Sök i Ratio Lex

Angående reglering av priserna på vissa jordbruksprodukter och av sockernäringen, m. m

1966-03-04 · 51 sidor, varav 42 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 42 av 51 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1966:47, Angående reglering av priserna på vissa jordbruksprodukter och av sockernäringen, m. m

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 47 är 1966

1

Nr 47

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående reglering av

priserna på vissa jordbruksprodukter och av sockernäringen,

m. m.; given Stockholms slott den 4 mars

1966.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Eric Holmquist

Propositionens huvudsakliga innehåll

Eftersom ett på 1960 års jordbruksutrednings arbete grundat nytt system

för prissättning av jordbrukets produkter inte kan träda i kraft den 1 september

1966, framläggs i propositionen förslag till fortsatt provisorisk reglering

av priserna på vissa jordbruksprodukter och av sockernäringen.

Den provisoriska regleringen av priserna på vissa jordbruksprodukter

avses omfatta tiden den 1 september 1966—den 31 augusti 1967. Förslaget

grundar sig på en mellan statens jordbruksnämnd samt jordbrukets förhandlingsdelegation

och jordbruksnämndens konsumentdelegation träffad

överenskommelse. För prisregleringen förordas att nu gällande provisoriska

system med vissa jämkningar tillämpas även under nästa regleringsår.

I fråga om sockernäringen föreslås en provisorisk reglering för tiden den

1 maj 1966—den 31 augusti 1967 i enlighet med en överenskommelse som

träffats mellan statens jordbruksnämnd samt företrädare för Sveriges betodlares

centralförening och Svenska sockerfabriks aktiebolaget. Förslaget

1 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. Nr 47

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 47 år 1966

innebär i förhållande till vad som nu gäller betydande omläggningar av

främst regleringsteknisk karaktär.

Vidare framläggs i propositionen förslag angående anslag för nästa budgetår

till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område och till särskilt

stöd åt det mindre jordbruket.

s. 3 Kontrollera mot PDF

K ungt. Maj.ts proposition nr 47 år 1966

3

Utdrag av protokoll över jordbruksärenden hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

h mars

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Andersson, Lindström,

Lange, Kling, Johansson, Hermansson, IIolmqvist, Aspling, Palme,

Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist, fråga om reglering

av priserna på vissa jordbruksprodukter och av sockernäringen, m. m., och

anför.

Inledning

I skrivelse den 18 augusti 1965 anmälde 1960 års jordbruksutredning att

utredningen i varje fall ej före årsskiftet 1965/66 kunde avlämna sitt huvudbetänkande.

Med hänsyn härtill stod det klart att ny jordbruksreglering

på basis av utredningens arbete inte skulle kunna genomföras vid utgången

av nu gällande, provisoriska reglerings giltighetstid den 31 augusti 1966.

Med anledning härav fick statens jordbruksnämnd i uppdrag att, efter hörande

av jordbrukets förhandlingsdelegation och jordbruksnämndens konsumentdelegation,

inkomma till Kungl. Maj :t med dels förslag till fortsatt

provisorisk reglering av priserna på vissa jordbruksprodukter för tiden den

1 september 1966—den 31 augusti 1967, dels förslag till fortsatt provisorisk

reglering av sockernäringen, varvid skulle eftersträvas att regleringen omfattar

tiden den 1 maj 1966—den 31 augusti 1967.

Vidare har Kungl. Maj :t anbefallt jordbruksnämnden att inkomma med

förslag till slutlig reglering av eventuella förluster för jordbruksnäringen

under regleringsåren 1963/64 och 1964/65 till följd av ändrade marknadsförhållanden

i Europa och under tiden den 1 juli 1960—den 31 augusti 1965

till följd av Sveriges anslutning till EFTA-konventionen.

Statens jordbruksnämnd har med anledning av nämnda uppdrag framlagt

förslag i berörda ämnen i skrivelser den 22 december 1965 och den 20

januari 1966. I fråga om jordbruksregleringen grundas förslaget i vissa delar

på en den 10 januari 1966 träffad överenskommelse mellan jordbruksnämnden,

jordbrukets förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdele
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj. ts proposition nr M år 1966

gation. Till grund för förslaget rörande reglering av sockernäringen ligger

en mellan jordbruksnämnden samt företrädare för Sveriges betodlares centralförening

och Svenska sockerfabriks aktiebolaget träffad överenskommelse

som biträtts av jordbrukets förhandlingsdelegation och jordbruksnämndens

konsumentdelegation.

I skrivelse den 8 december 1965 har statens jordbruksnämnd förordat vissa

åtgärder i fråga om avgiftsrestitution vid utförsel till svensk frihamn. Häröver

har remissyttranden avgetts av generaltullstyrelsen och kommerskollegium,

som därvid överlämnat yttrande av Sveriges kemiska industrikontor.

I statsverkspropositionen (bil. 11 s. 79 och 81) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret

1966/67 beräkna till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område ett förslagsanslag

av 160 milj. kr. och till Särskilt stöd åt det mindre jordbruket

ett förslagsanslag av 92 milj. kr.

Reglering av priserna på vissa jordbruksprodukter

Nuvarande förhållanden. För tiden den 1 september 1965—den 31 augusti

1966 gäller enligt beslut av 1965 års riksdag (prop. 95, JoU 15, rskr 254) en

provisorisk reglering av priserna på vissa jordbruksprodukter. Denna provisoriska

reglering överensstämmer i sina huvuddrag med den reglering som

gällde under tiden den 1 september 1959—den 31 augusti 1965 och som grundades

på beslut av 1959 års riksdag (prop. 147, JoU 29, rskr 283). För redogörelse

för innebörden av denna reglering hänvisas till prop. 1965: 95 s. 3.

Den provisoriska prisregleringen under regleringsåret 1965/66 avviker

emellertid i vissa hänseenden från vad som gällde före den 1 september 1965.

Således har den s. k. inkomstregeln, som medförde att inkomstutvecklingen

inom jordbruket knöts till den allmänna löneutvecklingen för industriarbetare,

upphört att gälla. I stället tillförs jordbruket fr. o. m. den 1 mars 1966

genom höjda införselavgifter 60 milj. kr. för år räknat samt av odisponerade

införselavgiftsmedel ett engångsbelopp av 6 milj. kr. Vidare skall vid tilllämpningen

av den s. k. treprocentregeln, som avser att för jordbrukets del

motverka effekten av ändringar i prisnivån på världsmarknaden och kostnadsnivån

för jordbruksföretagen, efter en eventuell första utlösning användas

en kostnadsindex (K-index) som grundar sig på kostnadsstrukturen

vid normjordbruk, dvs. vissa jordbruk med en genomsnittsstorlek av 25 ha

åker. Denna kostnadsindex skall vid beräkningar enligt treprocentregeln

ingå med vikten 60 % i stället för tidigare 50 % av jordbrukets totala intäkter.

För att såvitt möjligt hålla priset på konsumtionsmjölk nere avsattes

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 47 år t!)(S(i

högst 20 milj. kr. av införselavgiftsmedel inom den s. k. normalram för

sådana avgifter som får tas i anspråk för regleringsändamål på jordbrukets

område. Det totala beloppet för denna normalram bestämdes till 160 milj.

kr. varvid dock i ramen inte längre skulle ingå medel för sockerregleringen.

Härjämte vidtogs vissa andra jämkningar i regleringssystemet bl. a. i

fråga om införselavgifter och prisgränser för vissa produkter. Närmare redogörelse

härför återfinns i prop. 1065: 95.

Jordbruksnämndens förslag. Jordbruksnämnden anför i fråga om de allmänna

grunderna för jordbruksregleringen under regleringsåret 1966/(fl att

nämnden under förbehåll av Kungl. Maj :ts och riksdagens godkännande har

träffat överenskommelse med jordbrukets förhandlingsdelegation och jordbruksnämndens

konsumentdelegation om grunderna för prissättningen på

jordbrukets produkter under tiden den 1 september 1966—den 31 augusti

1967. Överenskommelsen redovisas av jordbruksnämnden på följande sätt.

1. Bestämmelserna under 1965/66 för treprocentregelns tillämpning skall

gälla under 1966/67. Även om inte någon treprocentregelutlösning skett dessförinnan,

skall dock den 1 mars 1966 övergång ske till en kostnadsprisindex

(K-index), grundad på vägningstal enligt kostnadsstrukturen vid typkalkylgårdarna

med en genomsnittlig storlek av 25 ha (normjordbruken). Vid

tillämpningen av denna K-index i samband med treprocentregeln skall indexutslaget

ingå med 60 % när det gäller att beräkna såväl indexskillnadens

höjd som gränsskyddets förändring.

2. Det under 1965/66 tillämpade inflationsskyddet utsträcks att i princip

gälla under avtalstiden. Detta innebär, att jordbruket den 1 september 1966

och den 1 mars 1967 genom höjda importavgifter (och höjd övre prisgräns

för konsumtionsmjölk) tillförs belopp beräknade på basis av 40 % av uppgången

i konsumentprisindex under den närmast kända sexmånadersperioden

(januari—juli 1966 och juli 1966—januari 1967). Korrigeringar på

grundval av en definitiv beräkning avseende utvecklingen i konsumentprisindex

från medelvärdet februari/mars till medelvärdet augusti/september

1966 sker vid nästkommande tillämpning av inflationsskyddet. Konsumentprisindex

skall vid tillämpningen vara rensad från posterna för alkoholhaltiga

drycker och tobak samt från bostadsposten utom bränsle och lyse. (Systemet

med K-indexandelen i treprocentregeln och inflationsskyddet innebär

således, att jordbrukets bruttointäkter till 60 % påverkas av utvecklingen

av K-index och till 40 % av utvecklingen av konsumentprisindex).

3. Prisgränserna justeras i samband med utlösning av inflationsskyddet

den 1 september 1966 och den 1 mars 1967. Till grund för justeringen skall

läggas, förutom vad som beror av inflationsskyddet, 60 % av summan av

upplupen K-index sedan närmast föregående justeringstillfälle.

4. Liksom under innevarande avtalsår ändras den övre prisgränsen på

konsumtionsmjölk vid inflationsskyddets utlösning samt med 60 % av

K-indexutslaget vid utlösningar av treprocentregeln och prisgränsjusteringar.

I syfte att under avtalstiden hålla nere priset på konsumtionsmjölk till

konsumenterna tillförs mejerinäringen införselavgiftsmedel utanför den

s. k. normalramen till ett belopp av 25 milj. kr. Beloppet skall i första hand

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr tf år 1966

användas för att under avtalstiden ersätta under 1965/66 uteblivna partiprishöjningar.

Eventuellt återstående medel får användas till att eliminera

prishöjningar som eljest skulle följa av K-indexutvecklingen under 1966/67.

5. Ramen för de införselavgiftsmedel, över vilka jordbruket skall äga förfoga

efter överenskommelse med jordbruksnämnden, fastställs till 160 milj.

kr. exklusive de medel, som inflyter i samband med importen av socker och

sockerprodukter och exklusive de i punkt 4 angivna medlen för subventionering

av mjölkpriset.

6. I stället för nu gällande regler om avgiftsfriliet vid import av livdjur

skall avgiftsfrihet gälla för hästar, andra än slakthästar som införs på

slaktdj urslicens, medan å andra sidan avgift alltid skall utgå såväl för slakthästar

som för alla andra levande djur som faller inom jordbruksregleringen.

7. Maximibeloppet när det gäller slaktdj ursavgiften för storboskap (nötkreatur

med minst 150 kg slaktvikt) höjs från 60 till 80 kr. per hel kropp.

8. Frågor, som har samband med EFTA, skall även för regleringsåret

1966/67 handläggas på samma sätt som gällt enligt sexårsavtalet.

I nämndens skrivelse lämnas vissa kommentarer till punkterna 6 och 7

i den träffade överenskommelsen. I fråga om förslaget i punkt 6 om befrielse

från införselavgift för livdjur anför nämnden att det är betingat

av svårigheten att dra en gräns mellan livdjur och slaktdjur. Såvitt framgår

av ett av regeringsrätten den 14 januari 1964 meddelat utslag torde

hittills gällande direktiv för restitution av införselavgift för livdjur böra

tolkas så att avgiftsfriheten skall gälla alla djur som inte kan bedömas som

slaktdjur. Enligt tidigare tillämpning var i princip endast avelsdjur undantagna

från avgift. Enligt en mellan jordbruksnämnden och veter inär styr elsen

träffad överenskommelse kommer det i fortsättningen att klart framgå

av de importlicenser för hästar, som styrelsen utfärdar, om importerad häst

är livdjur eller slaktdjur. För övriga levande djur, för vilka licenstvång i

allmänhet inte föreligger, är det ofta i praktiken omöjligt att avgöra om

djuret importeras för slakt eller som livdjur. Särskilt gäller detta i fråga

om den omfattande import av nötkreatur, framför allt av kvigor, som har

skett under den senaste tiden.

Nämnden uppskattar att de införselavgifter som belöper på den årliga

importen av hästar uppgår till 600 000 ler. och av övriga djur till 1,4 milj. kr.

Beträffande förslaget i punkt 7 om höjning av slaktdj ursavgiften för

storboskap uttalar jordbruksnämnden att enligt 2 § förordningen den 3

juni 1955 (nr 284) angående slaktdjursavgift in. m. (ändrad senast 1964:

778) får sådan avgift för storboskap med minst 150 kg slaktvikt eller med

en vikt av minst 300 kg för levande djur tas utmed högst 60 kr. för hel

kropp. Avgift med hela detta belopp tas f. n. ut vid slakt av storboskap utom

i Norrland.

En betydande export av nötkött pågår f. n. och torde enligt tillgängliga

prognoser komma att fortgå även under regleringsåret 1966/67. De medel

som inflyter genom slaktdjursavgift av nuvarande storlek kan då bli otillräckliga

för att täcka kostnaderna för denna export.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 47 dr 1966 7

I samband med den sålunda träffade överenskommelsen bär jordbrukets

förhandlingsdelegation för regleringsåret 1966/67 med instämmande av konsumentdelegationen

hemställt att vid ändring av införselavgifter i samband

med utlösning av inflationsskyddet och av treprocentregeln skall i analogi

med vad som gällde under sexårsavtalet utan inhämtande av Kungl. Maj ds

medgivande kunna företas vissa avvikelser från en för alla produkter lika

procentuell höjning eller sänkning av införselavgifterna. Härvid har framhållits

att en överenskommelse, som preliminärt träffats mellan nämnden

och förhandlingsdelegationen angående en inte helt likformig ändring av

avgifter, normalt inte kan träda i tillämpning förrän tidigast efter 10 till

14 dagar, när Kungl. Maj ds medgivande måste avvaktas. Det torde vara

ofrånkomligt att under en sådan tid uppgifter eller antaganden om innehållet

i den preliminära överenskommelsen sprider sig inom affärslivet. 1

avvaktan på att de avgiftsändringar som betingas av regelutlösningen träder

i kraft kan den normala marknadsutvecklingen komma att förryckas genom

forcerad import eller genom spekulativt betingad återhållsamhet i importen.

Nämnden har med beaktande av de anförda synpunkterna ansett sig böra i

sak biträda förhandlingsdelegationens framställning. Till följd härav föreslår

nämnden för sin del att möjlighet skall beredas nämnden att vid en

regelutlösning efter överläggningar med såväl jordbrukets förhandlingsdelegation

som med konsumentdelegationen besluta om sådana avvikelser

trän regeln om procentuellt likformig ändring av införselavgifterna, som

kan anses motiverade av marknadsmässiga förhållanden eller som beträffande

mindre betydelsefulla varor kan motiveras av intresset av administrativa

förenklingar i systemet.

För regleringsåret 1966/67 bär härjämte överenskommits om vissa principer

för korrigeringar i samband med tillämpning av världsmarknadsprisindex

(VM-index) i treprocentregeln. Den till jordbruksnämnden knutna

indexkommittén har haft uppdrag att undersöka möjligheterna att avlägsna

sådana olägenheter, som vid treprocentregelns tillämpning kan uppkomma

av att svängningarna i världsmarknadspriserna blir av sådan omfattning

att de, på grund av de spärrar som prisgränssysteinet för de enskilda varorna

utgör, inte återspeglas i de svenska partipriserna. Indexkommittén

har framlagt förslag till korrigeringar vid tillämpningen av VM-index. I

fråga om förslagets innebörd hänvisas till jordbruksnämndens skrivelse.

Jordbruksnämnden samt jordbrukets förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen

har enats om att de föreslagna principerna för korrigering

av VM-index bör tillämpas fr. o. m. den 1 september 1966.

I detta sammanhang anmäler jordbruksnämnden att vid överläggningarna

även tagits upp frågan om ändring av nu tillämpad omräkningsfaktor mellan

införselavgifterna för styckat och ostyckat nöt-, kalv-, häst- och fårkött.

Där\id har enighet nåtts om att fr. o. m. den 1 mars 1966 på grund av

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 47 år 1966

ändrade styckningsmetoder omräkningsfaktorn skall vara 1,4 i stället för

f. n. 1,3. Beslut om sådan ändring av omräkningsfaktorn har fattats av

nämnden.

Jordbruksnämnden och de båda nyss nämnda delegationerna har för sin

del varit ense om, att för prisregleringen på jordbrukets område f. n. gällande

riktlinjer och bestämmelser skall, där ej annat föreslås i nämndens

skrivelse, äga fortsatt giltighet under nästa regleringsår.

Vidare anför jordbruksnämnden att vid överläggningarna har i samband

med i det föregående angivna överenskommelser träffats uppgörelse

mellan nämnden och de båda delegationerna om användningen av vissa

tidigare influtna införselavgifter för potatis.

De införselavgifter för potatis, som för sexårsperioden 1959/60—1964/65

redovisats inom den s. k. normalramen, får användas för prisreglering för

potatis och kan dessutom enligt Kungl. Maj :ts bestämmande förskottsvis

tas i anspråk för prisutjämning på stärkelseområdet till följd av EFTAkonventionen.

Sedan sammanlagt ca 2,1 milj. kr. med stöd av Kungl. Maj :ts

beslut den 21 februari 1964 och den 3 april 1964 tagits i anspråk för prisreglering

för potatis under regleringsåret 1963/64 återstår av här avsedda

medel ett belopp av 12 447 101:04 kr. Av detta belopp har 9,5 milj. kr.

tagits i anspråk eller föreslagits få tas i anspråk för att förskottsvis ersätta

utgifter för prisutjämning på stärkelse. I det följande framlägger jordbruksnämnden

förslag om att återföra de förskotterade beloppen.

I samband med överläggningarna mellan jordbruksnämnden och jordbrukets

förhandlingsdelegation har Sveriges potatisodlares riksförbund

framlagt förslag i fråga om den fortsatta användningen av de återstående

införselavgiftsmedel som influtit på potatis. Nämnden och förhandlingsdelegationen

har enats om följande förslag.

1. Ett belopp av 8 milj. kr. överförs till Fonden för främjande av forsknings-

och försöksverksamhet på jordbrukets område (exportmedelsfonden)

för att av fondens styrelse användas företrädesvis för att stödja

forskning och försök i fråga om potatis och produkter av potatis. Av beloppet

skall 2 milj. kr. reserveras för att av fondens styrelse i huvudsaklig

överensstämmelse med en framställning, som gjorts av Sveriges utsädesförening

i Svalöv, användas för att utbetala årliga bidrag till utsädesföreningens

löpande kostnader för förädling av potatisutsäde.

2. Återstående 4,4 milj. kr. reserveras hos jordbruksnämnden för att vid

uppkommande behov av nämnden efter samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation

användas till regleringsändamål på jordbrukets område.

Såsom motiv för förslaget framhåller jordbruksnämnden att Sveriges

utsädesförening av införselavgiftsmedel erhållit bidrag med 50 000 kr. till

kostnaderna för förädling av utsädespotatis för ett vart av åren 1961—1965.

Lika stora bidrag har enligt överenskommelse med jordbruksnämnden

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr >fl år 1966

varje år lämnats av Svenska lantmännens riksförbund, Svenska sockerfabriks

aktiebolaget och Kooperativa förbundet var för sig. Jordbruksnämnden

föreslår i det följande att bidraget av införselavgiftsmedel för år 1966

skall höjas till 65 000 kr. De tre företagen har lämnat utfästelser om bidrag

med vartdera 65 000 kr. för angivna ändamål under år 1966 men de har

därvid samfällt uttalat att föreningen i fortsättningen inte kan påräkna

bidrag från deras sida.

Utöver nämnda bidrag till kostnaderna för förädling av potatisutsäde

har utsädesföreningen enligt beslut av Kungl. Maj :t av införselavgiftsmedel,

som årligen ställs till förfogande för att effektivisera matpotatisodlingen,

erhållit bidrag till investeringar i växthus och lagerlokaler för potatisforskning

m. in.

För tiden efter 1966 års utgång måste medel på annat sätt än hittills anskaffas

för att finansiera utsädesföreningens utomordentligt angelägna

långsiktiga verksamhet med förädling av potatisutsäde, som syftar till att

skapa i olika avseenden resistenta potatissorter med i övrigt högt odlingsoch

avsaluvärde. Verksamheten har hittills gett mycket lovande resultat.

Den nuvarande odisponerade medelstillgången i exportmedelsfonden uppgår

till ca 3 650 000 kr., varav endast 2 150 000 kr. får användas utan Kungl.

Maj :ts medgivande. Enligt jordbruksnämnden får angivna belopp anses

helt otillräckligt för att jämte andra viktiga och delvis redan anmälda

önskemål tillgodose angelägna forsknings- och försöksändamål på potatisområdet.

Härjämte anmäler jordbruksnämnden att vid överläggningarna har i

samband med förut angivna överenskommelser träffats uppgörelse mellan

nämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation angående ersättning

för jordbrukets förluster eller inkomstbortfall till följd av Sveriges medlemskap

i EFTA. Uppgörelsen har lämnats utan erinran av jordbruksnämndens

konsumentdelegation.

Jordbruksnämnden erinrar om att vissa problem, som har uppstått eller

kan uppstå för jordbruket och för livsmedelsindustrin till följd av Sveriges

medlemskap i EFTA, tidigare behandlats av riksdagen (prop. 1960:

153, JoU 31, rskr 311; prop. 1961:76, JoU 21, rskr 209; prop. 1962:95,

JoU 10, rskr 199; prop. 1963:134, JoU 14, rskr 180; prop. 1964:77, JoU

14, rskr 240; prop. 1965:95, JoU 15, rskr 254). Nämnden anser sig vid

bedömningen av jordbrukets eventuella EFTA-förluster böra behandla följande

frågor, nämligen dels om och i vilken utsträckning en minskning av

jordbrukets avsättningsmöjligheter i realiteten har uppstått till följd av

en av EFTA föranledd minskning av gränsskyddet, dels om en befarad avsättningsminskning

har måst elimineras på jordbrukets egen bekostnad

genom subventioner ur sådana medel som eljest skulle på annat sätt ha tillgodonjutits

av jordbruket dels ock om de totalbelopp av införselavgifts
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj. ts proposition nr 47 år 1966

medel, som skall stå till jordbrukets förfogande, till följd av en anpassning

av vissa avgiftsbelopp efter EFTA-reglerna inte har uppnåtts eller befaras

inte komma att uppnås.

I fråga om inverkan av ett minskat gränsskydd på avsättningen av jordbrukets

produkter framhåller jordbruksnämnden att prisutjämning införts

för vissa livsmedelsindustriprodukter, varigenom den berörda industrin

kunnat inköpa inhemska jordbruksråvaror till oreducerade priser även

om gränsskyddet för industrivarorna i fråga minskat eller helt upphört

till följd av EFTA-konventionen. Kostnaderna för prisutjämningen bestrids

utom för tre produkter ur anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukets

område. Prisutjämningen för kärnbindemedel på spannmålsbasis

bekostas sålunda av vissa införselavgiftsmedel utanför normalramen vilka

disponeras av föreningen Svensk spannmålshandel. Kostnaderna uppgick

intill den 1 september 1965 till 597 739: 09 kr. Även kostnaderna för p°risutjamning

på äggalbumin bestrids fr. o. m. 1 juli 1962 av införselavgiftsmedel

utanför normalramen och har för tiden den 1 juli 1962_den 31

augusti 1965 uppgått till 3 120 810:31 kr. För tiden den 1 juli 1960—den

30 juni 1962 handhades denna prisutjämning av Sveriges export- och importforening

för ägg, som bemyndigats att härför ta i anspråk för äggregleringen

disponibla regleringsmedel. Kostnaderna för prisutjämnin«en

under denna tid uppgick till 438 030:80 kr. Prisutjämningen för stärkelseprodukter

bekostas av regleringsmedel som står till förfogande för prisregleringen

i övrigt på fabrikspotatisområdet. Kungl. Maj :t äger dock medge

att for ändamålet i avvaktan på slutlig reglering får tas i anspråk inorselavgif

t smedel för matpotatis inom den s. k. normalramen. Hittills har

Kungl. Maj:t medgett att 6,5 milj. kr. av sådana medel får utnyttjas, varjämte

nämnden i skrivelse den 27 december 1965 hemställt att ytterligare

3 milj. kr. får las i anspråk. Enligt beräkningar av Sveriges stärkelseproducenters

förening, som jordbruksnämnden godtar, har intill den 1 september

1965 sammanlagt 10 737 326 kr. gått åt för ifrågavarande prisutjamning

för stärkelseprodukter.

Till foljd av EFTA-konventionen har gränsskyddet i form av införselavgifter

och regleringsavgifter avtrappats även för vissa s. k. modifierade

feta oljor. Avtrappningen har emellertid enligt nämnden inte inneburit

nagon faktisk försämring av konkurrensläget för de inhemska industrier

som normalt förbrukar hithörande varuslag. Såväl före som efter avtrappnmgen

av gränsskyddet har nämligen genom prisutjämning inom

ramen for fettvaruregleringen industrin kompenserats för införsel- och

regleringsavgifter na.

Jordbruksnämnden anser att såvitt gäller i det föregående angivna produkter

kan Sveriges deltagande i EFTA åtminstone i princip inte ha påverkat

avsättningen för det svenska jordbruket.

Beträffande vissa andra produkter, vari jordbruksråvaror ingår, har

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr tf dr 1!)(>6

gränsskyddet försvagats eller upphört till följd av EF 1 A-konventionen,

utan att de på grund härav ansetts behöva bli föremål för prisutjämning.

I den män dessa produkter omfattas av jordbruks- eller tettreglei ingen hai

gränsskyddet härvid minskat inte enbart genom konvcntionsenlig avtrappning

gentemot EFTA-länderna utan även på grund av att dessa varor inte

har omfattats av ändringarna av införselavgifterna för övriga jordbruksregleringsvaror.

I denna grupp av produkter ingår stearin; glass, glasspulver

och puddingar innehållande kakao; glass utan fett, glasspulver,

glasspasta och puddingpulver; skorpor, cakes och Danish pastiy, senapspulver;

starköl samt smör- och ostfärger beredda med olja. Jordbruksnämnden

finner efter redogörelse för importutvecklingen för angivna produkter

att det är tveksamt om denna utveckling för någon av produkterna

överhuvud taget kan tas till intäkt för anspråk pa gottgörelse föi hämmad

avsättning av svenska industriprodukter eller jordbruksråvaror. Några

anspråk på gottgörelse för försvårad avsättning har ej heller framställts

från jordbrukets sida.

Till följd av den avtrappning av gränsskyddet som skett för de jordbruks-

och fettregleringsvaror, som inom EFTA har hänförts till industiisekiorn,

har storleken av inflytande införselavgifter minskat. Jordbruksnämnden

beräknar att denna minskning för tiden intill den 1 september 1965

uppgår till sammanlagt 7 235 000 kr. Nämnden framhåller dock att jordbruket

för regleringsåren 1960/61—1964/65 utan hinder av angivna inkomstminskning

av löpande eller från tidigare regleringsår kvarstående

införselavgiftsmedel kunnat till fullo tillföras de belopp som utgjort jordbrukets

s. k. normalram för dessa regleringsår.

Mot bakgrunden av redogörelsen för verkningarna i fråga om jordbruksprodukter

av Sveriges anslutning till EFTA framhåller nämnden att en principiell

utgångspunkt för övervägandena om ersättning bör vara att jordbruket

inte självt skall i sista hand behöva bära de inkomstbortfall och

förluster som för dess del kan föranledas av EFTA-konventionens genomförande.

Det torde enligt nämnden vid ingåendet av sexårsavtalet inte ha

varit avsikten att sådana inkomstbortfall och förluster skulle häras av jordbruket.

Nämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation har nämligen

därvid uttryckligen förklarat sig förutsätta att statsmakterna skall vidta

åtgärder för att förhindra att möjligheterna till en utfyllnad av inkomstklyftan

mellan jordbruket och andra yrkesgrupper förminskas genom

svenska åtaganden på det internationella planet (prop. 1959: 147 s. 22).

Såsom framgår av det anförda har också för prisutjämning i anledning av

avtrappningarna av gränsskyddet på flera viktiga varuområden anvisats

särskilda medel utöver dem som skall tillgodoföras jordbruket.

I anledning av det anförda anser jordbruksnämnden att jordbruket uppenbarligen

skall erhålla gottgörelse för kostnader för prisutjämning som bestritts

av införselavgiftsmedel inom normalramen. Med sådana medel har

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 47 år 1966

intill den 1 september 1965 bekostats prisutjämning för äggalbumin med

438 030: 80 kr. och för dextrin o. dyl. med 10 737 326 kr. Sammanlagt har

sålunda av medel inom normalramen 11 175 356:80 kr. utbetalats för av

EFTA betingade prisutjämningar. Ersättningen bör enligt nämnden utgå

på så sätt att med anlitande av den 31 augusti 1965 kvarstående införselavgiftsmedel

utanför normalramen 438 030: 80 kr. återförs till de för äggregleringen

avsedda medlen, att tidigare nämnda förskott av 9,5 milj. luv

av införselavgifter på matpotatis återförs samt att återstående belopp eller

1 237 326 kr. återförs till de för stärkelseregleringen avsedda regleringsmedlen.

I fråga om uteblivna inkomster av införselavgifter till följd av åtgärder

inom EFTA framhåller jordbruksnämnden att såvitt framgår av nu föreliggande

kalkyler normalramen även för regleringsåret 1965/66 torde komma

att bli utfylld och överskriden. Om det framdeles visar sig, att 1965/66

års normalram och/eller föreslagen normalram för 1966/67 på grund av

oförutsedda inkomstbortfall ej blir utfyllda måste enligt nämnden bristen

täckas av de från sexårsavtalet återstående införselavgifterna, dvs. av medel

som influtit utanför normalramen. Om dessa medel på grund av minskade

avgiftsinkomster till följd av EFTA eller på grund av preliminära

utbetalningar för att täcka förluster, som drabbat jordbruket till följd av

EFTA och/eller utbetalningar till Danmark enligt en svensk-dansk — inom

ramen för EFTA — träffad jordbruksöverenskommelse inte skulle förslå

för att täcka en eventuell brist i rambeloppen, föreslår nämnden att de

preliminära utbetalningarna liksom även utbetalningarna till Danmark i erforderlig

omfattning återregleras för att göra det möjligt att fylla ut rambeloppet

med avgiftsmedel. Jordbrukets inkomstbortfall till följd av EFTA

torde då, i samma mån som de tidigare avgiftsmedlen visar sig otillräckliga,

böra få täckas av tillgängliga budgetmedel.

Jordbruksnämnden avser att efter utgången av regleringsåret 1966/67,

när förhållandena närmare kan överblickas, återkomma med de framställningar

som då kan befinnas påkallade.

Härefter anmäler jordbruksnämnden att i samband med förut angivna

överenskommelser uppgörelse träffats mellan nämnden och jordbrukets

förhandlingsdelegation angående ersättning för jordbrukets förluster eller

inkomstbortfall till följd av åtgärder inom EEC under regleringsåren 1963/

64 och 1964/65. Uppgörelsen, som lämnats utan erinran av jordbruksnämndens

konsumentdelegation, innebär att jordbruket såsom ersättning skall

tillföras 12 milj. kr. av den 31 augusti 1965 kvarstående, odisponerade införselavgiftsmedel.

Av beloppet avser 3 milj. kr. mejeriprodukter, 4 milj.

kr. kött- och fläskprodukter och 5 milj. kr. ägg och äggprodukter. Angivna

belopp skall tillföras regleringsföreningarna på berörda områden.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 47 år 1966

I detta avsnitt av skrivelsen anmäler jordbruksnämnden slutligen att

konsumentdelegationen under de förda överläggningarna väckt fråga om

att skära ned de regleringsmedel som ställs till förfogande för prisutjämning

vid export av ägg och ägg produkter. Under innevarande regleringsår

disponeras för detta ändamål i stort sett de belopp som beräknas intlyta

i införsel- och tillverkningsavgifter för de fodermedel som förbrukas inom

ägg- och fjäderfäproduktionen, eller sammanlagt ca 15 milj. kr. Exporten

av ägg och äggprodukter uppgick under regleringsåret 1964/65 till

7 800 ton mot 9 400 ton under regleringsåret 1963/64. Under samma tid

importerades 700 ton resp. 500 ton. Från jordbrukets sida har anmälts ett

intresse att trots de biologiskt betingade säsongvariationerna i produktionen

och de svårigheter, som tidvis kan uppstå vid kompletteringsimport,

ytterligare anpassa äggproduktionen till det inhemska konsumtionsbehovet.

Jordbruksnämnden föreslår att för regleringsåret 1966/67 endast införseloch

tillverkningsavgifter för sådant foder som åtgår inom den egentliga

äggproduktionen — dvs. med borträknande av foderförbrukningen inom

broiler- och annan slaktfjäderfäproduktion — skall ställas till förfogande

för prisutjämning vid äggexport. Ifrågavarande avgifter beräknas för regleringsåret

1966/67 komma att uppgå till ca 12 milj. kr.

Härefter övergår jordbruksnämnden till att framlägga förslag i sådana

frågor rörande den fortsatta jordbruksregleringen m. m. vilka inte omfattas

av den träffade överenskommelsen. Nämnden tar i detta avsnitt först upp

frågan att överföra kemiskt ren glukos till jordbruksregleringen. Kemiskt

ren glukos (druvsocker) avfördes från jordbruksregleringen den 1 januari

1959 vid övergång till tulltaxa enligt Bryssel-nomenklatur och belädes med en

värdetull av 12 %. Motsvarande ej kemiskt rena vara (glykos) ingår alltjämt

i jordbruksregleringen och är belagd med införsel- och kompensationsavgift

med f. n. sammanlagt 128: 40 kr./dt. Den kemiskt rena varan är ungefär

dubbelt så dyr som den ej kemiskt rena, vars världsmarknadspris f. n.

ligger vid 50 kr./dt. Trots detta blir glukosen med gränsskyddets nuvarande

utformning avsevärt billigare att importera än den avgiftsskyddade

glykosen. Detta har lett till att importerad glukos i allt större utsträckning

undanträngt glykosen på områden där denna haft sin naturliga användning.

Importen av kemiskt ren glukos har ökat från ca 250 ton år 1960 till i

runt tal 1 600 ton år 1964. Under de tre första kvartalen år 1965 importerades

drygt 1 300 ton. Importen av ej kemiskt ren glykos har hållit sig vid

ca 400 ton om året.

Fråga om att återföra kemiskt ren glukos under jordbruksregleringen har

tidigare prövats av 1960 års riksdag (prop. 153, JoU 31, rskr 311) och 1961

års riksdag (prop. 152, BevU 58, rskr 345).

Mot bakgrunden av det anförda hemställer jordbruksnämnden att kemiskt

ren glukos snarast möjligt återförs under jordbruksregleringen och

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 47 år 1966

att nämnden bemyndigas att avgiftsbelägga importen på samma sätt som

nu sker i fråga om den ej kemiskt rena varan. Läkemedelsindustrin skulle

i så fall, liksom nu gäller i fråga om ej kemiskt ren vara, erhålla befrielse

från eller restitution av utgående avgifter. Nämnden utgår vidare från att

kemiskt ren glukos efter överföring till jordbrultsregleringen på samma

sätt som kemiskt ej ren glykos blir föremål för sådan råvaruprisutjämning

som sker till följd av EFTA-överenskommelsen.

Jordbruksnämnden framhåller därjämte att kemiskt ren glukos numera

är jordbruksvara enligt EFTA. Något hinder mot den föreslagna återföringen

föreligger alltså ej längre genom Sveriges åtagande i EFTA. Den

nuvarande tullbeläggningen är inte heller GATT-bunden från svensk sida.

Jordbruksnämnden föreslår även att utjämningsavgifterna för vissa

mjölkprodukter höjs. Enligt 3 § förordningen den 10 juli 1947 (nr 378)

om vissa avgifter å mjölk, grädde och ost (ändrad senast 1963: 131) får

utjämningsavgift tas upp med högst 150 öre/kg för ost med lägre fetthalt

i torrsubstansen än 45 % och med högst 20 öre/kg för mjölk med fetthalt

som ej överstiger 1,5 % (skum- och kärnmjölk). Uppbörden av utjämningsavgifterna

has om hand av Svenska mejeriernas riksförening under jordbruksnämndens

kontroll. Avgiftsmedlen och deras avkastning skall återgå

till mejerierna i form av utjämningsbidrag för mjölk eller mejeriprodukter.

F. n. tas för ost ut avgift med 141 öre/kg och för skum- och kärnmjölk

till direkt konsumtion med 20 öre/kg.

I skrivelse till nämnden den 12 januari 1966 har Svenska mejeriernas

riksförening anhållit att angivna högsta avgiftsbelopp höjs till 200 resp.

26 öre/kg. Riksföreningen har hänvisat till att utrymme f. n. helt saknas

för att höja avgiften på skum- och kärnmjölk och att återstående utrymme

för ost med lägre fetthalt än 45 % inte räcker för en avgiftshöjning med

20 öre/kg, vilken riksföreningen av bl. a. säsongmässiga skäl avser att

företa vid ingången av april 1966.

Jordbruksnämnden hemställer att angivna höjningar av maximibeloppen

för utjämningsavgifterna genomförs så snart det kan ske.

Användningen m. m. av införselavgifterna under regleringsåren 1964/65

och 1965/66 samt jordbruksnämndens förslag i detta hänseende för regleringsåret

1966/67 framgår av följande tabell.

Införselavgiftsmedlens användning

1964/65

Inkomster 1 000 kr.

Från föregående regleringsår kvarstående införselavgifter

och räntor................ 28 358

Under regleringsåret influtna införselavgifter 249 312

Vissa ränteinkomster.................... 1 395

1965/66 1966/67

prel. jordbruks
nämndens

förslag

1 000 kr. 1 000 kr.

56 556 54 973

258 706 240 363

2 800 3 000

Summa inkomster 279 065

318 062

298 336

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr tf år 1966

15

1964/65

1965/66

1966/67

prel.

jordbruks-

nämndens

förslag

1 000 kr.

1 000 kr.

1 000 kr.

Utgifter

a) Av medel inom resp. regleringsårs

normalram

Svensk spannmålshandel..............

13 000

28 000

Sveriges stärkelseproducenters förening:

införselavgifter för stärkelse..........

2 300

2 300

» » potatis ..........

1 1 500

1 500

Sockerregleringsfonden................

19 585

—

Sveriges oljeväxtintressenter ..........

30 000

26 000

Svenska mejeriernas riksförening........

21 000

3 34 000

Svensk kötthandel ..................

43 400

32 400

Sveriges export- och importförening för ägg

7 115

6 900

Sveriges export- och importförening för ägg]

Svensk kötthandel [

3 22 100

3 22 100

Svenska mejeriernas riksförening

Reserv till jordbruksnämndens förfogande

—

6 800

Summa

160 000

160 000

160 000

b) Av under resp. regleringsår utanför

normalramen inflytande medel

Sveriges potatisodlares riksförbund......

1 000

1 000

1 000

Svensk matpotatiskontroll ............

125

150

150

Sveriges utsädesförening..............

50

50

65

Veterinärstyrelsen ..................

150

150

—

Prisutjämning på torkat äggalbumin ....

1 429

1 500

1 500

Prisutjämning på kärnbindemedel......

242

3001

Bidrag för avsättning av brödsäd ......

38 242

54 551 j

30 800

Avbetalning på sockerregleringens skuld

till fettclearingkassan ..............

2 170

—

_

Avgifter för fodermedel ..............

19 101

16213

14 873

För sänkning av priset på mjölk........

—

—

25 000

Översyn av statistiken på potatisodlingens

område..........................

—

—

200

Summa

62 509

73 914

73 588

c) Av medelsöverskott från tidigare regleringsår

Engångstillskott den 1 mars 1966 ......

—

6 000

_

EFT A-förluster......................

—

11 175

(ännu ej

beräk-

EEC-förluster under regleringsåren

nade)

1963/64 och 1964/65 ..............

—

12 000

—

Summa

—

29 175

( - )

Summa utgifter

222 509

263 089

(233 588)

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj. ts proposition nr 47 år 1966

1964/65

1 000 kr.

Saldo

På överskottskonto...................... 54 640

På konto för särskild införselavgift för brödsäd.

............................... 1 916

1965/66 1966/67

prel. jordbruks
nämndens

förslag

1 000 kr. 1 000 kr.

50 373 58 148

4 600 6 600

1 Fonderade hos jordbruksnämnden.

a Härav för sänkt pris på konsumtionsmjölk högst 20 milj. kr.

* Införselavgifter för ärter, bönor och fodermedel.

Rörande de under regleringsåret 1964/65 influtna införselavgifterna

framhåller jordbruksnämnden att jämfört med de av nämnden i skrivelse

den 19 februari 1965 redovisade preliminära beräkningarna beloppet ökat

med ca 41,1 milj. kr. ökningen hänger samman med ökad import av brödsäd

och vissa fodermedel samt av vissa köttvaror. Dessutom har införselavgifterna

höjts på grund av att treprocentregeln utlösts. I detta sammanhang

upplyser nämnden att kvarstående odisponerade införselavgiftsmedel

för tiden den 1 september 1959—den 31 augusti 1965 jämte därpå upplupna

räntor uppgår till 54,6 milj. kr. Härtill kommer 1,9 milj. kr. som

utgör tillägg på införselavgift för brödsäd och som avsatts till särskilt

konto.

Beräkningarna av inkomsterna av införselavgiftsmedel för regleringsåret

1965/66 bygger på gällande avgifter samt de höjningar som inträffar

den 1 mars 1966. Jämfört med de uppskattningar som nämnden redovisade

i skrivelse den 19 februari 1965 har därjämte räknats med avsevärt

högre import av vete och råg samt styckat nötkött och köttkonserver. Totalbeloppet

beräknas härigenom öka från 175,7 till 258,7 milj. kr. Jordbruksnämnden

framhåller att ändringar givetvis kan ske till följd av bl. a.

regelutlösningar.

Storleken av de införselavgiftsmedel, som beräknas inflyta under regleringsåret

1966/67 framgår av tabellen s. 18—20. Vid dessa beräkningar har

tillämpats de införselavgifter, som kommer att gälla efter den 1 mars 1966,

och de avgifter som antas komma att gälla efter utlösning av inflationsregeln

den 1 september 1966 och den 1 mars 1967. Hänsyn har däremot

inte tagits till utlösningar av treprocentregeln. En förutsättning för beräkningarna

är vidare normala skörde- och marknadsförhållanden.

Den i det föregående redovisade överenskommelsen rörande prissättningen

på vissa jordbruksprodukter under regleringsåret 1966/67 innebär

enligt jordbruksnämnden i sak inte någon ändring i gällande allmänna

grunder för användningen av införselavgiftsmedlen.

Vid bifall till det i prop. 1966: 11 framlagda förslaget om avveckling av

stödet åt spånadslin- och hampodlingen bortfaller emellertid förutsätt
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj:ts proposition nr M år 1 ()(>(>

17

ningarna för fortsatt användning av införselavgifterna för fettvaror och

fettråvaror till stöd åt odlingen av spånadslin. Sådana införselavgifter torde

däremot alltjämt få användas för stöd åt oljelinodlingen. Kostnaden för

detta stöd beräknas till ca 500 000 kr. per år.

Normalramen för de införselavgifter som får tas i anspråk under regleringsåret

1966/67 utgör enligt överenskommelsen såsom tidigare redovisats

oförändrat 160 milj. kr. Införselavgiften för de varor, som hör till

sockerregleringen, skall dock liksom under innevarande regleringsår utanför

normalramen tillföras jordbruksnämndens regleringsfond för socker.

Vidare skall enligt överenskommelsen det belopp om högst 25 milj. kr. som

skall användas för subvcntionering av mjölkpriset las utanför normalramen.

1 fråga om disposition av införselavgifter utanför normalramen meddelar

jordbruksnämnden att veterinärstyrelsen begär att få disponera dels

högst 30 000 kr. för kostnader vid importkontroll av animala livsmedel,

dels högst 120 000 kr. för statens kostnader vid pastöriseringskontrollen.

Sveriges utsädesförening i Svalöv har hos jordbruksnämnden gjort framställning

om ökat bidrag av införselavgiftsmedel till kostnaderna för föreningens

verksamhet med förädling av potatis. I detta sammanhang har

jordbruksnämnden även beaktat en av statistiska centralbyrån gjord framställning

om medel, sammanlagt 200 000 kr., för en allmän översyn av

statistiken på potatisodlingens område. Vidare har Svensk matpotatiskontroll

(SMAK) hemställt att oförändrat 150 000 kr. skall få disponeras till

den upplysningsverksamhet som organisationen leder.

Enligt jordbruksnämndens mening bör kostnaderna för de i veterinärstyrelsens

framställning avsedda ändamålen i fortsättningen bestridas av

andra medel än införselavgiftsmedel.

Beträffande framställningen från Sveriges utsädesförening i Svalöv föreslår

jordbruksämnden att ett till 65 000 kr. ökat bidrag anvisas till utsädesföreningens

kostnader för potatisförädling av införselavgifter som inflyter

utanför normalramen. Jordbruksnämnden finner det vidare angeläget, att

en översyn av potatisstatistiken företas i syfte att utvidga och förbättra

detta viktiga underlag såväl för de prisreglerande åtgärderna som för skördeskadeskyddet

på potatisodlingens område. Nämnden, som ännu inte kunnat

pröva frågan om utformning och omfattning av en sådan översyn, hemställer

om bemyndigande att efter samråd med statistiska centralbyrån få

ställa lämpligt belopp, dock högst 200 000 kr., av sådana införselavgiftsmedel,

som inflyter utöver normalramen, till centralbyråns förfogande för

att täcka utgifter i samband med en sådan översyn.

1 övrigt föreslår jordbruksnämnden att de för regleringsåret 1966/67 inflytande

införselavgiftsmedlen får användas på samma sätt som medgetts

för innevarande regleringsår.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. Nr 47

opaginerad Kontrollera mot PDF

Införselavgifter på jordbruksregleringens område under regleringsåren 1965/66 och 1966/67

(Tecknet '' är utsatt i uppgiftskolumnerna för varugrupper, där inflytande avgiftsmedel beräknas ej uppgå till 10 000 kr.)

00

Avgiftsbelagda importvaror

Regleringsåret 1/9 1965—31/8 1966

Regleringsåret 1/9 1966—31/8 1967

Beräknad

import

ton

Antagen

införselavgift

kr. per 100 kg

Avgiftsmedel,

som beräknas

inflyta för im- porten (med av- drag för resti- tutioner)

1 000 kr.

Beräknad

import

ton

Antagen

införselavgift

kr. per 100 kg

Avgiftsmedel,

som beräknas

inflyta för im- porten (med av- drag för resti- tutioner)

1 000 kr.

1

2

3

4

5

6

7

Brödsäd samt mjöl och gryn därav:

vete....................................

110 000

31,10

34 210

50 000

32,80

16 400

råg ....................................

75 000

31,10

23 325

50 000

32,80

16 400

övriga slag..............................

Summa

—

—

57 535

—

—

32 800

Ärter och bönor (för människoföda) samt

hampfrö:

bönor ..................................

2 100

48,30

1 014

2 100

50,95

1 070

ärter ..................................

2 000

14,60

292

2 000

15,40

308

hampfrö ................................

700

49

343

700

50,95

357

Summa

—

—

1 649

—

—

1 735

Fodermedel (samt malt):

korn, havre, sorghum, (även i form av mjöl

o. dyl.) ..............................

15 000

20

3 000

15 000

20

3 000

sockersnitzel ............................

20 000

2

400

20 000

2

400

kli ....................................

10 000

8

800

majs....................................

52 000

21

10 920

50 000

21

10 500

oljekraftfoder............................

350 000

5

17 500

350 000

5

17 500

malt....................................

7 500

24,70

1 853

7 500

24,70

1 853

hömjöl .................................

12 000

6

720

10 000

6

600

övriga (bl. a. melass) ....................

60 000

4,20

2 520

60 000

4,20

2 520

Summa

—

—

37 713

—

—•

36 373

Kungl. Maj. ts proposition nr 47 år 1966

opaginerad Kontrollera mot PDF

2f Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. Nr 47

1

2

3

4

5

6

7

Potatis:

matpotatis (ej nyskördad, tullbelagd)......

25 000

17,75

4 437

25 000

18,60

4 650

mjöl, gryn och flingor av potatis och andra

matpotatisprodukter....................

—

—

3 885

—

—

4 042

Summa

—

—

8 322

—

—

8 692

Stärkelse och stärkelseprodukter:

vete-, ris- och potatisstärkelse............

2 850

63,85

1 820

2 850

67,30

1 918

andra slag av stärkelse:

maniok- och arrowrot samt diverse stärkelse-

haltiga slag av mjöl, gryn oeh flingor....

3 000

95,35

*2 360

3 000

100,50

*2 515

druv- och stärkelsesocker ................

375

119,20

447

375

125,60

471

dextrin, glättmedel m. m.................

5 760

22,55

1299

5 760

18,91

>89

Summa

—

—

4 926

—

—

4 993

Fettråvaror och fettvaror ..................

78 000

72

11 50 000

79 500

74

152 500

Mjölk- och mejeriprodukter:

hårdost och dessertost....................

7 950

136

10 812

8 250

143

11 798

mesost .................................

100

44

44

100

47

47

smältost................................

700

750

torrmjölk ..............................

75

207

155

100

217

217

övriga slag (mjölk, grädde, smör, glass

m. m.)................................

450

—

315

500

—

321

Summa

—

—

11 326

—

—

12 383

Slaktvaror (samt slaktdjur; ej fjäderfä):

kalvkött (ostyckat) ......................

700

262

1 834

700

279

1 953

annat nötkött (ostyckat) .................

2 000

268

5 360

2 000

286

5 720

fläsk (ostyckat)..........................

4 000

162

6 480

4 000

172

6 880

hästkött (ostyckat) ......................

1 000

270

2 700

1 500

286

4 290

fårkött (ostyckat)........................

150

358

537

200

375

750

charkuterivaror, organ, styckningsdetaljer

(bl. a. salt hästkött) och konserver......

22 550

—

65 436

22 250

—

68 247

övriga slag (levande djur m. m.)..........

Summa

—

—

82 347

—

—

87 840

Kungl. Maj. ts proposition nr 47 år 1066

opaginerad Kontrollera mot PDF

Införselavgifter på jordbruksregleringens område under regleringsåren 1965/66 och 1966/67 (forts.)

to

O

Avgiftsbelagda importvaror

Regleringsåret 1/9 1965—31/8 1966

Regleringsåret 1/9 1966—31/8 1967

Beräknad

import

ton

Antagen

införselavgift

kr. per 100 kg

Avgiftsmedel,

som beräknas

inflyta för im- porten (med av- drag för resti- tutioner)

1 000 kr.

Beräknad

import

ton

Antagen

införselavgift

kr. per 100 kg

Avgiftsmedel,

som beräknas

inflyta för im- porten (med av- drag för resti- tutioner)

1000 kr,

1

2

3

4

5

6

7

Ägg och äggprodukter m. m.:

fjäderfäkött ............................

450

257

1 157

450

260

1 170

levande fjäderfä ........................

ägg och övriga slag......................

2 120

176

3 731

1 020

184

1 877

Summa

—

—

4 888

—

—

3 047

Summa för samtliga avgifter

—

—

258 706

—

—

240 363

Ränteinkomster på hos jordbruksnämnden inne- stående införselavgiftsmedel ..............

_

__

5 000

5 000

Totalt

—

—

263 706

—

—

245 363

1 För restitutioner har avdragils för majsstärkelse 500 000 kr. och för dextrin 1 milj. kr.

2 För regleringsbidrag och restitutioner i övrigt har avdragits 6 resp. 6,5 milj. kr.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Knngl. Maj:ls proposition nr M år It t ti ti

I fråga om användningen av medel, som inflyter genom upplagande av

interna regleringsavgifter (förmalningsavgifler, oljekrafttoderavgifter, libyer

k ningsa vgifter för vissa produkter av potatis m. m., utjämningsavgiiter

för mjölk och mejeriprodukter, mjölkavgifter samt slaktdjursavgifter) och

av motsvarande kompensationsavgifter hemställer jordbruksnämnden alt de

hemyndiganden, som nämnden erhållit för hithörande avgiftsmedel under

innevarande regleringsår, förnyas utan ändring.

Rörande inkomsterna av regleringsavgiften för fettvaror har jordbruksnämnden

tidigare redovisat beräkningar för budgetåren 1965/66 och 1966/

67. Enligt dessa beräkningar, som uppgjorts med hänsyn dels till de låga avgiftssatserna

till följd av prisutvecklingen för fettråvaror, dels till användningen

av regleringsavgiftsmedel för vissa utbetalningar till Danmark och

iill Svenska sockerfabriks aktiebolaget för kostnader för import av sockerbetor

från Danmark, har det antagits komma att föreligga en brist på 21,3

milj. kr. på inkomstposten för regleringsavgifter för fettvaror vid utgången

av budgetåret 1965/66.

Med hänsyn bl. a. till de begränsade möjligheterna att få täckning för

denna beräknade brist i inkomstposten regleringsavgift för fettvaror genom

höjning av regleringsavgiften föreslår jordbruksnämnden alt behållningen

i den clearingkassa, som tidigare använts för prisregleringar på fettvaror,

ca 14 milj. kr., överförs till den nämnda inkomstposten. Detta belopp

motsvaras av de medel jämte ränta som med stöd av Kungl. Maj :ts

beslut den 29 april 1960 utlånats till jordbruksnämndens regleringsfond

för socker. Behållningen i övrigt i den år 1956 avvecklade clearingkassan har

disponerats genom tidigare beslut. Genom den föreslagna överföringen minskar

den beräknade bristen på inkomstposten regleringsavgifter för fettvaror

till 6,9 milj. kr.

I den mån regleringsavgifterna för fettvaror inte kominer att förslå för

att under budgetåret 1965/66 täcka kostnaderna för förut nämnda utbetalningar

till Danmark och till sockerbolaget har enligt beslut av 1965 års

riksdag (prop. 95, JoU 15, rskr 254) förutsatts, att kostnaderna skall kunna

täckas av kvarstående införselavgiftsmedel eller av medel ur anslaget

Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område.

För budgetåret 1966/67 beräknas inkomsterna av regleringsavgifter för

fettvaror till 7 milj. kr. Angivna belopp kan enligt jordbruksnämnden komma

att visa sig otillräckligt för medelsöverföringar till Danmark av den

storlek som har varit aktuell under senare år (under budgetåret 1964/65

sammanlagt 20 milj. kr., under budgetåret 1965/66 sammanlagt 23 milj. kr.).

Till jordbruksnämndens skrivelse har fogats ett särskilt yttrande som vid

överläggningarna med nämndens konsumentdelegation avgavs av ledamoten i

delegationen fru Elsa Lindskog. Häri framhålls att del ur konsumentsynpunkt

är angeläget att produktionen av olika jordbruksprodukter inriktas så all

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj. ts proposition nr M år 1966

inte överskott uppstår som måste säljas med särskilt högt prisstöd från

de olika regleringskassorna.

Ett område där överskott med sådana risker föreligger är mejeriområdet.

Mjölkinvägningen ökade under 1965 med 1,7 % och smörproduktionen

med samma procenttal. I lager fanns mot slutet av år 1965 omkring 16 000

lon smör. ökningen av såväl mjölk- som smörproduktionen var störst i de

södra delarna av landet. Där är också försäljningen av konsumtionsmjölk

lägst i förhållande till produktionen. Mot angivna ökning i tillgången svarar

en minskad försäljning vilken för smör utgjorde inte mindre än 15,2 % under

juli månad 1965 i jämförelse med juli månad 1964. Även mjölkkonsumtionen

har minskat något under 1965.

Genom systemet med utjämningsavgift för mjölk och grädde, som inte

används för tillverkning av smör, ost, torrmjölk eller kondenserad mjölk,

får konsumtionsmjölken bära ett högre pris för att stödja den mjölkproduktion

som används till huvudsakligen smör och ost. Exempelvis kan nämnas

att i Kopparbergs län under sommaren 1965 uttogs en utjämningsavgift av

13 öre/kg invägd mjölk. I november 1965 sänktes den till 11 öre/kg.

För konsumenten ter det sig högst orationellt att genom ett högt mjölkpris

och genom en utjämningsavgift uppmuntra en hög mjölkproduktion i

de delar av landet, som har en stor smörproduktion. En omfördelning av

utjäinningsbidragen så att lägre avräkningspriser utgår till producenter i

områden med låg konsumtionsmjölkförsäljning bör vara angelägen redan

under provisorieåret 1966/67.

För att understryka betydelsen av en planering, som ger en bättre balans

mellan tillgång och efterfrågan på mejeriområdet anser fru Lindskog atl

de 25 milj. kr. utöver normalramen på 160 milj. kr., som jordbruksnämnden

beslutat föreslå, bör kunna rymmas inom normalramen. Dessa 25 milj. kr.

avses visserligen att ersätta jordbruket för utebliven höjning av konsumentpriset

på mjölk, men en påspädning i Svenska mejeriernas riksförenings

regleringskassa kan medföra ett bibehållande av den alltför höga

mjölkproduktionen med ett tryckande smörlager som resultat. Det måste vara

angeläget både för konsumenter och producenter att snarast möjligt och

redan under det andra provisorieåret inrikta produktionen mot den grad

av efterfrågan som förefinns.

Framställning av statens jordbruksnämnd angående bestämmelserna

om avgiftsrestitution vid utförsel

Statens jordbruksnämnd har i skrivelse den 8 december 1965 tagit upp

frågan om avgiftsrestitution vid utförsel till svensk frihamn. Nämnden har

konstaterat att vissa företag till frihamn utför produkter, som är tullfria

eller belagda med en obetydlig tull eller införselavgift, och som tillverkas

opaginerad Kontrollera mot PDF

215

Kungl. Maj:ta proposition nr M ur ti)(i6

med anlitande av importerade råvaror, som är belagda med jordbruksavgift.

Vid utförseln erhålls restitution av de erlagda jordbruksavgifterna,

varefter varan återinförs tullfritt eller mot erläggande av eu mindre avgift.

Inom de områden, där detta förfarande är praktiskt genomförbart,

innebär det en snedvridning av konkurrensmöjligheterna för företag med

olika geografiskt läge och är ägnat att minska möjligheterna till avsättning

av inhemska råvaror för tillverkningen av produkterna i fråga.

Jordbruksnämnden har tidigare ansett sig oförhindrad att vägra avgiftsrestitution

vid utförsel till frihamn, där anledning funnits att anta att varan

skulle återinföras i riket mot lägre avgift eller tull. Regeringsrätten har

emellertid i ett den 27 april 1965 meddelat utslag rörande ett sådant fall

funnit att restitution inte kunnat vägras.

Med hänsyn till att det enligt nämnden föreligger ett angeläget intresse

av att frihammsinstitutet i fortsättningen inte utnyttjas för att kringgå

gällande bestämmelser om införselavgift eller annan jordbruksavgift, hemställer

nämnden att Kungl. Maj :t utfärdar föreskrift med innebörd att rätten

till återbäring av sådana avgifter vid utförsel till frihamnen skall göras

beroende av att utförseln sker för vidare befordran till utrikes ort.

I remissyttrande finner kommerskollegium att det i skilda avseenden

föreligger en parallellitet mellan industritullarna och jordbruksavgifterna

och att det är nödvändigt att göra en mer ingående analys av hithörande

problem. Denna bör bl. a. omfatta en översyn av den betydelse restitution

över frihamn kan ha för svensk företagsamhet och en genomgång i tilllämpliga

delar av tullstrukturerna. Kollegium anser sig därför inte nu böra

ta ställning till jordbruksnämndens förslag.

I ett av kommerskollegium överlämnat yttrande uttalar Sveriges kemiska

industrikontor att det inte vill motsätta sig jordbruksnämndens förslag

under förutsättning att samtidigt härmed införs ett prisnedclearingsförfarande

för majsstärkelse och socker för tillverkning av vissa produkter.

Generaltullstyrelsen finner i remissyttrande ej lämpligt att i förevarande

hänseende ensidigt ändra bestämmelserna för varor som faller under jordbruksregleringen.

Styrelsen framhåller att syftet med jordbruksnämndens

framställning ej torde kunna nås genom den av jordbruksnämnden avsedda

föreskriften. Utförsel och återinförsel kan i praktiken, förutom till

frihamn, även ske till närbelägen ort i Danmark. Styrelsen framhåller vidare

att nämndens förslag skulle medföra viss ökning av arbetsinsatsen

från tullverkets sida.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr tf år 1966

Reglering av sockernäringen

Nuvarande förhållanden. Det gällande regleringssystemet för sockernäringen

grundar sig på beslut av 1965 års riksdag (prop. 73, JoU 7, rskr 146)

och avser tiden den 1 maj 1965—den 30 april 1966. Regleringen bygger i

huvudsak på samma principer som gäller för jordbruksregleringen i övrigt.

Sålunda upprätthålls ett gränsskydd med hjälp av införselavgifter. Det

inhemska priset tillåts under inverkan av världsmarknadspriset att röra

sig fritt mellan fastställda prisgränser. Särskilda åtgärder kan vidtas för

att hindra priset från att överskrida eller underskrida dessa prisgränser eller

för att möta s. k. dumping. Den normalt gällande införselavgiften kan vidare

justeras genom utlösning av en spärregel för inverkan av ändringar i

världsmarknadspriser och produktionskostnader (treprocentregeln). Därjämte

höjs införselavgiften den 1 mars 1966 vid den allmänna höjning av

sådana avgifter som då skall ske enligt den gällande, provisoriska jordbruksregleringen.

Vissa särbestämmelser gäller dock för sockerregleringen. Dessa beror

bl. a. på att Svenska sockerfabriks aktiebolaget är ensam avnämare av de

svenska sockerbetorna. Någon regleringsförening eller konjunkturutjämningsfond

i egentlig mening finns inte på sockerområdet. I stället förs regleringsmedlen,

införselavgifterna, till en av jordbruksnämnden förvaltad

regleringsfond, från vilken bidrag lämnas till betodlingen. Vidare har införselavgiftens

storlek grundats på ett antaget världsmarknadspris på socker,

en beräknad omfattning av den inhemska odlingen av sockerbetor, ett

grundpris för sockerbetor samt en kalkyl beträffande sockerbolagets kostnader

m. m. Såsom mätare på världsmarknadspriset på socker används den

s. k. spot-noteringen på Paris-börsen, som omräknas eif Malmö genom tilllägg

på sammanlagt 4,3 öre/kg. Införselavgiften vid regleringsårets början

den 1 maj 1965 fastställdes med dessa utgångspunkter till 67,67 öre/kg. Vid

det antagna världsmarknadspriset på 43 öre/kg blev mittpriset på färdigt

socker 110,67 öre/kg, varjämte övre och nedre prisgränsen bestämdes till

127,27 resp. 94,07 öre/kg. Betodlingen beräknades omfatta 44 000 ha och

grundpriset för betor med 16 % sockerhalt avsågs bli 10: 70 kr./dt.

Härjämte bör nämnas att i regleringssystemet ingår en särskild regel för

justering av införselavgift m. m. på grund av den allmänna kostnadsutvecklingen.

Denna regel innebär, att införselavgiften och prisgränserna för

färdigt socker skall höjas eller sänkas med 1,75 öre/kg, om statistiska centralbyråns

konsumentprisindex, rensad på visst sätt, med utgångspunkt

från november 1964 stiger eller sjunker med mer än 5 %. Om index ändras

med mer än 5 %, räknat från närmast föregående justeringstillfälle, skall

införselavgiften in. in. på nytt ändras med 1,75 öre/kg. Närmare redovisning

av regleringssystemet återfinns i prop. 1965: 73.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:In proposition nr ''i7 dr HHiti 25

I fråga om sockernäringens förhållanden under den hittills förflutna delen

av den regleringsperiod, som började den 1 maj 1965, anför jordbruksnämnden

att den svenska sockerbetsodlingen omfattade 42 600 ha i stället

för beräknade 44 000 ha. Såsom jämförelse kan nämnas att den inhemska

odlingen av sockerbetor år 1963 uppgick till 40 400 ha och år 1964 till 44 100

ha. Importpriset på socker var redan i början av regleringsperioden lägre

än det pris av 43 öre/kg som låg till grund för fastställandet av mittpriset.

1 juli 1965 sjönk importpriset til! ca 34 öre/kg och har sedan dess legat

relativt stilla intill mitten av januari 1966, då priset steg till 37 öre/kg.

Behållningen i regleringsfonden för socker uppgick den 1 maj 1965 till

7,7 milj. kr. Fondens behållning den 1 april 1966 uppskattas inte komma

att understiga 12 milj. kr.

Jordbruksnämndens förslag. Jordbruksnämnden har sedan hösten 1965

överlagt med styrelsen för Sveriges betodlares centralförening och representanter

för Svenska sockerfabriks aktiebolaget angående utformningen av

sockerregleringen för en sextonmånadersperiod efter den 30 april 1966.

Överläggningarna har lett till en överenskommelse med berörda parter

angående villkoren för sockerbetsodlingen och sockertillverkningen för

nyssnämnda tidsperiod, överenskommelsen har biträtts av jordbrukets

förhandlingsdelegation och jordbruksnämndens konsumentdelegation.

Överenskommelsen innebär att i vissa avseenden nu gällande regleringssystem

ändras. Således skall — i motsats till vad som hittills varit fallet

— införselavgiften för socker vara rörlig även då det inhemska priset på

socker ligger mellan prisgränserna. Såsom motivering härför framhåller

jordbruksnämnden att rådande importpris på socker måste betecknas som

abnormt lågt och att det inte på långt när täcker produktionskostnaderna

ens i de s. k. utvecklingsländerna. Relationen mellan utbud och efterfrågan

på socker på världsmarknaden är dock sådan att man i varje fall

på kort sikt knappast kan räkna med någon mera väsentlig prisuppgång

om inte speciella omständigheter inträffar. Under hösten 1965 har en konferens

mellan säljar- och köparländer ägt rum i Geneve inom ramen för

Förenta Nationernas verksamhet i syfte att söka åstadkomma ett nytt internationellt

sockeravtal. Ett sådant avtal skulle bl. a. syfta till att öka

handeln med socker och stabilisera varans prisnivå. Konferensen ledde

inte till något konkret resultat även om såväl säljar- som köparländer var

eniga om vissa grundläggande idéer. En ny sammankomst avses ske

våren 1966 eller snarast möjligt därefter.

Mot bakgrund av det angivna, för framtiden svårbedömbara internationella

prisläget på socker har det framstått som angeläget att finna ett

system för prisreglering, som i görligaste mån dämpar effekten på hemmamarknadspriset

av en eventuell uppgång av världsmarknadspriset och

i väsentlig grad eliminerar betodlarnas och sockerbolagets förlustrisker

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 47 år 1966

resp. vinstchanser till följd av växlingar i världsmarknadspriset. Det nu

föreslagna systemet innebär i huvudsak att införselavgiften fortlöpande

skall anpassas efter världsmarknadsprisets ändringar enligt Paris-börsens

noteringar. Av praktiska skäl skall avgiften dock inte justeras vid varje

ändring av noteringen utan först då ändringen blivit så stor att en addering

av varje dags skillnad, uttryckt i öre per kg, mellan aktuell notering och

den vid senaste justering insatta noteringen ger en summa som uppgår

till minst 75 öre. Om exempelvis noteringen stiger 3 öre per kg och den

högre prisnivån står kvar i 25 dagar skall således införselavgiften ändras.

För sockerbolaget innebär systemet att bolaget vid ett stigande världsmarknadspris

får betala en större och vid ett fallande världsmarknadspris

en mindre andel av betpriset. För betodlarna medför systemet ett

praktiskt taget fast betpris så länge den inhemska prisnivån på socker ligger

mellan prisgränserna. För konsumenterna medför systemet att höjningar

eller sänkningar av världsmarknadspriset endast till ungefär en

tredjedel kommer att återspeglas i det inhemska priset på färdigt socker.

Betgrundpriset föreslås vara 11 kr./dt sockerbetor med 16 % sockerhalt.

Härav skall 0:20 kr./dt betalas av sockerregleringsfondens behållning

vid den nya regleringsperiodens början. Detta kommer vid en sockerbetsodling

av 40 000 ha att belasta fonden med ca 3,2 milj. kr.

Vid överläggningarna har parterna utgått från en inhemsk odling av

sockerbetor under år 1966 av 40 000 ha. Det har emellertid förutsatts att

den vid teckningstidens utgång faktiskt kontrakterade betodlingsarealen

skall läggas till grund för beräkningen av införselavgiften. Tidigare har

den vid överläggningarna om sockerregleringen antagna betodlingsarealen

legat till grund för denna beräkning. Angivna ändring har ansetts ligga i

linje med åtgärden att anpassa införselavgiften efter det faktiska världsmarknadspriset

på socker. Härtill kommer att de ogynnsamma skördeförhållandena

år 1965 med frostskador på betorna i vissa områden ansetts

göra förhandsberäkningar angående odlingens omfattning år 1966 särskilt

osäkra.

Den särskilda inflationsregeln för sockerregleringen skall vid den nya

regleringsperiodens ingång den 1 maj 1966 nollställas. Detta innebär att

ändringar i konsumentprisindex efter november 1964, då senaste utlösning

av regeln skedde, men före den 1 maj 1966 inte kommer att medverka

till att utlösa regeln.

Slutligen nämner jordbruksnämnden att hänsyn tagits till planerad

odling år 1966 i Danmark av sockerbetor för svensk räkning i samma omfattning

som år 1965 eller på en areal av 1 500 ha.

Jordbruksnämnden sammanfattar den träffade överenskommelsen på

följande sätt.

i. Grundpriset för 100 kg sockerbetor av 1966 års skörd med 16 % sockerhalt

skall vara 11 kr. Priset justeras med hänsyn till varierande sockerhalt

m. m. enligt för 1965 års odling överenskomna regler.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:Is proposition nr 47 år 1966

2. Mittpriset för socker, avseende fabrikspriset netto per kg socker

K5 i säck, skall vid avtalsperiodens början vara 109,24 öre. övre och nedre

prisgränserna skall vid samma tidpunkt vara 125,(515 resp. 92,85 öre vilket

innebär eu spänning av + 15 % av mittpriset.

.‘5. De spärregler, som beträffande jordbrukets produkter i övrigt gäller

intill utgången av augusti 1966 (treprocentregeln, regeln om inflationsskvdd)

eller som för tiden därefter kan komma att gälla för justering av

införselavgifter, mittpris och prisgränser, skall tillämpas även för socker

och sockerprodukter. Till utgångspunkt skall därvid tas en omräkningsfaktor,

som innebär att en ändring av betpriset med 10 öre/dt motsvarar

en förändring av införselavgiften för färdigt socker med 0,77 öre/kg. Sockerbolagets

ekonomi berörs inte av nu nämnda regler.

4. Därest statistiska centralbyråns konsumentprisindex, rensad från

posterna bostad utom bränsle och Jyse samt alkoholhaltiga drycker och

tobak, med det aritmetiska medeltalet av indextalen för april och maj 1966

som bas, stiger (sjunker) med mer än 5 %, skall införselavgiften för färdigt

socker höjas (sänkas) med 1,75 öre/kg, varjämte mittpris och prisgränser

skall ändras med samma öretal. Om index därefter ändras med

mer än 5 % räknat från närmast föregående justeringstillfälle, sker ny

ändring av införselavgiften m. m. med 1,75 öre/kg.

1 denna punkt avsedda ändringar påverkar inte hetpriset.

5. Som grund för beräkning av importpriset för socker skall under avtalsperioden

gälla Paris-börsens s. k. spot-notering, omräknad eif Malmö

genom tillägg av 2,3 öre ävensom med tillägg av 2,0 öre för övriga importkostnader

m. in., allt räknat per kg.

6. Införselavgiften för färdigt socker skall på visst sätt vara rörlig även

då det inhemska sockerpriset ligger mellan prisgränserna.

a) Storleken av införselavgiften bestäms dels av världsmarknadspriset

på färdigt socker, dels av den inhemska betodlingens omfattning. Avgiftens

storlek vid olika världsmarknadspriser och arealer inhemsk hetodling

framgår av tabell l.1 Om dessa faktorer ligger mellan de i tabellen

utsatta talen, förutsätts att rätlinjig interpolering sker mellan de angivna

avgiftsbeloppen. Vid världsmarknadspriser överstigande 43 öre/kg framräknas

storleken av avgiftsförändringen med ledning av det samband med

ändringen av världsmarknadspriset som finns angivet i tabellens nedersta

rad.

Införselavgiften vid avtalsperiodens början skall bestämmas av — förutom

den för 1966 års inhemska betodling faktiskt tecknade arealens storlek

—- den genomsnittliga världsmarknadsprisnivån enligt de den 21 april

1966 senast kända fem sockernoteringarna på Paris-börsen.

b) Allt eftersom Paris-börsens noteringar ändras efter den 20 april 1966

skall införselavgiften fortlöpande justeras, då en addering av varje dags

skillnad (uttryckt i öre per kg socker) mellan aktuell Paris-notering och

den vid avtalsperiodens början resp. senaste justeringstillfälle insatta noteringen

ger en summa som uppgår till minst 75 öre. Den därvid framräknade

avgiften skall baseras på den genomsnittliga noteringen under de

fem senaste kvalifikationsdagarna.

7. De medel, som inflyter genom införselavgifter för färdigt socker, råsocker,

sirap och sockerbetor, tillförs den under jordbruksnämndens förvaltning

stående regleringsfonden för socker.

Tabellen återfinns på s. 32.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj. ts proposition nr tf år 1966

8. Sockerbolaget förbinder sig att vid sin nettoprissättning inom landet

följa Paris-noteringen med i punkt 5 och 6 angivna tillägg.

Vid nämndens prisbevakning gäller att nettopriset för strösocker K5 i

säck, vilket skall jämföras med mittpris, prisgränser etc. samt ligga till

grund för beräkningen av bolagets andel av betpriset, skall framräknas med

utgångspunkt från bruttopriset och med avdrag för dels 1,67 öre/kg i kvantitetsrabatter

etc., dels 1 % kassarabatt.

Bolaget förbinder sig att till sockerregleringsfonden avstå de merinkomster

som — efter avdrag av merkostnaderna — kan uppstå genom att bolaget

vid sin försäljning inom landet tillämpar ett sockerpris, som överskrider

den vid tillfället aktuella övre prisgränsen.

9. Av det totala betgrundpriset för 1966 års skörd skall 0: 20 kr./dt bestridas

av behållningen i sockerregleringsfonden vid avtalsperiodens ingång.

Av återstoden, 10: 80 kr./dt vid avtalets början, skall en del betalas av bolaget

och resten av medel, som under avtalsperioden inflyter till sockerregleringsfonden.

Förhållandet mellan dessa två delar varierar med dels

storleken av införselavgiften mellan prisgränserna, dels betarealens storlek

på sätt närmare framgår av tabell 21. Bolagsandelen av betpriset skall

justeras även med hänsyn till det inhemska sockerpriset. Den genomsnittliga

bolagsandelen av betpriset skall beräknas som ett medeltal för perioden den

1 maj 1966—den 31 januari 1967. Som vikttal vid medeltalsberäkningen

skall användas det antal dagar under vilka införselavgiften varit lika.

Avvikelser i betpriset, föranledda av spärregelutlösningar i det allmänna

jordbruksavtalet, skall påverka bolagsandelen enligt det samband betpris/

införselavgift, som angetts i punkt 3.

Enligt samma princip som hittills tillämpats skall bolagets slutgiltiga andel

av betpriset regleras mellan bolaget och fonden på grundval av den

genomsnittliga betprisandelen under tiden den 1 maj 1966—den 30 april

1967.

10. Odlare på Gotland och Öland, inklusive odlare från »gamla» odlingsområdet

på fastlandet, erhåller arealbidrag från regleringsfonden med 50 kr.

för varje påbörjat 0,5 ha odlad betareal, dock att för odling, som inte överstiger

0,25 ha, arealtillägget utgör endast 25 kr. Från fonden skall vidare utgå

ersättning till bolaget för merkostnaden, jämfört med kostnaden i landet

i övrigt, för tillverkning vid bruken i Roma och Mörbylånga med 2 020 000

kr. per år. Därest odlingen inom ö-området ökas eller minskas i förhållande

fill en areal, som vid en total betodling i landet av 40 000 ha utgör 5 760 ha

och som i annat fall utgör 14,4 % av totalodlingen, skall dock ersättningen

sänkas eller höjas med 55 000 kr. för varje helt hundratal ha som avvikelsen

utgör.

11. I dessa villkor innefattade ersättningsbelopp ur fonden utgår endast

i den mån fondens tillgångar så medger.

Angående den träffade överenskommelsen anför jordbruksnämnden i övrigt

bl. a.

Såsom utgångspunkt för samtliga beräkningar har använts följande uppgifter.

Svensk odling:

betareal, ha.............................................. 40 000

betskörd, 1 000-tal ton .................................... 1 480

1 Tabellen återfinns på s. 32.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2!)

Kungl. Maj.ts proposition nr M är 1 !)6(i

normalråsocker, ton (5 634 kg/ha) ........................

strösocker och raffinad, ton ..............................

Raffinad ur importerat råsocker, ton ........................

Färdigt socker ur importerade danska betor, ton................

Import av färdigt socker, ton................................

Import av sirap och råsocker för framställning av sirap, ton ....

Total konsumtion av färdigt socker och sirap (motsvarande 41 kg

per capita), ton............................................

För beräkningen av mittpriset har härutöver använts samma importpris

för färdigt socker som konstituerat mittpriset under nu gällande reglering

eller 43 öre per kg eif Malmö med tillägg av vissa importkostnader. Anledningen

till att man, trots att världsmarknadspriset faktiskt fallit starkt, utgått

från ett oförändrat världsmarknadspris är att mittprisets funktion i det

nya regleringssystemet inskränks till att placera prisgränserna i prisskalan.

Beträffande kalkyler för beräkning av införselavgiften för färdigt socker

hänvisar nämnden till en början till beräkningar enligt vilka sockerbolagets

tillverkningskostnader (exklusive betkostnader) för socker av svenska betor

och importerat råsocker tas upp till 145 356 000 kr. vid ett världsmarknadspris

av 43 öre/kg och till 139 770 000 kr. vid ett världsmarknadspris av

34 öre/kg. Kostnadskalkylen bygger i fråga om tekniska data på senast kända

treårsmedeltal och på faktiska priser och lönekostnader i september 1965.

Sockerbolagets totala kostnader och den häremot svarande kostnadstäckningen

(exklusive den andel av försäljningspriset som svarar mot införselavgiften)

framgår av följande beräkningar.

225 400

209 400

57 100

7 500

30 000

16 000

320 000

A. Kostnader i milj. kr.

Totala kostnader för svenska betor........

Alt. 1

V ärldsmarknads- pris 43 öre/kg

(motsv. mittpris)

178,9

Alt. 2

Världsmarknads- pris 34 öre/kg

(nuv. prisnivå)

178,9

Bolagets förädlingslcostnader m. m. för socker

ur svenska betor......................

117,7

117,7

Bolagets tillverkningskostnader för socker ur

importerat råsocker (exklusive införselavgift)

27,7

22,1

Tillkommer belopp från regleringsfonden som

avdragits i bolagets tillverkningskostnader .

2,0

2,0

Summa

326,3

320,7

B. Intäkter i milj. kr.

Försålt socker till importpris för strösocker i

säck................................

114,6

90,6

Ersättning till betodlingen ur regleringsfon- dens ingående behållning (0:20 kr./dt)..

3,2

3,2

C. Kostnader minus intäkter = skillnad att

täcka genom införselavgifter (milj. kr.) ..

208,5

226,9

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 47 år 1966

Vid överläggningarna har förutsatts att införselavgiften för råsocker och

sirap, liksom i nu löpande reglering, skall understiga avgiften för färdigt

socker med 8 % resp. 4 öre/kg.

Med utgångspunkt från de angivna beräkningarna blir införselavgifterna

följande.

Alt. 1 Alt. 2

Färdigt socker........................ 66,24 öre/kg 72,15 öre/kg

Råsocker............................ 60,94 » " 66,38 »

Sirap................................ 62,24 » 68,15 »

Jordbruksnämnden framhåller att, såsom tidigare nämnts, konstruktionen

av det föreslagna regleringssystemet inte gör det möjligt att på förhand

ange den införselavgift, som faktiskt kommer att gälla den 1 maj 1966.

Storleken av de belopp, som inflyter till regleringsfonden för socker, blir

beroende av bl. a. den införselavgift som kommer att gälla. En beräkning

av fondens intäkter och utgifter för tiden den 1 maj 1966—den 30 april 1967

ger med utgångspunkt från den enligt alternativ 1 i det föregående antagna

införselavgiften och det importbehov som föreligger vid normalskörd från eu

betodling av 40 000 ha följande resultat.

Intäkter vid import

Färdigt socker ...............

Sirap .......................

Råsocker för raffinadframställning

Råsocker för sirapsframställning .

Sockerbetor...................

Ton

Införselavgift

Öre/kg

1 000 kr.

30 000

66,24

19 872

1 000

62,24

622

62 065

60,94

37 822

15 000

60,94

9 141

57 700

4,00

2 308

Summa

69 765

Avgår

Ersättning till sockerbolaget för de på Öland och Gotland befintliga

sockerbrukens merkostnader ................................ 2 020

Återstår till betodlingen 67 745

därav regleringsfondens andel i grundpris (inklusive skördeskadeav
gift).

................................................... 61 822

sockerhaltstillägg (inklusive skördeskadeavgift)................ 5 293

arealbidrag till odlare inom ö-området........................ 630

Betalningen efter sockerhalt för betorna skall, liksom under nu löpande

regleringsperiod, baseras enbart på individuella analyser från de olika

odlingarna och utan den justering för fabrikens snitselsockerhalt som förekom

under åren 1960—1965.

Av det överenskomna grundpriset för sockerbetor 11 kr./dt skall från behållningen

i regleringsfonden för socker utgå ett fast bidrag av 0: 20 kr./dt.

Sockerbolagets andel av återstående del av grundpriset skall, såsom tidigare

opaginerad Kontrollera mot PDF

.‘{1

Klingl. Maj.ts proposition nr M år t!)tid

nämnts, stå i den relation till införselavgiften och omfattningen av den svenska

hetodlingen som framgår av tabell 2. Om hetodlingsarealen inte uppgår

till jämnt tusental ha och/eller det för en viss period normgivande världsmarknadspriset

inte uppgår till ett jämt öretal skall bolagets betprisandel

för den aktuella perioden framräknas genom rätlinjig interpolering mellan

de i tabellen angivna beloppen. Den sålunda beräknade bolagsandelen skall

emellertid justeras med en faktor, som består av förhållandet under en och

samma avgiftsperiod mellan å ena sidan det genomsnittliga nettopriset för

socker K5 i säck och å den andra sidan summan av införselavgiften och den

däremot svarande Paris-noteringen.

Det till odlarna utbetalade betgrundpriset skall således bestå av följande

komponenter.

a) Det vägda medeltalet för perioden den 1 maj 1966—den 31 januari

1967 av den på nyss angivet sätt beräknade bolagsandelen. Såsom vägningstal

skall därvid användas det antal dagar under vilka en och samma införselavgift

gällt.

b) Ett tillägg (avdrag), som skall uppgå till 0: 10 kr./dt för varje av

spärregelutlösningar betingad höjning eller sänkning av införselavgiften för

färdigt socker med 0,77 öre/kg för helt år och som skall påverka bolagsandelen.

c) En sockerfondandel, som uppgår till skillnaden mellan den enligt a)

beräknade bolagsandelen och 10: 80 kr./dt.

d) En fast fondandel om 0: 20 kr./dt.

Om bolagets betprisandel beräknad enligt a) och b) och byggd på förhållandena

under tiden den 1 maj 1966—den 31 januari 1967 understiger

resultatet av motsvarande beräkning för tiden den 1 maj 1966—den 30 april

1967, skall bolaget betala mellanskillnaden till sockerregleringsfonden. I

motsatt fall skall bolaget erhålla mellanskillnaden från fonden.

Rörande effekten av förslagen på fabrikspriset på socker uttalar nämnden

att enligt alternativ 1 i den förut återgivna kalkylen kommer fabrikspriset

den 1 maj 1966 att uppgå till (43,00 -f- 66,24 =) 109,24 öre/kg. Vid nu gällande

införselavgift av 69,48 öre/kg ger motsvarande beräkning ett fabrikspris

av 112,48 öre/kg. Under tiden fram till den 30 april 1966 kan enligt

nämnden den nuvarande införselavgiften emellertid komma att ändras av

spärregelutlösningar. Dessa ändringar kan komma att sänka eller höja avgiften

med belopp, som ligger inom gränserna — 0,7 och -f- 2,6 öre/kg. Enligt

alternativ 2 i den förut redovisade kalkylen, dvs. vid nu gällande

världsmarknadspris om ca 34 öre/kg, blir fabrikspriset f. n. 103,48 och den

1 maj 1966 106,15 öre/kg. Nämnden framhåller att det anförda gäller vid

en svensk sockerbetsodling av 40 000 ha. Vid annan areal kommer införselavgiften

och därmed sockerpriset efter den 1 maj 1966 att ändras på sätt

framgår av det föregående.

Jordbruksnämnden anför att man vid överläggningarna varit ense om

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj. ts proposition nr 47 år 1966

att de allmänna regler för åtgärder mot dumping eller eljest otillbörligt

pristryckande import, som genom anknytningen till den allmänna jordbruksregleringen

gällt för sockerregleringen under 1965/66, bör gälla också

under den nya regleringsperioden.

I likhet med vad som nu gäller torde man även för den nya avtalsperioden

få räkna med att Paris-börsens sockernotering kan få ändrad tyngd och

innebörd och att detta kan få till följd att ett utbyte av noteringen eller annan

åtgärd måste ske för att en riktig mätare av importpriserna skall erhållas.

Tabell 1. Införselavgift vid alternativa arealer och importpriser (öre/kg)

Importpris,

Betodling, ha

öre/kg

36 000

37 000

38 000

39 000

40 000

41 000

42 000

43 000

44 000

34,0............

68,22

69,18

70,16

71,15

72,15

73,15

74,17

75,21

76,25

35,0............

67,64

68,58

69,54

70,51

71,49

72,48

73,48

74,50

75,52

36,0............

67,05

67,98

68,92

69,87

70,84

71,80

72,79

73,79

74,79

37,0............

66,47

67,38

68,30

69,24

70,18

71,13

72,09

73,08

74,06

38,0............

65,89

66,78

67,68

68,60

69,52

70,46

71,40

72,37

73,33

39,0............

65,30

66,17

67,06

67,96

68,87

69,78

70,71

71,65

72,61

40,0............

64,72

65,57

66,44

67,32

68,21

69,11

70,02

70,94

71,88

41,0............

64,14

64,97

65,82

66,69

67,55

68,44

69,32

70,23

71,15

42,0............

63,55

64,37

65,20

66,05

66,90

67,76

68,63

69,52

70,42

43,0............

62,97

63,77

64,58

65,41

66,24

67,09

67,94

68,81

69,69

Införselavgifts- ändring i procent

av importprisets

ändring ........

- 58,33

- 60,11

- 62,00

- 63,78

— 65,67

- 67,33

- 69,22

- 71,11

- 72,89

Tabell 2. Sockerbolagets andel i betgrundpriset 10: SO kr. dt vid alternativa arealer

och importpriser

Importpris,

Betodling, ha

öre/kg

36 000

37 000

38 000

39 000

40 000

41 000

42 000

43 000

44 000

34,0............

5: 0271

5: 3479

5: 6577

5: 9574

6: 2478

6: 5303

6: 8043

7:0710

7: 3315

35,0............

5: 0766

5: 3955

5: 7034

6: 0010

6: 2895

6: 5698

6:8419

7:1065

7: 3649

36,0............

5: 1262

5: 4431

5: 7491

6: 0446

6:3312

6: 6094

6: 8794

7: 1419

7: 3983

37,0............

5: 1757

5: 4907

5: 7947

6: 0882

6: 3728

6: 6489

6: 9170

7:1774

7: 4317

38,0............

5: 2253

5: 5383

5: 8404

6:1318

6: 4145

6: 6885

6: 9545

7: 2128

7: 4651

39,0............

5: 2748

5: 5858

5: 8861

6:1755

6: 4562

6: 7280

6: 9921

7: 2483

7: 4985

40,0............

5: 3244

5: 6334

5: 9318

6:2191

6: 4979

6: 7676

7: 0296

7: 2837

7: 5319

41,0............

5: 3739

5: 6810

5: 9774

6: 2627

6: 5395

6:8071

7: 0672

7: 3192

7: 5653

42,0............

5: 4235

5: 7286

6: 0231

6: 3063

6: 5812

6: 8467

7:1047

7: 3546

7: 5987

43,0............

5: 4730

5: 7762

6: 0688

6: 3499

6: 6229

6: 8862

7: 1423

7: 3901

7: 6321

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kutigl. Maj:ts proposition nr 47 ur 1 !)(>(>

33

Anslagsframställningar för budgetåret 1966/67

Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. För innevarande budgetår

har nnder denna anslagsrubrik anvisats ett förslagsanslag av 160 milj. kr.

I prop. 1966: 1 (bil. Ils. 79) har anslaget, såsom tidigare angetts, förts upp

med ett beräknat belopp av 160 milj. kr.

Statens jordbruksnämnd föreslår, att anslaget förs upp med 167 (-{-7)

milj. kr.

Beräknat

1965/66

1. Allmänt mjölkpristillägg .................. 98 000 000

2. Stöd åt odlingen och beredningen av hampa samt

till vissa odlingsförsök m. m. avseende spånads
växter.

................................. 700 000

3. Prisutjämning av vissa jordbruksreglerade råvaror

till livsmedelsindustrin.................. 60 000 000

4. Diverse kostnader........................ 1 100 000

Ökning eller

minskning

— 1 000 000

— 700 000

-i- 9 000 000

+ 200 000

avrundat + 7 000 000

Motiv. 1. Jordbruksnämnden förutsätter att det allmänna mjölkpristillägget

för regleringsåret 1966/67 utgår med oförändrat belopp av 74,4 öre/kg

mjölkfett. Mjölkinvägningen kan med tillgängliga uppgifter antas bli något

lägre än den som förutsatts vid anslagsberäkningen för innevarande budgetår.

Givetvis kan dock liksom tidigare förskjutningar uppåt eller nedåt

i den förutsatta kvantiteten invägd mjölk komma att inträffa.

2. Vid bifall till i prop. 1966: 11 angående avveckling av stödet till odling

av spånadslin och hampa framlagda förslag upphör medelsbehovet.

3. Prisutjämning på råvaror till livsmedelsindustrin sker f. n. beträffande

choklad- och konfektyrvaror, biscuits och wafers, senap, såser, soppor

o. dyl. samt fiskkonserver o. dyl. Kostnaderna för prisutjämningen beräknas

för budgetåret 1965/66 komma att uppgå till ca 63 milj. kr., vilket

är 3 milj. kr. mer än som beräknats för ändamålet, ökningen hänger bl. a.

samman med att konsumtionen av choklad- och konfektyrer beräknas öka i

anledning av att den särskilda varuskatten på dessa varor sänkts den 1 juli

1965.

Vid beräkningen av medelsbehovet för budgetåret 1966/67 har nämnden

utgått från en fortsatt ökning av kvantiteten av de varor som omfattas av

prisutjämningen. Vidare har nämnden utgått från att införselavgifterna för

de råvaror, som omfattas av prisutjämningen, blir oförändrade t. o. m. den

28 februari 1966 och från en höjning av avgifterna fr. o. m. den 1 mars

1966 med 3 % till följd av den ökning av gränsskyddet som då sker enligt

gällande jordbrultsreglering. Detta leder till ett medelsbehov av 68 milj. kr.

Härjämte beräknar nämnden att ytterligare 1 milj. kr. erfordras för att

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 47 år 1966

täcka den ökning av kostnaderna för prisutjämningen som föranleds av två

införselavgiftshöjningar i samband med utlösning av den för regleringsåret

1966/67 föreslagna inflationsregeln inom jordbruksregleringen.

4. Jordbruksnämnden föreslår att från posten diverse kostnader skall få

bestridas utgifter av samma slag som budgetåret 1965/66. Från posten bör

nämnden således få bestrida kostnaderna för det stöd åt ullproduktionen

som utgår enligt prinicipbeslut av 1959 års riksdag (prop. 147, JoU 29, rskr

283). Medelsbehovet för detta stöd väntas till följd av den ökade fåraveln

komma att stiga från 400 000 kr. till 600 000 kr. Härjämte beräknar nämnden

högst 200 000 kr. för ersättning till Svenska mejeriernas riksförening

u. p. a. för handhavande av vissa uppgifter som hänger samman med regleringen

av mjölk och mejeriprodukter. Vidare bör 500 000 kr. beräknas för

att efter Kungl. Maj :ts beslut i varje särskilt fall få användas för diverse

oförutsedda utgifter som mera direkt kan föranledas av prisregleringsverksamheten.

Av beloppet bör Kungl. Maj :t äga disponera medel för att bestrida

kostnader för skördeuppskattning och administration i samband med permanenta

skördeskadeskyddet.

Särskilt stöd åt det mindre jordbruket. För ifrågavarande ändamål har för

innevarande budgetår under denna anslagsrubrik anvisats 92 milj. kr. Såsom

tidigare anförts har anslaget i prop. 1966: 1 (bil. 11 s. 81) förts upp med

ett beräknat belopp av 92 milj. kr.

Lantbruks styrelsen och statens jordbruksnämnd föreslår att anslaget förs

upp med 88,5 (— 3,5) milj. kr.

1. Arealtillägg.......................

2. Leveranstillägg för mjölk...........

3. Extra mjölkpristillägg i norra Sverige

Beräknat

1965/66

23 000 000

28 000''000

41 000 000

Ökning eller

minskning

— 2 000 000

— 2 000 000

+ 500 000

— 3 500 000

Motiv. 1. Lantbruksstyrelsen framhåller att nettoutgiften budgetåret 1964/

65 var ca 1,6 milj. kr. lägre än budgetåret 1963/64 bl. a. till följd av minskningen

i antalet brukningsenheter med mindre än 10 ha åker. Med hänsyn

till att nytillträdande jordbrukare nu inte längre är berättigade till arealtillägg

kan den årliga utgiftsminskningen beräknas till ca 2 milj. kr.

2 och 3. Statens jordbruksnämnd anför att medelsåtgången för leveranslillägg

och extra mjölkpristillägg för budgetåret 1965/66 kan beräknas till

29 resp. 41,5 milj. kr. Till följd av en allt snabbare nedgång av mjölltinvägningen

från de mindre jordbruken beräknar nämnden att medelsbehovet för

leveranstillägg budgetåret 1966/67 minskar till 26 milj. kr. Till extra mjölkpristillägg

beräknar nämnden 41,5 milj. kr.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj.ts proposition nr 47 ur 1966

Fonden för förlag till statsverket. Kungl. Maj:t liar av investeringsanslagen

Lagring av jordbruksprodukter, Ytterligare lagring av jordbruksprodukter

och Särskild lagring av livsmedel ställt sammanlagt 200 175 000 kr. till

förfogande för lagring av jordbruksprodukter in. in. Vidare har av investeringsanslaget

Inlösen av inhemskt oljeväxtfrö 50 milj. kr. ställts till törfogande

för inlösen genom föreningen Sveriges oljeväxtintressenters försorg

av svenskt oljeväxtfrö.

Statens jordbruksnämnd föreslår att i det föregående angivna investeringsanslag

även under budgetåret 1966/67 skall få användas för de med

anslagen avsedda ändamålen samt att för lagring av jordbruksprodukter anvisas

ytterligare 31,2 milj. kr.

Jordbruksnämnden anför att nämnden i enlighet med gällande direktiv

för prisregleringarna på jordbrukets område ställer medel från ifrågavarande

investeringsanslag till förfogande för Svenska mejeriernas riksförening

och medlemmar i föreningen Svensk kötthandel att användas som rörelsemedel

för utjämningslagring av smör och köttvaror utöver det kapital som

lagerhållarna i mån av upplåningsmöjligheter kan anskaffa på annat håll.

Medlen får disponeras mot ränta som svarar mot gällande diskonto med tilllägg

av 0,5 %. Medelsbehovet för detta ändamål har för de senaste budgetåren

beräknats till 90 milj. kr. Försvårade exportförhållanden till följd bl. a.

av utbyggnaden av EEC:s jordbrukspolitik har dock under senaste tiden

ytterligare ökat behovet av rörelsemedel för att utjämna uppkommande överskott.

Härtill kommer att överskott numera råder även på nötkött. Det höjda

prisläget på hithörande varor är också ägnat att medföra större anspråk än

hittills på förevarande medel.

Vid utgången av juli 1965 hade drygt 98,5 milj. kr. tagits i anspråk för

utjämningslagring. Nämnden räknar med att medelsbehovet under nästa

budgetår normalt kan komma att uppgå till ca 110 milj. kr. eller 20 milj.

kr. mer än som nu beräknats härför.

För beredskapslagring i jordbruksnämndens regi har för innevarande budgetår

beräknats omkring 116 milj. kr. I anledning av nämndens förslag att

öka beredskapslagringen behöver beloppet ökas med 11,2 milj. kr.

Departementschefen

För tiden den 1 september 1965—den 31 augusti 1966 gäller enligt beslut

av 1965 års riksdag (prop. 95, JoU 15, rskr 254) en provisorisk reglering

av priserna på vissa jordbruksprodukter. Även för sockernäringen fattade

1965 års riksdag (prop. 73, JoU 7, rskr 146) beslut om en provisorisk

reglering som avser tiden den 1 maj 1965—den 30 april 1966. De båda provisoriska

regleringarna är i sina huvuddrag en förlängning av de regleringssystem

som för jordbruksprodukter i allmänhet tillämpades under ti
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 47 år 1966

den den 1 september 1959—den 31 augusti 1965 och för sockernäringen

under tiden den 1 maj 1960—den 30 april 1965.

Eftersom en på 1960 års jordbruksutrednings arbete grundad ny prisreglering

inte kan träda i kraft den 1 september 1966, har statens jordbruksnämnd

haft i uppdrag att efter hörande av jordbrukets förhandlingsdelegation

och nämndens konsumentdelegation inkomma med förslag till

fortsatt provisorisk reglering av priserna på vissa jordbruksprodukter och

av sockernäringen.

Jordbruksnämndens nu framlagda förslag till provisorisk reglering av

priserna på vissa jordbruksprodukter under tiden den 1 september 1966—

den 31 augusti 1967, för vilket jag närmare redogjort i det föregående,

grundas i sina huvuddrag på en överenskommelse mellan nämnden, jordbrukets

förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelegation. Överenskommelsen

innebär att gällande provisoriska reglering med vissa jämkningar

förlängs ett år. Vid min prövning, som jag närmare redovisar i det

följande, har jag funnit att vad som förordas i överenskommelsen bör kunna

godtas. Jag anger i det följande även mitt ställningstagande till vissa

förslag, varom uppgörelse träffats i samband med de överläggningar som

förekommit mellan jordbruksnämnden och de båda delegationerna, samt

till nämndens förslag i övrigt.

I fråga om sockernäringen förordar jordbruksnämnden en provisorisk

reglering för tiden den 1 maj 1966—den 31 augusti 1987 i enlighet med en

överenskommelse som träffats mellan nämnden och företrädare för Sveriges

betodlares centralförening u. p. a. samt Svenska sockerfabriks aktiebolaget.

Förslaget innebär betydande omläggningar av främst teknisk natur

av gällande reglering. Även detta förslag, som redovisats i det föregående,

har jag såsom framgår av det följande ansett mig böra godta.

Jag vill understryka att jag vid min prövning av jordbruksnämndens nu

framlagda förslag särskilt beaktat att de har karaktär av provisorier som

är avsedda att tillämpas endast fram till den 1 september 1967. Det är min

förhoppning att provisorierna nämnda dag skall kunna avlösas av ett nytt

system för prissättning på jordbrukets produkter, vilket grundas på statsmakternas

ställningstaganden till de riktlinjer för den framtida jordbrukspolitiken

varom 1960 års jordbruksutredning inom kort kan väntas framlägga

förslag. Det ligger enligt min mening i sakens natur att förutsättningarna

för och utformningen av dessa ställningstaganden inte bör påverkas av

de nu aktuella provisorierna.

Reglering av priserna på vissa jordbruksprodukter. Jag behandlar först

de förslag, som framlagts rörande tillämpning under nästa regleringsår av

reglerna om ändring i gränsskyddet in. m. för jordbruksprodukterna. Enligt

det regleringssystem som nu gäller skall effekten av ändringar i prisnivån på

världsmarknaden och i kostnadsnivån för jordbruksföretagen påverka stor
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

tf

Kungl. Maj:Is proposition nr tf ur 1 !)(>!>

leken a\'' gränsskyddet in. in. för jordbruksprodukterim (,''cnom tillämpning

av den s. k. treprocentregeln. I fråga om denna regel gäller bl. a. att efter eu

första utlösning under innevarande regleringsår skall för att mäta ändringarna

i kostnadsnivån användas en ny kostnadsindex. Denna grundas på förhållandena

vid normjordbruk, dvs. vissa jordbruk med en genomsnittlig

storlek av 25 ha åker. Härjämte skall ändringar i denna kostnadsindex ingå

med vikten 60 % vid vissa beräkningar enligt treprocentregeln. Någon utlösning

av treprocentregeln har hittills inte skett under innevarande regleringsår.

Enligt den nu föreliggande överenskommelsen skall reglerna för treprocentregelns

tillämpning gälla även under nästa regleringsår. Redan den 1

mars 1966 skall dock — även om någon regelutlösning inte skett dessförinnan

— övergång ske till den på kostnadsstrukturen vid normjordbruk grundade

kostnadsindexen och de regler för dess vikt vid beräkningarna som angetts

i överenskommelsen. Vidare framlägger jordbruksnämnden förslag till

vissa principer för korrigeringar i den andra i treprocentregeln ingående indexserien,

världsmarknadsprisindex. Förslaget grundas på en undersökning

som den till nämnden knutna indexkommittén gjort rörande vissa olägenheter

som uppkommer i samband med stora svängningar i världsmarknadspriserna

på olika produkter. Vad sålunda föreslagits rörande treprocentregeln

föranleder ingen erinran från min sida. I fråga om de principer, som

skall tillämpas vid av regleringstekniska skäl betingade korrigeringar av

världsmarknadsprisindex, bör Kungl. Maj :t äga besluta.

Under sexårsperioden intill den 1 september 1965 gällde en regel, den s. k.

inkomstregeln, som i princip innebar att prisnivån för jordbrukets produkter

årligen automatiskt justerades med hänsyn till löneutvecklingen för industriarbetare.

För innevarande regleringsår har i stället fr. o. m. den 1

mars 1966 jordbruket genom höjda införselavgifter tillförts 60 milj. kr. för

år räknat samt ett engångsbelopp på 6 milj. kr. av odisponerade införselavgiftsmedel.

För nästa regleringsår skall jordbruket enligt den föreliggande

överenskommelsen fr. o. m. den 1 september 1966 och den 1 mars 1967 genom

höjda införselavgifter och höjd övre prisgräns på konsumtionsmjölk

tillföras belopp som beräknas på grundval av 40 % av uppgången av konsumentprisindex

under den närmast kända sexinånadersperioden, dvs. från

januari till juli 1966 resp. från juli 1966 till januari 1967. Korrigeringar på

grundval av en definitiv beräkning av utvecklingen av konsumentprisindex

från medelvärdet för februari och mars 1966 till medelvärdet för augusti

och september 1966 skall ske i samband med regelns tillämpning den 1 mars

1967. Vid beräkningarna skall konsumentprisindex rensas från posterna för

alkoholhaltiga drycker och tobak samt från bostadsposten utom bränsle och

lyse. Enligt vad jag inhämtat förutsätts vidare att vid beräkningarna av de

belopp som skall tillföras jordbruket de på angivet sätt framkomna ändringarna

i konsumentprisindex skall appliceras på jordbrukets totala intäk
3

Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. Nr 47

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 47 år 1966

ter, som därvid kalkyleras med utgångspunkt från den mittprisnivå som

råder vid regelutlösningen.

För min del är jag av principiella skäl tveksam om lämpligheten av att utvecklingen

till följd av jordbruksregleringen av prisnivån för jordbruksprodukter

och därmed även av jordbrukets bruttointäkter på nytt helt görs

beroende av automatiskt verkande regler. Med hänsyn till att, såsom jag

inledningsvis berörde, jordbruksprisregleringen för nästa regleringsår får

karaktären av ett endast för detta år avsett provisorium, som inte bör påverka

förutsättningarna för och utformningen av ställningstagandena avseende

tiden efter den 31 augusti 1967, vill jag dock ej motsätta mig att

överenskommelsen godtas på denna punkt.

F. n. gäller enligt beslut av riksdagen med anledning av förslag i prop.

1965: 95 att avvikelser från en procentuellt likformig fördelning av ändringar

i införselavgifterna vid regelutlösningar får ske endast efter Kungl. Maj :ts

medgivande. Betydelsen av att viss försiktighet iakttas vid sådana avvikelser

underströks av riksdagen ( JoU 1965: 15, rskr 257). Med hänsyn härtill

och då enligt min mening tillräckliga skäl ej framkommit för att ändra angivna

ordning kan jag inte biträda vad jordbruksnämnden för sin del i detta

hänseende föreslagit för nästa regleringsår.

I överenskommelsen ingår att prisgränserna skall ändras i samband med

att införselavgifterna justeras den 1 september 1966 och den 1 mars 1967.

Till grund för ändringar av prisgränserna skall läggas, förutom vad som beror

av då gjorda justeringar av införselavgifterna, 60 % av ändringarna i

kostnadsindex sedan närmast föregående ändringstillfälle. Mot angivna förslag,

som i princip överensstämmer med vad som gäller fr. o. in. den 1 mars

1966, har jag inte något att erinra.

Den övre prisgränsen för konsumtionsmjölk skall enligt överenskommelsen,

såsom tidigare berörts, ändras vid förut nämnda justeringar av införselavgifterna

den 1 september 1966 och den 1 mars 1967. Denna prisgräns skall

ändras även med 60 % av ändringarna i kostnadsindex vid utlösningar av

treprocentregeln och vid justeringar av övriga prisgränser. Under innevarande

regleringsår får högst 20 milj. kr. av införselavgiftsmedel inom den

s. k. normalramen enligt särskilda regler tas i anspråk för att eliminera viss

eljest inträffande höjning av priset på konsumtionsmjölk i partihandelsledet.

Enligt den nu föreliggande överenskommelsen skall i syfte att hålla nere

priset på konsumtionsmjölk under nästa regleringsår mejerinäringen kunna

tillföras 25 milj. kr. av införselavgiftsmedel utanför normalramen. Beloppet

skall i första hand användas för att även under nästa regleringsår ersätta

de höjningar av priset på konsumtionsmjölk som för regleringsåret 1965/66

eliminerats genom att införselavgiftsmedel inom normalramen tagits i anspråk

för ändamålet. Eventuellt återstående belopp får enligt överenskommelsen

användas för att eliminera de prishöjningar på konsumtionsmjölk

under regleringsåret 1966/67 som eljest skulle följa av utvecklingen av kostnadsindex.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:1a proposition nr 47 är 1966 39

De föreslagna reglerna för ändring av den övre prisgränsen på konsumtionsinjölk

bör godtas. Knligt vad jag inhämtat kommer av de införselavgiftsmedel,

som för innevarande regleringsår inom normalramen får las i

anspråk för att hålla priset på konsumtionsmjölk nere, ca 12 milj. kr. alt

användas för tiden den 1 mars—den 31 augusti 1966. Med hänsyn härtill

kommer sannolikt det för ändamålet för nästa regleringsår avsedda beloppet

att så gott som helt få tas i anspråk för att fortsätta att eliminera den

under regleringsåret 1965/66 uteblivna prishöjningen. Något nämnvärt utrymme

torde därför knappast finnas för att undvika eventuella prisstegringar

på konsumtionsmjölk under nästa regleringsår.

.lag har vid min prövning av förslaget i denna del funnit att vad ledamoten

av jordbruksnämndens konsumentdelegation fru Elsa Lindskog anfört i sitt

i det föregående redovisade särskilda yttrande i och för sig är beaktansvärt.

Eftersom det nu framlagda förslaget utgör en integrerande del av den träffade

överenskommelsen och fråga endast är om ett provisorium för nästa

regleringsår, finner jag dock att förslaget kan godtas.

För de införselavgiftsmedel som får tas i anspråk för regleringsändamål

på jordbrukets område har riksdagen för vart och ett av regleringsåren

1963/64, 1964/65 och 1965/66 fastställt en normalram av 160 milj. kr. I

den för innevarande regleringsår fastställda ramen ingår emellertid inte

medel för sockerprisregleringen. Enligt den nu träffade överenskommelsen

skall normalramen även för regleringsåret 1966/67 fastställas till 160 milj.

kr. exklusive de medel som inflyter vid import av socker och sockerprodukter.

Såsom framgår av det föregående skall i normalramen ej heller inräknas

det belopp av 25 milj. kr. av införselavgiftsmedel som skall få disponeras

för att hålla nere priset på konsumtionsmjölk. Jag anser mig kunna biträda

vad sålunda föreslagits. Till vissa frågor rörande användningen av införselavgiftsmedlen

inom normalramen återkommer jag i det följande.

I fråga om restitution av införselavgift vid import av levande djur ingår

1 den träffade överenskommelsen att sådan restitution inte skall medges

för levande djur, som faller under jordbruksregleringen, med undantag dock

för andra hästar än sådana som införs på s. k. slaktdjurslicens. Detta innebär,

såsom framgår av jordbruksnämndens skrivelse, viss ändring i förhållande

till de uttalanden i ämnet som senast gjorts i prop. 1959: 147 och

och lämnats utan erinran av riksdagen (JoU 1959: 29, rskr 283). Jag har

inte något att invända mot vad jordbruksnämnden nu förordar.

Slaktdjursavgift för storboskap, som har eu slaktvikt av minst 150 kg

eller, vid utförsel av levande djur, en vikt av minst 300 kg, tas nu ut med

60 kr. per djur utom i Norrland. Beloppet är det högsta som får utgå enligt

2 § förordningen den 3 juni 1955 (nr 284) angående slaktdjursavgift in. m.

Enligt den nu föreliggande överenskommelsen skall angivna maximibelopp

höjas till 80 kr. För min del vill jag erinra om att ifrågavarande slaktdjurs
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 47 år 1966

avgift, som i första hand belastar producenterna genom att den dras från

avräkningspriserna, höjts relativt kraftigt under de senaste åren. Sålunda

var maximiavgiften för tiden den 1 juli 1959—den 30 juni 1963 30 kr. och

för tiden den 1 juli 1963—den 31 december 1964 40 kr. Å andra sidan framgår

av jordbruksnämndens skrivelse att enligt tillgängliga prognoser en

betydande export av nötkött kan väntas bli erforderlig under nästa regleringsår

och att de medel, som inflyter genom nuvarande avgift, då kan bli

otillräckliga för att täcka exportförlusterna, .lag har med hänsyn härtill

stannat för att föreslå Kungl. Maj :t att inhämta riksdagens bemyndigande

att vidta de ändringar i omförmälda förordning som erfordras för att kunna

genomföra den nu överenskomna höjningen. Jag vill dock anmäla att

jag — om riksdagen bifaller vad jag förordat — ej avser att föreslå Kungl.

Maj:t att bemyndiga jordbruksnämnden att höja nu ifrågavarande slaktdjursavgift

över 60 kr. per djur förrän nämnden, då produktions- och avsättningsförhållandena

m. m. för nötkött under nästa regleringsår bättre

kan överblickas, inkommer med närmare utredning om behovet av en sådan

höjning.

Jordbruksnämnden framlägger vidare förslag om att höja maximibeloppen

för utjämningsavgifterna på vissa mjölkprodukter. Förslaget, som inte

omfattas av den träffade överenskommelsen, innebär att den övre gränsen

för utjämningsavgifterna på ost med lägre fettlialt än 45 % och för mjölk

med fetthalt, som ej överstiger 1,5 %, skall höjas med 50 resp. 6 öre per kg.

Som motiv för förslaget anför nämnden endast att tillräckligt utrymme ej

finns inom ramen för nu gällande maximibelopp för att genomföra planerade

höjningar av de f. n. utgående avgifterna. Med hänsyn bl. a. till att det

nu är fråga om en provisorisk jordbruksprisreglering med endast ett års

giltighetstid har jag för min del inte kunnat finna att tillräckliga skäl framförts

för att motivera en höjning av den övre gränsen för angivna utjämningsavgifter.

Jag avstyrker således förslaget.

Förslaget att överföra kemiskt ren glukos till jordbruksregleringen ingår

ej heller i den träffade överenskommelsen. Glukosen har i samband med

övergången till ny tulltaxa den 1 januari 1959 avförts från jordbruksregleringen

och belagts med en värdetull. Detta har enligt nämnden lett till en

viss snedvridning av handeln med denna vara i förhållande till motsvarande

ej kemiskt rena vara, glykos, som ingår i jordbruksregleringen. Jag vill

erinra om att frågan tidigare prövats av riksdagen (prop. 1960: 153, JoU

31, rskr 311; prop. 1961: 152, BevU 58, rskr 345). Enligt min mening är

det — oaktat att vissa olägenheter synes vara förenade med nuvarande ordning

— inte motiverat att inför den förestående allmänna översynen av

jordbruksregleringen på nytt föra in glukosen i denna reglering.

Jag övergår härefter till att behandla frågor som hänger samman med

åtaganden på jordbrukets område inom EFTA. Enligt ett mellan Sverige

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Ma j:ts proposition nr 17 år It!Uti

41

och Danmark träffat avtal, som godkänts av 1963 ars riksdag (prop. 1963:

178, UU 10, rskr 381), liar man från svensk sida förklarat sig beredd alt

inom ramen för sina möjligheter verka för att eventuellt importbehov i

fråga om vissa jordbruksvaror kommer att täckas i första hand genom import

från Danmark samt att verka för fortsatt och vidgad import av danska

sockerbetor till Sverige. Vidare innebär avtalet att årligen ett visst belopp,

lägst 20 milj. kr., skall överföras till Danmark. 1 anslutning härtill vill jag

anmäla att danska utrikesministeriet hemställt om vissa provisoriska åtgärder

i syfte att underlätta exporten av danskt nötkött till Sverige. I remissyttrande

har statens jordbruksnämnd bl. a. belyst verkningarna på den

svenska köttmarknaden av de föreslagna åtgärderna samt förklarat att det

beslut om ändrad omräkningsfaktor mellan införselavgifterna för styckat

och ostyckat nötkött, som nämnden fattat och som redovisats i det föregående,

måste anses vara till fördel för den danska exporten av nötkött till

Sverige. .lag anser mot denna bakgrund att något ställningstagande i ämnet

f. n. inte är påkallat. Jag vill vidare erinra om att enligt beslut av Kungl.

Maj:t den 25 februari 1966 till 1960 års jordbruksutredning överlämnats

en framställning från det danska utrikesministeriet om åtgärder för att på

längre sikt främja den danska exporten av jordbruksprodukter till Sverige.

Samtidigt har till jordbruksutredningen överlämnats en av Sveriges lantbruksförbund

och Riksförbundet Landsbygdens folk ingiven skrift, vari de

båda organisationerna under åberopande av uttalande av Nordens bondeorganisationers

centralråd hemställt alt olika möjligheter prövas i syfte att tillförsäkra

de nordiska länderna det importutrymme av livsmedel som föreligger

i varje enskilt nordiskt land.

För regleringsåret 1966/67 bör tillämpas samma bestämmelser som nu i

fråga om täckande av kostnader för åtaganden på jordbrukets område inom

EFTA. Således bör utgifterna för i det föregående nämnd överföring av medel

till Danmark i första hand bestridas av medel som influtit såsom regleringsavgift

på fettvaror m. m. Om dessa medel visar sig inte förslå, bör

Kungl. Maj :t äga ta i anspråk kvarstående odisponerade införselavgiftsmedel

eller medel ur anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område.

På samma sätt bör enligt Kungl. Maj :ts bestämmande täckas statsverkets

kostnader för den sockerbetsimport från Danmark som jag berör vid behandlingen

av regleringen av sockernäringen.

Under regleringsåret 1966/67 bör vidare alltjämt prisutjämning ske på vissa

råvaror för livsmedelsindustrin till följd av åtgärder inom EFTA. Givetvis

får vid övervägandena rörande ett nytt system för reglering av priserna

på jordbruksprodukter uppmärksamhet ägnas åt de problem som kan föreligga

rörande råvaruprisutjämningen.

I detta sammanhang vill jag anmäla att, såsom närmare framgår av den

särskilda framställning av jordbruksnämnden som redovisats i det föregående,

gällande bestämmelser om återbäring av införsel- och kompensa
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj. ts proposition nr 47 år 1966

tionsavgifter kan utnyttjas på olämpligt sätt. Produkter av importerade och

avgiftsbelagda råvaror bär sålunda i flera fall utförts till frihamn och sedan

återinförts utan annat syfte med utförseln än att skapa grund för avgiftsrestitution.

Jag anser i likhet med jordbruksnämnden att det är angeläget

att åtgärder vidtas för att hindra detta förfarande. Ett lämpligt sätt synes

vara att ge jordbruksnämnden möjlighet att, om restitution skett vid utförsel

av sådan produkt och varan sedan återinförs, kräva tillbaka det restituerade

beloppet helt eller delvis. Jag föreslår därför att Kungl. Maj :t inhämtar

riksdagens bemyndigande att vidta erforderlig ändring i förordningen den 7

juni 1956 (nr 401) angående reglering av införsel av vissa levande djur och

jordbruksprodukter in. m.

För tiden intill den 1 september 1966 har tidigare gjorts utfästelser om

prövning av eventuell gottgörelse till jordbruket till följd av inverkan av

EFTA. Denna utfästelse anser jag böra gälla även under nästa regleringsår.

I fråga om här avsedd gottgörelse för tiden intill den 1 september 1965 har

jordbruksnämnden framlagt förslag som grundar sig på en uppgörelse mellan

nämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation. Av vad jordbruksnämnden

anfört framgår att nämnden för denna tid ej funnit skäl föreligga

för gottgörelse för annat än viss prisutjämning, som betingats av Sveriges

medlemskap i EFTA och som bekostats av införselavgiftsmedel inom normalramen.

.lag biträder denna uppfattning och finner ej anledning till erinran

mot de ersättningsbelopp som nämnden föreslagit. Således förordar jag

att 430 030: 80 kr. tillförs de för prisreglering på ägg avsedda medlen. Beloppet

motsvarar vad som av sådana medel intill den 1 september 1965 tagits

i anspråk för prisntjämning'' på äggalbumin. Likaså bör ersättning utgå

med sammanlagt 10 737 326 kr. för utgifter intill den 1 september 1965 för

prisutjämning på vissa stärkelseprodukter. Av detta belopp har 9,5 milj. kr.

genom beslut av Kungl. Maj :t, senast den 25 februari 1966, förskotterats av

medel som före den 1 september 1965 influtit såsom införselavgifter på matpotatis

och som redovisats inom normalramen. Det förskotterade beloppet

bör således återföras till dessa medel. Återstående belopp, eller 1 237 326 kr.,

bör tillföras de för prisreglering på stärkelseområdet avsedda medlen. Den

nu föreslagna, slutliga regleringen av jordbrukets förluster intill den 1 september

1965 till följd av EFTA bör, såsom jordbruksnämnden förordat, bekostas

med den 1 september 1965 kvarstående, odisponerade införselavgiftsmedel.

Frågan om ersättning till jordbruket för eventuella förluster till följd av

EFTA under innevarande regleringsår bör slutligt regleras så snart som möjligt

efter den 1 september 1966. Vad jordbruksnämnden anfört rörande finansieringen

av eventuell sådan ersättning påkallar enligt min mening inte

nu något ställningstagande.

I fråga om gottgörelse till jordbruket för regleringsåren 1963/64 och 1964/

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:In proposition nr är 1066

43

65 till följd av åtgärder inom EEC äger enligt beslut av 1965 års riksdag

Kungl. Maj :t bestämma. Tidigare denna dag har Kungl. Maj :t i överensstämmelse

med jordbruksnämndens förslag beslutat att sådan gottgörelse skall

utgå med 12 milj. kr. av de införselavgiftsmedel som den 1 september 1965

kvarstod odisponerade.

1 detta sammanhang hör riksdagen underrättas om att Kungl. Maj :t — i

anledning av en av Förenta Nationernas säkerhetsråd antagen resolution —

genom beslut den 22 november 1965 meddelat föreskrifter av innebörd att

varor, som faller under jordbruksregleringen, inte utan särskilt tillstånd av

statens jordbruksnämnd får införas i Sverige eller idföras från Sverige då

ursprungs- resp. förbrukningslandet är Rhodesia. Det kan ej uteslutas att det

även framdeles uppkommer situationer då det av liknande skäl eller av beredskapsskäl

befinns motiverat att Kungl. Maj :t meddelar förbud mot import

eller export av jordbruksprodukter. Ett sådant beslut bör inte anses

möta hinder i de för jordbruksprisregleringen gällande allmänna bestämmelserna.

Användningen av införselavgiftsmedlen under regleringsåret 1964/65

framgår av redogörelsen i det föregående. Liksom under tidigare år har vissa

införselavgifter för brödsäd och fodermedel, som bl. a. influtit genom import

som avsett att ersätta exporterad eller för foderändamål använd svensk

brödsäd, disponerats för regleringsändamål. Detta synes böra godtas.

Av införselavgifter på potatis, som influtit före den 1 september 1965 och

som redovisats inom normalramen, kommer vid bifall till vad jag förordat i

det föregående om återföring av för prisutjämning på stärkelse förskotterade

medel att finnas en behållning på i runt tal 12,4 milj. kr. Vid överläggningarna

i samband med förut berörda överenskommelse har mellan jordbruksnämnden

samt jordbrukets förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelegation

träffats uppgörelse rörande användningen av dessa införselavgiftsmedel.

Uppgörelsen innebär att 8 milj. kr. skall överföras till fonden

för främjande av forsknings- och försöksverksamhet på jordbrukets

område (exportmedelsfonden) för att användas främst för att finansiera

forskning och försök i fråga om potatis och potatisprodukter. Av beloppet avses

2 milj. kr. för årliga bidrag till Sveriges utsädesförenings löpande kostnader

för att förädla potatisutsäde. Resten av nämnda 12,4 milj. kr., nämligen

4,4 milj. kr., skall användas för regleringsändamål på jordbrukets område.

För min del vill jag erinra om att 1965 års riksdag ej biträdde ett då

föreliggande förslag att ta i anspråk införselavgifter inom normalramen för

forsknings- och försöksändamål. Härtill kommer att jag anser ytterligare

överväganden erforderliga i fråga om behovet att, såsom hittills avsetts, använda

medlen för ändamål som är att hänföra till prisreglering på potatis.

Dessa överväganden bör lämpligen ske i anslutning till ställningstagandena

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj. ts proposition nr 47 år 1966

beträffande det nya system för prissättning av jordbruksprodukter som bör

efterträda nuvarande provisorier. Mot denna bakgrund förordar jag att beslut

inte nu fattas rörande användningen av dessa införselavgiftsmedel.

Av nämndens redogörelse framgår att de den 1 september 1965 kvarstående

odisponerade införselavgiftsmedlen, vilka utgör statsmedel, uppgick

till något mer än 56,4 milj. kr. Härav har i enlighet med beslut av 1965 års

riksdag 6 milj. kr. den 1 mars 1966 tillförts jordbruket. Vid bifall till vad jag

förordat rörande ersättning till jordbruket till följd av EFTA-förluster samt

genom Kungl. Maj :ts förut nämnda beslut om ersättning till jordbruket i anledning

av åtgärder inom EEC kommer i runt tal ytterligare 23,2 milj. kr. av

nämnda medel att disponeras. Jag avser vidare att senare föreslå Kungl.

Maj :t att omkring 7 milj. kr. tas i anspråk för att täcka del av under innevarande

budgetår gjorda utbetalningar till Danmark. Härefter återstående belopp,

i runt tal 20 milj. kr., bör tills vidare kvarstå hos jordbruksnämnden

för att efter beslut av Kungl. Maj :t kunna användas för ändamål som jag angett

tidigare i detta anförande.

I redogörelsen i det föregående har redovisats jordbruksnämndens preliminära

beräkningar rörande under regleringsåret 1965/66 inflytande införselavgiftsmedel.

Jag har ingen erinran mot dessa beräkningar.

I fråga om införselavgiftsmedel för regleringsåret 1966/67 visar jordbruksnämndens

beräkningar en total inkomst av ca 240 milj. kr. Jag vill i

likhet med jordbruksnämnden framhålla att beräkningen givetvis är osäker.

Av de införselavgifter, som inflyter under nästa regleringsår, bör i likhet

med vad som nu gäller vissa belopp få disponeras för ändamål som inte

tillgodoses inom normalramen. Således bör av införselavgiftsmedel för

matpotatis och potatisprodukter samma belopp som innevarande regleringsår,

eller högst 1 milj. kr., i mån av tillgång på medel ställas till Sveriges

potatisodlares riksförbunds förfogande för att effektivisera matpotatisodlingen

m. in. Av samma införselavgiftsmedel bör utgå ett i jämförelse

med innevarande regleringsår oförändrat bidrag, eller 150 000 kr., till

Svensk matpotatiskontrolls (SMAK) upplysningsverksamhet. Vidare bör,

i likhet med innevarande regleringsår, Sveriges utsädesförening enligt

Kungl. Maj :ts bestämmande av nyss nämnda införselavgiftsmedel erhålla

bidrag till föreningens kostnader för potatisförädlingsverksamheten. Jag

kan däremot inte biträda jordbruksnämndens hemställan om bemyndigande

för nämnden att ställa högst 200 000 kr. till statistiska centralbyråns förfogande

för att täcka utgifter i samband med en översyn av potatisstatistiken.

Av införselavgifterna för slaktvaror och slaktdjur bör under budgetåret

1966/67 liksom nu högst 30 000 kr. utgå för att täcka veterinär styrelsens

kostnader för importkontroll av animala livsmedel och av införselavgifterna

för mjölk och mejeriprodukter högst 120 000 kr. för de statliga

kostnaderna för pastöriseringskontrollen. Dessutom bör av de införselavgiftsmedel,

som inflyter utöver normalramen, alltjämt bestridas utgifter för

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:Is proposition nr h~i är 1966

prisutjämning på torkat äggalbumin och kärnbindemedel. Härjämte bär jag

i det föregående tillstyrkt att 25 milj. kr. lar användas för alt hålla nere

priset på konsumtionsmjölk.

De införselavgiftsmedel, som nästa regleringsår inflyter inom den av mig

i det föregående förordade normalramen av 160 milj. kr., bör liksom hittills

i mån av behov överföras till de olika regleringsföreningarna m. in. på

jordbrukets område.

Vad gäller användningen av dessa medel tillstyrker jag till en början det

förslag som jordbruksnämnden på initiativ av nämndens konsumentdelegation

framlagt rörande begränsning av de införselavgiftsmedel och jämväl

vissa till ver kningsavgif ter som ställs till förfogande för prisutjämning vid

export av ägg och äggprodukter. För detta ändamål bör således få användas

endast införsel- och tillverkningsavgifter för sådant foder som går åt

inom den egentliga äggproduktionen. Årets riksdag (prop. 1966: 11, JoU 3,

rskr 69) har beslutat att stöd ej längre skall utgå till odlingen av spånadslin.

Stödet har utgått ur det belopp av högst 3 milj. kr. som inom normalramen

av införselavgifter på fettvaror får användas till stöd åt odlingen av oljelin.

För 1964 års skörd av spånadslin utgick ett stöd av ca 1,9 milj. kr. Med

anledning av att denna utgift bortfaller bör för nästa regleringsår av de

inom normalramen inflytande införselavgifterna på fettvaror ett belopp, som

motsvarar kostnaden för stödet åt 1965 års skörd av spånadslin, inte få

tas i anspråk. Frågan om användningen av detta belopp bör prövas av riksdagen

i ett senare sammanhang. Kungl. Maj :t bör äga bestämma det högsta

belopp av angivna införselavgiftsmedel som under nästa regleringsår får användas

för stöd åt oljelinodlingen.

I övrigt bör införselavgifterna för brödsäd och brödsädsprodukter tillföras

Svensk spannmålshandel, ekonomisk förening. Införselavgifterna för

ärter, bönor, hampfrö och fodermedel samt malt bör användas för prisregleringarna

för ägg, slaktvaror, mjölk och mejeriprodukter genom Sveriges

export- och importförening för ägg u. p. a., Svensk kötthandel, ekonomisk

förening, resp. Svenska mejeriernas riksförening u. p. a. Medlen bör, med

beaktande av vad jag anfört i det föregående och i övrigt i enlighet med

vad som gäller under innevarande regleringsår, av jordbruksnämnden fördelas

mellan de olika ändamålen efter samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation.

Härutöver bör ifrågavarande införselavgiftsmedel, liksom

under innevarande regleringsår, kunna tas i anspråk för stödköp av fodersäd,

om Kungl. Maj :t så finner lämpligt, samt för bidrag vid export av

kött av fjäderfä. I fråga om matpotatis och matpotatisprodukter bör införselavgiftsmedlen

i mån av behov — sedan i det föregående särskilt nämnda

bidrag till Sveriges potatisodlares riksförbund, SMAK och Sveriges utsädesförening

utgått — tillföras Sveriges stärkelseproducenters förening för prisregleringen

för potatis samt enligt Kungl. Maj:ts bestämmande förskottsvis

användas för den särskilda prisutjämning på stärkelseområdet som är er
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj. ts proposition nr hl år 1966

forderlig till följd av Sveriges medlemskap i EFTA. Stärkelseföreningen bör

vidare erhålla de införselavgiftsmedel, som inflyter för stärkelse och stärkelseprodukter

för att användas för prisreglering på fabrikspotatis. Införselavgiftsmedlen

för fettvaror och fettråvaror bör med de begränsningar som följer

av vad jag förordat i det föregående dels användas för regleringsbidrag,

dels tillföras Sveriges oljeväxtintressenter, förening u. p. a., för att täcka förluster

i samband med inlösen av inhemskt oljeväxtfrö. Införselavgiftsmedlen

för mjölk och mejeriprodukter in. in. bör tillföras Svenska mejeriernas

riksförenings regleringskassa. Införselavgiftsmedlen för slaktvaror och slaktdjur

(annat än fjäderfä) bör för prisregleringen på kött och fläsk m. m.

tillföras töreningen Svensk kötthandel. Införselavgiftsmedlen för ägg, äggprodukter

och fjäderfäkött samt levande fjäderfä bör överföras till Sveriges

export- och importförening för ägg för att användas för prisreglering in. m.

av dessa varor. Jordbruksnämnden bör liksom tidigare upprätta en preliminär

fördelningsplan för användningen av införselavgiftsmedlen. Om

jämkningar i fördelningen i förhållande till vad jag här angett visar sig

nödvändiga, bör Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, jordbruksnämnden

äga besluta härom.

I fråga om användningen under nästa regleringsår av interna regleringsavgifter

och av motsvarande kompensationsavgifter bör i enlighet med vad

jordbruksnämnden föreslagit gälla samma föreskrifter som f. n. Detta innebär

bl. a. att av dylika medel bör kunna utgå bidrag enligt Kungl. Maj :ts

bestämmande till kostnader för mjölkavkastningskontroll.

Jordbruksnämnden har efter redogörelse för inkomsterna av regleringsavgifter

på fettvaror föreslagit att ett belopp av ca 14 milj. kr., som utgör

medel som från den år 1956 avvecklade clearingkassan på fettvaror varit

utlånade till sockerregleringsfonden, tillförs den på driftbudgetens inkomstsida

upptagna inkomstiteln regleringsavgift och accis på fettvaror m. in. Jag

tillstyrker detta förslag.

Bestämmelser för prisregleringen på jordbrukets område, som gäller för

innevarande regleringsår enligt beslut av riksdagen och som inte särskilt berörts

i det föregående, bör äga giltighet även under regleringsåret 1966/67.

Reglering av sockernäringen. Såsom jag inledningsvis berört innebär det

av jordbruksnämnden framlagda förslaget till reglering av sockernäringen

för tiden den 1 maj 1966—den 31 augusti 1967 betydande omläggningar av

trämst teknisk natur av gällande reglering. Det nya regleringssystemets innehåll

framgår av redogörelsen i det föregående. Jag vill emellertid fästa uppmärksamheten

på innebörden av följande bestämmelser i förslaget.

Mot bakgrunden av det svårbedömbara internationella prisläget på socker

har jordbruksnämnden ansett att det är angeläget med ett regleringssystem

som i görligaste mån dämpar effekterna på hemmamarknadspriset av en

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Knngl. Maj. ts proposition nr 47 är t!>(i(i

stegring i världsmarknadspriset och som samtidigt i väsentlig utsträckning

eliminerar Svenska sockerfabriks aktiebolagets, i det följande benämnt sockerbolaget,

och betodlarnas vinstchanser resp. förlustrisker till följd av

ändringar i världsmarknadspriset. Till grund för de regler, som bestämmer

storleken av införselavgiften på socker vid den nya regleringens början den

1 maj 1966, ligger därför dels beräkningar rörande sockerbolagets tillverkningskostnader

och medelsbehovet i sockerregleringsfonden vid olika omfattning

av den svenska betodlingen, dels vid denna tid gällande världsmarknadspris

på färdigt socker enligt Parisbörsens s. k. spotnotering. Vidare

skall införselavgiften fortlöpande anpassas efter ändringarna i detta världsmarknadspris.

Av praktiska skäl begränsas dock rörligheten genom en regel,

som innebär att införselavgiften justeras först sedan noteringsändringen

nått viss storlek och/eller haft viss varaktighet. Införselavgiftsmedlen skall

liksom hittills tillföras den av jordbruksnämnden förvaltade sockerregleringsfonden.

Mittpriset på socker den 1 maj 1966 skall vara 109,24 öre per kg, vilket är

1,43 öre per kg lägre än vid nu gällande regleringssystems början den 1 maj

1965. Spännvidden mellan mittpriset samt de övre och nedre prisgränserna

föreslås bli oförändrat ± 15 %.

Grundpriset för sockerbetor med 16 % sockerhalt föreslås vara 11 kr. per

dt, vilket är 0: 30 kr. mer än vad som förutsatts gälla för 1965 års skörd. Av

grundpriset skall 0: 20 kr. per dt utgå ur sockerregleringsfondens behållning

vid den nya regleringsperiodens början. Återstoden av betgrundpriset skall

erläggas av sockerbolaget och sockerregleringsfonden med en fördelning som

varierar med storleken av införselavgiften och med betarealens omfattning.

Vid de överläggningar som förekommit mellan jordbruksnämnden samt

betodlarna och sockerbolaget har parterna utgått från en betodlingsareal av

40 000 ha. Vid tillämpningen av i det föregående angivna regler skall dock

utgångspunkten vara den betodlingsareal som kommer att kontrakteras våren

1966.

Den huvudsakliga innebörden av det föreslagna regleringssystemet är att

mellan prisgränserna ändringar i världsmarknadspriset endast till ungefär

en tredjedel kommer att återspeglas i det inhemska priset på färdigt socker.

För hetodlarna medför systemet ett praktiskt taget fast betpris så länge det

inhemska priset på socker ligger mellan prisgränserna. Sockerbolaget får vid

ett stigande världsmarknadspris betala en större och vid fallande pris en

mindre andel av detta betpris. Systemet innebär vidare att en ökning eller

minskning av betodlingsarealen i förhållande till förutsatta 40 000 ha medför

en höjning resp. minskning av införselavgiften och en lika stor ändring av

det inhemska priset på socker. Däremot påverkas i princip inte grundpriset

på sockerbetor. Av det anförda framgår vidare att det föreslagna systemet

inte gör det möjligt att nu ange den faktiska storleken av vare sig införselavgiften

eller det inhemska fabrikspriset den 1 maj 1966.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj.ts proposition nr 47 år 1966

I övrigt bör nämnas att förslaget innebär att liksom hittills de regler som

gäller för ändring av gränsskyddet på övriga jordbruksprodukter även skall

tillämpas i fråga om socker. Den särskilda regeln om viss ersättning åt sockerbolaget

vid kostnadsstegringar, vilken senast utlösts den 28 januari 1966,

behålls men vid beräkningarna rörande regelns eventuella utlösning skall utgångspunkten

vara den 1 maj 1966.

Vid beräkningarna rörande bl. a. införselavgiftens storlek har hänsyn tagits

till en planerad import av sockerbetor från Danmark i en omfattning

som motsvarar en odlingsareal av 1 500 ha.

Såsom jag anförde vid min föredragning av det i fjol framlagda förslaget

till nu gällande provisoriska reglering av sockernäringen har gränsskyddet

för socker kraftigt höjts. Jag angav då att den införselavgift, som avsågs

gälla fr. o. in. den 1 maj 1965, uppgick till 157 % av det förutsatta sockerpriset

på världsmarknaden. Motsvarande kalkyl med utgångspunkt från de

två räkneexempel i fråga om införselavgift och världsmarknadspris, som

jordbruksnämnden redovisar i sin nu föreliggande framställning, ger till resultat

154 resp. 212 %. Kostnaderna för den svenska sockerbetsodlingen är

således alltjämt mycket höga i förhållande till det rådande världsmarknadspriset

på socker. Mot bakgrunden av det anförda avser jag att vid mina ställningstaganden

till de riktlinjer för den framtida jordbrukspolitiken, varom

1960 års jordbruksutredning inom kort torde framlägga förslag, ägna särskild

uppmärksamhet åt frågan om omfattningen av den svenska odlingen

av sockerbetor.

Det nu föreliggande förslaget avser endast tiden fram till den 31 augusti

1967. De föreslagna omläggningarna synes innebära vissa regleringstekniska

förbättringar i förhållande till vad som nu gäller. Å andra sidan utgör den

omständigheten att hinder inte föreligger att öka den nuvarande arealen för

sockerbetsodlingen en avgjord nackdel ur konsumentsynpunkt. Jag anser

mig emellertid böra utgå från att såväl betodlarna som sockerbolaget kommer

att eftersträva att den areal, som odlas under år 1966, kommer att ligga

nära de 40 000 ha som varit en utgångspunkt vid överläggningarna om den

träffade överenskommelsen. Till följd härav bör jordbruksnämndens förslag

kunna godtas som grund för utformningen av regleringssystemet för socker

under tiden den 1 maj 1966—den 31 augusti 1967.

Såsom nämnden berört i sin framställning bör Kungl. Maj :t äga vidta de

åtgärder och de justeringar i systemet, som kan erfordras om Parisbörsens

notering inte visar sig fylla funktionen som utgångspunkt för gränsskyddet.

Anslagsfrågor. I prop. 1966:1 har, såsom tidigare nämnts, Kungl. Maj.t

föreslagit riksdagen att till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område

för budgetåret 1966/67 beräkna ett förslagsanslag av 160 milj. kr. Under anslaget

bör för nästa budgetår beräknas medel för allmänt mjölkpristillägg,

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj.ts proposition nr fil år 1966

prisutjämning på vissa prisreglerade råvaror till livsmedelsindustrin samt

diverse kostnader i samband med jordbruksprisregleringen.

Medelsbehovet för allmänt mjölkpristillägg under budgetåret 196(1/67 har

av jordbruksnämnden beräknats minska med 1 milj. kr. till 97 milj. kr. Mot

denna beräkning har jag ingen erinran.

Kostnaderna för prisutjämning för råvaror till livsmedelsindustrin uppskattar

jordbruksnämnden för nästa budgetår till 69 milj. kr., vilket innebär

en ökning med 9 milj. kr. i förhållande till anslagsberäkningen för innevarande

budgetår, ökningen beror bl. a. på ökad kvantitet av de varor, som

omfattas av prisutjämningen, och höjda införselavgifter för vissa råvaror.

För att bestrida diverse kostnader i samband med jordbruksregleringen

bör i enlighet med jordbruksnämndens beräkning för budgetåret 1966/67 få

disponeras högst 1,3 milj. kr. Härav bör beräknas ett till 600 000 kr. höjt belopp

för fortsatt stöd åt ullproduktionen. Vidare bör högst 200 000 kr. få användas

för ersättning åt Svenska mejeriernas riksförening för arbetet med

vissa uppgifter, som hänger samman med regleringen av mjölk och mejeriprodukter,

samt 500 000 kr. till oförutsedda utgifter. Till sådana oförutsedda

utgifter bör liksom hittills få hänföras bl. a. kostnader för skördeuppskattning

och administration av det permanenta skördeskadeskyddet.

Enligt förut nämnt beslut av årets riksdag om avveckling av stödet till

odlingen av spånadslin och hampa bortfaller för nästa budgetår det belopp

av 700 000 kr. som för innevarande budgetår beräknats till stöd åt hampodlingen

samt till vissa odlingsförsök m. m. avseende spånadsväxter. Förevarande

anslag bör däremot, liksom enligt nämnda riksdagsbeslut är fallet beträffande

innevarande budgetårs anslag, få belastas med på budgetåret 1966/

67 belöpande kostnader för avgångsersättningar till anställda vid linberedningsverket

i Laholm och hampberedningsverket i Visby. Liksom innevarande

budgetår bör vidare Kungl. Maj :t i mån av behov äga ta i anspråk medel

ur anslaget för sådana tillfälliga lån till Hallands läns linodlareförening och

Gotlands hampodlareförening som angetts i prop. 1966: 11. Vad jag nu förordat

påkallar inte någon uppräkning av anslaget.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget beräknar jag till avrundat

167 milj. kr. Anslaget bör föras upp med detta belopp.

Förslagsanslaget Särskilt stöd till det mindre jordbruket har i prop. 1966:1

förts upp med ett beräknat belopp av 92 milj. kr. Lantbruksstyrelsen och

jordbruksnämnden beräknar ett medelsbehov för budgetåret 1966/67 av

88,5 milj. kr. För min del beräknar jag medelsbehovet under nästa budgetår

för arealtillägg, leveranstillägg för mjölk och extra injölkpristillägg i norra

Sverige till 19, 26 resp. 41 milj. kr. Anslaget bör alltså föras upp med 86

milj. kr. vilket innebär en minskning med 6 milj. kr. i förhållande till innevarande

budgetår.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj. ts proposition nr 47 år 1966

För utjämningslagring av smör och köttvaror samt för beredskapslagring

av vissa varor i jordbruksnämndens regi förfogar nämnden över tillhopa

206 175 000 kr. Medlen har anvisats som investeringsanslag under fonden

för förlag till statsverket. Under anslagsrubrikerna Lagring av jordbruksprodukter

och Ytterligare lagring av jordbruksprodukter har investeringsanslag

för angivna ändamål anvisats senast för budgetåret 1953/54. Under samma

fond har under rubriken Inlösen av inhemskt oljeväxtfrö för budgetåret

1953/54 anvisats ett investeringsanslag av 50 milj. kr. Jordbruksnämnden

föreslår, förutom att redan anvisade medel får disponeras även nästa budgetår,

att för utjämningslagring av smör och köttprodukter samt för ökad

beredskapslagring anvisas ytterligare 20 resp. 11,2 milj. kr.

Jag kan ej biträda förslaget att ställa ytterligare medel till förfogande för

utjämningslagring. Vad gäller beredskapslagringen vill jag erinra om att jag

vid anmälan i prop. 1966: 1 (bil. 11 s. 81) av anslaget Kostnader för beredskapslagring

av livsmedel och fodermedel m. m. anförde, att jag inte var beredd

att ta ställning till jordbruksnämndens förslag att öka lagringen. Med

hänsyn härtill erfordras inte något kapitaltillskott för ändamålet under nästa

budgetår. Däremot tillstyrker jag nämndens förslag att även för nästa

budgetår få disponera redan anvisade medel.

Hemställan. Under åberopande av vad jag anfört i det föregående hemställer

jag att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

1) godkänna de av mig angivna grunderna för reglering

av priser m. in. på vissa jordbruksprodukter under regleringsåret

1966/67,

2) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta ändringar i förordningen

den 3 juni 1955 (nr 284) angående slaktdjursavgift

in. in. i överensstämmelse med vad som angetts i det föregående,

3) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta ändring i förordningen

den 7 juni 1956 (nr 401) angående reglering av införsel

av vissa levande djur och jordbruksprodukter in. in.

i överensstämmelse med vad som angetts i det föregående,

4) bemyndiga Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts

medgivande, statens jordbruksnämnd, att i övrigt vidta erforderliga

åtgärder för att genomföra prisregleringen under

regleringsåret 1966/67,

5) godkänna vad i det föregående föreslagits om användningen

av införselavgiftsmedel, som inflyter under regleringsåret

1966/67, och av andra i samband med jordbruksregleringen

under regleringsåret inflytande avgiftsmedel,

6) godkänna de förslag som framlagts i det föregående

rörande dispositionen av införselavgiftsmedel, som inflyter

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj.ts proposition nr 17 år 1 !)(!(>

eller influtit under regleringsåret 1965/66 eller tidigare regleringsår,

och av andra i samband med jordbruk sregleringen

under samma regleringsår influtna eller inflytande avgiftsmedel,

7) godkänna vad i det föregående föreslagits rörande dispositionen

av återstående behållning i clearingkassan för

fettvaror,

8) godkänna de av mig angivna grunderna för reglering

av sockerbetsodlingen och sockertillverkningen under tiden

den 1 maj 1966—den 31 augusti 1967,

9) på riksstaten för budgetåret 1966/67 under nionde huvudtiteln

anvisa

a) till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område ett

förslagsanslag av 167 000 000 kr.,

b) till Särskilt stöd åt det mindre jordbruket ett förslagsanslag

av 86 000 000 kr.,

10) medge att de under fonden för förlag till statsverket

för budgetåret 1953/54 anvisade investeringsanslagen Lagring

av jordbruksprodukter, Ytterligare lagring av jordbruksprodukter

och Inlösen av inhemskt oljeväxtfrö under

budgetåret 1966/67 används för de med anslagen avsedda

ändamålen.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall

avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

J. Sehlstedt

MARCUS BOKTR. STHLM 1966 66020 1

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. JoU 1966:10 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av priserna på vissa jordbruksprodukter och av sockernäringen, m. m. jämte i ämnet väckta s. 1 i texten