Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändring av vissa underhållsbidrag

1966-11-11 · 29 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 29 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1966:155, Med förslag till lag om ändring av vissa underhållsbidrag

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1966

1

Nr 155

Kungl Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändring av vissa underhållsbidrag; given Stockholms

slott den 11 november 1966.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll

vill Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag

till lag om ändring av vissa underhållsbidrag.

GUSTAF ADOLF

Herman Kling

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att lagen den 6 juni 1952 (nr 334) om höjning

av vissa underhållsbidrag ersätts med en ny lag som syftar till en kontinuerlig

anpassning av underhållsbidragen till ändringar i penningvärdet.

Till en början höjs alla bidragsbelopp, som bestämts före utgången av år

1965 med vissa bestämda procenttal. Därefter anpassas dessa och alla senare

bestämda bidragsbelopp till ändringar i penningvärdet genom anknytning

till basbeloppet enligt 1962 års lag om allmän försäkring. Bidragsbeloppen

ändras första gången den 1 april det år då basbeloppet för april månad med

minst fem procent över- eller underskrider basbeloppet den 1 april 1966

och därefter den 1 april varje år basbeloppet ändrats med minst fem procent

sedan föregående ändring. Bidragsbeloppen ändras med samma procenttal

som det med vilket basbeloppet ändrats.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 april 1967.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. Nr 155

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1966

Förslag

till

Lag

om ändring av vissa underhållsbidrag

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Är någon skyldig att till fullgörande av lagstadgad underhållsskyldighet

på särskilda tider utge bidrag i svenskt mynt till make, förutvarande

make, barn, adoptivbarn, makes barn, makes adoptivbarn, fader, moder

eller adoptant, ändras bidragets belopp enligt denna lag med hänsyn till

penningvärdets förändring.

Lagen äger ej tillämpning, om dom eller avtal varigenom bidraget bestämts

innehåller föreskrift om att bidraget skall vid ändring i penningvärdet

eller den bidragspliktiges inkomster utgå med ändrat belopp enligt

grunder som anges i domen eller avtalet.

2 §•

Har bidragsbelopp senast bestämts genom dom som meddelats eller avtal

som slutits före utgången av år 1965 höjes beloppet enligt följande.

Höjningen utgör när bidragets belopp bestämts under år 1940 eller tidigare

etthundrafyrtio procent, under något av åren 1941—1946 etthundrafemton

procent, under något av åren 1947—1950 etthundra procent, under år 1951

sjuttio procent, under något av åren 1952—1955 femtiofem procent, under

något av åren 1956 och 1957 fyrtio procent, under något av åren 1958 och

1959 trettio procent, under något av åren 1960 och 1961 tjugofem procent,

under något av åren 1962 och 1963 femton procent, under år 1964 tio procent

samt under år 1965 fem procent av beloppet.

Bidrag, vars belopp efter höjningen slutar på öretal, utgår med närmast

lägre krontal.

3 §•

Bidragsbelopp som höjts enligt 2 § samt bidragsbelopp som senast bestämts

eller bestämmes efter utgången av år 1965 ändras i anslutning till

basbeloppet enligt lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring.

Ändring sker första gången den 1 april det år basbeloppet för april månad

med minst fem procent över- eller underskrider basbeloppet för april 1966

och därefter den 1 april varje år basbeloppet för april månad med minst

fem procent över- eller underskrider basbeloppet vid tidpunkten för senaste

ändring.

Bidragsbeloppet ändras med det procenttal med vilket basbeloppet ändrats.

Brutet procenttal avrundas till närmast lägre hela procenttal. Procenttalet

fastställes av myndighet, som Konungen bestämmer.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1966 3

Bidrag, vars belopp efter ändringen slutar på öretal, utgår med närmast

lägre krontal.

4 §•

Utan hinder av bestämmelserna i denna lag äger rätten efter yrkande

förordna på annat sätt om bidragsskyldigheten, när de i giftermålsbalken

eller föräldrabalken givna reglerna om underhållsbidrag föranleda det.

Blir bidraget slutligt bestämt till lägre belopp än som följer av denna

lag, äger rätten förordna om återbetalning helt eller delvis av utgiven förhöjning,

om särskilda skäl föreligga.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1967 men äger ej tillämpning på

bidrag, såvitt det belöper på tid före samma dag.

Genom lagen upphäves lagen den 6 juni 1952 (nr 334) om höjning av

vissa underhållsbidrag.

Bidragsbelopp som senast bestämts under tiden den 1 januari 1966—

den 31 mars 1967 ändras första gången vid den ändring enligt 3 § som sker

näst efter den 1 april 1967.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1966

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

på Stockholms slott den 28 oktober 1966.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Kling, Johansson,

Hermansson, Aspling, Palme, Sven Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för justitiedepartementet, statsrådet Kling, fråga om ändrade regler för

anpassning av de familjerättsliga underhållsbidragen till ändringar i penningvärdet

och anför.

Inledning

Genom lagen den 6 juni 1952 (nr 334) om höjning av vissa underhållsbidrag,

i det följande benämnd 1952 års lag, infördes bestämmelser om generell

uppräkning av vissa familjerättsliga underhållsbidrag med hänsyn till

penningvärdets fall. Uppräkningen bestämdes till vissa angivna procentsatser,

högre för äldre bidrag och lägre för nyare. Lagen ändrades den 24 maj

1957 (nr 176), varvid ytterligare höjningar genomfördes. På framställning

av riksdagen år 1961 (rskr 153) överlämnade Kungl. Maj :t till familjerättskommittén

en i ämnet väckt motion (II: 182), såvitt den avsåg utredning av

frågan om generell uppräkning av civilrättsliga underhållsbidrag på grund

av den allmänna standardhöjningen. Samtidigt upptogs inom justitiedepartementet

frågan om ny översyn av 1952 års lag, en fråga som också berördes

i motionen. I denna senare del genomfördes lagstiftning år 1962 (SFS nr

136), då ytterligare höjningar skedde inom ramen för 1952 års lag. Familjerättskommittén

avlämnade den 30 juni 1964 promemoria i frågan om en generell

uppräkning på grund av standardhöjningen. Kommittén fann sig

emellertid inte böra förorda någon lagstiftning i ämnet men ansåg det angeläget,

att 1952 års lag om höjning av vissa underhållsbidrag ersattes med

bestämmelser, som gav en kontinuerlig anpassning av underhållsbidragen

till ändringar i penningvärdet. Kommittén ansåg det dock inte ankomma på

den att utarbeta förslag i ämnet. Promemorian utsändes på remiss, varvid

flertalet remissinstanser biträdde kommitténs mening i de båda frågorna.

Inom justitiedepartementet har sedermera upprättats en i juli 1966 dagtecknad

promemoria (Stencil Ju 1966: 13) med förslag till lag om ändring

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1966

av vissa underhållsbidrag. Förslaget innebär en kontinuerlig anpassning av

bidragen till ändringarna i penningvärdet med ledning av det inom den allmänna

försäkringen tillämpade basbeloppet.

Efter remiss har yttranden över promemorian avgivits av Göta hovrätt,

hovrätten för Nedre Norrland, Stockholms rådhusrätt, överståthållarämbetet,

socialstyrelsen, statistiska centralbyrån, exekutionsväsendets organisationsnämnd,

familjepolitiska kommittén, Föreningen Sveriges häradshövdingar,

Föreningen Sveriges stadsdomare, Sveriges advokatsamfund, Landsorganisationen

i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO),

Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Statstjänstemännens

riksförbund (SR), Sveriges husmodersföreningars riksförbund och Ensamma

föräldrars förening.

Det i promemorian upptagna förslaget torde få fogas till statsrådsprotokollet

i detta ärende som bilaga 1.

Gällande bestämmelser

Makar som är förenade i bestående äktenskap har enligt giftermålsbalken

(GB) underhållsskyldighet mot varandra (5 kap. 2 och 3 §§ GB). Vid hemskillnad,

men också i andra fall, kan make av rätten åläggas att utge underhållsbidrag

till andra maken (It kap. 25 §, 5 kap. 5 och 7 §§ GB). Makarna

kan också sluta avtal om underhållsbidrag.

Vid äktenskapsskillnad äger rätten ålägga ena maken att utge underhållsbidrag

till den andra (It kap. 26 § GB). Sådant bidrag kan bestämmas till

visst belopp, som den underhållsskyldige har att utge en gång för alla. I

allmänhet utgår dock bidrag på särskilda tider, periodiska bidrag. Även i

detta fall kan makar själva reglera frågan genom avtal.

I vissa fall kan jämkning påkallas av bidrag som bestämts genom dom

eller avtal. De viktigaste bestämmelserna härom finns i 11 kap. 28 och 29 §§

GB. Enligt huvudregeln ill kap. 28 § första stycket, som har tillämpning på

underhåll både under hemskillnad och efter äktenskapsskillnad, äger rätten

utan hinder av vad rätten beslutat eller vad som bestämts genom avtal om

bidrag till makes underhåll på ena makens yrkande förordna annat, när

väsentligt ändrade förhållanden påkallar det. Utan synnerliga skäl får dock

underhållsbidrag till frånskild make inte utdömas, om sådant bidrag inte

tidigare skolat utgå, eller höjas utöver det högsta belopp till vilket bidraget

tidigare varit bestämt. Enligt andra stycket är jäinkningsregeln inte tilllämplig,

om någon förpliktats eller åtagit sig att utge bidrag till frånskild

makes underhåll med engångsbelopp. — Enligt 11 kap. 29 § kan avtal, som

makar med avseende på förestående hemskillnad eller äktenskapsskillnad

träffat om underhållsbidrag, jämkas på ena makens talan, under förutsätt
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1966

ning att avtalet är uppenbart obilligt för den maken och det inte har slutits

under hemskillnad. För klandertalan gäller vissa tidsfrister.

Även bidrag till make i bestående äktenskap utan hemskillnad kan jämkas,

om väsentligt ändrade förhållanden påkallar det eller avtal finnes uppenbart

obilligt (5 kap. 9 och 10 §§ GB).

Underhållsskyldighet på familjerättslig grund föreligger också enligt åtskilliga

bestämmelser i föräldrctbalken (FB). Även i sådana fall kan den

förpliktade av rätten åläggas eller genom avtal åta sig att utge underhållsbidrag.

Sådant bidrag kan tillkomma barn i äktenskap (7 kap. 2 och 3 §§

FB; jfr även 5 kap. 5 § GB), adoptivbarn (7 kap. 5 § FB), barn utom äktenskap

(7 kap. 2 och 3 §§ FB), makes barn i tidigare gifte (7 kap. 4 § FB),

makes adoptivbarn (7 kap. 5 § FB), makes barn utom äktenskap (7 kap. 4 §

FB), fader eller moder (7 kap. 3 § FB) samt adoptant (7 kap. 5 § FB). Underhållsskyldigheten

skall i allmänhet fullgöras genom periodiska bidrag. I

vissa fall kan dock engångsbidrag förekomma.

Även här ifrågavarande underhållsbidrag kan jämkas av rätten i vissa

fall. Till en början gäller, att avtal om fullgörande för framtiden av

underhållsskyldighet, som grundas på angivna bestämmelser i FB, inte utgör

hinder för den underhållsberättigade att göra gällande rätt till högre bidrag

(7 kap. 7 § FB). Avtal beträffande underhåll till barn utom äktenskap

är dock under vissa förutsättningar bindande för den berättigade. Vidare

äger rätten, utan hinder av vad som blivit bestämt om underhållsbidrag genom

dom eller genom avtal, som enligt vad nyss sagts är bindande också för

den underhållsberättigade, förordna annat, när väsentligen ändrade förhållanden

påkallar det (7 kap. 8 § FB). Talan om jämkning får dock inte

föras beträffande sådant bindande avtal om underhåll till barn utom äktenskap

som nyss sagts, när avtalet avser engångsbelopp. Avtal, som makar

med avseende på förestående hemskillnad eller äktenskapsskillnad slutit

om underhåll till barn, kan jämkas under samma förutsättningar som anges

i 11 kap. 29 § GB (7 kap. 9 § FB).

GBs underhållsregler gäller, helt eller i tillämpliga delar, också beträffande

makar som ingått äktenskap före GBs ikraftträdande (5 § 1 och 3

mom. lagen om införande av nya giftermålsbalken). Nämnda bestämmelser

i FB avser också barn som fötts innan balken trädde i kraft (lagen om

införande av föräldrabalken).

Lagen den 6 juni 1952 om höjning av vissa underhållsbidrag omfattar enligt

1 § i dess lydelse av år 1962 periodiska underhållsbidrag som utgår i

svenskt mynt till make, förutvarande make, barn, adoptivbarn, makes barn,

makes adoptivbarn, fader, moder eller adoptant och som senast bestämts

genom dom som meddelats före den 1 januari 1960 eller genom avtal som

slutits före samma dag. Bidrag som nu nämnts skall med hänsyn till penningvärdets

förändring utgå med viss förhöjning enligt lagen. Undantag

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1966

görs dock för fall då domen eller avtalet innehåller föreskrift om att bidraget

vid nedgång i penningvärdet eller ökning av den bidragspliktiges inkomster

skall utgå med förhöjning enligt angivna grunder. Den i lagen föreskrivna

höjningen utgör enligt 2 §, när bidragets belopp blivit bestämt genom dom

som meddelats eller avtal som slutits under år 1940 eller tidigare 110 procent,

under något av åren 1941—1946 85 procent, under något av åren 1947

—1950 70 procent, under år 1951 45 procent, under något av åren 1952—1955

30 procent, under något av åren 1956 och 1957 20 procent samt under något

av åren 1958 och 1959 10 procent av beloppet. Uppkommer öretal vid beräkningen

av höjningens belopp, skall beloppet avrundas till närmast lägre

hela krontal. Enligt 3 § äger rätten utan hinder av vad som föreskrivs i

lagen på yrkande förordna annorlunda om bidragsskyldigheten, när de i

GB eller FB givna reglerna om ändring av underhållsbidrag föranleder därtill.

Om bidraget blir slutligt bestämt till lägre belopp än som följer av 1952

års lag, får rätten dessutom, om särskilda skäl föreligger, förordna om

återbetalning helt eller delvis av utgiven förhöjning.

Departementspromemorian

I promemorian konstateras inledningsvis, att syftet med 1952 års lag

främst är att tillgodose de frånskilda och ensamstående mödrarna och deras

barn, som ofta lever i små ekonomiska förhållanden. Utom sociala skäl har

processekonomiska skäl förestavat lagstiftningen. Höjning av utgående underhållsbidrag

har sålunda enligt lagen skett automatiskt utan att talan

behövt väckas vid rätten.

Fortsättningsvis framhålls i promemorian, att den generellt verkande

uppräkningen i 1952 års lag genomförts i anslutning till de ändringar i

penningvärdet som avspeglas i de av socialstyrelsen uträknade serierna av

levnadskostnadsindex och allmänt konsumtionsprisindex. Vid bestämmandet

av förhöjningen, som skett i procent av det ursprungligen fastställda

Tabell 1. Förhöjningar av underhållsbidrag enligt 1952 års lag

Underhållsbidraget bestämt Höjningens

något av åren storlek i %

1940 eller tidigare år .......................... 110

1941—1946 .................................. 85

1947—1950 .................................. VO

1951 ........................................ 45

1952—1955 .................................. 30

1956—1957 .................................. 20

1958—1959 .................................. 10

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1966

bidragsbeloppet, har bidragen indelats i grupper alltefter de år under vilka

de fastställts.

Promemorian redovisar i särskilda tabeller de höjningar för olika grupper

av underhållsbidrag, som skett p. g. a. 1952 års lag (tabell 1) och förändringarna

i konsumentprisindex under samma tid fram till juli 1962, då de

senaste ändringarna i 1952 års lag trädde i kraft (tabell 2).

Tabell 2. Höjning av konsumentprisindex i jämförelse med de i lagen föreskrivna

bidragshöjningarna

År

Konsumentprisin- dex (årsmedeltal)

Indexökning från ett- vart av vid stående år

till år 1962, %

Höjning enligt 1952

års lag i senaste ly- delse %

1940 ..........

130

110

1941 ..........

.......... 84

102

85

1942 ...........

.......... 90

89

85

1943 ..........

.......... 92

85

85

1944 ...........

87

85

1945 ..........

87

85

1946 ..........

.......... 91

87

85

1947 ...........

.......... 94

81

70

1948 ...........

.......... 98

73

70

1949 ...........

.......... 100

70

70

1950 ...........

.......... 101

68

70

1951 ...........

45

45

1952 ...........

.......... 126

35

30

1953 ...........

.......... 128

33

30

1954 ...........

......... 129

32

30

1955 ...........

......... 133

28

30

1956 ...........

.......... 139

22

20

1957 ...........

......... 145

17

20

1958 ...........

......... 152

12

10

1959 ...........

......... 153

11

10

1960 ...........

......... 159

7

—

1961 ...........

......... 163

4

—

1962 ...........

......... 170

—

—

Härefter redovisas de ytterligare förändringar som konsumentprisindex

undergått sedan juli 1962, med angivande av procentuella indexhöjningar

med utgångspunkt från de skilda tidpunkterna (tabell 3).

I promemorian konstateras därefter att konsumentprisindex från juli

1962 (172) till april 1966 (201) stigit med 16,9 procent. En jämförelse med

år 1960, vilket var det första år som lämnades utanför 1962 års uppräkning,

visar enligt promemorian att konsumentprisindex stigit från 159 (år 1960)

till 201 (april 1966) eller med 26,4 procent. Vidare påpekas i promemorian,

att första lagutskottet år 1961 i samband med frågan om ändring av 1952

års lag gjorde en jämförelse mellan konsumentprisindex för det första år,

1955, som lämnats utanför 1957 års uppräkning av bidragen, och januari

1961. Jämförelsen visade, att konsumentprisindex då stigit från 133 (år

1955) till 161 (januari 1961) eller alltså med 21 procent. Samma höjning

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1966

9

Tabell 3. Höjning av konsumentprisindex under tiden sedan den senaste ändringen

av 1952 års lag

År Konsumentpris- Indexökning från ettvart av

månad index vidstående år till april 1966 %

1962

juli.................. 172 16,9

okt................... 171 17,5

1963

jan................... 173 16,2

april ................ 175 14,9

juli.................. 175 14,9

okt................... 176 14,2

1964

jan................... 178 12,9

april ................ 179 12,3

juli.................. 181 11,0

okt................... 183 9,8

1965

jan................... 185 8,6

april ................ 187 7,5

juli.................. 193 4,1

okt................... 194 3,6

1966

jan................... 198 1,5

april ................ 201 —-

undergick konsumentprisindex från år 1951 (117) till 1956 års utgång

(142).

Om jämförelse görs med de ändringar i konsumentprisindex som tidigare

ansetts motivera uppräkning av underhållsbidragen bör enligt promemorian

den ökning av levnadskostnaderna som nu inträtt sedan år 1960 föranleda

en ny uppräkning. Detta skulle i och för sig kunna ske enligt samma metod

som förut, dvs. genom en höjning med vissa nya procenttal, som anges i

1952 års lag. En sådan ordning har emellertid ansetts otillfredsställande

från både de underhållsberättigades och de underhållsskyldigas synpunkt.

Det har sålunda anmärkts, att metoden leder till alltför glesa höjningar,

vilket är till nackdel för de underhållsberättigade, och att detta i sin tur

medför jämförelsevis stora höjningar till olägenhet för de underhållsskyldiga.

En kontinuerlig anpassning av underhållsbidragen till ändringarna i

penningvärdet skulle därför enligt promemorian vara att föredra.

En väg som enligt promemorian förefaller naturlig när det gäller att söka

anpassa underhållsbidragen kontinuerligt till förändringarna i penningvärdet

är att liksom vid den allmänna pensioneringen följa basbeloppet i

lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring. Denna väg har även

anvisats av familjerättskommittén i den tidigare nämnda promemorian av

lf Hiliang till riksdagens protokoll 1966. 1 saml. Nr 155

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1966

juni 1964. En mycket god följsamhet till penningvärdet erhålls, om varje

ändring i basbeloppet medför omräkning av underhållsbidragen. Enligt

promemorian skulle dock en så strikt följsamhet vara onödig. Varje ändring

i basbeloppet skulle då föranleda omräkning av samtliga underhållsbidrag,

vilket skulle medföra ett mycket betungande arbete, bl. a. för exekutionsmyndigheterna,

utan att något väsentligt skulle vinnas. Ändringarna skulle

nämligen i åtskilliga fall bli helt obetydliga. Det erinras om att basbeloppets

förändring ofta stannar vid 100 kr. Vid ett basbelopp av 5 300 kr. — för

april 1966 — skulle detta innebära en ändring med knappt två procent. Ett

underhållsbidrag till barn, som bestämts i nära anslutning till storleken

av bidragsförskottet, f. n. 114 kr., skulle vid en sådan ändring av basbeloppet

ändras med två kr. I promemorian uttalas därför att ändringen av basbeloppet

bör uppgå till åtminstone fem procent för att föranleda en omräkning

av underhållsbidragen. Ännu hellre bör enligt promemorian krävas

en tioprocentig ändring för att man skall kunna undgå omräkningar som

saknar större praktisk betydelse och för att underlätta omräkningen.

I promemorian undersöks därefter hur följsamt basbeloppet är till levnadskostnadernas

ändring. Enligt 1 kap. 6 § lagen om allmän försäkring

utgör basbeloppet 4.000 kr multiplicerat med det tal som anger förhållandet

mellan det allmänna prisläget under tredje månaden före den som basbeloppet

avser och prisläget i september 1957. Ändring av nämnda tal får inte

Tabell 4. Ändringar i konsumentprisindex resp. basbelopp sedan den 1 januari 1963.

(Endast den första månaden i varje kvartal redovisas)

År månad

Konsumentpris-

index

Indexökning till

april 1966, %

Basbelopp Basbeloppets ökning

till april 1966, %

1963

jan...........

......... 173

16,2

4 700

12,8

april..........

......... 175

14,9

4 700

12,8

juli ..........

14,9

4 700

12,8

okt...........

14,2

4 700

12,8

1964

jan...........

........ 178

12,9

4 800

10,4

april..........

........ 179

12,3

4 800

10,4

juli ..........

........ 181

11,0

4 800

10,4

okt...........

9,8

4 800

10,4

1965

jan...........

........ 185

8,6

5 000

6

april..........

........ 187

7,5

5 000

6

juli ..........

........ 193

4,1

5 000

6

okt...........

........ 194

3,6

5 200

1,9

1966

jan...........

........ 198

1,5

5 300

_

april..........

—

5 300

—

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj. ts proposition nr 155 år 1966

föranleda ändring av basbeloppet, förrän talet stigit eller gått ned med

minst tre procent sedan närmast föregående ändring av basbeloppet. Det

sålunda beräknade basbeloppet avrundas till närmaste hundratal kr. Beräkningen

av förhållandet mellan det allmänna prisläget under varje månad

och prisläget i september 1957 sker på grundval av konsumentprisindex

och görs av statistiska centralbyrån enligt särskild kungörelse (SFS

1962:383).

Dessa bestämmelser om basbeloppets beräkning medför en viss tröghet i

basbeloppets förändringar. Promemorian redovisar en jämförelse mellan

förändringarna hos konsumentprisindex och ändringarna hos basbeloppet

under den tid som förflutit sedan lagen om allmän försäkring trädde i kraft,

den 1 januari 1963 (tabell 4).

Enligt vad som uttalas i promemorian kan man nå en jämförelsevis god

anpassning av bidragsbeloppen till ändringar i levnadskostnaderna via konsumentprisindex

och basbelopp. Den tröghet som skulle följa av att kräva

en tioprocentig ändring av basbeloppet för en justering av bidragsbeloppen

anses inte medföra några betydande nackdelar i förhållande till de praktiska

svårigheter som skulle bli följden av en successiv justering efter varje

ändring i basbeloppet.

För det närmare bestämmandet av ordningen för bidragens justering

efter basbeloppen analyseras i promemorian vissa förhållanden ytterligare.

Som exempel tas det fallet att ett underhållsbidrag på 150 kr. i månaden

fastställts i april 1963. Basbeloppet var då 4 700 kr. Fordras en tioprocentig

ändring av basbeloppet för en motsvarande ändring av bidragsbeloppet

skall bidraget höjas till 165 kr., när basbeloppet passerar talet 5 170 (4 700

+ 470). Detta inträffade i oktober 1965, då basbeloppet bestämdes till 5 200

kr. Tidpunkten för nästa ändring av bidragsbeloppet blir beroende av vilken

utgångspunkt som väljs för beräkningen av ändringen av basbeloppet. Den

frågan uppkommer, om den tioprocentiga förändringen av basbeloppet skall

beräknas på grundval av det senaste relevanta basbeloppet eller det basbelopp

som förelåg när bidragsbeloppet fastställdes, det ursprungliga basbeloppet.

Det förra alternativet innebär att basbeloppet skall ha stigit

eller sjunkit med minst 520 kr., det senare alternativet minst 470 kr.

Om man till utgångspunkt väljer det senast relevanta basbeloppet kan

enligt promemorian vissa ojämnheter uppstå. Om t. ex. en justering av basbeloppet

vid en viss tidpunkt sker med nio procent sedan visst bidrag fastställdes,

medför kravet på en minst tioprocentig ändring att någon uppräkning

av underhållsbidraget ej sker. Om en uppräkning av basbeloppet senare

sker med ytterligare tre procent, har basbeloppet stigit med tolv procent

sedan bidraget fastställdes. En höjning av bidragsbeloppet med tio procent

blir då följden. Från den nivå basbeloppet nu nått — tolv procent högre

än vid fastställandet av bidragsbeloppet — skulle man med den nu diskuterade

metoden börja räkna mot eu ny tioprocentig ändring. Passeras den
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1966

na gräns ånyo med en marginal av ett par procent, inträder en eftersläpande

underkompensation på omkring fyra procent, sedan bidraget fastställdes.

Vidare påpekas i promemorian, att basbeloppets konstruktion är

sådan, att man, om man uppställer en viss fixerad minimigräns, alltid

måste räkna med en genomsnittlig underkompensation av minst en och en

halv procent vid passerandet av varje gräns.

Den sålunda berörda risken för underkompensation kan enligt promemorian

undvikas om bidragsbeloppet ändras varje gång basbeloppet med

ett fullt tiotal procent över- eller understiger det basbelopp som gällde vid

tiden för bestämmandet av bidragsbeloppet. Beräkningen skall då hela tiden

ske i förhållande till det ursprungliga basbeloppet. En underkompensation

på bidragsbeloppet till följd av en övermarginal på visst basbelopp bör

utjämnas lättare, när nästa ändring av bidragsbeloppet sker med utgångspunkt

från den ursprungliga nivån.

Med hänsyn till det anförda förordas i promemorian det alternativet enligt

vilket ändring av bidragsbeloppet sker vid tio-, tjugo-, trettioprocentiga

etc. ändringar av det basbelopp som gällde vid fastställandet av bidraget.

Ändringen av bidragets storlek blir då också densamma varje gång nämligen

motsvarande fulla tiotal procent av det ursprungligen fastställda bidragsbeloppet.

I promemorian diskuteras därefter vissa speciella problem som uppstår i

fråga om underhållsbidrag, vilka fastställts före ikraftträdandet av lagen

om allmän försäkring, dvs. före den 1 januari 1963. Beträffande sådana

bidrag skiljer promemorian mellan två grupper, nämligen dels bidrag som

fastställts före den 1 januari 1960 och dels bidrag som fastställts mellan

denna dag och den 1 januari 1963.

I fråga om den sistnämnda gruppen framhålls i promemorian, att de

föll utanför den uppräkning som skedde genom ändringen år 1962 i 1952

års lag samt att den tidigare gällande lagen den 28 maj 1959 (nr 291) om

allmän tilläggspension innehöll bestämmelser om basbelopp (10 §), som

gällde under ifrågavarande tidrymd och i allt väsentligt beräknades på samma

sätt som basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. I betraktande

av dessa båda förhållanden anses i promemorian lämpligt att bidragsbeloppets

höjning eller sänkning regleras med utgångspunkt från det basbelopp

som enligt 1959 års lag gällde för den månad då bidraget fastställdes.

Vad därefter angår de bidrag som fastställts före den 1 januari 1960 anmärks

i promemorian till en början, att de redan undergått vissa justeringar

enligt 1952 års lag och att dessa justeringar inneburit en tämligen

god anpassning till de penningvärdesförändringar som inträtt före nämnda

dag. Enligt promemorian bör dessa justeringar inte rubbas nu. Till utgångspunkt

för nya ändringar bör därför tjäna de belopp som framräknats med

stöd av 1952 års lag i dess senaste lydelse.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1966

Vid bedömande av hur anpassningen till förslaget bör ske av bidrag, som

redan varit föremål för justering enligt 1952 års lag, framhålls i promemorian

följande. De senaste ändringarna i 1952 års lag trädde i kraft den

1 juli 1962. Bidrag som fastställts under tiden den 1 januari 1960 — den 1

juli 1962 ändrades emellertid inte genom denna lagstiftning. En inte helt

obetydlig höjning av konsumentprisindex, motsvarande ca sju procent, ägde

dock rum under denna tid. Med hänsyn härtill synes inte lämpligt att till

utgångspunkt för ny uppräkning lägga basbeloppet för någon senare tidpunkt

än den 1 januari 1960. En tämligen god följsamhet torde nås, om

man för ändring av de nu ifrågavarande äldre bidragen generellt väljer

basbeloppet för januari 1960, 4 200 kr. Till belysning nämns i promemorian

följande exempel. Ett underhållsbidrag fastställdes år 1951 till 100 kr.

Genom 1957 års ändring i 1952 års lag höjdes bidraget från och med den

1 juli 1957 med 20 procent till 120 kr. Genom 1962 års ändring i samma lag

höjdes bidraget från och med den 1 juli samma år med ytterligare 25 procent

(45 procent på det ursprungliga beloppet). Enligt förslaget skall till

utgångspunkt för ytterligare höjningar tas det basbelopp som enligt lagen

om allmän tilläggspension förelåg den 1 januari 1960, dvs. 4 200 kr. Varje

gång detta belopp stiger eller sjunker med ett fullt tiotal procent skall det

bidragsbelopp som fastställts med ledning av 1952 års lag höjas eller sänkas

med motsvarande tiotal procent. Detta innebär i exemplets fall (ursprungligt

basbelopp 4 200 kr.) att en uppräkning av beloppet 145 kr. skall ske

med tio procent för tiden efter den 1 januari 1963 (basbeloppet 4 700) och

med 20 procent för tiden efter den 1 oktober 1965 (basbeloppet 5 200).

I promemorian föreslås att den nya lagstiftningen skall träda i kraft den

1 januari 1967. Den bör emellertid inte tillämpas för tid före samma dag.

Vid uppräkning av bidragsbelopp bör uppkommet öretal avrundas till närmast

lägre krontal.

Remissyttrandena

Remissinstanserna har överlag ställt sig positiva till tanken att lagstiftningsvägen

skapa förutsättningar för en kontinuerlig anpassning av utgående

underhållsbidrag till förändringar i penningvärdet. De har också

ansett det lämpligt att en sådan anpassning sker med utgångspunkt från

basbeloppet inom den allmänna försäkringen. Flertalet remissinstanser tillstyrker

det i departementspromemorian framlagda förslaget eller lämnar

det i allt väsentligt utan erinran. Detta är förhållandet med Göta hovrätt,

hovrätten för Nedre Norrland, Stockholms rådhusrätt, överståthållaråmbetet,

statistiska centralbyrån, Sveriges advokatsamfund, LO, TCO, SIl, SACO,

Föreningen Sveriges stadsdomare, Sveriges husmodersföreningars riksförbund

och Ensamma föräldrars förening. Av övriga remissinstanser anser

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1966

däremot socialstyrelsen, exekutionsväsendets organisationsnämnd och Föreningen

Sveriges häradshövdingar förslaget från praktiska utgångspunkter

alltför komplicerat i vissa delar och förordar därför vissa ändringar. Överståthållarämbetet

anser en centralt organiserad information i ämnet behövlig

för att underlätta lagstiftningens administrering.

Betydelsen av en anpassning till penningvärdesförändringarna understryks

kraftigt av flera remissinstanser. Socialstyrelsen finner det ytterst

angeläget att en snar uppräkning av bidragen kommer till stånd. LO erinrar

om att den vid tidigare tillfällen, då lagstiftning i frågan varit aktuell,

hävdat att åtgärder bör vidtas för att motverka en urholkning av underhållsbidragens

värde. Organisationen hälsar förslaget med tillfredsställelse.

Företagna utredningar visar, att de barnfamiljer som är beroende av underhållsbidrag

för sin försörjning i regel har en betydligt lägre ekonomisk

standard än jämförbara grupper. Värdesäkringen får bedömas som en

trygghetsskapande åtgärd för dessa och medför också en smidig anpassning

för den underhållsskyldige. LO tillägger, att de administrativa olägenheterna

av en omräkning av underhållsbidrag ganska snart bör bli begränsade med

hänsyn till datateknikens utveckling. I ett sådant läge anser organisationen

att underhållsbidragets ändringar bör kunna anknytas direkt till ändringarna

i basbeloppet. TCO är inne på liknande tankegångar och ifrågasätter om

inte omräkning bör ske redan vid en femprocentig ändring.

Statistiska centralbyrån diskuterar ett sådant alternativ i syfte att reducera

annars uppkommande över- eller underkompensationer. Centralbyrån

anser sig emellertid inte kunna bedöma om det merarbete som skulle bli

följden av en femprocentsregel är motiverat. Centralbyrån framhåller, att

en höjning av bidraget med jämnt tio procent, när basbeloppet stigit med

minst tio procent, medför en genomsnittlig underkompensation med 1,5 procent.

Det är emellertid enligt centralbyråns uppfattning inte helt givet att

man bör binda bidragens nivåjustering till basbeloppet. Närmast till hands

ligger enligt centralbyrån att basera en indexklausul på konsumentprisindex

eller dess variant pensionspristalet. Centralbyrån framhåller att man

vid framräkningen av basbeloppet visserligen utgår direkt från konsumentprisindex

men att basbeloppet är avsett för ett speciellt ändamål. Användandet

av basbeloppet som justeringsbas synes vara en onödig omväg, särskilt

som reglerna för dess beräkning innehåller en treprocentig spärregel.

Dessutom medför beräkningsförfarandet vissa avrundningar. Genom att

ytterligare tillägga en spärregel erhålls i genomsnitt större underkompensation

vid stigande priser och större överkompensation vid sjunkande priser

än som skulle bli fallet vid bindning till konsumentprisindex och tilllämpning

av samma spärregel. Skillnaderna är emellertid enligt centralbyrån

små i normala fall. Mot bakgrunden av att basbeloppet och konsumentprisindex

på lång sikt kommer att utvisa samma procentuella förändringar

och att misstag vid framräkningen av procentuella förändringar möjligen

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj. ts proposition nr i55 år 1966

elimineras om denna baseras på ett belopp i stället för ett indextal finner

centralbyrån att basbeloppet kan accepteras som regulator för underhållsbidragen.

Gemensamt för socialstyrelsen, exekutionsväsendets organisationsnämnd

och Föreningen Sveriges häradshövdingar, vilka som nämnt ställt sig tveksamma

med hänsyn till förslagets praktiska konsekvenser, är att de förordar

större schablonmässighet i uppräkningen. Socialstyrelsen föreslår,

att bidragen skall justeras vid en ändring av basbeloppet med 500 enheter

och inte vid viss procentuell ändring, medan organisationsnämnden och

föreningen tänker sig en ordning med årliga höjningar eller sänkningar.

Socialstyrelsen understryker, att minst 100 000 domar och avtal om underhållsbidrag

kommer att beröras av den föreslagna lagstiftningen och

att denna i stor utsträckning skall tillämpas av barnavårdsnämnder och

barnavårdsmän. Det är enligt styrelsen angeläget i en situation, som präglas

av knapphet på arbetskraft i den kommunala socialvården, att de regler

nämnderna och deras befattningshavare skall tillämpa görs så enkla och

lättfattliga som möjligt. De föreslagna reglerna kommer enligt styrelsen

att bli särskilt svårbemästrade under övergångstiden. Vid justeringar den

1 januari 1967 skulle barnavårdsnämnderna ha minst tio olika basbelopp

att lägga som grund för sina beräkningar. Allteftersom basbeloppet stiger,

ökar antalet. För många domar och avtal måste tre räkneoperationer företas

för att bestämma det belopp som skall gälla från dagen för lagens ikraftträdande.

Möjligheter att ange alla nya belopp i tabeller eller på annat

överskådligt sätt torde inte föreligga. För att undvika antydda olägenheter

utan att frångå metoden i dess huvuddrag föreslår styrelsen vissa justeringar

av förslaget. Till en början föreslår styrelsen, att alla underhållsbidrag

genom ändring av 1952 års lag anknyts till det basbelopp som gäller

för den månad då den nya lagen träder i kraft. Styrelsen förordar, att därvid

varje års medeltal för konsumentprisindex tas som utgångspunkt och

att därför bidrag som fastställts t. ex. år 1960 höjs med 30 procent. Efter

lagens ikraftträdande bör uppräkningen ske varje gång basbeloppet ökar

med 500 enheter. Man vinner därigenom en tätare justering med hänsyn till

penningvärdesförändringarna och undviker den underkompensation som

kan uppkomma genom att basbeloppet alltid höjs med jämna hundratal

kronor men det förhöjda beloppet ofta inte utgör tio procent av något tidigare

fastställt basbelopp. Styrelsen medger att man mot den föreslagna metoden

kan invända att den i stället bereder en viss överkompensation. Det bör

dock enligt styrelsen beaktas åt! inget tänkbart system torde kunna ge full

rättvisa och att reglerna för basbeloppets beräkning är sådana, att beloppet

avspeglar prisnivån vid en tidpunkt som ligger något bakåt i tiden. Den

underhållsberättigade får för övrigt aldrig kompensation för den realvärdeminskning

av bidraget som inträffar mellan de tidpunkter då bidragen juste
-

ras.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1966

Exekutionsväsendets organisationsnämnd upplyser inledningsvis, att det

år 1965 i hela riket handlades 65 700 mål om införsel för underhållsbidrag.

Den i promemorian föreslagna ordningen kan därför förutsättas bli arbetskrävande

för kronofogdemyndigheterna, framför allt med hänsyn till att

alla bidrag i införselmål måste granskas och ändras kontinuerligt. Med

hänsyn härtill förordar nämnden att införselbesluten ändras för alla mål

på en gång och att ändringarna inte sker oftare än en gång om året. Ändringarna

bör ske på tid som från arbetssynpunkt är lämplig för myndigheterna.

Detta syfte nås enligt nämnden, om bidragen ändras varje år den

1 april med samma procenttal som det med vilket basbeloppet ändrats sedan

motsvarande tidpunkt föregående år. Helt obetydliga ändringar i basbeloppet

bör dock inte medföra någon uppräkning. Med hänsyn till att bidragen

skall ändras endast en gång om året, bör procenttalet enligt nämnden

inte sättas högre än fem. Nämnden tillägger, att den låtit undersöka om

det är möjligt att genom databehandling begränsa det manuella merarbetet

i införselmålen. Denna översiktliga undersökning har resulterat i ett principförslag

om datarutiner, som bl. a. går ut på automatisk bevakning av när

bidragen skall höjas. Databehandlingen torde emellertid enligt nämnden inte

kunna inledas förrän tre—fyra månader efter inledd programmering.

Föreningen Sveriges häradshövdingar framhåller, att den i promemorian

föreslagna ordningen med individuellt utlösta justeringar av bidragen gör

det svårt att genom press och radio lämna erforderlig ledning för tillämpningen.

Föreningen ifrågasätter därför om inte Kungl. Maj :t bör bemyndigas

att med vissa mellanrum förordna om höjning av fastställda underhållsbidrag

med 10, 20, 30 procent alltefter tiden för fastställandet. Nytt förordnande

kunde meddelas årligen eller när konsumentprisindex stigit med

minst tio procent. Den sämre följsamheten med en sådan ordning anser

föreningen uppvägas av den större enkelheten i tillämpningen.

Föreningen anser vidare, att de föreslagna bestämmelserna om indexreglering

bör införas i GB eller FB eller beaktas där genom hänvisningar till

särskild lag. Detta har enligt föreningen inte bara principiell betydelse. Innebörden

bör nämligen vara, att när bidragsbeloppet görs beroende av penningvärdets

ändringar, denna faktor inte bör beaktas för jämkning enligt

de allmänna jämkningsgrunderna i GB och FB.

Föreningen behandlar också frågan om utgångspunkten för beräkningen

av basbeloppets ändringar. Det är enligt föreningen inte ovanligt att bidragsbelopp

fastställs både genom avtal och dom eller genom två eller

flera domar. Ofta träffas avtal om underhållsbidrag som sedan blir fastställt

i en skillnadsdom. Om en dom överklagas och fastställs, föreligger

två domar angående samma bidragsbelopp. Föreningen erinrar om att 1952

års lag innehåller en hänvisning till avtal eller dom, varigenom bidraget

senast bestämts. Enligt föreningen bör emellertid av principiella skäl den

tidpunkt då ett bidrag först fastställs genom dom eller avtal vara avgöran
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1966

de, eftersom beloppet får anses närmast knutet till det då gällande penningvärdet.

Det skulle också enligt föreningen vara otillfredsställande, om

den omständigheten huruvida ett avtal fastställts i dom eller inte skulle

medföra verkningar i fråga om framtida höjningar. En part som överklagar

en dom med yrkande om höjning av ett däri fastställt underhållsbidrag bör

inte heller, om vadetalan ogillas på denna punkt, komma i ett sämre läge i

fråga om framtida höjningar än om han låtit domen vinna laga kraft.

Departementschefen

Frånskilda och ensamstående mödrar och deras barn, vilka är beroende

av underhållsbidrag för sin försörjning, lever ofta i små ekonomiska förhållanden.

Det är angeläget att söka se till att deras levnadsstandard inte

försämras ytterligare till följd av att underhållsbidragen minskar i värde

genom prisutvecklingen. Syftet med 1952 års lag om höjning av vissa underhållsbidrag

och däri vidtagna ändringar åren 1957 och 1962 var att kompensera

de underhållsberättigade för den värdeförsämring bidragen undergått

sedan de fastställts. Efter den senaste lagändringen har penningvärdet

sjunkit ytterligare i sådan mån att en ny uppräkning av underhållsbidragen

är motiverad.

Hittills gällande ordning har inneburit, att generella uppräkningar av bidragsbeloppen

skett vart femte år. Denna ordning har emellertid ansetts

otillfredsställande både för de underhållsberättigade och för de underhållsskyldiga.

Metoden har nämligen lett till alltför glesa höjningar till nackdel

för de underhållsberättigade. För de underhållsskyldiga har den varit till

olägenhet genom att den medfört jämförelsevis stora höjningar när dess«<

väl kommit till stånd. Inom justitiedepartementet har därför undersökts

möjligheterna till en mera kontinuerlig anpassning av underhållsbidragen

till penningvärdesförändringen. En promemoria har upprättats i ämnet med

förslag till regler, som syftar till en sådan anpassning. Remissinstanserna

har utan undantag gett sitt stöd åt uppfattningen, att en anpassning av

detta slag är välmotiverad. Jag är av samma uppfattning.

De uppräkningar av bidragsbeloppen som hittills skett har genomförts

i anslutning till de ändringar i penningvärdet som avspeglas i de numera av

statistiska centralbyrån uträknade serierna av levnadskostnadsindex och

konsumentprisindex. Även en metod för en kontinuerlig anpassning måste

mer eller mindre direkt anknyta till sådant index. Det förslag som upptas

i departementspromemorian bygger på basbeloppet i 1962 års lag om

allmän försäkring och innebär, alt bidragsbeloppen ändras i anslutning

till ändringarna i basbeloppet. Detta fastställs för varje månad och utgör

enligt 1 kap. 6 § nämnda lag 4 000 kr. multiplicerat med det tal som anger

förhållandet mellan det allmänna prisläget under tredje månaden före den

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1966

som basbeloppet avser och prisläget i september 1957. Basbeloppet, som

alltid avrundas till närmaste hundratal kronor, ändras inte förrän nämnda

tal höjts eller sänkts med minst tre procent sedan föregående ändring. Beräkningen

av förhållandet mellan det allmänna prisläget under varje månad

och läget i september 1957 sker på grundval av konsumentprisindex

och görs av statistiska centralbyrån. För att undvika sådana omräkningar av

bidragsbeloppen som är utan större praktisk betydelse föreslås i promemorian,

att ändring av bidragsbelopp skall inträda först från och med den månad

för vilken basbeloppet med ett eller flera fulla tiotal procent över- eller

underskrider basbeloppet för den månad då domen meddelades eller avtalet

slöts angående bidraget. Det betonas också, att det är lätt att räkna med

tioprocentiga ändringar både i fråga om basbeloppet och i fråga om bidragsbeloppen.

Förslaget att anknyta till basbeloppet inom den allmänna försäkringen har

vunnit nära nog allmän anslutning under remissbehandlingen. Föreningen

Sveriges häradshövdingar har dock förordat en ordning, enligt vilken Kungl.

Maj :t skulle med vissa mellanrum äga förordna om höjning av utgående bidrag

med jämna procenttal alltefter prisutvecklingen. Statistiska centralbyrån,

som godtagit förslaget, har gett uttryck åt viss tvekan och menat, att

en anknytning direkt till konsumentprisindex eller dess variant pensionspristalet

egentligen är att föredra med hänsyn till den tröghet i följsamheten

som uppkommer genom en anknytning till basbeloppet. För egen del

vill jag liksom det stora flertalet remissinstanser ansluta mig till promemorians

förslag att anknyta omräkningen till det i lag angivna basbeloppet.

Den i promemorian föreslagna metoden för en omräkning har emellertid

mött kritik från socialstyrelsen, exekutionsväsendets organisationsnämnd

och Föreningen Sveriges häradshövdingar. Dessa remissinstanser har

ansett den föreslagna ordningen alltför komplicerad och arbetskrävande, särskilt

med tanke på barnavårdsnämndernas och exekutionsmyndigheternas

stora arbetsbörda. Enligt socialstyrelsen skulle det vara enklare med en justering

av bidragen varje gång basbeloppet ändras med 500 kr. Organisationsnämnden

och häradshövdingeföreningen har vänt sig mot att varje enskilt

bidrag skall anpassas efter utvecklingen av det vid tiden för bidragets fastställande

aktuella basbeloppet. Organisationsnämnden har framhållit, att

en sådan »individuell» anpassning medför att underhållsbidragen i alla införselmål

— f. n. omkring 65 000 till antalet — måste granskas och ändras

kontinuerligt och att detta blir arbetskrävande för exekutionsmyndigheterna.

Nämnden har därför förordat en ordning, enligt vilken alla bidragsbelopp

ändras samtidigt och högst en gång om året. En liknande tankegång ligger

bakom det nyssnämnda förslaget från häradshövdingeföreningen att bemyndiga

Kungl. Maj :t att med vissa mellanrum förordna om omräkning

med jämna procenttal.

Mot syftet med förslaget i departementspromemorian, nämligen att skapa

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj. ts proposition nr 155 år 1966

en så god följsamhet som möjligt mellan bidragsbeloppen och den allmänna

prisutvecklingen utan att orsaka alltför stora tillämpningssvårigheter, är

uppenbart ingenting att erinra. Som framhålls i promemorian skulle en

mycket nära följsamhet till basbeloppets ändringar medföra ett betungande

merarbete för bl. a. exekutionsmyndigheterna, utan att något väsentligt

skulle stå att vinna därmed. Vad som framhållits under remissbehandlingen

ger mig anledning att närmare beakta de administrativa problemen och

överväga ytterligare förenklingar. Jag vill i detta sammanhang erinra om

att ett förslag till rätt omfattande ändringar i reglerna om exekution i fast

egendom m. m. nyligen remitterats till lagrådet och att ytterligare lagändringar

på exekutionsområdet är att vänta inom den närmaste tiden, vilket

också kan beräknas medföra ökad arbetsbörda för de exekutiva myndigheterna.

Tilltalande är från dessa synpunkter det av exekutionsväsendets

organisationsnämnd framförda förslaget om en samordning av alla bidragsändringar

så att de sker samtidigt och högst en gång om året, helst vid en

tidpunkt då exekutionsmyndigheterna inte är så betungade av andra göromål.

Även enligt detta förslag skall höjningarna anknyta till ändringarna i

basbeloppet. Som lämplig tidpunkt för sådana generella bidragsändringar

har föreslagits den 1 april.

En ordning som den nu skisserade innebär stora fördelar genom att exekutionsmyndigheterna

och andra slipper att kontinuerligt under hela året

följa frågan om bidragens storlek i förhållande till det allmänna prisläget.

Även för de underhållsberättigade och de underhållsskyldiga själva kan

en sådan ordning medföra vissa praktiska fördelar. De får helt klart för sig,

att bidragsbeloppen kan ändras endast en gång om året och då på tid som är

känd för dem på förhand.

En ordning med årliga höjningar kan dock självfallet komma ifråga endast

om den uppfyller de krav man anser sig böra ställa på följsamheten

till penningvärdesförändringen. En undersökning av basbeloppets förändringar

sedan tillkomsten av 1962 års lag om allmän försäkring visar, att

basbeloppet den 1 april uppgått till 4 709 kr. år 1963, 4 800 kr. år 1964, 5 000

kr. år 1965 och 5 300 kr. år 1966. Det innebär en höjning från år 1963 till

år 1964 med två procent, från år 1964 till år 1965 med fyra procent och från

år 1965 till 1966 med sex procent. En årlig höjning av bidragsbeloppen i takt

med dessa ändringar i basbeloppet torde klart uppfylla alla rimliga anspråk

på följsamhet till penningvärdesförändringen. Ändringarna i basbeloppet

synes t. o. in. vara så pass måttliga att inte varje ändring bör utlösa

en omräkning av bidragsbeloppen.

Med hänsyn till vad jag nu bar anfört vill jag i princip ansluta mig till

det av exekutionsväsendets organisationsnämnd framförda förslaget om cn

årlig omräkning av bidragen. Jag har ingenting emot nämndens förslag, att

den 1 april bestäms som lämpligt datum för en sådan allmän omräkning.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1966

Till grund bör då läggas basbeloppet för april månad. Eftersom basbeloppet i

regel fastställs mer än en månad i förväg, kan i god tid upplysning spridas

om den bidragsändring som i förekommande fall skall ske fr. o. m. den 1

april samma år.

Som jag nämnt innehåller förslaget i departementspromemorian, att en

viss minsta ändring av basbeloppet skall krävas för att bidragsbeloppen

skall påverkas. Denna minsta ändring är i promemorians förslag satt till

tio procent. Även denna regel har godtagits av flertalet remissinstanser.

Några har dock menat, att gränsen bör sättas vid fem procent för att större

följsamhet till penningvärdesförändringen skall nås. Exekutionsväsendets

organisationsnämnd har också till sitt förslag om en årlig omräkning fogat

krav på en ändring av basbeloppet med minst fem procent. Av vad jag redan

anfört framgår att även jag anser att en viss minsta ändring av basbeloppet

bör krävas för en bidragsändring, så att omräkningar utan nämnvärd

praktisk betydelse kan undvikas. Om man som jag nyss förordat väljer

en ordning som innebär, att ändring av bidragsbeloppen skall ske högst

en gång om året, synes tröskeln böra sättas lägre än tio procent. En ej obetydlig

ojämnhet kan annars uppkomma. Den minsta ändring av basbeloppet

som skall krävas torde därför i överensstämmelse med organisationsnämndens

förslag böra sättas till fem procent. Detta ligger för övrigt i linje

med önskemål, som uttalats av LO och TCO under remissbehandlingen av

promemorieförslaget.

Har basbeloppet ändrats med mer än fem procent, bör omräkningen av bidragsbeloppen

ske efter det högre procenttalet. Även om man räknar med

hela procenttal och inte tar hänsyn till bråkdelar därav, innebär detta att

omräkningen något försvåras i förhållande till den i departementspromemorian

föreslagna ordningen med endast tioprocentiga ändringar. Denna olägenhet

bör dock godtas för att en tillfredsställande följsamhet skall nås. En

fördel som vinns i förhållande till promemorians förslag är att omräkningen

varje gång kan ske med hänsyn till det senast relevanta basbeloppet och inte

till det basbelopp som gällde när bidraget bestämdes, det ursprungliga basbeloppet.

Det förordade systemet innebär alltså den förenklingen att fråga om bidragsändring

kan bli aktuell högst en gång om året. Vad organisationsnämnden

föreslagit synes dock inte innebära, att samma procenttal skulle bli tilllämpligt

på alla bidrag eller ens att alla bidrag skulle ändras samtidigt. Detta

beror på att nämndens förslag i anslutning till promemorieförslaget synes

utgå från att bidragsbeloppet skall ändras första gången den 1 april det år

då basbeloppet ändrats med minst fem procent sedan den månad då bidraget

bestämdes. Därefter skall ändring emellertid ske den 1 april det år basbeloppet

på nytt ändrats med minst fem procent sedan föregående ändring.

Anknytningen till basbeloppet för den månad då bidraget bestämts leder till

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1966

att inte alla bidrag ändras samtidigt och att olika procenttal blir tillämpliga

beroende på tidpunkten för bidragets bestämmande.

Att olika procenttal sålunda måste tillämpas för olika bidrag alltefter tidpunkten

för deras fastställande innebär enligt min mening en komplikation

som i avsevärd mån reducerar värdet av metoden med ändring högst en

gång om året. En förenkling bör därför eftersträvas även på denna punkt.

Om möjligt bör alla bidrag ändras samtidigt med samma procenttal, oavsett

tidpunkten för deras bestämmande. Detta förutsätter, att de bidrag

som bestäms under tiden mellan två ändringar antingen omräknas vid närmaste

följande allmänna ändring med samma procenttal som övriga bidrag

eller också förbigås vid den först inträffande omräkningen och ändras första

gången vid den därpå följande allmänna omräkningen med det då aktuella

procenttalet. Ingendera metoden är helt tillfredsställande. I det förra

fallet kan vid en fortgående penningvärdesförsämring inträffa en överkompensation,

om t. ex. bidraget bestäms endast kort tid före en allmän omräkning

och då kanske vid ett penningvärde som står kvar oförändrat vid

tidpunkten för omräkningen. I det senare fallet kan en underkompensation

inträffa, om penningvärdet undergår en snabb försämring. Men även olägenhet

av detta slag torde böra tas för att man skall få ett generellt verkande

system som blir så lättillgängligt som möjligt för alla och föranleder

minsta möjliga administrativa besvär. En sådan ståndpunkt torde också

rimma väl med det av häradshövdingeföreningen framförda förslaget om

generellt verkande ändringar. Av de båda nämnda alternativen för en inpassning

av nyttillkomna bidrag i ett generellt verkande system synes det

förstnämnda vara att föredra, dvs. det som innebär att bidraget höjs redan

vid närmast följande allmänna omräkning. Den överkompensation som kan

följa av en sådan ordning torde till stor del kunna undvikas genom att det

vid bidragets bestämmande tas hänsyn till den omräkning som kan beräknas

inträda vid nästföljande 1 april eller den 1 april något av de därpå följande

åren.

Det torde vara lämpligt att Kungl. Maj :t uppdrar åt myndighet att för

varje gång slå fast det procenttal med vilket alla utgående bidragsbelopp

skall ändras. Uppkommer vid omräkning brutet procenttal, bör avrundning

ske till närmast lägre hela procenttal.

Vad jag hittills har berört tar sikte på framtida ändringar av utgående

bidragsbelopp. Men de bidrag som bestämts före den nya lagens ikraftträdande

har redan vid ikraftträdandet undergått en värdeminskning. Departementspromemorians

förslag utgår från att de höjningar av äldre bidrag

som bestämts i 1952 års lag skall äga fortsatt giltighet. Lagen omfattar de

bidrag som bestämts före utgången av år 1959. Dessa bidrag skall enligt

promemorians förslag höjas ytterligare i anslutning till den ändring, räknat

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1966

i fulla tiotal procent, som basbeloppet undergått från januari 1960 till tiden

för den nya lagstiftningens ikraftträdande. Beträffande bidrag som fastställts

efter utgången av år 1959 skall enligt samma förslag höjning ske med

utgångspunkt från det basbelopp som gällde när domen meddelades eller avtalet

slöts angående bidraget.

Mot detta förslag har socialstyrelsen riktat kritik. Styrelsen har ansett

det onödigt omständligt och har i stället förordat, att underhållsbidrag som

fastställts före den nya lagstiftningens ikraftträdande räknas fram enligt

samma metod som tillämpas i 1952 års lag, dvs. med vissa fastställda procentsatser.

Därefter skall de sålunda framräknade beloppen läggas till

grund för de ändringar som i fortsättningen skall ske enligt den nya lagstiftningen.

Jag delar socialstyrelsens mening att en sådan framräkning har vissa

praktiska fördelar framför en förhöjning på grundval av inträffade ändringar

i basbeloppet. Metoden kan väl tänkas medföra en något lägre grad

av anpassning än den i promemorian förordade men är enligt min mening

fullt godtagbar även från denna synpunkt.

En framräkning enligt den metod som kommit till användning i 1952

års lag innebär i huvudsak, att varje års medeltal för konsumentprisindex

eller motsvarande index tas som utgångspunkt för justering av de under

året bestämda bidragen. Eftersom den nya lagstiftningen föreslås innebära

ändringar per den 1 april torde det vara lämpligt att framräkningen av de

bidrag som bestämts före utgången av år 1965, sker till den 1 april 1966

och med ledning av konsumentprisindex för april 1966, som var 201. Den

prisutveckling som avspeglar sig i nämnda tal, innebär en genomsnittlig indexökniing

för åren 1935—1940 med 210 procent, för åren 1941—1946 med

123 procent, för åren 1947—1950 med 104 procent, för år 1951 med 72 procent,

för åren 1952—1955 med 56 procent, för åren 1956 och 1957 med 41

procent, för åren 1958 och 1959 med 31 procent, för åren 1960 och 1961

med 25 procent, för åren 1962 och 1963 med 16 procent, för år 1964 med

11 procent och för år 1965 med 6 procent.

I enlighet härmed och med bibehållande av samma återhållsamhet som

vid tidigare framräkningar av de äldre bidragen förordar jag att en framräkning

sker av äldre bidrag till den 1 april 1966 genom höjning med

följande procentsatser, nämligen i fråga om bidrag från år 1940 eller tidigare

140 procent, från åren 1941—1946 115 procent, från åren 1947—1950 100

procent, från år 1951 70 procent, från åren 1952—1955 55 procent, från

åren 1956 och 1957 40 procent, från åren 1958 och 1959 30 procent, från

åren 1960 och 1961 25 procent, från åren 1962 och 1963 15 procent, från år

1964 10 procent och från år 1965 5 procent.

Beträffande de äldre bidrag som bestämts före utgången av år 1965 blir

det också nödvändigt att vid det första tillfälle då en allmän omräkning enligt

den nya lagstiftningen äger rum ta hänsyn till den ytterligare värde
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1966

ändring som dessa bidrag undergått under tiden fram till den nya lagstiftningens

ikraftträdande. Bidragen bör då justeras med utgångspunkt från

basbeloppet för april 1966.

Med hänsyn till vad exekutionsväsendets organisationsnämnd anfört bör

den nya lagstiftningen träda i kraft den 1 april 1967.

Vad jag nu anfört innebär, att samtliga äldre bidrag som fastställts före

utgången av år 1965 bör höjas den 1 april 1967 med vissa procenttal enligt

vad jag nyss har angivit. Under förutsättning att basbeloppet undergått

en höjning med minst fem procent sedan april 1966 bör de höjas ytterligare

med samma procenttal som det med vilket basbeloppet ändrats. Därefter

kommer bidragen liksom senare fastställda bidrag att ändras den 1 april

det år då basbeloppet för april ändrats med minst fem procent sedan föregående

allmänna ändring.

De bidrag, som bestämts under tiden den 1 januari 1966—den 1 april 1967

föranleder vid den nya lagstiftningens ikraftträdande vissa problem. Dessa

bidrag kan ha fastställts så sent under denna tidrymd att det kan te sig

oskäligt att ändra dem med hänsyn till basbeloppets utveckling före den

nya lagens ikraftträdande, åtminstone om en sådan ändring av bidragsbeloppen

äger rum redan i samband med den nya lagstiftningens ikraftträdande

den 1 april 1967. När det gäller bidrag som tillkommit under tiden

mellan den 1 januari 1966 och den 1 april 1967 kan man nämligen inte räkna

med att det vid bidragets bestämmande har kunnat tas hänsyn till den omräkning

som kan ske vid lagstiftningens ikraftträdande.

I fråga om här avsedda bidrag förordar jag att de inte skall ändras förrän

vid den ändring som först inträffar efter den 1 april 1967. Om en bidragsändring

äger rum den 1 april 1967 med hänsyn till basbeloppets utveckling

efter den 1 april 1966 — då basbeloppet för övrigt var detsamma som den

1 januari samma år — kommer denna utveckling irite att påverka storleken

av de nu ifrågavarande bidragen. Skulle däremot basbeloppet den 1 april

1967 ha undergått så små ändringar att ingen bidragsändring utlöses vid

detta tillfälle, kommer utvecklingen under tiden den 1 april 1966 — den 1

april 1967 att påverka bidragets storlek fr. o. m. den 1 april det år ändringarna

av basbeloppet sedan den 1 april 1966 enligt huvudregeln motiverar

en ändring av bidragsbeloppen. I detta senare relativt osannolika fall blir

emellertid denna påverkan ganska obetydlig.

Under remissbehandlingen har också tagits upp frågan vid vilken tidpunkt

ett bidrag skall anses bestämt. Föreningen Sveriges häradshövdingar

påpekar, att det inte är ovanligt att ett bidragsbelopp fastställts både genom

avtal och i dom eller i två eller flera domar. Enligt föreningens mening bör

i sådana fall av principiella skäl den första tidpunkten för bidragets bestämmande

vara utgångspunkt för beräkning av höjningen, eftersom belop
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 är 1966

pet får anses vara närmast knutet till det då gällande penningvärdet. Det

skulle enligt föreningen också vara otillfredsställande om den omständigheten,

att ett avtal rörande visst bidrag senare blivit fastställt i dom, skulle

inverka på framtida höjningar eller om ett ogillande av en vadetalan angående

bidragshöjning skulle leda till en försämring i förhållande till vad

som skulle gällt om underrättsdomen vunnit laga kraft.

Jag vill här erinra om att lagrådet under förarbetena till den ändring i

1952 års lag som genomfördes år 1957 uttalade, att när det i lagen talas om

att underhållsbidragets belopp »senast bestämts» genom dom före viss dag,

därunder enligt motivuttalande inbegrips även dom som innebär att tidigare

fastställt underhåll jämkats. Däremot skulle inte något nytt bestämmande

av bidraget anses ha skett, om jämkningsyrkande avslagits (prop.

1957:149, jfr prop. 1952:222 s. 46). Vad lagrådet sålunda anfört om det

senare fallet torde äga motsvarande tillämpning när ett avtal fastställs i

dom.

önskemålet från häradshövdingeföreningen, att bestämmelsen om indexreglering

bör införas i GB eller FB, torde få övervägas i samband med en kommande

revision av äktenskapslagstiftningen.

I överensstämmelse med vad jag nu har anfört har inom justitiedepartementet

upprättats förslag till lag om ändring av vissa underhållsbidrag. Förslaget

torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga 2.1

Den föreslagna nya lagen inleds med bestämmelser, som i det väsentliga

överensstämmer med 1 § i 1952 års lag. Det fall då underhållsbidrag indexreglerats

av domstol eller genom avtal enligt särskilt angivna normer bör

även i fortsättningen undantas från den föreslagna lagens tillämpning.

I 2 § ges bestämmelser om att bidragsbelopp från tiden före utgången av

år 1965 skall höjas med vissa bestämda procenttal, vilka fastställts enligt

samma metod som kommer till uttryck i 1952 års lag. Paragrafen motsvarar

i huvudsak 2 § i denna lag.

Följande paragraf, 3 §, innehåller de centrala bestämmelserna om ändring

av bidragsbeloppet i anslutning till ändringarna av basbeloppet efter den

1 april 1966. Paragrafen omfattar både bidrag, vilka fastställts före utgången

av år 1965, och senare tillkomna eller tillkommande bidrag. Ändring sker den

1 april varje år som basbeloppet för april månad med minst fem procent övereller

underskrider basbeloppet vid tiden för senaste ändring. Till utgångspunkt

för beräknandet av dessa ändringar tas basbeloppet den 1 april 1966,

5 300 kr. Av paragrafen framgår att bidrag som fastställts i tiden mellan två

allmänna ändringar justeras redan vid nästföljande allmänna ändring.

Det procenttal, varmed bidragsbeloppet i anslutning till basbeloppet änd
1

Bilagan har uteslutits här. Den är — bortsett från vissa mindre jämkningar av redaktionell

art — likalydande med det vid propositionen fogade lagförslaget.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1966

ras, bör fastställas av myndighet, som Kungl. Maj :t bestämmer. Det synes

lämpligt att åt statistiska centralbyrån anförtro uppgiften att räkna ut procenttalet

och offentliggöra detta.

I 4 § har intagits bestämmelser, som i sak helt motsvarar reglerna i 3 §

1952 års lag. Bl. a. med hänsyn till att överståthållarämbetet ställt sig tveksamt

till bestämmelsen i andra stycket vill jag erinra om vad departementschefen

härvidlag anförde i propositionen med förslag till 1952 års lag (prop.

1952:222). Han underströk att det i praxis i mål om underhållsbidrag av

skäl som ligger i öppen dag framträder en stark tendens att undvika sådana

anordningar som medför återbäringsskyldighet för den underhållsberättigade.

Starka skäl talade alltså för att den som uppburit bidrag med höjning

enligt lagen i regel inte borde bli tvungen att återgälda eller avräkna

vad som i betraktande av en senare jämkningsdom för mycket uppburits.

Dröjde en bidragspliktig med att väcka talan om jämkning i anslutning till

lagens ikraftträdande, borde detta väl därför gå ut över honom själv. Undantagsvis

kunde dock dröjsmålet bero av omständigheter, som inte kunde

läggas den underhållspliktige till last, och för dessa speciella fall konstruerades

den ifrågavarande lagregeln.

Jag är medveten om att utrymmet för en tillämpning av lagregeln är litet.

Med hänsyn till de rätt kraftiga bidragshöjningar, som på en gång införs

genom den nya lagstiftningen, anser jag dock att regeln bör bibehållas i den

nya lagen.

Liksom 1952 års lag bör den nya lagen inte äga retroaktiv tillämpning.

Detta bör anges i lagens slutbestämmelser. Föreskriften bör dock inte hindra

exekutionsmyndigheterna att redan under mars 1967 förordna om införsel

såvitt gäller ändrade bidrag som avser april 1967.

Bland övergångsbestämmelserna har upptagits den tidigare berörda regeln,

att bidragsbelopp som fastställts under tiden den 1 januari 1966 — den

31 mars 1967 inte skall ändras förrän vid den ändring enligt 3 § som sker

näst efter den 1 april 1967.

Det inom justitiedepartementet upprättade förslaget till lag om ändring

av vissa underhållsbidrag är av den natur att lagrådets yttrande bör inhämtas

däröver. Jag hemställer, att lagrådets yttrande måtte för det i 87 § regeringsformen

omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Sigrid Lindblad

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1966

Bilaga 1

Departementspromemorians förslag

till

Lag

om ändring av vissa underhållsbidrag

Härigenom förordnas som följer.

Allmänna bestämmelser

1 §•

Är någon skyldig att till fullgörande av lagstadgad underhållsskyldighet

på särskilda tider utge bidrag i svenskt mynt till make, förutvarande make,

barn, adoptivbarn, makes barn, makes adoptivbarn, fader, moder eller

adoptant, skall med hänsyn till penningvärdets förändring bidraget utgå

med ändrat belopp enligt bestämmelserna i det följande.

Lagen äger ej tillämpning, om dom eller avtal varigenom bidraget bestämts

innehåller föreskrift om att bidraget skall vid ändring i penningvärdet

eller den bidragspliktiges inkomster utgå med ändrat belopp enligt

angivna grunder.

2 §•

Ändring av bidragsbelopp beräknas på grundval av basbeloppet enligt

lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring eller, om bidragsbeloppet

senast bestämts genom dom som meddelats eller avtal som slutits

före den 1 januari 1963 men efter den 1 januari 1960, på grundval av

basbelopp som beräknas med tillämpning av 10 § lagen den 28 maj 1959

(nr 291) om försäkring för allmän tilläggspension. I fråga om bidragsbelopp,

som bestämts före den 1 januari 1960, beräknas ändringen på grundval

av det basbelopp, som gällde vid sistnämnda tidpunkt, fyratusentvåhundra

kronor.

Ändring sker från och med den månad för vilken basbeloppet med ett

eller flera jämna tiotal procent över- eller underskrider basbeloppet för den

månad under vilken domen meddelades eller avtalet slöts om underhållsbidraget

eller i fråga om bidragsbelopp som bestämts före den 1 januari 1960

basbeloppet fyratusentvåhundra kronor.

Ändringen utgör tio procent av det bestämda bidragsbeloppet. Uppkommer

öretal vid beräkningen av ändringens belopp, avrundas detta till närmast

lägre krontal.

3 §•

Utand hinder av bestämmelserna i denna lag äger rätten på yrkande

förordna annorlunda om bidragsskyldigheten, när de i giftermålsbalken

eller föräldrabalken givna reglerna om underhållsbidrag föranleda därtill.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1966

Blir bidraget slutligen bestämt till lägre belopp än som följer av denna

lag, äger rätten även förordna om återbetalning helt eller delvis av utgiven

förhöjning, om särskilda skäl föreligga.

Särskild förhöjning av vissa äldre bidrag

4 §.

Bidragsbelopp som bestämts före den 1 januari 1960 skall förhöjas enligt

följande. Förhöjningen utgör, där bidragets belopp bestämts genom

dom som meddelats eller avtal som slutits under år 1940 eller tidigare etthundratio

procent, under något av åren 1941—1946 åttiofem procent, under

något av åren 1947—1950 sjuttio procent, under år 1951 fyrtiofem procent,

under något av åren 1952—1955 trettio procent, under något av åren 1956

och 1957 tjugo procent samt under något av åren 1958 och 1959 tio procent

av beloppet.

Uppkommer öretal vid beräkningen av det förhöjda beloppet, avrundas

detta till närmaste lägre krontal.

Efter förhöjning enligt första och andra styckena sker ytterligare förhöjning

enligt bestämmelserna i 2 §.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1967 men äger ej tillämpning på

bidrag, såvitt det belöper på tid före samma dag.

Genom lagen upphäves lagen den 6 juni 1952 (nr 334) om höjning av

vissa underhållsbidrag.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1966

Utdrag av protokoll, hållet i lagrådet den 10 november 1966.

Närvarande:

f. d. justitierådet Lind,

justitierådet Y. Söderlund,

regeringsrådet Åbjörnsson,

justitierådet Brunnberg.

Enligt lagrådet den 9 november 1966 tillhandakommet utdrag av protokoll

över justitieärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen

av Halland, i statsrådet den 28 oktober 1966, hade Kungl. Maj:t förordnat,

att lagrådets utlåtande skulle för det i 87 § regeringsformen avsedda

ändamålet inhämtas över upprättat förslag till lag om ändring av vissa underhållsbidrag.

Förslaget, som finns bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av t.f.

departementsrådet Axel Wallén.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

Ingrid Hellström

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1966

29

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

11 november 1966.

N är varande:

Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Andersson, Lange, Kling,

Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric

Nilsson, Lundkvist, Gustafsson.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter lagrådets den 10 november

1966 avgivna utlåtande över det till lagrådet den 28 oktober 1966 remitterade

förslaget till lag om ändring av vissa underhållsbidrag.

Med förmälan att lagrådet lämnat lagförslaget utan erinran hemställer

föredraganden att förslaget med vissa redaktionella jämkningar enligt 87 §

regeringsformen genom proposition föreläggs riksdagen till antagande.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

MARCUS BOKTR. STHLM 1966 66060»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1966:380 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag med vissa bestämmelser om immunitet och privilegier, m. m. a1 i texten
  2. 1LU 1966:45 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändring av vissa underhållsbidrag, dels ock i ämnet väckt motion. s. 1 i texten