Sök i Ratio Lex

Angående medelsbehovet för försvarsstabens verksamhet under budgetåret 1965/ 66

1965-03-05 · 39 sidor, varav 35 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 35 av 39 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1965:66, Angående medelsbehovet för försvarsstabens verksamhet under budgetåret 1965/ 66

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 66 år 1965

1

Nr 66

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående medelsbehovet

för försvarsstabens verksamhet under budgetåret 1965/

66; given Stockholms slott den 5 mars 1965.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag ur statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredraganden hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sven Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen begärs vissa anslag för försvarsstabens verksamhet budgetåret

1965/66. Anslagen föreslås till sammanlagt 16,3 milj. kr. eller samma

belopp som preliminärt tagits upp i prop. 1965: 1. Förslag framläggs till

vissa organisations- och personalförändringar vid försvarsstaben. Förslagen

innebär bl. a., att operationsledningen samordnas under ledning av souschefen

samt att en ny sektion III — bestående av en personalavdelning samt

en press- och upplysningsavdelning — organiseras. Vissa personalförstärkningar

föreslås samtidigt.

I propositionen redovisas slutligen ett av 1963 års militärassistentutredning

avgivet betänkande angående behovet av militärt utbildad personal vid

överståthållarämbetet och länsstyrelserna. I anslutning härtill föreslås att

samtliga befattningar för militärassistenter vid dessa myndigheter skall

avses för major på aktiv stat.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 sand. Nr 66

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 19f>5

Utdrag ur protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

5 mars 1965.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, SvenEric

Nilsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, fråga om medelsbehovet

för försvarsstabens verksamhet under budgetåret 1905/00 och anför

därvid följande.

I statsverkspropositionen (bil. 0 s. 171) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Försvarsstaben:

Avlöningar, Försvarsstaben: Särskilda avlöningar, Försvarsstaben: Omkostnader

och Försvarsstaben: Särskilda omkostnader för budgetåret 1905/00

beräkna förslagsanslag av resp. 11 300 000, 2 000 000, 1 650 000 och 1 350 000

kr. Beredningen av dessa anslagsfrågor är nu avslutad och jag anhåller att

få redogöra för dem närmare.

Försvarsstaben: Avlöningar

Anslag

1963/64 ........................ 9 465 000

1964/65 ........................ 9 500 000

1965/66 (förslag) 10 430 000

Inledning

Vid 1961 års riksdag fattades beslut (prop. 109, SU 90, rskr 258) om en

reform av krigsmaktens högsta ledning. Beslutet avsåg principerna för ansvars-

och uppgiftsfördelning mellan myndigheter och stabsorgan inom den

högsta ledningen, grunddragen i högkvarterets krigsorganisation samt

försvarsstabens fredsorganisation. Vid anmälan av ifrågavarande

proposition (s. 114) anförde föredragande departementschefen, att

tillräckligt underlag då inte fanns för att också besluta om fredsorganisationen

av försvarsgrensstaberna. Ytterligare undersökningar borde därför

göras i denna fråga, varvid en anpassning till försvarsledningsreformens

Nettoutgift

10 580 082

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:ts proposition nr 66 år 1965 3

principer skulle ske och möjligheterna att — utan förfång för tjänstens

ofrånkomliga krav —- vinna personalbesparingar borde tillvaratas.

Statsutskottet anförde i fråga om de personalökningar i försvarsstaben

som följde av beslutet rörande krigsmaktens högsta ledning att viss mycket

väsentlig verksamhet, som i dåvarande organisation inte alls eller endast i

otillräcklig grad bedrivits, skulle komma att åläggas försvarsstaben, och

att det därvid var fråga om nya arbetsuppgifter, som i huvudsak skulle tillkomma

utöver redan befintliga. Det vore enligt utskottet angeläget, att tillräckliga

personalresurser ställdes till förfogande för att den nya ledningsorganisationen

skulle kunna fungera tillfredsställande. I fråga om försvarsgrensstaberna

utgick emellertid utskottet från att samtidigt en minskning

av arbetsbelastningen måste inträda. Ehuru denna inte lät sig kvantitativt

precisera, uttalade utskottet, att den borde föranleda personalminskningar

i försvarsgrensstaberna. — Statsutskottets utlåtande godkändes av riksdagen.

På grundval av vissa av Kungl. Maj:t anbefallda utredningar in. m. framlades

sedermera i prop. 1964:31 förslag till organisation och personaluppsättning

av försvarsgrensstaberna. Förslaget godkändes av riksdagen (SU 37,

rskr 116). Beslutet innebar, såvitt rör personaluppsättningen, å ena sidan

eu minskning av antalet beställningar för aktiva officerare med sammanlagt

19, å andra sidan eu mindre ökning av andra personalkategorier vid staberna.

Vid anmälan av prop. 1961:109 anförde departementschefen (s. 114) i

fråga om försvarsstabens nya personalorganisation, alt densamma efter

någon tid skulle överses, varvid säkrare hållpunkter för bestämmande av

stabens normalbehov av personal borde kunna erhållas. Med anledning härav

uppdrog Kungl. Maj :t den 4 juni 1964 åt överbefälhavaren att låta överse

försvarsstabens personalbehov och organisation. Med skrivelse den 15 december

1964 har överbefälhavaren redovisat resultatet av översynen samt

framlagt därav betingade förslag.

Riksdagen begärde år 1959 (SU 87, rskr 235) eu översyn av militärassistentorganisationen.

Med anledning härav uppdrog Kungl.

Maj:t den 25 september 1959 åt chefen för försvarsstaben och den 9 februari

1962 åt överbefälhavaren alt verkställa utredning rörande militärassistentorganisationen.

På grundval av dessa utredningar framlade Kungl.

Maj:t i 1962 och 1964 års statsverkspropositioner (bil. 6 s. 93 resp. bil. 6

s. 166) förslag till vissa ändringar i militärassistenlorganisationen vid

centrala verk och myndigheter.

I prop. 1962: 1 (bil. 6 s. 106) uttalades att frågan om militärassistenlorganisationen

hos de regionala myndigheterna borde vila i avvaktan på att

1960 års försvarsledningsutrcdnings studier av ledningsförhållandena i regional

instans avslutats. Sedan överbefälhavaren den 26 augusti 1963 anmält

att från försvarsledningsulrcdningens sida underlag förelåg för eu

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1965

förutsättningslös utredning av den regionala militärassistentorganisationen,

tillkallades med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 september 1963

utredningsmän1 — 1963 års militärassistentutrcdning — för att genomföra

ifrågavarande utredning.

Med skrivelse den 21 januari 1964 har militärassistentutredningen överlämnat

betänkandet »Behovet av militärt utbildad personal vid överstålhållarämbetet

och länsstyrelserna» (stenc. Fö 1964: 2). Över utredningens förslag

har efter remiss yttranden avgivits av överbefälhavaren, försvarets civilförvaltning,

statskontoret, överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap,

civilförsvarsstyrelsen, beredskapsnämnden för psykologiskt försvar,

samtliga civilbefälhavare, överståthållarämbetet, samtliga länsstyrelser, länsförvaltningsutredningen,

Stats tjänstemännens riksförbund (SR), Sveriges

akademikers centralorganisation (SACO) och Tjänstemännens centralorganisations

statstjänstemannasektion (TCO-S).

Försvarsstabens organisation

Nuvarande organisation

Huvuddragen av försvarsstabens organisation enligt 1961 års beslut framgår

av en sammanställning, vilken torde såsom bilaga 1 få fogas till statsrådsprotokollet

i detta ärende.

Försvarsstaben är f. n. — under stabschefen (en beställningshavare i

Bo 5) och souschefen (en överste eller kommendör i Bo 4) — uppdelad på

följande enheter, nämligen operationsledning, omfattande de tre fristående

delarna operationsledning I, II och III, sektion I, bestående av allmän avdelning,

kvartermästaravdelning, kommunikationsavdelning och signaltjänstavdelning,

sektion II, bestående av underrättelseavdelning, attachéavdelning

och inrikesavdelning, sektion IV, bestående av planeringsavdelning,

forskningsavdelning och budgetdetalj samt befästningsinspektion och

två fristående avdelningar, nämligen adjutanturavdclningen samt pressoch

filmavdelningen. I staben ingår slutligen eu personalvårdsbyrå, bestående

av centralavdelning, socialtjänstavdelning och undervisningsavdelning.

I detta sammanhang behandlas försvarsstaben utom inrikesavdelningen

och personalvårdsbyrån. I fråga om inrikesavdelningen, som jag i det följande

behandlar för sig, kommer jag att föreslå att den omorganiseras till

en säkerhetsavdelning. Anslag för personalvårdsbyråns avlöningar m. in.

har behandlats i prop. 1965: 1 (bil. 6 s. 269).

Den för innevarande budgetår gällande fasta personalorganisationen för

staben — däri inbegripet även försvarsattachéer och militärassistenter men

med bortseende från inrikesavdelningen och personalvårdsbyrån — omfat
1

Generallöjtnanten Richard Åkerman, ordförande, och landssekreteraren Åke Lindberg. Som

särskild sakkunnig ställdes översten Bo Varenius till utredningsmännens förfogande.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1965

tar 275 militära och civila befattningar. Antalet försvarsattachéer och militärassistenter

uppgår till sammanlagt 49. För den egentliga stabsverksamheten

vid ifrågavarande enheter avses sålunda 226 befattningar, varav 96

för aktiva och 21 för pensionsavgångna militärer.

överbefälhavarens förslag

Organisatoriska överväganden

överbefälhavaren framhåller inledningsvis, att erfarenheterna i allt väsentligt

bestyrkt riktigheten av den organisation, som fastställdes vid 1961

års riksdag. Försvarsstabens organisation i stort anses därför böra bibehållas.

Mot denna bakgrund föreslås förändringar i stabens organisation och

personalsammansättning endast i sådana fall, då de är motiverade av förhållanden

som tillkommit efter den 1 oktober 1961 eller då erfarenheterna

från de senaste åren entydigt anses tala för en förändring. Härom anförs

i huvudsak följande.

Av de organisatoriska förändringar som genomförts inom krigsmakten

sedan den 1 oktober 1961 torde endast förslaget om ny regional ledningsorganisation

(prop. 1964:109) vara av sådan omfattning och art, att det

påverkar försvarsstabens organisation. Konsekvenserna för försvarsstabens

del av den nya organisationen har därför studerats.

Uppföljning, presentation och analys av det aktuella läget i vår omvärld

samt inträffade och befarade incidenter har fått en större omfattning än

vad som förutsågs vid omorganisationen 1961. Inträffade kriser m. m. har

krävt en omfattande och delvis inte förutsedd arbetsinsats för uppföljning

och övervakning av främmande verksamhet. FN-uppdrag och andra frågor

med internationell inriktning — t. ex. nedrustningsfrågan — har vidare

ställt icke förutsedda anspråk på insats från försvarsstabens sida.

Även planerings- och studieverksamheten inom försvarsstaben har fått

en större omfattning än som förutsågs 1961.

Starkt behov föreligger av ett särskilt organ i försvarsstaben för ledning

av ADB-verksamheten inom krigsmakten samt för försvarsstabens eget

behov.

Hänsyn har vidare tagits till förslag i militära säkerhetsutredningens betänkande

samt till de krav på medverkan från försvarsstabens sida som

övriga myndigheter inom totalförsvaret bedöms komma att ställa.

Från dessa utgångspunkter framför överbefälhavaren sammanfattningsvis

följande förslag beträffande försvarsstabens organisation in. m.

1. Operationsledningens organisation och uppgifter förblir oförändrade.

2. Allmänna avdelningen inom sektion I tillförs en ADB-detalj.

3. Inrikesavdelningen inom sektion II omorganiseras till en säkerhetsavdelning.

4. Fn ny sektion III, i huvudsak bestående av en press- och eu upplysningsavdelning,

organiseras.

5. Sektion IV omorganiseras och uppdelas i en studie- och en planeringsavdelning,

varvid nuvarande forskningsavdclning och budgetdetalj inordnas

i de nya avdelningarna.

1*—Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 66

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungi. Maj.ts proposition nr 66 år 1965

6. Nuvarande adjutanturavdelning utgår och ersätts av en personalavdelning

och en kommendanturavdelning, direkt underställda försvarsstabschefen.

7. Expeditionstjänsten, främst chefsexpeditionen, rationaliseras.

Översiktligt framgår överbefälhavarens förslag till ny organisation av

försvarsstaben av en sammanställning, vilken torde såsom bilaga 2 få fogas

till statsrådsprotokollet i detta ärende.

Såsom motiv för de framförda förslagen m. m. anför överbefälhavaren

i huvudsak följande.

Försvarsstabens studieverksamhet. överbefälhavaren

framhåller, att huvuddelen av det arbete som bedrivs inom försvarsstaben

kan hänföras till studier i vidsträckt bemärkelse. De studier som främst

är aktuella i detta sammanhang anges vara följande, nämligen

strategiska studier, varmed avses de grundläggande studierna rörande

vår strategiska situation i stort,

operativa studier som direkt syftar till att underbygga krigsplanläggningen,

långtidsstudier till grund för krigsmaktens fortsatta utveckling samt

tekniska studier för att fastställa data m. m. för olika materieltyper.

Nuvarande studieorganisation inom försvarsstaben är så uppbyggd, att

studieverksamheten bedrivs direkt vid den sektion eller motsvarande enhet,

där resultatet skall användas. Som ett alternativ härtill kan enligt överbefälhavaren

tänkas en särskild studiesektion, som utför alla slags studier. Ett

sådant alternativ bedöms emellertid vara olämpligt, eftersom det skulle

dels kräva mer personal, dels öka svårigheterna att inom fackavdelningarna

smidigt utnyttja erfarenheterna från studiearbetet. Fackavdelningarna

måste för övrigt under alla förhållanden bedriva studier inom egna verksamhetsområden.

Då erfarenheterna av hittillsvarande studieverksamhet

inom staben pekar på att nuvarande organisation är i huvudsak lämplig,

finner överbefälhavaren, att en för staben gemensam studiesektion inte bör

organiseras.

Överbefälhavaren behandlar härefter ansvarsfördelningen i fråga om studieverksamheten

och konstaterar därvid, att motiv saknas för att frångå

gällande praxis på detta område. Ansvaret bör i detta hänseende även i

fortsättningen huvudsakligen åvila operationsledning I, sektion II och sektion

IV.

Operationsledningen. Operationsledningens huvudsakliga uppgifter

är att lämna underlag för operativa bedömningar och beslut, utarbeta

strategiska och operativa studier, utarbeta och utge order och anvisningar

för operativt krigsförberedelsearbete i central och regional instans, tillse

krigsmaktens och framför allt ledningsorganisationens beredskap, anordna

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1965 7

och biträda vid spel och övningar som anbefallts av överbefälhavaren och

vid hans kontroll av operativt planläggningsarbete samt ta fram operativt

underlag för militärledningens arbete. Operationsledningen är f. n. organiserad

på tre delar — envar med en överste eller kommendör i Bo 4 eller Bo 3

som chef — med följande huvudsakliga uppgiftsområden

Operationsledning I — strategiska och operativa studier

Operationsledning II — krigsplanläggning samt

Operationsledning III — beredskap och övningar

Beträffande operationsledningens uppgifter anförs vidare bl. a. följande:

Omfattningen av operationsledningens totala arbetsuppgifter är sådan,

att en minskning av dess organisation inte låter sig göras. Behovet och vikten

av operativa studier med direkt inriktning på krigsplanläggning har

ökat. Beredskapsfrågorna kräver ett stabsarbete av större omfattning än

som förutsågs vid tillkomsten av 1961 års organisation. Den nya regionala

ledningsorganisationen torde på sikt komma att medföra någon minskning

i de operativa samordningsuppgifterna, dock inte i sådan omfattning att de

påverkar operationsledningens organisation. Under ett antal år framåt kommer

operationsledningens arbete att i hög grad ökas i samband med genomförandet

av den nya högre regionala ledningen och dess följdverkningar.

Av överbefälhavaren ledda övningar ställer erfarenhetsmässigt mycket stora

krav på stabsarbete i central instans. Dessa krav har inte kunnat tillgodoses

utan att ta i anspråk personal genom kommendering. Denna anordning har

vissa nackdelar, bl. a. bristande kontinuitet vid uppgifternas lösande samt

stor tids- och arbetsinsats vid upplärning av den kommenderade personalen.

Sedan erfarenheterna från övningsverksamheten 1961—1964 ytterligare bearbetats,

kan en begränsad personalökning bli aktuell.

Överbefälhavaren erinrar vidare om att föredragande departementschefen

i prop. 1964: 1 (bil. 6 s. 177) bl. a. uttalat, att en förenklad organisation av

operationsledningen bör närmare övervägas. Organisationen har därför

granskats och andra organisationsformer än de nuvarande övervägts, bl. a.

mot bakgrund av de brister som teoretiskt kan anses föreligga f. n. Till

dessa brister hör främst risken för bristande samordning mellan operationsledningens

olika delar.

Två alternativa nya ledningsformer har närmare undersökts, nämligen

dels en i vilken en ny ledningsinstans införs mellan chefen för försvarsstaben

och nuvarande tre chefer för operationsledningen, dels en i vilken

nuvarande tre chefer ersätts med en chef. I båda alternativen skulle samordningen

mellan operationsledningens olika delar ske genom befäl. Nackdelarna

har emellertid befunnits vara påtagliga. I det förra fallet skulle således

överbefälhavarens och chefens för försvarsstaben kontakter med och

inflytande över operativa ärenden minska, och i det senare skulle den operativa

representationen i staben reduceras väsentligt, vilket bl. a. skulle

medföra den svagheten från beredskapssynpunkt att den operativa sektionen

i högkvarteret i krig tidvis måste ledas av chef som i fred inte regelmässigt

handhar operativa frågor. Konsekvenserna i såväl freds- som krigs
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1965

arbetet kan enligt överbefälhavaren väntas bli sådana, att fördelarna med

en omorganisation inte på något sätt uppväger nackdelarna. I anslutning

härtill anförs bl. a. följande:

övergången från tidigare organisation till den år 1961 fastställda kunde

av naturliga skäl inte ske utan svårigheter. Det tog tid innan nya arbetsformer

skapades och metoder för kontakter och samverkan utåt och inåt utbildades.

Efter hand har emellertid arbetsformer utvecklats, som i allt

väsentligt undanröjt de svagheter, som uppstod inledningsvis. Risken för

bristande samordning har eliminerats.

Överbefälhavaren anför vidare, att erfarenheterna av nuvarande funktionella

uppdelning är goda samt att intet framkommit som talar för en försvarsgrensvis

uppdelad operationsledning. Den beslutade nya regionala ledningsorganisationen

uppges vidare i högre grad än tidigare komma att

kräva en funktionell indelning. Nuvarande organisation av operationsledningen

anses därför böra bibehållas, även om vissa smärre förskjutningar

i uppgiftsfördelningen mellan de olika delarna bör genomföras. Dessa uppges

emellertid inte påverka organisationen som sådan.

Sektion I är som tidigare anförts f. n. organiserad på allmän avdelning,

kvartermästaravdelning, kommunikationsavdelning och signaltjänstavdelning.

Huvuddelen av signaltjänstavdelningens förvaltningsmässiga

uppgifter har fr. o. an. den 1 juli 1964 överförts till andra myndigheter, främst

flygförvaltningen (jfr prop. 1964: 1 bil. 6 s. 165, SU 4, rskr 4).

Ansvaret för handläggningen av ärenden av stödfunktionskaraktär har

enligt överbefälhavaren medfört, att sektionen kommit att bli försvarsstabens

huvudorgan för den civila delen av totalförsvaret. Det anses ha varit

till fördel för den militära och sannolikt även den civila sidan, att samverkan

i stor utsträckning kunnat kanaliseras till sektion I. Överbefälhavaren

finner, att nuvarande organisation från denna synpunkt bör bibehållas.

Härför talar även önskvärdheten av att åstadkomma nära överensstämmelse

mellan krigs- och fredsorganisation, att inte belasta operationsledningen

med stödfunktionsärenden, att hålla planläggningen inom stöd funktionsområdet

väl samordnad samt att åstadkomma enkel och smidig samverkan

med civila totalförsvarsmyndigheter. Med utgångspunkt häri har närmare

undersökts om en annan indelning bör genomföras inom sektionen i syfte

att bl. a. mera rationellt utnyttja personalen.

Inom allmänna avdelningen handläggs f. n. ärenden rörande bl. a. högkvarterets

krigsorganisation, krigsplanläggning för högkvartermyndigheternas

vidkommande, stabsinstruktion tör högkvarteret samt krigsplacering

av personal i försvarsstaben. Av skäl som kommer att redovisas i det följande

föreslås att dessa ärenden överföres till en ny personalavdelning.

Till allmänna avdelningen bör enligt överbefälhavaren i fortsättningen

föras handläggningen av frågor rörande automatisk databehandling (ADB).

Härom anförs bl. a. följande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

<)

Kungl. Maj. ts proposition nr 66 år 1965

De erfarenheter som hittills vunnits vid utnyttjande av ADB har visat

detta hjälpmedels möjligheter för att genomföra krigsmaktens omfattande

planerings-, redovisnings- och kontrollarbete på ett rationellt sätt. Redan nu

är det emellertid klart att införandet av ADB måste ske efter väl genomtänkta

planer, om datasystemens möjligheter skall kunna utnyttjas till fullo,

överbefälhavaren måste ha stabsresurser för att leda utvecklingen på detta

område på ett sådant sätt att de behov av information, som föreligger för

ledning av såväl planeringsverksamheten som det operativa krigsförberedelsearbetet

med dess stödfunktioner, blir tillgodosedda. Det är vidare av

största vikt att de system som byggs upp för användning i fred även ges eu

sådan utformning att de är lämpade för verksamhet i krig, att övergång från

fred sförhållanden till krig kan ske smidigt och att beredskapskraven därvid

blir tillgodosedda. Detta understryker ytterligare behovet av härför lämpade

stabsresurser i försvarsstaben.

Inom försvarsstaben finns ingen stabsfunktion eller någon personal speciellt

avsedd för den stabsmässiga handläggningen av ADB-frågor. Dessa

ärenden har tidigare i begränsad utsträckning beretts vid allmänna avdelningen

men handläggs numera på grund av personalbrist av souschefen

personligen. Statskontoret, som påtalat denna brist, har härvid lämnat

värdefull hjälp.

När omläggning till ADB-verksamhet sker i större omfattning torde det

komma att föreligga ett permanent behov av ADB-personal vid de olika

avdelningarna. Det bedöms emellertid mest rationellt att under uppbyggnadsskedet

sammanhålla samtlig ADB-personal i en stabsenhet. Denna bör

utgöras av en ADB-detalj inom allmänna avdelningen på sektion I.

ADB-ärendena kommer enligt överbefälhavaren att kontinuerligt kräva

stor arbetsinsats även av avdelningschefen. Del har därför undersökts,

huruvida andra uppgifter kan överföras till övriga enheter inom sektionen.

Därvid har konstaterats att sa lämpligen inte bör ske. övervägandena har

sammanfattningsvis lett till att vid allmänna avdelningen bör handläggas

frågor röiande allmän organisation, samverkan och gemensamma uppehållsplatser

samt fältarbets- och ADB-frågor.

Sektion II är f. n. indelad i — förutom inrikesavdelning — underrättelseavdelning

och attachéavdelning. Några förändringar av sektionens uppbyggnad

i stort är enligt överbefälhavaren inte erforderliga. Kraven på den

militära underrättelsetjänsten har emellertid för varje år blivit allt större,

vilket medfört behov av vissa omdispositioner av underrättelseavdelningen.

Sektion III (ny enhet), överbefälhavarens åligganden i fråga om

presstjänst, upplysningstjänst och filmverksamhet ombesörjs f. n. vid pressoch

filmavdelningen, överbefälhavaren framhåller, att denna verksamhet

ökat i betydande utsträckning under de senaste åren samt anför vidare följande.

Den breddning av upplysningsverksamheten, som med ökat stöd från

statsmakterna numera genomförs av bl. a. Centralförbundet Folk och Försvar,

sker i stor utsträckning i samarbete med försvarsstaben, vilket kräver

större insatser av personalen inom nuvarande press- och filmavdelningen.

Undervisningen om totalförsvaret i lika. grundskolan och gymnasiet liar

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1965

ställt ökade krav på medverkan vid lärarkonferenser och kurser för fortbildningskonsulenter.

En följd av detta bär blivit önskemål om underlag

för lektioner, grupparbeten, elevföredrag m. m. I fråga om presstjänsten har

särskilt våra militära engagemang utomlands medfört berättigade krav från

allmänheten om snabb och säker nyhetsförmedling. Detta gör att den rena

presstjänsten vid press- och filmavdelningen fått ökad arbetsbelastning.

De nu genomförda översynen har enligt överbefälhavaren visat, att nuvarande

press- och filmavdelning bör uppdelas på en pressavdelning och

en iipplysningsavdelning, vilka bör sammanföras i en sektion, benämnd

sektion III.

Sektion IV är f. n. organiserad på planeringsavdelning, forskningsavdelning

och budgetdetalj. Överbefälhavaren framhåller, att utvecklingen

sedan 1961 inneburit en successiv expansion beträffande studie- och planeringsverksamheten.

Denna utveckling anges vara beroende av det förbättrade

underlag som erfordras dels för överbefälhavarens ledning av långsiktsplaneringen

och förslag rörande krigsmaktens utveckling på längre

sikt, dels i samband med större beslut i materiel- och organisationsfrågor.

Detta har medfört en snedbelastning inom sektionen, innebärande att den

mest omfattande delen av sektionens ärenden handläggs vid planeringsavdelningen.

En omorganisation av sektionen anses därför nödvändig och

överbefälhavaren föreslår, att sektionen uppdelas på en studieavdelning och

en planeringsavdelning. Härvid kan nuvarande forskningsavdelning, vars

uppgifter är hänförliga antingen till studiefunktionen (tekniskt underlag

m. m.) eller planeringsfunktionen (forskningsplaner och utredningar), uppdelas

på de nya avdelningarna. Budgetdetaljen, vars uppgifter har direkt

samband med planeringsverksamheten, föreslås ingå i den nya planeringsavdelningen.

Personal- och kom in endanturavdelnin garna (nya enheter).

Inom försvarsstaben handläggs den långfristiga personalplaneringen

vid sektion IV, försvarsstabens egna personalärenden liksom ärenden rörande

s. k. försvarsgrensoberoendebefattningar vid adjutanturavdelningen

och ärenden rörande högkvarterets krigsorganisation vid allmänna avdelningen

inom sektion I. Personalvårdsärenden liandlägges vid personalvårdsbyrån.

I utredningen framhålls att överbefälhavaren i allt större utsträckning

har att ta ställning till personalorganisatoriska ärenden och vissa utbildningsärenden

av principiell natur. Statstjänstemännens utvidgade förhandlingsrätt

beräknas vidare innebära, att överbefälhavaren i ökad omfattning

o .

måste vara beredd att företräda krigsmaktens samlade önskemål och intressen.

Överbefälhavaren anför vidare, att personaltjänsten inom försvarsstaben

bl. a. skall lämna erforderligt underlag för placering av befäl avsedda för

s. k. försvarsgrensoberoendebefattningar vid de för krigsmakten gemensam
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1965

111a staberna och skolorna m. in. Denna verksamhet, som omspänner krigsmakten

i dess helhet, uppges kräva en omfattande planering på sikt, eftersom

planläggningen skall tjäna som underlag för vidare planering vid försvarsgrensstaberna.

Det stora antalet försvarsgrensoberoendebefattningar

har enligt överbefälhavaren medfört väsentligt ökade uppgifter på personaltjänstens

område, utöver vad som förutsågs i samband med omorganisationen

av försvarsstaben 1961. Den nya regionala ledningen kommer att

innebära en betydande ökning av antalet inte försvarsgrensbundna befattningar

och beräknas medföra än större uppgifter för personaltjänsten.

Det anses vidare att utvecklingen inom personaltjänsten kan komma att

bli sådan att betydligt ökade uppgifter kommer att åvila överbefälhavaren

utöver vad som nu med säkerhet kan förutses. Mot denna bakgrund finner

överbefälhavaren det angeläget, att erforderliga resurser skapas för handläggning

av personalfrågor inom försvarsstaben. Fyra olika organisationsalternativ

har undersökts.

Alternativ 1 innebär, att personal-, organisations-, utbildnings- och personalvårdsärenden

sammanförs till eu sektion och att kommendanturärenden

handläggs vid en från sektionen fristående avdelning.

Enligt alternativ II sammanförs personal-, organisations- och kommendanturärenden

till en sektion.

I alternativ III sammanförs personal- och kommendanturärenden till en

sektion.

Alternativ /V innebär slutligen, att personal- och kommendanturärenden

handläggs vid från varandra fristående avdelningar.

I samtliga alternativ har förutsatts, att nuvarande adjutanturavdelning

skall utgå samt att den långsiktiga personalplaneringen alltjämt skall handläggas

vid sektion IV. Däremot har andra personalorganisatoriska m. fl.

ärenden, som nu vid sidan av de ursprungliga uppgifterna måst handläggas

vid sektion IV och personalvårdsbyrån, ansetts böra ingå i den avsedda

organisationsenheten. Samtliga alternativ sägs uppvisa för- och nackdelar.

Härom anförs bl. a. följande.

Alternativ I innebär, att personalvårdsbyråns självständiga ställning

skulle gå förlorad. Byrån är dels ett stabsorgan för beredning av personalvårdsärenden,

dels ledningsorgan för försvarets personalvård med regionala

och lokala enheter. Byrån löser sålunda uppgifter åt såväl överbefälhavaren

som försvarsgrenscheferna. Främst med hänsyn till de särpräglade arbetsuppgifter

som åvilar personalvårdsbyrån och det stora ingrepp i nuvarande

organisation, som skulle bli en följd av en lösning enligt alternativ I, föreslås

detta icke.

Alternativ II innebär, att de organisations- och samverkansärenden rörande

totalförsvaret, som nu handläggs på allmänna avdelningen inom

sektion I, skulle överföras till den avsedda organisationsavdelningen. Närmare

undersökningar bär emellertid visat att en sådan lösning inte vore

rationell. Alternativ II förordas därför inte.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1965

Undersökningen av alternativ III har visat, att sammankopplingen av

personalärenden och kommendanturärenden knappast innebär någon reell

fördel och att en dylik sammankoppling i och för sig inte är motiv för att

tillskapa en ny sektion. Alternativ III föreslås därför icke.

I alternativ IV är personal- och kommendanturavdelningarna fristående

från varandra och direkt lydande under försvarsstabschefen. Detta medför

att antalet direkt under försvarsstabschefen lydande chefer ökas med en.

Denna nackdel kan emellertid i flertalet fall elimineras genom den fördelning

av ärenden och ärendegrupper som försvarsstabschefen alltid måste

göra till souschefen vid försvarsstaben. Alternativet innebär väsentligt

mindre förändringar i stabens organisation än alternativ I och II och medför

ej — som i alternativ III — att personal- och kommendanturtjänst sammanblandas.

Alternativ IV förordas därför.

Överbefälhavarens förslag innebär således, att nuvarande adjutanturavdelning

bör utgå och ersättas med en personalavdelning och en kominendanturavdelning.

Befästningsinspektionen. Uppgifterna för befästningsinspektionen

kan i grova drag hänföras till tre grupper, nämligen dels uppgifter

som åvilar inspektören över rikets befästningar (IRB), dels uppgifter inom

försvarsstabens ram, dels ock personalkåruppgifter. övervägandena rörande

befästningsinspektionen har givit vid handen, att nuvarande organisation

bör bibehållas.

Expeditionstjänsten. Vid försvarsstaben finns f. n. en chefsexpedition

samt ett antal expeditioner, som betjänar sektioner eller avdelningar.

Undersökningar har genomförts i syfte att klarlägga, i vilken utsträckning

expeditionstjänsten kan och bör rationaliseras.

Beträffande chefsexpeditionen har — på underlag som framtagits av

statskontoret — konstaterats att en centralisering av utskrifts-, duplicerings-

och utsändningsverksamheten liksom av arkivtjänsten medför mera

rationella förhållanden i säkerhets- och expeditionstjänsthänseende utan att

mera omfattande personalökningar behöver ske.

överbefälhavaren framhåller det vidare som angeläget att åstadkomma

från säkerhetssynpunkt godtagbara arbetsförhållanden vid utskrift av kvalificerat

hemliga skrivelser. Det har därför övervägts att sammanföra huvuddelen

av skrivbiträdespersonalen i en gemensam skrivcentral. Teoretiskt

sett skulle härigenom kapaciteten i nämnda avseende sannolikt ökas, samtidigt

som en förbättrad övervakning kunde åstadkommas. Det kan emellertid

enligt överbefälhavaren befaras, att en sådan anordning skulle få en

starkt rekryteringshämmande effekt. Arbetstrivseln anses nämligen — enligt

vad underhandsförfrågningar utvisat — minska, om berörd personal inordnas

i stora enheter. Det har därför befunnits lämpligast bibehålla huvuddelen

av biträdespersonalen, avsedd för skrivverksamhet, vid vederbörliga

enheter i staben. Vid chefsexpeditionen föreslås dock att som komplement

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1965 13

härtill inrättas en mindre skrivcentral, främst avsedd för utskrift av kvalificerat

hemliga handlingar och i övrigt tjänande såsom en buffert, då mera

omfattande utskrifter skall ske m. m. Vid denna central bör jämväl ritarbeten

utföras.

överbefälhavaren framhåller vidare, att duplicering (fotokopiering) jämte

plockning och häftning samt utsändning kan genomföras effektivare enligt

centraliserad rutin. Med hänsyn härtill anses en för den till militärstabsbyggnadcn

förlagda delen av försvarsstaben gemensam duplicerings- och

utsändningscentral böra inrättas.

Sortering, katalogisering och arkivfotografering m. m. kräver enligt överbefälhavaren

arbetsinsatser, som med nuvarande personaltillgång ej medhunnits.

Då arkivtjänsten emellertid är en permanent funktion, föreslås en

särskild befattningshavare tillkomma för detta ändamål.

Möjligheterna att sammanföra vissa sektions- och avdelningsexpeditioner

har även undersökts. Resultatet visar, att nuvarande expeditioner i huvudsak

bör bibehållas.

överbefälhavaren har även låtit undersöka, huruvida den föreslagna nya

personalavdelningen i expeditionshänseende kan anslutas till chefsexpeditionen.

Då avdelningen beräknas komma att få handlägga ett relativt stort

antal ärenden, har den dock befunnits böra få egen expedition. Den föreslagna

kommendanturavdelningen bör däremot i fråga om expeditionstjänsten

betjänas av chefsexpeditionen.

Personal- och tjänsteförändringar

överbefälhavaren framhåller, att det är nödvändigt att iaktta stor restriktivitet

beträffande förslag om nya beställningar m. m. Inrättande av nya

militära beställningar vid försvarsstaben kommer nämligen att gå ut över

personalläget vid förbanden, där befälsbristen redan är påtaglig. Med hänsyn

härtill föreslår överbefälhavaren endast sådana ändringar, som bedömts såsom

utomordentligt angelägna eller oundgängligen nödvändiga. Följande nya

beställningar m. m. föreslås.

1. Operationsledningen

a) 1 regementsofficer Br 1

b) 1 officer A: 24

c) 1 underofficer A: 18 (expeditionsunderofficer)

2. Sektion I

a) 1 underofficer A: 18 (expeditionsunderofficer)

b) 1 överstelöjtnant eller major Ao 27/25, 1 regementsofficer/byrådirektör eller förste byrå
sekreterare

Ao/Ae 25/23 (systemman), 2 kaptener eller löjtnanter/förste byråsekreterare

eller assistenter Ao/Ae 21/17 (programmerare) och 1 kanslibiträde Ae 7 (kontrollstansoperatris;

allmänna avdelningen)

c) 1 underofficer A: 18 (allmänna avdelningen)

d) 1 kapten År 21 (kommunikationsavdelningen)

e) 1 kapten År 21 och 1 fanjunkare Ao 15 (signaltjänstavdelningen)

f) 1 förste radioassistent Ae 15 och 3 radioassistenter Ae 13 (signaltjänstavdelningen)

2* — liihang till riksdagens protokoll 1965. I sand. Nr 66

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1965

3. Sektion It

a) 1 major eller kapten/armédirektör av 2. graden eller arméingenjör Ao 25/21 (bitr. armé
attaché

i Washington), 1 regementsofficer eller kapten/marindirektör av 2. graden eller

mariningenjör Ao 25/21 (bitr. marinattaché i Washington) och 2 majorer eller kaptener/

flygdirektörer av 2. graden eller flygingenjörer Ao 25/21 (bitr. flygattachéer i Washington

och London)

b) 2 fanjunkare eller sergeanter Ao 15/13 (expeditionsunderofficerare vid beskickningarna i

London och Bonn)

c) 1 assistent Ae 17 och 2 kontorsbiträden högst Ae 5 (underrättelseavdelningen)

d) 1 officer A: 28 (attachéavdelningen)

4. Sektion III

a) 1 stabsredaktör Ae 21 och 1 officer A: 24 (upplysningsavdelningen)

b) 1 underofficer A: 18 (cxpeditionsunderofficer)

5. Sektion IV

a) 1 regementsofficer Ao 25 (planeringsavdelningen)

b) 2 kaptener År 21 (studieavdelningen)

6. Personalavdelningen

a) 1 överste/kommendör Bo 3/Bo 1 (avdelningschef)

b) 1 kapten År 25 och 1 kapten År 21

c) 1 förste byråsekreterare Ae 23

d) 1 underofficer A: 18

7. Kommendaturavdelningen

1 officer A: 24, 1 kontorist Ae 9 och 2 kanslibiträden Ae 7 (chefsexpeditionen)

M o t i v

la) Under de senaste åren har en officer biträtt den svenska delegationen

vid nedrustningsförhandlingarna i Geneve. Enligt överbefälhavaren har

det dessutom varit nödvändigt att inom försvarsstaben följa utvecklingen

såväl i fråga om förhandlingarna som i fråga om nedrustningsfrågans allmänna

utveckling. Uppföljning och beredning av nedrustningsfrågor kommer

enligt överbefälhavaren att erfordras under lång tid framåt. Personalbehovet

har hittills fått tillgodoses genom kommenderingar. För ändamålet

bör vid operationsledning I tillkomma en beställning för regementsofficer

i Br 1.

1 b) För att kunna följa upp, sammanställa och presentera ett underlag

för bedömning av incidentverksamheten kring vårt land bör enligt överbefälhavaren

en officer i A:24 placeras vid operationsledning III. Officeren

bör vara långtidstjänstgörande. Med hänsyn till uppgifternas art bör han

tillhöra flottan eller flygvapnet.

1 c) och 2 a) Arbetsomfånget vid expeditionerna för operationsledningen

och sektion I är sådant, att uppföljningen av kvitton på hemliga handlingar

och annan kontrollverksamhet in. in. släpar efter. Detta kan från säkerhetssynpunkt

inte accepteras under längre perioder. Med hänsyn härtill föreslås,

att vid båda expeditionerna tillkommer en arvodesbefattning för underofficer

i A :18.

2 b) Ifrågavarande beställningar och tjänster föreslås skola inrättas för

den nya ADB-detaljen vid allmänna avdelningen. Till detaljen bör vidare

överföras en byrådirektör i Ag 25 (systemman) och ett kanslibiträde i Ag 7

, kontroilstansoperatris) vid underrättelseavdelningen.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj. ts proposition nr 66 år 1965

2 c) Vid allmänna avdelningen bör vidare tillkomma en arvodesbefattning

för underofficer i A:18 för vissa samverkansuppgifter.

2 d) Med hänsyn till omfattningen m. m. av flygtransportärendena bör

enligt överbefälhavaren en officer ur flygvapnet tillkomma vid kommunikationsavdelningen.

2 e) överbefälhavaren föreslår ånyo, att beställningar för en kapten i

År 21 och en fanjunkare i Ao 15 inrättas vid signaltjänstavdelningen (jfr

prop. 1964: 1 bil. 6 s. 171). Fanjunkarbeställningen avses för chef för sambandscentralen.

2 f) Personalen vid försvarsstabens radiostation, som f. n. redovisas vid

S 1, bör enligt överbefälhavaren i fortsättningen upptas på försvarsstabens

stat.

3 a) Biträdande armé- och marinattachéerna vid beskickningen i Washington

är redovisade på tygtekniska kårens resp. mariningenjörkårens stater,

medan biträdande flygattachén vid beskickningen liksom den biträdande

flygattachén vid beskickningen i London avlönas från flygvapnets stat för

aktiva officerare. Då befattningarna — till skillnad från försvarsattachéerna

— inte hänförts till försvarsstabens personalförteckning begränsas urvalsmöjligheterna.

Beställningarna föreslås därför överflyttade till försvarsstaben,

varigenom större möjlighet vinnes att allt efter det aktuella behovet

välja personal med lämpliga kvalifikationer.

3 b) överbefälhavaren har tidigare anmält behov av expeditionsunderofficerare

åt försvarsattachéerna utomlands. Med stöd av Kungl. Maj :ts medgivande

den 29 juni 1964 har en underofficer beordrats till tjänstgöring

under sex månader hos den militära rådgivaren vid Sveriges permanenta

FN-delegation i New York. Med hänvisning bl. a. till de erfarenheter, som

numera vunnits, föreslås att en beställning för fanjunkare eller sergeant i

Ao 15/13 tillkommer vid envar av beskickningarna i Bonn och London.

3 c) De ökade kraven på underrättelsetjänsten har medfört behov av

ytterligare en assistent i Ae 17 och två kontorsbiträden i högst Ae 5 vid

underrättelseavdelningen.

3 d) överbefälhavaren framhåller, att attachéavdelningen inte är dimensionerad

för de uppgifter som åligger avdelningen. Som förstärkning föreslås

tillkomma en arvodesbcfattning för officer i A:28, avsedd för vissa ärenden

rörande utrikes tjänsteresor m. in.

1 a) Vid upplysningsavdelningen bör enligt överbefälhavaren inrättas en

tjänst för stabsredaktör i Ae 21 för framtagning, detaljutformning och redigering

av material för försvarsupplysning samt en arvodesbcfattning i A:24

för handläggning av bl. a. ärenden rörande kurser och övningar för personal

krigsplacerad i upplysningsbefattningar samt övrig upplysningspersonal.

4 b) Expeditionen vid sektion III anses böra förestås av en underofficer

i A : 18.

5 a) Beställningen i fråga avses för planeringsavdelningen för forsknings
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Mnj. ts proposition nr 66 år 1965

planläggning och tekniska utredningar m. m. Med hänsyn till den snabba

tekniska utvecklingen är det enligt överbefälhavaren nödvändigt att för

denna befattning disponera en officer, som genomgått teknisk linje på militärhögskolan.

5 b) För att verksamheten vid studieavdelningen skall kunna bedrivas i

avsedd omfattning föreslår överbefälhavaren, att avdelningen tillförs två

kaptener i År 21.

6 a) Vid den föreslagna personalavdelningen skall handläggas bl. a. planläggningen

på lång sikt av placering i s. k. oberoendebefattningar av officerare

upp t. o. m. överstes grad, vilket kräver god personalkännedom och god

kunskap om de kvalifikationer som fordras för de olika befattningarna.

Överbefälhavaren framhåller, att den officer som skall handha dessa frågor

bör vara högt kvalificerad och kunna tjänstgöra relativt lång tid i befattningen

som avdelningschef. Befattningen anses därför inte primärt böra

avses som en karriärbefattning utan närmast som slutbefattning. För att

dessa fordringar skall kunna uppfyllas bör chefen för personalavdelningen

enligt överbefälhavaren vara överste/kommendör i Bo 3/Bo 1.

6 b) Arbetsbelastningen vid den föreslagna personalavdelningen beräknas

bli avsevärt större än vid de enheter, som nu handlägger motsvarande

ärenden. Med hänsyn härtill föreslås att en kapten i År 25 tillkommer i

utbyte mot en kommenderad officer. Avdelningen anses därutöver böra tillföras

en kapten i År 21, vilken tillika bör utnyttjas som adjutant åt chefen

för försvarsstaben.

6 c) Vid personalavdelningen bör enligt överbefälhavaren även beredas

sådana frågor rörande löne- och anställningsförhållanden som har samband

med den personalorganisatoriska utvecklingen för krigsmaktens personal.

För detta ändamål bör inrättas en tjänst för förste byråsekreterare i Ae 23.

Tjänsten har tidigare äskats för försvarets personalvård (jfr prop. 1965: 1

bil. 6 s. 269).

6 d) För personalregistrering m. m. föreslås tillkomma en arvodesbefattning

för underofficer i A: 18.

7. Arvodesbefattningen för officer i A: 24 avses för biträdande expeditionsofficer

vid chefsexpeditionen.

För skrivcentralen vid chefsexpeditionen bör enligt överbefälhavaren tillkomma

tjänster för en kontorist i Ae 9 (föreståndare) samt två kanslibiträden

i Ae 7. Av kanslibiträdestjänsterna har en tidigare föreslagits under avlöningsanslaget

för försvarets personalvård (jfr prop. 1965:1 bil. 6 s. 270).

Överbefälhavaren föreslår vidare uppflyttning i lönegrad av sammanlagt

87 beställningar, arvodesbefattningar och tjänster. Beträffande motiv till

förslagen torde få hänvisas till de handlingar, som kommer att tillställas

riksdagens vederbörande utskott.

Av överbefälhavaren föreslagna personal- och tjänsteförändringar innebär

en kostnadsökning med sammanlagt ca 1 786 000 kr., varav 1 778 000 kr.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1965 17

hänför sig till försvarsstabens avlöningsanslag och 8 000 kr. till arméns allmänna

avlöningsanslag. Till följd av vissa överföringar uppkommer emellertid

samtidigt under försvarsgrenarnas avlöningsanslag en kostnadsminskning

med ca 277 000 kr., varav 164 000 kr. faller på armén, 38 000 kr. på

marinen och 75 000 kr. på flygvapnet. Nettoökningen blir sålunda

(1 786 000—277 000 =) 1 509 000 kr.

Militär assistentorganisationen

Nuvarande organisation

Omfattningen av nuvarande regionala militärassistentorganisation framgår

av följande sammanställning.

Befattningen avsedd för

\ V i ,

Aktiv officer

Arvodesanställd

officer

i

1

i

i

i

1

i-.» 1

1

1

i

1

i

i

1

i

1

i

1

i

i

1

i

i

1

i

14 |

11

Län

Stockholms stad.........

Stockholms län..........

Uppsala län.............

Södermanlands län.......

Östergötlands län........

Jönköpings län..........

Kronobergs län..........

Kalmar län.............

Gotlands län............

Blekinge län............

Kristianstads län........

Malmöhus län. ..........

Hallands län............

Göteborgs- och Bohus län.

Älvsborgs län...........

Skaraborgs län..........

Värmlands län...........

Örebro län..............

Västmanlands län.........

Kopparbergs län..........

Gävleborgs län...........

Västernorrlands län.......

Jämtlands län...........

Västerbottens län.........

Norrbottens län..........

Summa

Militärassistentbefattningarna för aktiva officerare är avsedda för kaptener.

Häremot svarande beställningar är uppförda på försvarsstabens stat.

De för pensionerade officerare avsedda arvodesbefattningarna redovisas

under överstålhållarämbetets resp. länsstyrelsernas avlöningsanslag under

elfte huvudtiteln.

Vid samtliga länsstyrelser utom länsstyrelsen i Stockholms län handläggs

försvarsärenden främst inom civilförsvarssektionen och den allmänna beredskapsdetalj,

som inrättades År 1962 och är knuten till civilförsvarssektionen.

I överståthållarämbetet ingår för överståthållarämbetet och länssty
-

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kungl. Maj. ts proposition nr 66 år 1965

relsen i Stockholms län gemensamma civilförsvars- och allmänna beredskapssektioner.

I fred tjänstgör militärassistent vid länsstyrelse vid landskansliet utan

att tillhöra viss sektion. Militärassistenten vid överståthållarämbetet tjänstgör

på andra kansliavdelningen, i vilken förenämnda för överståthållarämbetet

och länsstyrelsen i Stockholms län gemensamma civilförsvars- och

allmänna beredskapssektioner ingår. Enligt krigsorganisationen skall vid

samtliga länsstyrelser — även krigslänsstyrelsen för Stockholms stad och

län — finnas en direkt under landshövdingen lydande militärassistent.

För kompetens som militärassistent krävs i princip genomgången militär

högskola eller motsvarande utbildning samt tidigare tjänstgöring vid militärbefäls-

eller försvarsområdesstab. Dessa krav har av olika skäl inte alltid

kunnat upprätthållas.

Arbetsuppgifterna för militärassistent innebär, att militärassistent har

att svara för kontakten mellan länsstyrelsen och militära myndigheter, att

verka för samordning av civil försvarsplanläggning och militär planläggning

samt att inom länsstyrelsen representera militär sakkunskap. Detaljregleringen

av arbetsuppgifterna ankommer på vederbörande länsstyrelse.

1963 års militärassistentutrednings förslag

Behovet av militärt utbildad personal vid länsstyrelserna

—- varmed här liksom i det följande även avses överståthållarämbetet —

bör enligt utredningen främst bedömas mot bakgrunden av länsstyrelsernas

uppgifter i krig och förberedelsearbetet härför i fred. Utredningen konstaterar,

att länsstyrelsernas planläggningsverksamhet i detta hänseende berör

samtliga tre civila grenar av totalförsvaret — civilförsvaret med hälso- och

sjukvård samt polisiär beredskap, det ekonomiska försvaret samt det psykologiska

försvaret — liksom även det bistånd, som dessa grenar skall

kunna lämna krigsmakten. Utredningen framhåller vidare, att det i krig

knappast finns något område, där inte hänsyn måste tas till egna och

andras militära åtgärder. Behov av personal i stånd att göra militära bedömningar

anses därför föreligga vid länsstyrelserna såväl i krig som under

krigsplanläggning.

Det kan enligt utredningen vidare förutses, att totalförsvaret efter hand

kommer att utvecklas inom allt fler områden av samhället, vilket kommer

att medföra, att länsstyrelserna åläggs allt fler betydelsefulla planläggnings-

och ledningsuppgifter. Samtidigt ställs allt högre krav på beredskapen

och förmågan att snabbt övergå från freds- till krigsorganisation. Utredningen

finner, att dessa förhållanden ökar behovet av noggranna förberedelser

och även understryker länsstyrelsernas behov av militär expertis

i fred. Mot denna bakgrund betecknas det för framtiden som mer nödvändigt

än nu, att länsstyrelserna ges förutsättningar att genomföra erforder
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 196ö 19

lig samordning och samverkan. I detta sammanhang anförs vidare bi. a.

följande.

Totalförsvarets resurser kommer alltid att vara knappa. Exklusiva organisationer

för varje särskild funktion kan därför ej byggas upp annat än i

vissa fall. Våra resurser måste på grund därav kunna utnyttjas flexibelt

med kraftsamling än inom den ena, än inom den andra grenen av totalförsvaret.

Med hänsyn till att länsstyrelserna har att samordna verksamheten

mellan tre grenar av totalförsvaret inbördes samt mellan dessa och

krigsmakten, måste länsstyrelsernas samordningsuppgifter tillmätas stor

betydelse och länsstyrelserna tillhöra de platser, där kraftsamling sker.

Länsstyrelsernas funktionssäkerhet är även från militär synpunkt av stor

vikt.

Utredningen framhåller vidare, att de allmänna beredskapsdetaljerna tillkommit

för att fylla ut och komplettera länsstyrelsernas resurser för krigsplanläggning,

främst inom det ekonomiska försvaret. Utredningen diskuterar

vidare det i andra sammanhang framförda förslaget, att militärassistenterna

borde överföras till försvarsområdesstaberna samt att länsstyrelsernas

behov av militär sakkunskap skulle tillgodoses av dessa staber. Trots det

i och för sig angelägna behovet att förstärka försvarsområdesstaberna finner

utredningen en sådan lösning mindre lämplig. En militärassistent med

denna placering kan nämligen inte bedömas ha erforderliga kunskaper

om länsstyrelsernas ansvarsfördelning, organisation och arbetssätt eller om

de civila totalförsvarsproblemen inom berörd länsstyrelse för att godtagbart

kunna fullgöra samverkansuppgifter. Därtill kommer att denna lösning inte

tillgodoser länsstyrelsernas behov av ständig tillgång på militär sakkunskap.

Utredningen har också undersökt, huruvida inte militärassistenternas

åligganden skulle kunna övertas av landsstatsjurister, som är insatta i allmänt

militära problem. Härvid har dock framkommit, att det torde vara

lättare och från totalförsvarssynpunkt mera fördelaktigt att ge en officer

erforderliga kunskaper om länsstyrelsernas administration och arbetssätt

än att bibringa en landsstatsjurist nödvändig högre militär utbildning och

kunskaper om beredskapsproblem m. m.

Med utgångspunkt i nu redovisade överväganden har utredningen funnit,

att länsstyrelserna bar ett klart behov av militärt utbildad personal samt att

detta behov bör tillgodoses genom att officerare såsom militärassistenter

knyts till dessa myndigheter.

Militärassistents arbetsuppgifter bör enligt utredningen

bestämmas på sådant sätt, att hans insatser ger från totalförsvarssynpunkt

bästa effekt. Från denna utgångspunkt bär utredningen funnit, att militärassistenten

bör vara länsstyrelsens expert i militära frågor och i denna egenskap

verka som garant för att den civila och militära verksamheten inom

länet samordnas. Huvuduppgiften anges vara att under landssekreteraren

medverka vid samordningen av totalförsvarsfrågor inom länsstyrelsen samt

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1965

mellan denna och de militära myndigheterna, varvid samtidigt hör iakttas

att militärassistenten inte binds av rutinartat detaljarbete och inte heller

utnyttjas som föredragande, om inte särskilda skäl härför föreligger. I övrigt

bör militärassistenten enligt utredningen biträda vid utbildning och

övningar samt medverka i informations- och upplysningsverksamhet m. m.

Hinder anses slutligen inte föreligga, att han ställs till förfogande för andra

civila myndigheter i den mån dessa har att svara för planläggning, som

skall utnyttjas av länsstyrelsen i krig.

Utbildning och övriga kvalifikationer. För anställning

som militärassistent bör enligt utredningen krävas genomgången militär

högskola (stabslinje), tidigare tjänstgöring vid militärbefäls- eller försvarsområdesstab

samt särskild utbildning — militärassistentkurs — om ca 14

dagar. Utredningen anser vidare, att endast aktiva officerare »i karriären»

bör placeras som militärassistenter. Alternativet med arvodesanställda pensionerade

officerare avvisas med motiveringen, att alla län numera — med

hänsyn till vapen- och transportteknikens utveckling — är lika viktiga från

totalförsvarssynpunkt samt att endast aktiva officerare har de aktuella

kunskaper om krigsmakten och totalförsvaret som erfordras. Principbeslut

om enbart aktiva officerare som militärassistenter bör enligt utredningen

fattas nu, även om arvodesanställd personal övergångsvis bör få stå kvar.

Anställnings- och lydnadsförhållanden. Utredningen

föreslår, att militärassistentbefattningarna uppförs på försvarsstabens stat.

Militärassistent bör enligt utredningen förordnas för en tid av lägst fyra och

högst fem år.

Utredningen framhåller vidare, att militärassistenten i denna egenskap

bör vara en länsstyrelsens tjänsteman med lydnadsställning direkt under

landssekreteraren. Han bör därför tillhöra landskansliet utan att ingå i

någon sektion. Vad gäller mililärassistentens förhållanden till militära

myndigheter föreslår utredningen, att chefen för försvarsstaben skall anses

som personalkårchef.

Av militärassistentbefattningarna bör enligt utredningen 20 avses för kapten

i År 21 och fem för major eller kapten i År 25. För att bl. a. underlätta

rekryteringen anses vidare varje befattning böra vara förenad med särskilt

arvode på 1 740 kr. för år.

Kostnadsberäkningar. Kostnaderna för nuvarande organisation

uppgår till ca 628 000 kr. för år. Den av militärassistentutredningen föreslagna

organisationen beräknas — fullt utbyggd — dra en årlig kostnad

av ca 903 000 kr., vilket innebär en ökning med 275 000 kr.

Av nuvarande kostnader bestrids ca 459 000 kr. från fjärde huvudtiteln

(försvarsstabens avlöningsanslag) och ca 169 000 kr. från elfte huvudtiteln

(överståthållarämbetets och länsstyrelsernas avlöningsanslag). Enligt föreliggande

förslag bör ifrågavarande kostnader i fortsättningen belasta fjärde

huvudtiteln. Under förutsättning att detta förslag genomförs, uppkommer

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 är 1965

under fjärde huvudtiteln en kostnadsökning med ca 444 000 kr. och under

elfte huvudtiteln en minskning med ca 169 000 kr.

Yttranden

Utredningens uppfattning om behovet av militärt utbildad

personal vid överståthållarämbetet och länsstyrelser vitsordas av huvuddelen

av remissinstanserna, och flertalet inom denna grupp anser, att detta

behov — såsom f. n. -— bör tillgodoses genom militärassistenter. Civilbefälhavaren

i fjärde civilområdet anser dock att något behov av militärassistenter

vid länsstyrelserna inte föreligger. Statskontoret är inte heller övertygat

härom utan anser — i likhet med länsstyrelserna i Västmanlands och Västernorrlands

län ■— att erforderlig militär expertis borde kunna tillhandahållas

från försvarsområdesstaberna.

I fråga om militärassistentens arbetsuppgifter ansluter

sig drygt hälften av remissinstanserna helt eller delvis till utredningens

förslag. Avvikande mening anmäls emellertid på denna punkt från flera

håll.

Beträffande militärassistenten som kontaktman anför sålunda statskontoret,

överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap, civilbefälhavaren i

fjärde civilområdet samt länsstyrelserna i Uppsala, Västmanlands och

Västernorrlands län i huvudsak, att den direkta personliga kontakten mellan

länsstyrelsens tjänstemän och försvarsområdesstabens representanter

är den riktiga och naturliga kontaktvägen och att något behov av förmedlare

inte finns. Det påpekas vidare, att det till och med måste anses försvåra eller

förhindra ett direkt samarbete, om militärassistenten åläggs att vara kontaktman.

I fråga om samordningsproblemens lösande har delvis mycket kraftiga

invändningar gjorts av statskontoret, överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap

samt länsstyrelserna i Uppsala, Kristianstads, Malmöhus, Hallands,

Västmanlands och Västernorrlands län. Gemensamt för invändningarna

är uppfattningen att samordningsproblem — under landssekreteraren

— bör lösas av civilförsvarsdirektören och inspektören vid allmänna

beredskapsdetaljen, vilka befattningshavare instruktionsenligt har att handlägga

dylika frågor. Att koppla in en tredje befattningshavare under landssekreteraren

anser de nämnda myndigheterna vara olämpligt. I vissa fall

påpekas även att militärassistenten inte bedöms ha de kvalifikationer, som

från länsstyrelsens utgångspunkt erfordras för samordning.

Vad slutligen föredragningsfrågan beträffar, anser länsstyrelserna i Uppsala,

Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kristianstads, Västmanlands,

Gävleborgs och Jämtlands län, att militärassistenten bör åläggas föredragningsskyldighct

i ärenden för vilka han på grund av sin utbildning är

lämplig. Motivet härför sägs bl. a. vara, att han endast genom föredragningsskyldighet

kan rätt tillägna sig kännedom om länsstyrelsens arbetssätt

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1965

m. in. Dessutom hävdas i en del fall att full sysselsättning för militärassistenten

kan åstadkommas endast om han åläggs även föredragningsskyldighet.

Sistnämnda uppfattning företräds i viss mån även av statskontoret

samt länsstyrelserna i Hallands, Värmlands och Västernorrlands län, som

anser att militärassistenten inte kan beredas heltidstjänstgöring med enbart

de arbetsuppgifter utredningen föreslagit.

I detta sammanhang bör även nämnas att överstyrelsen för ekonomisk

försvarsberedskap, civilbefälhavaren i fjärde civilområdet, länsstyrelserna i

Uppsala, Södermanlands, Västmanlands och Västernorrlands län samt

TCO-S i militärassistenten ser en befattningshavare, som vid sidan av sina

egentliga åligganden kan utnyttjas som ett arbetskrafttillskott till länsstyrelsens

personal.

Utredningens synpunkter på de utbildnings- och övriga kvalifikationskrav,

som bör ställas på militärassistent, biträds i allt

väsentligt av flertalet remissinstanser. Civilbefälhavaren i femte civilområdet

samt länsstyrelserna i Kronobergs, Blekinge och Kopparbergs län anför

i detta sammanhang, att även arvodesanställda pensionerade officerare under

vissa förutsättningar är väl lämpade som militärassistenter.

I fråga om anställnings- och lydnadsförhållanden hävdar

länsstyrelserna i Hallands och Norrbottens län, att militärassistenten

bör ingå i civilförsvarssektionen, eftersom huvuddelen av försvarsarbetet

utförs där. I övrigt har utredningens förslag i detta avseende inte föranlett

någon erinran.

Departementschefen

Som jag inledningsvis erinrat om fattades vid 1961 års riksdag beslut om

en reform av krigsmaktens högsta ledning (prop. 1961: 109, SU 90, rskr

258). Förutom den närmare utformningen av en ny fredsorganisation för

försvarsstaben avsåg beslutet även ställningstaganden i fråga om fördelningen

av ansvar och uppgifter mellan å ena sidan överbefälhavaren och

försvarsstaben och å andra sidan försvarsgrenscheferna och försvarsgrensstaberna.

De sålunda fastställda principerna för ansvars- och uppgiftsfördelningen

mellan myndigheter och stabsorgan inom den högsta ledningen

låg sedermera till grund för 1964 års riksdagsbeslut angående försvarsgrensstabernas

organisation och personaluppsättning in. m. (prop. 1961:31,

SU 37, rskr. 116).

I fråga om de personalökningar i försvarsstaben, som följde av 1961 års

beslut rörande krigsmaktens högsta ledning, anförde statsutskottet (SU

1961: 90), att viss mycket väsentlig verksamhet, som i dåvarande organisation

inte alls eller endast i otillräcklig grad bedrivits, skulle komma att åläggas

försvarsstaben och att det därvid var fråga om nya arbetsuppgifter, som

i huvudsak skulle tillkomma utöver redan befintliga. Utskottet ansåg det

därför angeläget, att tillräckliga personalresurser ställdes till förfogande

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1965 23

för att den nya ledningsorganisationen skulle kunna fungera tillfredsställande.

Vid anmälan av prop. 1961: 109 (s. 114) förutsatte jag, att försvarsstabens

nya personalorganisation efter någon tid skulle behöva ses över, varvid

säkrare hållpunkter för bestämmande av stabens normalbehov av personal

borde kunna erhållas. Frågan om en översyn av stabens personalbehov berördes

härefter i prop. 1964: 1 (bil. 6 s. 177) och jag uttalade därvid, att

man i samband med översynen borde överväga bl. a. en förenklad organisation

av operationsledningen.

överbefälhavaren har nu på uppdrag av Kungl. Maj:t låtit se över försvarsstabens

personalbehov och organisation.

Jag vill erinra om att syftet med utredningen varit begränsat till att få till

stånd en översyn av den för försvarsstaben år 1961 fastställda organisationen

m. m. Jag vill vidare erinra om att Kungl. Maj :ts uppdrag till överbefälhavaren

även innefattade att närmare överväga en förenklad organisation

av operationsledningen. Som framgår av det föregående har överbefälhavaren

undersökt ett par tänkbara alternativ till nuvarande organisation

men funnit att dessa inte är lämpliga, överbefälhavaren har därför inte funnit

skäl att föreslå någon förändring beträffande operationsledningen.

Enligt överbefälhavarens förslag skall försvarsstaben — med bortseende

från personalvårdsbyrån — bestå av operationsledning, fyra sektioner om

sammanlagt elva avdelningar, befästningsinspektion och två fristående avdelningar,

nämligen personalavdelning och kommendanturavdelning. Antalet

chefer som lyder direkt under försvarsstabschefen uppgår vid dessa

enheter — inklusive souschefen — till elva. För egen del anser jag, att det

skulle vara till fördel för stabsarbetet att minska detta antal. Mot denna

bakgrund har jag funnit mig böra göra vissa avvikelser från överbefälhavarens

organisationsförslag. Jag föreslår således, att operationsledningen samordnas

under ledning av souschefen samt att den av överbefälhavaren upptagna

fristående personalavdelningen inordnas i en ny sektion III. Härigenom

minskas antalet försvarsstabschefen direkt underställda chefer med

fyra till sammanlagt sju. Mitt förslag beträffande operationsledningen innebär

dessutom, att souschefen får mera preciserade uppgifter inom organisationen

än f. n. Souschefen skall sålunda vara chef för operationsledningen

och svara för samordningen mellan operationsledningen och sektionerna

I, II och IV.

I fråga om organisationen förordar jag vidare att de föreslagna pressoch

upplysningsavdelningarna inom sektion III slås samman till en avdelning.

I övrigt har jag i huvudsak inte något att erinra mot den av överbefälhavaren

föreslagna organisationen. Detta innebär bl. a. att jag anser att

försvarsstabens resurser på ADB-området något bör förstärkas. Jag förordar

därför att ett särskilt ADB-kontor inrättas. Detta bör organisatoriskt an
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj. ts proposition nr 66 år 1965

knytas till sektion I. Den personal som föreslås är beräknad endast för försvarsstabens

interna uppgifter inom ADB-området.

Beträffande expeditionstjänsten kan jag i allt väsentligt ansluta mig till

överbefälhavarens förslag. I enlighet härmed räknar jag med att chefsexpeditionen

förstärks. Vid varje sektion eller motsvarande enhet bör vidare finnas

en sektionsexpedition med skrivcentral. Som föreståndare för sektionsexpedition

bör i regel avses officer i arvodesbefattning. Vid operationsledningen

och sektion I räknar jag också med en expeditionsunderofficer i arvodesbefattning

för handhavande av hemliga handlingar. I övrigt torde behov

av expeditionsunderofficerare inte föreligga. Avdelningsexpeditioner bör bibehållas

vid kommunikations-, signaltjänst-, attaché- och säkerhetsavdelningarna.

På övriga avdelningar bör endast finnas en eller ett par biträdestjänster

för expeditionsgöromål m. m.

Mitt förslag till organisation av försvarsstaben framgår av en tablå, vilken

torde få fogas till protokollet såsom bilaga 3.

Jag går så över till frågan om personaluppsättningen vid försvarsstaben.

I här ifrågavarande enheter av staben ingår f. n. sammanlagt 232 befattningshavare,

av vilka 101 är officerare på aktiv stat. I det angivna totalantalet

ingår sex militära beställningshavare som kommenderats till tjänstgöring

vid försvarsstaben.

Överbefälhavaren räknar i sitt förslag till personalorganisation för försvarsstaben

med sammanlagt 258 beställningar och tjänster, varav 106 för

officerare på aktiv stat. Därutöver erfordras enligt överbefälhavaren fortsatt

kommendering till försvarsstaben av sammanlagt fem militära beställningshavare

på aktiv stat.

För egen del anser jag att personalökningen vid försvarsstaben bör begränsas

så att antalet befattningshavare blir sammanlagt 251. Inom denna

ram räknar jag med 97 beställningar för officerare på aktiv stat. Den beräknade

fördelningen på olika organisationsenheter av tjänster in. m. —

med undantag av beställningarna för officerare på aktiv stat — framgår

av en sammanställning, vilken torde få fogas till protokollet som bilaga 4.

Vid beräkningen av antalet beställningar för officerare på aktiv stat har

jag utgått från överbefälhavarens förslag till personaluppsättning. Som jag

närmare kommer att ange i det följande, anser jag emellertid, att vissa befattningar

som överbefälhavaren avsett för aktiva officerare bör kunna

uppehållas av andra befattningshavare.

I fråga om beställningarna för officerare på aktiv stat vill jag vidare anföra

följande. För överbefälhavaren och chefen för försvarsstaben räknar

jag med oförändrad lönegradsplacering. Chefen för operationsledningen, tilllika

souschef, bör placeras i Bo 4. Samtliga sektionschefer (motsvarande)

föreslås vara placerade i Bo 4/3.

Jag föreslår vidare, att cheferna för allmänna avdelningen och signaltjänsteavdelningen

inom sektion I, underrättelseavdelningen och säkerhets
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungi. Maj.ts proposition nr 66 år 1965

avdelningen inom sektion II samt planeringsavdelningen och studieavdelningen

inom sektion IV placeras i Br 1. För övriga avdelningschefer bör avses

beställningar för regementsofficer i År 27/25. Jag räknar vidare med tre

beställningar för regementsofficer i Br 1/Ar 27 vid operationsledningen.

I fråga om antalet officerare på aktiv stat för ifrågavarande enheter vid

försvarsstaben föreslår jag som tidigare angivits sammanlagt 97 beställningar,

vilket i förhållande till nuläget innebär en ökning med en beställning

(chef för sektion III). Av nyssnämnda beställningar bör 93 redovisas på försvarsstabens

personalförteckning med följande fördelning på lönegrader.

1 överbefälhavare .......................... Bp 8

1 chef för försvarsstaben .................... Bo 5

1 överste eller kommendör (souschef, tillika chef

för operationsledningen)..................... Bo 4

7 överstar eller kommendörer................ Bo 4/3

6 regementsofficerare ....................... Br 1

3 regementsofficerare ....................... Brl/Ar27

10 regementsofficerare ....................... År 27/25

13 regementsofficerare ....................... År 25

13 regementsofficerare eller kaptener .......... År 25/21

38 kaptener ................................. År 21

I personalorganisationen ingår därjämte följande aktiva officerare, nämligen

vid befästningsinspektionen en överste i Bo 4, en regementsofficer i

Ao 25 och två kaptener i Ao 21, vilka redovisas på fortifikationskårens stat,

samt vid personalvårdsbyrån en regementsofficer i Ao 27/25 som redovisas

på personalförteckningen för försvarets personalvård.

Den personalorganisation jag nu angett innefattar inte några aspiranter.

Enligt 1961 års beslut om försvarsstabens organisation (jfr prop. 1961: 109

s. 112) förutsätts i staben tjänstgöra 20 aspiranter, varav tio ur armén och

fem ur vardera marinen och flygvapnet. Jag föreslår ingen ändring i detta

hänseende. Om antalet aspiranter skulle understiga 20, bör dock även andra

officerare kunna kommenderas till staben, så att antalet stadigvarande kommenderade

officerare uppgår till högst 20. Jag avser vidare föreslå Kungl.

Maj:t att kommendering av militär personal till staben i övrigt inte skall få

ske för längre tid än två månader utan Kungl. Maj :ts medgivande i varje

särskilt fall.

Som jag tidigare anfört har mina förslag beträffande antalet officersbeställningar

grundats på överbefälhavarens förslag till personalorganisation

för försvarsstaben. .lag anser dock, att vissa av de befattningar som i

överbefälhavarens förslag avsetts för officerare på aktiv stat bör bestridas

på annat sätt. Sålunda bör enligt min mening i stället för aktiva kaptener

tillkomma tre arvodesbcfattningar för pensionerad officer, nämligen en i

A:28 vid vardera kommunikationsavdelningen och planeringsavdelningen

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition, nr 66 år 1965

samt en i A:24 vid personalavdelningen. Jag delar vidare inte uppfattningen

att försvarsstaben bör tillföras en beställning för en aktiv officer för nedrustningsfrågor

in. in. utan anser, att detta behov bör tillgodoses på annat

sätt. Jag beräknar därför ett särskilt arvode för detta ändamål.

Mina förslag rörande officersbeställningarnas fördelning på olika lönegrader

har grundats på en värdering av de med motsvarande befattningar

förenade arbetsuppgifterna och därav följande ansvar m. m. Skälig hänsyn

har därjämte tagits till önskemålet att nå rimliga befordringsmöjligheter för

befattningshavarna. Jag vill i detta sammanhang framhålla, att de i det

föregående angivna beställningarna för regementsofficerare i Br 1, Br 1/

År 27 och År 27/25 — med hänsyn till sin karaktär av karriärtjänster —

bör kunna besättas med yngre regementsofficerare, dvs. majorer och motsvarande.

Av samma skäl bör kapten, som innehar beställning för regementsofficer

eller kapten i År 25/21, kunna placeras i den högre lönegraden, även

om han inte står i tur för befordran till major eller motsvarande. I beställningarna

i lönegrad Br 1/Ar 27, År 27/25 och År 25/21 förutsätts nytillträdande

beställningshavare — om ej tidigare innehavd beställning föranleder

till annat — i regel placeras i den lägre lönegraden. Uppflyttning till den

högre lönegraden förutsätts ske efter ett eller ett par års väl vitsordad tjänstgöring

i befattning vid försvarsstaben. Vid inplacering i lönegrad bör beaktas

att officerare med likartade arbetsuppgifter placeras i samma lönegrad

oberoende av eventuella befordringsojämnheter mellan olika försvarsgrenar,

truppslag och kårer. Det bör vidare framhållas att beställningarna i

År 25 och År 25/21 inte bör låsas till vissa befattningar utan i princip alltefter

arbetsläget bör fritt få disponeras för de mest kvalificerade arbetsuppgifterna.

Såsom fallet var vid omorganisationen av försvarsgrensstaberna

bör nuvarande anordning med stabsarvoden till vissa kaptener successivt

upphöra. Jag räknar sålunda med att några nya stabsarvoden inte skall

utgå efter utgången av budgetåret 1964/65.

Såvitt gäller underofficerare på aktiv stat föreslår jag, att beställningar

för en förvaltare i År 19, två förvaltare i År 17 och en underofficer i År 15

uppförs på försvarsstabens personalförteckning. Detta innebär en ökning

med en förvaltare i År 19, avsedd för avdelning på sektion I, t. v. kvartermästaravdelningen,

och en förvaltare i År 17, avsedd som chef för signaltjänstavdelningens

sambandscentral. Här bör vidare nämnas alt jag i stället

för en av överbefälhavaren föreslagen kommenderad underofficer på aktiv

stat räknar med en arvodesbefattning för pensionerad underofficer i A: 18

vid signaltjänstavdelningen. I personalorganisationen ingår därjämte en

för befästningsinspektionen avsedd beställning för förvaltare i Ao 19, som

redovisas på fortifikationskårens stat.

För underbefäl bör på försvarsstabens personalförteckning uppföras sammanlagt

16 beställningar i År 13/11, vilket innebär eu ökning med tolv.

Ökningen kompenserar i detta fall genom indragning av motsvarande antal

civila tjänster i lönegraderna Ae 7—Ae 11.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj. ts proposition nr 66 år 1965

Anledning torde inte föreligga att i övrigt närmare redogöra för mina

beräkningar av försvarsstabens personalbehov. Beräkningarna grundar sig

i första hand på de av överbefälhavaren angivna uppgifterna för respektive

befattningar m. m. Jag vill dock sammanfattningsvis nämna, att försvarsstaben

— utöver tidigare angiven ökning med en officer och en underofficer

på aktiv stat — enligt mina förslag kommer att tillföras 14 nya arvodesbefattningar

för pensionerad militär personal och åtta nya civila tjänster.

Nettoökningen stannar dock vid sammanlagt 16, eftersom sex av de nya

befattningarna i nuvarande organisation motsvaras av kommenderingar

m. m. Här bör vidare nämnas att bland de för försvarsstaben avsedda civila

tjänsterna ingår två tjänster vid befästningsinspektionen, vilka redovisas på

fortifikationsförvaltningens personalförteckning.

Av en sammanställning som torde få fogas till protokollet såsoin bilaga

5 framgår översiktligt de beställningar och tjänster in. in. som enligt mina

förslag skall avlönas från förevarande anslag. Av sammanställningen framgår

också anställningsformen för de olika tjänsterna m. in. Mot den föreslagna

lönegradsplaceringen av tjänster m. m. har berörda personalorganisationer

vid överläggningar förklarat sig inte ha något att erinra.

.lag vill vidare framhålla, att jag bedömer det vara mycket angeläget att

försvarsstabens organisation •— i likhet med försvarsgrensstabernas — är

flexibel och lätt anpassbar efter föreliggande arbetsuppgifter.

Jag vill i detta sammanhang också föreslå, alt särskild organisationsföredragande

skall utses i försvarsstaben på samma sätt som gäller för försvarsgrensstaberna

och statsförvaltningen i övrigt. Jag beräknar för detta ändamål

ett årligt arvode av 1 200 kr.

Avlöningskostnaderna för den personal som ingår i nuvarande organisation

för berörda enheter av försvarsstaben uppgår till omkring 6,8 milj. kr.

Motsvarande kostnader för den av mig förordade organisationen belöper sig

till i runt tal 7,5 milj. kr. Kostnadsökningen uppgår således till sammanlagt

ca 0,7 milj. kr., varav omkring 0,4 milj. kr. hänför sig till nya tjänster m. m.

I övrigt beror kostnadsökningen bl. a. på att tjänsterna i den nya organisationen

genomsnittligt placerats i högre lönegrad än i nuvarande organisation.

Kostnadsberäkningarna utgår från näst högsta löneklassen i resp. lönegrader.

Jag räknar med, alt försvarsstabens nya organisation kan börja tillämpas

fr. o. in. den 1 juli 1965. Vissa övergångsåtgärder torde emellertid komma

att erfordras i samband med organisations- och personalförändringarna.

Jag förordar därför att Kungl. Maj :t — i likhet med vad som tidigare skett

vid organisatoriska förändringar inhämtar riksdagens bemyndigande att

vidta sådana åtgärder. Dessa torde hl. a. kunna komma att avse sådana frågor

som all föra ordinarie beställningar och tjänster inom nuvarande organisation

på övergångsstat samt att övergångsvis bibehålla vissa extra ordinarie

tjänstemän.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1965

Jag övergår så till frågan om den regionala militärassistentorganisationen.

1963 års militärassistentutredning som haft till uppgift att utreda behovet

av militärt utbildad personal vid överståthållarämbetet och länsstyrelserna

har funnit, att det vid nämnda myndigheter föreligger behov av ständig tillgång

till militär expertis för samordning av olika totalförsvarsfrågor. Detta

behov bör enligt utredningens mening tillgodoses genom aktiva officerare.

Den av utredningen föreslagna regionala militärassistentorganisationen

skulle — fullt utbyggd — omfatta befattningar för fem majorer eller kaptener

i År 25/21 och 20 kaptener i År 21.

Utredningens förslag har fått ett i huvudsak gynnsamt mottagande av

remissinstanserna. Flertalet delar utredningens uppfattning om behovet av

militär sakkunskap i regional instans och ansluter sig till förslaget, att

aktiva officerare såsom militärassistenter knyts till överståthållarämbetet

och länsstyrelserna. Statskontoret och några länsstyrelser är dock inte övertygade

om att militärassistenter erfordras utan anser, att erforderlig expertis

borde kunna tillhandahållas från försvarsområdesstaberna.

Jag delar militärassistentutredningens och flertalet remissinstansers uppfattning,

att överståthållarämbetet och länsstyrelserna har behov av ständig

tillgång till militär sakkunskap. Jag biträder också i princip förslaget, att

detta behov skall tillgodoses genom att högskoleutbildade officerare på aktiv

stat såsom militärassistenter knyts till dessa myndigheter.

Vad gäller militärassistentens arbetsuppgifter kan jag i allt väsentligt

ansluta mig till utredningens synpunkter och förslag. Med hänsyn till de

erinringar, som på denna punkt anförts av vissa remissinstanser, vill jag

understryka, att militärassistentens ställning givetvis inte får fattas så,

att den skulle utgöra ett hinder för direkta kontakter mellan andra befattningshavare

vid länsstyrelsen och företrädare för övriga regionala organ

eller medföra en begränsning av andra länsstyrelsefunktionärers befattning

med totalförsvarsfrågor. Militärassistenten bör — såsom utredningen framhållit

— betraktas som länsstyrelsens militäre expert och i denna egenskap

delta i handläggningen av frågor, som kräver även militära bedömanden.

Att han därvid blir den som främst får ta befattning med samordningen av

den civila och militära planläggningen inom länet och dessutom har att

biträda vid samordningen av övriga totalförsvarsfrågor finner jag helt naturligt.

När det gäller att bedöma, hur behovet av militärassistenter lämpligen

bör tillgodoses, finns det enligt min mening anledning att göra vissa jämkningar

i utredningens förslag. Jag vill därför något beröra, hur jag ser på

denna fråga.

Under de senaste åren har i olika sammanhang — bl. a. av försvarsledningsutredningen

och militärassistentutredningen — framhållits att våra

personalresurser för totalförsvaret alltid kommer att vara knappa och att

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1965

en sträng prioritering av olika behov därför måste företas. För krigsmaktens

del innebär detta bl. a., att den relativt sett yngre personalen i händelse av

krig i första hand måste avses för de stridande förbanden. Mot denna bakgrund

finner jag det mindre lämpligt att såsom militärassistenter placera

yngre aktiva kaptener, vilka kan göra från totalförsvarssynpunkt viktigare

insatser på annat håll inom krigsorganisationen, t. ex. såsom chefer för bataljoner

eller motsvarande enheter. Militärassistentbefattningarna bör därför

enligt min mening avses för en något äldre officerskategori än den utredningen

föreslagit. Om denna lösning väljs, blir det vidare möjligt att låta

militärassistenterna stå kvar i tjänst längre tid än utredningen förutsatt — ca

tio i stället för fyra till fem år — vilket bl. a. från kontinuitetssynpunkt torde

ligga i såväl militära som civila myndigheters intresse.

Av nyss anförda skäl bör samtliga militärassistentbefattningar besättas

med majorer i stället för kaptener. Jag föreslår således, alt för militärassistenter

vid överståthållarämbetet och länsstyrelserna inrättas sammanlagt

25 majorsbeställningar i År 25 på försvarsstabens stat. Samtliga nya

beställningar bör tillkomma fr. o. m. budgetåret 1965/66. Nuvarande militärassistenter

bör dock övergångsvis få stå kvar på oförändrade villkor under

förutsättning att motsvarande beställningar hålls vakanta. Särskilt befattningsarvode

bör inte utgå till militärassistent i den nya organisationen. Vid

bifall till vad jag sålunda föreslagit kan 14 kaptensbeställningar i År 21 på

försvarsstabens personalförteckning och elva arvodesbefattningar, redovisade

under överståthållarämbetets resp. länsstyrelsernas avlöningsanslag,

dras in.

Vid genomförande av mina förslag kommer kostnaderna på fjärde huvudtiteln

att öka under det att kostnaderna under elfte och tolfte huvudtitlarna

minskar. Kostnadsförskjutningen kommer att ske gradvis i takt med att de

nya beställningarna sätts till. Jag anser det därför inte påkallat att under

gällande försvarsbeslut ta hänsyn till kostnadsförändringarna vid bestämmande

av ramen för det militära försvaret.

Med hänsyn till de förändringar jag förordat i det föregående bör försvarsstabens

avlöningsanslag för nästa budgetår uppföras med 10 430 000

( + 870 000) kr. Vid anslagsberäkningen har vederbörlig hänsyn tagits till

försvarsattachéorganisationen och militärassistentorganisalioncn i central

instans m. in., vilka inte berörs av mina förslag i det föregående men kostnadsmässigt

skall belasta förevarande anslag. Det föreslagna anslaget inrymmer

däremot inte avlöningskostnaderna för personalen vid försvarsstabens

säkerhetsavdelning (bortsett från avdelningschefen), eftersom dessa

kostnader enligt min mening i fortsättningen bör belasta försvarsstabens

särskilda avlöningsanslag.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1965

a) godkänna de av mig i det föregående förordade riktlinjerna

för försvarsstabens organisation;

b) godkänna de av mig i det föregående förordade riktlinjerna

för den regionala militärassistent organisationen;

c) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta de övergångsåtgärder

som betingas av förslagen;

d) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta de ändringar i personalförteckningen

för försvarsstaben, som föranleds av mina

förslag;

e) fastställa följande avlöningsstat för försvarsstaben, att

tillämpas t. v. fr. o. m. budgetåret 1965/66:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ................................ 4 060 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes
befattningar,

förslagsvis .................. 392 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ............... 77 700

4. Ersättningar till särskilt tillkallade sakkunniga

.................................... 50 000

5. Särskilda löneförmåner för försvarsattachéer

och biträdande försvarsattachéer:

a) Utlandstillägg, förslagsvis ...... 310 000

b) Representationsbidrag ......... 300 000

c) Särskilda förmåner i övrigt, förslagsvis

...................... 275 000 885 000

6. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 1 530 000

7. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 3 435 300

Summa kr. 10 430 000

f) till Försvarsstaben: Avlöningar för budgetåret 1965/66

under fjärde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

10 430 000 kr.

Försvarsstaben: Särskilda avlöningar

Anslag

1964/65 ...................................... 1 560 000

1965/66 (förslag) .............................. 2 700 000

Från förevarande anslag bestrids avlöningskostnaderna för viss verksamhet

vid försvarsstaben.

Överbefälhavaren hemställer, att anslaget ökas med 377 000 kr.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kiingl. Moj:ts proposition nr 66 år 1965

31

Departementschefen

Som jag anfört i det föregående bör försvarsstabens nuvarande inrikesavdelning

ombildas till en säkerhetsavdelning. Jag finner det lämpligt att

avlöningskostnaderna för hela säkerhetsavdelningens personal (utom avdelningschefen)

i samband därmed förs över från försvarsstabens avlöningsanslag

till förevarande anslag. Såsom närmare framgår av en inom försvarsdepartementet

upprättad promemoria, vilken torde få överlämnas till riksdagens

vederbörande utskott, beräknar jag medelsbehovet för nästa budgetår

under anslaget till 2 700 000 ( + 1 140 000) kr.

Jag vill i detta sammanhang i korthet beröra den militära säkerhetstjänstens

uppgift. Den militära säkerhetstjänsten skall inom krigsmakten

åstadkomma skydd mot alla former av landsskadlig verksamhet och mot

vad som eljest kan bringa rikets säkerhet i fara. För att lösa denna uppgift

måste den militära säkerhetstjänsten biträda den polisiära i dess brottsförebyggande

verksamhet. I den civila säkerhetstjänstens uppgifter ingår

även att avslöja brott mot rikets säkerhet. När sådana brott avser militära

förhållanden eller berör krigsmaktens personal måste resurser tillhörande

den militära säkerhetstjänsten ofta underställas ledningen för den polisiära

säkerhetstjänsten i samband med särskilda uppdrag. Vid brottsupptäckande

verksamhet kan samarbete i denna form vara nödvändigt.

Den organisation, för vilken jag äskar medel under förevarande anslag,

har utformats efter förslag av en särskild utredning och är anpassad till de

uppgifter jag i det föregående redogjort för.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Försvarsstaben: Särskilda avlöningar för budgetåret

1965/66 under fjärde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 2 700 000 kr.

Försvarsstaben: Omkostnader

1963/64 ...........

1964/65 ...........

1965/66 (förslag)

Anslag Nettoutgift

2 077 000 2 305 375

1 321 000

1 710 000

överbefälhavaren föreslår, att anslaget höjes med 215 000 kr.

1. Reseersättningar

a) Reseersättningar till försvarsattachéer

b) Övriga reseersättningar..............

2. Expenser

a) Förhyrd datatid....................

b) Övriga expenser....................

Föreslagen ändring

1965/66

Anvisat

1964/65

Överbefäl-

havaren

Deptch

350 000

+ 100 000

+ 75 000

224 000

+ 19 000

+ 131 000

80 000

+ 40 000

+ 40 000

482 000

4- 56 000

+ 143 000

+ 215 000

+ 389 000

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1965

Motiv

1 a) Under nästa budgetår väntas ett stort antal omplaceringar av försvarsattachéer

ske. Härtill kommer utgifter för de semesterresor försvarsattachéerna

numera är berättigade till. Anslaget bör med hänsyn härtill höjas

med 100 000 kr.

b) På grund av ökat behov av resor i den löpande verksamheten föreslås

anslaget höjt med 19 000 kr. Härtill kommer anmält men ej upptaget behov

av 2 000 kr. till följd av höjda järnvägstaxor. — överbefälhavaren anför

vidare, att flyttningskostnader för personal som placerats vid eller kommenderats

till försvarsstaben, dock ej försvarsattachéer, hittills bestridits från

vederbörande försvarsgrens reseanslag. Försvarets civilförvaltning har emellertid

framhållit, att dessa kostnader borde belasta försvarsstabens anslag.

Med anledning härav hemställer överbefälhavaren alternativt, att ifrågavarande

flyttningsersättningar också i fortsättningen får bestridas från försvarsgrenarnas

reseanslag eller att medel för detta ändamål anvisas under

försvarsstabens omkostnadsanslag.

2 a) För förhyrning av maskinutrustning för databehandling av underrättelsematerial

erfordras ytterligare 40 000 kr. — Med hänsyn till den långa

leveranstiden för datamaskinutrustning hemställer överbefälhavaren om bemyndigande

att träffa avtal om förhyrning av sådan utrustning fr. o. m. budgetåret

1966/67 till en årlig kostnad av högst 600 000 kr.

b) Av den föreslagna höjningen hänför sig 50 000 kr. till inköp av möbler

m. in. och 16 000 kr. till kostnader för städning, skrivmaterial, telefon och

bokinköp in. m. Engångsutgifter på 10 000 kr. för innevarande budgetår

bortfaller. — På grund av löne- och taxehöjningar anmäler överbefälhavaren

härutöver behov av ytterligare 5 500 kr. för städning samt 4 000 kr. för telefon

in. m.

Departementschefen

Med hänvisning till beräkningen i den föregående sammanställningen tar

jag upp anslaget med (1 321 000 + 389 000 =) 1 710 000 kr. Jag har därvid

beräknat 100 000 kr. för flyttningskostnader in. m. för personal som placeras

vid eller kommenderas till försvarsstaben samt 75 000 kr. för engångsanskaffning

av möbler m. m.

Jag är inte beredd tillstyrka överbefälhavarens hemställan om bemyndigande

att förhyra ytterligare datamaskinutrustning fr. o. in. budgetåret

1966/67. Enligt min mening föreligger inte tillräckligt underlag för att ställning

nu skall kunna tas till frågan om hur försvarsstabens behov av datamaskiner

lämpligen bör tillgodoses.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1965

att till Försvarsstaben: Omkostnader för budgetåret

1965/66 under fjärde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 1 710 000 kr.

Försvarsstaben: Särskilda omkostnader

Anslag

1964/65 ----vilt................................ 1 196 000

1965/66 (förslag) .............................. 1 460 000

Från anslaget bestrids omkostnaderna för viss verksamhet vid försvarsstaben.

överbefälhavaren hemställer, att anslaget ökas med 204 000 kr.

Departementschefen

Under hänvisning till den vid anmälan av anslaget Försvarsstaben: Särskilda

avlöningar omnämnda promemorian föreslår jag, att anslaget uppförs

med 1 460 000 (+264 000) kr. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till Försvarsstaben: Särskilda omkostnader för budgetåret

1965/66 under fjärde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 1 460 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda

med instämmande av statsrådets övriga

ledamöter hemställt förordnar Hans Maj :t

Konungen att till riksdagen skall avlåtas

proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Hugo Grimlund

opaginerad Kontrollera mot PDF

cc

It*

Försvarsstabens nuvarande organisation

Chefen för

försvarsstaben

>5

C

3

to

Souschef

Sektion I

Sektion

II

Sektion

IV

Personal
vårdsbyrå
-

O

O

o

>

*

*

V

C

>

P

►fl

B

O

Q

Vi

0

*0

o

H

P

*o

o

*1

P

r*

v

o

*■<

p

3

P=

P

<

i»

5

CD

0

3

3

f

J-?

3

a

•1

•1

rf

P

O

3*

2.

pr

<t>

VI

p

3

»

3.

i

pr

3.

3

a

er»

<0

r*

3

<-►

0

£

O*

3

v>

cs

e.

o’

3

V

<r

pa

O*

3

V>

fb

&

3

<

O*

3

3

B:

V>

r+

c

g

P?

P

r»

P:

3

Vi

tf

P

p:

rf

n

P

a

2,

p

p

<!

a

0

3

3

OQ

Öl

P

<S

a

5*

er»

Vi

p

rL

Cu

O

t*

•3

p

a

K

3

p:

3

V

p

p

<5

3

5’

B

3*

3

5’

5''

P

3

P

0''

3

Vi

a

p

&

5‘

CJQ

3*

er»

CD

E

3

5’

OQ

3

5

CJQ

t—i

er»

er»

i-^

er»

*<S

P-

2-

3

ff

P

a

&

3

5*

er»

»L

3

5’

er»

3

er»

5*

CJQ

3.

5*

er»

er»

5‘

■tt

O

ce

to

«§

Q

Undervisningsavdelning

opaginerad Kontrollera mot PDF

Operationsledning II

överbefälhavarens förslag till organisation av försvarsstaben

Chefen för

försvarsstaben

Souschef

1 1. 1 1 i

Sektion I Sektion Sektion Sektion Personal-

Il III IV vårdsbyrå

1 1 1 1 1

1 1 1 1 1 1 1 1 1

1 1 1 1 1

o

v

p.

D

>

3

m

3

85

<J

o.

n

3

5''

OQ

OQ

S > SS

g1 c

- ta

3. £

>5

s

s

«©

"O

“1

o

“o

c

4»

to

<§

Q

to

CO

CJ1

Kommendanturavdelning

opaginerad Kontrollera mot PDF

co

Oi

Departementschefens förslag till organisation av försvarsstaben

Chefen för

försvarsstaben

Souschef

Operations
ledning
-

Sektion I

5

W

3

p

<

Cfc

2

era

<

p

3

p:

P

<

a

3

era

CR

3

SL

K

0

3

3

c

3.

1 $

I s

p “

<

a

>

ö

w

pr

o

3

3

era

Sektion II

d

3

Cfc

P

<

Cfc

p

*

Cfc

3

5*

era

in

P:

◄

Cfc

3

era

Sektion

III

i

p

Cfc

3

era

c

*3

<

Cfc

Sektion

IV

p

Cfc

3

era

3

&

ro''

P

<5

a

3

era

Personal
vårdsbyrå
-

g.

p

<

Cfc

3

era

£

o

£

P

C

Cfc

3.

C

3

Cfc

Tf a*

3 3

3

era

CA

p

Cfc

c

a

S!

o

Ce

“O

O

tf

O

5

a

a

Kommendanturavdelning

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kuiujl. Maj:ts proposition nr 66 är 1965

37

Bilaga 4

Försvarsstaben

Överbefälhavaren in. fl.

1

officer...............

..... Arvode

2

3

kontorsskrivare.......

..... Ao 13

Operation sledningen

1 officer..................

A: 28

1 kansliskrivare............

. . Ae It

3 kontorister..............

. . Ae 9

5

Expeditionen

1 officer

A: 28

1 underofficer

A: 18

1 kontorist

Ae 9

1 kanslibiträde

Ae 7

3 kontorsbiträden

högst Ae 5

7

Sektion I

Sektionschefen

1 kontorist

Ae 9

Expeditionen

1 officer

A: 28

1 underofficer

A: 18

1 kontorist

Ac 9

1 kanslibiträde

Ae 7

4 kontorsbiträden

högst Ae 5

8

Allmänna avdelningen

1 officer

A: 28

1 underofficer

A: 18

1 kanslibiträde

Ac 7

3

Kvartermäslaravdelningen

1 förvaltare

År 19

1 kanslibiträde

Ae 7

2

Kommunikalionsavdelningen

1 officer

A: 28

1 kanslibiträde

Ac 7

Expeditionen

\ officer

A: 28

1 kanslibiträde

Ae 7

2 kontorsbiträden

högst Ac 5

Signaltjånstavdelningen

1 underofficer

A: 18

1 förvaltare

År 17

1 underofficer

År 15

4 underbefäl

År 13/11

1 förste radioassistent

Ae 15

3 radioassistenter

Ae 13

1 kontorist

Ae 9

1 kanslibiträde

Ae 7

4 kontorsbiträden

högst Ae 5

17

Expeditionen

1 officer

A: 24

1 kanslibiträde

Ae 7

1 kontorsbilräde

3

högst Ae 5

ADB-kontoret

1 byrådirektör

Ae 25

2 byråassistenter/assistenter

högst Ae 19

2 kanslibiträden

Ae 7

5

Sektion 11

Sektionschefen

1 kontorist

Ae 9

Expeditionen

1 officer

A: 28

1 underbefäl

År 13/11

2 kontorister

Ae 9

4 kanslibiträden

Ac 7

3 kontorsbiträden

högst Ae 5

11

Underrättelseavdelningen

1 officer

A: 28

1 byrådirektör

Ac 27

2 byrådirektörer

Ae 25

3 förste byråsekreterare

Ae 23

2 amanuenser

Af 17/Ae21

3 assistenter

Ac 17

1 kontorsskrivare

Ac 13

1 kansliskrivare

Ac 11

1 kontorist

Ac 9

2 kontorsbiträden

högst Ae 5

17

Attachéavdelningen

2 officerare

A: 28

1 förste byråsekreterare

Ac 21

1 kontorist

Ac 9

1 kontorsbiträde

högst Ae 5

4

5

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Kungl. Maj. ts proposition nr 66 år 1965

Sektion III

Kommendanturavdeln ingen

Sektionschefen

Förvaltningsdetaljen

1 kontorist

Ae 9

1 officer

A: 28

1 underofficer

A: 18

Expeditionen

1 underbefäl

År 13/11

1 underofficer

A: 18

1 kansliskrivare

Ac 11

1 kanslibiträde

Ae 7

1 kontorist

Ae 9

2 kontorsbiträden

högst Ae 5

5

4

Chefsexpeditionen

Personalavdeln ingen

1 officer

1 officer

A: 28

A: 24

1 officer

A: 28

1 underofficer

A: 18

1 officer

A: 24

10 underbefäl

År 13/11

1 underofficer

A: 18

1 kontorist

Ae 9

1 kansliskrivare

Ao 11

1 kanslibiträde

Ae 7

4

1 kontorsbiträde

högst Ae 5

Press- och upplysningsavdelningen

16

Kassan

1 officer

A: 28

1 förvaltare

År 17

1 officer

A: 24

1 kamrerare

Ao 21

1 stabsredaktör

Ae 25

1 assistent

Ao 15

1 stabsredaktör

Ae 21

3 kansliskrivare

Ao/Ae 11

1 förste arkivassistent

Ae 13

1 kontorist

Ao 9

C

2 kanslibiträden

Ae 7

O

2 kontorsbiträden

högst Ac 5

Sektion IV

11

Sektionschefen

Befästningsinspektionen

1 kontorist

Ae 9

1 förvaltare

Ao 19

Expeditionen

1 förste byråingenjör

Ae 23

A: 28

1 ingenjör

högst Ae 15

1 officer

1 kontorist

Ae 9

1 kanslibiträde

Ae 7

1 kontorsbiträde

högst Ac 5

4

3

Belastningsregister och expedition

Planeringsavdeln ingen

1 officer

A: 28

1 kansliskrivare

Ae 11

1 officer

A: 28

1 kontorist

Ae 9 ,

1 kanslibiträde

Ae 7

1 kontorsbiträde

högst Ae 5

2 4

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mnj.ts proposition nr 66 år 1965

39

Bilaga ,5

Förteckning över tjänster (beställningar) avsedda för försvarsstaben

Tjänstemän på ordinarie stat

Militära beställningar

1 överbefälhavare..............................................

1 chef för försvarsstaben.....................................

1 överste eller kommendör (souschef, tillika chef för operationsledningen)

7 överstar eller kommendörer...............................

6 regementsofficerare.......................................

3 regementsofficerare.........................................

10 regementsofficerare................................

13 regementsofficerare...................................

13 regementsofficerare eller kaptener.............................

38 kaptener..........................................

1 förvaltare............................................

2 förvaltare.........................................

1 underofficer..........................................

16 underbefäl.........................

Civila tjänstemän

1 kamrerare......................................

1 assistent.......................................

2 kontorsskrivare.................................

3 kansliskrivare..................................

1 kontorist..........................

Bp 8

Bo 5

Bo 4

Bo 4/3

Brl

Br 1/Ar 27

År 27/25

År 25

År 25/21

År 21

År 19

År 17

År 15

År 13/11

Ao 21

Ao 15

Ao 13

Ao 11

Ao 9

Extra ordinarie tjänstemän

1 byrådirektör.........................................

3 byrådirektörer.........................................

1 stabsredaktör.......................................

3 förste byråsekreterare..................................

1 förste byråsekreterare..................................

1 stabsredaktör........................................

2 amanuenser...........................................

2 byråassistenter eller assietenter..........................

3 assistenter........................................

1 förste radioassistent....................................

1 förste arkivassistent....................................

1 kontorsskrivare........................................

3 radioassistenter........................................

5 kansliskrivare.........................................

18 kontorister............................................

20 kanslibiträden.........................................

27 kontorsbiträden............................

Ae 27

Ae 25

Ae 25

Ae 23

Ae 21

Ae 21

Af 17/Ae 21

högst Ae 19

Ae 17

Ae 15

Ae 13

Ae 13

Ae 13

Ae 11

Ae 9

Ae 7

högst Ae 5

Arvodesbefattningar

17 officerare.....

4 officerare ....

8 underofficerare

A: 28

A: 24

A: 18

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1965:221 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Mai ris proposition angående medelsbehovet för försvarsstabens verksamhet under budgetåret 1965166 jämte i ämnet v a1 i texten
  2. SU 1965:88 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående medelsbehovet för försvarsstabens verksamhet under budgetåret 1965/66 jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten