Sök i Ratio Lex

Angående statsbidrag till folkhögskolor

1966-02-11 · 28 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 27 av 28 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1966:42, Angående statsbidrag till folkhögskolor

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 42 år 1966

1

Nr 42

Kungl. Maj:t proposition till riksdagen angående statsbidrag till folkhögskolor;

given Stockholms slott den 11 februari 1966.

Kungl. Maj:t vill härmed under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Ragnar Edenman

Propositionens huvudsakliga innehåU

I anslutning till betänkandet »Statsbidrag till folkhögskolor» (Stencil E 1965:5)

framläggs förslag om nya regler för statsbidrag till folkhögskolor. Statsbidrag

föreslås utgå till löner m. m. till lärare och skolledare med 100 % av de faktiska

kostnaderna, till löner åt viss annan personal med, beroende på skolans storlek,

50—150% av ett indexbundet bidragsunderlag om 65 000 kr. samt till pedagogisk

utrustning m. m. med 50—150% av ett bidragsunderlag om 13 000 kr.

1 milj. kr. föreslås ställda till skolöverstyrelsens förfogande för anslag till skolor

med särskilda behov av medel för pedagogisk utrustning m. m. Vidare föreslås

att statsbidrag till byggnadsarbeten skall utgå även för inventarier i elevhem

och första uppsättning stadigvarande undervisningsmateriel. Slutligen föreslås

att 10 milj. kr. ställs till Kungl. Maj:ts förfogande för saneringsbidrag till folkhögskolor,

utgående med 2 milj. kr. per år under fem år.

De nya statsbidragsreglerna föreslås gälla fr. o. m. budgetåret 1967/68.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. Nr 12

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts ''proposition nr 42 år 1966

Utdrag av protokoll över ecklesiastikärenden, håUet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 11 februari

1966.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Lindström, Lange, Kling, Edenman, Johansson, Hermansson,

Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, fråga om statsbidrag till

folkhögskolor och anför.

Vid anmälan i årets statsverksproposition (bil. 10 s. 329) av anslagen Bidrag

till driften av folkhögskolor och Bidrag till arvoden åt skolläkare vid folkhögskolor

anmälde jag min avsikt att föreslå Kungl. Maj:t, att proposition

angående nya regler för statsbidrag till folkhögskolor skulle föreläggas 1966 års

riksdag, och förordade, att i avvaktan härpå medel skulle beräknas för ändamålet.

Beredningen av denna fråga är numera avslutad och jag anhåller att få redogöra

för den närmare.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 42 år 1966

3

Inledning

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade jag den 19 mars 1965

riksdagsmannen Stig Alemyr, ordförande, departementssekreteraren Ulf Larsson,

ombudsmannen Nils Ramstén, byråchefen Stig Säfström och folkhögskoleinspektören

Gösta Vestlund att biträda med beredning av frågan om utformningen av

statsbidragsreglema för folkhögskolor m. m.

De sakkunniga, som antagit benämningen folkhögskolans statsbidragsutredning,

har den 27 oktober 1965 avlämnat betänkandet »Statsbidrag till folkhögskolor»

(Stencil E 1965: 5). Häröver har yttranden avgetts av riksrevisionsverket,

skolöverstyrelsen, centrala studiehjälpsnämnden, Svenska kommunförbundet,

Svenska landstingsförbundet, Svenska stadsförbundet, Landsorganisationen

i Sverige, Tjänstemännens centralorganisation, Rörelsefolkhögskolornas

intresseorganisation samt Sveriges folkhögskolelevers förbund.

1* — Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 sand. Nr

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 4® år 1966

Nuvarande bestämmelser m. m.

Folkhögskolans ändamål, organisation och verksamhet

Enligt folkhögskolestadgan den 12 september 1958 (nr 478; ändrad senast

1965: 879) har folkhögskolan till uppgift att meddela allmän medborgerlig bildning.

Dess verksamhet bör särskilt syfta till att bibringa eleverna insikt om

deras ansvar som människor och samhällsmedlemmar. Verksamheten bör utformas

så, att elevernas samarbetsvilja stärks, deras förmåga till självständigt

tänkande och kritiskt omdöme utvecklas samt deras mognad och studieintresse

främjas. Varje folkhögskola utformar i enlighet med denna målsättning sitt

arbetssätt. Skolformen har dessutom för många elever blivit en hjälp i yrkesvalet

och en väg till fortsatt utbildning.

Vid folkhögskolorna anordnas såväl vinter- som sommarkurser. Vinterkurserna,

som är den i fråga om elevantalet dominerande kurstypen, omfattar i regel

22—34 veckor. Sommarkurs skall omfatta minst 13 veckor (i vissa fall minst

16 veckor). Vidare kan anordnas ämneskurs omfattande minst en vecka. Ämneskurs

kan vara fristående eller anknuten till antingen vinter- eller sommarkurs.

Vid vinter- eller sommarkurs kan första och andra årskurs anordnas samt, efter

skolöverstyrelsens medgivande, även tredje årskurs.

Antalet undervisningstimmar i veckan för eleverna bör i första årskursen vara

minst 30 och i högre årskurs minst 24. I första årskursen ingår vissa obligatoriska

ämnen i undervisningen.

Närmare bestämmelser om uppdelning av eleverna i avdelningar m.m. är meddelade

i kungörelsen den 12 september 1958 (nr 479; ändrad 1963:253) om

statsbidrag till driften av folkhögskolor. Undervisningsavdelning vid vinterkurs,

sommarkurs eller sådan ämneskurs som är ansluten till andra eller tredje

årskurs bör omfatta minst 10 elever eller, då fråga är om avdelning i hushållsgöromål,

vävning eller annan slöjd, minst 8 elever. Undervisningsavdelning

vid annan ämneskurs bör omfatta minst 14 elever. Uppdelning av första

årskurs i kvinnlig och manlig avdelning kan ske endast om elevantalet uppgår

till minst 30. Parallellundervisning kan anordnas i mindre omfattning,

då elevantalet i avdelningen överstiger 25, och i större omfattning då antalet

överstiger 40. I nyss nämnda övningsämnen kan parallellundervisning ske, om

elevantalet överstiger 15.

Under budgetåret 1964/65 var 102 folkhögskolor verksamma med statsbidrag.

Härtill kommer 13 filialskolor, vilka är i administrativt och pedagogiskt hänseende

knutna till vissa moderfolkhögskolor. Syftet med filialskolor har varit

att under en övergående period tillgodose ett ökat behov av utbildningsmöj
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1966

liglieter och samtidigt avlasta de permanenta folkhögskolorna. Enligt utredningens

bedömning torde dock vissa av de existerande filialskolorna komma att

bestå under en längre tid.

Ca 45 skolor har landstingskommun som huvudman, medan de övriga har

enskilda huvudmän. De senare brukar indelas i stödförenings- och rörelseskolor.

Huvudman för stödföreningsskola är i regel en folkhögskoleförening. Rörelseskolornas

huvudmän kan vara av olika slag. I vissa fall är huvudmannen en

organisation, i andra fall en förening eller en stiftelse. 13 av de enskilda skolorna

är mer eller mindre fast knutna till svenska kyrkan, 14 skolor till fria

evangeliska samfund, tre skolor till nykterhetsrörelsen och tio skolor till arbetarrörelsen.

Samtliga skolor anordnade under budgetåret 1964/65 vinterkurser, medan

sommarkurser förekom vid endast 13 skolor år 1964 och endast sex skolor

år 1965. Anslutna ämneskurser fanns vid 44 skolor, fristående ämneskurser

vid 34.

Enligt den officiella statistiken över elevantalet vid de statsunderstödda folkhögskolorna

var under år 1964 det sammanlagda antalet studerande vid vinteroch

sommarkurser 11 387. Detta innebär en minskning under de senaste fem

åren med inemot 850 elever. Bakom denna minskning ligger en ökning av

elevantalet vid vinterkurserna med över 1 100 och en minskning för sommarkurserna

med ca 2 000 elever. År 1964 deltog 3 091 elever i ämneskurser, därav

1 442 i anslutna kurser och 1 649 i fristående kurser. Under de senaste fem

åren har beträffande ämneskurserna skett den utvecklingen att elevantalet vid

de fristående kurserna ökat medan elevantalet vid de till en viss årskurs anslutna

kurserna minskat kraftigt. Bakom de anslutna ämneskursernas minskning ligger

en förlängning av vinterkurserna.

Antalet undervisningsavdelningar uppgick under år 1964 till ca 750, varav

större delen eller 550 hänförde sig till vinterkursema. Tendenserna i fråga om

de olika kursformernas utveckling är av naturliga skäl desamma som beträffande

elevantalet.

Under de senaste fem åren har elevantalet per avdelning minskat betydligt.

Tendensen framgår av följande uppställning som visar utvecklingen vid vinterkurserna.

Kursform

1960

1961

1962

1963

1964

Vinterkurs

Årskurs I ..........

22,3

22,7

22,9

21,3

20,2

II ..........

21,2

21,3

22,0

21,3

20,0

m..........

18,3

18,8

17,1

15,7

14,5

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr Jf2 år 1966

Elevantalet vid de olika skolorna är mycket varierande, vilket framgår av

följande uppställning.

År

Antal skolor fördelade efter elevantal

—39

40—60

61—80

81—100

101—120

121—140

141—160

161—

S:a

1964/65

4

7

16

24

21

13

8

9

102

Statsbidragsregler

Enligt kungörelsen om statsbidrag till driften av folkhögskolor utgår statsbidrag

i form av avlöningsbidrag, avgiftsbidrag och allmänt driftbidrag. Avlöningsbidrag

utgår med 90 % av folkhögskolans lärarlönekostnader. Avgiftsbidrag

utgår med 100 % av folkhögskolans kostnader för fortlöpande avgifter vid statens

pensionsanstalt för rektor och lärare. Allmänt driftbidrag består dels av

ett grundbidrag, dels av ett tilläggsbidrag. Grundbidraget utgår med 26 kr. för

varje dag då undervisning pågår i skolan och tilläggsbidraget med 1:40 kr. per

dag för varje under arbetsåret inskriven elev, som deltar i undervisningen.

Vidare utgår vissa speciella bidrag. Enligt kungörelsen den 14 juni 1946

(nr 373; omtryckt 1963:387) med bestämmelser angående den statsunderstödda

hälsovården vid folkhögskolor utgår bidrag till arvode åt skolläkare med 6 kr.

för varje elev som under arbetsåret varit inskriven vid skolan. Statsbidrag till

upprättande och underhåll av skolbibliotek utgår till statsunderstödd folkhögskola,

vars huvudman inte är primärkommun eller kommunalförbund mellan

primärkommuner, enligt kungörelsen den 30 juni 1955 (nr 506; ändrad 1957: 275

och 1962:484) angående statsbidrag till skolbibliotek; förslag om avveckling

av detta bidrag har framlagts i prop. 1966:1 (bil. 10 s. 208).

Bidrag till byggnadsarbeten utgår enligt kungörelsen den 12 september 1958

(nr 480) om statsbidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor till kostnaderna

för anskaffande av permanenta skollokaler och bostäder åt lärare och elever.

Statsbidrag kan även utgå till anskaffande av provisoriska lokaler. Statsbidrag

till permanenta lokaler utgår med högst 75 % av ett särskilt fastställt bidragsunderlag.

Till kostnaderna för uppförande av provisoriska lokaler utgår statsbidrag

med 325 kr. per kvadratmeter nettogolvyta.

Slutligen anslogs för budgetåret 1964/65 såsom provisoriskt driftbidrag ett

belopp av sammanlagt 3 milj. kr. Bidraget har fördelats på så sätt att 1 milj. kr.

avskilts och utdelats till samtliga folkhögskolor enligt samma principer som

tillämpas i fråga om allmänt driftbidrag medan 2 milj. kr. fördelats bland rörelseskolorna

enligt nyssnämnda principer. För budgetåret 1965/66 utgör motsvarande

anslag 5 milj. kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr It 2 år 1966

Utredningen

Folkliögskolornus ekonomi

Eftersom utredningens huvuduppgift varit att framlägga förslag till nytt

statsbidragssystem för folkhögskolorna har utredningen ansett väsentligt att

insamla material och upplysningar, som belyser folkhögskolornas ekonomiska

situation. Med hänsyn till den korta tid, som stått till utredningens förfogande,

har utredningen begränsat sig till att genom två enkäter söka erhålla uppgifter

om skolornas inkomster och utgifter under det senaste redovisningsåret. Utredningen

har vidare haft överläggningar med Svenska landstingsförbundet och

ett antal folkhögskolerektorer.

Utredningen har från samtliga folkhögskolor som under budgetåret 1964/65

uppbar statsbidx-ag inhämtat vissa uppgifter angående omfattningen av inkomster

och utgifter under senaste redovisningsår samt tillämpade inackorderingspriser.

Vid bearbetningen har skolorna indelats i två kategorier, dels landstingsoch

stödföreningsskolor (betecknade L-skolor), dels rörelseskolor (R-skolor).

I fråga om folkhögskolornas inkomster konstaterar utredningen, att statsbidraget

utgör en högst betydande inkomstpost men att huvudmännen trots

detta måste göra stora insatser såväl för driften av skolorna som i samband

med byggnadsarbeten samt inredning och utrustning. Utredningen konstaterar

vidare beträffande R-skolorna att dessa får bidrag inte bara av staten utan

också av landsting och primärkommuner.

I genomsnitt uppgår landstingens anslag till L-skolorna till ca 65 % av statsbidraget.

En betydande spridning föreligger L-skolorna emellan.

R-skolorna erhåller med något enstaka undantag bidrag från landstingen,

men detta bidrag utgör i regel mindre än 30% av statsbidraget. I genomsnitt

utgår landstingsbidraget med ca 20% av statens bidrag. R-skolorna erhåller

också med några få undantag bidrag från primärkommunerna, vilka bidrag

dock sällan överstiger 5 %. Huvudmännens direkta bidragsgivning varierar

kraftigt; i en del fall är det fråga om närmast symboliska bidrag i form av

medlemsavgifter, i andra om mycket betydande belopp.

En summering av skolornas samtliga inkomster (exkl. inkomster från elever,

personal och tillfälliga gäster) visar att L-skolorna förfogar i genomsnitt över

ca 20 % mer medel — i relation till statsbidraget — än R-skolorna.

Beträffande folkhögskolarnas utgifter konstaterar utredningen att den —

bortsett från internatkostnaderna — helt dominerande posten utgörs av lärarlöner.

Kostnaderna för vaktmästare anges till ca 8 % av lärarlönerna, för husmor

någon procentenhet lägre, för pedagogiska omkostnader ca 5% och för

administration ca 4 %.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts ''proposition nr Jj.2 år 1966

Skolornas elevinackorderingskostnader beräknar utredningen till genomsnittligt

lägst 375 kr. per elev och månad. Inackordermgspriset som uttas av eleverna

utgör vid L-skolorna i genomsnitt ca 190 kr. per månad och vid R-skolorna ca

240 kr. per månad.

Principiella överväganden

Utredningen redovisar vissa principiella överväganden som ligger till grund

för utformningen av förslaget till statsbidrag och bidragsvillkor.

En grundläggande princip för den svenska utbildningspolitiken är, framhåller

utredningen, att ställa utbildningsplatser till förfogande utan kostnader för

den enskilde studerande. Ett kännetecken härpå är den avveckling av terminsavgifter

som ägt rum under det senaste decenniet. Samhället — stat och kommun

— svarar för samtliga med undervisningen förenade kostnader; vissa undantag

härifrån förekommer dock vid skolor med enskild huvudman, där också

terminsavgifter kan utgå. För folkhögskolans del föreskriver emellertid folkhögskolestadgan,

att några undervisningsavgifter ej får uttas av eleverna.

Samhället har vidare vidtagit flera åtgärder i syfte att underlätta för de studerande

att utnyttja den existerande utbildningsapparaten. Enligt utredningen

måste emellertid en bestämd skillnad upprätthållas mellan å ena sidan den

direkta anslagsgivningen till skolornas huvudmän, vilken avser att, helt eller

delvis, täcka de med undervisningen förenade kostnaderna, och å andra sidan

statens studiehjälp till de studerande för att dessa skall kunna begagna sig av

utbildningsresurserna. Enligt utredningens mening bör denna princip ligga till

grund för bidragsgivningen även till de statsunderstödda folkhögskolorna. Bidragsgivningen

bör således enligt utredningen grundas på den förutsättningen

att folkhögskolorna tar ut ekonomiskt realistiska inackorderingspriser. Förutom

de principiella skälen härför anför utredningen, att folkhögskolornas

ekonomiska läge aldrig kan i grunden förbättras, om inte en ökad statsbidragsgivning

kombineras med realistiska inackorderingspriser. Utredningen har tillmätt

detta sådan vikt att utredningen föreslagit visst minimipris som villkor

för statsbidrag. Denna fråga behandlas närmare i det följande.

En riktpunkt för utredningen har varit att samtliga folkhögskolor — med

de modifieringar som kan följa av skolornas egenart — bör vara ungefär likvärdigt

försedda med ekonomiska medel. En sådan jämställdhet mellan skolorna

torde emellertid i praktiken vara svår att uppnå, med hänsyn till att

vissa skolor kan falla tillbaka på en huvudman som direkt eller indirekt har

rätt att ntdebitera medel av medborgarna, en beskattningsrätt, medan andra

skolor har att förlita sig på huvudmän som saknar denna möjlighet. Från denna

utgångspunkt har utredningen ingående diskuterat frågan om skäl kan finnas

att differentiera statens bidragsgivning till folkhögskolorna på grundval av om

huvudmannen har eller saknar utdebiteringsrätt. Utredningen har emellertid

funnit övervägande skäl tala för att statsbidraget till driften av folkhögskolor

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 1\2 ur 1966

i princip utformas så att någon hänsyn ej tas till vem som är huvudman för

skolorna. Utredningen utgår från att landstingen kommer att inta en generös

attityd vid sin bidragsgivning även till andra skolor än sådana med kommunal

huvudman.

I fråga om det ekonomiska ansvaret och fördelningen av de ekonomiska insatserna

fastslår utredningen, att huvudmannen självklart ytterst måste bära

ansvaret för skolans ekonomi. Eleverna bör svara för utgifter för kost och logi.

Statens ekonomiska bidragsgivning bör, i anslutning till vad som allmänt gäller

inom undervisningsväsendet, främst avse den pedagogiska verksamheten. På

huvudmannen själv bör ankomma övriga i huvudsak med fastigheterna förenade

kostnader för drift och underhåll. Beträffande kostnaderna för anskaffande

av fastigheterna redovisas utredningens överväganden senare.

Förslag till utformning av statsbidraget

Utredningen förordar, att statens insatser för folkhögskolorna i huvudsak

skall knytas an till statsbidragsprinciperna för gymnasiala skolstadiet, dvs.

utgå i form av bidrag till kostnader för lärare, skolledare och viss s. k. kringpersonal.

Utredningen har emellertid funnit, att skäl föreligger för insatser på

ytterligare en punkt, nämligen i fråga om den pedagogiska utrustningen. Utredningen

har nämligen — bl. a. genom företagna skolbesök — kommit till uppfattningen,

att standarden på detta område är högst växlande skolorna emellan.

Ett specialbidrag till pedagogisk utrustning skulle enligt utredningens mening

leda till att samtliga skolor kunde förses med acceptabel utrustning.

Utredningens förslag leder till att följande nuvarande bidragsformer slopas:

avlöningsbidrag, allmänt driftbidrag bestående av grundbidrag och tilläggsbidrag,

provisoriskt driftbidrag, bidrag till arvoden åt skolläkare samt bidrag

till skolbibliotek. Dessa bidragsformer avlöses av bidrag till löner för skolledare

och lärare, bidrag till kringpersonal samt bidrag till pedagogisk utrustning.

I fråga om avgiftsbidraget, dvs. bidraget till pensionsavgifter, föreslås ingen

förändring.

Utredningen framhåller, att dess förslag innebär en ökad statsbidragsgivning.

Bidragen reduceras till antalet och får en klar ändamålsinriktning. Slutligen

framläggs förslag om vissa förbättringar av byggnadsbidraget samt ett tidsmässigt

begränsat saneringsbidrag. Sistnämnda förslag behandlas särskilt senare.

Bidrag till rektors- och lärarlöner föreslås liksom vid de gymnasiala skolorna,

utgå med 100 % av folkhögskolans lärarlönekostnader. Staten övertar således

samtliga lärarlönekostnader vid folkhögskolorna. Vid sin beräkning av kostnaderna

för statsbidrag till löner för skolledare och lärare har utredningen utgått

från nuvarande bestämmelser om lärares undervisningsskyldighet, dvs. 26 veckotimmar

för ämneslärare och 30 veckotimmar för övningslärare. Däremot har ut
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr J$ år 1966

redningen föreslagit dels att antalet elevtimmar per vecka maximeras — föreskrift

härom saknas f. n. — dels att nuvarande bestämmelser om delningstal

för inrättande av undervisningsavdelning slopas och ersätts av en bestämmelse

om det högsta antal lärartimmar per vecka, relativt till antalet elever, för vilket

statsbidrag får utgå. Närmare redogörelse för dessa förslag lämnas i det följande.

Bidrag till löner åt s. k. kringpersonal bör liksom vid gymnasier och fackskolor

utgå även vid folkhögskolor föreslår utredningen. Utredningens förslag innebär,

att staten genom ett särskilt statsbidrag skall täcka kostnaderna vid en folkhögskola

av normalstorlek för följande personalresurser utöver skolledare och

lärare: vid biblioteket motsvarande en halv tjänst, biträdeshjälp motsvarande

en tjänst samt institutionstekniker/vaktmästare motsvarande en tjänst. Vidare

beräknas medel för anordnande av obligatorisk skolhälsovård. Med utgångspunkt

i de personalresurser, som utredningen ansett böra tillföras folkhögskolorna,

har utredningen konstruerat bidraget till kringpersonal. För en skola av

normalstorlek föreslås bidraget utgå med 65 000 kr. Detta belopp föreslås efter

hand skola anpassas till inträffande förändringar i statstjänstemännens löneläge.

Det bidragsbelopp som, enligt vad nyss nämnts, föreslås utgå till en folkhögskola

av normalstorlek förutsätts av utredningen variera med undervisningskapaciteten,

dock inom vissa maximi- och minimigränser. Som en folkhögskola

av normalstorlek betecknar utredningen en skola vars undervisningsvolym omfattar

3 400 elevveckor (antalet elevveckor = produkten av antalet elever

och antalet veckor varje elev erhåller undervisning). För folkhögskolor med

lägre resp. högre antal elevveckor förutsätts statsbidrag utgå med den lägre

eller högre andel av beloppet 65 000 kr. som svarar mot förhållandet mellan

skolans antal elevveckor och 3 400 elevveckor. Statsbidraget föreslås dock utgå

med lägst 50 % och högst 150 % av 65 000 kr.

Ett bidrag till pedagogisk utrustning bör enligt utredningens förslag införas.

Bidraget bör enligt utredningens mening utgöras dels av ett generellt bidrag,

dels av ett särskilt belopp som ställs till Kungl. Maj:ts eller — efter Kungl.

Majrts bemyndigande — skolöverstyrelsens förfogande. Med utgångspunkt i

omfattningen av utgifterna för pedagogiska ändamål av olika slag samt i de

bidragsregler som gällt på grundskolans område föreslår utredningen, att det

generella bidraget utgår med ett icke indexreglerat belopp av 13 000 kr. vid

statsunderstödd folkhögskola med 3 400 elevveckor. I övrigt bör för bidraget

gälla de regler som föreslagits för bidraget till kringpersonal.

Det generella bidraget skall sätta skolorna i stånd att bl. a. fortlöpande

förse skolbiblioteket med böcker, att prenumerera på tidningar och tidskrifter,

att inköpa förbrukningsmateriel och mindre kostsam undervisningsutrustning.

För större insatser av engångsnatur tänker sig utredningen att det särskilda

bidragsbeloppet skall ifrågakomma. Utredningen räknar med att det särskilda

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr ]>2 år 1966

bidraget i första hand skall komma andra skolor till godo an dem med kommunal

huvudman. Med utgångspunkt hiiri förordar utredningen, att 1 milj. kr. anvisas

för detta ändamål.

Statsbidragsvillkor

Som villkor för statsbidrag föreslår utredningen, utöver de i folkhögskolestadgan

nu angivna villkoren, att ett visst lägsta inackordering spris uttas av eleverna.

Detta pris bör enligt utredningen utgöra lägst 300 kr. för månad under

budgetåret 1967/68. Om lägre pris uttas bör statsbidrag ej utgå. Utredningen

konstaterar att elevernas utgifter därmed torde anpassas till de belopp som i enskilda

hem inackorderade elever i övriga skolformer har att erlägga. I anslutning

härtill uttalar emellertid utredningen, att skäl kan finnas att ompröva formerna

för det studiesociala stödet till folkhögskolestuderande och utredningen säger sig

utgå från att statsmakterna kommer att ha sin uppmärksamhet riktad pa denna

fråga.

I anslutning till sitt förslag om statsbidrag till löner åt s. k. kringpersonal,

vari inräknats även kostnader för hälsovård, föreslår utredningen att folkhögskolorna

genom en ny stadgebestämmelse åläggs att sörja för elevhälsovården.

Rekvisition och utbetalning m. m.

F. n. gäller att avlöningsbidrag, avgiftsbidrag och allmänt driftbidrag utbetalas

av skolöverstyrelsen efter ansökan av skolans styrelse. Utan särskild rekvisition

erhåller skolan förskott på avlöningsbidrag och allmänt driftbidrag. Detta förskott

fördelas på tre betalningsterminer och utgör sammanlagt högst 90 % av

det statsbidrag som beräknas utgå till skolan under arbetsåret.

Även om de föreslagna statsbidragsreglerna för folkhögskolorna har anpassats

i nära överensstämmelse med motsvarande regler för de gymnasiala skolorna

torde enligt utredningens uppfattning inte det nya systemet för rekvisition

och utbetalning av statsbidrag till de gymnasiala skolorna kunna tillämpas

för folkhögskolorna. Utredningen föreslår därför, att nuvarande regler om

rekvisition och utbetalning skall bibehållas. Enligt utredningens bedömande bör

även reglerna för rekvisition av statsbidrag till kringpersonal och pedagogisk

utrustning m. m. vara desamma som för statsbidrag till löner åt skolledare

och lärare.

I detta sammanhang påpekar utredningen betydelsen av att enhetliga kontoplaner,

anvisningar för den ekonomiska redovisningen etc. utfärdas till ledning

för skolorna. Enligt utredningens mening bör det ankomma på skolöverstyrelsen

och riksrevisionsverket att i samråd med Svenska landstingsförbundet och representanter

för andra huvudmän ta initiativ på detta område.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 1*2 år 1966

Förslag om vissa organisatoriska bestämmelser

Enligt gällande folkhögskolestadga skall elevernas undervisningstid utgöra

lägst 30 veckotimmar i arskurs 1 och i övrigt lägst 24 veckotimmar. Någon

bestämmelse om högsta antal veckotimmar är inte intagen i stadgan.

Den faktiska veckoarbetstiden för eleverna i folkhögskolan är enligt vad

utredningen funnit i många fall mycket lång. Det finns exempel på att elevernas

veckotimtal uppgår till 50 timmar. Utredningen anser, att en sådan arbetsbörda

är orimligt stor, oavsett vilka ämnen som ingår i detta timtal. Med

hänsyn härtill förordar utredningen att i folkhögskolestadgan skall intas en

regel om det högsta antal veckotimmar, som undervisningen för en elev får

omfatta. I gymnasiet kommer genom gymnasiereformen veckotimtalet att

utgöra i genomsnitt 32 timmar och i fackskolan skall veckotimtalet utgöra

35 timmar. Utredningen föreslår, att antalet veckotimmar för elev, som deltar

i heltidsundervisning i folkhögskola, skall vara minst 24 och högst 35 timmar.

Utredningen framhåller, att i den föreslagna maximitiden bör inräknas tid

för samtliga ämnen, dvs. även frivilliga ämnen.

Utredningen konstaterar, att ett högsta veckotimtal om 35 timmar kan medföra

problem för skolor med s. k. praktiska kurser. I sådana kurser är veckotimtalet

f. n. mycket högt. Utredningen anser emellertid inte att veckotimtalet

generellt skall vara högre för elever, som deltar i denna typ av kurs, men

finner sig dock kunna föreslå, att skolöverstyrelsen, om synnerliga skäl föreligger,

skall kunna medge att timtalet per vecka höjs till 38 för kurser med

övervägande praktisk undervisning.

Utredningen framhåller, att den rådande lärarsituationen gör det angeläget

att utnyttja existerande arbetskraft på det mest rationella sättet. Utredningen

har sökt utforma sitt förslag till nytt statsbidragssystem med sikte härpå och

har därför ägnat uppmärksamhet åt frågan om lärartätheten vid folkhögskolorna.

Utredningen har funnit, att antalet elever per avdelning i genomsnitt

är relativt lågt och att detta genomsnittstal visat en sjunkande tendens under

de senaste fem åren. Inom ecklesiastikdepartementet har utförts en undersökning

av vilken framgår att antalet lärare per 30 elever vid folkhögskolorna

f. n. utgör ca 2,7. Som jämförelse kan nämnas att man i det nya gymnasiet

räknar med en lärartäthet av 2 lärare per 30 elever. Den för folkhögskolan höga

lärartätheten sammanhänger med tillämpningen av gällande bestämmelser om

delningstal.

Utredningen uttalar, att det är angeläget att finna ett system för lärartilldelning

som både garanterar en god pedagogisk standard i folkhögskolorna och

är ett smidigare instrument än nu gällande gruppindelningsnormer. Utredningen

anser vidare, att det inom folkhögskolan bör kunna bedrivas en pedagogisk experimentverksamhet

som inte skall hindras av bestämmelser om lägsta antal

elever i avdelning eller grupp. Utredningen anför att det i vissa fall kan vara

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kunyl. Maj:ts proposition nr år JVtiti

pedagogiskt motiverat med intensivundervisning av elever i mycket små grupper

och i andra fall med avsevärt större grupper än nu är fallet.

Som en konsekvens härav föreslår utredningen att reglerna för inrättande av

avdelningar etc. helt skall avskaffas. Utredningens undersökningar har visat,

att kvoten av antalet lärartimmar per vecka och antalet elever f. n. utgor 2,42,

vilket tal av utredningen benämns relationstal. Detta innebär att en skola med

100 elever disponerar över i genomsnitt 242 lärartimmar per vecka. Enligt utredningens

mening talar såväl organisatoriska som pedagogiska skal för införandet

av ett statsbidragssystem som bygger på fastställandet av ett lämpligt

relationstal. Detta skulle innebära, att skolorna inom den givna ramen kunde

fritt disponera över lärarresurserna med de givna undantag som bestämmelserna

om undervisningsskyldigheten innebär. I den mån skolorna överskrider

ett sådant relationstal föreslås statsbidrag ej utgå för den överskjutande delen,

i de fall skolorna understiger det fastställda relationstalet föreslås statsbidrag

utgå med hänsyn till det reella antalet lärartimmar.

Utredningen framhåller att avvägningen av detta relationstal erbjuder vissa

problem. Utredningens förslag om en maximering av elevernas arbetsbörda

leder till viss reduktion av antalet lärartimmar. Med utgångspunkt hari och

med hänsyn dels till den under de senaste åren stigande lärartätheten i folkhögskolorna,

dels till önskvärdheten att hushålla med den pedagogiskt utbildade

arbetskraften och dels slutligen till de pedagogiska och organisatoriska förändringar

som utredningens förslag om ett relationstal medför för folkhögskolorna,

föreslår utredningen, att relationstalet fastställs till 2,2.

Övergång till relationstalet 2,2 innebär en minskning av ett antal lärare

som motsvarar ca 100 heltidstjänster. Övergångssvårigheter kan uppstå för

vissa skolor. Utredningen föreslår därför, att en 4-årig övergångsperiod skall

tillämpas, under vilken relationstalet för varje enskild skola skall minskas med

lika stora delar för varje år, så att för samtliga skolor relationstalet 2,2 uppnås

det fjärde året. De skolor som redan ligger på nyssnämnda relationstal 2,2 skall

ej kunna gå över detta tal.

Utredningen finner vid sin granskning av hur det föreslagna systemet skulle

verka för de enskilda skolorna, att det för bl. a. vissa mindre skolor i dagsläget

skulle kunna medföra problem att få ett tillräckligt antal lärartimmar med

relationstalet 2,2. Utredningen föreslår därför att det efter utgången av den

4-åriga övergångsperioden ställs ett antal lärartimmar till skolöverstyrelsens

förfogande, motsvarande 8 lärartjänster.

Saneringsbidrag

Enligt vad utredningen inhämtat har det provisoriska driftbidrag som anvisats

för budgetåren 1964/66 och vid vars fördelning främst rörelseskolornas lage

skulle beaktas inneburit en påbörjad sanering av skolornas ekonomi. Utredningen

framhåller, att det vore värdefullt om den permanenta statsbidragsförstärk
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 42 år 1966

ning utredningens förslag innebär kunde kombineras med ett övergångsvis utgående

saneringsbidrag. Syftet med ett sådant bidrag skulle vara att t. ex. avlasta

vissa tyngande ränte- och amorteringsbördor och att medge en punktvis insatt

upprustning, exempelvis av köksutrustning och sanitära anordningar. Utredningen

föreslår, att ett belopp om 10 milj. kr. ställs till förfogande för detta ändamål.

Beloppet bör enligt utredningen ställas till Kungl. Majrts förfogande och utgå

med 2 milj. kr. årligen under en femårsperiod. Vid prövning av huruvida bidrag

till viss skola skall utgå föreslås enbart behovet vara avgörande.

Även om förslaget om detta under fem år utgående saneringsbidrag bedöms

som ett kraftigt bidrag till att förverkliga utredningens strävanden att tillförsäkra

samtliga skolor likvärdiga ekonomiska resurser, utesluter utredningen inte

möjligheten att situationen i början av 1970-talet kan motivera en fortsatt sanering

av vissa skolors ekonomi.

Bidrag till byggnadsarbeten in. in.

Vid sin redogörelse för de regler som gäller om statsbidrag till byggnadsarbeten

vid folkhögskolor konstaterar utredningen att folkhögskolans bidrags villkor

i vissa avseenden, nämligen i vad gäller anskaffande av permanenta lokaler och

lärarbostäder, är gynnsammare än skolväsendets i övrigt. I andra avseenden,

nämligen i fråga om anskaffande av inventarier till skollokaler och elevhem, befinner

sig folkhögskolorna däremot i ett sämre läge.

Utredningen understryker i olika sammanhang betydelsen av att folkhögskolorna

får en sådan pedagogisk utrustning att de kan fullgöra sina uppgifter.

Som tidigare nämnts har utredningen framlagt förslag om ett bidrag till pedagogisk

utrustning m. m. bestående av dels ett generellt årligt bidrag för löpande

materielanskaffnmg, dels ett särskilt bidrag inom ramen av ett årligt belopp av

1 milj. kr. avsett för erforderlig upprustning av i princip engångsnatur. Därutöver

föreslår utredningen att statsbidrag skall utgå till första uppsättningen stadigvarande

undervisningsmateriel eftersom kostnaden härför är en betydande

post vid uppförande av skola eller vid mera omfattande till- eller ombyggnad.

Enligt utredningens uppfattning bör bidraget utgå med hälften av kostnaderna,

varvid av skolöverstyrelsen upprättade normalutrustningslistor bör ligga till

grund för beräkning av bidragsunderlaget.

Utredningen föreslår vidare, att statsbidrag skall utgå till inredning av och

inventarier till elevhem. Statsbidraget bör enligt utredningens mening, liksom

bidraget till kostnaderna för uppförande av elevhem, utgå med högst 75 % av

beräknade kostnader för inredning in. m.

Genom små förslag om statsbidrag till första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel

samt inredning av och inventarier till elevhem har utredningen

velat uppnå en jämställdhet även i dessa avseenden mellan å ena sidan

folkhögskolor och å andra sidan gymnasier, yrkesskolor och fackskolor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts -proposition nr \2 år 1966 15

Ikraftträdande

Med hänsyn till de förändringar som utredningens förslag innebär för folkhögskolorna

bl. a. från organisatoriska synpunkter föreslår utredningen, att de

nya statsbidragsrcglerna liksom bestämmelserna om lärartilldelning m. m. skall

gälla fr. o. m. budgetåret 1967/68. Utredningen har därvid bl. a. tagit hänsyn till

att för övergången till det föreslagna systemet med relationstal för lärartilldelning

ett omfattande planeringsarbete krävs såväl inom den centrala skolmyndigheten

som vid de enskilda skolorna.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts ''proposition nr få år 1966

Remissyttrandena

Det råder enighet bland remissinstanserna om behovet av att förbättra folkhögskolornas

ekonomiska villkor. I stort sett tillstyrks också utredningens förslag,

även om förslag till ändringar i fråga om vissa detaljer framläggs.

Skolöverstyrelsen uttalar att, om förslagen om ett generellt verkande system

för lärart indelning och om nya statsbidragsregler genomförs, förutsättningar

skapas för folkhögskolorna att med sin pedagogiska frihet och särprägel befästa

sin betydelsefulla ställning i utbildningssystemet. Överstyrelsen tillstyrker, att

kommitténs förslag läggs till grund för utarbetandet av nya statsbidragsbestämmelser

för folkhögskolan.

Svenska kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet och Svenska stadsförbundet

tillstyrker helt utredningens förslag till nya statsbidragsgrunder. Svenska

stadsförbundet finner det riktigt, att utredningen sett som huvudmål för

sitt arbete att ge folkhögskolan en statsbidragsmässig jämställdhet med de övriga

gymnasiala skolformerna.

Enligt Tjänstemännens centralorganisation är utredningens förslag till statligt

stöd till såväl konstruktion som ekonomiska konsekvenser ägnade att skapa förutsättningar

för rimliga arbetsförhållanden inom folkhögskolan. Landsorganisationen

anser att förbättringen för de av enskilda huvudmän ägda skolorna blir

relativt obetydlig, varför skäl kan finnas för att senare åter ta upp spörsmålet om

utformningen av statsbidragsgivningen till folkhögskolorna. För de närmaste

åren godtar dock organisationen utredningens förslag med vissa föreslagna förändringar.

Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation anser det tvivelaktigt, om förslaget

innebär det stöd för de enskilda skolorna som riksdagsbeslutet år 1964 enligt

organisationen avsåg. I yttrandet påpekas att dessa skolor erhåller mindre

stöd från stat och kommun sammanlagt än de av landstingen ägda skolorna.

Organisationen noterar emellertid samtidigt med tillfredsställelse att utredningens

förslag innebär en statsbidragsförstärkning.

Utredningens förslag till konstruktion av statsbidraget har

med vissa, senare redovisade modifieringar tillstyrkts eller lämnats utan erinran.

Den föreslagna förstärkningen av statsbidraget till löner till

skolledare och lärare har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av

samtliga remissinstanser.

Beträffande det föreslagna bidraget till viss kringpersonal

tillstyrks eller lämnas utan erinran utredningens förslag om ett bidragsbelopp av

65 000 kr. för skola med 3 400 undervisningsveckor av riksrevisionsverket, skolöverstyrelsen,

Svenska kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet och

Svenska stadsförbundet. Förslag om ett belopp av 80 000 kr. framförs av Tjänstemännens

centralorganisation och Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation

med motiveringen att medel för en halv kuratorstjänst bör inräknas i bidragsun
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr Jp2 år 1906

derlagct. Landsorganisationen vill därutöver även inräkna medel för eu halv husmorstjänst

i bidragsundcrlaget och förordar ett bidragsbelopp av 90 000 kr.

Vad gäller utredningens förslag om indexreglering av bidraget samt att detta

skall utgå i relation till skolornas storlek har några delade meningar ej yppats

liksom ej heller om utredningens förslag till beräkningsgrunder. Skolöverstyrelsen,

Landsorganisationen och Tjänstemännens centralorganisation önskar dock,

att lägst 75 % av bidragsundcrlaget i stället för av utredningen föreslagna 50 %

skall utgå, medan Rörclsejolkhögslcolornas intresseorganisation motsätter sig den

av utredningen föreslagna maximeringen av bidraget till 150 % av bidragsnnderlaget

och i stället förordar en avtrappning av bidraget för de större skolorna.

Liknande synpunkter anförs av Sveriges folkhögskolelevers förbund.

Utredningens förslag om ett bidrag till pedagogisk utrustning

har mottagits positivt och tillstyrkts överlag. Skolöverstyrelsen, Tjänstemännens

centralorganisation och Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation vill slå

samman den generella delen av detta bidrag med bidraget till kringpersonal.

Förslag om höjning av bidraget till 30 000 kr. framläggs av Landsorganisationen

med motiveringen att i bidragsundcrlaget även bidrag till fria läroböcker bör inräknas.

Organisationen önskar även en höjning av det till fri disposition ställda

beloppet till 1 250 000 kr. och hänvisar därvid till att kostnaderna för de pedagogiska

hjälpmedlen är betydande. Även Sveriges folkhögskolelevers förbund

önskar en höjning av detta belopp.

Det av utredningen föreslagna villkoret för statsbidrag att elevavgiften

skall utgöra lägst 300 kr. i månaden har fått ett blandat mottagande. Enligt

riksrevisionsverket bör en bättre kostnadstäckning än den av utredningen förordade

eftersträvas. Vid ett högre inackorderingspris bör det enligt verket vara

möjligt att avsevärt reducera bidraget till kringpersonal. Utredningens förslag

tillstyrks av Landsorganisationen, Tjänstemännens centralorganisation och Rörelsefolkhögskolornas

intresseorganisation. Dessa remissinstanser förknippar sitt

ställningstagande till förmån för utredningens förslag med önskemål om förändringar

i gällande bestämmelser om studiehjälp. Enligt Landsorganisationens mening

befinner sig folkhögskolans elever i en annan studieekonomisk situation än

elever vid andra skolor, där studierna leder fram till en viss kompetens och där

eleverna genom studierna vid dessa skolor efter avslutad skolgång erhåller högt

avlönade anställningar. Folkhögskolans målsättning är däremot att bereda vuxna

människor och ungdom möjlighet att skaffa sig en medborgerlig bildning, vilken

skall göra dem bättre lämpade för fortsatt verksamhet i samhället. Rörelsefolkhögskolornas

intresseorganisation påpekar, att ett genomförande av utredningens

förslag bör leda till att även övriga av landstingen ägda internatskolor uttar avgifter

av angiven storleksordning.

Skolöverstyrelsen motsätter sig inte förslaget men ifrågasätter om inte andra

vägar borde prövas för att uppnå de syften utredningen har önskat vinna.

En tveksam eller negativ ståndpunkt intas av kommunförbunden. Svenska

kommunförbundet finner det överraskande, att utredningen funnit det lämpligt

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 42 år 1966

att för den direkta anslagsgivningen till skolornas huvudmän uppställa ett

villkor som kan sägas ha ett klart samband med den statliga studiehjälpen.

Svenska landstingsförbundet motsätter sig utredningens föreslagna villkor och

förordar, att frågan om en höjning av inackorderingsavgifterna vidare övervägs

mellan landstingen och tillsynsmyndigheten. Svenska stadsförbundet har i princip

ingen erinran mot tanken på en enhetlig och realistisk inackorderingsavgift

men ställer sig tveksam till om en till beloppet fixerad avgift bör utgöra villkor

för erhållande av statsbidrag till undervisningen. Enligt förbundet skulle den

eftersträvade effekten sannolikt kunna uppnås genom någon form av samråd

eller rekommendation.

Centrala studiehjälp snämnden finner ej anledning uttala sig om behovet eller

lämpligheten av att den föreslagna höjningen genomförs men framhåller, att den

kan få negativ inverkan på rekryteringen. Nämnden tar vidare upp spörsmålet

om möjligheterna att införa särregler för vissa utbildningslinjer och anför härom.

Studiehjälpsutredningen var medveten om att utgifterna för inackordering

varierade i avsevärd grad beroende på om inackorderingen avsåg elevhem eller

enskilda hem eller vem som var huvudman för skolan. Det skulle enligt nämndens

mening helt strida mot gällande principer att inom studiehjälpssystemet

införa specialbestämmelser för olika utbildningsformer. Möjligheten att genom

speciella bidrag kompensera folkhögskoleeleverna vid en eventuell höjning av inackorderingsavgifterna

står alltså inte till buds, om man vill upprätthålla den av

statsmakterna antagna principen av enhetligt studiesocialt stöd i olika skolformer.

Med stöd av det ovan anförda finner studiehjälpsnämnden det av utredningen

framlagda förslaget icke böra medföra någon ändring av nu gällande bestämmelser

i studiehjälpsreglementet om studiesocialt stöd till eleverna vid folkhögskolorna.

Utredningens förslag om ett under en begränsad tidsperiod utgående saneringsbidrag

har i stort sett tillstyrkts. Riksrevisionsverket vill ej motsätta

sig förslaget men dock fästa uppmärksamheten på svårigheterna att objektivt

bedöma behovet i varje särskilt fall av ett dylikt bidrag. Enligt Rörelsefolkhögskolomas

intresseorganisation kommer bidragets effekt att bli allför ringa, varför

saneringsbidraget bör höjas utöver föreslagna 10 milj. kr. Organisationen hänvisar

till att de s. k. rörelsefolkhögskolornas skuldbörda uppgår till ca 30 milj. kr.

samt att räntor på dessa lån under en femårsperiod kan beräknas till ca 6

milj. kr.

De av utredningen föreslagna ändringarna i bestämmelserna om bidrag

till byggnadsarbeten vid folkhögskolor tillstyrks genomgående.

Vad utredningen föreslagit om behovet av åtgärder i syfte att förbättra den

ekonomiska redovisningen vid folkhögskolorna har tillstyrkts eller

lämnats utan erinran av samtliga remissinstanser. Riksrevisionsverket understryker

angelägenheten i detta utredningens förslag. Svenska stadsförbundet anser,

att vad utredningen anfört om behovet av anvisningar rörande enhetliga

kontoplaner m. m. för att skapa möjligheter till kontinuerlig bedömning av skolornas

ekonomiska läge synes ändamålsenligt.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kun yl. Maj:ts proposition nr 4~ är 1966

Utredningens förslag om en begränsning av elevernas veckoundervisn

i n g s t i d har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av bl. a. skolöverstyrelsen,

kommunförbunden och Landsorganisationen. Sveriges follchögskolelevers

förbund anser de nuvarande förhållandena i fråga om elevernas arbetsbörda vara

otillfredsställande. Det kan enligt förbundet inte anses lämpligt — vare sig från

studiesynpunkt eller från pedagogisk synpunkt — med ett veckotimtal om ca

50 timmar, vilket förekommer vid vissa skolor. Förbundet ansluter sig till utredningens

förslag.

'' Tjänstemännens centralorganisation och Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation

vänder sig däremot mot den föreslagna maximeringen. Som argument

härför anförs bl. a. att en folkhögskolelev, som vill skaffa sig kunskap, orientering

eller färdighet vid sidan av det fasta skolschemat, i allmänhet är hänvisad

till verksamhet inom den egna skolan. En omfattande fritidsverksamhet har

därför byggts upp vid skolorna. Tjänstemännens centralorganisation förordar

en regel av innebörden att ingen elev skall kunna åläggas att delta i undervisning

i mer än 35 veckotimmar. Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation anser

att om en begränsning skall göras denna ej bör omfatta elever i kurser om

högst 4 veckor.

Det finns inga delade meningar bland remissinstanserna om den principiella

lösning som utredningen föreslagit för lärartilldel ningen vid folkhögskolorna.

Skolöverstyrelsen, som tillstyrker utredningens förslag, förutsätter dock

att de lärartimmar, som en skola erhåller genom tillämpning av de föreslagna

reglerna, uteslutande kommer dess egna elever till godo. Annan tjänstgöring, som

stadgeenligt kan ingå i lärarnas tjänstgöringsskyldighet (studiecirklar utom skolan,

konsulentverksamhet m. m.) bör regleras i annan ordning. Liknande synpunkter

anförs av Landsorganisationen och Sveriges folkhö g skolelev ers förbund, vilka

också tillstyrker utredningens förslag. Svenska stadsförbundet ställer sig positivt

till tanken att påbörja försök med t. ex. storklasser vid folkhögskolorna. De av

utredningen lämnade uppgifterna om lärartätheten vid folkhögskolan jämfört

med lärartätheten i gymnasiet tyder enligt förbundet på att en viss utglesning

bör vara möjlig utan att undervisningens standard äventyras.

Tjänstemännens centralorganisation finner den föreslagna konstruktionen vara

administrativt synnerligen ändamålsenlig samt medge en betydande anpassning

till olika behov. Organisationen anser emellertid, att relationstalet bör sättas

högre än vad utredningen föreslagit. Som motiv härför anförs bl. a. att folkhögskolan

har en mer heterogen elevkår än övriga skolformer och att internatformen

kräver en särskild arbetsinsats av lärarna. Vidare framhålls att inslaget av

praktiska och estetiska kurser är stort vid skolorna och att dessa kurser är mer

lärarkrävande än andra. Även ökat engagemang i t. ex. utbildning av studieledare

skulle få begränsas vid det av utredningen föreslagna relationstalet. Liknande

synpunkter anförs av Rörelse folkhö g skolornas intresseorganisation.

Utredningens förslag att de nya statsbidragsreglerna m. m. skall gälla

fr. o. m. budgetåret 1967/68 har endast föranlett uttalande från

Landsorganisationen, som anser att reglerna bör gälla fr. o. m. nästa budgetår.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts ''proposition nr J$ år 1966

Begäran om anslag för budgetåret 1966/67

Skolöverstyrelsen har i vanlig ordning inkommit med begäran om medel för

budgetåret 1966/67.

Bidrag till driften av folkhögskolor

Skolöverstyrelsen föreslår att detta anslag, som innevarande budgetår är uppfört

med 36,7 milj. kr., för nästa budgetår höjs med 6 690 000 kr. I denna ökning

har överstyrelsen inräknat såväl automatiska förändringar av anslaget, beräknade

efter nu gällande regler, som kostnadsförändringar betingade av överstyrelsens

förslag till ändrad statsbidragsgivning, bidrag till ytterligare tre skolor

m. m. Den av överstyrelsen föreslagna ökningen fördelar sig enligt följande.

1. Automatisk ökning av avlöningsbidraget................ -j- 210 000 kr.

2. Avlösning av bidraget till skolhälsovård ................ + 49 000 kr.

3. Omläggning av statsbidragsgivningen................... -f- 4 500 000 kr.

4. Bidrag till ytterligare tre folkhögskolor................. + 520 700 kr.

5. Utbyte av 40 icke-ordinarie lärartjänster mot lika många

ordinarie tjänster..................................... -f- 350 000 kr.

6. Inrättande av tredje årskurs vid ytterligare fem skolor . . -f- 190 400 kr.

7. Inrättande av ytterligare fem kombinerade tjänster som

lärare och konsulent .................................. + 93 900 kr.

8. Medel för skrivhjälp till lärare......................... -f- 776 000 kr.

Summa + 6 690 000 kr.

Av skolöverstyrelsens motivering för det under punkt 4 redovisade förslaget

inhämtas bl. a.

4. Under arbetsåret 1965/66 utgår statsbidrag till 103 folkhögskolor. Två folkhögskolor

uppehåller verksamheten utan statsbidrag, nämligen Klarälvdalens

folkhögskola, Stöllet (Värmlande läns landsting), och Kjesäters folkhögskola,

Vingåker (Svenska scoutförbundet). Styrelserna för dessa skolor har ingett ansökan

om statsbidrag.

Såsom statsmyndigheterna vid ett flertal tillfällen uttalat, bör försiktighet

iakttas beträffande statligt stöd till ytterligare folkhögskolor intill dess erfarenhet

vunnits om fackskolans inverkan på folkhögskolornas elevrekrytering.

Detta har överstyrelsen också kraftigt understrukit för huvudman som framfört

planer på upprättande av folkhögskola. Huvudmännen för ovannämnda skolor

har emellertid tidigare utformat sina planer i samråd med överstyrelsen och gjort

förberedelser för verksamheten innan förslag om fackskola förelåg. De har gjort

stora uppoffringar, inte minst ekonomiskt. Med hänsyn till den positiva utveckling

som förelåg vid planeringstillfället och enligt överstyrelsens mening alltjämt

föreligger kan det knappast anses försvarligt att vägra eller under flera år fördröja

statsbidrag till dessa skolor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 42 år 1966

Valla folkhögskola, Linköping, åtnjuter statsbidrag som filialfolkhögskola till

Stensunds folkhögskola (Svenska frisksportförbundet). Undervisningen vid skolan

har alltsedan dess tillkomst fr. o. m. arbetsåret 1960/61 varit speciellt inriktad

på utbildning av ungdomsledare. Med hänsyn till vikten av att kvalificerad

sådan utbildning bedrivs med moderna pedagogiska metoder finner överstyrelsen

motiverat, att skolan erhåller statsbidrag såsom självständig skola.

Bidrag till arvoden åt skolläkare vid folkhögskolor

Ur förevarande förslagsanslag — som för innevarande budgetår är uppfört

med 49 000 kr. — bestrids utgifterna för statsbidrag till arvoden åt skolläkare

vid folkhögskolor. Skolöverstyrelsen föreslår i sin anslagsframställning, att

medel för ändamålet fr. o. m. nästa budgetår beräknas under anslaget Bidrag

till driften av folkhögskolor och att några medel ej därför anvisas under förevarande

anslag.

Bidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor

Från förevarande reservationsanslag, som för innevarande budgetår är uppfört

med 5 milj. kr., bestrids utgifter för statsbidrag till byggnadsarbeten vid

folkhögskolor. Statsbidrag utgår, vad avser permanenta lokaler, med 75 % av

kostnaderna.

Skolöverstyrelsen föreslår i sin anslagsframställning, att anslaget för nästa

budgetår uppförs med ett oförändrat belopp av 5 milj. kr. Senare har överstyrelsen

i skrivelse den 28 januari 1966 föreslagit att anslaget höjs med 450 000

kr. för genomförande vid folkhögskolorna av byggnadstekniska förbättringar,

avsedda att möjliggöra för skolorna att motta elever med svårare fysiska handikapp.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr J+2 år 1966

Departementschefen

Under de senaste åren har i anslutning till skolväsendets reformering en livlig

debatt förts om folkhögskolans ställning och uppgifter. Denna debatt har utmynnat

i att folkhögskolan även framgent har viktiga uppgifter att fylla. Liksom

hittills har den som grundläggande uppgift att ge eleverna allmän medborgerlig

bildning. Dess vid sidan därav viktiga uppgift att meddela målinriktad

utbildning av yrkesförberedande och kompletterande karaktär kommer

att bestå för avsevärd tid framåt.

Samtidigt har konstaterats att den nödvändiga omställningen och anpassningen

av folkhögskolan till fortskridande förändringar i utbildningsväsendet

och till nya strömningar i människornas bildningssträvanden måste komma

inifrån folkhögskolan själv såsom uttryck för de reform strävanden som bör

hållas levande vid varje skola. I prop. 1964: 171, där dessa frågor senast behandlades,

uttalade jag en uppfattning av nyss angiven innebörd och jag framhöll,

att intet inträffat som föranledde någon omprövning av folkhögskolans

ställning. Jag påpekade i stället att vad som framför allt krävdes var att utvecklingen

följdes med uppmärksamhet och att initiativ togs till ett kontinuerligt

reformarbete med huvudvikt på inre förnyelse.

Frågan om en förbättring av statsbidraget till folkhögskolan har under senare

år diskuterats och krav har ställts på en omprövning av gällande regler.

I prop. 1965:1 (bil. 10 s. 302) konstaterade jag, att förutsättningar för en

omprövning av statsbidragsvillkoren för folkhögskolan förelåg, eftersom riksdagen

fattat beslut om grunderna för statsbidrag till gymnasiet, fackskolan

och yrkesskolan. Enligt min mening borde nämligen statsbidraget till folkhögskolan

övervägas med beaktande av vad som i motsvarande avseenden skulle

komma att gälla för nyssnämnda skolformer. Den 19 mars 1965 tillkallade jag

fem sakkunniga för att utreda frågan om nya regler för statsbidrag till folkhögskolor.

Utredningens förslag om ändrade regler för statsbidragsgivning till folkhögskolor

anknyter i huvudsak till statsbidragsreglerna för gymnasiet och fackskolan.

Förslaget innebär en ökad statsbidragsgivning jämfört med nuvarande

regler. Statsbidrag föreslås utgå med 100 % av kostnaderna för löner m. m. till

lärare och skolledare. Vidare föreslås att — i likhet med vad som gäller för

gymnasiet och fackskolan — statsbidrag skall utgå till kostnaderna för viss övrig

personal, nämligen bibliotekspersonal, biträdespersonal och institutionstekniker/vaktmästare.

I detta bidrag har utredningen även räknat medel för obligatorisk

hälsovård vid folkhögskolorna. Utredningen föreslår, att bidraget till

denna personal för en skola av normalstorlek skall utgå med 100 % av ett indexbundet

bidragsunderlag av 65 000 kr., beräknat enligt 1965 års löneläge för stats
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts ''proposition nr bö2 år 19CG

tjänstemän. Med skola av normalstorlek avser utredningen en skola vars undervisningsvolym,

uttryckt som produkten av antalet elever och antalet kursveckor,

omfattar 3 400 elevveckor. Till skolor med färre resp. fler clevveckor föreslås

statsbidrag utgå med en lägre resp. högre procentsats av bidragsunderlaget, dock

med lägst 50 % och högst 150% av detta. — På en punkt har utredningen framlagt

ett förslag som går längre än reglerna för bidrag till gymnasier och fackskolor.

Utredningen föreslår nämligen, att ett årligt bidrag till pedagogisk utrustning

to. w. införs. Detta bidrag föreslås bestå dels av ett generellt, dvs. till samtliga

folkhögskolor utgående årsbidrag om 50—150 % av ett icke indexbundet bidragsunderlag

om 13 000 kr. (100% vid skola omfattande 3 400 elevveckor), dels av

ett särskilt årligt belopp av 1 milj. kr. Sistnämnda belopp, som är avsett att

användas som bidrag till större inköp av engångskaraktär, föreslås bli fördelat

genom beslut av Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, av skolöverstyrelsen

och i första hand utgå till andra skolor än dem som har kommunal

huvudman.

Utredningens förslag om statsbidrag till löner till lärare m. m., till viss övrig

personal och till pedagogisk utrustning m. m. har i allt väsentligt vunnit remissinstansernas

stöd. För egen del ansluter jag mig helt till de framlagda förslagen.

Jag anser det värdefullt, att en statsbidragsmässig jämställdhet mellan folkhögskolan

och de gymnasiala skolorna eftersträvats. Jag delar utredningens uppfattning,

att statsbidraget helt bör täcka kostnaderna för löner m. m. till lärare

och skolledare. Folkhögskolorna bör även i likhet med gymnasiet och fackskolan

tillförsäkras ekonomiska resurser för anställande av viss annan personal. Ett

bidragsunderlag om 65 000 kr. finner jag rimligt avvägt. För varje redovisningsår

skall detta belopp jämkas i förhållande till den ändring av statstjänstemännens

sammanlagda lönenivå som inträtt efter år 1965. I likhet med utredningen

finner jag vidare viktigt, att folkhögskolorna förfogar över ändamålsenlig pedagogisk

utrustning, och tillstyrker därför, att ett generellt statsbidrag till detta

ändamål skall utgå på grundval av ett bidragsunderlag av 13 000 kr. Jag tillstyrker

också förslaget, att bidrag skall utgå med 50—150 % av de båda nyssnämnda

bidragsunderlagsbeloppen, varvid en skola med en verksamhet omfattande 3 400

elevveckor bör få bidrag med 100 %. Det nya bidragssystemet innebär även att

huvudmännen skall sörja för elevernas hälsovård.

I likhet med utredningen finner jag behov föreligga av ett bidrag också till

engångsanskaffning av dyrbarare pedagogisk utrustning. Jag förordar, att ett

belopp av 1 milj. kr. beräknas för ifrågavarande ändamål och att beloppet fördelas

av skolöverstyrelsen. Jag delar utredningens uppfattning om syftet med

dessa anslagsmedel. Dock vill jag i detta sammanhang erinra om mitt uttalande

i prop. 1966:1 (bil. 10 s. 164) i fråga om bidrag till de handikappades kulturella

verksamhet. Jag anser, att av nyssnämnda belopp om 1 milj. kr. bör kunna

bestridas kostnader även för tekniska anordningar vid vissa folkhögskolor för att

underlätta för handikappade att delta i folkhögskolekurser.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 1+2 år 1966

Under budgetåret 1964/65 utgick till folkhögskolorna ett provisoriskt driftbidrag

om 3 milj. kr. och under budgetåret 1965/66 utgår ett provisoriskt driftbidrag

om 5 milj. kr. Detta extra bidrag har inneburit en påbörjad sanering av

folkhögskolornas ekonomi. Utredningen föreslår, att den permanenta statsbidragsförstärkningen

skall kombineras med ett övergångsvis utgående saneringsbidrag.

Remissinstanserna har i stort sett varit positiva till förslaget. Jag

finner det angeläget, att den påbörjade saneringen av skolornas ekonomi kan

fullföljas och föreslår i likhet med utredningen att ett belopp om 10 milj. kr.

beräknas för ändamålet att utgå med 2 milj. kr. årligen under fem år. Det bör

ankomma på Kungl. Maj:t att fördela detta bidrag.

I likhet med utredningen anser jag, att statsbidrag bör utgå även till folkhögskolorna

för första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel. Därmed

uppnås jämställdhet i detta avseende med gymnasier, yrkesskolor och

fackskolor. Bidraget bör utgå med 50 % av kostnaderna och som grund för beräkning

av bidragsunderlaget bör ligga särskilda normalutrustningslistor. Riksrevisionsverket

bör få i uppdrag att efter samråd med skolöverstyrelsen upprätta

dessa listor. Vidare ansluter jag mig till utredningens förslag att statsbidrag

skall utgå till inredning av och inventarier till elevhem. Statsbidrag bör

utgå med högst 75 % av beräknade kostnader för inredning m. m., vartill statsbidrag

prövas böra utgå.

Vad utredningen påvisat i fråga om brister i folkhögskolornas ekonomiska

redovisning bör föranleda uppdrag till skolöverstyrelsen och riksrevisionsverket

att i samverkan med representanter för huvudmännen vidta åtgärder för att

uppnå en förbättring.

Vad utredningen anfört om principerna för statsbidragsgivningen såvitt gäller

dess avgränsning i förhållande till studiehjälpen kan jag helt instämma i. Jag

delar utredningens uppfattning angående betydelsen av att folkhögskolornas

inackorderingspriser ligger på en ekonomiskt realistisk nivå. I likhet med åtskilliga

remissinstanser är jag emellertid starkt tveksam mot att fixera ett lägsta inackorderingspris

såsom villkor för statsbidrag. I anslutning till bl. a. Svenska

stadsförbundets yttrande i denna del anser jag, att den avsedda effekten bör

kunna uppnås genom samråd och rekommendationer mellan tillsynsmyndigheten

och huvudmännen.

I detta sammanhang framför utredningen även synpunkter på det studiesociala

stödet. Utredningen framhåller, att det kan finnas skäl att ompröva formerna

för det studiesociala stödet till folkhögskolestuderande, och utgår från, att statsmakterna

kommer att ha sin uppmärksamhet riktad på detta område. Såsom

studiehjälpsnämnden framhållit är det emellertid inte lämpligt att införa specialregler

om studiehjälp för olika slag av utbildning. En sådan åtgärd skulle

strida mot de principer om enhetligt studiesocialt stöd i olika skolformer, som

godtagits av statsmakterna vid 1964 års riksdag (prop. 1964:138, SäU 1, rskr

290). Jag avser därför inte att framlägga något förslag med det av utredningen

förutsatta syftet.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kumjl. Maj:ts proposition nr 4L2 är 1966

Jag övergår härefter till att behandla vissa av utredningen framlagda förslag

av organisatorisk karaktär.

Utredningen har funnit, att veckoarbetstiden för eleverna i folkhögskolan i

många fall är mycket lång. Utredningen föreslår därför, att en ny bestämmelse

införs i folkhögskolestadgan varigenom det högsta antalet veckotimmar för

eleverna fastställs till 35. För elever i kurser med övervägande praktiska

ämnen föreslås att skolöverstyrelsen, om synnerliga skäl föreligger, skall kunna

medge att timtalet höjs till 38. Kungl. Maj:t äger visserligen besluta i denna

fråga, men då jag anser, att frågan har principiell betydelse och den dessutom

har samband med frågorna om lärartätheten och statsbidragsunderlaget, vill jag

i detta sammanhang redovisa mina synpunkter. I prop. 1964: 171 angående reformering

av de gymnasiala skolorna m. m. förordade jag, att veckotimtalet för

elever i gymnasiet skulle uppgå till i genomsnitt 32 veckotimmar och för elever i

fackskolan 35 veckotimmar. För båda skolformerna ansåg jag i princip skäl föreligga

för ytterligare minskning av veckotimtalen men av olika skäl var det inte

möjligt att gå längre. Denna begränsning i den schemabundna arbetstiden kan

ses som ett led i strävandena att förverkliga en av de viktigaste målsättningarna

den nya skolan, nämligen fostran till goda arbets- och studievanor. Samma

skäl gäller även för folkhögskolans del. Jag avser därför att i annat sammanhang

föreslå Kungl. Maj:t att, i enlighet med utredningens förslag, i folkhögskolestadgan

införa en bestämmelse om det högsta veckotimtalet för elev vid

folkhögskola.

Utredningen har ägnat särskild uppmärksamhet åt lärartätheten vid folkhögskolorna.

Denna överstiger inte obetydligt den lärartäthet som beräknats för

det framtida gymnasiet. De förslag utredningen framlägger om helt nya regler

för lärartilldelning som grund för statsbidragsgivningen och om slopande av

nuvarande regler för inrättande av avdelningar leder till cn minskning av lärartätheten

och skapar samtidigt en ökad frihet för skolorna att utforma sin verksamhet.

Utredningen har funnit, att kvoten av antalet lärartimmar per vecka

och antalet elever f. n. utgör 2,42. Detta innebär, att en skola med 100 elever

disponerar i genomsnittt 242 lärartimmar per vecka. Utredningen föreslår, att

lärartilldelningen skall grunda sig på ett sådant relationstal och att relationstalet

fastställs till 2,2. I den mån relationstalet överstiger 2,2, skulle statsbidrag

ej utgå för denna överskjutande del.

Jag tillstyrker, att nuvarande regler om klass- och gruppindelning slopas och

ersätts av det system för lärartilldelning utredningen föreslagit. Innebörden

av förslaget är att statsbidrag utgår med 100 % av de faktiska lärarlönekostnaderna,

dock högst kostnaderna för 2,2 lärartimmar per elev och vecka. Inom ramen

för lärartilldelningen kan undervisningen organiseras fritt i enlighet med

skolledningens pedagogiska bedömningar.

Det bör framhållas, att sänkningen av relationstalet från nuvarande 2,42 till

2,2 torde kunna åstadkommas redan genom den föreslagna begränsningen av an
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Kungl. Maj:ts proposition nr år 1966

talet undervisningstimmar per vecka för eleverna. Jag vill emellertid inte föreslå

något definitivt ställningstagande till relationstalets storlek, då erfarenhetsunderlag

saknas för en avvägning av relationstalets storlek och utformning. Efter en

försöksperiod bör det emellertid vara möjligt att mer definitivt fixera detta tal.

Jag förordar därför en fyraarig försöksverksamhet enligt utredningens uppläggning.

Under denna period bör prövas om det är .möjligt och lämpligt att ytterligare

sänka relationstalet. Vidare torde få övervägas om det för någon typ av

undervisning kan föreligga särskilda skäl för ett annat relationstal. Ett slutgiltigt

ställningstagande bör ske pa grundval av erfarenheterna under försökstiden.

Kungl. Maj:t bör under försökstiden få besluta om avvikelser, om särskilda

skäl därtill föreligger. I anledning av uttalanden från bl. a. skolöverstyrelsen

vill jag framhålla, att de lärartimmar, som resp. skola genom relationstalet

får bidrag till, skall komma enbart skolans egna elever till godo.

Jag tillstyrker utredningens förslag att de nya statsbidragsreglerna liksom bestämmelserna

om lärartilldelning m. m. skall gälla fr. o.m. budgetåret 1967/68.

Jag vill vidare meddela, att jag har för avsikt att i annat sammanhang föreslå

Kungl. Maj:t införande av samarbetsnämnder vid folkhögskolorna.

Beträffande skolöverstyrelsens begäran om anslag för budgetåret 1966/67 vill

jag anföra följande. Jag beräknar den automatiska ökningen av avlöningsbidraget

till 210 000 kr. Skolöverstyrelsens förslag om statsbidrag fr. o. m. nästa budgetår

till ytterligare tre folkhögskolor är jag inte beredd att helt tillstyrka. Av de

skolor som startat sin verksamhet senast budgetåret 1962/63 återstår endast

en skola, som inte beviljats statsbidrag, nämligen Klarälvdalens folkhögskola.

Jag tillstyrker, att medel beräknas för statsbidrag till denna folkhögskola. Det

härför erforderliga medelsbehovet uppgår till 175 000 kr.

Jag beräknar inte medel för inrättande av nya kombinerade tjänster som lärare

och konsulent eller för utbyte av icke-ordinarie tjänster mot ordinarie. Jag har

tidigare uttalat, att anordnande av ytterligare tredje årskurser bör ske med

stor återhållsamhet och jag är därför inte beredd att räkna medel härför.

Under innevarande budgetår utgår ett provisoriskt driftbidrag om 5 milj. kr.

Med hänsyn till att de nya statsbidragsreglerna m. m. för folkhögskolan

föreslås gälla först fr. o. m. budgetåret 1967/68, förordar jag, att provisoriskt

driftbidrag om 5 milj. kr. får utgå även under budgetåret 1966/67. Vid fördelningen

av detta provisoriska driftbidrag bör de principer som utredningen föreslagit

för saneringsbidraget vara vägledande. Därigenom kan den sanering av

vissa enskilda folkhögskolors ekonomi, som får betraktas som angelägen, påbörjas

redan under nästa budgetår.

Med anledning av vad jag i det föregående anfört, bör anslaget till bidrag

till driften av folkhögskolor uppföras med (36 700 000 + 210 000 + 175 000) =

37 085 000 kr.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 42 år 1966

Anslaget till bidrag till arvoden åt skolläkare vid folkhögskolor bör uppföras

med ett oförändrat belopp av 49 000 kr.

Till bidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor bör beräknas 5 milj. kr.

Under åberopande av vad jag anfört i det föregående hemställer jag, att

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

a) godkänna vad jag förordat angående statsbidrag till folkhögskolor

fr. o. m. budgetåret 1967/68;

b) till Bidrag till driften av folkhögskolor för budgetåret

1966/67 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 37 085 000 kr.;

c) till Bidrag till arvoden åt skolläkare vid folkhögskolor för

budgetåret 1966/67 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 49 000 kr.;

d) till Bidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor förbudgetåret

1966/67 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 5 000 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall

avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Sarmite Ziemelis

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr /2 år 1966

INNEHÅLL

Sid

Inledning ................. 3

Nuvarande bestämmelser m. m......................... 4

Folkhögskolans ändamål, organisation och verksamhet .............. 4

Statsbidragsregler .............. g

Utredningen ..................................................... 7

Folkhögskolornas ekonomi ......................................... 7

Principiella överväganden ..................... g

Förslag till utformning av statsbidraget ............................. 9

Statsbidragsvillkor ................................................ jj

Rekvisition och utbetalning m. m................................... n

Förslag om vissa organisatoriska bestämmelser ...................... 12

Saneringsbidrag ................................................... 13

Bidrag till byggnadsarbeten m. m............ 14

Ikraftträdande ................................................... 15

Remissyttrandena ................................................... 10

Begäran om anslag för budgetåret 1966/67 ............................. 20

Bidrag till driften av folkhögskolor.................................. 20

Bidrag till arvoden åt skolläkare vid folkhögskolor.................... 21

Bidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor........................ 21

Departementschefen ................................................ 22

Ivar H®ggströms Tryckeri AB • Stockholm 1966

660231

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1966:186 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av ett arbetsmedicinskt institut m. m. a1 i texten
  2. SU 1966:75 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsbidrag till folkhögskolor jämte i ämnet väckta motioner. a1 i texten