Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse av 24 § 1 mom. och 39 § civilförsvarslagen den 22 april 1960 (nr 74)

1967-10-20 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1967:159, Med förslag till lag om ändrad lydelse av 24 § 1 mom. och 39 § civilförsvarslagen den 22 april 1960 (nr 74)

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 159 år 1967

1

Nr 159

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändrad lydelse av 24 § 1 mom. och 39 § civilförsvarslagen

den 22 april 1960 (nr 74); given Stockholms slott

den 20 oktober 1967.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden och lagrådets protokoll, föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse av 24 §

1 mom. och 39 § civilförsvarslagen den 22 april 1960 (nr 74).

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

Sven Andersson

Propositionens innehåll

I propositionen föreslås att byggnad som till väsentlig del är avsedd för

barnstuga undantas från skyddsrumsbyggnadsskjddighet. Undantaget kombineras

med möjlighet för länsstyrelsen att förbjuda användningen av barnstuga

under högsta civilförsvarsberedskap.

Förslagen föranleder ändring i civilförsvarslagen. Ändringen föreslås

träda i kraft den 1 januari 1968.

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml. Nr 159

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Knngl. Maj:ts proposition nr 159 år 1967

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 24 § 1 mom. och 39 § civilförsvarslagen den 22 april

1960 (nr 74).

Härigenom förordnas, att 24 § 1 mom. och 39 § civilförsvarslagen den 22

april 1960 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

24 §.

1 mom. Enskilda skyddsrum — — — -— — — — — — och läge.

Bestämmelserna i första stycket

.3 gälla icke i fråga om byggnad som

till väsentlig del är avsedd för barnstuga

som avses i 55 § barnavårdslagen

den 29 april 1960 (nr 97).

39 §.

Om alarmering---------

Länsstyrelsen äger--- -—- •—--

Under högsta civilförsvarsberedskap

äger länsstyrelsen förordna om

förbud mot användande av samlingslokal,

såvitt för besökande i lokalen

beräknat skyddsrum icke finnes att

tillgå.

--särskilda bestämmelser.

---förordnandet inhämtas.

Länsstyrelsen äger förordna att

under högsta civilförsvarsberedskap

förbud skall gälla mot användande av

samlingslokal, såvitt för besökande

i lokalen beräknat skyddsrum icke

finnes att tillgå, och av barnstuga,

såvitt skyddsrum icke finnes att tillgå

för de personer som barnstugan

är avsedd att hysa.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1968.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 159 år 1967

3

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

på Stockholms slott den 29 september 1967.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Andersson, Lange, Johansson, Holmqvist,

Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson,

Geijer, Odhnoff, Moberg.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler efter

gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om skyddsrumsbgggnadsskgldighet

för barnstugor och anför.

Socialstyrelsen har i skrivelse den 27 februari 1967 hemställt, att Kungl.

Maj :t till övervägande tar upp frågan om generell dispens från skyldigheten

att anordna skyddsrum i samband med byggandet av barnstuga. Över

framställningen har yttrande avgetts av civilförsvarsstyrelsen. Med anledning

av framställningen har vidare inom försvarsdepartementet i maj 1967

upprättats en promemoria med vissa synpunkter och förslag rörande

dispensgivning i samband med skyddsrumsbyggnadsskyldighet. Över promemorian

har yttranden avgetts av överbefälhavaren, civilförsvarsstyrelsen,

socialstyrelsen, överståthållarämbetet och samtliga länsstyrelser.

Nuvarande ordning

De grundläggande bestämmelserna för skyddsrumsbyggandet återfinns

i civilförsvarslagen den 22 april 1960 (nr 74) och civilförsvarskungörelsen

den 27 maj 1960 (nr 377).

För befolkningens skydd under krig finns allmänna skyddsrum och enskilda

skyddsrum. Allmänna skyddsrum inrättas i innerområdena och andra

särskilt riskfyllda delar av hotade orter. I övriga delar av dessa orter och i

de mindre utsatta orterna inrättas enskilda skyddsrum. De allmänna skyddsrummen

skall i första hand förläggas och dimensioneras med hänsyn till

den verksamhet, som är avsedd att fortgå inom området under krig. De

kan också utgöra katastrofskydd för dem som inte hunnit utrymma och i

väntan på transportlägenhet måste kunna beredas skydd. De enskilda

skyddsrummen är avsedda för skyddet av dem som bor eller uppehåller sig

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 159 år 1967

inom en anläggning eller byggnad. I orter som är avsedda att praktiskt taget

helt utrymmas vid krig eller krigsfara är de enskilda skyddsrummen främst

att betrakta som katastrof skydd. Inom områden som kan antas inte komma

att vara anfallsmål behöver skyddsrum inte inrättas.

Enskilt skyddsrum, som är det slag av skyddsrum som är aktuellt i detta

sammanhang, anordnas av ägaren till den anläggning eller byggnad för vilken

skyddsrummet är avsett. Skyddsrummet skall i regel inrättas inom

anläggningen eller byggnaden. Kan närbelägna anläggningar eller byggnader

inte lämpligen förses med skyddsrum var för sig skall gemensamt

skyddsrum vara anordnat. Med hänsyn till sin beskaffenhet kan skyddsrum

inrättas som bergfast skyddsrum eller normalskyddsrum. De enskilda

skyddsrummen anordnas i regel som normalskyddsrum. Normalskyddsrum

skall ge skydd mot tryckverkan av kärnvapen eller andra vapen på

sådant sätt att det motstår ett övertryck av en atmosfär på vissa orter och en

halv atmosfär på övriga orter. Normalskyddsrum skall också kunna motstå

belastningen om byggnaden störtar samman. Är skyddsrummet avsett för

bostadshus, skall det kunna hysa minst så många personer som beräknas i

allmänhet vara bosatta inom byggnaden under fredstid. Storleken av annat

enskilt skyddsrum bestäms med utgångspunkt i det antal personer som i

fredstid i regel samtidigt uppehåller sig där. Kungl. Maj:t kan för särskilda

fall förordna att enskilt skyddsrum skall fylla större krav på utrymme.

Civilförsvarsstyrelsen har meddelat särskilda tekniska bestämmelser för

anordnande av normalskyddsrum. I dessa ges även anvisningar för beräkning

av antalet personer som skall beredas skydd i skyddsrummet. Det kan

nämnas att för undervisningsanstalt har föreskrivits skyddsrumsutrymme

för 60 % av det antal personer som anstalten är avsedd för. Motsvarande

regler har getts för sjukhus och vårdanstalter.

Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, civilförsvarsstyrelsen

anger de områden eller platser där enskilda skyddsrum skall inrättas. I 24 §

1 mom. civilförsvarslagen regleras under fem punkter närmare vilka slag

av byggnader och anläggningar som inom dessa områden eller platser skall

förses med skyddsrum.

I första punkten upptas hamnar, flygplatser, j ärnvägsstationer och därmed

jämförliga anläggningar som är av vikt för den allmänna samfärdseln.

Enligt andra punkten skall skyddsrum anordnas för industriella anläggningar

vid vilka i regel minst 25 personer är sysselsatta samtidigt eller som

tillsammans med annan eller andra anläggningar utgör en grupp inom vilken

i regel minst 25 personer är sysselsatta.

Skyddsrum skall vidare enligt tredje punkten anordnas vid anläggningar

som inrymmer undervisnings- eller vårdanstalter eller hotell eller

pensionat och är avsedda att hysa minst 25 personer. Barnstuga som regelbundet

mottar barn för begränsad del av dygnet, såsom lekskola, daghem

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 159 år 1967

eller fritidshem, är enligt 55 § barnavårdslagen den 29 april 1960 (nr 97)

en särskild form av barnavårdsanstalt. Barnstugorna faller alltså under

bestämmelsen i denna punkt.

Enligt fjärde punkten skall skyddsrum anordnas för byggnader, som

är uppförda i mera än två våningar och som till väsentlig del är avsedda

för bostads-, kontors- eller affärsändamål. Från skyldigheten är undantagna

en- och tvåfamilj shus. I anvisningar till länsstyrelserna rörande tillämpningen

av punkten har civilförsvarsstyrelsen uttalat att skyddsrumsskyldiglieten

inte heller bör omfatta rad- eller kedjehus.

Slutligen kan länsstyrelsen enligt femte punkten förordna att skyddsrum

skall anordnas även för andra anläggningar och byggnader, där människor

bor eller ändå vanligen vistas, än de som nämns i de tidigare punkterna,

om länsstyrelsen finner skyddsrum behövligt med hänsyn till anläggningens

eller byggnadens beskaffenhet och läge. Som exempel på anläggningar

och byggnader, för vilka sådant förordnande kan bli aktuellt, kan nämnas

oljeanläggningar, lagerlokaler och förvaltningsbyggnader.

Enligt 30 § civilförsvarslagen kan länsstyrelsen medge undantag från

lagens bestämmelser om skyddsrumsbyggnadsskyldighet samt skyddsrummens

beskaffenhet, läge och storlek. Förutsättningen härför är att

uppfyllandet av de uppställda fordringarna skulle medföra oskälig kostnad.

Även i andra fall kan länsstyrelsen medge undantag, dock endast i

den mån det kan ske utan att skäliga anspråk på skydd eftersatts.

Slutligen föreskrivs i 39 § civilförsvarslagen att länsstyrelsen under högsta

civilförsvarsberedskap får förordna om förbud mot att använda samlingslokal,

om skyddsrum som är beräknat för besökande i lokalen inte finns att

tillgå. Bestämmelsen bör jämföras med uppräkningen i 24 § 1 mom. civilförsvarslagen

där samlingslokal inte nämns särskilt bland de byggnader

som skall förses med skyddsrum.

Socialstyrelsens framställning och departementspromemorian

Socialstyrelsen framhåller att för den som bygger en barnstuga innebär

inrättande av skyddsrum en merkostnad av 700—1 000 kr. per plats. Dessutom

blir tiden för uppförandet förlängd. Statsmakterna har för anordnande

av dag- och fritidshem ställt statsbidrag till förfogande som syftar till

att i stort sett motsvara kostnaderna för att bygga en serietillverkad barnstuga.

Skulle dessa kostnader öka med omkring 1 000 kr. per plats medför

detta en förskjutning av kostnadsfördelningen mellan staten och anordnarna

av dag- och fritidshem. Det förhållandet att anordnare av barnstugor inte

har möjlighet att förutse om dispens från skyldighet att inrätta skyddsrum

kommer att beviljas synes allvarligt ha påverkat villigheten att bygga nya

barnstugor. Anordnarna har i flera fall sagt sig vara tveksamma om de skall

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 159 år 1967

fortsätta med planerandet. Enligt socialstyrelsen hotas den lovande utvecklingen

på barnstugeområdet. Socialstyrelsen hemställer därför, att Kungl.

Maj :t överväger frågan om generell dispens från skyldigheten att anordna

skyddsrum i samband med byggandet av barnstugor.

I departementspromemorian förs fram vissa allmänna synpunkter rörande

dispens från skyddsrumsbyggnadsskyldighet. Däremot tas inte ställning

till frågan om dispens bör beviljas för barnstugor. Det konstateras emellertid

att civilförsvarslagens utformning lägger hinder i vägen för Kungl. Maj :t

att meddela sådan dispens som åsyftas i socialstyrelsens framställning. Enligt

promemorian är vissa dispensärenden, särskilt frågor om mer generella

dispenser, av sådan vikt, bl. a. med hänsyn till pågående planläggning, och

av sådan principiell innebörd att de bör avgöras av Kungl. Maj :t. Det föreslås

därför i promemorian att 30 § civilförsvarslagen ges en mera generell karaktär

samtidigt som dispensrätten läggs på, i första hand, Kungl. Maj :t så att

dispensgivningen blir sammanhållen och enhetlig. Det förutsätts att dispensgivningen

kan decentraliseras till länsstyrelserna och att Kungl. Maj :t i

samband med en eventuell decentralisering meddelar behövliga föreskrifter

i ämnet. Vidare föreslås att dispens från skyddsrumsbyggnadsskyldighet

skall kunna kombineras med förbud att använda anläggningen eller byggnaden

under civilförsvarsberedskap. Förbudet i 39 § civilförslagslagen föreslås

alltså utvidgat till att gälla också andra lokaler än samlingslokaler.

Enligt promemorian skapas härigenom ett smidigt instrument för dispensgivningen

utan att skyddssynpunkterna eftersätts.

Remissyttrandena

Civilförsvarsstyrelsen erinrar i sitt yttrande över socialstyrelsens

framställning om att själva systemet med anordnande av enskilda

skyddsrum i samband med löpande bebyggelse hittills har fungerat bra och

nu torde betraktas som en integrerande del i själva byggandet. Om generell

dispens skulle beviljas för alla barnstugor kan motsvarande krav komma att

resas för andra undervisnings- och vårdanstalter av dagkaraktär. Därmed

skulle den hittillsvarande principiella inställningen till skyddsrumsbyggnadsskyldigheten

på delta område ha frångåtts utan att konsekvenserna

härav prövats närmare. Styrelsen understryker emellertid, att tolkningssvårigheter

kan uppkomma för länsstyrelserna i fråga om reglerna för dispens.

Mycket skiftande grunder har tillämpats vid den hittillsvarande dispensgivningen

för barnstugor. Styrelsen uttalar sig för en vidgad användning av

dispensförfarandet. Tills vidare bör länsstyrelserna enligt styrelsen bevilja

dispens när barnstugor anordnas inom redan befintliga bebyggelseområden

utan att gemensamt skyddsrum kan inrättas. Betydande merkostnader kan

annars uppkomma i sådana fall. Dispens bör beviljas även när det finns närbelägna

skyddsrum som under dagtid beräknas ha utrymme också för barnstugornas

behov.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 159 år 1967

7

I samband med remissbehandlingen av departementspromemorian har

överbefälhavaren samt länsstyrelserna i Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs,

Kalmar, Gotlands, Kristianstads, Skaraborgs, Kopparbergs, Västerbottens

och Norrbottens län även berört den av socialstyrelsen väckta frågan.

Samtliga dessa myndigheter avstyrker generell dispens för barnstugor.

Överbefälhavaren biträder civilförsvarsstyrelsens ståndpunkt. Länsstyrelserna

i Kronobergs, Kalmar, Gotlands och Skaraborgs län anser likaledes,

att det inte finns någon anledning att i dispenshänseende skilja barnstugor

från andra undervisnings- och vårdanstalter av dagkaraktär. Länsstyrelsen

i Skaraborgs län finner det i princip angeläget att barn och vårdpersonal som

vistas i barnstugor så långt det är ekonomiskt rimligt bereds motsvarande

skydd mot skada av fientlig verksamhet som de vilka vistas i andra undervisnings-

och vårdanstalter. Även länsstyrelsen i Östergötlands län anser

att generell dispens för barnstugor inte bör meddelas med hänsyn till de

konsekvenser sådan dispens sannolikt skulle få beträffande andra intressegrupper

av samma slag.

Länsstyrelserna i Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Kristianstads, Kopparbergs

och Västerbottens län erinrar vidare om barnstugornas betydelse

ur beredskapssynpunkt. Enligt länsstyrelserna i Jönköpings och Västerbottens

län är det angeläget att barnstugorna är i drift under civilförsvarsberedskap.

Länsstyrelsen i Kristianstads län uttalar, att barnstugorna måste

kunna användas för sitt ändamål till dess högsta civilförsvarsberedskap

eller utrymning anbefallts. Länsstyrelsen i Kalmar län framhåller liksom

länsstyrelsen i Kronobergs län, att behovet av barnstugor troligen blir större

under beredskap och krig än i fred. Länsstyrelsen i Kopparbergs län uttalar

att barnstugor med skyddsrum otvivelaktigt ger statsmakterna större

handlingsfrihet i en krissituation där frågan om utrymning aktualiserats.

Avvägningen gäller enligt länsstyrelsen således om man skall bygga billigare

barnstugor uteslutande för fredsändamål eller något dyrare sådana

som är användbara även under beredskap och krig.

Länsstyrelsen i Norrbottens län uppger sig inte kunna biträda socialstyrelsens

strävan att ge generell dispens för en första typ av hus som ligger

innanför skyddsrumsbestämmelserna. Enligt länsstyrelsen bör socialstyrelsen

snarare söka ge kommuner och andra som bygger barnstugor sådana

resurser att gällande skyddsrumsbestämmelser kan följas.

Länsstyrelsen i Östergötlands län anser att dispensgivningen i fråga

om enskilda barnstugor bör vara liberal. Enligt länsstyrelsen i Skaraborgs

län synes det däremot inte lämpligt att särskilda regler om liberal dispensgivning

meddelas just för barnstugor. Länsstyrelsen anser att nu aktuella

önskemål om en liberal behandling i huvudsak har kunnat tillgodoses med

tillämpning av gällande lag. Länsstyrelsen i Kalmar län anser likaledes

att någon principiell ändring av gällande dispensregler inte synes motiverad.

Länsstyrelserna i Jönköpings, Kristianstads och Västerbottens län

framhåller att barnstugor bör kunna befrias från skyddsrumsbyggnads
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 159 år 1967

skyldighet om de är belägna inom rimligt gångavstånd —■ ca 100 m — från

byggnad med tillräckligt antal disponibla skyddsrumsplatser. Det bör dock

enligt länsstyrelserna i Jönköpings och Västerbottens län inte komma i fråga

att sända hem barnen för att söka upp skyddsrum i anslutning till bostaden.

Även länsstyrelsen i Kalmar län anser att gångavståndet till närbeläget

skyddsrum inte bör överstiga 100 m. Länsstyrelsen i Västerbottens län tilllägger,

att det kan ifrågasättas att generellt befria barnstuga med mindre än

40 platser från skyddsrumsbyggnadsskyldighet.

Förslaget i departementspromemorian att ge Kungl. Maj :t

en generell rätt att ge dispens från skyddsrumsbyggnadsskyldighet och

därmed möjlighet att sammanhålla dispensgivningen avstyrks av överbefälhavaren,

civilförsvarsstyrelsen samt länsstyrelserna i Stockholms,

Östergötlands och Norrbottens län. Civilförsvarsstyrelsen anser, att en

allmän möjlighet att i administrativ väg ge dispens från skyddsrumsbyggnadsskyldighet

betänkligt kan rubba lagstiftningens ändamål att ge

den enskilde individen ett visst angivet skydd. Styrelsen har emellertid

tillkallat en utredningsman för att biträda med utarbetande av vissa anvisningar

till ledning för dispensbedömningen. Överbefälhavaren är av

samma uppfattning som civilförsvarsstyrelsen men anser det angeläget att

centrala anvisningar utfärdas för länsstyrelserna vilket ankommer på civilförsvarsstyrelsen.

Överståthållarämbetet och länsstyrelsen i Stockholms län

finner att Kungl. Maj :ts inflytande helt synes vara tillgodosett genom att

Kungl. Maj :t i regeringsrätten är högsta besvärsinstans och i statsrådet

kan utfärda bindande anvisningar till länsstyrelserna. Länsstyrelsen i

Östergötlands län anser, att en enhetligare bedömning och samtidigt en

smidig handläggning av hithörande ärenden bör säkras genom centralt

utfärdade anvisningar men inte genom centralisering av dispensgivningen.

Även länsstyrelsen i Norrbottens län anser, att skyddsrumsfrågan för

barnstugor bör lösas utan lagändring i avvaktan på resultatet av den utlovade

angelägna utredningen om tekniska och ekonomiska skyddsrumsfrågor

samt skyddsrumsbyggandets anslutning till moderna byggmetoder.

Det i departementspromemorian framlagda förslaget att vidga rätten att

meddela förbud att använda anläggning eller byggnad under civilförsvarsberedskap

och därmed öppna möjlighet att kombinera undantag från

skyddsrumsbyggnadsskyldighet med sådant förbud avstyrks av överbefälhavaren,

civilförsvarsstyrelsen samt länsstyrelserna i Kalmar, Kristianstads,

Malmöhus, Hallands och Norrbottens län. Civilförsvarsstyrelsen uttalar,

att det i praktiken inte är möjligt att annat än i bestämda fall kombinera

befrielse från skyddsrumsbyggnadsskyldighet med användningsförbud.

Överbefälhavaren är av samma uppfattning. En dylik kombination

kan enligt överbefälhavaren och civilförsvarsstyrelsen få allvarliga konsekvenser

för samhällslivet under beredskap, exempelvis i fråga om trafikanläggningar

och skollokaler. Enligt länsstyrelsen i Malmöhus län är det

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 159 år 1967

9

angeläget ur såväl skyddssynpunkt som rättssäkerhetssynpunkt att förbudet

begränsas till särskilda slag av byggnader som anges i civilförsvarslagen.

Länsstyrelsen i Kalmar län hävdar, att dispenser som grundas på

förbud att använda lokaler under beredskap skapar så stora problem att

sådana dispenser inte bör ges. Länsstyrelsen i Hallands län anser, att

kombinationen av dispens med förbud alltför mycket kommer att påverka

bedömningen av dispensfrågan och att det är svårt att avgöra om en

byggnad behövs under beredskap och krig. Länsstyrelsen i Norrbottens län

menar som förut sagts att skyddsrumsfrågan för barnstugor bör lösas utan

lagändring. Länsstyrelsen i Kristianstads län framhåller att vad som behövs

i första hand är centralt utfärdade anvisningar.

I övrigt tillstyrker remissinstanserna de framlagda förslagen eller lämnar

dem utan erinran. Enligt socialstyrelsen är det angeläget att möjlighet

öppnas för Kungl. Maj :t att hålla samman dispensgivningen och i samband

med en eventuell decentralisering av denna till länsstyrelserna utfärda förenlietligande

föreskrifter i ämnet. Länsstyrelsen i Uppsala län anser möjligheten

att lämna generella dispenser kunna bli ett smidigt instrument för

att anpassa skyddsrumsbyggnadsbestämmelserna till utvecklingen inom

byggnadsområdet. Länsstyrelsen i Hallands län framhåller att bättre möjligheter

skapas för en enhetlig tillämpning över hela riket av dispensregeln.

Överståthållarämbetet och länsstyrelsen i Stockholms län uttalar, att det

är angeläget att dispens från skyddsrumsbyggnadsskyldighet kan kombineras

med förbud att använda byggnaden eller anläggningen under civilförsvarsberedskap.

Flera av de myndigheter som tillstyrker den föreslagna möjligheten till

centralisering av dispensgivningen gör dock vissa reservationer. Länsstyrelsen

i Kalmar län anser sålunda som förut sagts att någon principiell ändring

av de gällande dispensreglerna i och för sig inte synes motiverad. Enligt

länsstyrelsen i Södermanlands län bör dispens från skyldighet att anordna

skyddsrum lämnas endast i undantagsfall. Länsstyrelserna i Gotlands,

Göteborgs och Bohus samt Värmlands län förutsätter att dispensrätten

delegeras till länsstyrelserna, enligt länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus

län dock med undantag av dispenser av generell karaktär. Länsstyrelserna

i Uppsala, Södermanlands, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Skaraborgs,

Värmlands, Örebro, Västmanlands, Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands

län understryker behovet av centralt utfärdade anvisningar för dispensgivningen.

Länsstyrelserna i Södermanlands och Jämtlands län tillstyrker

förslaget i promemorian endast under förutsättning att tillämpningsföreskrifter

meddelas. Enligt länsstyrelsen i Gotlands län är det likgiltigt

om dessa meddelas av Kungl. Maj :t eller civilförsvarsstyrelsen.

Länsstyrelsen i Västmanlands län framhåller att anvisningar behövs

även för tolkningen av bestämmelserna i 24 § 1 mom. civilförsvarslagen.

Länsstyrelsen i Malmöhus län understryker att det är av största vikt atf

man snarast kommer till rätta med sådana oformligheter i 24 § 1 mom.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 159 år 1967

civilförsvarslagen som att exempelvis skyddsrumsbyggnadsskyldighet föreligger

för en barnstuga eller industriell anläggning rymmande 25 personer,

medan motsvarande skyldighet inte föreligger för ett kontors- eller varuhus

i en eller två våningar med 200 anställda.

Departementschefen

Nuvarande riktlinjer för anordnande av skyddsrum till skydd för befolkningen

i krigstid antogs av riksdagen år 1956 (prop. 1956: 185; L2U 52;

rskr. 376). I stort sett grundas bestämmelserna på de principer för allmänt

och enskilt skyddsrumsbyggande som tillkom redan åren 1940 och

1944, då de första civilförsvarsförfattningarna utformades. Den översyn

som gjordes år 1956 var eif led i förnyelsen av civilförsvaret efter förslag av

1953 års civilförsvarsutredning. Översynen avsåg främst anpassning av

skyddsrumsbyggandet till de nya riktlinjerna för en omfattande planläggning

av utrymning. De grundläggande bestämmelserna återfinns i civilförsvarslagen

och civilförsvarskungörelsen.

Allmänna skyddsrum skall finnas i innerområdena och andra särskilt

riskfyllda delar av utsatta orter. I övrigt skall enskilda skyddsrum finnas

i fastigheterna. De allmänna skyddsrummen förläggs och dimensioneras

i första hand med hänsyn till den verksamhet som är avsedd att fortgå

inom området under krig. I den mån belägenheten medger det, kan de

också användas av dom som av olika skäl inte har utrymt området (katastrofberedskap).

De enskilda skyddsrummen är avsedda för dem som

bor, arbetar eller annars vistas i anläggningen eller byggnaden. Det ankommer

på ägaren att inrätta skyddsrummet. Enskilt skyddsrum inrättas i

regel som normalskyddsrum. Inom områden som antas inte komma att

Arara anfallsmål inrättas inte skyddsrum. Den närmare prövningen av var

skyddsrum skall anordnas görs av Kungl. Maj :t. Enskilda skyddsrum skall

inrättas företrädesvis i orter av storleken 5 000 invånare och däröver, f. n.

ca 200 orter. Skyddsrum skall i princip anordnas för bostads- och kontorsfastigheter

med mer än två våningar, industrier med mer än 25 anställda,

undervisnings- och vårdanstalter som är avsedda att hysa mer än 25 personer,

vissa kommunikationsanläggningar m. m. Skyddsrummen inrättas

endast i byggnader som nyuppförs. Den äldre bebyggelsen berörs alltså

inte av skyddsrumsåtgärderna även om den formellt omfattas av skyldigheten

i fråga. Undantag från skyddsrumsbyggnadsskyldigheten får medges

av länsstyrelsen om anordnandet skulle medföra oskäliga kostnader. Undantag

får även medges i annat fall, om det kan ske utan att skäliga anspråk

på skydd eftersätts.

Med stöd av dessa bestämmelser bär ett förhållandevis stort antal enskilda

skyddsrum tillkommit i nya byggnader sedan år 1940. Årligen tillkommer

ca 200 000 skyddsrumsplatser. Sammanlagt finns det f. n. inemot 3 milj.

platser. Kostnaden för att inrätta normalskyddsrum i en fastighet beräknas

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 159 år 1967

11

motsvara ca 2 % av kostnaden för byggnaden i dess helhet. Ersättning

av statsmedel kan utgå, om någon ålagts att anordna enskilt skyddsrum av

särskild beskaffenhet eller storlek. Statsbidrag utgår vidare till kommunerna

för bl. a. skyddsrum i undervisningsanstalter. I motion till årets riksdag

(1967:11:919) har föreslagits att statsbidrag skall utgå även när kommun

åläggs att anordna skyddsrum vid barnstugor. Riksdagen har ännu

inte tagit ställning till motionen.

Barnstuga som regelbundet tar emot barn för begränsad del av dygnet,

såsom lekskola, daghem eller fritidshem, är en särskild form av barnavårdsanstalt

och omfattas alltså av skyddsrumsbyggnadsskyldighet om den

är avsedd att hysa mer än 25 personer. Socialstyrelsen har nu tagit upp

frågan om generell dispens från skyldigheten att anordna skyddsrum i

samband med byggande av barnstugor. Civilförsvarsstyrelsen har i yttrande

över framställningen avstyrkt generell dispens men uttalat sig för en vidgad

användning av den i civilförsvarslagen medgivna dispensmöjligheten. I anslutning

till framställningen har en promemoria upprättats inom försvarsdepartementet.

I denna tas inte ställning till frågan om skyddsrum för barnstugor.

Däremot föreslås att Kungl. Maj :t får en allmän rätt att ge dispens

och därmed möjlighet att hålla samman dispensgivningen i skyddsrumsärenden.

Vidare föreslås att dispens skall kunna kombineras med förbud

att använda den berörda anläggningen eller byggnaden under civilförsvarsberedskap.

Vid remissbehandlingen av promemorian har åtskilliga

myndigheter även berört socialstyrelsens framställning. Samtliga dessa

myndigheter avstyrker generell dispens för barnstugor.

Frågan om skyldighet att anordna skyddsrum i samband med byggande

av barnstuga har redan avhandlats vid årets riksdag. I anledning av en

fråga i andra kammaren (prot. nr 5 s. 3) rörande vikten av att utbyggnaden

av barnstugor inte utsätts för förseningar på grund av att skyddsrumsbyggnadsskyldighet

föreligger meddelade statsrådet Lundkvist som då

handlade frågor rörande civilförsvaret, att han avsåg att begära bemyndigande

att tillkalla en utredning om vissa tekniskt-ekonomiska skyddsrumsfrågor

och att det senare kunde bli aktuellt med en principdiskussion

om det var riktigt att kräva skyddsrumsanordningar för anläggningar

av detta slag. Andra lagutskottet har därefter hänvisat till denna utredning

i ett av riksdagen godkänt utlåtande (L2U 1967:43) över två motioner

med förslag om översyn av bl. a. omfattningen av skyldigheten att anordna

enskilda skyddsrum. Inom försvarsdepartementet kartläggs f. n. olika

tekniskt-ekonomiska alternativ för skyddsrumsbyggandet. Därvid övervägs

också de mer principiella frågorna om skyddsrumsbyggnadsskyldighetens

omfattning.

Skyddsrumsbyggandet har ansetts vara en av de väsentliga åtgärderna

för att ge befolkningen skydd i krigstid. De grundläggande principerna

för skyddsrumspliktens omfattning bör inte ändras utan att konsekvenserna

av en sådan ändring blivit utredda. Det kan därför vara ägnat

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 159 år 1967

att inge betänkligheter att nu ta upp frågan om generell dispens för en

grupp av byggnader som omfattas av skyddsrumsbyggnadsskyldigheten. Å

andra sidan intar barnstugorna i vissa hänseenden en särställning bland

de anläggningar och byggnader som omfattas av skyddsrumsbyggnadsskyldighet.

Frågan om dispens för barnstugor synes därför kunna prövas utan

att den principiella inställningen till skyddsrumsplikten rubbas, och dispens

för sådana byggnader synes inte heller kunna åberopas som skäl för undantag

för andra slag av anläggningar eller byggnader för vilka skyddsrumsskyldighet

föreligger.

Barnstugorna uppförs numera i regel som källarlösa paviljongbyggnader

i anslutning till befintlig bostadsbebyggelse. Kostnaden för att uppföra

skyddsrum i sådana barnstugor har av socialstyrelsen angetts till 700—

1 000 kr. per skyddsrumsplats. Som jämförelse kan nämnas att normalkostnaden

för skyddsrumsplats i normalskyddsrum av lägre skyddsklass

är beräknad till ca 250 kr. och i normalskyddsrum av högre skyddsklass

till ca 300 kr. Det bör i detta sammanhang erinras om att redan enligt nuvarande

bestämmelser dispens kan medges om anordnandet av skyddsrum

medför oskäliga kostnader.

Vidare bör beträffande skyddssynpunkten följande framhållas. Barnstugor,

dvs. lekskolor, daghem och fritidshem, är avsedda för mottagning

av barn under dagtid. Behovet av särskilt skyddsrumsskydd för barnen

och personalen vid barnstugorna är alltså begränsat till denna del av

dygnet. De fristående barnstugorna är — i motsats till skolor och vissa

andra vårdanstalter — vanligen ganska små institutioner, i de flesta fall

inte avsedda för fler än 30—45 barn. De är i regel uppförda i nära anslutning

till bostadsbebyggelse där skyddsrum finns. Det bör därför inte

möta svårigheter att bereda barnen och den tjänstgörande personalen plats

i skyddsrum i närbeläget bostadshus under de tider barnstugorna är öppna.

Beaktas bör även att skyddsrumsbyggnadsskyldighet överhuvudtaget inte

föreligger för barnstugor som är avsedda att hysa mindre än 25 personer.

För min del anser jag övervägande skäl tala för att byggnader som till

väsentlig del är avsedda för barnstugor undantas från skyddsrumsbyggnadsskyldighet.

Jag förutsätter då att man vid planerandet av barnstugor

tar all hänsyn till skyddssynpunkten så att barnstugorna — såsom redan

nu i regel torde vara fallet — blir uppförda inom rimligt gångavstånd, 100

—200 in, från närmaste skyddsrum.

Undantag från skyddsrumsbyggnadsskyldigheten enligt här angivna riktlinjer

torde i och för sig kunna medges av länsstyrelserna inom ramen för

gällande bestämmelser i civilförsvarslagen. Det har emellertid framgått

att den hittillsvarande dispensgivningen skett efter skiftande grunder och

att det förhållandet, att det inte kunnat förutses om dispens skulle komma

att beviljas, verkat allvarligt hämmande på den från sociala synpunkter

önskvärda fortsatta utbyggnaden av barnstugeverksamheten. Med hänsyn

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 159 år 1967

ilärtill bör i civilförsvarslagen tas in bestämmelse att ifrågavarande barnstugor

är undantagna från skyddsrumsbyggnadsskyldighet. Undantaget

bör kombineras med en bestämmelse som ger länsstyrelserna rätt att redan

i fred förbjuda användningen av skyddsrumslösa barnstugor under högsta

civilförsvarsberedskap. Möjlighet måste finnas att stänga en barnstuga om

fientligt anfall väntas och skydd inte finns att tillgå i närheten. F. n. gäller

enligt 39 § civilförsvarslagen att länsstyrelse kan utfärda motsvarande förbud

beträffande samlingslokal. Denna bestämmelse är emellertid så utformad

att förbudet kan ges först sedan högsta civilförsvarsberedskap inträtt.

Det synes lämpligt att i detta sammanhang sådan ändring vidtas i

bestämmelsen att förbudet skall — i enlighet med vad som förordats beträffande

barnstugor — kunna utfärdas redan innan högsta civilförsvarsberedskap

råder.

Av det anförda framgår att jag inte ansluter mig till den i promemorian

väckta tanken att centralisera dispensgivningen i skyddsrumsfrågor i allmänhet

till Kungl. Maj :t. Dispenser bör även i fortsättningen ges av länsstyrelserna.

I samband med remissbehandlingen av departementspromemorian

har emellertid åtskilliga myndigheter understrukit behovet av

centralt meddelade anvisningar för dispensgivningen. Föreskrifter har ansetts

nödvändiga även till ledning för tillämpningen av civilförsvarslagens

bestämmelser om skyddsrumsbyggnadsskyldighetens omfattning. Erforderliga

anvisningar och föreskrifter bör meddelas av civilförsvarsstyrelsen. Bestämmelserna

i civilförsvar skungörelsen om styrelsens skyldigheter i dessa

hänseenden är emellertid inte alldeles entydiga. Jag ämnar därför senare

föLeslå Kungl. Maj :t ändringar i dessa bestämmelser.

I enlighet med det anförda har inom försvarsdepartementet utarbetats

förslag till lag om ändrad lydelse av 2b § 1 mom. och 39 § civilförsvarslagen

den 22 april 1960 (nr 7b). Lagändringen bör träda i kraft den 1 januari

1968.

Lagförslaget torde få fogas vid statsrådsprotokollet i detta ärende som

bilaga.1

Jag hemställer att lagrådets utlåtande över förslaget inhämtas för det i

87 § regeringsformen avsedda ändamålet genom utdrag av protokollet.

Vad föredraganden sålunda med

instämmande av statsrådets övriga

ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

1 Bilagan, som är likalydande med det vid propositionen fogade lagförslaget, har uteslutits här.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 159 år 1967

Utdrag av protokoll, hållet i lagrådet den 20 oktober 1967.

Närvarande:

f. d. justitierådet Lind,

justitierådet Alexanderson,

regeringsrådet Ringdén,

justitierådet Westerlind.

Enligt lagrådet denna dag tillhandakommet utdrag av protokoll över

försvarsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av

Halland, i statsrådet den 29 september 1967, hade Kungl. Maj :t förordnat,

att lagrådets utlåtande skulle för det i 87 § regeringsformen avsedda ändamålet

inhämtas över upprättat förslag till lag om ändrad lydelse av 24 §

1 mom. och 39 § civilförsvarslagen den 22 april 1960 (nr 7k).

Förslaget, som finns bilagt detta protokoll, hade inför lagrådet föredragits

av hovrättsassessorn C.-I. Skarstedt.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

Ingrid Hellström

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 159 år 1967

15

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

på Stockholms slott den 20 oktober 1967.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Kling, Holmqvist, Aspling, Palme, SvenEric

Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Odhnoff, Wickman,

Moberg.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler efter

gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter lagrådets utlåtande

över förslag till lag om ändrad lydelse av 24 § 1 mom. och 39 § civilförsvarslagcn

den 22 april 1960 (nr 74).

Föredraganden upplyser, att lagrådet lämnat lagförslaget utan erinran,

och hemställer, att Kungl. Maj :t genom proposition föreslår riksdagen att

antaga förslaget.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen skall avlåtas

proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. 2LU 1967:69 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 24 § 1 mom. och 39 § civilförsvarslagen den 22 april 1960 s. 1 i texten
  2. SU 1967:177 Utlåtande i anledning av motion om statsbidrag för anordnande av skyddsrum m. m. s. 1 i texten