Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag med särskilda bestämmelser om riksbankens sedelutgivning, m. in

1967-02-24 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1967:46, Med förslag till lag med särskilda bestämmelser om riksbankens sedelutgivning, m. in

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 46 år 1967

1

Nr 46

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag med

särskilda bestämmelser om riksbankens sedelutgivning,

m. in.; given Stockholms slott den 24 februari

1967.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

1) antaga härvid fogade förslag till lag med särskilda bestämmelser om

riksbankens sedelutgivning;

2) bifalla det förslag i övrigt, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att särskilda bestämmelser om undantag från

riksbankslagens föreskrifter beträffande riksbankens sedelutgivningsrätt

skall gälla även för tiden den 1 juli 1967—den 30 juni 1968. Därvid föreslås,

att maximibeloppet för sedelutgivningsrätten höjs från 9 900 till 10 500 milj.

kr.

Vidare föreslås att riksbanken under samma tid får fortsatt befrielse från

skyldigheten att vid anfordran inlösa bankens sedlar med guld. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 46

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr h6 år 1967

Förslag

till

Lag

med särskilda bestämmelser om riksbankens sedelutgivning

Härigenom förordnas, att under tiden den 1 juli 1967—den 30 juni 1968

följande särskilda bestämmelser skall gälla i stället för bestämmelserna i

9 § och 11 § första stycket lagen den 30 juni 1934 (nr 437) för Sveriges

riksbank1.

1 §•

Riksbanken får utge sedlar till ett belopp av högst tiotusenfemhundra

miljoner kronor.

2 §.

Under tid då riksdagen ej håller session äger Konungen på framställning

av fullmäktige i riksbanken och efter hörande av fullmäktige i riksgäldskontoret

medge riksbanken att utge sedlar till ett belopp av ytterligare högst

sjuhundra miljoner kronor, om det är nödvändigt med hänsyn till utomordentliga

omständigheter. Blir sådant medgivande icke godkänt av riksdagen

inom tjugo dagar från början av nästa session, upphör medgivandet att

gälla vid utgången av nämnda tid.

3 §•

Som riksbankens metalliska kassa räknas allt guldmynt och omyntat

guld som tillhör riksbanken. 1

1 Senaste lag i ämnet se 1966: 128.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1967

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

24 februari 1967.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Lange, Kling, Edenman, Holmqvist, Aspling, Palme,

Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Odhnoff.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga angående särskilda

bestämmelser om riksbankens sedelutgivning, m. m., och anför.

Riksbankens rätt att utge sedlar grundas på stadgande i 72 § regeringsformen.

Enligt detta lagrum har riksbanken även skyldighet att vid anfordran

lösa in utgivna sedlar med guld efter deras lydelse, om inte Kungl.

Maj :t och riksdagen i viss ordning medger undantag från denna skyldighet.

Enligt 9 § första stycket lagen den 30 juni 1934 (nr 437) för Sveriges riksbank

(riksbankslagen) är riksbankens rätt att ge ut sedlar begränsad

till det belopp, som motsvarar dubbla summan av riksbankens metalliska

kassa beräknad enligt 11 §, jämte ett ytterligare belopp av 350 milj.

kr. Enligt 9 § andra stycket kan riksbanken under vissa förutsättningar

få bemyndigande att ge ut sedlar till ett belopp av ytterligare högst 350

milj. kr. Den utelöpande sedelmängden skall dock så snart ske kan nedbringas

med ett belopp motsvarande vad som utgetts med stöd av ett sådant

bemyndigande.

Enligt 10 § (ändrad senast genom SFS 1965:444) skall bankens utelöpande

sedlar, till den del de överstiger bankens metalliska kassa, motsvaras

av vissa i paragrafen angivna tillgångar sammanräknade, den s. k. supplementära

sedeitäckningen. Dessa tillgångar innefattar huvudsakligen svenska

statspapper och vissa andra s. k. guldkantade obligationer, likvida utländska

valutatillgångar, växlar, lån mot säkerhet av statspapper eller andra guldkantade

obligationer samt tillgodohavande hos Internationella valutafonden.

Som riksbankens metalliska kassa skall enligt 11 § första stycket räknas

riksbankens guld inom landet samt intill ett belopp motsvarande 15 %

av hela metalliska kassan banken tillhörigt guld som är nedsatt på utrikes

ort eller under transport och försäkrat på betryggande sätt. Den metalliska

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1967

kassan får inte bibehållas vid lägre belopp än 150 milj. kr. (11 § andra

stycket).

Riksbankslagens bestämmelser om sedeltak och sedeltäckning har inte

ägt tillämpning sedan år 1940. En redogörelse för författningar i detta ämne,

utfärdade år 1939 och senare, har lämnats i prop. 1966:44 s. 4. Enligt

lagen den 29 april 1966 (nr 128) med särskilda bestämmelser om riksbankens

sedelutgivning gäller under tiden den 1 juli 1966—den 30 juni 1967

i stället för stadgandena i 9 § och 11 § första stycket riksbankslagen särskilda

bestämmelser. Riksbanken får sålunda utge sedlar till ett maximibelopp

av 9 900 milj. kr. Därutöver får Kungl. Maj :t under tid när riksdagen

inte håller session på framställning av riksbanksfullmäktige medge riksbanken

att ge ut sedlar till ett belopp av ytterligare högst 700 milj. kr., om

det är nödvändigt med hänsyn till utomordentliga omständigheter. Medgivandet

upphör att gälla om riksdagen inte godkänner det inom 20 dagar

från början av nästa riksdagssession.

Som riksbankens metalliska kassa räknas allt guldmynt och omyntat

guld som tillhör riksbanken.

Genom kungörelsen den 29 april 1966 (nr 129) om befrielse för riksbanken

under viss tid från skyldigheten att inlösa av banken

utgivna sedlar med guld har Kungl. Maj :t med stöd av riksdagens

medgivande befriat riksbanken från denna skyldighet för tiden t. o. m.

den 30 juni 1967. Banken har dock rätt att dessförinnan återuppta inlösningen

av bankens sedlar, om förhållandena ger anledning till detta.

Angående utredningar om riksbankens sedelutgivningsrätt samt bankoutskottets

utlåtanden i anledning av den provisoriska lagstiftningen hänvisas

till prop. 1965: 72 s. 6. Vidare må nämnas att bankoutskottet behandlat

frågan om den provisoriska lagstiftningen senast i B:oU 1966: 24.

1 skrivelse den 18 januari 1967 har fullmäktige i riksbanken hemställt

att gällande lagstiftning med särskilda bestämmelser rörande riksbankens

sedelutgivningsrätt ges förlängd giltighet till utgången av juni 1968 och att

maximibeloppet för sedelutgivningsrätten i samband därmed höjs till 10 500

milj. kr. Härjämte har fullmäktige begärt att riksbanken för tiden den 1

juli 1967—den 30 juni 1968 fritas från skyldigheten att inlösa sina sedlar

med guld, med rätt dock för riksbanken att före utgången av denna tid

återuppta inlösningen av bankens sedlar om förhållandena ger anledning

till detta.

I skrivelsen har fullmäktige anfört.

Vid utgången av år 1966 utgjorde beloppet utelöpande sedlar 9 297 milj.

kr. Det högsta beloppet under året redovisades emellertid den 23 december

och uppgick till 9 590 milj. kr. När sedelomloppet var som störst under året

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr i6 år 1967

5

förelåg sålunda en marginal för ytterligare sedelutgivning om 310 milj. kr.,

motsvarande omkring 3,2 % av den då utelöpande sedelmängden. Om beloppet

utelöpande sedlar vid de skilda rapportdagarna under år 1966 jämförs

med motsvarande siffror för föregående år, ser man att förändringarna

i sedelomloppets omfattning varierat mellan en ökning om 0,5 %, som

förelåg den 7 juni, och en höjning om 7,4 %, soin registrerades den 23 september.

Då sedelmängden den 23 december nådde sin största omfattning

var ökningen 6,1 %. Om sedelomloppet under år 1967 skulle procentuellt

öka lika mycket som under år 1966, skulle det utelöpande beloppet sedlar

den 23 december 1967 komma att ligga inemot 10 200 milj. kr. Med hänsyn

härtill och för att inom sedeltaket rymma även sådana ökningar i sedelbehovet

som kan sammanhänga med ändrade betalnings- och kassahållningsvanor

torde maximibeloppet för riksbankens sedelutgivningsrätt för nästa

budgetår böra höjas med förslagsvis 600 milj. kr. till 10 500 milj. kr.

Över framställningen har efter remiss yttrande avgetts av fullmäktige

i riksgäldskontoret, som inte haft något att erinra mot bifall till riksbanksfullmäktiges

förslag.

Departementschefen. I fråga om riksbankens rätt att ge ut sedlar gäller

f. n. — i stället för riksbankslagens motsvarande stadganden — föreskrifterna

i lagen den 29 april 1966 med särskilda bestämmelser rörande riksbankens

sedelutgivning. Dessa bestämmelser innebär bl. a., att riksbanken

får ge ut sedlar till ett belopp av högst 9 900 milj. kr. 1966 års lag, som gäller

till utgången av juni 1967, har liksom den föregående lagstiftningen på

området tillkommit som ett provisorium.

Riksbanksfullmäktige har hemställt om förlängning av den provisoriska

lagstiftningen under ytterligare ett år. Riksgäldsfullmäktige har inte haft

något att erinra häremot. Även jag biträder förslaget.

Samtidigt har riksbanksfullmäktige föreslagit en höjning av maximibeloppet

för sedelutgivningen från nuvarande 9 900 milj. kr. till 10 500 milj.

kr.

Riksbanksfullmäktige anser höjningen nödvändig för att möta en procentuellt

sett lika stor ökning av den utelöpande sedelmängden som år 1966

och dessutom ge en tillräcklig marginal för andra ökningar av sedelbehovet.

I likhet med riksgäldsfullmäktige har jag ingen erinran mot förslaget. Jag

förordar sålunda, att bestämmelser rörande riksbankens sedelutgivning under

tiden den 1 juli 1967—den 30 juni 1968 meddelas genom särskild lag

i överensstämmelse med 1966 års lag i ämnet men med den jämkningen

att maximibeloppet för sedelutgivningen höjs till 10 500 milj. kr.

Vad slutligen angår riksbankens skyldighet att vid anfordran lösa in utgivna

sedlar med guld efter deras lydelse biträder jag riksbanksfullmäktiges

förslag om befrielse från denna skyldighet för tiden den 1 juli 1967—

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1967

den 30 juni 1968. Banken bör dock liksom nu ha rätt att återuppta inlösningen

av bankens sedlar före utgången av denna tid, om förhållandena

skulle ge anledning till detta.

I enlighet med vad jag anfört har inom finansdepartementet upprättats

förslag till lag med särskilda bestämmelser om riksbankens sedelutgivning.

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att Kungl. Maj:t

genom proposition föreslår riksdagen att

1) anta nyssnämnda lagförslag;

2) medge, att riksbanken för tiden den 1 juli 1967—den

30 juni 1968 fritas från skyldigheten att vid anfordran inlösa

av banken utgivna sedlar med guld efter deras lydelse,

med rätt dock för riksbanken att före utgången av denna

tid återuppta inlösningen av bankens sedlar om förhållandena

ge anledning till detta.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

MARCUS 60KTR. STHLMI967 670200

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1967:158 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag med särskilda bestämmelser om riksbankens sedelutgivning, m. m. a1 i texten
  2. BU 1967:28 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag med särskilda bestämmelser om riksbankens sedelutgivning, m. in., jämte motioner i ämnet s. 1 i texten