Angående reglering av priserna på vissa jordbruksprodukter och av sockernäringen, m. m
1966-03-04 · 51 sidor, varav 42 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 42 av 51 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1966:47, Angående reglering av priserna på vissa jordbruksprodukter och av sockernäringen, m. m
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 47 är 1966
1
Nr 47
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående reglering av
priserna på vissa jordbruksprodukter och av sockernäringen,
m. m.; given Stockholms slott den 4 mars
1966.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF
Eric Holmquist
Propositionens huvudsakliga innehåll
Eftersom ett på 1960 års jordbruksutrednings arbete grundat nytt system
för prissättning av jordbrukets produkter inte kan träda i kraft den 1 september
1966, framläggs i propositionen förslag till fortsatt provisorisk reglering
av priserna på vissa jordbruksprodukter och av sockernäringen.
Den provisoriska regleringen av priserna på vissa jordbruksprodukter
avses omfatta tiden den 1 september 1966—den 31 augusti 1967. Förslaget
grundar sig på en mellan statens jordbruksnämnd samt jordbrukets förhandlingsdelegation
och jordbruksnämndens konsumentdelegation träffad
överenskommelse. För prisregleringen förordas att nu gällande provisoriska
system med vissa jämkningar tillämpas även under nästa regleringsår.
I fråga om sockernäringen föreslås en provisorisk reglering för tiden den
1 maj 1966—den 31 augusti 1967 i enlighet med en överenskommelse som
träffats mellan statens jordbruksnämnd samt företrädare för Sveriges betodlares
centralförening och Svenska sockerfabriks aktiebolaget. Förslaget
1 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. Nr 47
opaginerad Kontrollera mot PDF
2 Kungl. Maj:ts proposition nr 47 år 1966
innebär i förhållande till vad som nu gäller betydande omläggningar av
främst regleringsteknisk karaktär.
Vidare framläggs i propositionen förslag angående anslag för nästa budgetår
till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område och till särskilt
stöd åt det mindre jordbruket.
K ungt. Maj.ts proposition nr 47 år 1966
3
Utdrag av protokoll över jordbruksärenden hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
h mars
Närvarande:
Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Andersson, Lindström,
Lange, Kling, Johansson, Hermansson, IIolmqvist, Aspling, Palme,
Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen
för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist, fråga om reglering
av priserna på vissa jordbruksprodukter och av sockernäringen, m. m., och
anför.
Inledning
I skrivelse den 18 augusti 1965 anmälde 1960 års jordbruksutredning att
utredningen i varje fall ej före årsskiftet 1965/66 kunde avlämna sitt huvudbetänkande.
Med hänsyn härtill stod det klart att ny jordbruksreglering
på basis av utredningens arbete inte skulle kunna genomföras vid utgången
av nu gällande, provisoriska reglerings giltighetstid den 31 augusti 1966.
Med anledning härav fick statens jordbruksnämnd i uppdrag att, efter hörande
av jordbrukets förhandlingsdelegation och jordbruksnämndens konsumentdelegation,
inkomma till Kungl. Maj :t med dels förslag till fortsatt
provisorisk reglering av priserna på vissa jordbruksprodukter för tiden den
1 september 1966—den 31 augusti 1967, dels förslag till fortsatt provisorisk
reglering av sockernäringen, varvid skulle eftersträvas att regleringen omfattar
tiden den 1 maj 1966—den 31 augusti 1967.
Vidare har Kungl. Maj :t anbefallt jordbruksnämnden att inkomma med
förslag till slutlig reglering av eventuella förluster för jordbruksnäringen
under regleringsåren 1963/64 och 1964/65 till följd av ändrade marknadsförhållanden
i Europa och under tiden den 1 juli 1960—den 31 augusti 1965
till följd av Sveriges anslutning till EFTA-konventionen.
Statens jordbruksnämnd har med anledning av nämnda uppdrag framlagt
förslag i berörda ämnen i skrivelser den 22 december 1965 och den 20
januari 1966. I fråga om jordbruksregleringen grundas förslaget i vissa delar
på en den 10 januari 1966 träffad överenskommelse mellan jordbruksnämnden,
jordbrukets förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdele
-
4
Kungl. Maj. ts proposition nr M år 1966
gation. Till grund för förslaget rörande reglering av sockernäringen ligger
en mellan jordbruksnämnden samt företrädare för Sveriges betodlares centralförening
och Svenska sockerfabriks aktiebolaget träffad överenskommelse
som biträtts av jordbrukets förhandlingsdelegation och jordbruksnämndens
konsumentdelegation.
I skrivelse den 8 december 1965 har statens jordbruksnämnd förordat vissa
åtgärder i fråga om avgiftsrestitution vid utförsel till svensk frihamn. Häröver
har remissyttranden avgetts av generaltullstyrelsen och kommerskollegium,
som därvid överlämnat yttrande av Sveriges kemiska industrikontor.
I statsverkspropositionen (bil. 11 s. 79 och 81) har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret
1966/67 beräkna till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område ett förslagsanslag
av 160 milj. kr. och till Särskilt stöd åt det mindre jordbruket
ett förslagsanslag av 92 milj. kr.
Reglering av priserna på vissa jordbruksprodukter
Nuvarande förhållanden. För tiden den 1 september 1965—den 31 augusti
1966 gäller enligt beslut av 1965 års riksdag (prop. 95, JoU 15, rskr 254) en
provisorisk reglering av priserna på vissa jordbruksprodukter. Denna provisoriska
reglering överensstämmer i sina huvuddrag med den reglering som
gällde under tiden den 1 september 1959—den 31 augusti 1965 och som grundades
på beslut av 1959 års riksdag (prop. 147, JoU 29, rskr 283). För redogörelse
för innebörden av denna reglering hänvisas till prop. 1965: 95 s. 3.
Den provisoriska prisregleringen under regleringsåret 1965/66 avviker
emellertid i vissa hänseenden från vad som gällde före den 1 september 1965.
Således har den s. k. inkomstregeln, som medförde att inkomstutvecklingen
inom jordbruket knöts till den allmänna löneutvecklingen för industriarbetare,
upphört att gälla. I stället tillförs jordbruket fr. o. m. den 1 mars 1966
genom höjda införselavgifter 60 milj. kr. för år räknat samt av odisponerade
införselavgiftsmedel ett engångsbelopp av 6 milj. kr. Vidare skall vid tilllämpningen
av den s. k. treprocentregeln, som avser att för jordbrukets del
motverka effekten av ändringar i prisnivån på världsmarknaden och kostnadsnivån
för jordbruksföretagen, efter en eventuell första utlösning användas
en kostnadsindex (K-index) som grundar sig på kostnadsstrukturen
vid normjordbruk, dvs. vissa jordbruk med en genomsnittsstorlek av 25 ha
åker. Denna kostnadsindex skall vid beräkningar enligt treprocentregeln
ingå med vikten 60 % i stället för tidigare 50 % av jordbrukets totala intäkter.
För att såvitt möjligt hålla priset på konsumtionsmjölk nere avsattes
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 47 år t!)(S(i
högst 20 milj. kr. av införselavgiftsmedel inom den s. k. normalram för
sådana avgifter som får tas i anspråk för regleringsändamål på jordbrukets
område. Det totala beloppet för denna normalram bestämdes till 160 milj.
kr. varvid dock i ramen inte längre skulle ingå medel för sockerregleringen.
Härjämte vidtogs vissa andra jämkningar i regleringssystemet bl. a. i
fråga om införselavgifter och prisgränser för vissa produkter. Närmare redogörelse
härför återfinns i prop. 1065: 95.
Jordbruksnämndens förslag. Jordbruksnämnden anför i fråga om de allmänna
grunderna för jordbruksregleringen under regleringsåret 1966/(fl att
nämnden under förbehåll av Kungl. Maj :ts och riksdagens godkännande har
träffat överenskommelse med jordbrukets förhandlingsdelegation och jordbruksnämndens
konsumentdelegation om grunderna för prissättningen på
jordbrukets produkter under tiden den 1 september 1966—den 31 augusti
1967. Överenskommelsen redovisas av jordbruksnämnden på följande sätt.
1. Bestämmelserna under 1965/66 för treprocentregelns tillämpning skall
gälla under 1966/67. Även om inte någon treprocentregelutlösning skett dessförinnan,
skall dock den 1 mars 1966 övergång ske till en kostnadsprisindex
(K-index), grundad på vägningstal enligt kostnadsstrukturen vid typkalkylgårdarna
med en genomsnittlig storlek av 25 ha (normjordbruken). Vid
tillämpningen av denna K-index i samband med treprocentregeln skall indexutslaget
ingå med 60 % när det gäller att beräkna såväl indexskillnadens
höjd som gränsskyddets förändring.
2. Det under 1965/66 tillämpade inflationsskyddet utsträcks att i princip
gälla under avtalstiden. Detta innebär, att jordbruket den 1 september 1966
och den 1 mars 1967 genom höjda importavgifter (och höjd övre prisgräns
för konsumtionsmjölk) tillförs belopp beräknade på basis av 40 % av uppgången
i konsumentprisindex under den närmast kända sexmånadersperioden
(januari—juli 1966 och juli 1966—januari 1967). Korrigeringar på
grundval av en definitiv beräkning avseende utvecklingen i konsumentprisindex
från medelvärdet februari/mars till medelvärdet augusti/september
1966 sker vid nästkommande tillämpning av inflationsskyddet. Konsumentprisindex
skall vid tillämpningen vara rensad från posterna för alkoholhaltiga
drycker och tobak samt från bostadsposten utom bränsle och lyse. (Systemet
med K-indexandelen i treprocentregeln och inflationsskyddet innebär
således, att jordbrukets bruttointäkter till 60 % påverkas av utvecklingen
av K-index och till 40 % av utvecklingen av konsumentprisindex).
3. Prisgränserna justeras i samband med utlösning av inflationsskyddet
den 1 september 1966 och den 1 mars 1967. Till grund för justeringen skall
läggas, förutom vad som beror av inflationsskyddet, 60 % av summan av
upplupen K-index sedan närmast föregående justeringstillfälle.
4. Liksom under innevarande avtalsår ändras den övre prisgränsen på
konsumtionsmjölk vid inflationsskyddets utlösning samt med 60 % av
K-indexutslaget vid utlösningar av treprocentregeln och prisgränsjusteringar.
I syfte att under avtalstiden hålla nere priset på konsumtionsmjölk till
konsumenterna tillförs mejerinäringen införselavgiftsmedel utanför den
s. k. normalramen till ett belopp av 25 milj. kr. Beloppet skall i första hand
6
Kungl. Maj. ts proposition nr tf år 1966
användas för att under avtalstiden ersätta under 1965/66 uteblivna partiprishöjningar.
Eventuellt återstående medel får användas till att eliminera
prishöjningar som eljest skulle följa av K-indexutvecklingen under 1966/67.
5. Ramen för de införselavgiftsmedel, över vilka jordbruket skall äga förfoga
efter överenskommelse med jordbruksnämnden, fastställs till 160 milj.
kr. exklusive de medel, som inflyter i samband med importen av socker och
sockerprodukter och exklusive de i punkt 4 angivna medlen för subventionering
av mjölkpriset.
6. I stället för nu gällande regler om avgiftsfriliet vid import av livdjur
skall avgiftsfrihet gälla för hästar, andra än slakthästar som införs på
slaktdj urslicens, medan å andra sidan avgift alltid skall utgå såväl för slakthästar
som för alla andra levande djur som faller inom jordbruksregleringen.
7. Maximibeloppet när det gäller slaktdj ursavgiften för storboskap (nötkreatur
med minst 150 kg slaktvikt) höjs från 60 till 80 kr. per hel kropp.
8. Frågor, som har samband med EFTA, skall även för regleringsåret
1966/67 handläggas på samma sätt som gällt enligt sexårsavtalet.
I nämndens skrivelse lämnas vissa kommentarer till punkterna 6 och 7
i den träffade överenskommelsen. I fråga om förslaget i punkt 6 om befrielse
från införselavgift för livdjur anför nämnden att det är betingat
av svårigheten att dra en gräns mellan livdjur och slaktdjur. Såvitt framgår
av ett av regeringsrätten den 14 januari 1964 meddelat utslag torde
hittills gällande direktiv för restitution av införselavgift för livdjur böra
tolkas så att avgiftsfriheten skall gälla alla djur som inte kan bedömas som
slaktdjur. Enligt tidigare tillämpning var i princip endast avelsdjur undantagna
från avgift. Enligt en mellan jordbruksnämnden och veter inär styr elsen
träffad överenskommelse kommer det i fortsättningen att klart framgå
av de importlicenser för hästar, som styrelsen utfärdar, om importerad häst
är livdjur eller slaktdjur. För övriga levande djur, för vilka licenstvång i
allmänhet inte föreligger, är det ofta i praktiken omöjligt att avgöra om
djuret importeras för slakt eller som livdjur. Särskilt gäller detta i fråga
om den omfattande import av nötkreatur, framför allt av kvigor, som har
skett under den senaste tiden.
Nämnden uppskattar att de införselavgifter som belöper på den årliga
importen av hästar uppgår till 600 000 ler. och av övriga djur till 1,4 milj. kr.
Beträffande förslaget i punkt 7 om höjning av slaktdj ursavgiften för
storboskap uttalar jordbruksnämnden att enligt 2 § förordningen den 3
juni 1955 (nr 284) angående slaktdjursavgift in. m. (ändrad senast 1964:
778) får sådan avgift för storboskap med minst 150 kg slaktvikt eller med
en vikt av minst 300 kg för levande djur tas utmed högst 60 kr. för hel
kropp. Avgift med hela detta belopp tas f. n. ut vid slakt av storboskap utom
i Norrland.
En betydande export av nötkött pågår f. n. och torde enligt tillgängliga
prognoser komma att fortgå även under regleringsåret 1966/67. De medel
som inflyter genom slaktdjursavgift av nuvarande storlek kan då bli otillräckliga
för att täcka kostnaderna för denna export.
Kungl. Maj.ts proposition nr 47 dr 1966 7
I samband med den sålunda träffade överenskommelsen bär jordbrukets
förhandlingsdelegation för regleringsåret 1966/67 med instämmande av konsumentdelegationen
hemställt att vid ändring av införselavgifter i samband
med utlösning av inflationsskyddet och av treprocentregeln skall i analogi
med vad som gällde under sexårsavtalet utan inhämtande av Kungl. Maj ds
medgivande kunna företas vissa avvikelser från en för alla produkter lika
procentuell höjning eller sänkning av införselavgifterna. Härvid har framhållits
att en överenskommelse, som preliminärt träffats mellan nämnden
och förhandlingsdelegationen angående en inte helt likformig ändring av
avgifter, normalt inte kan träda i tillämpning förrän tidigast efter 10 till
14 dagar, när Kungl. Maj ds medgivande måste avvaktas. Det torde vara
ofrånkomligt att under en sådan tid uppgifter eller antaganden om innehållet
i den preliminära överenskommelsen sprider sig inom affärslivet. 1
avvaktan på att de avgiftsändringar som betingas av regelutlösningen träder
i kraft kan den normala marknadsutvecklingen komma att förryckas genom
forcerad import eller genom spekulativt betingad återhållsamhet i importen.
Nämnden har med beaktande av de anförda synpunkterna ansett sig böra i
sak biträda förhandlingsdelegationens framställning. Till följd härav föreslår
nämnden för sin del att möjlighet skall beredas nämnden att vid en
regelutlösning efter överläggningar med såväl jordbrukets förhandlingsdelegation
som med konsumentdelegationen besluta om sådana avvikelser
trän regeln om procentuellt likformig ändring av införselavgifterna, som
kan anses motiverade av marknadsmässiga förhållanden eller som beträffande
mindre betydelsefulla varor kan motiveras av intresset av administrativa
förenklingar i systemet.
För regleringsåret 1966/67 bär härjämte överenskommits om vissa principer
för korrigeringar i samband med tillämpning av världsmarknadsprisindex
(VM-index) i treprocentregeln. Den till jordbruksnämnden knutna
indexkommittén har haft uppdrag att undersöka möjligheterna att avlägsna
sådana olägenheter, som vid treprocentregelns tillämpning kan uppkomma
av att svängningarna i världsmarknadspriserna blir av sådan omfattning
att de, på grund av de spärrar som prisgränssysteinet för de enskilda varorna
utgör, inte återspeglas i de svenska partipriserna. Indexkommittén
har framlagt förslag till korrigeringar vid tillämpningen av VM-index. I
fråga om förslagets innebörd hänvisas till jordbruksnämndens skrivelse.
Jordbruksnämnden samt jordbrukets förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen
har enats om att de föreslagna principerna för korrigering
av VM-index bör tillämpas fr. o. m. den 1 september 1966.
I detta sammanhang anmäler jordbruksnämnden att vid överläggningarna
även tagits upp frågan om ändring av nu tillämpad omräkningsfaktor mellan
införselavgifterna för styckat och ostyckat nöt-, kalv-, häst- och fårkött.
Där\id har enighet nåtts om att fr. o. m. den 1 mars 1966 på grund av
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 47 år 1966
ändrade styckningsmetoder omräkningsfaktorn skall vara 1,4 i stället för
f. n. 1,3. Beslut om sådan ändring av omräkningsfaktorn har fattats av
nämnden.
Jordbruksnämnden och de båda nyss nämnda delegationerna har för sin
del varit ense om, att för prisregleringen på jordbrukets område f. n. gällande
riktlinjer och bestämmelser skall, där ej annat föreslås i nämndens
skrivelse, äga fortsatt giltighet under nästa regleringsår.
Vidare anför jordbruksnämnden att vid överläggningarna har i samband
med i det föregående angivna överenskommelser träffats uppgörelse
mellan nämnden och de båda delegationerna om användningen av vissa
tidigare influtna införselavgifter för potatis.
De införselavgifter för potatis, som för sexårsperioden 1959/60—1964/65
redovisats inom den s. k. normalramen, får användas för prisreglering för
potatis och kan dessutom enligt Kungl. Maj :ts bestämmande förskottsvis
tas i anspråk för prisutjämning på stärkelseområdet till följd av EFTAkonventionen.
Sedan sammanlagt ca 2,1 milj. kr. med stöd av Kungl. Maj :ts
beslut den 21 februari 1964 och den 3 april 1964 tagits i anspråk för prisreglering
för potatis under regleringsåret 1963/64 återstår av här avsedda
medel ett belopp av 12 447 101:04 kr. Av detta belopp har 9,5 milj. kr.
tagits i anspråk eller föreslagits få tas i anspråk för att förskottsvis ersätta
utgifter för prisutjämning på stärkelse. I det följande framlägger jordbruksnämnden
förslag om att återföra de förskotterade beloppen.
I samband med överläggningarna mellan jordbruksnämnden och jordbrukets
förhandlingsdelegation har Sveriges potatisodlares riksförbund
framlagt förslag i fråga om den fortsatta användningen av de återstående
införselavgiftsmedel som influtit på potatis. Nämnden och förhandlingsdelegationen
har enats om följande förslag.
1. Ett belopp av 8 milj. kr. överförs till Fonden för främjande av forsknings-
och försöksverksamhet på jordbrukets område (exportmedelsfonden)
för att av fondens styrelse användas företrädesvis för att stödja
forskning och försök i fråga om potatis och produkter av potatis. Av beloppet
skall 2 milj. kr. reserveras för att av fondens styrelse i huvudsaklig
överensstämmelse med en framställning, som gjorts av Sveriges utsädesförening
i Svalöv, användas för att utbetala årliga bidrag till utsädesföreningens
löpande kostnader för förädling av potatisutsäde.
2. Återstående 4,4 milj. kr. reserveras hos jordbruksnämnden för att vid
uppkommande behov av nämnden efter samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation
användas till regleringsändamål på jordbrukets område.
Såsom motiv för förslaget framhåller jordbruksnämnden att Sveriges
utsädesförening av införselavgiftsmedel erhållit bidrag med 50 000 kr. till
kostnaderna för förädling av utsädespotatis för ett vart av åren 1961—1965.
Lika stora bidrag har enligt överenskommelse med jordbruksnämnden
9
Kungl. Maj:ts proposition nr >fl år 1966
varje år lämnats av Svenska lantmännens riksförbund, Svenska sockerfabriks
aktiebolaget och Kooperativa förbundet var för sig. Jordbruksnämnden
föreslår i det följande att bidraget av införselavgiftsmedel för år 1966
skall höjas till 65 000 kr. De tre företagen har lämnat utfästelser om bidrag
med vartdera 65 000 kr. för angivna ändamål under år 1966 men de har
därvid samfällt uttalat att föreningen i fortsättningen inte kan påräkna
bidrag från deras sida.
Utöver nämnda bidrag till kostnaderna för förädling av potatisutsäde
har utsädesföreningen enligt beslut av Kungl. Maj :t av införselavgiftsmedel,
som årligen ställs till förfogande för att effektivisera matpotatisodlingen,
erhållit bidrag till investeringar i växthus och lagerlokaler för potatisforskning
m. in.
För tiden efter 1966 års utgång måste medel på annat sätt än hittills anskaffas
för att finansiera utsädesföreningens utomordentligt angelägna
långsiktiga verksamhet med förädling av potatisutsäde, som syftar till att
skapa i olika avseenden resistenta potatissorter med i övrigt högt odlingsoch
avsaluvärde. Verksamheten har hittills gett mycket lovande resultat.
Den nuvarande odisponerade medelstillgången i exportmedelsfonden uppgår
till ca 3 650 000 kr., varav endast 2 150 000 kr. får användas utan Kungl.
Maj :ts medgivande. Enligt jordbruksnämnden får angivna belopp anses
helt otillräckligt för att jämte andra viktiga och delvis redan anmälda
önskemål tillgodose angelägna forsknings- och försöksändamål på potatisområdet.
Härjämte anmäler jordbruksnämnden att vid överläggningarna har i
samband med förut angivna överenskommelser träffats uppgörelse mellan
nämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation angående ersättning
för jordbrukets förluster eller inkomstbortfall till följd av Sveriges medlemskap
i EFTA. Uppgörelsen har lämnats utan erinran av jordbruksnämndens
konsumentdelegation.
Jordbruksnämnden erinrar om att vissa problem, som har uppstått eller
kan uppstå för jordbruket och för livsmedelsindustrin till följd av Sveriges
medlemskap i EFTA, tidigare behandlats av riksdagen (prop. 1960:
153, JoU 31, rskr 311; prop. 1961:76, JoU 21, rskr 209; prop. 1962:95,
JoU 10, rskr 199; prop. 1963:134, JoU 14, rskr 180; prop. 1964:77, JoU
14, rskr 240; prop. 1965:95, JoU 15, rskr 254). Nämnden anser sig vid
bedömningen av jordbrukets eventuella EFTA-förluster böra behandla följande
frågor, nämligen dels om och i vilken utsträckning en minskning av
jordbrukets avsättningsmöjligheter i realiteten har uppstått till följd av
en av EFTA föranledd minskning av gränsskyddet, dels om en befarad avsättningsminskning
har måst elimineras på jordbrukets egen bekostnad
genom subventioner ur sådana medel som eljest skulle på annat sätt ha tillgodonjutits
av jordbruket dels ock om de totalbelopp av införselavgifts
-
10
Kungl. Maj. ts proposition nr 47 år 1966
medel, som skall stå till jordbrukets förfogande, till följd av en anpassning
av vissa avgiftsbelopp efter EFTA-reglerna inte har uppnåtts eller befaras
inte komma att uppnås.
I fråga om inverkan av ett minskat gränsskydd på avsättningen av jordbrukets
produkter framhåller jordbruksnämnden att prisutjämning införts
för vissa livsmedelsindustriprodukter, varigenom den berörda industrin
kunnat inköpa inhemska jordbruksråvaror till oreducerade priser även
om gränsskyddet för industrivarorna i fråga minskat eller helt upphört
till följd av EFTA-konventionen. Kostnaderna för prisutjämningen bestrids
utom för tre produkter ur anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukets
område. Prisutjämningen för kärnbindemedel på spannmålsbasis
bekostas sålunda av vissa införselavgiftsmedel utanför normalramen vilka
disponeras av föreningen Svensk spannmålshandel. Kostnaderna uppgick
intill den 1 september 1965 till 597 739: 09 kr. Även kostnaderna för p°risutjamning
på äggalbumin bestrids fr. o. m. 1 juli 1962 av införselavgiftsmedel
utanför normalramen och har för tiden den 1 juli 1962_den 31
augusti 1965 uppgått till 3 120 810:31 kr. För tiden den 1 juli 1960—den
30 juni 1962 handhades denna prisutjämning av Sveriges export- och importforening
för ägg, som bemyndigats att härför ta i anspråk för äggregleringen
disponibla regleringsmedel. Kostnaderna för prisutjämnin«en
under denna tid uppgick till 438 030:80 kr. Prisutjämningen för stärkelseprodukter
bekostas av regleringsmedel som står till förfogande för prisregleringen
i övrigt på fabrikspotatisområdet. Kungl. Maj :t äger dock medge
att for ändamålet i avvaktan på slutlig reglering får tas i anspråk inorselavgif
t smedel för matpotatis inom den s. k. normalramen. Hittills har
Kungl. Maj:t medgett att 6,5 milj. kr. av sådana medel får utnyttjas, varjämte
nämnden i skrivelse den 27 december 1965 hemställt att ytterligare
3 milj. kr. får las i anspråk. Enligt beräkningar av Sveriges stärkelseproducenters
förening, som jordbruksnämnden godtar, har intill den 1 september
1965 sammanlagt 10 737 326 kr. gått åt för ifrågavarande prisutjamning
för stärkelseprodukter.
Till foljd av EFTA-konventionen har gränsskyddet i form av införselavgifter
och regleringsavgifter avtrappats även för vissa s. k. modifierade
feta oljor. Avtrappningen har emellertid enligt nämnden inte inneburit
nagon faktisk försämring av konkurrensläget för de inhemska industrier
som normalt förbrukar hithörande varuslag. Såväl före som efter avtrappnmgen
av gränsskyddet har nämligen genom prisutjämning inom
ramen for fettvaruregleringen industrin kompenserats för införsel- och
regleringsavgifter na.
Jordbruksnämnden anser att såvitt gäller i det föregående angivna produkter
kan Sveriges deltagande i EFTA åtminstone i princip inte ha påverkat
avsättningen för det svenska jordbruket.
Beträffande vissa andra produkter, vari jordbruksråvaror ingår, har
11
Kungl. Maj.ts proposition nr tf dr 1!)(>6
gränsskyddet försvagats eller upphört till följd av EF 1 A-konventionen,
utan att de på grund härav ansetts behöva bli föremål för prisutjämning.
I den män dessa produkter omfattas av jordbruks- eller tettreglei ingen hai
gränsskyddet härvid minskat inte enbart genom konvcntionsenlig avtrappning
gentemot EFTA-länderna utan även på grund av att dessa varor inte
har omfattats av ändringarna av införselavgifterna för övriga jordbruksregleringsvaror.
I denna grupp av produkter ingår stearin; glass, glasspulver
och puddingar innehållande kakao; glass utan fett, glasspulver,
glasspasta och puddingpulver; skorpor, cakes och Danish pastiy, senapspulver;
starköl samt smör- och ostfärger beredda med olja. Jordbruksnämnden
finner efter redogörelse för importutvecklingen för angivna produkter
att det är tveksamt om denna utveckling för någon av produkterna
överhuvud taget kan tas till intäkt för anspråk pa gottgörelse föi hämmad
avsättning av svenska industriprodukter eller jordbruksråvaror. Några
anspråk på gottgörelse för försvårad avsättning har ej heller framställts
från jordbrukets sida.
Till följd av den avtrappning av gränsskyddet som skett för de jordbruks-
och fettregleringsvaror, som inom EFTA har hänförts till industiisekiorn,
har storleken av inflytande införselavgifter minskat. Jordbruksnämnden
beräknar att denna minskning för tiden intill den 1 september 1965
uppgår till sammanlagt 7 235 000 kr. Nämnden framhåller dock att jordbruket
för regleringsåren 1960/61—1964/65 utan hinder av angivna inkomstminskning
av löpande eller från tidigare regleringsår kvarstående
införselavgiftsmedel kunnat till fullo tillföras de belopp som utgjort jordbrukets
s. k. normalram för dessa regleringsår.
Mot bakgrunden av redogörelsen för verkningarna i fråga om jordbruksprodukter
av Sveriges anslutning till EFTA framhåller nämnden att en principiell
utgångspunkt för övervägandena om ersättning bör vara att jordbruket
inte självt skall i sista hand behöva bära de inkomstbortfall och
förluster som för dess del kan föranledas av EFTA-konventionens genomförande.
Det torde enligt nämnden vid ingåendet av sexårsavtalet inte ha
varit avsikten att sådana inkomstbortfall och förluster skulle häras av jordbruket.
Nämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation har nämligen
därvid uttryckligen förklarat sig förutsätta att statsmakterna skall vidta
åtgärder för att förhindra att möjligheterna till en utfyllnad av inkomstklyftan
mellan jordbruket och andra yrkesgrupper förminskas genom
svenska åtaganden på det internationella planet (prop. 1959: 147 s. 22).
Såsom framgår av det anförda har också för prisutjämning i anledning av
avtrappningarna av gränsskyddet på flera viktiga varuområden anvisats
särskilda medel utöver dem som skall tillgodoföras jordbruket.
I anledning av det anförda anser jordbruksnämnden att jordbruket uppenbarligen
skall erhålla gottgörelse för kostnader för prisutjämning som bestritts
av införselavgiftsmedel inom normalramen. Med sådana medel har
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 47 år 1966
intill den 1 september 1965 bekostats prisutjämning för äggalbumin med
438 030: 80 kr. och för dextrin o. dyl. med 10 737 326 kr. Sammanlagt har
sålunda av medel inom normalramen 11 175 356:80 kr. utbetalats för av
EFTA betingade prisutjämningar. Ersättningen bör enligt nämnden utgå
på så sätt att med anlitande av den 31 augusti 1965 kvarstående införselavgiftsmedel
utanför normalramen 438 030: 80 kr. återförs till de för äggregleringen
avsedda medlen, att tidigare nämnda förskott av 9,5 milj. luv
av införselavgifter på matpotatis återförs samt att återstående belopp eller
1 237 326 kr. återförs till de för stärkelseregleringen avsedda regleringsmedlen.
I fråga om uteblivna inkomster av införselavgifter till följd av åtgärder
inom EFTA framhåller jordbruksnämnden att såvitt framgår av nu föreliggande
kalkyler normalramen även för regleringsåret 1965/66 torde komma
att bli utfylld och överskriden. Om det framdeles visar sig, att 1965/66
års normalram och/eller föreslagen normalram för 1966/67 på grund av
oförutsedda inkomstbortfall ej blir utfyllda måste enligt nämnden bristen
täckas av de från sexårsavtalet återstående införselavgifterna, dvs. av medel
som influtit utanför normalramen. Om dessa medel på grund av minskade
avgiftsinkomster till följd av EFTA eller på grund av preliminära
utbetalningar för att täcka förluster, som drabbat jordbruket till följd av
EFTA och/eller utbetalningar till Danmark enligt en svensk-dansk — inom
ramen för EFTA — träffad jordbruksöverenskommelse inte skulle förslå
för att täcka en eventuell brist i rambeloppen, föreslår nämnden att de
preliminära utbetalningarna liksom även utbetalningarna till Danmark i erforderlig
omfattning återregleras för att göra det möjligt att fylla ut rambeloppet
med avgiftsmedel. Jordbrukets inkomstbortfall till följd av EFTA
torde då, i samma mån som de tidigare avgiftsmedlen visar sig otillräckliga,
böra få täckas av tillgängliga budgetmedel.
Jordbruksnämnden avser att efter utgången av regleringsåret 1966/67,
när förhållandena närmare kan överblickas, återkomma med de framställningar
som då kan befinnas påkallade.
Härefter anmäler jordbruksnämnden att i samband med förut angivna
överenskommelser uppgörelse träffats mellan nämnden och jordbrukets
förhandlingsdelegation angående ersättning för jordbrukets förluster eller
inkomstbortfall till följd av åtgärder inom EEC under regleringsåren 1963/
64 och 1964/65. Uppgörelsen, som lämnats utan erinran av jordbruksnämndens
konsumentdelegation, innebär att jordbruket såsom ersättning skall
tillföras 12 milj. kr. av den 31 augusti 1965 kvarstående, odisponerade införselavgiftsmedel.
Av beloppet avser 3 milj. kr. mejeriprodukter, 4 milj.
kr. kött- och fläskprodukter och 5 milj. kr. ägg och äggprodukter. Angivna
belopp skall tillföras regleringsföreningarna på berörda områden.
13
Kungl. Maj.ts proposition nr 47 år 1966
I detta avsnitt av skrivelsen anmäler jordbruksnämnden slutligen att
konsumentdelegationen under de förda överläggningarna väckt fråga om
att skära ned de regleringsmedel som ställs till förfogande för prisutjämning
vid export av ägg och ägg produkter. Under innevarande regleringsår
disponeras för detta ändamål i stort sett de belopp som beräknas intlyta
i införsel- och tillverkningsavgifter för de fodermedel som förbrukas inom
ägg- och fjäderfäproduktionen, eller sammanlagt ca 15 milj. kr. Exporten
av ägg och äggprodukter uppgick under regleringsåret 1964/65 till
7 800 ton mot 9 400 ton under regleringsåret 1963/64. Under samma tid
importerades 700 ton resp. 500 ton. Från jordbrukets sida har anmälts ett
intresse att trots de biologiskt betingade säsongvariationerna i produktionen
och de svårigheter, som tidvis kan uppstå vid kompletteringsimport,
ytterligare anpassa äggproduktionen till det inhemska konsumtionsbehovet.
Jordbruksnämnden föreslår att för regleringsåret 1966/67 endast införseloch
tillverkningsavgifter för sådant foder som åtgår inom den egentliga
äggproduktionen — dvs. med borträknande av foderförbrukningen inom
broiler- och annan slaktfjäderfäproduktion — skall ställas till förfogande
för prisutjämning vid äggexport. Ifrågavarande avgifter beräknas för regleringsåret
1966/67 komma att uppgå till ca 12 milj. kr.
Härefter övergår jordbruksnämnden till att framlägga förslag i sådana
frågor rörande den fortsatta jordbruksregleringen m. m. vilka inte omfattas
av den träffade överenskommelsen. Nämnden tar i detta avsnitt först upp
frågan att överföra kemiskt ren glukos till jordbruksregleringen. Kemiskt
ren glukos (druvsocker) avfördes från jordbruksregleringen den 1 januari
1959 vid övergång till tulltaxa enligt Bryssel-nomenklatur och belädes med en
värdetull av 12 %. Motsvarande ej kemiskt rena vara (glykos) ingår alltjämt
i jordbruksregleringen och är belagd med införsel- och kompensationsavgift
med f. n. sammanlagt 128: 40 kr./dt. Den kemiskt rena varan är ungefär
dubbelt så dyr som den ej kemiskt rena, vars världsmarknadspris f. n.
ligger vid 50 kr./dt. Trots detta blir glukosen med gränsskyddets nuvarande
utformning avsevärt billigare att importera än den avgiftsskyddade
glykosen. Detta har lett till att importerad glukos i allt större utsträckning
undanträngt glykosen på områden där denna haft sin naturliga användning.
Importen av kemiskt ren glukos har ökat från ca 250 ton år 1960 till i
runt tal 1 600 ton år 1964. Under de tre första kvartalen år 1965 importerades
drygt 1 300 ton. Importen av ej kemiskt ren glykos har hållit sig vid
ca 400 ton om året.
Fråga om att återföra kemiskt ren glukos under jordbruksregleringen har
tidigare prövats av 1960 års riksdag (prop. 153, JoU 31, rskr 311) och 1961
års riksdag (prop. 152, BevU 58, rskr 345).
Mot bakgrunden av det anförda hemställer jordbruksnämnden att kemiskt
ren glukos snarast möjligt återförs under jordbruksregleringen och
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 47 år 1966
att nämnden bemyndigas att avgiftsbelägga importen på samma sätt som
nu sker i fråga om den ej kemiskt rena varan. Läkemedelsindustrin skulle
i så fall, liksom nu gäller i fråga om ej kemiskt ren vara, erhålla befrielse
från eller restitution av utgående avgifter. Nämnden utgår vidare från att
kemiskt ren glukos efter överföring till jordbrultsregleringen på samma
sätt som kemiskt ej ren glykos blir föremål för sådan råvaruprisutjämning
som sker till följd av EFTA-överenskommelsen.
Jordbruksnämnden framhåller därjämte att kemiskt ren glukos numera
är jordbruksvara enligt EFTA. Något hinder mot den föreslagna återföringen
föreligger alltså ej längre genom Sveriges åtagande i EFTA. Den
nuvarande tullbeläggningen är inte heller GATT-bunden från svensk sida.
Jordbruksnämnden föreslår även att utjämningsavgifterna för vissa
mjölkprodukter höjs. Enligt 3 § förordningen den 10 juli 1947 (nr 378)
om vissa avgifter å mjölk, grädde och ost (ändrad senast 1963: 131) får
utjämningsavgift tas upp med högst 150 öre/kg för ost med lägre fetthalt
i torrsubstansen än 45 % och med högst 20 öre/kg för mjölk med fetthalt
som ej överstiger 1,5 % (skum- och kärnmjölk). Uppbörden av utjämningsavgifterna
has om hand av Svenska mejeriernas riksförening under jordbruksnämndens
kontroll. Avgiftsmedlen och deras avkastning skall återgå
till mejerierna i form av utjämningsbidrag för mjölk eller mejeriprodukter.
F. n. tas för ost ut avgift med 141 öre/kg och för skum- och kärnmjölk
till direkt konsumtion med 20 öre/kg.
I skrivelse till nämnden den 12 januari 1966 har Svenska mejeriernas
riksförening anhållit att angivna högsta avgiftsbelopp höjs till 200 resp.
26 öre/kg. Riksföreningen har hänvisat till att utrymme f. n. helt saknas
för att höja avgiften på skum- och kärnmjölk och att återstående utrymme
för ost med lägre fetthalt än 45 % inte räcker för en avgiftshöjning med
20 öre/kg, vilken riksföreningen av bl. a. säsongmässiga skäl avser att
företa vid ingången av april 1966.
Jordbruksnämnden hemställer att angivna höjningar av maximibeloppen
för utjämningsavgifterna genomförs så snart det kan ske.
Användningen m. m. av införselavgifterna under regleringsåren 1964/65
och 1965/66 samt jordbruksnämndens förslag i detta hänseende för regleringsåret
1966/67 framgår av följande tabell.
Införselavgiftsmedlens användning
1964/65
Inkomster 1 000 kr.
Från föregående regleringsår kvarstående införselavgifter
och räntor................ 28 358
Under regleringsåret influtna införselavgifter 249 312
Vissa ränteinkomster.................... 1 395
1965/66 1966/67
prel. jordbruks
nämndens
förslag
1 000 kr. 1 000 kr.
56 556 54 973
258 706 240 363
2 800 3 000
Summa inkomster 279 065
318 062
298 336
Kungl. Maj. ts proposition nr tf år 1966
15
1964/65
1965/66
1966/67
prel.
jordbruks-
nämndens
förslag
1 000 kr.
1 000 kr.
1 000 kr.
Utgifter
a) Av medel inom resp. regleringsårs
normalram
Svensk spannmålshandel..............
13 000
28 000
Sveriges stärkelseproducenters förening:
införselavgifter för stärkelse..........
2 300
2 300
» » potatis ..........
1 1 500
1 500
Sockerregleringsfonden................
19 585
—
Sveriges oljeväxtintressenter ..........
30 000
26 000
Svenska mejeriernas riksförening........
21 000
3 34 000
Svensk kötthandel ..................
43 400
32 400
Sveriges export- och importförening för ägg
7 115
6 900
Sveriges export- och importförening för ägg]
Svensk kötthandel [
3 22 100
3 22 100
Svenska mejeriernas riksförening
Reserv till jordbruksnämndens förfogande
—
6 800
Summa
160 000
160 000
160 000
b) Av under resp. regleringsår utanför
normalramen inflytande medel
Sveriges potatisodlares riksförbund......
1 000
1 000
1 000
Svensk matpotatiskontroll ............
125
150
150
Sveriges utsädesförening..............
50
50
65
Veterinärstyrelsen ..................
150
150
—
Prisutjämning på torkat äggalbumin ....
1 429
1 500
1 500
Prisutjämning på kärnbindemedel......
242
3001
Bidrag för avsättning av brödsäd ......
38 242
54 551 j
30 800
Avbetalning på sockerregleringens skuld
till fettclearingkassan ..............
2 170
—
_
Avgifter för fodermedel ..............
19 101
16213
14 873
För sänkning av priset på mjölk........
—
—
25 000
Översyn av statistiken på potatisodlingens
område..........................
—
—
200
Summa
62 509
73 914
73 588
c) Av medelsöverskott från tidigare regleringsår
Engångstillskott den 1 mars 1966 ......
—
6 000
_
EFT A-förluster......................
—
11 175
(ännu ej
beräk-
EEC-förluster under regleringsåren
nade)
1963/64 och 1964/65 ..............
—
12 000
—
Summa
—
29 175
( - )
Summa utgifter
222 509
263 089
(233 588)
16
Kungl. Maj. ts proposition nr 47 år 1966
1964/65
1 000 kr.
Saldo
På överskottskonto...................... 54 640
På konto för särskild införselavgift för brödsäd.
............................... 1 916
1965/66 1966/67
prel. jordbruks
nämndens
förslag
1 000 kr. 1 000 kr.
50 373 58 148
4 600 6 600
1 Fonderade hos jordbruksnämnden.
a Härav för sänkt pris på konsumtionsmjölk högst 20 milj. kr.
* Införselavgifter för ärter, bönor och fodermedel.
Rörande de under regleringsåret 1964/65 influtna införselavgifterna
framhåller jordbruksnämnden att jämfört med de av nämnden i skrivelse
den 19 februari 1965 redovisade preliminära beräkningarna beloppet ökat
med ca 41,1 milj. kr. ökningen hänger samman med ökad import av brödsäd
och vissa fodermedel samt av vissa köttvaror. Dessutom har införselavgifterna
höjts på grund av att treprocentregeln utlösts. I detta sammanhang
upplyser nämnden att kvarstående odisponerade införselavgiftsmedel
för tiden den 1 september 1959—den 31 augusti 1965 jämte därpå upplupna
räntor uppgår till 54,6 milj. kr. Härtill kommer 1,9 milj. kr. som
utgör tillägg på införselavgift för brödsäd och som avsatts till särskilt
konto.
Beräkningarna av inkomsterna av införselavgiftsmedel för regleringsåret
1965/66 bygger på gällande avgifter samt de höjningar som inträffar
den 1 mars 1966. Jämfört med de uppskattningar som nämnden redovisade
i skrivelse den 19 februari 1965 har därjämte räknats med avsevärt
högre import av vete och råg samt styckat nötkött och köttkonserver. Totalbeloppet
beräknas härigenom öka från 175,7 till 258,7 milj. kr. Jordbruksnämnden
framhåller att ändringar givetvis kan ske till följd av bl. a.
regelutlösningar.
Storleken av de införselavgiftsmedel, som beräknas inflyta under regleringsåret
1966/67 framgår av tabellen s. 18—20. Vid dessa beräkningar har
tillämpats de införselavgifter, som kommer att gälla efter den 1 mars 1966,
och de avgifter som antas komma att gälla efter utlösning av inflationsregeln
den 1 september 1966 och den 1 mars 1967. Hänsyn har däremot
inte tagits till utlösningar av treprocentregeln. En förutsättning för beräkningarna
är vidare normala skörde- och marknadsförhållanden.
Den i det föregående redovisade överenskommelsen rörande prissättningen
på vissa jordbruksprodukter under regleringsåret 1966/67 innebär
enligt jordbruksnämnden i sak inte någon ändring i gällande allmänna
grunder för användningen av införselavgiftsmedlen.
Vid bifall till det i prop. 1966: 11 framlagda förslaget om avveckling av
stödet åt spånadslin- och hampodlingen bortfaller emellertid förutsätt
-
Knngl. Maj:ts proposition nr M år 1 ()(>(>
17
ningarna för fortsatt användning av införselavgifterna för fettvaror och
fettråvaror till stöd åt odlingen av spånadslin. Sådana införselavgifter torde
däremot alltjämt få användas för stöd åt oljelinodlingen. Kostnaden för
detta stöd beräknas till ca 500 000 kr. per år.
Normalramen för de införselavgifter som får tas i anspråk under regleringsåret
1966/67 utgör enligt överenskommelsen såsom tidigare redovisats
oförändrat 160 milj. kr. Införselavgiften för de varor, som hör till
sockerregleringen, skall dock liksom under innevarande regleringsår utanför
normalramen tillföras jordbruksnämndens regleringsfond för socker.
Vidare skall enligt överenskommelsen det belopp om högst 25 milj. kr. som
skall användas för subvcntionering av mjölkpriset las utanför normalramen.
1 fråga om disposition av införselavgifter utanför normalramen meddelar
jordbruksnämnden att veterinärstyrelsen begär att få disponera dels
högst 30 000 kr. för kostnader vid importkontroll av animala livsmedel,
dels högst 120 000 kr. för statens kostnader vid pastöriseringskontrollen.
Sveriges utsädesförening i Svalöv har hos jordbruksnämnden gjort framställning
om ökat bidrag av införselavgiftsmedel till kostnaderna för föreningens
verksamhet med förädling av potatis. I detta sammanhang har
jordbruksnämnden även beaktat en av statistiska centralbyrån gjord framställning
om medel, sammanlagt 200 000 kr., för en allmän översyn av
statistiken på potatisodlingens område. Vidare har Svensk matpotatiskontroll
(SMAK) hemställt att oförändrat 150 000 kr. skall få disponeras till
den upplysningsverksamhet som organisationen leder.
Enligt jordbruksnämndens mening bör kostnaderna för de i veterinärstyrelsens
framställning avsedda ändamålen i fortsättningen bestridas av
andra medel än införselavgiftsmedel.
Beträffande framställningen från Sveriges utsädesförening i Svalöv föreslår
jordbruksämnden att ett till 65 000 kr. ökat bidrag anvisas till utsädesföreningens
kostnader för potatisförädling av införselavgifter som inflyter
utanför normalramen. Jordbruksnämnden finner det vidare angeläget, att
en översyn av potatisstatistiken företas i syfte att utvidga och förbättra
detta viktiga underlag såväl för de prisreglerande åtgärderna som för skördeskadeskyddet
på potatisodlingens område. Nämnden, som ännu inte kunnat
pröva frågan om utformning och omfattning av en sådan översyn, hemställer
om bemyndigande att efter samråd med statistiska centralbyrån få
ställa lämpligt belopp, dock högst 200 000 kr., av sådana införselavgiftsmedel,
som inflyter utöver normalramen, till centralbyråns förfogande för
att täcka utgifter i samband med en sådan översyn.
1 övrigt föreslår jordbruksnämnden att de för regleringsåret 1966/67 inflytande
införselavgiftsmedlen får användas på samma sätt som medgetts
för innevarande regleringsår.
2 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. Nr 47
opaginerad Kontrollera mot PDF
Införselavgifter på jordbruksregleringens område under regleringsåren 1965/66 och 1966/67
(Tecknet '' är utsatt i uppgiftskolumnerna för varugrupper, där inflytande avgiftsmedel beräknas ej uppgå till 10 000 kr.)
00
Avgiftsbelagda importvaror
Regleringsåret 1/9 1965—31/8 1966
Regleringsåret 1/9 1966—31/8 1967
Beräknad
import
ton
Antagen
införselavgift
kr. per 100 kg
Avgiftsmedel,
som beräknas
inflyta för im- porten (med av- drag för resti- tutioner)
1 000 kr.
Beräknad
import
ton
Antagen
införselavgift
kr. per 100 kg
Avgiftsmedel,
som beräknas
inflyta för im- porten (med av- drag för resti- tutioner)
1 000 kr.
1
2
3
4
5
6
7
Brödsäd samt mjöl och gryn därav:
vete....................................
110 000
31,10
34 210
50 000
32,80
16 400
råg ....................................
75 000
31,10
23 325
50 000
32,80
16 400
övriga slag..............................
Summa
—
—
57 535
—
—
32 800
Ärter och bönor (för människoföda) samt
hampfrö:
bönor ..................................
2 100
48,30
1 014
2 100
50,95
1 070
ärter ..................................
2 000
14,60
292
2 000
15,40
308
hampfrö ................................
700
49
343
700
50,95
357
Summa
—
—
1 649
—
—
1 735
Fodermedel (samt malt):
korn, havre, sorghum, (även i form av mjöl
o. dyl.) ..............................
15 000
20
3 000
15 000
20
3 000
sockersnitzel ............................
20 000
2
400
20 000
2
400
kli ....................................
10 000
8
800
majs....................................
52 000
21
10 920
50 000
21
10 500
oljekraftfoder............................
350 000
5
17 500
350 000
5
17 500
malt....................................
7 500
24,70
1 853
7 500
24,70
1 853
hömjöl .................................
12 000
6
720
10 000
6
600
övriga (bl. a. melass) ....................
60 000
4,20
2 520
60 000
4,20
2 520
Summa
—
—
37 713
—
—•
36 373
Kungl. Maj. ts proposition nr 47 år 1966
opaginerad Kontrollera mot PDF
2f Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. Nr 47
1
2
3
4
5
6
7
Potatis:
matpotatis (ej nyskördad, tullbelagd)......
25 000
17,75
4 437
25 000
18,60
4 650
mjöl, gryn och flingor av potatis och andra
matpotatisprodukter....................
—
—
3 885
—
—
4 042
Summa
—
—
8 322
—
—
8 692
Stärkelse och stärkelseprodukter:
vete-, ris- och potatisstärkelse............
2 850
63,85
1 820
2 850
67,30
1 918
andra slag av stärkelse:
maniok- och arrowrot samt diverse stärkelse-
haltiga slag av mjöl, gryn oeh flingor....
3 000
95,35
*2 360
3 000
100,50
*2 515
druv- och stärkelsesocker ................
375
119,20
447
375
125,60
471
dextrin, glättmedel m. m.................
5 760
22,55
1299
5 760
18,91
>89
Summa
—
—
4 926
—
—
4 993
Fettråvaror och fettvaror ..................
78 000
72
11 50 000
79 500
74
152 500
Mjölk- och mejeriprodukter:
hårdost och dessertost....................
7 950
136
10 812
8 250
143
11 798
mesost .................................
100
44
44
100
47
47
smältost................................
700
750
torrmjölk ..............................
75
207
155
100
217
217
övriga slag (mjölk, grädde, smör, glass
m. m.)................................
450
—
315
500
—
321
Summa
—
—
11 326
—
—
12 383
Slaktvaror (samt slaktdjur; ej fjäderfä):
kalvkött (ostyckat) ......................
700
262
1 834
700
279
1 953
annat nötkött (ostyckat) .................
2 000
268
5 360
2 000
286
5 720
fläsk (ostyckat)..........................
4 000
162
6 480
4 000
172
6 880
hästkött (ostyckat) ......................
1 000
270
2 700
1 500
286
4 290
fårkött (ostyckat)........................
150
358
537
200
375
750
charkuterivaror, organ, styckningsdetaljer
(bl. a. salt hästkött) och konserver......
22 550
—
65 436
22 250
—
68 247
övriga slag (levande djur m. m.)..........
Summa
—
—
82 347
—
—
87 840
Kungl. Maj. ts proposition nr 47 år 1066
opaginerad Kontrollera mot PDF
Införselavgifter på jordbruksregleringens område under regleringsåren 1965/66 och 1966/67 (forts.)
to
O
Avgiftsbelagda importvaror
Regleringsåret 1/9 1965—31/8 1966
Regleringsåret 1/9 1966—31/8 1967
Beräknad
import
ton
Antagen
införselavgift
kr. per 100 kg
Avgiftsmedel,
som beräknas
inflyta för im- porten (med av- drag för resti- tutioner)
1 000 kr.
Beräknad
import
ton
Antagen
införselavgift
kr. per 100 kg
Avgiftsmedel,
som beräknas
inflyta för im- porten (med av- drag för resti- tutioner)
1000 kr,
1
2
3
4
5
6
7
Ägg och äggprodukter m. m.:
fjäderfäkött ............................
450
257
1 157
450
260
1 170
levande fjäderfä ........................
ägg och övriga slag......................
2 120
176
3 731
1 020
184
1 877
Summa
—
—
4 888
—
—
3 047
Summa för samtliga avgifter
—
—
258 706
—
—
240 363
Ränteinkomster på hos jordbruksnämnden inne- stående införselavgiftsmedel ..............
_
__
5 000
5 000
Totalt
—
—
263 706
—
—
245 363
1 För restitutioner har avdragils för majsstärkelse 500 000 kr. och för dextrin 1 milj. kr.
2 För regleringsbidrag och restitutioner i övrigt har avdragits 6 resp. 6,5 milj. kr.
21
Knngl. Maj:ls proposition nr M år It t ti ti
I fråga om användningen av medel, som inflyter genom upplagande av
interna regleringsavgifter (förmalningsavgifler, oljekrafttoderavgifter, libyer
k ningsa vgifter för vissa produkter av potatis m. m., utjämningsavgiiter
för mjölk och mejeriprodukter, mjölkavgifter samt slaktdjursavgifter) och
av motsvarande kompensationsavgifter hemställer jordbruksnämnden alt de
hemyndiganden, som nämnden erhållit för hithörande avgiftsmedel under
innevarande regleringsår, förnyas utan ändring.
Rörande inkomsterna av regleringsavgiften för fettvaror har jordbruksnämnden
tidigare redovisat beräkningar för budgetåren 1965/66 och 1966/
67. Enligt dessa beräkningar, som uppgjorts med hänsyn dels till de låga avgiftssatserna
till följd av prisutvecklingen för fettråvaror, dels till användningen
av regleringsavgiftsmedel för vissa utbetalningar till Danmark och
iill Svenska sockerfabriks aktiebolaget för kostnader för import av sockerbetor
från Danmark, har det antagits komma att föreligga en brist på 21,3
milj. kr. på inkomstposten för regleringsavgifter för fettvaror vid utgången
av budgetåret 1965/66.
Med hänsyn bl. a. till de begränsade möjligheterna att få täckning för
denna beräknade brist i inkomstposten regleringsavgift för fettvaror genom
höjning av regleringsavgiften föreslår jordbruksnämnden alt behållningen
i den clearingkassa, som tidigare använts för prisregleringar på fettvaror,
ca 14 milj. kr., överförs till den nämnda inkomstposten. Detta belopp
motsvaras av de medel jämte ränta som med stöd av Kungl. Maj :ts
beslut den 29 april 1960 utlånats till jordbruksnämndens regleringsfond
för socker. Behållningen i övrigt i den år 1956 avvecklade clearingkassan har
disponerats genom tidigare beslut. Genom den föreslagna överföringen minskar
den beräknade bristen på inkomstposten regleringsavgifter för fettvaror
till 6,9 milj. kr.
I den mån regleringsavgifterna för fettvaror inte kominer att förslå för
att under budgetåret 1965/66 täcka kostnaderna för förut nämnda utbetalningar
till Danmark och till sockerbolaget har enligt beslut av 1965 års
riksdag (prop. 95, JoU 15, rskr 254) förutsatts, att kostnaderna skall kunna
täckas av kvarstående införselavgiftsmedel eller av medel ur anslaget
Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område.
För budgetåret 1966/67 beräknas inkomsterna av regleringsavgifter för
fettvaror till 7 milj. kr. Angivna belopp kan enligt jordbruksnämnden komma
att visa sig otillräckligt för medelsöverföringar till Danmark av den
storlek som har varit aktuell under senare år (under budgetåret 1964/65
sammanlagt 20 milj. kr., under budgetåret 1965/66 sammanlagt 23 milj. kr.).
Till jordbruksnämndens skrivelse har fogats ett särskilt yttrande som vid
överläggningarna med nämndens konsumentdelegation avgavs av ledamoten i
delegationen fru Elsa Lindskog. Häri framhålls att del ur konsumentsynpunkt
är angeläget att produktionen av olika jordbruksprodukter inriktas så all
22
Kungl. Maj. ts proposition nr M år 1966
inte överskott uppstår som måste säljas med särskilt högt prisstöd från
de olika regleringskassorna.
Ett område där överskott med sådana risker föreligger är mejeriområdet.
Mjölkinvägningen ökade under 1965 med 1,7 % och smörproduktionen
med samma procenttal. I lager fanns mot slutet av år 1965 omkring 16 000
lon smör. ökningen av såväl mjölk- som smörproduktionen var störst i de
södra delarna av landet. Där är också försäljningen av konsumtionsmjölk
lägst i förhållande till produktionen. Mot angivna ökning i tillgången svarar
en minskad försäljning vilken för smör utgjorde inte mindre än 15,2 % under
juli månad 1965 i jämförelse med juli månad 1964. Även mjölkkonsumtionen
har minskat något under 1965.
Genom systemet med utjämningsavgift för mjölk och grädde, som inte
används för tillverkning av smör, ost, torrmjölk eller kondenserad mjölk,
får konsumtionsmjölken bära ett högre pris för att stödja den mjölkproduktion
som används till huvudsakligen smör och ost. Exempelvis kan nämnas
att i Kopparbergs län under sommaren 1965 uttogs en utjämningsavgift av
13 öre/kg invägd mjölk. I november 1965 sänktes den till 11 öre/kg.
För konsumenten ter det sig högst orationellt att genom ett högt mjölkpris
och genom en utjämningsavgift uppmuntra en hög mjölkproduktion i
de delar av landet, som har en stor smörproduktion. En omfördelning av
utjäinningsbidragen så att lägre avräkningspriser utgår till producenter i
områden med låg konsumtionsmjölkförsäljning bör vara angelägen redan
under provisorieåret 1966/67.
För att understryka betydelsen av en planering, som ger en bättre balans
mellan tillgång och efterfrågan på mejeriområdet anser fru Lindskog atl
de 25 milj. kr. utöver normalramen på 160 milj. kr., som jordbruksnämnden
beslutat föreslå, bör kunna rymmas inom normalramen. Dessa 25 milj. kr.
avses visserligen att ersätta jordbruket för utebliven höjning av konsumentpriset
på mjölk, men en påspädning i Svenska mejeriernas riksförenings
regleringskassa kan medföra ett bibehållande av den alltför höga
mjölkproduktionen med ett tryckande smörlager som resultat. Det måste vara
angeläget både för konsumenter och producenter att snarast möjligt och
redan under det andra provisorieåret inrikta produktionen mot den grad
av efterfrågan som förefinns.
Framställning av statens jordbruksnämnd angående bestämmelserna
om avgiftsrestitution vid utförsel
Statens jordbruksnämnd har i skrivelse den 8 december 1965 tagit upp
frågan om avgiftsrestitution vid utförsel till svensk frihamn. Nämnden har
konstaterat att vissa företag till frihamn utför produkter, som är tullfria
eller belagda med en obetydlig tull eller införselavgift, och som tillverkas
opaginerad Kontrollera mot PDF
215
Kungl. Maj:ta proposition nr M ur ti)(i6
med anlitande av importerade råvaror, som är belagda med jordbruksavgift.
Vid utförseln erhålls restitution av de erlagda jordbruksavgifterna,
varefter varan återinförs tullfritt eller mot erläggande av eu mindre avgift.
Inom de områden, där detta förfarande är praktiskt genomförbart,
innebär det en snedvridning av konkurrensmöjligheterna för företag med
olika geografiskt läge och är ägnat att minska möjligheterna till avsättning
av inhemska råvaror för tillverkningen av produkterna i fråga.
Jordbruksnämnden har tidigare ansett sig oförhindrad att vägra avgiftsrestitution
vid utförsel till frihamn, där anledning funnits att anta att varan
skulle återinföras i riket mot lägre avgift eller tull. Regeringsrätten har
emellertid i ett den 27 april 1965 meddelat utslag rörande ett sådant fall
funnit att restitution inte kunnat vägras.
Med hänsyn till att det enligt nämnden föreligger ett angeläget intresse
av att frihammsinstitutet i fortsättningen inte utnyttjas för att kringgå
gällande bestämmelser om införselavgift eller annan jordbruksavgift, hemställer
nämnden att Kungl. Maj :t utfärdar föreskrift med innebörd att rätten
till återbäring av sådana avgifter vid utförsel till frihamnen skall göras
beroende av att utförseln sker för vidare befordran till utrikes ort.
I remissyttrande finner kommerskollegium att det i skilda avseenden
föreligger en parallellitet mellan industritullarna och jordbruksavgifterna
och att det är nödvändigt att göra en mer ingående analys av hithörande
problem. Denna bör bl. a. omfatta en översyn av den betydelse restitution
över frihamn kan ha för svensk företagsamhet och en genomgång i tilllämpliga
delar av tullstrukturerna. Kollegium anser sig därför inte nu böra
ta ställning till jordbruksnämndens förslag.
I ett av kommerskollegium överlämnat yttrande uttalar Sveriges kemiska
industrikontor att det inte vill motsätta sig jordbruksnämndens förslag
under förutsättning att samtidigt härmed införs ett prisnedclearingsförfarande
för majsstärkelse och socker för tillverkning av vissa produkter.
Generaltullstyrelsen finner i remissyttrande ej lämpligt att i förevarande
hänseende ensidigt ändra bestämmelserna för varor som faller under jordbruksregleringen.
Styrelsen framhåller att syftet med jordbruksnämndens
framställning ej torde kunna nås genom den av jordbruksnämnden avsedda
föreskriften. Utförsel och återinförsel kan i praktiken, förutom till
frihamn, även ske till närbelägen ort i Danmark. Styrelsen framhåller vidare
att nämndens förslag skulle medföra viss ökning av arbetsinsatsen
från tullverkets sida.
24
Kungl. Maj:ts proposition nr tf år 1966
Reglering av sockernäringen
Nuvarande förhållanden. Det gällande regleringssystemet för sockernäringen
grundar sig på beslut av 1965 års riksdag (prop. 73, JoU 7, rskr 146)
och avser tiden den 1 maj 1965—den 30 april 1966. Regleringen bygger i
huvudsak på samma principer som gäller för jordbruksregleringen i övrigt.
Sålunda upprätthålls ett gränsskydd med hjälp av införselavgifter. Det
inhemska priset tillåts under inverkan av världsmarknadspriset att röra
sig fritt mellan fastställda prisgränser. Särskilda åtgärder kan vidtas för
att hindra priset från att överskrida eller underskrida dessa prisgränser eller
för att möta s. k. dumping. Den normalt gällande införselavgiften kan vidare
justeras genom utlösning av en spärregel för inverkan av ändringar i
världsmarknadspriser och produktionskostnader (treprocentregeln). Därjämte
höjs införselavgiften den 1 mars 1966 vid den allmänna höjning av
sådana avgifter som då skall ske enligt den gällande, provisoriska jordbruksregleringen.
Vissa särbestämmelser gäller dock för sockerregleringen. Dessa beror
bl. a. på att Svenska sockerfabriks aktiebolaget är ensam avnämare av de
svenska sockerbetorna. Någon regleringsförening eller konjunkturutjämningsfond
i egentlig mening finns inte på sockerområdet. I stället förs regleringsmedlen,
införselavgifterna, till en av jordbruksnämnden förvaltad
regleringsfond, från vilken bidrag lämnas till betodlingen. Vidare har införselavgiftens
storlek grundats på ett antaget världsmarknadspris på socker,
en beräknad omfattning av den inhemska odlingen av sockerbetor, ett
grundpris för sockerbetor samt en kalkyl beträffande sockerbolagets kostnader
m. m. Såsom mätare på världsmarknadspriset på socker används den
s. k. spot-noteringen på Paris-börsen, som omräknas eif Malmö genom tilllägg
på sammanlagt 4,3 öre/kg. Införselavgiften vid regleringsårets början
den 1 maj 1965 fastställdes med dessa utgångspunkter till 67,67 öre/kg. Vid
det antagna världsmarknadspriset på 43 öre/kg blev mittpriset på färdigt
socker 110,67 öre/kg, varjämte övre och nedre prisgränsen bestämdes till
127,27 resp. 94,07 öre/kg. Betodlingen beräknades omfatta 44 000 ha och
grundpriset för betor med 16 % sockerhalt avsågs bli 10: 70 kr./dt.
Härjämte bör nämnas att i regleringssystemet ingår en särskild regel för
justering av införselavgift m. m. på grund av den allmänna kostnadsutvecklingen.
Denna regel innebär, att införselavgiften och prisgränserna för
färdigt socker skall höjas eller sänkas med 1,75 öre/kg, om statistiska centralbyråns
konsumentprisindex, rensad på visst sätt, med utgångspunkt
från november 1964 stiger eller sjunker med mer än 5 %. Om index ändras
med mer än 5 %, räknat från närmast föregående justeringstillfälle, skall
införselavgiften in. in. på nytt ändras med 1,75 öre/kg. Närmare redovisning
av regleringssystemet återfinns i prop. 1965: 73.
Kungl. Maj:In proposition nr ''i7 dr HHiti 25
I fråga om sockernäringens förhållanden under den hittills förflutna delen
av den regleringsperiod, som började den 1 maj 1965, anför jordbruksnämnden
att den svenska sockerbetsodlingen omfattade 42 600 ha i stället
för beräknade 44 000 ha. Såsom jämförelse kan nämnas att den inhemska
odlingen av sockerbetor år 1963 uppgick till 40 400 ha och år 1964 till 44 100
ha. Importpriset på socker var redan i början av regleringsperioden lägre
än det pris av 43 öre/kg som låg till grund för fastställandet av mittpriset.
1 juli 1965 sjönk importpriset til! ca 34 öre/kg och har sedan dess legat
relativt stilla intill mitten av januari 1966, då priset steg till 37 öre/kg.
Behållningen i regleringsfonden för socker uppgick den 1 maj 1965 till
7,7 milj. kr. Fondens behållning den 1 april 1966 uppskattas inte komma
att understiga 12 milj. kr.
Jordbruksnämndens förslag. Jordbruksnämnden har sedan hösten 1965
överlagt med styrelsen för Sveriges betodlares centralförening och representanter
för Svenska sockerfabriks aktiebolaget angående utformningen av
sockerregleringen för en sextonmånadersperiod efter den 30 april 1966.
Överläggningarna har lett till en överenskommelse med berörda parter
angående villkoren för sockerbetsodlingen och sockertillverkningen för
nyssnämnda tidsperiod, överenskommelsen har biträtts av jordbrukets
förhandlingsdelegation och jordbruksnämndens konsumentdelegation.
Överenskommelsen innebär att i vissa avseenden nu gällande regleringssystem
ändras. Således skall — i motsats till vad som hittills varit fallet
— införselavgiften för socker vara rörlig även då det inhemska priset på
socker ligger mellan prisgränserna. Såsom motivering härför framhåller
jordbruksnämnden att rådande importpris på socker måste betecknas som
abnormt lågt och att det inte på långt när täcker produktionskostnaderna
ens i de s. k. utvecklingsländerna. Relationen mellan utbud och efterfrågan
på socker på världsmarknaden är dock sådan att man i varje fall
på kort sikt knappast kan räkna med någon mera väsentlig prisuppgång
om inte speciella omständigheter inträffar. Under hösten 1965 har en konferens
mellan säljar- och köparländer ägt rum i Geneve inom ramen för
Förenta Nationernas verksamhet i syfte att söka åstadkomma ett nytt internationellt
sockeravtal. Ett sådant avtal skulle bl. a. syfta till att öka
handeln med socker och stabilisera varans prisnivå. Konferensen ledde
inte till något konkret resultat även om såväl säljar- som köparländer var
eniga om vissa grundläggande idéer. En ny sammankomst avses ske
våren 1966 eller snarast möjligt därefter.
Mot bakgrund av det angivna, för framtiden svårbedömbara internationella
prisläget på socker har det framstått som angeläget att finna ett
system för prisreglering, som i görligaste mån dämpar effekten på hemmamarknadspriset
av en eventuell uppgång av världsmarknadspriset och
i väsentlig grad eliminerar betodlarnas och sockerbolagets förlustrisker
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 47 år 1966
resp. vinstchanser till följd av växlingar i världsmarknadspriset. Det nu
föreslagna systemet innebär i huvudsak att införselavgiften fortlöpande
skall anpassas efter världsmarknadsprisets ändringar enligt Paris-börsens
noteringar. Av praktiska skäl skall avgiften dock inte justeras vid varje
ändring av noteringen utan först då ändringen blivit så stor att en addering
av varje dags skillnad, uttryckt i öre per kg, mellan aktuell notering och
den vid senaste justering insatta noteringen ger en summa som uppgår
till minst 75 öre. Om exempelvis noteringen stiger 3 öre per kg och den
högre prisnivån står kvar i 25 dagar skall således införselavgiften ändras.
För sockerbolaget innebär systemet att bolaget vid ett stigande världsmarknadspris
får betala en större och vid ett fallande världsmarknadspris
en mindre andel av betpriset. För betodlarna medför systemet ett
praktiskt taget fast betpris så länge den inhemska prisnivån på socker ligger
mellan prisgränserna. För konsumenterna medför systemet att höjningar
eller sänkningar av världsmarknadspriset endast till ungefär en
tredjedel kommer att återspeglas i det inhemska priset på färdigt socker.
Betgrundpriset föreslås vara 11 kr./dt sockerbetor med 16 % sockerhalt.
Härav skall 0:20 kr./dt betalas av sockerregleringsfondens behållning
vid den nya regleringsperiodens början. Detta kommer vid en sockerbetsodling
av 40 000 ha att belasta fonden med ca 3,2 milj. kr.
Vid överläggningarna har parterna utgått från en inhemsk odling av
sockerbetor under år 1966 av 40 000 ha. Det har emellertid förutsatts att
den vid teckningstidens utgång faktiskt kontrakterade betodlingsarealen
skall läggas till grund för beräkningen av införselavgiften. Tidigare har
den vid överläggningarna om sockerregleringen antagna betodlingsarealen
legat till grund för denna beräkning. Angivna ändring har ansetts ligga i
linje med åtgärden att anpassa införselavgiften efter det faktiska världsmarknadspriset
på socker. Härtill kommer att de ogynnsamma skördeförhållandena
år 1965 med frostskador på betorna i vissa områden ansetts
göra förhandsberäkningar angående odlingens omfattning år 1966 särskilt
osäkra.
Den särskilda inflationsregeln för sockerregleringen skall vid den nya
regleringsperiodens ingång den 1 maj 1966 nollställas. Detta innebär att
ändringar i konsumentprisindex efter november 1964, då senaste utlösning
av regeln skedde, men före den 1 maj 1966 inte kommer att medverka
till att utlösa regeln.
Slutligen nämner jordbruksnämnden att hänsyn tagits till planerad
odling år 1966 i Danmark av sockerbetor för svensk räkning i samma omfattning
som år 1965 eller på en areal av 1 500 ha.
Jordbruksnämnden sammanfattar den träffade överenskommelsen på
följande sätt.
i. Grundpriset för 100 kg sockerbetor av 1966 års skörd med 16 % sockerhalt
skall vara 11 kr. Priset justeras med hänsyn till varierande sockerhalt
m. m. enligt för 1965 års odling överenskomna regler.
27
Kungl. Maj:Is proposition nr 47 år 1966
2. Mittpriset för socker, avseende fabrikspriset netto per kg socker
K5 i säck, skall vid avtalsperiodens början vara 109,24 öre. övre och nedre
prisgränserna skall vid samma tidpunkt vara 125,(515 resp. 92,85 öre vilket
innebär eu spänning av + 15 % av mittpriset.
.‘5. De spärregler, som beträffande jordbrukets produkter i övrigt gäller
intill utgången av augusti 1966 (treprocentregeln, regeln om inflationsskvdd)
eller som för tiden därefter kan komma att gälla för justering av
införselavgifter, mittpris och prisgränser, skall tillämpas även för socker
och sockerprodukter. Till utgångspunkt skall därvid tas en omräkningsfaktor,
som innebär att en ändring av betpriset med 10 öre/dt motsvarar
en förändring av införselavgiften för färdigt socker med 0,77 öre/kg. Sockerbolagets
ekonomi berörs inte av nu nämnda regler.
4. Därest statistiska centralbyråns konsumentprisindex, rensad från
posterna bostad utom bränsle och Jyse samt alkoholhaltiga drycker och
tobak, med det aritmetiska medeltalet av indextalen för april och maj 1966
som bas, stiger (sjunker) med mer än 5 %, skall införselavgiften för färdigt
socker höjas (sänkas) med 1,75 öre/kg, varjämte mittpris och prisgränser
skall ändras med samma öretal. Om index därefter ändras med
mer än 5 % räknat från närmast föregående justeringstillfälle, sker ny
ändring av införselavgiften m. m. med 1,75 öre/kg.
1 denna punkt avsedda ändringar påverkar inte hetpriset.
5. Som grund för beräkning av importpriset för socker skall under avtalsperioden
gälla Paris-börsens s. k. spot-notering, omräknad eif Malmö
genom tillägg av 2,3 öre ävensom med tillägg av 2,0 öre för övriga importkostnader
m. in., allt räknat per kg.
6. Införselavgiften för färdigt socker skall på visst sätt vara rörlig även
då det inhemska sockerpriset ligger mellan prisgränserna.
a) Storleken av införselavgiften bestäms dels av världsmarknadspriset
på färdigt socker, dels av den inhemska betodlingens omfattning. Avgiftens
storlek vid olika världsmarknadspriser och arealer inhemsk hetodling
framgår av tabell l.1 Om dessa faktorer ligger mellan de i tabellen
utsatta talen, förutsätts att rätlinjig interpolering sker mellan de angivna
avgiftsbeloppen. Vid världsmarknadspriser överstigande 43 öre/kg framräknas
storleken av avgiftsförändringen med ledning av det samband med
ändringen av världsmarknadspriset som finns angivet i tabellens nedersta
rad.
Införselavgiften vid avtalsperiodens början skall bestämmas av — förutom
den för 1966 års inhemska betodling faktiskt tecknade arealens storlek
—- den genomsnittliga världsmarknadsprisnivån enligt de den 21 april
1966 senast kända fem sockernoteringarna på Paris-börsen.
b) Allt eftersom Paris-börsens noteringar ändras efter den 20 april 1966
skall införselavgiften fortlöpande justeras, då en addering av varje dags
skillnad (uttryckt i öre per kg socker) mellan aktuell Paris-notering och
den vid avtalsperiodens början resp. senaste justeringstillfälle insatta noteringen
ger en summa som uppgår till minst 75 öre. Den därvid framräknade
avgiften skall baseras på den genomsnittliga noteringen under de
fem senaste kvalifikationsdagarna.
7. De medel, som inflyter genom införselavgifter för färdigt socker, råsocker,
sirap och sockerbetor, tillförs den under jordbruksnämndens förvaltning
stående regleringsfonden för socker.
Tabellen återfinns på s. 32.
28
Kungl. Maj. ts proposition nr tf år 1966
8. Sockerbolaget förbinder sig att vid sin nettoprissättning inom landet
följa Paris-noteringen med i punkt 5 och 6 angivna tillägg.
Vid nämndens prisbevakning gäller att nettopriset för strösocker K5 i
säck, vilket skall jämföras med mittpris, prisgränser etc. samt ligga till
grund för beräkningen av bolagets andel av betpriset, skall framräknas med
utgångspunkt från bruttopriset och med avdrag för dels 1,67 öre/kg i kvantitetsrabatter
etc., dels 1 % kassarabatt.
Bolaget förbinder sig att till sockerregleringsfonden avstå de merinkomster
som — efter avdrag av merkostnaderna — kan uppstå genom att bolaget
vid sin försäljning inom landet tillämpar ett sockerpris, som överskrider
den vid tillfället aktuella övre prisgränsen.
9. Av det totala betgrundpriset för 1966 års skörd skall 0: 20 kr./dt bestridas
av behållningen i sockerregleringsfonden vid avtalsperiodens ingång.
Av återstoden, 10: 80 kr./dt vid avtalets början, skall en del betalas av bolaget
och resten av medel, som under avtalsperioden inflyter till sockerregleringsfonden.
Förhållandet mellan dessa två delar varierar med dels
storleken av införselavgiften mellan prisgränserna, dels betarealens storlek
på sätt närmare framgår av tabell 21. Bolagsandelen av betpriset skall
justeras även med hänsyn till det inhemska sockerpriset. Den genomsnittliga
bolagsandelen av betpriset skall beräknas som ett medeltal för perioden den
1 maj 1966—den 31 januari 1967. Som vikttal vid medeltalsberäkningen
skall användas det antal dagar under vilka införselavgiften varit lika.
Avvikelser i betpriset, föranledda av spärregelutlösningar i det allmänna
jordbruksavtalet, skall påverka bolagsandelen enligt det samband betpris/
införselavgift, som angetts i punkt 3.
Enligt samma princip som hittills tillämpats skall bolagets slutgiltiga andel
av betpriset regleras mellan bolaget och fonden på grundval av den
genomsnittliga betprisandelen under tiden den 1 maj 1966—den 30 april
1967.
10. Odlare på Gotland och Öland, inklusive odlare från »gamla» odlingsområdet
på fastlandet, erhåller arealbidrag från regleringsfonden med 50 kr.
för varje påbörjat 0,5 ha odlad betareal, dock att för odling, som inte överstiger
0,25 ha, arealtillägget utgör endast 25 kr. Från fonden skall vidare utgå
ersättning till bolaget för merkostnaden, jämfört med kostnaden i landet
i övrigt, för tillverkning vid bruken i Roma och Mörbylånga med 2 020 000
kr. per år. Därest odlingen inom ö-området ökas eller minskas i förhållande
fill en areal, som vid en total betodling i landet av 40 000 ha utgör 5 760 ha
och som i annat fall utgör 14,4 % av totalodlingen, skall dock ersättningen
sänkas eller höjas med 55 000 kr. för varje helt hundratal ha som avvikelsen
utgör.
11. I dessa villkor innefattade ersättningsbelopp ur fonden utgår endast
i den mån fondens tillgångar så medger.
Angående den träffade överenskommelsen anför jordbruksnämnden i övrigt
bl. a.
Såsom utgångspunkt för samtliga beräkningar har använts följande uppgifter.
Svensk odling:
betareal, ha.............................................. 40 000
betskörd, 1 000-tal ton .................................... 1 480
1 Tabellen återfinns på s. 32.
opaginerad Kontrollera mot PDF
2!)
Kungl. Maj.ts proposition nr M är 1 !)6(i
normalråsocker, ton (5 634 kg/ha) ........................
strösocker och raffinad, ton ..............................
Raffinad ur importerat råsocker, ton ........................
Färdigt socker ur importerade danska betor, ton................
Import av färdigt socker, ton................................
Import av sirap och råsocker för framställning av sirap, ton ....
Total konsumtion av färdigt socker och sirap (motsvarande 41 kg
per capita), ton............................................
För beräkningen av mittpriset har härutöver använts samma importpris
för färdigt socker som konstituerat mittpriset under nu gällande reglering
eller 43 öre per kg eif Malmö med tillägg av vissa importkostnader. Anledningen
till att man, trots att världsmarknadspriset faktiskt fallit starkt, utgått
från ett oförändrat världsmarknadspris är att mittprisets funktion i det
nya regleringssystemet inskränks till att placera prisgränserna i prisskalan.
Beträffande kalkyler för beräkning av införselavgiften för färdigt socker
hänvisar nämnden till en början till beräkningar enligt vilka sockerbolagets
tillverkningskostnader (exklusive betkostnader) för socker av svenska betor
och importerat råsocker tas upp till 145 356 000 kr. vid ett världsmarknadspris
av 43 öre/kg och till 139 770 000 kr. vid ett världsmarknadspris av
34 öre/kg. Kostnadskalkylen bygger i fråga om tekniska data på senast kända
treårsmedeltal och på faktiska priser och lönekostnader i september 1965.
Sockerbolagets totala kostnader och den häremot svarande kostnadstäckningen
(exklusive den andel av försäljningspriset som svarar mot införselavgiften)
framgår av följande beräkningar.
225 400
209 400
57 100
7 500
30 000
16 000
320 000
A. Kostnader i milj. kr.
Totala kostnader för svenska betor........
Alt. 1
V ärldsmarknads- pris 43 öre/kg
(motsv. mittpris)
178,9
Alt. 2
Världsmarknads- pris 34 öre/kg
(nuv. prisnivå)
178,9
Bolagets förädlingslcostnader m. m. för socker
ur svenska betor......................
117,7
117,7
Bolagets tillverkningskostnader för socker ur
importerat råsocker (exklusive införselavgift)
27,7
22,1
Tillkommer belopp från regleringsfonden som
avdragits i bolagets tillverkningskostnader .
2,0
2,0
Summa
326,3
320,7
B. Intäkter i milj. kr.
Försålt socker till importpris för strösocker i
säck................................
114,6
90,6
Ersättning till betodlingen ur regleringsfon- dens ingående behållning (0:20 kr./dt)..
3,2
3,2
C. Kostnader minus intäkter = skillnad att
täcka genom införselavgifter (milj. kr.) ..
208,5
226,9
30
Kungl. Maj.ts proposition nr 47 år 1966
Vid överläggningarna har förutsatts att införselavgiften för råsocker och
sirap, liksom i nu löpande reglering, skall understiga avgiften för färdigt
socker med 8 % resp. 4 öre/kg.
Med utgångspunkt från de angivna beräkningarna blir införselavgifterna
följande.
Alt. 1 Alt. 2
Färdigt socker........................ 66,24 öre/kg 72,15 öre/kg
Råsocker............................ 60,94 » " 66,38 »
Sirap................................ 62,24 » 68,15 »
Jordbruksnämnden framhåller att, såsom tidigare nämnts, konstruktionen
av det föreslagna regleringssystemet inte gör det möjligt att på förhand
ange den införselavgift, som faktiskt kommer att gälla den 1 maj 1966.
Storleken av de belopp, som inflyter till regleringsfonden för socker, blir
beroende av bl. a. den införselavgift som kommer att gälla. En beräkning
av fondens intäkter och utgifter för tiden den 1 maj 1966—den 30 april 1967
ger med utgångspunkt från den enligt alternativ 1 i det föregående antagna
införselavgiften och det importbehov som föreligger vid normalskörd från eu
betodling av 40 000 ha följande resultat.
Intäkter vid import
Färdigt socker ...............
Sirap .......................
Råsocker för raffinadframställning
Råsocker för sirapsframställning .
Sockerbetor...................
Ton
Införselavgift
Öre/kg
1 000 kr.
30 000
66,24
19 872
1 000
62,24
622
62 065
60,94
37 822
15 000
60,94
9 141
57 700
4,00
2 308
Summa
69 765
Avgår
Ersättning till sockerbolaget för de på Öland och Gotland befintliga
sockerbrukens merkostnader ................................ 2 020
Återstår till betodlingen 67 745
därav regleringsfondens andel i grundpris (inklusive skördeskadeav
gift).
................................................... 61 822
sockerhaltstillägg (inklusive skördeskadeavgift)................ 5 293
arealbidrag till odlare inom ö-området........................ 630
Betalningen efter sockerhalt för betorna skall, liksom under nu löpande
regleringsperiod, baseras enbart på individuella analyser från de olika
odlingarna och utan den justering för fabrikens snitselsockerhalt som förekom
under åren 1960—1965.
Av det överenskomna grundpriset för sockerbetor 11 kr./dt skall från behållningen
i regleringsfonden för socker utgå ett fast bidrag av 0: 20 kr./dt.
Sockerbolagets andel av återstående del av grundpriset skall, såsom tidigare
opaginerad Kontrollera mot PDF
.‘{1
Klingl. Maj.ts proposition nr M år t!)tid
nämnts, stå i den relation till införselavgiften och omfattningen av den svenska
hetodlingen som framgår av tabell 2. Om hetodlingsarealen inte uppgår
till jämnt tusental ha och/eller det för en viss period normgivande världsmarknadspriset
inte uppgår till ett jämt öretal skall bolagets betprisandel
för den aktuella perioden framräknas genom rätlinjig interpolering mellan
de i tabellen angivna beloppen. Den sålunda beräknade bolagsandelen skall
emellertid justeras med en faktor, som består av förhållandet under en och
samma avgiftsperiod mellan å ena sidan det genomsnittliga nettopriset för
socker K5 i säck och å den andra sidan summan av införselavgiften och den
däremot svarande Paris-noteringen.
Det till odlarna utbetalade betgrundpriset skall således bestå av följande
komponenter.
a) Det vägda medeltalet för perioden den 1 maj 1966—den 31 januari
1967 av den på nyss angivet sätt beräknade bolagsandelen. Såsom vägningstal
skall därvid användas det antal dagar under vilka en och samma införselavgift
gällt.
b) Ett tillägg (avdrag), som skall uppgå till 0: 10 kr./dt för varje av
spärregelutlösningar betingad höjning eller sänkning av införselavgiften för
färdigt socker med 0,77 öre/kg för helt år och som skall påverka bolagsandelen.
c) En sockerfondandel, som uppgår till skillnaden mellan den enligt a)
beräknade bolagsandelen och 10: 80 kr./dt.
d) En fast fondandel om 0: 20 kr./dt.
Om bolagets betprisandel beräknad enligt a) och b) och byggd på förhållandena
under tiden den 1 maj 1966—den 31 januari 1967 understiger
resultatet av motsvarande beräkning för tiden den 1 maj 1966—den 30 april
1967, skall bolaget betala mellanskillnaden till sockerregleringsfonden. I
motsatt fall skall bolaget erhålla mellanskillnaden från fonden.
Rörande effekten av förslagen på fabrikspriset på socker uttalar nämnden
att enligt alternativ 1 i den förut återgivna kalkylen kommer fabrikspriset
den 1 maj 1966 att uppgå till (43,00 -f- 66,24 =) 109,24 öre/kg. Vid nu gällande
införselavgift av 69,48 öre/kg ger motsvarande beräkning ett fabrikspris
av 112,48 öre/kg. Under tiden fram till den 30 april 1966 kan enligt
nämnden den nuvarande införselavgiften emellertid komma att ändras av
spärregelutlösningar. Dessa ändringar kan komma att sänka eller höja avgiften
med belopp, som ligger inom gränserna — 0,7 och -f- 2,6 öre/kg. Enligt
alternativ 2 i den förut redovisade kalkylen, dvs. vid nu gällande
världsmarknadspris om ca 34 öre/kg, blir fabrikspriset f. n. 103,48 och den
1 maj 1966 106,15 öre/kg. Nämnden framhåller att det anförda gäller vid
en svensk sockerbetsodling av 40 000 ha. Vid annan areal kommer införselavgiften
och därmed sockerpriset efter den 1 maj 1966 att ändras på sätt
framgår av det föregående.
Jordbruksnämnden anför att man vid överläggningarna varit ense om
32
Kungl. Maj. ts proposition nr 47 år 1966
att de allmänna regler för åtgärder mot dumping eller eljest otillbörligt
pristryckande import, som genom anknytningen till den allmänna jordbruksregleringen
gällt för sockerregleringen under 1965/66, bör gälla också
under den nya regleringsperioden.
I likhet med vad som nu gäller torde man även för den nya avtalsperioden
få räkna med att Paris-börsens sockernotering kan få ändrad tyngd och
innebörd och att detta kan få till följd att ett utbyte av noteringen eller annan
åtgärd måste ske för att en riktig mätare av importpriserna skall erhållas.
Tabell 1. Införselavgift vid alternativa arealer och importpriser (öre/kg)
Importpris,
Betodling, ha
öre/kg
36 000
37 000
38 000
39 000
40 000
41 000
42 000
43 000
44 000
34,0............
68,22
69,18
70,16
71,15
72,15
73,15
74,17
75,21
76,25
35,0............
67,64
68,58
69,54
70,51
71,49
72,48
73,48
74,50
75,52
36,0............
67,05
67,98
68,92
69,87
70,84
71,80
72,79
73,79
74,79
37,0............
66,47
67,38
68,30
69,24
70,18
71,13
72,09
73,08
74,06
38,0............
65,89
66,78
67,68
68,60
69,52
70,46
71,40
72,37
73,33
39,0............
65,30
66,17
67,06
67,96
68,87
69,78
70,71
71,65
72,61
40,0............
64,72
65,57
66,44
67,32
68,21
69,11
70,02
70,94
71,88
41,0............
64,14
64,97
65,82
66,69
67,55
68,44
69,32
70,23
71,15
42,0............
63,55
64,37
65,20
66,05
66,90
67,76
68,63
69,52
70,42
43,0............
62,97
63,77
64,58
65,41
66,24
67,09
67,94
68,81
69,69
Införselavgifts- ändring i procent
av importprisets
ändring ........
- 58,33
- 60,11
- 62,00
- 63,78
— 65,67
- 67,33
- 69,22
- 71,11
- 72,89
Tabell 2. Sockerbolagets andel i betgrundpriset 10: SO kr. dt vid alternativa arealer
och importpriser
Importpris,
Betodling, ha
öre/kg
36 000
37 000
38 000
39 000
40 000
41 000
42 000
43 000
44 000
34,0............
5: 0271
5: 3479
5: 6577
5: 9574
6: 2478
6: 5303
6: 8043
7:0710
7: 3315
35,0............
5: 0766
5: 3955
5: 7034
6: 0010
6: 2895
6: 5698
6:8419
7:1065
7: 3649
36,0............
5: 1262
5: 4431
5: 7491
6: 0446
6:3312
6: 6094
6: 8794
7: 1419
7: 3983
37,0............
5: 1757
5: 4907
5: 7947
6: 0882
6: 3728
6: 6489
6: 9170
7:1774
7: 4317
38,0............
5: 2253
5: 5383
5: 8404
6:1318
6: 4145
6: 6885
6: 9545
7: 2128
7: 4651
39,0............
5: 2748
5: 5858
5: 8861
6:1755
6: 4562
6: 7280
6: 9921
7: 2483
7: 4985
40,0............
5: 3244
5: 6334
5: 9318
6:2191
6: 4979
6: 7676
7: 0296
7: 2837
7: 5319
41,0............
5: 3739
5: 6810
5: 9774
6: 2627
6: 5395
6:8071
7: 0672
7: 3192
7: 5653
42,0............
5: 4235
5: 7286
6: 0231
6: 3063
6: 5812
6: 8467
7:1047
7: 3546
7: 5987
43,0............
5: 4730
5: 7762
6: 0688
6: 3499
6: 6229
6: 8862
7: 1423
7: 3901
7: 6321
Kutigl. Maj:ts proposition nr 47 ur 1 !)(>(>
33
Anslagsframställningar för budgetåret 1966/67
Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. För innevarande budgetår
har nnder denna anslagsrubrik anvisats ett förslagsanslag av 160 milj. kr.
I prop. 1966: 1 (bil. Ils. 79) har anslaget, såsom tidigare angetts, förts upp
med ett beräknat belopp av 160 milj. kr.
Statens jordbruksnämnd föreslår, att anslaget förs upp med 167 (-{-7)
milj. kr.
Beräknat
1965/66
1. Allmänt mjölkpristillägg .................. 98 000 000
2. Stöd åt odlingen och beredningen av hampa samt
till vissa odlingsförsök m. m. avseende spånads
växter.
................................. 700 000
3. Prisutjämning av vissa jordbruksreglerade råvaror
till livsmedelsindustrin.................. 60 000 000
4. Diverse kostnader........................ 1 100 000
Ökning eller
minskning
— 1 000 000
— 700 000
-i- 9 000 000
+ 200 000
avrundat + 7 000 000
Motiv. 1. Jordbruksnämnden förutsätter att det allmänna mjölkpristillägget
för regleringsåret 1966/67 utgår med oförändrat belopp av 74,4 öre/kg
mjölkfett. Mjölkinvägningen kan med tillgängliga uppgifter antas bli något
lägre än den som förutsatts vid anslagsberäkningen för innevarande budgetår.
Givetvis kan dock liksom tidigare förskjutningar uppåt eller nedåt
i den förutsatta kvantiteten invägd mjölk komma att inträffa.
2. Vid bifall till i prop. 1966: 11 angående avveckling av stödet till odling
av spånadslin och hampa framlagda förslag upphör medelsbehovet.
3. Prisutjämning på råvaror till livsmedelsindustrin sker f. n. beträffande
choklad- och konfektyrvaror, biscuits och wafers, senap, såser, soppor
o. dyl. samt fiskkonserver o. dyl. Kostnaderna för prisutjämningen beräknas
för budgetåret 1965/66 komma att uppgå till ca 63 milj. kr., vilket
är 3 milj. kr. mer än som beräknats för ändamålet, ökningen hänger bl. a.
samman med att konsumtionen av choklad- och konfektyrer beräknas öka i
anledning av att den särskilda varuskatten på dessa varor sänkts den 1 juli
1965.
Vid beräkningen av medelsbehovet för budgetåret 1966/67 har nämnden
utgått från en fortsatt ökning av kvantiteten av de varor som omfattas av
prisutjämningen. Vidare har nämnden utgått från att införselavgifterna för
de råvaror, som omfattas av prisutjämningen, blir oförändrade t. o. m. den
28 februari 1966 och från en höjning av avgifterna fr. o. m. den 1 mars
1966 med 3 % till följd av den ökning av gränsskyddet som då sker enligt
gällande jordbrultsreglering. Detta leder till ett medelsbehov av 68 milj. kr.
Härjämte beräknar nämnden att ytterligare 1 milj. kr. erfordras för att
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 47 år 1966
täcka den ökning av kostnaderna för prisutjämningen som föranleds av två
införselavgiftshöjningar i samband med utlösning av den för regleringsåret
1966/67 föreslagna inflationsregeln inom jordbruksregleringen.
4. Jordbruksnämnden föreslår att från posten diverse kostnader skall få
bestridas utgifter av samma slag som budgetåret 1965/66. Från posten bör
nämnden således få bestrida kostnaderna för det stöd åt ullproduktionen
som utgår enligt prinicipbeslut av 1959 års riksdag (prop. 147, JoU 29, rskr
283). Medelsbehovet för detta stöd väntas till följd av den ökade fåraveln
komma att stiga från 400 000 kr. till 600 000 kr. Härjämte beräknar nämnden
högst 200 000 kr. för ersättning till Svenska mejeriernas riksförening
u. p. a. för handhavande av vissa uppgifter som hänger samman med regleringen
av mjölk och mejeriprodukter. Vidare bör 500 000 kr. beräknas för
att efter Kungl. Maj :ts beslut i varje särskilt fall få användas för diverse
oförutsedda utgifter som mera direkt kan föranledas av prisregleringsverksamheten.
Av beloppet bör Kungl. Maj :t äga disponera medel för att bestrida
kostnader för skördeuppskattning och administration i samband med permanenta
skördeskadeskyddet.
Särskilt stöd åt det mindre jordbruket. För ifrågavarande ändamål har för
innevarande budgetår under denna anslagsrubrik anvisats 92 milj. kr. Såsom
tidigare anförts har anslaget i prop. 1966: 1 (bil. 11 s. 81) förts upp med
ett beräknat belopp av 92 milj. kr.
Lantbruks styrelsen och statens jordbruksnämnd föreslår att anslaget förs
upp med 88,5 (— 3,5) milj. kr.
1. Arealtillägg.......................
2. Leveranstillägg för mjölk...........
3. Extra mjölkpristillägg i norra Sverige
Beräknat
1965/66
23 000 000
28 000''000
41 000 000
Ökning eller
minskning
— 2 000 000
— 2 000 000
+ 500 000
— 3 500 000
Motiv. 1. Lantbruksstyrelsen framhåller att nettoutgiften budgetåret 1964/
65 var ca 1,6 milj. kr. lägre än budgetåret 1963/64 bl. a. till följd av minskningen
i antalet brukningsenheter med mindre än 10 ha åker. Med hänsyn
till att nytillträdande jordbrukare nu inte längre är berättigade till arealtillägg
kan den årliga utgiftsminskningen beräknas till ca 2 milj. kr.
2 och 3. Statens jordbruksnämnd anför att medelsåtgången för leveranslillägg
och extra mjölkpristillägg för budgetåret 1965/66 kan beräknas till
29 resp. 41,5 milj. kr. Till följd av en allt snabbare nedgång av mjölltinvägningen
från de mindre jordbruken beräknar nämnden att medelsbehovet för
leveranstillägg budgetåret 1966/67 minskar till 26 milj. kr. Till extra mjölkpristillägg
beräknar nämnden 41,5 milj. kr.
35
Kungl. Maj.ts proposition nr 47 ur 1966
Fonden för förlag till statsverket. Kungl. Maj:t liar av investeringsanslagen
Lagring av jordbruksprodukter, Ytterligare lagring av jordbruksprodukter
och Särskild lagring av livsmedel ställt sammanlagt 200 175 000 kr. till
förfogande för lagring av jordbruksprodukter in. in. Vidare har av investeringsanslaget
Inlösen av inhemskt oljeväxtfrö 50 milj. kr. ställts till törfogande
för inlösen genom föreningen Sveriges oljeväxtintressenters försorg
av svenskt oljeväxtfrö.
Statens jordbruksnämnd föreslår att i det föregående angivna investeringsanslag
även under budgetåret 1966/67 skall få användas för de med
anslagen avsedda ändamålen samt att för lagring av jordbruksprodukter anvisas
ytterligare 31,2 milj. kr.
Jordbruksnämnden anför att nämnden i enlighet med gällande direktiv
för prisregleringarna på jordbrukets område ställer medel från ifrågavarande
investeringsanslag till förfogande för Svenska mejeriernas riksförening
och medlemmar i föreningen Svensk kötthandel att användas som rörelsemedel
för utjämningslagring av smör och köttvaror utöver det kapital som
lagerhållarna i mån av upplåningsmöjligheter kan anskaffa på annat håll.
Medlen får disponeras mot ränta som svarar mot gällande diskonto med tilllägg
av 0,5 %. Medelsbehovet för detta ändamål har för de senaste budgetåren
beräknats till 90 milj. kr. Försvårade exportförhållanden till följd bl. a.
av utbyggnaden av EEC:s jordbrukspolitik har dock under senaste tiden
ytterligare ökat behovet av rörelsemedel för att utjämna uppkommande överskott.
Härtill kommer att överskott numera råder även på nötkött. Det höjda
prisläget på hithörande varor är också ägnat att medföra större anspråk än
hittills på förevarande medel.
Vid utgången av juli 1965 hade drygt 98,5 milj. kr. tagits i anspråk för
utjämningslagring. Nämnden räknar med att medelsbehovet under nästa
budgetår normalt kan komma att uppgå till ca 110 milj. kr. eller 20 milj.
kr. mer än som nu beräknats härför.
För beredskapslagring i jordbruksnämndens regi har för innevarande budgetår
beräknats omkring 116 milj. kr. I anledning av nämndens förslag att
öka beredskapslagringen behöver beloppet ökas med 11,2 milj. kr.
Departementschefen
För tiden den 1 september 1965—den 31 augusti 1966 gäller enligt beslut
av 1965 års riksdag (prop. 95, JoU 15, rskr 254) en provisorisk reglering
av priserna på vissa jordbruksprodukter. Även för sockernäringen fattade
1965 års riksdag (prop. 73, JoU 7, rskr 146) beslut om en provisorisk
reglering som avser tiden den 1 maj 1965—den 30 april 1966. De båda provisoriska
regleringarna är i sina huvuddrag en förlängning av de regleringssystem
som för jordbruksprodukter i allmänhet tillämpades under ti
-
36
Kungl. Maj.ts proposition nr 47 år 1966
den den 1 september 1959—den 31 augusti 1965 och för sockernäringen
under tiden den 1 maj 1960—den 30 april 1965.
Eftersom en på 1960 års jordbruksutrednings arbete grundad ny prisreglering
inte kan träda i kraft den 1 september 1966, har statens jordbruksnämnd
haft i uppdrag att efter hörande av jordbrukets förhandlingsdelegation
och nämndens konsumentdelegation inkomma med förslag till
fortsatt provisorisk reglering av priserna på vissa jordbruksprodukter och
av sockernäringen.
Jordbruksnämndens nu framlagda förslag till provisorisk reglering av
priserna på vissa jordbruksprodukter under tiden den 1 september 1966—
den 31 augusti 1967, för vilket jag närmare redogjort i det föregående,
grundas i sina huvuddrag på en överenskommelse mellan nämnden, jordbrukets
förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelegation. Överenskommelsen
innebär att gällande provisoriska reglering med vissa jämkningar
förlängs ett år. Vid min prövning, som jag närmare redovisar i det
följande, har jag funnit att vad som förordas i överenskommelsen bör kunna
godtas. Jag anger i det följande även mitt ställningstagande till vissa
förslag, varom uppgörelse träffats i samband med de överläggningar som
förekommit mellan jordbruksnämnden och de båda delegationerna, samt
till nämndens förslag i övrigt.
I fråga om sockernäringen förordar jordbruksnämnden en provisorisk
reglering för tiden den 1 maj 1966—den 31 augusti 1987 i enlighet med en
överenskommelse som träffats mellan nämnden och företrädare för Sveriges
betodlares centralförening u. p. a. samt Svenska sockerfabriks aktiebolaget.
Förslaget innebär betydande omläggningar av främst teknisk natur
av gällande reglering. Även detta förslag, som redovisats i det föregående,
har jag såsom framgår av det följande ansett mig böra godta.
Jag vill understryka att jag vid min prövning av jordbruksnämndens nu
framlagda förslag särskilt beaktat att de har karaktär av provisorier som
är avsedda att tillämpas endast fram till den 1 september 1967. Det är min
förhoppning att provisorierna nämnda dag skall kunna avlösas av ett nytt
system för prissättning på jordbrukets produkter, vilket grundas på statsmakternas
ställningstaganden till de riktlinjer för den framtida jordbrukspolitiken
varom 1960 års jordbruksutredning inom kort kan väntas framlägga
förslag. Det ligger enligt min mening i sakens natur att förutsättningarna
för och utformningen av dessa ställningstaganden inte bör påverkas av
de nu aktuella provisorierna.
Reglering av priserna på vissa jordbruksprodukter. Jag behandlar först
de förslag, som framlagts rörande tillämpning under nästa regleringsår av
reglerna om ändring i gränsskyddet in. m. för jordbruksprodukterna. Enligt
det regleringssystem som nu gäller skall effekten av ändringar i prisnivån på
världsmarknaden och i kostnadsnivån för jordbruksföretagen påverka stor
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
tf
Kungl. Maj:Is proposition nr tf ur 1 !)(>!>
leken a\'' gränsskyddet in. in. för jordbruksprodukterim (,''cnom tillämpning
av den s. k. treprocentregeln. I fråga om denna regel gäller bl. a. att efter eu
första utlösning under innevarande regleringsår skall för att mäta ändringarna
i kostnadsnivån användas en ny kostnadsindex. Denna grundas på förhållandena
vid normjordbruk, dvs. vissa jordbruk med en genomsnittlig
storlek av 25 ha åker. Härjämte skall ändringar i denna kostnadsindex ingå
med vikten 60 % vid vissa beräkningar enligt treprocentregeln. Någon utlösning
av treprocentregeln har hittills inte skett under innevarande regleringsår.
Enligt den nu föreliggande överenskommelsen skall reglerna för treprocentregelns
tillämpning gälla även under nästa regleringsår. Redan den 1
mars 1966 skall dock — även om någon regelutlösning inte skett dessförinnan
— övergång ske till den på kostnadsstrukturen vid normjordbruk grundade
kostnadsindexen och de regler för dess vikt vid beräkningarna som angetts
i överenskommelsen. Vidare framlägger jordbruksnämnden förslag till
vissa principer för korrigeringar i den andra i treprocentregeln ingående indexserien,
världsmarknadsprisindex. Förslaget grundas på en undersökning
som den till nämnden knutna indexkommittén gjort rörande vissa olägenheter
som uppkommer i samband med stora svängningar i världsmarknadspriserna
på olika produkter. Vad sålunda föreslagits rörande treprocentregeln
föranleder ingen erinran från min sida. I fråga om de principer, som
skall tillämpas vid av regleringstekniska skäl betingade korrigeringar av
världsmarknadsprisindex, bör Kungl. Maj :t äga besluta.
Under sexårsperioden intill den 1 september 1965 gällde en regel, den s. k.
inkomstregeln, som i princip innebar att prisnivån för jordbrukets produkter
årligen automatiskt justerades med hänsyn till löneutvecklingen för industriarbetare.
För innevarande regleringsår har i stället fr. o. m. den 1
mars 1966 jordbruket genom höjda införselavgifter tillförts 60 milj. kr. för
år räknat samt ett engångsbelopp på 6 milj. kr. av odisponerade införselavgiftsmedel.
För nästa regleringsår skall jordbruket enligt den föreliggande
överenskommelsen fr. o. m. den 1 september 1966 och den 1 mars 1967 genom
höjda införselavgifter och höjd övre prisgräns på konsumtionsmjölk
tillföras belopp som beräknas på grundval av 40 % av uppgången av konsumentprisindex
under den närmast kända sexinånadersperioden, dvs. från
januari till juli 1966 resp. från juli 1966 till januari 1967. Korrigeringar på
grundval av en definitiv beräkning av utvecklingen av konsumentprisindex
från medelvärdet för februari och mars 1966 till medelvärdet för augusti
och september 1966 skall ske i samband med regelns tillämpning den 1 mars
1967. Vid beräkningarna skall konsumentprisindex rensas från posterna för
alkoholhaltiga drycker och tobak samt från bostadsposten utom bränsle och
lyse. Enligt vad jag inhämtat förutsätts vidare att vid beräkningarna av de
belopp som skall tillföras jordbruket de på angivet sätt framkomna ändringarna
i konsumentprisindex skall appliceras på jordbrukets totala intäk
3
Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. Nr 47
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 47 år 1966
ter, som därvid kalkyleras med utgångspunkt från den mittprisnivå som
råder vid regelutlösningen.
För min del är jag av principiella skäl tveksam om lämpligheten av att utvecklingen
till följd av jordbruksregleringen av prisnivån för jordbruksprodukter
och därmed även av jordbrukets bruttointäkter på nytt helt görs
beroende av automatiskt verkande regler. Med hänsyn till att, såsom jag
inledningsvis berörde, jordbruksprisregleringen för nästa regleringsår får
karaktären av ett endast för detta år avsett provisorium, som inte bör påverka
förutsättningarna för och utformningen av ställningstagandena avseende
tiden efter den 31 augusti 1967, vill jag dock ej motsätta mig att
överenskommelsen godtas på denna punkt.
F. n. gäller enligt beslut av riksdagen med anledning av förslag i prop.
1965: 95 att avvikelser från en procentuellt likformig fördelning av ändringar
i införselavgifterna vid regelutlösningar får ske endast efter Kungl. Maj :ts
medgivande. Betydelsen av att viss försiktighet iakttas vid sådana avvikelser
underströks av riksdagen ( JoU 1965: 15, rskr 257). Med hänsyn härtill
och då enligt min mening tillräckliga skäl ej framkommit för att ändra angivna
ordning kan jag inte biträda vad jordbruksnämnden för sin del i detta
hänseende föreslagit för nästa regleringsår.
I överenskommelsen ingår att prisgränserna skall ändras i samband med
att införselavgifterna justeras den 1 september 1966 och den 1 mars 1967.
Till grund för ändringar av prisgränserna skall läggas, förutom vad som beror
av då gjorda justeringar av införselavgifterna, 60 % av ändringarna i
kostnadsindex sedan närmast föregående ändringstillfälle. Mot angivna förslag,
som i princip överensstämmer med vad som gäller fr. o. in. den 1 mars
1966, har jag inte något att erinra.
Den övre prisgränsen för konsumtionsmjölk skall enligt överenskommelsen,
såsom tidigare berörts, ändras vid förut nämnda justeringar av införselavgifterna
den 1 september 1966 och den 1 mars 1967. Denna prisgräns skall
ändras även med 60 % av ändringarna i kostnadsindex vid utlösningar av
treprocentregeln och vid justeringar av övriga prisgränser. Under innevarande
regleringsår får högst 20 milj. kr. av införselavgiftsmedel inom den
s. k. normalramen enligt särskilda regler tas i anspråk för att eliminera viss
eljest inträffande höjning av priset på konsumtionsmjölk i partihandelsledet.
Enligt den nu föreliggande överenskommelsen skall i syfte att hålla nere
priset på konsumtionsmjölk under nästa regleringsår mejerinäringen kunna
tillföras 25 milj. kr. av införselavgiftsmedel utanför normalramen. Beloppet
skall i första hand användas för att även under nästa regleringsår ersätta
de höjningar av priset på konsumtionsmjölk som för regleringsåret 1965/66
eliminerats genom att införselavgiftsmedel inom normalramen tagits i anspråk
för ändamålet. Eventuellt återstående belopp får enligt överenskommelsen
användas för att eliminera de prishöjningar på konsumtionsmjölk
under regleringsåret 1966/67 som eljest skulle följa av utvecklingen av kostnadsindex.
Kungl. Maj:1a proposition nr 47 är 1966 39
De föreslagna reglerna för ändring av den övre prisgränsen på konsumtionsinjölk
bör godtas. Knligt vad jag inhämtat kommer av de införselavgiftsmedel,
som för innevarande regleringsår inom normalramen får las i
anspråk för att hålla priset på konsumtionsmjölk nere, ca 12 milj. kr. alt
användas för tiden den 1 mars—den 31 augusti 1966. Med hänsyn härtill
kommer sannolikt det för ändamålet för nästa regleringsår avsedda beloppet
att så gott som helt få tas i anspråk för att fortsätta att eliminera den
under regleringsåret 1965/66 uteblivna prishöjningen. Något nämnvärt utrymme
torde därför knappast finnas för att undvika eventuella prisstegringar
på konsumtionsmjölk under nästa regleringsår.
.lag har vid min prövning av förslaget i denna del funnit att vad ledamoten
av jordbruksnämndens konsumentdelegation fru Elsa Lindskog anfört i sitt
i det föregående redovisade särskilda yttrande i och för sig är beaktansvärt.
Eftersom det nu framlagda förslaget utgör en integrerande del av den träffade
överenskommelsen och fråga endast är om ett provisorium för nästa
regleringsår, finner jag dock att förslaget kan godtas.
För de införselavgiftsmedel som får tas i anspråk för regleringsändamål
på jordbrukets område har riksdagen för vart och ett av regleringsåren
1963/64, 1964/65 och 1965/66 fastställt en normalram av 160 milj. kr. I
den för innevarande regleringsår fastställda ramen ingår emellertid inte
medel för sockerprisregleringen. Enligt den nu träffade överenskommelsen
skall normalramen även för regleringsåret 1966/67 fastställas till 160 milj.
kr. exklusive de medel som inflyter vid import av socker och sockerprodukter.
Såsom framgår av det föregående skall i normalramen ej heller inräknas
det belopp av 25 milj. kr. av införselavgiftsmedel som skall få disponeras
för att hålla nere priset på konsumtionsmjölk. Jag anser mig kunna biträda
vad sålunda föreslagits. Till vissa frågor rörande användningen av införselavgiftsmedlen
inom normalramen återkommer jag i det följande.
I fråga om restitution av införselavgift vid import av levande djur ingår
1 den träffade överenskommelsen att sådan restitution inte skall medges
för levande djur, som faller under jordbruksregleringen, med undantag dock
för andra hästar än sådana som införs på s. k. slaktdjurslicens. Detta innebär,
såsom framgår av jordbruksnämndens skrivelse, viss ändring i förhållande
till de uttalanden i ämnet som senast gjorts i prop. 1959: 147 och
och lämnats utan erinran av riksdagen (JoU 1959: 29, rskr 283). Jag har
inte något att invända mot vad jordbruksnämnden nu förordar.
Slaktdjursavgift för storboskap, som har eu slaktvikt av minst 150 kg
eller, vid utförsel av levande djur, en vikt av minst 300 kg, tas nu ut med
60 kr. per djur utom i Norrland. Beloppet är det högsta som får utgå enligt
2 § förordningen den 3 juni 1955 (nr 284) angående slaktdjursavgift in. m.
Enligt den nu föreliggande överenskommelsen skall angivna maximibelopp
höjas till 80 kr. För min del vill jag erinra om att ifrågavarande slaktdjurs
-
40
Kungl. Maj.ts proposition nr 47 år 1966
avgift, som i första hand belastar producenterna genom att den dras från
avräkningspriserna, höjts relativt kraftigt under de senaste åren. Sålunda
var maximiavgiften för tiden den 1 juli 1959—den 30 juni 1963 30 kr. och
för tiden den 1 juli 1963—den 31 december 1964 40 kr. Å andra sidan framgår
av jordbruksnämndens skrivelse att enligt tillgängliga prognoser en
betydande export av nötkött kan väntas bli erforderlig under nästa regleringsår
och att de medel, som inflyter genom nuvarande avgift, då kan bli
otillräckliga för att täcka exportförlusterna, .lag har med hänsyn härtill
stannat för att föreslå Kungl. Maj :t att inhämta riksdagens bemyndigande
att vidta de ändringar i omförmälda förordning som erfordras för att kunna
genomföra den nu överenskomna höjningen. Jag vill dock anmäla att
jag — om riksdagen bifaller vad jag förordat — ej avser att föreslå Kungl.
Maj:t att bemyndiga jordbruksnämnden att höja nu ifrågavarande slaktdjursavgift
över 60 kr. per djur förrän nämnden, då produktions- och avsättningsförhållandena
m. m. för nötkött under nästa regleringsår bättre
kan överblickas, inkommer med närmare utredning om behovet av en sådan
höjning.
Jordbruksnämnden framlägger vidare förslag om att höja maximibeloppen
för utjämningsavgifterna på vissa mjölkprodukter. Förslaget, som inte
omfattas av den träffade överenskommelsen, innebär att den övre gränsen
för utjämningsavgifterna på ost med lägre fettlialt än 45 % och för mjölk
med fetthalt, som ej överstiger 1,5 %, skall höjas med 50 resp. 6 öre per kg.
Som motiv för förslaget anför nämnden endast att tillräckligt utrymme ej
finns inom ramen för nu gällande maximibelopp för att genomföra planerade
höjningar av de f. n. utgående avgifterna. Med hänsyn bl. a. till att det
nu är fråga om en provisorisk jordbruksprisreglering med endast ett års
giltighetstid har jag för min del inte kunnat finna att tillräckliga skäl framförts
för att motivera en höjning av den övre gränsen för angivna utjämningsavgifter.
Jag avstyrker således förslaget.
Förslaget att överföra kemiskt ren glukos till jordbruksregleringen ingår
ej heller i den träffade överenskommelsen. Glukosen har i samband med
övergången till ny tulltaxa den 1 januari 1959 avförts från jordbruksregleringen
och belagts med en värdetull. Detta har enligt nämnden lett till en
viss snedvridning av handeln med denna vara i förhållande till motsvarande
ej kemiskt rena vara, glykos, som ingår i jordbruksregleringen. Jag vill
erinra om att frågan tidigare prövats av riksdagen (prop. 1960: 153, JoU
31, rskr 311; prop. 1961: 152, BevU 58, rskr 345). Enligt min mening är
det — oaktat att vissa olägenheter synes vara förenade med nuvarande ordning
— inte motiverat att inför den förestående allmänna översynen av
jordbruksregleringen på nytt föra in glukosen i denna reglering.
Jag övergår härefter till att behandla frågor som hänger samman med
åtaganden på jordbrukets område inom EFTA. Enligt ett mellan Sverige
Kungl. Ma j:ts proposition nr 17 år It!Uti
41
och Danmark träffat avtal, som godkänts av 1963 ars riksdag (prop. 1963:
178, UU 10, rskr 381), liar man från svensk sida förklarat sig beredd alt
inom ramen för sina möjligheter verka för att eventuellt importbehov i
fråga om vissa jordbruksvaror kommer att täckas i första hand genom import
från Danmark samt att verka för fortsatt och vidgad import av danska
sockerbetor till Sverige. Vidare innebär avtalet att årligen ett visst belopp,
lägst 20 milj. kr., skall överföras till Danmark. 1 anslutning härtill vill jag
anmäla att danska utrikesministeriet hemställt om vissa provisoriska åtgärder
i syfte att underlätta exporten av danskt nötkött till Sverige. I remissyttrande
har statens jordbruksnämnd bl. a. belyst verkningarna på den
svenska köttmarknaden av de föreslagna åtgärderna samt förklarat att det
beslut om ändrad omräkningsfaktor mellan införselavgifterna för styckat
och ostyckat nötkött, som nämnden fattat och som redovisats i det föregående,
måste anses vara till fördel för den danska exporten av nötkött till
Sverige. .lag anser mot denna bakgrund att något ställningstagande i ämnet
f. n. inte är påkallat. Jag vill vidare erinra om att enligt beslut av Kungl.
Maj:t den 25 februari 1966 till 1960 års jordbruksutredning överlämnats
en framställning från det danska utrikesministeriet om åtgärder för att på
längre sikt främja den danska exporten av jordbruksprodukter till Sverige.
Samtidigt har till jordbruksutredningen överlämnats en av Sveriges lantbruksförbund
och Riksförbundet Landsbygdens folk ingiven skrift, vari de
båda organisationerna under åberopande av uttalande av Nordens bondeorganisationers
centralråd hemställt alt olika möjligheter prövas i syfte att tillförsäkra
de nordiska länderna det importutrymme av livsmedel som föreligger
i varje enskilt nordiskt land.
För regleringsåret 1966/67 bör tillämpas samma bestämmelser som nu i
fråga om täckande av kostnader för åtaganden på jordbrukets område inom
EFTA. Således bör utgifterna för i det föregående nämnd överföring av medel
till Danmark i första hand bestridas av medel som influtit såsom regleringsavgift
på fettvaror m. m. Om dessa medel visar sig inte förslå, bör
Kungl. Maj :t äga ta i anspråk kvarstående odisponerade införselavgiftsmedel
eller medel ur anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område.
På samma sätt bör enligt Kungl. Maj :ts bestämmande täckas statsverkets
kostnader för den sockerbetsimport från Danmark som jag berör vid behandlingen
av regleringen av sockernäringen.
Under regleringsåret 1966/67 bör vidare alltjämt prisutjämning ske på vissa
råvaror för livsmedelsindustrin till följd av åtgärder inom EFTA. Givetvis
får vid övervägandena rörande ett nytt system för reglering av priserna
på jordbruksprodukter uppmärksamhet ägnas åt de problem som kan föreligga
rörande råvaruprisutjämningen.
I detta sammanhang vill jag anmäla att, såsom närmare framgår av den
särskilda framställning av jordbruksnämnden som redovisats i det föregående,
gällande bestämmelser om återbäring av införsel- och kompensa
-
42
Kungl. Maj. ts proposition nr 47 år 1966
tionsavgifter kan utnyttjas på olämpligt sätt. Produkter av importerade och
avgiftsbelagda råvaror bär sålunda i flera fall utförts till frihamn och sedan
återinförts utan annat syfte med utförseln än att skapa grund för avgiftsrestitution.
Jag anser i likhet med jordbruksnämnden att det är angeläget
att åtgärder vidtas för att hindra detta förfarande. Ett lämpligt sätt synes
vara att ge jordbruksnämnden möjlighet att, om restitution skett vid utförsel
av sådan produkt och varan sedan återinförs, kräva tillbaka det restituerade
beloppet helt eller delvis. Jag föreslår därför att Kungl. Maj :t inhämtar
riksdagens bemyndigande att vidta erforderlig ändring i förordningen den 7
juni 1956 (nr 401) angående reglering av införsel av vissa levande djur och
jordbruksprodukter in. m.
För tiden intill den 1 september 1966 har tidigare gjorts utfästelser om
prövning av eventuell gottgörelse till jordbruket till följd av inverkan av
EFTA. Denna utfästelse anser jag böra gälla även under nästa regleringsår.
I fråga om här avsedd gottgörelse för tiden intill den 1 september 1965 har
jordbruksnämnden framlagt förslag som grundar sig på en uppgörelse mellan
nämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation. Av vad jordbruksnämnden
anfört framgår att nämnden för denna tid ej funnit skäl föreligga
för gottgörelse för annat än viss prisutjämning, som betingats av Sveriges
medlemskap i EFTA och som bekostats av införselavgiftsmedel inom normalramen.
.lag biträder denna uppfattning och finner ej anledning till erinran
mot de ersättningsbelopp som nämnden föreslagit. Således förordar jag
att 430 030: 80 kr. tillförs de för prisreglering på ägg avsedda medlen. Beloppet
motsvarar vad som av sådana medel intill den 1 september 1965 tagits
i anspråk för prisntjämning'' på äggalbumin. Likaså bör ersättning utgå
med sammanlagt 10 737 326 kr. för utgifter intill den 1 september 1965 för
prisutjämning på vissa stärkelseprodukter. Av detta belopp har 9,5 milj. kr.
genom beslut av Kungl. Maj :t, senast den 25 februari 1966, förskotterats av
medel som före den 1 september 1965 influtit såsom införselavgifter på matpotatis
och som redovisats inom normalramen. Det förskotterade beloppet
bör således återföras till dessa medel. Återstående belopp, eller 1 237 326 kr.,
bör tillföras de för prisreglering på stärkelseområdet avsedda medlen. Den
nu föreslagna, slutliga regleringen av jordbrukets förluster intill den 1 september
1965 till följd av EFTA bör, såsom jordbruksnämnden förordat, bekostas
med den 1 september 1965 kvarstående, odisponerade införselavgiftsmedel.
Frågan om ersättning till jordbruket för eventuella förluster till följd av
EFTA under innevarande regleringsår bör slutligt regleras så snart som möjligt
efter den 1 september 1966. Vad jordbruksnämnden anfört rörande finansieringen
av eventuell sådan ersättning påkallar enligt min mening inte
nu något ställningstagande.
I fråga om gottgörelse till jordbruket för regleringsåren 1963/64 och 1964/
Kungl. Maj:In proposition nr är 1066
43
65 till följd av åtgärder inom EEC äger enligt beslut av 1965 års riksdag
Kungl. Maj :t bestämma. Tidigare denna dag har Kungl. Maj :t i överensstämmelse
med jordbruksnämndens förslag beslutat att sådan gottgörelse skall
utgå med 12 milj. kr. av de införselavgiftsmedel som den 1 september 1965
kvarstod odisponerade.
1 detta sammanhang hör riksdagen underrättas om att Kungl. Maj :t — i
anledning av en av Förenta Nationernas säkerhetsråd antagen resolution —
genom beslut den 22 november 1965 meddelat föreskrifter av innebörd att
varor, som faller under jordbruksregleringen, inte utan särskilt tillstånd av
statens jordbruksnämnd får införas i Sverige eller idföras från Sverige då
ursprungs- resp. förbrukningslandet är Rhodesia. Det kan ej uteslutas att det
även framdeles uppkommer situationer då det av liknande skäl eller av beredskapsskäl
befinns motiverat att Kungl. Maj :t meddelar förbud mot import
eller export av jordbruksprodukter. Ett sådant beslut bör inte anses
möta hinder i de för jordbruksprisregleringen gällande allmänna bestämmelserna.
Användningen av införselavgiftsmedlen under regleringsåret 1964/65
framgår av redogörelsen i det föregående. Liksom under tidigare år har vissa
införselavgifter för brödsäd och fodermedel, som bl. a. influtit genom import
som avsett att ersätta exporterad eller för foderändamål använd svensk
brödsäd, disponerats för regleringsändamål. Detta synes böra godtas.
Av införselavgifter på potatis, som influtit före den 1 september 1965 och
som redovisats inom normalramen, kommer vid bifall till vad jag förordat i
det föregående om återföring av för prisutjämning på stärkelse förskotterade
medel att finnas en behållning på i runt tal 12,4 milj. kr. Vid överläggningarna
i samband med förut berörda överenskommelse har mellan jordbruksnämnden
samt jordbrukets förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelegation
träffats uppgörelse rörande användningen av dessa införselavgiftsmedel.
Uppgörelsen innebär att 8 milj. kr. skall överföras till fonden
för främjande av forsknings- och försöksverksamhet på jordbrukets
område (exportmedelsfonden) för att användas främst för att finansiera
forskning och försök i fråga om potatis och potatisprodukter. Av beloppet avses
2 milj. kr. för årliga bidrag till Sveriges utsädesförenings löpande kostnader
för att förädla potatisutsäde. Resten av nämnda 12,4 milj. kr., nämligen
4,4 milj. kr., skall användas för regleringsändamål på jordbrukets område.
För min del vill jag erinra om att 1965 års riksdag ej biträdde ett då
föreliggande förslag att ta i anspråk införselavgifter inom normalramen för
forsknings- och försöksändamål. Härtill kommer att jag anser ytterligare
överväganden erforderliga i fråga om behovet att, såsom hittills avsetts, använda
medlen för ändamål som är att hänföra till prisreglering på potatis.
Dessa överväganden bör lämpligen ske i anslutning till ställningstagandena
44
Kungl. Maj. ts proposition nr 47 år 1966
beträffande det nya system för prissättning av jordbruksprodukter som bör
efterträda nuvarande provisorier. Mot denna bakgrund förordar jag att beslut
inte nu fattas rörande användningen av dessa införselavgiftsmedel.
Av nämndens redogörelse framgår att de den 1 september 1965 kvarstående
odisponerade införselavgiftsmedlen, vilka utgör statsmedel, uppgick
till något mer än 56,4 milj. kr. Härav har i enlighet med beslut av 1965 års
riksdag 6 milj. kr. den 1 mars 1966 tillförts jordbruket. Vid bifall till vad jag
förordat rörande ersättning till jordbruket till följd av EFTA-förluster samt
genom Kungl. Maj :ts förut nämnda beslut om ersättning till jordbruket i anledning
av åtgärder inom EEC kommer i runt tal ytterligare 23,2 milj. kr. av
nämnda medel att disponeras. Jag avser vidare att senare föreslå Kungl.
Maj :t att omkring 7 milj. kr. tas i anspråk för att täcka del av under innevarande
budgetår gjorda utbetalningar till Danmark. Härefter återstående belopp,
i runt tal 20 milj. kr., bör tills vidare kvarstå hos jordbruksnämnden
för att efter beslut av Kungl. Maj :t kunna användas för ändamål som jag angett
tidigare i detta anförande.
I redogörelsen i det föregående har redovisats jordbruksnämndens preliminära
beräkningar rörande under regleringsåret 1965/66 inflytande införselavgiftsmedel.
Jag har ingen erinran mot dessa beräkningar.
I fråga om införselavgiftsmedel för regleringsåret 1966/67 visar jordbruksnämndens
beräkningar en total inkomst av ca 240 milj. kr. Jag vill i
likhet med jordbruksnämnden framhålla att beräkningen givetvis är osäker.
Av de införselavgifter, som inflyter under nästa regleringsår, bör i likhet
med vad som nu gäller vissa belopp få disponeras för ändamål som inte
tillgodoses inom normalramen. Således bör av införselavgiftsmedel för
matpotatis och potatisprodukter samma belopp som innevarande regleringsår,
eller högst 1 milj. kr., i mån av tillgång på medel ställas till Sveriges
potatisodlares riksförbunds förfogande för att effektivisera matpotatisodlingen
m. in. Av samma införselavgiftsmedel bör utgå ett i jämförelse
med innevarande regleringsår oförändrat bidrag, eller 150 000 kr., till
Svensk matpotatiskontrolls (SMAK) upplysningsverksamhet. Vidare bör,
i likhet med innevarande regleringsår, Sveriges utsädesförening enligt
Kungl. Maj :ts bestämmande av nyss nämnda införselavgiftsmedel erhålla
bidrag till föreningens kostnader för potatisförädlingsverksamheten. Jag
kan däremot inte biträda jordbruksnämndens hemställan om bemyndigande
för nämnden att ställa högst 200 000 kr. till statistiska centralbyråns förfogande
för att täcka utgifter i samband med en översyn av potatisstatistiken.
Av införselavgifterna för slaktvaror och slaktdjur bör under budgetåret
1966/67 liksom nu högst 30 000 kr. utgå för att täcka veterinär styrelsens
kostnader för importkontroll av animala livsmedel och av införselavgifterna
för mjölk och mejeriprodukter högst 120 000 kr. för de statliga
kostnaderna för pastöriseringskontrollen. Dessutom bör av de införselavgiftsmedel,
som inflyter utöver normalramen, alltjämt bestridas utgifter för
45
Kungl. Maj:Is proposition nr h~i är 1966
prisutjämning på torkat äggalbumin och kärnbindemedel. Härjämte bär jag
i det föregående tillstyrkt att 25 milj. kr. lar användas för alt hålla nere
priset på konsumtionsmjölk.
De införselavgiftsmedel, som nästa regleringsår inflyter inom den av mig
i det föregående förordade normalramen av 160 milj. kr., bör liksom hittills
i mån av behov överföras till de olika regleringsföreningarna m. in. på
jordbrukets område.
Vad gäller användningen av dessa medel tillstyrker jag till en början det
förslag som jordbruksnämnden på initiativ av nämndens konsumentdelegation
framlagt rörande begränsning av de införselavgiftsmedel och jämväl
vissa till ver kningsavgif ter som ställs till förfogande för prisutjämning vid
export av ägg och äggprodukter. För detta ändamål bör således få användas
endast införsel- och tillverkningsavgifter för sådant foder som går åt
inom den egentliga äggproduktionen. Årets riksdag (prop. 1966: 11, JoU 3,
rskr 69) har beslutat att stöd ej längre skall utgå till odlingen av spånadslin.
Stödet har utgått ur det belopp av högst 3 milj. kr. som inom normalramen
av införselavgifter på fettvaror får användas till stöd åt odlingen av oljelin.
För 1964 års skörd av spånadslin utgick ett stöd av ca 1,9 milj. kr. Med
anledning av att denna utgift bortfaller bör för nästa regleringsår av de
inom normalramen inflytande införselavgifterna på fettvaror ett belopp, som
motsvarar kostnaden för stödet åt 1965 års skörd av spånadslin, inte få
tas i anspråk. Frågan om användningen av detta belopp bör prövas av riksdagen
i ett senare sammanhang. Kungl. Maj :t bör äga bestämma det högsta
belopp av angivna införselavgiftsmedel som under nästa regleringsår får användas
för stöd åt oljelinodlingen.
I övrigt bör införselavgifterna för brödsäd och brödsädsprodukter tillföras
Svensk spannmålshandel, ekonomisk förening. Införselavgifterna för
ärter, bönor, hampfrö och fodermedel samt malt bör användas för prisregleringarna
för ägg, slaktvaror, mjölk och mejeriprodukter genom Sveriges
export- och importförening för ägg u. p. a., Svensk kötthandel, ekonomisk
förening, resp. Svenska mejeriernas riksförening u. p. a. Medlen bör, med
beaktande av vad jag anfört i det föregående och i övrigt i enlighet med
vad som gäller under innevarande regleringsår, av jordbruksnämnden fördelas
mellan de olika ändamålen efter samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation.
Härutöver bör ifrågavarande införselavgiftsmedel, liksom
under innevarande regleringsår, kunna tas i anspråk för stödköp av fodersäd,
om Kungl. Maj :t så finner lämpligt, samt för bidrag vid export av
kött av fjäderfä. I fråga om matpotatis och matpotatisprodukter bör införselavgiftsmedlen
i mån av behov — sedan i det föregående särskilt nämnda
bidrag till Sveriges potatisodlares riksförbund, SMAK och Sveriges utsädesförening
utgått — tillföras Sveriges stärkelseproducenters förening för prisregleringen
för potatis samt enligt Kungl. Maj:ts bestämmande förskottsvis
användas för den särskilda prisutjämning på stärkelseområdet som är er
-
46
Kungl. Maj. ts proposition nr hl år 1966
forderlig till följd av Sveriges medlemskap i EFTA. Stärkelseföreningen bör
vidare erhålla de införselavgiftsmedel, som inflyter för stärkelse och stärkelseprodukter
för att användas för prisreglering på fabrikspotatis. Införselavgiftsmedlen
för fettvaror och fettråvaror bör med de begränsningar som följer
av vad jag förordat i det föregående dels användas för regleringsbidrag,
dels tillföras Sveriges oljeväxtintressenter, förening u. p. a., för att täcka förluster
i samband med inlösen av inhemskt oljeväxtfrö. Införselavgiftsmedlen
för mjölk och mejeriprodukter in. in. bör tillföras Svenska mejeriernas
riksförenings regleringskassa. Införselavgiftsmedlen för slaktvaror och slaktdjur
(annat än fjäderfä) bör för prisregleringen på kött och fläsk m. m.
tillföras töreningen Svensk kötthandel. Införselavgiftsmedlen för ägg, äggprodukter
och fjäderfäkött samt levande fjäderfä bör överföras till Sveriges
export- och importförening för ägg för att användas för prisreglering in. m.
av dessa varor. Jordbruksnämnden bör liksom tidigare upprätta en preliminär
fördelningsplan för användningen av införselavgiftsmedlen. Om
jämkningar i fördelningen i förhållande till vad jag här angett visar sig
nödvändiga, bör Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, jordbruksnämnden
äga besluta härom.
I fråga om användningen under nästa regleringsår av interna regleringsavgifter
och av motsvarande kompensationsavgifter bör i enlighet med vad
jordbruksnämnden föreslagit gälla samma föreskrifter som f. n. Detta innebär
bl. a. att av dylika medel bör kunna utgå bidrag enligt Kungl. Maj :ts
bestämmande till kostnader för mjölkavkastningskontroll.
Jordbruksnämnden har efter redogörelse för inkomsterna av regleringsavgifter
på fettvaror föreslagit att ett belopp av ca 14 milj. kr., som utgör
medel som från den år 1956 avvecklade clearingkassan på fettvaror varit
utlånade till sockerregleringsfonden, tillförs den på driftbudgetens inkomstsida
upptagna inkomstiteln regleringsavgift och accis på fettvaror m. in. Jag
tillstyrker detta förslag.
Bestämmelser för prisregleringen på jordbrukets område, som gäller för
innevarande regleringsår enligt beslut av riksdagen och som inte särskilt berörts
i det föregående, bör äga giltighet även under regleringsåret 1966/67.
Reglering av sockernäringen. Såsom jag inledningsvis berört innebär det
av jordbruksnämnden framlagda förslaget till reglering av sockernäringen
för tiden den 1 maj 1966—den 31 augusti 1967 betydande omläggningar av
trämst teknisk natur av gällande reglering. Det nya regleringssystemets innehåll
framgår av redogörelsen i det föregående. Jag vill emellertid fästa uppmärksamheten
på innebörden av följande bestämmelser i förslaget.
Mot bakgrunden av det svårbedömbara internationella prisläget på socker
har jordbruksnämnden ansett att det är angeläget med ett regleringssystem
som i görligaste mån dämpar effekterna på hemmamarknadspriset av en
47
Knngl. Maj. ts proposition nr 47 är t!>(i(i
stegring i världsmarknadspriset och som samtidigt i väsentlig utsträckning
eliminerar Svenska sockerfabriks aktiebolagets, i det följande benämnt sockerbolaget,
och betodlarnas vinstchanser resp. förlustrisker till följd av
ändringar i världsmarknadspriset. Till grund för de regler, som bestämmer
storleken av införselavgiften på socker vid den nya regleringens början den
1 maj 1966, ligger därför dels beräkningar rörande sockerbolagets tillverkningskostnader
och medelsbehovet i sockerregleringsfonden vid olika omfattning
av den svenska betodlingen, dels vid denna tid gällande världsmarknadspris
på färdigt socker enligt Parisbörsens s. k. spotnotering. Vidare
skall införselavgiften fortlöpande anpassas efter ändringarna i detta världsmarknadspris.
Av praktiska skäl begränsas dock rörligheten genom en regel,
som innebär att införselavgiften justeras först sedan noteringsändringen
nått viss storlek och/eller haft viss varaktighet. Införselavgiftsmedlen skall
liksom hittills tillföras den av jordbruksnämnden förvaltade sockerregleringsfonden.
Mittpriset på socker den 1 maj 1966 skall vara 109,24 öre per kg, vilket är
1,43 öre per kg lägre än vid nu gällande regleringssystems början den 1 maj
1965. Spännvidden mellan mittpriset samt de övre och nedre prisgränserna
föreslås bli oförändrat ± 15 %.
Grundpriset för sockerbetor med 16 % sockerhalt föreslås vara 11 kr. per
dt, vilket är 0: 30 kr. mer än vad som förutsatts gälla för 1965 års skörd. Av
grundpriset skall 0: 20 kr. per dt utgå ur sockerregleringsfondens behållning
vid den nya regleringsperiodens början. Återstoden av betgrundpriset skall
erläggas av sockerbolaget och sockerregleringsfonden med en fördelning som
varierar med storleken av införselavgiften och med betarealens omfattning.
Vid de överläggningar som förekommit mellan jordbruksnämnden samt
betodlarna och sockerbolaget har parterna utgått från en betodlingsareal av
40 000 ha. Vid tillämpningen av i det föregående angivna regler skall dock
utgångspunkten vara den betodlingsareal som kommer att kontrakteras våren
1966.
Den huvudsakliga innebörden av det föreslagna regleringssystemet är att
mellan prisgränserna ändringar i världsmarknadspriset endast till ungefär
en tredjedel kommer att återspeglas i det inhemska priset på färdigt socker.
För hetodlarna medför systemet ett praktiskt taget fast betpris så länge det
inhemska priset på socker ligger mellan prisgränserna. Sockerbolaget får vid
ett stigande världsmarknadspris betala en större och vid fallande pris en
mindre andel av detta betpris. Systemet innebär vidare att en ökning eller
minskning av betodlingsarealen i förhållande till förutsatta 40 000 ha medför
en höjning resp. minskning av införselavgiften och en lika stor ändring av
det inhemska priset på socker. Däremot påverkas i princip inte grundpriset
på sockerbetor. Av det anförda framgår vidare att det föreslagna systemet
inte gör det möjligt att nu ange den faktiska storleken av vare sig införselavgiften
eller det inhemska fabrikspriset den 1 maj 1966.
48
Kungl. Maj.ts proposition nr 47 år 1966
I övrigt bör nämnas att förslaget innebär att liksom hittills de regler som
gäller för ändring av gränsskyddet på övriga jordbruksprodukter även skall
tillämpas i fråga om socker. Den särskilda regeln om viss ersättning åt sockerbolaget
vid kostnadsstegringar, vilken senast utlösts den 28 januari 1966,
behålls men vid beräkningarna rörande regelns eventuella utlösning skall utgångspunkten
vara den 1 maj 1966.
Vid beräkningarna rörande bl. a. införselavgiftens storlek har hänsyn tagits
till en planerad import av sockerbetor från Danmark i en omfattning
som motsvarar en odlingsareal av 1 500 ha.
Såsom jag anförde vid min föredragning av det i fjol framlagda förslaget
till nu gällande provisoriska reglering av sockernäringen har gränsskyddet
för socker kraftigt höjts. Jag angav då att den införselavgift, som avsågs
gälla fr. o. in. den 1 maj 1965, uppgick till 157 % av det förutsatta sockerpriset
på världsmarknaden. Motsvarande kalkyl med utgångspunkt från de
två räkneexempel i fråga om införselavgift och världsmarknadspris, som
jordbruksnämnden redovisar i sin nu föreliggande framställning, ger till resultat
154 resp. 212 %. Kostnaderna för den svenska sockerbetsodlingen är
således alltjämt mycket höga i förhållande till det rådande världsmarknadspriset
på socker. Mot bakgrunden av det anförda avser jag att vid mina ställningstaganden
till de riktlinjer för den framtida jordbrukspolitiken, varom
1960 års jordbruksutredning inom kort torde framlägga förslag, ägna särskild
uppmärksamhet åt frågan om omfattningen av den svenska odlingen
av sockerbetor.
Det nu föreliggande förslaget avser endast tiden fram till den 31 augusti
1967. De föreslagna omläggningarna synes innebära vissa regleringstekniska
förbättringar i förhållande till vad som nu gäller. Å andra sidan utgör den
omständigheten att hinder inte föreligger att öka den nuvarande arealen för
sockerbetsodlingen en avgjord nackdel ur konsumentsynpunkt. Jag anser
mig emellertid böra utgå från att såväl betodlarna som sockerbolaget kommer
att eftersträva att den areal, som odlas under år 1966, kommer att ligga
nära de 40 000 ha som varit en utgångspunkt vid överläggningarna om den
träffade överenskommelsen. Till följd härav bör jordbruksnämndens förslag
kunna godtas som grund för utformningen av regleringssystemet för socker
under tiden den 1 maj 1966—den 31 augusti 1967.
Såsom nämnden berört i sin framställning bör Kungl. Maj :t äga vidta de
åtgärder och de justeringar i systemet, som kan erfordras om Parisbörsens
notering inte visar sig fylla funktionen som utgångspunkt för gränsskyddet.
Anslagsfrågor. I prop. 1966:1 har, såsom tidigare nämnts, Kungl. Maj.t
föreslagit riksdagen att till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område
för budgetåret 1966/67 beräkna ett förslagsanslag av 160 milj. kr. Under anslaget
bör för nästa budgetår beräknas medel för allmänt mjölkpristillägg,
49
Kungl. Maj.ts proposition nr fil år 1966
prisutjämning på vissa prisreglerade råvaror till livsmedelsindustrin samt
diverse kostnader i samband med jordbruksprisregleringen.
Medelsbehovet för allmänt mjölkpristillägg under budgetåret 196(1/67 har
av jordbruksnämnden beräknats minska med 1 milj. kr. till 97 milj. kr. Mot
denna beräkning har jag ingen erinran.
Kostnaderna för prisutjämning för råvaror till livsmedelsindustrin uppskattar
jordbruksnämnden för nästa budgetår till 69 milj. kr., vilket innebär
en ökning med 9 milj. kr. i förhållande till anslagsberäkningen för innevarande
budgetår, ökningen beror bl. a. på ökad kvantitet av de varor, som
omfattas av prisutjämningen, och höjda införselavgifter för vissa råvaror.
För att bestrida diverse kostnader i samband med jordbruksregleringen
bör i enlighet med jordbruksnämndens beräkning för budgetåret 1966/67 få
disponeras högst 1,3 milj. kr. Härav bör beräknas ett till 600 000 kr. höjt belopp
för fortsatt stöd åt ullproduktionen. Vidare bör högst 200 000 kr. få användas
för ersättning åt Svenska mejeriernas riksförening för arbetet med
vissa uppgifter, som hänger samman med regleringen av mjölk och mejeriprodukter,
samt 500 000 kr. till oförutsedda utgifter. Till sådana oförutsedda
utgifter bör liksom hittills få hänföras bl. a. kostnader för skördeuppskattning
och administration av det permanenta skördeskadeskyddet.
Enligt förut nämnt beslut av årets riksdag om avveckling av stödet till
odlingen av spånadslin och hampa bortfaller för nästa budgetår det belopp
av 700 000 kr. som för innevarande budgetår beräknats till stöd åt hampodlingen
samt till vissa odlingsförsök m. m. avseende spånadsväxter. Förevarande
anslag bör däremot, liksom enligt nämnda riksdagsbeslut är fallet beträffande
innevarande budgetårs anslag, få belastas med på budgetåret 1966/
67 belöpande kostnader för avgångsersättningar till anställda vid linberedningsverket
i Laholm och hampberedningsverket i Visby. Liksom innevarande
budgetår bör vidare Kungl. Maj :t i mån av behov äga ta i anspråk medel
ur anslaget för sådana tillfälliga lån till Hallands läns linodlareförening och
Gotlands hampodlareförening som angetts i prop. 1966: 11. Vad jag nu förordat
påkallar inte någon uppräkning av anslaget.
Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget beräknar jag till avrundat
167 milj. kr. Anslaget bör föras upp med detta belopp.
Förslagsanslaget Särskilt stöd till det mindre jordbruket har i prop. 1966:1
förts upp med ett beräknat belopp av 92 milj. kr. Lantbruksstyrelsen och
jordbruksnämnden beräknar ett medelsbehov för budgetåret 1966/67 av
88,5 milj. kr. För min del beräknar jag medelsbehovet under nästa budgetår
för arealtillägg, leveranstillägg för mjölk och extra injölkpristillägg i norra
Sverige till 19, 26 resp. 41 milj. kr. Anslaget bör alltså föras upp med 86
milj. kr. vilket innebär en minskning med 6 milj. kr. i förhållande till innevarande
budgetår.
50
Kungl. Maj. ts proposition nr 47 år 1966
För utjämningslagring av smör och köttvaror samt för beredskapslagring
av vissa varor i jordbruksnämndens regi förfogar nämnden över tillhopa
206 175 000 kr. Medlen har anvisats som investeringsanslag under fonden
för förlag till statsverket. Under anslagsrubrikerna Lagring av jordbruksprodukter
och Ytterligare lagring av jordbruksprodukter har investeringsanslag
för angivna ändamål anvisats senast för budgetåret 1953/54. Under samma
fond har under rubriken Inlösen av inhemskt oljeväxtfrö för budgetåret
1953/54 anvisats ett investeringsanslag av 50 milj. kr. Jordbruksnämnden
föreslår, förutom att redan anvisade medel får disponeras även nästa budgetår,
att för utjämningslagring av smör och köttprodukter samt för ökad
beredskapslagring anvisas ytterligare 20 resp. 11,2 milj. kr.
Jag kan ej biträda förslaget att ställa ytterligare medel till förfogande för
utjämningslagring. Vad gäller beredskapslagringen vill jag erinra om att jag
vid anmälan i prop. 1966: 1 (bil. 11 s. 81) av anslaget Kostnader för beredskapslagring
av livsmedel och fodermedel m. m. anförde, att jag inte var beredd
att ta ställning till jordbruksnämndens förslag att öka lagringen. Med
hänsyn härtill erfordras inte något kapitaltillskott för ändamålet under nästa
budgetår. Däremot tillstyrker jag nämndens förslag att även för nästa
budgetår få disponera redan anvisade medel.
Hemställan. Under åberopande av vad jag anfört i det föregående hemställer
jag att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
1) godkänna de av mig angivna grunderna för reglering
av priser m. in. på vissa jordbruksprodukter under regleringsåret
1966/67,
2) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta ändringar i förordningen
den 3 juni 1955 (nr 284) angående slaktdjursavgift
in. in. i överensstämmelse med vad som angetts i det föregående,
3) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta ändring i förordningen
den 7 juni 1956 (nr 401) angående reglering av införsel
av vissa levande djur och jordbruksprodukter in. in.
i överensstämmelse med vad som angetts i det föregående,
4) bemyndiga Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts
medgivande, statens jordbruksnämnd, att i övrigt vidta erforderliga
åtgärder för att genomföra prisregleringen under
regleringsåret 1966/67,
5) godkänna vad i det föregående föreslagits om användningen
av införselavgiftsmedel, som inflyter under regleringsåret
1966/67, och av andra i samband med jordbruksregleringen
under regleringsåret inflytande avgiftsmedel,
6) godkänna de förslag som framlagts i det föregående
rörande dispositionen av införselavgiftsmedel, som inflyter
51
Kungl. Maj.ts proposition nr 17 år 1 !)(!(>
eller influtit under regleringsåret 1965/66 eller tidigare regleringsår,
och av andra i samband med jordbruk sregleringen
under samma regleringsår influtna eller inflytande avgiftsmedel,
7) godkänna vad i det föregående föreslagits rörande dispositionen
av återstående behållning i clearingkassan för
fettvaror,
8) godkänna de av mig angivna grunderna för reglering
av sockerbetsodlingen och sockertillverkningen under tiden
den 1 maj 1966—den 31 augusti 1967,
9) på riksstaten för budgetåret 1966/67 under nionde huvudtiteln
anvisa
a) till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område ett
förslagsanslag av 167 000 000 kr.,
b) till Särskilt stöd åt det mindre jordbruket ett förslagsanslag
av 86 000 000 kr.,
10) medge att de under fonden för förlag till statsverket
för budgetåret 1953/54 anvisade investeringsanslagen Lagring
av jordbruksprodukter, Ytterligare lagring av jordbruksprodukter
och Inlösen av inhemskt oljeväxtfrö under
budgetåret 1966/67 används för de med anslagen avsedda
ändamålen.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
J. Sehlstedt
MARCUS BOKTR. STHLM 1966 66020 1
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- JoU 1966:10 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av priserna på vissa jordbruksprodukter och av sockernäringen, m. m. jämte i ämnet väckta s. 1 i texten