Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om ändrad lydelse av 11 § 1 mom. förordningen den 22 juni 1934 (nr 320) angående grunder för förvaltningen av viss kronoegendom

1966-03-25 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1966:94, Med förslag till förordning om ändrad lydelse av 11 § 1 mom. förordningen den 22 juni 1934 (nr 320) angående grunder för förvaltningen av viss kronoegendom

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 94 år 1966

1

Nr 94

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om ändrad lydelse av 11 § 1 mom. förordningen

den 22 juni 1934 (nr 320) angående grunder

för förvaltningen av viss kronoegendom; given Stockholms

slott den 25 mars 1966.

Under åberopande av bi lag da utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden

för denna dag vill Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen

att anta härvid fogade förslag till förordning om ändrad lydelse av 11 §

1 mom. förordningen den 22 juni 1934 (nr 320) angående grunder för förvaltningen

av viss kronoegendom.

GUSTAF ADOLF

Eric Holmquist

Propositionens huvudsakliga innehåll

Vid arrende av viss kronoegendom skall arrendatorn enligt gällande bestämmelser

i regel ställa borgen för arrendevillkorens fullgörande, om arrendeavgiften

uppgår till minst 3 000 kr. Det ankommer på länsstyrelsen

eller domaren att styrka borgensmans vederhäftighet. I propositionen föreslås

att denna skyldighet upphävs för domare. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1 !)60. 1 samt. Nr 94

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 94 år 1966

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 11 § 1 mom. förordningen den 22 juni 1934 (nr 320)

angående grunder för förvaltningen av viss kronoegendom

Härigenom förordnas, att 11 § 1 mom. förordningen den 22 juni 1934 angående

grunder för förvaltningen av viss kronoegendom1 skäll erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan anigives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)2

n §.

1 mom. Uppgår arrendeavgiften

till minst tretusen kronor, skall såsom

säkerhet för fullgörandet av arrendevillkoren

för en tid av minst

fem år, därest arrendet skall fortfara

så länge, och högst åtta år vara

ställd borgen av två eller flera personer,

vilka borga en för alla och

alla för en isåsom för egen skuld

till dess full betalning skett och vilkas

vederhäftighet är styrkt av länsstyrelsen

eller domaren; ägande

Kungl. Maj :t likväl, då särskilda

skäl därtill föreligga, medgiiva, att

arrendator befrias från skyldigheten

att såsom säkerhet för arrendevillkorens

fullgörande ställa sådan

borgen som nu nämnts

Arrendator, som

Minst ett---

1 mom. Uppgår arrendeavgiften

till minst tretusen kronor, skall såsom

säkerhet för fullgörandet av arrendevillkoren

för en tid av minst

fem år, om arrendet skall fortfara

så länge, och högst åtta år vara

ställd borgen av två eller flera personer,

vilka borga en för alla och

alla för en såsom för egen skuld

till dess full betalning skett och vilkas

vederhäftighet är styrkt av länsstyrelsen.

När särskilda skäl föreligga,

äger Kungl. Maj :t medgiva, att

arrendator befrias från skyldigheten

att såsom säkerhet för arrendevillkorens

fullgörande ställa sådan borgen

som nu nämnts.

---års arrendeavgift.

i arrendekontraktet.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1966.

1 Senaste lydelse av 11 § 1 mom. se 1964:35.

2 Rent språkliga ändringar har inte utmärkts genom kursivering.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 94 år 1966

3

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

25 mars 1966.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Länge, Kling, Edenman, Johansson,

Hermansson, Holmqvist, Aspling, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist,

Gustafsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist, fråga om ändring

i den s. k. arrendeförordningen och anför.

I äldre tider hade domare att utfärda vederhäffcighetsbevis i ett flertal

olika fall. Med åren har denna skyldighet efter hand minskats till att avse

bevis för allt färre ändamål. Fråga har nu uppkommit att ta bort de kvarvarande

bestämmelserna om sådan skyldighet för domare. En bestämmelse

av detta slag finns ännu i förordningen den 22 juni 1934 (nr 320) angående

grunder för förvaltningen av viss kronoegendom, vanligen kallad arrendeförordningen

(ändrad senast 1964:35). Enligt 11 § 1 mom. denna förordning

gäller vid arrende av kronoegendom under domänstyrelsens förvaltning

att arrendatorn i regel måste ställa säkerhet för arrendevillkorens

fullgörande genom borgen av två eller flera personer, om den årliga arrendeavgiften

uppgår till minst 3 000 kr. Det ankommer därvid på länsstyrelsen

eller domaren att styrka sådan borgensmans vederhäftighet. Enligt tillgängliga

uppgifter utfärdas i hela landet av domare varje år mellan 50 och

100 sådana vederhäftighetsbevis.

Departementschefen

Bestämmelsen i arrendeförordningen om domares skyldighet att utfärda

vederhäftighetsbeviis har sin grund ii samhällsförhållandena under äldre

lider. Numera kan en domare i sin tjänst visserligen utan större besvär ta

reda på om en person som är bosatt i domkretsen är omyndig eller försatt i

konkurs. Han kan också undersöka vissa fastighetsförhållanden. Utöver

detta har han emellertid i regel knappast några möjligheter att själv bedöma

en persons vederhäftighet. Särskilt om domaren tjänstgjort kort tid på

orten måste han därför ofta lägga ned mycket arbete, när han skall styrka

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 94 år 1966

en persons soliditet, och hans bedömning kominer oftast att bygga, inte

på egen kännedom om personen utan på andras uppgifter om denne. Det

bör betonas att det här är fråga om en syssla som inte hör till en domares

egentliga arbetsuppgifter. En domare förvärvar ej heller i sin tjänst särskilda

insikter om de speciella förhållanden som bör beaktas, när det gäller

att bedöma en persons ekonomiska kvalifikationer och vederhäftighet

i övrigt. Det bör därför inte åligga en domare att i tjänsten uttala sig i

sådana frågor. I samråd med chefen för justitiedepartementet förordar jag

därför att föreskriften i arrendeförordningen om att borgensmans vederhäftighet

skall kunna styrkas av domare upphävs.

I enlighet med vad jag nu anfört hiar inom jordbruksdepartementet upprättats

förslag till förordning om ändrad lydelse av 11 § 1 mom. förordningen

den 22 jnni 1934 (nr 320) angående grunder för förvaltningen av viss

kronoegendom.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t genom proposition föreslår riksdagen att

anta nämnda förslag.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall

avlåtas proposition av den lydelse hilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Ulf Lönnqvist

MARCUS BOKTR. STHLM 1966 660283

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1966:192 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i vägtrafikförordningen den 28 september 1951 a1 i texten
  2. 3LU 1966:38 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 11 § 1 mom. förordningen den 22 juni 193b s. 1 i texten