Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 § lagen den 31 mars 1955 (nr 183) om bankrörelse, m. m
1967-03-31 · 18 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 17 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1967:102, Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 § lagen den 31 mars 1955 (nr 183) om bankrörelse, m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 102 år 1967
1
Nr 102
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 2 § lagen den 31 mars 1955
(nr 183) om bankrörelse, m. m.; given Stockholms
slott den 31 mars 1967.
Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill
Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen att anta härvid fogade förslag till
1) lag angående ändrad lydelse av 2 § lagen den 31 mars 1955 (nr 183)
om bankrörelse;
2) lag angående ändrad lydelse av 274 § lagen den 17 jnni 1948 (nr 433)
om försäkringsrörelse;
3) förordning om ändring i reglementet den 28 maj 1959 (nr 293) angående
allmänna pensionsfondens förvaltning;
4) förordning om ändrad lydelse av 9 § reglementet den 26 maj 1961
(nr 265) angående förvaltningen av riksförsäkringsverkets fonder;
5) förordning om ändrad lydelse av 2 § reglementet den 25 maj 1962 (nr
401) angående förvaltningen av de allmänna försäkringskassornas fonder
lör den obligatoriska och den frivilliga sjukförsäkringen;
6) förordning angående ändrad lydelse av 42 § förordningen den 14
december 1956 (nr 629) om erkända arbetslöshetskassor.
GUSTAF ADOLF
G. E. Sträng
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås vissa författningsändringar i samband med förslaget
i prop. 1967: 56 om inrättandet av ett statligt kreditaktiebolag. Sålunda
föreslås att det statliga kreditaktiebolaget, som avses heta Sveriges
investeringsbank AB, skall få rätt att använda ordet »bank» i sin firma.
Dessutom föreslås ändring i placeringsbestämmelserna för bl. a. allmänna
pensionsfonden och försäkringsbolagen för att möjliggöra placering av
obligationer m. m. som investeringsbanken utger eller utbjuder.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 102
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 102 år 1967
Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse av 2 § lagen den 31 mars 1955 (nr 183)
om bankrörelse
Härigenom förordnas, att 2 § lagen den 31 mars 1955 om bankrörelse1
skall erhålla ändrad lydelse på sätt
(Nuvarande lydelse)
2
Ej må annan än riksbanken, bankaktiebolag,
postbanken, sparbank
och Sveriges allmänna hypoteksbank
i sin firma eller eljest vid beteckning
av affärsrörelsen använda ordet
bank. Beträffande användningen av
ordet bank i registrerad understödsförenings
firma är särskilt stadgat.
nedan anges.
(Föreslagen lydelse)
§•
Ej må annan än riksbanken, bankaktiebolag,
postbanken, sparbank,
Sveriges allmänna hypoteksbank
och Sveriges investeringsbank aktiebolag
i sin firma eller eljest vid beteckning
av affärsrörelsen använda
ordet bank. Beträffande användningen
av ordet bank i registrerad understödsförenings
firma är särskilt
stadgat.
Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.
y Senaste lydelse av 2 § se 1960:269.
Kungl. Maj ds proposition nr 102 år 1967
3
Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse av 274 § lagen den 17 juni 1948 (nr 433)
om försäkringsrörelse
Härigenom förordnas, att 274 § lagen den 17 juni 1948 om försäkringsrörelse1
skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
274
Vid envar---------
2. obligationer utfärdade av Sveriges
allmänna hypoteksbank, konungariket
Sveriges stadshypotekskassa,
Svenska bostadskreditkassan,
Svenska skeppshypotekskassan eller
Skeppsfartens sekundärlånekassa eller
av kreditaktiebolag, som enligt
vad därom finnes stadgat står under
tillsyn av bankinspektionen;
3. av riksbanken------
5. av svenskt industriföretag utfärdade
obligationer, vilka offentligen
utbjudits av svenskt bankaktiebolag;
6.
skuldförbindelser, för
Utan hinder ----
Med försäkringsfond--
av staten;
2. obligationer utfärdade av Sveriges
allmänna hypoteksbank, konungariket
Sveriges stadshypotekskassa,
Svenska bostadskreditkassan,
Svenska skeppshypotekskassan,
Skeppsfartens sekundärlånekassa eller
Sveriges investeringsbank aktiebolag
eller av kreditaktiebolag,
som enligt vad därom finnes stadgat
står under tillsyn av bankinspektionen;
--Konungens
tillstånd;
5. av svenskt industriföretag utfärdade
obligationer, vilka offentligen
utbjudits av svenskt bankaktiebolag
eller Sveriges investeringsbank
aktiebolag;
kunna medgivas.
återförsäkringsgivares ansvarighet.
-----i aktier.
Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.
1 Senaste lydelse av 274 § se 1966:55.
1| Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt Nr 102
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 102 år 1967
Förslag
till
Förordning
om ändring i reglementet den 28 maj 1959 (nr 293) angående
allmänna pensionsfondens förvaltning
Härigenom förordnas, att 12, 14, 15 och 19 §§ reglementet den 28 maj
1959 angående allmänna pensionsfondens förvaltning1 skall erhålla ändrad
lydelse på sätt nedan anges.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
Fondstyrelse må —------—
3. i obligationer och andra för den
allmänna rörelsen avsedda förskrivningar
som offentligen utbjudits av
svenskt bankaktiebolag;
4. i andra skuldförbindelser utfärdade
av staten, kommun eller därmed
jämförlig samfällighet, riksbanken,
bankaktiebolag, postsparbanken,
postgirokontoret, sparbank, centralkassa
för jordbrukskredit eller
annan kreditinrättning, som Konungen
godkänner, eller av bolag, förening
eller stiftelse som i 2 § första
stycket 1 sägs, såvida staten, kommun
eller därmed jämförlig samfällighet
iklätt sig borgen för förbindelserna;
5.
i skuldförbindelse —------
I den mån så erfordras för en
tillfredsställande betalningsberedskap
eller eljest för tillgodoseende
av kravet på ändamålsenlig förvaltning
må fondmedel även innestå hos
riksbanken, bankaktiebolag eller
postgirokontoret.
14
Riksbanken, bankaktiebolag, postsparbanken,
postgirokontoret, sparbank,
centralkassa för jordbrukskredit,
Sveriges allmänna hypoteksbank,
1 Senaste lydelse av 12 § se 1965:132.
--jämförlig samfällighet;
3. i obligationer och andra för den
allmänna rörelsen avsedda förskrivningar
som offentligen utbjudits av
svenskt bankaktiebolag eller Sveriges
investeringsbank aktiebolag;
4. i andra skuldförbindelser utfärdade
av staten, kommun eller därmed
jämförlig samfällighet, riksbanken,
bankaktiebolag, postbanken,
sparbank, centralkassa för jordbrukskredit
eller annan kreditinrättning,
som Konungen godkänner, eller
av bolag, förening eller stiftelse
som i 2 § första stycket 1 sägs, såvida
staten, kommun eller därmed
jämförlig samfällighet iklätt sig borgen
för förbindelserna;
---— om återlån;
I den mån så erfordras för eu
tillfredsställande betalningsberedskap
eller eljest för tillgodoseeiide
av kravet på ändamålsenlig förvaltning
må fondmedel även innestå hos
riksbanken, bankaktiebolag eller
postbanken.
Riksbanken, bankaktiebolag, postbanken,
sparbank, centralkassa för
jordbrukskredit, Sveriges allmänna
hypoteksbank, Svenska skeppshypo
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 102 år 1967
o
(Nuvarande lydelse)
Svenska skeppshypotekskassan eller
annan kreditinrättning som Konungen
godkänner äger mot bevis om
fullgjord avgiftsbetalning bevilja den
som erlagt avgift enligt lagen om
försäkring för allmän tilläggspension
under föregående år återlån
med högst hälften av vad sålunda
erlagts. Återlån må ej beviljas, om
dess belopp enligt vad nu sagts icke
skulle uppgå till femhundra kronor.
15
Kreditinrättning, som — -----
Räntesatsen för lån från fondstyrelse
till kreditinrättning enligt vad
i första stycket sägs fastställes av
Konungen. Sagda räntesats skall bestämmas
så att den med en halv
procent överstiger högsta allmänt
förekommande räntesats vid inlåning
i bankaktiebolag, postsparbanken,
sparbank och centralkassa för jordbrukskredit.
Utan hinder av vad sålunda
blivit bestämt äger dock fondstyrelsen
och kreditinrättningen för
visst lån överenskomma om en efter
det rådande marknadsläget bestämd,
för viss tid bunden räntesats.
19
Konungen förordnar för varje
fondstyrelse fyra revisorer att
granska styrelsens förvaltning. Av
revisorerna utses en på förslag av
bank- och fondinspektionen och två
efter samråd med de sammanslutningar,
som enligt 4 § äga föreslå
ledamot i fondstyrelsen. De revisorer
som utses utan samråd som nu sagts
skola, där ej skäl däremot äro, vara
gemensamma för samtliga fondstyrelser.
(Föreslagen lydelse)
tekskassan eller annan kreditinrättning
som Konungen godkänner äger
mot bevis om fullgjord avgiftsbetalning
bevilja den som erlagt avgift
enligt lagen om försäkring för allmän
tilläggspension under föregående
år återlån med högst hälften av
vad sålunda erlagts. Återlån må ej
beviljas, om dess belopp enligt vad
nu sagts icke skulle uppgå till femhundra
kronor.
§•
— -—- — återlånet beviljats.
Räntesatsen för lån från fondstyrelse
till kreditinrättning enligt vad
i första stycket sägs fastställes av
Konungen. Sagda räntesats skall bestämmas
så att den med en halv
procent överstiger högsta allmänt
förekommande räntesats vid inlåning
i bankaktiebolag, postbanken, sparbank
och centralkassa för jordbrukskredit.
Utan hinder av vad sålunda
blivit bestämt äger dock fondstyrelsen
och kreditinrättningen för visst
lån överenskomma om en efter det
rådande marknadsläget bestämd, för
viss tid bunden räntesats.
§•
Konungen förordnar för varje
fondstyrelse fyra revisorer att
granska styrelsens förvaltning. Av
revisorerna utses en på förslag av
bankinspektionen och två efter samråd
med de sammanslutningar, som
enligt 4 § äga föreslå ledamot i fondstyrelsen.
De revisorer som utses
utan samråd som nu sagts skola, där
ej skäl däremot äro, vara gemensamma
för samtliga fondstyrelser.
Denna förordning träder i kraft den dag Konungen bestämmer,
6
Kiingl. Maj.ts proposition nr 102 år 1967
Förslag
till
Förordning
om ändrad lydelse av 9 § reglementet den 26 maj 1961 (nr 265)
angående förvaltningen av riksförsäkringsverkets fonder
Härigenom förordnas, att 9 § reglementet den 26 maj 1961 angående förvaltningen
av riksförsäkringsverkets fonder1 skall erhålla ändrad lydelse på
sätt nedan anges.
(Nuvarande lydelse)
9
Fondfullmäktige må-----
3. i obligationer och andra för den
allmänna rörelsen avsedda förskrivningar
som offentligen ntbjudits av
svenskt bankaktiebolag;
4. i andra---------
Placeras medel-------
(Föreslagen lydelse)
----jämförlig samfällighet;
3. i obligationer och andra för den
allmänna rörelsen avsedda förskrivningar
som offentligen utbjudits av
svenskt bankaktiebolag eller Sveriges
investeringsbank aktiebolag;
- under 7. omförmäles.
---kunnat betingas.
Denna förordning träder i kraft den dag Konungen bestämmer.
1 Senaste lydelse av 9 § se 1965:133.
Kungl. Maj:ts proposition nr 102 år 1967
7
Förslag
till
Förordning
om ändrad lydelse av 2 § reglementet den 25 maj 1962 (nr 461) angående
förvaltningen av de allmänna försäkringskassornas fonder för den
obligatoriska och den frivilliga sjukförsäkringen
Härigenom förordnas, att 2 § reglementet den 25 maj 1962 angående förvaltningen
av de allmänna försäkringskassornas fonder för den obligatoriska
och den frivilliga sjukförsäkringen skall erhålla ändrad lydelse på sätt
nedan anges.
(Nuvarande lydelse)
2
Allmän försäkringskassa-----
3. i obligationer och andra för den
allmänna rörelsen avsedda förskrivningar,
som offentligen utbj udits av
svenskt bankaktiebolag;
4. i andra----------
(Föreslagen lydelse)
§•
-------eller kommun;
3. i obligationer och andra för den
allmänna rörelsen avsedda förskrivningar,
som offentligen utbjudits av
svenskt bankaktiebolag eller Sveriges
investering sbank aktiebolag;
— vid 5. stadgas.
Denna förordning träder i kraft den dag Konungen bestämmer.
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 102 år 1967
Förslag
till
Förordning
angående ändrad lydelse av 42 § förordningen den 14 december 1956
(nr 629) om erkända arbetslöshetskassor
Härigenom förordnas, att 42 § förordningen den 14 december 1956 om
erkända arbetslöshetskassor1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan
anges.
(Nuvarande lydelse)
42
Fondens tillgångar------
3) i obligationer och andra för den
allmänna rörelsen avsedda förskrivningar,
som offentligen utbjudits av
svenskt bankaktiebolag, med undantag
av sådana förskrivningar, som
medföra rätt till betalning först efter
utfärdarens övriga fordringsägare
(förlagsbevis),
4) i andra---------
(Föreslagen lydelse)
§•
--- — — eller kommun,
3) i obligationer och andra för den
allmänna rörelsen avsedda förskrivningar,
som offentligen utbjudits av
svenskt bankaktiebolag eller Sveriges
inv est er ing sbank aktiebolag, med undantag
av sådana förskrivningar,
som medföra rätt till betalning först
efter utfärdarens övriga fordringsägare
(förlagsbevis),
stadgas i 5).
Denna förordning träder i kraft den dag Konungen bestämmer.
1 Senaste lydelse av 42 § se 1964:495.
Kungl. Maj:ts proposition nr 102 år 1967
9
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet
på Stockholms slott den 17 mars 1967.
Närvarande:
Statsråden Sträng, Andersson, Lange, Kling, Edenman, Johansson,
Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson,
GeIjer, Odhnoff, Wickman.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om författningsändringar
i samband med inrättandet av ett statligt kreditaktiebolag och anför.
I prop. 1967:56 föreslås inrättande av ett statligt kreditaktiebolag med
ändamål att bidra till finansiering av sådana investeringsprojekt inom näringslivet
som inriktas på rationalisering, strukturanpassning och utveckling.
Som antytts i nämnda proposition föranleder inrättandet av det nya institutét
vissa författningsändringar.
Namnfrågan
I prop. 1967: 56 föreslås att kreditinstitutet skall utöva sin verksamhet i
aktiebolagsform men inte driva bankrörelse. Institutet avses således inte bli
ett bankaktiebolag.
Kreditaktiebolaget föreslås bli kallat Sveriges investeringsbank aktiebolag.
Enligt 2 § lagen den 31 mars 1955 (nr 183) om bankrörelse får inte någon
annan än riksbanken, bankaktiebolag, postbanken, sparbank och Sveriges
allmänna hypoteksbanlc använda ordet bank i sin firma eller i övrigt
vid beteckning av affärsrörelsen. För användningen av ordet bank i registrerad
understödsförenings firma gäller dock bestämmelserna i 9 § andra
stycket lagen den 24 mars 1938 (nr 96) om understödsföreningar. Förbudet
mot användning av ordet bank gäller enligt 8 § lagen den 31 mars 1955
(nr 184) angående införande av nya lagen om bankrörelse inte aktiebolag
som fått bolagsordning stadfäst av Kungl. Maj :t före den 1 januari 1912.
För att det föreslagna kreditaktiebolaget skall kunna driva sin rörelse
med användning av beteckningen bank krävs således ändring av 2 § lagen
om bankrörelse.
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 102 år 1967
1 6 § lagen den 14 september 1944 (nr 705) om aktiebolag (senaste lydelse
av 6 § se 1955: 384) föreskrivs bl. a. att aktiebolags firma tydligt skall skilja
sig från andra förut i aktiebolagsregistret eller filialregistret införda, ännu
bestående firmor. Enligt 190 § 1 mom. skall godkännande för registrering
av stiftelsehandling vägras bl. a. om handlingen innehåller något som strider
mot lagen om aktiebolag eller annan lag eller författning eller om handlingen
till sin avfattning är otydlig eller vilseledande i något viktigare hänseende.
Bland de remissinstanser, som yttrade sig över de två promemorior (Stencil
Fi 1967: 2 och 3) som låg till grund för beredningen av frågan om inyesteringsbankens
bildande, ifrågasatte endast två, nämligen kommerskollegium
och Kooperativa förbundet, lämpligheten av att använda ordet bank
för ett kreditinstitut, vars verksamhet inte avses innefatta inlåning från
allmänheten på bankräkning.
Enligt min mening hade det i och för sig varit mest tillfredsställande om
beteckningen bank förbehållits som obligatorisk benämning för endast sådana
inrättningar som får bedriva bankrörelse, dvs. inlåning från allmänheten
på räkning som bank i allmänhet begagnar. Detta har emellertid inte
skett. Å ena sidan drivs bankrörelse förutom av bankaktiebolag, postbanken
och sparbank även av centralkassorna för jordbrukskredit. Å andra sidan
finns det vissa inrättningar, varvid kan nämnas Sveriges allmänna hypoteksbank,
som får använda ordet bank i sin firma utan att vara berättigade att
driva bankrörelse. Dessutom finns i 2 § valutalagen den 22 juni 1939 (nr 350)
ett begrepp, valutabank, varmed förstås bank som riksbanken bemyndigar att
driva handel med utländsk valuta. Av begreppet bank i valutalagen omfattas
inte alla inrättningar som driver bankrörelse (se prop. 1963: 139 s. 65,
B:oU 20, rskr 309). Som ytterligare en omständighet vill jag erinra om. den
möjlighet registrerad understödsförening har att använda beteckningen
bank.
När nu för det nya statliga kreditaktiebolaget föreslagits beteckningen
investeringsbank, som är kort och lätt att handskas med och dessutom ger
eu god uppfattning om verksamhetens inriktning, ligger däri inte några
risker för vilseledande. Begreppet bank är, som framgår av det anförda, inte
så entydigt som begreppet bankrörelse. Varken Svenska bankföreningen eller
Svenska sparbanksföreningen har vid nyssnämnda remissbehandling
gjort några erinringar mot den föreslagna beteckningen. Jag förordar således
att 2 § lagen om bankrörelse ändras i syfte att möjliggöra registreringav
firman Sveriges investeringsbank aktiebolag. Lagändringen synes emellertid
inte böra träda i kraft förrän stiftelsehandlingarna upprättats. Det är
därför lämpligt att Kungl. Maj :t bemyndigas att bestämma tiden för ikraftträdandet.
Kungl. Maj.ts proposition nr 102 år 1967
11
Placeringsbestämxuelser
Som framgår av prop. 1967: 56 avses investeringsbanken finansiera sin
verksamhet med — förutom det egna kapitalet — medel som anskaffas på
kapitalmarknaden, företrädesvis genom obligationsupplåning. En mycket
stor del av denna marknad upptas av institutionella placerare, främst APfonden
och de enskilda försäkringsbolagen. Andra exempel på institutionella
kapitalplacerare är affärsbanker, sparbanker, understödsföreningar och
erkända arbetslöshetskassor.
För de nämnda placerarna gäller särskilda placeringsregler. AP-fondens
placeringsregler finns upptagna i reglementet den 28 maj 1959 (nr 293)
angående allmänna pensionsfondens förvaltning (AP-fondreglementet). För
de enskilda försäkringsbolagen gäller bestämmelserna i lagen den 17 juni
1948 (nr 433) om försäkringsrörelse (försäkringsrörelselagen). Till övriga
placeringsregler återkommer jag i det följande.
Vidare avses investeringsbanken kunna medverka vid värdepappersemissioner,
när värdepapper ges ut av annan än banken. Även såvitt avser bankens
möjligheter att bedriva denna verksamhet är nämnda placeringsregler
av intresse.
Enligt 274 § försäkringsrörelselagen (senaste lydelse av 274 § se 1966: 55)
skall vid varje tidpunkt ett belopp motsvarande försäkringsfonden för livförsäkringar
vara redovisat i vissa uppräknade slag av värdehandlingar.
Av uppräkningen framgår, såvitt är av intresse i detta sammanhang, att
redovisningen kan ske i
obligationer eller andra skuldförbindelser, som utfärdats eller garanterats
av staten (274 § första stycket 1),
obligationer utfärdade av Sveriges allmänna hypoteksbank, Konungariket
Sveriges stadshypotekskassa, Svenska bostadskreditkassan, Svenska skeppshypotekskassan,
Skeppsfartens sekundärlånekassa eller av kreditaktiebolag,
som står under tillsyn av bankinspektionen (274 § första stycket 2),
fordringsbevis — med undantag av förlagsbevis, dvs. sådana för den allmänna
rörelsen avsedda förskrivningar som medför rätt till betalning först
efter utfärdarens övriga fordringsägare — som utfärdats av riksbanken,
svenskt bankaktiebolag, postbanken, svensk sparbank eller centralkassa
för jordbrukskredit (274 § första stycket 3), samt
obligationer, som utfärdats av svenskt industriföretag och som offentligen
utbjudits av svenskt bankaktiebolag (274 § första stycket 5).
Vidare finns i 274 § första stycket 7 en regel av innebörd att redovisning
får ske även i inhemska eller utländska värdehandlingar, som till sin art
och till den säkerhet de erbjuder kan anses jämförliga med bl. a. några av
de här angivna slagen.
Det bör i sammanhanget nämnas att en tiondel av livförsäkringsfonden
får placeras fritt, dock inte i aktier (274 § andra stycket).
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 102 år 1967
Enligt 12 § AP-fondreglementet (senaste lydelse av 12 § se 1965: 132) får
fondmedlen placeras bl. a. i
obligationer, utfärdade av staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighet,
Sveriges allmänna hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypotelcskassa,
Svenska bostadskreditkassan, Svenska skeppshypotekskassan
eller Skeppsfartens sekundärlånekassa eller av kreditaktiebolag, som
står under tillsyn av bankinspektionen (12 § första stycket 1),
obligationer, garanterade av staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighet
(12 § första stycket 2),
obligationer och andra för den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar
som offentligen utbjudits av svenskt bankaktiebolag (12 § första stycket
3),
andra skuldförbindelser utfärdade av staten, kommun eller därmed jämförlig
samfällighet, riksbanken, bankaktiebolag, postsparbanken, postgirokontoret,
sparbank, centralkassa för jordbrukskredit eller annan kreditinrättning,
som Kungl. Maj :t godkänner, eller av bolag, förening eller stiftelse,
i vilken staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighet har ett bestämmande
inflytande, under förutsättning att staten, kommun eller därmed
jämförlig samfällighet iklätt sig borgen för förbindelserna (12 § första
stycket 4).
Som framgår av denna redogörelse är placeringsbestämmelserna i försäkringsrörelselagen
och AP-fondreglementet i stora delar överensstämmande
till sitt innehåll. En väsentlig skillnad är emellertid att AP-fondmedel, i
olikhet mot medel tillhörande den bundna sektorn av livförsäkringsfond,
kan placeras i förlagsbevis. En annan skillnad, som är av betydelse i detta
sammanhang, föreligger beträffande sådana obligationer, som offentligen
utbjudits av svensk affärsbank. Sådana obligationer är generellt godtagbara
som placeringsobjekt när det gäller AP-fonden. För den bundna sektorn av
livförsäkringsfond godtas detta slag av obligationer endast under förutsättning
att de utfärdats av svenskt industriföretag.
Beträffande till en början investeringsbankens egna obligationer
möjliggör redan gällande rätt placering av såväl AP-fondmedel
som medel tillhörande den bundna sektorn av livförsäkringsfond i
obligationer utfärdade av kreditaktiebolag som står under tillsyn av bankinspektionen.
Investeringsbanken avses bedriva sin rörelse som ett kreditaktiebolag.
Lagen den 26 april 1963 (nr 76) om kreditaktiebolag blir tillämplig på banken.
Enligt 5 § i denna lag skall kreditaktiebolag stå under tillsyn av bankinspektionen
om inte Kungl. Maj :t medger befrielse härifrån. Befrielse kan
medges om detta anses kunna ske utan olägenhet från allmän och enskild
synpunkt.
Ställning har givetvis ännu inte kunnat tas till frågan om den föreslagna
investeringsbanken bör medges befrielse från skyldigheten att stå under
Kungl. Maj:ts proposition nr 102 år 1967 13
tillsyn. Vissa skäl synes tala för att frågan om sådan befrielse kan komma
att aktualiseras.
Beträffande investeringsbanken är det inte lämpligt att sammankoppla
frågan om möjligheten för försäkringsbolag eller AP-fonden att placera
medel i obligationer, som banken utfärdat, med frågan om banken skall stå
under tillsyn av bankinspektionen. Genom att banken avses bli ett statligt
företag med eu statlig garanti som upp till ett belopp motsvarande aktiekapitalet
täcker bankens förpliktelser blir inte frågorna om företagets solvens
och likviditet avhängiga av tillsynsfrågan på samma sätt som fallet är
beträffande privata kreditaktiebolag. Lösningen av tillsynsfrågan bör således
enligt min mening inte vara avgörande för frågan om rätten till placering
av medel från AP-fonden och livförsäkringsfond i investeringsbankens
obligationer.
Försäkrings inspektionen har i sitt remissyttrande över de två utredningsprömemoriorna
Fi 1967: 2 och 3 ansett att en statlig garantiförbindelse
uppgående till minst 50 % av bankens eget kapital bör vara en förutsättning
för att bankens obligationer skall få tas upp i försäkringsrörelselagens
förteckning över fondgilla placeringar. I prop. 1967:56 föreslås, som
nyss nämnts, en statlig garanti på ett belopp motsvarande aktiekapitalet.
Det bör vidare nämnas att upplåningsrätten föreslagits maximerad till fem
gånger det egna kapitalet, vilket innebär en begränsning i förhållande till
kreditinstitut av typen AB Industrikredit och AB Företagskredit, där upplåningsrätten
är bestämd till tio resp. sex gånger summan av bolagets eget
kapital och garantifond. Jag finner sålunda att investeringsbankens obligationer
bör få ingå som placeringsobjekt för såväl AP-fonden som den bundna
sektorn av livförsäkringsfond.
Investeringsbanken avses kunna ge ut även egna förlagsbevis. Om
banken ämnar begagna denna möjlighet är ännu för tidigt att yttra sig om,
Den skillnad som f. n. finns mellan försäkringsrörelselagen och AP-fondreglementet
i fråga om rätten till placering i förlagsbevis synes böra behållas.
Vad härefter gäller investeringsbankens emissiousverksamhet
i övrigt vill jag med hänvisning till den tidigare redogörelsen
erinra om att medel från AP-fonden f. n. kan placeras i såväl obligationer
som andra för den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar, som offentligen
utbjudits av svensk affärsbank, under det att — med undantag för de
särskilt uppräknade slagen av obligationer —- offentligen av affärsbank utbjudna
värdepapper är placeringsgilla i livförsäkringsfonds bundna sektor
endast om det är fråga om obligationer som utfärdats av svenskt industriföretag.
Investeringsbankens prövning när det gäller fråga om att offentligen utbjuda
obligationer eller andra för den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar
torde från säkerhetssynpunkt inte komma att skilja sig från affärs
-
14 Kungl. Maj:ts proposition nr 102 år 1967
bankernas. Det är således följdriktigt att fondmedel, som nu kan placeras
i värdepapper som offentligen utbjudits av svensk affärsbank, också bör
kunna placeras i dessa papper om de offentligen utbjudits av investeringsbanken.
Den skillnad som råder mellan försäkringsrörelselagen och APfondreglementet
i fråga om olika typer av värdepapper synes även i fråga
om investeringsbanken böra upprätthållas.
På grund av vad jag sålunda anfört föreslår jag ändring av 274 § första
stycket försäkringsrörelselagen, dels i punkten 2, där uppräkningen bör
kompletteras att omfatta även investeringsbanken, dels i punkten 5, där
efter ordet »bankaktiebolag» bör tilläggas orden »eller Sveriges investeringsbank
aktiebolag».
När det gäller AP-fondreglementet är förhållandena något annorlunda.
Med hänsyn till att omfattningen av 12 § första stycket 3 i reglementet är
betydligt större än omfattningen av motsvarande regel i försäkringsrörelselagen
synes det tillräckligt att ändra endast denna punkt i reglementet. Ändringen
bör ske på motsvarande sätt som ändringen i 274 § första stycket 5
försäkringsrörelselagen. Därigenom blir således fondgilla såväl investeringsbankens
egna, offentligen utbjudna obligationer och förlagsbevis, oavsett
om utbjudandet sker av investeringsbanken eller svensk affärsbank, som
andra av investeringsbanken offentligen utbjudna obligationer och andra
för den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar.
De föreslagna ändringarna bör inte träda i kraft förrän investeringsbanken
bildats. Jag föreslår att Kungl. Maj :t bemyndigas bestämma dag för
ikraftträdande.
Av det föregående framgår att placeringsregler finns för även andra institutionella
placerare än AP-fonden och försäkringsbolag. Regler som i
vissa delar överensstämmer med reglerna för försäkringsbolagen resp. APfonden
finns sålunda för erkända arbetslöshetskassor i 42 § förordningen
den 14 december 1956 (nr 629) om erkända arbetslöshetskassor och för de
allmänna försäkringskassorna i reglementet den 25 maj 1962 (nr 401) angående
förvaltningen av de allmänna försäkringskassornas fonder för den
obligatoriska och den frivilliga sjukförsäkringen. Motsvarande ändringar
bör ske i dessa regler.
För riksförsäkringsverkets fonder gäller reglementet den 26 maj 1961
(nr 265) angående förvaltning av riksförsäkringsverkets fonder. Placeringsbestämmelserna
finns i 9 § (senaste lydelse se 1965: 133). De överensstämmer
i här aktuella delar med AP-fondreglementet. En ändring av reglementet
angående förvaltning av riksförsäkringsverkets fonder i överensstämmelse
med vad jag i det föregående föreslagit för AP-fondreglementet
bör därför ske.
För understödsföreningar finns placeringsbestämmelser i 19 § lagen den
24 mars 1938 (nr 96) om understödsföreningar. Placeringsbestämmelserna
15
Kungl. Maj.ts proposition nr 102 år 1967
skiljer sig i rätt stor utsträckning från de placeringsbestämmelser jag redogjort
för i det föregående. Lagen om understödsföreningar överses f. n. av
eu särskilt tillkallad sakkunnig. Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under
detta år. Jag finner på grund härav inte skäl att föreslå någon ändring
i lagen om understödsföreningar.
De placeringsregler som gäller för affärsbanker och sparbanker är av en
annan typ än tidigare nämnda placeringsregler. För affärsbanker och sparbanker
är inlåningsrätten begränsad i relation till det egna kapitalet om
de utlånade medlen inte placeras i bl. a. vissa närmare angivna slag av
värdepapper. Reglerna synes inte hindra vare sig affärsbanker eller sparbanker
att förvärva investeringsbankens egna obligationer eller obligationer
som investeringsbanken emitterat för annans räkning. Det bör i sammanhanget
nämnas att varken affärsbanker eller sparbanker har rätt att
förvärva förlagsbevis.
Övriga frågor
Några redaktionella ändringar synes behöva göras i AP-fondreglementet.
I 12 § första stycket 4 talas om postsparbanken och postgirokontoret som
utfärdare av skuldförbindelser i vilka fondmedel får placeras. Enligt sista
stycket av samma paragraf får AP-fondmedel under vissa närmare angivna
omständigheter innestå hos postgirokontoret. I 14 § nämns bland kreditinrättningar,
som får bevilja återlån, postsparbanken och postgirokontoret.
Enligt 15 § andra stycket fastställer Kungl. Maj :t räntesatsen för lån,
som lämnas från AP-fonden till kreditinrättning som meddelat återlån.
Räntesatsen skall bestämmas så att den med en halv procent överstiger
högsta allmänt förekommande räntesats vid inlåning i bl. a. postsparbanken.
Sedan omorganisation skett inom postverket har postsparbanken och
postgirorörelsen slagits samman till postbanken. Orden postsparbanken och
postgirokontoret bör bytas ut mot ordet postbanken.
I 19 § föreskrivs att en revisor skall utses på förslag av bank- och fondinspektionen.
Eftersom nämnda inspektion numera heter bankinspektionen,
bör 19 § ändras i enlighet härmed. I
I enlighet med vad i det föregående anförts har inom finansdepartementet
upprättats förslag till
1) lag angående ändrad lydelse av 2 § lagen den 31 mars 1955 (nr 183)
om bankrörelse;
2) lag angående ändrad lydelse av 274 § lagen den 17 juni 1948 (nr 433)
om försäkringsrörelse;
3) förordning om ändring i reglementet den 28 maj 1959 (nr 293) angående
allmänna pensionsfondens förvaltning;
4) förordning om ändrad lydelse av 9 § reglementet den 26 maj 1961 (nr
265) angående förvaltningen av riksförsäkringsverkets fonder;
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 102 år 1967
5) förordning om ändrad lydelse av 2 § reglementet den 25 maj 1962 (nr
4-01) angående förvaltningen av de allmänna försäkringskassornas fonder
för den obligatoriska och den frivilliga sjukförsäkringen;
6) förordning angående ändrad lydelse av 42 § förordningen den 14 december
1956 (nr 629) om erkända arbetslöshetskassor.
Författningsförslagen torde få fogas vid statsrådsprotokollet i detta ärende
som bilaga.1
Föredraganden hemställer att lagrådets utlåtande över förslagen under 1
och 2 för det i 87 § regeringsformen angivna ändamålet inhämtas genom utdrag
av protokollet.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Kungl. Höghet Regenten.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten 1
1 Bilagan har uteslutits här. Den är likalydande med den bilaga som är fogad vid propositionen.
Kungi. Maj:ts proposition nr 102 år 1967
17
Utdrag av protokoll, hållet i lagrådet den 28 mars 1967.
Närvarande:
f. d. justitierådet Lind,
justitierådet Söderlund,
regeringsrådet Åbjörnsson,
justitierådet Brunnberg.
Enligt lagrådet den 23 mars 1967 tillhandakommet utdrag av protokoll
över finansärenden, hållet inför Hans Ivungl. Höghet Regenten, Hertigen av
Halland, i statsrådet den 17 mars 1967, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets
utlåtande skulle för det i 87 § regeringsformen avsedda ändamålet
inhämtas över upprättade förslag till 1) lag angående ändrad lydelse av 2 §
lagen den 31 mars 1955 (nr 183) om bankrörelse och 2) lag angående ändrad
lydelse av 27i § lagen den 17 juni 1948 (nr 433) om försäkringsrörelse.
Förslagen, som finns bilagda detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av
hovrättsassessorn Kurt Malmgren.
Lagrådet lämnade förslagen utan erinran.
Ur protokollet:
Aino Olsson
18
Kungl. Maj.ts proposition nr 102 år 1967
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
31 mars 1967.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Edenman, Johansson, Holmqvist,
Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer,
Odhnoff.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter lagrådets den 28 mars 1967
avgivna utlåtande över de till lagrådet den 17 i samma månad remitterade
förslagen till lag angående ändrad lydelse av 2 § lagen den 31 mars 1955
(nr 183) om bankrörelse och lag angående ändrad lydelse av 274- § lagen
den 17 juni 1948 (nr 433) om försäkringsrörelse.
Föredraganden upplyser, att lagrådet lämnat lagförslagen utan erinran
och hemställer, att Kungl. Maj :t genom proposition föreslår riksdagen att
anta
dels de av lagrådet granskade lagförslagen,
dels de vid statsrådsprotokollet den 17 mars 1967 fogade förslagen till
1) förordning om ändring i reglementet den 28 maj 1959 (nr 293) angående
allmänna pensionsfondens förvaltning;
2) förordning om ändrad lydelse av 9 § reglementet den 26 maj 1961
(nr 265) angående förvaltningen av riksförsäkringsverkets fonder;
3) förordning om ändrad lydelse av 2 § reglementet den 25 maj 1962
(nr 401) angående förvaltningen av de allmänna försäkringskassornas fonder
för den obligatoriska och den frivilliga sjukförsäkringen;
4) förordning angående ändrad lydelse av 42 § förordningen den 14 december
1956 (nr 629) om erkända arbetslöshetskassor.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Margit Edström
MARCUS BOKTR. STHLM 1967 67028 5
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1967:289 Skrivelse till Konungen i anledning av motioner angående. riktlinjerna för lokaliseringspolitiken, m. m. a1 i texten
- BU 1967:33 Bankoutskottets utlåtande nr 33 år 1967 s. 2 i texten