Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1942 (nr 429) om hyresreglering m. m., m. m

1966-03-18 · 11 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 8 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1966:82, Med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1942 (nr 429) om hyresreglering m. m., m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 82 år 1966

1

Nr 82

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående

fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1942

(nr 429) om hyresreglering m. m., m. m.; given

Stockholms slott den 18 mars 1966.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill

Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till

1) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1942 (nr 429) om

hyresreglering m. m.,

2) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1942 (nr 430) om

kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt m. m.,

3) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 7 december 1956 (nr 568)

om rätt i vissa fall för hyresgäst till nytt hyresavtal,

4) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 15 maj 1959 (nr 157) med

särskilda bestämmelser om makars gemensamma bostad.

GUSTAF ADOLF

Herman Kling

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föreslås fortsatt giltighet för lagstiftningen om hyresreglering

t. o. m. den 30 juni 1967.

l

Hihang till riksdagens protokoll /96''fi. 1 samt. Sr S2

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Ma j. ts proposition nr 82 år 1966

Förslag

till

Lag

angående fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1942 (nr 429) om hyresreglering

in. m.

Härigenom lörordnas, att lagen den 19 juni 1942 om hyresreglering m. m

vilken enligt lag den 26 maj 1965 (nr 174) gäller till och med den 31 december

1966, skall äga fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1967.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1966.

Har hyresvärd, utan att hyresrätten är förverkad, före den 1 juli 1966

uppsagt hyresavtal till upphörande efter den 31 december 1966, må framstaltning

som sags i 7 § göras senast den 14 juli 1966 eller, om hyresvärden

icke före den 1 i sistnämnda månad tydligt meddelat, att han ej önskar

lata hyresgasten kvarbo, inom fjorton dagar efter det hyresvärden lämnat

hyresgasten sadant meddelande.

Har hyresvärd före den 1 juli 1966 lämnat meddelande som sägs i 8 a S

st%cket om aU hyresförhållande skall upphöra efter den 31 december

1966 ma framsta mn§ enligt samma paragraf göras senast den 14 juli

Förslag

till

Lag

angående fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1942 (nr 430) om kontroll

av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt m. m.

Härigenom forordnas, att lagen den 19 juni 1942 om kontroll av upplåtelse

och överlåtelse av bostadsrätt m. m., vilken enligt lag den 26 maj 1965

w»-,. Cr tlU °ch med den 31 december 1966, skall äga fortsatt giltighet

till och med den 30 juni 1967. 8 h

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 82 år 1966

3

Förslag

till

Lag

angående fortsatt giltighet av lagen den 7 december 1956 (nr 568) om rätt»

vissa fall för hyresgäst till nytt hyresavtal

Härigenom förordnas, att lagen den 7 december 1956 om rätt i vissa fall

för hyresgäst till nytt hyresavtal, vilken enligt lag den 26 ma] 196a (nr

176) gäller till och med den 31 december 1966, skall aga fortsatt giltighe

till och med den 30 juni 1967.

Förslag

till

Lag

.»gående fortsatt giltighet av lagen den 15 maj 1959 (nr 157) med .ärskild.

bestämmelser om makars gemensamma bostad

Härigenom förordnas, att lagen den 15 maj 1959 med särskilda bestmnmelser

om makars gemensamma bostad, vilken enligt lag den 26 maj i965

(nr 177) gäller till och med den 31 december 1966, skall aga fortsatt giltighet

till och med den 30 juni 1967.

j-f Bihang till riksdagens protokoll 1 samt. \r S2

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj. ts proposition nr 82 år 1966

Itdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

4 mars 1966.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Andersson, Lindström,

ange. Kling, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palmf

Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets Övriga ledamöter fråga om förlängning av

hyresregleringen m. in. och anför.

Gällande bestämmelser

hagen den 19 juni 19*2 (nr *29) om hyresreglering m. m. (hyresregleringslagen;

andrad senast 1963: 163) innehåller bestämmelser om begränsning

av hyrans storlek och om tvångsförlängning av hyresavtal samt vissa

andra bestämmelser. Lagen äger i första hand tillämpning i varje stad, köping

eller mumcipalsamhälle som vid 1942 års ingång hade minst 2 000 invånare,

om Kungl. Maj :t inte förordnar annorlunda.

För lagenhet, som är avsedd att helt eller till väsentlig del nyttjas till hostad

och inte uthyrs möblerad, regleras hyran enligt bestämmelser i 3—5 86.

Detsamma galler lägenhet, som inte är avsedd att helt eller till väsentlig del

anvandas till hostad, om inte hyran den 1 januari 1942 var fastställd att utga

med vaxlande belopp för skilda tider. I fråga om annan lägenhet gäller

enligt 6 § att hyresnämnden äger nedsätta hyran efter vad som finnes skäig

, om lagenheten ar uthyrd mot en hyra som är avsevärt högre än lä«enletens

beskaffenhet och Övriga omständigheter föranleder. I så fall äger

nämnden föreskriva att lägenheten skall vara underkastad bestämmelserna

1 o—5 §§.

nhgt 3 § forsta stycket får hyresvärden inte ta emot, träffa avtal om eller

begära högre hyra än som motsvarar den för lägenheten tillåtna grundhyran,

om annat inte föranleds av vad som särskilt stadgas i lagen. För lägenlet,

som färdigställts före den 1 januari 1942 och som då var uthyrd, anses

det hyresbelopp som lägenheten då betingade såsom grundhyra. Var lägenleten

inte uthyrd vid denna tid, fastställs grundhyran efter hyresläget vid

samma tid. Enligt 3 § andra stycket äger hyresnämnd under vissa förutsätt
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 82 år 1966 5

ningar höja eller sänka grundhyran för en lägenhet. Var hyran den 1 januari

1942 avsevärt lägre än hyran för jämförliga lägenheter eller har lägenhetens

värde avsevärt ökats genom ombyggnads- eller ändringsarbete eller föreligger

för visst fall annat skäl av därmed jämförlig betydelse får hyresnämnden

sålunda på framställning av hyresvärden höja grundhyran. Har

hyresgästen bekostat ombyggnads- eller ändringsarbete eller åtgärd av jämförlig

betydelse får grundhyran i anledning därav höjas endast om det finns

särskilda skäl. Grundhyra kan sänkas, om lägenheten den 1 januari 1942 betingade

en hyra som i avsevärd mån översteg hyran för jämförliga lägenheter

eller om lägenhetens skick avsevärt försämrats eller om hyresgast tillkommande

förmåner påtagligt inskränkts. Enligt 3 § tredje stycket medför

höjning av grundhyra inte ändring av gällande hyresavtal. Nedsättning av

grundhyra skall däremot lända till efterrättelse, oavsett vad parterna avtalat.

Utöver grundhyran får hyresvärden enligt 4 § avtala om skälig ersättning

för lägenhetens uppvärmning och förseende med varmvatten eller, om

gottgörelse därför ingår i grundhyran, för den ökade kostnad, som asamkas

hyresvärden för sådant ändamål. Detsamma gäller beträffande sådan ökning

av avgifter för vatten och avlopp, som inträtt efter den 1 juli 19o5.1 5 § meddelas

bestämmelser om Kungl. Maj :ts rätt att tillåta generell hyreshöjning.

Förutsättningen är, att hyreshöjningen finnes påkallad till följd av okade

omkostnader för fastighetsförvaltning i viss kommun. Kungl. Maj :t eller,

efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, hyresrådet kan då medge, att for tid som

anges i beslutet avtal får träffas om hyreshöjning utöver grundhyran.

Hyresregleringslagens bestämmelser om reglering av hyran tillampas efter

en ändring den 7 december 1956 (nr 565) i 26 § inte på upplåtelse av lägenhet

i hyresvärden tillhörigt hus, för vilket utgått sådant statligt län som

är förenat med villkor om begränsning av rätten att ta ut hyra och slutligt

beviljats efter den 31 december 1956 samt inte uppsagts till betalning. Efter

ytterligare ändring den 6 juni 1957 (nr 233) i 26 § är bestämmelserna från

ingången av år 1958 inte heller tillämpliga på upplåtelse i första hand av lagenhet

i sådant av kommun eller av kommunalt eller därmed jämställt bostadsföretag

förvaltat hus, som Kungl. Maj :t bestämmer. Med stod a\ detta

bemyndigande har Kungl. Maj :t genom kungörelse den 5 oktober 1962 (nr

543) förordnat, att från lagens hyresregleringsbestämmelser skall undantas

upplåtelse i första hand av lägenhet i hus, som förvaltas av landstingskommun

borgerlig primärkommun eller municipalsamhälle eller av företag som

enligt vissa angivna kungörelser om bostadslån m. m. erkänts såsom allmännyttigt

eller jämställts med kommun eller av annat bostadsföretag, i vilket

landstingskommun eller borgerlig primärkommun äger ett bestämmande inflytande

och som arbetar utan enskilt vinstsyfte. Efter tillägg den 2 juni 1961

(nr 213) till 26 § är hyresregleringslagens bestämmelser om hyreskontroll

inte heller tillämpliga på statlig myndighets upplåtelse av lagenhet, som ar

avsedd att hell eller till väsentlig del nyttjas till bostad.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 82 år 1966

Om eu hyresvärd säger upp ett hyresavtal utan att hyresrätten är förverkad,

ager hyresnämnden enligt 7 § på framställning av hyresgästen förklara

uppsägningen ogiltig, om den finnes strida mot god sed i hyresförhållanden

eller annars vara obillig. Med hyresgästens samtycke kan nämnden även föranga

hyresförhållandet mot den hyra som hyresvärden äger betinga sig och

på de villkor i övrigt som finnes skäliga. I det fall, att hyresavtal är slutet

pa bestämd tid utan förbehåll om uppsägning och hyresvärden mot hvresgastens

önskan att behålla lägenheten vägrar att förlänga hyresförhållandet,

ager hyresnämnden enligt 8 § förlänga detta. Slutligen finns i 8 a § bestämmelser

om ratt för medhyresgäst eller make att överta lägenhet i vissa

i till.

Såsom ett komplement till hyresregleringslagen har genom lagen den 19

juni 1942 (nr 430) om kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt

m. m. ( bostadsrattskontrollagen; ändrad senast 1953: 207) införts reglering

av lägenhetsförvärv, som grundats på bostadsrätt och andra former av bo^

stadskooperation. Lagen tillämpas i ort, där hyresregleringslagen gäller. Till

hyresregleringslagen ansluter sig även lagen den 15 maj 1959 (nr 157) med

särskilda bestämmelser om makars gemensamma bostad. Denna lag innehåller

bl. a. bestämmelser om rätt för make att vid bodelning i anledning av

hemskillnad, äktenskapsskillnad eller återgång av äktenskap på sin lott erhålla

hyresrätt eller bostadsrätt, som tillkommer makarna eller endera av

dem, samt om motsvarande rätt vid makes död för den efterlevande maken

Samtliga de nu nämnda lagarna gäller till och med den 31 december 1966.

For att möjliggöra en successiv avveckling av hyresregleringen har genom

en lagändring, som trätt i kraft den 1 januari 1957, befogenhet tillagts

Kungl. Maj :t att bringa hyresregleringen att upphöra i ort eller del av ort,

dar laget pa bostadsmarknaden inte längre kräver fast reglering. Kungl.

Maj :t äger vidare, efter lagändring som trätt i kraft den 1 januari 1958, bestämma

att lagen i den ort där den gäller skall tillämpas endast i fråga’ om

visst eller vissa slag av lägenheter. Vidare gäller från den 1 januari 1957 lagen

den 7 december 1956 (nr 567) med vissa bestämmelser som skola iakttagas

sedan hyresregleringen upphört. Denna lag innehåller vissa bestämmelser

for lösande av de övergångsproblem som kan uppkomma vid avveckmg

av hyresregleringen. Lagen den 7 december 1956 (nr 568) om rätt i vissa

fall för hyresgäst till nytt hyresavtal, i fortsättningen kallad besiltningsskyddslagen,

vilken gäller till och med den 31 december 1966, innehåller

dels regler om besittningsskydd för hyresgäst motsvarande bestämmelserna

i 7, 8 och 8 a §§ hyresregleringslagen, dels regler om bestämmande av hyresvillkoren,

som innebär bl. a. att domstol skall ge tvingande föreskrifter därom

nar parterna inte kan enas. Besittningsskyddslagen skall med vissa undantag

tillämpas på de orter där hyresregleringslagens bestämmelser om

uppsagnmgsskydd inte gäller. Undantagna från lagens tillämpning är fall

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 82 år 1966 ‘

när lägenhet upplåtits till bostad i cn- eller tvåfamilj shus eller till bostad i

möblerat skick eller när det är fråga om upplåtelse från hyresgasts sida av

del i förhyrd bostad.

Departementschefen

Sedan år 1956 pågår en successiv avveckling av hyresregleringen. Från

lagens bestämmelser har sålunda undantagits upplåtelse av lagenhet i hus

som tillhör hyresvärden och uppförts med statliga lån beviljade efter den

31 december 1956 samt, oavsett belåningen, i hus som förvaltas av landstingskommun,

borgerlig primärkommun eller municipalsamhalle eller a\

allmännyttigt bostadsföretag eller av företag som jämställts med kommun

eller av annat bostadsföretag, i vilket landstingskommun eller borgerlig

primärkommun äger ett bestämmande inflytande och som arbetar utan

enskilt vinstsyfte. Också upplåtelser av bostadslägenheter i hus som förvaltas

av staten är undantagna. Vidare har genom beslut av Ivimgl. Maj:

vid olika tillfällen skett såväl en ytterligare kategorimässig som en regiona

avveckling av hyresregleringen. Senast har genom beslut den 29 oktober

och den 11 december 1964 hyresregleringen upphävts helt i 40 orter den l

mars 1965. Efter denna avveckling gäller hyresregleringen i fråga om bostäder

i 169 orter. För möblerade rum gäller regleringen i endast 8 av dessa

orter Regleringen är helt upphävd beträffande garage. För andra lokalei

än garage, dvs. huvudsakligen butiks- och kontorslokaler, är regleringen

kvar i endast 16 orter.

Folkmängden i de 169 orter som fortfarande har hyresreglering for bostäder

kan uppskattas till inte fullt 4,5 milj., dvs. drygt hälften av rikets

folkmängd. Att märka är dock bl. a. att lägenheter i kommunagda hus i

dessa orter är undantagna från hyresregleringen och att lägenheter i privata

hus, som tillkommit under de senaste nio åren, i flertalet fall inte ar underkastade

hyresregleringslagen utan faller under den hyreskontroll som utövas

av den lånebeviljande myndigheten. I

I maj 1963 tillkallade jag sakkunniga för utredning om en förenkling

av hyreskontrollen och utformning av besittningsskyddet for hyresgäst inom

ramen för den allmänna hyreslagstiftningen. De sakkunnigas uppdrag

kan i huvudsak sägas ha till syfte att finna vägar för en avveckling av hyresregleringen

i dess nuvarande form och att söka samla erforderliga lagregler

om förhållandet mellan parterna på hyresmarknaden i en allmän liyreslag

som förenar principiell avtalsfrihet på marknaden med möjlighet att

ingripa mot oskäliga hyror och ett effektivt besittningsskydd for hyresgästerna.

I direktiven till de sakkunniga framhöll jag, att utredningen borde

bedrivas med all den skyndsamhet som omständigheterna medgav. Den

utveckling som ägt rum sedan de sakkunniga tillkallades har understrukit

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1966

vikten av att så snart som möjligt få till stånd en slutlig bedömning av de

problem som är förenade med hyresregleringen. Samtidigt som en förbättrad

jämvikt på bostadsmarknaden inträtt på åtskilliga mindre och medelstora

orter synes efterfrågan ha ökat på bostadsmarknaden i de största och mest

expansiva regionerna. Kostnadsutvecklingen för de under senare år byggda

husen medtor en tendens till skärpt hyressplittring. Därmed torde också

vissa andra med hyresregleringen förenade olägenheter ha accentuerats

Nar jag förra året (prop. 1965: 103) tog upp frågan om en förlängning av

hyresregleringslagen uttalade jag mot bakgrund av de nyss berörda förhållandena

förhoppningen, att hyreslagstiftningssa,kkunniga skulle kunna

slutföra silf uppdrag under år 1965, så att förslag till ny lagstiftning i dessa

ämnen skulle kunna föreläggas innevarande års riksdag. I avbidan härpå

foreslog jag att gällande hyresregleringslagstiftning skulle förlängas endast

t. o. m. den 31 december 1966. Riksdagen fattade beslut i enlighet

härmed.

Hyreslagstiftningssakkunniga har ännu inte slutfört sitt uppdrag. Enligt

vad jag erfarit torde de sakkunniga komma att avsluta sitt arbete i april

i år. Det är därför inte möjligt att till årets riksdag framlägga ett förslag

till ny hyreslagstiftning, som grundar sig på de sakkunnigas ställningstaganden,

bl. a. med hänsyn till behovet av en grundlig remissbehandling. Jag

ser mig följaktligen nödsakad föreslå en ytterligare förlängning av gällande

hyresregleringslagstiftning. Den tid lagstiftningen alltjämt måste gälla bör

emellertid inte bestämmas längre än som är oundgängligen nödvändigt med

hänsyn till möjligheterna att få fram en ny lagstiftning på grundval av det

kommande utredningsförslaget. Jag vill därför i nuvarande läge föreslå

att hyresregleringslagstiftningen förlängs endast på ett halvår, nämligen

t. o. m. den 30 juni 1967.

Liksom vid föregående förlängningstillfällen torde till den lag som innefattar

bestämmelse om förlängning av hyresregleringslagen böra fogas övergångsbestämmelser

av innebörd, att i vissa fall ansökan om förlängning av

hyresförhållande eller övertagande av hyresrätt, som avser lid efter lagens

hittillsvarande giltighetstid, får göras inom viss kortare tid efter det förlängningslagen

trätt i kraft.

Besittnmgsskyddslagen liksom även lagen med särskilda bestämmelser

om makars gemensamma bostad bör samtidigt få förlängd giltighet t o m

den 30 juni 1967. ''

Hemställan

1 enlighet med vad jag nu anfört har inom justitiedepartementet upprättats

förslag till 1 * 1

1) lag angående, fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1912 (nr 429/ om

hyresreglering m. m.,

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 82 år 1066

2) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1942 (nr 430) om

kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt m. m.,

3) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 7 december 1956 (nr 568)

om rätt i vissa fall för hyresgäst till nytt hyresavtal,

4) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 15 maj 1959 (nr 157) med

särskilda bestämmelser om makars gemensamma bostad.

Förslagen torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga.

1

Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över lagförslagen måtte

för det i 87 § regeringsformen angivna ändamålet inhämtas genom utdrag

av protokollet.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Hans Rune Persson

Bilagan, som är likalydande med de vid propositionen fogade lagförslagen, liar uteslutits har.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1966

Utdrag av protokoll, hållet i lagrådet den 14 mars 1966.

Närvarande:

f. d. justitierådet

justitierådet

regeringsrådet

justitierådet

Lind,

Y.Söderlund,

Åbjörnsson,

Brunnberg.

Enligt lagrådet denna dag tillhandakommet utdrag av protokoll över

justitieärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen i statsrådet den 4 mars

1966, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för det i

87 § regeringsformen avsedda ändamålet inhämtas över upprättade förslag till

1) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1942 (nr 429) om

hyresreglering m. m., 2) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 19 juni

1942 (nr 430) om kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt

m. m., 3) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 7 december 1956 (nr

568) om rätt i vissa fall för hyresgäst till nytt hyresavtal och 4) lag angående

fortsatt giltighet av lagen den 15 maj 1959 (nr 157) med särskilda

bestämmelser om makars gemensamma bostad.

Förslagen, som finns bilagda detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av

t. f. departementsrådet Axel Wallén.

Lagrådet lämnade förslagen utan erinran.

Ur protokollet:

Stig Granqvist

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 82 år 1966

11

Utdrag av protokollet över justitieärender, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

18 mars 1966.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Lindström,

Länge, Kling, Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling,

Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets Övriga ledamöter anmaler

chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, lagrådets den 14 mars

1966 avgivna utlåtande över de till lagrådet den 4 mars 1966 remitterade

förslagen till

1) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1942 (nr 429) om

hyresreglering m. m.,

2) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1942 (nr 430) om

kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt m. m.,

3) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 7 december 1956 (nr 568)

om rätt i vissa fall för hyresgäst till nytt hyresavtal,

4) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 15 maj 1959 (nr 157) med

särskilda bestämmelser om makars gemensamma bostad.

Föredraganden hemställer, att lagförslagen, som av lagrådet lämnats utan

erinran, jämlikt 87 § regeringsformen genom proposition föreläggs riksdagen

till antagande.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Hans Rune Persson

MAHCUS BOKTR. STHLM I266 640244

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1966:188 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ökat statligt stöd till barnstugor rrv. m. a1 i texten
  2. 3LU 1966:39 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1942 s. 1 i texten