Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 § lagen den 31 mars 1955 (nr 183) om bankrörelse, m. m

1967-03-31 · 18 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 17 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1967:102, Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 § lagen den 31 mars 1955 (nr 183) om bankrörelse, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 102 år 1967

1

Nr 102

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående

ändrad lydelse av 2 § lagen den 31 mars 1955

(nr 183) om bankrörelse, m. m.; given Stockholms

slott den 31 mars 1967.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill

Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen att anta härvid fogade förslag till

1) lag angående ändrad lydelse av 2 § lagen den 31 mars 1955 (nr 183)

om bankrörelse;

2) lag angående ändrad lydelse av 274 § lagen den 17 jnni 1948 (nr 433)

om försäkringsrörelse;

3) förordning om ändring i reglementet den 28 maj 1959 (nr 293) angående

allmänna pensionsfondens förvaltning;

4) förordning om ändrad lydelse av 9 § reglementet den 26 maj 1961

(nr 265) angående förvaltningen av riksförsäkringsverkets fonder;

5) förordning om ändrad lydelse av 2 § reglementet den 25 maj 1962 (nr

401) angående förvaltningen av de allmänna försäkringskassornas fonder

lör den obligatoriska och den frivilliga sjukförsäkringen;

6) förordning angående ändrad lydelse av 42 § förordningen den 14

december 1956 (nr 629) om erkända arbetslöshetskassor.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås vissa författningsändringar i samband med förslaget

i prop. 1967: 56 om inrättandet av ett statligt kreditaktiebolag. Sålunda

föreslås att det statliga kreditaktiebolaget, som avses heta Sveriges

investeringsbank AB, skall få rätt att använda ordet »bank» i sin firma.

Dessutom föreslås ändring i placeringsbestämmelserna för bl. a. allmänna

pensionsfonden och försäkringsbolagen för att möjliggöra placering av

obligationer m. m. som investeringsbanken utger eller utbjuder.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 102

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 102 år 1967

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 2 § lagen den 31 mars 1955 (nr 183)

om bankrörelse

Härigenom förordnas, att 2 § lagen den 31 mars 1955 om bankrörelse1

skall erhålla ändrad lydelse på sätt

(Nuvarande lydelse)

2

Ej må annan än riksbanken, bankaktiebolag,

postbanken, sparbank

och Sveriges allmänna hypoteksbank

i sin firma eller eljest vid beteckning

av affärsrörelsen använda ordet

bank. Beträffande användningen av

ordet bank i registrerad understödsförenings

firma är särskilt stadgat.

nedan anges.

(Föreslagen lydelse)

§•

Ej må annan än riksbanken, bankaktiebolag,

postbanken, sparbank,

Sveriges allmänna hypoteksbank

och Sveriges investeringsbank aktiebolag

i sin firma eller eljest vid beteckning

av affärsrörelsen använda

ordet bank. Beträffande användningen

av ordet bank i registrerad understödsförenings

firma är särskilt

stadgat.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

y Senaste lydelse av 2 § se 1960:269.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 102 år 1967

3

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 274 § lagen den 17 juni 1948 (nr 433)

om försäkringsrörelse

Härigenom förordnas, att 274 § lagen den 17 juni 1948 om försäkringsrörelse1

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

274

Vid envar---------

2. obligationer utfärdade av Sveriges

allmänna hypoteksbank, konungariket

Sveriges stadshypotekskassa,

Svenska bostadskreditkassan,

Svenska skeppshypotekskassan eller

Skeppsfartens sekundärlånekassa eller

av kreditaktiebolag, som enligt

vad därom finnes stadgat står under

tillsyn av bankinspektionen;

3. av riksbanken------

5. av svenskt industriföretag utfärdade

obligationer, vilka offentligen

utbjudits av svenskt bankaktiebolag;
6.

skuldförbindelser, för

Utan hinder ----

Med försäkringsfond--

av staten;

2. obligationer utfärdade av Sveriges

allmänna hypoteksbank, konungariket

Sveriges stadshypotekskassa,

Svenska bostadskreditkassan,

Svenska skeppshypotekskassan,

Skeppsfartens sekundärlånekassa eller

Sveriges investeringsbank aktiebolag

eller av kreditaktiebolag,

som enligt vad därom finnes stadgat

står under tillsyn av bankinspektionen;
--Konungens

tillstånd;

5. av svenskt industriföretag utfärdade

obligationer, vilka offentligen

utbjudits av svenskt bankaktiebolag

eller Sveriges investeringsbank

aktiebolag;

kunna medgivas.

återförsäkringsgivares ansvarighet.

-----i aktier.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

1 Senaste lydelse av 274 § se 1966:55.

1| Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt Nr 102

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 102 år 1967

Förslag

till

Förordning

om ändring i reglementet den 28 maj 1959 (nr 293) angående

allmänna pensionsfondens förvaltning

Härigenom förordnas, att 12, 14, 15 och 19 §§ reglementet den 28 maj

1959 angående allmänna pensionsfondens förvaltning1 skall erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Fondstyrelse må —------—

3. i obligationer och andra för den

allmänna rörelsen avsedda förskrivningar

som offentligen utbjudits av

svenskt bankaktiebolag;

4. i andra skuldförbindelser utfärdade

av staten, kommun eller därmed

jämförlig samfällighet, riksbanken,

bankaktiebolag, postsparbanken,

postgirokontoret, sparbank, centralkassa

för jordbrukskredit eller

annan kreditinrättning, som Konungen

godkänner, eller av bolag, förening

eller stiftelse som i 2 § första

stycket 1 sägs, såvida staten, kommun

eller därmed jämförlig samfällighet

iklätt sig borgen för förbindelserna;
5.

i skuldförbindelse —------

I den mån så erfordras för en

tillfredsställande betalningsberedskap

eller eljest för tillgodoseende

av kravet på ändamålsenlig förvaltning

må fondmedel även innestå hos

riksbanken, bankaktiebolag eller

postgirokontoret.

14

Riksbanken, bankaktiebolag, postsparbanken,

postgirokontoret, sparbank,

centralkassa för jordbrukskredit,

Sveriges allmänna hypoteksbank,

1 Senaste lydelse av 12 § se 1965:132.

--jämförlig samfällighet;

3. i obligationer och andra för den

allmänna rörelsen avsedda förskrivningar

som offentligen utbjudits av

svenskt bankaktiebolag eller Sveriges

investeringsbank aktiebolag;

4. i andra skuldförbindelser utfärdade

av staten, kommun eller därmed

jämförlig samfällighet, riksbanken,

bankaktiebolag, postbanken,

sparbank, centralkassa för jordbrukskredit

eller annan kreditinrättning,

som Konungen godkänner, eller

av bolag, förening eller stiftelse

som i 2 § första stycket 1 sägs, såvida

staten, kommun eller därmed

jämförlig samfällighet iklätt sig borgen

för förbindelserna;

---— om återlån;

I den mån så erfordras för eu

tillfredsställande betalningsberedskap

eller eljest för tillgodoseeiide

av kravet på ändamålsenlig förvaltning

må fondmedel även innestå hos

riksbanken, bankaktiebolag eller

postbanken.

Riksbanken, bankaktiebolag, postbanken,

sparbank, centralkassa för

jordbrukskredit, Sveriges allmänna

hypoteksbank, Svenska skeppshypo
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 102 år 1967

o

(Nuvarande lydelse)

Svenska skeppshypotekskassan eller

annan kreditinrättning som Konungen

godkänner äger mot bevis om

fullgjord avgiftsbetalning bevilja den

som erlagt avgift enligt lagen om

försäkring för allmän tilläggspension

under föregående år återlån

med högst hälften av vad sålunda

erlagts. Återlån må ej beviljas, om

dess belopp enligt vad nu sagts icke

skulle uppgå till femhundra kronor.

15

Kreditinrättning, som — -----

Räntesatsen för lån från fondstyrelse

till kreditinrättning enligt vad

i första stycket sägs fastställes av

Konungen. Sagda räntesats skall bestämmas

så att den med en halv

procent överstiger högsta allmänt

förekommande räntesats vid inlåning

i bankaktiebolag, postsparbanken,

sparbank och centralkassa för jordbrukskredit.

Utan hinder av vad sålunda

blivit bestämt äger dock fondstyrelsen

och kreditinrättningen för

visst lån överenskomma om en efter

det rådande marknadsläget bestämd,

för viss tid bunden räntesats.

19

Konungen förordnar för varje

fondstyrelse fyra revisorer att

granska styrelsens förvaltning. Av

revisorerna utses en på förslag av

bank- och fondinspektionen och två

efter samråd med de sammanslutningar,

som enligt 4 § äga föreslå

ledamot i fondstyrelsen. De revisorer

som utses utan samråd som nu sagts

skola, där ej skäl däremot äro, vara

gemensamma för samtliga fondstyrelser.

(Föreslagen lydelse)

tekskassan eller annan kreditinrättning

som Konungen godkänner äger

mot bevis om fullgjord avgiftsbetalning

bevilja den som erlagt avgift

enligt lagen om försäkring för allmän

tilläggspension under föregående

år återlån med högst hälften av

vad sålunda erlagts. Återlån må ej

beviljas, om dess belopp enligt vad

nu sagts icke skulle uppgå till femhundra

kronor.

§•

— -—- — återlånet beviljats.

Räntesatsen för lån från fondstyrelse

till kreditinrättning enligt vad

i första stycket sägs fastställes av

Konungen. Sagda räntesats skall bestämmas

så att den med en halv

procent överstiger högsta allmänt

förekommande räntesats vid inlåning

i bankaktiebolag, postbanken, sparbank

och centralkassa för jordbrukskredit.

Utan hinder av vad sålunda

blivit bestämt äger dock fondstyrelsen

och kreditinrättningen för visst

lån överenskomma om en efter det

rådande marknadsläget bestämd, för

viss tid bunden räntesats.

§•

Konungen förordnar för varje

fondstyrelse fyra revisorer att

granska styrelsens förvaltning. Av

revisorerna utses en på förslag av

bankinspektionen och två efter samråd

med de sammanslutningar, som

enligt 4 § äga föreslå ledamot i fondstyrelsen.

De revisorer som utses

utan samråd som nu sagts skola, där

ej skäl däremot äro, vara gemensamma

för samtliga fondstyrelser.

Denna förordning träder i kraft den dag Konungen bestämmer,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kiingl. Maj.ts proposition nr 102 år 1967

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 9 § reglementet den 26 maj 1961 (nr 265)

angående förvaltningen av riksförsäkringsverkets fonder

Härigenom förordnas, att 9 § reglementet den 26 maj 1961 angående förvaltningen

av riksförsäkringsverkets fonder1 skall erhålla ändrad lydelse på

sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

9

Fondfullmäktige må-----

3. i obligationer och andra för den

allmänna rörelsen avsedda förskrivningar

som offentligen ntbjudits av

svenskt bankaktiebolag;

4. i andra---------

Placeras medel-------

(Föreslagen lydelse)

----jämförlig samfällighet;

3. i obligationer och andra för den

allmänna rörelsen avsedda förskrivningar

som offentligen utbjudits av

svenskt bankaktiebolag eller Sveriges

investeringsbank aktiebolag;

- under 7. omförmäles.

---kunnat betingas.

Denna förordning träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

1 Senaste lydelse av 9 § se 1965:133.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 102 år 1967

7

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 2 § reglementet den 25 maj 1962 (nr 461) angående

förvaltningen av de allmänna försäkringskassornas fonder för den

obligatoriska och den frivilliga sjukförsäkringen

Härigenom förordnas, att 2 § reglementet den 25 maj 1962 angående förvaltningen

av de allmänna försäkringskassornas fonder för den obligatoriska

och den frivilliga sjukförsäkringen skall erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

2

Allmän försäkringskassa-----

3. i obligationer och andra för den

allmänna rörelsen avsedda förskrivningar,

som offentligen utbj udits av

svenskt bankaktiebolag;

4. i andra----------

(Föreslagen lydelse)

§•

-------eller kommun;

3. i obligationer och andra för den

allmänna rörelsen avsedda förskrivningar,

som offentligen utbjudits av

svenskt bankaktiebolag eller Sveriges

investering sbank aktiebolag;

— vid 5. stadgas.

Denna förordning träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 102 år 1967

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 42 § förordningen den 14 december 1956

(nr 629) om erkända arbetslöshetskassor

Härigenom förordnas, att 42 § förordningen den 14 december 1956 om

erkända arbetslöshetskassor1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

anges.

(Nuvarande lydelse)

42

Fondens tillgångar------

3) i obligationer och andra för den

allmänna rörelsen avsedda förskrivningar,

som offentligen utbjudits av

svenskt bankaktiebolag, med undantag

av sådana förskrivningar, som

medföra rätt till betalning först efter

utfärdarens övriga fordringsägare

(förlagsbevis),

4) i andra---------

(Föreslagen lydelse)

§•

--- — — eller kommun,

3) i obligationer och andra för den

allmänna rörelsen avsedda förskrivningar,

som offentligen utbjudits av

svenskt bankaktiebolag eller Sveriges

inv est er ing sbank aktiebolag, med undantag

av sådana förskrivningar,

som medföra rätt till betalning först

efter utfärdarens övriga fordringsägare

(förlagsbevis),

stadgas i 5).

Denna förordning träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

1 Senaste lydelse av 42 § se 1964:495.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 102 år 1967

9

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

på Stockholms slott den 17 mars 1967.

Närvarande:

Statsråden Sträng, Andersson, Lange, Kling, Edenman, Johansson,

Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson,

GeIjer, Odhnoff, Wickman.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om författningsändringar

i samband med inrättandet av ett statligt kreditaktiebolag och anför.

I prop. 1967:56 föreslås inrättande av ett statligt kreditaktiebolag med

ändamål att bidra till finansiering av sådana investeringsprojekt inom näringslivet

som inriktas på rationalisering, strukturanpassning och utveckling.

Som antytts i nämnda proposition föranleder inrättandet av det nya institutét

vissa författningsändringar.

Namnfrågan

I prop. 1967: 56 föreslås att kreditinstitutet skall utöva sin verksamhet i

aktiebolagsform men inte driva bankrörelse. Institutet avses således inte bli

ett bankaktiebolag.

Kreditaktiebolaget föreslås bli kallat Sveriges investeringsbank aktiebolag.

Enligt 2 § lagen den 31 mars 1955 (nr 183) om bankrörelse får inte någon

annan än riksbanken, bankaktiebolag, postbanken, sparbank och Sveriges

allmänna hypoteksbanlc använda ordet bank i sin firma eller i övrigt

vid beteckning av affärsrörelsen. För användningen av ordet bank i registrerad

understödsförenings firma gäller dock bestämmelserna i 9 § andra

stycket lagen den 24 mars 1938 (nr 96) om understödsföreningar. Förbudet

mot användning av ordet bank gäller enligt 8 § lagen den 31 mars 1955

(nr 184) angående införande av nya lagen om bankrörelse inte aktiebolag

som fått bolagsordning stadfäst av Kungl. Maj :t före den 1 januari 1912.

För att det föreslagna kreditaktiebolaget skall kunna driva sin rörelse

med användning av beteckningen bank krävs således ändring av 2 § lagen

om bankrörelse.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 102 år 1967

1 6 § lagen den 14 september 1944 (nr 705) om aktiebolag (senaste lydelse

av 6 § se 1955: 384) föreskrivs bl. a. att aktiebolags firma tydligt skall skilja

sig från andra förut i aktiebolagsregistret eller filialregistret införda, ännu

bestående firmor. Enligt 190 § 1 mom. skall godkännande för registrering

av stiftelsehandling vägras bl. a. om handlingen innehåller något som strider

mot lagen om aktiebolag eller annan lag eller författning eller om handlingen

till sin avfattning är otydlig eller vilseledande i något viktigare hänseende.

Bland de remissinstanser, som yttrade sig över de två promemorior (Stencil

Fi 1967: 2 och 3) som låg till grund för beredningen av frågan om inyesteringsbankens

bildande, ifrågasatte endast två, nämligen kommerskollegium

och Kooperativa förbundet, lämpligheten av att använda ordet bank

för ett kreditinstitut, vars verksamhet inte avses innefatta inlåning från

allmänheten på bankräkning.

Enligt min mening hade det i och för sig varit mest tillfredsställande om

beteckningen bank förbehållits som obligatorisk benämning för endast sådana

inrättningar som får bedriva bankrörelse, dvs. inlåning från allmänheten

på räkning som bank i allmänhet begagnar. Detta har emellertid inte

skett. Å ena sidan drivs bankrörelse förutom av bankaktiebolag, postbanken

och sparbank även av centralkassorna för jordbrukskredit. Å andra sidan

finns det vissa inrättningar, varvid kan nämnas Sveriges allmänna hypoteksbank,

som får använda ordet bank i sin firma utan att vara berättigade att

driva bankrörelse. Dessutom finns i 2 § valutalagen den 22 juni 1939 (nr 350)

ett begrepp, valutabank, varmed förstås bank som riksbanken bemyndigar att

driva handel med utländsk valuta. Av begreppet bank i valutalagen omfattas

inte alla inrättningar som driver bankrörelse (se prop. 1963: 139 s. 65,

B:oU 20, rskr 309). Som ytterligare en omständighet vill jag erinra om. den

möjlighet registrerad understödsförening har att använda beteckningen

bank.

När nu för det nya statliga kreditaktiebolaget föreslagits beteckningen

investeringsbank, som är kort och lätt att handskas med och dessutom ger

eu god uppfattning om verksamhetens inriktning, ligger däri inte några

risker för vilseledande. Begreppet bank är, som framgår av det anförda, inte

så entydigt som begreppet bankrörelse. Varken Svenska bankföreningen eller

Svenska sparbanksföreningen har vid nyssnämnda remissbehandling

gjort några erinringar mot den föreslagna beteckningen. Jag förordar således

att 2 § lagen om bankrörelse ändras i syfte att möjliggöra registreringav

firman Sveriges investeringsbank aktiebolag. Lagändringen synes emellertid

inte böra träda i kraft förrän stiftelsehandlingarna upprättats. Det är

därför lämpligt att Kungl. Maj :t bemyndigas att bestämma tiden för ikraftträdandet.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 102 år 1967

11

Placeringsbestämxuelser

Som framgår av prop. 1967: 56 avses investeringsbanken finansiera sin

verksamhet med — förutom det egna kapitalet — medel som anskaffas på

kapitalmarknaden, företrädesvis genom obligationsupplåning. En mycket

stor del av denna marknad upptas av institutionella placerare, främst APfonden

och de enskilda försäkringsbolagen. Andra exempel på institutionella

kapitalplacerare är affärsbanker, sparbanker, understödsföreningar och

erkända arbetslöshetskassor.

För de nämnda placerarna gäller särskilda placeringsregler. AP-fondens

placeringsregler finns upptagna i reglementet den 28 maj 1959 (nr 293)

angående allmänna pensionsfondens förvaltning (AP-fondreglementet). För

de enskilda försäkringsbolagen gäller bestämmelserna i lagen den 17 juni

1948 (nr 433) om försäkringsrörelse (försäkringsrörelselagen). Till övriga

placeringsregler återkommer jag i det följande.

Vidare avses investeringsbanken kunna medverka vid värdepappersemissioner,

när värdepapper ges ut av annan än banken. Även såvitt avser bankens

möjligheter att bedriva denna verksamhet är nämnda placeringsregler

av intresse.

Enligt 274 § försäkringsrörelselagen (senaste lydelse av 274 § se 1966: 55)

skall vid varje tidpunkt ett belopp motsvarande försäkringsfonden för livförsäkringar

vara redovisat i vissa uppräknade slag av värdehandlingar.

Av uppräkningen framgår, såvitt är av intresse i detta sammanhang, att

redovisningen kan ske i

obligationer eller andra skuldförbindelser, som utfärdats eller garanterats

av staten (274 § första stycket 1),

obligationer utfärdade av Sveriges allmänna hypoteksbank, Konungariket

Sveriges stadshypotekskassa, Svenska bostadskreditkassan, Svenska skeppshypotekskassan,

Skeppsfartens sekundärlånekassa eller av kreditaktiebolag,

som står under tillsyn av bankinspektionen (274 § första stycket 2),

fordringsbevis — med undantag av förlagsbevis, dvs. sådana för den allmänna

rörelsen avsedda förskrivningar som medför rätt till betalning först

efter utfärdarens övriga fordringsägare — som utfärdats av riksbanken,

svenskt bankaktiebolag, postbanken, svensk sparbank eller centralkassa

för jordbrukskredit (274 § första stycket 3), samt

obligationer, som utfärdats av svenskt industriföretag och som offentligen

utbjudits av svenskt bankaktiebolag (274 § första stycket 5).

Vidare finns i 274 § första stycket 7 en regel av innebörd att redovisning

får ske även i inhemska eller utländska värdehandlingar, som till sin art

och till den säkerhet de erbjuder kan anses jämförliga med bl. a. några av

de här angivna slagen.

Det bör i sammanhanget nämnas att en tiondel av livförsäkringsfonden

får placeras fritt, dock inte i aktier (274 § andra stycket).

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 102 år 1967

Enligt 12 § AP-fondreglementet (senaste lydelse av 12 § se 1965: 132) får

fondmedlen placeras bl. a. i

obligationer, utfärdade av staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighet,

Sveriges allmänna hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypotelcskassa,

Svenska bostadskreditkassan, Svenska skeppshypotekskassan

eller Skeppsfartens sekundärlånekassa eller av kreditaktiebolag, som

står under tillsyn av bankinspektionen (12 § första stycket 1),

obligationer, garanterade av staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighet

(12 § första stycket 2),

obligationer och andra för den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar

som offentligen utbjudits av svenskt bankaktiebolag (12 § första stycket

3),

andra skuldförbindelser utfärdade av staten, kommun eller därmed jämförlig

samfällighet, riksbanken, bankaktiebolag, postsparbanken, postgirokontoret,

sparbank, centralkassa för jordbrukskredit eller annan kreditinrättning,

som Kungl. Maj :t godkänner, eller av bolag, förening eller stiftelse,

i vilken staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighet har ett bestämmande

inflytande, under förutsättning att staten, kommun eller därmed

jämförlig samfällighet iklätt sig borgen för förbindelserna (12 § första

stycket 4).

Som framgår av denna redogörelse är placeringsbestämmelserna i försäkringsrörelselagen

och AP-fondreglementet i stora delar överensstämmande

till sitt innehåll. En väsentlig skillnad är emellertid att AP-fondmedel, i

olikhet mot medel tillhörande den bundna sektorn av livförsäkringsfond,

kan placeras i förlagsbevis. En annan skillnad, som är av betydelse i detta

sammanhang, föreligger beträffande sådana obligationer, som offentligen

utbjudits av svensk affärsbank. Sådana obligationer är generellt godtagbara

som placeringsobjekt när det gäller AP-fonden. För den bundna sektorn av

livförsäkringsfond godtas detta slag av obligationer endast under förutsättning

att de utfärdats av svenskt industriföretag.

Beträffande till en början investeringsbankens egna obligationer

möjliggör redan gällande rätt placering av såväl AP-fondmedel

som medel tillhörande den bundna sektorn av livförsäkringsfond i

obligationer utfärdade av kreditaktiebolag som står under tillsyn av bankinspektionen.

Investeringsbanken avses bedriva sin rörelse som ett kreditaktiebolag.

Lagen den 26 april 1963 (nr 76) om kreditaktiebolag blir tillämplig på banken.

Enligt 5 § i denna lag skall kreditaktiebolag stå under tillsyn av bankinspektionen

om inte Kungl. Maj :t medger befrielse härifrån. Befrielse kan

medges om detta anses kunna ske utan olägenhet från allmän och enskild

synpunkt.

Ställning har givetvis ännu inte kunnat tas till frågan om den föreslagna

investeringsbanken bör medges befrielse från skyldigheten att stå under

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 102 år 1967 13

tillsyn. Vissa skäl synes tala för att frågan om sådan befrielse kan komma

att aktualiseras.

Beträffande investeringsbanken är det inte lämpligt att sammankoppla

frågan om möjligheten för försäkringsbolag eller AP-fonden att placera

medel i obligationer, som banken utfärdat, med frågan om banken skall stå

under tillsyn av bankinspektionen. Genom att banken avses bli ett statligt

företag med eu statlig garanti som upp till ett belopp motsvarande aktiekapitalet

täcker bankens förpliktelser blir inte frågorna om företagets solvens

och likviditet avhängiga av tillsynsfrågan på samma sätt som fallet är

beträffande privata kreditaktiebolag. Lösningen av tillsynsfrågan bör således

enligt min mening inte vara avgörande för frågan om rätten till placering

av medel från AP-fonden och livförsäkringsfond i investeringsbankens

obligationer.

Försäkrings inspektionen har i sitt remissyttrande över de två utredningsprömemoriorna

Fi 1967: 2 och 3 ansett att en statlig garantiförbindelse

uppgående till minst 50 % av bankens eget kapital bör vara en förutsättning

för att bankens obligationer skall få tas upp i försäkringsrörelselagens

förteckning över fondgilla placeringar. I prop. 1967:56 föreslås, som

nyss nämnts, en statlig garanti på ett belopp motsvarande aktiekapitalet.

Det bör vidare nämnas att upplåningsrätten föreslagits maximerad till fem

gånger det egna kapitalet, vilket innebär en begränsning i förhållande till

kreditinstitut av typen AB Industrikredit och AB Företagskredit, där upplåningsrätten

är bestämd till tio resp. sex gånger summan av bolagets eget

kapital och garantifond. Jag finner sålunda att investeringsbankens obligationer

bör få ingå som placeringsobjekt för såväl AP-fonden som den bundna

sektorn av livförsäkringsfond.

Investeringsbanken avses kunna ge ut även egna förlagsbevis. Om

banken ämnar begagna denna möjlighet är ännu för tidigt att yttra sig om,

Den skillnad som f. n. finns mellan försäkringsrörelselagen och AP-fondreglementet

i fråga om rätten till placering i förlagsbevis synes böra behållas.

Vad härefter gäller investeringsbankens emissiousverksamhet

i övrigt vill jag med hänvisning till den tidigare redogörelsen

erinra om att medel från AP-fonden f. n. kan placeras i såväl obligationer

som andra för den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar, som offentligen

utbjudits av svensk affärsbank, under det att — med undantag för de

särskilt uppräknade slagen av obligationer —- offentligen av affärsbank utbjudna

värdepapper är placeringsgilla i livförsäkringsfonds bundna sektor

endast om det är fråga om obligationer som utfärdats av svenskt industriföretag.

Investeringsbankens prövning när det gäller fråga om att offentligen utbjuda

obligationer eller andra för den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar

torde från säkerhetssynpunkt inte komma att skilja sig från affärs
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 102 år 1967

bankernas. Det är således följdriktigt att fondmedel, som nu kan placeras

i värdepapper som offentligen utbjudits av svensk affärsbank, också bör

kunna placeras i dessa papper om de offentligen utbjudits av investeringsbanken.

Den skillnad som råder mellan försäkringsrörelselagen och APfondreglementet

i fråga om olika typer av värdepapper synes även i fråga

om investeringsbanken böra upprätthållas.

På grund av vad jag sålunda anfört föreslår jag ändring av 274 § första

stycket försäkringsrörelselagen, dels i punkten 2, där uppräkningen bör

kompletteras att omfatta även investeringsbanken, dels i punkten 5, där

efter ordet »bankaktiebolag» bör tilläggas orden »eller Sveriges investeringsbank

aktiebolag».

När det gäller AP-fondreglementet är förhållandena något annorlunda.

Med hänsyn till att omfattningen av 12 § första stycket 3 i reglementet är

betydligt större än omfattningen av motsvarande regel i försäkringsrörelselagen

synes det tillräckligt att ändra endast denna punkt i reglementet. Ändringen

bör ske på motsvarande sätt som ändringen i 274 § första stycket 5

försäkringsrörelselagen. Därigenom blir således fondgilla såväl investeringsbankens

egna, offentligen utbjudna obligationer och förlagsbevis, oavsett

om utbjudandet sker av investeringsbanken eller svensk affärsbank, som

andra av investeringsbanken offentligen utbjudna obligationer och andra

för den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar.

De föreslagna ändringarna bör inte träda i kraft förrän investeringsbanken

bildats. Jag föreslår att Kungl. Maj :t bemyndigas bestämma dag för

ikraftträdande.

Av det föregående framgår att placeringsregler finns för även andra institutionella

placerare än AP-fonden och försäkringsbolag. Regler som i

vissa delar överensstämmer med reglerna för försäkringsbolagen resp. APfonden

finns sålunda för erkända arbetslöshetskassor i 42 § förordningen

den 14 december 1956 (nr 629) om erkända arbetslöshetskassor och för de

allmänna försäkringskassorna i reglementet den 25 maj 1962 (nr 401) angående

förvaltningen av de allmänna försäkringskassornas fonder för den

obligatoriska och den frivilliga sjukförsäkringen. Motsvarande ändringar

bör ske i dessa regler.

För riksförsäkringsverkets fonder gäller reglementet den 26 maj 1961

(nr 265) angående förvaltning av riksförsäkringsverkets fonder. Placeringsbestämmelserna

finns i 9 § (senaste lydelse se 1965: 133). De överensstämmer

i här aktuella delar med AP-fondreglementet. En ändring av reglementet

angående förvaltning av riksförsäkringsverkets fonder i överensstämmelse

med vad jag i det föregående föreslagit för AP-fondreglementet

bör därför ske.

För understödsföreningar finns placeringsbestämmelser i 19 § lagen den

24 mars 1938 (nr 96) om understödsföreningar. Placeringsbestämmelserna

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 102 år 1967

skiljer sig i rätt stor utsträckning från de placeringsbestämmelser jag redogjort

för i det föregående. Lagen om understödsföreningar överses f. n. av

eu särskilt tillkallad sakkunnig. Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under

detta år. Jag finner på grund härav inte skäl att föreslå någon ändring

i lagen om understödsföreningar.

De placeringsregler som gäller för affärsbanker och sparbanker är av en

annan typ än tidigare nämnda placeringsregler. För affärsbanker och sparbanker

är inlåningsrätten begränsad i relation till det egna kapitalet om

de utlånade medlen inte placeras i bl. a. vissa närmare angivna slag av

värdepapper. Reglerna synes inte hindra vare sig affärsbanker eller sparbanker

att förvärva investeringsbankens egna obligationer eller obligationer

som investeringsbanken emitterat för annans räkning. Det bör i sammanhanget

nämnas att varken affärsbanker eller sparbanker har rätt att

förvärva förlagsbevis.

Övriga frågor

Några redaktionella ändringar synes behöva göras i AP-fondreglementet.

I 12 § första stycket 4 talas om postsparbanken och postgirokontoret som

utfärdare av skuldförbindelser i vilka fondmedel får placeras. Enligt sista

stycket av samma paragraf får AP-fondmedel under vissa närmare angivna

omständigheter innestå hos postgirokontoret. I 14 § nämns bland kreditinrättningar,

som får bevilja återlån, postsparbanken och postgirokontoret.

Enligt 15 § andra stycket fastställer Kungl. Maj :t räntesatsen för lån,

som lämnas från AP-fonden till kreditinrättning som meddelat återlån.

Räntesatsen skall bestämmas så att den med en halv procent överstiger

högsta allmänt förekommande räntesats vid inlåning i bl. a. postsparbanken.

Sedan omorganisation skett inom postverket har postsparbanken och

postgirorörelsen slagits samman till postbanken. Orden postsparbanken och

postgirokontoret bör bytas ut mot ordet postbanken.

I 19 § föreskrivs att en revisor skall utses på förslag av bank- och fondinspektionen.

Eftersom nämnda inspektion numera heter bankinspektionen,

bör 19 § ändras i enlighet härmed. I

I enlighet med vad i det föregående anförts har inom finansdepartementet

upprättats förslag till

1) lag angående ändrad lydelse av 2 § lagen den 31 mars 1955 (nr 183)

om bankrörelse;

2) lag angående ändrad lydelse av 274 § lagen den 17 juni 1948 (nr 433)

om försäkringsrörelse;

3) förordning om ändring i reglementet den 28 maj 1959 (nr 293) angående

allmänna pensionsfondens förvaltning;

4) förordning om ändrad lydelse av 9 § reglementet den 26 maj 1961 (nr

265) angående förvaltningen av riksförsäkringsverkets fonder;

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 102 år 1967

5) förordning om ändrad lydelse av 2 § reglementet den 25 maj 1962 (nr

4-01) angående förvaltningen av de allmänna försäkringskassornas fonder

för den obligatoriska och den frivilliga sjukförsäkringen;

6) förordning angående ändrad lydelse av 42 § förordningen den 14 december

1956 (nr 629) om erkända arbetslöshetskassor.

Författningsförslagen torde få fogas vid statsrådsprotokollet i detta ärende

som bilaga.1

Föredraganden hemställer att lagrådets utlåtande över förslagen under 1

och 2 för det i 87 § regeringsformen angivna ändamålet inhämtas genom utdrag

av protokollet.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten 1

1 Bilagan har uteslutits här. Den är likalydande med den bilaga som är fogad vid propositionen.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 102 år 1967

17

Utdrag av protokoll, hållet i lagrådet den 28 mars 1967.

Närvarande:

f. d. justitierådet Lind,

justitierådet Söderlund,

regeringsrådet Åbjörnsson,

justitierådet Brunnberg.

Enligt lagrådet den 23 mars 1967 tillhandakommet utdrag av protokoll

över finansärenden, hållet inför Hans Ivungl. Höghet Regenten, Hertigen av

Halland, i statsrådet den 17 mars 1967, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets

utlåtande skulle för det i 87 § regeringsformen avsedda ändamålet

inhämtas över upprättade förslag till 1) lag angående ändrad lydelse av 2 §

lagen den 31 mars 1955 (nr 183) om bankrörelse och 2) lag angående ändrad

lydelse av 27i § lagen den 17 juni 1948 (nr 433) om försäkringsrörelse.

Förslagen, som finns bilagda detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av

hovrättsassessorn Kurt Malmgren.

Lagrådet lämnade förslagen utan erinran.

Ur protokollet:

Aino Olsson

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 102 år 1967

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

31 mars 1967.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Kling, Edenman, Johansson, Holmqvist,

Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer,

Odhnoff.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter lagrådets den 28 mars 1967

avgivna utlåtande över de till lagrådet den 17 i samma månad remitterade

förslagen till lag angående ändrad lydelse av 2 § lagen den 31 mars 1955

(nr 183) om bankrörelse och lag angående ändrad lydelse av 274- § lagen

den 17 juni 1948 (nr 433) om försäkringsrörelse.

Föredraganden upplyser, att lagrådet lämnat lagförslagen utan erinran

och hemställer, att Kungl. Maj :t genom proposition föreslår riksdagen att

anta

dels de av lagrådet granskade lagförslagen,

dels de vid statsrådsprotokollet den 17 mars 1967 fogade förslagen till

1) förordning om ändring i reglementet den 28 maj 1959 (nr 293) angående

allmänna pensionsfondens förvaltning;

2) förordning om ändrad lydelse av 9 § reglementet den 26 maj 1961

(nr 265) angående förvaltningen av riksförsäkringsverkets fonder;

3) förordning om ändrad lydelse av 2 § reglementet den 25 maj 1962

(nr 401) angående förvaltningen av de allmänna försäkringskassornas fonder

för den obligatoriska och den frivilliga sjukförsäkringen;

4) förordning angående ändrad lydelse av 42 § förordningen den 14 december

1956 (nr 629) om erkända arbetslöshetskassor.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Margit Edström

MARCUS BOKTR. STHLM 1967 67028 5

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1967:289 Skrivelse till Konungen i anledning av motioner angående. riktlinjerna för lokaliseringspolitiken, m. m. a1 i texten
  2. BU 1967:33 Bankoutskottets utlåtande nr 33 år 1967 s. 2 i texten