Sök i Ratio Lex

Angående reformerad organisation av skolledningen i grundskolan m. m

1966-03-11 · 44 sidor, varav 44 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 44 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1966:74, Angående reformerad organisation av skolledningen i grundskolan m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1960

1

Nr 74

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående reformerad organisation

av skolledningen i grundskolan m. m.; given

Stockholms slott den 11 mars 1966.

Kungl. Maj.t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag ur statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Ragnar Edenman

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en reformering av skolledarorganisationen i grundskolan

i syfte att åstadkomma en effektivisering av den pedagogiska ledningen av

skolväsendet.

Förslag framläggs om en ändrad studierektorsorganisation i grundskolan. Förslaget

innebär i huvudsak, att en tjänst som studierektor med hela rektorsområdet

såsom verksamhetsområde inrättas i rektorsområden av viss storlek. Arbetsfördelningen

mellan rektor och studierektor föreslås få göras upp från fall

till fall mellan de båda tjänstemännen och fastställas av skolstyrelsen. Undervisningsskyldigheten

föreslås bli fastställd av länsskolnämnden såsom en för

rektor och studierektor gemensam undervisningsskyldighet, vilken därefter fördelas

av rektor.

I propositionen berörs slutligen dels frågan om vissa rationaliseringsåtgärder,

dels behovet av att kommunerna ställer biträdespersonal i tillräcklig omfattning

till förfogande.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 sand. Nr 7!t

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 7i år 1966

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 11

mars 1966.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Länge, Kling, Edenman, Johansson,

Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist,

Gustafsson.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga angående reformerad

organisation av skolledningen i grundskolan m. m. och anför.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 7 b ur 1966

3

1. Inledning

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 april 1961 tillkallade jag den

28 april 1961 såsom sakkunniga för att verkställa utredning rörande viSsa skoladministrativa

spörsmål (direktiv se 1962 års riksdagsberättelse s. 208) skoldirektören

Thorbjörn Eliasson, rektorn Nils Erik Anrup och avdelningsdirektören

Bengt Karlin. Åt Eliasson uppdrogs att såsom ordförande leda utredningsarbetet.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 oktober 1963 tillkallade

jag samma dag såsom ledamöter rektorn tillika skolchefen Lars Elam

och sekreteraren i Svenska kommunförbundet Sixten Lögdberg. Genom beslut

den 28 januari 1963 tillkallades såsom expert förste rektorn Sten Gunnar Bergh.

De sakkunniga, som antagit benämningen skoladministrativa utredningen,

har i november 1964 avlämnat betänkandet »Organisation av skolledningen i

grundskolan» (SOU 1964:53).

Efter remiss har yttranden avgetts av statskontoret, skolöverstyrelsen, skol■nämnden

för Stockholms stad och Stockholms län, samtliga länsskolnämnder,

skolarbetstidsutredningen, utredningen rörande lärarnas arbetstidsförhållanden,

personalutbildningsberedningen, Svenska kommunförbundet och Svenska stadsförbundet

som hört den gemensamma skoldelegationen och avgett identiska yttranden,

Svenska landstingsförbundet, Landsorganisationen i Sverige (LO), Sveriges

akademikers centralorganisation (SACO), som hört Lärarnas riksförbund,

och slutligen Tjänstemännens centralorganisation (TCO), som hört Svenska

facklärarförbundet, Sveriges lärarförbund, Sveriges skolledarförbund och Sveriges

småskollärarförbund.

Riksdagens revisorer har i sin år 1965 avgivna berättelse under § 30 tagit upp

vissa administrativa problem inom skolväsendet. Revisorerna anför bl. a.

I syfte att få en bild av hur arbetsförhållandena på rektorsexpeditionerna i

dagens läge ter sig har revisorerna tillställt rektorerna vid ett 40-tal allmänna

läroverk och tekniska gymnasier ett antal frågor i ämnet. De med anledning

härav avgivna svaren har givit vid handen att allvarliga brister i åtskilliga hänseenden

fortfarande vidlåder skoladministrationen och att den avlastning av

rektoremas arbetsbörda som var ett av huvudsyftena med 1958 års reform ej

alls kommit till stånd; flera rektorer har t. o. m. uppgivit, att de administrativa

göromålen efter reformens ikraftträdande tagit en sådan omfattning att rektorernas

tid för pedagogisk ledning av skolornas arbete blivit ytterligare beskuren.

En av de väsentligaste anledningarna till att någon förbättring av arbetsläget

på rektorsexpeditionerna ännu icke inträtt har uppgivits vara att införandet av

grundskolan medfört en rad administrativa och andra problem, vilka icke i

detalj hade förutsetts då skolreformen beslöts. De tillfrågade rektorerna har

emellertid som en annan viktig omständighet i detta sammanhang framhållit,

att överflyttandet av redogöraransvar, ekonomisk redovisning, inköpsärenden

etc. från rektor och rektorsexpedition till skolstyrelserna dels försvårat eller

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 74 år 1966

omöjliggjort rektors överblick över skolans ekonomi och dels fått till följd att en

ofta omfattande och tidsödande skriftväxling mellan rektor och skolstyrelse även

i fråga om rena bagatellärenden blivit nödvändig. Det har t. ex. uppgivits, att

rektor åt ett ärende som tidigare klarades av på ett par minuter nu kan få anslå

ett par timmar. Nämnas må att ett stort antal rektorer omvittnat, att de betraktar

sitt nuvarande arbetsläge som mycket bekymmersamt och att de anser

skyndsamma och effektiva rationaliseringsåtgärder ofrånkomliga.

Enligt revisorernas mening är det mot bakgrunden av här berörda förhållanden

i hög grad angeläget, att de med skoladministrationen sammanhängande

problemen ägnas fortsatt uppmärksamhet och att därvid de möjligheter till

ytterligare rationaliseringar som kan finnas pa hithörande områden omsorgsfullt

och utan tidsutdräkt tillvaratages.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj:ts proposition nr 7Jr år 1966

5

2. Frågans tidigare behandling och nuvarande förhållanden

Den nu gällande organisationen av den lokala skolledningen fick sin utformning

genom 1956 års riksdagsbeslut ang. skolstyrelselag m. m. (prop. 1956:182,

KSU: 1, rskr 420 samt prop. 1957: 79, L’U: 20, rskr 197). Syftet med reformen,

som trädde i kraft den 1 juli 1958, var bl. a. att åstadkomma en enhetlig ledning

på det fackliga planet och en förstärkning av skolledningen vid det obligatoriska

skolväsendet. Studiercktorsorganisationcn bibehölls i stort sett i den utformning

den fått genom riksdagens beslut i anledning av prop. 1955:120 (SU 122, rskr

285).

Den år 1956 beslutade och år 1958 genomförda reformen av skolledningen

medförde inte i alla delar den förbättring av arbetssituationen för skolledningen

som avsetts. I sin år 1960 avgivna berättelse konstaterade riksdagens revisorer

bl. a., att tungroddhet i skilda hänseenden kännetecknade den nya administrationen

och att dubbelarbete i stor utsträckning förekom vid handläggningen av

vissa ärendegrupper. För att utreda dessa frågor tillsattes år 1961 skoladministrativa

utredningen. 1962 avlämnade utredningen ett förslag till förbättring

av arbetssituationen för rektorer vid statliga allmänna gymnasier — inklusive

försöksgymnasier — statliga allmänna gymnasier i kombination med statlig

realskola samt tekniska gymnasier (SOU 1962: 5). En proposition på grundval

av detta förslag förelädes 1963 års riksdag (prop. 1963:113, SU 145, rskr 333).

Skolledningen för det nya gymnasiet och fackskolan fick sin utformning

genom beslut av 1964 års riksdag (prop. 1964:171, SäU 1, rskr 407). Vid skolenhet

med gymnasium och/eller fackskola bör i enlighet härmed finnas en

rektorstjänst. Vid skolenhet med gymnasium bör vidare finnas en lönegradsplacerad

tjänst som studierektor. Vid fristående fackskola inrättas arvodestjänst

som studierektor efter medgivande av skolöverstyrelsen. Vid skolenhet med

grundskola och fackskola bör endast en arvodestjänst som studierektor kunna

finnas, medan vid skolenhet med yrkesskola och fackskola bör — utöver i förekommande

fall studierektor för yrkesskolan — finnas en arvoderad studierektorstjänst.

En viss förstärkning av tillsynslärarorganisationen genomfördes år 1962 i samband

med riksdagens beslut om reformering av den obligatoriska skolan (prop.

1962:54, SäU 1, rskr 328).

Det nya gymnasiet och fackskolan har som tidigare nämnts fått en ny skolledarorganisation.

Med utgångspunkt i skoladministrativa utredningens betänkande

(SOU 1964:53) syftar förevarande förslag främst till en lösning av de

skoladministrativa problemen i grundskolan och till en reformering av skolledningen

i grundskolan.

Den nu gällande skolledarorganisationen i grundskolan innebär enligt skolstadgan

den 6 juni 1962 (nr 439, ändrad senast 1965: 863) i korthet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1966

I allmänhet skall minst en rektor finnas vid grundskolan i kommunen. För behörighet

fordras att vara behörig till tjänst som ordinarie lärare vid grundskolan

samt att äga de insikter, den erfarenhet och de övriga egenskaper, som utövandet

av rektorstjänsten kräver.

Studierektor må finnas för det stadium, som rektor inte har utbildning för

och erfarenhet från. Om rektors utbildning och erfarenhet avser samtliga stadier,

må studierektor finnas för antingen högstadiet eller låg- och mellanstadierna.

I kommun med mindre än 20 klasser i grundskolan må det finnas studierektor

endast efter länsskolnämndens medgivande. Länsskolnämnden må medge kommun

med minst 20 klasser i grundskolan att inrätta två eller flera arvodestjänster

som studierektor. För behörighet som studierektor fordras att ha lärartjänst vid

grundskola i kommunen och ha av länsskolnämnden förklarats lämplig för befattningen.

Om det finns särskilda skäl, kan nämnden medge att till studierektor

förordnas rektor eller lärare, som inte är anställd vid grundskolan i kommunen.

Studierektor skall närmast under rektor bl. a. utöva den pedagogiska ledningen

av och tillsynen över det eller de stadier, för vilka han är förordnad, samt vidare

tillse att kollegier, konferenser och föräldramöten hålls. Han skall regelbundet

besöka klasserna, göra sig förtrogen med skolarbetet och rådgöra med lärarna

om arbetets uppläggning, utföra förberedelse- och avslutningsarbeten för läsåret,

såsom att göra upp förslag till elevernas fördelning på klasser och grupper, till arbetsfördelning

mellan lärarna och till schema.

Tillsymlärare skall finnas vid en skolanläggning om rektor inte är knuten till

anläggningen och det finns minst tre klasser av grundskolan där samt, i det fall

rektor är knuten till anläggningen, om det finns minst elva klasser av grundskolan

och poängtalet för skolväsendet i kommunen överstiger 14. I tillsynslärarens

arbetsuppgifter ingår att under rektor ha tillsynen över skolanläggningen

och ordningen vid denna, ha ledningen av och tillsynen över anskaffning

och vård av inventarier och undervisningsmateriel, utföra förberedelse- och

avslutningsarbeten för läsåret, vara förman för ekonomipersonalen och att biträda

vid ordnandet av föräldramöten, studieutflykter, skolavslutningar och dylikt.

För varje läsår fastställer länsskolnämnden rektors undervisningsskyldighet

och nedsättningen av studierektors undervisningsskyldighet. Skolstyrelsen fastställer

nedsättningen av tillsynslärares undervisningsskyldighet.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 7k är 1066

7

3. Utredningen

3.1. Direktiven

Skoladministrativa utredningen tillsattes för att få fram konkreta förslag, som

på ett avgörande sätt skulle förbättra arbetssituationen dels för rektorer vid

läroverk och dels för rektorer inom det obligatoriska skolväsendet. Sistnämnda

slag av rektorer berörs i direktiven i huvudsak av följande uttalanden.

Som grundval till förslagen till förbättring av rektorernas arbetssituation bör

i första hand tjäna en kartläggning av rektorernas arbetsuppgifter och en undersökning

av uppgifternas omfattning. Utredningen bör pröva i vilken mån arbetsuppgifterna

omfattar registrering, rapportering och uppgiftslämnande av olika

slag, som utan alltför störa olägenheter kan elimineras. Det bör förutsättningslöst

utredas, vilka funktioner ledaren för en skolenhet bör fylla och vad som i

olika fall bör krävas i form av biträdespersonal, kontorsutrustning och andra

organisatoriska anordningar för att han skall kunna göra det på ett rationellt

och tillfredsställande sätt. Därvid skall givetvis beaktas, att det är fråga om en

skola under den kommunala skolstyrelsen och att följaktligen de resurser för

skolväsendets ledning, som finns i kommunerna, på ett effektivt sätt skall utnyttjas.

Till utredningen har överlämnats en inom skolöverstyrelsen upprättad skrivelse

rörande utbildning av skolledare.

3.2. Utredningens undersökning

3.2.1. Undersökningsmetodik

Skoladministrativa utredningen har för att få underlag för sina överväganden

och förslag företagit en kartläggning, analys och kvantifiering av skolledares,

biträdande skolledares samt rektorsexpeditioners och skolkansliers arbetsuppgifter.

Det härför erforderliga underlaget har erhållits dels genom studier av de

författningar och anvisningar som reglerar detta område, dels genom intervjuer

och diskussioner med berörda befattningshavare, dels genom fältstudier under

olika skeden av läsåret, och dels slutligen genom en enkät, som under vårterminen

1963 tillställdes sammanlagt 147 rektorer, fördelade på 79 egentliga rektorer

(vilken beteckning utredningen använder för rektorer som inte förenar rektorsoch

skolchef sskap), 48 rektorer tillika skolchefer samt 20 förste rektorer. Enligt

utredningen innebär detta, att enkätmaterialet omfattade samtliga rektorer vid

grundskola i landet — exklusive de i storstäderna Stockholm, Göteborg och

Malmö — som hade förutsättningar att på erforderliga erfarenhetsgrunder besvara

enkäten. Bearbetningsbara enkätsvar erhölls från 84% av de tillfrågade

skolledarna. Utredningen anser denna svarsfrekvens tillfredsställande för denna

art av undersökning. Enkätmaterialet har därför lagts till grund för approximativa

beräkningar av årsarbetsmängdens omfattning och sammansättning för

s. 8 Kontrollera mot PDF

I

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1966

olika personalkategorier sysselsatta med ledningen av rektorsområden och kommuners

skolväsende och det därmed förbundna administrativt-expeditionella arbetet.

Bland annat för att få möjligheter att utröna vilken betydelse rektorsområdets

och det kommunala skolväsendets struktur och personalorganisation

har för arbetsuppgifternas omfattning har utredningen med utgångspunkt i enkätmaterialet

konstruerat olika s. k. modellrektorsområden och modellkommuner.

Modellrektorsområdena skiljer sig från varandra med avseende på förekomsten

av olika stadier av grundskolan, det inbördes storleksförhållandet stadierna

emellan, förekomsten av studierektor samt studierektors stadietillhörighet. Modellkommunerna

skiljer sig från varandra förutom i nyssnämnda avseenden dels

såsom huvudindelningsgrund genom att skolchefen är antingen rektor tillika

skolchef eller förste rektor, dels genom förekomsten av skolassistent på skolkansliet.

Utredningen framhåller, att modellrektorsområdena och modellkommunerna

endast är att betrakta som olika konstruerade genomsnittstyper av de

rektorsområden och kommuner, som berörs av utredningens enkät.

Uppgifterna om de av rektor, studierektor, tillsynslärare och rektor som även

är skolchef fullgjorda årsarbetsmängdema har bearbetats och redovisats efter

fördelning dels på kvalifikationsgrunder, dels på arbets- eller sakområden och

dels på årets månader. De olika slag av kvalifikationsgrunder för utförande av

viss arbetsuppgift, som utredningen använt sig av, anges såsom pedagogiska, administrativa

och skolsociala.

På grundval av de framkomna resultaten av undersökningarna har utredningen

övervägt möjligheterna att rationalisera skolledares arbete. Utredningens

överväganden i detta avseende redovisas närmare vid den efterföljande behandlingen

av avsnitten om rationaliseringsåtgärder och biträdespersonal.

Sedan utredningen beaktat resultatet av dessa åtgärder har utredningen utifrån

det nya läge som därefter antagits föreligga utfört nya arbetsmängdsberäkningar.

De värden, som därvid framkommit, har sedermera lagts till grund för

utredningens förslag angående organisationen av skolledningen i grundskolan.

3.2.2. Sammanfattning av undersökningsresultatet

Resultatet av den av utredningen upplagda och utförda undersökningen redovisas

i korthet i det följande. För en mer utförlig redovisning av undersökningens

resultat hänvisas till utredningens betänkande (s. 25—74).

Utredningen har funnit, att »de egentliga rektorerna» med vissa undantag har

normala årsarbetsmängder. Det bör dock märkas att utredningen vid sina beräkningar

förutsatt, att den del av rektorernas arbete, som ligger i juli och början

av augusti, utförs av en vikarie för rektor. Beträffande rektor som även är skolchef

har utredningen funnit, att årsarbetsmängden överstiger den normala med i

genomsnitt 200 timmar i det fall det finns skolassistent och med 350—500 timmar

då det inte finns assistent. För såväl egentlig rektor som för rektor som

även är skolchef är vårterminens senare hälft och höstterminens början arbets
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1966

9

toppar i förhållande till resten av året. Det arbete, som rektor utför i egenskap

av skolchef, är enligt utredningen emellertid relativt jämnt fördelat över årets

månader, dock med en viss koncentration till augusti och september.

En betydande del av rektors årsarbetsmängd utgörs enligt utredningen

av administrativt arbete. En del av detta är av sådan natur att det även fortsättningsvis

bedöms böra åvila rektor eller studierektor. Emellertid konstateras

att rektorerna i saknad av erforderlig biträdespersonal nödgas utföra också en

avsevärd mängd mindre kvalificerat administrativt-expeditionellt arbete. En del

av detta anser utredningen borde kunna överflyttas till biträdespersonal och

skolkansli.

Utredningen påvisar även på grundval av sin undersökning att den pedagogiska

ledningen av rektorsområdena för närvarande är eftersatt. Detta gäller

både det löpande pedagogiska arbetet och det pedagogiska utvecklingsarbete,

som utgör en förutsättning för förverkligandet av grundskolans målsättning.

Med den målsättningen att rektor skall vara i första hand pedagogisk ledare

finner utredningen nu rådande fördelning av rektors arbete på pedagogiska resp.

organisatoriskt-administrativa uppgifter otillfredsställande.

De av utredningen påvisade förhållandena varierar enligt vad utredningen

funnit beroende på för vilket stadium studierektor är förordnad. Förhållandena

är under i övrigt lika villkor avgjort sämre för en rektor med studierektor för

låg- och mellanstadierna än för en rektor med studierektor för högstadiet. Denna

skillnad synes bli allt mer markant ju större högstadiet blir i förhållande till lågoch

mellanstadierna. Enligt enkätmaterialet är den fullgjorda sammanlagda

mängden arbete, som hänför sig till den pedagogiska ledningen av ett rektorsområde,

mindre vid ett rektorsområde med studierektor för låg- och mellanstadierna

än vid ett motsvarande rektorsområde med studierektor för högstadiet.

Utredningen har av detta dragit slutsatsen att den nuvarande studierektorsorganisationen

inte är tillfredsställande vare sig det gäller den pedagogiska ledningen

av rektorsområdena eller i fråga om att avlasta rektor arbete.

I samband med sina undersökningar har utredningen kunnat konstatera, att

verksamhetsformerna i ett flertal avseenden är mindre rationella. Med anledning

härav har utredningen föreslagit vissa rationaliseringsåtgärder, som redovisas i

det följande.

Rektor därjämte skolchef är utredningens beteckning för skolledare

som fungerar samtidigt dels såsom ledare för ett rektorsområde eller en

skolenhet, dels såsom ledare för en kommuns hela skolväsende.

Förhållandet att en rektor med ledarskapet för rektorsområdet förenar ledarskapet

för kommunens skolväsende påverkar enligt utredningen såväl hans egen

insats i ledningen av rektorsområdet som den totala ledningen av rektorsområdet,

dvs. rektors, studierektors och tillsynslärares vid rektorsskola arbete. Det

visar sig nämligen, att det arbete som en rektor ägnar ledningen av rektorsområdet

är avsevärt mindre om han är rektor därjämte skolchef än om han är egentlig

rektor för ett motsvarande rektorsområde. De beräknade årsarbetsmängderna

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts •proposition nr 7J+ år 1966

för studierektor och tillsynslärare vid rektorsskola vid skolchefernas egna rektorsområden

och vid rektorsområden motsvarande dessa men med egentlig rektor är

genomgående nära nog lika stora.

Då rektor därjämte är skolchef, visar det sig att fördelningen på sakområden

av arbetsmängder hos skolledare och biträdande skolledare förskjuts till förmån

för mindre pedagogiskt betonade sakområden, dvs. till mer administrativt arbete.

Utredningen konstaterar, att den omständigheten att rektor med ledarskapet

för ett rektorsområde förenar ledarskapet för en kommuns skolväsende under

nuvarande förhållanden medför en försämring av betingelserna för den pedagogiska

ledningen av rektorsområdet. Denna försämring är avhängig dels av omfattningen

av kommunens skolväsende, dels av förekomsten av kvalificerad biträdeshjälp.

Analysen av det arbete rektor därjämte skolchef ägnar ledningen av eget rektorsområde

visar, att detta i stor omfattning gäller mer eller mindre rutinbetonat

expeditionellt arbete som skulle kunna utföras av rektorsexpeditionens biträdespersonal

om sådan fanns i erforderlig omfattning. Även i det arbete som rektor

därjämte skolchef utför i sin egenskap av skolchef synes enligt utredningen ingå

en påfallande stor del sådant arbete, som en skolchef rimligtvis inte borde ha att

befatta sig med personligen. Så är fallet speciellt i kommuner med skolkansli

utan skolassistenter eller motsvarande hjälp. Genom att rektor därjämte skolchef

i sin egenskap av skolchef i hög grad upptas av mer eller mindre rutinbetonat

administrativt-expeditionellt arbete beskärs hans möjligheter att i erforderlig

omfattning ägna sig åt såväl de väsentliga skolchefsfunktionerna som

ledningen av det egna rektorsområdet.

3.3. Utredningens förslag

3.3.1. Målsättning

I det föregående har påvisats vissa brister i den nuvarande skolledarorganisationen

i grundskolan. Dessa brister består huvudsakligen dels i att skolledarna

inte har biträdespersonal i tillräcklig omfattning, dels i att vissa mindre

rationella arbetsmetoder på rektorsexpeditioner och skolkanslier gör arbetet

tungrott, dels i att den nuvarande studierektorsinstitutionen inte visat sig vara

i alla delar ändamålsenlig.

Dessa olägenheter har till följd att den pedagogiska ledningen av grundskolan

blivit eftersatt. Utredningen har funnit, att skolledningen för närvarande

i genomsnitt ägnar otillräcklig tid åt att åhöra lektioner, handleda och ha

pedagogiska samtal med lärare, åt nyanskaffning av läro- och läseböcker och

undervisningsmaterial över huvud taget samt slutligen åt skolbiblioteksverksamhet.

Utredningen har beräknat, att skolledningen bör ägna i genomsnitt 5,25 timmar

per låg- och mellanstadieklass och år samt 13 timmar per högstadieklass

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta proposition nr 74 år 1966

11

och år åt att åhöra lektioner, handleda och ha pedagogiska samtal med lärare

samt åt att ha ämnes- och stadiekonferenser. Utredningen understryker vidare

skolbibliotekets centrala roll i skolarbetet och beräknar att skolledningen bör

ägna skolbiblioteksverksamheten i genomsnitt 18 timmar per år vid rektorsområden

med samtliga stadier eller endast högstadium samt 12 timmar- per år

vid rektorsområden med endast låg- och mellanstadier. Utredningen anser vidare

att skolledningen bör ägna något mera tid per år åt granskning och nyanskaffning

av läro- och läseböcker.

För att göra det möjligt för skolledningen att ägna sig i tillräcklig omfattning

åt bl. a. nyssnämnda arbetsuppgifter fordras, dels att vissa åtgärder beträffande

biträdespersonal och rationaliseringar vidtages dels att skolledningen

får en mer ändamålsenlig organisation.

Med ett större utrymme för de pedagogiska ledningsfunktionerna som målsättning

har utredningen föreslagit en ny skolledarorganisation i grundskolan.

Denna bör enligt utredningens mening på ett bättre sätt än som nu sker möjliggöra

en aktiv insats av skolledningen i såväl det pedagogiska nydaningsarbetet

som den pedagogiska ledningen av grundskolan, utan vilka den nya skolan

inte kan få det innehåll som avsetts. Den bör vidare göra det möjligt för rektor

att förena sin rektorstjänst med skolchefsskap, utan att ledningen av vare sig

kommunens skolväsende eller det egna rektorsområdet skall behöva eftersättas.

3.3.2. Rationaliseringsåtgärder

En inte obetydlig avlastning av arbete från skolkanslierna anser utredningen

möjlig att åstadkomma genom en mer välplanerad och på mer allsidig användbarhet

inriktad rapportgivning från skolkanslierna till länsskolnämnderna.

Väsentliga rationaliseringar bör vidare kunna uppnås genom radikalt förenklade

rutiner för arbete i samband med statsbidragsrekvisitioner

och utredningen framför vissa praktiska förslag härför.

Utredningen förutsätter vidare att länsskolnämnderna i fortsättningen inte

skall ställa krav på avskrifter av bl. a. olika klassers arbetsordningar.

Utredningen understryker den stora betydelsen av att behovet av rapporter,

statistiska uppgifter och liknande fortlöpande utsätts för kritisk

granskning såväl av den som inhämtar uppgifterna som av den som avlämnar

dem. Därvid skall således bedömas om arbetet är oundgängligen nödvändigt.

Då centrala eller regionala skolmyndigheter eller andra myndigheter

behöver tillgång till statistiska uppgifter rörande skolväsendet, bör de i första

hand vända sig till statistiska centralbyråns avdelning för undervisningsstatistik.

Endast i de fall erforderliga uppgifter inte kan erhållas från det centrala

statistikorganet, i förekommande fall efter viss ytterligare bearbetning av där

befintligt grundmaterial, kan det vara befogat att hämta in uppgifter från de

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1966

enskilda rektorsområdena eller skolförvaltningarna. Även om de centralt tillgängliga

uppgifterna ibland inte är helt aktuella, torde de i flertalet fall vara

användbara. Motsvarande kan i vissa fall gälla då skolkansliema hämtar in uppgifter

från de enskilda rektorsområdena.

Utredningen anser att den övervägande delen av de blanketter som passerar

rektorsexpeditioner och skolkanslier för närvarande inte är ändamålsenligt utformade

och föreslår därför att en särskild blankett revision bör komma

till stånd, förslagsvis genom skolöverstyrelsens försorg. Överstyrelsen bör därvid

samarbeta med företrädare för kommunala intressen.

Som exempel på åtgärder ägnade att avlasta rektor och skolchef arbete anför

utredningen vidare förenklade former för undertecknande av handlingar

med användning av konstrasignering, undertecknande på rektors- eller

skolchefsämbetets vägnar, eller enligt uppdrag. Rektorsexpeditionernas och skolkansliernas

arbete kan i vissa fall även effektiviseras genom att den kontorstekniska

utrustningen kompletteras. Inte oväsentliga reduceringar i arbetsmängden

torde vidare stå att vinna genom en lokal översyn av arbetsrutiner och arbetsformer.

Den fortlöpande förenklingen och effektiviseringen av arbetet, ibland

sammanfattade under begreppet vardagsrationalisering, bör enligt utredningen

lämpligen ankomma på såväl rektorer och skolchefer som på andra befattningshavare

vid rektorsområden och skolkanslier.

Utredningen har gjort upp förslag till fördelning av arbetsuppgifter

mellan rektor och rektorsexpedition samt mellan skolchef och skolkansli.

Utredningen finner därvid att rektor och rektorsexpedition inte skall belastas

med sådant arbete som utan olägenheter med hänsyn till arbetet vid rektorsområdet

kan koncentreras till skolkansliet. Till sådant arbete hör annat arbete

med personalens löner än att vid läsårets början till kansliet lämna primäruppgifter

för löneutbetalningar — »stamrapport» — och månatliga uppgifter om

avvikelser från »stamrapporten». Matriklar rörande lärare och andra befattningshavare

i rektorsområdet bör föras vid skolkansli eller annat organ och inte på

rektorsexpeditionen. Ett flertal uppgifter om de tjänstgöringsförhållanden som

erfordras för att upprätta tjänstgöringsbetyg eller intyg bör således inte föras

på rektorsexpeditionen. Det bedöms vidare vara fördelaktigt om skolkansliet

sköter en centraliserad anskaffning av lärarvikarier och den s. k. undervisningsoch

lärarstatistiken. S. k. attestbokföring anser utredningen inte vara nödvändig

vare sig på rektorsexpeditionen eller på skolkansliet, då sådan innebär ett påtagligt

dubbelarbete vid sidan av den medelsredovisning som det kommunalt

medelsförvaltande organet för. En förutsättning är emellertid att rektorer och

skolchefer periodvis får på ett tillfredsställande sätt utformade aktuella bokföringsrapporter

från det medelsredovisande organet och att bokföringen sker med

erforderlig systematisering. Rektorsexpeditionema bör vidare besparas arbetet

med att handha fakturor genom att inköpsrutinen utformas på ett lämpligt sätt.

Utredningen finner det vidare vara rationellt att kommunernas medelsförvaltande

organ räknar ut löner.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 nr 1966

Att skolstyrelserna, dvs. i praktiken skolkanslierna, i sitt arbete utnyttjar de

speciella resurser som vissa andra kommunala förvaltningar besitter finner utredningen

vara fördelaktigt. Utredningen understryker emellertid, att den överföring

av arbetsuppgifter från skolkansli till andra kommunala organ som sålunda

kan ske inte innebär att skolstyrelsen därmed avhänder sig beslutanderätten

i ärendena.

Utredningen finner det vara naturligt att rektor engageras i skolbyggnadsfrågor

men ifrågasätter om det är lämpligt, att han anlitas som sekreterare

i skolbyggnadskommittéer.

Beträffande fördelningen av arbetsuppgifter mellan skolkansliet och andra

kommunala förvaltningar samt delegering av beslutanderätten

i ärenden från skolstyrelse till skolchef, rektorer eller andra befattningshavare

finner utredningen sig inte böra framlägga några förslag. Utredningen deklarerar

dock som sin principiella mening, att delegering av beslutanderätt i ärenden

alltid bör ske till den från praktiska synpunkter lägsta möjliga nivån. Det är i

regel kvantitativt mindre arbetskrävande att fatta beslut i ett ärende än att

avge yttrande till en annan beslutande instans. Utredningen finner vidare, att

en rektor inte skall befatta sig med annat arbete än det som nödvändigtvis

måste utföras i samband med ledningen av verksamheten inom rektorsområdet.

Utredningen har funnit få möjligheter att rationalisera det administrativtexpeditionella

arbetet på rektorsexpeditioner och skolkanslier för att råda bot

på det förhållandet, att senare hälften av vårterminen och höstterminens början

utgör toppar i arbetsmängden. En viss utjämning av arbetsbelastningen

bedöms dock kunna åstadkommas genom att vissa arbetsuppgifter förbereds

eller helt utförs under mindre arbetstyngda perioder, exempelvis under

ferier.

3.3.3. Biträdespersonal

För att rektor samt rektor därjämte skolchef inte skall nödgas eftersätta sina

funktioner som ledare för rektorsområde respektive kommuns skolväsende måste

de enligt utredningens mening i erforderlig omfattning avlastas såväl rutinmässigt

som mera kvalificerat administrativt-expeditionellt arbete. Det är dock

naturligt att en i sista hand ansvarig chef för en arbetsenhet aldrig helt kan

befrias från att befatta sig med de på arbetsenheten förekommande arbetsuppgifterna.

Den överflyttning av arbete från rektor, studierektor och tillsynslärare

samt från rektor därjämte skolchef till annan befattningshavare, som sålunda

bör äga rum, utgör i själva verket en tillämpning av välkända arbetsfördelningsprinc:per.

Enligt dessa bör sålunda en arbetsuppgift inte utföras av en befattningshavare

med större kvalifikationer än som krävs för arbetet i fråga. Utredningen

anser det vara slöseri med allmänna medel att dyrbar, för andra ändamål

avsedd arbetskraft brukas för rent expeditionsarbete och betonar, att det bör

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr år 1966

ligga i det allmännas intresse att rektors, studierektors, tillsynslärares och skolchefs

arbetskapacitet utnyttjas på ett rationellt sätt. Detta förutsätter att skolledarna

får erforderliga biträdesresurser.

Under de senaste årtiondenas reformarbete inom det obligatoriska skolväsendet

har vid skilda tillfällen och av skilda instanser berörts frågan om att skapa

vissa garantier för att rektorerna vid den obligatoriska skolan skall få erforderlig

biträdeshjälp. Därvid har från såväl statliga skolorgan som skolledares och

lärares fackliga organisationer uttalats sympatier för centralt utformade normerande

bestämmelser om anslagstilldelning för biträdeshjälp. Det har även ifrågasatts

om inte statsbidraget till skolledartjänsterna borde göras beroende av om

kommunerna tillfredsställande löst biträdesfrågan. Skoladministrativa utredningen

har kommit fram till att staten inte bör ställa upp bindande normer för

tilldelning av biträdeshjälp, vilka har karaktären av i varje kommun automatiskt

verkande regler. Grundskolan står under kommunalt huvudmannaskap.

Utredningen anser att det under dessa förhållanden inte skulle vara riktigt att

den lokala skoladministrationen regleras av generella statliga bestämmelser, som

i vissa fall kan försvåra rimliga hänsynstaganden till lokala förhållanden.

Utredningen har, sedan möjligheterna beaktats att i mindre omfattning utjämna

säsongvariationerna, sökt dela upp det beräknade årliga behovet av biträdestimmar

vid rektorsområden av olika storlek och struktur i dels ett konstant

behov, dels ett säsongmässigt behov. Dessa beräkningar, som avses kunna tjäna

till vägledning vid dimensionering av såväl den fasta som den tillfälliga biträdespersonalen,

redovisas i diagram 1. Vid beräkningarna av konstanta årsarbetsmängder

har förutsatts att biträdespersonalen tar ut semester under juli månad,

den enligt utredningen för rektorsexpeditionen minst arbetsbelastade månaden.

Strukturen på rektorsområdena med samtliga stadier förutsätts vara i stort

densamma som strukturen i de respektive genomsnittsrektorsområden — modellrektorsområden

— som utredningen konstruerat.

Ur diagrammet kan även utläsas att behovet av biträdestimmar per högstadieklass,

under förutsättning att skolledningen avlastas rutingöromål i önskvärd

omfattning, synes vara ungefär dubbelt så stort som behovet av biträdestimmar

per låg- eller mellanstadieklass. Ges rektor inte erforderlig biträdeshjälp kan

poängrelationen 1—1,5 mellan låg- eller mellanstadieklassen och högstadieklassen

sålunda enligt utredningen inte anses ge ett från arbetsmängdssynpunkt rättvist

utslag. En inte oväsentlig del av de arbetsuppgifter, som enligt utredningens

mening bör utföras av biträdespersonal på rektorsexpeditionen, kräver handläggning

av biträde som kan arbeta självständigt.

En mångfald arbetsuppgifter som sammanhänger med ledning och administration

av kommuners skolväsende har utredningen funnit helt eller delvis kunna

överföras från skolchef till dels ett mera kvalificerat biträde, dels personal i den

s.k. biträdeskarriären. Det mera kvalificerade biträdet åt skolchef har utredningen

kallat assistent. Denne förutsätts ha särskilda teoretiska och praktiska

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 74 år 1966

Diagram 1. Beräknad årsarbetsmängd för biträdespersonal vid rektorsområden

av olika storlek och struktur.

2400 t—

Rtktoriomröde m«d endast Idg-och mellanstadierna

- ~ samtliga stadier; L*M>Hl .

- ; H»L» Mj <betr

- « endast högstadium

2300 —

—totalbehov

-konstant behov

-konstant behov

—totalbehov

1800

—konstant behov

-konstant behov

200 300 400 500 600 700 800 900 1000 1100 1200 1300 1400 1500

Antal elever

kvalifikationer för självständig handläggning av frågor av administrativ och

kameral natur. Utredningen förutsätter, att assistent inte skall befatta sig med

bara kameralt arbete.

Utredningen utgår således ifrån att kommunerna, på det sätt som i varje särskilt

fall befinns lämpligt, i full utsträckning tillgodoser skolchefernas behov av

biträde. Detta anges som förutsättning för att de av utredningen föreslagna

organisatoriska anordningarna skall möjliggöra för en skolledare att på ett tillfredsställande

sätt förena rektors- och skolchefsskap. Utredningens beräkningar

av det årliga behovet av insatser av dels mera kvalificerat biträde (assistent),

dels personal i biträdeskarriären i kommuner med skolväsende av sådan omfattning,

att en skolledare har att förena rektors- och skolchefsskap, anses kunna

tjäna till vägledning vid utformningen av biträdesorganisationen vid de kommunala

skolförvaltningarna. Detta framgår av diagram 2.

Enligt de i diagram 2 redovisade beräkningarna skulle således det årliga behovet

av »assistenttimmar» vara något större än behovet av biträdestimmar

i en kommun med ett givet poängtal. Utredningen framhåller dock, att detta

förhållande inte bör tas såsom något definitivt givet. Relationen mellan behovet

av insatser av asssistent och behovet av insatser av personal i biträdeskarriären

är i viss utsträckning även beroende av den sistnämndas kvalifikationsnivå. Vid

de beräkningar som utredningen företagit har förutsatts, att biträdespersonalen

inte är att hänföra till den övre delen av karriären. Det torde enligt utredningen

under dylika förhållanden vara rimligt att utgå ifrån att i en kommun med ett

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1966

Diagram 2. Beräknad årsarbetsmängd för skolchef, assistent och personal i biträdeskarriären

i kommuner med skolväsende av sådan omfattning att en skolledare

har att förena rektors- och skolchefs skap.

Skolchtr

2. 2700

Assistent

2500 —

Personal i biträdeskarriären

220 430 650 870 1090 1300 1520 1740 1950 2170 2390 2600 2820 3040 3260

Antal elever (avrundat till tiotal)

10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 130 140 150

Antal poöng

givet poängtal behovet av »assistenttimmar» är i stort detsamma som behovet

av biträdestimmar.

Behovet av personal i biträdeskarriären vid skolkansli som även fungerar

såsom rektorsexpedition måste bedömas i ett sammanhang.

Utredningen säger sig vara medveten om att det, i första hand i de minsta

kommunerna, under en övergångstid kan bli svårt att tillfredsställande lösa

frågan om kvalificerat biträde (assistent) till skolchefen. Möjligheter anses i

sådant fall böra föreligga för skolstyrelsen att vidtaga särskilda åtgärder, exempelvis

att på kommunens bekostnad nedsätta rektors (skolledningens) undervisningsskyldighet

utöver den av länsskolnämnden fastställda nedsättningen

3.3.4. Skolledarorganisationen inom rektorsområdet

Rektor och studierektor

Såväl en analys av fördelningen på kvalifikationsgrunder av skolledningens,

dvs. rektors och studierektors sammanlagda arbete, som en direkt funktionell

analys av skolledningens arbete stöder enligt utredningens mening nu gällande

princip, att ledare för ett rektorsområde vid grundskolan skall vara befatt
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kuntjl. Maj:ta proposition nr 7b år 19G6

17

ningshavare med pedagogisk bakgrund och övervägande pedagogiska funktioner.

De arbetsledande uppgifterna är enligt utredningen i huvudsak pedagogiska till

sin karaktär. En analys av skolledningens arbete utifrån funktionella aspekter

finner utredningen ge vid handen att en genom egen lärarverksamhet vunnen

förtrogenhet med undervisningens liksom det övriga pedagogiska arbetets villkor

är av stor betydelse för rektor i hans ställning som ansvarig för arbetet vid ett

rektorsområde. I framtiden torde skolenhet med grundskola i vissa fall komma

att inrymma även annan skola. Ledningen av och ansvaret för verksamheten

måste även vid en sådan skolenhet ligga hos en chef, rektor. Av bl. a. detta skäl

anser utredningen att de formella kompetensbestämmelserna för rektorstjänst

vid grundskolan måste ges en vidare utformning än för närvarande.

Utredningen föreslår, att för behörighet till rektorst jänst skall

fordras att vara med hänsyn till insikter, praktisk erfarenhet och övriga egenskaper

skicklig och lämplig för tjänsten. Enligt utredningens mening har rektor

som pedagogisk ledare nytta av att bedriva viss egen undervisning. Den omedelbara

kontakt med det pedagogiska skolarbetet som egen undervisning ger, är ur

allmänpedagogiska synpunkter av betydelse för rektors möjligheter att utöva

det pedagogiska ledarskapet. Även om omfattningen av rektors undervisningssky

Idig het måste vara avhängig av rektorsområdets storlek,

utgår utredningen ifrån att den som regel inte skall understiga den nu gällande

minimiundervisningsskyldigheten för rektor som inte förenar rektors- och skolchefsskap,

dvs. 4—5 veckotimmar.

Utredningen beräknar — under den uttryckliga förutsättningen att skolledningen

så långt det är möjligt avlastas mer eller mindre rutinbetonat administrativt-expeditionellt

arbete och bereds tidsmässiga möjligheter att i större omfattning

än för närvarande ägna sig åt pedagogiska uppgifter — vid vilket elevantal

en som normal betraktad arbetsmängd uppnås för en befattningshavare i skolledningen.

Hänsyn har även tagits till att rektor skall ha en undervisningsskyldighet

på 4—5 veckotimmar och till att visst arbete, som nu synes utföras av

tillsynslärare vid rektorsskola, enligt utredningens mening bör åligga den egentliga

skolledningen, dvs. rektor och studierektor. Det har vidare förutsatts att

rektor inte behöver befatta sig med arbete med de elever som från rektorsområdet

avlämnats till högstadium vid annat rektorsområde. Normal årsarbetsmängd

uppnås vid rektorsområde med endast låg- och mellanstadierna vid ett

elevantal av ca 1 100—1 200, vid rektorsområde med samtliga stadier av vilka

högstadiet är mindre än låg- och mellanstadierna tillhopa vid ett elevantal av ca

850—950, vid rektorsområde med samtliga stadier av vilka högstadiet är större

än låg- och mellanstadierna tillhopa vid ett elevantal av ca 800—900 samt vid

rektorsområde med endast högstadium vid ett elevantal av ca 700—850. Förhållandet

mellan den totala årsarbetsmängden hos skolledningen i rektorsområden

med endast låg- och mellanstadierna och den totala årsarbetsmängden i rektorsområden

av motsvarande storlek med endast högstadium är ungefär 1:1,5. Med

utgångspunkt i utredningens beräkningar kan således enligt utredningen nu gäl
2

— Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. Nr 74

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 är 1966

lande poängsystem för bedömning av grundskolans omfattning

— enligt vilket varje klass av låg- och mellanstadierna har poängvärdet

1 och varje klass av högstadiet poängvärdet 1,5 — användas för att ange

sambandet mellan ett rektorsområdes omfattning och total årsarbetsmängd för

skolledningen i rektorsområdet.

I det material på vilket utredningens beräkningar baserats har klassuppdelningen

i årskurs 9 skett enligt för försöksskolan gällande bestämmelser. Emellertid

kan tillämpningen av skolstadgans bestämmelser om hur linje med övervägande

yrkesämnen i årskurs 9 i grundskolan skall anordnas såsom särskild

klass i vissa fall medföra att klassantalet och därmed poängtalet för rektorsområdet

blir lägre än om klassuppdelningen, under i övrigt jämförbara förhållanden,

skett enligt bestämmelserna för försöksskolan. För att poängvärdet per

undervisningsenhet även av linje med övervägande yrkesämnen i årskurs 9 i

grundskolan adekvat skall uttrycka sambandet mellan förekomsten av undervisningsenheten

ifråga och det arbete den förorsakar skolledningen, bör därför,

enligt utredningens mening, klass av 9 pr, tp, ha och ht, som vid undervisning i

yrkesämnen är delad, i poänghänseende räknas som två klasser.

Med utgångspunkt i de beräkningar av den omfattning rektorsområden av

olika struktur maximalt bör ha för att ledningen skall kunna åvila en enda befattningshavare

och med hänsyn tagen till säsongvariationema i skolledningens

arbete har utredningen bedömt behovet av en biträdande skolledare.

Utredningen föreslår, att biträdande skolledare må inrättas vid rektorsområde

som består av högstadium eller högstadium jämte annat stadium av grundskolan,

då rektorsområdets poängtal uppgår till lägst 22. Vid rektorsområde med

endast låg- och mellanstadier föreslås biträdande skolledare få inrättas, då rektorsområdets

poängtal uppgår till lägst 51. Detta förslag bör ses även mot bakgrund

av utredningens ställningstaganden beträffande behov av biträdespersonal.

Vad beträffar den närmare utformningen av den biträdande skolledarinstitutionen

föreslår utredningen, att denna skall bestå av en biträdande skolledare

med hela rektorsområdet som verksamhetsområde. Förslaget innebär sålunda

att ledningsfunktionen vid rektorsområden organiseras efter en vertikal i

stället för en horisontell princip. Utredningen förutsätter, att den biträdande

skolledaren skall vara lärare.

Utredningen har även diskuterat andra sätt att organisera grundskolans ledning.

En möjlighet vore sålunda att utforma en biträdande skolledarinstitution

såsom en flerhövdad studierektorsinstitution med exempelvis en studierektor för

varje i rektorsområdet ingående stadium. Studierektorerna kunde åläggas pedagogiska

funktioner såsom åhörande av lektioner, handledning av lärare samt

övrig övervakning och ledning av undervisningen vid sina respektive stadier. Utredningen

har emellertid funnit en lösning efter dessa linjer mindre rationell.

Den nuvarande skolledarorganisationen tillgodoser inte skolans behov av samlad

pedagogisk ledning.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1966

Möjligheten liar även diskuterats att genom exempelvis en koncentration av

å ena sidan de organisatoriskt-administrativa ledningsfunktionerna inom kommunens

samlade skolväsende till en ledare och å andra sidan av de därigenom

renodlade pedagogiska ledningsfunktionerna inom kommunens samlade skolväsende

till en annan ledare effektivisera såväl hela den kommunala skoladministrationen

som den samlade pedagogiska ledaraktiviteten inom skolväsendet.

Utredningen har emellertid inte funnit att förutsättning för närvarande föreligger

för konstruktiva förslag efter dessa riktlinjer.

Den lösning utredningen förordar i fråga om organisation för ledning av rektorsområden

i grundskolan utgår sålunda ifrån nuvarande ordning att ledarskap

för kommuns skolväsende och ledarskap för däri ingående enskilda rektorsområden

eller skolenheter är utformade såsom skilda funktioner.

Utredningens förslag innebär således, att rektor då rektorsområdets storlek så

kräver vid sin sida bör ha en biträdande skolledare samt att denne skall ha hela

rektorsområdet som verksamhetsområde och bör vara lärare med sin undervisningsskvldighet

förlagd till rektorsområdet. Utredningen föreslår, att arbetsfördelningen

mellan rektor och den biträdande skolledaren inte fastställs

på sådant sätt, att någondera befattningshavaren låses till vissa bestämda funktioner.

Såväl rektor som den biträdande skolledaren är att betrakta såsom i

första hand pedagogiska befattningshavare. Enligt utredningens mening bör rektor

ha frihet att med den biträdande skolledaren överenskomma om den arbetsfördelning

som med hänsyn till personlig fallenhet och individuella intressen befinns

lämplig. Den överenskomna arbetsfördelningen mellan rektor och den biträdande

skolledaren bör fastställas av skolstyrelsen och meddelas rektorsområdets

lärare. Då arbetsfördelningen mellan rektor och den biträdande skolledaren

föreslås få uppgöras från fall till fall, föreslår utredningen att den biträdande

skolledaren tillsätts genom förordnande tills vidare, varvid förordnandet

som regel får förutsättas gälla åtminstone tid sammanfallande med vederbörande

rektors tjänstetid. För den biträdande skolledaren föreslår utredningen

titeln studierektor.

Enligt utredningens förslag bör studierektor vara lärare, men eftersom han

inte skall vara knuten till visst stadium av grundskolan bör för behörighet till

befattningen inte krävas lärarutbildning av visst bestämt slag.

Studierektor föreslås åtnjuta semester, inte ferier, samt vara skyldig mottaga

vikariatsförordnande såsom rektor. Det bör också åligga

studierektor att närmast under rektor svara för schemaläggningen.

På grund av det meransvar funktionen som studierektor medför bör studierektor,

förutom det att hans undervisningsskyldighet avpassas med hänsyn till

insatserna i skolledningen, tillerkännas arvode. Att studierektorsinstitutionen

konstrueras som en arvodesbefattning för en skolans lärare torde i varje särskilt

fall utgöra den bästa garantin för en väl sammansatt skolledning. Arvodesfrågan

förutsätts lösas vid förhandlingar mellan berörda parter.

Med hänsyn till att den biträdande skolledaren föreslås ha hela rektorsom2*

— Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. Nr 74

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 är 1966

rådet som verksamhetsområde och att arbetsfördelningen mellan rektor och biträdande

skolledare föreslås få uppgöras från fall till fall finner utredningen det

konsekvent att betrakta frågan om undervisningsskyldighet för

rektor och biträdande skolledare som en fråga om undervisningsskyldighet för

skolledningen i rektorsområdet. Det bör därför ankomma på länsskolnämnd att,

i stället för att fastställa undervisningsskyldighet för rektor och nedsättning av

undervisningsskyldighet för studierektor, fastställa den totala undervisningsskyldigheten

för skolledningen, dvs. den sammanlagda undervisningsskyldighet som

skall åvila rektor och studierektor. Det bör ankomma på skolstyrelsen att, efter

att ha hört rektor, fördela den sålunda fastställda undervisningsskyldigheten

mellan rektor och studierektor, varvid skall beaktas att rektors undervisning

inte får understiga i skolstadgan föreskriven minimiundervisningsskyldighet. Vid

fördelningen bör dock beaktas att rektor alltid skall ha erforderlig tid för utövande

av chefsfunktionerna.

Utredningen föreslår, att undervisningsskyldigheten för den egentliga skolledningen

vid rektorsområden (rektor och i förekommande fall studierektor) fastställs

enligt följande tablå, uttryckt i antal veckotimmar på låg- och mellanstadierna.

Rektorsområdets

poängtal

Antal veckotimmar på låg- och mellan- stadierna för skolledningen inom rektors- område som består av

enbart låg- och/

eller mellan- stadium

högstadium eller

högstadium jämte

annat stadium

Högst 11 .............

20—22

16—20

12—21 .............

17—19

11—15

22 29 .............

14—16

39—41

30—36 .............

11—13

35—38

37—43 .............

8—10

30—34

44—50 .............

6— 8

26—29

51—57 .............

33—34

23—25

58—63 .............

30—32

20—22

64—70 .............

27—29

18—19

71— ...............

26

17

I det fall studierektorsbefattning inte inrättas fastän rektorsområdets poängtal

överstiger det lägsta poängtal vid vilket så får ske, beräknas rektors undervisningsskyldighet

genom reducering av det angivna veckotimtalet med 30. Undervisningsskyldigheten

för rektor, som inte med rektorsbefattningen förenar

befattning som skolchef, får dock inte understiga 4—5 veckotimmar.

Den undervisningsskyldighet för den egentliga skolledningen som av länsskolnämnden

fastställts enligt redovisade normer utgör den ram, inom vilken skolstyrelsen

i samråd med rektor har att utmäta undervisningsskyldigheten för rek
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts ''proposition nr 74 ur 1966

tor och studierektor. Den sålunda utmätta undervisningsskyldigheten för envar

av de båda befattningshavarna skall därefter i förekommande fall multipliceras

med talet 0,8 för undervisning i läroämnen på högstadiet och specialundervisning

samt med talet 1,2 för undervisning såsom yrkeslärare.

Möjlighet anses böra föreligga att med hänsyn till speciella omständigheter

avvika från de föreslagna gränserna vid fastställande av den egentliga skolledningens

undervisningsskyldighet. Några allmänna anvisningar i detta avseende

kan enligt utredningens mening inte utfärdas.

Utredningen tar i ett senare sammanhang upp frågan om undervisningsskyldighet

för skolledningen i rektorsområden med rektor som jämväl är kommunal

skolchef.

T illsynslärare

De arbetsuppgifter, som enligt skolstadgan ankommer på tillsynslärare har

framgått av den lämnade redogörelsen för nuvarande förhållanden. Utredningen

finner, att en tillsynslärare i vissa fall har att utöva direkta ledningsfunktioner

vid skolanläggningen och anser denna ordning vara naturlig vid skolanläggning,

där varken rektor eller studierektor är expeditionellt stationerad. Utredningen

förutsätter därför, att tillsynslärarinstitutionen i detta fall skall fungera enligt

gällande bestämmelser. Dock föreslås den ändringen, att tillsynslärare skall

finnas så snart skolanläggningen omfattar mer än en klass.

Med nuvarande arbetsuppgifter för tillsynslärarna skulle enligt utredningen

den situationen kunna uppstå vid rektorsskola, att direkta ledningsfunktioner

skulle komma att utövas av inte mindre än tre befattningshavare, eftersom det

torde vara realistiskt att räkna med att den studierektor, som utredningen

föreslår, i regel kommer att vara expeditionellt stationerad vid samma skolanläggning

som rektor. Vid skolanläggning med rektor eller studierektor skulle

direkta ledningsfunktioner ankomma på två befattningshavare. Utredningen

finner en sådan uppspaltning av ledningsfunktioner vid en och samma skolanläggning

mindre ändamålsenlig. Utredningen anser således, att de arbetsuppgifter,

som tillsynslärare vid rektorsskola primärt bör åläggas, skall vara

att närmast under den egentliga skolledningen — dvs. rektor och/eller studierektor

— utöva ledningen av och tillsynen över anskaffning och vård av undervisningsmateriel.

På tillsynslärare vid rektorsskola föreslås även ankomma att närmast

under skolledningen svara för ordningen vid skolanläggningen. De övriga

funktioner, som nu enligt skolstadga och normalinstruktion för tillsynslärare ankommer

på tillsynslärare hör enligt utredningens mening till den egentliga skolledningens

funktioner och bör således vid rektorsskola utövas av den egentliga

skolledningen.

Skulle det befinnas lämpligt, att samma person förordnas såväl till studierektor

som tillsynslärare vid rektorsskola — med rektorsskola avses här även

skolanläggning vid vilken endast studierektor är expeditionellt stationerad —

synes enligt utredningen inga principiella hinder föreligga för detta.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1966

Utredningen har, som tidigare nämnts, räknat med att biträdespersonal

bör utföra något arbete i samband med materielanskaffning, varigenom även

tillsynslärare vid rektorsskola kan bli befriad från visst rutinbetonat expeditionellt

arbete. Gällande regler för fastställande av nedsättning av tillsynslärares

undervisningsskyldighet bör därför enligt utredningen kunna bibehållas.

3.3.5. Ledningen av kommunens skolväsende

Genom att arbetet för rektor som därjämte är skolchef (rektor tillika skolchef

eller förste rektor) i inte ringa omfattning upptages av mer eller mindre rutinbetonat

administrativt-expeditionellt arbete beskärs hans möjligheter till erforderliga

insatser såväl i ledningen av kommunens skolväsende som i den pedagogiska

ledningen av det egna rektorsområdet. Utredningen har dels, såsom

framgått av den tidigare redogörelsen, påvisat möjligheter att genom olika rationaliseringsåtgärder

befria skolchef från mindre kvalificerat administrativt

arbete, dels sökt skapa sådana organisatoriska förutsättningar för en rektor

att förena rektors- och skolchefsskap, att varken ledningen av kommunens skolväsende

eller ledningen av det egna rektorsområdet skall behöva eftersättas.

Sedan dessa möjligheter till rationaliseringar beaktats har utredningen utfört

arbetsmängdsberäkningar för skolchef och biträden åt skolchef. På grundval

av dessa har utredningen sedan beräknat en genomsnittlig årsarbetsmängd för

skolchef och biträden för skolkansliuppgifter i kommuner med skolväsende av

sådan omfattning, att en skolledare har att förena rektors- och skolchefsskap.

Dessa beräkningar har redovisats i diagram 2 (s. 16). Skolväsendets struktur i

kommunerna har förutsatts vara i stort densamma som strukturen av skolväsendet

i den av utredningen konstruerade modellkommun, som har förste rektor som

skolchef. Omfattningen av skolväsendet i kommunerna har beräknats enligt gällande

poängsystem. Omständigheter har inte heller framkommit, som motiverar

ändring av poänggränserna för inrättande av sådan skolchefstjänst, som inte är

förenad med rektorstjänst.

Såsom bl. a. framgår av diagram 2 medför befattningen som skolchef ett omfattande

merarbete för en rektor som därjämte är skolchef. Det är enligt utredningen

därför motiverat att söka anpassa sådan rektors arbetsbörda vid det egna

rektorsområdet med hänsyn till detta merarbete. Så sker redan nu i viss utsträckning.

Enligt gällande bestämmelser och anvisningar kan nämligen den för rektor

därjämte skolchef i egenskap av rektor fastställda undervisningsskyldigheten

reduceras med upp till 5 veckotimmar. Geografiska förhållanden, såsom stora

avstånd till skolanläggningar inom annat rektorsområde i kommunen, bör kunna

medföra större reducering. Utredningen anser emellertid, att även en rektor

som förenar rektors- och skolchefsskap bör kunna fullgöra alla sina åligganden

med bibehållande av i stort normal årsarbetsbörda och i övrigt normala arbetsförhållanden,

och finner därför de nuvarande organisatoriska förutsättningarna

för att hos en person förena de båda funktionerna otillfredsställande.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.ts proposition nr 74 år 1966

Utredningen har på grundval av arbetsmängdsberäkningar utarbetat förslag

till nya normer för kompensering av genom skolehefsskap uppkommet merarbete

för rektor, som därjämte är skolchef. Utredningen understryker, att tilllämpningen

av de föreslagna normerna förutsätter, att skolkansliuppgifter av

ekonomisk, administrativ och kameral natur självständigt ombesörjs av biträde

med erforderliga kvalifikationer. För uppgifter av sådant slag skall skolchefen

utöva ledningen, inte utföra rutinarbetet.

Utredningen föreslår, att den för rektor och i förekommande fall för rektor

och studierektor fastställda sammanlagda undervisningsskyldigheten vid rektorsområde

med rektor som därjämte är skolchef (rektor tillika skolchef eller

förste rektor) av länsskolnämnden reduceras enligt följande tablå, uttryckt i

antal veckotimmar på låg- och mellanstadierna.

Kommunens poängtal

Nedsättning uttryckt i vec- kotimmar på grundskolans

låg- och mellanstadium

Högst 10

Högst 3

11— 40

3— 6

41— 70

6— 8

71—100

8—11

101—130

11—13

Lägst 131

13—14

Skolchef som är rektor vid icke-obligatorisk skola föreslås få motsvarande

nedsättning av den för honom i egenskap av rektor fastställda undervisningsskyldigheten,

dock med iakttagande av att erforderlig multiplicering av timtalet

kommer till stånd.

Möjlighet bör enligt utredningens mening föreligga att med hänsyn till speciella

omständigheter från fall till fall avvika från de föreslagna gränserna för

reducering av rektors och eventuellt studierektors undervisningsskyldighet. Till

dylika omständigheter hör exempelvis geografiska förhållanden, onormalt omfattande

skolskjutsverksamhet, tidskrävande skolbyggnadsärenden samt större

omläggningar av kommunens skolorganisation. Till omständigheter av detta

slag hör även förhållandet, att skolchef i kommun utan eget högstadium likväl

har att utföra omfattande arbete sammanhängande med högstadieelevernas skolgång

i andra kommuner.

3.3.6. Utbildning och fortbildning

Under utredningens arbete har vissa frågor rörande utbildning av skolledare

och biträden åt skolledare aktualiserats. Dels har vissa skrivelser i frågan överlämnats

till utredningen, dels har utredningen under sitt fältarbete konsta
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Kungl. Maj:ts proposition nr 74- år 1966

terat, att det föreligger behov av både utbildning och fortbildning av dessa

personalkategorier.

Vissa utbildnings- och fortbildningsmöjligheter för skolledare finns för

närvarande. Lärarsammanslutningarna anordnar skoladministrativa kurser på

några veckors längd under ferierna. Den för Svenska stadsförbundet och Svenska

kommunförbundet gemensamma Kommunskolan i Sigtuna bedriver i samarbete

med skolledarorganisationer fortbildningsverksamhet för skolledare och

skolöverstyrelsen har pedagogiskt inriktade kurser för skolledare. Vid mer eller

mindre regelbundet anordnade kontakt- eller informationskonferenser slutligen

erbjuds olika slag av skolledare informationsmöjligheter.

Utredningen anser, att utbildning och fortbildning av skolledarkategorien skolchefer

får betraktas såsom en i första hand kommunal angelägenhet och ett

naturligt inslag i den utbildningsverksamhet som anordnas för kommunala chefstjänstemän.

Utredningen bortser således i detta sammanhang från skolcheferna

och avser med begreppen skolledarutbildning och fortbildning av skolledare

uteslutande utbildning och fortbildning av rektorer, dvs. ledare för skolenheter

eller rektorsområden.

Behovet av skolledarutbildning motiveras främst av det faktum, att det

är av avgörande betydelse för utbildning och fostran vid en skolenhet eller

ett rektorsområde vilken förmåga chefen för enheten har att leda underställd

personal till en effektivt och smidigt fungerande verksamhet. Utredningen talar

om utbildning för skolledare i två avseenden. Dels behövs en grundläggande

skolledarutbildning, kallad »chefsutbildning», som syftar till att utveckla ledarförmågan

hos skolledarna. Dels behövs fortbildning av skolledare i syfte att göra

dem skickade att på bästa sätt leda skolans organisatoriska och pedagogiska utvecklingsarbete.

»Chefsutbildningen», dvs. utbildningen om ledarskapets problem,

bör enligt utredningen omfatta orientering i de psykologiskt betonade

kärnämnena personalledning och personaladministration. Dessutom föreslås

orientering om arbetsorganisation, rationaliseringsteknik, skolförvaltning och

skolförfattningar ingå.

En grundläggande skolledarutbildning med den starkt allmänna och praktiska

inriktning på ledarproblem och administrativa problem som utredningen skisserat

beräknas, om den komprimeras, kunna genomföras på en relativt kort kurstid.

Utredningen räknar med 2—3 veckor. »Chefsutbildningen» för skolledare

bör enligt utredningens mening sättas in i det läge, där skolledaren på allvar

ställs inför ledarproblemen, dvs. som regel vid en tidpunkt strax efter utnämningen

till skolledare.

Genom att utgå ifrån att »chefsutbildningen» för skolledare bör sättas in efter

det att skolledaren utnämnts till sin befattning, tar utredningen även ställning

till frågan om en reguljär skolledarutbildning skall ges en grundläggande ställning

i meriteringshänseende. Så bör inte vara fallet anser utredningen. Enligt

utredningens mening finns det ingenting som a priori talar för att lärare, som

visat intresse för skolledande verksamhet genom att delta i skolledarkurser eller

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 7h år 1966 25

skoladministrativa kurser, härigenom dokumenterat personlig lämplighet för

skolledarbefattning.

Beträffande tidpunkten för utbildningskurserna överväger utredningen två

möjliga alternativ. Enligt det ena alternativet förläggs den grundläggande skolledarutbildningen

till tiden mellan utnämningen och den tidpunkt, då skolledaren

tillträder sin tjänst. Enligt det andra förläggs den grundläggande skolledarutbildningen

till en tidpunkt, som infaller exempelvis ett till ett och ett

halvt år efter det skolledaren första gången tillträtt skolledartjänst. Utredningen,

som principiellt håller före, att den grundläggande utbildningen av skolledare

bör anordnas enligt det första alternativet, föreslår, att skolöverstyrelsen ges i

uppdrag att snarast möjligt starta försöksverksamhet med en skolledarutbildning

enligt de av utredningen skisserade riktlinjerna, i vilken skulle delta dels

sedan något år verksamma skolledare, dels nyutnämnda skolledare som inte tillträtt

sina befattningar eller tjänstgjort endast obetydlig tid.

Den grundläggande utbildningen för skolledare föreslås skola handhas och

ledas av skolöverstyrelsen. Utbildningen bör utformas i samförstånd med kommunförbunden,

personalutbildningsberedningen eller det eventuella permanenta

organ för utbildning av personal inom den statliga förvaltningen som beredningens

arbete kan resultera i, statskontoret samt skolledarorganisationema. Utredningen

betonar även vikten av att inhämta erfarenheter från näraliggande

utbildningsvei-ksamhet inom näi-ingslivet.

Med den frekvens av förstagångsförordnanden av skolledare som gällt under

de senaste åren beräknas det under de närmaste åren föreligga behov av tre

ä fyra grundläggande skolledarutbildningskurser per år, med 20—40 deltagare

per kurs.

Fortbildningen av skolledare, motiverad framför allt av den ständigt pågående

pedagogiska och organisatoriska utvecklingen av skolan, bör enligt utredningen

bestå av kursvei-ksamhet av två slag, dels rent pedagogisk, dels praktiskt-administrativ.

Även fortbildningsverksamheten, som avses skola handhas av skolöverstyrelsen,

föreslås utformad i samförstånd med kommunförbuixd och skolledarorganisationer.

De pedagogiska fortbildningskurserna föreslås organiserade med beaktande

av de erfarenheter som vunnits av de pedagogiskt-metodiska kurserna som

skolöverstyrelsen anordnar för skolledare. Det framhålls som väsentligt, att kui^- sema läggs upp på ett sådant sätt att skolledarna stimuleras att på fältet föra

det pedagogiska utvecklingsarbetet vidare. Den praktiskt-administrativa fortbildningen

av skolledare bör behandla organisatoriskt-administrativa frågor

som skolledarna ställts inför i det löpande arbetet. Viss del av fortbildningsverksamheten

för skolledare torde av praktiska skäl behöva differentieras med

hänsyn till den skola eller de skolor som i kurserna deltagande skolledare representerar.

Lika viktigt som det är att biträdespersonal i erforderlig omfattning

ställs till skolledarnas förfogande för administrativt-expeditionellt arbete

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1966

är det att denna personal har utbildning för ett ändamålsenligt fullgörande av

sina arbetsuppgifter. Utbildningen av biträden delas upp i introduktionsutbildning

och fortbildning. Då berörda befattningshavare emellertid både avlönas

och tillsätts av kommunerna framför utredningen inte några konkreta förslag

rörande utformning och omfattning av utbildning av biträdespersonal åt skolledare,

utan anför endast vissa synpunkter på en sådan utbildning. Denna

betraktas såsom en kommunal angelägenhet. Utredningen utgår ifrån att den

utbildningsverksamhet på området som under senare år påbörjats av kommunförbunden

kommer att intensifieras.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 ur 19G6

27

4. Remissyttrandena

4.1. Utredningens undersökning

Mot utredningens organisationsundersökning har i flera avseenden riktats kritik

från remissinstanserna. Kritiken avser främst det förhållandet att försöksskolan

och inte grundskolan undersökts, vidare enkätens begränsade omfattning, att

inte tillräckligt små respektive tillräckligt stora rektorsområden undersökts och

slutligen att utredningen enligt remissinstansernas mening inte tagit hänsyn till

alla arbetsuppgifter, som påverkar rektors arbetssituation.

Länsskolnämnden i Värmlands län anför exempelvis att de av utredningen

redovisade årsarbetsmängderna för de flesta modellrektorsområdena är betydligt

mindre än vad som väntats med utgångspunkt från nämndens erfarenhet.

Länsskolnämnden i Gotlands län menar, att utredningens konstateranden, att

t. ex. rektor i alltför stor utsträckning får ägna sig åt administrativa uppgifter,

att hans pedagogiska arbete eftersätts, att han inte har biträdeshjälp i tillräcklig

omfattning, i och för sig är riktiga, men att dessa konstateranden hade kunnat

göras utan några vidlyftiga utredningar — de torde inte innebära någon

nyhet.

Skolöverstyrelsen anmärker mot att materialet bygger på subjektiva värderingar

men finner att det trots detta är användbart som underlag för ställningstaganden

till de förändringar beträffande skolledningen, som utredningen föreslår.

4.2. Utredningens förslag

4.2.1. Målsättning

Samtliga remissinstanser ansluter sig till utredningens uppfattning att den

pedagogiska ledningen av rektorsområdena är eftersatt både beträffande det

löpande pedagogiska arbetet och det pedagogiska utvecklingsarbetet, vilket utgör

en förutsättning för förverkligandet av grundskolans målsättningar. Man

betonar genomgående nödvändigheten av att det skapas sådana organisatoriska

förutsättningar för en rektor att förena rektors- och skolchefsskap, att varken

ledning och tillsyn av kommunens skolväsende, planering för skolutvecklingen i

kommunen eller den pedagogiska ledningen av det egna rektorsområdet skall behöva

eftersättas.

4.2.2. Rationaliseringsåtgärder

I remissyttrandena över riksdagsrevisorernas berättelse betonas

vikten av att de skoladministrativa problemen ägnas fortsatt uppmärksam
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 74 år 1966

het. Svenska stadsförbundet och Svenska kommunförbundet framhåller, att det

torde vara en naturlig strävan hos kommunerna att i möjligaste mån söka rationalisera

arbetet, förenkla kommunikationerna mellan den centrala skolförvaltningen

och de olika skolornas rektorsexpeditioner samt överhuvudtaget åstadkomma

smidiga arbetsrutiner och förvaltningsformer inom den starkt expanderande

skoladministrativa sektorn. Även skolöverstyrelsen betonar behovet av

kommunala insatser för att den lokala skoladministrationen skall fungera rationellt.

Statskontoret förutsätter, att skolöverstyrelsen i samråd med kommunförbunden

låter utarbeta en lättfattlig instruktion för verksamhetens bedrivande

vid en skolexpedition.

Remissinstanserna har ägnat stort intresse åt de av utredningen föreslagna

rationaliseringsåtgärderna. Dessa har betecknats som

»den springande punkten i sammanhanget».

Flertalet remissinstanser anser en omläggning av statsbidragssystemet vara

den enda möjliga vägen till förenkling av statsbidragsrekvisitionerna.

Så föreslår exempelvis länsskolnämndema i Västernorrlands län

och Malmöhus län, Svenska stadsförbundet och Svenska kommunförbundet samt

TCO att samma statsbidragssystem införs för det obligatoriska skolväsendet

som beslutats för det nya gymnasiet och fackskolan.

Så gott som samtliga länsskolnämnder avvisar utredningens åsikt, att 1 ä n sskolnämnderna

infordrar uppgifter från skolstyrelser och rektorsområden

i alltför stor utsträckning, medan man i skolstyrelsernas yttranden

finner stöd för utredningens uppfattning. Länsskolnämndema menar, att strävadena

att rationalisera arbetet på skolexpeditionerna inte får medföra att länsskolnämndernas

arbete försvåras.

Önskvärdheterna av en samordning av skolstatistiken framhålls av

remissinstanserna. Skolöverstyrelsen anför, att inom överstyrelsen samarbete

bedrivs med statistiska centralbyrån i avsikt att samordna undervisningsstatistiken

med det kontinuerliga behovet av statistiska och administrativa data.

Även den av utredningen förordade blankettrevisionen samt upprustningen

av den kontorstekniska utrustningen tillstyrks av remissinstanserna.

Skolöverstyrelsen anför att den avser att så småningom genomföra

en omfattande blankettrevision. Länsskolnämnden i Malmöhus län framhåller

önskvärdheten av att alla förenklingar prövas innan de anbefalls till allmänt

bruk.

Få remissinstanser har tagit upp frågan om arbetsfördelning. Man

instämmer generellt i utredningens uttalande att delegering av beslutanderätten

alltid bör ske till ur praktiska synpunkter lägsta möjliga nivå. Länsskolnämnden

i Norrbottens län, som tillstyrker denna princip, anför dock att det inte är

helt klart att man därigenom vinner en minskad total arbetsmängd. Decentraliseringen

har i vissa fall visat sig medföra ökat arbete på skolkanslierna.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 7k år 1966 29

4.2.3. Bitriidespcrsonal

Beträffande frågan om biträdespersonal understryker remissinstanserna utredningens

uppfattning, att frågan om omfattningen av biträdespersonalen på

rektorsexpeditionerna är av avgörande betydelse för rektors möjlighet att fullgöra

sina pedagogiska uppgifter. Utredningens åsikt att biträdesfrågan inte bör

regleras av staten samt att det av utredningen påvisade behovet av biträdespersonal

bör kunna räcka som vägledning för kommunerna tillstyrks av skolöverstyrelsen,

länsskolnämnderna i Södermanlands län, Kalmar län, Norrbottens

län, Gävleborgs län, TJppsala län samt statskontoret, Svenska stadsförbundet

och Svenska kommunförbundet. Länsskolnämnden i Jämtlands län räknar med

att kommunförbundens insatser skall leda till önskvärda åtgärder.

Normerande bestämmelser efterlyses av skolnämnden för Stockholms

stad och Stockholms län, länsskolnämnderna i Västmanlands län, Skaraborgs

län, TIallands län, Jönköpings län, Älvsborgs län, Göteborgs och Bohus län,

Malmöhus län, Kristianstads län, Värmlands län, LO och SACO. TCO förutsätter,

att frågan om biträdeshjälpens storlek blir föremål för överläggningar.

Länsskolnämnderna i Västmanlands län, Skaraborgs län, Gotlands län, Älvsborgs

län, Malmöhus län, Östergötlands län, Västernorrlands län och TM anser, att det

bör utgå statsbidrag till kostnaderna för biträdespersonalen.

Länsskolnämnden i Kalmar län framhåller, att i anslutning till bestämmelserna

i skollagen 2 § beträffande kommunens skyldighet att vårda skolväsendet

i kommunen bör intas en allmän bestämmelse i skolstadgan, som klargör att

det bör vara kommunens skyldighet att tillhandahålla rektorer och skolchefer

erforderlig biträdeshjälp. Det skulle då vara möjligt för länsstyrelse att enligt

28 § driftbidragskungörelsen innehålla viss del av statsbidrag för kommun, som

inte iakttar sin skyldighet.

Förslaget om ytterligare nedsättning av rektors undervisningsskyldighet såvida

biträdespersonal i tillräcklig omfattning inte kunnat anskaffas, avstyrks i

princip av länsskolnämnderna i Kronobergs län och Malmöhus län samt Svenska

stadsförbundet och Svenska kommunförbundet, medan länsskolnämnden i Södermanlands

län tillstyrker förslaget.

4.2.4. Skolledarorganisationen inom rektorsområdet

Rektor och studierektor

Remissinstanserna förutsätter liksom utredningen, att den nuvarande principen

bibehålls att ledaren för ett rektorsområde i grundskolan

skall vara en befattningshavare med pedagogisk bakgrund och övervägande

pedagogiska funktioner. SACO anser att det stadgemässigt skall

fastslås, att såväl rektor som studierektor i första hand är pedagogiska befattningshavare.

Utredningens förslag att de formella kompetensbestämmelserna

för rektorstjänst bör ges en vidare utformning än för närvarande har

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. Nr 74

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 7Jr år 1966

av remissinstanserna genomgående kritiserats i den del, som utesluter det tidigare

stadgandet att behörighet till tjänst som ordinarie lärare vid grundskolan

utgör behörighetskrav för rektorstjänst. Länsskolnämnderna i Skaraborgs län,

Älvsborgs län, Södermanlands län, Gävleborgs län, Jämtlands län samt TCO

och SACO avstyrker förslaget att kravet på lärarbehörighet till ordinarie lärartjänst

vid grundskola skall slopas, medan det tillstyrks av länsskolnämnden i

Västernorrlands län. Länsskolnämnderna i Kopparbergs län, Blekinge län, Hallands

län och Uppsala län önskar samma behörighetsvillkor för rektor vid

grundskola som de, vilka beslutats för rektor vid gymnasium och fackskola,

nämligen behörighet att inneha ordinarie lärartjänst i skolform, som ingår i skolenheten.

Om synnerliga skäl föreligger, bör även annan person kunna komma

i fråga till rektorstjänst. Länsskolnämnden i Kronobergs län förutsätter, att utredningen

avsett, att rektor måste vara behörig att undervisa på något av

grundskolans stadier, eftersom han skall ha undervisningsskyldighet.

Remissinstanserna delar i allmänhet utredningens åsikt, att r e k t o r som

pedagogisk ledare har nytta av viss egen undervisning. Länsskolnämnderna

i Gävleborgs län, Kronobergs län och Hallands län tillstyrker den föreslagna

undervisningsskyldigheten för rektor. Länsskolnämnden i Örebro län föreslår,

att minimigränsen höjs till 8 undervisningstimmar per vecka, medan länsskolnämnden

i Jönköpings län anser, att rektors undervisningsskyldighet bör

fastställas först efter fortsatt utredning. Skolöverstyrelsen förordar en viss ytterligare

ökning av utrymmet för skolledningens pedagogiska arbetsuppgifter utöver

utredningens förslag. Sålunda föreslår överstyrelsen, att i de fall studierektor

finns någon minimigräns för rektors egen undervisning inte bör fastställas

inom ramen för skolledningens totala undervisningsskyldighet. Härigenom uppnås

enligt överstyrelsen dels att det är lättare att undvika splittring av ämnen, vari

rektor undervisar, eftersom undervisningsskyldigheten lättare kan anpassas till

ämnets timtal, dels att bestämmelsen bättre ansluter sig till motsvarande regler

för fackskola och gymnasium. För det fall studierektor inte finns biträder överstyrelsen

utredningens förslag. Länsskolnämnden i Gotlands län ifrågasätter, om

rektors undervisningsskyldighet alltid skall behöva uttagas genom att rektor

direkt ansvarar för undervisningen i en klass eller om den till en del skulle kunna

uttagas genom rektors tjänstgöring som handledare för annan i klassen tjänstgörande

lärare. Svenska stadsförbundet och Svenska kommunförbundet anför,

att det beträffande såväl rektor som biträdande skolledare finns anledning överväga,

om inte rena tjänster som ledare av skolans pedagogiska verksamhet bör

eftersträvas. Rektor borde helt kunna befrias från undervisningsskyldighet. Inrättande

av studierektorsbefattning borde vara lösningen för det fall rektors

fullständiga befrielse från undervisningsskyldigheten är en otillräcklig åtgärd.

Utredningens ställningstagande att nu gällande poängsystem för beräkning

av grundskolans omfattning bör kunna bibehållas

under förutsättningen att biträdespersonal i erforderlig omfattning ställs till

rektors förfogande har i allmänhet inte föranlett några kommentarer. Länsskol
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år J966

nämnden i Norrbottens län anser emellertid, att högstadieklasserna förorsakar

mer än dubbelt så mycket arbete för skolledningen som klasserna på låg- och

mellanstadierna och förordar, att vid beräkningen av grundskolans omfattning

klass av låg- och mellanstadierna får 1 poäng och klass av högstadiet 2 poäng.

Skolöverstyrelsen avstyrker förslaget att klass av 9 pr, tp, ha och

h t, som vid undervisning i yrkesämnen är delad, i poänghänseende

räknas som två klasser under hänvisning till att en justering av det

komplicerade beräkningssystemet är alltför svåröverblickbart till sina konsekvenser.

TCO aktualiserar frågan angående poängräkning för sådan specialundervisning

som inte sker i särskild klass.

Skolöverstyrelsen, länsslcolnämnderna i Kristianstads län, Örebro län, TCO

och S.4 CO förordar, att i n rä 11 a n d e av s t u d i e r e k t or s b e f a 11 n i n g

skall vara obligatoriskt medan länsskolnämnden i Jämtlands län föreslår, att

studierektor eller biträdande rektor alltid skall finnas i rektorsområden, där rektor

är skolchef, om kommunens totala poängtal är lägst 71. Rörande utredningens

förslag om poängtalen för inrättande av biträdande skolledare råder

delade meningar hos remissinstanserna. Förslaget tillstyrks av skolnämnden för

Stockholms stad och Stockholms län, länsskolnämnderna i Kalmar län, Västmanlands

län, Blekinge län, Gotlands län, Kronobergs län, Gävleborgs län samt

SACO — enligt länsskolnämnden i Gävleborgs län dock med rätt för länsskoinämnd

att medge inrättande av studierektor vid lägre poängtal. Skolöverstyrelsen

konstaterar, att i vissa fall en rektor för ett låg- och mellanstadium, som tilllika

är förste rektor inom kommunen, i sin egenskap av förste rektor kan vara

berättigad till en större nedsättning av undervisningsskyldigheten än den han

har i sin egenskap av rektor. I dylika fall måste länsskolnämnden äga rätt att

medge studierektor vid ett lägre poängtal än det föreslagna. Länsslcolnämnderna

i Kopparbergs län, Jönköpings län och Jämtlands län menar, att studierektorsbefattning

bör kunna inrättas vid lägre poängtal än det av utredningen föreslagna

inom rektorsområden med ett stort antal skolenheter eller som av andra

orsaker bedöms som särskilt tungarbetade. Övriga remissinstanser har förordat en

jämkning nedåt av de av utredningen föreslagna poängtalen. Länsskolnämnden /

Västerbottens län anser, att förslaget om inrättande av studierektorsbefattning i

rektorsområde med endast låg- och mellanstadium saknar all betydelse om inte

den föreslagna poänggränsen sänks väsentligt. TCO föreslår 33 poäng, länsskolnämnden

i. Örebro län 37 poäng och länsskolnämnden i Norrbottens län 41 poäng

Med ett undantag tillstyrker samtliga remissinstanser utredningens förslag till

organisation av ledningsfunktionen vid rektorsområden efter vertikal princ

i p. Länsskolnämnden i Skaraborgs län avstyrker förslaget. Även beträffande

principen att den biträdande skolledaren skall vara lärare med sin undervisning

förlagd till rektorsområdet råder enighet bland remissinstanserna, som

tillstyrker utredningens förslag.

Den föreslagna ordningen att rektor och studierektor gemensamt skall över
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1966

enskomma om arbetsfördelningen dem emellan tillstyrks i allmänhet

av remissinstanserna. Länsskolnämnderna i Hallands län, Gotlands län, Östergötlands

län och Västernorrlands län efterlyser något slag av normer eller av

skolöverstyrelsen uppgjorda alternativa förslag till arbetsfördelning, medan

TCO förutsätter, att den samlade skolledningens allmänna åligganden regleras

liksom hittills gällt för rektor ensam.

Utredningen föreslår, att den mellan rektor och studierektor överenskomna

arbetsfördelningen bör fastställas av skolstyrelsen efter hörande av rektor. Länsskolnämnden

i Kristianstads län påpekar, att även studierektors mening bör inhämtas

före avgörandet. Länsskolnämnderna i Västmanlands län, Gotlands län

samt SACO anser, att frågan om arbetsfördelningen bör kunna hänskjutas till

länsskolnämnden för avgörande. Länsskolnämnden i Kalmar län finner det betänkligt,

att skolstyrelsen skall fastställa överenskommelser, som träffats mellan

styrelsen underställda tjänstemän och avstyrker således den föreslagna ordningen.

Förslaget om samordning av tiden för rektors och studierektors föror dnande

avstyrks av länsskolnämnden i Hallands län, som inte anser det vara

tillfredsställande, att studierektor nödgas avgå, när ny rektor tillträder.

Den av utredningen föreslagna titeln studierektor för biträdande

rektor har föranlett invändningar från vissa remissinstanser, som i stället föreslår

titeln konrektor eller biträdande rektor.

Länsskolnämnderna i Skaraborgs län, Älvsborgs län, Kronobergs län, Uppsala

län, Östergötlands län, Malmöhus län och Kalmar län samt SACO förordar, att

den utbildning och erfarenhet som studierektor har bör komplettera rektors,

så att de tillsammans har kännedom om grundskolans samtliga stadier.

Rörande utredningens förslag om att studierektor bör åtnjuta semester

i stället för ferier, arvode samt vara skyldig att mottaga vikariatsförordnande

som rektor råder delade meningar hos remissinstanserna.

Skolöverstyrelsen, länsskolnämnderna i Malmöhus län, Kalmar län, Blekinge län,

Västmanlands län, Jönköpings län, Södermanlands län, Gävleborgs län, Jämtlands

län och statskontoret har ingenting att invända mot förslagen. Länsskolnämnden

i Kronobergs län anser det tveksamt, om studierektor skall åläggas

skyldighet att åtaga sig vikariatsförordnande som rektor. Ett sådant åläggande

kan göra tjänsten mindre lockande. TCO påpekar, att skolstyrelsen bör ha rätt

att ta annan vikarie. Länsskolnämnden i Gotlands län finner, att studierektorsbefattningen

antingen skall vara en lönegradsplacerad tjänst med semester eller

en arvodesbefattning med ferier och föredrar det föregående alternativet. Denna

uppfattning delas av skolnämnden för Stockholms stad och Stockholms län, länsskolnämnderna

i Uppsala län, Kopparbergs län, Älvsborgs län, Värmlands län.

Västernorrlands län, Jämtlands län, TCO och SACO, medan länsskolnämnden i

Östergötlands län finner att dessa frågor bör ytterligare övervägas.

Utredningens förslag att studierektor skall åläggas att under rektor svara för

scb em a läggningen har inte godtagits av länsskolnämnderna i Västmanlands

län, Norrbottens län, Svenska stadsförbundet, Svenska kommunförbundet

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 7A år IDOG

och SACO. Kommunförbunden anser att schemaläggningen bör åligga skolledningen

samt att klassföreståndarna i klasserna 1—6 bör upprätta förslag till

schema. TCO framhåller att det stadgemässigt bör regleras, att skolstyrelsen

skall ha rätt att arvodera annan person än studierektor för schemaläggningen.

Länsskolnämnderna i Jämtlands län och Västerbottens län tillstyrker utredningens

förslag.

Utredningens förslag till en konstruktion med gemensam undervisningsskyldighet

för rektor och studierektor tillstyrks av den övervägande delen

av remissinstanserna. Länsskolnämnden i Örebro län anser emellertid att länsskolnämnden

fortfarande bör besluta om undervisningsskyldigheten för rektor

och studierektor var för sig. Utredningens förslag i detta avseende avstyrks

även av skolnämnden för Stockholms stad och Stockholms län, länsskolnämnderna

i Uppsala län, Västmanlands län, Västernorrlands län, Västerbottens län

och TCO. Förslaget att den gemensamma undervisningsskyldigheten skall fördelas

av skolstyrelsen avstyrks av länsskolnämnderna i Älvsborgs län, Skaraborgs

län, Gävleborgs län och Östergötlands län. Normerande bestämmelser efterlyses

av länsskolnämnderna i Södermanlands län, Gävleborgs län, Värmlands län

och Östergötlands län. Länsskolnämnden i Kronobergs län tillstyrker förslaget

men anser, att skolstyrelsen skall ha möjlighet att hänskjuta frågan till länsskolnämndens

prövning.

Invändningar reses av remissinstanserna mot undervisningsskyldigheten

s omfattning, vilken förordas bli sänkt med i genomsnitt två

veckotimmar i förhållande till utredningsförslaget. TCO och SACO förutsätter,

att undervisningsskyldighetens storlek blir föremål för förhandlingar. Länsskolnämnden

i Gotlands län anser det vara betydelsefullt, att rektors undervisningsskyldighct

får nedsättas för att handleda oerfarna lärare, vilket innebär möjlighet

för honom att fullgöra undervisningsskyldighet utan att ersätta annan lärare.

Detta torde kräva en ändring i driftbidragskungörelsen beträffande statsbidrag

till timarvoden. Länsskolnämnden i Göteborgs och Bohus län anser, att utredningens

förslag till normer bör kunna godtagas under förutsättning att vissa

garantier skapas för att biträdeshjälp i tillräcklig omfattning ställs till förfogande.

Länsskolnämnden i Södermanlands län ifrågasätter, om inte undervisningsskyldigheten

borde maximeras till 15 veckotimmar.

T illsynslärare

Utredningens förslag till ny tillsynslärarorganisation tillstyrks i sin helhet av

länsskolnämnderna i Västmanlands län, Gotlands län, Kronobergs län, Hallands

län, Uppsala län samt Svenska stadsförbundet och Svenska kommunförbundet.

Skolöverstyrelsen instämmer i utredningens uppfattning, att tillsynslärarc inte

skall hänföras till den egentliga skolledningen samt att olika normalinstruktioner

bör finnas för tillsynslärare vid rektorsskola och annan skolanläggning än rektorsskola,

men finner i likhet med länsskolnämnderna i Örebro län och Södermanlands

län att tillsynslärare bör finnas vid varje rektorsskola. Länsskolnämnden

i Jönköpings län anser att inrättandet av tillsynslärarorganisation bör vara

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 74 år 1966

obligatoriskt vid ett visst poängtal samt därunder kunna inrättas. Länsskolnämnderna

i Gävleborgs län, Blekinge län, Kalmar län och TCO anser, att tillsynslärare

bör finnas vid skolenhet med minst två klasser oberoende av om rektor

är knuten till skolanläggningen eller inte. Länsskolnämnderna i Malmöhus

län, Östergötlands län och TCO finner inte att det föreligger skäl att skilja på

de befogenheter, som tillkommer tillsynslärare vid rektorsskola och annan skolanläggning

och länsslcolnämnden i Skaraborgs län och statskontoret förordar, att

den nuvarande organisationen bibehålls. Statskontoret erinrar om att ett förslag

om tillsynslärare vid skolanläggning med två klasser förut avvisats av riksdagen

(SäU 1962: 1 s. 183).

Länsskolnämnden i Kristianstads lån framhåller, att materielvården över lag

är eftersatt och att det för denna uppgift krävs speciell personal av i stort sett

samma slag som gymnasiernas institutionstekniker men med hela kommunen

eller huvudparten av densamma som sitt verksamhetsfält. Länsskolnämnden i

Kalmar län anser det inte vara tillfredsställande att den som skall vaka över

ordningen också skall ha hand om materiel och inventarier och efterlyser en

särskild utredning om tillsynslärarorganisationen, då man även bör ta upp frågan

om pedagogiska bibliotekarier och hjälpmedelsassistenter.

1.2.5. Ledningen av kommunens skolväsende

Svenska landstingsförbundet anmärker, att utredningen endast perifert berört

frågan om den samlade pedagogiska och administrativa ledningen av kommunens

hela skolväsende. Enligt förbundets uppfattning torde denna senare fråga

vara av största betydelse för en effektiv och rationell skolledning i kommunerna.

De olika skolformernas administrativa och pedagogiska ledning bör samordnas

för hela primärkommunen och inte studeras som isolerade enheter. Länsskolnämnden

i Malmöhus län finner det vara svårt att göra någon skillnad på skolchefens

arbete i egenskap av rektor och i egenskap av skolchef.

Den av utredningen föreslagna nedsättningen av undervisningsskyldigheten i

de fall rektor förenar rektorsskap med skolchefsskap tillstyrks av skolnämnden

för Stockholms stad och Stockholms län, länsskolnämnderna i Gävleborgs län,

Uppsala län och Norrbottens län. TCO anser emellertid, att nedsättningen borde

göras betydligt större och understryker vikten av att länsskolnämnderna ges den

föreslagna möjligheten att nedsätta undervisningsskyldigheten, då särskilt skäl

föreligger därtill. Det anses även angeläget, att kommunerna själva får möjlighet

att ytterligare nedsätta undervisningsskyldigheten.

4.2.6. Utbildning och fortbildning

Samtliga remissinstanser understryker önskvärdheten av att en skolledarutbildning

kommer till stånd. Förslaget tillstyrks utan närmare kommentarer av

länsskolnämnderna i Västmanlands län, Hallands län, Älvsborgs län och Västernorrlands

län. Länsskolnämnderna i Kronobergs län, Skaraborgs län, Gävleborgs

län och Uppsala län tillstyrker att försöksverksamhet snarast igångsätts.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 74 år 1966

35

Statskontoret förklarar sig berett att medverka vid utformandet av utbildningen

i enlighet med utredningens förslag. Skolöverstyrelsen är beredd att

åtaga sig den föreslagna försöksverksamheten beträffande den grundläggande

skolledarutbildningen. Överstyrelsen beräknar kostnaden per deltagare bli 2 000

kronor inklusive traktamente och resekostnadsersättning.

Mot utredningens ståndpunkt, att utbildningen av skolchefer bör betraktas

som en enbart kommunal angelägenhet vänder sig Personalutbildningsberedningen,

som har svårt att finna fog för denna gränsdragning mellan kommunala

och statliga uppgifter på detta område. Beredningen förordar således, att frågan

om skolchefers utbildning tas upp i förevarande sammanhang, såvida den inte

får sin omedelbara lösning på annat sätt. Beredningen framhåller vidare, att utbildningen

även borde kunna komma äldre, intresserade rektorer till del. Länsskolnämnderna

i Östergötlands län och Gävleborgs län, TCO, Svenska stadsförbundet

och Svenska kommunförbundet samt SACO anser, att utbildningen skall

stå öppen även för biträdande skolledare och TCO anför att det borde anordnas

en form av fortbildning för tillsynslärare.

Remissinstanserna tillstyrker förslaget, att den grundläggande skolledarutbildningen

bör komma efter utnämningen och således inte utgöra någon merit

vid tillsättningen av skolledare. Länsskolnämnden i Gävleborgs län har avvikande

mening och finner att även lärare borde erbjudas denna kurs, vilken skulle

utgöra en merit vid tillsättning av såväl rektorstjänster som många andra

tjänster inom skolledning och administration.

Beträffande tidpunkten för utbildningen anser skolnämnden för Stockholms

stad och Stockholms län, länsskolnämndema i Kronobergs län, Södermanlands

län, Kristianstads län, Göteborgs och Bohus län samt P ersonalutbildningsberedningen

att denna i princip bör komma mellan utnämningen och tillträdandet av

tjänsten. Länsskolnämnden i Jämtlands län föreslår, att kurstiden uppdelas på

två perioder, dels 10 dagar i anslutning till utnämningen, dels 10 dagar efter

minst étt års tjänstgöring. Länsskolnämnden i Blekinge län anser däremot, att

skolledaren bör ha haft ett års tjänst före utbildningen.

Beträffande utredningens förslag till utbildningens innehåll ställer sig Personalutbildning

sberedning en tveksam. Den administrativa chefsutbildningen synes

vara lämplig för skolchefskategorien och endast i mindre grad påkallad som

element i grundutbildningen för rektorer — skolledare. Beredningen ifrågasätter,

om inte i grundutbildningen bör behandlas sådana organisatoriskt-administrativa

frågor och pedagogiska problem, som skolledaren ställs inför i det löpande arbetet

i minst lika hög grad som allmänt administrativa chefsproblem, medan länsskolnämnden

i Malmöhus län anser det kanske vara mest nödvändigt med utbildning

i administration och kontorsteknik, för vilket rektorerna ofta saknar

förutsättningar. Länsskolnämnden i Norrbottens län finner att grundutbildningen

bl. a. bör innehålla inslag av samhällsvetenskaplig och psykologisk-pedagogisk

orientering.

Beträffande den föreslagna kurslängden finner länsskolnämndema i Örebro

län och Norrbottens län den vara för kort — Örebro län föreslår 6 veckor —

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1966

medan Personalutbildningsberedningen anser att de grundläggande rektorskurserna

bör kunna begränsas till 10—15 arbetsdagar och de av beredningen föreslagna

kurserna för äldre rektorer till 7 ä 10 dagar.

Det av utredningen framförda förslaget till fortbildning av rektorer

föranleder i allmänhet inte några invändningar från remissinstanserna.

Skolöverstyrelsen anför i huvudsak:

Fortbildning av skolledare avser dels uppgiften att vara ledare för det pedagogiska

utvecklingsarbetet inom skolan, dels uppgiften att leda den administrativa

verksamheten. Huvuddelen av den fortbildning som avser pedagogisk utveckling

bör anordnas av överstyrelsen eller på dess uppdrag av fortbildningsinstituten

och få formen av kurser om cirka en veckas längd. Sommaren 1965

anordnas fem sådana kurser. Totalt kan till dessa kurser antagas 150 skolledare.

Överstyrelsens målsättning är att varje lärare vart fjärde år skulle kunna erbjudas

en fortbildningskurs om en veckas längd. Denna kurstäthet bör även

gälla för fortbildningskurserna för skolledare. Kortare kurser eller konferenser

av informationskaraktär omfattande ett par dagar bör i länsskolnämndernas

regi anordnas varje termin.

Länsskolnämnden i Gävleborgs län framhåller emellertid, att fortbildningen

bör vara av samma slag som chefsutbildningen och att fortbildningen bör betraktas

som en uppföljning av den grundläggande skolledarutbildningen. Även

SACO finner, att en sådan skarp åtskillnad, som den utredningen föreslagit, inte

bör göras mellan grundutbildningen och fortbildningen. Länsskolnämnden i Örebro

län anser, att fortbildningen bör handhas av länsskolnämnderna.

Remissinstanserna tillstyrker utredningens ställningstagande att såväl u tbildningen

som fortbildningen av biträdespersonal bör

ske i kommunal regi. Länsskolnämnden i Älvsborgs län anser att ett visst stöd

från statens sida är nödvändigt för att förslaget snabbt skall kunna realiseras.

Vissa remissinstanser har framfört förslag till hur utbildningskurserna bör

organiseras. Länsskolnämnden i Gävleborgs län finner — i likhet med länsskolnämnden

i Jämtlands län — att utbildningen kan bedrivas inom yrkesskolan,

medan länsskolnämnden i Malmöhus län anser, att utbildningen bör läggas upp

och ledas av i tjänst varande rektorer, varvid arbetsförhållandena vid olika

slags expeditioner bör beaktas. Länsskolnämnden i Norrbottens län förutsätter,

att de av kommunförbunden anordnade kurserna byggs ut för att möjliggöra en

ordentlig penetrering av för olika befattningshavare viktiga frågor. Länsskolnämnden

i Jämtlands län framhåller, att kurserna för biträdespersonal bör

kunna organiseras på samma sätt och eventuellt parallellt med kurserna för

läkarsekreterare. För den mer kvalificerade biträdespersonalen föreslår länsskolnämnden,

att skolöverstyrelsen i samråd med kommunförbunden utarbetar kursplaner,

vilket även bör ske beträffande fortbildningen av biträdespersonal. SACO

finner det lämpligt, att utbildningen anordnas inom ramen för en kvalificerad

sekreterarutbildning på postgymnasial nivå. Sannolikt skulle någon termins specialstudier

av området skolförvaltning bli erforderlig. För utbildning av skolkamrerare

föreslår SACO, att kortare specialkurser i skoladministration arrangeras.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 74 <»'' 1966

37

5. Departementschefen

Den år 1961 tillsatta skoladministrativa utredningens huvuduppgift liar

varit att utarbeta förslag i syfte att förbättra rektorernas arbetssituation. För

utförandet av denna huvuduppgift har utredningen haft att kartlägga rektorernas

och rektorsexpeditionernas arbetsuppgifter, överväga förenklingar av dessa

samt utreda vilka funktioner ledaren för en skolenhet bör fylla och vilka personella

och materiella resurser som fordras för att han skall kunna göra detta på

ett tillfredsställande sätt. Med utgångspunkt häri har utredningen haft att behandla

frågan om erforderlig organisation för ledning och administration av skolenheter.

Åt utredningen har även uppdragits att överväga behovet av särskild

utbildning av skolledare. Det har förutsatts att utredningen skulle redovisa resultatet

av sitt arbete i etapper. Så har också skett. Genom det betänkande på

vilket här framlagda förslag grundar sig har utredningsarbetet slutförts.

Utredningens tillkomst bör ses mot bakgrund av de skolorganisatoriska reformer

om vilka beslut fattats av 1956 och 1957 års riksdagar och om vilkas effekt

man några år senare började få praktiska erfarenheter. Sålunda konstaterade

riksdagens revisorer i sin år 1960 avgivna berättelse, att den nya organisationen

visat sig mycket tungrodd och att dubbelarbete i stor utsträckning förekom

vid handläggningen av vissa ärendegrupper. I skolöverstyrelsens anslagsframställning

för budgetåret 1961/62 redovisades en undersökning som gav en likartad

bild av situationen. I direktiven till skoladministrativa utredningen konstaterade

jag, att vissa av de iakttagna svårigheterna sannolikt var av övergående

natur sammanhängande med skolstyrelsereformens genomförande och

övergången till enhetsskola. Samtidigt uttalade jag, att rektorernas arbetssituation

med dåvarande utgångspunkter även mer varaktigt kunde bedömas såsom

mindre tillfredsställande.

De undersökningar som företagits av skoladministrativa utredningen och

de förslag som på grundval härav framlagts bekräftar de tidigare gjorda iakttagelserna

rörande rektorernas arbetssituation. I själva verket synes svårigheterna

under senare år ha blivit alltmer markerade, huvudsakligen till följd av det

organisatoriska och pedagogiska reformarbete som har sin utgångspunkt i 1962

års grundskolereform. Att så torde vara fallet kan utläsas av den undersökning

rörande arbetsförhållandena på rektorsexpeditionerna vid ett antal skolor som

redovisats i riksdagsrevisorernas år 1965 avgivna berättelse.

Av föreliggande utredning framgår, att rektorerna i alltför hög grad belastas

av administrativt arbete och att den pedagogiska ledningen av verksamheten

därför blir eftersatt. Detta visar sig bero delvis på orationella arbetsformer, delvis

på otillräckliga resurser främst i fråga om biträdespersonal. Jag betraktar detta

som ett allvarligt problem och anser som synnerligen angeläget att det på

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 7k år 1966

lokalplanet skapas förutsättningar för en effektiv pedagogisk och organisatorisk

ledning av skolväsendet. Detta förutsätter dels att verksamhetsformerna rationaliseras,

vari jag inbegriper en prioritering av arbetsuppgifterna och bortgallring

av mindre väsentliga arbetsuppgifter, dels att förstärkning sker med

biträdespersonal som har de för skilda uppgifter nödvändiga kvalifikationerna

och dels att en ändamålsenligt utformad och tillräckligt dimensionerad organisation

för själva skolledningsarbetet tillskapas.

Remissinstanserna har ägnat stort intresse åt de av utredningen föreslagna

ration al iser ingsåtgär dem a. Dessa har betecknats som »den springande

punkten» i sammanhanget. Även om delade meningar framkommit i fråga

om vissa av utredningen angivna exempel på möjliga förenklingar resp. bortgallring

av arbetsuppgifter råder enighet om att en inte ringa förbättring av

arbetssituationen borde kunna åstadkommas genom rationaliseringsåtgärder av

det slag som utredningen föreslagit. Jag delar helt denna bedömning. Bland

de mer betydelsefulla åtgärderna härvidlag som utredningen behandlar kan

nämnas åstadkommande av en mer välplanerad och på mer allsidig användbarhet

inriktad rapportgivning från skolkanslierna till länsskolnämnderna. Härmed

nära sammanhängande åtgärder är en blankettrevision samt rationalisering av

leverans, bearbetning och utnyttjande av statistiska rapporter från rektorsområden

och kommuner. Att dessa åtgärder kommer till stånd finner jag mycket

angeläget såväl med hänsyn till skolledarnas arbetssituation som med hänsyn till

betydelsen av att levererade rapporter och statistiska data verkligen kan bli till

allsidig nytta för arbetet på lokal, regional och central nivå. Givetvis ställer

detta krav på enhetliga, ändamålsenliga former för redovisning och registrering

m. m., exempelvis i fråga om elevregistreringen, beträffande vilken det kan finnas

anledning överväga en utformning som kan läggas till grund för en förbättrad

elevstatistik. Vidare bör samarbetet mellan rektorsexpeditioner, skolkanslier

och andra kommunala förvaltningar förbättras. Av riksdagsrevisorernas år 1965

avgivna berättelse framgår, att åtskilligt borde vara att vinna på en förenkling

av de verksamhetsformer som utvecklats i detta avseende. Till de här exemplifierade

åtgärderna kommer åtskilliga andra som kan sammanfattas i begreppet

vardagsrationalisering, varmed jag även avser anskaffande av erforderlig teknisk

utrustning m. m. för verksamheten.

Självfallet pågår redan olika former av rationaliseringsverksamhet av här angivet

slag. Jag fäster stor vikt vid att detta rationaliseringsarbete skyndsamt

förs fram till konkreta resultat och att det sedan kontinuerligt förs vidare. Det

ankommer på skolöverstyrelsen, andra berörda myndigheter och kommunerna att

i inbördes samverkan svara för detta arbete. Understrykas bör också betydelsen

av att skolledarna medverkar nu och framdeles med synpunkter och förslag. En

utförlig redovisning av resultatet av vidtagna åtgärder bör lämnas i den anslagsframställning

överstyrelsen inger hösten 1967.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Muj:ts ''proposition nr 74 år 1966

Med stöd av sina undersökningar påvisar utredningen olägenheterna av att

skolledarna inte förfogar över biträde spersonal i tillräcklig omfattning.

Jag delar utredningens synpunkter på denna fråga och vill framhålla,

att det i tidigare sammanhang, då biträdeshjälpen vid rektorsexpeditioner

och skolkanslier berörts, understrukits hur nödvändigt det är att kommunerna

förser skolledarna med biträdespersonal. Så exempelvis anförde min företrädare

i anslutning till sitt förslag till skolstyrelselag (prop. 1950:182 s. 133), att det var

av vital betydelse för hela skolledarorganisationen, att frågan om skolledarnas

biträdeshjälp bringades till en acceptabel lösning. Effekten av de olika åtgärder,

som vidtogs i syfte att skapa en tillfredsställande pedagogisk skolledning, skulle

till väsentlig del gå förlorad om resultatet huvudsakligen blev att vi fick expeditionsmänniskor

som tyngdes av administrativa rutingöromål. Om staten åtog sig

huvudparten av kostnaderna för den fackliga ledningen, borde det från varje

kommuns sida betraktas som ett självklart och skäligt åtagande att sörja för att

de rent arbetstekniska förutsättningarna för skolledarna blev tillfredsställande

ordnade. — Statsmakternas beslut i senare sammanhang, bl. a. i samband med

grundskolereformen, har inneburit ett fasthållande vid denna princip.

Skoladministrativa utredningen har funnit, att skolledningen f. n. i alltför stor

utsträckning får ägna sig åt rutingöromål, som bör utföras av personal i den

s. k. biträ deskarriären. Det är enligt utredningen slöseri med allmänna medel

att främst för annat ändamål, nämligen den pedagogiska ledningen av skolan,

avsedd dyrbar arbetskraft brukas för rent expeditionsarbete. Utredningen framhåller,

att avsaknad av erforderliga biträdesresurser förhindrar inte blott ett optimalt

utnyttjande av skolledarnas — skolledningens — arbetskapacitet utan även

en meningsfylld reformering av skolledarorganisationen i grundskolan. Utredningen

har därför vid sina överväganden av hur skolledningen bör organiseras

och dimensioneras utgått från den förutsättningen att erforderlig biträdespersonal

kommer att stå till förfogande. Vissa beräkningar till ledning för kommunerna

har utförts av utredningen.

För egen del vill jag starkt understryka både det nyss refererade uttalandet i

skolstyrelsepropositionen och de synpunkter som utredningen lagt på denna

fråga. Det bör vidare framhållas, att uttrycket »erforderlig biträdespersonal»

måste anses innebära personal av den omfattning och med de kvalifikationer

som erfordras vid varje given tidpunkt för att skolledningen skall ha rimliga

möjligheter att uppfylla sitt ansvar för olika arbetsuppgifters fullgörande inbegripet

en tillfredsställande pedagogisk ledning av rektorsområdet. Detta måste

gälla även under ferie- och semestertid, då ordinarie personal i stor utsträckning

är ledig men då viktigt förberedelsearbete inför nästa läsår, bl. a. schemaläggning

och läraranställning, måste utföras. I enlighet med vad jag tidigare anfört

bär således kommunerna ansvaret för att dessa angelägna behov tillgodoses.

Dessutom ingår det i uppgifterna för överstyrelsen och länsskolnämnderna att

verka för lösningen av denna väsentliga fråga. Även på denna punkt är medverkan

från skolledarna själva av stor vikt. Givetvis bör utrymme för anpass
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 74 år 1966

ning till lokala omständigheter finnas. I de anslagsäskanden överstyrelsen inger

hösten 1967 bör överstyrelsen lämna en redogörelse för situationen i här ifrågavarande

avseenden.

I fråga om skolledningens organisation konstaterar utredningen,

att den nuvarande organisationen inte tillgodoser skolans behov av

samlad pedagogisk ledning, beroende på att rektors resp. studierektors pedagogiska

ledning f. n. avser skilda skolstadier. Sistnämnda förhållande har,

enligt vad utredningen funnit, medfört även andra nackdelar, nämligen betydande

ojämnheter i fråga om arbetsfördelningen mellan rektor och studierektor.

Dessa ojämnheter sammanhänger med huruvida studierektors förordnande avser

högstadiet eller om det avser låg- och mellanstadierna. I förstnämnda fall

avlastas rektor väsentligt mer arbete än i sistnämnda fall. Vidare konstareras

att skolledningens sammanlagda arbetsinsats för pedagogisk ledning av rektorsområdet

är större i förstnämnda fall än i sistnämnda fall. Utredningen föreslår,

att nu gällande begränsning av den biträdande skolledarens verksamhetsområde

till visst stadium skall upphöra och att verksamhetsområdet i stället skall avse

hela rektorsområdet. Detta överensstämmer med vad som kommer att gälla inom

fackskolan och det nya gymnasiet. Så gott som alla remissinstanser har anslutit

sig till utredningens förslag.

De erfarenheter som vunnits av nuvarande skolledarorganisation inom grundskolan

talar enligt min mening för en omläggning i enlighet med utredningens

förslag. Studierektorat bör sålunda avse hela rektorsområdet och inte visst stadium.

Arbetsfördelningen mellan rektor och studierektor bör utan bindning

vid reglerande bestämmelser överenskommas mellan dessa och fastställas av

skolstyrelsen. Undervisningsskyldigheten bör av länsskolnämnden fastställas

såsom en för rektorsområdets skolledning gemensam undervisningsskyldigliet.

Inom den gemensamma ramen bör rektor fastställa undervisningsskyldigheten

för sig och för studierektor. Till skillnad från utredningen räknar jag därvid inte

med någon minimigräns för rektors egen undervisningsskyldigliet. Beträffande

omfattningen av den undervisningsskyldigliet för skolledningen som av utredningen

föreslagits gälla inom rektorsområden av olika omfattning pågår överläggningar

med företrädare för personalorganisationerna i anslutning till behandlingen

av frågor om arbets- och anställningsvillkor för ifrågavarande tjänstemän.

I studierektors arbetsuppgifter bör ingå att under rektor svara för upprättande

av schema samt att vikariera för rektor. Det bör dock vara möjligt att i vissa

fall förordna även annan såsom vikarie för rektor, exempelvis om rektors och

studierektors semester till någon del sammanfaller. Studierektor bör ha semester

i stället för ferier.

För behörighet att förordnas till rektor resp. studierektor bör krävas behörighet

till ordinarie lärartjänst vid skolform som ingår i rektorsområdet, dock inte

för visst stadium. Om synnerliga skäl föreligger bör, liksom vid gymnasium

och fackskola, även annan person kunna komma i fråga. Med hänsyn till vad

jag nyss förordat beträffande arbetsfördelningen mellan rektor och studie
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kuncjl. May.ts proposition nr 74 år 1966

rektor bör, som utredningen föreslår, studierektor förordnas tills vidare, dock

längst intill utgången av förordnandetiden för den rektor inom vars arbetsområde

studierektorn skall vara verksam.

I vad gäller anställningsvillkoren i övrigt för studierektor har jag ingen erinran

mot den av utredningen föreslagna lösningen, som innebär att studierektorat

konstrueras såsom arvodestjänst i förening med en lärartjänst. Det har emellertid

bedömts nödvändigt att behandla förslaget i denna del såväl i organisatoriskt

avseende som i vad gäller därmed förbundna förhandlingsfrågor i samband med

de överväganden av organisatorisk och förhandlingsmässig natur, som sammanhänger

med dels den av riksdagen beslutade reformen av gymnasiet och fackskolan,

dels den lärarutbildningsreform, om vilken förslag avses bli framlagt

senare. Kungl. Maj:t bör äga besluta om ifrågavarande tjänsters konstruktion.

Vad slutligen angår de organisatoriska förutsättningarna för inrättande av

tjänst som studierektor utgår jag från gällande poängsystem för beräkning

av skolväsendets omfattning. Den enda modifikationen i detta system jag

finner anledning överväga avser den specialundervisning, som sker i form av

klinikundervisning. Det bör uppdras åt skolöverstyrelsen att närmare överväga

och inkomma med förslag i fråga om ett inräknande av dylik undervisning

i det poängtal som anger skolväsendets omfattning.

Utredningen har med stöd av sina beräkningar föreslagit, att studierektor

skall finnas i rektorsområde, som består av enbart högstadium eller av högstadium

jämte annat stadium, då rektorsområdets poängtal uppgår till lägst

22 poäng och i rektorsområde med enbart låg- och/eller mellanstadium då områdets

poängtal uppgår till lägst 51 poäng. Förstnämnda poänggräns har tillstyrkts

vid remissbehandlingen, medan däremot sistnämnda poänggräns ansetts

alltför hög. Det har framhållits, att ett mycket ringa antal rektorsområden med

enbart låg- och/eller mellanstadium kommer att få en studierektor, om denna

poänggräns skall gälla. Jag finner dessa synpunkter beaktansvärda och föreslår,

att studierektor skall finnas i rektorsområde med enbart låg- och/eller mellanstadium

då rektorsområdets poängtal uppgår till lägst 43 poäng. Beträffande

poänggränsen i rektorsområden med högstadium tillstyrker jag utredningens

förslag. I sådant rektorsområde skall således studierektor finnas vid lägst 22

poäng.

Utredningen har föreslagit vissa förändringar i den nuvarande t ill synslärarorganisationen.

Förslaget innebär i huvudsak, dels att det vid

annan skola än sådan, där rektor är stationerad, skall finnas en tillsynslärare vid

varje skolanläggning med minst två klasser i stället för tre klasser, dels att tillsynslärare

vid skola, där rektor är stationerad, får något ändrade arbetsuppgifter.

Statskontoret påpekar i sitt remissyttrande, att riksdagen år 1962 avvisade

ett förslag om tillsynslärare vid skolanläggningar med två klasser.

Jag anser, att frågan om en eventuell reformering av tillsynslärarorganisationen

bör övervägas i ett annat sammanhang och räknar tills vidare med oför
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 7J år 1966

ändrad organisation. Åt skolöverstyrelsen bör uppdras att företa en översyn

av tillsynslärarorganisationen och att i samband därmed beakta bl. a. frågan

om tillsynslärarnas arbetsuppgifter i förhållande till de uppgifter som lämpligen

tillkommer annan personal, exempelvis teknisk biträdespersonal.

Av utredningens undersökning framgår, att förutsättningarna för pedagogisk

ledning av ett rektorsområde är särskilt ogynnsamma i de fall rektor liven

är ledare för k om mun e n s skolväsende. I vilken grad detta är

fallet beror dels på omfattningen av kommunens skolväsende, dels på i vilken

mån tillgång finns till kvalificerat biträde på skolkansliet. I likhet med utredningen

finner jag det vara angeläget, att organisatoriska förutsättningar skapas

för rektor att förena rektors- och skolchefsskap, så att varken ledningen av kommunens

skolväsende eller ledningen av det egna rektorsområdet behöver eftersättas.

Jag får på denna punkt hänvisa till vad jag tidigare anfört i fråga om

biträdespersonal och om skolledningens organisation.

Utredningen har föreslagit nya normer för nedsättning av den undervisningsskyldighet

skolchef har i sin egenskap av rektor för att kompensera det

merarbete skolchefsskapet innebär. Vad jag i det föregående anfört om pågående

överläggningar med företrädare för personalorganisationerna i anslutning till

behandlingen av frågor om arbets- och anställningsvillkor för av reformen berörda

tjänstemän gäller även i detta fall.

Vad utredningen anfört angående betydelsen a v utbildning och fortbildning

av skolledare ansluter jag mig till. Jag tillstyrker, att skolöverstyrelsen

försöksvis anordnar sådan utbildning budgetåret 1966/67 inom ramen för

tillgängliga medel ur anslaget till lärares fortbildning m. m. Denna utbildning

bör inriktas på att förbättra rektorernas förutsättningar att fullgöra uppgiften

som pedagogisk-organisatoriska ledare. Utbildning för arbetsuppgifter som direkt

hör samman med kommunal administration och förvaltning bör det ankomma

på kommunerna och kommunförbunden att svara för.

I likhet med utredningen anser jag det värdefullt, om utbildning och fortbildning

anordnas för biträdespersonalen. Det vore därför bra, om den verksamhet

som kommunförbunden bedriver i detta avseende intensifieras. ''

Jag föreslår, att den föreslagna reformeringen av skolledarorganisationen i

grundskolan genomförs med början den 1 juli 1966. Kostnaderna härför kommer

att belasta anslaget Bidrag till driften av grundskolor m. m. På grund av

statsbidragsbestämmelsernas utformning uppkommer emellertid inga merkostnader

förrän budgetåret 1967/68.

Jag torde här få uppta ett särskilt spörsmål som inte äger samband med det

föregående.

I samband med gymnasiereformen behandlades frågor om gymnasiets och

fackskolans befattningshavare vid överläggningar med SR, SACO och TCO:s

statstjänstemannasektion. Den 14 oktober 1964 träffades med nämnda organi
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts ''proposition nr 7Ji år 1966

43

sationer en överenskommelse angående anställnings- och avlöningsvillkor m.m.

för skolledare och lärare vid kommunala gymnasier och fackskolor m. fl. Överenskommelsen

har godkänts av riksdagen (prop. 1964:171 s. 494—496 och 593;

SäU 1 s. 230—242; rskr 407). Beslutet byggde på den förutsättningen att anställnings-

och avlöningsvillkoren för ifrågavarande skolledare, biträdande skolledare

och lärare skulle bli statligt reglerade. Då överenskommelsen ej täckte

alla hithörande frågor, förutsattes att ytterligare överläggningar skulle äga rum,

innan bestämmelser utfärdades.

Dessa frågor har kommit i ett annat läge genom 1965 års reform av de offentliga

tjänstemännens förhandlingsrätt m. m., vilken trätt i kraft den 1 januari

1966. Skolledare och lärare vid kommunala gymnasier och fackskolor har nu

förhandlingsrätt enligt 1936 års lag om förenings- och förhandlingsrätt och äger

träffa kollektivavtal om sina anställnings- eller arbetsvillkor, dock med vissa i

2 § kommunaltjänstemannalagen den 3 juni 1965 (nr 275) angivna inskränkningar.

I den mån dessa villkor skall fastställas under medverkan av Kungl. Maj:t

eller myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer, skall statens avtalsverk på kommunernas

vägnar fora förhandling samt sluta och uppsäga kollektivavtal om

villkoren eller på annat sätt enhetligt reglera dessa. Bestämmelser härom har

meddelats i lagen den 3 december 1965 (nr 576) om ställföreträdare för kommun

vid vissa avtalsförhandlingar. Befogenheten för statens avtalsverk att föra sådana

förhandlingar skall emellertid grundas på lag eller särskilt beslut av riksdagen.

Ifrågavarande skolformer omfattas ej av övergångsbestämmelserna till sistnämnda

lag och det föreligger inte heller särskilt beslut av riksdagen om sådan

förhandlingsrätt.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

a) godkänna de av mig förordade riktlinjerna för en reformerad

organisation av skolledningen i grundskolan;

b) besluta att sådana anställnings- eller arbetsvillkor för

skolledare, biträdande skolledare och lärare vid kommunala

gymnasier och fackskolor, som må bestämmas genom avtal,

skall fastställas under medverkan av Kungl. Maj:t eller myndighet

som Kungl. Maj:t bestämmer.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj:t Konungen, att till riksdagen skall avlåtas

proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Gunilla Fenne

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj. ts proposition nr 74 år 1966

INNEHÅLL

Sid.

1. Inledning........................................................ 3

2. Frågans tidigare behandling och nuvarande förhållanden.............. 5

3. Utredningen ........ 7

3.1. Direktiven ................................................. 7

3.2. Utredningens undersökning................................... 7

3.2.1. Undersökningsmetodik ................................ 7

3.2.2. Sammanfattning av undersökningsresultatet............. 8

3.3. Utredningens förslag .................. 10

3.3.1. Målsättning .......................................... 10

3.3.2. Rationaliseringsåtgärder ......;........................ 11

3.3.3. Biträdespersonal ................................ 13

3.3.4. Skolledarorganisationen inom rektorsområdet............ 16

3.3.5. Ledningen av kommunens skolväsende.................. 22

3.3.6. Utbildning och fortbildning............................ 23

4. Remissyttrandena ................................................ 27

4.1. Utredningens undersökning................................... 27

4.2. Utredningens förslag.......................... 27

4.2.1. Målsättning .......................................... 27

4.2.2. Rationaliseringsåtgärder ............................... 27

4.2.3. Biträdespersonal ...................................... 29

4.2.4. Skolledarorganisationen inom rektorsområdet............ 29

4.2.5. Ledningen av kommunens skolväsende.................. 34

4.2.6. Utbildning och fortbildning............................ 34

5. Departementschefen .............................................. 37

Ivar Haeggströms Tryckeri AB • Stockholm 1966

660S27

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1966:205 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reformerad organisation av skolledningen i grundskolan m. m. a1 i texten
  2. SU 1966:90 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts -proposition angående reformerad organisation av skolledningen i grundskolan m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten