Sök i Ratio Lex

Angående ytterligare svenska bidrag till Internationella utvecklingsfonden (IDA)

1968-04-05 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1968:102, Angående ytterligare svenska bidrag till Internationella utvecklingsfonden (IDA)

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Iiungl. Maj:ts proposition nr 102 ur 1908

1

Nr 102

Iiungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående ytterligare

svenska bidrag till Internationella utvecklingsfonden

(IDA); given Stockholms slott den 5 april 1968.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredraganden hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

BERTIL

Krister Wickman

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att riksdagen godkänner att Sverige biträder en

internationell uppgörelse om en allmän ökning av Internationella utvecklingsfondens

(IDA) kapital. Uppgörelsen innebär för Sveriges del en skyldighet

att lämna nya bidrag till IDA motsvarande tillhopa 29 640 000 dollar

eller ca 153,3 milj. kr. att inbetalas med lika stora belopp under vart och ett

av budgetåren 1968/69, 1969/70 och 1970/71. Propositionen kompletterar

det avsnitt i prop. 1968: 101, vari föreslås en total svensk bidragsgivning till

IDA under nämnda tre budgetår motsvarande tillhopa 51 milj. dollar eller

ca 263,8 milj. kr.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 102

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 102 år 1968

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

5 april 1968.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson, Lange,

Kling, Johansson, LIolmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson,

Gustafsson, Geijer, Myrdal, Odhnoff, Wickman.

Statsrådet Wickman anmäler efter gemensam beredning med statsrådets

övriga ledamöter fråga om godkännande av en svensk förbindelse att delta

i en ökning av Internationella utvecklingsfondens (IDA) kapital och

anför.

I enlighet med riksdagens bemyndigande (prop. 1960: 105, SU 85, rskr

211) ingick Sverige år 1960 som medlem i den samma år upprättade Internationella

utvecklingsfonden (International Development Association —

IDA).

IDA, ett dotterorgan till Världsbanken, är en internationell finansieringsinstitution

med uppgift att främja ekonomisk utveckling och därigenom

höja levnadsnivån i de underutvecklade områdena inom organisationens

medlemskrets. I detta syfte kompletterar IDA Världsbankens verksamhet

genom att lämna krediter för finansiering av högprioriterade utvecklingsprojekt

på synnerligen förmånliga villkor (50 års löptid varav den första

tioårsperioden är amorteringsfri; ingen ränta utan endast 3/4 % »administrationsavgift»).

Upphandlingen av varor och tjänster till IDA-finansierade

projekt sker på grundval av fri internationell anbudskonkurrens.

Liksom Världsbanken har IDA ställning som ett av Förenta Nationernas

fackorgan. Ett hundratal länder är f. n. medlemmar i IDA. Medlemmarna

indelas i två grupper, Grupp I och Grupp II. Grupp I, som omfattar de viktigaste

biståndsgivarländerna bland medlemmarna, bär huvudansvaret för

IDA:s kapitalförsörjning. I gruppen ingår f. n. 18 länder, däribland Sverige.

IDA grundar sin verksamhet på direkta bidrag från medlemsländerna.

En följd av IDA-krediternas ytterst »mjuka» villkor är att IDA tills vidare

behöver årliga kapitaltillskott från medlemsländerna för att kunna upprätthålla

sin utlåningsverksamhet. Detta förutses i IDA:s stadga, artikel

III, där det stipuleras att tillräckligheten av IDA:s tillgångar skall bli föremål

för periodiska översyner.

IDA:s grundkapital bestämdes till 1 miljard USA-dollar att inbetalas un
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 102 år 1968

3

der eu femårsperiod (budgetåren 1960/61—1964/65). Därav skulle Grupp

I- länderna svara för drygt tre fjärdedelar i fritt konvertibla valutor. Grupp

II- ländernas andelar av grundkapitalet skulle endast till en mindre del

erläggas i sådana valutor. Bidragen till grundkapitalet möjliggjorde under

ifrågavarande femårsperiod en genomsnittlig årlig långivning i konvertibla

valutor om drygt 150 milj. dollar.

Sedan det konstaterats att IDA:s ursprungliga resurser skulle komma alt

utnyttjas till fullo för utlåning inom loppet av den inledande femårsperioden,

träffades överenskommelse om att Grupp I-länderna skulle lämna ytterligare

bidrag till IDA om ca 750 milj. dollar avseende påföljande treårsperiod

(budgetåren 1965/66—1967/68).

Till grundkapitalet bidrog Sverige med 10,09 milj. dollar eller ea 52,2

milj. kr. (prop. 1960: 105, SU 85, rskr 211). För bidragsperioden budgetåren

1965/66—1967/68 påtog sig Sverige ett proportionellt större andelsbelopp

motsvarande 15 milj. dollar eller ca 77,6 milj. kr. (prop. 1964: 8,

SU 31, rskr 85). Utöver de nämnda ordinarie kapitalinsatserna har Sverige

för vart och ett av budgetåren 1962/63—1967/68 lämnat extrabidrag till

IDA, vilka sammanlagt uppgår till 28,1 milj. dollar eller ca 145,5 milj. kr.

Sedan IDA:s tillkomst t. o. in. innevarande budgetår har Sverige således bidragit

till IDA:s verksamhet med totalt ca 53,2 milj. dollar eller ca 275,3

milj. kr. Innevarande budgetårs totala bidragsbelopp uppgår till 10 milj.

dollar eller ca 51,7 milj. kr. Beloppet fördelas lika på ordinarie bidrag och

extrabidrag.

IDA:s för utlåning disponibla kapitaltillförsel sedan organisationens tillkomst

fram till början av år 1968 framgår av följande uppställning:

Motvärde i milj.

USA-dollar

Grundkapital i fritt konvertibla valutor .................... 791

Första resurspåfyllnaden (1965/66—1967/68) .............. 745

Extrabidrag från Sverige.................................. 28

Överföringar från Världsbankens rörelseöverskott........... 210

Rörelseöverskott......................................... 19

1 793

Beloppet 1 793 milj. dollar motsvaras praktiskt taget helt av beviljade

krediter. I avvaktan på en lösning av frågan om en ny resurspåfyllnad har

IDA sedan ett år tillbaka tvungits inskränka sin utlåningsverksamhet.

Huvuddelen av de projekt som IDA finansierar faller inom kategorin basinvesteringar.

De flesta krediterna avser kommunikations-, vattenreglerings-

och elkraftprojekt. På senare tid har man i större utsträckning än

tidigare inriktat sig på jordbruks- och undervisningsprojekt. Biståndsinsatserna

förbereds ofta i nära samarbete med FN-anknutna organ, såsom

lf Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 102

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 102 år 1968

FN:s utvecklingsprogram (UNDP), FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation

(FAO) och FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur

(UNESCO). Åtskilliga IDA-projekt är baserade på förinvesteringsstudier,

som finansierats av UNDP.

IDA:s krediter lämnas till de sämst lottade länderna inom organisationens

medlemskrets, dvs. länder med en årlig per capita-inkomst om

högst ca 250 dollar. Ytterligare två allmänna kriterier tillämpas vid länderurvalet:

dels att landets betalningsbalanssituation motiverar de ytterst

förmånliga IDA-villkoren, dels att landets egna utvecklingsansträngningar

kan betecknas som tillfredsställande. Huvudparten av IDA:s utlåning har

gått till u-länder i Asien. Indien och Pakistan är de i särklass största låntagarna.

Vid Världsbankens och IDA:s årsmöte 1965 gav IDA:s styrelse direktionen

i uppdrag att utarbeta förslag rörande nya kapitaltillskott till IDA.

Sommaren 1966 framlade chefen för Världsbanken och IDA ett förslag till

påfyllnad av IDA:s resurser, vilket avsåg en treårsperiod och siktade till

en fyrdubbling av den årliga bidragsnivån till 1 miljard dollar. Sedan dess

har frågan om nya bidrag till IDA varit föremål för utdragna förhandlingar

mellan Grupp I-länderna och IDA:s ledning. Först i februari 1968

nåddes en för alla parter godtagbar preliminär principöverenskommelse,

som innebär ett bidragsmål om 1,2 miljarder dollar för nästföljande treårsperiod

(budgetåren 1968/69—1970/71). Bidragsnivån för vart och ett

av dessa budgetår avses bli 400 milj. dollar, dvs. 60 % högre än nivån

under föregående bidragsperiod (ca 250 milj. dollar). Sverige har anslutit

sig till principöverenskommelsen med förbehåll för riksdagens godkännande.

IDA:s direktion har på grundval av principöverenskommelsen utarbetat

ett definitivt förslag till allmän uppgörelse om nya bidrag, vilket för godkännande

underställts IDA:s styrelse i form av en rapport den 8 mars 1968

jämte två därtill fogade resolutionsutkast. Det första resolutionsutkastet

avser Grupp I-ländernas ordinarie bidrag till bidragsmålet 1,2 miljarder

dollar. Till utkastet har fogats en promemoria angående dragningsförfarandet

vid utnyttjandet av ländernas bidrag. Det andra resolutionsutkastet

avser vissa extrabidrag, som ett antal länder tillskjuter utöver sina ordinarie

bidrag för att täcka en annars uppkommande brist i förhållande till

bidragsmålet.

I det följande redogörs för huvudpunkterna i den sålunda föreslagna uppgörelsen

om en allmän ökning av IDA:s kapital.

IDA bemyndigas ta emot nya kapitaltillskott från Grupp I-länderna i form

av ordinarie bidrag enligt följande fördelning.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 102 år 1968

5

Dollar

Amerikas Förenta Stater (USA) ........................ 480 000 000

Australien ........................................... 24 000 000

Belgien .............................................. 20 400 000

Canada .............................................. 67 200 000

Danmark ............................................ 12 120 000

Finland ............................................. 3 720 000

Frankrike ........................................... 97 200 000

Italien............................................... 48 360 000

Japan ............................................... 66 480 000

Kuwait .............................................. 5 400 000

Luxemburg .......................................... 600 000

Nederländerna ....................................... 26 520 000

Norge ............................................... 10 680 000

Storbritannien........................................ 155 520 000

Sverige .............................................. 24 120 000

Sydafrika............................................ 3 000 000

Tyskland (Förbundsrep.) .............................. 117 000 000

Österrike ............................................ 8 160 000

1 170 480 000

Andelsberäkningcn i fråga om de ordinarie bidragen har skett i relation

till bidragsmålet 1,2 miljarder dollar. Flertalet länder, däribland Sverige,

åtar sig samma ordinarie bidragsandel som under IDA:s första resurspåfyllnadsperiod

(budgetåren 1965/66—1967/68). Fyra länder (Australien,

Frankrike, Sydafrika och USA) har påfordrat sänkningar av sina andelar,

medan ett land (Belgien) på grund av särskilda omständigheter påtagit sig

en större ordinarie andel än tidigare. Nettoeffekten av dessa förskjutningar

är en brist i förhållande till bidragsmålet om 2,46 %. Denna brist täcks dels

av ett räntefritt, 50-årigt lån från Schweiz på 12 milj. dollar (1 %), dels

genom att en grupp länder lämnar frivilliga extrabidrag på sammanlagt

ca 17,5 milj. dollar (1,46 %).

Fördelningen av dessa extrabidrag framgår av följande uppställning:

Dollar

Canada ................................................. 7 800 000

Danmark ............................................... 1 080 000

Finland ................................................ 360 000

Nederländerna .......................................... 2 760 000

Sverige ................................................. 5 520 000

17 520 000

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 102 år 1968

För extrabidragen gäller samma villkor som för de ordinarie bidragen.

Det betonas dock att dessa frivilliga bidrag lämnas under förutsättning att

de inte skall prejudicera fördelningen av de ordinarie bidragen vid en framtida

påfyllnad av IDA:s resurser.

Med undantag av dragningsförfarandet vid utnyttjandet av bidragen sker

den föreslagna resurspåfyllnaden efter samma riktlinjer som gällt för den

första resurspåfyllnaden (budgetåren 1965/66—1967/68).

Bidragen skall ställas till IDA:s förfogande i tre lika stora belopp i fritt

konvertibel valuta senast den 8 november vart och ett av åren 1968, 1969

och 1970. Bidragen kan erläggas antingen i form av räntefria avistaskuldsedlar

eller kontant.

Uppgörelsen om IDA:s andra resurspåfyllnad avses ligga till grund för

nya låneutfästelser under tiden fram till den 30 juni 1970.

Grupp I-ländernas tidigare bidrag till IDA bär tagits i anspråk för IDA:s

utbetalningar enligt schablonmässiga, proportionella grunder i relation till

bidragsandelarnas storlek (pro rata-dragningar). Detta tillvägagångssätt avses

modifieras i enlighet med den tidigare nämnda promemorian angående

dragningsförfarandet.

Promemorian utgör en kompromiss efter förhandlingar med den ojämförligt

största bidragsgivaren USA. Under hänvisning till allvarliga betalningsbalanssvårigheter

framförde detta land vid förhandlingarna till att börja

med långtgående generella ändringskrav beträffande principerna för lämnande

av bidrag till IDA i syfte att till betydande del binda dessa till upphandling

i bidragsgivarlandet. Den av USA föreslagna ordningen kunde befaras

undergräva systemet med upphandling av varor och tjänster till

ID A-projekten på grundval av fri internationell konkurrens. Den slutliga

förhandlingslösningen ifråga om dragningsförfarandet innebär att principerna

för detta system förblir orubbade. USA får emellertid enligt promemorian

möjlighet att temporärt uppskjuta utbetalningen av den del av de

årliga bidragen, som inte motsvaras av upphandling i USA. Före den 1 juli

1971 skall USA:s bidrag tas i anspråk endast för utbetalningar, som hänför

sig till leveranser från USA.

För att IDA skall kunna bedriva sin verksamhet under oförändrade betingelser

fordras att ett långsammare utnyttjande av USA:s bidrag än som

skulle ägt rum enligt den hittills tillämpade pro rata-regeln kompenseras av

ett snabbare utnyttjande av övriga länders bidrag. De flesta övriga Grupp

I-länder ämnar tillåta ett accelererat utnyttjande av sina bidrag. Australien,

Frankrike, Kuwait och Österrike utgör undantag från regeln. Dessa länder

vill se sina bidrag utnyttjade i samma takt som om dragningarna skett pro

rata i överensstämmelse med tidigare praxis.

Med avseende på dragningsförfarandet indelas således Grupp I-länderna

enligt promemorian i tre kategorier: USA, som får temporärt betalningsanstånd

ifråga om viss del av sina årliga bidrag; ett antal länder, vilkas bidrag

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 102 är 1968 7

utnyttjas enligt »normala» dragningar pro rata; slutligen flertalet länder,

vilka tillåter »accelererade» dragningar.

Det förutsätts uttryckligen alt USA avstår från specialarrangemanget beträffande

dragningarna på de amerikanska bidragen när landets betalningsbalanssituation

förbättrats. Vidare förutses i direktionens rapport

möjligheten att andra länder i händelse av allvarliga betalningsbalanssvårigheter

skall kunna tillförsäkras liknande dragningsarrangemang.

Det framhålls i direktionens rapport att administrationen av lDA:s kapitaltillgångar

skulle underlättas om bidragen ställdes till IDA:s förfogande

i form av kontanter. Ett antal länder, däribland Sverige, avser att lämna

sina bidrag kontant.

Avsikten är att uppgörelsen om den andra påfyllnaden av IDA:s resurser

avseende budgetåren 1968/69—1970/71 skall träda i kraft den 30 juni 1968.

Före detta datum bör varje bidragsgivarland ha avgett en officiell förklaring

till IDA av innebörd att landet förbinder sig att lämna bidrag till IDA i enlighet

med vad som stipuleras i förslaget till uppgörelse den 8 mars 1968.

Uppgörelsen om resurspåfyllnaden träder emellertid inte i kraft förrän

åtminstone 12 bidragsgivarländer, vilkas sammanlagda bidrag uppgår till

minst 950 milj. dollar, avgett sådana förklaringar.

Föredraganden

I annat sammanhang (prop. 1968: 101, bil. 2, s. 118) har jag nyligen

redogjort för den preliminära principöverenskommelsen om IDA:s andra

resurspåfyllnad och de förhandlingar som lett fram till denna. Kungl.

Maj:t har i prop. 1968: 101 föreslagit riksdagen att dels godkänna Sveriges

anslutning till principöverenskommelsen, dels bemyndiga Kungl. Maj :t

att utfästa ordinarie och extra bidrag till IDA för budgetåren 1968/69-- 1970/71 motsvarande sammanlagt 51 milj. dollar (ca 263,8 milj. kr.) fördelade

med 14 milj., 17 milj. resp. 20 milj. dollar på de tre budgetåren, dels

även anvisa medel till multilateralt finansiellt utvecklingsbistånd för nästa

budgetår. I dessa medel ingår bidrag till IDA med ett beräknat belopp av

72 425 000 kr.

I prop. 1968: 101 förordade jag att särskild proposition om IDA:s andra

resurspåfyllnad skulle avlåtas till riksdagen, när ett slutgiltigt förslag till

uppgörelse förelåg. Ett sådant har nu framlagts. Det har bl. a. medfört full

klarhet beträffande bidragens fördelning på ordinarie bidrag och extrabidrag.

Om riksdagen bifaller Kungl. Maj :ts förslag i prop. 1968: 101 rörande omfattningen

av den totala bidragsgivningen till IDA under budgetåren 1968/

69—1970/71 och om Sveriges bidrag till IDA:s resurspåfyllnad inom ramen

för bidragsmålet 1,2 miljarder dollar fastställs i enlighet med IDA-direktionens

förslag den 8 mars 1968, kommer Sveriges finansiella stöd till IDA

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj. ts proposition nr 102 år 1968

under ifrågavarande budgetår att fördela sig på olika bidragsformer på sätt

som framgår av följande uppställning:

Milj. dollar

Ordinarie bidrag............................

1968/69

8,04

1969/70

8,04

1970/71

8,04

Extrabidrag inom ramen för bidragsmålet 1,2 mil- jarder dollar ............................

1,84

1,84

1,84

Extrabidrag utom ramen för bidragsmålet 1,2 mil- jarder dollar..............................

4,12

7,12

10,12

14,00

17,00

20,00

Ett 50-tal låginkomstländer med en sammanlagd befolkning på ca 1 miljard

människor ifrågakommer i dag för bistånd från IDA enligt de kriterier

som tidigare angivits (s. 4). Dessa länders yttre skuldbörda har vuxit kraftigt

under senare år. Räntor och amorteringar från dessa länder fördubblades

mellan åren 1962 och 1966. Tillväxten av skuldbelastningen sammanfaller

med en allmän åtstramning på den internationella kapitalmarknaden.

För sin kapitalförsörjning utifrån är länderna ifråga huvudsakligen

hänvisade till multilateralt bistånd och bilateralt resursflöde från offentliga

källor; av det privata kapitalflödet till u-länderna beräknas endast

ca 15 % söka sig till »IDA-länderna». Enligt Världsbankens uppskattning

skulle IDA f. n. kunna satsa över 1 miljard dollar om året i dessa länder på

utvecklingsprojekt, som motsvarar Världsbanksgruppens sedvanliga krav.

IDA är en för givar- och mottagarländer gemensam institution, vars effektivitet

är omvittnad. IDA utgör vidare den viktigaste företrädaren för bistånd

på synnerligen fördelaktiga villkor utan bindningar i förhållande till leveranskällan.

Inte minst i samband med sessionen med FN:s handels- och utvecklingskonferens

i New Delhi (UNCTAD II) har vi fått belägg för u-ländernas

uppskattning av IDA:s verksamhet.

En fortsatt kraftig satsning på IDA från svensk sida innebär ett fullföljande

av en biståndspolitisk linje, som befästs av vunna erfarenheter inom

det internationella utvecklingssamarbetet. Enligt min mening står det utom

allt tvivel att det genom IDA kanaliserade utvecklingsbiståndet utgör en av

de värdefullaste biståndsformerna. Det finansiella stödet till IDA avses också

bli en hörnsten i utbyggnaden av det svenska utvecklingsbiståndet med

sikte på 1 % av bruttonationalprodukten.

I ett skede då det internationella biståndsflödet allmänt sett präglas av

stagnation har IDA:s kapitalförsörjning för kommande treårsperiod kunnat

ökas med 60 %. Detta utgör förvisso ett framsteg. Mot bakgrund av

det väsentligt mycket större behovet av det slags bistånd, som IDA lämnar,

och av IDA-ledningens ursprungliga förslag till resurspåfyllnad — en fyrdubbling

av den årliga bidragsnivån — innebär emellertid utgången av förhandlingarna

om nya bidrag till IDA en besvikelse. Från svensk sida har

man hela tiden verkat för en generös lösning i nivå med IDA-ledningens

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 102 år 1068

nyssnämnda förslag. Den svenska totalinsatsen under den aktuella treårsperioden

har föreslagits få en omfattning i konsekvens med denna inställning.

Sålunda avses Sverige under perioden lämna bidrag till IDA, vilka tillhopa

gradvis stiger till nivån 20 milj. dollar (budgetåret 1970/71). Detta

belopp innebär en fyrdubbling av vårt ordinarie bidrag för innevarande

budgetår.

Från svensk synpunkt har det varit särskilt glädjande att Sverige under

förhandlingarna kunnat spela en aktiv roll vid bildandet av en grupp länder,

som genom att utfästa extrabidrag påtagit sig ett speciellt ansvar för att

bidragsmålet 1,2 miljarder dollar skall nås. Sverige kommer således inte

längre att vara ensamt om att stödja IDA med extrabidrag. Sveriges extrabidrag

utom ramen för bidragsmålet saknar däremot tills vidare motsvarighet.

Vissa utsikter finns emellertid att vi skall få efterföljare även på denna

plinkt.

Frågan om vilken häasyn som bör tas till ett bidragsgivarlands betalningsbalanssvårigheter

har i slutuppgörelsen fått en lösning av engångskaraktär,

som garanterar en oförändrad tillämpning av principen om fri

upphandling efter internationell anbudskonkurrens i samband med IDA:s

utvecklingsfinansiering. Med tanke på förhandlingsförutsättningarna i denna

fråga är jag böjd att betrakta uppgörelsen på denna fundamentala punkt

som tillfredsställande.

Sveriges bidrag enligt det definitiva förslaget till uppgörelse om IDA:s

andra resurspåfyllnad budgetåren 1968/69—1970/71 uppgår till ett sammanlagt

belopp motsvarande 29 640 000 dollar eller ca 153 334 000 kr. Fördelningen

av detta belopp på ordinarie bidrag och extrabidrag inom ramen

för bidragsmålet 1,2 miljarder dollar samt över de tre budgetåren framgår

av uppställningen i det föregående (s. 8). Jag förordar att Sverige förbinder

sig att delta i IDA:s andra resurspåfyllnad med nyss angivna belopp på villkor

som stipuleras i förslaget till allmän uppgörelse. Enligt detta skall Sveriges

anslutning till uppgörelsen ske genom en till IDA ställd officiell förklaring.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj :t att till Internationella utvecklingsfonden

(IDA) avge en officiell förklaring av innebörd

att Sverige, på villkor som angetts i det föregående,

förbinder sig att lämna bidrag till fonden med ett sammanlagt

belopp motsvarande 29 640 000 dollar.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt,

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

MARCUS BOKTB. STHLM 1968 680222

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1968:302 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående långtidsplan för det statliga utvecklingsbiståndet m. m. samt Kungl. Maj:ts propositio a1 i texten
  2. SU 1968:128 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående långtidsplan för det statliga utvecklingsbiståndet m. m. samt Kungl. Maj ds proposition angående ytt s. 2 i texten