Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag med särskilda bestämmelser rörande riksbankens sedelutgivning, m. m

1966-02-25 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1966:44, Med förslag till lag med särskilda bestämmelser rörande riksbankens sedelutgivning, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr W år 1966

1

Nr 44

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag med

särskilda bestämmelser rörande riksbankens sedelutgivning,

m. m.; given Stockholms slott den 25 februari

1966.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

1) antaga härvid fogade förslag till lag med särskilda bestämmelser rörande

riksbankens sedelutgivning;

2) bifalla det förslag i övrigt, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att särskilda bestämmelser om undantag från

riksbankslagens föreskrifter beträffande riksbankens sedelutgivningsrätt

skall gälla även för tiden den 1 juli 1966—den 30 juni 1967. Därvid föreslås,

att maximibeloppet för sedelutgivningsrätten höjs från 9 700 till 9 900 milj.

kr.

Vidare föreslås att riksbanken under samma tid får fortsatt befrielse från

skyldigheten att vid anfordran inlösa bankens sedlar med guld. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. Nr 44

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj. ts proposition nr 44 år 1966

Förslag

till

Lag

med särskilda bestämmelser om riksbankens sedelutgivning

Härigenom förordnas, att under tiden den 1 juli 1966—den 30 juni 1967

följande särskilda bestämmelser skola gälla i stället för bestämmelserna i

9 § och 11 § första stycket lagen den 30 juni 1934 (nr 437) för Sveriges

riksbank1.

1 §■

Riksbanken får utge sedlar till ett belopp av högst niotusenniohundra

miljoner kronor.

2 §.

Under tid då riksdagen ej håller session äger Konungen på framställning

av fullmäktige i riksbanken och efter hörande av fullmäktige i riksgäldskontoret

medge riksbanken att utge sedlar till ett belopp av ytterligare högst

sjuhundra miljoner kronor, om det är nödvändigt med hänsyn till utomordentliga

omständigheter. Blir sådant medgivande icke godkänt av riksdagen

inom tjugo dagar från början av nästa session, upphör medgivandet att

gälla vid utgången av nämnda tid.

3 §.

Som riksbankens metalliska kassa räknas allt guldmynt och omyntat

guld som tillhör riksbanken. 1

1 Senaste lag i ämnet se 1965:216.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 44 år 1966

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

25 februari 1966.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson,

Lindström, Lange, Edenman, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme,

Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om särskilda bestämmelser

rörande riksbankens sedelutgivning, m. m., och anför.

I skrivelse den 13 januari 1966 har fullmäktige i riksbanken gjort framställning

om fortsatt provisorisk lagstiftning rörande riksbankens sedelutgivning

och hemställt om fortsatt befrielse för riksbanken från skyldigheten

att inlösa av banken utgivna sedlar med guld. över framställningen har,

efter remiss, yttrande avgetts av fullmäktige i riksgäldskontoret.

Gällande ordning m. m.

Riksbankens rätt att utge sedlar grundas på stadgande i 72 § regeringsformen.

Enligt detta lagrum har riksbanken även skyldighet att vid anfordran

lösa in utgivna sedlar med guld efter deras lydelse, om inte Kungl.

Maj :t och riksdagen i viss ordning medger undantag från denna skyldighet.

Enligt 9 § första stycket lagen den 30 juni 1934 (nr 437) för Sveriges riksbank

(riksbankslagen) är riksbankens rätt att ge ut sedlar begränsad

till det belopp, som motsvarar dubbla summan av riksbankens metalliska

kassa beräknad enligt 11 §, jämte ett ytterligare belopp av 350 milj.

kr. Enligt 9 § andra stycket kan riksbanken under vissa förutsättningar

få bemyndigande att ge ut sedlar till ett belopp av ytterligare högst 350

milj. kr. Den utelöpande sedelmängden skall dock så snart ske kan nedbringas

med ett belopp motsvarande vad som utgetts med stöd av ett sådant

bemyndigande.

Enligt 10 § (ändrad senast genom SFS 1965:444) skall bankens utelöpande

sedlar, till den del de överstiger bankens metalliska kassa, motsvaras

av vissa i paragrafen angivna tillgångar sammanräknade, den s. k. supplementära

sedeltäckningen. Dessa tillgångar är

a) lätt säljbara statspapper;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj. ts proposition nr 44 år 1966

b) allmänna hypoteksbankens och Konungariket Sveriges stadshypotekskassas

obligationer samt andra inhemska obligationer, som noteras på

utländsk börs;

c) på betryggande sätt försäkrat guldmynt och omyntat guld, som är

nedsatt på utrikes ort eller under transport men som inte enligt It § inräknas

i den metalliska kassan;

d) växlar, som är betalbara inom eller utom riket;

e) medel som innestår i räkning hos bank eller bankir på utrikes ort och

förfaller till betalning inom sex månader, efter avdrag av riksbankens skuld

i sådan räkning;

f) medel, vilka är utlånade på bestämd tid av högst tre månader eller

med högst samma uppsägningstid mot säkerhet av sådana statspapper och

obligationer som nämnts under a) och b), samt — intill ett belopp av 100

milj. kr. — mot annan säkerhet;

g) tillgodohavande på grund av insats i eller utlåning till Internationella

valutafonden.

Som riksbankens metalliska kassa skall enligt 11 § första stycket räknas

allt riksbankens guld inom landet och dessutom, intill ett belopp motsvarande

15 % av hela metalliska kassan, banken tillhörigt guld som är nedsatt

på utrikes ort eller under transport och försäkrat på betryggande sätt. I 11 §

andra stycket stadgas, att den metalliska kassan inte får bibehållas vid

lägre belopp än 150 milj. kr.

I syfte att skapa den större elasticitet i penningsystemet, som förhållandena

påkallade, modifierades riksbankslagens bestämmelser temporärt med

stöd av lagen den 22 december 1939 (nr 895) angående rätt för Konungen

att meddela särskilda bestämmelser om riksbankens sedelutgivning och

bankrörelse m. m. Denna lag gällde ursprungligen t. o. m. den 31 mars 1940

men fick därefter fortsatt giltighet, sista gången genom lag den 16 maj 1947

(nr 194), enligt vilken giltighetstiden utsträcktes t. o. in. den 30 juni 1948.

Lagen utgjorde ett led i krigsårens beredskapslagstiftning och hade karaktären

av fullmaktslag, som var tillämplig vid krig eller krigsfara vari riket

befann sig eller eljest under utomordentliga av krig föranledda förhållanden.

De modifierade bestämmelser, som meddelades med stöd av 1939 års lag,

innebar i huvudsak följande.

Genom kungörelsen den 31 januari 19i0 (nr 54) med viss bestämmelse,

angående riksbankens metalliska kassa sattes stadgandet i 11 § första stycket

riksbankslagen om den metalliska kassan temporärt ur kraft. I kungörelsen

förordnades, att som riksbankens metalliska kassa skulle räknas allt

riksbanken tillhörigt guld. De i riksbankslagen föreskrivna begränsningarna

i sedelutgivningsrätten, vilka sammanhängde med guldets placering, hade

nämligen ansetts lägga hinder i vägen för en sådan fördelning av riksbankens

guldbehållning som från säkerhetssynpunkter var mest betryggande.

Vidare utfärdades bestämmelser, som medgav ökning av det belopp var
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 44 år 1966 5

med sedelutgivningen enligt t) § första stycket riksbankslagen fick överstiga

dubbla summan av den metalliska kassan. Genom kungörelsen den 14 februari

1947 (nr 31) med viss bestämmelse angående riksbankens sedelutgivning

ökades sålunda detta belopp från 350 till 1 400 milj. kr. Genom kungörelsen

den 20 juni 1947 (nr 251) med viss bestämmelse angående riksbankens

sedelutgivning ökades beloppet till 2 500 milj. kr.

1930 års fullmaktslag, som upphörde att gälla vid utgången av juni 1948,

ersattes av lagen den 28 maj 1948 (nr 248) med särskilda bestämmelser

rörande riksbankens sedelutgivning.

Enligt sistnämnda lag gällde under tiden den 1 juli 1948—den 30 juni

1949 i stället för stadgandena i 9 § och 11 § första stycket riksbankslagen

särskilda bestämmelser. Dessa medgav riksbanken att ge ut sedlar till ett

belopp av högst 3 200 milj. kr. (1 §). Om så prövades nödigt med hänsyn

till utomordentliga omständigheter, fick Kungl. Maj :t, när riksdagen

inte var samlad, på framställning av fullmäktige i riksbanken och efter

samråd med fullmäktige i riksgäldskontoret medge riksbanken att ge ut

sedlar till ett belopp av ytterligare högst 700 milj. kr. Ett sådant medgivande

skulle, om det inte godkändes av riksdagen inom tjugo dagar från

det att riksdagen åter sammanträtt, upphöra att gälla efter utgången av

nämnda tid (2 §). Slutligen skulle som riksbankens metalliska kassa räknas

allt riksbanken tillhörigt guldmynt och omyntat guld (3 §).

Som nämnts gällde 1948 års lag endast till utgången av juni 1949. Den

har emellertid senare successivt ersatts av ny lagstiftning. Därvid har

maximibeloppet för riksbankens sedelutgivning höjts. Nu gällande bestämmelser

återfinns i lagen den 26 maj 1965 (nr 216) med särskilda bestämmelser

rörande riksbankens sedelutgivning. Maximibeloppet för sedelutgivningen

är där bestämt till 9 700 milj. kr.

Genom kungörelsen den 26 maj 1965 (nr 217) om befrielse för riksbanken

under viss tid från skyldigheten att inlösa av banken

utgivna sedlar med guld har Kungl. Maj :t med stöd av riksdagens

medgivande befriat riksbanken från denna skyldighet för tiden t. o. m.

den 30 juni 1966. Banken har dock rätt att dessförinnan återuppta inlösningen

av bankens sedlar, om förhållandena ger anledning till detta.

Angående utredningar om riksbankens sedelutgivningsrätt samt bankoutskottets

utlåtanden i anledning av den provisoriska lagstiftningen hänvisas

till prop. 1965: 72 s. 6. Här må endast framhållas att myntkommittén

den 14 december 1965 avgett ett delbetänkande, »Ny myntserie» (SOU

1966:4), samt att frågan om riksbankens skyldighet att inlösa sedlar med

guld, vilken fråga kommittén enligt direktiven är oförhindrad att behandla,

inte berörts i detta betänkande. Vidare må nämnas att bankoutskottet behandlat

frågan om den provisoriska lagstiftningen senast i B:oU 1965: 33.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr H år 1966

Riksbanksfullmäktiges framställning m. m.

I den inledningsvis omnämnda skrivelsen hemställer riksbanksfullmäktige,

att gällande lagstiftning med särskilda bestämmelser rörande riksbankens

sedelutgivningsrätt ges förlängd giltighet till utgången av juni 1967 och att

maximibeloppet för sedelutgivningsrätten i samband därmed höjs till 9 900

milj. kr. Härjämte hemställer fullmäktige, att riksbanken för tiden den 1

juli 1966—den 30 juni 1967 fritas från skyldigheten att inlösa sina sedlar

med guld, med rätt dock för riksbanken att före utgången av denna tid

återuppta inlösningen av bankens sedlar om förhållandena ger anledning

till detta.

I skrivelsen anför fullmäktige.

Det sedan år 1948 tillämpade systemet med maximering av sedelutgivningsrätten

torde böra bibehållas även under nästa budgetår. Även det nu

gällande maximibeloppet 9 700 milj. kr., som då sedelomloppet var som

störst under året medgav ytterligare sedelutgivning för 663 milj. kr., lär

kunna bibehållas oförändrat. Då emellertid lagstiftning i vart fall erfordras

för förlängning av de särskilda bestämmelserna rörande riksbankens

sedelutgivningsrätt, kan lämpligen en mindre höjning av sedeltaket samtidigt

ske för att behålla det reservutrymme som finnes för ändrade betalnings-

och kassahållningsvanor. Maximibeloppet för riksbankens sedelutgivningsrätt

torde därför för nästa budgetår böra höjas med förslagsvis 200

milj. kr. till 9 900 milj. kr.

Fullmäktige i riksgäldskontoret har för sin del tillstyrkt riksbanksfullmäktiges

förslag.

Departementschefen

I fråga om riksbankens rätt att ge ut sedlar gäller f. n. — i stället för

riksbankslagens motsvarande stadganden — föreskrifterna i lagen den 26

maj 1965 med särskilda bestämmelser rörande riksbankens sedelutgivning.

Dessa bestämmelser innebär bl. a., att riksbanken får ge ut sedlar till ett

belopp av högst 9 700 milj. kr. 1965 års lag, som gäller till utgången av

juni 1966, har liksom den föregående lagstiftningen på området tillkommit

som ett provisorium.

Riksbanksfullmäktige har hemställt om förlängning av den provisoriska

lagstiftningen under ytterligare ett år. Denna hemställan har tillstyrkts av

riksgäldsfullmäktige, och även jag biträder förslaget.

Riksbanksfullmäktige har samtidigt föreslagit en höjning av maximibeloppet

för sedelutgivningen från nuvarande 9 700 milj. kr. till 9 900 milj.

kr. Denna höjning har av fullmäktige ansetts lämplig för att riksbanken

skall kunna liksom hittills hålla en tillräcklig reserv med tanke på eventuella

ökningar av sedelbehovet. Förslaget om höjning av sedelutgivningens

maximibelopp, som tillstyrkts av riksgäldsfullmäktige, föranleder inte någon

erinran från min sida.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr ii år 1966

I enlighet med det anförda förordar jag, att bestämmelser rörande riksbankens

sedelutgivning under tiden den 1 juli 1966—den 30 juni 1967 meddelas

genom särskild lag i överensstämmelse med 1965 års lag i ämnet

men med den jämkningen att maximibeloppet för sedelutgivningen höjs till

9 900 milj. kr.

Vad slutligen angår riksbankens skyldighet att vid anfordran lösa in utgivna

sedlar med guld efter deras lydelse biträder jag riksbanksfullmäktiges

förslag om befrielse från denna skyldighet för tiden den 1 juli 1966—

den 30 juni 1967. Banken bör dock liksom nu ha rätt att återuppta inlösningen

av bankens sedlar före utgången av denna tid, om förhållandena

skulle ge anledning till detta.

I enlighet med vad jag anfört har inom finansdepartementet upprättats

förslag till lag med särskilda bestämmelser om riksbankens sedelutgivning.

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att Kungl. Maj:t

måtte genom proposition föreslå riksdagen att

1) anta nyssnämnda lagförslag;

2) medge, att riksbanken för tiden den 1 juli 1966—den

30 juni 1967 fritas från skyldigheten att vid anfordran inlösa

av banken utgivna sedlar med guld efter deras lydelse,

med rätt dock för riksbanken att före utgången av denna

tid återuppta inlösningen av bankens sedlar om förhållandena

ge anledning till detta.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Krister Olinder

MARCUS BOKTR. STHLM 1966 660187

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1966:134 Skrivelse till fullmäktige i riksgäldskontoret i anledning av motion om rengöring av riksdagshusets fasader och gavlar. a1 i texten
  2. BU 1966:24 Bankoutskottets utlåtande nr 24 år 1966 s. 1 i texten