aktualiserats i olika sammanhang.

År 1948 fattade statsmakterna principbeslut om att en ombyggnad av

Säffle kanal skulle komma till stånd så snart de penningpolitiska förhållandena

medgav. Enligt planerna skulle farledsdjupet på sträckan Vänern—

Säffle ökas till 3,9 in, vilket skulle medge passage för fartyg med ett djupgående

av 3,6 in. Frågan om fördjupning av den återstående delen av kanalen

skulle utredas ytterligare. I sammanhanget godkändes ett avtal med

Billeruds aktiebolag, i vilket staten förband sig att bygga ut kanalen mot

att bolaget lämnade bidrag härtill med 500 000 kr. Vidare utlovade dåvarande

Säffle köping att bidra med 100 000 kr. till utbyggnaden. Staten förvärvade

också aktiemajoriteten i Seffle kanalbolag. Kanalens drift och förvaltning

överfördes till vattenfallsstyrelsen och sammanslogs sedermera med

förvaltningen av Trollhätte kanal.

Vattenfallsstyrelsen lick därefter i uppdrag att utreda omfattningen av

den utbyggnad av kanalen som slutligt borde ske. Styrelsen redovisade resultatet

av utredningsuppdraget år 1959. Kostnaderna för statsverket för en

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr it år 1965

utbyggnad beräknades till mellan 5 och 6 milj. kr. Enligt styrelsen syntes

det ofrånkomligt att ombyggnaden inte skulle ge företagsekonomiskt tillfredsställande

avkastning och att dess fullföljande måste delvis motiveras

av de allmänna fördelar som åtgärden medförde. År 1961 redovisade styrelsen

vissa ytterligare överväganden rörande främst farledens tekniska utformning.

Härvid anförde styrelsen bl. a., att ett ökat djupgående på kanalen

skulle medföra snabbt stigande kostnader, varför anledning ej bedömdes

föreligga att frångå det tidigare rekommenderade djupgåendet av 3 6 in i

hela farleden.

Frågan har nu ytterligare penetrerats av Säffle kanalutredning.

Utredningen, som i första hand prövat om förutsättningarna för den år

1948 beslutade kanalombyggnaden fortfarande kvarstår, erinrar om att det

siffermässiga underlaget för 1948 års beslut till största delen hämtats från

en tidigare utredning, enligt vilken godskvantiteten (exkl. flottningsgods)

på en ombyggd kanal kunde beräknas till nära 280 000 ton. Säffle kanalutredning

har kommit fram till en betydligt mindre trafikvolym eller drygt

100 000 ton. Minskningen beror delvis på de för bygden gynnsamma förskjutningar

i näringslivet, som ägt rum under senare år och som kan beräknas

fortgå. Utvecklingen innebär ändrade krav på områdets transportforsorjning

som minskar fördelarna av direkta sjötransporter med fartyg

av den storlek att de kan utnyttja en utbyggd kanal.

Utredningen har funnit att en kanalombyggnad, som beräknas kosta

mellan 6 och 7 milj. kr. i 1963 års priser, ger dålig räntabilitet för staten

från företagsekonomisk synpunkt. Härtill kommer att värdet av en kanalombyggnad

för den omliggande bygden inte är så stort att det motiverar ett

avsteg från den av statsmakterna nyligen fastslagna principen att varje

trafikgren skall svara för sina kostnader. Skulle statsmakterna anse sig

bora stimulera områdets näringsliv bör enligt utredningen andra åtgärder

an en kanalombyggnad komma i fråga.

Utredningen, som således funnit att trafikbehov, ombyggnadskostnader

och räntabilitet ändrats så att den tidigare förutsatta kanalombyggnaden

inte längre ter sig försvarlig, har eftersträvat eu avlösning av 1948*års avtal

mellan staten och Billeruds aktiebolag. Utredningen har med bolaget träffat

en preliminär överenskommelse som i huvudsak innebär, att 1948 års avtal

inte fullföljs och att staten förbinder sig att bidra med högst 1,7 milj. kr.

till utbyggnad av bolagets industrihamn vid Gruvön i Vänern. Detta innebär

enligt utredningen, att avlösningsbeloppet användes till ett trafikekonomiskl

mera ändamålsenligt objekt. Enligt utredningen bör den nuvarande kanaileden

även fortsättningsvis finnas att tillgå, överenskommelsen skall för

att bil bindande godkännas av Kungl. Maj :t före den 1 juli 1965.

I anledning av vissa åtaganden som Arvika stad gjort i anslutning till den

tidigare planerade kanalombyggnaden har utredningen vidare föreslagit

att staten ställer 300 000 kr. till förfogande för gatu- eller vägprojekt i sia
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj. ts proposition nr ii år 1905

den. Vidare förordar utredningen, att statsmakterna vid en eventuell utbyggnad

av eu allmän hamn i Säffle beaktar vissa engagemang från denna

stads sida i samband med den ursprungligen planerade kanalombyggnaden.

Slutligen har utredningen föreslagit, att statsmakterna vid ställningstaganden

i frågor angående omfattningen av och tidpunkten för skilda vägförbättringsåtgärder

inom kanalens omland på ett välvilligt sätt uppmärksammar

områdets behov av vägförbindelser.

Riksrevisionsverket har funnit, att en avlösning av avtalet icke bör genomföras

f. n. Sjöfartsstyrelsen och Föreningen för inre vattenvägar har

ansett sig icke kunna tillstyrka utredningens förslag. Detta har däremot tillstyrkts

helt eller med endast mindre erinringar av flertalet övriga remissinstanser,

t. ex. järnvägsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen,

kommerskollegium och kanaltrafikutredningen.

Enligt min mening kan Säffle kanalutrednings överväganden och förslag

i princip godtas. De skäl som utredningen anfört visar, att det inte längre

är försvarligt att bygga ut kanalen i den omfattning som statsmakterna förutsatte

år 1948. En sådan utbyggnad skulle, som utredningen påpekat, strida

mot de nyligen fastslagna riktlinjerna för den statliga trafikpolitiken. Jag

delar således utredningens uppfattning, att den tidigare beslutade ombyggnaden

icke bör komma till stånd, varför en avlösning av avtalet med Billeruds

aktiebolag bör ske. Med hänsyn till att avlösningsbeloppets storlek utgör

ett förhandlingsresultat och att bolaget —- på sätt som jag återkommer

till i det följande — förklarat sig villigt att bidraga till täckande av vissa

andra kostnader har jag icke något att erinra mot utredningens förslag att

bolaget skall erhålla bidrag till Gruvöhamnen med högst 1,7 milj. kr. Jag

tillstyrker även förslaget att 300 000 kr. skall ställas till förfogande för vägcller

gatuprojekt i Arvika.

Under ärendets beredning inom kommunikationsdepartementet har vissa

ytterligare synpunkter framförts i fråga om kanalens betydelse för den

kringliggande bygden. Från berörda kommuners sida har anförts bl. a. att

även en mindre ombyggnad än den tidigare beslutade skulle vara av vikt

för möjligheten att behålla och i viss omfattning även öka nyttotrafiken på

kanalen. Detta skulle bidraga till en mera gynnsam utveckling av näringslivet

inom området, som är i behov av lokaliseringspolitiska stödåtgärder. I

anledning härav har jag låtit undersöka förutsättningarna för en sålunda

förordad mindre utbyggnad. Från vattenfallsstyrelsen har därvid redovisats

att det torde vara i och för sig rimligt att förlänga slussen i Säffle och att

vidtaga vissa andra mindre åtgärder, vilka möjliggör trafik med fartyg som

är ca 20 % längre än de största fartyg som nu kan passera kanalen. Bredden

på de fartyg som skulle kunna utnyttja kanalen skulle dessutom kunna

öka något. Djupgåendet i farleden förutsättes vara oförändrat. Genom eu

sådan mindre ombyggnad skulle bl. a. visst mindre nordsjötonnage och

större tankfartyg än f. n. kunna trafikera kanalen. Detta skulle möjliggöra

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kimgl. Maj.ts proposition nr it år 1965

större laster av lrämst sågade trävaror och petroleumprodukter. Kostnaderna

för ombyggnaden har beräknats till sammanlagt ca 1 milj. kr. I beloppet har

raknats in 150 000 kr. för vissa underhållsåtgärder, som måste vidtagas

aven om kanalen inte utbygges. Vid överläggning med företrädare för Billeruds

aktiebolag har dessa förklarat att en sådan mindre utbyggnad skulle

vara av trafikekonomiskt värde för bolaget. Företaget är därför villigt atl

bidra med ,15 % av den beräknade kostnaden, dock med högst 350 000 kr.

Efter avdrag för de nämnda underhållskostnaderna om ca 150 000 kr.

och bidraget från Billeruds aktiebolag skulle statens kostnader för den

mindre utbyggnaden kunna beräknas till ca 500 000 kr. En sådan mindre

omfattande investering torde kunna medföra en trafikökning, som gör den

lönsam. Ombyggnaden kan också antagas ha viss positiv lokaliserings- och

sysselsättningseffekt i kanalens omland. Jag är därför beredd att förorda

att en sådan ombyggnad kommer till stånd.

Sammanfattningsvis innebär mina ställningstaganden följande. I enlighet

med utredningens förslag bör staten lämna bidrag med 55 %, dock högst

1 700 000 kr., av kostnaderna för utbyggnad av Billeruds aktiebolags industrihamn

i Gruvön. Vidare bör ett belopp av 300 000 kr. ställas till Arvika stads

förfogande, att efter länsstyrelsens godkännande användas för gatu- eller

vägprojekt i staden. För dessa åtgärder torde beräknas ett belopp av 2 milj.

kr. under det under sjätte huvudtiteln uppförda reservationsanslaget till

bidrag till handelshamnar och farleder. Vidare bör en mindre ombyggnad

av Saffle kanal företagas i enlighet med de av vattenfallsstyrelsen angivna

riktlinjerna for en kostnad av ca 1 milj. kr. Härav lämnar Billeruds aktiebolag

bidrag med 35 % upp till 350 000 kr. Kostnaderna i övrigt för utbyggnaden

bör bestridas med drivmedel som vattenfallsverket disponerar, i första

hand inom kanalrörelsen.

Vid bifall till de nu förordade åtgärderna, vilka för statsverket beräknas

kosta sammanlagt ca 2,5 milj. kr., skulle staten befrias från skvldigheten

att bygga ut Säffle kanal för ett belopp av inemot 7 milj. kr.

Den av utredningen träffade preliminära överenskommelsen med Billeruds

aktiebolag har efter förhandlingar med bolaget kompletterats i enlighet med

vad jag nu anfört. Den nya överenskommelsen torde såsom bilaga fä fogas

till statsrådsprotokollet för denna dag.

Vid bifall till vad jag nu föreslagit torde Kungl. Maj :t böra inhämta riksdagens

bemyndigande att godkänna överenskommelsen med Billeruds aktiebolag.

att narmare utreda och projektera den förordade mindre ombyggnaden av

Säftle kanal.

Sjöfartsstyrelsen har för andra bidrag från förevarande anslag under

nasta budgetår beräknat medelsbehovet till 2 milj. kr. Jag har ingen erinran

häremot.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:is proposition nr H år 1965

Anslaget tonde sålunda uppföras med (2 000 000 + 2 000 000) 4 000 000

kr. Jag hemställer att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen afl . .

1) godkänna de riktlinjer för utbyggnad av Saffle kanal

som jag förordat i det föregående,

2) bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna den av mig i

det föregående redovisade överenskommelsen mellan staten

och Billeruds aktiebolag;

3) till Bidrag till handelshamnar och farleder för budgetåret

1965/66 på driftbudgeten under sjätte huvudtiteln anvisa

ett reservationsanslag av 4 000 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Bert Holmberg

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr H år 1965

Bilaga

Överenskommelse

mellan Svenska staten och Billeruds aktiebolag

Mellan Svenska staten och Billeruds aktiebolag föreligger ett den 23 mars

resp. den 7 april 1948 dagtecknat avtal enligt vilket staten förbundit sig att

aTra?frue anSivna villkor ombygga Säffle kanal och bolaget förbundit

sig dels att bidraga till kanalombyggnaden med 500 000 kronor, dels

Saf t ?aile(nftn!n§ tiH Staten överläinna 23 aktier i Seffle kanalbolag.

Avtalet har hittills icke uppfyllts i vidare mån än att bolaget till staten överlämnat

angivna aktier. °

skalTfnUf- r aten Bi,leJuds aktiebolag överenskomma nu att avtalet icke

medföra r" |afS1 V1.dare.1män an så redan sketk Avtalet upphör sålunda att

medföra rätt för någondera parten att kräva uppfyllelse av någon enligt av
mélse.

k åCnde f°rpl,ktelse- Parterna träffa följande nya överenskom
Staten

förbinder sig att utgiva bidrag till utbyggnad av bolagets hamnanordningar

i Gruvon. Bidraget skall utgå med 55 procent av utbyggnadskostnaden,

dock med högst 1 700 000 kronor ySS

Bolaget förbinder sig att till staten utgiva bidrag till kostnaderna för föriangnmg

av slussen i Säffle och de åtgärder i övrigt som erfordras för att

mojhggora trafik på Satfle kanal av fartyg med ca 20 procent större längd

an vad den nuvarande kanalen tillåter, med i stort samma djupgående samt

med nagot okad bredd. Bidraget skall utgå med 35 procent ai ifrågavarande

kostnader, dock med högst 350 000 kronor. laga^aranae

Bitlrag som avses i detta avtal utgår endast för sådana arbeten som ut
^rJS,

}lIJdefr tlde.n den 1 Juli 1965~den 1 juli 1971 och för vilka tillika bidra*

påkallats fore sistnämnda datum. niarag

Om någon av parterna påkallar det, skall den andra parten fullgöra sin

bidragsskyldighet successivt i mån av arbetenas utförande på följande sätt

nåkaM ^ efter b^nadsarbetenas igångsättande den part som

pakahat bidragets utbetalande, visat vilka kostnader, som under halvåre

nedlagts pa arbetena ifråga, skall den andra parten inom ramen för avta

, maximibelopp utbetala bidrag enligt avtalad procent av de visade kosterna.

Forsta utbetalning må dock ske tidigast den 1 juli 1966

Denna överenskommelse är gällande endast under förutsättning att den

samma godkannes av Kungl. Maj :t före den 1 juli 1965. UtSaUning att den‘

Stockholm den 19 februari 1965

För Svenska staten

Lars Peterson

Säffle den 22 februari 1965

För Billeruds aktiebolag

Åke Pihlgren

ESSELTE «B. STHLM 65

514611

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1965:201 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1965/66 till barnmorskeläroanstdlterna och statens sjuksköterske a1 i texten
  2. SU 1965:73 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående bidrag till handelshamnar och farleder för budgetåret 1965/66 m. m. s. 8 i texten