Angående statsbidrag till folkhögskolor
1966-02-11 · 28 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 27 av 28 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1966:42, Angående statsbidrag till folkhögskolor
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 42 år 1966
1
Nr 42
Kungl. Maj:t proposition till riksdagen angående statsbidrag till folkhögskolor;
given Stockholms slott den 11 februari 1966.
Kungl. Maj:t vill härmed under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF
Ragnar Edenman
Propositionens huvudsakliga innehåU
I anslutning till betänkandet »Statsbidrag till folkhögskolor» (Stencil E 1965:5)
framläggs förslag om nya regler för statsbidrag till folkhögskolor. Statsbidrag
föreslås utgå till löner m. m. till lärare och skolledare med 100 % av de faktiska
kostnaderna, till löner åt viss annan personal med, beroende på skolans storlek,
50—150% av ett indexbundet bidragsunderlag om 65 000 kr. samt till pedagogisk
utrustning m. m. med 50—150% av ett bidragsunderlag om 13 000 kr.
1 milj. kr. föreslås ställda till skolöverstyrelsens förfogande för anslag till skolor
med särskilda behov av medel för pedagogisk utrustning m. m. Vidare föreslås
att statsbidrag till byggnadsarbeten skall utgå även för inventarier i elevhem
och första uppsättning stadigvarande undervisningsmateriel. Slutligen föreslås
att 10 milj. kr. ställs till Kungl. Maj:ts förfogande för saneringsbidrag till folkhögskolor,
utgående med 2 milj. kr. per år under fem år.
De nya statsbidragsreglerna föreslås gälla fr. o. m. budgetåret 1967/68.
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. Nr 12
2
Kungl. Maj.ts ''proposition nr 42 år 1966
Utdrag av protokoll över ecklesiastikärenden, håUet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 11 februari
1966.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Lindström, Lange, Kling, Edenman, Johansson, Hermansson,
Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen
för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, fråga om statsbidrag till
folkhögskolor och anför.
Vid anmälan i årets statsverksproposition (bil. 10 s. 329) av anslagen Bidrag
till driften av folkhögskolor och Bidrag till arvoden åt skolläkare vid folkhögskolor
anmälde jag min avsikt att föreslå Kungl. Maj:t, att proposition
angående nya regler för statsbidrag till folkhögskolor skulle föreläggas 1966 års
riksdag, och förordade, att i avvaktan härpå medel skulle beräknas för ändamålet.
Beredningen av denna fråga är numera avslutad och jag anhåller att få redogöra
för den närmare.
Kungl. Maj:ts proposition nr 42 år 1966
3
Inledning
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade jag den 19 mars 1965
riksdagsmannen Stig Alemyr, ordförande, departementssekreteraren Ulf Larsson,
ombudsmannen Nils Ramstén, byråchefen Stig Säfström och folkhögskoleinspektören
Gösta Vestlund att biträda med beredning av frågan om utformningen av
statsbidragsreglema för folkhögskolor m. m.
De sakkunniga, som antagit benämningen folkhögskolans statsbidragsutredning,
har den 27 oktober 1965 avlämnat betänkandet »Statsbidrag till folkhögskolor»
(Stencil E 1965: 5). Häröver har yttranden avgetts av riksrevisionsverket,
skolöverstyrelsen, centrala studiehjälpsnämnden, Svenska kommunförbundet,
Svenska landstingsförbundet, Svenska stadsförbundet, Landsorganisationen
i Sverige, Tjänstemännens centralorganisation, Rörelsefolkhögskolornas
intresseorganisation samt Sveriges folkhögskolelevers förbund.
1* — Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 sand. Nr
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 4® år 1966
Nuvarande bestämmelser m. m.
Folkhögskolans ändamål, organisation och verksamhet
Enligt folkhögskolestadgan den 12 september 1958 (nr 478; ändrad senast
1965: 879) har folkhögskolan till uppgift att meddela allmän medborgerlig bildning.
Dess verksamhet bör särskilt syfta till att bibringa eleverna insikt om
deras ansvar som människor och samhällsmedlemmar. Verksamheten bör utformas
så, att elevernas samarbetsvilja stärks, deras förmåga till självständigt
tänkande och kritiskt omdöme utvecklas samt deras mognad och studieintresse
främjas. Varje folkhögskola utformar i enlighet med denna målsättning sitt
arbetssätt. Skolformen har dessutom för många elever blivit en hjälp i yrkesvalet
och en väg till fortsatt utbildning.
Vid folkhögskolorna anordnas såväl vinter- som sommarkurser. Vinterkurserna,
som är den i fråga om elevantalet dominerande kurstypen, omfattar i regel
22—34 veckor. Sommarkurs skall omfatta minst 13 veckor (i vissa fall minst
16 veckor). Vidare kan anordnas ämneskurs omfattande minst en vecka. Ämneskurs
kan vara fristående eller anknuten till antingen vinter- eller sommarkurs.
Vid vinter- eller sommarkurs kan första och andra årskurs anordnas samt, efter
skolöverstyrelsens medgivande, även tredje årskurs.
Antalet undervisningstimmar i veckan för eleverna bör i första årskursen vara
minst 30 och i högre årskurs minst 24. I första årskursen ingår vissa obligatoriska
ämnen i undervisningen.
Närmare bestämmelser om uppdelning av eleverna i avdelningar m.m. är meddelade
i kungörelsen den 12 september 1958 (nr 479; ändrad 1963:253) om
statsbidrag till driften av folkhögskolor. Undervisningsavdelning vid vinterkurs,
sommarkurs eller sådan ämneskurs som är ansluten till andra eller tredje
årskurs bör omfatta minst 10 elever eller, då fråga är om avdelning i hushållsgöromål,
vävning eller annan slöjd, minst 8 elever. Undervisningsavdelning
vid annan ämneskurs bör omfatta minst 14 elever. Uppdelning av första
årskurs i kvinnlig och manlig avdelning kan ske endast om elevantalet uppgår
till minst 30. Parallellundervisning kan anordnas i mindre omfattning,
då elevantalet i avdelningen överstiger 25, och i större omfattning då antalet
överstiger 40. I nyss nämnda övningsämnen kan parallellundervisning ske, om
elevantalet överstiger 15.
Under budgetåret 1964/65 var 102 folkhögskolor verksamma med statsbidrag.
Härtill kommer 13 filialskolor, vilka är i administrativt och pedagogiskt hänseende
knutna till vissa moderfolkhögskolor. Syftet med filialskolor har varit
att under en övergående period tillgodose ett ökat behov av utbildningsmöj
-
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1966
liglieter och samtidigt avlasta de permanenta folkhögskolorna. Enligt utredningens
bedömning torde dock vissa av de existerande filialskolorna komma att
bestå under en längre tid.
Ca 45 skolor har landstingskommun som huvudman, medan de övriga har
enskilda huvudmän. De senare brukar indelas i stödförenings- och rörelseskolor.
Huvudman för stödföreningsskola är i regel en folkhögskoleförening. Rörelseskolornas
huvudmän kan vara av olika slag. I vissa fall är huvudmannen en
organisation, i andra fall en förening eller en stiftelse. 13 av de enskilda skolorna
är mer eller mindre fast knutna till svenska kyrkan, 14 skolor till fria
evangeliska samfund, tre skolor till nykterhetsrörelsen och tio skolor till arbetarrörelsen.
Samtliga skolor anordnade under budgetåret 1964/65 vinterkurser, medan
sommarkurser förekom vid endast 13 skolor år 1964 och endast sex skolor
år 1965. Anslutna ämneskurser fanns vid 44 skolor, fristående ämneskurser
vid 34.
Enligt den officiella statistiken över elevantalet vid de statsunderstödda folkhögskolorna
var under år 1964 det sammanlagda antalet studerande vid vinteroch
sommarkurser 11 387. Detta innebär en minskning under de senaste fem
åren med inemot 850 elever. Bakom denna minskning ligger en ökning av
elevantalet vid vinterkurserna med över 1 100 och en minskning för sommarkurserna
med ca 2 000 elever. År 1964 deltog 3 091 elever i ämneskurser, därav
1 442 i anslutna kurser och 1 649 i fristående kurser. Under de senaste fem
åren har beträffande ämneskurserna skett den utvecklingen att elevantalet vid
de fristående kurserna ökat medan elevantalet vid de till en viss årskurs anslutna
kurserna minskat kraftigt. Bakom de anslutna ämneskursernas minskning ligger
en förlängning av vinterkurserna.
Antalet undervisningsavdelningar uppgick under år 1964 till ca 750, varav
större delen eller 550 hänförde sig till vinterkursema. Tendenserna i fråga om
de olika kursformernas utveckling är av naturliga skäl desamma som beträffande
elevantalet.
Under de senaste fem åren har elevantalet per avdelning minskat betydligt.
Tendensen framgår av följande uppställning som visar utvecklingen vid vinterkurserna.
Kursform
1960
1961
1962
1963
1964
Vinterkurs
Årskurs I ..........
22,3
22,7
22,9
21,3
20,2
II ..........
21,2
21,3
22,0
21,3
20,0
m..........
18,3
18,8
17,1
15,7
14,5
6
Kungl. Maj:ts proposition nr Jf2 år 1966
Elevantalet vid de olika skolorna är mycket varierande, vilket framgår av
följande uppställning.
År
Antal skolor fördelade efter elevantal
—39
40—60
61—80
81—100
101—120
121—140
141—160
161—
S:a
1964/65
4
7
16
24
21
13
8
9
102
Statsbidragsregler
Enligt kungörelsen om statsbidrag till driften av folkhögskolor utgår statsbidrag
i form av avlöningsbidrag, avgiftsbidrag och allmänt driftbidrag. Avlöningsbidrag
utgår med 90 % av folkhögskolans lärarlönekostnader. Avgiftsbidrag
utgår med 100 % av folkhögskolans kostnader för fortlöpande avgifter vid statens
pensionsanstalt för rektor och lärare. Allmänt driftbidrag består dels av
ett grundbidrag, dels av ett tilläggsbidrag. Grundbidraget utgår med 26 kr. för
varje dag då undervisning pågår i skolan och tilläggsbidraget med 1:40 kr. per
dag för varje under arbetsåret inskriven elev, som deltar i undervisningen.
Vidare utgår vissa speciella bidrag. Enligt kungörelsen den 14 juni 1946
(nr 373; omtryckt 1963:387) med bestämmelser angående den statsunderstödda
hälsovården vid folkhögskolor utgår bidrag till arvode åt skolläkare med 6 kr.
för varje elev som under arbetsåret varit inskriven vid skolan. Statsbidrag till
upprättande och underhåll av skolbibliotek utgår till statsunderstödd folkhögskola,
vars huvudman inte är primärkommun eller kommunalförbund mellan
primärkommuner, enligt kungörelsen den 30 juni 1955 (nr 506; ändrad 1957: 275
och 1962:484) angående statsbidrag till skolbibliotek; förslag om avveckling
av detta bidrag har framlagts i prop. 1966:1 (bil. 10 s. 208).
Bidrag till byggnadsarbeten utgår enligt kungörelsen den 12 september 1958
(nr 480) om statsbidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor till kostnaderna
för anskaffande av permanenta skollokaler och bostäder åt lärare och elever.
Statsbidrag kan även utgå till anskaffande av provisoriska lokaler. Statsbidrag
till permanenta lokaler utgår med högst 75 % av ett särskilt fastställt bidragsunderlag.
Till kostnaderna för uppförande av provisoriska lokaler utgår statsbidrag
med 325 kr. per kvadratmeter nettogolvyta.
Slutligen anslogs för budgetåret 1964/65 såsom provisoriskt driftbidrag ett
belopp av sammanlagt 3 milj. kr. Bidraget har fördelats på så sätt att 1 milj. kr.
avskilts och utdelats till samtliga folkhögskolor enligt samma principer som
tillämpas i fråga om allmänt driftbidrag medan 2 milj. kr. fördelats bland rörelseskolorna
enligt nyssnämnda principer. För budgetåret 1965/66 utgör motsvarande
anslag 5 milj. kr.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr It 2 år 1966
Utredningen
Folkliögskolornus ekonomi
Eftersom utredningens huvuduppgift varit att framlägga förslag till nytt
statsbidragssystem för folkhögskolorna har utredningen ansett väsentligt att
insamla material och upplysningar, som belyser folkhögskolornas ekonomiska
situation. Med hänsyn till den korta tid, som stått till utredningens förfogande,
har utredningen begränsat sig till att genom två enkäter söka erhålla uppgifter
om skolornas inkomster och utgifter under det senaste redovisningsåret. Utredningen
har vidare haft överläggningar med Svenska landstingsförbundet och
ett antal folkhögskolerektorer.
Utredningen har från samtliga folkhögskolor som under budgetåret 1964/65
uppbar statsbidx-ag inhämtat vissa uppgifter angående omfattningen av inkomster
och utgifter under senaste redovisningsår samt tillämpade inackorderingspriser.
Vid bearbetningen har skolorna indelats i två kategorier, dels landstingsoch
stödföreningsskolor (betecknade L-skolor), dels rörelseskolor (R-skolor).
I fråga om folkhögskolornas inkomster konstaterar utredningen, att statsbidraget
utgör en högst betydande inkomstpost men att huvudmännen trots
detta måste göra stora insatser såväl för driften av skolorna som i samband
med byggnadsarbeten samt inredning och utrustning. Utredningen konstaterar
vidare beträffande R-skolorna att dessa får bidrag inte bara av staten utan
också av landsting och primärkommuner.
I genomsnitt uppgår landstingens anslag till L-skolorna till ca 65 % av statsbidraget.
En betydande spridning föreligger L-skolorna emellan.
R-skolorna erhåller med något enstaka undantag bidrag från landstingen,
men detta bidrag utgör i regel mindre än 30% av statsbidraget. I genomsnitt
utgår landstingsbidraget med ca 20% av statens bidrag. R-skolorna erhåller
också med några få undantag bidrag från primärkommunerna, vilka bidrag
dock sällan överstiger 5 %. Huvudmännens direkta bidragsgivning varierar
kraftigt; i en del fall är det fråga om närmast symboliska bidrag i form av
medlemsavgifter, i andra om mycket betydande belopp.
En summering av skolornas samtliga inkomster (exkl. inkomster från elever,
personal och tillfälliga gäster) visar att L-skolorna förfogar i genomsnitt över
ca 20 % mer medel — i relation till statsbidraget — än R-skolorna.
Beträffande folkhögskolarnas utgifter konstaterar utredningen att den —
bortsett från internatkostnaderna — helt dominerande posten utgörs av lärarlöner.
Kostnaderna för vaktmästare anges till ca 8 % av lärarlönerna, för husmor
någon procentenhet lägre, för pedagogiska omkostnader ca 5% och för
administration ca 4 %.
8
Kungl. Maj:ts ''proposition nr Jj.2 år 1966
Skolornas elevinackorderingskostnader beräknar utredningen till genomsnittligt
lägst 375 kr. per elev och månad. Inackordermgspriset som uttas av eleverna
utgör vid L-skolorna i genomsnitt ca 190 kr. per månad och vid R-skolorna ca
240 kr. per månad.
Principiella överväganden
Utredningen redovisar vissa principiella överväganden som ligger till grund
för utformningen av förslaget till statsbidrag och bidragsvillkor.
En grundläggande princip för den svenska utbildningspolitiken är, framhåller
utredningen, att ställa utbildningsplatser till förfogande utan kostnader för
den enskilde studerande. Ett kännetecken härpå är den avveckling av terminsavgifter
som ägt rum under det senaste decenniet. Samhället — stat och kommun
— svarar för samtliga med undervisningen förenade kostnader; vissa undantag
härifrån förekommer dock vid skolor med enskild huvudman, där också
terminsavgifter kan utgå. För folkhögskolans del föreskriver emellertid folkhögskolestadgan,
att några undervisningsavgifter ej får uttas av eleverna.
Samhället har vidare vidtagit flera åtgärder i syfte att underlätta för de studerande
att utnyttja den existerande utbildningsapparaten. Enligt utredningen
måste emellertid en bestämd skillnad upprätthållas mellan å ena sidan den
direkta anslagsgivningen till skolornas huvudmän, vilken avser att, helt eller
delvis, täcka de med undervisningen förenade kostnaderna, och å andra sidan
statens studiehjälp till de studerande för att dessa skall kunna begagna sig av
utbildningsresurserna. Enligt utredningens mening bör denna princip ligga till
grund för bidragsgivningen även till de statsunderstödda folkhögskolorna. Bidragsgivningen
bör således enligt utredningen grundas på den förutsättningen
att folkhögskolorna tar ut ekonomiskt realistiska inackorderingspriser. Förutom
de principiella skälen härför anför utredningen, att folkhögskolornas
ekonomiska läge aldrig kan i grunden förbättras, om inte en ökad statsbidragsgivning
kombineras med realistiska inackorderingspriser. Utredningen har tillmätt
detta sådan vikt att utredningen föreslagit visst minimipris som villkor
för statsbidrag. Denna fråga behandlas närmare i det följande.
En riktpunkt för utredningen har varit att samtliga folkhögskolor — med
de modifieringar som kan följa av skolornas egenart — bör vara ungefär likvärdigt
försedda med ekonomiska medel. En sådan jämställdhet mellan skolorna
torde emellertid i praktiken vara svår att uppnå, med hänsyn till att
vissa skolor kan falla tillbaka på en huvudman som direkt eller indirekt har
rätt att ntdebitera medel av medborgarna, en beskattningsrätt, medan andra
skolor har att förlita sig på huvudmän som saknar denna möjlighet. Från denna
utgångspunkt har utredningen ingående diskuterat frågan om skäl kan finnas
att differentiera statens bidragsgivning till folkhögskolorna på grundval av om
huvudmannen har eller saknar utdebiteringsrätt. Utredningen har emellertid
funnit övervägande skäl tala för att statsbidraget till driften av folkhögskolor
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 1\2 ur 1966
i princip utformas så att någon hänsyn ej tas till vem som är huvudman för
skolorna. Utredningen utgår från att landstingen kommer att inta en generös
attityd vid sin bidragsgivning även till andra skolor än sådana med kommunal
huvudman.
I fråga om det ekonomiska ansvaret och fördelningen av de ekonomiska insatserna
fastslår utredningen, att huvudmannen självklart ytterst måste bära
ansvaret för skolans ekonomi. Eleverna bör svara för utgifter för kost och logi.
Statens ekonomiska bidragsgivning bör, i anslutning till vad som allmänt gäller
inom undervisningsväsendet, främst avse den pedagogiska verksamheten. På
huvudmannen själv bör ankomma övriga i huvudsak med fastigheterna förenade
kostnader för drift och underhåll. Beträffande kostnaderna för anskaffande
av fastigheterna redovisas utredningens överväganden senare.
Förslag till utformning av statsbidraget
Utredningen förordar, att statens insatser för folkhögskolorna i huvudsak
skall knytas an till statsbidragsprinciperna för gymnasiala skolstadiet, dvs.
utgå i form av bidrag till kostnader för lärare, skolledare och viss s. k. kringpersonal.
Utredningen har emellertid funnit, att skäl föreligger för insatser på
ytterligare en punkt, nämligen i fråga om den pedagogiska utrustningen. Utredningen
har nämligen — bl. a. genom företagna skolbesök — kommit till uppfattningen,
att standarden på detta område är högst växlande skolorna emellan.
Ett specialbidrag till pedagogisk utrustning skulle enligt utredningens mening
leda till att samtliga skolor kunde förses med acceptabel utrustning.
Utredningens förslag leder till att följande nuvarande bidragsformer slopas:
avlöningsbidrag, allmänt driftbidrag bestående av grundbidrag och tilläggsbidrag,
provisoriskt driftbidrag, bidrag till arvoden åt skolläkare samt bidrag
till skolbibliotek. Dessa bidragsformer avlöses av bidrag till löner för skolledare
och lärare, bidrag till kringpersonal samt bidrag till pedagogisk utrustning.
I fråga om avgiftsbidraget, dvs. bidraget till pensionsavgifter, föreslås ingen
förändring.
Utredningen framhåller, att dess förslag innebär en ökad statsbidragsgivning.
Bidragen reduceras till antalet och får en klar ändamålsinriktning. Slutligen
framläggs förslag om vissa förbättringar av byggnadsbidraget samt ett tidsmässigt
begränsat saneringsbidrag. Sistnämnda förslag behandlas särskilt senare.
Bidrag till rektors- och lärarlöner föreslås liksom vid de gymnasiala skolorna,
utgå med 100 % av folkhögskolans lärarlönekostnader. Staten övertar således
samtliga lärarlönekostnader vid folkhögskolorna. Vid sin beräkning av kostnaderna
för statsbidrag till löner för skolledare och lärare har utredningen utgått
från nuvarande bestämmelser om lärares undervisningsskyldighet, dvs. 26 veckotimmar
för ämneslärare och 30 veckotimmar för övningslärare. Däremot har ut
-
10
Kungl. Maj:ts proposition nr J$ år 1966
redningen föreslagit dels att antalet elevtimmar per vecka maximeras — föreskrift
härom saknas f. n. — dels att nuvarande bestämmelser om delningstal
för inrättande av undervisningsavdelning slopas och ersätts av en bestämmelse
om det högsta antal lärartimmar per vecka, relativt till antalet elever, för vilket
statsbidrag får utgå. Närmare redogörelse för dessa förslag lämnas i det följande.
Bidrag till löner åt s. k. kringpersonal bör liksom vid gymnasier och fackskolor
utgå även vid folkhögskolor föreslår utredningen. Utredningens förslag innebär,
att staten genom ett särskilt statsbidrag skall täcka kostnaderna vid en folkhögskola
av normalstorlek för följande personalresurser utöver skolledare och
lärare: vid biblioteket motsvarande en halv tjänst, biträdeshjälp motsvarande
en tjänst samt institutionstekniker/vaktmästare motsvarande en tjänst. Vidare
beräknas medel för anordnande av obligatorisk skolhälsovård. Med utgångspunkt
i de personalresurser, som utredningen ansett böra tillföras folkhögskolorna,
har utredningen konstruerat bidraget till kringpersonal. För en skola av
normalstorlek föreslås bidraget utgå med 65 000 kr. Detta belopp föreslås efter
hand skola anpassas till inträffande förändringar i statstjänstemännens löneläge.
Det bidragsbelopp som, enligt vad nyss nämnts, föreslås utgå till en folkhögskola
av normalstorlek förutsätts av utredningen variera med undervisningskapaciteten,
dock inom vissa maximi- och minimigränser. Som en folkhögskola
av normalstorlek betecknar utredningen en skola vars undervisningsvolym omfattar
3 400 elevveckor (antalet elevveckor = produkten av antalet elever
och antalet veckor varje elev erhåller undervisning). För folkhögskolor med
lägre resp. högre antal elevveckor förutsätts statsbidrag utgå med den lägre
eller högre andel av beloppet 65 000 kr. som svarar mot förhållandet mellan
skolans antal elevveckor och 3 400 elevveckor. Statsbidraget föreslås dock utgå
med lägst 50 % och högst 150 % av 65 000 kr.
Ett bidrag till pedagogisk utrustning bör enligt utredningens förslag införas.
Bidraget bör enligt utredningens mening utgöras dels av ett generellt bidrag,
dels av ett särskilt belopp som ställs till Kungl. Maj:ts eller — efter Kungl.
Majrts bemyndigande — skolöverstyrelsens förfogande. Med utgångspunkt i
omfattningen av utgifterna för pedagogiska ändamål av olika slag samt i de
bidragsregler som gällt på grundskolans område föreslår utredningen, att det
generella bidraget utgår med ett icke indexreglerat belopp av 13 000 kr. vid
statsunderstödd folkhögskola med 3 400 elevveckor. I övrigt bör för bidraget
gälla de regler som föreslagits för bidraget till kringpersonal.
Det generella bidraget skall sätta skolorna i stånd att bl. a. fortlöpande
förse skolbiblioteket med böcker, att prenumerera på tidningar och tidskrifter,
att inköpa förbrukningsmateriel och mindre kostsam undervisningsutrustning.
För större insatser av engångsnatur tänker sig utredningen att det särskilda
bidragsbeloppet skall ifrågakomma. Utredningen räknar med att det särskilda
11
Kungl. Maj:ts proposition nr ]>2 år 1966
bidraget i första hand skall komma andra skolor till godo an dem med kommunal
huvudman. Med utgångspunkt hiiri förordar utredningen, att 1 milj. kr. anvisas
för detta ändamål.
Statsbidragsvillkor
Som villkor för statsbidrag föreslår utredningen, utöver de i folkhögskolestadgan
nu angivna villkoren, att ett visst lägsta inackordering spris uttas av eleverna.
Detta pris bör enligt utredningen utgöra lägst 300 kr. för månad under
budgetåret 1967/68. Om lägre pris uttas bör statsbidrag ej utgå. Utredningen
konstaterar att elevernas utgifter därmed torde anpassas till de belopp som i enskilda
hem inackorderade elever i övriga skolformer har att erlägga. I anslutning
härtill uttalar emellertid utredningen, att skäl kan finnas att ompröva formerna
för det studiesociala stödet till folkhögskolestuderande och utredningen säger sig
utgå från att statsmakterna kommer att ha sin uppmärksamhet riktad pa denna
fråga.
I anslutning till sitt förslag om statsbidrag till löner åt s. k. kringpersonal,
vari inräknats även kostnader för hälsovård, föreslår utredningen att folkhögskolorna
genom en ny stadgebestämmelse åläggs att sörja för elevhälsovården.
Rekvisition och utbetalning m. m.
F. n. gäller att avlöningsbidrag, avgiftsbidrag och allmänt driftbidrag utbetalas
av skolöverstyrelsen efter ansökan av skolans styrelse. Utan särskild rekvisition
erhåller skolan förskott på avlöningsbidrag och allmänt driftbidrag. Detta förskott
fördelas på tre betalningsterminer och utgör sammanlagt högst 90 % av
det statsbidrag som beräknas utgå till skolan under arbetsåret.
Även om de föreslagna statsbidragsreglerna för folkhögskolorna har anpassats
i nära överensstämmelse med motsvarande regler för de gymnasiala skolorna
torde enligt utredningens uppfattning inte det nya systemet för rekvisition
och utbetalning av statsbidrag till de gymnasiala skolorna kunna tillämpas
för folkhögskolorna. Utredningen föreslår därför, att nuvarande regler om
rekvisition och utbetalning skall bibehållas. Enligt utredningens bedömande bör
även reglerna för rekvisition av statsbidrag till kringpersonal och pedagogisk
utrustning m. m. vara desamma som för statsbidrag till löner åt skolledare
och lärare.
I detta sammanhang påpekar utredningen betydelsen av att enhetliga kontoplaner,
anvisningar för den ekonomiska redovisningen etc. utfärdas till ledning
för skolorna. Enligt utredningens mening bör det ankomma på skolöverstyrelsen
och riksrevisionsverket att i samråd med Svenska landstingsförbundet och representanter
för andra huvudmän ta initiativ på detta område.
12 Kungl. Maj:ts proposition nr 1*2 år 1966
Förslag om vissa organisatoriska bestämmelser
Enligt gällande folkhögskolestadga skall elevernas undervisningstid utgöra
lägst 30 veckotimmar i arskurs 1 och i övrigt lägst 24 veckotimmar. Någon
bestämmelse om högsta antal veckotimmar är inte intagen i stadgan.
Den faktiska veckoarbetstiden för eleverna i folkhögskolan är enligt vad
utredningen funnit i många fall mycket lång. Det finns exempel på att elevernas
veckotimtal uppgår till 50 timmar. Utredningen anser, att en sådan arbetsbörda
är orimligt stor, oavsett vilka ämnen som ingår i detta timtal. Med
hänsyn härtill förordar utredningen att i folkhögskolestadgan skall intas en
regel om det högsta antal veckotimmar, som undervisningen för en elev får
omfatta. I gymnasiet kommer genom gymnasiereformen veckotimtalet att
utgöra i genomsnitt 32 timmar och i fackskolan skall veckotimtalet utgöra
35 timmar. Utredningen föreslår, att antalet veckotimmar för elev, som deltar
i heltidsundervisning i folkhögskola, skall vara minst 24 och högst 35 timmar.
Utredningen framhåller, att i den föreslagna maximitiden bör inräknas tid
för samtliga ämnen, dvs. även frivilliga ämnen.
Utredningen konstaterar, att ett högsta veckotimtal om 35 timmar kan medföra
problem för skolor med s. k. praktiska kurser. I sådana kurser är veckotimtalet
f. n. mycket högt. Utredningen anser emellertid inte att veckotimtalet
generellt skall vara högre för elever, som deltar i denna typ av kurs, men
finner sig dock kunna föreslå, att skolöverstyrelsen, om synnerliga skäl föreligger,
skall kunna medge att timtalet per vecka höjs till 38 för kurser med
övervägande praktisk undervisning.
Utredningen framhåller, att den rådande lärarsituationen gör det angeläget
att utnyttja existerande arbetskraft på det mest rationella sättet. Utredningen
har sökt utforma sitt förslag till nytt statsbidragssystem med sikte härpå och
har därför ägnat uppmärksamhet åt frågan om lärartätheten vid folkhögskolorna.
Utredningen har funnit, att antalet elever per avdelning i genomsnitt
är relativt lågt och att detta genomsnittstal visat en sjunkande tendens under
de senaste fem åren. Inom ecklesiastikdepartementet har utförts en undersökning
av vilken framgår att antalet lärare per 30 elever vid folkhögskolorna
f. n. utgör ca 2,7. Som jämförelse kan nämnas att man i det nya gymnasiet
räknar med en lärartäthet av 2 lärare per 30 elever. Den för folkhögskolan höga
lärartätheten sammanhänger med tillämpningen av gällande bestämmelser om
delningstal.
Utredningen uttalar, att det är angeläget att finna ett system för lärartilldelning
som både garanterar en god pedagogisk standard i folkhögskolorna och
är ett smidigare instrument än nu gällande gruppindelningsnormer. Utredningen
anser vidare, att det inom folkhögskolan bör kunna bedrivas en pedagogisk experimentverksamhet
som inte skall hindras av bestämmelser om lägsta antal
elever i avdelning eller grupp. Utredningen anför att det i vissa fall kan vara
13
Kunyl. Maj:ts proposition nr år JVtiti
pedagogiskt motiverat med intensivundervisning av elever i mycket små grupper
och i andra fall med avsevärt större grupper än nu är fallet.
Som en konsekvens härav föreslår utredningen att reglerna för inrättande av
avdelningar etc. helt skall avskaffas. Utredningens undersökningar har visat,
att kvoten av antalet lärartimmar per vecka och antalet elever f. n. utgor 2,42,
vilket tal av utredningen benämns relationstal. Detta innebär att en skola med
100 elever disponerar över i genomsnitt 242 lärartimmar per vecka. Enligt utredningens
mening talar såväl organisatoriska som pedagogiska skal för införandet
av ett statsbidragssystem som bygger på fastställandet av ett lämpligt
relationstal. Detta skulle innebära, att skolorna inom den givna ramen kunde
fritt disponera över lärarresurserna med de givna undantag som bestämmelserna
om undervisningsskyldigheten innebär. I den mån skolorna överskrider
ett sådant relationstal föreslås statsbidrag ej utgå för den överskjutande delen,
i de fall skolorna understiger det fastställda relationstalet föreslås statsbidrag
utgå med hänsyn till det reella antalet lärartimmar.
Utredningen framhåller att avvägningen av detta relationstal erbjuder vissa
problem. Utredningens förslag om en maximering av elevernas arbetsbörda
leder till viss reduktion av antalet lärartimmar. Med utgångspunkt hari och
med hänsyn dels till den under de senaste åren stigande lärartätheten i folkhögskolorna,
dels till önskvärdheten att hushålla med den pedagogiskt utbildade
arbetskraften och dels slutligen till de pedagogiska och organisatoriska förändringar
som utredningens förslag om ett relationstal medför för folkhögskolorna,
föreslår utredningen, att relationstalet fastställs till 2,2.
Övergång till relationstalet 2,2 innebär en minskning av ett antal lärare
som motsvarar ca 100 heltidstjänster. Övergångssvårigheter kan uppstå för
vissa skolor. Utredningen föreslår därför, att en 4-årig övergångsperiod skall
tillämpas, under vilken relationstalet för varje enskild skola skall minskas med
lika stora delar för varje år, så att för samtliga skolor relationstalet 2,2 uppnås
det fjärde året. De skolor som redan ligger på nyssnämnda relationstal 2,2 skall
ej kunna gå över detta tal.
Utredningen finner vid sin granskning av hur det föreslagna systemet skulle
verka för de enskilda skolorna, att det för bl. a. vissa mindre skolor i dagsläget
skulle kunna medföra problem att få ett tillräckligt antal lärartimmar med
relationstalet 2,2. Utredningen föreslår därför att det efter utgången av den
4-åriga övergångsperioden ställs ett antal lärartimmar till skolöverstyrelsens
förfogande, motsvarande 8 lärartjänster.
Saneringsbidrag
Enligt vad utredningen inhämtat har det provisoriska driftbidrag som anvisats
för budgetåren 1964/66 och vid vars fördelning främst rörelseskolornas lage
skulle beaktas inneburit en påbörjad sanering av skolornas ekonomi. Utredningen
framhåller, att det vore värdefullt om den permanenta statsbidragsförstärk
-
14
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 42 år 1966
ning utredningens förslag innebär kunde kombineras med ett övergångsvis utgående
saneringsbidrag. Syftet med ett sådant bidrag skulle vara att t. ex. avlasta
vissa tyngande ränte- och amorteringsbördor och att medge en punktvis insatt
upprustning, exempelvis av köksutrustning och sanitära anordningar. Utredningen
föreslår, att ett belopp om 10 milj. kr. ställs till förfogande för detta ändamål.
Beloppet bör enligt utredningen ställas till Kungl. Majrts förfogande och utgå
med 2 milj. kr. årligen under en femårsperiod. Vid prövning av huruvida bidrag
till viss skola skall utgå föreslås enbart behovet vara avgörande.
Även om förslaget om detta under fem år utgående saneringsbidrag bedöms
som ett kraftigt bidrag till att förverkliga utredningens strävanden att tillförsäkra
samtliga skolor likvärdiga ekonomiska resurser, utesluter utredningen inte
möjligheten att situationen i början av 1970-talet kan motivera en fortsatt sanering
av vissa skolors ekonomi.
Bidrag till byggnadsarbeten in. in.
Vid sin redogörelse för de regler som gäller om statsbidrag till byggnadsarbeten
vid folkhögskolor konstaterar utredningen att folkhögskolans bidrags villkor
i vissa avseenden, nämligen i vad gäller anskaffande av permanenta lokaler och
lärarbostäder, är gynnsammare än skolväsendets i övrigt. I andra avseenden,
nämligen i fråga om anskaffande av inventarier till skollokaler och elevhem, befinner
sig folkhögskolorna däremot i ett sämre läge.
Utredningen understryker i olika sammanhang betydelsen av att folkhögskolorna
får en sådan pedagogisk utrustning att de kan fullgöra sina uppgifter.
Som tidigare nämnts har utredningen framlagt förslag om ett bidrag till pedagogisk
utrustning m. m. bestående av dels ett generellt årligt bidrag för löpande
materielanskaffnmg, dels ett särskilt bidrag inom ramen av ett årligt belopp av
1 milj. kr. avsett för erforderlig upprustning av i princip engångsnatur. Därutöver
föreslår utredningen att statsbidrag skall utgå till första uppsättningen stadigvarande
undervisningsmateriel eftersom kostnaden härför är en betydande
post vid uppförande av skola eller vid mera omfattande till- eller ombyggnad.
Enligt utredningens uppfattning bör bidraget utgå med hälften av kostnaderna,
varvid av skolöverstyrelsen upprättade normalutrustningslistor bör ligga till
grund för beräkning av bidragsunderlaget.
Utredningen föreslår vidare, att statsbidrag skall utgå till inredning av och
inventarier till elevhem. Statsbidraget bör enligt utredningens mening, liksom
bidraget till kostnaderna för uppförande av elevhem, utgå med högst 75 % av
beräknade kostnader för inredning in. m.
Genom små förslag om statsbidrag till första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel
samt inredning av och inventarier till elevhem har utredningen
velat uppnå en jämställdhet även i dessa avseenden mellan å ena sidan
folkhögskolor och å andra sidan gymnasier, yrkesskolor och fackskolor.
Kungl. Maj:ts -proposition nr \2 år 1966 15
Ikraftträdande
Med hänsyn till de förändringar som utredningens förslag innebär för folkhögskolorna
bl. a. från organisatoriska synpunkter föreslår utredningen, att de
nya statsbidragsrcglerna liksom bestämmelserna om lärartilldelning m. m. skall
gälla fr. o. m. budgetåret 1967/68. Utredningen har därvid bl. a. tagit hänsyn till
att för övergången till det föreslagna systemet med relationstal för lärartilldelning
ett omfattande planeringsarbete krävs såväl inom den centrala skolmyndigheten
som vid de enskilda skolorna.
16
Kungl. Maj:ts ''proposition nr få år 1966
Remissyttrandena
Det råder enighet bland remissinstanserna om behovet av att förbättra folkhögskolornas
ekonomiska villkor. I stort sett tillstyrks också utredningens förslag,
även om förslag till ändringar i fråga om vissa detaljer framläggs.
Skolöverstyrelsen uttalar att, om förslagen om ett generellt verkande system
för lärart indelning och om nya statsbidragsregler genomförs, förutsättningar
skapas för folkhögskolorna att med sin pedagogiska frihet och särprägel befästa
sin betydelsefulla ställning i utbildningssystemet. Överstyrelsen tillstyrker, att
kommitténs förslag läggs till grund för utarbetandet av nya statsbidragsbestämmelser
för folkhögskolan.
Svenska kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet och Svenska stadsförbundet
tillstyrker helt utredningens förslag till nya statsbidragsgrunder. Svenska
stadsförbundet finner det riktigt, att utredningen sett som huvudmål för
sitt arbete att ge folkhögskolan en statsbidragsmässig jämställdhet med de övriga
gymnasiala skolformerna.
Enligt Tjänstemännens centralorganisation är utredningens förslag till statligt
stöd till såväl konstruktion som ekonomiska konsekvenser ägnade att skapa förutsättningar
för rimliga arbetsförhållanden inom folkhögskolan. Landsorganisationen
anser att förbättringen för de av enskilda huvudmän ägda skolorna blir
relativt obetydlig, varför skäl kan finnas för att senare åter ta upp spörsmålet om
utformningen av statsbidragsgivningen till folkhögskolorna. För de närmaste
åren godtar dock organisationen utredningens förslag med vissa föreslagna förändringar.
Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation anser det tvivelaktigt, om förslaget
innebär det stöd för de enskilda skolorna som riksdagsbeslutet år 1964 enligt
organisationen avsåg. I yttrandet påpekas att dessa skolor erhåller mindre
stöd från stat och kommun sammanlagt än de av landstingen ägda skolorna.
Organisationen noterar emellertid samtidigt med tillfredsställelse att utredningens
förslag innebär en statsbidragsförstärkning.
Utredningens förslag till konstruktion av statsbidraget har
med vissa, senare redovisade modifieringar tillstyrkts eller lämnats utan erinran.
Den föreslagna förstärkningen av statsbidraget till löner till
skolledare och lärare har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av
samtliga remissinstanser.
Beträffande det föreslagna bidraget till viss kringpersonal
tillstyrks eller lämnas utan erinran utredningens förslag om ett bidragsbelopp av
65 000 kr. för skola med 3 400 undervisningsveckor av riksrevisionsverket, skolöverstyrelsen,
Svenska kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet och
Svenska stadsförbundet. Förslag om ett belopp av 80 000 kr. framförs av Tjänstemännens
centralorganisation och Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation
med motiveringen att medel för en halv kuratorstjänst bör inräknas i bidragsun
-
17
Kungl. Maj:ts proposition nr Jp2 år 1906
derlagct. Landsorganisationen vill därutöver även inräkna medel för eu halv husmorstjänst
i bidragsundcrlaget och förordar ett bidragsbelopp av 90 000 kr.
Vad gäller utredningens förslag om indexreglering av bidraget samt att detta
skall utgå i relation till skolornas storlek har några delade meningar ej yppats
liksom ej heller om utredningens förslag till beräkningsgrunder. Skolöverstyrelsen,
Landsorganisationen och Tjänstemännens centralorganisation önskar dock,
att lägst 75 % av bidragsundcrlaget i stället för av utredningen föreslagna 50 %
skall utgå, medan Rörclsejolkhögslcolornas intresseorganisation motsätter sig den
av utredningen föreslagna maximeringen av bidraget till 150 % av bidragsnnderlaget
och i stället förordar en avtrappning av bidraget för de större skolorna.
Liknande synpunkter anförs av Sveriges folkhögskolelevers förbund.
Utredningens förslag om ett bidrag till pedagogisk utrustning
har mottagits positivt och tillstyrkts överlag. Skolöverstyrelsen, Tjänstemännens
centralorganisation och Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation vill slå
samman den generella delen av detta bidrag med bidraget till kringpersonal.
Förslag om höjning av bidraget till 30 000 kr. framläggs av Landsorganisationen
med motiveringen att i bidragsundcrlaget även bidrag till fria läroböcker bör inräknas.
Organisationen önskar även en höjning av det till fri disposition ställda
beloppet till 1 250 000 kr. och hänvisar därvid till att kostnaderna för de pedagogiska
hjälpmedlen är betydande. Även Sveriges folkhögskolelevers förbund
önskar en höjning av detta belopp.
Det av utredningen föreslagna villkoret för statsbidrag att elevavgiften
skall utgöra lägst 300 kr. i månaden har fått ett blandat mottagande. Enligt
riksrevisionsverket bör en bättre kostnadstäckning än den av utredningen förordade
eftersträvas. Vid ett högre inackorderingspris bör det enligt verket vara
möjligt att avsevärt reducera bidraget till kringpersonal. Utredningens förslag
tillstyrks av Landsorganisationen, Tjänstemännens centralorganisation och Rörelsefolkhögskolornas
intresseorganisation. Dessa remissinstanser förknippar sitt
ställningstagande till förmån för utredningens förslag med önskemål om förändringar
i gällande bestämmelser om studiehjälp. Enligt Landsorganisationens mening
befinner sig folkhögskolans elever i en annan studieekonomisk situation än
elever vid andra skolor, där studierna leder fram till en viss kompetens och där
eleverna genom studierna vid dessa skolor efter avslutad skolgång erhåller högt
avlönade anställningar. Folkhögskolans målsättning är däremot att bereda vuxna
människor och ungdom möjlighet att skaffa sig en medborgerlig bildning, vilken
skall göra dem bättre lämpade för fortsatt verksamhet i samhället. Rörelsefolkhögskolornas
intresseorganisation påpekar, att ett genomförande av utredningens
förslag bör leda till att även övriga av landstingen ägda internatskolor uttar avgifter
av angiven storleksordning.
Skolöverstyrelsen motsätter sig inte förslaget men ifrågasätter om inte andra
vägar borde prövas för att uppnå de syften utredningen har önskat vinna.
En tveksam eller negativ ståndpunkt intas av kommunförbunden. Svenska
kommunförbundet finner det överraskande, att utredningen funnit det lämpligt
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 42 år 1966
att för den direkta anslagsgivningen till skolornas huvudmän uppställa ett
villkor som kan sägas ha ett klart samband med den statliga studiehjälpen.
Svenska landstingsförbundet motsätter sig utredningens föreslagna villkor och
förordar, att frågan om en höjning av inackorderingsavgifterna vidare övervägs
mellan landstingen och tillsynsmyndigheten. Svenska stadsförbundet har i princip
ingen erinran mot tanken på en enhetlig och realistisk inackorderingsavgift
men ställer sig tveksam till om en till beloppet fixerad avgift bör utgöra villkor
för erhållande av statsbidrag till undervisningen. Enligt förbundet skulle den
eftersträvade effekten sannolikt kunna uppnås genom någon form av samråd
eller rekommendation.
Centrala studiehjälp snämnden finner ej anledning uttala sig om behovet eller
lämpligheten av att den föreslagna höjningen genomförs men framhåller, att den
kan få negativ inverkan på rekryteringen. Nämnden tar vidare upp spörsmålet
om möjligheterna att införa särregler för vissa utbildningslinjer och anför härom.
Studiehjälpsutredningen var medveten om att utgifterna för inackordering
varierade i avsevärd grad beroende på om inackorderingen avsåg elevhem eller
enskilda hem eller vem som var huvudman för skolan. Det skulle enligt nämndens
mening helt strida mot gällande principer att inom studiehjälpssystemet
införa specialbestämmelser för olika utbildningsformer. Möjligheten att genom
speciella bidrag kompensera folkhögskoleeleverna vid en eventuell höjning av inackorderingsavgifterna
står alltså inte till buds, om man vill upprätthålla den av
statsmakterna antagna principen av enhetligt studiesocialt stöd i olika skolformer.
Med stöd av det ovan anförda finner studiehjälpsnämnden det av utredningen
framlagda förslaget icke böra medföra någon ändring av nu gällande bestämmelser
i studiehjälpsreglementet om studiesocialt stöd till eleverna vid folkhögskolorna.
Utredningens förslag om ett under en begränsad tidsperiod utgående saneringsbidrag
har i stort sett tillstyrkts. Riksrevisionsverket vill ej motsätta
sig förslaget men dock fästa uppmärksamheten på svårigheterna att objektivt
bedöma behovet i varje särskilt fall av ett dylikt bidrag. Enligt Rörelsefolkhögskolomas
intresseorganisation kommer bidragets effekt att bli allför ringa, varför
saneringsbidraget bör höjas utöver föreslagna 10 milj. kr. Organisationen hänvisar
till att de s. k. rörelsefolkhögskolornas skuldbörda uppgår till ca 30 milj. kr.
samt att räntor på dessa lån under en femårsperiod kan beräknas till ca 6
milj. kr.
De av utredningen föreslagna ändringarna i bestämmelserna om bidrag
till byggnadsarbeten vid folkhögskolor tillstyrks genomgående.
Vad utredningen föreslagit om behovet av åtgärder i syfte att förbättra den
ekonomiska redovisningen vid folkhögskolorna har tillstyrkts eller
lämnats utan erinran av samtliga remissinstanser. Riksrevisionsverket understryker
angelägenheten i detta utredningens förslag. Svenska stadsförbundet anser,
att vad utredningen anfört om behovet av anvisningar rörande enhetliga
kontoplaner m. m. för att skapa möjligheter till kontinuerlig bedömning av skolornas
ekonomiska läge synes ändamålsenligt.
19
Kun yl. Maj:ts proposition nr 4~ är 1966
Utredningens förslag om en begränsning av elevernas veckoundervisn
i n g s t i d har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av bl. a. skolöverstyrelsen,
kommunförbunden och Landsorganisationen. Sveriges follchögskolelevers
förbund anser de nuvarande förhållandena i fråga om elevernas arbetsbörda vara
otillfredsställande. Det kan enligt förbundet inte anses lämpligt — vare sig från
studiesynpunkt eller från pedagogisk synpunkt — med ett veckotimtal om ca
50 timmar, vilket förekommer vid vissa skolor. Förbundet ansluter sig till utredningens
förslag.
'' Tjänstemännens centralorganisation och Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation
vänder sig däremot mot den föreslagna maximeringen. Som argument
härför anförs bl. a. att en folkhögskolelev, som vill skaffa sig kunskap, orientering
eller färdighet vid sidan av det fasta skolschemat, i allmänhet är hänvisad
till verksamhet inom den egna skolan. En omfattande fritidsverksamhet har
därför byggts upp vid skolorna. Tjänstemännens centralorganisation förordar
en regel av innebörden att ingen elev skall kunna åläggas att delta i undervisning
i mer än 35 veckotimmar. Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation anser
att om en begränsning skall göras denna ej bör omfatta elever i kurser om
högst 4 veckor.
Det finns inga delade meningar bland remissinstanserna om den principiella
lösning som utredningen föreslagit för lärartilldel ningen vid folkhögskolorna.
Skolöverstyrelsen, som tillstyrker utredningens förslag, förutsätter dock
att de lärartimmar, som en skola erhåller genom tillämpning av de föreslagna
reglerna, uteslutande kommer dess egna elever till godo. Annan tjänstgöring, som
stadgeenligt kan ingå i lärarnas tjänstgöringsskyldighet (studiecirklar utom skolan,
konsulentverksamhet m. m.) bör regleras i annan ordning. Liknande synpunkter
anförs av Landsorganisationen och Sveriges folkhö g skolelev ers förbund, vilka
också tillstyrker utredningens förslag. Svenska stadsförbundet ställer sig positivt
till tanken att påbörja försök med t. ex. storklasser vid folkhögskolorna. De av
utredningen lämnade uppgifterna om lärartätheten vid folkhögskolan jämfört
med lärartätheten i gymnasiet tyder enligt förbundet på att en viss utglesning
bör vara möjlig utan att undervisningens standard äventyras.
Tjänstemännens centralorganisation finner den föreslagna konstruktionen vara
administrativt synnerligen ändamålsenlig samt medge en betydande anpassning
till olika behov. Organisationen anser emellertid, att relationstalet bör sättas
högre än vad utredningen föreslagit. Som motiv härför anförs bl. a. att folkhögskolan
har en mer heterogen elevkår än övriga skolformer och att internatformen
kräver en särskild arbetsinsats av lärarna. Vidare framhålls att inslaget av
praktiska och estetiska kurser är stort vid skolorna och att dessa kurser är mer
lärarkrävande än andra. Även ökat engagemang i t. ex. utbildning av studieledare
skulle få begränsas vid det av utredningen föreslagna relationstalet. Liknande
synpunkter anförs av Rörelse folkhö g skolornas intresseorganisation.
Utredningens förslag att de nya statsbidragsreglerna m. m. skall gälla
fr. o. m. budgetåret 1967/68 har endast föranlett uttalande från
Landsorganisationen, som anser att reglerna bör gälla fr. o. m. nästa budgetår.
20
Kungl. Maj:ts ''proposition nr J$ år 1966
Begäran om anslag för budgetåret 1966/67
Skolöverstyrelsen har i vanlig ordning inkommit med begäran om medel för
budgetåret 1966/67.
Bidrag till driften av folkhögskolor
Skolöverstyrelsen föreslår att detta anslag, som innevarande budgetår är uppfört
med 36,7 milj. kr., för nästa budgetår höjs med 6 690 000 kr. I denna ökning
har överstyrelsen inräknat såväl automatiska förändringar av anslaget, beräknade
efter nu gällande regler, som kostnadsförändringar betingade av överstyrelsens
förslag till ändrad statsbidragsgivning, bidrag till ytterligare tre skolor
m. m. Den av överstyrelsen föreslagna ökningen fördelar sig enligt följande.
1. Automatisk ökning av avlöningsbidraget................ -j- 210 000 kr.
2. Avlösning av bidraget till skolhälsovård ................ + 49 000 kr.
3. Omläggning av statsbidragsgivningen................... -f- 4 500 000 kr.
4. Bidrag till ytterligare tre folkhögskolor................. + 520 700 kr.
5. Utbyte av 40 icke-ordinarie lärartjänster mot lika många
ordinarie tjänster..................................... -f- 350 000 kr.
6. Inrättande av tredje årskurs vid ytterligare fem skolor . . -f- 190 400 kr.
7. Inrättande av ytterligare fem kombinerade tjänster som
lärare och konsulent .................................. + 93 900 kr.
8. Medel för skrivhjälp till lärare......................... -f- 776 000 kr.
Summa + 6 690 000 kr.
Av skolöverstyrelsens motivering för det under punkt 4 redovisade förslaget
inhämtas bl. a.
4. Under arbetsåret 1965/66 utgår statsbidrag till 103 folkhögskolor. Två folkhögskolor
uppehåller verksamheten utan statsbidrag, nämligen Klarälvdalens
folkhögskola, Stöllet (Värmlande läns landsting), och Kjesäters folkhögskola,
Vingåker (Svenska scoutförbundet). Styrelserna för dessa skolor har ingett ansökan
om statsbidrag.
Såsom statsmyndigheterna vid ett flertal tillfällen uttalat, bör försiktighet
iakttas beträffande statligt stöd till ytterligare folkhögskolor intill dess erfarenhet
vunnits om fackskolans inverkan på folkhögskolornas elevrekrytering.
Detta har överstyrelsen också kraftigt understrukit för huvudman som framfört
planer på upprättande av folkhögskola. Huvudmännen för ovannämnda skolor
har emellertid tidigare utformat sina planer i samråd med överstyrelsen och gjort
förberedelser för verksamheten innan förslag om fackskola förelåg. De har gjort
stora uppoffringar, inte minst ekonomiskt. Med hänsyn till den positiva utveckling
som förelåg vid planeringstillfället och enligt överstyrelsens mening alltjämt
föreligger kan det knappast anses försvarligt att vägra eller under flera år fördröja
statsbidrag till dessa skolor.
21
Kungl. Maj:ts proposition nr 42 år 1966
Valla folkhögskola, Linköping, åtnjuter statsbidrag som filialfolkhögskola till
Stensunds folkhögskola (Svenska frisksportförbundet). Undervisningen vid skolan
har alltsedan dess tillkomst fr. o. m. arbetsåret 1960/61 varit speciellt inriktad
på utbildning av ungdomsledare. Med hänsyn till vikten av att kvalificerad
sådan utbildning bedrivs med moderna pedagogiska metoder finner överstyrelsen
motiverat, att skolan erhåller statsbidrag såsom självständig skola.
Bidrag till arvoden åt skolläkare vid folkhögskolor
Ur förevarande förslagsanslag — som för innevarande budgetår är uppfört
med 49 000 kr. — bestrids utgifterna för statsbidrag till arvoden åt skolläkare
vid folkhögskolor. Skolöverstyrelsen föreslår i sin anslagsframställning, att
medel för ändamålet fr. o. m. nästa budgetår beräknas under anslaget Bidrag
till driften av folkhögskolor och att några medel ej därför anvisas under förevarande
anslag.
Bidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor
Från förevarande reservationsanslag, som för innevarande budgetår är uppfört
med 5 milj. kr., bestrids utgifter för statsbidrag till byggnadsarbeten vid
folkhögskolor. Statsbidrag utgår, vad avser permanenta lokaler, med 75 % av
kostnaderna.
Skolöverstyrelsen föreslår i sin anslagsframställning, att anslaget för nästa
budgetår uppförs med ett oförändrat belopp av 5 milj. kr. Senare har överstyrelsen
i skrivelse den 28 januari 1966 föreslagit att anslaget höjs med 450 000
kr. för genomförande vid folkhögskolorna av byggnadstekniska förbättringar,
avsedda att möjliggöra för skolorna att motta elever med svårare fysiska handikapp.
22
Kungl. Maj:ts proposition nr J+2 år 1966
Departementschefen
Under de senaste åren har i anslutning till skolväsendets reformering en livlig
debatt förts om folkhögskolans ställning och uppgifter. Denna debatt har utmynnat
i att folkhögskolan även framgent har viktiga uppgifter att fylla. Liksom
hittills har den som grundläggande uppgift att ge eleverna allmän medborgerlig
bildning. Dess vid sidan därav viktiga uppgift att meddela målinriktad
utbildning av yrkesförberedande och kompletterande karaktär kommer
att bestå för avsevärd tid framåt.
Samtidigt har konstaterats att den nödvändiga omställningen och anpassningen
av folkhögskolan till fortskridande förändringar i utbildningsväsendet
och till nya strömningar i människornas bildningssträvanden måste komma
inifrån folkhögskolan själv såsom uttryck för de reform strävanden som bör
hållas levande vid varje skola. I prop. 1964: 171, där dessa frågor senast behandlades,
uttalade jag en uppfattning av nyss angiven innebörd och jag framhöll,
att intet inträffat som föranledde någon omprövning av folkhögskolans
ställning. Jag påpekade i stället att vad som framför allt krävdes var att utvecklingen
följdes med uppmärksamhet och att initiativ togs till ett kontinuerligt
reformarbete med huvudvikt på inre förnyelse.
Frågan om en förbättring av statsbidraget till folkhögskolan har under senare
år diskuterats och krav har ställts på en omprövning av gällande regler.
I prop. 1965:1 (bil. 10 s. 302) konstaterade jag, att förutsättningar för en
omprövning av statsbidragsvillkoren för folkhögskolan förelåg, eftersom riksdagen
fattat beslut om grunderna för statsbidrag till gymnasiet, fackskolan
och yrkesskolan. Enligt min mening borde nämligen statsbidraget till folkhögskolan
övervägas med beaktande av vad som i motsvarande avseenden skulle
komma att gälla för nyssnämnda skolformer. Den 19 mars 1965 tillkallade jag
fem sakkunniga för att utreda frågan om nya regler för statsbidrag till folkhögskolor.
Utredningens förslag om ändrade regler för statsbidragsgivning till folkhögskolor
anknyter i huvudsak till statsbidragsreglerna för gymnasiet och fackskolan.
Förslaget innebär en ökad statsbidragsgivning jämfört med nuvarande
regler. Statsbidrag föreslås utgå med 100 % av kostnaderna för löner m. m. till
lärare och skolledare. Vidare föreslås att — i likhet med vad som gäller för
gymnasiet och fackskolan — statsbidrag skall utgå till kostnaderna för viss övrig
personal, nämligen bibliotekspersonal, biträdespersonal och institutionstekniker/vaktmästare.
I detta bidrag har utredningen även räknat medel för obligatorisk
hälsovård vid folkhögskolorna. Utredningen föreslår, att bidraget till
denna personal för en skola av normalstorlek skall utgå med 100 % av ett indexbundet
bidragsunderlag av 65 000 kr., beräknat enligt 1965 års löneläge för stats
-
23
Kungl. Maj:ts ''proposition nr bö2 år 19CG
tjänstemän. Med skola av normalstorlek avser utredningen en skola vars undervisningsvolym,
uttryckt som produkten av antalet elever och antalet kursveckor,
omfattar 3 400 elevveckor. Till skolor med färre resp. fler clevveckor föreslås
statsbidrag utgå med en lägre resp. högre procentsats av bidragsunderlaget, dock
med lägst 50 % och högst 150% av detta. — På en punkt har utredningen framlagt
ett förslag som går längre än reglerna för bidrag till gymnasier och fackskolor.
Utredningen föreslår nämligen, att ett årligt bidrag till pedagogisk utrustning
to. w. införs. Detta bidrag föreslås bestå dels av ett generellt, dvs. till samtliga
folkhögskolor utgående årsbidrag om 50—150 % av ett icke indexbundet bidragsunderlag
om 13 000 kr. (100% vid skola omfattande 3 400 elevveckor), dels av
ett särskilt årligt belopp av 1 milj. kr. Sistnämnda belopp, som är avsett att
användas som bidrag till större inköp av engångskaraktär, föreslås bli fördelat
genom beslut av Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, av skolöverstyrelsen
och i första hand utgå till andra skolor än dem som har kommunal
huvudman.
Utredningens förslag om statsbidrag till löner till lärare m. m., till viss övrig
personal och till pedagogisk utrustning m. m. har i allt väsentligt vunnit remissinstansernas
stöd. För egen del ansluter jag mig helt till de framlagda förslagen.
Jag anser det värdefullt, att en statsbidragsmässig jämställdhet mellan folkhögskolan
och de gymnasiala skolorna eftersträvats. Jag delar utredningens uppfattning,
att statsbidraget helt bör täcka kostnaderna för löner m. m. till lärare
och skolledare. Folkhögskolorna bör även i likhet med gymnasiet och fackskolan
tillförsäkras ekonomiska resurser för anställande av viss annan personal. Ett
bidragsunderlag om 65 000 kr. finner jag rimligt avvägt. För varje redovisningsår
skall detta belopp jämkas i förhållande till den ändring av statstjänstemännens
sammanlagda lönenivå som inträtt efter år 1965. I likhet med utredningen
finner jag vidare viktigt, att folkhögskolorna förfogar över ändamålsenlig pedagogisk
utrustning, och tillstyrker därför, att ett generellt statsbidrag till detta
ändamål skall utgå på grundval av ett bidragsunderlag av 13 000 kr. Jag tillstyrker
också förslaget, att bidrag skall utgå med 50—150 % av de båda nyssnämnda
bidragsunderlagsbeloppen, varvid en skola med en verksamhet omfattande 3 400
elevveckor bör få bidrag med 100 %. Det nya bidragssystemet innebär även att
huvudmännen skall sörja för elevernas hälsovård.
I likhet med utredningen finner jag behov föreligga av ett bidrag också till
engångsanskaffning av dyrbarare pedagogisk utrustning. Jag förordar, att ett
belopp av 1 milj. kr. beräknas för ifrågavarande ändamål och att beloppet fördelas
av skolöverstyrelsen. Jag delar utredningens uppfattning om syftet med
dessa anslagsmedel. Dock vill jag i detta sammanhang erinra om mitt uttalande
i prop. 1966:1 (bil. 10 s. 164) i fråga om bidrag till de handikappades kulturella
verksamhet. Jag anser, att av nyssnämnda belopp om 1 milj. kr. bör kunna
bestridas kostnader även för tekniska anordningar vid vissa folkhögskolor för att
underlätta för handikappade att delta i folkhögskolekurser.
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 1+2 år 1966
Under budgetåret 1964/65 utgick till folkhögskolorna ett provisoriskt driftbidrag
om 3 milj. kr. och under budgetåret 1965/66 utgår ett provisoriskt driftbidrag
om 5 milj. kr. Detta extra bidrag har inneburit en påbörjad sanering av
folkhögskolornas ekonomi. Utredningen föreslår, att den permanenta statsbidragsförstärkningen
skall kombineras med ett övergångsvis utgående saneringsbidrag.
Remissinstanserna har i stort sett varit positiva till förslaget. Jag
finner det angeläget, att den påbörjade saneringen av skolornas ekonomi kan
fullföljas och föreslår i likhet med utredningen att ett belopp om 10 milj. kr.
beräknas för ändamålet att utgå med 2 milj. kr. årligen under fem år. Det bör
ankomma på Kungl. Maj:t att fördela detta bidrag.
I likhet med utredningen anser jag, att statsbidrag bör utgå även till folkhögskolorna
för första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel. Därmed
uppnås jämställdhet i detta avseende med gymnasier, yrkesskolor och
fackskolor. Bidraget bör utgå med 50 % av kostnaderna och som grund för beräkning
av bidragsunderlaget bör ligga särskilda normalutrustningslistor. Riksrevisionsverket
bör få i uppdrag att efter samråd med skolöverstyrelsen upprätta
dessa listor. Vidare ansluter jag mig till utredningens förslag att statsbidrag
skall utgå till inredning av och inventarier till elevhem. Statsbidrag bör
utgå med högst 75 % av beräknade kostnader för inredning m. m., vartill statsbidrag
prövas böra utgå.
Vad utredningen påvisat i fråga om brister i folkhögskolornas ekonomiska
redovisning bör föranleda uppdrag till skolöverstyrelsen och riksrevisionsverket
att i samverkan med representanter för huvudmännen vidta åtgärder för att
uppnå en förbättring.
Vad utredningen anfört om principerna för statsbidragsgivningen såvitt gäller
dess avgränsning i förhållande till studiehjälpen kan jag helt instämma i. Jag
delar utredningens uppfattning angående betydelsen av att folkhögskolornas
inackorderingspriser ligger på en ekonomiskt realistisk nivå. I likhet med åtskilliga
remissinstanser är jag emellertid starkt tveksam mot att fixera ett lägsta inackorderingspris
såsom villkor för statsbidrag. I anslutning till bl. a. Svenska
stadsförbundets yttrande i denna del anser jag, att den avsedda effekten bör
kunna uppnås genom samråd och rekommendationer mellan tillsynsmyndigheten
och huvudmännen.
I detta sammanhang framför utredningen även synpunkter på det studiesociala
stödet. Utredningen framhåller, att det kan finnas skäl att ompröva formerna
för det studiesociala stödet till folkhögskolestuderande, och utgår från, att statsmakterna
kommer att ha sin uppmärksamhet riktad på detta område. Såsom
studiehjälpsnämnden framhållit är det emellertid inte lämpligt att införa specialregler
om studiehjälp för olika slag av utbildning. En sådan åtgärd skulle
strida mot de principer om enhetligt studiesocialt stöd i olika skolformer, som
godtagits av statsmakterna vid 1964 års riksdag (prop. 1964:138, SäU 1, rskr
290). Jag avser därför inte att framlägga något förslag med det av utredningen
förutsatta syftet.
25
Kumjl. Maj:ts proposition nr 4L2 är 1966
Jag övergår härefter till att behandla vissa av utredningen framlagda förslag
av organisatorisk karaktär.
Utredningen har funnit, att veckoarbetstiden för eleverna i folkhögskolan i
många fall är mycket lång. Utredningen föreslår därför, att en ny bestämmelse
införs i folkhögskolestadgan varigenom det högsta antalet veckotimmar för
eleverna fastställs till 35. För elever i kurser med övervägande praktiska
ämnen föreslås att skolöverstyrelsen, om synnerliga skäl föreligger, skall kunna
medge att timtalet höjs till 38. Kungl. Maj:t äger visserligen besluta i denna
fråga, men då jag anser, att frågan har principiell betydelse och den dessutom
har samband med frågorna om lärartätheten och statsbidragsunderlaget, vill jag
i detta sammanhang redovisa mina synpunkter. I prop. 1964: 171 angående reformering
av de gymnasiala skolorna m. m. förordade jag, att veckotimtalet för
elever i gymnasiet skulle uppgå till i genomsnitt 32 veckotimmar och för elever i
fackskolan 35 veckotimmar. För båda skolformerna ansåg jag i princip skäl föreligga
för ytterligare minskning av veckotimtalen men av olika skäl var det inte
möjligt att gå längre. Denna begränsning i den schemabundna arbetstiden kan
ses som ett led i strävandena att förverkliga en av de viktigaste målsättningarna
den nya skolan, nämligen fostran till goda arbets- och studievanor. Samma
skäl gäller även för folkhögskolans del. Jag avser därför att i annat sammanhang
föreslå Kungl. Maj:t att, i enlighet med utredningens förslag, i folkhögskolestadgan
införa en bestämmelse om det högsta veckotimtalet för elev vid
folkhögskola.
Utredningen har ägnat särskild uppmärksamhet åt lärartätheten vid folkhögskolorna.
Denna överstiger inte obetydligt den lärartäthet som beräknats för
det framtida gymnasiet. De förslag utredningen framlägger om helt nya regler
för lärartilldelning som grund för statsbidragsgivningen och om slopande av
nuvarande regler för inrättande av avdelningar leder till cn minskning av lärartätheten
och skapar samtidigt en ökad frihet för skolorna att utforma sin verksamhet.
Utredningen har funnit, att kvoten av antalet lärartimmar per vecka
och antalet elever f. n. utgör 2,42. Detta innebär, att en skola med 100 elever
disponerar i genomsnittt 242 lärartimmar per vecka. Utredningen föreslår, att
lärartilldelningen skall grunda sig på ett sådant relationstal och att relationstalet
fastställs till 2,2. I den mån relationstalet överstiger 2,2, skulle statsbidrag
ej utgå för denna överskjutande del.
Jag tillstyrker, att nuvarande regler om klass- och gruppindelning slopas och
ersätts av det system för lärartilldelning utredningen föreslagit. Innebörden
av förslaget är att statsbidrag utgår med 100 % av de faktiska lärarlönekostnaderna,
dock högst kostnaderna för 2,2 lärartimmar per elev och vecka. Inom ramen
för lärartilldelningen kan undervisningen organiseras fritt i enlighet med
skolledningens pedagogiska bedömningar.
Det bör framhållas, att sänkningen av relationstalet från nuvarande 2,42 till
2,2 torde kunna åstadkommas redan genom den föreslagna begränsningen av an
-
26 Kungl. Maj:ts proposition nr år 1966
talet undervisningstimmar per vecka för eleverna. Jag vill emellertid inte föreslå
något definitivt ställningstagande till relationstalets storlek, då erfarenhetsunderlag
saknas för en avvägning av relationstalets storlek och utformning. Efter en
försöksperiod bör det emellertid vara möjligt att mer definitivt fixera detta tal.
Jag förordar därför en fyraarig försöksverksamhet enligt utredningens uppläggning.
Under denna period bör prövas om det är .möjligt och lämpligt att ytterligare
sänka relationstalet. Vidare torde få övervägas om det för någon typ av
undervisning kan föreligga särskilda skäl för ett annat relationstal. Ett slutgiltigt
ställningstagande bör ske pa grundval av erfarenheterna under försökstiden.
Kungl. Maj:t bör under försökstiden få besluta om avvikelser, om särskilda
skäl därtill föreligger. I anledning av uttalanden från bl. a. skolöverstyrelsen
vill jag framhålla, att de lärartimmar, som resp. skola genom relationstalet
får bidrag till, skall komma enbart skolans egna elever till godo.
Jag tillstyrker utredningens förslag att de nya statsbidragsreglerna liksom bestämmelserna
om lärartilldelning m. m. skall gälla fr. o.m. budgetåret 1967/68.
Jag vill vidare meddela, att jag har för avsikt att i annat sammanhang föreslå
Kungl. Maj:t införande av samarbetsnämnder vid folkhögskolorna.
Beträffande skolöverstyrelsens begäran om anslag för budgetåret 1966/67 vill
jag anföra följande. Jag beräknar den automatiska ökningen av avlöningsbidraget
till 210 000 kr. Skolöverstyrelsens förslag om statsbidrag fr. o. m. nästa budgetår
till ytterligare tre folkhögskolor är jag inte beredd att helt tillstyrka. Av de
skolor som startat sin verksamhet senast budgetåret 1962/63 återstår endast
en skola, som inte beviljats statsbidrag, nämligen Klarälvdalens folkhögskola.
Jag tillstyrker, att medel beräknas för statsbidrag till denna folkhögskola. Det
härför erforderliga medelsbehovet uppgår till 175 000 kr.
Jag beräknar inte medel för inrättande av nya kombinerade tjänster som lärare
och konsulent eller för utbyte av icke-ordinarie tjänster mot ordinarie. Jag har
tidigare uttalat, att anordnande av ytterligare tredje årskurser bör ske med
stor återhållsamhet och jag är därför inte beredd att räkna medel härför.
Under innevarande budgetår utgår ett provisoriskt driftbidrag om 5 milj. kr.
Med hänsyn till att de nya statsbidragsreglerna m. m. för folkhögskolan
föreslås gälla först fr. o. m. budgetåret 1967/68, förordar jag, att provisoriskt
driftbidrag om 5 milj. kr. får utgå även under budgetåret 1966/67. Vid fördelningen
av detta provisoriska driftbidrag bör de principer som utredningen föreslagit
för saneringsbidraget vara vägledande. Därigenom kan den sanering av
vissa enskilda folkhögskolors ekonomi, som får betraktas som angelägen, påbörjas
redan under nästa budgetår.
Med anledning av vad jag i det föregående anfört, bör anslaget till bidrag
till driften av folkhögskolor uppföras med (36 700 000 + 210 000 + 175 000) =
37 085 000 kr.
27
Kungl. Maj:ts proposition nr 42 år 1966
Anslaget till bidrag till arvoden åt skolläkare vid folkhögskolor bör uppföras
med ett oförändrat belopp av 49 000 kr.
Till bidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor bör beräknas 5 milj. kr.
Under åberopande av vad jag anfört i det föregående hemställer jag, att
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
a) godkänna vad jag förordat angående statsbidrag till folkhögskolor
fr. o. m. budgetåret 1967/68;
b) till Bidrag till driften av folkhögskolor för budgetåret
1966/67 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 37 085 000 kr.;
c) till Bidrag till arvoden åt skolläkare vid folkhögskolor för
budgetåret 1966/67 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 49 000 kr.;
d) till Bidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor förbudgetåret
1966/67 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 5 000 000 kr.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
Sarmite Ziemelis
28
Kungl. Maj:ts proposition nr /2 år 1966
INNEHÅLL
Sid
Inledning ................. 3
Nuvarande bestämmelser m. m......................... 4
Folkhögskolans ändamål, organisation och verksamhet .............. 4
Statsbidragsregler .............. g
Utredningen ..................................................... 7
Folkhögskolornas ekonomi ......................................... 7
Principiella överväganden ..................... g
Förslag till utformning av statsbidraget ............................. 9
Statsbidragsvillkor ................................................ jj
Rekvisition och utbetalning m. m................................... n
Förslag om vissa organisatoriska bestämmelser ...................... 12
Saneringsbidrag ................................................... 13
Bidrag till byggnadsarbeten m. m............ 14
Ikraftträdande ................................................... 15
Remissyttrandena ................................................... 10
Begäran om anslag för budgetåret 1966/67 ............................. 20
Bidrag till driften av folkhögskolor.................................. 20
Bidrag till arvoden åt skolläkare vid folkhögskolor.................... 21
Bidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor........................ 21
Departementschefen ................................................ 22
Ivar H®ggströms Tryckeri AB • Stockholm 1966
660231
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1966:186 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av ett arbetsmedicinskt institut m. m. a1 i texten
- SU 1966:75 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsbidrag till folkhögskolor jämte i ämnet väckta motioner. a1 i texten