Sök i Ratio Lex

Angående organisationen av ett statligt förhandlingsorgan m. m

1965-03-12 · 42 sidor, varav 41 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 41 av 42 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1965:77, Angående organisationen av ett statligt förhandlingsorgan m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1965

1

Nr 77

Kungl. Maj. ts proposition till riksdagen angående organisationen

av ett statligt förhandlingsorgan m. m.; given Stockholms

slott den 12 mars 1965.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över civilärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sigurd Lindholm

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, i anslutning till den reform av de offentliga

tjänstemännens förhandlingsrätt som avses skola genomföras den 1 januari

1966, att ett centralt ämbetsverk — statens avtalsverk — inrättas den 1 juli

1965 för den statliga förhandlingsverksamheten i löne- och anställningsfrågor.

De centrala arbetsuppgifterna för avtalsverket blir förhandlingsverksamhet

och därav betingat arbete med utredning och lönestatistik samt

information och utbildning rörande kollektivavtal in. m. Avtalsverket indelas

i fem arbetsenheter, varav tre för förhandlingsverksamheten, en för utredning

och statistik och en för administrativa frågor m. in. Det nya verket

skall övertaga den förhandlingsverksamhet som f. n. förekommer bl. a. i

civildepartementet och statens avtalsnämnd. I propositionen föreslås därför

att civildepartementet skall omorganiseras och statens avtalsnämnd

upphöra samtidigt som det nya verket inrättas. Statens lönenämnd föreslås

upphöra som självständigt ämbetsverk vid utgången av 1965. I propositionen

föreslås dock att lönenämnden under en övergångstid får fungera som

rådgivande nämnd vid handläggningen av sådana s. k. skälighetsfrågor som

sammanhänger med nuvarande statliga avlöningsreglementen.

I propositionen begärs vidare anslag till civildepartementet för nästa budgetår.

1 Uihang till riksdagens protokoll 1!)65. I samt. Nr 77

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1965

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 12

mars 1965.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Andersson, Lindström, Lange,

Lindholm, Skoglund, EdeNman, Johansson, Hermansson, Aspling. Palme,

Sven-Eric Nilsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för civildepartementet, statsrådet Lindholm, fråga om organisationen

av ett statligt förhandlingsorgan m. m. samt anför.

I statsverkspropositionen (bil. 14) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1965/66 beräkna
till

Civildepartementet: Avlöningar ett förslagsanslag av 2 352 000 kr.,

till Civildepartementet: Omkostnader ett förslagsanslag av 86 000 kr.,

till Kommittéer in. in. ett reservationsanslag av 500 000 kr.,

till Extra utgifter ett reservationsanslag av 30 000 kr.,

till Statens lönenämnd: Avlöningar ett förslagsanslag av 370 000 kr.,

till Statens lönenämnd: Omkostnader ett förslagsanslag av 8 000 kr.,

till Statens avtalsnämnd: Avlöningar ett förslagsanslag av 643 000 kr.,

till Statens avtalsnämnd: Omkostnader ett förslagsanslag av 74 000 kr.,

till Viss utbildningsverksamhet ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.

I prop. 1965: 65 har statsrådet Hermansson anmält fråga om statsdepartementens

organisation och arbetsformer. Vidare har beredningen av frågan

om ett statligt förhandlingsorgan in. in. nu slutförts.

1. Inledning

Civildepartementets organisationsberedning, i det följande kallad beredningen,

som tillsattes år 1963 (ledamöter statssekreteraren Bertil Löfberg,

ordf., byråchefen Arne Aldestam, avdelningscheferna Claes H. Edgardh

och Ingmar Lidbeck, generaldirektören Karl G. Samuelson, expeditionschefen

Gustaf Söderberg, avdelningschefen Ingmar Wetterblad och statssekreteraren

Krister Wickman) för att inom civildepartementet biträda med

övervägande av ett statligt förhandlingsorgan m. m. har den 15 december

1964 avlämnat en promemoria med förslag till organisation av ett statligt

förhandlingsorgan m. m. (Stencil C 1964: 1).

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1965

Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av justitiekanslern,

försvarets civilförvaltning, riksförsäkringsverket, poststyrelsen, telestyrelsen,

järnvägsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, statskontoret, kammarrätten,

statistiska centralbyrån, riksrevisionsverket, skolöverstyrelsen, domänstyrelsen,

länstyrelserna i Malmöhus, Hallands, Gävleborgs och Västernorrlands

län, statens lönenämnd, statens avtalsnämnd, statens personalpensionsverk,

Statstj änarkartellen (SK), Statstjänstemännens riksförbund

(SR), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Tjänstemännens

centralorganisations statstjänsteinannasektion (TCO-S), Svenska kommunförbundet,

Svenska landstingsförbundet, Svenska stadsförbundet, Stockholms

stads lönenämnd samt delegerade för riksdagens verk.

II. Nuvarande ordning m. m.

I förhandlingar med personalens huvudorganisationer i frågor om löner

och övriga anställningsvillkor för tjänstemän företräds staten f. n. av chefen

för civildepartementet eller i vissa fall av särskilt utsedd förhandlingsdelegation.

Statens avtalsnämnd sköter förhandlingarna rörande arbetare

rid verk och myndigheter samt — i den utsträckning framställning därom

görs — i fråga om arbetare och tjänstemän inom den statliga verksamhet

som drivs i bolagsform. Härutöver förekommer förhandlingsverksamhet i

vissa verks och myndigheters regi.

För arbetstagare i allmänhet regleras förhandlingsrätten genom lagen den

11 september 1936 (nr 506) om förenings- och förhandlingsrätt (ändrad

1940: 332, 1945: 155). Denna lag gäller ej för sådana arbetstagare i statens

eller kommunernas tjänst som är underkastade ämbetsansvar. För dessa

gäller i stället kungörelsen den 4 juni 1937 (nr 292) angående förhandlingsrätt

för statens tjänstemän (ändrad 1954: 120) resp. lagen den 17 maj

1940 (nr 331) om förhandlingsrätt för kommunala tjänstemän (ändrad

1954: 131). För militär personal och folkskollärare in. fl. gäller särskilda

inskränkningar.

Under de senaste decennierna har de offentliga tjänstemännens förhandlingsrätt

i praxis utvecklats långt utöver den principiella grundval på vilken

dessa författningar vilar. Förändringen kännetecknas främst av, att

det på den privata arbetsmarknaden praktiserade förhandlings- och avtalsväsendet

alltmera vunnit insteg på den offentliga arbetsmarknadssektorn.

De offentliga tjänstemännens löneförmåner och andra anställningsvillkor

avgörs i stor utsträckning genom förhandlingsöverenskommelser mellan

offentliga arbetsgivare och tjänstemännens organisationer, överenskommelserna

är i många hänseenden att jämställa med kollektivavtal men är

rättsligt ej sådana avtal. De medför därför ej de rättsverkningar som följer

av kollektivavtal. Den nuvarande ordningen karakteriseras av att det ej

finns någon klar gräns mellan offentligrättsliga och privaträttsliga moment.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1965

I prop. 1965:60 har Kungl. Maj:t lagt fram förslag till reform av de

offentliga tjänstemännens förhandlingsrätt m. m. Reformen syftar till att

fr. o. m. den 1 januari 1966 genomföra ett kollektivavtalssystem beträffande

huvudsakligen de ekonomiska anställningsförhållandena för statstjänstemän

m. fl.

Förslag till vissa grundlagsändringar som sammanhänger med reformen

hai såsom vilande antagits av 1964 års riksdag. Ändringarna innebär bl. a.

att det skall tillkomma ett särskilt organ — riksdagens lönedelegation —

»att därest icke riksdagen för visst fall annorlunda beslutar, i förhandlingsfrågor

rörande anställningsvillkor, som skall gälla för statens arbetstagare

eller eljest tillhöra riksdagens prövning, rådpläga med statsrådsledamot,

som Konungen därtill förordnat, samt att å riksdagens vägnar godkänna

överenskommelse, som träffats i sådan fråga.»

III. Organisationen av den statliga förhandlingsverksamheten

Beredningen

Eftei att ha erinrat om att såväl 1948 års förhandlingsrättskommitté som

1956 års förhandlingsrättsutredning diskuterat frågan om att inrätta ett

särskilt förhandlingsorgan anför beredningen i huvudsak följande.

Vissa skäl talar mot att inrätta ett särskilt organ för förhandlingsverksamheten.

Personalbehovet torde t. ex. därvid bli större än om förhandlingarna

förläggs till civildepartementet, övervägande skäl talar dock för ett

särskilt ämbetsverk. Det är sålunda en fördel, om de högsta politiska instanserna

står åtminstone i princip fria i förhållande till de förhandlande

och avtalsslutande parterna, önskvärdheten härav framträder särskilt, om

fackliga stridsmedel blir tillåtna på det statliga tjänstemannaområdet. Man

bör om möjligt undvika att som part på arbetsgivarsidan uppträder någon

som har det politiska ansvaret för att samhällets medlings- och förlikningsresurser

ställs till parternas förfogande eller för att andra åtgärder vidtas

till skydd för arbetsfreden. Uppkommer tvist om tolkning eller tillämpning

av träffade avtal, bör dessa tvister i första hand lösas genom förhandlingar.

Statens centrala förhandlingsorgan kan ej ställas utanför sådana förhandlingar.

Det synes mindre lämpligt att företrädare för Kungl. Maj :t deltar i

förhandlingar om tvistefrågor, som kan bli föremål för domstols prövning.

De med förhandlingsverksamheten sammanhängande förvaltningsuppgifterna

torde slutligen bli av en sådan omfattning att Kungl. Maj:t ej bör belastas

därmed. Beredningen föreslår därför att ett särskilt ämbetsverk inrättas

med uppgift att centralt handlägga frågor om tjänstemännens anställningsvillkor.

Vissa skäl kan anföras för att statens avtalsnämnd åtminstone tills vidare

behålls som självständigt organ. Arbets- och anställningsvillkor för statens

arbetare samt för tjänstemän och arbetare vid de statliga bolagen skil
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1965

jer sig f. n. i flera avseenden från motsvarande villkor för tjänstemän inom

den statliga förvaltningen. Det nya verkets arbetsuppgifter kommer darfor

delvis att bli andra än dem avtalsnämnden nu har. Det nya avtalsverket

måste i förhållande till såväl Kungl. Maj :t som verksmyndigheter få andra

funktioner och andra befogenheter än dem avtalsnämnden hittills haft. Det

finns ej anledning att såvitt gäller förhandlingar rörande statens arbetare

samt tjänstemän och arbetare hos de statliga bolagen ge förhandlingsorganet

en annan ställning i dessa hänseenden än den nämnden nu har. De

sålunda berörda skillnaderna kan väntas medföra att arbetsformer och arbetsrutiner

blir olika.

Från andra synpunkter är det lämpligt att samtliga avtalstrågor handläggs

inom ett verk. Även om förhållandena inom olika arbetsområden växlar,

finns det otvivelaktigt behov av ett centralt förvaltningsorgan med möjligheter

att leda och samordna lönepolitiken över hela det fält där staten

eller statliga bolag uppträder som arbetsgivare. Hitintills har anställningsvillkoren

för tjänstemän inom förvaltningen och kollektivavtalsanställda på

väsentliga punkter utjämnats. Om denna utveckling kommer att fortgå, gör

sig behovet av ett gemensamt förhandlingsorgan än starkare gallande. Vidare

har ur organisatorisk synpunkt det här diskuterade alternativet bestämda

fördelar i det att man lättare undviker dubbelarbete med exempelvis

utredningar, lönestatistik, kostnadsberäkningar och andra prognoser. Det

är vidare angeläget, att det nya avtalsverket tillförs de erfarenheter av koliektivavtalsfrågor,

som finns inom avtalsnämnden.

Efter att ha övervägt de olika synpunkter som sålunda har anförts har

beredningen kommit till den uppfattningen, att den statliga förhandlingsverksamheten

i löne- och anställningsfrågor hör koncentreras till ett centralt

ämbetsverk underställt Kungl. Maj :t. Beredningen föreslår att ett sådant

ämbetsverk inrättas fr. o. in. den 1 juli 1965 och får benämningen statens

avtalsverk. Som en följd härav bör statens avtalsnämnd upphora med

utgången av juni 1965 och civildepartementet få ny organisation fr. o. in.

den 1 juli 1965.

Remissyttrandena

Samtliga remissorgan har tillstyrkt eller lämnat utan erinran beredningens

förslag alt inrätta ett särskilt ämbetsverk för förhandlingsfrågor.

Vattenfallsstyrelsen anser dock att beredningen borde ha uppehållit sig

mera vid huvudfrågan om förhandlingsorganet skall ingå som en avdelning

i civildepartementet eller vara ett särskilt ämbetsverk.

Justitiekanslern framhåller att ett sådant verk som beredningen föreslagit

inte kan få den självständiga ställning i förhållande till departementschef

och regering som principiellt utmärker de centrala ämbetsverken. Det

följer av sakens natur, att verket då det gäller viktigare villkor i ett tilltänkt

avtal eller mer omfattande stridsåtgärder, särskilt vad rör tjänste
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1965

männen, måste ha nära kontakt med vederbörande departementschef och regeringen

och därvid även ta direktiv för sitt handlande från sådant håll

Från principiella synpunkter kan det göras gällande att den föreslagna

ordnmgen med ett ordinarie ämbetsverk, som intar en så osjälvständig

ställning i forhållande till regeringen som avtalsverket, innebär en avvikelse

från vad som annars är utmärkande för svensk förvaltning. Ä andra sidan

förekommer det redan nu att myndigheter, som skall föra viktiga förhandlingar,

maste hålla nära kontakt med vederbörande departement. Några

principiella hinder mot att inrätta det föreslagna avtalsverket föreligger enligt

justitiekansler^ mening ej.

SK framhåller alt en förutsättning för att statens avtalsnämnd skall inordnas

i det föreslagna avtalsverket fr. o. m. den 1 juli 1965 är att verket

helt kan övertaga avtalsnämndens funktioner från nämnda tidpunkt så

att avbrott mte behöver uppstå i eventuellt pågående förhandlingsverksLm
-

IV. Avtalsverkets arbetsuppgifter m. m.

Beredningen

De centrala arbetsuppgifterna för avtalsverket blir förhandlingsverksamhet

och darav betingat arbete med utredning och lönestatistik samt information

och utbildning rörande kollektivavtal in. in.

Statens avtalsverk skall sålunda övertaga den förhandlingsverksamhet

som f. n. bedrivs i civildepartementet, statens avtalsnämnd och andra statliga

myndigheter. Avtalsverket skall fungera som centralt verk i sådana

frågor om anställningsvillkor, beträffande vilka avtal må ingås. Verket skall

salunda handlägga kollektivavtalsfrågor som rör statens tjänstemän - utom

tjänstemän vid riksdagen och dess verk — sådana icke-statliga tjänsteman

vilkas förmåner regleras genom statliga bestämmelser, arbetare vid

statliga verk och myndigheter samt tjänstemän och arbetare vid de helstatliga

bolagen. Verket bör ges rätt att till andra myndigheter i viss utsträckning

överlåta ratten att förhandla i kollektivavtalsfrågor beträffande tjänsteman

hos resp. myndighet. Denna gränsdragning mellan central och lokal

förhandling bor ankomma på avtalsverket. En sådan överlåtelse kan dock

ifråga komma endast såvitt gäller förhandlingsfrågor, beträffande vilka avtal

kan slutas utan förbehåll för Kungl. Maj:ts eller Kungl. Maj:ts och riksdagens

godkännande. För att avtalsverket skall kunna få erforderlig insyn i

förhandling som fors av annan myndighet måste tjänstemän från verket

ha rätt att narvara vid förhandlingen och protokoll över förhandlingen tillI

den mån riksdagen så beslutar bör avtalsverket kunna medverka i förhandlingar

beträffande tjänstemännen vid riksdagen och dess verk, inklusive

riksdagens tillfälligt anställda tjänstemän.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1965

Kungl. Maj :t får antagas komma att förbehålla sig rätten att beträffande

vissa tjänstemän själv handlägga frågor om löneförmåner m. m. eller att delegera

handläggningen i sådana frågor till annat organ an avtalsverket. I

ärenden som sålunda ankommer på Kungl. Maj :t eller Kungl. Maj :t underställd

myndighet kan avtalsverket komma att fungera som beredande instans

med uppgift att verkställa utredningar och avge utlåtanden samt att

delta i förhandlingar i den utsträckning som påkallas för samordning av

och enhetlighet i de anställdas avlönings- och pensionsförhållanden.

I fråga om förhandlingar rörande arbetare vid statliga verk samt arbetare

och tjänstemän vid helstatliga bolag fungerar den nuvarande avtalsnämnden

som ett organ för samordning och ledning av förhandlingarna,

medan vederbörande verk eller bolag självt är avtalsslutande part på arbetsgivarsidan.

Inom försvarets avtalsområde är dock försvarets avtalsdelegation

avtalsslutande part och delegationens avgöranden har bindande

verkan för vederbörande verksmyndigheter. Avtalsnämndens uppgående i

avtalsverket bör i huvudsak ej medföra någon ändring i denna ordning.

I den förhandlingsverksamhet, som avtalsverket skall bedriva inom det

statliga och statsunderstödda tjänstemannaområdet, skall verket vara avtalsslutande

part. Det förutsätts att avtalen skall vara bindande för de statliga

och kommunala myndigheter och övriga huvudman som har att till
lämpa

avtalen.

Det bör åligga avtalsverket att med aktgivande på den allmänna löneutvecklingen

verka för en ändamålsenlig lönepolitik inom sitt verksamhetsområde''.

Avtalsverket bör för att nå detta syfte i lämpliga former även

samarbeta med motsvarande organ inom kommunala och enskilda avtalsområden.

Med hänsyn till den centrala ställning på området som avtalsverket bor

intaga bör verkets ämbetsbefattning även omfatta rätten att besluta i fråga

om vidtagande av stridsåtgärder vid konflikt.

Inom såväl civildepartementet som statens avtalsnämnd utförs i betydande

omfattning utredningar av sådant slag som regelmässigt erfordras före

och under avtalsförhandlingar. Även i statens avtalsverk kommer sådant

utredningsarbete att utgöra en väsentlig arbetsuppgift. Detsamma kan sagas

om arbetet med den lönestatistik som erfordras som underlag för för - handlingarna. 1 detta arbete bör även ingå att belysa de statliga lönesystemens

anpassning till lönemarknaden i stort och effekten i skilda avseenden

av olika typer av löneåtgärder.

Även vissa andra uppgifter bör åläggas verket. I mål hos arbetsdomstolen

angående tvist om avtalsfrågor bör det sålunda åligga avtalsverket att fora

eller låta föra arbetsgivarens talan inför domstolen. Mål om anstalldas ratt

till förmåner på grund av anställningen kommer även i fortsättningen att

i viss utsträckning — i huvudsak beträffande oorganiserade tjänstemän

eller tjänstemän för vilka avtal ej gäller - - kunna anhängiggöras hos kam
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1965

marrätten resp. regeringsrätten enligt vanliga regler för administrativa besvär.

Det bör ankomma på avtalsverket att på därom gjord hemställan avge

yttranden till kammarrätten i sådana besvärsmål.

Om enligt kommande centrala kollektivavtal möjlighet kommer att finnas

att efter skälighetsbedömning i enskilda fall göra undantag från huvudbestämmelser

i avtal, bör handläggningen av sådana frågor ankomma

på avtalsverket. Det är nämligen genom ett kollektivavtal som slutits av

UAtaIs\erket som möjligheten till prövningen öppnats.

Rätt att meddela bindande anvisningar rörande tillämpningen av kollektivavtal,

som ingåtts av avtalsverket, bör tillkomma detta verk. I den mån

revisionsmyndighet under revisionsarbetet finner behov av ytterligare sådana

anvisningar föreligga, bör myndigheten anmäla detta till avtalsverket.

Nuvarande skyldighet för riksrevisionsverket att besvara tolkningsfrågor

t rån statliga myndigheter i hithörande frågor bör överflyttas till avtalsverket.

Det bor härutöver åligga avtalsverket alt i anledning av förfrågningar

förande tolkningen av kollektivavtal lämna upplysningar därom även till

icke-statlig arbetsgivare, för vilken avtalet gäller.

Verket bor agna betydande uppmärksamhet åt informationsfrågor och

irån början kartlägga förekommande behov av åtgärder. I nödvändig omfattning

bör avtalsverket administrera informationskonferenser och kurser

på områden som har direkt samband med förhandlingsverksamheten. Verket

skall vidare svara för att såväl egna som andra verks tjänstemän i erforderlig

utsträckning får utbildning rörande kollektivavtal och därmed

sammanhängande ämnen.

I anslutning till beredningens förslag har ledamoten Wickman i särskilt

yttrande fört fram vissa synpunkter som, utan att direkt röra den föreslagna

organisationen, ändå har nära anknytning till avtalsverkets arbete och

dess påverkan på den statliga förvaltningens funktioner.

Wickman erinrar om att enligt förarbetena till en blivande statstjänstemannalag

förbud avses skola gälla mot avtal i vissa frågor och understryker

att det är angeläget, att en klar gräns kan dras mellan organisatoriska

frågor och förhandlingsfrågor. En mera bestämd gränsdragning måste göras,

när avtalsarbetet sker inom ett särskilt verk än när frågorna som nu

handlägges inom civildepartementet. Motsvarande gäller beträffande de frågor

som av Kungl. Maj :t skall underställas riksdagens lönedelegation. Det

ar viktigt att förhandlingsprocessen inte utvecklas så att en inte avsedd sammankoppling

av löne- och organisationsfrågor de facto sker.

I sitt yttrande har Wickman även påpekat att det är angeläget att__i

vart fall nar det gäller tjänster i lägre lönegrader — avtalsförhandlingarna

inte leder till sådana resultat att tjänsterna binds till vissa enheter inom

förvaltningsorganisationen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1965

Remissyttrandena

Vad beredningen förordat angående arbetsuppgifterna för avtalsverket hai

i huvudsak godtagits av remissorganen. På vissa punkter har dock avvikande

meningar framförts.

Beträffande området för avtalsverkets befogenhet att förhandla framhåller

vattenfallsstyrelsen som ett starkt önskemål att styrelsen får befogenhet

att träffa kollektiva överenskommelser med personalen. Frågor som är aktuella

för hela statsförvaltningen, t. ex. om lönesystemets uppbyggnad, lönen

i viss löneklass och generella tillägg och förmåner utöver lön, bör förläggas

till centrala förhandlingar och regleras genom huvudavtal angående allmänna

bestämmelser. Frågor som enbart gäller ett enskilt verk eller en grupp av

verk bör helt ligga inom förhandlingsområdet för ifrågavarande verk eller

grupp av verk. Avtalsslutande på arbetsgivarsidan bör vara enbart resp.

verk. Beredningens förslag lämnar knappast någon möjlighet öppen i denna

riktning.

Styrelsen kan inte godtaga beredningens förslag att nuvarande ordning

skall bestå med olika principer för förhandlingar och slutande av avtal för å

ena sidan tjänstemän och å andra sidan arbetare. Samma regler bör gälla

för de olika personalkategorierna. I vart fall bör detta gälla de affärsdrivande

verken och deras helstatliga dotterbolag.

SK önskar att det snarast skall bli möjligt att sammanföra överenskommelser

om sociala förmåner och anställningsvillkor för alla statsanställda

till ett enda avtal. SK är medveten om att detta måste medföra ändring beträffande

reglerna i fråga om rätten att träffa avtal inom de områden där

sådana frågor nu handläggs av statens avtalsnämnd. Formellt ligger rätten

att teckna avtal hos resp. statliga myndigheter eller verk och vederbörande

fackförbund, både beträffande huvudavtalet angående allmänna bestämmelser

och specialavtalen för kollektivavtalsanställda arbetare hos staten, men

reellt är det statens avtalsnämnd och SK som avgör innehållet i huvudavtalet

och övriga ramavtal. Avtalsnämndens chef är utrustad med vetorätt som

gör det omöjligt för de lokala parterna att träffa andra överenskommelser.

Det är sålunda konsekvent att i vart fall överflytta rätten i fråga om dessa

avtal från myndigheterna och verken samt förbunden till avtalsverket och

huvudorganisationerna. En sådan ordning sammanfaller med vad som kommer

att gälla för tjänstemannapersonalen samt innebär önskvärd enhetlighet.

Beredningens förslag att gränsdragningen mellan central och lokal förhandling

skall ankomma på avtalsverket har föranlett uttalanden från vissa

remissorgan.

Försvarets civilförvaltning, riksförsäkringsverket, poststyrelsen och skolöverstyrelsen

bar sålunda redovisat de problem som denna fråga kan medföra

inom resp. myndighets ämbetsområde. Civilförvaltningen har härvid

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1965

framhållit att någon mera långt driven delegering ej bör ske på försvarets

område. Civilförvaltningen, liksom även vissa andra remissorgan, har därjämte

understrukit betydelsen av att ett klarläggande snarast möjligt sker

om olika myndigheters rätt att förhandla i kollektivavtalsfrågor.

Poststyrelsen, SK och SACO framhåller att frågan om gränsdragningen

beträffande befogenhetsfördelning mellan olika myndigheter bör ske efter

överläggningar med personalorganisationerna.

Telestyrelsen, järnvägsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, domänstyrelsen och

SR understryker betydelsen av att affärsverken efter kollektivavtalssystemets

genomförande får behålla sina nuvarande befogenheter att förhandla

eller får större befogenheter än de f. n. har. SR anser det angeläget att befogenheten

att lönegradsplacera tjänster ökas även för andra myndigheter

än affärsverken.

Delegerade för riksdagens verk framhåller att skäl talar för att avtalsverket

inte endast, såsom beredningen föreslagit, medverkar i förhandlingar beträffande

tjänstemän vid riksdagen och dess verk utan att avtalsverkets befogenhet

utsträcks till att avse bemyndigande att träffa kollektivavtal även

i fråga om dessa tjänstemän. Delegerade förutsätter emellertid att, om ett

dylikt bemyndigande lämnas, avtalsverket kommer att ta särskild hänsyn

till de önskemål som framförs av representanter för dessa verk. Ur delegerades

synpunkt synes det också vara godtagbart att avtalsverket i sådant

fall bemyndigas att besluta om vidtagande av stridsåtgärder vid konflikt beträffande

tjänstemän tillhörande riksdagen och dess verk, självfallet med

vederbörligt iakttagande av verkens eller verkets egna synpunkter och intressen.

Statens lönenämnd förutsätter att de uttalanden som beredningen gjort

rörande förbehåll från Kungl. x\Iaj:ts sida att beträffande vissa tjänstemän

själv handlägga frågor om löneförmåner m. m. avser sådana tjänstemän,

som enligt uttrycklig överenskommelse mellan parterna skall undantagas

från eljest gällande kollektivavtal och vilkas löneförmåner på grund härav

skall fixeras i särskild ordning. I huvudsak samma uppfattning redovisas av

SR och SACO.

TCO-S anför härom i huvudsak följande. TCO-S har förståelse för att det

beträffande en viss begränsad krets — i första hand de tjänstemän i avtalsverket,

som direkt har att fungera som arbetsgivarpartens förhandlare gentemot

personalorganisationerna — kan vara motiverat att undandraga personalorganisationerna

medinflytande. Skrivningen i beredningens PM är

dock så föga distinkt, att TCO-S kraftigt måste framhålla att den ej får utgöra

motiv för en »utvidgad frikrets». Det är angeläget att utanför normal

kollektivavtalsbehandling ej ställs flera av statens tjänstemän än som oundgängligen

är nödvändigt.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1965

Beredningens förslag att avtalsverkets ämbetsbefattning skall omfatta

även rätten att besluta i fråga om vidtagande av stridsåtgärder vid konflikt

har lämnats utan erinran av remissinstanserna. Endast vattenfallsstyrelsen

har särskilt berört denna fråga. Styrelsen förutsätter sålunda för sin

del att denna befogenhet ej blir generell utan har avsetts att vara begränsad

till vissa angivna situationer.

I anslutning till beredningens uttalande om uppläggningen av arbetet

med utredningar och lönestatistik i avtalsverket har synpunkter framförts

av vissa verk. Sålunda framhåller telestyrelsen vikten av att den blivande

lönestatistiken läggs upp på ett sådant sätt, att meningsfulla jämförelser

kan göras med löneläget på den enskilda arbetsmarknaden. I detta syfte

föreslår styrelsen, att man för den statliga tjänstemannalönestatistiken skall

använda samma yrkesnomenklatur som vid lönestatistiska bearbetningar

inom Svenska arbetsgivareföreningen, Svenska industri^ änstemannaförbundet

och Sveriges arbetsledareförbund. Denna yrkesnomenklatur bör

därvid byggas ut för arbetsområden, som är specifika för den statliga sektorn.

Med en för det statliga och enskilda tjänstemannaområdet gemensam

nomenklatur vinner man även, att ett för båda parter värdefullt utbyte av

lönestatistik kan ske.

Vidare bör man i möjligaste mån och efter erforderliga kompletteringar

för det statliga området utnyttja de arbetsvärderingsmetoder, som inom

det enskilda näringslivet tillämpas eller kommer att tillämpas som hjälpmedel

vid användandet av yrkesnomenklaturen.

Statistiska centralbyrån, som är helt införstådd med avtalsverkets behov

av en arbetsenhet för utredning och statistik, anför bl. a. att det framstår

som en naturlig och rationell lösning att avtalsverkets behov av statistik

rörande de statsanställda tjänstemännen i första hand tillgodoses genom

centralbyråns statistikproduktion, vari redan årsstatistiken ingår.

Detta hindrar inte att det i vissa fall, då det gäller tillfälliga specialundersökningar,

av olika skäl kan vara lämpligare att de utförs i avtalsverkets

regi än att låta centralbyrån lägga in dem i sina rutiner. Verket vill dock

understryka vikten av att, med hänsyn till materialets användbarhet, sadana

undersökningar samordnas med centralbyråns verksamhet och planeras

i samråd med centralbyrån, som givetvis i övrigt är beredd att inom

ramen för sina resurser ge det nya avtalsverket statistisk service. Delta är i

linje med de planer på en samordning mellan olika statistikproducenter på

arbetsmarknadens område för vilken vissa riktlinjer uppdragits genom delegationen

för statistikfrågor.

I anslutning till beredningens förslag att avtalsverket skall äga rätt att

föra arbetsgivarens talan i mål hos arbetsdomstolen framhåller justitiekanslern

att beredningen inte behandlar frågan om mål hos allmän dom
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kiingl. Maj:ts proposition nr 77 år 1965

stol rörande anställds rätt till förmån på grund av anställning in. in. I mål

av detta slag kommer staten att företrädas på samma sätt som nu är fallet,

dvs. antingen av befattningshavare vid den berörda myndigheten, i den mån

denna enligt sin instruktion äger företräda staten i mål inför allmän domstol,

eller genom ett av vederbörande länsstyrelse förordnat ombud. I det

senare fallet gäller den för ombudet utfärdade fullmakten blott rättegången

i underrätt, varefter det ankommer på justitiekanslern att pröva frågan om

fullföljd till överrätt och föra rättegången i dessa instanser själv eller genom

ombud. Tillkomsten av avtalsverket torde inte behöva föranleda någon

ändring i denna ordning, såvitt gäller mål vid allmän domstol. I vart fall

synes erfarenheterna av det nya kollektivavtalssystemet för statstjänstemän

böra avvaktas innan eventuell ändring övervägs. Det kan däremot enligt

justitiekanslerns mening i vissa fall vara lämpligt att myndighet som har

att föia statens talan i sådana fall före rättegångens början, liksom länsstyrelse

innan ombud förordnas, samråder med avtalsverket.

Vad angår beredningens förslag om handläggningen av skälighetsfrågor

efter kollektivavtalssystemets genomförande framhåller telestyrelsen att

den anser det självklart att Kungl. Maj:t ej skall ta befattning med avtalssanktionerade

skälighetsbedömningar. Sådana bedömningar bör enligt styrelsens

uppfattning naturligen ankomma på de verk smyndigheter, som i

övrigt hai att tillämpa och tolka kollektivavtalen inom tjänstemannaområdet.

Styrelsen hänvisar till den ordning som f. n. i motsvarande fall gäller

inom andra avtalsområden. Under alla förhållanden är det nödvändigt, att

åtminstone de affärsdrivande verken får beslutanderätt i skälighetsfrågor.

Statens lönenämnd och SACO påpekar att det inte bara ankommer på

parterna att överenskomma i vilken utsträckning skälighetsfrågor skall finnas

utan även hur sådana frågor framdeles skall handläggas.

Beredningens förslag att avtalsverket skall få rätt att meddela anvisningar

om tillämpningen av kollektivavtal som ingåtts av verket samt att besvara

tolkningsfrågor har tillstyrkts av de remissinstanser som uttalat sig

i frågan, bland dem riksrevisionsverket.

Riksförsäkringsverket framhåller att garantier måste skapas för att riksrevisionsverket

vid revisionsgranskningen blir bundet av de förhandsmeddelanden

som avtalsverket lämnar i anledning av förfrågningar om tillämpningen

av kollektivavtal.

Länsstyrelsen i Malmöhus län framhåller den stora betydelse som kontakten

med revisionsmyndigheten har och även i fortsättningen torde komma

att få för att begränsa tvister och anmärkningar i lönefrågor. Länsstyrelsen

finner det därför önskvärt om riksrevisionsverkets nuvarande skyldighet

till service mot berörda myndigheter i någon form kunde bibehållas

och förordar att frågan övervägs ytterligare.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ta proposition nr 77 år 1965

Beträffande förslaget om avtalsverkets informations- och utbildningsverksamhet

poängterar statistiska centralbyrån betydelsen av utbildningen

av kontaktmän och andra tjänstemän i kännedom om kollektivavtal, forhandlingsteknik

etc., särskilt som endast ett fåtal myndigheter och verk

haft praktisk erfarenhet av förhandlingar på basis av kollektivavtal eller

lokala förhandlingar över huvud taget.

Riksrevisionsverket ifrågasätter om inte den kursverksamhet som kommer

att ske för att sprida ingående kännedom om avtalsbestämmelsernas

innehåll och tillämpning i olika fall bör handhas av personalutbildningsnämnden,

som nu svarar för förekommande undervisning om de statliga

avlöningsbestämmelserna, bl. a. för blivande kanslister m. fl. personalkategorier.

I vart fall synes en sådan kursverksamhet få bedrivas i nara samarbete

med nämnden.

Med hänsyn till den utbildningsverksamhet som bedrivs av civildepartementet

genom personalutbildningsnämnden understryker SK vikten av att

avtalsverkets utbildningsverksamhet begränsas till meddelande av kunskaper

rörande kollektivavtal och därmed sammanhängande frågor.

Skolöverstyrelsen anför att det föreligger ett mycket omfattande behov

såväl av information riktad till den stora mängden av anställda som av utbildning

för sådana befattningshavare inom myndigheterna, som kommer

att delta i handläggningen av avtalsfrågor eller över huvud taget i handläggningen

av frågor rörande avlönings- och anställningsvillkor, överstyrelsen

understryker vikten av att en informations- och utbildningsverksamhet

i vid omfattning snarast kommer till stånd i samarbete med bl. a. personalorganisationerna.

Statens personalpensionsverk finner angeläget att tillräckligt utrymme

bereds pensionsfrågorna vid den centrala information som avses skola lam
nas.

Flera remissinstanser bl. a. statskontoret, skolöverstyrelsen och länsstyrelserna

i Hallands och Gävleborgs län har anslutit sig till de synpunkter

som framförts av ledamoten Wickman i särskilt yttrande.

Vad Wickman anfört angående tjänsters bindning till vissa enheter har

föranlett TCO-S att framhålla att detta är en ren förhandlingsfråga som

parterna givetvis får göra sin bedömning av från fall till fall och från ett

förhandlingstillfälle till nästa.

V. Statens avtalsverks behov av kontakter med andra organ

Beredningen

Avtalsverkct kommer i sin verksamhet att behöva samarbeta med andra

organ huvudsakligen i samband med den egentliga förhandlingsverksamheten.

I viss utsträckning kommer detta kontaktbehov att kunna tillgodo
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1965

föreslår*11 8en°m ^ Sammansattning av verkets styrelse som beredningen

Avtalsverket skall självständigt föra förhandlingar. Behov av kontakter

med foretradare för regeringen kan dock föreligga. Enligt prop. 1964: 140

skaU sålunda Kungl. Maj :t för riksdagens lönedelegation framlägga förslag

till kollektivävtal. Det måste därför åligga verket att hos Kungl. Maj: t hemställa

om erforderligt godkännande av avtalet. Kungl. Maj :t skall för egen

del ta ställning till sådana preliminära avtal som skall underställas riksdagens

lonedelegation. Före ett sådant ställningstagande kan Kungl Maj -t behova

närmare informationer från avtalsverket rörande avtalsinnehållet.

EU sådant informationsbehov följer också av att lönedelegationen skall rådp

aga med viss statsrådsledamot i förhandlingsfrågor. Enligt uttalande i

nyssnämnda proposition förutsätts att kontakt mellan Kungl. Mai U och

lönedelegationen skall kunna etableras, innan förhandlingsöverenskommelse

föreligger, främst rörande de statsfinansiella och lönepolitiska huvudlinjerna

i en pågående eller förestående avtalsrörelse. Som ett underlag för

sådan rådplägning torde vederbörande statsråd behöva erforderliga informationer

från avtalsverket före rådplägningen. Någon direkt kontakt melJan

avtalsverket och lönedelegationen förutsätts ej skola förekomma. Det

f8]*''°r ankomma På chefen för avtalsverket att till vederbörande statsradsledamot

lamna sådana rapporter att denne kan inhämta lönedelegationens

synpunkter.

Kontakter kommer vidare att erfordras mellan avtalsverket och de särskilda

statsdepartementen. Ett sådant kontaktbehov kommer att föreligga

ej endast ! samband med genomförandet av de reguljära förhandlingarna.

Forhandhngsmassiga frågor uppkommer även i samband med genomförandet

av reformer inom det här aktuella förvaltningsområdet. Även mindre genomgripande

organisationsändringar kan medföra att underlaget för en avtalsreglering

av förmåner ändras. Före och under förhandlingarna kan avtalsverket

därför ha behov av att diskutera viss fråga med företrädare för

ackdepartement. Samarbete mellan verket och departementen kan bli aktuellt

aven efter det kollektivavtal ingåtts.

Avtal sverkets behov av kontakter med de enskilda verken under förberedelserna

för och genomförandet av centrala avtalsförhandlingar när det gäller

tjanstemannaområdet kommer att vara beroende av avtalsfrågornas innehall.

I fråga om löneplaner och den allmänna lönenivån liksom frågor om

utformning av eller ändringar i klausuler med generell räckvidd blir behovet

av kontakter sannolikt ganska begränsat. De inom dessa avsnitt gjorda

yrkandena får väsentligen bearbetas mot bakgrund av lönestatistik och utredningar

beträffande innehållet i motsvarande hänseenden inom andra arbetsområden

samt kostnadsberäkningar beträffande ifrågasatta ändringar.

Beträffande lonegradsfrågor torde behovet av kontakt mellan avtalsverket

och myndigheterna vara större. Det bör ligga i både avtalsverkets och berörd

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1965

verksmyndighets intresse att sistnämnda myndighet får tillfälle att föra

fram synpunkter och avge förslag direkt till avtalsverket såväl före som under

förhandlingarna.

Varje myndighet — vederbörande centrala myndighet, om sådan finns - bör åläggas att utse en eller flera tjänstemän att kontinuerligt svara för

myndighetens samråd med statens avtalsverk. Dessa tjänstemän måste kunna

ge auktoritativa besked till avtalsverket och bör, om avtalsverket anser

det erforderligt, följa förhandlingarna genom att »sitta med vid bordet».

Självfallet kan under förhandlingarna förekomma frågor av sådan art, att

förhandlingsledningen anser sig behöva samråda med vederbörande verkschef

eller annan chefstjänsteman hos den berörda myndigheten.

Avtalsverkets behov av kontakter med andra organ före och under förhandlingar

berör även tjänstemannagrupper hos andra huvudmän än staten.

Det kan sålunda vara fråga om personal i kommunal eller annan verksamhet,

vars organisatoriska förutsättningar är reglerade genom statliga

författningar. I allmänhet finns en central statlig myndighet som utövar tillsyn

över den statsunderstödda verksamheten — t. ex. skolöverstyrelsen inom

skolväsendet — och kontakterna på verksnivån torde komma att huvudsakligen

få tas med denna myndighet. Det tidigare beskrivna systemet med

kontaktmän bör här kunna fungera tillfredsställande. Härtill kommer att

det redan nu finns ett forum för kontakter mellan stat och kommun i förhandlingsfrågor,

nämligen statens och kommunernas samarbetsnämnd i lönefrågor.

Denna nämnd förutsätts skola bestå även efter kollektivavtalsreformens

genomförande och utgöra ett naturligt forum för kontakter mellan

det statliga förhandlingsorganet och de kommunala huvudmännen.

Den förhandlingsverksainhet som f. n. bedrivs av statens avtalsnämnd föreslås

i huvudsak ej ändras genom avtalsverkets tillkomst. Alltjämt skall

alltså vederbörande bolag eller verk — utom såvitt gäller försvaret vara

avtalsslutande part på arbetsgivarsidan. Kollektivavtalen skall alltså ej ingås

under förbehåll för vare sig Kungl. Maj :ts eller riksdagens godkännande,

och ej heller skall Kungl. Maj :t genom regleringsbrev eller på annat sätt befatta

sig med avtalens expediering.

Inom detta område kommer givetvis att behövas kontakter med de verk

och bolag, för vilkas räkning avtalsverket skall förhandla. Avtalsverket bör

tillse att erforderligt samråd äger rum med berörda verk och att tillfälle bereds

verksmyndigheterna alt framföra sina synpunkter på förberedelsestadiet

samt att förhandlingarna äger rum i samarbete mellan avtalsverket och

den avtalsslutande myndigheten.

Remissyttrandena

Beredningens förslag att vid varje myndighet skall finnas en eller flera

kontaktmän med uppgift att svara för myndighetens samråd med avtalsvcrket

har i allmänhet hälsats med tillfredsställelse av remissorganen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1965

Telestyrelsen och riksrevisionsverket föreslår att föreskrifter om avtalsverkets

samråd med andra myndigheter skall meddelas i verkets instruktion.

Vattenfallsstyrelsen framhåller som sin åsikt att vattenfallsverket bör ha

rätt att vara representerat vid sådana förhandlingar som trots verkets önskemål

om självständighet bedöms vara av sådan natur att de bör äga rum centralt.

Domänstyrelsen framhåller att ansvaret för att verkens synpunkter och

önskemål inhämtas och att kontaktmännen kallas till förhandlingar helt bör

åvila avtalsverket.

VI. Organisationen av statens avtalsverk m. m.

Beredningen

Avtalsverkets ledning bör utövas av en styrelse och under denna av en generaldirektör

och chef, tillika ledamot av styrelsen.

I övrigt bör avtalsverket delas upp på sex arbetsenheter, nämligen tre för

förhandlingar, en för utredning och statistik, en för juridiska frågor och en

för administrativa frågor m. m. Härutöver bör direkt under generaldirektören

ställas en arbetsgrupp för informationsfrågor. Självfallet bör ett nära

samarbete ske mellan de olika arbetsenheterna.

Styrelsen bär förutom generaldirektören bestå av sju av Kungl.

Maj:t förordnade ledamöter. För att styrelsen skall tillförsäkras speciell

ekonomisk och personalpolitisk sakkunskap bör finans- och civildepartementen

vara företrädda däri genom sina statssekreterare eller andra tjänstemän

i ledande ställning. En av avtalsverkets chefstjänstemän bör tillika vara

generaldirektörens ställföreträdare och suppleant för denne i styrelsen.

I styrelsen bör behandlas ärenden av större vikt eller av principiell betydelse.

Hit bör hänföras t. ex. sådana frågor om vidtagande av stridsåtgärder

som ankommer på verket, kollektivavtalsfrågor av principiell betydelse eller

av mera betydande ekonomisk räckvidd, viktigare frågor om verkets organisation,

arbetsordning och övriga tjänsteföreskrifter, anslagsframställningar

och tillsättning av högre tjänster ävensom frågor om åtal och disciplinär

bestraffning. Övriga ärenden bör kunna avgöras av generaldirektören

eller den tjänsteman som generaldirektören förordnar därtill. Styrelsen

bör kunna överlämna åt generaldirektören att själv eller genom den han i

sitt ställe förordnar avgöra ärende eller viss grupp av ärenden som eljest

skulle ankomma på styrelsen.

Fö rhandlingsarbetet. När det gäller frågor om storleken av totallönerna

och eventuell förändring av pensionerna, bör förhandlingarna i

avtalsverket ledas direkt av generaldirektören. Så bör ske även beträffande

andra viktigare frågor av principiell natur. I här avsedda förhandlingar bör

generaldirektören biträdas av de chefer för arbetsenheter och andra tjänstemän

inom verket som han bestämmer. Arbetsenheten för utredning och sta
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1965

tistik bör fungera som förhandlingskansli i frågor om storleken av totallönerna

och pensionerna.

Förhandlingsarbetet i övrigt bör bedrivas på tre arbetsenheter, nämligen

en främst för lönegradsfrågor, en för förmånsfrågor av generell räckvidd

och en för sådana frågor som nu handläggs i statens avtalsnämnd. Varje sådan

arbetsenhet bör ha personella resurser för medverkan såväl i förhandlingsarbetet

som vid utformandet av kollektivavtal.

På första arbetsenheten för förhandlingar bör handläggas

alla frågor om lönegradsplacering. Därutöver bör hit hänföras arvodesfrågor

och sådana förmånsfrågor som ej är av generell räckvidd. Arbetsenheten

bör indelas i fem arbetsgrupper med uppgift att handlägga frågor

om resp. försvaret, vårdområdet, undervisningsväsendet, affärsverken och

civila statsförvaltningen i övrigt.

Andra arbetsenheten för förhandlingar bör vara forum

för sådana förmånsfrågor som har generell räckvidd över hela tjänstemannaområdet.

Hit bör hänföras frågor om pensionsförmåner, andra sociala

förmåner, arbetstid, semester, traktamenten, resekostnadsersättningar, övertidsersättningar

samt obekvämhetstillägg in. fl. tillägg. Denna arbetsenhet

bör indelas i två arbetsgrupper, en för pensionsfrågor och en för övriga till

enheten hänförliga frågor.

Till tredje arbetsenheten för förhandlingar bör hänföras

de arbetsuppgifter som nu åvilar statens avtalsnämnd. Nämndens administrativa

och statistiska arbetsuppgifter bör dock föras samman med

Övriga sådana arbetsuppgifter hos avtalsverket. Anledning torde saknas att

indela denna arbetsenhet i arbetsgrupper.

Utredning och statistik. Såsom tidigare har anförts bör arbetsenheten

för utredning och statistik fungera såsom förhandlingskansli

beträffande frågor om storleken av totallönerna och pensionerna. Arbetsenheten

bör närmast ha servicekaraktär i förhållande till övriga arbetsenheter.

På enheten bör handläggas frågor om sådan lönestatistik som erfordras

som underlag för förhandlingarna. Vidare bör här fullgöras utredningar

av större räckvidd och sådana utredningar som ej naturligen är att

hänföra till någon av de övriga arbetsenheterna. På enheten bör även handläggas

frågor om arbetsstudier. Arbetsenheten bör indelas i två arbetsgrupper,

en för utredningsfrågor och en för lönestatistik.

Juridiska f r å g o r. Även om i övriga arbetsenheter ingår personal

med juridisk utbildning, torde det behövas en särskild arbetsenhet för juridiska

frågor. Denna enhet bör liksom arbetsenheten för utredning och statistik

ha servicekaraktär och ha konsultativa uppgifter i förhållande till avtalsverkets

övriga arbetsenheter. Kollektivavtalen skall i piincip utformas

på arbetsenheterna för förhandlingar samt för utredning och statistik, men

det torde vara av betydelse från tillämpnings- och enhetlighetssynpunkt att

de granskas ur juridisk synvinkel av tjänstemän med arbetsrättslig erfaren
2

Bihatuj till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 77

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1905

het. Det torde vara nödvändigt med ett nära samarbete mellan här nämnda

arbetsenheter jämväl i andra frågor än sådana, där chefen för arbetsenheten

for juridiska frågor deltar i förhandlingsarbetet. Det kan även vara

lämpligt att andra tjänstemän från denna enhet än chefen i vissa frågor biträder

vid förhandlingarna. Slutligen bör tjänstemännen på denna arbetsenhet

i förekommande fall företräda avtalsverket vid tvister i arbetsdomstolen.

Anledning torde saknas att indela denna arbetsenhet i arbetsgrupper.

Administrativa frågor m. in. I avtalsverket kommer enligt

beredningens förslag att avgöras s. k. skälighetsfrågor. Vid behandlingen av

sådana frågor bör tillfälle lämnas personalorganisationerna att framföra

små synpunkter. Handläggningen bör ej belasta arbetsenhet som deltar i

förhandlingsarbetet. I avtalsverket kommer att finnas åtskilliga arbetsuppgifter

av rent administrativ karaktär. Dessa arbetsuppgifter kommer främst

att bestå av pelita och anslagsfrågor, kamerala ärenden, rationaliseringsfrågor

och andra frågor rörande verkets interna organisation, personal m. m.

Till de administrativa arbetsuppgifterna hör vidare att samordna remisser

som rör tlera arbetsenheters områden. Remisser i ärenden som är att hänföra

exklusivt till viss annan enhet bör givetvis handläggas av denna.

Här redovisade arbetsuppgifter ger tillsammans en sådan arbetsvolym, att

en särskild arbetsenhet, den administrativa arbetsenheten, bör inrättas härfor.

Denna enhet bör vidare ombesörja de tidigare nämnda utbildningsfrågorna.

Till arbetsenheten bör även hänföras kassakontor, registratorsexpedition,

materialförvaltning och vakttjänst, bibliotek och arkiv, telecentral samt ekonomigöromål.

Denna arbetsenhet bör indelas i två arbetsgrupper, nämligen eu för skälighetsfrågor

och en för övriga frågor. Då skälighetsfrågorna avses skola överföras

till avtalsverket först vid kollektivavtalssystemets införande, behöver

arbetsgruppen för skälighetsfrågor ej vara i sin helhet utbyggd förrän vid

tidpunkten för överföringen eller den 1 januari 1966.

Presstjänst och information. I avtalsverket bör en särskild

arbetsgrupp för informationsfrågor inrättas. Denna bör ställas direkt under

generaldirektören. Arbetsgruppens främsta uppgifter skall vara att meddela

information till såväl press och allmänhet som statliga och icke-statliga

arbetsgivare, för vilka kollektivavtalen gäller. Gruppen bör bl. a. vid behov

anordna konferenser angående innehållet i visst avtal.

En förutsättning för att avtalsverket skall kunna lösa sina uppgifter är

att organisationen är flexibel. Verksledningen bör därför ha befogenhet att

göra ändring i arbetsenheternas indelning i arbetsgrupper.

Personalbehov m. m. Innan kollektivavtalssystemet börjat tilllampas,

kan någon säker bedömning av personalbehovet för avtalsverket

inte göras. En viss uppskattning kan ske med utgångspunkt i den personal

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1965

som f. n. erfordras för motsvarande uppgifter, främst inom civildepartementet,

statens avtalsnämnd och statens lönenämnd. Genom den vidgade

förhandlingsrätten kommer uppgifterna dock att ändra karaktär, exempelvis

genom tillkomsten av centrala förhandlingar i tillämpnings- och tolkningsfrågor.

Då således utgångspunkt för en mera tillförlitlig bedömning av personalbehovet

saknas, bör personalorganisationen för det nya verket tills vidare

vara provisorisk. Beredningen begränsar sig till att föreslå, att varje arbetsenhet

skall förestås av en chef, som i första hand bör ägna sig åt att sammanhålla

verksamheten inom hela området för sin enhet. Personalbehovet

inom de olika arbetsenheterna torde i övrigt främst få tillgodoses genom

överförande av de tjänster som nu finns för närmast motsvarande uppgifter

inom civildepartementet, statens avtalsnämnd och statens lönenämnd. Härvid

får givetvis ske en anpassning till den nya organisationen och de ökade

arbetsuppgifter denna kommer att ställas inför.

Tjänsterna inom det nya verket bör, bortsett från tjänsterna såsom chef

för arbetsenhet, inte bindas till någon bestämd arbetsenhet, utan verksledningen

bör ha möjlighet att göra de omdisponeringar som erfordras för

att verket effektivt skall kunna fullgöra sina uppgifter. Sedan arbetet i verket

kommit i gång bör — i första hand under en tvåårsperiod — organisationen

fortlöpande överses i samråd med statskontoret. Först därefter kan

en mera definitiv ställning tas till verkets organisation på något längre sikt.

Kollektivavtalsreformens genomförande kan på längre sikt komma att påverka

personalorganisationen hos vissa andra myndigheter. Sålunda torde

personalbehovet i kammarrätten böra minska genom att tvister om anställningsförmåner

i fortsättningen i huvudsak kommer att handläggas avarbetsdomstolen.

Vidare kan den omständigheten att avtalsverket skall

meddela erforderliga anvisningar rörande tillämpningen av kollektivavtal

och besvara frågor om tolkning av sådana avtal komma att inverka på personalorganisationen

hos försvarets civilförvaltning och riksrevisionsverket.

Remissyttrandena

Beredningens förslag angående avtalsverkets styrelse har lämnats utan

erinran av remissmyndigheterna. Poststyrelsen och vattenfallsstyrelsen

framhåller dock som sin åsikt att starka skäl talar för att affärsverken blir

representerade i avtalsverkets styrelse.

Vad angår avtalsverkets organisation och uppbyggande i övrigt har i vissa

yttranden föreslagits ändringar i förhållande till beredningens förslag.

Försvarets civilförvaltning framhåller att organisationsförslaget förefaller

i stort sett lämpligt avvägt. Med hänsyn till den i förhandlingsarbetet

nödvändiga avvägningen av aktualiserade lönespörsmål anser dock civilförvaltningen

att arbetet inom de föreslagna första och andra arbetsenheterna

för förhandlingar kräver en sådan samordning att det kan ifrågasättas,

2+ Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. .Vr 77

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1965

om inte i realiteten dessa båda enheter måste verka såsom en arbetsenhet.

Samma torde förhållandet bli i fråga om de tänkta fem arbetsgrupperna

inom första arbetsenheten. Sett ur civilförvaltningens synpunkt är det vidare

väsentligt att en samordning kommer till stånd, då det gäller frågor som

är av ensartad natur för såväl tjänstemanna- som arbetarpersonal inom försvaret.

Detta spörsmål aktualiserar frågan om samverkan mellan den föreslagna

tredje arbetsenheten och de båda andra enheterna.

Riksförsäkringsverket finner det vara av största vikt att avtalsverket fålen

sådan personaluppsättning att det blir i stånd att redan från början på

tillfyllestgörande sätt bemästra de arbetsuppgifter, som kommer att åvila

verket.

Enligt poststyrelsens mening bör förhandlingsfrågor berörande affärsverk

med likartade personal- och löneproblem lämpligen inom avtalsverket sammanföras

i en särskild arbetsenhet till vilken bör koncentreras inte bara lönegradsfrågor

utan också förmånsfrågor med undantag för pensionsfrågor.

Bedömningen av lönegradsfrågorna och dessa förmånsfrågor bör för affärsverkens

del ofta ske i ett sammanhang. Vad beträffar pensionsfrågorna synes

dessa utan nackdel kunna behandlas gemensamt för hela statsförvaltningen.

Poststyrelsen ifrågasätter vidare om inte skäl kan föreligga för en närmare

anknytning av lönegradsfrågor och förmånsfrågor även beträffande de

övriga delarna av statsförvaltningen, enär förmånsfrågorna till övervägande

del får anses vara av ekonomisk innebörd. I fråga om avtalsverkets organisation

skulle detta innebära, att de frågor som återstår inom den andra förhandlingsenheten

i stället skulle handläggas inom den första förhandlingsenheten

och där bilda två arbetsgrupper: en för förmånsfrågor i allmänhet

och en för sådana pensionsfrågor som inte är av den vikt att förhandlingarna

bör ledas av verkschefen med biträde av utrednings- och statistikenheten.

t attenfallsstyrelsen framhåller i huvudsak följande. Den organisatoriska

uppbyggnaden av avtalsverket synes ha skett helt enligt en sakfördelningsprincip.

Med hänsyn till de speciella förhållanden som gäller för de affärsdrivande

verken borde sådana ärenden som berör dessa verk och skall behandlas

centralt kunna hänföras till en och samma organisationsenhet inom

avtalsverket.

Statskontoret inskränker sig till att uttala att statskontoret inte har någon

erinran mot att de föreslagna organisatoriska riktlinjerna läggs till grund

för avtalsverkets uppbyggnad.

Skolöverstyrelsen framhåller att i vart fall för undervisningsväsendets del

gränsdragningen mellan arbetsområdena för den första och andra arbetsenheten

för förhandlingsfrågor torde böra vara en annan än den som beredningen

föreslagit. Till den andra arbetsenheten, som är avsedd att vara forum

för sådana förmånsfrågor som har generell räckvidd över hela tjänstemannaområdet,

har nämligen bl. a. förts arbetstidsfrågor. Det är emellertid

knappast möjligt att behandla frågor om undervisningsskyldighet för lärare

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1965

och skolledare — vilka frågor här förutsätts vara att hänföra till arbetstidsfrågor

— skilda från sådana lönefrågor som skall handläggas på den forsta

arbetsenheten.

Statens avtalsnämnd anför i organisationsfrågan följande.

Enligt avtalsnämndens förmenande bör första och andra förhandlingsenheten

sammanföras i en högre enhet under ledning av en gemensam chef.

Därmed skulle, sett i stort, vad som f. n. motsvarar civildepartementets förhandlingssektor,

fördelad på två förhandlingsenheter, sammanföras i en

högre enhet. Den förhandlingsenhet som motsvarar avtalsnämnden bör jämväl

ställas under ledning av en chef med ställning mellan generaldirektören

och övriga arbetsenhetschefer. Den först nämnde av dessa två chefer bör vara

generaldirektörens ställföreträdare, vilket på ett eller annat sätt bör komma

till uttryck i en högre löneställning. Cheferna för de fyra övriga enheterna

föreslås i princip jämställda.

Till stöd för sitt förslag anför avtalsnämnden i huvudsak följande. Erfarenheterna

från avtalsnämndens verksamhet talar mycket starkt för nödvändigheten

av en sådan organisation, att verkschefen icke i alltför stor omfattning

behöver belastas med den direkta ledningen av pågående förhandlingar.

Enligt avtalsnämndens mening måste verket därför organiseras med ett pal

kvalificerade befattningshavare i ledande ställning, vilka i förhandlingssammanhang

kan avlasta verkschefen och gentemot organisationerna företräda

verket med den auktoritet, som lagen om förenings- och förhandlingsrätt

förutsätter.

Även om verkschefen både i samband med förhandlingar och eljest kommer

att ägna tillbörlig uppmärksamhet åt de principiellt och ekonomiskt betydelsefullaste

avgörandena inom tredje förhandlingsenheten, så är det bl. a.

med hänsyn till det stora antalet högst olikartade avtal avseende såväl arbetare

som tjänstemän nödvändigt, att enhetens chef i stort sett måste ha ansvaret

både för den direkta förhandlingsverksamheten och för den alldeles

övervägande delen av tolknings- och tillämpningsfrågorna m. m. Han kommer

sålunda att i mycket hög grad få övertaga de arbetsuppgifter som t. n.

åvilar chefen för avtalsnämnden.

Slutligen anför avtalsnämnden att de individuella hänsyn, som bör tas vid

lönesättningen av tjänster av förevarande natur, och bristen på för förhandlingsarbete

utbildade och lämpade personer leder till slutsatsen att kontraktsanställningsformen

synes vara den naturliga och med all sannolikhet

även den nödvändiga anställningsformen.

SK framhåller att alla förmånsfrågor av social- och anställningskaraktar

hör koncentreras till en arbetsenhet oavsett anställningsform. Härom anfor

SK följande.

Anordningen borde underlätta verkets arbete inte minst därför att en betydande

utjämning redan har skett i detta hänseende grupperna emellan.

Man kan utgå ifrån att de s. k. allmänna bestämmelserna får karaktären av

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 ur 1965

huvudavtal i båda fallen med i regel längre löptid än löneavtalen. Samma

arbetsenhet finge därigenom handlägga likartade frågor med den bättre möjlighet

till samordning både beträffande avtalsperioder och förmåner som

en sådan anordning skulle innebära.

VII. Kontraktsdelegationen

Beredningen

Beiedningen utgår från att nuvarande möjlighet för arbetsgivaren att tilllämpa

kontraktsanställning skall finnas kvar efter kollektivavtalssystemets

inlöiande. bör en enhetlig tillämpning i sådana ärenden är det nödvändigt

att prövningen av kontraktsfrågorna sker i ett organ. Dessa frågor bör även

i tortsättningen handläggas i kontraktsdelegationen. Denna bör dock förstärkas

med företrädare för avtalsverket.

Remissyttrandena

h örsvarets civilförvaltning instämmer med beredningen i att kontraktsdelegationen

alltjämt bör bestå. De frågor denna har att handlägga är av

den art att de ligger helt utanför kollektivavtalsområdet, varför det vore

ologiskt att förlägga dem till avtalsverket.

1 elestyrelsen anlör bl. a. töljande. För att kontraktsanställningsformen

skall kunna bil ett effektivt medel för televerket att i konkurrens med annan

loretagsverksamhet tillgodose verkets behov av dugliga och välutbildade befattningshavare,

fordras att anställningsformens hittillsvarande användningsområde

väsentligt utvidgas. Enär det är av vikt att omgående och

definitivt besked rörande lönevillkoren etc. kan lämnas vid överläggningar

med anställningssökande eller med tjänsteman som är på väg att lämna verket,

är det behövligt att den nuvarande administrativa ordningen i fråga om

beslut om anställning medelst kontrakt förenklas genom delegering av beslutanderätten

till telestyrelsen.

SR, SACO och TCO-S anser att kontraktsdelegationen bör överföras till avtalsverket.

SACO understryker vikten av att personalorganisationerna tillförsäkras

intlytande på de individuella kontraktens utformning genom att

de kan töreträda eller biträda enskild medlem vid hans diskussioner med

resp. avtalsslutande ämbetsverk. TCO-S hävdar att frågor rörande tillämpning

av kontrakt och utformningen i vad avser löne- och anställningsvillkor

i övrigt är avtalstrågor, som inte får undandragas personalorganisationernas

insyn.

VIII. Departementschefen

Som framgår av prop. 1965: 60 är det avsett att fr. o. m. den 1 januari

1966 ge statens och kommunernas tjänstemän förhandlingsrätt enligt i

princip samma regler som gäller för andra arbetstagare. Lön och andra ekonomiska

villkor skall därvid kunna regleras i kollektivavtal.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1965

Beredningen redovisar skäl såväl för som mot att inrätta ett fristående

verk för den statliga förhandlingsverksamheten i löne- och anställningsfrågor

och föreslår att den statliga förhandlingsverksamheten koncentreras till

ett centralt ämbetsverk.

Mot beredningens förslag i denna del har ingen remissinstans framfört

någon erinran. Även jag anser att övervägande skäl talar tor att förhandlingsverksamheten

koncentreras på sätt beredningen föreslagit. Jag föreslår

därför att den statliga förhandlingsverksamheten i löne- och anstallmngsfrågor

fr. o. in. den 1 juli 1965 koncentreras till ett centralt ämbetsverk, benämnt

statens avtalsverk. Som en följd härav bör statens avtalsnämnd

upphöra med utgången av juni 1965.

Vad beredningen föreslår angående de centrala arbetsuppgifterna för avtalsverket

har i huvudsak godtagits av samtliga remissinstanser. Även jag

ansluter mig till beredningens förslag och förordar att avtalsverkets centrala

arbetsuppgifter blir förhandlingsverksamhet och därav betingat arbete med

utredning och lönestatistik samt information och utbildning rörande kollektivavtal

m. in.

Vad angår förhandlingsverksamheten föreslår beredningen att avtalsverket

skall övertaga den förhandlingsverksamhet som f. n. förekommer i civildepartementet,

statens avtalsnämnd och andra statliga myndigheter och

fungera som centralt verk i sådana frågor. Gränsdragningen mellan central

och lokal förhandling i vad avser frågor, där avtal kan träffas utan förbehåll

för Kungl. Maj :ts eller Kungl. Maj :ts och riksdagens godkännande, skall

härvid ankomma på avtalsverket.

Förslaget i denna del har mött viss kritik vid remissbehandlingen. Några

remissorgan, främst affärsverken, understryker betydelsen för verken av

ökad befogenhet att förhandla. De synpunkter som sålunda har kommit till

uttryck under remissbehandlingen torde bottna i osäkerhet om hur föihandlingsfrågorna

skall behandlas i framtiden. För att den statliga förhandlingsverksamheten

skall kunna bedrivas efter enhetliga linjer måste det enligt0

min mening vara avtalsverket som tar ställning till vilka frågor som

skall överlåtas till andra verk. Visserligen är avsikten att avtalsverket skall

ha rätt att vara representerat vid förhandlingar som förs i annan myndighets

regi och att få del av protokoll över sådana förhandlingar. Detta är

dock ej tillräckligt för att avtalsverket skall få den centrala ställning som

erfordras. Verket måste enligt min mening ha rätt att såval överlåta ratten

att förhandla till annan myndighet som att — om verket anser det erfoiderligt

— återkalla sådant medgivande. Med hänsyn till vad som kommit

till uttryck under remissbehandlingen är det angeläget att avtalsverket så

snart förutsättningar härför föreligger drar upp allmänna riktlinjer i gransdragningsfrågan.

Delegerade för riksdagens verk framhåller i sitt yttrande att skal talar

för att avtalsverket inte bara som beredningen föreslår medverkar i förhandlingar

beträffande riksdagens tjänstemän utan också får bemyndigande

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1965

att träffa kollektivavtal för dessa tjänstemän. Jag har ingen erinran mot

att verket iår ett sådant bemyndigande om riksdagen skulle anse del

lämpligt.

Beredningens uttalande att Kungl. Maj :t får antagas komma att förbehålla

sig ratten att sjalv handlägga eller till annat organ än avtalsverket delegera

handläggningen av frågor om löneförmåner in. in. beträffande vissa tjänsteman

har föranlett yttranden från några remissorgan. Sålunda förutsätter

bl. a. statens lonenämnd att beredningens uttalande avser sådana tjänsteman

som enligt uttrycklig överenskommelse mellan parterna skall undantagas

från eljest gällande kollektivavtal. Av den föreslagna förhandlingsrätten

följer att Kungl. Maj :t ej ensidigt kan undantaga avtalsbara frågor

från forhandlingsområdet. Däremot kan Kungl. Maj:t själv handlägga frågor

som av parterna undantagits från forhandlingsområdet och även ensidigt

delegera handläggningen av vissa frågor till annat organ än avtalsverket.

Jag erinrar har om att f. n. förhandlingarna rörande sjukhusläkare

m. fl. har anförtrotts åt en särskild delegation, läkarförhandlingsdelegationen,

som inrattats för ändamålet efter överläggningar mellan staten och berörda

kommunala sjukhushuvudmän. Det ankommer på Kungl. Maj:t att

avgöra om denna delegation skall finnas kvar efter avlalsverkets inrättande

och om eventuellt andra liknande organ erfordras.

Vatten tallsstyrelsen och SK vänder sig mot beredningens förslag att olika

principer skall gälla för förhandlingsverksamheten för det nuvarande avtalsnamndsområdet

och statstjänstemannaområdet. Enligt min mening är det

dock ofrånkomligt att denna distinktion upprätthålls åtminstone tills vidare.

Jag tillstyrker beredningens förslag att avlalsverkets ämbetsbefattnin»

skall omfatta även rätten att besluta i fråga om vidtagande av stridsåtgärder

vid konflikt. Detta bör gälla vid såväl centrala som lokala förhandlingar.

Någon begränsning till vissa angivna situationer i enlighet med vad vattentallsstyrelsen

förutsätter anser jag ej böra göras.

Statistiska centralbyrån framhåller att det är en naturlig och rationell

lösning att avlalsverkets behov av statistik rörande de statsanställda tjänstemannen

i forsta hand tillgodoses genom centralbyråns statistikproduktion.

Jag anser det naturligt att avtalsverket i möjligaste mån skall kunna rephera

på centralbyråns statistik. Jag vill i detta sammanhang erinra om

att Kungl. Maj :t i prop. 1965:82 angående anslag för budgetåret 1965/66

till statistiska centralbyrån m. m. föreslagit att centralbyrån skall få vissa

samordnande uppgifter på statistikens område. Självfallet måste ett nära

samarbete ske mellan centralbyrån och avtalsverket när det gäller lönestatistiken

för den statliga sektorn. Jag avser att i annat sammanhang föreslå

Kungl. Maj :t en utredning av frågan om uppläggningen på längre sikt av det

utrednings- och statistikarbete som behövs som underlag för löneförhand
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1965

lingarna. Vad centralbyrån och övriga remissinstanser framhållit i denna

fråga torde böra beaktas vid denna utredning.

Jag biträder beredningens förslag att det skall åligga avtalsverket att

föra eller låta föra arbetsgivarens talan inför arbetsdomstolen. Såsom justitiekanslern

framhåller bör detta ej hindra att staten företräds på samma

sätt som nu är fallet när det gäller mål hos allmän domstol rörande anställds

rätt till förmån på grund av anställning m. m. Jag ansluter mig till

justitiekanslerns uppfattning att myndighet som för statens talan i sådana

mål skall samråda med avtalsverket före rättegångens början. Som regel

torde det dock få anses lämpligt att avtalsverket för arbetsgivarens talan

även i mål vid allmän domstol om en oorganiserad tjänstemans tjänsteavtal,

som hämtar sitt innehåll från kollektivavtal slutet av avtalsverket.

Beredningen föreslår att prövningen av s. k. skälighetsfrågor i den

mån sådana kommer att medges enligt kommande centrala kollektivavtal - skall ske i avtalsverket. I motsats härtill föreslår telestyrelsen att prövningen

av sådana frågor skall ankomma på de verksmyndigheter som i övrigt

har att tillämpa och tolka kollektivavtalen inom tjänstemannaområdet. Enligt

min mening är det för en enhetlig tillämpning i skälighetsfrågorna önskvärt

att dessa i allmänhet prövas av det organ som är ansvarigt för den

centrala förhandlingsverksamheten. Avtalsverket bör dock ha rätt att ö\ erlåta

handläggningen av sådana frågor till annan myndighet där så prövas

lämpligt.

Mot förslaget att avtalsverket skall meddela bindande anvisningar om

tillämpningen av kollektivavtal som ingåtts av avtalsverket och besvara

tolkningsfrågor har ingen erinran framförts. Även jag tillstyrker detta förslag

som är en förutsättning för att avtalssystemet skall kunna fungera på

ett smidigt sätt.

Av stor vikt är också att den informations- och utbildningsverksamhet som

beredningen föreslår blir effektiv. Vissa remissorgan ifrågasätter om inte

dessa frågor bör handläggas i personalutbildningsnämnden i stället för i

avtalsverket. Det ankommer på Kungl. Maj:t att avgöra kompetensfördelningen

i delta hänseende mellan avtalsverket och andra organ.

Även om avtalsverket liar att föra förhandlingarna självständigt kommer

verket självfallet att behöva ta kontakter med företrädare för regeringen.

En förutsättning för att riksdagens lönedelegation skall kunna rådpläga

i förhandlingsfrågorna med statsrådsledamot som förordnats därtill är sålunda

att denne informeras före rådplägningen. Vidare åligger det

att hos Kungl. Maj:t hemställa om erforderligt godkännande av avtal som

träffas under förbehåll för Kungl. Maj :ts eller Kungl. Maj:ts och riksdagens

godkännande.

Som beredningen förutsatt torde det även vara nödvändigt med kontakt

mellan avtalsverket och de särskilda statsdepartementen. Enligt min mening

bör dessa kontakter i allmänhet tas via civildepartementet.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:Is proposition nr 77 år 1965

I fråga om kontakterna mellan avtalsverket och myndigheterna i vad

avser tjänstemannaområdet föreslår beredningen att varje myndighet _

vederbörande centrala myndighet om sådan finns — åläggs att utse en eller

flera tjänstemän att kontinuerligt svara för myndighetens samråd med

avtalsverket samt att efter avtalsverkets bedömande medverka vid centrala

förhandlingar. Detta förslag tillstyrks i huvudsak av samtliga remissorgan.

I ch ildepartementets förhandlingar i tjänsteförteckningsfrågor berörande

vissa affärsverk tillämpas f. n. en sådan ordning. Denna har visat sig vara

ändamålsenlig. Vattenfallsstyrelsen anser att vattenfallsverket bör ha rätt

att vara representerat vid förhandlingar som bedöms vara av sådan natur

att de bör äga rum centralt. Det är givetvis av värde att varje myndighet får

tillfälle att såval före som under förhandlingarna föra fram sina synpunkter

på sådana förhandlingsfrågor som direkt berör myndigheten. Med hänsyn

till det stora antal myndigheter, som avtalsverket skall förhandla för,

är det dock enligt min mening nödvändigt att avtalsverket får avgöra vilka

myndigheters kontaktmän som skall kallas till olika förhandlingar.

Som jag tidigare nämnt innebär förslaget, att avtalsverket skall övertaga

den förhandlingsverksamhet som f. n. förekommer i civildepartementet.

Denna verksamhet omfattar vissa grupper av icke-statsanställda tjänstemän,

såsom präster, lärare in. fl. Det är avsett att avtalsverkets förhandlingar

för dessa grupper av tjänstemän skall kunna utmynna i kollektivavtal.

Uppenbarligen bör dessa avtal vara bindande för vederbörande arbetsgivare.

Avtalsverkets behörighet att företräda även andra arbetsgivare än

staten synes böra anges i lag. Förslag till sådan lag torde få framläggas senare

under 1965.

Jag övergår härefter till frågan om avtalsverkets organisation.

Beredningen föreslår att avtalsverkets ledning skall utövas av en styrelse

och under denna av en generaldirektör och chef, tillika ledamot av styielsen.

Styrelsen skall bestå av förutom generaldirektören sju av Kungl.

Maj:t förordnade ledamöter. För att styrelsen skall tillförsäkras speciell

ekonomisk och personalpolitisk sakkunskap skall statssekreterarna i finansoch

civildepartementen eller andra tjänstemän i ledande ställning i dessa

departement ingå i styrelsen. Vad beredningen här föreslår har lämnats

utan erinran av remissinstanserna. Även jag finner beredningens förslag väl

avvägt. Jag föreslår därför att avtalsverkets ledning utövas av en styrelse

i enlighet med beredningens förslag och under denna av en generaldirektör.

För styrelsens ledamöter bör finnas det antal suppleanter som

Kungl. Maj :t bestämmer.

Poststyrelsen och vattenfallsstyrelsen föreslår att affärsverken skall bli

representerade i styrelsen. I och för sig finns skäl för att såväl affärsverken

och de centrala ämbetsverken som de statliga bolagen blir företrädda

i styrelsen. Enligt min mening är det dock att föredraga att leda
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1965

inöterna utses ej som företrädare för vissa verksintressen utan efter personliga

kvalifikationer såsom förhandlingserfarenhet, omfattande kännedom

om statsförvaltningen eller andra särskilda förutsättningar för uppgiften.

Beredningens förslag i fråga om styrelsens arbetsuppgifter föranleder

ingen erinran från min sida. Det ankommer på Kungl. Maj:t att närmare

reglera denna fråga.

Vad beträffar förhandlingsarbetet föreslår beredningen följande. Generaldirektören

skall leda förhandlingarna om storleken av totallönerna och

pensionerna samt andra viktigare frågor av principiell natur. Förhandlingsarbetet

i övrigt skall uppdelas på tre arbetsenheter. Av dessa skall den

första vara avsedd för alla frågor om lönegradsplacering samt arvodesfrågor

och sådana förmånsfrågor som ej är av generell räckvidd. Enheten

skall indelas i fem arbetsgrupper för frågor beträffande resp. försvaret,

vårdområdet, undervisningsväsendet, affärsverken och civila statsföiritningen

i övrigt. Den andra arbetsenheten skall handlägga sådana förmånsfrågor

som har generell räckvidd över hela tjänstemannaområdet. Arbetsenheten

skall indelas i två arbetsgrupper, en för pensionsfrågor och en för

övriga till enheten hänförliga frågor. Den tredje enheten skall övertaga de

förhandlingsuppgifter som nu ankommer på statens a\ talsnämnd.

Mot beredningens förslag i denna del har erinringar gjorts av vissa remissinstanser.

Sålunda föreslår bl. a. vattenfallsstyrelsen att samtliga frågor

som rör affärsverken skall hänföras till en och samma organisationsenhet.

Poststyrelsen framför likartat förslag beträffande lönegradsfrågor

och förmånsfrågor med undantag av pensionsfrågor och ifrågasätter \idare

om inte skäl föreligger för en närmare anknytning av lönegradsfrågor

och förmånsfrågor även beträffande övriga delar av statsförvaltningen.

SK föreslår att alla förmånsfrågor av social- och anställningskaraktär skall

koncentreras till en arbetsenhet. Enligt försvarets civilförvaltnings mening

kan det ifrågasättas om inte första och andra förhandlingsenheterna i realiteten

måste fungera som eu arbetsenhet. Samma betraktelsesätt anlägger

civilförvaltningen på de föreslagna fem arbetsgrupperna inom första arbetsenheten.

Härjämte berör civilförvaltningen frågan om samverkan mellan

den föreslagna tredje förhandlingsenheten och de båda andra. Statens a\- talsnämnd föreslår att första och andra förhandlingsenheterna skall sammanföras

till en högre enhet under ledning av eu gemensam chef.

Det förslag som beredningen lagt fram synes mig ändamålsenligt. En

förutsättning för att organisationen skall kunna fungera smidigt är dock,

såsom beredningen också förutsatt, ett nära samarbete mellan de olika arbetsenheterna.

Att sammanföra två eller tre av de föreslagna förhandlingsenheterna

till en enda förefaller mig vara en mindre lyckad lösning. En

sådan arbetsenhet skulle bli för stor. Förslagen från vissa attärsverks sida,

att de förmånsfrågor som rör affärsverken skall sammanföras med Övriga

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1965

affärsverksfrågor, synes mig riktiga i den mån man avsett endast sådana

förmånsfrågor på tjänstemannasidan som uteslutande hänför sig till affärsverksområdet.

I så måtto överensstämmer även förslagen med beredningens.

Däremot vore det ej rationellt om generella förmånsfrågor som rör

såväl affärsverken som andra myndigheter skulle handläggas på olika enheter.

Starka skäl talar också för att alla arbetstidsfrågor hålls samman i

en enhet. Med hänsyn till de särskilda förhållandena inom undervisningsväsendet

förefaller dock skolöverstyrelsens förslag att arbetstidsfrågor för

lärarpersonal skall handläggas på samma enhet som bl. a. lönegradsfrågor

för sådan personal lämpligt. Detta synes också vara helt i linje med beredningens

förslag. Jag kan däremot inte ansluta mig till statens avtalsnämnds

föl slag att första och andra arbetsenheterna sammanförs till en

högre enhet under ledning av en gemensam chef som tillika skulle vara

generaldirektörens ställföreträdare. Ställning som generaldirektörens ställföreträdare

bör emellertid tillkomma chefen för första arbetsenheten.

Enligt beredningens förslag skall utöver arbetsenheterna för förhandlingar

finnas tre arbetsenheter, nämligen en för utredning och statistik,

en för juridiska frågor och en för administrativa frågor in. in. Till den

sistnämnda föreslås skälighetsfrågorna skola hänföras. Vad beredningen

sålunda förordat har ej mött någon erinran under remissbehandlingen.

Enligt min mening blir dock antalet arbetsenheter för stort med beredningens

förslag. Man bör söka undvika att generaldirektören får för många

arbetsenheter som är direkt underställda honom. Arbetsenheterna för juridiska

och administrativa frågor bör därför sammanföras till eu enhet,

benämnd arbetsenheten för administrativa frågor in. in. De juridiska frågorna

bör där hållas samman i en särskild arbetsgrupp. I övrigt tillstyrker

jag beredningens förslag i fråga om antalet arbetsenheter och dessas indelning

i arbetsgrupper. Jag'' anser det även riktigt att en särskild arbetsgrupp

för informationsfrågor ställs till generaldirektörens förfogande. Självklart

måste dock den här föreslagna organisationen vara flexibel och verksledningen

ha befogenhet att av arbetstekniska skäl göra ändring i arbetsenheternas

indelning i arbetsgrupper och omfördela arbetsuppgifter mellan

arbetsenheter och arbetsgrupper.

Såsom beredningen föreslår bör organisationen sedan arbetet i verket

kommit i gång överses i samråd med statskontoret.

Vad slutligen angår personalbehovet för avtalsverket framhåller beredningen

att någon säker bedömning av detta ej kan göras innan kollektivavtalssystemet

börjat tillämpas. Beredningen anser därför att personalorganisationen

för verket tills vidare, i avvaktan på översynen, bör vara provisorisk.

Beredningen begränsar sig till att föreslå att varje arbetsenhet skall förestås

av en chef, som i första hand bör ägna sig åt att sammanhålla verksamheten

inom hela området för sin enhet. Personalbehovet torde i övrigt få tillgodoses

genom att man till verket överför de tjänster som nu finns för närmast

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1965

motsvarande uppgifter inom civildepartementet, statens avtalsnämnd och

statens lönenämnd. Beredningen föreslår vidare att tjänsterna inom avtalsverket

— bortsett från tjänsterna som chef för arbetsenhet — inte skall

bindas till någon bestämd arbetsenhet. Verksledningen bör ha befogenhet

att göra de omdispositioner som erfordras för att verket effektivt skall kunna

fullgöra sina arbetsuppgifter. Jag delar i allt väsentligt beredningens

uppfattning i dessa hänseenden. Enligt min mening bör organisationen nu

bestämmas endast såvitt gäller den personal som kan bedömas bli erforderlig

i första hand för ledningsfunktionerna i verket. Behovet av arbetskraft

i övrigt bör tills vidare, där ej annat följer av de övergångsanordningar som

jag senare återkommer till, täckas med anlitande av extra tjänstemän och

experter. Enligt mina beräkningar kommer personalbehovet, exklusive tillfälliga

experter, att uppgå till drygt 90 personer.

Mot bakgrunden av det anförda föreslår jag alt på avtalsverkets personalförteckning

uppförs en tjänst som generaldirektör, som bör placeras i

Bp 7 samt följande tjänster avsedda för chefer för arbetsenheter, nämligen

en tjänst som förhandlingsdirektör i Bp 5 (första förhandlingsenheten),

två tjänster som förhandlingsdirektör i Br 4 (andra och tredje förhandlingsenheterna),

en tjänst som utredningsdirektör i Br 4 (arbetsenheten

för utredning och statistik) samt en tjänst som administrativ direktör i

Br 4 (arbetsenheten för administrativa frågor m. in.). Vid avvägningen

av lönegradsplaceringen av dessa tjänster har jag utgått från att tjänsterna

för chefer för arbetsenheter skall jämställas med statsdepartemcntens

chefstjänster i motsvarande löneställning. I övrigt bör på personalförteckningen

för avtalsverket uppföras följande tjänster, nämligen fem som lönedirektör

i Br 4, sju som lönedirektör i Br 3, en som avtalsjurist i Br 3, eu

som avtalsjurist i Be 1, elva som direktörsassistent i Be 1 och en som informationschef

i Ae 27. Till innehavare av tjänster i B 5, B 4 och B 3 bör

kunna utgå särskilt lönetillägg som Kungl. Maj:l bör äga fastställa.

Liksom vid tidigare genomförda organisationsändringar kan särskilda

övergångsanordningar behöva vidtagas för att genomföra förslagen. Bl. a.

kan det bli fråga om att på övergångsstat uppföra tjänster för ordinarie

tjänstemän i nuvarande organisation som ej får ordinarie tjänst vid

omorganisationen. Vidare bör extra ordinarie tjänst få inrättas för sådan

innehavare av extra ordinarie tjänst i civildepartementet, statens lönenämnd

eller statens avtalsnämnd som i samband med omorganisationen

övergår till avtalsverket utan att bli innehavare av någon av de nyss föreslagna

tjänsterna. För den handläggande personalen bör därvid inrättas tjänster

som lönesekreterare i högst Ae 27. Kungl. Maj:t bör äga uppföra sådana

tjänster på avtalsverkets personalförteckning. Jag föreslår vidare att Kungl.

Maj :t inhämtar riksdagens bemyndigande att vidtaga andra erforderliga

övergångsanordningar.

3 Ilihanq till riksdagens protokoll 1!)65. I samt. Sr 77

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1965

Jag avser att i det följande begära de anslag för nästa budgetår som erfordras

vid bifall till vad jag här förordat.

Jag tillstyrker vad beredningen föreslagit angående handläggningen av

kontraktsanställningsfrågorna.

Slutligen vill jag framhålla att de förslag som jag lagt fram i det föregående

ej avses medföra att utrikesförvaltningens lönenämnd och NIB:s lönedelegation

upphör.

IX. Hemställan

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna av mig i det föregående förordade riktlinjer

för den statliga förhandlingsverksamheten;

b) besluta att statens avtalsnämnd skall upphöra vid utgången

av juni 1965;

c) besluta att fr. o. m. den 1 juli 1965 inrätta ett centralt

ämbetsverk för förhandlingsfrågor, benämnt statens avtalsverk;
d)

bemyndiga Kungl. Maj :t att upprätta personalförteckning

för statens avtalsverk i enlighet med vad jag förordat

i det föregående;

e) bemyndiga Kungl. Maj:t att fastställa storleken av

särskilt lönetillägg till vissa tjänstemän i avtalsverket;

f) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de övergångsanordningar

som fordras för förslagens genomförande.

X. Anslagsberäkningar för budgetåret 1965/66

A. Civildepartementet m. m.

A 1. Civildepartementet: Avlöningar

Beredningen

Beredningen har sökt kartlägga vilka huvudsakliga arbetsuppgifter som

kommer att handläggas inom civildepartementet sedan förhandlingsfunktionerna

överförts till avtalsverket.

På departementets statssekreteraravdelning handläggs f. n.

främst departementets propositionsarbete och expedieringen av riksdagsskrivelser,

ärenden angående medelsanvisningar avseende tolfte huvudtitelns

verksamhetsområde, ärenden rörande departementets kommittéer,

nämnder o. d. samt vissa pensionsärenden, t. ex. ärenden angående s. k.

riksdagspensioner och engångsavgifter. Härutöver hör till avdelningens om
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 dr 1965

råde vissa utbildningsfrågor, inklusive frågor angående företagsnämndskurser

och arbetarskydd, samt personalvårdsfrågor. Här angivna frågor berörs

ej av tillkomsten av statens avtalsverk. Det på utredningsbyrån inom avdelningen

ankommande arbetet är främst inriktat på att utgöra grundval för

förhandlingsarbetet och bör därför överföras till avtalsverket. Inom civildepartementet

torde dock jämväl i fortsättningen komma att behövas någon

tjänsteman med statistisk utbildning.

De flesta frågor som handläggs på tjänsteförteckningsavdelningen

är av förhandlingskaraktär och bör därför överföras till avtalsverket.

På avdelningen handläggs dock även vissa ersättningsfrågor, som ej

är att hänföra till förhandlingsfrågor. Dessa bör även i fortsättningen handläggas

i civildepartementet. Härutöver åligger det i stor utsträckning avdelningen

att handlägga lönegradsfrågor i gemensam beredning med andra departement,

t. ex. granskning av propositioner och regleringsbrev i vad avser

sådana frågor. Avdelningen fullgör i likhet med departementets övriga avdelningar

även serviceverksamhet i lönefrågor åt övriga departement. Sådana

frågor måste även i framtiden handläggas av kontaktmän inom civildepartementet

även om erforderliga förhandlingar skall ske inom avtalsverket.

I viss utsträckning måste innehållet i kollektivavtal expedieras genom beslut

av Kungl. Maj :t. Ansvaret härför kan självklart ej läggas på avtalsverket.

Kontakter med avtalsverket bör i princip gå genom civildepartementet.

Av denna orsak bör sådana ärenden tillhörande fackdepartement som innehåller

frågor av lönenatur beredas gemensamt med civildepartementet. I övrigt

kommer från tjänsteförteckningsavdelningen endast att bli kvar ärenden

angående dispositionen av anslagen till täckning av merkostnader för

löner och pensioner.

Av förfat t ningsavdelningens arbetsuppgifter måste i nya civildepartementet

behållas arbetet med lagstiftning, inbegripet propositionsarbete,

i de frågor inom civildepartementets nuvarande verksamhetsområde

som alltjämt skall vara offentligrättsligt reglerade. Härtill kommer tjänstemannalagstiftning

i anslutning till pågående förarbeten, till den del den

skall handläggas i civildepartementet. Slutligen torde i civildepartementet

även i framtiden böra granskas instruktioner och stadgor in. m. samt ändringar

däri i de delar de har anknytning till departementets arbetsområde.

Härjämte bör vissa ärenden från övriga departement beredas gemensamt

med civildepartementet.

Huvudparten av de ärenden som f. n. behandlas på expeditionschefens

avdelning kommer efter kollektivavtalsreformens genomförande

att bli avtalsfrågor och bör därför överföras till avtalsverket. Av lönebyråernas

arbetsuppgifter torde följande böra behållas i civildepartementet,

nämligen ärenden angående tjänsteförening, förening av tjänst med

tjänstebefattning eller uppdrag, dispens från ledigförklaring, ersättning för

särskilda uppdrag, vissa andra arvodesfrågor, befrielse från återbetalnings
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj-.ts proposition nr 77 år 1965

skyldighet, ränta på för sent utbetalade förmåner, ersättning för särskilda

uppdrag, flyttningskostnadsersättning i vissa fall, bostadsanskaffningsJån,

avlöning till vissa partiellt arbetsföra samt personalärenden angående civildepartementet

och underställda myndigheter. För pensionsbyråns del utgöis

de kvarblivande frågorna främst av vissa ärenden angående bemyndigandepensioner

och gratifikationer, sjukpensioner, pensioner enligt riksdagens

beslut, förordnandepensioner, eventuell pension till kontraktsanställda,

förtidspensioner, årlig ersättning och avskedsersättning, understöd och

donationsfonder, avgångsskyldighet på grund av sjukdom m. m. samt omreglering

av äldre pensioner. Härtill kommer beträffande såväl lönebyråerna

som pensionsbyrån ett stort antal gemensamma beredningar med övriga

departement.

Även efter den utvidgade förhandlingsrättens genomförande torde därjämte

inom civildepartementet få handläggas vissa frågor om skälighetsprövning

för tjänstemän som kommer att stå utanför kollektivavtalsregler

ingen.

Beredningen framhåller betydelsen av en enhetlig och samordnad handLäggning

av de regeringsärenden som avser löne- och pensionsfrågor. Med

utgångspunkt i nuvarande departementsindelning innebär detta att de arbetsuppgifter

som ej överförs till avtalsverket liksom hittills bör hållas samman

i civildepartementet.

Remissyttrandena

TCO-S anför i huvudsak följande.

För personalorganisationerna måste det vara av väsentlig vikt inte bara

att få avtalsfrågorna koncentrerade i en instans utan också att få möjlighet

till en central behandling av alla övriga frågor, som rör förhållandet mellan

arbetsgivar- och arbetstagarparterna och som i fortsättningen ej kommer att

tillhöra själva avtalskomplexet. Detta gäller inte bara regeringsärenden av

löne- och pensionskaraktär utan också i lika hög grad sådana frågor som

företagsnämnds- och utbildningsfrågor in. fl., där civildepartementet nu —

vid sidan av sin förhandlingsverksamhet — fungerar som centralorgan för

statsförvaltningen.

Visserligen skulle 1CO-S i princip föredraga en ordning som möjliggjorde,

att alla frågor som bär avseende på anställningsförhållandet kunde hanteras

i en instans och då i det föreslagna avtalsverket. Om det bedöms omöjligt

eller olämpligt att i avtalsverkets verksamhet inrymma andra frågor än

sådana som är öppna för kollektivavtal, är det emellertid för TCO-S så mycket

väsentligare, att övriga ärenden hålls samman i ett centralt organ och

inte sprids ut över olika departement och myndigheter utan möjlighet för

personalorganisationerna att komma till tals med en instans som — på samma

sätt som civildepartementet i dag — kan överblicka hela området och

som känner ansvar för frågorna i hela dess vidd.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1965

Behovet av att civildepartementet står kvar som centralorgan för de ärenden

som ej överförs till avtalsverket framstår som än nödvändigare som nu

liggande förslag till ny förhandlingsordning förutsätter en markerad avgränsning

mellan vad som i fortsättningen skall vara avtalsfrågor och de

frågor, för vilka endast en överläggningsrätt skall stå öppen.

Klart har deklarerats att — trots att överläggningsrätten i de liggande förslagen

inte konkret och uttryckligen har skrivits in — det inte är avsikten

att i något avseende inskränka den överläggningsrätt, som i praxis utbildats

mellan parterna på den statliga arbetsmarknaden. Lika klart måste då vara,

att personalorganisationerna har ett krav på att ha tillgång till en instans,

där denna överläggningsrätt kan samordnas och centralt utövas. Detta

liksom vad i övrigt anförts ovan — ger belägg för det stora intresse, som

TCO-S har av att — om eu fullständig samordning i avtalsverket ej kan ske

_ med staten som arbetsgivare centralt kunna diskutera alla personalfrågor,

som ej är avtalsfrågor, i en och samma instans och då i civildepartementet.

TCO-S, som är fullt införstådd med att organisatoriska frågor inte skall

tillhöra avtalsområdet utan endast överläggningsområdet, understryker

starkt att personalorganisationerna inte bör få ett mindre inflytande på de

organisatoriska frågorna än vad som är fallet f. n. Också här ges belägg för

att civildepartementet måste få en central funktion i andra frågor än avtalsfrågor

för att därigenom undvika, att de möjligheter till samlade överläggningar,

som nu gällande förhandlingsordning och utvecklad praxis innebär,

förbyts i en återgång till en petitionsrätt hos olika departement och myndigheter

enligt en för länge sedan överspelad modell.

Vattenfallsstyrelsen och SACO ifrågasätter om inte vissa av de ärenden

t. ex. förtidspension, avskedsersättning och dispens från ledigforklarande

— som beredningen ansett bör vara kvar i civildepartementet har förhandlingskaraktär

och av denna anledning bör överföras till avtalsverket

eller annan förhandlingsberättigad myndighet.

Departementschefen

1 likhet med beredningen anser jag att det är betydelsetull t med eu enhetlig

och samordnad handläggning av de regeringsärenden som avser

löne- och pensionsfrågor. Vad beredningen sålunda framhållit har ej töranlett

erinran från någon remissinstans. Jag föreslår sålunda att de av civildepartementets

nuvarande arbetsuppgifter som ej skall överföras till avtalsverket

skall behållas i departementet. Den organisation som jag i det följande

förordar får dock ej ses som någon slutgiltig lösning. 1 samband med

en översyn av departementsindelningen eller i annat sammanhang kan eu

ändrad förläggning av vissa ärendegrupper bli aktuell.

I anslutning till de huvudgrunder till departementens interna organisa
-

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1965

tion som förordats i prop. 1965:65 föreslår jag efter samråd med statsrådet

Hermansson följande organisation för civildepartementet.

Såsom chefstjänstemän i departementet bör finnas en statssekreterare i

Br 5 och en expeditionschef/rättschef i Br 4.

Antalet erforderliga arbetsenheter sedan förhandlingsuppgifterna överförts

till avlalsverket har beräknats till tre. För ledningen av dessa arbetsenheter

bör finnas ett departementsråd i Br 4 och två kansliråd i Br 3.

Vidare räknar jag med ett planeringssekretariat.

hör handläggande personal i övrigt inom de nu nämnda arbetsenheterna

samt inom planeringssekretariatet beräknar jag sammanlagt fyra tjänster som

departementssekreterare i Br 1 och sju tjänster som departementssekreterare

eller kanslisekreterare i högst Ae 27. Dessutom bör tre tjänster som

kansliråd i Bo 1 samt tre tjänster som byrådirektör i Ao 27 och tre sådana

tjänster i Ao 25 stå kvar på personalförteckningen men inte få återbesattas.

I den mån sådan tjänst uppehålls bör motsvarande tjänst som departementssekreterare

hållas vakant.

Vidare beräknar jag medel för två tjänster som kanslist i reglerad betordringsgång

samtidigt som en tjänst som kanslist i Ao 15 bör utgå ur organisationen.

1 fråga om biträdes- och expeditionsvaktspersonalen har departeinentsutredningen

ännu inte framlagt förslag. Med anledning av alt förhandlingstrågorna

skall överföras till avtalsverket bör ur civildepartementets organisation

utgå en tjänst som föreståndare i Ae 9, en som expeditionsvalct i

Ae 7, fyra som kanslibiträde i Ae 7 och två som kontorsbiträde i reglerad

befordringsgång. Av de tjänster som blir kvar i civildepartementet bör en

tjänst som förste expeditionsvakt i Ao 9 ändras till tjänst som materialförvaltare

i Ao It.

Anslaget torde böra uppföras med (2 172 000 — 862 000) 1 310 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj.-t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att fastställa personalförteckning

för civildepartementet i enlighet med vad jag

föreslagit i det föregående;

b) godkänna följande avlöningsstat för civildepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1965/66:

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen, förslagsvis

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.....................

3. Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft,

förslagsvis ...................

54 000

406 000

150 000

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1965

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ...............................

5. Rörligt tillägg, förslagsvis..................

279 090

421 000

Summa kr. 1 310 000

c) till Civildepartementet: Avlöningar för budgetåret

1965/66 under tolfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 1 310 000 kr.

A 2. Civildepartementet: Omkostnader

Med hänvisning till beräkningen i den följande sammanställningen upptar

lag anslaget till (86 000 + 60 000) 146 000 kr. Jag har härvid under anslagsposten

till reseersättningar beräknat högst 6 000 kr. till kostnader för utländska

tjänsteresor.

1. Sjukvård m. in. .

2. Reseersättningar .

3. Expenser .......

4. Publikationstryck

Anvisat

1964/65

3 500

15 000

60 000

7 500

Föreslagen

ändring 1965/66

f 60 000

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Civildepartementet: Omkostnader för budgetåret

1965/66 under tolfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 146 000 kr.

A 3. Kommittéer m. m.

Under anslaget Kommittéer och utredningar genom sakkunniga har tor

innevarande budgetår anvisats 500 000 kr. Reservationen den 30 juni 1964

utgjorde 97 234 kr. Sammanlagt disponeras alltså för innevarande budgetär

597 234 kr. . .

För budgetåret 1965/66 beräknas kommittéverksamheten minska i omfattning

i förhållande till innevarande budgetår. Från anslaget torde dock

böra bestridas kostnader för viss försöksverksamhet med hälsoundersökningar

För detta ändamål beräknar jag ett anslagsbehov av ca 400 000 kr.

Med hänsyn härtill beräknar jag anslaget till 800 000 kr. Anslagsbeteck
ningen

torde böra ändras till Kommittéer in. m.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer m. in. för budgetåret 1965/66 under

tolfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 800 000

kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

30 Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1965

A 4. Extra utgifter

b or budgetåret 1964/65 har under anslaget anvisats 30 000 kr Reserva
T*1964

Utgj°rde ca 44000 kr- Sammanlagt disponeras

alltså för detta budgetär ca 74 000 kr. Anslaget bör för nästa budgetår

uppforas med 30 000 kr. g

•lag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1965/66 under tolfte

huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 30 000 kr.

B. Vissa myndigheter

H 1. Statens lönenämnd: Avlöningar

Anslag Nettoutgift

1903/64 ........................ 345 000 321 859

1964/63 ........................ 345 000

1960/66 (förslag) ............... 186 000

10™“"'''' "irc,lär *" ansl,,gel mcd 27 600 krÖ''
Beredningen
1

S'' k'' *käli«h''lsIlä8<» av lönenatur fatlas f. av Kungl. Mai t

mer , S“"e,1S länenärand'' «" enligt kollektivavtal kom
mer

att finnas mojl.ghet till skälighetsbedömning bör sådana frågor bandaggas

i av talsverket. Jämväl Övriga ärenden som f. n. ankommer på lönenämnden

bor överföras till avtalsverket.

Om lönenämndens arbetsuppgifter överförs till avtalsverket bör »ämnen

upphora samtidigt med denna överföring. Då kollektivavtalssystemet

avses att genomioras fr. o. in. den 1 januari 1966 bör lönenämnden sålunda

upphora med utgången av 1965.

Rem issyttrandena

Statens lönenämnd anför följande.

Vid en ändring av reglerna för handläggningen av skälighetsfrågor upp
IT

TLi„''tla“ °rdnin8 de skkd8betsprövtiing„ skall verkställas.

-om angår förhållanden som hänför sig till tid före kollektivavtalssyste
Mämmelser1106

^ ^ SkuUe ha behandlats enligt nuvarande be
kra«

De» Pf°Vmngen skett inna” den nya organisationen trädde i

kraft. Detta overgangsproblem har inte behandlats av beredningen. Nämn
faTäven

d -l aUernativa Iösningar> den ena att avtalsverket besluaven

, dessa ärenden pa samma sätt som kan komma att fastställas för

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1965

frågor berörande förhållandena efter kollektivavtalssystemets inför ande,

Jen andra att Kungl. Maj :t beslutar i dessa övergångsfall efter avtalsverkets

hörande och den tredje att lönenämnden behålls i en eller annan form för

ifrågavarande ärenden med Kungl. Maj :t som beslutande instans. Nämnden

förordar det sistnämnda alternativet, som innebär att nuvarande ordning

i sak behålls för övergångsfallen. Härigenom undviker man en kollision

med den rätt som den enskilde tjänstemannen kan ha att få en skälighetsfräga

prövad enligt den ordning som gällde vid den tidpunkt som äiendet

avser. Lönenämnden behöver givetvis inte fungera som ett självständigt ämbetsverk

under denna övergångstid. Kansligöromålen för lönenämnden torde

nämligen med en sådan konstruktion kunna fullgöras av personal inom

avtalsverket, till vilket enligt beredningens förslag nämndens tjänster skall

överföras. Denna personal skall biträda vid handläggningen av skälighetsfrågor

som uppkommer vid avtalstillämpningen, och en smidig samordning

synes därigenom kunna komma till stånd vid handläggningen av skälighetsfrågorna

enligt de båda systemen. Medan skälighetsfrågor, som hänför

sig till avtalstiden, kan väntas komma att successivt öka efter det nya

systemets införande, kommer de med avlöningsreglementena sammanhängande

frågorna att minska och följaktligen lönenämndens arbetsuppgiftei

att successivt reduceras för att så småningom helt tona boit.

Försvarets civilförvaltning, SK, SR och TCO-S framtör i huvudsak s.unma

synpunkter som lönenämnden.

Departementschefen

I likhet med beredningen anser jag att frågor om skälighetsbedömning

som grundar sig på kollektivavtal träffat av avtalsverket bör handläggas i

detta verk. Jag finner det också riktigt att övriga ärenden som nu ankommer

på statens lönenämnd överförs till avtalsverket. Då jag i annat sammanhang

förordat att kollektivavtalssystemet skall genomföras fr. o. m.

den 1 januari 1966, bör lönenämnden upphöra som självständigt verk med

utgången av år 1965.

De synpunkter som statens lönenämnd in. fl. fört fram vid remissbehandlingen

av beredningens promemoria har dock övertygat mig om behovet

av att lönenämnden under en övergångstid får fungera såsom rådgivande

nämnd för skälighetsfrågor som sammanhänger med nuvarande

avlöningsreglementen. De tjänster som f. n. finns inrättade i lönenämnden

bör emellertid utgå ur organisationen och kansligöromålen för nämnden

fullgöras av tjänstemän inom avtalsverkets arbetsgrupp för skälighetsfrågor.

Då lönenämndens generaldirektör och chef tillika är ordförande i nämnden

och generaldirektörstjänsten i enlighet med vad jag nyss föreslagit skall

utgå ur organisationen fr. o. in. den 1 januari 1966, bör en av nämndens ledamöter

förordnas till ordförande från samma tidpunkt. 1 övrigt bör nämn
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1965

den under övergångstiden vara uppbyggd på i huvudsak samma sätt som nu.

Kungl. Maj :t bör äga fastställa arvoden till nämndens ordförande och ledamöter.

Därest riksdagen inte har någon erinran däremot, torde kostnaderna

för dessa arvoden fr. o. m. den 1 januari 1966 få bestridas från förslagsanslaget

Kostnader för vissa nämnder m. m.

Anslaget torde för tiden den 1 juli—den 31 december 1965 böra uppföras

med (343 000 — 157 000) 186 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna vad jag i det föregående föreslagit i fråga

om statens lönenämnd;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens lönenämnd,

att tillämpas för tiden den 1 juli—den 31 december

1965:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 46 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 22 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 60 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 58 000

Summa kr. 186 000

c) till Statens lönenämnd: Avlöningar för budgetåret

1965/66 under tolfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 186 000 kr.

B 2. Statens lönenämnd: Omkostnader

Anslag Nettoutgift

1963/64 ............................ 6 000 8 332

1964/65 ............................ g 000

1965/66 (förslag) .................. 4 000

Statens lönenämnd föreslår att anslaget uppförs med oförändrat belopp.

Departementschefen

Mot lönenämndens anslagsberäkning för helt budgetår har jag ingen

erinran. Med hänsyn till att lönenämnden förutsatts skola upphöra som

självständigt ämbetsverk med utgången av 1965 upptar jag anslaget till

4 000 kr.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Statens lönenämnd: Omkostnader för budgetåret

1965/66 under tolfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 4 000 kr.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år t96ö

39

B 3. Statens avtalsverk: Avlöningar

Såsom jag inledningsvis anfört har Kungl. Maj :t i statsverkspropositionen

(bil. 14) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, för budgetåret 1965/66 beräkna bl. a. anslag till Statens avtalsnämnd:

Avlöningar och Statens avtalsnämnd: Omkostnader.

Jag har i det föregående föreslagit att den statliga förhandlingsverksambeten

i löne- och anställningsfrågor skall fr. o. m. den 1 juli 1965 koncentreras

till ett nytt centralt ämbetsverk — statens avtalsverk. De arbetsuppgifter

som nu ankommer på statens avtalsnämnd skall därvid överföras

till avtalsverket och avtalsnämnden upphöra vid utgången av juni 1965.

I fråga om anslag till statens avtalsverk för nästa budgetår får jag anföra

följande.

Styrelsen för avtalsverket bör, som jag tidigare nämnt, bestå av — törutom

verkets generaldirektör — sju av Kungl. Maj :t förordnade ledamöter.

Arvoden till dessa ledamöter och deras suppleanter, utom generaldirektören

och dennes ställföreträdare, bör fastställas av Kungl. Maj :t. För detta ändamål

samt för arvoden och i förekommande fall ersättning för mistade avlöningsförmåner

till ledamöter och suppleanter i försvarets avtalsdelegation,

arbetsstudierådet och yrkesrådet ävensom för ersättning i samband med

förhandlingar till vissa tjänstemän beräknar jag 100 000 kr.

Under avtalsverkets anslagsposter till ordinarie och icke-ordinarie personal

inräknar jag endast lönekostnaden för de ordinarie och extra ordinarie

tjänster som jag förut nämnt. Lönekostnaderna för verkets övriga

personal och erforderlig tillfällig expertis beräknar jag under en särskild

anslagspost Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft. Denna tar

jag upp till 1 800 000 kr.

Under åberopande av vad jag sålunda förordat hemställer jag, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna följande avlöningsstat för statens avtalsverk,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1965/66:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

......................................

2. Arvoden och särskilda ersättningar bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................

3. Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft,

förslagsvis ........................

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ..............................

5. Rörligt tillägg, förslagsvis..................

826 000

100 000

1 800 000

470 000

711 000

Summa kr. 3 907 000

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1965

b) till Statens avtalsverk: Avlöningar för budgetåret

1965/6(5 under tolfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 3 907 000 kr.

H 4. Statens avtalsverk: Omkostnader

„ Beraknmgen av omkostnadsanslaget som gjorts inom civildepartementet

ar baserad på nu utgående omkostnadsanslag för civildepartementet, statens

lonenämnd och statens avtalsnämnd. Vid beräkningen av posten Övriga

expenser har hänsyn därvid tagits till att inrättandet av statens avtalsverk

kraver vissa engångskostnader för att anskaffa inventarier och kontorsmaskiner.

De inventarier och maskiner som avtalsverket får övertaga

från statens avtalsnämnd och efter den 31 december 1965 från statens

lonenämnd kommer nämligen ej att täcka avtalsverkets behov. För erforderlig

komplettering av inventarier och för övriga engångsutgifter har

beraknats 400 000 kr. Sammanlagda medelsbehovet under anslaget beräknar

jag till 820 000 kr. enligt följande.

1. Sjukvård m. in.......

2. Reseersättningar.....

3. Expenser:

a) Bränsle, lyse, vatten

b) övriga expenser . .

4. Publikationstryck

15 000

30 000

75 000

550 000

150 000

Summa kr. 820 000

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Statens avtalsverk: Omkostnader för budgetåret

1965/66 under tolfte huvudtiteln anvisa ett förslagsansla"

av 820 000 kr. h

D. Diverse

D 5. Viss utbildningsverksamhet

Under anslaget Viss utbildningsverksamhet har för innevarande budgetar

anvisats 1 000 000 kr. Reservationen den 30 juni 1964 utgjorde 340 319

kr. Sammanlagt disponeras alltså för detta budgetår ca 1 340 000 kr.

Från ifrågavarande anslag bestrids efter Kungl. Maj:ts närmare bestämmande

kostnader för kursledare och lärare, läroböcker, utbildningsmateriel,

lokalhyror och andra sådana kostnader för den under tolfte huvudtiteln

bedrivna kursverksamheten men däremot ej löner och reseersättningar

för kursdeltagarna. Härutöver bestrids från anslaget kostnaderna

for ledamöter, experter och sekreterare i personalutbildningsnämnden.

I 1964 års statsverksproposition (bil. 14 s. 19) anmälde jag att utbild
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1965

ningskurserna för kanslister hade vunnit en mera fast utformning och

horde fortsättas i dåvarande former. Förutom denna utbildning har försöksverksamhet

under innevarande budgetår fortsatts med utbildning för

andra personalgrupper. Sålunda har liksom tidigare år anordnats introduktionskurser

för relativt nyanställd biträdespersonal och för amanuensei,

kurser i administration och personalledning för högre statstjänstemän,

kurser för arbetsledande personal på mellangradsnivå, utbildning av lokala

kursadministratörer. Härutöver har utbildning anordnats för viss maskinpersonal

vid statens fasta maskinanläggningar samt för ingenjörspersonal

med administrativa arbetsuppgifter. Vidare har anordnats internatkurser

i förhandlingsfrågor i anledning av förslaget om genomförande av kollektivavta

Issystem för statstjänstemän. Härjämte har civildepartementets kursverksamhet

för företagsnämndsledamöter fortgått i oförändrad omfattning.

Behovet av personalutbildning är klart dokumenterat. Försöksverksamheten

med olika kurstyper bör enligt min mening fortgå tills vidare under

nästa budgetår i hittillsvarande former och vidgas till omfattningen i den

mån det är möjligt inom ramen för tillgängliga resurser.

Frågan om personalutbildningens organisation under departementsnivå

är f. n. föremål för utredning genom personalutbildningsberedningens försorg.

I avvaktan på beredningens förslag bör utbildningen administreras

på samma sätt som f. n.

I syfte att möjliggöra en vidgning av kursverksamheten bör en viss uppräkning

göras av anslaget. Därvid bör hl. a. beaktas de kostnadsstegringai

som skett särskilt beträffande kursernas internatkostnader.

Frågan om statsförvaltningens kursgård prövas f. n. av Kungl. Maj :t. I avvaktan

på Kungl. Maj :ts ställningstagande måste vissa lokalfrågor för utbildningsverksamheten

lösas provisoriskt. De ökade kostnader som kan föranledas

härav bör bestridas från detta anslag.

På grundval av beräkningar som gjorts inom civildepartementet uppskattar

jag för nästa budgetår medelsbehovet under anslaget till 1 300 000

kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Viss utbildningsverksamhet för budgetåret 1965/

66 under tolfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av

1 300 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Nils Berg

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1965

Innehållsförteckning

I. Inledning....................

II. Nuvarande ordning m. m.................

III. Organisationen av den statliga förhandlingsverksamheten

IV. Avtalsverkets arbetsuppgifter m. m............

V. Statens avtalsverks behov av kontakter med andra organ

VI. Organisationen av statens avtalsverk in. m..........

VII. Kontraktsdelegationen ..................

VIII. Departementschefen ......................

IX. Hemställan ....................

X. Anslagsberäkningar för budgetåret 1965/66

Civildepartementet:

Avlöningar..................

Omkostnader.................

Kommittéer m. m. ...................

Extra utgifter...........................’ ’ ]

Statens lönenämnd:

Avlöningar......................

Omkostnader.....................

Statens avtalsverk:

Avlöningar..................

Omkostnader........................

Viss utbildningsverksamhet................

2

3

4

6

13

16

22

22

30

30

35

35

36

36

38

39

40

40

MARCUS BOKTR. STHLM 1965 650233

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

5 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (5)

5 kopplingar.

  1. KU 1965:43 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13 år 1965 s. 9 i texten
  2. Rskr. 1965:309 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1965/66 till statsdepartementen, m. m., i vad propositionen avse a1 i texten
  3. Rskr. 1965:296 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående organisationen av ett statligt förhandlingsorgan m. m., såvitt propositionen avser rik a1 i texten
  4. SU 1965:106 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående organisationen av ett statligt förhandlingsorgan m. m., såvitt propositionen avser riktlinjer för de s. 1 i texten
  5. KU 1965:30 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 30 år 1965 s. 11 i texten