Sök i Ratio Lex

Angående central administration för hälsooch sjukvården samt socialvården, m. m

1967-03-17 · 130 sidor, varav 123 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 123 av 130 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1967:68, Angående central administration för hälsooch sjukvården samt socialvården, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

1

Nr 68

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående central administration

för hälso- och sjukvården samt socialvården,

m. m.; given Stockholms slott den 17 mars 1967.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

Sven Aspling

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att en ny central förvaltningsmyndighet för hälsooch

sjukvården samt socialvården, kallad medicinalstyrelsen, inrättas den

1 januari 1968. Det nya verket skall överta de arbetsuppgifter som f. n.

ankommer på socialstyrelsen, medicinalstyrelsen och medicinalstyrelsens

sjukvårdsberedskapsnämnd.

Det nya verket föreslås få en lekmannastyrelse, i vilken skall ingå företrädare

för Svenska stadsförbundet, Svenska kommunförbundet och Svenska

landstingsförbundet. Under styrelsen skall verket ledas av en generaldirektör

och en överdirektör. Till verket skall — på samma sätt som f. n.

till medicinalstyrelsen — vara knutet ett vetenskapligt råd.

Verket föreslås bli indelat i fem avdelningar, varav tre fackavdelningar,

en planerings- och beredskapsavdelning samt en administrativ avdelning.

Till de tre fackavdelningarna förs byråer med övervägande inslag av förebyggande

vård, akutvård resp. långtidsvård. En integrering av medicinska

och sociala frågor inom avdelningarna eftersträvas. Till planerings- och

beredskapsavdelningen knyts ett beredskapsråd som ett samrådsorgan mellan

verket, andra statliga organ och de kommunala huvudmännen.

Verkets fem avdelningar föreslås bli indelade i 20 byråer. Stor vikt har

lagts vid verkets möjlighet att bedriva planerings- och utvecklingsarbete.

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 sand. Nr 68

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Planerings- och beredskapsavdelningen föreslås därför få två särskilda planeringsbyråer

samt en statistikbyrå.

Den till medicinalstyrelsen nu anknutna nämndorganisationen föreslås

— med vissa ändringar — bli överförd till det nya verket. För rättsmedicinska

och rättspsykiatriska m. fl. ärenden avses bli inrättat ett rättsläkarråd.

Som beslutande organ i specialitets- och andra läkemedelsärenden föreslås

en läkemedelsnämnd. Nuvarande medicinalstyrelsens disciplinnämnd

föreslås få ändrad sammansättning och namnet medicinalstyrelsens ansvarsnämnd.

Det nya verket skall vidare — på samma sätt som f. n. medicinalstyrelsen

— vara chefsmyndighet för bl. a. statens farmacevtiska och

rättskemiska laboratorier samt statens rättsläkarstationer. Även giftnämnden

och svenska farmakopékommittén föreslås inta samma ställning till

det nya verket som nu i forhållande till medicinalstyrelsen.

Förslaget till personalorganisation upptar ca 400 lönegradsplacerade

tjänster, vartill kommer ett antal arvodestjänster av olika slag. Sammanlagt

kommer vid det nya verket att finnas ca 435 tjänster. I jämförelse

med nuyarande förhållanden innebär förslaget en ökning med ett tiotal

tjänster, ökningarna faller till största delen på de högre tjänsterna.

I propositionen redovisas vidare ett förslag om inrättande av ett planerings-

och rationaliseringsinstitut för hälso- och sjukvården samt socialvården.

Institutets huvudmän avses vara dels staten, dels en särskild stiftelse

med de tre kommunförbunden samt de tre landstingsfria städerna som medlemmar.

Institutet skall ha till syfte att främja, samordna och medverka i huvudmännens

planerings- och rationaliseringsverksamhet på ifrågavarande

områden. Till institutet, som avses börja sin verksamhet den 1 januari

1968, skall föras arbetsuppgifter och personal från bl. a. centrala sjukvårdsberedningen,

rådet för sjukhusdriftens rationalisering (SJURA) och Svenska

landstingsförbundets organisationsavdelning. Centrala sjukvårdsberedningens

nuvarande uppgifter att granska och i förekommande fall godkänna byggnadsplaner

inom sjukvården samt åldrings- och barnavården föreslås dock

bli överförda till ett nytt statligt organ, kallat nämnden för sjukvårds- och

socialvårdsbyggnader.

Den första avtalsperioden avses omfatta åren 1968—1971. Under denna

tid föreslås staten bidra till kostnaderna för institutets drift med 6 milj. kr.

per år. Stiftelsens bidrag avses utgå med 8 milj. kr. under år 1968 och sedan

öka under perioden till 12 milj. kr. under år 1971. Bidragen skall vara indexreglerade.

Centrala sjukvårdsberedningen och SJURA föreslås i överensstämmelse

med det anförda upphöra vid utgången av år 1967.

Propositionen innehåller slutligen förslag till medelsanvisning för budgetåret

1967/68 till de myndigheter in. in. som berörs av den föreslagna omorganisationen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

3

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet på

Stockholms slott den 17 mars 1967.

Närvarande:

Statsråden Sträng, Andersson, Lange, Kling, Edenman, Johansson, Holm
qvist,

Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson,

Geijer, Odhnoff, Wickman.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter vissa frågor om central

administration för hälso- och sjukvården samt socialvården, m. in. och anför.

I prop. 1967: 1 (bil. 7 s. 50—52, 66—67) har Kungl. Maj :t på min hemställan

föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet,

för budgetåret 1967/68 beräkna följande förslagsanslag nämligen till Socialstyrelsen:

Avlöningar 4 900 000 kr., till Socialstyrelsen: Omkostnader 600 000

kr., till Medicinalstyrelsen: Avlöningar 9 400 000 kr., till Medicinalstyrelsen:

Omkostnader 1 300 000 kr., till Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd:

Avlöningar 1 000 000 kr., till Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd:

Omkostnader 250 000 kr., till Centrala sjukvårdsberedningen:

Avlöningar 2 000 000 kr., till Centrala sjukvårdsberedningen: Omkostnader

250 000 kr., till Statens farmacevtiska laboratorium: Avlöningar 1 800 000

kr., till Statens farmacevtiska laboratorium: Omkostnader 400 000 kr., till

Svenska farmakopékommittén m. in. 300 000 kr., till Statens rättskemiska

laboratorium: Avlöningar 2 600 000 kr och till Statens rättskemiska laboratorium:

Omkostnader 730 000 kr. Vidare har riksdagen föreslagits att till

Viss rationaliseringsverksamhet inom sjukvården beräkna ett reservationsanslag

av 1 800 000 kr.

Vid anmälan av dessa anslagsfrågor framhöll jag, att socialstyrelseutredningen

och MCA-utredningen1 i september 1965 avgett ett betänkande angående

hälso- och socialvårdens centrala administration (SOU 1965:49),

vilket remissbehandlats. Kungl. Maj :ts prövning av ärendet var dock inte

slutförd.

Då beredningen av berörda frågor nu är avslutad anhåller jag att få redogöra

för dem närmare.

]Se s. 4

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Inledning

Sedan en lång följ d av år har utvecklingen i fråga om den centrala statliga

administrationen på det sociala området inneburit, att viktiga delar förlagts

till nyinrättade organ eller på annat sätt frångått socialstyrelsen. Detta har

medfört att styrelsen successivt förändrats från ett allmänt socialt organ

till en central socialvårdsstyrelse. Styrelsen har sedan sin tillkomst inte varit

föremål för någon allmän översyn. Inom hälso- och sjukvården har utvecklingen

nödvändiggjort en översyn av den statliga centrala administrationen

på området, dvs. medicinalstyrelsen och dess nämnder, centrala sjukvårdsberedningen

samt rådet för sjukhusdriftens rationalisering. Det sagda har

föranlett ett behov av allmän omprövning av den statliga centraladministrationen

inom såväl socialvården som hälso- och sjukvården.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 mars 1962 tillkallade

chefen för socialdepartementet den 6 april 1962 häradshövdingen Gunnar

Engström för att utreda och framlägga förslag rörande socialstyrelsens organisation.

Utredningen antog namnet socialstyrelseutredningen.

Den 9 oktober 1959 tillkallade chefen för inrikesdepartementet med stöd

av Kungl. Maj :ts samma dag givna bemyndigande organisationsdirektören

Hans Wihlborg som sakkunnig för att verkställa en förberedande undersökning

rörande medicinalstyrelsens organisation och arbetsuppgifter och

därmed sammanhängande frågor. Den sakkunnige redovisade under sommaren

1962 undersökningen i form av särskilda promemorior beträffande

medicinalstyrelsens olika byråer och lade i en sammanfattande promemoria

fram vissa synpunkter i fråga om organisationen.

Kungl. Maj:t bemyndigade därefter den 14 september 1962 chefen för inrikesdepartementet

att tillkalla högst sju sakkunniga för översyn av organisationen

och arbetsuppgifterna för medicinalstyrelsen och till styrelsen

knutna organ. Såsom sakkunniga tillkallades den 25 oktober 1962 landshövdingen

Per Nyström, ordförande, generaldirektören Arthur Engel, professorn

Bror Rexed, landstingsdirektören Hans Sandberg, generaldirektören

Richard Sterner och Wihlborg. De sakkunniga antog namnet MCA-utredningen.

Den förberedande undersökningens resultat överlämnades till utredningen.

I prop. 1964: 114 angående viss rationaliseringsverksamhet inom sjukvården

m. m. uttalade jag att skäl kunde anföras för att en central planering

inom sjukvården borde sammankopplas med centrala rationaliseringsuppgifter

på området och att jag därför utgick från att MCA-utredningcn

skulle ta upp frågan om centrala sjukvårdsberedningens och rådets för

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

sjukhusdriftens rationalisering framtida ställning till prövning. I brev den

4 juni 1964 fäste Kungl. Maj :t utredningens uppmärksamhet på detta uttalande.

Den 9 september 1964 anbefallde Kungl. Maj :t socialstyrelseutredningen

och MCA-utredningen att i samråd utreda och framlägga förslag jämväl rörande

en gemensam centralorganisation för socialvård och medicinalväsende.

Med hänsyn till den tidsutdräkt, som blev en nödvändig följd av att ramen

för utredningsarbetet sålunda vidgades, lade socialstyrelseutredningen den

16 september 1964 fram förslag till provisorisk förstärkning av socialstyrelsen

med en administrativ arbetsenhet.

Utredningarna avlämnade den 6 september 1965 ett den 22 juni 1965 dagtecknat

betänkande »Hälso- och socialvårdens centrala administration» (SOU

1965:49). Betänkandet omfattar socialstyrelseutredningens förslag rörande

socialstyrelsens organisation, MCA-utredningens förslag rörande den centrala

medicinaladministrationens organisation och arbetsuppgifter samt utredningarnas

gemensamma förslag till ett för socialvård och medicinalväsende

gemensamt verk. Över betänkandet har yttranden inhämtats från ett

antal myndigheter och organisationer, vilka redovisas i det följande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Ktingl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Nuvarande organisation m. m.

Socialvårdens centrala administration

Socialstyrelsen (SS)

U ppgifter

SS är central förvaltningsmyndighet för ärenden av social natur, i den

mån det inte ankommer på annan statlig myndighet att handlägga sådana

ärenden.

Det åligger styrelsen särskilt att

handlägga ärenden om social omvårdnad såsom vård av och skydd för barn

och ungdom, hjälp åt mödrar med barn och andra familjestödjande åtgärder,

social hemhjälps verksamhet, stöd åt hjälpbehövande, vård av åldringar

och handikappade och vård av alkoholmissbrukare,

vara central myndighet för ungdomsvårdsskolorna och de i samband med

verksamheten vid nämnda skolor upprättade särskilda inackorderingshemmen

samt för allmänna och statsunderstödda enskilda vårdanstalter för alkoholmissbrukare,

ha inseende över statens socialvårdskonsulenter,

handlägga ärenden om förhållandet mellan arbetsmarknadens parter, såsom

föreningsrätt och förhandlingsväsen, kollektivavtal och arbetstvister,

ha inseende över statens förlikningsman för medling i arbetstvister

samt bedriva social upplysningsverksamhet.

Organisation

Ledamöter av styrelsen är verkets chef —- generaldirektören — och dess

byråchefer. Eu av byråcheferna är generaldirektörens ställföreträdare.

Inom styrelsen finns enligt gällande instruktion fem byråer, nämligen

lagbyrån, socialvårdsbyrån, barnavårdsbyrån, skolbyrån och nykterhetsvårdsbyrån

samt en förlikningsmannaexpedition. Varje byrå förestås av

en byråchef och förlikningsmannaexpeditionen av en byrådirektör. Sedan år

1962 är chefen för barnavårdsbyrån jämväl tillförordnad chef för skolbyrån

och biträds av en byråchef med förordnande att fullgöra på byråchef ankommande

göromål, vilken handlägger vissa ärenden vid båda byråerna.

Budgetåret 1965/66 har efter förslag av socialstyrelseutredningen inrättats

en administrativ sektion förlagd till lagbyrån. Innehavaren av ett förordnande

att bestrida göromål som ankommer på byråchef förestår sektionen

och ingår som ledamot i styrelsen.

Hos styrelsen finns en rådgivande nämnd, vilken biträder vid hand
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967 7

läggningen av sådana frågor rörande social hemhjälpsverksamhet som ankommer

på SS.

Vid SS finns ca 135 anställda, varav fem vid förlikningsmannaexpeditionen.

Hälso- och sjukvårdens centrala administration

Socialdepartementets sjukvårdsdelegation

Socialdepartementets sjukvårdsdelegation inrättades år 1965. I denna

finns företrädare både för de kommunala sjukvårdshuvudmännen och för

statliga myndigheter som har ansvar för sjukvård, arbetsmarknad, utbildning

och samhällsekonomi. Delegationen har att följa utbyggnaden av sjukvårdsresurserna

i landet och verka för en samordning av sjukvårdsplaneringen.

Medicinalstyrelsen (MS)

MS:s verksamhet regleras — förutom genom ämbetsverkets instruktion —

genom ett flertal författningar, däribland sjukvårdslagen och sjukvårdsstadgan,

lagstiftningen om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall,

hälsovårdsstadgan, epidemilagstiftningen, lagarna om kastrering, sterilisering

och avbrytande av havandeskap, läkemedels-, gift- och narkotikalagstiftningen

samt allmänna läkarinstruktionen och andra författningar

rörande medicinalpersonal.

Uppgifter

Styrelsen är central förvaltningsmyndighet för ärenden om den allmänna

hälso- och sjukvården samt apoteksväsendet och handhar den verksamhet

beträffande medicinalväsendet i övrigt som åligger styrelsen enligt lag eller

annan författning eller särskilda bestämmelser.

MS är vidare överstyrelse för statens sjukhus för psykiatrisk vård samt

chefsmyndighet för statens rättskemiska och farmacevtiska laboratorier,

statens rättsläkarstationer, statens rättspsykiatriska stationer, länsläkarväsendet

och i statens tjänst anställda provinsialläkare.

Det åligger styrelsen bl. a. att

ägna uppmärksamhet åt allmänna hälsotillståndet och dödligheten i landets

skilda delar och inom olika näringar, yrken och befolkningsgrupper

samt åt möjligheten att genom förebyggande åtgärder främja folkhälsan,

ha tillsyn över bekämpandet av smittsamma sjukdomar samt över åtgärder

till förekommande av sådana sjukdomars införande och utbredning

i landet,

ha tillsyn över vården vid offentliga och enskilda sjukvårdsanstalter,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

vården av psykiskt efterblivna, den psykiska barna- och ungdomsvården,

distriktsvården, barnmorskornas verksamhet, dispensärverksamheten, den

förebyggande mödra- och barnavården, tandvården och vården vid övriga

till den allmänna hälso- och sjukvården hörande anordningar,

ha tillsyn över det vägbundna sjuktransportväsendet,

med uppmärksamhet följa livsmedelshygienen och därvid särskilt ha

tillsyn över den medicinska kontrollen av personalen i livsmedelshanteringen

ävensom främja den allmänna näringsstandarden och sunda kostvanor,

förordna extra läkare att biträda vid sjukvården, då detta oundgängligen

behövs,

ha tillsyn över apotekens beskaffenhet, drift och personal,

besluta om inrättande, bibehållande eller upphörande av filialapotek

samt hos Kungl. Maj :t föreslå anläggande, förflyttning eller upphörande av

apotek av annat slag,

granska och vid behov ändra gällande farmakopé samt i övrigt handlägga

ärenden om läkemedel

samt bestämma hur gifter skall förvaras på apotek och utlämnas därifrån.

MS skall vidare övervaka, att vederbörande läkare iakttar noggrannhet

vid rättsmedicinska obduktioner och andra rättsmedicinska förrättningar.

Detta sker genom granskning av protokoll och utlåtanden angående sådana

förrättningar.

I fråga om den till hälso- och sjukvården hörande personalen tillkommer

det MS bl. a. att

ha tillsyn över utbildningen av sjuksköterskor och barnmorskor samt

annan personal, i den mån tillsynen inte tillkommer annan myndighet,

meddela legitimation såsom läkare, tandläkare, sjuksköterska, sjukgymnast,

barnmorska eller glasögonoptiker,

meddela bevis om specialistbehörighet för läkare och tandläkare,

upprätta förslag till civila läkartjänster, som tillsätts av Kungl. Maj :t,

eller utse sakkunniga för upprättande av förslag till sådana tjänster samt,

i fråga om andra läkarbefattningar, förordna och entlediga läkare

samt då eljest statliga läkarbefattningar eller befattningar, med vilka

följer rätt till s. k. tjänstår sberäkning skall tillsättas, avge utlåtande om de

sökandes behörighet och skicklighet.

Organisation

Chef för styrelsen är en generaldirektör. Hos styrelsen finns en överdirektör,

som är generaldirektörens ställföreträdare och dessutom förestår

en särskild avdelning (överdirektörsavdelningen).

Inom styrelsen finns enligt gällande instruktion nio byråer, nämligen

medicinalbyrån, hälsovårdsbyrån, sjukhusbyrån, mentalsjukvårdsbyrån,

byrån för social- och rättspsykiatri, tandvårdsbyrån, apoteksbyrån, lag
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967 9

och utredningsbyrån samt kameralbyrån. Varje byrå förestås av en byråchef.

Den 1 juli 1966 har inrättats två extra byråchefstjänster och en extra

medicinalrådstjänst. Innehavaren av den ena byråchefstjänsten förestår en

ur lag- och utredningsbyrån utbruten statistisk byrå, medan den andra

byråchefen är placerad som chef för en planeringsbyrå som är under uppbyggnad.

Den extra medicinalrådstjänsten har knutits till sjukhusbyrån.

Med undantag för cheferna för lag- och utredningsbyrån, kameralbyrån

samt de två nya byråerna benämns byråcheferna medicinalråd. Därjämte

finns två överinspektörer, en för den psykiatriska vården och en för vården

av psykiskt efterblivna m. m.

Sammanlagt finns alltså vid styrelsen tolv byråchefer, varav åtta medicinalråd,

samt två överinspektörer.

Såsom rådgivande organ har styrelsen ett vetenskapligt råd och ett huvudmannaråd.

För handläggning av vissa ärenden finns en rättsmedicinsk nämnd, en

rättspsykiatrisk nämnd, en socialpsykiatrisk nämnd och en disciplinnämnd.

Härjämte finns nämnder med särskilda uppgifter enligt bestämmelser,

som Kungl. Maj :t meddelar.

Vid MS finns totalt ca 255 anställda, varav omkring 30 arvodesanställda

med deltidstjänst.

Vissa till MS knutna organ

Rådgivande organ

Ledamot av vetenskapliga rådet utses av Kungl. Maj:t efter

anmälan av generaldirektören. Ledamot skall på kallelse delta i utredning

och handläggning av ärende, som hör till hans särskilda vetenskapsgren

eller verksamhetsområde, samt av eget initiativ rikta MS:s uppmärksamhet

på sådana framsteg eller förhållanden inom grenen eller området, vilka

äger särskild betydelse för styrelsens arbete.

Huvudmannarådet består av fem av Kungl. Maj :t förordnade

ledamöter. Tre utses efter förslag av styrelsen för Svenska landstingsförbundet

och två efter förslag av styrelsen för Svenska stadsförbundet. Suppleanter

utses i samma ordning. Huvudmannarådet står till förfogande för

samråd i ärenden av större vikt, som berör landstingskommun eller stad

som ej tillhör landstingskommun. Ledamot av huvudmannarådet äger begära

överläggning mellan styrelsen och rådet i frågor av mera allmän eller

principiell betydelse.

Specialitetsnämnden skall, innan ärende rörande registrering

av farmacevtisk specialitet upptas till slutlig prövning, om det behövs

avge yttrande till MS. Nämnden består av fem av Kungl. Maj :t utsedda

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

ledamöter, f. n. eu jurist, tillika ordförande, en apotekare, två läkare och

en företrädare för läkemedelsindustrin.

Apotekarbefordringsnämnden avger yttrande till MS angående

sökande av apoteksprivilegium. Nämnden utgörs av en av Kungl. Maj :t

förordnad ordförande samt fyra ledamöter (apotekare) utsedda av Apotekarsocieteten

och Sveriges farmacevtförbund.

Hörselvårdsnämnden har bl. a. till uppgift att följa utvecklingen

på hörselvårdens område samt att till MS avge förslag och yttrande i

hörselvårdsfrågor, särskilt vad angår apparattyper, för vilka statsbidrag

utgår. Nämnden består av ordförande och högst sju ledamöter, utsedda

av Kungl. Maj :t.

Hjälp medelsnämnden skall fortlöpande följa utvecklingen med

avseende på hjälpmedel, som avses i kungörelsen den 22 oktober 1965 (nr

1965: 544, ändrad 1966: 52) om statsbidrag till vissa hjälpmedel för handikappade,

särskilt vad angår pris- och kvalitetsfrågor, till MS avge förslag,

vartill utvecklingen på området kan ge anledning, samt till MS avge yttrande

i frågor, som MS hänskjuter till nämnden. Nämnden består av ordförande

och högst åtta ledamöter, utsedda av Kungl. Maj :t.

Slutligen har MS år 1965 tillsatt en nämnd för utredning av

läkemedelsbiverkningar. Nämnden har bl. a. till uppgift att tills

vidare bedriva viss försöksverksamhet och därvid insamla och bearbeta inrapporterade

läkemedelsbiverkningar samt utgöra MS:s rådgivande organ

i avseende på de åtgärder, vartill rapporterna kan leda. Nämnden har åtta

ledamöter, varav en heltidsanställd verkställande ledamot.

Nämnder för handläggning av vissa på MS ankommande frågor

Gemensamt för de här avsedda nämnderna, bland vilka ingår MS:s sjukvårdsberedskapsnäinnd

för vilken redogörs särskilt i det följande, är att

de utövar MS:s beslutanderätt inom sina resp. områden.

Frågor av rättsmedicinsk art, i vilka MS skall avge utlåtande, handläggs

av rättspsykiatriska nämnden, om de avser någons sinnesbeskaffenhet,

och av rättsmedicinska nämnden i annat fall.

Förekommer vid granskning av protokoll eller attest angående rättsmedicinsk

förrättning anledning till anmärkning eller uppstår fråga om vidtagande

av åtgärd, som avses i 8 § första stycket lagen den 16 juni 1966 (nr

301) om rättspsykiatrisk undersökning i brottmål, handläggs även sådant

ärende av nämnd som nu avses.

Nämnd skall efter beslut av generaldirektören handlägga även annat

ärende, vari myndighet begärt utlåtande om någons hälsotillstånd. Med

stöd härav har vissa ärenden som rör någons sinnesbeskaffenhet och avser

bl. a. fråga om tillstyrkan av körkort och om sjukpensionering av statstjänstemän

överförts till rättspsykiatriska nämnden. Motsvarande åtgärd

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967 11

har inte vidtagits med liknande ärenden, vari fråga är om lyte eller kroppslig

sjukdom.

Rättsmedicinska nämnden består av en av Kungl. Maj :t utsedd ordförande,

som skall vara läkare, en i styrelsen anställd rättsläkare, som är föredragande

och en rättsläkare i vetenskapliga rådet.

Rättspsykiatriska nämnden består av en av Kungl. Maj :t utsedd ordförande,

som likaledes skall vara läkare, chefen för styrelsens byrå för

social- och rättspsykiatri eller annan i styrelsen anställd rättspsykiater,

som är föredragande samt en psykiater i vetenskapliga rådet. Vid handläggning

av brottmål och sådana civila mål, i vilka fråga är om någons rättsliga

handlingsförmåga, ingår en rättspsykiater i vetenskapliga rådet. I vissa

fall kan annan tjänsteman i styrelsen ingå som ledamot av resp. nämnd.

Ärenden angående MS:s tillstånd till kastrering, sterilisering, avbrytande

av havandeskap och ingående av äktenskap, dock ej fråga om äktenskapshinder

på grund av könssjukdom i smittsamt skede, skall handläggas av

socialpsykiatriska nämnden. Denna består av två av Kungl.

Maj :t utsedda ledamöter, chefen för styrelsens byrå för social- och rättspsykiatri

eller annan tjänsteman på byrån som generaldirektören utser, samt

den ledamot av vetenskapliga rådet som företräder arvsbiologi och arvshygien.

Kungl. Maj :t förordnar ordförande och vice ordförande i nämnden.

Generaldirektören äger närvara vid sammanträde med rättsmedicinska,

rättspsykiatriska och socialpsykiatriska nämnderna.

Disciplinnämnden handlägger bl. a. ärenden om disciplinära

åtgärder och åtalsanmälan m. m. beträffande dels medicinalpersonal under

MS:s inseende, dels tjänsteman hos styrelsen eller statligt organ, som lyder

under styrelsen, samt vissa åtgärder enligt narkotikaförordningen den 14

december 1962 (nr 704) och kungörelsen den 13 december 1963 (nr 654) om

försäljning från apotek av alkoholhaltiga läkemedel och teknisk sprit m. m.

och ärenden om återkallande av sådan behörighet att utöva yrke eller verksamhet

som meddelas av MS jämte meddelande av ny behörighet åt den som

fått sin tidigare behörighet återkallad.

Disciplinnämnden består av generaldirektören, som är nämndens ordförande,

överdirektören, som är vice ordförande, chefen för den byrå eller

byråavdelning, till vilken ärendet huvudsakligen hör, en ledamot av vetenskapliga

rådet, som företräder juridik, samt en av Kungl. Maj:t utsedd

ledamot. Suppleant för generaldirektören är det i tjänsten äldsta medicinalråd,

som är läkare och inte enligt vad nyss sagts är ledamot av nämnden.

Suppleant för överdirektören är chefen för lag- och utredningsbyrån. Vid

hinder för såväl generaldirektören som överdirektören leds förhandlingarna

av ledamoten av vetenskapliga rådet.

Nämnden för läkares specialistbehörighet och nämnden

för tandläkares specialistbehörighet har att behandla

ansökningar från läkare och tandläkare som önskar erhålla bevis

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

om specialistbehörighet. Nämnderna skall uppmärksamt följa den medicinska

utvecklingen resp. utvecklingen inom odontologin och hos Kungl.

Maj :t föreslå de ändringar beträffande indelningen i specialiteter och i

fråga om kompetenskrav för specialistbehörighet, som nämnderna finner

erforderliga.

Nämnden för läkares specialistbehörighet består av fem ledamöter. I

nämnden ingår chefen för MS eller det medicinalråd han i sitt ställe

förordnar, tillika ordförande, chefen för styrelsens lag- och utredningsbyrå

samt tre av Kungl. Maj :t utsedda ledamöter, varav två efter förslag av

Sveriges läkarförbund.

Nämnden för tandläkares specialistbehörighet består av fem ledamöter.

I nämnden ingår chefen för MS, tillika ordförande, chefen för tandvårdsbyrån

samt tre av Kungl. Maj :t utsedda ledamöter, varav två efter förslag

av Sveriges tandläkarförbund.

Nämnden för utländska läkare och nämnden för

utländska tandläkare handlägger främst frågor om kompetens

och fortsatt utbildning av utländska läkare och tandläkare som önskar utöva

sitt yrke här i landet.

Varje nämnd består av sex av Kungl. Maj :t utsedda ledamöter.

Vissa institutioner med MS som chefsmyndighet

MS är chefsmyndighet för under detta avsnitt upptagna institutioner.

Statens rättskemiska laboratorium har till uppgift att

utföra undersökningar av rättskemisk och blodgruppsserologisk art samt

att bedriva annan verksamhet med praktiskt och vetenskapligt syfte, vilken

står i samband därmed.

Laboratoriet skall vidare, i den omfattning MS bestämmer, framställa

och tillhandahålla specialtestsera för blodgruppering och i behövlig omfattning

kontrollera beskaffenheten av sera för blodgruppering, som inte framställs

vid laboratoriet.

Inom laboratoriet finns en kemisk avdelning, uppdelad på eu toxikologisk

sektion och en alkoholsektion, samt en blodgruppsserologisk avdelning, uppdelad

på en rättsserologisk och en klinisk sektion.

Vardera avdelningen förestås av en avdelningsföreståndare i professors

ställning.

Vid rättskemiska laboratoriet finns ca 80 anställda.

Statens farmacevtiska laboratorium har till huvudsaklig

uppgift att utföra undersökningar samt bedriva forskning på läkemedelsområdet.

Det åligger laboratoriet bl. a. att utföra de undersökningar och inspektioner

som MS begär för efterlevnad av läkemedelsförordningen den 14

december 1962 (nr 701) och med stöd därav utfärdade bestämmelser, att

i vissa fall verkställa farmacevtiska och medicinska läkemedelsundersök
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

13

ningar i övrigt, att granska anmälningar om klinisk prövning av oregistrerade

läkemedel, samt att inspektera och avsyna apotek och undersöka

läkemedelsprov, som tagits vid sådan förrättning.

Inom laboratoriet finns tre avdelningar, kemiska avdelningen, biologiska

avdelningen och farmakoterapevtiska avdelningen. Därjämte finns en sektion

för läkemedelsinspektioner. Till biologiska avdelningen må förläggas

farmacevtiska institutets verksamhet inom farmakodynamik och toxikologi.

Kemiska avdelningen förestås av en tjänsteman i professors ställning,

biologiska avdelningen av professorn i farmakodynamik och toxikologi vid

farmacevtiska institutet och farmakoterapevtiska avdelningen av en tjänsteman

i professors ställning, som därjämte är biträdande överläkare vid karolinska

sjukhusets medicinska klinik.

En av avdelningsföreståndarna är chef för laboratoriet.

Vid farmacevtiska laboratoriet finns ca 70 anställda.

Statens rättslä k arstation er är inrättade i anslutning till

karolinska mediko-kirurgiska institutets rättsmedicinska institution (rättsläkarstationen

vid Stockholm), Uppsala universitets patologiska institution

(rättsläkarstationen i Uppsala), Lunds universitets institution för patologi

och rättsmedicin (rättsläkarstationen i Lund), Vasa sjukhus i Göteborg

(rättsläkarstationen i Göteborg) och lasarettet i Umeå (rättsläkarstationen

i Umeå). Landet är indelat i rättsläkardistrikt, ett för varje station.

Rättsläkarstation har huvudsakligen till uppgift att utföra rättsmedicinska

undersökningar.

Professorerna i rättsmedicin vid karolinska institutet och vid Lunds

universitet är föreståndare för rättsläkarstationen vid Stockholm resp. rättsläkarstationen

i Lund. Föreståndare för annan rättsläkarstation är en rättsläkare.

Vid stationerna finns sammanlagt ca 35 anställda.

Statens rättspsykiatriska stationer har till uppgift att

utföra rättspsykiatriska undersökningar i brottmål. Stationer finns i Stockholm,

Uppsala, Norrköping, Jönköping, Lund, Göteborg, Örebro, Sundsvall

och Umeå. Chef för en rättspsykiatrisk station är en överläkare.

Vid stationerna finns sammanlagt ca 50 anställda.

Svenska farmakopékommittén och giftnämnden

Svenska farmakopékommittén skall verka för att den

svenska farmakopén fortlöpande anpassas efter de vetenskapliga framstegen

på läkemedelsområdet. Det svenska farmakopéarbetet bör anknyta

till motsvarande verksamhet i de andra nordiska länderna och kommittén

skall därför samarbeta med nordiska farmakopénämnden och dess verkställighetsorgan.

Kommittén består av ordförande och minst sex andra av Kungl. Maj :t

utsedda ledamöter. Hos kommittén finns en sekreterare och vissa andra

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

tjänstemän. Den personal, som i övrigt erfordras för det löpande kontorsoch

laboratoiåearbetet, tillhandahålls av statens farmacevtiska laboratorium.

Giftnämnden är giftmyndighet enligt giftförordningen den 14

december 1962 (nr 702) och registreringsmyndighet enligt bekämpningsmedelsförordningen

den 14 december 1962 (nr 703).

Nämnden består av ordförande och tio andra ledamöter, utsedda av

Kungl. Maj :t. Hos nämnden finns f. n. tre sekreterare. Medel för nämndens

verksamhet anvisas under MS:s avlönings- och omkostnadsanslag.

Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd (SBN)

Nämnden är central förvaltningsmyndighet för planläggningen av krigsorganisationen

för den allmänt civila hälso- och sjukvården.

Det åligger nämnden särskilt att

leda, övervaka och samordna den lokala planläggningen inom nämndens

område,

registrera, för krigsplacering fördela och krigsplacera medicinalpersonal,

sörja för krigsmedicinsk utbildning av medicinalpersonal,

verkställa utredningar om beredskapen på den allmänt civila hälso- och

sjukvårdens område och hos Kungl. Maj :t göra erforderliga framställningar,

anskaffa materiel för den allmänt civila hälso- och sjukvårdsberedskapen

samt svara för förvaring, vård och underhåll av denna materiel samt

planlägga utnyttjandet av landets tillgångar i fråga om läkemedel och

sjukvårdsmateriel samt biträda överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap

vid handläggningen av försörjningsfrågor på hälso- och sjukvårdens

område.

Ledamöter av nämnden är chefen för MS, som är nämndens ordförande,

den byråchef eller därmed jämställd särskild föredragande i MS, som närmast

berörs av ärende hos nämnden, och statsepidemiologen i ärende som

gäller epidemibekämpningen i krig eller i övrigt sammanhänger med skyddet

mot biologisk krigföring samt ytterligare fem ledamöter, som Kungl.

Maj :t förordnar efter förslag av chefen för försvarsstaben, försvarets sjukvårdsstyrelse,

civilförsvarsstyrelsen, Svenska landstingsförbundet och

Svenska stadsförbundet.

Inom SBN finns två byråer, en för upphandlings- och organisationsärenden

och en för personalärenden. Varje byrå förestås av eu byråchef.

En av byråcheferna är kanslichef.

Vid SBN finns ca 40 anställda.

Rådet för skydd mot biologisk krigföring fungerar

som rådgivande organ åt nämnden.

Centrala sjukvårdsberedningen (CSB)

CSB är central förvaltningsmyndighet för rationaliserings- och byggnadsplaneringsfrågor

inom hälso- och sjukvården och handlägger i den utsträck
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

ning som anges i instruktionen frågor om byggnadsplanering inom barnavården

och åldringsvården.

Det åligger beredningen särskilt att

handlägga ärenden, som rör planläggning av den slutna vården inom

sjukvårdsområdena och av anläggningar och byggnader inom hälso- och

sjukvården, samt i (''ivrigt verka för att sådan planläggning sker ändamålsenligt,

granska förslag till anläggningar och byggnader inom barnavården och

åldringsvården,

genom standardisering och andra åtgärder verka för en ändamålsenlig

materielför sörj ning samt i övrigt handlägga frågor om materiel och annan

utrustning för hälso- och sjukvården,

i rationaliseringssyfte bedriva organisations- och arbetsstudier å sjukhus

och därmed jämförliga anstalter,

förmedla erfarenheter från svenskt och utländskt rationaliserings- och

planeringsarbete inom sitt verksamhetsområde samt

tillhandagå myndigheter, huvudmän för sjukhus, anstalter för barnavård

och åldringsvård samt andra med råd och upplysningar inom sitt verksamhetsområde.

I 8 § sjukvårdslagen den 6 juni 1962 (nr 1962:242, ändrad 1964:742

och 1965: 104) föreskrivs att anläggning av sjukhus inte må påbörjas

förrän sjukhusets förläggning ävensom ritningar för sjukhuset godkänts i

den ordning Kungl. Maj :t bestämmer. Stadgandet gäller jämväl större tilleller

ombyggnad. Enligt 4 § sjukvårdsstadgan den 29 mars 1963 (nr

1963:70, ändrad 1964:771 och 1966:586) skall ansökan om godkännande

av förläggning av sjukhus och av ritningar för sjukhus inges till CSB. Innefattar

sådant ärende medicinsk fråga av större principiell räckvidd, skall

CSB med eget yttrande överlämna ärendet till MS för avgörande. I övriga fall

avgörs ärendet av CSB.

Beredningen leds av en styrelse. Denna består av ordförande och nio

andra ledamöter. För varje ledamot finns en suppleant. Samtliga ledamöter

och suppleanter utses av Kungl. Maj :t.

Av ledamöterna utses en efter förslag av MS, en efter förslag av byggnadsstyrelsen,

en efter förslag av försvarets sjukvårdsstyrelse, två efter

förslag av Svenska landstingsförbundet, en efter förslag av Svenska stadsförbundet,

en efter förslag av Sveriges standardiseringskommission och

en efter förslag av Sveriges industriförbund. Minst en av ledamöterna skall

vara sjukhusläkare. Inom styrelsen finns ett arbetsutskott.

Beredningen leds under styrelsen av en föreståndare. Inom beredningen

finns tre byråer, en byggnadsbyrå, en utrustningsbyrå och en organisationsbyrå,

samt en kanslisektion. Varje byrå förestås av en byråchef.

Vid beredningen finns ca 40 anställda.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj. ts proposition nr 68 år 1967

Rådet för sjukhusdriftens rationalisering (SJUKA)

SJURA inrättades den 1 december 1962 som ett råd vid CSB:s sida. Rådet

har till uppgift att

följa den tekniska och organisatoriska utvecklingen på sjukhusdriftens

område,

ta initiativ till och främja forskning av betydelse för sjukhusdriften samt

verka för att vunna forskningsresultat utnyttjas, ävensom

verka för frivilligt samarbete mellan forskningsintressenter, såväl statliga

och kommunala myndigheter och institutioner som industriföretag och

andra enskilda organisationer.

Rådet består av ordföranden i styrelsen för CSB såsom ordförande samt av

ytterligare högst nitton av chefen för socialdepartementet tillkallade ledamöter,

vilka skall representera företrädesvis medicin, teknik och sjukvårdsadministration.

SJURA:s kansli består av en verkställande tjänsteman och ytterligare två

anställda.

Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande (NUU)

NUU har till uppgift att följa planeringen och samordna den fortsatta

utbyggnaden av de kommunala undervisningssjukhusen, att granska och

pröva ritningar och utrustningsförslag beträffande kliniker och andra anläggningar,

till vilkas uppförande och utrustning statsbidrag skall utgå på

grund av ifrågavarande klinikers eller anläggningars upplåtande för medicinsk

eller odontologisk undervisning och forskning samt att i vissa fall godkänna

sådana ritningar och utrustningsförslag. Vidare skall nämnden

befrämja en samordning av utbyggnaden av de kommunala och de statliga

undervisningssjukhusen och såvitt avser sistnämnda sjukhus, tillhandagå

med råd och upplysningar.

Nämnden består av fyra av Kungl. Maj :ts utsedda ledamöter. Vid nämnden

finns fem anställda.

Mentalsjukvårdsberedningen

Beredningen har att i samråd med byggnadsstyrelsen, MS och vederbörande

sjukhusdirektioner uppgöra förslag till erforderliga byggnadsåtgärder

vid mentalsjukhusen, låta utföra de byggnadsuppdrag som överlämnas

till beredningen samt i övrigt uppta frågor rörande modernisering

och utbyggnad av nämnda sjukhus.

Beredningens verksamhet beräknas upphöra vid utgången av år 1967. Det

gransknings- och rådgivningsarbete som f. n. åvilar beredningen har den

1 januari 1967, då de statliga mentalsjukhusen övergick till landstingen,

övertagits av CSB.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

17

Den regionala statliga organisationen

Socialvården

Statens social v årds konsulenter är 13 till antalet. De är regionalt

placerade i var sitt distrikt. Uppgifterna som socialvårdskonsulent

i Gotlands län delas mellan barnavårdskonsulenten och nykterhetsvårdskonsulenten

i länet.

Socialvårdskonsulenterna är i organisatoriskt hänseende underställda SS.

Konsulent biträder länsstyrelse inom sitt distrikt vid handläggning av

frågor om socialhjälp, barnavård och bidragsförskott samt är, enligt länsstyrelsens

bestämmande, föredragande och deltar även i övrigt i handläggningen

av sådana frågor hos länsstyrelse. Konsulent skall inom sitt distrikt

gå SS till handa samt lämna socialnämnd och barnavårdsnämnd upplysningar

och råd i frågor som berör deras verksamhetsområden.

Vid varje länsstyrelse finns en barnavårds konsulent anställd

med uppgift bl. a. att biträda vid handläggningen av ärenden rörande barnavård

inom länet.

I SS:s personal ingår sex till skolbyrån knutna eftervårdskons ulenter

med rent regionala arbetsuppgifter. De har att under närmaste

förmanskap av chefen för SS:s skolbyrå bistå ungdomsvårdsskolerektorerna

i frågor som rör vården utom skola. Landet är uppdelat i fem distrikt

med stationeringsorterna Stockholm, Norrköping, Malmö, Göteborg och Fagersta.

I Stockholms-distriktet finns två konsulenter.

Vid ingången av år 1967 fanns barnavårdsombud i 21 län. Ombuden

utövar den av Allmänna barnhuset understödda verksamheten för

fosterbarnsvården, för vilken länens barnavårds- resp. socialvårdsförbund

är huvudmän. Ombuden är anställda hos förbunden. Barnhuset bidrar med

hälften av utgifterna för barnavårdsombuden medan resp. landsting lämnar

motsvarande bidrag.

Länsnykterhetsnämnd finns i varje län. Nämnd skall inom

sitt verksamhetsområde övervaka nykterlietstillståndet och vidta åtgärder

för dess förbättrande. Länsnykterhetsnämnd skall vidare öva tillsyn över de

kommunala nykterhetsnämndernas verksamhet.

Länsnykterhetsnämnd består av en ordförande, utsedd av SS, en ledamot,

som skall vara läkare, utsedd av SS efter samråd med MS, en ledamot utsedd

av länsstyrelsen samt två eller tre ledamöter, som utses av landsting eller

landstingsfri stad inom länet.

Hos varje länsnykterhetsnämnd är anställda en nykterhetsvårdskonsulent,

som leder arbetet hos nämnden, samt biträdespersonal. Hos

vissa nämnder finns även en eller två nykterlietsvårdsassistenter.

Länsnykterhetsnämnderna sorterar administrativt under SS. De står

under tillsyn av SS och har att ställa sig till efterrättelse de anvisningar angående

verksamheten som SS meddelar.

2—Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 68

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Hälso- och sjukvården

Den statliga regionala organisationen utgörs av länsläkarväsendet och

— ifråga om livsmedelshygienen — länsveterinärväsendet.

I varje län skall enligt instruktionen för länsläkarväsendet finnas eu

länsläkarorganisation. Stad utanför landstingskommun ingår inte i länsläkarorganisationens

verksamhetsområde.

Länsläkarväsendet, för vilket MS är chefsmyndighet, omfattar

f. n. en länsläkare i varje län samt därutöver en biträdande länsläkare i 13

län och en länshälsovårdskonsulent i 20 län.

Länsläkarorganisationen har till huvudsaklig uppgift att verka för den

allmänna hälsovårdens främjande och följa planeringen av den allmänna

sjukvården — bl. a. i fråga om bekämpandet av sjukdomar, på vilka epidemilagen

äger tillämpning — samt att ha tillsyn över vissa inrättningar, den

öppna sjukvården och personer, som yrkesmässigt utövar hälso- och sjukvårdande

verksamhet.

I förhållande till länsstyrelsen åligger det länsläkarorganisationen bl. a.

att biträda med råd i ärenden, vilka kräver medicinsk eller annan sakkunskap

som är företrädd inom organisationen, att övervaka att länsstyrelsens

förekrifter i fråga om den allmänna hälso- och sjukvården iakttas och att

verkställa de förrättningar om vilka länsstyrelsen beslutar.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

19

Utredningsförslagen

Socialstyrelsens organisation

Frågan om SS:s organisation liar utretts av socialstyrelseutredningen

som föreslår att SS förstärks med sammanlagt tolv nya tjänster i lägst kanslists

tjänsteställning, varjämte medel beräknas för en utökning av antalet

experter och för förstärkning av biträdespersonalen. Antalet tjänster vid SS

beräknas öka från ca 135 till ca 155.

Socialstyrelseutredningen finner, att SS:s uppgifter numera — bortsett

från förlikningsmannaexpeditionens — i stort sett är koncentrerade till

vårdfrågor av social natur, nämligen barna- och ungdomsvård, åldringsvård,

socialhjälp och nykterhetsvård. SS har alltså utvecklats till ett socialvårdsverk.

Beträffande målsättningen för utredningsarbetet uttalar utredningen

att de behov av social omvårdnad, som nu föreligger och som kan

förväntas uppkomma under den närmaste tiden, är så stora, att kraftfulla

insatser erfordras för att öka vårdresurserna och effektivisera vårdverksamheten.

Såsom centralt vårdverlc har SS att leda utvecklingen i enlighet med

statsmakternas intentioner. Stora krav måste härvid ställas på SS. Utredningen

har selt det som sin uppgift att lämna ett förslag, som sätter SS i

stånd att möta dessa krav.

I fråga om verksledningen föreslås, att SS ställs under ledning av

en lekmannastyrelse med generaldirektören som ordförande och sex andra

ledamöter. MS föreslås bli representerad genom att dess generaldirektör ingår

såsom självskriven ledamot. Övriga ledamöter bör för ordnas av Kungl.

Maj :t för högst fyra år i sänder. Därvid bör en utses efter förslag av Svenska

stadsförbundet, en efter förslag av Svenska kommunförbundet och en efter

förslag av Svenska landstingsförbundet. Om förslaget om lekmannastyrelse

genomförs, kan den rådgivande nämnden för social hemhj älpsverksamhet

avskaffas.

Vissa beslut i barnavårds- och nykterhetsvårdsfrågor är av så ingripande

betydelse för enskilda personer, att utredningen anser det påkallat med

särskilda regler om beslutsförfarandet. Det gäller ärenden som avser intagning

i ungdomsvårdsskola, kvarhållande enligt 45 § nykterhetsvårdslagen

den 27 juli 1954 (nr 579) eller utskrivning från allmän vårdanstalt för

alkoholmissbrukare. För att tillgodose kravet på allsidig sakkunskap bör

dessa ärenden avgöras av ett kollegium bestående av chefen för den byrå

opaginerad Kontrollera mot PDF

‘20

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

dit ärendet hör såsom ordförande samt SS:s chefsjurist eller annan tjänsteman

med juris kandidatexamen och en medicinsk expert såsom ledamöter.

SS är f. n. besvärsmyndighet i fråga om länsstyrelses beslut i ärenden

rörande allmänna barnbidrag. Utredningen föreslår, att besvär i stället skall

anföras hos kammarrätten.

Enligt utredningens mening föreligger ett permanent behov av lån gtids

planering, dvs. en långsiktig bedömning av de ekonomiska och

demografiska faktorer, som påverkar behovet och inriktningen av social

omvårdnad i riket, och av de resurser, som kan utnyttjas för att tillgodose

detta behov. Långtidsplaneringen föreslås ske som en sammanhållen stabsfunktion.

Behovet av högre personal för långtidsplanering beräknas till två

befattningshavare. I övrigt bör utredningsexpertis utanför SS anlitas.

En särskild administrativ byrå bör inrättas. De administrativa

uppgifter, som nu är utspridda på SS:s samtliga byråer, utgör för varje

byrå en inte oväsentlig arbetsbelastning. De bör i största möjliga utsträckning

sammanföras och ställas under enhetlig ledning. Härigenom vinner

man dels att vårdbyråerna mera koncentrerat kan ägna sig åt vårdfrågor

och dels att bättre förutsättningar skapas för en rationalisering av det ad''ministrativa

arbetet. Den administrativa byrån bör överta såväl den nuvarande

lagbyråns administrativa uppgifter som de administrativa uppgifter

vid vårdbyråerna, vilka inte har så nära samband med vårdarbetet att

de av praktiska skäl bör utföras vid dessa.

De uppgifter, som åläggs administrativa byrån, grupperar sig naturligt i

fyra huvudområden, nämligen personal- och kansliärenden, kamerala ärenden,

ärenden rörande den statliga bidragsgivningen och informationsärenden.

Byrån bör uppdelas på fyra sektioner, en för varje område. Därvid bör

personal- och kansliärendena och SS åvilande beredskapsplanering sammanföras

till en kanslisektion.

Personalen vid den administrativa byrån beräknas böra i huvudsak motsvara

den som nu är avdelad för administrativa uppgifter inom de olika

byråerna. I fråga om kameral- och bidragssektionerna räknas med någon

minskning i förhållande till nu. Däremot är det nödvändigt att dels inrätta

två tjänster för beredskapsplaneringen, dels förstärka personalen för information

och administrering av kursverksamhet. Sammanlagt föreslås för

administrativa byrån 27 tjänster i lägst kanslists ställning. Förslaget har

som förut framgått delvis genomförts.

SS :s rådgivande verksamhet bör i huvudsak vara av generell

art och ske främst genom utgivande av serien Råd och anvisningar i socialvårdsfrågor.

SS bör vidare verka för en lämplig inriktning och fördelning

av kursverksamheten inom social vårdsområdet. SS:s tjänstemän bör i mån

av tid medverka som föreläsare vid kurser men det är angelägnare att de

deltar i större kontaktkonferenser. Tidskriften Sociala Meddelanden föreslås

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

skola läggas ned. Däremot rekommenderas att SS ger ut en personaltidning.

Beträffande fackbyråerna föreslås, att barnavårdsbyrån och skolbyrån

sammanförs till en byrå, kallad barnavårdsbyrån. Därmed kommer

SS att ba tre fackbyråer för barna- och ungdomsvård, nykterhetsvård

resp. övrig socialvård (huvudsakligen åldringsvård och socialhjälp).

Utredningen har förutsatt, att särskilda socialkonsulentkontor inrättas

i huvudsaklig överensstämmelse med socialvårdskonsulentutredningens förslag

(SOU 1963: 30). Detta innebär bl. a. att förslaget till dimensionering av

SS :s personal utgår från att en relativt omfattande upprustning av den regionala

organisationen kommer till stånd. Kontoren bör sortera under SS.

I övrigt framhåller utredningen att SS:s verksamhet i stor utsträckning är

allmänt planerande och impulsgivande. Det är förenat med stora svårigheter

att på objektiva grunder ange personalbehovet för uppgifter av dylik

art. Vid genomgång av fackbyråernas arbetsuppgifter har utredningen funnit,

att det totala utrymmet för allmänna vårdfrågor måste anses otillräckligt,

även om man genom överförande av administrativa göromål till eu

administrativ byrå och andra rationaliseringsåtgärder kan frigöra viss ytterligare

personal för vårdfrågorna.

Barnavårdsbyrån bör uppdelas på tre sektioner, en allmän, en

för öppen och halvöppen vård och en för sluten vård. Sammanlagt föreslås

vid byrån 24 tjänstemän, kanslister och högre. Förslaget innebär för hela

barnavårdsbyrån en förstärkning med ca tre tjänster.

För socialvårdsbyrån föreslås två sektioner, en allmän och en

för ärenden rörande i huvudsak flyktingar och zigenare. Personalbehovet

uppskattas till 13 tjänstemän i lägst kanslists tjänsteställning, vilket innebär

en förstärkning med ca fyra tjänster.

Nykterhetsvårdsbyråns indelning bör i huvudsak bibehållas

med den skillnaden, att den administrativa sektionen upphör i och med

inrättande av en administrativ byrå. Antalet tjänstemän i lägst kanslists

tjänsteställning föreslås ökat med två och en halv till tölv.

Beträffande SS:s behov av specialister av olika slag har utredningen

som nämnts föreslagit, att långtidsplaneringen bör ske som en sammanhållen

stabsfunktion. Detsamma bör gälla även den till byråarbetet

mera fast knutna speciella expertisen såsom läkare, psykologer m. fl. Här

föreslår utredningen förstärkning med en tjänst för en biträdande psykolog

samt ytterligare medel bl. a. för anlitande av en läkare med socialmedicinsk

inriktning samt för pedagogisk sakkunskap.

I och med att en administrativ byrå inrättas bör SS:s lagbyrå upphöra.

Det är emellertid uppenbart, att SS har behov av kvalificerad juridisk sakkunskap.

Utredningen föreslår därför, att en fristående juridisk sektion

inrättas under ledning av en kontraktsanställd chefsjurist och i övrigt

bestående av två tjänstemän som avlagt juris kandidatexamen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Utredningen har anfört vissa allmänna synpunkter i anslutning

till organisationsförslaget. Den föreslagna sektionsindelningen inom byråerna

avser inte att binda SS i fråga om organisationen inom byråerna eller

personaldisposition och arbetsledning i övrigt.

De särskilda förslag till organisation av och personal vid de olika byråerna

som framläggs omfattar endast kanslist- och högre tjänster. Behovet

av biträdespersonal har utredningen inte haft möjlighet att bedöma mera

ingående. Detta behov är dessutom mera beroende av ev. rationaliseringsåtgärder

i fråga om arbetsrutinerna än av SS:s organisatoriska uppbyggnad.

Medel måste dock finnas tillgängliga för en förstärkning av biträdespersonalcn

i proportion till förstärkningen med högre tjänster.

När förliknings mannaexpeditionen inrättades var det naturligt

att infoga den i SS. Till SS:s ämbetsområde hörde då bl. a. frågor som

gällde arbetsmarknaden, arbetarskyddet och socialstatistiken i vid bemäikelse

(pris-, socialvårds-, löne- och sysselsättningsstatistik). Samtliga dessa

upgifter har numera överförts till andra verk. Förlikningsväsendet kan inte

anses äga samband med SS:s verksamhet inom de sociala vårdområdena.

Förlikningsmannaexpeditionen bör därför skiljas från SS.

Utvidgningen av området för förlikningsverksamhet till att omfatta även

de offentliga tjänstemännen gör det särskilt angeläget att förlikningsmannaexpeditionen

får en i förhållande till departement och ämbetsverk fristående

ställning. Utredningen föreslår därför att förlikningsmannaexpeditionen utbryts

ur SS och omvandlas till ett fristående organ, som bör överta SS:s

åligganden avseende förhållandet mellan arbetsmarknadens parter och dithörande

ärenden.

Socialstyrelseutredningen har inte tagit ställning till behovet av särskilda

övergångsa n ordningar i samband med införande av en ny organisation.

Utredningen finner det lämpligt, alt Kungl. Maj :t får medel till

sitt förfogande för att lösa uppkommande problem av sådan art t. ex. genom

övergångsvis dubblering av vissa tjänster.

I fråga om förhållandet mellan SS och de regionala o rgane

n anser socialstyrelseutredningen i likhet med socialvårdskonsulentutredningen

det nödvändigt, att statens tillsyns- och rådgivningsverksamhet

på socialvårdens område grundas på en regional organisation. Utredningen

anser därför, att särskilda socialkonsulentkontor bör inrättas i huvudsaklig

överensstämmelse med socialvårdskonsulentutredningens förslag.

Den centrala medicinaladministrationen

MCA-utredningen framlägger förslag till eu genomgripande omorganisation

av MS och föreslår i samband därmed att SBN inlemmas i MS samt att

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967 23

en statsmedicinsk anstalt inrättas. Vidare föreslås en betydlig förstärkning

av CSB och i fråga om SJURA ändrad sammansättning av rådet och ändrad

inriktning av rådets verksamhet.

Den väntade utvecklingen

MCA-utredningen redovisar en analys av den väntade utvecklingen under

de närmaste 10 å 15 åren.

Hälsovård och förebyggande vård kommer att tilldra sig ett starkt ökat

intresse. MS:s nuvarande resurser i fråga om hälsovård och förebyggande

vård är klart otillräckliga för att MS skall kunna fylla sina uppgifter som

den medicinska centralmyndigheten inom berörda områden.

I fråga om sjukvården väntas stegringen av efterfrågan på sjukvård fortsätta

i en i stort sett oförändrad takt. Utvecklingen i fråga om arbetskraftstillgången

i landet över huvud taget tyder på att rekryteringssvårigheterna

kommer att kvarstå och kan väntas öka. En väsentligt ökad uppmärksamhet

måste ägnas sjukvårdsplaneringens personalsida. Det gäller att genom

»rullande prognoser» söka bedöma personaltillgångens utveckling och behovet

av utbildningsresurser inte blott för vissa huvudkategorier såsom

läkare och sjuksköterskor utan även för delgrupper inom varje huvudkategori,

t. ex. psykiatrer, operationssköterskor och operationsassistenter.

Prognoser måste också göras för alla andra yrkesgrupper av betydelse för

sjukvården såsom arbetsterapevter, bandagister etc.

De nu berörda uppgifterna förutsätter en väsentlig förstärkning av planeringsresurserna

både hos de enskilda huvudmännen och hos MS. Den senare

måste i vad gäller sjukvårdens planering sättas i stånd att verka för samordning

av sjukvårdshuvudmännens planer och för anpassning av utbyggnadstakten

efter personalresurserna.

En särskilt angelägen uppgift för MS är att i anslutning till förändringar

i sjukdomspanoramat och i behandlingsformerna ta initiativ till att vårdformer

och specialiteter, vilkas aktualitet minskar eller bortfaller, ställs

under avveckling i så snabb takt som möjligt.

Utvecklingen i fråga om sjukhusbyggandet väntas för CSB medföra en

betydande ökning av den med ämbetsverkets befattning med byggnadsplaner

förenade verksamheten. Byggnadsverksamheten inom hälso- och

sjukvården kommer inte endast att öka kraftigt rent volymmässigt. Därtill

kommer den nuvarande tendensen mot allt högre anspråk på rationell utformning

av byggnaderna. Dessa förhållanden medför en skärpning av

kraven på CSB:s insatser i fråga om såväl sjukvårdens byggnadsfrågor som

rationaliseringsverksamheten. Av särskild vikt är att CSB:s kunnande i

fråga om byggnadsplanering, byggnadsekonomi och rationell sjukhusdrift

ständigt hålls på så hög nivå som möjligt och tillvaratas genom att CSB

inkopplas på byggnadsfrågor i princip redan på programstadiet.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Det växande antalet av olika huvudmän igångsatta rationaliseringsprojekt

nödvändiggör att någon central instans medverkar till att dubbelarbete

undviks samt till att projekten genomförs och resultaten publiceras på

ett sådant sätt att vunna framsteg kan komma hela sjukvården till godo.

I den mån särskilda medel kommer att stå till förfogande för bearbetning

av principiella frågor eller eljest för undersökningar av allmän betydelse,

är det angeläget att urvalet av de projekt, på vilka tillgängliga medel skall

satsas, projektens planering, utläggning och uppföljning samt resultatens

publicering läggs på en central instans med erforderlig kompetens och kapacitet

härför. Enligt MCA-utredningens mening bör de nu antydda uppgifterna

åvila SJURA.

Planerings- och rationaliseringsfrågorna

Utredningen använder i fråga om hälso- och sjukvårdens planering begreppen

vårdplaner, byggnadsplaner och beredskapsplaner.

V ård planer omfattar i allmänhet långsiktiga planer för vårdgrenarnas

allmänna uppbyggnad och kapacitet inom sjukvårdsområdena, regionerna

eller riket i dess helhet men kan också avse hälsovårdande åtgärder.

Byggnadsplaner avser viss byggnad eller annan anläggning. B eredskapsplanerna

omfattar i huvudsak personal- och utrustningsplaner

och endast i mycket begränsad omfattning byggnadsplaner.

Begreppet rationalisering bär i betänkandet begränsats till att omfatta

åtgärder — däribland standardisering — i syfte att minska hälso- och sjukvårdens

personalbehov och kostnader. Inom denna ram skiljer utredningen

mellan vårdrationalisering och driftrationalisering.

Med vård rationalisering avses åtgärder för att nå personal-,

lokal- och materielbesparingar genom ändringar i fråga om undersökningsoch

vårdmetoder och med drift rationalisering åtgärder inriktade

på att nå en rationellare drift vid i princip oförändrat läge i fråga om vården.

Planerings- och rationaliseringsfrågorna måste tillmätas avgörande betydelse

när det gäller den centrala statliga organisationens uppbyggnad. Särskilt

betydelsefullt är att de statliga instanserna medverkar med initiativ,

samordning och upplysningsverksamhet i dessa sammanhang. MCA-utredningen

bär utgått från följande principiella fördelning av huvudansvaret

inom planerings- och rationaliseringsområdet.

1. Frågor rörande vårdplaner och hälso- och sjukvårdens allmänna planering

i övrigt, frågor rörande vårdrationalisering samt frågor rörande beredskapsplaneringen

skall i första hand ankomma på MS.

2. Frågor rörande byggnadsplaner samt driftrationalisering inbegripet

standardisering och andra frågor rörande materiel och utrustning skall i

första hand ankomma på CSB, vid vilken organiseras en för hela rationaliseringsverksamheten

inom hälso- och sjukvårdsområdet gemensam informationstjänst.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

3. Frågor rörande samordning av rationaliseringsverksamheten samt fördelning

av särskilda anslag för vård- och driftrationalisering och därmed

sammanhängande frågor skall i första hand ankomma på SJURA.

Medicinalstatistiken bör ligga kvar vid MS. En utbyggd sådan statistik är

en nödvändig förutsättning för att MS skall kunna bemästra sina planeringsoch

prognosuppgifter.

Medicinalstyrelsen

För de uppgifter, som utredningen förutsätter skall åvila MS, föreslås en

förstärkning med 61 tjänster innebärande en ökning till 340.

Målsättningen för utredningsförslaget anges så att MS :s nuvarande

ställning som facklig auktoritet inom hälso- och sjukvården måste bibehållas

och om möjligt stärkas. Samtidigt måste MS sättas i stånd att på ett

tillfredsställande sätt möta anspråken på den centrala instansen inom

hälso- och sjukvården när det gäller prognoser, planering, utredningar, råd

och anvisningar samt förvaltningsfrågor i allmänhet. Personal- och investeringssituationen

kommer att ställa utomordentligt stora krav på den allmänna

inriktningen av vårt lands hälso- och sjukvårdspolitik. Betydelsefulla

avgöranden kommer att få träffas beträffande avvägningen av arbetskrafts-

och investeringsresurserna för å ena sidan de olika vårdområdena

och å andra sidan övrig verksamhet i samhället. Samhället kan nödgas

sakta av utvecklingstakten inom vissa grenar av hälso- och sjukvården till

förmån för utvecklingen på andra områden. I ett sådant läge blir ställningstagandet

från landets högsta medicinska myndighet av utomordentlig betydelse

och vikt. Det är därför även från allmänt samhällelig synpunkt

nödvändigt att denna myndighet genomgående utrustas med tillräckliga

resurser.

Vid avvägningen av förslaget har utöver planerings- och rationaliseringsproblematiken

beaktats de krav i övrigt, som reformer på ett flertal vårdområden

och en rad socialmedicinska uppgifter kommer att ställa i främsta

rummet på MS. Vidare drar utbyggnaden av hälso- och sjukvården i åtskilliga

fall automatiskt med sig en ökning av löpande ärenden av olika

slag. En genomgripande ändring av den nuvarande organisationen och betydande

förstärkningar såväl av verksledning och chefsorganisation som av

ämbetsverket i övrigt är erforderlig.

I fråga om verksamhetsområdet föreslås, att CSB:s befattning

med sjukvårdshuvudmännens planer för den slutna vården övertas av

MS. De på SBN vilande beredskapsfrågorna föreslås överförda till en särskild

beredskapsavdelning inom MS. Ä andra sidan föreslås, att från MS

till statsmedicinska anstalten skall i princip överföras ärenden, som kräver

medicinsk bedömning i det enskilda fallet, ärenden rörande registrering av

farmacevtiska specialiteter och andra läkemedelsfrågor samt ärenden som

åvilar MS i egenskap av chefsmyndighet för vissa laboratorier m. m. Vidare

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

bör läkemedelsinspektörerna, som nu är uppförda på statens farmacevtiska

laboratoriums stat, överföras till MS.

MS:s chefsorganisation, inkl. överinspektörerna för den psykiatriska

vården och för vården av psykiskt efterblivna, har inte tillförts

någon tjänst sedan 1947 års omorganisation. Chefsorganisationen är det led

i den nuvarande organisationen som är i det mest trängande behovet av förstärkning.

Generaldirektören och överdirektören bör i möjligaste mån frigöras

för policy- och andra större frågor och bl. a. befrias från nuvarande

uppgifter i disciplinnämnden.

Särskild uppmärksamhet har ägnats frågan hur MS:s behov av fackmän

(läkare, tandläkare, apotekare, psykologer, socionomer, sjuksköterskor

m. fl.) skall tillgodoses i den nya organisationen och om fackmännens

ställning inom denna.

MS kommer även framdeles att behöva läkare och andra fackmän av i

princip två slag: fackmän för medverkan i MS:s allmänna förvaltande,

ledande och planerande verksamhet inom olika större administrativt, organisatoriskt

eller vårdmässigt sammanhängande områden samt specialister

för vissa särskilda uppgifter.

I organisationen bör ingå ett antal heltidsanställda läkare, tandläkare,

apotekare och andra fackmän såsom i första hand ansvariga för de mera

allmänna fackuppgifter som åvilar de nuvarande medicinalråden m. fl.

Dessa ledande fackmän bör, i den mån det är fråga om läkare, tandläkare

och apotekare, även i den nya organisationen ha tjänstetiteln medicinalråd.

De nuvarande över inspektör stjänsterna bör ersättas med medicinalrådstjänster.

För specialistmedverkan hör vid tillfälliga behov liksom nu anlitas medlemmar

av det vetenskapliga rådet eller andra personer utanför MS. Mera

permanenta behov av tillgång till specialister bör såsom sker i nuvarande

organisation tillgodoses genom hos MS deltidsanställda läkare, apotekare

och andra fackmän.

För att i möjligaste mån frigöra fackmännen för fackuppgifter och samtidigt

uppnå organisatoriska och administrativa fördelar föreslås, att inom

byråerna arbetsledning och beslutsfunktion skall åvila byråchefen eller —

efter delegation — sektionschef och att medicinalråd och övriga fackmän

skall ingå i organisationen såsom i ärendenas handläggning deltagande sakkunniga.

Medicinalråden föreslås bli underställda resp. avdelningschefer

medan övriga fackmän inordnas i byråerna. Byråchef eller sektionschef

ansvarar för att vederbörande fackman inkopplas i handläggningen av varje

ärende, som berör medicinska eller andra fackspörsmål. Om den administrative

tjänstemannen och fackmannen är ense, avgörs ärendet vid byrån

eller sektionen i den mån det är fråga om ett byrå- eller sektionsärende. I

motsatt fall skall ärendet hänskjutas till avdelningschefen. Varje fackman

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

skall kunna anlitas av vilken enhet som helst inom MS, som har behov av

lians medverkan. Den föreslagna nya ordningen bedöms inte komma att

tynga handläggningen i förhållande till nu gällande.

Utvecklingen inom hälso- och sjukvården medför ett behov av ökad

läkarkapacitet vid MS utöver vad som frigörs genom att medicinalråden

befrias från byråchef suppgifterna. Förslaget innebär sex nya medicinalrådstjänster,

alla för läkare. Av dessa motsvaras emellertid tre av redan befintliga

heltidstjänster för läkare. Av de helt nya tjänsterna föreslås en för

sluten kroppssjukvård, en för mödra- och barnavård, familjerådgivning

in. in. och en för långtidssjukvård, rehabilitering och handikappvård.

Förslaget innebär i övrigt en allmän förstärkning av MS:s organisation

med tyngdpunkten förlagd till områden, där kapaciteten nu behöver utökas.

Medicinska sådana är barn- och ungdomsfrågor jämte familjerådgivning,

långtidssjukvård, rehabilitering och handikappvård. Vidare saknar

MS särskild personal för planerings- och prognosuppgifter.

Förslaget rörande MS:s organisation innebär, att verket organiseras på

avdelningar, byråer och sektioner. Utredningen anser att beslutsfunktionen

bör konsekvent delegeras så långt ned i organisationen som möjligt. Utredningen

framhåller, att i betänkandet redovisade förslag till ärendefördelning

och häremot svarande sektionsindelning inte bör uppfattas som bindande

för verksledningen.

Beträffande verksledningen föreslås en lekmannastyrelse med

generaldirektören som ordförande och sex av Kungl. Maj :t för fyra år i sänder

förordnade ledamöter, varav två utses efter förslag av Svenska landstingsförbundet

och eu efter förslag av Svenska stadsförbundet. MS:s huvudmannaråd

föreslås upphöra. Vid MS:s sida bör ställas ett planeringsråd som

rådgivande organ. Häri bör ingå företrädare för bl. a. praktisk hälso- och

sjukvård, vetenskaplig forskning, teknik, statistik, det sociala området,

arbetsmarknaden och näringslivet. Rådet är i första hand avsett att bli ett

kvalificerat forum, där aktuella planerings- och utvecklingslinjer tas upp

av verksledningen eller på initiativ från rådets medlemmar.

Verket föreslås under verksledningen bestå av tre avdelningar med underställda

byråer samt två direkt under verksledningen stående byråer. Den

föreslagna arMelnings- och byråorganisationen och huvuddragen i fördelningen

av arbetsuppgifterna framgår av följande.

Medicinalavdel ningen för allmänna, huvudsakligen fackliga

uppgifter rörande hälso- och sjukvården i fred, däribland vårdrationaliseringsfrågor.

Avdelningen föreslås omfatta fyra byråer med i huvudsak

följande områden.

Kroppssjukvård och mentalsjukvård

Hälsovård, förebyggande vård, barna- och ungdomsvård, familjerådgivning

m. m.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1067

Långtidssjukvård, rehabilitering, handikappvård och vård av psykiskt

utvecklingsstörda

Tandvård, apoteks- och läkemedelsväsende.

I avdelningen ingår också som fristående sektion ett meritkontor för vissa

rutinuppgifter.

Planeringsavdelningen för planerings- och utredningsfrågor

rörande hälso- och sjukvården i fred samt den på MS ankommande statistiken.

Avdelningen omfattar en byrå för planerings-, utrednings- och prognosverksamhet

jämte utbildnings- och andra allmänna personalfrågor samt en

byrå för statistiska uppgifter in. m.

Bereds k apsavdelningen för hälso- och sjukvårdens beredskapsfrågor,

som nu åvilar SBN. Avdelningen omfattar två byråer, den ena

för planerings- och organisationsfrågor och den andra för krigssjukvårdsutbildnings-

och krigsplaceringsfrågor, samt en fristående sektion för materiel-

och förrådsfrågor.

Vid sidan av avdelningarna inrättas två direkt under verksledningen stående

byråer.

Administrativa byrån för allmänna administrativa och organisatoriska

frågor, personalärenden, ekonomiska och kamerala frågor. Under

byrån sorterar MS:s interna serviceorgan.

Lagbyrån för lag- och andra författningsfrågor, andra juridiska ärenden

samt ärenden rörande legitimation och behörighet. Till byrån ansluts

ett gemensamt kansli för vissa till MS knutna nämnder.

Av de nuvarande till MS anknutna beslutande eller rådgivande nåm nderna

föreslås rättsmedicinska och rättspsykiatriska nämnderna bli ersatta

av ett statens rättsläkarråd som knyts till statsmedicinska anstalten.

Specialitetsnämndens uppgifter övertas av statens läkemedelsnämnd, likaledes

vid anstalten. I fråga om disciplinnämndens sammansättning föreslås

de ändringar som krävs för att generaldirektören och överdirektören

skall befrias från nuvarande åligganden att vara ordförande eller ledamot

i nämnden. Hörselvårdsnämndens uppgifter bör övertas av hjälpmedelsnämnden

efter viss ändring av dennas sammansättning. I samband därmed

förordar utredningen en översyn av bestämmelserna om statsbidrag till

anskaffande av hörapparater.

Slutligen föreslår MCA-utredningen att MS:s granskning av apoteksräkningar

med tillhörande recept som verifikationer skall upphöra.

Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd

Som förut framgått föreslår MCA-utredningen att SBN skall inlemmas

i MS, där en särskild beredskapsavdelning bildas. Utredningen ansluter sig

härvid i princip till 19G2 års försvarssjukvårdsutredning som i sitt betänkande

»Läkaren i totalförsvaret» (SOU 1961: 63) föreslagit, att en försvars
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

medicinsk avdelning inrättas vid MS och att SBN :s nuvarande byråer överförs

till avdelningen. 1960 års försvarsfedningsutredning har i sitt betänkande

II »Totalförsvarets högsta ledning» (SOU 1961:66) förordat, att

chefen för MS i såväl fred som krig bör bära ett odelat ledningsansvar för

den allmänt civila sjukvården, att SBN bör uppgå i MS och att i MS bör inrättas

ett särskilt stabs- och förvaltningsorgan för handläggning av beredskapsärenden.

MCA-utredningen anser, att MS:s kontakt med liuvudmannasidan även

beträffande beredskapsfrågorna får en tillfredsställande lösning genom att

sjukvårdshuvudmännen blir företrädda i den föreslagna nya verksstyrelsen.

Däremot kan i denna styrelse, vars främsta uppgifter i alldeles övervägande

grad måste gälla hälso- och sjukvården i fred, inte utan stora olägenheter insättas

representanter för chefen för försvarsstaben, försvarets sjukvårdsstyrelse

och civilförsvarsstyrelsen. Andra utvägar måste väljas.

Vad angår de militära myndigheterna erinras om att i SBN:s organisation

ingår en militärassistent, som har avsevärd betydelse som kontaktman med

de militära myndigheterna. Denne föreslås bli överförd till MS:s beredskapsavdelning.

MCA-utredningen anser, att tillräckliga garantier för erforderliga kontakter

mellan de berörda statliga verken kan skapas utan att myndigheterna

är företrädda i verksstyrelsen. Detta synes kunna uppnås genom att SBN :s

nuvarande skyldighet att samråda med försvarets sjukvårdsstyrelse, civilförsvarsstyrelsen

och överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap överförs

till MS och utvidgas att omfatta även chefen för försvarsstaben. Om så

befinns lämpligt kan samrådsförfarande! ordnas genom alt de därav omfattade

myndigheterna själva kommer överens om att bilda en mera permanent

samarbetsgrupp med lämplig sammansättning för samråd på olika

beslutsnivåer.

Uppgiften att ansvara för ledningen av de civila försvarsförberedelserna

i fråga om biologisk krigföring bör överföras på MS.

Enligt sin instruktion har statens bakteriologiska laboratorium att såvitt

möjligt biträda SBN och myndigheterna inom krigsmakten i frågor av betydelse

för den civila och militära beredskapen. Denna skyldighet bör kvarstå

i förhållande till MS. Sedan beredskapsfrågorna överförts till MS, bör

beslutsordningen beträffande dem vara i alla nivåer parallell med beslutsordningen

för andra inom MS förekommande ärenden.

Vad angår SBN:s kansli synes ett inordnande i MS som en särskild beredskapsavdelning

inte medföra några speciella problem. Avdelningschefen

bör leda den dagliga verksamheten.

Vid avvägningen av beredskapsavdelningens organisation har MCA-utredningen

haft överläggningar med företrädare för 1962 års försvarssjukvårdsutredning.

Vid överläggningarna har enighet uppnåtts om att bered
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

skapsavdelningen bör i organisatoriskt hänseende jämställas med övriga

delar av MS och organiseras på två byråer och en fristående sektion.

Statsmedicinska anstalten

MCA-ntredningen föreslår, att en statsmedicinsk anstalt inrättas, till vilken

överförs vissa nu till MS knutna organ och arbetsuppgifter samt motsvarande

befintliga tjänster. Utöver 28 sådana tjänster upptar förslaget

14 nya.

Den snabba medicinska och tekniska utvecklingen kommer att kräva

största möjliga koncentration av MS:s resurser till allmänna utvecklings-,

planerings-, lednings- och samordningsproblem. Det är därför i hög grad

angeläget att till annat håll överföra varje funktion, som i förhållande till de

nyss antydda huvuduppgifterna ter sig perifer.

Från MS kan i första hand avlastas ärenden, som kräver medicinsk bedömning

i det enskilda fallet. Till denna grupp hör rättsmedicinska och

rättspsykiatriska utlåtanden, utlåtanden rörande dispens för erhållande av

körkort, rörande sjukpensionering m. in. Socialpsykiatriska nämndens

ärenden rörande abort m. in. tillhör denna grupp men bör lämpligen bibehållas

inom MS:s ram i avvaktan på resultatet av pågående utredning om

abortlagstiftningen. Vidare kan avlastas ärenden rörande registrering av

farmacevtiska specialiteter och andra läkemedelsfrågor, däribland frågor om

läkemedelsbiverkningar. Slutligen kan MS befrias från uppgifterna som

chefsmyndighet för statens rättskemiska och farmacevtiska laboratorier

och statens rättsläkarstationer samt uppgifterna i fråga om det rättspsykiatriska

undersökningsväsendet, svenska farmakopékommittén och giftnämnden.

Statsmedicinska anstalten skall bilda den administrativa och organisatoriska

stomme, till vilken med i princip bibehållen fackmässig funktion och

ställning anknyts följande organ, nämligen:

Medicinalstyrelsens rättsmedicinska nämnd

Medicinalstyrelsens rättspsykiatriska nämnd

Statens rättskemiska laboratorium

Statens farmacevtiska laboratorium

Statens rättsläkarstationer

Speciali tetsnämnden

Svenska farmakopékommittén

Giftnämnden

Rättsmedicinska och rättspsykiatriska nämnderna ersätts av ett statens

rättsläkarråd. Detta skall arbeta på en rättsmedicinsk och

en rättspsykiatrisk sektion. Sektionerna får samma sammansättning som

nämnderna men sambandet med MS, bl. a. generaldirektörens rätt att delta

i överläggningarna, upphör. Rättsläkarrådet övertar de somatiska ärenden

rörande körkort, sjukpensionering etc., som nu handläggs inom MS som

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj. ts proposition nr 68 år 1967

generaldirektörs- eller byråärenden. I dessa ärenden förutsätts att rådets

sammansättning varieras så att man kan tala om en tredje allmänt medicinsk

sektion.

Som beslutande organ i stället för MS i specialitets- och andra läkemedelsfrågor

inrättas en vetenskapligt högt kvalificerad instans, en statens

1 ä k e m e d e 1 s n ä in n d, med nio ledamöter. Som självskrivna ledamöter

föreslås medicinalrådet för apoteks- och läkemedelsväsendet samt cheferna

för statsmedicinska anstaltens läkemedelsavdelning och farmacevtiska laboratoriets

farmakoterapevtiska avdelning. Övriga sex ledamöter, däribland

ordförande och vice ordförande, förordnas av Kungl. Maj :t. Specialitetsnämndens

uppgifter övertas av läkemedelsnämnden.

De till statsmedicinska anstalten anslutna fackinstanserna bör äga anlita

ledamöterna i MS:s vetenskapliga råd mot ersättning efter samma grunder

som MS själv.

Anstalten ställs under ledning av en verksstyrelse vari, förutom

verkschefen som självskriven ledamot, ingår fyra av Kungl. Maj :t förordnade

ledamöter. En av dessa bör tillsättas efter förslag av MS. För samordning

och ledning av den löpande verksamheten föreslås en verkschef i

överdirektörs ställning.

Verksledningen, dvs. styrelsen och verkschefen, skall inte ha någon befattning

med de fackliga avgörandena och givetvis inte heller formellt framstå

som ansvariga för dem. Däremot skall verksledningen överta de på MS

nu ankommande uppgifterna av administrativ, ekonomisk eller organisatorisk

art i fråga om de till anstalten anslutna verksamheterna. Den skall

även följa utbildningsfrågorna och rekryteringsläget. Fn uppgift för verksledningen

blir att bevaka möjligheterna att utnyttja personal och utrustning

gemensamt för såväl de båda laboratorierna som övriga till anstalten anslutna

organ och verka för en rationell organisation och arbetsgång.

Anstaltens organisation i övrigt omfattar en kansliavdelning, en rättsmedicinsk

avdelning, en rättspsykiatrisk avdelning, en läkemedelsavdelning

och en giftavdelning. Kansliavdelningen skall svara för administrativa, organisatoriska,

ekonomiska och kamerala frågor. De rättsmedicinska och rättspsykiatriska

avdelningarna blir »fackkanslier» för beredning, föredragning

och expediering av ärenden A''id rättsläkarrådets motsvarande sektioner.

Läkemedelsavdelningen blir fackkansli åt läkemedelsnämnden och farmakopékommittén.

Giftavdelningen blir fackkansli åt giftnämnden.

Som chefer föreslås för rättsmedicinska och rättspsykiatriska avdelningarna

samt läkemedelsavdelningen professorer jämställda med de professorer,

som är chefer för rättskemiska och farmacevtiska laboratoriernas avdelningar.

Chefstjänsten vid rättspsykiatriska avdelningen ersätter nuvarande

tjänsten för medicinalrådet och chefen för MS:s social- och rättspsykiatriska

byrå.

Vid rättsmedicinska avdelningen skall ombesörjas MS:s nuvarande upp
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

gift att granska protokoll och utlåtanden angående rättsmedicinska obduktioner

och andra rättsmedicinska förrättningar. Inom MS åvilar denna

uppgift nu två deltidsföredragande rättsläkare.

Beträffande gränsdragningen mellan MS och anstalten med därtill anslutna

organ förutsätts att överdirektör och avdelningsföreståndare skall

vara skyldiga att i likhet med vad som gäller för motsvarande tjänstemän

vid statens bakteriologiska laboratorium efter kallelse delta i ärenden inom

MS och att allmänna råd och anvisningar och direktiv, som berör läkare

och annan medicinalpersonal, skall utfärdas av MS efter förslag från anstalten.

Reservation mot vissa delar av MCA-utredningens förslag om inrättande

av en statsmedicinsk anstalt har anmälts av ledamöterna Engel

och Sterner. Reservanterna anser att en statsmedicinsk anstalt bör komma

till stånd i enlighet med förslaget men att till denna lämpligen bör sammanföras

endast någorlunda likartade verksamheter, som lämpligen kan

avskiljas från MS:s uppgifter. I första hand gäller detta statens farmacevtiska

och rättskemiska laboratorier. Statens rättsläkarstationer synes också

i varje fall tills vidare böra inordnas under anstalten. Denna får även enligt

utredningens förslag främst karaktär av centraldirektion för medicinsk laboratorieverksamhet.

Det synes då naturligt att jämväl statens bakteriologiska

laboratorium, som nu är direkt underställt Kungl. Maj :t flyttas in

under anstalten.

En sådan, med hänsyn till arbetsuppgifterna mer homogen anstalt kan

ytterligare utvecklas genom anknytning av andra statliga organ av närstående

karaktär. De i anstalten ingående organen för läkemedelskontroll m. m.

behöver troligen kompletteras bl. a. för märkesvaror inom livsmedelsbranschen

efter förebild av den amerikanska »Food and Drug Administration».

De arbetsuppgifter, som utredningen sammanfattar under beteckningen

»ärenden som kräver medicinsk bedömning i det enskilda fallet» bör vara

kvar hos MS. Reservanterna avser härvid rättsmedicinska och rättspsykiatriska

ärenden och vissa icke medikolegala ärenden rörande dispens för erhållande

av körkort för motorfordon m. m. Den rättspsykiatriska undersökningsorganisationen

bör stå under MS, då den är starkt integrerad i den

psykiatriska sjukvården.

Centrala sjukvårdsberedningen och rådet för sjukhusdriftens rationalisering

MCA-utredningen föreslår, att antalet tjänster vid CSB ökas med 17 till

53 och att SJURA:s kansli förstärks med en tjänst.

Ett inlemmande helt eller delvis av CSB:s och SJURA:s verksamhet i

MS bör av flera skäl inte ske utöver vad som följer av en överföring till MS

av frågor rörande vårdplaner. CSB och SJURA bör bibehållas som två från

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

MS organisatoriskt fristående organ men givetvis liksom nu fungera i nära

samarbete med MS.

I fråga om CSB föreslås inte andra ändringar av uppgifterna än nyss berörda

överföring av vårdplanefrågorna till MS. överföringen möjliggör ingen

personalbesparing vid CSB.

Beträffande CSB och SJURA föreslår utredningen — i analogi med vad

nu gäller för statens institut och råd för byggnadsforskning — att CSB skall

utöver instruktionsenliga uppgifter kunna åta sig av SJURA lämnade och

finansierade utredningsuppdrag och att SJURA skall inom rationaliseringsområdet

fungera som ett samordnande, initiativtagande och initiativuppsamlande

organ med vid överblick och med anslagsfördelning som huvuduppgift.

MCA-utredningen förordar, att SJURA liksom byggnadsforskningsrådet

inte skall bedriva utredningsverksamhet i egen regi. Den av SJURA finansierade

verksamheten bör i möjligaste mån genom avtal uppdras åt huvudmän,

institutioner och enskilda företag. Urvalet av rationaliseringsprojekt

bör främst ske med hänsyn till möjligheterna till personal- och kostnadsbesparingar.

För urval av uppslag och planering av rationaliseringsprojekt

förutsätts SJURA anlita erforderlig expertis. Verksamhetsområdet bör utsträckas

till hela sjukvården.

MCA-utredningen har anslutit sig till tidigare framförda förslag, att en

överdirektör stjänst inrättas vid CSB och att en teknisk-ekonomisk byrå tillförs

organisationen.

Därutöver föreslås vissa förstärkningar vid byggnads-, organisations- och

utrustningsbyråerna dels på grund av den ökande arbetsbelastningen och

dels för den för sjukvårdsrationaliseringen nödvändiga informationstjänsten.

Överdirektören bör vara ledamot av CSB:s styrelse och arbetsutskott.

I fråga om SJURA föreslås, att antalet ledamöter reduceras till högst nio.

Av ledamöterna, som bör förordnas av Kungl. Maj :t på viss tid, bör två,

varav en läkare, tillsättas efter förslag av MS, två efter förslag av Svenska

landstingsförbundet och en efter förslag av Svenska stadsförbundet. Bland

övriga ledamöter bör ingå företrädare för teknisk utveckling och organisationsteknik.

De nuvarande arvodestjänsterna vid SJURA:s kansli ersätts med tjänster

på löneplan. En ny tjänst inrättas, främst för insamlande av informationer

angående huvudmannasidans rationaliseringsverksamhet. Behövlig

ytterligare personal, däribland s. k. utredningssekreterare, bör avlönas

från anslaget till Viss rationaliseringsverksamhet inom sjukvården.

Sammanläggning av medicinal- och socialstyrelserna

Socialstyrelsentredningen och MCA-utredningen föreslår, att SS och MS

sammanslås till ett gemensamt verk, för vilket används arbetsbeteckningen

3—Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 sand. Nr 68

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Majrts proposition nr 68 år 1967

statens hälso- och socialvårdsstyrelse (SHS). Förslaget

upptar 473 tjänster, varav 62 nya. I förhållande till förslagen om separata

verk beräknas drygt 20 tjänster kunna inbesparas. Det gemensamma förslaget

innebär att SBN inlemmas i SHS och att den av MCA-utredningen

föreslagna statsmedicinska anstalten inrättas samt att CSB och SJURA behålls

som fristående organ i enlighet med MCA-utredningens förslag.

Utredningarna konstaterar, att beröringspunkterna mellan

socialvård och medicinal väsende är många och betydelsefulla

och att samverkan mellan de båda områdena i allt fler fall uppfattas

som en förutsättning för framgångsrika hjälpinsatser. Därmed blir behovet

av samordning och samplanering av de två områdena även centralt allt

starkare. Det måste medföra klara funktionella fördelar om den statliga insatsen

i planeringsverksamheten samlas hos en och samma myndighet.

Även när det gäller initiativ till åtgärder från statsmakternas sida och de

båda myndigheternas verksamhet i fråga om utformning av vårdformer och

behandlingsmetoder in. m. kan eu sammanslagning väntas leda till eu konsekvent

integrering av de sociala och medicinska inslagen och därmed förbättrad

vård. En sammanläggning kan också väntas medföra organisatoriska

fördelar och möjliggöra arbetsmässiga förenklingar.

Mot en sammanläggning kan framföras vissa betänkligheter. Den sociala

problematiken kan befaras inte komma att ägnas tillräcklig uppmärksamhet

inom ett verk, för vilket hälso- och sjukvård måste bli det största arbetsfältet.

Verket blir vidare relativt stort och arbetsområdet vittomfattande.

Utredningarna har tagit upp dessa synpunkter till granskning men funnit

att de inte bör hindra en sammanläggning.

Sammanfattningsvis uttalar utredningarna, att fördelarna med ett för

socialvård och medicinalväsende gemensamt verk vida överväger de nackdelar,

som kan befaras. Utredningarna förordar därför att ett gemensamt

verk organiseras.

I förslaget rörande SHS har utredningarna i huvudsak använt samma

allmänna organisatoriska uppbyggnad som MCA-utredningen föreslagit för

MS. I fråga om SHS föreslås sålunda en uppdelning på avdelningar under

särskilda avdelningschefer. Med hänsyn till den stora betydelse rättssäkerhets-

och författningsfrågor och andra kvalificerade juridiska spörsmål

kommer att få inom SHS föreslås lagbyrån ställd direkt under verksledningen.

Såsom en motsvarighet till de föreslagna medicinalrådstjänsterna

bör inrättas tre socialråds tjänster, en för vart och ett av SS:s tre fackområden,

nämligen barna- och ungdomsvård, nykterhet svård och socialvård

i övrigt. Sistnämnda socialråd får tyngdpunkten av sin verksamhet inom

åldringsvården.

Verksledningen föreslås utgöras av en lekmannastyrelse med

generaldirektören som ordförande och åtta av Kungl. Maj :t förordnade ledamöter,

däribland två utsedda efter förslag av Svenska landstingsförbundet

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1067

35

samt en efter förslag av vartdera Svenska stadsförbundet och Svenska kommunförbundet.

SHS:s beslut i vissa ärenden, som enligt förslaget rörande

MS skall ankomma på nämnd, bör även i det nya verket avgöras i samma

ordning. Vissa ärenden rörande administrativa frihetsberövanden, som nu

handläggs av SS, föreslås skola avgöras av ett särskilt kollegium bestående

av chefen för lagbyrån, ett socialråd och ett medicinalråd. SHS föreslås få

en generaldirektör och två överdirektörer.

Medicinal- och socialavdelningen blir verkets största med

212 tjänstemän, uppdelade på fem byråer och ett särskilt meritkontor. Vid

denna avdelning föreslås både en avdelningschef och en biträdande avdelningschef.

Avdelningens arbetsuppgifter motsvarar vad MCA-utredningen

föreslagit skola falla på medicinalavdelningen och socialstyrelseutredningen

på barnavårds-, socialvårds- och nykterhetsvårdsbyråerna.

Vid uppgörande av förslaget till byråindelning har utredningarna utgått

från att de funktioner, som tillförs avdelningen från SS och MS, i största

möjliga utsträckning bör integreras med varandra. Nykterhetsvården har

sammanförts med öppen och sluten kropps- och mentalsjukvård i en byrå.

Barna- och ungdomsvården förläggs till en byrå, dit även medicinska frågor

rörande barn och ungdom samt familjerådgivning m. in. hänförts. Vidare

sammanhålls långtidssjukvård, åldringsvård, rehabilitering och handikappvård

i en byrå, som även omfattar vård av psykiskt utvecklingsstörda och

socialhjälp. På de två övriga byråerna samlas de områden från MS där sambandet

med SS inte är särskilt utpräglat, nämligen hälsovård och förebyggande

vård i en byrå samt tandvård, apoteks- och läkemedelsväsende i en

byrå.

Utredningarna har angivit en viss sektionsindelning inom byråerna. Härvid

har integreringen inte drivits så långt som när det gäller byråindelningen.

Det har ansetts ankomma på verksledningen att i den mån så befinns

lämpligt föra integreringen längre.

Personalbehovet vid medicinal- och socialavdelningen har avvägts med

ledning av vad som föreslagits för motsvarande funktioner i de separata

verken. På socialvårdssidan har därvid företagits vissa jämkningar med

anledning av att den organisatoriska uppbyggnaden skiljer sig från socialstyrelseutredningens

förslag till det betydligt mindre verk, som SS skulle

utgöra. Bl. a. har hänsyn tagits till att socialråden inte kommer att fungera

som byråchefer. De fackmän i övrigt (läkare, psykologer, pedagoger), som

enligt socialstyrelseutredningen borde sortera direkt under verksledningen,

har i förslaget till SHS förts in i sektionerna.

Planerings- och be redskapsa v delningar na föreslås bli

likadant uppbyggda som i MCA-utredningens separata förslag, ehuru deras

områden utökas med socialvården.

I fråga om de administrativa och kamerala ärendena bör enligt utredningarna

en sammanslagning av de två verken möjliggöra vissa rationaliseringar.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Utredningarna har emellertid inte kunnat närmare studera på vilka punkter

rationaliseringar kan genomföras. Personalbehovet har avvägts på grundval

av en allmän uppskattning, enligt vilken den administrativa avdelningen,

som omfattar en administrativ byrå och en ekonomibyrå, erhåller

12 å 14 tjänster mindre än summan av tjänster vid de separata förslagens

administrativa byråer.

Organisationsförslaget upptar också en direkt under verksledningen stående

lagbyrå.

Den regionala statliga organisationen

T maj 1963 lade socialvårdskonsulentutredningen fram

sitt betänkande »Den statliga konsulentverksamheten på socialvårdens område»

(SOU 1963: 30).

I betänkandet föreslås, att för varje län inrättas ett konsulentorgan, förslagsvis

kallat socialkonsulentkontor, med uppgift att i huvudsak överta

de uppgifter beträffande rådgivning, tillsyn och annan instruktionsenlig

verksamhet, som f. n. ankommer på socialvårdskonsulenter, barnavårdskonsulenter,

nykterbetsvårdskonsulenter (och -assistenter) och eftervårdskonsulenter.

Till organet skall överföras även den fosterhemsförmedling,

som nu inom flertalet län ombesörjs av barnavårdsombuden. Därmed bör

staten överta kostnaderna för denna verksamhet, vilka f. n. bestrids av Allmänna

barnhuset och landstingen.

Enligt förslaget skall socialkonsulentkontoret ledas av en förste socialkonsulent.

I jämförelse med nuvarande antal konsulenter, assistenter och

barnavårdsombud ökas antalet tjänstemän med konsulentuppgifter med

tio. Utredningen finner övervägande skäl tala för att SS tills vidare, intill

dess att frågan om lckinannamedverkan i sociala ärenden inom länsstyrelserna

omprövats, utses till länskonsulentorganets huvudman. Utredningen

understryker dock, att om sistnämnda fråga löses i positiv riktning

talar otvivelaktigt starka skäl för att länskonsulentorganen infogas

i länsstyrelserna.

Socialvårdskonsulentutredningens förslag har tills vidare inte föranlett

något ställningstagande från statsmakternas sida.

1961 års utredning om effektivare åtgärder för vård utom skola av ungdomsvårdsskoleelever

bar tagit upp vissa specialfrågor rörande konsulentkontorens

befattning med eftervården i ett delbetänkande »Vård utom ungdomsvårdsskola

— organisation och principer» (stencil S 1963:4).

Socialstyrelseutredningen och MCA-utredningen har gemensamt tagit

upp frågan om den regionala statliga organisationen på socialvårdens och

medicinalväsendets områden. En sammanslagning på det centrala planet

gör det högst angeläget, för att inte säga nödvändigt, att det nya verket får

tillgång till både fackmässigt och administrativt väl utbyggda regionala or
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kiingl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

gan, inom vilka även på regionplanet kan uppnås den integration mellan

medicin och socialvård, som är ett av huvudsyftena med sammanslagningen

av SS och MS. Härvid aktualiseras de av socialvårdskonsulentutrednina
o
en

föreslagna socialkonsulentkontoren och länsläkarväsendet. Frågan om

den mera definitiva utformningen av de regionala statliga organen inom

socialvård och medicinalväsende bör dock bli föremål för särskild utredning.

Hithörande frågor har nära samband med flera pågående utredningar. Ett

slutligt ställningstagande till den regionala organisationen bör emellertid

inte få fördröja frågan om den centrala instansens organisation. Det är i hög

grad angeläget att den sociala konsulentverksamheten åtminstone lokalt och

kanslimässigt provisoriskt samordnas.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 68 år 1967

Remissyttrandena

Yttranden över betänkandet har avgivits av Svea hovrätt, kriminalvårdsstyrelsen,

försvarsstaben, försvarets sjnkvårdsstyrelse, SS, som bifogat yttranden

av länsnykterhetsnämnderna och statens socialvårdskonsulenter, riksförsäkringsverket,

MS, som bifogat yttranden av statens farmacevtiska och

rättskemiska laboratorier, statens rättsläkarstationer samt länsläkarna,

svenska farmakopékommittén, giftnämnden, MS:s sjukvårdsberedskapsnämnd,

CSB, SJURA, nämnden för undervisningssjlikhusens utbyggande,

statens bakteriologiska laboratorium, statens institut för folkhälsan, statens

handikappråd, direktionen för karolinska sjukhuset, direktionen för

akademiska sjukhuset i Uppsala, byggnadsstyrelsen, statskontoret, som avgivit

gemensamt yttrande med riksrevisionsverket, kammarrätten, statistiska

centralbyrån, skolöverstyrelsen, universitetskanslersämbetet, som bifogat

yttranden av fakultetsberedningen för medicin, odontologi och farmaci, de

juridiska, medicinska, odontologiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna,

med undantag av samhällsvetenskapliga fakulteten vid universitetet

i Göteborg, samt farmacevtiska fakulteten i Stockholm, överstyrelsen

för ekonomisk försvarsberedskap, arbetsmarknadsstyrelsen, rikspolisstyrelsen,

som bifogat yttrande av polismästaren i Stockholm,

civilförsvarsstyrelsen, överståthållarämbetet och samtliga länsstyrelser,

statens personalvårdsnämnd, förvaltningsdomstolskommittén, länsförvaltningsutredningen,

läkemedelsförsörjningsutredningen, statens tekniska

forskningsråd, samtliga landstings förvaltningsutskott, Stockholms

stad, Göteborgs stad, Malmö stad, Svenska stadsförbundet, Svenska kommunförbundet,

Svenska landstingsföi*bundet, Landsorganisationen i Sverige

(LO), Statstjänstemännens riksförbund (SR), Svenska arbetsgivareföreningen

(SAF), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Sveriges

läkarförbund, Sveriges socionomers riksförbund, Sveriges tandläkarförbund,

Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Svensk sjuksköterskeförening,

Sveriges socionomförbund, Svenska läkaresällskapet, Apotekarsocieteten,

Föreningen Sveriges socialvårdschefer, Svenska barnmorskeförbundet,

Sveriges farmacevtförbund och Läkemedelsindustriföreningen.

Därjämte har yttranden inkommit från Svenska nykterhetsvårdsförbundet,

Sveriges nykterhetsvänners landsförbund, Sveriges sociologförbund,

Neurosedynskadades förening och socialnämnden i Vilhelmina köping.

Socialstyrelseutredningens förslag rörande ny organisation för SS som

eget verk berörs relativt sparsamt i remissyttrandena. Några allvarligare

invändningar framförs inte.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Den övervägande delen av remissyttrandenas innehåll ägnas MCA-utredningens

olika förslag samt båda utredningarnas förslag om ett för hälso- och

sjukvård samt socialvård gemensamt verk. Det senare är upplagt efter samma

principer som MCA-utredningens förslag rörande MS som självständigt

verk. Denna överensstämmelse mellan de två förslagen har medfört, att

yttrandena ibland visserligen formellt gäller ettdera förslaget men i sak

får anses gälla båda. Som exempel kan nämnas att MS avstyrker sammanläggningsförslaget

och i enlighet härmed främst inriktar sig på förslaget om

eu separat medicinalstyrelse. Yttrandet är emellertid i stora delar i sak

aktuellt även i fråga om sammanläggningsförslaget och redovisas i det

följande i enlighet härmed till största delen i samband med yttrandena

rörande sistnämnda förslag.

Med en viss generalisering kan sägas, att de statliga myndigheterna samt

personalorganisationerna godtar principerna i utredningarnas förslag i

högre grad än den kommunala sidan, där majoriteten ställer sig avvisande

på flera väsentliga punkter. Vad som närmast kan karaktäriseras som ett

motförslag i fråga om den allmänna uppbyggnaden av den centrala administrationen

och uppgifternas fördelning mellan olika organ framförs i första

hand av styrelsen för Svenska landstingsförbundet, till vars yttrande förvaltningsutskotten

i Södermanlands och Jönköpings läns landsting, Kalmar

läns norra och södra landsting samt Blekinge, Örebro, Kopparbergs, Gävleborgs,

Västerbottens och Norrbottens läns landsting helt anslutit sig utan att

göra några egna uttalanden.

Socialstyrelseutredningens förslag angående socialstyrelsen

Socialstyrelseutredningens förslag rörande omorganisation av SS och vissa

därmed sammanhängande frågor har i allt väsentligt biträtts i remissyttrandena.

SS framhåller, att personalen bör avvägas med hänsyn till att ingen ändring

bör ske i fråga om styrelsens allmänna remissverksamhet på det sociala

området, tjänstemännens medverkan vid kurser och föreläsningar och styrelsens

rådgivning och annan service till allmänheten.

Styrelserna för Svenska stadsförbundet och Svenska kommunförbundet

framhåller, att behovet av statlig medverkan i den kommunala socialvården

numera gör sig gällande främst beträffande långtidsplanering och utvecklingsarbete.

Styrelsen för Svenska landstingsförbundet finner eu i stabsställning

anordnad planeringsfunktion för långsiktig prognos- och planeringsarbete

angelägen.

Förslaget om ny utformning av handläggningen av ärenden rörande intagning

i ungdomsvårdsskola, kvarhållande enligt nykterhetsvårdslagen eller

utskrivning från allmän vårdanstalt för alkoholmissbrukare lämnas utan

erinran av Svea hovrätt, SS, juridiska fakulteten i Lund, förvaltningsdom
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

stolskommittén, förvaltningsutskottet i Östergötlands läns landsting och

SACO. Kammarrätten understryker att generaldirektören bör vara skyldig

att hålla sig kontinuerligt underrättad om praxis vid handläggningen av

ärendena och att delta i avgöranden av särskild betydelse. Kvalificerad

juridisk erfarenhet måste finnas representerad vid varje enskilt avgörande.

Förslaget ger inte erforderlig garanti härför.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län anser att besvär över beslut av styrelse

för ungdomsvårdsskola i utskrivningsärende bör prövas av SS i stället

för som nu av länsstyrelse. SS prövar redan nu skolstyrelses beslut om val

av vårdform liksom beslut av anstaltsstyrelse om utskrivning från vårdanstalt

för alkoholmissbrukare.

Förslaget rörande överföring till kammarrätten av besvärsmål enligt

lagen om allmänna barnbidrag föranleder ingen erinran från kammarrätten.

Även förvaltningsdomstolskommittén tillstyrker.

Beträffande SS:s förskole- och barnstugeverksamhet framhåller skolöverstyrelsen

att den — om det visar sig lämpligt — bör ställas under överstyrelsens

tillsyn men vill med hänsyn till de stora uppgifter som sammanhänger

med genomförandet av grundskolan, fackskolan och det nya gymnasiet

avstå från yrkande i denna riktning. Länsstyrelsen i Kronobergs

län och TCO delar synpunkten att ifrågavarande verksamhet bör överföras

till skolöverstyrelsen.

MCA-utredningens förslag angående medicinalstyrelsen

MS tillstyrker att SBN inlemmas i MS men avstyrker förslagen att sammanlägga

MS och SS och att inrätta en statsmedicinsk anstalt. De i det

senare förslaget ingående delförslagen om ett statens rättsläkarråd och en

statens läkemedelsnämnd accepteras emellertid i princip.

Det i remissyttrandet framförda huvudförslaget rörande omorganisation

av MS innebär att den av MCA-utredningen föreslagna medicinalavdelningen

ersätts med en hälsovårdsavdelning och en sjukvårdsavdelning med vardera

två byråer, alternativt med tre avdelningar, hälsovårds-, akutvårds- och långvårdsavdelningarna.

Fn tandvårdssektion föreslås fristående under verksledningen.

Särskilda kansli- och kameralbyråer erfordras. Enligt huvudförslaget

ingår en apoteks- och läkemedelsbyrå i en allmän avdelning tillsammans

med lag-, kansli- och kameralbyråerna. I det alternativa förslaget

förs apoteks- och läkemedelsbyrån till akutvårdsavdelningen. Planeringsoch

beredskapsavdelningarna sammanslås till en avdelning. MS finner att de

krav i fråga om personal, som måste ställas på det centrala medicinalverket,

i stort sett tillgodoses i förslaget men anser vissa ytterligare förstärkningar

nödvändiga.

Försvarets sjukvårdsstyrelse understryker att MS:s nuvarande ställning

som facklig auktoritet inom hälso- och sjukvården måste bibehållas och om

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

möjligt förstärkas. Den föreslagna organisationsplanen för MS bör väl motsvara

dessa krav, även om den inpassas i ett för hela det sociala fältet gemensamt

verk.

Styrelsen för Svenska stadsförbundet framhåller att den eftersläpning i

fråga om organisation och resurser som hittills förelegat har utgjort en

hämsko på MS:s möjligheter att fullgöra sina uppgifter som statlig tillsynsmyndighet

på sjukvårdsområdet. Detta har i sin tur medfört olägenheter

och svårigheter i fråga om samarbetet med sjukvårdshuvudmännen.

Utredningarnas gemensamma förslag

Som framgått är utredningsförslagens huvudpunkter att MS och SS sammanläggs

till ett för hälso- och sjukvård samt socialvård gemensamt verk,

att MS:s sjukvårdsberedskapsnämnd inlemmas i det nya verket, att eu

statsmedicinsk anstalt nyinrättas, att CSB kvarstår som självständigt verk

och att SJURA ges ändrad funktion.

Sammanläggning av medicinal- och socialstyrelserna

Bland de remissinstanser som tillstyrkt förslaget om

sammanläggning av MS och SS återfinns försvarsstaben och civilförsvarsstyrelsen,

som anser att en gemensam beredskapsavdelning medför fördelar

i fråga om såväl beredskapsplanläggningen som den operativa verksamheten

i krig.

Statskontoret och riksrevisionsverket biträder förslaget med hänsyn till

att de olika verkens vårdområden är nära förknippade med varandra, vilket

talar för en ökad organisatorisk samordning.

Universitetskansler sämbetet och samtliga hörda universitetsinstanser med

ett undantag tillstyrker sammanläggning även om i vissa fall uttalas farhågor

för tungroddhet och önskemål om ytterligare utredning. Undantaget

utgörs av odontologiska fakulteten vid karolinska institutet, som anser det

lämpligast att ansvaret fördelas mellan självständiga verkschefer med stor

kompetens inom sina resp. områden.

Arbetsmarknadsstyrelsen finner att en gemensam central administration

för socialvården och medicinalväsendet skulle underlätta samarbetet exempelvis

vid speciella arbetsvårdsåtgärder i samband med den yrkesmässiga

rehabiliteringen av handikappade. Liknande synpunkter framförs också av

statens handikappråd.

Flertalet länsstyrelser tillstyrker även om några uttalar farhågor för att

verket blir för stort och tungrott. Dessa farhågor framförs också av försvarets

sjukvårdsstyrelse. Länsstyrelserna i Östergötlands, Kronobergs och

Kopparbergs län befarar att tyngdpunkten inom verksamheten kommer att

förskjutas till hälso- och sjukvården och att de sociala frågorna blir eftersatta.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:is proposition nr 68 år 1967

Statens socialvårdskonsulenter, länsnykterhetsnämnderna och länsläkarna

har med få undantag tillstyrkt sammanläggningsförslaget. I vissa yttranden

framförs farhågor för att verket blir för stort. En sammanslagning

anses dock motverka splittringen på det regionala planet och ge socialvården

bättre tillgång till medicinsk fackkunskap.

Förvaltningsutskotten i Stockholms, Kronobergs, Värmlands, V ästernorrlands

och Jämtlands läns landsting har anfört i huvudsak följande. Samordnings-

och samplaneringsbehovet inom hälso- och socialvården är betydande.

En sammanläggning på det centrala planet är en av förutsättningarna

för att de ekonomiska och personella resurser, som framdeles kan disponeras

inom vårdsektorn som helhet, skall kunna rätt avvägas och fördelas.

Det sammanlagda verkets storlek inger betänkligheter men bör inte

hindra en sammanläggning.

Förvaltningsutskottet i Göteborgs och Bohus läns landsting uttalar att —

om den centrala ledningen av hälso- och socialvården samlas till ett verk

— förutsättningarna bör bli bättre att komma till rätta med gränsdragningsproblemen

mellan primärkommunernas och landstingens skyldigheter.

Stockholms stad och Göteborgs stad framhåller att tillräckliga garantier

bör skapas för att socialvården inte skall bli eftersatt i ett verk, där hälsooch

sjukvård blir dominerande.

Styrelserna för Svenska stadsförbundet och Svenska kommunförbundet

finner att en samverkan mellan socialvård och medicinalväsende bör underlätta

valet av adekvata och rationella hjälp- och stödåtgärder i socialvårdsarbetet.

Styrelserna förutsätter, att huvudmännens kontakter med och

service från den centrala myndigheten inte försämras utan förbättras. Huvudmännens

behov av en instruktiv och smidig informationsverksamhet

understryks. Malmö stad ansluter sig till stadsförbundets jdtrande.

Bland de remissinstanser som i princip ställt sig positiva till en sammanläggning

bör nämnas SR, SACO, Sveriges läkarförbund, Sveriges socionomers

riksförbund, Svensk sjuksköterskeförening, Sveriges socionomförbund,

Svenska läkaresällskapet, Föreningen Sveriges socialvårdschefer, Svenska

nykterhetsvårdsförbundet, Sveriges sociologförbund och Svenska barnmorskeförbundet.

Flera remissinstanser ställer sig tveksamma till förslaget

utan att direkt avstyrka detsamma.

SS vill inte direkt motsätta sig en sammanslagning men uttalar sin oro

inför de problem som kan väntas uppstå på olika områden. Det är lätt att

hitta beröringspunkter mellan de båda verken. SS och MS har ett intimt

samarbete inom alla de vårdområden SS har sig anförtrodda. Speciellt inom

nykterhetsvården är direkta positiva vinster att hämta vid en sammanläggning.

Inom de övriga vårdområdena har det dock klart visat sig att man

kan nå en effektiv behandling redan med nu gällande ordning.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

43

Även om en sammanslagning kan vara motiverad ur många synpunkter,

är det uppenbart att den också medför nackdelar. Styrelsen befarar att ledningen

i första hand nödgas ägna sig åt de stora och svårlösta sjukvårdsfrågorna

och att de sociala frågorna därför blir eftersatta. Härtill kommer

också risken att medicinska aspekter läggs på rent sociala frågeställningar.

De starkaste betänkligheterna gäller dock de betydande administrativa svårigheter

och den byråkratisering som måste uppkomma inom ett verk med

ett så omfattande och mångskiftande verksamhetsområde. Risk föreligger

att SS:s nuvarande service åt kommuner och allmänhet inte kan upprätthållas

i önskvärd omfattning. Att ärendenas gång kommer att försenas är

uppenbart.

Tre reservanter inom SS anser att majoriteten inte tillräckligt beaktat de

fördelar som kan uppnås genom sammanslagningen, främst ur planeringssynpunkt.

Med väl utbyggda organ på det regionala planet bör ett statens

hälso- och socialvårdsverk vara ägnat att rasera stundom konstlade gränser

mellan olika vårdformer och verksamt medverka till ett maximalt utnyttjande

av vårdresurserna.

Riksförsäkringsverket tvekar inför sammanläggningen av två verk med

så vittomfattande och olikartade ämnesområden. Även om det uppenbarligen

inom socialvården finns ett stort behov av samverkan med medicinalväsendet

är dock kravet på sådan samverkan lika stort inom andra verksamhetsområden.

Andra möjligheter att lösa frågan bör beaktas. Möjligen

skulle vissa socialstyrelseärenden kunna läggas över på annat organ än

inedicinalväsendets centralorgan.

Tveksamhet inför förslaget uttalas vidare av bl.a. CSB, statens bakteriologiska

laboratorium, direktionen för akademiska sjukhuset i Uppsala, statens

institut för folkhälsan och vissa länsstyrelser. Invändningarna gäller i

huvudsak verkets storlek och den osmidighet och byråkratisering denna

befaras medföra. I några yttranden förordas att även andra lösningar av

samarbetsfrågan än sammanläggning bör undersökas eller att frågan skall

utredas ytterligare.

Förvaltningsutskottet i Östergötlands läns landsting framhåller att det

inte har visats att allvarliga brister föreligger i samarbetet mellan SS och

MS, brister som skulle framtvinga en sammanslagning och som skulle bli

avhjälpta genom en fusion. Inte heller har redovisats alla konsekvenser av

en sammanslagning. Om alla fördelar skall utvinnas ur sammanslagningen

bör på sikt även de sociala och medicinska verksamheterna på lokalt håll,

som nu åvilar skilda huvudmän, integreras under gemensam huvudman.

Först härigenom möjliggörs en mera fullständig integration mellan de medicinska

och sociala aspekterna.

Problemen kring den centrala och regionala statliga organisationen inom

socialvård och medicinalväsende är av varandra starkt beroende och bör

därför lösas i ett sammanhang. Utskottets tveksamhet inför sammanslag
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

ningen av SS och MS grundar sig i hög grad på att praktiskt taget intet är

känt om den tänkta regionala organisationen inom socialvård och medicinalväsende.

Styrelsen för Svenska landstingsförbundet framhåller att i princip vissa

skäl föreligger för en sammanläggning av de båda ämbetsverken. Utredningen

bär inte redovisat ett fullständigt underlag för frågans bedömning varför

verkningarna av sammanläggningen nu är svåra att överblicka. Mångfalden

och svårighetsgraden av ärendena torde också innebära vissa farhågor för

verkets möjligheter att effektivt fylla sina uppgifter. Frågan bör därför

utredas ytterligare och på ett mer fördjupat sätt.

Förvaltningsutskotten i Uppsala, Gotlands, Kristianstads, Malmöhus, Hallands,

Älvsborgs, Skaraborgs och Västmanlands läns landsting anser ytterligare

utredning erforderlig.

Sammanläggningsförslaget har avstyrkts endast i ett

fåtal yttranden.

Kriminalvårdsstyrelsen förordar, att frågan om hälso- och socialvårdens

administration görs till föremål för en utredning ägnad att belysa både den

regionala och den centrala organisationen i ett sammanhang. SS bör även i

fortsättningen kunna tjäna som centralt vårdverk på socialvårdens område

om styrelsen förstärks med socialmedicinsk och psykologisk expertis i sådan

omfattning att verket inom sig kan avgöra de socialmedicinska spörsmål

som normalt kan behöva prövas av en central myndighet på området.

MS:s befattning med socialmedicinska frågor bör i motsvarande grad minskas.

MS avstyrker sammanläggning men medger att viktiga delar av SS:s ämbetsområde

har nära kontakt med hälso- och sjukvården. Detta gäller speciellt

nykterhetsvården samt åldrings- och annan långtidsvård.

Beträffande barna- och ungdomsvård och socialhjälp är anknytningen

till MS:s verksamhetsområde mera begränsad. Det är totalt sett ett stort

samhällsintresse att medicinska synpunkter blir beaktade inom socialvården,

särskilt inom de vårdsektorer som faller inom sjukvårdens gränsområden.

Detta krav måste emellertid tillgodoses på annat sätt än genom sammanläggning

av styrelserna.

Redan den egentliga hälso- och sjukvården är ett mycket mångskiftande

ämbetsområde som ställer höga krav på den centrala ledningen. I förslaget

förordas en långtgående utvidgning av verksamhetsområdet med integrering

av, i förhållande till MS:s övriga uppgifter, perifera vårdområden. Dessutom

spolieras MCA-utredningens strävanden att renodla verksamheten till ledande

funktioner, eftersom till SS:s område hör uppgifter som innebär

ståndpunktstagande till enskilda vårdfall. Det sammanlagda verket får en

mångfald verksamhetsområden som ännu inte är mogna att administreras

inom samma ram. Slutligen bör beaktas den ökade risk för byråkratisering

som otvivelaktigt föreligger.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

I stället för sammanläggning föreslår MS en lösning efter i huvudsak

följande linjer. Vartdera verkets generaldirektör bör ingå som ledamot i det

andra verkets styrelse. Vidare bör kontinuerligt sammanträdande samarbetsdelegationer

på avdelnings- eller byrånivå etableras inom vart och ett

av de olika gränsområdena. De föreslagna verksstyrelserna torde utgöra en

garanti för att samarbete kommer till stånd. MS:s föreslagna planeringsavdelning

bör tillhandagå båda ämbetsverken med planeringsuppgifter. SS

bör tillföras ökad medicinsk expertis med bl. a. en heltidsanställd läkare

inom nykterhetsvården.

En reservant inom MS anser att övertygande skäl framlagts för en gemensam

ledning av socialvård och medicinalväsende. Endast därigenom kan

alla samhällets hälsobevarande faktorer samordnas och utvecklas.

Länsstyrelserna i Skaraborgs och Västerbottens län har funnit övervägande

skäl tala för att SS skall behållas som särskilt verk.

I åtskilliga remissyttranden har frågan om veterinär styrelsens

återförande till MS berörts.

Sålunda framhåller MS att starka skäl kan anföras för en sammanslagning

av MS och veterinärstyrelsen. Denna utbröts ur MS först år 1947 och

redan då var meningarna delade om lämpligheten härav. Därefter har veterinärstyrelsens

verksamhet med avseende på livsinedelshygienen undan

för undan utvidgats. Den har nu i princip hand om livsmedelskontrollen.

Då livsmedelshygien och övrig samhällshygien är intimt integrerade i varandra

är en uppspaltning inte möjlig i tillämpningen, vilket har inneburit

betydande nackdelar. En sammanslagning av de båda verken skulle möjliggöra

en enhetlig ledning av den sektor av hälsovården, som innefattas i

begreppet omgivningshygien. Inte heller volymmässigt skulle en sammanslagning

möta svårigheter men ge möjlighet till vissa personalbesparingar.

Även i fråga om den regionala och lokala organisationen synes en sammanslagning

skapa bättre förutsättningar för ett effektivt och framgångsrikt

arbete. Bland de läkare som har närmast kontakt med de omgivningshygieniska

problemen föreligger en stark opinion för en sammanslagning med

veterinärstyrelsen.

Samtliga nio länsläkare som berört frågan om veterinärstyrelsens ställning

anser att veterinärstyrelsen med hänsyn till livsmedelshygienen bör

inlemmas i det centrala medicinalverket eller att frågan skall utredas.

Statens institut för folkhälsan framhåller MS:s viktiga beröringspunkter

med bl. a. veterinärstyrelsen. Samarbetsbehovet mellan de båda verken kommer

måhända att göra sig än mer gällande i framtiden. Härvid uppkommer

frågan om detta samarbete kan försvåras genom en sammanslagning av

MS och SS.

Länsstyrelsen i Värmlands län, förvaltningsutskotten i Kalmar läns södra

landsting, Kristianstads, Malmöhus och Västmanlands läns landsting samt

styrelsen för Svenska landstingsförbundet förordar utredning om veterinärstyrelsens

återförande till MS.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Sveriges läkarförbund ser som en brist att utredningen inte berört frågan

om att återföra veterinärstyrelsen till MS, vilket är motiverat med hänsyn

till bl. a. den ökade betydelsen av livsmedelshygien och livsmedelskontroll.

Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd

Förslaget att inlemma SBN i det centrala verket har tillstyrkts av flertalet

remissinstanser, som yttrat sig i denna del. Från den kommunala sidan

har dock framförts betänkligheter.

Förslaget tillstyrks av bl. a. försvarsstaben, försvarets sjukvårdsstyrelse,

MS, SBN, statens bakteriologiska laboratorium, överstyrelsen för ekonomisk

försvarsberedskap, civilförsvarsstyrelsen, länsstyrelsen i Blekinge län, förvaltningsutskottet

i Malmöhus läns landsting och A potekarsocieteten.

MS hänvisar till det tillstyrkande yttrande som avgetts av SBN. Nämnden

understryker, att inom det centrala verket måste finnas ett enbart på beredskapsfrågor

inriktat organ med i huvudsak samma uppgifter som nämndens

nuvarande. Krigsplanläggningen och de övriga försvarsförberedelserna

är av speciell natur och bygger på helt andra förutsättningar än motsvarande

planeringsarbete för fredsmässiga förhållanden. Samtidigt föreligger

ett starkt behov av integration mellan de olika verksamhetsgrenarna inom

krigsförberedelsearbetet beträffande såväl den materiella som den personella

beredskapen. Dessutom kan en uppdelning av nämndens verksamhet

på olika avdelningar och byråer inom verket befaras medföra, att krigssjultvårdsfrågorna

kommer att betraktas som frågor av sekundär natur

och inte ägnas den uppmärksamhet som de förtjänar.

Försvarsstaben anser, att det centrala verkets samrådsskyldighet med

krigsmakten bör omfatta överbefälhavaren och inte som föreslagits chefen

för försvarsstaben. Militärassistenten vid avdelningen bör vara heltidsanställd

och ha möjlighet att delta i verksstyrelsens plena när totalförsvarsfrågor

behandlas. Försvarets sjukvårdsstyrelse framhåller, att om det

centrala verket får en för beredskapsplaneringen erforderlig organisation

in. m., är en instruktionsmässigt ålagd samverkan med övriga för beredskapsplanläggningen

inom sjukvårdsområdet ansvariga myndigheter tillfyllest.

Styrelsen för Svenska landstingsförbundet finner, att verksamheten och

samarbetet med huvudmannasidan bäst gagnas av att SBN bibehålls. Kontakten

med huvudmännen lar inte eu tillfredsställande lösning genom

att huvudmännen blir företrädda i verksstyrelsen. Liksom utredningen

föreslagit ett planeringsråd för planeringsverksamheten, borde den ha föreslagit

ett beredskapsråd för beredskapsverksamheten. Förvaltningsutskotten

i Uppsala, Kristianstads, Hallands och Skaraborgs läns landsting ansluter

sig i huvudsak till landstingsförbundets yttrande.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Styrelsen för Svenska stadsförbundet avstyrker förslaget och framhåller

vikten av att sjukvårdshuvudmännen genom sina representanter i SBN

kan direkt medverka i dess arbete. Behovet av smidiga och direkta kontakter

med huvudmännen bör inte underskattas. Frågan om att skapa ett kontaktorgan

i andra former än den nuvarande nämnden kan övervägas.

Statsmedicinska anstalten

MCA-utredningens förslag att inrätta en statsmedicinsk anstalt som ett

självständigt verk för avlastning av vissa uppgifter från MS har i praktiskt

taget alla remissyttranden, vari frågan berörts, avstyrkts eller ansetts böra

bli föremål för ytterligare utredning. De verksamheter som utredningen

velat anknyta till anstalten har ansetts alltför heterogena för att kunna

administreras inom samma ram. Åtskilliga remissinstanser har uttalat

sig för en lösning i princip överensstämmande med riktlinjerna i ledamöterna

Engels och Sterners reservation och således innebärande en viss sammanläggning

av laboratorier och andra liknande institutioner på det medicinska

området.

Däremot har — som framgår av det följande — delförslagen rörande statens

rättsläkarråd och statens läkemedelsnämnd fått i huvudsak gynnsamt

mottagande.

MS delar till fullo utredningens mening om önskvärdheten av att ämbetsverket

inte tyngs av uppgifter som inte är nödvändiga för dess centrala

funktioner. De områden, som av MCA-utredningen föreslås överförda till

statsmedicinska anstalten behöver — med något undantag — inte heller

enligt MS:s uppfattning nödvändigtvis ligga kvar inom styrelsen.

Att sammanföra alla av förslaget berörda områden — sinsemellan så

artskilda — till ett gemensamt verk ger dock anledning till största tveksamhet.

Det är inte praktiskt möjligt att sammansätta en styrelse som på

ett tillfredsställande sätt kan representera och tillvarata alla dessa olika

ämnesområden. Visserligen skulle denna styrelse inte ha att besluta i fackfrågor,

varför dess sammansättning blir av något mindre central betydelse.

Men tveksamheten i fråga om anstaltens konstruktion kvarstår likväl i allt

väsentligt. Betecknande är också, att inte något av de organ som skulle

sammanföras i anstalten tillstyrkt förslaget. Flertalet har t. o. in. mycket

bestämt motsatt sig detta. Om emellertid statens rättskemiska laboratorium

skiljs från MS bör laboratoriet ställas under en särskild styrelse tillsammans

med statens rättsläkarstationer.

Föreståndaren för statens rättskemiska laboratoriums kemiska avdelning

anser att laboratoriet fortfarande bör vara administrativt knutet till den

centrala myndigheten, då dess verksamhet i stor utsträckning berör liälsooch

sjukvård. Forskningen omfattar även alkohol- och tablettmissbruk och

berör sålunda också nykterhetsvårdens område.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Giftnämnden befarar att ett genomförande av förslaget i framtiden skulle

kunna försvåra och fördröja en mer ändamålsenlig organisatorisk lösning

av frågor inom såväl gift-, bekämpningsmedels- och läkemedelsområdena

som inom delar av livsmedels- och fodermedelsområdena.

CSB anser att de av förslaget omfattade organen bör kunna fungera som

hittills på ett relativt självständigt sätt. En förstärkning av MS:s kansliorganisation

och en ändamålsenlig delegering av arbetsuppgifterna inom

styrelsen torde kunna avhjälpa bristerna i fråga om kansliunderstöd till

de skilda organen och avlasta vissa frågor från verkets högsta ledning.

Statskontoret och riksrevisionsverket förordar en ytterligare utredning

av de med förslaget sammanhängande frågorna. I avvaktan härpå bör de

arbetsuppgifter, som enligt förslaget skulle knytas till anstalten, fullgöras

av den centrala förvaltningsmyndigheten.

Rikspolisstyrelsen avstyrker förslaget om en statsmedicinsk anstalt men

föreslår, att rättsläkarstationerna inordnas under en för de rättsmedicinska

serviceanstalterna gemensam styrelse, där bl. a. polisväsendet blir representerat.

Planerings- och rationaliseringsfrågorna. Centrala sjukvårdsberedningen och rådet för sjukhusdriftens

rationalisering

Jämte frågan om sammanläggning av MS och SS har i remissyttrandena

de med planerings- och rationaliseringsfrågornas lösning förenade problemen

tillmätts avgörande betydelse för den centrala administrationens allmänna

uppbyggnad.

De av MCA-utredningen använda begreppen vård-, byggnads- och beredskapsplaner

har godtagits av styrelsen för Svenska landstingsförbundet

och har inte blivit föremål för invändningar i andra yttranden. Däremot

bär indelningen av rationaliseringsverksamheten i vård- och driftrationalisering

med det centrala verket resp. CSB som i främsta rummet ansvariga på

den statliga sidan avvisats såväl av förbundet som av andra instanser såsom

omöjlig att upprätthålla i praktiken.

Förslaget att inrätta en särskild planeringsavdelning inom det

centrala verket behandlas av MS i samband med förslaget om MS som separat

verk. MS betonar vikten av att styrelsen får ett organ med tillräcklig kapacitet

för att på olika sätt medverka i den allmänna planeringen av hälsooch

sjukvården kontinuerligt och i betydligt större utsträckning än nu. Det

är också angeläget, att de statliga myndigheternas befattning med vårdplaneringen

samlas hos MS genom att CSB:s nuvarande uppgifter i fråga

om sjukvårdshuvudmännens planering av den slutna sjukvården överförs

dit. Den centrala myndigheten måste vara i stånd till att ständigt följa planeringsläget

i förhållande till aktuella prognoser i fråga om sjukdomspanoramats

utveckling och möjligheterna att tillgodose personalbehovet.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

49

Detta är nödvändigt för att MS skall kunna ge statsmakterna erforderligt

underlag för den allmänna ekonomiska planeringen inom verksamhetsområdet.

Samma förutsättning måste uppfyllas för att MS skall kunna ge sjukvårdshuvudmännen

rådgivning och vägledning då det gäller att upprätta

planer för sjukvårdens utbyggnad.

CSB biträder i princip förslaget att inrätta en planeringsavdelning, varigenom

resurser skapas för att djupare penetrera de faktorer som dikterar

sjukvårdsbehoven. Det centrala verkets befattning med vårdplanerna bör

dock inskränka sig till en allmän hälso- och sjukvårdsplanering och alltså

omfatta principiella överväganden och utredningar utmynnande i generella

sjukvårdsplaner baserade på sjukvårdsbehov, den medicinska vetenskapens

utveckling m. m. Anpassningen till dessa generella vårdplaner bör ankomma

på vederbörande huvudman.

CSB godtar att med Arårdplaner och den allmänna planeringen sammanhängande,

medicinskt betingade vårdrationaliseringsfrågor skall ankomma

på MS medan driftrationaliseringsfrågor, som inte ombesörjs av huvudmännens

organ, byggnadsplaner, standardisering och andra frågor rörande

materiel och utrustning i första hand skall ankomma på CSB.

Beträffande de föreslagna arbetsuppgifterna för SJURA som samordnare

av all rationaliseringsverksamhet och fördelare av särskilda anslag för

vård- och driftrationalisering anför CSB, att rationaliseringsresurserna är

begränsade och måste utnyttjas på effektivast möjliga sätt. Möjligheterna till

en längre gående samling av dessa än enbart genom SJURA :s ställning som

centralorgan för rationaliseringen bör övervägas.

Den föreslagna, för CSB och SJURA gemensamma informationstjänsten

inom hälso- och sjukvårdsområdet bör i vad avser publicering begränsas

till den på CSB och SJURA ankommande verksamheten och inte omfatta

även huvudmännens rationaliseringsresultat. SJURA måste, för att kunna

samordna rationaliseringsverksamheten, ha vetskap om all verksamhet på

området och organisera insamling, registrering och delgivning av uppgifter

om pågående och planerad rationaliseringsverksamhet.

SJURA understryker nödvändigheten av en effektiv planering inom hälsooch

sjukvården. Denna bör ledas och utföras i samråd med sjukvårdshuvudmännen.

Rationaliseringsfrågorna skulle kunna delas upp så att CSB

handhar frågor angående utvecklingsprojekt av allmängiltig och långsiktignatur

som kan finansieras av till CSB:s förfogande ställda medel. På SJURA

bör ankomma frågor rörande samordning av rationaliseringsverksamhet och

fördelning av särskilda anslag för rationalisering.

SJURA delar MCA-utredningens uppfattning att det organ, som skall

pröva olika initiativ och önskemål samt fördela forskningsresurser, i princip

inte bör ha egna engagemang i praktiskt forskningsarbete och accepterar

utredningens allmänna syn på rådets framtida uppgifter. I de fall andra

möjligheter inte står till buds måste SJURA dock kunna bedriva försöks4—Bihang

till riksdagens protokoll 1967. 1 sand. Nr 68

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

verksamhet i egen regi. Någon erinran görs inte heller mot att verksamheten

utsträcks till att omfatta hela sjukvårdsområdet, något som i viss mån

redan skett genom uppdraget att undersöka möjligheterna att nedbringa

väntetider vid polikliniker och läkarmottagningar.

Viktigt är att ett informationsorgan inrättas som effektivt kan sprida

kännedom om vunna resultat. Erfarenheten har nämligen visat att rationaliseringsansträngningarna

inte kan tillfredsställande samordnas och anslagsmedlen

inte fördelas utan en samlad bild av vad som pågår inom området.

Reservanter inom SJURA föreslår att SJURA, CSB och eventuellt huvudmännens

rationaliseringsavdelningar sammanslås till ett nytt organ, vari

staten och sjukvårdens huvudmän samarbetar, ett centralinstitut för sjukvårdsrationalisering.

Anslag och övriga resurser bör stå i rimlig relation

till landets totala insats på sjukvårdsområdet och bör vara större än motsvarande

resurser i nuläget.

Då laboratorier eller enskilda företag med erforderlig kompetens inte finns

tillgängliga, måste ett rationaliseringsorgan ha möjlighet att själv företa

aktiva åtgärder för praktiskt arbete. Att förhindra att SJURA eller andra

rationaliseringsorgan bedriver »forskning i egen regi» är att helt lamslå

deras verksamhet.

Direktionen för akademiska sjukhuset i Uppsala framhåller att man bör

sträva efter att föra samman arbetet med sjukvårdsplaner, byggnadsplanering,

organisation och rationalisering på ett sätt som befordrar integreringen

och så långt möjligt undvika uppdelningen av arbetet på statliga och kommunala

instanser. Man bör undersöka möjligheterna att samordna de olika

verksamheterna under en ledning, exempelvis i form av ett institut i för stat

och kommunala huvudmän gemensam regi. Institutets verksamhet bör ha

informativ och rådgivande karaktär i stället för kontrollerande och granskande,

som nu är fallet med CSB:s verksamhet.

Statskontoret och riksrevisionsverket anser att en samordning av CSB:s

nuvarande arbetsuppgifter, framförallt byggnadsplaneringen, och övrig planering

inom hälso- och sjukvårds- samt socialvårdsområdet bör komma

till stånd. Vidare bör SJURA omvandlas till ett forskningsråd för medicinska

rationaliseringsfrågor, varvid förutsätts att rådet helt upphör med

egen forskningsverksamhet. SJURA bör omorganiseras som MCA-utredningen

förordat.

Universitetskansler sämbetet betonar angelägenheten av att snabbt få till

stånd en samordning på riksplanet av den planering som förekommer inom

de olika sjukvårdsområdena. Det är av synnerligen stor vikt att den för

en rationell vårdorganisation nödvändiga prioriteringen av och avvägningen

mellan olika delar av hälso- och sjukvården sker efter allmänna riktlinjer,

uppdragna av ett centralt statligt organ på basis av forsknings- och utred
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

ningsresultat. I detta organ bör även företrädare för sjukvårdens huvudmän

ingå. Möjligheterna att få till stånd en riksplanering genom samverkan

inom den avsedda styrelsen mellan företrädare för stats- och huvudmannaintressenterna

bör prövas. Beträffande CSB och SJURA är en organisation

motsvarande ett branschforskningsinstitut lämplig.

Länsstyrelserna i Stockholms och Västmanlands län har ingen erinran

mot den föreslagna principiella fördelningen av ansvaret för olika ledande

uppgifter mellan det centrala verket, CSB och SJURA.

Statens tekniska forskningsråd framhåller att då SJURA är ett rationaliseringsorgan

på sjukvårdens område bör begreppet forskning utgå ur instruktionen

och ersättas med rationalisering eller utvecklingsarbete. De

ökande sjukvårdskostnaderna kommer att kräva, att resurserna för sjukvårdsrationalisering

mångdubblas, samt medföra brist på kvalificerade experter

för sjukvårdsrationalisering. Att i detta läge beröva SJURA möjlighet

att bedriva arbeten i egen regi, vore att beskära möjligheterna till förbättringar

och besparingar inom sjukvården. Detta utesluter inte att huvudmän,

institutioner och enskilda företag anlitas för i verksamheten ingående

delar.

Förvaltningsutskottet i Stockholms läns landsting biträder utredningens

förslag beträffande CSB:s och SJURA:s ställning. Förvaltningsutskottet i

Värmlands läns landsting understryker, att planeringen inom sjukvårdsområdena

även i fortsättningen skall vara en uppgift för sjukvårdshuvudmännen.

Det är dock av vikt att de statliga instanserna, i första hand det

centrala verket, medverkar till att förefintliga resurser utnyttjas på ändamålsenligaste

sätt. Denna medverkan kan ske genom initiativ, samordning

och upplysningsverksamhet. Förvaltningsutskottet i Västernorrlands läns

landsting finner att planeringsansvaret och därmed ansvaret för resursfördelningen

bör åvila det centrala ämbetsverket.

Stockholms stads sjukvårdsstyrelse biträder förslaget att CSB:s nuvarande

åliggande att handlägga ärenden rörande planläggning av den slutna

vården inom sjukvårdsområdena överförs till MS.

Göteborgs stad anser det betänkligt att uppdela viktiga uppgifter rörande

sjukvårdens utbyggnad på olika beslutsorgan. Göteborgs stads sjukvårdsstyrelse

framhåller att de olika sjukvårdshuvudmännen inte har den samlade

överblick över hela fältet, som krävs för en ur allmänna synpunkter

riktig planering. Den föreslagna förstärkningen av den centrala ledningen

när det gäller prioritering och avvägning mellan olika grenar inom hälsooch

sjukvården är väl motiverad. Den gränsdragning som föreslås mellan

centralorganet å ena sidan samt CSB och SJURA å andra sidan synes riktig.

Styrelsen för Svenska landstingsförbundet finner att rationaliseringen

inte kan delas upp mellan MS och CSB på basis av de i betänkandet använda

begreppen vård- och driftrationalisering. Olägenheterna av splitt
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

ringen på olika planerings- och rationaliseringsorgan skulle härigenom bli

än större. Redan den nuvarande splittringen inom området hindrar en

riktig och sund organisatorisk utveckling av sjukvården som helhet.

MS:s verksamhetsområde bör begränsas till medicinska säkerhetsfrågor i

vidsträckt bemärkelse. Dit hör rent medicinska säkerhetsfrågor, disciplinfrågor,

den översiktliga riksplaneringen med hänsyn till medicinens utveckling,

sjukvårds- och diagnosstatistik, omgivningshygien, utbildningsfrågor

av rent medicinsk karaktär, meritvärderingsfrågor m. m.

CSB:s och SJURA:s verksamhet bör inordnas i ett samlat planeringsoch

rationaliseringsorgan för sjukvården. Av särskild vikt är att sjukvårdens

behov av teknisk-ekonomisk sakkunskap tillgodoses och att en för

sjukvården organiserad informationsverksamhet med uppgift att uppsamla

och förmedla information på rationaliseringsområdet tillskapas.

Styrelsen betonar starkt, att då sjukvårdshuvudmännen enligt lagstiftning

och praxis har ett förstahandsansvar för sjukvården och dess utformning

de även måste ha ett avgörande inflytande på sjukvårdsplaneringen och

sjukvårdsrationaliseringen. Staten måste dock ha medinflytande då det är

statsmakternas uppgift att söka avväga resursfördelningen mellan olika

samhällsområden. Exempel finns på samverkan mellan å ena sidan staten

och å andra sidan enskild företagsamhet i branschforskningsinstituten. En

liknande organisation borde kunna tillskapas för sjukvårdsplanering och

sjulcvårdsrationalisering med landsting och städer utanför landsting spm

huvudintressenter under statlig medverkan. Häri skulle inrymmas de planerings-

och rationaliseringsuppgifter inom sjukvården som enligt förslagen

i betänkandet skulle uppdelas på MS, CSB och SJURA, samt den verksamhet

som nu ombesörjs av landstingsförbundets organisationsavdelning.

I en vid yttrandet fogad promemoria har skisserats ett specialorgan för sjukvårdsplanering

och sjulcvårdsrationalisering och förbundet ansluter sig i

huvudsak till synpunkterna i promemorian.

Enligt promemorian skall det nya organet överta CSB:s och SJURA :s

åligganden rörande sjukvårdens planläggning, planering av anläggningar

och byggnader, standardisering och utrustningsfrågor samt rationalisering

och den verksamhet på sjukhusorganisationsområdet som handhas av landstingsförbundets

organisationsavdelning. Även centrala personalplaneringsuppgifter

och utbildning av organisationstjänstemän bör anförtros organet.

I detta bör inordnas CSB, SJURA och landstingsförbundets organisationsavdelning.

Det bör tillföras de personella resurser, som MCA-utredningen avsett

för MS:s befattning med vårdrationalisering, och de befattningshavare

hos statskontoret som sysslar med sjukhusorganisation.

Vid ev. sammanslagning av MS och SS synes prognos- och planeringsverksamheten

även för det sociala området kunna inordnas i ett sådant

organ.

Enligt styrelsens mening saknas anledning att gå in på frågan om CSB:s

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

och SJURA:s finansiering med hänsyn till dess karaktär av förhandlingsfråga.

I den nyssnämnda promemorian anförs att finansieringen av det nya

organet bör ta sikte på en stabil medelstillgång som automatiskt följer exempelvis

de samlade kostnaderna för sjukvården.

Styrelsen för Svenska stadsförbundet ansluter sig i huvudsak till landstingsförbundets

förslag i nu berörda delar. Utvecklingen kräver en kraftsamling

för att få till stånd en samordning av resurserna i fråga om planering,

organisation och rationalisering.

Hälso- och socialvårdsstyrelsens organisation

Verksledningen. Vissa rådgivande organ

Mot förslaget om en lekmannastyrelse har inga invändningar

framförts. Beträffande styrelsens sammansättning och bestämmelserna

rörande utseende av ledamöter har föreslagits vissa ändringar.

Försvarets sjukvårdsstyrelse anser att företrädare för någon av den praktiska

medicinens discipliner bör ingå i styrelsen.

Statskontoret och riksrevisionsverket utgår ifrån att de av verkets uppgifter

berörda parterna får erforderlig medbestämmanderätt vid utseende

av styrelseledamöter. Av principiella skäl bör dock Kungl. Maj :t vara obunden

av förslag från berörda parter.

Universitetskansler sämbetet finner önskvärt att i styrelsen ingår, förutom

avsett antal representanter för de kommunala huvudmännen, en ledamot

med vid överblick över medicinsk forskning, utsedd efter förslag av ämbetet,

och en ledamot med erfarenhet av praktisk sjukvård.

Styrelsen för Svenska stadsförbundet skall representera såväl storstädernas

omfattande hälso- och sjukvårdsverksamhet som samtliga medleinskommuners

intressen i fråga om social-, barna- och nykterlietsvård. Detta

omfattande intresseområde motiverar rätt för förbundet att föreslå två ledamöter

i styrelsen.

TCO och Svensk sjuksköterskeförening anser att ledamöterna bör utses

efter förslag såväl av personalorganisationerna som av huvudmännen inom

sjukvården. Svenska barnmorskeförbundet framhåller att — om fyra ledamöter

skall utses efter förslag — detta väsentligen inskränker andra institutioners

möjligheter att påverka sammansättningen av styrelsen eftersom

endast fyra platser står till förfogande för andra än huvudmännen.

Beträffande generaldirektörs- och överdirektörstjänsterna

framhåller försvarets sjukvårdsstyrelse — mot bakgrunden av

erfarenheterna från MS — att verkschefen skall vara läkare. Med hänsyn

till internationella kontakter och forskning på aktuella områden bör

endast en fackman med rik erfarenhet från det medicinska och socialmedicinska

fältet komma i fråga. Även länsläkarna i Gävleborgs, Västernorrlands

''och Norrbottens län anser att generaldirektören bör vara läkare. Läns
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

läkarna i Södermanlands, Gotlands och Göteborgs och Bohus län samt medicinska

ocli odontologiska fakulteterna i Umeå betonar vikten av att en av

överdirektörerna är läkare.

Styrelsen för Svenska stadsförbundet anser att generaldirektören bör

vara en administratör. En av överdirektörerna bör under sådana omständigheter

vara läkare. Medicinalråden torde få förutsättas representera olika

specialområden. Det erfordras då en sammanhållande kraft på det medicinska

området som såväl inåt som utåt kan ge uttryck för det centrala

medicinalväsendets samlade uppfattning i medicinskt betonade frågor. Detta

är särskilt viktigt i internationella sammanhang.

Sveriges läkarförbund anser att en av överdirektörerna skall vara läkare.

Detta är ett ofrånkomligt krav om generaldirektören inte är läkare.

Statskontoret och riksrevisionsverket föreslår att generaldirektören till

sitt förfogande får ett stabsorgan med huvudsaklig uppgift att biträda denne

med samordningen och uppföljningen av verkets interna arbete. De

varierande uppgifter som föreslås ankomma på verket, gör behovet av ett

sådant organ angeläget. Hit bör också knytas verkets informationsorgan

och funktionen för den interna utbildningsverksamheten. Endast en överdirektörstjänst

bör inrättas men bör under en övergångstid dubbleras.

Beträffande vetenskapliga rådet anser medicinska och odontologiska

fakulteterna i Umeå att representanter för olika samhällsvetenskaper

bör ingå däri. Samhällsvetenskapliga fakulteten i Lund framhåller att vetenskapliga

rådet också bör anlitas för den verksamhet, som hittills fallit

under SS. Medicinska fakulteten i Göteborg anser att de vetenskapliga råden

bör tillsättas efter förslag av de medicinska fakulteterna. Förvaltningsutskottet

i Malmöhus läns landsting tillstyrker förslaget att utöka vetenskapliga

rådet med bl. a. teknisk och ekonomisk sakkunskap.

Styrelsen för Svenska landstingsförbundet biträder den föreslagna utvidgningen

av vetenskapliga rådet till att omfatta även andra discipliner

än rent medicinska.

TCO och Svensk sjuksköterskeförening anser att sjuksköterskorna bör

bli representerade i vetenskapliga rådet och planeringsrådet.

Av de remissinstanser, som yttrat sig över förslaget att inrätta ett p 1 aneringsråd

är MS tveksam om planeringsrådet kommer att fylla någon

egentlig funktion. Då planeringsfrågor nu behandlas tillkallas medicinska

experter ur det vetenskapliga rådet eller från annat håll. Detta har

visat sig ändamålsenligt. Verkets arbetsformer bör inte onödigtvis tyngas.

Fakultetsberedningen för medicin, odontologi och farmaci saknar en

närmare diskussion om planeringsrådets arbetsuppgifter och arbetsformer.

Beredningen utgår ifrån att även huvudmännen skall representeras i planeringsrådet.

Länsstyrelsen i Stockholms län och länsläkarna i Gotlands och Göteborgs

och Bohus lön förordar förslaget om ett planeringsråd. Styrelsen för

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Svenska kommunförbundet anser att till verksledningen bör knytas ett planeringsråd

med företrädare för bl. a. kommunerna.

Som förut framgått har frågan om inrättande av ett beredskapsråd

tagits upp av styrelsen för Svenska landstingsförbundet.

Verksorganisationen i övrigt

Utredningarnas förslag rörande den inre organisationen av verket har

ägnats stort intresse av remissinstanserna. Flertalet har i sina yttranden

framlagt synpunkter på eller framfört kritik mot förslaget.

Beträffande organisationsförslaget i allmänhet anför

SS att det är alltför skissartat som grund för ett slutligt ståndpunktstagande.

En utredning med särskild inriktning på organisationen av det sammanlagda

verket är nödvändig bl. a. angående beslutsnivåerna. Därvid bör

även beaktas, att behovet av arbetskraft för sociala frågor säkerligen inte blir

mindre i det sammanlagda verket än inom ett självständigt socialt ämbetsverk.

Man torde därför till en början inte kunna räkna med någon reducering

av personalen för dessa uppgifter. Möjligen kan vissa rationaliseringsvinster

småningom mogna fram.

MS anser att organisationen av det sammanlagda verket enligt förslaget

växt ut över de gränser som bör sättas. Förslaget syftar till att främja integrationssträvandena

mellan förvaltningsområdena. En integration redan på

byråplanet skulle dock lätt kunna medföra en försvagad ledning. Integrationen

bör ske först på ett högre plan.

Statskontoret och riksrevisionsverket ansluter sig i huvudsak till den

föreslagna organisationen men finner det mindre lämpligt att fastställa en

sektionsindelning i enlighet med förslaget. Endast avdelningar och byråer

bör fixeras antalsmässigt. Härigenom binds inte verksledningens möjligheter

att företa erforderliga förändringar i organisationen.

Frågan om medicinalrådens och socialrådens ställning

som beslutande eller enbart rådgivande berörs i flera yttranden.

Inom försvarets sjukvårdsstyrelse har förslaget om medicinalrådens ställning

i den framtida organisationen väckt stora betänkligheter. Under förutsättning

att den fackmannamässiga bedömningen av ärenden av medicinsk,

odontologisk eller farmacevtisk innebörd eller betydelse är tillräckligt

säkerställd genom föreskrifter i det nya verkets instruktion, är styrelsen

dock beredd att acceptera den framlagda organisationsplanen.

SS kan inte godta förslaget i fråga om de sociala experternas ställning

såsom endast rådgivande, medan på de ledande befattningarna som byråoch

avdelningschefer placeras administratörer. Denna ordning kan uppenbarligen

medföra svårigheter i samarbetet. Inte heller torde det bli möjligt

att annat än övergångsvis kunna besätta dessa tjänster med de yppersta

sociala experterna. I varje fall socialråden måste inkopplas på beslutande

funktioner.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 dr 1967

Reservanter inom SS finner det tvärtom angeläget att några experter från

skilda sociala verksamhetsfält befrias från rutinärenden till förmån för

mer kvalificerade uppgifter, som annars inte kan ägnas tillräcklig tid. Genom

sin kunnighet torde dessa experter ändå få reellt inflytande. Det skulle

också förefalla egendomligt om i ett gemensamt verk för hälso- och socialvård

inte fanns tjänster för social expertis som motsvarade medicinalrådstjänster.

En sådan ordning skulle inte skapa den balans mellan medicinska

och sociala frågor som behövs i ett integrerat verk där de medicinska frågorna

kvantitativt dominerar.

Riksförsäkringsverket hyser betänkligheter mot den föreslagna lösningen

av byråchefsfrågan. Det är risk för att de medicinska och sociala specialisternas

initiativ och arbetsinsatser försvagas och att därigenom möjligheterna

att förvärva särskilt skickliga innehavare av tjänsterna minskas.

MS anför att en av de mera framträdande svagheterna i nuvarande organisation

är bristen på tillräckligt kvalificerad personal med juridisk eller

därmed jämförlig utbildning. Det är angeläget att medicinalråden inte belastas

med uppgifter som lika bra kan lösas av personal med annan utbildning.

Lika viktigt är att förslag och initiativ, som medicinalråden ur medicinsk

synpunkt finner påkallade, kan på ett förberedande stadium diskuteras

och granskas och därefter närmare utarbetas under medverkan av

väl kvalificerad juridisk-administrativ sakkunskap. Förslaget ger MS en

förstärkning med administrativa chefstjänster, som är ägnad att stärka

styrelsens möjligheter att verka för en ändamålsenlig utveckling av hälsooch

sjukvården. Frågan hur förstärkningen skall infogas i verkets organisation

har emellertid givit anledning till diskussion. Bl. a. har särskilt framhållits

att medicinalrådens ställning skulle allvarligt försvagas, då de fråntas

beslutanderätt. I ett verk av MS:s typ har en tjänsteman inte beslutanderätt

utan att generaldirektören delegerat sådan rätt åt honom. I den nya

organisationen måste till medicinalråden kunna delegeras ärenden som huvudsakligen

kräver medicinsk sakkunskap och som inte behöver föras upp

på högre beslutsnivå. Därjämte måste säkerställas att medicinalråden blir

konsulterade i de fall de har särskild sakkunskap och deltar i ärendenas

avgörande. Under dessa förutsättningar är styrelsen beredd att tillstyrka

förslaget om förstärkning med juridiskt-administrativ personal i chefsställning.

Flera länsläkare befarar, att om beslutanderätten inte finns hos medicinskt

skolad personal direktkontakten med MS blir försvårad.

Statens institut för folkhälsan, direktionen för akademiska sjukhuset i

Uppsala, universitetskanslersämbetet och de universitetsinstanser som gttrat

sig i frågan med undantag av samhällsvetenskapliga fakulteten i Lund och

juridiska fakulteten i Uppsala avstyrker förslaget om administrativa byråchefer.

Expertisens ställning befaras bli för svag vilket kan medföra rekryteringssvårigheter.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

57

Länsstyrelsen i Stockholms län anser att fackmännen bör frigöras från

byråchefsfunktionerna. Länsstyrelserna i Uppsala och Jönköpings län ställer

sig tveksamma och länsstyrelsen i Jämtlands län anser att frågan bör

omprövas.

Styrelserna för Svenska stadsförbundet och Svenska landstingsförbundet

betonar, att medicinalråden bör ges en starkare administrativ ställning.

De bör placeras utanför byråindelningen som eu expertgrupp under överdirektören.

Förvaltningsutskotten i Hallands och Värmlands läns landsting

framför liknande synpunkter.

SACO biträder förslaget om administrativa byråchefer men framhåller

att det medicinska inflytandet ovillkorligen måste säkerställas. Förbundet

betraktar som en fördel att som en motsvarighet till medicinalrådstjänsterna

tjänster som socialråd föreslås inrättade.

Sveriges läkarförbund, Sveriges tandläkarförbund, Svenska läkaresällskapet

och Apotekarsocieteten befarar rekryteringssvårigheter om medicinalråden

fråntas beslutande funktioner. Läkarförbundet anför bl. a. att det

är osannolikt att en ställning som icke beslutför rådgivare verkligen förmår

locka läkare med den mångåriga och kvalificerade erfarenhet inom

sjukvård och forskning som är särskilt angelägen inte minst med hänsyn

till medicinalrådens åligganden i samband med inspektionsverksamheten.

Andra arbetsfält ter sig i dag och framgent mera lockande. Det får ur såväl

medicinska som administrativa synpunkter anses beklagligt om det i framtiden

inte längre blir möjligt att till medicinalrådstjänster rekrytera läkare

med erforderlig kompetens.

Organisationen måste säkerställa behovet av högt kvalificerade såväl

läkare som administratörer och därmed verkets funktionsduglighet. Detta

kan åstadkommas endast genom att bevara medicinalrådens ställning som

beslutande chefer och samtidigt ge den administrativa personalen bättre villkor

och befordringsutsikter inom verken än f. n. Tillgång till kvalificerade

medhjälpare är en förutsättning för att medicinalråden skall kunna koncentrera

sig på sina huvuduppgifter.

I fråga om medicinal- och socialavdelningen framförs huvudsakligen

kritik av avdelningens storlek, olika synpunkter beträffande

avdelningschefens och biträdande avdelningschefens kompetens samt önskemål

om ytterligare medicinal- och socialråd stjänster.

MS har i sitt yttrande rörande förslaget om en särskild medicinalstyrelse

funnit redan den i detta förslag skisserade medicinalavdelningen för stor

och föreslagit att den uppdelas på två, alternativt tre avdelningar. Cheferna

för dessa avdelningar bör vara läkare. Med en sådan organisation skulle

ett mindre antal medicinalråd repliera på varje avdelningschef, varigenom

denne får större möjligheter att engagera sig i de enskilda frågorna. Härigenom

får också medicinalråden större möjligheter att fungera med inflytande

och auktoritet. MS kan följaktligen inte heller biträda förslaget

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

om medicinal- och socialavdelningen, som skulle komma att i stort sett

motsvara de båda nuvarande verken. I stället bör vid sidan av de avdelningar

som styrelsen föreslagit i fråga om MS ensam organiseras en särskild

socialavdelning för de områden som nu tillhör SS. Verksledningen bör

ansvara för samordningen. Medicinalråden bör också kunna fylla en samordnande

funktion, då de ju har att verka över både sjukvårds- och socialvårdsområdena.

Styrelsen har likaledes i yttrandet över förslaget om en särskild medicinalstyrelse

yrkat på inrättande av ytterligare tre medicinalrådstjänster,

en inom det gynekologiska arbetsfältet, en för hälsovårdsupplysning och

allmän information samt, åtminstone för en första sexårsperiod, en för den

fackliga tillsynen av mentalsjukhusen. Den sistnämnda tjänsten motiveras

av stora organisatoriska förändringar och en helt ny lagstiftning på området.

Statskontoret och riksrevisionsverket anser att tjänsten som biträdande

avdelningschef kan innebära en uppdelning av avdelningschefsfunktionerna

på socialvårds- och medicinska frågor, varvid den eftersträvade integrationen

inte uppnås. I stället bör ett stabsorgan ställas till avdelningschefens

förfogande.

Överståthållarämbetet befarar att de sociala aspekterna kan komma att

få en alltför undanskymd plats i en gemensam social och medicinsk avdelning.

Samordningen bör kunna säkerställas genom verksledningen.

Länsstyrelsen i Stockholms län finner liksom förvaltningsutskottet i Skaraborgs

läns landsting medicinal- och socialavdelningen alltför omfattande.

Länsläkarna i Östergötlands och Göteborgs och Bohus län finner det nödvändigt

att avdelningschefen för medicinal- och socialavdelningen är läkare.

Länsläkaren i Västerbottens län anser att vid tillsättande av avdelningschef

eller biträdande avdelningschef sökande med medicinsk utbildning bör ha

företräde. Denna synpunkt delas av medicinska och odontologiska fakulteterna

i Umeå.

Länsstyrelsen i Gotlands län tror att möjligheterna att rekrytera personal

med kvalificerad medicinsk och social utbildning och erfarenhet förbättras

om avdelningschefen eller biträdande avdelningschefen är läkare.

Länsstyrelsen i Blekinge lön anser att en uppdelning på en sjukvårdsoch

eu hälsovårdsavdelning synes lämplig ur administrativt-organisatoriska

synpunkter.

Ytterligare socialrådstjänster yrkas av Göteborgs stad, SACO, Sveriges

socionomers riksförbund och Föreningen Sveriges socialvårdschefer. SACO

och Sveriges socionomers riksförbund förordar därjämte en rådstjänst för

en psykolog.

Svensk sjuksköterskeförening påyrkar en medicinalrådstjänst för sjuksköterska.

Sveriges nykterlietsvänners landsförbund hyser starka betänkligheter

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

59

inför organisationsplanen. Nykterhetsvården får en radikalt ändrad och

försvagad ställning. Förslaget till byråindelning i vad avser nykterhetsvården

bör därför bli föremål för en grundlig omprövning.

Förslaget om en särskild planeringsavdelning har berörts endast

i ringa omfattning.

Statskontoret och riksrevisionsverket föreslår att till planeringsavdelningen

förs en särskild enhet för intern rationaliseringsverksamhet, bl. a.

verkets databeliandlingsfrågor.

Länsläkaren i Västerbottens län samt medicinska och odontologiska

fakulteterna i Umeå anser att en kvalificerad heltidsanställd läkare med

epidemiologisk skolning fordras på planeringsavdelningen. En starkare

facklig representation är över huvud taget nödvändig på denna avdelning.

Göteborgs stad och samhällsvetenskapliga fakulteten i Lund finner den

föreslagna förstärkningen av planerings- och utredningskapaciteten väl

motiverad. Långtidsplanering och utredningsarbete bör bli verkets viktigaste

uppgifter.

Svenska ngkterhetsvårdsförbnndet anser att avdelningens personaluppsättning

inte ger garanti för att utbildningsfrågorna inom socialvårdssektorn

kan handhas på ett tillfredsställande sätt.

I planeringsavdelningen föreslås ingå en statistisk byrå. Beträffande

medicinalstatistikens förläggning till den centrala fackmyndigheten

framhåller statistiska centralbgrån att en mera ingående

utredning bör komma till stånd innan slutlig ställning kan tas till frågan.

Medicinalstatistiken bör i avvaktan härpå förläggas till det sammanlagda

verket. En viss personalförstärkning bör göras vid statistikbyrån. Dock bör

inga åtgärder företas som försvårar en ev. framtida överföring till statistiska

centralbyrån.

Behovet av upprustning av medicinalstatistiken och därför erforderlig

personalförstärkning understryks av bl. a. länsläkarna i Östergötlands,

Göteborgs och Bohus och Gävleborgs län, förvaltningsutskotten i Uppsala,

Hallands och Älvsborgs läns landsting samt stgrelsen för Svenska landstingsförbundet.

Beträffande beredskapsa v delningen framhåller försvarsstaben,

länsläkarna i Kalmar och Västerbottens län samt länsstgrelserna i Uppsala,

Östergötlands och Jämtlands län samtliga behovet av personalförstärkning.

Försvarets sjukvårdsstyrelse vitsordar behovet av en heltidsanställd

militärassistent vid beredskapsavdelningen.

MS:s sjukvårdsberedskapsnämnd anför att det är helt orealistiskt att förutsätta

att avdelningen utan personalförstärkningar skall kunna svara även för

sociala beredskapsuppgifter.

Civilförsvars stgrelsen anmärker, att i förslaget saknas personal, som kan

följa den försvarsmedicinska forskningen och dra ev. konsekvenser beträffande

operativt handlande, behandlingsmetoder och sjukvårdsmateriel. Det

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

är synnerligen viktigt, att organisationen görs så att medicinalrådet huvudsakligen

kan ägna sig åt dessa betydelsefulla uppgifter. Med hänsyn till eftersläpningen

i fråga om socialvårdens beredskapsplanläggning och det framtida

behovet av en ständig uppföljning av planläggningen kommer den föreslagna

beredskapsavdelningen att visa sig otillräcklig.

Sveriges läkarförbund befarar att avdelningens kapacitet genom den begränsade

personaltilldelningen kommer att inskränkas till löpande ärenden

så att den viktiga långtidsplaneringen blir eftersatt.

I de yttranden, som behandlar administrativa avdelningen

och lagbyrån berörs främst vissa organisationsfrågor samt behovet av

informations- och upplysningsverksamhet.

MS hänvisar till sitt yttrande rörande medicinalstyrelsealternativet och

sitt däri framlagda förslag om en allmän avdelning. Kansli- och kameralbyråerna

kan utbyggas för att handlägga motsvarande uppgifter från SS.

Läkemedelsbyrån bör närmast sammanläggas med lagbyrån till en avdelning

under särskild avdelningschef. Kameralbyråns personalbehov är otillräckligt

tillgodosett.

I fråga om lagbyrån har socialstyrelseutredningen föreslagit en

chefsjurist med kontraktsanställning och MCA-utredningen en byråchef för

ledningen av MS:s lagbyrå. I förslaget om det sammanlagda verket kvarstår

endast den kontraktsanställde chefsjuristen. MS avstyrker bestämt att dess

nuvarande lagbyråchefstjänst indras.

Meritkontoret har enligt MS :s uppfattning ett stort behov att fylla

men kontorets uppgifter bör begränsas till läkartjänster. Meritberäkning för

övriga personalkategorier bör handhas av personalen på de enheter som i

övrigt handlägger ärenden rörande dessa grupper. Meritkontoret bör anslutas

till kanslibyrån.

Förslaget att bilda ett för vissa av styrelsens nämnder gemensamt

nämnd kansli avstyrks av MS. Då en nämnds verksamhet faller inom

en vårdenhets område bör dess kansli överföras dit. Disciplinnämnden är

helt fristående från Övriga sektioner och kräver också ett större kansli.

Detta bör naturligen anknytas till lagbyrån.

Statskontoret och riksrevisionsverket framhåller kravet på en effektiv

revision. Förslag bör i petitasammanhang läggas fram om inrättande av ett

organ för kameral revision och sakrevision.

Behovet av informationsverksamhet och service åt sjukvårdshuvudmännen

och hälso- och socialvården understryks kraftigt av

länsläkarna i Stockholms, Östergötlands och Gävleborgs län samt Stockholms

stad. Sveriges läkarförbund föreslår att information och PR organiseras

som en stabsfunktion direkt under verksledningen.

SS:s nuvarande information till kommuner och andra organ genom Råd

och anvisningar bör enligt överståthållarämbetet, länsstyrelsen i Malmöhus

län, förvaltningsutskottet i Östergötlands läns landsting och styrelserna för

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj ds proposition nr 68 år 1967

Svenska stadsförbundet och Svenska kommunförbundet intensifieras och

utökas. En modernisering av skriftserien bör komma till stånd.

Socialstyrelseutredningens förslag att lägga ned den av SS utgivna tidskriften

Sociala Meddelanden avstyrks av flertalet remissinstanser,

som yttrat sig i denna del.

SS motsätter sig bestämt att Sociala Meddelanden nedläggs. Tvärtom bör

informationen till myndigheter och allmänhet om innebörden av olika hjälpformer

och åtgärder på det sociala området förbättras. SS har ansett angeläget

att de sociala frågorna blir belysta från olika sidor och en rad specialnummer

har därför vart och ett behandlat en viss fråga. Dessa specialnummer

har rönt stor efterfrågan. Under senare år har ambitionen för tidskriften

ställts mycket högt. Detta har, i förening med redaktionens blygsamma

organisation, medfört svårigheter att utge tidskriften regelbundet. Dessa

svårigheter bör snart vara övervunna. Alla kostnader utom redaktionens

direkta löner har täckts av prenumerationsavgifterna och lösnummerförsäljningen.

Med en bättre organisation av redaktionen kommer säkerligen

ett bättre ekonomiskt resultat att kunna redovisas.

Universitetskanslersämbetet och de universitetsinstanser som yttrat sig

i frågan finner förslaget mindre välbetänkt på grund av det stora behovet

av information på det socialpolitiska fältet. Samhällsvetenskapliga fakulteten

i Lund framhåller att tidskriften på olika sätt har utnyttjats i undervisningen

vid de samhällsvetenskapliga institutionerna.

Länsstyrelsen i Kopparbergs lån, förvaltningsutskottet i Östergötlands

läns landsting, Stockholms stad och Malmö stad avstyrker förslaget. Sociala

Meddelanden är genom sin kvalitet och sina ambitioner ett värdefullt inslag

bland de sociala tidskrifterna.

Styrelserna för Svenska stadsförbundet och Svenska kommunförbundet

anser att tidskriften i sin nuvarande form har relativt ringa fackligt värde

för förtroendemän och socialvårdspersonal och därför skulle kunna avvaras.

Den har dock bedrivit en värdefull upplysningsverksamhet om socialvårdens

mål och medel.

TCO, Sveriges socionomförbund och Föreningen Sveriges socialvårdscliefer

framhåller att Sociala Meddelanden fyller en stor uppgift genom att

sprida information och utgöra forum för debatt i sociala frågor. Den bör behållas

i sin nuvarande form.

Svenska nykterhetsvårdsförbundet och socialnämnden i Vilhelmina köping

yrkar att Sociala Meddelanden behålls och ges ökade resurser. Även i det

sammanlagda verket bör en tidskrift av samma typ ha sin givna plats.

Särskilda frågor

Rättsmedicin och rättspsykiatri

Förslaget att inrätta ett st a t e n s r ä 11 s 1 ä k a r r å d biträds i princip

av MS. Även om styrelsens rättsmedicinska och rättspsykiatriska nämnder

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

redan är helt självständiga synes förslaget att sammanlägga dem till ett

rättsläkarråd naturligt. Rättsläkarrådet bör arbeta på en rättsmedicinsk, en

rättspsykiatrisk och en allmänt medicinsk sektion, den senare för somatiska

körkorts- m.fl. ärenden, som nu avgörs som generaldirektörs- eller byråärenden.

Ordförande på rättspsykiatriska och allmänna sektionen bör vara

samma person, en erfaren läkare i chefsställning inom någon central klinisk

specialitet. I allmänna sektionen bör i övrigt ingå det medicinalråd inom

vars ämbetsområde ärendet närmast faller, vanligen medicinalrådet för

rehabilitering eller för öppen kroppssjukvård, och en i kansliet anställd

deltidsföredragande. Från socialpsykiatriska nämnden bör till den rättspsykiatriska

sektionen överföras ärenden rörande kastrering och vissa

äktenskapsärenden. Till rådet bör knytas rättsodontologisk expertis.

Rättsläkarrådets kansli bör anknytas till MS som en byrå direkt under

verksledningen. Bl. a. är det värdefullt för styrelsen att ha direkt tillgång

till specialister inom rättsmedicin och rättspsykiatri. Dessutom underlättas

medicinalrådens inträde som ledamöter i rådet.

Rikspolisstyrelsen har i princip ingen erinran mot förslaget om ett rättsläkarråd.

Vid rådets kansli bör finnas eu kvalificerad jurist, som även bör

kunna ansvara för kansliets administration.

Läkemedelsfrågorna

MCA-utredningens förslag om en statsmedicinsk anstalt har i de delar

det berör läkemedelsfrågorna ägnats betydande intresse under remissbehandlingen.

Förslaget att inrätta en statens 1 ä k e in e d e 1 s n ä in n d tillstyrks

av försvarets sjukvårdsstyrelse. Hithörande frågor fordrar en central handläggning,

då de fått allt större betydelse. En representant för försvarets läkemedelstjänst

bör ingå i nämnden.

MS påpekar, att utvecklingen inom detta område varit mycket livlig och

allt talar för att den kommer att accelerera. Styrelsens nuvarande resurser

är otillräckliga. Läkemedelsfrågorna kräver i stor utsträckning medicinsk

eller iarmacevtisk bedömning i det enskilda fallet och är därför perifera

i törhållande till MS:s funktioner i övrigt. Hithörande ärendegrupper bör

därför föras till ett organ som den föreslagna läkemedelsnämnden. Nämnden

bör i princip överta ansvaret för urvalet av läkemedel och läkemedlens kvalitet

och vissa närliggande apoteksfrågor. Vidare bör nämnden ha tillsyn

över apoteksväsendet, då samtliga led inom läkemedelsområdet bör utövas

av ett enda organ. Härigenom kommer MS:s uppgifter att omfatta huvudsakligen

frågor om läkemedelsförsörjningens organisation samt personaloch

utbildningsärenden.

Om törslaget att inrätta eu statsmedicinsk anstalt inte genomförs, synes

den enda möjligheten vara att läkemedelsnämndens kansli inordnas i sty
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

63

relsen som en särskild byrå inom den av MS förordade allmänna avdelningen,

under ledning av en byråchef med juridisk utbildning. Till denna byrå bör

också föras inom MS kvarliggande uppgifter rörande läkemedelsområdet,

preventivmedel etc. samt läkemedelsinspektörernas verksamhet. Avdelningschefen

kan då förordnas till ordförande i läkemedelsnämnden. Härigenom

torde förutsättningar skapas för att nämndens intentioner följs i den dagliga

verksamheten och att ordförandebeslut snabbt kan träffas.

I nämnden bör — utöver nämnde avdelningschef — ingå medicinalråden

för läkemedelsväsendet och sex övriga ledamöter, en för farmakologi, en

för farmaci, två läkare med klinisk erfarenhet, en för veterinärmedicin

och en för industriell produktion. Om avdelningschefen inte är jurist bör

en sådan också ingå i nämnden. Om läkemedelsnämnden med kansli knyts

till MS, måste statens farmacevtiska laboratorium tills vidare bibehållas

under styrelsen.

Föreståndaren för statens farmacevtiska laboratorium anser att förslaget

om en statsmedicinsk anstalt kan tillstyrkas såtillvida att därigenom skapas

ett samordnat och kraftfullt lett läkemedelskontrollorgan. Han förordar

emellertid i stället en fristående läkemedelskontroll, ett statens läkemedelsinstitut.

Laboratoriet har varit MS:s utredningsorgan inom läkemedelskontrollen.

Men åtskilligt detaljarbete (t.ex. licensgivning) har legat kvar hos

MS. Samtidigt har viss dubblering av arbetet uppstått på andra områden

(farmakoterapi, biverkningar, kansliuppgifter). Då chefsfunktionen vid

laboratoriet är en bisyssla och inte avsedd att leda laboratoriet i fackhänseende

har MS:s apoteksbyrå i praktiken haft fyra olika sakkunnigavdelningar

att samarbeta med utan möjlighet att på platsen se och samordna

verksamheten. Denna endast indirekta samhörighet mellan MS och laboratoriet

har betingat ett visst främlingskap för laboratoriets ställning, uppgifter

och möjligheter. Det förefaller därför som om ett sammanförande av

läkemedelskontrollens olika moment hos ett organ med färre arbetsuppgifter

skulle vara fördelaktigt. Läkemedelskontrollen kräver fullständigt oberoende,

varför det offentliga kontrollorganet skall vara helt obundet av

näringslivet. Detta medför att det inte heller kan samordnas med akademiska

institutioner, vilkas fritt valda forskning ofta anknyts till industrin.

Läkemedelskontrollens olika avsnitt griper in i varandra och alla försök

att fördela dem på olika organ blir mer eller mindre konstlade. Området

tillgodoses därför bäst om det behärskas av ett enda organ. Läkemedelsinspektionen

bör tillhöra detta organ.

Den föreslagna läkemedelsnämnden bör inrättas, men antalet medlemmar

är för stort. Eu beslutande nämnd på fem personer, företrädande administration,

farmakologi, klinisk medicin, farmaci och veterinärmedicin synes

mera ändamålsenlig. Ett intimt samband bör etableras mellan läkemedelsnämnden

och svenska farmakopékommittén då det gäller att utvälja de läkemedel

och substanser, som skall beskrivas i farmalcopén. Den största olä
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungi. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

genheten inom läkemedelskontrollen är den förut antydda bristen på samordning

både på laboratorieplanet och i förhållandet mellan MS och laboratoriet.

Den i förslaget om statsmedicinska anstalten upptagna läkemedelsavdelningen

bör vara överordnad fackavdelningarna och dess chef tillika

chef för hela läkemedelskontrollorganet.

Läkemedelsförsörjningsutredningen uttalar, att betydelsefulla förändringar

inom läkemedelsförsörjningen torde vara att förvänta, varför sannolikt

förhållandena blir så ändrade, att man bör undvika att nu nyskapa permanenta

anordningar i fråga om tillsynen på läkemedelsområdet. Man kan

inte nu ta slutlig ställning till läkemedelsförsörjningen och lälcemedelskontrollens

organisation. Det synes därför lämpligt att tills vidare provisoriskt

låta läkemedelsfrågorna handläggas inom ett relativt fristående

till MS anknutet organ. Kärnan i ett sådant organ skulle vad angår registrering

av farmacevtiska specialiteter och handläggning av andra kontrollärenden

kunna utgöras av en beslutande läkemedelsnämnd.

Apotekarsocieteten föreslår att den nuvarande specialitetsnämnden förändras

till ett i specialitetsärenden jämte ett urval andra läkemedelsärenden

beslutande organ. Om MS:s apoteksbyrå blir fackkansli för nämnden uppnås

intimast möjliga kontakter mellan nämnden och det centrala verket.

Läkemedelsnämnden bör i princip uppbyggas som MCA-utredningen föreslagit.

Det bör dock undersökas om nämnden kan göras mindre. Under

alla omständigheter bör chefen för apoteksbyrån ingå och den kliniska sakkunskapen

vara tilli’äckligt representerad.

Läkemedelsindustriföreningen betonar vikten av att den statliga läkemedelskontrollen

tillförsäkras en oberoende och aktad ställning. Det synes

därför nödvändigt att läkemedelskontrollen och de statliga funktioner, som

anknyter till denna, sammanförs till ett fristående organ under särskild

styrelse eller till en särskild avdelning inom MS. Om sammanslagning

mellan SS och MS kommer till stånd bör avdelningen sidoordnas medicinaloch

socialavdelningen. Under avdelningen bör sortera: statens farmacevtiska

laboratorium, farmakopékommittén, läkemedelsinspektionen, biverkningsnämnden

och läkemedelsnämnden.

Inrättandet av en statens läkemedelsnämnd tillstyrks. Oavsett vilken organisationsform

den statliga läkemedelskontrollen slutgiltigt får skall läkemedelsnämnden

vara helt självständig i sin beslutanderätt. MCA-utredningcns

invändningar mot att en ledamot av nämnden representerar industrin

godtas dock inte. Det är nödvändigt att sakkunskap inom industriell produktion

och ekonomi blir företrädd för att nämnden skall fungera på tillfredsställande

sätt och en förutsättning för att den skall kunna anförtros de

vittgående befogenheter som angivits.

Neurosedynskadades förening understryker att i läkemedelsnämnden inte

får ingå någon företrädare för läkemedelsfabrikanterna. Däremot bör i

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 68 år 1967 65

nämnden ingå en ledamot som utsetts efter förslag av de läkemedelsskadades

organisationer.

Beträffande MS:s granskning av apoteksräkningar avseende

kostnadsfria eller prisnedsatta läkemedel framhåller riksförsäkringsverket

att behovet av kontroll från medicinalväsendets sida av de kostnadsfria

eller prisnedsatta läkemedlen bör beaktas vid utformningen av en

ny organisation för MS. Den kontroll som nu bedrivs av MS parallellt med

riksförsäkringsverkets kamerala kontroll omfattar endast ca en procent

av samtliga recept. Den har givit möjlighet för riksförsäkringsverket att

ingripa i fall, där läkare förskrivit kostnadsfria läkemedel utan att de medicinska

indikationerna för en sådan åtgärd förelegat.

Apotekarsocieteten ansluter sig till förslaget att MS:s fortlöpande granskning

av apoteksräkningar bör upphöra. En viss granskning bör dock upprätthållas

i fortsättningen varvid en stickprovskontroll, t. ex. anordnad i

samband med inspektion av apotek, bör vara acceptabel.

Disciplinnämnden. Hörselvårds- och hjälpmedelsnämnderna

MS motsätter sig förslaget att generaldirektören och överdirektören skall

befrias från nuvarande ordförande- och ledamotsställning i disciplinnämnden.

Då nämnden i realiteten delvis verkar som högsta instans på området,

är det av synnerlig vikt att dess ledamöter var på sitt område besitter de

bästa kvalifikationer. Generaldirektören eller chefen för den av MS föreslagna

sjukvårdsavdelningen bör tjänstgöra som ordinarie ordförande. Med

nuvarande ordning tjänstgör överdirektören och lagbyråchefen som juristledamöter

varannan vecka. Om överdirektören utgår som ledamot i nämnden

måste lagbyråchefen antingen tjänstgöra varje vecka och tas därvid i

alltför stor utsträckning från byråarbetet eller alternera med chefen för

lagbyråns sektion för juridiska ärenden. I det senare fallet inträder en försvagning

av den juridiska representationen. Nämndens övriga ledamöter

— frånsett lekmannarepresentanten — är tjänstemän i lägst byråchefs

ställning. De båda juristerna skulle kunna utgöras av ledamöter i vetenskapliga

rådet, men det är betydelsefullt att åtminstone en av dem har särskild

erfarenhet av medicinalförfattningarna och det praktiska arbetet

inom hälso- och sjukvårdsorganisationen. Juristledamöterna bör utväljas

bland följande tjänstemän, nämligen överdirektören och chefen för allmänna

avdelningen om de har juridisk utbildning samt lagbyråchefen.

Sveriges läkarförbund och Svensk sjuksköterskeförening understryker

behovet av en utredning rörande disciplinnämndens sammansättning och

verksamhet. Läkarförbundet har till Kungl. Maj :t lagt fram förslag till vissa

organisatoriska förändringar av denna funktion och hemställer, att åtgärder

snarast vidtas för att få en utredning till stånd beträffande dessa frågor.

Svenska läkaresällskapet förordar bestämt att en läkare, generaldirektör

5—Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 sand. Nr 68

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

eller överdirektör, skall vara disciplinnämndens ordinarie ordförande. En

av de viktigaste orsakerna till att nämndens oväld i allmänhet inte ifrågasatts

har varit vetskapen om att generaldirektören — läkaren fungerat som

ordförande.

Förslaget om sammanslagning av hörselvårds- och

hjälpmedels nämnderna biträds av statens handikappråd. Problemen

är så likartade att det är rationellt att de sammanförs till ett gemensamt

organ, som bör få ansvar även för hjälpmedel åt andra handikappade

än rörelsehindrade och hörselskadade. Minst tre ledamöter bör utses efter

förslag av handikapprådet. Denna nämnd bör få resurser för att inte endast

följa utvecklingen utan även stimulera och finansiera tekniskt utredningsarbete.

Det tekniska utvecklings- och forskningsarbetet på hjälpmedelsområdet

måste byggas ut väsentligt. Staten har gett betydande stöd åt Svenska

centralkommittén för rehabilitering. Möjligheterna att samordna den föreslagna

nämnden med kommittén till ett organ, knutet till det centrala

,Verket, bör undersökas. Detta bör få stor självständighet som ett sidoordnat

men dock underlydande organ. Verksamheten bör koncentreras till

forsknings- och utvecklingsarbeten samt kvalitetsprövning och konsumentupplysning

rörande ortopediska och tekniska hjälpmedel för handikappade.

Nämnden bör samordna och ekonomiskt stödja forskningsverksamhet och

utvecklingsarbeten hos såväl enskilda arbetsgrupper som vid tekniska och

medicinska högskolor. Tillverkning och distribution av hjälpmedel bör överföras

till särskilt fristående organ. Förslag har i rådet lagts fram att landstingens

inköpscentral skall sköta dessa uppgifter.

Styrelsen för Svenska landstingsförbundet tillstyrker sammanförande

av de båda nämnderna.

Den statliga regionala organisationen

Frågan om regionala organ behandlas i flera yttranden. SS uttalar,

att om SHS-förslaget genomförs, socialvårdens och hälsovårdens organisation

bör sammanföras även regionalt. Statskontoret och riksrevisionsverket

är av samma uppfattning, men framhåller att frågan bör särskilt

utredas. Medicinska fakulteten i Göteborg anser en sammanslagning på

regionalt och lokalt plan lika viktig som den centrala integrationen. Skolöverstyrelsen

finner regionala organ lämpliga från utbildnings- och samordningssynpunkt.

Statens institut för folkhälsan anför att erforderligt

samarbete mellan länsläkarorganisationen och vissa socialvårdsorgan kan

bedrivas oberoende av sammanslagningen på det centrala planet. Statens

handikappråd anser det angeläget att en granskning av de regionala aspekterna

snarast påbörjas. Länsförvaltningsutredningen förordar att avgörandet

av frågan om länsläkarnas och konsulenternas ställning får anstå tills

utredningen avlämnat sitt betänkande.

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Av myndigheter och andra organ på länsplanet uttalar sig länsstyrelserna

i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Jönköpings, Kronobergs, Blekinge,

Kristianstads, Malmöhus, Hollands, Älvsborgs, Värmlands, Örebro, Kopparbergs

och Gävleborgs län i princip för förslaget om sammanläggning.

Länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Värmlands och Kopparbergs

län framhåller att även länsveterinärens ställning bör utredas i detta

sammanhang, medan länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus, Skaraborgs

och Örebro län anser att också länsingenjören bör omfattas av samordningen.

Översiåthållarämbetet föreslår, att ett socialmedicinskt länsorgan knyts

till länsstyrelsen. Länsstyrelserna i Södermanlands, Kalmar, Gotlands, Skaraborgs

och Örebro län framhåller att länsstyrelsen bör bli huvudman för

konsulent- och länsläkarorganisationen medan länsstyrelsen i Östergötlands

län anser att SS bör bli huvudman för konsulentorganen.

Länsstyrelserna i Södermanlands, Jönköpings, Kalmar, Gotlands, Kristianstads,

Malmöhus, Västernorrlands och Västerbottens län anser att

sammanslagningen av socialkonsulent- och länsläkarorganisationerna inte

bör ske förrän den pågående länsförvaltningsutredningen slutförts, medan

länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Kronobergs,

Kristianstads, Gävleborgs och Norrbottens län ansluter sig till förslaget

om provisorisk sammanläggning. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län

framhåller att en ytterligare utredning om sammanläggningsfrågan på det

centrala planet bör föregås av en undersökning av motsvarande lokala

och regionala organisationsproblem.

Socialvårdskonsulenterna anser att huvudmannaskapet bör ligga hos

SHS och att en snar provisorisk lösning av sammanläggningsfrågan fordras.

Av länsnykterhetsnämnderna tar ett 20-tal upp frågan om sammanföring

av socialvårdskonsulenter och länsläkare. Samtliga utom två som

vill avvakta vidare utredning tillstyrker. Några nämnder förordar en lekinannanämnd

för sociala frågor på regionalplanet. Allmänt anses att centralmyndighet

bör vara huvudman. Tio länsnykterhetsnämnder har tillstyrkt

en provisorisk sammanläggning.

Flertalet länsläkare som yttrat sig över frågan om sammanslagning på

det regionala planet tillstyrker förslaget. Flera anser att frågan bör ytterligare

utredas.

Förvaltningsutskottet i Stockholms läns landsting framhåller att samordning

centralt måste förutsätta att uppbyggnaden av den regionala

organisationen påskyndas. Behovet av ökade insatser från samhällets sida

inom hälsovården och omgivningshygienens områden bör beaktas. Härför

krävs samverkan även från länsveterinär- och länsingenjörsorganisationerna

samt naturskyddsnämnderna. Förvaltningsutskottet i Östergötlands

låns landsting anser de starkaste skälen tala för att SS eller SHS blir huvudman.

I fråga om tidpunkten för ett sammanförande hänvisar förvaltnings
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

(18 Kungl. Maj.ts proposition nr 68 år 1967

utskottet i Göteborgs och Bohus läns landsting till Iänsindelningsutredningen.

Styrelserna för Svenska stadsförbundet och Svenska kommunförbundet

förutsätter att styrelserna framdeles får tillfälle att utveckla ytterligare synpunkter

i frågan.

Svenska nykterhetsvårdsförbundet tillstyrker samordning av socialvårdskonsulentverksamheten

och länsläkarorganisationen såsom en logisk följd

av samordningen på det centrala planet.

SACO, TCO, Svenska barnmorskeförbundet och Sveriges socionomers

riksförbund anser att frågan om den regionala organisationen bör skyndsamt

utredas.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

69

Förslag om inrättande av ett planerings- och rationaliseringsinstitut

för hälso- och sjukvården samt socialvården

Under beredningen inom socialdepartementet av socialstyrelseutredningens

och MCA-utredningens förslag har frågan om inrättande av ett särskilt

planerings- och rationaliseringsinstitut för hälso- och sjukvården samt

socialvården aktualiserats. För förberedande behandling av denna fråga

tillsattes en särskild arbetsgrupp med representanter för social- och finansdepartementen

samt för Svenska kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet

och Svenska stadsförbundets sjukvårdsdelegation. Arbetsgruppen

avlämnade den 25 februari 1967 en promemoria i ämnet. Promemorians

huvudsakliga innehåll återges härefter.

Allmänna premisser

Beträffande huvuddragen i den planerade omorganisationen av liälsooch

sjukvårdens samt socialvårdens administration har arbetsgruppen utgått

från att medicinal- och socialstyrelserna skall sammanläggas till ett

för hälso- och sjukvård samt socialvård gemensamt verk (SHS) med en

lekmannastyrelse, i vilken de kommunala huvudmännen blir representerade.

Socialdepartementets sjukvårdsdelegation kommer att kvarstå.

SHS skall vara den centrala myndigheten för hälso- och sjukvården samt

socialvården. Styrelsen skall därvid bl. a. ha till uppgift att handlägga frågor

rörande riksplanering av verksamhetsgrenarnas omfattning, inriktning

och allmänna uppbyggnad med beaktande särskilt av såväl de enskildas

behov av vård som behovet av samordning av landets vårdresurser och

tillgången på utbildad arbetskraft samt att följa och stödja den regionala

och lokala planeringen.

Fn utgångspunkt för arbetsgruppens arbete har varit, att huvudmännen

upprättar och fastställer vårdplaner för sina områden. SHS skall stå till

tjänst med rådgivning i planeringsfrågor och på begäran yttra sig över av

huvudman upprättat förslag till plan. Vidare skall SHS som ett led i riksplaneringen

insamla, sammanställa och analysera av huvudmännen fastställda

planer samt redovisa verkets uppfattning om såväl den totalbild

som analysen lett fram till som de enskilda planerna.

Av vad nu sagts framgår att huvudmännen har det direkta ansvaret för

vården. En konsekvens härav är — som nyss framhållits -— att det ankommer

på dem att upprätta och fastställa planer för vårdområdena. Huvud
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Ma j:ts proposition nr 68 år 1967

männen har själva satt i gång en betydande planeringsverksamhet. De har

också gjort omfattande rationaliseringsinsatser. Arbetsgruppen understryker

angelägenheten av en fortsatt kraftfull insats i rationaliseringsfrågor

på det lokala planet. Centralt verkar också på dessa områden bl. a. CSB,

SJURA och för ändamålet särskilt avdelad personal inom kommunförbunden.

Ett starkt behov har gjort sig gällande av att bygga ut och i möjligaste

mån koncentrera de centrala planerings- och rationaliseringsresurserna

inom såväl hälso- och sjukvård som socialvård. Detta bör ske genom inrättande

av ett av staten och huvudmännen gemensamt drivet institut för

hälso- och sjukvårdens samt socialvårdens planering

och rationalisering.

Till institutet överförs i princip de uppgifter som åvilar CSB — med

härefter angivna undantag — och SJURA samt i viss omfattning mentalsjukvårdsberedningen

ävensom landstingsförbundets organisationsavdelning.

CSB:s instruktionsenliga uppgifter beträffande huvudmännens översiktsplaner

för den slutna sjukvården skall i överensstämmelse med vad

nyss sagts övertas av SHS. Beredningens uppgift att granska och godkänna

byggnadsritningar för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader förutsätts övergå

på en nyinrättad statlig nämnd för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader

med nära anslutning till institutet.

Riktlinjer för institutets organisation och arbetsuppgifter

Institutets huvudmän är dels staten, dels en särskild stiftelse med bl. a.

de tre kommunförbunden som medlemmar. Ledningen av institutet utövas

av en styrelse. Denna skall bestå av ordförande och sjutton ledamöter.

Kungl. Maj :t utser ordförande och fem ledamöter. Övriga ledamöter utses

av nämnda stiftelse.

Styrelsen föreslås inom sig utse arbetsutskott. Ett av dessa bör få till

uppgift att handlägga socialvårdsfrågor i allmänhet.

Institutet skall i egen regi eller genom uppdrag åt annan bedriva planerings-

och rationaliseringsverksamhet av väsentlig och mer allmän betydelse

inom såväl hälso- och sjukvården som socialvården. Det skall därjämte

fungera som samordnande och informerande organ inom sitt område och

kunna ekonomiskt eller på annat sätt stödja även planerings- och rationaliseringsprojekl,

som tagits upp av andra. Institutet kan i viss omfattning

åta sig konsultuppdrag inom verksamhetsområdet mot särskild betalning.

Det förutsätts, att stads- och kommunförbundens nuvarande verksamhet

som konsulter i socialvårdsfrågor åt enskilda kommuner skall —

i varje fall tills vidare -— fortsätta.

Härefter lämnas en schematisk exemplifiering av institutets arbetsuppgifter

inom hälso- och sjukvård samt socialvård.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

71

Vårdplanering

Behovsprognoser

Resursprognoser

Förhållandet mellan behov och resurser

Vårdplaner, vårdorganisation och vårdmiljö

Utvecklingsarbete

Planeringsmetodik

Byggnadsplanering

Granskningsverksamhet

Funktionskrav och programmering

Byggnadstekniskt utvecklingsarbete (standardisering, byggmetoder och

material)

Systemskisser

Typritningar

Byggnadsekonomi

Standardisering och utrustning

Utrustningsplaner

Standardisering

Egenskap sredovisning

Engångsmateriel

Utvecklingsarbete

Säkerhetsfrågor

Hygientekniska frågor

Rationalisering och organisation

Vårdformer och vårdmetoder

Administration (arbetsledning, kontor)

Tekniska serviceavdelningar (kök, städning, maskincentraler, centralsterilisering,

tvätt, verkstäder)

Medicinska serviceavdelningar (röntgen, laboratorier)

Kommunikationer och transporter

Klinikorganisation, vårdavdelningar, mottagningsenheter m. m.

Medicinsk expeditionstjänst (inskrivning, journalarkiv)

ADB-verksamhet

Personalplanering

Personalbehov, personalprognoser

Utbildningskrav

Utbildningsbehov

Personalstatistik

Driftekonomi

Förvaltningsekonomisk statistik

Kostnads- och effektivitetsanalyser

Information

Uppsamling och förmedling av information

Bibliotek

Publicering

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj. ts proposition nr 68 år 1967

Frågan om institutets inre organisation har av tidsskäl inte kunnat mera

ingående diskuteras, men nu angivna systematisering av arbetsuppgifterna

ger anvisning om en möjlig organisationsplan för institutet, dock har som

härefter framgår förutsatts, att inom institutet skall finnas en byggnadsavdelning.

Institutet skall verka för samordning mellan medicin och socialvård inom

sina verksamhetsområden. En särskild socialvårdssektion bör inrättas med

uppgift att verka för nyssnämnda samordning och för att inom sjukvårdsområdet

nådda resultat i möjligaste mån även kommer socialvården till

godo. Sektionen bör fungera som kontaktorgan med kommunförbunden i

socialvårdsfrågor.

I institutets uppgifter ingår enligt vad nu sagts förvaltningsekonomisk

statistik och personalstatistik. Det har därvid förutsatts att MS:s nuvarande

befattning med förvaltningsekonomisk statistik skall upphöra. Vad gäller

all statistik och särskilt personalstatistiken har understrukits behovet av

samordning och samarbete mellan SHS, statistiska centralbyrån och institutet.

Dessa organ bör tillsätta en särskild samarbetsdelegation.

I samband med institutets tillkomst avvecklas CSB, SJURA och landstingsförbundets

organisationsavdelning. I viss utsträckning överförs också

mentalsjukvårdsberedningens kapacitet till institutet. Som framgår av det

föregående övertas CSB:s uppgift att granska och godkänna byggnadsritningar

av en statlig nämnd för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader.

I nämnden föreslås — förutom ordföranden och

en verkställande ledamot, för vilken skall vara inrättad en särskild statlig

tjänst — ingå sex ledamöter, av vilka två föreslås av SHS, en av byggnadsstyrelsen

och tre av kommunförbunden. Nämndens kansli, vars uppgifter

blir rent administrativa, bör få lokaler i anslutning till institutet. Den rådgivning

och det förarbete av byggnadsteknisk eller annan art, som erfordras

för nämndärendenas föredragning och avgörande, skall ankomma på

institutets byggnadsavdelning. I detta sammanhang understryker arbetsgruppen

det önskvärda i att huvudmännen redan på ett förberedande stadium

söker kontakt med institutet. För att säkerställa det nödvändiga sambandet

och samarbetet mellan nämnden och institutet föreslås att nämndens

verkställande ledamot och chefen för institutets byggnadsavdelning

är samma person. Denna ledamot skall tillsättas av Kungl. Maj :t sedan

institutets styrelse beretts tillfälle uttala sin mening.

Nämnden för undervisningssjlikhusens utbyggande (NUU), som i dagens

läge nära samarbetar med CSB och utnyttjar CSB:s sakkunskap i såväl

byggnads- som andra frågor, skall i stället repliera på institutet. Med

hänsyn härtill bör även NUU :s kansli få lokaler i anslutning till institutet.

SJURA avvecklas. Ansvaret för slutförande av igångsatta projekt övertas

av institutet. Expertisen inom SJURA ersätts av expertråd.

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj.ts proposition nr 68 år 1967

Mentalsjukvårdsberedningens gransknings- och rådgivningsverksamhet

har den 1 januari 1967 övertagits av CSB. Med utgången av år 1967 beräknas

beredningens befattning med uppförande och utrustning av mentalsjukhus

vara slutförd. Beredningens återstående uppgifter — huvudsakligen

av planeringskaraktär — föreslås bli övertagna av institutet.

Landstingsförbundets organisationsavdelning inkl. avdelningens ADBsektion

överförs till institutet.

Den personal, som nu är anställd vid de organ som uppgår i institutet,

bör bli erbjuden övergå till institutet. Avtal härom bör träffas med vederbörande

personal eller personalorganisationer. Frågan om ersättning till

institutet för pensionskostnader som kan hänföras till anställningstid före

övergången i institutets tjänst kan inte regleras förrän det blivit klart vilka

tjänstemän som övergår.

Den första perioden för avtalet angående institutet bör begränsas till fyra

år och således avse tiden den 1 januari 1968—den 31 december 1971. Hänsyn

har härvid tagits till att flera statsbidragsuppgörelser, bl. a. angående

mentalsjukvården, utgår då.

För att institutet skall kunna börja sin verksamhet den 1 januari 1968

måste institutets styrelse tillsättas i god tid dessförinnan för att bl. a. utse

institutets direktör och behandla andra personalfrågor samt förbereda de olika

enheternas övergång till institutet och dra upp riktlinjerna för institutets

verksamhet.

Institutets finansiering

Till finansieringen av institutets verksamhet bidrar staten och stiftelsen

enligt avtal om institutets drift. Bidragen bör vara indexreglerade, förslagsvis

på samma sätt som statsbidraget till mentalsjukvården.

En beräkning av de nuvarande utgifterna för de verksamheter som institutet

skall överta har gjorts på basis av löneläget sista halvåret 1966 med

i princip 30 % tillägg för sociala kostnader och med beaktande av hyror

och andra omkostnader. Resultatet visar, att statens utgifter uppgår till

ca 5 milj. kr. och sjukvårdshuvudmännens likaledes till ca 5 milj. kr. I

dessa belopp har inräknats bidrag till SJURAis verksamhet med 1,8 resp.

1,2 milj. kr.

Med hänsyn bl. a. till fördelningen mellan staten och kommunerna av

kostnaderna för sjukvård och socialvård anser arbetsgruppen, att statens

bidrag i princip bör utgöra en tredjedel och stiftelsens två tredjedelar. Någon

maximering av stiftelsens bidrag är dock inte avsedd. Uppbyggnaden

av institutet bör ske successivt.

Arbetsgruppen lägger fram följande plan för kostnader och kostnadstäckning

för perioden 196&—1971.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kangl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Milj.

kr.

1968

1969

1970

1971

Totala kostnader ......................

Kostnadstäckning:

14,0

15,0

17,0

18,0

Staten ..............................

6,0

6,0

6,0

6,0

Kommunsidan ......................

8,0

9,0

11,0

12,0

Fördelning av kommunsidan:

Landstingsförbundet ..................

6,6

6,9

8,1

8,4

De tre storstäderna för sjukvården......

Kommunförbundet och stadsförbundet

1,0

1,5

2,1

2,7

för socialvården ......................

0,4

0,6

0,8

0,9

Det har förutsatts att beloppen skall indexregleras. Det har vidare förut-

satts, att kommunsidans andel i kostnaderna

i princip skall fördelas

mel-

lan intressenterna i förhållande till skatteunderlaget

inom intressenternas

verksamhetsområden.

I samband med institutets bildande bör bl. a. uppgörelse träffas om de

möbler och den kontorsutrustning, som nu disponeras av de till institutet

överförda organen.

Avtal om institutets drift

Arbetsgruppen lägger fram följande förslag till

avtal mellan staten och Stiftelsen för sjukvårdens

och socialvårdens planering och rationalisering angående

driften av ett planerings- och rationaliseringsinstitut.

§ 1.

Staten och Stiftelsen för sjukvårdens och socialvårdens planering och

rationalisering åtar sig att i enlighet med detta avtal svara för driften av

ett institut, benämnt Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut.

Institutets syfte är att främja, samordna och medverka i huvudmännens

planerings- och rationaliseringsverksamhet inom hälso- och sjukvården

samt socialvården. I den omfattning och på de villkor som institutets styrelse

bestämmer, må institutet åta sig särskilda uppdrag (konsultuppdrag)

inom institutets verksamhetsområde.

Verksamheten skall bedrivas i samarbete med berörda statliga myndigheter

samt sjukvårdens och socialvårdens huvudmän och deras centralorganisationer

ävensom personalorganisationer, företag och andra intressenter

inom verksamhetsområdet.

Institutet skall i den mån så befinns ändamålsenligt, uppdra åt annan

att utföra av institutet beslutade projekt. Institutet må ekonomiskt eller

genom att tillhandahålla personal stödja andra projekt inom verksamhetsområdet.

Institutet skall i erforderlig omfattning utan särskild ersättning biträda

med beredning och föredragning av ärenden i nämnden för sjukvårds- och

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

social vård sbyggnad er samt biträda nämnden för undervisningssjukhusens

utbyggande i vad avser byggnads- och utrustningsfrågor.

Institutet skall inom sitt område medverka vid utbildning av personal

samt insamla och sprida information.

Kommentarer

Tredje stycket: Institutet bör i enlighet med praxis vid landstingsförbundets

•organisationsavdelning bereda berörda personalorganisationer tillfälle att följa ur personalsynpunkt

särskilt aktuella projekt.

Fjärde stycket: Så snart det befinns ur ekonomiska eller andra synpunkter fördelaktigt

bör rationaliseringsprojekt läggas ut på sjukhus, andra institutioner eller enskilda

experter enligt särskilda avtal.

Femte stycket: Institutets biträde åt nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader

och nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande har förutsatts få i huvudsak

samma omfattning som CSB:s nuvarande uppgifter i byggnads- och utrustningsfrågor.

§ 2.

Institutets verksamhet regleras av detta avtal och genom stadgar, vilka

skall fastställas av Kungl. Maj :t, ävensom genom arbetsordning och kompletterande

föreskrifter i övrigt, vilka utfärdas av institutets styrelse.

§ 3.

Vid institutet skall finnas anställda en direktör som chef samt den personal

i övrigt, som institutets styrelse med hänsyn till behovet och tillgång på

medel bestämmer. Chef för institutets byggnadsavdelning skall vara den av

Kungl. Maj:t utsedde verkställande ledamoten i nämnden för sjukvårdsoch

socialvårdsbyggnader.

§ 4.

Institutet är arbetsgivare för den personal, som är anställd hos institutet.

§ 5.

I den mån och på de villkor institutets styrelse bestämmer skall enskild

huvudman för sjukvård eller socialvård äga anlita institutet för konsultuppdrag,

information och andra tjänster.

§ 6.

Institutets verksamhet skall bekostas med medel från en särskild fond,

som förvaltas av institutets styrelse.

Medel, som institutet erhåller som ersättning för utförda uppdrag, liksom

ränteavkastning skall tillföras fonden.

Fondens medel skall uteslutande användas för att bestrida kostnaderna

för institutets verksamhet.

Kommentar: I princip har förutsatts, att alla medel som tillförs institutet skall inflyta

till en särskild fond. Från den skall bestridas alla kostnader för verksamheten, således

även för utlagda projekt.

§ 7.

Som bidrag till bestridande av kostnaderna för institutets verksamhet

förbinder sig staten att till fonden inbetala ett belopp av 6 milj. kr. för ett

vart av kalenderåren 1968—1971;

förhinder sig stiftelsen att till fonden inbetala följande belopp för kalen
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

deråren 1968—1971, nämligen för

1968 8 milj. kr.

1969 9 »

1970 11 »

1971 12 »

De belopp som staten och stiftelsen enligt ovan skall inbetala skall fr. o. in.

kalenderåret 1969 anpassas för varje kalenderår dels till den årliga procentuella

förändringen av lönerna för statens tjänstemän, dels till den genomsnittliga

förhöjningen av lönerna för tjänsterna inom den statliga sektorn

vid s. k. B-listeförhandlingar.

Bidragen skall utbetalas kvartalsvis i förskott.

§ 8.

Detta avtal träder i kraft den 1 januari 1968 och skall gälla till utgången

av december månad 1971.

Om avtalet inte uppsägs senast ett år före avtalstidens utgång, skall det

anses förlängt för fem år.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kangl. Maj ds proposition nr 68 år 1967

77

Departementschefen

I prop. 1967: 1 (bil. 7 s. 48) framhöll jag, att såväl hälso- och sjukvården

som socialvården i första hand är kommunala uppgifter. För socialvården

svarar i princip primärkommunerna. Inom barna- och ungdomsvården finns

dock de statliga ungdomsvårdsskolorna och inom nykterhetsvården statliga

och med statsbidrag drivna vårdanstalter för alkoholmissbrukare. Staten

bidrar vidare bl. a. till större delen av kostnaderna för den öppna nykterhetsvården.

Den allmänna hälsovården är främst en primärkommunal

uppgift, även om det statliga länsläkarväsendet till stor del ägnar sig åt

detta område. Det direkta ansvaret för sjukvården — såväl den öppna och

slutna kroppssjukvården som fr. o. in. den 1 januari 1967 den psykiatriska

sjukvården — åvilar landstingen och de landstingsfria städerna. Staten är

på detta område huvudman för vissa laboratorier, för tre universitetssjukhus

samt för ett fåtal institutioner inom den psykiatriska vårdsektorn. Genom

statsbidrag — bl. a. till den psykiatriska sjukvården, provinsialläkarväsendet

och de kommunala undervisningssjukhusen samt genom skatteutjämningsbidragen

— deltar staten emellertid i betydande omfattning i sjukvårdens

finansiering.

Vidare underströk jag, att det är av utomordentligt värde att kommunerna

bär det närmaste ansvaret gentemot sina invånare för hälso- och

sjukvården samt socialvården. Också staten måste emellertid anses bära ett

ansvar för dessa vårdområden som går utöver vad som redan nämnts. Därvid

syftar jag inte endast på det ansvar som åvilar staten som lagstiftare eller

i fråga om anordnande av läkarutbildning m. in. och åtaganden på forskningsområdet.

Staten måste dessutom anses ha ett ansvar — tillsammans

med kommunerna — för att vården ges ett riktigt medicinskt och socialt

innehåll och att vårdresurserna avvägs med hänsyn såväl till samhällsekonomi

och arbetskraftsresurser som till önskemålet att vården såvitt möjligt

skall komma alla landets invånare till godo oavsett bostadsort. De uppgifter

som följer av statens andel i detta ansvar bör fullgöras så, att de

enskilda kommunernas självbestämmanderätt inte träds för nära.

Jag vill nu lämna en kort översikt av de viktigare statliga centrala organ

som finns inom hälso- och sjukvården samt socialvården.

Medicinalstyrelsen (MS) är den centrala medicinska förvaltningsmyndigheten.

Verket fick i allt väsentligt sin nuvarande organisation utformad år

1947, även om det successivt erhållit åtskilliga förstärkningar. Någon förändring

av principiell betydelse i fråga om ämbetsområdet bär inte skett

efter 1947 års omorganisation, då veterinärväsendet bröts ut ur MS och ställdes

under ett särskilt verk, veterinärstyrelsen. Beredskapsfrågor inom sjukvården

handläggs av medicinalstyrelsens sjulcvårdsberedskapsnämnd.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Socialstyrelsen (SS) började sin verksamhet år 1913. Avsikten var att de

sociala ärendena i största möjliga omfattning skulle sammanföras under

enhetlig ledning. Denna allmänna målsättning förverkligades i stigande omfattning

fram till slutet av 1930-talet, då hela det sociala fältet utom pensions-

och olycksfallsförsäkringarna låg under styrelsen. Utvecklingen har

därefter lett till att allt fler sektorer av samhällets sociala verksamhet överförts

till andra myndigheter. Numera är — bortsett från förlikningsmannaexpeditionens

verksamhet — SS:s ämbetsområde i huvudsak begränsat till

sociala vårdfrågor som regleras i barnavårds-, nykterhetsvårds- och socialhj

älpslagstiftningen.

Centrala sjukvårdsberedningen (CSB) tillkom genom beslut av 1943 års

riksdag. Beredningens organisation var föremål för riksdagens prövning år

1962 (prop. 79, SU 128, rskr 296). Huvuduppgifterna gäller byggnadsfrågor

och rationalisering. CSB har inte tillförts särskild personal för den i instruktionen

angivna uppgiften att handlägga ärenden rörande planläggningen

av den slutna vården inom sjukvårdsområdena. Denna uppgift avser

de översiktsplaner, som sjukvårdsstyrelserna enligt sjukvårdsstadgan

den 29 mars 1963 (nr 70) bör göra upp för olika grenar av sjukvården.

Rådet för sjukhusdriftens rationalisering (SJURA) inrättades den 1 december

1962 som ett rådgivande organ vid CSB:s sida. SJURA bär emellertid

utvecklats till ett i praktiken självständigt organ, som i betydande omfattning

tar initiativ till och finansierar rationaliseringsprojekt i egen regi eller

genom uppdrag åt andra.

År 1965 tillkom socialdepartementets sjukvårdsdelegation, i vilken ingår

företrädare för de kommunala sjukvårdshuvudmännen och för vissa statliga

myndigheter. Delegationen har att följa utbyggnaden av sjukvårdsresurserna

i landet och verka för en samordning av sjukvårdsplaneringen.

Förutom den snabba utveckling i fråga om vårdmöjligheter och vårdresurser,

som skett de senaste åren, har överföringen av provinsialläkarA’äsendet

och mentalsjukvården till sjukvårdshuvudmännen och övergången

till den nya kommunindelningen samt den fortgående utbyggnaden av huvudmännens

planerings- och rationaliseringsresurser medverkat till stora

förändringar inom såväl sjukvården som socialvården.

Samtidigt härmed har socialvårdens och medicinalväsendets beröringspunkter

på olika områden blivit alltmer framträdande. Jag vill här endast

nämna åldringsvårdens och långtidssjukvårdens starka beroende av varandra

samt barnavårdens och nykterhetsvårdens behov av medicinsk medverkan.

Allt detta har bidragit till att en total omprövning av den centrala

administrationen på hälso- och sjukvårds- samt socialvårdsområdena framstått

som nödvändig.

Mot bakgrund härav tillsattes socialstyrelseutredningen och MCA-utredningen

med uppgift att utreda organisationen av SS resp. MS och därtill

knutna organ. Enligt särskilda tilläggsdirektiv skulle utredningarna vidare

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

79

i samråd utreda och lägga fram förslag rörande en gemensam centralorganisation

för socialvård och medicinalväsende. Utredningsförslagen och

däröver avgivna yttranden har redovisats i det föregående.

Sammanläggning av medicinalstyrelsen, socialstyrelsen och medicinalstyrelsens

sjukvårdsberedskapsnämnd

Det av socialstyrelse- och MCA-utredningarna förordade förslaget att

lägga samman MS och SS till en för hälso- och sjukvården samt socialvården

gemensam central förvaltningsmyndighet har tillstyrkts

av flertalet remissinstanser. I åtskilliga fall har dock anmälts tveksamhet

med hänsyn till riskerna för att socialvården inte skall ägnas tillräcklig

uppmärksamhet i ett verk där hälso- och sjukvårdsfrågorna måste

bli de dominerande. I övrigt befaras olägenheter av att verksamhetsområdet

blir mycket vittomfattande och olikartat samtidigt som verkets storlek i och

för sig kan medföra att det blir byråkrati ser åt och tungrott. Vissa remissinstanser

har ansett ytterligare utredning nödvändig eller yrkat att sammanläggningen

skall anstå till dess den motsvarande regionala organisationens

utformning slutligen klarlagts. Bland dem som avstyrkt sammanläggning

har flera ansett att de aktuella samordningsproblemen bör kunna lösas

genom ett utvidgat och systematiskt samarbete mellan de två styrelserna.

MS, som i sitt yttrande avstyrkt sammanläggning, föreslår sålunda att de

två verkscheferna skall ingå som självskrivna ledamöter i det andra verkets

styrelse, att samarbetsdelegationer bildas på avdelnings- och byrånivå och

att den föreslagna planeringsavdelningen inom MS skall tillhandagå även

SS. Vidare anser MS att SS bör tillföras viss egen medicinsk expertis. — SS

har för sin del inte motsatt sig en sammanläggning.

Jag har redan pekat på socialvårdens och medicinalväsendets nära beroende

av varandra och vill belysa detta med några exempel. Den förebyggande

hälsovården omfattar en rad avsnitt med starka sociala inslag såsom

förebyggande mödra- och barnavård, familjerådgivning och abortförebyggande

verksamhet, dispensärverksamheten, den psykiska barna- och ungdomsvården

m. m. Distriktssköterskorna, som ingår i hälsovårdsorganisationen,

har blivit ett betydelsefullt kontaktorgan mellan sjukvård och socialvård.

Den slutna sjukvården kräver i stor utsträckning sociala insatser vid

sidan av den rent medicinska vården. Överhuvudtaget har man blivit alltmer

medveten om att patientens sociala situation kan ha avgörande betydelse

både för diagnosen och för att säkerställa behandlingsresultatet. En

snabbare patientomsättning vid såväl akutsjukhusen som de psykiatriska

klinikerna, vilken är en följd av de effektivare behandlingsmetoderna, blir

endast möjlig att utnyttja om den utskrivningsklare patienten efter utskrivningen

blir omhändertagen på ett tillfredsställande sätt i fall han inte kan

reda sig själv. Detta gäller kanske främst äldre personer. Åldringsvårdens

och långtidssjukvårdens starka beroende av varandra är uppenbart. I samma

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

mån som man genom hälsovård, social och medicinsk förebyggande vård

och öppen sjukvård kan bereda åldringarna möjlighet att bo kvar i sina hem,

begränsas behovet av sluten sjukvård eller sluten åldringsvård. I detta

sammanhang spelar både den sociala hemhjälpen och hemsjukvården en

viktig roll. Även rehabilitering och handikappvård är av synnerlig betydelse

som led i samhällets insatser inom både sjukvården och socialvården.

Inom barnavårds- och nykterhetsvårdsområdena föreligger ett stort

behov av medicinsk samverkan. Inom nykterhetsvården och i lika hög

grad inom narkomanvården krävs en effektiv samordning mellan de sociala

och medicinska åtgärderna för att vården skall ge ett gynnsamt resultat.

Utredningarna har funnit att utvecklingen mot en allt närmare samverkan

på fältet ökar behovet av samordning och samplanering på det

centrala planet. Bland de fördelar som härigenom uppnås nämner utredningarna

enhetlig planeringsledning, konsekvent integrering av sociala

och medicinska inslag när det gäller initiativ till åtgärder från statsmakternas

sida, utformning av behandlingsmetoder in. in. Därtill kommer

organisatoriska fördelar och arhetsmässiga förenklingar.

De skäl, som utredningarna anfört för en sammanläggning av MS och SS,

kan jag i huvudsak ansluta mig till. Det intima sambandet och det därav

betingade samarbetsbehovet mellan medicinsk vård och socialvård ute på

fältet erkänns allmänt av företrädare för sjukvården och socialvården.

Eu sedan länge märkbar tendens till intensifiering av detta samarbete gör

sig alltmer gällande i takt med ökad och mera utbredd insikt att många

sjuka eller nödställda människor måste bli föremål för både medicinsk

och social omvårdnad för att effekten av vårdinsatserna skall bli den bästa

möjliga. Ur mera allmänna synpunkter är det i en situation, då både sjukvård

och socialvård dras med personalknapphet och stigande kostnader,

av vikt att de två vårdområdenas möjligheter att bistå varandra helt och

fullt utnyttjas. Som jag nyss antytt kan socialvården underlätta sjukvårdens

situation bl. a. när det gäller patienter, som måste ligga kvar på sjukhus

därför att deras bostads- och hemförhållanden lägger hinder i vägen för utskrivning

eller plats på lämplig social vårdinstitution måste avvaktas. Å

andra sidan kan medicinsk hjälp i många fall onödiggöra eller uppskjuta

omhändertagande på ålderdomshem eller göra det möjligt för människor,

som annars måste få socialhjälp, att försörja sig med eget arbete.

Med nuvarande organisation företräds socialvården och medicinalväsendet

av två särskilda centrala förvaltningsmyndigheter med skilda regionala

organ, nämligen länsläkarväsendet och SS:s konsulentorganisation. Samtidigt

är det kommunala huvudmannaskapet med undantag för städerna

Stockholm, Göteborg och Malmö i princip delat mellan landstingen och

primärkommunerna. Det är ofrånkomligt att denna uppdelning av de två

områdena medför gränsdragningsproblem, ägnade att försvåra effektiva

insatser. Det är ett både humanitärt och samhällsekonomiskt intresse av

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

synnerlig vikt att största möjliga samverkan mellan medicinsk och social

omvårdnad kommer till stånd. Redan ur dessa synpunkter ter sig den nu

aktualiserade sammanläggningen som en i princip angelägen åtgärd.

Ett första steg till samordning av socialvården med hälso- och sjukvården

på det centrala planet togs f. ö. år 1963, då hälso- och sjukvårdsfrågorna

överfördes från inrikesdepartementet till socialdepartementet, som

länge svarat för socialvårdsfrågorna.

De huvudsakliga invändningar som framkommit mot sammanläggningsförslaget

framgår av vad jag förut anfört. I ett verk med den uppbyggnad

som jag förordar i det följande kommer socialvårdsintressena att bli företrädda

både i styrelsen och bland tjänstemännen i betryggande utsträckning.

Enligt min uppfattning kommer sjukvårdens och socialvårdens representanter

att i ett gemensamt verk få en ömsesidigt berikande kontakt med varandra

till gagn för helheten och för den omvårdnad om enskilda människor,

som är målet för de båda vårdgrenarna. Jag bedömer inte faran för byråkratisering

och tungroddhet som framträdande. Det sammanslagna verket

blir långt ifrån det största i statsförvaltningen; det blir t. ex. hälften så stort

som riksförsäkringsverket. En väl utbyggd chefsorganisation, som jag kommer

att föreslå i det följande, skapar dessutom bl. a. förutsättningar för delegering

av beslutsfunktionen i betydligt större omfattning än som är möjlig

i de nuvarande verken. Spörsmålet om sammanläggning av MS och SS bör

enligt min uppfattning behandlas oberoende av frågan om den slutliga utformningen

av den under verken lydande regionala organisationen.

I likhet med utredningarna finner jag alltså att nu berörda invändningar

inte kan tillmätas avgörande betydelse och att de påtagliga fördelarna

med en sammanläggning klart kan anses uppväga de befarade nackdelarna.

Den största fördelen med en sammanläggning av de centrala förvaltningsmyndigheterna

för hälso- och sjukvård och för socialvård ligger

enligt min mening i att därigenom helt andra och bättre förutsättningar skapas

för att på myndighetsplanet nå fram till en för de ifrågavarande områdena

gemensam integrerad och konstruktiv policy, något som måste bli en

av det nya verkets huvuduppgifter.

Jag vill här beträffande den regionala organisationen erinra

om det förslag om dennas uppbyggnad på socialvårdens område som socialvårdskonsulentutredningen

lämnade år 1983. Förslaget, som grundade sig

på då rådande förhållanden i fråga om arbetsuppgifter m. m. utmynnade i

att socialkonsulentkontor skulle inrättas. Vidare har socialstyrelseutredningen

haft att vid översynen av SS:s organisation beakta frågor, som avser förhållandena

mellan SS och de regionala organen. I avvaktan på resultatet

härav har ställningstagande till socialvårdskonsulentutredningens förslag

tills vidare fått anstå.

T sitt gemensamma förslag framhåller socialstyrelse- och MCA-utredning6

— Bihang till riksagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 68

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj. ts proposition nr 68 år 1967

arna bl. a. att den mera definitiva utformningen av de regionala statliga

organen bör särskilt utredas. Flera remissinstanser ansluter sig härtill och

socialpolitiska kommittén ger i sitt betänkande Aktiv åldringsvård och

handikappvård (SOU 1966:45) uttryck för samma uppfattning. Jag har

därför inom socialdepartementet påbörjat en översyn av den statliga regionala

organisationen, främst på socialvårdens område, och därmed sammanhängande

frågor. I avvaktan på resultatet av denna översyn bör ingen ändring

göras i de nuvarande organens och tjänstemännens ställning och uppgifter

på det regionala planet.

Utredningarna har beträffande medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd

föreslagit att nämnden skall inlemmas

i det nya verket. Det övervägande antalet remissinstanser har tillstyrkt

förslaget. Emellertid har styrelserna för Svenska landstingsförbundet och

Svenska stadsförbundet med instämmanden från ett flertal sjukvårdshuvudmän

ställt sig avvisande. Man delar inte utredningarnas uppfattning att

behovet av kontakt med huvudmannasidan i beredskapsfrågorna blir tillräckligt

tillgodosett genom att huvudmännen blir företrädda i verksstyrelsen.

Svenska landstingsförbundet menar att utredningarna likaväl som

de föreslagit ett planeringsråd borde föreslagit ett beredskapsråd. Med hänsyn

till att sjukvårdshuvudmännen nu är företrädda bland sjukvårdsberedskapsnämndens

ledamöter är huvudmannasidans tveksamhet förståelig. Jag

föreslår i det följande att ett beredskapsråd inrättas för att säkra samrådsfunktionerna

såväl med andra statliga myndigheter som med huvudmannasidan

när det gäller beredskapsfrågorna på hälso- och sjukvårdens samt

socialvårdens områden. Med denna jämkning synes förslaget att inlemma

nämnden i det nya verket höra genomföras. Jag finner det nämligen väsentligt

och i överensstämmelse med principerna för beredskapsfrågornas handläggning

på andra områden inom totalförsvaret att det verk som svarar för

verksamheten i fred även skall ha ansvaret för planeringen av motsvarande

verksamhet under krigs- och beredskapsförhållanden.

Jag vill härefter ta upp av utredningarna framförda förslag, som berör

det nya verkets verksamhetsområde. Frågan om verkets

ställning i planerings- och rationaliseringssammanhang behandlas dock i

nästa avsnitt.

MC A-utredningen anser att MS bör avlastas vissa i förhållande till de

allmänna lednings- och tillsynsuppgifterna perifera uppgifter. I sådant

syfte har utredningen föreslagit inrättande av ett nytt verk, benämnt statsmedicinska

anstalten, dit bl. a. MS:s uppgifter inom de rättsmedicinska

och rättspsykiatriska områdena jämte rättsmedicinska och rättspsykiatriska

nämnderna skulle överföras. Nämnderna föreslås bli sektioner i ett statens

rättsläkarråd, som ansluts till anstalten. Utredningen har också föreslagit

att till anstalten skall anslutas en statens läkemedelsnämnd, som skall

besluta i frågor främst rörande farmacevtiska specialiteter. Vidare har ut
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

redningen förordat att giftnämnden och svenska farmakopékommittén knyts

till anstalten. Statens farmacevtiska och rättskemiska laboratorier samt statens

rättsläkarstationer skulle sortera under anstalten. Denna är avsedd att

vara en administrativ stomme med egen styrelse, verksledning och administrativa

organ. Förslaget innebär att till anstalten anslutna nämnder och

laboratorier skall i fackhänseende vara fullt självständiga.

Detta förslag har praktiskt taget enhälligt avstyrkts av remissinstanserna.

Främst har åberopats att de tilltänkta arbetsuppgifterna är alltför

olikartade för att sammanföras under en och samma styrelse och verksledning.

I flera fall förordas, att man i stället bör undersöka lämpligheten

av att sammanföra vissa medicinska praktiskt-vetenskapliga laboratorier

under gemensam ledning.

Vad som framkommit under remissbehandlingen har övertygat mig om

att förslaget om en statsmedicinsk anstalt inte bör genomföras. De uppgifter,

som avsetts bli överförda, och de nämnder och andra organ, som avsetts

bli anknutna till anstalten, bör i stället hänföras till det nya verket, till vilket

giftnämnden, farmakopékommittén, de farmacevtiska och rättskemiska laboratorierna

samt rättsläkarstationerna bör ha samma ställning som de nu

intar i förhållande till MS. Delförslagen om rättsläkarråd och läkemedelsnämnd

behandlas närmare i det följande.

I prop. 1967: 1 (bil. 13 s. 42) har — i överensstämmelse med förslag av

socialstyrelseutredningen — förlikningsmannaexpeditionen föreslagits bli

utbruten ur SS och ombildad till en självständig myndighet, kallad statens

förlikningsmannaexpedition. Riksdagen har numera bifallit detta förslag

(SU 11, rskr 11).

Flera remissinstanser har aktualiserat frågan om veterinärstyrelsens återförande

till MS. Veterinärstyrelsens uppgifter och organisation kan komma

att beröras såväl av veterinärväsendeutredningens som livsmedelsstadgekommitténs

pågående arbete. Jag anser därför att frågor rörande veterinärstyrelsen

inte bör tas upp i detta sammanhang.

Jag förordar sålunda att MS, SS och sjukvårdsberedskapsnämnden sammanläggs

till en för hälso- och sjukvård samt socialvård gemensam central

förvaltningsmyndighet, vars verksamhetsområde i huvudsak sammanfaller

med de tre nuvarande myndigheternas områden.

För den nya myndigheten, som kommer att svara för såväl hälso- och

sjukvården som socialvården, har utredningarna använt arbetsnamnet statens

hälso- och socialvårdsstyrelse. Såväl detta namn som andra liknande,

vari myndighetens båda huvudområden markeras, har dock synts mig alltför

tunga. Jag har därför stannat vid att för det nya verket använda namnet på

det äldsta av de verk, som omfattas av sammanläggningen. Jag anser sålunda

att den nya myndigheten bör kallas medicinalstyrelsen. I fortsättningen

använder jag förkortningen NMS för den nya medicinalstyrelsen.

Omorganisationen bör genomföras den 1 januari 1968. MS i nuvarande

opaginerad Kontrollera mot PDF

M Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

form, SS och sjulcvårdsberedskapsnämnden bör upphöra vid utgången av

år 1967.

Planerings- och rationaliseringsfrågorna

Om de statliga myndigheternas nuvarande planerings- och rationalisering

suppgifter gällei-, att MS fullgör vissa planeringsfunktioner

rörande hälso- och sjukvården i fredstid. Verkets nuvarande uppgift

att godkänna specialplaner för olika former av öppen vård m. m. kommer

dock att i allt väsentligt bortfalla genom den omläggning av statsbidragssystemet

som föreslagits i prop. 1967: 1 (bil. 7 s. 138). SS har vissa uppgifter

beträffande socialvårdens planering såväl i fred som under krigs- och beredskapsförhållandcn.

CSB handlägger dels ärenden rörande översiktsplaner

för den slutna vården inom sjukvårdsområdena, dels ärenden rörande byggnadsplaner

inom sjukvården, barnavården och åldringsvården. MS:s sjukvårdsberedskapsnämnd

svarar för ledningen av planläggningsarbetet rörande

krigsorganisationen för den allmänna civila hälso- och sjukvården. — På

den statliga sidan handläggs ärenden rörande hälso- och sjukvårdens rationalisering

dels av CSB och dels av SJURA.

Utredningarna har särskilt understrukit planerings- och rationaliseringsfrågornas

betydelse med hänsyn till att man kan förutse fortsatt knapphet

på arbetskraft och stigande kostnader. En kraftig ökning av såväl statens

som huvudmannasidans planeringsresurser anses nödvändig. Såväl i förslagen

rörande MS och SS som separata verk som i sammanläggningsförslaget

förordar utredningarna särskild personal för planeringsfrågorna. I det

senare fallet föreslås dels ett planeringsråd och dels en särskild planeringsavdelning.

Beträffande rationaliseringsområdet föreslås vissa förstärkxxingar

av CSB med huvudvikt på byggnadsteknik och byggnadsekonomi samt informationst

j änsten.

Beträffande planeringsfrågorna innebär utredningarnas gemensamma förslag,

som i princip ansluter till det av MCA-utredningen ensam framlagda

förslaget, följande fördelning av de statliga myndigheternas uppgifter

på området. Det centi''ala verket handlägger frågor rörande vårdplaner —

dvs. i allmänhet långsiktiga planer för vårdgrenarnas allmänna uppbyggnad

och kapacitet inom sjukvårds- resp. social vårdsområdena, regioner

eller landet i dess helhet — samt övertar sjukvårdsberedskapsnämndens

uppgifter rörande beredskapsplaner. Förslaget innebär, att CSB:s uppgift att

handlägga ärenden rörande planering av den slutna vården inom sjukvårdsområdena

skall överföras från CSB till det centrala verket. Byggnadsplaneringsfrågor

förutsätts fortfarande ligga på CSB.

Med utgångspunkt i den av MCA-utredningen föreslagna uppdelningen

av rationaliseringsbegreppet i vård- och driftrationalisering har utredningarna

föreslagit, att frågor rörande vårdrationaliseringen skall i första hand

ankomma på det centrala verket och frågor rörande driftrationalisering i

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

första hand på CSB. Samordnings- och finansieringsfrågor rörande rationaliseringsverksamhet

en skall enligt förslaget vara uppgifter för SJURA

efter omorganisation av rådet.

Utredningsförslagen angående planerings- och rationaliseringsfrågorna

har blivit föremål för starkt delade och i flertalet fall kritiska omdömen i

remissyttrandena. Svenska landstingsförbundet har med anslutning från

flertalet sjukvårdshuvudmän och Svenska stadsförbundet ställt sig helt

avvisande till de i betänkandet förordade lösningarna.

Sålunda avvisar förbunden och sjukvårdshuvudmännen i likhet med

flera andra remissinstanser tanken att uppdela rationaliseringsverksamheten

i vård- och driftrationalisering med fördelning av huvudansvaret mellan

MS resp. CSB som i praktiken ohållbar och ägnad att göra splittringen

på området än större. I hithörande yttranden anförs i huvudsak följande.

MS:s verksamhetsområde bör begränsas till medicinska säkerhetsfrågor i

vidsträckt bemärkelse, varunder innefattas bl. a. den översiktliga riksplaneringen

med hänsyn till medicinens utveckling. Sjukvårdshuvudmännens

förstahandsansvar för sjukvården och dennas utformning motiverar att de

har ett avgörande inflytande på sjukvårdens planering och rationalisering.

Statens medverkan krävs vid avvägningen av resursfördelningen mellan

olika samhällsområden. Med förebild i de branschforskningsinstitut som

inrättats för samverkan mellan staten och enskild företagsamhet bör tillskapas

ett liknande organ med sjukvårdshuvudmännen som huvudintressenter

under statlig medverkan. Det nya organet föreslås överta de planerings-

och rationaliseringsuppgifter, som enligt betänkandet uppdelas på

MS, CSB och SJURA, samt den verksamhet som ombesörjs av landstingsförbundets

organisationsavdelning.

Jag vill beträffande planeringsfrågorna till en början erinra

om vad jag anförde beträffande hälso- och sjukvårdens planering i prop.

1967: 1 (bil. 7 s. 48). Efter att ha konstaterat att statens direkta befattning

med hälso- och sjukvården är begränsad framhöll jag, alt den kraftiga

expansion som kännetecknar sjukvården och som innebär att en allt större

andel av landets totala personella och ekonomiska resurser tas i anspråk för

denna samhällssektor, gör behovet av en fortlöpande sjukvårdsplanering såväl

på läns- och regionplanet som på riksplanet allt viktigare. Målet för planeringen

på riksplanet bör vara att vid utbyggnaden av vårdresurserna söka

åstadkomma en fördelning som totalt sett och på längre sikt bäst tillgodoser

vårdbehoven. Denna planering bör ges en sådan inriktning att den på bästa

sätt kan tjäna huvudmännen som vägledning. Jag betecknade inrättandet

av socialdepartementets sjukvårdsdelegation som ett steg i denna riktning.

Riksplaneringen innebär enligt min uppfattning i fråga om såväl hälsooch

sjukvården som socialvården ytterst en avvägning av resurserna mellan

dessa vårdområden och övriga samhällssektorer. Det är därmed klart att

riksplaneringen måste vara en statlig uppgift.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj.ts proposition nr 68 år 1967

Riksplaneringen bör under socialdepartementet omhänderhas av socialdepartementets

sjukvårdsdelegation samt av NMS på verksplanet. Sjukvårdsdelegationen

bör därvid behålla sina nuvarande uppgifter att följa

utbyggnaden av sjukvårdsresurserna i landet och verka för samordning

av sjukvårdsplaneringen. Skäl talar för att delegationens uppgifter utvidgas

till att omfatta även motsvarande funktioner i fråga om socialvården. Denna

fråga kommer att närmare övervägas inom socialdepartementet.

På NMS bör ankomma att handlägga frågor rörande riksplanering av

verksamhetsgrenarnas omfattning, inriktning och allmänna uppbyggnad

med beaktande särskilt av såväl de enskildas behov av vård som behovet av

samordning av landets vårdresurser och tillgången på utbildad arbetskraft

samt att följa och stödja den regionala och lokala planeringen. Som ett led

i riksplaneringen skall NMS insamla, sammanställa och analysera av huvudmännen

fastställda planer samt redovisa verkets uppfattning om såväl den

totalbild som analysen lett fram till som de enskilda planerna. En förutsättning

härför är emellertid att — som MCA-utredningen föreslagit — CSB:s

handläggning av ärenden rörande sjukvårdshuvudmännens planering av

den slutna vården överflyttas till NMS. Jag godtar därför detta förslag.

Jag vill emellertid samtidigt understryka, att vad jag nu anfört om riksplaneringen

inte innebär någon ändring eller inskränkning i de kommunala

huvudmännens befogenheter i fråga om sjukvårdens och socialvårdens

planering. Såväl hälso- och sjukvården som socialvården är i första hand

kommunala uppgifter. Som konsekvens härav ankommer det på de kommunala

huvudmännen att upprätta och fastställa planer för vårdområdena.

Huvudmännen bedriver också planeringsverksamhet i växande omfattning.

Nära förbundna med planeringen är rationaliseringsfrågorna,

som ju också syftar till att tillvarata de ekonomiska och personella resurserna

på bästa sätt. Liksom beträffande planeringen har huvudmännen

gjort omfattande insatser på rationaliseringsfältet, i synnerhet i fråga om

sjukhusdriften. Centralt verkar på rationaliseringsområdet bl. a. CSB,

SJURA och landstingsförbundets organisationsavdelning. Ett starkt behov

har gjort sig gällande av att bygga ut och i möjligaste mån koncentrera

rationaliseringsresurserna inom såväl hälso- och sjukvård som socialvård.

Samtidigt härmed har ett önskemål från huvudmannahåll kommit till uttryck

i olika sammanhang om ett centralt organ med uppgift att främja

och stödja samt medverka i den av huvudmännen bedrivna planeringen.

Ett genomförande av MCA-utredningens förslag skulle innebära att den

nuvarande splittringen av de centrala rationaliseringsresurserna bibehålls.

Jag har därför inte kunnat acceptera utredningsförslaget i denna del.

Med denna utgångspunkt har jag funnit det av landstingsförbundet framförda

förslaget om tillskapande av ett organ med centrala uppgifter på nu

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967 87

ifrågavarande områden och med förebild i de branschforskningsinstitut som

inrättats för samarbete mellan staten och enskild företagsamhet böra närmare

övervägas. En arbetsgrupp med representanter för social- och finansdepartementen

samt de tre kommunförbunden har tillsatts för att utreda

frågan. Arbetsgruppens förslag, som redovisats i det föregående, innebär

att ett särskilt planerings- och rationaliseringsinstitut

för hälso- och sjukvården samt socialvården inrättas. I ett följande avsnitt

kommer jag att mer i detalj behandla detta förslag, men jag vill redan

här uttala, att jag funnit att ett dylikt institut måste bli av utomordentligt

värde och att det låter sig väl inpassas i den fördelning av planeringsuppgifterna

mellan staten och kommunerna som jag nyss angivit. Jag anser

därför att ett sådant institut bör komma till stånd. Institutet kommer att

ha till ändamål att främja, samordna och medverka i huvudmännens planerings-

och rationaliseringsverksamhet, medan riksplaneringen enligt vad

jag tidigare framhållit åvilar de statliga organen. Huvudmännens uppgifter

i fråga om vårdplanering inom sina områden och i fråga om samplanering

mellan flera sådana områden kvarstår alltså, men som ett nytt

moment tillkommer, att institutet kommer att bearbeta såväl enskilda huvudmäns

vårdplaneringsproblem i form av konsultuppdrag som mera allmänna

spörsmål, vilket hänger samman med denna planering.

Givetvis är det svårt att upprätthålla en fullt entydig gräns mellan riksplanering

och annan vårdplanering. Vad jag nu anfört torde emellertid

ge nödig vägledning för det mycket nära och förtroendefulla samarbete

som måste etableras mellan den centrala förvaltningsmyndigheten och institutet.

Det föreslagna institutet bör överta CSB:s och SJURA:s uppgifter och

resurser på rationaliseringsområdet, och dessa två organ bör avvecklas när

institutet träder i verksamhet. CSB:s nuvarande uppgifter att granska och

godkänna byggnadsplaner inom sjukvården samt granska förslag

till byggnadsplaner inom barnavård och åldringsvård bör dock inte övertas

av institutet utan bör även i fortsättningen bibehållas som en statlig funktion.

Denna verksamhet är av stor omfattning och det därav föranledda

förberedelsearbetet åvilar i första hand CSB:s byggnadsbyrå, som i samband

därmed utövar en betydande rådgivande verksamhet. Beslut om godkännande

av byggnadsplaner ankommer på CSB:s styrelse, som också avger

yttranden över byggnadsplaner inom barnavård och åldringsvård. För att

byggnadsfrågorna skall kunna handläggas med utnyttjande av senaste

organisations- och rationaliseringserfarenheter angående de funktioner, för

vilka de aktuella byggnadsprojekten är avsedda, måste arkitekter och andra

i byggnadsgranskningen engagerade ha ständig och omedelbar kontakt med

organisations- och rationaliseringsexpertis. CSB:s byggnadsbyrå har nu

denna kontakt genom organisations- och utrustningsbyråernas personal.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj.ts proposition nr 68 år 1967

Dessa två byråer representerar emellertid centrala rationaliseringsresurser

som måste övergå till institutet för att den önskvärda sammanföringen skall

uppnås.

Att reducera CSB:s verksamhet till enbart byggnadsfrågor och beskära

kansliet till att endast omfatta byggnadsbyrån, skulle leda till att det nu

allmänt omvittnade praktiska värdet av CSB:s verksamhet på byggnadsområdet

snart skulle minska. Under sådana förhållanden förordar jag att

även byggnadsbyråns uppgifter övertas av institutet men att en särskild statlig

nämnd inrättas för de uppgifter, som enligt vad jag'' nyss anfört åligger

CSB:s styrelse. Detta förutsätter att nämnden, som bör kallas nämnden

för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader, skall äga anlita

institutets resurser för förarbetet med och beredningen av byggnadsärendena.

Jag återkommer till dessa frågor i det följande.

Den nya medicinalstyrelsen

Allmänna synpunkter

Den allmänna målsättningen för omorganisationen och sammanläggningen

av de centrala förvaltningsmyndigheterna för hälso- och

sjukvården samt socialvården som skisserats i utredningsförslagen kan

jag i stort sett ansluta mig till. Målsättningen måste vara att skapa en myndighet

som inom hela verksamhetsområdet står i nära kontakt med utvecklingen

och har tillräckliga resurser och auktoritet för att utöva en allmän

ledning och ta erforderliga initiativ i olika fackfrågor. De medicinska och

sociala funktionerna inom verket bör integreras.

Som ett ytterligare led i den allmänna målsättningen ingår att säkerställa

nära kontakt och förtroendefullt samarbete mellan den nya myndigheten

och de kommunala huvudmännen, som bär det omedelbara ansvaret

för den Övervägande delen av hälso- och sjukvården samt socialvården.

Huvudlinjerna i det härefter förordade organisationsförslaget

ansluter till vad jag nu anfört om den allmänna

målsättningen. Även om mitt förslag på flera punkter avviker från utredningsförslaget,

kvarstår väsentliga drag i utredningens förslag till organisation

av ett för hälso- och sjukvård samt socialvård gemensamt verk. Jag

förordar sålunda en lekmannastyrelse med representanter för huvudmännen,

vidare avdelningsindelning och integrering av medicinska och sociala

funktioner, förstärkningar på chefsplanet samt en allmänt ökad kapacitet

såväl för fackfrågor som för planering, utredningar och administrativa uppgifter.

I fråga om mitt förslag till personaluppsättning vill jag

erinra om att MS redan den 1 juli 1966 tillförts bl. a. en extra medicinalrådsoch

två extra byråchefstjänster. Även SS har fått vissa förstärkningar, däribland

en byråchefstjänst för administrativa uppgifter.

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kungl. Maj. ts proposition nr 68 år 1967

Det är av flera skäl inte möjligt att bedöma NMS:s personalbehov med utgångspunkt

i nuvarande organisation och personalbehov. Bl. a. öppnar sammanläggningen

av de verk, som uppgår i NMS, stora möjligheter till rationaliseringar

och förenklingar inom olika delar av den interna verksamheten.

Den allmänt ökade tillgång på administrativt skolad arbetskraft och de ökade

möjligheter till intern delegering av beslut, som mitt förslag innebär,

kommer otvivelaktigt också att medföra en avsevärd effektivitetsökning i

förhållande till nu.

Härtill kommer ett par omständigheter som avlastar MS betydande arbetsuppgifter.

Den i år genomförda mentalsjukvårdsreformen medför, att arbetsuppgifterna

för mentalsjukvårdsbyråns byggnadsavdelning och kameralbyråns

avdelning för mentalsjukhusens ekonomiska förvaltning bortfaller eller

begränsas starkt. Vidare har i prop. 1967: 1 (bil. 7 s. 138) föreslagits en omläggning

av statsbidragssystemet på hälso- och sjukvårdens område, som

medför att 20 olika statsbidrag ersätts av ett enhetligt bidrag, vilket fördelas

mellan sjukvårdshuvudmännen efter den procentuella andel de genomsnittligt

haft i utbetalade bidrag de fem senast förflutna åren. Omläggningen

medför inte endast en avsevärd lättnad i det kamerala arbetet inom MS. Därjämte

bortfaller MS:s hittillsvarande åligganden att granska och godkänna

huvudmännens specialplaner för olika former av öppen vård.

Om man till vad jag nu anfört lägger att den nya organisationen innebär

en kraftig utbyggnad av chefsplanet — särskilt genom att fem avdelningschefstjänster

tillkommer — och en inte obetydlig förstärkning på avdelningsdirektörs-

och byrådirektörsnivåerna, är det klart att omorganisationen

kommer att medföra en förstärkning av kapaciteten inte minst i fråga

om verkets planeringsuppgifter. Den fortsatta utvecklingen på de medicinska

och sociala områdena kan givetvis inte undgå att påverka det centrala

verkets uppbyggnad. Den av mig nu föreslagna personalorganisationen kan

därför framdeles komma att behöva erhålla förstärkningar på de punkter,

där sådana visar sig nödvändiga.

I MS:s instruktion finns numera särskilda behörighetsvillkor

i fråga om medicinalråden. De skall vara läkare med undantag för

cheferna på tandvårds- och apoteksbyråerna, vilka skall vara tandläkare

resp. apotekare, överinspektörerna för mentalsjukvården och för vården

av psykiskt efterblivna in. in. skall vara läkare. Därjämte krävs att avdelningsdirektör

på apoteksbyrån skall vara apotekare. I SS:s och sjukvårdsberedskapsnämndens

instruktioner finns inga behörighetsvillkor.

Det är självklart, att man vid tillsättning av tjänster inom ett verk av

NMS:s karaktär måste se till att tillgången på sakkunskap bland tjänstemännen

blir tillgodosedd i sådan omfattning att verkets ställning och anseende

som fackmässig auktoritet inom de olika delarna av verksamhetsområdet

i möjligaste mån säkerställs. Vissa tjänster kan i praktiken endast skötas

av personer med viss yrkesutbildning. Det är emellertid likväl angeläget

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

att den tillsättande instansen formellt ges fria liänder att besätta ledig tjänst

inom NMS med den som befinns lämpligast oavsett yrkesutbildning. Jag

anser därför att i fråga om NMS inte bör uppställas några behörighetsvillkor.

NMS.s organisation

Huvuddragen i organisationsförslaget rörande NMS framgår av en sammanställning,

som torde få bifogas statsrådsprotokollet såsom bilaga.

I sammanställningen upptas avdelningar och byråer med verksamhetsområdena

summariskt angivna. Jag anser mig inte här böra redovisa någon

mera detaljerad fördelning av arbetsuppgifterna mellan avdelningar och

byråer, inte heller någon sektionsindelning eller personalens fördelning mellan

olika enheter i organisationen. Det är stor risk för att den skulle uppfattas

som mer eller mindre bindande för det nya verkets ledning. Denna

skulle därigenom bli på ett inte önskvärt sätt hindrad att inom ramen för

tillgängliga resurser utforma organisationen så, att den blir så effektiv

och integrerad som möjligt. För att kunna fullgöra den under NMS:s första

tid särskilt angelägna och krävande uppgiften att i detalj utforma verkets

inre organisation måste verkets ledning ha fria händer. Redan det förhållandet

att särskilda planeringsbyråer inrättas som ett nytt inslag i organisationen

kommer att medföra betydande förändringar i nuvarande ärendefördelning.

Likaså torde de administrativa och kamerala byråerna kunna

förväntas överta arbetsuppgifter som — särskilt vid SS — handläggs på

fackbyråer. Det kan också visa sig att den i sammanställningen gjorda

uppdelningen av byråerna mellan avdelningar efter någon tids erfarenhet

bör jämkas.

Verksledningen. Vissa rådgivande organ

Även om vissa remissinstanser yrkat på en annan sammansättning av

verks styrelsen, ansluter jag mig i denna del till utredningsförslaget.

Styrelsen bör således bestå av verkschefen som ordförande och åtta av Kungl.

Maj :t utsedda ledamöter. Av dessa bör två utses efter förslag av Svenska

landstingsförbundet, en efter förslag av Svenska stadsförbundet och en efter

förslag av Svenska kommunförbundet. Huvudmannarepresentationen i

styrelsen medför, att NMS inte behöver någon motsvarighet till MS:s huvudmannaråd

eller den till SS knutna rådgivande nämnden för social hemhj

älpsverksamhet.

Kungl. Maj :t äger att i instruktionen för NMS ange vilka ärenden som

skall avgöras av styrelsen. Övriga ärenden skall i princip avgöras av verkschefen

eller, efter delegation, av annan tjänsteman. Vissa ärendegrupper

skall avgöras av särskild nämnd. I betänkandet har särskilt uppmärksam
-

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kungl. Mcij.ts proposition nr 68 år 1967

mats vissa på SS nu ankommande ärenden om intagning i ungdomsvårdsskola

och kvarhållande vid eller utskrivning från allmän vårdanstalt för

alkoholmissbrukare. I denna fråga bör Kungl. Maj :t få besluta.

MS:s vetenskapliga råd bör överföras till NMS med oförändrade

funktioner. Det ankommer på Kungl. Maj :t att pröva i vad mån rådet bör

tillföras representanter för ytterligare ämnesområden, bl. a. inom socialvården.

Utredningarna har föreslagit att ett särskilt planeringsråd skall inrättas

som rådgivande organ vid det nya verkets sida som ett kvalificerat forum,

där aktuella planerings- och utvecklingslinjer kan tas upp av verksledningen.

I rådet föreslås ingå ett urval högt kvalificerade företrädare för

olika i sådana sammanhang aktuella områden, bl. a. praktisk hälso- och

sjukvård samt socialvård, vetenskaplig forskning, teknik, statistik, arbetsmarknaden

och näringslivet.

Även om vissa skäl talar för att inrätta ett planeringsråd anser jag mig

dock inte böra biträda förslaget. Förutom i styrelsen för NMS kommer flertalet

berörda intressen att vara företrädda och få ett forum i såväl socialdepartementets

sjukvårdsdelegation som i styrelsen för det föreslagna planerings-

och rationaliseringsinstitutet. Lämpligheten att inrätta ytterligare en

central instans på hälso- och sjukvårdens samt socialvårdens områden kan

därför starkt ifrågasättas. Alltför många organ kan försvåra effektiva insatser

från centralt håll. En del av de för rådet avsedda funktionerna bör

kunna fullgöras av tillfälligt anlitad expertis. I det följande beräknar jag

särskilda medel för detta ändamål.

Till frågan om ett beredskapsråd återkommer jag i samband med

redogörelsen för planerings- och beredskapsavdelningen.

Beträffande generaldirektörs- och ö v e r d i r e k t ö r stjänsterna

må erinras om att MS nu har eu generaldirektör och en överdirektör

samt SS en generaldirektör. Utredningarna har för det nya verket föreslagit

en generaldirektör och två överdirektörer. I vissa remissyttranden har framhållits,

att generaldirektören eller i varje fall en av överdirektörerna skall

vara läkare. Statskontoret och riksrevisionsverket anser att endast en överdirektör

stjänst bör inrättas men att den bör dubbleras under en övergångstid.

Av vad jag nyss anfört framgår att några behörighetskrav f. n. inte

finns beträffande de nu berörda tjänsterna och att några sådana krav

inte heller bör uppställas. Under hänvisning bl. a. till den utbyggnad av

avdelningsorganisationen, som jag föreslår i det följande, anser jäg mig

inte böra föreslå mer än en överdirektörstj änst.

Den till MS nu anknutna nämndorganisationen bör, med de

avvikelser som jag föreslår i det följande, överföras till NMS utan förändring

av organisation och uppgifter. Allmänt synes det mig rationellt att

verlcsstyrelse och verksledning kan avlastas fackärenden som rör enskilda

fall eller eljest kräver speciell sakkunskap. Verket bör tillhandahålla nämn
-

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

derna erforderlig personal. Vid min bedömning av personalorganisationen

har jag tagit hänsyn härtill.

Avdelnings- och bgråorganisationen

Enligt utredningarna skulle det nya verket organiseras på fyra avdelningar,

nämligen medicinal- och socialavdelningen, planeringsavdelningen, beredskapsavdelningen

och administrativa avdelningen.

Medicinal- och socialavdelningen skulle i princip komma att motsvara

MS:s och SS:s nuvarande fackbyråer med undantag för de uppgifter i fråga

om rättsmedicinen, rättspsykiatrin och läkemedelsområdet som enligt utredningarna

skulle övertas av statsmedicinska anstalten. En förutsättning för

förslaget att samla MS:s och SS:s facksidor i en avdelning var också att avdelningens

fyra byråer skulle få administrativa chefer och att sektionerna

inom byråerna i princip skulle motsvara de nuvarande byråerna. Jag har förut

avvisat förslaget om en statsmedicinsk anstalt. Som framgår av vad jag

närmare utvecklar i det följande kan jag inte heller biträda utredningarnas

förslag angående chefsskapet för byråerna. Mot denna bakgrund har den

föreslagna avdelnings- och byråindelningen måst helt omprövas under departementsberedningen.

Jag förordar, att medicinal- och sooialavdelningen

ersätts av tre fackavdelningar och antalet byråer utökas väsentligt i förhållande

till utredningarnas förslag.

Innan jag går närmare in på avdelnings- och byråindelningen vill jag beröra

utredningarnas förslag angående fackbyråernas chefsfråg

a. Förslaget går ut på att dessa byråchefer skall tillsättas främst med hänsyn

till administrativ duglighet och erfarenhet. Samtidigt skall de ledande

fackmännen ingå i organisationen såsom sakkunniga och därvid direkt under

avdelningschefen delta i ärendenas handläggning. De skulle således inom

organisationen bli jämställda med byråcheferna. Utredningarna föreslog att

enighet mellan vederbörande administratör och fackman skulle krävas för

beslut på byrå- eller sektionsnivå. I annat fall skulle ärendet föras upp till

avdelningschefen. Genom de nu antydda förslagen ville utredningarna ge

verkets facksida större administrativ stadga, frigöra de ledande fackmännen

från det löpande byråarbetet och skapa bättre befordringsmöjligheter för administratörer.

Av de remissinstanser, som yttrat sig över förslaget, har endast ett fåtal

tillstyrkt, däribland försvarets sjukvårdsstyrelse och MS, båda dock med

tvekan och vissa förbehåll. Sveriges läkarförbund, Sveriges tandläkarförbund

och Apotekarsocieteten befinner sig bland dem som avstyrker. Som de

viktigaste skälen mot förslaget anförs, att den föreslagna ordningen kommer

att medföra att expertisens ställning blir för svag och att rekryteringen

kommer att försvåras.

För min del har jag funnit att förslaget innebär en alltför invecklad uppbyggnad

av organisationen med risker för komplicerad beslutsfunktion och

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

en hämning av initiativlusten inom verket. Förslaget bör inte genomföras.

De ledande fackmän som det här är fråga om bör i princip vara chefer

för fackbyråer.

Utredningarnas syften med det nu berörda förslaget anser jag bli tillräckligt

beaktade genom det ökade antalet avdelningschefer inom detta område

och den allmänna förstärkning av den administrativa personalen, som

jag föreslår.

Även i den nya organisationen bör regeln vara att den sedan länge brukade

titeln medicinalråd används för byråchef som är legitimerad läkare, tandläkare

eller apotekare.

Jag vill slutligen framhålla några allmänna synpunkter på

verksamheten inom N M S, vilka måste i särskild grad beaktas för

att verket skall kunna fungera effektivt. En allmän förutsättning för avdelningarnas

och hela verkets funktion är ett smidigt, förtroendefullt och sakligt

samarbete över avdelnings- och byrågränser mellan den sakkunskap av

olika slag som finns företrädd inom verket. I stor utsträckning kan ärendena

inom MS inte handläggas tillfredsställande ur facksynpunkt utan att

fackmän från flera byråer deltar. Nödvändigheten av sådant samarbete blir

än mer framträdande i NMS där både medicinska och sociala aspekter kommer

att mötas och kräva beaktande i mycket stor utsträckning. Samtidigt

krävs i lika hög grad samverkan mellan fackmän och den administrativa

personalen inom verket. Av särskild vikt är att fackbyråerna konsekvent

befrias från uppgifter, som — i förekommande fall efter samråd med fackbyrån

— kan handläggas på administrativa avdelningen. Frågor om den

ekonomiska och tekniska delen av verksamheten vid ungdomsvårdsskolorna

och nykterhetsvårdsanstalterna jämte statsbidragsfrågor bör sålunda

i största möjliga utsträckning handläggas vid denna avdelning och belastningen

på fackbyråerna begränsas till en bevakning av vårdsynpunkterna.

Planeringsfrågor och större utredningar anser jag böra handläggas inom

planerings- och beredslcapsavdelningen. I princip bör sådana frågor beredas

inom arbetsgrupper där denna avdelnings personal och personal från berörda

fackbyråer gemensamt söker sig fram till en lösning. En annan synpunkt

är nödvändigheten att för varje grupp av ärenden förutsättningslöst undersöka

möjligheten att delegera beslutanderätten så långt ned i organisationen

som möjligt och med lämpliga intervaller ompröva möjligheterna till ytterligare

delegering. Bevakningen av dessa synpunkter blir i högsta grad en

uppgift för avdelningscheferna, som måste noga följa arbetet och arbetets

planering inom byråerna.

Jag övergår härefter till att behandla de i mitt förslag upptagna tre fac kavdelningarna.

Dessa får de uppgifter som enligt utredningsförslaget

skulle falla på medicinal- och socialavdelningen med undantag för apoteksoch

läkemedelsfrågorna. Dessa bör av skäl, som jag återkommer till, förläggas

till eu särskild faekbyrå inom administrativa avdelningen. I stället

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

för fyra fackbyråer enligt utredningsförslaget föreslår jag — förutom nyss

nämnda byrå — elva fackbyråer inom de tre fackavdelningarna. I stort sett

innebär detta att de enheter, som enligt utredningsförslaget skulle bli sektioner,

ersätts av fackbyråer.

I princip bär eftersträvats att till avdelningarna föra byråer med övervägande

inslag av förebyggande vård, akutvård resp. långtidsvård och samtidigt

uppnå en integrering av medicinska och sociala frågor inom avdelningarna.

Att fullt konsekvent genomföra denna princip är emellertid av

bl. a. praktiska organisationsskäl inte möjligt. Jag har också tidigare antytt

att en ändring av byråernas nu föreslagna fördelning mellan avdelningarna

framdeles kan visa sig lämplig.

Jag vill här i anslutning till en översiktlig jämförelse mellan det i sammanställningen

i bilagan redovisade förslaget och nuläget göra några kommentarer

rörande de tre fackavdelningarna.

Av byråerna i avdelningen för hälsovård, social barnaoch

ungdomsvård in. in. (HB) motsvaras MS:s hälsovårdsbyrå av

byrå HB 1. Byrå HB 2 motsvarar SS:s barnavårds- och slcolbyråer, som

sammanläggs till en byrå för social barna- och ungdomsvård. Frågor rörande

statsbidrag och lån till barnstugor liksom vissa andra bidragsfrågor handläggs

nu på barnavårdsbyrån och kräver där en avsevärd arbetsinsats. Jämfört

med nu torde byrån kunna beredas inte obetydliga lättnader genom

att byråns arbete med bl. a. statsbidragsärenden och planeringsfrågor i stor

omfattning kommer att utföras av personal vid andra arbetsenheter inom

NMS. I avvaktan på den utredning, som påbörjats om den regionala organisationen,

skall till byrån höra de sex eftervårdskonsulenter som nu finns

vid SS. Byrå HB 3 motsvarar MS:s tandvårdsbyrå. I alla tre byråernas verksamhet

är det förebyggande inslaget framträdande. Endast byrå HB 2 kommer

att svara för någon form av sluten vård, nämligen behandlingen av de

vid ungdomsvårdsskolorna intagna eleverna. I mitt förslag till personalorganisation

vid NMS har jag tagit hänsyn till det behov av förstärkningar

som utan tvekan föreligger i fråga om omgivningshygien och hälsovård.

Till avdelningen för akutsjukvård och nykter hetsvård

(SN) har i första hand förlagts en byrå för somatisk vård vid sjukhus

(SN 1) och en byrå för somatisk vård utanför sjukhus, allmänna läkarfrågor,

rättsmedicin m. m. (SN 2). Dessa byråers huvuduppgifter ligger nu

på MS:s sjukhusbyrå resp. medicinalbyrå.

Det kan diskuteras huruvida de viktiga områdena medicinsk barna- och

ungdomsvård, förebyggande mödra- och barnavård samt familjerådgivninghör

hemma inom denna avdelning eller inom avdelningen för hälsovård,

social barna- och ungdomsvård m. m. (HB). Hur hithörande ärenden skall

fördelas inom verket blir i viss mån beroende på den tillgängliga läkarpersonalens

kapacitet och intresseinriktning. Personaltillgången kommer att

medge att ökad kapacitet avdelas för de medicinska barna- och ungdoms
-

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

vårdsfrågorna. Bl. a. har en ny tjänst beräknats för en heltidsanställd föredragande

läkare inom området. Därtill kommer att vissa delar av de nuvarande

sjukhus- och medicinalbyråernas uppgifter kommer att avlastas och

ge utrymme för ökade insatser på nu berörda områden. Byrå SN 1 kommer

att i förhållande till den nuvarande sjukhusbyrån få en radikal avlastning

bl. a. genom att planeringsuppgifterna kommer att i första hand åvila planerings-

och beredskapsavdelningen samtidigt som en särskild byrå tillkommer

för långtidssjukvård, rehabilitering och handikappvård. MS:s medicinalbyrå

fick en inte obetydlig lättnad när huvudmannaskapet för provinsialläkarna

övertogs av landstingen. Byråns nuvarande uppgifter med detaljplanering

av vissa former av öppen vård bortfaller genom den förut omnämnda

statsbidragsreformen.

Byrån för psykiatrisk vård (SN 3), som i huvudsak motsvarar allmänna

avdelningen inom MS:s mentalsjukvårdsbyrå, kommer att i huvudsak få

de uppgifter som nu ligger på denna avdelning. En intensiv nydanande verksamhet

inom den psykiatriska sjukvården är att förutse. Bortfallet av arbetsuppgifter

för MS till följd av mentalsjukvårdsreformen omfattar —

som jag förut antytt — främst de uppgifter som nu handläggs vid mentalsj

ukvårdsbyråns byggnadsavdelning och kameralbyråns avdelning för mentalsjukhusens

ekonomiska förvaltning, överinspektören för den psykiatriska

vården ingår i byrå SN 3.

Byrån för nykterhetsvård och narkomanvård (SN 4) övertar de nykterhetsvårdsfrågor,

som nu handläggs vid SS:s nykterhetsvårdsbyrå, jämte frågor

om den allt aktuellare vården av läkemedelsmissbrukare. Den lämpligaste

förläggningen av frågorna kring narkomaniproblemet, beträffande

vilket ett betydande utrednings- och forskningsarbete pågår, kan diskuteras.

Förläggningen till byrå SN 4 bör i vart fall gälla tills vidare. Väsentligt synes

mig vara att frågor om såväl alkohol- som läkemedelsmissbruk behandlas

inom avdelningen för akutsjukvård.

Avdelningen för långtidssjukvård, åldringsvård

in. in. (LÅ) omfattar först en särskild byrå för långtidssjukvård, rehabilitering

och handikappvård (LÅ 1). Dessa områden faller nu, som jag

nyss anfört, under MS:s sjukhusbyrå. Deras ökade betydelse gör det nödvändigt

med en särskild byrå. För rehabilitering och handikappvård avses

en heltidsanställd föredragande läkare. Byrån för vård av psykiskt utvecklingsstörda

(LÅ 2) motsvaras i MS:s nuvarande organisation av avdelningen

för vården av psykiskt efterblivna, överinspektören för denna vård är nu

chef för avdelningen. Jag anser att den läkare, som i NMS har huvudansvaret

för vården av psykiskt utvecklingsstörda, bör vara chef för byrå LÅ 2.

Med hänsyn härtill bör titeln överinspektör bytas ut mot medicinalråd. MS:s

byrå för social- och rättspsykiatri har föreslagits ingå i avdelningen som

byrå LÅ 3. Slutligen motsvarar byrån för åldringsvård, socialhjälp in. m.

(LÄ 4) SS:s socialvårdsbyrå.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

En fråga, som berör såväl fackavdelningarna som i någon mån övriga

avdelningar, gäller det 20-tal deltidsanställda läkare, tandläkare

och apotekare, som nu har arvodestjänster vid MS med

skiftande daglig tjänstgöringstid. Innehavarna anges omväxlande som

specialföredragande, oftast med angivande av visst område, eller som medicinalrådsassistenter.

SS anlitar ett par läkare som konsulter med viss begränsad

tjänstgöringstid. De nuvarande tjänsterna av detta slag vid MS

är i princip bundna till vissa ämnesområden genom beslut av Kungl.

Maj :t, även om MS enligt praxis ansetts oförhindrad att vidta vissa jämkningar.

Motsvarande möjlighet att mera permanent anlita utomstående läkare,

tandläkare och apotekare är nödvändig även för NMS. Jag beräknar erforderliga

medel för att tillgodose detta personalbehov vid NMS med någon

ökning i förhållande till nu.

Planerings- och beredskapsavdelning en (PB) ersätter

de av utredningarna föreslagna särskilda avdelningarna för planerings- resp.

beredskapsfrågor. Av de två extra byråchefer som tillförts MS den 1 juli

1966 är en chef för MS:s statistiska avdelning. Den andre är chef för en

planeringsenhet som är under uppbyggnad. I likhet med utredningarna finner

jag det synnerligen angeläget att den centrala myndigheten får särskilda

personalresurser för planerings- och större utredningsfrågor rörande hälsooch

sjukvården samt socialvården i fredstid. Jag har härvid gått ett steg

längre och föreslår två byråer (PB 1 och PB 2), främst för sådana uppgifter,

och har räknat med att ca 25 tjänstemän skall kunna placeras vid dessa

byråer. Deras huvuduppgift blir att i samarbete med statistikbyrån (PB 3)

syssla med den riksplanerande verksamhet och därmed sammanhängande

uppgifter som enligt vad jag tidigare anfört skall handhas av NMS. Jag utgår

således från att medicinalstatistiken skall, i varje fall tills vidare, ligga

kvar hos den medicinska centrala myndigheten. Det är angeläget att denna

statistiska verksamhet nära samordnas med den övriga statliga statistikproduktionen,

som numera är praktiskt taget helt centraliserad till statistiska

centralbyrån, vilken även skall svara för samordningen mellan statlig

statistik och annan statistik. NMS bör därför ha fortlöpande samarbete med

centralbyrån när det gäller statistikverksamheten. Detta samarbete bör

lämpligen avse inte endast uppläggningen av statistiken utan även produktionen

och offentliggörandet av denna.

Jag vill också erinra om att den arbetsgrupp, som lagt fram förslaget om

ett planerings- och rationaliseringsinstitut, förordat att MS:s nuvarande befattning

med förvaltningsekonomisk statistik skall upphöra och att en särskild

samarbetsdelegation skall bildas av NMS, statistiska centralbyrån och

institutet. Jag ansluter mig till vad arbetsgruppen sålunda anfört. Det får

ankomma på NMS:s ledning att ta upp dessa frågor. I avvaktan härpå och

då MS:s statistiska verksamhet i viss utsträckning har försökskaraktär —

jag syftar här närmast på pågående försöksverksamhet med diagnosstatistik

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

— har i detta sammanhang inte räknats med någon annan förändring i fråga

om statistikbyrån än att vissa tjänster, som nu avlönas från socialdepartementets

kommittéanslag, överförs till NMS:s avlöningsanslag.

Utredningen har föreslagit en planeringsavdelning och en beredskapsavdelning.

För egen del förordar jag en gemensam avdelning för planeringsoch

beredskapsfrågorna. Beredskapsplaneringen synes enligt min mening i

inte obetydlig utsträckning höra samman med och vara beroende av den

fredsmässiga planeringsverksamheten. Vid avdelningen skall på beredskapssidan

handläggas såväl hälso- och sjukvårdens som socialvårdens beredskapsfrågor.

Jag föreslår vidare, att en av cheferna för de två byråerna (PB

4 och PB 5), som skall ha hand om beredskapsfrågorna, också skall fungera

som kanslichef och huvudföredragande i det i det följande föreslagna beredskapsrådet.

Denne kommer därigenom att närmast under avdelningschefen

svara för samordningen på beredskapsområdet. Utrymme för vissa förstärkningar,

bl. a. med anledning av att socialvårdens beredskapsfrågor tillkommer,

har beräknats i förhållande till nuläget vid MS:s sjukvårdsberedskapsnämnd.

Jag har förut anfört, att ett beredskapsråd bör inrättas som ett

samrådsorgan mellan NMS, andra statliga organ samt de kommunala huvudmännen.

Rådet bör anknytas direkt till planerings- och beredskapsavdelningen

inom vars område det skall verka. Kungl. Maj :t bör äga bestämma

rådets sammansättning och uppgifter.

Administrativa avdelningen (A) sludle enligt utredningarnas

förslag bestå av en byrå för kansli- och personalärenden in. in. och en

byrå för ekonomiska och kamerala ärenden. I en under verksledningen fristående

lagbyrå skulle ingå en sektion för legitimation och behörighet och

ett nämndkansli. Apoteks- och läkemedelsärendena skulle enligt förslaget

förläggas till en sektion inom en byrå för tandvårds-, apoteks- och läkemedelsväsende

inom medicinal- och socialavdelningen. Mitt förslag innebär att

NMS:s administrativa avdelning får den organisation som framgår av den

vid protokollet fogade sammanställningen.

I denna avdelning ingår en byrå för juridiska ärenden (Al), som ersätter

MS:s lag- och utredningsbyrås juridiska del och den juridiska sektionen

inom SS:s lagbyrå. Chefen för byrå A 1 och hans ställföreträdare föreslås

i det följande ingå i NMS:s ansvarsnämnd.

Den byrå för apoteks- och läkemedelsärenden, som jag föreslår som byrå

A 2, är utan tvivel en fackbyrå och kan därför synas höra hemma inom

någon av fackavdelningarna och då närmast inom avdelningen för akutsjukvård

och nykterhetsvård. De juridiskt-administrativa och ekonomiska

inslagen i apoteks- och läkemedelsärendena kräver dock nära kontakt och

samarbete med motsvarande sakkunskap som inom NMS blir koncentrerad

till administrativa avdelningen. Detta krav kommer inom en nära

framtid att skärpas när läkemedelsförsörjningsutredningens betänkande och

7 — Bihang till riksagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 68

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

därav föranledda förslag blir aktuella, vilket kan väntas redan år 1968.

Även livsmedelsstadgekommitténs arbete kan komma att verka i samma

riktning. Dessa förhållanden har gjort att byrån för apoteks- och läkemedelsärenden

tills vidare bör ingå i administrativa avdelningen. Jag betraktar

emellertid denna anordning som ett provisorium, avsett att omprövas i samband

med ett ställningstagande till sagda utredningar. Inom byrån bör bildas

en sektion, som i praktiken blir kansli åt den läkemedelsnämnd, som jag

föreslår i det följande. För att förstärka den för läkemedelsfrågorna disponibla

personalen föreslår jag en heltidstjänst som föredragande läkare. Till

byrån bör överföras den nu till statens farmacevtiska laboratorium knutna

läkemedelsinspektionen.

Den föreslagna byrån för kansli- och personalärenden m. in. (A 3) motsvarar

i huvudsak MS:s överdirektörsavdelning och kanslidelen av SS:s

lagbyrås administrativa sektion.

Byrån för ekonomiska och kamerala ärenden (A 4) ersätter MS:s kameralbyrå,

vari ingår den förutnämnda avdelningen för mentalsjukhusens ekonomiska

förvaltning, och den kamerala delen av SS:s lagbyrås administrativa

sektion. Förutom de rent kamerala ärendena bör till byrå A 4 föras

NMS:s statsbidragsärenden samt ärenden rörande den ekonomiska förvaltningen,

därunder inbegripet arbetsdriften vid de under NMS:s lydande organen,

bland vilka ungdomsvårdsskolorna och nykterhetsA^rdsanstalterna

kommer att bilda huvudparten.

Beträffande informationsfrågorna vid NMS, vilka här behandlas

i anslutning till administrativa avdelningen, har utredningarna liksom

åtskilliga remissinstanser starkt understrukit behovet av information från

det centrala verket. Enligt min uppfattning är det viktigt alt NMS kan bedriva

en omfattande informationsverksamhet. Frågan hur verkets informationstjänst

skall organiseras inom ramen för tillgängliga resurser bör i

första band ankomma på verksledningen. Bland NMS:s tjänster har inräknats

en tjänst avsedd för informationsverksamhet.

Den tryckta informationen från MS omfattar — utöver vissa statistiska

publikationer — främst serien »Medicinalväsendet. Samling av författningar

och cirkulär m. in.» Därjämte ger MS ut en serie »Meddelanden från Kungl.

medicinalstyrelsen» som omfattar råd och anvisningar i skilda medicinska

frågor, i stor utsträckning problem inom den allmänna hälsovården. Därutöver

tillhandhåller MS broschyrer, filmer, bildband och annat informationsmaterial

i olika ämnen, främst i allmänna hälsovårdsfrågor. Från SS

utges serien »Råd och anvisningar» samt tidskriften Sociala Meddelanden

och på senare tid också stencilerade informationsblad, avsedda för ungdomsvårdsskolorna,

länsnykterhetsnämnderna och nykterhetsvårdsanstalterna.

Beträffande Sociala Meddelanden har socialstyrelseutredningen förordat,

att tidskriften skall läggas ned. Flertalet remissinstanser som berört denna

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

fråga har avstyrkt en sådan åtgärd. Jag utgår ifrån att den information som

nu i olika former bedrivs av MS och SS skall övertas av NMS. Vad gäller

Sociala Meddelanden har medel beräknats för utgivning under år 1967 eller

med andra ord så länge SS består som eget verk. Frågan om och i så fall i

vilken form tidskriften skall ges ut sedan det nya sammanlagda verket börjat

sin verksamhet får övervägas senare. Jag får vidare upplysa om att statskontoret

nyligen till chefen för finansdepartementet överlämnat ett betänkande

»Statlig publicering» (SOU 1967:5).

NMS.s personalorganisation

Den personalorganisation jag föreslår för NMS omfattar ca 400 lönegradsplacerade

tjänster inberäknat de sex förutnämnda tjänsterna för eftervårdskonsulenter

som bör överföras till NMS. Därtill kommer arvodestjänster av

olika slag. Sammanlagt kommer att vid NMS finnas ca 435 tjänster, vilket

innebär en ökning med ett tiotal.

Vid anmälan härefter av NMS:s avlöningsanslag kommer jag således att

föreslå, att följande tjänster inrättas vid det nya verket, nämligen 1 generaldirektör

i Cp 8, 1 överdirektör i Cp 4, 5 avdelningschefer i Cr 2 samt 20

byråchefer och 1 överinspektör i Ce 1. Byråchef som är legitimerad läkare,

tandläkare eller apotekare skall kallas medicinalråd.

Jag avser vidare att beräkna medel för följande tjänster, nämligen 14

avdelningsdirektörer, 5 föredragande, 3 läkemedelsinspektörer och 2 psykologer,

samtliga i Be 5, 72 byrådirektörer, varav 15 i Ae 30, 22 i Ae 28 och

35 i Ae 26, 1 hälsovårdskonsulent i Ae 26 och 1 i Ae 23, 29 förste byråsekreterare,

1 biträdande psykolog, 5 förste byråinspektörer, 1 förste aktuarie,

1 konsulent och 6 eftervårdskonsulenter, samtliga i Ae 23, 2 byråinspektÖrer

och 1 kamrerare i Ae21, 5 byråassistenter och 4 receptarier i Ae 19, 4

amanuenser i Ag 18—Ae 22, 7 assistenter och 1 förste bokhållare i Ae 17, 3

assistenter i Ae 15, 2 biblioteksassistenter, 2 expeditionsfönnän, 1 materialförvaltare

och 21 kontorsskrivare, samtliga i Ae 13, 55 kansliskrivare i Ae 11;

23 kanslister i Ag 11—Ae 17, 3 expeditionsfönnän i Ae 11, 12 expeditionsvakter

i Ae 9 samt 88 kontorsbiträden i Ag 3—Ae 9.

Löneställningen för tjänsterna som generaldirektör och överdirektör har

godtagits av berörd personalorganisation. Angående anställnings- och arbetsvillkoren

för de föreslagna tjänsterna i övrigt har avtal träffats mellan statens

avtalsverk och berörda personalorganisationer på grundval av ett inom

socialdepartementet upprättat organisationsunderlag. Avtalet har på riksdagens

vägnar godkänts den 16 mars 1967 av riksdagens lönedelegation,

dock under förbehåll att riksdagen godkänner de organisatoriska förutsättningar

som legat till grund för avtalet.

Även om de flesta tjänsterna inrättas som extra ordinarie bör möjlighet

dock finnas att för bestämd tid förordna den, som redan tidigare innehar

sådant förordnande i den gamla organisationen.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Övergångsanordningar

Omorganisationen innebär, att MS, SS och MS:s sjukvårdsberedskapsnämnd

sammanläggs till ett nytt verk. I princip skall alltså samtliga tjänster

i NMS nybesättas. Med undantag för ett begränsat antal tjänstinnehavare,

som det kan finnas särskilda skäl att direkt föra över till NMS, bör följaktligen

anställning av all personal ske efter vederbörligt ledigförklarande.

Det torde emellertid ligga i sakens natur, att de berörda verkens nuvarande

personal, som genom sin tjänstgöring har erfarenhet av verkets arbetsområde,

i mycket betydande utsträckning återanställs och således kommer att

rekrytera huvuddelen av de nya tjänsterna. Även om omorganisationen innebär

en ökning av antalet tj änster i förhållande till nu kan behov av särskilda

övergångsanordningar uppkomma. I den utsträckning som fordras i

samband med genomförandet av omorganisationen bör Kungl. Maj :t äga föra

tjänster på övergångsstat och utfärda erforderliga övergångsbestämmelser.

Särskilda frågor

Rättsmedicinska och rättspsykiatriska ärenden in. in.

Frågor av rättsmedicinsk art, i vilka MS skall avge utlåtande, handläggs

av rättspsykiatriska nämnden, om de avser någons sinnesbeskaffenhet, och

av rättsmedicinska nämnden i annat fall.

I utredningsförslaget om en statsmedicinsk anstalt ingår inrättandet av

ett statens rättsläkarråd. Detta skall enligt förslaget träda i stället för de

nuvarande två nämnderna vilka föreslås bli ersatta av en rättsmedicinsk

och en rättspsykiatrisk sektion inom rådet med samma sammansättning

och med i princip samma uppgifter. Dock förordas den ändringen att ärenden

rörande dispens för erhållande av körkort in. in., som rör enskild persons

kroppsliga hälsotillstånd och som nu inom MS avgörs som generaldirektörs-

eller byråärenden, skall avgöras av rättsmedicinska sektionen.

MS har i sitt remissyttrande accepterat att ett statens rättsläkarråd inrättas

men föreslagit att inom detta bildas även en allmänt-medicinsk sektion

för de nyss berörda ärendena, som rör enskild persons somatiska hälsotillstånd.

Enligt MS bör ordföranden i rättsmedicinska sektionen vara en erfaren

läkare i chefsställning inom någon central klinisk specialitet. Han

bör också vara ordförande i allmänt medicinska sektionen. Övriga ledamöter

i denna bör vara ett medicinalråd och en vid verket deltidsanställd läkare

som föredragande.

Jag ansluter mig i huvudsak till vad sålunda föreslagits. Det föreslagna

organet bör anknytas till NMS och kallas rättslä k arrådet. Närmare

bestämmelser om rådets organisation och sammansättning bör utfärdas av

Kungl. Maj:t.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 ur 1967

101

Läkemedelsfrågorna

MS:s uppgifter som tillsynsmyndighet inom läkemedelsområdet regleras

av läkemedelsförordningen den 14 december 1962 (nr 701) m. fl. författningar

och omfattar bl. a. frågor om deklaration, märkning och utlämnande

samt förordnande av läkemedel samt registrering och kontroll av farmacevtiska

specialiteter. Vidare ingår i uppgifterna tillståndsgivning m. m. i fråga

om tillverkning och införsel av samt partihandel med läkemedel ävensom

viss försäljning eller användning av farmacevtiska specialiteter eller därmed

jämförbara medel. I fråga om gifter och narkotika har MS vissa uppgifter

och befogenheter enligt gift- och narkotikaförfattningarna. Dessa frågor

handläggs nu vid MS:s apoteksbyrå.

Utredningsförslaget innebär, att för ärenden angående registrering av

farmacevtiska specialiteter och härmed sammanhängande uppgifter samt

särskilt uppkommande biverknings- och liknande frågor skall som beslutande

organ inrättas en särskild nämnd, kallad statens läkemedelsnämnd.

Nämnden skall även ersätta den nuvarande specialitetsnämnden,

som nu handlägger vissa av ifrågavarande ärenden. De remissinstanser,

som yttrat sig i denna del, ställer sig genomgående positiva till förslaget.

Utvecklingen på läkemedelsområdet under senare år ställer stora krav

på den instans, som har att ta ställning till de mycket besvärliga medicinsktvetenskapliga

avvägningsproblem som introduktionen av nya läkemedel

innebär. Dessa uppgifter bör ligga på en vetenskapligt högt kvalificerad

instans, vars kompetens och oberoende inte kan sättas i fråga.

Jag ansluter mig därför i princip till vad sålunda föreslagits. Det nya

organet bör anknytas till NMS och kallas läkemedelsnämnden. Som

jag tidigare anfört bör inom byrån för apoteks- och läkemedelsärenden bildas

en läkemedelssektion med uppgift att fungera som kansli åt nämnden.

Om nämndens uppgifter och sammansättning bör Kungl. Maj :t äga

besluta. Specialitetsnämnden bör avvecklas i och med att läkemedelsnämnden

börjar sin verksamhet. Frågan huruvida den av MS inrättade

nämnden för läkemedelsbiverkningar skall behållas eller om uppgifterna

skall övertas av läkemedelsnämnden bör närmare övervägas.

Vissa disciplinära frågor

Av den förut lämnade redogörelsen framgår, att en särskild nämnd,

kallad MS:s disciplinnämnd, handlägger alla på MS ankommande ärenden,

som har samband med MS:s disciplinära befogenhet. Denna omfattar vid

MS eller underlydande statliga organ anställd personal oavsett om den är

att hänföra till medicinalpersonal och oavsett anledningen till disciplinärt

ingripande. Genom bestämmelse i kungörelsen den 21 måj 1964 om medicinalpersonal

under medicinalstyrelsens inseende (nr 428; ändrad 1965: 774

och 1966: 594) har däri avsedd medicinalpersonal i sin yrkesutövning som

sådan personal ställts under MS:s disciplinära befogenhet, Disciplinnämn
-

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

den beslutar också om begränsning i läkares och tandläkares möjlighet att

förordna narkotika eller alkoholhaltiga läkemedel m. m. samt om återkallande

av behörighet som meddelas av MS eller meddelande av ny sådan

behörighet åt den, som fått tidigare behörighet återkallad.

Nämndens ordinarie sammansättning är två läkare, två jurister och en

lekman. F. n. utgörs de två läkarna av generaldirektören samt det medicinalråd,

till vars byrå ärendet huvudsakligen hör, tillika föredragande. Juristledamöterna

är överdirektören och en ledamot av vetenskapliga rådet som

företräder juridik. Suppleant för generaldirektören är äldsta medicinalråd,

som är läkare och inte är ledamot på grund av att ärendet hör till hans byrå.

Suppleant för överdirektören är lagbyråchefen. Rör ärendet tandläkare eller

apotekare inträder det medicinalråd som är tandläkare resp. apotekare som

ledamot och föredragande. När det är fråga om åtgärd mot en sjuksköterska

föredras ärendet av en i MS anställd sjuksköterska, som då enligt praxis

inträder i nämnden. Om två eller en läkare ingår i nämnden beror alltså på

vem saken gäller.

Disciplinnämnden inrättades budgetåret 1947/48 efter förslag av medicinalslyrelseutredningen

(SOU 1946:20). Disciplinärendena avgjordes tidigare

av MS med viss sammansättning. Utredningen anförde därvid, att en

kritisk inställning mot MS:s beslut i disciplinmål stundom kommit till uttryck

från allmänhetens sida. Erinringar hade även framkommit från

läkarnas sida, främst beträffande praxis för anlitande av utomstående

medicinsk sakkunskap. Huruvida kritiken var sakligt befogad eller ej

undandrog sig utredningens bedömande. Men i betraktande av den allvarliga

innebörd, som avgörandet i hithörande ärenden kunde ha för såväl den

enskilde sakägaren som den yrkesutövare, mot vilken anmärkning gjorts,

syntes kritiken utgöra anledning för utredningen att ta upp reglerna för

disciplinärendenas handläggning till omprövning.

Nämndens nuvarande utformning överensstämmer med medicinalstyrelseutredningens

förslag.

Disciplinnämndens ställningstaganden har stor betydelse. Bl. a. är nämndens

beslut med anledning av en anmälan mot läkare eller annan medicinalpersonal

i praktiken avgörande för möjligheten att framgångsrikt föra

talan om skadestånd mot denne inför domstol. Vidare kan nämndens ställningstagande

bli avgörande för möjligheterna till fortsatt yrkesutövning för

läkare eller annan, mot vilken förfarandet vid nämnden riktas.

Mot bakgrund härav och med hänsyn till de ofta mycket svårbedömda

fall, som kommer under nämndens prövning, blir nämnden lätt föremål

för kritik. Jag vill i detta sammanhang nämna, att Sveriges läkarförbund

i skrivelse den 29 april 1965 begärt en översyn av MS:s disciplinära verksamhet.

Förbundet förordar att regionala medicinalnämnder inrättas med

uppgift att söka lösa konflikter mellan läkare och patienter och om så

erfordras till allmänheten lämna upplysningar och besked om orsakerna

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

103

till läkares åtgärd. Härigenom anses antalet anmälningar mot läkare

kunna begränsas. I nämnderna borde majoriteten utgöras av icke läkare.

En central nämnd för handläggning av disciplinära ärenden skulle bibehållas

med i huvudsak disciplinnämndens arbetsuppgifter och arbetsformer.

I nämnden, som enligt förbundet skulle få sju ledamöter, föreslås

ingå fyra medicinalråd, överdirektören borde vara ordförande. Namnet

disciplinnämnd föreslås utbytt mot centrala medicinalnämnden. Även

Sveriges tandläkarförbund har begärt en översyn av nämndens verksamhet.

Kritiska röster, som anser att nämnden tar alltför stor hänsyn till medicinalpersonalen,

har å andra sidan inte saknats.

Sammanförandet av MS:s och SS:s verksamhetsområden under NMS aktualiserar

de disciplinära frågorna genom att NMS kommer att bli chefsmyndighet

för bl. a. ungdomsvårdsskolor och statliga nykterhetsvårdsanstalter.

Med oförändrade bestämmelser om disciplinnämndens kompetensområde

kommer disciplinfrågor rörande personalen vid dessa inrättningar och

annan under SS nu lydande personal att avgöras av nämnden.

För egen del anser jag att hithörande ärenden bör, liksom hittills, handläggas

av ett centralt organ. Detta bör kallas medicinalstyrelsens

ansvarsnämnd.

I fråga om nämndens sammansättning ansluter jag mig till socialstyrelseoch

MCA-utredningarnas förslag att generaldirektören och överdirektören

inte bör ingå i nämnden. Att avväga nämndens sammansättning så att

majoriteten utgörs av läkare, tandläkare eller andra fackmän anser jag inte

lämpligt. Å andra sidan måste självfallet kravet på sakkunskap inom

nämnden upprätthållas. Jag föreslår, att nämnden liksom nu skall ha fem

ledamöter inklusive ordföranden, nämligen två jurister, två läkare och

en lekman. Ordförande bör vara en utanför NMS stående domstolsjurist.

Som fackmän bör — oavsett vilken personalkategori saken gäller — ingå en

utanför NMS stående läkare med stor erfarenhet av praktisk sjukvård och

därjämte en läkare, tandläkare, apotekare eller annan fackman inom verket

såsom föredragande. Denne bör vara, antingen den byråchef, till vars byrå

ärendet i huvudsak hör, eller annan särskilt förordnad tjänsteman vid NMS.

Slutligen bör som ledamot ingå chefen för NMS:s byrå för juridiska ärenden

eller hans ställföreträdare, vilka båda förutsätts vara jurister, samt en

lekmannaledamot.

Nämndens kompetensområde bör begränsas till att i princip endast omfatta

under NMS:s tillsyn stående medicinalpersonal, i den mån påstådda

försummelser eller fel begåtts under yrkesutövning såsom medicinalpersonal,

samt frågor om återkallande av legitimation som lämnas av NMS eller

meddelande av ny sådan åt den, som fått legitimationen återkallad, och

om begränsning i rätten att förordna läkemedel m. m. Disciplinära frågor

i övrigt inom NMS:s verksamhetsområde bör handläggas i den ordning

som eljest gäller för central förvaltningsmyndighets handläggning av

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

disciplinära frågor. I mitt förslag till personalorganisation för NMS har

jag räknat med en förstärkning vid nämndens kansli.

Kungl. Maj :t bör äga att i huvudsaklig överensstämmelse med nu angivna

riktlinjer besluta om nämndens organisation, kompetensområde och

arbetsformer.

Hörselvårds- och hjälp medelsnämnder na

MCA-utredningcn har föreslagit, att hörselvårdsnämnden och hjälpmedelsnämnden

skall läggas samman. Jag vill erinra om att handikapputredningen

har i uppdrag att bl. a. göra en översyn av gällande bestämmelser om statsbidrag

till hörapparater. I samband härmed torde utredningen också komma

att aktualisera en ändrad nämndorganisation på hjälpmedelsområdet. Dessa

frågor bör prövas när handikapputredningen redovisat denna del av sitt utredningsuppdrag.

F örfattning sfrågor

Den föreslagna omorganisationen medför bl. a. behov av lagbestämmelser

om att NMS skall överta uppgifter som nu ankommer på verk, vilka föreslås

upphöra. Förslag härom bör läggas fram för riksdagen vid årets höstsession.

Lokalfrågor

MS har f. n. huvuddelen av sina lokaler i fastigheten Wallingatan 2,

medan vissa delar är inrymda i förhyrda lokaler i närheten. SS har numera

sina lokaler samlade i fastigheten Klarabergsgatan 60.

Det är önskvärt att NMS:s lokaler samlas i en byggnad. Detta önskemål

torde kunna förverkligas först efter avsevärd tid. Det är angeläget att den

tills vidare oundvikliga splittringen av lokalerna och därmed förbundna

svårigheter så långt möjligt begränsas. I görligaste mån bör byråer, som hör

till samma avdelning, samlas på ett ställe.

EU planerings- och rationaliseringsinstitut för hälso- och sjukvården samt socialvården

Under avsnittet angående planerings- och rationaliseringsfrågorna bär jag

redan berört frågan om att inrätta ett planerings- och rationaliseringsinstitut

för hälso- och sjukvården samt socialvården. Ett förslag härom har lagts fram

av en arbetsgrupp med representanter för social- och finansdepartementen

samt för de tre kommunförbunden. Arbetsgruppen har också utarbetat förslag

till avtal om institutets drift. De framlagda förslagen, vilka närmare

redovisats i det föregående, innebär i huvudsak följande.

Institutet, som föreslås heta Sjukvårdens och socialvårdens

planerings- och rationaliseringsinstitut, skall

ha till syfte att främja, samordna och medverka i huvudmännens planerings-

och rationaliseringsverksamhet inom hälso- och sjukvården samt so
-

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Kungl. Maj. ts proposition nr 68 är 1967

cialvården. Institutet skall kunna åta sig särskilda konsultuppdrag eller uppdra

åt annan att utföra av institutet beslutade projekt. Dessutom skall institutet

ekonomiskt eller genom att tillhandahålla personal kunna stödja andra

projekt inom verksamhetsområdet. En viktig uppgift för institutet blir att

insamla och sprida information i frågor som hör till institutets verksamhetsområde.

Institutet skall verka för en samordning mellan medicin och socialvård.

Institutets huvudmän föreslås vara dels staten, dels en särskild stiftelse

med de tre kommunförbunden samt de tre landstingsfria städerna som

medlemmar. Ledningen av institutet utövas av en styrelse. Denna skall

bestå av ordförande och sjutton ledamöter, varav Kungl. Maj :t utser ordföranden

och fem ledamöter. Övriga ledamöter utses av stiftelsen.

Arbetsgruppen redovisar en schematisk exemplifiering av institutets

arbetsuppgifter. Dessa omfattar vårdplanering, byggnadsplanering, standardisering

och utrustning, rationalisering och organisation, personalplanering,

driftekonomi samt information. I institutets uppgifter skall också

ingå förvaltningsekonomisk statistik och personalstatistik. Det har därvid

föreslagits att MS:s nuvarande befattning med förvaltningsekonomisk statistik

skall upphöra. Vad gäller all statistik och särskilt personalstatistiken

har understrukits behovet av samordning och samarbete mellan NMS, statistiska

centralbyrån och institutet. Dessa organ bör tillsätta en särskild

samarbetsdelegation.

I samband med institutets tillkomst avvecklas CSB, SJURA och landstingsförbundets

organisationsavdelning. I viss utsträckning överförs också

mentalsjukvårdsberedningens kapacitet till institutet. CSB:s uppgift att

granska och godkänna byggnadsritningar övertas av en statlig nämnd för

sjukvårds- och socialvårdsbyggnader. I nämnden föreslås ingå åtta ledamöter,

Amräv en verkställande ledamot, för vilken skall vara inrättad en

särskild statlig tjänst. Nämndens kansli, vars uppgifter blir rent administrativa,

bör få lokaler i anslutning till institutet. Den rådgivning och det

förarbete av byggnadsteknisk eller annan art, som erfordras för nämndärendenas

föredragning och avgörande, skall ankomma på institutets byggnadsavdelning.

För att säkerställa det nödvändiga sambandet och samarbetet

mellan nämnden och institutet föreslås, att nämndens verkställande ledamot

och chefen för institutets byggnadsavdelning är samma person. Denna

ledamot skall tillsättas av Kungl. Maj :t sedan institutets styrelse beretts

tillfälle uttala sin mening.

Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande (NUU) samarbetar

nära med CSB och utnyttjar CSB:s sakkunskap i såväl byggnads- som andra

frågor. NUU föreslås i stället repliera på institutet. Med hänsyn härtill förordas

att även NUU :s kansli får lokaler i anslutning till institutet. Ansvaret

för slutförande av projekt som påbörjats av SJURA övertas av institutet.

Expertisen inom SJURA ersätts av expertråd. Mentalsjukvårdsberedningens

s. 106 Kontrollera mot PDF

106 Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

gransknings- och rådgivningsverksamhet har den 1 januari 1967 övertagits

av CSB. Vid utgången av år 1967 beräknas beredningens befattning med

uppförande och utrustning av mentalsjukhus vara slutförd. Beredningens

återstående uppgifter — huvudsakligen av planeringskaraktär — föreslås

bli övertagna av institutet. Landstingsförbundets organisationsavdelning

inkl. avdelningens ADB-sektion överförs till institutet.

Den personal, som nu är anställd vid de organ som uppgår i institutet,

förutsätts bli erbjuden övergå till institutet. Avdal härom bör träffas med

vederbörande personal eller personalorganisationer.

Den första perioden för avtalet angående institutet omfattar tiden den 1

januari 1968—den 31 december 1971. Hänsyn har därvid tagits till att flera

statsbidragsuppgörelser, bl. a. angående vården av psykiskt sjuka, löper ut

med utgången av år 1971.

Arbetsgruppens beräkning av de nuvarande utgifterna för de verksamheter

som institutet skall överta på basis av löneläget sista halvåret 1966 visar,

att statens utgifter uppgår till ca 5 milj. kr. och de kommunala huvudmännens

likaledes till ca 5 milj. kr.. Med hänsyn bl.a. till fördelningen mellan

staten och kommunerna av kostnaderna för sjukvård och socialvård anser

arbetsgruppen, att statens bidrag i princip bör utgöra en tredjedel och huvudmännens

två tredjedelar. Någon maximering av huvudmännens bidrag

är dock inte avsedd. Uppbyggnaden av institutet bör ske successivt.

Arbetsgruppen föreslår följande plan för kostnader och kostnadstäckning

för perioden 1968—1971.

Milj. kr.

1968

1969

1970

1971

Totala kostnader.................

14,0

15,0

17,0

18,0

Kostnadstäckning:...............

Staten ........................

6,0

6,0

6,0

6,0

Kommunsidan.................

8,0

9,0

11,0

12,0

Bidragen föreslås bli indexreglerade fr. o. m. år 1969 enligt samma metod

som statsbidraget till driften av kliniker för psykiskt sjuka.

Jag har redan tidigare uttalat att jag funnit att det föreslagna institutet

måste bli av utomordentligt värde och att det låter sig väl inpassas i den

av mig angivna fördelningen av planeringsuppgifterna mellan staten och

kommunerna. Genom tillkomsten av ett dylikt institut skulle man vidare

uppnå en koncentration av de centrala rationaliseringsresurserna, vilka f. n.

är splittrade och därigenom ej fullt effektiva. Genom att institutet kommer

att syssla med såväl planerings- som rationaliseringsuppgifter vinner

man härjämte att rationaliseringsarbetet får en omedelbar anknytning till

huvudmännens planeringsproblem. Härigenom säkerställs att rationaliseringsresultaten

i möjligaste mån blir beaktade vid den för personalbehov

och kostnader ofta avgörande planeringen. De motiv som föranlett mig att

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Kungl. Maj.ts proposition nr 68 år 1967

förorda att den centrala administrationen av socialvården och sjukvården

förenas i ett gemensamt verk kan också anföras i fråga om institutets verksamhetsfält.

Om institutets planerings- och rationaliseringsuppgifter omfattar

båda dessa vårdområden befrämjas ytterligare den önskvärda integreringen

och samordningen. Enligt min mening är det angeläget att så sker.

Det har redan framhållits att betydande rationaliseringsinsatser görs av

huvudmännen lokalt. Jag finner det angeläget att denna verksamhet fortgår.

Institutet skall därvid verka för att en samordning av rationaliseringsarbetet

sker så att dubbelarbete om möjligt undviks, samt söka åstadkomma

att resultaten och erfarenheterna av de lokala projekten ges en vidare spridning

än vad som f. n. ofta blir fallet. Överhuvudtaget blir informationssidan

en av institutets viktigaste uppgifter. Institutet skall också ekonomiskt eller

personellt kunna stödja lokala projekt. Jag vill här erinra om att även staten

genom statskontorets försöksverksamhet med införande av databehandlingsmetoder

vid karolinska sjukhuset — ett projekt med vid syftning —

gör betydelsefulla insatser på det lokala fältet. Det synes mig därför naturligt

att detta projekt skall kunna stödjas av institutet.

Institutet skall enligt det framlagda avtalsförslaget bedriva sin verksamhet

i nära samarbete med statens och de kommunala huvudmännens organ

samt med personalorganisationer och företag. Det skall således bli möjligt

för institutet att t. ex. träffa avtal med industrin om samgående för visst

utvecklingsarbete på det tekniska eller kemiska området.

Institutets uppbyggnad och organisation, för vilka de mellan staten och

enskild företagsamhet bildade branschinstituten tjänat som förebild, har

inte givit mig anledning till erinran. Visserligen synes mig styrelseledamöternas

antal väl stort, men med hänsyn till huvudmannasidans önskemål om

en allsidig representation torde det vara svårt att nedbringa antalet. Det

föreslås också att styrelsen skall arbeta på ett eller flera arbetsutskott. Som

jag anfört i det föregående bör den granskning av sjukhus- och socialvårdsbyggnader

som nu utförs av CSB bibehållas som en statlig uppgift. I samband

med att CSB upphör bör därför inrättas en särskild statlig nämnd —

nämnden för sjukvårds- och social vårdsbyggnader

— med uppgift att svara för ifrågavarande byggnadsgranskning. Som arbetsgruppen

föreslagit bör institutet utan särskild ersättning biträda med

beredning och föredragning av byggnadsärendena. Nämndens verkställande

ledamot bör samtidigt vara chef för institutets byggnadsavdelning. Beträffande

nämndens sammansättning bör Kungl. Maj :t äga besluta. Nämndens

kansli skall enbart ha administrativa funktioner och kan därför begränsas

till — förutom den verkställande ledamoten — en förste byråsekreterare

och ett biträde. Jag föreslår i det följande ett särskilt anslag för nämnden

och beräknar därunder medel för dess verksamhet.

Även NUU bör såsom föreslagits erhålla biträde av institutet i vad avser

byggnads- och utrustningsfrågor.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Den princip för fördelningen av kostnaderna för institutets verksamhet

som arbetsgruppen föreslagit — en tredjedel på staten och två tredjedelar

på de kommunala huvudmännen -— ansluter sig i stort till nuvarande fördelning

av kostnaderna för sjukvården och socialvården. Uppkomna rationaliseringsvinster

kan förutsättas komma parterna tillgodo i motsvarande

omfattning. Med hänsyn till att institutet bör byggas upp successivt lägger

gruppen fram en kostnadsplan för perioden 1968—1971, enligt vilken det

statliga bidraget utgör 6 milj. kr. per år medan de kommunala huvudmännens

bidrag ökar från 8 milj. kr. under första året till 12 milj. kr. år 1971,

då angivna fördelningsprincip således blir realiserad. Statens utgifter för

den verksamhet som avses bli överförd till institutet uppgår till 5 milj. kr.

i löneläget sista halvåret 1966. Med hänsyn till angelägenheten av att institutets

verksamhet blir av önskvärd omfattning är jag beredd att acceptera

att den statliga insatsen ökar till 6 milj. kr. per år under ifrågavarande

period. Jag har ingen erinran mot att bidragen indexregleras på föreslaget

sätt.

Enligt avtalsförslaget skall staten och en särskild stiftelse vara huvudmän

för institutet. I stiftelsen avses ingå Svenska landstingsförbundet, Svenska

stadsförbundet och Svenska kommunförbundet samt de tre landstingsfria

städerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Styrelsen för landstingsförbundet,

som på den kommunala sidan företräder den största intressenten, bär förklarat

sig vara beredd att medverka till institutets bildande och drift. Enligt

vad jag erfarit har storstäderna vidtagit förberedelser för anslutning till

institutet i deras egenskap av sjukvårdshuvudmän. Vad socialvårdssidan

beträffar har jag inhämtat, att stads- och kommunförbunden ännu ställer

sig avvaktande. Med hänsyn till de fördelar som tillkomsten av ett centralt

planerings- och rationaliseringsinstitut skulle medföra för såväl hälso- och

sjukvården som socialvården —- både var för sig och tillsammans -— är det

min förhoppning att också dessa förbund snart skall fatta beslut om medverkan.

Mot denna bakgrund förordar jag, att Kungl. Maj :t inhämtar riksdagens

bemyndigande att för statens del träffa avtal om inrättande och drift

av ifrågavarande institut i huvudsaklig överensstämmelse med det nu redovisade

förslaget. Om samtliga parter på den kommunala sidan inte från

början deltar i samarbetet för institutets bildande, bör Kungl. Maj :t för

statens del äga göra sådana modifikationer i fråga om institutets uppbyggnad

och verksamhet som kan påkallas härav.

Jag föreslår i det följande att ett särskilt anslag till bidrag till institutet

förs upp på riksstaten nästa budgetår. Vidare föreslår jag att CSB och

SJURA upphör vid utgången av år 1967. Jag förutsätter därvid att överenskommelse

dessförinnan träffats med vederbörande personal eller personalorganisationer

om villkoren för personalens övergång till institutet. Vid

CSB finns f. n. endast fyra tjänstemän på ordinarie stat. SJURA har inga

ordinarie tjänster. Kungl. Maj :t bör äga besluta om ev. erforderliga över
-

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

gångsanordningar. I fråga om mentalsjukvårdsberedningens upphörande

beslutar Kungl. Maj :t.

-c

Hemställan

Under åberopande av vad jag anfört i det föregående hemställer jag, att

Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

1) besluta, att en ny central förvaltningsmyndighet för hälso- och sjukvården

samt socialvården, kallad medicinalstyrelsen, skall inrättas den 1

januari 1968

2) besluta, att medicinalstyrelsen i sin nuvarande utformning samt socialstyrelsen

och medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd skall upphöra

vid utgången av år 1967

3) bemyndiga Kungl. Maj :t att träffa avtal om inrättande och drift av

ett planerings- och rationaliseringsinstitut för hälso- och sjukvården samt

socialvården i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag föreslagit i det

föregående

4) besluta, att centrala sjukvårdsberedningen och rådet för sjukhusdriftens

rationalisering skall upphöra vid utgången av år 1967

5) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta de över gångsanordningar och åtgärder

i övrigt, som erfordras för förslagens genomförande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Anslag för budgetåret 1967/68

Socialstyrelsen: Avlöningar

1965/66 Utgift

1966/67 Anslag

1967/68 Förslag

4 059 731

4 281 000

2 469 000

Beräknad ändring 1967/68

Anslag

1966/67

Social
-

Avlöningar till tjänstemän.......

Arvoden och särskilda ersättningar

4 216 000

styrelsen Dep.chelen

+ 2 447 000 —1 780 000

65 000

— — 32 000

4 281 000 +2 447 000 —1 812 000

Socialstyrelsen

1. Styrelsen har tillstyrkt socialstyrelseutredningens förslag rörande ny

organisation för styrelsen som fristående verk. Härvid har styrelsen dock

föreslagit vissa personalökningar och andra avvikelser i förhållande till förslaget.

I anslagsäskandena för nästa budgetår utgår styrelsen från nämnda

modifierade förslag. Styrelsen förutsätts organiserad på fyra byråer, nämligen

en administrativ byrå, en barnavårds- och skolbyrå, en socialvårdsbyrå

och en nykterhetsvårdsbyrå. Styrelsens behov av specialister bör tillgodoses

i ett planeringsorgan och i en fristående juridisk sektion samt av annan

expertis. Förlikningsmannaexpeditionen avses tills vidare vara knuten till

socialstyrelsen.

Styrelsen föreslår en utökning av personalen med sammanlagt 54 tjänster.

För administrativa göromål föreslås 15 nya tjänster, varav 10 för handläggande

personal.

Utbyggnaden av barntillsynsverksamheten medför behov av tre nya tjänster

för byråsekreterare och tolv tillfälliga tjänster för konsulenter på barnavårds-

och skolbyrån. För verksamheten med ungdomsvårdsskolor och

barnavårdsanstalter förordas ytterligare tre tjänster för handläggande personal.

I övrigt bör byrån tillföras en kanslisttjänst och tre biträdestjänster.

Socialstyrelsens rådgivning beträffande åldringsvården och socialhjälpen

bör intensifieras. Företrädesvis för dessa ändamål bör social vårdsbyråns

personal förstärkas med sex tjänster för handläggande personal och med en

biträdest jänst.

För utvecklingsfrågor och utredningsarbete m. m. på nykterhetsvårdsbyrån

föreslås sammanlagt åtta nya tjänster, varav tre för handläggande

personal och fem för övrig personal.

För långsiktig planering av vårdverksamheten bör socialstyrelsen tillföras

tjänster för en planeringschef och en byråsekreterare (1 894 176 kr.).

2. Löneomräkning 552 824 kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

in

Kungl. Maj.ts proposition nr 68 år 1067

Departementschefen

I det föregående har jag föreslagit, att socialstyrelsen, medicinalstyrelsen

och medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd skall den 1 januari

1968 slås samman till en central förvaltningsmyndighet för hälso- och sjukvården

samt socialvården. Fram till tidpunkten för förslagets genomförande

bör socialstyrelsens verksamhet i huvudsak bedrivas på sätt som

f. n. I prop. 1967: 1 (bil. 13 s. 41) har dock föreslagits, att förlikningsmannaexpeditionen

skall skiljas från socialstyrelsen och ombildas till en

självständig myndighet. Omorganisationen avses bli genomförd vid början

av nästa budgetår. Riksdagen har numera bifallit detta förslag (SU 11,

rskr 11).

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa

budgetår till 2 469 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för bl. a. tillfällig

personalförstärkning med en byrådirektör stjänst och en tjänst för byråsekreterare

samt för viss expertis. Till följd av omorganisationen av förlikningsmannaexpeditionen

bör anslaget å andra sidan minskas med kostnaderna

för en byrådirektör, en förste byråsekreterare, en kontorsskrivare,

en kontorist och ett biträde.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 2 469 000

kr., varav 256 000 kr. för löneomräkning.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Socialstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1967/68

under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

2 469 000 kr.

Socialstyrelsen: Omkostnader

1965/66 Utgift ..................

. 523 679

1966/67 Anslag ................

. 560 000

1967/68 Förslag ................

. 375 000

Beräknad ändrin

g 1967/6S

Anslag

Social-

Utgifter

1966/67

styrelsen

Dep.chef en

1. Sjukvård m. m..................................

18 000

+ 10 000

— 8 000

2. Reseersättningar.................................

175 000

+ 160 000

— 70 000

3. Expenser:

a) Bränsle, lyse. vatten...........................

20 000

+ 6 000

— 7 000

b) Övriga expenser för eget behov..................

296 000

+ 212 000

—125 000

c) Expenser för annat än eget behov...............

6 000

—

— 3 000

4. Publikationstryck................................

225 000

+ 15 000

— 80 000

5. Information om social hemhjälp....................

10 000

—

— 5 000

6. Reglering av trafikskador m. m....................

—

+ 10 000

+ 3 000

7. Anlagsprövning av vårdpersonal...................

—

—

+ 20 000

Summa utgifter

750 000

+ 413 000

—275 000

s. 112 Kontrollera mot PDF

112 Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Beräknad ändring 1967/68

Anslag

Social-

Inkomster

1966/67

styrelsen

Dep.chefen

8. Inkomst av försålda publikationer .. .

.............. 190 000

— 50 000

— 90 000

Departementschefen

Nettoutgift 500 000

+463 000

—185 000

Som jag anfört under föregående anslag bör medel beräknas för socialstyrelsens

nuvarande verksamhet fram till den 1 januari 1968,

I likhet med socialstyrelsen finner jag det ändamålsenligt att styrelsen får

möjlighet att ersätta smärre, inom styrelsens verksamhetsområde inträffade

skador, som bl. a. förorsakats i trafik med staten tillhöriga motorfordon

disponerade av statliga vårdanstalter för alkoholmissbrukare och ungdomsvårdsskolor.

För ändamålet beräknar jag för hela budgetåret 1967/68 6 000

kr., varav 3 000 kr. under förevarande anslag och återstoden under medicinalstyrelsens

omkostnadsanslag. Vidare beräknar jag under de nämnda

anslagen sammanlagt 40 000 kr. för bestridande av vissa kostnader i samband

med anlagsprövning för nyanställning av vårdpersonal vid ungdomsvårdsskolor

och allmänna vårdanstalter för alkoholmissbrukare.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj :t

föreslår riksdagen

att till Socialstyrelsen: Omkostnader för budgetåret 1967/68

under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 375 000

kr.

Medicinalstyrelsen: Avlöningar

7 507 315

8 070 000

13 570 000

Beräknad ändring 1967/68

Anslag Medicinal1966/67

styrelsen Dep.chefen

Avlöningar till tjänstemän........................... 7 087 000 +2 238 000 + 4 938 000

Arvoden och särskilda ersättningar................... 983 000 + 142 000 + 562 000

8 070 000 + 2 380 000 + 5 500 000

Medicinalstyrelsen

1. Medicinalstyrelsens växande verksamhet ställer allt större krav på överdirektörsavdelningen.

Avdelningen måste därför tillföras en förste byråsekreterartjänst

samt för förstärkning av disciplinnämnden en byrådirektörstjänst

och en biträdestjänst. Ytterligare en biträdestjänst erfordras för

styrelsens telefonväxel varjämte behov föreligger av en heltidsanställd

redaktör (176 000 kr.).

2. Bristen på biträdespersonal har sedan länge varit påtaglig och växande

inom byråerna allt eftersom ny fackpersonal tillkommit. Ytterligare 14

1965/66 Utgift

1966/67 Anslag

1967/68 Förslag

s. 113 Kontrollera mot PDF

113

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

tjänster för sådan personal erfordras, varav tre tjänster vid statistiska

avdelningen (291 000 kr.).

3. För att effektivisera och utvidga arbetet med långtidssjukvården behövs

en byrådirektör och en konsulent. För mentalsjukvården och efterblivenhetsvården

behövs en tjänst som rehabiliteringskonsulent (136 000

kr.).

4. För övriga uppgifter inom styrelsen behövs en förstärkning som medför

en ytterligare kostnad av 664 000 kr. Häri ingår kostnaderna för en

heltidsanställd läkare som föredragande i läkemedelsärenden samt en byrådirektörstjänst

för en kvalificerad jurist på apoteksbyrån. Vidare utgör

175 000 kr. av angivna belopp kostnaderna för personal på statistiska avdelningen,

som f. n. är avlönad från femte huvudtitelns kommittéanslag.

5. Med anledning av landstingens övertagande av mentalsjukvården kan

personalen på avdelningen för mentalsjukvårdens ekonomiska förvaltning

minskas med följande tjänster nämligen en byrådirektör, en byråinspektör,

en assistent, en kontorsskrivare och ett kontorsbiträde (- 152 000 kr.).

6. Löneomräkning 1 265 000 kr.

Departementschefen

Jag har i det föregående föreslagit, att socialstyrelsen, medicinalstyrelsen

och medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd skall den 1 januari

1968 slås samman till en central förvaltningsmyndighet för hälso- och sjukvården

samt socialvården, kallad medicinalstyrelsen. Under förevarande

anslag beräknar jag medel dels till medicinalstyrelsens nuvarande verksamhet

fram till den 1 januari 1968 och dels till det nya verkets verksamhet

för återstående delen av budgetåret 1967/68.

I överensstämmelse med vad jag anfört under föregående avsnitt föreslår

jag, att följande tjänster inrättas vid det nya verket nämligen 1 generaldirektör

i Cp 8, 1 överdirektör i Cp 4, 5 avdelningschefer i Cr 2, 20 byråche1

er i Ce 1 samt 1 överinspektör i Ce 1. Byråchef som är legitimerad läkare,

tandläkare eller apotekare skall kallas medicinalråd.

Vidare beräknar jag medel för följande tjänster, nämligen 14 avdelningsdirektörer,

5 föredragande, 3 läkemedelsinspektörer och 2 psykologer, samtliga

i Be 5, 72 byrådirektörer, varav 15 i Ae 30, 22 i Ae 28 och 35 i Ae 26,

1 hälsovårdskonsulent i Ae 26 och 1 i Ae 23, 29 förste byrå sekreterare, 1

biträdande psykolog, 5 förste byråinspektörer, 1 förste aktuarie, 1 konsulent

samt 6 eftervårdskonsulenter, samtliga i Ae 23, 2 byråinspektörer och

1 kamrer are i Ae 21, 5 byråassistenter och 4 receptarier i Ae 19, 4 amanuenser

i Ag 18—Ae 22, 7 assistenter och 1 förste bokhållare i Ae 17, 3 assistenter

i Ae 15, 2 biblioteksassistenter, 2 expeditionsförmän, 1 materialförvaltare

och 21 kontorsskrivare, samtliga i Ae 13, 55 kansliskrivare i Ae 11, 23

kanslister i Ag 11—Ae 17, 3 expeditionsförmän i Ae 11, 12 expeditionsvakter

i Ae 9 samt 88 lcontorsbiträden i Ag 3—Ae 9. Vidare bör det nya ver8

—Bihang till riksagens protokoll 1967. 1 saml. Nr 68

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

ket fr. o. m. den 1 januari 1968 tillföras en heltidstjänstgörande militärassistent.

Kostnaderna för avlöning till denne förutsätts bestridas från försvarsstabens

avlöningsanslag.

Vid bifall till vad jag nu föreslagit kommer det nya verket att omfatta

ca 400 lönegradsplacerade tjänster.

Jag beräknar vidare ett belopp av 745 000 kr. för anställande av deltidsanställda

läkare m. fl. arvodister samt 200 000 kr. till ersättningar till sakkunniga

för tillfälliga utredningsuppdrag m. m.

Under innevarande budgetår har medel ställts till styrelsens förfogande

från femte huvudtitelns kommittéanslag för bestridande av kostnaderna för

extra personal vid styrelsens statistiska avdelning. Jag föreslår att kostnaderna

för ifrågavarande ändamål under nästa budgetår i stället bestrids

från styrelsens avlöningsanslag och beräknar härför 180 000 kr.

Redan från den 1 juli 1967 behöver styrelsen en viss förstärkning. Jag beräknar

därför från denna tidpunkt medel för en tjänst som receptarie, vilken

skall biträda läkemedelsbiverkningsnämnden, för en föredragande med arbetsuppgifter

hos nämnden för läkares specialistbehörighet samt för en biträdestjänst

vid giftnämnden.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till

13 570 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t afl på personalförteckning

för medicinalstyrelsen föra upp tjänster på löneplan C i enlighet

med vad jag föreslagit i det föregående;

b) till Medicinalstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1967/

68 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

13 570 000 kr.

Medicinalstyrelsen: Omkostnader

1965/66 Utgift

1966/67 Anslag . . .

1967/68 Förslag

1 192 973

1 300 000

1 900 000

Beräknad ändring 1967/68

Utgifter

Anslag

1966/67

Medicinal-

styrelsen

Dep.chefen

1.

Sjukvård m. in.................................

20 000

—

+ 17 000

2.

Reseersättningar................................

185 000

+ 39 000

+ 151 000

Därav nordiska tjänsteresor......................

7 000

+ 7 000

+ 10 000

3.

Traktamenten åt vissa vikarier för befattningshavare

inom medicinalstyrelsen.........................

38 000

+ 9 000

+ 7 000

4.

Expenser:

a) Bränsle, lyse, vatten..........................

44 000

+ 15 000

b) Övriga expenser:

1. Expenser för eget behov....................

581 000

+ 94 000

+308 000

2. Expenser för annat än eget behov...........

37 000

+ 5 000

+ 27 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

115

5.

Publikationstryck...............

................ 160 000

+ 110 000

+200 000

6.

Databearbetningar..............

................ 275 000

+ 20 000

+ 70 000

7.

Viss informationsverksamhet.....

................ .

—

+ 23 000

8.

Reglering av trafikskador m. m. ..

................ .

—

+ 3 000

9.

Anlagsprövning av vårdpersonal. .

................ —

—

+ 20 000

Inkomster

Summa utgifter 1 340 000

+ 277 000

+ 841 000

Inkomst av försålda publikationer. . . .

................ 40 000

+ 51 000

+ 241 000

1 300 000

+ 266 000

+ 600 000

Medicinalstyrelsen

Av den beräknade kostnadsökningen för publikationstryck hänför sig

35 000 kr. till en svensk version av WHO:s skrift International statistical

classification of diseases, injuries and causes of death.

Departementschefen

Jag har i det föregående föreslagit, att socialstyrelsen, medicinalstyrelsen

och medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd skall den 1 januari

1968 slås samman till en central förvaltningsmyndighet för hälso- och sjukvården

samt socialvården, kallad medicinalstyrelsen. Under förevarande

anslag beräknar jag medel dels till medicinalstyrelsens nuvarande verksamhet

fram till den 1 januari 1968 och dels till det nya verkets verksamhet

för återstående delen av budgetåret 1967/68. I anslaget har inräknats

25 000 kr. för engångsanskaffning av inventarier m. m.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t

föreslår riksdagen

att till Medicinalstyrelsen: Omkostnader för budgetåret

1967/68 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 1 900 000 kr.

Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd: Avlöningar

1965/66 Utgift ....................... 991 053

1966/67 Anslag........................ 1 016 000

1967/68 Förslag ...................... 544 000

Anslag Beräknad ändring 1967/68

1966/67 Nämnden Dep.chefen

Avlöningar till tjänstemän........

Arvoden och särskilda ersättningar

1 016 000 +302 000 —472 000

899 000 +290 000 —414 000

117 000 + 12 000 — 58 000

Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd

1. För att möjliggöra en angelägen upprustning av beredskapen för vissa

organisationsfrågor särskilt rörande beredskapssjukhusen och läkemedelsförsörjningen

behöver upphandlings- och organisationsbyrån tillföras en

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

tjänst som byråsekreterare och en tjänst som assistent. En assistent erfordras

även såsom biträde And ledningen och översynen av förrådshållningen.

Byrån bär därjämte behov av tre biträden och en expeditionsvakt

(164 000 kr.).

2. För övriga uppgifter inom nämnden behövs bl. a. en förstärkning med

en deltidsanställd föredragande i krigsplaceringsärenden och en kanslist

(66 000 kr.).

3. Löneomräkning 72 000 kr.

Departementschefen

Jag har i det föregående föreslagit, att socialstyrelsen, medicinalstyrelsen

och medicinalstyrelsens sjultvårdsberedskapsnämnd skall den 1 januari

1968 slås samman till en central förvaltningsmyndlighet för hälso- och sjukvården

samt socialvården. Mitt förslag innebär bl. a. en viss personalförstärkning

för den beredskapsplanering m. in., som nämnden f. n. bedriver

och som vid ett genomförande av mitt förslag kommer att åvila det nya

verket. Fram till sagda tidpunkt synes nämndens personalresurser kunna

vara oförändrade.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 544 000

kr., varav 36 000 kr. för löneomräkning.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd:

Avlöningar för budgetåret 1967/68 under femte huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 544 000 kr.

Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd: Omkostnader

1965/66 Utgift ............

. 246 273

1966/67 Anslag ..........

. 225 000

1967/68 Förslag ..........

. 159 000

Anslag

Beräknad ändring 1967/68

1966/67

Nämnden

Dep.chefen

1. Sjukvård m. m............................

...... 3 000

—

— 1 000

2. Reseersättningar...........................

...... 29 000

+ 6 000

—13 000

3. Expenser:

a) Bränsle, lyse, vatten.....................

...... 1 000

+ 4 000

+ 2 000

b) Övriga expenser för eget behov...........

...... 73 000

+ 35 000

—24 000

c) Expenser för annat än eget behov.........

...... 35 000

+ 5 000

—16 000

4. Databearbetningar.........................

....... 80 000

+ 20 000

—30 000

5. Viss informationsverksamhet................

...... 4 000

+ 21 000

+ 16 000

225 000

+ 91 000

—66 000

Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd

Av den begärda kostnadsökningen för informationsverksamhet hänför

sig 20 000 kr. till tryckningskostnader för en upplysningsbroschyr om den

s. 117 Kontrollera mot PDF

117

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

civila krigssjukvården, avsedd bl. a. att användas vid sjuksköterskeskolorna

vid undervisning i försvarsmedicin.

Departementschefen

Som jag anfört under föregående anslag bör medel beräknas för nämndens

nuvarande verksamhet fram till den 1 januari 1968. Under punkten 5

har jag räknat in kostnaderna för en upplysningsbroschyr om den civila

krigssjukvården.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj :1

föreslår riksdagen

att till Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd:

Omkostnader för budgetåret 1967/68 under femte huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 159 000 kr.

Centrala sjukvårdsberedningen: Avlöningar

1 548 879

1 710 000

1 027 000

Anslag Beräknad ändring 1967/68

1966/67 CSB Dep.chefen

Avlöningar till tjänstemän....i v.. .''i.. . ......... 1 254 000 +1 389 000 —457 000

Arvoden och särskilda ersättningar............456 000 +, 102 000 226 000

1 710 000 +1491 000 —083 000

Centrala sjukvårdsberedningen

1. Såsom MCA-utredningen framhållit bör en särskild chefsbefattning

inrättas. Därvid kan den tillfälligt dubblerade byråchefstjänsten dras in.

Innehavaren av chefsbefattningen måste ha ett kvalificerat biträde till

sin hjälp (35 000 kr.).

2. För att fullgöra de arbetsuppgifter för beredningen beträffande mentalsjukvården,

som blir en följd av att huvudmannaskapet för detta område

övergår till sjukvårdshuvudmännen, erfordras en ökning av personalen

på byggnadsbyrån med en avdelningsdirektör, en byrådirektör och en

förste byggnadsingenjör, på utrustningsbyrån med två byrådirektörer samt

på organisationsbyrån med en byrådirektör (254 000 kr.).

3. Såväl byggnadsbesparingsutredningen (SOU 1964: 26) som MCA-utredningen

har framhållit behovet av en särskild teknisk-ekonomisk byrå vid

CSB. Vid byrån behövs en byråchef, en avdelningsdirektör, en byrådirektör,

två förste byråingenjörer, en assistent och ett biträde (321 000 kr.).

4. För övriga uppgifter inom beredningen behövs en förstärkning med

två avdelningsdirektörer, åtta byrådirektörer och ett biträde (648 000 kr.).

5. Löneomräkning 233 000 kr.

9 — Bihang till riksagens protokoll 1967. 1 saml. Nr 68

1965/66 Utgift

1966/67 Anslag

1967/68 Förslag

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj.ts proposition nr 68 år 1967

Departementschefen

Jag har i det föregående föreslagit att CSB skall upphöra vid utgången

av år 1967. De uppgifter som f. n. åvilar beredningen föreslås komma att

överföras till ett av staten och en särskild stiftelse inrättat institut för liälsooch

sjukvårdens samt socialvårdens planering och rationalisering. Beredningens

uppgift att granska och godkänna byggnadsritningar för sjukvårdsoch

socialvårdsbyggnader avses dock övergå på en nyinrättad statlig nämnd

— nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader. Medel för beredningens

verksamhet bör således beräknas endast för tiden den 1 juli—den 31

december 1967.

Den statliga mentalsjukvården har den 1 januari i år övertagits av

landstingen. Det gransknings- och rådgivningsarbete som tidigare åvilat

mentalsjukvårdsberedningen har i samband härmed övertagits av beredningen.

För att klara dessa nya uppgifter bär Kungl. Maj :t medgivit beredningen

att fr. o. in. den 1 mars 1967 ha en tjänst som byrådirektör inrättad.

Beredningen behöver därutöver viss ytterligare personal för ifrågavarande

arbetsuppgifter. Jag beräknar medel för dessa förstärkningar för tiden fram

till den 1 januari 1968.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till

1 027 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Centrala sjukvårdsberedningen: Avlöningar för budgetåret

1967/68 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 1 027 000 kr.

Centrala sjukvårdsberedningen: Omkostnader

1965/66 Utgift ...............

. 240 354

1966/67 Anslag .............

. 245 000

1967/68 Förslag .............

. 141 000

Anslag

Beräknad ändring 1967/68

1966/67

CBS

Dep.chefen

1.

2.

3 000

+ 2 600

— 1 000

Reseersättningar...............................

60 000

.+ 25 000

— 27 000

Därav nordiska tjänsteresor.....................

8 000

+ 7 000

— 3 000

3.

Expenser:

a) Bränsle, lyse, vatten.........................

3 000

+ 1 000

— 1 000

b) Övriga expenser.............................

114 000

-i- 53 400

— 50 000

4.

Publikationstryck..............................

2,6 000

+ 50 000

— 5 000

5.

Ersättning för materialier.......................

20 000

—

— 10 000

6.

Deltagande i utställningar in. in.................

10 000

—

— 5 000

7.

Inredning och utrustning av nya lokaler in. in.....

10 000

+ 40 000

— 5 000

8.

Litteraturinköp................................

.

+ 5 000

—

9.

Representation................................

—

+ 2 000

—

10.

Kurs- och konferenskostnader...................

—

+ 10 000

—

245 000

+ 1 It!» 000

—i 04 ono

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 ur 1967

Centrala sjukvårdsberedningen

Beredningen föreslår att högst 15 000 kr. av reseanslaget får användas

för internationella resor inkl. nordiska resor.

Av den under anslagsposten till publikationstryck begärda ökningen hänför

sig 25 000 kr. till SJURA.

Departementschefen

Som jag anfört under föregående anslag bör medel för beredningens verksamhet

beräknas endast för tiden den 1 juli—den 31 december 1967.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj :t

föreslår riksdagen

att till Centrala sjukvårdsberedningen: Omkostnader för

budgetåret 1967/68 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 141 000 kr.

Viss rationaliserings verksamhet inom sjukvården

1965/66 Utgift ............ 2 052 079 Reservation 568 263

1966/67 Anslag ............ 1 800 000

1967/68 Förslag............ 900 000

Rådet för s jukluisdriftens rationalisering

Rådet föreslår, att totalt 5,6 milj. kr. ställs till dess förfogande under

nästa budgetår för följande ändamål.

1. Fysiologi och anestesiologi................................................ 700 000

2. Sjukhusinformationsbehandling och patientjournaler......................... 800 000

3. Kemiska m. fl. laboratorier................................................ 1 000 000

4. Röntgen................................................................ 600 000

5. Vårdavdelningar......................................................... 1 200 000

6. Nya ämnesområden och övriga systemstudier................................ 1 000 000

7. Gemensamma kostnader.................................................. 300 000

5 000 000

Motiv

1. Av projekt, som enligt rådet bör stödjas, märks utveckling av personalbesparande

metoder för prestandaövervakning och patientträning vid rehabiliteringskliniker,

utveckling av automatiserat lungscreeninglaboratorium,

försök med rationaliserad utskrift av EEG-utlåtanden och försök med automatiserad

EEG-tolkning. En utvidgad försöksverksamhet med automatiserad

patientövervakning vid intensivvårdsavdelningar, som f. n. är mycket

personalkrävande, utveckling av metoder för registrering och övervakning

av foster-EKG samt av metoder för automatisk behandling av data i klinisk

fysiologisk verksamhet i allmänhet synes mycket motiverad.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

2. Genom analys av rådande förhållanden inom öppen och sluten vård

skall klarläggas vinsterna med ett ökat utnyttjande av modern dokumentationsteknik

vid förandet och arkiverandet av sjukhusjournaler.

3. Huvuduppgift inom detta område är att rationalisera laboratorieverksamheten

vid sjukhus. Därvid skall eftersträvas en standardisering av analvstyper

och analysmetoder så att resultaten från olika sjukhus blir reproducerbara

och jämförbara. Rationaliseringsarbetet vid laboratorierna innebär

en strävan till automatisering av t. ex. analyskanaler, transportsystem

och utvärdering av resultat på datamaskinell väg. Av stor vikt är därför

att laboratoriet kan anslutas till ett datamaskinsystem.

4. Denna verksamhet har till huvuduppgift att utreda möjligheterna att

höja röntgenavdelningarnas effektivitet genom förbättrad organisation och

modernare tekniska hjälpmedel. Vidare skall försök göras att förbättra

metoderna för insamling och arkivering av röntgenutlåtanden så att detta

sker i former som lämpar sig för databehandling och datatransmission.

Slutligen skall väsentliga prestanda fastställas hos röntgenteknisk apparatur.

5. På grundval av en kartläggning och analys av vårdavdelningar avser

rådet att söka få fram normer i vad avser vårdavdelningars vårddifferentiering,

arbetsuppgifter, vårdplatsantal, personalsammansättning, lokalutformning

och tekniska utrustning. Arbetet härmed skall åvila en särskild

expertgrupp.

6. Under 1—5 har berörts de ämnesområden, inom vilka rådet under

1966/67 har beviljat anslag och där försöksverksamheten kommer att fortsätta

under 1967/68. Därutöver förekommer emellertid områden, inom

vilka det vore angeläget att få lämna anslag till rationaliseringsförsök. Hit

hör exempelvis matdistribution och transporter, studier av dialysavdelningars

utformning och drift, undersökning angående läkararbetets organisation

samt utredning i syfte att nedbringa väntetiderna vid polikliniker och läkarmottagningar.

7. De gemensamma kostnaderna beräknas enligt följande:

Utredningssekreterare och tillfällig personal.................................... 100 000

Bidrag till utlandsresor...................................................... 50 000

Informations- och konferensverksamhet....................................... 60 000

Sammanträdesarvoden samt resc- och traktamentskostnader för expertgrupper m. fl. 70 000

Övriga gemensamma kostnader................... 20 000

Summa kr. 300 000

Departementschefen

Liksom under de närmast föregående budgetåren disponerar SJURA under

innevarande budgetår över sammanlagt 3 milj. kr. för sin verksamhet. Härav

har 1,8 milj. kr. anvisats under förevarande anslag, medan Svenska stadsförbundet

och Svenska landstingsförbundet åtagit sig att svara för 1,2

milj. kr.

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Jag bär under föregående avsnitt föreslagit att SJURA skall upphöra vid

utgången av år 1967, då dess uppgifter avses bli överförda till ett av staten

och en särskild stiftelse inrättat institut för hälso- och sjukvårdens samt

socialvårdens planering och rationalisering.

Medelsanvisningen för nästa budgetår avser således endast tiden den

1 juli—den 31 december 1967. Jag föreslår, att 0,9 milj. kr. anvisas för nästa

budgetår. Enligt vad jag erfarit är de båda förbunden beredda att bidra till

kostnaderna för samma tid med 0,6 milj. kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Viss rationalisering sverksamhet inom sjukvården

för budgetåret 1967/68 under femte huvudtiteln anvisa ett

reservationsanslag av 900 000 kr.

Nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader

Något anslag med denna rubrik finns inte upptaget i riksstaten för innevarande

budgetår.

Jag har i det föregående föreslagit att centrala sjukvårdsberedningens

uppgift att granska och godkänna byggnadsritningar för sjukvårds- och

socialvårdsbyggnader skall den 1 januari 1968 överföras till en för ändamålet

nyinrättad statlig nämnd — nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader.

Medel för nämndens verksamhet bör tas upp under ett särskilt

förslagsanslag kallat Nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader.

I nämndens styrelse föreslås ingå en heltidsanställd verkställande ledamot,

som tillika skall vara chef för byggnadsavdelningen vid det föreslagna

institutet för hälso- och sjukvårdens samt socialvårdens planering och rationalisering.

I avvaktan på erfarenheter av nämndens verksamhet bör

den verkställande ledamoten tills vidare anställas som extra tjänsteman.

Vid nämndens kansli bör därutöver vara anställda en förste byråsekreterare

och ett biträde. Jag beräknar medel för angiven personal samt för arvoden

till ledamöter i nämnden. Vidare beräknar jag under anslaget 2 000 kr. till

reseersättningar och 3 000 kr. till expenser.

Sammanlagt bör anslaget tas upp med 80 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader

för budgetåret 1967/68 under femte huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 80 000 kr.

Bidrag till Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut

Något anslag med denna rubrik finns inte upptaget i riksstaten för innevarande

budgetår.

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Jag har i det föregående föreslagit, att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens

bemyndigande att för .statens del träffa avtal om inrättande och drift av ett

planerings- och rationaliseringsinstitut för hälso- och sjukvården samt socialvården.

Institutet föreslås erhålla namnet Sjukvårdens och socialvårdens

planerings- och rationaliseringsinstitut. Jag förordar nu att ett särskilt förslagsanslag

till bidrag till institutet förs upp på riksstaten fr. o. m. nästa

budgetår. Enligt det redovisade avtalsförslaget skall staten under avtalsperioden

1968—1971 bidra till kostnaderna för institutets drift med 6 milj. kr.

per år. Fr. o. in. kalenderåret 1969 skall bidraget vara indexreglerat på sätt

jag tidigare angivit. Institutet föreslås bli inrättat den 1 januari 1968. Statens

bidrag under budgetåret 1967/68 avser således tiden den 1 januari—den 30

juni 1968. Bidraget, som skall utbetalas kvartalsvis i förskott, bör därför tas

upp med 3 milj. kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Bidrag till Sjukvårdens och socialvårdens planerings-

och rationaliseringsinstitut för budgetåret 1967/68 under

femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 3 000 000

kr.

Statens farmacevtiska laboratorium: Avlöningar

1965/66 Utgift .........

1 560 344

1966/67 Anslag .........

1 670 000

1967/68 Förslag.........

1 753 000

Beräknad ändrin

Medicinal-

g 1967/68

Tjänster

1966/67

styrelsen

Dep.chefen

Läkarpersonal.............................

......... 8

+ 4

—

Apotekarpersonal..........................

......... 10

+ 1

—3

Teknisk personal..........................

+ 2

—

Övrig personal. ............................

......... 12

+ 1

—

Anslag

55

+ «

—3

Avlöningar till tjänstemän..................

......... 1 593 000

+ 408 000

+ 66 000

Arvoden och särskilda ersättningar...........

......... 77 000

-i- 33 000

+ 17 000

Medicinalstyrelsen

1 070 000

+ 441 000

+ 83 000

1. Biokemiska metoder och frågeställningar har fått allt större aktualitet

inom läkemedelsområdet. En tjänst som laborator bör inrättas för en kvalificerad

biokemist. Den kemiska avdelningen bör vidare tillföras en tjänst

som laboratorieingenjör för att bearbeta inkommande upplysningar om

läkemedlens sammansättning samt två tjänster som förste laboratorieassistent

resp. laboratorieassistent för den mer rutinmässiga delen av kontrollarbetet

(132 000 kr.).

s. 123 Kontrollera mot PDF

123

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

2. Den biologiska avdelningen behöver en laboratorieläkare för farmakologiskt

utredningsarbete för specialitetskontroll. Avdelningen är likaså

i behov av en konsult för kliniska läkemedelsprövningar (64 000 kr.).

3. Vid den farmakoterapevtiska avdelningen erfordras en avdelningsläkare

för att bl. a. fullgöra avdelningens uppgifter i samband med klinisk

prövning av nya substanser (60 000 kr.).

4. För övriga uppgifter inom laboratoriet behövs en förstärkning med en

läkemedelsinspektör, en receptarie, ett biträde och en expeditionsvakt samt

ytterligare medel för anlitande av en konsult i mikrobiologi och av annan

expertis utanför laboratoriet. Vid bifall till laboratoriets yrkanden kan för

anställande av extra personal anvisade medel om 80 000 kr. utgå (62 000 kr.).

5. Löneomräkning 123 000 la-.

-S

Departementschefen

.lag har i det föregående inte föreslagit någon annan ändring av laboratoriets

administrativa ställning än att det — på samma sätt som f. n. i förhållande

till medicinalstyrelsen — fr. o. m. den 1 januari 1968 skall vara

underställt det nya centrala verket för hälso- och sjukvården samt socialvården.

Från samma tidpunkt föreslås den till laboratoriet nu organisatoriskt

knutna läkemedelsinspektionen bli överförd till det nya verket. Den 1 januari

1968 kan därför tre tjänster för läkemedelsinspektörer och en kontoristtjänst,

vilka nu är uppförda på laboratoriets avlöningsstat, dras in.

I prop. 1967: 1 (bil. 7 s. 64) beräknade jag medel för fyra nya tjänster,

varav en som laborator, vid statens bakteriologiska laboratorium för att tillgodose

det ökande behovet av bakteriologisk kontroll av läkemedel, sterilitctskontroll

av engångsförpackningar för sjukvårdsändamål och biologisk

styrkeprövning av antibiotika i läkemedel. Farorna med föroreningar i

läkemedel medför emellertid att även statens farmacevtislca laboratorium i

sin kontrollverksamhet har behov av bakteriologisk sakkunskap. Jag beräknar

därför under detta anslag medel till en konsult i mikrobiologi och räknar

därvid med att ett nära samarbete kommer till stånd mellan de båda

laboratorierna i nu förevarande hänseende.

Jag beräknar vidare medel för en tjänst som expeditionsvakt. Ett belopp

av 10 000 kr., som disponeras av laboratoriet för anställande av tillfällig

expeditionsvaktspersonal, kan därvid dras in. Laboratoriet förfogar därjämte

över 70 000 kr. för anställning av den extra arbetskraft som erfordras

på grund av den skärpta läkemedelskontrollen m. m. Detta belopp föreslår

jag höjt till 100 000 kr. Laboratoriet bör härigenom även kunna tillgodose

Svenska farmakopékommitténs behov av ytterligare biträdeshjälp.

Laboratoriets behov att anlita utomstående expertis har ökat mycket kraftigt

under senare år. Jag föreslår därför att det belopp om 600 kr. som f. n.

disponeras för ändamålet höjs till 5 000 kr.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124 Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till

1 753 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Statens farmacevtiska laboratorium: Avlöningar

för budgetåret 1967/68 under femte huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 1 753 000 kr.

Statens farmacevtiska laboratorium: Omkostnader

1965/66 Utgift ..................

. 390 720

1966/67 Anslag ................

. 368 000

1967/68 Förslag ................

. 419 000

Beräknad ändring 1967/68

Anslag

Medicinal-

1966/67

styrelsen

Dep.chefen

1. Sjukvård m. m...................................

2 000

—

—

2. Reseersättningar.................................

20 000

4- 3 000

-f 2 000

Därav nordiska tjänsteresor.......................

3 000

+ 1 000

+ 1000

3. Expenser:

a) Bränsle, lyse, gas och vatten....................

40 000

—

+ 2 000

b) Övriga expenser ..............................

35 000

+ 7 000

4- 5 000

4. Undersökning och kontroll av vitaminer och antibiotika

: • \, i

100 000

5. Övriga utgifter:

a) Inköp och underhåll av inventarier och instrument. .

45 000

+ 44 000

4-35 000

b) Inköp och underhåll av djur.....................

43 000

+ 10 000

4- 7 000

c) Inköp av specialiteter för kontroll...............

13 000

—

—

d) Inköp av förbrukningsartiklar....................

62 000

—

—

e) Inre och yttre renhållning......................

6 000

—

--

f) Diverse utgifter................................

2 000

—

—

:i<>8 ooo

+ (»4 000

4-51 000

Departementsch ef en

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj :t

föreslår riksdagen

att till Statens farmacevtiska laboratorium: Omkostnader

för budgetåret 1967/68 under femte huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 419 000 kr.

Svenska farmakopékommittén m. in.

1965/66 Utgift . .

. 286 357

1966/67 Anslag

. 294 000

1967/68 Förslag

. 317 000

Anslag

Beräknad ändring 1967/68

1966/67

Kommittén

Dep.chefen

Avlöningar.......................

.................. 219 000

+ 1 000

4- 1 000

Omkostnader.....................

.................. 75 000

4- 22 000

4-22 000

294 000

4- 23 000

4-23 000

s. 125 Kontrollera mot PDF

125

Kungl. Maj.ts proposition nr 68 år 1967

Farmakopékommittén

Nordiska farmakopénämndens deltagande genom en observatör i det

farmakopéarbete som påbörjats inom Europarådet beräknas medföra en

höjning av Sveriges andel i de gemensamma kostnaderna för nämnden med

20 000 kr.

Medicinalstyrelsen

Styrelsen tillstyrker kommitténs förslag till anslag för nästa budgetår.

Departementschefen

I prop. 1966: 1 (bil. 7, s. 139) framhöll jag, att farmakopékommitténs organisation

inte var helt tillfredsställande med tanke på den samverkan, som

bör ske med de organ, som är verksamma inom läkemedelskontrollen. Jag

föreslog, att kommitténs administrativa ställning liksom frågan om hur en

närmare samverkan mellan farmakopéverksamheten och den övriga läkemedelskontrollen

skall kunna ordnas, borde övervägas i samband med prövning

av det i MCA-utredningens betänkande framlagda förslaget rörande

bl. a. läkemedelskontrollens organisation.

Jag har i det föregående ej ansett mig kunna tillstyrka utredningens förslag

om inrättande av en statsmedicinsk anstalt, till vilken farmakopékommittén

skulle knytas. Jag har i stället föreslagit att till det nya centrala verket

för hälso- och sjukvården samt socialvården knyts en särskild läkemedelsnämnd

som beslutande organ i specialitets- och andra läkemedelsfrågor.

Läkemedelsärendena inom det nya verket föreslås komma att närmast handläggas

av byrå A 2 (apoteks- och läkemedelsfrågor), vilken tills vidare skall

tillhöra den administrativa avdelningen. Farmakopékommittén bör inta

samma ställning till det nya verket som nu i förhållande till medicinalstyrelsen.

Samtidigt har jag dock understrukit att den föreslagna organisationen

är ett provisorium i avvaktan på resultatet av pågående utredningar på området,

bl. a. läkemedelsförsörjningsutredningen och livsmedelsstadgekommittén.

Vidare har jag erfarit att den nordiska läkemedelskommittén, vars

arbete avses bli slutfört före årets slut, kommer att lägga fram förslag, vilka

kan påverka farmakopékommitténs framtida arbetsuppgifter och arbetsformer.

Med hänsyn till det anförda bör med en omprövning av kommitténs

organisation anstå till dess ifrågavarande utredningar lagts fram.

Under anslaget Statens farmacevtiska laboratorium: Avlöningar har jag

hcräknat medel för att göra det möjligt för laboratoriet att biträda farmakopékommittén

med erforderlig kontorspersonal. Mot farmakopékommitténs

beräkning av anslaget för nästa budgetår har jag intet att erinra. Liksom

tidigare bör Kungl. Maj :t senare få bestämma Sveriges andel i de gemensamma

kostnaderna för den nordiska farmakopénämnden.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 317 000

kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Svenska farmakopékommittén in. m. för budgetåret

1967/68 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 317 000 kr.

Statens rättskemiska laboratorium: Avlöningar

1965/66 Utgift .......

1966/67 Anslag ........

1 759 357

2 200 000

1967/68 Förslag........

Anslag

2 543 000

Beräknad ändring 1967/68

Medicinal-

Tjänster

1966/67

styrelsen

Dep.chefen

Läkarpersonal.............................

......... 6

—

—

Teknisk personal..........................

......... 56

+ 5

+i

Övrig personal............................

......... 20

+ 1

—i

Anslag

82

+ «

—

Avlöningar till tjänstemän..................

Medicinalstyrelsen

......... 2 200 000

+ 447 000

+ 343 000

1. Den blodgruppsserologiska avdelningen har behov av en överassistent

för utarbetande och tillämpande av nya undersökningsmetoder. Vidare behövs

tre laboratorieingenjörer och en laboratorieassistent. Under förutsättning

att en diskmaskin får inköpas kan en biträdestjänst dras in. Styrelsen

föreslår därjämte att två tjänster som avdelningsföreståndare-professor

ordinariesätts (136 000 kr.).

2. Löneomräkning 311 000 kr.

Departementschefen

Jag har i det föregående inte föreslagit någon annan ändring av laboratoriets

administrativa ställning än att det — på samma sätt som f. n. i förhållande

till medicinalstyrelsen —- fr. o. m. den 1 januari 1968 skall vara underställt

det nya centrala verket för hälso- och sjukvården samt socialvården.

I mars förra året tillkallade jag en utredningsman med uppgift att verkställa

utredning av laboratorieorganisationen vid laboratoriet. Enligt givna

direktiv skall utredningsmannen fästa särskild uppmärksamhet vid möjligheterna

till rationalisering av laboratoriearbetet. Utredningsarbetet pågår

och kan beräknas vara slutfört till hösten. I avvaktan på utredningsresultatet

är jag inte nu beredd att ta ställning till förslag om meder till nya

tjänster. Med hänsyn till rådande arbetsbelastning vid laboratoriet och angelägenheten

av att de s. k. utvidgade undersökningarna i faderskapsärenden

s. 127 Kontrollera mot PDF

127

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

kan tas upp beräknar jag emellertid 50 000 kr. för anställande av extra arbetskraft

vid laboratoriets blodgruppsserologiska avdelning under nästa

budgetår. Under laboratoriets omkostnadsanslag beräknar jag medel för inköp

av en diskmaskin. Härigenom kan en tjänst som ekonomibiträde dras in.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 2 543 000

kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Statens rättskemiska laboratorium: Avlöningar för

budgetåret 1967/68 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 2 543 000 kr.

Statens rättskemiska laboratorium: Omkostnader

1965/66 Utgift .

1966/67 Anslag

1967/68 Förslag

. 771 581

. 729 000

844 000

Beräknad ändring 1967/68

Anslag

Medicinal-

1966/67

styrelsen

Dep.chefen

1.

Sjukvård m. m..........................

........ 4 000

—

+

1 000

2.

Reseersättningar.........................

........ 1 000

+ 1 000

—

3.

Expenser:

a) Bränsle, lyse, gas och vatten............

........ 23 000

—

4“

2 000

b) Övriga expenser.......................

........ 46 000

+ 4 000

+

4 000

4.

Provtagningsmateriel.....................

........ 160 000

—

+

20 000

5.

Ersättning åt blodgivare..................

........ 250 000

—

—

6.

Övriga utgifter

a) Inventarier och instrument.............

........ 45 000

+ 73 000

4*

70 000

b) Förbrukningsartiklar..................

........ 155 000

+ 15 000

+

15 000

c) Inre och yttre renhållning..............

........ 45 000

+ 3 000

4-

3 000

729 000

+ 90 000

+ 115 000

Medicinalstyrelsen

Under övriga utgifter föreslås inköp av en diskmaskin för 33 000 kr. och

en biokemisk gaskromatograf för 35 000 kr.

Departementschefen

Under 6. a) har jag bl. a. beräknat 33 000 kr. för inköp av eu diskmaskin.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj :t

föreslår riksdagen

att till Statens rättskemiska laboratorium: Omkostnader

för budgetåret 1967/68 under femte huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 844 000 kr.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 är 1967

Med bifall till vad föredraganden sålunda med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

opaginerad Kontrollera mot PDF

Byråer Avdelningar

Departementschefens förslag till organisationsplan för ny me icinalslyrelse

Styrelse

Vetenskapligt råd

Beredskaps
råd
-

Generaldirektör, överdirektör

Planeringsoch

beredskapsavdelningen
-

Långtids
sjukvård,

åldringsvård

m.m.

Akutsjukvård,

nykterhetsvård

m.m.

SN

Hälsovård,

social barnaoch

ungdomsvård

m. in.

HB

Administrativa

avdelningen
-

Statistik

Tandvård

Vård av

psykiskt

utvecklingsstörda

m.m.

LÅ2

Social- och

rättspsykiatri
-

Social barnaoch

ungdomsvård
-

HB2

Åldringsvård,

socialhjälp

m.m.

Somatisk

vård utanför

sjukhus

m.m.

Apoteks- och

läkemedelsfrågor
-

Nykterhets
-

narkomanvård

Omgivnings
hygien
och
hälsovård
-

HBI

Planerings
frågor
-

Psykiatrisk

vård

Planeringsoch

utbildningsfrågor
-

Somatisk

vård vid

sjukhus m. m.

Långtidssjukvård,

rehabilitering

och

handikäppvård

T •

Beredskaps
planering
m.

m.

Juridiska

ärenden

Krigssjuk
vårdsutbild
-

placering

Kansli- och

personalärenden

in. m.

Ekonomiska

och kamerala

ärenden m.m.

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967 129

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

Inledning........................................................... 4

Nuvarande organisation m. in................................... 6

Socialvårdens centrala administration.................................. 6

Hälso- och sjukvårdens centrala administration.......................... 7

Den regionala statliga organisationen................................... 17

Utredningsförslagen................................................... 19

Socialstyrelsens organisation .......................................... 19

Den centrala medicinaladministrationen enligt MCA-utredningen.......... 22

Sammanläggning av medicinal- och socialstyrelsen .................... 33

Den regionala statliga organisationen................................... 36

Yttranden........................................................... 38

Socialstyrelseutredningens förslag angående socialstyrelsen ................ 39

MCA-utredningens förslag angående medicinalstyrelsen ................... 40

Utredningarnas gemensamma förslag ................................... 41

Särskilda frågor ..................................................... 61

Förslag om inrättande av ctl planerings- och rationaliseringsinstitut för hälsooch

sjukvården samt socialvården...................................... 69

Departementschefen ................................................... Il

Sammanläggning av medicinalstyrelsen, socialstyrelsen och medicinalstyrelsens

sjukvårdsberedskapsnämnd...................................... 79

Planerings- och rationaliseringsfrågorna ................................ 84

Den nya medicinalstyrelsen............................................ 88

Ett planerings- och rationaliseringsinstitut för hälso- och sjukvården samt socialvården

......................................................... 104

Hemställan......................................................... 109

Anslag för budgetåret 1967/6S.......................................... 110

Bilaga. Departementschefens förslag till organisationsplan för ny medicinalstyrelse.

........................................................... 129

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. SU 1967:154 Utlåtande i anledning av vissa motioner i frågor inom socialdepartementets verksamhetsområde. s. 2 i texten
  2. Rskr. 1967:251 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående central administration för hälsooch sjukvården samt socialvården to. to. jämte i ämnet a1 i texten
  3. SU 1967:105 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående central administration för hälsooch sjukvården samt socialvården m. m. jämte i ämnet väckta motioner s. 1 i texten