Sök i Ratio Lex

Med förslag till tulltaxa, m. m

398 sidor, varav 379 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,9 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 379 av 398 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1967:150, Med förslag till tulltaxa, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1

Nr 150

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till tulltaxa,

m. m.; given Stockholms slott den 13 oktober

1967.

Kungl. Maj :t vill härmed under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till

1) tulltaxa;

2) förordning om ändring i tulltaxeförordningen den 13 maj 1960 (nr

391),

dels bifalla de förslag i övrigt, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner de överenskommelser

om åtaganden på tullområdet, grunder för ett internationellt spannmålsarrangemang

och åtgärder mot dumping som för Sveriges del träffats i

Kennedyronden inom GATT åren 1963—1967. Förslag framläggs också till

ny tulltaxa med de nya tullsatser som överenskommelserna påkallar som

första steg vid genomförandet av åtagandena. Slutligen begärs riksdagens

bemyndigande för Kungl. Maj :t att vidta de ändringar i tulltaxan som senare

behövs för att genomföra åtagandena om successiva tullsänkningar.

1 Bihang titt riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 150

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

Förslag

till

Tulltaxa

Härigenom förordnas som följer.

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

För vara som införes till Sverige utgår tull enligt denna taxa, om ej annat

föreskrives. Är icke varan enligt taxan fri från tull, beräknas tullen efter

den procent av varans värde eller det belopp för enhet som anges i taxan.

Vid tillämpning av tulltaxan gäller följande allmänna bestämmelser.

1. Rubrik till avdelning, kapitel eller underavdelning av kapitel i tulltaxan

är endast vägledande. Tulltaxering sker med ledning av lydelsen av tulltaxenummer

och anmärkningar till avdelning eller kapitel och, om ej annat

föreskrives i tulltaxenumret eller anmärkningen, av bestämmelserna i 2—6.

2. Anges under ett tulltaxenummer visst ämne, hänföres ämnet till detta

nummer både när det är i rent tillstånd och när det förekommer i blandning

eller förening med annat ämne. Till tulltaxenummer, som anges omfatta

vara av visst ämne, hänföres även vara som delvis är tillverkad av detta

ämne. Tulltaxering av blandning eller sammansatt vara regleras närmare

av bestämmelserna i 3.

3. Kan vid tulltaxeringen av en vara två eller flera tulltaxenummer komma

i fråga gäller följande:

a) tulltaxenummer med specificerad varubeskrivning tillämpas framför

tulltaxenummer med mera allmän varubeskrivning;

b) blandning och vara, som består av olika ämnen eller är sammansatt

av olika beståndsdelar och som ej kan tulltaxeras med ledning av bestämmelsen

under a, tulltaxeras såsom det ämne eller den beståndsdel som ger

blandningen eller varan dess huvudsakliga karaktär;

c) tulltaxenummer som ger det högsta tullbeloppet tillämpas, om tulltaxeringen

ej kan ske med tillämpning av bestämmelserna under a eller b.

4. Anges i anmärkning till avdelning eller kapitel att avdelningen eller

kapitlet ej omfattar vissa varor och hänvisas samtidigt till annan avdelning

eller kapitel eller till visst tulltaxenummer, avser undantaget i anmärkningen,

om ej annat är föreskrivet, samtliga varor som är hänförliga

till sistnämnda avdelning, kapitel eller tulltaxenummer, även om den i

anmärkningen förekommande uppräkningen av varorna ej är fullständig.

5. Vara som ej motsvarar lydelsen av något tulltaxenummer, tulltaxeras

enligt det tulltaxenummer som avser närmast liknande artikel.

6. Vara som inkommer i delar tulltaxeras som hel vara, om delarna inkommer

samtidigt. Detta gäller även om mindre väsentliga beståndsdelar

till varan saknas.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

3

FÖRSTA AVDELNINGEN

Levande djur och animaliska produkter

1 kap. Levande djur

Anmärkning

Detta kapitel omfattar alla levande djur utom fisk, kräftdjur, blötdjur och mikrobkulturer.

01.01 Levande hästar, åsnor, mulor och mulåsnor................. fri

01.02 Levande nötkreatur och bufflar............................ fri

01.03 Levande svin............................................ fri

01.04 Levande får och getter.................................... fri

01.05 Levande fjäderfä......................................... fri

01.06 Andra levande djur...................................... fri

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

5

2 kap. Kött, fläsk och andra ätbara djurdelar

Anmärkning

Detta kapitel omfattar icke:

a) till människoföda otjänliga produkter av de slag, som avses i nr 02.01—02.04 och 02.06;

b) tarmar, bläsor och magar av djur (nr 05.04) samt djurblod, hänförligt till nr 05.15;

c) animaliska fetter (15 kap.), andra än produkter, hänförliga till nr 02.05.

02.01 Kött, fläsk och andra ätbara delar av djur, upptagna i nr 01.01—

01.04, färska, kylda eller frysta............................ fri

02.02 Slaktat fjäderfä och ätbara delar därav (med undantag av lever),

färska, kylda eller frysta.................................. fri

02.03 Lever av fjäderfä, färsk, kyld, fryst eller saltad.............. fri

02.04 Annat kött och andra ätbara djurdelar, färska, kylda eller frysta fri

02.05 Ister och annat fett av svin eller fjäderfä, icke utsmält eller ut
pressat

och icke innehållande köttränder, färskt, kylt, fryst,

saltat, torkat eller rökt................................... fri

02.06 Kött, fläsk och andra ätbara djurdelar (med undantag av lever

av fjäderfä), saltade, torkade eller rökta.................... fri

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

7

3 kap. Fisk, kräftdjur och blötdjur

Anmärkning

Detta kapitel omfattar icke:

a) havsdäggdjur (nr 01.06) och kött av havsdäggdjur (nr 02.04 och 02.06);

b) fisk (härunder inbegripet fisklever, fiskrom och fiskmjölke), kräftdjur och blötdjur, döda,

otjänliga till människoföda på grund av sin art eller på grund av sin beskaffenhet (5 kap.)''

c) kaviar och kaviarersättning (nr 16.04).

03.01 Fisk, färsk (levande eller död), kyld eller fryst............... fri

03.02 Fisk, saltad, torkad eller rökt.............................. fri

03.03 Kräftdjur och blötdjur, med eller utan skal, färska (levande eller

döda), kylda, frysta, saltade eller torkade; kräftdjur med skal,

kokta i vatten:

A. ostron:

1. ostronyngel eller ungostron, som i minsta diameter eller

bredd icke håller 5 cm eller som har större dimension men

icke uppnår en vikt av 35 kg för 1 000 st., avsedda att an
-

vändas uteslutande för odlingsändamål................ fri

2- andra...................................... 100 kg 120: —

B. andra slag............................................ frj

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

9

4 kap. Mjölk och mejeriprodukter; ägg; naturlig honung

Anmärkningar

Med mjölk förstås oskummad och skummad mjölk, kärnmjölk och vassle samt filmjölk,

kefir, yoghurt och annan liknande fermenterad mjölk.

2. Mjölk och grädde i hermetiskt slutna burkar av metall anses utgöra till nr 04.02 hänförlig

konserverad mjölk och grädde. Till nämnda nummer hänföres dock icke mjölk och grädde,

som endast pastöriserats, steriliserats eller peptoniserats, för så vitt icke varan föreligger i

förpackningar som nyss nämnts.

04.01 Mjölk och grädde, icke konserverad, koncentrerad eller sötad ..

04.02 Mjölk och grädde, konserverad, koncentrerad eller sötad......

04.03 Smör...................................................

04.04 Ost och ostmassa........................................

04.05 Ägg av fåglar samt äggula, färska, konserverade, torkade eller

sötade..................................................

04.06 Naturlig honung.................................. 100 kg

fri

fri

fri

fri

fri

40: —

fl Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml. Nr ISO

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

11

5 kap. Produkter av animaliskt ursprung, ej annorstädes

upptagna eller inbegripna

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) ätbara produkter (med undantag av tarmar, bläsor och magar, hela eller sönderdelade,

av djur samt djurblod, flytande eller torkat);

b) hudar och skinn, pälsskinn härunder inbegripna, andra än produkter hänförliga till nr

05.05—05.07 (41 och 43 kap.);

c) animaliska textilfibrer, andra än tagel och avfall därav (elfte avd.);

d) borst och andra djurhår i bindlar för borstfabrikation (nr 96.03).

2. Människohår, sorterat efter längd men icke rotvänt, anses utgöra obearbetat människohår

(nr 05.01).

3. Med elfenben förstås i tulltaxan betar och andra tänder av elefant, mammut, valross, narval,

vildsvin och andra djur samt horn av noshörning.

4. Med tagel förstås hår från man och svans av hästdjur, nötkreatur och bufflar.

05.01 Människohår, obearbetat, även tvättat och avfettat; avfall av

människohår............................................

05.02 Borst av svin; hår av grävling samt andra djurhår till borstbinde
riarbeten;

avfall av dylika borst och hår....................

05.03 Tagel, även i skikt, med eller utan förstärkning av annat material,

samt avfall av tagel:

A. råtagel; avfall av tagel.................................

B. andra slag..................................... 100 kg

05.04 Tarmar, blåsor och magar (hela eller sönderdelade) av andra

djur än fiskar............................................

05.05 Fiskavfall...............................................

05.06 Senor samt limläder och annat liknande avfall av oberedda hudar

och skinn...............................................

05.07 Fjädrar och delar av fjädrar (även med klippta kanter), dun

samt skinn och andra delar av fåglar med kvarsittande fjädrar

eller dun, obearbetade eller endast rengjorda, desinficerade eller

behandlade i konserverande syfte; pulver och avfall av fjädrar

eller av delar av fjädrar:

A. stoppningsmaterial, orensat och osorterat; pulver och avfall

av fjädrar eller av delar av fjädrar......................

B. andra slag:

1. dun, maskindun härunder inbegripet........... 100 kg

2. andra...................................... 100 kg

05.08 Ben och kvicke, obearbetade eller avfettade, behandlade med

syra eller befriade från gelatin eller eljest enkelt bearbetade

(men icke tillformade), samt mjöl och avfall därav...........

05.09 Horn, hovar, klövar, naglar, klor och näbbar, obearbetade eller

enkelt bearbetade (men icke tillformade), samt avfall och mjöl

därav; valbarder och liknande varor, obearbetade eller enkelt

bearbetade (men icke tillformade), samt borst och avfall därav

05.10 Elfenben, obearbetat eller enkelt bearbetat (men icke tillformat),

samt mjöl och avfall därav................................

fri

fri

fri

10: —

fri

fri

fri

fri

45: —

12: —

fri

fri

fri

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 5 kap.

05.11 Sköldpadd (sköldar och plåtar), obearbetad eller enkelt bearbetad

(men icke tillformad); avfall av sköldpadd............... fri

05.12 Korall och liknande varor, obearbetade eller enkelt bearbetade;

skal av blötdjur, obearbetade eller enkelt bearbetade (men icke

tillformade), samt mjöl och avfall av dylika skal............. fri

05.13 Naturlig tvättsvamp..................................... fri

05.14 Ambra, bävergäll, sibet och mysk; spanska flugor; galla, även

torkad; animaliska ämnen, färska, kylda, frysta eller tillfälligt

konserverade på annat sätt, med huvudsaklig användning för

beredning av farmaceutiska produkter...................... fri

05.15 Animaliska produkter, ej hänförliga till annat nummer; döda

djur av de slag, som avses i 1 och 3 kap., otjänliga till människo
föda.

................................................... fri

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 150 år 1967

13

ANDRA AVDELNINGEN

Vegetabiliska produkter

6 kap. Levande växter och alster av blomsterodling

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar endast sådana produkter, som vanligen levereras av trädgårdsmästare,

plantskolor eller blomsterhandlare för planterings- eller prydnadsändamål. Potatis och ätbar

lök hänföres dock till 7 kap.

2. Buketter, blomsterkorgar, kransar och liknande artiklar tulltaxeras alltefter beskaffenheten

såsom avskurna blommor eller blad enligt nr 06.03 eller 06.04, oaktat de förekommer i förening

med annat material.

06.01 Lökar, stamknölar, rotknölar och rhizomer, levande, även med

utvecklade blad och blommor:

A. inkommande utan jord:

1. med blommor eller blomknoppar.............. 100 kg 350:_

2. andra slag:

a. gladiolus och liljekonvalje......................... fri

b. andra................................... 100 kg 40: —

B. inkommande med jord.......................... 100 kg1 30: —

06.02 Levande växter och rötter, ej hänförliga till nr 06.01, sticklingar

och ympkvistar härunder inbegripna:

A. al, alm, ask, asp, avenbok, björk, bok, ek, gran, lind, lärk,

lönn, poppel och tall................................... fri

B. azalea, erica, kamelia och rododendron................... fri

C. körsbärs-, plommon-, päron- och äppelträd, förädlade

..............................................100 kg1 60: —

D. andra växter..................................100 kg1 30: —

E. rötter, sticklingar och ympkvistar....................... fri

06.03 Blommor och blomknoppar, avskurna, till buketter eller eljest

till prydnad, friska, torkade, blekta, färgade, impregnerade eller

på annat sätt preparerade:

A. friska:

1. mimosa och ljung............................ 100 kg 360: —

2. nejlikor:

a. under tiden 1 mars—30 november........... 100 kg 750: —

b. under tiden 1 december—29 februari........ 100 kg 460: —

3. gladiolus:

a. under tiden 1 mars—30 november.......... 100 kg 570: —

b. under tiden 1 december—29 februari........ 100 kg 420: —

4. andra:

a. undertiden 1 mars—30 november.......... 100 kg 750: —

b. under tiden 1 december—29 februari........ 100 kg 500: —

B. andra slag............................................ fri

1 Tullen beräknas efter varans vikt inkl. allt närmaste emballage, såsom baljor eller krukor

med jord, korgar, bastmattor m. m.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967 6 kap.

06.04 Blad, kvistar och andra växtdelar (med undantag av blommor

och blomknoppar) samt gräs, mossa och lav, till buketter eller

eljest till prydnad, friska, torkade, blekta, färgade, impregnerade

eller på annat sätt preparerade:

A. adiantum och asparagus, friska.................. 100 kg 350: —-

B. andra slag............................................ fri

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

15

7 kap. Köksväxter m. rrv.

Anmärkning

Såsom köksväxter enligt nr 07.01 anses även ätbara svampar, oliver, kapris, tomater, potatis,

rödbetor, gurkor, pumpor, auberginer, sötpaprika (Capsicum grossum), fänkål, persilja, körvel,

dragon, krasse, mejram, pepparrot och vitlök. Såsom köksväxter enligt nr 07.02—07.04 tulltaxeras

alla de produkter, som i färskt tillstånd hänföres till nr 07.01. Nr 07.04 omfattar dock icke:

a) torkade baljväxtfrön (nr 07.05);

b) sötpaprika (Capsicum grossum), malen (nr 09.04);

c) mjöl av torkade baljväxtfrön, hänförliga till nr 07.05 (nr 11.03);

d) mjöl, gryn och flingor av potatis (nr 11.05).

07.01 Köksväxter, färska eller kylda:

A. blomkål:

1. under tiden 1 maj—31 juli.............. 100 kg 35: —

2. under tiden 1 augusti—30 november........... 100 kg 25: —

3. under tiden 1 december—30 april..................... fri

B. gurkor:

1. slanggurkor:

a. under tiden 16 mars—30 september......... 100 kg 50: —

b. under tiden 1 oktober—15 mars................... fri

2. andra:

a. under tiden 16 juni—30 september.......... 100 kg 25: —

b. under tiden 1 oktober—15 juni.................... fri

C. lök:

1. under tiden 1 juli—31 december............... 100 kg 20: —-

2. under tiden 1 januari—29 februari............. 100 kg 15: —

3. under tiden 1 mars—30 juni......................... fri

D. potatis:

1. nyskördad, under tiden 6 juni—5 juli.......... 100 kg 20: —

2. annan............................................. fri

E. sparris:

1. under tiden 1 maj—30 juni................... 100 kg 100: —

2. under tiden 1 juli—30 april.......................... fri

F. svampar...................................... 100 kg 75: —

G. tomater:

1. under tiden 7 maj—18 november.............. 100 kg 50: —

2. under tiden 19 november—6 maj ..................... fri

H. vitkål och rödkål............................... 100 kg 10: —

IJ. ärter:

1. under tiden 1 mars—31 december............. 100 kg 20: —

2. under tiden 1 januari—29 februari.................... fri

K. sötpaprika ........................................ fri

L. rotfrukter:

1. nyskördade, under tiden 1 maj—30 juni....... 100 kg 20: —

2. andra ..................................... 100 kg 10: —

M. andra slag:

1. under tiden 26 mars—18 december............ 100 kg 40: —

2. under tiden 19 december—25 mars............ 100 kg fri

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

07.02 Köksväxter (även kokta), frysta:

belägges under hela året med samma tull som motsvarande

färska produkter under den tid dessa är högst tullbelagda

07.03 Köksväxter, tillfälligt konserverade i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten

eller andra lösningar men icke särskilt beredda för

direkt konsumtion:

belägges under hela året med samma tull som motsvarande

färska produkter under den tid dessa är högst tullbelagda

07.04 Köksväxter, torkade, även sönderdelade i stycken eller krossade

eller pulveriserade men icke på annat sätt beredda .... 100 kg

07.05 Ärter, bönor och andra baljväxtfrön med huvudsaklig använd
ning

som människo- eller djurföda, torkade, även skalade och

kluvna..................................................

07.06 Maniok-, arrow- och salepsrot, jordärtskockor, batater (sötpotatis)

och andra liknande rötter, stam- eller rotknölar med

hög halt av stärkelse eller inulin, färska eller torkade även sönderdelade

i stycken; märg av sagopalm:

A. jordärtskockor................................. 100 kg

B. andra slag............................................

7 kap.

25: —

fri

10: —

fri

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

17

8 kap. Ätbara frukter; skal av citrusfrukler eller melon

Anmärkningar

1. Icke ätbara frukter hänföres icke till detta kapitel.

2. Kylda frukter tulltaxeras såsom färska frukter.

08.01 Dadlar, bananer, ananas, mango, mangostan, avokatofruk
ter

och guava samt kokosnötter, paranötter och kasjunötter,

färska eller torkade, även skalade..........................

08.02 Citrusfrukter, färska eller torkade..........................

08.03 Fikon, färska eller torkade................................

08.04 Vindruvor, färska eller torkade:

A. färska:

1. under tiden 1 juli—31 oktober................ 100 kg

2. under tiden 1 november—30 juni.....................

B. torkade ..............................................

08.05 Nötter och liknande frukter, ej hänförliga till nr 08.01, färska

eller torkade, även skalade..............................

08.06 Äpplen, päron och kvittenfrukter, färska:

A. äpplen:

1. under tiden 7 juli—29 februari................ 100 kg

2. under tiden 1 mars—6 juli ..........................

B. päron och kvittenfrukter:

1. under tiden 7 juli—31 december............... 100 kg

2. under tiden 1 januari—6 juli.........................

08.07 Körsbär, persikor, plommon och liknande stenfrukter, färska:

A. körsbär:

1. under tiden 16 juni—31 juli................... 100 kg

2. under tiden 1 augusti—15 juni.......................

B. persikor:

1. under tiden 1 juli—15 oktober................ 100 kg

2. under tiden 16 oktober—30 juni......................

C. plommon:

1. under tiden 16 juli—30 september............. 100 kg

2. under tiden 1 oktober—15 juli .

D. andra .......................

08.08 Bär, ej hänförliga till nr 08.07, färska:

A. hallon, krusbär och vinbär:

1. under tiden 1 juni—31 augusti................ 100 kg

2. under tiden 1 september—31 maj.....................

B. jordgubbar:

1. under tiden 1 juni—31 augusti................ 100 kg

2. under tiden 1 september—31 maj.....................

C. andra ................................................

fri

fri

fri

20: —

fri

fri

fri

25: —

fri

25: —

fri

33: —

fri

16: —

fri

35: —

fri

fri

25: —

fri

100: —

fri

fri

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 8 kap.

08.09 Andra färska frukter:

A. meloner:

1. under tiden 16 juni—30 september............. 100 kg 40: —

2. under tiden 1 oktober—15 juni....................... fri

B. andra............................................. fri

08.10 Frukter (även kokta), utan tillsats av socker, frysta:

A. jordgubbar.................................... 100 kg 50: —-

B. andra:

belägges under hela året med samma tull som motsvarande

färska produkter under den tid dessa är högst tullbelagda

08.11 Frukter, tillfälligt konserverade (t. ex. med svaveldioxidgas

eller i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande

lösningar) men i föreliggande skick icke tjänliga för direkt

konsumtion:

A. jordgubbar.................................... 100 kg 50: —

B. äpplen........................................ 100 kg 10: —

C. andra:

belägges under hela året med samma tull som motsvarande

färska produkter under den tid dessa är högst tullbelagda

08.12 Frukter, torkade, ej hänförliga till nr 08.01—08.05 ........... fri

08.13 Skal av citrusfrukter eller melon, färska, frysta eller torkade

eller tillfälligt konserverade i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten

eller andra lösningar...................................... fri

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

19

9 kap. Kaffe, te, matte och kryddor

Anmärkningar

1. Blandningar av produkter, hänförliga till nr 09.04—09.10, tulltaxeras enligt följande:

a) blandningar av två eller flera produkter, hänförliga till ett och samma tulltaxenummer,

tulltaxeras enligt detta nummer;

b) blandningar av två eller flera produkter, hänförliga till olika tulltaxenummer, tulltaxeras

enligt nr 09.10.

Tillsatser av andra ämnen till de produkter, som är upptagna i nr 09.04—09.10, härunder

inbegripet de blandningar som avses i a och b ovan, skall icke påverka tulltaxeringen, under

förutsättning att de sålunda erhållna blandningarna fortfarande har karaktär av varor, upptagna

i något av de nämnda tulltaxenumren. I motsatt fall hänföres dylika blandningar icke

till detta kapitel; om de utgör preparat för smaksättning, tulltaxeras de enligt nr 21.04.

2. Detta kapitel omfattar icke:

a) sötpaprika (Capsicum grossum), omalen (7 kap.);

b) kubebapeppar av arten Cubeba officinalis Miq. eller Piper cubeba (nr 12.07).

09.01 Kaffe, även rostat eller befriat från koffein; skal och hinnor av

kaffe; kaffesurrogat med tillsats av kaffe:

A. orostat kaffe.................................. 100 kg 20: —

B. rostat kaffe; kaffesurrogat med tillsats av kaffe .... 100 kg 25: —

C. skal och hinnor av kaffe............................... fri

09.02 Te..................................................... fri

09.03 Matte.................................................. fri

09.04 Peppar (av släktena Piper, Capsicum eller Pimenta).......... fri

09.05 Vanilj.................................................. fri

09.06 Kanel och kanelknopp.................................... fri

09.07 Kryddnejlikor, nej likstjälkar och modernejlikor.............. fri

09.08 Muskot, muskotblomma och kardemumma.................. fri

09.09 Anis, stjärnanis, fänkål, koriander, kummin, spiskummin och

enbär................................................... fri

09.10 Timjan, lagerblad, saffran och andra kryddor................ fri

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

21

10 kap. Spannmål

Anmärkning

Detta kapitel omfattar icke spannmål, som skalats eller bearbetats på annat sätt. Till nr 10.06

hänföres dock förutom obearbetat ris även skalat, polerat, glaserat eller brutet ris.

10.01 Vete samt blandsäd av vete och råg........................ fri

10.02 Råg.................................................... fri

10.03 Korn................................................... fri

10.04 Havre.................................................. fri

10.05 Majs................................................... fri

10.06 Ris..................................................... fri

10.07 Rovete, hirs, sorghum, kanariefrö och annan spannmål........ fri

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

23

11 kap. Produkter av kvarnindustri; malt, stärkelse,

inulin och gluten

Anmärkning

Detta kapitel omfattar icke:

a) rostat malt, utgörande kaffesurrogat (nr 09.Oi och 21.01);

b) mjöl, värmebehandlat eller på annat sätt berett till näringsmedel för barn eller för dietiskt

bruk (nr 19.02); mjöl, som värmebehandlats uteslutande för att förbättra bakförmågan,

hänföres dock till detta kapitel;

c) majsflingor och andra produkter, hänförliga till nr 19.05;

d) farmaceutiska produkter (30 kap.);

e) stärkelse, utgörande kosmetiska preparat enligt nr 33.06.

11.01 Mjöl av spannmål........................................ fri

11.02 Gryn av spannmål, framställda genom skalning, avrundning,

krossning, varning eller pressning av sädeskorn, med undantag

av skalat, polerat, glaserat eller brutet ris; groddar av spannmål

ävensom mjöl därav...................................... fri

11.03 Mjöl av torkade ärter, bönor eller andra baljväxtfrön, hänförliga

till nr 07.05 ............................................. fri

11.04 Mjöl av frukter, hänförliga till 8 kap........................ fri

11.05 Mjöl, gryn och flingor, framställda direkt av potatis.......... fri

11.06 Mjöl och gryn, framställda direkt av sago, av maniok-, arrow
eller

salepsrot eller av andra till nr 07.06 hänförliga rötter,

stam- eller rotknölar...................................... fri

11.07 Malt, även rostat........................................ fri

11.08 Stärkelse; inulin......................................... fri

11.09 Gluten och glutenmjöl, även rostade........................ 9,6 %

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

25

12 kap. Oljehaltiga frön och frukter; diverse andra frön och frukter;

växter för industriellt eller medicinskt bruk; halm och foderväxter

Anmärkningar

1. Enligt nr 12.01 tulltaxeras bl. a. jordnötter, sojabönor, senapsfrön, vallmofrön och kopra.

Kokosnötter hänföres till nr 08.01 och oliver till 7 eller 20 kap.

2. Betfrön, klöver- och gräsfrön, blomsterfrön, köksväxtfrön, frön av fruktträd och skogsträd

samt frön av vicker och lupiner tulltaxeras enligt nr 12.03. Till nr 12.03 hänföres icke ärter,

bönor och andra till människo- eller djurföda tjänliga baljväxtfrön (nr 07.05), kryddor och

andra produkter, upptagna i 9 kap., spannmål (10 kap.), oljehaltiga frön och frukter (nr

12.01) samt frön och frukter, upptagna i nr 12.07.

3. Till nr 12.07 hänföres bl. a. följande växter eller delar därav, nämligen basilikört, stofferblomma,

isop, mynta, alla slag, rosmarin, vinruta, kryddsalvia och malört.

Nr 12.07 omfattar icke:

a) oljehaltiga frön och frukter (nr 12.01);

b) farmaceutiska produkter, hänförliga till 30 kap.;

c) parfymer och kosmetiska preparat, hänförliga till 33 kap.;

d) desinfektionsmedel, insekts-, svamp- och ogräsbekämpningsmedel samt liknande produk
-

ter, hänförliga till nr 38.11.

12.01 Oljehaltiga frön och frukter, även sönderdelade.............. fri

12.02 Mjöl, icke avfettat, av oljehaltiga frön eller frukter, med undantag

av senapsmjöl........................................ fri

12.03 Frön, sporer och frukter med huvudsaklig användning som

utsäde.................................................. fri

12.04 Sockerbetor, färska eller torkade, även skurna eller pulveriserade;

sockerrör................................................ fri

12.05 Cikoriarötter, färska eller torkade, även sönderdelade men icke

rostade................................................. fri

12.06 Humle och humlemjöl (lupulin)............................ fri

12.07 Växter samt frön, frukter och andra växtdelar, färska eller

torkade, även sönderdelade eller pulveriserade, med huvudsaklig

användning för framställning av parfymer, farmaceutiska produkter,

insekts- eller svampbekämpningsmedel eller för liknande

ändamål................................................ fri

12.08 Johannesbröd, färskt eller torkat, även sönderdelat eller pulve
riserat;

fruktkärnor och andra vegetabiliska produkter med

huvudsaklig användning som livsmedel, ej hänförliga till

annat nummer........................................... fri

12.09 Halm och agnar av spannmål, obearbetade eller enbart hackade fri

12.10 Kålrötter samt foderbetor och andra foderrotfrukter; foderkål;

hö; klöver, lusern, lupin, vicker, esparsett och liknande foderväxter

.................................................. fri

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr i50 år 1967

27

13 kap. Vegetabiliska råämnen för färgning eller garvning; naturliga

gummiarter och hartser samt andra växtsafter och växtextrakter

Anmärkning

Till nr 13.03 hänföres bl. a. lakritsextrakt, pyrethrumextrakt, humleextrakt, aloeextrakt och

opium. Nr 13.03 omfattar icke:

a) lakritsextrakt, innehållande mer än 10 viktprocent socker eller utgörande sockerkonfektyrer

(nr 17.04);

b) maltextrakt (nr 19.01);

c) extrakter av kaffe, te eller matte (nr 21.02);

d) alkoholhaltiga växtsafter och växtextrakter, utgörande drycker, samt alkoholhaltiga beredningar

(s. k. koncentrerade extrakt) för framställning av drycker (22 kap.);

e) kamfer (nr 29.13) och glycyrrhizin (nr 29.41);

f) medikamenter (nr 30.03);

g) garvämnes- och färgämnesextrakter (nr 32.01 och 32.04);

h) flyktiga vegetabiliska oljor samt resinoider (nr 33.01); vatten från destillation av flyktiga

vegetabiliska oljor samt vattenlösningar av dylika oljor (nr 33.05);

ij) naturgummi (kautschuk), balata, guttaperka och liknande naturliga produkter (nr 40.01).

13.01 Vegetabiliska råämnen med huvudsaklig användning för färgning

eller garvning....................................... fri

13.02 Schellack, kornlack, stocklack o. d.; gummi arabicum och dylika

naturliga gummiarter; naturliga gummihartser, hartser och

balsamer................................................ fri

13.03 Växtsafter och växtextrakter; pektinämnen, pektinater och

pektater; agar-agar samt annat växtslem och andra förtjockningsmedel,

erhållna ur vegetabiliska ämnen:

A. pektinämnen, pektinater och pektater................... 9,6 %

B. andra slag............................................ fri

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

29

14 kap. Vegetabiliska flätnings- och snidningsmaterial; produkter av

vegetabiliskt ursprung, ej annorstädes upptagna eller inbegripna

Anmärkningar

1. Detta kapitel omlattar icke material eller fibrer med huvudsaklig användning som textilmaterial,

oavsett bearbetning, ej heller andra vegetabiliska material, som bearbetats för

användning uteslutande som textilmaterial (elfte avd.).

2. Korgvide, vass, bambu och liknande material, kluvna, samt rottingbast och dragen, skalad

eller kluven rotting hänföres till nr 14.01. Till detta nummer hänföres icke träspån (nr 44.09).

3. Till nr 14.02 hänföres icke träull (nr 44.12).

4. Till nr 14.03 hänföres icke bindlar för borstfabrikation (nr 96.03).

14.01 Vegetabiliska material med huvudsaklig användning för korg
makeriarbeten

eller andra flätade arbeten (korgvide, vass, säv,

bambu, rotting och rafia, ävensom tvättad, blekt eller färgad

halm samt lindbast och liknande material).................. fri

14.02 Vegetabiliska material med huvudsaklig användning för stopp
ning

(kapock, krollsplint, sjögräs o. d.), även i skikt, med eller

utan förstärkning av annat material........................ fri

14.03 Vegetabiliska material med huvudsaklig användning för borstbinderiarbeten

(sorghum, piassava, risrot och liknande material),

även buntade eller snodda................................. fii

14.04 Hårda frön, fruktkärnor, skal och nötter med huvudsaklig

användning som snidningsmaterial (stennöt, fruktkärnor av

dumpalmen och liknande material)......................... fri

14.05 Produkter av vegetabiliskt ursprung, ej hänförliga till annat

nummer................................................ fri

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

31

TREDJE AVDELNINGEN

Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt spaltningsprodukter

därav; beredda ätbara fetter; vaxer av animaliskt eller

vegetabiliskt ursprung

15 kap. Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt spaltningsprodukter

därav; beredda ätbara fetter; vaxer av animaliskt

eller vegetabiliskt ursprung

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) ister och annat fett av svin eller fjäderfä, icke utsmält eller utpressat (nr 02.05);

b) kakaosmör (nr 18.04);

c) grevar (nr 23.01), oljekakor och dylika återstoder från utvinning av vegetabiliska olior

(nr 23.04); J

d) isolerade fettsyror, beredda vaxer samt fetter och oljor, beredda till farmaceutiska produkter,

färger, lacker, tvål, parfymer, toalettmedel eller kosmetiska preparat, ävensom

sulfonerade oljor och andra produkter, hänförliga till sjätte avd.;

e) faktis, framställd av oljor (nr 40.02).

2. Återstoder från rening eller raffinering av oljor (t. ex. soapstocks och bottensatser) eller från

destillation av ullfett eller glycerol ävensom stearinbeck hänföres till nr 15.17.

15.01 Ister och annat fett av svin eller fjäderfä, utsmält eller utpressat

15.02 Talg (av nötkreatur, får eller getter), rå eller utsmält, premier

jus härunder inbegripen...................................

15.03 Solarstearin och oleostearin (presstalg); isterolja, talgolja och

oleomargarin, icke emulgerade, blandade eller på annat sätt

beredda.................................................

15.04 Fetter och oljor, även raffinerade, av fisk eller havsdäggdjur

15.05 Ullfett och fettämnen ur ullfett, lanolin härunder inbegripet

15.06 Andra animaliska fetter och oljor (t. ex. klövolja, benfett och

destruktionsfett).........................................

15.07 Vegetabiliska fetter och feta oljor, råa, renade eller raffinerade;

A. linolja;

1. oblekt.............................................

2. blekt....................................... 100 kg

B. andra slag............................................

15.08 Animaliska och vegetabiliska feta oljor, kokta, oxiderade,

dehydratiserade, faktiserade, blåsta, polymeriserade eller på

annat sätt modifierade:

A. linolja, träolja, oiticicaolja och ricinolja........... 100 kg

B. andra slag............................................

15.09 Garvfett (degras).........................................

15.10 Fettsyror, sura oljor från raffinering samt fettalkoholer:

A. fettsyror samt sura oljor från raffinering.................

B. fettalkoholer.........................................

15.11 Glycerol (glycerin), glycerolvatten och glycerollut............

fri

fri

fri

fri

fri

fri

fri

3: —

fri

fri

fri

8,4 %

fri

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 15 kap.

15.12 Animaliska och vegetabiliska fetter och feta oljor, som helt eller

delvis hydrerats eller som gjorts fastare eller härdats genom

andra processer, även raffinerade men icke vidare bearbetade fri

15.13 Margarin, konstister och annat berett ätbart fett............. fri

15.14 Spermaceti (valrav), rå, pressad eller raffinerad, även färgad... fri

15.15 Bivax och andra insektsvaxer, även färgade................. fri

15.16 Vegetabiliska vaxer, även färgade.......................... fri

15.17 Återstoder från bearbetning av fetter eller feta oljor eller av

animaliska eller vegetabiliska vaxer........................ fri

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

33

FJÄRDE AVDELNINGEN

Produkter av livsmedelsindustri; drycker, alkohol och ättika; tobak

16 kap. Varor av kött, fläsk, fisk, kräftdjur eller blötdjur

Anmärkning

Detta kapitel omfattar icke kött, fläsk, fisk, kräftdjur och blötdjur, beredda eller konserverade

på sätt som anges i 2 och 3 kap.

16.01

16.02

16.03

16.04

16.05

Korv och liknande varor av kött, fläsk eller andra djurdelar eller

av blod................................................. fri

Kött, fläsk och andra djurdelar, beredda eller konserverade, ej

hänförliga till nr 16.01.................................... fri

Köttextrakt och köttsaft.................................. fri

Fisk, beredd eller konserverad, kaviar och kaviarersättning

härunder inbegripna:

A. fiskrom:

1. störrom.................................... 100 kg 1 200: —

2. annan:

a. i förpackningar med en nettovikt av minst 45 kg..... fri

b. andra slag............................... 100 kg 101: —

B. fisk, endast kryddad eller sockersaltad (icke i hermetiskt

slutna detalj handelsförpackningar):

1. skarpsill och sardeller:

a. i förpackningar med en nettovikt av minst 45 kg..... fri

b. andra slag...............................100 kg1 40: —

2. annan............................................. fri

C. andra slag:

1. inläggningar av sardintyp; ävensom tonfisk.....100 kg1 21: —

2. inläggningar av ansjovistyp; ävensom inkokt lax 100 kg1 40: —

3. andra...................................... 100 kg1 61: —

Kräftdjur och blötdjur, beredda eller konserverade:

A. ostron........................................ 100 kg1 96: —

B. andra slag.....................................100 kg1 61: —

1 Tullen beräknas efter varans vikt inkl. sådant förefintligt emballage, med vilket vara av

ifrågavarande slag brukar saluhållas i detaljhandeln.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 150

opaginerad Kontrollera mot PDF

''V.'' ''1:1

■ V V ’ . :u?''

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

35

17 kap. Socker och sockerkonfelctyrer

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) sockerkonfektyrer, innehållande kakao (nr 18.06);

b) kemiskt rena sockerarter (nr 29.43), andra än sackaros, glukos och laktos;

c) farmaceutiska produkter (30 kap.).

2. Kemiskt ren sackaros tulltaxeras, oavsett ursprung, enligt nr 17.01.

17.01 Socker från sockerbetor och sockerrör, i fast form............. fri

17.02 Annat socker; sirap och andra sockerlösningar; konstgjord honung

samt blandningar av konstgjord och naturlig honung;

sockerkulör:

A. invertsocker och konstgjord honung samt blandningar av

konstgjord och naturlig honung.................. 100 kg 50: —

B. andra slag:

1. kemiskt ren glukos och kemiskt ren laktos............. 12 %

2. andra............................................. fri

17.03 Melass, även avfärgad.................................... fri

17.04 Sockerkonfektyrer, icke innehållande kakao:

A. fondantmassor, pastor och andra liknande halvfabrikat,

innehållande minst 80 viktprocent sötningsmedel, i bulk ... fri

B. andra slag:

1. varor belagda med utjämningsskatt................... 8 %

2. andra slag......................................... 20 %

17.05 Socker, sirap och andra sockerlösningar samt melass, försatta

med aromämne eller färg (vanilj- och vanillinsocker härunder

inbegripna), ej hänförliga till fruktsafter............. 100 kg1 70: —

1 Tullen beräknas efter varans vikt inkl. sådant förefintligt emballage, med vilket vara av

ifrågavarande slag brukar saluhållas i detaljhandeln.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

37

18 kap. Kakao och varor därav

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke sådana varor, innehållande kakao, som avses i nr 19 02 19 08

22.02, 22.09 och 30.03.

2. Nr 18.06 omfattar sockerkonfektyrer, innehållande kakao, ävensom, med de undantag som

stadgas 1 anm. 1 till detta kapitel, andra födoämnen, innehållande kakao.

18.01 Kakaobönor, hela eller krossade, även rostade................

18.02 Kakaoskal och kakaoavfall................................

18.03 Kakaomassa (härunder inbegripet kakaomassa i block), även

avfettad......................................... 100 kg

18.04 Kakaosmör (kakaofett)............................ 100 kg

18.05 Kakaopulver, icke sötat............................ 100 kg

18.06 Choklad och chokladvaror samt andra födoämnen, innehållande

kakao:

A. glass, glasspulver, glasspasta (glassmassa) och pudding
pulver

...............................................

B. andra slag:

1. varor belagda med utjämningsskatt...................

2. andra............................

fri

fri

13: —

13: —

13: —

fri

8 %

20 %

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

39

19 kap. Varor av spannmål, mjöl eller stärkelse; bakverk

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) näringsmedel av de slag, som avses i nr 19.02, men innehållande minst 50 viktprocent

kakao (nr 18.06);

b) varor av mjöl eller stärkelse (käx o. d.), särskilt beredda till fodermedel (nr 23.07);

c) farmaceutiska produkter (30 kap.).

2. Med mjöl avses i detta kapitel förutom mjöl av spannmål även mjöl av frukter eller köksväxter.

19.01 Maltextrakt .............................................

19.02 Näringsmedel (för barn, för dietiskt bruk eller för matlagningsändamål),

beredda av mjöl, stärkelse eller maltextrakt, även

med tillsats av kakao till mindre än 50 viktprocent:

A. produkter för beredning av bakverk.............. 100 kg

C. andra slag............................................

19.03 Makaroner, spagetti och liknande produkter.......... 100 kg

19.04 Gryn och flingor, framställda av tapioka-, sago-, potatis- eller

annan stärkelse..........................................

19.05 Majsflingor, s. k. rostat ris och liknande varor, framställda

genom svällning eller röstning av spannmål eller produkter av

spannmål...............................................

19.06 Nattvardsbröd, oblatkapslar för farmaceutiskt bruk, sigilloblater

och liknande varor av mjöl eller stärkelse...................

19.07 Matbröd, skeppsskorpor och andra enklare bakverk utan tillsats

av socker, honung, ägg, fett, ost eller frukt:

A. flatbröd..............................................

B. andra slag............................................

19.08 Bakverk, ej hänförliga till nr 19.07, även innehållande kakao

(oavsett mängden):

A. biscuits och wafers....................................

B. andra slag............................................

15 %

80: —

fri

20 %

60: —

fri

10 %

fri

12 %

20 o/0

8 %

20 %

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

41

20 kap. Varor av köksväxter och frukter samt av andra

växter och växtdelar

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) köksväxter och frukter, beredda eller konserverade på sätt i 7 och 8 kap. anges;

b) fruktgeléer, marmelader och liknande varor, om de har karaktär av sockerkonfektvrer

(nr 17.04) eller chokladvaror (nr 18.06).

2. Vid tillämpningen av nr 20.01 och 20.02 anses såsom köksväxter endast sådana produkter

som i färskt tillstånd hänföres till nr 07.01. ’

3. Ätbara växter och växtdelar, såsom ingefära och angelika, inlagda i sockerlag, tulltaxeras

enligt nr 20.06; till detta nummer hänföres även rostade jordnötter.

4. Tomatsaft, i vilken torrsubstansen uppgår till minst 7 viktprocent, hänföres till nr 20.02.

20.01

20.02

20.03

20.04

20.05

20.06

20.07

Köksväxter och frukter, inlagda i ättika eller ättiksyra, även

med tillsats av socker, salt, kryddor eller senap.......100 kg1

Köksväxter, beredda eller konserverade på annat sätt än genom

inläggning i ättika eller ättiksyra:

A. tomatpulp och tomatpuré..............................

B. svampar och sparris............................ 100 kg1

C. potatisprodukter......................................

D- oliver.........................................100 kg1

E. andra slag..................................... 100 kg1

Frukter, frysta, med tillsats av socker;

A. jordgubbar.................................... 100 kg

B. andra:

belägges under hela året med samma tull som motsvarande

färska produkter under den tid dessa är högst tullbelagda
Frukter,

fruktskal och andra växtdelar, kanderade, glaserade

eller på liknande sätt beredda med socker............100 kg1

Sylter, marmelader, fruktmos, fruktgeléer och fruktpastor,

beredda genom kokning, med eller utan tillsats av socker 100 kg1

Frukter, beredda eller konserverade på annat sätt, med eller

utan tillsats av socker eller alkohol:

A. kasjunötter (cashewnötter)..............................

B. jordnötter, kokosnötter och paranötter samt nötter och liknande

frukter av de slag som avses i nr 08.05 ..... 100 kg1

C. ananas, aprikoser, persikor och blandade frukter (fruktsallad)

.......................................100 kg1

D- andra.........................................100 kg1

Saft av frukter eller köksväxter, även med tillsats av socker

men icke innehållande alkohol:

23: —

fri

71: —

fri

20: —

23: —

50: —

40: —

35: —

fri

18: —

20: —

24: —

1 Tullen beräknas efter varans vikt inkl. sådant förefintligt emballage, med vilket vara av

ifrågavarande slag brukar saluhållas i detaljhandeln.

j2 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml. Nr 150

opaginerad Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 20 kap.

A. osockrad, på kärl vägande brutto:

1. över 3 kg:

a. av citrusfrukter........................... 100 kg 11: —

b. annan................................... 100 kg 16: —

2. 3 kg eller därunder:

a. av citrusfrukter........................... 100 kg1 15: —

b. av köksväxter............................100 kg1 16: —

c. annan................................... 100 kg1 20: —-

B. sockrad.......................................100 kg1 30: —

1 Tullen beräknas efter varans vikt inkl. sådant förefintligt emballage, med vilket vara av

ifrågavarande slag brukar saluhållas i detaljhandeln.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

43

21 kap. Diverse näringsmedel

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) blandningar av köksväxter, hänförliga till nr 07.04;

b) rostat kaffesurrogat med tillsats av kaffe (nr 09.01);

c) kryddor och andra produkter, hänförliga till nr 09.04—09.10;

d) jäst, utgörande medikament (nr 30.03).

2. Extrakter av sådana surrogat, som avses i anm. 1 b ovan, hänföres till nr 21.02.

21.01 Rostad cikoriarot och andra rostade kaffesurrogat, ävensom

extrakter därav.......................................... fri

21.02 Extrakter och essenser av kaffe, te eller matte; preparat på

basis av dylika extrakter eller essenser...................... fri

21.03 Senapspulver och beredd senap:

A. senapspulver......................................... 15 %

B. beredd senap......................................... 8 %

21.04 Såser och andra för smaksättning avsedda preparat:

A. innehållande mer än 20 % fett.......................... fri

B. andra slag............................................ 6,4 %

21.05 Sopp- och buljongpreparat samt färdiga soppor och buljonger:

A. innehållande mer än 20 % fett.......................... fri

B. andra slag............................................ 8,8 %

21.06 Jäst, s. k. torrjäst härunder inbegripen, och bakpulver:

A. bakpulver.......................................... 12 %

B. andra slag......................................... 15 %

21.07 Beredda näringsmedel, ej hänförliga till annat nummer:

A. icke alkoholhaltiga beredningar för framställning av drycker 9,2 %

B. konfektyrer, ej hänförliga till annat nummer............. 8 %

C. grädd- eller mjölkliknande fettemulsioner med en fetthalt av:

1. högst 15 %:

a. steriliserade och förpackade i slutna glaskärl eller bleckburkar,

rymmande högst 1/4 liter........... 100 kg 30: —

b. andra.................................... 100 kg 80: —

2. mer än 15 % men icke mer än 40 %........... 100 kg 125: —

3. mer än 40 %............................... 100 kg 200: —

D. andra slag............................................ fri

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

45

22 kap. Drycker, alkohol och ättika

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) havsvatten (nr 25.01);

b) destillerat vatten och annat vatten av motsvarande eller högre renhetsgrad (nr 28-58);

c) vattenlösningar av ättiksyra, innehållande mer än 10 viktprocent ättiksyra (nr 29.14);

d) medikamenter (nr 30.03);

e) parfymer och toalettmedel (33 kap.).

2. Vid tillämpning av tulltaxenummer eller underavdelningar av tulltaxenummer, där alkoholhalt

uttryckes i volymprocent, skall halten beräknas vid + 15° C.

22.01 Vatten, mineralvatten, kolsyrat vatten, is och snö:

A. kolsyrat mineralvatten och annat kolsyrat vatten .... 100 1 33: —

B. andra slag............................................ fri

22.02 Lemonader, aromatiserat mineralvatten, aromatiserat koisyrat

vatten och andra alkoholfria drycker, med undantag av fruktoch

köksväxtsaft, hänförlig till nr 20.07:

A. kolsyrade drycker................................ 100 1 33: —-

B. andra slag............................................ fri

22.03 Maltdrycker, med en alkoholhalt:

A. icke överstigande 1,8 viktprocent (lättöl)............ 100 1 22: —

B. överstigande 1,8 men icke 2,8 viktprocent

(Öl av typ A).................................. 100 1 60: —

C. överstigande 2,8 men icke 3,6 viktprocent

(Öl av typ B).................................. 100 1 108: —

D. överstigande 3,6 viktprocent (starköl)............... 100 1 155: —-

22.04 Druvmust i jäsning, ävensom druvmust, vars jäsning avbrutits

på annat sätt än genom tillsats av alkohol:

A. på kärl rymmande högst 10 liter................... 100 1 40: —

B. på andra kärl.................................... 100 1 16: —

22.05 Vin av färska druvor; druvmust, vars jäsning avbrutits genom

tillsats av alkohol:

A. musserande..................................... 1001 160: —

B. andra slag, med en alkoholhalt:

1. icke överstigande 14 volymprocent:

a. på kärl rymmande högst 10 liter.............. 100 1 40: —

b. på andra kärl............................... 100 1 16: —

2. överstigande 14 volymprocent:

a. på kärl rymmande högst 10 liter.............. 100 1 108: —

b. på andra kärl............................... 100 1 80: ■—

22.06 Vermut och annat vin av färska druvor, berett med växtdelar

eller aromatiska ämnen, med en alkoholhalt:

A. icke överstigande 14 volymprocent:

1. på kärl rymmande högst 10 liter................. 100 1 40: —

2. på andra kärl................................. 100 1 16: —

B. överstigande 14 volymprocent:

1. på kärl rymmande högst 10 liter................. 100 1 108: —

2. på andra kärl................................. 100 1 80: —

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 22 kap.

22.07 Andra jästa drycker, såsom cider (äppel- och päronvin) och

mjöd:

A. musserande, andra än cider........................ 100 1 160: —

B. andra slag, med en alkoholhalt:

1. icke överstigande 14 volymprocent:

a. på kärl rymmande högst 10 liter.............. 100 1 40: —

b. på andra kärl............................... 100 1 16: —

2. överstigande 14 volymprocent:

a. på kärl rymmande högst 10 liter.............. 100 1 108: —

b. på andra kärl............................... 100 1 80: —

22.08 Alkohol (etanol, etylalkohol), odenaturerad, med en alkoholhalt

av minst 80 volymprocent; alkohol (etanol, etylalkohol),

denaturerad, oavsett alkoholhalten:

A. avsedda att användas uteslutande för kemisk omvandling .. fri

B. andra................................................ 9,6 %

22.09 Alkohol (etanol, etylalkohol), odenaturerad, med en alkoholhalt

av mindre än 80 volymprocent; brännvin, likör och andra

alkoholhaltiga drycker; alkoholhaltiga beredningar (s. k. koncentrerade

extrakt) för framställning av drycker:

A. likör, bitter och liknande drycker.................. 100 1 148: —

B. andra drycker, alkohol, odenaturerad, med en alkoholhalt

av mindre än 80 volymprocent härunder inbegripen:

1. på kärl rymmande högst 10 liter................. 100 1 108: —

2. på andra kärl.....1001 av 50 % alkoholhalt vid + 15° C 28: —*-

C. alkoholhaltiga beredningar (s. 1c. koncentrerade extrakt)

för framställning av drycker............................ 8 %

22.10 Ättika.................................................. 9,6 %

Anm. För spritdrycker eller viner, vilka införes i den ordning som anges i 12 § 4 mom. c rusdrycksförsäljningsförordningen

den 26 maj 1954 (nr 521) utgår, om tullfrihet ej åtnjutes, tull

med följande beiopp, räknat för helbutelj om 75 centiliter:

Cognac................................................................... 45: —

Armagnac, brandy, eau-de-vie och whisky .................................... 39: —

Andra spritdrycker, ej hänförliga till tulltaxenr 22.08 .......................... 33: —

Vin:

musserande:

champagne ...................................................... 18: —

annat................................................................. 12: —

andra slag med en alkoholhalt:

överstigande 14 volymprocent........................................... 12: —•

icke överstigande 14 volymprocent....................................... 7: —

För spritdrycker eller viner, vilka införes i den ordning som anges i 12 § 4 mom. h rusdrycksförsäljningsförordningen,

utgår tull med av partihandelsbolaget för rusdrycker fastställt

belopp, motsvarande:

1) tull enligt vad i 22 kap. sägs;

2) omsättningsskatt enligt 2 § 1 mom. förordningen den 24 maj 1957 (nr 209) om skatt på

sprit och vin; samt

3) allmän varuskatt enligt förordningen den 1 december 1959 (nr 507) om allmän varuskatt.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 47

23 kap. Återstoder och avfall från livsmedelsindustrin;

beredda fodermedel

23.01 Mjöl och pulver, otjänliga till människoföda, av kött eller andra

djurdelar eller av fisk, kräftdjur eller blötdjur; grevar......... fri

23.02 Kli och andra återstoder, erhållna vid siktning, målning eller

annan bearbetning av spannmål eller baljväxtfrön............ fri

23.03 Betmassa och annat avfall från sockerframställning; drav,

drank och annat avfall från bryggerier eller brännerier; återstoder

från stärkelseframställning samt liknande återstoder ... fri

23.04 Oljekakor och andra återstoder från utvinning av vegetabiliska

oljor, med undantag av bottensatser och avslemningsåterstoder.

................................................. fri

23.05 Yindruv och rå vinsten................................... fri

23.06 Vegetabiliska produkter för foderändamål, ej hänförliga till

annat nummer........................................... fri

23.07 Fodermedel med tillsats av melass eller socker; andra beredda

fodermedel.............................................. fri

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 49

24 kap. Tobak

24.01 Råtobak samt avfall av tobak .......................... fri

24.02 Tobaksvaror och tobaksextrakt:

A. cigarrer och cigariller:

1. vägande per styck högst 1,7 g................. 100 st. 2: 66

2. vägande per styck mer än 1,7 g men icke mer än 3 g 100 st. 5: 12

3. vägande per styck mer än 3 g men icke mer än 5 g 100 st. 10: 50

4. vägande per styck mer än 5 g................. 100 st. 14: 18

B. cigarretter:

1. vägande per styck högst 0,85 g................ 100 st. 0: 96

2. vägande per styck mer än 0,85 g.............. 100 st. 1: 70

C. röktobak...................................... 100 kg 780: —

D. andra tobaksvaror.................................... fri

E. tobaksextrakt........................................ fri

Arun. För tobaksvaror, vilka införes i den ordning som avses i 1 § andra stycket förordningen

den 16 juni 1961 (nr 394) om tobaksskatt eller i förordningen den 29 juni 1966 (nr 394)

om rätt för resande m. fl. att införa varor tull- och skattefritt, utgår, om tullfrihet ej åtnjutes,

tull med följande belopp:

Cigarrer och cigariller vägande per styck mer än 3 g ...................... 1 st. 0: 40

Cigarrer och cigariller vägande per styck högst 3 g........................ 1 st. 0: 18

Cigarretter vägande per styck mer än 0,85 g.............................. 1 st. 0: 18

Cigarretter vägande per styck högst 0,85 g............................... 1 st. 0: 12

Andra slag av färdiga tobaksvaror ...................................... 1 kg 70: —

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

51

FEMTE AVDELNINGEN

Mineraliska produkter

25 kap. Salt; svavel; jord- och stenarter (andra än malmer);

gips, kalk och cement

Anmärkningar

1. Om annat ej framgår av ordalydelsen, omfattar detta kapitel endast obearbetade produkter

eller produkter, som tvättats (även med användning av kemikalier för avlägsnande

av föroreningar utan att förändra produktens struktur), krossats, malts, pulveriserats eller

siktats eller som anrikats genom flotation, på magnetisk väg eller med andra mekaniska eller

fysikaliska processer (andra än kristallisation), men däremot icke rostade eller brända produkter

och ej heller sådana, som underkastats annan bearbetning utöver vad som anges i tulltaxenumren

i fråga.

2. Detta kapitel omfattar icke:

a) sublimerat, fällt eller kolloidalt svavel (nr 28.02);

b) järnoxidhaltiga jordpigment med en halt av minst 70 viktprocent bundet järn, räknat

som Fe203 (nr 28.23);

c) farmaceutiska produkter (30 kap.);

d) parfymer, toalettmedel och kosmetiska preparat (nr 33.06);

e) gatsten, kantsten, trottoarsten (nr 68.01), mosaikbitar (nr 68.02) samt tak- och väggplattor

av skiffer (nr 68.03);

f) ädelstenar (nr 71.02);

g) odlade kristaller (ej utgörande optiska element) av natriumklorid, vägande per styck

minst 2,5 g, hänförliga till nr 38.19; optiska element av natriumklorid (nr 90.01);

h) skol-, rit-, skräddar- och biljardkrita (nr 98.05).

25.01 Salt (bergsalt och havssalt samt bordssalt); ren natriumklorid;

moderlut från saltframställning; havsvatten................. fri

25.02 Svavelkis och andra naturliga järnsulfider, orostade.......... fri

25.03 Svavel, alla slag, annat än sublimerat, fällt eller kolloidalt

svavel.................................................. fri

25.04 Naturlig grafit........................................... fri

25.05 Naturlig sand, även färgad, annan än metallhaltig sand, hän
förlig

till nr 26.01 ........................................ fri

25.06 Kvarts, annan än naturlig sand; kvartsit, även grovt tillformad

genom klyvning, huggning eller sågning, dock icke vidare än

till rätblock............................................. fri

25.07 Lera (kaolin, bentonit o. d.), andalusit, cyanit och sillimanit,

även brända, med undantag av expanderade leror, hänförliga

till nr 68.07; mullit; chamotte och dinas..................... fri

25.08 Krita:

A. obearbetad........................................... fri

B. malen eller slammad................................... 4 %

25.09 Jordpigment, även brända, samt blandningar därav; naturlig

järnglimmer............................................. fri

25.10 Naturliga kalciumfosfater och naturliga kalciumaluminium
fosfater;

apatit och fosfatkrita............................. fri

25.11 Naturligt bariumsulfat (tungspat); naturligt bariumkarbonat

(witherit), även bränt..................................... fri

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967 25 kap.

25.12 Diatomacéhaltiga fossilmjöl och andra liknande kiseldioxidhaltiga

jordarter (infusoriejord, kiselgur, trippel, diatomit o. d.),

med en vikt per dm3 av högst 1 kg, även brända............. fri

25.13 Pimsten; smärgel; naturlig korund, naturlig granat och andra

naturliga slipmedel, även värmebehandlade .................. fri

25.14 Skiffer, även grovt tillformad genom klyvning, huggning eller

sågning, dock icke vidare än till rätblock.................... fri

25.15 Marmor, kalktuff (travertin) och annan monument- eller byggnadskalksten

med en vikt per dm3 av 2,5 kg eller däröver samt

alabaster, även grovt tillformade genom klyvning, huggning

eller sågning, dock icke vidare än till rätblock............... fri

25.16 Granit, porfyr, basalt, sandsten och annan monument- eller

byggnadssten, även grovt tillformad genom klyvning, huggning

eller sågning, dock icke vidare än till rätblock ..."....... fri

25.17 Småsten och krossad sten (även värmebehandlade), grus, makadam

och tjärmakadam av sådant slag, som vanligen användes

för inblandning i betong eller för vägbyggen, banbyggen e. d.;

flinta och singel, även värmebehandlade; krosskorn och skärv

(även värmebehandlade) samt pulver av stenarter, hänförliga

till nr 25.15 eller 25.16.................................... fri

25.18 Dolomit, även grovt tillformad genom klyvning, huggning

eller sågning, dock icke vidare än till rätblock; bränd dolomit;

stampmassa av dolomit (t. ex. tjärdolomit)................... fri

25.19 Naturligt magnesiumkarbonat (magnesit), även bränt......... fri

25.20 Gipssten; anhydrit; bränd gips, även färgad eller försatt med

mindre mängd acceleratorer eller fördröj ningsmedel, med

undantag av gips, speciellt beredd för dentalbruk............ fri

25.21 Kalksten med huvudsaklig användning för framställning av

kalk eller cement eller för metallurgiskt ändamål............. fri

25.22 Kalk, osläckt eller släckt, samt hydraulisk kalk.............. fri

25.23 Portlandcement, aluminatcement, slaggcement och liknande

hydraulisk cement, även färgad eller i form av klinker . 100 kg 0: 48

25.24 Asbest.................................................. fri

25.25 Sjöskum (även polerade stycken därav) och bärnsten; rekonstruerat

sjöskum och rekonstruerad bärnsten i plattor, stänger e. d.,

ej bearbetade efter formningen; gagat (jet).................. fri

25.26 Glimmer, även kluven; glimmeravfall....................... fri

25.27 Talk (naturlig steatit härunder inbegripen), även grovt till
formad

genom klyvning, huggning eller sågning, dock icke

vidare än till rätblock.................................... fri

25.28 Naturlig kryolit och naturlig chiolit........................ fri

25.29 Naturliga arseniksulfider.................................. fri

25.30 Naturliga, råa borater och koncentrat därav, även brända, med

undantag av borater, utvunna ur naturliga moderlutar; naturlig

borsyra, innehållande högst 85 viktprocent H3B03, beräknat på

torrsubstansen........................................... fri

25.31 Fältspat, leucit, nefelin och nefelinsyenit; flusspat............ fri

25.32 Naturligt strontiumkarbonat (strontianit), även bränd; mine
raliska

ämnen, ej hänförliga till annat nummer; skärv och

brottstycken av keramiskt gods............................ fri

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

53

26 kap. Malm, slagg och aska

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) naturligt magnesiumkarbonat (magnesit), även bränt (nr 25.19);

b) thomasslagg, hänförlig till 31 kap.;

c) slaggull, stenull och liknande mineralull (nr 68.07);

d) produkter, hänförliga till nr 71.11 (guldsmedssopor m. m.);

e) koppar-, nickel- och koboltskärsten, erhållna genom smältning av malm (femtonde avd.).

2. Med malm enligt nr 26.01 avses sådana mineral, som användes i metallurgin för utvinning av

kvicksilver eller av metaller, hänförliga till nr 28.50 eller till fjortonde eller femtonde avd.,

även om de i det aktuella fallet icke är avsedda för metallurgiskt ändamål. Till nr 26.01

hänföres dock icke mineral, som underkastats annan bearbetning än som är normalt för

malm.

3. Nr 26.03 omfattar endast aska och återstoder av sådana slag, som inom industrin användes

antingen för utvinning av metaller eller såsom utgångsmaterial för framställning av kemiska

metallföreningar.

26.01 Malm, även anrikad; svavelkis och andra naturliga järnsulfider,

rostade................................................

26.02 Slagg, glödspån och annat avfall från järn- och ståltillverkning fri

26.03 Aska och återstoder, innehållande metaller eller metallföreningar

och ej hänförliga till nr 26.02 ........................ fri

26.04 Annan slagg och aska, aska av havstång härunder inbegripen fri

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1067

55

27 kap. Mineraliska bränslen, mineraloljor och destillationsprodukter

därav; bituminösa ämnen; mineralvaxer

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) isolerade kemiskt definierade organiska föreningar; kemiskt rent metan hänföres dock till

nr 27.11;

b) medikamenter (nr 30.03).

2. Nr 27.07 omfattar — förutom oljor och andra produkter, erhållna genom destillation av

högtemperaturtjära från stenkol — liknande produkter, som erhållits genom destillation av

lågtemperaturtjära från stenkol eller av andra mineraltjäror eller som framställts ur petroleum

eller på annat sätt, om ifrågavarande produkter efter vikten räknat innehåller större kvantitet

aromatiska ämnen än icke-aromatiska ämnen.

3. Med oljor, erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral, i nr 27.10 avses även liknande

oljor, oavsett framställningssättet, om de efter vikten räknat innehåller större kvantitet

icke-aromatiska ämnen än aromatiska ämnen.

4. Till nr 27.13 hänföres icke blott petroleumvax och andra i nämnda nummer upptagna pro
-

dukter, utan även liknande produkter, erhållna genom syntes eller på annat sätt.

27.01 Stenkol samt stenkolsbriketter och liknande fasta bränslen,

framställda av stenkol.................................... fri

27.02 Brunkol och brunkolsbriketter............................. fri

27.03 Torv, torvbriketter, torvmull och torvströ................... fri

27.04 Koks av stenkol, brunkol eller torv, lågtemperaturkoks härunder

inbegripen......................................... fri

27.05 Retortkol............................................... fri

27.06 Stenkols-, brunkols- och torvtjära samt andra mineraltjäror,

härunder inbegripet delvis destillerade (toppade) tjäror samt

tj äror, erhållna genom blandning av stenkolstjärbeck med

kreosotolja eller andra destillationsprodukter ur stenkolstjära

(s. k. preparerad tjära):

A. rå tjära, även separerad (centrifugerad)................... fri

B. andra slag..................................... 100 kg 1:60

27.07 Oljor och andra produkter, erhållna genom destillation av hög
temperaturtjära

från stenkol, samt andra oljor och produkter

enligt anm. 2 till detta kapitel............................. fri

27.08 Stenkolstjärbeck och annat mineraltjärbeck samt koks av

sådant beck............................................. fri

27.09 Råolja, erhållen ur petroleum eller ur bituminösa mineral..... fri

27.10 Oljor, erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral, andra

än råolja; produkter, ej hänförliga till annat nummer, innehållande

minst 70 viktprocent oljor, erhållna ur petroleum

eller ur bituminösa mineral, såsom karakteriserande beståndsdel:

A. smörj fetter.................................... 100 kg 1: 60

B. andra slag............................................ fri

27.11 Petroleumgaser och andra gasformiga kolväten....... 100 kg 4: —

27.12 Vaselin................................................. fri

27.13 Petroleumvax (paraffin, »slackwax», mikrovax), ozokerit, ceresin,

montanvax och andra mineralvaxer, även färgade ........... fri

s. 56 Kontrollera mot PDF

56 Kangl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

27.14 Petroleumbitumen (asfalt), petroleumkoks och andra återstoder

från petroleum eller från oljor, erhållna ur bituminösa mineral

27.15 Naturlig bitumen och naturasfalt; bituminösa skiffrar, asfaltsten

och naturlig bitumenhaltig sand....................

27.16 Bituminösa blandningar på basis av naturasfalt, naturlig

bitumen, petroleumbitumen, mineraltjära eller mineraltjärbeck

(t. ex. asfaltmastix, »cut-backs»):

A. flytande produkter; fasta produkter, direkt emulgerbara

med vatten.................................... 100 kg

B. andra slag............................................

27 kap.

fri

fri

1:60

fri

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mctj. ts proposition nr 150 år 1967

57

SJÄTTE AVDELNINGEN

Produkter av kemiska och närstående industrier

Anmärkningar

1. a) Produkter (andra än radioaktiva malmer) av de slag, som anges i tulltaxenumren

28.50 och 28.51, tulltaxeras enligt ifrågavarande nummer, även om de kan hänföras

jämväl till annat nummer i tulltaxan.

b) Med de inskränkningar, som följer av bestämmelserna i anm. 1 a ovan, tulltaxeras produkter

av de slag, som anges i tulltaxenumren 28.49 och 28.52, enligt ifrågavarande nummer,

även om de kan hänföras jämväl till annat nummer i denna avdelning.

2. Med de inskränkningar, som följer av bestämmelserna i anm. 1 ovan, tulltaxeras sådana produkter,

som med hänsyn till att de föreligger i avdelade doser eller i sådan form eller förpackning,

som tillhandahålles i detaljhandeln, kan hänföras till något av tulltaxenumren

30.03, 30.04, 30.05, 32.09, 33.06, 35.06, 37.08 eller 38.11, enligt ifrågavarande nummer,

även om de i och för sig kan hänföras även till annat nummer i tulltaxan.

28 kap. Kemiska grundämnen; oorganiska kemiska föreningar; oorganiska

och organiska föreningar av ädla metaller, av radioaktiva

grundämnen, av sällsynta jordartsmetaller och av isotoper

Anmärkningar

1. Om ej annat är föreskrivet, omfattar detta kapitel endast:

a) isolerade kemiska grundämnen och isolerade kemiskt definierade föreningar, även innehållande

föroreningar;

b) produkter, nämnda i a ovan, lösta i vatten;

c) produkter, nämnda i a ovan, lösta i andra lösningsmedel än vatten, under förutsättning

att det av säkerhetsskäl eller transporttekniska skäl är brukligt och nödvändigt att förvara

produkterna i lösning och att lösningsmedlet icke gör varan mer lämpad för speciell

användning än för allmänt bruk;

d) produkter, nämnda i a, b eller c ovan, försatta med stabiliseringsmedel, nödvändigt för

konservering eller transport av dessa produkter.

2. Förutom ditioniter (hydrosulfiter), stabiliserade med organiska ämnen, och sulfoxylater (nr

28.36), karbonater och peroxikarbonater (nr 28.42), cyanider, enkla eller komplexa (nr 28.43),

fulminater, cyanater och tiocyanater (nr 28.44) av metaller och andra oorganiska baser, ävensom

organiska produkter, hänförliga till nr 28.49—28.52, samt karbider av metaller och ickemetaller

(nr 28.56), omfattar detta kapitel endast följande kolföreningar:

a) koloxider samt hydrogencyanid (cyanväte), fulminsyra, isocyansyra, tiocyansyra och

andra enkla eller komplexa cyansyror (nr 28.13);

b) karbonylhalogenider (nr 28.14);

c) koldisulfid (nr 28.15);

d) tiokarbonater, selenokarbonater, tellurokarbonater, selenocyanater, tellurocyanater,

tetratiocyanatodiamminkromater (»reineckater») och andra komplexa cyanater av metaller

och andra oorganiska baser (nr 28.48);

e) hydrogenperoxid i fast form (nr 28.54), karbonylsulfid, tiokarbonylhalogenider, cyan och

cyanhalogenider ävensom cyanamid och metallderivat därav (nr 28.58), med undantag

av kalciumcyanamid, innehållande högst 25 viktprocent nitrogen, beräknat på torrsubstansen

(31 kap.).

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

28 kap.

3. Detta kapitel omfattar icke:

a) natriumklorid och andra till femte avd. hänförliga mineraliska produkter;

b) metallorganiska och icke-metallorganiska föreningar, med undantag av de i anm. 2 ovan

nämnda;

c) produkter, nämnda i anm. 1—4 till 31 kap.;

d) oorganiska produkter, utgörande s. k. luminoforer (nr 32.07);

e) konstgjord grafit (nr 38.01); laddningar till brandsläckningsapparater ävensom brandsläckningsbomber,

hänförliga till nr 38.17; bläckborttagningsmedel i förpackningar för

detaljhandeln, hänförliga till nr 38.19; odlade kristaller (ej utgörande optiska element)

av magnesiumoxid eller av halogenider av alkalimetaller eller alkaliska jordartsmetaller,

vägande per styck minst 2,5 g, hänförliga till nr 38.19;

f) ädelstenar, naturliga, syntetiska eller rekonstruerade, samt stoft och pulver därav (nr

71.02—71.04) ävensom ädla metaller, hänförliga till 71 kap.;

g) metaller, även kemiskt rena, hänförliga till. femtonde avd.;

h) optiska element, t. ex. av magnesiumoxid eller av halogenider av alkalimetaller eller

alkaliska jordartsmetaller (nr 90.01).

4. Kemiskt definierade komplexa syror, bildade av en syra, upptagen i underavdelning II till

detta kapitel, och en sur metalloxid, upptagen i underavdelning IV till detta kapitel, hänföres

till nr 28.13.

5. Nr 28.29—28.48 omfattar endast salter, peroxisalter härunder inbegripna, av metaller eller

ammonium.

Om ej annat är föreskrivet, hänföres dubbelsalter och komplexa salter till nr 28.48.

6. Nr 28.50 omfattar endast:

a) följande klyvbara kemiska grundämnen och isotoper, nämligen naturligt uran samt

uranisotoperna 233 och 235 ävensom plutonium och plutoniumisotoper;

b) följande radioaktiva kemiska grundämnen, nämligen teknetium, prometium, polonium,

astat, radon, francium, radium, aktinium, protaktinium, neptunium, americium och andra

grundämnen med högre atomnummer;

c) alla andra radioaktiva isotoper, naturliga eller konstgjorda, radioaktiva isotoper av i

fjortonde och femtonde avd. upptagna ädla och oädla metaller härunder inbegripna;

d) oorganiska och organiska föreningar av dessa grundämnen eller isotoper, även om de icke

är kemiskt definierade och även om de är blandade med varandra;

e) legeringar (andra än ferrouran), dispersioner och kermeter, innehållande dessa grundämnen

eller isotoper eller oorganiska eller organiska föreningar därav;

f) förbrukade bränsleelement till kärnreaktorer.

Med isotoper (nämnda ovan och i nr 28.50 och 28.51) avses även anrikade isotoper men icke

kemiska grundämnen, vilka förekommer i naturen som rena isotoper, ej heller uran, utarmat

på U 235.

7. Fosforjärn (järnfosfid), innehållande minst 15 viktprocent fosfor, och fosforkoppar (kopparfosfid),

innehållande mer än 8 viktprocent fosfor, hänföres till nr 28.55.

1. Kemiska grundämnen

28.01 Halogener (fluor, klor, brom och jod):

A. klor................................................. 5,6 %

B. andra................................................ fri

28.02 Svavel, sublimerat eller fällt; kolloidalt svavel............... fri

28.03 Kol (kimrök, »carbon black», antracensvart, acetylensvart,

lampsvart o. d.).......................................... fri

28.04 Hydrogen (väte), ädelgaser och andra icke-metaller:

A. oxygen (syre)......................................... 8 %

B. kisel (silicium)................................. 100 kg 6: 20

C. andra................................................ fri

28.05 Alkalimetaller och alkaliska jordartsmetaller; sällsynta jordartsmetaller;

skandium och yttrium; kvicksilver.............. fri II.

II. Oorganiska syror och oxider av icke-metaller

28.06 Hydrogenklorid (klorväte) och saltsyra; klorsulfonsyra........ 4 %

28.07 Svaveldioxid............................................ 4 %

28.08 Svavelsyra; oleum (rykande svavelsyra)..................... 4 %

s. 59 Kontrollera mot PDF

28 kap. Kangl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 59

28.09 Salpetersyra; blandningar av svavelsyra och salpetersyra...... 8 %

28.10 Fosforpentoxid; meta-, orto- och pyrofosforsyra.............. 4,6 %

28.11 Arseniktrioxid, arsenikpentoxid och arseniksyror............. fri

28.12 Bortrioxid och borsyra.................................... fri

28.13 Andra oorganiska syror och andra oxider av icke-metaller:

A. svaveltrioxid......................................... 4 %

B. koldioxid (kolsyra).................................... 9,6 %

C. perklorsyra........................................... 9,6 %

D. andra................................................ fri

III. Halogen- och svavelföreningar av icke-melaller

28.14 Halogenider och oxidhalogenider av icke-metaller:

A. fosforklorider och fosforylklorid......................... 9 %

B. andra................................................ fri

28.15 Sulfider av icke-metaller; s. k. fosfortrisulfid:

A. koldisulfid (kolsvalva)................................. 4,6 %

B. andra................................................ fri

IV. Oorganiska baser; oxider, hydroxider och peroxider av metaller

28.16 Ammoniak.............................................. 11,2 %

28.17 Natriumhydroxid (kaustikt natron, kaustik soda); kalium
hydroxid

(kaustikt kali); natrium- och kaliumperoxid:

A. natriumhydroxid i fast form............................ 5 %

B. andra slag............................................ 4,6 %

28.18 Oxider, hydroxider och peroxider av magnesium, strontium

och barium.............................................. fri

28.19 Zinkoxid och zinkperoxid................................. fri

28.20 Aluminiumoxid och aluminiumhydroxid; konstgjord korund ... fri

28.21 Kromoxider och kromhydroxider........................... fri

28.22 Manganoxider........................................... fri

28.23 Järnoxider och järnhydroxider; järnoxidhaltiga jordpigment

med en halt av minst 70 viktprocent bundet järn, räknat som

Fe203 ................................................... fri

28.24 Koboltoxider och kobolthydroxider......................... fri

28.25 Titanoxider.............................................. fri

28.26 Tennoxider (stannooxid och stannioxid)..................... fri

28.27 Bly oxider; mönja och orangemönja......................... fri

28.28 Hydrazin och hydroxylamin samt deras oorganiska salter;

andra oorganiska baser samt metalloxider, metallhydroxider

och metallperoxider:

A. hydrazin och oorganiska salter därav.................... 8 %

B. andra................................................ fri V.

V. Metallsalter av oorganiska syror

28.29 Fluorider; fluorosilikater, fluoroborater och andra fluorkomplexa

salter................................................... fri

28.30 Klorider och oxidklorider................................. fri

28.31 Kloriter och hypokloriter:

A. kalciumhypoklorit och klorkalk ......................... fri

B. andra................................................ 9 %

s. 60 Kontrollera mot PDF

60 Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967 28 kap.

28.32 Klorater och perklorater:

A. klorater.............................................. fri

B. perklorater........................................... 9,6 %

28.33 Bromider och oxidbroinider; bromater och perbromater; hypo
bromiter.

............................................... fri

28.34 Jodider och oxidjodider; jodater och perjodater.............. fri

28.35 Sulfider; polysulfider..................................... fri

28.36 Ditioniter (hydrosulfiter), även stabiliserade med organiska

ämnen, sulfoxylater härunder inbegripna:

A. natriumformaldehydsulfoxylat.......................... 4 %

B. andra................................................ fri

28.37 Sulfiter och tiosulfater.................................... fri

28.38 Sulfater, alunarter härunder inbegripna; peroxisulfater (persulfater):
A.

aluminiumsulfat.................................... 4,6 %

B. kaliumaluminiumsulfat (kalialun), järn(II)sulfat (ferrosulfat)

och koppar(II)sulfat...................................... 4 %

C. andra................................................ fri

28.39 Nitriter och nitrater...................................... fri

28.40 Fosfiter, hypofosfiter och fosfater:

A. natrium-, kalium- och ammoniumfosfater samt kalciumfos
fater,

andra än kalciumhydrogenfosfat (dikalciumfosfat)...... 4,6 %

B. andra................................................ fri

28.41 Arseniter och arsenater................................... fri

28.42 Karbonater och peroxikarbonater (perkarbonater); icke kemiskt

definierat ammoniumkarbonat, innehållande ammoniumkarbamat:
A.

ammoniumkarbonat, även innehållande ammoniumkarba
mat.

................................................ 9 %

B. andra................................................ fri

28.43 Cyanider, enkla eller komplexa............................. fri

28.44 Fulminater, cyanater och tiocyanater....................... fri

28.45 Silikater; icke kemiskt definierade natrium- och kaliumsilikater

(t. ex. vattenglas):

A. natrium- och kaliumsilikater, även icke kemiskt definierade 4,2 %

B. andra................................................ fri

28.46 Borater och perborater:

A. natriumperborat............. 4,6 %

B. andra................................................ fri

28.47 Salter av metalloxidsyror (t. ex. kromater, permanganater och

stannater)............................................... fri

28.48 Andra salter, peroxisalter härunder inbegripna, av oorganiska

syror, med undantag av azider............................. fri VI.

VI. Diverse

28.49 Ädla metaller i kolloidal form; amalgamer av ädla metaller;

salter och andra oorganiska eller organiska föreningar av ädla

metaller, proteinater, tannater och liknande föreningar härunder

inbegripna, även om de icke är kemiskt definierade . fri

28.50 Klyvbara kemiska grundämnen och isotoper; andra radioaktiva

kemiska grundämnen och radioaktiva isotoper; oorganiska

s. 61 Kontrollera mot PDF

28 kap.

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

61

och organiska föreningar av ifrågavarande grundämnen eller

isotoper, även om de icke är kemiskt definierade; legeringar,

dispersioner och kermeter, innehållande dessa grundämnen

eller isotoper eller föreningar därav.........................

28.51 Isotoper, ej hänförliga till nr 28.50, samt oorganiska och organiska

föreningar därav, även om de icke är kemiskt definierade

28.52 Oorganiska och organiska föreningar av torium, av uran, ut
armat

på U 235, av sällsynta jordartsmetaller eller av skandium

eller yttrium samt blandningar av dessa föreningar......

28.53 Flytande luft (även med ädelgaserna avlägsnade); komprimerad

luft.........................................

28.54 Hydrogenperoxid (väteperoxid), hydrogenperoxid i fast form

härunder inbegripen.....................................

28.55 Fosfider................................................

28.56 Karbider (t. ex. kiselkarbid, borkarbid och metallkarbider):

A. kalciumkarbid........................................

B. andra ...........................................

28.57 I-Iydrider, nitrider, azider, silicider och borider...............

28.58 Andra oorganiska föreningar, härunder inbegripet destillerat

vatten och annat vatten av motsvarande eller högre renhetsgrad;

amalgamer, andra än av ädla metaller.................

fri

fri

fri

fri

9 %

fri

5 %

fri

fri

fri

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

63

29 kap. Organiska kemiska föreningar

Anmärkningar

1. Om ej annat är föreskrivet, omfattar detta kapitel endast:

a) isolerade kemiskt definierade organiska föreningar, även innehållande föroreningar;

b) blandningar av två eller flera isomerer av en och samma organiska förening (även innehållande

föroreningar), med undantag av blandningar av isomerer (andra än stereoisomerer)

av mättade eller omättade acykliska kolväten (27 kap.);

c) produkter, hänförliga till nr 29.38—29.42, sockeretrar, sockerestrar och deras salter

hänförliga till nr 29.43, samt produkter, hänförliga till nr 29.44, även om de icke är

kemiskt definierade;

d) produkter, nämnda i a, b eller c ovan, lösta i vatten;

e) produkter, nämnda i a, b eller c ovan, lösta i andra lösningsmedel än vatten, under förutsättning

att det av säkerhetsskäl eller transporttekniska skäl är brukligt och nödvändigt

att förvara produkterna i lösning och att lösningsmedlet icke gör varan mer lämpad för

speciell användning än för allmänt bruk;

f) produkter, nämnda i a, b, c, d eller e ovan, försatta med stabiliseringsmedel, nödvändigt

för konservering eller transport av dessa produkter;

g) standardiserade diazoniumsalter, standardiserade arylider för koppling till nämnda salter

samt standardiserade, beständiga färgbaser för utvecklingsfärgämnen (s. k. naftolfäraämnen).

2. Detta kapitel omfattar icke:

a) produkter, hänförliga till nr 15.04, samt glycerol (glycerin) (nr 15.11);

b) etanol (etylalkohol) (nr 22.08 och 22.09);

c) metan (nr 27.11);

d) kolföreningar, upptagna i anm. 2 till 28 kap.;

e) karbamid (urinämne), innehållande högst 45 viktprocent nitrogen, beräknat på torrsubstansen

(31 kap.);

f) färgämnen av vegetabiliskt eller animaliskt ursprung (nr 32.04); syntetiska organiska

färgämnen, även utgörande pigment, syntetiska organiska produkter, utgörande s. k.

luminoforer, på textilfibrer fixerbara s. k. optiska blekmedel samt naturlig indigo (nr

32.05); lösliga färgämnen i sådan form eller förpackning, som tillhandahålles i detalihandeln

(nr 32.09); J

g) metaldehyd, hexametylentetramin och dylika ämnen i form av tabletter, stavar o. d.,

varav framgår varornas användning som bränsle, ävensom flytande bränslen för cigarretttändare

eller liknande tändare, i behållare rymmande högst 300 ml (nr 36.08);

h) laddningar till brandsläckningsapparater ävensom brandsläckningsbomber’ hänförliga

till nr 38.17; bläckborttagningsmedel i förpackningar för detaljhandeln, hänförliga till

nr 38.19;

ij) optiska element, t. ex. av etylendiamintartrat (nr 90.01).

3. Produkter, som kan hänföras till två eller flera tulltaxenummer i detta kapitel, tulltaxeras

enligt det sista av de nummer, som kan ifrågakomma.

4. Vid tillämpning av nr 29.03—29.05, 29.07—29.10 och 29.12—29.21 gäller varje bestämmelse

beträffande halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat även beträffande kombinationer mellan

dessa derivat (t. ex. sulfohalogen-, nitrohalogen-, nitrosulfo- och nitrosulfohalogenderivat).

Nitro- och nitrosogrupper betraktas icke som nitrogenfunktioner enligt nr 29.30.

5. a) Estrar, bildade av organiska föreningar med syrafunktion, upptagna i underavdelningarna

I—VH till detta kapitel, och organiska föreningar, upptagna i samma underavdelningar,

hänföres till tulltaxenumret för den i nämnda underavdelningar sist upptagna föreningen;

b) estrar, bildade^ av etanol (etylalkohol) eller glycerol (glycerin) och organiska föreningar

med syrafunktion, upptagna i underavdelningarna I—VII till detta kapitel, hänföres till

tulltaxenumret för den organiska föreningen med syrafunktion;

c) salter av estrar, som avses i a eller b ovan, med oorganiska baser hänföres till tulltaxenumret

för estern;

d) salter, bildade av andra organiska föreningar med syra- eller fenolfunktion, upptagna i

underavdelningarna I—VII till detta kapitel, och oorganiska baser hänföres till tulltaxenumret

för den organiska föreningen med syra- eller fenolfunktion;

e) halogenider av karboxylsyror hänföres till tulltaxenumret för karboxylsyran.

s. 64 Kontrollera mot PDF

29 kap.

64 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

5:1. Anm. 5 tillämpas icke på förefintliga underavdelningar av ifrågakommande tulltaxenummer

(dylika underavdelningar tillämpas enligt sin ordalydelse).

6. Till nr 29.31—29.34 hänförliga föreningar utgör organiska föreningar, vilkas molekyler utom

hydrogen, oxygen eller nitrogen även innehåller atomer av andra icke-metaller eller av metaller

(t. ex. svavel, arsenik, kvicksilver eller bly), direkt bundna vid kol.

Nr 29.31 (svavelorganiska föreningar) och nr 29.34 (andra metallorganiska och icke-metallorganiska

föreningar) omfattar icke sulfo- och halogenderivat (kombinerade derivat härunder

inbegripna), vilka utom hydrogen, oxygen och nitrogen innehåller endast sådana vid kol

direkt bundna svavel- eller halogenatomer, vilka ger dem karaktären av sulfo- eller halogenderivat

(eller kombinerade derivat).

7. Nr 29.35 (heterocykliska föreningar) omfattar icke inre etrar, inre hemiacetaler, metylenetrar

av tvåvärda ortofenoler, epoxider med tre eller fyra atomer i ringen, cykliska acetaler,

cykliska polymerer av aldehyder, av tioaldehyder eller av aldiminer, anhydrider och imider

av flerbasiska syror, cykliska estrar av flervärda alkoholer med flerbasiska syror, cykliska

ureider, hexametylentetramin och trimetylentrinitramin.

I. Kolväten samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav

29.01 Kolväten:

A. nonen, dodecen, bensen (bensol), toluen (toluol), xylen

(xylol), cymen (cymol), styrener (styroler) och cyklo
hexan

..................................................

B. naftalen (naftalin), tetrahydronaftalen (tetralin), deka
-

hydronaftalen (dekalin), antracen och fenantren.............. fri

C. andra................................................ lf %

29.02 Halogenderivat av kolväten:

A. mättade klorfluorkolväten.............................. fri

B. trikloretylen och tetrakloretylen (perkloretylen)........... 12 %

C. andra........................... ff %

29.03 Sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av kolväten................. 12 %

II. Alkoholer samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav

29.04 Acykliska alkoholer samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat

därav:

A. envärda alkoholer med minst 10 kolatomer............... 10 %

B. propanol (propylalkohol) och pentanol (amylalkohol), avsedda

att användas uteslutande för tillverkning av natrium
eller

kaliumxantogenat................................ fri

C. andra................................................ ff %

29.05 Cykliska alkoholer samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat

därav:

A. cyklohexanol, metylcyklohexanol, dimetylcyklohexanol och

mentol............................................... fri

B. andra................................................ ff % III.

III. Fenoler och fenolalkoholer samt halogen-, sulfo-, nitro- och

nitrosoderivat därav

29.06 Fenoler och fenolalkoholer:

A. fenol, kresol, xylenol, butylfenol och amylfenol samt salter

därav.............................. fri

B. resorcinol (resorcin), hydrokinon, naftol och pyrogallol

(pyrogallussyra) samt salter därav ...................... fri

C. andra................................................ ff %

29.07 Halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av fenoler eller fenolalkoholer

....... ff %

s. 65 Kontrollera mot PDF

29 kap.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

65

IV. Etrar, alkoholperoxider, eterperoxider, epoxider med tre eller fyra

atomer i ringen, acetaler och hemiacetaler samt halogen-, sulfo-,

nitro- och nitrosoderivat därav

29.08 Etrar, eteralkoholer, eterfenoler, eteralkoholfenoler, alkohol
-

peroxider och eterperoxider samt halogen-, sulfo-, nitro- och

nitrosoderivat därav...................................... 11 %

29.09 Epoxider, epoxialkoholer, epoxifenoler och epoxietrar med

tre eller fyra atomer i ringen samt halogen-, sulfo-, nitro- och

nitrosoderivat därav...................................... 11 %

29.10 Acetaler, hemiacetaler och andra föreningar med acetalfunktion

jämte annan enkel eller sammansatt oxygenfunktion samt

halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav.............. 10,8 %

V. Föreningar med aldehydfunktion

29.11 Aldehyder, aldehydalkoholer, aldehydetrar, aldehydfenoler och

andra föreningar med aldehydfunktion jämte annan enkel eller

sammansatt oxygenfunktion:

A. formaldehyd, trioximetylen, paraformaldehyd, acetaldehyd,

paraldehyd, butyraldehyd, akrylaldehyd, krotonaldehyd, al
-

dol, vanillin och etylvanillin............................ 11 %

B. andra................................................ 10,8 %

29.12 Halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av föreningar, hänförliga

till nr 29.11 ....................................... 12 %

VI. Föreningar med keton- eller kinonfunktion

29.13 Ketoner, ketonalkoholer, ketonfenoler, ketonaldehyder, kinoner,

kinonalkoholer, kinonfenoler, kinonaldehyder samt andra föreningar

med keton- eller kinonfunktion jämte annan enkel eller

sammansatt oxygenfunktion ävensom halogen-, sulfo-, nitro
-

och nitrosoderivat därav:

A. cyklohexanon, metylcyklohexanon och kamfer............ fri

B. aceton och metyletylketon.............................. 12 %

C. andra................................................ 10,8 %

VII. Syror och deras anhydrider, halogenider, peroxider och peroxisyror

ävensom halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav

29.14 Enbasiska syror och deras anhydrider, halogenider, peroxider

och peroxisyror ävensom halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat

därav:

A. myrsyra och bensoesyra samt salter därav ävensom bly
acetater.

............................................. fri

B. acykliska syror med minst 10 kolatomer................. fri

C. andra................................................ 11 %

29.15 Flerbasiska syror och deras anhydrider, halogenider, peroxider

och peroxisyror ävensom halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat

därav:

A. oxalsyra och bärnstenssyra samt salter därav............. fri

B. andra................................................ 11 %

29.16 Alkoholsyror, aldehydsyror, ketonsyror, fenolsyror och andra

föreningar med syrafunktion jämte annan enkel eller samman
3

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 150

s. 66 Kontrollera mot PDF

66 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 29 kap.

satt oxygenfunktion samt dessa föreningars anhydrider, halogenider,

peroxider och peroxisyror ävensom halogen-, sulfo-,

nitro- och nitrosoderivat därav:

A. mjölksyra, vinsyra, citronsyra, salicylsyra, acetylsalicylsyra

och gallussyra samt salter därav........................ fri

B. andra syror och salter därav ävensom estrar.............. 11 %

C. andra................................................ 10,8 %

VIII. Estrar av oorganiska syror och deras salter samt halogen-,

sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav

29.17 Estrar av svavelsyra och deras salter samt halogen-, sulfo-,

nitro- och nitrosoderivat därav............................ 12 %

29.18 Estrar av salpetersyrlighet eller salpetersyra samt halogen-,

sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav...................... 11 %

29.19 Estrar av fosforsyra och deras salter, s. k. laktofosfater härunder

inbegripna, samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat

därav:

A. estrar med fenoler.................................. 11 %

B. andra............................................. 10,8 %

29.20 Estrar av kolsyra och deras salter samt halogen-, sulfo-, nitro
och

nitrosoderivat därav.................................. 12 %

29.21 Estrar av andra oorganiska syror (med undantag av estrar av

hydrogenhalogenider) och deras salter samt halogen-, sulfo-,

nitro- och nitrosoderivat därav............................ 12 % IX.

IX. Föreningar med nitrog en funktion

29.22 Föreningar med aminofunktion:

A. anilin, nitranilin, naftylamin, fenylendiamin, tolylendiamin,

toluidin och xylidin samt salter därav................... fri

B. andra................................................ 11 %

29.23 Aminoföreningar med enkel eller sammansatt oxygenfunktion:
A.

dimetylaminoättiksyra och alkalisalter därav............. fri

B. p-(N-metylamino)fenolsulfat (metol)..................... fri

C. andra................................................ 11 %

29.24 Kvaternära ammoniumsalter och ammoniumhydroxider; leci
tiner

och andra fosfoaminolipider.......................... 10,8 %

29.25 Föreningar med amidofunktion:

A. karbamid (urinämne).................................. 12 %

B. andra............................................. 11 %

29.26 Föreningar med imido- eller iminofunktion:

A. sackarin och alkalisalter därav.......................... fri

B. hexametylentetramin................................ 12 %

C. andra................................................ 11 %

29.27 Föreningar med nitrilfunktion............................. 10,8 %

29.28 Diazo-, azo- och azoxiföreningar........................... 11 %

29.29 Organiska derivat av hydrazin eller hydroxylamin............ 10,8 %

29.30 Föreningar med annan nitrogenfunktion:

A. cyklohexylsulfaminsyra och dess salter................... fri

B. andra................................................ 12 %

s. 67 Kontrollera mot PDF

29 kap.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

67

X. Metallorganiska och icke-metallorganiska föreningar samt hetero
-

cgkliska föreningar

29.31 Svavelorganiska föreningar:

A. tiokarbanilid (difenyltiokarbamid)....................... fri

B. natrium- och kaliumxantogenater....................... fri

C. andra................................................ 10,8 %

29.32 Arsenikorganiska föreningar............................... fri

29.33 Kvicksilverorganiska föreningar............................ 12 %

29.34 Andra metallorganiska och icke-metallorganiska föreningar..... 10,8 %

29.35 Heterocykliska föreningar; nukleinsyror:

A. innehållande enbart oxygen eller enbart svavel som hetero
atom

............................................. 10,8 %

B. andra:

1. pyridin............................................ fri

2. pyridinhomologer................................. 10,8 %

3. andra.............................................. 11 %

29.36 Sulfonamider............................................ 12 %

29.37 Sultoner och sultamer ................................... 12 %

XI. Provitaminer, vitaminer och hormoner, även syntetiskt reproducerade,

samt enzymer

29.38 Provitaminer och vitaminer, även syntetiskt reproducerade

(naturliga koncentrat härunder inbegripna), derivat därav med

huvudsaklig användning som vitaminer samt blandningar av

dessa ämnen; lösningar av dessa produkter, oavsett lösningsmedlets

art.............................................. fri

29.39 Hormoner, även syntetiskt reproducerade, samt derivat därav

med huvudsaklig användning som hormoner................. fri

29.40 Enzymer................................................ fri

XII. Glykosider och växtalkaloider, även syntetiskt reproducerade, samt

salter, etrar, estrar och andra derivat därav

29.41 Glykosider, även syntetiskt reproducerade, samt salter, etrar,

estrar och andra derivat därav............................. fri

29.42 Växtalkaloider, även syntetiskt reproducerade, samt salter,

etrar, estrar och andra derivat därav....................... fri

XIII. Andra organiska föreningar

29.43 Sockerarter, kemiskt rena, andra än sackaros, glukos och laktos;

sockeretrar, sockerestrar och deras salter, andra än pro
-

dukter, hänförliga till nr 29.39, 29.41 eller 29.42.............. 11 %

29.44 Antibiotika:

A. penicillin samt salter och andra derivat därav............ Ifri

B. andra................................................ fri

29.45 Andra organiska föreningar................................ 12 %

1 T.o.in. den 31 december 1969

1 milj. I. E. 0:18.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68 Kungl. Maj:ts proposition nr i50 år 1967 30 kap.

30.05 Andra farmaceutiska produkter och artiklar:

A. tandcement och andra tandfyllningsmedel; etuier och

lådor med utrustning för första förband.................. 9,6 %

B. andra slag............................................ fri

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

69

Anmärkningar

30 kap. Farmaceutiska produkter

1. Med medikamenter enligt nr 30.03 avses till nr 30.02 eller 30.04 icke hänförliga produkter (andra

än födoämnen och drycker, såsom dietiska, berikade eller för diabetiker avsedda födoämnen,

stärkande drycker och mineralvatten), som utgör:

a) blandade produkter för terapeutiskt eller profylaktiskt bruk;

b) oblandade produkter, lämpade för terapeutiskt eller profylaktiskt bruk, i avdelade doser

eller i sådan form eller förpackning, som tillhandahålles i detaljhandeln för sådant bruk.

Vid tillämpning av dessa bestämmelser och av anm. 3 d till detta kapitel anses följande produkter

såsom:

A. oblandade:

1. oblandade produkter, lösta i vatten;

2. alla till 28 eller 29 kap. hänförliga produkter;

3. enkla växtextrakter, hänförliga till nr 13.03, endast standardiserade eller i lösning,

oavsett lösningsmedlets art;

B. blandade:

1. kolloidala lösningar och suspensioner (andra än kolloidalt svavel);

2. växtextrakter, utvunna ur blandningar av vegetabiliska ämnen eller material;

3. salter och koncentrat, erhållna genom indunstning av naturligt mineralvatten.

2. Detta kapitel omfattar icke:

a) vatten från destillation av flyktiga vegetabiliska oljor samt vattenlösningar av dylika

oljor, för medicinskt bruk (nr 33.05);

b) tandkräm och liknande tandvårdsmedel, härunder inbegripet sådana med terapeutiska

eller profylaktiska egenskaper (nr 33.06);

c) medicinsk tvål och såpa (nr 34.01).

3. Nr 30.05 omfattar endast:

a) steril katgut och annan steril suturtråd;

b) sterila laminariastift;

c) sterila resorberbara blodstillande medel;

d) röntgenkontrastmedel samt diagnostiska reagens till in- eller utvärtes bruk (ej hänförliga

till nr 30.02), doserade eller utgörande blandningar;

e) tandcement och andra tandfyllningsmedel;

f) etuier o: h lådor med utrustning för första förband.

30.01 Körtlar och andra organ för organoterapeutiskt bruk, torkade,

även pulveriserade; extrakt av körtlar eller andra organ eller

av deras sekret, för organoterapeutiskt bruk; andra animaliska

ämnen och material, beredda för terapeutiskt eller profylaktiskt

bruk, ej hänförliga till annat nummer....................... fri

30.02 Immunsera; mikrobvacciner, toxiner och mikrobkulturer (här
under

inbegripet jäsningsframkallande mikrobkulturer med

undantag av jäst) samt liknande produkter.................. fri

30.03 Medikamenter för människor eller djur:

A. innehållande penicillin eller salter eller andra derivat av

penicillin............................................. ifrj

B. andra slag............................................ fri

30.04 Vadd, bindor och liknande artiklar (färdiga förband, häftplåster,

kataplasmer o. d.), impregnerade eller överdragna med

farmaceutiska preparat eller föreliggande i förpackningar för

detaljhandeln, för medicinskt eller kirurgiskt bruk, med undantag

av varor, upptagna i anm. 3 till detta kapitel: 1

A. vadd samt varor av vadd.............................. 9,6 %

B. andra slag............................................ 12^6 %

1 T. o. m. den 31 december 1969

1 milj. I. E. 0: 18.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

71

31 kap. Gödselmedel

Anmärkningar

1. Nr 31.02 omfattar endast här nedan angivna produkter, under förutsättning att de icke

föreligger i sådan form eller förpackning, som anges i nr 31.05:

A. endera av följande produkter:

natriumnitrat, innehållande högst 16,3 viktprocent nitrogen;

ammoniumnitrat, även kemiskt rent;

ammoniumsulfatnitrat, även kemiskt rent;

ammoniumsulfat, även kemiskt rent;

kalciumnitrat, innehållande högst 16 viktprocent nitrogen;

kalciummagnesiumnitrat, även kemiskt rent;

kalciumcyanamid, innehållande högst 25 viktprocent nitrogen, även behandlad med olja;

karbamid (urinämne), innehållande högst 45 viktprocent nitrogen;

B. gödselmedel, utgörande blandningar av produkter, upptagna under A ovan (utan avseende

på komponenternas renhetsgrad);

C. gödselmedel, utgörande blandningar av ammoniumklorid eller produkter, upptagna under

A eller B ovan (utan avseende på komponenternas renhetsgrad), med krita, gipssten eller

andra oorganiska ämnen utan gödselverkan;

D. flytande gödselmedel, utgörande lösningar i vatten eller ammoniak av ammoniumnitrat

eller karbamid enligt A ovan eller av blandningar av dessa ämnen.

2. Nr 31.03 omfattar endast här nedan angivna produkter, under förutsättning att de icke föreligger

i sådan form eller förpackning, som anges i nr 31.05:

A. endera av följande produkter:

thomasslagg;

termiskt uppslutna kalciumfosfater (termofosfater, smältfosfater) och termiskt behandlade

naturliga kalciumaluminiumfosfater;

superfosfater (även dubbel- och trippelsuperfosfater);

kalciumhydrogenfosfat (dikalciumfosfat), innehållande 0,2 viktprocent fluor eller däröver;

B. gödselmedel, utgörande blandningar av produkter, upptagna under A ovan (utan avseende

på komponenternas renhetsgrad);

C. gödselmedel, utgörande blandningar av produkter, upptagna under A eller B ovan (utan

avseende på komponenternas renhetsgrad), med krita, gipssten eller andra oorganiska

ämnen utan gödselverkan.

3. Nr 31.04 omfattar endast här nedan angivna produkter, under förutsättning att de icke föreligger

i sådan form eller förpackning, som anges i nr 31.05:

A. endera av följande produkter:

naturliga, råa kaliumsalter (karnallit, kainit, sylvinit m. fl.);

råa kaliumsalter, utvunna ur melassaska;

kaliumklorid, även kemiskt ren, annan än som avses under anm. 6 c nedan;

kaliumsulfat, innehållande högst 52 viktprocent K20;

kaliummagnesiumsulfat, innehållande högst 30 viktprocent KaO;

B. gödselmedel, utgörande blandningar av produkter, upptagna under A ovan (utan avseende

på komponenternas renhetsgrad).

4. Ammoniumfosfater, innehållande per kg 6 mg arsenik (As) eller däröver, hänföres till nr

31.05.

5. De i anm. 1 A, 2 A, 3 A och 4 angivna gränsvärdena hänför sig till produkternas torrsubstans.

6. Detta kapitel omfattar icke:

a) djurblod, hänförligt till nr 05.15;

b) isolerade kemiskt definierade föreningar, andra än de ovan i anm. 1 A, 2 A, 3 A och 4

upptagna;

c) odlade kristaller (ej utgörande optiska element) av kaliumklorid, vägande per styck minst

2,5 g, hänförliga till nr 38.19; optiska element av kaliumklorid (nr 90.01).

31.01 Guano och andra naturliga animaliska eller vegetabiliska

gödselmedel, även blandade med varandra men icke kemiskt

behandlade.............................................. fri

s. 72 Kontrollera mot PDF

72 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967 31 kap.

31.02 Kvävegödselmedel, mineraliska eller kemiska:

A. ammoniumnitrat och ammoniumsulfatnitrat samt bland
ningar

med ammoniumnitrat, innehållande mer än 15 viktprocent

ammoniumnitrogen, beräknat på torrsubstansen;

karbamid (urinämne) och blandningar med karbamid;

flytande gödselmedel enligt anm. 1 D................... 9,6 %

B. ammoniumsulfat; produkter, innehållande över 1,8 vikt
procent

ammoniumnitrogen, beräknat på torrsubstansen, ej

hänförliga till A................................ 100 kg 2: 40

C. andra slag............................................ fri

31.03 Fosforgödselmedel, mineraliska eller kemiska................ fri

31.04 Kaligödselmedel, mineraliska eller kemiska.................. fri

31.05 Andra gödselmedel; produkter, hänförliga till detta kapitel,

i form av tabletter, pastiller e. d. eller i förpackningar, vägande

per styck högst 10 kg brutto:

A. produkter, hänförliga till detta kapitel, i form av tabletter,

pastiller e. d. eller i förpackningar, vägande per styck

högst 10 kg brutto.................................... 8 %

B. andra slag:

1. nitrogenhaltiga..................................... 8 %

2. andra............................................. fri

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

73

32 kap. Garvämnes- och förgämnesextrakter; garvsyror och derivat

därav; färgämnen, lacker och andra beredda färger; kitt och

spackelfärger; tryckfärger, bläck och tusch

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) isolerade kemiska grundämnen och isolerade kemiskt definierade föreningar, dock med

undantag av färgämnen m. m., hänförliga till nr 32.04 eller 32.05, oorganiska produkter,

utgörande s. k. luminoforer (nr 32.07), samt lösliga färgämnen i sådan form eller förpackning,

som tillhandahålles i detaljhandeln, hänförliga till nr 32.09;

b) tannater och andra tanninderivat av produkter, hänförliga till nr 29.38—29.42, 29.44 eller

35.01—35.04.

2. Till nr 32.05 hänföres bl. a. blandningar av stabiliserade diazoniumsalter med kopplingskomponenter

till dessa för framställning på textilfibrer av olösliga s. k. naftolfärgämnen (utvecklingsf

ärgämnen).

3. Nr 32.05—32.07 omfattar även sådana preparat på basis av syntetiska organiska färgämnen

(organiska pigment härunder inbegripna), substratpigment eller andra färgämnen, som användes

för färgning i massan av plaster, gummi och liknande material eller för framställning

av preparat för tryckning av textilvaror. Till dessa nummer hänföres dock icke sådana

beredningar av pigment, som avses i nr 32.09.

4. Lösningar (andra än kollodium) av produkter, hänförliga till nr 39.01—39.06, i flyktiga organiska

lösningsmedel, hänföres till nr 32.09, om lösningen innehåller mer än 50 viktprocent

lösningsmedel.

5. Med färgämnen enligt detta kapitel avses icke produkter med användning som fyllmedel i

oljefärger, även om de skulle vara lämpade som pigment i kallvattenfärger.

6. Med brons- och färgfolier enligt nr 32.09 avses endast produkter, som användes för tryckning

av t. ex. bokomslag och mössband och som består av:

a) tunna blad, framställda av metallpulver (även av ädel metall) eller pigment jämte lim,

gelatin eller annat bindemedel;

b) metall (t. ex. guld eller aluminium) eller pigment, anbragt på underlag av papper, plast

eller annat material.

32.01 Vegetabiliska garvämnesextrakter.......................... fri

32.02 Garvsyror (tannin), vattenextraherat galläppletannin här
under

inbegripet, samt salter, etrar, estrar och andra derivat

därav................................................... fri

32.03 Syntetiska garvämnen, även blandade med naturliga garv
ämnen;

konstgjorda pyrmedel (t. ex. enzymatiska och mikrobiella

preparat):

A. syntetiska garvämnen med en askhalt av högst 20 vikt
-

procent, beräknat på torrsubstansen..................... 5 %

B. andra slag............................................ fri

32.04 Vegetabiliska färgämnen (härunder inbegripet färgträextrakter

och andra vegetabiliska färgämnesextrakter med undantag av

indigo) och animaliska färgämnen.......................... fri

32.05 Syntetiska organiska färgämnen, organiska pigment härunder

inbegripna; syntetiska organiska produkter, utgörande s. k.

luminoforer; på textilfibrer fixerbara s. k. optiska blekmedel;

naturlig indigo........................................... fri

32.06 Substratpigment......................................... fri

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 150

opaginerad Kontrollera mot PDF

74 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 32 kap.

32.07 Andra färgämnen; oorganiska produkter, utgörande s. k. lurnino
forer.

.................................................. fri

32.08 Beredda porslins-, glas- och emaljfärger, beredda opakmedel,

icke frittad glasyr- och emaljmassa, flytande glansmetallpreparat

och lysterfärger samt liknande beredningar för keramik-, glas- och

emaljeringsindustrier; engober; fritta och annat glas i form av

pulver, korn eller flingor.................................. fri

32.09 Lacker, klara eller pigmenterade; kallvattenfärger (även för

färgning av läder); andra målningsfärger; pigment, rivna i

linolja, lacknafta, terpentinolja eller liknande vid tillverkning

av målningsfärger använda produkter; brons- och färgfolier;

lösliga färgämnen i sådan form eller förpackning, som tillhandahålles

i detaljhandeln:

A. lacker, klara eller pigmenterade; lösningar enligt anm. 4 till

detta kapitel......................................... 11 %

B. emulsionsfärger; bronspasta och till lacker ej hänförliga

bronsfärger........................................... 8 %

C. andra slag............................................ 5,2 %

32.10 Konstnärsfärger, färger för skolbruk, plakatfärger, brytnings
färger

och liknande färger i form av tabletter eller i tuber,

burkar, flaskor, skålar eller i liknande form eller förpackning,

härunder inbegripet dylika färger i lådor eller skrin, med eller

utan penslar, paletter, skålar och andra tillbehör............. 7,8 %

32.11 Beredda sickativ......................................... 5,2 %

32.12 Kitt, spackelfärger och andra utfyllnings- eller tätningsmedel;

ympvax............................................... 5,2 %

32.13 Tryckfärger, bläck, tusch och liknande färger:

A. tryckfärger och dupliceringsfärger....................... 7,2 %

B. andra slag............................................ 4,6 %

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

75

33 kap. Flyktiga vegetabiliska oljor och resinoider; parfymer,

toalettmedel och kosmetiska preparat

Anmärkningar

Detta kapitel omfattar icke:

a) alkoholhaltiga beredningar (s. k. koncentrerade extrakt) för framställning av drycker (nr

22.09);

b) tvål, hänförlig till nr 34.01;

c) terpentinolja och andra produkter, hänförliga till nr 38.07.

2. Nr 33.06 omfattar bl. a. produkter, även oblandade (med undantag av produkter, hänförliga

till nr 33.05), lämpade för användning såsom parfymer, toalettmedel eller kosmetiska preparat

och inkommande i förpackningar, som tillhandahålles i detaljhandeln för sådan användning.

33.01 Flyktiga vegetabiliska oljor i flytande eller fast form, även

terpenfria; resinoider...................................... fri

33.02 Terpenhaltiga biprodukter ur flyktiga vegetabiliska oljor...... fri

33.03 Koncentrat av flyktiga vegetabiliska oljor (erhållna genom s. k.

enfleurage eller maceration) i fett, icke flyktig olja, vax eller

liknande ämne........................................... fri

33.04 Blandningar av två eller flera luktämnen (naturliga eller syn
tetiska)

samt blandningar (alkohollösningar härunder inbegripna)

på basis av ett eller flera av dessa ämnen, utgörande

råvaror för parfymindustrin, livsmedelsindustrin eller andra

industrier............................................... fri

33.05 Vatten från destillation av flyktiga vegetabiliska oljor samt

vattenlösningar av dylika oljor, även för medicinskt bruk..... fri

33.06 Parfymer, toalettmedel och kosmetiska preparat............. 9,6 %

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

77

34 kap. Tvål; organiska ytaktiva ämnen samt tvätt- och rengöringsmedel;

smörjmedel; konstgjorda växer och beredda vaxer; putsoch

skurmedel; ljus och liknande produkter; modelleringsmassa

och dentalvax

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) isolerade kemiskt definierade föreningar;

b) tandkräm och liknande tandvårdsmedel, rakkräm och schamponeringsmedel, även innehållande

tvål eller organiska ytaktiva ämnen (nr 33.06).

2. Nr 34.01 omfattar endast vattenlöslig tvål, även med tillsats av andra ämnen (desinfektions
medel,

slippulver, fyllmedel, medicinskt verkande ämnen o. d.).

3. Med oljor, erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral, i nr 34.03 avses produkter enlist

anm. 3 till 27 kap.

4. Med beredda vaxer, icke emulgerade och icke innehållande lösningsmedel, i nr 34.04 avses endast

följande produkter:

A. blandningar av animaliska eller av vegetabiliska eller av konstgjorda vaxer;

B. blandningar av olika slag av vaxer (animaliska, vegetabiliska, mineraliska eller konstgjorda);
G.

blandningar med vaxkonsistens, icke emulgerade och icke innehållande lösningsmedel, på

basis av ett eller flera slag av vaxer och innehållande fett, harts, mineralämnen eller andra

ämnen.

Nr 34.04 omfattar icke:

a) vaxer, hänförliga till nr 27.13;

b) oblandade animaliska och oblandade vegetabiliska vaxer, endast färgade.

34.01 Tvål och såpa, även medicinska:

A. toalettvål i formade handstycken, raktvål härunder inbegripen

........................................ 100 kg1

B. andra slag............................................

34.02 Organiska ytaktiva ämnen; ytaktiva preparat samt tvätt- och

rengöringsmedel, även innehållande tvål eller såpa...........

34.03 Beredda smörjmedel samt preparat av sådana slag, som användes

för olje- eller fettbehandling av textilvaror, läder eller

andra material, dock med undantag av produkter, innehållande

minst 70 viktprocent oljor, erhållna ur petroleum eller ur bituminösa

mineral:

A. smörjfetter.................................... 100 kg

B. andra slag............................................

34.04 Konstgjorda vaxer, även vattenlösliga eller direkt emulgerbara

med vatten; beredda vaxer, icke emulgerade och icke

innehållande lösningsmedel:

A. vaxliknande glycerider; i vatten lösliga eller direkt emul
gerbara

vaxer........................................

B. andra slag............................................

34.05 Puts- och polermedel för skodon, möbler, golv och metall
föremål,

skurpulver samt liknande preparat, med undantag av

beredda vaxer, hänförliga till nr 34.04 ......................

40: —

9,6 %

9,6 %

1: 60

fri

10,8 %

fri

6,4 %

1 Tullen beräknas efter varans vikt inkl. sådant förefintligt emballage, med vilket vara av

ifrågavarande slag brukar saluhållas i detaljhandeln.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78 Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967 34 kap.

34.06 Stearin-, paraffin- och vaxljus samt liknande varor........... 6,5 %

34.07 Modelleringsmassor, även inkommande i satser eller utgörande

leksaker; s. k. dentalvax samt avtrycksmassor för dentalbruk,

i form av plattor (även hästskoformade), stavar e. d.......... fri

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 79

35 kap. Proteiner, lim och klister

Anmärkning

Detta kapitel omfattar icke:

a) proteiner, utgörande medikamenter (nr 30.03);

b) brevkort och andra tryckalster av gelatin (49 kap.).

35.01 Kasein, kaseinater och andra kaseinderivat; kaseinlim:

A. kasein............................................... fri

B. andra slag..................................... 100 kg 16: —

35.02 Albuminer, albuminater och andra albuminderivat........... fri

35.03 Gelatin (härunder inbegripet gelatinfolier med kvadratisk eller

rektangulär form, även färgade eller ytbehandlade) och gelatinderivat;

lim från ben, hudar, senor e. d. samt fisklim; husbloss

................................................. 100 kg 16: —

35.04 Andra proteiner, peptoner härunder inbegripna, samt derivat

därav; hudpulver, även behandlat med kromsalt............. fri

35.05 Dextrin och dextrinklister; löslig stärkelse och rostad stärkelse;

stärkelseklister........................................... fri

35.06 Lim och klister, beredda, ej hänförliga till annat nummer;

produkter, alla slag, lämpade för användning såsom lim eller

klister och inkommande för sådan användning i detalj handelsförpackningar,

vägande per styck högst 1 kg netto:

A. i detaljhandelsförpackningar, vägande per styck högst 1 kg

netto................................................ 11,2 %

B. andra slag..................................... 100 kg 16: —

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

81

36 kap. Krut och sprängämnen; pyrotekniska artiklar; tändstickor;

pyrofora legeringar; vissa brännbara produkter

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke isolerade kemiskt definierade föreningar, andra än sådana som

avses i anm. 2 a och b nedan.

2. Nr 36.08 omfattar endast:

a) metaldehyd, hexametylentetramin och dylika ämnen i form av tabletter, stavar o. d.,

varav framgår varornas användning som bränsle, ävensom bränslen på basis av alkohol

(torrsprit) samt liknande beredda bränslen, fasta eller i pastaform;

b) flytande bränslen (t. ex. bensin) för cigarrettändare eller liknande tändare, i behållare

rymmande högst 300 ml;

c) tjärfacklor, braständare och liknande varor.

36.01 Krut:

A. svartkrut............................................ 4 %

B. andra slag............................................ 9,6 %

36.02 Beredda sprängämnen.................................... 9,6 %

36.03 Stubin, detonerande stubin härunder inbegripen:

A. svartkrutsstubin...................................... 4 %

B. annan............................................... 9,6 %

36.04 Tändhattar, rivtändare, sprängkapslar och liknande tändmedel fri

36.05 Pyrotekniska artiklar (fyrverkeripjäser, knalldosor, livräddningsraketer

och liknande artiklar):

A. pyrotekniska artiklar för signalerings- eller livräddnings
ändamål.

............................................ fri

B. andra slag............................................ 12 %

36.06 Tändstickor, med undantag av bengaliska tändstickor.. 100 kg1 4: —

36.07 Järncerium (ferrocerium) och andra pyrofora legeringar, även

tillformade.............................................. fri

36.08 Andra brännbara produkter............................... fri

1 Tullen beräknas efter varans vikt inkl. sådant förefintligt emballage, med vilket vara av

ifrågavarande slag brukar saluhållas i detaljhandeln.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

83

37 kap. Produkter för foto- eller kinobrult

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke avfall och skrot.

2. Nr 37.08 omfattar endast:

a) kemiska preparat, utgörande blandningar för fotobruk (t. ex. framkallare, fixerings- och

toningsmedel, ljuskänsliga emulsioner);

b) oblandade kemiska produkter, lämpade för fotobruk, i avdelade doser eller i förpackningar,

som tillhandahålles i detaljhandeln för sådant bruk.

Nr 37.08 omfattar icke lacker, klister och liknande preparat, vilka tulltaxeras efter sin beskaffenhet.

37.01 Fotografiska plåtar och fotografisk bladfilm, ljuskänsliga, icke

exponerade, av annat material än papper, papp eller vävnad... fri

37.02 Film i rullar, ljuskänslig, icke exponerad, även perforerad..... fri

37.03 Papper, papp och väv, ljuskänsliga, även exponerade men icke

framkallade:

A. innehållande silverförening som ljuskänsligt ämne......... fri

B. andra slag:

1. papper och papp................................... 6,4 %

2- väv............................................... 8 %

37.04 Plåtar och film, exponerade men icke framkallade, negativa

eller positiva............................................ fri

37.05 Plåtar samt film, även perforerad (annan än kinofilm), exponerade

och framkallade, negativa eller positiva............... fri

37.06 Kinofilm med enbart ljudspår, exponerad och framkallad,

negativ eller positiv...................................... fri

37.07 Annan kinofilm, med eller utan ljudspår, exponerad och framkallad,

negativ eller positiv:

A. negativ film, ävensom positiv film, avsedd att användas

uteslutande för kopiering............................... fri

B. andra slag..................................... 100 kg 640: —

37.08 Kemiska produkter för fotobruk, blixtljuspreparat härunder

inbegripna:

A. ljuskänslig kollodiumemulsion.......................... 8 %

B. andra................................................ fri

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

85

38 kap. Diverse kemiska produkter

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) isolerade kemiska grundämnen och isolerade kemiskt definierade föreningar, dock med

undantag av:

1. konstgjord grafit (nr 38.01);

2. desinfektionsmedel, insekts-, svamp- och ogräsbekämpningsmedel, groningsförhindrande

medel, råttgift och liknande produkter, i sådan form eller förpackning, som avses i

nr 38.11;

3. laddningar till brandsläckningsapparater ävensom brandsläckningsbomber (nr 38.17);

4. produkter, upptagna i anm. 2 a, c, d och f nedan;

b) medikamenter (nr 30.03).

2. Enligt nr 38.19 tulltaxeras bl. a. följande varor, som skall anses icke hänförliga till annat

nummer i tulltaxan:

a) odlade kristaller (ej utgörande optiska element) av magnesiumoxid eller av halogenider

av alkalimetaller eller alkaliska jordartsmetaller, vägande per styck minst 2,5 g;

b) finkelolja;

c) bläckborttagningsmedel i detaljhandelsförpackningar;

d) stencillack i detaljhandelsförpackningar;

e) smältbara artiklar för temperaturbestämning vid keramisk bränning (t. ex. Segerkäglor);

f) gips, speciellt beredd för dentalbruk;

g) blandningar av alkener med mycket låg polymerisationsgrad.

38.01 Konstgjord grafit; kolloidal grafit med undantag av grafit
suspensioner

i olja........................................ fri

38.02 Djurkol (t. ex. benkol, elfenbenssvart, blodkol), även använt fri

38.03 Aktiverat kol (avfärgande, depolariserande eller adsorbe
rande);

aktiverad infusoriejord, aktiverad lera, aktiverad

bauxit och andra aktiverade naturliga mineraliska ämnen..... fri

38.04 Gasvatten och använd gasreningsmassa..................... fri

38.05 Tallolja (tallsyra) och lågraffinerad tallfettsyra............... fri

38.06 Sulfitlut, indunstad...................................... fri

38.07 Terpentinolja och andra lösningsmedel av terpener, erhållna

genom destillation eller på annat sätt ur barrträ (t. ex. balsam-,

kolugns- och sulfatterpentin); rå dipenten; rå cymen (rå cymol);

»pine oil»................................................ fri

38.08 Kolofonium och hartssyror samt derivat därav, andra än

hartsestrar, hänförliga till nr 39.05; s. k. hartssprit och hartsoljor

.................................................... fri

38.09 Trätjära; trätjäroljor, med undantag av till nr 38.18 hänförliga

lösnings- och spädningsmedel; trätjärkreosot; rå metanol

(rå metylalkohol); acetonolja.............................. fri

38.10 Vegetabiliskt beck, alla slag; bryggeriharts och liknande pro
dukter

på basis av kolofonium eller vegetabiliskt beck; kärnbindemedel

på basis av naturliga, hartsartade produkter...... fri

38.11 Desinfektionsmedel, insekts-, svamp- och ogräsbekämpningsmedel,

groningsförhindrande medel, råttgift och liknande produkter,

föreliggande i sådan form eller förpackning, som tillhandahålles

i detaljhandeln, eller såsom preparat eller såsom

utformade artiklar (t. ex. band, vekar och ljus, preparerade

med svavel, samt flugfångare)............................. 9,6 %

s. 86 Kontrollera mot PDF

86 Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967 38 kap.

38.12 Beredda glätt-, appretur- och betmedel av sådana slag, som

användes inom textil-, pappers- eller läderindustrin eller inom

närstående industrier:

A. innehållande stärkelse eller stärkelseprodukter, med undantag

av varor i detaljhandelsförpackningar, vägande per

styck högst 1 kg netto................................. fri

B. andra slag............................................ 9,6 %

38.13 Betmedel för metaller; flussmedel och andra preparat, utgörande

hjälpmedel vid lödning eller svetsning; löd- och svetsmedel,

bestående av metall och andra ämnen, i form av pulver eller

pastor; preparat för beläggning eller fyllning av svetstråd eller

svetselektroder.......................................... 4 %

38.14 Preparat för motverkande av knackning, oxidation, korrosion

eller hartsbildning, viskositetshöjande preparat och andra

liknande beredda tillsatsmedel för mineraloljor............... fri

38.15 Beredda vulkningsacceleratorer............................ fri

38.16 Beredda närsubstrat för odling av mikrober................. fri

38.17 Preparat och laddningar till brandsläckningsapparater; brand
släckningsbomber.

....................................... 4,2 %

38.18 Lösnings- och spädningsmedel för lacker e. d., utgörande blandningar

.................................................. 11 %

38.19 Produkter, preparat och återstoder från kemiska eller närstående

industrier, blandningar av naturprodukter härunder

inbegripna, ej hänförliga till annat nummer:

A. naften- och naftensulfonsyror samt till nr 34.02 ej hänförliga

alkalisalter av dessa syror; kolväteblandningar huvudsakligen

bestående av nonen eller dodecen....................... fri

B. beredda antioxidanter för gummiindustrin................ fri

C. icke sintrade blandningar, innehållande metallkarbider, för

framställning av hårdmetall............................ fri

D. murbruk, även hydrauliskt eller eldfast.................. fri

E. gasreningsmassa, ej hänförlig till nr 38.04; elektrodmassa

och andra blandningar av kol, koks och beck, härunder

inbegripet förkoksad dylik massa; block, plattor, stänger

o. d. av kol........................................... fri

F. återstoder från kemiska eller närstående industrier........ fri

G. kärnbindemedel, innehållande stärkelse eller stärkelseproduk
ter,

med undantag av varor i detaljhandelsförpackningar,

vägande per styck högst 1 kg netto...................... fri

H. blandningar, ej hänförliga till A—G, bestående av oorganiska

ämnen (t. ex. mineraliska produkter, oorganiska kemikalier,

glas- eller metallpulver), med undantag av blandningar

i förpackningar, vägande per styck högst 10 kg brutto:

belägges med tull som den beståndsdel, vars tullsats

medför högsta tullen, dock högst 11 %; hänsyn skall dock

icke tagas till ringa mängd ämnen, som ej väsentligen inverkar

på varans beskaffenhet

IJ. andra slag............................................ 11 %

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

87

SJUNDE AVDELNINGEN

Plaster (cellulosaetrar och cellulosaestrar, konsthartser och andra plaster)

samt varor därav; naturgummi (kautschuk), syntetiskt gummi

och faktis samt varor därav

39 kap. Plaster (cellulosaetrar och cellulosaestrar, konsthartser och

andra plaster) samt varor därav

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) brons- och färgfolier, hänförliga till nr 32.09;

b) konstgjorda vaxer (nr 34.04);

c) syntetiskt gummi (enligt definition i 40 kap.) och varor därav;

d) sadelmakeriarbeten (nr 42.01), resväskor, handväskor och andra artiklar, hänförliga till

nr 42.02;

e) korgmakeriarbeten och andra varor av flätningsmaterial, hänförliga till 46 kap.;

f) syntetiska och konstgjorda textilfibrer (elfte avd.) samt varor därav;

g) skodon, huvudbonader, paraplyer, parasoller, promenadkäppar, piskor och ridspön samt

delar därtill, solfjädrar och andra artiklar, hänförliga till tolfte avd.;

h) bijouteri varor, hänförliga till nr 71.16;

ij) varor, hänförliga till sextonde avd. (maskiner och apparater samt mekaniska redskap; elektrisk

materiel);

k) delar till transportmedel (sjuttonde avd.);

l) optiska element av plast, glasögoninfattningar, ritinstrument och andra artiklar, hänförliga

till 90 kap.;

m) boetter, urfoder och andra artiklar, hänförliga till 91 kap.;

n) musikinstrument och delar därtill, samt andra artiklar, hänförliga till 92 kap.;

o) möbler och delar därtill (94 kap.);

p) borstbinderiarbeten och andra varor, hänförliga till 96 kap.;

q) leksaker, spel och sportartiklar (97 kap.);

r) knappar, blixtlås, reservoarpennor, stiftpennor och delar därtill, skaft till rökpipor,

cigarr- och cigarrettmunstycken, kammar, delar till termosflaskor samt andra artiklar,

hänförliga till 98 kap.

2. Till nr 39.01 och 39.02 hänföres endast genom kemisk syntes framställda produkter av följande

slag:

a) plaster, konsthartser härunder inbegripna;

b) silikoner;

c) resoler, flytande polyisobuten och liknande syntetiska polykondensations- och polymerisationsprodukter.

3. Nr 39.01—39.06 omfattar endast:

a) produkter, flytande eller i pastaform, härunder inbegripet emulsioner, dispersioner och

lösningar;

b) stycken, korn, flingor eller pulver, press- och sprutmassor härunder inbegripna;

c) enfibertråd med ett största tvärmått av mer än 1 mm; sömlösa slangar och rör, stavar,

stänger (profilstänger härunder inbegripna), även ytbehandlade men icke på annat sätt

bearbetade;

d) plattor, duk, folier och band (remsor ej hänförliga till nr 51.02 härunder inbegripna),

även ytbehandlade (t. ex. tryckta), samt varor av nämnda slag, med eller utan ytbehandling,

nedskurna till kvadratisk eller rektangulär form (även om de utgör färdiga artiklar)

men icke vidare bearbetade;

e) avfall och skrot.

Med obearbetade produkter i nämnda nummer avses produkter i de under a, b och e upptagna

formerna.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 39 kap.

39.01 Kondensations-, polykondensations- och polyadditionsprodukter,

även modifierade eller polymeriserade, linjära produkter

härunder inbegripna (t. ex. fenoplaster, aminoplaster, alkyder,

polyallylestrar och andra omättade polyestrar, silikoner):

A. obearbetade.......................................... 10 %

B. andra slag:

1. plattor, duk, folier och band, laminerade med annat ämne

än plast........................................... 13 %

2. andra............................................. 13,4 %

39.02 Polymerisationsprodukter, sampolymerisat härunder inbegripna

(t. ex. polyeten, polytetrahalogeneten, polyisobuten, polystyren,

polyvinylklorid, polyvinylacetat, polyvinylkloridacetat

och andra polyvinylderivat, polyakrylsyra- och polymetakrylsyraderivat,

kumaronindenhartser):

A. obearbetade.......................................... 10 %

B. andra slag:

1. plattor, duk, folier och band av akrylplast, med en

tjocklek av 0,6 mm eller däröver..................... 13 %

2. plattor, duk, folier och band, laminerade med annat

ämne än plast, ej hänförliga till 1 .................... 13 %

3. andra............................................. 13,4 %

39.03 Cellulosaregenerat; cellulosanitrat, cellulosaacetat och andra

cellulosaestrar, cellulosaetrar och andra kemiska cellulosaderivat,

även mjukgjorda (t. ex. kollodium, celluloid); vulkan
-

fiber:

A. obearbetade:

1. cellulosaacetat, cellulosapropionat och cellulosabutyrat,

utan tillsats av andra ämnen......................... fri

2. andra............................................. 10 %

B. andra slag:

1. cellulosanitrat...................................... fri

2. vulkanfiber........................................ 4 %

3. andra:

a. plattor, duk, folier och band med en tjocklek av 1,5

mm eller däröver................................ fri

b. plattor, duk, folier och band, laminerade med annat

ämne än plast, ej hänförliga till a.................. 12,2 %

c. andra:

a. avsedda att användas uteslutande för tillverkning

av ljuskänslig film............................ fri

/3. andra....................................... 13,4 %

39.04 Härdade proteiner (t. ex. härdat kasein, härdat gelatin):

A. konsttarmar.......................................... 12 %

B. andra slag............................................ fri

39.05 Naturhartser, modifierade genom s. k. utsmältning; konsthartser,

erhållna genom förestring av naturhartser eller hartssyror

(hartsestrar); kemiska derivat av naturgummi (t. ex.

klorkautschuk, hydroklorkautschuk, oxikautschuk, cyklokautschuk):
-

s. 89 Kontrollera mot PDF

39 kap. Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967 89

A. obearbetade.......................................... 8 %

B. andra slag:

1. plattor, duk, folier och band, laminerade med annat

ämne än plast...................................... 10,6 %

2. andra............................................. 11,8 %

39.06 Andra högmolekylära polymerer, konsthartser och plaster;

alginsyra samt salter och estrar därav; linoxyn:

A. obearbetade:

1. alginsyra samt salter och estrar därav; växtslem, företrät,

förestrat eller på annat sätt modifierat................ fri

2. stärkelse, företräd, förestrad eller på annat sätt modifierad

........................................... fri

3. andra............................................. 8 %

B. andra slag:

1. plattor, duk, folier och band, laminerade med annat

ämne än plast...................................... 10,6 %

2. andra............................................. 11,8 %

39.07 Varor av material, hänförliga till nr 39.01—39.06:

A. stenciler............................................. 8 %

B. andra................................................ 13,4 %

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

91

40 kap. Naturgummi (kautschuk), syntetiskt gummi och faktis

Anmärkningar

samt varor därav

1. Med gummi avses i tulltaxan, om ej annat är föreskrivet, dels naturgummi (kautschuk),

balata, guttaperka och liknande naturliga produkter, syntetiskt gummi, av oljor framställd

faktis samt regenerat av dessa, dels vulkade dylika produkter (mjukgummi eller hårdgummi).

2. Detta kapitel omfattar icke följande varor av gummi och textilmaterial, vilka i allmänhet

hänföres till elfte avd.:

a) trikåvaror, innehållande gummi (med undantag av driv- och transportremmar, hänförliga

till nr 40.10); elastiska vävnader, innehållande gummitrådar, samt varor därav;

b) slangar av textilmaterial, invändigt belagda med gummi eller försedda med foder av

gummi (nr 59.15);

c) vävnader, impregnerade, överdragna eller laminerade med gummi (med undantag av till

nr 40.10 hänförliga varor):

vägande per m2 högst 1 500 g; eller

vägande per m2 mer än 1 500 g och innehållande mer än 50 viktprocent textilmaterial;

samt artiklar, tillverkade av sådana vävnader;

d) stampad filt, impregnerad eller överdragen med gummi och innehållande mer än 50 viktprocent

textilmaterial, samt artiklar tillverkade av sådan filt;

e) fiberduk med impregnering eller överdrag av gummi eller med gummi som bindemedel,

oavsett vikten per m2, samt artiklar, tillverkade av sådan duk;

f) vävnadsliknande varor, bestående av parallellt ordnade trådar av textilmaterial, sammanklistrade

med gummi, oavsett vikten per m2, samt artiklar av sådana varor.

Till detta kapitel hänföres dock plattor, duk och band av poröst gummi i förening med vävnad,

stampad filt, fiberduk eller liknande textilvara samt varor, tillverkade av dylikt material,

för så vitt textilvaran utgör endast förstärkning.

3. Detta kapitel omfattar ej heller:

a) skodon och delar därtill, hänförliga till 64 kap.;

b) huvudbonader och delar därtill, badmössor härunder inbegripna, hänförliga till 65 kap.;

c) delar av hårdgummi till maskiner och apparater, mekaniska eller elektriska, ävensom andra

artiklar av hårdgummi, för elektrotekniskt ändamål, hänförliga till sextonde avd.;

d) varor, hänförliga till 90, 92, 94 eller 96 kap.;

e) leksaker, spel och sportartiklar (andra än idrottshandskar samt varor, hänförliga till nr

40.11) (97 kap.);

f) knappar, reservoarpennor, skaft till rökpipor, kammar och andra till 98 kap. hänförliga

artiklar.

4. Med syntetiskt gummi i anm. 1 till detta kapitel och i nr 40.02, 40.05 och 40.06 avses:

a) omättade syntetiska produkter, vilka genom vulkning med svavel, selen eller tellur

irreversibelt kan överföras till icke termoplastiska produkter och vilka, sedan de sålunda

vulkats under gynnsammaste möjliga betingelser (dock utan tillsats av andra ämnen,

såsom mjukningsmedel och fyllmedel, aktiva eller inaktiva, vilka icke är nödvändiga

för bildning av bryggbindningar), utgör produkter, som vid en temperatur mellan + 15°

och + 20° C kan sträckas till tre gånger sin ursprungliga längd utan att brista och som

efter att ha sträckts till två gånger sin ursprungliga längd inom två timmar återgår till en

längd av högst en och en halv gång den ursprungliga längden; bland dessa produkter

märkes c/.s-polyisopren, polybutadien, polyklorbutadien (GRM), polybutadienstyren

(GRS), polyklorbutadienakrylnitril (GRN), polybutadienakrylnitril (GRA) och butylgummi

(GRI);

b) tioplaster (GRP);

c) naturgummi, modifierat genom inympning eller inblandning av plast, under förutsättning

att den därvid erhållna produkten med avseende å vulkning, elasticitet och reversibilitet

uppfyller i a ovan stadgade villkor.

5. Till nr 40.01 och 40.02 hänföres icke:

a) latex (gummimjölk), naturlig eller syntetisk (även förvulkad), försatt med vulkmedel,

acceleratorer, fyllmedel (aktiva eller inaktiva), mjukningsmedel, färgämnen (andra än

färgämnen, som tillsatts endast i avsikt att underlätta identifieringen) eller andra ämnen;

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 40 kap.

latex, endast stabiliserad eller koncentrerad, samt värmekänslig och elektropositiv latex

tulltaxeras dock enligt nr 40.01 eller 40.02;

b) gummi som före koaguleringen försatts med kimrök (»carbon black») eller kiseldioxid,

med eller utan tillsats av mineralolja, ävensom gummi, som efter koaguleringen försatts

med annat ämne än gummi;

c) blandningar av två eller flera av i anm. 1 till detta kapitel angivna produkter, med eller

utan tillsats av annat ämne.

6. Tråd, helt av mjukgummi, med största tvärmått av mer än 5 mm hänföres (oberoende av

tvärsnittets form) till nr 40.08.

7. Till nr 40.10 hänföres bl. a. driv- och transportremmar av vävnader, impregnerade, överdragna

eller laminerade med gummi eller tillverkade av garn av textilmaterial, impregnerat

eller överdraget med gummi.

8. Vid tillämpning av nr 40.06 anses förvulkad gummilatex utgöra ovulkad latex.

Vid tillämpning av nr 40.07—40.14 anses balata, guttaperka och liknande naturliga produkter,

av oljor framställd faktis samt regenerat av dessa utgöra mjukgummi, även om de är ovulkade.

9. Med plattor, duk och band i nr 40.05, 40.08 och 40.15 avses även ytbehandlade (t. ex. tryckta)

sådana varor, samt varor av nämnda slag, med eller utan ytbehandling, nedskurna till kvadratisk

eller rektangulär form (även om de utgör färdiga artiklar) men icke vidare bearbetade.

Med strängar och stänger i nr 40.08 samt stänger och rör i nr 40.15 avses även ytbehandlade

sådana varor, samt varor av nämnda slag, med eller utan ytbehandling, nedskurna till viss

längd men icke vidare bearbetade.

I. Rågummi

40.01 Naturlig latex (gummimjölk) med eller utan tillsats av synte
tisk

latex; förvulkad naturlig latex; naturgummi, balata, guttaperka

och liknande naturliga produkter................... fri

40.02 Syntetisk latex (gummimjölk); förvulkad syntetisk latex;

syntetiskt gummi; faktis, framställd av oljor................. fri

40.03 Gummiregenerat......................................... fri

40.04 Avklipp och annat avfall av annat gummi än hårdgummi;

skrot av annat gummi än hårdgummi, användbart uteslutande

för återvinning av gummi; mjöl, framställt av avfall eller skrot

av annat gummi än hårdgummi............................ fri

II. Ovulkat gummi

40.05 Plattor, duk och band av ovulkat naturgummi eller ovulkat

syntetiskt gummi, med undantag av rökt arkgummi och kräppgummi,

hänförligt till nr 40.01 eller 40.02; korn av ovulkat

naturligt eller syntetiskt gummi, färdigblandat för vulkning; s. k.

master-batch, bestående av ovulkat naturligt eller syntetiskt

gummi, som före eller efter koaguleringen försatts med kimrök

(»carbon black») eller kiseldioxid, med eller utan tillsats av mineralolja,

oavsett varans form;

A. s. k. master-batch..................................... fri

B. andra slag............................................ 6,4 %

40.06 Ovulkat naturgummi och ovulkat syntetiskt gummi, latex härunder

inbegripen, i andra former eller tillstånd (t. ex. rör och

strängar, även profilerade, lösningar och dispersioner); artiklar

av ovulkat naturgummi eller ovulkat syntetiskt gummi (t. ex.

överdraget eller impregnerat garn av textilmaterial; ringar och

rondeller):

A. överdraget eller impregnerat garn av textilmaterial:

belägges med samma tull som motsvarande icke överdragna

eller icke impregnerade garn

s. 93 Kontrollera mot PDF

40 kap. Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 93

B. andra varor av ovulkat naturgummi eller ovulkat syntetiskt

gummi i förening med annat material.................... 8 %

C. andra slag......................................... 6,4 %

III. Varor av mjukgummi (vulkat)

40.07 Tråd och rep av mjukgummi, även med överklädnad av textilmaterial,

samt garn av textilmaterial, impregnerat eller överdraget

med mjukgummi:

A. tråd av mjukgummi, utan överklädnad.................. fri

B. andra slag............................................ 11,2 %

40.08 Plattor, duk och band samt strängar och stänger, även profilerade,

av mjukgummi:

A. strängar och stänger, även profilerade................... 8,4 %

B. andra slag............................................ 9,2 %

40.09 Rör och slangar av mjukgummi:

A. spiral- och pansarslangar............................... 7,6 %

B. andra................................................ 9,2 %

40.10 Driv- och transportremmar av mjukgummi.................. 9,6 %

40.11 Ringar, däck, utbytbara slitbanor till däck samt slangar och

fälgband, av mjukgummi, för alla slags hjul:

A. massiva ringar........................................ 9,2 %

B. andra................................................ 11,4 %,

dock

minst

79:— per

100 kg

40.12 Hygieniska och farmaceutiska artiklar (dinappar härunder

inbegripna) av mjukgummi, även med delar av hårdgummi.... 4 %

40.13 Kläder och tillbehör därtill (handskar härunder inbegripna)

av mjukgummi:

A. handskar............................................. 8 %

B. andra................................................ 9 %

40.14 Andra varor av mjukgummi............................... 8 % IV.

IV. Hårdgummi (ebonit) och varor därav

40.15 Hårdgummi, obearbetat; plattor, band, stänger (även profilerade)

och rör ävensom avfall, skrot och pulver av hårdgummi:

A. avfall, skrot och pulver................................ fri

B. andra slag............................................ 6,4 %

40.16 Andra varor av hårdgummi............................... 6,4 %

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

95

ÅTTONDE AVDELNINGEN

Hudar, skinn, läder, pälsskinn och varor därav; sadelmakeriarbeten;

reseffekter, handväskor och liknande artiklar; varor av tarmar

41 kap. Hudar, skinn och läder

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) limläder och annat liknande avfall av oberedda hudar och skinn (nr 05.05 och 05.06);

b) skinn och andra delar av fåglar med kvarsittande fjädrar eller dun (nr 05.07 och 67.01);

c) hudar och skinn med hårbeklädnad, oberedda eller beredda (43 kap.); till nr 41.01 hänföres

dock med hårbeklädnad försedda oberedda hudar och skinn av nötkreatur, buffel och

hästdjur, av får (med undantag av persian, astrakan, karakul, breitschwanz och liknande

lammskinn ävensom skinn av indiskt, kinesiskt och mongoliskt lamm samt av tibetlamm),

av get (med undantag av mongol-, tibet- och yemenget), av svin (även navelsvin), ren,

gems, gasell, hjort, älg, rådjur och hund.

2. Med konstläder förstås i tulltaxan sådant material, som är upptaget i nr 41.10.

41.01 Hudar och skinn, oberedda (färska, saltade, torkade, kalkade

eller picklade)........................................... fri

41.02 Läder av nötkreatur, buffel och hästdjur, ej hänförligt till nr

41.06—41.08:

A. förgarvade hudar och skinn, avsedda att användas för vidare

garvning........................................... fri

B. andra slag............................................ 6,6 %

41.03 Läder av får, ej hänförligt till nr 41.06—41.08:

A. förgarvade hudar och skinn, avsedda att användas för vidare

garvning ........................................... fri

B. andra slag............................................ 6,6 %

41.04 Läder av get, ej hänförligt till nr 41.06—41.08:

A. förgarvade hudar och skinn, avsedda att användas för vidare

garvning........................................... fri

B. andra slag............................................ 6,6 %

41.05 Läder av andra djur, ej hänförligt till nr 41.06—41.08:

A. förgarvade hudar och skinn, avsedda att användas för vidare

garvning........................................... fri

B. andra slag............................................ 6,6 %

41.06 Sämskläder.............................................. 6,6 %

41.07 Pergament.............................................. 6,6 %

41.08 Lackläder samt metalliserat läder.......................... 6,6 %

41.09 Avklipp och annat avfall av läder, konstläder eller pergament,

icke användbart för tillverkning av lädervaror; läderpulver .... fri

41.10 Konstläder, innehållande läder eller läderfibrer, i plattor eller

rullar................................................... 6,6 %

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

97

42 kap. Lädervaror; sadelmaheriarbeten; reseffekter, handväskor och

liknande artiklar; varor av tarmar

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) steril katgut och annan steril suturtråd för kirurgiskt bruk (nr 30.05);

b) kläder och tillbehör därtill (utom handskar) med foder eller utvändig beklädnad av pälsskinn

eller konstgjord päls, icke utgörande endast besättning (nr 43.03 och 43.04);

c) nätkassar, hänförliga till elfte avd.;

d) varor, hänförliga till 64 kap.;

e) huvudbonader och delar därtill, hänförliga till 65 kap.;

f) piskor, ridspön och andra varor, hänförliga till nr 66.02;

g) strängar, trumskinn och andra delar till musikinstrument (nr 92.09 och 92.10);

h) möbler och delar därtill (94 kap.);

ij) leksaker, spel och sportartiklar, hänförliga till 97 kap.;

k) knappar och andra varor, hänförliga till nr 98.01 eller till 71 kap.

2. Icke kompletta eller icke färdiga varor tulltaxeras såsom motsvarande kompletta eller färdiga

varor, om de företer de väsentliga kännetecknen på de kompletta eller färdiga varorna.

2:1. Flaskor, borstar, saxar och dylika föremål, avsedda för och inkommande samtidigt med

reseffekter, necessärer eller liknande varor, tulltaxeras tillsammans med dessa varor.

3. Till nr 42.03 hänföres bl. a. handskar (idrotts- och skyddshandskar härunder inbegripna),

förkläden och andra speciella skyddspersedlar, hängslen, bälten, sabelkoppel och armband

(urarmband härunder inbegripna) av läder eller konstläder.

42.01 Sadelmakeriarbeten för djur (sadlar, seldon, draglinor, knäskydd

och liknande artiklar), oavsett materialets beskaffenhet.......

42.02 Reseffekter (t. ex. koffertar, resväskor, hattaskar och ryggsäckar),

shoppingväskor, handväskor, portföljer, plånböcker,

portmonnäer, necessärer, verktygsväskor, tobakspungar samt

fodral, etuier och askar (för t. ex. vapen, musikinstrument,

kikare, smycken, flaskor, kragar, skodon eller borstar) och

liknande förvaringspersedlar av läder, konstläder, vulkanfiber,

plast (i form av plattor, duk eller folier), papp eller textilvara:
A.

handväskor..........................................

B. andra ................................................

42.03 Kläder och andra beklädnadspersedlar samt tillbehör därtill,

av läder eller konstläder:

A. handskar .............................................

B. andra ................................................

42.04 Varor för tekniskt bruk, av läder eller konstläder............

42.05 Andra varor av läder eller konstläder.......................

42.06 Varor av tarmar, guldslagarhinna, blåsor eller senor..........

7,6 %

11,8 %,

dock

högst

660: —

per

100 kg

11,8 %

11,6 %

7,6 %

7,6 %

7,6 %

fri

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 150

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

99

43 kap. Pälsskinn och konstgjord päls samt varor därav

Anmärkningar

1. Med pälsskinn förstås i tulltaxan, utom i nr 43.01, beredda hudar och skinn med hårbeklädnad,

av alla slags djur.

2. Detta kapitel omfattar icke:

a) skinn och andra delar av fåglar med kvarsittande fjädrar eller dun (nr 05.07 och 67.01);

b) oberedda hudar och skinn med hårbeklädnad, hänförliga till 41 kap. (se anm. 1 c till 41

kap.);

c) handskar, tillverkade av dels läder, dels pälsskinn eller konstgjord päls (nr 42.03);

d) varor, hänförliga till 64 kap.;

e) huvudbonader och delar därtill, hänförliga till 65 kap.;

f) leksaker, spel och sportartiklar, hänförliga till 97 kap.

3. Med tavlor, ämnen och liknande stycken, hänförliga till nr 43.02, förstås hopsydda pälsskinn

eller hopsydda delar av pälsskinn (med undantag av s. k. utryckta skinn) i form av kvadrater,

rektanglar, kors eller trapetser, utan förening med annat material. Andra hopfogade skinn,

som i förefintligt skick eller efter endast klippning utgör färdiga artiklar, ävensom hopsydda

skinn eller hopsydda delar av skinn i form av kläder eller delar eller tillbehör till kläder eller i

form av andra artiklar, hänföres till nr 43.03.

4. Kläder och tillbehör därtill (med undantag av sådana, som uteslutits genom anm. 2) med

foder eller utvändig beklädnad av pälsskinn eller konstgjord päls, icke utgörande endast

besättning, tulltaxeras efter beskaffenheten enligt nr 43.03 eller 43.04.

5. Med konstgjord päls avses i nr 43.04 sådana imitationer av pälsskinn, som framställts genom

fastklistring eller fastsyning av ull, hår eller annat fibermaterial på ett underlag av läder,

vävnad eller annat material. Imitationer, som framställts genom vävning, tulltaxeras som

motsvarande textilvara (t. ex. nr 58.04).

43.01 Pälsskinn, oberedda...................................... fri

43.02 Pälsskinn, beredda, även hopfogade till tavlor, ämnen eller

liknande stycken, ävensom avfallsbitar därav:

A. lösa pälsskinn, ävensom avfallsbitar..................... 4,8 %

B. pälsskinn, hopfogade till tavlor, ämnen eller liknande

stycken.............................................. 6,4 %

43.03 Varor av pälsskinn....................................... 8,8 %

43.04 Konstgjord päls och varor därav:

A. konstgjord päls....................................... 9,2 %

B. varor av konstgjord päls............................... 14,2 %

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

101

NIONDE AVDELNINGEN

Trä och varor därav; träkol; kork och varor därav; korgmakeriarbeten

och andra varor av flätningsmaterial

44 kap. Trä och varor därav; träkol

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) trä med huvudsaklig användning för framställning av parfymer, farmaceutiska produkter,

insekts- eller svampbekämpningsmedel eller för liknande ändamål (nr 12.07);

b) trä med huvudsaklig användning för färgning eller garvning (nr 13.01);

c) aktiverat kol (nr 38.03);

d) varor, hänförliga till 46 kap.;

e) skodon och delar därtill, hänförliga till 64 kap.;

f) promenadkäppar och delar därtill samt delar till paraplyer, parasoller och ridspön (66

kap.);

g) varor, hänförliga till nr 68.09;

h) bijouteri varor, hänförliga till nr 71.16;

ij) varor, hänförliga till sjuttonde avd. (t. ex. vagnmakeriarbeten);

k) urfoder och andra varor, hänförliga till 91 kap.;

l) musikinstrument och delar därtill (92 kap.);

m) delar till skjutvapen (nr 93.06);

n) möbler och delar därtill (94 kap.);

o) leksaker, spel och sportartiklar (97 kap.);

p) rökpipor och delar därtill samt knappar och andra varor, hänförliga till 98 kap.

2. Varor av trä, även med delar eller tillbehör av glas, marmor eller annat material, inkommande

isärtagna eller icke sammansatta, tulltaxeras såsom färdiga varor av trä, om delarna inkommer

samtidigt.

3. Med specialbehandlat trä förstås trä, även bestående av hopfogade skivor, som genom kemisk

eller mekanisk behandling (utöver eventuell limning eller annan behandling för sammanfogning)

erhållit väsentligt ökad densitet eller hårdhet samt större motståndsförmåga mot

mekanisk, kemisk eller elektrisk påverkan.

4. Till nr 44.19—44.28 hänföres även artiklar av kryssfaner eller annat skiktträ eller av cellplattor,

specialbehandlat trä eller konstgjort trä.

5. Till nr 44.25 hänföres även verktyg och redskap med delar av metall, för så vitt dessa delar

icke utgör verktygets eller redskapets verksamma del.

44.01 Brännved; träavfall, sågspån härunder inbegripen............ fri

44.02 Träkol (härunder inbegripet kol av nötskal), även i form av

briketter............... fri

44.03 Virke, obearbetat eller barkat eller grovt avjämnat på ytan ... fri

44.04 Virke, bilat eller grovt sågat på två eller fyra sidor........... fri

44.05 Virke, erhållet genom sågning (i längdriktningen), skärning

eller svarvning men icke vidare bearbetat, med en tjocklek

överstigande 5 mm....................................... fri

44.06 Kubbar av trä för gatubeläggning.......................... fri

44.07 Järnvägs- och spårvägssliprar av trä........................ fri

44.08 Tunnstav av trä, framställd genom klyvning, även sågad på

en av huvudsidorna men icke vidare bearbetad; tunnstav av

trä, framställd genom sågning, med minst en av huvudsidorna

cylindersågad men icke vidare bearbetad.................... fri

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

44 kap.

44.09 Tunnbandsvidjor av trä; pålar av trä, kluvna; störar, pinnar

o. d. av trä, tillspetsade men icke sågade i längdriktningen;

träspån för tillverkning av korgar, askar, siktar e. d.; klarspån

och liknande spån av trä.................................. fri

44.10 Ämnen av trä till promenadkäppar, paraplyskaft, piskor, verk
tygshandtag

eller liknande artiklar, grovt tillformade eller

avrundade men icke svarvade, böjda eller på annat sätt bearbetade

.................................................. fri

44.11 Trätråd samt tändsticksämnen och skopligg av trä........... fri

44.12 Träull och trämjöl........................................ fri

44.13 Virke (parkettstav härunder inbegripen), hyvlat, spontat, falsat,

fasat eller på liknande sätt bearbetat:

A. parkettstav.......................................... 4,8 %

B. annat................................................ fri

44.14 Virke, erhållet genom sågning (i längdriktningen), skärning

eller svarvning men icke vidare bearbetat, med en tjocklek av

högst 5 mm; faner med en tjocklek av högst 5 mm............ 2,4 %

44.15 Fanerade skivor samt kryssfaner och annat skiktträ; träskivor

med inläggningar:

A. kryssfaner............................................ 4,8 %

B. andra slag............................................ 7,2 %

44.16 Lamellplattor av trä, icke massiva (cellplattor), även belagda

med plåt av oädel metall.................................. 7,2 %

44.17 Specialbehandlat trä i skivor, block e. d..................... fri

44.18 Konstgjort trä, framställt genom agglomerering av träspån,

sågspån, trämjöl eller annat träartat avfall med naturhartser,

konsthartser eller andra organiska bindemedel, i skivor, block

e. d..................................................... 4 %

44.19 Ram- och möbellister av trä samt profilerade lister av trä för

inredning i byggnader, för elektriska ledningar eller för liknande

ändamål................................................ 6,4 %

44.20 Ramar av trä för tavlor, fotografier, speglar e. d.............. 6,4 %

44.21 Lådor, häckar, cylindriska tunnor och liknande förpackningar

av trä, ej hänförliga till nr 44.22, sammansatta eller i delar..... fri

44.22 Tunnbinderiarbeten, såsom fat, kar, baljor och ämbar, samt

delar därtill, av trä, ej hänförliga till nr 44.08 ................ 4,8 %

44.23 Byggnadssnickerier av trä, även grövre (timmermansarbeten),

härunder inbegripet trähus, omonterade eller monterade, och

sammansatt parkettstav:

A. sammansatt parkettstav............................... 4,8 k%

B. andra slag............................................ fri

44.24 Llushållsartiklar av trä................................... 8 %

44.25 Verktyg och redskap av trä; hyvelstockar, sågställningar och

dylika delar av trä till verktyg eller redskap; handtag och

skaft av trä till verktyg eller redskap; borstträn samt borst- och

kvastskaft av trä; skoläster och skoblock av trä:

A. verktyg och redskap; hyvelstockar, sågställningar och

dylika delar till verktyg eller redskap; handtag och skaft till

verktyg eller redskap; borstträn samt borst- och kvast
-

skaft:

1. av hickory......................................... fri

2. av annat träslag.................................... 4 %

opaginerad Kontrollera mot PDF

44 kap. Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 103

B. skoläster och skoblock:

1. grovt tillformade ämnen............................. fri

2. andra slag......................................... 8 %

44.26 Bobiner, spolpipor, trådrullar och liknande artiklar, svarvade,

av trä.................................................. 4 %

44.27 Golv- och bordlampor samt liknande belysningsartiklar av

trä; rumsinventarier av trä, ej hänförliga till 94 kap.; skrin,

serveringsbrickor, fruktskålar och liknande artiklar av trä;

askar, etuier och liknande förvaringspersedlar av trä för bordssilver,

ritbestick, musikinstrument o. d.; prydnadsartiklar av trä

samt artiklar av trä för personligt bruk, avsedda att bäras

exempelvis i fickor eller handväskor; delar av trä till artiklar,

hänförliga till detta nummer............................... 8 %

44.28 Andra varor av trä...................................... 8 %

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

105

45 kap. Kork och varor därav

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) skodon och delar därtill, hänförliga till 64 kap.;

b) huvudbonader och delar därtill, hänförliga till 65 kap.;

c) leksaker, spel och sportartiklar (97 kap.).

2. Tillskuren naturkork i kvadratiska eller rektangulära stycken samt naturkork med grovsidan

avjämnad hänföres till nr 45.02.

45.01 Naturkork, obearbetad, krossad, granulerad eller måleri; ävensom

korkavfall...........................................

45.02 Naturkork i block, plattor, skivor eller remsor, härunder inbegripet

kuber för tillverkning av korkar......................

45.03 Varor av naturkork......................................

45.04 Presskork och varor därav ................................

fri

fri

fri

41 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml. Nr 150

s. 107 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

107

46 kap. Korgmaheriarbeten och andra varor av flätningsmaterial

Anmärkningar

1. Med flätningsmaterial avses bl. a. halm, korgvide, pil, bambu, säv, vass, träspån, bast, näver,

ospunna textilfibrer, enfibertråd och remsor av plast samt remsor av papper (men däremot

icke remsor av läder, konstläder eller filt, icke heller människohår, naturligt tagel, förgarn

och garn av textilmaterial samt enfibertråd och remsor, hänförliga till 51 kap.).

2. Detta kapitel omfattar icke:

a) bind- och segelgarn samt tågvirke och linor, även flätade (nr 59.04);

b) skodon och huvudbonader samt delar därtill, hänförliga till 64 eller 65 kap.;

c) fordon och vagnskorgar av flätningsmaterial (87 kap.);

d) möbler och delar därtill (94 kap.).

3. Med liknande varor i nr 46.02 förstås platta varor, bestående av intill varandra parallellt

liggande stjälkar, fibrer e. d., sammanhållna medelst garn, tråd e. d. av textilmaterial eller av

annat material.

46.01 Flätor och liknande varor av flätningsmaterial, för tillverkning

av hattar eller för annat ändamål, även sammanfogade till

band:

A. av plast.............................................. 14,2 %

B. av annat ämne....................................... fri

46.02 Vävnader och liknande varor av flätningsmaterial, mattor och

gallerverk härunder inbegripna; halmhylsor för flaskor:

A. av plast.............................................. 14,2 %

B. av annat ämne....................................... 8 %

46.03 Korgmakeriarbeten och andra artiklar, framställda direkt av

flätningsmaterial eller tillverkade av till nr 46.01 eller 46.02

hänförliga varor; artiklar av s. k. luffasvamp:

A. av plast.............................................. 14,2 %

B. av annat ämne....................................... 8 %

s. 109 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 109

TIONDE AVDELNINGEN

Material för papperstillverkning; papper och papp samt varor därav

47 kap. Material för papperstillverkning

47.01 Pappersmassa........................................... fri

47.02 Avfall av papper eller papp, makulatur härunder inbegripen;

förbrukade varor av papper eller papp, användbara uteslutande

för papperstillverkning.................................... frj

s. 111 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

111

48 kap. Papper och papp samt varor av pappersmassa,

papper eller papp

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) brons- och färgfolier, hänförliga till nr 32.09;

b) parfympapper och puderpapper (nr 33.06);

c) tvålpapper (nr 34.01), papper, belagt eller impregnerat med ytaktiva rengöringsmedel

(nr 34.02), och cellulosavadd, impregnerad med polermedel, putskräm eller liknande preparat

(nr 34.05); F

d) papper och papp, ljuskänsliga (nr 37.03);

e) plast, laminerad med papper eller papp (nr 39.01—39.06), vulkanfiber (nr 39.03) samt

varor av dessa material (nr 39.07);

f) artiklar, hänförliga till nr 42.02 (reseffekter m. m.);

g) varor, hänförliga till 46 kap. (korgmakeriarbeten m. m.);

h) pappersgarn och textilvaror därav (elfte avd.);

ij) slipmedel, anbragta på papper eller papp (nr 68.06), samt glimmerblad, anbragta på papper

(nr 68.15); papper och papp, överdragna med glimmerpulver, hänföres däremot till nr

48.07;

k) metallfolier, fästade på papper eller papp (femtonde avd.);

l) papper och papp, perforerade, för musikinstrument (nr 92.10);

m) varor, hänförliga till 97 kap. (leksaker, spel, sportartiklar o. d.) eller 98 kap. (knappar

m. m.).

2. Till nr 48.01 och 48.02 hänföres, om icke anm. 3 föranleder annat, även papper och papp,

som glättats (genom kalandrering eller på annat sätt) eller försetts med vattenmärken (även

torrstämplade), samt papper och papp, som, oberoende av förfaringssätt, färgats eller marmorerats

i massan. Papper och papp, som ytterligare bearbetats (t. ex. genom bestrykning eller

impregnering), hänföres däremot icke till dessa nummer.

3. Papper och papp, som med hänsyn till sin beskaffenhet skulle kunna hänföras till två eller

flera av nr 48.01 48.07, tulltaxeras enligt det sista av de nummer, som kan ifrågakomma.

4. Till nr 48.01—48.07 hänföres icke papper, papp och cellulosavadd:

a) i remsor eller rullar med en bredd, icke överstigande 15 cm;

b) i kvadratiska eller rektangulära ark, vilka i ovikt skick icke har någon sida större än 36 cm;

c) av annan form än kvadratisk eller rektangulär.

Papper och papp, handgjorda, hänföres dock, oberoende av storlek och form, till nr 48.02,

för så vitt icke den vid framställningen uppkomna råkanten helt eller delvis bortskurits eller

bestämmelserna i anm. 3 annat föranleder.

4:1. Till nr 48.01 A hänföres endast sådant olimmat eller svagt limmat, oglättat eller svagt

glättat (maskinglättat) papper med en vikt per m2 av minst 45 g men icke mer än 55 g och en

slipmassehalt, ej understigande 70 viktprocent av det i papperet ingående fibermaterialet

som är avsett för tryckning av tidningar.

5. Med tapeter i nr 48.11 förstås:

a) för beklädnad av väggar eller tak lämpat papper i rullar, under förutsättning att det

antingen är försett med en eller två s. k. stadkanter, med eller utan passmärken, eller_

därest det saknar stadkanter — har rätsidan färgad, mönstertryckt, bestruken, stoftad

eller försedd med präglade mönster och har en bredd av högst 60 cm;

b) tapetbårder, tapetfriser och tapethörn av papper.

6. Till nr 48.15 hänföres bl. a. pappersull, pappersremsor, även vikta och bestrukna, för flätningsändamål

eller annan användning, toalettpapper i rullar, även perforerat, eller i buntar

eller liknande förpackningar, men icke de i anm. 7 uppräknade varuslagen.

7. Till nr 48.21 hänföres bl. a. kort för statistikmaskiner, perforerade jacquardkort, hyllremsor,

pappersspetsar, borddukar, servetter och näsdukar, packningar, tillskärningsmönster samt

talllikar och liknande genom pressning eller gjutning framställda varor av pappersmassa,

papper eller papp.

8. Papper, papp och cellulosavadd samt varor därav, försedda med tryck, hänföres till detta

kapitel och ej till 49 kap., om trycket är av underordnad betydelse med hänsyn tillvarans

användning.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

48 kap.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

I. Papper och papp i rullar eller ark

48.01 Papper och papp, maskingjorda, cellulosavadd härunder inbegripen,

i rullar eller ark:

A. tidningspapper........................................

B. grålumppapp och grålumppapper.......................

C. kondensatorpapper....................................

D. karbonråpapper .......................................

E. andra slag............................................

48.02 Papper och papp, handgjorda...........................

48.03 Pergamentpapper, pergamentpapp och smörpapper, även imiterade,

samt pergamyn, i rullar eller ark....................

48.04 Papper och papp, bestående av två eller flera genom bindemedel

förenade skikt, utan överdrag eller impregnering, även med

invändig förstärkning av annat material, i rullar eller ark .....

48.05 Papper och papp, vågade (även klistrade), kräpperade, plis
serade,

mönsterpressade, mönsterpräglade eller perforerade,

i rullar eller ark..........................................

48.06 Papper och papp, linjerade eller rutade, i rullar eller ark......

48.07 Papper och papp med överdrag eller impregnering, härunder

inbegripet papper och papp, färgade eller marmorerade annorlunda

än i massan eller försedda med tryck (ej hänförliga till

nr 48.06 eller till 49 kap.), i rullar eller ark:

A. papper och papp, överdragna eller impregnerade med

asfalt eller bitumen eller överdragna med grafit (skifferimitation)

............................................

B. andra slag............................................

48.08 Filterblock och filterplattor av pappersmassa................

48.09 Byggnadsplattor av pappersmassa, träfibrer eller andra vege
tabiliska

fibrer, även innehållande naturharts, konstharts

eller liknande ämne som bindemedel................. 100 kg II.

fri

2,4 %

2,4 %

3,2 %

4 %

4 %

4 %

4 %

3,2 %

4,8 %

fri

4: —

II. Papper och papp, tillskurna för bestämt ändamål; varor av

papper eller papp

48.10 Cigarrettpapper, tillskuret, även i häften; cigarretthylsor...... 4 %

Anm. För cigarrettpapper i detaljförpackning och cigarretthylsor, vilka införes i den ordning

som avses i 1 § andra stycket förordningen den 16 juni 1961 (nr 394) om tobaksskatt eller i förordningen

den 29 juni 1966 (nr 394) om rätt för resande m. fl. att införa varor tull- och skattefritt,

skall, om tullfrihet ej åtnjutes, tull utgå med 5 öre för varje blad eller hylsa för framställning av

en cigarrett.

48.11 Papperstapeter (linkrustatapeter härunder inbegripna) och s. k.

fönsterpapper............................................

48.12 Mattor av papper eller papp, även med överdrag av linoleum
massa,

tillskurna eller icke tillskurna.......................

48.13 Karbonpapper och liknande kopieringspapper, stenciler av

papper härunder inbegripna, samt övertryckspapper, tillskurna,

även förpackade i askar................................

48.14 Brevpapper i block; kuvert, kortbrev, brevkort (utan bild),

korrespondenskort och papeterier av papper eller papp......

48.15 Annat papper och annan papp, tillskurna för bestämt ändamål:

A. kondensatorpapper....................................

B. andra slag............................................

8 %

8 %

6,4 %

6.4 %

2.4 %

4,8 %

s. 113 Kontrollera mot PDF

48 kap. Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 113

48.16 Kartonger, säckar, påsar och andra förpackningar av papper

eller papp............................................... ^,4 %

48.17 Kortregister lådor, brevkorgar, förvaringskartonger och liknande

artiklar av papper eller papp, för kontor, butiker o. d......... 6,4 %

48.18 Kontorsböcker, skriv- och anteckningsböcker, anteckningsblock,

orderböcker, kvittensblock o. d., skrivunderlägg och samlingspärmar

samt andra artiklar av papper eller papp för skolor,

kontor e. d.; album för prover eller samlingar samt bokomslag,

av papper eller papp..................................... M %

48.19 Etiketter av papper eller papp, med eller utan tryck eller bilder,

även överdragna med gummi arabicum, lim e. d.............. 6,4 %

48.20 Bobiner, spolpipor och liknande artiklar av pappersmassa, papper

eller papp, även perforerade eller härdade................... 6,4 %

48.21 Andra varor av pappersmassa, papper, papp eller cellulosavadd

................................................... 6>4 %

s. 115 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

115

49 kap. Tryckalster, handskrifter och ritningar

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) papper, papp och celiulosavadd samt varor därav, försedda med tryck av underordnad

betydelse med hänsyn till varans användning (48 kap.);

b) spelkort och andra varor, hänförliga till 97 kap.;

c) konstgrafiska originalblad (nr 99.02), frimärken, beläggningsstämplar o. d., hänförliga

till nr 99.04, antikviteter och andra artiklar, hänförliga till 99 kap.

2. Bundna tidningar och tidskrifter samt två eller flera nummer av tidningar eller tidskrifter i

gemensamt omslag hänföres till nr 49.01.

3. Till nr 49.01 hänföres även:

a) samlingar av reproduktioner av konstverk, teckningar m. m. jämte därtill hörande text,

behandlande dessa arbeten eller deras upphovsmän, för så vitt varorna utgör paginerade,

kompletta verk, lämpliga för inbindning till böcker;

b) bilder, hörande till samtidigt inkommande böcker (häftade eller bundna);

c) kompletta verk eller delar därav, i häften, ark eller lösa blad, avsedda att bindas eller häftas

till böcker.

Tryckta bilder i ark eller lösa blad, som saknar text, hänföres dock till nr 49.11.

4. Tryckalster, i reklamsyfte utgivna av däri nämnd firma eller för dennas räkning eller annars

'' avsedda huvudsakligen för reklamändamål (tryckalster för turistreklam härunder inbegripna),

hänföres icke till nr 49.01 eller 49.02 utan tulltaxeras enligt nr 49.11.

5. Med bilderböcker enligt nr 49.03 förstås sådana böcker, i vilka bilderna utgör huvudsaken

och texten är av underordnad betydelse.

6. Genom duplicering eller på annat sätt framställda kopior av till detta kapitel hänförliga

tryckalster tulltaxeras såsom motsvarande tryckalster. Med karbonpapper eller på ljuskänsligt

papper framställda kopior av handskrifter eller maskinskrivna texter hänföres till nr 49.06.

7. Med vykort förstås i nr 49.09 kort med bild och postalt tryck.

49.01 Böcker, broschyrer och liknande tryckalster (även bestående

av endast ett blad)....................................... fri

49.02 Tidningar och tidskrifter, även illustrerade.................. fri

49.03 Bilder-, rit- och målarböcker, för barn, häftade eller bundna ... fri

49.04 Musiknoter, tryckta eller handskrivna, även i form av böcker,

med eller utan bilder..................................... fri

49.05 Kartor (atlaser och topografiska kartor härunder inbegripna)

samt jord- och himmelsglober, tryckta...................... fri

49.06 Byggnads- och maskinritningar samt andra ritningar och teckningar

för tekniska, kommersiella eller liknande ändamål

ävensom kopior därav; handskrifter och maskinskrivna texter . fri

49.07 Frimärken, beläggningsstämplar o. d., omakulerade, gångbara

här i landet eller avsedda att här utges; stämpelpapper; sedlar,

aktier, obligationer och andra liknande värdehandlingar;

checkhäften............................................. fri

49.08 Dekalkomanier.......................................... 6,4 %

49.09 Vykort samt födelsedagskort, julkort och andra liknande kort,

försedda med bild, oavsett framställningsmetoden, med eller

utan utstyrsel........................................... 6,4 %

49.10 Almanackor, alla slag, av papper eller papp, almanacksblock

härunder inbegripna...................................... fri

49.11 Andra tryckalster, härunder inbegripet tryckta bilder; fotografier

.................................................. fri

s. 117 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

117

ELFTE AVDELNINGEN

Textilvaror

Anmärkningar

1. Denna avdelning omfattar icke:

a) borst och andra djurhår till borstbinderiarbeten (nr 05.02) samt tagel och avfall därav

(nr 05.03);

b) människohår och varor därav (nr 05.01, 67.03 och 67.04); filterdukar och grova vävnader

av människohår för oljepressning eller liknande ändamål hänföres dock till nr 59.17;

c) vegetabiliska material, hänförliga till 14 kap.;

d) asbestfibrer (nr 25.24) och varor av asbest (nr 68.13 och 68.14);

e) varor, hänförliga till nr 30.04 eller 30.05, såsom vadd, bindor och liknande artiklar för

medicinskt eller kirurgiskt bruk, samt steril suturtråd för kirurgiskt bruk;

f) ljuskänslig väv (nr 37.03);

g) enfibertråd med ett största tvärmått av mer än 1 mm och remsor, såsom konstbast o. d.,

med större bredd än 5 mm, av plast (39 kap.) samt flätor och vävnader av dylik tråd eller

av dylika remsor (46 kap.);

h) vävnader, stampad filt och fiberduk, impregnerade, överdragna eller laminerade med

gummi, och varor därav, hänförliga till 40 kap.;

ij) hudar och skinn med hårbeklädnad (41 och 43 kap.), varor av pälsskinn, hänförliga till

nr 43.03, samt konstgjord päls och varor därav, hänförliga till nr 43.04;

k) artiklar, hänförliga till nr 42.01 eller 42.02;

l) cellulosavadd (48 kap.);

m) skodon och delar därtill samt damasker och liknande artiklar, hänförliga till 64 kap.;

n) huvudbonader och delar därtill, hänförliga till 65 kap.;

o) hårnät (nr 65.05 eller 67.04, alltefter beskaffenheten);

p) varor, hänförliga till 67 kap.;

q) tråd, snören och vävnader, överdragna med slipmedel (nr 68.06);

r) glasfibrer och varor därav samt etsbroderier och andra broderier utan synlig botten, där

brodertråden består av glasfibrer (70 kap.);

s) artiklar, hänförliga till 94 kap. (möbler, sängkläder o. d.);

t) artiklar, hänförliga till 97 kap. (leksaker, spel och sportartiklar).

2. A. Textilvaror, hänförliga till 50—57 kap. och innehållande två eller flera olika slag av textil
material

(biandvaror), tulltaxeras sålunda:

a) varor, innehållande sammanlagt mer än 10 viktprocent textilfibrer, hänförliga till

50 kap. (natursilke), tulltaxeras enligt detta kapitel och hänföres till det tulltaxenummer,

som avser det slag av natursilke, som ingår till största kvantiteten efter vikten

räknat;

b) andra varor tulltaxeras såsom varor av det textilmaterial, som ingår till största kvantiteten

efter vikten räknat.

B. Vid tillämpningen av dessa regler gäller:

a) garn av textilfibrer i förening med metalltråd etc. (nr 52.01) anses med sin hela vikt

utgöra ett särskilt textilmaterial; i vävnader ingående metalltråd anses utgöra textilmaterial;
b)

där ett tulltaxenummer avser flera textilmaterial (t. ex. olika slag av natursilke eller

kardad fårull och kammad fårull), anses dessa tillsammans utgöra ett enda textilmaterial;
c)

hänsyn skall icke tagas till vikten av andra i varorna ingående beståndsdelar än textilmaterial,

dock med undantag av sådana fall som avses i B a här ovan.

C. Reglerna under A och B här ovan gäller även vid tillämpningen av anm. 3 och 4 här

nedan.

C:l.a) Däri 58—60 kap. under ett och samma tulltaxenummer olika tullsatser är föreskrivna

för varor av olika textilmaterial, äger reglerna under A och B här ovan motsvarande

tillämpning (med iakttagande i förekommande fall av reglerna i c här nedan),

b) Där i 61 eller 62 kap. särskild tullsats är föreskriven för artiklar av ändlösa syntetiska

eller konstgjorda textilfibrer, tillämpas denna tullsats endast på artiklar av

sådan vävnad eller annan textilvara, för vilken särskild tullsats är föreskriven med

hänsyn till innehållet av fibrer av nyssnämnda slag.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

c) Beträffande artiklar, som är tillverkade genom sömnad e. d. av olika material, skall

tulltaxeringen grundas på det material, som bildar övertyg eller annars ger varan dess

karaktär.

3. A. Såsom bind- och segelgarn, tågvirke och linor tulltaxeras, med i B här nedan nämnda un
dantag,

följande slag av garn, enkelt eller flertrådigt (en eller flera gånger tvinnat):

a) garn av natursilke eller konstgjorda textilfibrer (härunder inbegripet garn av två

eller flera till 51 kap. hänförliga enfibertrådar), vägande per m mer än 2 g (18 000

denier);

b) garn av syntetiska textilfibrer (härunder inbegripet garn av två eller flera till 51 kap.

hänförliga enfibertrådar), vägande per m mer än 1 g (9 000 denier);

c) garn av mjuk hampa eller av lin:

polerat eller glättat, vägande per 7 000 m, efter det enkla garnet räknat, mer än

1 kg;

opolerat och oglättat, vägande pr m mer än 2 g;

d) garn av kokosfibrer, med minst tre parter;

e) garn av andra vegetabiliska fibrer, vägande per m mer än 2 g;

f) garn med förstärkning av metall.

B. Såsom bind- och segelgarn, tågvirke och linor tulltaxeras icke:

a) garn av ull, tagel eller andra djurhår eller av papper, utan förstärkning av metall;

b) syntetiska eller konstgjorda textilfibrer i fiberknippen, kam-, kard- och sträckband

samt förgarn av dylika fibrer;

c) gut; imiterad katgut av natursilke eller av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer;

enfibertråd, hänförlig till 51 kap.;

d) garn i förening med metalltråd etc. (nr 52.01), ej utgörande garn med förstärkning av

metall;

e) sniljgarn och överspunnet garn, hänförliga till nr 58.07.

4. A. Såsom garn i detaljhandelsuppläggningar anses, med i B här nedan nämnda undantag:

a) garn i nystan, på kartor, bobiner eller hylsor eller i liknande uppläggningar, allt för

så vitt vikten per styck av uppläggningarna (inklusive eventuellt förekommande inlägg)

utgör, i fråga om:

garn av lin eller rami, högst 200 g;

garn av natursilke eller ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer, högst 85 g;

annat garn, högst 125 g;

b) garn i härvor eller dockor, vägande per styck, i fråga om:

garn av natursilke eller ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer, högst 85 g;

annat garn, högst 125 g.

c) garn i härvor, som genom pasmagarn uppdelats i flera av varandra oberoende lika

pasmor, vägande per styck, i fråga om:

garn av natursilke eller ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer, högst 85 g;

annat garn, högst 125 g.

B. Reglerna i A här ovan tillämpas icke på:

a) enkelt garn, annat än:

oblekt, enkelt garn av ull eller fina djurhår; blekt, färgat eller tryckt enkelt garn av

ull eller fina djurhår, vägande per 2 000 m mer än 1 kg;

b) flertrådigt garn (en eller flera gånger tvinnat), oblekt:

av natursilke, oavsett uppläggningens art;

av annat textilmaterial (dock icke ull och fina djurhår), i härvor;

c) flertrådigt garn (en eller flera gånger tvinnat) av natursilke, blekt, färgat eller tryckt,

vägande per 75 000 m högst 1 kg;

d) enkelt eller flertrådigt garn (en eller flera gånger tvinnat), oavsett textilmaterialet:

i härvor, korshasplat;

upplagt på spolstommar av sådana slag, som användes inom textilindustrin (t. ex.

tvinnspolar, cops eller koniska rullar).

5. a) Med gasvävnader enligt nr 55.07 förstås sådana vävnader, i vilka över hela ytan eller del

därav närliggande varptrådar parvis eller gruppvis slingrar sig om varandra ett halvt,

ett helt eller mer än ett helt varv, så att slingor bildas, vilka omsluter inslagstrådarna.

b) Med tyll, trådgardinsvävnader och nälknytningar, omönsirade, förstås sådana varor, som över

hela ytan består av ett enda system av regelbundna maskor av samma form och storlek,

utan mönster och utan fyllning i maskorna. Vid tillämpning av denna regel skall hänsyn

icke tagas till sådana vid bindpunkterna förekommande mindre öppningar, som sammanhänger

med bildandet av maskorna.

6. Med konfektionerade artiklar förstås:

a) varor, tillskurna, av annan än kvadratisk eller rektangulär form;

b) varor, som i och med vävningen erhållit sin slutliga form och som omedelbart eller efter

isärklippning men utan sömnad eller annan kompletterande bearbetning är färdiga för direkt

användning (t. ex. vissa putsdukar, handdukar, borddukar, halsdukar och filtar);

s. 119 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

119

c) varor, som är fållade (andra än längdvaror som skurits ur bredare stycken och fållats

endast till förhindrande av upprispning) eller försedda med knutna fransar (knutna a''

vävtrådar eller särskilda trådar) i någon av kanterna;

d) varor, som är tillskurna och som undergått bearbetning, bestående i utdragning av trådar;

e) varor, som är hopfogade genom sömnad, klistring eller på annat sätt (dock ej längdvaror’

bestående antingen av flera hopskarvade längder av ett och samma material eller av två

eller flera på varandra lagda och sammanfogade skikt, även med mellanlägg av vadd).

50—57 kap. omfattar icke artiklar, som enligt anm. 6 anses som konfektionerade; detta gäller

även 58—60 kap., om ej annat framgår av dessa kapitel. 50—57 kap. omfattar icke varor,

hänförliga till 58 eller 59 kap.

s. 121 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 121

50 kap. Natursilke

50.01 Silkeskokonger, lämpade för avhaspling..................... fri

50.02 Råsilke, icke snott eller tvinnat............................ fri

50.03 Avfall av natursilke (härunder inbegripet schappesilke och

bourettesilke ävensom silkeskokonger, icke lämpade för avhaspling,

samt rivna varor).................................... fri

50.04 Garn av natursilke, annat än schappesilke och bourettesilke,

ej i detalj handelsuppläggningar............................ 4,8 %

50.05 Garn av schappesilke, ej i detaljhandelsuppläggningar........ 4,8 %

50.06 Garn av bourettesilke, ej i detaljhandelsuppläggningar........ 4,8 %

50.07 Garn av natursilke i detaljhandelsuppläggningar............. 4,8 %

50.08 Gut; ävensom imiterad katgut av natursilke................. fri

50.09 Vävnader av natursilke, annat än bourettesilke:

A. innehållande enbart natursilke ........................ 5 %

B. andra ............................................ 9 %

50.10 Vävnader av bourettesilke:

A. innehållande enbart natursilke.......................... 5 %

B. andra............................................. 9 %

s. 123 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

123

51 kap. Ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer

Anmärkningar

1. Med syntetiska och konstgjorda textilfibrer förstås i tulltaxan fibrer eller enfibertrådar, framställda

av organiska polymerer:

a) genom polymerisation eller kondensation av organiska monomerer, såsom polyamider,

polyestrar, polyuretaner och polyvinylderivat (syntetiska textilfibrer); eller

b) genom kemisk omvandling av naturliga organiska polymerer (cellulosa, kasein, protein,

alginat etc.), såsom viskosrayon-, kopparrayon-, acetat- och alginatfibrer (konstgjorda

textilfibrer).

2. Fiberknippen för framställning av korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer tulltaxeras

icke enligt nr 51.01 utan hänföres till 56 kap.

3. Till garn av ändlösa fibrer hänföres icke garn, i vilket flertalet fibrer avskurits eller avslitits

genom att garnet passerat särskilda maskiner (56 kap.).

4. Enfibertråd av syntetiskt eller konstgjort textilmaterial med ett största tvärmått av högst

1 mm tulltaxeras enligt nr 51.01, om vikten per in understiger 6,6 mg (60 denier), annars

enligt nr 51.02. Enfibertråd med ett största tvärmått av mer än 1 mm hänföres till 39 kap.

Remsor (konstbast o. d.) av syntetiskt eller konstgjort textilmaterial hänföres till nr 51.02,

om bredden uppgår till högst 5 mm, eljest till 39 kap.

51.01 Garn av ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer, ej i

detalj handelsuppläggningar:

A. av syntetiska textilfibrer:

1. cordgarn.......................................... 14,8 %

2. annat............................................. fri

B. av konstgjorda textilfibrer:

1. avsett att användas uteslutande för tillverkning av vävnader,

hänförliga till nr 51.04 B. 2. a.................. 7 %

2. annat............................................. 18,4 %,

dock minst

142: -— per

100 kg

51.02 Enfibertråd, remsor (konstbast o. d.) och imiterad katgut av

syntetiskt eller konstgjort textilmaterial:

A. av syntetiskt textilmaterial............................. fri

B. av konstgjort textilmaterial............................ 17 %

51.03 Garn av ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer i

detalj handelsuppläggningar:

A. av syntetiska textilfibrer............................... fri

B. av konstgjorda textilfibrer............................. 18,4 %

51.04 Vävnader av ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer,

härunder inbegripet vävnader av enfibertråd eller remsor,

hänförliga till nr 51.01 eller 51.02:

A. av syntetiskt textilmaterial:

1. cordväv........................................... 14,8 %

2. andra slag......................................... 12%

B. av konstgjort textilmaterial:

1. cordväv........................................... 18,4 %,

dockminst

165: — per

100 kg

s. 124 Kontrollera mot PDF

124 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 51 kap.

2. andra slag med en vikt per m2 av:

a. 500 g eller däröver............................... 7 %

b. mindre än 500 g:

a. innehållande minst 85 % ändlöst konstgjort textilmaterial

eller vägande per m2 mindre än 200 g.... 18,4 %,

dock minst

644: — per

100 kg

fi. andra...................................... 18,4%,

dockminst

460: — per

100 kg

s. 125 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

125

52 köp. Textilvaror i förening med metall

52.01 Garn av textilfibrer i förening med metalltråd (garn överspunnet

med metalltråd härunder inbegripet) eller överdraget

med metall:

A. avsett att användas uteslutande för tillverkning av elektriska

ledningssnören......................................... fri

B. andra slag............................................ 17 %

52.02 Vävnader av metalltråd eller av till nr 52.01 hänförligt garn,

för tillverkning av kläder, för heminredning eller liknande

ändamål................................................ 17 %

s. 127 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

127

53 kap. Ull och andra djurhår

Anmärkning

Med fina djurhår förstås hår av alpacka, lama, vikunja, jak, kamel, annan get än vanlig get, såsom

angöra-, tibet- och kaschmirget, kanin (även angorakanin), hare, bäver, nutria och bisamråtta.

53.01 Ull av får, okardad och okammad.......................... fri

53.02 Andra djurhår (fina eller grova), okardade och okammade..... fri

53.03 Avfall av fårull eller andra djurhår (fina eller grova), icke

rivet................................................... fri

53.04 Rivna varor av fårull eller andra djurhår (fina eller grova) .... fri

53.05 Fårull och andra djurhår (fina eller grova), kardade eller kammade

................................................... fri

53.06 Kardgarn av fårull, ej i detaljhandelsuppläggningar.......... 5 %

53.07 Kamgarn av fårull, ej i detalj handelsuppläggningar........... 6 %

53.08 Garn av fina djurhår (kardade eller kammade), ej i detaljhandelsuppläggningar:
A.

kardgarn............................................. 5 %

B. kamgarn............................................. 6 %

53.09 Garn av tagel eller andra grova djurhår, ej i detaljhandelsuppläggningar:
A.

t. o. m. nr 6 metrisk numrering......................... 5 %

B. över nr 6............................................. fri

53.10 Garn av fårull, tagel eller andra djurhår (fina eller grova) i

detalj handelsuppläggningar................................ 6 %

53.11 Vävnader av fårull eller fina djurhår:

A. innehållande minst 40 viktprocent ändlösa konstgjorda

textilfibrer:

1. vägande per m2 200 g eller däröver.................. 18,4 %,

dock minst

460: — per

100 kg

2. vägande per m2 mindre än 200 g.................... 18,4 %,

dock minst

644: —• per

100 kg

B. andra slag............................................ 14 %,

dock minst

400: — per

100 kg

53.12 Vävnader av grova djurhår, andra än tagel.................. 11 %,

dock minst

360: -— per

100 kg

53.13 Vävnader av tagel...................................... 11 %,

dock minst

360: — per

100 kg

s. 129 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 129

54 kap. Lin och rami

54.01 Lin, oberett eller berett men icke spunnet; blånor och avfall

av lin, rivna varor härunder inbegripna..................... fri

54.02 Rami, oberedd eller beredd men icke spunnen; blånor och avfall

av rami, rivna varor härunder inbegripna................... fri

54.03 Garn av lin eller rami, ej i detaljhandelsuppläggningar:

A. enkelt:

1. t. o. m. nr 35 engelsk numrering...................... 8,6 %

2. över nr 35......................................... fri

B. flertrådigt............................................ 9,2 %

54.04 Garn av lin eller rami i detaljhandelsuppläggningar........... 9,2 %

54.05 Vävnader av lin eller rami................................ 13,6 %

5 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr ISO

s. 131 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

131

55 kap. Bomull

55.01

55.02

55.03

55.04

55.05

55.06

55.07

55.08

55.09

Bomull, okardad och okammad............................

Bomullslinters...........................................

Avfall av bomull (rivna varor härunder inbegripna), okardat

och okammat............................................

Bomull, kardad eller kammad.............................

Garn av bomull, ej i detalj handelsuppläggningar:

A. sytråd...............................................

B. annat:

1. t. o. m. nr 89 engelsk numrering......................

2. över nr 89.........................................

Garn av bomull i detalj handelsuppläggningar:

A. sytråd...............................................

B. annat ................................................

Gasvävnader av bomull...................................

Frottévävnader av bomull.................................

Andra vävnader av bomull:

A. innehållande minst 40 viktprocent ändlösa konstgjorda

textilfibrer:

1. vägande per m2 200 g eller däröver..................

fri

fri

fri

13 %

7,6 %

fri

13 %

8 %

13 %

13 %

18,4%,

dock minst

460: — per

100 kg

2. vägande per m2 mindre än 200 g.................... 18,4 %,

dock minst

644: — per

100 kg

B. andra slag............................................ 13%

s. 133 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

133

56 kap. Korta syntetiska eller konstgjorda textilfihrer

Anmärkning

Med fiberknippe enligt nr 56.02 förstås ett sådant knippe, som består av en samling parallella

fibrer, vilka alla är av samma längd som knippet, och som:

a) har en längd av mer än 2 m;

b) är snott mindre än 5 varv per m;

c) består av fibrer med en vikt per m understigande 6,6 mg (60 denier);

d) är sträckt så att det icke kan ytterligare sträckas till mer än dubbla ’längden (gäller endast i

fråga om syntetiskt textilmaterial);

e) har en vikt per in:

i fråga om konstgjort textilmaterial, av mer än 0,5 g (4 500 denier);

i fråga om syntetiskt textilmaterial, av mer än 1,66 g (15 000 denier).

Fiberknippen med en längd av högst 2 m hänföres till nr 56.01.

56.01 Korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer, icke kardade,

kammade eller på annat sätt beredda för spinning:

A. syntetiska textilfibrer................................ 64%

B. konstgjorda textilfibrer.............................. 7’g %

56.02 Fiberknippen för framställning av korta syntetiska eller konstgjorda

textilfibrer;

A. av syntetiska textilfibrer ............................ 6,4 %

B. av konstgjorda textilfibrer............................ 7,6 %

56.03 Avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (ändlösa eller

korta), garnavfall och rivna varor härunder inbegripna, icke

kardat, kammat eller på annat sätt berett för spinning:

A. av syntetiskt textilmaterial .......................... 6,4 %

B. av konstgjort textilmaterial .......................... 7,6 %

56.04 Korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer och avfall av

syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (ändlösa eller korta),

kardade, kammade eller på annat sätt beredda för spinning;

A. syntetiska textilfibrer................................ 6,4%

B. konstgjorda textilfibrer.............................. 7 g 0^

56.05 Garn av korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (eller

av avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer), ej i detaljhandelsuppläggningar:
A.

t. 0. m. nr 89 engelsk bomullsnumrering.................. 10 6 °/

B. över nr 89............................................ fri 0

56.06 Garn av korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (eller

av avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer) i detaljhandelsuppläggningar.

.................................... 10,6 %

56.07 Vävnader av korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (eller

av avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer):

A. innehållande minst 40 viktprocent ändlösa konstgjorda

textilfibrer:

1. vägande per nr2 200 g eller däröver.................. 18,4 %,

dock minst

460: — per

100 kg

2. vägande per m2 under 200 g ...................... 18,4%,

dock minst

644: — per

100 kg

B. andra slag............................................ 13 0^

s. 135 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

135

57.01

57.02

57.03

57.04

57.05

57.06

57.07

57.08

57.09

57.10

57.11

57.12

57 kap. Andra vegetabiliska textilfibrer; garn av papper och

vävnader därav

Mjuk hampa (Canabis sativa), oberedd eller beredd men icke

spunnen; blånor och avfall av mjuk hampa, rivna varor härunder

inbegripna...........................

Manillafibrer (Abaca eller Musa textilis), oberedda eller beredda

men icke spunna; blånor och avfall av manilla, rivna varor

härunder inbegripna.....................

Jute, oberedd eller beredd men icke spunnen; blånor och avfall

av jute, rivna varor härunder inbegripna................

Andra vegetabiliska textilfibrer, oberedda eller beredda men

icke spunna; avfall av dylika textilfibrer, rivna varor härunder

inbegripna..........................

Garn av mjuk hampa:

A. enkelt:

1. t. o. m. nr 35 engelsk numrering.....................

2. över nr 35..........................

B. flertrådigt..........................

Garn av jute:

A. enkelt.............................

B. flertrådigt............................

Garn av andra vegetabiliska textilfibrer:

A. av kokosfibrer..........................

B. av andra fibrer:

1. enkelt..............................

2. flertrådigt..........................

Garn av papper:

A. enkelt.............................

B. flertrådigt..............................

Vävnader av mjuk hampa..........................

Vävnader av jute:

A. med en bredd av högst 150 cm och en vikt av 310 g eller

mer per ma.......................

B. andra ..............................

Vävnader av andra vegetabiliska textilfibrer:

A. av kokosfibrer utan inblandning av andra textilfibrer......

B. av andra fibrer..............................

Vävnader av pappersgarn........................

fri

fri

fri

fri

8,6 %

fri

9,2 %

8,6 %

9,2 %

fri

8,6 %

9,2 %

8,6 %

9,2 %

13,6 %

8 %

10,6 %

fri

H,2 %

10,6 %

s. 137 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

137

58 kap. Mattor, gobelänger o. d.; sammets-, plysch-, ögle- och sniljvävnader;

band; snörmakeriarbeten; tyll och nätknytningar;

spetsar; broderier

Anmärkningar

1. Till detta kapitel hänföres icke vävnader med impregnering eller överdrag, elastiska vävnader,

innehållande gummitråd, driv- och transportremmar samt andra varor, hänförliga till 59 kap.

Broderier med botten av textilmaterial hänföres emellertid till nr 58.10.

2. Såsom mattor enligt nr 58.01 och 58.02 tulltaxeras även liknande artiklar, som företer de för

golvmattor utmärkande kännetecknen men som icke är avsedda att placeras på golv. Dessa

nummer omfattar icke mattor av stampad filt, vilka hänföres till 59 kap.

3. Med band enligt nr 58.05 förstås:

a) vävnader, bestående av varp och inslag (sammetsvävnader härunder inbegripna), med en

bredd av högst 30 cm och med vävd stad vid båda kanterna; remsor med en bredd av högst

30 cm, klippta ur vävnad med varp och inslag, under förutsättning att de är försedda med

stadkanter, vävda, klistrade eller åstadkomna på annat sätt;

b) vävnader med varp och inslag, vävda i slangform, med en bredd i platt skick av högst 30

cm;

c) s. k. snedremsor med invikta kanter och en bredd i ovikt skick av högst 30 cm.

Band med vävd frans tulltaxeras såsom snörmakeriarbeten (nr 58.07).

4. Nr 58.08 omfattar icke av bind- eller segelgarn, tågvirke eller linor tillverkade nät eller nätknytningar,

vilka är upptagna i nr 59.05.

5. Såsom broderier enligt nr 58.10 tulltaxeras även arbeten med påsydda paljetter eller pärlor

eller med på dylikt sätt anbragta applikationer av textilmaterial eller annat material samt

arbeten, broderade med metalltråd eller glasfibrer. Enligt nr 58.10 tulltaxeras icke sådana

broderade artiklar, som avses i nr 58.03.

6. Till detta kapitel hänföres även artiklar av metalltråd, för beklädnad, heminredning eller

liknande ändamål.

58.01 Mattor, knutna, även konfektionerade .................... fri

58.02 Andra mattor, även konfektionerade; kelims och liknande

vävnader, även konfektionerade:

A. av kokosfibrer utan inblandning av andra textilfibrer...... fri

B. av annat textilmaterial................................ 12 %

58.03 Gobelänger och liknande artiklar, handvävda eller hand
broderade

(med petits points, korsstygn e. d.), även konfektionerade

............................................... 11,2 %

58.04 Sammets-, plysch-, ögle- och sniljvävnader, ej hänförliga till

nr 55.08 eller 58.05 ....................................... 13 %

58.05 Band, ej hänförliga till nr 58.06, härunder inbegripet band,

bestående av sammanklistrade parallella trådar eller fibrer:

A. sammets-, plysch-, ögle- och sniljband................... 13,2 %

B. andra slag:

1. av ändlösa syntetiska textilfibrer..................... 12 %

2. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.................... 18,4 %,

dock minst

620: — per

100 kg

3. av jute............................................ 8 %

4. av annat textilmaterial............................ 13,2 %

5f Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml. Nr 150

s. 138 Kontrollera mot PDF

138 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 58 kap.

58.06 Etiketter, märken och liknande artiklar, vävda, icke broderade,

som längdvara eller tillskurna:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer........................ 12 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer...................... 18,4 %

C. av annat textilmaterial................................ 13,2 %

58.07 Sniljgarn och sniljer; överspunnet garn (annat än garn, hänförligt

till nr 52.01, och överspunnet tagelgarn); flätor, snörmakeriarbeten

och dylika arbeten, som längdvara; tofsar,

pomponger o. d.:

A. sniljgarn och sniljer:

1. av bomull......................................... 8 %

2. av annat textilmaterial.............................. 11,2 %

B. andra slag:

1. av ändlösa syntetiska textilfibrer..................... 12 %

2. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.................... 18,4 %

3. av annat textilmaterial.............................. 13,2 %

58.08 Tyll, trådgardinsvävnad och nätknytningar, omönstrade:

A. fisknät:

1. av bomull.................................. 100 kg 25: —

2. av annat textilmaterial....................... 100 kg 45: —

B. andra slag:

1. av ändlösa syntetiska textilfibrer..................... 12 %

2. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.................... 18,4 %

3. av annat textilmaterial.............................. 14,2 %

58.09 Tyll, trådgardinsvävnad och nätknytningar, mönstrade; spetsar

och spetsvävnader (hand- eller maskingjorda), som längdvara

eller i form av s. k. motiv:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer........................ 12 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer...................... 18,4 %

C. av annat textilmaterial................................ 14,2 %

58.10 Broderier, som längdvara eller i form av s. k. motiv:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer........................ 10,8 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer...................... 18,4 %

C. av annat textilmaterial................................ 12,6 %

s. 139 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

139

59 kap. Vadd och stampad filt; bind- och segelgarn, tågvirke och linor

samt varor därav; vävnader för speciella ändamål; vävnader med

impregnering eller överdrag; textilvaror för tekniskt bruk

Anmärkningar

1. Med vävnader avses i detta kapitel, förutom egentliga vävnader, hänförliga till 50—57 kap.

eller nr 58.04, även band, hänförliga till nr 58.05, flätor, snörmakeriarbeten och dylika arbeten,

hänförliga till nr 58.07, tyll, trådgardinsvävnad och nätknytningar, hänförliga till nr 58.08

eller 58.09, spetsar och spetsvävnader, hänförliga till nr 58.09, samt trikåväv, hänförlig till

nr 60.01.

2. Nr 59.08 och 59.12 tillämpas icke på vävnader, vilkas impregnering eller överdrag icke framträder

synbart eller endast medfört en förändring av varans färg. Nr 59.12 tillämpas icke på

vävnader med mönster, som åstadkommits genom målning (andra än målade teaterkulisser,

ateljéfonder o. d.) eller genom beläggning med stoft, korkpulver e. d., ej heller på vävnader

med normal appretering av stärkelse eller liknande ämne.

3. Som vävnader enligt nr 59.11 tulltaxeras:

a) vävnader, impregnerade, överdragna eller laminerade med gummi:

vägande per m2 högst 1 500 g; eller

vägande per in2 mer än 1 500 g och innehållande mer än 50 viktprocent textilmaterial;

b) vävnadsliknande varor, bestående av parallellt ordnade trådar av textilmaterial, sammanklistrade

med gummi, oavsett vikten per m2;

c) plattor, duk och band av poröst gummi i förening med vävnad, andra än varor, som i

enlighet med anm. 2 sista stycket till 40 kap. skall hänföras till nämnda kapitel.

4. Till nr 59.16 hänföres icke:

a) driv- och transportremmar, som längd vara eller i avpassade längder, med en tjocklek av

mindre än 3 mm;

b) driv- och transportremmar, impregnerade, överdragna eller laminerade med gummi

eller tillverkade av garn av textilmaterial, impregnerat eller överdraget med gummi

(nr 40.10).

5. Nr 59.17 tillämpas på följande varor, som skall anses icke hänförliga till annat nummer

i elfte avd.:

a) följande textilvaror (ej hänförliga till nr 59.14—59.16), nämligen

vävnader, stampad filt och vävnader i förening med stampad filt, överdragna eller laminerade

med gummi, läder eller annat material, för tillverkning av kardbeslag, samt andra

dylika varor för tekniskt ändamål;

siktduk;

filterdukar och grova vävnader för oljepressning eller liknande tekniskt ändamål, även.

av människohår;

dubbelvävd filt och slangformig eller ändlös vävd filt (vare sig enkel- eller dubbelvävd),

med eller utan impregnering eller överdrag, för användning vid papperstillverkning eller

för annat tekniskt ändamål;

vävnader med förstärkning av metall, för tekniskt ändamål;

vävnader, tillverkade av garn, hänförligt till nr 52.01, för användning vid papperstillverkning

eller för annat tekniskt ändamål;

snören, flätor och liknande textilvaror, även med impregnering eller överdrag eller med

förstärkning av metall, för packnings- eller smörjningsändamål;

b) artiklar för tekniskt bruk (ej hänförliga till nr 59.14—59.16), såsom polerskivor, packningar

och andra maskindelar.

59.01 Vadd samt varor av vadd; stoft, noppor o. d. av textilmaterial:

A. vadd samt varor av vadd:

1. sanitetsbindor och sanitetstamponger................. 12,6 %

2. andra slag......................................... 9,6 %

B. stoft, noppor o. d...................................... fri

s. 140 Kontrollera mot PDF

140 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 59 kap.

59.02 Stampad filt (härunder inbegripet s. k. nålad filt) samt varor

av stampad filt, även med impregnering eller överdrag....... 10,6 %

59.03 Fiberduk samt varor därav, även med impregnering eller överdrag

.................................................... 10,6 %

59.04 Bind- och segelgarn samt tågvirke och linor, även flätade:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer........................ 14,2 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer...................... 18,4 %

C. av annat textilmaterial:

1. enkelt............................................. 8,6 %

2. flertrådigt......................................... 9,2 %

59.05 Nät som längdvara eller i avpassade stycken och varor av nät,

tillverkade av i nr 59.04 upptaget material; avpassade fisknät

samt andra fiskredskap av nät, tillverkade av garn, tågvirke

eller linor:

A. fisknät samt andra fiskredskap av nät:

1. av bomull.................................. 100 kg 25: —

2. av annat textilmaterial....................... 100 kg 45: —

B. andra slag:

1. av ändlösa syntetiska textilfibrer ................... 15 %

2. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.................... 20 %

3. av annat textilmaterial.............................. 10 %

59.06 Andra varor av garn, bind- eller segelgarn, tågvirke eller linor,

med undantag av vävnader och varor därav:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer........................ 14,2 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer...................... 18,4 %

C. av annat textilmaterial................................ 9,2//0

59.07 Vävnader, överdragna med gummi arabicum eller med stärkelseklister

eller liknande ämne, för inbindning av böcker eller för

tillverkning av etuier eller för liknande ändamål; kalkerväv; vävnader,

beredda för målning; kanfas och liknande vävnader för

tillverkning av hattar:

A. bokbindarklot........................................ 8 %

B. andra slag............................................ 12,6 %

59.08 Vävnader, impregnerade eller överdragna med cellulosaderivat

eller andra plaster:

A. bokbindarklot........................................ 8 %

B. andra slag............................................ 12,6 %

59.09 Vaxduk och andra vävnader, impregnerade eller överdragna

med olja eller preparat på basis av torkande olja............. 12,6 %

59.10 Linoleummattor och med linoleummassa belagda vävnader

ävensom mattor med botten av textilmaterial och överdrag av

annan massa, även i tillskurna stycken..................... 9,4 %

59.11 Vävnader, impregnerade, överdragna eller laminerade med

gummi, andra än trikåväv:

A. cordväv av ändlösa syntetiska textilfibrer................ 14,8 %

B. cordväv av ändlösa konstgjorda textilfibrer.............. 18,4 %,

dock minst

175: — per

00 kg

C. andra slag............................................ 12,6 %

59.12 Vävnader med annan impregnering eller annat överdrag;

målade teaterkulisser, ateljéfonder o. d...................... 12,6 %

s. 141 Kontrollera mot PDF

59 kap. Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 141

59.13 Elastiska vävnader, andra än trikåväv, av textilmaterial i

förening med gummitråd:

A. band:

1. av ändlösa syntetiska textilfibrer ..................... 12%

2. av ändlösa konstgjorda textilfibrer................... 17,2 %,

dock minst

500: — per

100 kg

3. av annat textilmaterial ............................. 12,6 %

B. andra:

1. av ändlösa syntetiska textilfibrer.................... 11.2%

2. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.................. 17,2 %

3. av annat textilmaterial............................ 11,8 %

59.14 Vekar av textilmaterial, vävda, flätade eller stickade, för lampor,

kaminer, ljus o. d.; glödstrumpor, även impregnerade, samt

slangformiga ämnen därtill................................ 10,4 %

59.15 Brandslangar och liknande slangar av textilmaterial, även ar
merade

eller försedda med beslag eller kopplingar av annat

material................................................ 10,6 %

59.16 Driv- och transportremmar av textilmaterial, även förstärkta

med metall eller annat ämne.............................. 9,6 %

59.17 Andra textilvaror för tekniskt bruk:

A. siktduk.............................................. 7,6 %

B. filter-, tryck- och pressduk .......................... 10,6 %

C. andra slag............................................ 10,2 %

s. 143 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

143

60 kap. Trikåvaror

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) virkade spetsar, hänförliga till nr 58.09;

b) trikåvaror, hänförliga till 59 kap.;

c) korsetter, gördlar, höfthållare, bysthållare, hängslen, strumphållare, strumpeband och

liknande artiklar (nr 61.09);

d) begagnade kläder och andra artiklar, hänförliga till nr 63.01;

e) ortopediska artiklar, brockband o. d. (nr 90.19).

2. Till nr 60.02—60.06 (och ej till 61 och 62 kap.) hänföres icke blott direkt framställda artiklar

(även icke färdiga eller icke kompletta) av trikå utan även artiklar, tillverkade av trikåväv

genom sömnad e. d. (konfektionerade), delar av trikå till sådana varor härunder inbegripna.

3. Såsom trikåvaror, innehållande gummi, enligt nr 60.06 anses icke trikåvaror, endast försedda

med resårband e. d., innehållande gummi.

4. Till detta kapitel hänföres även artiklar av metalltråd, för beklädnad, heminredning eller

liknande ändamål.

5. Med trikåvaror, innehållande gummi, avses i detta kapitel:

a) trikåvaror av textilmaterial i förening med gummitråd;

b) trikåvaror, impregnerade, överdragna eller laminerade med gummi eller tillverkade av

garn, impregnerat eller överdraget med gummi.

60.01 Trikåväv, icke innehållande gummi:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer........................ 10 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer...................... 18,4 %

C. av annat textilmaterial................................ 14;6 °/0

60.02 Vantar av trikå, icke innehållande gummi:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer........................ 10 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer...................... 20 %

C. av annat textilmaterial................................ 15%

60.03 Strumpor, understrumpor, sockor, strumpskyddare och liknande

artiklar av trikå, icke innehållande gummi:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer:

1. damstrumpor med ett tullvärde per ett dussin par av:

a. mindre än 25: — .............................. 25 %

b. 25: — eller däröver ............................ 15%>

dock minst

6:25 per ett

dussin par

2. andra slag...................................... 15 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer...................... 18,4 %

C. av annat textilmaterial................................ 14,2 %

60.04 Underkläder av trikå, icke innehållande gummi
A.

av ändlösa syntetiska textilfibrer........................ 10 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer...................... 18,4 %,

dock minst

644: — per

100 kg

C. av fårull eller fina djurhår............................ 15%

D. av annat textilmaterial................................ 15 %,

dockminst

400: — per

100 kg

opaginerad Kontrollera mot PDF

144 Iiungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 60 kap.

60.05 Överkläder av trikå samt andra trikåvaror, icke innehållande

gummi:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer........................ 13 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer...................... 17 %,

dock minst

700: — per

100 kg

C. av fårull eller fina djurhår............................ 15 %

D. av annat textilmaterial................................ 15 %,

dock minst

400:—-per

100 kg

60.06 Trikåväv och andra trikåvaror, knäskydd och åderbrocksstrumpor

härunder inbegripna, innehållande gummi:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer........................ 12 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer......... 18 %

C. av annat textilmaterial................................ 13 %

s. 145 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

145

61 kap. Kläder och tillbehör därtill

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar endast varor av textilmaterial (metalltråd härunder inbegripen),

med undantag av trikåvaror; till nr 61.09 hänföres dock jämväl varor av trikå.

2. Till detta kapitel hänföres icke:

a) begagnade kläder och andra artiklar, hänförliga till nr 63.01;

b) ortopediska artiklar, brockband o. d. (nr 90.19).

3. Vid tillämpning av nr 61.01—61.04 gäller följande:

a) artiklar, som icke är igenkännliga såsom kläder för män eller gossar eller såsom kläder

för kvinnor eller flickor, tulltaxeras såsom kläder för kvinnor eller flickor (nr 61.02 och

61.04);

b) såsom kläder för småbarn anses endast sådana artiklar, som icke är igenkännliga såsom

avsedda uteslutande för gossar eller uteslutande för flickor. Såsom kläder för småbarn

tulltaxeras även blöjor och liknande spädbarnsartiklar.

4. Scarfar, halsdukar o. d. av kvadratisk eller nästan kvadratisk form, vilka icke har någon sida

större än 60 cm, tulltaxeras såsom näsdukar (nr 61.05). Näsdukar, som har någon sida större

än 60 cm, hänföres till nr 61.06.

5. Icke kompletta eller icke färdiga varor, härunder inbegripet tillformade stycken av trikå för

tillverkning av artiklar, hänförliga till nr 61.09, samt tillklippta stycken av annan textilvara

för tillverkning av hit hänförliga artiklar, tulltaxeras såsom motsvarande kompletta eller

färdiga varor.

61.01 Överkläder för män eller gossar:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer........................

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer......................

C. av annat textilmaterial................................

61.02 Överkläder för kvinnor, flickor eller småbarn:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer........................

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer......................

C. av annat textilmaterial................................

61.03 Underkläder för män eller gossar, härunder inbegripet kragar,

skjortbröst och manschetter:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer........................

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer......................

C. av annat textilmaterial................................

61.04 Underkläder för kvinnor, flickor eller småbarn:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer........................

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer......................

C. av annat textilmaterial................................

61.05 Näsdukar:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer........................

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer......................

C. av annat textilmaterial................................

61.06 Sjalar, scarfar, halsdukar, slöjor och liknande artiklar:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer........................

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer......................

C. av annat textilmaterial................................

61.07 Slipsar och liknande artiklar...............................

13 %

17%

13%

13 %

17%

15%

13%

17%

15%

13%

17%

15 %

11,2 %

18,4 %

13 %

12%

18,4 %

13%

15,8 %

opaginerad Kontrollera mot PDF

146 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 61 kap.

61.08 Kragar, isättningar, krås, manschetter, volanger och liknande

besättningsartiklar till kläder för kvinnor eller flickor:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer........................ 13 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer...................... 16,6 %

C. av annat textilmaterial................................ 14,2 %

61.09 Korsetter, gördlar, höfthållare, bysthållare, hängslen, strumphållare,

strumpeband och liknande artiklar (även av trikå),

även innehållande gummitråd:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer........................ 13%

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer...................... 17%

C. av annat textilmaterial................................ 15%

61.10 Vantar, strumpor och sockor, ej hänförliga till trikåvaror:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer........................ 11,8 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer...................... 16,6 %

C. av annat textilmaterial................................ 14,2 %

61.11 Konfektionerade tillbehör till kläder, såsom ärmlappar, axelvaddar,

skärp, muffar, ärmskyddare och fickor:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer........................ 13 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer...................... 16,6 %

C. av annat textilmaterial................................ 14,2 %

s. 147 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

147

62 kap. Andra konfektionerade textilvaror

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar konfektionerade artiklar av textilmaterial, med undantag av trikåvaror

och varor av stampad filt eller av fiberduk.

2. Detta kapitel omfattar icke:

a) varor, hänförliga till 58, 59 eller 61 kap.;

b) begagnade kläder och andra artiklar, hänförliga till nr 63.01.

62.01 Res- och sängfiltar:

A. av vävnad hänförlig till nr 53.11, 53.12 eller 53.13 ...... 13%,

dock minst

300: — per

100 kg

B. andra ............................................ 13 %

62.02 Sänglinne, borddukar, handdukar och liknande artiklar; gardiner

och andra artiklar för rumsinredning:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer........................ 12 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer...................... 20 %

C. av annat textilmaterial................................ 14 %

62.03 Säckar och påsar för förpackning av varor:

A. synbarligen begagnade................................. fri

B. andra slag:

1. tillverkade av juteväv vägande per m2 310 g eller däröver 8 %

2. andra.......................................... 10,6 %

62.04 Presenningar, segel, markiser, tält och kampingartiklar....... 13,6 %

62.05 Andra konfektionerade textilvaror, tillskärningsmönster härunder

inbegripna:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer:

1. damm- och skurtrasor, poler- och putsdukar, tillskärnings
mönster

och s. k. wrappers ........................ 12,6 %

2. andra.......................................... 12,2 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer...................... 16,6 %

C. av annat textilmaterial................................ 14,2 %

s. 149 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

149

63 kap. Begagnade kläder och andra begagnade textilvaror; lump

63.01 Kläder och tillbehör därtill, res- och sängfiltar samt hushålls
och

rumsinredningsartiklar, av textilmaterial, ej hänförliga till

nr 58.01—58.03, ävensom, oavsett materialet, skodon och

huvudbonader, allt för så vitt varorna är synbarligen begagnade

och inkommer oförpackade eller i balar, säckar eller liknande

förpackningar........................................... 12 %

63.02 Lump samt avklipp och liknande avfall av textilvaror (även av

bind- eller segelgarn, tågvirke eller linor).................... fri

s. 151 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

151

TOLFTE AVDELNINGEN

Skodon; huvudbonader; paraplyer och parasoller; bearbetade fjädrar samt

varor av fjädrar; konstgjorda blommor; varor av människohår; solfjädrar

64 kap. Skodon, damasker och liknande artiklar samt delar därtill

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) skodon utan särskild sula, av trikå (nr 60.03) eller annan textilvara, med undantag av

stampad filt och fiberduk (nr 62.05);

b) begagnade skodon, hänförliga till nr 63.01;

c) artiklar av asbest (nr 68.13);

d) ortopediska skodon och andra ortopediska artiklar samt delar därtill (nr 90.19);

e) leksaker samt skodon med fastsatta skridskor (97 kap.).

2. Nr 64.05 och 64.06 omfattar icke pligg, skoskyddare, snörhålsringar, hakar och spännen samt

snören, tofsar och andra snörmakeriarbeten och besättningsartiklar, vilka tulltaxeras efter sin

beskaffenhet, ej heller knappar och andra artiklar, hänförliga till nr 98.01.

3. Vid tillämpningen av nr 64.01 anses som gummi eller plast även vävnad och annan textilvara

med överdrag av gummi eller plast.

64.01 Skodon med sulor och överdelar av gummi eller plast......... 14 %

64.02 Skodon med sulor av läder eller konstläder samt skodon med

sulor av gummi eller plast, ej hänförliga till nr 64.01.......... 14 %

64.03 Skodon av trä eller med sulor av trä eller kork............... 12 %

64.04 Skodon med sulor av annat material........................ 12 %

64.05 Delar till skodon (inläggssulor, hälskydd o. d. härunder inbegripna)

av annat material än metall:

A. nåtlade överdelar..................................... 13,6 %

B. andra slag............................................ 9,6 %

64.06 Damasker, benläder, benlindor, benskydd och liknande artiklar

samt delar därtill:

A. av textilmaterial...................................... 14,2 %

B. av annat material..................................... 7,6 %

s. 153 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

153

65 kap. Huvudbonader och delar därtill

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) begagnade huvudbonader, hänförliga till nr 63.01;

b) hårnät av människohår (nr 67.04);

c) huvudbonader av asbest (nr 68.13);

d) leksaker, såsom dockhattar och karnevalsartiklar (97 kap.).

2. Till nr 65.02 hänföres icke hattstumpar, tillverkade genom sömnad, dock med undantag av

sådana, som tillverkats enbart genom hopsyning i spiral av flätor, band, remsor e. d.

65.01 Hattstumpar av stampad filt, icke formpressade och icke försedda

med brätte; plana eller cylindriska hattämnen av stampad

filt:

A. av hårfilt............................................ 10 %

B. av ullfilt............................................. 11,2 %

65.02 Hattstumpar, flätade eller tillverkade av flätor, band, rem
sor

e. d., oavsett materialet, icke formpressade och icke försedda

med brätte........................................ 11,2 %

65.03 Hattar och andra huvudbonader av stampad filt, tillverkade av

stumpar eller plana ämnen, hänförliga till nr 65.01, ogarnerade

eller garnerade:

A. capeliner av hårfilt.................................... 10%

B. andra slag............................................ 11,2 %,

dock

högst

5: —

per

styck

65.04 Hattar och andra huvudbonader, flätade eller tillverkade av

flätor, band, remsor e. d., oavsett materialet, ogarnerade eller

garnerade............................................... 11,2 %,

dock

högst

5: —

per

styck

65.05 Hattar och andra huvudbonader (hårnät härunder inbegripna)

av trikå eller av annan textilvara (längdvara), dock ej av flätor,

band, remsor e. d., ogarnerade eller garnerade............... 11,2 %,

dock

högst

5: —

per

styck

65.06 Andra huvudbonader, ogarnerade eller garnerade............. 9,2 %

65.07 Svettremmar, foder, skyddsöverdrag, stommar (även hopfällbara),

mösskärmar och hakremmar till hattar eller andra

huvudbonader:

A. svettremmar......................................... fri

B. andra slag............................................ 9,6 %

s. 155 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

155

66 kap. Paraplyer, parasoller, promenadkäppar, piskor och

ridspön samt delar därtill

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) mätkäppar och liknande artiklar (nr 90.16);

b) promenadkäppar med skjutvapen eller stilett, förtyngda käppar för användning som

slagvapen samt liknande käppar (93 kap.);

c) artiklar, hänförliga till 97 kap., såsom leksaksparaplyer och leksaksparasoller.

2. Till nr 66.03 hänföres icke tillbehör av textilmaterial, ej heller, oavsett materialet, fodral,

övertyg, tofsar o. d. till artiklar, upptagna i nr 66.01 och 66.02. Dylika varor tulltaxeras efter

sin beskaffenhet, även om de inkommer samtidigt med de artiklar, för vilka de är avsedda,

men icke är anbringade på dessa.

66.01 Paraplyer och parasoller, käpparaplyer, trädgårdsparasoller

och liknande varor härunder inbegripna..................... 13,8 %,

dock

minst

3: —

per

styck

66.02 Promenadkäppar (alpstavar och sittkäppar härunder inbegripna)

samt piskor, ridspön och liknande varor.............. 8 %

66.03 Delar, beslag och tillbehör till varor, hänförliga till nr 66.01 eller

66.02 ................................................... 8 %

s. 157 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

157

67 kap. Bearbetade fjädrar och dun samt varor av fjädrar eller dun;

konstgjorda blommor; varor av människohår; solfjädrar

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) filterduk av människohår (nr 59.17);

b) blommotiv av spetsar, broderier e. d. (elfte avd.);

c) skodon (64 kap.);

d) huvudbonader (65 kap.);

e) dammvippor av fjädrar (nr 96.04), pudervippor av dun (nr 96.05) samt siktar av människohår

(nr 96.06);

f) leksaker, sport- och karnevalsartiklar samt julgransprydnader (97 kap.).

2. Nr 67.01 omfattar icke:

a) varor, i vilka fjäder eller dun ingår endast såsom stoppning, t. ex. sängkläder, hänförliga

till nr 94.04;

b) kläder och tillbehör därtill, i vilka fjäder eller dun utgör endast besättning eller stoppning;

c) konstgjorda blommor och blad samt delar därtill ävensom andra varor, hänförliga till nr

67.02;

d) solfjädrar (nr 67.05).

3. Nr 67.02 omfattar icke:

a) artiklar av glas (70 kap.);

b) imitationer av blommor, blad och frukter av keramiskt material, sten, metall, trä e. d.,

framställda i ett stycke genom gjutning, smidning, snidning eller på annat sätt eller tillverkade

genom hopfogning av olika delar på annat sätt än genom bindning, klistring e. d.

67.01 Fjädrar, delar av fjädrar, dun samt varor därav ävensom skinn

och andra delar av fåglar med kvarsittande fjädrar eller dun

(med undantag av produkter, hänförliga till nr 05.07, samt

bearbetade spolar och skaft)............................... 8 %

67.02 Konstgjorda blommor, blad och frukter samt delar därtill;

varor av konstgjorda blommor, blad eller frukter............. 7,5 %

67.03 Människohår, rotvänt eller bearbetat på annat sätt; ull och

andra djurhår, bearbetade för perukmakeriarbeten........... fri

67.04 Peruker, löshår, lockar och liknande arbeten av människohår,

djurhår eller textilmaterial; hårnät och andra varor av människo
hår.

.................................................... fri

•67.05 Solfjädrar, ställningar och handtag till solfjädrar samt delar

till dylika ställningar och handtag, oavsett materialet......... 8 %

s. 159 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

159

TRETTONDE AVDELNINGEN

Varor av sten, gips, betong, asbest, glimmer eller liknande material;

keramiska produkter; glas och varor därav

68 kap. Varor av sten, gips, betong, asbest, glimmer eller

liknande material

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) varor, hänförliga till 25 kap.;

b) papper och papp med överdrag eller impregnering, hänförliga till nr 48.07 (t. ex. papper

och papp, överdragna med glimmerpulver eller grafit eller behandlade med asfalt eller

bitumen);

c) vävnader med överdrag eller impregnering, hänförliga till 59 kap. (t. ex. vävnader, överdragna

med glimmerpulver eller behandlade med asfalt eller bitumen);

d) artiklar, hänförliga till 71 kap.;

e) verktyg och delar därtill, hänförliga till 82 kap.;

f) litografiska stenar, hänförliga till nr 84.34;

g) isolatorer och andra artiklar för elektriskt ändamål, hänförliga till nr 85.25 eller 85.26-

h) sliptrissor för tandläkarbruk (nr 90.17);

ij) urfoder och andra artiklar, hänförliga till 91 kap.;

k) artiklar, hänförliga till nr 95.07;

l) leksaker, spel och sportartiklar (97 kap.);

m) knappar (nr 98.01), grifflar (nr 98.05) och skrivtavlor (nr 98.06);

n) konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter (99 kap.).

2. Med monument- eller byggnadssten i nr 68.02 förstås icke blott sådan sten, som avses i nr

25.15 och 25.16, utan även annan naturlig sten (dock ej skiffer), bearbetad såsom monumenteller

byggnadssten.

68.01 Gatsten, kantsten och trottoarsten av naturlig sten (annan än

skiffer).................................................

68.02 Varor av naturlig monument- eller byggnadssten (mosaikbitar

härunder inbegripna), ej hänförliga till nr 68.01 eller

till 69 kap.:

A. opolerade och oslipade.................................

B. polerade eller slipade..................................

68.03 Bearbetad skiffer och varor av skiffer, naturlig eller konstgjord:
A.

opolerade och oslipade.................................

B. polerade eller slipade..................................

68.04 Kvarnstenar, defibrörstenar, slipstenar, slipskivor, polerskivor,

skärptrissor, skärtrissor och liknande artiklar (segment

och andra delar därtill härunder inbegripna) av naturlig sten,

även agglomererad, av agglomererade naturliga eller konstgjorda

slipmedel eller av keramiskt material, även med delar

(axlar, kärnor, skaft, beslag o. d.) av annat material men utan

ställning:

A. av naturlig sten.......................................

B. andra slag:

1. kvarn-, defibrör- och kollergångsstenar................

fri

fri

8 %

fri

8%

fri

fri

s. 160 Kontrollera mot PDF

160 Iiungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 68 kap.

2. diamantslipverktyg................................. fri

3. andra............................................. 9 %

68.05 Brynstenar, polerstenar och andra dylika handverktyg av

naturlig sten, agglomererade slipmedel eller keramiskt material:
A.

av naturlig sten; ävensom trippelsten och wienerpimsten ... fri

B. andra slag............................................ 5 %

68.06 Slipmedel, naturliga eller konstgjorda, i form av pulver eller

korn, anbragta på vävnad, papper, papp eller annat underlag,

även tillskuret eller hopfogat genom sömnad eller på annat

sätt:

A. på papper, papp eller vulkanfiber...................... 4 %

B. på annat underlag................................... 8 %

68.07 Slaggull, stenull och liknande mineralull; expanderad vermikulit,

expanderade leror och liknande expanderade material; blandningar

och varor av värme- eller ljudisolerande mineraliska

ämnen, ej hänförliga till nr 68.12 eller 68.13 eller till 69 kap.:

A. slaggull, stenull och liknande mineralull samt varor därav 6,4 %

B. andra slag............................................ fri

68.08 Varor av naturasfalt eller liknande material (t. ex. av petro
leumbitumen

eller stenkolstjärbeck)......................... fri

68.09 Plattor, block och liknande varor, bestående av träfibrer, andra

vegetabiliska fibrer, halm, träspån eller träavfall, agglomererade

med cement, gips eller annat mineraliskt bindemedel 6,4 %

68.10 Varor av gips eller av blandningar på basis av gips........... 6,4%

68.11 Varor av betong eller konstgjord sten, även armerade, varor

av slaggbetong eller av betongmosaik härunder inbegripna..... fri

68.12 Varor av asbestbetong, cellulosabetong eller liknande material

(fiberbetong)..................................... 100 kg 1: —

68.13 Bearbetad asbest och varor av asbest (plattor, garn, vävnader,

kläder, huvudbonader, skodon o. d.), även armerade, ej hänförliga

till nr 68.14; blandningar på basis av asbest eller asbest

och magnesiumlcarbonat samt varor av dylika blandningar:

A. packningar och tätningar, även i längder................. 4 %

B. andra slag............................................ fri

68.14 Bromsbelägg, kopplingsbelägg och dylika friktionselement (segment,

skivor, ringar, plattor o. d.) av asbest eller andra mineraliska

ämnen eller av pappersmassa, även i förening med textilmaterial

eller annat material:

A. bromsbelägg.......................................... 4 %

B. andra slag............................................ 8 %

68.15 Bearbetad glimmer och varor av glimmer, härunder inbegripet

glimmerblad, anbragta på papper eller vävnad (t. ex. mikanitplattor

och mikafolier)................... fri

68.16 Varor av sten eller andra mineraliska ämnen (varor av torv

härunder inbegripna), ej hänförliga till annat nummer........ fri

s. 161 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

161

69 kap. Keramiska produkter

Anmärkningar

1. 69 kap. omfattar endast efter formgivning brända keramiska produkter. Värmeisolerande och

eldfasta varor hänföres icke till nr 69.04—69.14.

2. Detta kapitel omfattar icke:

a) varor, hänförliga till 71 kap. (t. ex. bijouteri varor);

b) kermeter, hänförliga till nr 81.04;

c) isolatorer och andra artiklar för elektriskt ändamål, hänförliga till nr 85.25 eller 85.26;

d) konstgjorda tänder (nr 90.19);

e) urfoder och andra artiklar, hänförliga till 91 kap.;

f) leksaker, spel och sportartiklar (97 kap.);

g) knappar, rökpipor och andra varor, hänförliga till 98 kap.;

h) konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter (99 kap.).

I. Värmeisolerande och eldfasta produkter

69.01 Värmeisolerande produkter (sten, plattor m. m.) av diato
macéhaltiga

fossilmjöl eller liknande kiseldioxidhaltiga jordarter

(infusoriejord, kiselgur o. d.).......................... fri

69.02 Eldfasta produkter, såsom sten, plattor och annan dylik eldfast

konstruktionsmateriel, ej hänförliga till nr 69.01:

A. magnesit-, magnesitkrom- och krommagnesitprodukter..... fri

B. andra slag............................................ 40/

69.03 Andra eldfasta varor, såsom retorter, deglar, mufflar, munstycken,

stoppare, stöd, skålar, rör och stänger.............. fri II.

II. Andra keramiska produkter

69.04 Murtegel, härunder inbegripet bjälklagstegel, håltegel 0. d.:

A. av syrafast material................................... 4 %

B. av annat material..................................... fri

69.05 Takpannor, byggnadsornament (lister, friser o. d.) och andra

varor för byggnadsändamål (skorstensfoder, rökhuvar 0. d.) ... 4 %

69.06 Rör och rännor samt delar därtill:

A. av syrafast stengods................................... 4 <yo

B. av annat material..................................... fri

69.07 Golvplattor, trottoarplattor, väggplattor och andra beklädnadsplattor,

oglaserade:

A. av 3 cm tjocklek eller däröver.......................... fri

B. av mindre tjocklek.................................... 10 °/0

69.08 Golvplattor, trottoarplattor, väggplattor och andra bekläd
nadsplattor,

glaserade.................................... 14,2 %

69.09 Apparater och andra artiklar för kemiskt eller annat tekniskt

bruk; hoar, kar och liknande behållare för lantbruket; krukor

och andra behållare för förpackning eller transport av varor:

A. av syrafast stengods................................... 4 %

B. av annat material..................................... fri

69.10 Diskhoar, tvättställ, bidéer, klosettskålar, badkar och dylika

sanitetsartiklar för installation............................. 9,2 %

6 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr ISO

opaginerad Kontrollera mot PDF

69 kap

1 62 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

69.11 Bords-, hushålls- och toalettartiklar av porslin:

A. vita eller enfärgade ................................ 11,8%

B. två- eller flerfärgade eller förgyllda, försilvrade eller på annat

likartat sätt dekorerade.............................. 11,8 %,

dock minst

75: — per

100 kg

69.12 Bords-, hushålls- och toalettartiklar av andra keramiska material:
A.

vita eller enfärgade ................................ 11,8%

B. två- eller flerfärgade eller förgyllda, försilvrade eller på annat

likartat sätt dekorerade.............................. 11,8 %,

dock minst

25: — per

100 kg

69.13 Statyetter och andra prydnadsföremål (även för personligt

bruk), inredningsartiklar och liknande artiklar............... 11,8 %

69.14 Andra varor av keramiskt material......................... 11,8 %

s. 163 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1067

163

70 kap. Glas och varor därav

Anmärkningar

1. Detta kapitel omtattar icke:

a) icke frittad glasyr- och emaljmassa samt fritta och annat glas i form av pulver, korn eller

flingor (nr 32.08); ''

1») varor, hänförliga till 71 kap., såsom bijouterivaror;

c) isolatorer och andra artiklar för elektriskt ändamål, hänförliga till nr 85.25 eller 85.26;

d) optiska element, optiskt bearbetade, samt injektionssprutor, konstgjorda ögon, termometrar,

barometrar, areometrar och andra artiklar, hänförliga till 90 kap.;

e) leksaker, spel, julgransprydnader och andra artiklar, hänförliga till 97 kap., med undantag

av konstgjorda ögon (icke mekaniska) för dockor eller för andra artiklar, hänförliga till

97 kap.;

f) knappar, monterade rafräschissörer och termosflaskor samt andra artiklar, hänförliga till

98 kap.

2. Till nr 70.07 hänföres även planglas enligt nämnda nummer, utgörande färdiga artiklar, dock

endast under förutsättning att artiklarna icke är försedda med ram och icke är i förening

med annat material än glas.

3. Med glas förstås i tulltaxan även kvarts och kiseldioxid, som undergått smältning.

70.01 Glasskärv och annat glasavfall; glasmassa (med undantag av

optiskt glas)...................................... fri

70.02 Glasyr- och emalj massa, även i form av stavar eller rör men

icke i form av pulver, korn eller flingor..................... fri

70.03 Stänger, stavar, rör och massiva kulor av glas (med undantag

av optiskt glas), icke bearbetade........................... fri

70.04 Planglas, gjutet eller valsat, av kvadratisk eller rektangulär

form, även armerat eller överfångat i samband med tillverkningen

men icke vidare bearbetat.......................... 12,2 %

70.05 Planglas, draget eller blåst, av kvadratisk eller rektangulär

form, även överfångat i samband med tillverkningen men

icke vidare bearbetat..................................... 12,6 %

70.06 Planglas, gjutet, valsat, draget eller blåst, av kvadratisk eller

rektangulär form (även armerat eller överfångat i samband

med tillverkningen), planslipat eller polerat men icke vidare

bearbetat............................................... 12,2 %

70.07 Planglas, gjutet, valsat, draget eller blåst (även slipat eller

polerat), skuret till annan form än kvadratisk eller rektangulär

eller böjt eller på annat sätt bearbetat (t. ex. fasett- eller kantslipat

eller etsat); isoleringsrutor; s. k. blyinfattningar (glasmålningar

o. d.):

A. planglas och isoleringsrutor .......................... 12,6 %

B. s. k. blyinfattningar (glasmålningar o. d.) 13 %

70.08 Säkerhetsrutor av glas, härdade eller laminerade, även färdigskurna

eller formade:

A. härdade .......................................... 12,6 %

B. laminerade........................................ 13 %

70.09 Metallbelagt glas (speglande); speglar av glas, backspeglar

härunder inbegripna...................................... 13%

70.10 Damejeanner, flaskor, burkar, krukor, tablettrör och andra

liknande kärl av glas för förpackning eller transport av varor;

proppar, lock och andra tillslutningsanordningar av glas...... 10,4 %

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

70 kap.

70.11 Öppna glaskolvar och glasrör, utan montering, till elektriska

glödlampor, elektronrör eller liknande artiklar:

A. glaskolvar..................................... 100 kg 52: —

B. glasrör............................................... fri

70.12 Glas, även icke färdiga, till termosflaskor eller liknande värmeisolerande

behållare:

A. utan metallbeläggning................................. 9,6 %

B. andra ............................................ 12 %

70.13 Bords-, köks-, toalett- och kontorsartiklar samt prydnads
artiklar

för bostäder e. d., av glas, ej hänförliga till nr 70.19 13,8 %

70.14 Glasvaror för belysnings- och signaleringsändamål; optiska

element av glas, icke bearbetade för optiskt bruk och icke tillverkade

av optiskt glas................................... 13 %

70.15 Glas till ur, solglasögon, skyddsglasögon eller liknande varor,

kupiga, böjda eller formade på liknande sätt; glober och delar

därav för tillverkning av sådana glas....................... fri

70.16 Plattor, block, murstenar och andra artiklar av glas för bygg
nadsändamål,

pressade eller formgjutna, även armerade;

poröst glas (skumglas) i form av block, plattor e. d............ fri

70.17 Laboratorieartiklar samt hygieniska och farmaceutiska artiklar

av glas, även graderade eller kalibrerade; serumampuller och

liknande artiklar av glas:

A. laboratorieartiklar samt hygieniska och farmaceutiska artik
-

lar .................................................. 13 %

B. serumampuller och liknande artiklar..................... fri

70.18 Optiskt glas samt optiska element av optiskt glas, icke optiskt

bearbetade; ämnen till glasögonlinser....................... fri

70.19 Glaspärlor, imitationer av naturpärlor eller ädelstenar och liknande

smärre artiklar av glas samt varor därav; glasbitar till

mosaikarbeten e. d., även på underlag; konstgjorda ögon av

glas, andra än proteser; prydnadsartiklar av glas, framställda

genom s. k. lamparbete; reflexpärlor och liknande artiklar av

glas:

A. glaspärlor, imitationer av naturpärlor eller ädelstenar och

liknande smärre artiklar av glas samt varor därav......... 8 %

B. andra slag, reflexpärlor härunder inbegripna.............. 12 %

70.20 Glasull och andra glasfibrer samt varor därav:

A. garn och vävnader samt artiklar därav.................. 13,4 %

B. andra slag............................................ 7,6 %

70.21 Andra varor av glas...................................... 13 %

s. 165 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1067

165

FJORTONDE AVDELNINGEN

Naturpärlor, ädelstenar, ädla metaller och metaller med plätering av ädel

metall samt varor därav; bijouterivaror; mynt

71 kap. Naturpärlor, ädelstenar, ädla metaller och metaller med

plätering av ädel metall samt varor därav; bijouterivaror

Anmärkningar

*• JVIe<!..de undantag> som stadgas i anm. la till sjätte avd. och i nedanstående anmärkningar

hänföres till detta kapitel alla varor, som helt eller delvis består:

a) av naturpärlor eller av naturliga, syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar; eller

b) av ädel metall eller av metall med plätering av ädel metall.

2. a) Till nr 71.12—71.14 hänföres icke varor, i vilka ädel metall eller metall med plätering av

adel metall ingår endast såsom mindre väsentlig beståndsdel (t. ex. initialer, monogram

och kantbeslag).

b) Till nr 71.15 hänföres endast sådana varor, i vilka ädel metall eller metall med plätering

av ädel metall icke ingår eller ingår endast såsom mindre väsentlig beståndsdel.

3. Detta kapitel omfattar icke:

a) amalgamer av ädla metaller samt ädla metaller i kolloidal form (nr 28.49);

b) steril suturtråd för kirurgiskt bruk samt tandfyllningsmedel och andra varor hänförliga

till 30 kap.; ö

c) varor, hänförliga till 32 kap. (t. ex. flytande glansmetallpreparat);

d) handväskor och andra artiklar, hänförliga till nr 42.02 eller 42.03;

e) varor, hänförliga till nr 43.03 eller 43.04;

f) varor, hänförliga till elfte avd. (textilvaror);

g) varor, hänförliga till 64 kap. (skodon) eller 65 kap. (huvudbonader);

h) paraplyer, promenadkäppar och andra artiklar, hänförliga till 66 kap.- ij) solfjädrar (nr 67.05);

k) mynt (72 och 99 kap.);

l) slipskivor och liknande artiklar, hänförliga till nr 68.04—68.06 eller till 82 kap., tillverkade

av slipmedel, innehållande stoft eller pulver av naturliga eller syntetiska ädelstenar;

verktyg och andra varor, hänförliga till 82 kap., i vilka den verksamma delen består av

naturliga, syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar på underlag av oädel metall; maskiner

apparater och elektrisk materiel samt delar därtill, hänförliga till sextonde avd. (artiklar’

helt bestående av naturliga, syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar, hänföres dock till

detta kapitel);

m) artiklar, hänförliga till 90. 91 eller 92 kap. (vetenskapliga instrument, ur och musikinstrument);
n)

vapen och delar därtill (93 kap.);

o) artiklar enligt anm. 2 till 97 kap.;

p) artiklar, hänförliga till 98 kap.; artiklar av de slag, som avses i nr 98.01 och 98.12, hänföres

dock till 71 kap.;

q) originalskulpturer (nr 99.03), föremål för samlingar (nr 99.05) och antikviteter, mer än 100

år gamla (nr 99.06); naturpärlor och ädelstenar hänföres dock till detta kapitel oavsett

åldern.

4. a) Kulturpäi-lor anses såsom naturpärlor.

b) Med ädla metaller avses silver, guld, platina och andra platinametaller.

c) Med andra platinametaller avses iridium, osmium, palladium, rhodium och rutenium.

5. Såsom legeringar av ädel metall anses i detta kapitel endast sådana legeringar (sintrade blandningar

härunder inbegripna), som innehåller en eller flera ädla metaller, under förutsättning

att halten av någon ädel metall uppgår till minst 2 viktprocent. Legeringar av ädel metall

tulltaxeras enligt följande regler:

a) legeringar, innehållande minst 2 % platina, tulltaxeras såsom platinalegeringar;

s. 166 Kontrollera mot PDF

166 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 71 kap.

b) legeringar, innehållande minst 2 % guld och mindre än 2 % platina, tulltaxeras såsom

guldlegeringar;

c) andra legeringar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras såsom silverlegeringar. Vid tilllämpning

av denna anmärkning anses alla platinametaller utgöra platina.

6. I de fall, då ädel metall eller viss ädel metall omnämnes i tulltaxan, avses, om ej annat är

föreskrivet, jämväl sådana legeringar, som enligt anm. 5 skall tulltaxeras såsom legeringar

av ädel metall eller av viss ädel metall.

Uttrycket ädel metall avser icke sådana artiklar, som åsyftas i anm. 7, ej heller oädla metaller

eller icke metalliska ämnen, som är platinerade, förgyllda eller försilvrade.

7 Med uttrycket metall med plätering av ädel metall avses en produkt av metall, som på en eller

flera sidor belagts med ädel metall genom svetsning, lödning, varmvalsning eller liknande

mekaniskt förfarande.

Varor av oädel metall med inläggningar av ädel metall anses utgöra pläterade varor.

7:1 Med halvfabrikat enligt nr 71.OS—71.10 avses stång, plåt, tråd, rör och andra formvaror,

ävensom pulver, paljetter och kantiljer.

8. Med bijouterivaror enligt nr 71.12 förstås:

a) smärre artiklar, avsedda som smycken, t. ex. ringar, armband, halsband, broscher, örhängen,

urkedjor, berlocker och andra hängsmycken, kravattnålar, manschettknappar

samt medaljer och märken, även av religiös karaktär;

b) artiklar för personligt bruk, avsedda att bäras exempelvis i fickor eller handväskor,

såsom cigarr- och cigarrettetuier, snusdosor, tablettdosor, puderdosor, börsar av metallflätning

samt radband.

9. Med guldsmedsvaror enligt nr 71.13 avses bl. a. bords-, toalett-, kontors-, rökbords- och inredningsartiklar

samt artiklar av religiös karaktär, icke utgörande bijouterivaror.

10. Med bijouterivaror enligt nr 71.16 förstås artiklar av de slag, som avses i anm. 8 a (dock

med undantag av manschettknappar och andra artiklar, hänförliga till nr 98.01, samt kammar,

hårspännen o. d„ hänförliga till nr 98.12), utan förening med naturpärlor, naturliga,

syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar eller — bortsett från mindre väsentliga beståndsdelar

— ädel metall eller metall, pläterad med ädel metall, och bestående:

a) helt eller delvis av oädel metall, även förgylld, försilvrad eller platinerad; eller

b) av andra ämnen, under förutsättning att varorna består av minst två olika material (t. ex.

trä och glas, ben och bärnsten, pärlemor och plast); avseende skall därvid icke fästas

vid enkla anordningar för sammanhållande av i varorna ingående delar, såsom tråd i

halsband. . .

11. Askar, etuier, fodral och dylika förvaringspersedlar, avsedda för och inkommande samtidigt

med artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras tillsammans med artiklarna i fråga,

under förutsättning att de utgör förvaringspersedlar av de slag, som brukar åtfölja sådana

artiklar vid försäljning. Särskilt inkommande dylika förvaringspersedlar tulltaxeras däremot

efter sin beskaffenhet.

I. Naturpärlor och ädelstenar

71.01 Naturpärlor, obearbetade eller bearbetade (härunder inbe
gripet

osorterade pärlor, uppträdda för underlättande av transporten)

men icke infattade eller monterade..................

71.02 Ädelstenar, naturliga, obearbetade eller slipade eller på annat

sätt bearbetade (härunder inbegripet osorterade ädelstenar,

uppträdda för underlättande av transporten) men icke infattade

eller monterade..........................................

71.03 Ädelstenar, syntetiska eller rekonstruerade, obearbetade eller

slipade eller på annat sätt bearbetade (härunder inbegripet

osorterade ädelstenar, uppträdda för underlättande av transporten)

men icke infattade eller monterade..................

71.04 Stoft och pulver av naturliga eller syntetiska ädelstenar....... II.

II. Ädla metaller och metaller med plätering av ädel metall,

obearbetade, samt halvfabrikat därav

71.05 Silver och silverlegeringar, förgyllt eller platinerat silver härunder

inbegripet, obearbetade, ävensom halvfabrikat därav;

A. obearbetade..........................................

B. rör......................................... • ........

C. andra slag............................................

fri

fri

fri

fri

fri

fri

2, 4 %

s. 167 Kontrollera mot PDF

71 kap. Kiingl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 167

71.06 Oädel metall med plätering av silver, obearbetad, ävensom

halvfabrikat därav....................................... 24°/

71.07 Guld och guldlegeringar, platinerat guld härunder inbegripet,

obearbetade, ävensom halvfabrikat därav................... fri

71.08 Oädel metall och silver med plätering av guld, obearbetade,

ävensom halvfabrikat därav..............................’ frj

71.09 Platina och andra platinametaller samt legeringar därav,

obearbetade, ävensom halvfabrikat därav..................’ fri

71.10 Oädel eller ädel metall med plätering av platina eller annan

platinametall, obearbetad, ävensom halvfabrikat därav....... fri

71.11 Guldsmedssopor; annat avfall samt skrot av ädel metall...... fri III.

III. Bijouterivaror och andra varor

71.12 Bijouterivaror och delar därtill av ädel metall eller av metall

med plätering av ädel metall.............................. g %

71.13 Guldsmedsvaror och delar därtill av ädel metall eller av metall

med plätering av ädel metall.............................. g %

71.14 Andra varor av ädel metall eller av metall med plätering av ädel

metall:

A. artiklar för tekniskt bruk.............................. fri

B. andra slag............................................ g <yo

71.15 Varor av naturpärlor eller av naturliga, syntetiska eller rekonstruerade

ädelstenar................................... fri

71.16 Bijouterivaror, ej hänförliga till nr 71.12 eller 71.15........... 8 %

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

72 kap. Mynt

Anmärkning

Detta kapitel omfattar icke mynt för samlingar (nr 99.05).

72.01 Mynt.................................

6f Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr ISO

s. 171 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

171

FEMTONDE AVDELNINGEN

Oädla metaller och varor därav

Anmärkningar

1. Denna avdelning omfattar icke:

a) bronsfolier, färger och andra till nr 32.08—32.10 eller 32.13 hänförliga produkter, beredda

av metallpulver eller metallfjäll;

b) järncerium (ferrocerium) och andra pyrofora legeringar (nr 36.07);

c) huvudbonader och delar därtill av metall, hänförliga till nr 65.06 eller 65.07;

d) ställningar och andra delar av metall till paraplyer, parasoller o. d. (nr 66.03);

e) varor, hänförliga till 71 kap., såsom legeringar av ädel metall, oädel metall med plätering

av ädel metall samt bijouteri varor av oädel metall;

f) varor, hänförliga till sextonde avd. (maskiner, apparater och elektrisk materiel);

g) sammansatta järnvägs- och spårvägsspår (nr 86.10) samt andra varor, hänförliga till

sjuttonde avd.;

h) instrument och apparater, upptagna i adertonde avd., urfjädrar härunder inbegripna;

ij) hagel (nr 93.07) och andra varor, upptagna i nittonde avd. (vapen och ammunition);

k) varor, hänförliga till 94 kap. (möbler, resårbottnar till sängar, o. d.);

l) handsiktar (nr 96.06);

m) varor, hänförliga till 97 kap. (leksaker, spel och sportartiklar);

n) knappar, reservoarpennor, stiftpennor, skrivpennor och andra artiklar, hänförliga till

98 kap.

2. Med delar med allmän användning förstås i tulltaxan:

a) varor av järn eller stål, hänförliga till nr 73.20, 73.25, 73.29, 73.31 eller 73.32, samt motsvarande

varor av annan oädel metall;

b) fjädrar, andra än urfjädrar (nr 91.11), samt blad till fjädrar, av oädel metall;

c) varor, hänförliga till nr 83.01, 83.02, 83.07, 83.09, 83.12 eller 83.14.

Såsom delar i 73—82 kap. anses icke sådana varor, som enligt vad ovan sagts utgör delar

med allmän användning.

73—81 kap. omfattar icke varor av de slag, som är hänförliga till 82 eller 83 kap., om icke

annat följer av närmast föregående stycke eller anm. till 83 kap.

3. I fråga om tulltaxeringen av legeringar gäller följande bestämmelser:

a) legeringar av oädla metaller, som innehåller mer än 10 viktprocent nickel, tulltaxeras såsom

nickel, om icke vikten av ingående järn överstiger vikten av var och en av övriga ingående

legeringsmetaller;

b) ferrolegeringar hänföres till nr 73.02 och koppartillsatslegeringar till nr 74.02;

c) andra legeringar av oädla metaller tulltaxeras såsom den metall vars vikt överstiger vikten

av var och en av övriga ingående legeringsmetaller;

d) legeringar (andra än ferrolegeringar och koppartillsatslegeringar) av oädla metaller, hänförliga

till denna avdelning, och andra ämnen tulltaxeras såsom legeringar av oädla metaller

enligt denna avdelning, om vikten av ingående oädla metaller är lika med eller större än

» vikten av övriga ingående ämnen;

e) såsom legeringar anses även sintrade blandningar av metallpulver samt heterogena,

hopsmälta blandningar av oädel metall.

4. I alla de fall, då en viss metall omnämnes i tulltaxan, avses, om annat icke är föreskrivet,

jämväl sådana legeringar, som enligt anm. 3 skall tulltaxeras såsom metallen i fråga.

5. Varor av oädel metall — härunder inbegripet sådana av olika material bestående varor, som

enligt de allmänna reglerna skall tulltaxeras såsom varor av oädel metall — i vilka ingår två

eller flera dylika metaller, tulltaxeras, om icke annat är särskilt föreskrivet, såsom varor

av den metall, som efter vikten räknat utgör huvudbeståndsdelen.

Vid tillämpning av denna bestämmelse skall:

a) järn och stål av olika slag anses utgöra en enda metall;

b) en legering anses bestå helt av den metall, som är bestämmande för legeringens tulltaxering.

6. Med skrot och avfall av metaller förstås sådana varor, som är användbara endast för återvinning

av metall eller för framställning av kemiska produkter.

s. 173 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

173

73 kap. Järn och stål

Anmärkningar

1. I detta kapitel förstås med

a) Tackjärn (nr 73.01):

järn, innehållande minst 1,9 viktprocent kol; varan får därjämte innehålla:

mindre än 15 % fosfor,

högst 8 % kisel,

högst 6 % mangan,

högst 30 % krom,

högst 40 % volfram och

sammanlagt högst 10 % andra legeringsämnen (nickel, koppar, aluminium, titan, vanadin,

molybden m. m.).

Sådana järnhaltiga legeringar, innehållande minst 1,9 viktprocent kol, som företer de för

stål karakteristiska kännetecknen (s. k. krympfritt stål), tulltaxeras dock som stål.

b) Spegeljärn (nr 73.01):

produkter, innehållande efter vikten räknat mer än 6 % men icke mer än 30 % mangan

och i övrigt motsvarande definitionen i anm. 1 a.

c) Ferrolegeringar (nr 73.02):

sådana för valsning eller sändning icke lämpade järnhaltiga legeringar, som användes vid

järn- och stålframställning och som innehåller ett eller flera legeringsämnen i följande kvantiteter,

efter vikten räknat, nämligen

mer än 8 % kisel,

mer än 30 % mangan,

mer än 30 % krom,

mer än 40 % volfram eller

sammanlagt mer än 10 % andra legeringsämnen (aluminium, titan, vanadin, molybden,

niob m. in.), dock icke koppar.

Halten av andra legeringsämnen än järn får dock icke överstiga 96 % i fråga om ferrolegeringar,

innehållande kisel, 92 % i fråga om ferrolegeringar, innehållande mangan men

icke kisel, och 90 % i fråga om övriga legeringar.

d) Legerat stål (nr 73.15):

stål, innehållande ett eller flera legeringsämnen i följande kvantiteter, efter vikten räknat

nämligen

sammanlagt mer än 2 % mangan och kisel,

minst 2 % mangan,

minst 2 % kisel,

minst 0,50 % nickel,

minst 0,50 % krom,

minst 0,10 % molybden,

minst 0,10 % vanadin,

minst 0,30 % volfram,

minst 0,30 % kobolt,

minst 0,30 % aluminium,

minst 0,40 % koppar,

minst 0,10 % bly,

minst 0,12 % fosfor, 1

minst 0,10 % svavel,

sammanlagt minst 0,20 % fosfor och svavel eller

minst 0,10 % av något annat legeringsämne.

e) Kolrikt stål (nr 73.15):

stål, innehållande efter vikten räknat minst 0,6 % kol, mindre än 0,04 % fosfor, mindre

än 0,04 % svavel, tagna var för sig, och sammanlagt mindre än 0,07 % fosfor och svavel.

f) Smältstycken och råskenor (nr 73.06):

produkter för valsning, smidning eller omsmältning, som erhållits genom hopsmidning

av välljärnssmältor, varigenom slaggen pressats ut, eller

genom hopvällning medelst valsning vid hög temperatur av paket av järn- eller stålskrot

eller av välljärn.

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

73 kap.

g) Göt (nr 73.06):

produkter för varning eller smidning, som erhållits genom gjutning i kokiller.

h) Blooms och billets (nr 73.07):

halvfärdiga produkter med kvadratiskt eller rektangulärt tvärsnitt, med en tväryta av

mer än 1 225 mm3 och med en tjocklek överstigande en fjärdedel av bredden,

ij) Slabs och platiner (nr 73.07):

halvfärdiga produkter med rektangulärt tvärsnitt, med en bredd av minst 150 mm och

en tjocklek av minst 6 mm, icke överstigande en fjärdedel av bredden.

k) Plåtåmnen i ringar eller rullar (nr 73.08):

halvfärdiga varm valsade produkter med rektangulärt tvärsnitt, med en tjocklek av minst

1,5 mm och en bredd av mer än 500 mm, i ringar eller rullar med en styckevikt av minst

500 kg.

l) Universaljårn och universalstål (nr 73.09):

produkter med rektangulärt tvärsnitt, varmvalsade i längdriktningen i slutna spår eller i

universalvalsverk, med en tjocklek av mer än 5 mm men icke mer än 100 mm och med

en bredd av mer än 150 mm men icke mer än 1 200 mm.

in) Band (nr 73.12):

valsade produkter med klippta eller oklippta kanter, med rektangulärt tvärsnitt, med en

bredd av högst 500 mm och med en tjocklek av högst 6 mm, icke överstigande en tiondel

av bredden, i raka längder eller i ringar, även tillplattade.

n) Plåt (nr 73.13):

valsade produkter (ej utgörande sådana plåtämnen i ringar eller rullar, som avses i anm.

1 k här ovan), oavsett tjockleken, i fråga om produkter av kvadratisk eller rektangulär

form dock endast om bredden överstiger 500 mm.

Till nr 73.13 hänföres bl. a. tillskuren plåt av annan form än kvadratisk eller rektangulär

samt plåt, perforerad, korrugerad, räfflad, polerad eller försedd med överdrag, under

förutsättning att plåten icke genom bearbetningen erhållit karaktär av till annat nummer

hänförlig vara.

o) Träd (nr 73.14):

kalldragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form, med ett största tvärmått av

högst 13 mm; vid tillämpning av nr 73.26 och 73.27 anses såsom tråd även valsade

produkter av samma dimension.

p) Stång, annan än profilstång (nr 73.10):

massiva produkter, som icke helt motsvarar någon av definitionerna i h, ij, k, 1, m, n och o

här ovan och som har tvärsnitt i form av cirkel, cirkelsegment, oval, likbent triangel, kvadrat,

rektangel, regelbunden sex- eller åttahörning eller parallelltrapets med de icke parallella

sidorna lika långa.

Till nr 73.10 hänföres även stänger för armering av betong, vilka motsvarar ovanstående

definition men på vilka finns smärre försänkningar eller upphöjningar (räfflor, kammar

o. d.), åstadkomna under valsningen.

q) Ihåligt bergborrstål (nr 73.10):

ihålig stång, oavsett tvärsnittets form, lämpad för tillverkning av bergborrar, med ett

största yttre tvärmått av mer än 15 mm men icke mer än 50 mm och med det största inre

tvärmåttet icke överstigande en tredjedel av det största yttre.

Ihålig stång av annan beskaffenhet hänföres till nr 73.18.

r) Profilstång (nr 73.11):

massiva produkter, som icke är hänförliga till nr 73.16 och som icke helt motsvarar någon

av definitionerna i h, ij, k, 1, in, n och o här ovan, med tvärsnitt av annan form än sådan

som avses under p.

2. Till nr 73.06—73.14 hänföres icke produkter av legerat stål eller kolrikt stål (nr 73.15).

3. Produkter av järn eller stål, hänförliga till nr 73.06—73.15, med plätering av järn eller stål

av annat slag än den underliggande metallen tulltaxeras såsom produkter av det slag av järn

eller stål, som efter vikten räknat utgör huvudbeståndsdelen.

4. Produkter av järn, vilka framställts på elektrolytisk väg, tulltaxeras allt efter sin form och

sina dimensioner såsom motsvarande produkter, framställda på annat sätt.

5. Med högtrycksrör enljgt nr 73.19 förstås nitade, svetsade eller sömlösa rör (rörböjar härunder

inbegripna) med runt tvärsnitt och med en inre diameter av mer än 400 mm och en godstjocklek

av mer än 10,5 mm.

73.01 Tackjärn, spegeljärn härunder inbegripet.................... fri

73.02 Ferrolegeringar:

A. kiseljärn och kiselmanganjärn, innehållande mer än 15 %

kisel.......................................... 100 kg 5:60

B. andra slag............................................ fri

s. 175 Kontrollera mot PDF

73 kap.

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

175

73.03 Skrot och avfall av järn eller stål.......................... fri

73.04 Granulerat järn och stål, även krossat eller sorterat .......... 4,8 %

73.05 Pulveriserat järn och stål; järnsvamp....................... fri

73.06 Smältstycken och råskenor, göt och formlösa stycken av järn

eller stål:

A. smältstycken och råskenor............................. fri

B. andra slag............................................ 3 %

73.07 Blooms, billets, slabs och platiner av järn eller stål; ämnen av

järn eller stål, grovt tillformade genom smidning............. 4 %

73.08 Plåtämnen av järn eller stål, i ringar eller rullar.............. 4 %

73.09 Universaljärn och universalstål............................ 6 %

73.10 Stång, annan än profilstång, av järn eller stål, varmvalsad,

strängpressad, smidd, kallbearbetad eller kalibrerad, valstråd

härunder inbegripen; ihåligt bergborrstål:

A. med överdrag av metall:

1. med överdrag av zink............................... 6 %

2. med överdrag av annan metall....................... 6,6 %

B. andra slag:

1. varmvalsade, strängpressade eller smidda:

a. valstråd........................................ 5 %

b. ihåligt bergborrstål ............................ 5,6 %

c. annan........................................... 6 %

2. kallbearbetade eller kalibrerade...................... 6,6 %

73.11 Profilstång av järn eller stål, varmvalsad, strängpressad, smidd

eller kallbearbetad; spontpålar av järn eller stål, även borrade

och sammanfogade:

A. med överdrag av metall:

1. med överdrag av zink............................... 6 %

2. med överdrag av annan metall....................... 6,6 %

B. andra slag:

1. varmvalsade, strängpressade eller smidda:

a. vägande per löpmeter minst 60 kg; ävensom spont
pålar

och bredflänsig I-stång, oavsett vikten per löpmeter

.......................................... fri

b. andra slag...................................... 6 %

2. kallbearbetade..................................... 6,6 %

73.12 Band av järn eller stål, varm- eller kallvalsat:

A. med överdrag av metall:

1. med överdrag av aluminium, bly eller tenn ......... fri

2. med överdrag av zink............................... 6 %

3. med överdrag av annan metall....................... 6,6 %

B. andra slag:

1. varm valsat........................................ 6 %

2. kallvalsat.......................................... 6,6 %

73.13 Plåt av järn eller stål, varm- eller kallvalsad:

A. med överdrag av metall:

1. med överdrag av aluminium, bly eller tenn......... fri

2. med överdrag av annan metall....................... 6~%

B. andra slag............................................ 6 %

73.14 Tråd av järn eller stål, även med överdrag men utan elektrisk

isolering................................................ 6,6 %

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

73 kap.

73.15 Legerat stål och kolrikt stål, i sådana former som avses i nr

73.06—73.14:

A. ihåligt bergborrstål, varmvalsat, smitt eller strängpressat .. 6 %

B. plåt av rostfritt stål ................................ 5 %

C. band av rostfritt stål med en bredd av:

1. mer än 250 mm.................................. 5 %

2. andra:

a. varmvalsade.................................. 5,6 %

b. kallvalsade .................................. 6,2 %

D. andra slag:

belägges med samma tull som motsvarande artiklar, hänförliga

till nr 73.06—73.14

73.16 Banbyggnadsmateriel av järn eller stål för järnvägar eller

spårvägar, nämligen räler, moträler, växeltungor, korsningsspetsar,

spårkorsningar, spårväxlar, växelstag, kuggskenor,

sliprar, rälskarvjärn, underläggsplattor, klämplattor, spårhållare,

spårplattor och annan speciell materiel för sammanbindning

eller fästande av räler:

A. räler................................................ fri

B. andra slag............................................ 6,8 %

73.17 Bör av gjutjärn, med en invändig diameter av:

A. 510 mm eller däröver.................................. fri

B. mindre än 510 mm.................................... 8 %

73.18 Rör av järn eller stål, ej hänförliga till nr 73.17 eller 73.19,

hålade rörämnen härunder inbegripna:

A. med överdrag av metall:

1. med överdrag av zink........... 7 %

2. med överdrag av annan metall.............. 8 %

B. andra slag:

1. icke kallbearbetade................................. 7 %

2. kallbearbetade..................................... 8 %

73.19 Högtrycksrör av stål för elektriska vattenkraftstationer, även

med förstärkning........................"................. 8 %

73.20 Rördelar av järn eller stål, såsom skarvrör, knärör, muffar och

flänsar.................................................. 8 %

73.21 Järn- och stålkonstruktioner, även i delar eller icke kompletta,

samt delar därtill av järn eller stål (såsom skjul, broar och

brosektioner, slussportar, torn, master, pelare, stolpar, fackverk,

tak, dörr- och fönsterramar, rulljalusier, räcken och staket);

plåt, band, stång, profilstång, rör o. d. av järn eller stål, bearbetade

för användning i konstruktioner..................... 7,2 %

73.22 Cisterner, kar och liknande behållare av järn eller stål, för alla

slags ämnen, med en rymd av mer än 300 liter, även med inre

beklädnad eller med värmeisolerande beklädnad men utan

maskinell utrustning och utan anordning för uppvärmning .... 7,2 %

73.23 Fat, burkar, flaskor, askar och andra liknande behållare av järn
eller

stålplåt, för transport eller förpackning av varor. . ....... 7,2 %

73.24 Cylindrar för förtätade gaser samt liknande tryckbehållare, av

järn eller stål............................................ 7,2 %

73.25 Linor, kablar, slingor, flätade band och liknande varor av järn
eller

ståltråd, utan elektrisk isolering....................... 7,2 %

s. 177 Kontrollera mot PDF

73 kap. Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967 177

73.26 Taggtråd av järn eller stål; stängseltråd av vriden tråd eller

vridet band av järn eller stål, även försedd med taggar, samt

stängseltråd av två löst sammantvinnade trådar av järn eller

stål.................................................... 7,2 %

73.27 Duk, nät och galler av järn- eller ståltråd................... 7,2 %

73.28 Klippnät av järn eller stål................................. 7,2 %

73.29 Kättingar och kedjor samt delar därtill, av järn eller stål:

A. rullkedjor med mindre än 6 mm invändig länkbredd....... 8,4 %

B. andra slag............................................ 7,2 %

73.30 Ankaren och draggar samt delar därtill, av järn eller stål...... 6,4 %

73.31 Spik och stift, häftstift härunder inbegripna, spikbleck, märlor

och krampor samt spetsade krokar och öglor, av järn eller

stål, även med huvud av annat ämne, dock icke koppar....... 7,2 %

73.32 Bultar och muttrar, ogängade eller gängade, skruvar, skruvkrokar,

skruvöglor, nitar (andra än rör- och tvåspetsnitar),

sprintar, kilar och liknande artiklar av järn eller stål; underläggsbrickor

(låsbrickor och fjäderbrickor härunder inbegripna)

av järn eller stål......................................... 7,2%

73.33 Synålar, virknålar, strumpstickor, snörnålar och liknande

artiklar samt ämnen därtill, av järn eller stål, för sömnad,

brodyr, virkning o. d., andra än maskinnålar:

A. synålar och stoppnålar samt ämnen därtill............... fri

B. andra slag............................................ 6,4 %

73.34 Knappnålar, säkerhetsnålar, hårnålar, hårklämmor, papiljotter

och liknande artiklar av järn eller stål, andra än prydnadsföremål:
A.

knappnålar och säkerhetsnålar.......................... 8 %

B. andra slag............................................ 6,4 %

73.35 Fjädrar och blad därtill, av järn eller stål................... 7,2 %

73.36 Kaminer och spisar (även värmeledningsspisar), kokapparater,

tvättgrytor med eldstad, tallriksvärmare och liknande varor

av järn eller stål, icke elektriska, av sådana slag, som huvudsakligen

användes i hushåll, ävensom delar därtill av järn eller stål 7,2 %

73.37 Apparater för centraluppvärmning, såsom värmeledningspannor

och värmeledningselement, av järn eller stål, icke elektriska,

samt delar därtill av järn eller stål; varmluftsgeneratorer och

varmluftsfördelare (härunder inbegripet apparater som även

kan användas för fördelning av friskluft eller konditionerad

luft) av järn eller stål, icke elektriska, försedda med motordriven

fläkt eller biåsmaskin, samt delar därtill, av järn eller stål 7,2 %

73.38 Hushålls- och sanitetsartiklar samt delar därtill, av järn eller

stål:

A. av plåt, emalj era de.................................... 8,4 %

B. andra................................................ 7,2 %

73.39 Stålull; putsbollar, putsvantar och liknande artiklar av järn

eller stål, för skurning, polering e. d......................... 6,4 %

73.40 Andra varor av järn eller stål.............................. 7,2 %

s. 179 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

179

74 kap. Koppar

Anmärkningar

1. Med koppartillsatslegeringar enligt nr 74.02 förstås sådana för valsning eller smidning icke

lämpade kopparhaltiga legeringar, utan avseende på kopparhalten, som användes som tillsats

vid framställning av andra legeringar eller som desoxidationsmedel eller desulfureringsmedel

eller för liknande ändamål vid framställning av andra metaller än järn.

Föreningar av fosfor och koppar (fosforkoppar), innehållande mer än 8 viktprocent fosfor

hänföres till nr 28.55.

2. I detta kapitel förstås med

a) Tråd (nr 74.03):

valsade, strängpressade eller dragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form, med

ett största tvärmått av högst 6 mm.

b) Stång (nr 74.03):

valsade, strängpressade, dragna eller smidda massiva produkter med ett största tvärmått

av mer än 6 mm och, i fråga om platta produkter, med tjockleken överstigande en tiondel

av bredden.

Såsom stång anses även gjutna eller sintrade produkter av samma form och dimension,

under förutsättning att de efter formningen underkastats bearbetning utöver enkel avputsning.

c) Plåt och band (nr 74.04):

platta produkter (andra än obearbetade produkter, hänförliga till nr 74.01), även i rullar

eller ringar, med ett största tvärmått av mer än 6 mm och med en tjocklek av mer än 0,15

mm, dock icke överstigande en tiondel av bredden.

Till nr 74.04 hänföres även plåt och band, tillskurna, av annan form än kvadratisk eller

rektangulär, samt plåt och band, perforerade, korrugerade, räfflade, polerade eller försedda

med överdrag, under förutsättning att varorna icke genom bearbetningen erhållit karaktär

av till annat nummer hänförliga varor.

3. Till nr 74.07 och 74.08 hänföres även rör (ihålig stång härunder inbegripen) och rördelar,

polerade, försedda med överdrag eller särskilt tillformade (böjda, formade till spiraler,

gängade, borrade, förträngda, konislca eller försedda med kamflänsar).

74.01 Kopparskärsten; koppar, obearbetad, även raffinerad, samt

avfall och skrot av koppar................................ fri

74.02 Koppartillsatslegeringar................................... fri

74.03 Stång och tråd av koppar................................. 3 %

74.04 Plåt och band av koppar.................................. 3 %

74.05 Folier av koppar, även mönsterpressade, tillskurna, perforerade,

försedda med överdrag, tryckta eller fästade på papper, papp,

plast eller dylikt förstärkningsmaterial, med en tjocklek av

högst 0,15 mm (förstärkningsmaterial icke inräknat).......... 4,2 %

74.06 Pulver och fjäll av koppar:

A. användbara till bronsering............................. 8 %

B. andra slag............................................ fri

74.07 Rör (hålade rörämnen och ihålig stång härunder inbegripna)

av koppar........................... 3 %

74.08 Rördelar av koppar, såsom skarvrör, knärör, muffar och

flänsar.................................................. 6,4 %

74.09 Cisterner, kar och liknande behållare av koppar, för alla slags

ämnen, med en rymd av mer än 300 liter, även med inre beklädnad

eller med värmeisolerande beklädnad men utan maskinell

utrustning och utan anordning för uppvärmning............. 6,4 %

s. 180 Kontrollera mot PDF

180 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 74 kap.

74.10 Linor, kablar, flätade band och liknande varor av koppartråd,

utan elektrisk isolering.................................... 4,8 %

74.11 Duk, nät och galler, även ändlösa, av koppartråd............ 6,4 %

74.12 Klippnät av koppar...................................... 6,4 %

74.13 Kedjor och delar därtill av koppar......................... 6,4 %

74.14 Spik och stift, häftstift härunder inbegripna, märlor och krampor

samt spetsade krokar och öglor, av koppar eller av järn

eller stål och med huvud av koppar........................ 5,2 %

74.15 Bultar och muttrar, ogängade eller gängade, skruvar, skruvkrokar,

skruvöglor, nitar (andra än rör- och tvåspetsnitar),

sprintar, kilar och liknande artiklar av koppar; underläggsbrickor

(låsbrickor och fjäderbrickor härunder inbegripna) av koppar 5,2 %

74.16 Fjädrar av koppar....................................... 6,4%

74.17 Kokapparater och andra uppvärmningsapparater av koppar,

icke elektriska, av sådana slag, som huvudsakligen användes i

hushåll, ävensom delar därtill av koppar.................... 6,4 %

74.18 Hushålls- och sanitetsartiklar samt delar därtill, av koppar .... 6,4 %

74.19 Andra varor av koppar:

A. knappnålar och säkerhetsnålar.......................... 8 %

B. andra slag............................................ 6,4 %

s. 181 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

181

75 kap. Nickel

Anmärkningar

1. I detta kapitel förstås med

a) Träd (nr 75.02):

valsade, strängpressade eller dragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form, med ett

största tvärmått av högst 6 mm.

b) Stång (nr 75.02):

valsade, strängpressade, dragna eller smidda massiva produkter med ett största tvärmått

av mer än 6 mm och, i fråga om platta produkter, med tjockleken överstigande en tiondel

av bredden.

Såsom stång anses även gjutna eller sintrade produkter av samma form och dimension,

under förutsättning att de efter formningen underkastats bearbetning utöver enkel avputsning.

c) Plåt, band och folier (nr 75.03):

platta produkter (andra än obearbetade produkter, hänförliga till nr 75.01), även i rullar

eller ringar, med ett största tvärmått av mer än 6 mm och med tjockleken icke överstigande

en tiondel av bredden.

Till nr 75.03 hänföres även plåt, band och folier, tillskurna, av annan form än kvadratisk

eller rektangulär, samt plåt, band och folier, perforerade, korrugerade, räfflade, polerade

eller försedda med överdrag, under förutsättning att varorna icke genom bearbetningen

erhållit karaktär av till annat nummer hänförliga varor.

2. Till nr 75.04 hänföres även rör (ihålig stång härunder inbegripen) och rördelar, polerade,

försedda med överdrag eller särskilt tillformade (böjda, formade till spiraler, gängade, borrade,

förträngda, koniska eller försedda med kamflänsar).

75.01 Skärsten, speis och andra mellanprodukter vid framställning

av nickel; nickel, obearbetad (med undantag av anoder, hänför
-

liga till nr 75.05), samt avfall och skrot av nickel............. fri

75.02 Stång och tråd av nickel.................................. 2,4 %

75.03 Plåt, band och folier av nickel; pulver och fjäll av nickel:

A. plåt, band och folier................................... 2,4 %

B. pulver och fjäll....................................... fri

75.04 Rör (hålade rörämnen och ihålig stång härunder inbegripna)

samt rördelar, såsom skarvrör, knärör, muffar och flänsar, av

nickel................................................... 2,4 %

75.05 Anoder för förnickling, gjutna, valsade eller framställda på

elektrolytisk väg, obearbetade eller bearbetade............... fri

75.06 Andra varor av nickel.................................... 6.4 %

s. 183 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

183

76 kap. Aluminium

Anmärkningar

1. I detta kapitel förstås med

a) Träd (nr 76.02):

valsade, strängpressade eller dragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form, med

ett största tvärmått av högst 6 mm.

b) Stång (nr 76.02):

valsade, strängpressade, dragna eller smidda massiva produkter med ett största tvärmått

av mer än 6 mm och, i fråga om platta produkter, med tjockleken överstigande en tiondel

av bredden.

Såsom stång anses även gjutna eller sintrade produkter av samma form och dimension,

under förutsättning att de efter formningen underkastats bearbetning utöver enkel avputsning.

c) Plåt och band (nr 76.03):

platta produkter (andra än obearbetade produkter, hänförliga till nr 76.01), även i rullar

eller ringar, med ett största tvärmått av mer än 6 mm och med en tjocklek av mer än 0,20

mm, dock icke överstigande en tiondel av bredden.

Till nr 76.03 hänföres även plåt och band, tillskurna, av annan form än kvadratisk eller

rektangulär, samt plåt och band, perforerade, korrugerade, rafflade, polerade eller försedda

med överdrag, under förutsättning att varorna icke genom bearbetningen erhållit karaktär

av till annat nummer hänförliga varor.

2. Till nr 76.06 och 76.07 hänföres även rör (ihålig stång härunder inbegripen) och rördelar,

polerade, försedda med överdrag eller särskilt tillformade (böjda, formade till spiraler, gängade,

borrade, förträngda, koniska eller försedda med kamflänsar).

76.01 Aluminium, obearbetat, samt avfall och skrot av aluminium ... fri

76.02 Stång och tråd av aluminium.............................. 3 %

76.03 Plåt och band av aluminium.............................. 3 %

76.04 Folier av aluminium, även mönsterpressade, tillskurna, per
forerade,

försedda med överdrag, tryckta eller fästade på

papper, papp, plast eller dylikt förstärkningsmaterial, med en

tjocklek av högst 0,20 mm (förstärkningsmaterial icke inräknat) 4,2 %

76.05 Pulver och fjäll av aluminium:

A. användbara till bronsering, dock med undantag av varor,

avsedda att användas uteslutande vid tillverkning av gasbetong

............................................... 8 %

B. andra slag............................................ fri

76.06 Rör (hålade rörämnen och ihålig stång härunder inbegripna)

av aluminium........................................... 3 %

76.07 Rördelar av aluminium, såsom skarvrör, knärör, muffar och

flänsar.................................................. 6,4 %

76.08 Aluminiumkonstruktioner, även i delar eller icke kompletta,

samt delar därtill av aluminium (såsom skjul, broar och brosektioner,

torn, master, pelare, stolpar, fackverk, tak, dörroch

fönsterramar samt räcken); plåt, stång, rör o. d. av alu
-

minium, bearbetade för användning i konstruktioner......... 6,4 %

76.09 Cisterner, kar och liknande behållare av aluminium, för alla

slags ämnen, med en rymd av mer än 300 liter, även med inre

beklädnad eller med värmeisolerande beklädnad men utan

maskinell utrustning och utan anordning för uppvärmning .... 6,4 %

s. 184 Kontrollera mot PDF

184 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 76 kap.

76.10 Fat, burkar, flaskor, askar och liknande behållare av aluminium,

för transport eller förpackning av varor, förpackningsrör

och förpackningstuber härunder inbegripna:

A. förpackningstuber..................................... 8 %

B. andra slag............................................ 6,4 %

76.11 Cylindrar för förtätade gaser samt liknande tryckbehållare av

aluminium.............................................. 6,4 %

76.12 Linor, kablar, flätade band och liknande varor av aluminium
tråd,

utan elektrisk isolering............................... 4,8 %

76.13 Duk, nät och galler av aluminiumtråd...................... 6,4 %

76.14 Klippnät av aluminium................................... 6,4 %

76.15 Hushålls- och sanitetsartiklar samt delar därtill, av aluminium

................................................... 6,4 %

76.16 Andra varor av aluminium............. 6,4 %

s. 185 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967 185

77 kap. Magnesium, och beryllium

77.01 Magnesium, obearbetat, samt avfall och skrot av magnesium,

härunder inbegripet spån, icke sorterade efter storleken....... fri

77.02 Stång, tråd, plåt, band, folier, rör (hålade rörämnen och ihålig

stång härunder inbegripna), pulver och fjäll samt jämstora

spån, av magnesium:

A. stång, tråd, plåt, band, folier och rör.................... 2,4 %

B. pulver och fjäll samt jämstora spån..................... fri

77.03 Andra varor av magnesium................................ 6,4 %

77.04 Beryllium, obearbetat eller bearbetat, samt varor därav....... Jri

s. 187 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

187

78 kap. Bly

Anmärkningar

1. Följande uttryck bär 1 detta kapitel nedan angiven betydelse:

a) Tråd (nr 78.02):

valsade, strängpressade eller dragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form, med

ett största tvärmått av högst 6 mm.

b) Stång (nr 78.02):

valsade, strängpressade, dragna eller smidda massiva produkter med ett största tvärmått

av mer än 6 mm, och i fråga om platta produkter, med tjockleken överstigande en tiondel

av bredden. Såsom stång anses även gjutna eller sintrade produkter av samma form och

dimension, under förutsättning att de efter formningen underkastats bearbetning utöver

enkel avputsning.

c) Plåt och band (nr 78.03):

platta produkter (andra än obearbetade produkter, hänförliga till nr 78.01), vägande

per m2 mer än 1 700 g, även i rullar eller ringar, med ett största tvärmått av mer än 6 mm

och med tjockleken icke överstigande en tiondel av bredden.

Till nr 78.03 hänföres även plåt och band, tillskurna, av annan form än kvadratisk eller

rektangulär, samt plåt och band, perforerade, korrugerade, räfflade, polerade eller försedda

med överdrag, under förutsättning att varorna icke genom bearbetningen erhållit karaktär

av till annat nummer hänförliga varor.

2. Till nr 78.05 hänföres även rör (ihålig stång härunder inbegripen) och rördelar, polerade,

försedda med överdrag eller särskilt tillformade (böjda, formade till spiraler, gängade, borrade,

förträngda, konislca eller försedda med kamflänsar).

78.01 Bly, även silverhaltigt, obearbetat, samt avfall och skrot av

bly..................................................... fri

78.02 Stång och tråd av bly.................................... fri

78.03 Plåt och band av bly..................................... fri

78.04 Folier av bly, även mönsterpressade, tillskurna, perforerade,

försedda med överdrag, tryckta eller fästade på papper, papp.

plast eller dylikt förstärkningsmaterial, vägande per m2 högst

1 700 g (förstärkningsmaterial icke inräknat); pulver och fjäll

av bly.................................................. fri

78.05 Rör (hålade rörämnen och ihålig stång härunder inbegripna) och

rördelar, såsom skarvrör, knärör, muffar och flänsar samt rör i

S-form för vattenlås, av bly............................... fri

78.06 Andra varor av bly:

A. blyull samt linor av bly................................ fri

B. förpackningstuber..................................... 8 %

C. andra slag............................................ 6,4 %

s. 189 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

189

79 kap. Zink

Anmärkningar

1. I detta kapitel förstås med

a) Träd (nr 79.02):

valsade, strängpressade eller dragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form, med ett

största tvärmått av högst 6 mm.

b) Stång (nr 79.02):

valsade, strängpressade, dragna eller smidda massiva produkter med ett största tvärmått

av mer än 6 mm och, i fråga om platta produkter, med tjockleken överstigande en tiondel

av bredden. Såsom stång anses även gjutna eller sintrade produkter av samma form och

dimension, under förutsättning att de efter formningen underkastats bearbetning utöver

enkel avputsning.

c) Plåt, band och folier (nr 79.03):

platta produkter (andra än obearbetade produkter, hänförliga till nr 79.01), även i rullar

eller ringar, med ett största tvärmått av mer än 6 mm och med tjockleken icke överstigande

en tiondel av bredden.

Till nr 79.03 hänföres även plåt, band och folier, tillskurna, av annan form än kvadratisk

eller rektangulär, samt plåt, band och folier, perforerade, korrugerade, räfflade, polerade

eller försedda med överdrag, under förutsättning att varorna icke genom bearbetningen

erhållit karaktär av till annat nummer hänförliga varor.

2. Till nr 79.04 hänföres även rör (ihålig stång härunder inbegripen) och rördelar, polerade,

försedda med överdrag eller särskilt tillformade (böjda, formade till spiraler, gängade, borrade,

förträngda, koniska eller försedda med kamflänsar).

79.01 Zink, obearbetad, samt avfall och skrot av zink.............. fri

9.02 Stång och tråd av zink................................... fri

9.03 Plåt, band och folier av zink; pulver och fjäll av zink......... fri

79.04 Rör (hålade rörämnen och ihålig stång härunder inbegripna)

och rördelar, såsom skarvrör, knärör, muffar och flänsar, av

zink.................................................... fri

79.05 Takrännor, nockplåtar, ramar till takfönster samt andra

färdiga byggnadsartiklar av zink........................... fri

79.06 Andra varor av zink:

A. spik, stift, bultar och nitar............................. fri

B. andra slag............................................ 6,4 %

s. 191 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1067

191

80 kap. Tenn

Anmärkningar

1. I detta kapitel förstås med

a) Tråd (nr 80.02):

valsade, strängpressade eller dragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form, med

ett största tvärmått av högst 6 mm.

b) Stång (nr 80.02):

valsade, strängpressade, dragna eller smidda massiva produkter med ett största tvärmått

av mer än 6 mm och, i fråga om platta produkter, med tjockleken överstigande en tiondel

av bredden. Såsom stång anses även gjutna eller sintrade produkter av samma form

och dimension, under förutsättning att de efter formningen underkastats bearbetning

utöver enkel avputsning.

c) Plåt och band (nr 80.03):

platta produkter (andra än obearbetade produkter, hänförliga till nr 80.01), vägande per

in2 mer än 1 000 g, även i rullar eller ringar, med ett största tvärmått av mer än 6 mm och

med tjockleken icke överstigande en tiondel av bredden.

Till nr 80.03 hänföres även plåt och band, tillskurna, av annan form än kvadratisk eller

rektangulär, samt plåt och band, perforerade, korrugerade, räfflade, polerade eller försedda

med överdrag, under förutsättning att varorna icke genom bearbetningen erhållit karaktär

av till annat nummer hänförliga varor.

2. Till nr 80.05 hänföres även rör (ihålig stång härunder inbegripen) och rördelar, polerade, försedda

med överdrag eller särskilt tillformade (böjda, formade till spiraler, gängade, borrade,

förträngda, koniska eller försedda med kamflänsar).

80.01 Tenn, obearbetat, samt avfall och skrot av tenn............. fri

80.02 Stång och tråd av tenn..........................•........ fri

80.03 Plåt och band av tenn.................................... fri

80.04 Folier av tenn, även mönsterpressade, tillskurna, perforerade,

försedda med överdrag, tryckta eller fästade på papper, papp,

plast eller dylikt förstärkningsmaterial, vägande per m2 högst

1 000 g (förstärkningsmaterial icke inräknat); pulver och fjäll

av tenn:

A. folier................................................ 2,4 %

B. pulver och fjäll....................................... fri

80.05 Rör (hålade rörämnen och ihålig stång härunder inbegripna)

och rördelar, såsom skarvrör, knärör, muffar och flänsar, av

tenn.................................................... frj

80.06 Andra varor av tenn:

A. förpackningstuber..................................... g %

B. andra slag............................................ 0;4 <v

s. 193 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

193

81 kap. Andra oädla metaller

Anmärkning

Enligt nr 81.04 tulltaxeras endast följande oädla metaller: vismut, kadmium, kobolt, krom,

gallium, germanium, hafnium, indium, mangan, niob, rhenium, antimon, titan, torium, tallium,

uran, utarmat på U 235, samt vanadin och zirkonium.

Till detta nummer hänföres även skärsten, speis och dylika mellanprodukter vid framställning

av kobolt, ävensom kermeter.

81.01 Volfram, obearbetat eller bearbetat, samt varor därav:

A. tråd, spiraler härunder inbegripna....................... 2,4 %

B. andra slag............................................ fri

81.02 Molybden, obearbetat eller bearbetat, samt varor därav:

A. tråd, spiraler härunder inbegripna....................... 2,4 %

B. andra slag............................................ fri

81.03 Tantal, obearbetat eller bearbetat, samt varor därav......... fri

81.04 Andra oädla metaller, obearbetade eller bearbetade, samt varor

därav; kermeter, obearbetade eller bearbetade, samt varor

därav................................................... fri

7 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 150

s. 195 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

195

82 kap. Verktyg och redskap samt knivar, gafflar och skedar

av oädel metall

Anmärkningar

1. Till detta kapitel hänföres — bortsett från blåslampor, transportabla smidesässjor, slipstenar

och slipskivor på ställning e. d., verktygssatser för manikyr eller pedikyr samt artiklar, hänförliga

till nr 82.07 eller 82.15 — endast sådana varor, i vilka den verksamma delen (blad,

skär o. d.) består av:

a) oädel metall;

b) hårdmetall;

c) naturliga, syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar på underlag av oädel metall;

d) slipmedel på underlag av oädel metall, under förutsättning att detta icke genom beläggningen

med slipmedel förlorat sin ursprungliga karaktär.

2. Delar av oädel metall till artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras enligt samma

nummer som motsvarande färdiga artiklar, med undantag av delar, som är särskilt upptagna,

och till nr 84.48 hänförliga verktygshållare till handverktyg. Delar med allmän användning

är dock enligt anm. 2 till femtonde avd. undantagna från detta kapitel.

Ämnen till artiklar, hänförliga till detta kapitel, samt ämnen till sådana delar, som enligt

nästföregående stycke är hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras såsom motsvarande färdiga

artiklar.

Saxar och skärhuvuden till elektriska rakapparater hänföres till nr 82.11, saxar till elektriska

hårklippningsmaskiner till nr 82.13.

3. 4 ill olika nummer i detta kapitel hänförliga varor, som inkommer i satser, förpackade i etuier,

askar, fodral e. d., tulltaxeras enligt bestämmelserna för den i satsen ingående vara, som är

underkastad högsta tullen.

Satser av verktyg för manikyr, pedikyr e. d., även innehållande saxar, hänföres dock till nr

82.13.

3:1. Anm. 3 gäller även varor, hänförliga till olika underavdelningar av samma nummer, dock

att rakhyvlar med tillhörande blad hänföres till nr 82.11 B.

4. Askar, etuier, fodral och dylika förvaringspersedlar, avsedda för och inkommande samtidigt

med artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras tillsammans med artiklarna i fråga,

under förutsättning att de utgör förvaringspersedlar av de slag, som plägar åtfölja sådana

artiklar vid försäljning. Särskilt inkommande dylika förvaringspersedlar tulltaxeras däremot

efter sin beskaffenhet.

82.01 Spadar, skyfflar, hackor, korpar, högafflar, grepar, krattor,

räfsor och rakor; yxor, röjknivar och liknande verktyg för

huggning eller klyvning; liar och skäror, hö- och halmknivar,

trädgårdssaxar för två händer, kilar samt andra handverktyg

och handredskap för lantbruk, trädgårdsskötsel eller skogsbruk

...................................................

82.02 Monterade handsågar samt sågblad, alla slag, icke tandade

sågblad härunder inbegripna:

A. blad till rälsågar och till bågfilar........................

B. andra slag............................................

82.03 Tänger, pincetter och dylika handverktyg, även klippande;

skruvnycklar, huggpipor, röravskärare, plåt- och bultsaxar,

metalltrådssaxar, filar, raspar och dylika handverktyg:

A. röravskärare samt delar därtill..........................

B. andra slag............................................

82.04 Handverktyg och handredskap, ej hänförliga till annat nummer

i detta kapitel; smidesstäd, skruvstycken, andra än maskinskruvstycken;

skruvtvingar o. d., blåslampor, transportabla

6,4 %

6,6 %

7,2 %

4,6 %

7,2 %

s. 196 Kontrollera mot PDF

196 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1!)67 82 kap.

smidesässjor, hand- eller fotdrivna slipstenar och slipskivor på

ställning e. d. samt monterade glasmästardiamanter:

A. handborrar, andra än spiralborrar, skruvmejslar, borr- och

sparrsockar, tubpressar och skärcirklar samt delar till dylika

artiklar ........................................ 4,6 %

B. andra slag............................................ 7,2 %

82.05 Verktyg (utbytbara) för verktygsmaskiner eller för mekaniska

eller icke mekaniska handverktyg (för pressning, stansning,

gängning, fräsning, brotschning'', borrning, svarvning, skruvidragning

o. d.), dragskivor och bergborrar härunder inbegripna:

A. borrar, andra än spiralborrar, samt skruvmejslar ävensom

delar till dylika artiklar................................ 4,6 %

B. andra slag............................................ 6,4 %

82.06 Knivar och skärstål för maskiner eller mekaniska apparater ... 6,4 %

82.07 Plattor, stavar, spetsar och liknande omonterade delar till verk
tyg,

av hårdmetall (sintrad karbid av volfram, molybden, vanadin

e. d.) ................................................ 6,4 %

82.08 Kaffekvarnar, köttkvarnar, saftpressar och andra mekaniska

apparater och redskap med huvudsaklig användning i hushåll

för beredning, servering o. d. av matvaror eller drycker, vägande

per styck högst 10 kg..................................... 6,4 %

82.09 Knivar, ej hänförliga till annat nummer (även tandade)....... 7,6 %

82.10 Blad till knivar, hänförliga till nr 82.09 ..................... 7,6 %

82.11 Bakknivar, rakhyvlar och rakapparater (icke elektriska) samt

blad därtill, bladämnen i bandform härunder inbegripna:

A. rakknivar samt blad och andra delar därtill.............. 6,4 %

B. rakhyvlar och rakapparater (icke elektriska) samt delar

därtill, andra än blad till rakhyvlar; saxar och skärhuvuden

till elektriska rakapparater............................. 10,4 %

C. blad till rakhyvlar, bladämnen i bandform härunder inbegripna

............................................... 12 %

82.12 Saxar och skär därtill, ej hänförliga till annat nummer........ 6,4 %

82.13 Andra skär- och klippverktyg, såsom sekatörer, hårklippnings
maskiner

(icke elektriska), huggknivar för slakterier och charkuterier

samt pappersknivar; verktyg och satser av verktyg för

manikyr, pedikyr o. d., nagelfilar härunder inbegripna....... 6,4 %

82.14 Skedar, soppslevar, gafflar, tårtspadar, fisk- och smörknivar

samt sockertänger och liknande artiklar..................... 7,6 %

82.15 Handtag och skaft av oädel metall till artiklar, hänförliga till

nr 82.09, 82.13 eller 82.14................................. 6,4 %

s. 197 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1067

197

83 kap. Diverse varor av oädel metall

Anmärkning

Såsom delar till artiklar, hänförliga till detta kapitel, anses icke i något fall artiklar av järn

eller stål, upptagna i nr 73.25, 73.29, 73.31, 73.32 eller 73.35, ej heller motsvarande artiklar av

andra oädla metaller (74—81 kap.).

83.01 Lås (nyckellås, kombinationslås och elektriska lås) och väskbyglar

med lås samt delar därtill, av oädel metall; nycklar och

nyckelämnen av oädel metall till artiklar, hänförliga till detta

nummer:

A. kappsäcks-, koffert- och portföljlås samt delar därtill ...... 10,4 %

B. andra slag............................................ 7;2 %

83.02 Beslag och liknande tillbehör av oädel metall till möbler, dörrar,

trappor, fönster, rullgardiner, persienner, karosserier, sadelmakeriarbeten,

koffertar, skrin o. d., automatiska dörrstängare

härunder inbegripna; hatthyllor, hatthängare, konsoler o. d. av

oädel metall............................................. 6,4 %

83.03 Kassaskåp, kassakistor, armerade eller på annat sätt förstärkta

fack och dörrar till kassavalv samt dokumentskrin o. d.,

av oädel metall.......................................... 6,4 %

83.04 Kortregisterlådor, förvaringsfack, sorteringslådor, brevkorgar,

manuskripthållare och liknande kontorsartiklar av oädel metall,

andra än kontorsmöbler, hänförliga till nr 94.03 .............. 6,4 %

83.05 Mekanismer och beslag till samlingspärmar, brevordnare, kontorsböcker

o. d., pappersklämmor, gem, klämmer till häftapparater,

s. k. ryttare till kortregister samt liknande kontorsartiklar,

av oädel metall.......................................... 6,4 %

83.06 Statyetter och andra prydnadsföremål av oädel metall, för användning

inomhus....................................... 6,4 %

83.07 Belysningsarmatur och andra belysningsartiklar samt icke

elektriska delar därtill, av oädel metall..................... 6,4 %

83.08 Slangar och rör, böjliga, av oädel metall.................... 6,4 %

83.09 Spännen, med eller utan knäppe, väskbyglar med knäppe,

hyskor, hakar, snörhålsringar och liknande artiklar av oädel

metall, för kläder, skodon, presenningar, reseffekter, handväskor

eller andra varor; rör- och tvåspetsnitar av oädel metall 6,4 %

83.10 Pärlor och paljetter av oädel metall........................ 6,4 %

83.11 Ringklockor, icke elektriska, bjällror och gonggonger samt delar

därtill, av oädel metall:

A. cykelringklockor samt delar därtill...................... 12 %

B. andra slag............................................ 2,5 %

83.12 Ramar av oädel metall för fotografier, tavlor o. d.; speglar av

oädel metall............................................. 6,4 %

83.13 Proppar, sprundtappar med gängning, sprundplåtar, kapsyler,

plomber och andra tillbehör av oädel metall till förpackningar 6,4 %

83.14 Reklamskyltar, namnplåtar, vägmärken, nummerbrickor och

liknande artiklar samt siffror, bokstäver o. d., av oädel metall 6,4 %

s. 198 Kontrollera mot PDF

198 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

83.15 Tråd, stavar, rör, plattor, elektroder och liknande varor av

oädel metall eller hårdmetall, belagda med eller innehållande

flussmedel, för svetsning eller lödning eller för påsvetsning eller

pålödning av metall eller hårdmetall; tråd och stavar av metallpulver,

för metallsprutning ................................

83 kap.

6,4 %

s. 199 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

199

SEXTONDE AVDELNINGEN

Maskiner och apparater samt mekaniska redskap; elektrisk materiel

Anmärkningar

1. Denna avdelning omfattar icke:

a) driv- och transportremmar av plast, hänförliga till 39 kap., eller av mjukgummi (nr 40.10)

samt andra varor av mjukgummi för tekniskt bruk, såsom packningar och ventiler (nr

40.14);

b) varor för tekniskt bruk, av läder eller konstläder (nr 42.04) eller av pälsskinn (nr 43.03);

c) bobiner, spolpipor och liknande artiklar (39, 40, 44 eller 48 kap. eller femtonde avd., alltefter

materialets beskaffenhet);

d) perforerade kort av papper eller papp för jacquardmaskiner eller liknande maskiner (nr

48.21);

e) driv- och transportremmar av textilmaterial (nr 59.16) samt andra textilvaror för tekniskt

bruk (nr 59.17);

f) artiklar, helt av naturliga, syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar, hänförliga till nr

71.02, 71.03 eller 71.15;

g) delar med allmän användning enligt anm. 2 till femtonde avd. av oädel metall (femtonde

avd.) samt motsvarande varor av plast (hänföres i allmänhet till nr 39.07);

h) ändlös duk och ändlösa driv- och transportremmar av metalltråd eller metallband (femtonde

avd.);

ij) varor, hänförliga till 82 eller 83 kap.;

k) transportmedel, hänförliga till sjuttonde avd.;

l) varor, hänförliga till 90 kap. (mät- och kontrollinstrument m. m.);

m) ur och andra varor, hänförliga till 91 kap.;

n) utbytbara verktyg, hänförliga till nr 82.05, och maskinborstar, hänförliga till nr 96.02,

samt liknande utbytbara verktyg (tulltaxeras efter beskaffenheten av materialet i den

verksamma delen, t. ex. 40, 42, 43, 45 eller 59 kap., nr 68.04 eller 69.09);

o) varor, hänförliga till 97 kap. (leksaker, spel och sportartiklar).

2. Med de inskränkningar, som följer av bestämmelserna i anm. 1 och 3 till denna avdelning,anm.

1 till 84 kap. och anm. 1 till 85 kap., tulltaxeras delar till maskiner, med undantag av delar

till artiklar, hänförliga till nr 84.64, 85.23, 85.24, 85.25 eller 85.27, enligt följande regler:

a) om delarna utgör varuslag, som är särskilt upptaget i visst tulltaxenummer i 84 eller 85

kap. (med undantag av nr 84.65 och 85.28), hänföres de till detta nummer, oavsett för

vilket slag av maskiner de är avsedda;

b) om delarna icke utgör varuslag som nyss nämnts, men är igenkännliga såsom uteslutande

eller huvudsakligen avsedda för visst slag av maskiner eller för flera slag av maskiner,

hänförliga till ett och samma tulltaxenummer (även nr 84.59 eller 85.22), tulltaxeras de

enligt tulltaxenumret för maskinerna i fråga; delar, igenkännliga såsom huvudsakligen

avsedda för varor, hänförliga till nr 85.13 eller 85.15 och lika användbara för båda dessa

slag av varor, tulltaxeras enligt nr 85.13;

c) om delarna icke kan tulltaxeras enligt ovan angivna bestämmelser, hänföres de till nr

84.65 eller 85.28.

3. I de fall, då skillnad göres mellan maskiner av visst slag och delar till sådana maskiner, anses

även icke kompletta maskiner såsom maskiner, för så vitt de företer de väsentliga kännetecknen

på de kompletta maskinerna.

4. Maskiner (härunder inbegripet sådana icke kompletta maskiner, som enligt anm. 3 skall

tulltaxeras såsom kompletta), inkommande i delar, tulltaxeras såsom motsvarande sammansatta

maskiner.

4:1 Anm. 4 gäller även om delarna inkommer med skilda lägenheter, om varuhavaren yrkar

det eller det annars är uppenbart att delarna tillsammans utgör en artikel, som tulltaxeras

såsom maskin.

5. Kombinationer av olika maskiner, som skall arbeta tillsammans och som bildar en enhet,

ävensom maskiner, som kan utföra mer än ett slags arbete, tulltaxeras, om icke annat är

föreskrivet, efter den funktion, som ger kombinationerna eller maskinerna deras karaktär.

s. 200 Kontrollera mot PDF

200

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

6. Motorer, anbragta på maskiner eller inkommande lösa tillsammans med maskiner, på vilka

finns särskilt utrymme eller aptering (konsol e. d.) för anbringande av motorerna, tulltaxeras

tillsammans med maskinerna. Vad nu sagts gäller i tillämpliga delar även för driv- och transportremmar.

7. Med maskiner avses i ovanstående anmärkningar alla maskiner, apparater och redskap, hänförliga

till sextonde avd.

s. 201 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

201

84 kap. Ångpannor, maskiner och apparater samt mekaniska redskap

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) kvarnstenar, slipstenar, slipskivor och andra artiklar, hänförliga till 68 kap.;

b) maskiner och apparater (t. ex. pumpar) samt delar därtill, av keramiskt material (69 kap.);

c) laboratorieartiklar av glas (nr 70.17); artiklar av glas för tekniskt bruk (nr 70.20 och 70.21);

d) artiklar av järn eller stål, hänförliga till nr 73.36 eller 73.37, samt motsvarande artiklar av

andra oädla metaller (74—81 kap.);

e) elektromekaniska handverktyg (nr 85.05) och elektromekaniska hushållsapparater (nr

85.06).

2. Om icke annat följer av anm. 5 och 6 till sextonde avd., tulltaxeras maskiner och apparater,

vilka enligt ordalydelsen kan hänföras till såväl nr 84.01—84.21 som nr 84.22—84.60,

enligt nr 84.01—84.21.

Till nr 84.17 hänföres dock icke:

a) äggkläckningsapparater, värmekammare för nykläckta kycklingar (s. k. kycklingmödrar)

och groningsapparater (nr 84.28);

b) spannmålsfuktningsapparater för kvarnindustrin (nr 84.29);

c) diffusörer för sockerindustrin (nr 84.30);

d) maskiner och apparater för värmebehandling av garn, vävnader eller andra textilvaror

(nr 84.40).

Nr 84.17 omfattar ej heller maskiner eller apparater för mekanisk bearbetning, i vilka en

erforderlig temperaturändring endast är av underordnad betydelse i förhållande till

maskinernas eller apparaternas huvuduppgift.

Till nr 84.19 hänföres icke:

a) symaskiner (nr 84.41);

b) maskiner och apparater för kontorsbruk, hänförliga till nr 84.54.

3. Till nr 84.62 hänföres polerade stålkulor med en diametertolerans av högst 1 %, dock icke

större än 0,05 mm (kalibrerade kulor). Andra stålkulor tulltaxeras enligt nr 73.40.

4. Om icke annat följer av ordalydelsen eller av bestämmelserna i anm. 2 till detta kapitel

eller i anm. 5 till sextonde avd., tulltaxeras maskiner, som kan användas för flera ändamål,

efter den huvudsakliga användningen av maskiner av ifrågavarande slag. Om den huvudsakliga

användningen icke kan fastställas eller icke finns omnämnd i något tulltaxenummer,

hänföres maskinerna till nr 84.59.

Maskiner för tillverkning av linor, kablar o. d. (t. ex. linslagnings-, tvinn- och kablingsmaskiner)

av metalltråd, garn eller annat material hänföres likaledes till nr 84.59.

84.01 Ångpannor och andra ånggeneratorer, andra än värmelednings
-

pannor ................................................. 8 %

84.02 Hjälpapparater för ånggeneratorer, såsom förvärmare, över
hettare,

ångackumulatorer och sotningsapparater samt anordningar

för stoftåterföring; kondensorer för ångmaskiner....... 8 %

84.03 Generatorer för gengas eller vattengas, även med gasrenare;

generatorer för framställning av acetylengas (enligt vattenmetoden)

och liknande gasgeneratorer, med eller utan gasrenare 8 %

84.04 Lokomobiler och andra ångmaskiner med ångpanna.......... 8 %

84.05 Ångmaskiner utan ångpanna.............................. 8 %

84.06 Förbränningskolvmotorer................................. 8 %

84.07 Vattenhjul, vattenturbiner och andra hydrauliska motorer .... 8 %

84.08 Andra motorer........................................... 8 %

84.09 Vägvältar, maskindrivna.................................. 8 %

84.10 Vätskepumpar, även med motor eller turbin, härunder inbe
gripet

icke mekaniska pumpar samt pumpar med mätanordningar;

vätskeelevatorer (med skopor, band e. d.)............ 8 %

7-j- Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 150

opaginerad Kontrollera mot PDF

202

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

84 kap.

84.11 Luftpumpar och vakuumpumpar, även med motor eller turbin;

kompressorer (även med motor eller turbin) för luft eller andra

gaser; frikolvskompressorer för gasturbiner; fläktar och liknande

maskiner............................................. g tv

84.12 Luftkonditioneringsapparater, bestående av motordriven fläkt

och anordningar för reglering av luftens temperatur och fuktighet,

allt sammanbyggt till en enhet...................... 8 %

84.13 Brännare för flytande bränsle, pulveriseral fast bränsle eller

gas, till eldstäder; mekaniska eldningsapparater, mekaniska eld
-

stadsrostar, mekaniska anordningar för avlägsnande av aska

samt liknande anordningar:

A. mekaniska eldstadsrostar.............................. fri

B. andra................................................ 8 %

84.14 Industri- och laboratorieugnar, andra än elektriska ugnar,

hänförliga till nr 85.11.................................... 8 %

84.15 Kylskåp, kylapparater, kylmaskiner och kylanläggningar, även

elektriska............................................... g j %

84.16 Kalandrar och liknande maskiner samt valsverk (andra än

metallvalsverk och maskiner för varning av glas) ävensom valsar

därtill.................................................. 8 %

84.17 Maskiner och apparater (även med elektrisk uppvärmning) för

uppvärmning, kokning, röstning, destillering, rektifiering, sterilisering,

pastörisering, ångbehandling, torkning, indunstning,

kondensering, avkylning eller annan behandling, som erfordrar

temperaturändring, dock ej apparater av sådana slag, som

huvudsakligen användes i hushåll; varmvattenberedare, icke

elektriska............................................... 8 %

84.18 Centrifuger; apparater för filtrering eller rening av vätskor eller

gaser................................................... 8 %

84.19 Maskiner och apparater för rengöring eller torkning av flaskor

eller andra kärl; maskiner och apparater för påfyllning, tillslutning,

kapsylering eller etikettering av flaskor, burkar, säckar

eller andra förpackningar; andra maskiner och apparater för

förpackning av varor; apparater för inpressning av kolsyra i

drycker; diskmaskiner.................................... 8 %

84.20 Vågar, räkne- och kontrollvågar härunder inbegripna, andra än

vågar, känsliga för 0,05 g eller mindre; vikter, alla slag, för

vågar................................................... 8 %

84.21 Apparater, mekaniska (även för handkraft), för utsprutning,

spridning eller finfördelning av flytande eller pulverformiga

ämnen; brandsläckningsapparater, laddade eller oladdade; sprutpistoler

och liknande apparater; sandbläster- och ångblästerapparater

samt liknande apparater......................... 8 %

84.22 Maskiner och apparater för lyftning, lastning, lossning eller

transport (hissar, spel, lyftblock, domkrafter, lvftkranar,

telfrar, transportörer, linbanor o. d.), ej hänförliga till nr 84.23 8 %

84.23 Maskiner och apparater, även transportabla, för grävning,

schaktning, borrning och annat jord- eller bergarbete (grävmaskiner,

s. k. bull-dozers, skrapor o. d.); pålkranar; snöplogar,

ej hänförliga till nr 87.03 .................................. 8 %

84.24 Maskiner och redskap för jordens beredning eller odling, såsom

plogar, harvar, kultivatorer, såmaskiner och gödselspridare;

vältar för gräsmattor och idrottsplatser..................... 8 %

s. 203 Kontrollera mot PDF

84 kap. Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1067 203

84.25 Maskiner och redskap för skörd eller slätter, tröskverk, halmoch

foderpressar samt gräsklippningsmaskiner; rensnings- och

sorteringsmaskiner för spannmål eller frön samt sorteringsmaskiner

för ägg, frukt eller andra lantbruksprodukter, med

undantag av till nr 84.29 hänförliga, för kvarnindustrin avsedda

maskiner och apparater................................... 8 %

84.26 Mjölkningsmaskiner samt maskiner och apparater för mejeri
hanteringen

............................................. 8 %

84.27 Pressar, krossar och andra apparater för framställning av vin,

cider, fruktsaft e. d....................................... 8 %

84.28 Andra maskiner och apparater för lantbruk, trädgårdsskötsel,

fjäderfäavel eller biskötsel; groningsapparater med uppvärmningsanordning

eller maskinell utrustning; äggkläckningsapparater

samt värmekammare för nykläckta kycklingar (s. k.

kycklingmödrar)......................................... 8 %

84.29 Maskiner och apparater för kvarnindustrin samt andra maskiner

och apparater för bearbetning av spannmål eller baljväxtfrön,

med undantag av maskiner och apparater för lantbruk........ 8 %

84.30 Maskiner och apparater, ej hänförliga till annat nummer i detta

kapitel, för följande livsmedelsindustrier, nämligen bageri-,

makaroni-, konfektyr-, choklad-, socker- och bryggeriindustrierna

samt industrier för beredning av kött, fläsk, fisk, frukt eller

grönsaker............................................... 8 %

84.31 Maskiner och apparater för tillverkning eller efterbehandling

av pappersmassa, papper eller papp........................ 8 %

84.32 Bokbinderimaskiner och bokbinderiapparater, trådhäftmaskiner

härunder inbegripna...................................... 8 %

84.33 Andra maskiner och apparater för bearbetning av pappersmassa,

papper eller papp, härunder inbegripet skärmaskiner, alla slag,

för papper eller papp..................................... 8 %

84.34 Maskiner, apparater och redskap för typgjutning och sättning;

maskiner och apparater för tillverkning av klichéer eller andra

tryckformar (andra än maskiner, hänförliga till nr 84.45—84.47);

matriser; trycktyper och utfyllnadsmateriel; klichéer och andra

tryckformar (även i cylinderform); plåtar, cylindrar och litografiska

stenar, preparerade för grafiskt ändamål (t. ex. slipade,

kornade eller polerade):

A. klichéer och andra tryckformar......................... 8 %

B. andra slag............................................ fri

84.35 Tryckmaskiner (tryckpressar), ej hänförliga till nr 84.40; iläggningsapparater,

falsapparater och andra hjälpapparater till

dylika maskiner:

A. cylinderpressar samt hjälpapparater och delar därtill...... fri

B. rotationspressar samt hjälpapparater och delar därtill...... fri

C. andra slag, särskilt inkommande iläggningsapparater härunder

inbegripna...................................... 8 %

84.36 Maskiner och apparater för framställning av syntetiska eller

konstgjorda textilfibrer; maskiner och apparater för förarbetning

av textilfibrer; maskiner och apparater för spinning, tvin
ning,

dubblering, spolning, rullning eller haspling av garn e. d. 8 %

84.37 Vävstolar, trikåmaskiner, maskiner för tillverkning av tyll,

spetsar, broderier, snörmakeriarbeten eller nätknytningar; varp
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

204

84 kap.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

maskiner och varpklistringsmaskiner samt andra maskiner och

apparater för förberedning av garn till vävning e. d..........

84.38 Hjälpmaskiner och hjälpapparater för maskiner, hänförliga till

nr 84.37, såsom skaft- och jacquardmaskiner, varp- och skottväktare

samt anordningar för skyttelväxling; delar och tillbehör,

igenkännliga såsom uteslutande eller huvudsakligen avsedda

för maskiner eller apparater, hänförliga till detta nummer eller

till nr 84.36 eller 84.37, såsom spindlar, spinnvingar, kardbeslag,

nålkammar, spinnmunstycken, skyttlar, skaftramar

och solv samt nålar för trikåmaskiner:

A. trikåmaskinsnålar...................................

B. skyttlar och andra delar och tillbehör av trä..............

C. andra slag.......................................

84.39 Maskiner och apparater för tillverkning eller efterbehandling

av stampad filt (som längdvara eller i avpassade stycken), härunder

inbegripet maskiner för tillverkning av filthattar samt

hattformar..........................................

84.40 Maskiner och apparater för tvättning eller annan rengöring,

torkning, blekning, färgning, appretering eller annan efterbehandling

av garn, vävnader eller andra textilvaror; tvätt-,

stryk- och pressmaskiner; rull-, lägg- och skärmaskiner för

vävnader eller andra textilvaror; maskiner för tillverkning

av linoleum och liknande golvbeläggningsmaterial genom beläggning

av vävnad eller annat underlag med massa; maskiner

för tryckning av garn, vävnader, stampad filt, läder, tapeter,

omslagspapper, linoleum e. d. samt graverade tryckplåtar och

och tryckvalsar till sådana maskiner........................

84.41 Symaskiner, möbler, speciellt konstruerade för symaskiner

härunder inbegripna; symaskinsnålar:

A. symaskinsnålar.......................................

B. andra slag............................................

84.42 Maskiner och apparater för beredning eller bearbetning av

hudar, läder eller skinn (även pälsskinn) eller för tillverkning

av skodon eller andra varor av läder eller skinn (även pälsskinn),

dock ej symaskiner, hänförliga till nr 84.41...........

84.43 Konvertrar, gjutskänkar, götkokiller och gjutmaskiner för

metallindustrin:

A. kontinuerliga, roterande gjutmaskiner samt delar därtill____

B. götkokiller samt delar därtill...........................

C. andra slag............................................

84.44 Valsverk för metallindustrin och valsar därtill:

A. obearbetade gjutgodsdetaljer...........................

B. andra slag.........................................

84.45 Verktygsmaskiner för bearbetning av metall eller hårdmetall,

ej hänförliga till nr 84.49 eller 84.50:

A. spånavskiljande maskiner, vägande per styck mer än 10 000

kg..................................................

B. andra slag...........................................

84.46 Verktygsmaskiner för bearbetning av sten, keramiska produk
ter,

betong, asbestbetong eller liknande mineraliska ämnen

eller av glas i kallt tillstånd, ej hänförliga till nr 84.49 ........

8 %

fri

4 %

8 %

8 %

8 %

fri

9,2 %

8 %

fri

4 %

8 %

6,4 %

8 %

fri

8 %

8 %

s. 205 Kontrollera mot PDF

84 kap. Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

84.47 Verktygsmaskiner, ej hänförliga till nr 84.49, för bearbetning

av trä, kork, ben, hårdgummi, styvplast eller liknande hårda

ämnen.............................

84.48 Delar och tillbehör, igenkännliga såsom uteslutande eller huvudsakligen

avsedda för maskiner, hänförliga till nr 84.45_

84.47, härunder inbegripet hållare för arbetsstycken eller verktyg,

självöppnande gänghuvuden samt delningsanordningar

och liknande anordningar för verktygsmaskiner; verktygshållare

till alla slags handverktyg........................

84.49 Handverktyg, pneumatiska eller kombinerade med icke-elektrisk

motor...........................

84.50 Maskiner och apparater för svetsning, lödning (annan än mjuklödning),

skärning eller ythärdning med gas.................

84.51 Skrivmaskiner utan räkneverk; checkstämplingsapparater o. d.

84.52 Räknemaskiner; bokföringsmaskiner, kassakontrollapparater,

frankostämplingsmaskiner, biljettmaskiner samt liknande maskiner

och apparater med räkneverk..................

84.53 Statistikmaskiner och liknande maskiner för hålkort (stans-,

stanskontroll-, sorterings- och tabuleringsmaskiner o. d.).....

84.54 Andra maskiner och apparater för kontorsbruk, såsom dup
liceringsmaskiner

(hektografer och stencilapparater), adresseringsmaskiner,

maskiner för sortering, räkning och förpackning

av mynt samt pennformeringsapparater, hålslag och häftapparater.

.............................

84.55 Delar och tillbehör (andra än överdrag, väskor o. d.), igen
kännliga

såsom uteslutande eller huvudsakligen avsedda för

maskiner eller apparater, hänförliga till nr 84.51—84.54 .......

84.56 Maskiner och apparater för sortering, siktning, tvättning,

krossning, målning eller blandning av jord, sten, malm eller

andra fasta mineraliska ämnen; maskiner och apparater för

hoppressning eller formning av fasta mineraliska bränslen,

keramiska massor, betong, gips eller andra mineraliska ämnen

i pulver- eller pastaform; maskiner för tillverkning av gjutformar

av sand.................................

84.57 Maskiner och apparater för tillverkning eller bearbetning av

glas eller glasvaror i varmt tillstånd; maskiner för sammansättning

av elektriska glödlampor, elektriska lysrör, elektronrör

e. d................................

84.58 Försäljningsautomater, såsom frimärks-, cigarrett-, choklad
och

livsmedelsautomater.......................

84.59 Maskiner, mekaniska apparater och mekaniska redskap, ej

hänförliga till annat nummer i detta kapitel:

A. slagg-granuleringsmaskiner samt delar därtill.............

B. andra slag.............................

84.60 Formflaskor för gjuterier; gjutformar och liknande formar för

metall (andra än götkokiller), hårdmetall, glas eller andra mineraliska

ämnen (keramiska massor, betong o. d.), gummi eller

plast .............................

84.61 Kranar, ventiler och liknande artiklar för rörledningar, ång
pannor,

cisterner, kar e. d., reducerventiler och termostatreglerade

ventiler härunder inbegripna...................

84.62 Kul- och rullager...........................

205

9,2 %

8 %

8 %

8 %

8 %

8 %

8 %

8 %

8 %

8 %

8 %

8 %

fri

8 %

8 %

8 %

8 %

s. 206 Kontrollera mot PDF

206 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 84 kap.

84.63 Vevaxlar, kamaxlar och andra transmissionsaxlar, glidlager,

lagerhus, kugghjul (friktionshjul härunder inbegripna), kuggväxlar

och andra växlar för överföring av kraft eller rörelse,

svänghjul, rem- och linskivor (blockskivor och block härunder

inbegripna) samt axelkopplingar.......................... 8 %

84.64 Packningar av metallplåt i förening med annat material (t. ex.

asbest, stampad filt och papp) eller av flera skikt metallfolier;

satser av packningar av skilda material, för maskiner, transportmedel

eller rörledningar, i påsar, kuvert eller liknande förpackningar

.............................................. 8 %

84.65 Delar till maskiner, apparater eller mekaniska redskap, icke

försedda med elektriska kontaktelement, isolatorer, spolar

eller andra elektriska anordningar och ej hänförliga till annat

nummer i detta kapitel................................... 8 %

s. 207 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1067

207

85 kap. Elektriska maskiner och apparater samt elektrisk materiel

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) filtar, dynor, fotpåsar och liknande artiklar med anordning för elektrisk uppvärmning

ävensom kläder, skodon, öronskydd och andra dylika för personligt bruk avsedda artiklar

med sådan anordning;

b) artiklar av glas, hänförliga till nr 70.11, såsom glaskolvar till glödlampor;

c) möbler med elektrisk uppvärmning (94 kap.).

2. Artiklar, vilka enligt ordalydelsen kan hänföras såväl till nr 85.01 som till nr 85.08, 85.09

eller 85.21, tulltaxeras enligt något av sistnämnda tre nummer. Kvicksilverlikriktare med

metallbehållare hänföres dock till nr 85.01.

3. Nr 85.06 tillämpas endast för följande elektromekaniska apparater av hushållstyp, nämligen:

a) dammsugare, golvbonare, maskiner för målning eller blandning av livsmedel, fruktpressar

samt bordfläktar, köksfläktar och liknande fläktar, samtliga artiklar oavsett vikten per

styck;

b) andra apparater, vägande per styck högst 20 kg.

Till nr 85.06 hänföres dock icke diskmaskiner (nr 84.19), tvättmaskiner (nr 84.18 och 84.40),

manglar och strykmaskiner (nr 84.16 och 84.40), symaskiner (nr 84.41) samt elektriska värmeapparater

(nr 85.12).

85.01 Elektriska generatorer, motorer, omformare (motorgenera
torer

härunder inbegripna), transformatorer, likriktare och

induktansspolar..........................................

85.02 Elektromagneter; permanenta magneter, även icke magneti
serade;

magnetchuckar och andra permanentmagnetiska eller

elektromagnetiska uppspänningsanordningar; elektromagnetiska

kopplingar och bromsar; elektromagnetiska lyftdon...........

85.03 Galvaniska element och batterier...........................

85.04 Elektriska ackumulatorer.................................

85.05 Elektromekaniska handverktyg (med inbyggd elektrisk motor)

85.06 Elektromekaniska hushållsapparater (med inbyggd elektrisk

motor)..................................................

85.07 Elektriska rakapparater och hårklippningsmaskiner (med inbyggd

elektrisk motor)....................................

85.08 Elektriska apparater och anordningar för tandning och start

av förbränningsmotorer, såsom tändmagneter, tändgeneratorer,

tändspolar, startmotorer, tändstift och glödtändstift;

generatorer och bakströmsreläer för användning tillsammans

med förbränningsmotorer.................................

85.09 Elektrisk belysnings- och signalutrustning, elektriska vindrute
torkare

och vindrutevärmare, för cyklar eller motorfordon____

85.10 Elektriska ficklampor och andra bärbara elektriska lampor

och lyktor med egen strömkälla (t. ex. torrbatteri eller generator),

ej hänförliga till nr 85.09 ...........................

85.11 Elektriska industri- och laboratorieugnar; apparater för be
handling

av material genom induktiv eller dielektrisk uppvärmning;

maskiner och apparater för elektrisk svetsning, lödning

eller skärning.......................................

8 %

8 %

8 %

8 %

8 %

8,4 %

8 %

8 %

8 %

8 %

8 %

s. 208 Kontrollera mot PDF

208 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 85 kap.

85.12 Elektriska varmvattenberedare och doppvärmare; elektriska

kaminer och andra apparater för lokaluppvärmning eller liknande

uppvärmningsändamål; elektriska värmeapparater för

hårbehandling, såsom hårtorkningsapparater, onduleringsapparater

och hårtångsvärmare; elektriska stryk- och pressjärn;

elektriska värmeapparater för hushållsbruk; värmemotstånd,

ej hänförliga till nr 85.24:

A. elektriska stryk- och pressjärn samt delar därtill (andra än

värmemotstånd)...................................... 7,2 %

B. andra slag............................................ 8 %

85.13 Elektriska apparater för trådtelefoni eller trådtelegrafi, bär
frekvensutrustning

för dylik telefoni eller telegrafi härunder

inbegripen.............................................. 8 %

85.14 Mikrofoner och stativ därtill; högtalare och tonfrekvensförstärkare:
A.

mikrofoner samt stativ och andra delar därtill............ 8,8 %

B. högtalare och tonfrekvensförstärkare samt delar därtill..... 14,6 %

85.15 Apparater för sändning och mottagning av radiotelefoni, radio
-

telegrafi, rundradio eller television, radiogrammofoner härunder

inbegripna; televisionskameror; apparater för radionavigering,

radiostyrning e. d., radarapparater härunder inbegripna:

A. mottagare för radiotelefoni, radiotelegrafi, rundradio eller

television, radiogrammofoner härunder inbegripna, samt

delar därtill.......................................... 14,6 %

B. andra slag............................................ 8,8 %

85.16 Elektriska signal-, säkerhets-, kontroll- och manöverapparater

för järnvägar eller andra trafikleder eller för hamnar eller flygplatser

.................................................. 8 %

85.17 Elektriska signalapparater, akustiska eller optiska (t. ex.

ringklockor, nummertavlor, sirener samt brand- och tjuvlarmsapparater),

ej hänförliga till nr 85.09 eller 85.16.............. 8,8 %

85.18 Elektriska kondensatorer, fasta eller variabla:

A. vägande per styck högst 250 g.......................... 13,6 %

B. andra slag............................................ 8 %

85.19 Apparater och andra artiklar för brytning, slutning, avgrening,

förbindning eller skyddande av elektriska strömkretsar, såsom

strömställare, reläer, säkerhets- och överspänningsapparater,

vägguttag, kopplingsdosor och glödlampshållare; motstånd

(andra än värmemotstånd), fasta eller variabla, potentiometrar

härunder inbegripna; manövercentraler, såsom manöverpulpeter,

manövertavlor o. d.:

A. strömställare och tryckkontakter, handmanövrerade, ävensom

vägguttag och andra liknande uttag samt för sådana

uttag avsedda stickproppar, allt för så vitt artiklarna per

styck väger högst 500 g............................... 16 %

B. smältsäkringar:

1. av keramiskt material............................... 13 %

2. av annat material................................ 9,2 %

C. motstånd, vägande per styck:

1. högst 25 g....................................... 12,2 %

2. mer än 25 g..................................... 9,2 %

s. 209 Kontrollera mot PDF

85 kap. Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1067 209

D. glödlampshållare, vägande per styck:

1. högst 500 g..................................... 11,2 %

2. mer än 500 g.................................... 9,2 %

E. andra slag............................................ 8,8 %

85.20 Elektriska glödlampor och gasurladdningslampor för belysning

samt lampor för ultravioletta eller infraröda strålar;

elektriska båglampor och blixtlampor:

A. metalltrådslampor.............................. 100 kg 352: —

B. socklar till glödlampor................................. fri

C. andra slag............................................ 8 %

85.21 Elektronrör (glödkatod-, kallkatod- och fotokatodrör), härunder

inbegripet gasfyllda rör, katodstrålerör samt rör för televisionskameror

eller kvicksilverlikriktare; fotoelektriska celler;

monterade transistorer och liknande monterade halvledarkomponenter;

monterade piezoelektriska kristaller:

A. ventilrör till röntgenapparater samt delar därtill.......... fri

B. andra slag............................................ 8 %

85.22 Elektriska maskiner och apparater, ej hänförliga till annat

nummer i detta kapitel................................... 8,8 %

85.23 För elektriskt ändamål isolerad tråd, ledning och kabel (lacktråd,

anodoxiderad tråd samt koaxialkabel härunder inbegripna),

även med kopplingsanordningar:

A. med mantel av bly eller annan metall.................... 6 %

B. andra slag............................................ 9,2 %

85.24 Artiklar av kol, även i förening med metall, för elektriskt

ändamål (såsom kolborstar, kol för båglampor, galvaniska element

eller mikrofoner samt kolelektroder för elektriska ugnar

eller svetsapparater eller för elektrolysörer), vägande per

styck:

A. 3 kg eller däröver:

1. grafiterade.................................. 100 kg 2: 60

2. andra slag......................................... fri

B. mindre än 3 kg:

1. kolborstar......................................... 8 %

2. andra slag.................................. 100 kg 16: —

85.25 Elektriska isolatorer, oavsett materialet..................... 9,2 %

85.26 Isolerdetaljer, ej hänförliga till nr 85.25, för elektriska maskiner

eller apparater eller för annat elektriskt ändamål, av isolermaterial,

även försedda med i massan ingjutna eller inpressade

mindre metalldelar, avsedda uteslutande för sammanfogning:

A. av plast.............................................. 14,2 %

B. av annat material..................................... 9,2 %

85.27 Isolerrör samt dosor och andra delar därtill, av oädel metall,

invändigt isolerade....................................... 6,4 %

85.28 Elektriska delar, ej hänförliga till annat nummer i detta kapitel,

till maskiner eller apparater............................... 8,8 %

s. 211 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

211

SJUTTONDE AVDELNINGEN

Transportmedel

Anmärkningar

1. Denna avdelning omfattar icke artiklar, hänförliga till nr 97.01, 97.03 eller 97.08, ej heller

sportkälkar, bobbar o. d. (nr 97.06).

2. Enligt de nummer i denna avdelning, som avser delar och tillbehör till transportmedel, tulltaxeras

icke följande varor, även om de är igenkännliga som avsedda för transportmedel:

a) packningar, tätningar o. d. (tulltaxeras efter materialets beskaffenhet eller enligt nr 84.64);

b) delar med allmän användning enligt anm. 2 till femtonde avd. av oädel metall (femtonde

avd.) samt motsvarande varor av plast (hänföres i allmänhet till nr 39.07);

c) varor, hänförliga till 82 kap. (verktyg);

d) varor, hänförliga till nr 83.11;

e) maskiner, apparater och andra artiklar, hänförliga till nr 84.01—84.59, 84.61 eller 84.62,

samt till nr 84.63 hänförliga delar till motorer;

f) elektriska maskiner och apparater samt elektrisk materiel (85 kap.);

g) instrument och apparater, hänförliga till 90 kap.;

h) ur (91 kap.);

ij) vapen (93 kap.);

k) borstar, utgörande delar till transportmedel (nr 96.02).

3. Med delar och tillbehör avses i 86—88 kap. icke sådana artiklar, som ej uteslutande eller

huvudsakligen användes för varor, hänförliga till nämnda kapitel. Delar och tillbehör, som

kan hänföras till två eller flera tulltaxenummer i dessa kapitel, tulltaxeras efter den huvudsakliga

användningen av artiklar av ifrågavarande slag.

4. Flygmaskiner, konstruerade för användning även såsom vägfordon, tulltaxeras som flygmaskiner.

Motordrivna amfibiefordon tulltaxeras som motorfordon.

5. Icke kompletta eller icke färdiga varor, hänförliga till denna avdelning, tulltaxeras såsom

motsvarande kompletta eller färdiga varor, om de företer de väsentliga kännetecknen på de

kompletta eller färdiga varorna.

6. Om icke annat är föreskrivet, tulltaxeras till denna avdelning hänförliga varor (kompletta

eller färdiga varor och sådana icke kompletta eller icke färdiga varor, som enligt anm. 5

skall tulltaxeras såsom kompletta eller färdiga), inkommande i delar, såsom motsvarande

sammansatta varor.

6:1. Anm. 6 gäller även om delarna inkommer med skilda lägenheter, om varuhavaren yrkar

det eller det annars är uppenbart att delarna tillsammans utgör en artikel hänförlig till

denna avdelning.

s. 213 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

213

86 kap. Järnvägs- och spårvägsmateriel; trafiksignalapparater,

icke elektriskt manövrerade

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) järnvägs- och spårvägssliprar av trä (nr 44.07) eller av betong (nr 68.11);

b) banbyggnadsmateriel, hänförlig till nr 73.16;

c) elektriskt manövrerade signalapparater, hänförliga till nr 85.16.

2. Till nr 86.09 hänföres bl. a. axlar, hjul och hjulsatser, hjulringar, fälgar, nav och andra delar

till hjul, underreden, boggier, axelboxar, bromsapparater, buffertar, dragkrokar och koppelanordningar,

vagnsbälgar och vagnskorgar.

3. Till nr 86.10 hänföres bl. a. sammansatta spår, även transportabla, vändskivor, stoppbockar

och lastmallar. Enligt samma nummer tulltaxeras därjämte semaforer och rörliga signalskivor,

mekaniska centralställverk och andra mekaniska manövreringsanordningar för signaler,

spårväxlar eller vägbommar, även försedda med elektriska belysningsanordningar.

86.01 Ånglok och tendrar därtill................................

86.02 Elektriska lok (för ackumulatordrift eller ledningsdrift).......

86.03 Andra lok...............................................

86.04 Motorvagnar och motordressiner...........................

86.05 Personvagnar, resgodsvagnar, postvagnar, sjukvagnar, fång
vagnar,

undersökningsvagnar och andra dylika specialvagnar

för järnvägar eller spårvägar..............................

86.06 Verkstadsvagnar, kranvagnar och andra arbetsvagnar för järnvägar

eller spårvägar; dressiner, andra än motordressiner.....

86.07 Godsvagnar för järnvägar eller spårvägar...................

86.08 Behållare (containers) för godstransport, även för vätskor eller

gaser, oavsett transportsättet..............................

86.09 Delar till rullande järnvägs- eller spårvägsmateriel:

A. bromsapparater samt delar därtill.......................

B. andra slag............................................

86.10 Stationär järnvägs- och spårvägsmateriel samt delar därtill,

härunder inbegripet mekaniska signal-, säkerhets-, kontrolloch

manöverapparater, icke elektriskt manövrerade, och delar

därtill, även för andra trafikleder än järnvägar eller spårvägar

8 %

8 %

8 %

9,6 %

6,4 %

6,4 %

6,4 %

6,4 %

8 %

6,4 %

6,4 %

s. 215 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

215

87 kap. Motorfordon, traktorer, cyklar och andra fordon

Anmärkningar

1. Med traktorer förstås i detta kapitel motordrivna, icke rälgående fordon, som är konstruerade

väsentligen för dragande eller skjutande av andra fordon eller av maskiner, redskap eller last,

även om de har särskilda smärre utrymmen, som möjliggör medförande, i samband med deras

huvudsakliga användning, av verktyg, utsäde, gödningsämnen e. d.

2. Bilunderreden med motor, som är försedda med förarhytt, hänföres till nr 87.02 och icke till

nr 87.04.

3. Till nr 87.10 hänföres icke barncyklar, som icke är konstruerade som vanliga cyklar eller

som icke är utrustade med kullager; dylika barncyklar hänföres till nr 97.01.

87.01 Traktorer, även försedda med kraftuttag, vinsch e. d.......... 9,2 %

87.02 Bilar för person- eller godsbefordran:

A. gränsletruckar........................................ g o/

B. personbilar, även i delar för sammansättning............. 13 %

C. andra slag............................................ 15 <v

87.03 Bärgningsbilar, brandbilar, stegbilar, kranbilar, strålkastar
bilar,

verkstadsbilar, röntgenbilar, bilar med anordning för

sopning, snöplogning eller spolning och andra dylika bilar för

speciella ändamål, ej hänförliga till nr 87.02 ................. 13,4 %

87.04 Underreden med motor, till fordon, hänförliga till nr 87.01_

87.03:

A. underreden till fordon, hänförliga till nr 87.01............ 9,2 %

B. underreden till fordon, hänförliga till nr 87.02—87.03:

1. till personbilar................................... 134 %

2. till andra fordon................................. {5 0/

87.05 Karosserier till fordon, hänförliga till nr 87.01—87.03, förarhytter

härunder inbegripna:

A. till personbilar........................................ 134 <yo

B. till andra fordon.................................... {5 0/

87.06 Delar och tillbehör till fordon, hänförliga till nr 87.01—87.03:

A. delar och tillbehör till fordon, hänförliga till nr 87.01...... 9,2 %

B. delar och tillbehör till fordon, hänförliga till nr 87.02—87.03 13 %

87.07 Truckar (drag-, staplings- och krantruckar härunder inbegripna)

för verkstäder, lager, järnvägsstationer e. d. samt delar

till dylika truckar........................................ g yo

87.08 Stridsvagnar och andra pansrade stridsfordon, även med be
styckning;

delar till dylika fordon.......................... fri

87.09 Motorcyklar (cyklar med hjälpmotor härunder inbegripna),

även med sidvagn; särskilt inkommande sidvagnar till motorcyklar

eller cyklar:

A. motorcyklar:

1. med förbränningskolvmotor med en cylindervolym av

högst 245 cm3..................................... 12 %

2. andra............................................. g 0/

B. särskilt inkommande si dvagnar........................ 8 %

s. 216 Kontrollera mot PDF

216 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 87 kap.

87.10 Cyklar (trehjuliga transportcyklar härunder inbegripna), utan

motor............................................. 1 st. 16: —-

87.11 Invalidvagnar med mekanisk drivanordning, även med motor fri

87.12 Delar och tillbehör till fordon, hänförliga till nr 87.09—87.11 . . 12 %

87.13 Barnvagnar samt invalid- och sjukvagnar utan mekanisk

framdrivningsanordning; delar till dylika fordon............. 8 %

87.14 Andra fordon (släpfordon härunder inbegripna) utan mekanisk

framdrivningsanordning samt delar därtill................... 8 %

s. 217 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

217

88 kap. Luftfartyg m. m.

Anmärkning

Till luftfartyg hörande och med dem inkommande tillbehör och inventarier behandlas tillsammans

med luftfartygen; för tillbehör och inventarier, som för varaktigt ändamål föres från

luftfartyg, skall erläggas tull enligt vad i taxan annars föreskrives för varor av ifrågavarande

slag, om icke generaltullstyrelsen med hänsyn till omständigheterna finner tull icke böra utgå.

88.01 Ballonger och luftskepp................................... fri

88.02 Flygmaskiner, segelflygplan och drakar; s. k. rotochutes....... fri

88.03 Delar till luftfartyg, hänförliga till nr 88.01—88.02 ........... fri

88.04 Fallskärmar samt delar och tillbehör därtill................. 8 %

88.05 Katapulter och liknande startanordningar för luftfartyg samt

markträningsapparater för flygutbildning; delar till dylika anordningar

eller apparater.................................. fri

s. 219 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

219

89 kap. Fartyg och båtar

Anmärkning

Icke färdigbyggda fartyg och båtar, skrov härunder inbegripna, ävensom fartyg och båtar, inkommande

i delar, hänföres till samma tulltaxenummer som motsvarande färdigbyggda fartyg

eller båtar. Kan fartygets eller båtens art ej fastställas, tillämpas nr 89.01.

Till fartyg och båtar hörande och med dem inkommande tillbehör och inventarier behandlas

tillsammans med fartygen och båtarna; för tillbehör och inventarier, som föres i land för varaktigt

ändamål från tullfria eller oförtullade fartyg och båtar, ävensom för sådana artiklar,

som förvärvats särskilt i utlandet och som inkommer med här tillverkade eller förut förtullade

fartyg och båtar av tullbelagt slag, erlägges tull enligt vad i taxan annars föreskrives för varor

av ifrågavarande slag,''om icke generaltullstyrelsen med hänsyn till omständigheterna finner tull

icke böra utgå. g

89.01 Fartyg och båtar, ej hänförliga till annat nummer i detta kapitel:

A. krigsfartyg........................................... fri

B. fiskefartyg........................................... fri

C. lustfartyg............................................ 8 %

D. andra slag:

1. av järn, med en bruttodräktighet av högst 70 ton...... 8 %

2. andra............................................. fri

89.02 Bogserbåtar:

A. av järn, med en bruttodräktighet av högst 70 ton......... 8 %

B. andra................................................ fri

89.03 Fyrskepp, flodsprutor, mudderverk, alla slag, pontonkranar

och andra fartyg, i fråga om vilka förflyttningen är av underordnad

betydelse i förhållande till deras huvuduppgift, ävensom

flytdockor............................................... fri

89.04 Fartyg och båtar, avsedda att upphuggas................... fri

89.05 Annan flytande materiel, såsom kassuner, förtöj ningsboj ar

och andra bojar samt sjömärken........................... fri

s. 221 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

221

ADERTONDE AVDELNINGEN

Optiska instrument och apparater, foto- och kinoapparater, instrument och

apparater för mätning eller kontroll, medicinska och kirurgiska instrument

och apparater; ur; musikinstrument samt apparater för upptagning eller

återgivning av ljud eller för upptagning eller återgivning på magnetisk

väg av bilder och ljud för television

90 kap. Optiska instrument och apparater, foto- och kinoapparater,

instrument och apparater för mätning eller kontroll, medicinska

och kirurgiska instrument och apparater

Anmärkningar feifej

. U sm

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) artiklar för tekniskt bruk, av mjukgummi (nr 40.14), läder eller konstläder (nr 42.04) eller

textilmaterial (nr 59.17);

b) eldfasta varor av keramiskt material (nr 69.03); artiklar av keramiskt material för kemiskt

eller annat tekniskt bruk, hänförliga till nr 69.09;

c) speglar av glas, icke optiskt bearbetade, hänförliga till nr 70.09, och speglar av oädel eller

ädel metall, icke utgörande optiska element (nr 83.12 och 71 kap.);

d) artiklar av glas, hänförliga till nr 70.07, 70.11, 70.14, 70.15, 70.17 eller 70.18;

e) delar med allmän användning enligt anm. 2 till femtonde avd. av oädel metall (femtonde

avd.) samt motsvarande varor av plast (hänföres i allmänhet till nr 39.07);

f) med mätanordningar försedda pumpar, hänförliga till nr 84.10; räkne- och kontrollvågar

samt särskilt inkommande vikter (nr 84.20); hissanordningar o. d. (nr 84.22); delningsdockor

och andra till nr 84.48 hänförliga anordningar för inställning av arbetsstycke eller verktyg

i verktygsmaskiner, även försedda med optiska avläsningsanordningar (t. ex. optiska

delningsdockor), dock med undantag av optiska instrument, såsom inställningsmikroskop;

ventiler och andra artiklar, hänförliga till nr 84.61;

g) elektrisk belysningsutrustning för motorfordon (nr 85.09) och apparater för radionavigering

e. d., radarapparater härunder inbegripna (nr 85.15);

h) kinoapparater för upptagning eller återgivning av ljud helt på magnetisk väg (nr 92.11);

magnetiska tontillsatser (nr 92.13);

ij) artiklar, hänförliga till 97 kap.;

k) mätkärl (tulltaxeras efter sin beskaffenhet).

2. Icke kompletta eller icke färdiga instrument och apparater tulltaxeras såsom motsvarande

kompletta eller färdiga instrument och apparater, om de företer de väsentliga kännetecknen

på de kompletta eller färdiga instrumenten eller apparaterna.

3. Med de inskränkningar, som följer av bestämmelserna i anm. 1 och 2, gäller i fråga om tulltaxeringen

av delar och tillbehör till maskiner, apparater, instrument eller andra till detta kapitel

hänförliga artiklar följande:

a) sådana delar och tillbehör, som utgör artiklar, upptagna i visst tulltaxenummer i detta

kapitel eller i 84, 85 eller 91 kap. (med undantag av nr 84.65 och 85.28) hänföres till numret

i fråga;

b) andra delar och tillbehör, vilka är igenkännliga såsom uteslutande eller huvudsakligen

avsedda för visst slag av artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras enligt tulltaxenumret

för ifrågavarande slag av artiklar eller enligt nr 90.29.

4. Till nr 90.05 hänföres icke astronomiska tuber (nr 90.06), ej heller kikarsikten för vapen,

periskop för ubåtar eller stridsvagnar samt kikare för instrument eller apparater, hänförliga

till detta kapitel (nr 90.13).

5. Optiska instrument och apparater för mätning eller kontroll, vilka enligt ordalydelsen kan

hänföras till såväl nr 90.13 som nr 90.16, tulltaxeras enligt nr 90.16.

s. 222 Kontrollera mot PDF

222

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

90 kap.

6. Nr 90.28 omfattar endast:

a) instrument och apparater för mätning av elektriska storheter;

b) instrument och apparater, vilka är av sådant slag som avses i nr 90.14, 90.15, 90.16,

90.22, 90.23, 90.24, 90.25 eller 90.27 (andra än stroboskop) men vilkas funktion grundar sig

på ett elektriskt fenomen, som varierar med den sökta faktorn;

c) instrument och apparater för påvisande eller mätning av radioaktiv strålning (alfa-,

beta- och gammastrålning), röntgenstrålning, kosmisk strålning e. d.;

d) instrument och apparater för automatisk reglering av elektriska storheter ävensom instrument

och apparater för automatisk reglering av icke-elektriska storheter, vilkas funktion

grundar sig på ett elektriskt fenomen, som varierar med det som skall regleras.

7. Askar, etuier, fodral och dylika förvaringspersedlar, avsedda för och inkommande samtidigt

med artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras tillsammans med artiklarna i fråga,

under förutsättning att de utgör förvaringspersedlar av de slag, som brukar åtfölja sådana

artiklar vid försäljning. Särskilt inkommande dylika förvaringspersedlar tulltaxeras däremot

efter sin beskaffenhet.

90.01 Linser, prismor, speglar och andra optiska element, oavsett

materialet, omonterade, med undantag av dylika element av

glas, icke optiskt bearbetade; pola riserande skivor och plattor .

90.02 Linser, prismor, speglar och andra optiska element, oavsett

materialet, monterade, avsedda för instrument och apparater,

med undantag av dylika element av glas, icke bearbetade för

optiskt bruk:

A. objektiv till kameror:

1. vägande per styck högst 3 kg........................

2. andra; ävensom sökare till kameror...................

B. andra slag............................................

90.03 Infattningar till glasögon, pincenéer, lornjetter e. d. samt delar

till sådana infattningar...................................

90.04 Glasögon, pincenéer, lornjetter o. d., härunder inbegripet skyddsglasögon,

solglasögon och liknande varor....................

90.05 Kikare..................................................

90.06 Astronomiska instrument, såsom teleskop, astronomiska tuber,

meridiancirklar och ekvatorialer samt stativ därtill, med undantag

av radioastronomiska instrument....................

90.07 Stillbildskameror; blixtljusapparater:

A. stillbildskameror samt delar därtill, ej hänförliga till B:

1. vägande per styck högst 3 kg........................

2. andra.............................................

B. kassetter, sökare, slutare och bländare till kameror........

C. blixtljusapparater.....................................

90.08 Kinoapparater, såsom kinokameror och ljudupptagningsapparater,

även kombinerade, samt kinoprojektorer, även med anordningar

för återgivande av ljud:

A. kinokameror, även kombinerade med ljudupptagningsapparater,

samt delar därtill, ej hänförliga till B:

1. vägande per styck högst 3 kg........................

2. andra.............................................

B. kassetter, sökare, slutare och bländare till kinokameror.....

C. andra slag............................................

90.09 Stillbildsprojektorer; fotografiska förstorings- och förminsk
ningsapparater.

..........................................

90.10 Apparater och annan utrustning för foto- eller kinolaboratorier,

ej hänförliga till annat nummer i detta kapitel; kopieringsapparater

och kopieringsramar för kontaktkopiering; filmspolar;

projektionsdukar och projektionsskärmar...................

fri

8 %

4 %

8 %

6,4 %

6,4 %

fri

fri

8 %

4 %

4 %

8 ”/o

8 %

4 %

4 %

8 %

8 %

8 %

° /o

s. 223 Kontrollera mot PDF

90 kap. Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 223

90.11 Elektron- och protonmikroskop; elektron- och protondiffrak
*§1

tionskameror............................................ frj

90.12 Andra mikroskop, även med anordningar för fotografering,

filmning eller projicering.................................. g <yo

90.13 Optiska instrument och apparater, ej hänförliga till annat nummer

i detta kapitel, strålkastare härunder inbegripna......... 8 %

90.14 Instrument och apparater för geodesi, topografi, lantmäteri,

avvägning, fotogrammetri, hydrografi, navigation, meteorologi,

hydrologi eller geofysik; kompasser och avståndsmätare...... 8 %

90.15 Vågar, känsliga för 0,05 g eller mindre, även med vikter...... 8 %

90.16 Ritinstrument, räkneinstrument och ritsinstrument (panto
grafer,

ritbestick, räknestickor, räkneskivor o. d.); instrument

och apparater för mätning eller kontroll, ej hänförliga till annat

nummer i detta kapitel (balanseringsapparater, planimetrar,

mikrometrar, skjutmått, tolkar, mätband, mätstockar o. d.);

profilprojektorer......................................... g or

90.17 Medicinska och kirurgiska instrument och apparater (även för

tandläkar- eller veterinärbruk), elektromedicinska apparater

samt instrument för ögonundersökning härunder inbegripna 8 %

90.18 Apparater för mekanoterapi; massageapparater; apparater för

psykoteknik; apparater för konstgjord andning, ozon-, syre- eller

inhalationsterapi samt liknande apparater; respiratorer, gasmasker

härunder inbegripna............................... 8 %

90.19 Ortopediska artiklar, härunder inbegripet medicinsk-kirurgiska

gördlar, brockband o. d.; konstgjorda lemmar, tänder och ögon

samt andra proteser; hörapparater för lomhörda; spjälor och

liknande artiklar för behandling av frakturer:

A. hörapparater för lomhörda samt delar därtill............. 4 %

B. andra slag............................................ fri

90.20 Röntgenapparater (även för fotografering) samt apparater för

utnyttjande av strålning från radioaktiva ämnen, härunder

inbegripet röntgenrör, högspänningsgeneratorer, manöverbord,

röntgenskärmar samt bord, stolar o. d. för röntgenundersökning

eller röntgenbehandling:

A. röntgenrör samt delar därtill........................... fri

B. andra slag............................................ g o/

90.21 Instrument, apparater och modeller för demonstrationsända
mål

(t. ex. vid undervisning eller på utställningar), icke användbara

för andra ändamål................................... fri

90.22 Maskiner och apparater för mekanisk materialprovning (un
dersökning

av hållfasthet, hårdhet, elasticitet eller liknande

egenskaper hos metaller, trä, textilvaror, papper, plaster e. d.) 8 %

90.23 Areometrar och liknande instrument; termometrar, pyrometrar,

barometrar, hygrometrar och psykrometrar, även registrerande,

samt kombinationer av dessa instrument.................... 8 %

90.24 Instrument och apparater för mätning, kontroll eller auto
matisk

reglering av gasers eller vätskors strömning, nivå, tryck

e. d. eller för automatisk reglering av temperatur (t. ex. manometrar,

termostater, nivåmätare, dragregulatorer, genomströmningsmätare

och värmemängdsmätare), ej hänförliga till nr 90.14 8,8 %

90.25 Instrument och apparater för fysikalisk eller kemisk analys

(t. ex. polarimetrar, refraktometrar, spektrometrar och gasana
-

s. 224 Kontrollera mot PDF

224 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 90 kap.

lysapparater), för mätning eller kontroll av viskositet, porositet,

dilatation, ytspänning e. d. eller för kalorimetriska, fotometriska

eller akustiska mätningar, exponeringsmätare härunder

inbegripna; mikrotomer............................. 8,8 %

90.26 Förbruknings- och produktionsmätare för gaser, vätskor och elek
tricitet

samt kontroll- och kalibreringsmätare för dylika instrument

................................................. ^ %

90.27 Varvräknare, produktionsräknare, taxametrar, vägmätare, steg
räknare

o. d.; hastighetsmätare och takometrar (även magnetiska),

ej hänförliga till nr 90.14; stroboskop................. 8 %

90.28 Elektriska instrument och apparater för mätning, kontroll,

analys eller automatisk reglering:

A. instrument för lödning................................. fri

B. andra slag............................................ 8,8 %

90.29 Delar och tillbehör, igenkännliga såsom uteslutande eller huvudsakligen

avsedda för en eller flera till nr 90.23, 90.24 eller 90.26—

90.28 hänförliga artiklar.................................. 8,8 %

s. 225 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

225

91 kap. Ur

Anmärkningar

1. Vid tillämpningen av nr 91.02 och 91.07 anses såsom verk till fick- eller armbandsur (fickursverk)

urverk med balans, försedd med spiralfjäder, samt med en tjocklek, inklusive verkbotten

och bryggor, icke överstigande 12 mm.

2. Nr 91.07 och 91.08 tillämpas icke på mekaniska verk (drivna av fjäder eller lod), som arbetar

utan gångsegment (nr 84.08).

3. Detta kapitel omfattar icke lod, urglas, urkedjor och urarmband, delar till elektrisk utrustning,

kullager och kullagerkulor, ej heller delar med allmän användning enligt anm. 2 till

femtonde avd. av oädel metall (femtonde avd.) samt motsvarande varor av plast (hänföres

i allmänhet till nr 39.07). Urfjädrar hänföres emellertid till nr 91.11.

4. Med de inskränkningar, som följer av anm. 2 och 3, hänföres till detta kapitel verk och andra

delar, som kan användas såväl i ur som i andra artiklar (t. ex. i mätinstrument).

5. Askar, etuier, fodral och dylika förvaringspersedlar, avsedda för och inkommande samtidigt

med artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras tillsammans med artiklarna i fråga,

under förutsättning att de utgör förvaringspersedlar av de slag, som brukar åtfölja sådana

artiklar vid försäljning. Särskilt inkommande dylika förvaringspersedlar tulltaxeras däremot

efter sin beskaffenhet.

91.01 Fickur, armbandsur och liknande ur, stoppur härunder inbegripna

..................................................

91.02 Vägg- och bordsur med fickursverk, ej hänförliga till nr 91.03

91.03 Ur till instrumentbräden och liknande ur, för fartyg, luftfartyg,

bilar eller andra fordon...................................

91.04 Andra ur:

A. väckarur och skeppskronometrar........................

B. andra ................................................

91.05 Tidkontrollur, tidstämpelur och liknande med urverk eller

synkronmotor försedda apparater för tidkontroll eller tidmätning

....................................................

91.06 Tidströmställare och andra tidutlösare med urverk eller synkronmotor

..............................................

91.07 Verk till fick- eller armbandsur, sammansatta...............

91.08 Andra urverk, sammansatta:

A. till ur, hänförliga till nr 91.03 och 91.04 A...............

B. till ur, hänförliga till nr 91.04 B.......................

C. till ur, hänförliga till nr 91.05 och 91.06................

91.09 Boetter till ur, hänförliga till nr 91.01, delar till sådana boetter

samt ämnen därtill.......................................

91.10 Urfoder och delar därtill..................................

91.11 Andra urdelar.............................

4 %

4 %

4 %

4 %

10,4 %

8,8 %

8,8 %

4 %

4 %

10,4 %

8 %

4 %

8 %

fri

8 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 150

s. 227 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

227

92 kap. Musikinstrument; apparater för upptagning eller återgivning av

ljud; apparater för upptagning eller återgivning på magnetisk väg av

bilder och ljud för television; delar och tillbehör till dylika

instrument och apparater

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) film, helt eller delvis preparerad för ljudupptagning på fotografisk eller fotoelektrisk väg,

samt exponerad dylik film, även framkallad (37 kap.);

b) delar med allmän användning enligt anm. 2 till femtonde avd. av oädel metall (femtonde

avd.) samt motsvarande varor av plast (hänföres i allmänhet till nr 39.07);

c) mikrofoner, förstärkare, högtalare, hörlurar, strömställare, stroboskop och annan elektrisk

utrustning, avsedda för artiklar, hänförliga till detta kapitel, men icke hopbyggda med

dessa artiklar och icke inneslutna i samma hölje som desamma (85 och 90 kap.); apparater

för upptagning eller återgivning av ljud, kombinerade med radiomottagningsapparater

(nr 85.15);

d) borstar för rengöring av musikinstrument (nr 96.02);

e) leksaksinstrument (nr 97.03);

f) föremål för samlingar samt antikviteter (nr 99.05 och 99.06).

2. Icke kompletta eller icke färdiga instrument och apparater, hänförliga till detta kapitel,

tulltaxeras såsom motsvarande kompletta eller färdiga instrument eller apparater, för så vitt

de företer de väsentliga kännetecknen på de kompletta eller färdiga instrumenten eller apparaterna.

3. Stråkar, trumpinnar och dylika artiklar för musikinstrument, hänförliga till nr 92.02 eller

92.06, inkommande tillsammans med de instrument, för vilka de är avsedda, och till ett antal,

som är normalt för dessa, tulltaxeras enligt samma tulltaxenummer som instrumenten i fråga.

Papper och papp, perforerade (nr 92.10), ävensom grammofonskivor och liknande artiklar

(nr 92.12) tulltaxeras för sig, även om de införes tillsammans med de apparater, för vilka de är

avsedda.

4. Askar, etuier, fodral och dylika förvaringspersedlar, avsedda för och inkommande samtidigt

med artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras tillsammans med artiklarna i fråga,

under förutsättning att de utgör förvaringspersedlar av de slag, som plägar åtfölja sådana

artiklar vid försäljning. Särskilt inkommande dylika förvaringspersedlar tulltaxeras däremot

efter sin beskaffenhet.^

92.01 Pianon (även mekaniska, med eller utan klaviatur); cembalor

och andra stränginstrument med klaviatur; harpor, andra än

eolsharpor:

A. pianon............................................... 12 %,

dock

högst

240: —

per

styck

B. andra slag............................................ fri

92.02 Andra stränginstrument:

A. stråkinstrument....................................... fri

B. andra................................................ 9,6 %

92.03 Orglar, orgelharmonier o. d................................ 9,6 %

92.04 Dragspel och munspel.................................... 9,6 %

92.05 Andra biåsinstrument.................................... fri

s. 228 Kontrollera mot PDF

228 Kungl. Majds proposition nr 150 år 1967 92 kap.

92.06 Slaginstrument (trummor, xylofoner, cymbaler, kastanjetter

o. d.)................................................... 9,6 %

92.07 Elektromagnetiska, elektrostatiska, elektroniska och liknande

musikinstrument (pianon, orglar, dragspel m. fl.)............. 9.6 %

92.08 Musikinstrument, ej hänförliga till annat nummer i detta kapitel

(t. ex. orkestrion, positiv, speldosor, mekaniska sångfåglar och

musiksågar); visselpipor, lockpipor och liknande ljudsignalredskap

................................................. 9,6 %

92.09 Strängar till musikinstrument............................. 9,6 %

92.10 Delar och tillbehör till musikinstrument (andra än strängar),

härunder inbegripet papper och papp, perforerade, för mekaniska

spelapparater ävensom mekanismer till speldosor; metronomer,

stämgafflar och stämpipor:

A. höljen och stomryggar till pianon samt delar därtill....... 12 %

B. klaviaturer till instrument, hänförliga till nr 92.01, 92.03

eller 92.07, samt delar till dylika klaviaturer; andra delar

och tillbehör till instrument, hänförliga till nr 92.01; tonbord

till orgelharmonier och delar till dylika tonbord...... fri

C. delar och tillbehör till stråkinstrument samt delar och tillbehör

till instrument, hänförliga till nr 92.05 ............. fri

D. andra slag............................................ 9,6 %

92.11 Grammofoner, dikteringsapparater och andra apparater för

upptagning eller återgivning av ljud, härunder inbegripet

skivspelare, bandspelare o. d., med eller utan ljuddosa; apparater

för upptagning eller återgivning på magnetisk väg av

bilder och ljud för television:

A. grammofonautomater.................................. 4,6 %

B. andra slag............................................ 9,2 %

92.12 Grammofonskivor och liknande artiklar (såsom rullar, band

och tråd) för ljudupptagning eller liknande upptagning, preparerade

eller inspelade; matriser för tillverkning av grammofonskivor:
A.

grammofonskivor:

1. för språkundervisning............................... fri

2. andra......................................100 kg1 40: —

B. andra slag............................................ fri

92.13 Andra delar och tillbehör till apparater, hänförliga till nr 92.11 8 %

1 Tullen beräknas efter varans vikt inkl. sådant förefintligt emballage, med vilket vara av

ifrågavarande slag brukar saluhållas i detaljhandeln.

s. 229 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

229

NITTONDE AVDELNINGEN

Vapen och ammunition

93 kap. Vapen och ammunition

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) tändhattar, lys- och signalraketer samt andra artiklar, hänförliga till 36 kap.;

b) delar med allmän användning enligt anm. 2 till femtonde avd. av oädel metall (femtonde

avd.) samt motsvarande varor av plast (hänföres i allmänhet till nr 39.07);

c) stridsvagnar och andra pansrade stridsfordon (nr 87.08);

d) kikarsikten och annan optisk utrustning för vapen, med undantag av sådana, som är monterade

på vapen eller som inkommer tillsammans med de vapen, på vilka de är avsedda

att monteras (90 kap.);

e) pilbågar och pilar därtill, fäktvapen med skyddsknopp samt leksaksvapen (97 kap.);

f) föremål för samlingar samt antikviteter (nr 99.05 och 99.06).

2. Icke kompletta eller icke färdiga vapen tulltaxeras såsom motsvarande kompletta eller färdiga

vapen, om de företer de väsentliga kännetecknen på de kompletta eller färdiga vapnen.

3. Såsom delar enligt nr 93.07 tulltaxeras icke radio- och radarapparater, hänförliga till nr 85.15.

4. Askar, etuier, fodral och dylika förvaringspersedlar, avsedda för och inkommande samtidigt

med artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras tillsammans med artiklarna i fråga, under

förutsättning att de utgör förvaringspersedlar av de slag, som brukar åtfölja sådana artiklar

vid försäljning. Särskilt inkommande dylika förvaringspersedlar tulltaxeras däremot efter

sin beskaffenhet.

93.01 Sablar, värjor, bajonetter och liknande vapen samt delar därtill;

slidor och baljor till hithörande vapen......................

93.02 Revolvrar och pistoler, utgörande eldvapen ..................

93.03 Vapen för militärt bruk, ej hänförliga till nr 93.01 eller 93.02

93.04 Eldvapen, ej hänförliga till nr 93.02 eller 93.03, härunder inbe
gripet

liknande apparater, vilkas funktion bygger på förbränning

av en explosiv laddning, såsom signalpistoler samt revolvrar

och pistoler för lösa skott, linkastningsapparater o. d..........

93.05 Andra vapen, härunder inbegripet gevär och pistoler för komprimerad

luft eller gas samt fjäderbössor och fjäderpistoler....

93.06 Delar till vapen, ej hänförliga till nr 93.01, härunder inbegripet

ämnen till gevärsstockar och till eldrör för eldvapen:

A. delar till vapen för militärt bruk; ävensom delar till revolvrar

och pistoler, hänförliga till nr 93.02 ......................

B. andra slag:

1. delar av trä........................................

2. andra:

a. till eldvapen.....................................

b. till andra vapen.................................

93.07 Ammunition, härunder inbegripet bomber, torpeder, minor och

robotprojektiler; delar till ammunition, härunder inbegripet hagel

och förladdningar:

A. ammunition och delar därtill för militärt bruk eller för

revolvrar och pistoler, hänförliga till nr 93.02 .............

B. andra slag............................................

fri

fri

fri

4,8 %

6,4 %

fri

fri

4,8 %

6,4 %

fri

6,4 %

s. 231 Kontrollera mot PDF

Kiingl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

231

TJUGONDE AVDELNINGEN

Diverse varor

94 kap. Möbler, madrasser, sängtäcken, kuddar o. d.

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) madrasser, dynor och kuddar, avsedda att fyllas med luft eller vatten, hänförliga till 39,

40 eller 62 kap.;

b) golv- och bordlampor samt andra liknande belysningsartiklar, vilka tulltaxeras efter sin

beskaffenhet (nr 44.27, 70.14, 83.07 m. fl.);

c) stolar, soffor, bord och pelare av sten eller keramiskt material, av de slag, som användes

i parker, trädgårdar, vestibuler e. d. (68 och 69 kap.);

d) speglar (nr 70.09);

e) delar med allmän användning enligt anm. 2 till femtonde avd. av oädel metall (femtonde

avd.) och motsvarande varor av plast (hänföres i allmänhet till nr 39.07) samt kassaskåp,

hänförliga till nr 83.03;

f) möbler, speciellt konstruerade för kylskåp eller andra kylapparater, hänförliga till nr 84.15;

möbler, speciellt konstruerade för symaskiner (nr 84.41);

g) möbler, speciellt konstruerade för radioapparater, radiogrammofoner eller televisionsapparater

(nr 85.15);

h) spottkoppar till tandläkarstolar (nr 90.17);

ij) urfoder och andra artiklar, hänförliga till 91 kap.;

k) möbler, speciellt konstruerade för grammofoner, dikteringsapparater eller andra till nr

92.11 hänförliga apparater (nr 92.13);

l) leksaksmöbler (nr 97.03) samt biljardbord och andra för spel speciellt konstruerade

möbler (nr 97.04); möbler för trollerikonster (nr 97.05).

2. Såsom möbler enligt nr 94.01—94.03 anses icke sådana föremål, som ej är avsedda att placeras

på golvet eller marken. Dessa gäller dock icke beträffande:

a) köksskåp och dylika skåp;

b) stolar, soffor och sängar, fällbara eller avsedda för upphängning;

c) bokhyllor och dylika möbler, bestående av flera sammanhörande delar, avsedda att

hängas upp eller att placeras på varandra.

3. Möbler, inkommande i delar, även med skivor eller andra delar och tillbehör av glas, marmor

eller annat material, tulltaxeras som motsvarande möbler i sammansatt skick, om delarna

inkommer samtidigt.

4. a) Såsom delar till varor, hänförliga till detta kapitel, anses icke särskilt inkommande skivor

av glas (speglande metallbelagt glas samt speglar härunder inbegripna) eller av marmor

eller annan sten, utan förening med annat ämne, även om de är tillskurna,

b) I nr 94.04 avsedda artiklar, särskilt inkommande, tulltaxeras icke såsom delar till möbler

enligt nr 94.01—94.03.

94.01 Sittmöbler, ej hänförliga till nr 94.02, bäddsoffor o. d. härunder

inbegripna, samt delar därtill.............................. 8 %

94.02 Möbler för medicinskt eller kirurgiskt bruk (även för tandläkareller

veterinärbruk), såsom operationsbord, undersökningsbord

och liknande bord samt sjukhussängar med mekaniska anordningar;

tandläkarstolar och liknande stolar med mekanisk

anordning för vridning och höjning; delar till dylika artiklar ... 6,4 %

94.03 Andra möbler samt delar därtill............................ 8 %

94.04 Resårbottnar till sängar; sängkläder och liknande artiklar, försedda

med resårer, stoppning eller inlägg eller tillverkade av

s. 232 Kontrollera mot PDF

232 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 94 kap.

poröst gummi eller porös plast, med eller utan överdrag, såsom

madrasser, sängtäcken och kuddar:

A. med överdrag av textilvara, utan fjädrar, ramar eller andra

väsentliga delar av metall eller trä:

1. med överdrag av textilvara av ändlösa konstgjorda textil
-

fibrer ............................................. 16,6 %

2. med överdrag av annan textilvara.................... 14,2 %

B. elektriska värmedynor................................. 9,2 %

C. andra slag:

1. av metall eller trä, utan överdrag............... 7,2 %

2. av poröst gummi, utan överdrag...................... 8 %

3. andra............................................. 14,2 %

s. 233 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

233

95 kap. Varor av snidningsmaterial m. rn.

Anmärkning

Detta kapitel omfattar icke:

a) varor, hänförliga till 66 kap. (paraplyer, parasoller, promenadkäppar, piskor och ridspön

samt delar därtill);

b) solfjädrar (nr 67.05);

c) varor, hänförliga till 71 kap., såsom bijouterivaror;

d) varor, hänförliga till 82 kap. (verktyg; knivar och andra bordsartiklar), försedda med skaft

eller andra delar av sådant material, som avses i detta kapitel; särskilt inkommande skaft

och andra delar av dylikt material tulltaxeras dock enligt detta kapitel;

e) varor, hänförliga till 90 kap., såsom infattningar till glasögon;

f) varor, hänförliga till 91 kap., såsom urboetter och urfoder;

g) varor, hänförliga till 92 kap., såsom musikinstrument;

h) varor, hänförliga till 93 kap., såsom delar till vapen;

ij) varor, hänförliga till 94 kap. (möbler och delar därtill);

k) varor, hänförliga till 96 kap. (borstbinderiarbeten m. m.);

l) varor, hänförliga till 97 kap. (leksaker, spel och sportartiklar);

m) varor, hänförliga till 98 kap., såsom knappar, rökpipor och kammar;

n) varor, hänförliga till 99 kap. (konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter).

95.01 Sköldpadd, bearbetad, samt varor av sköldpadd:

A. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare bear
-

betning .............................................. fri

B. andra slag............................................ g o/

95.02 Pärlemor, bearbetad, samt varor av pärlemor:

A. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare bearbetning

.............................................. fri

B. andra slag............................................ g <yo

95.03 Elfenben, bearbetat, samt varor av elfenben:

A. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare bearbetning

.............................................. fri

B. andra slag............................................ 5 <v

95.04 Ben, bearbetat, samt varor av ben:

A. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare bearbetning

.............................................. fri

B. andra slag............................................ g o/

95.05 Horn, korall, även rekonstruerad, och andra animaliska snidningsmaterial,

bearbetade, samt varor av dessa material:

A. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare bearbetning

.............................................. fri

B. andra slag............................................ g <v

95.06 Stennöt och andra vegetabiliska snidningsmaterial, bearbetade,

samt varor av dessa material:

A. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare bearbetning

.............................................. fri

B. andra slag............................................ g <v

95.07 Bärnsten och sjöskum, även rekonstruerade, samt gagat (jet)

och liknande mineraliska material, bearbetade, ävensom varor

av dessa material:

A. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare bear
8f

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 150

s. 234 Kontrollera mot PDF

234

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

95 kap.

betning.............................................. in

B. andra slag............................................ 8 %

95.08 Varor, gjutna eller genom snidning eller på annat sätt formade

av vax (animaliskt, vegetabiliskt, mineraliskt eller konstgjort),

paraffin eller stearin, av gummi arabieum eller dylika naturliga

gummiarter, av naturliga hartser (kolofonium, kopal o. d.) eller

av modelleringsmassa; andra gjutna eller genom snidning eller

på annat sätt formade varor, ej hänförliga till annat nummer;

icke härdat gelatin, bearbetat (ej hänförligt till nr 35.03), samt

varor därav............................................. fri

s. 235 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

235

96 kap. Borstbinderiarbeten; dammvippor och pudervippor;

handsiktar och handsåll

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) varor, hänförliga till 71 kap.;

b) borstar för medicinskt eller kirurgiskt bruk, även för tandläkare eller veterinärbruk (nr

90.17);

c) leksaker (97 kap.).

2. Med bindlar enligt nr 96.03 avses djurhår samt fibrer av vegetabiliska eller andra ämnen, i

knippen utan infattning, vilka är färdiga att utan isärtagning användas vid borstfabrikation

eller vilka för dylikt ändamål behöver endast en kompletterande mindre bearbetning (limning,

avjämning av topparna e. d.).

96.01 Kvastar, borstar och viskor av endast hopbundna kvistar eller

fibrer, med eller utan skaft................................ 8 %

96.02 Andra borstbinderiarbeten (borstar, penslar o. d.), maskinborstar

härunder inbegripna; målningsrullar; moppar, avtorkare o. d.

av gummi, filt eller dylikt mjukt material................... 9,2 %

96.03 Bindlar för borstfabrikation;

belägges med samma tull som motsvarande borstmaterial

96.04 Dammvippor av fjädrar................................... 8 %

96.05 Pudervippor och liknande varor, oavsett materialet.......... 8 %

96.06 Plandsiktar och handsåll, oavsett materialet................. 8 %

s. 237 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

237

97 kap. Leksaker, spel, sportartiklar o. d.

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) julgransljus (nr 34.06);

b) fyrverkeripjäser och andra pyrotekniska artiklar, hänförliga till nr 36.05;

c) linor, gut och liknande artiklar för fiske, även i avpassade längder men icke monterade,

hänförliga till 39 kap., nr 42.06 eller elfte avd.;

d) fodral för sportartiklar samt andra förvaringspersedlar, hänförliga till nr 42.02 eller 43.03;

e) idrottsdräkter samt maskeraddräkter o. d. av trikå eller annan textilvara, hänförliga till

60 eller 61 kap.;

f) flaggor och flaggställ av vävnad samt för fartyg, isjakter e. d. avsedda segel, hänförliga till

62 kap.;

g) idrottsskodon (andra än skodon med fastsatta skridskor) samt benläder, benskydd o. d.

för idrott, hänförliga till 64 kap., ävensom idrottsmössor, hänförliga till 65 kap.;

h) alpstavar, piskor och ridspön (nr 66.02) samt delar därtill (nr 66.03);

ij) för dockor eller andra leksaker avsedda omonterade konstgjorda ögon av glas, hänförliga

till nr 70.19;

k) delar med allmän användning enligt anm. 2 till femtonde avd. av oädel metall (femtonde

avd.) samt motsvarande varor av plast (hänföres i allmänhet till nr 39.07);

l) varor, hänförliga till nr 83.11;

m) sportfordon (andra än kälkar, bobbar o. d.), hänförliga till sjuttonde avd.;

n) barncyklar, konstruerade som vanliga cyklar och försedda med kullager (nr 87.10);

o) sportbåtar, såsom kanoter och kapproddbåtar (89 kap.), samt redskap för framdrivning därav

(44 kap., om de är av trä);

p) skyddsglasögon för sport eller utomhusspel (nr 90.04);

q) lockpipor och visselpipor (nr 92.08);

r) vapen och andra artiklar, hänförliga till 93 kap.;

s) racketsenor samt tält och andra kampingartiklar ävensom handskar (tulltaxeras efter sin

beskaffenhet).

2. Till detta kapitel hänföres även artiklar, i vilka naturpärlor, naturliga, syntetiska eller

rekonstruerade ädelstenar, ädel metall eller metall med plätering av ädel metall ingår endast

såsom mindre väsentlig beståndsdel.

3. Med dockor enligt nr 97.02 avses endast artiklar, som föreställer människor.

4. Icke kompletta eller icke färdiga varor, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras såsom motsvarande

kompletta eller färdiga varor, om de företer de väsentliga kännetecknen på de kompletta

eller färdiga varorna.

5. Med de inskränkningar, som följer av anm. 1, tulltaxeras delar och tillbehör, igenkännliga

såsom uteslutande eller huvudsakligen avsedda för till detta kapitel hänförliga varor, enligt

samma tulltaxenummer som dessa varor.

97.01 Barncyklar, sparkcyklar, cykelhästar, trampbilar och dylika

leksaksfordon ävensom dockvagnar......................... 9,6 %

97.02 Dockor.............................. n 9 <y

97.03 Andra leksaker; modellbåtar, modellflygplan o. d. för förströelse 9,6 %

97.04 Inomhusspel, härunder inbegripet spelautomater och andra

spelapparater för nöjesfält e. d., bordtennisspel samt biljardbord

och andra för spel speciellt konstruerade möbler............. 9,6 %

97.05 Karnevals-, trolleri- och skämtartiklar; julgransprydnader

samt andra julprydnader (t. ex. konstgjorda julgranar samt

julkrubbor och figurer därtill).............................. 9,6 %

97.06 Redskap och annan utrustning för utomhusspel, gymnastik,

sport eller idrott, ej hänförliga till nr 97.04:

A. av trä............................................... 4 %

s. 238 Kontrollera mot PDF

238

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1067 97 kap.

B. av läder eller metall................................... 6,4 %

C. av annat material..................................... 9,6 %

97.07 Fiskkrokar; landningshåvar och fjärilshåvar; redskap för fiske

med krok; lockfåglar och dylika artiklar för jakt:

A. fiskkrokar............................................ fri

B. andra slag............................................ 8 %

97.08 Karuseller, gungor, skjutbanor och annan utrustning för nöjesfält

e. d.; ambulerande cirkusar, menagerier och teatrar....... 8 %

s. 239 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

239

98 kap. Diverse

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) ögonbrynsstift och andra stift för kosmetiskt bruk (nr 33.06);

b) knappar och knappämnen, kammar, hårspännen och liknande artiklar, bestående helt eller

delvis av ädel metall eller av metall med plätering av ädel metall (dock med de undantag,

som stadgas i anm. 2 a till 71 kap.) eller av naturpärlor eller naturliga, syntetiska eller

rekonstruerade ädelstenar (71 kap.);

c) delar med allmän användning enligt anm. 2 till femtonde avd. av oädel metall (femtonde

avd.) samt motsvarande varor av plast (hänföres i allmänhet till nr 39.07);

d) dragstift (nr 90.16);

e) leksaker, hänförliga till 97 kap.

2. Med de undantag, som föreskrives i anm. 1 här ovan, hänföres till detta kapitel även varor,

bestående helt eller delvis av ädel metall eller av metall med plätering av ädel metall eller

av naturpärlor eller naturliga, syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar.

3. Askar, etuier, fodral och dylika förvaringspersedlar, avsedda för och inkommande samtidigt

med artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras tillsammans med artiklarna i fråga,

under förutsättning att de utgör förvaringspersedlar av de slag, som brukar åtfölja sådana

artiklar vid försäljning. Särskilt inkommande dylika förvaringspersedlar tulltaxeras däremot

efter sin beskaffenhet.

98.01 Knappar (tryckknappar, kragknappar, manschettknappar och

liknande artiklar härunder inbegripna); knappämnen och knappformar;

delar till knappar:

A. knappar av plast...................................... 11,2 %

B. andra............................................. 9,6 %

98.02 Blixtlås och delar därtill.................................. 11,2 %

98.03 Reservoarpennor, stiftpennor, pennskaft, pennförlängare o. d.;

delar och tillbehör därtill (såsom pennskydd och pennhållare),

ej hänförliga till nr 98.04 eller 98.05 ........................ 8 %

98.04 Skrivpennor (stålpennor o. d.) och spetsar därtill;

A. av ädel metall........................................ 8 %

B. andra slag............................................ fri

98.05 Blyerts-, anilin- och färgpennor, blyerts-, anilin- och färgstift,

grifflar, ritkol samt pastell-, skol-, rit-, skräddar- och biljardkrita

................................................... 8 %

98.06 Skrivtavlor, även försedda med ram........................ 8 %

98.07 Sigillstämplar, pagineringsstämplar, datumstämplar och dylika

handstämplar; handverktyg för tryckning eller prägling av

etiketter; s. k. typtryckerier............................... 6,4 %

98.08 Färgband för skrivmaskiner och liknande färgband, även på

spolar; färgdynor, med eller utan ask....................... 9,2 %

98.09 Sigill- och buteljlack i form av stänger, plattor e. d.; hektografoch

valsmassa samt liknande produkter på basis av gelatin, även

på underlag av papper eller textilvara...................... 8 %

98.10 Cigarrettändare, gaständare och liknande tändare, även elektriska

eller kemiska, samt delar därtill, andra än tändstenar och

vekar................................................... 6,4 %

98.11 Rökpipor samt huvuden, skaft och andra delar därtill, ämnen

härunder inbegripna; cigarr- och cigarrettmunstycken samt

delar därtill:

s. 240 Kontrollera mot PDF

240 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 98 kap.

A. ämnen och icke färdigbearbetade huvuden av trä......... fri

B. cigarr- och cigarrettmunstycken:

1. av sjöskum eller bärnsten.................... 100 kg 400: —

2. av annat material.................................. 5 %

C. andra slag............................................ 8 %

98.12 Kammar, hårspännen o. d................................. 13 %

98.13 Planschetter och andra korsettfjädrar samt andra dylika artiklar

för klädespersedlar eller tillbehör till klädespersedlar....... 8 %

98.14 Monterade rafräschissörer samt beslag till rafräschissörer...... 12 %

98.15 Termosflaskor och liknande värmeisolerande behållare samt delar

därtill (andra än lösa glas)................................ 12,2 %

98.16 Skyltdockor, provdockor o. d.; rörliga skyltfigurer och skyltställ 8 %

s. 241 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

241

TJUGOFÖRSTA AVDELNINGEN

Konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter

99 kap. Konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) frimärken, beläggningsstämplar o. d., omakulerade, gångbara här i landet eller avsedda

att utges här (nr 49.07);

b) målade teaterkulisser, ateljéfonder o. d. (nr 59.12);

c) naturpärlor och ädelstenar (nr 71.01 och 71.02).

2. Med konstgrafiska originalblad enligt nr 99.02 förstås avtryck, som gjorts i svart eller i färg

direkt från en eller flera av konstnär helt för hand framställda tryckformar, oavsett vilken

teknik eller vilket material, som använts, dock med undantag för mekaniskt eller fotomekaniskt

förfarande.

3. Till nr 99.03 hänföres icke skulpturer med karaktär av handelsvaror (masstillverkade reproduktioner

samt produkter av vanligt hantverk); dylika artiklar tulltaxeras efter sin beskaffenhet.

4. a) Om ej annat följer av anm. 1—3, skall varor, som kan hänföras till såväl detta kapitel som

andra kapitel i tulltaxan, tulltaxeras enligt detta kapitel,

b) Till nr 99.06 hänföres icke varor av de slag, som avses i nr 99.01—99.05.

5. Ramar kring målningar, teckningar eller konstgrafiska originalblad tulltaxeras tillsammans

med dessa konstverk, under förutsättning att utförandet och värdet av ramarna är normalt i

förhållande till konstverken.

99.01 Målningar och teckningar, utförda helt för hand (andra än teckningar,

hänförliga till nr 49.06, samt handdekorerade föremål) fri

99.02 Konstgrafiska originalblad, såsom etsningar, gravyrer, träsnitt

och litografier........................................... fri

99.03 Originalskulpturer, oavsett materialet...................... fri

99.04 Frimärken (helsaker härunder inbegripna), beläggningsstämplar

o. d., makulerade, ävensom omakulerade men icke gångbara

här i landet och icke avsedda att här utges.................. fri

99.05 Föremål för zoologiska, botaniska, mineralogiska eller anatomis
ka

samlingar; föremål av historiskt, arkeologiskt, paleontologiskt,

etnografiskt eller numismatiskt värde................. fri

99.06 Antikviteter med en ålder av över 100 år................... fri

Denna taxa träder i kraft den 1 juli 1968, då tulltaxan den 12 september

1958 (nr 475) skall upphöra att gälla.

s. 242 Kontrollera mot PDF

242

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

Förslag

till

Förordning

om ändring i tulltaxeförordningen den 13 maj 1960 (nr 391)

Härigenom förordnas, att rubriken till tulltaxeförordningen den 13 maj

1960 och 1 § förordningen skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan an
-

ges.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

Tulitaxeförordning

Tulltaxeringsförordning

1 §•

Varor som införas till riket skola, Vid tulltaxering skola bestäm

för så vitt icke annat stadgas, belåg- melserna i denna förordning tilläm

gas med tull enligt gällande tulltaxa, pas.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1968.

s. 243 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

243

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i

statsrådet på Stockholms slott den 13 oktober 1967.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Kling, Johansson,

Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Geijer, Odhnoff, Wickman, Moberg.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om tulländringar i

anledning av handelsförhandlingarna i Kennedijronden m. m. och anför.

Inledning

De år 1963 inledda förhandlingarna inom ramen för det allmänna tulloch

handelsavtalet (General Agreement on Tariffs and Trade, GATT), den

s. k. Kennedyronden, avslutades vid halvårsskiftet detta år. Den slutakt som

upprättades över förhandlingarna godkändes för Sveriges del av Kungl.

Maj :t den 30 juni 1967. Akten undertecknades samma dag i Geneve av de

länder som deltagit i förhandlingarna. Till slutakten har fogats ett antal

protokoll och andra handlingar, vari förhandlingsresultatet närmare redovisas.

Förhandlingsresultatet har, såvitt det avser tullar, sammanställts i

Genéveprotokollct (1967) till det allmänna tull- och handelsavtalet med tillhörande

varulistor. Detta protokoll har ännu inte godkänts för svensk del.

Vidare föreligger en överenskommelse om grunderna för förhandling om eii

världsvitt spannmålsarrangemang samt en överenskommelse om tillämpningen

av GATT:s artikel VI angående åtgärder mot dumping, vilka för

Sveriges del undertecknats med förbehåll för riksdagens godkännande.

Förhandlingsåtagandena innebär för Sverige liksom för övriga länder betydande

tullsänkningar. Generaltullstyrelsens tullbehandlingsbijrå har i två

promemorior den 8 och 14 augusti 1967 förelagt Kungl. Maj :t vissa förslag

med avseende på genomförandet av de nu påkallade ändringarna i den svenska

tulltaxan. Över promemoriorna har, efter remiss, yttranden avgetts av generaltullstyrelsen,

lantbruksstyrelsen, statens jordbruksnämnd och kommerskollegium.

Kollegiet har överlämnat yttranden från Sveriges allmänna

exportförening, Sveriges grossistförbund, Sveriges industriförbund, Sveriges

hantverks- och industriorganisation, Sveriges mekanförbund, Sveriges bilindustri-

och bilgrossistförening, Svenska pappersbruksföreningen, Sveriges

kemiska industrikontor, Sveriges färgfabrikanters förening, Svenska glasex
-

s. 244 Kontrollera mot PDF

244

Knngl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

portföreningen, Svenska glasbruksföreningen, Sveriges grafiska industriförbund,

Textilrådet, Konfektionsindustriföreningen, Svenska skofabrikantföreningen,

Svenska garveriidkareföreningen, Svenska choklad- och konfektyrfabrikantföreningen

u. p. a., Svenska bryggareföreningen, Svenska importföreningen

för färsk frukt u. p. a., AB Vin- & spritcentralen, Svenska

tobaksaktiebolaget, Kooperativa förbundet, Stockholms handelskammare,

Landsorganisationen i Sverige och Tjänstemännens centralorganisation. Kollegium

har också redovisat uttalanden som framförts av Jernkontoret,

Svenska wallboardföreningen, Svenska plywoodföreningen samt Sveriges

bageriidkareförening.

Överenskommelserna i Keimedyronden

Bakgrunden

GATT-avtalet tillkom år 1947 som ett led i arbetet på reorganisationen

av världshandeln efter andra världskriget. I GATT-arbetet deltar numera

ett åttiotal stater, det stora flertalet som s. k. avtalsslutande parter och övriga

som provisoriskt anslutna. Tillsammans svarar dessa länder för drygt

fyra femtedelar av världshandeln. Sverige har deltagit i GATT-arbetet sedan

år 1949 och inträdde år 1950 som avtalsslutande part (se prop. 1950:

52, BevU 26, rskr 88; prop. 1956: 74, BevU 4,3, rskr 250).

GATT-avtalets syfte är att främja den ekonomiska utvecklingen bl. a.

genom undanröjande av olika binder för den internationella handeln. Avtalet

ger detaljerade föreskrifter för GATT-ländernas uppträdande på det

handelspolitiska området såvitt avser tullar, kvantitativa restriktioner och

subventioner. Det innehåller vidare regler för förhandlingar om sänkning

av den allmänna tullnivån, m. m.

Inom GATT har under åren 1947—1962 förts fem allmänna tullförhandlingsomgångar,

av vilka Sverige deltagit i fyra (se prop. 1950: 53, BevU 33,

rskr 103; prop. 1951: 209, BevU 57, rskr 288; prop. 1951: 210, BevU 58, rskr

289; prop. 1956: 191, BevU 60, rskr 414; prop. 1962: 186, BevU 63, rskr 417).

De deltagande länderna har därvid gjort ömsesidiga åtaganden om tullsänkningar.

Förhandlingarna fördes enligt metoden vara för vara, dvs. varje

deltagarland förhandlade med övriga länder för att söka uppnå tullsänkningar

beträffande varor för vilka landet var huvudleverantör eller hade

betydande exportintresse i utbyte mot egna tullsänkningar av motsvarande

värde. De tullsänkningar ett land genomfört har i enlighet med den i GATT

fastslagna mest-gynnad-nationsprincipen blivit tillämpliga på handeln med

alla de övriga GATT-länderna. De genom överenskommelserna bundna tullarna

får inte höjas utan kompensation till de länder som förhandlat om

de varor tullhöjningarna avsett eller varit viktiga leverantörer av varorna i

fråga.

s. 245 Kontrollera mot PDF

245

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

Resultatet av förhandlingarna liar varit betydande. Som exempel kan

nämnas att den genomsnittliga tullnivån i USA under åren 1948—1962 enligt

amerikanska beräkningar kunde sänkas från 50 % till 11 %. Dessa

tullsänkningar torde bl. a. ha bidragit till att förbättra balansen i handeln

mellan USA och Europa efter andra världskriget och underlättat avvecklingen

av det s. k. dollargapet under den ekonomiska återuppbyggnadsperioden

i Europa.

De problem som funnits i fråga om jordbruksvaror och på råvaruområdet

har ofta varit av sådan art att enbart tullsänkningar inte varit tillräckliga

för att förbättra handelns villkor. I GATT-arbetet har man därför jämsides

med tullförhandlingarna studerat metoder att öka handeln med jordbruksprodukter

samt åtgärder för att stabilisera prisutveckling och avsättningsförhållanden

för råvaror.

Uppmärksamheten riktades också tidigt på u-ländernas problem. I en särskild

kommitté behandlades möjligheten att avskaffa handelshinder för uländernas

exportvaror, bl. a. tropiska produkter. I detta arbete tog Sverige

aktiv del. Vissa resultat uppnåddes också (se prop. 1963: 187, BevU 61, rskr

376). År 1965 infördes i GATT-avtalet ett särskilt kapitel om u-landshandeln

(prop. 1965: 152, BevU 51, rskr 395).

Under den sista av de förut nämnda tullförhandlingsomgångarna, den

s. k. Dillonronden, blev det allt mer påtagligt att vara-för-vara-metoden inte

kunde väntas leda till ytterligare resultat av större betydelse. Utbytet av

Dillonförhandlingarna blev sålunda tullreduktioner som uppskattats till

endast 6—7 % av den genomsnittliga tullnivån hos de förhandlande länderna,

medan målsättningen varit reduktioner med 20 % av tullnivåerna. Genom

att förhandlingarna kommit att avse främst varor för vilka en betydande

handel redan etablerats kom tullsänkningarna att spridas ojämnt

över de olika varuomradena. Länder som inte hade en dominerande position

i världshandeln fick svårt att hävda sina speciella exportintressen i

förhandlingarna. Dessa länder måste därför göra oproportionerligt stora

egna förhandlingsuppoffringar för att uppnå önskvärda tullkoncessioner

hos de större länderna. Det blev också allt svårare för myndigheterna

i olika länder att gentemot hemmaindustrins representanter försvara tullsänkningar

i utbyte mot förmåner som gynnade andra industrigrenar än de

som utsattes för tullsänkningarna.

På flera håll tog man därför upp diskussioner om hur man skulle nå

fram till en mer omfattande liberalisering av världshandeln. En sådan liberalisering

föreslogs bl. a. som en viktig punkt i det handlingsprogram

som president Ivennedy år 1961 lade fram i USA vid början av sin presidentperiod.

Den metod som användes i det europeiska integrationsarbetet,

dvs. samtidiga och procentuellt lika stora s. k. linjära tullsänkningar för alla

varor hos deltagarländerna, ansågs böra prövas också i ett världsomfattande

sammanhang. Vid ett ministermöte i GATT i november 1961 föreslogs

s. 246 Kontrollera mot PDF

246

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

bl. a. från svensk sida att samtliga GATT-länder skulle försöka genomföra

en halvering av sina tullar med sikte på en framtida fullständig liberalisering.

I det svenska inlägget erinrades bl. a. om att en formel för allmänna

tullsänkningar diskuterats redan i början av 1950-talet för den europeiska

handelns del. Man rekommenderade nu en liknande metod för tullsänkningar

inom GATT och föreslog som första målsättning 50 % reduktion av

tullarna under en femårsperiod. Ministrarna enade sig om att närmare

pröva möjligheten att uppta tullförhandlingar efter dessa riktlinjer. Förhandlingarna

skulle omfatta även jordbruksprodukter och särskild uppmärksamhet

borde ägnas avvecklingen av handelshinder för varor från uländerna.

Av stor betydelse för de kommande förhandlingarna blev att den amerikanska

kongressen i oktober 1962 genom den s. k. Trade Expansion Act

bemyndigade USA:s president att genomföra handelsförhandlingar efter

de i GATT angivna riktlinjerna. Trade Expansion Act, som erhöll giltighet

t. o. m. första halvåret 1967, möjliggjorde sänkningar av USA:s tullar

med 50 % för flertalet varor. Tullar under 5 % fick helt avskaffas, liksom

också tullar på tropiska produkter, om länderna i den Europeiska Ekonomiska

Gemenskapen, EEC, medgav tullfri införsel för sådana produkter.

De amerikanska tullarna för jordbruksprodukter fick elimineras, om härigenom

kunde erhållas förbättrade villkor för exporten av amerikanska

jordbruksvaror. Vissa varor var dock undantagna från tullreduktioner,

bl. a. varor vars tullskydd betingades av säkerhetsskäl. Undantag föreskrevs

vidare för fall då särskilda åtgärder påkallats för att skydda den amerikanska

industrin mot skada på grund av en stark importökning. Trade

Expansion Act medgav också att tullarna slopades för varuområden där

USA och EEC tillsammans svarade för mer än 80 % av världsexporten.

Denna förutsättning kunde emellertid inträda endast om EEG utvidgades

att omfatta Storbritannien och ytterligare andra länder.

Vid ett ministermöte i Geneve i maj 1963 kunde GATT-länderna besluta

om upptagandet av en ny världsomfattande förhandlingsomgång, Kennedyrondcn.

I den resolution som antogs den 21 maj 1963 uttalades bl. a.

1. Förhandlingar syftande till en betydande liberalisering av världshandeln,

förda på basis av reciprocitet och med iakttagande av mest-gynnadnationsprincipen,

skall påbörjas i Geneve den 4 maj 1964.

2. Förhandlingarna skall avse alla slag av varor, även jordbruksvaror.

3. Förhandlingarna skall avse såväl tullar som andra handelshinder.

4. Som grund för förhandlingarna skall läggas en plan för substantiella

linjära tullreduktioner. Endast ett minimum av undantag skall få göras

och dessa skall försvaras vid särskilda konsultationer härom. De linjära

reduktionerna skall vara lika stora. I de fall där för handeln betydande

disparitet föreligger mellan tullnivåer i olika länder skall reduktionerna

baseras på särskilda, generella och automatiskt tillämpliga regler.

5. I förhandlingarna skall alla länder ha rätt att begära ytterligare koncessioner

eller modifiera sina erbjudanden för att balans skall kunna uppnås

mellan förmåner länderna mellan.

s. 247 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

247

6. Under förhandlingarna kan särskilda reciprocitetsproblem uppstå för

länder vars tullnivå är avsevärt lägre än andra länders.

7. Förhandlingarna skall säkra tillfredsställande avsättningsförhållanden

för jordbruksvaror.

8. Alla ansträngningar skall vid förhandlingarna göras för att minska

handelshindren för u-ländernas varor. Industriländerna skall dock icke

begära reciprocitet från u-ländernas sida.

Under förberedelserna för ministermötet hade enighet nåtts om vissa

ytterligare riktlinjer för förhandlingarna. Sålunda skulle bland de icketariffära

handelshindren, behandlas frågor såsom tullvärderegler, märkningsbestämmelser,

åtgärder mot dumping, kvantitativa restriktioner och

förhållanden sammanhängande med statshandel. På jordbruksområdet avsåg

man att förhandla om världsvida avtal för spannmål, kött och mejeriprodukter.

För övriga livsmedelsprodukter avsåg man att så långt som möjligt

följa samma principer som beträffande industrivaror. I fråga om ulandsvaror

borde industriländerna undvika att göra undantag från

den linjära tullsänkningen. U-länderna åtog sig själva att definiera vilka

varor som för dem var av särskilt intresse. De tidigare inledda diskussionerna

om tullfrihet för tropiska produkter skulle fortsättningsvis ingå som

ett led i förhandlingskomplexet. U-landsproblemen skulle tas upp med anknytning

till ett särskilt handlingsprogram för u-länderna, vilket också

antogs vid ministermötet.

Innan förhandlingarna kunde komma i gång, måste åtskilliga tekniska

frågor utredas, vilket skedde i särskilda kommittéer och arbetsgrupper.

Särskilt intresse tilldrog sig det s. k. disparitetsproblemet. Bl. a. EEC hävdade

att en sänkning av en mycket hög tull i ett land inte kunde väntas

få samma värde för handeln som en procentuellt lika stor sänkning i ett

annat land där tullen var låg. Det land som hade den lägre tullen borde

därför inte behöva göra eu lika stor procentuell sänkning som högtullandet.

Inom EEC syftade man då främst på de i USA och Storbritannien förekommande

mycket höga tullarna för vissa varor. Olika förslag till disparitetsregler

lades fram men någon enighet kunde inte nås och problemet fick

sin lösning först i förhandlingarnas slutfas.

Förhandlingsförloppet

Kennedyronden öppnades formellt den 4 maj 1964. I förhandlingarna

deltog 49 länder, däribland samtliga industriländer i västvärlden, några

statshandelsländer och de mer betydande u-länderna. EEC-länderna uppträdde

som en enhet och representerades av kommissionen i Bryssel. Förhandlingarna

med EEC avsåg reduktioner i EEC-ländernas gemensamma

tulltaxa. Beträffande Argentina, Island, Irland och Polen avsåg förhandlingarna

anslutning till GATT.

Som arbetshypotes för förhandlingarna antogs en 50-procentig linjär

s. 248 Kontrollera mot PDF

248

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

tullsänkning och till grund för arbetet lades de tidigare redovisade allmänna

riktlinjerna. Förhandlingarna leddes av en särskilt tillsatt förhandlingskommitté,

TNC (Tariff Negotiations Committee). Under denna sorterade

specialkommittéer och undergrupper för jordbruksvaror, icke-tariffära

handelshinder, u-ländernas problem osv.

Deltagarländerna redovisade i november 1964 i enlighet med den fastställda

tidtabellen den närmare innebörden av erbjudandena om tullsänkningar

på industrivaruområdet. Flertalet industriländer presenterade mer

eller mindre omfattande listor över undantag från den 50-procentiga tullsänkningen.

USA redovisade för sin del ett relativt litet antal undantag,

främst avseende varor där tidigare medgivna GATT-koncessioner medfört

problem för de inhemska tillverkarna. Undantag som huvudsakligen motiverades

av skyddsskäl lades också fram av länder som Storbritannien,

Japan och Finland.

Den undantagslista som presenterades av EEC kom att bli särskilt betydelsefull.

Som skäl för undantagen hänvisade EEC bl. a. till höga råvarukostnader

och höga anläggnings- och utvecklingskostnader, särskilt för

vissa specialindustrier. Tullreduktioner ansågs vidare svåra att genomföra

för branscher som mötte konkurrens från mycket stora industrier i andra

länder eller från lågprisländer, statshandelsländer och länder som sålde

till dumpingpriser. En tullavveckling kunde slutligen i vissa fall medföra

regionala svårigheter hos EEC-länderna eller rubba preferensförhållandena

för de med EEC associerade u-länderna.

De undantag som redovisades av EEC och andra länder var totala endast

för ett mindre antal varor. I flertalet fall rörde det sig om partiella undantag,

vilket innebar möjlighet till en tullsänkning med mindre än 50 %.

Vissa länder, bl. a. u-länder samt Canada, Australien och Nya Zeeland,

anslöt sig inte till principen om 50 % linjär tullreduktion. Som en följd

härav lade de i stället fram listor över sina erbjudanden.

De nordiska länderna, med undantag av Finland, valde för sin del att på

detta stadium inte anmäla några undantag från det generella erbjudandet

om 50-procentiga tullsänkningar. De förklarade sig sålunda beredda att

genomföra en halvering av alla industrivarutullar under förutsättning av

likvärdiga uppoffringar från andra industriländers sida.

Konsultationerna om undantagen kom att pågå under större delen av

åren 1965 och 1966. Vid bilaterala överläggningar mellan de förhandlande

parterna behandlades problem som kunde uppstå i olika länder som en

följd av undantagen. Multilaterala diskussioner ägde rum beträffande vissa

varusektorer, bl. a. kemikalier, järn och stål samt massa och papper. Vid

diskussionerna sökte man också få klarhet i hur stora erbjudanden som

kunde påräknas för sådana varor som var föremål för partiella undantag.

Erbjudanden på jordbruksområdet lades fram i september 1965 av flertalet

av de i förhandlingarna deltagande länderna, bl. a. Sverige. Erbjudan
-

s. 249 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

249

dena var dock i de flesta fall allmänt hållna i avvaktan på att EEC skulle

presentera sina erbjudanden. För EEC var det på grund av interna svårigheter,

sammanhängande bl. a. med frågan om fastställande av den gemensamma

jordbrukspolitiken, inte möjligt att lägga fram erbjudandena förrän

närmare ett år senare. Därefter följde kompletterande erbjudanden

från vissa länder. Sålunda lade Sverige i september 1966 fram ett preciserat

erbjudande för andra varor än de jordbruksreglerade. Anledningen till att

något erbjudande för sistnämnda varor ej kunde lämnas var att jordbruksregleringen

då ännu befann sig under omprövning.

Slutskedet i förhandlingarna inleddes den 30 november 1966. Till denna

dag hade GATT:s generaldirektör inbjudit de förhandlande länderna att

presentera sin bedömning, »assessment», av förhandlingsläget. Därvid skulle

anges vilka förbättringar som var särskilt önskvärda i andra länders erbjudanden,

vilka förbättringar som kunde ställas i utsikt och vilka återtaganden

av erbjudanden som kunde komma i fråga om inte krav gentemot

andra länder uppfylldes. Sådana bedömningar gjordes av många av

de förhandlande länderna, bl. a. de nordiska länderna, USA, Storbritannien

och Japan, huvudsakligen med hänsyn till förhandlingarna med EEC.

Inför det avslutande skedet av förhandlingarna slöt sig de fyra nordiska

länderna, Danmark, Finland, Norge och Sverige samman om en gemensam

förhandlingsdelegation. Viktiga nordiska exportvaror, bl. a. jordbruksvaror,

skogsprodukter, järn och stål samt andra metaller, hade i hög grad blivit

föremål för undantag i erbjudandena från viktiga avsättningsländer. Detta

gällde särskilt i fråga om erbjudanden från EEC, som framstod som

den för Nordens del viktigaste motparten i förhandlingarna. För att de

sammanfallande nordiska intressena bättre skulle kunna hävdas och balans

uppnås mellan nordiska erbjudanden och förmåner i andra länder

ansågs en samordning av förhandlingsansträngningarna böra komma till

stånd och kunna få avgörande betydelse. En överenskommelse om gemensamt

uppträdande undertecknades i Stockholm den 21 november 1966. Biträdande

kabinettssekreteraren ambassadör Nils Montan inträdde som gemensam

chefsförhandlare och de olika ländernas beskickningschefer i Geneve

blev biträdande förhandlare.

Samarbetet förbereddes vid genomgångar på expertplanet mellan representanter

för de fyra länderna. På grundval av en omfattande statistisk analys

sökte man definiera gemensamma intressen vara för vara för att kunna

koncentrera förhandlingsansträngningarna och öka effekten av det gemensamma

uppträdandet. Till belysning av den betydelse som samordningen

av de nordiska förhandlingarna i Kennedyronden hade kan nämnas att

Norden som enhet är den största marknaden över huvud taget för export

från EEC. Norden tog sålunda år 1965 emot 13,5 % av Gemenskapens totala

export medan 12,6 % gick till USA och 8,7 % till Storbritannien. Den nordiska

importen från EEC utgjorde 3,8 miljarder dollar och exporten 2,6

s. 250 Kontrollera mot PDF

250

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

miljarder dollar, varav Sverige svarade för ungefär hälften både i utförsel

och införsel. Det sammanlagda importöverskottet om 1,2 miljarder dollar

accentuerar den nordiska tullpolitikens betydelse vid förhandlingar med

EEC.

I den nordiska bedömning av förhandlingsläget som gemensamt lades

fram den 30 november 1966 redovisades krav mot EEC, USA och Japan på

förbättrade erbjudanden. Samtidigt presenterades en gemensam nordisk

lista över varor som de nordiska länderna kunde bli tvungna att ta undan

från den 50-procentiga tullsänkningen om förbättringar inte uppnåddes i

andra länders erbjudanden.

Det snabbt skiftande förhandlingsläget krävde för svensk del löpande

överväganden om hur förhandlingsintressena bäst skulle tas till vara. Detta

gällde såväl exportintressena som utformningen av erbjudandena om egna

åtaganden. Löpande kontakt hölls därför genom berörda myndigheter, närmast

kommerskollegium och jordbruksnämnden, med företrädare för näringslivets

olika branscher. Viktiga avvägningsfrågor anmäldes för kommerskollegiets

handelspolitiska råd där såväl industri och handel som arbetsmarknadens

parter är företrädda.

Slutskedet i Kennedyronden blev intensivt med förhandlingar såväl multilateralt

som bilateralt och i grupper av länder med särskilt intresse för

enskilda varuområden. I stor utsträckning rörde diskussionerna möjligheten

att uppnå förbättrade bud för de varor som undantagits från det linjära

50-procentiga sänkningserbjudandet. De mest svårlösta frågorna, som också

blev av avgörande betydelse för förhandlingarnas utgång, uppkom beträffande

spannmål, kemikalier och stål. En uppgörelse mellan nyckelländerna

USA, EEC, Storbritannien, Japan och Norden kunde dock nås i huvudfrågorna

den 15 maj 1967. Den 30 juni 1967, den sista dag USA:s förhandlingslagstiftning

ägde giltighet, undertecknades i Geneve slutakten

med redovisning av den samlade förhandlingsuppgörelsen.

Förhandlingsresultatet i stort

Till belysning av Kennedyrondens betydelse för världshandeln har GATTsekretariatet

redovisat vissa beräkningar över innebörden av de åtaganden

på tullområdet som gjorts av några av de viktigaste industriländerna, nämligen

EEC, USA, Storbritannien, Japan, Schweiz och Sverige.

Enligt beräkningarna uppgick importen, med undantag för spannmål,

kött och mejerivaror, år 1964 för dessa länder till sammanlagt 60 miljarder

dollar. Härav avsåg 23 miljarder dollar varor som redan tidigare infördes

tullfritt. Importvärdet av de varor som omfattas av koncessioner i Kennedyronden

uppgick till 32 miljarder dollar. För varor om 26 miljarder dollar

eller 70 % av ländernas tullbelagda import har gjorts åtaganden om tullsänkningar.

Koncessionerna för återstående varor om 6 miljarder dollar

s. 251 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

251

avser bindning av gällande tullfrihet. Tullsänkningar som innebär en halvering

av tullarna har gjorts för varor med ett importvärde av 18 miljarder

dollar. Sänkningar för övriga varor kommer i allmänhet att ske med mellan

20 och 30 % av den ursprungliga tullnivån. Importvärdet för de varor som

undantagits från tullsänkningar uppgår till 11 miljarder dollar. Den genomsnittliga

sänkningen beräknas i EEC uppgå till 36 %, i USA till 41%,

i Storbritannien till 38 % och i Japan till 35 % av hittills gällande tullar.

Beträffande de viktigaste varusektorerna på industrivaruområdet

kan nämnas att handeln med maskiner, transportmedel och instrument

till största delen täcks av den 50-procentiga tullsänkningen. På kemikalieområdet

har också i stor utsträckning en 50-procentig tullreduktion

ställts i utsikt. Uppgörelsen på detta område, som sammanfattats i en särskild

överenskommelse mellan de länder som har störst handel med kemikalier,

är emellertid beroende av att en i USA tillämpad princip för tullvärdering

av kemikalier avvecklas genom beslut av kongressen. Kan ett sådant

beslut inte genomdrivas kommer övriga länder att genomföra endast

en del av den totala tullsänkningen. Resultatet beträffande skogsprodukter

innebär i stort sett en halvering av tullarna för trävaror och pappersmassa

i den mån handeln med dessa varor inte redan är tullfri. För papper sker

tullsänkningar som visserligen i regel inte innebär en halvering men likväl

får anses vara betydelsefulla för de berörda industrierna. På järn- och stålområdet

har en målsättning varit harmonisering av tullnivån i de viktigare

länderna. Den riktpunkt man enat sig om för tullharmoniseringen ligger för

flertalet stålprodukter vid en nivå om 6—8 % av värdet. Omfattande undantag

från de 50-procentiga tullsänkningserbjudandena förekommer på

textilområdet. De koncessioner som lämnats beträffande bomullsvaror har

av vissa länder även gjorts beroende av att det internationella bomullstextilavtalet

förblir gällande.

Förhandlingarna rörande jordbruksvaror, dvs. i detta sammanhang

varor som är hänförliga till 1—24 kap. i tulltaxan den 12 september

1958 (nr 475), fördes med en metodik som delvis skilde sig från den som

tillämpades för övriga varor. Sålunda ägde multilaterala överläggningar

rum i särskilda grupper för spannmål, kött och mejeriprodukter. Övriga

jordbruksvaror var föremål för bilaterala förhandlingar. För kött och mejeriprodukter

nåddes ingen uppgörelse i de multilaterala förhandlingarna. På

spannmålsområdet ingicks en principöverenskommelse enligt vilken de i

gruppen deltagande staterna, däribland Sverige, förband sig att ingå i förhandlingar

om ett treårigt spannmålsarrangemang på vidast möjliga bas,

vilket skulle innehålla vissa i överenskommelsen angivna bestämmelser.

Dessa avsåg bl. a. maximi- och minimipriser för handeln med vete samt ett

program för livsmedelshjälp till u-länderna omfattande en årlig kvantitet av

4,5 miljoner ton spannmål för konsumtion. Principöverenskommelsen har

lagts till grund för ett spannmålsarrangemang om vilket uppgörelse nåddes

s. 252 Kontrollera mot PDF

252

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

vid den i anledning av principöverenskommelsen sammankallade vetekonferensen

i Rom den 12 juli—den 18 augusti 1967.

Förhandlingarna om icke-tariffära handelshinder kom att

koncentreras till bl. a. två frågor, dels den redan nämnda avvecklingen av

den amerikanska tullvärderingsmetoden för kemikalier, dels GATT-ländernas

åtgärder mot dumping. På det senare området enade sig deltagarländerna

om en s. k. antidumpingkod, innehållande vissa regler för tillämpningen

av artikel VI i GATT-avtalet om antidumpingtullar. Reglerna torde komma

att få betydelse med avseende på handläggningen av dumpingärenden bl. a.

i USA och Canada.

För u-länderna innebär resultatet av Ivennedyronden vissa fördelar

främst i fråga om fullbelagda industrivaror. Tullsänkningar om 50 % eller

mer uppnåddes för hälften av de varor för vilka u-länderna anmält exportintresse.

Reduktioner av mindre omfattning skall ske för ytterligare en fjärdedel

av de varor som angetts som intressanta. De undantag som förekommer

i fråga om bl. a. textilvaror blir dock särskilt kännbara för u-länderna,

vilka i stor utsträckning exporterar sådana varor. Den stora andelen av redan

tidigare tullfria råvaror i u-ländernas export bidrar också till att det

samlade värdet av Kennedyronden för dessa länder ter sig mer begränsat än

för industriländerna. Fn särskild fråga i detta sammanhang bar som tidigare

nämnts varit genomförandet av tullfrihet för tropiska produkter. På

svenskt initiativ framlades ett gemensamt nordiskt förslag till förhandlingsprocedur

för sådana varor (se prop. 1966: 14, BevU 3, rskr 89) och vissa resultat

kunde också uppnås. Emellertid kvarstår fortfarande tullar eller importskatter

på vissa tropiska produkter, bl. a. kaffe, på åtskilliga håll i den

industrialiserade världen. En orsak torde vara svårigheten att på lämpligt

sätt kompensera vissa u-länder för de tullpreferenser som skulle gå förlorade

om tullarna avskaffades mot samtliga u-Iänder.

Beträffande vissa tullkoncessioner av intresse för u-länderna har industriländerna

åtagit sig att genomföra tullsänkningarna i ett steg, utan att avvakta

den avtrappning år för år som i övrigt kommer att följas för tullavveckling.

Dessa åtaganden har bl. a. i fråga om de nordiska länderna förtecknats

i särskilda anmärkningar till koncessionslistorna.

Genomförandet

De tullsänkningar man nu kommit överens om skall enligt avtalets hu-.

vudregel genomföras i fem lika steg nämligen den 1 januari åren 1968, 1969,

1970, 1971 och 1972. De länder som så önskar kan också få genomföra de

första två avvecklingsstegen den 1 juli 1968 och de övriga stegen den 1 januari

åren 1970, 1971 och 1972. Enligt de uppgifter som nu är tillgängliga

kommer bl. a. EEC, Danmark, Finland, Norge och Storbritannien att inleda

tullavtrappningen den 1 juli 1968 och följa den metod som därvid anvisats.

s. 253 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

253

En avtrappning i fem lika steg med början den 1 januari 1968 kommer att

tillämpas av USA och enligt uppgift också av Canada och Schweiz.

Protokollet om tullåtagandena står öppet för godkännande t. o. m. den

30 juni 1968. GATT:s råd har dock rätt att besluta om möjlighet för deltagarländerna

att godkänna protokollet efter nämnda dag, men inte senare

än den 31 december 1968.

För de länder som godkänt protokollet före den 1 december 1967 skall

det träda i kraft den 1 januari 1968 och för övriga länder på dagen för undertecknandet.

Om de länder, som den 1 december 1967 godkänt eller är

beredda att godkänna protokollet, inte finner att tillräckligt många länder

godkänt detta för att det skall vara berättigat att genomföra tullsänkningarna

i förutsedd ordning, kan dock de förhandlande länderna överväga situationen

på nytt för att söka uppnå största möjliga antal godkännanden så

snart som möjligt.

Av rapporteringen framgår, att USA slutligt godkänt protokollet den 30

juni 1967 liksom även Canada och Turkiet. Finland, Norge, Schweiz och

Danmark har låtit förstå att de kommer att slutligt godkänna protokollet

omkring årsskiftet 1967—1968 och Storbritannien i maj 1968 under förutsättning

att nödvändiga parlamentariska åtgärder för godkännandet då hunnit

vidtas. Mot bakgrunden av vad som framkommit rörande genomförandet

i olika länder torde de amerikanska tullsänkningarna dock komma att

genomföras i förutsedd ordning och bli giltiga gentemot GATT-länderna vad

gäller första steget i tullavtrappningen den 1 januari 1968, oavsett hur

många länder som då godkänt protokollet.

Förhandlingsresultatet för Sveriges del

I den följande redogörelse som lämnas för resultatet av Kennedyronden

hänför sig uppgifterna om export- och importvärden genomgående till handelsstatistiken

för år 1965, vilken i stort sett låg till grund för övervägandena

under förhandlingarna.

Fördelar för exporten. Exporten från Sverige uppgick till 20 540 milj. kr.

Härav gick varor för 8 740 milj. kr. eller ca 43 % till länderna i EFTA inklusive

Finland. I förhållandet mellan Sverige och dessa länder har tullarna

på industrivaruområdet nu i stort sett avvecklats. Av exporten avsåg vidare

1,7 miljarder kr. eller 8 % länder, som inte deltagit i förhandlingarna, bl. a.

vissa östeuropeiska statshandelsländer. Återstoden av exporten, 10,1 miljarder

kr. eller 49 %, gick till länder som deltagit i den nu träffade överenskommelsen

om lättnader för handeln.

De genomsnittliga tullsänkningarna hos de industriländer som deltog i

förhandlingarna har beräknats till 35—40 %. Värdet för den svenska exporten

av de uppnådda fördelarna växlar emellertid för olika länderområden

och branscher. Allmänt kan sägas att närmare en tredjedel av den svenska

s. 254 Kontrollera mot PDF

254

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 ur 1067

totalexporten omfattar varor, vilka redan förut varit tullfria eller belagda

med mycket låg tull i de flesta länder. Detta gäller t. ex. järnmalm, trä, pappersmassa

och fartyg. I fråga om jordbruksvaror (1—24 kap. i tulltaxan),

vilka utgör 3,5 % av den svenska totalexporten, har förhandlingarna förts i

särskild ordning och gett förhållandevis begränsat resultat. Om man bortser

från de fördelar som kan vara förknippade med spannmålsöverenskommelsen

är förhandlingsresultatet således av betydelse främst för den fullbelagda

exporten inom industrivaruområdet (25—99 kap. i tulltaxan).

Den svenska exporten till den i förhandlingen viktigaste marknaden, EEC,

utgjorde 6,4 miljarder kr. varav 300 milj. kr. avsåg jordbruksvaror. Exporten

på industrivaruområdet åtnjöt tidigare GATT-bunden tullfrihet till ett

värde av 1 770 milj. kr. Återstoden, 4,3 miljarder kr., anger sålunda storleken

av den export som maximalt kunde bli föremål för koncessioner. För 55 %

härav eller 2,4 miljarder kr. har erhållits koncessioner som innebär minst

halvering av tullarna eller bindning av tidigare icke bunden tullfrihet. För

ytterligare 42 % motsvarande 1,8 miljarder kr., har uppnåtts tullsänkning

om genomsnittligt 20 % eller bindning av gällande tull. Endast 130 milj. kr.

eller ca 3 % av den svenska exporten till EEC av sådana industrivaror som

kunnat göras till föremål för erbjudanden har således helt undantagits.

Den totala exporten till USA utgjorde år 1965 1 230 milj. kr. (jordbruksvaror

18 milj. kr.). Tidigare GATT-bunden tullfrihet omfattade 210 milj.

kr. och återstoden, 1 020 milj. kr., kunde således maximalt göras till föremål

för erbjudanden. Tullsänkningar om 50 % eller mer erhölls för en

export om 810 milj. kr., mindre tullreduktioner för 130 milj. kr. och bindning

av tullfrihet för 2 milj. kr. De totala undantagen berör endast en export

om 78 milj. kr.

Även för exporten till bl. a. Japan, Canada och Israel är uppgörelsen av

betydelse. Hos övriga länder, bl. a. u-länderna, har erhållits koncessioner av

varierande värde.

Svenska åtaganden. Av Sveriges import år 1965 om 22 645 milj. kr. kom

7 360 milj. kr. från EFTA-länderna, inklusive Finland. Denna import är i

stort sett numera tullfri på industrivaruområdet. Importen från de länder

som deltog i Kennedyförhandlingarna (utom EFTA) utgjorde drygt 13 miljarder

kr., motsvarande 57 % av totalimporten. Härav kom 8,5 miljarder

kr. från EEC, 2 150 milj. kr. från USA, 315 milj. kr. från Japan och något

över 1 miljard kr. från u-länder.

Som redan nämnts hade man på svensk sida vid inledandet av förhandlingarna

erbjudit en halvering av tullarna på industriprodukter. Utgångspunkt

för erbjudandena, bastullar, blev i princip de tullar som tillämpades

den 1 juli 1964 och vilka för flertalet varor tidigare bundits i GATT. Avsteg

från denna princip gjordes om tullsatsen bundits i GATT vid en högre nivå

än utgående tull, s. k. takbindning, i vilket fall takbindningen anmäldes som

s. 255 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967 255

bastull. Detta var förhållandet bl. a. för vissa kemikalier, textilvaror och

lätta personbilar.

Erbjudandena gjordes med den uttryckliga förutsättningen att också

andra länder skulle åta sig motsvarande uppoffringar. Det visade sig emellertid

som redan nämnts att många av de största handelsländerna undantog

betydande varuområden från erbjudandet om en halvering av tullarna.

Dessa undantag var i vissa fall totala. För de flesta undantagsvarorna erbjöds

dock en viss tullsänkning som var mindre än 50 %. När det blev klart

att ett maximalt resultat för exporten inte var att vänta ansåg sig Sverige,

liksom de övriga nordiska länderna, böra ta sina erbjudanden under omprövning

för att om möjligt uppnå ett balanserat avtal. De undantag från de

ursprungliga erbjudandena som de nordiska länderna därvid gemensamt

presenterade var utvalda främst med hänsyn till den förhandlingsmässiga

effekten. I det avslutande förhandlingsskedet gjordes undantagen på svensk

och nordisk sida mer nyanserade. Dessa undantag, som var antingen partiella

eller totala till sin karaktär, baserades bl. a. på en bedömning av de önskemål

om tullskydd som framförts av näringsorganisationerna i de olika

länderna. Man tog också hänsyn till förhandlingsförhållandena och de erbjudanden

som för motsvarande varor lämnats av övriga länder i förhandlingarna,

främst EEC. Förhandlingarna kom i slutskedet i hög grad att avse

möjligheterna att vara för vara och land för land uppnå förbättrade erbjudanden

för de produkter som undantagits från tullhalveringen. Samordningen

de nordiska länderna emellan spelade härvidlag en betydelsefull

roll.

För importen från EEC innebär de slutliga åtagandena på industrivaruområdet

för Sveriges del 50-procentiga tullsänkningar eller bindning av nu

gällande tullfrihet för varor om 4,1 miljarder kr., vilket motsvarar 53 % av

den import från EEC som maximalt kunde bli föremål för nya tullkoncessioner.

Mindre tullsänkning eller bindning av utgående tullar har medgetts

för en import om 3,1 miljarder kr. eller 41 % av utrymmet för åtaganden.

En import om 446 milj. kr., 6 %, har helt undantagits. Procentuellt sett

ansluter sig detta resultat i huvudsak till vad som uppnåtts för exporten

till EEC-området av industrivaror. I

I förhållande till hela den svenska importen, inklusive jordbruksvaror, innebär

uppgörelsen att tullarna sänks med 50 % eller mer för en import om

drygt 5,5 miljarder kr., dvs. 25 % av importen. Mindre tullsänkningar än

50 % berör en import om 5,2 miljarder kr. eller 23 %. Helt undantagen från

tullkoncessioner är en import av tullbelagda varor om 1 225 milj. kr., 5 %

av totalimporten. Gällande tull har bundits vid oförändrad nivå för en import

om 2,1 miljarder kr., 10 %. För varor med en import om 6,8 miljarder

kr., 30 %, har nu rådande tullfrihet bundits. 1 650 milj. kr., 7 %, avsåg bl. a.

vissa jordbruksreglerade varor samt varor där tullfriheten redan tidigare

bundits.

s. 256 Kontrollera mot PDF

256

Kungl. niaj:ts proposition nr 150 år 1967

Av totalt 1 634 positioner i tulltaxan berörs 1 410 eller 86 % av åtagandena

i Kennedyronden.

Genomförandet av tullsänkningarna har på grundval av beräkningar som

utförts av generaltullstyrelsen bedömts kunna medföra ett tullbortfall om

300 milj. kr. av en total tulluppbörd om drygt t miljard kr. för import från

länder utanför EFTA.

Sveriges åtaganden enligt spannmålsöverenskommelsen medför skyldighet

att importera och exportera vete till priser inom de överenskomna gränserna.

I överskottssituationer innebär detta en möjlighet att sälja till ett pris

som är ca 14 % högre än det pris som gällde enligt 1962 års internationella

veteavtal. I svårare bristsituationer är Sverige skyldigt att till deltagande

importländer leverera vissa kvantiteter till ett pris som inte överstiger rnaximipriset.

Enligt överenskommelsen skall Sverige vidare årligen tillhandahålla

som livsmedelshjälp 54 000 ton vete eller motsvarigheten i kontanter,

räknat efter minimipriset för överenskommelsens baskvalité, Hard Red

Winter No. II. Detta pris är 1.73 dollar per bushel och motsvarar ungefär

33 kr. per dt. Åtagandet för Sveriges del skulle då motsvara ett bidrag om

18 milj. kr. Härtill kommer bl. a. fraktkostnader.

Överenskommelsen i engelsk text jämte svensk översättning som gjorts

inom jordbruksdepartementet torde få läggas som bilaga 3 till statsrådsprotokollet

i detta ärende.

I fråga om varor av intresse för u-länderna skulle industriländerna beakta

möjligheterna till tullsänkningar utöver 50 %. Tullavvecklingen för sådana

varor borde också genomföras snabbare än tullavvecklingen i övrigt.

För svensk del genomfördes under ett tidigare förhandlingsskede en tullavveckling

för tropiska produkter samt tullsänkning för kaffe, kakaopulver

och kakaosmör (se prop. 1966: 14, BevU 3, rskr 89). I slutuppgörelsen

har man nu på begäran av bl. a. Indien gjort vissa åtaganden om tullfrihet

eller tullsänkningar för varor som tagel, linolja, förgarvade hudar, vissa silkesvävnader

och mattor. Tullsänkningarna för dessa varor liksom för bl. a.

juteväv och elfenbensartiklar avses skola genomföras i ett steg. Åtaganden

om snabbare tullavveckling som gjorts med särskild hänsyn till u-länderna

har förtecknats i en särskild anmärkning till den lista över svenska tullåtaganden

som fogats till förhandlingsprotokollet över Kennedyronden.

Under förhandlingarna framförde Indien vid skilda tillfällen önskemål

om tullfrihet för handvävda textilier. För att endast handvävda alster skulle

komma i åtnjutande av denna tullfrihet föreslogs samtidigt att varorna vid

importen skulle vara åtföljda av särskilt upprättade handlingar, certifikat,

som utvisade varornas egenskaper. Under förhandlingarnas slutskede förklarade

sig samtliga nordiska länder beredda att införa tullättnader för

handvävda textilier på sådana villkor. För närvarande pågår förhandlingar

med Indien rörande de tekniska problem som är förenade med införande

av de nu nämnda tullättnaderna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

257

På grundval av den till Genéveprotokollet 1967 anknutna svenska koncessionslistan

har hos generaltullstyrelsen utarbetats en sammanställning

över de i Kennedyronden nytillkomna eller ändrade svenska tullkoncessionerna

i GATT.

Vissa koncessioner av betydelse för svensk export till olika länder har

redovisats i en av kommerskollegium utförd sammanställning.

Sammanställningarna torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta

ärende som bilaga 1 och 2.

Resultatet för viktigare varuområden. Förhandlingarna på jordbruksområdet

(1—24 kap. i tulltaxan) skedde, utom i fråga om spannmål, kött och

mejeriprodukter, huvudsakligen vid bilaterala kontakter mellan intresserade

länder, däribland även mellan EFTA-länder.

För flertalet produkter nåddes endast marginella sänkningar av gränsskyddet.

Mera betydande tullsänkningar eller åtgärder med motsvarande

verkan kunde uppnås blott i ett fåtal fall.

I den svenska exporten omfattar jordbruksvarorna en förhållandevis liten

del och utgjorde år 1965 med ett värde om 740 milj. kr. 3,5 % av totalexporten.

EFTA-ländernas andel av exporten var 285 milj. kr. Importen om

3 miljarder kr. var mer betydande, 12 % av totala importvärdet. Av importen

kom 700 milj. kr. från EFTA-länderna.

För jordbruksprodukter av svenskt exportintresse blev resultatet av förhandlingarna

varierande. Beträffande fisk och fiskkonserver kan nämnas

att våra nordiska grannländer binder tullfrihet eller halverar utgående

tullar. EEC sänker tullen för lax, ål, rökt fisk, frysta fiskfiléer och vissa

fiskkonserver. För sill gäller ett treårsavtal, enligt vilket EEC sänker tullen

— vilken utgår endast under en del av året — från 20 till 15 %. Även under

denna tid är dock viss del av EEC:s import tullfri inom en s. k. tullkontingent,

som för närvarande uppgår till 32 000 ton. Denna ökas nu till 46 000

ton men samtidigt införs krav på iakttagande av vissa minimipriser, referenspriser.

USA minskar gränsskyddet för ett antal fiskslag liksom också

för sillkonserver.

På trädgårds- och fruktområdena, där svensk export endast förekommer

i ringa omfattning, har några tullsänkningar av betydelse inte uppnåtts.

Nämnas bör emellertid att Österrike sänker tullen för frysta grönsaker

från 28 till 20 %. För knäckebröd binder Danmark gällande tullfrihet

medan Japan halverar tullen. EEC genomför viss reduktion av gränsskyddet.

Tullen på knäckebröd hos EEC kompletteras dock med en rörlig importavgift,

om vilken man inte förhandlat men vilken i hög grad påverkar

exportmöjligheterna. Vad beträffar konfektyrer genomför USA en markerad

sänkning av gränsskyddet medan EEC:s åtaganden är av mindre omfattning.

Tullskyddet för Öl sänks av EEC, USA och Japan. Spritdrycker

blir föremål för tullsänkningar i de nordiska länderna, EEC, USA och Ja
9

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 150

opaginerad Kontrollera mot PDF

258

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

pan. EEC och USA kommer också att sänka tullen för tobaksvaror, USA

dock ej för cigarretter.

För Sveriges del har de bilaterala jordbruksöverläggningarna medfört

bl. a. bindning eller reduktion av gränsskyddet för vissa produkter inom

trädgårds- och fruktområdena. Den tullfria perioden för bl. a. äpplen och

päron, tomater, dill och persilja samt jordgubbar blir sålunda något förlängd.

Vissa tullsänkningar genomförs också för vindruvor, körsbär och

persikor. En mera markerad sänkning av gränsskyddet eller bindning av

gällande tullfrihet har medgetts för ett antal varor som inte är föremål

för svensk produktion såsom citroner, mandlar och nötter. Vidare har tullsänkningar

med 50 % gjorts för fruktpulp och vissa fruktkonserver. För

jordbruksreglerade varor har i regel inte gjorts någon sänkning av gränsskyddet,

liksom inte heller för fisk. För fiskkonserver har i princip medgetts

halvering av gränsskyddet. För andra produkter som framställs av

den svenska livsmedelsindustrin sänks manufaktureringsskyddet i regel

med hälften. För vissa varor som är föremål för råvaruprisutjämning såsom

choklad och konfektyrer samt biscuits och wafers sker en halvering av

tullen. För tropiska jordbruksvaror har Sverige som förut nämnts redan

sänkt eller borttagit tullarna med verkan fr. o. m. den 1 juli 1966. För vin

och sprit och för tobaksvaror halveras nu gällande tull medan tullnivån

binds för maltdrycker.

Sveriges åtaganden enligt spannmålsöverenskommelsen har tidigare redovisats.

Mineraliska ämnen, malmer och bränslen (25—27 kap.). Av den svenska

exporten av dessa varor om 1 430 milj. kr. gick drygt 500 milj. kr. till EFTA.

Av återstoden gick huvuddelen, 850 milj. kr., till EEC. Varorna inom mineralområdet

har redan tidigare till allra största delen varit tullfria såväl

i EEC som andra länder. Tullfriheten i EEC har nu GATT-bundits bl. a. för

järnmalm, med ett exportvärde om 750 milj. kr. Minst en halvering av tullarna

för bl. a. kvarts, steatit och en något mindre sänkning för marmor

har erhållits hos EEC.

Den svenska importen om nära 3 miljarder kr. utgörs till största delen av

kol, koks och olja samt malmer. Åtagandena avser bindning av rådande

tullfrihet och i övrigt halvering av tullen bl. a. för malen krita, cement,

vissa tjärprodukter samt smörj fetter.

Kemiska produkter och plaster (28—39 kap.). Förhandlingarna på kemikalieområdet

försiggick som redan omtalats i en särskild förhandlingsgrupp.

I denna deltog EEC, USA, Storbritannien, Japan och Schweiz, men

inte de nordiska länderna. Uppgörelsen, som var av central betydelse för

hela Kennedyronden, innebär som nämnts att åtagandena av de länder som

deltagit i gruppen uppdelas i två avsnitt, s. k. découpage. Det första avsnittet

omfattar den del av tullsänkningarna som länderna utan villkor åtagit

s. 259 Kontrollera mot PDF

259

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

sig att genomföra, hos EEC i stort sett 40 % av de totala tullsänkningarna.

Genomförandet av det senare avsnittet görs beroende av att det särskilda

tullvärdeberäkningssystemet i USA på kemikalieområdet, American Selling

Price System (ASP), avskaffas. Om detta villkor uppfylls — för vilket särskilt

kongressbeslut erfordras — kommer bl. a. EEC att halvera tullen för

flertalet varor inom kemikalieområdet. Motsvarande åtaganden har gjorts

av Storbritannien. USA:s åtaganden innebär också i stort sett en halvering

av tullarna. För varor som omfattas av ASP, bl. a. läkemedel och färger,

innebär de nuvarande tullvärdebestämmelserna att tull uttas med högre belopp

än som står i tulltaxan. Åtagandet att avskaffa ASP-systemet innebär

att de berörda varorna blir föremål för betydande tullreduktioner, 50 %

eller mer, i förhållande till de tidigare faktiskt utgående tullarna, som i vissa

fall motsvarade 115 %. De nya tullarna har maximerats till 20 % samt till

30 % för vissa färger.

Den svenska exporten på kemikalieområdet uppgick till 800 milj. kr., varav

370 milj. kr. gick till länder utanför EFTA. Bland viktiga expanderande

exportvaror kan nämnas plaster och läkemedel. Exporten till EEC uppgick

till 170 milj. kr. och avser till största delen varor för vilka tullarna kommer

att halveras, om ASP-systemet i USA avskaffas. Detta gäller bl. a. vitaminer,

antibiotika, åtskilliga andra organiska kemikalier samt vidare läkemedel,

lacker, ytaktiva ämnen samt plaster och plastvaror där de nya tullarna

i regel ligger vid 7—11,5 %. Om ASP-systemet inte avskaffas, genomför

EEC som nämnts endast en de! av tullsänkningen, i allmänhet 40 %.

Den svenska exporten till USA, 35 milj. kr., berörs endast till viss del,

8 milj. kr., direkt av åtagandet om ASP. Övriga varor kommer i regel att bli

delaktiga av en halvering av nu gällande tullar. Också i Japan genomförs

en tullhalvering för stora delar av kemikalieområdet.

Importen till Sverige av kemiska produkter uppgick till nära 2 miljarder

kr., varav 1,2 miljarder kr. kom från länder utanför EFTA. En allmän

svensk strävan i förhandlingen på kemikalieområdet har varit att minska

skillnaden i tullnivå mellan Sverige och EEC. EEC-tullarna har ofta legat

högre än de svenska och tullsänkningarna på kemikalieområdet har därigenom

för svensk del i stor utsträckning blivit mindre än 50 %. Inom en stor

del av kemikalieområdet har de svenska tullarna varit bundna vid högre

nivå än gällande tullsats.

I fråga om oorganiska kemikalier sker för flertalet fullbelagda varor en

halvering av nu utgående tullar. Tullbelagda organiska kemikalier har nu

i stor utsträckning 12 % tull, och i många fall förekommer takbindningar

vid 15 %. Som regel innebär åtagandena sänkning av tullen till 9 %. För

färger och lacker sker tullsänkningar till 9, 6 eller 4 % från vanligen

13, 9 eller 6 %. Tvättmedel avses bli föremål för tullsänkning från 10 till

9 %. På plastområdet blir de nya tullarna i regel 9 % för de varor som nu

s. 260 Kontrollera mot PDF

260

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

har en tull på 10 %, främst basplaster, samt 11 % för varor som plattor,

duk, folier, slangar och rör, vilka nu har en tull om 13 och 15 %. För

färdigvaror av plast sker tullsänkning från 15 till 11 %.

Anknytningen av de svenska tullarna till tullnivån i EEC har medfört att

också de svenska åtagandena i stor utsträckning ansetts böra bli beroende

av villkoret om ASP-systemets avskaffande. Skulle detta inte uppfyllas,

kommer de svenska tullsänkningarna för vissa kemiska produkter att begränsas

efter i huvudsak samma princip som gäller i fråga om EEC. De

tullsänkningar som i sådant fall endast delvis skall genomföras avser bl. a.

flertalet oorganiska och organiska kemiska produkter, färger och lacker,

parfym och tvål samt plaster och plastvaror. För de varor som berörs härav

inom 28—39 kap. i tulltaxan, har de alternativa tullsatserna angetts inom

parentes i den som bilaga 1 bifogade förteckningen över åtagandena på tullområdet.

Gummi och gummivaror (40 kap.). Den svenska exporten var 170 milj.

kr., varav till EFTA 100 milj. kr., och till EEC 43 milj. kr. I EEC genomförs

en halvering av tullarna för en stor del av de varor som är av svenskt

intresse. Så sker för bl. a. bildäck och slangar tullsänkning från 18 till 9 %.

För vissa transportremmar av mjukgummi görs en mindre reduktion, från

12 till 10 %. Även i USA sker en halvering av tullen för bilgummi. Exporten

till USA av gummivaror uppgick till 11 milj. kr.

Importen till Sverige utgjorde 400 milj. kr. De svenska tullarna har vid

förhandlingarna i stort sett anpassats till tullnivån hos EEC. Rågummi är

redan nu tullfritt. Halvfabrikat av mjukgummi, såsom tråd, band, plattor

samt rör och slangar, görs till föremål för tullsänkningar med mindre än

50 % och får därigenom en tull om 6—10 %. För driv- och transportremmar

sänks tullen från 10 till 9 %. I fråga om bildäck blir tullen liksom

hos EEC 9 % mot nuvarande tullsats 13 %. Nu gällande minimitull om 85

öre per kg sänks till 70 öre per kg.

För övriga färdigvaror av gummi, såsom gummihandskar och hygieniska

artiklar, sker halvering av nu gällande tullar.

Hudar, skinn och läder (41—43 kap.). Den svenska exporten som totalt

uppgick till 270 milj. kr. utgörs främst av oberedda pälsskinn, som redan

tidigare varit tullfria i EEC och i USA (minkskinn). Exporten från Sverige

av sådana skinn utgjorde till EEC 46 milj. kr. och till USA 63 milj. kr. Tullsänkningar

för läder och lädervaror sker i EEC, i vissa fall med mindre än

50 % av utgående tull.

Sverige har i förhandlingar med Indien åtagit sig att införa tullfrihet för

s. k. förgarvade hudar, vilka här används som råvara i garveriindustrin.

Åtagandena på läderområdet innebär i övrigt mindre tullsänkningar, bl. a.

för läder från 7 till 6 %, för resväskor från 13 till 10 % och för handskar

från 12 till 11 %.

Trävaror m. m. (44—46 kap.). Av exporten om 1 670 milj. kr. gick 700

s. 261 Kontrollera mot PDF

261

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

milj. kr. till EEC. Huvuddelen härav utgörs av rundvirke och sågat virke,

som redan förut är tullfritt. Den tullbelagda exporten, ca 40 milj. kr., omlattar

bl. a. hyvlade bräder och monteringsfärdiga trähus för vilka tullarna

halveras. Fanér, plywood, spånskivor och lådbräder blir föremål för endast

mindre tullsänkningar. Exporten till USA uppgick till 11 milj. kr. Tullarna

halveras i USA för varor till ett värde om 8 milj. kr. Detta gäller bl. a. för

klädnypor, verktygsskaft och prydnadsartiklar.

Den svenska importen av trä och trävaror är redan förut i stor utsträckning

tullfri. De tullar som förekommer blir halverade.

Pappersmassa och papper (47—49 kap.). De avgörande förhandlingarna

på massa- och pappersområdet inom Kennedyronden fördes bilateralt mellan

EEC och de skandinaviska länderna. Övriga länder med export av dessa

varor, såsom USA och Canada, godtog i stort sett de uppgörelser som nåddes.

Det skandinaviska samarbetet i GATT-förhandlingarna i fråga om

massa och papper har gamla traditioner. Liknande samarbete förekom redan

i GATT-förhandlingar i mitten av 1950-talet och var därigenom val

etablerat i Kennedyronden långt innan beslutet om en nordisk gemensam

förhandlingsdelegation kom till stånd, just där motståndet i kontinentaleuropa

mot tullsänkning var särskilt utpräglat.

Den svenska massaexporten, 2,2 miljarder kr., gick främst till Storbritannien

och EEC-länderna. Exporten till EEC omfattade 1 miljard kr. Som

resultat av tullförhandlingsuppgörelsen år 1961 vid införandet av den gemensamma

tulltaxan i EEC blev massaimporten där till stor del tullfri genom

GATT-bundna tullkontingenter. Den nu föreliggande uppgörelsen innebär

en halvering, från 6 till 3 9c för den icke tullfria importen. Sänkningen

får betydelse för den svenska exporten av bl. a. sulfitmassa, som

inte i samma utsträckning som annan massa kunnat ske inom ramen för

de tullfria kontingenterna.

Av den svenska pappersexporten om 1 945 milj. kr. gick en betydande

del till EFTA-länder som Storbritannien och Danmark. Till EEC, främst

Tyskland och Nederländerna, gick papper för 860 milj. kr. I EEC fanns tidigare

tullkoncessioner på pappersområdet och dessa var särskilt värdefulla

för den svenska exporten till Tyskland och Nederländerna. Dessa koncessioner

gick delvis förlorade i samband med införandet av den gemensamma tulltaxan

i EEC. För tidningspapper, varav svensk export till EEC omfattade

150 milj. kr., har autonoma tullfria kontingenter funnits i Tyskland och

Frankrike. Nu införs GATT-bundna tullfria importkontingenter för tidningspapper

för en kvantitet om 625 000 ton per år, motsvarande 85 % av

EEC:s import från länder utanför gemenskapen. Exporten av annat papper,

för Sveriges del i främsta rummen kraftpapper och kraftliner, uppgick till

650 milj. kr. För bl. a. kraftpapper hade vid förhandlingarna om införandet

av EEC:s gemensamma tulltaxa erhållits tullbindning vid 16 %. Nu sänks

denna tull till 12 %, vilket för dessa kvaliteter innebär ett närmande till

s. 262 Kontrollera mot PDF

262

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

nivån i Tyskland före tillkomsten av EEC. Tullarna för greaseproof och

pergamyn sänks från 17 till 13 %. För wallboard, som är föremål för en

svensk export till EEC om 57 milj. kr., sker tullsänkning från 15 till 11 %.

Den svenska exporten till USA av pappersmassa som redan tidigare är

tullfri uppgick till drygt 110 milj. kr. Tullfriheten är också GATT-bunden.

För papper sker tullsänkningar om 50 % eller mera och visSa tullar elimineras

helt. Wallboard, som nådde ett exportvärde om 31 milj. kr., har i USA

vid upprepade tillfällen drabbats av olika åtgärder på tullområdet på grund

av klagomål från amerikanska tillverkare som menat att deras produktion

skadats av stor import. Nu har wallboard i begränsad utsträckning gjorts

till föremål för tullsänkningar. Tullnivån kommer i stort sett att ligga vid

7,5 %, vilket för kvaliteter av svenskt exportintresse i huvudsak innebär

oförändrad tull.

De svenska tullarna på pappersområdet avses genomgående skola bli

halverade. Importen uppgick till 280 milj. kr.

Textilvaror (50—63 kap.). Av den svenska exporten om 506 milj. kr. gick

320 milj. kr. till EFTA-länderna och 90 milj. kr. till EEC. Praktiskt taget

hela textilområdet bär hos EEC undantagits från den 50-procentiga tullsänkningen.

Tullarna för bomullsvaror sänks sålunda med genomsnittligt

20 %. En förutsättning för koncessionen var att en förlängning kunde uppnås

av det internationella långtidsavtalet för handeln med bomullsvaror.

Detta reglerar främst ökningstakten för exporten av bomullsvaror från

Japan samt u-länderna. Avtalet har nu förlängts för en treårsperiod. EEC:s

tullkoncessioner har med hänsyn härtill getts en motsvarande begränsad

giltighetstid. Övriga tullsänkningar på textilområdet hos EEC är också huvudsakligen

i storleksordningen 20 %. De nya tullarna för garn blir i regel

7—It % och för vävnader 13—16 %. På underkläder blir tullarna 13 eller

17 % och på överkläder 10,5—18 %. Vissa varor, såsom ull, ullgarn och

ylleväv, har helt undantagits från tullsänkningar. Bland varor för vilka

tullen halverats märks linoleummattor med sänkning från 16 till 8 % samt

vävd maskinfilt av ull som blir föremål för tullsänkning från 12 till 6 %.

Också i USA har ylleområdet i stor utsträckning undantagits från tullsänkningar.

På bomullsområdet sänks tullarna med omkring 20 %. Även

USA har begränsat tiden för giltigheten av koncessionerna på bomullsområdet.

Textilvarorna har också av andra länder såsom Storbritannien och

Schweiz samt de nordiska länderna gjorts till föremål för omfattande undantag.

Sveriges totalimport av textilvaror inklusive textilfibrer och konfektion,

omfattade 2 130 milj. kr. Härav kom 876 milj. kr. från EFTA-området och

700 milj. kr. från EEC. U-länderna svarade för 180 milj. kr. De svenska

åtagandena innebär tullsänkningar för bl. a. vissa rayonsilkevävnader,

cordgarn och cordväv samt syntet- och rayonull. Vissa garntullar sänks

s. 263 Kontrollera mot PDF

263

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

någon procentenhet, bl. a. bomullsgarn från 8 till 7 %. Däremot har tullsänkningar

inte medgetts för varor som ullgarn och ren ylleväv, sytråd, ren

bomullsväv, väv av syntetull och vissa rayonullvävnader samt nylonstrumpor.

Genom att tullarna tidigare varit GATT-bundna på nivåer som legat

högre än gällande tull har dock för flera av dessa varor gjorts sänkningar

av GATT-bindningar, som inte påverkar nu utgående tullar. På konfektionsområdet

har i stor utsträckning de nuvarande tullarna bundits.

Skor och hattar in. m. (64—67 kap.). Ingen nämnvärd svensk export på

detta varuområde berörs av tullmedgivandena i förhandlingarna. EEC genomför

tullsänkningar om 50 % för bl. a. läderskor men däremot ej för

gummiskor som helt undantagits från åtagandena. Importen uppgick till

220 milj. kr. I Sverige binds tullen för läderskor vid utgående nivå, 14 %.

För hattar sänks tullen genomgående från 12 till 10 %. För paraplyer sänks

värdetullen från 15 till 12 % men minimitullen blir oförändrad, 3 kr. per st.

Sten, keramik och glas (68—70 kap.). I fråga om varor av intresse för

den svenska exporten till EEC, 40 milj. kr., sker en halvering av tullarna

för vissa varor av naturlig monument- och byggnadssten, för slipmateriel

samt för glasflaskor och belysningsglas. För keramiska produkter utgår hos

EEC i regel minimitullar, vilka antingen förblir oförändrade eller — såsom

i fråga om sanitetsporslin — sänks med mindre än 50 %, medan värdetullen

halveras. För golv- och väggplattor kommer en halvering av den tidigare

värdetullen att kombineras med införandet av minimitull.

Den svenska exporten till USA uppgick till 15 milj. kr. Varor i denna sektor

blir endast i ringa omfattning föremål för 50-procentiga tullsänkningar

i USA. Mindre reduktioner görs för dyrare hushålls- och prydnadsglas. Planglas

och keramiska golvplattor samt billigare hushålls- och prydnadsglas är

undantagna från tullsänkningar.

Importen till Sverige av hithörande varor omfattade 375 milj. kr. varav

235 milj. kr. avsåg länderna utanför EFTA.

För slipskivor sänks tullen från 10 till 7,5 %. Utgående tull på sandpapper

halveras, liksom också tullen på mineralull, varor av asbestbetong och

bromsbelägg. På glas- och porslinsområdet sänks tullarna i regel med mindre

än 50 %. Hushållsporslin blir sålunda föremål för en tullsänkning från

13 till 10 %, med oförändrade minimitullar för dekorerade varor. Tullen

för hushållsglas sänks från 15 till 12 %. För planglas går tullarna ned från

15 till 8 eller 9 %.

Järn och stål, samt varor därav (73 kap.). Den svenska exporten uppgick

år 1965 till 1 930 milj. kr. Härav avsåg 1 210 milj. kr. länder utanför EFTA.

De viktigaste avsättningsområdena är EEC, USA, Storbritannien och Norden.

Exporten av handelsfärdigt järn och stål, inklusive rör, utgjorde år 1965

1 468 milj. kr. Härav avsåg 961 milj. kr. länder utanför EFTA och därav

gick 484 milj. kr. till EEC. Den sammanlagda exporten av specialstål och

s. 264 Kontrollera mot PDF

264

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

rör uppgick till 1 193 milj. kr. under det att exporten av ordinärt stål utgjorde

275 milj. kr.

Förhandlingarna på stålområdet har som nämnts förts med syfte att

nå en harmonisering av ståltullarna mellan viktigare stålproducerande

länder. Förhandlingarna ägde rum dels i en särskild sektorsgrupp dels

bilateralt mellan viktigare länder. Sverige deltog i dessa förhandlingar tillsammans

med USA, Storbritannien, Österrike, Japan och EEC-länderna. De

sistnämnda förhandlade dels genom EEC-kommissionen dels genom den

Europeiska kol- och stålgemenskapen, CECA. Uppgörelsen blev liksom kemiöverenskommelsen

av central betydelse för Ivennedyronden i dess helhet.

I slutskedet knöts intresset bl. a. till Storbritannien, som gick med på att

reducera tullskyddet med i allmänhet 20 %.

Resultatet av förhandlingarna innebär att tullarna i viktigare producentländer

i flertalet fall kommer att ligga under 10 %. CECA-tullarna, som nu

i motsats till vad som förut var fallet blir enhetliga hos de sex medlemsländerna,

reduceras från tidigare bastullnivåer. EEC-tullarna för sådant stål

som ej omfattas av CECA reduceras med någon eller några procentenheter.

För rör, som var föremål för en svensk export till EEC om 140 milj. kr., blir

tullarna sålunda 9—10 %. Tullarna på ferrolegeringar är i stor utsträckning

undantagna från tullsänkningar. Däremot sker vissa ökningar av tullfria

kontingenter bl. a. för ferrokisel, viss ferrokrom och ferrokiselmangan

vilket är av betydelse för svenska och framför allt norska exportintressen.

USA:s tullar sänks i princip till EEC—CECA-nivån om de tidigare legat

över denna nivå. Andra tullar blir i stort sett oförändrade, bortsett från att

i vissa fall halvering av s. k. legeringstillägg sker.

Tullsänkningar av viss betydelse för svensk stålexport har också erhållits

i andra länder, bl. a. Japan.

Importen, sammanlagt 1 585 milj. kr. kommer företrädesvis från Storbritannien

samt från EEC-länderna och har traditionellt dominerats av handelsjärn.

1 075 milj. kr. kom från länder utanför EFTA.

För Sveriges del har förhandlingarna endast medfört mindre ändringar

av tullarna på stålområdet. Sålunda sänks exempelvis tullarna för kallbearbetat

material i form av stänger, profiler och band från 7 till 6 c/c. Vissa

rostfria band och visst bergborrstål får en tull om 5 %. Tullen för valstråd

och rostfri plåt blir oförändrat 5 % och för annan plåt 6 %. För rör förblir

tullarna 7—8 %.

För järnmanufaktur var exporten till EEC 80 milj. kr. I stort sett sker

en halvering av tullarna. Mindre tullsänkning sker dock för bl. a. skruvar

och bultar från 13 och 14 % till 10 och 11 %. Den svenska importen av järnmanufaktur

uppgick till 237 milj. kr., varav 134 milj. kr. avsåg länder utanför

EFTA. Tullarna för järnmanufaktur kommer i viss utsträckning att

anpassas till ståltullarna. Sålunda blir tullen 6 % för exempelvis järn och

stålkonstruktioner, cisterner, fat och cylindrar, stängseltråd och kätting.

s. 265 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

265

Koppar, nickel, aluminium och andra oädla metaller samt varor därav

(74—81 kap.)- Huvuddelen av den svenska exporten till EEC om 125 milj.

kr. av en totalexport om 475 milj. kr. bestod av koppar i obearbetat skick.

Dessa varor var redan tidigare tullfria. Av de tullbelagda varorna har bl. a.

kopparplåt helt undantagits från tullsänkningar, medan mindre sänkningar

görs för tråd, stänger och rör av koppar och nickel. I fråga om obearbetad

aluminium sker vissa tullreduktioner inom tullkontingenter.

I USA, dit varor för 55 milj. kr. exporterades, kommer tullen att halveras

för bl. a. kopparfolier samt för plåt, band och rör av koppar. Tullsänkningarna

för aluminium är mindre.

Den svenska importen av oädla metaller uppgick till 1 130 milj. kr., varav

drygt 720 milj. kr. kom från länder utanför EFTA. För obearbetade metaller

och vissa halvfabrikat gäller redan tullfrihet. Plåt, band och linor får

i allmänhet en tull av 3 %, vilket innebär oförändrade tullar för vissa koppar-

och aluminiumvaror men en halvering för exempelvis aluminiumlinor.

Verkstadsprodukter (82—89 kap.). Verkstadsområdet kom i Ivennedyronden

genomgående att bli föremål för omfattande tullsänkningar, och

undantag härifrån förekom relativt sparsamt. Koncessioner av värde har

lämnats också av de mindre länderna i förhandlingen. Även de svenska

undantagen från 50-procentserbjudandena är fåtaliga.

Den svenska exporten av verkstadsprodukter om 7,5 miljarder kr. inklusive

fartyg men exklusive instrument samt vissa järn- och metallvaror, har

varit starkt expanderande såväl absolut som relativt och utgjorde 1965 37 %

av totalexporten mot 25 % vid mitten av 1950-talet. Leveranserna går till

hela världen, men givetvis främst till Europa och USA.

Av importen som uppgick till 6,9 miljarder kr., kom från EEC 51 %, från

EFTA 33 % och från USA 13 %.

För verktyg och diverse metallvaror (82—83 kap.) som var

föremål för svensk export om 418 milj. kr., varav 268 milj. kr. gick till länder

utanför EFTA, har flera betydelsefulla koncessioner erhållits. Hos EEC

halveras tullen för bl.a. hårdmetallverktyg och -plattor, för vissa handverktyg

samt för lås, beslag, belysningsarmatur och vissa svetselektroder. Mindre

tullsänkningar sker för bl. a. sågar och skiftnycklar. Bordsbestick av rostfritt

stål har helt undantagits. I USA, dit exporten omfattade 55 milj. kr.,

sker en tullhalvering för huvuddelen av varorna, med undantag för bl. a.

vissa billigare bordsbestick. Importen på detta varuområde var 238 milj. kr.

och därav kom 158 milj. kr. från länder som inte ingår i EFTA. De svenska

tullarna för hand- och maskinverktyg blir 4—6 % mot nu 5—8 %, knivar

får en tull om 7 % och lås 6—8 %. I övrigt avses flertalet tullar bli halverade.

Av den svenska totalexporten av icke-elektriska maskiner

(84 kap.) om 3 220 milj. kr. gick 1 175 milj. kr. till EFTA och 800 milj. kr

9f Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml. Nr 150

s. 266 Kontrollera mot PDF

266

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

till EEC. För den allra största delen av de svenska exportprodukterna lämnas

hos EEC 50 % tullsänkning till en nivå om i allmänhet 5—9 %. Detta

gäller bl. a. ångmaskiner, centrifuger, djupborrmaskiner, lantbruksmaskiner,

pappers- och textilmaskiner, pneumatiska verktyg, skriv- och räknemaskiner,

kullager och vevaxlar. Undantag som innebär tullsänkningar av

mindre omfattning har gjorts för vissa motorer, bl. a. båtmotorer, vissa

grävmaskiner, metall- och träbearbetningsmaskiner, transmissioner samt

vissa maskindelar. Tullarna kommer för dessa varor dock i allmänhet att

ligga i nivån 7—It %.

I USA kommer de varor som är av intresse för den svenska exporten,

som uppgick till 220 milj. kr., praktiskt taget utan undantag att bli föremål

för tullhalvering.

För varor på maskinområdet har betydande och för svensk export viktiga

tullsänkningar erhållits också i Japan, där tullarna med endast få undantag

halveras, samt i Canada, Nya Zeeland och vissa u-länder, bl. a.

Indien.

Den svenska importen uppgick till 2 770 milj. kr. 1 miljard kr. kom från

EFTA. En 50-procentig tullsänkning från 10 till 5 % sker för flertalet varor.

Undantag sker för symaskiner samt för träbearbetningsmaskiner med tullsänkning

till 8 %.

Den svenska exporten av elektriska maskiner och a p p a r ater

(85 kap.) var 990 milj. kr., varav 335 milj. kr. avsåg EFTA-länderna.

Exporten till EEC var 125 milj. kr. och härav kommer varor för 100 milj.

kr. att beröras av tullhalvering. För radio- och TV-mottagare sker tullsänkningar

från 22 till 14 % samt för kabel och ledningstråd från 17 respektive

14 % till 11 %.

För exporten till USA, 33 milj. kr., kommer tullarna att halveras med

mycket få undantag.

Importen år 1965 var 1 280 milj. kr., varav 890 milj. kr. kom från länder

utanför EFTA.

De svenska tullarna om 10 % kommer i regel att halveras. För hushållsmaskiner

och strykjärn sker tullsänkningar från 10 till 6 % och för mikrofoner,

radiosändare och viss installationsmateriel från 10 till 7 %. För radiooch

TV-apparater sänks tullen från 17 till 11 % och elektronrör från 10 till

5 %.

Eftersom fartyg och flygplan traditionellt i stor utsträckning är tullfria

i de viktigaste handelsnationerna, kom förhandlingen om transpor tmedel

(86—89 kap.) att koncentreras till den återstående stora handelsvaran,

nämligen motorfordon.

Den svenska exporten av motorfordon, dvs. personbilar, bärgningsbilar,

traktorer, bussar och lastbilar, samt delar och tillbehör till motorfordon,

uppgick år 1965 till sammanlagt 1250 milj. kr. Härav svarade personbilarna

för hälften, bussar och lastbilar för 380 milj. kr. och traktorer för

s. 267 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

267

72 milj. kr. Personbilsexporten år 1965 fördelade sig med 245 milj. kr. till

EFTA-länderna, 65 milj. kr. till EEC, inbegripet omonterade bilar för sammansättning,

och 205 milj. kr. till USA. Motsvarande värden för exporten

av bussar och lastbilar var för EFTA 205 milj. kr. och för EEC ca 70 milj.

kr., inbegripet omonterade lastbilar för sammansättning. Den svenska lastbilsexporten

har en bredare geografisk spridning än personbilsexporten.

Importen till Sverige uppgick för bilar av olika slag till 1,4 miljarder kr.

och för traktorer till ett värde av 90 milj. kr. Delar och tillbehör till motorfordon

importerades för 440 milj. kr. Av den samlade införseln till Sverige

svarade EFTA för 27 %, EEC för 64 % och USA för 8 %. Tullen för bilar

är i Sverige i stort sett 15 %, för traktorer och vissa truckar dock 10 %.

Sedan tidigare GATT-förhandlingar har tullen i Sverige för mindre personbilar

bundits vid 24 %. För övriga bilar har bindning funnits av utgående

tull om 15 %.

De redovisade handelssiffrorna bidrar till att förklara att förhandlingen

för svensk del kom att koncentreras till EEC och USA. EEC har nu en enhetlig

tullsats, nämligen 22 %, för alla bilar, såväl personbilar som bussar och

lastbilar. För chassier till bilar utgår likaledes tull med 22 %, för karosserier

med 29 % samt för bildelar och bilmotorer med 14 %. Den amerikanska

personbilstullen är 6,5 % och lastbilstullen 25 % för lastbilar värda mer

än 1 000 dollar per styck.

Uppgörelsen i Kennedyronden innebär i stort sett en halvering av personbilstullen

i de bilproduceranae länderna. Sluttullen blir alltså 11 % i

EEC och 3 % i USA. Däremot kunde EEC:s undantag för lastbilar och bussar

som tillkännagavs redan år 1964 inte rubbas. EEC-tullen sänks således

inte för bussar och lastbilar med explosionsmotorer vars cylindervolym är

2,8 liter eller större, eller med dieselmotorer vars cylindervolym är 2,5 liter

eller större. Undantaget gäller även chassier och bilmotorer till sådana större

fordon, medan för karosserier och bildelar tullen sänks något. Storbritannien

och USA har gjort motsvarande undantag.

Den svenska personbilstullen har i förhandlingen satts till 10 %. Sverige

har alltså inte, såsom EEC, Storbritannien, USA och Japan, halverat den

utgående tullen. Svenska åtaganden om tullsänkning har inte skett för

bussar och lastbilar.

Instrument m. in. (90—92 kap.). EEC genomför tullsänkningar med

mindre än 50 % för bl. a. kameror, navigationsinstrument, medicinska instrument

samt icke-elektriska mät- och kontrollinstrument. Däremot halveras

tullen för elektriska mätinstrument, med undantag för elektroniska

mätinstrument, samt för vissa musikinstrument. Den svenska exporten till

EEC utgjorde 60 milj. kr. och totalexporten 235 milj. kr.

Tullreduktioner av betydelse för svensk export har också erhållits i bl. a.

USA och Japan.

s. 268 Kontrollera mot PDF

268 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

Importen omfattade 730 milj. kr., varav 485 milj. kr. kom från länder

utanför EFTA.

De svenska tullarna på detta område, oftast 10 %, kommer i stor utsträckning

att halveras. För vissa varor sker dock mindre tullsänkningar,

bl. a. för mätinstrument och kontrollinstrument, från 10 till 7 %, och för

grammofoner och bandspelare, från 10 till 8 %.

Övriga varor (93—99 kap.). Ett stort antal tullreduktioner av intresse

för den svenska exporten har erhållits hos EEC, bl. a. för vapen, möbler,

sportartiklar och leksaker. I USA är tullsänkningarna på dessa områden

som regel 50 %, vilket är av betydelse beträffande bl. a. möbler och sportfiskeutrustningar.

Tullarna i Sverige för varor av denna art kommer med ett fåtal undantag

att bli föremål för halvering. Bland undantagen kan nämnas sängkläder och

madrasser, där tullarna anpassas efter motsvarande textiltullar, plastknappar,

sänkning från 12 till 10 %, blixtlås, från 12 till 10 %, färgband, från

10 till 8 % och termosflaskor, från 15 till 8 %.

Överenskommelsen om antidumpingkod

Vid förhandlingarna i Kennedyronden om icke-tariffära handelshinder

behandlades särskilt åtgärder till skydd mot dumping. Föreskrifter härom

återfinns i artikel VI i GATT-avtalet och möjlighet att vidta åtgärder av

detta slag finns normalt hos GATT-länderna.

I Sverige har Kungl. Maj :t sedan länge haft riksdagens bemyndigande att

ta ut antidumpingtull. F. n. gäller förordningen den 9 juni 1967 (nr 237)

om antidumping- och utjämningstull. I prop. 1967:66 med förslag till

denna förordning redogjordes närmare för de internationella och svenska

bestämmelserna på detta område och deras tillämpning. Det framhölls bl. a.

att åtgärder mot dumping i Sverige liksom i flertalet andra industriländer

endast sällan förekom. I vissa länder, bl. a. i USA och Canada, har emellertid

undersökningar om dumping och även åtgärder till skydd häremot vidtagits

oftare. Den praxis som utformats i dessa länder har av näringslivet

ansetts medföra störande och i många fall onödiga ingrepp i handeln.

För att enhetliga och liberala regler om åtgärder mot dumping skulle

uppnås hos GATT-länderna togs förhandlingar upp i en särskild förhandlingsgrupp

med deltagande av de viktigare handelsländerna, även de nordiska

länderna. Förhandlingarna ledde till en överenskommelse om tilllämpningen

av reglerna om dumping, en s. k. antidumpingkod, vilken som

nämnts ingår som en del av uppgörelsen i Kennedyronden. För länder som i

likhet med Sverige redan har en liberal praxis i fråga om åtgärder mot

dumping medför koden inte några väsentliga förpliktelser utöver nu gällande

ordning. I vissa andra länder, såsom USA och Canada, föranleder däremot

antagandet av den nya överenskommelsen ändringar av nuvarande

bestämmelser i liberaliserande riktning.

s. 269 Kontrollera mot PDF

269

Kungl. Maj:is proposition nr 150 år 1967

GATT :s bestämmelser i artikel VI om åtgärder till skydd mot dumping

är i korthet följande.

Antidumpingtullar, avsedda att uppväga eller hindra skadlig verkan av

dumping, får under vissa angivna omständigheter tas ut för importerade varor

med belopp som inte får vara högre än dumpingmarginalen, dvs. i regel

skillnaden mellan exportpriset och hemmamarknadspriset i exportlandet.

Vid bedömningen av dumping skall vederbörlig hänsyn tas till olikheter i

försäljningsvillkor, beskattning och andra förhållanden, som påverkar prisernas

jämförbarhet (priskriteriet). Som förutsättning för att införa antidumpingtullar

gäller att dumpingen skall förorsaka eller hota att förorsaka

väsentlig skada på en befintlig industri eller avsevärt försena upprättandet

av en ny industri (skadekriteriet).

I antidumpingkoden fastställs när dumping skall anses föreligga och hur

en uppkommen skada skall bedömas. Vidare ges föreskrifter om proceduren

vid undersökningar i dumpingfrågor och vid uttagandet av antidumpingtull.

Särskilda regler ges för åtgärder vid skada som drabbar tredje land.

Koden innehåller också bestämmelser om konsultationer och internationella

åtgärder.

Dumping anses enligt koden kunna föreligga om en vara säljs för export

till ett pris under sitt normala värde, dvs. billigare än hemmamarknadspriset

i exportlandet. Säljs varan via ett annat land skall jämförelsen i

första hand ske med priset i detta land. Jämförelsen kan dock också ske

med priset i ursprungslandet. Finns det inte något hemmamarknadspris

för liknande varor i exportlandet kan jämförelsen slutligen få ske med ett

representativt pris för export till annat land, eller med produktionskostnaden.

Vid sådana jämförelser skall de myndigheter som utför dumpingundersökningen

ta hänsyn till de olika kostnadsfaktorer som rimligen bör belasta

varan liksom också till normal vinstmarginal. Jämförelsen skall avse

varor av samma slag och priserna skall jämföras vid samma stadium i

marknadsföringsprocessen. Olika kostnadselement som påverkar priset

skall beaktas.

Vid det moment i undersökningen som syftar till att fastställa om skada

inträffat till följd av dumping bör myndigheterna i importlandet övertyga

sig om att den påstådda skadan verkligen har sin grund i dumpingen.

Dumpingeffekten skall därför vägas mot alla andra faktorer som är ägnade

att påverka en viss industri i negativ riktning. Skadan skall bedömas med

hänsyn till förhållandena inom industrin i fråga. Därvid skall beaktas bl. a.

omsättning, marknadsandel och vinst för denna industri, samt också dess

prispolitik, exportmöjligheter och sysselsättning. Hänsyn skall tas till omfattningen

av den dumpade importen liksom också till konkurrensförhållanden

i importlandet, till volym och priser på icke dumpad import av samma

vara samt till efterfrågeutveckling och andra faktorer som påverkar avsätt
-

s. 270 Kontrollera mot PDF

270

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

ningsmöjligheterna för industrin. Med industri förstås i detta sammanhang

all slags produktion, således även jordbruk, och vid jämförelser skall beaktas

läget för hela den berörda produktionen i landet av samma varor.

Jämförelsen kan dock ske med utgångspunkt från läget inom endast en del

av ett land, om transportförhållanden och liknande faktorer medför att

landet i realiteten är uppdelat i flera skilda marknadsområden.

Undersökningar om dumping skall i första hand ske efter framställning

härom av den industri som anser sig utsatt för skada. Myndigheterna kan

också ta upp undersökning på eget initiativ men då endast om det föreligger

klara tecken både på dumping och på därav orsakad skada. Om det visar

sig att omständigheterna inte motiverar vidare åtgärder skall en påbörjad

dumpingundersökning genast läggas ner. Så skall också ske om dumpingen

eller skadan är ringa. Frivilliga åtaganden från exportörens sida att anpassa

sin prispolitik kan under vissa förhållanden leda till att en undersökning

skall avskrivas. Undersökningen får inte ske på sådant sätt att tullklareringen

hindras.

Vid en dumpingundersökning skall förutom den berörda industrin såväl

importörerna som producenter och exportörer i leverantörlandet få möjlighet

att lägga fram sina synpunkter i frågan och ta del av de uppgifter som

kommer fram. Affärshemligheter o. d. skall dock behandlas med sekretess

av de myndigheter som utför undersökningen. Beslut som fattas på grund

av undersökningar i dumpingfrågor skall publiceras, antingen de innebär

att begäran om åtgärd mot dumping avslås eller att antidumpingtull införs.

Beslut om uttagande av antidumpingtull och om tullens belopp meddelas

av vederbörande myndigheter i importlandet. Tullen skall vara icke-diskriminerande,

dvs. den skall tas ut på all import som befunnits vara dumpad

och förorsaka skada. Om endast en eller några exportörer säljer varan

till dumpingpris skall tnllen tas ut endast på import från dessa leverantörer.

Finns flera exportörer kan tullen också tas ut på all import av varan

i fråga från det eller de länder som dumpar. Antidumpingtullen får inte

vara högre än dumpingmarginalen, dvs. skillnaden mellan importpriset

och varans normala värde, men i koden har det uttalats som önskvärt att

tullen begränsas till det belopp som krävs för att hindra skadeverkningar.

Om i enskilda fall för mycket tull tas ut, måste överskottet lämnas tillbaka

till importören. Detta är betydelsefullt särskilt när ett s. k. basprissystem

används, dvs. om tullen beräknas med utgångspunkt från ett i en författning

angivet jämförelsepris som antas utgöra varans normala värde. Ett

sådant system har bl. a. tillämpats i Sverige i fråga om antidumpingtull

på nylonstrumpor och väteperoxid. Exportörerna skall också få möjlighet

att undgå antidumpingtull genom att höja sina priser till en nivå där dumping

inte längre föreligger.

Bestämmelser om uttagande av antidumpingtull på en viss import skall

inte förbli i kraft längre än som krävs för att motverka skadlig dum
-

s. 271 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

271

ping. Myndigheterna skall därför tid efter annan pröva om sådan tull fortfarande

behövs i de enskilda fallen.

Provisoriska åtgärder som innebär att andidumpingtull skall tas ut får

vidtas i avvaktan på fullständig utredning, när myndigheterna är övertygade

om att läget motiverar åtgärderna. Dessa får då inte förbli i kraft längre

än absolut nödvändigt och inte mer än allra högst sex månader.

Varken definitiv antidumpingtull eller provisoriska åtgärder får normalt

ha tillbakaverkande kraft. Vissa begränsade undantag har dock gjorts från

denna huvudregel.

Antidumpingtull kan också komma i fråga, om dumping skadar näringslivet

i annat land än det där importen äger rum. Det land som drabbas av

skadan måste då visa importlandet att skadan uppstått på grund av dumpingen.

Vidare skall skadan avse inte enbart exporten till det land där importen

till dumpingpris sker utan hela den berörda industrin. Beslut om

åtgärder förbehålls myndigheterna i det importerande landet.

Tillämpningen av antidumpingkoden skall övervakas av en särskild

GATT-kommitté. Medlemsländer skall till kommittén rapportera om förändringar

i sin lagstiftning om åtgärder mot dumping. Beslut i anledning

av dumpingfall skall också rapporteras och problem rörande medlemsländernas

praxis i dessa frågor kan tas upp till diskussion i denna kommitté.

Överenskommelsen i engelsk text, jämte svensk översättning som gjorts

inom finansdepartementet, torde få läggas som bilaga 4 till statsrådsprotokollet

i detta ärende.

I samband med förhandlingarna om antidumpingkoden avgavs från

svensk sida en förklaring att svenska myndigheter vid tillämpningen av de

särskilda sekretessföreskrifterna i koden måste handla i överensstämmelse

med interna svenska lagbestämmelser om sekretess. Förklaringen godtogs

utan invändning av övriga förhandlande länder.

Förslag och yttranden om ändringar i tulltaxan

Tidtabellen. De åtaganden Sverige gör genom Kennedyronden på tullområdet

innebär att högre tullsatser inte får tillämpas för enskilda varor

än som anges i förhandlingsprotokollet (se bilaga 1). Som redan nämnts

skall anpassningen av tullarna till den nya nivån vara helt genomförd senast

den 1 januari 1972 och ske antingen i fem lika steg med början den

1 januari 1968 eller med två femtedelar av sänkningen den 1 juli 1968 och

återstoden i tre lika steg den 1 januari 1970, 1971 och 1972. Om något land

väljer en annan avvecklingsmetod är detta tillåtet. Den återstående tullen

får dock inte vid någon tidpunkt vara högre än den skulle ha varit om

endera av de angivna metoderna tillämpats.

Det förslag till tullavtrappning som utarbetats av generaltullstyrelsens

tullbehandlingsbyrå i promemorian den 8 augusti 1967 innebär att av
-

s. 272 Kontrollera mot PDF

272 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

trappningen av tullarna sker med två femtedelar den 1 juli 1968 och en

femtedel den 1 januari 1970 resp. den 1 januari 1971 och 1972. Vid remissbehandlingen

har denna tidtabell för tullanpassningen förordats avövervägande

antalet remissinstanser. Sålunda har bl. a. kommerskollegium,

Sveriges industriförbund och Stockholms handelskammare förordat

denna tidtabell främst med hänsyn till att våra viktigaste handelspartners

väntas komma att följa samma takt. Också Sveriges grossistförbund

förordar att tullsänkningarna inleds den 1 juli 1968 men föreslår

att de två sista stegen i avvecklingen slås samman och genomförs på en

gång den 1 januari 1971 för att man därigenom skall nå en enklare och

snabbare procedur. Landsorganisationen och Sveriges hantverks- och industriorganisation

föreslår för sin del att tullsänkningarna påbörjas den

1 januari 1968.

AB Vin- & spritcentralen föreslår att avtrappningen för vin och sprit sker

med 40 % den 1 juli 1968, 40 % den 1 januari 1970 och 20 % den 1 januari

1972 för att undvika allför ofta återkommande tulländringar på dessa

varor.

Takbindningarna. Tullbehandlingsbgråns förslag förutsätter att som utgångspunkt

för tullavtrappningen tas den nu utgående tullsatsen. I byråns

promemoria den 14 augusti 1967 erinras om att tullsänkningarna

kunde ske också med utgångspunkt från de takbindningar som för vissa

varor gällt som bastullar i förhandlingen. Generaltullstyrelsen framhåller

att en direkt överföring av åtagandena till gällande nomenklatur ofta

inte är möjlig, eftersom takbindningarna hänför sig till den för år 1959 gällande

tullnomenklaturen. Ett användande av takbindningarna som utgångspunkt

för tullavtrappningen skulle medföra en betydande uppsplittringav

enskilda tulltaxenummer. Dessutom skulle en tillämpning av takbindningarna

medföra starkt differentierade tullsatser för likartade varor,

vilket enligt styrelsens uppfattning skulle medföra komplikationer.

Styrelsen understryker vikten av att nu utgående tullsatser blir utgångspunkt

för tullsänkningarna utom möjligen i rena undantagsfall. Denna

uppfattning delas av kommerskollegium, som funnit sakliga skäl inte i något

fall föreligga att utnyttja takbindningarna. Inte heller jordbruksnämnden

har ansett sig böra förorda något avsteg från nämnda princip.

Endast Svenska skofabrikantföreningen och Svenska garveriidkareföreningen

har framfört önskemål om att man vid tullsänkningarna skall

utgå från existerande takbindningar.

Säsongtullar. För vissa varor på jordbruksområdet förekommer tullar

endast under en del av året. Förhandlingsåtagandena innebär för sådana

varor i regel en utsträckning av den tullfria periodens längd. Tullbehandlingsbyrån

har för sin del av praktiska skäl förordat att sådana åtagan
-

s. 273 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

273

den sätts i kraft på en gång den 1 juli 1968. Stegvis avtrappning av tullsatsen

eller förlängning av den tullfria perioden har byrån inte ansett böra

ske. Förslaget har fått stöd vid remissbehandlingen. Stockholms handelskammare,

grossistförbundet och Svenska importföreningen för färsk

frukt u. p. a. förordar dock att de ändrade bestämmelserna om tullfria

perioder träder i kraft redan den 1 januari 1968, eftersom de annars inte

skulle kunna få full effekt före år 1969. Lantbruksstyrelsen, som särskilt

yttrat sig om åtagandena för trädgårdsprodukter, anser emellertid att tullawecklingen

vad beträffar tomater, dill och persilja samt äpplen och päron

bör ske på samma sätt som rekommenderas för tullarnas nedskrivning

i övrigt. Styrelsen åberopar att tulleftergifterna kan medföra ytterligare

påfrestningar för trädgårdsnäringen, som redan nu har ett ofördelaktigt

gränsskydd jämfört med förhållandena i grannländerna och i flertalet

övriga europeiska länder. Jordbruksnämnden, som förordat att åtagandena

för säsongtullar sker i ett steg, anser att en eventuell avtrappning av dessa

bör ske genom en stegvis nedskrivning av tullsatser på samma sätt som

för andra produkter.

Avrundning av brutna tal. T ullbehandling sby rån har framhållit att i nuvarande

tulltaxa tullsatserna anges endast i hela procenttal utan decimal.

De åtaganden som nu gjorts kommer emellertid att medföra att tull

även kan få tas ut med procenttal som uttrycks i decimalbråk. Ofta blir

sänkningarna förhållandevis små, i vissa fall bara en procentenhet. Byrån

anser det varken med hänsyn till tillämpningen av tulltaxan eller från

skyddssynpunkt vara av intresse att utsträcka en så liten tullsänkning

över en tidrymd av flera år. Inte heller av statsfinansiella skäl synes

detta påkallat. Byrån föreslår därför, att varje tullsänkning skall ske

med avrundning nedåt till närmaste hela procenttal. Härigenom skulle för

många varor sluttullen komma att uppnås fortare än om tullarna under

avvecklingsperioden anges i brutna tal. Det praktiska handhavandet av

tulltaxan skulle med en sådan avrundning inte obetydligt förenklas. Avrundning

föreslås också få ske då specifika tullar vid avtrappningen utgår

med brutna öretal per kg samt då de överenskomna sluttullarna innehåller

brutna tal. Bortfallet av tullintäkter vid ett avrundningsförfarande

beräknas av byrån till omkring 40 milj. kr. per år. Till förslaget om

avrundning av decimaler och brutna öretal ansluter sig generaltullstyrelsen

samt de remissinstanser som företräder konsumtions- och importintressen,

såsom Landsorganisationen, Kooperativa förbundet och grossistförbundet.

Industriförbundet understryker emellertid att tullsänkningsåtagandena

under förhandlingarna varit föremål för ingående diskussioner

mellan näringslivets organisationer och myndigheterna. Det

har därvid från industrins sida förutsatts att tullskyddet inte skall reduceras

mer än nödvändigt. Förbundet yrkar därför bestämt att tullavtrapp
-

s. 274 Kontrollera mot PDF

274

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

ningen inte sker i snabbare takt och tullsänkningarna inte görs större än

som påkallas av Genéveöverenskommelsen. Att vissa tullsatser kommer att

fastställas till brutna tal anser förbundet inte motivera snabbare eller större

reduktioner än som överenskommits. Liknande synpunkter framförs av andra

organisationer på industrisidan såsom Sveriges kemiska industrikontor,

Textilrådet, Jernkontoret och Sveriges mekanförbund. Även Stockholms handelskammare

delar denna mening men anser att sluttullar i form av brutna

tal i sinom tid efter förhandlingar med andra länder borde kunna avrundas.

Kommerskollegium anför för sin del att en avrundning till hela procenttal

eller ören sannolikt inte har avgörande betydelse från skyddssynpunkt. Det

kan dock inte uteslutas, anser kollegiet, att ogynnsamma effekter kan uppstå

i enstaka fall. En nedjustering av tullarna synes dessutom inte helt sakna

finansiell betydelse. Kollegiet förordar därför, att den mest objektiva metoden

väljs. Vid en strikt matematisk avtrappning behandlas alla lika och

bedömningar som är svåra att objektivt underbygga kan undvikas framhåller

kollegiet. Kollegiet ifrågasätter även om denna metod kan vara förenad

med några avgörande olägenheter vid det praktiska handhavandet av

tulltaxan och hänvisar bl. a. till erfarenheterna från tullavtrappningen i

EFTA. Skulle emellertid, framhåller kollegiet, skälen för en avrundning

befinnas väga över det av kollegiet framförda önskemålet om en så objektiv

avtrappningsmetod som möjligt, vill kollegiet av skydds- eller handelspolitiska

skäl inte motsätta sig tullbehandlingsbyråns förslag. Jordbruksnämnden

anser att en sådan marginell tullsänkning som en avrundning

innebär torde sakna reell betydelse för det stora flertalet varuslag. För

vissa varuslag kan dock en sådan åtgärd medföra att mycket starka skyddsintressen

sätts åsido och tillräckligt underlag för en bedömning härav torde

ej föreligga. Dessa tullsänkningar kan också ha visst förhandlingsvärde

som om möjligt bör tas till vara.

Låga tullar. Tullbehandlingsbyrån har vidare framhållit att nuvarande

tulltaxa inte har lägre tullsatser än 3 %. Tullåtagandena innebär att ett

mindre antal varor skulle komma att få en tullsats om 2,5 % eller därunder

eller åsättas specifika tullsatser av motsvarande höjd. Byrån ifrågasätter

om inte dessa låga tullar helt kan slopas. Generaltullstijrelsen tillstyrker

förslaget och meddelar, att tullintäkterna för år 1966 för här berörda varor

uppgick till omkring 7 milj. kr. Beträffande detta förslag har vid remissbehandlingen

anförts synpunkter motsvarande dem som förekom i fråga

om avrundningen av tullsatserna. Kommerskollegium erinrar om vad som

framförts av de närmast berörda organisationerna på industrivaruområdet,

nämligen att det är tullen på förädlingskostnaden som är avgörande för

skyddets omfattning för eu viss produktionsgren. En nominellt låg tull kan

ha samma skyddseffekt för en vara som en högre tullsats för andra varor.

Ett förhållandevis omfattande utredningsarbete bedöms av kollegiet vara

s. 275 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

275

nödvändigt för ett ställningstagande i frågan och kommerskollegiet förordar

därför att ett avgörande får anstå till dess sådan utredning kunnat

göras.

U-landsvaror. Som nämnts har Sverige i förhandlingarna åtagit sig att

genomföra tullåtgärderna för vissa varor av intresse för u-länderna i ett

steg den 1 juli 1968. Tullbehandlingsbijrån föreslår nu att motsvarande får

gälla beträffande ytterligare ett antal varor av visst u-landsintresse för vilka

skyddsintresse i Sverige saknas. Förslaget avser citroner, fikon, nötter,

mandlar m. m. samt vissa vävnader av kokosfibrer. Det har vid remissbehandlingen

tillstyrkts av vederbörande remissinstanser. Vidare har lullbehandlingsbyrån

föreslagit att tullsänkningar också för en del andra varor

får genomföras den 1 juli 1968, nämligen för vissa andra stenfrukter än

körsbär, persikor in. m. samt för torkad cikoriarot. Importen av dessa

varor är, framhåller byrån, obetydlig och förslaget har tillstyrkts vid remissbehandlingen.

Som en konsekvens av tullnedsättningarna för vävnader

innehållande natursilke föreslår tullbehandlingsbyrån vidare att viss samordning

sker av tullarna för de till tulltaxenr 50.09 och 50.10 hänförliga

vävnaderna av silke. Textilrådet motsätter sig för sin del att en sådan anpassning

görs då detta inte krävts under förhandlingen.

Andra frågor. Tullbehandlingsbgrån framhåller i sin promemoria att tullfrihet

enligt reglerna i 13 § tulltaxeförordningen den 13 maj 1960 (nr 391)

nu kan åtnjutas för varor som inte framställs i Sverige. Byrån anser att frågan

om att göra tullfriheten för vissa av dessa varor mera permanent genom

att de tas upp som tullfria i tulltaxan bör prövas. Byrån föreslår sålunda

att permanent tullfrihet införs för silvernitrat. Kemikontoret anser för sin

del att en generell prövning av möjligheten till permanentning av tullfriheten

enligt 13 § tulltaxeförordningen inte nu är lämplig. Liknande synpunkter

framförs av andra representanter för industrin och av kommerskollegium.

Varken kemikontoret eller kommerskollegium vill dock avstyrka

att tullfrihet för silvernitrat införs i tulltaxan.

Tullbehandlingsbgrån har slutligen erinrat om att tullsatsen för sockerfria

konfektyrer vid tullavvecklingen bör anpassas till vad som gäller för

övriga konfektyrer, vilket också tillstyrkts av kommerskollegium och vederbörande

branschorganisationer.

Vid remissbehandlingen av förslaget om ändringar i tulltaxan har framförts

åtskilliga andra förslag i fråga om tullbeläggningen av olika varor.

Sålunda framhåller generaltullstyrelsen i sitt yttrande, att fruktpulp genom

förhandlingsuppgörelsen kommer att beläggas med högre tull än tullen

för andra beredningar av ananas, aprikoser, persikor samt blandade frukter,

och föreslår nu att fruktpulp, som torde vara den billigare produkten,

s. 276 Kontrollera mot PDF

276 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

får samma tull som fruktberedningarna. Vidare föreslår styrelsen, att vävnader

av syntetull, som innehåller minst 40 % rayonsilke, från tullsynpunkt

jämställs med motsvarande vävnader av rayonnll. Styrelsen anser också,

att tullsänkningen för motorcyklar från 10 till 5 %, som enligt vad som

fastställdes under förhandlingen skulle avse motorcyklar med större kolvmotorer,

bör avse även motorcyklar med annat system för framdrivning.

Styrelsen föreslår vidare, att den tullfrihet som redan gäller för agglomererade

diamantslipmedel bör avse även diamantslipverktyg, i vilka slipmedlet

bundits genom exempelvis elektrolytiskt förfarande. Dessutom

föreslår styrelsen ändring av bestämmelsen i 5 § 2 mom. tulltaxeförordningen

om tull för delar, tillbehör och material för tillverkning av bilar

samt av bestämmelsen i 6 § 2 mom. samma förordning om tull vid återinförsel

av vara som undergått reparation i utlandet.

Generaltullstyrelsen föreslår slutligen att de tullar som intagits i kungörelsen

den 12 december 1958 (nr 615) angående tull å vissa fettemulsioner,

kungörelsen den 19 december 1958 (nr 616) angående uttagande av

särskild tullavgift för vissa varuslag samt kungörelsen den 30 december

1958 (nr 647) angående särskild tullavgift å vissa artiklar av porslin in. m.

förs in i tulltaxan och att nämnda författningar upphör att gälla.

Kommer skollegium föreslår att, som följd av den tullfrihet för oblekt

linolja som införs på grund av avtal med bl. a. u-länderna, tullfrihet införs

för linoljefettsyra och därmed jämställda fettsyror. Samtidigt bör tullen

på blekt linolja, kokt, oxiderad eller på annat sätt modifierad linolja, träolja,

oiticicaolja och ricinolja sättas till 3 öre per kg. Vidare ifrågasätter

kollegiet om inte tullen för de tvålkvaliteter som nu är belagda med värdetull

om 10 % även i framtiden bör ha samma tull som de tvätt- och rengöringsmedel,

som genom förhandlingen beläggs med 9 % tull.

Vidare har Svenska importföreningen för färsk frukt lagt fram förslag

om att den i förhandlingen överenskomna tullsänkningen om 5 öre per kg

för färska körsbär, inkommande under tiden den 16 juni—den 31 juli,

genomförs i ett steg. Kommerskollegium avstyrker förslaget.

Den av generaltullstyrelsen väckta frågan om vävnader av syntetull innehållande

minst 40 % rayonsilke tas även upp av kommerskollegium som

tillstyrker att dessa varor får samma tull som vävnader av rayonull. Kommerskollegium

tillstyrker också de av generaltullstyrelsen föreslagna åtgärderna

i fråga om fruktpulp och motorcyklar.

Kemikontoret avstyrker utvidgningen av tullfriheten för vissa diamantslipverktyg.

Under remissbehandlingen har vidare från flera håll aktualiserats frågan

om närmare utredning av olika tullförhållanden. Sålunda anser grossistförbundet

att en allmän översyn bör göras av manufaktureringsskyddet för

olika varor för att uppnå en så jämn fördelning av tullskyddet som möjligt.

s. 277 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majrts proposition nr 150 år 1967

277

Kommerskollegium, som yttrat sig över förslaget, anser att en sådan utredning

bl. a. mot bakgrunden av de osäkra handelspolitiska förutsättningar

som nu råder inte bör sättas i gång. Dock framhåller kollegiet att tullförhållandena

för vissa enskilda varor bör bli föremål för utredning. Kollegiet

erinrar sålunda om att tullförhållandena på kemikalieområdet kan behöva

ses över, om tullarna på detta område inte sänks i avsedd omfattning

med anledning av att USA inte ändrar sitt tullvärdesystem. Ett eventuellt

bifall till vissa föreliggande framställningar om tullfrihet för syntetull och

vissa rör och delar till TV- och radiomottagare kan också enligt kollegiet

motivera en översyn av tullförhållandena för produkter där sådana varor

ingår. Konsekvenser i snedvridande riktning uppkommer även, enligt vad

kollegiet påpekar, för vissa delar till personbilar, vilka i förhandlingen fått

en tull på 11 %, medan personbilar fått en tull på 10 %. Vidare tar kollegiet

liksom generaltullstyrelsen upp frågan om avtrappning av den tull om

10 % som nu enligt 6 § 2 mom. tulltaxeförordningen skall tas ut vid reparation

utomlands.

Över förslaget till antidumpingkod har under förhandlingarna yttranden

avgetts av generaltullstyrelsen och kommerskollegium. Kollegiets yttrande

har utformats efter samråd med berörda näringslivsorganisationer.

Departementschefen

På det handelspolitiska området har vi sedan länge följt en fast frihandelsvänlig

linje i förvissningen om att en sådan politik i längden erbjuder

den bästa grunden för den ekonomiska utvecklingen. Med den utgångspunkten

har vi aktivt deltagit i arbetet på en frigörelse av den internationella

handeln.

Vi har våra närmaste ekonomiska förbindelser med de industrialiserade

länderna i Norden och Västeuropa. Det har därför varit naturligt för oss att

medverka i det ekonomiska samarbetet i Europa både under återuppbyggnadsskedet

efter det andra världskriget och senare. Ett uttryck för denna

strävan har varit vårt deltagande i EFTA-samarbetet liksom vår begäran

om förhandlingar med EEC.

I det arbete som på världsvid bas bedrivits inom GATT i syfte att frigöra

handeln har Sverige också tagit verksam del. En serie av handelsförhandlingar

har under efterkrigstiden genomförts inom GATT fram till 1960- talets början. Betydande resultat nåddes därvid i form av fastare normer

för handelspolitiken, sänkningar av tullnivåerna och större stabilitet på

tullområdet. Av stor betydelse var även det arbete som utförts för att

främja u-ländernas ekonomiska utveckling. Det framstod som angeläget

att fullfölja dessa strävanden och tillsammans med andra länder söka

s. 278 Kontrollera mot PDF

278

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

utnyttja GATT som instrument för att angripa de handelshinder som för

industriländerna tenderade att bromsa de ekonomiska utvecklingsmöjligheterna.

U-ländernas ekonomiska situation gjorde det vidare angeläget att

minska protektionismen hos industriländerna på de varuområden som var

av särskilt intresse för u-länderna. Den i GATT traditionella vara-för-varametoden

kunde emellertid inte väntas leda till ytterligare resultat av betydelse

och därför behövdes nya förhandlingsmetoder som kunde erbjuda

större möjligheter.

Ett förslag att nya handelsförhandlingar skulle inledas i GATT framlades

för sex år sedan vid ett möte på ministernivå mellan de avtalsslutande parterna.

Det ursprungliga initiativet togs av framlidne presidenten i USA,

John F. Kennedy. Initiativet stöddes av flera länder, däribland Sverige. De

mål för förhandlingarna, som slutligen fastställdes, var en generell reduktion

av industritullarna med halvering av tullarna som arbetshypotes, ökade

avsättningsmöjligheter för jordbruksprodukter och avlägsnande av handelshinder

för u-ländernas export till industriländerna utan krav på likvärdiga

åtaganden av u-länderna själva. Den förhandlingsmetod man enade

sig om beträffande tullarna, en s. k. linjär metod med procentuellt lika

stora tullsänkningar för samtliga varor i alla länder, var ny i GATT-förhandlingarna

men hade med framgång prövats i det europeiska integrationsarbetet.

Man var dock samtidigt ense om att man borde söka metoder

för att i viktigare fall utjämna höga och låga tullar i olika länder.

Genomförandet av de mycket omfattande förhandlingarna ställde stora

anspråk på förhandlingsledningen och på den politiska viljan till uppgörelse

hos nyckelländerna. Den gemensamma nordiska insatsen i slutskedet torde

inte ha varit utan betydelse när det gällde att brygga över motsättningarna

mellan de länder vilkas ställningstaganden var avgörande för förhandlingsutgången.

Förhandlingsutgången innebär utan tvekan ett betydande bidrag till

frigörelsen av handeln mellan industriländerna. Inom industrivaruområdet

berör tullsänkningarna mer än 75 % av handeln mellan de viktigare

handelsländerna. Genomsnittligt uppgår tullsänkningarna till 35—40 % av

de tidigare tullsatserna och mer än hälften av alla tullar har halverats. På

vissa varuområden har tullarna nu bringats ned till eu nivå där de inte

längre i mer betydande utsträckning torde motverka en rationell internationell

arbetsfördelning. Förhandlingsresultatet har även medfört att skillnaderna

mellan tullnivåerna i olika länder blivit mindre. Detta förhållande

kan medföra en viss utjämning också av konkurrensvillkoren industriländerna

emellan.

Viktiga varuområden har dock helt eller delvis undantagits från tullsänkningarna.

De produktionsområden där de protektionistiska intressena starkast

gjort sig gällande har i allmänhet också den högsta skyddsnivån. För

dessa områden medför sänkningen av tullnivåns allmänna höjd ett relativt

s. 279 Kontrollera mot PDF

279

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

sett förstärkt tullskydd. Också för varor som i och för sig gjorts till föremål

för tullsänkningar kan emellertid de återstående tullarna ha en avsevärt

handelshindrande effekt. Tullarnas betydelse för handeln växlar mellan

olika varuområden och i många fall kan även mycket låga tullar ha

sådan effekt. Det kan också nämnas att vissa av de varuområden där några

större resultat inte vunnits berör sådan industri som bygger på högt utvecklad

teknik och forskning och som är av stor betydelse för den framtida

utvecklingen.

Uppgörelsen i Kennedyronden är för de industrialiserade länderna i Västeuropa

av särskild betydelse med hänsyn till de problem som hänger samman

med Europas uppdelning i olika handelsblock. De genom Kennedyronden

uppnådda tullsänkningarna kan bidra till att minska sådana svårigheter

för det europeiska näringslivet som orsakas av den rådande marknadsuppdelningen.

Detta förhållande gör inte en slutlig lösning av de europeiska

marknadsproblemen mindre angelägen. Som jag redan sagt återstår

även på det rena tullområdet handelshinder som ibland kan vara betydande.

Arbetet med undanröjandet av handelshindren bör därför självfallet fortsätta.

Erfarenheterna talar för att man i detta sammanhang också söker utnyttja

de möjligheter till lösningar på världsvid bas som GATT erbjuder.

Sverige kommer med all kraft att stödja en sådan politik.

För de nordiska ländernas del har uppgörelsen i Kennedyronden karakteriserats

som en betydande framgång. Det nordiska samarbetet torde ha

haft en avgörande betydelse för ländernas möjlighet att hävda sina intressen.

Norden som enhet är sålunda EEC-ländernas största avsättningsområde

och har ett betydande importöverskott i handeln med EEC-länderna.

Detta har skänkt tyngd åt förhandlingsuppträdandet och bidragit till resultat

som knappast kunnat uppnås av de nordiska länderna om de uppträtt

vart och ett för sig.

För Sveriges del innebär uppgörelsen i Kennedyronden på industrivaruområdet

generellt sett avsevärt förbättrade villkor. Det är särskilt verkstadsindustrin

som kommer att få fördel av lägre tull på exportmarknaderna.

Utvecklingsmönstret för den svenska verkstadsindustrin ger fog för ett antagande

om att effekterna av tullsänkningarna blir gynnsamma. Även för

näringar som skogsindustrin, järn- och stålhanteringen och den kemiska

industrin torde uppgörelsen medföra förbättrade villkor.

Inom jordbrukssektorn är det viktigaste förhandlingsresultatet den överenskommelse

som nåtts på spannmålsområdet. Denna innebär bl. a. höjda

minimipriser för världshandeln med vete samt bidrag till livsmedelshjälpen

åt u-länderna. Däremot lyckades man inte nå uppgörelse om världsvida avtal

för kött- och mejerivaror. De tullreduktioner som avtalades på jordbruksområdet

får i stort sett anses blygsamma, även om de för vissa varuslag

kan vara av betydelse.

För u-länderna blir uppgörelsen i Kennedyronden av betydelse särskilt

s. 280 Kontrollera mot PDF

280

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

i fråga om exporten av bearbetade varor. Enligt GATT-sekretariatets beräkningar

har sålunda tullsänkningarna medfört att andelen varor som hos

industriländerna möter lägre tull än 10 % ökat från 32 till 62 % av de produkter

för vilka u-länderna i förhandlingen anmält intresse. De bearbetade

varorna utgör visserligen ännu en ganska liten del av u-ländernas totala

export men ökningstakten för dessa varor är förhållandevis hög och reduktionen

av handelshindren får därför ökande betydelse för u-ländernas export.

På råvaruområdet har det inte varit möjligt att i något större antal länder

nå den eftersträvade tullfriheten för bl. a. tropiska produkter. Arbetet

att avskaffa handelshindren för u-landsvarorna kommer att fortsätta såväl

inom GATT som vid nästa världshandelskonferens som skall äga rum år

1968 i New Delhi. Då kommer också andra frågor att behandlas, såsom preferenser

på tullområdet för u-landsvaror, möjligheten att genom råvaruavtal

skapa förbättrade avsättningsvillkor för u-landsprodukter samt metoder

att genom finansiellt bistånd kompensera u-länder för bortfall av exportintäkter.

För att uppnå de betydande förmåner som uppgörelsen i Ivennedyronden

innebär krävdes svenska förhandlingsåtaganden som innebär minskat tullskydd.

De svenska ställningstagandena i förhandlingens olika skeden har,

som jag redan redovisat, gjorts efter hörande av berörda myndigheter och

i nära samråd med representanter för de skilda branscherna samt i viktigare

fall efter föredragning för kommerskollegiets handelspolitiska råd.

Mitt intryck är att man i det svenska näringslivet i stort sett anser den uppgörelse

som träffats på tullområdet förmånlig även om givetvis på enstaka

punkter ett annat resultat kunde ha varit önskvärt.

Jag anser det avtal som ingåtts vara väl balanserat i fråga om förmåner

och uppoffringar och rimligt med hänsyn till de förutsättningar under vilka

det tillkommit. Jag förordar därför att Genéveprotokollet med tillhörande

varulistor avseende resultatet av Kennedyronden godkänns för svensk del

och att detta protokoll slutligt undertecknas. I enlighet med den traditionella

svenska tullpolitiken blir åtagandena om tullsänkning för Sveriges del

tillämpliga på importen från alla länder, således även mot länder som inte

är anslutna till GATT.

De nu gjorda förhandlingsåtagandena medför minskade tullinkomster om

300 milj. kr. per år, sedan tullsänkningarna genomförts helt den 1 januari

1972. Fördelningen av inkomstminskningen under olika budgetår blir givetvis

beroende av takten för genomförandet av tullsänkningarna och jag återkommer

senare till denna fråga.

Principöverenskommelsen i fråga om spannmål har för Sveriges del undertecknats

med förbehåll för riksdagens godkännande. Överenskommelsen

s. 281 Kontrollera mot PDF

281

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

är en del av uppgörelsen i Kennedyronden och jag förordar att överenskommelsen

föreläggs riksdagen för godkännande.

Sedan förhandlingarna i Kennedyronden slutförts har principöverenskommelsen

på spannmålsområdet lett till reguljära avtal i form av två konventioner,

den ena rörande vetehandel, den andra rörande livsmedelshjälp.

Chefen för jordbruksdepartementet avser att senare anmäla fråga om godkännande

av dessa konventioner.

Vid förhandlingarna har överenskommelse också träffats om regler för

åtgärder mot skadlig dumping. Denna har för svensk del undertecknats

med förbehåll för riksdagens godkännande. Överenskommelsen innehåller

föreskrifter om hur GATT-länderna skall förfara vid tillämpningen av

GATT-avtalets regler om skydd mot dumping. Härigenom har uppnåtts

bättre förutsättningar för att åtgärder mot dumping inte förorsakar onödigt

intrång i den normala handeln. Risken för oväntade och godtyckliga

ingrepp har gjorts mindre. Vidare har möjligheterna förbättrats för de parter

som träffats av åtgärder mot dumping att få sina intressen beaktade vid

undersökningar om dumping.

De nya regler om antidumpingåtgärder som antogs av riksdagen tidigare

i år ansluter sig väl till bestämmelserna i koden. Av särskilt intresse är att

man i överenskommelsen uttryckligen godtagit det system för åtgärder mot

dumping med tillämpning av fastställda baspriser som i Sverige tillämpats

i fråga om väteperoxid och nylonstrumpor. Även i övrigt har svenska intressen

kunnat tillgodoses. Som tidigare nämnts har vid överenskommelsens

undertecknande från svensk sida framhållits, att de krav på sekretess

som uppställs i koden kan tillgodoses endast i den utsträckning detta är förenligt

med gällande svensk lagstiftning. Jag förordar att överenskommelsen

godkänns för svensk del.

När det gäller genomförandet av tullsänkningarna är det flera frågor som

kräver ställningstagande. För nedskrivningen av tullsatserna har i avtalet

anvisats två olika möjligheter. Antingen kan tullarna sänkas med fem lika

steg med början den 1 januari 1968 och de följande stegen vid vart och ett

av de närmast följande fyra årsskiftena eller också med två femtedelar av

sänkningen den 1 juli 1968 och återstoden i tre lika steg, den 1 januari 1970,

1971 och 1972. EEC-länderna samt Storbritannien, Danmark, Finland och

Norge väntas komma att använda den sistnämnda metoden. De flesta av de

remissinstanser som yttrat sig i frågan förordar denna metod också för Sveriges

del. Även jag finner att övervägande skäl talar härför. Jag förordar

sålunda att tullsänkningen sker med två femtedelar den 1 juli 1968 och en

femtedel den 1 januari vart och ett av åren 1970, 1971 och 1972.

För åtskilliga varupositioner i den svenska tulltaxan har tullarna varit

bundna i GATT vid högre nivå än den tull som nu tas ut. Dessa s. k. takbindningar

har kunnat åberopas i förhandlingarna. Det vore i och för sig

s. 282 Kontrollera mot PDF

282

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

möjligt att låta tullsänkningarna verkställas med utgångspunkt från takbindningarna.

Även om de slutliga tullarna inte härigenom skulle bli annorlunda

skulle som generaltullstyrelsen påpekat ett sådant förfarande

medföra vissa problem bl. a. av teknisk art. I likhet med flertalet remissinstanser

däribland kommerskollegium och generaltullstyrelsen förordar

jag därför att tullavtrappningen sker med nu gällande tullar som utgångspunkt.

För vissa varor på jordbruksområdet, främst frukt och grönsaker, tilllämpas

s. k. säsongtullar, vilket innebär att tull utgår endast under viss del

av året. Genom överenskommelsen kommer den tullbelagda perioden i vissa

fall nu att förkortas. Generaltullstyrelsens tullbehandlingsbyrå har föreslagit

att dessa förkortningar genomförs på en gång med verkan fr. o. m.

den 1 juli 1968. De hörda remissinstanserna har i stort sett anslutit sig till

förslaget. Lantbruksstyrelsen har för sin del hemställt att ändringen i tullförhållandena

för äpplen, päron, dill, persilja och tomater sker i etapper.

Jag ansluter mig till lantbruksstyrelsens förslag. Jag förordar att tullsänkningen

för dessa varor sker genom en gradvis utökning av den tullfria perioden

i samma takt som gäller för sänkningarna av tullarna. Vad beträffar

övriga säsongtullar bör förkortningen av de perioder då tull utgår kunna

genomföras på en gång från den 1 juli 1968.

Tullbehandlingsbyrån har förordat, att vid tullsänkningarna en avrundning

till närmast lägre hela tal skall ske av brutna procenttal eller öretal.

Härigenom skulle tullbehandlingen i viss mån underlättas och hänsyn inte

behöva tas till mycket små och betydelselösa tullskillnader. Förslaget har

vid remissbehandlingen tillstyrkts bl. a. av de instanser som närmast företräder

handelns och konsumenternas intressen. Industrins talesmän motsätter

sig emellertid förslaget. De anser att tullavtrappningen inte bör ske

snabbare eller med större sänkningar än som förutsätts i avtalet. Fn avrundning

av brutna tullsatser skulle i viss utsträckning kunna förenkla

tullproceduren. De förändringar av tullskyddet detta skulle medföra torde

dock som kommerskollegium även framhållit kräva särskilda bedömningar.

Den snabbare tullavveckling som avrundningen skulle innebära kan beräknas

medföra ett extra tullbortfall per år under övergångstiden med 40 milj.

kr. och är således inte utan statsfinansiell betydelse. Jag förordar att tullsänkningarna

genomförs på det sätt kommerskollegium föreslagit utan avrundningar

av brutna procent- och öretal.

Tullbehandlingsbyrån har även föreslagit att mycket låga tullar slopas.

Detta torde inte böra ske utan föregående utredning. Jag är därför inte nu

beredd föreslå en sådan åtgärd.

Under förhandlingarna har Sverige åtagit sig att omedelbart genomföra

tullsänkningar på vissa varor av intresse för u-länderna. Dessutom har tullbehandlingsbyrån

föreslagit att en sådan omedelbar sänkning skall ske även

av tullarna för ytterligare ett antal varor av intresse för dessa länder, bl. a.

s. 283 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

283

citroner, mandlar och nötter, samt för vissa frukter och torkad cikoriarot.

Förslaget har lämnats utan erinringar vid remissbehandlingen. Jag förordar

att dessa tullsänkningar genomförs. I detta sammanhang vill jag,

som tidigare anförts, erinra om de överläggningar som på nordisk bas f. n.

förs med Indien om vissa tullmedgivanden för handvävda bomullstextilier.

Förslag i anledning av dessa överläggningar kommer att föreläggas riksdagen

så snart slutlig överenskommelse föreligger.

De vid ärendets behandling framförda förslagen till vissa justeringar i

tulltaxan biträder jag i vad avser linolja och linoljeprodukter m. m., frulctpulp,

sockerfria konfektyrer, silvernitrat, vissa tvålkvaliteter, silkevävnader,

vissa vävnader av syntetull samt motorcyklar.

Generaltullstyrelsen har föreslagit att de tullar som nu tas ut med stöd

av kungörelserna angående tull å vissa fettemulsioner, angående uttagande

av särskild tullavgift för vissa varuslag och angående särskild tullavgift å

vissa artiklar av porslin m. in., skall införas i tulltaxan. Eftersom härigenom

vissa förenklingar uppnås och detta kan ske utan att tullarna förlorar

sin speciella karaktär förordar jag att förslaget genomförs.

Ändring av de tullar som avser resandes införsel av vin och sprit samt

tobaksvaror påkallas inte av GATT-överenslcommelsen.

De tullsatser, som vid en tullavtrappning i enlighet med vad jag bär

förordat kommer att gälla för varje tullposition vid varje särskild tidpunkt,

redovisas i en sammanställning som utförts inom finansdepartementet, vilken

som bilaga 5 torde få fogas vid statsrådsprotokollet i detta ärende. De

tullsatser som avses skola gälla fr. o. m. den 1 juli 1968 har upptagits i ett

inom finansdepartementet upprättat förslag till ny tulltaxa. Härvid har

även vissa redaktionella ändringar i förhållande till den nuvarande tulltaxan

vidtagits. Den ändrade utformningen av tulltaxan har gjort en ändring

av 1 § tulltaxeförordningen påkallad. Samtidigt föreslås en ändring av

förordningens rubrik.

Vad beträffar de tullsatser som avses bli gällande fr. o. in. den 1 januari

vart och ett av åren 1970, 1971 och 1972 och som redovisas i kol. 5, 6 och 7

i nyssnämnda sammanställning (bilaga 5) torde det vara lämpligt att riksdagen

nu ger Kungl. Maj :t fullmakt att sätta dessa tullsatser i kraft på det

sätt som framgår av sammanställningen.

Genomförandet av tullsänkningarna på kemikalieområdet har för vissa

varor delvis gjorts beroende av att också andra länder uppfyller sina åtaganden

på detta varuområde, bl. a. att USA ändrar sina särskilda tullvärderegler.

I nyssnämnda sammanställning redovisas två alternativ för tullsänkningar

när det gäller ifrågavarande varor. 1 förslaget till tulltaxa att gälla

fr. o. in. 1 juli 1968 har i förekommande fall införts de högre av de alternativa

tullsatserna. Riksdagens fullmakt för Kungl. Maj :t att genomföra

tulländringarna torde även få innehålla ett bemyndigande för Kungl. Maj :t

att samtidigt med andra länder införa de lägre tullsatserna och genomföra

den fortsatta tullavtrappningen enligt detta alternativ.

s. 284 Kontrollera mot PDF

284

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

För budgetåret 1968/69 har inkomstminskningen vid genomförandet av

åtagandena i Kennedyronden i den takt jag nu föreslagit uppskattats till

120 milj. kr.

Under remissbehandlingen har från olika håll påpekats att de tullsänkningar

som blivit resultatet av Kennedyronden i vissa fall medfört förändringar

i tullskyddets avvägning mellan olika varor. Samtidigt har framhållits

att dessa förändringar kunde motivera en fullständig genomgång och

överarbetning av tulltaxan och en ny avvägning av tullskyddet på olika

varuområden. Under remissbehandlingen har även aktualiserats tulländringar

som inte står i samband med GATT-förhandlingarna. Även dessa

kräver i vissa fall närmare utredning. Jag anser inte att det f. n. finns anledning

att göra en fullständig revision av tulltaxan, bl. a. med hänsyn till

osäkerheten om utvecklingen på det handelspolitiska området. Till de punktvisa

ändringar i tulltaxan som kan visa sig önskvärda torde jag få återkomma

i annat sammanhang.

Under åberopande av det anförda hemställer jag alt Kungl. Maj:t i proposition

föreslår riksdagen att

dels godkänna

1) Genéveprotokollet (1967) till det allmänna tull- och handelsavtalet

(GATT),

2) överenskommelse om grunderna för förhandling om ett världsvitt

spannmålsarrangemang,

3) överenskommelse om tillämpning av artikel VI i det allmänna tulloch

handelsavtalet,

dels anta förslag till

1) tulltaxa,

2) förordning om ändring i tulltaxeförordningen den 13 maj 1960 (nr

391),

dels bemyndiga Kungl. Maj :t att den 1 januari vart och ett av åren 1970,

1971 och 1972 genomföra de ändringar i tulltaxan som framgår av kol. 5,

6 och 7 till bilaga 5 till statsrådsprotokollet i detta ärende samt att under de

förutsättningar som tidigare angivits genomföra de ändringar av tullsatserna

för vissa kemiska produkter som redovisas i bilagan.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

s. 285 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

285

Bilaga 1

I Kennedyronden nytillkomna eller ändrade svenska tullkoncessioner

inom GATT

Tulltaxe-

Varu-

Varuslag

Bastull-

Nuvarande

Överens-

nummer

nummer

satser i för-

tullsatser

komna

handlingen

koncessioner

i

2

3

4

5

6

ur 01.01

Levande hästar, åsnor, mulor

och mulåsnor:

200

åsnor, mulor och mulåsnor

fri

fri

fri

ur 01.02

Levande nötkreatur och buff- lar:

200

bufflar.................

fri

fri

fri

ur 01.03

Levande svin:

009

vildsvin................

fri

fri

fri

ur 01.04

Levande får och getter:

200

getter ..................

fri

fri

fri

01.06

Andra levande djur ........

fri

fri

fri

ur 02.01

Kött, fläsk och andra ätbara

delar av djur, upptagna i nr

01.01—01.04, färska, kylda

eller frysta:

810, 850,

av andra djur än häst,

909

nötkreatur, tamsvin och

får.....................

fri

fri

fri

ur 02.03

Lever av fjäderfä, färsk, kyld,

fryst eller saltad:

001

gåslever......... 100 kg

400: —

eller 20 %

fri

200:

eller 10 %

02.04

ur 02.06

Annat kött och andra ätbara

djurdelar, färska, kylda eller

frysta.....................

Kött, fläsk och andra ätbara

djurdelar (med undantag av

lever av f j äderfä), saltade, tor- kade eller rökta:

fri

fri

fri*

500, 809,

av andra djur än häst,

ur 04.05

909

nötkreatur, tamsvin, får och

fjäderfä ................

fri

fri

fri*

Ägg av fåglar samt äggula,

färska, konserverade, torkade

eller sötade:

04.06

190

ägg med skal, andra än ägg

av fjäderfä..............

fri

fri

fri

Naturlig honung .... 100 kg

50: —

50: —

25: —

05.01

Människohår, obearbetat,

även tvättat och avfettat; av- fall av människohår........

fri

fri

fri

05.02

Borst av svin; hår av gräv- ling samt andra djurhår till

borstbinderiarbeten; avfall av

05.03

dylika borst och hår........

Tagel, även i skikt, med eller

utan förstärkning av annat

fri

fri

fri

opaginerad Kontrollera mot PDF

286

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1

2

3

4

5

6

material, samt avfall av ta- gel:

101, 200

råtagel och avfall av tagel .

fri

fri

fri

109

annat tagel....... 100 kg

20: —

20: —

10: —

05.04

Tarmar, bläsor och magar (he- la eller sönderdelade) av andra

djur än fiskar.............

fri

fri

fri*

05.05

Fiskavfall.................

fri

fri

fri

05.06

Senor samt iimläder och annat

liknande avfall av oberedda

hudar och skinn...........

fri

fri

fri

05.07

Fjädrar och delar av fjädrar

(även med klippta kanter),

dun samt skinn och andra

delar av fåglar med kvar- sittande fjädrar eller dun,

oberedda eller endast ren-

gjorda, desinficerade eller be- handlade i konserverande syf- te; pulver och avfall av fjädrar

eller av delar av fjädrar:

001, no

stoppningsmaterial, orensat

och osorterat; pulver och

avfall av fjädrar eller av

delar av fjädrar..........

fri

fri

fri

152, 901

dun, maskindun härunder

inbegripet........ 100 kg

75: —

eller 10 %

75: —

fri

ur 909

prydnadsfiädrar (plymer) av

struts........... 100 kg

2 000: —

eller 20 %

20: —

fri

151,

ur 909

andra slag ....... 100 kg

20: —

20: —

fri

05.08

Ben och kvicke, obearbetade

eller avfettade, behandlade

med syra eller befriade från

gelatin eller eljest enkelt be- arbetade (men icke tillfor- made), samt mjöl och avfall

därav ....................

fri

fri

fri

05.09

Horn, hovar, klövar, naglar,

klor och näbbar, obearbetade

eller enkelt bearbetade (men

icke tillformade), samt avfall

och mjöl därav; valbarder och

liknande varor, obearbetade

eller enkelt bearbetade (men

icke tillformade), samt borst

och avfall därav...........

fri

fri

fri

05.10

Elfenben, obearbetat eller

enkelt bearbetat (men icke

tillformat), samt mjöl och

avfall därav...............

fri

fri

fri

05.11

Sköldpadd (sköldar och plå- tar), obearbetad eller enkelt

bearbetad (men icke tillfor- mad); avfall av sköldpadd . .

fri

fri

fri

05.12

Korall ochliknande varor, obe- arbetade eller enkelt bearbe-

tade; skal av blötdjur, obear- betade eller enkelt bearbetade

(men icke tillformade), samt

mjöl och avfall av dylika skal

fri

fri

fri

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

287

1

2

3

4

5

6

05.14

Ambra, bävergäll, sibet och

mysk; spanska flugor; galla,

även torkad; animaliska äm- nen, färska, kylda, frysta eller

tillfälligt konserverade på an- nat sätt, med huvudsaklig

användning för beredning av

farmaceutiska produkter....

fri

fri

fri

05.15

Animaliska produkter, ej hän- förliga till annat nummer;

döda djur av de slag, som av- ses i 1 och 3 kap., otjänliga till

fri

fri

fri

ur 06.01

Lökar, stamknölar, rotknölar

och rhizomer, levande, även

med utvecklade blad och

blommor:

inkommande utan jord:

med blommor eller blom- knoppar:

ur 101,

under tiden 1 mars—

ur 901,

ur 906

30 november . .100 kg

1 000: —

350: —

500: —

909

andra, med undantag av

gladiolus och liljekon- valje .......... 100 kg

50: —

50: —

25: —

ur 06.03

Blommor och blomknoppar,

avskurna, till buketter eller

eljest till prydnad, friska,

torkade, blekta, färgade, im- pregnerade eller på annat sätt

preparerade:

001

mimosa och ljung, friska ..

................. 100 kg

500: —

400: —

300: —

nejlikor, friska:

003

undertiden 1 december—

29 februari..... 100 kg

500: —

500: —

400: —

gladi oler, friska:

ur 005

under tiden 1 mars—30

november...... 100 kg

1 000: —

750: —

300: —

ur 007

under tiden 1 december—

29 februari..... 100 kg

500: —

500: —

300: —

ur 07.01

Köksväxter, färska eller kyl- da:

tomater:

ur 701

under tiden 1 maj—15

maj........... 100 kg

50: —

50: —

fri

ur 701

under tiden 16 maj—31

oktober........ 100 kg

50: —

50: —

50: —

ur 701

undertiden 1 november—

30 november . . . 100 kg

50: —

50: —

fri

702

under tiden 1 december—

30 april...............

fri

fri

fri

sparris:

751

under tiden 1 maj—30

juni........... 100 kg

150: —

100: —

100: —

752

under tiden 1 juli—30

april.......... 100 kg

150: —

fri

fri

sötpaprika (Capsicum gros- sum):

ur 901

under tiden 1 mars—31

december......100 kg

40: —

40: —

fri

opaginerad Kontrollera mot PDF

288

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1

2

3

4

5

6

ur 902

undertiden 1 januari—29

februari..............

fri

fri

fri

andra köksväxter än pota- tis, rotfrukter, lök, kål,

baljfrukter, tomater, svam- par, sparris, gurkor, sallad

och sötpaprika:

ur 901

under tiden 1 mars—30

april.......... 100 kg

40: —

40: —

fri

ur 901

under tiden 1 maj—30

november...... 100 kg

40: —

40: —

40: —

ur 901

undertiden 1 december—

31 december .... 100 kg

40: —

40: —

fri

ur 902

undertiden 1 januari—29

februari...............

fri

fri

fri

08.01

Dadlar, bananer, ananas,

mango, mangostan, avokato- frukter och guava samt kokos- nötter, paranötter och kasju- nötter, färska eller torkade,

även skalade:

100

dadlar........... 100 kg

30: —

eller 10 %

fri

fri

210, 250

bananer......... 100 kg

ananas, avokatofrukter,

mango och mangostan:

10: —

fri

fri

ur 300,

under tiden 1 februari—

ur 400

30 april........ 100 kg

10: —

fri

fri

ur 300,

under tiden 1 maj—31

ur 400

januari........100 kg

20: —

fri

fri

ur 400

guava........... 100 kg

kokosnötter:

10: —

fri

fri

600

torkade (kokosrasp)

............... 100 kg

30: —

eller 15 %

fri

fri

500

andra ................

30: —

fri

fri

700

paranötter....... 100 kg

30: —

fri

fri

800

kasjunötter (cashewnötter)

................. 100 kg

10: —

fri

fri

ur 08.02

Citrusfrukter, färska eller tor- kade:

300

citroner.......... 100 kg

5: —

5: —

fri

901

cedratfrukter............

fri

fri

fri*

909

andra (med undantag av

apelsiner, grapefrukter,

mandariner och klementi-

ner):

under tiden 1 februari—

30 april........ 100 kg

under tiden 1 maj—31

10: —

10: —

fri

januari........ 100 kg

20: —

10: —

fri

08.03

Fikon, färska eller torkade. .

................. 100 kg

15: —

eller 10 %

15: —

fri

ur 08.04

Vindruvor, färska eller torka- de:

färska:

101

under tiden 1 juli—31

oktober........ 100 kg

25: —

25: —

12: 50

ur 102

undertiden 1 november—

31 december .... 100 kg

25: —

fri

fri

ur 08.05

Nötter och liknande frukter,

s. 289 Kontrollera mot PDF

Kangl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

289

1

2

1 3

4

5

6

ej hänförliga till nr 08.01,

färska eller torkade, även

skalade:

110, 190,

mandel och kastanjer ....

500

hasselnötter:

---- 100 kg

20: —

eller 10 %

20: —

fri

210

oskalade. . .

---- 100 kg

20: —

20: —

fri

eller 10 %

220

skalade ....

____ 100 kg

40: —

eller 10 %

40: —

fri

andra:

800

oskalade (med undantag

av valnötter och pekan-

320, 420

nötter).....

____ 100 kg

30: —

30: —

fri

900

skalade ....

---- 100 kg

50: —

50: —

fri

ur 08.06

Äpplen, päron

frukter, färska:

och kvitten-

äpplen:

ur 101

under tiden

1 juli—15

juli........

____ 100 kg

25: —

25: —

fri

ur 101

under tiden

16 juli—29

februari____

andra:

.... 100 kg

25: —

25: —

25: —

ur 201

under tiden

1 juli—15

juli.......

---- 100 kg

25: —

25: —

fri

ur 201

under tiden

16 juli—31

december . .

. . . . 100 kg

25: —

25: —

25: —

ur 08.07

Körsbär, persikor, plommon

och liknande

färska:

stenfrukter,

körsbär:

ur 102

under tiden

1 juni—15

juni.......

---- 100 kg

35: —

fri

fri

101

under tiden

16 juni—31

juli........

---- 100 kg

35: —

35: —

30: —

ur 102

under tiden

1 augusti—

31 maj.....

persikor:

---- 100 kg

5: —

fri

fri

ur 302

under tiden

1 mars—30

april......

____ 100 kg

10: —

fri

fri

ur 302

under tiden

1 maj—30

juni.......

---- 100 kg

20: —

fri

fri

301

under tiden

1 juli—15

oktober . . .

... 100 kg

20: —

20: —

10: —

ur 302

under tiden 16 oktober—

31 december

plommon:

.... 100 kg

20: —

fri

fri

401

under tiden

16 juli—30

september ..

.. .. 100 kg

35: —

35: —

35: —

402

under tiden

15 juli.....

1 oktober—

fri

fri

fri*

andra:

201, 901

under tiden

1 maj—31

januari ....

---- 100 kg

20: —

20: —

10: —

202, 902

under tiden

1 februari—

30 april ....

____ 100 kg

10: —

10: —

fri

ur 08.08

Bär, ej hänförliga till nr 08.07,

färska:

hallon, krusbär och vinbär:

102

under tiden

— 31 maj . .

1 september

fri

fri

fri

10 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 150

s. 290 Kontrollera mot PDF

290

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

l

ur 08.09

08.12

08.13

09.01

09.02

09.03

09.04

09.05

09.06

09.07

2

3 1

4 1

5

6

ur 201

jordgubbar:

under tiden 1 maj—31

maj..... ..... 100 kg

100: —

100: —

fri

ur 202

under tiden 1 september

—31 december.........

fri

fri

fri

ur 202

undertiden 1 januari—30

april........... 100 kg

25: —

fri

fri

400

lingon........... 100 kg

10: —

fri

fri

300, 500,

andra ..................

fri

fri

fri*

900

107

Andra färska frukter:

meloner:

under tiden 1 oktober—

15 juni...............

fri

fri

fri

901

andra:

under tiden 1 maj—31

januari........ 100 kg

20: —

20: —

fri

902

under tiden 1 februari—

30 april........ 100 kg

10: —

10: —

fri

Frukter, torkade, ej hänför- liga till nr 08.01—08.05 .....

fri

fri

fri*

Skal av citrusfrukter eller

meloner, färska, frysta eller

torkade eller tillfälligt kon- serverade i saltvatten, svavel- syrlighetsvatten eller andra

lösningar..................

fri

fri

fri*

100

Kaffe, även rostat eller befriat

från koffein; skal och hinnor

av kaffe; kaffesurrogat med

tillsats av kaffe:

orostat kaffe.....100 kg

45: —

20: —

20: —

200

rostat kaffe......100 kg

plus kaffe- skatt, 35: —

60: —

25: —

25: —

300

kaffesurrogat med tillsats

av kaffe.........100 kg

plus kaffe- skatt, 45: —

60: —

25: —

25: —

400

skal och hinnor av kaffe ..

fri

fri

fri

Te................ 100 kg

100: —

fri

fri

Matte....................

fri

fri

fri

ur 100,

Peppar (av släktena Piper,

Capsicum eller Pimenta):

omalen.......... 100 kg

50: —

fri

fri

ur 200,

eller 25 %

ur 900

ur 100,

annan........... 100 kg

50: —

fri

fri

ur 200,

ur 900

Vanilj............. 100 kg

700: —

fri

fri

ur 000

Kanel och kanelknopp:

omalen.......... 100 kg

eller 20 %

50: —

fri

fri

ur 000

annan........... 100 kg

eller 25 %

50: —

fri

fri

ur 000

Kryddnejlikor, nejlikstjälkar

och modernejlikor:

omalen.......... 100 kg

30: —

fri

fri

ur 000

annan........... 100 kg

eller 20 %

30: —

fri

fri

s. 291 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

291

1

1 2

3

4

5

6

09.08

Muskot, muskotblomma och

kardemumma:

100

muskot och muskotblomma

................. 100 kg

150: —

eller 25 %

fri

fri

200

kardemumma .... 100 kg

100: —

fri

fri

09.10

Timjan, lagerblad, saffran och

andra kryddor:

ur 900

timjan, lagerblad och lager- bär ....................

fri

fri

fri

fri*

fri

300,

ur 900

ingefära och kurry . 100 kg

25: —

200

saffran.......... 100 kg

600: —

fri

fri

ur 900

andra........... 100 kg

50: —

fri

fri

10.00

Ris.......................

fri

fri

fri*

ur 10.07

Bovete, hirs, sorgbum, kana- riefrö och annan spannmål:

ur 909

annat än hirs och sorghum

fri

fri

fri*

ur 11.01

Mjöl av spannmål:

700,

av annan spannmål än vete,

909

blandningar av vete och

råg, råg, korn, havre, majs,

hirs eller sorghum........

fri

fri

fri

ur 11.02

Gryn av spannmål, fram- ställda genom skalning, av- rundning, krossning, varning

eller pressning av sädeskorn,

med undantag av skalat,

polerat, glaserat eller brutet

ris; groddar av spannmål

ävensom mjöl därav:

809

gryn och liknande produk- ter av annan spannmål än

vete, blandningar av vete

och råg, råg, korn, havre,

majs, hirs eller sorghum . .

fri

fri

fri

11.03

Mjöl av torkade ärter, bönor

eller andra baljväxtfrön, hän- förliga till nr 07.05 .........

fri

fri

fri

11.04

Mjöl av frukter, hänförliga

till 8 kap..................

fri

fri

fri

ur 11.08

Stärkelse; inulin:

909

inulin..................

fri

fri

fri

11.09

Gluten och glutenmjöl, även

rostade...................

12 %

12 %

6 %

ur 12.01

450, 550,

Oljehaltiga frön och frukter,

även sönderdelade:

ricinusfrön, oiticicafrön, bok-

650,

ur 909

ollon och sesamfrön......

fri

fri

fri

ur 12.03

Frön, sporer och frukter med

huvudsaklig användning som

utsäde:

410, 420,

av foderbeta, sockerbeta,

430,

rödbeta, kålrot, rova och

ur 440

morot..................

fri

fri

fri

ur 12.04

Sockerbetor, färska eller tor- kade, även skurna eller pul- veriserade; sockerrör:

200

sockerrör ...............

fri

fri

fri

12.05

Cikoriarötter, färska eller tor- kade, även. sönderdelade men

s. 292 Kontrollera mot PDF

292

Kurigl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

l

12.06

12.07

12.08

100

200

ur 000

ur 000

icke rostade:

färska..................

torkade .................

Humle och humlemjöl (lupulin):
humle.

.......... 100 kg

humlemjöl (lupulin)......

Växter samt frön, frukter och

andra växtdelar, färska eller

torkade, även sönderdelade

eller pulveriserade, med huvudsaklig

användning för

framställning av parfymer,

farmaceutiska produkter, insekts-

eller svampbekämpningsmedel

eller för liknande

ändamål..................

Johannesbröd, färskt eller torkat,

även sönderdelat eller

pulveriserat; fruktkärnor och

andra vegetabiliska produkter

med huvudsaklig användning

som livsmedel, ej hänförliga

200

till annat nummer:

aprikos-, persiko- och plommonkärnor

....... 100 kg

12.09

ur 12.10

13.01

13.02

13.03

14.01

100, 900

100, 200,

900

200

100, 300,

900

andra slag..............

Halm och agnar av spannmål,

obearbetade eller enbart

hackade ..................

Kålrötter samt foderbetor och

andra foderrotfrukter; foderkål;

hö; klöver, lusern, lupin,

vicker, esparsett och liknande

foderväxter:

andra varor än lusernmjöl

och annat hömjöl........

Vegetabiliska råämnen med

huvudsaklig användning för

färgning eller garvning......

Schellack, kornlack, stocklack

o. d.; gummi arabicum och

dylika naturliga gummiarter;

naturliga gummihartser, hartser

och balsamer...........

Växtsafter och växtextrakter;

pektinämnen, pektinater och

pektater; agar-agar samt annat

växtslem och andra förtjockningsmedel,

erhållna ur

vegetabiliska ämnen:

pektinämnen, pektinater

och pektater............

andra slag..............

Vegetabiliska material med

huvudsaklig användning för

korgmakeriarbeten eller andra

flätade arbeten (korgvide,

vass, säv, bambu, rotting,

rafia ävensom tvättad, blekt

eller färgad halm samt lind
-

4|5|6

fri

fri

fri

12 %

12 %

fri

65: —

fri

fri

fri

fri

fri

fri

fri

fri*

20: —

eller 15 %

fri

20: —

fri

fri

fri

fri

fri

fri

fri

fri

fri

fri

fri

fri*

fri

fri

fri*

12 %

fri

12 %

fri

6 °/

fri

s. 293 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 150 år 1967

293

1

! 2

1 3

4

5

6

bast och liknande materiali..

fri

fri

fri*

14.02

Vegetabiliska material med

huvudsaklig användning för

stoppning (kapock, kroll- splint, sjögräs o. d.), även i

skikt, med eller utan för- stärkning av annat material:

ur 200,

krusad fiber och annat er-

ur 900

sättningsmaterial för tagel

................. 100 kg

7: —

fri

fri

eller 15 %

100,

ur 200,

andra...............

fri

fri

fri

ur 900

14.03

Vegetabiliska material med

huvudsaklig användning för

borstbinderiarbeten (sorg-

hum, piassava, risrot och

liknande material), även bun- tade eller snodda...........

fri

fri

fri*

14.04

Hårda frön, fruktkärnor, skal

och nötter med huvudsaklig

användning som snidnings- material (stennöt, fruktkärnor

av dumpalmen och liknande

material) .................

fri

fri

fri

14.05

Produkter av vegetabiliskt ur- sprung, ej hänförliga till an- nat nummer..............

fri

fri

fri

ur 15.04

Fetter och oljor, även raffi- nerade, av fisk eller havsdägg- djur:

500

högvitaminhaltiga produk- ter .....................

fri

fri

fri*

ur 15.07

Vegetabiliska fetter och feta

oljor, råa, renade eller raffi- nerade:

linolja:

010

oblekt......... 100 kg

7: —

7: —

fri

510

blekt.......... 100 kg

9: —

9: —

4: 50

004, 006,

träolja (tungolja), oiticica-

491, 991

olja och krotonolja.......

fri

fri

fri

ur 15.08

Animaliska och vegetabiliska

feta oljor, kokta, oxiderade,

dehydratiserade, faktiserade,

blåsta, polymeriserade eller

på annat sätt modifierade:

210,

linolja, ricinolja, träolja

291

(tungolja) och oiticicaolja .

................. 100 kg

9: —

9: —

4: 50

15.09

Garvfett (degras)...........

fri

fri

fri

ur 15.10

Fettsyror, sura oljor från

raffinering samt fettalkoho- ler:

100, 504,

olein, ullfettsyra, ricinolje-

505

fettsyra och dehydratiserad

ricinolj ef ettsyra..........

fri

fri

fri

501

linoljefettsyra, ävensom

andra fettsyror med ett

jodtal av minst 170. 100 kg

7: —

2: —

600

fettalkoholer............

10 %

10 %

6 %

15.14

000

Spermaceti (valrav), rå, pres-

s. 294 Kontrollera mot PDF

294

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

1

2

3

4

5

6

säd eller raffinerad, även fär- gad ......................

fri

fri

fri

15.15

Bivax och andra insektsvaxer,

även färgade..............

fri

fri

fri

15.16

Vegetabiliska vaxer, även fär- gade .....................

fri

fri

fri

15.17

Återstoder från bearbetning

av fetter eller feta oljor eller

av animaliska eller vegetabi- liska vaxer................

fri

fri

fri

ur 16.01

Korv och liknande varor av

kött, fläsk eller andra djur- delar eller av blod:

101, 201

gåsleverkorv ............

fri

fri

fri

ur 16.02

Kött, fläsk och andra djurde- lar, beredda eller konser- verade, ej hänförliga till

nr 16.01:

191, 201

gåsleverpastej . .. 100 kg

500: —

eller 20 %

fri

fri

16.03

Köttextrakt och köttsaft----

fri

fri

fri

16.04

Fisk, beredd eller konserverad,

kaviar och kaviarersättning

härunder inbegripna:

fisk, hel eller i bitar:

endast kryddad eller soc- kersaltad, icke i herme- tiskt slutna detaljhan- delsförpackningar:

059

skarpsill och sardeller i

förpackningar med en

nettovikt ej uppgående

till 45 kg..... 100 kg

50: —

50: —

25: —

051,

andra .............

fri

fri

fri

101—109

andra slag:

161, 181,

inläggningar av sardin-

201

typ; tonfisk .. 100 kg

25: —

25: —

15: —

165, 182,

inläggningar av ansjo-

202

vistyp; inkokt lax....

............ 100 kg

50: —

50: —

25: —

171, 179,

andra....... 100 kg

75: —

75: —

40: —

183—

189,

203—

209

fiskrom:

220

störrom........ 100 kg

andra slag:

1 500: —

1 500: —

750: —

230

i förpackningar med en

nettovikt av minst 45

kg.................

fri

fri

fri*

240

andra....... 100 kg

125: —

125: —

65: —

275, 279

andra fiskprodukter 100 kg

75: —

75: —

40: —

16.05

Kräftdjur och blötdjur, be- redda eller konserverade:

192, 201

ostron........... 100 kg

120: —

120: —

60: —

no—

andra........... 100 kg

75: —

75: —

40: —

191, 193,

199, 202,

209

s. 295 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

295

1

2

3

4

5

6

ur 17.04

Sockerkonfektyrer, icke inne- hållande kakao:

varor belagda med utjäm- ningsskatt:

901

karameller............

25 %

10 %

5 %

902

pastiller..............

10 %

10 %

5 %

18.01

905

andra ................

20 %

10 %

5 %

Kakaobönor, hela eller kros-

sade, även rostade . . 100 kg

15: —

fri

fri

18.02

Kakaoskal och kakaoavfall ..

fri

fri

fri

18.03

Kakaomassa (härunder inbe- gripet kakaomassa i block),

även avfettad......100 kg

35: —

15: —

10: —

18.04

Kakaosmör (kakaofett) ....

18.05

................... 100 kg

35: —

15: —

10 :—

Kakaopulver, icke sötat ....

ur 18.06

35: —

15: —

10: —

Choklad och chokladvaror

samt andra födoämnen, inne- hållande kakao:

201, 300,

varor belagda med utjäm-

901

ningsskatt..............

10 %

10 %

5%

19.06

Nattvardsbröd, oblatkapslar

för farmaceutiskt bruk, sigill-

ur 19.08

100

oblater och liknande varor av

mjöl eller stärkelse.........

Bakverk, ej hänförliga till nr

19.07, även innehållande ka- kao (oavsett mängden):

fri

fri

fri

biscuits och wafers.......

10 %

10 %

5 %

20.01

Köksväxter och frukter, inlag- da i ättika eller ättiksyra, även

med tillsats av socker, salt,

kryddor eller senap:

100

köksväxter:

tomater i hermetiskt slut-

na detaljhandelsförpack- ningar: kapris... 100 kg

50: —

25: —

20: —

andra......... 100 kg

25: —

25: —

20: —

200

frukter.......... 100 kg

25: —

25: —

20: —

ur 20.02

Köksväxter, beredda eller

konserverade på annat sätt än

genom inläggning i ättika eller

ättiksyra:

155

tomatpulp och tomatpuré .

fri

fri

fri*

ur 199

tomater i hermetiskt slutna

•detaljhandelsförpackningar

................... 100 kg

50: —

25: —

20: —

170

oliver............ 100 kg

25: —

25: —

12: 50

120

svampar:

i hermetiskt slutna de- taljhandelsförpackningar

75: —

75: —

65: —

eller 15 %

eller 13

140

andra......... 100 kg

75: —

75: —

65: —

sparris........... 100 kg

75: —

75: —

65: —

no,

andra, med undantag av po-

20.06

ur 199

tatisprodukter .... 100 kg

Frukter, beredda eller kon- serverade på annat sätt, med

eller utan tillsats av socker

eller alkohol:

25: —

25: —

20: —

s. 296 Kontrollera mot PDF

296

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

1 1

2

3 1

4 1

5 1

6

100

pulp............. 100 kg

andra slag:

30: —

30: —

15: —

200,

ananas, aprikoser, persi-

500—

kor samt blandade fruk-

700

ter (fruktsallad) . 100 kg

25: —

25: —

12: 50

800

jordnötter, kokosnötter,

paranötter, kasjunötter

(casliewnötter) samt nöt- ter hänförliga till nr

08.05 .......... 100 kg

30: —

25: —

fri

300

citrusfrukter:

grapefrukter . 100 kg

andra:

30:—

30: —

15: —

sockrade:

mandariner......

......... 100 kg

30: —

30: —

15: —

andra . . . 100 kg

60: —

30: —

15: —

andra..... 100 kg

30: —

30: —

15: —

400, 900

andra frukter:

sockrade:

plommon och guava

15: —

........... 100 kg

50: —

30: —

andra.....100 kg

60: —

30: —

15: —

andra....... 100 kg

30: —

30: —

15: —

ur 20.07

Saft av frukter eller köks- växter, även med tillsats av

socker men icke innehållande

alkohol:

osockrad:

av citrusfrukter:

101

på kärl vägande brutto

över 3 kg ... . 100 kg

15: —

15: —

5: —

105

på andra kärl. 100 kg

av äpplen, päron, körs- bär, svarta eller röda vin- bär, krusbär, hallonjord- gubbar eller lingon:

20: —

20: —

7: 50

ur 201

på kärl vägande brutto

över 3 kg .... 100 kg

20: —

20: —

10: —

ur 205

på andra kärl . 100 kg

av andra frukter:

30: —

25: —

12: 50

ur 201

på kärl vägande brutto

över 3 kg .... 100 kg

20: —

20: —

10: —

ur 205

på andra kärl . 100 kg

25: —

25: —

12: 50

301, 305

av köksväxter . . 100 kg

20: —

20: —

10: —

21.01

Rostad cikoriarot och andra

rostade kaffesurrogat, även-

©>

fri

som extrakter därav . 100 kg

20: —

eller 5 %

fri

21.02

Extrakter och essenser av

kaffe, te eller matte; preparat

på basis av dylika extrakter

eller essenser..............

10 %

fri

fri

ur 21.03

Senapspulver och beredd se- nap:

10 %

200

20 %

5 %

ur 21.04

Såser och andra för smaksätt- ning avsedda preparat:

009

innehållande högst 20 %

fett:

18 %

8 %

4 %

kurrypasta............

10 %

8 %

4 %

s. 297 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

297

1

2

3

4

5

6

andra................

8 %

8 %

4 %

ur 21.05

Sopp- och buljongpreparat

samt färdiga soppor och bul- jonger:

119, 199,

Innehållande högst 20 %

219, 299

fett....................

10 %

10 %

7 %

ur 21.06

Jäst, s. k. torrjäst härunder

inbegripen, och bakpulver:

300

bakpulver...............

15 %

15 %

7,5 %

ur 21.07

Beredda näringsmedel, ej hän- förliga till annat nummer:

310

icke alkoholhaltiga bered- ningar för framställning av

drycker .................

10 %

10 %

8 %

ur 22.01

Vatten, mineralvatten, kol- syrat vatten, is och snö:

105, 200

annat än kolsyrat vatten .

fri

fri

fri

ur 22.02

Lemonader, aromatiserat mi- neralvatten, aromatiserat kol- syrat vatten och andra alko- holfria drycker, med undantag

av frukt- och köksväxtsaft,

hänförlig till nr 20.07:

009

andra än kolsyrade drycker

fri

fri

fri

ur 22.03

Maltdrycker:

104, 204,

med en alkoholhalt översti-

904

gande 2,8 men icke 3,6 vikt- procent ............ 100 1

15: —

12: —

12: —

plus belopp

plus belopp

plus belopp

motsvarande

motsvarande

motsvarande

inhemsk

inhemsk

inhemsk

beskattning

beskattning

beskattning

105, 205,

med en alkoholhalt över-

905

stigande 3,6 viktprocent ..

..................... 100 1

18: —

14: —

14: —

plus belopp

plus belopp

plus belopp

motsvarande

motsvarande

motsvarande

inhemsk

inhemsk

inhemsk

22.04

beskattning

beskattning

beskattning

Druvmust i jäsning, ävensom

druvmust, vars jäsning avbru- tits på annat sätt än genom

tillsats av alkohol:

100

på kärl rymmande högst 10

liter............... 100 1

50: —

50: —

25: —

900

på andra kärl....... 100 1

20: —

20: —

10: —

22.05

Vin av färska druvor; druv- must, vars jäsning avbrutits

genom tillsats av alkohol:

100

musserande........100 1

annat:

200: —

200: —

100: —

med en alkoholhalt av

högst 14 volymprocent:

210

på kärl rymmande

högst 10 liter .. . 100 1

50: —

50: —

25: —

290

på andra kärl ... 100 1

med en alkoholhalt över- stigande 14 volympro- cent:

20: —

20: —

10: —

310

på kärl rymmande

högst 10 liter .. . 100 1

135: —

135: —

67: 50

390

på andra kärl ... 100 1

100: —

100: —

50: —

10f Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 150

s. 298 Kontrollera mot PDF

298 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

1

2

3 1

4 1

5

6

22.06

Vermut och annat vin av

färska druvor, berett med

växtdelar eller aromatiska

ämnen:

med en alkoholhalt av högst

14 volymprocent:

101

på kärl rymmande högst

10 liter.......... 100 1

50:--

50: —

25: —

901

på andra kärl..... 100 1

med en alkoholhalt översti- gande 14 volymprocent:

20: —

20: —

10: —

105

på kärl rymmande högst

10 liter..........100 1

135: —

135: —

67: 50

905

på andra kärl..... 100 1

100: —

100: —

50: —

22.07

Andra jästa drycker, såsom

cider (äppel- och päron vin)

och mjöd:

100

musserande, andra än cider

................... 1001

200: —

200: —

100: —

andra:

med en alkoholhalt av

högst 14 volymprocent:

210

på kärl rymmande

högst 10 liter . . . 100 1

50: —

50: —

25: —

290

på andra kärl ... 1001

med en alkoholhalt över- stigande 14 volympro- cent:

20: —

20: —

10: —

310

på kärl rymmande

högst 10 liter . . . 100 1

135: —

135: —

67: 50

390

på andra kärl ... 100 1

100: —

100: —

50: —

22.08

Alkohol (etanol, etylalkohol),

odenaturerad, med en alkohol- halt av minst 80 volympro- cent; alkohol (etanol, etyl- alkohol), denaturerad, oavsett

12 %

fri; 12 %

6 %

22.09

Alkohol (etanol, etylalkohol),

odenaturerad, med en alko- holhalt av mindre än 80

volymprocent; brännvin, likör

och andra alkoholhaltiga dryc- ker; alkoholhaltiga beredning- ar (s. k. koncentrerade ex- trakt) för framställning av

drycker:

210, 290

likör, bitter och liknande

92: 50

drycker............ 100 1

andra drycker; odenature- rad alkohol med en alko- holhalt av mindre än 80

185: —

185: —

volymprocent:

101, 610,

på kärl rymmande högst

67: 50

310, 760,

410, 860,

10 liter.......... 1001

135: —

135: —

510

17: 50

105, 690,

390, 780,

490, 880,

på andra kärl....... 100 l1

35: —

35: —

590

Tullen beräknas efter en alkoholhalt av 50 volymprocent vid 15° C.

s. 299 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

299

1

2

3

4

5

6

900

alkoholhaltiga beredningar

(s. k. koncentrerade ex- trakt) för framställning av

drycker .................

10 %

10 %

5 %

22.10

Ättika....................

15 %

12 %

6 %

23.01

Mjöl och pulver, otjänliga till

människoföda, av kött eller

andra djurdelar eller av fisk,

kräftdjur eller blötdjur; gre-

var.......................

fri

fri

fri*

ur 23.04

Olj ekakor och andra återsto- der från utvinning av vegeta- biliska oljor, med undantag

av bottensatser och avslem- ningsåterstoder:

901

mandelkli...............

fri

fri

fri

23.05

Vindruv och rå vinsten.....

fri

fri

fri

ur 23.07

Fodermedel med tillsats av

melass eller socker; andra

beredda fodermedel:

100, 901,

hundbröd; vitaminfoderme-

902

del och mineralfodermedel

icke innehållande torrmjölk

fri

fri

fri

24.01

Råtobak samt avfall av tobak

fri

fri

fri

24.02

Tobaksvaror och tobaksex- trakt:

cigarrer och cigariller, vä- gande per st.:

121

högst 1,7 g....... 10 st.

0: 33

0: 33

0: 17

122

mer än 1,7 g men icke

mer än 3 g.......10 st.

0: 64

0: 64

0: 32

in

mer än 3 g men icke mer

än 5 g........... 10 st.

1: 31

1:31

0: 66

112

mer än 5 g.......10st.

cigarretter, vägande per st.:

1: 77

1: 77

0: 89

201

högst 0,85 g......10 st.

0: 12

0: 12

0: 06

202

mer än 0,85 g. . . . 10 st.

0: 21

0: 21

0: 11

300

röktobak......... 100 kg

975: —

975: —

487:50

400—600

andra slag..............

fri

fri

fri

25.02

Svavelkis och andra naturliga

järnsulfider, orostade.......

fri

fri

fri

25.06

Kvarts, annan än naturlig

sand; kvartsit, även grovt

tillformad genom klyvning,

huggning eller sågning, dock

icke vidare än till rätblock . .

fri

fri

fri

25.07

Lera (kaolin, bentonit o.d.),

andalusit, cyanit och silli- manit, även brända, med

undantag av expanderade

leror, hänförliga till nr 68.07;

mullit; chamotte och dinas ..

fri

fri

fri

25.08

Krita:

100

obearbetad..............

fri

fri

fri

200

malen eller slammad.....

5 %

5 %

2,5 %

25.09

Jordpigment, även brända,

samt blandningar därav; na- turlig järnglimmer.........

fri

fri

fri

25.11

Naturligt bariumsulfat (tung- spat); naturligt bariumkarbo- nat (witherit), även bränt ...

fri

fri

fri*

25.12

Diatomacéhaltiga fossilmjöl

s. 300 Kontrollera mot PDF

300

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1

2

3

4

5

6

och andra liknande kisel-

dioxidhaltiga jordarter (infu- soriejord, kiselgur, trippe,

diatomit o. d.), med en vikt

per dm3 av högst 1 kg, även

brända ...................

fri

fri

fri

25.13

Pimsten; smärgel; naturlig

korund, naturlig granat och

andra naturliga slipmedel,

även värmebehandlade.....

fri

fri

fri*

25.14

Skiffer, även grovt tillformad

genom klyvning, huggning el- ler sågning, dock icke vidare

än till rätblock............

fri

fri

fri

25.15

Marmor, kalktuff (travertin)

och annan monument- eller

byggnadskalksten med en vikt

per dm3 av 2,5 kg eller där- över samt alabaster, även

grovt tillformade genom klyv- ning, huggning eller sågning,

dock icke vidare än till rät- block ....................

fri

fri

fri

25.16

Granit, porfyr, basalt, sand- sten och annan monument-

eller byggnadssten, även grovt

tillformade genom klyvning,

huggning eller sågning, dock

icke vidare än till rätblock . .

fri

fri

fri

25.17

Småsten och krossad sten

(även värmebehandlade),

grus, makadam ochtjärmaka- dam av sådant slag, som van- ligen användes för inbland- ning i betong eller för väg- byggen, banbyggen e. d.; flin- ta och singel, även värmebe- handlade; krosskorn och skärv

(även värmebehandlade) samt

pulver av stenarter, hänförliga

till nr 25.15 eller 25.16......

fri

fri

fri*

25.18

Dolomit, även grovt tillfor- mad genom klyvning, hugg- ning eller sågning, dock icke

vidare än till rätblock; bränd

dolomit; stampmassa av dolo- mit (t. ex. tjärdolomit)......

fri

fri

fri

25.20

Gipssten; anhydrit; bränd

gips, även färgad eller för- satt med mindre mängd acce- leratorer eller fördröj nings- medel, med undantag av gips,

speciellt beredd för dental- bruk.....................

fri

fri

fri*

25.21

Kalksten med huvudsaklig

användning för framställning

av kalk eller cement eller för

metallurgiskt ändamål......

fri

fri

fri

25.22

Kalk, osläckt eller släckt,

samt hydraulisk kalk.......

fri

fri

fri

25.23

Portlandcement, aluminatce- ment, slaggcement och lik-

s. 301 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

301

1

1 2

1 3

4

5

6

nande hydraulisk cement,

även färgad eller i form av

klinker............ 100 kg

0:60

0: 60

0: 30

25.25

Sjöskum (även polerade styc-

ken därav) och bärnsten;

rekonstruerat sjöskum och

rekonstruerad bärnsten i plat-

tor, stänger e. d., ej bearbe-

tade efter formningen; gagat

(jet)......................

fri

fri

fri

25.27

Talk (naturlig steatit här-

under inbegripen), även grovt

tillformad genom klyvning,

huggning eller sågning, dock

icke vidare än till rätblock . .

fri

fri

fri

25.28

Naturlig kryolit och naturlig

chiolit.................

fri

fri

fri

25.29

Naturliga arseniksulfider ....

fri

fri

25.30

Naturliga, råa borater och

koncentrat därav, även brän-

da, med undantag av borater,

utvunna ur naturliga moder-

lutar; naturlig borsyra, inne-

hållande högst 85 viktprocent

H3BO3, beräknat på torrsub-

stansen ...................

fri

fri

fri*

25.31

Fältspat, leucit, nefelin och

nefelinsyenit; flusspat.......

fri

fri

fri

25.52

Naturligt strontiumkarbonat

(strontianit), även bränt; mi-

neraliska ämnen, ej hänför-

liga till annat nummer; skärv

och brottstycken av keramiskt

gods .....................

fri

fri

fri*

26.01

Malm, även anrikad; svavel-

kis och andra naturliga järn-

sulfider, rostade...........

fri

fri

fri*

26.02

Slagg, glödspån och annat

avfall från järn- och stål-

tillverkning...............

fri

fri

fri

26.03

Aska och återstoder, inne-

hållande metaller eller metall-

föreningar och ej hänförliga

till nr 26.02 ...............

fri

fri

fri

26.04

Annan slagg och aska, aska

av havstång härunder inbe-

gripen....................

fri

fri

fri

27.01

Stenkol samt stenkolsbriket-

ter och liknande fasta bräns-

len, framställda av stenkol . .

fri

fri

fri

27.02

Brunkol och brunkolsbriket-

ter.......................

fri

fri

fri

27.03

Torv, torvbriketter, torvmull

och torvströ..............

fri

fri

fri

27.04

Koks av stenkol, brunkol eller

torv, lågtemperaturkoks här-

under inbegripen...........

fri

fri

fri

27.05

Retortkol.................

fri

fri

fri

27.06

Stenkols-, brunkols- och torv-

tjära samt andra mineraltjä-

ror, härunder inbegripet del-

vis destillerade (toppade) tjä-

s. 302 Kontrollera mot PDF

302

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

l

2 I 3

27.07

27.08

27.09

27.10

001

009

801, 809

100—

650,

901—

909

ror samt tjäror, erhållna

genom blandning av stenkolstjärbeck

med kreosotolja eller

andra destillationsprodukter

ur stenkolstjära (s. k. preparerad

tjära):

råtjära, även separerad

(centrifugerad)...........

andra slag........ 100 kg

Oljor och andra produkter,

erhållna genom destillation

av högtemperaturtjära från

stenkol, samt andra oljor

och produkter enligt anm. 2

till detta kapitel...........

Stenkolstjärbeck och annat

mineraltjärbeck samt koks av

sådant beck...............

Råolja, erhållen ur petroleum

eller ur bituminösa mineral ..

Oljor, erhållna ur petroleum

eller ur bituminösa mineral,

andra än råolja; produkter,

ej hänförliga till annat nummer,

innehållande minst 70

viktprocent oljor, erhållna

ur petroleum eller ur bituminösa

mineral, såsom karakteriserande

beståndsdel:

smörj fetter....... 100 kg

andra slag....... 100 kg

27.11

27.12

27.13

27.14

27.15

27.16

28.01

Petroleumgaser och andra gasformiga

kolväten____ 100 kg

Vaselin............ 100 kg

Petroleumvax (paraffin,

»slack wax», mikrovax), ozokerit,

ceresin, montanvax och

andra mineralvaxer, även färgade

.....................

Petroleumbitumen(asfalt), petroleumkoks

och andra återstoder

från petroleum eller

från oljor, erhållna ur bituminösa

mineral..............

Naturlig bitumen och naturasfalt;

bituminösa skiffrar,

asfaltsten och naturlig bitu
menhaltig

sand............

Bituminösa blandningar på

basis av naturasfalt, naturlig

bitumen, petroleumbitumen,

mineraltjära eller mineraltjärbeck

(t. ex. asfaltmastix, »cutbacks»):
100

flytande produkter; fasta

produkter, direkt emulgerbara

med vatten . . 100 kg

900 andra slag..............

Halogener (fluor, klor, brom

och jod):

fri

2: —

fri

fri

fri

5: —

fri; 2: —

fri

fri

2: —

fri

fri

2: —

fri

fri

fri

2: —

fri

5: —

fri

fri

fri

fri

2: —

fri

I 6

fri

1: —

fri*

fri

fri

1: —

fri*

2: 50

fri

fri*

fri

fri

1: —

fri

s. 303 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

303

1

2 1

3

4

5

6

200

klor....................

7 %

7 %

3,5% (5,5 %)

100, 300,

fluor, brom och jod......

fri

fri

fri*

400

28.04

Hydrogen (väte), ädelgaser

och andra icke-metaller:

300

oxygen (syre)............

10 %

10 %

5 %(8 %)

800

kisel (silicium) .... 100 kg

7: —

7: —

5: —(6:—)

100—

andra ..................

fri; 15 %

fri

fri*

290,

400—

700, 900

28.05

Alkalimetaller och alkaliska

jordartsmetaller; sällsynta

jordartsmetaller; skandium

och yttrium; kvicksilver ....

fri

fri

fri

28.06

Hydrogenklorid(klorväte) och

saltsyra; klorsylfonsyra.....

5 %; 15 %

5 %

2,5 % (4 %)

28.07

Svaveldioxid..............

5 %

5 %

2,5 % (4 %)

28.08

Svavelsyra; oleum (rykande

svavelsyra)................

5 %

5 %

2,5 % (4 %)

28.09

Salpetersyra; blandningar av

svavelsyra och salpetersyra ..

10 %

10 %

5 % (8 %)

28.10

Fosforpentoxid; meta-, orto-

och pyrofosforsyra:

100

fosforpentoxid; meta- och

pyrofosforsyra...........

5 % (15 %)

5 %

4 % (4,5 %)

200

ortofosforsyra ........

5 %

5 %

4 %

28.11

Arseniktrioxid, arsenikpent-

oxid och arseniksyror .......

fri

fri

fri

28.12

Bortrioxid och borsyra.....

fri; 15 %

fri

fri*

28.13

Andra oorganiska syror och

andra oxider av icke-metaller:

300

svaveltrioxid............

5 %

5 %

2,5 % (4 %)

510, 590

koldioxid (kolsyra).......

12 %

12 %

6 % (9 %)

200

perklorsyra..............

12 %

12 %

6 %(9 %)

100

hydrogenfluorid och fluor-

vätesyra................

15 %

fri

6 % (9 %)

401, 409,

andra..................

15 %

fri

fri (9 %)

900

28.14

Halogenider och oxidhalogeni-

der av icke-metaller.........

15 %

fri; 10 %

5 % (9 %)

28.15

Sulfider av icke-metaller; s. k.

fosfortrisulfid:

200

koldisulfid (kolsvavla) ....

5 %

5 %

4 % (4,5 »/o)

100, 900

andra ..................

fri; 15 %

fri

fri

28.16

Ammoniak................

12 %

12 %

10 %(11 %)

28.17

Natriumhydroxid (kaustikt

natron, kaustik soda); kalium-

hydroxid (kaustikt kali); na-

trium- och kaliumperoxid:

no

natriumhydroxid i fast

form...................

10 %

5 %

8 % (9 %)

120—

andra..................

5 %

5 %

4 % (4,5 o/0)

300

28.18

Oxider, hydroxider och per-

oxider av magnesium, stron-

tium och barium...........

fri

fri

fri

28.19

Zinkoxid och zinkperoxid . ..

fri

fri

fri

28.20

Aluminiumoxid och alumi-

niumhydroxid; konstgjord

korund...................

fri

fri

fri*

28.21

Kromoxider och krom-

hydroxider ...............

fri

fri

fri

s. 304 Kontrollera mot PDF

304

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

1

1 2

1 3

1 4

5

6

28.22

Manganoxider.............

fri

fri

fri

Järnoxider och järnhydroxi- der; järnoxidhaltiga jordpig- ment med en halt av minst 70

28.23

viktprocent bundet järn, räk-

fri

fri

fri*

28.24

Koboltoxider och kobolt-

fri

fri

fri

28.25

fri

fri

fri

28.26

Tennoxider (stannooxid och

fri

fri

fri

28.27

Blyoxider; mönja och orange-

fri

fri

fri*

28.28

Hydrazin och hydroxylamin

samt deras oorganiska salter;

andra oorganiska baser samt

metalloxider, metallhydroxi- der och metallperoxider:

300

hydrazin och oorganiska

15 %

10 %

5 %

no—

andra..................

200,

901—

fri; 15 %

fri

fri

909

28.29

Fluorider; fluorosilikater, flu- oroborater och andra fluor- komplexa salter:

200

fri

fri

fri

100, 301,

andra ..................

15 %

fri

5 %

309

28.30

Klorider och oxidklorider:

200

kalciumklorid...........

3 %

fri

fri

100,

300—

andra ..................

fri

fri

fri

900

28.31

Kloriter och liypokloriter:

300

kalciumhypoklorit och klor- kalk....................

fri

fri

fri*

100, 200,

andra..................

15 %

10 %

5 %(9 %)

900

28.32

Klorater och perklorater:

no, 120,

klorater .................

fri

fri

fri

190

200

perklorater ..............

15 %

12 %

6 % (9 %)

28.33

Bromider och oxidbromider;

bromater och perbromater;

hypobromiter..............

fri; 15 %

fri

fri

28.34

Jodider och oxidjodider; joda- ter och perjodater..........

fri; 15 %

fri

fri

28.35

Sulfider; polysulfider.......

fri; 15 %

fri

fri

28.36

Ditioniter (hydrosulfiter),

även stabiliserade med orga- niska ämnen, sulfoxylater här- under inbegripna:

100

natriumformaldehyd- sulfoxylat...............

5 %

5 %

2,5 % (4 %)

900

andra..................

fri

fri

fri

28.37

Sulfiter och tiosulfater......

fri

fri

fri

28.38

Sulfater, alunarter härunder

inbegripna; peroxisulfater

(persulfater):

400

aluminiumsulfat.........

5 %

5 %

4 % (4,5 %)

s. 305 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

305

1

1 2

1 3

4

5

6

550

järn (II) sulfat (ferrosulfat)

5 %

5 %

2,5 % (4 %)

650

koppar (II) sullat (koppar- vitriol).................

8 %

5 %

2,5 % (4 %)

700

kaliumaluminiumsulfat (ka-

lialun)..................

5 %

5 %

2,5 % (4 %)

110- 350, 450,

500, 610,

750, 900

andra..................

fri

fri

fri

28.39

Nitriter och nitrater:

100,

ur 900

nitriter.................

15 %

fri

5 % (9 %)

200,

300,

ur 900

andra ..................

fri

fri

fri

28.40

Fosfiter, hypofosfiter och fos- fater:

100—

ammoniumfosfater, natri-

300, 409

umfosfater, kaliumfosfater

och kalciumfosfater med

undantag av kalciumhydro- gen(orto)fosfat ..........

5 %; 15 %

5 %

4 % (4,5 %)

401, 900

andra..................

fri; 15 %

fri

fri*

28.41

Arseniter och arsenater.....

fri

fri

fri*

28.42

Karbonater och peroxikar- bonater (perkarbonater); icke

kemiskt definierat ammoni-

umkarbonat, innehållande

ammoniumkarbamat:

100

ammoniumkarbonater, även

innehållande ammonium- karbamat ...............

15 %

10 %

5 % (9 %)

210—

andra..................

fri

fri

fri*

900

28.43

Cyanider, enkla eller kom- plexa ....................

fri; 15 %

fri

fri

28.44

Fulminater, cyanater och tio- cyanater..................

fri; 15 %

fri

fri

28.45

Silikater; icke kemiskt defi- nierade natrium- och kalium- silikater(t. ex. vattenglas):

100—

natrium- och kaliumsilika-

220

ter, även icke kemiskt defi- nierade .................

5 %

5 %

3 % (4 %)

900

andra..................

15 %

fri

3 % (4 %)

28.46

Borater och perborater:

200

natriumperborat (borax) . .

5 %

5 %

4 % (4,5 %)

100, 900

andra..................

fri

fri

fri*

28.47

Salter av metalloxidsyror (t.

ex. kromater, permanganater

och stannater).............

fri; 15 %

fri

fri*

28.48

Andra salter, peroxisalter här- under inbegripna, av oorga- niska syror, med undantag av

azider ....................

15 %

fri

fri (9 %)

28.49

Ädla metaller i kolloidal form;

amalgamer av ädla metaller;

salter och andra oorganiska

eller organiska föreningar av

ädla metaller, proteinater,

tannater och liknande för- eningar härunder inbegripna,

s. 306 Kontrollera mot PDF

306

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1 1

2

3 1

4

5 1

6

även om de icke är kemiskt

definierade:

100

silvernitrat.............

3 %

3 %

1,5 %

900

andra ..................

fri; 15 %

fri

fri

28.50

Klyvbara kemiska grundäm- nen och isotoper; andra radio- aktiva kemiska grundämnen

och radioaktiva isotoper; oor- ganiska och organiska för- eningar av ifrågavarande

grundämnen eller isotoper,

även om de icke är kemiskt

definierade; legeringar, dis- persioner och kermeter, inne- hållande dessa grundämnen

eller isotoper eller föreningar

15 %

fri

fri (9 %)

28.51

Isotoper, ej hänförliga till nr

28.50, samt oorganiska och

organiska föreningar därav,

även om de icke är kemiskt

fri

15 %

5 % (9 %)

28.52

Oorganiska och organiska för- eningar av torium, av uran,

utarmat på U 235, av säll- synta jordartsmetaller eller

av skandium eller yttrium

samt blandningar av dessa

fri

15 %

fri (9 %)

28.53

Flytande luft (även med ädel- gaserna avlägsnade); kompri- merad luft................

fri

fri

fri

28.54

Hydrogenperoxid (väteper- oxid), hydrogenperoxid i fast

form härunder inbegripen . . .

10 %

10 %

7 % (9 %)

28.55

Fosfider..................

15 %

fri

fri (9 %)

28.56

200

Karbider (t. ex. kiselkarbid,

borkarbid och metallkarbi- der):

kalciumkarbid...........

10 %

5 %

5 % (8 %)

100,

901—

andra ..................

fri

fri

fri*

909

28.57

Hydrider, nitrider, azider, si- licider och borider..........

15 %

fri

5 %

28.58

Andra oorganiska föreningar,

härunder inbegripet destille- rat vatten och annat vatten

av motsvarande eller högre

renhetsgrad; amalgamer, and- ra än av ädla metaller......

fri

fri

fri

29.01

510, 520,

530, 570

Kolväten:

bensen (bensol), toluen (to- luol), xylen (xylol) och

cyklohexan..............

fri

fri

fri

(ej bindning)

130, 550,

nonen och dodecen; cymen

580, 590,

(cymol), naftalen (naftalin),

610

tetrahydronaftalen (tetra- lin) och dekahydronaftalen

(dekalin), antracen och fe-

nantren.................

fri

fri

fri

s. 307 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

307

1

2 1

3 1

4 !

5 1

6

110, 120,

andra..................

fri; 12 %;

fri; 12 %

9 % (11 %)

190, 540,

560, 690

15 %

ur 29.02

Halogenderivat av kolväten:

140, 160

trikloretylen och tetraklor- etylen (perkloretylen).....

15 %

12 %

9 % (12 %)

110,130,

andra, med undantag av

150,

190—

mättade klorfluorkolväten

12 %; 15 %

12 %

9 %(11 %)

590

29.03

Sulfo-, nitro- och nitrosoderi- vat av kolväten ...........

15 %

12 %

9 % (12 %)

29.04

Acykliska alkoholer samt ha- logen-, sulfo-, nitro- och nitro- soderivat därav:

201, 410

propanol (propylalkohol)

och pentanol(amylalkohol),

avsedda att användas ute- slutande för tillverkning av

natrium- eller kaliumxan- togenat.................

15 %

fri

fri (9 %)

100, 209,

andra...................

12 %; 15 %

10 %;12 %

9 %(11 %)

300,

490—

900

ur 29.05

Cykliska alkoholer samt halo- gen-, sulfo-, nitro- och nitro- soderivat därav:

no

cyklohexanol, metylcyklo- hexanol och dimetylcyklo-

fri

fri

fri

(ej bindning)

190, 500

andra, med undantag av

12 %

12 %

9 %(11 %)

29.06

Fenoler och fenolalkoholer:

200—

kresol, xylenol, butylfenol,

400,

amylfenol, naftol, resorcinol

600—

(resorcin), hydrokinon och

800

pyrogallol (pyrogallussyra)

samt salter därav........

fri

fri

fri

100, 500,

andra..................

12 %;15 %

fri; 12 %

9 %(11 %)

900

29.07

Halogen-,sulfo- nitro- och ni- trosoderivat av fenoler eller

fenolalkoholer.............

12 %

12 %

9 %(11 %)

29.08

Etrar, eteralkoholer, eterfe- noler, eteralkoholfenoler, alko- holperoxider och eterperoxi- der samt halogen-, sulfo-, ni- tro- och nitrosoderivat därav

12 %; 15 %

12 %

9 %(H %)

29.09

Epoxider, epoxialkoholer,

epoxifenoler och epoxietrar

med tre eller fyra atomer i

ringen samt halogen-, sulfo-,

nitro- och nitrosoderivat där-

12 %; 15 %

12 %

9 %(11 %)

29.10

Acetaler, hemiacetaler och

andra föreningar med acetal- funktion jämte annan enkel

eller sammansatt oxygenfunk- tion samt halogen-, sulfo-,

1

s. 308 Kontrollera mot PDF

308

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1

1 2

3

4

5

6

nitro- och nitrosoderivat där-

av.......................

15 %

12%

9 %

29.11

Aldehyder, aldehydalkoholer,

aldehydetrar, aldehydfenoler

och andra föreningar med al- dehydfunktion jämte annan

enkel eller sammansatt oxy- genfunktion:

100—

formaldehyd, trioximety-

500

len, paraformaldehyd, acet- aldehyd, paraldehyd, bu- tyraldehyd, acrylaldehyd,

krotonaldehyd, aldol, vanil- lin och etylvanillin.......

12 %; 15 %

12 %

9 %(11 %)

900

andra..................

12 %;15 %

12 %

9 %

29.12

Halogen-, sulfo-, nitro- och

nitrosoderivat av föreningar,

hänförliga till nr 29.11......

12 %

15 %

9 % (12 %)

29.13

Ketoner, ketonalkoholer, ke- tonfenoler, ketonaldehyder,

kinoner, kinonalkoholer, ki- nonfenoler, kinonaldeliyder

samt andra föreningar med ke- ton- eller kinonfunktion jäm- te annan enkel eller samman-

satt oxygenfunktion ävensom

halogen-, sulfo-, nitro- och

nitrosoderivat därav:

100, 200

aceton och metyletylketon .

14 %

12 %

9 % (12 %)

300

cyklohexanon och metyl- cyklohexanon...........

fri; 15 %

fri

fri

fei bindning)

400

kamfer.................

fri

fri

fri

900

andra..................

12 %; 15 %

12 %

9 %

29.14

Enbasiska syror och deras an- hydrider, halogenider, peroxi- der och peroxisyror ävensom

halogen-, sulfo-, nitro- och

nitrosoderivat därav:

210, 410,

blyacetat, bensoesyra, na-

421, 429

triumbensoat och andra

bensoater ...............

fri

fri

fri

(ej bindning)

no—

190,

291—

390,

430—

andra..................

fri; 12 %,

13 %; 15 %

fri; 12 %

9 %(11 %)

909

29.15

Flerbasiska syror och deras

anhydrider, halogenider, per- oxider och peroxisyror även- som halogen-, sulfo-, nitro- och

nitrosoderivat därav:

110, 120

oxalsyra och bärnstenssyra

samt salter därav:

fri

fri

fri*

130—

andra ..................

12 %;13 %

12 %

9 % (11 %)

900

29.16

Alkoholsyror, aldehydsyror,

ketonsyror, fenolsyror och

andra föreningar med syra- funktion jämte annan enkel

s. 309 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

309

1

2

3

4

5

6

eller sammansatt oxygenfunk- tion samt dessa föreningars

anhydrider, halogenider, per- oxider och peroxisyror, även- som halogen-, sulfo-, nitro- och

nitrosoderivat därav:

110, 120,

mjölksyra, vinsyra, salicyl-

130, 150,

syra, gallussyra och acetyl-

160, 170

sallcylsyra samt salter där- av; salter av citronsyra ...

fri

fri

fri

140

citronsyra...............

fri

fri

9 %(11 %)

290

andra syror och salter där-

300

av.....................

12 %

12 %

9 %(11 %)

estrar ..................

12 %

12 %

9 % (11 %)

900

andra..................

12 %

12 %

9 %

29.17

Estrar av svavelsyra och deras

salter samt halogen-, sulfo-,

nitro- och nitrosoderivat där-

29.18

av........................

15 %

12 %

9 % (12 %)

Estrar av salpetersyrlighet

eller salpetersyra samt halo- gen-, sulfo-, nitro- och nitro-

29.19

soderivat därav............

Estrar av fosforsyra och de- ras salter, s. k. laktofosfater

härunder inbegripna, samt

halogen-, sulfo-, nitro- och

nitrosoderivat därav:

12 %; 15 %

12 %

9 %(11 %)

001

estrar med fenoler........

13 %; 15 %

12 %

9 %(11 %)

29.20

009

andra..................

15 %

12 %

9 %

Estrar av kolsyra och deras

salter samt halogen-, sulfo-,

nitro- och nitrosoderivat där-

29.21

av........................

15 %

12 %

9 % (12 %)

Estrar av andra oorganiska

syror (med undantag av estrar

av hydrogenhalogenider) och

deras salter samt halogen-,

sulfo-, nitro- och nitrosoderi- vat därav.................

15 %

12 %

29.22

9 % (12 %)

Föreningar med aminofunk- tion:

200

anilin, nitranilin, naftyla- min, fenylendiamin, toly- lendiamin, toluidin och

xylidin samt salter därav ..

15 %

fri

fri (9 o/o)

no—

190, 900

andra ..................

15 %; 12 %

12 %

9 %(11 %)

29.23

Aminoföreningar med enkel

eller sammansatt oxygenfunk- tion:

200, 300

p- (N-metylamino) fenolsulfat

(metol); dimetylaminoättiksy- ra och alkalisalter därav ....

fri; 5 %

fri

fri

29.24

100, 900

andra ..................

12 %; 15 o/0

12 %

9 %(11 %)

Kvaternära ammoniumsalter

och ammoniumhydroxider; le- citiner och andra fosfoamino- lipider....................

15 %

12 %

9 %

29.25

Föreningar med amidofunk- tion:

s. 310 Kontrollera mot PDF

310

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

2

3

4

5 !

6

100

karbamid (urinämne).....

15 %

12 %

9 % (12 %)

900

andra..................

12 %

12 %

9 %(11 %)

29.26

Föreningar med imido- eller

iminofunktion:

100

sackarin och alkalisalter

därav..................

fri

fri

fri

200

hexametylentetramin.....

15 %

12 %

9 % (12 %)

300, 900

andra..................

12 %

12 %

9 %(11 %)

29.27

Föreningar med nitrilfunk- tion......................

15 %

12 %

9 %

29.28

Diazo-, azo- och azoxiför- eningar ...................

12 %

12 %

9 %(11 %)

29.29

Organiska derivat av hydra- zin eller hydroxylamin......

12 %; 15 %

12 %

9 %

29.30

Föreningar med annan nitro- genfunktion:

100

cyklohexylsulfaminsyra och

dess salter...............

15 %

fri

fri (9 %)

901,909

andra..................

15 %

12 %

9 % (12 %)

29.31

Svavelorganiska föreningar:

100

natrium- och kaliumxanto- genater.......... 100 kg

2: 50

fri

fri (1: 50)

200

tiokarbanilid (difenyltiokar- bamid).................

15 %

fri

fri (9 %)

900

andra..................

15 %

12 %

9 %

29.32

Arsenikorganiska föreningar .

fri

fri

fri

29.33

Kvicksilverorganiska för- eningar ...................

15 %

12 %

9 % (12 %)

29.34

Andra metallorganiska och

icke-metallorganiska förening-

15 %

12 %

9 %

29.35

Heterocykliska föreningar;

nukleinsyror:

110, 190

innehållande enbart oxygen

eller enbart svavel som

heteroatom..............

andra:

15 %

12 %

9 %

910

pyridin...............

fri

fri

fri

991

pyridinhomologer......

15 %

12 %

9 %

920, 999

andra ................

12 %;15 %

12 %

9 %(11 %)

29.36

Sulfonamider..............

15 %

12 %

9 % (12 %)

29.37

Sultoner och sultamer......

15 %

12 %

9 % (12 %)

29.38

Provitaminer och vitaminer,

även syntetiskt reproducerade

(naturliga koncentrat härun- der inbegripna), derivat där- av med huvudsaklig använd- ning som vitaminer samt

blandningar av dessa ämnen;

lösningar av dessa produkter,

oavsett lösningsmedlets art ..

fri

fri

fri*

29.39

Hormoner, även syntetiskt

reproducerade, samt derivat

därav med huvudsaklig an- vändning som hormoner ....

fri

fri

fri

29.40

Enzymer........... 100 kg

12: —

eller 5 %;

fri

fri

15 %

29.41

Glykosider, även syntetiskt

reproducerade, samt salter,

etrar, estrar och andra derivat

därav....................

fri

fri

fri

s. 311 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

311

1

2

3

4

5 1

6

29.42

Växtalkaloider, även synte- tiskt reproducerade, samt sal- ter, etrar, estrar och andra

derivat därav..............

fri

fri

fri*

29.43

Sockerarter, kemiskt rena,

andra än sackaros, glukos

och laktos; sockeretrar, soc- kerestrar och deras salter,

andra än produkter, hänför- liga till nr 29.39, 29.41 eller

29.42 .....................

12 %

12 %

9 %(11 %)

29.44

Antibiotika:

100

Penicillin samt salter och

andra derivat därav

1 milj. I. E.

0: 30

0: 30

fri

900

andra..................

fri

fri

fri

29.45

Andra organiska föreningar. .

15 %

12 %

9 % (12 %)

30.01

Körtlar och andra organ för

organoterapeutiskt bruk, tor- kade även pulveriserade; ex- trakt av körtlar eller andra

organ eller av deras sekret, för

organoterapeutiskt bruk; and- ra animaliska ämnen och ma- terial, beredda för terapeutiskt

eller profylaktiskt bruk, ej

hänförliga till annat nummer

fri

fri

fri

30.02

Immunsera; mikrobvacciner,

toxiner och mikrobkulturer

(härunder inbegripet jäsnings- framkallande mikrobkulturer

med undantag av jäst) samt

liknande produkter.........

fri; 7,5 %;

fri

fri

10 %

30.03

Medikamenter för människor

eller djur:

301

innehållande penicillin eller

salter eller andra derivat

av penicillin

1 milj. I. E.

0: 30

0: 30

fri

100, 200,

andra..................

fri

fri

fri

309—

900

30.04

Vadd, bindor och liknande ar- tiklar (färdiga förband, häft- plåster, kataplasmer o. d.),

impregnerade eller överdragna

med farmaceutiska preparat

eller föreliggande i förpack- ningar för detaljhandeln, för

medicinskt eller kirurgiskt

bruk, med undantag av varor,

upptagna i anm. 3 till detta

kapitel:

9 %

901

vadd samt varor av vadd .

10 %

10 %

100, 903,

13 %; 15 %;

16 %

13 %

12 %

909

30.05

Andra farmaceutiska produk- ter och artiklar:

s. 312 Kontrollera mot PDF

312

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1

2

3

4

5

6

200, 300

tandcement och andra tand-

fyllningsmedel; etuier och

lådor med första förband . .

12 %

12 %

6 %

100, 900

andra ..................

fri

fri

fri

31.01

Guano och andra naturliga

aminaliska eller vegetabiliska

gödselmedel, även blandade

med varandra men icke ke-

miskt behandlade..........

fri

fri

fri

31.02

Kvävegödselmedel, mineralis- ka eller kemiska:

210—

ammoniumnitrat; ammo-

300, 700,

niumsulfatnitrat; karbamid

801

(urinämne) och blandningar

med karbamid, ävensom fly- tande gödselmedel enligt

anm. 1 D till detta kapitel;

blandningar med ammoni- umnitrat, innehållande mer

än 15 viktprocent ammoni- umnitrogen, beräknat på

torrsubstansen ..........

12 %

12 %

6 % (9, 5 %)

400, 802

ammoniumsulfat; andra

produkter, innehållande

mer än 1,8 viktprocent am- moniumnitrogen, beräknat

på torrsubstansen . 100 kg

3: —

3: —

1: 50 (2: 40)

110, 190,

500, 600,

andra..................

fri

fri

fri

900

31.03

Fosforgödselmedel, mineralis- ka eller kemiska...........

fri

fri

fri*

31.04

Kaligödselmedel, mineraliska

eller kemiska..............

fri

fri

fri

31.05

Andra gödselmedel; produk- ter, hänförliga till detta ka- pitel, i form av tabletter, pa- stiller e. d. eller i förpackning- ar, vägande per styck högst 10

kg brutto:

100

produkter, hänförliga till

detta kapitel, i form av

tabletter, pastiller e. d. eller

i förpackningar, vägande

per styck högst 10 kg brutto

andra slag:

10 %

10 %

5 % (8 %)

200, 300

nitrogenhaltiga gödsel- medel ................

10 %

10 %

5 % (8 %)

900

andra................

fri

fri

fri

32.01

Vegetabiliska garvämnesex- trakter....................

fri

fri

fri*

32.02

Garvsyror (tannin), vatten- extraherat galläppletannin

härunder inbegripet, samt

salter, etrar, estrar och andra

derivat därav..............

fri

fri

fri

32.03

Syntetiska garvämnen, även

blandade med naturliga garv- ämnen; konstgjorda pyrmedel

(t. ex. enzymatiska och mikro- biella preparat):

s. 313 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

313

1

2

3

4

5

6

100

syntetiska garvämnen med

en askhalt av högst 20

viktprocent, beräknat på

torrsubstansen...........

6 %

6 %

3 % (5 %)

900

andra..................

fri

fri

fri

ur 32.04

Vegetabiliska färgämnen (här- under inbegripet färgträex- trakter och andra vegetabili- ska färgämnesextrakter med

undantag av indigo) och ani- maliska färgämnen:

900

andra än smör- och ost- färger, beredda med olja . .

fri

fri

fri

32.05

Syntetiska organiska färgäm- nen, organiska pigment här- under inbegripna; syntetiska

organiska produkter, utgö- rande s. k. luminoforer; på

textilfibrer fixerbara s. k. op- tiska blekmedel; naturlig indi-

go.......................

fri

fri

fri

32.06

Substratpigment...........

fri

fri

fri

32.07

Andra färgämnen; oorganiska

produkter, utgörande s. k.

luminoforer...............

fri

fri

fri

32.08

Beredda porslins-, glas- och

emaljfärger, beredda opak- medel, icke frittad glasyr- och emalj massa, flytande

glansmetallpreparat och lys- terfärger samt liknande be- redningar för keramik-, glas- och emaljeringsindustrier; en- gober; fritta och annat glas i

form av pulver, korn eller

flingor....................

fri

fri

fri

32.09

Lacker, klara eller pigmente- rade; kallvattenfärger (även

för färgning av läder); andra

målningsfärger; pigment, riv- na i linolja, lacknafta, ter- pentinolja eller liknande vid

tillverkning av målningsfär- ger använda produkter; brons- och färgfolier; lösliga färg- ämnen i sådan form eller för- packning, som tillhandahålles

i detaljhandeln:

no—

lacker; lösningar enligt

400

anm. 4 till detta kapitel . .

12 %; 15 %

12 %

9 %(11 %)

605, 701

emulsionsfärger, bronspasta

och till lacker ej hänförliga

bronsfärger.............

9 %

9 %

6 % (8 %)

500, 601,

andra ..................

6 %

6 %

4 % (5 %)

709—

950

32.10

Konstnärsfärger, färger för

skolbruk, plakatfärger, bryt- ningsfärger och liknande fär- ger i form av tabletter eller i

tuber, burkar, flaskor, skålar

eller i liknande form eller för-

s. 314 Kontrollera mot PDF

314

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1

2

3

4

5

6

packning, härunder inbegripet

dylika färger i lådor eller skrin,

med eller utan penslar, palet- ter, skålar och andra tillbehör

12 %

9 %

6 %

32.11

Beredda sickativ...........

6 %

6 %

4 %(5 %)

32.12

Kitt, spackelfärger och andra

utfyllnings- eller tätnings- medel; ympvax............

6 %

6 %

4 % (5 %)

32.13

Tryckfärger, bläck, tusch och

liknande färger:

in—

tryckfärger och duplice-

190, 901

ringsfärger..............

8 %; 10 %

8 %

6 % (7 %)

200, 909

5 %

5 %

4 %

33.01

Flyktiga vegetabiliska oljor

i flytande eller fast form,

även terpenfria; resinoider ..

................... 100 kg

fri; 10 %,

dock högst

1 000: —

fri

fri

33.02

Terpenhaltiga biprodukter ur

flyktiga vegetabiliska oljor . .

................... 100 kg

10 %,

dock högst

1 000:—

fri

fri

33.03

Koncentrat av flyktiga vege- tabiliska oljor (erhållna ge- nom s. k. enfleurage eller

maceration) i fett, icke flyktig

olja, vax eller liknande ämne

................... 100 kg

10 %,

dock högst

1 000: —

fri

fri

33.04

Blandningar av två eller flera

luktämnen (naturliga eller

syntetiska) samt blandningar

(alkohollösningar härunder in- begripna) på basis av ett

eller flera av dessa ämnen, ut-

görande råvaror för parfym- industrin, livsmedelsindustrin

eller andra industrier. 100 kg

10 %,

dock högst

1 000: —

men minst

fri

5 %

400: —

33.05

Vatten från destillation av

flyktiga vegetabiliska olj or

samt vattenlösningar av dyli- ka oljor, även för medicinskt

bruk.....................

fri

fri

fri

33.06

Parfymer, toalettmedel och

kosmetiska preparat:

700

rakkräm................

12 %

12 %

6 %

110—690,

andra ..................

12 %; 15 %;

12 %

6 % (9,5 %)

901—909

20 %

34.01

Tvål och såpa, även medicin- ska:

700

toalettvål i formade hand- stycken ......... 100 kg

50: —

50: —

25: —

(40: —)

800

raktvål.......... 100 kg

50: —

50: —

25 :—

eller 15 %

(40: —)

s. 315 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

315

1

2

3

4

5

6

100—

600, 900

andra ..................

10 %

10 %

10 %

34.02

Organiska ytaktiva ämnen:

ytaktiva preparat samt tvätt- och rengöringsmedel, även in- nehållande tvål eller såpa ..

10 %;12 %

10 %

9 %

34.03

Beredda smörjmedel samt pre- parat av sådana slag, som an- vändes för olje- eller fett- behandling av textilvaror,

läder eller andra material,

dock med undantag av pro- dukter, innehållande minst 70

viktprocent oljor, erhållna ur

petroleum eller ur bituminösa

mineral:

001

smörjfetter....... 100 kg

2: —

2: —

1: —

009

andra...........100 kg

fri; 2: —

fri

fri

34.04

Konstgjorda vaxer, även vat- tenlösliga eller direkt emul- gerbara med vatten; beredda

vaxer, icke emulgerade och

icke innehållande lösningsme- del:

001

vaxliknande glycerider; i

vatten lösliga eller direkt

emulgerbara vaxer.......

12 %

12 %

9 %

009

andra..................

fri

fri

fri

34.05

Puts- och polermedel för sko- don, möbler, golv och metall- föremål, skurpulver samt lik- nande preparat, med undan- tag av beredda vaxer, hän- förliga till nr 34.04 .........

8 %; 10 %

8 %

4 %

34.06

Stearin-, paraffin- och vax- ljus samt liknande varor ....

8 %

8 %

4 % (6,5 %)

34.07

Modelleringsmassor, även in- kommande i satser eller ut-

görande leksaker; s. k. den- talvax samt avtrycksmassor

för dentalbruk, i form av

plattor (även hästskoforma- de), stavar e. d............

fri; 12 %

fri

fri

35.01

Kasein, kaseinater och andra

kaseinderivat; kaseinlim:

100

kasein..................

fri

fri

fri

500, 700

andra........... 100 kg

20: —;

20: —

10: —

20: —

eller 10 %

(16: -)

ur 35.02

Albuminer, albuminater och

andra albuminderivat:

200—

andra än äggalbumin.....

fri

fri

fri

500

35.03

Gelatin (härunder inbegripet

gelatinfolier med kvadratisk

eller rektangulär form, även

färgade eller ytbehandlade)

och gelatinderivat; lim från

ben, hudar, senor e. d. samt

fisklim; husbloss .... 100 kg

20:—;

20: —

10: —

100: —

eller 15 %;

20: —

eller 10 %

(16:-)

s. 316 Kontrollera mot PDF

316

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

1

2

3

4

5

6

35.04

Andra proteiner, peptoner

härunder inbegripna, samt

derivat därav; hudpulver,

även behandlat med kromsalt

fri

fri

fri

35.06

Lim och klister-, beredda, ej

hänförliga till annat nummer;

produkter, alla slag, läm- pade för användning såsom

lim eller klister och inkom- mande för sådan användning

i detaljhandelsförpackningar,

vägande per styck högst 1 kg

netto:

500, 900

i detaljhandelsförpackning- ar, vägande per styck högst

1 kg netto ..............

12 %; 14 %

12 %

10 %(11 %)

990

andraslag....... 100 kg

20: —

20: —

10: —

eller 10 %

(16:—)

36.01

Krut:

100

svartkrut...............

5 %

5 %

2,5 % (4 %)

900

annat..................

12 %

12 %

6 % (9,5 %)

36.02

Beredda sprängämnen......

12 %

12 %

6 % (9,5 %)

36.03

Stubin, detonerande stubin

härunder inbegripen:

100

svartkrutsstubin.........

5 %

5 %

2,5 % (4 %)

900

annan ..................

12 %

12 %

6 % (9,5 %)

36.04

Tändhattar, rivtändare,

sprängkapslar och liknande

tändmedel................

fri

fri

fri

36.05

Pyrotekniska artiklar (fyrver- keripjäser, knalldosor, liv- räddningsraketer och liknande

artiklar):

100

pyrotekniska artiklar för

signalerings- eller livrädd- ningsändamål...........

17 %

fri

7,5 %

900

andra..................

17 %

15 %

7,5 %

36.06

Tändstickor, med undantag

av bengaliska tändstickor . . .

................... 100 kg

5: —

5: —

2: 50

(4:—)

36.07

Järncerium (ferrocerium) och

andra pyrofora legeringar,

även tillformade...........

fri

fri

fri

36.08

Andra brännbara produkter .

fri

fri

fri

37.01

Fotografiska plåtar och foto- grafisk bladfilm, ljuskänsliga,

icke exponerade, av annat

material än papper, papp eller

vävnad ...................

fri; 5 %

fri

fri*

37.03

Papper, papp och väv, ljus- känsliga, även exponerade

men icke framkallade:

190, 201

innehållande silverförening

som ljuskänsligt ämne ....

andra slag:

fri

fri

fri*

no

papper och papp.......

8 %

8 %

4 %

209

väv..................

10 %

10 %

5 %

37.04

Plåtar och film, exponerade

men icke framkallade, nega- tiva eller positiva..........

fri; 5 %

fri*

fri

37.05

Plåtar samt film, även per-

s. 317 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

317

1 1

2

3 1

4

5

6

forerad (annan än kinofilm),

exponerade och framkallade,

negativa eller positiva......

fri

fri

fri*

37.06

Kinofilm med enbart ljud- spår, exponerad och fram- kallad, negativ eller positiv ..

................... 100 kg

1 000:—

fri

fri

37.07

Annan kinofilm, med eller

utan ljudspår, exponerad och

framkallad, negativ eller posi- tiv:

100

negativ film, ävensom posi- tiv film, avsedd att använ-

das uteslutande för kopie- ring ............. 100 kg

1 000:—

fri

fri

900

annan positiv film . 100 kg

1 000:—

800: —

400: —

37.08

Kemiska produkter för foto- bruk, blixtljuspreparat här- under inbegripna:

100

ljuskänslig kollodiumemul-

sion....................

10 %

10 %

5 % (8 %)

900

andra..................

5 %

fri

fri

38.02

Djurkol (t. ex. benkol, elfen- benssvart, blodkol), även an- vänt .....................

fri

fri

fri

38.03

Aktiverat kol (avfärgande,

depolariserande eller adsor- berande); aktiverad infusorie- jord, aktiverad lera, aktiverad

bauxit och andra aktiverade

naturliga mineraliska ämnen

fri

fri

fri*

38.04

Gasvatten och använd gasre- ningsmassa................

fri

fri

fri

38.05

Tallolja (tallsyra) och lågraf- finerad tallfettsyra.........

fri

fri

fri

38.06

Sulfitlut, indunstad........

fri

fri

fri

38.07

Terpentinolj a och andra lös- ningsmedel av terpener, er- hållna genom destillation eller

på annat sätt ur barrträ (t. ex.

balsam-, kolugns- och sulfat- terpentin); rå dipenten; rå cy- men (rå cymol); »pine oil» . .

5 %

fri

fri

38.08

Kolofonium och hartssyror

samt derivat därav, andra än

hartsestrar, hänförliga till nr

39.05; s. k. hartssprit och

hartsoljor ................

fri; 5 %

fri

fri*

38.09

Trätjära; trätjäroljor, med

undantag av till nr 38.18 hän- förliga lösnings- och späd- ningsmedel; trätjärkreosot; rå

metanol (rå metylalkohol);

acetonolja:

400

acetonolja...............

14 %

fri

fri

100—

fri

fri

fri*

300

38.10

Vegetabiliskt beck, alla slag;

bryggeriharts och liknande

produkter på basis av kolo- fonium eller vegetabiliskt

beck; kärnbindemedel på ba-

s. 318 Kontrollera mot PDF

318

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1

2

3

4

5

6

sis av naturliga, hartsartade

produkter.................

fri

fri

fri

38.11

Desinfektionsmedel, insekts-,

svamp- och ogräsbekämp- ningsmedel, groningsförhind- rande medel, råttgift och lik- nande produkter, föreliggande

i sådan form eller förpackning,

som tillhandahålles i detalj- handeln, eller såsom preparat

eller såsom utformade artiklar

(t. ex. band, vekar och ljus,

preparerade med svavel, samt

flugfångare)...............

10 %

10 %

9 %

ur 38.12

Beredda glatt-, appretur- och

betmedel av sådana slag, som

användes inom textil-, pap- pers- eller läderindustrin eller

inom närstående industrier:

innehållande stärkelse eller

stärkelseprodukter:

101

i detaljhandelsförpack- ningar vägande per styck

högst 1 kg netto.......

10 %

10 %

9 %

900

andra..................

10 %

10 %

9 %

38.13

Betmedel för metaller; fluss- medel och andra preparat, ut- görande hjälpmedel vid löd- ning eller svetsning; löd- och

svetsmedel, bestående av me- tall och andra ämnen, i form

av pulver eller pastor; prepa- rat för beläggning eller fyll- ning av svetstråd eller svets- elektroder .................

5 %

5 %

2,5 %

38.14

Preparat för motverkande av

knackning, oxidation, korro- sion eller hartsbildning, vis- kositetshöjande preparat och

andra liknande beredda till- satsmedel för mineraloljor ...

fri

fri

fri

38.16

Beredda närsubstrat för od- ling av mikrober...........

fri

fri

fri

38.17

Preparat och laddningar till

brandsläckningsapparater;

brandsläckningsbomber.....

5 %

5 %

3 %

38.18

Lösnings- och spädningsmedel

för lacker e. d., utgörande

blandningar...............

12 %

12 %

9 %(11 %)

ur 38.19

Produkter, preparat och åter- stoder från kemiska eller när-

stående industrier, blandning- ar av naturprodukter härun- der inbegripna, ej hänförliga

till annat nummer:

200, 991

naften- och naftensulfosyror

samt till nr 34.02 ej hän- förliga alkalisalter av des- sa syror; kolväteblandning- ar, huvudsakligen beståen- de av nonen eller dodecen .

fri

fri

fri

400

icke sintrade blandningar

s. 319 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

319

1

2

3

4

5

6

innehållande metallkarbi-

der för framställning av

hårdmetall..............

fri

fri

fri

510—

murbruk, även hydrauliskt

590

eller eldfast.............

fri

fri

fri

600, 930,

gasreningsmassa, ej hänför-

993

lig till nr 38.04; elektrod- massa och andra bland-

ningar av kol, koks och

beck, härunder inbegripet

förkoksad dylik massa;

block, plattor, stänger o. d.

av kol..................

fri

fri

fri

700

återstoder från kemiska el- ler närstående industrier ..

fri

fri

fri

101, 800,

andra, med undantag av

920, 940,

kärnbindemedel,innehållan-

999

de stärkelse eller stärkelse-

produkter, i detaljhandels- förpackningar vägande per

styck högst 1 kg netto samt

beredda antioxidanter för

gummiindustrin..........

12 %;15 %

12 %;

9 %(11 %)

samma tull

som den be- ståndsdel,

vars tullsats

medför

högsta

tullen (varu-

nr 800)

39.01

Kondensations-, polykonden- sations- och polyadditions- produkter, även modifierade

eller polymeriserade, linjära

produkter härunder inbegrip- na (t. ex. fenoplaster, amino- plaster, alkyder, polyallylest- rar och andra omättade poly- estrar, silikoner):

101—

obearbetade.............

10 %; 15 %

10 %

9 %(10 %)

600

811—

13 %;15 %

13 %; 15 %

H % (13 %)

990

39.02

Polymerisationsprodukter,

sampolymerisat härunder in- begripna (t. ex. polyeten, poly- tetrahalogeneten, polyisobu- ten, polystyren, polyvinylklo- rid, polyvinylacetat, polyvi- nylkloridacetat och andra po- lyvinylderivat, polyakrylsyra- och polymetakrylsyraderivat,

kumaronindenhartser):

101—600

obearbetade .............

10 %; 15 %

10 %

9 % (10 %)

700—909

andra ..................

13 %; 15 %

13 %; 15 %

H % (13 %)

39.03

Cellulosaregenerat; cellulosa- nitrat, cellulosaacetat och an-

dra cellulosaestrar, cellulosa- etrar och andra kemiska cel-

lulosaderivat, även mjukgjor- da (t. ex. kollodium, cellulo- id); vulkanfiber:

s. 320 Kontrollera mot PDF

320

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1

2

3

4

5

6

obearbetade:

201, 301

cellulosaacetat, cellulosa-

propionat och cellulosa- butyrat utan tillsats av

andra ämnen..........

fri

fri

fri

(ei bindning)

no—

190, 205,

andra................

lo %; 15 %

10 %

9 % (10 %)

305—

590

andra:

601, 605

av cellulosanitrat......

fri

fri

fri

(ei bindning)

900

av vulkantiber........

av andra plaster:

5 %; 6 %

5 %

2,5 % (4 %)

640—

plattor, duk, tolier och

659

band med en tjocklek

av 1,5 mm eller där- över ................

13 %; fri

fri

fri

(ei bindning)

plattor, duk, folier och

band med en tjocklek

av mindre än 1,5 mm:

760

laminerade........

13 %

13 %

11 % (12 %)

770

avsedda att använ- das uteslutande för

tillverkning av ljus- känslig film........

15 %

fri

fri

775—

andra ............

15 %

15 %

11 % (13 %)

789

801—

enfibertråd, slangar,

803

rör, stavar och stänger

15 %

15 %

11 % (13 %)

39.04

Härdade proteiner (t. ex. här- dat kasein, härdat gelatin):

501

konsttarmar.............

15 %

15 %

7 % (12 %)

100

avfall och skrot..........

fri

fri

fri

509

andra slag..............

fri

fri

fri

(ej bindning)

39.05

Naturhartser, modifierade ge- nom s. k. utsmältning; konst- hartser, erhållna genom för- estring av naturhartser eller

hartssyror (hartsestrar); ke- miska derivat av naturgummi

(t. ex. klorkautschuk, hydro- klorkautschuk, oxikautschuk,

cy klokautschuk):

100—

obearbetade.............

10 %;15 %

10 %

5 % (8 %)

409

801—

809

andra..................

13 %; 15 %

13 %;15 %

7 % (10,5 %)

ur 39.06

Andra högmolekylära polyme- rer, konsthartser och plaster;

alginsyra samt salter och est- rar därav; linoxyn:

obearbetade:

100

alginsyra samt salter och

estrar därav; växtslem,

företrät, förestrat eller

på annat sätt modifierat

fri

fri

fri

401, 409

andra, med undantag av

stärkelse, företräd, för-

s. 321 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

321

1 I 2 | 3j_4|_5)6

estrad eller på annat sätt

modifierad............

10 %; 15 %

10 %

5 % (8 %)

501, 509

andra................

13 %; 15 %

13 %; 15 %

7 % (10,5%)

39.07

Varor av material, hänförliga

till nr 39.01—39.06:

221

stenciler.................

15 %

8 %

7 % (12 %)

110, 210,

andra...................

15 %

15 %

11 % (13 %)

220, 230—

900

40.02

Syntetisk latex (gummi- mjölk); förvulkad syntetisk

latex; syntetiskt gummi; fak- tis, framställd av oljor......

fri

fri

fri*

40.03

Gummiregenerat...........

fri

fri

fri

40.04

Avklipp och annat avfall av

annat gummi än hårdgummi;

skrot av annat gummi än

hårdgummi, användbart ute- slutande för återvinning av

gummi; mjöl, framställt av

avfall eller skrot av annat

gummi än hårdgummi......

fri

fri

fri

40.05

Plattor, duk och band av ovul- kat naturgummi eller ovulkat

syntetiskt gummi, med un- dantag av rökt arkgummi och

kräppgummi, hänförligt till

nr 40.01 eller 40.02; korn av

ovulkat naturligt eller synte- tiskt gummi, färdigblandat

för vulkning; s. k. master- batch, bestående av ovulkat

naturligt eller syntetiskt gum- mi, som före eller efter koa- guleringen försatts med kim- rök (»carbon black») eller ki- seldioxid, med eller utan till- sats av mineralolja, oavsett

varans form:

001

s. k. master-batch........

fri

fri

fri

009

andra slag..............

8 %

8 %

4 %

40.06

Ovulkat naturgummi och o- vulkat syntetiskt gummi, la- tex härunder inbegripen, i

andra former eller tillstånd

(t. ex. rör och strängar, även

profilerade, lösningar och dis- persioner); artiklar av ovul- kat naturgummi eller ovulkat

syntetiskt gummi (t. ex. över- draget eller impregnerat garn

av textilmaterial; ringar och

rondeller):

300

överdraget eller impregne- rat garn av textilmaterial .

samma tull

samma tull

samma bind-

som för mot-

som för mot-

ning som för

svarande

svarande

motsvarande

icke över-

icke över-

icke över-

dragna eller

dragna eller

dragna eller

icke impreg-

icke impreg-

icke impreg-

nerat garn

nerat garn

nerat garn

400

andra varor av ovulkat na-

11 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 150

s. 322 Kontrollera mot PDF

322

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

101, 109,

910, 999

40.07

turgummi eller ovulkat syntetiskt

gummi i förening

med annat material......

andra slag..............

Tråd och rep av mjukgummi,

även med överklädnad av

textilmaterial, samt gam av

textilmaterial, impregnerat eller

överdraget med mjukgum
-

40.08

40.09

100

200, 900

500

101,290

500

100, 910,

990

mi:

tråd av mjukgummi utan

överklädnad.............

andra slag..............

Plattor, duk och band samt

strängar och stänger, även

profilerade, av mjukgummi:

strängar och stänger, även

profilerade..............

andra ..................

Rör och slangar av mjukgummi:
spiral-

och pansarslangar ..

andra..................

40.10

40.11

100

210—

700

Driv- och transportremmar av

mjukgummi...............

Ringar, däck, utbytbara slitbanor

till däck samt slangar

och fälgband, av mjukgummi,

för alla slags hjul:

massiva ringar ..........

andra slag....... 100 kg

40.12

40.13

40.14

40.15

40.16

41.01

41.02

100

900

500

100

Hygieniska och farmaceutislca

artiklar (dinappar härunder

inbegripna) av mjukgummi,

även med delar av hårdgummi

.......................

Kläder och tillbehör därtill

(handskar härunder inbegripna)

av mjukgummi:

handskar...............

andra..................

Andra varor av mjukgummi .

Hårdgummi, obearbetat; plattor,

band, stänger (även profilerade)

och rör ävensom avfall,

skrot och pulver av hårdgummi:
avfall,

skrot och pulver ...

andra slag..............

Andra varor av hårdgummi .

Hudar och skinn, oberedda

(färska, saltade, torkade, kalkade

eller picklade) ........

Läder av nötkreatur, buffel

och hästdjur, ej hänförligt till

nr 41.06—41.08:

|4|_5L«

10 %

10 %

5 %

8 %

8 %

4 %

fri

fri

fri

12 %

12 %

10 %

10 %;25 %

10 %

6 %

10 %

10 %

8 %

8 %

8 %

7 %

15 %;10 %

10 %

8 %

10 %

10 %

9 %

10 %

10 %

8 %

13 %,

13 %,

9 %,

dock minst

dock minst

dock minst

85:—;

85: —

70: —

16 %,

dock minst

85: —

8 %; 10 %

5 %

2,5 %

10 %

10 %

5 %

15 %

10 %

7,5 %

10 %; 15 %

10 %

5 %

fri

fri

fri*

8 %

8 %

4 %

8 %; 15 %

8 %

4 %

fri

fri

fri*

s. 323 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

323

I 2 | 3JJ|_5|6

in,

ur 119,

förgarvat, avsett för vi- dare garvning...........

fri; 7 %

fri; 7 %

fri*

141,

ur 149

ur 119,

ur 149,

annat.............

7 %

6 %

150—900

41.03

Läder av får, ej hänförligt till

nr 41.06—41.08:

no,

förgarvat, avsett för vidare

ur 190

garvning................

fri; 7 %

7 °L

fri; 7 %

7 %

fri*

ur 190,

annat..................

200—900

0 /O

41.04

Läder av get, ej hänförligt till

nr 41.06—41.08:

no,

förgarvat, avsett för vidare

ur 190

garvning ...............

fri* 7 94

fri; 7 %

7 %

fri

6 %

ur 190,

200—900

annat..................

7 %

41.05

Läder av andra djur, ej hän- förligt till nr 41.06—41.08:

001,

förgarvat, avsett för vidare

ur 009

garvning................

fri; 7 %

7 °4

fri

6 %

6 %

6 %

ur 009

annat ..................

7 °L

41.06

Sämskläder...............

7 %

7 %

7 °4

41.07

Pergament................

7 °4

41.08

Lackläder samt metalliserat

läder ..................

7 °4

7 %

41.09

Avklipp och annat avfall av

läder, konstläder eller perga- ment, icke användbart för

tillverkning av lädervaror; lä- derpulver ..............

fri

^ /O

fri

fri

41.10

Konstläder, innehållande lä- der eller läderfibrer, i plattor

eller rullar................

7 °4

7 %

42.01

Sabelmakeriarbeten för djur

(sadlar, seldon, draglinor, knä-

° /o

skydd och liknande artiklar),

oavsett materialets beskaffen- het .......................

8 %

8 %

7 %

42.02

Reseffekter (t. ex. koffertar,

resväskor, hattaskar och rygg- säckar), shoppingväskor,

handväskor, portföljer, plån- böcker, portmonnäer, neces- särer, verktygsväskor, tobaks-

pungar samt fodral, etuier och

askar (för t. ex. vapen, musik- instrument, kikare, smycken,

flaskor, kragar, skodon eller

borstar) och liknande förva- ringspersedlar av läder, konst-

läder, vulkanfiber, plast (i

form av plattor, duk eller fo-

lier), papp eller textilvara:

210, 510,

handväskor...... 100 kg

700: —;

13 %, dock

10 %, dock

910

1 000: —;

15 %; 20 %;

13 %,

dock högst

högst 700: —

högst 600: —

700: —

s. 324 Kontrollera mot PDF

324

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

1 , 1

2

3 1

4 1

5 1

6

no—

120,

220—

andra..................

13 %; 15 %

13 %

10 %

420,

520—

820,

920—

999

42.03

Kläder och andra bekläd- nadspersedlar samt tillbehör

därtill, av läder eller konst- läder:

100—

209

12 %

12 %

11 %

300, 900

8 %

8 %

7 %

42.04

Varor för tekniskt bruk, av

läder eller konstläder.......

8 %

8 %

7 %

42.05

Andra varor av läder eller

8 %

8 %

7 %

42.06

Varor av tarmar, guldslagar- hinna, blåsor eller senor

................... 100 kg

fri; 120: —

fri; 5 %;

fri

fri

43.01

Pälsskinn, oberedda . 100 kg

fri

fri*

150: —

eller 10 %

43.02

Pälsskinn, beredda, även hop- fogade till tavlor, ämnen eller

liknande stycken, ävensom

avfallsbitar därav:

101—

pälsskinn, icke hopfogade

890,

till tavlor, ämnen eller lik-

950

nande stycken; avfallsbitar

6 %; 8 %;

10 %,12 %

6 %

3 %

901—

pälsskinn, hopfogade till

909

tavlor, ämnen eller liknande

stycken ................

8 %

8 %

4 %

43.03

Varor av pälsskinn.........

10 %

10 %

7 %

43.04

Konstgjord päls och varor

därav:

100

konstgjord päls..........

10 %

10 %

8 %

900

varor av konstgjord päls ..

15 %

15 %

13 %

44.01

Brännved; träavfall, sågspån

härunder inbegripen........

fri

fri

fri

44.03

Virke, obearbetat eller barkat

eller grovt avjämnat på ytan

fri

fri

fri*

44.04

Virke, bilat eller grovt sågat

på två eller fyra sidor.....

fri

fri

fri*

44.05

Virke, erhållet genom sågning

(i längdriktningen), skärning

eller svarvning men icke vi- dare bearbetat, med en tjock- lek överstigande 5 mm......

fri

fri

fri*

44.06

Kubbar av trä för gatubelägg-

fri

fri

fri*

44.07

Järnvägs- och spårvägssliprar

av trä....................

fri

fri

fri*

44.08

Tunnstav av trä, framställd

genom klyvning, även sågad

på en av huvudsidorna men

Icke vidare bearbetad; tunn-

s. 325 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

325

1

2

3

4

5

6

stav av trä, framställd ge- nom sågning, med minst en av

huvudsidorna cylindersågad

men icke vidare bearbetad . .

fri

fri

fri*

44.09

44.10

Tunnbandsvidjor av trä; på- lar av trä, kluvna; störar, pin- nar o. d. av trä, tillspetsade

men icke sågade i längdrikt- ningen; träspån för tillverk- ning av korgar, askar, siktar

e. d.; klarspån och liknande

spån av trä...............

Ämnen av trä till promenad- käppar, paraplyskaft, piskor,

verktygshandtag eller liknan- de artiklar, grovt tillformade

eller avrundade men icke svar-

fri

fri

fri

vade, böjda eller på annat sätt

44.11

bearbetade...............

Trätråd samt tändsticksäm-

fri; 5 %

fri

fri

44.12

nen och skopligg av trä.....

Träull och trämjöl.........

fri

fri

fri

fri

fri

fri

44.13

Virke (parkettstav härunder

inbegripen), hyvlat, spontat,

falsat, fasat eller på liknande

sätt bearbetat:

100

parkettstav...........

6 %

fri

6 %

fri

211—

annat...............

3 /o

44.14

44.15

900

Virke, erhållet genom sågning

(i längdriktningen), skärning

eller svarvning men icke vida- re bearbetat, med en tjocklek

av högst 5 mm; faner med en

tjocklek av högst 5 mm ....

1,5 %

3 %; 10 %

3 %

Fanerade skivor samt kryss- faner och annat skiktträ; trä-

skivor med inläggningar:

210—

290

kryssfaner (plywood).....

6 %; 10 %

6 %

3 %

300, 400

andra slag..............

9 %; 10 %

9 %

4,5 %

44.16

Lamellplattor av trä, icke

massiva (cellplattor), även be- lagda med plåt av oädel me- tall .................

9 °L

4,5 %

44.17

Specialbehandlat trä i skivor,

block e. d.................

fri

/O

fri

44.18

Konstgjort trä, framställt ge- nom agglomerering av trä- spån, sågspån, trämjöl eller

annat träartat avfall med na- turhartser, konsthartser eller

andra organiska bindemedel,

44.19

i skivor, block e. d.........

Ram- och möbellister av trä

5 %

5 %

2,5 %

samt profilerade lister av trä

för inredning i byggnader, för

elektriska ledningar eller för

liknande ändamål..........

8 %

8 %

4 %

44.20

Ramar av trä för tavlor, foto-

1

grafier, speglar e. d.........

8 %

8 %

4 %

s. 326 Kontrollera mot PDF

326

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1|2[_3|_4|_5|_6

44.21

Lådor, häckar, cylindriska

tunnor och liknande förpack- ningar av trä, ej hänförliga till

nr 44.22, sammansatta eller i

delar .....................

fri

fri

fri*

44.22

Tunnbinderiarbeten, såsom

fat, kar, baljor och ämbar,

samt delar därtill, av trä, ej

hänförliga till nr 44.08 ......

6 %

6 %

3 %

44.23

Byggnadssnickerier av trä,

även grövre (timmermans- arbeten), härunder inbegripet

trähus, omonterade eller mon- terade, och sammansatt par- kettstav:

200

sammansatt parkettstav . .

6 %

6 %

3 %

100,

300—

fri

fri

fri

900

44.24

Hushållsartiklar av trä.....

10 %

10 %

5 %

44.25

Verktyg och redskap av trä;

hyvelstockar, sågställningar

och dylika delar av trä till

verktyg eller redskap; hand- tag och skaft av trä till verk- tyg eller redskap; borstträn

samt borst- och kvastskaft av

trä; skoläster och skoblock av

trä:

verktyg och redskap; hyvel- stockar, sågställningar och

dylika delar till verktyg

eller redskap; handtag och

skaft till verktyg eller red- skap; borstträn samt borst- och kvastskaft av trä:

101

109

fri

fri

fri*

av annat träslag.......

skoläster och skoblock:

5 %

5 %

2,5 %

201

grovt tillformade ämnen

fri

fri

fri

301, 309

10 %

10 %

O %

44.26

Bobiner, spolpipor, trådrullar

och liknande artiklar, svarva-

5 %

5 %

2,5 %

44.27

Golv- och bordlampor samt

liknande belysningsartiklar av

trä; rumsinventarier av trä,

ej hänförliga till 94 kap.;

skrin, serveringsbrickor, frukt- skålar och liknande artiklar

av trä; askar, etuier och lik- nande förvaringspersedlar av

trä för bordssilver, ritbestick,

musikinstrument o. d.; pryd- nadsarliklar av trä samt artik- lar av trä för personligt bruk,

avsedda att bäras exempelvis

i fickor eller handväskor; de- lar av trä till artiklar, hänför- liga till detta nummer.......

10 %

10 %

5 %

44.28

Andra varor av trä.........

10 %

10 %

5 %

45.01

Naturkork, obearbetad, kros-

s. 327 Kontrollera mot PDF

Kiingl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

327

1

2

3

4

5

6

säd, granulerad eller malen;

ävensom korkavfall........

fri

fri

fri

45.02

Naturkork i block, plattor,

skivor eller remsor, härunder

inbegripet kuber för tillverk- ning av korkar ............

fri

fri

fri

45.03

Varor av naturkork........

fri

fri

fri

45.04

Presskork och varor därav . .

7 %

7 %

3,5 %

46.01

Flätor och liknande varor av

flätningsmaterial, för tillverk- ning av hattar eller för annat

ändamål, även sammanfogade

till band:

101, 109

av plast ................

15 %

15 %

13 %

901, 909

av annat material........

fri

fri

fri

46.02

Vävnader och liknande varor

av flätningsmaterial, mattor

och gallerverk härunder in- begripna; halmhylsor för flas- kor:

101,109

av plast................

15 %

15 %

13 %

200—

av annat material........

10 %

10 %

5 %

990

46.03

Korgmakeriarbeten och andra

artiklar, framställda direkt av

flätningsmaterial eller tillver- kade av till nr 46.01 eller

46.02 hänförliga varor; artik- lar av s. k. luffasvamp:

100

av plast ................

15 %

15 %

13 %

910, 990

av annat material........

10 %; 15 %

10 %

5 %

47.01

Pappersmassa.............

fri

fri

fri

47.02

Avfall av papper eller papp,

makulatur härunder inbegri- gripen; förbrukade varor av

papper eller papp, användbara

uteslutande för papperstill- verkning ..................

fri

fri

fri

48.01

Papper och papp, maskingjor- da, cellulosavadd härunder in-

begripen, i rullar eller ark:

no

tidningspapper..........

fri

fri

fri

600

grålumppapper och grå- lumppapp...............

3 %; 4 %

3 %

1,5 %

240

kondensatorpapper.......

3 %

3 %

1,5 %

250

karbonråpapper..........

4 %

4 %

2 %

120—

andra slag..............

5 %; 6 %

5 %

2.5 %

220,

260—

509,

710—

902

48.02

Papper och papp, handgjorda

5 %

5 %

2,5 %

48.03

Pergamentpapper, pergament- papp och smörpapper, även

imiterade, samt pergamyn, i

rullar eller ark ............

5 %

5 %

2,5 %

48.04

Papper och papp, bestående

av två eller flera genom binde- medel förenade skikt, utan

överdrag eller impregnering,

även med invändig förstärk-

s. 328 Kontrollera mot PDF

328

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1

48.05

48.06

48.07

48.08

48.09

48.10

48.11

48.12

48.13

48.14

48.15

48.16

48.17

2|3[4|_5[_6

ning av annat material, i rullar

eller ark..................

5 %; 6 %

5 %

2,5 %

Papper och papp, vågade

(även klistrade), kräpperade,

plisserade, mönsterpressade,

mönsterpräglade eller perfo- rerade, i rullar eller ark.....

5 %

5 %

2,5 %

Papper och papp, linjerade

eller rutade, i rullar eller ark .

5 %

5 %

2,5 %

no, 190

Papper och papp med över- drag eller impregnering, här- under inbegripet papper och

papp, färgade eller marmore- rade annorlunda än i massan

eller försedda med tryck (ej

hänförliga till nr 48.06 eller

till 49 kap.), i rullar eller ark:

med överdrag eller impreg- nering av asfalt eller bitu- men eller med överdrag av

grafit (skifferimitation) ...

4 %

4 %

2 %

200—

andra slag...............

6 %; 8 %

6 %

3 %

900

Filterblock och filterplattor av

pappersmassa.............

fri

fri

fri

Byggnadsplattor av pappers- massa, träfibrer eller andra

vegetabiliska fibrer, även in- nehållande naturharts, konst- harts eller liknande ämne som

bindemedel......... 100 kg

5: —

5: —

2: 50

Cigarrettpapper, tillskuret, ä- ven i häften; cigarretthylsor

5 %

5 %

2,5 %

Papperstapeter (linkrustata- peter härunder inbegripna)

och s. k. fönsterpapper.....

10 %

10%

5 %

Mattor av papper eller papp,

även med överdrag av lino- leummassa, tillskurna eller

icke tillskurna.............

17 %

10 %

5 %

Karbonpapper och liknande

kopieringspapper, stenciler av

papper härunder inbegripna,

samt övertryckspapper, till- skurna, även förpackade i

askar .....................

8 %

8 %

4 %

Brevpapper i block; kuvert,

kortbrev, brevkort (utan bild),

korrespondenskort och pape- terier av papper eller papp . .

8 %; 15 %

8 %

4 %

903

Annat papper och annan

papp, tillskurna för bestämt

ändamål:

kondensatorpapper.......

3 %

3 %

1,5 %

100—

andra slag..............

6 %; 10 %

6 %

3 %

400, 909

Kartonger, säckar, påsar och

andra förpackningar av pap- per eller papp.............

8 %

8 %

4 %

Kortregistcrlådor, brevkor- gar, förvaringskartonger och

liknande artiklar av papper

s. 329 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

329

1 12 13

4

48.18

48.19

48.20

48.21

49.01

49.03

49.04

49.05

49.06

49.07

49.08

49.09

49.10

49.11

eller papp, för kontor, butiker

o. d.......................

Kontorsböcker, skriv- och anteckningsböcker,

anteckningsblock,

orderböcker, kvittensblock

o.d., skrivunderlägg och

samlingspärmar samt andra

artiklar av papper eller papp

för skolor, kontor e. d.; album

för prover eller samlingar

samt bokomslag, av papper eller

papp..................

Etiketter av papper eller

papp, med eller utan tryck

eller bilder, även överdragna

med gummi arabicum, lim

e. d.......................

Bobiner, spolpipor och liknande

artiklar av pappersmassa,

papper eller papp, även perforerade

eller härdade.......

Andra varor av pappersmassa,

papper, papp eller cellulosavadd

.....................

Böcker, broschyrer och liknande

tryckalster (även bestående

av endast ett blad) ..

Bilder-, rit- och målarböcker,

för barn, häftade eller bundna

Musiknoter, tryckta eller

handskrivna, även i form av

böcker med eller utan bilder

Kartor (atlaser och topografiska

kartor härunder inbegripna)

samt jord- och himmelsglober,

tryckta .........

Byggnads- och maskinritningar

samt andra ritningar och

teckningar för tekniska, kommersiella

eller liknande ändamål

ävensom kopior därav;

handskrifter och maskinskrivna

texter .................

Frimärken, beläggningsstämplar

o. d., omakulerade,

gångbara här i landet eller avsedda

att här utgivas; stämpelpapper,

sedlar, aktier, obligationer

och andra liknande

värdehandlingar; checkhäften

Dekalkomanier............

Vykort samt födelsedagskort,

julkort och andra liknande

kort, försedda med bild, oavsett

framställningsmetoden,

med eller utan utstyrsel ....

Almanackor, alla slag, av

papper eller papp, almanacksblock

härunder inbegripna. ..

Andra tryckalster, härunder

inbegripet tryckta bilder; fotografier

....................

J_5|6

8 %

8 %

4 %

CO

8 %

4 %

8 %

8 %

4 %

8 %

8 %

4 %

8 %

8 %

4 %

fri

fri

fri

fri

fri

fri

fri

fri

fri

fri

fri

fri

fri

fri

fri

fri

fri

fri

8 %

8 %

4 %

8 %

8 %

4 %

fri

fri

fri

fri

fri

fri

llf Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt Nr 150

s. 330 Kontrollera mot PDF

330

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

1

2

3 1

4 1

5 1

6

50.01

50.02

I

Silkeskokonger, lämpade för

avhaspling................

Råsilke, icke snott eller tvin-

fri

fri

fri

nät.......................

fri

fri

fri

50.03

Avfall av natursilke (här- under inbegripet schappesilke

och bourettesilke ävensom

silkeskokonger, icke lämpade

för avhaspling, samt rivna

varor)....................

fri

fri

fri

50.04

Garn av natursilke, annat än

schappesilke och bourette- silke, ej i detaljhandelsupp-

6 %

6 %

3 %

50.05

Garn av schappesilke, ej i

detalj handelsuppläggningar .

6 %

6 %

3 %

50.06

Garn av bourettesilke, ej i

detalj handelsuppläggningar .

6 %

6 %

3 %

50.07

Garn av natursilke i detalj- handelsuppläggningar......

8 %

6 %

3 %

50.08

Gut; ävensom imiterad katgut

fri

fri

fri

50.09

Vävnader av natursilke, annat

än bourettesilke:

ur 100—

innehållande enbart natur-

900

18 %

13 %

5 %

18 %; 25 %

13 %

9 %

900

9 %

50.10

Vävnader av bourettesilke . .

18 %; 25 %

13 %

51.01

Garn av ändlösa syntetiska

eller konstgjorda textilfibrer,

ej i detaljhandelsuppläggning-

av syntetiska textilfibrer:

16 %

13 %

100

cordgarn....... 100 kg

25 %, dock

minst

150-300: —

201—

annat.........100 kg

25 %, dock

fri

12,5 %

400

minst

150-300: —

av konstgjorda textilfibrer:

601, 901

avsedda att användas

uteslutande för tillverk-

ning av vävnader, hänför- liga till nr 51.04.991

7 %

............... 100 kg

25 %, dock

7 %

minst

150-300: —

604, 609,

andra......... 100 kg

25 %, dock

20 %, dock

16 %, dock

904, 909

minst

minst 150: —

minst 130: —

150-300: —

51.02

400, 500

Enfibertråd, remsor (konst- bast o. d.) och imiterad kat- gut av syntetiskt eller konst- gjort textilmaterial:

av syntetiskt textilmaterial

................. 100 kg

25 %, dock

fri

12,5 %

minst

150-300: —

600, 700

av konstgjort textilmaterial

12,5 %

................. 100 kg

25 %, dock

minst

150-300: —

20 %

s. 331 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

331

1

2

3

4

1 5

1 6

ur 51.03

51.04

200

Garn av ändlösa syntetiska el- ler konstgjorda textilfibrer i

detaljhandelsuppläggningar:

av konstgjorda textilfibrer

Vävnader av ändlösa synte- tiska eller konstgjorda textil- fibrer, härunder inbegripet

vävnader av enfibertråd eller

remsor, hänförliga till nr 51.01

eller 51.02:

20 %

20 %

16 %

410

av syntetiskt textilmaterial:

cordväv....... 100 kg

25 %, dock

minst 250: —

16 %

13 %

101—

andra......... 100 kg

25 %, dock

12 %

13 %

209, 490

minst 750: •—;

25 %, dock

minst

1 000:—;

30 %, dock

minst 500: —

av konstgjort textilmateri-

910

al:

cordväv....... 100 kg

25 %, dock

20 %, dock

16 %, dock

991

minst 250: —

minst 175: —

minst 150: —

andra:

vägande per m2 500 g

eller däröver . 100 kg

25 %, dock

minst 750: —;

V %

7 %

501—

30 %, dock

vägande per in2 mindre

minst 500: —

609, 999

än 500 g:

innehållande minst

85 % ändlöst, konst- gjort textilmaterial

........... 100 kg

25 %, dock

20 %, dock

16 %. dock

minst

750: —;

minst 700: —

minst 560: -—

25 %, dock

minst

1 000:—;

andra, vägande per

30, % dock

m2:

minst

200 g eller där- över ..... 100 kg

500: —

20 %, dock

16 %, dock

minst 500: —

minst 400: —

mindre än 200 g

52.01

......... 100 kg

20 %, dock

minst 700: —

16 %, dock

minst 560: —

Garn av textilfibrer i förening

med metalltråd (garn över-

spunnet med metalltråd här- under inbegripet) eller över- draget med metall:

001

avsett att användas ute-

slutande för tillverkning av

elektriska ledningssnören .

25 %

fri

12,5 %

12,5 %

009

andra...............

25 %

52.02

Vävnader av metalltråd eller

/O

av till nr 52.01 hänförligt

garn, för tillverkning av klä- der, för heminredning eller

liknande ändamål ... 100 kg

30 %, dock

20 %

12,5 %

minst

2 000: —

s. 332 Kontrollera mot PDF

332

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1|2|_3[4j_5|_6

53.01

Ull av får, okardad och okam-

fri

fri

fri*

53.02

Andra djurhår (fina eller gro- va), okardade och okammade

fri

fri

fri*

53.03

Avfall av fårull eller andra

djurhår (fina eller grova), icke

fri

fri

fri

53.04

Rivna varor av fårull eller

andra djurhår (fina eller gro-

fri

fri

fri

53.05

Fårull och andra djurhår (fi- na eller grova), kardade eller

fri

fri

fri*

53.11

Vävnader av fårull eller fina

djurhår:

101—

innehållande minst 40 vikt-

400

procent ändlösa konstgjor- da textilfibrer, vägande per

m2:

200 g eller däröver

............... 100 kg

20 %, dock

20 %, dock

16 %, dock

minst 500:—

minst 500: —

minst 400: —

mindre än 200 g

16 %, dock

............... 100 kg

20 %, dock

20 %, dock

minst 700: —

minst 700: —

minst 560: —

501—

andra........... 100 kg

14 %; 14 %—

14 %, dock

14 %, dock

900

18 %, dock

minst 400: —

minst 400: —•

minst

400-450: —

53.12

Vävnader av grova djurhår,

8 %, dock

andra än tagel...... 100 kg

13 %, dock

13 %, dock

minst 400: —

minst 400: —

minst 300: —

53.13

Vävnader av tagel... 100 kg

13 %, dock

13 %, dock

8 %, dock

minst 400: —

minst 400: —

minst 300: —

54.01

Lin, oberett eller berett men

icke spunnet; blånor och av- fall av lin, rivna varor härun-

der inbegripna.............

fri

fri

fri*

54.02

Rami, oberedd eller beredd

men icke spunnen; blånor och

avfall av rami, rivna varor

härunder inbegripna........

fri

fri

fri

54.03

Garn av lin eller rami, ej i

detaljhandelsuppläggningar:

enkelt:

001

t. o. m. nr 35 engelsk

numrering..... 100 kg

9 %;

9 %

8 %

9 %, dock

minst 25: —

004

över nr 35.............

fri

fri

fri*

007

10 %

10 %

8 %

54.04

54.05

Garn av lin eller rami i detalj- handelsuppläggningar ......

Vävnader av lin eller rami . . .

10 %

10 %

8 %

13 %

................... 100 kg

14 %; 15 %,

dock minst

35-110: —

14 %

55.02

55.03

fri

fri

fri

Avfall av bomull (rivna varor

härunder inbegripna), okardat

fri

fri

fri

55.04

Bomull, kardad eller kammad

10 %

10 %

5 %

s. 333 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition, nr 150 år 1967

333

1

2

3

4

5

6

ur 55.05

Garn av bomull, ej i detalj- handelsuppläggningar:

200, 400,

garn, annat än sytråd,

600, 800

t. o. m. nr 89 engelsk num- rering ..................

8 %

8 %

7 %

ur 55.09

Andra vävnader av bomull:

no—

innehållande minst 40 vikt-

400

procent ändlösa konstgjor- da textilfibrer; vägande per

m2:

200 g eller däröver

............... 100 kg

20 %, dock

20 %, dock

16 %, dock

minst 500: —

minst 500: —

minst 400: —

mindre än 200 g . 100 kg

20 %, dock

20 %, dock

16 %, dock

minst 700: —

minst 700: —

minst 560: —

56.01

Korta syntetiska eller konst- gjorda textilfibrer, icke kar- dade, kammade eller på annat

sätt beredda för spinning:

100

syntetiska textilfibrer ....

8 %

8 %

4 %

200

konstgjorda textilfibrer ...

8 %

8 %

7 %

56.02

Fiberknippen för framställ- ning av korta syntetiska eller

konstgjorda textilfibrer:

100

av syntetiska fibrer......

8 %

8 %

4 %

200

av konstgjorda fibrer.....

8 %

8%

7 % :

56.03

Avfall av syntetiska eller

konstgjorda textilfibrer (änd- lösa eller korta), garnavfall

och rivna varor härunder inbe-

gripna, icke kardat, kammat

eller på annat sätt berett för

spinning:

100

av syntetiskt textilmaterial

8 %

8 %

4 %

200

av konstgjort textilmaterial

8 %

8 %

7 %

56.04

Korta syntetiska eller konst- gjorda textilfibrer och avfall

av syntetiska eller konstgj orda

textilfibrer (ändlösa eller kor- ta), kardade, kammade eller

eller på annat sätt beredda för

spinning:

100

av syntetiska textilfibrer ..

8 %

8 %

4 %

200

av konstgjorda textilfibrer

8 %

8 %

7 %

ur 56.05

Garn av korta syntetiska eller

konstgjorda textilfibrer (eller

av avfall av syntetiska eller

konstgjorda textilfibrer), ej i

detaljhan delsuppläggningar:

101,

t. o. m. nr 89 engelsk num-

109, 300,

500, 700

rering..................

11 %; 12 %;

13 %; 14 %

11 %

10 %

56.06

Garn av korta syntetiska

eller konstgjorda textilfibrer

(eller av avfall av syntetiska

eller konstgjorda textilfibrer)

i detaljhandelsuppläggningar

11 %

10 %

11 %; 12 %;

10 %; 14 %

ur 56.07

Vävnader av korta syntetiska

eller konstgjorda textilfibrer

(eller av avfall av syntetiska

eller konstgjorda textilfibrer):

s. 334 Kontrollera mot PDF

334

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1

2

3 !

4

5 1

6

500—

av konstgjorda textilfibrer:

650

innehållande minst 40

viktprocent ändlösa

konstgjorda textilfibrer,

vägande per m2:

200 g eller däröver ...

............. 100 kg

20 %, dock

20 %, dock

16 %, dock

minst 500: —

minst 500: ■—

minst 400: —

mindre än 200 g.....

............. 100 kg

20 %, dock

20 %, dock

16 %, dock

minst 700: —

minst 700: —

minst 560: —

57.01

Mjuk hampa (Cannabis sati- va), oberedd eller beredd men

icke spunnen; blånor och av- fall av mjuk hampa, rivna va- ror härunder inbegripna ....

fri

fri

fri

57.02

Manillafibrer (Abaca eller Mu- sa textilis), oberedda eller

beredda men icke spunna; blå- nor och avfall av manilla, riv- na varor härunder inbegripna

fri

fri

fri

57.03

Jute, oberedd eller beredd

men icke spunnen; blånor och

avfall av jute, rivna varor

härunder inbegripna........

fri

fri

fri*

57.04

Andra vegetabiliska textil- fibrer, oberedda eller beredda

men icke spunna; avfall av

dylika textilfibrer, rivna varor

härunder inbegripna........

fri

fri

fri*

57.05

Garn av mjuk hampa:

enkelt:

001

t. o. m. nr 35 engelsk

numrering..... 100 kg

9 %; 9 o/0,

9 %

8 %

dock

minst 25: —

003

fri

fri

fri*

005

10 %

10 %

8 %

57.06

Garn av jute:

001

enkelt..................

9 %

9 %

8 %

005

flertrådigt...............

10 %

10 %

8 %

57.07

Garn av andra vegetabiliska

textilfibrer:

200

av kokosfibrer...........

annat:

fri

fri

fri*

101, 301,

enkelt................

9 %

9 %

8 %

901

105, 305,

flertrådigt.............

10 %

10 %

8 %

905

57.08

Garn av papper:

001, 003

enkelt..................

9 %

9 %

8 %

005

flertrådigt...............

10 %

10 %

8 %

57.09

Vävnader av mjuk hampa ...

................. 100 kg

14 %; 15 %,

14 %

13 %

dock minst

35-110: —

57.10

Vävnader av jute:

ur 100,

med en bredd av högst 150

ur 909

cm och en vikt av 310 g

eller däröver per m2.......

11 %; 15 %

11 %

8 %

ur 100,

901,

ur 909

andra ..................

11 %; 15 %

11 %

10 %

s. 335 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

335

1

2

4

5

6

57.11

Vävnader av andra vegetabi- liska textilfibrer:

001

av kokosfibrer utan in- blandning av andra textil- fibrer ............ 100 kg

7 %; 15 %,

dock minst

35-110:—

7 %

4 %

009

andra........... 100 kg

12 %; 15 %,

12 %

10 %

dock minst

35-110:—

57.12

Vävnader av pappersgarn

................. 100 kg

ii %; 15 %,

dock minst

35-110: —

H %

10 %

58.01

Mattor, knutna, även kon- fektionerade:

antal knutar på en längd av

1 m:

001

högst 250 ...... 100 kg

250: —

250: —

fri

003

mer än 250 men ej mer än

450 ........... 100 kg

350: —

350: —

fri

005

mer än 450 ..... 100 kg

600: —

600: —

fri

58.02

Andra mattor, även konfek- tionerade; kelims och liknan- de vävnader, även konfektio- nerade:

500

av kokosfibrer utan in- blandning av andra textil- fibrer ...................

7 %

7 %

fri

150—

400, 900

andra..................

12 %;15 %

12 %

12 %

58.03

Gobelänger och liknande ar- tiklar, handvävda eller hand- broderade (med petits points,

korsstygn e. d.), även kon- fektionerade...............

12 %

12 %

10 %

58.04

Sammets-, plysch-, ögle- och

snilj vävnader, ej hänförliga

till nr 55.08 eller 58.05 ......

13 %; 14 %;

16 %; 18 %;

21 %; 25 %

13 %

13 %

58.05

Band, ej hänförliga till nr

58.06, härunder inbegripet

band, bestående av samman- klistrade parallella trådar eller

fibrer:

110, 190

sammets-, plysch-, ögle- och

sniljband........ 100 kg

14 %; 20 %,

dock minst

900: — eller

14 %

12 %

1 500:—

andra:

920

av ändlösa syntetiska

textilfibrer..... 100 kg

12 %; 25 %,

dock minst

12 %

12%

1 300: —

930

av ändlösa konstgjorda

textilfibrer..... 100 kg

20 %, dock

20 %, dock

16 %, dock

minst 700: —;

minst 700: —

minst 500: —

25 %, dock

minst

1 300:—

s. 336 Kontrollera mot PDF

336

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1

2

3

4

5

6

950

av jute...............

14 %

14 %

8 %

910, 940,

andra ................

14 %; 18 %

14 %

12 %

990

58.06

Etiketter, märken och lik- nande artiklar, vävda, icke

broderade, som längdvara el- ler tillskurna:

901

av ändlösa syntetiska tex- tilfibrer .......... 100 kg

12 %; 25 %,

12 %

12 %

dock minst

1 300:—

100

av ändlösa konstgjorda tex- tilfibrer .......... 100 kg

20 %; 25 %,

20 %

16 %

dock minst

1 300: —

909

andra ..................

14 %; 18 %

14 %

12^%

58.07

Sniljgarn och sniljer; över- spunnet garn (annat än garn,

hänförligt till nr 52.01, och

överspunnet tagelgarn); flä- tor, snörmakeriarbeten och

dylika arbeten, som längdva- ra; tofsar, pomponger o. d.:

sniljgarn och sniljer:

191

8 %

8 %

12 %

8 %

10 %

no, 199

andra................

andra slag:

12 %

910

av ändlösa syntetiska

textilfibrer............

12 %

12 %

12 %

920

av ändlösa konstgjorda

textilfibrer............

20 %

20 %

16 %

990

andra ................

14 %

14 %

12 %

ur 58.08

Tyll, trådgardinsvävnad och

nätknytningar, omönstrade:

andra än fisknät:

910

av ändlösa syntetiska

textilfibrer..... 100 kg

20 %; 30 %,

dock minst

12 %

12 %

2 000: —

920

av ändlösa konstgjorda

textilfibrer..... 100 kg

20 %; 30 %,

dock minst

20 %

16 %

2 000: —

930, 990

andra......... 100 kg

16 %; 20%;

30 %, dock

15 %

13 %

minst

2 000: —

58.09

Tyll, trådgardinsvävnad och

nätknytningar, mönstrade;

spetsar och spetsvävnader

(hand- eller maskingjorda),

som längdvara eller i form av

s. k. motiv:

100

av ändlösa syntetiska textil- fibrer ............ 100 kg

20 %; 30 %,

dock minst

12 %

12 %

2 000: —

200

av ändlösa konstgjorda tex- tilfibrer .......... 100 kg

20 %; 30 %,

dock minst

20 %

16 %

2 000: —

s. 337 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

337

1

2

3

4

5

6

300, 900

andra........... 100 kg

16 %; 20 %;

30 %, dock

15 %

13 %

minst

2 000: —

58.10

Broderier, som längdvara eller

i form av s. k. motiv:

100

av ändlösa syntetiska tex- tilfibrer .................

samma tull- sats som för

12 %

9 %

materialet

200

av ändlösa konstgjorda tex- tilfibrer .................

samma tull- sats som för

20 %

16 %

materialet

300, 900

andra..................

15 %;

15 %

9 %

samma tull- sats som för

materialet

59.01

Vadd samt varor av vadd;

stoft, noppor o. d. av textil- material:

vadd och varor av vadd:

210, 220

sanitetsbindor och sani- tetstamponger.........

13 %; 25 %

13 %

12 %

100, 290

andra................

10 %

10 %

9 %

300

andra slag...............

fri

fri

fri*

59.02

Stampad filt (härunder inbe- gripet s. k. nålad filt) samt

varor av stampad filt, även

med impregnering eller över- drag ......................

ii %; 20 %

ii %

10 %

59.03

Fiberduk samt varor därav,

även med impregnering eller

överdrag..................

ii %

ii %

10 %

59.04

Bind- och segelgarn samt tåg- virke och linor, även flätade:

110, 801

av ändlösa syntetiska textil- fibrer ...................

%;2o %

15 %

13 %

120, 802

av ändlösa konstgjorda tex- tilfibrer .................

20 %

20 %

16 %

av annat textilmaterial:

181, 805,

enkelt................

9 %

9 %

8 %

807

182, 809

flertrådigt.............

10 %

10 %

8 %

59.06

Andra varor av garn, bind- el- ler segelgarn, tågvirke eller

linor, med undantag av väv- nader och varor därav:

811

av ändlösa syntetiska tex- tilfibrer .................

15 %

15 %

13 %

815

av ändlösa konstgjorda tex-

tilfibrer.................

20 %

20 %

16 %

890

andra..................

10 %

10 %

8 %

ur 59.07

Vävnader, överdragna med

gummi arabicum eller med

stärkelseklister eller liknande

ämne, för inbindning av böc- ker eller för tillverkning av

etuier eller för liknande ända- mål; kalkerväv; vävnader, be- redda för målning; kanfas och

s. 338 Kontrollera mot PDF

338

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1

2

3

4

5

6

liknande vävnader för till- verkning av hattar:

900

andra än bokbindarklot ...

13 %

13 %

12 %

ur 59.08

Vävnader, impregnerade eller

överdragna med cellulosaderi- vat eller andra plaster:

200—

andra än bokbindarklot ...

13 %; 18 %

13 %

12 %

900

59.09

Vaxduk och andra vävnader,

impregnerade eller överdragna

med olja eller preparat på

basis av torkande olja......

13

%; 15 %

13 %

12 %

59.10

Linoleummattor och med lino- leummassa belagda vävnader

ävensom mattor med botten

av textilmaterial och överdrag

av annan massa, även i till- skurna stycken ............

17%

10 %

8,5 %

59.11

Vävnader, impregnerade, ö- verdragna eller laminerade

med gummi, andra än trikå-

väv:

cordväv:

no

av ändlösa syntetiska

textilfibrer..... 100 kg

25 %, dock

minst 250: —

16 %

13 %

120

av ändlösa konstgjorda

textilfibrer..... 100 kg

25 %, dock

20 %, dock

16 %, dock

minst 250: —

minst 175: —

minst 175: —

190

av annat textilmaterial .

13

%; 19 %

13 %

12 %

800, 900

andra..................

13

%; 19 %

13 %

12 %

59.12

Vävnader med annan impreg- nering eller annat överdrag;

målade teaterkulisser, atelje- fonder o. d................

13 %

13 %

12 %

59.13

Elastiska vävnader, andra än

trikåväv, av textilmaterial i

förening med gummitråd:

band:

no

av ändlösa syntetiska

textilfibrer............

12 %

12 %

12 %

120

av ändlösa konstgjorda

textilfibrer..... 100 kg

18

%, dock

18 %, dock

16 %, dock

minst 500: —

minst 500: —

minst 500: —

190

av annat textilmaterial .

andra:

13

%; 19 %

13 %

12%

910

av ändlösa syntetiska

textilfibrer............

12 %

12 %

10 %

920

av ändlösa konstgjorda

textilfibrer............

18 %

18 %

16 %

990

av annat textilmaterial .

13

%; 19 %

13 %

10 %

59.14

Vekar av textilmaterial, väv- da, flätade eller stickade, för

lampor, kaminer, ljus o. d.;

glödstrumpor, även impreg- nerade, samt slangformiga

ämnen därtill..............

13 %

13 %

6,5 %

59.15

Brandslangar och liknande

slangar av textilmaterial, även

armerade eller försedda med

beslag eller kopplingar av

annat material.............

H %

11 %

10 %

s. 339 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

339

1

2

3

4

5

6

59.16

Driv- och transportremmar av

textilmaterial, även förstärkta

med metall eller annat ämne .

10 %; 12 %;

10 %

9 %

14 %

59.17

Andra textilvaror för tekniskt

bruk:

100

siktduk.................

8 %

8 %

7 %

202—

vävd maskinfilt, ändlös,

209

vävd maskinfilt med s. k.

clippersöm härunder inbe- gripen ..................

ll %; 14 %;

11 %

9 %

18 %

300

filter-, tryck- och pressduk

11 %; 14 %

U %

10 %

901—

andra ..................

11 %; 14 %;

11 %

9 %

909

18 %

ur 60.01

Trikåväv- icke innehållande

gummi:

300

av ändlösa konstgjorda tex- tilfibrer .................

20 %

20 %

16 %

400—

av annat textilmateriäl med

900

undantag av ändlösa synte- tiska textilfibrer.........

15 %

15 %

14 %

ur 60.03

Strumpor, understrumpor,

sockor, strumpskyddare och

liknande artiklar av trikå, icke

innehållande gummi:

3

av ändlösa konstgjorda tex- tilfibrer .......... 100 kg

20%; 25 %,

dock minst

20 %

16 %

1 700: —

4, 5, 6, 9

av annat textilmaterial med

undantag av ändlösa synte- tiska textilfibrer . . 100 kg

15 %; 25 %,

dock minst

15 %

13 %

900: —

ur 60.04

Underkläder av trikå, icke

innehållande gummi:

210—

av ändlösa syntetiska tex-

250

tilfibrer.......... 100 kg

10 %; 25 %,

10 %

17 %

dock minst

900: —

310—

av ändlösa konstgjorda tex-

350

tilfibrer.......... 100 kg

20 %, dock

20 %, dock

16 %, dock

minst 700: —;

30 %, dock

minst 900: —

minst 700: —

minst 560: —

61.01

Överkläder för män eller gos-

sar:

221—

av ändlösa syntetiska tex-

249

tilfibrer.................

15 %; 20 %;

13 %

13 %

25 %

321—

av ändlösa konstgjorda tex-

349

tilfibrer.................

17 %; 20 %;

17 %

17 %

25 %

421—

av annat textilmaterial . ..

15 %; 20%;

13 %

13 %

949

25 %

61.02

Överkläder för kvinnor, flic- kor eller småbarn:

221—

av ändlösa syntetiska tex-

260

tilfibrer.................

13 %; 20 %;

13 %

17 %

25 %

s. 340 Kontrollera mot PDF

340

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1

2

1 3

4

5

6

321—

360

av ändlösa konstgjorda tex- tilfibrer .................

17 %; 20 %;

25 %

17 %

17 %

121—

av natursilke............

15 %; 20 %;

15 %

17 %

160

25 %

421—

av annat textilmaterial ...

15 %; 18 %;

15 %

15 %

960

20 %;25 %

61.03

Underkläder för män eller gos- sar, härunder inbegripet kra- gar, skjortbröst och manschet- ter:

210—

av ändlösa syntetiska tex-

290

tilfibrer.................

13 %; 20 %;

13 %

13 %

25 %

310—

av ändlösa konstgjorda tex-

390

tilfibrer.................

17 %; 20 %;

17 %

17 %

25 %

510—

av annat textilmaterial ...

15 %; 18 %;

15 %

15 %

990

20 %;25 %

61.04

Underkläder för kvinnor, flic- kor eller småbarn:

210—

av ändlösa syntetiska tex-

290

tilfibrer.................

13 %; 20 %;

13 %

13 %

25 %

310—

av ändlösa konstgjorda tex-

390

tilfibrer.................

17 %; 20 %;

17 %

17 %

25 %

510—

av annat textilmaterial ...

15 %; 18 %;

15 %

15 %

990

20 %;25 %

61.05

Näsdukar:

200

av ändlösa syntetiska tex- tilfibrer .................

12 %

12 %

10 %

300

av ändlösa konstgjorda tex- tilfibrer .................

20 %

20 %

16 %

900

av annat textilmaterial ...

................. 100 kg

13 %; 15 %,

13 %

13 %

dock minst

150:—;

16 %

61.06

Sjalar, scarfar, halsdukar, slö- jor och liknande artiklar:

200

av ändlösa syntetiska tex- tilfibrer ................

12 %; 18 %

12 %

12 %

300

av ändlösa konstgjorda tex- tilfibrer .................

20 %

20 %

16 %

400, 900

av annat textilmaterial ...

13 %;18 %

13 %

13 %

61.07

Slipsar och liknande artiklar .

17 %; 18 %;

20 %; 25 %

17 %

14 %

61.08

Kragar, isättningar, krås,

manschetter, volanger och

liknande besättningsartiklar

till kläder för kvinnor eller

flickor:

200

av ändlösa syntetiska tex- tilfibrer .................

13 %; 20 %;

13 %

13 %

25 %

300

av ändlösa konstgjorda tex- tilfibrer .................

17 %; 20 %;

17 %

16 %

25 %

900

av annat textilmaterial . . .

15 %; 18 %;

20%; 25 %

15 %

13 %

61.09

Korsetter, gördlar, höfthål-

s. 341 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

341

1[2 | 3|_4[_5|_6

lare, bysthållare, hängslen,

strumphållare, strumpeband

och liknande artiklar (även av

trikå), även innehållande gum- mitråd:

210—

av ändlösa syntetiska tex-

290

tilfibrer.................

13 %; 20 %

13 %

13 %

310—

av ändlösa konstgjorda tex-

390

tilfibrer.................

17 %;20 %

17 %

17 %

910—

av annat textilmaterial .. .

15 %; 18 %;

15 %

15 %

990

20 %; 25 %

61.10

Vantar, strumpor och sockor,

ej hänförliga till trikåvaror:

200

av ändlösa syntetiska tex- tilfibrer .................

13 %; 20 %;

13 %

10 %

25 %

300

av ändlösa konstgjorda tex- tilfibrer .................

17 %; 20 %;

17 %

16 %

25 %

900

av annat textilmaterial . . .

15 %

15 %

13 %

61.11

Konfektionerade tillbehör till

kläder, såsom ärmlappar, axel- vaddar, skärp, muffar, ärm- sky ddare och fickor:

200

av ändlösa syntetiska textil- fibrer ...................

13 %; 20 %;

13 %

13 %

25 %

300

av ändlösa konstgjorda tex- tilfibrer .................

17 %; 20 %;

17 %

16 %

25 %

900

av annat textilmaterial ...

15 %; 18 %;

20 %;25 %

15 %

13 %

62.03

Säckar och påsar för förpack- ning av varor:

010, 020

synbarligen begagnade ....

andra slag:

fri

fri

fri

ur 080

av juteväv vägande 310 g

eller däröver per mz ....

............... 100 kg

15 %, dock

minst 20: —

ii %

8 %

ur 080,

andra..........lOOkg

11 %;

ii %

10 %

091, 099

15 %, dock

minst 20: —

62.04

Presenningar, segel, markiser,

tält och kampingartiklar ....

14 %

14 %

13 %

62.05

Andra konfektionerade textil- varor, tillskärningsmönster

härunder inbegripna:

av ändlösa syntetiska tex- tilfibrer:

210—

damm- och skurtrasor,

230

poler- och putsdukar, till- skärningsmönster och

s. k. wrappers.........

13 %

13 %

12 %

290

andra ................

13 %

13 %

11 %

310—

av ändlösa konstgjorda tex-

390

17 %

17 %

15 %

16 %

910—

av annat textilmaterial ...

15 %

13 %

990

63.01

Kläder och tillbehör därtill,

res- och sängfiltar samt hus- hålls- och rumsinredningsar-

s. 342 Kontrollera mot PDF

342

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

l

63.02

ur 64.02

64.03

64.04

64.05

64.06

65.01

65.02

65.03

I 2

ur 610

101—

595,

690—

990

110, 210,

910

191—

199,

220—

309, 990

100

900

101, 901

105, 905

4

5

6

15 %

15 %

7,5 %

fri

fri

fri

30 %

14 %

20 %

14 %; 15 %;

18 %

14 %

14 %

14 %; 15 %;

18 %

14 %

9 %

14 %; 15 %;

18 %

14 %

9 %

14 %

14 %

13 %

10 %

10 %

9 %

15 %

15 %

13 %

8 %

8 %

7 %

10 %

10 %

10 %

20 %

12 %

10 %

12 %

12 %

10 %

tiklar, av textilmaterial, ej

hänförliga till nr 58.01

58.03, ävensom, oavsett materialet,

skodon och huvudbonader,

allt för så vitt varorna

är synbarligen begagnade och

inkommer oförpackade eller

i balar, säckar eller liknande

förpackningar.........

Lump samt avklipp och liknande

avfall av textilvaror

(även av bind- eller segelgarn,

tågvirke eller linor).....

Skodon med sulor av läder eller

konstläder samt skodon

med sulor av gummi eller

plast, ej hänförliga till nr

64.01:

med överdelar av kanfas

och sulor helt av gummi. .

andra, med undantag av

skodon med överdelar av

textilmaterial och sulor av

gummi eller plast........

Skodon av trä eller med sulor

av trä eller kork...........

Skodon med sulor av annat

material..................

Delar till skodon (inläggssulor,

hälskydd o. d. härunder

inbegripna) av annat material

än metall:

nåtlade överdelar........

andra

Damasker, benläder, benlindor,

benskydd och liknande

artiklar samt delar därtill:

av textilmaterial.........

av annat material........

Hattstumpar av stampad filt,

icke formpressade och icke

försedda med brätte; plana

eller cylindriska hattämnen

av stampad filt:

av hårfilt...............

av ullfilt................

Hattstumpar, flätade eller tillverkade

av flätor, band, remsor

e. d., oavsett materialet,

icke formpressade och icke

försedda med brätte........

Hattar och andra huvudbonader

av stampad filt, tillverkade

av stumpar eller plana

s. 343 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

343

1

2

3

4 !

5

6

ämnen, hänförliga till nr

65.01, ogarnerade eller gar- nerade:

101

capeliner av hårlilt.......

10 %

10 %

10 %

102—

andra............... st.

12 %, dock

12 %, dock

10 %, dock

300

högst 5: —;

15 %; 20 %

högst 5: —

högst 5: —

65.04

Hattar och andra huvudbona- der, flätade eller tillverkade

av flätor, band, remsor e. d.,

oavsett materialet, ogarnera- de eller garnerade...... st.

12 %, dock

12 %, dock

10 %, dock

högstö: —;

högst 5: —

högst 5: •—

15 %

65.05

Hattar och andra huvudbona- der (hårnät härunder inbe- gripna) av trikå eller av annan

textilvara (längdvara), dock

ej av flätor, band, remsor e. d.,

ogarnerade eller garnerade, st.

12 %, dock

12 %, dock

10 %, dock

högst 5: —;

högst 5: —

högst 5: —

15 %

65.06

Andra huvudbonader, ogar- nerade eller garnerade......

10 %

10 %

8 %

65.07

Svettremmar, foder, skydds- överdrag, stommar (även hop- fällbara), mösskärmar och

hakremmar till hattar eller

andra huvudbonader:

100

svettremmar............

fri

fri

fri

900

andra..................

12 %

12 %

6 %

66.01

Paraplyer och parasoller,

käpparaplyer, trädgårdspara- soller och liknande varor här-

under inbegripna........ st.

15 %, dock

15 %, dock

12 %, dock

minst 3: —;

minst 3: —

minst 3: -—

15 %, dock

minst 3: 75

66.02

Promenadkäppar (alpstavar

och sittkäppar härunder in- begripna) samt piskor, rid- spön och liknande varor.....

10 %

10 %

5 %

66.03

Delar, beslag och tillbehör

till varor, hänförliga till nr

66.01 eller 66.02 ...........

10 %

10 %

5 %

67.01

Fjädrar, delar av fjädrar, dun

samt varor därav ävensom

skinn och andra delar av fåg- lar med kvarsittande fjäd- rar eller dun (med undantag

av produkter, hänförliga till

nr 05.07, samt bearbetade

spolar och skaft)...........

10 %

t

10 %

5 %

67.02

Konstgjorda blommor, blad

och frukter samt delar därtill;

varor av konstgjorda blom- mor, blad eller frukter......

15 %

15 %

7,5 %

67.03

Människohår, rotvänt eller

bearbetat på annat sätt; ull

och andra djurhår,bearbetade

för perukmakeriarbeten.....

fri

fri

fri

67.04

Peruker, löshår, lockar och

s. 344 Kontrollera mot PDF

344

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1

2

3

4

5

6

liknande arbeten av männi- skohår, djurhår eller textil- material; hårnät och andra

varor av människohår......

fri

fri

fri

67.05

Solfjädrar, ställningar och

handtag till solfjädrar samt

delar till dylika ställningar

och handtag, oavsett mate- rialet .....................

10 %

10 %

5 %

68.01

Gatsten, kantsten och trot- toarsten av naturlig sten (an- nan än skiffer).............

fri

fri

fri

68.02

Varor av naturlig monu- ment- eller byggnadssten (mo- saikbitar härunder inbegrip- na), ej hänförliga till nr 68.01

eller till 69 kap.:

no—

opolerade och oslipade ....

fri

fri

fri

190

210—

polerade eller slipade.....

10 %

10 %

5 %

290

68.03

Bearbetad skiffer och varor av

skiffer, naturlig eller konst- gjord:

100

opolerade och oslipade ....

fri

fri

fri

200

polerade eller slipade.....

10 %

10 %

5 %

68.04

Kvarnstenar, defibrörstenar,

slipstenar, slipskivor, poler- skivor, skärptrissor, skärtris- sor och liknande artiklar (seg- ment och andra delar därtill

härunder inbegripna) av na- turlig sten, även agglomere- rad, av agglomererade natur- liga eller konstgjorda slipme- del eller av keramiskt mate-

rial, även med delar (axlar,

kärnor, skaft, beslag o. d.) av

annat material men utan ställ-

ning:

100

av naturlig sten..........

andra slag:

fri

fri

fri*

200

kvarn-, defibrör- och kol- lergångsstenar.........

fri; 5 %;

fri

fri

15 %

300

diamantslipverktyg ....

5 %; 15 %

fri

fri

900

andra................

15 %

10 %

7,5 %

68.05

Brynstenar, polerstenar och

andra dylika handverktyg av

naturlig sten, agglomererade

slipmedel eller keramiskt ma-

terial:

100

av naturlig sten; ävensom

trippelsten och wienerpim- sten....................

fri

fri

fri*

900

andra ..................

15 %

5 %

5 %

68.06

Slipmedel, naturliga eller

konstgjorda, i form av pulver

eller korn, anbragta på väv- nad, papper, papp eller annat

underlag, även tillskuret eller

s. 345 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 345

1

2

3

4 1

5 1

6

hopfogat genom sömnad eller

på annat sätt:

200

på underlag av papper,

papp eller vulkanfiber ....

5 %

5 %

2,5 %

100, 900

på annat underlag........

10 %

10 %

5 %

68.07

Slaggull, stenull och liknande

mineralull; expanderad vermi- kulit, expanderade leror och

liknande expanderade mate- rial; blandningar och varor av

värme- eller ljudisolerande

mineraliska ämnen, ej hänför- liga till nr 68.12 eller 68.13 el- ler till 69 kap.:

100—

slaggull, stenull och liknan-

209

de mineralull samt varor

därav..................

8 %

8 %

4 %

900

andra slag..............

fri; 5 %

fri

fri*

68.08

Varor av naturasfalt eller lik- nande material (t. ex. av pe- troleumbitumen eller stenkols- tjärbeck)..................

fri

fri

fri

68.09

Plattor, block och liknande

varor, bestående av träfibrer,

andra vegetabiliska fibrer,

halm, träspån eller träavfall,

agglomererade med cement,

gips eller annat mineraliskt

bindemedel................

8 %; 15 %

8 %

4 %

68.10

Varor av gips eller av bland- ningar på basis av gips.....

8 %

8 %

4 %

68.11

Varor av betong eller konst- gjord sten, även armerade, va- ror av slaggbetong eller av

betongmosaik härunder inbe- gripna ............. 100 kg

fri;

fri

fri

1: 25

eller 5 %

68.12

Varor av asbestbetong, cellu- losabetong eller liknande ma- terial (fiberbetong) .. 100 kg

1: 25

eller 5 %

1: 25

0: 625

68.13

Bearbetad asbest och varor av

asbest (plattor, garn, vävna- der, kläder, huvudbonader,

skodon o. d.), även armera- de, ej hänförliga till nr 68.14;

blandningar på basis av as- best eller asbest och magne- siumkarbonat samt varor av

dylika blandningar:

600

packningar och tätningar,

även i längder...........

5 %

5 %

2,5 %

100—

500, 800,

andra slag..............

fri

fri

fri*

900

68.14

Bromsbelägg, kopplingsbelägg

och dylika friktionselement

(segment, skivor, ringar, plat- tor o. d.) av asbest eller andra

mineraliska ämnen eller av

pappersmassa, även i förening

s. 346 Kontrollera mot PDF

346

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1

2

3

4

5

6

med textilmaterial eller annat

material:

101, 901

bromsbelägg.............

5 %

5 %

2,5 %

109, 909

andra..................

10 %

10 %

5 %

68.16

Varor av sten eller andra mi- neraliska ämnen (varor av

torv härunder inbegripna), ej

hänförliga till annat nummer

fri; 5 %

fri

fri

69.01

Värmeisolerande produkter

(sten, plattor m. m.) av diato- macéhaltiga fossilmjöl eller

liknande kiseldioxidhaltiga

jordarter (infusoriejord, kisel- gur o. d.).................

fri

fri

fri

69.02

Eldfasta produkter, såsom

sten, plattor och annan dylik

eldfast konstruktionsmateriel,

ej hänförliga till nr 69.01:

100

magnesit-, magnesitkrom- och krommagnesitproduk- ter.............. 100 kg

fri;

0: 25

fri

fri

200—

andra slag..............

5 %

5 %

2,5 %

909

69.03

Andra eldfasta varor, såsom

retorter, deglar, mufflar, mun- stycken, stoppare, stöd, skå- lar, rör och stänger.........

fri

fri

fri*

69.04

Murtegel, härunder inbegripet

bjälklagstegel, håltegel o. d.:

100

av syrafast material......

5 %

5 %

2,5 o/0

200—

av annat material........

fri

fri

fri

900

69.05

Takpannor, byggnadsorna- ment (lister, friser o. d.) och

andra varor för byggnadsän- damål (skorstensfoder, rök- huvar o. d.)...............

5 %

5 %

2,5 o/0

69.06

Rör och rännor samt delar

därtill:

100

av syrafast stengods......

5 %

5 %

2,5 %

200—

av annat material........

fri

fri

fri

900

69.07

Golvplattor, trottoarplattor,

väggplattor och andra be- ldädnadsplattor, oglaserade:

100, 800

med en tjocklek av 3 cm

eller däröver............

fri

fri

fri

200, 901,

andra..................

15 %

10 %

13 %

909

69.08

Golvplattor, trottoarplattor,

väggplattor och andra be- klädnadsplattor, glaserade . .

15 %

15 %

13 %

69.09

Apparater och andra artiklar

för kemiskt eller annat tek- niskt bruk; hoar, kar och lik- nande behållare för lantbru-

ket; krukor och andra behål- lare för förpackning eller tran- sport av varor:

101, 201,

av syrafast stengods......

5 %

5 %

2,5 %

301

s. 347 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

347

1

2

3

4

5 1

6

109, 209,

av annat material........

fri

fri

fri

309

69.10

Diskhoar, tvättställ, bidéer,

klosettskålar, badkar och dy- lika sanitetsartiklar för in- stallation .................

10 %;15 %

10 %

8 %

69.11

Bords-, hushålls- och toalett- artiklar av porslin:

001

vita eller enfärgade.......

13 %

13 %

10 %

005

två- eller flerfärgade eller

förgyllda, försilvrade eller

på annat likartat sätt deko- rerade ........... 100 kg

13 %, dock

13 %, dock

10 %, dock

minst 75: —

minst 75: —

minst 75: —

69.12

Bords-, hushålls- och toalett- artiklar av andra keramiska

material:

001

vita eller enfärgade.......

13 %

13 %

10 %

005

två- eller flerfärgade eller

förgyllda, försilvrade eller

på annat likartat sätt deko- rerade ........... 100 kg

13 %, dock

13 %, dock

10 %, dock

minst 25: —-

minst 25: —

minst 25: —

69.13

Statyetter och andra pryd- nadsföremål (även för person- ligt bruk), inredningsartiklar

och liknande artiklar.......

13 %

13 %

10 %

69.14

Andra varor av keramiskt ma- terial .....................

13 %

13 %

10 %

70.01

Glasskärv och annat glasav- fall; glasmassa (med undantag

av optiskt glas)............

fri

fri

fri

70.02

Glasyr- och emaljmassa, även

i form av stavar eller rör men

icke i form av pulver, korn

eller flingor...............

fri

fri

fri

70.03

Stänger, stavar, rör och mas- siva kulor av glas (med undan- tag av optiskt glas), icke be- arbetade ..................

fri

fri

fri

70.04

Planglas, gjutet eller valsat,

av kvadratisk eller rektangu- lär form, även armerat eller

överfångat i samband med

tillverkningen men icke vidare

bearbetat.................

16 %

15 %

8 %

70.05

Planglas, draget eller blåst,

av kvadratisk eller rektangu- lär form, även överfångat i

samband med tillverkningen

men icke vidare bearbetat ...

18 %

15 %

9 %

70.06

Planglas, gjutet, valsat, dra- get eller blåst, av kvadratisk

eller rektangulär form (även

armerat eller överfångat i sam- band med tillverkningen),

planslipat eller polerat men

icke vidare bearbetat.......

16 %

15 %

8 %

70.07

Planglas, gjutet, valsat, dra- get eller blåst (även slipat eller

polerat), skuret till annan

form än kvadratisk eller rek-

s. 348 Kontrollera mot PDF

348

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1

2

3

4

5

6

tangulär eller böjt eller på

annat sätt bearbetat (t. ex.

fasett- eller kantslipat eller

etsat); isoleringsrutor; s. k.

blyinfattningar (glasmålning- ar o. d.):

100—

gjutet, valsat, draget eller

300

blåst glas; isoleringsrutor .

16 %; 18 %

15 %

9 %

400

s. k. blyinfattningar (glas-

målningar o. d.) .........

20 %

15 %

10 %

70.08

Säkerhetsrutor av glas, härda- de eller laminerade, även fär-

digskurna eller formade:

100

härdade.................

16 %;18 %

15 %

9 %

200

laminerade..............

20 %

15 %

10 %

70.09

Metallbelagt glas (speglande);

speglar av glas, backspeglar

härunder inbegripna........

15 %

16 %

10 %

70.10

Damejeanner, flaskor, burkar,

krukor, tablettrör och andra

liknande kärl av glas för för- packning eller transport av

varor; proppar, lock och andra

tillslutningsanordningar av

glas......................

12 %

12 %

8 %

70.11

Öppna glaskolvar och glasrör,

utan montering, till elektriska

glödlampor, elektronrör eller

liknande artiklar:

100

glaskolvar........ 100 kg

65: —

65: —

32: 50

900

glasrör ..................

fri

fri

fri

70.12

Glas, även icke färdiga, till

termosflaskor eller liknande

värmeisolerande behållare:

100

utan metallbeläggning ....

12 %

12 %

6 %

900

andra..................

15 %

15 %

7,5%

70.13

Bords-, köks-, toalett- och

kontorsartiklar samt pryd- nadsartiklar för bostäder e. d.,

av glas, ej hänförliga till nr

70.19.....................

15 %

15 %

12 %

70.14

Glasvaror för belysnings- och

signaleringsändamål; optiska

element av glas, icke bearbe- tade för optiskt bruk och icke

tillverkade av optiskt glas ...

15 %

10 %

15 %

70.15

Glas till ur, solglasögon,

skyddsglasögon eller liknande

varor, kupiga, böjda eller for- made på liknande sätt; glober

och delar därav för tillverk-

ning av sådana glas........

fri

fri

fri

70.16

Plattor, block, murstenar och

andra artiklar av glas för

byggnadsändamål, pressade

eller formgjutna, även arme- rade; poröst glas (skumglas) i

form av block, plattor e. d. ...

fri; 16 %

fri

fri*

70.17

Laboratorieartiklar samt hy- gieniska och farmaceutiska

artiklar av glas, även gradera- de eller kalibrerade; serum-

s. 349 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

349

1 1

2 1

3 1

4

5 1

6

ampuller och liknande artiklar

av glas:

100

laboratorieartiklar samt hy- gieniska och farmaceutiska

artiklar.................

15 %

15 %

10 %

500

serumampuller och liknande

artiklar .................

fri

fri

fri

70.18

Optiskt glas samt optiska ele- ment av optiskt glas, icke op- tiskt bearbetade; ämnen till

glasögonlinser.............

fri

fri

fri*

70.19

Glaspärlor, imitationer av na- turpärlor eller ädelstenar och

liknande smärre artiklar av

glas samt varor därav; glas- bitar till mosaikarbeten e. d.,

även på underlag; konstgjorda

ögon av glas, andra än prote- ser; prydnadsartiklar av glas,

framställda genom s. k. lamp- arbete; reflexpärlor och lik- nande artiklar av glas:

100

glaspärlor, imitationer av

naturpärlor eller ädelstenar

och liknande smärre artik- lar av glas samt varor därav

10 %

10 %

5 %

501, 509

andra..................

15 %; 16 %

15 %

7,5 %

70.20

Glasull och andra glasfibrer

samt varor därav:

200—

garn och vävnader samt va-

400

ror därav...............

15 %

15 %

11 %

100, 500,

andra slag..............

8 %

8 %

7 %

900

70.21

Andra varor av glas........

15 %; 20 %

15 %

10 %

71.02

Ädelstenar, naturliga, obear- betade eller slipade eller på

annat sätt bearbetade (här- under inbegripet osorterade

ädelstenar, uppträdda för un- derlättande av transporten)

men icke infattade eller mon-

terade....................

fri

fri

fri*

71.03

Ädelstenar, syntetiska eller

rekonstruerade, obearbetade

eller slipade eller på annat sätt

bearbetade (härunder inbe- gripet osorterade ädelstenar,

uppträdda för underlättande

av transporten) men icke in- fattade eller monterade.....

fri

fri

fri

71.04

Stoft och pulver av naturliga

eller syntetiska ädelstenar ...

fri

fri

fri

ur 71.05

Silver och silverlegeringar,

förgyllt eller platinerat silver

härunder inbegripet, obear- betade, ävensom halvfabrikat

därav:

101, 102

obearbetade ............

halvfabrikat:

fri

fri

fri

909

andra än rör..........

3 %; 25 %

3 %

1,5 %

71.06

Oädel metall med plätering av

s. 350 Kontrollera mot PDF

350

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1[2|3j_4|_5j_6

silver, obearbetad, ävensom

3 %

3 %

1,5 %

71.07

Guld och guldlegeringar, pla- tinerat guld härunder inbe- gripet, obearbetade, ävensom

fri; 25 %

fri

fri

71.08

Oädel metall och silver med

plätering av guld, obearbeta- de, ävensom halvfabrikat där-

fri

fri

fri

71.09

Platina och andra platina- metaller samt legeringar där- av, obearbetade, ävensom

fri

fri

fri

71.10

Oädel eller ädel metall med

plätering av platina eller an- nan platinametall, obearbe- tad, ävensom halvfabrikat

fri

fri

fri

71.11

Guldsmedssopor; annat avfall

samt skrot av ädel metall . ..

fri

fri

fri

71.12

Bijouteri varor och delar där- till av ädel metall eller av

metall med plätering av ädel

metall....................

10 %

10 %

5 %

71.13

Guldsmedsvaror och delar

därtill av ädel metall eller av

metall med plätering av ädel

metall....................

10 %

10 %

5 %

71.14

Andra varor av ädel metall

eller av metall med plätering

av ädel metall:

100

artiklar för tekniskt bruk .

fri

fri

fri

900

andra..................

10 %

10 %

5 %

71.15

Varor av naturpärlor eller av

naturliga, syntetiska eller re- konstruerade ädelstenar.....

fri

fri

fri

71.16

Bijouteri varor, ej hänförliga

till nr 71.12 eller 71.15......

15 %

10 %

5 %

72.01

Mynt.....................

fri

fri

fri

ur 73.01

Tackjärn, spegeljärn härunder

inbegripet:

103—

tackjärn ................

fri

fri

3 %

109

73.02

Ferrolegeringar:

205, 209,

kiseljärn (ferrokisel) och ki-

305

selmanganjärn (ferrokisel- mangan) med en kiselhalt

av mer än 15 %... 100 kg

7: —

7: —

3: 50

101—

201,301,

andra..................

fri

fri

fri*

401—

900

73.03

Skrot och avfall av järn eller

stål......................

fri

fri

fri

73.04

Granulerat järn och stål, även

krossat eller sorterat.......

6 %

6 %

3 %

73.05

Pulveriserat järn och stål;

järnsvamp................

fri

fri

fri

73.06

Smältstycken och råskenor,

göt och formlösa stycken av

järn eller stål:

s. 351 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

351

1

2

3

4

5

6

100

smältstycken och råskenor

fri

fri

fri

600, 700

göt och formlösa stycken ..

3 %

3 %

3 %

73.07

Blooms, billets, slabs och pla- tiner av järn eller stål; äm- nen av järn eller stål, grovt

tillf orm ade genom smidning..

4 %

4 %

4 %

73.08

Plåtämnen av järn eller stål,

i ringar eller rullar.........

4 %; 15 %

4 %

4 %

73.09

Universaljärn och universal- stål ......................

6 %

6 %

6 %

73.10

Stång, annan än profilstång,

av järn eller stål, varmvalsad,

strängpressad, smidd, kallbe- arbetad eller kalibrerad, vals-

tråd härunder inbegripen; ihå- ligt bergborrstål:

överdragna med metall:

500

överdragna med zink ...

6 %

6 %

6 %

900

överdragna med annan

metall................

7 %

7 %

6 %

andra:

varmvalsade, strängpres- sade eller smidda:

no

valstråd............

5 %

5 %

5 %

291

ihåligt bergborrstål ...

6 %

6 %

5 %

120, 130,

andra slag...........

6 %

6 %

6 %

293—

299

300

kallbearbetade eller kali- brerade ...............

7 %

7 %

6 %

73.11

Profilstång av järn eller stål,

varmvalsad, strängpressad,

smidd eller kallbearbetad;

spontpålar av järn eller stål,

även borrade och sammanfo-

gade:

överdragna med metall:

500

överdragna med zink . . .

6 %

6 %

6 %

900

överdragna med annan

metall................

7 %

7 %

6 %

andra:

varmvalsade, strängpres- sade eller smidda:

no, 120,

spontpålar; bredflänsig

160, 180,

I-balk; annan profil-

210

stång med en vikt av

60 kg eller mer per löp- meter ...............

fri; 10 %

fri

6 %

170, 190,

annan profilstång med

251, 259

en vikt av mindre än 60

kg per löpmeter......

6 %

6 %

6 %

300

kallbearbetade.........

7 %

7 %

6 %

73.12

Band av järn eller stål, varm- eller kallvalsat:

överdraget med metall:

500

överdraget med alumini- um eller bly...........

fri; 10 %

fri

6 %

610, 620

överdraget med tenn . . .

fri; 10 %

fri

fri

700

överdraget med zink . . .

6 %; 10 %

6 %

6 %

900

överdraget med annan

metall................

7 %; 10 %

7 %

6 %

s. 352 Kontrollera mot PDF

352

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

1

2

3

4

5

6

annat:

110, 120

varmvalsat............

6 %

6 %

6 %

301, 305

kallvalsat.............

7 %; 10 %

7 %

6 %

73.13

Plåt av järn eller stål, varm- eller kallvalsad:

överdragen med metall:

510, 550

överdragen med alumini- um eller bly...........

fri

fri

6 %

610, 650

överdragen med tenn . . .

fri

fri

fri

710—950

överdragen med annan

metall................

6 %; 8 %;

6 %

6 %

15 %

111—390

6 %; 8 %;

15 % _

6 %

6 %

73.14

Tråd av järn eller stål, även

med överdrag men utan elekt- risk isolering..............

7 %

7 %

6 %

73.15

Legerat stål och kolrikt stål,

i sådana former som avses i nr

73.06—73.14:

240, 250

ihåligt bergborrstål, varm- valsat, strängpressat eller

smitt...................

6 %

6 %

6 %

361, 365,

band och plåt av rostfritt

671—677,

stål....................

5 %; 6 %;

5 %; 6 %;

5 %

ur 930,

420, 450,

480, 720,

841, 849,

7 %>

7 »/o1

940, 960

010—239,

annat..................

fri; 3 %;

fri; 3 %;

samma bind-

260—340,

4 %; 5 %;

4 %; 5 %;

ningar som

380, 410,

6 %; 7 %

6 %; 7 %

för motsva-

430, 440,

rande varor,

460, 470,

hänförliga till

520—665,

nr 73.06—

681—710,

730, 830,

860—920,

ur 930,

950, 970,

73.14

990

73.16

Banbyggnadsmateriel av järn

eller stål för järnvägar eller

spårvägar, nämligen räler,

moträler, växeltungor, kors- ningsspetsar, spårkorsningar,

spårväxlar, växelstag, kugg- skenor, sliprar, rälskarvjärn,

underläggsplattor, klämplat- tor, spårhållare, spårplattor

och annan speciell materiel för

sammanbindning eller fästan- de av räler:

110, 150

räler....................

fri

fri

fri

901, 909

andra slag..............

8 %

8 %

5 %

73.17

Rör av gjutjärn:

101, 109

med invändig diameter av

510 mm eller däröver.....

fri

fri

fri

201—209

andra..................

8 %

8 %

8 %

73.18

Rör av järn eller stål, ej hän- förliga till nr 73.17 eller 73.19,

1 Yissa varor av handelsmässigt ringa betydelse är fria.

s. 353 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

353

1

2

3

4

5

6

hålade rörämnen härunder in- begripna:

%

överdragna med metall:

510, 550

överdragna med zink . . .

7 %; 10 %

7 %

7 %

710, 750

överdragna med annan

metall................

8 %; 10 %

8 %

8 %

andra:

050—229

icke kallbearbetade.....

7 %

7 %

7 %

315—429

kallbearbetade.........

8 %; 10 %

8 %

8 %

73.19

Högtrycksrör av stål för

elektriska vattenkraftstatio-

ner, även med förstärkning. .

8 %

8 %

8 %

73.20

Rördelar av järn eller stål,

såsom skarvrör, knärör, muf- far och flänsar.............

8 %

8 %

8 %

73.21

Järn- och stålkonstruktioner,

även i delar eller icke kom-

pletta, samt delar därtill av

järn eller stål (såsom skjul,

broar och brosektioner, sluss- portar, torn, master, pelare,

stolpar, fackverk, tak, dörr- och fönsterramar, rulljalusier,

räcken och staket); plåt,

band, stång, profilstång, rör

o.d. av järn eller stål, be- arbetade för användning i

konstruktioner ............

10 %

8 %

6 %

73.22

Cisterner, kar och liknande

behållare av järn eller stål,

för alla slags ämnen, med en

rymd av mer än 300 liter, även

med inre beklädnad eller med

värmeisolerande beklädnad

men utan maskinell utrust- ning och utan anordning för

uppvärmning..............

8 %

8 %

6 %

73.23

Fat, burkar, flaskor, askar

och andra liknande behållare

av järn- eller stålplåt, för

transport eller förpackning av

varor .....................

8 %; 10 %;

8 %

6 %

12 %

73.24

Cylindrar för förtätade gaser

samt liknande tryckbehållare,

av järn eller stål...........

8 %

8 %

6 %

73.25

Linor, kablar, slingor, fläta- de band och liknande varor av

järn- eller ståltråd, utan

elektrisk isolering..........

8 %

8 %

6 %

73.2G

Taggtråd av järn eller stål;

stängseltråd av vriden tråd

eller vridet band av järn eller

stål, även försedd med taggar,

samt stängseltråd av två löst

sammantvinnade trådar av

järn eller stål..............

8 %

8 %

6 %

73.27

Duk, nät och galler av järn- eller ståltråd..............

8 %

8 %

6 %

73.28

Klippnät av järn eller stål.. .

8 %

8 %

6 %

73.29

Kättingar och kedjor samt de- lar därtill, av järn eller stål:

12 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 150

s. 354 Kontrollera mot PDF

354

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1

2

3

4

1

5

6

-

203

rullkedjor med invändig

länkbredd mindre än 6 mm

10

%; 12 %

10 %

6 %

100—202,

205—900

andra..................

8

%; io %

8 %

6 %

73.30

Ankaren och draggar samt

delar därtill, av järn eller stål

8 %

8 %

4 %

73.31

Spik och stift, häftstift här- under inbegripna, spikbleck,

märlor och krampor samt spet- sade krokar och öglor av järn

eller stål, även med huvud av

annat ämne, dock icke koppar

8 %

8 %

6 %

73.32

Bultar och muttrar, ogängade

eller gängade, skruvar, skruv- krokar, skruvöglor, nitar (an- dra än rör- och tvåspetsnitar),

sprintar, kilar och liknande

artiklar av järn eller stål;

underläggsbrickor (låsbrickor

och fjäderbrickor härunder

inbegripna) av järn eller stål

8 %

8 %

6 %

73.33

Synålar, virknålar, strump- stickor, snörnålar och liknan- de artiklar samt ämnen därtill,

av järn eller stål, för sömnad,

brodyr, virkning o.d., andra

än maskinnålar:

100

synålar och stoppnålar samt

ämnen därtill............

fri

fri

fri*

900

andra ..................

8 %

8 %

4 %

73.34

Knappnålar, sälcerhetsnålar,

hårnålar, hårklämmor, papil- jotter och liknande artiklar

av järn eller stål, andra än

prydnadsföremål:

100

knappnålar och säkerhets- nålar...................

10 %

10 %

5 %

900

andra..................

8 %

8 %

4 %

73.35

Fjädrar och blad därtill, av

järn eller stål..............

8

%; io %

8 %

6 %

73.36

Kaminer och spisar (även vär- meledningsspisar), kokappara- ter, tvättgrytor med eldstad,

tallriksvärmare och liknande

varor av järn eller stål, icke

elektriska, av sådana slag,

som huvudsakligen användes

i hushåll, ävensom delar där- till av järn eller stål........

8 %

8 %

6 %

73.37

Apparater för centralupp- värmning, såsom värmeled- ningspannor och värmeled- ningselement, av järn eller

stål, icke elektriska, samt

delar därtill av järn eller stål;

varmluftsgeneratorer och

varmluftsfördelare (härunder

inbegripet apparater som även

kan användas för fördelning

av friskluft eller konditione- rad luft) av järn eller stål, icke

s. 355 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

355

1

2

1 3

1 4

5

1 6

elektriska, försedda med mo- tordriven fläkt eller blås- maskin, samt delar därtill, av

järn eller stål..............

oo

8 %

6 %

73.38

Hushålls- och sanitetsartiklar

samt delar därtill, av järn

eller stål:

431, 910,

emalj erade artiklar av plåt

10 %

10 %

6 %

921

110—420,

439—690,

929—999

andra..................

8 %; 10 %

8 %

6 %

73.39

Stålull; putsbollar, putsvan- tar och liknande artiklar av

järn eller stål, för skurning,

polering e.d................

8 %

8 %

4 %

73.40

Andra varor av järn eller stål

8 %

8 %

6 %

74.01

Kopparskärsten; koppar, obe- arbetad, även raffinerad, samt

avfall och skrot av koppar . .

fri

fri

fri*

74.05

Folier av koppar, även möns- terpressade, tillskurna, per- forerade, försedda med över- drag, tryckta eller fästade på

papper, papp, plast eller dylikt

förstärkningsmaterial, med en

tjocklek av högst 0,15 mm

(förstärkningsmaterial icke in- räknat) ..................

5 %

5 °L

3 °L

74.06

Pulver och fjäll av koppar:

100

användbara till bronsering.

10 %

10 %

5 %

900

andra..................

fri

fri

fri

74.07

Rör (hålade rörämnen och ihå- lig stång härunder inbegripna)

av koppar.................

3 %; 4 %

3 %

3 %

74.08

Rördelar av koppar, såsom

skarvrör, knärör, muffar och

flänsar....................

8 %

8 %

4 °L

74.09

Cisterner, kar och liknande

behållare av koppar, för alla

slags ämnen, med en rymd av

mer än 300 liter, även med in- re beklädnad eller med värme- isolerande beklädnadmcnutan

maskinell utrustning och utan

anordning för uppvärmning .

8 %

8 %

4 %

74.10

Linor, kablar, flätade band

och liknande varor av koppar- tråd, utan elektrisk isolering.

6 %

6 %

3 %

74.11

Duk, nät och galler även änd-

lösa, av koppartråd........

8 %

8 %

4 %

74.12

Klippnät av koppar........

8 %

8 %

4 %

74.13

Kedjor och delar därtill av

koppar....................

8 %

8 %

4 %

74.14

Spik och stift, häftstift här- under inbegripna, märlor och

krampor samt spetsade krokar

och öglor, av koppar eller av

järn eller stål och med huvud

av koppar .................

6 %

6 %

4 %

74.15

Bultar och muttrar, ogängade

eller gängade, skruvar, skruv-

s. 356 Kontrollera mot PDF

356

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

1

2

3

4

5

6

krokar, skruvöglor, nitar

(andra än rör- och tvåspetsni- tar), sprintar, kilar och lik- nande artiklar av koppar; un- derläggsbrickor (låsbrickor

och fjäderbrickor härunder in- begripna) av koppar ........

6 %

6 %

4 %

74.16

Fjädrar av koppar.........

8 %

8 %

4 %

74.17

Kokapparater och andra upp- värmningsapparater av kop- par, icke elektriska, av sådana

slag, som huvudsakligen an- vändes i hushåll, ävensom

delar därtill av koppar......

8 %

8 %

4 %

74.18

Hushålls- och sanitetsartiklar

samt delar därtill, av koppar

8 %

8 %

4 %

74.19

Andra varor av koppar:

410

knappnålar och säkerhets- nålar...................

10 %

10 %

5 %

100, 200,

andra..................

8 %

8 %

4 %

900

75.01

Skärsten, speis och andra mel- lanprodukter vid framställ- ning av nickel; nickel, obear- betad (med undantag av ano- der, hänförliga till nr 75.05),

samt avfall och skrot av

nickel....................

fri

fri

fri*

75.02

Stång och tråd av nickel ....

3 %

3 %

1,5 %

75.03

Plåt, band och folier av nic- kel; pulver och fjäll av nickel:

100, 200

plåt, band och folier......

3 %

3 %

1,5 %

300

pulver och fjäll..........

fri

fri

fri

75.04

Rör (liålade rörämnen och

ihålig stång härunder inbe- begripna) samt rördelar, så- som skarvrör, knärör, muffar

och flänsar, av nickel.......

3 %

3 %

1,5 %

75.06

Andra varor av nickel......

8 %

8 %

4 %

76.01

Aluminium, obearbetat, samt

avfall och skrot av aluminium

fri

fri

fri*

76.03

Plåt och band av aluminium.

3 %; 5 %;

8 %

3 %

3 %

76.04

Folier av aluminium, även

mönsterpressade, tillskurna,

perforerade, försedda med

överdrag, tryckta eller fäs- tade på papper, papp, plast

eller dylikt förstärkningsma- terial, med en tjocklek av

högst 0,20 mm (förstärknings- material icke inräknat).....

5 %

3 %

e; o/

/o

76.05

Pulver och fjäll av aluminium:

800

användbara för bronsering,

med undantag av pulver och

fjäll av aluminium, avsedda

att användas uteslutande

vid tillverkning av gasbe- tong ...................

10 %

10 %

5 %

100, 900

andra..................

fri

fri

fri

76.07

Rördelar av aluminium, såsom

s. 357 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

357

1

1 2

3

4

5

6

skarvrör, knärör, muffar och

flänsar..........

8 %

76.08

Aluminiumkonstruktioner,

även i delar eller icke kom- pletta, samt delar därtill av

aluminium (såsom skjul, broar

och brosektioner, torn, master,

° /O

‘1 %

pelare, stolpar, fackverk, tak,

dörr- och fönsterramar samt

räcken); plåt, stång, rör o.d.

av aluminium, bearbetade

för användning i konstruk- tioner...........

8 %

4 %

76.09

Cisterner, kar och liknande

behållare av aluminium, för

alla slags ämnen, med en rymd

av mer än 300 liter, även med

inre beklädnad eller med vär- meisolerande beklädnad men

utan maskinell utrustning och

utan anordning för uppvärm- ning ..................

8 %

76.10

Fat, burkar, flaskor, askar

och liknande behållare av alu-

ö /o

° /o

4 %

102, 104

minium, för transport eller

förpackning av varor, förpack- ningsrör och förpackningstu- ber härunder inbegripna:

förpackningstuber........

10 %

10 %

200, 900

andra............

3 /o

76.11

Cylindrar för förtätade gaser

samt liknande tryckbehållare

ö /o

8 /o

4 %

76.12

av aluminium........

8 %

8 %

Linor, kablar, flätade band

och liknande varor av alumi-

niumtråd, utan elektrisk isole- ring ....................

6 %

76.13

Duk, nät och galler av alumi- niumtråd...........

8 %

8 %

3 %

4 %

76.14

Klippnät av aluminium.....

o /O

8 %

76.15

Hushålls- och sanitetsartiklar

samt delar därtill, av alumi-

nium............

8 %

8 %

76.16

Andra varor av aluminium ..

® /o

8 %

4 %

77.01

Magnesium, obearbetat, samt

avfall och skrot av magne- sium, härunder inbegripet

spån, icke sorterade efter stor-

^ /O

leken............

fri

fri*

77.02

Stång, tråd, plåt, band, folier,

rör (hålade rörämnen och ihå-

100

lig stång härunder inbegripna),

pulver och fjäll samt jämstora

spån, av magnesium:

stång, tråd, plåt, band,

folier och rör........

3 %

3 %

1.5 %

200

pulver och fjäll samt jäm-

77.03

stora spån..........

fri

fri

fri

Andra varor av magnesium. .

8 %

8 %

4 %

77.04

78.01

Beryllium, obearbetat eller

bearbetat, samt varor därav

Bly, även silverhaltigt, obe-

fri

fri

fri

s. 358 Kontrollera mot PDF

358

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

i

78.02

78.04

78.05

78.06

79.01

79.02

79.03

79.04

79.05

79.06

80.01

80.02

80.03

80.04

80.05

80.06

2 1

3 1

4 1

5

6

arbetat, samt avfall och skrot

av bly....................

fri

fri

fri*

Stång och tråd av bly......

fri

fri

fri

Folier av bly, även mönster- pressade, tillskurna, perfo- rerade, försedda med över- drag, tryckta eller fastade på

papper, papp, plast eller dy- likt förstärkningsmaterial, vä- gande per m2 högst 1 700 g

(förstärkningsmaterial icke in- räknat); pulver och fjäll av bly

fri

fri

fri

Rör (hålade rörämnen och ihå- lig stång härunder inbegripna)

och rördelar, såsom skarvrör,

knärör, muffar och flänsar

samt rör i S-form för vatten- lås, av bly................

fri

fri

fri

901

Andra varor av bly:

blyull samt linor av bly ...

fri

fri

fri

201, 202

förpackningstuber........

10 %

10 %

5 %

909

andra..................

8 %

8 %

4 %

Zink, obearbetad, samt avfall

och skrot av zink..........

fri

fri

fri

Stång och tråd av zink.....

fri

fri

fri

Plåt, band och folier av zink;

pulver och fjäll av zink.....

fri

fri

fri

Rör (hålade rörämnen och ihå- lig stång härunder inbegripna)

och rördelar, såsom skarvrör,

knärör, muffar och flänsar, av

zink......................

fri

fri

fri

Takrännor, nockplåtar, ramar

till takfönster samt andra

färdiga byggnadsartiklar av

zink......................

fri

fri

fri

001

Andra varor av zink:

spik, stift, bultar och nitar

fri

fri

fri

009

andra..................

8 %

8 %

4 %

Tenn, obearbetat, samt avfall

och skrot av tenn..........

fri

fri

fri

Stång och tråd av tenn.....

fri

fri

fri

Plåt och band av tenn......

fri

fri

fri

100

Folier av tenn, även mönster- pressade, tillskurna, perfore- rade, försedda med överdrag,

tryckta eller fästade på pap- per, papp, plast eller dylikt

förstärkningsmaterial, vägan- de per m2 högst 1 000 g (för- stärkningsmaterial icke inräk- nat); pulver och fjäll av tenn:

folier ...................

3 %

3 %

1,5 %

200

pulver och fjäll..........

fri

fri

fri

Rör (hålade rörämnen och

ihålig stång härunder inbe- gripna) och rördelar, såsom

skarvrör, knärör, muffar och

flänsar, av tenn............

fri

fri

fri

201, 202

Andra varor av tenn:

förpackningstuber........

10 %

10 %

5 %

900

andra..................

8 %

8 %

4 %

s. 359 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

359

1

2

3

4

5

6

81.01

Volfram, obearbetat eller be- arbetat, samt varor därav:

300

tråd, spiraler härunder in- begripna ................

3 %

3 %

1,5 %

81.02

100, 900

andra slag..............

Molybden, obearbetat eller be- arbetat, samt varor därav:

fri

fri

fri

300

träd, spiraler härunder inbe- gripna .................

3 °L

3 %

fri

1,5 %

fri

81.03

100, 900

andra slag...............

fri

Tantal, obearbetat eller be- betat, samt varor därav.....

fri

fri

81.04

fri

Andra oädla metaller, obe- arbetade eller bearbetade,

samt varor därav; kermeter,

obearbetade eller bearbetade,

samt varor därav..........

fri

fri

82.01

fri*

Spadar, skyfflar, hackor, kor- par, högafflar, grepar, krattor,

räfsor och rakor; yxor, röj- knivar och liknande verktyg

för huggning eller klyvning;

liar och skäror, hö- och halm-

knivar, trädgårdssaxar för två

händer, kilar samt andra

handverktyg och handredskap

för lantbruk, trädgårdsskötsel

82.02

eller skogsbruk............

Monterade handsågar samt

sågblad, alla slag, icke tanda- de sågblad härunder inbegrip-

8 %

8 %

4 %

na:

400

rälsågblad och bågfilsblad

7 %

7 %

6 %

110—390,

500—900

andra.................

8 %

8 %

6 %

82.03

Tänger, pincetter och dylika

handverktyg, även klippande;

skruvnycklar, huggpipor, rör- avskärare, plåt- och bultsaxar,

metalltrådssaxar, filar, ras- par och dylika handverktyg:

200

110—190,

röravskärare .............

andra..............

5 %

8 %

5 %

8 %

4 %

6 %

301—900

82.04

Handverktyg och handred- skap, ej hänförliga till annat

nummer i detta kapitel; smi- desstäd, skruvstycken, andra

än maskinskruvstycken;

slcruvtvingar o.d., blåslampor,

transportabla smidesässjor,

hand- eller fotdrivna slip- stenar och slipskivor på ställ- ning e.d. samt monterade

glasmästardiamanter:

329, 340,

handborrar, andra än spiral-

391

borrar; skruvmejslar, borr- och sparrsockar, tubpressar

och skärcirklar..........

5 %

5 %

4 %

6 %

101—

andra..................

8 %; 10 %;

13 %

8 %

321, 330,

350, 360,

399—900

s. 360 Kontrollera mot PDF

360

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1 1

2 1

3

4 1

5 1

6

82.05

Verktyg (utbytbara) för verk-

tygsmaskiner eller för meka- niska eller icke mekaniska

handverktyg (för pressning,

stansning, gängning, fräsning,

brotschning, borrning, svarv- ning, skruvidragning o. d.),

dragskivor och bergborrar

härunder inbegripna:

104—

borrar, andra än spiralbor-

109, 600

rar; skruvmejslar........

5 %

5 %

4 %

101, 103,

200—

8 %; 10 %

8 %

4 %

509,

801—

82.06

809, 900

Knivar och skärstål för maski- ner eller mekaniska apparater

8 %

8 %

4 %

82.07

Plattor, stavar, spetsar och

liknande omonterade delar till

verktyg, av hårdmetall (sint- rad karbid av volfram, molyb-

8 %

den, vanadin e.d.) .........

8 %

4 %

82.08

Kaffekvarnar, köttkvarnar,

saftpressar och andra meka- niska apparater och redskap

med huvudsaklig användning

i hushåll för beredning, serve-

ring o.d. av matvaror eller

drycker och vägande per styck

8 %

4 %

högst 10 kg...............

8 %

82.09

Knivar, ej hänförliga till an-

8 %

nät nummer (även tandade)

8 %; 10 %;

7 %

15 %

82.10

Blad till knivar, hänförliga till

8 %

8 %

7 %

82.11

Rakknivar, rakhyvlar och rak- apparater (icke elektriska)

samt blad därtill, bladämnen

i bandform härunder inbe- gripna:

100

rakknivar samt blad och

andra delar därtill.......

8 %

8 %

4 %

200

rakhyvlar och rakapparater

(icke elektriska) samt delar

därtill, andra än rakblad;

saxar och skärhuvuden till

6,5 %

300, 400

elektriska rakapparater ...

rakblad, slipade; rakblads-

13 %

13 %

15 %

7,5 %

ämnen, även i bandform . .

15 %

82.12

Saxar och skär därtill, ej hän- förliga till annat nummer . ..

8 %

8 %

4 %

82.13

Andra skär- och klippverktyg,

såsom sekatörer, hårklipp- ningsmaskiner (icke elektri- ska), huggknivar för slakterier

och charkuterier samt pap-

persknivar; verktyg och satser

av verktyg för manikyr, pedi- kyr o.d., nagelfilar härunder

8 %

8 %

4 %

82.14

Skedar, soppslevar; gafflar,

s. 361 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

361

1

2

3

4

5

6

tårtspadar, fisk- och smör- knivar samt sockertänger och

liknande artiklar...........

8 %; 10 %;

8 %

7 %

15 %

82.15

Handtag och skaft av oädel

metall till artiklar, hänförliga

till nr 82.09, 82.13 eller 82.14

8 %

8 %

4 %

83.01

Lås (nyckellås, kombinations- lås och elektriska lås) och

väskbyglar med lås samt delar

därtill, av oädel metall; nyck- lar och nyckelämnen av oädel

metall till artiklar, hänförliga

till detta nummer:

300

kappsäcks-, koffert- och

portföljlås samt delar där- till .....................

12 %

12 %

8 %

101—200,

andra..................

8 %; 15 %

8 %

6 %

801—

900

83.02

Beslag och liknande tillbehör

av oädel metall till möbler,

dörrar, trappor, fönster, rull- gardiner, persienner, karos- serier, sadelmakeriarbeten,

koffertar, skrin o. d., automa- tiska dörrstängare härunder

inbegripna; hatthyllor, hatt- hängare, konsoler o. d., av

oädel metall..............

8 %; 15 %

8 %

4 %

83.03

Kassaskåp, kassakistor, arme- rade eller på annat sätt för- stärkta fack och dörrar till

kassavalv samt dokument- skrin o.d., av oädel metall...

8 %; 10 %

8 %

4 %

83.04

Kortregisterlådor, förvarings- fack, sorteringslådor, brev- korgar, manuskripthållare och

liknande kontorsartiklar av

oädel metall, andra än kon- torsmöbler, hänförliga till nr

94.03 .....................

8 %

8 %

4 %

83.05

Mekanismer och beslag till

samlingspärmar, brevordnare,

kontorsböcker o.d., pappers- klämmor, gem, klämmer till

häftapparater, s.k. ryttare till

kortregister samt liknande

kontorsartiklar, av oädel me- tall .......................

8 %

8 %

4 %

83.06

Statyetter och andra pryd- nadsföremål av oädel metall,

för användning inomhus ....

8 %

8 %

4 %

83.07

Belysningsarmatur och andra

belysningsartiklar samt icke

elektriska delar därtill, av

oädel metall...............

8 %

8 %

4 %

83.08

Slangar och rör, böjliga, av

oädel metall...............

8 %

8 %

4 %

83.09

Spännen, med eller utan

knäppe, väskbyglar med

knäppe, hyskor, hakar, snör-

12f Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr ISO

s. 362 Kontrollera mot PDF

362

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1

2

3

4

5

6

hålsringar och liknande artik- lar av oädel metall, för kläder,

skodon, presenningar, reseffek- ter, handväskor eller andra

varor; rör- och tvåspetsnitar

av oädel metall.............

8 %

8 %

4 %

83.10

Pärlor och paljetter av oädel

metall....................

25 %

8 %

4 %

83.11

Ringklockor, icke elektriska,

bjällror och gonggonger samt

delar därtill, av oädel metall:

100

cykelringklockor samt delar

därtill..................

15 %

15 %

7,5 %

900

andra..................

5 %

5 %

83.12

Ramar av oädel metall för

fotografier, tavlor o.d.; speglar

av oädel metall............

8 %

4 %

8 %

83.13

Proppar, sprundtappar med

gängning, sprundplåtar, kap- syler, plomber och andra till- behör av oädel metall till för-

packningar................

8 %

8 %

4 %

83.14

Reklamskyltar, namnplåtar,

vägmärken, nummerbrickor

och liknande artiklar samt

siffror, bokstäver o.d., av

oädel metall...............

8 %

8 %

4 %

83.15

Tråd, stavar, rör, plattor,

elektroder och liknande varor

av oädel metall eller hård-

metall, belagda med eller

innehållande flussmedel, för

svetsning eller lödning eller

för påsvetsning eller pålödning

av metall eller hårdmetall;

tråd och stavar av metallpul- ver, för metallsprutning.....

8 %; 10 %

8 %

4 %

84.01

Ångpannor och andra ång- generatorer, andra än värme- ledningspannor ............

10 %;12 %

10 %

5 %

84.02

Hjälpapparater för ånggene- ratorer, såsom förvärmare,

överhettare, ångackumulato- rer och sotningsapparater

samt anordningar för stoft- återföring; kondensorer för

ångmaskiner..............

10 %;12 %

10 %

5 %

84.03

Generatorer för gengas eller

vattengas, även med gas- renare; generatorer för fram- ställning av acetylengas (en- ligt vattenmetoden) och lik- nande gasgeneratorer, med

eller utan gasrenare........

10 %

10 %

5 %

84.04

Lokomobiler och andra ång- maskiner med ångpanna ....

10 %

10 %

5 %

84.05

Ångmaskiner utan ångpanna

10 %;12 %

10 %

5 %

84.06

Förbränningskolvmotorer . . .

10 %; 12 %;

10 %

5 %

15 %

84.07

Vattenhjul, vattenturbiner

och andra hydrauliska mo- torer .....................

12 %

10 %

5 %

s. 363 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

363

1

2

3

4

5

6

84.08

Andra motorer............

10 %; 12 %;

10 %

5 %

15 %

84.09

Vägvältar, maskindrivna ....

10 %

10 %

5 %

84.10

Vätskepumpar, även med mo- tor eller turbin, härunder in-

begripet icke mekaniska pum- par samt pumpar med mät- anordningar; vätskeelevatorer

(med skopor, band e. d.) ....

10 %

10 %

5 %

84.11

Luftpumpar och vakuumpum- par, även med motor eller

turbin; kompressorer (även

med motor eller turbin) för

luft eller andra gaser; frikolvs- kompressorer för gasturbiner;

fläktar och liknande maskiner

10 %

10 %

5 %

84.12

Luftkonditioneringsappara- ter, bestående av motordriven

fläkt och anordningar för

reglering av luftens tempera- tur och fuktighet, alltsamman- byggt till en enhet.........

10 %

10 %

5 %

84.13

Brännare för flytande bränsle,

pulveriserat fast bränsle eller

gas, till eldstäder; mekaniska

eldningsapparater, härunder

inbegripet mekaniska anord- ningar för avlägsnande av

aska samt liknande anordning-

991

eldstadsrostar..... 100 kg

fri; 2: 50

fri

fri

no—

910, 999

andra..................

10 %

10 %

5 %

84.14

Industri- och laboratorieugn- ar, andra än elektriska ugnar,

hänförliga till nr 85.11......

13 %

10 %

5 %

84.15

Kylskåp, kylapparater, kyl- maskiner och kylanläggningar,

även elektriska............

10 %

10 %

5 %

84.16

Kalandrar och liknande

maskiner samt valsverk (andra

än metallvalsverk och maski- ner för valsning av glas) även- som valsar därtill..........

10 %

10 %

5 %

84.17.

Maskiner och apparater (även

med elektrisk uppvärmning)

för uppvärmning, kokning,

röstning, destillering, rektifie- ring, sterilisering, pastörise- ring, ångbehandling, tork- ning, indunstning, kondense- ring, avkylning eller annan

behandling, som erfordrar

temperaturändring, dock ej

apparater av sådana slag, som

huvudsakligen användes i hus- håll; varmvattenberedare,

icke elektriska.............

10 %

10 %

5 %

84.18

Centrifuger; apparater för filt- rering eller rening av vätskor

eller gaser.................

10 %

10 %

5 %

84.19

Maskiner och apparater för

s. 364 Kontrollera mot PDF

364

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

l

2

84.20

84.21

84.22

84.23

84.24

84.25

84.26

3

4

5

6

rengöring eller torkning av

flaskor eller andra kärl; maski- ner och apparater för påfyll- ning, tillslutning, kapsylering

eller etikettering av flaskor,

burkar, säckar eller andra för- packningar; andra maskiner

och apparater för förpackning

av varor; apparater för in- pressning av kolsyra i drycker;

diskmaskiner..............

10 %

10 %

5 %

Vågar, räkne- och kontroll- vågar härunder inbegripna,

andra än vågar, känsliga för

0,05 g eller mindre; vikter, alla

slag, för vågar.............

10 %

10 %

5 %

Apparater, mekaniska (även

för handkraft), för utsprut- ning, spridning eller finfördel- ning av flytande eller pulver- formiga ämnen; brandsläck- ningsapparater, laddade eller

oladdade; sprutpistoler och

liknande apparater; sandbläs- ter- och ångblästerapparater

samt liknande apparater ....

10 %

10 %

5 %

Maskiner och apparater för

lyftning, lastning, lossning

eller transport (hissar, spel,

lyftblock, domkrafter, lyft- kranar, telfrar, transportörer,

linbanor o.d.), ej hänförliga till

nr 84.23 ..................

10 %;13 %

10 %

5 %

Maskiner och apparater, även

transportabla, för grävning,

schaktning, borrning och an- nat jord- eller bergarbete

(grävmaskiner, s. k. bull-do- zers, skrapor o. d.); pålkranar;

snöplogar, ej hänförliga till

nr 87.03 ..................

10 %

10 %

5 %

Maskiner och redskap för jor- dens beredning eller odling,

såsom plogar, harvar, kultiva- torer, såmaskiner och gödsel- spridare; vältar för gräsmat- tor och idrottsplatser .......

10 %;13 %

10 %

5 %

Maskiner och redskap för

skörd eller slätter, tröskverk,

halm- och foderpressar samt

gräsklippningsmaskiner; rens- nings- och sorteringsmaskiner

för spannmål eller frön samt

sorteringsmaskiner för ägg,

frukt eller andra lantbruks- produkter, med undantag av

till nr 84.29 hänförliga, för

kvarnindustrin avsedda ma- skiner och apparater.......

10 %; 13 %;

10 %

5 %

Mjölkningsmaskiner samt ma- skiner och apparater för me- jerihanteringen ............

15 %

10 %

10 %

''S °/

° /o

s. 365 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

365

1

2

3

4

1 5

1 6

84.27

Pressar, krossar och andra

apparater för framställning av

vin, cider, fruktsaft e.d.....

10 %

10 %

o/_

84.28

Andra maskiner och apparater

för lantbruk, trädgårdssköt-

sel, f j äderf äavel eller biskötsel;

groningsapparater med upp- värmningsanordning eller

maskinell utrustning; ägg- kläckningsapparater samt

värmekammare för nykläckta

kycklingar (s.k. kyckling- mödrar) ..............

10 %;13 %

10 %

5 °L

84.29

Maskiner och apparater för

kvarnindustrin samt andra

maskiner och apparater för

bearbetning av spannmål eller

baljväxtfrön, med undantag

av maskiner och apparater för

lantbruk .................

10 %

5 %

84.30

Maskiner och apparater, ej

hänförliga till annat nummer

/o

i detta kapitel, för följande

livsmedelsindustrier, nämli- gen bageri-, makaroni-, kon- fektyr-, choklad-, socker- och

bryggeriindustrierna samt in- dustrier för beredning av kött,

fläsk, fisk, frukt eller grönsa- ker ..............

10 %

5 %

84.31

Maskiner och apparater för

tillverkning eller efterbehand-

ling av pappersmassa, papper

eller papp..............

10 %

10 %

84.32

Bokbinderimaskiner och bok- binderiapparater, trådhäft-

5 %

84.33

maskiner härunder inbegripna

Andra maskiner och apparater

för bearbetning av pappers-

10 %

10 %

5 %

massa, papper eller papp, här- under inbegripet skärmaski- ner, alla slag, för papper eller

papp...............

10 %

10 %

5 %

84.34

Maskiner, apparater och red- skap för typgjutning och sätt- ning; maskiner och apparater

för tillverkning av klichéer

eller andra tryckformar (andra

än maskiner, hänförliga till nr

84.45—84.47); matriser; tryck-

typer och utfyllnadsmateriel;

klichéer och andra tryckfor- mar (även i cylinderform);

plåtar, cylindrar och litogra- fiska stenar, preparerade för

410, 490

grafiskt ändamål (t. ex. slipa- de, kornade eller polerade):

klichéer och andra tryck- formar ...............

10 %

10 %

5 %

100—

andra slag.............

fri

fri

fri*

300,

500—

950

s. 366 Kontrollera mot PDF

366

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1

2 1

3 1

4 1

5

6

84.35

Tryckmaskiner (tryckpressar),

ej hänförliga till nr 84.40;

iläggningsapparater, falsap- parater och andra hjälpap- parater till dylika maskiner:

501, 603,

cylinderpressar och hjälp-

951,

apparater (andra än sär-

ur 992

skilt inkommande ilägg-

ningsapparater) till cylin- derpressar samt delar därtill

fri

fri

fri*

101—

rotationspressar och hjälp-

109, 602,

apparater (andra än sär-

910,

skilt inkommande ilägg-

ur 992

ningsapparater) till rota- tionspressar samt delar där-

fri

till ..................

fri

fri

502—

andra, särskilt inkomman-

601, 609,

de iläggningsapparater här-

10 %

959, 991,

under inbegripna.........

10 %

5 %

999

84.36

Maskiner och apparater för

framställning av syntetiska

eller konstgjorda textilfibrer;

maskiner och apparater för

förarbetning av textilfibrer;

maskiner och apparater för

spinning, tvinning, dubble- ring, spolning, rullning eller

haspling av garn e.d........

10 %

10 %

5 %

84.37

Vävstolar, trikåmaskiner, för

tillverkning av tyll, spetsar,

broderier, snörmakeriarbeten

eller nätknytningar; varpma- skiner och varpklistringsma- skiner samt andra maskiner

och apparater för förberedning

av garn till vävning e.d.....

10 %

10 %

5 %

ur 84.38

Hjälpmaskiner och hjälpap- parater för maskiner, hänför- liga till nr 84.37, såsom skaft- och jacquardmaskiner, varp- och skottväktare samt anord-

ningar för skyttelväxling; de- lar och tillbehör, igenkännliga

såsom uteslutande eller hu- vudsakligen avsedda för ma- skiner eller apparater, hänför- liga till detta nummer eller till

nr 84.36 eller 84.37, såsom

spindlar, spinnvingar, kard- beslag, nålkammar, spinn- munstycken, skyttlar, skaft- ramar och solv samt nålar för

trikåmaskiner:

301. 401,

delar och tillbehör av trä

901

till maskiner och apparater,

hänförliga till nr 84.36,

84.37 eller 84.38 .........

0/

° /0

5 %

2,5 %

100, 200,

andra, med undantag av tri-

305, 405,

500, 905

kåmaskinsnålar..........

10 %

10 %

5 %

s. 367 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

367

l

2

3

4

84.39

Maskiner och apparater för

tillverkning eller efterbehandling

av stampad filt (som

längdvara eller i avpassade

stycken), härunder inbegripet

maskiner för tillverkning av

filthattar samt hattformar .

84.40

Maskiner och apparater för

tvättning eller annan rengöring,

torkning, blekning, färgning,

appretering eller annan

efterbehandling av garn, vävnader

eller andra textilvaror;

tvätt-, stryk- och pressmaskiner;

rull-,lägg- och skärmaskiner

för vävnader eller andra

textilvaror; maskiner för tillverkning

av linoleum och liknande

golvbeläggningsmaterial

genom beläggning av vävnad

eller annat underlag med

massa; maskiner för tryckning

av garn, vävnader, stampad

filt, läder, tapeter, omslagspapper,

linoleum e.d.

samt graverade tryckplåtar

och tryckvalsar till sådana

maskiner..................

5

10 %

10 %

ur 84.41

84.42

ur 84.43

84.44

100—

910, 990

300,

903

100, 200,

402, 409,

909

910

100, 950,

990

Symaskiner, möbler, speciellt

konstruerade för symaskiner

härunder inbegripna; symaskinsnålar:

.

symaskiner och delar därtill

med undantag av syma
skinsnålar.

..............

Maskiner och apparater för beredning

eller bearbetning av

hudar, läder eller skinn (även

pälsskinn) eller för tillverkning

av skodon eller andra varor

av läder eller skinn (även

pälsskinn), dock ej symaskiner,

hänförliga till nr 84.41 .

Konvertrar, gjutskänkar, götkokiller

och gjutmaskiner för

metallindustrin:

götkokiller och delar därtill

10 %

10 %

5 %

andra, med undantag avkontinuerligt

roterande gjutmaskiner

och delar därtill

Valsverk för metallindustrin

och valsar därtill:

delar av gjutgods, obearbetade

....................

andra..................

10 %

8 %; 13 %

10 %; 13 %;

15 %

84.45

Verktygsmaskiner för bearbetning

av metall eller hårdmetall,

ej hänförliga till nr

84.49 eller 84.50:

6

10 %

5 %

10 %

5 %

10 %

8 %

10 %

5 %

10 %

8 %

10 %

5 %

2,5 %

5 %

4 %

5 %

s. 368 Kontrollera mot PDF

368

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1

2

3

4

5

6

101, 106,

spånavskiljande maskiner

151, 201,

med en vikt per st. av mer

251, 301,

än 10 000 kg..... 100 kg

fri; 13 %;

fri

fri*

401, 403,

2:50—5: —

408

104,109,

andra........... 100 kg

10 %; 12 %;

10 %

5 %

155, 205,

13 %;

255, 305,

402, 404,

2: 50—5: —

409,

500—

809

84.46

Verktygsmaskiner för bear- betning av sten, keramiska

produkter, betong, asbest- betong eller liknande minera- liska ämnen eller av glas i kallt

tillstånd, ej hänförliga till nr

84.49 .....................

10 %

10 %

5 %

84.47

Verktygsmaskiner, ej hän- förliga till nr 84.49, för bear- betning av trä, kork, ben,

hårdgummi, styvplast eller

liknande hårda ämnen......

10 %

10 %

8 %

84.48

Delar och tillbehör, igenkänn- liga såsom uteslutande eller

huvudsakligen avsedda för

maskiner, hänförliga till nr

84.45—84.47, härunder in- begripet hållare för arbets- stycken eller verktyg, själv- öppnande gänghuvuden samt

delningsanordningar och lik- nande anordningar för verk- tygsmaskiner; verktygshållare

till alla slags handverktyg. ..

10 %

10 %

5 %

84.49

Handverktyg, pneumatiska

eller kombinerade med icke-

elektrisk motor............

10 %

10 %

5 %

84.50

Maskiner och apparater för

svetsning, lödning (annan än

mjuklödning), skärning eller

ythärdning med gas........

13 %

10 %

5 %

84.51

Skrivmaskiner utan räkne- verk; checkstämplingsappa-

10 %

10 %

5 %

84.52

Räknemaskiner; bokförings- maskiner, kassakontrollappa- rater, frankostämplingsmaski- ner, biljettmaskiner samt lik- nande maskiner och apparater

med räkneverk............

10 %

10 %

5 %

84.53

Statistikmaskiner och liknan- de maskinerförhålkort(stans-,

stanskontroll-, sorterings- och

tabuleringsmaskiner o.d.) . . .

10 %

10 %

5 %

84.54

Andra maskiner och appara- ter för kontorsbruk, såsom

dupliceringsmaskiner (hekto- grafer och stencilapparater),

adresseringsmaskiner, maski- ner för sortering, räkning och

s. 369 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

369

1

2

3

4

5

6

förpackning av mynt samt

pennformeringsapparater,

hålslag och häftapparater .. .

10 %

10 %

5 %

84.55

Delar och tillbehör (andra än

överdrag, väskor o.d.), igen- kännliga såsom uteslutande

eller huvudsakligen avsedda

för maskiner eller apparater,

hänförliga till nr 84.51—84.54

10 %

10 %

5 %

84.56

Maskiner och apparater för

sortering, siktning, tvättning,

krossning, målning eller

blandning av jord, sten, malm

eller andra fasta mineraliska

ämnen; maskiner och appara- ter för hoppressning eller

formning av fasta mineraliska

bränslen, keramiska massor,

betong, gips eller andra mine- raliska ämnen i pulver- eller

pastaform; maskiner för till- verkning av gjutformar av

sand.....................

10 %

10 %

5 %

84.57

Maskiner och apparater för

tillverkning eller bearbetning

av glas eller glasvaror i varmt

tillstånd; maskiner för sam- mansättning av elektriska

glödlampor, elektriska lysrör,

elektronrör e.d.............

10 %

10 %

5 %

84.58

Försäljningsautomater, såsom

frimärks-, cigarett-, choklad- och livsmedelsautomater ....

10 %

10 %

5 %

ur 84.59

Maskiner, mekaniska appara- ter och mekaniska redskap, ej

hänförliga till annat nummer

i detta kapitel:

no—

maskiner, mekaniska appa-

600,

rater och mekaniska red-

809—

skap hänförliga till detta nr

970, 999

med undantag av slagg- granuleringsmaskiner och

delar därtill.............

10 %; 12 %

10 %

5 %

84.60

Formflaskor för gjuterier;

gjutformar och liknande for- mar för metall (andra än göt- kokiller), hårdmetall, glas eller

andra mineraliska ämnen (ke- ramiska massor, betong o.d.),

gummi eller plast..........

10 %

10 %

5 %

84.61

Kranar, ventiler och liknande

artiklar för rörledningar, ång- pannor, cisterner, kar e.d.,

reducerventiler och termostat-

reglerade ventiler härunder

inbegripna................

10 %

10 %

5 %

84.62

Kul- och rullager..........

10 %

10 %

5 %

84.63

Vevaxlar, kamaxlar och andra

transmissionsaxlar, glidlager,

lagerhus, kugghjul (friktions- hjul härunder inbegripna),

kuggväxlar och andra växlar

s. 370 Kontrollera mot PDF

370

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

1

2

3

4

5

6

för överföring av kraft eller

rörelse, svänghjul, rem- och

linskivor (blockskivor och

block härunder inbegripna)

samt axelkopplingar........

10 %; 12 %;

10 %

5 %

13 %

84.64

Packningar av metallplåt i för- ening med annat material

(t. ex. asbest, stampad filt och

papp) eller av flera skikt me- tallfolier; satser av packning- ar av skilda material, för ma- skiner, transportmedel eller

rörledningar, i påsar, kuvert

eller liknande förpackningar .

10 %

10 %

5 %

84.65

Delar till maskiner, apparater

eller mekaniska redskap, icke

försedda med elektriska kon- taktelement, isolatorer, spolar

eller andra elektriska anord- ningar och ej hänförliga till

annat nummer i detta kapitel

10 %

10 %

5 %

85.01

Elektriska generatorer, moto- rer, omformare (motorgenera- torer härunder inbegripna),

transformatorer, likriktare

och induktanspolar. . 100 kg

10 %; 17 %;

10 %, dock

minst

15—82: 50;

10 %

5 %

minst

140—660: —

per st.

85.02

ElektromagneLer; permanenta

magneter, även icke magneti- serade; magnetchuckar och

andra permanentmagnetiska

eller elektromagnetiska upp- spänningsanordningar; elek- tromagnetiska kopplingar och

bromsar; elektromagnetiska

lyftdon...................

10 %

10 %

5 %

85.04

Elektriska ackumulatorer ...

10 %

10 %

5 %

85.05

Elektromekaniska handverk-

tyg (med inbyggd elektrisk

motor)....................

10 %

10 %

5 %

85.06

Elektromekaniska hushålls- apparater (med inbyggd elekt- risk motor)................

10 %;12 %

10 %

6 %

85.07

Elektriska rakapparater och

hårklippningsmaskiner (med

inbyggd elektrisk motor) ....

10 %

10 %

5 %

85.08

Elektriska apparater och an- ordningar för tandning och

start av förbränningsmotorer,

såsom tändmagneter, tänd- generatorer, tändspolar, start- motorer, tändstift och glöd- tändstift; generatorer och bak- strömsreläer för användning

tillsammans med förbrän- ningsmotorer ..............

10 %

10 %

5 %

s. 371 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

371

1

2 1

3 !

4

5

6

85.09

Elektrisk belysnings- och sig- nalutrustning, elektriska vind- rutetorkare och vindrutevär- mare, för cyklar eller motor- fordon ....................

10 %

10 %

5 %

85.10

Elektriska ficklampor och

andra bärbara elektriska lam-

por och lyktor med egen ström- källa (t. ex. torrbatteri eller

generator), ej hänförliga till

nr 85.09 ..................

10 %

10 %

5 %

85.11

Elektriska industri- och la- boratorieugnar; apparater för

behandling av material genom

induktiv eller dielektrisk upp- värmning; maskiner och ap- parater för elektrisk svets- ning, lödning eller skärning. .

10 %

10 %

5 %

85.12

Elektriska varmvattenbere-

dare och doppvärmare; elekt- riska kaminer och andra appa- rater för lokaluppvärmning

eller liknande uppvärmnings- ändamål; elektriska värme- apparater för hårbehandling,

såsom hårtorkningsapparater,

onduleringsapparater och hår- tångsvärmare; elektriska

stryk- och pressjärn; elekt- riska värmeapparater för hus- hållsbruk; värmemotstånd, ej

hänförliga till nr 85.24:

400, 991

elektriska stryk- och press- järn samt delar därtill ....

8 %

8 %

6 %

100—

300,

500—

andra...................

10 %

10 %

5 %

910, 999

85.13

Elektriska apparater för tråd- telefoni eller trådtelegrafi,

bärfrekvensutrustning för dy- lik telefoni eller telegrafi här-

10 %

10 %

5 %

85.14

Mikrofoner och stativ därtill;

högtalare och tonfrekvensför- stärkare:

100, 910

mikrofoner och stativ samt

delar därtill.............

10 %

10 %

7 %

200, 300,

andra..................

17 %;20 %

17 %

11 %

990

85.15

Sändare och mottagare för

radiotelefoni, radiotelegrafi,

rundradio eller television, ra-

diogrammofoner härunder in- begripna; televisionskameror;

apparater för radionavigering,

radiostyrning e.d., radarappa- rater härunder inbegripna:

102,

mottagare för radiotelefoni

410—

eller radiotelegrafi, rund-

600, 910,

radiomottagare, televisions-

950

mottagare, s.k. monitorer

s. 372 Kontrollera mot PDF

372

Kungi. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

1

2

3

4

5

6

härunder inbegripna, kom- binerade rundradiomottaga- re och televisionsmottagare,

även med inbyggd grammo- fon eller bandspelare; delar

till mottagare för radiotele- foni, radiotelegrafi, rundra- dio eller television........

17 %

17 %

11 %

101,

201—

300, 700,

andra..................

10 %

10 %

7 %

990

85.16

Elektriska signal-, säkerhets-,

kontroll- och manöverappara- ter för järnvägar eller andra

trafikleder eller för hamnar

eller flygplatser............

10 %

10 %

5 %

85.17

Elektriska signalapparater,

akustiska eller optiska (t. ex.

ringklockor, nummertavlor,

sirener samt brand- och tjuv- larmsapparater), ej hänförliga

till nr 85.09 eller 85.16......

10 %

10 %

7 %

85.18

Elektriska kondensatorer, fas- ta eller variabla:

510—

kondensatorer, vägande per

600, 901

st. högst 250 g; delar vä- gande per st. högst 250 g

17 %

17 %

8,5 %

700, 909

andra ..................

10 %; 17 %

10 %

5 %

85.19

Apparater och andra artiklar

för brytning, slutning, avgre- ning, förbindning eller skyd- dande av elektriska ström- kretsar, såsom strömställare,

reläer, säkerhets- och över- spänningsapparater, väggut- tag, kopplingsdosor och glöd- lampshållare; motstånd (andra

än värmemotstånd), fasta eller

variabla, potentiometrar här- under inbegripna; manöver- centraler, såsom manöverpul- peter, manövertavlor o.d.:

211, 521

strömställare, tryckkontak- ter härunder inbegripna,

vägande per st. högst 500 g;

vägguttag och andra lik- nande uttag samt för sådana

uttag avsedda stickproppar,

vägande per st. högst 500 g

12 %; 15 %;

12 %

7 %

17 %

513, 515

glödlampshållare, vägande

per st. högst 500 g.......

12 %

12 %

10 %

371—

smältsäkringar av kera-

374

miskt material.... 100 kg

15 %, dock

minst 50: —

15 %

10 %

630, 691

motstånd, vägande per st.

högst 25 g..............

15 %;17 %

15 %

8 %

no—

strömbrytare och omkopp-

190

lare, vägande per st. mer än

500 g, för driftspänning

över 600 V; frånskilj are,

s. 373 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

373

1

2

3

4

5

6

vägande per st. mer än 500

g......................

10 %

10 %

7 %

212—

andra strömställare; reläer

340

och överspänningsavledare

10 %

10 %

7 %

375—

smältsäkringar, andra än av

377

keramiskt material 100 kg

10 %; 15 o/0,

dock minst

10 %

8 %

50: —

411—

för smältsäkringar avsedda

415

säkerhetsapparater, säk-

ringssocklar, propphuvar

och passdelar............

10 %; 15 o/o

10 %

7 %

441—

andra apparater och artik-

490

lar för brytning, slutning

eller skyddande av elekt- riska strömkretsar.......

10 %

10 %

7 %

514, 516

glödlampshållare, vägande

per st. mer än 500 g......

12 %

10 %

8 %

522—

vägguttag och andra lik-

599

nande uttag samt för sådana

uttag avsedda stickproppar

vägande per st. mer än 500

g; andra apparater och ar- tiklar för avgrening eller

förbindning av elektriska

strömkretsar............

10 %;15 %

10 %

7 %

640, 692

motstånd, vägande per st.

mer än 25 g.............

10 %;17 %

10 %

8 %

800—

andra..................

10 %

10 %

7 %

900

ur 85.20

Elektriska glödlampor och

gasurladdningslampor för be- lysning samt lampor för

ultravioletta eller infraröda

strålar; elektriska båglampor

och blixtlampor:

no—

metalltrådslampor. 100 kg

440: —

440: —

220: —

190

eller 15 %

201—

andra, med undantag av

800, 990

socklar till glödlampor ....

10 %

10 %

5 %

85.21

Elektronrör (glödkatod-, kall- katod- och fotokatodrör),

härunder inbegripet gasfyllda

rör, katodstrålerör samt rör

för televisionskameror eller

kvicksilverlikriktare; foto-

elektriska celler; monterade

transistorer och liknande mon-

terade halvledarkomponenter;

monterade piezoelektriska kri- staller:

100, 910

ventilrör till röntgenappa- rater samt delar därtill . . .

fri

fri

fri*

200—

700, 990

andra..................

10 %

10 %

5 %

85.22

Elektriska maskiner och ap- parater, ej hänförliga till an- nat nummer i detta kapitel..

10 %

10 %

7 %

85.23

För elektriskt ändamål isole- rad tråd, ledning och kabel

(lacktråd, anodoxiderad tråd

samt koaxialkabel härunder

s. 374 Kontrollera mot PDF

374

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1

2

3

4

5

6

inbegripna), även med kopp- lingsanordningar:

8 %

100—

med mantel av metall ....

10 %

6 %

398

411—

andra slag..............

10 %

10 %

8 %

900

ur 85.24

Artiklar av kol, även i före- ning med metall, för elektriskt

ändamål (såsom kolborstar,

kol för båglampor, galvaniska

element eller mikrofoner samt

kolelektroder för elektriska

ugnar eller svetsapparater eller

för elektrolysörer):

205, 905

vägande per st. 3 kg eller

däröver, grafiterade 100 kg

3: —

3: —

2: —

100

kolborstar, vägande per st.

mindre än 3 kg..........

10 %

10 %

^ 0/

0 /o

201, 204,

andra, med undantag av

902, 903

icke grafiterade artiklar,

vägande per st. 3 kg eller

däröver.......... 100 kg

20 :—

eller 10 %

20: —

10: —

85.25

Elektriska isolatorer, oavsett

materialet.................

10 %; 15 %

10 %

8 %

85.26

Isolerdetaljer, ej hänförliga

till nr 85.25, för elektriska

maskiner eller apparater eller

för annat elektriskt ändamål,

av isolermaterial, även för- sedda med i massan ingjutna

eller inpressade mindre me- talldelar, avsedda uteslutande

för sammanfogning:

200

av plast ................

15 %

15 %

13 %

100, 900

av annat material........

10 %

10 %

8 %

85.27

Isolerrör samt dosor och andra

delar därtill, av oädel metall,

invändigt isolerade.........

8 %

8 %

4 %

85.28

Elektriska delar, ej hänförliga

till annat nummer i detta

kapitel, till maskiner eller

10 %

10 %

7 %

86.01

86.02

86.03

86.04

Ånglok och tendrar därtill. . .

Elektriska lok (för ackumula- tordrift eller ledningsdrift)...

10 %

10 %

10 %

10 %

10 %

10 %

5 %

5 %

5 %

Motorvagnar och motordressi-

12 %

12 %

6 %

86.05

Personvagnar, resgodsvagnar,

postvagnar, sjukvagnar, fång- vagnar, undersökningsvagnar

och andra dylika special- vagnar för järnvägar eller

8 %

4 %

8 %

86.06

Verkstadsvagnar, kranvagnar

och andra arbetsvagnar för

järnvägar eller spårvägar;

dressiner, andra än motor-

dressiner..................

8 %

8 %

4 %

86.07

Godsvagnar för järnvägar eller

spårvägar .................

8 %

8 %

4 %

s. 375 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

375

1

2

3

4

5

6

86.08

Behållare (containers) för

godstransport, även för väts- kor eller gaser, oavsett trans- portsättet .................

8 %

8 %

4 %

86.09

Delar till rullande järnvägs- eller spårvägsmateriel:

300

bromsapparater samt delar

därtill..................

10 %

10 %

5 %

100, 200,

400, 900

andra..................

8 %

8 %

4 %

86.10

Stationär järnvägs- och spår- vägsmateriel samt delar där- till, härunder inbegripet me- kaniska signal-, säkerhets-,

kontroll- och manöverappara- ter, icke elektriskt manövre- rade, och delar därtill, även

för andra trafikleder än järn- vägar eller spårvägar.......

s r0

8 %

4 %

87.01

Traktorer, även försedda med

kraftuttag, vinsch e.d.......

lo %;12 %

10 %

8 %

ur 87.02

Bilar för person- eller gods- befordran:

301

gränsletruckar...........

10 %

10 %

5 %

in—

personbilar; omonterade

129, 510

personbilar för bilsamman- sättningsindustrin........

15 %; 24 %''

15 %

10 %

87.03

Bärgningsbilar, brandbilar,

stegbilar, kranbilar, strål- kastarbilar, verkstadsbilar,

röntgenbilar, bilar med anord- ning för sopning, snöplogning

eller spolning och andra dylika

bilar för speciella ändamål, ej

hänförliga till nr 87.02 ......

15 %

15 %

11 %

ur 87.04

Underreden med motor, till

fordon, hänförliga till nr 87.01

—87.03:

100

till traktorer............

10 %

10 %

8 %

200

till personbilar...........

15 %

15 %

11 %

ur 87.05

Karosserier till fordon, hän- förliga till nr 87.01—87.03,

förarhytter härunder inbe- gripna:

100

till personbilar...........

15 %

15 %

H %

87.06

Delar och tillbehör till fordon,

hänförliga till nr 87.01—87.03:

100

till traktorer.............

10 %

10 %

8 %

210—

till bilar................

15 %;20 %

15 %

10 %

290

87.07

Truckar (drag-, staplings- och

krantruckar härunder inbe-

gripna) för verkstäder, lager,

järnvägsstationer e.d. samt

delar till dylika truckar.....

10 %; 12 o/0

10 %

5 %

87.08

Stridsvagnar och andra pans- rade stridsfordon, även med

bestyckning; delar till dylika

fordon ....................

fri

fri

fri

87.09

Motorcyklar (cyklar med

hjälpmotor härunder inbe- gripna), även med sidvagnar;

1 Avser personbilar med en cylindervolym under 1,6 liter.

s. 376 Kontrollera mot PDF

376

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1

2

3

4

5

6

särskilt inkommande sid- vagnar till motorcyklar eller

cyklar:

no, 120

motorcyklar med en cylin- dervolym av högst 245 cm3.

15 %

15 %

7,5 %

131,139

motorcyklar med en cylin- dervolym över 245 cm3 ...

10 %

10 %

5 %

200

särskilt inkommande sid- vagnar .................

10 %

10 %

5 %

87.10

Cyklar (trehjuliga transport- cyklar härunder inbegripna),

utan motor........... 1 st.

20: —

20: —

10: —

87.11

Invalidvagnar med mekanisk

drivanordning, även med mo- tor .......................

fri

fri

fri

87.12

Delar och tillbehör till fordon,

hänförliga till nr 87.09—

87.11.....................

15 %

15 %

7,5 %

87.13

Barnvagnar samt invalid- och

sjukvagnar utan mekanisk

framdrivningsanordning;

delar till dylika fordon......

10 %

10 %

5 %

87.14

Andra fordon (släpfordon här- under inbegripna) utan meka- nisk framdrivningsanordning

samt delar därtill..........

10 %;15 %

10 %

5 %

88.01

Ballonger och luftskepp.....

fri; 12 %

fri

fri

88.02

Flygmaskiner, segelflygplan

och drakar; s.k. rotochutes:

flygmaskiner:

101, 201

helikoptrar ocli autogiros

fri; 12 %;

15 %

fri

fri

andra:

ur 109,

vägande högst 4 000 kg

fri; 12 %;

fri

6 %

ur 209

ur 109,

vägande mer än 4 000

15 %

ur 209

kg.................

fri; 12 %;

fri

fri

900

fri

fri

fri

88.03

Delar till luftfartyg, hänför-

liga till nr 88.01—88.02 .....

fri

fri

fri

88.04

Fallskärmar samt delar och

tillbehör därtill............

10 %

10 %

5 %

88.05

Katapulter och liknande start- anordningar för luftfartyg

samt markträningsapparater

för flygutbildning; delar till

dylika anordningar eller appa- rater .....................

fri

fri

fri

89.01

Fartyg och båtar, ej hänför- liga till annat nummer i detta

kapitel:

fri

050

krigsfartyg..............

fri

fri

210, 220,

fiske- och fångstfartyg.....

fri

fri

fri

920

931, 939

lustfartyg...............

10 %

10 %

5 %

911, 941,

andra fartyg, av järn med

981, 991

en bruttodräktighet av

högst 70 ton.............

10 %

10 %

5 %

110—193,

fri

fri

fri

310—

400, 919,

945, 949,

989, 999

s. 377 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

377

1

2

3 1

4

5

6

89.02

Bogserbåtar:

001

av järn, med bruttodräktig- het av högst 70 ton......

10 %

10 %

5 %

009

andra..................

fri

fri

fri

89.03

Fyrskepp, flodsprulor, mud- derverk, alla slag, ponton- kranar och andra fartyg, i

fråga om vilka förflyttningen

är av underordnad betydelse

1 förhållande till deras huvud- uppgift, ävensom flytdockor

fri

fri

fri

89.04

Fartyg och båtar, avsedda att

upphuggas ................

fri

fri

fri

89.05

Annan flytande materiel, så- som kassuner, förtöjnings- bojar och andra bojar samt

sjömärken................

fri

fri

fri

90.01

Linser, prismor, speglar och

andra optiska element, oav- sett materialet, omonterade,

med undantag av dylika ele- ment av glas, icke optiskt be- arbetade; polariserande skivor

och plattor ................

fri

fri

fri*

90.02

Linser, prismor, speglar och

andra optiska element, oav- sett materialet, monterade,

avsedda för instrument och

apparater, med undantag av

dylika element av glas, icke

bearbetade för optiskt bruk:

ur 109

kameraobjektiv, vägande

per st. högst 3 kg........

10 %

10 %

5 %

101

kameraobjektiv, vägande

per st. mer än 3 kg; ävensom

optiska sökare till kameror

5 %

5 %

2,5 %

ur 109,

andra..................

10 %

10 %

5 %

900

90.03

Infattningar till glasögon, pin- cenéer, lornjetter e.d. samt

delar till sådana infattningar

10 %

8 %

4 %

90.04

Glasögon, pincenéer, lornjet- ter o.d., härunder inbegripet

skyddsglasögon, solglasögon

och liknande varor.........

10 %

8 %

4 %

90.06

Astronomiska instrument, så- som teleskop, astronomiska

tuber, meridiancirklar och

ekvatorialer samt stativ där- till, med undantag av radio- astronomiska instrument ....

10 %

fri

fri

90.07

Stillbildskameror; blixtljus- apparater:

stillbildskameror och delar

därtill, med undantag av

kassetter, sökare, slut are

och bländare:

109, 903

vägande per st. högst 3 kg

10 %

10 %

5 %

101,

vägande per st. mer än 3

ur 901

kg...................

5 %

5 %

2,5 %

ur 901

kassetter, sökare, slutare

och bländare............

5 %

5 %

2,5 %

s. 378 Kontrollera mot PDF

378

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1

2

3

4

5

6

200, 905

blixtljusapparater och delar

därtill..................

10 %

10 %

5 %

90.08

Kinoapparater, såsom kino- kameror och ljudupptagnings- apparater, även kombinerade,

samt kinoprojektorer, även

med anordningar för åter- givande av ljud:

kinokameror, även kombi- nerade med ljudupptag- ningsapparater, samt delar

därtill med undantag av

kassetter, sökare, slutare

och bländare:

119,199,

vägande per st. högst 3 kg

10 %

10 %

5 %

903

111 ,191,

vägande per st. mer än 3

ur 901

kg''...................

5 %

5 %

2,5 %

ur 901

kassetter, sökare, slutare

och bländare............

5 %

5 %

2,5 %

200, 800,

andra..................

10 %

10 %

5 %

909

90.09

Stillbildsprojektorer; foto-

grafiska förstorings- och för- minskningsapparater.......

10 %

10 %

5 %

90.10

Apparater och annan utrust- ning för foto- eller kinola- boratorier, ej hänförliga till

annat nummer i detta kapitel;

kopieringsapparater och ko- pieringsramar för kontakt- kopiering; filmspolar; projek- tionsdukar och projektions- skärmar..................

10 %

10 %

5 %

90.11

Elektron- och protonmikro- skop; elektron- och proton- diffraktionskameror........

10 %

fri

fri

90.12

Andra mikroskop, även med

anordningar för fotografering,

filmning eller projicering ....

10 %

10 %

5 %

90.13

Optiska instrument och appa- rater, ej hänförliga till annat

nummer i detta kapitel, strål- kastare härunder inbegripna

10 %

10 %

5 %

90.14

Instrument och apparater för

geodesi, topografi, lantmäteri,

avvägning, fotogrammetri,

hydrografi, navigation, meteo- rologi, hydrologi eller geofy- sik; kompasser och avstånds- mätare...................

10 %

10 %

5 %

90.15

Vågar, känsliga för 0,05 g eller

mindre, även med vikter ....

10 %

10 %

5 %

90.16

Ritinstrument, räkneinstru- ment och ritsinstrument (pan- tografer, ritbestick, räkne- stickor, räkneskivor o.d.); in- strument och apparater för

mätning eller kontroll, ej hän- förliga till annat nummer i

detta kapitel (balanserings- apparater, planimetrar, mikro-

s. 379 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

379

1 1

2

3 1

4

5 1

6

metrar, skjutmått, tolkar,

mätband, mätstockar o.d.);

profilprojektorer...........

10 %

10 %

5 %

90.17

Medicinska och kirurgiska in- strument och apparater (även

för tandläkare eller veterinär-

bruk), elektromedicinska ap- parater samt instrument för

ögonundersökning härunder

inbegripna................

10 %

10 %

5 %

90.18

Apparater för mekanoterapi;

massageapparater; apparater

för psykoteknik; apparater för

konstgjord andning, ozon-,

syre- eller inhalationsterapi

samt liknande apparater; res- piratorer, gasmasker härun- der inbegripna.............

10 %

10 %

5 %

90.19

Ortopediska artiklar, härun- der inbegripet medicinsk-ki- rurgiska gördlar, brockband

o.d.; konstgjorda lemmar, tän- der och ögon samt andra pro- teser; hörapparater för lom- hörda; spjälor och liknande

artiklar för behandling av

frakturer:

200

hörapparater för lomhörda

10 %

5 %

2,5 %

100,901,

909

fri

fri

fri*

ur 90.20

Röntgenapparater (även för

fotografering) samt apparater

för utnyttjande av strålning

från radioaktiva ämnen, här-

under inbegripet röntgenrör,

högspänningsgeneratorer,

manöverbord, röntgenskär- mar samt bord, stolar o.d. för

röntgenundersökning eller

röntgenbehandling:

10 %

5 %

100, 200,

andra än röntgenrör......

10 %

400

90.21

Instrument, apparater och

modeller för demonstrations-

ändamål (t. ex. vid undervis- ning eller på utställningar),

icke användbara för andra

fri

fri

fri

90.22

Maskiner och apparater för

mekanisk materialprovning

(undersökning av hållfasthet,

hårdhet, elasticitet eller lik- nande egenskaper hos me- taller, trä, textilvaror, papper,

10 %

10 %

5 %

90.23

Areometrar och liknande in- strument; termometrar, pyro- metrar, barometrar, hygro- metrar och psykrometrar, även

registrerande, samt kombina- | tioner av dessa instrument ..

10 %

10 %

5 %

s. 380 Kontrollera mot PDF

380

Kungl. Maj. ts proposition nr i50 år 1967

1

2

3

4

5

6

90.24

Instrument och apparater för

mätning, kontroll eller auto- matisk reglering av gasers eller

vätskors strömning, nivå,

tryck e.d. eller för automatisk

reglering av temperatur (t. ex.

manometrar, termostater, ni- våmätare, dragregulatorer,

genomströmningsmätare och

värmemängdsmätare), ej hän- förliga till nr 90.14.........

10 %

10 %

7 °L

90.25

Instrument och apparater för

fysikalisk eller kemisk analys

(t. ex. polarimetrar, refrakto- metrar, spektrometrar och gas- analysapparater), för mätning

eller kontroll av viskositet,

porositet, dilatation, ytspän- ning e.d. eller för kalorimetris- ka, fotometriska eller akus- tiska mätningar, exponerings- mätare härunder inbegripna;

mikrotomer...............

10 %

10 %

7 %

90.26

Gas-, vätske- och elektricitets- mätare...................

10 %

10 %

90.27

Varvräknare, produktionsräk- nare, taxametrar, vägmätare,

stegräknare o.d.; hastighets- mätare och takometrar (även

magnetiska), ej hänförliga till

nr 90.14; stroboskop........

10 %

10 %

5 %

90.28

Elektriska instrument och ap- parater för mätning, kontroll,

analys eller automatisk regle- ring:

200

instrument för lödning....

fri

fri

fri

100,

300—

andra..................

10 %;12 %

10 %

7 %

909

90.29

Delar och tillbehör, igenkänn- liga såsom uteslutande eller

huvudsakligen avsedda för en

eller flera till nr 90.23, 90.24

eller 90.26—90.28 hänförliga

artiklar...................

10 %;12 %

10 %

7 %

91.01

Fickur, armbandsur och lik- nande ur, stoppur härunder

inbegripna................

5 %

2,5 %

5 %

91.02

Vägg- och bordsur med fick- ursverk, ej hänförliga till nr

91.03 .....................

5 %; 8 %;

5 %

2,5 %

20 %

91.03

Ur till instrumentbräden och

liknande ur, för fartyg, luft- fartyg, bilar eller andra for- don ......................

5 %

5 %

2,5 %

91.04

Andra ur: .

100, 200

väckarur och skeppskrono- metrar..................

8 %

5 %

2,5 %

901—909

andra..................

13 %;20 %

13 %

6,5 %

91.05

Tidkontrollur, tidstämpelur

och liknande med urverk eller

s. 381 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

381

1

2

3

4

5

6

synkronmotor försedda ap- parater för tidkontroll eller

tidmätning................

10 %

10 %

7 %

91.06

Tidströmställare och andra

tidutlösare med urverk eller

synkronmotor.............

10 %

10 %

7 %

91.07

Verk till fick- eller armbands- ur, sammansatta...........

5 %

5 %

2,5 %

91.08

Andra urverk, sammansatta:

100

till ur, hänförliga till nr

91.03.000, 91.04.100 eller

91.04.200, samt liknande

urverk ..................

5 %

5 %

2,5 %

200

Lill artiklar, hänförliga till

nr 91.05 eller 91.06, samt

liknande urverk..........

10 %

10 %

5 %

300

till ur, hänförliga till nr

91.04.901, 91.04.902 eller

91.04.909, samt liknande

urverk ..................

13 %

6,5 %

13 %

91.09

Boetter till ur, hänförliga till

nr 91.01, delar till sådana

boetter samt ämnen därtill . .

5 %

5 %

2,5 %

91.10

Urfoder och delar därtill ....

10 %;20 %

10 %

5 %

91.11

Andra urdelar.............

fri

fri

fri

92.01

Pianon (även mekaniska, med

eller utan klaviatur); cembalor

och andra stränginstrument

med klaviatur; harpor, andra

än eolsharpor:

100, 200

pianon............. 1 st.

16 %

15 %,

7,5 %,

dock högst

dock högst

300: —

150: —

900

andra..................

15 %

fri

fri

92.02

Andra stränginstrument:

100

stråkinstrument.........

15 %

fri

fri

900

andra..................

15 %

12 %

6 %

92.03

Orglar, orgelharmonier o.d.. .

15 %

12 %

6 %

92.04

Dragspel och munspel......

12 %;15 %

12 %

6 %

92.05

Andra biåsinstrument......

fri; 20 %

fri

fri*

92.06

Slaginstrument (trummor,

xylofoner, cymbaler, kastan- jetter o.d.)................

12 %

6 %

15 %

92.07

Elektromagnetiska, elektro- statiska, elektroniska och lik- nande musikinstrument (pia- non, orglar, dragspel in. fl.). .

15 %

12 %

6 %

92.08

Musikinstrument, ej hänför- liga till annat nummer i detta

kapitel (t. ex. orkestrion, po- sitiv, speldosor, mekaniska

sångfåglar och musiksågar);

visselpipor, lockpipor och lik- nande ljudsignalredskap ....

15 %

12 %

6 %

92.09

Strängar till musikinstrument

15 %

12 %

6 %

92.10

Delar och tillbehör till mu- sikinstrument (andra än

strängar), härunder inbegri- pet papper och papp, perfore- rade, för mekaniska spel- apparater ävensom mekanis-

s. 382 Kontrollera mot PDF

382

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

1

2

3

1 4

i 5

6

mer till speldosor; metrono- mer, stämgafflar och stämpi- por:

no

höljen och stomryggar till

pianon..................

15 %

15 %

7,5 %

120—

andra delar och tillbehör

200, 510,

till pianon; delar och till-

520, 810

behör till cembalor och and-

ra stränginstrument med

klaviatur samt till harpor,

andra än eolsharpor; klavia- turer och delar därtill till

orglar, orgelharmonier o.d.;

tonbord till orgelharmonier

och delar därtill; klavia-

turer och delar därtill till

instrument, hänförliga till

nr 92.07 ................

fri; 15 %

fri

fri*

300, 911

delar och tillbehör till

stråkinstrument; delar Och

tillbehör till instrument

hänförliga till nr 92.05 ....

fri; 15 %;

fri

fri

20 %

400,

590—

andra..................

15 %

12 %

6 %

700, 890,

912, 990

92.11

Grammofoner, dikteringsap- parater och andra apparater

för upptagning eller återgiv- ning av ljud, härunder inbe- gripet skivspelare, bandspe- lare o.d., med eller utan ljud- dosa; apparater för upptag- ning eller återgivning på mag- netisk väg av bilder och ljud

för television:

101

grammofonautomater.....

5 %

5 %

4 %

103—

andra..................

10 %

10 %

8 %

900

ur 92.12

200

Grammofonskivor och liknan- de artiklar (såsom rullar, band

och tråd) för ljudupptagning

eller liknande upptagning,

preparerade eller inspelade;

matriser för tillverkning av

grammofonskivor:

grammofonskivor (även en- bart preparerade) med un- dantag av grammofonskivor

för språkundervisning

................. 100 kg

50: —

eller 15 %

50: —

25: —

300—

andra, med undantag av

900

grammofonskivor för språk- undervisning ............

fri

fri

fri

92.13

Andra delar och tillbehör till

apparater, hänförliga till nr

92.11.....................

10 %

10 %

5 %

93.01

Sablar, värjor, bajonetter och

liknande vapen samt delar

s. 383 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

383

1!_2[_3[J[5|6

därtill; slidor och baljor till

hithörande vapen...........

fri

fri

fri

93.02

Revolvrar och pistoler, utgö- rande eldvapen............

fri

fri

fri

93.03

Vapen för militärt bruk, ej

hänförliga till nr 93.01 eller

93.02 .....................

fri

fri

fri

93.04

Eldvapen, ej hänförliga till

nr 93.02 eller 93.03, härunder

inbegripet liknande apparater,

vilkas funktion bygger på för- bränning av en explosiv ladd- ning, såsom signalpistoler

samt revolvrar och pistoler

för lösa skott, linkastnings- apparater o.d..............

6 %

6 %

3 %

93.05

Andra vapen, härunder inbe- gripet gevär och pistoler för

komprimerad luft eller gas

samt fjäderbössor och fjäder- pistoler ...................

8 %

8 %

4 %

93.06

Delar till vapen, ej hänförliga

till nr 93.01, härunder inbe- gripet ämnen till gevärsstock- ar och till eldrör för eldvapen:

100, 200

delar till vapen för militärt

bruk, häri inbegripet delar

till revolvrar och pistoler,

hänförliga till nr 93.02 ....

andra slag:

fri

fri

fri

910

av trä................

andra:

fri; 6 %

fri

fri

991

till eldvapen........

6 %

6 %

3 %

999

till andra vapen.....

8 %

8 %

4 %

93.07

Ammunition, härunder inbe- gripet bomber, torpeder, mi- nor och robotprojektiler; de- lar till ammunition, härunder

inbegripet hagel och förladd- ningar:

100—

ammunition och delar där-

209

till för militärt bruk, häri

inbegripet ammunition och

delar därtill för revolvrar

och pistoler hänförliga till

nr 93.02 ................

fri

fri

fri

311—

andra slag..............

8 %

8 %

4 %

900

94.01

Sittmöbler, ej hänförliga till

nr 94.02, bäddsoffor o.d. här-

under inbegripna, samt delar

därtill....................

10 %;15 %

10 %

5 %

94.02

Möbler för medicinskt eller

kirurgiskt bruk (även för

tandläkar- eller veterinär- bruk), såsom operationsbord,

undersökningsbord och lik- nande bord samt sjukhussäng- ar med mekaniska anord- ningar; tandläkarstolar och

liknande stolar med mekanisk

anordning för vridning och

s. 384 Kontrollera mot PDF

384

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

1

2

3

4

5

6

höjning; delar till dylika ar- tiklar .....................

8 %

8 %

4 %

94.03

Andra möbler samt delar där- till .......................

f0 %; 15 %

10 %

5 %

94.04

Resårbottnar till sängar; säng- kläder och liknande artiklar,

försedda med resårer, stopp- ning eller inlägg eller till- verkade av poröst gummi eller

porös plast, med eller utan

överdrag, såsom madrasser,

sängtäcken och kuddar:

med överdrag av textilvara,

utan fjädrar, ramar eller

andra väsentliga delar av

metall eller trä:

291, 901,

med överdrag av textil-

903, 905

vara av ändlösa konst- gjorda textilfibrer......

17 %

17 %

16 %

299, 902,

med överdrag av annan

904, 906

textilvara.............

15 %

15 %

13 %

300

elektriska värmedynor ....

andra slag:

10 %

10 %

8 %

101

av metall eller trä,

utan överdrag .........

8 %

8 %

6 %

210, 907

av poröst gummi, utan

överdrag ..............

15 %

10 %

5 %

109, 909

andra................

15 %

15 %

13 %

95.01

Sköldpadd, bearbetad, samt

varor av sköldpadd:

100

plattor, skivor och liknan- de halvfabrikat för vidare

bearbetning.............

fri

fri

fri

900

andra slag..............

10 %

10 %

5 %

95.02

Pärlemor, bearbetad, samt

varor av pärlemor:

100

plattor, skivor och liknan- de halvfabrikat för vidare

bearbetning.............

fri

fri

fri

900

andra slag..............

10 %

10 %

5 %

95.03

Elfenben, bearbetat, samt va- ror av elfenben:

100

plattor, skivor och liknande

halvfabrikat för vidare be- arbetning ...............

fri

fri

fri

900

andra slag..............

10 %

10 %

5 %

95.04

Ben, bearbetat, samt varor av

ben:

100

plattor, skivor och liknan- de halvfabrikat för vidare

bearbetning.............

fri

fri

fri

900

andra slag..............

10 %

10 %

5 %

95.05

Horn, korall, även rekonstrue- rad, och andra animaliska

snidningsmaterial, bearbetade,

samt varor av dessa material:

100

plattor, skivor och liknan- de halvfabrikat för vidare

bearbetning.............

fri

fri

fri

900

andra slag..............

10 %

10 %

5 %

95.06

Stennöt och andra vegetabilis- ka snidningsmaterial, bearbe-

s. 385 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

385

1

2

3

1 4

5

6

tade, samt varor av dessa ma- terial:

100

plattor, skivor och liknan- de halvfabrikat för vidare

bearbetning.............

fri

fri

fri

95.07

900

andra slag..............

Bärnsten och sjöskum, även

rekonstruerade, samt gagat

(jet) och liknande mineralis- ka material, bearbetade, även- som varor av dessa material:

10 %

10 %

5 %

100

plattor, skivor och liknan- de halvfabrikat för vidare

bearbetning.............

fri

10 %

fri

900

andra slag..............

10 %

95.08

Varor, gjutna eller genom

snidning eller på annat sätt

formade av vax (animaliskt,

vegetabiliskt, mineraliskt eller

konstgjort), paraffin eller

stearin, av gummi arabicum

eller dylika naturliga gummi- arter, av naturliga hartser

(kolofonium, kopal o.d.) eller

av modelleringsmassa; andra

gjutna eller genom snidning

eller på annat sätt formade

varor, ej hänförliga till annat

nummer; icke härdat gelatin,

bearbetat (ej hänförligt till nr

35.03), samt varor därav.. . .

3 /o

fri

fri; 15 %

fri

96.01

96.02

Kvastar, borstar och viskor

av endast hopbundna kvistar

eller fibrer, med eller utan

skaft....................

10 %

10 %

5 %

Andra borstbinderiarbeten

(borstar, penslar o.d.), maskin- borstar härunder inbegrip- na; målningsrullar; moppar,

avtorkare o.d. av gummi, filt

eller dylikt mjukt material ..

10 %

10 %

96.03

8 %

Bindlar för borstfabrikation

samma tull

samma tull

samma bind-

som för

som för

ningarsomför

motsvarande

motsvarande

motsvarande

borst-

borst-

borst-

96.04

material

material

material

Dammvippor av fjädrar ....

10 %

10 %

5 %

96.05

96.06

Pudervippor och liknande va- ror, oavsett materialet......

Handsiktar och handsåll, oav-

10 %

10 %

5 %

97.01

sett materialet.............

Barncyklar, sparkcyklar, cy- kelhästar, trampbilar och dy- lika leksaksfordon ävensom

10 %

10 %

5 %

97.02

dockvagnar .............

Dockor...................

13 %

13 %

12 %

12 %

6 %

10 %

97.03

Andra leksaker; modellbåtar,

modellflygplan o.d. för för-

ströelse...................

12 %; 13 %;

12 %

6 %

15 %

97.04

Inomhusspel, härunder inbe- gripet spelautomater och

13 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 150

s. 386 Kontrollera mot PDF

386

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1

2

3

4

5

6

andra spelapparater för nöjes- fält e.d., bordtennisspel samt

biljardbord och andra för spel

speciellt konstruerade möbler

12 %; 13 %

12 %

6 %

97.05

Karnevals-, trolleri- och

skämtartiklar; julgranspryd- nader samt andra julprydna- der (t. ex. konstgjorda jul- granar samt julkrubbor och

figurer därtill).............

12 %;15 %

12 %

6 %

97.06

Redskap och annan utrustning

för utomhusspel, gymnastik,

sport eller idrott, ej hänför- liga till nr 97.04:

2,5 %

101, 310,

391, 901

5 %; 10 %

5 %

8 %

105, 200,

410, 905

av läder eller metall......

8 %; 10 %

4 %

6 %

109, 399,

420—

494, 909

av annat material........

12 %;15 %

12 %

97.07

Fiskkrokar; landningshåvar

och fjärilshåvar; redskap för

fiske med krok; lockfåglar och

dylika artiklar för jakt:

fri

fri

100

fiskkrokar...............

5 %

201—

300

10 %

10 %

5 %

97.08

Karuseller, gungor, skjutba- nor och annan utrustning för

nöjesfält e.d.; ambulerande

cirkusar, menagerier och teat-

5 %

10 %

10 %

98.01

Knappar (tryckknappar, krag- knappar, manschettknappar

och liknande artiklar här- under inbegripna); knapp- ämnen och knappformar; de- lar till knappar:

12 %

10 %

200

knappar av plast.........

12 %

100, 300,

700, 800

12 %

12 %

6 %

10 %

98.02

Blixtlås och delar därtill ....

13 %

12 %

98.03

Reservoarpennor, stiftpennor,

pennskaft, pennförlängare

o.d.; delar och tillbehör där- till (såsom pennskydd och

pennhållare), ej hänförliga till

nr 98.04 eller 98.05 .. 100 kg

10 %; 10 %

plus 100: —

10 %

5 %

98.04

Skrivpennor (stålpennor o.d.)

och spetsar därtill:

5 %

001

av ädel metall...........

10 %

10 %

009

fri; 5 %

fri

fri

98.05

Blyerts-, anilin- och färgpen- nor, blyerts-, anilin- och färg-

stift, grifflar, ritkol samt pa- stell-, skol-, rit-, skräddar- och

10 %

10 %

5 %

98.06

Skrivtavlor, även försedda

10 %

10 %

5 %

98.07

Sigillstämplar, paginerings-

s. 387 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

387

1

2

1 3

4

5

1 6

stämplar, datumstämplar och

dylika handstämplar; hand- verktyg för tryckning eller

prägling av etiketter; s.k. typ- tryckerier .................

8 %

8 %

98.08

Färgband för skrivmaskiner

och liknande färgband, även

på spolar; färgdynor, med eller

utan ask ...............

4 %

8 %

10 %

10 %

98.09

98.10

Sigill- och buteljlack i form

av stänger, plattor e.d.; hek- tograf- och valsmassa samt

liknande produkter på basis

av gelatin, även på underlag

av papper eller textilvara ...

Cigarrettändare, gaständare

och liknande tändare, även

10 %

10 %

5 %

elektriska eller kemiska, samt

delar därtill, andra än tänd- stenar och vekar ...........

8 %

8 %

4 %

98.11

Rökpipor samt huvuden, skaft

och andra delar därtill, ämnen

härunder inbegripna; cigarr- och cigarrettmunstycken samt

delar därtill:

100

ämnen och icke färdigbear-

901

betade huvuden av trä till

rökpipor................

cigarr- och cigarrettmun-

fri; 5 %

fri

fri

stycken av sjöskum eller

bärnsten......... 100 kg

500: —

500: —

250: —

200, 909

andra .................

10 %; 15 %

15 %

10 %

15 %

98.12

Kammar, hårspännen o.d.. . .

& /o

10 %

98.13

Planschetter och andra kor-

settfjädrar samt andra dylika

artiklar för klädespersedlar el- ler tillbehör till klädesper- sedlar ..................

10 %

10 %

5 %

98.14

Monterade rafräschissörer

samt beslag till rafräschissörer

15 %

15 %

7,5 %

98.15

Termosflaskor och liknande

värmeisolerande behållare

samt delar därtill (andra än

lösa glas)..................

15 %

15 %

8 %

98.16

Skyltdockor, provdockor o.d.;

rörliga skyltfigurer och skylt- ställ......................

10 %

10 %

5 %

99.01

Målningar och teckningar, ut- förda helt för hand (andra än

99.02

teckningar, hänförliga till nr

49.06, samt handdekorerade

föremål)..................

fri

fri

fri

Konstgrafiska originalblad,

såsom etsningar, gravyrer,

träsnitt och litografier......

fri

fri

99.03

fri

Originalskulpturer, oavsett

materialet.................

fri

fri

99.04

fri

Frimärken (helsaker härunder

inbegripna), beläggnings-

stämplar o.d., makulerade,

ävensom omakulerade men

icke gångbara här i landet

s. 388 Kontrollera mot PDF

388

Kungl Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1

2

3

99.05

och icke avsedda att här ut-

ges ......................

Föremål för zoologiska, bota-

99.06

niska, mineralogiska eller

anatomiska samlingar; före- mål av historiskt, arkeologiskt

paleontologiskt, etnografiskt

eller numismatiskt värde ....

Antikviteter med en ålder av

över 100 år................

5

fri

fri

fri

6

fri

fri

fri

fri

fri

fri

2.

3.

ur 05.03

ur 15.07

ur 20.06

ur 41.02

ur 41.03

ur 41.04

ur 41.05

ur 50.09

50.10

ur 57.10

58.01

58.02

ur 58.05

ur 62.03

67.02

ur 83.11

ur 95.03

ur 98.11

4.

08.01

Allmänna anmärkningar:

En asterisk (*) vid ordet »fri» i kolumnen »överenskomna koncessioner» betyder att

tullfrihet redan är bunden för vissa varuslag och kommer att bindas för resterande

varuslag som ett resultat av Kennedyronden.

För de positioner inom 28—39 kap. där två alternativa tullsatser angivits i kolumnen

»överenskomna koncessioner» gäller följande regel:

Den första tullsatsen gäller under förutsättning att de viktigare GATT-länderna låter

sina tullsatser för motsvarande positioner träda i kraft på grundval av ett maximalt

resultat, angivet i deras listor. Om detta villkor icke uppfylles kommer tullsatsen inom

parentes att tillämpas.

För följande positioner är Sverige berett att införa koncessionstullsatserna i samband

med den första tullsänkningen:

Annat tagel än råtagel och avfall av tagel

Oblekt linolja

Frukter, beredda eller konserverade på annat sätt, med eller utan tillsats av socker

eller alkohol:

andra än pulp:

lcasjunötter (cashewnötter)

Läder av nötkreatur, buffel, etc.:

förgarvat, avsett för vidare garvning

Läder av får, etc.:

förgarvat, avsett för vidare garvning

Läder av get, etc.:

förgarvat, avsett för vidare garvning

Läder av andra djur, etc.'':

förgarvat, avsett för vidare garvning

Vävnader av natursilke, annat än bourettesilke:

innehållande enbart natursilke

Vävnader av bourettesilke

Vävnader av jute med en bredd av högst 150 cm och vägande 310 g eller mer per m2

Mattor, knutna, även konfektionerade

Andra mattor, även konfektionerade; kelims och liknande vävnader, även konfektionerade
Band,

etc., av jute, andra än sammets-, plysch-, ögle- och sniljband

Säckar och påsar för förpackning av varor, ej synbarligen begagnade, tillverkade av

jutevävnad, vägande 310 g eller mer per in2

Konstgjorda blommor, etc.

Ringklockor, etc., andra än cykelringklockor och delar därtill

Elfenben, bearbetat, samt varor av elfenben med undantag av plattor, skivor och

liknande halvfabrikat för vidare bearbetning

Cigarr- och cigarrettmunstycken av annat material än sjöskum och bärnsten

För följande tropiska produkter har koncessionerna redan trätt i kraft:

Dadlar, bananer, ananas, mango, mangostan, avokatofrukter och guava samt

kokosnötter, paranötter och kasjunötter, färska eller torkade, även skalade

s. 389 Kontrollera mot PDF

389

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

09.01 Orostat kaffe, rostat kaffe och kaffesurrogat med tillsats av kaffe

09.02 Te

09.03 Matte

09.04 Peppar (av släktena Piper, Capsicum eller Pimenta)

09.05 Vanilj

09.06 Kanel och kanelknopp

09.07 Kryddnejlikor, nejlikstjälkar och modernejlikor

09.08 Muskot, muskotblomma och kardemumma

09.10 Timjan, lagerblad, saffran, ingefära, kurry och andra kryddor

10.06 Ris

13.02 Schellack, kornlack, stocklack o.d.; gummi arabicum etc.

14.02 Vegetabiliska material med huvudsaklig användning för stoppning (kapock, krollsplint,

sjögräs o.d.), etc.

18.01 Kakaobönor, hela eller krossade, även rostade

18.02 Kakaoskal och kakaoavfall

18.031 Kakaomassa (härunder inbegripet kakaomassa i block), även avfettad

18.041 Kakaosmör (kakaofett)

18.051 Kakaopulver, icke sötat

21.02 Extrakter och essenser av kaffe, te eller matte; preparat på basis av dylika extrakter

eller essenser

1 Korlces.sionen har trätt i kraft endast till en del. Den återstående tullsänkningen — som utgör

en förbättring av det ursprungliga erbjudandet — kommer att genomföras stegvis enligt överenskomna

regler.

s. 390 Kontrollera mot PDF

390

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

Bilaga 2

Sammanställning över vissa koncessioner i Kennedyronden av betydelse

för svensk export, med fördelning på skilda länder

Sammanställningen är utförd av kommerskollegium

Följande länder deltog i Kennedyförhandlingarna och undertecknade

slutprotokollet den 30 juni 1967: Argentina, Australien, Brasilien, Canada,

Ceylon, Chile, Danmark, Dominikanska republiken, EEC/CECA:s medlemsländer,

Finland, Grekland, Indien, Indonesien, Irland, Island, Israel, Jamaica,

Japan, Jugoslavien, Korea, Malawi, Nigeria, Norge, Nya Zeeland, Pakistan,

Peru, Polen, Portugal, Republiken Sydafrika, Schweiz, Sierra Leone,

Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckoslovakien, Trinidad och Tobago,

Turkiet, Uruguay, USA samt Österrike. Om man bortser från EFTA-länderna

(inkl. Finland) utgjorde dessa länder år 1965 marknader för en svensk

export om 10 096 milj. kronor, vilket motsvarade 49 % av vår totala export

samma år, 20 541 milj. kronor. Härav svarade EEC för 6 384 milj. kronor

(31 % av totalexporten) och USA för 1 232 milj. kronor (6 % av totalexporten).

Flertalet av de länder som förhandlat i Kennedyronden har deltagit i

förhandlingarna med egna erbjudanden, som utformats på mer traditionellt

sätt, dvs. länderna har angett de varor och de tullsänkningar, som de ansett

sig kunna erbjuda (»positiva bild»). EFTA-länderna med Finland

(utom Portugal) samt EEC:s medlemsländer, USA och Japan har däremot

deltagit i förhandlingarna på grundval av en generell likformad tullsänkningsliypotes

(»linjära bud»). De västeuropeiska länderna och Japan utgick

dock inte från denna hypotes för jordbruksvaruområdets del — i allmänhet

definierat såsom de tjugofyra första kapitlen i Brysselnomenklaturen

— utan lämnade här »positiva bud». I enlighet med förhandlingsreglerna

begärdes icke reciprocitet av utvecklingsländerna. De i Kennedyförhandlingarna

gjorda koncessionerna är därför av en omfattning, som mycket

starkt varierar de deltagande länderna emellan.

I det följande redovisas de från svensk exportsynpunkt mer betydelsefulla

koncessionerna på skilda marknader. Redovisningen har genomgående

baserats på Sveriges export under år 1965.

EEC-länderna

Som inledningsvis berörts uppgick den svenska exporten till EEC under

år 1965 till 6 384 milj. kronor. Härav avsåg 293 milj. kronor (5 %) varor

inom kapitlen 1—24 i Brysselnomenklaturen, vilka i princip betraktats som

jordbruksvaror i förhandlingen, samt 6 091 milj. kronor (95 %) varor inom

kapitlen 25—99, dvs. industrivaror.

För jordbruksvaror har koncessioner av intresse för den svenska exporten

lämnats i väsentligt mindre utsträckning än för industrivaror. I den

mån tullsänkningar erbjuds utgörs dessa huvudsakligen av partiella sänkningar,

dvs. sänkningar med mindre än 50 %.

s. 391 Kontrollera mot PDF

391

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

Beträffande industrivarorna är bilden en annan och resultatet kan här

sammanfattas på följande sätt. Av en total industrivaruexport till sexstatsmarknaden

om 6 091 milj. kronor år 1965 har varor till ett värde av 1 771

milj. kronor tidigare bundits i GATT vid tullfrihet. Koncessionerna i Kennedyronden

kan sålunda maximalt beröra en svensk export om 4 321 milj.

kronor. Erbjudanden om minst en halvering av tullarna lämnas för varor

motsvarande en svensk export om 1 421 milj. kronor, medan en reduktion

av tullarna med mindre än 50 % berör svensk export till ett värde av 1 517

milj. kronor. I de båda sistnämnda värdena ingår icke vissa textilvaror —

huvudsakligen av bomull —• och icke kemiska produkter; inte heller har

de varor inkluderats som omfattas av den Europeiska kol- och stålgemenskapen

(CECA).

Vad först beträffar de nämnda textilvarorna samt kemiska produkter har

för dessa särskilda villkor knutits till EEC:s koncessioner. Dessa har i

fråga om bomullstextilierna gjorts avhängiga av en förlängning av GATT:s

bomullstextilavtal. Koncessionerna för flertalet kemiska produkter har

lämnats med förbehåll för s. k. »découpage», vilket innebär att de sätts i

kraft i full utsträckning endast om USA avskaffar bestämmelserna om

»American Seliing Price». Den svenska exporten av varor för vilka koncessionerna

sammankopplats med en förlängning av bomullstextilavtalet

uppgick år 1965 till 33 milj. kronor, medan vår export av sådana kemiska

produkter, för vilka EEC gör »découpage», uppgick till 151 milj. kronor. Av

detta senare belopp hänför sig 143 milj. kronor till varor, för vilka EEC avser

att halvera tullarna om det tidigare nämnda villkoret uppfylls.

Beträffande CECA-varor — svensk export 277 milj. kronor — reduceras

tullarna i princip med 50 % i förhållande till en bastullnivå, som i allmänhet

ligger över den faktiskt tillämpade nivån, varför den reella tullsänkningen

blir betydligt mindre än 50 %.

För varor som tidigare kunnat importeras tullfritt till EEC men för vilka

nolltullarna icke förut bundits i GATT erbjuds i stor utsträckning bindning

av tullfrihet. Sådana medgivanden berör en svensk export om 793

milj. kronor, framför allt järnmalm.

Vissa varor slutligen, motsvarande en svensk export om 133 milj. kronor,

har av EEC helt undantagits från medgivanden. Hit hör exempelvis ferrolegeringar

och tyngre lastfordon.

Nedan följer en närmare redogörelse för EEC:s koncessioner med tyngdpunkten

lagd på varor av svenskt exportintresse.

Levande djur och animaliska produkter; vegetabiliska produkter; animaliska

och vegetabiliska fetter och oljor samt spaltningsprodukter därav;

beredda ätbara fetter; vaxer av animaliskt eller vegetabiliskt ursprung

(kap. 1—15)

Den svenska exporten av dessa varor under år 1965 uppgick till drygt

257 milj. kronor. Härav utgjorde kött, fläsk och andra ätbara djurdelar

nära 35 %, spannmål 25 %, produkter hänförliga till kap. 12 15 % samt

animaliska och vegetabiliska fetter ca 10 %. Av dessa produkter omfattas

kött, fläsk och andra ätbara djurdelar, spannmål samt vissa animaliska

fetter av den gemensamma jordbrukspolitiken. Gränsskyddet för jordbruksreglerade

varor utgörs i princip av rörliga importavgifter. Några koncessioner

för de jordbruksreglerade produkterna har inte lämnats av ge
-

s. 392 Kontrollera mot PDF

392

Kiingl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

menskapen (med undantag av vissa inälvor av svin och nötkreatur samt

bortsett från åtaganden inom ramen för det internationella spanninålsavtalet).

Så gott som hela exporten av produkter hänförliga till kap. 12 utgörs

av raps- och rybsfrön, för vilka tullfrihet redan råder.

Beträffande koncessionerna i övrigt kan nämnas följande: tullsänkningar

erbjuds för frysta köksväxter 19 %—18 %, timotejfrön 8 %—6 %, talg för

industriellt bruk 2 %—0 %, destruktionsfett 3 %—2,5 % samt vissa fettsyror

6 %—4,5 %.

Vad gäller Sveriges export av färsk, kyld och fryst fisk uppgick denna

under år 1965 till 8 milj. kronor. Härtill kan läggas svenska direktlandningar

av sill i Danmark på 78 milj. kronor.

EEC:s koncession vad gäller sill innebär följande. Under den fullbelagda

perioden (16 juni—14 februari) öppnas en tullfri kontingent på 46 000

ton under förutsättning av att ett referenspris iakttas. Detta har för hel

sill, färsk, kyld eller fryst, annan än av högsta kvalitet, satts till 100 räkneenheter

(=517 kronor per ton). För sill av högsta kvalitet (hit torde

den övervägande delen av de svenska fångsterna höra) är referenspriset 125

räkneenheter (= 646 kronor per ton). Sker importen till priser understigande

referenspriset skall en utjämningsavgift uttas motsvarande skillnaden

mellan referenspriset och det pris till vilket varan importeras till resp.

medlemsland exklusive tull. Utjämningsavgiften skall ej uttas om vederbörande

exportland kan förplikta sig att garantera iakttagandet av referenspriset.

Skulle det visa sig att referenspriserna leder till störningar i

handeln har man från gemenskapens sida inte uteslutit möjligheten av en

justering av desamma.

Avtalet gäller för en period av tre år och utlöper den 1 juli 1970. Systemet

med referenspriser träder emellertid inte i tillämpning förrän tidigast

den 1 juli 1968, medan tullkontingenten har giltighet från den 1 januari

nästa år. Det är svårt att göra en bedömning av referensprissystemets inverkan

på exporten förrän det fungerat en viss tid.

Produkter från livsmedelsindustri; drycker, alkohol och ättika; tobak

(kap. 16—24)

Den svenska exporten till EEC av varor under dessa kapitel uppgick år

1965 till ca 36 milj. kronor. Av detta belopp avsåg 70 % eller 25 milj. kronor

knäckebröd. EEC:s bud innebär här en sänkning av tullen från 24 % till

9 % med tillägg för en rörlig införselavgift, som i princip skall motsvara

införselavgifterna för de kvantiteter jordbruksråvaror, som ingår i den färdiga

livsmedelsindustriprodukten. Det bör observeras, att införselavgifterna

ingår som en integrerande del i EEC:s jordbrukspolitiska system och att

de ej varit föremål för förhandling i Kennedyronden. Det totala gränsskyddet

mot tredje land består således dels av en fast del, vilken som ett resultat

av Kennedyförhandlingarna fastställts till 9 % dels av den tidigare nämnda

rörliga införselavgiften. Dennas höjd blir därför i fortsättningen av stor

betydelse för den svenska exporten av knäckebröd till den gemensamma

marknaden.

Ett gränsskyddssystem motsvarande det för knäckebröd gäller även för

vissa andra livsmedelsindustriprodukter, däribland choklad- och sockerkonfektyrer

samt bakhjälpmedel innehållande socker, mjölkprodukter,

spannmål eller spannmålsprodukter. För dessa varor innebär erbjudandet

s. 393 Kontrollera mot PDF

393

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

en sänkning av tullen från 27 % till 12 % för chokladkonfektyrer, från

27 % till 13 % för sockerkonfektyrer (tuggummi dock 23 %—8 %) samt

från 25 % till 13 % för nyssnämnda bakhjälpmedel. I samtliga fall tillkommer

rörlig införselavgift.

Beträffande koncessionerna i övrigt under här berörda kapitel kan nämnas

följande: tullsänkningar erbjuds för beredd eller konserverad fisk av

vissa slag såsom laxfiskar 16 %—13 %, sill 22 %—. 20 % och tonfisk 25 %

—24 %; vidare binds utgående tull (25 %) för sardiner. För beredda och

konserverade kräftdjur och blötdjur erbjuds tullsänkning endast för krabbor,

20 %—16 %. För alkoholfri saft av frukter eller köksväxter lämnas

i fråga om produkter (utom sådana av vindruvor) med en specifik vikt av

högst 1,33 vid 15° C samt med tillsats av socker medgivanden om tullsänkning

med i allmänhet en procentenhet — för t. ex. saft av äpplen eller päron

från 25 % till 24 %. Samtidigt görs reservation för en eventuell särskild

tiHäggstull på det socker, som ingår i varorna. För motsvarande produkter

utan tillsats av socker lämnas koncessioner huvudsakligen beträffande saft

av apelsiner där tullarna reduceras från 20 % till 19 %. Frysta jordgubbar

har liksom andra frysta frukter och bär helt undantagits från medgivanden

medan vad beträffar sylter, marmelader etc. en tullsänkning, 30 %—

27 % + reservation för tiHäggstull på socker, erbjuds för t. ex. marmelad

av citrusfrukter. I fråga om drycker kan nämnas, att tullen på lemonader

o. d. sänks från 20 % till 15 % och tullen på Öl från 30 % till 24 %. För

tobaksvaror slutligen erbjuds tullsänkningar för bl. a. cigarretter 180 %—

90 %, för cigarrer och cigariller 80 %—52 % samt för röktobak 180 %—

117 %.

Mineraliska produkter (kap. 25—27)

Den svenska exporten till EEC av varor under ifrågavarande kapitel,

bl. a. malm och vissa andra stenarter, uppgick år 1965 till 850 milj. kronor.

Huvuddelen därav (845 milj. kronor) importerades redan innan Kennedyförhandlingarna

påbörjades tullfritt till EEC. I den mån tullfrihet icke tidigare

bundits i GATT erbjuder EEC i Kennedyronden bindning vid noll

av dessa tullar. Erbjudandet berör här en svensk export om sammanlagt

751 milj. kronor, främst järnmalm.

För vår export av i EEC tullbelagda varor, som år 1965 uppgick till ca 5

milj. kronor, erbjuds en tullnedsättning om 50 % eller mer för varor med

ett exportvärde om ca 4 milj. kronor, däribland kvarts och kvarlsit (annan

än obearbetad eller grovt huggen) från 3 % till 0 samt naturlig steatit och

annan talk (krossad eller malen) från 8 % till 4 % eller 2,5 % till 1 %. I

övrigt reduceras tullarna från 10 % till 6 % för marmor, från 3 % till 2,5 %

för bl. a. rå fenol och rå lcresol och från 2 % till 1,5 % för naftalin.

Inga varor inom kap. 25—27 har av EEC helt undantagits från medgivanden.

Produkter av kemiska och närstående industrier; plaster och plastvaror

(kap. 28—39)

Sveriges totala export till EEC av kemiska produkter inklusive plaster

och plastvaror (kap. 28—39) uppgick år 1965 till 171 milj. kronor. Viss del

av denna export — uppgående till ca 19 milj. kronor — åtnjuter redan

13f Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 150

s. 394 Kontrollera mot PDF

394

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

GATT-bunden tullfrihet. Hit hör t. ex. selen, vissa acykliska kolväten samt

rå tallolja. För återstoden erbjuds tullreduktion eller i förekommande fall

bindning av utgående tullfrihet. Dessa koncessioner har gjorts villkorliga

i fråga om sänkningens djup, på så sätt att de maximala sänkningarna blott

genomförs om det i USA tillämpade särskilda tullvärdeberäkningssystemet

för vissa varor, häribiand främst åtskilliga kemiska produkter — American

Selling Price System, ASP -— avskaffas.

Om villkoret uppfylls, kommer EEC att halvera tullarna för flertalet varor

på det kemiska området. Detta skulle beröra en svensk export om ca

143 milj. kronor. Bland dessa varor kan nämnas följande: kisel 8 %—4 %,

klorater 9/12 %—4,5/6 %, vissa flervärda alkoholer (utom två-, tre- eller

fyrvärda samt manitol och sorbitol) 14 %—7 %, aminoföreningar 8/18 %

—4/9 %, heterocykliska föreningar och nukleinsyror 10/25 %—5/12,5 %,

vitaminer och provitaminer 7/18 %—3,5/9 %, antibiotika 10/21 %—

5/10,5 %, läkemedel 12/34 %—6/17 %, lacker etc. 14/16 %—7/8 %, organiska

ytaktiva ämnen 15 %—7,5 %, tändstickor 14 %—7 %, tallolja (utom

rå) och lågraffinerad tallfettsyra 7 %—3,5 %, indunstad sulfitlut 9 %—

4.5 % samt betmedel för metaller, flussmedel etc. 7/14 %—3,5/7 %. För

plaster (med undantag för silikoner) samt för varor av plast under kap. 39

sänks tullarna genomgående med 50 % villkorligt. I fråga om obearbetade

plaster blir sänkningen för exempelvis feno- och aminoplaster 15 %—7,5 %,

för alkyder 20 %—10 % samt för vattenlösliga cellulosaetrar 19 %—9, 5 %.

För bearbetade plaster som t. ex. laminerade plattor av feno- eller aminoplast,

däribland viktiga svenska exportprodukter, blir tullsänkningen 17 %

—8,5 % eller 16 %—8 % samt för golvplattor av vinylklorid- eller vinylidenkloridplaster

23 %—11,5 % resp. 19 %—9,5 %. Tullarna för kläder,

flaskor, köksartiklar och andra varor av plast slutligen sänks från 14/23 %

till 7/11,5 %.

Bland varor för vilka tullarna sänks med mindre än 50 % märks ammoniak

12 %—10 %, natrium- och kaliumhydroxid 14 %■—11 % resp. 13 % —

10 %, konstgjord korund 8 %—7 %, blyoxider 13 %■—11 %, kisel- och kalciumkarbid

9 %—8 % resp. 15 %—13 %, vissa mättade envärda alkoholer

(andra än metanol, propanoler, butanoler och amylalkohol) 18 %—

12.5 %, två-, tre- och fyrvärda alkoholer 19 %—12,5 %, antilcnackningsmedel

14/19 %—8,5/11 % samt silikoner 20 %—14 %. Dessa tullsänkningar

berör en svensk export om ca 8 milj. kronor.

Om ASP-systemet ej slopas, avser EEC tillämpa s. k. »découpage» varvid

tullmedgivandena i huvudsak kommer att begränsas enligt följande:

tullar understigande 25 % sänks med 4/10 av skillnaden mellan bastull

och den sluttull som erbjuds därest tidigare nämnda villkor uppfylls, tullar

överstigande 25 % sänks med 6/10 och tullarna för vissa varor av speciellt

intresse för den schweiziska exporten med 7/10 av motsvarande skillnad.

Medgivanden om bindning av tullfrihet är som regel ovillkorliga. Undantag

härifrån gäller för konstgjorda radioaktiva isotoper och salter av torium.

Naturgummi, syntetiskt gummi och faktis samt varor därav (kap. 40)

Av Sveriges export till EEC år 1965 om totalt 43 milj. kronor lämnar EEC

50-procentiga tullmedgivanden för en export om ca 38 milj. kronor samt

medgivanden om en tullreduktion understigande 50 % för en export om

drygt 1 milj. kronor. Bland varor för vilka tullarna kommer att minst hal
-

s. 395 Kontrollera mot PDF

395

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

veras märks bl. a. gummiregenerat 2,5 %—1 %, s. k. master-batch 6,5 %

—3 %, plattor, duk och band samt strängar och stänger av mjukgummi

18/14 %—9/7 % resp. 12 %—6 %, rör och slangar av mjukgummi 14 %—

7 %, däck och slangar etc. av mjukgummi 15/18 %—7,5/9 %, hygieniska

och farmaceutiska artiklar av mjukgummi 20 %—10 %, kläder och tillbehör

av mjukgummi (inkl. handskar) 16/20 %—8/10 % samt andra varor

av mjukgummi -— dock ej tråd, rep och garn samt driv- och transportremmar

— 12/16 %—6/8 % (i vissa fall 14 %—6 %). En 50-procentig reduktion

av tullarna gäller vidare även för hårdgummi samt halvfabrikat och

varor därav, 8/15 %—4/7,5 %.

Tullsänkning med mindre än 50 % erbjuds för tråd och rep av mjukgummi,

även med överklädnad av textilmaterial, 12 %■—10 %, för garn av

textilmaterial, impregnerat eller överdraget med mjukgummi, 10 %—8 %

samt för driv- och transportremmar av mjukgummi, 12 %—10 %. Tidigare

GATT-bunden tullfrihet gäller bl. a. för naturgummi, syntetiskt gummi

samt avfall, skrot o. d. — svensk export till EEC ca 3 milj. kronor 1965.

Hudar, skinn, läder, lädervaror samt pälsskinn och varor därav (kap. 41—43)

Den svenska exporten till EEC som år 1965 uppgick till totalt 62 milj.

kronor, utgörs huvudsakligen, till 53 milj. kronor, av oberedda hudar och

skinn, vilka är tullfria enligt tidigare GATT-medgivanden. Medgivanden

i form av tullnedsättningar lämnas för hela området i övrigt. För berett

läder av nötkreatur är nedsättningen 10 %—8 %, för berett läder av får

eller get samt för lackläder 10 %—5 %. För reseffekter o. d. av plast är

tullsänkningen 17 %—15 % och för andra reseffekter 15 %—7,5 %. Tullarna

på handskar sänks från 14, 15 resp. 19 % till 13, 11 resp. 10,5 %. För

kläder av läder är tullnedsättningen 16 %—8 %. För beredda pälsskinn är

nedsättningen 4 resp. 7 %—3,5 resp. 4,5 % och för varor av pälsskinn 14

resp. 19 %—7 resp. 9,5 %.

Trä och varor därav (kap. 44)

Sveriges export till EEC av trävaror uppgick år 1965 till 705 milj. kronor.

Härav har rundvirke och sågade trävaror till ett värde av 662 milj. kronor

kunnat importeras tullfritt i enlighet med redan tidigare lämnade GATTkoncessioner.

Nu lämnade medgivanden berör hela den resterande handeln

på detta område. För bl. a. brännved och träavfall binds tullfriheten. För

några varor är de erbjudna tullsänkningarna begränsade till 15 å 20 %.

Detta gäller faner (8 %— 7 %), plywood (15 %—13 %), spånskivor och

liknande (13 %—12 %) samt lådor och lådbräder i kompletta satser (17 %

—12 %; 13 %—10 %). I övrigt erbjuds halvering av tullarna, ett medgivande

som alltså bl. a. avser hyvlade trävaror (10 %—5 %) och monteringsfärdiga

trähus (14 %—7 %).

Kork och varor därav; korgmakeriarbeten och andra varor av flätningsmaterial

(kap. 45—46)

Den svenska exporten till EEC under dessa kapitel uppgick år 1965 till

drygt 0,3 milj. kronor och utgjordes nästan helt av korgmakeriarbeten och

andra varor av flätningsmaterial. För dessa varor lämnas partiella tullmed
-

s. 396 Kontrollera mot PDF

396

Kungl. Maj ris proposition nr 150 år 1967

givanden för varor motsvarande en svensk export till EEC om 0,2 milj.

kronor samt 50-procentiga tullmedgivanden för exporten i övrigt. Tullen på

plastmattor sänks från 19 % till 9,5 %, medan en tullsänkning från 14 %

till 10 % erbjuds för korgmakeriarbeten o. d.

Buden för kork och varor av kork innebär i allmänhet en reduktion av

tullarna med mellan 20 och 40 %; för vissa slag av naturkork reduceras

dock tullen med mer än 50 % (8 %—3 %). Sveriges export till EEC är här

obetydlig — endast ca 40 000 kronor 1965.

Material för papperstillverkning; papper och papp samt varor därav; wallboard

(kap. 47—49)

Den svenska exporten till EEC av pappersmassa uppgick år 1965 till 1004

milj. kronor. Härav har den större delen, ca 750 milj. kronor, kunnat införas

tullfritt i enlighet med redan tidigare — delvis i form av tullkontingenter

— givna GATT-koncessioner. Nu lämnat medgivande innebär en nedsättning

av tullen för den icke tullfria importen från 6 % till 3 %. Detta

berör främst importen till EEC av sulfitmassa. För pappersavfall avsett för

papperstillverkning binds tullfriheten.

Sveriges export till EEC av papper och papp samt varor därav (kap. 48)

uppgick till 862 milj. kronor, varav tidningspapper 150 milj. kronor. Exporten

av wallboard uppgick till 57 milj. kronor. Mer än hälften av importen

av tidningspapper har kunnat införas tullfritt under autonoma tullkontingenter

(gäller Västtyskland och Frankrike). Nu lämnat medgivande för tidningspapper

innebär bindning av tullfrihet inom ramen för en tullkontingent

om 625 000 ton. För kraftpapper avsett för framställning av pappersgarn

nedsätts tullen från 6 % till 3 %. För övrigt kraftpapper, för kraftliner

och annan förpackningskartong, sulfitomslagspapper, journalpapper m. fl.

papperskvaliteter under pos. 48.01 (svensk export till EEC 581 milj. kronor

1965) är tullnedsättningen 16 %—12 %. Tullnedsättningen för övriga pappers-

och pappkvaliteter är av storleksordningen 20 å 25 %. Sålunda kan

t. ex. följande sänkningar noteras: greaseproof och pergamyn 17 %—13 %,

wellpapp 21 %—14 %, kräpperat papper 18 %—13 %, överdraget eller impregnerat

papper 15 %—12 %, tapeter 19 %—-13 %, tillskuret papper

16 %—12 %, wellpappkartonger 21 %—15 % samt andra kartonger, säckar

och påsar 20 %—15 %.

För wallboard är tullnedsättningen 15 %—11 %.

I fråga om tryckalster o. d. (kap. 49) erbjuds bindning av tidigare ej

bunden tullfrihet. Detta gäller bl. a. tidningar och tidskrifter, kartor samt

byggnads- och maskinritningar. I övrigt innebär koncessionerna tullnedsättningar

av varierande storleksordning. Sålunda är tullnedsättningen för

bilder- och målarböcker för barn 15 %—13 %, för industridekalkomanier

10 %—8 %, för andra dekalkomanier 16 %—8 %, för almanackor 19 %—

9,5 % och för andra tryckalster 13 %—9 %.

Textil- och konfektionsvaror (kap. 50—63)

Sveriges totala export till EEC av textilvaror, kap. 50—63, uppgick år 1965

till 92 milj. kronor. För huvuddelen av varorna inom detta område, motsvarande

en svensk export av 75 milj. kronor, har erbjudits nedsättning av

tullarna med omkring 20 %. Vissa av dessa koncessioner har gjorts av
-

s. 397 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 397

hängiga av en förlängning av det internationella bomullstextilavtalet och

en sådan förlängning av avtalet har också beslutats för tre år framåt t. o. m.

den 30 september 1970. Koncessionerna är alltså här tidsbegränsade och

gäller under den tid avtalet är i kraft. Frågan om deras fortsatta giltighet

blir beroende av huruvida en ytterligare förlängning av avtalet kommer

till stånd. Av koncessioner sammankopplade med bomullstextilavtalet kan

nämnas följande sänkningar: linneväv 20 %—16 %, viss bomullsväv

14/16 % 13/14 % eller 19 %—14/15 %, väv av korta rayonfibrer 19 %_

16 %, annan trikåväv än av ull 16 %—13 % resp. 19 14 %, underklä
der

av bomullstrikå 21 %—17 %, överkläder 20 %—17 %, underkläder för

man 24 %—17 %, sänglinne och borddukar 24 %—19 % samt presenningar

19 %—15 eller 16 %. b

Bland tullnedsättningar utan samband med detta avtal märks följande:

garn av syntetsilke 12 %—9 %, garn av rayonsilke 15 %—11 %, väv av

syntetsilke 17 %—13 %, väv av rayonsilke 16 %—15 %, korta syntetiska

textilfibrer 11 %—9 %, korta rayonfibrer 10 %—8 %, väv av korta syntetfibrer

17 %—15 eller 16 %, andra icke knutna mattor än s. k. tuftade eller

av kokosfibrer 23 %—20 %, plastimpregnerad väv 18 %—14 %, kautschukimpregnerad

cordväv 14 %— 8,5 % eller 15 %—14 %, strumpor av trikå

22 %—13 %, trikåväv av ull 16 %—13 %, underkläder av trikå, andra än

av bomull, 21 %—17 % samt överkläder av trikå 21 %—18 %.

För ett mindre antal varor, motsvarande en svensk export år 1965 till

EEC om 9 milj. kronor innebär medgivandena nedsättning av tullarna med

50 %. Exempel på sådana varor utgör bearbetade grova djurhår 3 %_

1,5 %, vävda sammetsband 21 %—10,5 %, 20 %—10 %, resp. 14 %— 7 %,

vävda etiketter som längdvara 20 %—10 %, linoleummattor 16 %—8 %’

vävd maskinfilt av ull, ändlös, 12 %—6 % samt korsetter, gördlar o d

17 %— 8,5 %. 6

Bland varor för vilka icke några koncessioner lämnas märks kardad och

kammad ull, garner och vävnader av ull, s. k. tuftade mattor samt bindoch

segelgarn.

Skodon (kap. 64)

Tullnedsättning med 50 % lämnas bl. a. för skodon med överdelar av läder

16 %— 8 %, för träskor 18 %—9 % och för delar till skodon 18 %—9 %

resp. 13 %—6,5 %. För skodon med överdelar och sulor av gummi eller plast

eller med överdelar av annat material än läder och med sulor av gummi

eller plast (typ gymnastikskor) lämnas icke något erbjudande.

Svensk export år 1965 som berörs av gjorda medgivanden uppgick till 0,6

milj. kronor mot en total export till EEC under kapitlet av 2,8 milj. kronor.

Huvudbonader (kap. 65)

Tullnedsättning med 50 % lämnas bl. a. för huvudbonader av trikå, av

pälsskinn eller av läder, 19 %— 9,5 %. Dessa varor täcker praktiskt taget

hela den svenska exporten till EEC på detta område — 5 milj. kronor 1965.

s. 398 Kontrollera mot PDF

398

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

Paraplyer, parasoller, promenadkäppar etc; bearbetade fjädrar och dun samt

varor av fjädrar eller dun; konstgjorda blommor etc. (kap. 66—67)

EEC har bland dessa varor helt undantagit paraplyer, parasoller och liknande

varor samt monterade ställningar från tullmedgivanden. Undantagen

berör hela den svenska exporten till EEC under ifrågavarande kapitel —

0,1 milj. kronor.

Varor av sten etc., keramiska produkter, glas och varor därav (kap. 68—70)

Sveriges export år 1965 till EEC av dessa varor uppgick till 38 milj. kronor.

Lämnade medgivanden innebär nedsättning av tullarna med 50 % för

varor motsvarande hälften av denna export. För resten av varuområdet görs

tullnedsättningar med mindre än 50 %. Bland varor i den förra gruppen

märks vissa varor av naturlig monument- och byggnadssten (granit och

gnejs), 8, 10, 13 resp. 14 %-—4, 5, 6,5 resp. 7 %, slipmedel anbragt å väv,

papper eller annat underlag 9 %—4,5 %, varor av natur asfalt eller liknande

6 %—3 %, varor av betong 8 %—4 %, varor av asbestbetong 8 resp.

13 %—4 resp. 6,5 %, glasflaskor o. d. 19 %—9,5 % samt belysningsglas 20

resp. 18 %—10 resp. 9 %.

På det keramiska området, där EEC-tullarna till stor del utgörs av värdetullar

kombinerade med minimivikttullar, sker nedsättning med 50 % av

värdetulldelen, under det att minimivikttullen som regel lämnas oförändrad.

Detta gäller bl. a. eldfasta keramiska stenar, plattor o. d., prydnadsföremål

samt bords-, hushålls- och toalettartiklar av annat keramiskt material

än porslin. För sanitetsporslin samt bords-, hushålls- och toalettartiklar

av porslin nedsätts även minimivikttullen och följande nedsättningar

kan noteras: 20 % min. 8 U. C.1 per 100 kg—10 % min. 6 U. C. resp. 27 %

min. 13,60 U. C. per 100 kg—13,5 % min. 12,20 U. C. eller 27 % min. 28 U. C.

per 100 kg—13,5 % min. 25 U. C. I fråga om golv- och väggplattor har tidigare

endast värdetullar om 16 resp. 18 % förekommit. Dessa reduceras till 8

resp. 9 % samtidigt som specifika minimitullar införs för flertalet kvaliteter.

Bland övriga varor för vilka sänkningar med mindre än 50 % kan noteras

märks slip- och polerskivor o. d. av agglomererade slipmedel (andra än

diamant) 8 %—5 % samt hushållsglas 24 %—15,5 %.

Naturpärlor, ädelstenar, ädla metaller, bijouterivaror; mynt (kap. 71—72)

Den svenska exporten till EEC under kap. 71 uppgick år 1965 till i runt tal

12 milj. kronor. Största delen av denna export, motsvarande varor till ett

värde av drygt 10 milj. kronor, kunde redan före Kennedyronden importeras

tullfritt till EEC. För den del av exporten där tullarna tidigare icke

bundits i GATT (6 milj. kronor) binder EEC gällande tullfrihet. Varor som

berörs härav är bl. a. naturliga, bearbetade ädelstenar etc. (dock ej för tekniskt

bruk) samt avfall och skrot av ädel metall. Åtaganden om en halvering

av tullarna lämnas bl. a. för bijouterivaror av ädel metall, 9 %—

4,5 % samt naturliga bearbetade ädelstenar etc. för tekniskt bruk (dock ej

av piezoelektrisk kvarts) 8 %—4 %. Detta erbjudande berör sammanlagt

en svensk export till EEC om drygt 1 milj. kronor. För vissa andra varor

1 U. C. = räkneenheter motsvarande US-dollar.

s. 399 Kontrollera mot PDF

399

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

slutligen reduceras tullarna med mindre än 50 % — för t. ex. guldsmedsvaror

av ädel metall från 9 % till 7,5 %.

För mynt (kap. 72) binds tidigare nolltull. Någon svensk export till EEC

förekom ej nnder år 1965.

Järn och stål (kap. 73)

Den svenska exporten till EEC/CECA av handelsfärdigt järn och stål

(inkl. ämnen och rör) uppgick år 1965 till 429 milj. kronor. Härav utgjorde

exporten av stål hänförligt under fördraget om den Europeiska kol- och

stålgemenskapen (CECA) 261 milj. kronor.

CECA-stål. I avsikt att få till stånd en för medlemsstaterna gemensam

yttre tullmur har CECA parallellt med de reguljära tullsänkningsförhandlingarna

även förhandlat om erkännande av tullunionen enligt GATT:s

artikel XXIV: 6. Utgångspunkt för lämnade tullsänkningserbjudanden

har varit bastullar utgörande aritmetiskt medium av medlemsländernas

legala tullar före CECA:s tillkomst — dvs. före år 1952 — och i genomsnitt

liggande vid 14 %. I princip innebär lämnade erbjudanden en halvering

av dessa bastullar. XXIV: 6-förhandlingen har medverkat till att den genomsnittliga

nivån för lämnade erbjudanden uppgår till 5,7 %, göt och

ämnen inräknade, och för handelsfärdigt stål ligger i bandet 6 %—8 %.

I förhållande till de tullar som gällt sedan ståltullhöjningen 1964 innebär

erbjudandena nedsättning av tullarna, varigenom dessa i stort återförs till

den nivå, som var rådande i Västtyskland och Benelux före nyssnämnda

ståltullhöj ning. Detta kan belysas med följande exempel: tackjärn 5 % -j- i

vissa fall minimivikttullar — 4 %, järnsvamp 7 %—3 %, valsade blooms

av ordinärt stål 8 %—4 %, varmvalsat stång- och profiljärn 8 eller 9 %—

6 %, valstråd 8 eller 10 %—7 %, varmvalsade band 8 eller 10 %—7 eller

8 %, rostfri plåt 8 %—7 %, kallvalsad plåt av kolrikt stål 10 %—8 %.

Vad särskilt gäller de tullkontingenter, som CECA:s medlemsstater upprätthåller,

har Höga Myndigheten gjort följande uttalande i förhandlingens

slutskede. De äldre s. k. halvårskontingenterna — avseende kvaliteter som

ej alls eller i otillräcklig mån tillverkas inom gemenskapen — sägs utgöra

en del av en politik, som ej finns anledning befara skall ändras. De år 1964

inrättade s. k. helårskontingenterna beviljas för närvarande av Höga Myndigheten,

som säger sig ha för avsikt att inom ramen för sin framtida kompetens

på området verka för deras bibehållande till dess att tullsänkningarna

i Kennedyförhandlingen fullt ut förverkligats.

EEC-stål. För huvuddelen av de produkter som utgör stål under Romfördraget

(huvudsakligen smidda, kallarbetade och dragna produkter) innebär

erbjudandena tullnedsättningar från 8/10 % till 7/8 %. För rörämnen

och kullagerrör är tullsänkningen 12 %—9 %, för andra, icke gjutna,

rör 14 %—10 % och för gjutna rör 10 %—9 %. Exporten till Sexstaterna

av EEC-stål utgörs för Sveriges del främst av rör (139 milj. kronor år 1965);

vidare av bl. a. kolrikt eller legerat stål i form av kallvalsade band och

tråd, för vilka varor tullarna sänks från 10 % till 8 %.

Ferrolegeringar, svensk export till EEC 9 milj. kronor, är i regel undantagna

från tullnedsättningar. För ferronickel erbjuds dock sänkning från

7 % till tullfrihet. För ferrokisel erbjuds utökning av den tidigare tullfria

s. 400 Kontrollera mot PDF

400

Kangl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

kontingenten från 12 600 ton till 20 000 ton. Tullkontingenten för tullfri import

av ferrokiselmangan utökas från 21 500 ton till 50 000 ton och för

ferrokrom med viss kromhalt sker en utökning från 2 400 ton till 3 000 lön.

Varor av järn och stål (73.21—73.40). Svensk export till EEC år 1965 80

milj. kronor. För huvuddelen av dessa varor, motsvarande en svensk export

om 68 milj. kronor, innebär erbjudandena tullnedsättningar med 50 %. Detta

gäller exempelvis för järn- och stålkonstruktioner 11 %—5,5 %, gascylindrar

14 %■—7 %, kättingar och kedjor 13 %—6,5 %, spik 13 %—6,5 %,

kaminer och spisar 14 %—7 %, värmeledningspannor och -element 17 %—

8,5 % samt hushålls- och saniletsartiklar 15 %, 17 %—7,5 %, 8,5 %. För

övriga varor erbjuds mindre sänkning av tullarna. Tullnedsättningen är således

för skruv, bult och mutter 13 %—10 % eller 14 %—11 % samt för vissa

andra, icke gjutna, varor 14 %—8 %.

Andra oädla metaller (kap. 74—81)

Sveriges export till EEC uppgick år 1965 till totalt 125 milj. kronor. Härav

har obearbetad koppar samt avfall och skrot av nickel och zink — svensk

export 65 milj. kronor — kunnat importeras mot redan GATT-bunden tullfrihet.

För plåt och band av koppar, för bly och zink och halvfabrikat därav

samt för volfram, molybden och vissa andra oädla metaller och varor därav

lämnas inga medgivanden (svensk export 16 milj. kronor sammantaget).

För stänger, tråd, rör, folier och duk (viror) av koppar är tullnedsättningen

10 %—8 %, för stänger och tråd av nickel 7 %—6 %, för andra

halvfabrikat av nickel 8 %—7 % eller 10 %—8 %. För halvfabrikat av

aluminium utgör tullnedsättningen 15 %—12 % och för rör 19 %—12 %.

I fråga om obearbetad aluminium där tullen förblir 9 % lämnas en tullnedsättning

till 5 % inom ramen för en årlig tullkontingent om 130 000 ton.

För obearbetad magnesium sänks tullen från 10 % till 8 %. Sammanlagt

omfattas en svensk export av 36 milj. kronor av dessa »partiella» tullnedsättningar.

För varor motsvarande en export av 6 milj. kronor sker halvering

av tullarna. Detta gäller bl. a. skruv, bult och mutter av koppar 14 %

—7 %, hushållsartiklar samt »andra varor» av koppar 14 %—7 %, hushållsartiklar

av aluminium 16 %—8 % samt »andra varor» av aluminium

19 %— 9,5 %.

Verktyg och redskap; diverse varor av oädel metall (kap. 82—83)

Exporten år 1965 från Sverige till EEC var 98 milj. kronor. Halvering av

tullarna erbjuds för varor motsvarande en svensk export av 79 milj. kronor.

Bland dessa varor märks verktyg med skär av hårdmetall, 13 %—6,5 %

samt hårdmetallplattor o. d. 14 %—7 %, vidare filar och raspar 10 %— 5 %,

vissa andra handverktyg och handredskap 13 %—6,5 %, maskinknivar 10 %

—5 %, lås 17 %—8,5 %, beslag 14 %—7 %, belysningsarmatur 14 %— 7 %,

spännen, hyskor och hakar o. d. 13/14 %—6,5 % samt vissa svetselektroder

15 %— 7,5 %. Bland varor för vilka tullsänkningarna ej uppgår till

50 % märks monterade handsågar och sågblad där sänkningarna varierar

från 12/13 % till 7, 9 eller 10 %, tänger och skruvnycklar 12 %—7 % samt

rakblad 13 %—7 %. Helt undantagna från tullnedsättning är endast bords-,

köks- och fiskknivar o. d. samt skedar och gafflar av rostfritt stål.

s. 401 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

401

Icke elektriska maskiner och apparater (kap. 84)

Sveriges export till EEC uppgick till 806 milj. kronor år 1965. EEC:s erbjudanden,

innebärande tullnedsättning med 50 %, avser varor motsvarande

en svensk export till EEC av drygt 600 milj. kronor. Tullnedsättning med

mindre än 50 % erbjuds för varor motsvarande nära 180 milj. kronor.

Bland varor med 50 % tullnedsättning märks: ångpannor och ångmaskiner

11 %— 5,5 % resp. 10 %— 5 %, vätske- och luftpumpar 11/13 %

—5,5/6,5 % (vissa specialpumpar dock 12 %—9 %) brännare o. d. 11 %—

5,5 %, kylskåp 10 %— 5 %, centrifuger 10 %—5 % resp. 16 %— 8 %, lastningsmaskiner

o. d. 11 %-—5,5 % (vissa lyftkranar 11 %—9 %), djupborrningsmaskiner

7 %—3,5 %, skörde- och slåttermaskiner 9 %—4,5 %,

mjölkningsmaskiner 11 %— 5,5 %, pappers- och massamaskiner 10/11 %

—5/5,5 %, textilmaskiner (inkl. tvätt-, stryk- och pressmaskiner) 8/15 %

—4/7,5 %, symaskiner 12 %—6 % (för vissa hemsymaskiner med ett värde

av $ 65/st. eller därunder lämnas inget erbjudande), pneumatiska handverktyg

samt handverktyg drivna av icke-elektrisk motor 13 %—6,5 %, skrivoch

räknemaskiner 13 %— 6,5 % resp. 11 %—5,5 % (för elektroniska räknemaskiner

lämnas inget erbjudande), glasmaskiner, maskiner för krossning

av sten etc. 9/10 %—4,5/5 %, kranar och ventiler 12/13 %— 6/6,5 %,

kul- och rullager 18 %—9 %, vev- och kamaxlar för rnotorfordonsmotorer

14 %—7 %.

Erbjudandena för förbränningsmotorer är starkt varierande. För motorer

för montering av personbilar och små lastbilar (med cylindervolym under

2,8 liter för bensinmotorer och under 2,5 liter för dieselmotorer) erbjuds

7 % mot tidigare 12, 14 eller 15 %, för bensinmotorer för andra bilar är

sänkningen 14 %—12 % under det att större dieselmotorer för bilar icke

är föremål för erbjudande. För utoinbordsmotorer är tullnedsättningen

14 %—11 %, för fartygsdieselmotorer 13 %—11 % och för andra dieselmotorer

15 %—14 %. För delar till motorer erbjuds 7 % mot tidigare tullar

om 10, 12 eller 14 %.

Bland övriga varor med tullnedsättning om mindre än 50 % kan nämnas

stationära kompressorer vägande mer än 2 000 kg 12 %—9%, grävmaskiner

med egen framdrivningsanordning på band eller hjul 12 %—11 %, valsverk

10 %—7 %, vissa metallbearbetningsmaskiner såsom svarvar och hyvelmaskiner

8 %—7 %, slip- och polermaskiner 8 %—7 %, 3 %—2,5 %

samt pressar 10 %—8 %, träbearbetningsmaskiner 11 %—9 %, statistikmaskiner

9 %—7 %, transmissioner o. d. (andra än vev- och kamaxlar för

motorfordon) 12 %—7 % samt delar och tillbehör för metall- och träbearbetningsmaskiner

6 %—3,5 %.

Verktygsmaskiner med numeriskt styrda kontrollsystem har helt undantagits

från tullsänkning.

Elektriska maskiner och apparater (kap. 85)

Exporten till EEC på detta område uppgick år 1965 till 124 milj. kronor.

Tullnedsättning med 50 % föreligger för varor motsvarande en svensk export

av drygt 100 milj. kronor, under det att mindre tullsänkningar lämnas

för praktiskt taget hela området i övrigt. Helt undantagna från erbjudanden

är dock galvaniska element och batterier, katodrör för TV-mottagare,

transistorer o. d. samt kolelektroder för elektrolysörer. För motorer, gene
-

s. 402 Kontrollera mot PDF

402

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

ratorer, omformare och transformatorer sänks tullarna från 10/14 % till

5/7 % med undantag för små synkronmotorer där sänkningen är 11 % —

8,5 %. Tullnedsättningen är vidare exempelvis för blyackumulatorer 20 %

—10 %, för andra ackumulatorer 15 %—7,5 %, för elektromekaniska handverktyg

14 %—7 %, för elektromekaniska hushållsapparater (golvbonare,

dammsugare etc.) 15 %—7,5 %, för industriugnar o. d. 11 %—5,5 %, för

svetsapparater 15 %—-7,5 %, för telefonapparater 15 %—7,5 %, för strömställare

och reläer 13 %— 6,5 % samt för manövercentraler 11 %—5,5 %.

För radio- och TV-sändare samt TV-kameror är tullnedsättningen 14 %

—7 % och för radio- och TV-mottagare 22 %—14 %. För elektrisk kabel

och ledningstråd sänks tullarna till 11 % från 14 % eller 17 %.

Transportmedel (kap. 86—89)

För järnvägs- och spårvägsmateriel — svensk export år 1965 till EEC 6

milj. kronor — nedsätts tullarna genomgående med 50 %.

För små lastbilar och personbilar (med motorer med cylindervolym för

bensinmotorer under 2,8 liter och för dieselmotorer under 2,5 liter) nedsätts

tullarna med 50 %, från 22 % till 11 %. För de större bilarna, alltså

huvuddelen av lastbilar och bussar samt stora personbilar, lämnas inget

erbjudande. Icke heller för traktorer — med undantag för enaxliga — sänks

tullarna. För enaxliga traktorer noteras tullnedsättning 12 %—6 % eller

18 %—9 %. Även underreden till traktorer, stora personbilar eller lastbilar

är undantagna från medgivanden om tullnedsättning, medan däremot tullen

för underreden till de mindre bilarna sänks från 22 % till 11 %. Tullen

för karosserier till stora lastbilar och bussar sänks från 24 % till

20 %, för de mindre bilarna från 24 % till 12 %. I fråga om bildelar halveras

tullen, 14 %—7 %, för sammansättningsdelar till de mindre bilarna,

medan sänkningen begränsas till 14 %—12 % för reservdelar till sådana

bilar liksom sammansättnings- och reservdelar för de större. Den totala

svenska exporten till EEC år 1965 under kap. 87 (motorfordon) uppgick till

193 milj. kronor. Tullnedsättningar sker för varor motsvarande 108 milj.

kronor svensk export, varav sänkning med mindre än 50 % motsvarande

35 milj. kronor. Helt undantagna från tullsänkning är alltså varor motsvarande

en svensk export om 85 milj. kronor, framför allt tyngre lastbilar.

Fartyg byggda för havssjöfart har redan tidigare varit GATT-bundna vid

tullfrihet. Nu erbjuds bindningar av övriga tullfria positioner och i övrigt

tullsänkningar med i huvudsak 50 %. En svensk export om 3 milj. kronor

berörs av tullnedsättningarna.

Instrument, apparater, ur och musikinstrument (kap. 90—92)

För dessa varor är tullnedsättningarna i relativt stor utsträckning mindre

än 50 %. Av en svensk export till EEC om 61 milj. kronor år 1965 berörs

32 milj. kronor av sådana partiella tullsänkningar. Exempel härpå är stillbildskameror

18 %—13 %, kinokameror 13 %—10 %, apparater för fotolaboratorier

12 %—7 %, navigations- och avvägningsinstrument 14 %—-

8,5 %, kompasser 14 %—10,5 %, icke elektriska mät- och kontrollinstrument

12 %—9 %, medicinska instrument 13 %—8 %, manometrar 14 %—- 11 %, termostater 12 %—9 % samt analysinstrument 13 %—10 %. Bland

varor för vilka tullnedsättningen är 50 % ■— motsvarande svensk export

s. 403 Kontrollera mot PDF

403

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

om 22 milj. kronor — märks röntgenapparater 13 %—6,5 %, instrument

för demonstration 10 %—5 %, elektriska mätinstrument (andra än elektroniska

som helt undantagits från tullnedsättning) 13 %—6,5 %, pianon

och flyglar 18 %—9 % eller 20 %—10 % samt andra stränginstrument

21 %—10,5 %.

Vapen och ammunition; möbler, madrasser, sängtäcken etc.; varor av snidningsmaterial

m. m.; borstbinderiarbeten, dammvippor etc.; leksaker, spel,

sportartiklar o. d.; diverse varor; konstverk; antikviteter etc. (kap. 93—99)

Den svenska exporten till EEC uppgick år 1965 till ca 80 milj. kronor under

här berörda kapitel. För varor motsvarande en svensk export om 62

milj. kronor erbjuds en 50-procentig reduktion av tullarna medan en

mindre tullsänkning än 50 % avser varor till ett värde av 5 milj. kronor.

Bindning av tidigare tullfrihet berör en svensk export om ca 13 milj. kronor.

I fråga om bl. a. vapen för militärt bruk (utom bajonetter o. d. samt revolvrar

och pistoler) samt delar därtill binds tidigare nolltullar. För delar

till andra vapen reduceras tullen med 50 % från 10 % till 5 % (ämnen för

gevärskolvar) eller från 14/15 % till 7/7,5 % (andra delar). En 50-procentig

tullsänkning gäller i allmänhet även för ammunition o. d., (beträffande

ammunition till vissa militära vapen begränsas dock tullreduktionen,

nämligen från 12 % till 7 %). Budet om halvering av tullarna på vapen och

ammunition berör en svensk export 1965 om 30 milj. kronor, medan budet

om bindning av tullfriheten enligt ovan kommer en svensk export om drygt

8 milj. kronor till godo.

För möbler, madrasser, sängkläder, kuddar etc. erbjuder EEC genomgående

en halvering av tullarna till 6/11 %. Vår export till EEC av dessa

varor uppgick år 1965 till ca 27 milj. kronor.

Varor av snidningsmaterial m. m. samt bor stbinder iarbeten, dammvippor

etc. exporterades år 1965 till EEC för 0,7 milj. kronor. För flertalet varor reduceras

tullarna med 50 %. Bl. a. gäller detta för kvastar och liknande varor,

maskinborstar samt tandborstar, för vilka varor den svenska exporten

till EEC uppgick till 0,3 milj. kronor. För t. ex. borstar av andra slag reduceras

tullarna från 21 % till 15 % vilket berör en svensk export om likaledes

0,3 milj. kronor.

Exporten till EEC av leksaker, spel, sportartiklar och liknande varor uppgick

år 1965 till 5 milj. kronor. För varor till ett värde av 3 milj. kronor

sänks tullarna med 50 %. Här återfinns bl. a. julgransprydnader, skämtartiklar

o. d. 20 %—10 %, redskap och annan utrustning för utomhusspel,

gymnastik, sport eller idrott 19 %—9,5 % (för tennisracketar dock tullsänkning

från 19 % till 13,5 %) samt fiskkrokar, ej apterade, 10 %—5 %.

För varor motsvarande en svensk export av drygt 2 milj. kronor blir tullsänkningen

mindre än 50 %. Detta gäller bl. a. för dockor 20 %—16 %, andra

leksaker av trä 24 %—19 % och av annat material 24 %—16 % samt fiskredskap

(utom tidigare nämnda fiskkrokar) 17 %—12 %.

Beträffande övriga varor inom här berörda kapitel kan nämnas att tullen

sänks på reservoar- och kulspetspennor från 18 % till 13 %, på kammar

från 18 % till 9 % samt på termosflaskor från 26 % till 17 % (flaskor om

högst 0,75 liter) eller från 26 % till 13 % (flaskor över 0,75 liter). För

konstverk, antikviteter o. d. binds tullfriheten.

s. 404 Kontrollera mot PDF

404

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

USA

Sveriges export till USA uppgick år 1965 till 1 232 milj. kronor, varav

211 milj. kronor redan åtnjöt GATT-bnndna nolltullar. Av de 1021 milj.

kronor, som alltså USA maximalt kunnat lämna erbjudanden för, har koncessioner

lämnats för 943 milj. kronor, dvs. 92 %. Härav har tullsänkningar

med 50 % eller mer eller bindningar av tullfrihet lämnats för en svensk export

av 810 milj. kronor, medan tullsänkningar med mindre än 50 % berör

en export av 133 milj. kronor. En närmare redogörelse för de amerikanska

koncessionernas betydelse för svensk export lämnas branschvis här

nedan.

Jordbruksprodukter

Sveriges export av jordbruksprodukter (Brysselnomenklaturen kap. 1—

24) hade år 1965 ett värde av 18 milj. kronor. De viktigaste produkterna var

tarmar (3,7 milj. kronor), ost (1,2 milj. kronor), fiskkonserver (2,6 milj.

kronor), knäckebröd (2,3 milj. kronor), sockerkonfektyrer (2,7 milj. kronor),

chokladvaror (0,7 milj. kronor) samt rapsolja (1,4 milj. kronor). Av

ovanstående produkter är importen av tarmar, knäckebröd och rapsolja,

avsedd för tillverkning av gummisubstitut eller smörjolja, redan tullfri och

GATT-bunden. För övriga uppräknade produkter, med undantag av vissa

ostsorter såsom Edarner, Gouda och Colby, innebär de amerikanska koncessionerna

i fråga om fiskkonserver en eliminering av tullarna, som för

närvarande ligger på en nivå om 5 % och för de andra produkterna en halvering

av de till 10 %—20 % uppgående tullarna. Helt undantagna från

tullsänkningar är förutom ovannämnda ostsorter även cigariller. Exportvärdet

av undantagna produkter uppgår till ca 1 milj. kronor.

Trävaror

Sveriges export uppgick år 1965 till 11 milj. kronor. Härav berörs en export

på 8 milj. kronor av tullsänkningar med minst 50 %. Bland berörda varor

märks ram- och möbellister, tullsänkning från 17 % till 8,5 %, klädnypor

från 20 c/gross (incidens 49,9 %) till 10 c/gross, verktygsskaft från

8,5 % till 4 % samt prydnadsartiklar från 16 2/3 % till 8 %. För etuier av

trä försedda med textilfoder sänks tullen endast från 2 c/lb + 5 % (incidens

9,4 %) till 2 c/lb -f 4 %. Exportvärdet av dessa produkter uppgår till

drygt 3 milj. kronor.

Pappersmassa

Den svenska exporten av pappersmassa uppgick år 1965 till 114 milj. kronor.

Importen är redan tullfri och tullfriheten GATT-bunden.

Wallboard

Sveriges export uppgick år 1965 till 31 milj. kronor, varav huvuddelen utgjordes

av hardboard. För hardboard med värdegränsen $ 48.33—96.66/

short ton sänks tullen från $ 7.25/short ton (incidens 9,4 %) till 7,5 %, medan

dyrare kvaliteter med en utgående tull av 7,5 % helt har undantagits

s. 405 Kontrollera mot PDF

405

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 är 1967

från tullsänkningar. Någon svensk export av hardboard vars värde understiger

$ 48.33/short ton torde icke förekomma. För denna lägre kvalitet halveras

den till 15 % uppgående tullen. Efter Kennedyronden kommer sålunda

tullen på hardboard att ligga på 7,5 % för samtliga kvaliteter. För

porös board, varav exporterades för 1,3 milj. kronor, elimineras den till

2,5 % uppgående tullen.

Papper och papp

Den svenska exporten var år 1965 23 milj. kronor. Huvuddelen härav utgjordes

av kraftpapper, där tullen sänks från 8,5 % till 4 %. För kraftpapp

elimineras den till 4,75 % uppgående tullen medan det för böcker sker en

bindning av tullfriheten.

Kemiska produkter

USA reducerar under första fasen enligt »découpage» i princip alla tullar

med 50 %. För positioner med en utgående tull om 8 % eller mindre sänks

dock tullen med endast 20 %. Vissa undantag, motsvarande några procent

av importen, görs från dessa huvudregler. Förutsatt att bemyndigande kan

inhämtas från kongressen att avskaffa det s. k. ASP-systemet (tullvärdebestämningsreglerna

enligt American Selling Price System) inträder därefter

en andra fas. För de kemipositioner, som berörs av ASP-systemet,

omräknas tullen till att inbegripa effekten av den nuvarande tullvärdebestämningen.

De omräknade tullsatserna halveras och maximeras därvid

till 20 % (utom för tullarna på färgämnen, som maximeras till 30 %).

Maximeringen kommer att innebära att USA i vissa fall skulle göra mer än

50 % reduktion. Vidare sker under denna andra fas en fortsatt sänkning

ner till 50 % av de tullar som i den första fasen endast sänktes med 20 %.

Sverige exporterade år 1965 kemiska produkter för 35 milj. kronor till

USA. Härav utgjorde exporten av s. k. ASP-varor 8 milj. kronor. För dessa

varor, huvudsakligen läkemedel och läkemedelssubstanser, utgår tullar,

vars incidenser ligger mellan 20 %—115 %. Under förutsättning av att ASPsystemet

avskaffas kommer följaktligen dessa höga tullar alt sänkas med

minst 50 % och efter Kennedyronden maximalt utgå med 20 %. För övrig

svensk export blir det i princip en halvering av tullarna. Vissa av dessa tullsänkningar,

berörande en export av 4 milj. kronor, har dock gjorts villkorliga.

Bland de varor, vars tullar sålunda i första fasen endast sänks med

20 %, märks arsenik med en tullincidens på 6,7 %, kalium- och natriumhydroxid

(1,1 resp. 2,0 %), toalettvål (7,9 %) samt syntetiska slipmedel

(3,2 %). Ovillkorliga tullsänkningar blir det däremot för bl. a. melamin

från 10,5 % till 5 %, vissa essenser från 6 c/lb + 7 % (incidens 20,2 %)

till 3 c/lb + 3 %, tandkräm från 15 % till 7,5 %, ammunition från 18/25 %

till 9/12,5 % samt vissa obearbetade konsthartser och plaster från 2,75

c/lb -{- 20 % (incidens 20,9 %) till 1,3 c/lb -f- 10 %.

Gummi

Den svenska exporten på 11 milj. kronor utgörs huvudsakligen av däck

och slangar. För dessa varor halveras nuvarande tullar om 8,5/10 % resp.

10/30 %. För skodon och kläder av gummi, varav exporten 1965 uppgick

till 0,1 milj. kronor, sker ej någon tullsänkning.

s. 406 Kontrollera mot PDF

406

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1067

Hudar, skinn, läder och päls

Sveriges export uppgick år 1965 till 70 milj. kronor, varav redan GATTbundna

tullfria råa minkskinn utgjorde 63 milj. kr. För skoovanläder av

kalvskinn (0,2 milj. kronor) sänks tullen från 12,5 % till 9 %, medan tullen

för övriga hit hänförliga svenska exportvaror sänks med 50 %. Bland sistnämnda

varor märks bl. a. lacldäder och beredda fårskinn med nuvarande

tullar på 7,5 % resp. 10/12 %.

Järn och stål

De amerikanska koncessionerna innebär i princip en anpassning av tullarna

till EEC:s resp. CECA:s nivå. I de fall då de amerikanska tullarna

redan är lägre vidtas inga tulländringar.

Den svenska exporten av järn och stål (inkl. ferrolegeringar) utgjorde år

1965 183 milj. kronor. Härav lämnas minst 50-procentiga tullmedgivanden

för en export om ca 25 milj. kronor, huvudsakligen bestående av järnsvamp

och ferrolegeringar. För järnsvamp innehållande tullbelagda legeringar

halveras den till 62,5 c/ton (incidens 0,4 %) uppgående tullen, medan övrig

järnsvamp blir helt tullfri. För ferrokrom med en kolhalt av högst 3 %

sänks tullen från 8,5 % till 4 %.

Bland varor med tullnedsättning med mindre än 50 % märks ämnen

av legerat stål, sänkning från 14,5 % till 8 %, legerad stång från 14,5 %

till 10,5 %, legerad plåt från 0,1 c/lb -f- 12 % till 10 %, legerat bandstål

från 10/13,5 % till 8/11,5 %, tråd, utom viss icke legerad tråd, från 8,5/

12,5 % till 8/10,5 % samt legerade rör från 14,5/16 % till 13 %. Den särskilda

tilläggstullen som utgår på legerat stål har halverats för samtliga

positioner, dvs. även i de fall då någon sänkning av den »primära» delen

av tullen icke skett.

Bland de svenska exportvaror för vilka — till följd av anpassningen i

förhandlingen till EEC-nivån — inga andra tullsänkningar än i vissa fall

en halvering av tilläggstullen kommer att ske märks valstråd, icke legerat

bandstål, icke legerade rör, icke legerad rund tråd samt icke legerad flat

tråd med en dimension av högst 0,01 inch. Det sammanlagda exportvärdet

för dessa varor uppgick år 1965 till 67 milj. kronor.

Andra metaller än järn och stål

Exporten till USA av halvfabrikat av andra metaller än järn och stål uppgick

år 1965 till 55 milj. kronor. Huvuddelen härav utgjordes av folier av

koppar eller mässing (45 milj. kronor). För dessa sker en halvering av den

till 3 c/lb (incidens 7,1 %) uppgående tullen. Bland övriga halvfabrikat,

vilkas tullar sänks med minst 50 % märks plåt, band och rör av koppar eller

mässing med tullincidenser på 6 %—-10 % samt stång och tråd av legerad

nickel med en nuvarande tull på 14 %. För plåt och band av aluminium

(1,0 milj. kronor) slutligen sker en mindre tullsänkning från 2,5 c/lb (incidens

8,5 %) till 2 c/lb.

s. 407 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

407

Verktyg och redskap

För huvudparten av den svenska exporten av verktyg och redskap på 55

milj. kronor kommer de amerikanska tullarna att sänkas med minst 50 %.

Bl. a. sänks tullen på sågar från 7,5/10 % till 3,5/5 %, på filar och raspar

från 17,5 c/dussin (incidens 6,3 %) till 8 c/dussin, på skärande verktyg

med skär av hårdmetall samt lösa skär av hårdmetall från 30 % till 15 %,

på hushållsartiklar av rostfritt stål med undantag av vissa bordsbestick

från 17 % till 8,5 %, på kätting från 1 c/lb (incidens 7,5 %) till 0,5 c/lb,

på bultar och muttrar av järn eller stål från 0,3/0,5 c/lb (incidens 1,6 %)

till 0,1/0,2 c/lb samt på maskinknivar från 10 % till 5 %. Helt undantagna

från tullsänkningar är träskruv av järn eller stål, vissa maskinskruvar

samt rostfria bordsbestick av ett värde understigande 25 c/st. Exportvärdet

av dessa undantag uppgår till ca 1 milj. kronor. För vissa handverktyg

(0,4 milj. kronor) sker en sänkning av tullen från 17 % till 12 %.

Icke elektriska maskiner

Sveriges export inom detta varuområde uppgick år 1965 till 224 milj.

kronor. Härav utgjorde exporten under redan tullfria och GATT-bundna

positioner ca 7 milj. kronor (skriv- och jordbruksmaskiner). För hela den

övriga exporten innebär de amerikanska koncessionerna tullsänkningar

med minst 50 %. Bl. a. sänks tullen på förbränningsmotorer från 8,5/10 %

till 4/5 %, på metallbearbetningsmaskiner från 12/15 % till 6/7,5 %, på

delar och tillbehör till textilmaskiner från 10/16 % till 5/8 %, på maskiner

och apparater för tillverkning eller bearbetning av pappersmassa, papper

eller papp från 7/10 % till 3,5 %, på kul- och rullager från 3,4 c/lb

+ 15 % (incidens 19 %) till 1,7 c/lb + 7,5 %, på vattenturbiner och

verktygshållare från 15 % till 7,5 %, på tvättmaskiner från 14 % till 7 %,

på additionsmaskiner, tryckpressar samt maskiner och apparater för uppvärmning,

avkylning o. d. från 12,5 % till 6 %, på centrifuger, maskiner

och apparater för påfyllning, förpackning o. d. samt bokförings-, statistikoch

glasbearbetningsmaskiner från 11,5 % till 5,5 %, på delar till kontorsmaskiner,

andra än skrivmaskinsdelar, från 11 % till 5,5 %, på kalkyleringsmaskiner,

kylskåp samt lyftkranar, domkrafter o. d. från 10,5 % till 5 %,

på kassakontrollapparater, symaskiner, vars värde överstiger 10 $/st., vätskepumpar

samt träbearbetnings- och bergborrningsmaskiner från 10 % till

5 %, på kompressorer från 9,5 % till 4,5 % samt på handverktyg, pneumatiska

eller kombinerade med icke elektrisk motor, från 9 % till 4,5 %.

Elektriska maskiner och apparater

Sveriges export uppgick år 1965 till 33 milj. kronor. Huvuddelen härav

kommer i åtnjutande av tullsänkningar på minst 50 %. Sålunda sänks tullarna

på telefon- och telegrafapparater, varav år 1965 exporterades för närmare

12 milj. kronor, från 14/17,5 % till 7/8,5 %, på ackumulatorer från

16 % till 8 %, på elektriska svetsapparater från 8,5 % till 4 %, på industriugnar

och andra apparater för uppvärmningsändamål från 10 eller 10,5 %

till 5 %, på manövercentraler från 17,5 % till 8,5 %, på elektronrör från

12,5 % till 6 %, på isolerad ledningstråd från 15/17 % till 7,5/8,5 % samt

på vissa transformatorer från 12,5 % till 6 %. Undantagna från en 50-pro
-

s. 408 Kontrollera mot PDF

408

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

centig tullsänkning är kondensatorer, för vilka tullen sänks från 12,5 %

till 10 % samt transformatorer understigande 1 kVA, för vilka ingen koncession

ges. Exportvärdet för dessa produkter uppgår till ca 1 milj. kronor.

Instrument

Av den svenska exporten på 34 milj. kronor år 1965 berör tullsänkningar

med 50 % eller mer varor till ett värde av ca 25 milj. kronor. Bl. a. sänks

tullen på röntgenapparater från 5,5 % till 2,5 %, på kirurgiska instrument

från 10/36 % till 5/18 %, på kameror, med ett värde överstigande 10 $ st.,

samt ritinstrument från 15 % till 7,5 %, på kameradelar från 20 % till

10 %, på kompasser från 19 % till 9,5 % samt på vissa stränginstrument

från 34 % till 17 %. För elektriska mätinstrument (7,8 milj. kronor) sänks

tullen från 12 % till 10 % medan för vissa elektroniska musikinstrument

med en nuvarande tull på 17 % ingen tullsänkning erbjuds.

Transportmedel

Den svenska exporten av transportmedel uppgick år 1965 till 247 milj.

kronor, varav 9 milj. kronor utgjordes av lastfartyg som importeras tullfritt

till USA. För övrig svensk export innebär de amerikanska koncessionerna

tullsänkningar med minst 50 %. Sålunda sänks tullen på personbilar (206,5

milj. kronor) från 6,5 % till 3 %, på bildelar (12,8 milj. kronor) från 8,5 %

till 4 %, på delar till rullande järnvägsmateriel från 11,5/18 % till 5,5/9 %

samt på lustfartyg och delar därtill från 4/12 % till 2/6 %. Lastbilar värda

1 000 $ eller mer med en nuvarande tull om 25 % har helt undantagits

från tullsänkningar. Någon svensk export till USA av sådana lastbilar förekom

icke år 1965.

Textilvaror

Sverige exporterade år 1965 textilvaror till USA för 15 milj. kronor. Tullnedsättning

med 50 % kommer att beröra en export av 4 milj. kronor, medan

tullnedsättning med mindre än 50 % avser varor till ett exportvärde av

5 milj. kronor. Tullen sänks på korta konstgjorda textilfibrer från 15 %

till 7,5 %, på vävnader av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer från 25

c/lb -f- 22,5 % (incidens 30,7 %) till 13 c/lb + 22,5 % samt på bomullsvaror

med ca 20 % från en tullnivå som ligger på 10 %—20 %. Beträffande

koncessionerna för bomullsvarorna är att märka, att USA gör förbehåll för

dessas giltighet med anledning av att EEC:s koncessioner på detta område

är tidsbegränsade. Förbehållet innebär, att USA:s koncessioner förfaller om

och när EEC höjer sina tullar för dessa varor. Helt undantagen från tullsänkningar

är den svenska exporten av konfektions- och trikåvaror av ull

samt av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer.

Sten, keramik, glas o. d.

Den svenska exporten på 15 milj. kronor av hit hänförliga varor kommer

att i endast ringa omfattning få del av 50-procentiga tullsänkningar. För

hushållsglas, varav år 1965 exporterades för 9 milj. kronor, sker för kvalité
-

s. 409 Kontrollera mot PDF

409

Kiingl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

ter, vilkas värde överstiger 30 c/st. tullsänkningar från 22,5/50 % till

15/30 %, medan det för billigare kvaliteter än dessa icke blir någon tullsänkning.

Helt undantagna från tullsänkningar är också planglas och

keramiska golvplattor. För industri diamanter med en nuvarande tull om

15 % samt glober och kupor för belysningsändamål med en nuvarande tull

om 28 % sker en halvering av tullarna.

Möbler

Sveriges export uppgick år 1965 till 11 milj. kronor. För hela denna export

sker tullsänkningar med minst 50 %. Sålunda sänks tnllen på stolar

och möbeldelar av trä från 17 % till 8,5 % samt på andra möbler av trä från

10,5 % till 5 %.

Sportartiklar, leksaker o. d.

För hela den svenska exporten, som år 1965 uppgick till 14i milj. kronor,

sker i princip tullsänkningar med minst 50 %. Bl. a. sänks tullen på spinnspörullar

med värdegränserna $ 2,70—$ 8,45/st. från $ 1,25/st. (incidens

25,7 %) till 62,5 c/st., medan det för dyrare spinnspörullar blir en sänkning

från 15 % till 7,5 %. För tennisbollar med en nu utgående tull av 10 %

(bastull 12,5 %) sker en sänkning av tullen till 6 %.

Japan

Exporten till Japan uppgick år 1965 till 126 milj. kronor. Härav avsåg 1

milj. kronor livsmedel, drygt 8 milj. kronor råvaror samt 117 milj. kronor

hel- och halvfabrikat, främst maskiner och apparater. Japans koncessioner

kan totalt beräknas beröra en export om ca 98 milj. kronor och för varor

motsvarande ett exportvärde av storleksordningen 80 milj. kronor innebär

koncessionerna en halvering av tullarna.

Halvering av tullarna förekommer i stor utsträckning på verkstadsområdet,

där bl. a. maskiner, apparater, mekaniska redskap och elektrisk

materiel (kap. 84—85) till övervägande del får 50-procentiga tullsänkningar,

vanligtvis från 15 % till 7,5 %. För svensk export intressanta varor

som berörs härav är exempelvis följande: maskiner och apparater för

uppvärmning etc., centrifuger och apparater för filtrering eller rening av

vätskor eller gaser, paketeringsmaskiner o. d., lyftkranar och andra maskiner

och apparater för lyftning, lastning etc. pneumatiska eller icke-elektriskt

drivna handverktyg, kontorsmaskiner såsom vissa typer av skrivmaskiner

(dock ej elektriska), additionsinaskiner, kalkyleringsmaskiner, bokföringsmaskiner

och kassakontrollapparater samt vidare transformatorer

och elektriska ugnar. För kul- och rullager halveras tidigare tull om 25 %.

Varor inom nu berörda kapitel som helt undantagits från tullsänkning är

t. ex. maskiner med numeriskt styrda kontrollsystem. För isolerad elektrisk

kabel o. d. sänks tullen från 18/25 % till 15 % och en tullsänkning

med mindre än 50 % gäller även för vissa fräs-, slip- och polermaskiner.

Även för instrument erbjuds så gott som genomgående en 50-procentig

sänkning av tullarna, varvid dessa som förut i allmänhet legat på en nivå

mellan 15 % och 30 % sänks till nivån 7,5 %—15 %. För vissa typer av

elektriska mät- och kontrollinstrument sker endast sänkning från 15 % till

s. 410 Kontrollera mot PDF

410

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

10 %. Beträffande motorfordon gäller, att tullen för personbilar sänks

från 40 % till 30 % för bilar med en hjulbas icke överstigande 270 cm

samt från 35 % till 17,5 % för övriga (trehjuliga 40 %—20 %). De svenska

exportintressena ligger till stor del i den förstnämnda kategorin. Tullarna

på andra bilar avsedda för person- eller godsbefordran halveras liksom tullarna

för delar och tillbehör till sådana fordon.

Inom järn- och stålsektorn erbjuds eu 50-procentig reduktion av tullen

på järnsvamp 12,5 %—6,25 %, medan tullarna sänks för exempelvis tråd,

stång, band och plåt av olegerat kolrikt stål från 15 % till 10 % samt för

band av rostfritt stål innehållande mer än 10 % nickel från 25 % till 18 %.

För snabbsvarvstål sänks tullen från 25 % till 20 % i vissa fall, medan i

andra fall erbjudanden saknas. I övrigt kan på metallområdet nämnas tullsänkning

för kopparfolier, 20 %—15 % eller 25 %—20 %.

På det kemiska området halveras tullarna för bl. a. flertalet plaster

(utom för bl. a. silikonföreningar) samt för plastvaror utan undantag,

vidare för oorganiska kemikalier såsom arseniktrioxid 20 %—10 %, och

konstgjord korund 15 %—7,5 %, samt för organiska kemikalier sådana

som t. ex. flertalet heterocykliska föreningar 5/25 %—2,5/12,5 %. För antibiotika

reduceras tullarna från 17,5 % till 10 % för vissa varor, bl. a. penicillin

och streptomycin, medan de för andra varor sänks från 15 % till

7,5 %, från 17 % till 10 % (bl. a. cykloserin) eller Ifrån 17 % till 8,5 %. Tidigare

nolltull för träolja binds vid tullfrihet. Bland koncessioner på textilområdet

märks en halvering av tullarna på ändlös, vävd maskinfilt för

papperstillverkning från 15 % till 7,5 %. För kraftpapper, kraftpapp och

vissa andra papperskvaliteter, som svarar för huvuddelen av vår visserligen

ringa pappersexport till Japan, har inga erbjudanden lämnats.

Vad beträffar koncessioner för råvaror av svenskt exportintresse kan

nämnas, att tullen för obearbetade pälsskinn av bl. a. blå- eller silverräv

sänks med 50 % från 10 % till 5 % samt att tidigare tullfrihet för bl. a.

granit och gnejs binds vid noll. Inga koncessioner har däremot lämnats för

pappersmassa.

Exporten till Japan av livsmedel är som tidigare nämnts ringa och för

ost, som är den största exportvaran, lämnas inga medgivanden.

(''(i ti (nia

Sveriges export till Canada uppgick år 1965 till 241 milj. kronor. Härav utgjorde

hel- och halvfabrikat (främst järn och stål samt verkstadsindustriprodukter)

234 milj. kronor, råvaror 5 milj. kronor samt livsmedel 1 milj.

kronor. På grund av dels tulltaxornas olika uppbyggnad i Sverige och

Canada, dels den bristande överensstämmelsen mellan Canadas tulltaxa

och dess statistiska nomenklatur kan någon exakt beräkning av hur stor

svensk export som berörs av de canadensiska koncessionerna icke göras.

Uppskattningsvis synes de komma att resultera i tullsänkningar för hälften

av den svenska exporten till Canada, beräknat på 1965 års exportsiffror.

Tullsänkningarna, som för flertalet positioner är av storleksordningen 2,5

—7,5 procentenheter, innebär att den nuvarande tullnivån på 20 å 25 % efter

Kennedyronden blir 15 å 20 %.

I samband med att tullsänkningarna genomförs sker på maskin- och

kemiområdena vissa revideringar av den canadensiska tulltaxan. Vad beträffar

maskinområdet kommer 20 positioner, för vilka tidigare utgått

s. 411 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1067

411

tullar på 20 %—22,5 % om motsvarande produkt tillverkas i Canada samt

en tull på 7,5 % om så inte är fallet, att ersättas av en enda position med

en tullsats på 15 %, oberoende av om inhemsk tillverkning förekommer eller

ej. Detta innebär tullsänkningar för vissa maskiner och tullhöjningar för

andra. Möjligheter till tullsuspension vid import av maskiner som ej tillverkas

i Canada kommer att finnas.

På kemiområdet transponeras de gamla positionerna till Brysselnomenklaturen.

I samband härmed avskaffas »Made in Canada»-reglerna, varvid

det även på detta område kommer att finnas möjligheter till suspendering

av tullarna. Tullen kommer maximalt att uppgå till 15 % för samtliga kemipositioner

med undantag för plastvaror, där den blir 17,5 %.

Bland varor för vilka Canada lämnat koncessioner och där import från

Sverige förekom under år 1965 märks tullsänkningar i följande fall: fiskkonserver

22,5 %—11 %, knäckebröd 17,5 %—12,5 %, hardboard samt läkemedel

20 %—15 %, tråd av järn eller stål 15/20 %—7,5/10 %, kassakontrollapparater

samt vissa handverktyg (t. ex. sågar, yxor) 22,5 %—20 %,

vissa kul- och rullager 17,5 %—15 %, andra lager 20/22,5 %—17,5 %, vissa

maskiner och apparater (t. ex. metallbearbetningsmaskiner, maskiner och

apparater för uppvärmning, kylning o. d., pumpar, kompressorer, centrifuger,

träbearbetnings-, pappers- och pappersmassamaskiner) 22,5 %—

15 %, förbränningsmotorer 20 %—15 %, telefon- och telegraf apparater

22,5 %—17,5 %, elektriska transformatorer 22,5 %—15 %, säkerhetsströmställare

22,5 %—17,5 %, svetsapparater 20 %—10/15 %, trämöbler 25 %—

20 % samt patentläder 17,5 %—10 %. För tryckpressar elimineras den till

10 % uppgående tullen.

För bilar sänks tullen från 17,5 % till 15 %, medan det för bildelar blir

sänkningar från 17,5/25 % till 12,5/15 %. Den svenska exporten av dessa

varor, som år 1965 uppgick till 23 milj. kronor, utgörs dock huvudsakligen

av omonterade delar till sammansättningsindustrin, vilka enligt särskilt avtal

redan importeras tullfritt till Canada.

Bland varor, som redan är tullfria och GATT-bundna, märks pappersmassa,

oberedda pälsskinn, mjölkseparatorer samt sådana kul- och rullager,

som icke är föremål för inhemsk tillverkning.

Undantagna från koncessioner är flera betydelsefulla svenska exportvaror.

Bland dessa märks produkter av järn eller stål, andra än träd,

(export år 1965 37 milj. kronor), bergborrar, skär av hårdmetall samt kontorsmaskiner.

Förutom ovanstående åtaganden på tullområdet bör det även noteras att

Canada anslutit sig till den s. k. antidumping-koden, vilket kommer att

medföra ändringar i de canadensiska antidumping-bestämmelserna, bl. a.

då det gäller frågan om skaderekvisitet.

U-länder

Sverige (i slutskedet Norden) förhandlade med så gott som alla i Kennedyronden

deltagande u-länder. Vid dessa förhandlingar begärdes i enlighet

med de för Kennedyronden uppställda reglerna icke reciprocitet. Sveriges

resp. u-ländernas slutliga medgivanden resulterade också i en bristande

balans till u-ländernas fördel. För svensk export får värdet av u-ländernas

koncessioner i förhandlingarna betecknas som obetydligt.

Endast tio u-länder deltog i Kennedyrondens slutuppgörelse med tullkon
-

s. 412 Kontrollera mot PDF

412

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

cessioner. Sveriges export till ifrågavarande länder utgjorde år 1965 455

milj. kronor (till u-länderna totalt 1 639 milj. kronor).

Argentina intog i förhandlingarna en särställning jämfört med övriga

u-länder, genom att förhandlingen även avsåg landets anslutning till GATT.

Detta innebar att — jämfört med övriga u-länder — relativt omfattande

koncessioner lämnades. Den tulltaxa, som Argentina förhandlade utifrån,

får dock närmast betecknas som en förhandlingstaxa, då den innehöll tullar

på mycket hög nivå. Trots att koncessionerna avsåg bindningar vid höga

tullsatser (i vissa fall 100 %) berörde de dock en i och för sig relativt stor

svensk export, maximalt ca 13 milj. kronor år 1965. En reservation bör

också göras för svårigheterna att statistiskt klarlägga storleken av den

svenska export som berörs av de argentinska koncessionerna. Bland koncessioner

som berör svenska exportvaror kan nämnas bindning av tullen

vid 50 % för ångturbiner (export år 1965 ca 0,5 milj. kronor), vid 110 % för

rullager (ca 2,1 milj. kronor), vid 100 % för vissa ackumulatorer (ca 1,7

milj. kronor) samt vid 120 % för vissa bildelar (ca 0,7 milj. kronor).

Övriga nio u-länders koncessioner berör en svensk export år 1965 om ca

2,3 milj. kronor. Ungefär 2 milj. kronor faller under sådana koncessioner,

som Sverige i direkta förhandlingar med dessa länder framfört önskemål

om. Huvuddelen av dessa koncessioner (ca 1,9 milj. kronor) lämnas av

Indien. Som exempel kan nämnas sänkning av tullen för vissa pumpar

och pumpdelar, (export år 1965 0,7 milj. kronor) och vissa kompressorer

(0,9 milj. kronor) från 40 % till 27,5 %. Indien avskaffar även gentemot

brittiska samväldet gällande preferenser för vissa varor av svenskt intresse.

De koncessioner som lämnats av övriga u-länder berör endast en mindre

svensk export. I Brasiliens koncessionslista ingår dock bindningar av tullen

för trätjära vid 12 % och för tidningspapper vid tullfrihet, omfattande en

svensk export år 1965 av ca 4,8 milj. kronor. Då dessa bindningar endast är

en konfirmering av tidigare till Sverige lämnade koncessioner, har de emellertid

icke inbegripits i de ovan redovisade siffrorna.

Vid sidan av tullkoncessionerna lämnade vissa u-länder utfästelser om

lättnader i fråga om s. k. icke-tariffära handelshinder, exempelvis i fråga

om importformaliteter och importprocedur. Dessa utfästelser tillgodoräknade

sig u-länderna i fråga i förhandlingen.

Övriga länder

Australien

Den totala svenska exporten till Australien uppgick år 1965 till 275 milj.

kronor. Härav utgjorde hel- och halvfabrikat 237 milj. kronor, (främst

papper, järn och stål samt verkstadsprodukter), råvaror (främst pappersmassa)

35 milj. kronor samt livsmedel 3 milj. kronor. Exporten under tullfria,

redan GATT-bundna positioner utgjorde 1 milj. kronor. Av de 274

milj. kronor, som Australien maximalt kunnat lämna erbjudanden för,

berörs högst 36 milj. kronor, dvs. 13 % av australiska koncessioner. Detta

bör dock — liksom när det gäller t. ex. Nya Zeeland — ses mot bakgrunden

av de mycket begränsade lättnaderna för australisk lantbruksexport i förhandlingen.

Bland svenska exportvaror, för vilka tullsänkningar kommer alt ske

märks wellpappmaskiner, där tullen sänks från 12,5 % till 7,5 %, samt kassakontrollapparater

med tullsänkning från 10 % till 7,5 %. För ferrokrom

s. 413 Kontrollera mot PDF

413

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

binds tullfriheten, medan för vissa borr- och fräsmaskiner tidigare tullar

om 7,5 % avskaffas. Värdet av svensk export, som berörs av tullsänkningar,

uppgår till ca 4 milj. kronor.

Förutom tullsänkningar samt bindningar av mest-gynnad-nationstullen

förekommer även koncessioner som berör preferensmarginalen. Bl. a. elimineras

preferensmarginalerna för vissa motorer och transformatorer, medan

de för telefoner och telefontillbehör binds vid 17,5 %—25 % och för fiskredskap

vid 37,5 %.

Svenska exportvaror som helt undantagits från koncessioner är bl. a.

pappersmassa (f. n. nolltull som icke bundits i GATT), korta konstgjorda

textilfibrer, rullgardinskäppar, tidningspapper och annat papper, legerat

stål, maskin- och handverktyg, kontorsmaskiner, pumpar, centrifuger, pneumatiska

handverktyg, kul- och rullager samt ammunition. Exporten till

Australien av ovanstående varor uppgick år 1965 till 151 milj. kronor.

Grekland

Den svenska exporten till Grekland uppgick år 1965 till 152 milj. kronor.

Härav utgjorde råvaror (främst trävaror och pappersmassa) 57 milj. kronor

samt hel- och halvfabrikat (främst papper och verkstadsprodukter) 95

milj. kronor.

Grekland, som i enlighet med sitt associationsavtal med EEC skall anpassa

sina tullar till EEC:s oftast lägre tullnivå har i förhandlingarna icke lämnat

några egna direkta koncessioner.

Irland

Till Irland exporterade Sverige år 1965 för 72 milj. kronor. Härav utgjorde

hel- och halvfabrikat (främst verkstadsprodukter och papper) 49

milj. kronor, råvaror (främst pappersmassa och trävaror) 21 milj. kronor

och livsmedel 2 milj. kronor.

Koncessionerna från irländsk sida berör 24 % av vår export till Irland år

1965, eller ca 17 milj. kronor. Med avseende på ur svensk exportsynpunkt

intressanta produkter innebär koncessionerna sänkningar av bastullarna

med ca 20 % eller bindning av tullfrihet. (Då en sänkning med 20 % av bastullarna

nyligen genomförts — oberoende av här berörda GATT-förhandlingar

— avser koncessionerna i praktiken endast en bindning av de för

närvarande tillämpade tullarna.) Produkter för vilka koncessioner lämnats

är bl. a. animaliska fetter och oljor — sänkning från 50 % till 36 %, konstgjorda

oberedda textilfibrer -— bindning vid tullfrihet, billets etc. av järn

eller stål — bindning vid tullfrihet, diverse verkstadsprodukter såsom ångpannor,

mjölkseparatorer, mjölkningsmaskiner och metallbearbetningsmaskiner

— samtliga bindning vid tullfrihet, elektriska motorer — sänkning

från 60 % till 48 % resp. bindning av tullfrihet, elektriska kondensatorer

—- bindning vid tullfrihet samt elektriskt isolerad ledning — sänkning

från 50 % till 40 %. Exporten av dessa varor uppgick år 1965 till 7,5 milj.

kronor.

För flera viktiga svenska exportvaror saknas koncessioner helt. Detta

gäller bl. a. pappersmassa, tidningspapper och annat papper samt telefonmateriel.

År 1965 utgjorde exporten av nämnda varor 29 milj. kronor.

s. 414 Kontrollera mot PDF

414

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

Israel

Sveriges totala export till Israel uppgick år 1965 till 59 milj. kronor. Härav

svarade hel- och halvfabrikat (främst verkstadsprodukter, stålprodukter

och papper) för 38 milj. kronor och råvaror (främst pappersmassa) för 21

milj. kronor. Exporten av livsmedel var obetydlig.

Israels koncessioner i förhandlingarna berör — med utgångspunkt från

1965 års handelsstatistik -— ca 23 milj. kronor eller 39 % av vår export till

Israel. Koncessionerna innebär med avseende på ur svensk exportsynpunkt

intressanta produkter dels bindning av utgående tullar, dels i vissa fall

tullsänkningar om huvudsakligen 20 å 30 % av bastullarna. Då bastullarna

ofta ligger betydligt över nu utgående tullar innebär koncessionerna i allmänhet,

att tullarna efter Kennedyronden inte kommer att understiga den

redan tillämpade nivån.

Bland viktigare svenska exportprodukter för vilka koncessioner lämnats

av Israel kan nämnas pappersmassa 35 %—0 (f. n. tullfri), tidningspapper,

60 %—40 %, preparat för beläggning av svetselektroder—bindning av gällande

tullfrihet samt kullager 30 %—25 %. Exporten av nämnda produkter

till Israel uppgick 1965 till ca 21 milj. kronor, varav pappersmassa ca 18

milj. kronor. Vidare bör nämnas att en israelisk koncession även erhållits

för knäckebröd, innebärande att importen, som de senaste åren varit föremål

för importrestriktioner vilka helt förhindrat svensk export, kommer

att liberaliseras; tullsatsen för knäckebröd (»crispbread») har fastställts

till 50 %.

För flera betydande svenska exportvaror saknas koncessioner. Detta gäller

bl. a. papper (annat än tidningspapper), stålprodukter, personbilar och

lastbilschassier. Exporten till Israel av dessa varor var år 1965 ca 19 milj.

kronor.

Jugoslavien

Sveriges totala export till Jugoslavien uppgick år 1965 till 75 milj. kronor.

Härav avsåg 59 milj. kronor hel- och halvfabrikat, främst verkstadsprodukter,

stålprodukter och papper. Exporten av livsmedel uppgick till mindre

än 1 milj. kronor.

Jugoslaviens koncessioner berör en svensk export år 1965 om ca 5 milj.

kronor, motsvarande 7 % av vår export till Jugoslavien. För varor av intresse

för svensk export erbjuds i huvudsak bindning av nu utgående tullar.

I några få fall har även erbjudanden om tullsänkningar lämnats. Bland

varor för vilka koncessioner erbjuds kan nämnas bomullsvävnader — bindning

av nuvarande tull om 22 %, vävnader av korta syntetiska eller konstgjorda

textilfibrer — bindning av nuvarande tullar om 20/23 %, kylskåp

o. d. (andra än för hushållsbruk) — bindning av nuvarande tull om 20 %,

djupborrningsmaskiner — bindning av nuvarande tull om 31 % samt medicinska

instrument och apparater — bindning av nuvarande tull om 31 %.

Exporten till Jugoslavien av nyssnämnda produkter var år 1965 2,5 milj.

kronor.

För huvudparten av de större svenska exportvarorna lämnas inga medgivanden.

Detta gäller bl. a. pappersmassa, kraftpapper, stålprodukter och

diverse verkstadsprodukter såsom centrifuger, valsverk, motorsågar samt

motorer och transformatorer. Den svenska exporten till Jugoslavien av dessa

varor uppgick år 1965 till ca 30 milj. kronor.

s. 415 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

415

Nya Zeeland

Den totala svenska exporten till Nya Zeeland uppgick år 1965 till 47 milj.

kronor. Härav utgjorde hel- och halvfabrikat (främst papper och verkstadsprodukter)

42 milj. kronor, råvaror (pappersmassa) 5 milj. kronor och livsmedel

0,4 milj. kronor. Exporten under tullfria positioner, som redan är

GATT-bundna, utgjorde 5 milj. kronor. Av de 42 milj. kronor, som Nya

Zeeland sålunda maximalt kunnat lämna erbjudanden för, berörs endast

ca 2 milj. kronor av nyzeeländska koncessioner. Bland berörda svenska

exportvaror märks fräsmasldner samt maskiner och apparater för tillverkning

av pappersmassa, papper eller papp där tullarna sänks från 20 % till

10 %, lager och lagerhus från 60 % till 45 %, maskinfilt från 45 % till

22,5 % samt bomullsväv från 15 % till 7,5/10 %.

Undantagna från koncessioner är bl. a. pappersmassa, som för närvarande

är tullfri men ej GATT-bunden, desinfektions- och konserveringsmedel,

tryck- och skrivpapper, pumpar, centrifuger, lyftkranar, kul- och rullager,

transformatorer, likriktare, elektriskt motstånd, telefonapparater samt

elektriska kondensatorer. Exportvärdet var för dessa varor 26 milj. kronor

år 1965.

Varor, som redan åtnjuter GATT-bunden tullfrihet är t. ex. slåttermaskiner,

kalkyleringsmaskiner, bokföringsmaskiner samt mjölkseparatorer.

Polen

Sveriges export till Polen uppgick år 1965 till 160 milj. kronor. Härav utgjorde

livsmedel (huvudsakligen vete) 47 milj. kronor, råvaror (främst

pappersmassa och järnmalm) 55 milj. kronor samt hel- och halvfabrikat

(främst papper, järn och stål samt verkstadsindustriprodukter) 58 milj.

kronor.

Polen har i samband med Kennedyronden förhandlat om anslutning till

GATT. Man har därvid åtagit sig att årligen öka sin import från övriga

GATT-länder med 7 %. Några koncessioner på tullområdet har icke lämnats.

Republiken Sydafrika

Värdet av den svenska exporten till Sydafrika uppgick år 1965 till 200

milj. kronor. Härav utgjorde hel- och halvfabrikat (främst papper, järn och

stål samt verkstadsindustriprodukter) 191 milj. kronor, råvaror 7 milj.

kronor samt livsmedel 2 milj. kronor.

De sydafrikanska koncessionerna berör en svensk export på endast 0,4

milj. kronor, beräknat på 1965 års exportsiffror. Denna export utgörs av

ferromolybden och vissa statistikmaskiner och tullarna sänks här från

20 % till 15 % resp. från 5 % till 2 %.

Spanien1

Sveriges export till Spanien uppgick år 1965 till 351 milj. kronor. Härav

utgjorde hel- och halvfabrikat (främst papper, stål- och verkstadsprodukter)

192 milj. kronor, råvaror (främst sågade trävaror och pappersmassa)

154 milj. kronor samt livsmedel 5 milj. kronor.

1 Någon bilateral uppgörelse mellan Norden och Spanien träffades inte före Kennedyförhandlingens

avslutande.

s. 416 Kontrollera mot PDF

416

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

De spanska koncessionerna innebär tullsänkningar för — beräknat på

1965 års exportsiffror — ca 135 milj. kronor, motsvarande 38 % av vår export

till Spanien. Tullsänkningarna uppgår till i huvudsak 15 å 20 % av

bastullarna. Det bör observeras, att tullarna genom de lämnade koncessionerna

i flertalet fall icke kommer ned till den nivå som genom förekomsten

av s. k. temporärt utgående tullar för närvarande tillämpas; dessa senare

tullar är dock till skillnad från nu lämnade koncessioner icke bundna i

GATT.

Bland varor för vilka spanska koncessioner lämnats, kan främst följande

nämnas: sågade trävaror 5 %—4 %, diverse stålprodukter såsom järnsvamp

11 %—7,5 %, kallvalsade band av kolrikt stål 30 %—27 %, dragen

tråd av kolrikt eller legerat stål 30 %—27 % resp. 25 %—22,5 % och sömlösa

rör 32 %—28 % eller 28 %—25 %. Beträffande verkstadsprodukter

ges koncessioner för bl. a. vissa utbytbara handverktyg 32 %—28 %, kylskåp

o. d. (andra än för hushållsbruk) 32 %—27 % samt kassaregister

24 %—21 %. Sveriges export till Spanien av nu nämnda varor uppgick år

1965 till 110 milj. kronor, varav 85 milj. kronor hänförde sig till enbart

sågade trävaror.

För många traditionella svenska exportvaror saknas spanska koncessioner

helt. Detta gäller exempelvis pappersmassa, tidningspapper och annat

papper, diverse stålprodukter samt kullager, vilka tillsammans svarade för

en svensk export om ca 100 milj. kronor.

I den förhållandevis ringa svenska exporten till Spanien av jordbruksvaror

ingår främst fryst fläsk. Någon spansk koncession har inte lämnats för

denna produkt.

Tjeckoslovakien

Den totala svenska exporten till Tjeckoslovakien uppgick år 1965 till 98

milj. kronor. Härav utgjorde livsmedel (främst vete) 13 milj. kronor, råvaror

(främst oberedda hudar, pappersmassa och järnmalm) 37 milj. kronor

samt hel- och halvfabrikat (främst verkstadsindustriprodukter) 48

milj. kronor.

De i förhandlingarna av Tjeckoslovakien lämnade koncessionerna innebär

en halvering av tullarna eller en bindning av tullfriheten för i stort sett

samtliga positioner i den tjeckiska tulltaxan. Värdet av tullsänkningar i ett

statshandelsland kan dock inte jämställas med motsvarande lättnader i ett

land med marknadshushållning.

Turkiet

Sveriges export till Turkiet uppgick år 1965 till 34 milj. kronor, varav den

övervägande delen utgjordes av verkstadsprodukter.

Förutom de tullsänkningar, som Turkiet i framtiden kommer att vidta

för att anpassa sina tullar till EEC:s nivå i enlighet med det associationsavtal

som ingåtts, har man med mera omedelbar effekt lämnat medgivanden

om tullsänkningar för ett tjugutal positioner i den turkiska tulltaxan. Av

dessa positioner är endast en av svenskt exportintresse, nämligen elektriska

medicinska apparater och instrument, för vilken tullen sänks från 35 % till

28 %. Sveriges export under nämnda position uppgick år 1965 till 0,1 milj.

kronor.

s. 417 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

417

EFTA-ländernas koncessioner för jordbruks- och fiskvaror av intresse för

svensk export

Sverige har inte fört några egentliga förhandlingar med övriga EFTAländcr

i Kennedyronden, oaktat gränsskyddet EFTA-länderna emellan bibehållits

på huvuddelen av jordbruksvara- och fiskvaruområdet. — En

viktig biverkan av förhandlingen är den preferensförlust, svensk industriexport

får vidkännas på EFT A-marknaden. Denna preferensförlust redovisas

dock inte här.

Nedanstående sammanställning upptar de koncessioner som övriga

EFTA-länder lämnat i Kennedyronden för sådana jordbruks- eller fiskvaror

som år 1965 exporterades till olika EFTA-länder i icke helt obetydlig

omfattning. Siffrorna inom parentes anger exportvärdet (fob) till resp.

land i milj. kronor.

Danmark har bundit tullfriheten för levande hästar (0,1), levande minkar

(0,1), renkött (0,8), fisk (114,4, därav direktlandad 106,3) talg för

tekniskt bruk (0,6), destruktionsfett (1,5) och knäckebröd (3,7).

Finland har bundit tullfriheten för raps- och rybsfrön (1,5) och skall genomföra

tullsänkningar för blomkål från 0,40 till 0,30 (0,1), för vissa fodermedel

från 0,03 till 0,01 (0,1) samt för transitovaror såsom apelsiner, mandel

och kryddor (1,2).

Norge har bundit tullfriheten för fisk (0,7), räkor (0,2), raps- och rybsfrön

(0,7) och halm (0,2) och skall genomföra tullsänkning för socker

från 0,20 till 0,10 (1,4).

Portugal och Schweiz har gett endast obetydliga koncessioner av intresse

för svensk export.

Storbritannien har bundit tullfriheten för levande minkar (0,1) och skall

genomföra tullsänkningar för ätbara delar av nötkreatur från 20 % till

10 % (1,4), för lingon från 10 % till 5 % (0,1) och för vissa kött- och fläskkonserver

från 12 % till 10 % och från 20 % till 15 %.

Österrike skall genomföra tullsänkningar för frysta köksväxter från 28 %

till 20 % (1,0) och för frysta, osockrade frukter från 25 % till 20 % (0,1).

14 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 150

s. 418 Kontrollera mot PDF

418

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

Bilaga 3

Memorandum of agreement on basic

elements for the negotiation of a

world grams arrangement

The Governments of Argentina,

Australia, Canada, Denmark, Finland,

Japan, Norway, Sweden, Switzerland,

the United Kingdom, the

United States, and the European

Economic Community

HA VE AGREED as follows:

Article 1

Each signatory to this Agreement

agrees to negotiate a world grains

arrangement, on as wide a basis as

possible, in a conference promtly

called for such purpose, that contains

the provisions set forth in

Article 2, to work diligently for the

early conclusion of the negotiation,

and upon completion of the negotiation

to seek acceptance of the arrangement

in accordance with its

constitutional procedures as rapidly

as possible.

Article 2

Principal Items of World Grains

Arrangement

I. Pricing provisions

1. The Schedule of minimum and

maximum prices, basis f.o.b. Gulf

ports, is established for the duration

of this arrangement as follows:

Memorandum angående överenskommelse

om grunderna för förhandling

om ett världsvitt

spannmåls arrangemang

Regeringarna i Argentina, Australien,

Canada, Danmark, Finland, Japan,

Norge, Sverige, Schweiz, Storbritannien,

Amerikas förenta stater

och den Europeiska ekonomiska gemenskapen
har

enats om följande:

Artikel 1

Varje stat som undertecknar denna

överenskommelse, samtycker till

att dels inom ramen för en konferens,

som sammankallats i detta syfte,

ingå i förhandling om ett spannmålsarrangemang

på vidast möjliga

bas, vilket skall innehålla i artikel

2 angivna bestämmelser, dels ihärdigt

arbeta för ett snabbt avslutande

av förhandlingen och vid dess

fullbordan få arrangemanget godkänt

snarast möjligt i enlighet med

dess konstitutionella bestämmelser.

Artikel 2

Spannmålsarrangemangets huvudpunkter

I. Prisbestämmelser

1. Förteckningen över minimi- och

maximipriser, basis f.o.b. hamnar

vid Mexikanska gulfen, har fastställts

att gälla under detta arrangemangs

giltighetstid enligt följande:

s. 419 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

419

Minimum Maximum Minimi- Maximi
price

price pris pris

(US dollars per bushel) (USA-dollar per bushel)

Canada Canada

Manitoba 1 ......

1.95|

2.35i

Manitoba No. 1 . .

1: 95J

2: 35

Manitoba 3 ......

1.90

2.30

Manitoba No. 3 ..

1:90

2: 30

United States

USA

Dark Northern Spring

Dark Northern Spring

No. 1, 14 %....

1.83

2.23

No. 1, 14 % ..

1:83

2: 23

Hard Red Winter

Hard Red Winter

No. 2 (ordinary)..

1.73

2.13

No. 2 (ordinary)

1: 73

2: 13

Western White

Western White No. 1

1.68

2.08

No. 1 ........

1: 68

2: 08

Soft Red Winter

Soft Red Winter

No. 1..........

1.60

2.00

No 1

1: 60

2: —

Argentina

Argentina

Plate ............

1.73

2.13

Plate............

1: 73

2: 13

Australia

Australien

f.a.q.............

1.68

2.08

f.a.q.............

1:68

2: 08

EEC

EEC

Standard ........

1.50

1.90

Standard ........

1:50

1: 90

Sweden ..........

1.50

1.90

Sverige..........

1:50

1: 90

2. The minimum prices and maximum

priees för the specified Canadian

and US wheats, f.o.b. Pacific

NW ports shall be 6 cents less than

the prices in paragraph 1.

3. The schedule of minimum prices

may be adjusted in accordance

with the provisions of IV below.

4. The minimum price and maximum

price för f.a.q. Australian wheat

f.o.b. Australian ports shall be 5 cents

below the price equivalent to the c.

and f. price in United Kingdom ports

of the minimum price and maximum

price for US Hard Red Winter No. 2

(ordinary) wheat, f.o.b. Gulf ports,

specified in paragraph 1, computed

by using currently prevailing transportation

costs.

5. The minimum prices and maximum

prices for Argentine wheat,

f.o.b. Argentine ports, for destinations

bordering the Pacific and Indi
-

2. Minimi- och maximipriserna för

de angivna kanadensiska och USAvetetyperna,

f.o.b. nordvästhamnar

vid Stilla havet, skall vara 6 cents

lägre än priserna i moment 1.

3. Förteckningen över minimipriserna

kan jämkas i överensstämmelse

med bestämmelserna i avdelning

IV nedan.

4. Minimi- och maximipriset för

f.a.q. australiskt vete, f.o.b. australiska

hamnar, skall vara 5 cents lägre

än det pris, som motsvarar c&fpriset

i hamnar i Storbritannien av

det i moment 1 angivna minimi- och

maximipriset för US Hard Red Winter

No. 2 (ordinary) wheat, f.o.b.

hamnar vid Mexikanska gulfen, beräknat

genom tillämpning av vid

tidpunkten gällande transportkostnader.

5. Minimi- och maximipriserna för

argentinskt vete, f.o.b. argentinska

hamnar, med destination till platser

vid Stilla havet och Indiska ocea
-

14f Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 150

s. 420 Kontrollera mot PDF

420

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1067

an Oceans, shall be the prices equivalent

to the c. and f. prices in Yokohama

of the minimum prices and

maximum prices for US 2 Hard Red

Winter (ordinary) wheat f.o.b. Pacific

NW ports, specified in paragraph

2, computed by using currently prevailing

transportation costs.

6. The minimum prices and maximum

prices for

---the specified US wheats,

f.o.b. US Atlantic, Great Lakes and

Canadian St. Lawrence ports,

— — — the specified Canadian

wheats, f.o.b. Ft. William/Port

Arthur, St. Lawrence ports, Atlantic

ports, and Churchill,

— — — Argentine wheat, f.o.b.

Argentine ports, for destinations

other than those specified in paragraph

5,

shall be the prices equivalent to

the c. and f. prices in Antwerp/

Rotterdam of the minimum prices

and maximum prices specified in

paragraph 1, computed by using

currently prevailing transportation

costs.

7. The minimum prices and maximum

prices for the EEC standard

wheat shall be the prices equivalent

to the c. and f. price in the country

of destination, or the c. and f. price

åt an appropriate port for delivery

to the country of destination, of the

minimum prices and maximum prices

for Hard Winter No. 2 (ordinary)

wheat f.o.b. United States, specified

in paragraphs 1 and 2, computed by

using currently prevailing transportation

costs and by applying the

price adjustments corresponding to

the agreed quality differences set

forth in the scale of equivalents.

8. The minimum prices and maximum

prices for Swedish wheat shall

be the prices equivalent to the c.

and f. price in the country of destination,

or the c. and f. price åt an

appropriate port for delivery to the

nen, skall vara de priser, som motsvarar

c&f-priserna i Yokohama av

de i moment 2 angivna minimi- och

maximipriserna för US Hard Red

Winter No. 2 (ordinary) wheat,

f.o.b. nordvästhamnar vid Stilla havet,

beräknade genom tillämpning

av vid tidpunkten gällande transportkostnader.

6. Minimi- och maximipriserna

för

---de angivna USA-vetety
perna,

f.o.b. USA-atlanthamnar,

hamnar vid Stora sjöarna och den

kanadensiska delen av St. Lawrence,

---de angivna kanadensiska

vetetyperna, f.o.b. Fort William/

Port Arthur, hamnar vid St. Lawrence,

atlanthamnar och Churchill,

----argentinskt vete, f.o.b. argentinska

hamnar, med annan destination

än som angivits i moment

5,

skall vara de priser, som motsvarar

c&f-priserna i Antwerpen/Rotterdam

av de i moment 1 angivna

minimi- och maximipriserna, beräknade

genom tillämpning av vid tidpunkten

gällande transportkostnader.

7. Minimi- och maximipriserna

för EEC standardvete skall vara de

priser, som motsvarar c&f-priset i

destinationslandet eller c&f-priset i

en lämplig hamn för leverans till

destinationslandet av de i moment 1

och 2 angivna minimi- och maximipriserna

för US Hard Red Winter

No. 2 (ordinary) wheat, f.o.b. USA,

beräknade genom tillämpning av vid

tidpunkten gällande transportkostnader

och av prisjusteringar, som

motsvarar de överenskomna kvalitetsskillnaderna

enligt omräkningsskalan.

8. Minimi- och maximipriserna för

svenskt vete enligt prov eller beskrivning

skall vara de priser, som motsvarar

c&f-priset i destinationslandet

eller c&f-priset i en lämplig

hamn för leverans till destinations
-

s. 421 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

421

country of destination, of the minimum

prices and maximum prices for

Hard Winter No. 2 (ordinary) wheat

f.o.b. United States, specified in paragraphs

1 and 2, computed by using

currently prevailing transportation

costs and by applying the price adjustments

corresponding to the

agreed quality differences set forth

in the scale of equivalents.

IL Commercial purchases and supply

commitments

1. Each member country when exporting

wheat undertakes to do so åt

prices consistent with the price

range.

2. Each memher country importing

wheat undertakes that the maximum

possible share of its total commercial

purchases of wheat in any crop

year shall be purchased from member

countries, except as provided in

paragraph 4 below. This share will

have to be determined åt a later stage

and will be dependent upon the

extent to which other countries accede

to the Arrangement.

3. Exporting countries undertake,

in association with one another, that

wheat from their countries shall be

made available for purchase by importing

countries in any crop year

åt prices consistent with the price

range in quantities sufficient to satisfy

on a regular and continuous basis

the commercial requirements of

those countries subject to the other

provisions of this Agreement.

4. Under extraordinary circuinstances

a member country may be

granted by the Council partial exemption

from the commitment contained

in paragraph 2 upon submission

of satisfactory supporting evidence

to the Council.

5. Each member country when

importing wheat from non-member

countiåes shall undertake to do so

åt prices consistent with the price

range.

landet av de i moment 1 angivna

minimi- och maximipriserna för US

Hard Red Winter No. 2 (ordinary)

wheat, f.o.b. USA, beräknade genom

tillämpning av vid tidpunkten gällande

transportkostnader och av

prisjusteringar, som motsvarar de

överenskomna kvalitetsskillnaderna

enligt omräkningsskalan.

II. Kommersiella köp och leveransåtaganden
1.

Varje medlemsland som exporterar

vete åtar sig att exportera inom

prisspelrummet.

2. Varje medlemsland som importerar

vete förbinder sig att största

möjliga andel av dess totala kommersiella

inköp av vete under ett skördeår

skall köpas från medlemsländer,

utom i de fall som anges i moment

4 nedan. Denna andel skall

fastställas vid senare tidpunkt och

skall vara beroende av i vilken omfattning

andra länder ansluter sig

till detta arrangemang.

3. Exportländerna förbinder sig

gemensamt att vete från exportländerna

skall ställas till förfogande för

inköp av importländerna under varje

skördeår till priser som ligger inom

prisspelrummet och i kvantiteter

som är tillräckliga för att regelbundet

och fortlöpande tillfredsställa

dessa länders kommersiella behov i

enlighet med de övriga bestämmelserna

i denna överenskommelse.

4. Under särskilda omständigheter

kan ett medlemsland av rådet garanteras

partiellt undantag från det

åtagande som stadgas i moment 2

under förutsättning att landet för rådet

framlägger tillfredsställande skäl

härför.

5. Varje medlemsland som importerar

vete från icke-medlemsländer

skall åta sig att importera till priser

inom prisspelrummet.

s. 422 Kontrollera mot PDF

422

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

III. Röle of maximum prices

1. The röle of maximum prices

shall be in general conformity with

that set forth in Ihe International

Wheat Agreement of 1962.

2. Provision shall be made for continuous

review by the Secretariat of

the Grains Council of the situation

with regard to the arrangements in

respect of maximum prices and for

initiating the necessary action.

3. Durum wheat and certified seed

wheat shall be excluded from the

provisions relating to maximum prices.

IV. Röle of minimum prices

The purpose of the schcdule of

minimum prices is to contribute to

märket stability by making it possible

to determine when the level of

märket prices for any wheat is åt

or approaching the minimum of the

range. Since price relationships between

types and qualities of wheat

fluctuate Avitb competitive circumstances,

provision is made för review7

of and adjustments in minimum prices,

on the basis of the following

principles:

1. It'' the Secretariat of the Grains

Council in the course of its continous

review of märket conditions is of the

opinion that a situation has arisen,

or threatens imminently to anse,

which appears to jeopardize the objectives

of the Arrangement with

regard to the minimum price proA7isions,

or if such a situation is called

to the attention of the Secretariat of

the Council by any member country,

the Executive Secretary shall convene

a meeting of the Prices RevåeAV Committee

within two days and concurrently

notify all member countries.

2. The Prices ReAiew Gommittee

shall review the price situation with

the view to reaching agreement on

action required by member participants

to restore price stability and

to maintain prices åt or above mini
-

III. Maximiprisernas roll

1. Maximiprisernas roll skall stå i

allmän överensstämmelse med vad

som därvidlag stadgas i 1962 års internationella

veteavtal.

2. Åtgärder skall vidtas för att

möjliggöra för veterådets sekretariat

att fortlöpande granska situationen

rörande maximiprisbestämmelserna

samt att ta initiativ7 till erforderlig

åtgärd.

3. Durumvete och plomberat utsädesvete

skall inte omfattas av7 bestämmelserna

om maximipriser.

IV. Minimiprisernas roll

Syftet med förteckningen över minimipriserna

är att bidra till marknadsstabilitet

genom att göra det

möjligt att fastställa när marknadsprisnivån

för vete av7 varje slag är vid

eller närmar sig prisspelrummets

minimum. Enär prisrelationerna

mellan typer och kvaliteter av vete

varierar med konkurrensförhållandena,

har möjlighet skapats för översyn

av och jämkningar av minimipriserna

enligt följande principer:

1. Om veterådets sekretariat under

loppet av sin fortlöpande öv7ersyn av7

marknadsförhållandena är av7 den

åsikten att en situation har uppstått

eller hotar att uppstå i en mycket

nära framtid som förefaller att äv7entyra

detta arrangemangs syften med

hänsyn till dess bestämmelser rörande

minimipriset eller om en sådan

situation bringas till rådssekretariatets

uppmärksamhet av något medlemsland,

skall exekutivsekreteraren

sammankalla ett möte med prisöv7ersynskommittén

inom t\rå dagar och

samtidigt underrätta alla medlemsstater.

2. Prisöversynskommittén skall

granska prissituationen i syfte att nå

överenskommelse om de åtgärder

som krävs av medlemsstater för att

återställa prisstabilitet och att upprätthålla

priser vid eller över minimi
-

s. 423 Kontrollera mot PDF

423

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

mum levels and shall notify the Executive

Secretary when agreement has

been reached and of the action taken

to restore märket stability.

3. It'' after three märket days the

Prices Review Comittee is unable to

reach agreement on the action to be

taken to restore märket stability, the

chairman of the Council shall convene

a meeting of the Council within

two days to consider what further

measures might be taken. If after not

rnore than three days of review hy

the Council any member country is

exporting or offering wheat below

the minimum prices as determined

by the Council, the Council shall

decide whether provisions of Ihe

agreement shall be suspended and if

so to what extent.

4. When any minimum price has

been adjusted in accordance with the

foregoing, such adjustments shall

terminate when the Prices Review

Committee or the Council finds that

llie conditions requiring the adjustments

no longer prevail.

5. Denatured wheat shall be excluded

from the provisions relating

to minimum prices.

V. International Food Aid

1. The countries party to this

Agreement agree to contribute wheat,

coarse grains, or the cash equivalent

thereof, as aid to the developing

countries, to an amount of 4.5 million

metric tons of grain annually.

Grains covered by the programme

shall be suitable for human consumption

and of an acceptable type

and quality.

2. The minimum contribution of

each country party to this Agreement

is fixed as follows:

nivåerna och skall underrätta exekutivsekreteraren

när överenskommelse

har nåtts och om åtgärd som vidtagits

för att återställa marknadsstabilitet.

3. Om prisöversynskommittén efter

tre marknadsdagar är oförmögen att

nå överenskommelse om den åtgärd

som skall vidtas för att återställa

marknadsstabilitet, skall rådets ordförande

sammankalla ett rådsmöte

inom två dagar för att överväga vilka

ytterligare åtgärder som kan vidtas.

Om något medlemsland efter icke

mer än tre dagars översyn exporterar

eller erbjuder vete under minimipriserna

sådana dessa fastställts av rådet,

skall rådet besluta huruvida bestämmelser

i denna överenskommelse

skall suspenderas och i så fall i

vilken utsträckning.

4. När något minimipris har jämkats

i överensstämmelse med vad

ovan angivits, skall sådana jämkningar

upphöra när prisöversynskommittén

eller rådet finner att de

förhållanden som påfordrade jämkningarna

inte längre är för handen.

5. Denaturerat vete skall inte omfattas

av bestämmelserna om minimipriser.

V. Internationell livsmedelshjälp

1. I överenskommelsen deltagande

länder samtycker till att bidra med

vete, foderspannmål eller motsvarande

bidrag omräknat i kontanter, såsom

hjälp till u-länderna, till en

kvantitet av 4,5 milj. ton spannmål

årligen. Spannmål, som täcks av programmet,

skall vara användbart för

konsumtion samt av godtagbar typ

och kvalitet.

2. Minimibidraget från varje land

som deltar i överenskommelsen är

fastställt enligt följande:

s. 424 Kontrollera mot PDF

424 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

(1 000 metric

tons)

United States

42.0

1,890

Canada

11.0

495

Australia

5.0

225

Argentina

0.5

23

EEC

23.0

1,035

United Kingdom

5.0

225

Switzerland

0.7

32

Sweden

1.2

54

Denmark

0.6

27

Norway

0.3

14

Finland

0.3

14

Japan

5.0

225

Countries acceding to the Arrangement

may make contributions on

such a basis as may be agreed.

3. The contribution of a country

making the whole or part of its contribution

to the programme in the

form of cash shall be calculated by

evaluating the quantity determined

for that country (or that portion of

the quantity not contributed in

grain) åt US $ 1.73 per bushel.

4. Food aid in the form of grain

shall be supplied on the following

terms:

(a) Sales for the currency of the

importing country which is not

transferable and is not convertible

into currency or goods and services

for use by the contributing country.1

(b) A gift of grain or a monetary

grant used to purchase grain för the

importing country.

Grain purchases shall he made

from participating countries. In the

use of grant funds, special regard

shall be had to facilitating grain exports

of developing member countries.

To this end priority shall be

given so that not less than 25 per

cent of the cash contribution to purchase

grain for food aid or that part

of such contribution required to pur
1

Under exceptional circumstances an exception

of not more than 10 per cent could

be granted.

USA

%

42,0

1 000 ton

1 890

Canada

11,0

495

Australien

5,0

225

Argentina

0,5

23

EEC

23,0

1 035

Storbritannien

5,0

225

Schweiz

0,7

32

Sverige

1,2

54

Danmark

0,6

27

Norge

0,3

14

Finland

0,3

14

Japan

5,0

225

Länder, som ansluter sig till överenskommelsen,

skall lämna bidrag

enligt de grunder som må överenskommas.

3. Bidrag från ett land, som helt

eller till viss del lämnar sitt bidrag

enligt programmet i form av kontanter,

skall beräknas genom att värdera

den kvantitet som fastställts för

landet (eller den del av kvantiteten,

som inte tillskjuts i form av spannmål)

till US $ 1: 73 per bushel.

4. Livsmedelshjälp i form av

spannmål skall tillhandahållas på

följande villkor:

a) försäljningar mot betalning i

importlandets valuta som inte är

transferabel och inte konvertibel till

valuta eller till varor och tjänster

att användas av det bidragsgivande

landet1.

b) gåva av spannmål eller av kontanter

för köp av spannmål för det

importerande landets räkning.

Inköp av spannmål skall göras i

deltagande länder. Vid ianspråktagande

av kontanta medel skall särskilt

avseende fästas vid att spannmålsexporten

underlättas för u-länder

som är medlemmar. För detta

ändamål skall en prioritering ske så

att minst 25 % av det kontanta bidraget

till inköp av spannmål för

livsmedelshjälp eller den del av det
1

Under särskilda omständigheter må undantag

göras av högst 10 %.

s. 425 Kontrollera mot PDF

425

hungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

chase 200,000 metric tons of grain

shall be used to purchase grains produced

in developing countries. Contributions

in the form of grains

shall be placed in f.o.b. forward position

by donor countries.

5. Countries party to the Arrangement

may, in respect of their contribution

to the food aid programme,

specify a recipient country or countries.

VI. Miscellaneous

A grains arrangement must include,

among other things, acceptable

provisions relating to such issues

as voting rights, definition of commercial

transactions, guidelines for

non-commercial transactions, safeguards

for commercial transactions,

and provisions concerning wheat

t lour which take into account the

special nature of international trade

in flour.

VII. Duration

The Arrangement shall be effective

för a three-year period.

VIII. Accession

The terms and conditions of accession

of countries not original signatories

to this Agreement shall be

decided upon in subsequent negotiations.

IX. Subsequent negotiations

Nothing in subsequent negotiations

shall prejudice the commitments

undertaken in this Memorandum

of Agreement.

Article 3

This Memorandum of Agreement

shall be opened for acceptance by

signature on 30 June 1967 and shall

enter into force when accepted by the

Governments of Argentina, Australia,

Canada, Denmark, Finland, Japan,

Norway, Sweden, Switzerland, the

ta bidrag som erfordras för inköp

av 200 000 ton spannmål, skall användas

för inköp av spannmål som

producerats i u-länder. Bidrag i form

av spannmålsleveranser skall av givarländer

lämnas f.o.b leveranshamn

i givarlandet.

5. I denna överenskommelse deltagande

länder må med avseende på

bidrag enligt programmet för livsmedelshjälp

ange mottagande land

eller länder.

VI. Diverse

Ett spannmålsarrangemang skall

bl. a. innehålla godtagbara bestämmelser

i sådana frågor som rösträtt,

definition av kommersiella transaktioner,

riktlinjer för icke-kommersiella

transaktioner, garantier för

kommersiella transaktioner och bestämmelser

rörande vetemjöl vilka

beaktar den internationella vetemjölshandelns

speciella karaktär.

VII. Varaktighet

Överenskommelsen skall gälla under

en tid av tre år.

VIII. Tillträde

Villkoren för tillträde av sådana

länder, som inte är bland de ursprungliga

signatärerna till denna

överenskommelse, skall fastställas i

kommande förhandlingar.

IX. Kommande förhandlingar

Intet i kommande förhandlingar

får menligt inverka på de åtaganden

som gjorts enligt detta memorandum.

Artikel 3

Detta memorandum skall öppnas

för godkännande genom underskrift

den 30 juni 1967 och skall träda i

kraft när det godkänts av regeringarna

i Argentina, Australien, Canada,

Danmark, Finland, Japan, Norge,

Sverige, Schweiz, Storbritannien

s. 426 Kontrollera mot PDF

426

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

United Kingdom, and the United

States, and by the European Economic

Community.

Articie 4

This Memorandum of Agreement

shall be deposited with the DirectorGeneral

to the CONTRACTING PARTIES,

who shall promptly furnish a

certified copy thereof to each contracting

party to the General Agreement

and to the European Economic

Community.

Articie 5

This Memorandum of Agreement

shall be registered in accordance with

the provisions of Articie 102 of the

Charter of the United Nations.

DONE åt Geneva this thirtieth day

of June one thousand nine hundred

and sixty-seven in a single copy in

the English and French languages,

both texts being authentic.

och Förenta staterna samt av den

Europeiska ekonomiska gemenskapen.

Artikel 4

Detta protokoll skall deponeras

hos generaldirektören för de avtalsslutande

parterna, vilken omedelbart

skall överlämna ett bestyrkt exemplar

därav till varje avtalsslutande

part i GATT och till den Europeiska

ekonomiska gemenskapen.

Artikel 5

Detta protokoll skall inregistreras

i överensstämmelse med bestämmelserna

i artikel 102 av Förenta Nationernas

stadgar.

Som skedde i Geneve den 30 juni

1967 i ett exemplar på engelska och

franska språken, vilka båda äger lika

giltighet.

s. 427 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

427

Bilaga 4

Agreement on Implementation of Artide

Yl of the General Agreement

on Tariffs and Trade

The parties to this Agreement,

Considering that Ministers on 21

May 1963 agreed that a significant

liberalization of world trade was

desirable and that the comprehensive

trade negotiations, the 1964 Trade

Negotiations, should deal not only

with tariffs but also with non-tariff

barriers;

Recognizing that anti-dumping

practices should not constitute an

unjustifiable impediment to international

trade and that anti-dumping

duties may be applied against

dumping only if such dumping

causes or threatens material injury

to an established industry or materially

retards the establishment of

an industry;

Considering that it is desirable to

provide for equitable and open

procedures as the basis for a full

examination of dumping cases; and

Desiring to interpret the provisions

of Article VI of the General Agreement

and to elaborate rules för their

application in order to provide

greater uniformity and certainty in

their implementation;

Hereby agree as follows:

Part I — Anti-Dumping Code

Article 1

The imposition of an anti-dumping

duty is a measure to be taken only

under the circumstances provided

for in Article VI of the General

Agreement. The following provisions

govern the application of this

Överenskommelse om tillämpning av

artikel VI i det allmänna tull- och

handelsavtalet

Parterna i denna överenskommelse,

vilka beaktat att ministrarna den

21 maj 1963 enats om att en betydande

liberalisering av världshandeln

är önskvärd och att de omfattande

handelsförhandlingarna, 1964

års handelsförhandlingar, icke endast

bör avse tullar utan även icketariffära

handelshinder,

vilka är överens om att antidumpingåtgärder

ej bör utgöra oberättigade

hinder för internationell

handel och att antidumpingtullar

får tillämpas mot dumping endast

om sådan dumping förorsakar eller

hotar att förorsaka väsentlig skada

på en befintlig industri eller avsevärt

försenar upprättandet av en

industri,

vilka anser det önskvärt att skapa

ett rättvist och öppet förfarande

som grund för en fullständig undersökning

av dumpingfall, och

vilka önskar uttolka bestämmelserna

i artikel VI i det allmänna

tull- och handelsavtalet och utarbeta

regler för deras användning i

syfte att skapa större enhetlighet och

säkerhet i tillämpningen,

har enats om följande:

Del I — Antidumpingkod

Artikel 1

Uttagande av antidumpingtull är

en åtgärd som får vidtagas endast

under de omständigheter som anges

i artikel VI i det allmänna tull- och

handelsavtalet. Följande bestämmelser

gäller för tillämpningen av den
-

s. 428 Kontrollera mot PDF

428

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

ArticJe, in so far as action is taken

under anti-dumping legislation or

regulations.

A. Deterinination of dumping

Artide 2

(a) For the purpose of this Code

a product is to be considered as

being dumped, i.e. introduced into

the commerce of another country åt

less than its normal value, if the

export price of the product exported

from one country to another is less

than the comparable price, in the

ordinary course of trade, for the

like product when destined for consumption

in the exporting country.

(b) Throughout this Code the

term dike product” (“produit similaire”)

shall be interpreted to mean

a product which is identical, i.e.

alike in all respects to the product

under consideration, or in the

absence of such a product, another

product which, although not alike

in all respects, has characteristics

closely resembling those of the product

under consideration.

(c) In the case where products

are not imported directly from the

country of origin but are exported

to the country of importation from

an intermediate country, the price

åt which the products are sold

from the country of export to the

country of importation shall normally

be compared with the comparable

price in the country of

export. However, comparison may be

made with the price in the country

of origin, if, för example, the products

are rnerely trans-shipped

through the country of export, or

such products are not produced in

the country of export, or there is

no comparable price for them in the

country of export.

(d) When there are no sales of

the like product in the ordinary

course of trade in the domestic

na artikel i den mån åtgärd vidtages

enligt antidumpinglag eller antidumpingföreskrifter.

A. Fastställande av dumping

Artikel 2

a) Vid tillämpningen av denna

kod skall en vara anses dumpad,

dvs. införd på marknaden i ett annat

land till lägre pris än dess normala

värde, om exportpriset på varan när

den exporteras från ett land till ett

annat är mindre än det jämförbara

pris som vara av samma slag betingar

i den normala handeln när

den är avsedd för konsumtion i exportlandet.

b) I denna kod skall uttrycket »vara

av samma slag» avse vara som

är identisk med, dvs. i alla avseenden

lik, den vara som är föremål för

bedömning, eller i avsaknad av sådan

vara, annan vara som, ehuru ej

lik i alla avseenden, har egenskaper

som nära liknar den åsyftade varans.

c) I fall då varan ej importeras

direkt från ursprungslandet utan

exporteras till importlandet från ett

tredje land, skall i regel det pris till

vilket varan försäljes från exportlandet

till importlandet jämföras

med jämförbart pris i exportlandet.

Emellertid får jämförelse göras med

priset i ursprungslandet om t. ex.

varan endast transiteras genom exportlandet

eller sådan vara ej tillverkas

i exportlandet eller jämförbart

pris för sådan vara saknas i exportlandet.

d) När försäljning av vara av

samma slag ej förekommer i den

normala handeln på hemmamarkna
-

s. 429 Kontrollera mot PDF

429

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

märket of the exporting country or

when, because of the particular

märket situation, such sales do not

pennit a proper comparison, the

margin of dumping shall be determined

by comparison with a comparable

price of the like product

when exported to any third country

which may be the highest such export

price but should be a representative

price, or with the cost of production

in the country of origin plus a

reasonable amount for administrative,

selling and any other costs and

for profits. As a general rule, the

addition for profit shall not exceed

the profit normally realized on sales

of products of the same general

category in the domestic märket of

the country of origin.

(e) In cases where there is no export

price or where it appears to the

authorities1 concerned that the

export price is unreliable because

of association or a compensatory

arrangement between the exporter

and the importer or a third party,

the export price may be constructed

on the basis of the price åt which

the imported products are first

resold to an independent buyer, or

if the products are not resold to an

independent buyer, or not resold

in the condition as imported, on

such reasonable basis as the authorities

maj7 determine.

(f) In order to effect a fair comparison

between the export price

and the domestic price in the exporting

country (or the country of

origin) or, if applicable, the price

established pursuant to the provisions

of Artide VI: l(b) of the

General Agreement, the two prices

shall be compared åt the same level

of trade, normally åt the ex factory

level, and in respect of sales made

åt as nearly as possible the same

time. Due allowance shall be made

1 When in this Code the term »authorities»

is used, it shall be interpreted as meaning authorities

åt an appropriate, senior level.

den i exportlandet eller när sådan

försäljning på grund av särskilda

marknadsförhållanden ej medger

en riktig jämförelse, skall dumpingmarginalen

bestämmas genom jämförelse

med jämförbart pris på vara

av samma slag vid export till tredje

land, vilket kan vara det högsta exportpriset

men bör vara ett representativt

pris, eller med produktionskostnaden

i ursprungslandet med

skäligt tillägg för administrationskostnader,

försäljningskostnader och

andra kostnader samt vinst. I allmänhet

skall tillägget för vinst ej

överstiga den vinst som normalt erliålles

vid försäljning av vara inom

samma varuområde på hemmamarknaden

i ursprungslandet.

e) I fall då intet exportpris finns

eller berörda myndigheter1 anser att

exportpriset är otillförlitligt på grund

av särskilda förbindelser eller kompensationsarrangemang

mellan exportör

och importör eller tredje part,

får ett exportpris framräknas på

grundval av det pris till vilket den

importerade varan första gången

sålts vidare till oberoende köpare

eller om varan ej sålts vidare till

oberoende köpare eller ej sålts vidare

i samma skick som den importerats,

på sådana skäliga grunder

som myndigheterna bestämmer.

f) För att göra en riktig jämförelse

mellan exportpriset och hemmamarknadspriset

i exportlandet

(eller ursprungslandet) eller i förekommande

fall det pris som fastställts

i enlighet med bestämmelserna

i artikel VI: 1 b) i det allmänna

tull- och handelsavtalet, skall de

två priserna jämföras i samma handelsled,

i allmänhet priset från fabrik,

och avse försäljningar så nära

varandra i tiden som möjligt. Vederbörlig

hänsyn skall efter prövning

1 När i denna kod termen »myndigheter» används,

skall den avse myndigheter på behörig

hög nivå.

s. 430 Kontrollera mot PDF

430

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

in each case, on its merits, for the

differences in conditions and terms

of sale, for the differences in taxation,

and for the other differences

affecting price comparability. In the

cases referred to in Artide 2(e)

allowance for costs, including duties

and taxes, incurred between importation

and resale, and for profits

accruing, should also be made.

(g) This Artide is withont prejudice

to the second Supplementary

Provision to paragraph 1 of Artide

VI in Annex I of the General Agreement.

B. Determination of material injury,

threat of material injury and material

retardation

Artide 3

Determination of Injury1

(a) A determination of injury

shall be made only when the authorities

concerned are satisfied that

the dumped imports are demonstrably

the principal cause of material

injury or of threat of material

injury to a domestic industry or the

principal cause of material retardation

of the establishment of such an

industry. In reaching their decision

the authorities shall weigli, on one

hand, the effect of the dumping and,

on the other hand, all other factors

taken together which may be

adversely affecting the industry.

The determination shall in all cases

be based on positive findings and

not on mere allegations or hypothetical

possibilities. In the case of

retarding the establishment of a

ncw industry in the country of

1 When in this Code the term »injury» is

used, it shall, unless otherwise specified, be interpreted

as covering cause of material injury

to a domestic industry, threat of materia] injury

to a domestic industry and material retardation

of the establishment of such a industry.

av omständigheterna i varje särskilt

fall tagas till olikheter i försäljningsvillkor,

olikheter i beskattning

samt andra olikheter som kan påverka

prisernas jämförbarhet. I de fall

som nämnes i artikel 2 e) bör hänsyn

även tagas till kostnader, inklusive

tullar och skatter, som uppstått

mellan import och återförsäljning,

ävensom till uppkommen

vinst.

g) Denna artikel inskränker inte

giltigheten av andra tilläggsbestämmelsen

till moment 1 av artikel VI

i annex I till det allmänna tull- och

handelsavtalet.

B. Fastställande av väsentlig skada, hot

om väsentlig skada och avsevärd

försening

Artikel 3

Fastställande av skada1

a) Fastställande att skada föreligger

får ske endast då berörda

myndigheter för sin del är övertygade

om att den dumpade importen

bevisligen är huvudorsaken till väsentlig

skada eller hot om väsentlig

skada på inhemsk industri eller

huvudorsaken till avsevärd försening

av upprättandet av sådan industri.

Då myndigheterna fattar beslut

skall de väga å ena sidan verkningarna

av duinpingen och å andra

sidan alla andra faktorer tillsammantagna,

som kan ogynnsamt påverka

industrin. Beslutet skall i

samtliga fall grundas på vad som

verkligen utrönts och icke enbart

på påståenden eller hypotetiska möjligheter.

I fall av försening av upprättandet

av en ny industri i importlandet

skall övertygande bevis
1

När i denna kod termen »skada» användes

skall den, om ej annat sägs, tolkas som avseende

väsentlig skada på inhemsk industri,

hot om väsentlig skada på inhemsk industri

eller avsevärd försening av upprättande av sådan

industri.

s. 431 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

431

importation, convincing evidence of

thc forthcoming establishment of an

industry must be shown, för example

that tlie plans for a new industry

have reached a fairly advanced

stage, a factory is being constructed

or machinery has been ordered.

(b) The evaluation of injury—

that is the evaluation of the effects

of the dumped imports on the industry

in question—shall be based

on examination of all factors having

a hearing on the state of the industry

in question, such as: development

and prospects with regard to turnover,

märket share, profits, prices

(including the extent to which the

delivered, duty-paid price is lower

or higher than the comparable price

for the like product prevailing in

the course of normal commercial

transactions in the importing countryj,

export performance, ernployment,

volume of dumped and other

imports, utilization of capacity of

domestic industry, and prodnctivity;

and restrictive trade practices. No

one or several of these factors can

necessarily give decisive guidance.

(c) In order to estahlish whether

dumped imports have caused injury,

all other factors which, individually

or in combination, may be adversely

affecting the industry shall be

examined, for example: the volume

and prices of undumped imports of

the product in question, competition

between the domestic producers

themselves, contraction in demand

due to substitution of other products

or to changes in consumer tastes.

(d) The effect of the dumped

imports shall be assessed in relation

to the domestic production of the

like product when available data

pennit the separate Identification

of production in terms of such

criteria as: the production process,

the producers’ realizations, profits.

When the domestic production of

the like product has no separate

ning om att en industri är under

upprättande läggas fram, t. ex. att

planerna på en ny industri har nått

ett förhållandevis framskridet stadium,

att en fabrik är under uppförande

eller att maskiner har beställts.

b) Värderingen av skadan — dvs.

bedömningen av verkningarna av

den dumpade importen på industrin

i fråga — skall grundas på en undersökning

av alla faktorer som

kan påverka läget för den aktuella

industrin, såsom ittveckling och

framtidsutsikter beträffande omsättning,

marknadsandel, vinster,

priser (inkluderande i vilken utsträckning

leveranspriset för den förtullade

varan är lägre eller högre än

det jämförbara priset för vara av

samma slag i den normala handeln

i importlandet), export, sysselsättning,

storlek av dumpad och övrig

import, kapacitetsutnyttjandet i inhemsk

industri, produktivitet samt

restriktiva affärsmetoder. Enstaka

eller några av dessa faktorer kan i

allmänhet icke ge avgörande vägledning.

c) För att fastställa huruvida

dumpad import har förorsakat skada,

skall alla andra faktorer som,

tagna var för sig eller tillsammans,

kan ogynnsamt påverka industrin

undersökas, t. ex. storlek av och

priser på icke dumpad import av

varan i fråga, inbördes konkurrens

mellan de inhemska tillverkarna,

minskad efterfrågan på grund av ersättning

med andra produkter eller

förändring i konsumentinriktningen.

d) Verkningarna av den dumpade

importen skall bedömas i förhållande

till den inhemska produktionen

av vara av samma slag, förutsatt att

tillgängliga uppgifter medger att viss

produktion kan särskiljas för bedömning

på grundval av sådana kriterier

som tillverkningsprocessen,

tillverkarnas intäkter och vinster.

Kan den inhemska tillverkningen av

s. 432 Kontrollera mot PDF

432

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

identity in these terms the effect

of the dnmped imports shall be

assessed by the examination of the

production of the narrowest group

or range of products, which includes

the like product, for which the

necessary information can be provided.

(e) A determination of threat of

material injury shall be based on

facts and not merely on allegation,

conjecture or remote possibility. The

change in circumstances which would

create a situation in which the

dumping would cause material

injury must be clearly foreseen and

imminent.1

(f) With respect to cases where

material injury is threatened by

dumped imports, the application of

anti-dumping measures shall be

studied and decided with special

care.

Article 4

Definition of Industri/

(a) In determining injury the

term “domestic industry” shall be

interpreted as referring to the

domestic producers as a whole of

the like products or to those of them

whose collective output of the products

constitutes a major proportion

of the total domestic production of

those products except that

(i) when producers are importers

of the allegedly dumped product the

industry may be interpreted as

referring to the rest of the producers;
(ii)

in exceptional circumstances

a country may, for the production

in question, be divided into two or

inore competitive markets and the

producers within each märket regarded

as a separate industry, if,

because of transport costs, all the

1 One example, though not an exclusive one,

is that there is convincing reason to belive that

there will be, in the immediate future, substantially

increased importations of the product åt

dumped prices.

vara av samma slag icke på sådant

sätt särskiljas, skall verkningarna av

den dumpade importen fastställas

genom undersökning av tillverkningen

av den minsta produktgrupp, som

innefattar vara av samma slag, för

vilken erforderliga uppgifter kan erhållas.

e) Fastställande att hot om väsentlig

skada föreligger skall grundas

på fakta och ej enbart på påståenden,

gissningar eller avlägsna

möjligheter. En förändring i förhållandena,

som skulle kunna skapa

ett läge där dumping skulle kunna

förorsaka väsentlig skada, måste

klart kunna förutses och vara överhängande.

1.

f) I fall då väsentlig skada hotar

på grund av dumpad import skall

tillämpningen av antidumpingåtgärder

utredas och beslutas med

särskild omsorg.

Artikel 4

Definition av industri

a) Vid fastställande av skada skall

termen »inhemsk industri» anses avse

alla inhemska tillverkare av varor

av samma slag eller de tillverkare

vars sammanlagda produktion av

varan utgör en övervägande del av

den totala inhemska produktionen

av dessa varor, med följande undantag.

i) När det finns tillverkare som är

importörer av den vara som påstås

dumpad kan termen industri

begränsas att avse övriga tillverkare.

ii) I undantagsfall får ett land

vad beträffar den aktuella produktionen

ur konkurrenssynpunkt uppdelas

i två eller flera marknadsområden

och tillverkarna inom varje

område betraktas som en separat

industri, om på grund av transport
1

Ett exempel, fastän ej det enda, är att det

inns övertygande skäl att tro att importen av

varan till dumpade priser kommer att öka

kraftigt inom den omedelbara fiamtiden.

s. 433 Kontrollera mot PDF

433

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

producers within such a märket sell

all or almost all of their production

of the product in question in that

märket, and none, or almost none,

of the product in question produced

elsewhere in the country is sold in

that märket, or if there exist special

regional marketing conditions (för

example, traditional patterns of

distribution or consumer tastes)

which result in an equal degree of

isolation of the producers in such

a märket from the rest of the industry,

provided, however, that injury

may be found in such circumstances

only if there is injury

to all or almost all of the total production

of the product in the märket

as defined.

(b) Where two or more countries

have reached such a level of integration

that they have the characteristics

of a single, unified märket, the

industry in the entire area of integration

shall be taken to be the industry

referred to in Article 4(a).

(c) The provisions of Article 3(d)

shall be applicable to this Article.

C. Investigation ant! administration

procedures

Article 5

Initiation and Subsequent

Investigation

(a) Investigations shall normally

be initiated upon a request on behalf

of the industry1 affected, supported

by evidence both of dumping and

of injury resulting therefrom för

this industry. If in special circumstances

the authorities concerned

decide to initiate an investigation

without having received such a

request, they shall proceed only if

they have evidence both on dumping

and on injury resulting therefrom.

1 As defined in Article 4.

kostnader alla tillverkare inom ett

sådant område säljer hela eller nästan

hela produktionen av varan inom

detta område och ingen eller

knappast någon vara framställd annorstädes

i landet säljs inom detta

område eller om speciella regionala

marknadsförhållanden råder (t. ex.

traditionella distributionsförhållanden

eller konsumentvanor), vilka

medför att producenterna i ett sådant

marknadsområde i motsvarande

grad isoleras från resten av industrin;

under sådana förhållanden

får emellertid skada anses föreligga

endast om den drabbar hela eller

nästan hela produktionen av varan

inom det så definierade marknadsområdet.

b) Om två eller flera länder har

nått en sådan grad av integration

att de kan betraktas som en enda

enhetlig marknad, skall industrin i

hela det integrerade området anses

som industri enligt artikel 4 a).

c) Bestämmelserna i artikel 3 d)

skall vara tillämpliga på denna artikel.

C. Undersökningsförfarande och

administrativ procedur

Artikel 5

Påbörjande av undersökning och

åtgärder i anslutning därtill

a) Undersökningar skall normalt

inledas efter framställning härom av

den berörda industrin1 som skall

stödja sin framställning med bevisning

om såväl dumping som därav

föranledd skada för denna industri.

Om på grund av särskilda omständigheter

vederbörande myndigheter

beslutar att inleda undersökning

utan att ha mottagit sådan framställning,

skall de göra detta endast om

de har bevis om både dumping och

därav föranledd skada.

1 I enlighet med definition i artikel 4.

s. 434 Kontrollera mot PDF

434

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

(b) Upon initiation of an investigation

and thereafter, the evidence

of both dumping and injury sliould

be considered simultaneously. In any

event the evidence of both dumping

and injury shall be considered

simultaneously in the decision

whether or not to initiate an investigation,

and thereafter, during

the course of the investigation,

starting on a date not later than the

earliest date on which provisional

measures may be applied, except in

the cases provided for in Article

10(d) in whicli the authorities

accept the request of the exporter

and the importer.

(c) An application shall be rejected

and an investigation shall be

terminated promptly as soon as the

authorities concerned are satisfied

that there is not sufficient evidence

of either dumping or of injury to

justify proceeding with the case.

There should be immediate termination

in cases where the margin of

dumping or the volume of dumped

imports, actual or potential, or the

injury is negligible.

(d) An anti-dumping proceeding

shall not hinder the procedures of

customs clearance.

Article 6

Evidence

(a) The foreign suppliers and all

otlier interested parties shall be

given ample opportunity to present

in writing all evidence that they

consider useful in respect to the

anti-dumping investigation in question.

They shall also have the right,

on justification, to present evidence

orally.

(b) The authorities concerned

shall provide opportunities for the

complainant and the importers and

exporters known to be concerned

and the governments of the exporting

countries, to see all information

that is relevant to the presentation

b) Såväl när en undersökning inleds

som under det fortsatta undersökningsarbetet

bör bevis om dumping

och skada beaktas samtidigt. I

alla händelser skall bevisningen om

dumping och skada prövas samtidigt

då beslut fattas huruvida man skall

inleda undersökning eller ej samt

därefter under loppet av undersökningen

senast från den tidpunkt då

provisoriska åtgärder tidigast får

tillämpas, med undantag för de fall

som avses i artikel 10 d) när myndigheterna

godtar begäran från exportören

och importören.

c) En ansökan skall tillbakavisas

och eu undersökning omedelbart avslutas,

så snart vederbörande myndigheter

är övertygade om att det

ej finns sådana bevis om dumping

eller skada som ger skälig anledning

till fortsatt undersökning. Undersökningen

bör omedelbart avslutas

i fall då dumpingmarginalen eller

storleken av den föreliggande

eller potentiella dumpingimporten

eller skadan är obetydlig.

d) En antidumpingundersökning

skall inte hindra tullklareringen.

Artikel 6

Bevisning

a) Utländska leverantörer och alla

andra berörda parter skall ges

tillfredsställande möjligheter att

skriftligen framlägga den bevisning

de anser relevant för den aktuella

dumpingundersökningen. De skall

också medges rätt, när så visas befogat,

att framlägga bevisningen

muntligen.

b) Vederbörande myndigheter

skall bereda den klagande, importörer

och exportörer som man vet

är berörda samt exportländernas regeringar

tillfälle att taga del av alla

sådana uppgifter, som användes av

myndigheterna i en dumpingunder
-

s. 435 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

435

of their cases, that is not confidential

as defined in paragraph (c)

below, and that is used by the

authorities in an anti-dumping investigation,

and to prepare presentations

on the basis of this information.

(c) All information which is by

nature confidential (för example,

because its disclosure would be of

significant competitive advantage

to a competitor or because its

disclosure would have a significantly

adverse effect upon a person supplying

the information or upon a

person from whom he acquired the

information) or which is provided

on a confidential basis by parties to

an anti-dumping investigation shall

be treated as strictly confidential

by the authorities concerned who

shall not reveal it, without specific

permission of the party submitting

such information.

(d) However, if the authorities

concerned find that a request for

confidentiality is not warranted and

if the supplier is either unwilling to

make the information public or to

authorize its disclosure in generalized

or summary form, the authorities

would be free to disregard such

information unless it can be demonstrated

to their satisfaetion from

appropriate sources that the information

is correct.

(e) In order to verify information

provided or to obtain further details

the authorities may carry out investigations

in other countries as

required, provided they obtain the

agreement of the firms concerned

and provided they notify the representatives

of the government of

the country in question and unless

the latter object to the investigation.

(f) Once the competent authorities

are satisfied that there is sufficient

evidence to justify initiating an antidumping

investigation pursuant to

Article 5 representatives of the exporting

country and the exporters

sökning och som är av betydelse för

deras talan och icke är konfidentiella

enligt punkt c) nedan, samt

förbereda sin talan på grundval av

dessa uppgifter.

c) Varje uppgift som till sin natur

är konfidentiell (t. ex. på grund av

att dess yppande skulle innebära en

betydande fördel för en konkurrent

eller en betydande skada för den

som lämnat uppgiften eller den från

vilken uppgiften erhållits) eller som

lämnats som förtrolig uppgift av

part i en dumpingundersökning,

skall behandlas strängt förtroligt av

vederbörande myndigheter, vilka ej

skall offentliggöra den utan uttryckligt

medgivande av den part som

lämnat uppgiften.

d) Om vederbörande myndigheter

finner att en begäran om förtrolig

behandling ej är tillräckligt grundad

och om uppgiftslämnaren är ovillig

att offentliggöra uppgiften eller att

godkänna att den offentliggöres i generaliserad

eller summarisk form,

behöver myndigheterna ej taga hänsyn

till sådan uppgift, såvida det

ej, med stöd av lämpliga källor,

kan tillfredsställande visas att uppgiften

är riktig.

e) För att bestyrka erhållna uppgifter

eller för att erhålla ytterligare

detaljer får myndigheterna göra undersökningar

i andra länder i den

mån så är erforderligt, förutsatt att

de erhåller berörda företags samtycke

och förutsatt att de underrättar

representanter för regeringarna

i länderna i fråga och dessa icke

motsätter sig undersökningen.

f) Så snart vederbörande myndigheter

är övertygade om att det finns

bevis som ger skälig anledning till

en dumpingundersökning enligt artikel

5, skall representanter för exportlandet

samt berörda exportörer

s. 436 Kontrollera mot PDF

436

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

and importers known to be concerned

shall be notified and a public notice

may be published.

(g) Throughout the anti-dumping

investigation all parties shall have

a full opportunity for the defence

of their interests. To this end, the

authorities concerned shall, on request,

provide opportunities for all

directly interested parties to meet

those parties with adverse interests,

so that opposing views may be

presented and rebuttal arguments

offered. Provision of such opportunities

must take account of the need

to preserve confidentiality and of

the convenience to the parties. There

shall be no obligation on any party

to atiend a meeting and failure to

do so shall not be prejudicial to

that party’s case.

(h) The authorilies concerned

shall notify representatives of the

exporting country and the directly

interested parties of the decisions

regarding imposition or non-imposition

of anti-dumping duties, indicating

the reasons for such decisions

and the criteria applied, and shall,

unless there are special reasons

against doing so, make public the

decisions.

(i) The provisions of this Article

shall not preclude the authorities

from reaching preliminary determinations,

affirmative or negative, or

from applying provisional measures

expeditiously. In cases in which any

interested party withholds the necessary

information, a final finding,

affirmative or negative, may be made

on the basis of the facts available.

Article 7

Price Undertakings

(a) Anti-dumping proceedings may

be terminated without imposition oi

anti-dumping duties or provisional

measures upon receipt of a voluntary

undertaking by the exporters to

revise their prices so that the margin

och importörer officiellt underrättas

varjämte ärendet kan offentliggöras.

g) Under dumpingundersökningen

skall alla parter ha full möjlighet

att försvara sina intressen. I

detta syfte skall myndigheterna på

begäran bereda alla direkt berörda

parter tillfälle att sammanträffa med

parter med motsatta intressen, så

att argument och motargument kan

framläggas. Därvid måste hänsyn

tagas till behovet av att upprätthålla

sekretessen samt till parternas berättigade

önskemål. Ingen part skall

vara skyldig att närvara vid ett möte

och ett uteblivande skall ej vara

till förfång för den parten som uteblir.

h) Vederbörande myndigheter

skall underrätta representanter för

exportlandet samt direkt berörda

parter om sina beslut att antidumpingtull

skall uttagas eller ej och anger

skälen för besluten och förutsättningarna

härför samt skall, om

ej särskilda skäl föranleder annat,

offentliggöra besluten.

i) Bestämmelserna i denna artikel

skall ej hindra myndigheterna

att fatta preliminära beslut i fällande

eller friande riktning, eller att

snabbt tillämpa provisoriska åtgärder.

I fall då någon berörd part undanhåller

nödvändiga upplysningar,

kan ett slutligt beslut, fällande eller

friande, fastställas på grundval av

tillgängliga fakta.

Artikel 7

Prisöverenskommelser

a) Dumpingundersökningar får

avslutas utan att antidumpingtull

uttages eller provisoriska åtgärder

vidtages om exportörerna frivilligt

åtager sig att ändra sina priser så att

dumpingmarginalen undanröjes eller

s. 437 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

437

of dumping is eliminated or to cease

to export to the area in question åt

dumped prices if the authorities

concerned consider this practicable,

e.g. if the number of exporters or

potential exporters of the product

in question is not too great and/or

if the trading practices are suitable.

(b) If the exporters concerned

undertake during the examination

of a case, to revise prices or to

cease to export the product in question,

and the authorities concerned

accept the undertaking, the investigation

of injury shall nevertheless

be completed if the exporters so

desire or the authorities concerned

so decide. If a determination of no

injury is made, the undertaking

given by the exporters shall automatically

lapse unless the exporters

State that it shall not lapse. The

fact that exporters do not offer to

give such undertakings during the

period of investigation, or do not

accept an invitation made by the

investigating authorities to do so,

shall in no way be prejudicial to the

consideration of the case. However,

the authorities are of course free

to determine that a threat of injury

is more liltely to be realized if the

dumped imports continue.

D. Anti-dumping duties and provisional

rneas ures

Article 8

Imposition and Collection of

Anti-Diimping Duties

(a) The decision whether or not

to impose an anti-dumping duty in

cases where all requirements för the

imposition have been fulfilled and

the decision whether the amount

of the anti-dumping duty to be

imposed shall be the full margin of

dumping or less, are decisions to be

made by the authorities of the

15 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1

att upphöra med exporten till området

i fråga till dumpade priser, om

myndigheterna anser detta praktiskt

genomförbart, t. ex. i de fall då antalet

faktiska eller möjliga exportörer

av produkten i fråga ej är för

stort och/eller om handelsförhållandena

lämpar sig för en sådan

åtgärd.

b) Om berörda exportörer under

undersökningens gång åtager sig att

ändra sina priser eller att sluta exportera

varan i fråga och om myndigheterna

accepterat åtagandet,

skall undersökningen angående skada

ändå fullföljas om exportörerna

så önskar eller myndigheterna så

beslutar. Om det fastställes att skada

ej förelegat, skall exportörernas

åtagande automatiskt upphöra såvida

ej exportörerna förklarar att

det ej skall upphöra. Det förhållandet

att exportörerna ej erbjuder sig

att göra sådant åtagande under undersökningens

gång eller trots myndigheternas

förslag därom avböjer

att göra ett sådant åtagande, skall

på intet sätt vara dem till förfång

vid bedömningen av fallet. Dock

skall myndigheterna givetvis vara

oförhindrade att fastställa att hot

om skada med större sannolikhet

förverkligas, om den dumpade importen

fortsätter.

D. Antidumpingtullar och tillfälliga

åtgärder

Artikel 8

Beslut om antidumpingtullar

a) Det ankommer på myndigheterna

i det land eller tullområde

dit införsel sker att besluta dels om

antidumpingtull skall uttagas eller

ej i de fall då alla förutsättningar

finns för att uttaga sådan tull,

dels om antidumpingtullens belopp

skall motsvara hela dumpingmarginalen

eller endast en del därav. Det

sand. Nr iso

s. 438 Kontrollera mot PDF

438

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

importing country or customs territory.

It is desirable that the imposition

be permissive in all countries

or customs territories parties to

this Agreement, and that the duty

be less than the margin, it such lesser

duty would be adequate to remove

the injury to the domestic industry.

(h) When an anti-dumping duty

is imposed in respect of any product,

such anti-dumping duty shall be

levied, in the appropriate amounts

in each case, on a non-discriminatory

basis on imports of such product

from all sources found to be

dumped and causing injury. The

authorities shall name the supplier

or suppliers of the product concerned.

If, however, several suppliers

from the same country are involved,

and it is impracticable to name all

these suppliers, the authorities inay

name the supplying country concerned.

If several suppliers from

more than one country are involved,

the authorities may name either all

the suppliers involved, or, if this

is impracticable, all the supplying

countries involved.

(c) The amount of the antidumping

duty must not exceed the

margin of dumping as established

under Article 2. Therefore, if subsequent

to the application of the

anti-dumping duty it is found that

the duty so collected exceeds the

actual dumping margin, the amount

in excess of the margin shall be

reimbursed as quickly as possible.

(d) Within a basic price system

the following rules shall apply

provided that their application is

consistent with the other provisions

of this Code:

If several suppliers from one or

more countries are involved, antidumping

duties may be imposed on

imports of the product in question

found to have been dumped and to

be causing injury from the country

or countries concerned, the duty

är önskvärt att beslut om uttagande

av antidumpingtull skall vara fakultativt

i alla länder eller tullområden

anslutna till denna överenskommelse,

och att tullen uttages med mindre

belopp än dumpingmarginalen,

om sådan lägre tull är tillräcklig för

att häva skadan på den inhemska

industrin.

b) När en antidumpingtull uttages

på en vara, skall sådan antidumpingtull

i varje särskilt fall tagas

ut med vederbörligt belopp på ett

icke-diskriminerande sätt för all import

av sådan vara, oavsett ursprung,

som finnes vara dumpad och

förorsaka skada. Myndigheterna

skall namnge leverantören eller leverantörerna

av varan i fråga. Om

flera leverantörer från samma land

beröres och det är ogörligt att namnge

alla, får myndigheterna i stället

namnge det berörda leverantörslandet.

Om flera leverantörer från mer

än ett land berörs, kan myndigheterna

antingen namnge alla berörda

leverantörer, eller om detta är ogörligt,

alla berörda leverantörsländer.

c) Storleken av antidumpingtullen

får ej överskrida dumpingmarginalen

såsom den fastställts i artikel

2. Om det efter det antidumpingtullen

påförts befinnes att den tull

som sålunda uttagits överstiger den

verkliga dumpingmarginalen, skall

det belopp som överstiger dumpingmarginalen

återbetalas så snart som

möjligt.

d) I ett basprissystem skall följande

regler gälla förutsatt att de

är i överensstämmelse med övriga

bestämmelser i denna kod:

Om flera leverantörer från ett eller

flera länder berörs, kan antidumpingtull

påläggas import från

landet eller länderna i fråga av den

vara som har befunnits dumpad och

förorsaka skada, varvid tullen skall

vara lika med det belopp varmed

s. 439 Kontrollera mot PDF

439

Kungl. May.ts proposition nr 150 år 1967

being equivalent to the amount by

which the export price is less than

the basic price established for this

purpose, not exceeding the lowest

normal price in the supplying

country or countries where normal

conditions of competition are prevailing.

It is understood that för

products which are sold below this

already established basic price a

new anti-dumping investigation shall

be carried out in each particular

case, when so demanded by the

interested parties and the demand

is supported by relevant evidence.

In cases where no dumping is found,

anti-dumping duties collected shall

be reimbursed as quickly as possible.

Furthermore, if it can be found

that the duty so collected exceeds

the actual dumping margin, the

amount in excess of the margin

shall be reimbursed as quickly as

possible.

(e) When the industry has been

interpreted as referring to the producers

in a certain area, i.e. a märket

as defined in Article 4(a) (ii), antidumping

duties shall only be definitively

collected on the products

in question consigned for final consumption

to that area, except in

cases where the exporter shall, prior

to the imposition of anti-dumping

duties, be given an opportunity to

cease dumping in the area concerned.

In such cases, if an adequate assurance

to this effeet is promptly

given, anti-dumping duties shall not

bc imposed, provided, however, that

if the assurance is not given or is

not fulfilled, the duties may be

imposed without limitation to an

area.

Article 9

Duration of Anti-Dumping Duties

(a) An anti-dumping duty shall

remain in force only as long as it is

necessary in order to counteract

dumping which is causing injury.

exportpriset understiger ett för detta

ändamål fastställt baspris, som

inte får överstiga det lägsta normala

värde i det leverantörsland eller de

leverantörsländer där normala konkurrensförhållanden

råder. Det är

underförstått, att beträffande produkter

som säljes till ett pris under

detta redan fastställda baspris ny

antidumpingundersökning skall utföras

i varje särskilt fall när så begäres

av intresserade parter och

framställning härom stödes med vederbörlig

bevisning. I fall där dumping

icke befinnes föreligga skall

uttagen antidumpingtull återbetalas

så snart som möjligt. Befinnes det

att den tull som sålunda uttagits

överstiger den verkliga dumpingmarginalen

skall det belopp som

överstiger dumpingmarginalen återbetalas

så snart som möjligt.

e) När termen industri har ansetts

avse tillverkarna inom ett visst område,

dvs. en marknad definierad enligt

artikel 4 a) ii), skall antidumpingtullar

slutgiltigt tas ut endast för

varor som avsänts till detta område

för slutlig konsumtion, utom i de

fall då exportören skall ges tillfälle

att upphöra med dumping till området

i fråga innan antidumpingtull

pålägges. I sådana fall skall

antidumpingtullar ej uttagas om

försäkran att dumpingen skall upphöra

avges omedelbart; om sådan

försäkran ej ges eller ej uppfylles

får antidumpingtull likväl uttagas

utan begränsning till visst område.

Artikel 9

Antidumpingtullars giltighetstid

a) En antidumpingtull skall förbli

i kraft endast så länge som det

är nödvändigt för att motverka dumping

som förosakar skada.

s. 440 Kontrollera mot PDF

440

Kungl. Maj ds proposition nr 150 år 1967

(b) The authorities concerned

shall review the need för the continued

imposition of the duty, where

warranted, on their own initiative or

if interested suppliers or importers

of the product so request and submit

information substantiating the need

for review.

Artide 10

Provisional Measures

(a) Provisional measures may be

taken only when a preliminary decision

has been taken that there is

dumping and wlien there is sufficient

evidence of injury.

(b) Provisional measures may

talce form of a provisional duty or,

preferably, åt security—by deposit

or bond—equal to the amount of

the anti-dumping duty provisionally

estimated, being not greater than

the provisionally estimated margin

of dumping. Withholding of appraisement

is an appropriate provisional

measure provided that the normal

duty and the estimated amount of

the anti-dumping duty be indicated

and as long as the withholding of

appraisement is subject to the same

conditions as other provisional

measures.

(c) The authorities concerned

shall inform representatives of the

exporting country and the directly

interested parties of their decisions

regarding imposition of provisional

measures indicating the reasons for

such decisions and the criteria

applied, and shall, unless there are

special reasons against doing so,

make public such decisions.

(d) The imposition of provisional

measures shall be limited to as short

a period as possible. More specifically,

provisional measures shall

not be imposed for a period longer

than three months or, on decision

of the authorities concerned upon

request by the exporter and the

importer, six months.

b) När så finnes befogat skall vederbörande

myndighet se över behovet

av fortsatt antidumpingtull,

på eget initiativ eller om berörda

leverantörer eller importörer av varan

så begär och lämnar upplysningar

som dokumenterar behovet av

översyn.

Artikel 10

Provisoriska åtgärder

a) Provisoriska åtgärder får endast

vidtagas då ett preliminärt beslut

har fattats att dumping föreligger

och då tillräckliga bevis om

skada föreligger.

b) Provisoriska åtgärder kan avse

uttagande av provisorisk tull eller,

helst, accepterade av säkerhet

— genom deposition eller förbindelse

— för ett belopp motsvarande

den provisoriskt uppskattade antidumpingtullen,

men ej överstigande

den provisoriskt uppskattade dumpingmarginalen.

Under förutsättning

att den normala tullen och den uppskattade

antidumpningtullen anges

är uppskjuten tulltaxering en berättigad

provisorisk åtgärd så länge som

uppskovet underkastas samma villkor

som andra provisoriska åtgärder.

c) Vederbörande myndighet skall

informera representanter för exportlandet

samt direkt berörda parter

om sina beslut om provisoriska åtgärder

och angiva skälen för sådana

beslut samt tillämpade kriterier; sådana

beslut skall offentliggöras om

det ej finns särskilda skäl att icke

göra detta.

d) Provisoriska åtgärder skall begränsas

till så kort tidsperiod som

möjligt. I alla händelser skall provisoriska

åtgärder ej tillämpas längre

än tre månader, eller, efter beslut

av vederbörande myndigheter på begäran

av exportören och importören,

sex månader.

s. 441 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

441

(e) The relevant provisions of

Article 8 shall be followed in the

application of provisional measures.

Article 11

Retrocictiuity

Anti-dumping duties and provisional

measures shall only be applied

to products which enter for consumption

after the time when the

decision taken under Artides 8(a)

and 10(a), respectively, enters into

force, except that in cases:

(i) Where a deter mination of

material injury (but not of a threat of

material injury, or of a material

retardation of the establishment of

an industry) is made or where the

provisional measures consist of provisional

duties and the dumped

imports carried out during the

period of their application would,

in the absence of these provisional

measures, have caused material

injury, anti-dumping duties may

be levied retroactively for the period

for which provisional measures, if

any, have been applied.

If the anti-dumping duty fixed in

the final decision is higher than

the provisionally paid duty, the difference

shall not be collected. If

the duty fixed in the final decision

is lower than the provisionally paid

duty or the amount estimated for

the purpose of the security, the difference

shall be reimbursed or the

duty recalculated, as the case may

be.

(ii) Where appraisement is suspended

for the product in question

för reasons which arose before the

initiation of the dumping case and

which are unrelated to the question

of dumping, retroactive assessment

of anti-dumping duties may extend

back to a period not more than 120

days before the submission of the

complaint.

(iii) Where for the dumped product

in question the authorities

determine

e) Tillämpliga bestämmelser i artikel

8 skall följas vid tillämpningen

av provisoriska åtgärder.

Artikel 11

Retroaktivitet

Antidumpingtullar och provisoriska

åtgärder skall endast tillämpas

på varor, som införes för konsumtion

efter det beslut enligt artikel 8

a) resp. 10 a) trätt i kraft, utom i

följande fall:

i) När väsentlig skada fastställts

(men ej hot om väsentlig skada eller

om avsevärd försening vid upprättande

av en industri) eller när de

provisoriska åtgärderna består av

provisoriska tullar och den dumpade

import som ägt rum under tiden för

deras tillämpning, skulle ha förorsakat

väsentlig skada om de provisoriska

åtgärderna icke vidtagits,

får antidumpingtullar tas ut retroaktivt

för den period under vilken

ev. provisoriska åtgärder tillämpats.

Om den antidumpingtull som fastställts

i det slutliga beslutet är högre

än den provisoriskt erlagda tullen,

skall skillnaden icke uttagas. Om

den slutligt fastställda tullen är lägre

än den provisoriskt erlagda tullen

eller det belopp som beräknats

för säkerheten, skall skillnaden

återbetalas eller tullen omräknas allt

efter omständigheterna.

ii) Då tulltaxeringen av varan i

fråga uppskjutits på grund av skäl

som funnits före påbörjandet av

durnpingundersökningen och som

ej sammanhänger med dumpingfrågan

får antidumpingtullen uttagas

retroaktivt under en period som ej

överstiger 120 dagar före tidpunkten

för framläggandet av klagomålet.

iii) När myndigheterna beträffande

den dumpade varan bedömer

s. 442 Kontrollera mot PDF

442

Kungl. Maj:is proposition nr 150 år 1967

(a) either that there is a history

of dumping which caused material

injury or that the importer was, or

should have been, aware that the

exporter practices dumping and that

such dumping would cause material

injury, and

(b) that the material injury is

caused by sporadic dumping (massive

dumped imports of a product

in a relatively short period) to such

an extent that, in order to preclude

it recurring, it appears necessary

to assess an anti-dumping duty

retroactively on those imports,

the duty may be assessed on products

which were entered for consumption

not more than 90 days

prior to the date of application of

provisional measures.

E. Anti-dumping action on behalf of a

tliird country

Article 12

(a) An application for antidumping

action on behalf of a third

country shall be made by the authoritics

of the third country requesting

action.

(b) Such an application shall be

supported by price information to

show that the imports are being

dumped and hy detailed information

to show that tlie alleged dumping

is causing injury to the domestic

industry concerned in the third

country. The government of the third

country shall afford all assistance

to the authorities of the importing

country to obtain any furtlier information

which the latter may require.

(c) The authorities of the importing

country in considering such

an application shall consider the

effects of the alleged dumping on

the industry concerned as a whole

in the third country; that is to say

the injury shall not be assessed in

relation only to the effect of the

a) antingen att dumping förekommit

som förorsakat väsentlig skada

eller att importören var eller borde

ha varit medveten om att exportören

dumpar och att sådan dumping är

till väsentlig skada, och

b) att den väsentliga skadan förorsakas

av sporadisk dumping (betydande

dumpingimport av en vara

inom en relativt kort tidsperiod) i

en sådan utsträckning att det, för att

förhindra ett upprepande, synes

lämpligt att retroaktivt uttaga en antidumpingtull

på denna import,

lår tullen uttagas på varor som införts

för konsumtion högst 90 dagar

före tidpunkten för tillämpningen

av de provisoriska åtgärderna.

E. Antidumpingåtgärder till förman för

tredje land

Artikel 12

a) Ansökan om antidumpingåtgärder

skall vidtagas till förmån för

tredje land skall göras av detta lands

myndigheter.

b) Sådan ansökan skall styrkas

genom prisuppgifter som visar att

importen dumpas och av detaljerade

upplysningar för att visa att den

påstådda dumpingen förorsakar skada

för den berörda industrin i landet.

Regeringen i det landet skall

lämna all hjälp till myndigheterna

i importlandet för att få fram de

ytterligare upplysningar som kan

begäras.

c) Myndigheterna i importlandet

skall när de prövar en sådan ansökan

bedöma verkningarna av den

dumpade importen på det skadelidande

landets hela berörda industri,

dvs. skadan skall inte fastställas i

relation enhart i förhållande till

verkningarna av dumpingen på den
-

s. 443 Kontrollera mot PDF

443

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

alleged dumping on the industry’s

exports to the importing country or

even on the industry’s total exports.

(d) The decision whether or not

to proceed with a case shall rest

with the importing country. If the

importing country decides that it is

prepared to take action, the initiation

of the approach to the CONTRACTING

PARTIES seeking their

approval för such action shall rest

with the importing country.

Part II — Final Provisions

Artide 13

This Agreement shall be open for

acceptance, by signature or otherwise,

by contracting parties to the

General Agreement and by the

European Economic Community. The

Agreement shall enter into force on

1 July 1968 for each party which

has accepted it by that date. For

each party accepting the Agreement

after that date, it shall enter into

force upon acceptance.

Article 14

Each party to this Agreement shall

take all necessary steps, of a general

or particular character, to ensure,

not later than the date of the entry

force of the Agreement för it, the

conformity of its laws, regulations

and administrative procedures with

the provisions of the Anti-Dumping

Code.

Article 15

Each party to this Agreement

shall inform the CONTRACTING

PARTIES to the General Agreement

of any changes in its anti-dumping

laws and regulations and in the

administration of such laws and

regulations.

na industris export till importlandet

eller ens till denna industris totala

export.

d) Avgörandet huruvida ett fall

skall tagas upp till behandling eller

ej tillkommer importlandet. Om importlandet

beslutar att vidtaga åtgärd

skall det ankomma på importlandet

att begära godkännande av åtgärden

hos DE AVTALSSLUTANDE

PARTERNA.

Del II — Slutbestämmelser

Artikel 13

Denna överenskommelse skall vara

öppen för godkännande genom

underskrift eller annorledes av de

fördragsslutande parterna i det allmänna

tull- och handelsavtalet samt

av Europeiska ekonomiska gemenskapen.

Överenskommelsen skall

träda i kraft den 1 juli 1968 för

varje part som har godkänt den senast

nämnda dag. För varje part som

godkänner överenskommelsen efter

nämnda dag skall den träda i kraft

vid godkännandet.

Artikel 14

Varje part i denna överenskommelse

skall vidtaga alla erforderliga

åtgärder av allmän eller speciell karaktär

för att senast den dag överenskommelsen

träder i kraft för dess

vidkommande bringa sina lagar och

förordningar och sin administrativa

tillämpning i överensstämmelse med

bestämmelserna i antidumpingkoden.

Artikel 15

Varje part i denna överenskommelse

skall underrätta DE AVTALSSLUTANDE

PARTERNA i det allmänna

tull- och handelsavtalet om

varje ändring i sina antidumpinglagar

och förordningar samt angående

tillämpningen av sådana lagar

och förordningar.

s. 444 Kontrollera mot PDF

444

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

Artide 16

Eadi party to this Agreement

shall report to the CONTRACTING

PARTIES annually on the administration

of its anti-dnmping laws and

regulations, giving summaries of the

cases in which anti-dumping duties

have been assessed definitively.

Artide 17

The parties to this Agreement

shall request the CONTRACTING

PARTIES to establish a Committee

on Anti-Dumping Practices composed

of representatives of the parties

to this Agreement. The Committee

shall normally meet once each

year for the purpose of affording

parties to this Agreement the opportunity

of Consulting on matters

relating to the administration of antidumping

systems in any participating

country or customs territory

as it might affect the operation of

the Anti-Dumping Code or the

furtherance of its objectives. Such

consultations shall be without prejudice

to Artides XXII and XXIII

of the General Agreement.

This Agreement shall be deposited

with the Director-General to the

CONTRACTING PARTIES who shall

promptly furnish a certified copy

thereof and a notification of each

acceptance thereof to each contracting

party to the General Agreement

and to the European Economic Community.

This Agreement shall be registered

in accordance with the provisions

of Artide 102 of the Charter of the

United Nations.

DONE åt Geneva this thirtieth

day of June, one thousand nine

hundred and sixty-seven, in a single

copy, in the English and French

languages, both texts being authentic.

Artikel 16

Varje part i denna överenskommelse

skall årligen rapportera till DE

AVTALSSLUTANDE PARTERNA

om tillämpningen av sina antidumpinglagar

och förordningar och ge

sammanfattningar av de fall där antidumpingtullar

har fastställts definitivt.

Artikel 17

Parterna i denna överenskommelse

skall begära att DE AVTALSSLUTANDE

PARTERNA upprättar en

kommitté för antidumpingbestämmelser,

sammansatt av representanter

för parterna i denna överenskommelse.

Kommittén skall normalt

sammanträda en gång årligen för att

ge parterna i denna överenskommelse

tillfälle att konsultera i frågor

rörande tillämpningen av antidumpingsystemet

i något deltagande land

eller tullområde eftersom denna kan

påverka funktionen av antidumpingkoden

eller främjandet av dess syften.

Sådana konsultationer skall ske

utan hinder av artiklarna XXII och

XXIII i det allmänna tull- och handelsavtalet.

Denna överenskommelse skall deponeras

hos generaldirektören för

DE AVTALSSLUTANDE PARTERNA

som omedelbart skall översända

en bestyrkt kopia därav samt notifikation

rörande varje anslutning

därtill till DE AVTALSSLUTANDE

PARTERNA i det allmänna tulloch

handelsavtalet och till Europeiska

ekonomiska gemenskapen.

Denna överenskommelse skall registreras

i enlighet med bestämmelserna

i artikel 102 i Förenta Nationernas

stadga.

Som skedde i Geneve den 30 juni

1967, i ett enda exemplar på engelska

och franska språken, vilka

båda texter äger lika vitsord.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

445

Bilaga 5

Plan för tullavtrappningen i samband med åtaganden i Kennedyronden1

Tulltaxenr

Mot-

svarande

varunr

Nu-

varande

tullsats

Tullsats uttryckt

fr. o. m.

i %,

om ej annat anges,

Anm.

1/7 1968

1/1 1970

1/1 1971

1/1 1972

1

2

3

4

5

6

7

8

04.06

50

40

35: —

30

25: —

per 100 ka

05.03 B

109

20

—

10

—

per 100 ka

05.07 B. 1

152, 901

75

—

45

—

30

—

15

—

fri

per 100 ka

B. 2

151, 909

20

—

12

—

8

—

4

—

fri

per 100 ka

06.01 A. 2. b

909

50

—

40

—

35

—

30

—

25: —

per 100 ka

06.03 A. 1

001

400

—

360

—

340

—

320

—

300: —

per 100 ka

A. 2. b

003

500

—

460

—

440

—

420

—

400: —

per 100 kg

A. 3. a

ur 005

750

—

570

—

480

—

390

—

300: —

per 100 kg

A. 3. b

ur 007

500

—

420

—

380

—

340

—

300: —

per 100 kg

07.01 G. 1

ur 701

50

—

50

—

50

—

50

—

50: —

per 100 ka

1.5-

30.11

7.5-

18.11

10.5-

-12.11

13.5

-6.11

16.5-31.10

K

ur 901

40

—

fri

per 100 kg

M. 1

ur 901

40

—

40

—

40

—

40: —

40: —

per 100 kg

1.3-

31.12

26.3-

18.12

7.4-

12.12

19.4

-6.12

1.5-30.11

08.02

300

5

—

fri

per 100 ka

909

10

—

fri

per 100 kg

08.03

15

—

fri

per 100 ka

08.04 A. 1

101

25

—

20

—

17: 50

15

—

12: 50

per 100 ka

08.05

110, 190,

210, 500

20

—

fri

per 100 ka

220

40

—

fri

per 100 kg

800

30

—

fri

per 100 ka

320, 420,

900

50

—

i

ri

per 100 ka

08.06 A. 1

ur 101

25

—

25

—

25: —

25: —

25: —

per 100 ka

1.7-

-29.2

7.7-

-29.2

10.7-

29.2

13.7-

-29.2

16.7—29.2

B. 1

ur 201

25

—

25

—

25

—

25

—

25: —

per 100 ka

1.7—

31.12

7.7—

31.12

10.7-

31.12

13.7-

31.12

16.7-31.12

08.07 A. 1

101

35

—

33

—

32

—

31

—

30: —

per 100 kg

B. 1

301

20

—

16

—

14

—

12: —

10: —

per 100 kg

D

201, 901

20

—

fri

per 100 ka

D

202, 902

10

—

fri

per 100 ka

08.08 B. 1

ur 201

100: —

100: —

per 100 ka

1.5-

-31.8

1.6-

-31.8

08.09 B

901

20

—

fri

per 100 kg

902

10

—

fri

per 100 kg

11.09

12

0/

9,6

8,4

/

,2

G

12.05

200

12

0/

/o

fri

(Torkade

cikoria-

rötter)

1 För vissa tulltaxenummer har utsatts två serier tullsatser en lägre och — inom parentes — en

högre. Tillämpningen av de lägre tullsatserna har gjorts beroende av att vissa villkor uppfylles

beträffande vissa andra GATT-länders tullar.

15t Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr ISO

opaginerad Kontrollera mot PDF

446

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1

2

3

4

12.08

200

20

—

fri

13.03 A

200

12

%

9,6

15.07 A. 1

010

7:

—

fri

A. 2

510

9:

—

3:

—

15.08 A

210, 291

9:

—

3:

—

15.10 A

501

7:

—

fri

B

600

10

%

8,4

16.04 A. 1

220

1 500: —

1 200: —

A. 2. b

240

125: —

101

: —

B. 1. b

059

50: —

40

—

C. 1

161, 181,

201

25: —

21

—

C. 2

165, 182,

202

50: —

40

—

C. 3

171, 179,

183—

189,

203—

209, 275,

279

75

—

61

—

16.05 A

192,201

120: —

96

—

B

no—

191,193,

199, 202,

209

75: —

61

—

17.04 B. 1

901, 902,

905

10 %

8

18.03

15

—

13

—

18.04

15

—

13

—

18.05

15

—

13

—

18.06 B. 1

201, 300,

901

10 %

8

19.08 A

100

10 %

8

20.01

25

—

23

—

20.02 B

120,140

75

—

71

—

D

170

25

—

20

—

E

no, 199

25

—

23

—

20.06 A

ur 800

30

—

fri

B

ur 800

30

—

18

—

C

ur 100,

200,

500—

700

*25

—

20: —

D

ur 100,

300, 400,

900

30

—

24

—

20.07 A. 1. a

101

15

—

11

—

A. 1. b

201, 301

20

—

16

—

A. 2. a

105

20

—

15

—

A. 2. b

305

20

—

16

—

A. 2. c

205

25

—

20

—

21.03 B

200

10 %

8

21.04 B

009

8

0/

/o

6,4

21.05 B

119, 199,

219, 299

10 %

8,8

21.06 A

300

15 %

12

21.07 A

310

10 %

9,2

B

315

10 %

8

|5|6| 7 , ] 8

per 100 kg

(Aprikos-,

persiko- och

plommon- kärnor)

8,4

7,2

per 100 kg

per 100 kg

per 100 kg

per 100 kg

7,6

6,8

1 050: —

900

: —

750

per 100 kg

89

—

77

—

65

—

uer 100 kg

35: —

30

—

25

—

per 100 kg

19

—

17

—

15

—

per 100 kg

35: —

30

—

25

—

per 100 kg

54

47

40

per 100 kg

84

72

60

per 100 kg

54: —

47: —

40: —

per 100 kg

7

6

5

12

—

11

—

10

—

per 100 kg

12

—

11

—

10

—

per 100 kg

12

—

11

—

10

—

per 100 kg

7

6

5

7

6

5

22

—

21

—

20

—

per 100 kg

69

—

67

—

65

—

per 100 kg

17

50

15

—

12

50

per 100 kg

22

—

21

—

20

—

per 100 kg

per 100 kg

12: —

6:

fri

per 100 kg

17: 50

15: —

12: 50

per 100 kg

21

18

_

15

_

per 100 kg

9:

—

7:

—

5:

—

per 100 kg

14

—

12

—

10

—

per 100 kg

12

50

10

—

7:

50

per 100 kg

14

—

12

—

10

—

per 100 kg

17

50

15

—

12: 50

per 100 kg

7

6

5

5,6

4,8

4

8,2

7,6

7

10,5

9

7,5

8,8

8,4

8

7

6

5

1 För pulp utgår f. n. tull med 30 kr. per 100 kg.

s. 447 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

447

1

|2

3

4

5

6

7

8

22.04 A

100

50

_

40

_

35

30

25

per 100 liter

B

900

20

—

16

—

14

—

12

—

10

—

per 100 liter

22.05 A

100

200

—

160

—

140

—

120

—

100

—

per 100 liter

B. 1. a

210

50

—

40

—

35

—

30

—

25

—

per 100 liter

B. 1. b

290

20

—

16

—

14

—

12

—

10

—

per 100 liter

B. 2. a

310

135

—

108

—

94

50

81

—

67

50

per 100 liter

B. 2. b

390

100

—

80

—

70

—

60

—

50

—

per 100 liter

22.06 A. 1

101

50

—

40

—

35

—

30

—

25

—

per 100 liter

A. 2

901

20

—

16

—

14

—

12

—

10

—

per 100 liter

B. 1

105

135

—

108

—

94

50

81

—

67

50

per 100 liter

B. 2

905

100

—

80

—

70

—

60

—

50

—

per 100 liter

22.07 A

100

200

—

160

—

140

—

120

—

100

—

per 100 liter

B. 1. a

210

50

—

40

—

35

—

30

—

25

—

per 100 liter

B. 1. b

290

20

—

16

—

14

—

12

—

10

—

per 100 liter

B. 2. a

310

135

—

108

—

94

50

81

—

67

50

per 100 liter

B. 2. b

390

100

—

80

—

70

—

60

—

50

—

per 100 liter

22.08 B

109, 209

12

0/

9,6

8,4

7,2

6

22.09 A

210, 290

185

148

—

129

: 50

in

—

92: 50

per 100 liter

B. 1

101, 310,

410, 510,

610, 760,

860

135

—

108: —

94: 50

81

—

67: 50

per 100 liter

B. 2

105, 390,

490, 590,

690, 780,

880

35:

—

28: —

24: 50

21

—

17

50

per 100 liter

C

900

10

0/

8

7

6

5

22.10

12

0/

/o

9,6

8,4

7,2

6

24.02 A. 1

121

3: 30

2:

66

2:

34

2:

02

1:

70

per 100 st.

A. 2

122

6: 40

5:

12

4:

48

3

84

3:

20

per 100 st.

A. 3

in

13: 10

10: 50

9:

20

7:

90

6:

60

per 100 st.

A. 4

112

17: 70

14: 18

12: 42

10

66

8:

90

per 100 st.

B. 1

201

1: 20

0:

96

0:

84

0

72

0:

60

per 100''st.

B. 2

202

2: 10

1:

70

1:

50

1:

30

1:

10

per 100''st.

C

300

975:

—

780:

—

682:

50

585: —

487: 50

per 100 kg

25.08 B

200

5

0/

/o

4

3,5

3

2,5

25.23

0: 60

0: 48

0:

42

0:

36

0:

30

per 100 ka

27.06 B

009

2:

1:

60

1:

40

1:

20

1:

—

per 100 kg

27.10 A

801, 809

2:

1:

60

1:

40

1:

20

1:

—

per 100 kg

27.11

5:

4:

—

3:

50

3:

—

2:

50

per 100 kg

27.16 A

100

2: -

1:

60

1:

40

1:

20

1:

—

per 100 kg

28.01 A

200

7

/o

5,6

4,9

4,2

3,5

(5,6)

(5,5)

(5,5)

(5,5)

28.04 A

300

10

%

8

7

6

5

(8)

(8)

(8)

(8)

B

800

7: -

6:

20

5:

SO

5:

40

5

—

per 100 kg

(6: 20)

(6:

-)

(6:

—)

(6

—)

28.06

5

/o

4

3,5

1

2,5

(4)

(4)

(4)

(4)

28.07

5%

4

3,5

1

2,5

(4)

(4)

(4)

(4)

28.08

5

1,

4

3,5

1

2,5

(4)

(4)

(4)

(4)

28.09

10

/o

8

7

6

5

(8)

(8)

(8)

(8)

28.10

100

5 %

4,6

4,4

4,2

4

(4,6)

(4,5)

(4,5)

(4,5)

28.10

200

5

/o

4,6

4,4

4,2

4

28.13 A

300

5

0

4

3,5

3

2,5

(4)

(4)

(4)

(4)

B

510, 590

12 %

9,6

8,4

7,2

6

(9,6)

(9)

(9)

(9)

C

200

12 %

9,6

8,4

7,2

6

(9,6)

(9)

(9)

(9)

s. 448 Kontrollera mot PDF

448

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1

2 13 14 | 5 | 6 17

8

28.14 A

200

10 %

8

7

6

5

(9)

(9)

(9)

(9)

28.15 A

200

5 %

4,6

4,4

4,2

4

(4,6)

(4,5)

(4,5)

(4,5)

28.16

12 %

11,2

10,8

10,4

10

(11,2)

(11)

(11)

(11)

28.17 B

120—300

5 %

4,6

4,4

4,2

4

(4,6)

(4,5)

(4,5)

(4,5)

28.28 A

300

10 %

8

7

6

5

28.31 B

100, 200,

900

10 %

8

7

6

5

(9)

(9)

(9)

(9)

28.32 B

200

12 %

9,6

8,4

7,2

6

(9,6)

(9)

(9)

(9)

28.36 A

100

5 %

4

3,5

3

2,5

(4)

(4)

(4)

(4)

28.38 A

400

5 %

4,6

4,4

4,2

4

(4,6)

(4,5)

(4,5)

(4,5)

B

550, 650,

700

5%

4

3,5

3

2,5

(4)

(4)

(4)

(4)

28.40 A

100—300,

409

5 %

4,6

4,4

4,2

4

(4,6)

(4,5)

(4,5)

(4,5)

28.42 A

100

10 %

8

7

6

5

(9)

(9)

(9)

(9)

28.45 A

100—220

5 %

4,2

3,8

3,4

3

(4,2)

(4)

(4)

(4)

28.46 A

200

5 %

4,6

4,4

4,2

4

(4,6)

(4,5)

(4,5)

(4,5)

28.49

100

3 %

fri

(Silver-

nitrat)

28.54

10 %

8,8

8,2

7,6

7

(9)

(9)

(9)

(9)

29.01 C

110,120,

190, 540,

690

12 %

10,8

10,2

9,6

9

(11)

(11)

(11)

(11)

29.02 B

140, 160

12 %

10,8

10,2

9,6

9

(12)

(12)

(12)

(12)

C

110,130,

150, 190,

510, 590

12 %

10,8

10,2

9,6

9

(11)

(11)

(11)

(11)

29.03

12 %

10,8

10,2

9,6

9

(12)

(12)

(12)

(12)

29.04 A

600

10 %

9,6

9,4

9,2

9

(10)

(10)

(10)

(10)

C

100,

209—

300, 490,

500,

700—

900

12 %

10,8

10,2

9,6

9

(11)

(11)

(11)

(11)

29.05 B

190, 500

12 %

10,8

10,2

9,6

9

(11)

(H)

(11)

(11)

29.06 C

500, 900

12 %

10,8

10,2

9,6

9

(ID

(11)

(11)

(H)

29.07

12 %

10,8

10,2

9,6

9

(11)

(11)

(11)

(11)

s. 449 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

449

1

2

3

4

|5

|6

7

|8

29.08

12 %

10,8

10,2

9,6

9

29.09

(H)

(11)

(11)

(11)

12 %

10,8

10,2

9,6

9

29.10

(11)

(11)

(11)

(11)

12 %

10,8

10,2

9,6

9

29.11 A

100—500

12 %

10,8

10,2

9,6

9

B

900

(11)

(11)

(11)

(11)

12 %

10,8

10,2

9,6

9

29.12

12 %

10,8

10,2

9,6

9

29.13 B

(12)

(12)

(12)

(12)

100, 200

12 %

10,8

10,2

9,6

9

900

(12)

(12)

(12)

(12)

G

12 %

10,8

10,2

9,6

9

29.14 C

120, 130,

190, 291,

299—390,

430—909

12 %

10,8

10,2

9,6

9

29.15 B

(11)

(H)

(11)

(11)

130—900

12 %

10,8

10,2

9,6

9

29.16 B

(11)

(11)

(11)

(11)

290, 300

12 %

10,8

10,2

9,6

9

900

(11)

(U)

(11)

(11)

G

12 %

10,8

10,2

9,6

9

29.17

12 %

10,8

10,2

9,6

9

29.18

(12)

(12)

(12)

(12)

12 %

10,8

10,2

9,6

9

29.19 A

(11)

(11)

(11)

(H)

001

12 %

10,8

10,2

9,6

9

B

009

(11)

(11)

(11)

(11)

12 %

10,8

10,2

9,6

9

29.20

12 %

10,8

10,2

9,6

9

29.21

(12)

(12)

(12)

(12)

12 %

10,8

10,2

9,6

9

29.22 B

110—190,

(12)

(12)

(12)

(12)

900

12 %

10,8

10,2

9,6

9

29.23 G

(11)

(11)

(11)

(11)

100, 900

12 %

10,8

10,2

9,6

9

29.24

(11)

(11)

(11)

(H)

12 %

10,8

10,2

9,6

9

29.25 A

100

12 %

10,8

10,2

9,6

9

B

900

(12)

(12)

(12)

(12)

12 %

10,8

10,2

9,6

9

200

(H)

(11)

(11)

(11)

29.2(j B

12 %

10,8

10,2

9,6

9

300, 900

(12)

(12)

(12)

(12)

G

12 %

10,8

10,2

9,6

9

29.27

(11)

(11)

(11)

(11)

12 %

10,8

10,2

9,6

9

29.28

12 %

10,8

10,2

9,6

9

29.29

(11)

(11)

(U)

(11)

12 %

10,8

10,2

9,6

9

29.30 B

901, 909

12 %

10,8

10,2

9,6

9

29.31 C

900

(12)

(12)

(12)

(12)

12 %

10,8

10,2

9,6

9

29.33

12 %

10,8

10,2

9,6

9

29.34

(12)

(12)

(12)

(12)

12 %

10,8

10,2

9,6

9

29.35 A

110, 190

12 %

10,8

10,2

9,6

9

B. 2

991

12 %

10,8

10,2

9,6

9

B. 3

920, 999

12 %

10,8

10,2

9,6

9

(11)

(11)

(11)

(11)

s. 450 Kontrollera mot PDF

450

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1 |2 |

3 14 15 |

6 1

7

8

29.36

12 %

1

10,8

1

10,2

1

9,6

9

(12)

(12)

(12)

(12)

29.37

12 %

10,8

10,2

9,6

9

(12)

(12)

(12)

(12)

29.43

12 %

10,8

10,2

9,6

9

(11)

(11)

(11)

(11)

29.44 A

100

0: 30

0: 18

per milj. I.E.

29.45

12 %

10,8

10,2

9,6

9

(12)

(12)

(12)

(12)

30.03 A

301

0: 30

0: 18

per milj. I.E.

30.04 A

901

10 %

9,6

9,4

9,2

9

B

100, 903,

909

13 %

12,6

12,4

12,2

12

30.05 A

200, 300

12 %

9,6

8,4

7,2

6

31.02 A

210—300,

700, 801

12 %

9,6

8,4

7,2

6

(9,6)

(9,5)

(9,5)

(9,5)

B

400, 802

3: —

2: 40

2: 10

1: 80

1: 50

per 100 kg

(2: 40)

(2: 40)

(2: 40)

(2: 40)

31.05 A

100

10 %

8

7

6

5

(8)

(8)

(8)

(8)

B. 1

200, 300

10 %

8

7

6

5

(8)

(8)

(8)

(8)

32.03 A

100

6 %

4,8

4,2

3,6

3

(5)

(5)

(5)

(5)

32.09 A

110—400

12 %

10,8

10,2

9,6

9

(11)

(11)

(11)

(11)

B

605, 701

9 %

7,8

7,2

6,6

6

(8)

(8)

(8)

(8)

C

500, 601,

709—950

6 %

5,2

4,8

4,4

4

(5,2)

(5)

(5)

(5)

32.10

9 %

7,8

7,2

6,6

6

32.11

6 %

5,2

4,8

4,4

4

(5,2)

(5)

(5)

(5)

32.12

6 %

5,2

4,8

4,4

4

(5,2)

(5)

(5)

(5)

32.13 A

111—190,

901

8 %

7,2

6,8

6,4

6

(7,2)

(7)

(7)

(7)

B

200, 909

5 %

4,6

4,4

4,2

4

33.06

700

12 %

9,6

8,4

7,2

6

110—690,

901—909

12 %

9,6

8,4

7,2

6

(9,6)

(9,5)

(9,5)

(9,5)

34.01 A

700, 800

50: —

40: —

35: —

30: —

25: —

per 100 kg

(40 :-)

(40: —)

(40: —)

(40: —)

B

100—600,

900

10 %

9,6

9,4

9,2

9

34.02

10 %

9,6

9,4

9,2

9

34.03 A

001

2: —

1: 60

1: 40

1: 20

1: —

per 100 kg

34.04 A

001

12 %

10,8

10,2

9,6

9

34.05

8 %

6,4

5,6

4,8

4

34.06

8 %

6,4

5,6

4,8

4

(6,5)

(6,5)

(6,5)

(6,5)

35.01 B

500, 700

20: —

16: —

14: —

12: —

10: —

per 100 kg

(16: —)

(16:-)

(16: -)

(16: -)

35.03

20: —

16: —

14: —

12: —

10: —

per 100 kg

(16:—)

(16: -)

(16: —)

(16: —)

35.06 A

500, 900

12 %

11,2

10,8

10,4

10

(11)

(11)

(11)

(11)

B

990

20: —

16: —

14: —

12: —

10: —

per 100 kg

(16: -)

(16: -)

(16: —)

(16: —)

s. 451 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

451

1

2 1

3

4

5

6

7

8

36.01 A

100

5 %

4

3,5

3

2,5

(4)

(4)

(4)

(4)

36.01 B

900

12 %

9,6

8,4

7,2

6

(9,6)

(9,5)

(9,5)

(9,5)

36.02

12 %

9,6

8,4

7,2

6

(9,6)

(9,5)

(9,5)

(9,5)

36.03 A

100

5 %

4

3,5

3

2,5

(4)

(4)

(4)

(4)

B

900

12 %

9,6

8,4

7,2

6

(9,6)

(9,5)

(9,5)

(9,5)

36.05 B

900

15 %

12

10,5

9

7,5

36.06

5: —

4: —

3: 50

3: —

2: 50

ner 100 kg

(4:—)

(4:-)

(4:-)

(4:-)

37.03 B. 1

no

8 %

6,4

5,6

4,8

4

B. 2

209

10 %

8

7

6

5

37.07 B

900

800: —

640: —

560: —

480: —

400: —

per 100 kg

37.08 A

100

10 %

8

7

6

5

(8)

(8)

(8)

(8)

38.11

10 %

9,6

9,4

9,2

9

38.12 B

101, 900

10 %

9,6

9,4

9,2

9

38.13

5 %

4

3,5

3

2,5

38.17

5 %

4,2

3,8

3,4

3

38.18

12 %

10,8

10,2

9,6

9

(11)

(11)

(11)

(11)

38.19 H

800

se not 1

se not 1

se not 1

se not 1

se not 1

IJ

101, 920,

1

940, 999

12 %

10,8

10,2

9,6

9

(11)

(11)

(11)

(H)

39.01 A

101—600

10 %

9,6

9,4

9,2

9

(10)

(10)

(10)

(10)

B. 1

811—819

13 %

12,2

11,8

11,4

11

(13)

(13)

(13)

(13)

B. 2

840—990

15 %

13,4

12,6

11,8

11

(13,4)

(13)

(13)

(13)

39.02 A

101—600

10 %

9,6

9,4

9,2

9

(10)

(10)

(10)

(10)

B.1; B. 2

785; 700

13 %

12,2

11,8

11,4

11

(13)

(13)

(13)

(13)

B. 3

731—784,

786—909

15 %

13,4

12,6

11,8

11

(13,4)

(13)

(13)

(13)

39.03 A. 2

110—190,

205—590

10 %

9,6

9,4

9,2

9

(10)

(10)

(10)

(10)

B. 2

900

5 %

4

3,5

3

2,5

(4)

(4)

(4)

(4)

B. 3. b

760

13 %

12,2

11,8

11,4

11

(12,2)

(12)

(12)

(12)

B. 3. c. (3

775—803

15 %

13,4

12,6

11,8

11

(13,4)

(13)

(13)

(13)

39.04 A

501

15%

11,8

10,2

8,6

7

(12)

(12)

(12)

(12)

39.05 A

100—409

10 %

8

7

6

5

(8)

(8)

(8)

(8)

B. 1

801

13 %

10,6

9,4

8,2

7

(10,6)

(10,5)

(10,5)

(10,5)

B. 2

805, 809

15 %

11,8

10,2

8,6

7

(11,8)

(10,5)

(10,5)

(10,5)

39.06 A. 3

401, 409

10 %

8

7

6

5

(8)

(8)

(8)

(8)

1 Belägges med tull som den beståndsdel, vars tullsats medför högsta tullen; hänsyn skall dock ej

tas till ringa mängd ämnen som ej väsentligen inverkar på varans beskaffenhet. Fr. o. m. den 1/7 1968

utgår dock ej tull med högre tullsats än som gäller enligt nr 38.19 IJ.

s. 452 Kontrollera mot PDF

452

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1

2

3

4

39.06 B. 1

501

13 %

10,6

B. 2

509

15 %

(10,6)

11,8

39.07 A

221

8 %

(11,8)

7,6

B

110, 210,

220,

230—900

15 %

(8)

13,4

40.05 B

009

8 %

(13,4)

6,4

40.06 A

300

se oot 1

se not 1

B

400

10 %

8

C

101, 109,

910, 999

8 %

6,4

40.07 B

200, 900

12 %

11,2

40.08 A

500

10 %

8,4

B

101—290

10 %

9,2

40.09 A

500

8 %

7,6

B

100, 910,

990

10 %

9,2

40.10

10 %

9,6

40.11 A

100

10 %

9,2

B

210—700

13 %,

11,4

1

40.12

dock

minst

85 :—

5 %

79: —

4

40.13 A

100

10 %

8

B

900

10 %

9

40.14

10 %

8

40.15 B

100

8 %

6,4

40.16

8 %

6,4

41.02 A

ur 119,

ur 149

7 %

fri

B

ur 119,

ur 149,

150—900

7 %

6,6

41.03 A

ur 190

7 %

fri

B

ur 190,

200—900

7 %

6,6

41.04 A

ur 190

7 %

fri

B

ur 190,

200—900

7 %

6,6

41.05 A

ur 009

7 %

fri

B

ur 009

7 %

6,6

41.06

7 %

6,6

41.07

7 %

6,6

41.08

7 %

6,6

6

7

8

9,4

8,2

7

(10,5)

(10,5)

(10,5)

10,2

8,6

7

(10,5)

(10,5)

(10,5)

7,4

7,2

7

(8)

(8)

(8)

12,6

11,8

11

(13)

(13)

(13)

5,6

4,8

4

se not 1

se not 1

se not 1

7

6

5

5,6

4,8

4

10,8

10,4

10

7,6

6,8

6

8,8

8,4

8

7,4

7,2

7

8,8

8,4

8

9,4

9,2

9

8,8

8,4

8

10,6

9,8

9

76: —

73: —

70: —

per 100 kg

3,5

3

2,5

7

6

5

8,5

8

7,5

7

6

5

5,6

4,8

4

5,6

4,8

4

Förgarvat

läder, avsett

för vidare

garvning

6,4

6,2

6

Förgarvat

läder, avsett

för vidare

garvning

6,4

6,2

6

Förgarvat

läder, avsett

för vidare

garvning

6,4

6,2

6

Förgarvat

läder, avsett

för vidare

garvning

6,4

6,2

6

6,4

6,2

6

6,4

6,2

6

6,4

6,2

6

1 Belägges med samma tull som motsvarande icke överdragna eller impregnerade garn.

s. 453 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

453

1

2

3

4

5

6

7

41.10

7 %

6,6

6,4

6,2

6

42.01

42.02 A

210, 510,

s %

7,6

7,4

7,2

7

910

13 %,

dock högst

11,8

11,2

10,6

10

700: —

660: —

640: —

620: —

600: —

B

110—120,

220—420,

520—820,

920—999

13 %

11,8

11,2

10,6

10

42.03 A

100—209

12 %

11,6

11,4

11,2

11

B

300, 900

8 %

7,6

7,4

7,2

7

42.04

8 %

7,6

7,4

7,2

7

42.05

43.02 A

101—890,

8 %

7,6

7,4

7,2

7

950

6 %

4,8

4,2

3,6

3

B

901—909

8 %

6,4

5,6

4,8

4

43.03

10 %

8,8

8,2

7,6

7

43.04 A

100

10 %

9,2

8,8

8,4

8

B

900

15 %

14,2

13,8

13,4

13

44.13 A

100

6 %

4,8

4,2

3,6

3

44.14

3 %

2,4

2,1

1,8

1,5

44.15 A

210—290

6 %

4,8

4,2

3,6

3

B

300, 400

9 %

7,2

6,3

5,4

4,5

44.16

9 %

7,2

6,3

5,4

4,5

44.18

5 %

4

3,5

3

2,5

44.19

8 %

6,4

5,6

4,8

4

44.20

8 %

6,4

5,6

4,8

4

44.22

6 %

4,8

4,2

3,6

3

44.23 A

200

6 %

4,8

4,2

3,6

3

44.24

10 %

8

7

. 6

5

44.25 A. 2

109

5 %

4

3,5

3

2,5

B. 2

301, 309

10 %

8

7

6

5

44.26

5 %

4

3,5

3

2,5

44.27

10 %

8

7

6

5

44.28

10 %

8

7

6

5

45.04

7 %

5,6

4,9

4,2

3,5

46.01 A

101,109

15 %

14,2

13,8

13,4

13

46.02 A

101, 109

15 %

14,2

13,8

13,4

13

B

200—990

10 %

8

7

6

5

46.03 A

100

15 %

14,2

13,8

13,4

13

B

910, 990

10 %

8

7

6

5

48.01 B; C

600; 240

3 %

2,4

2,1

1,8

1,5

D

250

4 %

3,2

2,8

2,4

2

E

120—220,

260—509,

710—902

5 %

4

3,5

3

2,5

48.02

5 %

4

3,5

3

2,5

48.03

5 %

4

3,5

3

2,5

48.04

5 %

4

3,5

3

2,5

48.05

5 %

4

3,5

3

2,5

48.06

48.07 A

no,

5 %

4

3,5

3

2,5

190

4 %

3,2

2,8

2,4

2

B

200—900

6 %

4,8

4,2

3,6

3

48.09

5: —

4: —

3: 50

3: —

2: 50

48.10

5 %

4

3,5

3

2,5

48.11

10 %

8

7

6

5

48.12

10 %

8

7

6

5

48.13

8 %

6,4

5,6

4,8

4

48.14

8 %

6,4

5,6

4,8

4

8

per 100 kg

per 100 kg

s. 454 Kontrollera mot PDF

454

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1

2 1

3 1

4 I

5

6

7

8

48.15 A

903

3 %

2,4

2,1

1,8

1,5

B

100—400,

909

6 %

4,8

4,2

3,6

3

48.16—48.21

8 %

6,4

5,6

4,8

4

49.08

8 %

6,4

5,6

4,8

4

49.09

8 %

6,4

5,6

4,8

4

50.04

6 %

4,8

4,2

3,6

3

50.05

6 %

4,8

4,2

3,6

3

50.06

6 %

4,8

4,2

3,6

3

50.07

50.09 A

ur 100—

6 %

4,8

4,2

3,6

3

900

13 %

5

B

ur 100—

900

13 %

9

50.10 A

13%

5

B

13 %

9

51.01 A. 1

100

16 %

14,8

14,2

13,6

13

B. 2

604, 609,

904, 909

20 %,

18,4

17,6

16,8

16

dock

minst

150: —

142: —

138: —

134: —

130: —

ner 100 kg

51.02 B

600, 700

20 %

17

15,5

14

12,5

51.03 B

200

20 %

18,4

17,6

16,8

16

51.04 A. 1

410

16 %

14,8

14,2

13,6

13

B. 1

910

20 %,

18,4

17,6

16,8

16

dock

minst

175: —

165: —

160: —

155: —

150: —

per 100 kg

B. 2. b. a

ur 501—

609, 999

20 %,

dock

minst

18,4

17,6

16,8

16

700: —

644: —

616: —

588: —

560: —

per 100 kg

B. 2. b. p

ur 501—

609, 999

20 %,

18,4

17,6

16,8

16

dock

minst

500: —

460: —

440: —

420: —

400: —

per 100 kg

52.01 B

009

20 %

17

15,5

14

12,5

52.02

53.11 A. 1

ur 101—

20 %

17

15,5

14

12,5

400

20 %,

18,4

17,6

16,8

16

dock

minst

500: —

460: —

440: —

420: —

400: —

per 100 kg

A. 2

ur 101—

400

20 %,

18,4

17,6

16,8

16

dock

minst

700: —

644: —

616: —

588: —

560: —

per 100 kg

53.12

13 %,

dock

minst

11

10

9

8

400: —

360: —

340: —

320: —

300: —

per 100 kg

53.13

13 %,

11

10

9

8

dock

minst

400: —

360: —

340: —

320: —

300: —

per 100 kg

54.03 A. 1

001

9 %

8,6

8,4

8,2

8

B

007

10 %

9,2

8,8

8,4

8

54.04

10%

9,2

8,8

8,4

8

54.05

14 %

13,6

13,4

13,2

13

55.04

10 %

8

7

6

5

s. 455 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

455

1_ | 2[3|4[5[6|7[8

55.05 B. 1

200, 400,

600, 800

8 %

7,6

7,4

7,2

7

55.09 A. 1

ur 110—

400

20 %,

dock minst

18,4

17,6

16,8

16

500: —

460: —

440: —

420: —

400: —

per 100 kg

A. 2

ur 110—

400

20 %

dock minst

18,4

17,6

16,8

16

700: —

644: —

616: —

588: —

560: —

per 100 kg

56.01 A

100

8 %

6,4

5,6

4,8

4

B

200

8 %

7,6

7,4

7,2

7

56.02 A

100

8 %

6,4

5,6

4,8

4

B

200

8 %

7,6

7,4

7,2

7

56.03 A

100

8 %

6,4

5,6

4,8

4

B

200

8 %

7,6

7,4

7,2

7

56.04 A

100

8 %

6,4

5,6

4,8

4

B

200

8 %

7,6

7,4

7,2

7

56.05 A

101, 109,

300, 500,

700

11 %

10,6

10,4

10,2

10

56.06

56.07 A. 1

ur 100—

11 %

10,6

10,4

10,2

10

250,

ur 500—

650

20 %,

18,4

17,6

16,8

16

dock

minst

500: —

460: —

440: —

420: —

400: —

per 100 kg

A. 2

ur 100—

250,

ur 500—

650

20 %,

dock

minst

18,4

17,6

16,8

16

700: —

644: —

616: —

588: —

560: —

per 100 kg

57.05 A. 1

001

9 %

8,6

8,4

8,2

8

B

005

10 %

9,2

8,8

8,4

8

57.06 A

001

9 %

8,6

8,4

8,2

8

B

005

10 %

9,2

8,8

8,4

8

57.07 B. 1

101, 301,

901

9 %

8,6

8,4

8,2

8

B. 2

105, 305,

905

10 %

9,2

8,8

8,4

8

57.08 A

001, 003

9 %

8,6

8,4

8,2

8

B

005

10 %

9,2

8,8

8,4

8

57.09

57.10 A

ur 100,

14 %

13,6

13,4

13,2

13

ur 909

11 %

8

Med en

bredd av

högst 150 cn

och vägand

minst 310

g/m2

B

ur 100, 901,

ur 909

H %

10,6

10,4

10,2

10

57.11 A

001

7 %

fri

B

009

12 %

11,2

10,8

10,4

10

57.12

11 %

10,6

10,4

10,2

10

58.01

001

250: —

fri

per 100 kg

003

350: —

fri

ner 100 ka

005

600: —

fri

per 100 kg

58.02 A

500

7 %

fri

58.03

12 %

1 H,2

10,8

10,4

1 10

s. 456 Kontrollera mot PDF

456

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1

2

|3

4

|5

1 o

7

|8

58.05 A

110, 190

14 %

13,2

12,8

12,4

12

B. 2

930

20 %,

dock

18,4

17,6

16,8

16

minst

700: —

620: —

580: —

540: —

500: —

per 100 kg

B. 3

950

14 %

8

B. 4

910, 940,

990

14 %

13,2

12,8

12,4

12

58.06 B

100

20 %

18,4

17,6

16,8

16

C

909

14 %

13,2

12,8

12,4

12

58.07 A. 2

110,199

12 %

11,2

10,8

10,4

10

B. 2

920

20 %

18,4

17,6

16,8

16

B. 3

990

14 %

13,2

12,8

12,4

12

58.08 B. 2

920

20 %

18,4

17,6

16,8

16

B. 3

930, 990

15 %

14,2

13,8

13,4

13

58.09 B

200

20 %

18,4

17,6

16,8

16

G

300, 900

15 %

14,2

13,8

13,4

13

58.10 A

100

12 %

10,8

10,2

9,6

9

B

200

20 %

18,4

17,6

16,8

16

C

300, 900

15 %

12,6

11,4

10,2

9

59.01 A. 1

210, 220

13 %

12,6

12,4

12,2

12

A. 2

100, 290

10 %

9,6

9,4

9,2

9

59.02

11 %

10,6

10,4

10,2

10

59.03

11 %

10,6

10,4

10,2

10

59.04 A

110, 801

15 %

14,2

13,8

13,4

13

B

120, 802

20 %

18,4

17,6

16,8

16

C. 1

181, 805,

807

9 %

8,6

8,4

8,2

8

C. 2

182, 809

10 %

9,2

8,8

8,4

8

59.06 A

811

15 %

14,2

13,8

13,4

13

B

815

20 %

18,4

17,6

16,8

16

G

890

10 %

9,2

8,8

8.4

8

59.07 B

900

13 %

12,6

12,4

12,2

12

59.08 B

200—900

13 %

12,6

12,4

12,2

12

59.09

13 %

12,6

12,4

12,2

12

59.10

10 %

9,4

9,1

8,8

8,5

59.11 A

no

16 %

14,8

14,2

13,6

13

B

120

20 %,

18,4

17,6

16,8

16

dock

minst

175: —

175: —

175: —

175: —

175: —

per 100 kg

C

190—900

13 %

12,6

12,4

12,2

12

59.12

13 %

12,6

12,4

12,2

12

59.13 A. 2

120

18 %,

dock

17,2

16,8

16,4

16

minst

500: —

500: —

500: —

500: —

500: —

per 100 kg

A. 3

190

13 %

12,6

12,4

12,2

12

B. 1

910

12 %

11,2

10,8

10,4

10

B. 2

920

18 %

17,2

16,8

16,4

16

B. 3

990

13 %

11,8

11,2

10,6

10

59.14

13 %

10,4

9,1

7,8

6,5

59.15

H %

10,6

10,4

10,2

10

59.16

10 %

9,6

9,4

9,2

9

59.17 A

100

8 %

7,6

7,4

7,2

7

B

300

11 %

10,6

10,4

10,2

10

G

202—209,

901—909

11 %

10,2

9,8

9,4

9

60.01 B

300

20 %

18,4

17,6

16,8

16

C

400—900

15 %

14,6

14,4

14,2

14

60.03 B

310—390

20 %

18,4

17,6

16,8

16

C

410—990

15 %

14,2

13,8

13,4

13

60.04 B

310—350 j

20 %,

dock minst

18,4

17,6

16,8

16

i

700: —

644: —

616: —

588: —

560: —

per 100 kg

s. 457 Kontrollera mot PDF

Kangl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

457

1

2 13

4

5 | 6

7

8

61.05 A

200

12 %

11,2

10,8

10,4

10

B

300

20 %

18,4

17,6

16,8

16

61.06 B

300

20 %

18,4

17,6

16,8

16

61.07

17 %

15,8

15,2

14,6

14

61.08 B

300

17 %

16,6

16.4

16,2

16

G

900

15 %

14,2

13,8

13,4

13

61.10 A

200

13 %

11,8

11,2

10,6

10

B

300

17 %

16,6

16,4

16,2

16

C

900

15 %

14,2

13,8

13,4

13

61.11 B

300

17 %

16,6

16,4

16,2

16

G

900

15 %

14,2

13,8

13,4

13

62.03 B. 1

ur 080

11 %

8

B. 2

ur 080,

091, 099

11 %

10,6

10,4

10,2

10

62.04

14 %

13,6

13,4

13,2

13

62.05 A. 1

210—230

13 %

12,6

12,4

12,2

12

A. 2

290

13 %

12,2

11,8

11,4

11

B

310—390

17 %

16,6

16,4

16,2

16

C

910—990

15 %

14,2

13,8

13,4

13

63.01

15 %

12

10,5

9

7,5

64.03

14 %

12

11

10

9

64.04

64.05 A

110, 210,

14 %

12

11

10

9

910

14 %

13,6

13,4

13,2

13

B

191—199,

220—309,

990

10 %

9,6

9,4

9,2

9

64.08 A

100

15 %

14,2

13,8

13,4

13

B

900

8 %

7,6

7,4

7,2

7

65.01 B

105, 905

12 %

11,2

10,8

10,4

10

65.02

12 %

11,2

10,8

10,4

10

65.03 B

102—300

12 %,

dock

11,2

10,8

10,4

10

65.04

högst

5: —

5: —

5: —

5: —

5: —

per st.

12 %,

dock

11,2

10,8

10,4

10

65.05

högst

5: —

5:

5: —

5: —

5: —

per st.

12 %,

dock

11,2

10,8

10,4

10

65.06

högst

5: —

5: —

5: —

5: —

5: —

per st.

10 %

9,2

8,8

8,4

8

65.07 B

900

12 %

9,6

8,4

7,2

6

66.01

15 %,

dock

minst

13,8

13,2

12,6

12

3: —

3: —

3: —

3:—

3: —

per st.

66.02

10 %

8

7

6

5

66.03

10 %

8

7

6

5

67.01

10 %

8

7

6

5

67.02

15 %

7,5

67.05

10 %

8

7

6

5

68.02 B

210—290

10 %

8

7

6

5

68.03 B

200

10 %

8

7

6

5

68.04 B. 3

900

10 %

9

8,5

8

7,5

68.06 A

200

5 %

4

3,5

3

2,5

B

100, 900

10 %

8

7

6

5

68.07 A

100—209

8 %

6,4

5,6

4,8

4

68.09

8 %

6,4

5,6

4,8

4

68.10

8 %

6,4

5,6

4,8

4

68.12

1 :25

1: —

0: 875

0: 75

0: 625

per 100 kg

68.13 A

600

5 %

4

3,5

3

2,5

s. 458 Kontrollera mot PDF

458

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1

2

3

4

5

6

7

8

68.14 A

101, 901

5 %

4

3,5

3

2,5

B

109, 909

10 %

8

7

6

5

69.02 B

200—909

5 %

4

3,5

3

2,5

69.04 A

100

5 %

4

3,5

3

2,5

69.05

5 %

4

3,5

3

2,5

69.06 A

100

5 %

4

3,5

3

2,5

69.08

15 %

14,2

13,8

13,4

13

69.09 A

101, 201,

301

5 %

4

3,5

3

2,5

69.10

10 %

9,2

8,8

8,4

8

69.11 A

001

13 %

11,8

11,2

10,6

10

B

005

13 %,

11,8

11,2

10,6

10

dock

minst

75: —

75: —

75: —

75: —

75: —

per 100 kg

69.12 A

001

13 %

11,8

11,2

10,6

10

B

005

13 %,

11,8

11,2

10,6

10

dock

minst

25: —

25: —

25: —

25: —

25: —

per 100 kg

69.13

13 %

11,8

11,2

10,6

10

69.14

13 %

11,8

11,2

10,6

10

70.04

15 %

12,2

10,8

9,4

8

70.05

15 %

12,6

11,4

10,2

9

70.06

15 %

12,2

10,8

9,4

8

70.07 A

100—300

15 %

12,6

11,4

10,2

9

B

400

15 %

13

12

11

10

70.08 A

100

15 %

12,6

11,4

10,2

9

B

200

15 %

13

12

11

10

70.09

15 %

13

12

11

10

70.10

12 %

10,4

9,6

8,8

8

70.11 A

100

65: —

52: —

45: 50

39: —

32: 50

per 100 kg

70.12 A

100

12 %

9,6

8,4

7,2

6

B

900

15 %

12

10,5

9

7,5

70.13

15 %

13,8

13,2

12,6

12

70.14

15 %

13

12

11

10

70.17 A

100

15 %

13

12

11

10

70.19 A

100

10 %

8

7

6

5

B

501, 509

15 %

12

10,5

9

7,5

70.20 A

200—400

15 %

13,4

12,6

11,8

11

B

100, 500,

900

8 %

7,6

7,4

7,2

7

70.21

15 %

13

12

11

10

71.05 C

909

3 %

2,4

2,1

1,8

1,5

71.06

3 %

2,4

2,1

1,8

1,5

71.12

10 %

8

7

6

5

71.13

10 %

8

7

6

5

71.14 B

900

10 %

8

7

6

5

71.16

10 %

8

7

6

5

73.02 A

205, 209,

305

7: —

5: 60

4: 90

4: 20

3: 50

per 100 kg

73.04

6 %

4,8

4,2

3,6

3

73.10 A. 2

900

7 %

6,6

6,4

6,2

6

B. 1. b

291

6 %

5,6

5,4

5,2

5

B. 2

300

7 %

6,6

6,4

6,2

6

73.11 A. 2

900

7 %

6,6

6,4

6,2

6

B. 2

300

7 %

6,6

6,4

6,2

6

73.12 A. 3

900

7%

6,6

6,4

6,2

6

B. 2

301, 305,

7 %

6,6

6,4

6,2

6

73.14

7 %

6,6

6,4

6,2

6

73.15 C. 2. a

365

6 %

5,6

5,4

5,2

5

C. 2. b

675, 677

7 %

6,2

5,8

5,4

5

s. 459 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

459

1

2

3

4

5

6

7

8

73.15 D

570—665,

681, 685,

880—895,

910, 920,

930, 990

se not 1

se not 1

se not 1

se not 1

se not 1

73.16 B

901, 909

8 %

6,8

6,2

5,6

5

73.21—73.28

8%

7,2

6,8

6,4

6

73.29 A

203

10 %

8,4

7,6

6,8

6

B

100—202,

205—900

8 %

7,2

6,8

6,4

6

73.30

8 %

6,4

5,6

4,8

4

73.31

8 %

7,2

6,8

6,4

6

73.32

8 %

7,2

6,8

6,4

6

73.33 B

900

8 %

6,4

5,6

4,8

4

73.34 A

100

10 %

8

7

6

5

B

900

8 %

6,4

5,6

4,8

4

73.35

8 %

7,2

6,8

6,4

6

73.36

8 %

7,2

6,8

6,4

6

73.37

73.38 A

431, 910,

8 %

7,2

6,8

6,4

6

921

10 %

8,4

7,6

6,8

6

B

110—420,

439—690,

929—999

8 %

7,2

6,8

6,4

6

73.39

8 %

6,4

5,6

4,8

4

73.40

8 %

7,2

6,8

6,4

6

74.05

5 %

4,2

3,8

3,4

3

74.06 A

100

10 %

8

7

6

5

74.08

8 %

6,4

5,6

4,8

4

74.09

8 %

6,4

5,6

4,8

4

74.10

6 %

4,8

4,2

3,6

3

74.11

8 %

6,4

5,6

4,8

4

74.12

8 %

6,4

5,6

4,8

4

74.13

8 %

6,4

5,6

4,8

4

74.14

6 %

5,2

4,8

4,4

4

74.15

6 %

5,2

4,8

4,4

4

74.16

8 %

6,4

5,6

4,8

4

74.17

8 %

6,4

5,6

4,8

4

74.18

8 %

6,4

5,6

4,8

4

74.19 A

410

10 %

8

7

6

5

B

100, 200,

900

8 %

6,4

5,6

4,8

4

75.02

3 %

2,4

2,1

1,8

1,5

75.03 A

100, 200

3 %

2,4

2,1

1,8

1,5

75.04

3 %

2,4

2,1

1,8

1,5

75.06

8 %

6,4

5,6

4,8

4

76.04

5 %

4,2

3,8

3,4

3

76.05 A

800

10 %

8

7

6

5

76.07

8 %

6,4

5,6

4,8

4

76.08

8 %

6,4

5,6

4,8

4

76.09

8 %

6,4

5,6

4,8

4

76.10 A

102, 104

10 %

8

7

6

5

B

200, 900

8 %

6,4

5,6

4,8

4

76.11

8 %

6,4

5,6

4,8

4

76.12

6 %

4,8

4,2

3,6

3

76.13—76.16

8 %

6,4

5,6

4,8

4

77.02 A

100

3 %

2,4

2,1

1,8

1,5

77.03

8 %

6,4

5,6

4,8

4

78.06 B

201, 202

10 %

8

7

6

5

G

909

8 %

6,4

5,6

4,8

4

79.06 B

009

8 %

6,4

5,6

4,8

4

1 Belägges med samma tull som motsvarande artiklar hänförliga till nr 73.06—73.14.

opaginerad Kontrollera mot PDF

460

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1|2[3[4[5[6[7|_8

80.04 A

100

3 %

2,4

2,1

1,8

1,5

80.06 A

201, 202

10 %

8

7

6

5

B

900

8 %

6,4

5,6

4,8

4

81.01 A

300

3 %

2,4

2,1

1,8

1,5

81.02 A

300

3 %

2,4

2,1

1,8

1,5

82.01

8 %

6,4

5,6

4,8

4

82.02 A

400

7 %

6,6

6,4

6,2

6

B

110—390,

500—800,

900

8 %

7,2

6,8

6,4

6

82.03 A

200

5 %

4,6

4,4

4,2

4

B

110—190,

301—800,

900

8 %

7,2

6,8

6,4

6

82.04 A

329, 340,

391

5 %

4,6

4,4

4,2

4

B

101—321,

330, 350,

360, 399—

700,

900

8 %

7,2

6,8

6,4

6

82.05 A

104—109,

600

5 %

4,6

4,4

4,2

4

B

101,103,

200—509,

801—809,

900

8 %

6,4

5,6

4,8

4

82.06

8 %

6,4

5,6

4,8

4

82.07

8 %

6,4

5,6

4,8

4

82.08

8 %

6,4

5,6

4,8

4

82.09

8 %

7,6

7,4

7,2

7

82.10

8 %

7,6

7,4

7,2

7

82.11 A

100

8 %

6,4

5,6

4,8

4

B

200

13 %

10,4

9,1

7,8

6,5

C

300, 400

15 %

12

10,5

9

7,5

82.12

8 %

6,4

5,6

4,8

4

82.13

8 %

6,4

5,6

4,8

4

82.14

8 %

7,6

7,4

7,2

7

82.15

8 %

6,4

5,6

4,8

4

83.01 A

300

12 %

10,4

9,6

8,8

8

B

101—200,

801—900

8 %

7,2

6,8

6,4

6

83.02—83.10

8 %

6,4

5,6

4,8

4

83.11 A

100

15 %

12

10,5

9

7,5

B

900

5 %

2,5

83.12—83.15

8 %

6,4

5,6

4,8

4

84.01—84.12

10 %

8

7

6

5

84.13 B

110—910,

999

10 %

8

7

6

5

84.14—84.33

10 %

8

7

6

5

84.34 A

410, 490

10 %

8

7

6

5

84.35 C

502—601,

609, 959,

991, 999

10 %

8

7

6

5

84.36

10 %

8

7

6

5

84.37

10 %

8

7

6

5

84.38 B

301, 401,

901

5 %

4

3,5

3

2,5

C

100, 200,

305, 405,

500, 905

10 %

8

7

6

5

84.39

10 %

8

7

6

5

s. 461 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

461

1

2

3

4

5

6

7

8

84.40

84.41 B

100—910,

10 %

8

7

6

5

990

10 %

9,2

8,8

8,4

8

84.42

10 %

8

7

6

5

84.43 B

300, 903

5 %

4

3,5

3

2,5

C

100, 200,

402, 409,

909

10 %

8

7

6

5

84.44 A

910

8 %

6,4

5,6

4,8

4

B

100, 950,

990

10 %

8

7

6

5

84.45 B

104, 109,

155, 205,

255, 305,

402, 404,

409—

809

10 %

8

7

6

5

84.46

10 %

8

7

6

5

84.47

10 %

9,2

8,8

8,4

8

84.48—84.58

84.59 B

110—600,

809—970,

10 %

8

7

6

5

999

10 %

8

7

6

5

84.60—84.65

10 %

8

7

6

5

85.01

10 %

8

7

6

5

85.02

10 %

8

7

6

5

85.04

10 %

8

7

6

5

85.05

10 %

8

7

6

5

85.06

10 %

8,4

7,6

6,8

6

85.07—85.11

10 %

8

7

6

5

85.12 A

400, 991

8 %

7,2

6,8

6,4

6

B

100—300,

500—910,

999

10 %

8

7

6

5

85.13

10 %

8

7

6

5

85.14 A

100, 910

10 %

8,8

8,2

7,6

7

B

200, 300,

990

IV %

14,6

13,4

12,2

11

85.15 A

102,

410—600,

910, 950

17 %

14,6

13,4

12,2

11

B

101,

201—300,

700, 990

10 %

8,8

8,2

7,6

7

85.16

10 %

8

7

6

5

85.17

85.18 A

510—600,

10 %

8,8

8,2

7,6

7

901

17%

13,6

11.9

10,2

8,5

B

700, 909

10 %

8

7

6

5

85.19 A

211, 521

12 %

10

9

8

7

B. 1

371—374

15 %

13

12

11

10

B. 2

375, 377

10 %

9,2

8,8

8,4

8

C. 1

630, 691

15 %

12,2

10,8

9,4

8

C. 2

640, 692

10 %

9,2

8,8

8,4

8

D. 1

513, 515

12 %

11,2

10,8

10,4

10

D. 2

514,516

10%

9,2

8,8

8,4

8

E

110—190,

212—340,

411—490,

522—

599, 800,

900

10 %

8,8

8,2

7,6

7

s. 462 Kontrollera mot PDF

462

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1

2

3

4

5

6

7

8

85.20 A

110, 190

440: —

352: —

308: —

264: —

220: —

per 100 kg

C

201—800,

990

10 %

8

7

6

5

85.21 B

200—700,

990

10 %

8

7

6

5

85.22

10 %

8,8

8,2

7,6

7

85.23 B

411—900

10 %

9,2

8,8

8,4

8

85.24 A. 1

205, 905

3: —

2: 60

2: 40

2: 20

2: —

per 100 kg

B. 1

100

10 %

8

7

6

5

B. 2

201, 204,

902, 903

20: —

16: —

14: —

12: —

10: —

per 100 kg

85.25

10 %

9,2

8,8

8,4

8

85.26 A

200

15 %

14,2

13,8

13,4

13

B

100, 900

10 %

9,2

8,8

8,4

8

85.27

8 %

6,4

5,6

4,8

4

85.28

10 %

8,8

8,2

7,6

7

86.01

10 %

8

7

6

5

86.02

10 %

8

7

6

5

86.03

10 %

8

7

6

5

86.04

12 %

9,6

8,4

7,2

6

86.05—86.08

8 %

6,4

5,6

4,8

4

86.09 A

300

10 %

8

7

6

5

B

100, 200,

400, 900

8 %

6,4

5,6

4,8

4

86.10

8 %

6,4

5,6

4,8

4

87.01

10 %

9,2

8,8

8,4

8

87.02 A

301

10 %

8

7

6

5

B

111—129,

510

15 %

13

12

11

10

87.03

15 %

13,4

12,6

11,8

11

87.04 A

100

10 %

9,2

8,8

8,4

8

B. 1

200

15 %

13,4

12,6

11,8

11

87.05 A

100

15 %

13,4

12,6

11,8

11

87.06 A

100

10 %

9,2

8,8

8,4

8

B

210—290

15 %

13

12

11

10

87.07

10 %

8

7

6

5

87.09 A. 1

no, 120

15 %

12

10,5

9

7,5

A. 2

131—140

10 %

8

7

6

5

B

200

10 %

8

7

6

5

87.10

20: —

16: —

14: —

12: —

10 :—

per st.

87.12

15 %

12

10,5

9

7,5

87.13

10 %

8

7

6

5

87.14

10 %

8

7

6

5

88.04

10 %

8

7

6

5

89.01 G

911

10%

8

7

6

5

D. 1

931—941,

981, 991

10 %

8

7

6

5

89.02 A

001

10 %

8

7

6

5

90.02 A. 1

ur 109

10 %

8

7

6

5

A. 2

101

5 %

4

3,5

3

2,5

B

ur 109, 900

10 %

8

7

6

5

90.03

8 %

6,4

5,6

4,8

4

90.04

8 %

6,4

5,6

4,8

4

90.07 A. 1

109, 903

10 %

8

7

6

5

A. 2

101, ur 901

5 %

4

3,5

3

2,5

B

ur 901

5 %

4

3,5

3

2,5

C

200, 905

10 %

8

7

6

5

90.08 A. 1

119, 199

10 %

8

7

6

5

A. 2

111, 191,

ur 901

5 %

4

3,5

3

2,5

B

ur 901

5 %

4

3,5

3

2,5

C

200, 800,

903, 909

10 %

8

7

6

5

s. 463 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

463

1 1

2 | 3 I

4 1

5

6

7 | 8

90.09

10 %

8

7

6

5

90.10

10 %

8

7

6

5

90.12—90.18

10 %

8

7

6

5

90.19 A

200

5 %

4

3,5

3

2,5

90.20 B

100, 200,

400

10 %

8

7

6

5

90.22

10 %

8

7

6

5

90.23

10 %

8

7

6

5

90.24

10 %

8,8

8,2

7,6

7

90.25

10 %

8,8

8,2

7,6

7

90.26

10 %

8

7

6

5

90.27

10 %

8

7

6

5

90.28 B

100, 300—

909

10 %

8,8

8,2

7,6

7

90.29

10 %

8,8

8,2

7,6

7

91.01

5 %

4

3,5

3

2,5

91.02

5 %

4

3,5

3

2,5

91.03

5 %

4

3,5

3

2,5

91.04 A

100, 200

5 %

4

3,5

3

2,5

B

901, 909

13 %

10,4

9,1

7,8

6,5

91.05

10 %

8,8

8,2

7,6

7

91.06

10 %

8,8

8,2

7,6

7

91.07

5 %

4

3,5

3

2,5

91.08 A

100

5 %

4

3,5

3

2,5

B

300

13 %

10,4

9,1

7,8

6,5

C

200

10 %

8

7

6

5

91.09

5 %

4

3,5

3

2,5

91.10

10 %

8

7

6

5

92.01 A

100, 200

15 %,

12

10,5

9

7,5

per st.

dock

högst

300: —

240: —

210: —

180: —

150: —

92.02 B

900

12 %

9,6

8,4

7,2

6

92.03

12 %

9,6

8.4

7,2

6

92.04

12 %

9,6

8,4

7,2

6

92.06—92.09

12 %

9,6

8,4

7,2

6

92.10 A

no

15 %

12

10,5

9

7,5

D

400,

590—700,

890, 912,

990

12 %

9,6

8,4

7,2

6

per 100 kg

92.11 A

101

5 %

4,6

4,4

4,2

4

B

103—900

10 %

9,2

8,8

8,4

8

92.12 A. 2

200

50: —

40: —

35: —

30: —

25: —

92.13

10 %

8

7

6

5

93.04

6 %

4,8

4,2

3,6

3

93.05

8 %

6,4

5,6

4,8

4

93.06 B. 2. a

991

6 %

4,8

4,2

3,6

3

B. 2. b

999

8 %

6,4

5,6

4,8

4

93.07 B

311—900

8 %

6,4

5,6

4,8

4

94.01

10 %

8

7

6

5

94.02

8 %

6,4

5,6

4,8

4

94.03

10 %

8

7

6

5

94.04 A. 1

291, 901,

903, 905

17 %

16,6

16,4

16,2

16

A. 2

299, 902,

904, 906

15 %

14,2

13,8

13,4

13

B

300

10 %

9,2

8,8

8,4

8

C. 1

101

8 %

7,2

6,8

6,4

6

C. 2

210, 907

10 %

8

7

6

5

C. 3

109, 909

15 %

14,2

13,8

13,4

13

95.01 B

900

10 %

8

7

6

5

s. 464 Kontrollera mot PDF

464

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

1

2

|3

14

5

6

|7

8

95.02 B

900

10 %

8

7

6

5

95.03 B

900

10 %

5

95.04 B

900

10 %

8

7

6

5

95.05 B

900

10 %

8

7

6

5

95.06 B

900

10 %

8

7

6

5

95.07 B

900

10 %

8

7

6

5

96.01

10 %

8

7

6

5

96.02

10 %

9,2

8,8

8,4

8

96.03

se not 1

se not 1

se not 1

se not 1

se not 1

se not 1

96.04

10 %

8

7

6

5

96.05

10 %

8

7

6

5

96.06

10 %

8

7

6

5

97.01

12 %

9,6

8,4

7,2

6

97.02

12 %

11,2

10,8

10,4

10

97.03

12 %

9,6

8,4

7,2

6

97.04

12 %

9,6

8,4

7,2

6

97.05

12 %

9,6

8,4

7,2

6

97.06 A

101, 310,

391, 901

5 %

4

3,5

3

2,5

B

105, 200,

410, 905

8 %

6,4

5,6

4,8

4

C

109, 399,

420—494,

909

12 %

9,6

8,4

7,2

6

97.07 B

201—300

10 %

8

7

6

5

97.08

10 %

8

7

6

5

98.01 A

200

12 %

11,2

10,8

10,4

10

B

100, 300,

700, 800

12 %

9,6

8,4

7,2

6

98.02

12 %

11,2

10,8

10,4

10

98.03

10 %

8

7

6

5

98.04 A

001

10 %

8

7

6

5

98.05

10 %

8

7

6

5

98.06

10 %

8

7

6

5

98.07

8 %

6,4

5,6

4,8

4

98.08

10 %

9,2

8,8

8,4

8

98.09

10 %

8

7

6

5

98.10

8 %

6,4

5,6

4,8

4

98.11 B. 1

901

500: —

400: —

350: —

300: —

250: —

per 100 kg

B. 2

ur 909

10 %

5

G

200, ur 909

10 %

8

7

6

5

98.12

15 %

13

12

11

10

98.13

10 %

8

7

6

5

98.14

15 %

12

10,5

9

7,5

98.15

15 %

12,2

10,8

9,4

8

98.16

10 %

8

7

6

5

Belägges med samma tull som motsvarande borstmaterial.

s. 465 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 465

Innehållsförte ckning

Propositionen ................................................. 1

Propositionens huvudsakliga innehåll ............................ 1

Författningsförslag ............................................ 2

Tulltaxa .................................................... ‘2

Ändring i tulltaxeförordningen ................................ 242

Utdrag av statsrådsprotokollet den 13 oktober 1967 ................ 243

Inledning ................................................... 243

Överenskommelserna i Kennedyronden ........................ 244

Bakgrunden............................................... 244

Förhandlingsförloppet...................................... 247

Förhandlingsresultatet i stort .............................. 250

Genomförandet ............................................ 252

Förhandlingsresultatet för Sveriges del ...................... 253

Överenskommelsen om antidumpingkod...................... 268

Förslag och yttrande om ändringar i tulltaxan.................. 271

Departementschefen.......................................... 277

Bilagor

1. I Kennedyronden nytillkomna eller ändrade svenska tullkoncessioner

inom GATT ............................................ 285

2. Koncessioner i Kennedyronden av betydelse för svensk export .... 390

3. Överenskommelse om grunderna för förhandling om ett världsvitt

spannmålsarrangemang ...................................... 418

4. Överenskommelse om tillämpning av artikel VI i det allmänna tull
och

handelsavtalet .......................................... 427

5. Plan för tullavtrappningen .................................. 445

KARCUS BOKTR. STHLM 1967 670486

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BevU 1967:63 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till tulltaxa, m. m., jämte motioner. s. 1 i texten